New sports and health facilities for Storängsbotten

[Kungörelse om samråd.pdf] KUNGÖRELSE OM SAMRÅD Anslaget den 17 mars 2026 STADSBYGGNADSNÄMNDEN INFORMERAR Ett förslag till detaljplan för Storängsbotten, del av fastigheten Norra Djurgården 1:1 m.fl. i stadsdelarna Hjorthagen, Ladugårdsgärdet och Norra Djurgården i Stockholm, Dp 2020-09041, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget innebär en utveckling av Idrottsparken inom Storängsbotten med idrottshallar, utökade tennisanläggningar och lokaler för vård och hälsa. På platsen för en tidigare mässbyggnad föreslås idrottshallar som skydd mot buller från Norra länken. Planen syftar också till att värna natur- och kulturvärden. Detaljplanen upprättas med utökat planförfarande då planförslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Planförslaget visas under tiden 17 mars 2026 – 27 april 2026 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Förslaget har upprättats med utökat förfarande och kungjorts på kommunens anslagstavla och annons i ortstidning. Samrådsmöte kommer att hållas den 23 mars 2026 kl. 17.30 – 19:30 i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Den som vill lämna synpunkter på planförslaget och/eller miljökonsekvensbeskrivningen ska göra det skriftligen och synpunkterna ska senast den 27 april 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar hanteras enligt dataskyddsförordningen (GDPR). Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Nedtages den 27 april 2026 14090-0202 rnD ,11-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,amayuraM allimaC - tnemukod tnäkdoG --- [Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2020-09041 Planavdelningen 2026-03-10 Camilla Maruyama Sida 1 (2) Telefon 08-508 27 172 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för Storängsbotten, del av Norra Djurgården 1:1 m.fl. i stadsdelarna Hjorthagen, Ladugårdsgärdet och Norra Djurgården i Stockholm S-Dp 2020-09041 Ett förslag till detaljplan för del av Norra Djurgården 1:1 m.fl. i stadsdelarna Hjorthagen, Ladugårdsgärdet och Norra Djurgården i Stockholm, Dp 2020-09041, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget innebär en utveckling av Idrottsparken inom Storängsbotten med idrottshallar, utökade tennisanläggningar och lokaler för vård och hälsa. På platsen för en tidigare mässbyggnad föreslås idrottshallar som skydd mot buller från Norra länken. Planen syftar också till att värna natur- och kulturvärden. Planförslaget visas under tiden 17 mars 2026 – 27 april 2026 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Förslaget har upprättats med utökat förfarande och kungjorts på kommunens anslagstavla och annons i ortstidning. Samrådsmöte kommer att hållas den 23 mars 2026 kl. 17.30 – 19:30 i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 27 april 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2020-09041 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, Stadsbyggnadskontoret synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna Fleminggatan 4 Box 8314 behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en 104 20 Stockholm sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till start.stockholm/detaljplaner 14090-0202 rnD ,11-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,amayuraM allimaC - tnemukod tnäkdoG Dnr 2020-09041 Sida 2 (2) stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Sändlista Ellevio AB Exploateringskontoret Försvarsmakten Fastighetskontoret Gasnätet Stockholm AB Stadsmuseet Lantmäterimyndigheten Luftfartsverket Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Naturskyddsföreningen i Stockholm Riksantikvarieämbetet Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och Exploateringsnämnden Skönhetsrådet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Sakägare enligt fastighetsförteckning Norra innerstadens stadsdelsförvaltning För kännedom: Namnberedningen Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp 14090-0202 rnD ,11-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,amayuraM allimaC - tnemukod tnäkdoG --- [Planbeskrivning.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådshandling Planavdelningen Dnr 2020-09041 Camilla Maruyama 2026-03-10 Telefon 08-508 27 172 Sida 1 (64) Planbeskrivning Detaljplan för Storängsbotten, del av fastigheten Norra Djurgården 1:1 m.fl. i stadsdelarna Hjorthagen, Ladugårdsgärdet och Norra Djurgården i Stockholm S-Dp 2020-09041 Planområdet markerad med gul triangel. Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 2 (64) Sammanfattning Planens syfte och huvuddrag Planområdet ligger i Storängsbotten och utgörs i huvudsak av en del av fastigheten Norra Djurgården 1:1 i Kungliga Nationalstadsparken. Området ligger i den del av Nationalstadsparken som i översiktsplanen, samt den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken, är utpekad som ett utvecklingsområde för anläggningar med inriktning idrott, rekreation, evenemang och hälsovård. Förutsättningen för förtätning är att den sker med hänsyn till platsens natur- och kulturvärden och i enlighet med lagskyddet för Nationalstadsparken. Detaljplanens syfte är att utveckla Storängsbotten i Idrottsparkens norra del som målpunkt i staden för idrott, rekreation, evenemang och hälsovård. Storängsbotten vidareutvecklas genom att bekräfta befintlig verksamhet inom idrott och hälsa samt möjliggöra en utveckling genom till- och nybyggnation. På platsen för en tidigare mässbyggnad möjliggörs för nya idrottshallar som störningsskyddskydd mot järnvägsspåren och Norra länken. Avsikten är att anläggningen uppförs demonterbar för att kunna monteras ner vid ett eventuellt genomförande av Östlig förbindelse. Kungl. Lawn Tennis Klubben (KLTK) behöver utveckla sina anläggningar med till- och nybyggnation för att behålla internationella tävlingar och evenemang. Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse inom Idrottsparken ska skyddas och bevaras. Planen syftar också till att utveckla verksamheten inom vård och hälsa genom till- och nybyggnation i planområdets södra del. Planförslaget ska på ett långsiktigt sätt tillvarata och säkra områdets höga kultur- och naturvärden. Befintliga byggnaders exteriöra uttryck skyddas och värdefulla träd värnas. Det är av stor vikt att ny bebyggelse håller en hög arkitektonisk kvalitet och omsorg om detaljer ska eftersträvas. Planförslaget tar fasta på Idrottsparkens tydliga karaktär av anläggningar i ett äldre park- och naturlandskap. Det centrala landskapsrummet ska bestå. Byggnaderna är koncentrerade till parkens kanter för att värna det öppna landskapsrummet. De nya byggnaderna längs spåret skyddar parken från trafikbuller från Norra länken. Huvudstråket genom Storängsbotten förtydligas med de trappande byggnadsvolymerna i Erik Dahlbergsgatans 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 3 (64) förlängning, och det öppna landskapsrummet bevaras. Det ekologiska spridningssambandet ska stärkas, bland annat genom att stora delar av befintliga asfaltsytor omvandlas till parkmark. Planområdets centrala delar planeras att utvecklas till en sammanhängande parkmiljö som även ska omhänderta skyfallsvatten. Värdefulla träd bevaras och skyddsbestämmelser föreslås på utpekade värdefulla träd. Skydds- och varsamhetsbestämmelser införs även på värdefulla byggnader. Vidare syftar planen till att koppla parken till omkringliggande stadsdelar genom att skapa förutsättningar för gång- och cykelstråk genom området. Detaljplanen syftar även till att möjliggöra en utbyggnad av intilliggande bangård i planområdets nordvästra del. Totalt sett möjliggör detaljplanen tillbyggnader till KLTK om ca 5230 kvm BTA med 5 tennisbanor och möjlighet till två tennisbanor utomhus på tak, samt en Multisporthall om ca 12 500 kvm BTA för idrott och evenemang, och även ca 6000 kvm BTA lokaler för vård- och hälsa, samt ca 14000 kvm mörk BTA, bland annat inrymmande garage. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 4 (64) Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret gjorde i samband med start-PM en preliminär bedömning att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 4 kap 34§ eller MB 6 kap 11 samt 5 § och 10-13 § att en miljöbedömning behöver göras. I det fortsatta planarbetet har det bedömts att detaljplanen kan utgå från den miljökonsekvensbeskrivning för fördjupat program för Hjorthagen som togs fram 2008 där många frågor redan är utredda. I miljökonsekvensbeskrivning för fördjupat program för Hjorthagen anges aspekterna som bedöms vara betydande att utreda i planarbetet för Storängsbotten, och som avses analyseras och bedömas närmare i fördjupnings-PM vara: stads- och landskapsbild, naturmiljö, samt risk och säkerhet. Den sammanvägda bedömningen i konsekvensanalysen för kulturmiljön är att de negativa konsekvenserna av planförslaget bedöms som måttliga, samt att det historiska landskapets kulturvärden inte skadas. Den samlade bedömningen i den ekologiska konsekvensanalysen är att planförslagets genomförande medför obetydlig till liten negativ effekt på områdets naturvärden. Utförd riskanalys indikerar en låg samlad riskexponering inom planområdet. Såväl individ- som samhällsrisknivån bedöms acceptabel. Planerad utveckling enligt detaljplanen bedöms ha en mycket begränsad påverkan på befintliga risknivåer. Stadsbyggnadskontoret bedömer därför att ytterligare MKB inte behöver göras och den sammanvägda bedömningen är att detaljplanen inte medför betydande miljöpåverkan. Tidplan Plansamråd 17 mars – 27 april 2026 SBN-redovisning av plansamråd september 2026 Granskning juni 2027 Godkännande i SBN december 2027 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 5 (64) Innehåll Sammanfattning...................................................................................2 Planens syfte och huvuddrag.................................................................2 Undersökning om betydande miljöpåverkan..........................................4 Tidplan...................................................................................................4 Innehåll...................................................................................................5 Inledning...............................................................................................6 Handlingar..............................................................................................6 Planens syfte..........................................................................................7 Plandata.................................................................................................7 Tidigare ställningstaganden...................................................................9 Förutsättningar...................................................................................10 Natur....................................................................................................10 Hydrologiska förhållanden....................................................................12 Landskapsbild/stadsbild.......................................................................14 Kulturhistoriskt värdefull miljö...............................................................15 Befintlig bebyggelse samt historik........................................................15 Offentlig service...................................................................................18 Kommersiell service.............................................................................19 Gator och trafik.....................................................................................19 Störningar och risker............................................................................20 Planförslag..........................................................................................23 Ny bebyggelse.....................................................................................27 Park......................................................................................................36 Gator och trafik.....................................................................................36 Teknisk försörjning...............................................................................41 Konsekvenser.....................................................................................46 Undersökning om betydande miljöpåverkan........................................46 Riksintressepreciseringen för Östlig förbindelse..................................46 Naturmiljö.............................................................................................51 Miljökvalitetsnormer för vatten.............................................................52 Kulturhistoriskt värdefull miljö...............................................................53 Störningar och risker............................................................................54 Ljusförhållanden och lokalklimat..........................................................59 Barnkonsekvenser...............................................................................59 Genomförande....................................................................................60 Organisatoriska frågor..........................................................................60 Ansvarsfördelning................................................................................60 Huvudmannaskap................................................................................60 Avtal.....................................................................................................60 Verkan på befintliga detaljplaner..........................................................60 Fastighetsrättsliga frågor......................................................................60 Ekonomiska frågor...............................................................................63 Tekniska frågor....................................................................................64 Genomförandetid.................................................................................64 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 6 (64) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Till handlingarna hör även en övergripande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt miljöbalken, (Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupat program för Hjorthagen, Sweco 2008) med en särskild fördjupning för planområdet, samt en illustrationsbilaga. Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är  Storängsbotten Ekologisk konsekvensanalys (Ekologigruppen 2025) med tillhörande bilagor: -Naturvärdeshöjande åtgärder (Ekologigruppen, 2023) -Fågelinventering (Ekologigruppen 2024) -Insektsinventering (Ekologigruppen 2025) -Naturvärdesinventering (Ekologigruppen 2025)  Kulturmiljöutredning Storängsbotten (AIX 2024)  Antikvarisk konsekvensanalys Storängsbotten (AIX 2025)  PM Geoteknik & bergteknik (Sweco 2026)  PM – Risk avseende människors hälsa och säkerhet (Projektstaben 2026)  PM – Övergripande utrymnings- och insatsstrategier (Projektstaben 2026)  Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, (WRS 2025)  PM – Elektromagnetiska fält från kontaktledningar i samband med detaljplanering (Bengt Dahlgren 2026)  PM Trafik Storängsbotten (Tyréns 2026)  Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark (SLB analys 2025)  Bullerutredning Storängsbotten (Tyréns 2025)  Vibration- och stomljudsutredning (Tyréns 2025)  Miljöteknisk markundersökning (Sweco 2025)  Solstudier (OKK+ 2026) Övrigt underlag  Illustrationsbilaga (OKK+ 2026)  Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupat program för Hjorthagen (Sweco 2008) 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 7 (64) Medverkande Planen är framtagen av Camilla Maruyama på Stadsbyggnadskontoret. Kartingenjör är Anette Jonsson. Planens syfte Detaljplanens övergripande syfte är att utveckla Storängsbotten i Idrottsparkens norra del som målpunkt för idrott, rekreation, evenemang och hälsovård. Storängsbotten vidareutvecklas genom att bekräfta befintlig verksamhet inom idrott och hälsa samt möjliggöra en utveckling genom till- och nybyggnation. Detaljplanen syftar till att på platsen för en tidigare mässbyggnad möjliggöra för nya idrottshallar som störningsskydd för järnvägsspåren och Norra länken. Avsikten är att anläggningen uppförs demonterbar för att kunna monteras ner vid ett genomförande av Östlig förbindelse. Detaljplanen syftar även till att utveckla Kungl. Tennishallen genom till- och nybyggnation, och att tillföra lokaler för vård- och hälsa samt kompletterade service och verksamheter knutna till Idrottsparken. Vidare syftar planförslaget till att långsiktigt tillvarata och säkra områdets höga kultur- och naturvärden. Områdets karaktär av anläggningar i ett äldre park- och naturlandskap ska bevaras. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader skyddas och värdefulla träd värnas. Det öppna landskapsrummet bevaras och ny bebyggelse koncentreras till parkens kanter. Det är av stor vikt att den nya bebyggelsen håller en hög arkitektonisk kvalitet och omsorg om detaljer ska eftersträvas. Planområdets centrala delar ska utvecklas till en sammanhängande parkmiljö som också ska omhänderta skyfallsvatten. Det ekologiska spridningssambandet ska stärkas. Detaljplanen syftar också till att möjliggöra en utbyggnad av intilliggande bangård med ytterligare ett spår i planområdets nordvästra del. Plandata Läge, areal, markägoförhållanden Planområdet ligger som en kil mellan stadsdelarna Norra Djurgårdsstaden, Hjorthagen och Gärdet och avgränsas av Värtabanan/Norra länken, Lidingövägen och Storängsvägen. Området ligger inom Nationalstadsparken i den del som benämns som Idrottsparken. Storängsbotten utgör Idrottsparkens nordöstra 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 8 (64) hörn. Planområdet omfattar ca 94 000 kvm. Marken utgörs i huvudsak av fastigheten Norra Djurgården 1:1 som ägs av Statens fastighetsverk och förvaltas av Kungl. Djurgårdens förvaltning (KDF) genom dispositionsrätt. Kungliga Djurgården är kunglig mark som förvaltas av KDF. Förutom nämnda fastighet så ingår hela statens fastighet Ladugårdsgärdet 1:19, samt delar av Stockholms stads fastigheter Norra Djurgården 1:3 och Ladugårdsgärdet 1:8. Karta som visar Nationalstadsparken. Idrottsparken markerad med rött. Storängsbotten utgör Idrottsparkens nordöstra triangulära hörn. Flygbild över planområdet. Planområdet ungefärligt markerat i rött. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 9 (64) Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Översiktsplanen anger att inom Nationalstadsparken bör utveckling ske utifrån att parken är en betydelsefull rekreativ och ekologisk resurs för en tätare stad. Delar av Nationalstadsparken bör utvecklas som målpunkt för rekreation. Det är också viktigt att bevara och utveckla gröna samband inom Nationalstadsparken liksom till närliggande grönområden. Den ekologiska spridningsfunktionen mellan Norra och Södra Djurgården behöver stärkas. Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken I fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken, Stockholmsdelen har planområdet markerats som förändringsområde inom Idrottsparken. Det anges att på området vid Storängsbotten fanns tidigare en mässbyggnad som rivits och området reserveras som ett utvecklingsområde för anläggningar. Nya anläggningar bör kunna tillkomma samtidigt som Idrottsparkens funktion som ekologisk spridningszon förstärks. Bullerskydd mot Värtabanan och Norra länken bör övervägas, även en samordnad parkering och annan service för Idrottsparken. Nationalstadsparkens entréer behöver förbättras, och tillgängligheten till Nationalstadsparkens natur- och parkområden från staden behöver uppmärksammas vid planering. Detaljplan Endast två mindre delar av planområdet omfattas av detaljplan. Den östligaste delen omfattas av detaljplan, Dp 5609A som reglerar korsningen Lidingövägen/Tegeluddsvägen. En mindre del av den västra delen av planområdet omfattas av detaljplan Pl. 93002A som reglerar Norra länken. Merparten av planområdet, den obebyggda delen, omfattas inte av någon detaljplan. Den östra delen av området, samt en del i väster, omfattas av områdesbestämmelser Ob 87032, reviderad 1989, som innebär en utökad lovplikt för vissa åtgärder, fasadändringar, rivning mm. inom Nationalstadsparken. Riksintressen Nationalstadsparken Planområdet ligger inom Nationalstadsparken, som omfattas av riksintresse och skyddas av bestämmelserna i 4 kap. 1 § och 7 § miljöbalken, vilket innebär att ny bebyggelse och nya anläggningar får tillkomma och andra åtgärder vidtas, endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 10 (64) att det historiska landskapets natur- och kulturvärden skadas. Här gäller även särskilda föreskrifter om anmälan för samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken. Stockholms innerstad med Djurgården Storängsbotten omfattas även av riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården enligt 3 kap 6 § miljöbalken (MB). Detta innebär att det är ett område som så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljövärden. Trafikkommunikation Värtabanan är av riksintresse för kommunikation och järnväg och är en del av ”Rail Net Europe”. Värtans västra bangård ligger norr om planområdet och utgör ett verksamhetsområde. Även Norra länken är av riksintresse för kommunikation. Riksintressepreciseringen för Östlig förbindelse Östlig förbindelse är utpekat som framtida riksintresse. Östlig förbindelse är en framtida väg- och kollektivtrafikförbindelse som binder samman regionens norra och södra delar, öster om Slussen. Vägförbindelsen knyter ihop Södra och Norra länken med varandra. Tillsammans med Norra länken, Södra länken och Essingeleden bildar Östlig förbindelse en ringled runt Stockholms innerstad. Preciseringen innebär inte ett åtagande att genomföra projektet utan det inträder först när det finns en fastställd vägplan. En detaljplan som visar att den föreslagna bebyggelsen inte innebär att tillkomsten eller nyttjandet av Östlig förbindelse påtagligt försvåras ska kunna vinna laga kraft även om planen ligger inom riksintressets gräns. Förutsättningar Natur Mark och vegetation Området utgörs av parkmiljöer och gräsytor kring Kungl. Tennishallen, samt dammar, öppna gräsytor och en enkelradig lindallé i väster. Planområdets nordvästra del utgörs av en större grusad yta där en större mässbyggnad tidigare stod. I anslutning främst till Kungl.Tennishallen finns ett antal värdefulla äldre jätteekar. Området ingår i stadens habitatnätverk för eklevande arters spridning. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 11 (64) Träd Storängsbotten ingår i habitatnätverket för ekar. En inventering av skyddsvärda träd genomfördes av Ekologigruppen 2023. Nio skogsekar som främst växer i anslutning till parkmiljön kring tennisbanorna bedöms vara särskilt skyddsvärda (klass 1). De högsta naturvärdena inom planområdet är helt knutna till förekomsten av dessa ekar. Naturvårds- och alléträd inom planområdet. (Naturvärdesinventering, Ekologigruppen 2023) Vedlevande insekter, fåglar och spridningssamband Inom planområdet förekommer arter som omfattas av artskyddsförordningen. Artspecifika inventeringar av vedlevande insekter och fåglar har genomförts under 2024. På grund av de stora sammanhängande bestånden av grova ekar och jätteekar har Norra Djurgården pekats ut som kärnområde för eklevande arter. Vid utförd inventering av vedlevande insekter påträffades 39 arter, varav fyra rödlistade. Sammantaget påvisar artfynden en diversitet av ovanliga vedlevande insekter knutna till gammal ek. Planområdet ingår även som en spridningszon inom Stockholms stads ESBO-nätverk, ekologiskt särskilt betydelsefulla områden. Rekreation och friluftsliv Storängsbotten, som en del av Nationalstadsparken och centralt belägen i staden med närhet till Gärdet, Östermalm och Hjorthagen har stor potential för rekreation och friluftsliv. Idag är 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 12 (64) dock stora delar av planområdet bullerstörda på grund av Norra länken. Det finns även en större instängslad och i huvudsak outnyttjad yta på platsen för en tidigare mässbyggnad. Kring Kungl. Tennishallen har en lummig park anlagts mellan tennisbanor och jätteekar. Genom tennisparken och längs de anlagda dagvattendammarna finns ett promenadstråk. Stora asfalterade parkeringsytor bryter dock upp parkmiljön, och Nationalstadsparkens entré upplevs som otydlig. Från Lidingövägen finns en trappförbindelse ner mot planområdet. Markförhållanden I planområdets nordvästra del består jorden av överst fyllnadsmaterial och därunder gyttja och lera som underlagras av friktionsmaterial på berg. Fyllningen består till största delen av sandigt grus med inslag av tegel, trärester och även krossat material. En sänkning av grundvattenytan i någon av de grundvattenförande lagren kan medföra sättningar i leran. Sänkning av grundvattenytan bör därför undvikas i såväl det övre grundvattenförande lagret som i det nedre. I planområdets högre belägna del i öst och sydöst består fyllningen till största delen av friktionsmaterial ovan lös lera, och friktionsjorden närmast berget består av morän. Stabiliteten bedöms här vara tillfredsställande. Hydrologiska förhållanden Översvämningsrisker Det finns stora översvämningsrisker i området vid skyfall då de nordvästra delarna av planområdet är en del av en större lågpunkt som vid bräddning avvattnas österut mot Värtahamnen. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 13 (64) Maximalt översvämningsdjup inom planområdet till följd av ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,25 baserat på Dahlström (2010) Källa: Stockholm stads skyfallsmodell från 2024. Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för vattenförekomst Lilla Värtan (WA46408217). Avrinning från planområdet sker via ledning norrut till Husarviken i vattenförekomsten Lilla Värtan. Lilla Värtan har i dagsläget en otillfredsställande ekologisk status, bland annat på grund av för höga halter näringsämnen. Lilla Värtan uppnår ej god kemisk status då gränsvärdet överskrids för ett stort antal prioriterade ämnen, bland annat antracen, bly och blyföreningar och PFOS. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten är måttlig ekologisk status år 2039 och god kemisk ytvattenstatus. Dagvatten Större delen av området avvattnas via ett lokalt dagvattennät som övergår till SVOA:s nät i form av en 1200-ledning i den nordvästra delen av området. En dagvattenpark med två öppna dammar och ett underjordiskt magasin har redan färdigställts. Dammarna renar i dagsläget dagvatten från större delen av detaljplaneområdet samt ett område väster om Storängsvägen som omfattar bland annat Östermalms idrottsplats, ryttarfältet och tennisstadion. Dammarna är tillsammans med ett mellanliggande makadammagasin utformade för att ge en magasinsvolym (reglerbar volym) på upp till 2 100 m3 inom de planerade driftnivåerna. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 14 (64) Områden som i dagsläget avvattnas till dagvattendammarna (WRS 2019) Landskapsbild/stadsbild På 1680-talet etablerade Karl XI, efter förebild från kontinenten, en kunglig jaktpark som fick namnet Djurgården. Namnen Storängen och Storängsbotten antyder på områdets dåvarande karaktär som valläng där Kronans hästar gick på bete. Storängsbotten utgör ett till stor del öppet landskapsrum som är en del av dalsänkan mellan Hjorthagen och Gärdet. Området har karaktären av idrottsanläggningar och mässpaviljonger i ett äldre park- och naturlandskap. Området är glest bebyggt med främst idrottsbyggnader från olika epoker. Landskapsrummet avgränsas till stor del av vegetationsklädda höjdpartier. I sydväst angränsar området till naturmark med skogsdungar, ekbackar samt hagar och stall för omgivande verksamheters hästar. Landskapet har en sprickdalskaraktär i likhet med hela Stockholms innerstad. De ålderdomliga ekarna inom och i områdets gräns mot sydväst ger särskild karaktär åt obebyggda delar och visar på en lång kontinuitet genom Kungl. Nationalstadsparkens kulturlandskap. Planområdets nordöstra del kring Kungl. Tennishallen består av anlagd parkmiljö i form av gräsytor, tennisbanor och lummiga jätteekar. Marken i Storängsbottens nordvästra del närmast Norra länken består av stora grusade, avrivna ytor med schaktmassor. Området är kraftigt påverkat av Norra länkens trafikbuller. I sydöst mot Gärdet avgränsas området av Lidingövägen. Norr om området verkar Norra länken och Värtabanan som en barriär mot Norra Djurgårdsstaden och Hjorthagen. När Norra Djurgårdsstaden färdigställts kommer Ängsbottens tre kvarter att utgöra en stadsfront mot Nationalstadsparken. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 15 (64) Kulturhistoriskt värdefull miljö Kungl. Tennishallen och Amerikapaviljongen är klassificerade med grönt av Stadsmuseet vilket innebär att de bedöms vara särskilt värdefulla utifrån historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Söder om planområdet vid Erik Dahlbergsgatans slut ligger gamla Södra Roslags tingsrätt som också är grönklassificerad. Kulturhistorisk klassificering enligt Stadsmuseet. Blå är den högsta klassen och motsvarar kriteriet för byggnadsminne. Grön är den näst högsta klassen vilket innebär särskilt värdefull byggnad från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. (8 kap 13 § PBL) Befintlig bebyggelse samt historik Kungl. Tennishallen Amerikapaviljongen Tyska paviljongen Flygfoto av Storängsbotten 2025. Stockholms stad. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 16 (64) Kungl. Tennishallen Kungl. Tennishallen tillkom på initiativ av Gustav V som själv var aktiv inom sporten. Tennishallen uppfördes 1943 med hjälp av donationer, arkitekt var Sture Frölén. Anläggningen var påkostad och utgörs av en långsträckt byggnad i gult tegel. Administrationsbyggnaden har fyra våningar med foajé, reception, butik och restaurang på plan 3 och omklädningsrum och träningslokaler i de nedre våningsplanen. En separat entré till höger om huvudentrén leder till de kungligas privata svit. Byggnadens formspråk, detaljer och material speglar det svenska arkitekturidealet under 1940-talet. Även omgivningens gestaltning med murar, grindar och på det sätt på vilket de gamla ekarna är integrerade i miljön är typisk för tiden. Tennishallens välvda tak består av en bågkonstruktion av järnprofilbalkar med en spännvidd på 48,5 meter. Redan från början var hallen avsedd även för mässor och andra evenemang så som utställningar och konserter. Både Beatles och Rolling Stones har haft konserter i hallen. Sedan 1969 står Kungl. Tennishallen årligen värd för Stockholm Open. På 1980-talet förlängdes tennishallen mot väster genom en enkel tillbyggnad i gult tegel. Även tillbyggnader för restaurangens uteservering och pool har tillkommit, liksom tälthallar i väster. Foto av Kungl. Tennishallen från sydöst. (Antikvarisk kulturmiljöutredning, AIX 2024) Kungl. Tennishallen 1943, foto ArkDes samt nutida foto av centercourten. (Antikvarisk kulturmiljöutredning, AIX 2024) 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 17 (64) Restaurang Tre Kronor 1943. Till vänster skymtar väggmålningen med tennismotiv. (Antikvarisk kulturmiljöutredning, AIX 2024) Mässbyggnaderna Ett av många uttryck för efterkrigstidens snabba ekonomiska utveckling och globalisering är de internationella handels- och konsumentmässorna. Kort efter Kungl. Tennishallens invigning startades S:t Eriksmässans internationella konsumentvarumässa i tennishallens lokaler. Därefter växte mässverksamheten i etapper och en rad tillfälliga och halvpermanenta paviljonger uppfördes inom Storängsbotten. År 1958 uppfördes en 10 000 kvadratmeter stor utställningshall, den numera rivna S:t Eriksmässan, efter ritning av arkitekt Gustaf Letterström. S:t Eriksmässans verksamhet flyttade senare till Älvsjö och bytte namn till Stockholmsmässan. S:t Eriksmässan revs strax före millennieskiftet inför anläggandet av Norra länken och sedan dess består marken utmed bangården av en större inhägnad grusyta. S:t Eriksmässan Kungl. Tennishallen Amerikapaviljongen Tyska paviljongen Flygfoto av Storängsbotten 1994. S:t Eriksmässans svarta tak i nordväst. På platsen för planförslagets tennisannex samt tennispaviljong fanns på denna tid byggnader uppförda. (Stockholms stad). 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 18 (64) Mässarkitektur i form av fristående paviljonger är en del av Storängsbottens historia. Lettström ritade även Tyska- och Amerikanska paviljongerna, varav den senare kom att ersättas i början av 60-talet av Svenskt möbelcentrum. Den sistnämnda var Sveriges största utställningslokal för möbler och uppfördes för att locka internationella handlare. Svenskt möbelscentrums huvudfasad i väster med sin fristående pelarrad och välvda skärmtak utfördes i en expressiv internationell modernism. Sedan 2006 bedrivs specialistsjukvård i byggnaden. Historiskt foto från Lidingövägen mot planområdet, Svenskt möbelcentrum/Amerikapaviljongen i förgrunden. (Stockholms stad). Nutida foto av Svenskt möbelcenter/Amerikapaviljongen. (Antikvarisk kulturmiljöutredning, AIX 2024) Offentlig service Sjukvård Inom planområdet finns Akademikliniken och Specialistklinikerna som bedriver specialistsjukvård. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 19 (64) Kommersiell service Inom området bedrivs främst verksamhet inom idrott och hälsa, så som tennisverksamhet, hälsovård, andra typer av sportaktiviteter, men även lagerverksamhet, verktygsuthyrning, bilreparation och restaurangverksamhet. Gator och trafik Gatunät Byggnaderna inom planområdet angörs från Lidingövägen via en mindre stickväg vid Tegeluddsvägen i nordöst, eller via Storängsvägen i sydväst. Storängsvägen kopplar ihop Erik Dahlbergsgatan med Södra Fiskartorpsvägen via en gång och cykelväg. Stora delar av planområdet består idag av parkering. Biltrafik Med bil är tillgängligheten till planområdet god. I norr utgör Norra länken och Värtabanan en barriär i området. All parkering till de offentliga verksamheterna i området ligger söder om tennishallen och nås via Storängsvägen. Norr om tennishallen är parkeringsplatserna förhyrda. Stora ytor upptas av parkering, sammanlagt finns ca 260 parkeringsplatser inom planområdet. Gång- och cykeltrafik I sydöst avgränsar Lidingövägen planområdet. Längs Lidingövägen finns två signalreglerade övergångsställen i anslutning till Erik Dahlbergsgatan och Tegeluddsvägen. Det är även de övergångarna gående från Gärdets tunnelbanestation använder. Längs Lidingövägen går ett primärt cykelstråk med god standard. Storängsvägen är klassat som huvudcykelstråk enligt Stockholms stads cykelplan. Mellan Lidingövägen och infarten till tennishallen finns en smal enkelriktad cykelbana på östra sidan av vägen men cykling sker främst i blandtrafik. Mittensträckan av Storängsvägen är avstängd för motorfordonstrafik och där går en gemensam gång- och cykelväg. Längs de 200 meter närmast Stora Fiskartorpsvägen saknas cykelbana och cykling sker i blandtrafik. Idag finns det relativt få cykelparkeringsplatser i området. Parkstråk vid dagvattendammarna och genom tennisparken är för gångtrafikanter. Norr om planområdet går Värtabanan och Norra länken som utgör en barriär mot Hjorthagen och Ropsten. Passager över Värtabanan och Norra länken finns vid Södra Fiskartorpsvägen och Lidingövägen. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 20 (64) Kollektivtrafik Närmaste kollektivtrafikhållplats ligger ca 400- 500 meter från befintliga verksamheter. Närmaste tunnelbanestation är Gärdet och ligger cirka 500 m gångväg från Kungl. Tennishallen. Strax utanför planområdet på Lidingövägen ligger busshållplats Tegeluddsvägen. Den trafikeras dock bara av nattrafik. Närmsta busshållplats ligger på Erik Dahlbergsgatan cirka 400 meter från planområdet och trafikeras av busslinje 54 som går mellan Hjorthagen och Reimersholme. Längs Södra Fiskartorpsvägen går stombusslinje 6 som går mellan Karolinska institutet och Ropsten. Spår Norr om planområdet ligger Värtans västra bangård som idag rymmer 4 parallella spår. Spårområdet används för uppdelning och rangering av vagnar samt uppställning av vagnar i avvaktan på vidare transport. Vid planområdets nordvästra hörn finns en teknikbyggnad som hör till bangården. I planområdets nordöstra hörn går tunnelbanan på bro över spårområdet (ca +15 meter) mellan Gärdet och Ropsten. Tillgänglighet Området har god tillgänglighet för cyklister och besökare med bil. Entréerna i anslutning till Tegeluddsvägen och från Storängsvägen är tillgängliga. Flera gångvägar in till planområdet begränsas av trappor eller stora höjdskillnader och lutningar på gångvägarna. Det finns god tillgång till parkering i området, vilket ökar tillgängligheten för besökare som kommer med bil. Störningar och risker Elektromagnetiska fält Planområdets norra del angränsar mot ett spårområde (en rangerbangård) vars högspänningsledningar avger elektromagnetiskt fält, som kan utgöra risk för människors hälsa. Förorenad mark Inom området har det sedan 1940-talet pågått mässverksamhet. I planområdets nordvästra del låg St:Eriksmässan som senare revs. Under 2010-talet tillfördes massor för att förbättra stabiliteten på platsen då befintlig lera och gyttja överlagrades av 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 21 (64) fyllnadsmassor från närliggande entreprenader. Enligt uppgift kan det ha funnits två bensinstationer inom planområdet. I en översiktlig miljöteknisk markundersökning har det främst påträffats föroreningshalter under de generella riktvärdena för MKN inom undersökningsområdet. I en provpunkt i planområdets nordvästra spets har halter över MKM påträffats på ett djup om 0,5-1,4 m u my, föroreningen utgörs av arsenik, bly, alifater samt PAH:er. Hög föroreningspåverkan i ytligt grundvatten förekommer av PAH:er, PFAS, arsenik, zink och kadmium. Provtagning har skett endast vid ett tillfälle och därmed saknas insikt om eventuella årstidsvariationer. Kompletterande undersökningar av grundvattnet ska utföras inför granskning av planförslaget. Då föroreningen i grundvattnet ej avgränsats kan det förekomma risk för spridning till ytvatten och risk för förekomst av fri fas kan ej uteslutas. Uppmätta halter av PAH:er underskrider SPI:s riktvärden för ånginträngning. Beroende av resultaten av kompletterande undersökningar av grundvattnet kan det vara lämpligt att utföra porgasmätningar där nya byggnader planeras. Luft Trafikleden Norra länken norr om planområdet ger upphov till förhöjda luftföroreningshalter, dessa är koncentrerade till Norra länkens tunnelmynning. Gränsvärdet i det nya EU-direktivet (2024/2881) för partiklar, PM10, klaras vid den planerade bebyggelsen men riskerar att överskridas i en liten del av planområdet som är närmast söder om Norra länkens tunnelmynning. Gränsvärdet i det nya EU-direktivet (2024/2881) för kvävedioxid, NO2, klaras i hela planområdet med utbyggnad enligt planförslaget. Halterna för partiklar PM10 (dygnsmedelvärde) är i dagsläget omkring 16-25 µg/m³ i större delen av planområdet, att jämföra med miljökvalitetsnormen som är 50 µg/m³. I en liten del inom norra delen av planområdet uppgår halterna till 25-35 µg/m³. Halterna för kvävedioxid NO2 (dygnsmedelvärde) ligger omkring 15-24 µg/m³, att jämföra med miljökvalitetsnormen som ligger på 60 µg/m³. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 22 (64) Buller, vibrationer Planområdet ligger nära bullerkällor som Norra länken, Värtabanan och Lidingövägen. Trafiken på Norra länken gör att stora delar av planområdet är kraftigt bullerstört. Ljudnivån från Norra länken ligger i dagsläget på upp mot 60-70 dBA ekvivalent ljudnivå inom planområdet. Miljöförvaltningen bedömer att rekreationsytorna bör uppnå ekvivalenta ljudnivåer på max 55dBA. I detaljplanen för Norra länken anges ett bullerskydd mot Storängsbotten till en höjd av 2.0m över körbanan med horisontell överkant. Detta bullerskydd uppfördes aldrig eftersom det på platsen för den tidigare mässbyggnaden avsågs att uppföras en ny byggnad som även skulle verka bulleravskärmande mot Storängsbotten och parken. Vid planområdets södra del, sydväst om Amerikapaviljongen, finns risk för komfortstörande vibrationer, något som behöver beaktas vid grundläggning. Risker Riskbilden inom planområdet är huvudsakligen kopplad till transporter av farligt gods i närområdet. Norr om planområdet ligger Värtans västra bangård, på vilken det sker transporter av farligt gods. Norr om bangården ligger Norra länken, som utgör en primär transportled för farligt gods. Lidingövägen öster om planområdet fungerar som omledningsvägnät om Norra länken är avstängd. På ett längre avstånd i nordost återfinns Värtaverket som utgör en SEVESO-klassad verksamhet. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 23 (64) Planförslag Övergripande Nuläge. Byggnader som avses rivas är illustrerade i ljus grå ton. (OKK+) Illustration av planförslagets koncept och huvuddrag. Bebyggelsen koncentreras till parkens kanter för att värna det öppna landskapsrummet och skärma buller från Norra länken. Områdets entré och huvudstråk förtydligas med de trappande volymerna längs Storängsvägen. Parkmiljön stärks genom att sammanfoga befintliga parkytor och skapa ett sammanhängande centralt parkrum. Nya parkmiljöer föreslås på befintliga parkeringsytor. Parkeringen koncentreras i garage samt längs spåren i norr. (OKK+) 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 24 (64) Planförslagets arkitektoniska idé är att den nya bebyggelsen ska bidra med att rama in det öppna landskapsrummet, skapa visuella och fysiska kopplingar, bidra med ett sammanhållet parkrum och förtydliga parkens entréer. De nya byggnadsvolymerna inordnar sig delvis i och kompletterar befintlig bebyggelsestruktur i Storängsbotten, samt överordnar sig delvis den befintliga strukturen, då förslaget även förhåller sig till omgivande bebyggelse. De parkeringsytor som idag splittrar strukturen inom planområdet omvandlas till parkmiljöer och nya byggrätter. I planområdets centrala delar skapas ett sammanhängande öppet parkrum. Den föreslagna arkitekturen har för avsikt att bygga vidare på det kulturhistoriska institutionsbältets typologi och S:t Eriksmässans paviljongarkitektur med friliggande hus i park. Byggnaderna placeras omsorgsfullt inbäddade i grönska för att stärka ekosystemet och grönstrukturen i området. Detta koncept – hus i park – knyter an till platsens historia, där byggnader som Amerikapaviljongen och Tyska paviljongen tidigare uppfördes som fristående volymer med omgivande publika ytor. Byggnaderna är tänkta att ha egna identiteter och uttryck samtidigt som de inordnar sig och tar hänsyn till den topografiska kontexten och befintliga naturvärden. Arkitekturen ska bidra till att parkens rumssamband kopplas till omgivande stadsstråk så att viktiga siktlinjer mot omgivningen bevaras och stärks. De nya byggnaderna anpassas till terrängen, vägar och värdefulla träd. Utgångspunkten för gestaltningen av den nya bebyggelsen är att samspela med uttrycket och materialiteten som återfinns i området. De nya byggnaderna i Idrottsparken ska i stort uppföras i trä. Byggnaderna är tänkta att ha egna identiteter och uttryck samtidigt som de inordnar sig och tar hänsyn till den topografiska kontexten och befintliga värden på platsen. Gestaltning av bebyggelsen kommer att utvecklas efter samrådet. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 25 (64) Sektion A-A genom landskapet. Ny bebyggelse i trä. Till vänster multisporthallen som i sin högra del innehåller sporthallar i två våningar. Höger om sporthallen Kungl. Tennishallens utbyggnad som ansluter i höjd till befintlig tennishall. I bakgrunden till vänster syns det nya bostadshuset vid f.d. gasklocka 4. (OKK+) Sektion B-B, genom landskapet. Till vänster tennisparken med den nya tennispaviljongen. Byggnaden är något högre än Amerikapaviljongen för att inrymma tennisbanor och har även tennisbanor på taket. Mot Lidingövägen reser sig byggnaden mot den befintliga punkthusbebyggelsen på Gärdesberget. Den nya hälsobyggnaden höjer sig mot Lidingövägen, men trappar ner och följer topografin längs Storängsvägen och leder in i parken. (OKK+) Illustration var landskapssektionerna är tagna.(OKK+) 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 26 (64) Sektion C-C landskapselevation längs Lidingövägen in mot planområdet. Till vänster hälsobyggnaderna vid Erik Dahlbergsgatan och vidare tennispaviljongen. I bakgrunden syns multisporthallen och tennisannexet samt tillkommande volymer utanför planområdet i Starkströmmen samt det nya bostadshuset vid f.d. gasklocka 4. (OKK+) Sektion D-D genom landskapet. Till vänster Hjorthagsberget och i bakgrunden ny bebyggelse i Starkströmmen utanför planområdet. Tvärsektion genom tennisannexet och vidare genom planförslagets garage i slänten mot Lidingövägen vid Amerikapaviljongen. I fonden högre bebyggelse inom Kv. Bremen. (OKK+) 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 27 (64) Ny bebyggelse Illustration som visar planförslaget. Ny bebyggelse i trä. (OKK+) Illustration som visar den nya bebyggelsen inom Storängsbotten i trä, vy från söder. (OKK+) 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 28 (64) Övergripande I den nordvästra delen av planområdet förläggs en ny demonterbar multisporthall längs parkeringsytan och skärmar bullret från norr. Multisporthallen har två delar sammankopplade med en entrébyggnad. Den östra delen är högre för att kunna inrymma sportytor i en övervåning medan den västra är lägre med sportytor på tak. Öster om multisporthallen uppförs tennisannexet som är en utbyggnad av Kungl. Tennishallen med tre nya tennisbanor samt en länkbyggnad. På platsen för det planerade tennisannexet uppförs i dagsläget en tennishall som beviljats tillfälligt bygglov. Söder om Kungl. Tennishallen placeras en fristående tennispaviljong utmed Lidingövägen med tennisbanor på taket. Längs Storängsvägen placeras en inrättning för vård och hälsa i trappande volymer som följer topografin och leder in i parken. Hälsopaviljongen möter upp Erik Dahlbergsgatan och lämnar plats för en grön torgyta vid den gamla tingsrättsbyggnaden på andra sidan gatan. Byggnaden inrymmer även ett garage i slänten mot Lidingövägen med planterbart bjälklag och en koppling ner i parken. Områdets parkering förläggs i garage samt mot spåren i norr för att frigöra parkmark i områdets centrala delar. Placeringen och utbredningen av bebyggelsen är anpassad för att värna det öppna landskapsrummet, spara värdefulla träd samt bibehålla viktiga ekologiska spridningssamband. Visionsbild av Idrottsparken inom Storängsbotten, ny bebyggelse i trä. Vy från väster. (Illustration OKK+) 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 29 (64) Innehåll Planförslaget skapar byggrätter för idrott och vårdanläggningar inom Storängsbotten. Byggrätterna möjliggör även för service som hör dessa verksamheter till. Gällande områdesbestämmelser medger en flexibilitet i användning, vilket har bidragit till att en stor andel av byggnaderna kunnat byta användning över tid och hållas i bruk. Denna flexibilitet har varit viktig att upprätthålla vid planläggningen. Alla byggnader, både nya och befintliga byggrätter (med undantag för tekniska anläggningar), får användas som besöksanläggning (R). I Kungl. Tennishallens befintliga anläggning kompletteras denna bestämmelse med verksamheter för att skapa flexibilitet (Z). Multisporthallen ges användningen besöksanläggning, idrottsändamål (R1). Den befintliga byggnaden Amerikapaviljongen samt tillkommande hälsopaviljong får användningen vård (D). Användningen avser ej vårdbostäder då offentlighet på platsen eftersträvas. Planförslaget medger en breddning av Värtans västra bangård för ett femte spår i nordväst (T1), samt bekräftar en mindre del av en befintlig tunnelbanebro (T2). Vidare medger planen teknisk anläggning för elnätstation (E1), samt teknisk anläggning för järnväg inklusive komplement (E2). Befintliga stödmurar, skärmtak, väderskydd och trappor tillåts. För den nytillkommande bebyggelsens fasader ska dessa i huvudsak utföras i trä. Sockelvåning och andra mindre byggnadsdelar får utföras i annat material. Entréer, glaspartier och bottenvåningar ska utföras med särskild omsorg om detaljer. Detta regleras med utformningsbestämmelse (f1). För att förmedla aktivitet och närvaro samt att bidra med trygghet i parken ska bottenvåningarnas fasader i regel vara uppglasade. Detta regleras som utformningsbestämmelse för respektive byggnad. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 30 (64) Multisporthallen Multisporthallen, elevation från söder. (OKK+) Multisporthallen, planritning entréplan. (OKK+) På platsen för en tidigare mässbyggnad förläggs en multisporthall för att rama in det öppna parkrummet och skydda från Norra länkens trafikbuller. Anläggningen kan rymma två sammankopplade ishallar med lounge och café i entréplan, och med möjlighet till ytterligare en sporthall i en övre våning i den östra volymen, samt tennisbanor på tak. Multisporthallen planläggs som besöksanläggning för idrottsändamål. Källare får inte anordnas. (R1). Byggnaderna ska uppföras demonterbara för Multisporthallen, elevation mot väster. att kunna demonteras vid eventuellt byggande av tunnel för (OKK+) allmännyttig trafik, Östlig förbindelse (b3). Bottenvåningen avses vara uppglasad till minst 50% av fasadlängden mot parken i söder samt på gavlarna för att skapa visuell kontakt mellan idrottsfunktionerna och parken (f9). Ett utanpåliggande träraster har solavskärmande funktion, samt är samgestaltat med utomhusbanornas bollnät. Byggnadens höjd regleras med högsta nockhöjd. Ovanpå den lägre hallens tak, över högsta medgivna nockhöjd, får bollnät och fasadraster finnas runtom byggnaden (f2). Grundläggningen av den demonterbara multisporthallen ska utföras så att framtida tunnelbyggnation för Multisporthallen, tvärsektion genom allmännyttig trafik (Östlig förbindelse) inte försvåras (b6). Den järnvägsspåren, parkeringsytan och demonterbara multisporthallen ska utformas som en relativt lätt den dubbelhöga hallen. (OKK+) byggnad med begränsade laster på undergrunden. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 31 (64) Kungl. Tennishallens tillbyggnad Elevation mot spåren i norr, befintlig bebyggelse inom Kungl. Tennishallen. (OKK+) Tennisannexet. Tennisannexet, elevation mot söder, länkbyggnad. Befintlig bebyggelse inom Kungl. Tennishallen. Tennisannexet, elevation från öster. Tennisannexet, elevation från väster. (OKK+) Tennisannexet, planritning entréplan, länkbyggnad. Befintlig bebyggelse inom Kungl. Tennishallen i grått. För att kunna behålla internationella tävlingar som exempelvis Stockholm Open, behöver Kungl. Lawn Tennis Klubbens (KLTKs) verksamhet utvecklas. På platsen för tidigare tennistält planläggs för ett permanent tennisannex innehållandes tre träningsbanor som kan omvandlas till en tävlingsbana med demonterbar läktare vid större evenemang, och som därvid uppfyller internationella tävlingsmått. Den nya bebyggelsens placering är anpassad för att minimera påverkan på värdefulla träd. Mot norr tillskapas en ny entré från besöksparkeringen norr 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 32 (64) om multisporthallen och en parkyta tillförs kring den uppvuxna eken vid den nya entrén. En länkbyggnad kopplar ihop det nya tennisannexet med befintliga byggnader inom KLTK. Bottenvåningen avses vara uppglasad till minst 50% av fasadlängden mot parken i söder samt på gavlarna för att skapa visuell kontakt mellan idrottsfunktionerna och parken (f9). Tvärsektion genom befintlig tennishall och ny länkbyggnad, Den befintliga bebyggelsen som hör till Kungl. Tennishallen har höga kulturvärden. Nya tillbyggnader ska underordna sig huvudbyggnaden i höjd, volym och fasadindelning. (f5). Ett skärmtak i syd kragar ut mot parken och annonserar tennisannexets södra entré som kan användas vid större Tennisannexet, tvärsektion. (OKK+) evenemang och kopplas mot parkens mer centrala delar. Skärmtaket får högst kraga ut 5 meter, fri höjd ovan underliggande mark ska vara minst 5 meter (f8). Tennispaviljongen Sektion genom tennisparken, tennispaviljongen och Lidingövägen. (OKK+) Tennispaviljongen, planritning. På platsen för befintlig parkering och en tennisbana planläggs för en tennispaviljong invid Lidingövägen. Paviljongen kan angöras via olika nivåer både från parksidan samt via en högre belägen entré från Lidingövägen. Byggnaden höjer sig mot Lidingövägen och den högre punkthusbebyggelsen på Gärdesberget. På taket medges tennisbanor. Byggnadens höjd regleras med högsta nockhöjd +18, samt +22.5 mot Lidingövägen. Över högsta medgivna nockhöjd +18 får bollnät och fasadraster finnas runtom Tennispaviljongen, elevation från väster. byggnaden till en högsta höjd av + 23.0 meter över nollplanet (f10). För att skapa genomsiktlighet i den relativt stängda sidan mot Lidingövägen är byggnaden uppglasad. Bottenvåningen ska vara uppglasad minst 50% av fasadlängden mot Lidingövägen, Tennispaviljongen, elevation från entré ska finnas mot Lidingövägen (f4). Lidingövägen. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 33 (64) Hälsopaviljongen Hälsopaviljongen, elevation mot Erik Dahlbergsgatan. Hälsopaviljongen, elevation mot Storängsvägen. Hälsopaviljongen, elevation mot norr. Hälsopaviljongen, elevation mot öster. (OKK+) Invid korsningen Lidingövägen/Storängsvägen föreslås Tyska paviljongen att ersättas med en inrättning för vård (DR). Byggnaden reser sig mot Erik Dahlbergsgatan och förtydligar kopplingen in mot parken. Volymerna följer topografin och trappar ner in mot det centrala parkrummet. För den sydligaste huskroppen som ligger närmast staden ska bottenvåningen vara uppglasad minst 50 % av fasadlängden (f3). Ett garage i två våningar inklusive lastfar, planeras att anläggas under mark i slänten mot Lidingövägen för att frigöra parkmark, samt att så långt som möjligt freda det centrala parkrummet från biltrafik. Garagets placering är anpassad för att värna värdefulla träd. Hälsopaviljongen har en underjordisk förbindelse till befintlig byggnad (Amerikapaviljongen) genom garaget via en utanpåliggande hiss som ansluts i hörnet till befintlig byggnad. Byggnaden ska också rymma en inhyst elnätstation (E1). För att tillvarata områdets värdebärande karaktärsdrag med paviljongarkitektur med friliggande hus i parkmiljö ska Hälsopaviljongen ha en tydlig solitär karaktär omgiven av grönska. För att säkerställa en vegetationspräglad miljö anges på plankarta högsta höjd för garagets bjälklagshöjd i meter över nollplanet, samt att ovanliggande mark ska utformas med parkkaraktär. Minst 80% av markytan ska utgöras av planterbar yta (f7). Hälsopaviljongen är indragen från Lidingövägen för att förstärka karaktären av hus i park. Platsbildningen som bildas ska ha en grön parkkaraktär för att tydliggöra Nationalstadsparkens entré. Platsbildningen ansluter till en trappförbindelse som ska finas (f11) över garaget och förbinda Lidingövägen med parken. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 34 (64) Sektion A-A genom garaget invid Lidingövägens slänt. Sektion B-B genom garaget och trappförbindelsen från Lidingövägen och ner genom parken. (OKK+) Hälsopaviljongen, garageplan. Skyddsområde träd. Hälsopaviljongen, plan +4.5, garageinfart i norr. Hälsopaviljongen, plan +8, trappförbindelse mot parken. Hälsopaviljongen, plan +12.5, entré från söder. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 35 (64) Hälsopaviljongen, längdsektion. (OKK+) Befintlig bebyggelse Planförslaget innebär att Tyska paviljongen behöver rivas. Även en elnätstation i planområdets södra del behöver rivas. I samband med utvidgningen av Värtans västra bangård med ett femte spår i planområdets nordvästra del kommer en teknikbyggnad tillhörande järnvägen att behöva flyttas. Norr om Kungl. Tennishallen finns en befintlig elnätstation vars kapacitet behöver utökas och föreslås flyttas längre västerut. Ytterligare tälthallar invid Kungl. Tennishallen kommer att behöva rivas för att ge plats åt den nya utbyggnaden av hallen samt en vändplats. Kungl. Tennishallens ursprungliga tegelbyggnader samt Amerikapaviljongen förses med rivningsförbud (r1). För att skydda Kungl. Tennishallens kulturvärden anges också att byggnadens exteriör inte får förvanskas. Underhåll ska ske med material och metoder som är anpassade till byggnadens egenart på ett sådant sätt att byggnadens kulturhistoriska värden bevaras (q1). Stomme av böjda järnprofilbalkar ska bevaras. Planlösning i centrecourten ska bevaras (q2). Väggmålning i restaurang ska bevaras (q3). Byggnadens exteriöra karaktärsdrag vad gäller volym, proportioner, indelning, materialbehandling, färgsättning samt detaljeringsnivå ska bibehållas (q4). Ursprunglig fast inredning ska bibehållas till sin utformning i huvudentré, de 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 36 (64) kungligas entré och centercourt (q5). Kungl. Tennishallen ges också utökad lovplikt för interiör. Amerikapaviljongen ges varsamhetsbestämmelsen som anger att byggnadens exteriöra karaktärsdrag vad gäller volym, proportioner och indelning ska bibehållas (k1). Gällande den karaktäristiska expressiva västra fasaden ges en skyddsbestämmelse som anger att arkad upp till tak ska finnas. (q6). Park Områdets värdebärande karaktär med stora grönytor mellan byggnaderna och de värdefulla ekarna värnas och stärks med föryngringsplantering, och den tidigare ängsmarken återskapas i det låglänta parkrummet. Tillkommande grönytor som idag utgörs av parkeringsplatser, ska utformas i samma karaktär. Hårdgjorda ytor i parkens centrala delar omvandlas till park. Grönstrukturen ska bidra till en ökad biologisk mångfald och förstärkning av viktiga spridningssamband. Befintliga dagvattendammar bevaras. Inom parkens låglänta delar ska skyfall hanteras. Den nyanlagda parkmiljön avses utgöra en naturlig fortsättning på Tennisparkens omhändertagna miljö. Det ska finnas ytor som kan hantera större evenemang och fester. Parkkaraktären i den befintliga tennisparken kring Kungl. Tennishallen regleras med bestämmelsen (n2) som även styr att befintliga terrängförhållanden och träd i huvudsak ska sparas. Kring Kungl. Tennishallens anläggning finns ett antal skyddsvärda träd, dessa regleras med bestämmelse (n1). Bestämmelsen anger att träd endast får fällas om det kan orsaka spridning av epidemisk trädsjukdom eller om det utgör en fara för person eller egendom. Fällda träd ska ersättas med nytt av samma art. Bestämmelsen kombineras med utökad lovplikt för fällning av träd. Merparten av de befintliga träden skyddas även av föreskrifterna till Nationalstadsparken. Gator och trafik Utformning av trafiknäten har planerats och utformats för att prioritera gång och cykeltrafik. Kollektivtrafiken utnyttjar befintlig infrastruktur vilket innebär en god försörjning av området. Angöring löses med närhet till entréer och lastplatser. Parkering anordnas huvudsakligen i en garageanläggning i söder och markparkering i norr. Områdets karaktär av anläggningar i parkmiljö ska bevaras. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 37 (64) Gatunät Inom planområdet sker biltrafik främst för angöring, och inte i genomfartssyfte. Idrottsparkens parkeringsplatser koncentreras i norr invid spåren, samt i garage, för att frigöra mark till park och grönska i parkens centrala delar. Biltrafik sker i huvudsak till och från parkeringar, entréer samt för leveranser och avfallshantering. En ny infart från Södra Fiskartorpsvägen anläggs och blir den huvudsakliga angöringen till idrottsverksamheterna och den nya parkeringsytan norr om multisporthallen. Vägen dimensioneras för buss- och lastbilstrafik och avslutas med en vändplats. Biltrafik från Lidingövägen ansluter fortsatt till södra Storängsvägen. Korsningen justeras genom ombyggnad av infarten och anläggande av genomgående kantsten för att tydliggöra att södra Storängsvägen utgör en del av Nationalstadsparken, samt utgör en entré till denna. I den norra delen leds södra Storängsvägen om och ansluter till den nya parkvägen in i området. Befintlig grusväg stängs för biltrafik och integreras istället i gång- och cykelvägnätet. Sammantaget bedöms den tillkommande trafiken inte medföra någon påtaglig påverkan på det omgivande trafiknätets funktion eller kapacitet. Motorfordonstrafik till och inom planområdet. (Källa: Tyréns, 2026) Biltrafik Biltrafiken inom planområdet begränsas i stor utsträckning till behörig trafik, leveranser och angöring. Parkeringsytor i de centrala delarna av området tas bort för att frigöra mark för park- och grönområden. En parkeringsplats med cirka 140 bilplatser 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 38 (64) anläggs norr om multisporthallen och nås via den nya infarten från Södra Fiskartorpsvägen. Under de nya byggnaderna för verksamheter inom vård och hälsa anläggs ett garage med cirka 160 bilplatser. I anslutning till Amerikapaviljongen tillskapas ett mindre antal markparkeringar för tillgänglig angöring och parkering till den befintliga entrén till Amerikapaviljongen. En angöringsyta för tillgänglig entré till de nya vårdverksamheterna anordnas längs Storängsvägen. För idrottsverksamheten beräknas parkeringsbehovet av bil till 96 platser för tennisverksamheten, och till 72 platser för multisporthallen. Parkeringstalet utgår från Stockholms stads dokument ”Parkeringsstrategi för idrottsanläggningar” (2020). Enligt strategin bedöms ett längre avstånd än cirka 400 meter till kollektivtrafik ge en hög efterfrågan på parkering. Planområdet bedöms därför få en hög efterfrågan på parkering då närmsta tunnelbanestation och stombusshållplats ligger mer än 400 meter från området och från den nya planerade multisporthallen. Tennis är däremot en relativt enkel sport att ta sig till med kollektivtrafik, cykel eller till fots då det inte krävs mycket eller otymplig utrustning för att utöva sporten. Ishockey däremot kräver mer utrustning som kan vara svår att bära med sig på tunnelbana eller cykel. En ishall har ofta även ett större upptagningsområde vilket ökar efterfrågan på bilparkerings- och angöringsplatser. Det rekommenderade parkeringstalet för bil för idrottsverksamheter varierar mellan 0,2-0,45 platser per besökare plus 0,05-0,1 platser för angöring för besökare. I detta projekt har ett parkeringstal på 0,4 använts då det är relativ låg tillgänglighet till kollektivtrafik men goda möjligheter att cykla eller gå till planområdet. Behovet av parkeringsplatser för bil har beräknats utifrån den dagliga verksamheten med träning och matcher med lågt åskådarantal. Vid större matcher och cuper ökar behovet av parkeringsplatser. De 40 platser som ligger öster om tennishallen antas fortsatt hyras ut till de verksamheter som finns där idag. För den befintliga verksamheten inom vård och hälsa i Amerikapaviljongen beräknas behovet vara ca 30 platser för anställda och besökare. (p-tal 6 platser/1000 kvm BTA). Den nya hälsopaviljongen beräknas få ett behov på ca 70 platser. Sammantaget bedöms parkeringslösningarna tillgodose behovet för både idrottsverksamheterna och de vård- och hälsorelaterade verksamheterna. Vid större evenemang kan belastningen på både 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 39 (64) gatunät och parkering tillfälligt öka, vilket kräver särskilda informations- och trafiklösningar. Planerade parkeringsplatser för bil inom planområdet. (Källa: Tyréns, 2026) Gång- och cykeltrafik Planförslaget innebär förbättrade förutsättningar för gång- och cykeltrafik genom tydligare entréer, sammanhängande stråk och förbättrad standard. Flera entrépunkter till området bibehålls, däribland entréer från Lidingövägen och Tegeluddsvägen. En ny trappa anläggs väster om den nya tennispaviljongen för att förbättra tillgängligheten från Lidingövägen. Gång- och cykelbanan längs Storängsvägen breddas på den östra sidan och separeras tydligare mellan gående och cyklister. Gångstråket föreslås få en bredd om cirka 2,5 meter och cykelstråket cirka 2,5 meter, och kompletteras med skyddszoner mot körbana och angöringsytor. Stråken kopplas samman med norra Storängsvägen. I den norra delen, där utrymmet är mer begränsat, leds cykeltrafik delvis i blandtrafik innan anslutning till befintliga cykelstråk längs Södra Fiskartorpsvägen. Ett sammanhängande och bilfritt gångstråk genom parkområdet bibehålls, med mindre justeringar i läge. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 40 (64) Översikt placering gång- och cykelstråk samt övriga gångförbindelser inom planområdet. (Källa: Tyréns, 2026) Behovet av cykelparkering för idrottsverksamheterna bedöms totalt uppgå till cirka 150 platser, varav 96 avser tennisens verksamhet och 54 avser multisporthallen. Nya cykelparkeringsplatser anordnas i anslutning till entréerna vid den nya multisporthallen, medan befintliga platser vid tennishallen behålls. Behovet av cykelparkering för Amerikapaviljongen bedöms tillgodoses genom befintliga platser. För de nya verksamheterna inom vård och hälsa fastställs behovet av cykelparkering i senare skede, när det finns mer information kring verksamhetens behov. Planerad cykelparkering. Ytterligare cykelparkeringsplatser och dess placering behöver utredas vidare i kommande skede. (Källa: Tyréns, 2026) 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 41 (64) Kollektivtrafik Planförslaget påverkar inte befintlig kollektivtrafik i närområdet. Bedömningen är att tillgången till kollektivtrafik för verksamheterna i planområdet är medelgod med spårbunden trafik och stombuss inom 400-500 meters gångavstånd. Tillgänglighet Området har god tillgänglighet för cyklister och besökare med bil. Befintliga entréer i anslutning till Tegeluddsvägen och från Storängsvägen är tillgängliga. All nytillkommande bebyggelse ska ha tillgängliga entréer. För att klara krav om tillgänglig angöring till entré (max 25 meter) föreslås en angöringsficka placeras på Storängsvägens sydöstra sida vid Hälsopaviljongen. Flera gångvägar in till planområdet begränsas av trappor eller stora höjdskillnader och lutningar på gångvägarna. Det finns god tillgång till parkering i området, vilket ökar tillgängligheten för besökare som kommer med bil. Teknisk försörjning Dagvatten Med planerad exploatering beräknas hårdgörningsgraden i området att öka med 24 %. Det dimensionerande dagvattenflödet förväntas med hänsyn till klimatförändringar att öka från 1000 l/s till 1600 l/s. För att uppnå Stockholms stads åtgärdsnivå avseende dagvatten på 20 mm fördröjning krävs en total magasinskapacitet på 873 m3 inom planområdet. Inom planområdet finns två dagvattendammar och ett underjordiskt fördröjningsmagasin. Dessa renar dagvatten från större delen av detaljplaneområdet samt ett område utanför planområdet väster om Storängsvägen som omfattar bland annat Östermalms idrottsplats, ryttarfältet och tennisstadion. De befintliga dagvattendammarna har en våt permanentvolym på 500 m3. Om upptagsområdet ändras till att endast omfatta planområdet har dammarna en permanent vattenyta motsvarande 2,7 % av den reducerade ytan i upptagsområdet vilket ger mycket goda förutsättningar för rening av dagvatten. Om upptagsområdet inte inkluderar det sydvästra området utanför planområdet så förväntas det leda till att basflödet till dammarna minskar, vilket kan ha negativ påverkan på den biologiska mångfalden i dammarna. Ur ett recipientperspektiv bedöms det därför sannolikt vara bättre att fortsatt leda in dagvatten från det sydvästra området även om det skulle medföra att 20-millimeterskravet inte 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 42 (64) uppfylls helt för planen. I den fortsatta processen ska det utredas vidare om upptagningsområdet ska begränsas till planområdet eller behålla dagens upptagsområde som inkluderar ytorna sydväst om planområdet. Utöver den permanenta volymen i dagvattendammarna föreslås åtgärder norr om multisporthallen som inte ingår i dammarnas avrinningsområde. I detta område föreslås åtgärder i form av träd eller buskträd i skelettjord, regnbäddar samt underliggande makadammagasin med en magasinsvolym på totalt 300 m3. Det innebär att dagvatten från de relativt smutsiga parkeringsytorna renas innan det når dagvattennätet. Föreslagna dagvattenåtgärder i området norr om multisporthallen samt lokalisering av befintliga dammar. (Källa: WRS, 2025) Exploateringen med föreslagna åtgärder bedöms inte ha någon negativ påverkan på föroreningsbelastningen från planområdet. Utöver föreslagna dagvattenåtgärder har dagvattendammarna en reglervolym på totalt 2 100 m3. Ytterligare åtgärder bedöms därmed inte vara nödvändiga för att uppnå syftet med Stockholm stads åtgärdsnivå. Ur ett gestaltnings- och skyfallsperspektiv kan dock ytterligare dagvattenåtgärder vara aktuella inom planområdet. Då takytor på flera av de planerade hallarna kommer vara synliga från kringliggande bebyggelse kan gröna tak vara en åtgärd som förbättrar både det visuella intrycket, trivsel i området och bidrar till ytterligare fördröjning av dagvattenflöden. Detaljerade lösningar för dagvattenhantering kommer tas fram i den fortsatta processen. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 43 (64) Teknisk anläggning för järnvägen Inom planområdets nordvästra spets finns en befintlig teknikbyggnad som kommer behöva flyttas i samband med utbyggnaden av Värtans västra bangård med ett femte spår i planområdets nordvästra del norr om multisporthallen. Föreslagen ny placering anges på plankartan (E2). Energiförsörjning Elnätstationen i planområdets norra del kommer att behöva flyttas. Elnätstationen vid Storängsvägen planeras att inhysas i den nytillkomna hälsobyggnaden. För att klara energiförsörjning av tillkommande bebyggelse krävs även att kapaciteten utökas. Inom planområdet finns två platser om vardera ca 50 kvadratmeter planlagda för tekniska anläggningar (E1). Längs med Lidingövägen finns gamla oljekablar som är ur drift och renspolade från olja. Om kablarna exponeras i samband med schakt inför byggnationer åtar sig Ellevio att avlägsna kablarna på korrekt sätt enligt det åtagande som gäller mellan Ellevio och Miljöförvaltningen. Fjärrvärmeledningar tillhörande Stockholm Exergi avses att flyttas. Befintliga ledningar behöver hanteras genom samordning och ledningsomläggningar behöver studeras under projektets gång. I anslutning till den nya bebyggelsen längst Lidingövägen finns ledningar, eventuell påverkan måste studeras vidare tillsammans med ledningsägare. Avfallshantering För multisporthallen sker avfallshämtning via den nya vägen norr om hallen. Avfallshämtning från tennishallen behöver möjliggöras från torgytan framför tennisbyggnaden. Ur ett trafiksäkerhetsperspektiv innebär detta en risk då backningsrörelser sker bland oskyddade gångtrafikanter, men hämtning av avfall förväntas ske då få personer ankommer till tennishallen. Avfallshantering för de nya verksamheterna för vård och hälsa planeras ske i garage. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 44 (64) Körvägar för avfallshämtning. (Källa: Tyréns, 2026) Räddningstjänst De befintliga och de nya byggnaderna inom planområdet ska utformas med utrymningsstrategier som säkerställer att samtliga verksamheter kan utrymmas tillfredsställande utan insats från räddningstjänsten. Detta ska uppnås genom att byggnaderna förses med erforderligt antal oberoende utrymningsvägar till det fria, dimensionerade utifrån respektive verksamhets personbelastning. Förutsättningar finns för att uppfylla dessa krav och därmed bedöms inga särskilda uppställningsplatser för räddningstjänstens höjdfordon behövas. I det fortsatta arbetet ska separata brandskyddsbeskrivningar tas fram för respektive byggnad. Den befintliga räddningsvägen norr om Kungl. Tennishallen planeras bevaras för att säkerställa fortsatt insatsmöjlighet. Detaljplanen försämrar inte förutsättningarna för befintlig byggnads utrymning eller brandskydd. Då befintlig tälthall i norr rivs tillskapas även åtkomst för räddningsinsats från nordväst. Räddningstjänstens insatser planeras ske via byggnadernas normala tillträdesvägar som kommer fungera som angreppspunkter. Inom planområdet tillskapas nya räddningsvägar för att säkerställa framkomlighet till de planerade byggnaderna. Dessa bedöms ge god tillgänglighet och möjliggöra uppställning av räddningsfordon i nära anslutning till byggnadernas primära tillträdesvägar. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 45 (64) Översikt av framkomlighet för räddningsfordon inom planområdet. (Källa: Projektstaben, 2026) Avståndet mellan körbar väg och byggnaders angreppspunkter ska inte överstiga 50 meter, och avståndet mellan uppställningsplats och brandpost bör inte överstiga 75 meter. För att uppfylla dessa krav behöver det befintliga brandpostnätet kompletteras. En principiell lokalisering av nya brandposter har tagits fram som tillsammans med planerade räddningsvägar ska säkerställa goda insatsförutsättningar inom planområdet. Översiktligt principiellt förslag på komplettering av brandposter. Grönmarkering redogör för befintliga brandposter. Rödmarkering redogör för rekommenderade kompletteringar. (Källa: Projektstaben, 2026) 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 46 (64) Konsekvenser Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret gjorde i samband med start-PM en preliminär bedömning att detaljplanens genomförande kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 4 kap 34§ eller MB 6 kap 11 samt 5 § och 10-13 § att en miljöbedömning behöver göras. I det fortsatta planarbetet har det bedömts att detaljplanen kan utgå från den miljökonsekvensbeskrivning för fördjupat program för Hjorthagen som togs fram 2008 där många frågor redan är utredda. I miljökonsekvensbeskrivning för fördjupat program för Hjorthagen anges aspekterna som bedöms vara betydande att utreda i planarbetet för Storängsbotten, och som avses analyseras och bedömas närmare i fördjupnings-PM vara: stads- och landskapsbild, naturmiljö, samt risk och säkerhet. Den sammanvägda bedömningen i konsekvensanalysen för kulturmiljön är att de negativa konsekvenserna av planförslaget bedöms som måttliga, samt att det historiska landskapets kulturvärden inte skadas. Den samlade bedömningen i den ekologiska konsekvensanalysen är att planförslagets genomförande medför obetydlig till liten negativ effekt på områdets naturvärden. Utförd riskanalys indikerar en låg samlad riskexponering inom planområdet. Såväl individ- som samhällsrisknivån bedöms acceptabel. Planerad utveckling enligt detaljplanen bedöms ha en mycket begränsad påverkan på befintliga risknivåer. Stadsbyggnadskontoret bedömer därför att ytterligare MKB inte behöver göras och den sammanvägda bedömningen är att detaljplanen inte medför betydande miljöpåverkan. Bedömningen kan behöva preciseras ytterligare efter samrådet, med utgångspunkt i inkomna synpunkter och kompletterande utredningar. Övriga miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Riksintressepreciseringen för Östlig förbindelse Trafikverket har preciserat riksintresset Östlig förbindelse med ett skyddsområde som redovisats i plan samt i höjdled. Skyddsområdet är 25 meter från ytterkontur tunnel. För att bygga 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 47 (64) en bergtunnel behövs tillräckligt mycket berg ovanför tunneln (bergtäckning) och mot kringliggande bergrum och tunnlar, normalt 5 - 10 meter. I partier med nedsatt bergkvalitet samt där osäkerhet råder avseende var bergytan ligger är det önskvärt med större bergtäckning. Då planområdets nordvästra del utgörs av en lågpunkt, och att tillräcklig bergtäckning saknas i detta område, planeras de framtida tunnlarna i denna del att utföras som betongtunnlar som grävs ner i öppet schakt. Betongtunnel Bergtunnel Riksintressepreciseringen för Östlig förbindelse markerade med röd heldragen linje. Befintlig bebyggelse inom Storängsbotten i grått. Föreslagen ny bebyggelse i rosa. Röd streckad linje anger beräknat släntkrön mellan betongtunnel som i framtiden grävs ner (nordväst om markeringen) och bergtunnel som borras i berg (sydöst om markeringen). (Illustration OKK+) Föreslagen multisporthall i planområdets nordvästra del inom riksintressepreciseringen för Östlig förbindelse, ska därför uppföras demonterbar för att kunna monteras ner vid ett byggande av framtida motorledstunnlar. Då området för multisporthallen idag helt saknar detaljplan, är det i dagsläget inte möjligt att utfärda tillfälligt bygglov i och med att det så kallade plankravet inträder. Platsen behöver detaljplaneläggas för att möjliggöra även en tillfällig hall. Det är mycket angeläget att möjliggöra att detta centralt belägna område kan nyttjas på ett samhällsnyttigt och meningsfullt sätt, och inte behöva stå oanvänt under lång tid då tidplan och beslut för Östlig förbindelse saknas. Grundläggningen av den föreslagna demonterbara multisporthallen ska utföras så att framtida tunnelbyggnation inte försvåras, exempelvis med plattor samt markförstärkning i form av KC-pelare. I den geotekniska undersökningen (PM geoteknik 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 48 (64) & bergteknik, Sweco 2026) görs bedömningen att grundförstärkningen med KC-pelare inte medför svårigheter för rivning av byggnaden senare, eller för att uppföra ny bebyggelse när trafikleden är färdigställd. Grundförstärkningen kommer ej heller att medföra nämnvärda ökade svårigheter att bygga Östlig förbindelse. I det fall trafikleden är genomförd kan multisporthallen, besöksanläggning för idrottsändamål (R1), återuppföras med stöd av en utredning som visar att detta kan ske utan att skador på undermarksanläggning ej sker eller detta uppfylls med byggnadsteknik. Grundläggning och konstruktion ska anpassas och samordnas med trafikledens tunnlar. Möjligheten att uppföra en multisporthall fram till dess att Östlig förbindelse genomförs, och att därefter avveckla anläggningen, bedöms kunna hanteras genom civilrättsliga överenskommelser mellan Kungliga Djurgårdens Förvaltning och berörd arrendator. Avtalet bör innehålla villkor om att multisporthallen och dess grundläggning ska demonteras senast sex månader före byggstart för den del av Östlig förbindelse som berörs, samt reglera formerna för samordning och kommunikation mellan parterna och Trafikverket avseende tidplan och genomförande. För att lösningen ska vara långsiktigt hållbar behöver det även säkerställas att avtalsvillkoren får verkan vid framtida ägar- eller rättighetshavarskiften. Planens antagande förutsätter att kommunen inför antagandet fått del av ett sådant avtal eller annan rättslig lösning som bedöms säkerställa hallens avveckling när området behöver tas i anspråk för Östlig förbindelse. Under dessa förutsättningar bedömer staden att planen inte försvårar tillkomsten eller nyttjandet av Östlig förbindelse I planområdets södra del kommer den planerade Östlig förbindelse att gå i bergtunnel under ett område som idag redan är bebyggt, samt fortsätta vidare under stora delar av Gärdet och Djurgården till Nacka. Skärningspunkten (påslaget) mellan planerad betongtunnel i nordväst och bergtunneln beräknas vara lokaliserad inom planområdet för Storängsbotten, strax nordväst om de befintliga byggnaderna Tyska- respektive Amerikanska paviljongen. Båda dessa befintliga byggnader bedöms kunna stå kvar vid ett framtida genomförande av Östlig förbindelse. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 49 (64) Amerikapaviljongen Tyska paviljongen Planområdets södra del, berget sluttar kraftig ner mot nordväst. De röda linjerna representerar bergnivåkurvor. Befintlig bebyggelse i grått. Nordväst om befintlig bebyggelse planeras Östlig förbindelse att anläggas i betongtunnel som grävs ner. Sydöst om påslaget planeras motoreldstunneln att gå i berg under befintlig bebyggelse. (PM geoteknik & bergteknik, Sweco 2026) Baserat på underlag för förprojekteringen av Östlig förbindelse samt sonderingar av berget, görs i den geotekniska undersökningen (PM geoteknik & bergteknik, Sweco 2026) bedömningen att bergtäckningen för de planerade tunnlarna i planområdets södra del är tillräcklig för att föreslagen ny bebyggelse inte påverkar ett framtida genomförande av Östlig förbindelse. I Sverige är en vedertagen regel att bergtäckningen bör vara minst halva tunnelns spännvidd för att på ett konventionellt sätt kunna utföra bergschakt och förstärkning. De planerade bergtunnlarna ligger på ett sådant djup att bergtäckningen bedöms vara tillräcklig för nya byggnader som kan förläggas ovan tunnlarna utan att försvåra ett genomförande av Östlig förbindelse. Detta gäller även för byggnader med 1–2 källarvåningar utan extra insatser i underliggande bergtunnlar. Detta antagande baseras på i dagsläget tillgänglig geologisk information. Inför granskning kommer ytterligare undersökningar om bergets läge och kvalitet att utföras. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 50 (64) Planområdets södra del, berget sluttar kraftig ner mot nordväst. De röda linjerna representerar bergnivåkurvor. Befintlig bebyggelse i grått. Föreslagen bebyggelse i rosa. Streckad linje anger garagets utbredning. (PM geoteknik & bergteknik, Sweco 2026) För att säkerställa att tillräcklig bergtäckning finns och att inga extra insatser ska komma att krävas vid varken tillkomst eller nyttjande av framtida motorledstunnlar anges på plankartan i det aktuella området att schaktning, sprängning, borrning eller andra ingrepp inte får ske under -5 meter relaterat till angivet nollplan. Schaktdjupsbestämmelsen innebär också att det finns minst ca 10 meter bergtäckning för planerade motorledstunnlar. Vid behov får nivån underskridas om utredning visar att skador på undermarksanläggning ej sker eller detta säkerställs med byggnadsteknik. Nivån får underskridas för Östlig förbindelses tunnlar och dess räddnings- och driftsystem. Bestämmelsen syftar sammanfattningsvis till att kunna tillgodose att olika samhälleliga intressen kan tillgodoses utan att påtagligt skada riksintresseanspråket för Östlig förbindelse. På plankartan anges också markreservat för allmännyttiga ändamål (t1) marken ska vara tillgänglig för tunnel för allmännyttig trafik från -5 meter under nollplanet, samt (t2) marken ska vara tillgänglig för tunnel för allmännyttig trafik från VÄG och nedåt. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 51 (64) Planförslaget bedöms därmed inte innebära att tillkomst eller nyttjande av Östlig förbindelse påtagligt försvåras. Planförslaget bedöms sammantaget inte heller innebära påverkan på riksintresset för kommunikationer, Värtans västra bangård och Norra länken. Planförslaget möjliggör även en utbyggnad av Värtans västra bangård. Naturmiljö Planområdet berörs främst av ett av Stockholms stads fyra habitatnätverk; habitatnätverk för ädellövträdslevande insekter. Ingen förlust av lämpliga habitat för eklevande insekter bedöms ske i samband med planens genomförande. Områdets jätteekar ingår i ett större, sammanhängande område inom Nationalstadsparken med höga värden för insekter knutna till äldre ek. Områden i planområdets södra- och sydöstra delar utgör ett värdefullt område med potentiella livsmiljöer och befinner sig inom en aktivitetszon med korta spridningsavstånd, vilken fortsätter söder, öster och väster om planområdet. I planområdets södra del finns en yta utpekad som en livsmiljö för skyddsvärda arter i ESBO, vilken fortsätter väster om området. I de sydöstra delarna av planområdet finns en yta som bedöms utgöra en ekologiskt värdefull spridningszon, vilken är en del av en större spridningszon som fortsätter söder om planområdet. Planerade byggnader i det sydöstra hörnet ligger inom ett spridningsstråk, men en yta lämnas framför byggnaderna ut mot Lidingövägen, vilket innebär att en siktlinje hålls öppen mot trädområden västerut. Däremot kommer uppförandet av en ny tennispaviljong öster om amerikapaviljongen påverka spridning österut. Spridningsstråk i nordsydlig riktning bedöms enbart påverkas i mindre grad. Samlat bedöms inte planen få några betydande effekter på spridningssambanden för dessa arter inom Nationalstadsparken. Den samlade bedömningen är att planförslaget bedöms leda till obetydliga till små negativa konsekvenser för spridningssamband och ESBO-områden. Planens genomförande bedöms inte leda till märkbara negativa effekter på områdets samlade naturvärden. Fem objekt med höga naturvärden, tre objekt med påtagliga värden, varav två har preliminär bedömning, samt ett objekt med visst värde urskildes vid tidigare naturvärdesinventering. Höga värden är helt knutna till de äldre ekarna i området. Planförslagets genomförande kommer inte att leda till förlust av områden med högt naturvärde, men områden med påtagligt naturvärde tas i anspråk. Dessa områden består främst av 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 52 (64) människoskapade miljöer där mässanläggningarna en gång låg och består i huvudsak idag av en inhägnad grusyta som använts som etableringsyta vid bygget av Norra länken. De naturtyper som går förlorade har kort kontinuitet, vilkas värden går att kompensera genom nyplantering av nektarväxter bland annat. Nio jätteekar som uppnår kriterierna för särskilt skyddsvärda träd finns inom planområdet, dessutom finns en mindre lindallé i områdets västra del. Då byggnader har planerats så de särskilt skyddsvärda ekarna (inklusive skyddszoner) inte tas i anspråk bedöms planens genomförande ha samlat små konsekvenser för särskilt skyddsvärda träd och alléträd i området. Detaljplanen bedöms medföra mellan små (-1) och märkbara konsekvenser (-2) för den särskilt skyddsvärda eken längst i norr, på västra sidan av tennishallens huvudbyggnad, till följd av ökad beskuggning från planerad intilliggande byggnad söder om trädet. Påverkan på eken är liten så länge som lämpliga skydds- och försiktighetsåtgärder vidtas inom ekens kron- och rotzon. I området finns 19 naturvårdsrelevanta arter. Av dessa är 13 arter skyddade och/eller rödlistade. Då påverkan på områdets viktigaste substrat, gammal ek, bedöms vara begränsad är den samlade bedömningen att planens genomförande kommer att leda till obetydliga till små negativa konsekvenser för skyddade och rödlistade arter. Den samlade konsekvensbedömningen är att planförslagets genomförande medför obetydlig till liten negativ effekt på områdets naturvärden Miljökvalitetsnormer för vatten Avrinning från planområdet sker via ledning norrut till Husarviken i vattenförekomsten Lilla Värtan för vilka fastställda miljökvalitetsnormer ska följas. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten är måttlig ekologisk status år 2039 och god kemisk ytvattenstatus. Planförslaget bedöms inte försämra den övergripande kemiska eller ekologiska statusen eller status på underliggande kvalitetsfaktorer eftersom den totala föroreningsbelastningen från planområdet kommer att minska. Givet den minskade belastningen bedöms planförslaget även ha en positiv påverkan på möjligheten att följa MKN för vattenförekomsten. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 53 (64) Kulturhistoriskt värdefull miljö Påverkan på riksintressena för Nationalstadsparken samt för Stockholms innerstad med Djurgården Detaljplanen bedöms vara förenlig med skyddet för Nationalstadsparkens natur- och kulturvärden. Den samlade bedömningen är att det historiska landskapets kulturvärden inte skadas. Målbilden för Idrottsparken efterlevs genom att det centrala landskapsrummet lämnas obebyggt och att området integreras tydligare i Idrottsparken vad gäller landskapskaraktär och verksamheter. Byggnaderna som ligger utmed spårområdet bidrar till att definiera och avgränsa parkrummet. Förslaget får till konsekvens att områdets långa tradition som plats för idrott och hälsovård tas tillvara och utvecklas, detta genom att befintliga idrottsverksamheter expanderar och nya kommer till. Parkeringar och grusade ytor ersätts med parkyta avsedd för spontanidrott och rekreation. Det gamla ekpräglade agrarlandskapet påverkas genom att byggnadsmassan inom området ökar och vissa befintliga ekar får en förändrad närmiljö. Genom förslaget påverkas kontrasten mellan den täta staden och det gröna parklandskapet. Storängsbotten behåller sin karaktär av parklandskap med fritt placerade byggnader. Grönstruktur i områdets södra spets som genom förslaget tas i anspråk för ny bebyggelse är viktig för upplevelsen av Storängsbotten som samlat parkrum och för kopplingen till landskapet på andra sidan Storängsvägen. För att säkerställa en vegetationspräglad karaktär har planförslaget kompletterats med planbestämmelse som anger att markytan ska utgöras av planterad yta, och den triangulära torgytan vid korsningen Lidingövägen/Erik Dahlbergsgatan föreslås utformas med grönska för att tydliggöra Nationalstadsparkens entré. Den samlade bedömningen är att planförslaget har en måttlig negativ påverkan på riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården (AB115). Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen bevaras. Dess kvalitet och karaktär bedöms kunna bestå trots föreslagna tillbyggnader. De nya byggnaderna för sport och hälsa kan bidra till att idrottshistorien på platsen lyfts fram och vidareförs. Förtätningen görs i parkens kanter för att bevara det centrala landskapsrummet. Rivningen av Tysklandspaviljongen påverkar historien kopplad till handel, näringsliv och mässor, men Amerikapaviljongen som bevaras som en friliggande solitär bedöms vara en tydligare representant för denna del av platsens historia. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 54 (64) Tyska paviljongen som rivs. (Antikvarisk kulturmiljöutredning, AIX 2024) Kungl. Tennishallen påverkas av förslaget genom nya tillbyggnader och genom att byggnaden förlorar något av sin dominans i området när tennispaviljongen och den provisoriska multisporthallen uppförs. Byggnadens komposition och de element som vittar om den kungliga miljön bibehålls. Både den nya länkbyggnaden till Kungl. Tennishallen och tennisannexet som ersätter befintliga tälthallar bedöms ha en skala som är anpassad till miljön. Placeringen av den föreslagna multisporthallen utmed Värtabanan bedöms vara gjord med den omsorg om områdets värden som föreskrivs. Störningar och risker Buller Föreslagna idrottsanläggningar i norr fungerar bulleravskärmande och skyddar planområdets mer centrala park- idrotts- och rekreationsytor från buller, vilka beräknas få ekvivalenta ljudnivåer under 50 dBA. Endast området närmast Värtabana och Lidingövägen beräknas få ytor som överskrider 50 dBA. Det mest bullerutsatta området mot Värtabanan och Norra länken kommer att nyttjas som parkering och är ej avsett för stadigvarande vistelse. För bebyggelse i planområdets norra del är risken låg för komfortstörande vibrationer eller höga stomljud. Vid de tre föreslagna byggnadskropparna i planområdets södra del avsedda för hälsa, innebär geologin att det finns risk för komfortstörande vibrationer. Vid detaljprojektering av byggnadernas stomme och grundläggning bör vibrationer beaktas. Grundläggs byggnaderna exempelvis med spetsburna pålar bedöms det som låg risk att komfortvibrationer överskrider riktvärdet. På plankartan anges att grundläggning och stomme 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 55 (64) ska utföras så att komfortvägd vibrationsnivå inte överskrider riktvärdet 0,4 mm/s (b5). Översvämningsrisker Vid ett 100-årsregn uppstår det redan idag framkomlighetsproblem i planområdets nordvästra del som utgör en större lågpunkt och avvattnas österut mot Värtahamnen. Vattennivån i denna lågpunkt uppskattas i dagsläget kunna uppgå till +3.08 meter vid ett 100-årsregn. Lägsta nivå för färdigt golv i närliggande nytillkommande byggnader regleras i plankartan till lägst +3.3 meter över nollnivån. Översvämningsutbredning efter exploatering vid vattennivå +3,08 i lågpunkten i västra delarna av planområdet. (WRS 2025) I den fortsatta processen ska konsekvenserna av ett 500-årsregn bedömas då planområdet ligger invid samhällsviktig verksamhet. Totalt uppskattas skyfallsvolymer på cirka 2 400 m3 byggas bort i samband med exploateringen. Skyfallsvolymer som byggs bort i samband med föreslagen byggnation ska kompenseras för att inte försämra situationen nedströms. Planförslaget möjliggör för 2 400 m3 skyfallsvolym. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 56 (64) Översvämningsytor och flöden inom planområdet. (Illustration OKK+) Föreslagna åtgärder regleras på plankartan: en nedsänkt yta vid isuppläggningsplatsen väster om multisporthallen med en kapacitet att omhänderta minst 700 m³ vatten, samt en yta för multifunktionella idrottsytor i anslutning till dagvattendammarna med en kapacitet att omhänderta minst 1400 m³ vatten, samt LOD-åtgärder vid parkeringen i norr med en kapacitet att omhänderta minst 300 m³ vatten. Marknivån på parkeringen ska ligga på lägsta höjd +2.8. Vid översvämning har räddningstjänsten framkomlighet till multisporthallens östra och södra sidor. Risk och säkerhet En riskbedömning av planförslaget har genomförts inom ramen för planarbetet, med syfte att uppfylla de krav på riskhantering som ställs i plan- och bygglagen. Framtagen utredning omfattar analys och värdering av den samlade riskbilden för identifierade olycksscenarier som kan föranleda påverkan på människor inom planområdet. I nära anslutning till planområdet återfinns Värtans västra bangård vilken med planförslaget kan utvecklas med ytterligare ett spår i nordväst norr om multisporthallen. Avståndet från närmsta spår till nya planerade byggnader inom planområdet kommer uppgå till ca 25 meter. Norr om bangården löper Norra länken (E20) som utgör en primär transportled för farligt gods. Avståndet från närmsta körbana till befintlig tennishall uppgår till ca 40 meter. Avståndet från närmsta körbana till nya planerade 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 57 (64) byggnader inom planområdet uppgår till ca 60 meter. Norra länken, intill planområdet, löper delvis i ett tråg. Utförd analys indikerar en låg samlad riskexponering inom planområdet. Såväl individ- som samhällsrisknivån bedöms acceptabel. Planerad utveckling enligt detaljplanen bedöms ha en mycket begränsad påverkan på befintliga risknivåer. Slutsatsen är att tänkt exploatering kan utföras enligt föreslagen struktur. Med anledning av riskanalysens rekommendationer har följande skyddsbestämmelser införts i plankartan för riskminimering: • (b4) Byggnad ska anordnas med friskluftsintag mot annan sida än mot Värtans västra bangård. • Ytor inom 10 meter från spår i Värtans västra bangård ska utformas för att inte uppmuntra till stadigvarande vistelse. • Plank/skärm ska finnas till en höjd av minst 2,5 meter mot bangård. Med ovan skyddsåtgärder säkerställs att detaljplanens samhällsriskbidrag effektivt minimeras samt att risknivåerna inom planområdet blir okänsliga mot eventuella förändringar i farligt godsflödet på närliggande infrastrukturleder. Luft Miljökvalitetsnormen klaras för partiklar, PM10 och kvävedioxid, NO2. EU-gränsvärden klaras för NO2.EU- gränsvärden för PM10 riskerar att överskridas i utbyggnadsalternativet. Överskridandena sker på en liten yta vid den del av planområdet som är närmast Norra länkens tunnelmynning, och som avses ingå i spårområdet för Värtans bangård. På det aktuella området kommer människor inte att vistas eftersom det utgörs av järnvägsspår, och är ej avsett för stadigvarande vistelse. Miljökvalitetsmålet klaras för kvävedioxid, NO2, men inte för partiklar, PM 10. Markföroreningar Påträffade föroreningshalter i jord bör inte utgöra något hinder för planerad markanvändning. Då undersökningspunkterna är riktade mot områden där schakt förväntas i samband med 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 58 (64) byggnation är det troligt att delar av de påträffade föroreningarna kommer att åtgärdas i samband med teknisk schakt. Kompletterande provtagningar kommer utföras inför granskning av planförslaget för att klassificera och mängda de massor som ska schaktas bort. Kompletterande undersökningar av grundvattnet ska också utföras inför planförslagets granskning. Det kan även vara lämpligt att utföra porgasmätningar där nya byggnader planeras beroende på resultaten av kompletterande undersökningar av grundvattnet. Då det förekommer ytligt grundvatten är det troligt att det kommer krävas hantering av länshållningsvatten i samband med byggnation. Elektromagnetiska fält En elnätstation föreslås mer än 10 meter från närmaste ny bebyggelse, vilket innebär tillräckligt skyddsavstånd avseende elektromagnetiskt fält. En inhyst elnätstation föreslås i södra delen av planområdet i anslutning till garage. Eventuell påverkan av elektromagnetisk strålning på ovanliggande våning ska studeras i nästa skede. I planområdets nordvästra del utökas rangerbangården med ett spår och högspänningsledning som avger elektromagnetiskt fält. I PM – Elektromagnetiska fält från kontaktledningar i samband med detaljplanering, 2026-02-27, analyseras elektromagnetiska fält (EMF) från järnvägens kontaktledningar inom planområdet Storängsbotten. Med hänsyn till bedömda magnetfältsnivåer visar analysen att detaljplanens föreslagna utformning och innehåll är förenlig med gällande rekommendationer utifrån riktvärden, skyddsavstånd och försiktighetsprinciper avseende elektromagnetiska fält. Sammanfattningsvis bedöms samtliga relevanta krav, riktlinjer och försiktighetsprinciper uppfyllas. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 59 (64) Ljusförhållanden och lokalklimat Bilderna nedan visar solstudier under vår/höstdagjämning samt sommarsolstånd. Planförslaget bedöms sammantaget inte innebära negativ skuggpåverkan. Ett skyddsvärt träd i planområdets norra del får ökad beskuggning av tillkommande Tennisannex. (Solstudier OKK+) Barnkonsekvenser Barnperspektivet är en integrerad del av planens syfte att utveckla Idrottsparken som en sammanhängande och aktiv del av stadens struktur för idrott, rekreation och hälsa. Området kan i nuläget upplevas som avskilt, vilket kan begränsa barn och ungas självständiga rörelse till och från aktiviteter, särskilt under kvällstid. Genom att utveckla Idrottsparken med nya verksamheter, stärka kopplingarna till angränsande stadsdelar samt förbättra gång- och cykelstråk genom parken, skapas ökad närvaro och rörelse över dygnet. Platsen kan idag upplevas som öde och avskild. Barn och ungdomar som utnyttjar verksamheterna i området kan uppleva att det ligger avskilt och mindre tryggt, särskilt under den mörka årstiden. Utvecklingen av idrottsparken med de nya verksamheterna kommer att öka tryggheten i området. Genom att förbättra kopplingarna med gång och cykelstråk mellan angränsande stadsdelar ges en ökad genomströmning av människor som kommer att öka tryggheten på platsen. Den nya bebyggelsen samt parken kommer att bidra till ett tryggare offentligt rum där fler vistas under en större del av dygnets timmar. Byggnadernas funktioner och program ska bidra till att göra området tryggt och aktivt dygnet runt. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 60 (64) Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Tomträttshavare/arrendatorer och förvaltare av den kungliga dispositionsrätten ansvarar för alla åtgärder i samband med planens genomförande. Huvudmannaskap Planområdet omfattar kvartersmark och allmän platsmark Avtal Möjligheten att etablera en multisporthall fram till dessa att Östlig förbindelse genomförs bedöms kunna hanteras genom civilrättslig reglering mellan KDF och berörd arrendator. Avtalet ska säkerställa att multisporthallen och dess grundläggning avvecklas senast sex månader före byggstart för den del av Östlig förbindelse som berörs. Avtalet bör även reglera formerna för samordning och kommunikation mellan KDF, arrendatorn och Trafikverket, särskilt i fråga om tidplanering inför genomförandet av trafikleden. För att lösningen ska vara långsiktigt hållbar behöver avtalsvillkoren utformas så att de får avsedd verkan även vid framtida ägar- eller rättighetsskiften. Planens antagande förutsätter att Stockholms stad inför antagandet har fått del av ett sådant avtal eller annan rättslig lösning som bedöms säkerställa hallens avveckling när området behöver tas i anspråk för Östlig förbindelse. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintliga detaljplaner Dp 93002A och Pl 5609A samt områdesbestämmelser 87032 helt upphör att gälla inom planområdet. Fastighetsrättsliga frågor Fastigheter, marksamfälligheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar delar av fastigheterna - Norra Djurgården 1:1 Fastigheten ägs av statens fastighetsverk. Kungliga Djurgården är kunglig mark som förvaltas av KDF. - Norra Djurgården 1:2, Norra Djurgården 1:3 och Ladugårdsgärdet 1:8 ägs av Stockholms stad. - Ladugårdsgärdet 1:19, ägs av staten. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 61 (64) Delar av området är upplåtna med arrende till KLTK och Fastighets AB Storängsbotten (Specialistklinikerna). Användning av mark Föreliggande planförslag redovisar avgränsning mellan kvartersmark och allmän platsmark. Planförslaget möjliggör markanvändning för besöksanläggning (R), besöksanläggning för idrottsändamål (R1), vård (D), teknisk anläggning elnätstation (E1), teknisk anläggning för järnväg (E2), järnvägstrafik (T1) tunnelbanebro (T2) och verksamheter (Z) inom kvartersmark. På den allmänna platsmarken medges fordons-, gång- och cykeltrafik (GATA), samt väg i tunnel (VÄG) avseende Norra länken. Fastighetsbildning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder, på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Lämplighet avseende fastigheters utformning mm prövas vid lantmäteriförrättning. För planens genomförande krävs fastighetsbildning. Kvartersmarken inom planområdet avses utgöra en fastighet. Område utlagt som kvartersmark i planförslaget utgörs idag delvis av icke planlagt område, delvis ingår området i äldre områdesbestämmelser, samt ytterligare en mindre del föreslås att ändras från allmän platsmark till kvartersmark. Längs planområdets nordvästra gräns läggs ett område avsett för järnväg ut (T1). I planområdets nordöstra hörn bekräftas en befintlig tunnelbanebro (T2). Ett mindre område invid Lidingövägen som idag omfattas av områdesbestämmelser men som är ianspråktaget för gång- och cykelbana avses ändras till allmän platsmark (GATA). Området utlagt som allmän platsmark ska ingå i av Stockholm stad ägd fastighet. Fastighetsreglering krävs för att överföra del av fastigheten Norra Djurgården 1:1 till fastigheten Ladugårdsgärdet 1:8 som ägs av Stockholms stad. På motsvarande sätt föreslås den del av Ladugårdsgärdet 1:8 som idag är planlagd som allmän plats men som är ianspråktagen som idrottsanläggning (tennis) att ändras till kvartersmark (besöksändamål). Fastighetsreglering krävs för att överföra del av fastigheten Ladugårdsgärdet 1:8 till fastigheten Norra Djurgården 1:1 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 62 (64) Figuren illustrerar de fastighetsregleringar som blir aktuella. Lila områden avses överföras till Ladugårdsgärdet 1:8. Rött område till Norra Djurgården 1:1. Då fastigheten Norra Djurgården 1:1 omfattas av kunglig dispositionsrätt ska ändringar i fastigheternas utbredning enligt avtalet mellan Kungen och staten godkännas av Sveriges regering. Föreslagen överenskommelse om fastighetsreglering ska därför tillställas regeringen för godkännande. Område för järnvägsändamål Längs planområdets nordvästra gräns läggs ett område avsett för Järnväg ut (T1). Området planläggs för att möjliggöra en framtida ombyggnad av Värtans västra bangård. Stora delar av dagens befintliga bangård är belägen inom Norra Djurgården 1:1 och befintligt spårområde är ianspråktaget med nyttjanderätt. Det tillkommande området föreslås därför upplåtas till Trafikverket med motsvarande nyttjanderätt eller servitut som det befintliga järnvägsområdet den dag området behöver tas i anspråk och järnvägsplan för området har vunnit laga kraft. Enligt Lag (1995:1649) om byggande av järnväg, får områden som avses att permanent tas i anspråk för byggande av järnväg lösas in och fastighetsägaren har även rätt att begära att få delen inlöst. Begäran om inlösen av området kan göras även om järnvägsplanen ännu inte vunnit laga kraft. Tillkommande område för järnvägsändamål som omfattas av detaljplanen uppgår till ca 1 800 kvadratmeter. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 63 (64) Område avsett för järnvägsändamål markerat med ljusgrå färgmarkering och beteckning T1. Inlösenrätt/-skyldighet avseende allmän plats mm Mark som enligt detaljplanen ska utgöra allmän plats kan kommunen lösa in med stöd av 6 kap. 13 § Plan- och bygglagen. Kommunen har också en inlösenskyldighet enligt 14 kap. 14 §. Avsikten är dock att kommunen och berörda fastighetsägare innan detaljplanen antas ska träffa avtal om marköverföringarna. Rättigheter Inom planområdet är finns två servitut lokaliserade. Officialservitut för Norra länken (0180K-2005-10801.1) samt avtalsservitut för fjärrvärme (99/1148). Rättigheterna fortsätter att gälla oförändrat. Servitut för norra länken bedöms få fortsatt planstöd genom (VÄG), fortsatt utredning för att säkerställa planenlighet för anläggningens behov sker efter samråd. Avtalsservitut för fjärrvärme får inte direkt planstöd, ledningarna avses flyttas. Användning för teknisk anläggning elnätstation har avsatts (E1), rätten kan säkras genom ledningsrätt. Behov av rättigheter prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Några rättigheter bedöms inte behöva inrättas för planens genomförande. Ekonomiska frågor Vatten och avlopp Byggaktören bekostar utbyggnad av ledningsnät. Gatukostnader Byggaktören bekostar utbyggnad av gator inom kvartersmark. El och tele m.m. Byggaktören bekostar utbyggnad av ledningsnät. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG Samrådshandling Dnr 2020-09041 Sida 64 (64) Kostnader för miljöskyddsåtgärder Eventuella kostnader belastas byggaktören. Tekniska frågor Vatten och avlopp Ny bebyggelse ansluts till befintligt ledningsnät i området. De aktuella fastigheterna ska försörja sina egna anläggningar med erforderligt brandvatten och sprinkler och skall därför bygga egna interna anläggningar, exempelvis sprinklerbassänger. Dagvatten Med föreslagna dagvattenåtgärder uppfylls Stockholm stads åtgärdsnivå. Större delen av området avvattnas via ett lokalt dagvattennät som övergår till SVOA:s nät i form av en 1200- ledning i den nordvästra delen av området. Befintligt ledningsstråk bedöms kunna användas för framtida dagvattenhantering. Viss ombyggnation vid tunnelmynningen kommer behöva ske i samband med flytt av teknikhus och omläggning av vägen. El/Tele Inom planområdet finns två platser om vardera ca 50 kvadratmeter planlagda för tekniska anläggningar, elnätstation (E1). Dessa platser är avsedda för uppförande av nya elnätstationer som ska ersätta befintliga elnätstationer i området som behöver flyttas. Anslutning till erforderlig infrastruktur bekostas av fastighetsägaren. Fjärrvärme Sannolikt behöver befintliga fjärrvärmeledningar inom planområdet flyttas. Frågan ska utredas närmare i nästa skede. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år från dess att detaljplanen får laga kraft. 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG --- [Plankarta.pdf] n Lr 2 (ga:2) 1 1: 1 15 ( ( g g 1 a a : : 1 2 ) ) \N O R 2 R A K V IL L 1 \ 2 Böcklingba 1 c 2 k .2 e 6 n 13.15 14.93 18.54 22.58 22.9 SVAGSTRÖ 1 MMEN 1:4 TRANSFORMATORN 1 2 :1 P o r j u s v ä g e 5 J ä g m ä s t a r g a SKY 3 TTEN S k o g v a k ta rg a ta n 2 (ga:3) (Sv) 26.08 t a TRESTICKLAN \1:1 ( 5 S \ v) 1 2 :1 21.31 23.3 Älvkarleövägen 23.6 3 L r n 1 2 : 3 5 .3 2 PADJELANTA HAGELBÖSSAN Fagningsgatan Storängstorget TYRESTA 2 1 1 23.9 24.27 3 S v 21.3 Lr JORDLEDNINGEN 21.5 4.9 FÄRNEBOFJÄRDEN Hamlingsgatan 1:2 1:22 21.9 2 (Lr) (ga:2)(ga:3) n MUDDUS 1 1 Untravägen 22.2 Kolargatan 22.8 a 22.7 t a n 2 g a t L ö v (ga ( : g 1 a ) :2) 2 LUFTLEDNINGEN 22.5 Lr g s g a 1 ä n g s ä n g s (ga ( : g ( 3 g a ) a :4 :6 ) ) H å r d v 2 22.9 b e r ga:1 S t o r g a t a (ga:5) (ga:7) a l l s Lr B o n g Motalaparken Lr a t a 6.2 n n21.1 1:1 g e 21.1 2 19.33 ä 5.9 v 21.3 4.6 Madängsgatan 4.4 KOSTERHAVET 1 l h ä t t e Motalavägen 22.9 ELEKTR 6 ICITETEN l LEDNINGSSTOLPEN 24.1 o 4.4 r T 2 24.5 5.0 20.9 17.07 21.3 ÄNGSBOTTEN 4.39 Krångedevägen VÄXELSTRÖMMEN 22.3 1 6 25.0 KONTAKTEN 2 24.8 15.41 24.5 4.51 20.4 14.9 20.2 8 Lanforsvägen LIKSTRÖMMEN 20.0 1 J DYNAMON ä 21.7 g m 1 ä 4.39 MAGNETSPOLEN 22.7 22.7 s t a r g a Sv 9 3.19 2.51 1 SÄ P K R E O R P H P E E T N S- t a n Norra Länken Hjorthagsparken 1 18.8 Sv 11.00 -3.6 Sto 6. r 1 ä 1 ngsvägen Norra Länken Sv -1.2 14.6 Lanforsvägen 10.6 10.6 NIM 7 ROD -3.9 9.77 Sv 3.3 -1.4 Lr 8.7 7.86 2.22 6.12 6.66 5.91 6 1:1 3.58 4.35 5.07 Sv 2 HJORTHAGEN 2.1 5.96 Sv ga:1 4.7 Midskogsgränd 5.1 Lr 10.08 1:1 2 5 Lr 10.82 Lr Lr Lr 3.35 1 14.1 STARKSTRÖMMEN 4 3.74 Sv 10.64 8.1 NORRMALM 5:1 2.9 1 Lr 7.23 8.8 Hjorthagspåfarten 10 L .27 r Lr 11.19 11.03 4.2 Hjorthag H s J a O v R f T a H rt A e G n EN1:1 Hjorthagsvägen 11.46 Hjorthagsmo 1 t 1. e 2 t Norra Länken 6 1:9 1 10.9 11.3 1:1 1 10.6 Hjorthagsrampen 4.3 10.3 6.8 Sv Sv 10.6 NORRA DJURGÅRDEN 1:1 10.1 1 7.7 10.4 Sv 2.8 4.8 5.5 2.8 1 NORRMALM 5:1 15.5 4 4.3 10.1 9.3 Sv 3 2.9 8.8 8.8 1:1 1 1:8 2.8 3.6 9.2 BREMEN 9.2 1 9.2 9.2 9.4 4.0 9.3 9.7 5.1 6.5 Sv 9.9 2 9.9 S k 10 (Lr) NORRA DJURGÅRDEN S t o 6.8 v a d Lr 1:34 10.0 r r 7.2 ä n 1:19 o n 10.1 g T s s v ä G Ä R D E 10.4 t i g 10.4 g e n L A D U G Å R D S L id in g ö v ä g e n 1 e 8 n .3 10.4 Tegeluddsvägen Sv 7.6 4 11.0 22 10.1 Sv BADMINTON- 11.1 21 10.2 HALLEN 32.1 1 18.6 9.8 11.9 VÄBELN 3 20 25 1 9.7 SMEDSBACKEN 9.9 19.73 1 33.2 19 Lr 1:8 9.7 25 1:3 19.6 2 1:18 13.2 4 18.95 Studentbacken 11.3 S:34 19.81 T r 2 o 18.31 p 18 10.45 9.4 TRUPPEN p s Lr 1 t i NEW YORK g STABEN 14.9 2 e n 2 35.4 17 S:3 1 4 Lr 11.6 2 14.3 S n m e e d 16 g 1:2 s ä b v 14.6 18.7 a a 16.1 c t k 36 r 1 s g 15 V ä (Lr) a t 35 a n 1 2 FALKONETTEN 37.7 9 Sv 17.3 37.7 8 3 14 ga:1 16.1 17.3 1 15.0 TRÄNGEN 1:8 ga:1 18.0 38.2 FODERMARSKEN a r s t i g e n 2 13 1:32 15.5 Sandhamnsgatan t t 16.25 8 ARMÉFÖRDELNINGEN F u r u s u 4 L i v r y 39.1 12 31 1:31 ORDONNANSEN 18.6 17.2 2 n d 18.4 17.2 20.1 3 (Lr) s g a LADUGÅRDSGÄRDET t a n 38.5 NUMMERHÄSTEN 9 18.7 18.5 18.6 3 KAVALLERISTEN 4 2 23.5 2 S 7 v HAUBITSEN 6 3 Sv 5 4 7 1 E=155000 N=6582100 N=6581400 E=155600 PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Kvartersmarkens anordnande Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Utnyttjandegrad Endast angiven användning och utformning är tillåten. e1 Största byggnadsarea 50 kvadratmeter. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet inom respektive område. e2 Största byggnadsarea 120 kvadratmeter. Parentes runt bestämmelse gällande användning av mark eller vatten i Begränsning av markens utnyttjande plankartan anger att det inom området i höjdled finns användningar från mer än en användningskategori (allmän plats, vattenområde och/eller Byggnad får inte uppföras. Utöverp arkering för rörelsehindrad i 13 kvartersmark). Sekundära användningskategorier anges med parentes. anslutning tille ntréerfår parkering endast ske inom angivet område. 9 10 11 12 25 Gränsbeteckningar Marken får byggas under med planterbart bjälklag.O van detta får 7 8 24 byggnad, plank eller parkering inte uppföras 6 23 Gräns för planområdet 5 4 22 Höjd på byggnader och takvinkel Användningsgräns 21 +00,0 Högsta nockhöjd i meter över nollplanet. Egenskapsgräns 0,0 Högsta nockhöjd i meter. Administrativ gräns +0,0 Högsta höjd för bjälklag i meter över nollplanet. Användning av mark Utformning 22 Allmänna platser Högsta antal våningar räknat från Lidingövägen. GATA Fordons-, gång- och cykeltrafik f1 Fasader ska utföras med trä som huvudsakligt fasadmaterial. Sockel- 32 VÄG Avgränsas nedåt från -12,5 meter under nollplanet i väster till våning och mindre byggnadsdelar får utföras i annat material. Entréer, -3,5 meter under nollplanet i öster samt uppåt från -2,5 meter fönster och bottenvåningar ska utföras med särskild omsorg om detaljer. 42 under nollplanet i väster till marknivå parallellt med tunnelpåslag f2 Ovanpå tak får bollnät och fasadraster finnas runtom byggnaden till en Norra länken samt fortsatt av marknivå österut. högsta höjd av +20,0 meter över nollplanet. Kvartersmark f3 Bottenvåning ska vara uppglasad minst 50 % av fasadlängden. D Vård. Ej vårdbostäder. f4 Bottenvåning ska vara uppglasad minst 50 % av fasadlängden mot Lidingövägen, entré ska finnas mot Lidingövägen. E1 Teknisk anläggning, elnätsstation f5 Tillbyggnad ska underordna sig huvudbyggnaden i höjd,volym E2 Teknisk anläggning för järnnväg inklusive komplement. och fasadindelning. R Besöksanläggning f6 Ovanpå tak får fasadraster finnas runtom byggnaden och får max R1 Besöksanläggningför idrottsändamål.K ällarvåning får inte sticka upp 50 cm. anordnas. f7 Marken ska utformas med parkkaraktär. Minst 80 % av markytan ska T1 Järnvägstrafik utgöras av planterbar yta. T2 Tunnelbanebro f8 På fasaden mot söder medges skärmtak. Skärmtaket får högst kraga Z Verksamheter ut 5 meter, fri höjd ovan underliggande mark ska vara minst 5 meter. f9 Bottenvåningar ska vara uppglasade till minst 50 % av fasadlängden mot söder och på gavlar. f10 Ovanpå tak får bollnät och fasadraster finnas runtom byggnaden till en högsta höjd av +23,0 meter över nollplanet. 19 f11 Trappa ska finnas. 18 17 16 Entréer till nya byggnader får inte ligga lägre än +3,3 meter över nollplanet. 15 14 Utförande 13 -0,0 Lägsta nivå i meter under nollplanet för schaktning, sprängning, 12 borrning eller andra ingrepp i undergrunden. Nivån får underskridas 11 13 om utredning visar att skador på undermarksanläggning ej sker eller 12 detta uppfylls med byggnadsteknik. Nivån får underskridas fört unnel 10 11 för allmännyttig trafiko ch dess räddnings- och driftsystem 9 10 m1t2 8 b1 Grundläggning ska utföras så att framtida tunnelbyggnation inte 7 försvåras. E 6 b2 Byggnad ska grundläggas med pålar. 2 3,5e2 5 b3 Byggnader ska uppföras demonterbara för att kunna demonteras vid t2(V byggande avt unnel för allmännyttig trafik. Demonterad byggnad får (V t2 Ä Ä G G ) ) R m2 m pa m 2 r 1 t k 2 e t2 rin T g 1 (VÄG) o å d t e m e t r t a u u p t u r p p e f p d ö f n r y i a l n l s g s v e m i f s t e a e d r rt u a b n t y t n g s e g k l n a f a d ö d o r s r t a p e l k l å m n u i ä n k n d . n e y rm tti a g r k tr s a a f n i l k ä s g g g e n n i o n m g f e ö j r s a k n e d r e e l e le n r d ast b4 Byggnad ska anordnas med friskluftsintag mot annan sida än mot s lu ta ft t u io tb n ytes- Värtans västra bangård. b5 Grundläggning och stomme ska utföras så att komfortvägd vibrations- nivå inte överskrider riktvärdet 0,4 mm/s. T1 m5 m4 a m ng 9 ör p in a g r s k vä e g ring +2,8 m m 2 1 Ytor in b o 6 m 10 met s G e å r r u a f t n r t å d f n l r ä a s g m p g å n t r i i d n i a g V e t ä u n r n t a a n v n e s l d b v e y n ä g s d g tr e n a m a b t o i a o n n n t g f e ö å r r b r d a a r l s l a k m m a ä u u n t l n f t o i y s r t p t m i o g a r t s t h r f a a ö f ll r i e k a n i t n t s t i k e n a t f e u ö t u r f s p ö v p r å a - r s as. muntra till stadigvarande vistelse. R 3,5 1 E1e1 Markens anordnande och vegetation +0,0 Föreskriven höjd över nollplanet. +14,5 n1 Trädet får endast fällas om det kan orsaka spridning av epidemisk b1b3b4b6 Multisporthallen F tr ä ä l d l s t j t u r k äd do s m ka e e ll r e s r ä t o t m as d m e e t d u t n g y ö t r t e a n v f s a a r m a f m ör a p a e rt r . son eller egendom. f1f2f9 n2 Marken ska utformas med parkkaraktär. Terrängförhållanden och n1 träd ska i huvudsak sparas. m2 +25,5 6 b1 f1 b3 f6 b f 4 9 b6 Kungl.Tennis R hallenstillbyggnad +24,0 Kungl.Tennishallen T2 In- p a o r c ke h r i u n t g fart I P n a - r k o e c r h i n u g tf f a å rt r s f f i ö n r n b a u s d . . 61 51 41 31 21 11 01 9 8 7 3 m3 b2b4f1 +21 f , 5 7 f8f9 f b 1 2 f5 b4 f9 +19,0 a1q1q2q R 4 Z q5r1 an p g a ör r i k ng e s r v in äg g Skydd q 1 av kultu s e B r å r v y i d a ä g a l r g n d o n t c e a s h d n ä e t m t n a s e t t e t o x b d t y e e r g r i g s ö o n r m a f d å e r ä n r i n s a t n k e p u f a l ö t s r u s v r a a h d n i e s s t k t o i a r l s l i s . b k U y a n g v d g ä e n r r a d h d e å e n l n l b s s k e e v a g a e s r k n a e a s . r m t p ed å e m tt a t- +19,0 q2 Stomme av böjda järnprofilbalkar ska bevaras. Planlösning i center- 4 n1 courten ska bevaras. f5 R ik s in tre s s n1 +15,0 a1q1q3q4q5r1 q q3 4 B V y ä g g g g n m a å d l e n n i s n g e x i t r e e ri s ö ta ra u r k a a n r g a k s t k ä a rs b d e ra v g a r v a a s d . gäller volym, proportioner, e p indelning, material och materialbehandling, färgsättning samt re c is detaljeringsnivå ska bibehållas. e rin n2 g q5 Ursprunglig fast inredning ska bibehållas till sin utformning i huvudentré, fö r de kungligas entré och centrecourt. t1 Ö s tlig fö rb n1 parkstråk p a rk n2 q6 Arkad upp till tak ska finnas. in d e s trå Rivningsförbud ls k e 3 n1 r1 Byggnaden får inte rivas. parkstråk Amerika- Varsamhet paviljongen 17 k1 Byggnadens exteriöra karaktärsdrag vad gäller volym, proportioner b1b5 16 k1r1 och indelning ska bibehållas. n 15 14 13 DRE1 q6 -5,0 n n isp a viljo n g e Skyd m d 1 mot stör V n e in rk g samheten får inte vara störande för omgivningen. Tåg får ej T e +18,0 rangeras och sammansättas så att störningar uppkommer. +12,5 +17,0 f1 0 b1b5f1 b1b5 5 f1 01 m2 Plank/skärm ska finnas till en höjd av minst 2,5 meter mot bangård. +8,0 -5,0 +22,0 -5 f , 5 0 b 1 b -5,0 +22,5 11 21 31 m3 o s Ö k m v y e h d r ä d s n v m d ä e m o r t t n a ö i n v m g e i s r n s y v s t t a ä . m 1 I 4 n n 0 o i 0 n m g m . a L ³ n v å g g a iv t p t e u e n n n k . y t t e a r n sk a a s k lå a g h p a u n e k n t e k r a p an ac o i r t d e n t a a s t t s om f7 b1b5 f4 41 m4 Översvämningsyta. Inom angiven yta ska LOD-åtgärder anordnas som -5,0 f7f11 51 skydd mot översvämning. LOD-åtgärdena ska ha en kapacitet att om- f1 DR +4,5 61 71 händerta minst 300 m³ vatten n1 H pa ä v ls il o jo - ngen f1+8,0 b5b1-5,0 n1 81 m5 s Ö k v y e d r d s v m äm ot n ö in v g er s s y v ta ä . m I n n i o n m g. a L n å g g iv p e u n n k y t t e a n s s k k a a e h n a l å e g n p k u a n p k a t c a it n e o t r a d t n t a o s m s h o ä m n d- h u v u +8,0 f1 f7f11 erta minst 700 m³ vatten. d s trå k f7 + f1 31,5 f3 +12,5 +8,0 A T A Administrativa bestämmelser 8 G b1b5 Ändrad lovplikt 9 -5,0 +8,0 a1 Utökad lovplikt för interiör. 01 f7 Marklov krävs för fällning av träd markerat med n1. f7 Markreservat för allmännyttiga ändamål 11 t1 Marken ska vara tillgänglig för tunnel för allmännyttig trafik från -5 21 12 meter under nollplanet och nedåt. 31 22 t2 Marken ska vara tillgänglig för tunnel för allmännyttig trafik från VÄG 32 41 02 och nedåt. 42 51 12 52 Genomförandetid 71 61 22 72 62 Genomförandetiden slutar 5 år efter det att planen har fått laga kraft. 81 03 91 32 23 33 31 42 ILLUSTRATIONER 41 52 GRUNDKARTA 62 Illustrationslinje 51 illustration Illustrationstext 72 Stadsdelsgräns sektionslinje Kvarter enligt detaljplan, 61 82 Allmän plats-gräns 71 81 92 Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns SAMRÅDSHANDLING Fastighetsområdesgräns) 03 Fastighetsutrymmesgräns 3D Detaljplan för del av fastigheten 2, 1:2 Fastighetsbeteckning 13 Norra Djurgården 1:1 m.fl \ 2 \ Fastighetsbeteckning 3D 23 ga:1 alt (ga:1) Gemensamhetsanläggning 33 Sv Servitutsområde Storängsbotten 43 Lr Ledningsrättsområde Byggnad i stadsdelarna Hjorthagen, Ladugårdsgärdet och Väg/gångbanekant Staket Norra Djurgården i Stockholm Mur UPPLYSNINGAR Stödmur Stockholms stadsbyggnadskontor Träd Planen består av: Planavdelningen 5 Nivåkurvor NORR E2T/ 1 R E2 R T1 - plankarta med bestämmelser 2026-03-10 0.0 Markhöjd Till planen hör: Transformatorbyggnad marknivå marknivå - planbeskrivning Maria Sahlstrand Camilla Maruyama planchef stadsplanerare Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan -3,5 VÄG -3,5 Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900). och RH2000 i höjd. VÄG Planområdet ligger inom Kungliga nationalstadsparken Godkänd av SBN Upprättad av Stadsmätningsavdelningen -12,5 (riksintresse enligt 4 kap. 1§ och 7§ miljöbalken). Antagen av Området omfattas även av föreskrifter gällande anmälan Laga kraft Aktualitetsdatum 2026-01-09 E2T/ 1 R E2 R T1 för samråd enligt 12 kap. 6 §miljöbalken. För åtgärder som Sanna Norrby kräver samråd, se Länsstyrelsens i Stockholms län beslut kartingenjör 0 50m Sektion som visar avgränsning för VÄG. Grå text visar användningar och användningsgränser norr om sektionslinjen. den 8 februari 2016, beteckning 511-15839-2015. S-Dp 2020-09041 Skala 1:1000. Skala 1:1000, utskriftsformat A0 14090-0202 rnD ,01-30-6202 ,rotnoksdanggybsdats smlohkcotS ,dnartslhaS airaM - tnemukod tnäkdoG --- [Antikvarisk konsekvensanalys.pdf] ANTIKVARISK KONSEKVENSANALYS Storängsbotten Del av Norra Djurgården 1:1 Stockholms stad 2025-11-26 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Benämning Konsekvensanalys Kommun Stockholm Fastighet Storängsbotten, del av Norra Djurgården 1:1 Datum 2025-11-26 Storängsbotten Kungl. Djurgårdens förvaltning har tagit initiativ till att Projektorganisation: förstärka och bygga vidare på befintlig idrottspark vid Johan Örn Storängsbotten inom stadsdelen Hjorthagen. I samband Byggnadsantikvarie, certifierad sakkunnig kulturvärden - K med planarbetet har AIX Arkitekter fått i uppdrag av Kungl. 08-690 29 00/073-358 36 19 Djurgårdens förvaltning att ta fram en kulturmiljöutredning samt rubricerad antikvariska konsekvensanalys. Syftet med denna handling är att beskriva de konsekvenser planförslaget Beställarens kontaktperson: får för de kulturhistoriska värden som identifierats inom och i Henrik Niklasson anslutning till planområdet. Konsekvensutredningen ska ligga Kungl. Djurgårdens förvaltning till grund för de avvägningar som görs mellan olika intressen inom ramen för ny detaljplan i området. Box 27138 102 52 Stockholm Till grund för denna konsekvensanalys finns en kulturmiljöutredning (AIX, 2023-12-21, reviderad 2024-02-19). Förändringsförslaget har bedömts mot de värdebärande karaktärsdrag och de rekommendationer som anges i kulturmiljöutredningen. De handlingar som har granskats är Idrottsparken strukturplan upprättad av OKK+ på uppdrag av Kungl. Djurgårdens förvaltning. Planen är daterad till den 26 november 2025. AIX ARKITEKTER AB | PAGE 2/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning 1. Inledning.......................................................................................................4 4. Vypunkter och siktlinjer...........................................................................25 1.1 Bakgrund 4 Vypunkt nr. 1: Entrén till Kungl. Tennishallen 25 1.2 Läsanvisning 5 Vypunkt nr. 2: Från Erik Dahlbergatan norrut 26 1.3 Sammanfattning kulturhistoriskt värde 6 Vypunkt nr. 3: Från parkrum/hästhagar i sydväst 27 1.4 Att ta tillvara 6 Vypunkt nr. 4: Amerikapaviljongen från norr 28 1.5 Att utveckla 6 Vypunkt nr. 5: Från bron vid Bobergsgatan mot sydöst 29 1.6 Relevanta lagrum och förutsättningar 7 Vypunkt nr. 6: Lidingövägen mot Tennispaviljongen 30 1.7 Nationella mål och riktlinjer 9 Vypunkt nr. 7: Från Erik Dahlbergsgatan mot norr 31 1.8 Kommunala ställningstaganden 10 Vypunkt nr. 8: Från platsen framför Amerikapaviljongen mot norr 32 2. Projektbeskrivning....................................................................................12 2.1 Övergripande projektbeskrivning 12 2.2 Hus i park 12 2.3 Material och hållbarhet 12 2.4 Omvandling av gråytor till grönytor med fokus på idrott 12 2.5 Natur 12 2.6 Kopplingar 12 2.7 Bebyggelse 13 2.8 Östra delen - Tennisparken 13 2.9 Norra delen 13 2.10 Södra delen 13 3. Antikvarisk konsekvensanalys...............................................................17 3.1 Metod och läsanvisning 17 3.2 Sammanvägd bedömning 17 3.3 Planstruktur och skala 19 3.4 Arkitektur 21 3.5 Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården (AB115) 22 3.6 Nationalstadsparken 23 KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 3/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1. Inledning 1.1 Bakgrund I stadens startpromemoria för planen (Dnr 2020-08002) beskrivs projektets bakgrund och syfte på följande sätt: I översiktsplan för Nationalstadsparken Stockholmsdelen från 2009 benämns hela området från Stadion till Storängsbotten som Idrottsparken, ett område som ska vidareutvecklas för idrott, rekreation, evenemang och hälsovård. Detaljplanens syfte är att bekräfta befintlig verksamhet inom idrott och hälsa och möjliggöra en utveckling av Idrottsparken genom nybyggnation. Parken planeras att utvecklas till en grön mötesplats. Vidare syftar planen till att koppla parken till omkringliggande stadsdelar genom att skapa förutsättningar för kollektivtrafik, gång- och cykelstråk genom området. Projektet är en satsning på idrott och hälsa. Syftet är att Idrottsparken ska bli en målpunkt i staden och även utgöra en entré till Nationalstadsparken. Idrottsparkens entréer planeras att tydliggöras och markeras för att tillgängliggöra parken mot staden. Utredningsområdets gräns markerad i rött. KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 4/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1.2 Läsanvisning Föreliggande antikvariska konsekvensanalys är disponerad enligt följande. I kapitel 1 presenteras bakgrunden till projektet, de lagrum och förutsättningar som utgör grund för projektet samt en sammanfattning av den kulturhistoriska värdebeskrivningen som redovisas i sin helhet i AIX kulturmiljöutredning (2023-12-21, reviderad 2024-02-19). I kapitel 2 redogörs för planförslaget enligt de handlingar som utgör föremål för analysen. I kapitel 3 analyseras förslagets påverkan på kulturmiljön utifrån de slutsatser som redovisas i kulturmiljöutredningen. Analysen tar sitt avstamp i identifierade värden och rekommendationer, samt i det sätt på vilket de värden som hör till riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården (AB115) är avläsbara på platsen. Därtill kommer Nationalstadspaken, med dess särskilda värden och målbild. Kapitel 4 består av en siktlinjeanalys av sammanlagt åtta vypunkter som ger utblickar över området eller redovisar centrala stråk som många antas passera. Bilder Överst: Kungl. Tennishallen Mitten till vänster: Tillbyggnad till Kungl. Tennishallen Mitten till höger: Kungl. Tennishallen och tält från SV Nederst till vänster: Tennisbanor intill Lidingövägen Nederst till höger: Amerikapaviljongen KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 5/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1.3 Sammanfattning kulturhistoriskt värde För att tillvarata planområdet som en del av Idrottsparken bör Kungl. Tennishallen bevaras samt vårdas och Berättelsen om Storängsbotten präglas av två olika historier, underhållas på ett sätt som bevarar byggnadens egenart. en om idrott och en om handels- och mässverksamhet. Värdebärande karaktärsdrag bör inte tas bort eller förändras Därtill finns på platsen rester av ett äldre kulturlandskap på sådant sätt att byggnadens kulturhistoriska värde med gamla ekar som minner om när Storängsbotten minskar. Det är också centralt att förhålla sig till den användes som valläng där kronans hästar gick på bete. Den omgivande parkanläggningen och byggnadens olika entréer. dominerande historien är idrottshistorien, som går tillbaka till slutet av 1800-talet och fortfarande idag sätter sin prägel Amerikapaviljongen/Svensk Möbelcenter har höga på platsen. Denna historia påbörjas 1896 med invigningen av kulturhistoriska värden, inte minst eftersom det är Idrottsparken och Tennispaviljongen och fortsätter genom den enda byggnaden som kan förmedla kunskap om uppförandet av bland annat Stadion, Östermalms IP och mässverksamheten. Byggnaden bör bevaras samt vårdas- Gymnastik- och idrottshögskolan. Mässhistorien begränsar sig Illustration ur AIX kulturmiljöutredning. Illustrationen och underhållas på ett sätt som bevarar dess egenart. till en kortare tidsperiod, ca. 1940-1970, och de fysiska spåren redovisar (BLÅ) delar som innehåller strukturer, Värdebärande karaktärsdrag bör inte tas bort eller förändras från denna epok är färre och mindre tydliga. Både Kungl. anläggningar och byggnader som har stor betydelse för på sådant sätt att byggnadens kulturhistoriska värde Tennishallen (1943), och Amerikapaviljongen (1958) har områdets kulturhistoriska värden och som är känsliga för förändringar och tillägg. minskar. För att tillvarata byggnadens roll som en del av ett höga kulturhistoriska värden, detta trots att den sistnämnda mässområde bör den kvarstå som en fristående solitär. byggnaden fick en ny skepnad när den byggdes om och till för Svensk möbelcenter i mitten av 1960-talet. 1.4 Att ta tillvara 1.5 Att utveckla Storängsbotten utmärker sig särskilt genom Kungl. Planområdet utgör en avgränsad yta inom två större Tennishallens långsträckta byggnadsvolym i gult tegel Området har idag en relativt öppen och disparat helhetsområden, Nationalstadsparken och delområdet med välvt tak, på södra sidan omgiven av en park som karaktär. Att utveckla området framåt och tydliggöra Idrottsparken. För att värna relationen med det omgivande innefattar tennisbanor. Nära områdets södra spets finns platsbildningen kan vara positivt för kulturhistoriska kulturlandskapet är det viktigt att en öppen och luftig Amerikapaviljongen, som genom sin fria placering och värden. Huvudinriktningen för ny bebyggelse bör vara karaktär vidhålls samt att naturmark och äldre ekar expressiva arkitektur också sätter sin prägel på platsen. Den att den placeras som fristående volymer med ett fritt bevaras. Ny bebyggelse bör inte tillkomma som skapar fd. Tysklandspaviljongen, väster om Amerikapaviljongen, förhållningsätt till övriga byggnader. Det är lämpligt både eller förstärker barriäreffekter i området. Relationen tillhör områdets mässepok, men den är mycket kraftigt i hänseende till Idrottsparkens värden och det förre detta med naturmark och öppna ytor inom och utanför ombyggnad och har helt förlorat sin läsbarhet. Den västra mässområdet, som både präglas av en paviljongsstruktur planområdet bör värnas och inte byggas igen. Byggnader delen av Storängsbotten, som idag är obebyggd, utmärks med från varandra fritt liggande byggnader. bör av den anledningen inte byggas för högt eller för av öppna ytor med gräsmattor i söder och avriven mark i nära dagvattendammarna i områdets sydvästra del längs En fortsatt utveckling med idrottsverksamhet är en norr. Det kulturhistoriska värdet är här kopplat både till det äldre kulturlandskapet och till perioden då dessa öppna ytor Storängsvägen då det är viktigt att värna topografi och utvecklingsmöjlighet som potentiellt kan stärka sambandet tjänade som mässområde med paviljonger och andra tillfälliga den trädridå som ekbacken mot ridskolan utgör om man med resten av Idrottsparken. En sådan utveckling får byggnader. kommer öster ifrån via Norra länken och blickar ut över samtidigt inte ske på bekostnad av läsbarheten av området. den historiska idrottsverksamheten som har bedrivits på platsen. Viktigt att tänka på är också att öppna KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 6/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI idrottsplaner, som tennis- och fotbollsplaner, utgör något har historisk kontinuitet både inom Idrottsparken och området i främst kommunens översiktsplan. väsentligt annorlunda än öppen mark inom ett historiskt mässområdet. Byggnaden bör förhålla sig till den rådande Plan- och bygglagen (2010:900), fortsatt kallad kulturlandskap. Att fortsätta värna om delar av områdets skalan inom Idrottsparken som helhet. PBL, är det centrala regelverket för planläggning och öppna karaktär och förhållandet till kulturlandskapet är Vid tillägg med inriktningen mot idrottsverksamhet bör byggande, och tar hänsyn till både allmänna och därför viktigt vid placering och utformning av idrottsplaner. förhållningsätten till Kungl. Tennishallen dock övervägas enskilda intressen, vilka hanteras i lagens andra kapitel. Potentiell ny bebyggelse bör koncentreras mot den norra noga, särskilt avseende mötet mellan byggnaden och I kap 2 anges att planläggning ska med hänsyn till delen som angränsar till det vägområde som utgörs av tillkommande byggnader. natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt Värtabanan och Norra länken. Dessa områden utgör redan mellankommunala och regionala förhållanden bland Det är möjligt att riva eller kraftigt förändra Tyska betydande barriärer i omgivningen och begränsar också annat främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt paviljongen utan att områdets kulturhistoriska värden tar genom en påfrestande ljudmiljö ett aktivt nyttjande av tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och större skada. Detta eftersom byggnaden inte längre är området. Ny bebyggelse här kan leda till positiva effekter kommunikationsleder, en socialt god och tillgänglig läsbar som en del av mässområdet. och stärka möjligheten att uppleva kulturhistoriska värden livsmiljö och en långsiktigt god hushållning med resurser på platsen, eftersom buller och barriäreffekter minskar. Om byggnaden skulle rivas för att ersättas med en ny volym (PBL 2 kap 3 §). Lagens portalparagraf 1 kap 1 § lyder: är det viktigt att förhålla sig till det som sägs ovan om Gestaltningen av tillkommande byggnader bör anknyta I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark placering och utformning av nya byggnader. till den fristående strukturen med solitära byggnader som och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda 1.6 Relevant lagrum och förutsättningar sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer. Området berörs av en rad olika regleringar och bestäm- För alla byggnader och bebyggelseområden gäller melser inom lagrummen för Plan- och Bygglagen och generella krav i PBL som reglerar varsamhet vid ändring Miljöbalken. Regleringarna är kopplade till områdets höga och ombyggnad, underhåll samt tillägg i befintliga natur- och kulturmiljövärden samt dess roll som viktig bebyggelsemiljöer. Följande paragrafer är särskilt relevanta rekreationsplats i staden. för denna utredning: Plan- och bygglagen PBL 8 kap 13 §: En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstn ärlig Den bebyggda miljön utgör också vår livsmiljö. Den synpunkt får inte förvanskas. Illustration ur AIX kulturmiljöutredning. Illustrationen har vuxit fram under skilda epoker och under mer eller redovisar (RÖD) delar som saknar strukturer, anläggningar mindre reglerade former. De lagar, mål och riktlinjer som Första stycket ska tillämpas också på och byggnader med särskild betydelse för områdets reglerar hanteringen av den befintliga bebyggda miljön, 1. en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen kulturhistoriska värden. Det markerade området har större potential för utveckling, men utvecklingen bör samtidigt i förhållande till bevarande och förändring, befinner sig omfattas av krav på bygglov, förhålla sig till identifierade kulturhistoriska värden genom på olika nivåer i det politiska systemet. I detta avsnitt 2. tomter i de avseenden som omfattas av hänsyn och varsamhet. redogörs för de mest relevanta juridiska och politiska skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i styrmedlen i relation till utredningen av området. områdesbestämmelser, Rapporten avslutas med en redogörelse för hanteringen av KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 7/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse, och länets och landets ekonomi, turism och kultur- och sam- 3. allmänna platser, och hällsliv. De olika epokerna och århundrandena som är väl 2. parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett 4. bebyggelseområden. representerade i stadsplane- och byggnadskonsten, från obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Lag (2009:293) medeltiden till 1900-talets slut. (Stadsmiljö; hamnstad, PBL 8 kap 14 §: Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat För samtliga utpekade områden gäller att exploaterings- sjöfartsstad, industristad, residensstad, skolstad, universi- skick och underhållas så att dess utformning och de förslag och andra ingrepp i miljön inte får medföra att tets- och regementsstad, rekreationsmiljö).” tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. områdenas natur- och kulturvärden påtagligt skadas. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och För vart och ett av områdena gäller dessutom särskilda Uttryck för riksintresset, delen Kungl. Djurgården: byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, förbud eller krav på hänsyn. Dessa krav måste också vara “Det samlade rekreationslandskapet på Djurgården, med miljömässig och konstnärlig synpunkt. uppfyllda för att exploateringsföreslag och andra ingrepp rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Villor och som- Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, i miljön ska vara tillåtna. Det kan till exempel handla om marnöjen på Djurgården från 1600-talet fram till sekel- kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska en begränsning av olika typer av industrianläggningar skiftet 1900 med omgivande parker och trädgårdar, både i det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. eller av fritidsbebyggelse. För samtliga typer av områden, samlade grupper och som fristående byggnadsverk. PBL 8 kap § 17: Ändring av en byggnad ska utföras med undantag av nationalstadsparker och Natura varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens 2000-områden, gäller dock inte förbudet mot påtaglig De öppna vattenrummen och utblickarna från gaturummen karaktärsdrag och tar tillvara byggnadens tekniska, skada eller övriga krav på förbud och hänsyn om åtgärden mot vattnet. Kontrasten mellan den täta staden och det historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga avser: gröna parklandskapet på Djurgården och andra platser som värden. -utveckling av befintliga tätorter, Långholmen och Skeppsholmen. Utsiktspunkter som gör -utveckling av det lokala näringslivet, det möjligt att blicka ut över stadslandskapet. Gatuvyer -utförande av anläggningar som behövs för totalförsvaret, med enskilda byggnader eller andra element som blick- Miljöbalken eller fång. Stenstadens tydliga yttre gränser. “ Miljöbalken (1998:808) anger utgångspunkterna för ett -om det finns särskilda skäl, utvinning av riksintressanta antal områden med stora natur-och kulturvärden för vilka fyndigheter av ämnen material. Även skrivningen Stockholm som huvudstad och makt- riksdagen avgjort deras status som riksintresse genom att centrum om miljöerna och byggnaderna som hör samman med funktionen som huvudstad, och förvaltningsstad peka ut dem i lagen. För dessa områden har avvägningen Riksintresse för kulturmiljövården alltsedan medeltiden, såsom de kungl. miljöerna, byggnad- mellan olika intressen gjorts direkt i lagen. När olika erna för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutionerna myndigheter pekar ut riksintressen enligt tredje kapitlet Storängsbotten är en del av riksintresset och kyrkorna är tillämpbart i Storängsbotten. miljöbalken, så utgör det myndigheternas anspråk. Genom Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) som förklara- att områdena enligt fjärde kapitlet anges som riksintressen des som riksintresse med följande motivering: “Miljöerna och byggnaderna som hör samman med direkt i lagen, alternativt för Natura 2000-områden genom funktionen som huvudstad, och förvaltningsstad alltsedan att de förtecknas, så är deras status som riksintressen “Storstadsmiljö, som i planstruktur och bebyggelse åter- medeltiden, så som de kungliga miljöerna, byggnaderna fastslagen. speglar funktionen som landets huvudstad och politiska för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutionerna och och administrativa centrum sedan medeltiden, med sitt Trots bestämmelserna kring riksintressen får en åtgärd som kyrkorna. läge vid mötet mellan Saltsjön och Mälaren som gett spe- innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en Den äldre stenstaden och tidig bebyggelse på malmarna ciella topografiska och kommunikationsmässiga nationalstadspark vidtas, om Gamla stan med kyrkorna och den täta bebyggelsestruk- förutsättningar för handel och försvar. Central plats för turen med kontinuitet sedan medeltiden. Gatu- och plans- 1. åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 8/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI truktur med oregelbundna kvarter innanför långgatorna och Garnisonen, eller i sammanhållna miljöer, som vid i en urbaniserad, det vill säga stadsmässig, miljö. Den ska den senare medeltidens karaktäristiska ”revbensmönster” östra Kungsträdgården. Storskaliga varuhus i city såsom ha betydelse för det nationella kulturarvet, för en tätorts med små smala gränder ner till vattnet. Andra delar av NK, PUB och Åhléns.” ekologi och för människors rekreation. Det är samspelet staden med rötter i medeltiden. Riddarholmens gatunät, mellan ekologiska, kulturhistoriska samt sociala och platsbildningar och bebyggelse med grund i medeltiden. Hur är de värden som hör till riksintresset Stockholms rekreativa värden som utgör grunden. En nationalstadspark De bevarade resterna av den äldsta gatu- och tomtstruk- innerstad med Djurgården avläsbara på platsen? ska också vara ett tätortsnära område som i huvudsak är turen på Södermalm. De äldsta kyrkorna på malmarna. “ oexploaterat. Kontrasten mellan den täta staden och det gröna parklandskapet på Djurgården är tydligt avläsbar i Även skrivningen om Miljöer och byggnader för handel och Skyddet syftar till att i ett långsiktigt perspektiv hindra Storängsbotten. Platsen är omgärdad av tät och bullrande näringsliv och skrivningen om idrottens byggnader och en fortlöpande exploatering och fragmentisering av det stad men angränsar samtidigt till resterna av Konungens anläggningar, såsom det större idrottsområdet på Norra historiska landskapet. Lagen ger områdets samlade natur- jaktpark med äldre ekar och hästhagar. Djurgården är tillämpbart. Delen i riksintresset som beskriver Stockholm som och kulturvärden ett långsiktigt grundskydd. Därutöver behövs olika former av detaljreglering för skötsel och huvudstad och maktcentrum är också tydlig i form av förvaltning men kommunernas planering, myndigheternas Kungl. Tennishallens långa hävd i området. Byggnadernas Den offentliga staden prövning och skötsel ska utgå från områdets status som komposition och dess omgivande parkanläggning utmärks nationalstadspark. ”Byggnader och miljöer kopplade till demokratin och den av genomgående höga ambitioner. Entrégrindar och offentliga förvaltningen. Statsförvaltningens byggnader vaktkurer mot Lidingövägen samt Konungens egen entré in i byggnaden vittnar om anläggningen som en kunglig och miljöer på Helgeandsholmen och båda sidor om Norr- 1.7 Nationella mål och riktlinjer miljö. Kungl. Tennishallen representerar en del av idrottens ström. Riddarholmens byggnader för statlig förvaltning, Frånsett lagstiftning och kommunala och regionala byggnader och anläggningar som är en viktig del av som gamla riksdagshuset och Riksarkivet. dokument kopplat till lagar och förordningar finns också riksintressets uttryck vid Kungl. Djurgården. Byggnaden Östra Kungsholmens myndighetsbyggnader, såsom Råd- flertalet nationella politiska målsättningar och åtaganden. uppfördes i en tid och ett sammanhang då många huset med Rådhusparken och Polishuskvarteret. Stadshu- Av dessa presenteras nedan miljömålen och målen för riksintressanta idrottsanläggningar uppfördes i området set med sin utmärkande landmärkesroll i stadsbilden. det statliga kulturmiljöarbetet. Kulturmiljön berörs också såsom Stockholms Stadion, Östermalms IP och flera Folkrörelsebyggnaderna och -miljöerna såsom arbetarrö- av flertalet andra mål inom olika politikområden som byggnader för tennis. relsens byggnader vid Norra Bantorget och Medborgar- är styrande för statlig verksamhet och vägledande för kommuner och regioner. Värnandet och utvecklandet platsen med Medborgarhuset samt idrottens byggnader S:t Eriksmässans verksamhet med tillfälliga och av befintliga värden är exempelvis ett centralt tema för och anläggningar, såsom det större idrottsområdet på mer permanenta lokaler för konsumentmässor har området Gestaltad livsmiljö. Norra Djurgården, Stadion och Eriksdalsbadet. präglat Storängsbottens under delar av 1900-talet. Mässverksamheten har exponerat internationella och Nationella kulturmiljömål svenska varor som en del av svensk handel och näringsliv. Miljöer och byggnader för handel och näringsliv 2013 presenterade Sveriges nuvarande kulturpolitik Kungl. Nationalstadsparken skyddas enligt miljöbalken Tullhusen från skilda tider, vid tidigare stadsgränsero- Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården av regeringen och godkändes därefter av riksdagen. Denna politik med nationella kulturmiljömål beskrivs i ch hamnlägen. Kontorsbyggnader och bankpalats som utpekades som Sveriges enda nationalstadspark 1995. propositionen ”Kulturmiljöns mångfald” och målen innebär utmärker sig i gaturummet, som Trygg-Hansa huset och En nationalstadspark ska vara ett unikt historiskt landskap övergripande att det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 9/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer Djurgården. I bilagan redovisas följande värdebärande är ett kunskapsunderlag som ger information om som bevaras, används och utvecklas. karaktärsdrag för värdekärnan: kulturhistoriska värden i staden. Byggnader som bedöms som kulturhistoriskt värdefulla klassas utifrån en tregradig Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet • Grupperingen av fritt placerade byggnader i skala som antingen blått, grönt eller gult. Blått är den att förstå och ta ansvar för kulturmiljön. grönska. högsta klassen och omfattar miljöer som bedöms ha Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som • De ursprungliga parkanläggningarna med väl synnerligen höga kulturhistoriska värden. Grön klassning gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser. genomtänkt gestaltning, ofta med stora uppvuxna träd vilka innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder bidrar till institutionsparkernas karaktär och identitet. att miljön bedöms vara särskilt värdefull från historisk, En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. • De ursprungliga enskilda byggnaderna med dess Gult innebär att miljön bedöms ha positiv betydelse monumentala karaktär och väl genomarbetade Punkt 1 sammanfaller med miljömålens generationsmål för stadsbilden och/eller ha visst kulturhistoriskt värde. byggnadsdetaljer. för kulturmiljön medan punkt 2 och 3 har tyngdpunkt på Utöver dessa tre färger används också grått, som visar att kulturmiljöns sociala och kunskapsförmedlande roll. Punkt 4 • Byggnadernas betydelse som landmärken i byggnaden i fråga bedöms sakna ett kulturhistoriskt värde. syftar till hanteringen av kulturmiljön i samhällsplaneringen. stadslandskapet. Sedan översiktsplanen togs fram har riksintresset för 1.8 Kommunala ställningstaganden kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården reviderats efter beslut av Riksantikvarieämbetet. Det som Stockholms översiktsplan anges i bilagan kan därför till viss del vara inaktuellt. Stockholms gällande översiktsplan vann laga kraft år 2018 I riksintressebilagan anges också att tidigare antagen och är vägledande för hur mark- och vattenanvändningen fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken ska ska prioriteras inom kommunen vid plan- och fortsätta att gälla (se nedan). lovhantering. I översiktsplanen finns ett antal utpekade stadsutvecklingsområden. Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken Till Stockholms översiktsplan hör också en bilaga I översiktsplan för Nationalstadsparken, Stockholmsdelen som beskriver hur riksintressen ska omhändertas. I från 2009, benämns hela området från Stadion till bilagan redovisas för vägledning och förhållningssätt till Storängsbotten som Idrottsparken, ett område som ska riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad vidareutvecklas för idrott, rekreation, evenemang och med Djurgården. I riksintressebilagan redovisas ett antal hälsovård. Detaljplanens syfte är att bekräfta befintlig teman och värdekärnor för riksintresset, som har sin verksamhet inom idrott och hälsa och möjliggöra en utgångspunkt Länsstyrelsens kunskapsunderlag Alla tiders utveckling av Idrottsparken genom nybyggnation. Parken Stockholm. Värdekärnor ska uppfattas som miljöer, vilka är planeras att utvecklas till en grön mötesplats. Stockholms stad klassificeringskarta som visar att Kungl. särskilt betydelsefulla för möjligheten att förstå, uppleva Tennishallen och fd Amerikapaviljongen är grönklassade, och avläsa specifika historiska skeden och företeelser som Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering vilket innebär att de är utpekade som särskilt värdefulla byggnader. riksintresse beskrivningen lyfter fram. Aktuellt planområde Stockholms stadsmuseum klassificeras byggnader ligger inte inom någon värdekärna, men angränsar till och utifrån deras kulturhistoriska värde. Klassificeringen har viss bäring på värdekärnan Institutionsbältet på Norra KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 10/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Inom aktuellt planområde har tre byggnader klassats av Stockholms stadsmuseum. Kungl. Tennishallen och fd Amerikapaviljongen är båda grönklassade. En ytterligare byggnad är gråklassad, den fd Tysklandspaviljongen. Stadsmuseets klassningar innebär i sig ingen juridiskt bindande restriktion, men kunskapsunderlaget används inom både plan- och bygglovshanteringen. I praktiken innebär därför blå- och grönklassning att bestämmelserna i 8 kap. 13 § är tillämpbara, medan värdena för gulklassade byggnader ska omhändertas genom bestämmelserna i 8 kap. 17 § PBL. KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 11/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2. Projektbeskrivning 2.4 Omvandling av gråytor till grönytor Följande projektbeskrivning utgår från och är en bearbetning • Byggnaderna i Idrottsparken kan ha egen identitet men ska med fokus på idrott av den beskrivning som ingår i den strukturplan som samtidigt förmedla ett sammanhållet intryck. är framtagen i samband med upprättandet av den nya • Byggnadernas volymer ska förmedla ett tydligt samband till Parkeringar, impediment och grusade ytor ersätts med detaljplanen för Storängsbotten. parklandskapet. parkyta avsedd för spontanidrott och rekreation. Med dessa förändringar förstärks idrottsparken med nya gröna Skalan på byggnader och platser är tänkt att relatera till parkytor för idrott och besökare, samt kopplar samman Norra 2.1 Övergripande projektbeskrivning omgivande kontext i volym, höjd, material och arkitektoniskt Djurgårdsstaden med Gärdet och innerstaden. Storängsbotten är en stadsnära del av Nationalstadsparken uttryck. Planområdet kan delas in i tre delar: Östra delen med KLTK:s belägen mellan stenstaden och Norra Djurgårdsstaden. tennispark, Norra delen med ny provisorisk multisporthall Parken utgör en grön länk som kopplar mellan Norra och 2.2 Hus i park och plats för spontanidrott, samt Södra delen med Södra Djurgården. Storängsbotten är i Översiktsplanen Den föreslagna arkitekturen har för avsikt att bygga vidare Amerikapaviljongen och byggnader för vård och hälsa. utpekad som en sammanhängande idrottspark där denna på det kulturhistoriska institutionsbältets typologi och S:t detaljplan utgör en första pusselbit. Detaljplanens fokus i Eriksmässans paviljongarkitektur med friliggande hus i park. parkens norra och södra del syftar till att främja idrott och 2.5 Natur Byggnaderna placeras omsorgsfullt inbäddade i grönska för hälsa samt att samla bebyggelsen i parkens kantzon. Detta att stärka ekosystemet och grönstrukturen i området. Detta för att minska trafikstörning i parken med målsättning Idrottsparkens skogsdungar med värdefulla ekar värnas koncept – hus i park – knyter an till platsens historia, där att omvandla kör- och parkeringsytor till högkvalitativ och stärks med föryngringsplantering och den tidigare byggnader som Amerikapaviljongen och Tyska paviljongen parkmark. Bebyggelsen i norr dämpar buller från Trafikverkets ängsmarken återskapas i Idrottsparkens låglänta parkrum. tidigare uppfördes som fristående volymer med omgivande genomfartsled Norra Länken och möjliggör vistelse och Grönstrukturen bidrar till en ökad biologisk mångfald publika ytor. spontanidrott i parken som helhet. och förstärkning av Nationalstadsparkens ekologiska Byggnaderna är tänkta att ha egna identiteter och spridningskorridor. Storängsbotten är tänkt att utvecklas till en öppen och uttryck samtidigt som de inordnar sig och tar hänsyn till välkomnande del av Nationalstadsparken. Genom att säkra den gröna kopplingen mellan parkens norra och södra delar den topografiska kontexten och befintliga naturvärden. 2.6 Kopplingar Arkitekturen ska bidra till att parkens rumssamband kopplas skapas nya möjligheter för rekreation, rörelse och möten. Omkringliggande stadsdelar länkas samman genom att till omgivande stadsstråk så att viktiga siktlinjer mot All ny bebyggelse ska tillföra mervärden till parken. I omgivningen bevaras och stärks. Idrottsparkens befintliga stråk stärks, fysiska barriärer tas bort Storängsbottens brokiga och tillfälliga karaktär verkar den och nya kopplingar skapas, både inom och genom parken. tillkommande bebyggelsen för ett sammanhållande och lugnt Parken erbjuder en grön, alternativ koppling mellan olika 2.3 Material och hållbarhet övergripande intryck med avsikt att förstärka de värden som stadsdelar, skyddad från stadens brus. idag finns i en del av Idrottsparken. Trä är det gemensamma byggnadsmaterialet i Idrottsparken. Synligt trä ska användas i alla strukturer ovan mark. I de fall 2.7 Bebyggelse • Bottenvåningarnas fasader ska mot park vara till minst 50% där materialet inte är lämpligt, i källare, socklar och underlag transparenta för att förmedla aktivitet och närvaro samt öka Idrottsparken förtätas med träbebyggelse kopplad till idrott för idrott får betong och stenmaterial användas. trygghet i parken. och hälsa. Bebyggelsen är koncentrerad till parkens kanter och relaterar till omgivningen i typologi, skala och karaktär, med KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 12/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI isbanor förläggs längs parkeringsytan och bildar bullervall tanken att på så sätt väva ihop parken med den befintliga bevaras som en fristående byggnad som kompletteras med mot norr. Multisporthallen har två delar sammankopplade stadsstrukturen, samtidigt som Idrottsparkens inre fredas från ett utvändigt hisstorn i byggnadens sydöstra del. Hisstornet med en entrébyggnad. Den ena delen är högre för att kunna störningar. skiljer sig i sin gestaltning mot befintlig byggnad med inrymma sportytor i en övervåning medan den andra är avsikt att att bevara den historiska läsbarheten. En befintlig lägre med sportytor på tak. Multisporthallen är utformad fristående transformatorstation intill Storängsvägen rivs 2.8 Östra delen - Tennisparken med en uppglasad bottenvåning och är klädd med en lätt och inhyses i den nya bebyggelsen för att ytterligare freda Kungliga Lawn Tennis Klubben (KLTK) har idag en trästrukturför skydd mot solinstrålning. Byggnaden ansluter parkmiljön. huvudbyggnad från 1943, med en senare tillbyggnad samt till en parkmiljö för spontanidrott med en gradäng som löper två fristående byggnader (”Tennisannexen”). Söder om längs hela den södra fasaden. huvudbyggnaden finns ett antal utomhustennisbanor i en Byggnaden kan demonteras för att möjliggöra det planerade omhändertagen parkmiljö. På grund av den kommande arbetet med Östlig Förbindelse men gestaltas som en spårplanen för ett nytt femte järnvägsspår till Värtahamnen permanent byggnad och som kan byggas upp på nytt när behöver tennisannexen rivas och ersättas med nya byggnader Östlig Förbindelse är genomförd. för tennisverksamhet. Dessa nya byggnader inrymmer bl.a. Parkmiljön är tänkt att bli en naturlig fortsättning på en ny tävlingsbana som uppfyller Stockholm Opens (ATP) Tennisparkens omhändertagna parkmiljö, en inbjudande plats nya bankrav, samt träningsbanor. De nya volymerna skiljer för vistelse och spontanidrott. sig tydligt från huvudbyggnaden i volym och gestaltning, med uppglasning mot parken i ögonhöjd fasad i trä som knyter an till Storängsbottens historia som mässområde. På 2.10 Södra delen detta sätt avses den ursprungliga huvudbyggnadens karaktär Den södra delen blir Storängsbottens entré från Erik tydliggöras gentemot senare tillskott. Dahlbergsgatan och Lidingövägen. Här planeras ett antal För att utveckla KLTK:s verksamhet samt säkerställa tillgången sammanlänkade byggnader för vård och hälsa samt ett till inomhustennisbanor under omvandlingstiden planeras entrétorg och en gång- och cykelbana som tar upp den en Tennispaviljong mot Lidingövägen. Denna byggnad avsevärda höjdskillnaden från söder till norr. Byggnaderna är är lägre inåt Tennisparken för att säkerställa solljus på sammanlänkande med ett underjordiskt garage och lastfar de omkringliggande utetennisbanorna. En ny entré mot med infart från Storängsvägen för att så långt som möjligt Lidingövägen etableras för att öka aktiviteten i gaturummet. freda Storängsbotten från transporter med bil. Byggnaden får en gestaltning med festivitas som hör ihop Den nya bebyggelsen avses volymmässigt underordna sig de med KLTK:s övriga nya byggnader. sentida byggnaderna sydost om Lidingövägen och ansluter i orientering och volymhantering till det gamla Tingshuset 2.9 Norra delen vid Erik Dahlbergsgatan. Byggnaderna trappar ner i skala mot parkmiljön och har uppglasade bottenvåningar för att knyta Storängsbottens norra del inrymmer dels en ny infartsväg från samman verksamheterna med hela Storängsbotten och bilda Södra Fiskartorpsvägen/Bobergsgatan. Längs spårområdet i en välkomnande entré mot innerstaden. norr placeras markparkeringsytor som betjänar hela områdets verksamheter. En ny demonterbar multisporthall med Amerikapaviljongen (1958) har en tydlig, solitär karaktär och KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 13/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Befintlig situation. Illustration ur Idrottsparken strukturplan (2025-11-26). KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 14/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI P. +2.1 TTRE + KV 3 N .1 IK MTRAVST SPÅ A R CTO CILM ELS R S ÅD N E YTT S B P U Å S R SPARKERING 7 B 0 U 0 S m S 3 P F N A G Ö E R R R D K +Ä D S E 2S R . Ä R 4Y Ö N IN T J KA G N U T I P N P G PLLÄAGTGSN ISIN B G U S S - SPARKERING ISMASKINSGARAGE TVOENRTN +2.8 P-PLATSER 140-150ST SPELARENTRÉ10 CYKELP Å T +EN K 3TR. O É3 MST 10 CYKE Z LP O R SP N H EL A P T RE R NT A RÉ FIKVERKET - 6.5 M FRÅN SPÅRMITT +2.8 25 CYKELP. +3.0 UTVÄNDIGA BANOR +14.3 MU P L R T O IS V P + I 2 S 5 O .3 O R R T I H S A K LL RHISPMASKINSGARAGE 3% +4.0 RHP+5.0 25 CYKELP. PASSAGE 2.6 M BREDD ÅTKOMSTZON TR A A N F G IK Ö V R E I R N K G E S T G - A 4 T .0 A M FRÅN SPÅRMITT + E6NT.R1É TILLBYGGNAD +4.0 GRÖN KÖRBAR YTA FÖR RÄDDNINGSTJÄNST 2% TENNI + S 21. A 7 NNEX KUNGLIGA +3.0 180F0Ö mRD2 + Y RN 3 T Ö. E 0 A JDNSIÄNNGKT +4.0 63F0Ö mR Y2D T NR AE Ö T+ DJ I3L NS .L0 ÄINNGKT FÖ + R 4 Y .7 NGRING P S E E R K E A N R NPARK +T5O.5R GAS GST + O 4 CK . EH 8 NOTLRMÉ OPEN TEKATS FEB +7 NSINYO . L P 2 EARNSUTT T MRÉ ENN + IS 7 BA N NA B Y E R 2 G + 6 + I D8 L 1 A O G 8 EN C Ä .4 H N 25 K ENTKRLÉT KOMKL +10.0 +8 +9.0 BBEEFF.. ISNOLPARSUTM TE HUBV N EKUFLDTINEKTN N LTIRGÉ ISHALL BREE E NAFMTINRPTÉL N IGBHEEONFVITNERTTÉLIG +10.0 SBPEEENFLITNARRTÉLEIG BEF. LASTKAJ BBEEFF.. SINO TV L - P B A U R S S S UTM +6.0 +8.0 FÖ + R 4 Y .5 NGRINGS ELN E ÄTSTATION K IN/U H I+ T -I1 F I A 2 Ä R . T 5 LS LOK A AL GRA Ö N NG Ö KR ÖI RN BG A O RC YH T AB R FA ÖN RDBIL FÖRY + N 4 G .5 RINGSEK H + UV 4 UB . DE 5 EFN. .PLEKYC 5 T 2 RÉ RHP PA A V M IL E J R O I N K G A LYK - E SOVAP N RRUUM +5 2 . 5 0 CYKELP. RH TE P NNNYI SEPNATVRIÉL + JO 6NG.0 PAV T I E L N JO N N + I 7 S .0 G - E +8 N T .0 ENNISBAN + A 7. 4 23 TENNISBAN + A 7 . 2 6 2 OCH 21 +7.8 PERENNPARK H I+II2-I2 Ä V.0 LSA +5.0 VÄLNBDmZON UTGB -1AR .5RE /+AD 1GN .5EING NENY THRISÉS/ VÄNLODSZON +18. + 0 22.5 TENNNYI SEPNATVRIÉLJONG +12.5 +8.0 LUOTKBARL+ E 4ID .S5 NLIÄNNGT PERENNPARK H I+V31 Ä .5 LSA +12.5 PERENNPARK ANGÖ C R Y IN K G E G LB Å A N N G A BANA T+O12R.G5 0 20 40 60 80 100 SKALA 1:2000 (A3) 2025-11-26 Ny situation. Illustration ur Idrottsparken strukturplan (2025-11-26). KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 15/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ny situation. Illustration ur Idrottsparken strukturplan (2025-11-26). KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 16/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3. Antikvarisk konsekvensanalys 3.1 Metod och läsanvisning 3.2 Sammanvägd bedömning Tennispaviljongens påverkan på miljön ligger framför allt i Föreliggande antikvariska konsekvensanalys utgår från de att den är placerad i tomtgräns, vilket bryter med den för kulturhistoriska värden som har identifierats på platsen Planstruktur och skala området karakteristiska planstrukturen. och ställs mot de föreslagna åtgärder som har redovisats Planförslaget följer i huvudsak rekommendationernas Både den nya länkbyggnaden till Kungl. Tennishallen och i kapitel 2, Projektbeskrivning. Analysen tar avstamp grundprinciper om att lämna det öppna ytorna i sydväst tennisannexet som ersätter befintliga tält har en skala som är i de värdebärande karaktärsdrag som har identifierats, obebyggda och koncentrera nybebyggelsen till områdets anpassad till miljön. beskrivningen av områdets känslighet respektive tålighet, norra del, utmed spårområdet. Men nya byggnader uppförs samt de rekommendationer som har tagits fram för att också i anslutning till Lidingövägen i öster och Storängsvägen Arkitektur bevara, utveckla och stärka kulturmiljön. i söder. Dessa byggnader är placerade inom områden som I AIX kulturmiljöutredning behandlades Storängsbotten saknar strukturer, byggnader och anläggningar med särskild Arkitekturen i förslaget är schematiskt redovisad varför ingen som en helhet vilket innebar att värderingen även betydelse för kulturhistoriska värden. Nya byggnader i dessa detaljerad bedömning kan göras. Dock kan konstateras att omfattade delar av området som inte förväntas påverkas lägen påverkar dock angränsande byggnader och förändrar alla nya tillbyggnader och nybyggnader inom Storängsbotten av detaljplaneförslaget. I denna analys har ett urval gjorts områdets struktur och karaktär. Den slutenhet som genom gestaltas som en sammanhållen årsring. Detta strider mot de så att endast punkter som bedöms vara relevanta utifrån plank och växtlighet idag ger sin prägel till Storängsbottens principer som karakteriserar kulturmiljön, där de olika delarna liggande förslag redovisas. gräns mot Lidingövägen och den södra delen av - Kungl. Tennishallen och dess tillbyggnader respektive Storängsvägen kommer att delvis försvinna. Detta bedöms i Amerikapaviljongen - är individuellt gestaltade. Tidigare ställningstaganden från kulturmiljöutredningen sig inte vara uppenbart problematiskt, men det som däremot De nya byggnader som nu tillförs Kungl. Tennishallen - redovisas i sammanfattad form punkt för punkt. Efter detta avviker från rekommendationerna är placeringen rätvinkligt länkbyggnad och tennisannex - har karaktären av moderna följer en aktuell bedömning av hur förslaget förhåller sig till i eller mycket nära tomtgränsen. En friare placering som låter tillägg. Om detta förhållningssätt är applicerbart utan att dessa aspekter och vilka konsekvenser som förslaget förväntas naturmarken nå fram till gatan är mer varsam. förvanska kulturmiljön är svårt att avgöra med utgångspunkt innebära för kulturmiljön. De historiska årsringarna - representerade av Kungl. från den schematiska presentationen. Dock kan konstateras I nästa del analyseras vilka konsekvenser förslaget bedöms Tennishallen och Amerikapaviljongen - kommer fortfarande att det är mycket viktigt att de nya byggnaderna får en få för riksintresset, en analys som tar sin utgångspunkt i att vara läsbara, men de hamnar genom planförslaget i ett gestaltning som gör att Kungl. Tennishallens olika delar kulturmiljöutredningens beskrivning av hur riksintressets nytt sammanhang. Det gäller särskilt Amerikapaviljongen, upplevs som en sammanhållen helhet, där nytillskotten inte värden är avläsbara på platsen. Avslutningsvis analyseras som förlorar en del av sin roll som solitär, även om dominerar över den ursprungliga byggnaden. vilka konsekvenser förslaget får för Nationalstadsparken. Den huvudfasaden alltjämt blir framträdande i miljön. De enskilda byggnadernas lätta och uppglasade uttryck sistnämnda analysen tar sin utgångspunkt i Översiktsplan för Nationalstadsparken och Vård- och utvecklingsplan för Av den nya bebyggelsen framstår de tre byggnaderna står i kontrast till den slutenhet som kännetecknar dagens Kungliga Nationalstadsparken. utmed Storängsvägen i söder som särskilt problematiska. bebyggelse. Trä som material - vilket föreslås användas Sammanlänkningen av byggnaderna bedöms som till solavskärmande fasadstrukturer - spelar ingen visuellt främmande, detta i jämförelse med de äldre byggnadernas framträdande roll i den befintliga bebyggelsen, men tydliga karaktär av fristående paviljonger. Dessutom bidrar förekommer som karaktärsskapande accenter i Kungl. sammanlänkningen till att skapa en ökad barriäreffekt mot Tennishallens fönster- och dörrpartier av ek. landskapsrummet på andra sidan Storängsvägen. KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 17/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården (AB115) området ökar och vissa befintliga ekar får en förändrad närmiljö. Kontrasten mellan den täta staden och det gröna parkland- skapet på Djurgården, ett av riksintressets värden som Målbilden för Idrottsparken efterlevs så till vida att det kan avläsas på platsen, minskar något genom förslaget. centrala landskapsrummet lämnas obebyggt och att Storängsbotten behåller fortfarande sin karaktär av området integreras tydligare i Idrottsparken vad gäller parklandskap med fritt placerade byggnader, men den landskapskaraktär och verksamheter. Den kulturhistoriskt samlade nya byggnadsmassan gör att kontrasten mot den värdefulla bebyggelsen bevaras. Dess kvalitet och karaktär omgivande staden blir något mindre tydlig. Störst negativ bedöms kunna bestå trots föreslagna tillbyggnader. inverkan har de byggnader som är placerade tätt inpå Placeringen av den föreslagna multisporthallen utmed omgivande gator och därmed skapar ett brott i den gröna Värtabanan bedöms vara gjord med den omsorg om ”ram” som omger området i sydväst och sydöst. Samtidigt områdets värden som föreskrivs. Även gestaltningen bedöms bidrar särskilt byggnaderna som ligger utmed spårområdet till som omsorgsfull, så långt det är möjligt att bedöma utifrån att definiera och avgränsa parkrummet. den schematiska presentationen. Kungl. Tennishallen bedöms trots tillbyggnader och Den grönstruktur i områdets södra spets som genom förslaget angränsande nybyggnader behålla sitt värde som en tas i anspråk för ny bebyggelse (byggnaderna för hälsa kunglig miljö. De tillkommande idrottsbyggnaderna och vård vid Storängsgatan) bedöms inte som ett tydligt inom Storängsbotten anknyter genom sin funktion till de uttryck för det ekpräglade agrarlandskapet. Dock är denna riksintressanta idrottsanläggningar som finns i anslutning till grönstruktur viktig både för upplevelsen av Storängsbotten området. som samlat parkrum och för kopplingen till landskapet på andra sidan Storängsgatan. Den negativa inverkan som Rivningen av Tysklandspaviljongen påverkar historien förslaget har på denna del av planområdet kan avhjälpas kopplad till handel, näringsliv och mässor, men med ett tydligare bevarande av grönstrukturen (eventuellt Amerikapaviljongen som bevaras som en friliggande solitär i kombination med nya planteringar) och en något mer bedöms vara en tydligare representant för denna del av indragen placering av bebyggelsen. platsens historia. Under förutsättning att åtgärderna ovan vidtas är den Den samlade bedömningen är att planförslaget har en måttlig samlade bedömningen att det historiska landskapets negativ påverkan på riksintresset Stockholms innerstad med kulturvärden inte skadas av planförslaget. Djurgården (AB115). Nationalstadsparken Förslaget får till konsekvens att områdets långa tradition som plats för idrott och hälsovård tas tillvara och utvecklas, detta genom att befintliga idrottsverksamheter expanderar och nya kommer till. Resterna av det gamla ekpräglade agrarlandskapet påverkas genom byggnadsmassan inom KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 18/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.3 Planstruktur och skala Det nya tennisannexet väster om den befintliga tillbyggnaden tomtgräns, något som påverkar kulturmiljön negativt. Kungl. Kulturhistoriskt värde innebär en viss ökning i höjd i jämförelse med de tält som Tennishallens huvudbyggnad och dess befintliga tillbyggnad - Kungl. Tennishallens komposition av byggnader orienterade byggnaden ersätter. Men då höjden på tennisannexet ansluter är visserligen placerad nära tomtgränsen i norr, men den kring en parkliknande plats. till höjden på Kungl. Tennishallens huvudbyggnad bedöms principen har tidigare inte gällt områdets två övriga sidor. - Den fritt placerade Amerikapaviljongen med sin inte denna förändring i skala som problematisk. Att Storängsbotten idag avgränsas av att ett tätt plank mot expressiva arkitektur. Lidingövägen är i någon mån en förmildrande omständighet. Tennispaviljongen vid Lidingövägen innebär en viss skalförskjutning sedd i relation till sin närmsta granne, Tennispaviljongen skulle också kunna sägas skapa en Rekommendationer Amerikapaviljongen. Byggnadens skala och placering barriäreffekt från sydöst, men då plank och växtlighet - Relationen med naturmark och öppna ytor inom och riskerar att inkräkta på Amerikapaviljongens karaktär idag omöjliggör både vy och angöring från denna del utanför planområdet bör värnas och inte byggas igen. av solitär när den betraktas från det öppna landskapet i av Lidingövägen in i området är den reella effekten sydväst. begränsad. Paviljongen innebär att en av de befintliga - Ny bebyggelse bör inte tillkomma som skapar eller tennisbanorna försvinner och den får dessutom en påtaglig förstärker barriäreffekter i området. Vidare bryter Tennispaviljongen med den tidigare visuell påverkan på parkrummet i anslutning till Kungl. planstrukturen genom att vara placerad i direkt anslutning till - Byggnader bör inte byggas för högt eller för nära dag- Tennishallen:s huvudbyggnad. vattendammarna i områdets sydvästra del. Norra delen - Huvudinriktningen för ny bebyggelse bör vara att Förslaget följer i huvudsak rekommendationernas den placeras som fristående volymer med ett fritt grundprinciper genom att den största volymen, den förhållningsätt till övriga byggnader. provisoriska multisporthallen, placeras i områdets norra - Ny bebyggelse bör koncentreras mot den norra delen som del, utmed spårområdet. På så sätt lämnas de öppna angränsar till det vägområde som utgörs av Värtabanan och ytorna i sydväst obebyggda. Multisporthallen ansluter i sin Norra länken. planstruktur och skala till Kungl. Tennishallens huvudbyggnad och fotavtrycket och placeringen motsvarar ungefär den - Det är möjligt att riva eller kraftigt förändra mässhall som fanns på platsen under perioden 1955-1975. Tysklandspaviljongen. Idag utgör Kungl. Tennishallen:s huvudbyggnad och - Naturmark och äldre ekar bör bevaras. tillbyggnad ett blickfång för den som angör Storängsbotten från nordväst. Denna vy kommer till stor del att skymmas av den föreslagna multisporthallen. KONSEKVENSANALYS Östra delen - Tennisparken Östra delen - Tennisparken. Nederst ny länkbyggnad Den nya länkbyggnaden till Kungl. Tennishallen bedöms ha (vänster) och tennisannexet som ersätter befintliga tält en skala som är anpassad till miljön. (höger). Överst i bild Tennispaviljongen. Illustration ur Idrottsparken strukturplan (2025-11-26). KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 19/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Nätet av bil- och gångvägar i området föreslås genomgå mindre förändringar och en ny gång- och cykelkoppling skapas i läget mellan Kungl. Tennishallens tillbyggnad och multisporthallen. I det öppna landskapsrummet söder om multisporthallen anläggs ängsmark med sänkt höjdsättning för att kunna ta hand om vattenmassor vid skyfall. Dessa förändringar bedöms inte få några negativa konsekvenser ur kulturhistorisk synpunkt. Norra delen. Multisporthallen med sina två delar sammankopplade av en entrébyggnad. Illustration ur Idrottsparken strukturplan (2025-11-26). Södra delen De tre sammanlänkande byggnaderna för hälsa och vård som föreslås byggas längst i söder, på och i anslutning till den plats där Tysklandspaviljongen står, innebär att den gröna karaktär som området idag har i spetsen mot Storängsvägen och Lidingövägen minskar betydligt. Byggnaden närmast korsningen är högre än den fd Södra delen. De tre byggnaderna för hälsa och vård domstolsbyggnaden på andra sidan Lidingövägen, som vid Storängsvägen. Illustration ur Idrottsparken på detta sätt bedöms förlora sin dominans i gaturummet. strukturplan (2025-11-26). Den snedställda placeringen av byggnaderna och indraget från tomtgräns möjliggör att markremsan närmast Storängsvägen i söder även fortsättningsvis kan präglas av träd och växtlighet. Huskropparnas snedställda placering i relation till tomtgräns och gatunät bedöms stämma med områdets karaktär. Däremot framstår sammanlänkningen av byggnaderna som främmande för området, detta i jämförelse med de äldre byggnadernas tydliga karaktär av fristående paviljonger. De tre nya byggnaderna bedöms kunna skapa en ökad barriäreffekt mot landskapsrummet på andra sidan Storängsvägen. Det faktum att byggnaderna är sammanlänkade ökar denna barriäreffekt. KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 20/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.4 Arkitektur begränsade negativa konsekvenser för de kulturhistoriska Även den nya Tennispaviljongen, som befinner sig Kulturhistoriskt värde: värdena. Förslaget att bygga till Amerikapaviljongen längre bort, ingår i det här beskrivna arkitektoniska med ett hisstorn mot sydöst kan vara genomförbart, men sammanhanget. De ursprungliga murarna och vaktkurerna - Kungl. Tennishallens huvudbyggnad med tegelfasader om den avvikande gestaltning som föreslås är möjlig att påverkas indirekt av de nya byggnadens fasad mot och putsade partier, välvda tak, kopparplåtsdetaljer, genomföra utan att de kulturhistoriska värdena minskar är Lidingövägen. träfönster, generös trappa mot parken i söder med svårt att bedöma med utångspunkt från den schematiska Den provisoriska multisporthallen respektive de tre skärmtak, huvudentré med partier i lackad ek, presentationen. byggnaderna för hälsa i söder har ingen direkt koppling till kungligheternas privata entré, murar och biljettkiosker I strukturplanen har både tillbyggnader och fristående Kungl. Tennishallen och bör var för sig få en självständig mot Lidingövägen. nybyggnader generellt fått en schematisk gestaltning, gestalt. - Amerikapaviljongens byggnadsvolym och pelarförsedda varför bedömningen av arkitekturen måste föras på en I strukturplanen karakteriseras de enskilda byggnaderna av huvudfasad med expressivt modernistiskt uttryck. generell nivå. uppglasade bottenvåningar och utvändiga fasadstrukturer I förslaget har alla nya tillbyggnader och nybyggnader inom i trä som ska skydda mot solinstrålning och få arkitekturen Rekommendationer: Storängsbotten gestaltats som en sammanhållen årsring, ett att knyta an till mässhistorien på platsen. Det lätta och - Kungl. Tennishallen bör bevaras samt vårdas- och nytt samtida lager till kulturmiljön. Detta angreppsätt ger uppglasade uttrycket - som mycket riktigt fanns i en underhållas på ett sätt som bevarar byggnadens egenart. en tydlig läsbarhet och kan därför i vissa kulturmiljöer vara del av de tidigare existerande utställningspaviljongerna Värdebärande karaktärsdrag bör inte tas bort eller lämpligt. Men i detta fall står tillvägagångssättet i strid med - står i kontrast till den slutenhet som kännetecknar förändras på sådant sätt att byggnadens kulturhistoriska de principer som karakteriserar den befintliga bebyggelsen dagens bebyggelse, framför allt Kungl. Tennishallen värde minskar. Det är också centralt att förhålla sig till och riskerar att förvanska områdets kulturhistoriska värden. och till viss del också Amerikapaviljongen. Förslaget om den omgivande parkanläggningen och byggnadens olika Kungl. Tennishallen och dess tillbyggnader har en tydlig utvändiga fasadstrukturer har däremot en direkt koppling entréer. egen arkitektonisk gestalt och Amerikapaviljongen har en till den befintliga miljön i form av Amerikapaviljongens annan gestalt. huvudfasad mot väster. Trä som material spelar ingen - Amerikapaviljongen bör bevaras samt vårdas- och visuellt framträdande roll i den befintliga bebyggelsen, underhållas på ett sätt som vidmakthåller dess egenart. Kungl. Tennishallen karaktäriseras av 1940-talets gedigna men förekommer som karaktärsskapande accenter i Kungl. Värdebärande karaktärsdrag bör inte tas bort eller tegelarkitektur och hallens bågformade tak. Denna Tennishallens fönster- och dörrpartier av ek. förändras på sådant sätt att byggnadens kulturhistoriska karaktär har, både vad gäller material och form, förts vidare värde minskar. För att tillvarata byggnadens roll som en i tillbyggnaden, dock med en betydligt sämre kvalitet. del av ett mässområde bör den kvarstå som en fristående De nya byggnader som nu tillförs Kungl. Tennishallen - solitär. tennisannexet och den nya länkbyggnaden - har i stället karaktären av moderna tillägg. Om detta förhållningssätt är applicerbart utan att förvanska kulturmiljön är svårt KONSEKVENSANALYS att avgöra med utgångspunkt från den schematiska Förslaget påverkar Storängsbotten genom att befintliga presentationen. Dock kan konstateras att det är mycket byggnader rivs, genom att befintliga byggnader byggs viktigt att de nya byggnaderna får en gestaltning som gör till och genom att nya fristående byggnader uppförs. att Kungl. Tennishallens olika delar även i fortsättningen Detta får konsekvenser för de enskilda byggnaderna upplevs som en sammanhållen helhet, där nytillskotten inte såväl som för kulturmiljön som helhet. Rivningen dominerar över den ursprungliga byggnaden. av Tysklandspaviljongen bedöms kunna göras med KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 21/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.5 Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården (AB115) sidor om Norrström. Riddarholmens byggnader för statlig Byggnaden uppfördes i en tid och ett sammanhang då förvaltning, som gamla riksdagshuset och Riksarkivet. många riksintressanta idrottsanläggningar uppfördes i Uttryck: Östra Kungsholmens myndighetsbyggnader, såsom området såsom Stockholms Stadion, Östermalms IP och flera Rådhuset med Rådhusparken och Polishuskvarteret. byggnader för tennis. - Det samlade rekreationslandskapet på Djurgården, Stadshuset med sin utmärkande landmärkesroll i med rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Villor och S:t Eriksmässans verksamhet med tillfälliga och stadsbilden. Folkrörelsebyggnaderna och -miljöerna sommarnöjen på Djurgården från 1600-talet fram till mer permanenta lokaler för konsumentmässor har såsom arbetarrörelsens byggnader vid Norra Bantorget sekelskiftet 1900 med omgivande parker och trädgårdar, präglat Storängsbottens under delar av 1900-talet. och Medborgarplatsen med Medborgarhuset samt både i samlade grupper och som fristående byggnadsverk. Mässverksamheten har exponerat internationella och svenska idrottens byggnader och anläggningar, såsom det varor som en del av svensk handel och näringsliv. större idrottsområdet på Norra Djurgården, Stadion och De öppna vattenrummen och utblickarna från gaturummen Eriksdalsbadet. mot vattnet. Kontrasten mellan den täta staden och det KONSEKVENSANALYS gröna parklandskapet på Djurgården och andra platser Miljöer och byggnader för handel och näringsliv. Genom förslaget påverkas kontrasten mellan den täta staden som Långholmen och Skeppsholmen. Utsiktspunkter som Tullhusen från skilda tider, vid tidigare stadsgränsero- och det gröna parklandskapet. Storängsbotten behåller gör det möjligt att blicka ut över stadslandskapet. Gatuvyer ch hamnlägen. Kontorsbyggnader och bankpalats som fortfarande sin karaktär av parklandskap med fritt placerade med enskilda byggnader eller andra element som blickfång. utmärker sig i gaturummet, som Trygg-Hansa huset och byggnader, men den samlade nya byggnadsmassan gör Stenstadens tydliga yttre gränser. Garnisonen, eller i sammanhållna miljöer, som vid att kontrasten mot den omgivande staden blir något östra Kungsträdgården. Storskaliga varuhus i city såsom mindre tydlig. Samtidigt bidrar särskilt byggnaderna som -Miljöerna och byggnaderna som hör samman med NK, PUB och Åhléns. ligger utmed spårområdet till att definiera och avgränsa funktionen som huvudstad, och förvaltningsstad alltsedan parkrummet. Negativ inverkan har de byggnader som är medeltiden, så som de kungliga miljöerna, byggnaderna Hur är riksintressets värden avläsbara på platsen: placerade i liv med eller tätt inpå omgivande gator och för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutionerna därmed skapar ett brott i den gröna ”ram” som omger Kontrasten mellan den täta staden och det gröna och kyrkorna. Den äldre stenstaden och tidig bebyggelse området i sydväst och sydöst. parklandskapet på Djurgården är tydligt avläsbar i på malmarna Gamla stan med kyrkorna och den täta bebyggelsestrukturen med kontinuitet sedan medeltiden. Storängsbotten. Platsen är omgärdad av tät och bullrande Kungl. Tennishallen påverkas av förslaget, både genom Gatu- och planstruktur med oregelbundna kvarter innanför stad men angränsar samtidigt till resterna av Konungens att den får nya tillbyggnader och genom att den förlorar långgatorna och den senare medeltidens karaktäristiska jaktpark med äldre ekar och hästhagar. något av sin dominans i området när tennispaviljongen och ”revbensmönster” med små smala gränder ner till Delen i riksintresset som beskriver Stockholm som den provisoriska multisporthallen uppförs. Byggnadens vattnet. Andra delar av staden med rötter i medeltiden. huvudstad och maktcentrum är också tydlig i form av komposition och de element som vittar om den kungliga Riddarholmens gatunät, platsbildningar och bebyggelse Kungl. Tennishallens långa hävd i området. Byggnadernas miljön bibehålls. De nya byggnaderna för sport och hälsa med grund i medeltiden. De bevarade resterna av den komposition och dess omgivande parkanläggning kan bidra till att idrottshistorien på platsen lyfts fram och äldsta gatu- och tomtstrukturen på Södermalm. De äldsta utmärks av genomgående höga ambitioner. Entrégrindar vidareförs. och vaktkurer mot Lidingövägen samt Konungens egen kyrkorna på malmarna. Rivningen av Tysklandspaviljongen påverkar historien entré in i byggnaden vittnar om anläggningen som en -Byggnader och miljöer kopplade till demokratin och kunglig miljö. Kungl. Tennishallen representerar en del kopplad till handel, näringsliv och mässor, men Amerikapaviljongen som bevaras som en friliggande solitär den offentliga förvaltningen. Statsförvaltningens av idrottens byggnader och anläggningar som är en bedöms vara en tydligare representant för denna del av byggnader och miljöer på Helgeandsholmen och båda viktig del av riksintressets uttryck vid Kungl. Djurgården. platsens historia. KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 22/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.6 Nationalstadsparken Nationalstadsparkens särskilda värden: ”Idrottsparken omfattar området mellan Lill Jans skogen, sträcker sig i området och de trädklädda backarna ska värnas (Översiktsplan för Nationalstadsparken, Stockholmsdelen, Värtabanan, Valhallavägen och Lidingövägen. Idrottsparken som visuellt spår av den äldre landskapsstrukturen och 2009) har i över hundra år fungerat som en plats för sport och agrarlandskapets markanvändning. ”Nationalstadsparken innehåller stora natur- och rekreation. Även idag har området stor betydelse för - Storängsbotten ska utvecklas så att det blir en integrerad del sport- och rekreationsutövning såväl för Stockholm som av område som helhet, både när det gäller landskapskaraktär kulturvärden. Områdets särprägel grundas på att man internationellt och nationellt. och verksamheter. Det är den del av området där det finns här kan uppleva ett historiskt landskap där värdefulla möjligheter till större förändringar. Möjligheten att genom företeelser samspelar och förstärker varandra till en unik Flertalet av de äldre byggnader och anläggningar som landskapsplanering och trädplanteringar stärka de ekologiska, helhet. Inom Nationalstadsparken flätas park-, natur- finns här har bedömts ha särskilt värde från kulturhistorisk upplevelsemässiga och historiska sambanden till området och bebyggelsemiljöer samman till ett unikt historiskt väster om Storängsvägen ska tas tillvara. synpunkt och delar av området ingår i det större landskap av riksintresse. Området är av särskild betydelse institutionsbältet längs Valhallavägen och Norra Djurgården. - Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen ska bevaras och för det nationella kulturarvet, för stockholmsregionens Idrottsparken har även en viktig funktion som ekologisk vårdas så att dess karaktär och kvaliteter består. ekologi och för människors rekreation.” spridningszon.” - Tillfälliga anläggningar ska undvikas. De ska vara gestaltade Inom Nationalstadsparken kan man idag grovt och placerade med omsorg, utifrån områdets värden. Värden som bör tas tillvara och utvecklas: urskilja områden med mer gemensamma historiska - Ekmiljöerna ska vara ett karakteristiskt inslag och vara av (Vård- och utvecklingsplan för Kungliga Nationalstadsparken, spår och tidsavtryck. Storängsbotten hör geografiskt sådan omfattning att Idrottsparken är en väl fungerande 2012) hemma i området: Norra Djurgården och Jaktparken. I spridningszon för djur och växter knutna till dessa träd. Äldre översiktsplanen beskrivs områdets historiska spår och De värden som bör tas tillvara och utvecklas avseende ekmiljöer ska bevaras och hävdas, det ska finnas en god tidsavtryck på följande sätt: Idrottsparkens landskap och bebyggelse är: återväxt av ekar och andra ädellövträd. Delar av området, såsom Storängsbotten, kan förstärkas ekologiskt. - Områdets långa tradition som plats för idrott och ”På Norra Djurgården har dagens landskap likheter med hälsovård. 1600-talets kungliga jaktpark med skogsklädda höjder KONSEKVENSANALYS - Resterna av det gamla ekpräglade agrarlandskapet. och öppna dalgångar, även om landhöjningen har gett Förslaget får till konsekvens att områdets långa tradition ett betydligt torrare landskap som efterhand övergått från som plats för idrott och hälsovård tas tillvara och utvecklas, Målbild: öppet vatten och våtmarker till ängs- och skogsmarker. detta genom att befintliga idrottsverksamheter expanderar (Vård- och utvecklingsplan för Kungliga nationalstadsparken, Enstaka jägarboställen och namn på dagens kartor minner och nya kommer till. Resterna av det gamla ekpräglade 2012) om jakttiden, men stängslet är ett minne blott, liksom agrarlandskapet påverkas genom byggnadsmassan inom de stora portarna som t.ex. Stora Djurgårdsporten vid området ökar och vissa befintliga ekar får en förändrad Karlaplan.” Målbilden för landskap och bebyggelse inom Idrottsparken är: närmiljö. - Idrottsparken ska vara ett lantligt idrottslandskap med Målbilden för Idrottsparken efterlevs så till vida att det Storängsbotten ingår vidare i delområdet Idrottsparken idrottsanläggningar i park- och naturmark. Det centrala centrala landskapsrummet lämnas obebyggt och att som i översiktsplanen beskrivs på följande sätt: landskapsrummet ska vara obebyggt. Dalgången som området integreras tydligare i Idrottsparken vad gäller KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 23/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI landskapskaraktär och verksamheter. Den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen bevaras. Dess kvalitet och karaktär bedöms kunna bestå trots föreslagna tillbyggnader. Placeringen av den föreslagna multisporthallen utmed Värtabanan bedöms vara gjord med den omsorg om områdets värden som föreskrivs. Även gestaltningen bedöms som omsorgsfull, så långt det är möjligt att bedöma utifrån den schematiska presentationen. Den grönstruktur i områdets södra spets som genom förslaget tas i anspråk för ny bebyggelse (byggnaderna för hälsa och vård vid Storängsgatan) bedöms inte som ett tydligt uttryck för det ekpräglade agrarlandskapet. Dock är denna grönstruktur viktig både för upplevelsen av Storängsbotten som samlat parkrum och för kopplingen till landskapet på andra sidan Storängsgatan. Den negativa inverkan som förslaget har på denna del av planområdet kan avhjälpas med ett tydligare bevarande av grönstrukturen (eventuellt i kombination med nya planteringar) och en något mer indragen placering av bebyggelsen. KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 24/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4. Vypunkter och siktlinjer En siktlinjeanalys har utförts som del av denna tillkomna utbyggnaden med plåttak mitt i vyn för in solitär minskas något genom den nya länkbyggnaden, men konsekvensanalys, genom analys från totalt åtta punkter. en mindre skala och bryter upp miljön. Tegel i fasad den karakteristiska horisontaliteten bibehålls. Gestaltning och Punkterna är viktiga platser, antingen för att de ger och granit i murar och markbeläggning skapar en material/kulör bedöms underordna sig Kungl. Tennishallen utblickar över området eller för att de redovisar centrala materialmässig enhetlighet. Den omgivande miljön från denna vypunkt. Genom att takfotshöjden bibehålls stråk som många antas passera. Samtliga punkter är tagna präglas av parklandskapet och äldre ekar med kronor höjer sig ekarna i den omgivande parken fortfarande över inom Storängsbotten eller i dess absoluta närhet. Studierna som höjer sig över byggnadens takfot. byggnaderna. gjordes tidigt i maj, när träden precis fått sina löv. Under Förslaget 5. årstider med fullt utslagna träd (juni-september) påverkas synlighet i området och bebyggelsen döljs då i högre grad Den nya länkbyggnaden framträder mitt i vyn, i bakom träden. förlängningen av Kungl. Tennishallen. Den gamla tillbyggnaden är inte synlig i den aktuella vyn. Det nya tennisannexet (som ersätter tennistälten) kan knappt 4. 1. VYPUNKT NR. 1: ENTRÉN TILL KUNGL. anas bakom träden. 8. 3. TENNISHALLEN Konsekvenser 6. Vyn domineras av Kungl. Tennishallen och dess långa Förslaget bedöms ge begränsad påverkan på den aktuella 7. horisontal och markerade huvudentré. Den senare vyn. Kungl. Tennishallens egenskap av dominerande 2. KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 25/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT NR. 2: FRÅN ERIK DAHLBERGSGATAN NORRUT av skalan på den nya byggnaden närmast Lidingövägen. Utmärkande för denna vy är den gröna och lummiga mitt i vyn. Bakom denna volym uppfylls vyn av den De helt uppglasade bottenvåningarna gör att påverkan på karaktär som planområdet idag har i spetsen mot provisoriska multisporthallen och det nya tennisannexet miljön blir större nattetid och under den mörka årstiden. Storängsvägen och Lidingövägen. Till höger anas till Kungl. Tennishallen (som ersätter dagens tennistält). Amerikapaviljongens synlighet behålls intakt, men blir Amerikapaviljongens gavel, vilket är den enda Amerikapaviljongens gavel anas till höger, precis som i vyn betydligt mindre framträdande när den hamnar i ett nytt bebyggelse som är synlig från denna betraktelseposition. som beskriver befintlig situation. sammanhang. Även utanför planområdet dominerar grönskan och bebyggelsen begränsar sig till den fd domstolsbyggnaden 5. i rött tegel (idag skola) som uppfördes i början Konsekvenser av 1950-talet. I fonden anas den nyuppförda Förslaget bedöms ge stor påverkan på den aktuella vyn bostadsbebyggelsen i Norra Djurgårdsstaden. till följd av den omfattande mängden ny bebyggelse och det faktum att den gröna och lummiga karaktären i 4. områdets spets mot Storängsvägen och Lidingövägen får 1. Förslaget en hårdgjord torgkaraktär. Den fd domstolsbyggnaden 3. 8. Den föreslagna byggnaden för vård och hälsa i utanför planområdet är fortfarande läsbar som en årsring, 6. korsningen Storängsvägen och Lidingövägen framträder men bedöms förlora sin dominans i gaturummet till följd 7. 2. KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 26/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT NR. 3: FRÅN PARKRUM/HÄSTHAGAR I SYDVÄST Vyn präglas av kontrasten mellan det öppna landskapet tennispaviljongen vid Lidingövägen är inte synlig i denna delvis byggs för och det karakteristiska välvda taket inte med hästhagarna i förgrunden och fonden av storskalig vy. Framför multisporthallen anläggs ängsmark med sänkt längre blir synligt som ett gavelmotiv. Amerikapaviljongen bebyggelse, bestående av studentbostadshuset Jerum höjdsättning för att kunna ta hand om vattenmassor vid utgör fortsättningsvis ett centralt inslag i miljön, men på Gärdet, fd Philipshuset vid Tegeluddsvägen och skyfall. skyms delvis av de nya byggnaderna för vård och hälsa. Tysklandspaviljongen rivs. De uppglasade bottenvåningarna Stockholms Exergis kraftvärmeverk och skorstenar Konsekvenser gör att påverkan på miljön blir större nattetid och under den i Värtan. Mitt i bilden ses Kungl. Tennishallen med sitt välvda tak och de två tennistälten, samt Förslaget bedöms ge stor påverkan på den aktuella vyn mörka årstiden. Amerikapaviljongens långsträckta huvudfasad. Till höger till följd av den omfattande mängden ny bebyggelse. Det 5. anas Tysklandspaviljongen inbäddad i grönska. öppna landskapsrummet i förgrunden och den storskaliga bebyggelsen i bakgrunden är fortfarande avläsbara, men kontrastverkan dem emellan minskar betydligt genom Förslaget tillkomsten av den föreslagna bebyggelsen. Horisontlinjen behålls intakt med undantag för ett parti mitt i vyn där 4. 1. Den föreslagna bebyggelsen framträder i vyn som multisporthallen och det nya tennisannexet skjuter upp 8. två tydliga strukturer. Till vänster den provisoriska 3. och skärmar av delar av området kring Stockholm Exergi. multisporthallen, det nya tennisannexet (som ersätter 6. Kungl. Tennishallen är fortfarande synlig från den aktuella tennistälten) och den nya länken till Kungl. Tennishallen. vypunkten, men blir svårare att avläsa på grund av att den 7. Till höger byggnaderna för vård och hälsa. Den nya 2. KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 27/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT NR. 4: AMERIKAPAVILJONGEN FRÅN NORR Amerikapaviljongen. Parkeringsytorna i förgrunden ersätts Vyn domineras av Amerikapaviljongen, med dess med gräs och planteringar. karakteristiska huvudfasad mot väster, omgiven av parkeringsytor, häckar och mindre träd. Till vänster i fonden skjuter studentbostadshuset Jerums höga skivhus Konsekvenser upp bakom grönskan. Amerikapaviljongen behåller sin karaktär av uttrycksfull solitär, men hamnar i ett nytt och mindre grönt 5. sammanhang genom den tillkommande bebyggelsen Förslaget på ömse sidor. Dock kompenseras detta till viss del av Förslaget innebär att nya byggnader uppförs på ömse sidor, att förgrundens parkeringsplatser ersätts med grönytor. snett bakom, Amerikapaviljongen. Till vänster i vyn ses den Även förändringen av marknivåerna och det nya nya tennispaviljongen och till höger de nya byggnaderna trapparrangemanget i byggnadens absoluta närhet gör 4. 1. för vård och hälsa. På grund av tillkomsten av en ny att Amerikapaviljongen förlorar något av sin dominans 8. 3. platsbildning (entrétorg) i anslutning till vårdbyggnaden i närområdet. Studentbostadshuset Jerums skivhus är mot Lidingövägen ersätts befintlig trappa med ett nytt och fortfarande avläsbara i fonden, även om de blir något 6. större trapparrangemang längre in i området och närmare mindre synliga än idag. 7. 2. KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 28/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT NR. 5: FRÅN BRON VID BOBERGSGATAN gamla tillbyggnaden med sitt välvda tak. Till höger skymtas MOT SYDÖST byggnaderna för vård och hälsa bakom träden. Den nya tennispaviljongen vid Lidingövägen är inte synlig i denna Karakteristiskt för denna vy är de stora öppna och vy. obebyggda ytorna i planområdets nordvästra del, inramade av spårområdet till vänster och Ryttarstadion till höger. Något till vänster om mittaxeln, strax utanför Konsekvenser planområdet, ligger en mindre men visuellt påtaglig Förslaget bedöms ge stor påverkan på den aktuella vyn till transformatorstation. Mitt i vyn ses Kungl. Tennishallen följd av den omfattande mängden ny bebyggelse och det och tillhörande tält med välvda takformer, respektive 5. faktum att den föreslagna multisporthallen skärmar av de Amerikapaviljongen med sin expressiva huvudfasad. idag öppna och obebyggda ytorna. Amerikapaviljongens Bakgrunden utgörs dels av Philipshuset och andra höga synlighet minskas betydligt och även Kungl. Tennishallen byggnader i Värtahamnen, dels av Studenthemmet får minskad synlighet. De nya byggnaderna för vård Jerum och övrig bostadsbebyggelse på Gärdet. och hälsa i söder skyms till stor del av träd. Bakgrunden 4. 1. med kontorsbebyggelsen i Värtahamnen och 3. 8. bostadsbebyggelsen på Gärdet påverkas i liten utsträckning. Förslaget 6. De uppglasade bottenvåningarna gör att påverkan på Den föreslagna provisoriska multisporthallen framträder 7. miljön blir större nattetid och under den mörka årstiden. 2. mitt i vyn. Direkt till vänster om multisporthallen anas den KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 29/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT NR. 6: LIDINGÖVÄGEN MOT TENNISPAVILJONGEN Konsekvenser Karakteristiskt för denna vy är den tydliga gränsen som kännetecknar områdets möte med Lidingövägen. Förslaget bedöms ge stor påverkan på den aktuella vyn till Avskärmningen utgörs av plank, buskar och träd. De följd av den nya Tennispaviljongens storlek och det faktum två gamla ekarna till vänster om bildens mitt är starkt att områdets gröna vägg mot Lidingövägen klipps av på karaktärsskapande. I bakgrunden till vänster anas mitten. Byggnadens placering i samma liv som befintligt Amerikapaviljongen och till höger skjuter skorstenarna vid grönt plank gör dock att slutenheten mot vägen till viss Stockholms Exergis kraftvärmeverk upp över horisonten. del bibehålls. Bakgrunden med Amerikapaviljongen och 5. skorstenarna påverkas i liten utsträckning. Den uppglasade fasaden gör att påverkan på miljön blir större nattetid och Förslaget under den mörka årstiden. Mitt i vyn framträder den föreslagna tennispaviljongen med 4. 1. en fasad i samma liv som dagens plank och i bakgrunden 8. 3. ges en glimt av den nya Multisporthallen. Övriga nybyggnader inom planområdet syns inte från denna vy. 6. 7. 2. KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 30/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT NR. 7: FRÅN ERIK DAHLBERGSGATAN MOT NORR Det som är karakteristiskt för denna vy är den omfattande Konsekvenser multisporthallen. Den uppglasade bottenvåningen på och otuktade grönskan i områdets södra spets mot byggnaden för hälsa och vård gör att påverkan på miljön blir Förslaget bedöms ge stor påverkan på den aktuella Storängsvägen och Lidingövägen. Långt i bakgrunden kan större nattetid och under den mörka årstiden. vyn till följd av höjden på den nya huvudbyggnaden delar av den nya bostadsbebyggelsen i Ängsbotten anas. och det faktum att den gröna karaktären nästan helt försvinner mot Lidingövägen och minskar betydligt mot Storängsvägen. Förslaget bedöms få till konsekvens att Förslaget 5. mötet med området från söder blir helt annorlunda än idag. Den fyra våningar höga huvudbyggnaden i den föreslagna Den snedställda placeringen av de tre byggnaderna och anläggningen för hälsa och vård framträder mitt i vyn. Till indraget från tomtgräns möjliggör att markremsan närmast vänster anas de två lägre, trappande, byggnader som är Storängsvägen i söder även fortsättningsvis kan präglas av en del av samma komplex och längst i bakgrunden ges träd och växtlighet, även om den gröna karaktären inte blir 4. 1. en glimt av den nya multisporthallen och ännu längre lika påtaglig som idag. Bostadsbebyggelsen i Ängsbotten 3. 8. bort bebyggelsen i Ängsbotten. Dagens grönytor mot som idag skymtar fram i bakgrunden, kommer delvis Lidingövägen ersätts av hårdgjorda ytor som skapar ett 6. att skärmas av genom uppförandet av den föreslagna entrétorg. 7. 2. KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 31/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI VYPUNKT NR. 8: FRÅN PLATSEN FRAMFÖR AMERIKAPAVILJONGEN MOT NORR Karakteristiskt för denna vy är Amerikapaviljongens Konsekvenser expressiva huvudfasad och de öppna och hårdgjorda Förslaget bedöms ge stor påverkan på den aktuella vyn, ytorna väster om byggnaden som idag används som framförallt till följd av den omfattande mängden ny parkering. I den av grönska dominerade bakgrunden bebyggelse och det faktum att den gröna horisonten syns Kungl. Tennishallen och tillhörande tält med välvda byggs för, bortsett från i gattet mellan husen som syns mitt takformer. i bilden. Amerikapaviljongens karaktär av solitär bibehålls 5. och förstärks något till följd av att parkeringsytor görs om till grönytor. Kungl. Tennishallens karakteristiskt välvda gavel Förslaget byggs i princip för helt. De uppglasade bottenvåningarna Det nya tennisannexet (som ersätter dagens tennistält) gör att påverkan på miljön blir större nattetid och under den syns mitt i vyn. Till vänster om det syns en del av den mörka årstiden. 4. 1. provisoriska multisporthallen och till höger skymtas den 8. 3. nya länkbyggnaden. De asfalterade parkeringsytorna i bildens förgrund minskas och ersätts med gångar och 6. planteringar. 7. 2. KONSEKVENSANALYS STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 32/32 14090-0202 rnD ,62-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Kulturmiljöutredning.pdf] KULTURMILJÖUTREDNING Storängsbotten 20231221 rev 20240219 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Benämning Kulturmiljöutredning Kommun Stockholm Område Storängsbotten Datum 2023-12-21 rev 2024-02-19 Storängsbotten Denna kulturmiljöutredning är upprättad av byggnadsantikvarier vid AIX Arkitekter AB på uppdrag av Kungl. Djurgårdens förvaltning. Utredningen har tagits fram under hösten 2023 och reviderats våren 2024. Foton AIX Arkitekter AB om annat inte anges. Stockholm datum som ovan Uppdragsansvarig Johan Örn Byggnadsantikvarie, certifierad sakkunnig kulturvärden - K johan.orn@aix.se 08-595 002 11 Handläggare Anna Sterner Byggnadsantikvarie, certifierad sakkunnig kulturvärden - K anna.sterner@aix.se 08-690 29 06 Beställarens kontaktperson Henrik Niklasson Kungl. Djurgårdens förvaltning Box 27138 102 52 Stockholm AIX ARKITEKTER AB | PAGE 2/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning 1. Inledning....................................................................................................4 4.3 Kartor 15 1.1 Slutsatser 4 4.4 Kungl. Tennishallen 18 1.2 Bakgrund 4 4.5 S:t Eriksmässan 23 1.3 Uppdrag och syfte 5 4.6 Amerikapaviljongen 26 1.4 Metod 5 4.7 Svenskt Möbelcenter 29 1.5 Utredningens disposition 5 4.8 Tysklandspaviljongen 33 1.6 Underlag 5 1.7 Avgränsning 5 5. Områdets kulturhistoriska värden.....................................................34 5.1 Kulturhistorisk värdebeskrivning 34 2. Lagrum och tidigare ställningstaganden.......................................................6 5.2 Värdebärande karaktärsdrag 35 5.1 Central lagstiftning 6 5.2 Nationella mål och riktlinjer 8 6. Att ta tillvara och utveckla...............................................................36 5.3 Kommunala ställningstaganden 8 6.1 Att ta tillvara 36 6.2 Att utveckla 37 3. Karaktärsområden i Storängsbotten...........................................................10 3.1 Naturmark, ekbacke och hästhagar 10 7. Källförteckning................................................................................39 3.2 Grönytor med dammar 10 7.1 Tryckt litteratur 39 3.3 Kungl. Tennishallen 11 7.2 Arkivmaterial 39 3.4 Paviljongerna 11 7.3 Digitala källor 39 3.5 Bostäder och fd tingsrätt 11 3.6 Storskalig infrastruktur och barriärer 11 3.7 Landmärken 11 3.8 Grusytor 11 4. Historisk överblick....................................................................................14 4.1 Området före 1900 14 4.2 Ett område för idrott 14 AIX ARKITEKTER AB | SID 3/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1. Inledning 1.1 Slutsatser Storängsbotten ligger inom Nationalstadsparken och utgörs idag av delvis bebyggd och delvis öppen hårdgjord mark som har använts som uppställningsplats för tillfälliga verksamheter och evenemang. Fram till 1900-talet bestod detta område av öppen ängsmark, den s.k. Storängen. Inom området ligger idag Kungl. Tennishallen från 1940-talet och två paviljongbyggnader som uppfördes för S:t Eriksmässan på 1950- och 1960-talen; Amerikapaviljongen och Tyska paviljongen. Kungl. Tennishallen och Amerikapaviljongen är karakteristiska för sin tidsperiod och berättar om idrottsliv och mäss- och handelsverksamhet i efterkrigstidens Sverige. Den fd Tyska paviljongen är dock kraftigt förvanskad och bedöms sakna värdebärande karaktärsdrag. I denna utredning beskrivs områdets historia, karaktärsdrag och kulturhistoriska värden. 1.2 Bakgrund Nationalstadsparken skyddas av Miljöbalken 4 kap. 7 paragrafen. Nationalstadsparken är Sveriges enda och instiftades 1995. Här får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd endast om det kan ske utan intrång i park-eller naturmiljö och utan att kulturvärden skadas. En nationalstadspark ska vara ett unikt historiskt landskap i en urbaniserad, dvs stadsmässig, miljö. Den ska ha betydelse för det nationella kulturarvet, för en tätorts ekologi och för människors rekreation. Inom Storängsbotten finns planer på exploatering och med anledning av detta har behovet framkommit att ytterligare utreda områdets kulturhistoriska värden. Utredningsområdet i orange markering. Ortofoto, Lantmäteriet. KULTURMILJÖUTREDNING STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 4/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1.3 Uppdrag och syfte Därefter kapitel 3 med en karakterisering av området 1.6 Underlag och sedan kapitel 4 som innehåller en beskrivning Denna kulturmiljöutredning är upprättad med syfte att Historiska kartor och fotografier, plan- och av områdets historiska utveckling, med utblickar till utgöra kunskapsunderlag för fortsatt planarbete, genom bygglovshandlingar samt tryckt material som samtida arkitektoniska ideal och samhällsströmningar. I att analysera och definiera utredningsområdets bärande tidningsartiklar, litteratur om Kungl. Djurgården och kapitel 5 beskrivs områdets kulturhistoriska värden och berättelse, kvaliteter och värden, både ur ett lokalt och Nationalstadsparken, har utgjort huvudsakligt underlag. värdebärande karaktärsdrag. Kapitel 6 består av råd och nationellt perspektiv. Det kulturhistoriska underlaget syftar rekommendationer kring hur områdets kulturhistoriska till att vara en konkret källa till kunskap om områdets 1.7 Avgränsningar värden bäst tillvaratas och hur området kan utvecklas utan kulturhistoriska värden och dess kulturhistoriska relevans. att komma i strid med dessa värden. Rapporten avslutas Utredningen behandlar ett tydligt definierat geografiskt Det kulturhistoriska värdet omsätts till kunskaper som med en källförteckning. område, avgränsat av Norra länken, Lidingövägen och skapas i vår egen samtid, och som i framtiden kan skapas Storängsvägen (samt dess förlängning). Den historiska hos kommande generationer. (Plattform för värdering och tillbakablicken avgränsas till de senaste hundra åren. urval, 2015) Utredningen utförs av byggnadsantikvarier vid AIX Arkitekter AB på uppdrag av Kungl. Djurgårdens förvaltning som del av ett större uppdrag där även konsekvensanalys för en ny detaljplan för del av området ingår. 1.4 Metod Utredningen är gjord genom fältstudier, arkivstudier samt analys av platsen utifrån dess karaktär idag. Ett gediget historiskt material bestående av kartor, fotografier och olika textmaterial har studerats för att sätta in dagens område i sitt historiska sammanhang. Analyser av kulturhistoriska värden utgör utredningens kärna. Utredningsområdet har avgränsats av beställaren, utifrån en bedömning av relevant område utifrån områdets historiska utveckling och naturliga samband idag. 1.5 Utredningens disposition Efter det inledande kapitlet följer kapitel 2 med en genomgång av relevant lagstiftning och kommunala ställningstaganden i form av översiktsplan, utvecklingsplan och detaljplaner. Utredningsområdets gräns markerad i rött. AIX ARKITEKTER AB | SID 5/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2. Lagrum och tidigare ställningstaganden 2.1 Central lagstiftning I denna lag finns bestämmelser om planläggning av mark PBL 8 kap 14 §: Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat och vatten och om byggande. Bestämmelserna syftar skick och underhållas så att dess utformning och de Området berörs av en rad olika regleringar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. och bestämmelser inom lagrummen för Plan- och främja en samhällsutveckling med jämlika och goda Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och bygglagen och Miljöbalken. sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, Regleringarna är kopplade till områdets höga hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för miljömässig och konstnärlig synpunkt. natur- och kulturmiljövärden samt dess roll som kommande generationer. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, viktig rekreationsplats i staden. För alla byggnader och bebyggelseområden gäller kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska Plan- och bygglagen generella krav i PBL som reglerar varsamhet vid ändring det underhållas så att de särskilda värdena bevaras. och ombyggnad, underhåll samt tillägg i befintliga Den bebyggda miljön utgör också vår livsmiljö. Den PBL 8 kap § 17: Ändring av en byggnad ska utföras bebyggelsemiljöer. Följande paragrafer är särskilt relevanta har vuxit fram under skilda epoker och under mer eller varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens för denna utredning: mindre reglerade former. De lagar, mål och riktlinjer som karaktärsdrag och tar tillvara byggnadens tekniska, reglerar hanteringen av den befintliga bebyggda miljön, PBL 8 kap 13 §: En byggnad som är särskilt värdefull från historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga i förhållande till bevarande och förändring, befinner sig historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konst närlig värden. på olika nivåer i det politiska systemet. I detta kapitel synpunkt får inte förvanskas. redogörs för de mest relevanta juridiska och politiska Första stycket ska tillämpas också på Miljöbalken styrmedlen i relation till utredningen av området. 1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter Miljöbalken (1998:808) anger utgångspunkterna för ett Rapporten avslutas med en redogörelse för hanteringen av som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, antal områden med stora natur-och kulturvärden för vilka området i främst kommunens översiktsplan. riksdagen avgjort deras status som riksintresse genom att 2. tomter i de avseenden som omfattas av Plan- och bygglagen (2010:900), fortsatt kallad peka ut dem i lagen. För dessa områden har avvägningen skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i PBL, är det centrala regelverket för planläggning och mellan olika intressen gjorts direkt i lagen. När olika områdesbestämmelser, byggande, och tar hänsyn till både allmänna och myndigheter pekar ut riksintressen enligt tredje kapitlet enskilda intressen, vilka hanteras i lagens andra kapitel. 3. allmänna platser, och miljöbalken, så utgör det myndigheternas anspråk. Genom I kap 2 anges att planläggning ska med hänsyn till att områdena enligt fjärde kapitlet anges som riksintressen 4. bebyggelseområden. natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt direkt i lagen, alternativt för Natura 2000-områden genom mellankommunala och regionala förhållanden bland att de förtecknas, så är deras status som riksintressen annat främja en ändamålsenlig struktur och en estetiskt fastslagen. tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, en socialt god och tillgänglig livsmiljö och en långsiktigt god hushållning med resurser (PBL 2 kap 3 §). Lagens portalparagraf 1 kap 1 § lyder: KULTURMILJÖUTREDNING STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 6/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Trots bestämmelserna kring riksintressen får en åtgärd som och administrativa centrum sedan medeltiden, med sitt kyrkorna. innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en läge vid mötet mellan Saltsjön och Mälaren som gett spe- Den äldre stenstaden och tidig bebyggelse på malmarna nationalstadspark vidtas, om ciella topografiska och kommunikationsmässiga Gamla stan med kyrkorna och den täta bebyggelsestruk- förutsättningar för handel och försvar. Central plats för turen med kontinuitet sedan medeltiden. Gatu- och plans- 1. åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller länets och landets ekonomi, turism och kultur- och sam- truktur med oregelbundna kvarter innanför långgatorna och tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse, och hällsliv. De olika epokerna och århundrandena som är väl den senare medeltidens karaktäristiska ”revbensmönster” 2. parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett representerade i stadsplane- och byggnadskonsten, från med små smala gränder ner till vattnet. Andra delar av obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Lag (2009:293) medeltiden till 1900-talets slut. (Stadsmiljö; hamnstad, staden med rötter i medeltiden. Riddarholmens gatunät, sjöfartsstad, industristad, residensstad, skolstad, universi- platsbildningar och bebyggelse med grund i medeltiden. För samtliga utpekade områden gäller att exploaterings- tets- och regementsstad, rekreationsmiljö).” De bevarade resterna av den äldsta gatu- och tomtstruk- förslag och andra ingrepp i miljön inte får medföra att turen på Södermalm. De äldsta kyrkorna på malmarna. “ områdenas natur- och kulturvärden påtagligt skadas. Uttryck för riksintresset, delen Kungl. Djurgården: För vart och ett av områdena gäller dessutom särskilda “Det samlade rekreationslandskapet på Djurgården, med Även skrivningen om Miljöer och byggnader för handel och förbud eller krav på hänsyn. Dessa krav måste också vara rötter i 1600-talets kungliga jaktpark. Villor och som- näringsliv och skrivningen om idrottens byggnader och uppfyllda för att exploateringsföreslag och andra ingrepp marnöjen på Djurgården från 1600-talet fram till sekel- anläggningar, såsom det större idrottsområdet på Norra i miljön ska vara tillåtna. Det kan till exempel handla om en begränsning av olika typer av industrianläggningar skiftet 1900 med omgivande parker och trädgårdar, både i Djurgården är tillämpbart. samlade grupper och som fristående byggnadsverk. eller av fritidsbebyggelse. För samtliga typer av områden, med undantag av nationalstadsparker och Natura Den offentliga staden De öppna vattenrummen och utblickarna från gaturummen 2000-områden, gäller dock inte förbudet mot påtaglig ”Byggnader och miljöer kopplade till demokratin och den mot vattnet. Kontrasten mellan den täta staden och det skada eller övriga krav på förbud och hänsyn om åtgärden offentliga förvaltningen. Statsförvaltningens byggnader gröna parklandskapet på Djurgården och andra platser som avser: och miljöer på Helgeandsholmen och båda sidor om Norr- Långholmen och Skeppsholmen. Utsiktspunkter som gör -utveckling av befintliga tätorter, ström. Riddarholmens byggnader för statlig förvaltning, det möjligt att blicka ut över stadslandskapet. Gatuvyer -utveckling av det lokala näringslivet, som gamla riksdagshuset och Riksarkivet. med enskilda byggnader eller andra element som blick- -utförande av anläggningar som behövs för totalförsvaret, Östra Kungsholmens myndighetsbyggnader, såsom Råd- fång. Stenstadens tydliga yttre gränser. “ eller huset med Rådhusparken och Polishuskvarteret. Stadshu- -om det finns särskilda skäl, utvinning av riksintressanta Även skrivningen Stockholm som huvudstad och makt- set med sin utmärkande landmärkesroll i stadsbilden. fyndigheter av ämnen material. centrum om miljöerna och byggnaderna som hör samman Folkrörelsebyggnaderna och -miljöerna såsom arbetarrö- med funktionen som huvudstad, och förvaltningsstad alltsedan medeltiden, såsom de kungl. miljöerna, byggnad- relsens byggnader vid Norra Bantorget och Medborgar- Riksintresse för kulturmiljövården erna för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutionerna platsen med Medborgarhuset samt idrottens byggnader Storängsbotten är en del av Riksintresset och kyrkorna är tillämpbart i Storängsbotten. och anläggningar, såsom det större idrottsområdet på Stockholms innerstad med Djurgården (AB 115) som för- Norra Djurgården, Stadion och Eriksdalsbadet. klarades som Riksintresse med följande motivering: “Miljöerna och byggnaderna som hör samman med funktionen som huvudstad, och förvaltningsstad alltsedan Miljöer och byggnader för handel och näringsliv. “Storstadsmiljö, som i planstruktur och bebyggelse åter- medeltiden, så som de kungliga miljöerna, byggnaderna Tullhusen från skilda tider, vid tidigare stadsgränser speglar funktionen som landets huvudstad och politiska för rikets och länets förvaltning, kulturinstitutionerna och KULTURMILJÖUTREDNING STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 7/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI och hamnlägen. Kontorsbyggnader och bankpalats som Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården 2013 presenterade Sveriges nuvarande kulturpolitik utmärker sig i gaturummet, som Trygg-Hansa huset och utpekades som Sveriges enda nationalstadspark 1995. av regeringen och godkändes därefter av riksdagen. Garnisonen, eller i sammanhållna miljöer, som vid Denna politik med nationella kulturmiljömål beskrivs i En nationalstadspark ska vara ett unikt historiskt landskap propositionen ”Kulturmiljöns mångfald” och målen innebär östra Kungsträdgården. Storskaliga varuhus i city såsom i en urbaniserad, det vill säga stadsmässig, miljö. Den ska övergripande att det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: NK, PUB och Åhléns.” ha betydelse för det nationella kulturarvet, för en tätorts ekologi och för människors rekreation. Det är samspelet Ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer Hur är riksintressets värden avläsbara på platsen? mellan ekologiska, kulturhistoriska samt sociala och som bevaras, används och utvecklas. Kontrasten mellan den täta staden och det gröna rekreativa värden som utgör grunden. En nationalstadspark Människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet parklandskapet på Djurgården är tydligt avläsbar i ska också vara ett tätortsnära område som i huvudsak är att förstå och ta ansvar för kulturmiljön. Storängsbotten. Platsen är omgärdad av tät och bullrande oexploaterat. stad men angränsar samtidigt till resterna av Konungens Ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som jaktpark med äldre ekar och hästhagar. Skyddet syftar till att i ett långsiktigt perspektiv hindra gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser. Delen i riksintresset som beskriver Stockholm som en fortlöpande exploatering och fragmentisering av det En helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär huvudstad och maktcentrum är också tydlig i form av historiska landskapet. Lagen ger områdets samlade natur- att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Kungl. Tennishallens långa hävd i området. Byggnadernas och kulturvärden ett långsiktigt grundskydd. Därutöver Punkt 1 sammanfaller med miljömålens generationsmål komposition och dess omgivande parkanläggning utmärks behövs olika former av detaljreglering för skötsel och för kulturmiljön medan punkt 2 och 3 har tyngdpunkt av genomgående höga ambitioner. Entrégrindar och förvaltning men kommunernas planering, myndigheternas på kulturmiljöns sociala och kunskapsförmedlande vaktkurer mot Lidingövägen samt Konungens egen entré in prövning och skötsel ska utgå från områdets status som roll. Punkt 4 syftar till hanteringen av kulturmiljön i i byggnaden vittnar om anläggningen som en kunglig miljö. nationalstadspark. samhällsplaneringen. Kungl. Tennishallen representerar en del av idrottens byggnader och anläggningar som är en viktig del av 2.2 Nationella mål och riktlinjer 2.3 Kommunala ställningstaganden riksintressets uttryck vid Kungl. Djurgården. Byggnaden Frånsett lagstiftning och kommunala och regionala uppfördes i en tid och ett sammanhang då många dokument kopplat till lagar och förordningar finns också Stockholms översiktsplan riksintressanta idrottsanläggningar uppfördes i området flertalet nationella politiska målsättningar och åtaganden. såsom Stockholms Stadion, Östermalms IP och flera Av dessa presenteras nedan miljömålen och målen för Stockholms gällande översiktsplan vann laga kraft år 2018 byggnader för tennis. det statliga kulturmiljöarbetet. Kulturmiljön berörs också och är vägledande för hur mark- och vattenanvändningen av flertalet andra mål inom olika politikområden som ska prioriteras inom kommunen vid plan- och S:t Eriksmässans verksamhet med tillfälliga och är styrande för statlig verksamhet och vägledande för lovhantering. I översiktsplanen finns ett antal utpekade mer permanenta lokaler för konsumentmässor har kommuner och regioner. Värnandet och utvecklandet stadsutvecklingsområden. präglat Storängsbottens under delar av 1900-talet. av befintliga värden är exempelvis ett centralt tema för Till Stockholms översiktsplan hör också en bilaga Mässverksamheten har exponerat internationella och området Gestaltad livsmiljö. som beskriver hur riksintressen ska omhändertas. I svenska varor som en del av svensk handel och näringsliv. bilagan redovisas för vägledning och förhållningssätt till Kungl. Nationalstadsparken skyddas enligt miljöbalken Nationella kulturmiljömål riksintresset för kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården. I riksintressebilagan redovisas ett antal teman och värdekärnor för riksintresset, som har sin KULTURMILJÖUTREDNING STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 8/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI utgångspunkt Länsstyrelsens kunskapsunderlag Alla tiders Fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken I praktiken innebär därför blå- och grönklassning att Stockholm. Värdekärnor ska uppfattas som miljöer, vilka är bestämmelserna i 8 kap. 13 § är tillämpbara, medan I översiktsplan för Nationalstadsparken, Stockholmsdelen särskilt betydelsefulla för möjligheten att förstå, uppleva värdena för gulklassade byggnader ska omhändertas genom från 2009, benämns hela området från Stadion till och avläsa specifika historiska skeden och företeelser som bestämmelserna i 8 kap. 17 § PBL. Storängsbotten som Idrottsparken, ett område som ska riksintresse beskrivningen lyfter fram. Aktuellt planområde vidareutvecklas för idrott, rekreation, evenemang och ligger inte inom någon värdekärna, men angränsar till och hälsovård. Detaljplanens syfte är att bekräfta befintlig har viss bäring på värdekärnan Institutionsbältet på Norra verksamhet inom idrott och hälsa och möjliggöra en Djurgården. I bilagan redovisas följande värdebärande utveckling av Idrottsparken genom nybyggnation. Parken karaktärsdrag för värdekärnan: planeras att utvecklas till en grön mötesplats. • Grupperingen av fritt placerade byggnader i grönska. Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering • De ursprungliga parkanläggningarna med Stockholms stadsmuseum klassificeras byggnader väl genomtänkt gestaltning, ofta med utifrån deras kulturhistoriska värde. Klassificeringen stora uppvuxna träd vilka bidrar till är ett kunskapsunderlag som ger information om institutionsparkernas karaktär och kulturhistoriska värden i staden. Byggnader som bedöms identitet. som kulturhistoriskt värdefulla klassas utifrån en tregradig skala som antingen blått, grönt eller gult. Blått är den • De ursprungliga enskilda byggnaderna högsta klassen och omfattar miljöer som bedöms ha med dess monumentala karaktär och väl synnerligen höga kulturhistoriska värden. Grön klassning genomarbetade byggnadsdetaljer. innebär också ett högt kulturhistoriskt värde och betyder • Byggnadernas betydelse som landmärken i att miljön bedöms vara särskilt värdefull från historisk, stadslandskapet. kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Sedan översiktsplanen togs fram har riksintresset för Gult innebär att miljön bedöms ha positiv betydelse kulturmiljövården Stockholms innerstad med Djurgården för stadsbilden och/eller ha visst kulturhistoriskt värde. reviderats efter beslut av Riksantikvarieämbetet. Det som Utöver dessa tre färger används också grått, som visar att anges i bilagan kan därför till viss del vara inaktuellt. byggnaden i fråga bedöms sakna ett kulturhistoriskt värde. I riksintressebilagan anges också att tidigare antagen Inom aktuellt planområde har tre byggnader klassats av fördjupad översiktsplan för Nationalstadsparken ska Stockholms stadsmuseum. Kungl. Tennishallen och fd Stockholms stad klassificeringskarta som visar att Kungl. fortsätta att gälla (se nedan). Amerikapaviljongen är båda grönklassade. En ytterligare Tennishallen och fd Amerikapaviljongen är grönklassade, vilket innebär att de är utpekade som särskilt värdefulla byggnad är gråklassad, den fd Tyska paviljongen. byggnader. Stadsmuseets klassningar innebär i sig ingen juridiskt bindande restriktion, men kunskapsunderlaget används inom både plan- och bygglovshanteringen. AIX ARKITEKTER AB | SID 9/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3. Karaktärsområden i Storängsbotten I detta avsnitt beskrivs utredningsområdets olika karaktärsområden. Även angränsande områden som påverkar stadsbilden har tagits med. Se karta till höger. 3.1 Naturmark, ekbacke och hästhagar Området kring Storängsbotten var obebyggt fram till slutet av 1800-talet. Namnen Storängen och Storängsbotten antyder områdets dåvarande karaktär som valläng där Kronans hästar gick på bete sommartid. Idag angränsar området i sydväst till naturmark med skogsdungar, ekbackar samt hagar och stall för omgivande verksamheters hästar. Landskapet har en sprickdalskaraktär i likhet med hela Stockholms innerstad. De ålderdomliga ekarna inom och i områdets gräns mot sydväst ger särskild karaktär åt obebyggda delar och visar på en lång kontinuitet genom Kungl. Nationalstadsparkens kulturlandskap. 3.2 Grönytor med dammar Storängsbotten utgörs av ett mycket låglänt område där vattensamlingar lätt uppstår. Platsen ligger i en lerfylld sänka omgiven av högre terräng i nordost och sydväst. I den mest låglänta delen ligger grundvattennivån cirka en halv meter under marken. Det har nyligen gjorts ambitiösa åtgärder för att hantera dagvatten på platsen i form av etableringen Paviljongerna av två öppna dagvattendammar. En viktig del i den fortsatta omvandlingen av Storängsbotten är att vidare Naturmark, ekar och hästhagar Bostäder och fd tingsrätt säkerställa att dagvatten från området kan bortledas. Grönytor och dammar Storskalig infrastruktur och barriärer Kungl. Tennishallen Grusytor KULTURMILJÖUTREDNING STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 10/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.3 Kungl. Tennishallen tingsrätts välbevarade byggnad i rött tegel från 1950, som idag används som friskola samt ett nybyggt bostadshus. Anläggningen som består av flera byggnader etablerades 1943 och tar hela områdets nordöstra del i anspråk. Den 3.6 Storskalig infrastruktur och barriärer består av en stor tennishall med välvt tak och tillhörande administrationsbyggnad med restaurang i form av en låg, Storängsbotten omgärdas idag av ett antal fysiska barriärer. långsträckt, byggnad i gult tegel vars huvudfasad är vänd Det är framför allt Norra länken men även Lidingövägen mot söder och flankeras av en bearbetad parkanläggning som är svår att korsa. Terrängen höjer sig mot Gärdet och med utomhus-tennisbanor. I byggnadens förlängning mot hästhagarna vid Ryttarstadion. väster finns en sentida utbyggnad samt ytterligare hallar Norra länken och Lidingövägen påverkar också området av tältmodell. Mot öst och norr har byggnaden och dess genom bullerstörningar från trafik, vilket ytterligare närmaste omgivning karaktären av parkeringsyta, lager och förstärker upplevelsen av barriäreffekt. småskalig industri, framför allt i området närmast spåret Norra länken, till vänster i bilden, är en av de fysiska mot Värtahamnen. De finns också flera interna barriärer inom området i form barriärer som idag omgärdar Storängsbotten. av höga staket runt tennisbanor och lägre naturstensmurar. 3.4 Paviljonger 3.7 Landmärken I slutet av 1950-talet tillkom två utställningshallar intill Kungl. Tennishallen: Amerikapaviljongen och Tyska I Storängsbottens omgivande miljö finns en rad byggnader paviljongen. Byggnaderna uppfördes för S:t Eriksmässan som fungerar som landmärken och som är viktiga för i en expressiv internationell modernism som kan sägas orienterbarheten på Kungl. Djurgården. Det är bl.a. vara typisk för mässarkitekturen. Båda paviljongerna har Sophiahemmet, KTH, Uggleviksreservoaren, Livgardets förändrats genom åren och står idag som två solitära Kavallerikasern, gasklockorna i Gasverksområdet och byggnader delvis utan kontext. Amerikapaviljongen, Fortums anläggning i Hjorthagen. Även Stadion och som byggdes till och om för Svenskt möbelcenter på Tennispaviljongen är igenkännbara byggnader. Mitt i bilden paviljongerna från S:t Eriksmässan och i 1960-talet, vittnar fortfarande om att byggnaden skapats fonden bostadshusen på Gärdet. för mäss- och handelsverksamhet. Den Tyska paviljongen 3.8 Grusytor är så kraftigt ombyggd att den mest har karaktären av småskalig lagerbyggnad. Marken i Storängsbottens västra del närmast Norra länken och i västra spetsen mot ridskolan består av stora 3.5 Bostäder och fd tingsrätt grusade, avrivna ytor med schaktmassor. Området är Mot sydost gränsar Storängsbotten till Lidingövägen kraftigt påverkat av Norra länkens trafikbuller. och det bostadsområde av blandad karaktär som ligger i Gärdets utkant och bildar en visuell fond mot Storängsbotten. Bebyggelsen utgörs av tidstypiska flerbostadshus från 1940-talet, studentbostadshusen ”Jerums” stora komplex från 1960, Södra Roslags Amerikapaviljongen, fasad mot sydväst. KULTURMILJÖUTREDNING STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 11/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Storängsbotten sedd från sydväst. I områdets omgivande miljö finns en rad byggnader som fungerar som landmärken och som är viktiga för orienterbarheten på Kungl. Djurgården. Det är bl.a. gasklockorna i Gasverksområdet (bildens övre vänstra del) och Fortums anläggning i Hjorthagen (bildens övre högra del). KULTURMILJÖUTREDNING STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 12/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Grönyta och dagvattendammar. Mitt i bilden de två Ny bostadsbebyggelse i Norra Djurgårdsstaden nordväst om Tennisbanor söder om Kungl. Tennishallen. I fonden paviljongerna. Storängsbotten, på andra sidan Norra länken. skivhus som hör till studenthemmet Jerum. Grönyta med tennistälten och Kungl. Tennishallens Utredningsområdet sett från väster med Norra länken och Gamla ekar i parken närmast Kungl. Tennishallen och ny tillbyggnad i fonden. spåret mot Värtahamnen. bikupa med form efter de ursprungliga vaktkurerna. AIX ARKITEKTER AB | SID 13/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4. Historisk överblick 4.1. Området före 1900 4.2. Ett område för idrott Sedan kung Oscar II gav den nybildade Fältrittklubben Landskapet inom Nationalstadsparken är till största delen nyttjanderätt till Storängen 1887 har området präglats av präglat av kungligt inflytande och en markanvändning med idrott. Idrottsparken invigdes 1896 och på den nyanlagda mycket lång kontinuitet. Det kungliga inflytande har också Stockholm Stadion hölls de Olympiska Sommarspelen varit en starkt bidragande orsak till att detta vidsträckta 1912. Den nutida Idrottsparken innehåller anläggningar område, med höga natur-, kultur- och rekreationsvärden, som Tennispaviljongen (1896), Östermalms IP (1906), har kunnat bevaras i direkt anslutning till storstadens Stockholm Stadion (1912), Tennisstadion (1930), Kungl. bebyggelse. Kungarnas olika personliga intressen har i Tennishallen (1943), Gymnastik- och Idrottshögskolan hög grad påverkat områdets utformning, från jaktpark till (1944), Ryttarstadion (1956). Till området hör även Sop- anläggande av institutionsbyggnader och privata villor i det hiahemmet (äldsta delen uppförd 1889), samt rester av S:t ursprungliga jordbrukslandskapet. Området utgörs av ett Eriksmässan (1943–1971). Flera av anläggningarna håller variationsrikt och mjukt kuperat landskap, där skogsbackar en mycket hög arkitektonisk nivå och utgör ett betydande med ädellövskog och anlagda parker präglar naturmiljön. kulturhistoriskt värde. Till slutet av 1800-talet var området kring Husarviken, Hjorthagen och Storängsbotten obebyggt. Namnen 1995 pekades Kungl. Djurgården ut som en del av det Storängen och Storängsbotten antyder områdets dåvarande större området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården karaktär som valläng där Kronans hästar gick på bete som bildar Sveriges enda nationalstadspark. Området kring sommartid. Storängsbotten är ett låglänt område och var i Storängen och Kungl. Djurgården har med åren blivit en äldre tider ett sund. grön oas för både stadsbor och besökare samt ett hem för många djur och växtarter. Därefter kom marken söder om Husarviken successivt att omdanas till industriområde med Gasverket och andra verksamheter. Det tidigare helt lantliga området med vikar, ängar och skogklädda kullar kom härmed i hög utsträckning att förändras som en följd av Gasverkets verksamhet. Detta dels genom att Gasverkets byggnader och kolupplag var visuellt exponerade sett från omgivningen, dels genom spridning av buller och rök, samt genom att delar av Husarviken fylldes igen. Senare kom också Storängskroken Kungl. Tennishallen och den näraliggande Stockholms och Storängsbotten att tas i anspråk för olika verksamheter badmintonhall ritades av Sture Frölén respektive Gustaf under 1900-talets första del. Lettström och presenterades i tidskriften Byggmästaren 1944 (nr 11). Båda bilderna från artikeln. KULTURMILJÖUTREDNING STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 14/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.3. Kartor Karta år 1913, området för utredningen är obebyggt. Källa: Stockholmskällan. AIX ARKITEKTER AB | SID 15/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Karta år 1944. På kartan syns Kungl. Tennishallens byggnad i övre högra hörnet. Notera även Stockholms badmintonhall som uppfördes samtidigt strax söder om tennishallen men på andra sidan Lidingövägen. Källa: Stockholmskällan. AIX ARKITEKTER AB | SID 16/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Karta år 1972. På kartan syns Kungl. Tennishallen, Amerikapaviljongen och Tyska paviljongen samt S:t Eriksmässans stora paviljongbyggnad, den senare dock markerad som “Sveriges Radio”. Källa: Stockholmskällan. KULTURMILJÖUTREDNING STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 17/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.4 Kungl. Tennishallen Kungl. Tennishallen är en anläggning för tennis och evenemang vid Lidingövägen i Stockholm. Byggnaden uppfördes 1943 efter ritningar av arkitekt Sture Frölén. Här spelas den årliga tävlingen Stockholm Open, som hade premiär 1969. Arenan tillkom på initiativ av kung Gustaf V och kunde realiseras genom ekonomiskt stöd från den tidens främsta entreprenörer med bankmannen Marcus Wallenberg och bilhandlaren Ernst S. Nilson i spetsen. Anläggningen var påkostad och invigdes den 22 oktober 1943, mitt under andra världskriget. Byggnaden uppfördes som Kungens tennishall men skulle även fungera för utställning, kongress och som samlingssal för musik och konserter. Anläggningen ligger i Storängens östra del mot Lidingövägen och utgörs av en långsträckt byggnad i gult tegel. Administrationsbyggnaden har fyra våningar med foajé, reception, butik och restaurang på plan 3 och omklädningsrum och träningslokaler i de nedre våningsplanen. Till administrationsbyggnaden ansluter själva tennishallen vars välvda tak utgörs av en bågkonstruktion av järnprofilbalkar med en spännvidd på 48,5 meter. Flera band med takfönster släpper in dagsljus. Hallen innehåller en tävlingsbana och fyra träningsbanor på varsin sida om denna. Runt tävlingsbanan finns 2372 sittplatser och 1000 ståplatser i en variation av lösa och fasta bänkar. Centralt på ena långsidan finns den kungliga logen. Administrationsbyggnaden innehåller kontorslokaler, restaurang Tre Kronor samt de kungligas privata svit med separat entré till höger om huvudentrén. En trappa upp fanns ursprungligen bostäder för vaktmästare och maskinist samt KLTK:s klubbrum. De två understa våningarna i souterräng byggdes som lagerlokaler med Bilder på tennishallens ursprungliga utformning, notera Överst: Trappan till huvudentrén. Mitten: Administrations- direkt access från baksidan mot järnvägsspåret mot Värtan. utseendet före tillbyggnaden, innan trappan ändrades och byggnadens gavel och de kungligas entré. före uteservering och pool anlades. Foto: ArkDes Nederst: Tillbyggnad och tält. AIX ARKITEKTER AB | SID 18/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Inför anläggningens 50-årsjubilerande 1994 omnämndes Kungl. Tennishallen av Svenska Dagbladet som ”en av idrottssveriges märkligaste byggnader”. Innan S:t Eriks- mässan fick en egen utställningshall hyrdes Kungl. Tennishallen för utställningar. I hallen arrangerades även proffsboxning, internationella konserter och framträdanden. Här har Louis Armstrong, Beatles och Rolling Stones spelat. Förändringar: På 1980-talet förlängdes tennishallen mot norr genom en enkel tillbyggnad med fasader i gult tegel under ett välvt tak belagt med grön plåt. Byggnaden innehåller ytterligare fem tennisbanor och är ihopkopplad med ursprungsbyggnaden. Tillbyggnad för restaurangens uteservering och pool har tillkommit. Trappa vid huvudentré har byggts om. Bilder på tennishallens ursprungliga utformning (ArkDes). Överst: Entré mot Lidingövägen med biljettkiosker som gett inspiration till moderna bikupor till höger i bild. Nederst: Entréhallens ursprungliga utseende. Övriga bilder till höger visar tävlingsbanan samt tennisbana utomhus. AIX ARKITEKTER AB | SID 19/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tennishallen 1943. Foto: ArkDes. AIX ARKITEKTER AB | SID 20/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Restaurang Tre Kronor 1943. Till vänster skymtar väggmålningen med tennismotiv som målades av Olle Nyman, Carl- Plan och fasad Kungl. Tennishallen ur tidskriften Byggmästaren Erik Bodén och Bo Notini och som fortfarande finns kvar i restaurangen som f ö har modern inredning. Foto: ArkDes. 1947. Byggnaden beskrevs enligt följande: Framför centercourten och de fyra träningsbanorna ligger administrationsbyggnaden, som innehåller entréhall, kontorslokaler, (dåvarande) konungens och kronprinsens rum samt restaurangen. Källa: Byggmästaren 1944. AIX ARKITEKTER AB | SID 21/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Nybyggnadsritningar 1942, överst fasad, nederst tvärsektion centercourt. Källa: Byggnadsnämndens arkiv. AIX ARKITEKTER AB | SID 22/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.5 S:t Eriksmässan S:t Eriksmässan var en årlig internationell konsument- varumässa, förlagd till hösten, som började sin verksamhet 1943 i Kungl. Tennishallens lokaler. Idén att starta mässverksamhet i Stockholm initierades av bröderna Börje och Folke Claeson som i början av 1940-talet besökte olika mässor ute i Europa. Förebild var bland annat en årlig tysk produktmässa vars verksamhet kopierades och döptes efter Stockholms skyddshelgon S:t Erik. 1943 invigdes den första mässan och därefter växte verk- samheten och området i etapper. En rad tillfälliga och halvpermanenta paviljonger uppfördes. År 1958 byggdes en cirka 10 000 kvadratmeter stor utställningshall, den numera rivna S:t Erikshallen efter ritningar av arkitekt Gustaf Lettström, som även ritade Stockholms badmintonhall 1943 (på andra sidan av Lidingövägen), Amerikapaviljongen 1958 och den senare byggnaden för Svensk Möbelcenter 1963 (som alternativt var en om- och tillbyggnad av Amerikapavil- jongen). En paviljong för Västtyskland tillkom 1960. Under mässan utnyttjades även lokaler i innerstaden, som Oster- mans marmorhallar på Birger Jarlsgatan och Sagabiografen på Kungsgatan. S:t Eriksmässans verksamhet flyttade 1971 till nybyggda lokaler i Älvsjö och bytte namn till Stockholmsmässan. Överst: Lekfull illustration över mässområdet 1953. Notera att byggnadernas placering inte stämmer överens med dess riktiga geografiska placering, exempelvis är biografen Saga med på bilden. För S:t Erikshallens exakta geografiska placering se kartan på sid 17. Källa: Kungliga biblioteket. Bilder på nedre raden från vänster: S:t Erikshallen. Foto: ArkDes. Framsida utställningskatalog 1953 och 1960. Källa: Kungliga biblioteket. AIX ARKITEKTER AB | SID 23/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Nybyggnadsritningar S:t Erikshallen 1955, situationsplan och fasader, sektion, källa: Byggnadsnämndens arkiv. AIX ARKITEKTER AB | SID 24/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Överst: Interiör från S:t Erikshallen, 1950-tal. Foto: ArkDes. Höger: Två vykort som visar vilken ambitiös och festlig utformning området kring S:t Eriksmässan hade med rikliga blomsterplanteringar, skulpturer och grusade gångvägar. Källa: Tradera. AIX ARKITEKTER AB | SID 25/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.6 Amerikapaviljongen 1958 uppfördes en utställningspaviljong för USA efter rit- ningar av arkitekterna Reino Aarnio, från USA, och Gustaf Lettström. Amerikapaviljongen utfördes som en paviljongbyggnad med en redovisad vitmålad betongkonstruktion, indragna bjälklag och en helt uppglasad, svagt lutande, fasad mot söder genom vilken hallens innehåll exponerades, som ett stort skyltfönster. Entrén markerades av ett fristående skärmtak med stomme i trä och tak av korrugerad gen- omskinlig plast. Paviljongens baksida utfördes som en helt tät betongelementfasad. Interiören var en stor fri rymd med inhängda bjälklag och rikligt med genomblickar. Bygg- naden var aldrig tänkt att stå länge, utan betraktades mer som en tillfällig men ändå ambitiös paviljong. Överst: Nybyggnadsritningar Amerikapaviljongen, fasader 1956. Källa: Byggnadsnämndens arkiv. Nederst: Amerikapaviljongen. Foto: ArkDes AIX ARKITEKTER AB | SID 26/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Situationsplan Amerikapaviljongen 1956. Amerikapaviljongen. Foto: ArkDes Källa: Byggnadsnämndens arkiv. AIX ARKITEKTER AB | SID 27/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Lekfull illustration över mässområdet 1960 som visar S:t Erikshallen (SU), Amerikapaviljongen (SB) och den Tyska paviljongen (SC). Källa: Kungl. biblioteket. AIX ARKITEKTER AB | SID 28/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.7 Svensk Möbelcenter Amerikapaviljongen på S:t Eriksmässans område gav i april 1964 plats för en ny byggnad uppförd till Sveriges största permanenta möbelutställning som drevs av företaget Svensk Möbelcenter. Även denna gång stod arkitekt Gustaf Lettström för ritningarna till byggnaden som utfördes i en expressiv internationell modernism som för tankarna till den världsberömda arkitekten Le Corbusier och hans arbeten. Det är oklart om Amerikapaviljongens befintliga delar sparades i den nya paviljongen eller om de revs helt. Svensk Möbelcenter ägdes av 18 av Sveriges större möbel- fabrikanter som tillsammans representerade en tredjedel av den svenska möbelindustrin. Den nya utställningsbygg- naden var stor och innehöll 3300 kvm disponerade över tre våningar. I byggnaden ville man samla alla utställare under ett tak i syfte att stimulera exporten av svensktillverkade möbler utomlands. Till Svensk Möbelcenter åkte kunder från hela världen och företagets verksamhet huserade i paviljongen från 1964 till en bit in på 2000-talet. Sedan år 2006 finns privatsjukhuset Akademikliniken och Specialistklinikerna i byggnaden. Förändringar: Exteriören är delvis ombyggd med nya partier i bv Interiören är helt ombyggd med ny planlösning och nya ytskikt men bevarar vissa ursprungliga detaljer. Bilutställning SAAB framför Svensk Möbelcenters byggnad. Foto: Sörmlands museum. AIX ARKITEKTER AB | SID 29/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Modellfoto över Svensk Möbelcenters byggnad. Foto: ArkDes. AIX ARKITEKTER AB | SID 30/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Om- och tillbyggnad till utställningslokaler i f.d Amerikanska paviljongen, 1963, plan av bv. Ritningar av arkitekt Gustaf Lettström. Källa: Byggnadsnämndens arkiv. Kommentar: På bilden markeras skrafferade delar som befintlig byggnad. Det är oklart om den Amerikanska paviljongens befintliga delar sparades i den nya byggnaden eller om de faktiskt revs och ersattes av en helt ny byggnad. Om- och tillbyggnad till utställningslokaler i f.d Amerikanska paviljongen, 1963, situationsplan. Ritningar av arkitekt Gustaf Lettström. Källa: Byggnadsnämndens arkiv. Kommentar: Notera att byggnaden för Svensk Möbelcenter är påtagligt större än Amerikapaviljongen som antingen byggdes om helt eller revs. AIX ARKITEKTER AB | SID 31/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Överst: Bilderna visar paviljongen som den ser ut idag med sina delvis ombyggda fasader. Bilden längst till höger visar byggnadens centrala trapphus som bevarar rumsvolym och stora delar av ursprunglig ut- formning och material. Nederst: Mässområdet ur 1964 års mässkatalog. Källa: Kungl. biblioteket. AIX ARKITEKTER AB | SID 32/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 44888 TT ikkj j iilljj År 1960 tillkom den tillfälliga paviljongen för Västtyskland. Paviljongen var ca 600 kvm och placerades strax sydväst om Amerikapaviljongen, nära Lidingövägen. Västtyskland var vid den här tiden var Sveriges största handelspartner och sammanlagt 16 länder deltog i mässan år 1960, bland annat Brasilien, Hong Kong och Rumänien. Förä dri jr: På 1970-talet byggdes paviljongen om till båt- och bilhall och senare till stormarknad för en hemelektronikkedja. Bygg- naden är idag fullständig ombyggd och nyttjas som byggma- terialförråd, arbetslokaler och upplag. Den f.d Tyska paviljongen byggdes 1960 och var vid uppförandet 600 kvm till ytan. På 1970-talet byggdes paviljongen om till båt-och bilhall och är idag fullständigt ombyggd. AIX ARKITEKTER AB | SID 33/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5. Områdets kulturhistoriska värden 5.1 Kulturhistorisk värdebeskrivning KLTK:s närvaro på platsen går tillbaka till sekelskiftet fd Amerikapaviljongen och fd Tyska paviljongen. 1900, då klubbens första egna paviljong uppfördes vid Den amerikanska paviljongen, ursprungligen uppförd Sturevägen (nuv. Lidingövägen). Realiserandet kunde 1958 efter ritningar av arkitekterna Reino Aarino och En del av Idrottsparken ske genom ekonomiskt stöd från den tidens främsta Gustaf Lettström, fick sitt nuvarande utseende vid en Sedan kung Oscar II gav den nybildade Fältrittklubben entreprenörer med bankmannen Marcus Wallenberg och genomomgripande om- och utbyggnad för Svenskt nyttjanderätt till Storängen 1887 har området präglats av bilhandlaren Ernst S. Nilson i spetsen. Möbelcenter 1964 (alternativt rörde det sig om en idrott. Idrottsparken invigdes 1896 och inför Olympiska fullständig nybyggnad). sommarspelen 1912 uppfördes Stockholms stadion. Anläggningen var påkostad och invigdes 1943, mitt Den nutida Idrottsparken innehåller anläggningar som under andra världskriget. Den av arkitekten Sture Frölén Arkitekt var återigen Lettström, som gav byggnaden en Tennispaviljongen (1896), Östermalms IP (1906), ritade byggnaden har en för idrottsbyggnader ovanligt expressiv modernistisk karaktär med tydliga influenser Stockholm Stadion (1912), Tennisstadion (1930), Kungl. representativ karaktär. Byggnadens formspråk, detaljer från internationella arkitektstjärnor som Le Corbusier. Tennishallen (1943), Gymnastik- och Idrottshögskolan och material speglar det svenska arkitekturidealet under Byggnaden berättar fortfarande om den uttrycksfulla (1944), Ryttarstadion (1956). Till området hör även 1940-talet, det gäller inte minst fasadernas gula tegel. mässarkitektur som under tre decennier var ett viktigt Sophiahemmet (äldsta delen uppförd 1889), samt rester Även omgivningens gestaltning med murar och grindar och inslag på platsen. Paviljongen kom från mitten av av S:t Eriksmässan (1943–1971). Flera av anläggningarna det sätt på vilket de gamla ekarna är integrerade i miljön 1960-talet att förknippas med Svenskt Möbelcenter, som håller en mycket hög arkitektonisk nivå och utgör ett är typiskt för tiden. Redan från början var hallen avsedd satt kvar i byggnaden in på 2000-talet. Den fd Tyska betydande kulturhistoriskt värde. att kunna utnyttjas för bland annat mässor, varför den paviljongen byggdes 1960 som ett sätt för Västtyskland kan kopplas Storängsbottens historia som mässområde. att bevaka sina intressen på den svenska marknaden. Rest av gammalt kulturlandskap Byggnaden har genomgått om- och tillbyggnader, men Uppgifter om paviljongens tillkomst och arkitektur är Närmast Kungl. Tennishallen och mot Lidingövägen finns både exteriör och interiör är generellt välbevarade. mycket knapphändiga (några fotografier har inte påträffats) gamla ekar som berättar om platsens äldre historia. Då och idag är byggnaden ombyggd till oigenkännlighet. Den tjänade Storängsbotten som valläng där Kronans hästar Plats för mässa, handel och evenemang bedöms därför inte ha några större förutsättningar att gick på bete. Ett av många uttryck för efterkrigstidens snabba berätta om områdets mässhistoria. ekonomiska utveckling och globalisering är de Ett stycke svensk tennishistoria internationella handels- och konsumentmässorna. Idén att Vid sidan om mässor var Storängsbotten också känd Tennissportens tidiga historia i Sverige är starkt knuten starta mässverksamhet i Stockholm initierades av bröderna som en evenemangs- och nöjesdestination. I Kungl. till kung Gustaf V och länge betraktades tennisen Börje och Folke Claeson, som i början av 1940-talet Tennishallen arrangerades proffsboxning, internationella som en exklusiv sport förbehållen överklassen. Kungl. besökte olika mässor ute i Europa. konserter och framträdanden. Här har både Louis Tennishallen, som stod färdig 1943, har en viktig plats i Armstrong, Beatles och Rolling Stones spelat. Denna efterkrigstidens svenska tennishistoria. Stockholm Opens Mässan invigdes 1943 och expanderade gradvis för nöjes- och populärkulturhistoria har dock inte satt några första tävling, som hölls i Kungl. Tennishallen hösten att 1971 flytta till nybyggda lokaler i Älvsjö, då den tydliga spår i miljön. 1969, markerade startskottet för en ny era, då sporten bytte namn till Stockholmsmässan. Idag är den stora snabbt populariserades och demokratiserades. mässhallen i Storängsbotten riven, men kvar finns KULTURMILJÖUTREDNING STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 34/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI • Entré i sydväst med ursprungliga biljettkiosker. 5.2 Värdebärande karaktärsdrag Värdefulla detaljer - exteriör Värdefulla detaljer Kungl. Tennishallen • Huvudbyggnad med tegelfasader och putsade partier, • Byggnadsvolym och huvudfasad med expressivt välvda tak, kopparplåtsdetaljer, träfönster, generös modernistiskt uttryck. Fasaderna är delvis förändrade Kungl. Tennishallens komposition av byggnader orienterade trappa mot parken i söder med skärmtak, huvudentré • Trapphus med ursprunglig plan-och sättsteg i terrazzo, kring en parkliknande plats omgärdad av plank, tegelmur med partier i lackat ek. kraftigt räcke i klarlackad ek, dagsljusinsläpp i form av och biljettkurer samt ett slingrande gångsystem och • Kungligheternas privata entré, höger om huvudentrén, lanternin. Interiören är i övrigt förändrad. omsorgsfulla planteringar med stora uppvuxna träd. med access till de kungligas privata svit. Naturstensmurar och berg i dagen samt tennisplaner i en Kulturlandskapet sammanhållen skala skapar karaktär liksom ingångar och Värdefulla detaljer - interiör entréer som visar intentionerna vad gäller områdets öppen- • Entréhall. Rumsliga samband i det öppna dalstråket med gröna inslag och slutenhet. • Restaurang Tre Kronor vars interiör delvis är ändrad i sydväst i form av äldre ekar bevarad natur vid ridskolan men som bevarar ursprunglig väggmålning av Olle och dess hagar samt de nyanlagda dammarna för ökad Kungl. Tennishallens låga och horisontala huskropp Nyman, Car-Erik Bodén och Bo Notini. biologisk mångfald. med väl avvägda proportioner och genomarbetade byggnadsdetaljer. Byggnadens fasadkomposition, • Stora tennishallen med sin tävlingsbana, ursprunglig kvalitativa materialsammansättning med gult tegel, fast åskådarläktare på ena sidan, lösa bänkar, de Värdefulla detaljer kopparplåt, natursten, ursprungliga dörrpartier i klarlackad kungligas loge. • Det öppna dalstråket i sydväst. ek och träfönster. Bibehållna, ursprungliga, men delvis • Tennishallens stomme i form av bågkonstruktion av förändrade fasader. • Äldre ekar. järnprofilbalkar med en spännvidd på 48,5 meter. • Naturmarken och hagarna kring ridskolan. • De kungligas privata utrymmen. Kungligheternas egen entré till höger om huvudentrén, och deras privata lokaler i anläggningen samt loge i • Klubbrum och bibliotek. den stora tävlingshallen. Restaurangen Tre Kronor med sina representationsytor och konstnärliga utsmyckning, Mässområdet klubblokal och festvåning. Värdena tar sig uttryck i Mässarkitektur i form av olika paviljonger är en del av arkitekturens och inredningens kvalitativa gestaltning, Storängsbottens historia under perioden 1943–1971. Den materialval och omsorg i detaljer. stora öppna ytan har hyst en rad olika tillfälliga byggnader med expressiv utformning och exponerat innehåll. Värdefulla detaljer - mark Svensk Möbelcenters byggnad med sin expressiva • Parkliknande anläggning med gräsmattor, planteringar, fasadkomposition med fristående pelarrad mot väster, stödmurar, gångvägar, inhägnade tennisbanor, trapphus med ursprunglig plan-och sättsteg i terrazzo, uppvuxna stora ädellövträd såsom ekar. kraftigt räcke i klarlackad ek, dagsljusinsläpp i form av lanternin. AIX ARKITEKTER AB | SID 35/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6. Att ta tillvara och utveckla 6.1 Att ta tillvara värde minskar. För att tillvarata byggnadens roll som en del av ett mässområde bör den kvarstå som en fristående Planområdet utgör en avgränsad yta inom två större solitär. helhetsområden, Nationalstadsparken och delområdet Idrottsparken. För att värna relationen med det omgivande kulturlandskapet är det viktigt att en öppen och luftig karaktär vidhålls samt att naturmark och äldre ekar bevaras. Ny bebyggelse bör inte tillkomma som skapar eller förstärker barriäreffekter i området. Relationen med naturmark och öppna ytor inom och utanför planområdet bör värnas och inte byggas igen. Byggnader bör av den anledningen inte byggas för högt eller för nära dagvattendammarna i områdets sydvästra del längs Storängsvägen då det är viktigt att värna topografi och den trädridå som ekbacken mot ridskolan utgör om man kommer öster ifrån via Norra länken och blickar ut över området. För att tillvarata planområdet som en del av Idrottsparken bör Kungl. Tennishallen bevaras samt vårdas- och underhållas på ett sätt som bevarar byggnadens egenart. Värdebärande karaktärsdrag bör inte tas bort eller förändras på sådant sätt att byggnadens kulturhistoriska värde minskar. Det är också centralt att förhålla sig till den omgivande parkanläggningen och byggnadens olika entréer. Idag finns endast en byggnad med kulturhistoriska värden som kvarstår från mässverksamheten, Svensk Möbelcenter. Byggnaden har höga kulturhistoriska värden, inte minst Inom det blåmarkerade området finns strukturer, anläggningar och byggnader som har stor be- tydelse för områdets kulturhistoriska värden. Här finns en högre känslighet för förändringar och eftersom det är den enda byggnaden som kan förmedla tillägg som inte förhåller sig till kulturhistoriska värden. Inom området finns också byggnader och kunskap om mässverksamheten. Byggnaden bör bevaras anläggningar som i sin helhet bör bevaras för att de kulturhistoriska värdena ska förbli läsbara på samt vårdas- och underhållas på ett sätt som bevarar dess platsen. egenart. Värdebärande karaktärsdrag bör inte tas bort eller förändras på sådant sätt att byggnadens kulturhistoriska KULTURMILJÖUTREDNING STORÄNGSBOTTEN AIX ARKITEKTER AB | SID 36/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.2 Att utveckla Vid tillägg med inriktningen mot idrottsverksamhet bör Om byggnaden skulle rivas för att ersättas med en ny volym förhållningsätten till Kungl. Tennishallen dock övervägas är det viktigt att förhålla sig till det som sägs ovan om Området har idag en relativt öppen och disparat noga, särskilt avseende mötet mellan byggnaden och placering och utformning av nya byggnader. karaktär. Att utveckla området framåt och tydliggöra tillkommande byggnader. platsbildningen kan vara positivt för kulturhistoriska värden. Huvudinriktningen för ny bebyggelse bör vara Det är möjligt att riva eller kraftigt förändra Tyska att den placeras som fristående volymer med ett fritt paviljongen utan att områdets kulturhistoriska värden tar förhållningsätt till övriga byggnader. Det är lämpligt både större skada. Detta eftersom byggnaden inte längre är i hänseende till Idrottsparkens värden och det förre detta läsbar som en del av mässområdet. mässområdet, som både präglas av en paviljongsstruktur med från varandra fritt liggande byggnader. En fortsatt utveckling med idrottsverksamhet är en utvecklingsmöjlighet som potentiellt kan stärka sambandet med resten av Idrottsparken. En sådan utveckling får samtidigt inte ske på bekostnad av läsbarheten av den historiska idrottsverksamheten som har bedrivits på platsen. Viktigt att tänka på är också att öppna idrottsplaner, som tennis- och fotbollsplaner, utgör något väsentligt annorlunda än öppen mark inom ett historiskt kulturlandskap. Att fortsätta värna om delar av områdets öppna karaktär och förhållandet till kulturlandskapet är därför viktigt vid placering och utformning av idrottsplaner. Potentiell ny bebyggelse bör koncentreras mot den norra delen som angränsar till det vägområde som utgörs av Värtabanan och Norra länken. Dessa områden utgör redan betydande barriärer i omgivningen och begränsar också genom en påfrestande ljudmiljö ett aktivt nyttjande av området. Ny bebyggelse här kan leda till positiva effekter och stärka möjligheten att uppleva kulturhistoriska värden på platsen, eftersom buller och barriäreffekter minskar. Gestaltningen av tillkommande byggnader bör anknyta till den fristående strukturen med solitära byggnader som har historisk kontinuitet både inom Idrottsparken och Inom det rödmarkerade området saknas strukturer, byggnader och anläggningar med särskild betydelse för kulturhistoriska värden inom området. Det markerade området har större potential mässområdet. Byggnaden bör förhålla sig till den rådande för utveckling, men utvecklingen bör samtidigt förhålla sig till identifierade kulturhistoriska värden skalan inom Idrottsparken som helhet. genom hänsyn och varsamhet. AIX ARKITEKTER AB | SID 37/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.3 Förhållningsätt till riksintresset 6.4 Förhållningsätt till Nationalstadsparken Stockholms innerstad med Djurgården Nationalstadsparken är på grund av sina höga natur- Sett till stadslandskapet som helhet representerar och kulturvärden utpekad som riksintresse i sin helhet. Storängsbotten ett öppet område som markerar kontraster Detta skiljer sig från riksintresset för kulturmiljövården, mellan Djurgårdens öppna karaktär och den täta där endast de utpekade uttrycken utgöra riksintressanta stadsbebyggelsen. Uttrycket som helhet är viktigt att värden. Vid bedömning av Nationalstadsparken är det omhänderta. Ytterligare bebyggelse inom området måste därför viktigt att tolka och förstå kulturhistoriska värden även fortsatt förhålla sig till den öppna karaktären och i varje enskilt fall samt hur detta relaterar till det större bidra till att läsbarheten av den historiska utvecklingen på landskapet. Aktuellt i sammanhanget är området som en landskapsnivå bibehålls. rest av det större kulturlandskapet på Norra Djurgården. Av den anledningen är det viktigt att fortsätta värna områdets Flertalet av riksintressets uttryck är läsbara på platsen, öppenhet, naturmark, värdefulla träd och förhållandet till men som tydligast framträder läsbarheten av idrottens det omgivande landskapet. byggnader och anläggningar genom Kungl. Tennishallen och dess relation till den omgivande Idrottsparken. Att värna Idrottsparken som en plats för idrottsrörelsens 6.5 Förhållningsätt till plan- och bygglagen verksamheter är viktigt ur riksintressehänseende. När nya verksamheter planeras i området bör det tas hänsyn I 2 kap. 6 § PBL anges att planläggning av mark- och till idrottens villkor på platsen och framför allt att den vattenområden ska ske med hänsyn till platsens stads- och historiska idrottsverksamheten, som Kungl. Tennishallen landskapsbild, natur- och kulturvärden samt intresset av representerar, fortsätter att utgöra ett framträdande motiv god helhetsverkan. De rekommendationer som ges ovan på platsen. under rubrikerna Tillvarata och Utveckla bör förstås som vägledning för att omhänderta detta krav i lagstiftningen. Kvarvarande byggnader från mässverksamheten har också ett riksintressant värde, som representanter för handelns Kungl. Tennishallen och Svensk Möbelcenters byggnad och näringslivets byggnader i Stockholm. I riksintressets bedöms båda två ha så pass höga kulturhistoriska uttryckstext exemplifieras uttrycket med större handelshus värden att 8 kap. 13 § PBL är tillämpbart. Det innebär inom stenstaden, som NK, men mässområdet inom att byggnaderna är att betrakta som särskilt värdefulla Storängsbotten måste ändå sägas bidra läsbarhet av de och inte får förvanskas. Ändringar av byggnaderna ska riksintressanta uttrycken. förhålla sig till byggnadernas egenskaper som bär upp de kulturhistoriska värdena. Åtgärder som gör att egenskaper försvinner eller inte längre går att läsa av innebär förvanskning. AIX ARKITEKTER AB | SID 38/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7. Källförteckning 6.3 Övriga källor Riksintressen för kulturmiljövården-Stockholms län (AB) Riksantikvarieämbetet, 2023 6.1 Litteratur och tryckta källor Vykort, S:t Eriksmässan Engström, Johan och Johan Rittsél, Husen i Nationalstadsparken, Stockholmsdelen, Stockholms stadsmuseiförvaltning, 2002 Kvalitetsprogram för Idrottsparken, fördjupning nuläge och uppföljning, remissversion 02, 20200710, OKK+ Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupat program för Hjorthagen beslutshandling april 2008, Stockholms stad, Exploateringskontoret, Sweco Riksintressen för kulturmiljövården-Stockholms län (AB) S:t Eriksmässan, frimärkspaviljongen. Foto: ArkDes Riksantikvarieämbetet, 2023 Sture Frölén, ”Kungliga Tennishallen” Byggmästaren 1944:11 Waern, Rasmus, Enkelheten som motstånd (om Gustaf Lettström), Arkitektur 2020:7/8 6.2 Arkivmaterial ArkDes, fotografier Kungl. biblioteket, utställningskataloger S:t Eriksmässan Lantmäteriet, historiska kartor Stockholms stadsmuseum, Stockholmskällan, kartor Sörmlands museum, fotografier AIX ARKITEKTER AB | SID 39/39 14090-0202 rnD ,91-20-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Ekologisk konsekvensanalys.pdf] Storängsbotten Ekologisk konsekvensanalys 08 december 2025 Slutversion 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Beställning: OKK+ Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: 08 december 2025 Uppdragsansvarig: Rikard Anderberg Medverkande: Maya Edlund Intern granskning av rapport: Rikard Anderberg 2025-05-11 Foton: Om inget annat anges: Maya Edlund Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 10591 Bild på framsidan visar jätteekar sydöst om Amerikapaviljongen 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Innehåll Sammanfattning 2 Stockholms stads habitatnätverk och ESBO 2 Naturvärdesobjekt 2 Naturvärdesträd 3 Naturvårdsarter 3 Samlad bedömning 3 Bakgrund och syfte 4 Omfattning och avgränsningar 5 Allmän beskrivning av området 7 Naturvärden 7 Habitatnätverk och grön infrastruktur 7 Ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO) 10 Naturvärdesobjekt 11 Naturvårdsarter 11 Naturvärdesträd 14 Förekomst av prioriterade naturkvaliteter 14 Metodik, konsekvensanalys 17 Konsekvensbeskrivning av planförslaget 19 Spridningssamband 19 ESBO 20 Naturvärdesobjekt 21 Särskilt värdefulla träd och alléer 22 Skyddade och rödlistade arter 23 Sammanvägd bedömning av konsekvenser 24 Rekommendationer och upplysningar 25 Referenser 31 Bilaga 1 - Naturvärdeshöjande åtgärder Bilaga 2 - Fågelinventering Bilaga 3 – Insektsinventering Bilaga 4 - Naturvärdesinventering 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Sammanfattning Ekologigruppen har på uppdrag av OKK+ arkitekter genomfört denna ekologiska konsekvensbedömning av naturvärden vid Kungliga tennishallen vid Storängsbotten, Stockholm. Målet med utredningen har varit att sammanställa kunskap om områdets naturvärden och utifrån genomförda utredningar bedöma ekologiska konsekvenser av aktuellt planförslag, samt ge förslag till åtgärder och anpassningar. Bedömningar utgår från situationsplan Storängsbotten daterad 2025-09-09. Stockholms stads habitatnätverk och ESBO Inventeringsområdet berörs främst av ett av Stockholms stads fyra habitatnätverk; habitatnätverk för ädellövträdslevande insekter. Områdets jätteekar ingår i ett större, sammanhängande område inom nationalstadsparken med höga värden för insekter knutna till äldre ek. Områden i planområdets södra- och sydöstra delar utgör ett värdefullt område med potentiella livsmiljöer och befinner sig inom en aktivitetszon med korta spridningsavstånd, vilken fortsätter söder, öster och väster om planområdet. I planområdets södra del finns en yta utpekad som en livsmiljö för skyddsvärda arter i ESBO, vilken fortsätter väster om området. I de sydöstra delarna av planområdet finns en yta som bedöms utgöra en ekologiskt värdefull spridningszon, vilken är en del av en större spridningszon som fortsätter söder om planområdet. Ingen förlust av lämpliga habitat för eklevande insekter bedöms ske i samband med planens genomförande. Planerade byggnader i det sydöstra hörnet ligger inom ett spridningsstråk, men en yta lämnas framför byggnaderna ut mot Lidingövägen, vilket innebär att en siktlinje hålls öppen mot trädområden västerut. Däremot kommer uppförandet av en ny tennispaviljong öster om amerikapaviljongen påverka spridning österut. Spridningsstråk i nordsydlig riktning bedöms enbart påverkas i mindre grad. Samlat bedöms inte planen få några betydande effekter på spridningssambanden för dessa arter inom nationalstadsparken. Den samlade bedömningen är att planförslaget bedöms leda till obetydliga till små negativa konsekvenser för spridningssamband och ESBO-områden. Naturvärdesobjekt Fem objekt med höga naturvärden, tre objekt med påtagliga värden, varav två har preliminär bedömning, samt ett objekt med visst värde urskildes vid tidigare naturvärdesinventering. Höga värden är helt knutna till de äldre ekarna i området. Planförslagets genomförande kommer inte att leda till förlust av områden med högt naturvärde, men områden med påtagligt naturvärde tas i anspråk. De naturtyper som går förlorade har kort kontinuitet och utgörs främst av människoskapade miljöer, vilkas värden går att kompensera genom nyplantering av nektarväxter bland annat. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Planens genomförande bedöms inte leda till märkbara negativa effekter på områdets samlade naturvärden. Naturvärdesträd Nio jätteekar som uppnår kriterierna för särskilt skyddsvärda träd finns inom planområdet, dessutom finns en mindre lindallé i områdets västra del. Då byggnader har planerats så de särskilt skyddsvärda ekarna (inklusive skyddszoner) inte tas i anspråk bedöms planens genomförande ha samlat ha små konsekvenser för särskilt skyddsvärda träd och alléträd i området. Detaljplanen bedöms medföra mellan små (-1) och märkbara konsekvenser (-2) för den särskilt skyddsvärda eken längst i norr, på västra sidan av tennishallens huvudbyggnad, till följd av ökad beskuggning från planerad intilliggande byggnad söder om trädet. Påverkan på eken är små så länge som lämplig skydds- och försiktighetsåtgärder vidtas inom ekens kron- och rotzon. Naturvårdsarter I området finns 19 naturvårdsrelevanta arter. Av dessa är 13 arter skyddade och/eller rödlistade. Då påverkan på områdets viktigaste substrat, gammal ek, bedöms vara begränsad är den samlade bedömningen är att planens genomförande kommer att leda till obetydliga till små negativa konsekvenser för skyddade och rödlistade arter. Samlad bedömning Den samlade konsekvensbedömningen är att planförslagets genomförande medför obetydlig till liten negativ effekt på områdets naturvärden. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Bakgrund och syfte Ekologigruppen har på uppdrag av OKK+ arkitekter genomfört denna ekologiska konsekvensbedömning av naturvärden vid Kungliga tennishallen vid Storängsbotten, Stockholms stad. Målet med utredningen har varit att sammanställa kunskap om områdets naturvärden och utifrån genomförda utredningar bedöma ekologiska konsekvenser av planförslaget, samt ge förslag till åtgärder och anpassningar. Läge och avgränsning av planområdet framgår av Figur 1. Figur 1 Planområde med planerade byggnader enligt situationsplan Storängsbotten daterad 2025-09-09 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Omfattning och avgränsningar Konsekvensbedömningen utgår från situationsplan Storängsbotten daterad 2025-09-09 (Figur 2). Analyserna i denna rapport utgår från förutsättningar angivna i denna. Underlag som legat till grund för bedömningarna är listade i tabell 1. Ett artuttag från Artportalen, sökperiod 2000–2025, (hämtat 2025-05- 10) har gjorts i samband med denna utredning. Tabell 1. Genomförda utredningar i området Utredning källa Naturvärdesinventering och trädinventering Edlund, M. & Anderberg R. 2023. Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet. Ekologigruppen AB. Ekologisk utredning, träd och gräsytor Edlund, M 2024. Naturvärdeshöjande åtgärder Storängsbotten vid Storängsbotten Fågelinventering Gyllang, F. 2024. Fågelinventering 2024 - Fågelinventering enligt metod revirkartering vid Storängsbotten, Stockholms stad. Insektsinventering 2024 Ekologigruppen 2025. Allmän planbeskrivning Aktuellt planförslag medför rivning av två befintliga byggnader och nybyggnad av två ersättningsbyggnader på samma plats som de rivna, samt en provisorisk multisporthall (Figur 2). I de södra delarna av området (hädanefter södra hörnan) tillkommer tre sammanlänkade huskroppar med källarplan som ansluter till den befintliga Amerikapaviljongen nordöst om de nya husen (Figur 3). Öster om Amerikapaviljongen tillkommer en ny tennispaviljong med plats för två nya tennisbanor. I norra delen av parken i planområdets västra del tillkommer en hårdgjord spillyta för att fånga vatten vid högt vattenstånd i befintliga dagvattendammar. I norra delen av planområdet, väster om befintlig tennishall rivs befintlig byggnad i direkt anslutning till tennishallens västra fasad och ersätts med en byggnad för tre tennisbanor och en länk mellan tennishallens huvudbyggnad och dessa banor. I nordvästra hörnet av planområdet planeras en provisorisk multisporthall och plats för fyra nya tennisbanor. Utöver de tillkommande byggnaderna och anläggningarna i området görs också justeringar av gång- och vägdragningar inom planområdet, med tillkommande parkeringsytor norr om den planerade multisporthallen. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Figu r 2Planskiss över området. Bilden är hämtad från situationsplan Storängsbotten,daterad 2025-09- 09. Figur 3Vy mot söder över tillkommande byggnader i södra delen av planområdet. I vänstra delen av bilden syns del av den planerade nya tennispaviljongen sydost om Amerikapaviljongen. Grönmarkerade träd i vänstra delen av bilden är två särskilt skyddsvärda ekar 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Allmän beskrivning av området Utredningsområdet är cirka 9 hektar stort och ligger strax norr om Lidingövägen på Norra Djurgården i Stockholm, och utgörs av parkmiljöer och gräsytor kring Kungliga tennishallen. I de nordvästra delarna av området finns idag en nyanlagd park med dammar, öppna gräsytor, samt en enkelradig lindallé med yngre träd. Nio äldre ekar förekommer inom inventeringsområdet, främst i anslutning till tennishallen och parkmiljöer i öster. De högsta naturvärdena i området är helt knutna till ekarna. Naturvärden Inventeringsområdet ligger inom Kungliga Nationalstadsparken, som regleras enligt Miljöbalken 4 kapitlet § 7. Habitatnätverk och grön infrastruktur Under senare år har man på nationell nivå inom naturvårdsarbetet börjat använda begreppet ”grön infrastruktur”. Målet med att arbeta med grön infrastruktur är att säkerställa att olika naturtyper och värdefulla naturstrukturer finns i landskapet, samt att dessa fördelar sig över Sverige på ett sådant sätt att den långsiktiga överlevnaden för arter och naturtyper säkerställs. Att bevara och sköta om naturområden som utgör ekologiska värdekärnor är en grundläggande del av att bevara Stockholms ekologiska infrastruktur. En annan viktig del är att bevara fungerande spridningssamband mellan dessa värdekärnor. GGrröönn iinnffrraassttrruukkttuurr oocchh sspprriiddnniinnggssaannaallyysseerr I princip har varje art sina egna krav på spridningsförhållanden. Ofta beskriver man därför olika artprofiler för modellarter som har olika krav på sin miljö och olika spridningsförmåga. I modeller över spridning och ekologiska nätverk delar man upp landskapet i arternas livsmiljö (”patcher”) och landskapet mellan dessa öar av livsmiljö (”matrix”). Beroende på hur livsmiljöerna är fördelade i det omgivande landskapet kan man göra antaganden hur spridningen ser ut. De parametrar som påverkar spridningen är avstånd, kvaliteten på mellanliggande landskap och barriärer/motstånd. Spridningsanalyser bör främst ses som ett pedagogiskt hjälpmedel att synliggöra möjliga resonemang kring dessa komplicerade frågor om arters spridning. Att bevara och sköta om naturområden som utgör så kallade ekologiska värdekärnor är en grundläggande del av att bevara ekologisk infrastruktur. En annan viktig del är att bevara fungerande spridningssamband mellan dessa värdekärnor. För att kunna bevara dessa värdekärnor är det viktigt att peka ut var i landskapet det finns särskilt viktiga spridningsvägar som kan fungera som länkar mellan livsmiljöerna. Ekologiska spridningssamband ger en bild av hur exempelvis olika områden med ädellöv eller barrskog hänger ihop och hur olika artgrupper potentiellt kan utnyttja resurser och röra sig i landskapet. En 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 spridningsanalys görs utifrån representativa arter eller artgrupper kopplade till en viss typ av livsmiljö. Stockholms stads habitatnätverk vid Storängsbotten Inventeringsområdet berörs främst av ett av Stockholms stads fyra habitatnätverk; habitatnätverk för ädellövträdslevande insekter (Figur 4). Habitatnätverken finns presenterade på Stockholms stads dataportal http://dataportalen.stockholm.se/dataportalen/. Habitatnätverk fladdermöss – Planförslaget ligger inom ett område som till övervägande del bedöms ha sämre möjligheter till födosök för fladdermöss (Figur 4, övre vänstra hörnet). De parkmiljöer som finns bedöms bitvis erbjuda något bättre förutsättningar än övriga ytor, men även här bedöms miljön enbart ha begränsade värden som potentiell födosökslokal. Flera av områdets jätteekar har större stamhåligheter, men dessa är i flera fall fyllda med grus eller cement och har störande belysning som sannolikt gör dem mindre attraktiva som vilo- och koloniplatser. I anslutning till områdets dagvattendammar kan värdet möjligen vara något högre än analysen antyder, eftersom denna typ av miljöer ofta blir något insektsrikare. Hela området är dock buller- och ljusstört vilket missgynnar fladdermöss. Habitatnätverk groddjur – Planområdet bedöms inte hysa några värden för groddjur då det bedöms sakna potentiella lekvatten och aktivitetszoner (Figur 4nedre vänstra hörnet). Inom området finns idag två dagvattendammar med en del vegetation som möjligen skulle kunna hysa vissa värden för groddjur. Strax norr om planområdet finns ett område som bedöms utgöra en möjlig aktivitetszon, men detta har dålig konnektivitet till området och korsas av kraftigt trafikerade vägar, spårområde, samt av hårdgjorda ytor. Stockholms stads habitatnätverk är modellerade efter vanlig paddas habitatskrav, en art som är mer anspråkslös än många andra arter av groddjur. MMeerr oomm nnaattuurrvvåårrddssaarrtteerr Naturvårdsarter är utpekade av myndigheter i olika inventeringar och sammanhang. De sammanfattas av Artdatabanken SLU i rapporten ”Naturvårdsarter” (Hallingbäck 2013). Exempel på naturvårdsarter är rödlistade arter, fridlysta arter, Skogsstyrelsens signalarter, Jordbruksverkets ängs- och betesmarksarter och Ekologi-gruppens egna naturvårdsarter. Naturvårdsarterna är olika bra på att indikera naturvärde. Ekologigruppen delar in dem i olika kategorier (indikatorvärde) med klasserna mycket högt, högt, visst och ringa, beroende på miljökrav och sällsynthet. Habitatnätverk insekter knutna till ädellövträd – Stockholms stads analys av sp ridningssamband för arter knutna till ädellövträd baseras på ett antal vedinsekter, bland annat bredbandad ekbarkbock, ädelguldbagge och kardinalrödrock. De lever i områden med gamla ädellövträd och är knutna till äldre ädellövträd, gärna sådana med utvecklade stamhåligheter. Områdets jätteekar ingår i ett större, sammanhängande område inom nationalstadsparken med höga värden för insekter knutna till äldre ek. Områden i planområdets södra- och sydöstra delar bedöms i analysen utgöra ett värdefullt område med potentiella livsmiljöer och befinner sig inom en aktivitetszon med korta spridningsavstånd, till största del under 100 meter (Figur 4, nedre högra 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 hörnet). Vid naturvärdesinventeringen hittades troliga gnagspår- och flyghål av bredbandad ekbarkbock på en äldre ek med låg vitalitet. Vid insektsinventering 2024 hittades ytterligare åtta arter vilka är knutna till gammal ek eller grövre ädellövträd, av vilka tre är rödlistade (Tabell 2 i avsnittet naturvårdsarter, sid. 12). Habitatnätverk barrskogsmesar – I Stockholms stads habitatnätverk för barrskogsmesar bedöms ingen del av planområdet hysa vare sig livsmiljöer eller aktivitetszoner (Figur 4, övre högra hörnet). I analysen har tre arter fungerat som modellarter; tofsmes, talltita och svartmes. De är knutna till gamla och sammanhängande barrskogsområden. Denna typ av miljö saknas helt inom planområdet. Figur 4 Stockholms stads habitatnätverk för skogslevande fladdermöss, barrskogsmesar, groddjur och ädellövträdslevande insekter inom utredningsområdet och dess närområde. Lila polygon markerar utredningsområdet. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO) ESBO är Stockholms stads kartläggning av ekologiskt särskilt betydelsefulla områden. I utredningsområdets södra del (Figur 5) finns en yta utpekad som en livsmiljö för skyddsvärda arter, vilken fortsätter mot nordväst. I dessa delar av utredningsområdet finns två jätteekar, och hyste då analysen gjordes miljöer med äldre skogsalmar vilka sedan dess dött och fällts. I de östra delarna av utredningsområdet finns en yta som bedöms utgöra en ekologiskt värdefull spridningszon. Även i detta område finns ett flertal jätteekar. Det är en del av en större spridningszon som fortsätter söder om utredningsområdet. Figur 5 Utredningsområdets södra delar överlappar två ESBO-områden; dels en yta utpekad som en värdefull spridningszon, dels ett område som bedöms utgöra en livsmiljö för skyddsvärda arter. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 11 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Naturvärdesobjekt Naturvärdesinventering genomfördes i juni 2023 enligt SIS-standard SS 199000:2014. Fem objekt med höga naturvärden, tre objekt med påtagliga värden, varav två har preliminär bedömning, samt ett objekt med visst värde urskildes vid naturvärdesinventeringen (Ekologigruppen 2023,Figur 6). Övriga delar av området bedöms ha låga naturvärden. De huvudsakliga värdena i området är knutna till områdets jätteekar, som samtliga är belägna inom objekt med högt naturvärde och står för huvuddelen av naturvärdet i objekten (röda objekt i Figur 6, nedan). Områden med påtagligt naturvärde utgörs av öppen gräsmark (objekt 2), av anlagda och planterade dagvattendammar med flacka kanter (objekt 3), samt av örtrik ruderatmark (objekt 1), vilken inte kunde besökas vid naturvärdesinventeringen då området var inhägnat och därför har preliminär klassning. Figur 6 Naturvärdesobjektens läge och fördelning. Kartan är hämtad från naturvärdesinventeringen (Ekologigruppen 2023). MMeerr oomm nnaattuurrvvåårrddssaarrtteerr Naturvårdsarter är utpekade av myndigheter i olika inventeringar och sammanhang. De sammanfattas av Artdatabanken SLU i rapporten ”Naturvårdsarter” (Hallingbäck 2013). Exempel på naturvårdsarter är rödlistade arter, fridlysta arter, Skogsstyrelsens signalarter, Jordbruksverkets ängs- och betesmarksarter och Ekologi-gruppens egna naturvårdsarter. Naturvårdsarter I området har 19 naturvårdsrelevanta arter, vilka har noterats i samband med naturvärdesinventeringen 2023, vid insektsinventeringen 2024 och vid fågelinventeringen 2024, eller är kända från databasen Artportalen. Av dessa är 13 arter skyddade och/eller rödlistade. Förekomster av alla påträffade skyddade och/eller rödlistade arter finns listade i Tabell 2. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 12 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 MMeerr oomm nnaattuurrvvåårrddssaarrtteerr Naturvårdsarter är utpekade av myndigheter i olika inventeringar och sammanhang. De sammanfattas av Artdatabanken SLU i rapporten ”Naturvårdsarter” (Hallingbäck 2013). Exempel på naturvårdsarter är rödlistade arter, fridlysta arter, Skogsstyrelsens signalarter, Jordbruksverkets ängs- och betesmarksarter och Ekologi-gruppens egna naturvårdsarter. Naturvårdsarterna är olika bra på att indikera naturvärde. Ekologigruppen delar in dem i olika kategorier (indikatorvärde) med klasserna mycket högt, högt, visst och ringa, beroende på miljökrav och sällsynthet. Till dessa tillkommer vanliga fågelarter och tillfälligt rastande eller förbiflygande fåglar, som behandlas vidare under avsnittet ”Fördjupad inventering fåglar”, sid 13 . Tabell 2. Funna skyddade och/eller rödlistade arter i området. Kolumnen ”Skydd” anger vilka paragrafer i artskyddsförordningen (ASF) som skyddar arten och R.K anger rödlistningskategori enligt följande: NT - nära hotad, VU - sårbar, EN - starkt hotad, CR - akut hotad, DD - kunskapsbrist. Svenskt namn Skydd Förekomst Källa ASF / R.K Björktrast 4 § / NT Objekt: 4, 7, 8 NVI 2023, fågelinventering 2024 Bredbandad -/EN Objekt: 4 NVI 2023 ekbarkbock1 Svedjenäva -/NT Objekt: 1 Artportalen 2021 Skogsalm -/CR Objekt: 8, 7 NVI 2023 Mindre strandpipare 4 § / - Från området Artportalen 2022 Gråkråka 4 § / NT Södra delarna av Fågelinventering 2024 området Grönfink 4 § / EN Södra och mellersta Fågelinventering 2024 delarna av området Stare 4 § / VU Centrala och västra Fågelinventering 2024 delarna av området Stenskvätta 4 § / - Nordvästra delarna av Fågelinventering 2024 området 1 Enbart gnagspår/flyghål 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 13 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Svenskt namn Skydd Förekomst Källa ASF / R.K Ärtsångare 4 § / NT Västra delen av Fågelinventering 2024 området Colydium filiforme -/EN Från området Insektsinventering 2024 (saknar svenskt namn) Gulbent kamklobagge -/NT Från området Insektsinventering 2024 Kardinalrödrock -/NT Från området Insektsinventering 2024 Fördjupad inventering fåglar Kompletterande fågelinventering inom inventeringsområdet genomfördes 2024. Åtta besök gjordes i området mellan mars och juni, av Fingal Gyllang (Ekologigruppen 2024a). Besöken i mars syftade till att täcka in arter som påbörjar sin häckning tidigt på säsongen, till exempel hackspettar och ugglor. För att inventera arter som anländer sent från sina övervintringslokaler till sina häckningsplatser förlades de sista besöken till slutet av juni. Syftet med uppdraget har varit att skapa ett kunskapsunderlag för att kunna beakta fåglar i detaljplanarbetet, för att uppfylla de lagkrav som krävs enligt artskyddsförordningen. Inventeringsresultat Inom inventeringsområdet observerades 42 fågelarter. Av dessa bedömdes sex arter vara naturvårdsrelevanta och redovisas i Tabell 2, ovan. För två av dessa, stenskvätta och grönfink, var bedömningen att fortplantningsområden/revir finns inom planområdet. Ytterligare åtta rödlistade fågelarter noterades i området under inventeringen, men dessa utgjordes endast av förbiflygande eller tillfälligt rastande individer och bedöms inte ha förutsättningar att häcka i området, och bedöms därför inte riskera påverkan av planförslaget (dessa var duvhök, fiskmås, gråtrut, strandskata, sånglärka, tofsvipa, tornseglare och östersjötrut). Artskyddsutredning fåglar Ingen artskyddsutredning för fågel är oss veterligen gjord i området. För de två arter som bedömdes ha fortplantningsområden/revir under fågelinventeringen 2024, grönfink och stenskvätta, har båda arterna stora och livskraftiga lokala populationer (här avseende Uppland) och är vanliga i Sverige. Grönfink är ny på rödlistan sedan 2020 beroende på en mycket kraftig populationsnedgång de senaste 10 åren. Orsaken till minskningen är att arten drabbats av sjukdomen gulknopp som kraftigt decimerat populationen. Grönfink är rödlistad i hotkategorin starkt hotade arter (EN). Arten är dock fortfarande en vanligt förekommande art i regionen och populationsminskningen är inte i första hand knuten till markanvändningen. Stenskvätta är inte rödlistad och hyser en livskraftig population i länet. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Vår bedömning är därför att planen inte medför någon negativ påverkan på arternas bevarandestatus. Naturvärdesträd Totalt uppfyller nio träd inom inventeringsområdet kriterierna för särskilt skyddsvärda träd (klass 1) (Ekologigruppen 2023, Figur 7). Dessa utgörs samtliga av skogsek, där samtliga träd är mycket gamla (över 200 år) och har en stamdiameter över en meter i brösthöjdsdiameter. Flera av träden har dessutom stora stamhåligheter. Träd av klass 1 är särskilt värdefulla för att bibehålla en biologisk mångfald i trädmiljöer och kan ofta hysa en värdefull flora- och fauna med rödlistade arter. Naturvårdsverket rekommenderar samråd kring träd äldre än 200 år om det planeras åtgärder som bedöms påverka trädet (Naturvårdsverket 2021): ”Om en åtgärd på ett särskilt skyddsvärt träd kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska den som planerar att vidta åtgärden lämna in en anmälan för samråd hos länsstyrelsen”. I kanten av gräsmarken (naturvärdesobjekt 2) finns även en enkelradig lindallé med nio skogslindar som uppnår biotopsskyddsstatus enligt miljöbalken. Allén är förlängd söderut med en trädrad av ytterligare 11 nyplanterade lindar, men dessa är samtliga mycket unga och har en stamdiameter under 20 cm. Dessa nyplanterade träd uppnår inte allé-status enligt definitionen för det generella biotopskyddet. SSäärrsskkiilltt sskkyyddddssvväärrddaa ttrräädd ((kkllaassss 11)) Med särskilt skyddsvärda träd avses följande (Naturvårdsverket 2004): • Jätteträd; träd ≥ 1 meter i diameter. • Mycket gamla träd; gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. • Grova hålträd; träd ≥ 0,4 meter på det smalaste stället upp till brösthöjd med utvecklad hålighet i stam (eller gren). AAlllléé En allé ska bestå av minst fem lövträd som är planterade i en enkel eller dubbel rad för att omfat- tas av biotopskyddsbestämmelserna. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd, vilket innebär att mer än hälften av träden ska vara vuxna. Med vuxna träd avses träd som mäter minst 20 cm i diameter i brösthöjd eller har uppnått en ålder av 30 år (det som först uppnås). Alléer är skyddade inom ramen för miljöbalkens generella biotopskyddsföreskrifter. Förekomst av prioriterade naturkvaliteter I Stockholms handlingsplan för biologisk mångfald (Stockholms stad 2021) har miljöförvaltningen i strategi 1, ”Lyft fram prioriterade arter och naturkvaliteter”, tagit fram en lista över prioriterade naturkvalitéer, arter eller artgrupper. I det aktuella området berör detta punkten ”Artrika naturtyper med lång kontinuitet såsom eekkmmiilljjööeerr, barrskogar, tallmiljöer och ängsmarker med prioriterade skyddsvärda arter.”. Arterna som nämns i handlingsplanen är knutna till vissa utpekade naturkvalitéer som anses särskilt viktiga att arbeta med inom Stockholm. En grundläggande förutsättning för att förbättra statusen för skyddsvärda arter är att livsmiljöer inte försämras eller försvinner. Vissa 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 15 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 exempelarter används som representanter för dessa artgrupper, exempelvis i spridningsanalyser. För ekmiljöer används bredbandad ekbarkbock och brun guldbagge. Spår av bredbandad ekbarkbock finns i området. Dessutom hittades ytterligare tre arter som är knutna till ek (Colydium filiforme, EN), eller har ek som sin huvudsakliga livsmiljö (gulbent kamklobagge, NT och kardinalrödrock, NT) vid insektsinventering 2024. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 16 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Figur 7. Områdets nio jätteekar. Eken i översta raden, vänster, växer i naturvärdesobjekt 5, i översta raden, mitten, i objekt 6, översta raden, höger, i objekt 9, mittenraden och nedre raden till vänster, objekt 7 och nedre raden, mitten och höger, i objekt 4. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 17 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Metodik, konsekvensanalys Ekologigruppen använder en femgradig skala för att dela in konsekvenser av olika tyngd. Denna skala delar in påverkan i kategorierna Mycket stora, Stora, Märkbara, Små, samt Inga eller obetydliga konsekvenser, beroende på graden av påverkan. Konsekvenserna kan vara antingen positiva eller negativa och kategorierna definieras närmare i Tabell 3 Exempel på stora konsekvenser är permanent påverkan på höga naturvärden eller förlust av värdefulla och svårersättliga livsmiljöer och substrat. Påverkan på naturvärdena kan vara tillfällig eller permanent. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 18 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Tabell 3 Konsekvensskala för negativa respektive positiva konsekvenser av planförslaget. KKoonnsseekkvveennsseerr NNaattuurrvväärrddeenn oocchh ggrröönn iinnffrraassttrruukkttuurr Betydande förbättrande påverkan på riksobjekt eller regionalt värdefulla objekt (värdeklass 1–2) eller grönstruktur, eller ESBO kärnområde. Betydande positiv + 4, Mycket stora påverkan på ovanliga hotade arter (rödlistade arter i kategorierna VU, EN eller CR). Begränsad positiv påverkan på riksobjekt eller regionala värden (värdeklass 1–2), eller grönstruktur eller betydande positiv påverkan på kommunala värden (värdeklass 3)/grönstruktur, eller ESBO område med livsmiljö för skyddsvärda + 3, Stora arter.), eller ESBO område med livsmiljö för skyddsvärda arter. Betydande positiv påverkan på skyddade eller nära hotade arter eller begränsad påverkan på ovanliga hotade arter (rödlistade arter i kategorierna VU, EN eller CR). Liten positiv påverkan på riksobjekt eller regionala värden eller begränsad påverkan på kommunala värden (värdeklass 3)/grönstruktur eller omfattande + 2, Märkbara påverkan på större lokala värden (värdeklass 4), eller ESBO spridningszon. Begränsad positiv påverkan på skyddade eller nära hotade arter eller betydande påverkan på värdearter med påtagligt signalvärde. Liten positiv påverkan på kommunala värden (värdeklass 3) eller mindre + 1, Små konsekvenser för lokala värden (värdeklass 4). Begränsad positiv påverkan på värdearter (vanliga skyddade arter och icke rödlistade naturvårdsrelevanta arter). +-0, Inga eller Inga påvisbara effekter eller konsekvenser som saknar betydelse för de kända obetydliga värdena Liten negativ påverkan på kommunala värden (värdeklass 3) /grönstruktur, eller - 1, Små mindre påverkan på lokala värden (värdeklass 4). Begränsad negativ påverkan på värdearter (vanliga skyddade arter och icke rödlistade naturvårdsrelevanta arter). Liten negativ påverkan på riksobjekt eller regionala värden (värdeklass 1–2) /grönstruktur eller begränsad påverkan på kommunala värden (värdeklass 3) - 2, Märkbara /grönstruktur eller omfattande påverkan på större lokala värden (värdeklass 4), eller ESBO spridningszon. Begränsad negativ påverkan på skyddade eller nära hotade arter eller betydande påverkan på värdearter med påtagligt signalvärde. Begränsad negativ påverkan på objekt med högsta värde eller regionala värden (värdeklass 1–2) / grönstruktur eller betydande påverkan på värden/grönstruktur av kommunalt intresse (värdeklass 3), eller ESBO område med livsmiljö för - 3, Stora skyddsvärda arter. Betydande negativ påverkan på skyddade eller nära hotade arter eller begränsad påverkan på ovanliga hotade arter (rödlistade arter i kategorierna VU, EN eller CR). Betydande negativ påverkan på högsta värde eller regionalt värdefulla objekt (värdeklass 1–2) /grönstruktur, eller ESBO kärnområde. Betydande negativ - 4, Mycket stora påverkan på ovanliga hotade arter (rödlistade arter i kategorierna VU, EN eller CR). 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 19 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Konsekvensbeskrivning av planförslaget Spridningssamband Att genom bebyggelse påverka spridning för djur och fåglar regleras inte i lag, såvida påverkan inte rör skyddade arter. Det finns dock ett tydligt mål i miljöprogram för Stockholm kopplat till spridningssamband. Det lyder: ”Ett Stockholm med biologisk mångfald i väl fungerande och sammanhängande ekosystem”. Relevanta etappmål lyder: Upprätthållna funktioner och samband för biologisk mångfald i stadens blå och gröna infrastruktur, ökat genomförande av förstärkningsåtgärder, ekologisk kompensation och naturvårdsskötsel. Även i Stadens översiktsplan (2018) lyfts spridningssamband fram: ”En livskraftig grön infrastruktur och blåstruktur med rik biologisk mångfald ska upprätthållas och stärkas. Funktioner med regional betydelse ska särskilt beaktas”. Spridningssamband för groddjur och barrskogsmesar bedöms inte påverkas genom planförslagets genomförande, eftersom området idag inte bedöms hysa några värden för dessa artgrupper (Figur 4 Stockholms stads habitatnätverk för skogslevande fladdermöss, barrskogsmesar, groddjur och ädellövträdslevande insekter inom utredningsområdet och dess närområde. Lila polygon markerar utredningsområdet.). För fladdermöss kan genomförande av planen åtminstone tillfälligt leda till förhöjda bullernivåer, samt något ökade ljusföroreningar, men effekterna bedöms vara mycket begränsade då området i dagsläget inte hyser lämpliga fladdermusmiljöer. Utöver en mindre yta i södra hörnan försvinner inga potentiella födosöksmiljöer och även denna bedöms i dagsläget utgöra en yta med ”sämre möjlighet till födosök” (Figur 4). De viktigaste ekologiska spridningssambanden i området berör habitatnätverk för ädellövträdslevande insekter (Figur 4). Ingen förlust av habitat bedöms ske i samband med planens genomförande, då nya byggnader, inklusive källarvåningar är placerade med tillräckligt avstånd från träden så att även rötternas utbredning säkerställs, med undantag för en ek i de norra delarna av området (Figur 10) den berörda eken står idag mycket nära befintliga byggnader och kommer i och med genomförande av detaljplanen att få en större fri jordvolym, vilket innebär att nettoeftekten på trädet bör bli positiv. Planerade byggnader i det sydvästra hörnet (södra husen) ligger inom ett spridningsstråk, men en siktlinje lämnas framför byggnaderna ut mot Lidingövägen, vilket innebär att en siktlinje hålls öppen mot trädområden väster och österut. Däremot kommer uppförandet av en ny tennispaviljong öster om amerikapaviljongen medföra viss påverkan på spridning österut. Spridningsstråk i nordsydlig riktning bedöms enbart påverkas i mindre grad, då tillkommande större byggnader inte uppförs i områden med värdefulla ekmiljöer. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Den samlade bedömningen är att planförslaget bedöms leda till obetydliga (+- 0) till Små (– 1) negativa konsekvenser för spridningssamband i området. Figur 8 Stockholms stads habitatsnätverk. Planområde är markerat med lila polygon. Planerade byggnader är markerade med ljusblå polygon. ESBO Delar av planområdet sammanfaller med områden utpekade som livsmiljöer för skyddsvärda arter eller sammanfaller ekologiskt värdefulla spridningszoner (Figur 9). Värdena i dessa områden motsvarar de som beskrivs ovan under ”spridningssamband”. Området ligger i kanten av värdezoner för skyddsvärda arter och för värdefulla spridningszoner och leder inte till storskalig förlust av ESBO-områden, utöver ett mindre område livsmiljö för skyddsvärda arter. Det är viktigt att beakta att inga av de gamla ekarna som utgör det främsta värdet för skyddsvärda arter kommer att försvinna i och med av planens genomförande. De äldre skogsalmar som tidigare fanns i områdets södra del har sedan analysens genomförande försvunnit, och påverkan i den södra delen 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 av området bedöms utifrån detta faktum inte få några större effekter, då denna miljö idag endast har vissa naturvärden. Bedömningen är att planens genomförande kommer att leda till obetydliga (+- 0) till Små (– 1) negativa konsekvenser genom begränsad förlust av ESBO- områden. Figur 9 ESBO-områden i förhållande till planlagda ytor. Naturvärdesobjekt Enligt SIS svensk standard för naturvärdesinventering (SS 199000:2014) ska varje enskilt område med naturvärdesklass högsta värde (klass 1) vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på nationell eller global nivå och de bör så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön (miljöbalken 3 kap. 3 §). Objekt med höga värden (klass 2) bedömas vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå. Inom planområdet finns inga objekt med högsta naturvärde och inga objekt med högt naturvärde bedöms påverkas av planen då samtliga nya byggnader som planeras läggas utanför objekt med högt naturvärde. Ganska stora arealer mark med påtagligt naturvärde och vissa arealer med visst naturvärde kommer att tas i anspråk. Ianspråktagande av ytor med påtagligt naturvärde, vilka främst bedöms ha värden som pollen- och nektarbärande miljöer, samt bedöms ha potentiella värden för grävande insekter, vilket gör värdena förhållandevis lätta att ersätta genom växtval och anläggning av nya ytor med blommande och bärande växtlighet. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 22 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Den samlade bedömningen är att ianspråktagande av naturvärdesobjekt i och med planens genomförande kommer att bli små (-1). Särskilt värdefulla träd och alléer Förutsatt att försiktighet vidtas vid nybyggnation (exempelvis genom att inte köra tunga maskiner utanför befintliga vägar inom trädens skyddszoner eller genom att inget tillfälligt byggmaterial läggs upp vid stammar) bedöms merparten av områdets särskilt skyddsvärda träd inte påverkas negativt genom planens genomförande, då planerade byggnader ligger utanför rekommenderade skyddszoner för träden (Figur 10). Ett träd i områdets norra del kommer att påverkas av ökad beskuggning från intilliggande byggnad, men samtidigt få en något större fri jordvolym i rotzonen jämfört med i dagsläget. Under förutsättning att grävarbeten genomförs med försiktighet bedöms förutsättningarna för trädet försämras något i och med planens genomförande. De nio jätteekarna som förekommer i området N-märks i plankartan. Figur 10. Planerade byggnader och vägar i förhållande till naturvärdesobjekt och träd. En skyddzon kring träden på 15 meter x stamdiameter är markerad med lila ring (siffror anger det beräknade skyddsavståndet). I anslutning till den lindallé som ligger i områdets nordvästra del (Figur 10) tillkommer en upplagsplats. Förutsatt att försiktighetsåtgärder tas (exempelvis genom att skydda stammar) bör denna inte påverkas negativt. I och med att allén inte påverkas behöver dispens för biotopskyddsbestämmelserna ej sökas. Bedömningen är att planens genomförande kommer att leda till obetydliga (+- 0) konsekvenser för 8 av de nio särskilt skyddsvärda träden i området och alléträd i området. Detaljplanen bedöms medföra mellan små (-1) och märkbara konsekvenser (-2) för trädet längst i norr, på västra sidan av tennishallen, till följd av ökad beskuggning från planerad intilliggande byggnad söder om trädet. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 23 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Påverkan på eken är små så länge som lämplig skydds- och försiktighetsåtgärder vidtas inom ekens kron- och rotzon. Figur 11. Solstudie av OKK+ med modellerad instrålning i mars (12:00). Figur 12 Solstudie av OKK+ med modellerad instrålning i juni (12:00). Skyddade och rödlistade arter I bedömningen av negativ påverkan på artvärden görs en samlad bedömning av konsekvenserna för skyddade och skyddsvärda rödlistade arter. Med skyddade arter avses arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen. Med skyddsvärda rödlistade arter avses arter som är rödlistade på grund av att de har mycket små populationer i Sverige, eller har en negativ populationstrend kopplat till faktorer som förlust av habitat, fragmentering eller dylika processer. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 24 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Fåglar Två naturvårdsrelevanta fåglar häckar- eller troligen häckar inom planområdet: stenskvätta och grönfink (EN). Planförslagets genomförande bedöms inte att medföra påverkan på möjligheten för arterna att upprätthålla regionala eller lokala populationerna på tillfredsställande nivåer, då båda arter är tämligen vanliga i regionen. För grönfink är inte habitatförlust en bidragande faktor till populationens minskning i landet eller länet, och ianspråkstagande av enstaka häckplatser bedöms inte ha betydande påverkan på arten. De flesta identifierade reviren av grönfink i området påverkas heller inte av planförslaget. För stenskvätta ianspråktas plats för ett revir, men arten har lämpliga livsmiljöer på steniga ruderatmarker i närområdet, bland annat i Energihamnen och Frihamnen öster om planområdet. Då arten inte är sällsynt i länet bedöms förlust av lämplig livsmiljö med kapacitet för ett revir inte medföra några konsekvenser för arten. Fladdermöss Inga fladdermusarter finns rapporterade från planområdet i artportalen (sökperiod 2000–2025). I och med områdets förekommande naturtyper och förutsättningar med buller och belysning bedöms inte planförslaget medföra några negativa konsekvenser för fladdermöss. De träd med håligheter som skulle kunna fungera som övernattningsplats för fladdermöss påverkas inte av planförslaget. Övriga skyddade arter Utöver fåglar har inga skyddade arter hittats inom planområdet. Övriga rödlistade arter Utöver fåglar förekommer fyra rödlistade arter inom området, vilka samtliga utgörs av insekter knutna till de gamla ekarna: bredbandad ekbarkbock (EN), Colydium filiforme (EN), gulbent kamklobagge (NT) och kardinalrödrock (NT). Ingen förlust av substrat förväntas ske i samband med planens genomförande. Konnektiviteten och spridningssambanden mellan ekbestånd i områdets sydvästra del bedöms påverkas svagt. Överlag bedöms spridningsförutsättningarna efter eventuellt genomförande av planen för dessa arter förbli motsvarande de som råder innan planens genomförande. Samlad bedömning skyddade och rödlistade arter Den samlade bedömningen är att planens genomförande kommer att leda till obetydliga (+-0) till Små (– 1) negativa konsekvenser för skyddade och rödlistade arter. Sammanvägd bedömning av konsekvenser I en sammanvägd bedömning vägs konsekvenser samman av påverkan på naturvärden, naturvårdsarter, naturvärdesträd och spridningssamband. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 25 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Utöver att mark med påtagligt naturvärde tas i anspråk bedöms planens genomförande främst ha mindre negativa effekter på spridningssamband och konnektivitet. Den samlade konsekvensbedömningen är att planförslagets genomförande medför liten negativ effekt (-1) på områdets naturvärden (Tabell 4). Tabell 4. Sammanvägd bedömning av konsekvenser på naturvärden till följd av planförslaget Naturvärden Konsekvenser Naturvärdesobjekt Små (-1) ESBO Obetydliga (+-0) till Små (– 1) Skyddade/rödlistade arter Obetydliga (+-0) till Små (– 1) Naturvärdesträd Små (–1) Spridningssamband Obetydliga (+-0) till Små (– 1) Samlade konsekvenser Obetydliga (+-0) till Små (– 1) Rekommendationer och upplysningar Lagstiftning I detta avsnitt behandlas hur lagskydd bör hanteras i planarbetet. Här analyseras vilka krav ställs utifrån lagar och vilka konkreta åtgärder behöver vidtas för att uppfylla lagkraven. I de fall stora projektrisker föreligger rörande exempelvis artskyddsförordningen så redovisas detta. Särskilt skyddsvärda träd Särskilt skyddsvärda träd omfattas av ett visst skydd enligt Miljöbalken. Naturvårdsverket rekommenderar samråd kring träd äldre än 200 år, samt jätteträd och grova hålträd, om det planeras åtgärder som bedöms påverka trädet (Naturvårdsverket 2016): ”Om en åtgärd på ett särskilt skyddsvärt träd kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska den som planerar att vidta åtgärden lämna in en anmälan för samråd hos länsstyrelsen”. Samråd görs lämpligen i samband med att detaljplanen lämnas på samråd. En verksamhet eller åtgärd som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön (exempelvis särskilt skyddsvärda träd), och som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken, ska anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Anmälan för samråd ska göras hos länsstyrelsen enligt bestämmelser i 26 kap. miljöbalken. Om avverkning, toppkapning eller annan kraftig beskärning av ett särskilt skyddsvärt träd, till 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 26 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 exempel ett gammalt grovt träd, kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska åtgärden anmälas för samråd. Länsstyrelsen får förelägga den anmälningsskyldige att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga, och om det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön, får länsstyrelsen förbjuda verksamheten. Om det finns andra möjliga lokaliseringar av en verksamhet eller åtgärd eller andra alternativ som inte är orimliga, till exempel beskärning i stället för avverkning, kan verksamheten förbjudas i enlighet med 12 kap. 6 § fjärde stycket och 2 kap. miljöbalken. Artskyddsförordningen Regelverket kring artskydd regleras i Sverige genom artskyddsförordningen. Detta är en nationell lagstiftning som införlivar EU:s art- och habitatdirektiv, samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Olika § i förordningen ger olika starkt skydd för arterna. Skydd enligt § 4 och 4a Artskyddsförordningens § 4 ger ett särskilt starkt lagskydd. Lagstiftningen omfattar vissa grod- och kräldjursarter, alla fladdermöss och fåglar. Lagstiftningen ser lite olika ut för fåglar respektive de andra artgrupperna där fåglar har ett något lägre skydd. För alla arter skyddade enligt § 4 gäller att man inte får avsiktligt fånga eller döda, avsiktligt förstöra eller skada bon eller ägg, eller ungar. Lagstiftningen gällande fåglar Alla vilda fåglar i Sverige är skyddade enligt 4 §, men till skillnad mot de arter som omfattas av skyddet i 4 a § artskyddsförordningen, är inte fåglarnas livsmiljöer skyddade i sig. Dock är det förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om detta riskerar att den lokala populationen inte kan bibehållas på en tillfredställande nivå. En förändring i artskyddsförordningen gällande fåglar trädde i kraft 2022-10-01 (Regeringskansliet 2022) (se faktaruta nedan). Förändringarna omfattas av förordningens 4 §. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 27 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Förbudet gäller inte jakt efter fåglar. I fråga om sådan jakt finns bestämmelser med motsvarande innebörd i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). AArrttsskkyyddddssfföörroorrddnniinnggeenn 44 §§ -- ffååggllaarr Det är förbjudet att: 1. avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar 2. avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon 3. samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma 4. avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att: a) bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller b) att återupprätta populationen till denna nivå Skrivningen i punkt 4 i den tidigare förordningen angav att fortplantningsområden och viloplatser ej fick skadas eller förstöras. Detta strikta skydd som omfattade alla vilda fåglar har nu utgått. Skyddet inriktas nu på arter där påverkan i form av skogsbruk eller exploatering kan leda till att arternas populationer (regionalt eller lokalt) påverkas negativt. Störning som orsakar sådan påverkan är således fortfarande förbjuden. Naturvårdsverket anser i sitt remissvar till regeringen angående förändringen att befintlig praxis att begreppet ”störning” innefattar försämringar eller förstörelse av fåglars fortplantningsområden (Naturvårdsverket 2022). I lagens mening bör således (enligt Naturvårdsverket) en sådan påverkan, som exempelvis ny bebyggelse utgör, tolkas in i förbudet mot störning. Ekologigruppen bedömer att den fågelart som i denna rapport klassificeras som naturvårdsrelevant är en art där hänsyn behöver tas för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredställande nivå. Naturvårdsrelevanta arter omfattar följande kategorier:  rödlistade arter  arter listade i fågeldirektivets bilaga 1  arter som uppvisar en negativ trend  arter som har en liten lokal, regional eller nationell population Till skillnad mot tidigare skrivningar i artskyddsförordningen ska lagen tolkas som att det efter den 2022-10-01 inte längre finns ett strikt skydd mot att skada fortplantningsområden. Detta skydd ersätts då av förbud mot att störa arter så att deras population får skadas. Tillfredsställande population EU-domen i mars 2021 innebar att det inte var tillåtet att negativt påverka lokal population/bevarandestatus av någon fågelart. Den nya lagstiftningen innebär att det nu i stället är förbjudet att skada eller avsiktligt störa vilda fåglar så att det finns risk att en arts population inte längre kan upprätthållas på en tillfredställande nivå eller att möjligheten att återupprätta en redan liten population till en tillfredställande nivå förhindras. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 28 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Om en sådan negativ påverkan kan förutses, kan i vissa fall verksamma skyddsåtgärder genomföras så att kontinuerlig ekologisk funktion upprätthålls och populationen därmed inte riskerar att minska. De åtgärder som kan vara aktuella är olika former av preventiva eller förbättrande åtgärder som är avsedda att begränsa eller helt motverka de negativa effekterna av en verksamhet eller åtgärd. Exempelvis kan en sådan åtgärd bestå av att skapa nya livsmiljöer eller höja kvaliteten på eller i anslutning till en plats för vila eller fortplantning. Det ska tilläggas att det finns en stor osäkerhet i hur begrepp som störning och tillfredsställande population ska tolkas i den nya lagstiftningen. Kommande rättsfall som prövar den nya lagen kommer i framtiden tydligare reda ut dessa begrepp. AArrttsskkyyddddssfföörroorrddnniinnggeenn 44 aa §§ -- ffllaaddddeerrmmöössss Fridlysningen innebär att det är förbjudet att: • avsiktligt fånga eller döda fladdermöss, • avsiktligt störa fladdermöss, särskilt under deras parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, • skada eller förstöra fladdermössens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos fladdermöss. Lagstiftningen gällande fladdermöss Fladdermöss har ett starkt skydd inom hela EU och alla av Sveriges arter är sk yddade enligt 4 a § artskyddsförordning (2007:845) vilket ger ett mycket starkt skydd även för i kommunen vanliga arter. Dispens från förbudet kan endast erhållas om projektet eller planen är av allt överskuggande allmänintresse. Därför är det i de flesta fall alltid nödvändigt att genomföra skyddsåtgärder för att undvika dispensprövning. För fladdermöss är utöver individerna också fortplantningsområden och vilo- /övervintringsplatser strikt skyddade. För fladdermöss utgör arternas kolonier tydliga fortplantningsområden. Områden nära yngelkolonier som nyttjas för födosök av honor sommartid, bör enligt Ekologigruppen också bedömas som fortplantningsområden. Vidare bör hålträd där hög fladdermusaktivitet finns när som helst på året betraktas som viloplatser. I planarbetet bör man i möjligaste mån undanta samtliga ovanstående nämnda miljöer från påverkan och bebyggelse om inte konsekvenserna ska bli av den grad att förbud riskerar att utlösas. Om påverkan ändå sker måste skyddsåtgärder vidtas och påvisas fungera innan exploatering. Förslag till anpassningar och åtgärder Anpassningar för att uppfylla lagkrav Särskilt skyddsvärda träd I första hand bör man undvika att exploatera ytor med särskilt skyddsvärda träd. I andra hand söks samråd med länsstyrelsen och i detta samråd 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 29 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 dokumenteras de berörda träden. Det går inte att ersätta särskilt skyddsvärda träd så någon nyplantering av dessa träd behöver inte genomföras annat än som förstärkningsåtgärd för framtiden. Däremot kan det vara lämpligt att ersättningsträd vårdas inom naturmarken som kvarstår i planområdet. I det aktuella området bedöms dock inga skyddsvärda träd komma att påverkas. Det är viktigt för långsiktigt bevarande av ekarnas värden att säkerställa att områden med äldre ek inom planområdet skyddas och sköts på ett sätt som på sikt ökar naturvärdena, detta kan exempelvis göras genom att ta fram en trädvårdsplan om inte sådan finns. Generell miljöhänsyn enligt miljöbalken I möjligaste mån bör man undvika att bebygga områden med naturvärdeklass 1 och 2 (högsta och mycket högt värde) för att uppfylla hänsynskrav enligt kap 3 § 3 i miljöbalken. Anpassningar och skyddsåtgärder ska dokumenteras inför samråd med länsstyrelsen. Om bebyggelse eller annan verksamhet väsentligt påverkar objekt i värdeklasserna, så brukar planen bedömas ge betydande miljöpåverkan och en MKB behöver upprättas. I planområdet bedöms dock inga områden med naturvärdesklass 2 komma att påverkas (områden med naturvärdesklass 1 finns inte i området). Anpassningar för att minska planens negativa konsekvenser I detta avsnitt ges förslag till skydds- och förstärkningsåtgärder som kan vara aktuella för att uppfylla mål i handlingsplan för biologisk mångfald (Stockholms stad 2021) eller mål kopplade till biologisk mångfald i översiktsplanen (Stockholms stad 2018) för detaljplane-, bygg-, respektive drift och underhållsskedet. För området relevanta strategi/mål i handlingsplanen för biologisk mångfald utgörs främst av strategi 1, ”Lyft fram prioriterade arter och naturkvaliteter”. Det mest relevanta målet i översiktsplanen utgörs av ”En livskraftig grön infrastruktur och blåstruktur med rik biologisk mångfald ska upprätthållas och stärkas”. Naturvärdesobjekt och ESBO Alla ytor med gamla träd och naturmiljöer höga värden bör bevaras för att tillse att dessa områden kvarhåller sin kapacitet att fungera som livsmiljöer för skyddsvärda och rödlistade arter. I det aktuella området bedöms ytor med gamla träd inte påverkas. Skyddade arter och rödlistade arter För att förbudet mot att döda eller skada fåglar, deras bon eller ägg inte ska utlösas behöver avverkning och markberedning genomförs utanför häckningstid. Naturvärdesträd Följande generella åtgärder föreslås för naturvärdesträd i området:  Bevara i så stor utsträckning som möjligt särskilt skyddsvärda träd.  För att kunna bevara sparade träd för framtiden bör värdefulla träd regleras med marklovsplikt i detaljplanen. Genom att reglera hantering av särskilt 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 30 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 värdefulla träd i detaljplanen kan trädens värde säkras för framtiden, och deras potential att utveckla högre naturvärden tas till vara. Marklovet bör också kombineras med ett krav om ersättning för eventuellt nertagna träd.  Undvik så långt som möjligt påverkan från skuggande bebyggelse på särskilt skyddsvärda träd av genom god planering och skyddsåtgärder. Byggskede Nedan listas skademildrande åtgärder och skyddsåtgärder som rekommenderas för att minska den negativa påverkan av planen.  Arbeten och anslutningsvägar bör planeras så att påverkan på skyddsvärda träd undviks. Särskilda ansträngningar bör göras för områdets äldre ekar. Observera att trädens rötter är känsliga för påverkan av schakt. Frilagda rötter skall inte grävas/slitas av utan bör beskäras och täckas över för att bevara fukten. Undvik att kompaktera jorden under trädens kronor under byggtiden då rotsystemen annars kan skadas och skydda trädens stammar mot mekanisk skada.  Nedtagna större trädstammar grövre än 40 cm, bör företrädesvis sparas. Död ved är en värdefull resurs som gynnar många arter i olika organismgrupper. Drift och underhåll Nedan listas förslag till anpassningar under driftskedet:  Tillse att det finns en föryngring av ek som säkrar förekomst av värdefulla träd på sikt. Förslag till kompensation Ekologisk grönkompensation  I och med visst anspråkstagande av ruderatmarker och öppen örtrik gräsmark sker till följd av planen är en lämplig kompensationsåtgärd att tillse att nyskapade grönytor inom området har inslag av nektarväxter och öppna gräsmarker för att gynna exempelvis björktrast och nektarätande insekter.  Förslag på åtgärder för att höja naturvärdena i området har tagits fram inom ramen för tidigare utredningar, se Bilaga 1 till denna rapport. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 31 Storängsbotten Slutversion 08 december 2025 Referenser Tryckta källor Ekologigruppen 2023. Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet. Ekologigruppen AB. Ekologigruppen 2024a. Fågelinventering 2024 - Fågelinventering enligt metod revirkartering vid Storängsbotten, Stockholms stad. Ekologigruppen 2024b. Naturvärdeshöjande åtgärder vid Storängsbotten Ekologigruppen 2025. Insektsinventering 2024, pågående. Hallingbäck, T. (red.) 2013. Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. Höjer, Olle. & Hultengren, Svante. 2016. Rapport 5411. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket 2009. Handbok 2009:2. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 – fridlysning och dispenser. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, 2012. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd - mål och åtgärder 2012– 2016. Rapport 6496, Naturvårdsverket, Stockholm. SFS 2007:845. Artskyddsförordning SIS 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SS 199000:2014. Svenska Institutet för Standarder. SIS 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Komplement till SS 199000:2014. SIS-TR 199001:2014. Svenska Institutet för Standarder. SLU Artdatabanken. 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala Stockholms stad. 2018. Översiktsplan för Stockholms stad. Stockholms stad. 2021. Handlingsplan för biologisk mångfald. Stockholms stad, Miljöförvaltningen Enheten naturmiljö (2023). Habitatnätverk i Stockholms stad 2022 - Landskapsekologiskt teoretisk och metodisk fördjupande rapport. Digitala källor Artdatabanken 2023. Artfakta. Webverktyg för sökning om fakta om arter. https://artfakta.se/artbestamning/Artportalen 2023. Artportalen, rapportsystem för arter. http://www.artportalen.se/Naturvårdsverket 2023. Samråd om åtgärder på särskilt skyddsvärda träd. http://www.naturvardsverket.se/Stod-i- miljoarbetet/Vagledningar/Samhallsplanering/Samrad-vid-andring-av-naturmiljon/sarskilt- skyddsvarda-trad/ 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Naturvärdeshöjande åtgärder vid Storängsbotten 28 november 2023 Bilaga 1. Naturvärdeshöjande åtgärder vid Storängsbotten Bakgrund Uppdraget syftar till att utvärdera ekologiska aspekter i arbetet med en ny detaljplan vid Storängsbotten i Stockholm, samt lämna förslag på hur områdets naturvärden kan beaktas, och hur ekosystemstjänster vidareutvecklas och förhöjas. De befintliga naturvärdena är främst knutna till områdets gamla och grova jätteekar. Då en ny gräsyta ingår i det nya planförslaget presenteras även ett förslag till hur denna (och andra nyanlagda grönytor) kan planeras gällande markbearbetning, val av jordarter och övriga naturvärdeshöjande strukturer. Till detta presenteras även en växtlista för typiska gräsmarksväxter, med förslag på lämpliga växtval för att knyta ihop området med den befintliga gräsyta som Figur 1. Jättekear vid storängsbotten – idag finns inom planområdet, och för att höja gräsytornas värden på ett sätt ett viktigt substrat för många sällsynta och hotade arter som gynnar biologisk mångfald. Naturvärdeshöjande åtgärder Befintliga naturvärden Jätteekar I området (och dess närhet) finns nio gamla och grova ekar (Figur 2), varav flera har stora stamhåligheter och mulm. Gamla grova hålträd av ek är ett allt sällsyntare substrat som utgör en viktig livsmiljö för en stor mängd sällsynta och hotade arter av bland annat lavar, vedsvampar och insekter. Vid arbetet med detaljplanen är det viktigt att hänsyn tas till dessa träd så att de inte skadas. Av särskild betydelse är att hänsyn tas till deras rotsystem, så att rötter inte skadas eller jorden kring dem kompakteras. Särskilt för träd som står i nära anslutning till bebyggelse, vilkas rotsystem redan är begränsade är detta viktigt. Tunga maskiner bör inte köras närmare än 15 meter från träden om det inte sker på befintliga hårdgjorda ytor som vägar eller gång-/cykelvägar. Då bebyggelse planeras i direkt anslutning till gamla träd kan det behövas genomföras kartläggningar av rotsystemen för att kunna undvika påverkan. Att friställa träd så att luft och solljus når stammen och kronan gynnar både träden och flera av dess följearter, exempelvis använder många insekter solvarma ekstammar som levnadssubstrat. Att hålla siktlinjer öppna mellan träden öppnar upp spridningsvägar mellan dem och underlättar spridning för många arter. I flera fall är marken i dagsläget hårdgjord i nära anslutning till träden och i flera fall står även byggnader nära dem. I arbetet med den nya 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Naturvärdeshöjande åtgärder vid Storängsbotten 28 november 2023 detaljplanen är det fördelaktigt för träden om nya byggnader inte placeras allt för nära träden, men vid träd som idag står nära byggnader kommer sannolikt inte nybyggnad skada befintliga värden, så länge särskild hänsyn tas till rotsystemet vid nybyggnation. I de fall där marken är hårdgjord i nära anslutning till stammen vore det fördelaktigt om en öppen markyta (försiktigt) kan öppnas upp, för att öka genomsläppligheten vilket leder till bättre vattentillförsel och syresättning till rötterna. Markhöjden vid stambasen bör inte förändras. Figur 2. I området finns nio gamla ekar som är särskillt skyddsvärda. I västra delen av området finns också en ung lindallé som utgör en värdfull nektarkälla. Alléträden uppnår inte ett högt skyddsvärde i sig, men skyddas enligt det generella biotopskyddet för alléer. Ek 1 Vid ek 1 (Figur 2, Figur 3) står byggnader redan idag tätt på trädet, och markytan är till stora delar hårdgjord. Den yta som lämnats vid stambasen är kraftigt näringspåverkad. Det innebär att om byggnader placeras nära stammen bör inte trädet påverkas i större utsträckning än vad som är fallet idag. Om hus placeras på ett sätt som ökar luft- och solinstrålningen till stammen, och om ytan kring trädet öppnas något kan värdena höjas. Ek 2 Ek 2 (Figur 2, Figur 3) står vid en parkeringsplats, och marken är hårdgjord ända in på stammen. Även i detta fall vore en öppen yta runt trädet eftersträvansvärt för att gynna trädet. Liksom ek 1 är detta träd troligen 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Naturvärdeshöjande åtgärder vid Storängsbotten 28 november 2023 tämligen pressat av förutsättningarna på platsen, och byggnation i anslutning till trädet bör ske med försiktighet. Ek 3 Ek 3 (Figur 2, Figur 3) är tämligen fristående och växer i en öppen gräsyta i anslutning till en mindre gångväg. Den stora stamhåligheten på träden är cementerad vilket missgynnar förutsättningarna för arter som annars kunde nyttja stamhåligheten som livsmiljö. Ek 4 Ek 4 (Figur 2, Figur 3) växer i en öppen, hävdad gräsmatta nedanför en mindre bergklack. Trädet bedöms ha goda växtbetingelser, och bedöms inte vara påtagligt känsligt. Ek 5 Ek 5 (Figur 2, Figur 3) växer nedsänkt i en cementtrumma intill en asfalterad angöringsväg till tennishallen, och rotsystemet är beläget cirka 50 cm ner från omgivande markyta. Trädet har tämligen dåliga förutsättningar, och ytterligare bebyggelse planeras i nära anslutning till trädet. Den övre mulmhåligheten i stammen är delvis fylld med grus från tennisbanor vilket försämrat eller till och med förstört förutsättningarna för mulmlevande arter i denna hålighet. För att öka trädets värden för insekter bör den rensas på grus. Ek 6 och 7 Dessa två träd (Figur 2, Figur 3) växer i nära anslutning till varandra och står solexponerat på en öppen hävdad gräsyta. Båda träden har god vitalitet och bedöms inte vara påtagligt känsliga. Ek 8 Ek 8 (Figur 2, Figur 3) är beläget i en brant sydslänt i kanten av Lidingövägen och har kraftigt nedsatt vitalitet. Trädets låga vitalitet gör det känsligt för påverkan, och läget i en sluttning gör att förändring av jordvolymen kring stammen kan medföra påverkan på trädet. Om trädet dör inom en snar framtid bör det lämnas som ett stående torrträd så att dess funktion för eklevande insekter och vedsvampar kan fortsätta. Om detta inte bedöms som möjligt bör det lämnas i en så kallad faunadepå (se nedan). Ek 9 Liksom ek 8 är växer detta träd i slänten norr om Lidingövägen (Figur 2, Figur 3), och är liksom ek 8 känsligt för påverkan av jordvolymerna runt stambasen. Ek 9 har god vitalitet och bedöms vara mindre känsligt för påverkan än ek 8. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Naturvärdeshöjande åtgärder vid Storängsbotten 28 november 2023 Figur 3. Områdets jätteekar. Översta raden: ek 1-3, mellersta raden: ek 4-6, nedre raden ek 7-9. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 Naturvärdeshöjande åtgärder vid Storängsbotten 28 november 2023 Nyskapade naturvärden Faunadepåer Trädens betydelse för biologisk mångfald fortsätter långt efter att träden har dött, eftersom död ved är ett mycket viktigt substrat för många av ekens följearter. Olika arter är knutna till död ved i olika nedbrytningsstadier, grovlek, och som har rötats på olika sätt av vedsvampar. Död ved, både grenar och stammar (i synnerhet grov död ved) skall helst lämnas på platsen efter att ett träd självdött eller huggits ner (detta gäller även andra trädslag än ek). Veden kan placeras i så kallade faunadepåer (Figur 4), vilket helt enkelt innebär att högar av död ved lämnas på lämpliga platser för att gynna olika Figur 4. Faunadepåer utgörs av organismgrupper. En av de viktigaste organismgrupperna kopplade till lämnade högar av död ved. Dessa kan utformas på olika sätt och placeras i Storängsbottens ekar är vedlevande insekter. Många insekter knutna till ekved olika lägen för att gynna olika gynnas av att faunadepån placeras i ett soligt läge. Oavsett vart veden placeras organismgrupper. är all död ved alltid värdefull för biologisk mångfald. Faunadepåer kan även skapas genom att stammar av ekar som tas ner eller självdör på andra platser fraktas till platsen och läggs upp, helst i nära anslutning till befintliga ekar, gärna i anslutning till ek 8-9 och/eller ek 5-7 (Figur 6). Insektshotell Förekomster av livsmiljöer för många hållevande pollinatörer är ofta begränsade. I naturmiljöer finns ofta död ved med olika typer av håligheter som kan nyttjas som boplats för larver av bland annat många arter av bin, humlor och fjärilar. Då sådana livsmiljöer blir allt mer sällsynta kan man nyskapa sådana livsmiljöer genom att sätta upp så kallade insektshotell (Figur 5), som kan utformas på olika sätt, men helst består av lövträdsved med borrade hål i olika storlekar. Dessa placeras i ett soligt och vindskyddat läge, gärna tidigt på våren, så att tidiga bin kan flytta in redan första året. De bör placeras i närheten av Figur 5. Insektshotell kan placeras ut exempelvis artrika gräsmarker eller liknande födosöksmiljöer, exempelvis i för att skapa livsmiljöer för många skyddade lägen vid den befintliga gräsmarken (Figur 6). hållevande insekter. Bibäddar Många insekter, inte minst grävande vildbin, behöver tillgång på öppna partier med finkorniga substrat (sand, silt och lera), där de kan bygga hål och gångar för sina larver. Sådana bibäddar kan skapas genom att lämna sandiga, solexponerade slänter, eller genom att nyskapa sandytor. Dessa skall helst vara sydvända och bör placeras i skyddade och dränerade lägen. Dessa skulle med fördel kunna anläggas i anslutning till dammarna, gärna på sydsidan, eller i andra soliga och sydvända lägen, exempelvis där marken redan är naturligt sandig/grusig (Figur 6). 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Naturvärdeshöjande åtgärder vid Storängsbotten 28 november 2023 Figur 6. Placeringsförslag för mångfaldshöjare. Nyskapa artrik gräsmark Ängs- och naturbetesmarker är bland de artrikaste naturtyper vi har i Sverige. De utgörs av öppna, och genom bete eller slåtter hävdade gräsmarker. Markförhållanden kan vara allt från fuktiga till torra, men eftersom hö kontinuerligt har fraktats bort, ofta under hundratals år, är de naturligt näringsfattiga, vilket gynnar en hög diversitet att känsliga och konkurrenssvaga växter. Vid nyanläggning av gräsmarker är det därför viktigt att använda ogödslad jord. Vi rekommenderar att man i så stor utsträckning som möjligt använder befintlig jord från platsen, som toppas med ogödslad, gärna sandig ängsjordblandning. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7 Naturvärdeshöjande åtgärder vid Storängsbotten 28 november 2023 Vid Storängsbotten har en parkmiljö med en större gräsyta nyligen anlagts. Den är i dag relativt artfattig, men hyser ändå påtagliga naturvärden och ett par förekomster av naturvådsarter. Dess värden kan höjas avsevärt genom att tillföra utvalda gräsmarksarter, bland annat genom växtval som förlänger säsongen av pollen- och nektarproducerande arter. Flera näringsgynnade arter förekommer idag, vilket indikerar ofördelaktiga markförhållanden för många konkurrenssvaga gräsmarksarter. Genom kontinuerlig bortförsel av växtmaterial kan på sikt en mer naturlig, näringsfattig gräsmark skapas. Figur 7. Naturvärdena kan höjas i den nyanlagda gräsmarken genom kontinuelig bortförsel av växtmaterial och genom att så ut gräsmarksarter. Nedan presenteras en artlista över gräsmarksarter som är lämpliga vid anläggning av gräsmark. Den föreslagna artlistan består av inhemska arter som typiskt förekommer i svenska ängs- och hagmarksmiljöer. Samtliga arter är valda för att de även hyser mervärden för pollinatörer. För att underlätta valet vid anläggningsarbetet har växternas ståndortskrav noterats, vilka artgrupper som utgör de främsta pollinatörerna, samt när på säsongen de blommar. Generellt vid val av växter som gynnar pollinatörer är det viktigt att tänka på att välja sorter som har förädlats så lite som möjligt. Det innebär att man undviker fyllda blommor (de inre kronbladen är normalt bildade av omvandlade ståndare, vilket innebär att de inte har något pollen och därför inte pollineras), blommor med förädlade färger och arter som pollineras via vind och vatten (exempelvis gräs – som dock kan tillföra andra värden än pollen och nektar). Dessutom är det lämpligt att välja svenska arter från svenskt utsäde, för att undvika införsel av invasiva arter/invasivt genetiskt material, eller arter som inte besöks av svenska pollinatörer. Dock hyser även många icke-inhemska växter stora värden för pollinatörer – exempelvis besöks kransblommiga växter som isop och lavendel gärna av bin och humlor, medan exempelvis syrenbuddleja besöks av många fjärilar. För att locka till sig och gynna en stor mängd pollinatörer kan man lämpligen dela in växter i funktionella grupper efter så kallade pollinationssyndrom. Pollinationssyndrom är de egenskaper en växt har gällande blomningsperiod, färg, form, doft och belöning (pollen och nektar) som leder till att de lockar till sig en viss grupp av pollinatörer (Fenster m.fl. 2004). Pollinatörer kan generellt delas upp i funktionella grupper exempelvis skalbaggar, (kort- och långtungade) 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8 Naturvärdeshöjande åtgärder vid Storängsbotten 28 november 2023 flugor, (dag- och natt-) fjärilar, och (kort- och långtungade-) bin- och humlor (Rosas-Guerrero m.fl. 2014). Den framtagna listan är därför framtagen för att reflektera de pollinationssyndrom som gynnar viktiga grupper av pollinerare, främst fjärilar, (blom)flugor och bin- och humlor, samt arter med tidig, medel och sen blomningsperiod, för att gynna pollinatörer under hela säsongen. Bin- och humlor besöker ofta växter med gula- och lila färger, som ofta en lång blompip, och som producerar rikligt med pollen och nektar. Exempel på bidragande växter kan vara kransblommiga växter (tillhörande växtfamiljen Lamiaceae), väddarter (Dipsacaceae), strävbladiga växter (Boraginaceae), blåklockor (släktet Campanula) och många ärtväxter (Fabaceae). Dagfjärilar besöker ofta nektarrika blommor med en stor öppen landningsyta, gärna i rosa och lila färgtoner exempelvis många korgblommiga växter (familjen Asteraceae), samt många väddarter, men även flockblommiga växter (Apiaceae). Flockblommiga växter lockar även till sig blomflugor och skalbaggar (NRM 2023). Blommande träd och buskar är också viktiga för pollinatörer. Exempelvis är hanträd av sälg en viktig pollenkälla för bin- och humlor tidigt på säsongen, liksom sötkörsbär, slån och hägg, som även tillför föda för fåglar under hösten. I området finns idag en enkelradig lindallé, som utgör en utmärkt nektarkälla under högsommaren. Svenskt utsäde och pluggplantor kan exempelvis köpas via Pratensis och Veg tech. Ängsjordblandning kan köpas via Hasselfors garden (ART.NR 50357 (0738). Etablering av gräsmarker tar tid – för att skapa en vacker miljö redan första året kan man gärna så in blommande åkerogräs som blåklint, kornvallmo och klätt – dessa kommer att med tiden försvinna när gräsmarken växer till sig. För att gynna pollinatörer är det lika viktigt att även tänka på deras levnadsmiljöer. Öppna sand- och grusytor utgör viktiga levadsmiljöer för många steklar (bland annat bin- och humlor) och solexponerad död ved är ett viktigt substrat som används av en stor mängd insekter. Även värdväxter som nyttjas under olika insekters larvstadium är viktiga att bevara eller tillföra, exempelvis utgör brännässla och många korsblomiga växter (familjen Brassicaceae) viktiga värdväxter för många arter av fjärilar. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 Naturvärdeshöjande åtgärder vid Storängsbotten 28 november 2023 Tabell 1. Artlista, gräsmarksarter, samt dess blomningsperiod, dess viktigaste/främsta pollinatörer och deras ståndortskrav. Art Blomningsperiod Pollinatörer Ståndorts- krav Gökblomster För-högsommar Fjärilar/bin Fuktigt Tjärblomster För-högsommar Fjärilar/bin Torrt Rödblära För-sensommar Fjärilar/bin Friskt-fuktigt Backnejlika För-högsommar Fjärilar/bin Torrt Gulsippa Vår-försommar Bin/humlor Friskt, (Lundmiljöer) (kalkgynnad) Blåsippa Vår-försommar Bin/humlor Friskt, (Lundmiljöer) (kalkgynnad) Kärleksört Hög-sensommar Fjärilar Torrt (närings- gynnad) Humleblomster För-högsommar Bin/humlor Friskt Rödklöver För-sensommar Fjärilar/Bin/humlor Friskt (närings- gynnad) Käringtand För-sensommar Bin/humlor Torrt-friskt Blodnäva För-högsommar Fjärilar/Bin/humlor Torrt (kalkgynnad) Buskviol Vår Bin/humlor Torrt (kalkgynnad) styvmorsviol Vår-höst Bin/humlor Torrt Solvända För-högsommar Bin/humlor Torrt Vanlig bockrot För-sensommar Fjärilar/flugor/skalbaggar Torrt Kummin För-högsommar Fjärilar/flugor/skalbaggar Friskt Gullviva Vår Fjärilar/Bin/humlor Friskt (närings- gynnad) Gulmåra Hög-sensommar Fjärilar/Bin/humlor Torrt 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10 Naturvärdeshöjande åtgärder vid Storängsbotten 28 november 2023 Art Blomningsperiod Pollinatörer Ståndorts- krav Blåsuga För-högsommar Bin/humlor Friskt Brunört Högsommar Bin/humlor Friskt-fuktigt Kungsmynta Högsommar-höst Bin/humlor Torrt Backtimjan Högsommar Bin/humlor Torrt Stortimjan Högsommar Bin/humlor Torrt Axveronika Högsommar Bin/humlor Torrt (kalkgynnad) Ängsskallra För-högsommar Bin/humlor Torrt (Parasit på gräs) Höstskallra Högsommar-höst Bin/humlor Friskt Ängsvädd Sensommar-Höst Bin/humlor/fjärilar/blomflugor Friskt-fuktigt Åkervädd För-sensommar Bin/humlor/fjärilar/blomflugor Torrt-friskt Liten blåklocka Högsommar-höst Bin/humlor Torrt-friskt Stor blåklocka Sommar Bin/humlor Friskt Ängsklocka Sommar Bin/humlor Friskt Kattfot För-högsommar Flugor/skalbaggar/Bin/humlor/fjärilar Torrt Färgkulla Försommar-höst Fjärilar Torrt (kalkgynnad) Prästkrage För-sensommar Fjärilar/skalbaggar Torrt-friskt Ängsskära Högsommar-höst Humlor/bin/blomflugor/fjärilar/skalbaggar Friskt-fuktigt Väddklint Högsommar-höst Humlor/bin/blomflugor/fjärilar/skalbaggar Torrt-friskt Rödklint Högsommar-höst Humlor/bin/blomflugor/fjärilar/skalbaggar Torrt-friskt Svinrot Försommar Bland annat Bin/humlor/fjärilar Friskt 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 11 Naturvärdeshöjande åtgärder vid Storängsbotten 28 november 2023 Referenser Tryckta källor Charles B. Fenster, W. Scott Armbruster, Paul Wilson, Michele R. Dudash, James D. Thomson (2004). Pollination Syndromes and Floral SpecializationAnnual Review of Ecology, Evolution, and Systematics 35:1, 375-403 Rosas-Guerrero V, Aguilar R, Marten-Rodrıguez S ,Ashworth L ,Lopezaraiza-Mikel M ,Bastida J. M., Quesada M. (2014). A quantitative review of pollinationsyndromes: do floral traits predict effective pollinators? Ecology Letters 17: 388–400 Digitala källor NRM (2023): https://www.nrm.se/besokmuseet/motossonline/utinaturen/hjalpnaturen/odlaforpollinerandeinsekter.900 8659.html (Hämtat den 20 november 2023). 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga (cid:230). Fågelinventering 2024 Fågelinventering enligt metod revirkartering vid Storängsbotten, Stockholms stad. 30 augusti 2024 Slutversion 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Beställning: Kungliga Djurgårdens förvaltning Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Slutversion: 30 augusti 2024 Uppdragsansvarig: Rikard Anderberg Medverkande: Fingal Gyllang Intern granskning av rapport: Rikard Anderberg 2024-08-27 Foton: Om inget annat anges: Ekologigruppen AB Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 10591 Bild på framsidan Svartvit flugsnappar 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Innehåll Sammanfattning 2 Inledning 3 Uppdragets mål och syfte 3 Metod 5 Resultat 6 Naturvårdsrelevanta arter 7 Naturtyper och fågelbiotoper i området 8 Fynd- och fortplantningsområden-/revirkartor 9 Tidigare fynd 11 Presentation av naturvårdsrelevanta arter 12 Lagstiftning för fåglar 15 Miljöbalken 15 Artskyddsförordningen 15 Referenser 17 Bilaga 1. Inventeringsfakta 18 Bilaga 2. Metodik 19 Fältinventering 19 Bilaga 3. Observationer som inte bedöms relevanta ur artskyddsförordningssynpunkt 21 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Sammanfattning Ekologigruppen har på uppdrag av Kungliga Djurgårdens förvaltning genomfört en fågelinventering vid Storängsbotten på norra Djurgården i Stockholms stad. Inventeringsområdet ligger på norra sidan av Lidingövägen, och avgränsas i norr av spårområde och E18. Läge och avgränsning framgår av kartan i Figur 1. Målet med utredningen har varit att sammanställa kunskap om områdets värden för fågellivet och utreda vilka fågelarter har fortplantningsområden/revir inom området. Syftet har varit att skapa ett kunskapsunderlag om områdets fågelliv för att kunna beakta ekologiska aspekter i arbetet med en pågående detaljplan. Två metoder användes vid inventeringen: revirkartering och atlasinventering. Genom att kombinera de båda metoderna ges svar på hur många revir av en specifik art det finns inom ett område, och möjlighet att bedöma sannolikheten för häckning av alla förekommande arter inom området. Naturvårdsrelevanta arter Fokus har legat på arter vars nationella, regionala eller lokala bevarandestatus är sådan att särskilda åtgärder kan vara aktuella i samband med en exploatering. Detta omfattar arter som är rödlistade, arter markerade med B i fågeldirektivets bilaga 1, arter som uppvisar en negativ trend, samt arter med lokalt liten population. Dessa arter benämns i denna rapport som naturvårdsrelevanta arter. Motiv till varför en art bedöms vara naturvårdsrelevant finns under respektive art under resultatdelen. Även vanligt förekommande fågelarter har omfattats av inventeringen. Noterade fågelarter I samband med inventeringen påträffades 42 fågelarter. Av dessa arter bedöms 14 arter vara naturvårdsrelevanta och 28 vara vanligt förekommande arter med stabila eller ökande populationer. Ytterligare en naturvårdsrelevant fågelart finns noterade från det inventerade området enligt databasen Artportalen (sökning mellan 2000–2024): mindre strandpipare. För sex av de 14 naturvårdsrelevanta arterna är bedömningen att de har fortplantningsområde/revir inom planområdet/inventeringsområdet. Artskyddsförordningen Alla svenska fåglar är fridlysta enligt Artskyddsförordningens 4 §. Fridlysningen innebär att det är förbjudet att avsiktligt döda fåglar eller förstöra fåglars bon eller ägg. Det är även förbjudet att störa fåglar om denna störning riskerar att innebära att populationen av fågelarten inte kan bibehållas på en tillfredställande nivå. Ekologigruppen bedömer att fågelarter som i denna rapport klassificeras som naturvårdsrelevanta (se faktaruta sidan 6) oftast utgör sådana arter där hänsyn behöver tas för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredställande nivå. Rekommendationen är att genomföra en artskyddsutredning där en bedömning av påverkan på aktuella arter utreds och föreslag på skyddsåtgärder ges. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Inledning Uppdragets mål och syfte Ekologigruppen har på uppdrag av Kungliga Djurgårdens förvaltning genomfört en fågelinventering vid Storängsbotten på norra Djurgården i Stockholms stad. Inventeringsområdet ligger på norra sidan av Lidingövägen, och avgränsas i norr av spårområde och E20. Läge och avgränsning framgår av kartan i Figur 1. Figur 1. Inventeringsområdets läge på Norra Djurgården i Stockholm. Inventeringsområdet begränsas i söder av Lidingövägen och Storängsvägen, och i norr av spårområdet och E20. Fågelinventeringen har omfattat alla fågelarter. Fokus i uppdraget har legat på arter vars nationella, regionala eller lokala bevarandestatus är sådan att särskilda åtgärder kan vara aktuella i samband med en exploatering. Detta omfattar arter som är rödlistade, arter markerade med B i fågeldirektivets bilaga 1, arter som uppvisar en negativ trend, samt arter med lokalt liten population. Dessa arter benämns i denna rapport som naturvårdsrelevanta arter (se faktaruta på sidan 4). Motiv till varför en art bedöms vara naturvårdsrelevant finns i resultatdelen under rubrik Presentation av naturvårdsrelevanta arter. Målet med utredningen har varit att, för samtliga fågelarter, dokumentera områdets värde som fortplantningsområde samt att kartlägga indicium på häckning. För naturvårdsrelevanta arter 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 har målet varit att utreda och avgränsa arternas fortplantningsområden i form av häckningsrevir inom området. För övriga arter har målet varit att uppskatta antal par i inventeringsområdet. För samtliga arter är målet att indicium på häckning i inventeringsområdet ska kartläggas. Syftet med utredningen har varit att ta fram ett kunskapsunderlag om områdets fågelliv för att kunna beakta ekologiska aspekter i arbetet med en pågående detaljplan. Vidare kan fågelinventeringen ligga till grund för en artskyddsutredning som belyser detaljplanens eventuella påverkan på skyddade fågelarter för tillståndsprövning enligt miljöbalken. En artskyddsutredning kan också ge förslag till skyddsåtgärder för att undvika att projektet kommer i konflikt med artskyddsförordningen. Målet med utredningen har varit dokumentera områdets värde som fortplantningsområde för fåglar. För naturvårdsrelevanta arter har målet varit att utreda och avgränsa arternas fortplantningsområden i form av häckningsrevir inom området. För övriga arter har målet varit att uppskatta antal par i inventeringsområdet (figur 1). För samtliga arter är målet att indicium på häckning i inventeringsområdet ska kartläggas. Fågelarter som behandlas med noggrann utredning (naturvårdsrelevanta arter) RRööddlliissttaaddee aarrtteerr Den svenska rödlistan utarbetas av Artdatabanken. Rödlistan uppdateras vart femte år och den senaste rödlistan gavs ut 2020. Rödlistan i sig innebär inget skydd utan anger olika arters risk att dö ut från Sverige. Arterna listas i olika rödlistkategorier beroende på artens status. Det finns sex rödlistningskategorier: (RE) nationellt utdöd, (CR) akut hotad, (EN) starkt hotad, (VU) sårbar, (NT) nära hotad, (DD) kunskapsbrist. Arter utan känd minskning eller negativ påverkan och med tillräckligt stor population klassas som livskraftiga (LC), det vill säga de är ej rödlistade. FFååggeellaarrtteerr lliissttaaddee ii ffååggeellddiirreekkttiivveettss bbiillaaggaa 11 Här listas arter som är särskilt skyddade i EU:s fågeldirektiv. För dessa arter måste respektive stat upprätta skyddade livsmiljöer. Dessa arter markeras med förkortningen FD. FFååggeellaarrtteerr mmeedd lliitteenn llookkaall ppooppuullaattiioonn Här innefattas arter som lokalt har en liten population men som inte är rödlistade då de är förhållandevis vanliga i ett nationellt perspektiv. FFååggeellaarrtteerr ssoomm uuppppvviissaarr eenn nneeggaattiivv ttrreenndd Innefattar arter med tydligt negativ trend som är statistiskt säkerställd under en flerårig period, men som inte fångats upp i någon rödlisteklassning. Med negativ trend avses arter som minskat med mer än 20% de senaste 5 åren. TTiiddiiggaarree rrööddlliissttaaddee ffååggeellaarrtteerr De tidigare rödlistade arter som omfattas är de arter där populationen inte minskar men där denna stabiliserats på en lägre nivå (minst <-25%) på grund av habitatförändringar i Sverige. Arter som återgått till en tillfredställande nivå omfattas ej Ansvarig för rapporten och kartframställning har varit Rikard Anderberg. Fältarbete har genomförts under perioden 2024-03-01-2024-05-28 av Fingal Gyllang. Intern kvalitetsgranskare har varit Fingal Gyllang 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Metod Nedan summeras de viktigaste delarna i genomförande av inventeringen. För mer information rörande metodik och tillvägagångssätt hänvisas bilaga 2 Metodik. Förarbete Inför fältarbetet genomfördes ett förarbete med framtagande av fältkartor, upplägg av inventeringsrutter, samt sök i databasen Artportalen från år 2000–2024 (ArtDatabanken 2024). Utsök från Artportalen gjordes flera gånger inför inventeringen i syfte att få en bild av nuvarande och tidigare utbredning av naturvårdsrelevanta arter i inventeringsområdet. Fältarbete Totalt genomfördes 8 besök i området mellan mars och juni genom att området systematiskt gicks igenom i enlighet med gängse metodik (Naturvårdsverket 2003). Besöken i mars syftade till att täcka in arter som påbörjar sin häckning tidigt på säsongen, till exempel hackspettar. För att inventera arter som anländer sent från sina övervintringslokaler till sina häckningsplatser förlades de sista besöken till slutet av maj eller början av juni. I bilaga 1 redovisas inventeringsfakta. Vid fältbesöken användes en iPad med programvara ESRI Fieldmaps för att registrera fågelobservationer. Vid varje observation av naturvårdsrelevant fågel noterades art, position med 10 meters noggrannhet, om möjligt kön, antal, häckningskriterie/aktivitet. För att optimera förutsättningarna för fågelobservationer genomfördes inventeringarna från tidig morgon till förmiddag och företrädesvis under dagar med klart väder och svaga vindar. Inventeringen utfördes i enlighet med de två metoderna Revirkartering och Atlasinventering. Genom att kombinera de båda metoderna ges svar på hur många revir av en specifik fågelart det finns inom ett område och om det rör sig om konstaterad, trolig eller möjlig häckning. Revirkartering Fågelinventeringen genomfördes i fält genom metod: Fåglar, revirkartering, generell metod (Naturvårdsverket 2012). Undersökningstypen är den vanligaste metoden för bestämning av tätheter av fågelarter i landmiljöer och den mest relevanta när det gäller att kartlägga fågelarters fortplantningsområde. Metodiken rekommenderar åtta till tolv fältbesök fördelade på olika tidpunkter under fåglars häckningstid och under samma år (Naturvårdsverket 2012). Naturvårdsverkets bedömning är dock att det i vissa fall, med kvalitet, går att genomföra en inventering med färre besök, även om det innebär en större osäkerhet (Naturvårdsverket 2010). För att avgränsa ett revir krävs enligt metoden noteringar av en art vid tre besök. Undantag från denna regel görs då häckning konstaterats (bo med ägg eller ungar påträffats etc.). Undantag görs även för arter som anländer till häckplatsen först i slutet av maj eller början av juni som exempelvis flera arter sångare liksom för sådana arter som främst hävdar revir tidigt på säsongen som till exempel flera arter av mesar och hackspettar. Atlasinventering Revirkarteringen kompletterades med undersökningstyp atlasinventering (Bengtsson, K. & Green, M. 2013), enligt metodik från svensk fågelatlas (BirdLife 2012). Syftet med metoden är att kartlägga hur säkert det är att en viss fågelindivid häckar på platsen. Detta görs genom att registrera beteenden som kan tyda på häckning, till exempel vuxen fågel med mat i näbben. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Metodiken bygger på ett system med 20 olika kriterier som på olika sätt påvisar de tre kategorierna konstaterad, trolig eller möjlig häckning (Bengtsson, K. & Green, M. 2013). Artportalen Ytterligare information om områdets fågelliv har inhämtats från databasen Artportalen om det har funnits relevanta data. Utsök av data har skett inom ett större område än inventeringsområdet (figur 1) då fynd i Artportalen ofta har relativt dålig geografisk noggrannhet. Analys har gjorts av fyndens relevans inom inventeringsområdet utgående från kommentarer för de enskilda fynden, samt ifall relevant häckningsbiotop finns i området. Alla noterade arter som observerades vid denna inventering har rapporterats på databasen Artportalen. Avgränsningar Alla fågelarter har omfattats av inventeringen men fokus för denna inventering har legat på så kallade naturvårdsrelevanta arter, det vill säga arter som är rödlistade, arter markerade med B i fågeldirektivets bilaga 1, arter som uppvisar en negativ trend, samt arter med lokalt liten population (se faktaruta sid. 4). För dessa arter har eventuella fortplantningsområden/revir ritats ut. Arter som inte omfattas av revirkarteringen är lokalt mycket vanliga arter med stabila eller ökande populationer som exempelvis lövsångare, blåmes, talgoxe, skata och bofink. Dessa arter noteras bara genom uppskattning av antalet par i inventeringsområdet, samt häckningskriterium enligt metodik atlasinventering (BirdLife 2012), Bilaga 2. Det har inte ingått i uppdraget att utreda bevarandestatus, störning, påverkan på fortplantningsområden eller om artskyddsförordningen är tillämplig i området för påträffade arter. Osäkerhet i bedömningen Revirkarteringen har viss grad av osäkerhet, särskilt vad gäller exakt geografisk avgränsning av fortplantningsområden/revir. Ju färre observationer som revirkarteringen bygger på desto större osäkerhet finns. För arter med stora revir som exempelvis kråka och många hackspettsarter kan det, trots flera observationer av arten, ofta vara svårt att avgränsa reviret. För vissa arter saknas också kunskap om generell revirstorlek. Därutöver finns inte sällan en viss osäkerhet avseende fynd från databasen Artportalen eftersom dessa ofta har en låg lägesnoggrannhet. Det kan leda till att arter som är registrerade utanför inventeringsområdet ändå hör hemma där. Vi bedömer dock sammantaget att aktuell inventering har så god säkerhet att kunskapskravet i miljöbalken uppfylls. Resultat I samband med inventeringen påträffades totalt 42 fågelarter. Av dessa bedöms sex arter vara naturvårdsrelevanta och redovisas i Tabell 1. Av de naturvårdsrelevanta arterna bedömdes tre arter sannolikt ha häckat inom inventeringsområdet under 2024. Observationer och eventuellt avgränsade revir för dessa arter redovisas i kartor i Figur 2–3. Ytterligare åtta rödlistade fågelarter noterades i området under inventeringen, men dessa utgjordes endast av förbiflygande eller tillfälligt rastande individer och bedöms inte ha förutsättningar att häcka i 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 området, och presenteras därför inte vidare i denna rapport. De sex arterna är: duvhök, fiskmås, gråtrut, strandskata, sånglärka, tofsvipa, tornseglare och östersjötrut. Utöver de naturvårdsrelevanta arter som observerades vid inventeringen finns ytterligare en naturvårdsrelevant art (mindre strandpipare, observerad 2022) noterad från inventeringsområdet i databasen Artportalen (sökning mellan år 2000–2024). De arter som påträffades under inventeringen, som inte bedöms vara naturvårdsrelevanta, redovisas i Bilaga 3. De förkortningar som används i texterna nedan är FD=fågeln är listad i fågeldirektivets bilaga 1, samt rödlistekategorierna: NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad, CR=akut hotad, LC=livskraftig, det vill säga inte rödlistad. Naturvårdsrelevanta arter För två av de naturvårdsrelevanta arterna är bedömningen att de har fortplantningsområden/revir inom planområdet. Observationer och eventuella avgränsade revir för dessa arter redovisas i kartor Figur 2–3. Mer information om de olika arternas ekologi, status och trend, samt förekomst i området redovisas under rubriken Presentation av noterade naturvårdsrelevanta arter. Tabell 1. Tabellen redovisar naturvårdsrelevanta arter som noterades vid inventeringen. FD=Arten är markerad med B i fågeldirektivets bilaga 1. RK=Rödlistekategorier; NT=nära hotad, VU=sårbar, EN=starkt hotad, LC=livskraftig. Art FD/RK Förekomst/ Häckningsstatus Datum Björktrast NT Obs i häcktid, lämplig biotop 20/3, 12/4, 7/5, 20/5, 22/5 Duvhök NT Förbiflygande 20/3 Fiskmås NT Förbiflygande, födosökande 7/5, 14/5, 22/5, 28/5 Gråkråka NT Obs i häcktid, lämplig biotop, 20/3, 12/4, 7/5, Förbiflygande 14/5, 20/5, 22/5, 28/5 Gråtrut VU Förbiflygande 12/4 Grönfink EN Spel/sång, par i lämplig häckbiotop, 20/3, 12/4, 7/5, permanent revir, 14/5, 22/5, 28/5 Skrattmås NT Förbiflygande 14/5, 28/5 Stare VU Födosökande, förbiflygande 12/4, 7/5, 14/5, 22/5, 28/5 Stenskvätta LC, liten lokal Obs i häcktid, lämplig biotop, par i 7/5, 14/5, 22/5, 28/5 population lämplig häckbiotop, permanent revir Strandskata NT Rastande 12/4 Sånglärka LC, liten lokal Rastande 7/5 population 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Art FD/RK Förekomst/ Häckningsstatus Datum Tofsvipa VU Förbiflygande 7/5 Tornseglare EN Födosökande 28/5 Ärtsångare NT Spel/sång 14/5 Östersjötrut VU Förbiflygande 12/4, 14/5, 22/5 Naturtyper och fågelbiotoper i området Inventeringsområdet är cirka 35 hektar stort och domineras av i östra delen av bebyggd mark, samt parkmiljöer med perennplanteringar, öppna gräsmattor samt gamla ekar. Västra delen av inventeringsområdet utgörs dels av öppen örtrik gräsmark med två mindre dammar, dels av öppen grusig ruderatmark. Trädklädda parker I de trädklädda parkmiljöerna i områdets östra del noterades under inventeringen björktrast (NT), grönfink (EN), och gråkråka (NT). Öppen gräsmark På den öppna gräsmarken i västra delen av inventeringsområdet noterades sånglärka, stare (VU), björktrast (NT) samt tofsvipa (VU) Ruderatmark och bebyggd mark På ruderatmarkerna i nordvästra delen av området, samt i anslutning till byggnader noterades stare (VU), stenskvätta och ärtsångare (NT). 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Fynd- och fortplantningsområden-/revirkartor I kartorna, figur 2–3, redovisas förekomst av de påträffade naturvårdsrelevanta arterna. Fågelarternas aktivitet noterades enligt de tjugo kategorier av häckningskriterier som finns i metodik för svensk fågelatlas, tabell 5 (BirdLife 2012). Aktiviteterna ligger sedan till grund för bedömningen av häckningsindicium i kategorierna möjlig häckning (enstaka observation av fågeln i häcktid), trolig häckning (permanent revir, varnande fåglar etcetera) och konstaterad häckning (observerad med mat till ungar, bo eller observation av ungar som just lärt sig att flyga), se bilaga 2. Det ska påpekas att de avgränsade fortplantningsområdena/reviren i kartorna inte anger exakta avgränsningar utan att det utgörs av evidensbaserade bedömningar. När fortplantningsområden/revir ritats in på kartan har hänsyn tagits till var observationerna av fågeln är gjord, vilken naturtyp arten ofta är knuten till, uppgifter om storlek på revir för respektive art (ArtDatabanken 2024), samt observationer av samma art i intilliggande fortplantningsområden/revir. När det gäller vissa arter, exempelvis björktrast, är det inte möjligt att avgränsa enskilda revir eftersom björktrast inte tydligt hävdar sina revir annat än mycket tidigt på våren. Därefter häckar de gemensamt och använder samma födosöksområden. I dessa fall har den del av inventeringsområdet där observationer av arten gjorts identifierats som ett gemensamt revir för flera par. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 10 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Figur 2 Revirkarta för grönfink (rödlistad som EN-starkt hotad), och stenskvätta. På kartorna markeras observationerna som punkter numrerade efter observationstillfällena och revirgränserna med ovalt formade linjer. Figur 3. Kartan visar övriga observationer av naturvårdsrelevanta fågelarter, men vilka som inte bedöms häcka inom området. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 11 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Tidigare fynd Utöver de fågelarter som observerades vid den aktuella inventeringen finns ytterligare naturvårdsrelevanta arter noterade i databasen Artportalen från perioden 2000–2024. Dessa arter redovisas i tabell 2 nedan. Flera av fynden är registrerade med hög noggrannhet vilket gör att de går att knyta till inventeringsområdet. Andra fynd är dock rapporterade med sämre noggrannhet och därför svåra att med säkerhet koppla till området. Någon eller några av dessa arter skulle således egentligen kunna härröra från en plats utanför inventeringsområdet. Observationerna från Artportalen avser både arter som potentiellt skulle kunna ha fortplantningsområden i inventeringsområdet och arter som inte har noterats något beteende som tyder på revirhävdande eller häckning. Det sistnämnda kan exempelvis handla om tillfälligt förbiflygande fåglar eller fåglar som uppehåller sig i området under flytten eller vintern. Tabell 2. Tabellen visar arter ej noterade under fågelinventeringen som registrerats på databasen Artportalen under åren 2000–2024. ASF=Artskyddsförordningen. 4 §=skydd i ASF. FD=Arten är listad i fågeldirektivets bilaga1. RK=Rödlistekategorier; NT=nära hotad, VU=sårbar, LC=livskraftig, det vill säga ej rödlistad. Art RK/FD Förekomst/Häckningsstatus Datum Mindre LC, lokalt liten Obs i häcktid, lämplig biotop Artportalen 2022 strandpipare population 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 12 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Presentation av naturvårdsrelevanta arter Nedan följer en kortare beskrivning av de påträffade arternas ekologi, status/trend och förekomst i området. Under status och trend motiveras varför en art har bedömts vara naturvårdsrelevant och alltså omfattats av en mer noggrann utredning. Naturvårdsrelevanta arter (se faktaruta på sidan 4) omfattar arter som är rödlistade, arter markerade med B i fågeldirektivets bilaga 1, naturvårdsarter, arter som uppvisar en negativ trend, samt arter med lokalt liten population. Information om arternas ekologi och populationsutveckling har inhämtats från Artfakta (ArtDatabanken 2023), om status och trender från Sveriges fåglar (Wirdheim 2022), Övervakning av fåglarnas populationsutveckling (Green m. fl. 2023) och från Rödlistan 2020. Information om fågelarters förekomst i inventeringsområdet har inhämtats från databasen Artportalen (sökning 2000–2023). Björktrast (NT) Förekomst i området Björktrast noterades vid två tillfällen i området, men ingen häckning konstaterades i området (figur 3). Inga ruvande fåglar eller fåglar med mat i näbben noterades, vilket kunnat indikera att det funnits bon med nykläckta ungar inom eller i nära anslutning till inventeringsområdet. Ekologi Björktrast häckar i skog, inte sällan i glesa kolonier i anslutning till odlad mark. Arten häckar också i stadsnära områden, i parker och trädgårdar. Daggmaskrika gräsytor och åkermark fungerar som viktiga födosöksmiljöer men arten är allätare och äter också bär och insekter. Den har i närheten av städer ofta sin boplats i anslutning till mänsklig bebyggelse där den får visst skydd från predatorer, jämfört med i skog. I stockholmstrakten är björktrast ofta mer vanlig i städer än på landsbygden. Status/trend Björktrast, som var ny på rödlistan 2020, är rödlistad i kategori nära hotad (NT). Populationen bedöms ha gått ner cirka 20 % de senaste åren. Arten är fortfarande vanlig i Stockholms län Gråkråka (NT) Förekomst i området Gråkråka noterades vid fyra tillfällen, främst i södra delen av inventeringsområdet (figur 3). Med utgångspunkt från var observationerna är gjorda är bedömningen att inventeringsområdet ingår i ett större revir, vilket troligen sträcker sig vidare långt utanför inventeringsområdet. Ekologi Gråkråka häckar i skogsmark, ofta i anslutning till odlad mark, i parker och trädgårdar samt i olika urbana områden. Detta är den art av kråka som är bofast i Sverige. Eftersom gråkråka, när det gäller föda, är generalist och allätare så födosöker den gärna nära mänsklig bebyggelse. Arten har stora revir och för att lyckas med sin häckning behöver den ha tillgång till en ostörd skogsdunge för placering av själva boet. Status/trend Gråkråka var ny på rödlistan 2020 i kategorin Nära hotad (NT) och har inte varit rödlistad tidigare. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 13 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Grönfink (EN) Förekomst i området Grönfink noterades i inventeringsområdet vid samtliga inventeringstillfällen (figur 2), främst i parkmiljöerna runt tennisbanorna i östra delen av området. Sammanlagt fem revir identifierades varav samtliga med trolig häckning. Ekologi Grönfink häckar i skogsbryn, enbackar, buskmarker, parker och trädgårdar. Arten har inte särskilt höga krav på sin livsmiljö i tätortsnära områden. Status/trend Arten är ny på rödlistan sedan 2020 beroende på en mycket kraftig populationsnedgång de senaste 10 åren. Orsaken till minskningen är att arten drabbats av sjukdomen gulknopp som kraftigt decimerat populationen. Grönfink är rödlistad i hotkategorin starkt hotade arter (EN). Arten är dock fortfarande en vanligt förekommande art i regionen och populationsminskningen är inte i första hand knuten till markanvändningen. Stare (VU) Förekomst i området Födosökande starar sågs vid flera av fältbesöken i området, främst på gräsmarken i västra delen av inventeringsområdet (figur 3). Under ett besök noterades en stare med föda åt ungar, men någon boplats noterades inte i området. Troligen förekommer ett till flera par häckande stare i ekmiljöerna vid och kring Storängsbotten, men ingen häckningsplats bedöms ligga inom inventeringsområdet. Troligen används de öppna gräsytorna och parkmiljöerna som födosöksmiljöer av de revir som finns i angränsande områden. Ekologi Stare häckar oftast i hålträd men kan också häcka i fågelholkar. För födosök är arten, under häckningstid, helt beroende av öppna gräsmarker med kortvuxet fältskikt. Den utnyttjar också gräsmattor, vägkanter, nysådda åkrar och liknande. Stare har ett visst indikatorvärde för värdefulla och artrika naturmiljöer då den ofta häckar i gamla hålträd och gynnas av ett varierat landskap. Status/trend Stare är en tämligen allmän i Stockholms län men har under en lång tid haft en mycket negativ populationsutveckling. Arten är rödlistad som Sårbar (VU). Mellan 1975–1998 halverades det svenska beståndet. Minskningen har därefter fortsatt successivt och fram till 2023 hade ytterligare 50–60% av alla starar försvunnit. Vissa vinterinventeringar, bland annat från vintern 2020/2021 visar på en viss uppgång i antal starar vilket delvis förklaras med mildare och snöfria vintrar. Igenplantering eller igenväxning av betesmarker är starkt negativt för stare då det innebär att födosöksmiljöer försvinner. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Stenskvätta Förekomst i området Stenskvätta noterades vid tre besök i området (7/5, 14/5, 22/5) vid ruderatmarken i områdets nordvästra del. Vid ett av besöken noterades ett par, och arten bedöms ha ett troligt revir kring ruderatmarken (Figur 2). Ekologi Status/trend Ärtsångare (NT) Förekomst i området En ärtsångare noterades stationär i kanten av ruderatmarken i västra delen av området i mitten av maj (figur 3). Då arten inte noterades igen vid efterföljande besök bedöms det inte som troligt att den häckar i området. Ekologi Ärtsångare häckar i variationsrika och mosaikartade landskap med mycket småbiotoper av öppna ytor och buskmarker. Den trivs i odlingslandskapets halvöppna betesmarker, i skogsbryn och deras larver, spindeldjur och i viss utsträckning även små blötdjur. Ärtsångare verkar inte ha särskilt höga krav på sin livsmiljö i tätortsnära områden men Ekologigruppen bedömer ändå att den har ett visst indikatorvärde för värdefulla miljöer. Status/trend Ärtsångare, som är ny på den svenska rödlistan sedan år 2020, är klassad som Nära hotad (NT). Den svenska populationen av ärtsångare har gått ned cirka 20% under den senaste tioårsperioden. Ärtsångare missgynnas bland annat av avverkning av grova och gamla träd och när brynmiljöer försvinner. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 15 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Lagstiftning för fåglar Under nedanstående rubriker redogörs för den lagstiftning som direkt, eller indirekt har bärighet på fåglar. Miljöbalken Bestämmelserna i miljöbalken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl (Sveriges riksdag 2022a). Miljöbalkens hänsynsparagraf Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd är skyldig att skaffa sådan kunskap som behövs med hänsyn till verksamhetens eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet (Sveriges riksdag 2022b). Artskyddsförordningen Regelverket kring artskydd regleras i Sverige genom artskyddsförordningen. Detta är en nationell lagstiftning som införlivar EU:s art- och habitatdirektiv, samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Alla svenska fåglar är fridlysta enligt 4 §. Artskyddsförordningen är att se som en precisering av miljöbalkens hänsynsparagraf. Artskyddsförordningen 4 § från och med oktober 2022 Det är förbjudet att: 1. avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar 2. avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon 3. samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma 4. avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att: a) bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, vetenskapliga och kulturella behov, eller b) återupprätta populationen till denna nivå Förbuden gäller inte jakt efter fåglar. I fråga om sådan jakt finns bestämmelser med motsvarande innebörd i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905). 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 16 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Naturvårdsverket anser att befintlig praxis gällande begreppet ”störning” innefattar försämringar eller förstörelse av fåglars fortplantningsområden (Naturvårdsverket 2022). I lagens mening bör således (enligt Naturvårdsverket) en sådan påverkan, som exempelvis ny bebyggelse utgör, tolkas in i förbudet mot störning i de fall störningen riskerar att förhindra att artens populationsnivå fortsatt kan bibehållas på en tillfredställande nivå. Ekologigruppen bedömer att fågelarter som i denna rapport klassificeras som naturvårdsrelevanta oftast utgör sådana arter där hänsyn behöver tas för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredställande nivå (se faktaruta, sidan 15). Förbud mot att döda fåglar och att förstöra ägg och bon Enligt Artskyddsförordningen är det förbjudet att avsiktligt döda eller skada alla vilt förekommande fågelarter samt att förstöra deras ägg och bon (se faktaruta, sidan 15). Förbud mot populationspåverkande störning Enligt artskyddsförordningen att det är förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar om inte störningen saknar betydelse för att upprätthålla populationen av arten på en tillfredställande nivå eller att återupprätta populationen till en tillfredställande nivå (se faktaruta, sidan 15). Om en sådan negativ påverkan kan förutses, kan i många fall verksamma skyddsåtgärder genomföras så att kontinuerlig ekologisk funktion upprätthålls och populationen därmed inte riskerar att minska. De åtgärder som kan vara aktuella är olika former av preventiva eller förbättrande åtgärder som är avsedda att begränsa eller helt motverka de negativa effekterna av en verksamhet eller åtgärd. Exempelvis kan en sådan åtgärd bestå av att skapa nya livsmiljöer eller höja kvaliteten på, eller i anslutning till, det aktuella utredningsområdet. Det ska tilläggas att det finns en viss osäkerhet i hur begrepp som störning och tillfredsställande population ska tolkas i lagstiftningen då denna är förhållandevis ny (lagen trädde i kraft 2022- 10-01). Kommande rättsfall som prövar den nya lagen kommer i framtiden tydligare reda ut dessa begrepp. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 17 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Referenser Tryckta källor: Artskyddförordningen 2007. SFS 2007:845. Artskyddförordningen 2022. SFS 2022:946 Bengtsson, K. & Green, M. 2013. Skånes Fågelatlas. SkOF, Vellinge. Skånes fågelatlas-den skånska häckande fågelfaunans utveckling enligt de båda atlasinventeringarna 1974–1984 och 2003–2009. BirdLife Sverige 2023. Sveriges fåglar 2023. Resutat från inventeringar gjorda till och med 2022. BirdLife Sverige, svensk fågeltaxering vid Lunds universitet, ArdDatabanken, SLU Green M., Haas, F. & Lindström Å. 2023. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2022. Lunds universitet. Naturvårdsverket 2003. Undersökningstyp: Fåglar: Revirkartering , generell metod. Version 1:1: 2003-04-04 (Författare Sören Svensson). Naturvårdsverket 2010. Manual för uppföljning i skyddade områden – Skyddsvärda fåglar. 2010-12-21. Kapitel förenklad revirkartering. Naturvårdsverket 2012. Undersökningstyp: Fåglar: Revirkartering, generell metod. Version 1:1: 2012-06-21 (Författare Sören Svensson). Ottosson, U., R. Ottvall, J. Elmberg, M. Green, R. Gustafsson, F. Haas, N. Holmqvist, Å. Lindström, L. Nilsson, M. Svensson, S. Svensson, and M. Tjernberg. 2012. Fåglarna i Sverige – antal och förekomst. SOF, Halmstad. SLU Artdatabanken. 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala Digitala källor: ArtDatabanken 2024. Artfakta. Webverktyg för sökning om fakta om arter. https://artfakta.se/artbestamning (Hämtad: 2024- 06-03) Artportalen 2024. Artportalen, rapportsystem för arter. http://www.artportalen.se (Hämtad: 2024-06-03) BirdLife Sverige 2012. SOF-Sveriges ornitologiska förening. Häckningskriterier. http://birdlife.se/atlasinventering/hackningskriterier/ Fågeldirektivet: https://www.artdatabanken.se/arter-och-natur/naturvard/skydd-av-arter/fageldirektivet/ Svensk Fågeltaxering. http://www.fageltaxering.lu.se/ (Hämtad: 2024-06-03) Sveriges Riksdag 2022a. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/miljobalk- 1998808_sfs-1998-808/#K8 (Hämtad 2023-10-19). Sveriges Riksdag 2022b. Hänsynsreglerna. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808/#K2 (Hämtad 2023-10-19).) 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 18 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Bilaga 1. Inventeringsfakta Sex besök genomfördes i inventeringsområdet genom att området systematiskt gicks igenom enligt gängse metodik. Vid fältbesöken användes en iPad med programvara Fieldmaps för att registrera fågelobservationer. Vid varje observation av naturvårdsrelevant fågel noterades art, plats, kön (om möjligt), antal och häckningskriterie/aktivitet. Fältbesöken startade strax efter soluppgången under dagar med klart väder och svaga vindar och avslutades under förmiddagen eftersom fågelaktiviteten vanligtvis avtar successivt fram på dagen. I tabell 4 redovisas tidpunkter och inventerare för inventeringstillfällena. Tabell 3. Datum för fältbesök samt inventerare. Besök nr Datum Inventerare 1 2023-03-17 Fingal Gyllang 2 2023-03-31 Fingal Gyllang 3 2023-04-07 Fingal Gyllang 4 2023-04-15 Fingal Gyllang 5 2023-04-23 Fingal Gyllang 6 2023-05-03 Fingal Gyllang 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 19 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Bilaga 2. Metodik Fältinventering Häckningskriterier Fältinventering Två metoder har använts vid inventeringen: revirkartering och atlasinventering. Genom att kombinera de båda metoderna ges svar på hur många revir av en specifik art det finns inom ett område, och om det rör sig om konstaterad, trolig eller möjlig häckning. Denna information redovisas i respektive artkarta. Nedan redovisas de två metoderna närmare. Metod Revirkartering Fågelinventeringen har genomförts i fält genom metod: Fåglar, revirkartering, generell metod (Naturvårdsverket 2003). Undersökningstypen är den vanligaste metoden för bestämning av tätheter för fågelarter i landmiljöer. För de flesta av arterna bestäms det absoluta antalet häckande fågelpar genom att deras revir kartläggs inom en avgränsad areal. Metodiken för en fullständig revirkartering rekommenderar åtta till tio besök i fågelfattiga skogar och 10–12 besök i fågelrika skogar (Naturvårdsverket 2003). Fältbesöken fördelas under fåglarnas häckningstid och ska utföras under samma år. Naturvårdsverkets bedömning är dock att det i vissa fall, med kvalitet, går att genomföra en inventering med färre besök, även om det innebär en större osäkerhet (Naturvårdsverket 2010). Inventeringen har framförallt omfattat naturvårdsrelevanta fågelarter som hävdar revir genom sång dagtid. Med naturvårdsrelevanta arter menas här rödlistade arter, arter markerad med B i fågeldirektivets bilaga 1, arter som uppvisar en negativ trend, samt arter med lokalt liten population (faktaruta sidan 6). För dessa arter har revir ritats ut. I områden där bedömningen är att det finns förutsättningar för nattaktiva arter, till exempel ugglor eller nattskärra, har ett till två besök förlagts nattetid. Rovfåglar karteras inte med god säkerhet med den metod som använts, men bedömningen är att en rovfågelhäckning sannolikt hade uppmärksammats vid inventeringen. Vid en revirkartering tar man hänsyn till att det måste finnas observationer från flera besök i varje revir. Antalet observationer som behövs för att revir ska konstateras är tre om antalet inventeringstillfällen är 8–10. Hänsyn tas också till samtidiga observationer mellan närliggande revir för att avgöra om det rör sig om ett, två eller flera revir (Naturvårdsverket 2012). Markeringen för observationen där fågeln uppehöll sig gjordes på handdator. Om individen förflyttade sig sattes en punkt med samma ID-nummer. Detta för att dubbelräkning inte skulle ske. Med grund i antalet observationer under alla inventeringstillfällena och individernas beteende görs en samlad bedömning om arternas revir. Arter som inte omfattas av revirkarteringen är lokalt mycket vanliga arter med en stabil eller ökande population som exempelvis lövsångare, blåmes, talgoxe, skata och bofink. Dessa arter noteras bara genom uppskattning av antalet par i inventeringsområdet, samt 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 20 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 häckningskriterium enligt metodik svensk fågelatlas (BirdLife Sverige 2012). Dessa arter redovisas i bilaga 3. Metod atlasinventering Revirkarteringen kompletterades med undersökningstyp atlasinventering (Bengtsson, K. & Green, M. 2013), enligt metodik från svensk fågelatlas (BirdLife 2012). En atlasinventering visar de olika fågelarternas utbredning i landskapet under häckningstid. Under en atlasinventering letar man efter och registrerar häckande fåglar i det område inventeringen avser. Metodiken bygger på ett system med 20 olika häckningskriterier som på olika sätt påvisar säker, trolig eller möjlig häckning av alla förekommande arter inom området (Bengtsson, K. & Green, M. 2013). Häckningskriterier För varje art och revir noteras högsta häckningskriterium enligt metodik svensk fågelatlas (BirdLife Sverige 2012), tabell 5. Fågelns aktivitet noterades i en av de tjugo kategorier av häckningskriterier (t.ex. sång, föda till ungar etc.). Aktiviteterna ger sedan bedömningen häckning, i kategorierna; möjlig häckning (en observation av fågeln i häcktid), trolig häckning (permanent revir, varnande fåglar etc.) eller konstaterad häckning (observerad med mat till ungar, bo eller nyligen flygga ungar sedda). Permanent revir identifieras då en fågel hörs sjunga vid minst två tillfällen med minst tre dagars mellanrum. Det är sannolikt att häckning sker inom ett permanent revir men för att betrakta häckningen som konstaterad behövs att högsta häckningskriterium, det vill säga besöker bebott bo, mat till ungar, nyligen flygga ungar med mera noterats, i annat fall noteras häckningen som trolig. Tabell 4. Häckningskriterier/aktiviteter enligt Birdlife Konstaterad häckning Trolig häckning Möjlig häckning 1. Bo, ägg/ungar 12. Ruvfläckar 17. Par i lämplig häckbiotop 2. Bo, hörda ungar 13.Upprörd/varnande 18. Spel/sång 3. Ruvande 14. Besök på trolig boplats 19. Obs. i häcktid, lämplig biotop 4. Äggskal 15. Parning/parningsceremonier 20. Obs. i häcktid 5. Föda åt ungar 16. Permanent revir 6. Bär exkrementsäck 7. Besöker bebott bo 8. Pulli, nyligen flygga ungar 9. Nyligen använt bo 10. Avledningsbeteende 11. Bobygge 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 21 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Bilaga 3. Observationer som inte bedöms relevanta ur artskyddsförordningssynpunkt Tabell 5. Tabellen redovisar icke naturvårdsrelevanta fågelarter påträffade i området i samband med inventeringen, samt uppskattat antal häckande par av respektive art. Svenskt namn Aktivitet Bedömd häckstatus Uppskattat Datum enligt svensk antal häckande fågelatlas par Blåmes Par i lämplig häckbiotop Möjlig häckning 2 20/3, 12/4, 7/5, 14/5, 22/5, 28/5 Bofink Spel/sång Möjlig häckning 1 7/5, 14/5, 22/5 Fasan Spel/sång Möjlig häckning 0-1 22/5 Grågås Förbiflygande - 0 7/5 Gråhäger Förbiflygande - 0 12/4, 14/5, 22/5 Kaja Förbiflygande - 0 7/5, 28/5 Knölsvan Förbiflygande - 0 7/5 Koltrast Par I lämplig häckbiotop Möjlig häckning 3 20/3, 12/4, 7/5, 14/5, 22/5, 28/5 Lövsångare SSppeell//ssåånngg Möjlig häckning 1 14/5 Nötskrika Obs I häcktid, lämplig Möjlig häckning 0-1 7/5, 22/5 biotop Nötväcka Obs I häcktid, lämplig Möjlig häckning 1 7/5 biotop Pilfink Permanent revir Trolig häckning 3 20/3, 12/4, 7/5, 14/5, 22/5, 28/5 Ringduva Permanent revir Trolig häckning 3 20/3, 12/4, 7/5, 14/5, 22/5, 28/5 Skata Par I lämplig häckbiotop Möjlig häckning 2 20/3, 7/5, 14/5, 22/5, 28/5 Skogsduva Permanent revir Trolig häckning 0-1 12/4, 7/5, 14/5, 22/5 Sparvhök Förbiflygande - 0 12/4 Steglits Obs I häcktid, lämplig Möjlig häckning 2 20/3, 12/4, 7/5, 14/5, biotop 22/5, 28/5 Stenknäck Spel/sång Möjlig häckning 0-1 7/5 Storskarv Förbiflygande - 0 12/4, 7/5, 14/5, 22/5, 28/5 Större hackspett Spel/sång Möjlig häckning 0-1 20/3, 12/4, 7/5, 14/5 Svarthätta Spel/sång Möjlig häckning 1 14/5, 22/5, 28/5 Sädesärla Obs i häcktid, lämplig Möjlig häckning 1 12/4, 7/5, 22/5, 28/5 biotop Talgoxe Par i lämplig häckbiotop Möjlig häckning 2 20/3, 12/4, 7/5, 14/5, 22/5, 28/5 Taltrast Spel/sång Möjlig häckning 0-1 12/4, 14/5 Tamduva Födosökande - 0 7/5, 28/5 Törnsångare Spel/sång Möjlig häckning 1 22/5, 28/5 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 22 Fågelinventering 2024 Slutversion 30 augusti 2024 Svenskt namn Aktivitet Bedömd häckstatus Uppskattat Datum enligt svensk antal häckande fågelatlas par Vitkindad gås Förbiflygande - 0 12/4 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Vedlevande skalbaggar vid Storängsbotten 18 juni 2025 Bilaga (cid:231). Vedlevande skalbaggar vid Storängsbotten Bakgrund och syfte Ekologigruppen har på uppdrag av OKK+ genomfört en inventering av vedlevande insekter vid Storängsbotten i Stockholms stad. Syftet med projektet har varit att kartlägga förekommande naturvårdsrelevanta arter (exempelvis rödlistade arter eller arter med strikta miljökrav) knutna till äldre ekar i området som kunskapsunderlag i samband med framtagande av ny detaljplan i området. Inventeringen genomfördes av Rikard Anderberg och Maya Edlund sommaren 2024, och artbestämning gjordes av Rikard Anderberg och Arne Anderberg. Uppdragsansvarig har varit Rikard Anderberg, och denna PM har kvalitetsgranskats av Fingal Gyllang. Figur 1. Karta över utpekade särskilt skyddsvärda träd inom inventeringsområdet vid Storängsbotten. Två fönsterfällor placerades ut på lämpliga träd i området. Metod Inventeringen har genomförts med fönsterfällor, vilket är en väletablerad metod för att inventera vedlevande insekter. Fönsterfällor kan variera i form, storlek och monteringssätt, och i denna inventering har fönstret monterats 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Vedlevande skalbaggar vid Storängsbotten 18 juni 2025 direkt på trädstammar, i så nära anslutning till synliga stamhåligheter som möjligt. Fällorna var utplacerade i området från 3 juni till 30 augusti, och tömdes vid två tillfällen innan de tömdes för sista gången och monterades ner. Som fångstvätska har använts en blandning av etanol, propylenglykol, vatten och handdiskmedel som ytspänningsbrytare. Efter att fällorna tömts har det insamlade materialet förts över till 80% etanol. Fönsterfällorna placerades ut på två äldre ekar. Samtliga träd där fällor placerades hade mer eller mindre välutvecklade håligheter i stammarna och förekomst av så kallad mulm (finfördelad mycelhaltig ved). Det ena trädet där en fälla placerades står något beskuggat till följd av att växtplatsen omges av fler ekar (träd 1), medan det andra trädet är mer solexponerat (träd 2) (Figur 1, Figur 2). Figur 2 De två träd vid Storängsbotten där fällor placerats i samband med inventeringen. Båda träden utgörs av mycket gamla ekar. Träd 1 (t.v.) har en välutvecklad hålighet huvudstammen, medan träd 2 (t.h.) står intill ett träd med en välutvecklad hålighet och gnagspår av bredbandad ekbarkbock. Tabell 1. Förteckning över placerade fällor och beskrivning av de träd där fällor placerats Fälla (nr) Trädslag Strukturer 1 Skogsek Gammalt träd med mindre stamhåligheter med mulm. Växer något skuggigare än träd 2, på grund av flertalet ekar runt växtplatsen. 2 Skogsek Gammalt träd i kanten av Lidingövägen, trädet växer i anslutning till två andra gamla ekar, varav den ena med ett utvecklat stamhål och gnagspår av bredbandad ekbarkbock. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Vedlevande skalbaggar vid Storängsbotten 18 juni 2025 Områdesbeskrivning Inventeringsområdet är cirka 9 hektar stort och ligger strax norr om Lidingövägen på Norra Djurgården i Stockholm, och utgörs av parkmiljöer och gräsytor kring Kungliga tennishallen (Figur 1). I de nordvästra delarna av området finns idag en nyanlagd park med dammar, öppna gräsytor, samt en enkelradig lindallé med yngre träd. Nio äldre ekar förekommer inom inventeringsområdet, främst i anslutning till tennishallen och parkmiljöer i öster. De högsta naturvärdena i området är helt knutna till ekarna. Resultat Totalt påträffades 39 arter skalbaggar i samband med inventeringen 2024, av dessa är fyra rödlistade, och fem arter som indikerar värdefulla trädmiljöer (s.k. värdearter i systemet för Naturvärdesinventering enligt SIS-standard), Tabell 2. De ovanligare arter som påträffats är alla knutna till ädellövmiljöer med högre värden, och några arter är specifikt knutna till värdefulla ekmiljöer. Utöver de påträffade rödlistade arterna och värdearterna förekom också ett antal vanliga arter som inte indikerar särskilt artrika miljöer eller miljöer med särskilda värden. Påträffade rödlistade arter och värdearter presenteras översiktligt nedan. En lista på alla påträffade arter finns i slutet på denna PM. Tabell 2. Förteckning över rödlistade arter och värdearter som påträffats i samband med inventeringen 2024. Kolumnen R.K. anger rödlistning enligt 2020 års rödlista, EN = starkt hotad, NT = nära hotad. Svenskt Vetenskapligt namn R.K. Indikator- namn värde Bredbandad Plagionotus detritus EN Mycket högt ekbarkbock Colydium filiforme EN Mycket högt Gulbent Allecula morio NT Högt kamklobagge Kardinalrödrock Ampedus cardinalis NT Högt Bred Dorcatoma flavicornis Påtagligt tickgnagare Ekbarkborre Dryocoetes villosus Påtagligt Ljusfläckig Mycetophagus piceus Påtagligt vedsvampbagge Stor vedsvamp- Mycetophagus Påtagligt bagge quadripustulatus Cryptarcha undata Påtagligt 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Vedlevande skalbaggar vid Storängsbotten 18 juni 2025 Rödlistade arter CCoollyyddiiuumm ffiilliiffoorrmmee (EN) är en 5–6 mm lång, mycket långsmal skalbagge (Figur 3) som lever i gamla larvgångar av andra vedlevande insekter, främst av skeppsvarvsfluga i gammal, hård och solexponerad ekved. De flesta svenska fynden av arten är gjorda i Stockholmstrakten, i Kalmar läns kusttrakter, enstaka fynd är gjorda i Östergötland, Västmanland, vid Dalälven, samt på Öland och Gotland. Arten är påträffad vid ett fåtal platser i Stockholms stad (Artportalen 2024). Figur 3 Colydium filiforme är en mycket karaktäristisk, långsmal skalbagge knuten till gammal hård ekved, oftast sådan med äldre gnagspår av skeppsvarvsfluga. Arten noterades med ett exemplar. Den svenska rödlistan Den svenska rödlistan utarbetas av ArtDatabanken. Rödlistan uppdateras vart femte år och den senaste rödlistan gavs ut 2020 (SLU ArtDatabanken 2020). Rödlistan i sig innebär inget skydd utan anger olika arters risk att dö ut från Sverige. Arterna listas i olika rödlistkategorier beroende på artens status. Det finns sex rödlistningskategorier: (RE) nationellt utdöd, (CR) akut hotad, (EN) starkt hotad, (VU) sårbar, (NT) nära hotad och (DD) kunskapsbrist. För arter i kategrierna CR, EN och VU används samligsbreppet hotade arter. Arter utan känd minskning eller negativ påverkan och med tillräckligt stor population klassas som livskraftiga (LC). Bredbandad ekbarkbock (Plagionotus detritus) (EN) är en tämligen stor (1–1,9 cm lång) skalbagge, som är kontrastrikt tecknad i gult och svart, med rödbruna antenner och ben (Figur 4). Arten är knuten till gamla döende och döda ekar med tjock bark, och har ett starkt fäste i nordöstra delarna av Stockholms stad. Under senare år har riktade inventeringar av arten visat på många fler förekomster runt Stockholm, och den har också framgångsrikt återinförts i Uppsala län och i östra Kalmar län. Arten har sitt svenska huvudutbredningsområde i nationalstadsparken, men har de senaste åren påträffats på fler platser i kommunen (Artportalen 2024). Arten har länge varit något av en flaggskeppsart för skyddsvärda ekmiljöer tillsammans med större ekbock och läderbagge, och har omfattats av ett åtgärdsprogram (Naturvårdsverket 2005, Naturvårdsverket 2023). Gnagspår av arten påträffades på en ek i södra delen av inventeringsområdet. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 Vedlevande skalbaggar vid Storängsbotten 18 juni 2025 Figur 4. Bredbandad ekbarkbock är en karaktäristiskt tecknad, stor gul och svart långhorning knuten till nydöda ekar. Arten har sitt svenska huvudutbredningsområde på norra Djurgården och är rödlistad som starkt hotad (EN). Bilden är från Frescati 2020. Kardinalrödrock (Ampedus cardinalis) (NT) är en tämligen stor (1,2–1,6 cm lång) knäppare, kontrastrikt tecknad med röda täckvingar och svart huvud och halssköld. Arten är knuten till miljöer med äldre ädellövträd med utvecklade mulmhål. Arten förekommer i Sverige främst i ekområdena i Östergötland, Mälardalen och östra Småland. I Stockholms stad har arten påträffats vid ett flertal tillfällen, särskilt i ekområdena runt norra Djurgården. Figur 5. Gulbent kamklobagge (Allecula morio) är knuten till hålträd med mulm, särskilt ek, men har även påträffats i andra lövträd. Arten påträffades med ett exemplar (bilden är från en annan inventering). Gulbent kamklobagge (Allecula morio) (NT) är en medelstor (~6–8 mm lång) svartbrun art, men avvikande rödbruna antenner och ben (Figur 5). Arten är knuten till mulm, och har påträffats i multen ved av olika trädslag, främst ek, men även bok, lönn och lind. Arten tycks föredra grova mulmträd. Arten är påträffad från Skåne till östra Dalälven, och har tätast rapporterade förekomster i östra Småland, Mälardalen och Södermanland, samt Östergötland. Arten har 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Vedlevande skalbaggar vid Storängsbotten 18 juni 2025 rapporterats vid ett flertal tillfällen i Stockholms stad, särskilt i miljöer med gamla ekar, såsom norra och södra Djurgården (Artportalen 2024). Övriga naturvårdsarter Utöver de rödlistade arterna noterades även fem andra naturvårdsarter av skalbaggar, varav samtliga är knutna till miljöer med äldre lövträd. Samtliga fem av dessa arter var rödlistade som nära hotade (NT) i 2000 års version av rödlistan, men är sedan dess klassade som livskraftiga. Bred tickgnagare. Arten är knuten till svavelticka, vilken i sin tur växer på lövträd med försämrad vitalitet. Ekbarkborre är knuten till död ekbark, helst tjockare bark, och är således troligen knuten till äldre ekar. Ljusfläckig vedvampbagge är liksom bred tickgnagare knuten till svavelticka, och förekommer i södra delen av artens utbredningsområde främst i miljöer med ek (Artfakta 2024). Stor vedsvampbagge är knuten till svamphaltig ved och olika vedsvampar, och förekommer i olika typer av lövträdsmiljöer. CCrryyppttaarrcchhaa uunnddaattaa är knuten till ekar med något fuktig bark, exempelvis ekar med savflöden. Övriga artfynd Ett exemplar av Mordellistena acuticollis gjordes under inventeringen, och fyndet var det första norr om Kalmar län. Arten har tidigare påträffats i Kalmar, Skåne och Blekinge län, och få rapporterade fynd av arten finns från Sverige. Släktet Mordellistena har många svårskilda arter, så det är svårt att säga om arten är sällsynt eller förbisedd i landet. Artens larver utvecklas i tistlar (släktet Cirsium). Slutsatser Artfynden vid Storängsbotten visar på en viss diversitet av ovanliga vedlevande insekter knutna till gammal ek. Särskilt arter knutna till gamla ekar med mulmfyllda håligheter utgör intressanta fynd då dessa träd är särskilt viktiga för många arter. Andelen rödlistade arter bland de påträffade var mycket hög, och förekomsterna av bredbandad ekbarkbock, och Colydium filiforme är mycket intressanta då dessa arter är mycket krävande och har mycket få kända förekomster i landet. Bredbandad ekbarkbock har sitt huvudutbredningsområde i Stockholm med omnejd och arten är helt beroende av att död gammal ekved kontinuerligt skapas. Colydium filiforme är knuten till gamla ekar vilka redan är bebodda av den rödlistade skeppsvarvsflugan som i sig är en tämligen ovanlig art. Märkligt nog påträffades inte skeppsvarvsfluga under inventeringen, men arten kan säkerligen förekomma ändå, då den ofta är tämligen fåtalig. 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7 Vedlevande skalbaggar vid Storängsbotten 18 juni 2025 Artförteckning Tabell 3. Samtliga påträffade skalbaggsarter vid Storängsbotten under inventeringen 2024. Totalt påträffades 49 arter skalbaggar. Merparten av de påträffade arterna saknar svenskt namn, och tabellen är sorterad i bokstavsordning efter vetenskapligt namn. Svenskt Vetenskapligt namn R.K. Indikator namn -värde - Aleochara sparsa - - Gulbent Allecula morio NT Högt kamklobagge Kardinalrödrock Ampedus cardinalis NT Högt Lövrödrock Ampedus pomorum - - - Anaspis flava - - - Anaspis frontalis - - - Anaspis thoracica - - - Anidorus nigrinus - - Museiänger Anthrenus museorum - - - Atheta vaga - - - Atomaria turgida - - - Bisnius subuliformis - - Gräsgrön Cetonia aurata - - guldbagge - Colydium filiforme EN Mycket högt - Cryptarcha strigata - - - Cryptarcha undata - Påtagligt - Cryptophagus dentatus - - - Ctesias serra - - - Dacne bipustulata - - - Dasytes niger - - - Dasytes plumbeus - - - Dorcatoma chrysomelina - - 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8 Vedlevande skalbaggar vid Storängsbotten 18 juni 2025 Svenskt Vetenskapligt namn R.K. Indikator namn -värde Bred Dorcatoma flavicornis - Påtagligt tickgnagare Ekbarkborre Dryocoetes villosus - Påtagligt - Heterotoma planicornis - - - Korynetes caeruleus - - Långhornad Melanotus castanipes - - vedknäppare - Mordellistena acuticollis - - - Mycetochara flavipes - - - Mycetochara maura - - Ljusfläckig vedsvampbagg Mycetophagus piceus - Påtagligt e Stor vedsvamp- Mycetophagus - Påtagligt bagge quadripustulatus Blå videbagge Phratora vulgatissima - - Bredbandad Plagionotus detritus EN Mycket högt ekbarkbock Pseudocistela - - - ceramboides - Ptinus rufipes - - - Sericoderus lateralis - - - Thamiaraea cinnamomea - - - Trogoderma angustum - - 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 Vedlevande skalbaggar vid Storängsbotten 18 juni 2025 Referenser Digitala källor Artportalen 2024. Rapportsystemet för arter, SLU. www.artportalen.se Artfakta 2024. Information om rödlistade arter, SLU. www.artfakta.se 14090-0202 rnD ,80-21-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Illustrationsbilaga.pdf] STORÄNGSBOTTEN IDROTTSPARKEN ILLUSTRATIONSBILAGA 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INNEHÅLL VY HELHETSBILD IDROTTSPARKEN PLANDIAGRAM ÖVERSIKT NULÄGE STRUKTURPLAN LANDSKAPSSEKTIONER ÖVERSIKTSVYER PERSPEKTIV RITNINGAR SOLSTUDIER 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HELHETSBILD IDROTTSPARKEN Ridsport Multisporthall Kungliga Norra länken + järnv T ä e g nnisannex Tennishallen RYTTARSTADION Bågskytte STORÄNGBOTTEN Tennisstadion Militär övningsverksamhet GRAVSLÄTTEN Tennispaviljongen S IDROTTSTORGET ö d r a Hälsopaviljongen F G id y ro m tt n s a h s ö t g ik s - k o o c la h n is k a r to r Lidingövägen p s v ä g e n Östermalms IP Stockholm Stadion Befintlig bebyggelse Landmärke, t.ex. Gator Broar Grönstruktur Sammanhängande paviljong eller konst parkgolv Ny bebyggelse Huvudstråk Upplevelsestigar Befintliga träd Sportplaner Platsbildning Yta för lek, vistelse Hagar och ridbanor Parkering Nya träd och spontanidrott Hagar och ridbanor flyttas på sikt 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÖVERSIKT ÖVERSIKTSVY FRÅN SÖDER MULTISPORTHALLEN KLTK 4 TENNISBANOR INOMHUS NYTT TENNISANNEX 4 -5 TENNISBANOR PÅ TAK 3 TENNISBANOR 2 ST ISHALLAR INOMHUS KLTK NY LÄNK TENNISPAVILJONGEN, KLTK 2 TENNISBANOR INOMHUS HÄLSOPAVILJONGEN 2 TENNISBANOR PÅ TAK CIRKA 6 000 M2 LJUS BTA CIRKA 160 P-PLATSER I GARAGE 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANDIAGRAM TILL PLANBESKRIVNING NULÄGE NULÄGE MED ÖSTLIG FÖRBINDELSE 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANDIAGRAM TILL PLANBESKRIVNING PLANFÖRSLAG PLANFÖRSLAG MED ÖSTLIG FÖRBINDELSE 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANDIAGRAM TILL PLANBESKRIVNING NULÄGE SKYFALL PLANFÖRSLAG SKYFALL 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANDIAGRAM TILL PLANBESKRIVNING NULÄGE PARKMILJÖ PLANFÖRSLAG PARKMILJÖ 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÖVERSIKT NULÄGE 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI STRUKTURPLAN BEFINTLIG SITUATION TEN R N IV IS E H S ALL 2 TILLBYGGNAD TEN R N IV IS E H S ALL 1 KUNGLIGA TENNISHALLEN AMERIKA- PAVILJONGEN TYSKA PAVILJONGEN RIVES 0 20 40 60 80 100 SKALA 1:2000 (A3) 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI STRUKTURPLAN ÖSTLIG FÖRBINDELSE, NYTT SPÅROMRÅDE ÅTKOMSTZON TRAFIKVERKET - 6.5 M FRÅN S T S R P Ä Å C R K M N IT IN T G RESERVERAD FÖR NYTT SPÅR FRAM TILL HIT TEN R N IV IS E H S ALL 2 TILLBYGGNAD TEN R N IV IS E H S ALL 1 KUNGLIGA TENNISHALLEN TRA FÖ NS R V V E Ä R N S T E A L T L L V Ä E G N E T P IL Å A S T L I A O G N TRA T N E S O V R E E R T S IS E K LL T V S E LÄ N N TI T L K A R T Ö IO N N AMERIKA- PAVILJONGEN TYSKA PAVILJONGEN RIVES 0 20 40 60 80 100 SKALA 1:2000 (A3) 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI STRUKTURPLAN PLANFÖRSLAG P. T T R E + K V 3 N .1 IK M TR A V ST ACCESS NYTT SPÅR TILL +2.1 SPÅROMRÅDE BUSSPARKERING BUSSPARKERING T V O EN R T N 700 m3 F N G Ö E R R D + Ä D S 2 S R . Ä 4 Y Ö N T J K A N U T I P N P G P L L Ä A G T G S N IS IN B G U S S - SPARKERING ISMASKINSGARAGE +2.8 P-PLATSER 140-150ST SPELARENTRÉ 10 CYKELP ÅT + K 3. O 3 MST 10 CYKE Z LP O R SP N H EL A P T RE R NT A RÉ FIKVERKET - 6.5 M FRÅN S T S R P Ä Å C R K M N IT IN T G RESERVERAD FÖR NYTT SPÅR FRAM TILL HIT ENTRÉ 25 CYKELP. RHP ISMASKINSGARAGE +3.0 UTVÄNDIGA BANOR +14.3 MU P L R T O IS V P IS O O R R T I H S A K LL +4.0 RHP +5.0 25 CYKELP. ANGÖRINGSGATA +25.3 + E 6 NT . R 1 É TILLBYGGNAD +4.0 GRÖN KÖRBAR YTA FÖR RÄDDNINGSTJÄNST TENNI + S 21. A 7 NNEX KUNGLIGA +3.0 +4.7 NY + L 18 Ä .4 NK TENNISHALLEN 180 F 0 Ö m RD 2 + Y R N 3 T Ö . E 0 A J D N S I Ä N N G KT +4.0 FÖRYNGRING P S E E R K E A N R NPARK + T 5 O .5 RG ST + O 4 CK . EH 8 NOTLRMÉ OPEN TEKATS FEB +7 NSIN YO . L P 2 E ARN SUT TMRÉ +7 BERG + I D 8 AGEN ENTKRLÉT KOMKL +10.0 +8 +9.0 BBEEFF.. ISNOLPARSUTM HUBVE KUF LDT INEK TNLTIRGÉ B REENA F MTINRP TÉLIGB HEE ONF V ITN ERT TÉLIG RBHEPF. S B PEE RB ENF HE L IT P N A F R . R TÉL E IG BEF. LASTKAJ BBEEFF.. SINO TV L - P B A U R S S S UTM +6.0 +8.0 FÖRDRÖJNING TENNISBANA 26 OCH 25 630 m2 NEDSÄNKT YTA T + I 3 L . L 0 GAS +10.0 FÖRYNGRINGSEK GR A Ö N N G Ö K R Ö I R N B G A O R C Y H T A B R F A Ö N R DBIL +4.5 H + UV 4 UB . DE 5 EFN.TRÉ RHP LYK SOVAPRRUUM 25 CYKELP. RH TE P NNNYI SEPNATVRIÉL + JO 6 NG .0 +7.0 +8 T .0 ENNISBANA 23 TENNISBANA 22 OCH 21 +7.8 +4.5 ELNÄTSTATION IN/U H I + T -I 1 F I A 2 Ä R . T 5 LS LOK A AL FÖRYNGRINGSEK .PLEKYC 52 PA A V M IL E J R O I N K G A- EN +5.0 PAV T I E L N JO N N IS G - EN +7.4 +7.6 VÄNDZON NY HISS/ +18.0 PERENNPARK LBm ENTRÉ +22.5 H I + II 2 -I 2 Ä V .0 LSA +5.0 UT G B -1 A R .5 R E /+ A D 1 G N .5 E ING VÄN LO D S ZON TENNNYI SEPNATVRIÉLJONG +12.5 +8.0 L U O T K B A R L E I D S N L I Ä N N G T +4.5 PERENNPARK HÄLSA +12.5 PERENNPARK +31.5 IV ANGÖ C R Y IN K G E G LB Å A N N G A BANA TORG +12.5 0 20 40 60 80 100 SKALA 1:2000 (A3) 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI STRUKTURPLAN PLANFÖRSLAG, MED FÖRUTSÄTTNINGAR P. T T R E + K V 3 N .1 IK M TR A V ST ACCESS NYTT SPÅR TILL +2.1 SPÅROMRÅDE BUSSPARKERING BUSSPARKERING T V O EN R T N 700 m3 F N G Ö E R R D + Ä D S 2 S R . Ä 4 Y Ö N T J K A N U T I P N P G P L L Ä A G T G S N IS IN B G U S S - SPARKERING ISMASKINSGARAGE +2.8 P-PLATSER 140-150ST SPELARENTRÉ 10 CYKELP ÅT + K 3. O 3 MST 10 CYKE Z LP O R SP N H EL A P T RE R NT A RÉ FIKVERKET - 6.5 M FRÅN S T S R P Ä Å C R K M N IT IN T G RESERVERAD FÖR NYTT SPÅR FRAM TILL HIT ENTRÉ 25 CYKELP. RHP ISMASKINSGARAGE +3.0 UTVÄNDIGA BANOR +14.3 MU P L R T O IS V P IS O O R R T I H S A K LL +4.0 RHP +5.0 25 CYKELP. ANGÖRINGSGATA +25.3 + E 6 NT . R 1 É TILLBYGGNAD +4.0 GRÖN KÖRBAR YTA FÖR RÄDDNINGSTJÄNST TENNI + S 21. A 7 NNEX KUNGLIGA +3.0 +4.7 NY + L 18 Ä .4 NK TENNISHALLEN ÖSTL R IG IK F S Ö IN R T B R I E N S D S E E LSE 180 F 0 Ö m RD 2 + Y R N 3 T Ö . E 0 A J D N S I Ä N N G KT +4.0 FÖRDRÖJNING TRA FÖ NS R V V E Ä R N S T E A L T L L V Ä E G N E T P IL Å A S F T Ö L I A O R G Y N NGRING P S E E R K E A N R NPARK + T 5 O .5 RG ST + O 4 CK . EH 8 NOTLRMÉ OPEN TEKATS FEB +7 NSIN YO . L P 2 E ARN SUT T T MRÉ ENN + IS 7 BANA BE R 2 G + 6 I D 8 A O GEN CH 25 ENTKRLÉT KOMKL +10.0 +8 +9.0 BBEEFF.. ISNOLPARSUTM HUBVE KUF LDT INEK TNLTIRGÉ B REENA F MTINRP TÉLIGB HEE ONF V ITN ERT TÉLIG RBHEPF. S B PEE RB ENF HE L IT P N A F R . R TÉL E IG BEF. LASTKAJ BBEEFF.. SINO TV L - P B A U R S S S UTM +6.0 +8.0 630 m2 NEDSÄNKT YTA T + I 3 L . L 0 GAS +10.0 FÖ + R 4 Y .5 NGRIN T G R S A ELN E T ÄTSTATI N ON K E S O V R E E R T S I IN S E /U H K I + L T -I 1 F L T I A 2 Ä R V . S T 5 E L L Ä N S L N T O I T K A L A K L A R T Ö IO N G N R A Ö N N G Ö K R Ö I R N B G A O R C Y H T A B R F A Ö N R DBIL FÖRY + N 4 G .5 RINGSEK H + UV 4 UB . DE 5 EFN. .PLEKYC 5 T 2 RÉ RHP PA A V M IL E J R O I N K G A LYK - E SOVAP N RRUUM +5 2 . 5 0 CYKELP. RH TE P NNNYI SEPNATVRIÉL + JO 6 NG .0 PAV T I E L N JO N N + I 7 S . G 0 - E +8 N T .0 ENNISBAN + A 7. 4 23 TENNISBAN + A 7 . 2 6 2 OCH 21 +7.8 VÄNDZON NY HISS/ +18.0 PERENNPARK LBm ENTRÉ +22.5 H I + II 2 -I 2 Ä V .0 LSA +5.0 UT G B -1 A R .5 R E /+ A D 1 G N .5 E ING VÄN LO D S ZON TENNNYI SEPNATVRIÉLJONG +12.5 +8.0 L U O T K B A R L E I D S N L I Ä N N G T +4.5 PERENNPARK HÄLSA +12.5 PERENNPARK +31.5 IV ANGÖ C R Y IN K G E G LB Å A N N G A BANA TORG +12.5 0 20 40 60 80 100 SKALA 1:2000 (A3) 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ILLUSTRATIONSPLAN NULÄGE, MARKBELÄGGNING BEFINTLIG SITUATION TENNISPARK: 4 850 m2 BYGGNADER: 15 450 m2 DAMMAR: 1250 m2 0 20 40 60 80 100 SKALA 1:2000 (A3) GRÖNOMRÅDE: 33 300 m2 SCHAKTUPPLAG: 17.050 m2 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ILLUSTRATIONSPLAN PLANFÖRSLAG, MARKBELÄGGNING PLANFÖRSLAG TENNISPARK: 4500 m2 BYGGNADER: 27 350 m2 DAMMAR: 1250 m2 0 20 40 60 80 100 SKALA 1:2000 (A3) GRÖNOMRÅDE: 32 600 m2 SCHAKTUPPLAG: 0 m2 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ILLUSTRATIONSPLAN PLANFÖRSLAG, MARKBELÄGGNING PLANFÖRSLAG TENNISPARK: 4500 m2 BYGGNADER: 27 350 m2 DAMMAR: 1250 m2 0 20 40 60 80 100 SKALA 1:2000 (A3) GRÖNOMRÅDE: 32 600 m2 SCHAKTUPPLAG: 0 m2 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI LANDSKAPSSEKTIONER LANDSKAPSSEKTION A-A MULTISPORTHALLEN TENNISANNEXET LÄNK KLTK BEF. HUVUDBYGGNAD LANDSKAPSSEKTION B-B TENNISPARK TENNISPAVILJONGEN AMERIKAPAVILJONGEN HÄLSOPAVILJONGEN D A B C A B C D 0 20 40 60 80 100 SKALA 1:2000 (A3) 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI LANDSKAPSSEKTIONER LANDSKAPSSEKTION C-C HÄLSOPAVILJONGEN TENNISPAVILJONGEN KLTK BEF. HUVUDBYGGNAD KV. STARKSTRÖMMEN 2 & 4 LANDSKAPSSEKTION D-D HJORTHAGEN NORRA LÄNKEN SPÅROMRÅDE TENNISANNEXET AMERIKAPAVILJONGEN D A B C A B C D 0 20 40 60 80 100 SKALA 1:2000 (A3) 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÖVERSIKTSVYER VY FRÅN NORR 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÖVERSIKTSVYER VY FRÅN VÄSTER 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÖVERSIKTSVYER VY FRÅN ÖSTER 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÖVERSIKTSVYER VY FRÅN SÖDER 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÖVERSIKTSVYER KULTURMILJÖ 1.VYPUNKT 1 – KLTK Entré 1. VYPUNKT 1 – KLTK Entré 5. 2. VYPUNKT 2 – Erik Dahlbergsgatan norrut 2. VYPUNKT 2 – Erik Dahlbergsgatan norrut 4. 1. 3. 8. 6. 7. 2. 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÖVERSIKTSVYER KULTURMILJÖ 3. VYPUNKT 3 – Parkrummet från hästhagarna 3. VYPUNKT 3 – Parkrummet från hästhagarna 5. 4. VYPUNKT 4 – Amerikapaviljongen från norr 4. VYPUNKT 4 – Amerikapaviljongen från norr 4. 1. 3. 8. 6. 7. 2. 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÖVERSIKTSVYER KULTURMILJÖ 5. VYPUNKT 5 – Bobergsbron mot sydost 5. VYPUNKT 5 – Bobergsbron mot sydost 5. 6. VYPUNKT 6 – Lidingövägen österut 6. VYPUNKT 6 – Lidingövägen österut 4. 1. 3. 8. 6. 7. 2. 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÖVERSIKTSVYER KULTURMILJÖ 7. VYPUNKT 7 – Erik Dahlbergsgatan/Storängsvägen 7. VYPUNKT 7 – Erik Dahlbergsgatan/Storängsvägen 5. 8. VYPUNKT 8 – Parken norrut 8. VYPUNKT 8 – Parken norrut 4. 1. 3. 8. 6. 7. 2. 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI RITNINGAR 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MULTISPORTHALLEN 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MULTISPORTHALLEN PLAN 10 +2.8 ISMASKINS SPELAR SPELAR SEKRETARIAT -GARAGE SEKRETARIAT -ENTRÉ -ENTRÉ ISMASKINS- GARAGE +3.3 KYL- OMKL OMKL KYL- CENTRAL ÖF ÖF CENTRAL V R RWC DUSCH DUSCH RWC V R UPPVÄRM NORDAM I E S R R I I K N A K NSK/NHL NI R A RWC DUSCH DUSCH RWC NI R A NORDAM I E S R R I I K N A K NSK/NHL KO -N N I S N T G - OLYMPI A 2 S 6 L K X T /I 6 E N 1 R T M N E A E R T T N I E V A R T TIONELL M V A G OMKL +3.3 OMKL M V A G OLYMPI A 2 S 6 L K X T /I 6 E N 1 R T M N E A E R T T N I E V A R T TIONELL H G O YM CKEY ÅKNING 30X60 METER U BL Å LOUNGE U BL Å 30X60 METER A R OMKL OMKL A R R R DOMARE RWC DUSCH DUSCH RWC DOMARE RWC DUSCH DUSCH RWC DOMARE SPELARBÅS SPELARBÅS OMKL OMKL DOMARE SPELARBÅS SPELARBÅS +3.3 +3.3 +3.3 +3.3 SLUSS SLIPFRDFRDFRDFRDFRDFRD SLUSS VRDFRDFRDFRDFRDFRDFRD SLUSS SLUSS FRDFRDFRDFRD FRD FRDVRD SLUSS FRDFRDFRDFRD FRD FRDSLIP SSLLUUSSSS KOMMUNIKATION +3.3 +3.3 KOMMUNIKATION SKALA (A3) 1:600 0 5 30 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KANSLI KANSLI -FFO LANOSREP ECI TFIRD KANSLI KANSLI LOUNGE FLÄKTRUM LÄKTARE CA 150 - 200 KÖK FLÄKTRUM LAKOL GNINERÖF -FFO ÉFAK ECI MULTISPORTHALLEN PLAN 11 FFRRDD SSTTÄÄDD SSTTÄÄDD FFRRDD +6.9 +6.9 WC WCWC +6.9 +6.1 +6.9 WCWC WC +6.1 +6.1 +6.1 LÄKTARE CA 150 - 200 +6.1 +6.1 SKALA (A3) 1:600 0 5 30 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI CWR HCSUD CWR HCSUD CWR HCSUD CWR HCSUD LKMO LKMO LKMO LKMO MULTISPORTHALLEN PLAN 12 4 TENNISBANOR 4 TENNISBANOR INOMHUS UTOMHUS +14.3 +14.3 SKALA (A3) 1:600 0 5 30 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MULTISPORTHALLEN SEKTIONER +25.3 +14.3 NYTT SPÅR +3.3 +2.8 SEKTION A-A +25.3 +14.3 NYTT SPÅR +6.1 +3.3 +2.8 B A SEKTION B-B B A SKALA (A3) 1:600 0 5 30 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MULTISPORTHALLEN FASADER FASAD MOT NORR FASAD MOT SÖDER SKALA (A3) 1:600 0 5 30 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MULTISPORTHALLEN FASADER +25.6ÖK RASTER FASAD MOT ÖST ER +19.6ÖK RASTER/BOLLNÄT FASAD MOT VÄSTER SKALA (A3) 1:600 0 5 30 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KLTK TILLBYGGNAD 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KLTK PLAN 10 NY LÄNK +5.50 +6.6 TEMPORÄR LÄKTARE STOCKHOLM OPEN ENTRÉ +5.50 OMKLÄDNINGSRUM COURT 1 BANA 11 BANA 10 ENTRÉ STOCKHOLM OPEN Befintlig byggnad SKALA (A3) 1:600 0 5 30 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KLTK PLAN 11 TEKNIK +5.50 +6.6 TEMPORÄR LÄKTARE STOCKHOLM OPEN +5.50 COURT 1 BANA 11 BANA 10 Befintlig byggnad SKALA (A3) 1:600 0 5 30 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KLTK SEKTIONER +23.6 +18.3 +15.5 +13.8 +13.8 SPÅR RÖK +5.5 +5.5 +6.0 +2.4 SEKTION A-A BEFINTLIG TILLBYGGNAD + NY LÄNKBYGGNAD +21.7 SPÅR RÖK +5.0 +5.5 +5.5 +2.4 SEKTION B-B NYTT TENNISANNEX B A B A SKALA (A3) 1:600 0 5 30 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KLTK FASADER FASAD MOT NORR KUNGL. TENNISHALLEN ENTRE FASAD MOT SÖDER SKALA (A3) 1:600 0 5 30 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KLTK FASADER FASAD MOT ÖSTER +23.6 +21.7 ++55..55 +5.0 FASAD MOT VÄSTER SKALA (A3) 1:600 0 5 30 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KLTK TENNISPAVILJONGEN 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI TENNISPAVILJONGEN PLANER TENNISPARKEN +6.0 +6.0 2 TENNISBANOR 2 TENNISBANOR INOMHUS UTOMHUS ENTRE OMKL. OMKL. OMKL. +18.0 +10.4 +10.4 LIDINGÖVÄGEN PLAN 10 PLAN 11 PLAN 12 TAK 0 5 10 15 20 25 SKALA 1:500 (A3) 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI TENNISPAVILJONGEN SEKTION +22.5 +18.0 +10.4 +10.4 +6.0 +6.0 +5.0 LÄGSTA SCHAKTDJUP TUNNEL -5.0 0 5 10 15 20 25 SKALA 1:500 (A3) 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI TENNISPAVILJONGEN FASADER +10.4 +7.0 +6.0 +6.0 FASAD MOT NORR FASAD MOT VÄSTER TENNISPARKEN +10.4 +10.4 +7.4 FASAD MOT SÖDER FASAD MOT ÖSTER LIDINGÖVÄGEN 0 5 10 15 20 25 SKALA 1:500 (A3) 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HÄLSOPAVILJONGEN 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI A HÄLSOPAVILJONGEN PLAN 08 B C AMERIKAPAVILJONGEN BEFINTLIGT -1.5 LOA MÖRK/ UNDER MARK NY HISS RHP -1.5 K E T H M E G -1.5 A R A G G N NI S N Ä R G E RHP B A LOA MÖRK/ UNDER MARK B 0 5 10 15 20 25 SKALA 1:500 (A3) C 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI A HÄLSOPAVILJONGEN PLAN 09 B C AMERIKAPAVILJONGEN BEFINTLIGT +1.5 LOA MÖRK/ UNDER MARK NY HISS RHP +1.5 K E T H M E G +1.5 A R A G G N NI S N Ä R G E RHP B A LOA MÖRK/ UNDER MARK B 0 5 10 15 20 25 SKALA 1:500 (A3) C 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI IN/UTFART +4.5 +4.5 AMERIKAPAVILJONGEN BEFINTLIGT +4.5 VÄNDZON LBm +5.0 VÄNDZON LASTZON LOS +4.5 +4.5 NOITATSTÄNLE A HÄLSOPAVILJONGEN PLAN 10 B C NY HISS/ ENTRE +5.0 GRÖN SLÄNT K E T H M E G A R A G G N LOA MÖRK/ NI S UNDER MARK N Ä R G E B A B 0 5 10 15 20 25 SKALA 1:500 (A3) C 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI A HÄLSOPAVILJONGEN PLAN 11 B C AMERIKAPAVILJONGEN +8.0 BEFINTLIGT NY HISS +8.0 +8.0 +8.0 A B 0 5 10 15 20 25 SKALA 1:500 (A3) C 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI A HÄLSOPAVILJONGEN PLAN 12 B C AMERIKAPAVILJONGEN TAKTERRASS BEFINTLIGT +12.5 NY HISS +12.5 +12.5 +12.5 A AA NN GG ÖÖ B RR IINN GG +12.5 0 5 10 15 20 25 SKALA 1:500 (A3) C 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI A HÄLSOPAVILJONGEN PLAN 13 B C AMERIKAPAVILJONGEN BEFINTLIGT +17.0 +17.0 A B 0 5 10 15 20 25 SKALA 1:500 (A3) C 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI A HÄLSOPAVILJONGEN PLAN 14 B C AMERIKAPAVILJONGEN BEFINTLIGT TAKTERRASS +22.0 +22.0 A B 0 5 10 15 20 25 SKALA 1:500 (A3) C 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI A HÄLSOPAVILJONGEN PLAN 15 B C AMERIKAPAVILJONGEN BEFINTLIGT +26.5 A B 0 5 10 15 20 25 SKALA 1:500 (A3) C 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HÄLSOPAVILJONGEN SEKTIONER +12.0 +4.0 LOA +4.5 GARAGE +1.5 GARAGE -1.5 SEKTION A-A LÄGSTA SCHAKTDJUP TUNNEL -5.0 +12.0 +4.0 LOA +4.5 GARAGE +1.5 GARAGE -1.5 SEKTION B-B LÄGSTA SCHAKTDJUP TUNNEL -5.0 HÄLSA 4 V. +31.5 +26.5 HÄLSA 3 V. TAKTERRASS +22.0 +22.0 TAKTERRASS +17.0 TORG HÄLSA 2V. +12.5 +12.5 +12.5 +8.0 +4.0 +4.5 ENTRÉ +4.5 BA C GARAGE +1.5 GARAGE -1.5 BA C SEKTION C-C LÄGSTA SCHAKTDJUP TUNNEL -5.0 0 5 10 15 20 25 SKALA 1:500 (A3) 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI HÄLSOPAVILJONGEN FASADER +12.5 +12.5 +4.5 FASAD MOT SÖDER FASAD MOT VÄSTER +12.5 +5.0 +4.5 +4.5 FASAD MOT NORR FASAD MOT ÖSTER 0 5 10 15 20 25 SKALA 1:500 (A3) 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SOLSTUDIER PLANFÖRSLAG 21 MARS KL 9.00 KL 12.00 KL 15.00 KL 18.00 21 JUNI KL 9.00 KL 12.00 KL 15.00 KL 18.00 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Solstudier.pdf] STORÄNGSBOTTEN IDROTTSPARKEN SOLSTUDIER 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INNEHÅLL ÖVERSIKT PLANFÖRSLAG NULÄGE SOLSTUDIE PLANFÖRSLAG NULÄGE SKYDDSVÄRD EK VID KLTK PLANFÖRSLAG NULÄGE 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÖVERSIKT 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANFÖRSLAG ÖVERSIKT 21 MARS KL 9.00 KL 12.00 KL 15.00 KL 18.00 21 JUNI KL 9.00 KL 12.00 KL 15.00 KL 18.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NULÄGE ÖVERSIKT 21 MARS KL 9.00 KL 12.00 KL 15.00 KL 18.00 21 JUNI KL 9.00 KL 12.00 KL 15.00 KL 18.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SOLSTUDIER PLANFÖRSLAG 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANFÖRSLAG 21 MARS 09.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANFÖRSLAG 21 MARS 12.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANFÖRSLAG 21 MARS 15.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANFÖRSLAG 21 MARS 18.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANFÖRSLAG 21 JUNI 09.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANFÖRSLAG 21 JUNI 12.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANFÖRSLAG 21 JUNI 15.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANFÖRSLAG 21 JUNI 18.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SOLSTUDIER NULÄGE 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NULÄGE 21 MARS 09.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NULÄGE 21 MARS 12.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NULÄGE 21 MARS 15.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NULÄGE 21 MARS 18.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NULÄGE 21 JUNI 09.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NULÄGE 21 JUNI 12.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NULÄGE 21 JUNI 15.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NULÄGE 21 JUNI 18.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SKYDDSVÄRD EK 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PLANFÖRSLAG SKYDDSVÄRD EK 21 MARS - PLANFÖRSLAG KL 9.00 KL 12.00 KL 15.00 KL 18.00 21 JUNI - PLANFÖRSLAG KL 9.00 KL 12.00 KL 15.00 KL 18.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI NULÄGE SKYDDSVÄRD EK 21 MARS - NULÄGE KL 9.00 KL 12.00 KL 15.00 KL 18.00 21 JUNI - NULÄGE KL 9.00 KL 12.00 KL 15.00 KL 18.00 2025-03-05 14090-0202 rnD ,60-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Naturvärdesinventering.pdf] 2025-08-20 Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet Naturvärdesinventering enligt SIS 199000:2014, med tillägg naturvärdesklass 4 och inventering av naturvårdsträd 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Beställning: OKK+ Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08-525 201 00 Uppdragsansvarig: Rikard Anderberg Medverkande: Maya Edlund, Rikard Anderberg Rapporten bör citeras: Edlund, M, Anderberg R. 2023. Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet. Ekologigruppen AB. Intern granskning av rapport: Rikard Anderberg 2023-09-07 Foton: Om inget annat anges: Maya Edlund Illustrationer och kartor: Ekologigruppen AB Internt projektnummer: 10308 Bilden på framsidan visar mycket gamla och skyddsvärda ekar i anslutning till Lidingövägen. 2 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Innehåll Sammanfattning 4 Bakgrund och syfte 5 Omfattning och avgränsningar 6 Resultat 7 Allmän beskrivning av området 7 Naturvårdsstatus och övriga utpekanden 7 Naturvärdesinventering 8 Naturvärdesobjekt 8 Landskapsobjekt 15 Naturvårdsarter 16 Naturvärdesträd och alléer 18 Metod 19 Resultat 19 Grön infrastruktur 21 Förslag till ytterligare utredningar 24 Utredningar med lagkrav 24 Referenser 25 Bilaga 1. Objektskatalog Bilaga 2. Artkatalog Bilaga 3. Metod för naturvärdesbedömning Bilaga 4. Trädbilaga 3 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Sammanfattning Ekologigruppen har på uppdrag av OKK+ genomfört denna ekologiska utredning. Målet med utredningen har varit att sammanställa kunskap om områdets naturvärden. Syftet är att skapa ett kunskapsunderlag för att kunna beakta ekologiska aspekter i arbetet med en ny detaljplan. Allmän beskrivning av området Inventeringsområdet ligger på Norra Djurgården i Stockholm, strax norr om Lidingövägen, och utgörs av parkmiljöer och gräsytor kring Kungliga tennishallen. I de nordvästra delarna av området finns en nyanlagd parkmiljö med dammar, öppna gräsytor, samt en enkelradig lindallé. Ett flertal värdefulla äldre ekar förekommer inom inventeringsområdet, främst i anslutning till tennishallen i öster. Naturvärden De högsta naturvärdena i området är knutna till dess förekomster av mycket gamla jätteekar, där ett flertal träd har stamskador, håligheter och mulm, vilka utgör viktiga strukturer för många ovanliga arter knutna till äldre ekar. Naturvårdsarter I området har 13 naturvårdsarter påträffats i samband med naturvärdesinventeringen, eller är kända från databasen Artportalen, bland annat den rödlistade och skyddade fågelarten björktrast (NT), samt de rödlistade arterna skogsalm (CR), bredbandad ekbarkbock (EN) och svedjenäva (NT). Ytterligare en naturvårdsart med mycket högt indikatorvärde, gulsippa, har rapporterats i databasen artportalen. Naturvärdesträd Inom området finns nio särskilt skyddsvärda träd (klass 1), samt en lindallé som uppnår biotopsskyddsstatus enligt miljöbalken. Förslag till vidare utredning  Fågelinventering. Inventeringen av fåglar bör inriktas speciellt mot de skyddsvärda arter som är listade i fågeldirektivets bilaga 1 och/eller är rödlistade. Inventeringen syftar till att konstatera förekomst, häckningsstatus och möjliga respektive troliga eller säkerställda revir. Inventeringsområdet har flera hålträd, vilket utgör potentiella häckningsmiljöer för flera hotade fågelarter.  Utred de ekologiska spridningssambanden. Det är viktigt att kartlägga sambanden för att kunna säkerställa framtida fungerande spridningssamband, framför allt för vedlevande insekter knutna till ek. 4 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Bakgrund och syfte Ekologigruppen har på uppdrag av OKK+ genomfört denna ekologiska utredning. Målet med utredningen har varit att sammanställa kunskap om områdets naturvärden. Syftet är att skapa ett kunskapsunderlag för att kunna beakta ekologiska aspekter i arbetet med en ny detaljplan. Inventeringsområdet ligger norr om Lidingövägen, i anslutning till Kungliga tennishallen i Stockholm. Läge och avgränsning framgår av Figur 1. Där framgår också områdets relation till kända naturvärden i omgivande landskap. Figur 1. Inventeringsområdets läge och relation till kända naturvärden och lagskyddad natur i omgivande landskap. Området ligger inom Nationalstadsparken. Bakgrundskartan är Lantmäteriets topografiska webbkarta respektive ortofoto. 5 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Omfattning och avgränsningar Detta uppdrag omfattar en naturvärdesinventering (NVI) på fältnivå, i enlighet med SIS-standard (SS 199000:2014). I uppdraget har även ingått tilläggen Naturvärdesklass 4 och inventering av naturvärdesträd. Samtliga tillägg utom värdeklass 4 presenteras som separata avsnitt i denna rapport. Omfattningen av detta uppdrag redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Omfattning och geografisk avgränsning av detta uppdrag. Kategori Ambitionsnivå och tillägg Geografisk avgränsning Nivå Fält Inventeringsområdet Figur 1 Detaljeringsgrad Medel - minsta karterbara enhet 0,1 hektar Tillägg Naturvärdesklass 4 Värdeelement – Naturvärdesträd Översiktlig analys av spridningssamband 6 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Resultat Allmän beskrivning av området Inventeringsområdet ligger strax norr om Lidingövägen på Norra Djurgården i Stockholm, och utgörs av parkmiljöer och gräsytor kring Kungliga tennishallen. Berggrunden i det omkringliggande landskapet utgörs av sura graniter och vackor. Jordarterna domineras av morän och lera i låglänta partier, och av tunna jordlager och berg i dagen i mer höglänta lägen; inventeringsområdet har dock täckts med fyllnadsmassor. I de nordvästra delarna av området finns en nyanlagd park med dammar, öppna gräsytor, samt en enkelradig lindallé. Ett flertal värdefulla äldre ekar förekommer inom inventeringsområdet, främst i anslutning till tennishallen och parkmiljöerna i öster. Historisk markanvändning Kungliga tennishallen invigdes 1943, och närområdet har sedan dess utgjorts av brukade ytor och parkmiljöer. Ingen del av inventeringsområdet utgörs idag av äldre skog, men mindre grönytor har en längre rumslig kontinuitet (Figur 2), främst i anslutning till ett antal äldre ekar. Även dessa ytor har dock markberetts, och på de flesta håll gödslats och planterats med gräs, så att enbart själva träden har en längre kontinuitet. Figur 2. Kungl. Tennishallen, 1960. Inventeringsområdet markerat i blått. Flera av de äldre ekarna i området syns tydligt runt tennishallen i östra delen av området. Naturvårdsstatus och övriga utpekanden Skydd enligt miljöbalken Inventeringsområdet ligger inom Kungliga Nationalstadsparken (Figur 1), som regleras enligt Miljöbalken 4 kapitlet § 7. 7 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Övriga naturvårdsutpekanden Naturvärden De jätteekar som finns i inventeringsområdet ingår i norra Djurgårdens eklandskap, och är viktiga för spridning och bevarande av arter knutna till äldre ekar. Naturvärdesinventering Nedan presenteras resultatet av naturvärdesinventeringen. Metod I en naturvärdesinventering (NVI) enligt SIS-standard ingår endast kartläggning av områden med värde för biologisk mångfald. Bedömningen beskriver endast det aktuella naturvärdet, historiskt eller potentiellt framtida naturvärde bedöms inte. Inventeringen redovisar och beskriver objekt (avgränsade områden) som har naturvärdesklass 1–4 utifrån en standardiserad skala (Figur 3). Områden med lägre naturvärde presenteras i Figur 4, men redovisas inte närmare. Figur 3. I en NVI enligt SIS SS 199000:2014 värderas naturområdens betydelse för biologisk mångfald i en tre- eller fyrgradig skala där objekt med klass 1 har högsta naturvärde. Standarden för naturvärdesinventering har tagits fram av Trafikverket och ledande svenska naturmiljökonsulter där Ekologigruppen ingått som en av de medverkande. Metoden sammanfattas i Bilaga 3 och beskrivs i detalj i SIS rapport (SS 199000:2014). Bedömningen utgår från områdets biotopvärden och vilka arter som utnyttjar det. Fältinventeringen utfördes av Maya Edlund den 7 juni år 2023. Fynd rapporterade i databasen Artportalen har undersökts för att komplettera bedömningarna. Osäkerhet i bedömningen Området fältbesöktes i början av juni (NVI), samt i början av augusti (inmätning av naturvärdesträd). Artvärden är framför allt bedömda från förekomster av kärlväxter, mossor, lavar, vedsvampar, samt spår av vedlevande insekter. Eftersom ingen detaljerad insektsinventering har gjorts inom ramen för den aktuella naturvärdesinventeringen har klassningen i vissa objekts bedömts som preliminär på grund av de höga potentiella insektsvärden som är kopplade till främst äldre ekar. I de fall preliminära bedömningar av naturvärdesobjekt förekommer framgår detta i objektskatalogen (Bilaga 1) och i sammanfattningen av naturvärdesobjekten nedan. En undersökning av hur framför allt insekter knutna till ekarna kan påverkas av förändringar av detaljplanen (exempelvis genom förändrade spridningsmöjligheter och ljusföroreningar) är lämplig. Naturvärdesobjekt 4 objekt med höga naturvärden och 3 objekt med påtagliga värden har urskilts (Figur 4). Objekt med högsta naturvärde och objekt med visst värde har inte påträffats i området. Övriga delar av området bedöms ha låga naturvärden. I objektskatalogen (bilaga 1) redovisas respektive objekts naturvärde i detalj och här finns också bilder från varje objekt. Nedan presenteras resultatet av naturvärdesinventeringen. 8 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Figur 4. Naturvärdesobjektens läge och fördelning inom inventeringsområdet. Höga naturvärden finns i anslutning till ekarna, främst i anslutning till tennisplanerna i de sydöstra delarna av inventeringsområdet. Detaljerad beskrivning av alla naturvärdesobjekt finns i bilaga 1. Högt naturvärde – naturvärdesklass 2 I inventeringsområdet har fyra objekt med högt naturvärde (klass 2) påträffats (Figur 4). Totalt täcker naturvärdesklassen en yta på cirka 0,4 hektar. Dessa objekt utgörs av parkmiljöer, samt busk- och slymarker med ett artfattigt fältskikt, men med flera förekomster av jätteekar, där många träd är innanmurkna och har stora stamhåligheter, vilket är värdefulla strukturer för en stor mängd fåglar, fladdermöss, svampar och vedlevande insekter. I samtliga objekt i värdeklassen är objektets värde knutet till jätteekarna. Ekarnas läge i stadsnära miljö innebär att floran av trädlevande mossor och lavar (epifyter), som ofta är mycket rik på äldre ekar, är mycket artfattig till följd av historiska luftföroreningar såsom svaveldioxid. Inga naturvårdsrelevanta trädlevande naturvårdsarter av mossor och lavar förekommer i inventeringsområdet. Trots att få naturvårdsarter har hittats i objekten bedöms dess potential att hysa förekomster av sällsynta och hotade arter hög, främst insekter knutna till äldre ekar. Samtliga objekt med gamla ekar har därför en preliminär klassning av naturvärdena eftersom insekter knutna till dessa ekar kräver en mer utförlig undersökning än vad som ryms inom det aktuella uppdraget. Mer om värdeklass högt naturvärde – Naturvärdesklass 2 I denna klass bedöms varje objekt vara av särskild betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional eller nationell nivå och objekten bör så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan skada naturmiljön (miljöbalken 3 kap. 3 §). I dessa objekt finns höga eller påtagliga biotopvärden knutna till i landskapet ovanliga strukturer som är viktiga för biologisk mångfald. Oftast uppfyller naturtypen kvalitetskrav som ställs på Natura-naturtyp. I objekt inom denna värdeklass förekommer ofta hotade eller rödlistade arter. 9 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Objekt 4 (Figur 5) utgörs av en busk- och slymark som sträcker sig längs med Lidingövägen, och är därför kraftigt bullerstörd. I objektet finns två innanmurkna jätteekar, till vilka de flesta av objektets värden är knutna. I den ena eken, som är döende, finns flyghål av den sällsynta skalbaggen bredbandad ekbarkbock (rödlistad som starkt hotad - EN). En skyddszon har lämnats runt trädet, eftersom även ekarnas rötter räknas till ytans värden. Objekt 7 (Figur 5) utgörs av en artfattig parkmiljö med en gödslad och sådd gräsmatta, samt en renskrapad hällyta. I objektet finns fyra jätteekar, varav tre är hålträd. Ett av trädens stamhålighet är cementfylld. Objektets värden är helt knutna till ekarna (i övrigt har objektet lågt naturvärde). Objekt 6 utgörs av en buskplantering vid en parkeringsplats, med en jätteek. Objektets värden är helt knutna till eken (i övrigt har objektet lågt naturvärde). Objekt 5 utgörs av en liten, störd yta av ruderatmarkskaraktär. Markskiktet domineras av vanliga och näringsgynnade arter som hundkäx och åkertistel. I objektet finns en innanmurken jätteek. Objektets värden är helt knutna till eken (i övrigt har objektet lågt naturvärde). 10 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Figur 5. I objekt med ett högt naturvärde (klass 2) är värdet i samtliga objekt främst knutet till dess förekomster av jätteekar. Övre raden: objekt 7, nedre raden: objekt 4. Den nedre av ekarna har flyghål av bredbandad ekbarkbock. 11 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Påtagligt naturvärde – naturvärdesklass 3 I inventeringsområdet har 3 objekt med påtagligt naturvärde (klass 3) påträffats (Figur 3). Två av objekten har preliminär klassning av naturvärdet). Totalt täcker naturvärdesklassen en yta på cirka 3,7 hektar. Ett av objekten utgörs av naturtypen antropogen limnisk miljö (objekt 3, dammarna), ett av naturtypen industrimark/torr ruderatmark (objekt 1) och ett av naturtypen öppen kultiverad gräsmark (objekt 2). Samtliga objekt i värdeklassen saknar lång kontinuitet och den naturlighet som typiskt präglar objekt med högt eller mycket högt värde, och i flera av objekten förekommer endast ett fåtal naturvårdsarter. Mer om värdeklass påtagligt naturvärde – Naturvärdesklass 3 I denna klass behöver inte varje enskilt objekt vara av betydelse för biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. Däremot bedöms objekten vara av särskild betydelse för att den totala arealen av sådana områden ska kunna bibehållas och deras ekologiska kvalitet upprätthållas eller förbättras (se SS 199000:2014). Ekologigruppen tolkar det som att objekt i denna värdeklass är av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på kommunal nivå och kan vara av betydelse för en sammanhängande grön infrastruktur. Objekt 3 (Figur 6) utgörs av nyanlagda dammar med planterad, men inhemsk våtmarksflora, med bland annat bredkaveldun, missne, skogssäv, svärdslilja och ett flertal starrar. Vid fältbesöket i Juni observerades en relativt hög diversitet av insekter knutna till vatten, bland annat flera arter av vanliga trollsländor och dagsländor. Naturvärdet är enbart preliminärt, eftersom en utförlig insektsinventering krävs för en säker klassning. Inga groddjur noterades under fältbesöket, men objektet bedöms trots detta ha ett potentiellt värde för dessa. Objekt 1 (Figur 6) utgörs av en inhägnad ruderatmark med öppna grusytor och upplagda högar av rivningsmaterial och sten. Bitvis förekommer en rikt blommande flora dominerad av vanliga, men pollen- och nektarrika arter som ryssgubbe, men även ett fåtal naturvårdsarter förekommer, bland annat prästkrage, käringtand och luddlosta. Även naturvårdsarten svedjenäva har rapporterats från objektet i databasen Artportalen. Svedjenävan dyker ofta tillfälligt upp efter bränder eller varma somrar men kan finnas kvar i jorden som vilande frön under lång tid. Då objektet var inhägnat och därför inte kunde inventeras i detalj är klassningen preliminär. Objekt 2 (Figur 6) utgörs av en nyligen anlagd parkmiljö med öppen gräsmark och en enkelradig lindallé, som har förlängts med ytterligare 11 nyplanterade träd. De nyplanterade träden uppnår ännu inte biotopsskyddsstatus enligt miljöbalken (under 20 centimeter i diameter och under 30 år gamla). Markskiktet domineras av en torkanpassad flora, dominerad av gräs såsom svinglar, och av blommande örter, bland annat naturvårdsarterna käringtand, blåeld och prästkrage. I markskiktet växer snabbetablerade mossor, bland annat stor neonmossa, samt mer triviala arter såsom brännmossa. Objektet är välbesökt av vanliga dagfjärilar, bland annat puktörneblåvinge. 12 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Figur 6. Objekt med påtagligt naturvärde (klass 3). Övre raden vänster: objekt 3, höger: objekt 1. Nedre raden: objekt 2. Visst naturvärde – naturvärdesklass 4 I inventeringsområdet har ett objekt med visst naturvärde (klass 4) påträffats (objekt 8, Figur 4). Totalt täcker naturvärdesklassen en yta på cirka 0,3 hektar. I naturvärdesklassen ingår objekt med vardagsnatur som har vissa naturvärden, men som i allmänhet är vanligt förekommande och främst hyser livsmiljöer för vanliga arter. Objekt 8 utgörs av en gräsyta med unga träd, samt buskar och sly med vissa värden för exempelvis fåglar och insekter. 13 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Mer om värdeklass visst naturvärde – Naturvärdesklass 4 Varje enskilt område av en viss naturtyp med denna naturvärdesklass behöver inte vara av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på regional, nationell eller global nivå. Däremot är objekten i värdeklassen av betydelse för att stärka den gröna infrastrukturen och därigenom se till att den ekologiska kvaliteten på intilliggande objekt med högre värden upprätthålls. Ekologigruppen tolkar det som att denna värdeklass är av betydelse för att upprätthålla biologisk mångfald på lokal nivå. Objekt inom denna värdeklass kan vara av betydelse för att populationerna av vanliga arter ska fortsätta att vara vanliga. L ågt naturvärde I i nventeringsområdet finns några ytor med dåliga förutsättningar för biologisk mångfald. De utgörs av bebyggda- och hårdgjorda ytor, samt ytor med kortklippta bruksgräsmattor. Områdena saknar i stort sett naturvårdsarter, samt värdefulla strukturer och element för biologisk mångfald såsom bärande buskar, äldre träd, inhemska växter och död ved. I värdeklassen ingår ytor där ekar har planterats. Dessa är värdefulla för att säkerställa ekkontinuiteten i området på sikt. Trots att dessa ytor har låga naturvärden idag är det därför eftersträvansvärt att dessa träd tas i beaktande vid förändringar av detaljplanen. 14 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Landskapsobjekt Landskapsobjekt avgränsas när flera naturvärdesobjekt i en eller flera naturtyper tillsammans bildar ett sammanhängande landskap med större betydelse för biologisk mångfald. Det kan också avgränsas i områden som under en kort period under året har betydelse för flera arter. I det inventerade området har ett landskapsobjekt avgränsats (Figur 7). Inventeringsområdets Jätteekar ingår i Djurgårdens eklandskap (Widenkalk 2018) och är viktiga för spridning av arter knutna till grova äldre träd, samt för mulmlevande arter och arter knutna till trädhåligheter. Ett flertal hotade arter knutna till äldre ek finns rapporterade i artportalen från närliggande ekmiljöer, bland annat insekterna brokig barksvartbagge (VU), skeppsvarvsfluga (NT) och ekmulmbagge (NT), samt ytterligare fynd av bredbandad ekbarkbock (EN) som även finns i inventeringsområdet, både i ekmiljöerna väster och norr om inventeringsområdet. Dessutom finns en stor mängd ved- och marksvamp knutna till äldre ek i närområdet, bland annat kärnticka (VU), bleksopp (VU), sommarsopp (VU), blekticka (NT) och oxtungssvamp (NT). Ekarna i inventeringsområdet knyter ihop ekmiljöerna söder- och sydväst om området med ekmiljöer i nordöstlig utsträckning, och är sannolikt viktiga för att koppla samman dessa miljöer, främst för insekter med begränsad spridningsförmåga. Figur 7. Landskapsobjekt som avgränsats inom/i närheten av inventeringsområdet. Inventeringsområdets ekar ingår i ett landskapsobjekt med ek, som till största delen utgörs av grova, äldre träd. Ekdata från Stockholms Stads ekadatabas (Widenfalk 2018). 15 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Naturvårdsarter En naturvårdsart är en art med specifika krav på sin miljö. Genom sin förekomst signalerar arten att det finns naturvärden i ett område och att det kan finnas fler sällsynta och/eller rödlistade arter. I området har 13 naturvårdsarter påträffats i samband med naturvärdesinventeringen eller är kända från databasen Artportalen. Från Artportalen har endast artfynd som bedömts som rimliga inkluderats. Hantering av fynd från Artportalen beskrivs i metodbilagan (Bilaga 3). Förekomster av alla påträffade skyddade arter, rödlistade arter och arter med mycket högt indikatorvärde finns listade i Tabell 2. En fullständig förteckning av alla noterade naturvårdsarter i området, inkluderande arter med lägre indikatorvärde, samt information om vad arterna indikerar, finns i Bilaga 2. Mer om naturvårdsarter Naturvårdsarter är utpekade av myndigheter i olika inventeringar och sammanhang. De sammanfattas av Artdatabanken SLU i rapporten ”Naturvårdsarter” (Hallingbäck 2013). Exempel på naturvårdsarter är rödlistade arter, fridlysta arter, Skogsstyrelsens signalarter, Jordbruksverkets ängs- och betesmarksarter och Ekologi- gruppens egna naturvårdsarter. Naturvårdsarterna är olika bra på att indikera naturvärde. Ekologigruppen delar in dem i olika kategorier (indikatorvärde) med klasserna mycket högt, högt, visst och ringa, beroende på miljökrav och sällsynthet. Tabell 2. Funna naturvårdsarter i området. Tabellen innefattar skyddade arter, rödlistade arter och arter med mycket hö gt indikatorvärde. Kolumnen Skydd anger vilka paragrafer i artskyddsförordningen (ASF) som skyddar arten och R.K anger rödlistningskategori enligt följande: NT - nära hotad, EN - starkt hotad, CR - akut hotad–. Tabellen är sorterad så att skyddade arter listas först, därefter rödlistade arter, samt sist övriga natur-vårdsarter sorterade efter indikatorvärde. Björktrast 4 § / NT Ringa Objekt: 4, 7, 8 Ekologigruppen 2023 Bredbandad -/EN Mycket högt Objekt: 4 Ekologigruppen 2023 ekbarkbock Svedjenäva -/NT Mycket högt Objekt: 1 Artportalen 2021 Skogsalm -/CR Ringa Objekt: 8, 7 Ekologigruppen 2023 Gulsippa - Mycket högt Objekt: 4 Artportalen 2012 Skyddade arter I området förekommer en art som är skyddad enligt svensk lag (SFS 2007:845, se faktarutor nedan). Förekomsten redovisas nedan samt i Bilaga 2. Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en svensk lagstiftning som bland annat innebär fridlysning av arter, däribland alla vilda fågelarter, alla grod- och kräldjursarter, alla fladdermöss och ett antal andra djur och växter. Olika arter har olika skydd beroende på vilken paragraf i artskyddsförordningen som reglerar respektive art. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, det vill säga att det inte är tillåtet att samla in, skada eller döda de listade arterna. Dispens från förbuden för vilda fåglar, samt andra djur och växter uppräknade i bilaga 1, kan endast erhållas om projektet eller planen är av allt överskuggande allmänintresse. Därför är det i de flesta fall alltid nödvändigt att genomföra skyddsåtgärder för att undvika dispensprövning. Dispenskraven för arter listade i bilaga 2 är inte lika stränga. Sk yddade fågelarter enligt 4 § artskyddsförordningen En naturvårdsrelevant fågelart har noterats inom inventeringsområdet (Tabell 2). Ingen riktad fågelinventering har genomförts i området, och troligen förekommer fler naturvårdsrelevanta fågelarter i och kring inventeringsområdet. I denna rapport har endast fågelarter inkluderats i de fall dessa utgör sådana arter där hänsyn behöver tas för att bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredställande nivå. Dessa kallas här för naturvårdsrelevanta arter och omfattar arter som är rödlistade arter (se faktaruta), arter som är 16 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 listade med N i artskyddsförordningen samt sådana arter som uppvisar en starkt negativ trend lokalt eller nationellt. Artskyddsförordningen 4 § - fåglar Fridlysningen innebär att det är förbjudet att: 1. avsiktligt fånga eller döda vilda fåglar, 2. avsiktligt förstöra eller skada vilda fåglars bon eller ägg eller bortföra sådana fåglars bon, 3. samla in vilda fåglars ägg, även om de är tomma, och 4. avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om inte störningen saknar betydelse för att a) bibehålla populationen av fågelarten på en tillfredsställande nivå, särskilt utifrån ekologiska, veten- skapliga och kulturella behov, eller b) återupprätta populationen till den nivån. Alla vilda fåglar i Sverige är skyddade enligt 4 §, men till skillnad mot de arter som omfattas av sk yddet i 4 a § artskyddsförordningen, är inte fåglarnas livsmiljöer skyddade i sig. Dock är det förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under deras häcknings- och uppfödningsperiod, om detta riskerar att den lokala populationen inte kan bibehållas på en tillfredställande nivå. Nedan beskrivs den naturvårdsrelevanta fågelarten. Björktrast (Turdus pilaris) (NT) Arten blev rödlistad 2020 då en minskning av populationen pågår eller förväntas ske. Björktrast förekommer över hela landet och häckar i skogar, ofta i anslutning till odlad mark, i parker och trädgårdar. I inventeringsområdet födosökte ett flertal individer i gräsmattorna i objekt 7. Rödlistade arter Tre rödlistade arter noterades från området vid denna inventering (Tabell 2). Därutöver är en ytterligare art noterad från området i databasen Artportalen. Två av dessa rödlistade arter (björktrast och svedjenäva) tillhör hotkategorin nära hotade arter (NT), en art,bredbandad ekbarkbock, tillhör hotkategorin starkt hotad (EN), och en, skogsalm, tillhör den högsta hotkategorin akut hotade arter (CR). Nedan redovisas de kända rödlistade arterna från området. Rödlistade arter som också är skyddade enligt artskyddsförordningen (björktrast) behandlas i avsnittet ”Skyddade arter” ovan. Rödlistan Den svenska rödlistan utarbetas av Artdatabanken. Rödlistan uppdateras vart femte år och den senaste rödlistan gavs ut 2020 (ArtDatabanken 2020). Rödlistan i sig innebär inget skydd utan anger olika arters risk att dö ut från Sverige. Arterna listas i olika rödlistkategorier beroende på artens status. Det finns sex rödlistningskategorier: (RE) nationellt utdöd, (CR) akut hotad, (EN) starkt hotad, (VU) sårbar, (NT) nära hotad och (DD) kunskapsbrist. Arter utan känd minskning eller negativ påverkan och med tillräckligt stor population klassas som livskraftiga (LC). Bredbandad ekbarkbock (Plagionotus detritus) (EN) är en skalbagge som utvecklas under barken av nyligen död ekved, både i stående träd och nedfallna grenar. Förutom ett fåtal lokaler i Småland fin ns den framför allt på Djurgården i Stockholm. I inventeringsområdet hittades flyghål i en döende jätteek i objekt 4. Skogsalm (Ulmus glabra) (CR). Alla de tre svenska alm-arterna är akut hotade då de är drabbade av den aggressiva almsjukan, som slår ut smittade individer. Att bevara de träd som fortfarande är friska kan bidra till en ökad genetisk variation och kanske på sikt öka resistens mot sjukdomen. Gamla levande träd har höga värden, och hyser ofta förekomster av andra ovanliga och rödlistade arter. I inventeringsområdet finns flera unga almar, men inga äldre träd. Svedjenäva (Geranium bohemicum) (NT). Svedjenävan är en ett (-två) årig, körtelhårig ört med en säregen lukt, som till skillnad från den liknande brandnävan har vita märken i blomman. Fröna kräver höga temperaturer för att gro och blommar främst efter brand, men kan även dyka upp på 17 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 solexponerad barmark efter varma somrar. I inventeringsområdet har den rapporterats från objekt 1 i databasen artportalen 2017, och eftersom fröna har mycket lång livslängd är det mycket möjligt att den finns kvar i fröbanken i jorden. Övriga intressanta naturvårdsarter I samband med inventeringen påträffades ytterligare 7 naturvårdsarter utöver de skyddade och rödlistade arter som listas ovan, och ytterligare 2 har rapporterats från området i artportalen. De flesta av dessa är konkurrenssvaga arter som främst förekommer i ljusöppna miljöer på genomsläppliga jordarter, bland annat fältkrassing (Figur 8), backvial och luddlosta (Figur 8). Flera gynnas dessutom av mineralrika och/eller magra markförhållanden, bland annat kvastfibbla, blåeld, käringtand (Figur 8), prästkrage och styverlav. En art som rapporterats i artportalen men som inte påträffades under inventeringen, gulsippa, förekommer främst i något slutnare, lundartade miljöer, med basiska markförhållanden. Figur 8. Vänster: käringtand, mitten: fältkrassing, höger.: luddlosta. Invasiva arter och negativa indikatorarter En invasiv art är en art som spridit sig från sitt ursprungliga utbredningsområde med människan, som sprider sig snabbt i sitt nya utbredningsområde, och som bedöms skadlig för de lokala ekosystemen, för infrastruktur, och/eller för människors hälsa. Ytterligare arter som kan vara inhemska kan indikera negativa markförhållanden som typiskt är missgynnsamma för hotade och ovanliga arter. I inventeringsområdet förekommer tre arter som är anses negativa ut ett naturvårdsperspektiv, jätteloka, parksallat och praktgulplister, som alla är mänskligt införda, lättspridda och konkurrenskraftiga (och därmed kan tränga ut andra arter). Naturvärdesträd och alléer Inom ramen för uppdraget har Ekologigruppen genomfört en kartering av särskilt skyddsvärda (klass 1) och skyddsvärda träd (klass 2), samt alléträd. Syftet med uppdraget har varit att skapa ett kunskapsunderlag om förekomst av dessa träd inom planområdet, som kan komma att påverkas vid förändringar av detaljplanen. Träd av klass 1 är särskilt skyddsvärda. Dessa träd är särskilt värdefulla för att bibehålla en biologisk mångfald i trädmiljöer, och kan ofta hysa en värdefull flora- och fauna med rödlistade arter. Naturvårdsverket rekommenderar samråd kring jätteträd (>1 meter diameter) och träd äldre än 200 år om det planeras åtgärder som bedöms påverka trädet (Naturvårdsverket 2012): ”Om en åtgärd på ett särskilt skyddsvärt träd kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska den som planerar att vidta åtgärden lämna in en anmälan för samråd hos länsstyrelsen”. Alléer 18 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 skyddas genom bestämmelser i 7 kapitlet 11 § miljöbalken (1998:808) och förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken med mera som reglerar frågor om biotopskyddsområden. Metod Metodiken för inventering av särskilt skyddsvärda träd följer Naturvårdsverkets standard (Naturvårdsverket 2004) med ytterligare komplettering av Ekologigruppen (bilaga 4). Träden inventeras i fält enligt ett antal kriterier och tilldelas en värdeklass baserat på detta. I denna inventering har träd av klass 1 (särskilt skyddsvärda träd) och klass 2 (skyddsvärda träd) ingått. Utöver dessa har även alléträd som omfattas av det generella biotopskyddet ingått, oavsett deras värdeklass. I inventeringen har bland annat träddiameter mätts in, och förekomst av håligheter, mulmbildning samt eventuella förekomster av rödlistade arter på träd har noterats. Träden har positionsbestämts med en Leica GG04+, med en lägsta noggrannhet satt till 50 cm i ett genomsnitt av 10 inmätningspunkter. Fältinventeringen genomfördes av Maya Edlund och Rikard Anderberg den 9 augusti 2023. På grund av interferens från kringliggande trädkronor och byggnader kan noggrannheten avvika något. För en exakt inmätning med centimeternoggrannhet måste en totalstation användas. Resultat Totalt noterades nio skogsekar som uppfyller kriterierna för särskilt skyddsvärda träd (klass 1) inom inventeringsområdet (tabell 2, Figur 9), samt en enkelradig allé med nio skogslindar som uppnår biotopsskyddsstatus. Allén är förlängd söderut med ytterligare 11 träd, men dessa uppnår ännu inte biotopsskyddsstatus enligt miljöbalken (då stamdiametern i brösthöjd är under 20 centimeter i diameter och träden är under 30 år gamla). För mer information om metodik, och detaljerad information om de värdeklassade träden hänvisas till bilaga 4 och 5 i denna rapport. Tabell 2. Tabellen redovisar de positionsbestämda träden inom området, med värdeklass och art. Totalt registrerades 18 naturvårdsträd inom inventeringsområdet, varav 9 uppfyller kriterierna för särskilt skyddsvärda träd. Art Särskilt skyddsvärda Alléträd Totalt antal naturvårdsträd, (klass 1 och träd, klass 1 Alléträd) Skogsek 9 - 9 Skogslind - 9 9 Totalt 9 - 18 19 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Figur 9. Naturvårds- och alléträd. Totalt finns 9 särskilt skyddsvärda (klass 1) skogsekar i inventeringsområdet. Längs gångvägen i de nordvästra delarna av inventeringsområdet fins en allé med skogslind som omfattas av biotopskyddet. Denna har förlängts med en trädrad söderut, med nyplanterade, unga träd (dessa visas ej i kartan). Siffror vid träden är de ID-nummer som redovisas i trädkatalogen (Bilaga 4). Särskilt skyddsvärda träd (klass 1) Nio skogsekar som främst växer i anslutning till parkmiljöerna kring tennisbanorna (Figur 9) bedöms vara särskilt skyddsvärda, eftersom samtliga har en stamdiameter på mer än 100 cm, och en uppskattad ålder på över 200 år. Sju av dessa har även stamhåligheter (tabell 4, bilaga 4). Träd av klass 1 är särskilt värdefulla för att bibehålla en biologisk mångfald i trädmiljöer och kan ofta hysa en värdefull flora- och fauna med rödlistade arter. Naturvårdsverket rekommenderar samråd kring träd äldre än 200 år om det planeras åtgärder som bedöms påverka trädet (Naturvårdsverket 2016): ”Om en åtgärd på ett särskilt skyddsvärt träd kan komma att väsentligt ändra naturmiljön ska den som planerar att vidta åtgärden lämna in en anmälan för samråd hos länsstyrelsen”. Särskilt skyddsvärda träd (klass 1) Med särskilt skyddsvärda träd avses följande (Naturvårdsverket 2004): • Jätteträd; träd ≥ 1 meter i diameter. • Mycket gamla träd; gran, tall, ek och bok äldre än 200 år. Övriga trädslag äldre än 140 år. • Grova hålträd; träd ≥ 0,4 meter på det smalaste stället upp till brösthöjd med utvecklad hålighet i stam (eller gren). Ekologigruppen (2019) har kompletterat denna klass med en ytterligare klass: • Skyddsvärda träd; exempelvis gamla träd (för tall gäller över 150 år), träd med förekomster rödlistade arter, eller hålträd som inte är grova. 20 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Gamla träd och träd med stamhåligheter Ett gammalt träd utvecklar ofta karaktär och strukturer som gynnar en biologisk mångfald. Gamla träd utvecklar ofta håligheter, stamskador med vedblottor, och döda grenar som kan bli hemvist för många arter. Eftersom gamla träd generellt sett är en bristvara är många arter knutna till dessa strukturer hotade. Träd som växer i solbelyst läge kan ofta hysa en intressant insektsfauna och är därför extra värdefulla. Gamla träd utvecklar också ofta håligheter. I dessa hål börjar bildningen av mulm (finfördelade, nedbrutna djur och växtdelar). Många insekter och andra leddjur är speciellt anpassade för den unika miljön. Ett stort antal arter som lever i mulmträd är rödlistade. A lléträd Längs med gångvägen i den västra delen av inventeringsområdet i objekt 2 finns en enkelradig allé med nio skogslindar. Träden är samtliga över 20 cm i brösthöjdsdiameter och bedöms vara runt 30–40 år gamla, och faller därmed inom definitionen av vuxna träd i alléer (se faktaruta). Därmed är samtliga träd i allén skyddade i enlighet med miljöbalkens föreskrifter. Inget av träden klassificeras som värdefullt för biologisk mångfald, då träden är relativt unga och saknar värdefulla strukturer såsom stamhåligheter och vedblottor, eller påväxt av naturvårdsarter. Allén är förlängd söderut med en trädrad av ytterligare 11 lindar, men dessa är samtliga mycket unga och har en stamdiameter under 20 cm. De är nyplanterade, och eftersom de enhetligt inte uppnår allé-status enligt definitionen för det generella biotopskyddet har dessa träd inte mätts in. AAlllléé En allé ska bestå av minst fem lövträd som är planterade i en enkel eller dubbel rad för att omfattas av biotopskyddsbestämmelserna. Träden ska till övervägande del utgöras av vuxna träd, vilket innebär att mer än hälften av träden ska vara vuxna. Med vuxna träd avses träd som mäter minst 20 cm i diameter i brösthöjd eller har uppnått en ålder av 30 år (det som först uppnås). Alléer är skyddade inom ramen för miljöbalkens generella biotopskydds–föreskrifter. Grön infrastruktur Målet med att arbeta med grön infrastruktur är att säkerställa att olika naturtyper och naturliga strukturer finns i landskapet, samt att dessa fördelar sig över landet på ett sådant sätt att den långsiktiga överlevnaden för arter och naturtyper är säker. Att bevara och sköta om naturområden som är ekologiska värdekärnor är en grundläggande del av att bevara Stockholms ekologiska infrastruktur. En annan viktig del är att bevara fungerande ekologiska spridningssamband mellan dessa värdekärnor. Metod Nedan redovisas först material från Stockholms stads ESBO (ekologiskt särskilt betydelsefulla områden) och habitatnätverk, där data hämtats från Stockholms stads dataportal. 21 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Resultat Figur 10. Inventeringsområdets läge i förhållande till Stockholms stads nätverk för Ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Inventeringsområdet ligger till större del utanför ESBO-områden, men mindre delar av områdets östra och södra spetsar är klassade som spridningszon i ESBO-nätverket. ESBO (ekologiskt särskilt betydelsefulla områden) I stadens ekologiska infrastruktur finns områden som har särskilt viktiga funktioner för växt- och djurlivet och som därmed starkt påverkar förutsättningarna för biologisk mångfald i staden. Ett sådant område kan vara särskilt rikt på arter men det kan också vara ett artfattigare område vars strategiska läge i landskapet gör det särskilt viktigt från ekologisk synpunkt (Stockholms stad 2014). Inventeringsområdet ligger inte inom något område som är del av ESBO-nätverket, utan ligger strax utanför ett område klassat som spridningszon (Figur 10). 22 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Figur 11. Kartan visar hur inventeringsområdet ligger i förhållande till Stockholms stads habitatnätverk för skogslevande fladdermöss, barrskogsmesar, groddjur och eklevande insekter. Habitatnätverk skogslevande fladdermöss Hela inventeringsområdet är klassat som sämre möjlighet till födosök för skogslevande fladdermöss (Figur 11, Ecocom 2017). I och med att området till stora delar av närområdet utgörs av exploaterad mark och belysta öppna parker bedöms det inte ha några särskilda värden för skogslevande fladdermöss, dock kan de gamla hålträden i området ha värden som övervintringsplatser för olika fladdermusarter. Habitatnätverk barrskogsmesar Ingen del av området ligger inom habitatnätverket för barrskogsmesar (Figur 11), och livsmiljöer för barrskogsmesar saknas inom inventeringsområdet. 23 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Habitatnätverk groddjur Inventeringsområdet ligger inte inom något spridningsstråk för groddjur i Stadens habitatnätverk (Figur 11). Dammarna i västra delen av området utgör dock lämpliga groddjursmiljöer. Överlag bedöms spridningsmöjligheterna för groddjur i närområdet vara mycket ansträngda på grund av alla bilvägar som omger inventeringsområdet. Söderut mot skogsdungarna runt ryttarstadion finns dock viss spridningsmöjlighet. Habitatnätverk eklevande insekter Sydöstra delarna av området ligger inom ett kärnområde för ek i habitatnätverket för eklevande insekter (Figur 10). Flera ekar som bedöms vara av större betydelse för eklevande insekter finns i området, och värdefulla ekmiljöer finns på flera platser i närområdet samt vidare norrut och söderut över östra östermalm och södra Djurgården. Området ligger i nära anslutning till flera andra områden som är modellerade som av vikt för eklevande insekter. Spridningssamband i ett sammanhang Spridningssamband är inte enbart en produkt av vad som händer på en specifik plats, utan på vad som samlat händer i hela landskapet. Det medför att spridningssambanden kring Storängsbotten är kopplade till vad som händer i ekmiljöer i denna del av nordöstra Stockholm. För att spridningssamband ska bibehållas och företrädesvis förstärkas bör utpekade livsmiljöer och naturmiljöer som utgör så kallade klivstenar (stepping stones) i framför allt de viktigaste spridningskorridorerna undvaras från exploatering. Det är dessutom av stor vikt att föra en stadsplanering som inte enbart fokuserar på enskilda planers inverkan på spridningssambanden utan görs på den större skalan så att planers ackumulerande inverkan kan bedömas. Även till synes små planer tillsammans kan underminera och försvaga nätverket med negativa konsekvenser på spridningssambanden och stadens biologiska mångfald som följd. Förslag till ytterligare utredningar Följande kompletterande utredningar föreslås. Utredningar med lagkrav  Fågelinventering. Inventeringen av fåglar bör inriktas speciellt mot de skyddsvärda arter som är listade i fågeldirektivets bilaga 1 och/eller är rödlistade. Inventeringen syftar till att konstatera förekomst, häckningsstatus och möjliga respektive troliga eller säkerställda revir. Inventeringsområdet har flera hålträd, vilket utgör potentiella häckningsmiljöer för flera hotade fågelarter. 24 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Naturvärdesinventering i Storängsbotten, Gärdet 2025-08-20 Referenser Tryckta källor: Ecocom 2017. Landskapsanalys av potentiella fladdermushabitat i Stockholms stad – kartläggning av lämpliga habitat för fladdermöss. Hallingbäck, T. (red.) 2013. Naturvårdsarter. ArtDatabanken SLU. Uppsala. Höjer, Olle. & Hultengren, Svante. 2016. Rapport 5411. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Stockholm: Naturvårdsverket. Mörtberg, Ulla., Zetterberg, Andreas. & Gothnier, Mats. 2006. Landskapsekologisk analys i Stockholms stad: Metodutveckling med groddjur som exempel. Stockholm: Miljöförvaltningen, Stockholms stad. Mörtberg, Ulla., Zetterberg, Andreas. & Gothnier, Mats. 2007. Landskapsekologisk analys i Stockholms stad: Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter. Stockholm: Miljöförvaltningen, Stockholms stad. Naturvårdsverket, 2004. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd, rapport 5411. Naturvårdsverket 2009. Handbok 2009:2. Handbok för artskyddsförordningen. Del 1 – fridlysning och dispenser. Stockholm: Naturvårdsverket. Naturvårdsverket, 2012. Åtgärdsprogram för särskilt skyddsvärda träd - mål och åtgärder 2012–2016. Rapport 6496, Naturvårdsverket, Stockholm. Nitare, J. 2019. Skyddsvärd skog – Naturvårdsarter och andra kriterier för naturvärdesbedömning. Jönköping: Skogsstyrelsen. SFS 2007:845. Artskyddsförordning SIS 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning. SS 199000:2014. Svenska Institutet för Standarder. SIS 2014. Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI) – Komplement till SS 199000:2014. SIS-TR 199001:2014. Svenska Institutet för Standarder. SLU Artdatabanken. 2020. Rödlistade arter i Sverige 2020. SLU, Uppsala Widenfalk L., Sandberg L., Axelson T., Hammarström A., Jakobsson M. och Widenfalk O. 2018: Stockholm Stads Ekdatabas: Uppdatering och komplettering. Greensway AB Digitala källor: Artdatabanken 2023. Artfakta. Webverktyg för sökning om fakta om arter. https://artfakta.se/artbestamning/ Artportalen 2023. Artportalen, rapportsystem för arter. http://www.artportalen.se/ Jordbruksverket 2023. Databasen TUVA, resultat av ängs- och betesmarksinventeringen. Lantmäteriet 2023. Historiska kartor, digitalt kartarkiv. https://www.lantmateriet.se/sv/Kartor-och- geografisk-information/Historiska-kartor/ Naturvårdsverket 2023. Skyddad natur, databas över skyddade områden. https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ Naturvårdsverket 2023. Samråd om åtgärder på särskilt skyddsvärda träd. http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Samhallsplanering/Samrad-vid-andring- av-naturmiljon/sarskilt-skyddsvarda-trad/ SGU 2023. Sveriges Geologiska Undersökning, kartvisaren. https://apps.sgu.se/kartvisare 25 (25) 14090-0202 rnD ,02-80-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Miljökonsekvensbeskrivning.pdf] Miljökonsekvensbeskrivning för fördjupat program för Hjorthagen beslutshandling april 2008 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Beställare Medverkande SWECO Stockholms stad, Exploateringkontoret Peter Lindroos, Inger Poveda Björklund (uppdragsledare) Datum Pernilla Westerlund (bitr. uppdragsledare) 2008-04-30 Maria Westerdahl m.fl. (landskap/kulturmiljö) Konsult Erika Börjesson (mark/vatten) SWECO Sami Serti (risk) Box 340 44 Dan Arvidsson, Jenny Svärd, 100 26 Stockholm Magdalena Lindfeldt (kvalitetsgranskare) Tel. 08-695 60 00 Willy Hermansson (språklig granskare) Medverkande Stockholms stad: Ann-Sofi Ottosson (layout) Anna Haag (projektledare), Exploateringskontoret Helena Olsson, Hanna Elmén (kartor, layout) Thomas Stoll, Stadsbyggnadskontoret Kristoff Laufersweiler (akvareller) Klas Groth, Stadsbyggnadskontoret Övriga konsulter och underkonsulter Gunnel Blomqvist, Miljöförvaltningen AIX (Johan Rittsél, byggnadsantikvarie), ÅF Ingemansson, WSP, Vägverket Konsult, Andersson Jönsson Landskapsarkitekter, Structor m.fl. 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Förord Industriområdena kring Hjorthagen - Gasverksområdet, Storängsbotten och Storängskroken - utpekas i Stockholms översiktsplan som strategiska utvecklingsområden. Stadens avsikt är att omvandla dessa områden till stadsbebyggelse. Omvandlingen av områdena ligger i linje med strategin om att växa inåt - en central strategi i stadens strävan att Stock- holm ska utvecklas hållbart. År 2006 beslutade Stadsbyggnadskontoret att ta fram ett fördjupat program för Hjorthagen samt att genomföra en miljöbedömning. Syftet är att programmet ska vara underlag för diskussionen om Hjorthagens framtida utveckling och sätta ramarna för kommande detaljplaner. Denna miljökonsekvensbeskrivning är dokumentation av miljöbedömningen av det fördjupande programmet. Syftet med miljöbedömningen är att integrera miljöaspekter pro- grammet så att en hållbar utveckling främjas. Miljökonsekvensbeskrivningen har tagits fram av SWECO på uppdrag av Stockholms stad. Peter Lindroos Pernilla Westerlund 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Läsanvisning Miljökonsekvensbeskrivningen består av 11 kapitel: Kapitel 1 redovisar bakgrunden till det fördjupade pro- Kapitel 6 inleds med samlad konsekvensbeskrivning för grammet och en översiktlig presentation av programområ- nationalstadsparken och för människors hälsa. Sedan redo- det. I kapitlet finns också en redogörelse för de gällande visas en riktningsanalys i förhållande till de 16 nationella planerna inom programområdet. miljömålen. Sist presenteras miljöbedömningens centrala Kapitel 2 beskriver syftet med miljöbedömningar, ställ- slutsatser med avseende på miljön, hälsan och hushållning- ningstagande till behovet av miljöbedömning av det fördju- en med naturresurser. Kapitlet är underlag för den samlade pade programmet samt hur miljöbedömningen har genom- bedömningen och den strategiska hållbarhetsbedömning av förts. förslaget som presenteras i det fördjupade programmet. Kapitel 3 redovisar miljökonsekvensbeskrivningens av- Kapitel 7 beskriver de åtgärder som behöver studeras vi- gränsning med avseende på geografi, tid, alternativ, nivå dare i det fortsatta i det fortsatta arbetet. I kapitlet avgrän- samt miljöaspekter. sas också vilka miljöaspekter som bedöms vara betydande Kapitel 4 redogör för motiven för vilka alternativ som och därför behöver analyseras och bedömmas djupare i det funnits rimliga att studera i miljökonsekvensbeskrivningen. fortsatta arbetet med miljöbedömning av de efterföljande I kapitlet finns en sammanfattning av det fördjupade pro- detaljplanerna. grammet och definitionen av nollalternativet. Kapitel 8 redovisar förslag till uppföljning av betydande Kapitel 5 redovisar förutsättningar och konsekvenser miljöpåverkan efter att programförslaget har genomförts. samt förslag på åtgärder för de miljöaspekter som valts att Kapitel 9, 10 och 11 redovisar bedömningsgrunder i form analyseras. I uppdraget har inte ingått att bedöma beskrivna av mål och riktlinjer, ord och begreppsförklaring respektive negativa konsekvenser på riksintressen i förhållande till lag- källor. texters begrepp skada respektive påtaglig skada. 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehåll 4 Alternativ 34 7 Fortsatt arbete 126 4.1 Varför studera och redovisa 7.1 Betydelsefulla åtgärder för alternativ? 34 nationalstadsparken och 4.2 Tidigare studerade alternativ 34 riksintresse kulturmiljö 126 4.3 Resonemang kring ”rimliga alternativ” 36 7.2 Behovsbedömning för efterföljande detaljplaner 128 4.4 Beskrivning av analyserade alternativ 37 7.3 Preliminär avgränsning av Sammanfattning 5 Konsekvenser 44 fördjupnings-PM för efterföljande 1 Inledning 18 5.1 Stads- och landskapsbild inkl. detaljplaner 130 Nationalstadsparken 44 1.1 Utmaningar 18 8 Uppföljning av 5.2 Kulturmiljö 64 1.2 Att bygga staden inåt 18 betydande 5.3 Naturmiljö 74 1.3 Omvandling av industriområdena miljöpåverkan 132 5.4 Rekreation och friluftsliv 84 kring Hjorthagen 19 8.1 Lagstiftning kring uppföljning 132 5.5 Markföroreningar 92 1.4 Översiktlig beskrivning av 8.2 Förslag till uppföljning för fortsatt programområdet 22 5.6 Vattenmiljö 96 planering inom Hjorthagen 133 1.5 Gällande planer 24 5.7 Buller 99 9 Mål och bedömningsgrunder 134 5.8 Utsläpp till luft 104 2 Miljöbedömning 26 5.9 Risker och säkerhet 108 10 Ord- och begreppsförklaring 140 2.1 Syftet med en miljöbedömning 26 5.10 Byggskedet 112 2.2 Behovet av en miljöbedömning 26 11 Referenser 143 2.3 Genomförandet av 6 Underlag för samlad bedömning 116 miljöbedömningen 27 6.1 Nationalstadsparken 116 3 Avgränsning 30 6.2 Hälsa 118 3.1 Geografisk avgränsning 30 6.3 Riktningsanalys miljömålen 119 3.2 Tidsmässig avgränsning 30 6.4 Slutsatser av miljöbedömningen 123 3.3 Nivåavgränsning 30 3.4 Avgränsning alternativ 30 3.5 Avgränsning av miljöaspekter 31 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING Sammanfattning Bakgrund Stockholmsregionen är en växande region. Till år 2030 beräk- Stadsbyggnadskontoret tog också fram en översiktlig miljö- nas Stockholms befolkning öka med uppemot 150 000 perso- bedömning av programmet (Tyréns, 2001). Programmet god- ner. Ökningen bedöms sedan fortsätta och år 2050 kan Stock- kändes av Stadsbyggnadsnämnden år 2003 och beslut fattades holms totala befolkning uppgå till mellan 1 och 1,3 miljoner (år då om att gå vidare med planeringen för bl.a. Hjorthagen. 2005 var Stockholms befolkning ca 770 000). En ökande befolkning innebär ökade behov av bostäder, ar- betsplatser, service, rekreation och inte minst av infrastruktur. För att kunna bygga ut dessa, behöver mark tas i anspråk. Detta innebär ökad press på de områden, naturmark, parkmark m.m. som ännu inte är bebyggda. Att effektivt bruka och förvalta sta- dens markresurser är ur det perspektivet en mycket viktig fråga. Ett av de områden som har utpekats som en resurs för Stockholms växande, är industriområdena Gasverksområdet och Storängskroken som ligger söder om Husarviken, mellan Norra Djurgården och Hjorthagen (se orienteringskartan här intill där det fördjupade progamområdet är markerat med röd skraffering). Området används idag för stadsgasproduktion och handel och har tidigare även använts för olika typer av småin- dustrier (se karta över området på sidan 8). Områdena ingår i det program som togs fram under 2001 för stadsutvecklingsområdena Hjorthagen, Värtahamnen, Fri- hamnen och Loudden. Programmet omfattade bostadsbebyg- gelse samt service- och kontorslokaler.  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING Fördjupat program för Hjorthagen Syftet med miljöbedömningen för det fördjupade programmet Under 2006 beslutade Stadsbyggnadskontoret att ta fram ett fördjupat program för Hjorthagen. Syftet med programmet är Syftet med att genomföra en miljöbedömning ”är att integrera att pröva huvudsaklig bostadsbebyggelse inom stadsutvecklings- miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar ut- området med attraktiva närmiljöer, möjligheter för verksamhe- veckling främjas.” Syftet med miljöbedömningen för det för- ter samt långsiktigt hållbar stadsutveckling för Stockholm. djupade programmet är vidare att redovisa programförslagets Det fördjupande programmet ska aktualisera och fördjupa konsekvenser samlat och vara underlag för miljöbedömnings- det övergripande programmet för stadsutvecklingsområdena arbetet i den fortsatta detaljplaneringen. Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden. Program- För vissa frågor kommer utredningar och bedömningar förslaget innebär att en ny stadsdel med cirka 5 000 bostäder som redovisas i denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) samt arbetsplatser byggs i Gasverksområdet och i Storängskro- vara tillräckliga, medan det för andra föreligger behov av mer ken, d.v.s. på mark som tidigare delvis har använts för industri- verksamheter. Programmet omfattar också förslag på komplet- teringsbebyggelse i delar av befintliga Hjorthagen. Programområdets utformning har studerats med varierande detaljeringsgrad. Nordvästra delen av programområdet har stu- derats i detalj. Strukturen på föreslagen bebyggelse i Gasverks- området, Storängskroken och Storängsbotten kan dock komma att förändras. I befintliga Hjorthagen redovisar programförsla- get endast översiktliga möjligheter att komplettera bebyggelsen inom befintliga Hjorthagen, och inom Gasverksområdet avses förändringarna ske inom ramen för Gasverkets kulturhistoriska värden. I programförslaget ingår bl.a. att bevara och utveckla befintlig naturmark och Hjorthagens idrottsplats, att använda kulturhisto- riskt värdefulla byggnader till kulturella aktiviteter, utbildnings- och idrottsverksamheter samt kommersiella verksamheter. Det ingår även att stärka kopplingar och förbindelsestråk till befintlig bebyggelse och områden utanför programområdet. Programförslaget beskrivs mer utförligt i kapitel 4.  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING detaljerade analyser och bedömningar. Dessa kommer att ge- nomföras parallellt med kommande detaljplaner och redovisas i Lilla Värtan separata PM som fördjupar och kompletterar denna MKB (s.k. fördjupnings-PM). Samråd av dessa kommer ske parallellt med respektive detaljplanesamråd. Syftet med denna MKB är sammanfattningsvis att: • Samlat redovisa analyser och bedömningar av pro- gramförslagets miljökonsekvenser • Vara underlag för miljöbedömning i det fortsatta de- taljplanearbetet • Att preliminärt bedömma behov och föreslå avgräns- ning av kommande ”fördjupnings-PM” till de detaljpla- ner som grundas på programmet (se vidare kapitel 2) 1 Hjorthagsparken Beskrivning av programområdet 2 Kontorsparken 3 Duschparken 4 Motalaparken Programområdet består av områdena Gasverksområdet, 5 Dianaparken Storängskroken, Storängsbotten och Hjorthagen. Området be- rörs på olika sätt av Nationalstadsparken, som är av riksintresse panläggning och längre österut mot vattnet ligger Energihamnen. enligt 4 kap 7 § miljöbalken. Dels gränsar programområdet till Inom programområdet finns också kulturhistoriskt värde- Nationalstadsparken i norr och i väst, dels ligger en del av pro- fulla byggnader inom Gasverksområdet och i befintliga Hjort- gramområdet, Storängsbotten, i Nationalstadsparken hagen, inklusive Abessinien. Marken inom Gasverksområdet Utöver bostadsbebyggelse består Hjorthagen av Hjorthagens och Storängskroken är till stor del förorenad. En förutsättning idrottsplats (IP), Hjorthagsparken, Dianaparken, ochMotalaparken. för exploatering med bostäder i Gasverksområdet är att stads- Hjorthagsparken och delar av grönskan mellan bebyggelsen är rester gasproduktionen upphör och att marken saneras. av tidigare naturmark. Öster om funkisområdet Abessinien ligger Nedre delen av Storängskroken har tidigare använts för småin- det till Värtaverket tillhörande ställverket. I nordöstra delen ligger dustri. I nuläget bedrivs i huvudsak handelsverksamhet i området Ropsten, där tunnelbanan och Lidingöbanan har sina slutstationer. (bl.a. PrisExtra och Martin Olsson). Direkt söder om dessa verk- Alldeles vid vattnet finns en långtidsparkering samt en värmepum- samheter kommer Norra länkens tunnelmynning att lokaliseras.  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING I programområdets södra delar ligger Storängsbotten. Konsekvenser Området som ligger inom Nationalstadsparken utgörs idag av Nedan följer en kort sammanfattning av programförslagets delvis bebyggd och hårdgjord mark som används som uppställ- miljökonsekvenser. För djupare inblick i frågorna hänvisas till ningsplats för tillfälliga verksamheter och evenemang. Strax in- respektive avsnitt i kapitel 5, och till underliggande rapporter. till ligger Kungliga tennishallen och diverse verksamheter. Fram till 1900-talet bestod detta område av öppen ängsmark, den s.k. Stads- och landskapsbild Storängen. Programförslaget bedöms sammantaget medföra både positiva Programområdet beskrivs mer utförligt i avsnitt 1.4 och negativa konsekvenser på stads- och landskapsbilden ut- anför Nationalstadsparken. Övergripande landskapssamband Studerade alternativ kommer att försvagas, vilket bedöms medföra negativa kon- sekvenser. I MKB:n redovisas ett resonemang kring vilka ”rimliga alterna- Omvandlingen av dagens industriområden bedöms på lokal tiv” som har analyserats i miljökonsekvensbeskrivningen. nivå medföra positiva konsekvenser. Programförslaget innebär De alternativ som analyseras i denna MKB är nollalterna- också att Hjorthagens fysiska samband med den övriga staden tivet och programförslaget. Som jämförelseår har antagits år ökar, vilket också bedöms medföra positiva konsekvenser. 2020. Programförslaget bedöms som helhet vara möjligt att för- Nollalternativet innebär att området behåller sin nuvarande ena med ett bevarande av landskaps- och kulturvärden i an- karaktär inom befintliga Hjorthagen, Gasverksområdet, Storän- gränsande delar av Nationalstadsparken. gskroken och Storängsbotten. Eventuellt har en del nya verk- Motiven för bedömningen är: Att föreslagen bebyggelse i samheter tillkommit och Norra länken antas ha tagits i drift. huvudsak ligger utanför Nationalstadsparken, att marken inom Vidare antas att små saneringsinsatser görs inom Gasverksom- planområdet redan är ianspråktagen, att markanvändningens rådet och Storängskroken. historiska kontinuitet är bruten genom byggandet av Gasverket En kortfattad beskrivning av programförslaget framgår i det i slutet av 1800-talet samt att programförslagets konsekven- föregående. Programförslaget, inkl. tre trafikscenarier, beskrivs ser endast i några delar är mer negativa än konsekvenserna av mer utförligt i avsnitt 4.4. nollalternativet. Det bedöms vidare finnas förutsättningar att bearbeta förslagets utformning i det fortsatta planarbetet så att de negativa konsekvenserna kan minimeras. Landskapsrummen vid Fiskartorpet samt i Husarvikens inre del har mycket höga kulturmiljö- och landskapsbildsvär-  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING den. Dessa miljöer, med höga kunskaps- och upplevelsevärden Kulturmiljö och tämligen lantliga karaktärer, bedöms som mycket sårbara. Förslaget bedöms medföra måttliga negativa konsekvenser på Skalan och placeringen av den bebyggelse som gränsar till dessa områdets kulturvärden av riksintresse, men bedömningen är landskapsrum bedöms innebära ett sådant visuellt inflytande att osäker eftersom programförslaget i denna del är mer översikt- konsekvenserna ligger i riskzonen för att vara bestående nega- ligt. Konsekvenserna på områdets kulturvärden behöver därför tiva (se illustration av riskzonen med cirkel 1 i vidstående figur). analyseras djupare i kommande skeden, då planförslagets ut- I det fortsatta arbetet behöver därför förslaget bearbetas, så att formning studerats i mer detalj. dessa negativa konsekvenser begränsas. Inom den särskilda miljön Gasverksområdet, inom riksin- Även om Husarvikens yttre del är mer störd av befintliga tresseområdet för Stockholm, bedöms programförslaget med- verksamheter, bedöms viken som helhet ha stora upplevelse- föra goda förutsättningar för att långsiktigt bevara merparten av värden. Husarvikens yttre del och Fisksjöäng bedöms, med den kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefulla bebyggelsen. hänsyn till områdenas värde och sårbarhet samt förslagets ut- Generellt görs därför bedömningen att det är möjligt att placera formning, påverkas negativt, vilket bedöms medföra bestående och utforma ny bebyggelse i gasverksområdet utan bestående negativa konsekvenser av viss betydelse (se cirkel 2 i vidstående negativ inverkan på områdets värden. figur). I anslutning till dessa landskapsrum behöver förslaget studeras vidare. Positiv inverkan De förändringar som föreslås inom Storängsbotten respekti- ve i anslutning till landskapsrummet väster om Storängskroken, bedöms ligga i riskzonen för bestående negativa konsekvenser av viss betydelse (se cirkel 2 i vidstående figur). Bebyggelsen inom Ingen negativ konsekvens Varaktighet Storängsbotten innebär en förstärkning av områdets idrottsliga Försumbar karaktär och ny parkmark skapas i området. Däremot riskerar 33 förslagen bebyggelse i Storängsbotten och Storängskroken att 2 medföra att det övergripande rumsliga sambandet i dalstråket Bestående försvagas. Bebyggelsens struktur och utforming behöver därför av viss 11111111111111111 även i denna del studeras i det fortsatta arbetet. betydelse Bestååååeeennnnddddeeee För utförligare bedömning se avsnitt 5.1. Stor bestående negativ konsekvens Negativ inverkan 1100 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING Programförslaget förutsätter samtidigt att gastillverkningen I en av Länsstyrelsen framtagen rapport framgår att poten- upphör. Nedläggningen av gastillverkningen innebär att befint- tiella habitat, d.v.s. miljön där en art av växter eller djur lever, liga byggnader mister sin ursprungliga funktion. Ny bebyggelse för vedlevande insekter generellt kan finnas inom Hjorthagen. tillkommer också i direkt anslutning till gasverksområdet. Nu Dessa habitat är framför allt knutna till grova ädellövträd inom skisserad bebyggelse bedöms i några lägen riskera att upplevas Hjorthagsparken. Av studien framgår även att spridningsvägen såpass dominant i förhållande till befintlig bebyggelse, att be- Gärdet utgör en viktig spridningslänk för de vedlevande insek- stående negativ inverkan på grundläggande värden kan uppstå. ter som är knutna till ädellövträd, och att denna länk är känslig I anslutning till den särskilda miljön Abessinien bedöms för ytterligare bebyggelse (med hänsyn till arternas spridnings- det vara möjligt att utforma ny bebyggelse så, att bestående möjligheter). I flertalet analyser som legat till grund för MKB: negativ inverkan undviks. Området utgör en upplevelsemässigt n framhålls att Hjorthagen är en viktig del av spridningsvägen urskiljbar miljö som visuellt avgränsas och inramas av vegeta- Gärdet. De områden som i flertalet analyser identifierats som tion. Angränsande, högre belägna bostadsmiljöer i norr liksom särskilt känsliga ur naturmiljösynpunkt är spridningssamban- omgivande naturmiljöer, utgör delar av en helhetsmiljö eller den mellan Ugglebacken och Hjorthagsparken samt mellan buffertzon kring riksintresset. Hjorthagsparken och Storängsbotten. Om den skisserade bebyggelsen innebär att Abessiniens vi- Programförslaget är utformat så att nyplanteringar, i form suella inramning eller buffertzon skadas märkbart, skulle detta av ädellövträd och buskskikt, tillåts utmed lokalgator och inom medföra bestående negativ inverkan på områdets grundläg- gårds- och kvartersmark. Detta innebär att nuvarande inre gande värden. Detta gäller främst områdena direkt väster och spridningsvägar, spridningssamband och markytor, som i dags- direkt öster om Abessinien samt vid Wenströmsvägen och Ahl- läget är rejält försvagade, kan förstärkas. Detta är positivt för sellvägen i norr. spridningen av bl.a. insekter inom Storängskroken och Gas- För utförligare bedömning, se avsnitt 5.2. verksområdet. Av programförslaget framgår även att viss kompletterings- Naturmiljö bebyggelse planeras inom utpekade spridningsvägar och inre Artrikedomen är hög inom Nationalstadsparken och är beroende spridningssamband, såsom i Hjorthagsparken och Storän- av kontinuerligt utbyte med områden av liknande karaktär, d.v.s. gsbotten. Av MKB:ns anlayser framgår att denna bebyggelse arter ska kunna spridas mellan de olika områdena. De biologiska sammantaget kan medföra att såväl inre som mer övergripande värdena i parken är framför allt knutna till grova ädellövträd och spridningssamband försvagas på sikt. Detta beror på att bebyg- vedlevande insekter, och då i synnerhet till den bredbandade gelsen i sig kan komma att bli en barriär, men också då be- ekbarkbocken som valts som indikatorart. Arten är knuten till fintliga ädellövträdmiljöer nära inpå bebyggelsen kan komma miljöer med äldre ädellövträd, företrädelsevis ekmiljöer. att försvinna. Det finns även risk för att befintlig värdekärna 1111 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING i nedre Hjorthagsparken isoleras från andra liknande bioto- Rekreation och tillgänglighet per. Med rätt hänsyn, förstärkningsåtgärder samt anpassning Programförslaget innebär att såväl tillgängligheten som orien- av bebyggelsen, bedöms dock att de negativa konsekvenserna terbarheten inom och till Gasverksområdet, Storängskroken kan begränsas och att merparten av spridningssambanden kan och Storängsbotten, som idag är delvis otillgängliga, ökar. Det- bibehållas. Om dessa åtgärder säkerställs, bedöms programför- ta innebär också att fler människor kommer kunna gå, cykla slaget vara möjligt att förena med ett bevarande av National- och vistas i området, samt få tillgång till Gasverksområdets stadsparkens naturvärden. kulturhistoriska och arkitektoniska upplevelsevärden. Om inte hänsyn tas till detta, bedöms att Hjorthagens funk- Positivt är också att förbindelserna mellan nybyggda områden tion som spridningsväg förblir svag, och att spridningsvägen och befintliga Hjorthagen stärks, samtidigt som förbindelserna mer får karaktären av en buffertzon, d.v.s. ett område som mot Gärdet och Stockholms city förbättras tack vare trygga och saknar tydliga spridningsvägar och där andelen naturmark är säkra gång- och cykelvägar, passager och övergångar. mindre och främst ligger mellan bebyggelsen. Inom den nya stadsdelen kommer också att tillskapas nya För utförligare bedömning, se avsnitt 5.3. närparker och mötesplatser, vilket medför positiva konsekven- ser ur rekreationssynpunkt. Programförslaget bedöms i huvudsak vara positivt beträf- fande planering för ökad rekreationsanvändning av Natio- nalstadsparken. Förutom förbättrad tillgänglighet genom nya broar över Husarviken, medger förslaget att nya entréer och gångvägar ut i parken tillskapas, liksom att fler människor er- bjuds boendemöjligheter i nära anslutning till parkens natur- områden. Programförslaget bedöms kunna ge tryggare miljöer. Be- fintliga industrimiljöer som nu kan upplevas som delvis otryg- ga, folktomma och isolerade, ersätts med stadsbebyggelse och upplysta gator och nya mötesplatser. Även i befintliga Hjortha- gen kan kompletterande bebyggelse bidra till att delar av Hjor- thagsparken upplevs som tryggare. Ur ett barnperspektiv bedöms programförslaget innebära övervägande positiva konsekvenser. Det kommer att finnas goda förutsättningar för lek och stimulerande utevistelse inom 1122 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING hela programområdet, eftersom nya parker och närrekreations- successivt fyllts ut. Fyllningen består bl.a. av sprängstensrester, områden kan tillskapas i nära anslutning till bebyggelsen. Det kol, koks och rivningsmassor. Markunderökningar har utförts i blir också lättare att ta sig till närliggande större grönområden. området sedan 1980-talet. Resultaten visar på olika föroreningar Befintliga Hjorthagen kan också komma att upplevas som min- i varierande halter. Bl.a. har förhöjda halter av metaller, cyanid dre isolerat, jämfört med idag, då det kommer att finnas möjlig- och organiska föroreningar påträffats. heter för barn att ta sig till fritidsaktiviteter och skola på Gärdet Stora delar av programområdet kommer att behöva saneras, och i city. Detta förutsätter att säkerhetsaspekterna vid utform- oavsett om området bebyggs med bostäder eller används för andra ning av gång- och cykelvägar och övergångsställen beaktas. verksamheter. Ur markföroreningssynpunkt innebär det att föro- Programförslaget bedöms även vara övervägande positivt reningar ovan grundvattenytan till stor del kommer att avlägsnas, avseende tillgången till närrekreation. Inom den nya stadsdelen vilket bedöms vara positivt för markmiljön lokalt, och med avse- kommer det att finnas goda förutsättningar till upplevelser och ende på minskad föroreningsspridning och läckage från området. nya mötespunkter, som restauranger/caféer och parker m.m. Jämfört med nollalternativet innebär programförslaget mins- De nya invånarna ges även möjligheter till att ha båt, då en ny kad exponering och spridning av föroreningar, eftersom det bostadsnära småbåtshamn planeras. ställs högre krav på sanering inför bostadsbyggande jämfört Hur befintliga parker och närrekreationsområden påverkas med verksamhetsetablering. av förslaget, beror i hög grad av var och hur eventuell kom- För utförligare bedömning, se avsnitt 5.5. pletteringsbebyggelse utformas inom Hjorthagsparken. Om ny bebyggelse i huvudsak förläggs inom park- och naturmark, kan Vattenmiljö programförslaget innebära negativa konsekvenser för boende Aktuellt område gränsar till Husarviken och Lilla Värtan. Vat- inom befintliga Hjorthagen, avseende rekreativa värden. tenutbytet i Husarviken styrs framför allt av nivåförändringar i För utförligare bedömning, se avsnitt 5.4. havet. Viken är mycket näringsrik och siktdjupet litet. Undersökningar har visat att grund-, yt- och dagvattnet i tillrin- Markföroreningar ningsområdet är förorenat med metaller. Även den organiska Stora delar av marken inom programområdet är förorenad. En föreningen PAH samt cyanid och fenol förekommer generellt. stor del av föroreningarna i området härrör från stadsgaspro- Sedimentprovtagningar visar på lokalt höga halter av organiska duktionen som från 1893 till 1972 var stenkolsbaserad. Inom föroreningar och metaller. Även sedimenten i Lilla Värtan har området Storängskroken och Storängsbotten har småskalig visat sig vara förorenade med mycket höga halter av organiska industriverksamhet pågått, bl.a. bilskrotningsanläggningar, föroreningar och förhöjda halter av giftiga metaller. bilverkstäder, metallgjuteri och plattfabrik. Förorenade fyll- Förekomsten av föroreningskällor inom området och i vat- nadsmassor har tillförts området, särskilt längs stränderna som tenflöden som kan transportera föroreningar till Husarviken, 1133 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING kommer att reduceras i samband med att programområdet sa- Luftkvalitet neras och bebyggs. Förorenat dagvatten kommer att tillföras Inom området finns flera föroreningskällor, varav den största Husarviken då marken hårdgörs, men dessa föroreningar be- är vägtrafiken. Utsläpp till luft sker även från spaltgasverket döms bli små i relation till dagens halter. och Värtaverket. Utsläppen utgörs av förbränningsrelaterade För utförligare bedömning, se avsnitt 5.6. föroreningar, i huvudsak kvävedioxider och luftens halt av partiklar som även uppkommer genom slitage och uppvirvling Buller från däck/vägbana. Ljudnivåerna för boende inom västra delen av området kom- När Norra länken tas i drift, bedöms att luftförorenings- mer att minska jämfört med dagens situation, beroende på att situationen förbättras inom större delen av programområdet, trafiken minskar här när Norra länken är utbyggd, samt att en på grund av att genomfartstrafiken minskar. Miljökvalitetsnor- bullerskärm planeras utmed Fiskartorpsvägen/Björnnäsvägen. men (dygnsmedelvärde) för kvävedioxid bedöms innehållas i På vissa platser klaras inte riktvärdet 55 dB(A) för den ekviva- hela området. Miljökvalitetsnormen för partiklar PM10 (dygns- lenta ljudtrycksnivån (”medelljudnivå”). På dessa platser måste medelvärde) förväntas dock överskridas utmed Norra länken, i avstegsfall användas, d.v.s. till exempel att hälften av bonings- den allra sydligaste delen av programområdet. Den bebyggelse rummen i varje lägenhet förläggs mot tyst sida. som ligger närmast Norra länken utgörs dock inte av bostäder Bebyggelsen i östra delen av befintliga Hjorthagen är idag eller områden där människor vistas hela tiden. påverkad av trafik från Lidingövägen och bullernivåerna för- Sydost om området finns en anläggning med över hundra väntas öka något år 2020 p.g.a. den ökade trafiken på Lidingö- hästar. Närmaste planerade bostäder kommer att ligga cirka 150 vägen och tillkommande trafik i programområdet. Bullerskärm m öster om stallet. Närheten till ridanläggningen bedöms inte utmed Norra länken innebär att riktvärdet klaras 2 m över mark utgöra ett problem för närboende, då senare undersökningar vid Abessinien, men att det riskerar att överskridas 10 m över visat att påverkan från hästallergen inte når så långt (påvisats marken. 100 m från källan i damm och 40 m från källan som luftburet Bullernivåer i grönområdena inom programområdet beror allergen). till viss del på hur kompletteringsbebyggelsen utformas och vil- För utförligare bedömning, se avsnitt 5.8. ket trafikscenario som väljs. Om Fiskartorpsvägen och Björn- näsvägen stängs av för trafik kommer bullernivåerna i Natio- nalstadsparken bli lägre. För utförligare bedömning, se avsnitt 5.7. 1144 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING Risk och säkerhet betet fortskrider, kan andra områden än Gasverksområdet be- Inom programområdet finns i nuläget flera riskobjekt, av vilka höva tas i anspråk. Värdefull naturmark skyddas och därmed endast vissa finns kvar när området är färdigbyggt. minimeras risken för intrång i dessa miljöer. När hela programområdet har byggts ut, har spaltgasverket För att undvika spridning av föroreningar vid schakt ställs tagits ur drift och utgör inte längre en risk för de boende. Vär- miljökrav på byggherrar och entreprenörer. Dessa krav kom- mepumpsanläggningen antas ha flyttats. Återstående riskobjekt mer troligt att ingå i ett kontrollprogram som gäller under är Värtaverket och transportleder för farligt gods, d.v.s. Norra byggtiden. Föroreningsspridning vid bl.a. eventuell utfyllnad i länken, Lidingövägen och Värtabana. programområdets nordöstra del hanteras inom ramen för en I den fortsatta planeringen av området väster om Värtaver- tillståndsansökan enligt bestämmelserna om vattenverksamhet ket bedöms det vara rimligt att risksituationen studeras när- i 11 kap miljöbalken. mare, eftersom avståndet behöver bedömas utifrån det faktum Risk finns för läckage om den luftburna gas- och gasolled- att bränslehanteringen sker i bergrum och utifrån verkets stora ning över Gasverksvägen skadas av maskintransporter under tillförda effekt. byggtiden. Det finns även risk för att boende störs av buller och Rekommenderat avstånd för ny bebyggelse intill vägar och vibrationer från transporter och anläggningsarbeten (främst järnvägar med transporter av farligt gods är 150 m. I den fort- spontning, pålning och schaktarbete). satta planeringen är det därför relevant att mer utförligt bedöma För utförligare beskrivning se avsnitt 5.10. risksituationen för de bostäder och kontor som planeras inom detta avstånd från Norra länken och Värtabanan. Lidingövägen Underlag för samlad bedömning ligger på längre avstånd från planerad bebyggelse. För utförligare bedömning, se avsnitt 5.9. Miljökonsekvensbeskrivningen är underlag för den samlade bedömning och den strategiska hållbarhetsbedömning av för- slaget som presenteras i det fördjupade programmet. Byggskedet De huvudsakliga slutsatserna av de konsekvenser (positiva När bostäder byggs kan påverkan ske på hälsa och miljö. På- och negativa) som programförslaget bedöms medföra för mil- verkan kan komma av bland annat schakt- och markrenings- jön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra re- arbeten, pålning m.m. I nordvästra delen av programområdet surser redovisas i MKB:n. Slutsatserna redovisas för tre olika kan det bli aktuellt med utfyllnader i vatten samt anläggning nivåer, från ett övergripande till ett lokalt perspektiv. av kaj och småbåtshamn. Anläggningsarbetena kräver ytor för Slutsatserna är att det kan anses vara god hushållning att byggetablering och mellanupplag. Det innebär att ju längre ar- fortsätta använda den redan ianspråktagna marken inom pro- 1155 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING gramområdet för bebyggelse och att ändra användningen till en Giftfri miljö bedöms komma att uppfyllas eftersom förore- bostadsändamål, vilket är det behov som är mest aktuellt idag. nade markområden inom Gasverksområdet, Storängskroken Programförslaget ger vidare goda möjligheter till att minska och Storängsbotten saneras. såväl utsläppen av föroreningar och växthusgaser som till mins- Det regionala delmålet Naturupplevelser och friluftsliv bedöms kad energi- och resursförbrukning. Planförslaget kan därför kunna uppfyllas eftersom nya bostäder tillskapas i ett område anses bidra till en energieffektiv och klimatanpassad struktur med mycket god tillgång till naturupplevelser och rekreation. och lokalisering. Det är dock tveksamt om förslaget bidrar till att uppnå målet Frågan om det kan anses vara god hushållning och lämpligt Förstärkt biologisk mångfald och det nationella målet ett Rikt växt med hänsyn till miljön och hälsan att bygga i området kan med och djurliv. utgångspunkt från detta besvaras med ja. För utförligare beskrivning, se avsnitt 6.4. Genomförda analyser visar också att frågan om föreslagen markanvändning, bostäder, är lämplig med hänsyn till miljön, Förslag till fortsatt arbete hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser också kan besvaras med ja. Det fördjupade programmet för Hjorthagen ska vara underlag För utförligare beskrivning, se avsnitt 6.3. för det flertal detaljplaner som behövs för att genomföra pro- gramförslaget. Parallellt med dessa planer avser staden arbeta fram PM som i mer detalj belyser respektive detaljplans miljö- Riktningsanalys i förhållande till miljömålen konsekvenser. I bedömningen av om programförslaget bidrar till att uppnå Planförslaget har bearbetats kontinuerligt under arbetets gång miljökvalitetsmålen år 2020 har utvalda regionala miljömål för för att bland annat förebygga, hindra eller motverka negativa Stockholms län använts. Programförslaget bedöms i högre konsekvenser på höga värden inom influensområdet. Bearbet- grad än nollalternativet bidra till att uppnå de utvalda målen. ningarna har genomförts bland annat med utgångspunkt från de Det kan även konstateras att programförslaget bidrar till att ut- förslag till åtgärder som kommit fram i miljöbedömningsarbetet. valda miljömål uppfylls i högre grad än vad som är trenden på Utöver de åtgärder som redan arbetats in i planförslaget, regional nivå. avser staden att det i det fortsatta arbetetstudera fler åtgärder MKB:ns analyser visar t.ex. att programförslaget på en lokal för öka planförslagets positiva konsekvenser och minska dess nivå bidrar till att uppnå de regionala preciseringarna av målen negativa konsekvenser. Detta bedöms vara särskilt betydelse- Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft. Detta då det finns goda fullt med avseende på landskapsbilds-, kulturmiljö- och natur- förutsättningar för att utöka kollektivtrafiken samt gång- och miljövärden. cykelförbindelserna i området. Även de regionala delmålet till 11 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SAMMANFATTNING De miljöaspekter som bedöms vara betydande och därför behöver analyseras och bedömmas djupare i det fortsatta arbe- tet med miljöbedömning av de efterföljande detaljplanerna ska redovisas i kommande fördjupnings-PM till denna MKB. Även frågan om programförslagets utformning är lämplig ur miljö-, hälso- och hushållningssynpunkt behöver därför stu- deras vidare i det fortsatta arbetet. Om förslag till åtgärder beaktas och genomförs i det fort- satta arbetet, bedöms att denna MKB uppnått sitt främsta syfte - att integrera miljöhänsyn i planen så att en hållbar utveckling främjas. För utförligare beskrivning, se kapitel 7. 11 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING 1 Inledning 1.2 Att bygga staden inåt I Stockholms Stads Översiktsplan från 1999 (ÖP 99) presente- ras övergripande mål om en miljömässig, social och ekonomisk långsiktig hållbar stadsmiljö. En huvudstrategi för att översikts- planens mål är att ”bygga staden inåt”. Strategin bedöms bäst 1.1 Utmaningar svara mot målet att Stockholm ska växa hållbart, vilket bl.a. Stockholmsregionen är en växande region. Till år 2030 beräk- innebär minskad energianvändning, kortare resvägar och ökad nas Stockholms befolkning öka med uppemot 150 000 perso- kollektivtrafik. Andra viktiga grunder för strategin är att staden ner. Ökningen bedöms sedan fortsätta och år 2050 kan Stock- sedan länge saknat större obebyggda marker att exploatera samt holms totala befolkning uppgå till mellan 1 och 1,3 miljoner (år ambitionen att motverka stadsutglesning, ”Urban sprawl”. 2005 var Stockholms befolkning ca 770 000). Under samma Strategin kan sammanfattas enligt följande: period beräknas stockholmsregionens befolkning öka från ca • Återanvänd redan exploaterad mark och spara värde- 1,9 miljoner till mellan 2,4 och 2,8 miljoner. fulla grönområden En ökande befolkning innebär ökade behov av bostäder, ar- • Utveckla det halvcentrala bandet och gör om de äldre betsplatser, service, rekreation och inte minst av infrastruktur. industriområdena till stad För att kunna bygga ut dessa, behöver mark tas i anspråk. Men • Utveckla tyngdpunkter i ytterstaden Stockholms markyta växer inte trots en ökande befolkning och • Bygg i goda kollektivtrafiklägen utbyggnaden av staden innebär därför ökad press på de områ- • Komplettera för lokala behov den, naturmark, parkmark m.m. som ännu inte är bebyggda. Att effektivt bruka och förvalta stadens markresurser är ur det Att undvika stadsutglesning anses idag vara en av de vikti- perspektivet en mycket viktig fråga. gaste miljöfrågorna att beakta i stadsplaneringen. Denna tanke Under de kommande 50 åren står vi samtidigt inför flera andra har ett starkt stöd, bl.a. i EU:s strategi för storstadsmiljön från utmaningar. Vår förståelse för och medvetenhet om klimatfrågan 2006. Syftet med EU:s strategi är bland annat att stödja och har fördjupats, inte minst av den senaste rapporten från FN:s kli- stimulera lokala myndigheter i arbetet med att förbättra stads- matpanel (IPCC). Klimatförändringarna kan innebära allvarliga miljön och minska städernas negativa påverkan på miljön t.ex. konsekvenser även i vår del av världen, vilket innebär att vi bl.a. när det gäller klimatförändringarna. måste begränsa utglesningen av bebyggelsen, minska förbruk- Ett antal äldre, halvcentralt belägna industri- och hamnom- ningen av naturresurser och utsläppen av växthusgaser på ett sätt råden utpekas i den översiktliga planeringen att utgöra resurser som märkbart kan komma att förändra vårt sätt att leva. för Stockholms växande. 1 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING År 2004 presenterade Stockholms stad rapporten ”Vision Efter samrådet om detaljplanen för den första etappen av Stockholm 2030 - en plattform för dialog om Stockholms ut- omvandlingen av Gasverksområdet, kunde Stadsbyggnadskon- veckling” (Stadsbyggnadskontoret, 2004). Rapporten beskriver toret konstatera att det finns ett stort intresse och engagemang hur Stockholm kan växa, vilka infrastrukturinvesteringar som för områdets framtid. Samrådet bekräftade också områdets krävs och hur en socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar komplexa förutsättningar, med bl.a. närheten till Nationalstads- stadsbebyggelse ska åstadkommas. En viktig slutsats i rappor- parken samt närheten till den unika bebyggelsen i Gasverksom- ten är att den strategi för Stockholms stadsbyggande som lades rådet och de kringliggande bostadsområdena. fast i Översiktsplan 99, att bygga staden inåt, håller. 1.3 Omvandling av industriom- rådena kring Hjorthagen Ett av de områden som har utpekats som en resurs för Stock- holms växande är industriområdena Gasverksområdet och Storängskroken som ligger söder om Husarviken, mellan Norra Djurgården och Hjorthagen. Området används idag för stadsgasproduktion och handel och har tidigare även använts för olika typer av småindustrier (se figur 1.1). Områdena ingår i det program som togs fram under 2001 för stadsutvecklingsområdena Hjorthagen, Värtahamnen, Fri- hamnen och Loudden. Programmet omfattade bostadsbebyg- gelse samt service- och kontorslokaler. Stadsbyggnadskontoret tog också fram en översiktlig miljöbedömning av programmet (Tyréns, 2001). Programmet godkändes av Stadsbyggnads- nämnden år 2003 och beslut fattades då om att gå vidare med planeringen för bl.a. Hjorthagen. Figur 1.1 Orienteringskarta 1 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING 1 Hjorthagsparken 2 Kontorsparken 3 Duschparken 4 Motalaparken 5 Dianaparken Fördjupat programområde Nationalstadsparksgräns Figur 1.2 Platser, vägar och områden i och utanför det fördjupade programområdet 20 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING Fördjupat program för Hjorthagen Under 2006 beslutade Stadsbyggnadskontoret att ta fram ett fördjupat program för Hjorthagen. Syftet med programmet är att ”pröva huvudsaklig bostads- bebyggelse inom stadsutvecklingsområdet med attraktiva när- miljöer, möjligheter för verksamheter samt långsiktigt hållbar stadsutveckling för Stockholm.” Syftet är vidare att programmet ska utgöra underlag för diskussion om utvecklingen av Hjortha- gen, samt att fungera som underlag för kommande detaljplaner. Det fördjupande programmet ska aktualisera och fördjupa det övergripande programmet för stadsutvecklingsområdena Hjor- thagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden. Programför- slaget innebär att en ny stadsdel med cirka 5 000 bostäder samt arbetsplatser byggs i Gasverksområdet och i Storängskroken. Programmet omfattar också förslag på kompletteringsbebyg- gelse i delar av befintliga Hjorthagen. Programområdet omfattar Gasverksområdet, Storängskro- ken, befintliga Hjorthagen och Storängsbotten (se figur 1.2). I norr och väster gränsar programområdet till National- stadsparken. Detta ställer krav på utformning och innehåll när markanvändningen förändras. Inom området finns också kul- turhistoriskt värdefulla byggnader inom Gasverksområdet och i befintliga Hjorthagen inklusive Abessinien. En förutsättning för exploatering med bostäder i Gasverks- området är att stadsgasproduktionen upphör och att marken saneras från föroreningar. Programförslaget beskrivs mer utförligt i kapitel 4. Figur 1.3 Gasverket 21 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING tunnelbanan och Lidingöbanan har sina slutstationer. Alldeles 1.4 Översiktlig beskrivning av program- vid vattnet finns en långtidsparkering samt en värmepumpan- området läggning och längre österut mot vattnet ligger Energihamnen. Hjorthagen är omgivet av olika typer av barriärer: Lidingö- vägen i öster, Värtabanan i söder samt verksamhetsområden Gasverksområdet i norr och väster. Genom området sträcker sig Gasverksvägen Gasverket i området började byggas år 1890 och togs i bruk år fram till Fiskartorpsvägen i väst. 1893. Området byggdes därefter ut i etapper mellan perioderna 1905 till 1907, 1912 till 1949. De första byggnaderna uppför- Hjorthagen des efter arkitekt Ferdinand Bobergs ritningar, exempelvis gas- Befintliga Hjorthagen består till största delen av bostadsbebyg- klockorna i tegel. gelse och bebos idag av cirka 2 000 invånare. Lägenheterna är i Till en början framställdes gas med kol som råvara. År 1972 huvudsak små. Det ringa invånarantalet och den demografiska ersattes kolet med nafta och ett spaltgasverk byggdes för det än- fördelningen har gjort det svårt att upprätthålla en tillräckligt damålet. De gamla kol- och koksupplagsområdet längs Husar- hög servicenivå i området (Stockholms Stad, 2001). viken och övre delen av Storängskroken har sedan 70-talet ar- Bostadsbebyggelsen i befintliga Hjorthagen har tillkommit renderats ut för olika typer av tillfälliga industriverksamheter. under olika epoker mellan åren 1897 och 1965. Området bör- Under en längre tid har möjligheten att ersätta gasproduktionen jade byggas i samband med gas- och elverkets etablering. Den med naturgas eller andra energislag prövats för att därigenom äldsta delen av området har med tiden förnyats med moderna kunna avveckla spaltgasverket. Stora delar av Gasverksområdet bostäder. är förorenat och dessutom utfyllt med förorenade rivningsmas- Innan gasverket byggdes användes Hjorthagen som hägn sor. Industribyggnaderna i området, bl.a. Bobergs gasklockor för kungens hjortar. och kontorshuset med tillhörande anläggningar har ett stort kul- Området som tidigare benämndes Husarhagen, fick sitt nu- turhistoriskt värde. I området ligger också två gasklockor i plåt varande namn i samband med att hjortarna flyttades hit från som fortfarande är i drift. Djurgården i slutet av 1820-talet. I gasverksområdet finns två parker, Kontorsparken och Utöver bostadsbebyggelse består Hjorthagen av Hjortha- Klockparken. Klockparken är det område som ligger mellan gens idrottsplats (IP), Hjorthagsparken, Dianaparken, Motala- Bobergs gasklockor. parken, Hjorthagsparken och delar av grönskan mellan bebyg- gelsen är rester av tidigare naturmark. Storängsbotten och Storängskroken Öster om funkisområdet Abessinien ligger det till Värtaver- Storängskroken är till stor del förorenat och består av fyllnads- ket tillhörande ställverket. I nordöstra delen ligger Ropsten, där massor. I västra delen (väster om Gasverksvägen) finns tre be- 22 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING fintliga villor som bebos permanent. Villan i mitten används Nationalstadsparken för närvarande som platskontor för den pågående marksane- Nationalstadsparken, som är av riksintresse enligt 4 kap 7 § ringen. Nedre delen av Storängskroken har tidigare använts för miljöbalken, berörs på olika sätt av programförslaget. Dels småindustri. I nuläget handelsverksamhet (bl.a. PrisExtra och gränsar programområdet till Nationalstadsparken i norr och i Martin Olsson). Direkt söder om dessa verksamheter kommer väst, dels ligger en del av programområdet, Storängsbotten, i Norra länkens tunnelmynning att förläggas. Nationalstadsparken (se figur 1.1 och 1.2). I programområdets södra delar ligger Storängsbotten. Fram Inom Nationalstadsparken flätas park-, natur- och kultur- till 1900-talet bestod detta område av öppen ängsmark den s.k. miljöer samman till ett unikt historiskt landskap. Nationalstads- Storängen. Området som ligger inom Nationalstadsparken ut- parken omfattar området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken och görs idag av delvis bebyggd och hårdgjord mark som används Djurgården. Utmärkande för området är det kungliga inflytande som uppställningsplats för tillfälliga verksamheter och evene- som under århundraden präglat landskap och bebyggelse. Utö- mang. Strax intill ligger Kungliga tennishallen och diverse verk- ver kulturmiljö- och landskapsbildsvärden har parken bl.a. stor samheter. betydelse för biologisk mångfald, rekreation och turism På andra sidan Husarviken finns Fiskartorpet, som har fått sitt namn av Djurgårdens äldsta hus, Karl XIs fiskarstuga från slutet av 1600-talet. I vår tid är Fiskartorpet också känt för sin skidbacke från 1903 samt för den konferensanläggning som nu- mera finns i området. Fisksjöäng ligger norr om Fiskartorpet. Mellan åren 1950 och 2003 bedrevs här verksamheter med fordonsmekanisk an- knytning. All verksamhet i området har avvecklats och under 2005 iordningställdes området. Området kommer att behöva städas upp ytterligare, då det finns kvarlämnande betongelement, ar- meringsjärn samt föroreningar i marken. Väster om programområdet ligger LillJansskogen, döpt ef- ter Lill-Jans, som var ett hovjägarboställe nordväst om Fiskar- torpet och som även användes som krog. Figur 1.4 Närmast i bild syns verksamhetsområden inom Storängskroken och Stor­ ängsbotten samt nuvarande ridanläggning (Östermalms ridskola). Längre bort syns Gasverksområdet och Fisksjöäng med dåvarande verksamheter (1995). 23 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING 1.5 Gällande planer • Ställverket i den södra delen av Hjorthagen omfattas • Den i ÖP 99 angivna markanvändningen för det för- av pl 6917 från år 1934. Enligt planen är den tillåtna djupade programområdet är stadsutvecklingsområde, markanvändningen för området industriändamål. för utveckling av blandad stadsbebyggelse med bo- • Norra och västra delen av programområdet gränsar städer och arbetsplatser. till Nationalstadsparken. För Nationalstadsparken • Det fördjupade programområdet omfattas av det gäl- gäller även områdesbestämmelser från år 1989 emd lande program för Hjorthagen – Värtahamnen – Fri- bl.a. utökad lovplikt för att säkerställa de kulturhisto- hamnen – Loudden från 2003 (se vidare i kapitel 4 riskt värdefulla miljöerna. Arbete pågår med en för- Studerade alternativ). djupad översiktsplan för Nationalstadsparken. • Södra delen av Hjorthagen omfattas av flera planer, de äldsta från början av 1900-talet. En del av dessa planer kan komma att beröras av det fördjupade pro- gramförslaget, varför gällande planbeskrivningar kort redovisas nedan. I den sydvästra delen av området, Ängsbotten, gäller stadsplan 5256 från år 1961. Mar- ken är reserverad för i huvudsak industriändamål. Inom Hjorthagsparken gäller pl 2257 från år 1940. I denna regleras marken för park eller allmän plats. Stadsplanerna 4543 (år 1956) och 6055 (år 1962) av- ser garageändamål. • Hjorthagens idrottsplats och delar av omkringliggan- de bostadsområden omfattas av pl 1796 från år 1937. I planen regleras marken för allmänna ändamål och idrottsändamål samt för bostadsändamål. Norra de- len av Hjorthagsparken regleras i två stadsplaner, pl 155 från år 1920 och pl 3440 från år 1947. I planerna regleras marken med avseende på park/kvartersmark, byggnadskvarter och industriellt ändamål. I dagsläget upptas området endast av parkmark och garage. Figur 1.5 Utdrag ur ÖP 99 24 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI INLEDNING Figur 1.6 Gällande planer och bestämmelser i programområdet 25 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MILJÖBEDÖMNING med miljöbalkens bestämmelser (6 kap 11-18, 20 §§). Behovs- 2 Miljöbedömning bedömningen ska motiveras och resultera i ett särskilt ställ- ningstagande. Berörda myndigheter och kommuner ska även ges tillfälle att yttra sig över behovsbedömning och avgränsning av eventuell MKB. Boverket rekommenderar i sin vägledning om miljöbedömningar enligt plan- och bygglagen (Boverket 2006), att behovsbedömningen genomförs tidigt i planproces- 2.1 Syftet med en miljöbedömning sen, lämpligen inför eller i samband med programsamråd. Syftet med att genomföra en miljöbedömning ”är att integrera Generellt gäller att behovsbedömningen ska ske utifrån de kri- miljöaspekter i planen eller programmet så att en hållbar ut- terier som anges i bilaga 4 till förordningen om miljökonsekvens- veckling främjas” (miljöbalken 6 kap. 11 §, andra stycket). beskrivningar, 1998:905. Om planen medger att ett område tas i Syftet är vidare att ge beslutsfattarna ”tillgång till beslutsun- anspråk för vissa i 5 kap. 18 § tredje stycket PBL angivna ändamål derlag som möjliggör en ökad miljöhänsyn och som leder fram såsom köpcentrum, parkeringsanläggning, projekt för tät sam- till bättre beslut från miljösynpunkt” (prop. 1990:91/90). manhållen bebyggelse, ska även kriterierna i bilaga 2 till MKB En miljöbedömning ska genomföras för planer och program förordningen ligga till grund för behovsbedömningen. som upprättas av myndigheter eller kommuner och som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Miljöbedömningen Behovsbedömning med motiverat ställningstagande består av ett antal lagreglerade steg som bl.a. omfattar behovs- Nedan redovisas Stadsbyggnadskontorets och Miljöförvaltning- bedömning, avgränsning och samråd. Miljöbedömningen do- ens gemensamma motiverade ställningstagande till betydande kumenteras i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). miljöpåverkan (dnr. 2001-07633-54) för kommande deltaljplaner: ”Platsen ligger i anslutning till områden med särskilda na- tur- och kulturmiljövärden och gränsar till Nationalstadsparken 2.2 Behovet av en miljöbedömning Ulriksdal – Haga – Brunnsviken - Djurgården, som utgör riks- Behovsbedömning har blivit en ofta använd benämning på den intresse enligt miljöbalkens bestämmelser för hushållning med process som leder fram till beslut om en miljöbedömning be- mark och vatten (4 kap 7 §). Nationalstadsparken är av natio- hövs i planarbetet eller ej. Sammanfattningsvis innebär behovs- nellt intresse och anges som särskilt bevarandeområde i ÖP99. bedömningen att kommunen tar ställning till om någon enskild Stadsutvecklingsprojektet omfattar ett stort geografiskt om- aspekt eller flera aspekter sammantaget leder till att genomför- råde. Omvandlingen innebär risk för omgivningspåverkan genom andet av en detaljplan kan medföra betydande miljöpåverkan. intrång i värdefull naturmiljö, buller från trafik och verksamheter, Om planen antas innebära betydande miljöpåverkan ska en emissioner till luft, mark och vatten, ljus samt risk för skada på miljöbedömning genomföras och en MKB upprättas i enlighet Nationalstadsparkens naturvärden genom utarmning/förlust av 22 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MILJÖBEDÖMNING arter/växter och djur. Nationalstadsparkens kulturvärden riskerar • I Bo vid Värtan är nya bostäder den viktigaste målsättningen. påverkas genom visuellt intrång och försvårandet för förståelsen av • Hamn och energi betonar i stället utveckling av de befint- det immateriella perspektivet i det historiska landskapet. liga verksamheterna och satsning på hamnverksamhe- Planeringen av området har betydelse för integreringen av ter och energianläggningar. Bostäder tillkommer men i miljöaspekter då belastningen på miljön kan minska genom att liten omfattning. befintliga markföroreningar åtgärdas. Påverkan på miljökvali- • Både och beskriver en utveckling där området förändras tetsnorm för utomhusluft bedöms vara relativt marginell. Ett i små steg med mindre satsningar på både verksamhe- visst lokalt överskridande av partikelnormen kan föreligga. ter och bostäder. Detta scenario skulle kunna motsvara Projektets genomförande kan innebära konflikt med stadens ett nollalternativ. miljömål 4:3 (Ekologisk planering och skötsel).” Scenario Bo vid Värtan överensstämmer i stort med program- Samråd avseende behovsbedömning om betydande miljö- förslaget för stadsutvecklingsområdet. påverkan och miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning har genomförts med Länsstyrelsen (våren 2006). Under samrådet MKB för detaljplan för Norra Djurgårdsstaden, etapp 1 framkom att Länsstyrelsen delar kommunens bedömning om att Stadsbyggnadsnämnden fattade år 2003 beslut om att gå vidare programmet, d.v.s. att samtliga detaljplaner sammantaget, kan med planeringen av Hjorthagen. Samma år påbörjades detaljplane- medföra betydande miljöpåverkan och att en miljöbedömning ringen av en första etapp. Detaljplanen för Norra Djurgårdsstaden för hela det fördjupade programområdet bör genomföras. etapp 1 medgav cirka 2000 lägenheter i Storängskroken och västra delen av Gasverksområdet. Till detaljplanen upprättades en MKB i enlighet med de tidigare bestämmelserna i plan- och bygglagen 2.3 Genomförandet av miljöbedömningen om MKB samt Stockholms stads policy om MKB för detaljplaner. Detaljplanen med MKB var utsänd på samråd under hösten 2005. MKB för programmet för Hjorthagen, Värtahamnen, Friham- De synpunkter som framfördes under samrådet synpunkter nen och Loudden, 2001 gav Stadsbyggnadskontoret anledning att överväga att ta fram En översiktlig miljöbedömning togs fram (Tyréns 2001) paral- en tydligare redovisning av områdets förutsättningar tillsam- lellt med det program som togs fram för stadsutvecklingsom- mans med riktlinjer för området fortsatta planering. rådena Hjorthagen, Värtahamnen, Frihamnen och Loudden. Under perioden 2004-2006 trädde den nya lagstiftningen Programmet omfattade bostadsbebyggelse samt service- och om miljöbedömningar av planer och program ikraft. Detta till- kontorslokaler. Stadsbyggnadskontoret av programmet. sammans med synpunkter framförda under samrådet om etapp I den översiktliga miljöbedömningen studerades tre scena- 1 gav ytterligare anledning att överväga att genomföra en mer rier för områdets framtida utveckling. omfattande analys av miljökonsekvenserna av stadsomvand- lingen kring Hjorthagen. 22 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MILJÖBEDÖMNING Fördjupning av Kommande Program (2003) program för detaljplaner (dp) Hjorthagen – Värtan – Hjorthagen 2007 Frihamnen - Loudden ÖP 99 Strategisk Behovsbedömning Behovsbedömning/ miljöbedömning och avgränsning avgränsning dp (2003) MKBför fördjupning MKB för fördjupning av av program för program för Hjorthagen Hjorthagen (2007) (2007) och kompletterande ”fördjupnings-PM” Figur 2.3.1 Plan­ och miljöbedömningsprocessen Miljöbedömning av det fördjupade programmet buller, utsläpp till luft och vatten samt påverkan för landskaps- för Hjorthagen bild, kultur- och naturvärden. Dessutom innebär en gemensam Stadsbyggnadskontoret beslutade under 2006 att ett fördjupat MKB för flera planer en effektivare process som ger bättre ef- program skulle upprättas för Hjorthagen som underlag för ett fekt för miljön. Helhetssynen över områdets förutsättningar kan antal kommande detaljplaner för stadsutvecklingsområdet. tas tillvara och att programmets miljökonsekvenser kan beaktas Enligt lagstiftningen behöver inte en komplett miljöbedömning i utformningsarbetet, av såväl programmet som kommande de- genomföras för ett program utan i normalfallet redovisas endast be- taljplaner Dessutom är en gemensam MKB mer kostnads- och hovsbedömningen och ev. ett förslag till avgränsning i ett program. tidseffektiv jämfört med en komplett formell miljöbedömning Programfördjupningen för delen Hjorthagen ligger till grund av de detaljplaner som grundas på programmet. Den integrerade för flera detaljplaner. Stadsbyggnadskontoret har gjort den pre- plan- och miljöbedömningsprocessen redovisas i figur 2.3.1. liminära bedömningen att många detaljplaner som baseras på Syftet med ta fram en MKB för det fördjupade programmet det fördjupade programmet kan antas medföra betydande mil- är, förutom att redovisa miljöförutsättningar och konsekvenser jöpåverkan. Staden har därför valt att genomföra en komplett av programförslaget, att den ska fungera som underlag för fort- miljöbedömning redan av det fördjupade programmet. satt detaljplanering. När ett program ligger till grund för flera detaljplaner är det För vissa frågor kommer utredningar och bedömningar som en fördel att göra en komplett miljöbedömning av projektets redovisas i denna MKB vara tillräckliga, men för andra förelig- sammantagna miljöpåverkan parallellt med att programmet ar- ger behov av mer detaljerade analyser och redovisningar. Dessa betas fram och redovisa detta i en MKB. Detta minskar risken kommer att sammanställas i form av s.k. ”fördjupnings-PM”, att ”helheten” i de enskilda detaljplanernas konsekvenser för- som komplement till denna MKB. Samråd av dessa kommer bises, t.ex. den sammantagna trafikens konsekvenser i form av ske parallellt med respektive detaljplanesamråd. 22 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MILJÖBEDÖMNING Syftet med denna MKB är sammanfattningsvis att: ringarna har delvis gjorts utifrån vad som framkommit i de olika underlagsutredningar som genomförts som del av miljöbedöm- • Redovisa hela programområdets miljökonsekvenser ningen. Det gäller delvis bebyggelsen placering med hänsyn till • Ta fram en MKB som kan ligga till grund för det befintliga värdekärnor och spridningssamband. fortsatta detaljplanearbetet. I och med att betydande översiktliga frågor kunnat studeras tidigt i planpro- Revideringar efter samråd cessen och i ett större sammanhang kan MKB:n för Samråd om denna MKB genomfördes under perioden decem- det fördjupade programmet ligga till grund för hela ber 2007 - januari 2008. Samrådet genomfördes i enlighet med det fortsatta detaljplanearbetet. Frågor som kan kom- 5 kap. 18 §, andra stycket plan- och bygglagen samt 6 kap. 14 § ma att behöva studeras mer ingående inför respek- miljöbalken. tive detaljplanesamråd (t.ex. påverkan på naturmiljö, Utifrån synpunkter framförda om MKB:n i samrådet har landskapsbild, kulturvärden, markföroreningar, risk dokumentet efter samrådet reviderats enligt nedan: och säkerhet, buller.) kommer att belysas närmare i s.k. ”fördjupnings-PM”. Dessa PM kommer allt ef- • Kapitelstrukturen i MKB:n har arbetats om för att tersom att biläggas denna MKB och samrådas till- göra redovisningen tydligare. sammans med respektive detaljplan. • Texten i hela dokumentet har bearbetats språkligt för • Att preliminärt ligga till grund för en bedömning av bättre läsbarhet. behov och avgränsning av ”fördjupnings-PM” för • Kapitel 5 har bearbetats med störst fokus på avsnit- delområden, inom vilka en eller flera detaljplaner kan ten 5.3, 5.7-5.8. rymmas (se kapitel 8). • Stadsbyggnadskontorets och Exploateringskontorets ställningstagande om vilka åtgärder som staden avser Arbetet med det fördjupade programmet och miljöbedöm- att studera vidare i det fortsatta arbetet har forts in ningen har skett parallellt och integrerat. under respektive rubrik i kapitel 5. Under våren 2006 togs ett underlag fram som omfattade • En samlad redovisning av konsekvenserna på Natio- ställningstagande till behovet av samt förslag till avgränsning nalstadsparken och människors hälsa har samman- av miljöbedömningen. Samråd om behovsbedömningen och ställts i kapitel 6. avgränsningen genomfördes med Länsstyrelsen samma vår. • Kapitel 6 Underlag för samlad bedömning har samman- Arbetet med underlagsutredningar startade under våren ställts som underlag för den strategiska hållbarhetsbe- 2007 och MKB:ns samrådshandling färdigställdes under sen- dömning som presenteras i det fördjupade program- hösten 2007. Under arbetet med samrådshandlingen gjordes met och Stadsbyggnadskontorets ställningstagande vissa justeringar beträffande programmets utformning. Änd- om det fortsatta arbetet. 22 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AVGRÄNSNING 3.3 Nivåavgränsning 3 Avgränsning Avgränsningen av vad som är relevant att ta upp i MKB:n, och på vilken nivå detta ska belysas, beror på i vilket skede planprocessen befinner sig. En viktig fråga för nivåav- gränsningen är bl.a. hur detta program förhåller sig till andra relevanta planer och program (t.ex. tidigare program för områ- 3.1 Geografisk avgränsning det och kommande detaljplaner). Geografiskt avgränsas denna MKB till det fördjupande pro- Denna MKB fokuserar på de översiktliga frågor som be- gramområdet och ett närliggande influensområde (se figur fi- döms få störst betydelse för programfördjupningens ge- gur 3.1). Området omfattar dels planerad exploatering av områ- nomförande och allmänhetens intressen (se miljöaspekterna det söder om Husarviken, dels föreslag till förtätning av befintlig som presenteras i nästa avsnitt). I det fortsatta miljö- och de- bebyggelse i Hjorthagen samt olika förslag till trafikförsörjning. taljplanearbetet kommer vissa miljöaspekter behöva studeras Den föreslagna exploateringen kan även medföra miljöpåverkan mer ingående i s.k. ”fördjupnings-PM” (se kapitel 9 för behov som sträcker sig utanför det avgränsade området. av, och avgränsning av, sådana ”fördjupnings-PM”). Främst berörs den i norr och väster om programområdet Beträffande påverkan på riksintressen enligt MB 4:7 belägna Nationalstadsparken, genom påverkan på bl.a. land- Nationalstadsparken respektive MB 3:6 avseende kulturmil- skapsbild, kultur- och naturmiljö. jövård, har det inte ingått i uppdraget att bedöma beskrivna negativa konsekvenser i förhållande till miljöbalkens begrepp skada och påtaglig skada. 3.2 Tidsmässig avgränsning För att möjliggöra en jämförelse mellan nollalternativ och pla- 3.4 Avgränsning alternativ nerad bebyggelseutformning, kommer bedömningen av miljö- konsekvenser i huvudsak att utgå från det år då det planerade Enligt miljöbalken 6 kap 12 § ska i en MKB ”rimliga alterna- bostadsområdet kan vara fullt utbyggt. Detta har bedöms vara tiv med hänsyn till planen eller programmets syfte och geo- tidigast år 2020. Området byggs i etapper med första byggstart grafiska räckvidd identifieras, beskrivas och bedömas”. Vidare beräknad till år 2008 och med en utbyggnadstakt om cirka 500 ska MKB:n innehålla ”en beskrivning av miljöförhållanden lägenheter per år. En bedömning av miljökonsekvenserna görs och miljöns sannolika utveckling om planen, programmet eller även för byggskedet. ändringen inte genomförs”. Det sistnämnda motsvarar nollal- ternativet. Avgränsningen av rimliga alternativ till fördjupning 30 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AVGRÄNSNING av program för delen Hjorthagen motiveras och redogörs för i Naturmiljö kapitel 4 (Studerade alternativ). I kapitlet motiveras varför det Nationalstadsparken och angränsande grönområden har stora aktuella programförslaget bedöms vara det enda rimliga alter- natur- och rekreationsvärden. Inom programområdet finns nativet. värdefulla grönområden. Mot bakgrund av detta ingår en analys av de sammantagna konsekvenserna på naturmiljö och biologisk mångfald, fokuserat på spridningszoner och nyckelbiotoper samt 3.5 Avgränsning av miljöaspekter nyckelarter, både inom utredningsområdet och i gränszonen till Diskussion om vilka miljöfaktorer som MKB:n ska fokusera Nationalstadsparken. Vidare ingår att studera den påverkan en på har förts utifrån inkomna synpunkter från plansamråd av- ökad andel boende får för naturmiljöerna, både i Nationalstads- seende detaljplan för del av Norra Djurgårdsstaden (S-Dp parken, spridningszoner och programområdets närnatur och 2001-07633-54), genomförda utredningar, genomförd behovs- parkområden. bedömning för fördjupat program för delen Hjorthagen samt Rekreation och friluftsliv gällande lagkrav. I programområdet finns värdefulla friytor i form av parker, Tre särskilt viktiga frågor kan urskiljas vad gäller avgräns- upplevelsevärden, idrottsplan och sammanhängande gångstråk. ningen av miljöaspekter och nyckelfrågor. I direkt anslutning till programområdet, i Nationalstadsparken, • Vilka miljöaspekter är särskilt betydelsefulla för pro- finns god tillgång på frilufts- och rekreationsområden. Det finns gram- och detaljplanearbetet? dock ett behov av att förbättra tillgängligheten inom området • Vilka miljöaspekter bör särskilt studeras och är nöd- och till Nationalstadsparken samt att knyta ihop befintliga stråk. vändiga för att föra planarbetet framåt? Stads- och landskapsbild • Hur ska respektive miljöaspekt avgränsas till omfatt- Programområdets övergripande karaktär utgörs av Stockholms ning och detaljeringsgrad? typiska sprickdalar, där de rumsliga sambanden formas av såväl I vidstående tabell nedan redovisas avgränsningen av de mil- topografi som bebyggelse, vegetation och vattenrum. I området jöaspekter som MKB:n studerat. Avgränsningen är gjord mot finns tydliga landmärken och landskapsgränser. Mot bakgrund bakgrund av att MKB:n ska belysa de frågor som sammantaget av detta fokuseras analysen på vilka visuella samband inom är betydelsefulla för hela området samtidigt som den tillsam- programområdet som behöver bevaras eller förstärkas samt mans med kommande fördjupnings-PM även ska fungera som påverkan på Nationalstadsparken, landskapsvärden, immateriel- MKB för respektive detaljplan. la värden samt åtgärder för att göra dessa värden mer tillgäng- liga för de närboende. 31 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AVGRÄNSNING Kulturmiljö Vattenförhållanden Programområdet både gränsar till och består av miljöer med Delar av programområdet är förorenat och det finns risk för stora kulturvärden. Nationalstadsparken representerar en unik urlakning till grundvattnet och vidare spridning till Husarviken. blandning av storstadens kulturbebyggelse, parklandskap och Efter utbyggnad kommer Husarviken sannolikt att nyttjas av natur. I norra delen av området finns Gasverksområdet med ett fler människor för rekreationsändamål och friluftsaktiviteter. Av flertal byggnader av kulturhistoriskt intresse och i södra delen denna anledning fokuseras analysen på risk för urlakning och finns stadsdelen Hjorthagen som är av kulturhistoriskt intresse. eventuella konsekvenser på Husarvikens vattenkvalitet. Mot bakgrund av detta fokuseras analysen på hur de kulturhis- Risk och säkerhet toriska värdena i Nationalstadsparken och inom riksintresset I närheten av, och även inom programområdet, finns olika typer Stockholms innerstad med Djurgården påverkas, hur utbygg- av riskobjekt som är relevanta att beakta i en riskanalys. Gastill- nadsförslagen förhåller sig till stadslandskapets och stadsbygg- verkningen förutsätts ha tagits ur drift när programområdet nadskaraktärerna, samt om det finns risk för skada på utpekade är helt exploaterat, men är relevant att belysa för byggskedet. Analysen fokuseras på att redovisa risker, åtgärder och skydds- värdefulla kulturmiljöer. avstånd avseende de verksamheter som kommer att pågå under Markförhållanden och efter utbyggnad, bl.a. transporter av farligt gods före och Miljöfarlig verksamhet har under en längre tid bedrivits i efter Norra länkens utbyggnad samt på Värtabanan. området. Jordprovtagningar visar på varierat föroreningsinne- Buller håll och varierad föroreningshalt. Programförslaget innebär att Utbyggnad av bostäder innebär att fordonsrörelserna i program- fler människor kommer att vistas i området och medger markan- området ändras. Tre olika trafikscenarier har studerats. Förhöjda vändning som karakteriseras som känslig markanvändning, d.v.s. ljudnivåer inom området kan förväntas innan Norra länken är bostadsbebyggelse, parker m.m. Mot bakgrund av detta fokuse- utbyggd, eftersom området fortfarande används som genomfarts- ras analysen på en översiktlig bedömning av hälsorisker och risk led. Mot bakgrund av detta fokuserar analysen på konsekvenser för spridning av föroreningar samt behov av fortsatta åtgärder, av buller från biltrafik med avseende på de trafikscenarier som både under byggskedet och efter utbyggnad. beskriver situationen innan Norra länken och när Norra länken är utbyggd (redovisas i kapitel 4). Därutöver omfattas analysen av eventuella konsekvenser som en utbyggnad av Värtaverket kan medföra samt eventuella konsekvenser på rekreationsvärden på grund av förhöjda ljudnivåer i omkringliggande naturområden 32 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI AVGRÄNSNING Luft Den största utsläppskällan i området bedöms vara fordonstrafiken. MKB:n kommer att fokusera på utsläpp av kvävedioxid och partiklar (PM10). Halterna av bensen, bly, ozon och svaveldioxid är generellt låga och omfattas därför inte av bedömningen. Därutöver kommer att diskuteras om spridning av hästallergener och lukt från en närliggande hästanläggning samt kring ev. positiva effekter i och med avveckling- en av gastillverkningen. Eventuell påverkan av luftföroreningar som en utökning av Värtaverket kan medföra utreds inom ramen för den tillståndsansökan som kommer att tas fram för verksamheten. Luftföro- reningar från Värtaverket beaktas inte i denna MKB. Vi har valt att analysera och bedömma konsekvenserna på Nationalstadsparkens intressen; rekreation, landskapsbild, kultur- och naturmiljö som separata miljöaspekter i kapitel 5, avsnitten 1-4. Främsta skälen till denna uppdelning har varit att det underlättar analysen och bedömningen av konsekvenser. I kapitel 6 sammanfattas sedan konsekvenserna för National- stadsparken i ett samlat avsnitt. Vi har också valt att analysera och bedömma konsekven- serna på människors hälsa som separata miljöaspekter i ka- pitel 5, avsnitten 4-5 och 7-8. I kapitel 6 sammanfattas sedan konsekvenserna för människors hälsa samlat i ett och samma avsnitt. 33 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ALTERNATIV När man tar ställning i frågan om vad som kan anses vara 4 Alternativ ”rimliga alternativ” i lagens mening, behöver hänsyn tas till ti- digare utredningar och vilken nivå (strategisk, översiktlig eller mer detaljerad) som planen behandlar. Vidare ska hänsyn tas till om vissa frågor utreds bättre på andra nivåer eller i beslut enligt I detta kapitel redogörs för motiven för vilka alternativ som andra lagregler. Därutöver ska alternativen anpassas till miljö- funnits rimliga att studera i miljökonsekvensbeskrivningen. I konsekvensbeskrivningens omfattning och detaljeringsgrad. kapitlet finns också en sammanfattning av det fördjupade pro- Nollalternativet är en framskrivning av tillståndet i miljön grammet och en beskrivning av nollalternativet. och ska inte förväxlas med beskrivningen av nuläget. Det är dock inte alltid som ett genomförande av gällande plan eller framskrivning av nuläget är ett realistiskt nollalternativ. Noll- 4.1 Varför studera och redovisa alternativ? alternativet bör dock spegla en trolig utveckling om det aktuella En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt 6 kap 12 § miljöbal- planförslaget inte genomförs (Boverket, 2006). ken identifiera, beskriva och bedöma ”rimliga alternativ med hänsyn till planens eller programmets syfte och geografiska 4.2 Tidigare studerade alternativ räckvidd”. Vidare ska MKB:n innehålla ”en beskrivning av miljöförhållanden och miljöns sannolika utveckling om planen, I det fördjupade programmet finns en redovisning av alternativ programmet eller ändringen inte genomförs”, även benämnt som studerats i tidigare planarbete. Där presenteras också ett an- nollalternativet. tal alternativa förslag som framkommit under samrådet om den- Att identifiera alternativ, utvärdera dem och utifrån detta na MKB under perioden november 2007 till januari 2008. I det välja ett huvudalternativ är en central del i all samhällsplanering. fördjupade programmet redogörs även för Stadsbyggnadskonto- Men det är viktigt att notera, att det enligt PBL inte är ett krav rets ställningstagande till varför de tidigare studerade alternativen att studera och redovisa alternativ när en plan eller ett program avförts från det fortsatta arbetet, och varför endast ett alternativ arbetas fram. redovisats i programmet och analyserats i denna MKB. Enligt Boverkets vägledning för miljöbedömningar är det bra att försöka identifiera strategiska frågor där det finns behov av Tidigare studerade alternativ redovisade i det fördjupade att söka alternativa lösningar redan då man tar fram planerings- programmet underlaget. Ett viktigt syfte med alternativen är att kunna moti- • Förslag till områdesplan för Hjorthagen, 1972 vera valt förslag och att belysa miljöpåverkan (Boverket, 2006). • Program för upprustning av Hjorthagen, 1978-1981 34 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ALTERNATIV • Nordisk arkitekttävling om utvecklingen av Husarvi- ken och att tillvarata Hjorthagens centrala läge i regionen. För ken, 1988 flera av förslagen är det vidare tveksamt om antalet bostäder är • De tre scenarier som studerades i den översiktliga tillräckligt stort för att skapa förutsättningar för en väl fung- miljöbedömningen av programmet för Hjorthagen, erande service för de boende i Hjorthagen. Värtahamnen, Frihamnen och Loudden, 2001 Två av förslagen innehåller, likt programförslaget, 5 000 • Fem förslag från intresseföreningar som framkommit bostäder, men där bostäderna delvis har placerats inom andra under samrådet om denna MKB områden i Hjorthagens närhet. Ett av förslagen föreslår bebyg- • Ett förslag från en privatperson gelse på Fisksjöängssidan, medan det andra förslaget föreslår att majoriteten av bostadsbebyggelsen förläggs till Energiham- Stadsbyggnadskontorets samlade kommentar till tidigare nen. Utifrån rådande förutsättningar bedömer stadsbyggnads- studerade alternativ kontoret att inget av dessa två förslag är genomförbara, och de ”Av de förslag som redovisats ovan, innehåller sex av förslagen är därför inte relevanta att driva vidare inom ramen för dagens färre än 5 000 bostäder, ett av förslagen fler än 5 000 bostäder planering av Hjorthagen. och två av förslagen innehåller lika många bostäder som pro- Ett av förslagen innehåller fler än 5 000 bostäder. Stads- gramförslaget i det fördjupade programmet för Hjorthagen, byggnadskontoret anser dock att den känsliga kulturhistoriska d.v.s. 5 000 bostäder. bebyggelsen inom gasverksområdet bör hanteras med större Stadsbyggnadskontorets generella bedömning är att de al- försiktighet än vad förslaget föreslår, särskilt med tanke på ternativ som innehåller färre än 5 000 bostäder har negativa närheten till Nationalstadsparken och den påverkan en så hög effekter, främst utifrån ett ekonomiskt och regionalt miljöper- exploatering skulle medföra på stads- och landskapsbilden. spektiv. Förslagen tar inte tillvara på Hjorthagens centrala läge Vidare är stadsbyggnadskontoret tveksamt till om områdets och utnyttjar inte möjligheten att på ett effektivt sätt återanvän- kapacitet vad gäller bland annat parkeringsplatser och infra- da redan exploaterad mark för ny stadsbebyggelse. Förslagens struktur i form av tillfartsvägar är tillräcklig för den höga ex- relativt låga exploateringsnivå medför att ytterligare bostäder ploatering som föreslås.” troligtvis kommer att byggas på jungfrulig mark i ett mer peri- fert läge, vilket leder till ökat transportarbete, nya investeringar i infrastruktur samt att grönområden tas i anspråk. Stadsbyggnadskontoret anser således att dessa förslag inte är genomförbara i denna centrala del av Stockholm, och strider mot de uppsatta ekonomiska målen att effektivt använda mar- 35 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ALTERNATIV 4.3 Resonemang kring ”rimliga alternativ” • Stadsdelens utformning och bebyggelsens omfattning Beträffande avgränsning och valet av ”rimliga alternativ” som har studerats och diskuterats under en längre tid (se kommer att studeras inom ramen av MKB:n till fördjupningen föregående avsnitt). I samband med tidigare fram- av programmet för Hjorthagen, framhålls följande: tagna planer, program och utredningar har stadsde- lens utformning och omfattningen av bebyggelsen • Den övergripande frågan om att bygga inom pro- studerats och granskats av flertalet remissinstanser. gramområdet har studerats i gällande översiktsplan Ytterligare analyser och utredningar har nu genom- (ÖP 99) och i program för Hjorthagen – Värtaham- förts inom ramen av det fördjupade programmet för nen – Frihamnen - Loudden från 2003. Ett antal Hjorthagen. I fördjupningen och denna MKB har strategiska planeringsfrågor är förankrade i dessa do- bebyggelsens utformning och omfattning bearbetats kument, däribland att området kan bebyggas med en för att bl.a. bättre ta hänsyn till områdets utpekade blandad stadsbebyggelse. värden och behov. Framför allt är det bebyggelsens • Gränsen till riksintresset Nationalstadsparken är prö- utformning, d.v.s. lägen för byggnadskvarteren, vå- vad i såväl översiktsplanen som i remissversionen för ningshöjder, trafikstrukturen och park- och natur- en fördjupning av översiktsplanen för Nationalstads- marksförbindelser som studerats. parken (utställningshandling, 2007). • Alternativa utformningar på en mer detaljerad nivå • I översiktsplan 1999 framgår att ”Närheten till Natio- ska studeras i det kommande arbetet med detaljpla- nalstadsparken är en stor attraktionskraft för framti- ner för området. da exploatering av Husarviken, men samtidigt är det en restriktion mot en alltför omfattande utbyggnad. Utifrån resonemanget ovan bedöms att inga andra ”rimliga” Det kommer att ställas krav på utformning av och markanvändningsalternativ som uppfyller projektets syfte och innehållet i en förändrad markanvändning”. geografiska räckvidd, är relevanta att studera inom ramen för • I Länsstyrelsens granskningsyttrande över översikts- miljöbedömningen. planen och programmet har inte heller andra skäl Vidare bedöms att inga andra utformningsalternativ än de framförts som talar emot att det är möjligt att bygga som studerats tidigare är rimliga i detta skede, samt att frågan inom området. om lämplig detaljutformning bättre studeras på en mer detaljerad nivå i det kommande arbetet med detaljplaner för området. 3 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ALTERNATIV 4.4 Beskrivning av analyserade alternativ Byggnadsområdena får således inte utvidgas, men väl kom- pletteras, om kompletteringarna inte medför skada på områdets Nollalternativet 2020 natur- och kulturvärden. Ombyggnad, upprustning eller annan förändring av väg- och järnvägsanslutningarna till Lidingö och Generellt om nollalternativet Värtahamnen-Frihamnen samt av kraftledningarna från Värta- Generellt föreligger osäkerheter kring vilka förändringar som verket motverkas inte heller av skyddet. nollalternativet kan komma att innebära. I de delar av pro- Tillfälliga bygglov respektive tillstånd har, under den tids- gramområdet som är planlagda, som Storängskroken, finns period som lagen om Nationalstadsparken funnits, givits för dock genom den gällande planen mer precis vetskap om vad byggnader, massupplag och krossverksamhet liksom för bygg- nollalternativet kan innebära. trafik inom områden som gränsar till Nationalstadsparken. Be- Inom ej planlagda områden medger Nationalstadsparkens slutsunderlaget har sett olika ut i vart och ett av de enskilda lagstiftning att bygglov eller tillfälliga bygglov ges under förut- lovprövningarna. Sammantaget är det därför svårt att erhålla en sättning att de möter de krav som framgår av 2 och 3 kap. plan- samlad bedömning av vad olika enstaka bygglov och tillstånd och bygglagen. Detta innebär bland annat att bygglov inte får sammantaget medfört för påverkan på Nationalstadsparkens meddelas i strid med hushållningsbestämmelser i 3 och 4 kap. värden, vilket utgör en väsentlig del av nollalternativet. miljöbalken, d.v.s. bygglov får inte innebära skada respektive För de delar av programområdet som gränsar mot Natio- påtaglig skada på Nationalstadsparkens grundläggande värden. nalstadsparken, och där det inte finns gällande planer, kommer Inom ramen av. prop. 1994/95:3 (Nationalstadsparken- Ul- konsekvenserna beskrivas utifrån ett resonemang om vilka riksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården) framgår dock att det maximala förändringar som är sannolika utifrån platsens för- trots skyddet bör vara möjligt att uppföra ett begränsat antal utsättningar och eventuella tillstånd med hänsyn till befintlig nya byggnader, exempelvis byggnader för högre utbildning och situation och gällande lagstiftning. vetenskaplig forskning, museiverksamhet, idrott och rekreation. Det bör också vara möjligt att bygga om och anpassa befintliga byggnader efter verksamhetens behov. 3 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ALTERNATIV Figur 4.4.1 Figur som illustrerar nollalternativet. Källa: Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Stad 2008. 3 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ALTERNATIV Gjorda antaganden om nollalternativet för år 2020 ningen av nollalternativet antas dock innebära en fortsatt gas- Nollalternativet antas generellt innebära att området behåller produktion vid Gasverket. På längre sikt är det osäkert om pro- sin nuvarande karaktär inom befintliga Hjorthagen, Gasverks- duktionen kommer fortsätta. Då Fortum endast använder en området, Storängskroken och Storängsbotten. mindre del av byggnaderna, antas vidare att resterande bygg- Inom planlagda områden (se avsnitt 1.5 och figur 1.6 på nader antingen kommer att stå tomma eller hyras ut till andra sidan 25) beskrivs konsekvenserna utifrån att antagandet att företag. Eventuella tillkommande verksamheter inom området befintliga byggrätter utnyttjas maximalt. förutsätts dock vara av sådan karaktär att de ryms inom spalt- Gasverksområdet är idag inte planlagt. I området antas att gasverkets restriktioner och skyddskrav. endast verksamheter av ”icke störande” karaktär (lättare små- Inom befintliga Hjorthagen antas att dagens situation be- industri, upplag, hantverk etc.) och byggnader såsom tillfälliga står, ingen tillkommande bebyggelse eller utökad samhällsser- mindre baracker och bodar etableras inom området genom vice planeras. Ställverket kommer att finnas kvar i området. I tillfälliga arrendeavtal och bygglov. Antagandet har gjorts med övrigt antas att Norra länken har byggts och tagits i drift. hänsyn till gällande lagstiftning, förekomsten av markförore- Marken inom Gasverksområdet och Storängskroken är ningar och mot att det inte är möjligt att erhålla permanent förorenad till följd av tidigare industriella verksamheter. Mar- bygglov för en större ny byggnad utan detaljplan. ken måste saneras eller andra åtgärder vidtas oavsett framtida Gasverksområdet och Storängskroken antas också, liksom markanvändning. Dock antas att små insatser görs för att sanera idag, till stora delar sakna vegetation och vara avstängt för all- området. Temporära eller permanenta åtgärder för att reducera mänheten. En viss igenväxning kan dock tänkas ske på de ytor hälsorisker i de mest förorenade markområdena kan komma att som inte används för bebyggelse eller markupplag. Inga åtgär- krävas ur miljö- och hälsosynpunkt. der antas heller ske för att ge området ett mer ordnat utseende Exempel på sådana åtgärder kan vara att områden instängs- eller för att säkerställa att allmänheten har tillträde till området las, ytor hårdgörs, övertäckning med ren jord eller utschaktning under mer trygga och säkra former. Se illustration av nollalter- av ytliga föroreningar. I områden med särskilt förhöjda föro- nativet i figur 4.4.1. reningshalter, s.k. hot-spots, kommer dock mer omfattande Framtiden för gasframställning i området är oviss. En av- saneringsåtgärder behöva vidtas med hänsyn till miljö- och veckling av andra skäl än föreslagen stadsutveckling kan vara hälsorisker. motiverat för verksamhetsutövaren. För konsekvensbeskriv- 3 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ALTERNATIV Figur 4.4.2 Förslaget enligt det fördjupade programmet för Hjorthagen. Källa: Stadsbyggnadskontoret, Stockholms Stad 2008. 40 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ALTERNATIV Förslag till fördjupat program för Hjorthagen Programförslaget förutsätter att stadsgasproduktionen av- Sammanfattningsvis innebär förslaget till fördjupat program vecklats inom området, att befintlig kraftledning tunnelförläggs för Hjorthagen (fortsättningsvis benämnt programförslaget) samt att förorenad mark saneras enligt platsspecifika riktvär- att en ny stadsdel tillskapas med bostäder (cirka 5 000) och ar- den. Kortfattat innebär programförslaget att följande prövas i betsplatser (se figur 4.4.2). Den samlade bebyggelsen föreslås planprocessen: i huvudsak lokaliseras till f.d. Gasverksområdet och Storängs- • en öppen bebyggelsestruktur mot Husarvikens inre del kroken. • en ny koppling över Värtabanan/Norra Länken och Sedan samrådet för den första detaljplanen har bebyggelsens över Storängsbotten mot Lidingövägen/Erikdalbergs- struktur och omfattning bearbetats., bland annat med hänsyn gatan till inkomna yttranden. Exempelvis har: • viss komplettering av bostäder i befintliga Hjorthagen • bostadskvarteren i inre Husarviken dragits tillbaka • ev. kompletteringsbebyggelse inom gasverksbebyg- från strandzonen, husen sänkts och kvarteren luck- gelsen med hänsyn till de kulturhistoriska aspekterna rats upp • stärka kopplingar och förbindelsestråk till befintlig • punkthusen utmed Hjorthagsparken dragits tillbaka bebyggelse i Hjorthagen något och blivit färre till antalet • utveckling av norra delen av Storängsbotten för eta- • bebyggelsen anpassats för att tydliggöra spridnings- blering av idrottsarena, ytterligare byggnader för vägen till Hjorthagsparken idrottsverksamhet samt viss förstärkning av grönytor Förslaget innebär även viss komplettering av bostadsbebyggel- Inom stora delar av området kommer förorenade jordmassor att se i delar av befintliga Hjorthagen. Vidare ska befintlig natur- schaktas ur för att bereda plats för garage, ledningar och grund- mark bevaras och utvecklas som närpark/stadsdelspark samt läggningar. Föroreningshalterna i en betydande andel av områ- närrekreationsområden. dets massor överskrider Naturvårdsverkets generella riktvärden Hjorthagens IP behålls men kommer på längre sikt att ut- för känslig markanvändning. De områdesspecifika åtgärdsmålen vecklas som idrottsanläggning. De kulturhistoriskt värdefulla innebär att mindre förorenade massor som uppfyller platsspe- gasklockorna och andra värdefulla byggnader på gasverkstom- cifika krav, kan komma att kvarlämnas eller återanvändas under ten kan eventuellt komma att användas för kulturella aktiviteter, hårdgjorda ytor och på större djup i grönområden. såsom konserter och utställningar, utbildnings- och idrottsverk- samhet, kontor samt kommersiell verksamhet. 41 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ALTERNATIV Utformningsalternativ Utöver de omarbetningar som gjorts sedan plansamrådet för Scenario A B C första detaljplanen, har ytterligare anpassningar av bebyggel- Trafikprognosår 2015 2030 2030 sens utformning och placering gjorts parallellt med att denna Antal lägenheter 2300 5000 5000 MKB har arbetats fram. Exempelvis har kompletteringbebyg- Norra länken utbyggd Nej Ja Ja gelsen inom Hjorthagsparken omarbetats flera gånger avseende Tennishallen utbyggd 1000 f/d 1000 f/d 1000 f/d omfattning och placering. Bebyggelse inom värdekärnorna har utgått och spridningsvägens bredd har justerats något. Infartsparkering, antal 1000 1000 1000 Sammantaget har detta inneburit att intrång i biotoper som Handels-/serviceomr. Nej Ja Ja är viktiga för växter och djurs spridningmöjligheter (värdekär- Storängsv. sträckning Dagens Ny Dagens nor) har minimerats. Utformningen av bebyggelsen i nord- Fiskartorpsvägen Öppen Stängd Stängd västra hörnet samt västra delen mot Hjorthagsparken har också Björnäsvägen Öppen Stängd Stängd anpassats med hänsyn till landskapsbild och naturmiljön, bl.a. har bebyggelsen dragits tillbaka något från strandzonen och Midskogsvägen Nej Nej Ja luckrats upp. Gasverksv. sträckning Dagens Ny Ny Utöver de åtgärder som redan arbetats in i programförslaget, Figur 4.4.3 Trafikscenarier dels sedan detaljplanesamrådet, dels under program- och miljö- bedömningsarbetets gång, bedöms att det i det fortsatta arbetet, Studerade trafikscenarier ur miljösynpunkt, är motiverat att överväga fler åtgärder för öka Inför MKB-arbetet har en utredning avseende trafikflöden för förslagets positiva konsekvenser och minska dess negativa kon- programfördjupningsområdet utförts för fem olika scenarier för sekvenser. I kapitel 5 (Konsekvenser) ges förslag till åtgärder att ge underlag till bullerberäkningar (Structor, 2007). Av dessa i det fortsatta arbetet. Dessutom redovisas vilka åtgärder som har tre scenarier valts ut som lämpliga att använda i bedöm- staden avser att studera i det fortsatta arbetet med detaljplaner ningen av konsekvenser, scenario 1, 2 och 4 som fortsättningsvis för området. I kapitel 7 redovisas också vilka åtgärder som är kommer att benämnas A, B och C. I samtliga scenarier förutsätts särskilt betydelsefulla att studera vidare i kommande detaljplaner att Gasverksområdet till viss del rymmer handel och kontor, med hänsyn till nationalstadsparken och riksintress för kultur- samt att Ropsten delvis har byggts ut för handel och tillkom- miljö (Gasverksområdet och Abessinien). mande parkeringsplatser. Vidare förutsätts att Storängsbotten är fullt utbyggd och att det finns en infartsparkering vid Ropsten. 42 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ALTERNATIV Trafikscenario A Trafikscenario A motsvarar tidpunkten för utbygg- nad av första två etapperna med ca 2 300 lägenheter. Norra länken har inte tagits i drift ännu och vägnätet motsvarar det som finns idag, d.v.s. med nuvarande sträckning på Gasverksvägen samt med Fiskartorps- vägen och Björnnäsvägen öppna för trafik. Trafikscenario B I trafikscenario B har hela området byggts ut med ca 5 000 lägenheter. Norra länken är i drift, Fiskar- torpsvägen och Björnäsvägen har stängts för genom- fartstrafik. Gasverksvägen har fått en ny sträckning genom området och Storängsvägen har förlängts med en viadukt över Norra länken och Värtabanan. Trafikscenario C I trafikscenario C är området i likhet med det förra scenariot (B) helt utbyggt och Norra länken är i drift. Skillnaden är dock att Fiskartorpsvägen är öppen för trafik och att Storängsvägens sträckning är densamma som idag. Midskogsgränd har förlängts från Jägmäs- targatan fram till den nya bebyggelsen. I bedömningen kommer även möjligheten att för- länga Jägmästargatan till Gasverksvägen, via Hjortha- gens IP, att beaktas. I tabell 2 har förutsättningarna Figur 4.4.4 Alternativa vägsträckningar samt beräknade trafikflöden för respektive scenario sammanställts. Alternativa vägsträckningar samt trafikflöden för de tre scenari- erna på visas i figur 4.4.4 på nästa sida. 43 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER 5 Konsekvenser rådet. Begreppet upplevelse är därför centralt i detta avsnitt liksom i avsnittet 5.2 Kulturmiljö. Med begreppet upplevelse avses de rumsliga, fysiska och immateriella kvalitéer som det historiska land- skapet har inom dagens landskaps- och vattenrum. Dessa kvalite- ter upplevs genom att vistas i landskapet, promenera, cykla m.m. Upplevelsen av kulturmiljö- och landskapsbildsvärden fås främst 5.1 Stads- och landskapsbild genom synintryck men påverkas också av hörselintryck. inkl. Nationalstadsparken Nedanstående metodik har utvecklats inom ramen för uppdra- Inom Nationalstadsparken flätas park-, natur- och kulturmiljöer get för att lättare kunna bedöma vilken konsekvenser en förändring samman till ett unikt historiskt landskap. Nationalstadsparken inom programområdet kan komma att innebära på det angräns- är skyddad enligt lag och omfattar området Ulriksdal-Haga- ande historiska landskapets värden. Metodiken bygger bl.a. på den Brunnsviken och Djurgården. Utmärkande för området är det metod för konsekvensbedömning som har utvecklats av Väg- och kungliga inflytande som under århundraden präglat landskap transportforskningsinstitutet (VTI 2002). och bebyggelse. Utöver kulturmiljö- och landskapsbildsvärden Syftet med metodiken är att strukturera analysen och be- har parken bl.a. stor betydelse för biologisk mångfald, rekrea- dömningen av områdets värden och förslagets konsekvenser. tion och turism (se figur 1.1 på sid. 19) Det sakliga underlaget för de stegvisa slutsatserna och bedöm- I detta avsnitt beskrivs programförslagets konsekvenser på ningarna tydliggörs på så sätt för berörda parter i miljöbedöm- områdets stads- och landskapsvärden, på både en övergripande ningsprocessen vilket ger underlag för den fortsatta dialogen nivå samt inom Nationalstadsparken. Kulturmiljövärden för land- om förslaget och dess konsekvenser. skapsavsnitt inom parken beskrivs också i detta avsnitt. I avsnittet 5.3 nedan beskrivs konsekvenser på naturvärden inklusive natur- 1 2 värdena inom Nationalstadsparken. En fördjupad beskrivning av Fysiska och Rumslighet konsekvensanalysen för stads- och landskapsbilden, inklusive Na- i v m är m de a n teriella tionalstadsparken finns i underlagsrapporten Stads- och landskapsbild 3 3 4 – Kulturmiljö (SWECO FFNS 2007). Sammanvägda Sammanvägda Lanskapsväggs värden värden robusthet Metod och motiv till avgränsning 5 5 6 Programförslaget omfattar huvudsakligen områden utanför Na- Sårbarhet Sårbarhet En exploaterings Figur 5.1.1. Stegen i dominans tionalstadsparken med undantag för Storängsbotten. Däremot kan metodiken för bedömning av förslaget innebära visuellt inflytande och därmed ändrad karaktär 7 konsekvenser på kulturmiljö­ på miljöer inom Nationalstadsparken som gränsar till programom- och landskapsbildsvärden Konsekvenser 44 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Metodiken har tillämpats med fokus på insamling och analys Skalan redovisar gjorda bedömningar om konsekvenserna är av kvalitativa data om det berörda områdets värden. positiva eller negativa samt om de är bestående/varaktiga eller Inledningsvis beskrivs vilka värden som respektive landskaps- försumbara/tillfälliga. I skalan illustreras den zon inom vilken rum har utifrån kulturmiljö- och landskapsbilds-synpunkt (se det bedöms mest sannolikt att konsekvensernas betydelse lig- figur 5.1.1). Sedan analyseras respektive områdes sårbarhet för ger (se figur 5.1.2). I texten beskrivs denna zon som en riskzon. förändringar. Därefter redovisas bedömningar av vilka effekter En matris används för att illustrera hur bedömda konse- och konsekvenser som nollalternativet respektive program- kvenser relaterar till positiv/negativ inverkan respektive tillfäl- förslaget kan medföra på värden inom berörda landskapsrum. lig/varaktig inverkan (se figur 5.1.3). Bedömningsmatrisen är Slutligen presenteras förslag till ”åtgärder för att förebygga, en vidareutveckling av den matris som presenteras i den tidi- hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan” (6 kap. gare nämna rapport från VTI samt den matris som används i 12 §, punkt 8 miljöbalken). MKB:n för förbifart Stockholm (Vägverket 2005). Det är inte möjligt att göra absoluta analyser eller förut-sä- Fokus i analysen ligger på öppna landskaps- och vattenrum. gelser om framtiden. Med samma underlag är det inte heller Motivet är att det är i dessa öppna rum som förändringarna osannolikt att experter kommer till olika slutsatser och gör oli- som följd av programförslaget kan komma att upplevas. ka bedömningar trots att de utgår från samma underlag. I detta I uppdraget ingår inte att bedöma hur beskrivna negativa avsnitt kommuniceras därför gjorda bedömningar med hjälp av konsekvenser förhåller sig till lagtexters begrepp skada respek- kartor och figurer som illustrerar konsekvensernas betydelse. tive påtaglig skada. Positiv Exempel på illustration Positiv inverkan av riskzon inverkan Ingen negativ konsekvens Ingen negativ konsekvens Varaktighet Försumbar Försumbar negativ konsekvens Bestående negativ konsekvens Bestående av viss betydelse av viss betydelse Exempel på illustration Bestående negativ konsekvens Bestående av riskzon Stor Stor bestående negativ Figur 5.1.2 bestående Figur 5.1.3 konsekvens negativ konsekvens Vald bedömningsskala med Vald bedömningsmatris med exempel för ett landskapsrum exempel för ett landskapsrum på illustration av riskzon på illustration av riskzon Negativ Negativ inverkan inverkan 45 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Förutsättningar visuellt avskärmande trädvegetation längs Husarviken och diket mot Uggleviken. Dalgångens östra delar kan däremot upplevas Stads- och landskapsbilden - på en övergripande nivå som en helhet, sett från högre delar av Fisksjöäng respektive De övergripande rumsliga sambanden kring programområdet framför Gasverkets bebyggelsefront. Härifrån kan dalbottnen formas av topografin, den täta stadens bebyggelse och vatten- i Husarviken uppfattas liksom dalgångens visuella avgränsning rummen. Tydliga dalstråk inom och gränsande till programom- i form av Hjorthagsberget i söder samt i norr Oxbergsbacken rådet utgörs av dalstråket Storängsbotten-Storängskroken samt och de skogklädda kullarna mot Fiskartorpet. dalstråket kring Husarviken, där Fisksjöäng, Fiskartorpet och Inom dalgången finns två tydligt visuellt avgränsade land- Gasverket är belägna. Tydligt framträdande höjdpartier/grän- skapsrum; vid Fiskartorpet och längs Husarvikens smala vat- ser i landskapet är Hjorthagsberget och Ugglebacken. Härutö- tenspegel. Det tidigare industriområdet Fisksjöäng är idag till ver begränsas de övergripande rumsliga sambanden av övriga övervägande del återställt till parkområde. Därför upplevs dal- skogklädda kullar och sluttningar, liksom bebyggelsen inom gångens norra sida, inklusive Husarviken, utgöra delar av Nor- Gasverket, Ropsten och i östra delen av Storängsbotten/Gär- ra Djurgårdens sammanhängande grönområde. Södra sidan av det. Husarvikens dalstråk mynnar i det vidsträckta vattenrum- Husarviken upptas av Gasverkets industriella miljö. met Lilla Värtan. Dalgångarna ligger generellt sett på samma Befintliga landmärken på en övergripande nivå är den höga låga nivå över havsytan. Gasverksbebyggelsen söder om Husar- gasklockan av stål i Gasverksområdets västra del samt två skor- viken återfinns dock på en högre nivå. Bebyggelsen här bildar stenar belägna inom Energiverkets område i sydöst. en tydlig sammanhängande front, parallell med Hjorthagsber- get (se figur 5.1.4 på nästa sida och figur 5.1.12 på sidan 54). Nationalstadsparken I dalstråket Storängsbotten–Storängskroken är de över-gri- Landskapet inom Nationalstadsparken är till största delen präg- pande rumsliga sambanden idag lätt uppfattbara, då tidigare lat av kungligt inflytande och en markanvändning med mycket bebyggelse till stora delar rivits. Ett övergripande samband med lång kontinuitet. Det kungliga inflytande har också varit en starkt Husarvikens dalgång kan anas över Storängskrokens kvarvaran- bidragande orsak till att detta vidsträckta område, med höga na- de låga bebyggelse och trädridåer. Även om Storängsbotten och tur-, kultur- och rekreationsvärden, har kunnat bevaras i direkt Stor-ängskroken idag utgörs av huvudsakligen öppna landskaps- anslutning till storstadens bebyggelse. Kungarnas olika person- rum som omges av ”gröna väggar” är de präglade av pågående liga intressen har i hög grad påverkat områdets utformning, från och föregående verksamheter liksom av Värtabanans spårom- jaktparkens anläggande i det ursprungliga jordbrukslandskapet råde. till institutionsbyggande och upplåtande av tomter för privat-bo- Husarvikens flacka dalgång, där Husarviken idag utgör en städer. Det flera hundra år långa kungliga inflytandet har således smal vik i dalens botten, är i västra delen tämligen svår att upp- präglat hela Nationalstadsparkens variationsrika och mjukt kupe- fatta som ett sammanhängande dalstråk. Detta framförallt p.g.a. rade landskap, där skogsbackar med ädellövskog, anlagda parker 4 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER D C E B A F G Figur 5.1.4. Sammantaget upplevelsevärde idag i de viktigaste landskaps­ och vattenrummen (SWECO FFNS). Landskapsrum A = Fiskartorpet D = Fisksjöäng F = Väster om Storängskroken B = Inre delen av Husarviken E = Kompostområde som används E = Storängsbotten C = Yttre delen av Husarviken av Kungliga Djurgårdens Förvaltning 4 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER och öppna marker samspelar med varandra likaväl som med en den lövande perioden av året i viss utsträckning döljs, sedda från stor mängd magnifika byggnader. landskapsrummen vid Fiskartorpet och inre delen av Husarvi- Fiskartorpet uppfördes av Karl XI på 1600-talet och i när- ken. De kvarvarande byggnaderna är dock ännu är tydligt synliga området är delar av den dåtida utbredningen av Husarviken sedda från Fiskjöäng och yttre delen av Husarviken. Den höga synlig genom att dagens norra strandlinje i stort är opåverkad. stålklockan är synlig inom ett mycket stort område. Mellan kungens fiskartorp och Husarvikens vatten finns ett När man rör sig längs gång- och cykelvägarna invid Fiskar- grundläggande samband – vattnet var en självklar förutsättning torpsvägen resp. i norra kanten av Gasverksområdet, framträder för fiskartorpets uppförande och är idag en förutsättning för Gasverksområdet som ett avvecklat industriområde med nakna upplevelsen av torpet i sin miljö. Området vid Fiskartorpet är jord- och grusytor och inslag av upplag (se figur 5.1.5). År 2005 också platsen för den krog som besöktes av både kungligheter påbörjandes den avveckling och återställning av Fisksjöängs och kulturpersonligheter som C.M. Bellman. verksamhetsområde till parklandskap som idag till största del Fram till i slutet av 1800-talet var området kring Husarvi- är slutförd. ken, Hjorthagen och Storängsbotten präglat av den historiska Bebyggelsen inom Storängskrokens verksamhetsområde är markanvändningen. Därefter kom området söder om Husarvi- idag stora delar avlägsnad med anledning av planarbetet. För ken successivt att omdanas till industriområde med Gasverket området finns dock en gällande detaljplan som medger indu- och andra verksamheter. Det tidigare helt lantliga området med stribyggnader med 12 meters höjd. vikar, ängar och skogklädda kullar kom härmed i hög utsträck- Figur 5.1.5 Flygfoto ning att förändras som en följd av Gasverkets verksamhet. Det- över Fiskartorpet (nere till vänster), ta dels genom att Gasverkets byggnader och kolupplag var vi- Husarviken och suellt exponerade sett från omgivningen, dels genom spridning Gasverksområdet. Bobergs gasklockor av buller och rök, samt genom att delar av Husarviken fylldes ligger i högra igen. Senare kom också Fisksjöäng att ianspråktas för småin- kanten av bilden. Ovanför Gasverks­ dustrier. Storängskroken och Storängsbotten togs i anspråk för området ligger olika verksamheter under 1900-talets första del. Förändringar Hjorthagsbergets skogklädda slutt­ av Husarvikens utbredning m.m. redovisas i figur 5.1.6. ning. I bakgrunden Idag utgör inte längre verksamheten vid Gasverket någon ser man Lidingö­ bron som sam­ störning i form av buller och rök inom angränsande områden av manbinder Ropsten Nationalstadsparken. Däremot förekommer bl.a. masshantering med Lidingö inom området som innebär bullerstörningar för miljöerna inom parken. Trädridåer har vuxit upp längs Husarvikens stränder varför kvarvarande byggnader i södra delen av området under 4 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER D C E B A F G Figur 5.1.6. Stora kartan: Historisk utbredning av vägar och vatten (SWECO FFNS). Lilla kartan: Gustav III:s karta (En bok om Djurgården under 100 år) 4 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Figur 5.1.7. Upplevelse av materiella och immateriella värden vid Fiskartorpet och Husarviken (SWECO FFNS) 50 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Värden i olika landskapsrum Av figur 5.1.8 framgår de sammantagna kulturmiljö- och land- skapsbildsvärdena i landskaps- och vattenrum inom National- stadsparken som gränsar till programområdet. Landskapsrummet vid Fiskartorpet (A) bedöms ha de hög- sta kunskaps- och upplevelsevärdena av de landskapsrum som gränsar till programområdet. Stora värden finns också i den inre delen av Husarviken (B). Miljön kring Fiskartorpet (A) är representerar mycket stora värden, framförallt från epoken med kunglig jaktpark, men också från perioden med friluftspark. Det gamla kulturland- skapet, med sina öppna ängsmarker och omgivande ek- och skogsbackar, är ett historiskt landskap med lång kontinuitet. Vid Husarvikens norra strandlinje fanns kungens brygga och denna strandlinje har förblivit opåverkad genom seklerna i motsats till den södra strandlinjen där stora utfyllnader gjorts för Gasverket (se figur 5.1.6). Husarviken har stor betydelse för landskapsrummets värde eftersom vikens vatten var en förut- sättning för kungens fiskarstuga. Här finns förutsättningar att få en upplevelsemässig illusion av att resa bakåt tiden till Karl XI:s jaktpark eller Bellmans 1700-tal. Landskapsrummet vid Fiskartorpet har dessutom stora skönhetsvärden. Det landskapselement som i dag fyller den viktigaste funk- tionen för att bevara den ”upplevelsemässiga illusionen” av att vara i ett intakt opåverkat historiskt landskap är den ridå av al och björk som finns utmed Husarvikens stränder. Denna sma- la trädskärm utgör här en kuliss eller fondvägg som sett från landskapsrummet vid Fiskartorpet under de lövade perioden till stora delar skyler det angränsande industriområdet med dess Figur 5.1.8 Sammantagna kulturmiljö­ och landskapsbildsvärden i landskaps­ och på avstånd belägna bebyggelse (se figur 5.1.9). vattenrum inom Nationalstadsparken som gränsar till programområdet. 51 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Även vattenrummet i den inre delen av Husarviken (B) har stora kulturmiljö- och landskapsbildsvärden. I sin yttre del är Husarviken ett smalt vattenrum, men här i den inre delen är vattenrummet bredare. Vass växer längs stranden och trädridå- erna är mer omfattande utmed vikens norra sida, jämfört med den södra. En gammal lada utmed Husarvikens norra strand förstärker upplevelsen av ett historiskt landskap samtidigt som den korsande kraftledningen i viss mån försvagar upplevelsen. Förutsättningar finns att förstå och uppleva det historiska land- skapet även om upplevelsen av området påverkas av det an- gränsande industriområdet i söder (se figur 5.1.10). Husarvikens yttre del (C) är ett smalt vattenrum som upplevs som delvis stört av gasverksområdet, båtbryggor och båtklubb, och där den historiska kontinuiteten är bruten i dess södra del ge- Figur 5.1.9 Den smala trädridån utmed Husarviken är viktig som visuell avgränsning av landskapsrummet vid Fiskartorpet. Men ridåns funktion som avgränsning är svag nom utfyllnader. Denna del av Husarviken bedöms ha medelstora under den avlövade perdioden av året. kulturmiljö- och landskapsbildsvärden eftersom viken som helhet har stora upplevelsevärden. Inom Fisksjöäng (D) har den historiska kontinuiteten i mark- användningen brutits genom tidigare användning som industri- område. Dagens återställda parklandskap bedöms sammantaget ha medelhöga kulturmiljö- och landskapsbildsvärden. Det smala landskapsrummet väster om Storängskroken (E) utgör naturmark med lång historisk kontinuitet. Angränsande industrimiljö inom Storängskroken liksom trafiken på Fiskar- torpsvägen påverkar dock området visuellt och genom buller i sådan omfattning att endast vissa kulturmiljö- och landskaps- bildsvärden sammantaget bedöms föreligga här. Storängsbottens (G) vidsträckta landskapsrum är påverkat av befintliga och tidigare verksamheter vilket ger området en indu- striell karaktär. Sammantaget bedöms området ha vissa kultur- Figur 5.1.10 Vy över den inre delen av Husarviken miljö- och landskapsbildsvärden. 52 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Sårbarhet för förändringar Av figur 5.1.11. framgår den bedömda sårbarheten för föränd- ringar i landskaps- och vattenrum inom Nationalstads-parken som gränsar till programområdet. Landskapsrummet vid Fiskartorpet bedöms ha mycket hög sårbarhet för förändringar i dess närhet. Dels har landskaps- rummet mycket höga värden. Dels utgörs landskapsväggen mot programområdet av smala trädridåer, vilka bedöms ha en låg grad av robusthet. Robustheten bedöms vara låg, dels med anledning av att små åtgärder krävs för att avlägsna träden/ landskapsväggen, och dels att ridån försvinner på sikt om den inte tillåts åldras naturligt genom att nya träd tillåts växa upp som ersättning för gamla. Av samma skäl bedöms vattenrum- met i inre delen av Husarviken också ha hög grad av sårbarhet för förändringar i dess närhet. Formellt skydd av Nationalstadsparken Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är en natio- nalstadspark i enlighet med 4 kap. 7 § miljöbalken. Inom en na- tionalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det histo- riska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. En åtgärd i områden som gränsar till Nationalstadsparken får enligt lagstiftningen inte utsätta parkens natur- och kulturvär- den för påtaglig skada. En åtgärd inom Nationalstadsparken får inte leda till uppkomst av skada av någon betydelse. Figur 5.1.11 Sårbarheten för förändringar i landskaps­ och vattenrum inom National­ stadsparken som gränsar till programområdet. 53 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Konsekvensbedömning nollalternativet år 2020 Stads- och landskapsbild En svag positiv konsekvens av nollalternativet bedöms vara att förutsättningarna att uppleva dagens övergripande rumsliga samband delvis består. Dagens brister avseende upplevelsekva- liteter och tillgänglighet (verksamhetsområdena och Ropsten) liksom fysiska samband (Hjorthagen) består, vilket bedöms vara en negativ konsekvens av nollalternativet. Nationalstadsparken På en övergripande nivå bedöms karaktären av verksamhets-om- råde med gasverk, småindustrier, stormarknad, upplag m.m. som här utgjort markanvändningen de senaste decennierna i princip komma att behållas i nollalternativet. Här kommer således den av industri präglade miljön, som funnits under ett sekel, även fortsättningsvis att påverka upplevelsen av Nationalstadsparkens Figur 5.1.12 Illustration över landskapets befintliga topografiska förhållande på struk­ historiska landskap. Det är osäkert vilka precisa konsekvenser turnivå (SWECO FFNS, baserat på illustration av Andersson & Jönsson ur Landskapsut­ nollalternativet kan komma att innebära för stora delar av pro- redning Hjorthagen m.m. 2002) gramområdet. Jämfört med nulägessituationen bedöms det dock som sannolikt att områdets industriella karaktär kommer att för- stärkas, vilket bedöms innebära en fortsatt, och sannolikt också förstärkt, negativ påverkan på kulturmiljö- och landskapsbilds- värden inom Nationalstadsparken. För landskapsrummen Fiskartorpet (A), inre och yttre delen av Husarviken (B, C) samt Fisksjöäng (D) görs bedömningen att ovan beskrivna negativa påverkan sammantaget medför bestående negativa konsekvenser av någon betydelse (se figur 5.1.9). För landskapsrummet väster om Storängskroken (F) och Storängsbotten (G) görs bedömningen att nollalternativet medför försumbara negativa konsekvenser eftersom områdena redan varit ianspråktagna för verksamheter (se figur 5.1.19). 54 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Konsekvensbedömning programförslaget år 2020 Stads- och landskapsbild Programförslaget innebär att övergripande landskapssamband kommer att försvagas. Sedd från omgivningen kommer före- slagen bebyggelse inom Storängsbotten och Storängskroken att försvaga upplevelsen av dalstråkets övergripande landskaps- samband. Föreslagen bebyggelse inom Husarvikens dalgång be- döms i den östra delen jämfört med nuläget delvis komma att störa möjligheterna att uppleva dalgången som en helhet respek- tive förstå landskapets strukturella uppbyggnad (se figur 5.1.13). Programförslaget bedöms därför på en övergripande nivå att medföra måttliga negativa konsekvenser. Omvandlingen av dagens industriområden bedöms på lokal nivå medföra positiva konsekvenser för stads- och landskaps-bil- den utanför Nationalstadsparken. Förslaget kommer att öka de upplevelsemässiga kvaliteterna inom Storängskroken, Storängs- Figur 5.1.13 Illustration över programförslagets konsekvenser på landskapets övergri­ botten och inom Gasverksområdet vilka alla idag har en stark pande topografiska förhållande och samband (SWECO FFNS, baserat på illustration av Andersson & Jönsson, Landskapsutredning Hjorthagen m.m. 2002). industriell karaktär. Programförslaget innebär också att det idag instängslade Gasverksområdet öppnas vilket ger fler männis- kor möjligheter att uppleva områdets vackra bebyggelse. Längs Husarviken och Lilla Värtans stränder föreslås nya vistelsemiljöer och rörelsestråk som kommer att ge upplevelsekvaliteter åt såväl boende i området som människor som rör sig genom området. Programförslaget innebär att Hjorthagen fysiska samband med den övriga staden ökar, vilket också bedöms medföra posi- tiva konsekvenser. Den branta terrängen liksom hänsyn till om- rådets karaktärsfulla bebyggelse och befintliga viktiga siktstråk respektive utblickar innebär att det krävs noggranna studier för att ny bebyggelse ska kunna passas in i landskapet kring Hjor- thagen. Angående konsekvenserna ur kulturmiljösynpunkt, se avsnitt 5.2. 55 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Figur 5.1.14 Vy vid Fiskartorpet sett från Fiskartorpvägen mot söder, nuläge. Figur 5.1.15 Vy vid Fiskartorpet sett från Fiskartorpvägen mot söder, med programförslag. 5 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Figur 5.1.16 Vy över inre delen av Husarviken sett från stranden nedanför Fiskartorpet, nuläge. Figur 5.1.17 Vy över inre delen av Husarviken sett från stranden nedanför Fiskartorpet, med programförslag. A A Figur 5.1.18 Sektion A­A som visar (från vänster) Karl XI:s fiskartorp och hovjägarbostaden vid Fiskartorpet samt inre delen av Husarviken. Inom Gasverksområdet visas programförslagets bostäder mellan Husarviken och Kontorsparken. 5 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Nationalstadsparken Bedömning på övergripande nivå Programförslaget innebär att en distinkt gräns skapas mellan den täta staden och naturen inom Nationalstadsparken. Å ena sidan kan detta tydliga förhållande upplevas som naturligt och van- ligt förekommande i områden som gränsar till Nationalstads- parken. Å andra sidan innebär det att stadens närvaro utövar ett ökat inflytande på angränsande delar av landskapet inom Nationalstadsparken. Programförslaget bedöms som helhet vara möjligt att förena med ett bevarande av landskaps- och kulturvärden i angräns- ande delar av Nationalstadsparken. Motiven för bedömningen är: Att föreslagen bebyggelse i huvudsak ligger utanför Natio- nalstadsparken, att marken inom planområdet redan är ian- språktagen och att markanvändningens historiska kontinuitet är bruten genom byggandet av Gasverket i slutet av 1800-talet. Det bedöms vidare finnas förutsättningar att bearbeta försla- gets utformning i det fortsatta planarbetet så att de negativa konsekvenserna kan minimeras. Stor bestående Ingen negativ negativ konsekvens konsekvens Bedömning på detaljerad nivå Bestående negativ Gräns Nationalstads- konsekvens för landskapsrum inom Nationalstadsparken parken Fiskartorpet (A): Den föreslagna bebyggelsens skala och pla- Bestående negativ cering i förhållande till landskapet vid Fiskartorpet innebär att konsekvens av viss A - H Delområde i analys betydelse bebyggelsen framträder tämligen väl genom trädridån längs Husarviken, särskilt under vinterhalvåret då träden saknar löv Försumbar negativ konsekvens (se fígurerna 5.1.14-15, 18). Sedd från landskapsrummet i direkt anslutning till Karl XI:s fiskartorp bedöms bebyggelsen komma att framträda relativt svagt genom trädridån eftersom man här Figur 5.1.19. Nollalternativets konsekvenser på grundläggande värden (SWECO FFNS) befinner sig på ett relativt stort avstånd. Om man befinner sig 5 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER på närmare avstånd i södra delen av landskapsrummet, eller rör sig längs gång- och cykelvägen, bedöms föreslagen bebyggelse komma att utöva tydlig visuell påverkan på landskapsrummet, speciellt vintertid. Programförslaget bedöms sammantaget medföra visuell på- verkan på framförallt södra delen av landskapsrummet vid Fiskar- torpet i sådan utsträckning att upplevelsen av den nya bebyggel- sen kommer att dominera över upplevelsen av områdets idag tämligen lantliga karak- tär. Därmed påverkas Positiv inverkan förutsättningarna för upplevelse av områdets Ingen negativ konsekvens kunskaps- och upple- Försumbar negativ konsekvens velsevärden negativa. Denna påverkan be- Bestående negativ konsekvens av viss betydelse döms medföra konse- kvenser i riskzonen till Bestående negativ konsekvens att vara bestående ne- Stor bestående negativ konsekvens gativa (se figur 5.1.20- Figur 5.1.21. 21). I det fortsatta Stor bestående Ingen negativ N in e v g e a rk ti a v n Riskzonen för område A och B negativ konsekvens konsekvens arbetet med detaljplan behöver därför förslaget bearbetas i denna del så att dessa nega- Bestående negativ Gräns Nationalstads- tiva konsekvenser begränsas. konsekvens parken Inre delen av Husarviken (B): Föreslagen bebyggelse Bestående negativ bedöms komma att upplevas tydligt i vattenrummet sedd från konsekvens av viss A - H Delområde i analys parkvägen vid inre delen av Husarviken, respektive sedd från betydelse stranden vid ladan i öster. Den föreslagna bebyggelsen kommer att Försumbar negativ bli synlig genom befintlig trädridå och kommer att ligga på relativt konsekvens kort avstånd från Husarviken. Föreslagna bryggor m.m. kommer att ta ianspråk delar av vattenspegeln (se figur 5.1.20-21). Figur 5.1.20. Programförslagets konsekvenser på grundläggande värden (SWECO FFNS) 5 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Programförslaget bedöms sammantaget innebära visuella ef- Storängsbotten (G): Landskapsrummet Storängsbotten har fekter på den inre delen av Husarviken i sådan omfattning att också liten förekomst av grundläggande värden och har bedömts konsekvenser bedöms ligga i riskzonen till att vara bestående vara mindre sårbart för förändringar. Vid Storängsbotten bedöms negativa för de grundläggande värdena (se figur 5.1.20-21 på föreslagen bebyggelse komma att uppfattas som en mycket stor föregående sida). och i skala avvikande volym som bildar en ny landskapsvägg mot Viktiga motiv för denna bedömning är att upplevelsen av norr. Positivt är att bebyggelsen innebär en förstärkning av om- vattenrummets tämligen naturliga och lantliga karaktär och rådets idrottsliga karaktär och att ny parkmark skapas i området. dess värden av immateriell natur kan komma att störas, framfö- Däremot riskerar förslaget i denna del medföra att det övergri- rallt genom visuell influens från bebyggelsen. Avlägsnandet av pande rumsliga sambandet i dalstråket försvagas. De förändringar kraftledningen med fundament utgör däremot en positiv kon- som föreslås inom Storängsbotten bedöms medföra försumbara sekvens av programförslaget. negativa konsekvenser, men ändå i riskzonen för bestående nega- Yttre delen av Husarviken (C) och Fisksjöäng (D) : Även tiva konsekvenser av viss betydelse (se figur 5.1.20 på föregående om Husarvikens yttre del är mer störd av befintliga verksamheter, sida och 5.1.24 på nästa sida). bedöms viken som helhet ha stora upplevelsevärden. Husarvi- KDF:s kompostområde (E): Från Kungliga Djurgårds- kens yttre del och Fisksjöäng bedöms, med hänsyn till områdenas förvaltningens (KDF) kompostområde kommer föreslagen värde och sårbarhet samt förslagets utformning, påverkas negativt bebyggelse, framförallt vintertid, att delvis vara synlig genom vilket bedöms medföra konsekvenser där riskzonen ligger inom trädridåerna längs Husarviken. Med hänsyn till att vegetationen bestående negativa av viss betydelse (se figur 5.1.20 på föregå- här är tämligen tät bedöms dock projektets dominans i detta ende sida och 5.1.22). Positiv landskapsrum att bli Positiv inverkan inverkan I anslutning till dessa begränsad. landskapsrum behö- Landskapsrummet Ingen negativ konsekvens Ingen negativ konsekvens ver förslaget studeras vid kompostområdet vidare i det fortsatta Försumbar negativ konsekvens saknar kulturmiljö- Försumbar negativ konsekvens detaljplanearbetet. Bestående negativ konsekvens och landskapsbildsvär- Bestående negativ konsekvens av viss betydelse av viss betydelse den och det bedöms Bestående negativ konsekvens inte heller vara sårbart Bestående negativ konsekvens för förändringar i dess Stor bestående negativ Stor bestående negativ konsekvens konsekvens närhet. Figur 5.1.22. Sammantaget be- Figur 5.1.23. Negativ Negativ inverkan Riskzonen för område C och D döms de förändringar inverkan Riskzonen för område E 0 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER som programförslaget medför, innebära konsekvenser som be- Sammanfattande kommentar om skillnaderna mellan nollalterna- döms ligga i riskzonen till att vara försumbart negativa för de tivet och programförslaget. grundläggande värdena (se figur 5.1.20 och 5.1.23 på föregående Konsekvenserna av programförslaget bedöms sammanfattningsvis sida). vara mer negativa än konsekvenserna av nollalternativet. Skillna- Storängskroken (F): Landskapsrummet väster om Stor- den i bedömda konsekvenser är störst för landskapsrummen vid ängskroken har vissa kulturmiljö- och landskapsbildsvärden Fiskartorpet (A) och den inre delen av Husarviken (B). Motiven men har bedömts vara mindre sårbart för förändringar. I denna för denna bedömning är att konsekvenserna av programförslagets del finns en gällande detaljplan som medger bebyggelse om stadsbebyggelse blir mer varaktiga och jämfört med konsekven- 12 meter, men i programförslaget skisseras här en högre be- serna av de verksamheter som är möjliga inom ramen för nollalter- byggelse. Föreslagen bebyggelse i Storängsbotten och Storäng- nativet (se figur 5.1.25). skroken riskerar också tillsammans att medföra att det övergri- Positiv inverkan pande rumsliga sambandet i dalstråket försvagas. Bebyggelsens struktur och utforming behöver därför även i denna del stude- ras vidare i det fortsatta arbetet. De förändringar som föreslås Ingeeeeennnn nn E eeggaaaatttttiiivv kkoonsekkkkkkkkkvvvvvveennEss inom Storängskroken bedöms ligga i riskzonen för bestående Varaktighet Förssssuuummmmmbbbbaaaarrrr FFFF&&&&G FFFFFFFFFF&&&&&&&&G negativa konsekvenser av viss betydelse (se figur 5.1.20 och fi- CCCCC&&&&&&D gur 5.1.24 nedan). A­D A&B BBeesstttååeennddee aavv vviissss Positiv betydelse inverkan Bestående Stor Ingen negativ konsekvens bestående negativ konsekvens Försumbar negativ konsekvens Riskzon för konsekvenser av nollalternativet Bestående negativ konsekvens Negativ av viss betydelse inverkan Riskzon för konsekvenser av programförslaget Bestående negativ konsekvens Stor bestående negativ Figur 5.1.25. Den bedömda konsekvens Figur 5.1.24. riskzonen för konsekvenser för Riskzonen för landskapsrummen A­F illustrerade Negativ område G och F inverkan i bedömningsmatrisen 1 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Förslag på åtgärder och fortsatt arbete undvikas eftersom trapphusens belysning kommer Utöver de åtgärder som redan arbetats in i programförslaget att upplevas som påträngande under den mörka års- avser staden att studera följande åtgärder i det kommande ar- tiden och kvällstid. Gatumiljöerna mot Husarviken betet med detaljplaner för området: bör av samma skäl detaljstuderas avseende funktion, belysning och materialval. 1. Det bör prövas om den skisserade bebyggelsens skala 5. Det bör studeras hur den skisserade vegetationsridån och omfattning samt kvarterens slutenhet kan stude- mellan bebyggelsen och Ugglebackens angränsande ras om med syfte att minska det visuella inflytandet landskapsrum ska utformas för att stärka landskaps- på Nationalstadsparkens kulturmiljö-/landskaps- väggarna och förstärka rumsligheten i landskapsrum- bildsvärden. En intressant fråga är här om det kan met väster om Storängskroken. vara lämpligt att öka exploateringen i de delar som på störst avstånd ifrån de mest värdefulla landskaps- Utöver ovan nämnda åtgärder bedöms att det i det fortsatta arbe- rummen. tet är motiverat att överväga följande åtgärder för öka förslagets 2. Det bör studeras hur Husarviken kan ses som en positiva konsekvenser och minska dess negativa konsekvenser: helhet, där ett mjukt, grönt möte erhålls mellan före- slagen bebyggelse utmed vikens hela strandzon, fram 6. Vid Fiskartorpet finns möjlighet att genomföra kom- till föreslaget sista kvarter vid Lilla Värtan. Detta gäl- pensationsåtgärder som skulle kunna bidra till att ler också området längs diket mellan Husarviken och stärka upplevelsen av områdets fysiska och immate- Uggleviken. riella värden, t.ex. genom att anpassa vägbredder till 3. Avståndet mellan föreslagen bebyggelse och strand- nya förutsättningar, placera och utforma vägskyltar, linjen längs Husarviken bör studeras närmare för att staket, belysning m.m. med hänsyn till områdets vär- utreda om ett ökat avstånd kan minska programför- den. Om möjligt bör också miljön vid Karl XI:s fis- slagets negativa konsekvenser. Detta med syfte att karstuga göras mer tillgänglig för allmänheten. bebyggelsen ska utöva mindre visuellt inflytande på 7. Utformningen av småbåtarna och flytbryggan i den intilliggande landskapsrum. yttre delen av Husarviken bör studeras vidare så att 4. Bebyggelsens detaljutformning avseende färgsättning, en mindre del av den idag öppna vattenytan tas i an- fasadutformning m.m. bör studeras djupare för att språk. pröva olika möjliga utformningar av mötet med Na- tionalstadsparken. T. ex. bör trapphus som är väl syn- liga från landskapsrum inom Nationalstadsparken 2 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Figur 5.1.26 Vy från innersta delen av Husarviken mot dike i väster. Figur 5.1.27 Vy från innersta delen av Husarviken mot dike i väster med programför­ slaget. 3 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Förutsättningar 5.2 Kulturmiljö Riksantikvarieämbetets har pekat ut Stockholms innerstad som Gasverket riksintresse för kulturmiljö enligt 3 kap 6 § miljöbalken. Stock- Gasverket i Värtan är ett område av riksintresse för kulturmiljö holms stad har i sin gällande översiktsplan (ÖP 99) fördjupat i enlighet med 3 kap. 6 § miljöbalken. Gasverket utgör ett väl- studierna av riksintresseområdenas avgränsning. Enligt ÖP 99 bevarat exempel på stora kommunaltekniska satsningar som ska endast i översiktsplanen särskilt angivna företeelser och mil- genomfördes kring det förra sekelskiftet. jöer betraktas som riksintressanta. Programförslaget berör två i Anläggningens mycket stora kulturhistoriska värde kon- ÖP 99 särskilt angivna miljöer av riksintresse, Gasverksområdet stitueras av den sammantagna helhetsmiljön - summan av de och Abessinien. ingående delarna – samt av den kontinuerliga historia som De kulturvärden som utgör grunden för riksintressen enligt byggnaderna och området berättar. I centrum står den förtäta- 3 kap 6 § miljöbalken får inte utsättas för påtaglig skada av t.ex. de industrikaraktären som helhet, inbegripet konstruktionerna utbyggnad av ett nytt bostadsområde. Enligt förarbetet innebär för 1970-talets spaltgasverk. Olika arkitektoniska och historiska påtaglig skada att ”bagatellartad påverkan” utesluts. ”Endast så- värden underbygger och förstärker varandra. Detta skapar en dana åtgärder åsyftas som kan ha en bestående negativ inverkan miljö utan motstycke i Sverige och med få motsvarigheter ut- på det aktuella intresset eller som tillfälligt kan ha mycket stor omlands (se figur 5.2.1-2, 4, 6). Områdets värde kan samman- negativ påverkan på detta” (prop. 1997/98:45, del 2 sid 30). fattas med följande punkter: Metod och motiv till avgränsning • en synnerligen värdefull industrianläggning Programförslaget är översiktigt till sin karaktär och detaljerings- • ett storslaget exempel på kommunaltekniska satsningar graden varierar i olika delområden (se kapitel 4, studerade alterna- • den sammantagna helhetsmiljön - summan av alla i tiv). De aspekter som därför kunnat bedömas utgår från illustra- dag bevarade delar tionen av den nya bebyggelsens skisserade placering och skala. • en idealanläggning av ytterst hög kvalitet avseende ar- Inledningsvis beskrivs vilka värden som respektive land- kitektur, hantverk och material skapsrum har från kulturmiljö- och landskapsbildssynpunkt. • den välbevarade stadsbilden och en planstruktur som Sedan analyseras områdenas sårbarhet för förändringar. Däref- utgår från det linjära processflödet ter redovisas bedömningar av vilka effekter och konsekvenser • anläggningen som landmärke som nollalternativet respektive programförslaget kan medföra på landskapsrummens värden. Slutligen presenteras förslag till Formellt skydd av Gasverket åtgärder för att förebygga, hindra eller motverka betydande ne- För Gasverket har fråga väckts om byggnadsminnesförklaring år gativ miljöpåverkan. 2004 och 2006. Länsstyrelsen har påbörjat en utredning om detta. 4 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Figur 5.2.1 Fysiska och immateriella värden ­ Gasverket 5 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Figur 5.2.2. Kulturmiljösystem  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER A A A A Figur 5.2.3. Befintliga värden kring Abessinien  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Enligt Stockholms stadsmuseums klassificering bedöms Konsekvensbedömning nollalternativet år 2020 hela Gasverket ha ett kulturhistoriskt värde motsvarande ford- ringarna för byggnadsminnen i kulturminneslagen. Gasverket De tre ingenjörsvillorna i Gasverksområdets västra del lig- Nollalternativet innebär på kort sikt en fortsatt drift och därmed ger inom Nationalstadsparken, vars gräns följer Husarvikens fortsatt kontinuitet av Gasverkets över 100-åriga verksamhet, vil- södra strand. Hela Gasverksområdet gränsar således till Natio- ket är positivt från kulturmiljösynpunkt. På längre sikt är det dock nalstadsparken. osäkert om produktionen vid Gasverket kommer fortsätta. Byggnaderna har under de senaste trettio åren underhållits så Abessinien att de inte förfallit, men tyvärr på ett sådant sätt att det inneburit Abessinien är ett område av riksintresse för kulturmiljö i enlig- förvanskningar av den ursprungliga arkitekturen. De byggna- het med 3 kap. 6 § miljöbalken. ”Smalhusområdet Abessinien, der som används inom gastillverkningen kan genom framtida från 1935-37, är ett exempel både på tidiga bostadsrättsfören- förändringar i produktionen komma att byggas om, vilket kan ingar för arbetare och på hur arkitekten enligt funktionalistiskt minska deras kulturhistoriska värde. Förändringar i produk- synsätt planerade ett bostadsområde från stadsplan till lägen- tionen kan också komma att kräva att vissa byggnader rivs för hetsdetaljer. En estetiskt medveten funktionalism av hög arki- att ge plats åt nya. Samtidigt omfattas byggnader av skyddet tektonisk klass präglar både plan och byggnader” (ur Tidernas i 3 kap. 10 och 12 § vilket begränsar möjliga förändringar. Stockholm, Underlagsrapport till Stockholms ÖP 1990). Om byggnader och anläggningar förändras, eller om pro- Riksintresseområdet utgör en upplevelsemässigt urskiljbar duktionen vid Gasverket upphör, bedöms det på sikt kunna miljö som visuellt i huvudsak avgränsas och inramas av vege- medföra bestående negativ inverkan på riksintressets värden. tation. Angränsande, högre belägen bostadsmiljö i norr (Ahl- sellvägen och Wenströmsvägen) liksom omgivande naturmiljöer utgör delar av en helhetsmiljö eller buffertzon kring riksintresset. Denna helhetsmiljö utgör ett eget delområde inom Hjorthagen med likartad karaktär och samspelande strukturell uppbyggnad, arkitektonisk utformning samt visuell upplevelse (se figur 5.2.3). Riksintresseområdet bedöms som mycket känsligt för föränd- ringar i form av tillkomst av byggnader m.m. eftersom det har en renodlad och särpräglad karaktär, både avseende byggnader och strukturell uppbyggnad. Riksintresseområdet inramas visuellt av en delvis tät lövträdvegetation, vilken utgör en avgörande beståndsdel i upplevelsen av riksintressets värde (se figur 5.2.5). Den karaktäris- tiska ljusa bebyggelsen framträder mot och inramas av grönska. Figur 5.2.4. Vy över Gasverksområdet sett från Lilla Värtan i Öster.  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Liten sårbarhet Sårbart för förändringar Mycket stor sårbarhet för förändringar för förändringar Visuellt inramande vegetation kring riksintresse OMRÅÅDE AV RIKSINTRESSE Trollhättevägen Krångedevägen Motalavägen Untravägen Lanforsvägen HELHETSMILJÖ/BUFFERTZON Wennströmsvägen Ahlsellvägen O oc m h r a å v d s e k ä b r e m lä a g t e a t v n t e ä d t a v n e f b ö e r t r a ik t i s o in n t , r d es v s s e . m om in r d å r d e e t F B l r a a c n k t t t e e r r r r ä ä n n g g vis uellt expon e rat f rån riks intresseområdet F ti i o g n u e r n 5 s . 2 lä .5 ge . S f e r k a t m io g n å A r ­ a A v , a fi n g a u l r y s 5 a .2 v . 3 sårb arheten kr ing Abessinien. Sek­ O e vi n m s d u r a e å s l d l t t e d e e b x l p e v l o i ä s n g a e e v r t s a o k t ä v s r a e m n tt f a ö f t r r å a r n v ik r v s i e i k n g s t i e n re t t a s r t e s i e s o s o n e m , o d r m v å s d r å m e d t e e o r t c h K Tu ra n f n ti , g g t le rä s d , l r å i g d å trädveget ation  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Möjligheterna att inom ramen för nollalternativet kunna ge framtida existens. Ur ekonomisk synvinkel är det inte troligt att sta- byggnader inom Gasverksområdet alternativa användningar den kan bevara hela anläggningen som ett museum över sig självt. och därmed öka förutsättningar för bevarande bedöms som Exploateringen av Gasverkets tomma ytor skulle kunna utfor- begränsade. Detta med hänsyn till de krav på skyddsavstånd mas på ett sådant sätt att de lämningar som finns kvar efter kol- och som krävs för verksamheten. kokshanteringen blir kvar. På så sätt skulle dessa lämningar kunna I 3 kap. PBL finns grundläggande krav på att förändringar bevaras för framtiden, trots att de inte formellt kan skyddas. Läm- och underhåll av skyddsvärd bebyggelse ska anpassas till bygg- ningarnas bevarande skulle underlätta förståelsen av Gasverkets nadernas värde. Trots detta bedöms det på sikt finnas risk för funktion och bidra till det nya bostadsområdets variationsrikedom. att arkitektoniskt och industrihistoriskt värdefull bebyggelse Delar av den befintliga väg- och stråkstrukturen ligger till förfaller. Det skulle innebära att grundvalarna för en stor del grund för den planerade framtida stadsdelen gatunät. På detta sätt av områdets värden kan gå förlorade, vilket skulle medföra be- bevaras delar av områdets logistiska uppbyggnad, vilket kommer stående negativ inverkan på riksintressets värden. Samtidigt ar- att underlätta förståelsen av hur anläggningen en gång fungerade. betar Stockholms stad och Länsstyrelsen för att anläggningens Föreslagen exploatering innebär att Kontorsparken bevaras, kulturhistoriska värden ska skyddas genom kulturminneslagen liksom de flesta gröna ytor i och kring Gasverket. Gasverkets och PBL, vilket skulle minska risken för förfall och rivningar. grönskande omgivning är betydelsefull för upplevelsen av Gas- verket och för förståelsen för dess historiska placering i den på Abessinien 1890-talet ännu orörda jaktparken. De värden som finns beskrivna bedöms bestå i nollalternativet Med ovanstående som grund görs därför bedömningen att och ingen särskild negativ eller positiv konsekvens bedöms det är möjligt att placera och utforma ny bebyggelse i Gasverks- uppstå. Detta eftersom inga förändringar av bebyggelse eller området utan bestående negativ inverkan på områdets värden. anläggningar bedöms sannolika med utgångspunkt från gäl- Programförslaget förutsätter att gastillverkningen upphör. lande planer i området. Nedläggningen av gastillverkningen innebär att de byggnader som i dag har kvar sin ursprungliga funktion mister denna. Ur Konsekvensbedömning programförslaget år 2020 kulturhistorisk synvinkel är det ett kontinuitetsvärde att an- läggningen har kvar sin ursprungliga funktion. Nedläggning av Gasverket Gasverket medför bestående negativa konsekvenser på värdet. Ett genomförande av detaljplaner baserade på programförslaget inne- I de delar som angränsar till den täta industrimiljön, bedöms bär goda förutsättningar för ett långsiktigt bevarande av merparten att den föreslagna bebyggelsens skala och placering kan komma av den kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefulla bebyggelsen att upplevas som dominant och därmed innebära bestående ne- inom Gasverksområdet. De värdefulla byggnaderna ges möjlighet gativ inverkan på riksintresset. till nya ekonomiskt bärkraftiga funktioner, vilket säkerställer deras 0 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Gasverksområdet utgör i dag ett väl definierat område som är slutet mot omgivningen med staket och stängsel, vilket bidrar till områdets välbevarade produktionsmiljö. I förslaget framgår det att området ska integreras och fysiskt bindas samman med Hjorthagen. Detta kan innebära att områdets slutenhet minskar vilket i sin tur kan innebära att områdets industrikaraktär på- verkas negativt, liksom områdets upplevelsemässiga värde. Men detta beror på hur integration och sammanbindning utformas. Gasverksvägen bildar gräns mot söder och bjuder på star- ka upplevelsemässiga värden genom sin sträckning mellan de stora gasklockorna samtidigt som vägen är inträngd mellan skogsklädda höjder och Gasverkets staket. Genom exploate- ringen av området finns det risk att miljön vid vägen ändras (breddning, borttagande av staket, nya byggnader norr om Figur 5.2.7. Utsnitt ur figur 5.2.1 fysiska och immateriella värden. vägen), vilket kan minska dess upplevelsemässiga värden. Gasverket ligger i dag fritt och öppet exponerat mot öster och norr och utgör en storslagen vy i stadslandskapet. Mot söder Figur 5.2.6. Flygfoto över Gasverket och Husarviken 1950. Det omfattande kollagret Figur 5.2.8. Utsnitt ur programförslaget över omvandlingen av Gasverksområdet. finns i Gasverksområdets norra del, söder om Husarviken 1 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER och väster döljs Gasverket, förutom de höga gasklockorna, av ställverket, inklusive den smala zonen med naturmark öster höjder och växtlighet. I förslaget föreslås att den nya bebyggelsen om Abessinien, bedöms från allmän upplevelsesynpunkt som blir hög och tät och placeras främst på de öppna ytorna i norr, ett positivt tillskott. Detta eftersom det för miljön förfulande öster och väster. På grund av den nya bebyggelsens skala kom- ställverket skulle försvinna. Med en för riksintresset lyhörd ge- mer Gasverket till stor del att döljas, vilket förtar dess nuvarande staltning bedöms ingen negativ påverkan behöva uppstå på de roll i stadsbilden. grundläggande värdena. Med en okänslig utformning bedöms De fyra äldsta gasklockorna har alla ett oomtvistat kulturhis- däremot bestående negativ inverkan uppstå med hänsyn till att toriskt värde (industrihistoriskt, arkitektoniskt, teknikhistoriskt). området gränsar direkt till Abessinien. Den höga klockan utgör dessutom ett landmärke i Stockholms Den inom helhetsmiljön/buffertzonen längs Wenströms- siluett. I förslaget förutsätts att samtliga klockor antingen ska vägen skisserade bebyggelsen bedöms bli för omfattande om få nya funktioner, eller rivas och ersättas med nya likartade vo- den skulle genomföras i alla delar. Detta med hänsyn till om- lymer. Om förändringarna blir för omfattande skulle det utgöra rådets kuperade terräng och exponerade läge sett från riks- en allvarlig förvanskning av anläggningen. Gasklockorna ska intresseområdet. En begränsad exploatering bedöms däremot framgent kunna berätta om sin roll i produktionen. som möjlig i förhållande till områdets värden. Sammanfattningsvis är det inte möjligt att göra en säker be- Sammanfattningsvis är det inte möjligt att göra en säker dömning av programförslagets inverkan på riksintresset Gas- bedömning av programförslagets konsekvenser på riksintres- verket. Konsekvenserna på Gasverkets kulturvärden behöver set Abessinien. Konsekvenserna på Abessiniens kulturvärden därför analyseras djupare i kommande skeden, då programför- behöver därför analyseras djupare i kommande skeden då för- slagets utformning studerats djupare. slagets utformning studerats mera i detalj. Abessinien Förslag på åtgärder och fortsatt arbete En bedömning av programförslagets konsekvenser kan för Utöver de åtgärder som redan arbetats in i programförslaget detta område endast göras på en översiktlig nivå. Detta efter- avser staden att studera följande åtgärder i det kommande ar- som programförslaget i detta område endast redovisar över- betet med detaljplaner för området: siktliga möjligheter att komplettera bebyggelsestrukturen. I programförslaget skisseras ett bebyggelseområde direkt nord- Gasverket väst och öster om Abessinien. Det finns risk för att ny bebyggelse 1. Fördjupade studier av byggnadernas kulturhistoriska i detta läge kan medföra negativa konsekvenser på riksintresset värde samt potential för framtida användning med med hänsyn till de begränsade möjligheterna till visuell avskärm- fokus på vilka interiöra och exteriöra värden som ning mellan den föreslagna bebyggelsen och Abessinien. finns och som ska bevaras om byggnaden får en ny Den skisserade bebyggelsen på platsen för det befintliga funktion. 2 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Abessinien 2. Fördjupande studier av den föreslagna bebyggelsens Fördjupande studier av den föreslagna bebyggelsens skala och skala och placering, i anslutning till Gasverksområ- placering i anslutning till Abessinien. Särskilda studier bedöms det. Särskilda studier bedöms krävas avseende skalan krävas avseende: på den bebyggelse som föreslås norr om det västra området med låg gasverksbebyggelse. Formspråket i 6. Nordväst om riksintresseområdet bör omfattningen de föreslagna cirkulära byggnaderna sydost om por- och skala på den skisserade bebyggelsen studeras tvaktshuset, liksom dragningen av spårvägen, bör djupare. Bebyggelsen bör prövas med utgångspunkt också studeras med hänsyn till upplevelsen av de be- från områdets känsliga läge och dess från Abessinien fintliga gasklockorna. Anpassningar av angränsande i övrigt avvikande struktur. bebyggelse (skala, struktur, fasad och färgsättning) 7. Mellan föreslagen bebyggelse vid ställverket och bör läggs fast i ett gestaltningsprogram. Abessinien bör studeras hur en grön buffertzon av 3. Fördjupande studier bör göras av bebyggelsens ut- trädplanteringar kan bidra till att förstärka Abessi- formning vid nedersta delen av Hjorthagsbergets niens upplevelsevärden. sluttning för att nå lämplig anpassning till Gasverkets 8. Inom buffertzonen längs Wenströmsvägen bör den och Hjorthagens bebyggelse. skisserade bebyggelsen studeras djupare med avse- 4. Ett gestaltningsprogram för befintligt respektive fö- ende på intrång i närparken, hänsyn till delområdets reslaget gatunät och platsbildningar bör utarbetas för struktur och skala samt att bebyggelsens omfattning Gasverksområdet. Gestaltningsprogrammet behöver inte blir så stor att tillfarten till området, Ahlsellsvä- ta fasta på de särpräglade miljöernas karaktär så att gen, behöver breddas. upplevelsen av den befintliga bebyggelsen bibehålles. 9. Västra kanten av Hjorthagsparken vid Storängsbot- 5. Studier av hur Gasverksområdets tomma ytor kan ut- ten bör utformas med hänsyn till den visuella upp- formas så att de lämningar som finns kvar efter gas- levelsen sedd från Abessinien. Särskild omsorg bör produktionen blir läsbara i stadsmiljön. På detta sätt ägnas färgsättningen, möjligheten till utblickar mellan skulle dessa lämningar kunna säkerställas för fram- byggnaderna samt möjligheten att bevara befintliga tiden trots att de inte formellt kan skyddas. Läm- träd. ningarnas bevarande skulle underlätta förståelsen av 10. När de fördjupade studierna visat vilka anpassningar Gasverkets funktion och bidra till det nya bostads- av angränsande bebyggelse (skala, struktur, fasad och områdets variationsrikedom. färgsättning) som bedömts vara nödvändiga, bör des- sa anpassningar läggas fast i ett gestaltningsprogram. 3 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER 5.3 Naturmiljö Förutsättningar Nationalstadsparkens naturmiljöer Programområdet ligger delvis inom Nationalstadsparken (delen Storängsbotten), resteranade delar gränsar till parken. Nationalstadsparken är ett historiskt landskap av riksintresse och skyddat enligt hushållningsbestämmelserna i 4 kapitlet, 7 § miljöbalken och omfattar området Ulriksdal – Haga – Brunns- viken - Djurgården och Fjäderholmarna. Grönstrukturen är en viktig del i Stockholms övergripande ekologiska infrastruktur. Med den ekologiska infrastrukturen menas den övergripande sammanhängande struktur av natur som omger staden och som är av avgörande betydelse för en fortsatt hög biologisk mångfald. Nationalstadsparkens ekbestånd är av nationellt intresse då det tillsammans med andra bestånd inom Mälarregionen utgör ett av Sveriges sista sammanhängande ekstråk (Länsstyrelsen, 2006). Parkens spridningsvägar, buffertzoner och kärnområ- den har identifierats och avgränsats med hjälp av biotopkarte- ring. (Se figur 5.3.1 - Remissversion FÖP Nationalstadsparken, 2006). Nationalstadsparkens höga artrikedom är beroende av ett ekologiskt utbyte med områden av liknande karaktär. Den bredbandade ekbarkbocken (Plagionothus detritus) är en av våra mest sällsynta bark- och vedlevande insekter. Från att ha haft en ganska vid utbredning i sydöstra Sverige har arten under det senaste decenniet endast påträffats på Djurgården i Figur 5.3.1 Principskiss över Nationalstadsparkens avgränsning och dess övergripande Stockholm (förutom enstaka fynd väster om Stockholm). spridnings­ och buffertzoner. Källa: FÖP för Nationalstadsparken, SBK. 4 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER I Länsstyrelsens rapport 2006:13 Landskapsekologisk analys gramområdet innehåller ek- och ädellövträdsmiljöer av högt av Nationalstadsparken, pekas arten ut som Nationalstadspar- värde och att sambanden mellan Hjorthagen och Storängsbot- kens flaggskepp. I samma rapport framgår också att potentiella ten, Lill-Jansskogen och Fisksjöäng är i behov av förstärkning habitat för vedlevande insekter generellt kan finnas inom Hjor- (se figurer 5.3.1-5.3.3). Utredningarna är framtagna i olika thagen. Dessa habitat är framför allt knutna till grova ädellöv- syften och med olika detaljeringsgrad. T.ex. finns rapporterna träd (se figur 5.3.2). Stockholms unika ekmiljöer - Ekologigruppen 2007, Stärkta spridningsvägar och samband mellan norra och södra Djurgår- Spridningsvägen Gärdet den - Vägverket Konsult 2006, Landskapsekologisk analys av Samtliga utredningar som gjorts avseende spridningsvägen Nationalstadsparken - Länsstyrelsen, 2006. Gärdet visar alla på samma sak: att Hjorthagen är en betydelse- full länk mellan norra och södra Djurgården, att delar av pro- Fotografi över en bredbandad ekbarkbock (Plagionothus detritus). Källa: Länstyrelsens Figur 5.3.2 Analyskarta över potentiella habitat/biotoper för vedlevande insekter bred­ rapport 2006:13. bandad ekbarkbock) som återfinns inom programområdet och angränsande delar av Nationalstadsparken. Uppgifter kommer från Länsstyresen rapport 2006:13. 5 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Lokala naturvärden Även i Stockholms stads artdatabas (Artarken) har arter som Hjorthagen är en äldre stadsförort från sekelskiftet som bygg- större vanlig padda, mindre vattensalamander, berguv, duvhök des på höjden av ett tidigare skogsområde. Mellan bostadsom- och törnskata noterats vid Husarviken, Hjorthagsparken eller rådena återfinns naturmark och inslaget av äldre ädellövträd Gasverkstomten. Flera av fynden är dock 20-30 år gamla, var- och torrbackar är stort. Biotop- och artrikedomen har minskat för det är oklart om dessa arter förekommer i området idag. successivt under de senaste 100 åren till följd av tillkomsten av fysiska barriärer såsom industriverksamhet, Värtabanan, Storängsvägen och bostadsbebyggelse. Hjorthagens befintliga naturvärden beror av att marken här sedan länge varit ädellövskogsbärande (ekar och andra ädell- övträd har fått stå kvar sedan tidigt 1700-tal). Områdets kon- tinuitet, d.v.s. värdebärande funktion, beror av dessa träd och områdets värdekärnor är avgränsade utifrån var dessa gamla ekar/ädellövträd står. Utöver dessa ekmiljöer är albrynet i den innersta delen av Husarviken, klassat som särskilt värdefullt och viktigt att bevara, enligt en trädinventering som genomför- des av J&W år 2002. Under mars/april 2004 genomfördes en faunainventering i programområdet (rapport WSP, 2005). Inga rödlistade eller an- dra skyddsvärda arter påträffades inom programområdet under själva inventeringstillfället. Att inga artfynd påträffades under det nämnda inventeringtillfället beror troligtvis på att endast ett fåtal djur var aktiva vid denna tid på året. I rapporten konsta- terades dock att en mängd arter finns dokumenterade i tidigare fältinventeringar. Arterna innefattar bl.a. fladdermöss, olika få- gelarter samt grod- och kräldjur. Groddjur är representativa för många andra växt- och djur- arter och kan med fördel användas som indikatorer på biologisk Figur 5.3.3 ­ Analyskartan visar programområdets befintliga inre spridningssamband och naturvärden. Källa: Bl.a. Stadsbyggnadskontoret (2004), Länsstyrelsen (2006) och mångfald knuten till vatten och fuktiga landmiljöer. De räknas Vägverket Konsult (2006). som en av Nationalstadsparkens indikatorarter.  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Metod och motiv till avgränsning av konsekvensanalys • Lämpliga träd bör finnas i sammanhängande bestånd Nationalstadsparkens och programområdets biologiska värden där det inte är mer än 200 meter mellan träden. är beskrivet under rubriken Förutsättningar. Bedömningen av på- Detta medför i praktiken ett kortare avstånd (50-100 verkan och konsekvenser på redovisade ekologiska värden tar meter) eftersom att alla träd inte är lämpliga som utgångspunkt i flertalet undersökningar och studier som gjorts värdträd. avseende Nationalstadsparkens och angränsande områdens na- • Att skydda värdekärnor och övriga särskilt värdefulla turvärden. miljöer med grova ädellövträd och död ved har i rap- Konsekvensanalysen kommer i första hand att fokusera på porten Stockholms ekologiska infrastruktur bedömts ädellövträdbärande miljöer (ekmiljöer). Dessa biotoper fyller en vara av högsta prioritet. Inom dessa miljöer finns särskilt viktig funktion inom Nationalstadsparken, spridnings- värden som inte går att ersätta inom överskådlig tid. vägarna samt programområdet. • I andra hand bör svaga delar som har stor ekologisk Beträffande arter kommer analysen att fokusera på den ved- utvecklingspotential förstärkas med ny vegetation levande insektsarten ”bredbandad ekbarkbock”. alternativt bör helt ny natur-/parkmark tillskapas på idag hårdgjorda ytor. Arten har valts som indikatorart då den ställer särskilt höga Ovan beskrivna förutsättningar uppmärksammas även i rapporterna SBK krav på sina livsmiljöer, och är knuten till sådana ekmiljöer som 1997:8, Länsstyrelsen 2006:13 och Vägverket Konsult 2006. återfinns inom Nationalstadsparken och programområdet. För att säkra en långsiktig fortlevnad av dessa värden finns flera faktorer att ta hänsyn till. Nedanstående förutsättningar ligger till grund för konsekvensanalysen: • Arters överlevnadsgrad påverkas av strukturen, kvali- teten och funktionen hos biotopen och dennes sam- band med andra områden. • En biotops värden beror av kontinuitet och varia- tionsrikedom. • Avsaknaden av träd, eller snarare lämpliga träd, kan betraktas som en barriär för indikatorarten. Även hög och tät bebyggelse kan fungera som barriär.  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Konsekvensbedömning nollalternativet år 2020 Övergripande konsekvenser, Nationalstadsparken Trots viss återetablering av naturmark på idag försvagade Lokala konsekvenser markytor, bedöms nollalternativet innebära långsiktigt nega- Nya verksamheter och byggnader förläggs företrädelsevis på tiva konsekvenser. Bl.a. riskerar befintliga ekmiljöer komma mark som redan är ianspråktagen. Ett mindre område inom att isoleras från liknande biotoper utanför programområdet, Hjorthagsparken, betecknat som område med värdefulla ädel- och därmed att utbytet av arter mellan kärnområdena norra lövbestånd, tas i anspråk för industriverksamhet enligt befintlig respektive södra Djurgården långsiktigt försvåras. I detta avse- detaljplan. Ingreppet är dock begränsat och bedöms varken ende innebär nollalternativet ingen direkt förbättring av dagens komma att påverka inre eller mer övergripande spridnings- situation, snarare en försämring av spridningsvägen Gärdets samband nämnvärt (se figur 5.3.4). Pågående arbeten med ett status. Befintliga inre spridningssamband inom Hjorthagen, tunnelpåslag för Hjorthagentunneln medför lokala ingrepp i liksom befintliga värdekärnor, bedöms dock kunna bevaras naturmark i nedre delarna av Hjorthagsparken den s.k. Böck- med nollalternativet. lingbacken. Detta eftersom värdefulla ekmiljöer och biotoer inom Hjor- Utan kompensationsåtgärder såsom nyplantering av vege- thagsparken undantas betydande exploatering. Dessa miljöer tation, innebär detta ingrepp att spridningskorridoren mellan har betydelse för den övergripande grönstrukturen och sprid- parken och Ugglebacken försvagas. Detta ger negativa konse- ningsvägens värdebärande funktion. kvenser på såväl kortare som längre sikt. Nuvarande strand- Arter med god flygförmåga, t.e.x. fåglar och insektsarter, be- vegetation och befintligt albestånd utmed Husarviken bedöms döms ha goda möjligheter att förflytta sig över området. Avsak- kunna bevaras. Om omfattande saneringsåtgärder genomförs, naden av lämpliga träd inom acceptabla spridningsavstånd kan finns dock risk för att delar av stranden tas i anspråk för mark- dock ha en avgörande roll för den bredbandade ekbarkbockens arbeten, spontning m.m. vilket kan få bestående negativa ska- spridningsmöjligheter inom området och med angränsande dor på alträden längs med strandzonen. områden av liknande karaktär. I nollalternativet planeras inte för några direkta åtgärder för att förstärka eller återskapa idag försvagade markytor och sprid- ningssamband inom Storängsbotten, Storängskroken eller Gas- verksområdet. På längre sikt kan dock tänkas att viss vegetation etableras spontant inom delar av området. Utan några skötse- låtgärder antas dock att denna vegetation blir relativt slyig, lik den som på senare år tillåtits etableras inom Storängskroken.  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Konsekvensbedömning programförslaget år 2020 Analyskarta som visar programförslaget i relation till utpekade naturvärden presenteras i figur 5.3.4 på följande sida. Lokala konsekvenser I samband med exploateringen kommer markytor som idag helt eller delvis saknar vegetation ges möjlighet till förstärk- ning, bl.a. genom parker och gårdar, alléplanterade gator, vat- tenmiljöer och släpp i bebyggelsen. Detta är positivt och kan bidra till att svaga spridningssamband förstärks och att områ- dets naturvärden utvecklas. Utpekade värdekärnor har så långt som är möjligt undanta- gits från bebyggelse. I detaljplaneringen och den fortsatta ut- formningen av bebyggelsekvarteren måste dock säkerställas att värdekärnorna bevaras, samt bibehåller eller ges bättre koppling till andra liknande biotoper. Nyskapad vegetation kan aldrig ersätta befintliga miljöers naturvärden som hunnit utvecklats under flera hundra år. Det är därför av stor vikt att så mycket som möjligt av de befintliga värdena i området bevaras. Föreslagen bebyggelse inom Hjorthagsparken och Storän- gsbotten riskerar sammantaget att ädellövträds- och ekmiljöer i nedre delen av Hjorthagsparken, område 1 i figur 5.3.4, isoleras från andra värdefulla miljöer som tillsammans med Hjorthagsparken utgör ett habitatnätverk inom spridningsvä- gen Gärdet. En stor del av befintlig vegetation nedanför stål- gasklockorna och den nya bebyggelsen, kommer att tas bort i samband med att marken saneras och bebyggs. På sikt riskerar detta att leda till att sambanden försvagas ytterligare. I fortsatt detaljplanering bedöms det därför som värdefullt att studera Figur 5.3.4 Analyskarta över programförslagets ekologiska påverkan i befintliga naturvärden.  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER alternativ bebyggelsestruktur, bl.a. med större släpp för att till- godose spridningsfunktionen. Så som förslaget nu är utformat, finns också risk för att den betydelsefulla spridningsvägen mellan område 1 och 2, inte ges tillräcklig bredd och därmed bildar en ”flaskhals”. Troligt är också att andelen grova träd i närheten av bebyggelsen minskar, vilket kan bidra till att spridningen försvåras ytterligare. Stor hänsyn bör tas till befintlig vegetation i kommande detaljplane- ring och byggnation. Föreslagen bebyggelse, inklusive Värtabanan och Norra Länken, område 4, kan medföra att spridningsmöjligheterna mellan Storängsbotten och Hjorthagsparken försvåras. Trots vissa släpp i bebyggelsen bildas här en barriär. En illustration över spridningssamband som är viktiga att bevara visas i figur 5.3.5. När det gäller föreslagen möjlig kompletteringsbebyggelse inom delar av Hjorthagsparken, område 3, bedöms att redovis- ningen på programnivå är för generell för att kunna ta ställning till vilka direkta konsekvenser som här kan uppstå. Ny bebyg- gelse i måttlig omfattning bedöms vara möjlig, förutsatt att stor hänsyn tas till bevarandet av inre spridningssamband. Natur- marken utanför utpekade värdekärnor har inte lika höga natur- värden, men fungerar ekologiskt som stöd åt de mer värdefulla bestånden. Dessa biotoper har således en viktig roll för parkens funktion som spridningsväg. Om rikligt med ädellövträd sparas Figur 5.3.5 Karta över viktiga spridningssamband. Dessa samband baseras på var potentiella ek­ och ädellövträdsbiotoper finns inom och angränsande till program­ mellan bebyggelsen, och denna inte blir för tät, bedöms värde- området. Kartan baseras på underlag från bl.a. SBK, Miljöförvaltningen och Läns­ fulla inre spridningssamband kunna bevaras. styrelsen. I förslaget redovisas en lokalgata mellan bebyggelsen och Husarvikens strand. I kommande detaljplanering bedöms det vara värdefullt att säkerställa att natur-/parkmark tillskapas 0 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER mellan bebyggelsen och Husarviken. Detta innebär att en buf- Den förändrade markanvändningen innebär bl.a. att marky- fertzon (ekologisk övergång) tillskapas mot vattnet och att tor som idag saknar vegetation förstärks, men också att per- stranden i högre grad tillåts vara vegetationsklädd. Detta är manenta barriärer tillskapas i form av ny bebyggelse. Tydliga positivt, då det kan ge förutsättningar för exempelvis groddjur släpp i bebyggelsen, trädplanerade gator samt parker och gröna och sjöfågel. gårdar kan dock bidra till att mildra barriäreffekten och förbätt- Vid Storängsbotten planeras en ny damm. Denna kan bidra ra spridningssambanden i strategiska lägen. Att markytor som till att öka förutsättningarna för groddjur att trivas och överleva idag saknar vegetation nyplanteras i syfte att förstärka svaga i området. För att förbättra spridningsmöjligheterna för dessa spridningssamband är i den bemärkelsen positivt. Detta gäller arter, bör övervägas ytterligare åtgärder inom bebyggelsekvar- framför allt Gasverksområdet, Storängskroken och Storängs- teren, t.ex. tillskapande av vattenmiljöer. För att säkerställa att botten, områden som idag till stora delar saknar vegetation. arten kan överleva och utvecklas är viktigt att det inom eller in- Norra länken och Värtabanan, liksom planerad kontorsbe- till programområdet tillskapas nya vattenmiljöer och grodtunn- byggelse utmed dessa, kommer att utgöra kraftiga barriärer som lar under vägar m.m. Värtabanan och Norra länken bedöms avsevärt försvårar arters spridningsmöjligheter genom området. vara de svåraste barriärerna att överbygga. Kontorsbebyggelsen, vilken byggs i syfte att begränsa risker, bullerspridning och utsläpp till luft, står härmed delvis i kon- Övergripande konsekvenser, Nationalstadsparken flikt med ett bevarande av betydelsefulla spridningssamband. Hur områdets framtida funktion som spridningsväg kommer Detta innebär troligen att spridningen av arter mellan norra att påverkas av den nya bebyggelsen, beror i hög grad av hur och södra Djurgården försvåras och att Nationalstadsparkens man i kommande detaljplanering och fortsatt utformning av naturvärden långsiktigt kommer att försvagas. Se figur 5.3.6 på bebyggelsens struktur väljer att ta hänsyn till betydelsefulla nästa sida beträffande konsekvenser för Nationalstadsparkens spridningssamband och biotoper. övergripande spridningssamband. Konsekvenser beträffande biologisk mångfald, bl.a. genom Förutsatt att man i fortsatt detaljplanering säkerställer att fö- habitatförlust och försämrade spridningssamband, är en myck- reslagna förstärkningsåtgärder genomförs, och att bebyggelsens et långsam process. Den fulla effekten av dagens förhållanden utformning och struktur delvis anpassas, utmed Norra länken märks först om många år. Såsom programmet är utformat är och Värtabanan, bedöms de negativa konsekvenserna kunna det framför allt delar av befintlig naturmark i Hjorthagsparken begränsas. Om fortsatt planering inte tar hänsyn till detta, finns som tas i anspråk för bebyggelse. risk för att spridningsvägen Gärdet mer får karaktären av en Programförslaget innebär såväl positiva som negativa kon- buffertzon, d.v.s. ett område som saknar tydliga spridningsvä- sekvenser för spridningskorridoren Gärdet. gar och där andelen naturmark mellan bebyggelsen återfinns i mindre omfattning. 1 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Detta skulle troligen innebära att spridningen av arter mellan norra och södra Djurgården försvåras och att Nationalstads- parkens naturvärden långsiktigt försvagas, vilket inte bedöms vara förenligt med bestämmelserna om Nationalstadsparken. Förslag till åtgärder och fortsatt arbete Utöver de åtgärder som redan arbetats in i programförslaget avser staden att studera följande åtgärder i det kommande ar- betet med detaljplaner för området: 1. För att erhålla goda spridningsmöjligheter inom hela området ska tillräckligt många lämpliga träd, företrä- delsevis ek, placeras inom räckhåll från varandra (50- 200 meter) längs gator samt inom parker och gårds- mark. 2. Säkerställ genom planbestämmelse eller liknande så att ekologiska spridningssamband långsiktigt beva- ras (bl.a. samband mellan Klockparken-Fisksjöäng- Hjorthagsparken, Storängsbotten-Hjorthagsparken- Ugglebacken samt Oxbergsbacken-Gasverksområdet -Hjorthagsparken). 3. Utforma bebyggelsekvarter med en rikt varierad ute- miljö med lämpliga träd (gärna ek eller andra ädellöv- Figur 5.3.6 Karta över programområdets konsekvenser för övergripande sprid­ träd), buskar och perenner som bildar en mångfald ningssamband inom Nationalstadsparken m.m. Kartan baseras på underlag från SBK och Länsstyrelsen. av småbiotoper. 4. Hårdgjorda kajer undviks i inre Husarviken då detta skulle missgynna alträdens tillväxt samt motverka fö- rekomst av groddjur, sjöfågel etc. 2 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER 5. Eventuell bebyggelse i Hjorthagsparken bör placeras 10. Utmed Värtabanan bör bebyggelsen utformas med och utformas med stor hänsyn till spridningsvägen ordentliga träd- och vegetationsförstärkta ”släpp” för och angränsande värdekärna. Invid bebyggelsen bör att erhålla spridningssamband mellan Storängsbotten befintliga träd så långt som är möjligt bevaras och och Hjorthagsparken. nya ädellövträd och buskskikt planteras. 11. Fortsatt detaljplanering bör beakta förutsättningar 6. Invid bebyggelsen ska befintliga träd, så långt som det för arters spridning i området. är möjligt, bevaras och nya ädellövträd och buskskikt 12. För kommande uppföljningsarbete skulle en kvantifi- planteras. ering av bebyggelsens ianspråktagande av naturmark 7. Föreslagen kompletteringsbebyggelse i övre Hjort- kunna tas fram. T.ex. kan redovisas hur stor andel hagsparken ska utformas med stor omsorg. Kom- naturmark inom värdekärna eller spridningsväg som mande detaljplanering ska bl.a. utgå från att inre kommer att bebyggas. spridningssamband och befintlig värdekärna ska kunna bibehållas. 8. Med hänsyn till spridningsvägen bör utformningen och placeringen av det nu runda huset studeras mer ingående i det fortsatta planarbetet. I övrigt bör öpp- na markytor förstärkas med natur- och parkmark. Växtval och utformning bör anpassas till det gamla odlingslandskapets biotopinnehåll (gärna ek). Utöver ovan nämnda åtgärder bedöms att det i det fortsatta arbe- tet är motiverat att överväga följande åtgärder för öka förslagets positiva konsekvenser och minska dess negativa konsekvenser: 9. Bevarandet av värdekärnan utmed Hjorthagens IP bör om möjligt säkerställas i detaljplan (ev. planbe- stämmelse). 3 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER 5.4 Rekreation och friluftsliv I rapporten Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet (Länsstyrelsen 2006:12) konstateras att boende i befintliga Förutsättningar Hjorthagen har korta gångavstånd till friluftsområden på Norra Den befintliga situationen vad gäller närrekreation, tillgänglig- Djurgården, men att orienterbarheten till Nationalstadsparkens het och förbindelser i programområdet framgår av analyskar- befintliga entréer är låg. Främsta skälen till detta anges vara tan i figur 5.4.2. omkringliggande barriärer såsom trafikerade vägar och delvis instängslade verksamhetsområden inom Gasverket och Storän- Tillgänglighet gskroken. Tillgängligheten till programområdet med kollektivtrafik är förhållandevis god med tanke på Ropstens tunnelbanestation, Trygghet samt de lokalbussar som försörjer området. Idag finns hållplats Programområdets förutsättningar avseende trygghet är av va- för buss bl.a. vid Ropstens tunnelbanestation, en tunnelbane- rierande karaktär. I befintliga Hjorthagen finns ganska god till- uppgång i Hjorthagen och i söder vid Stor-ängskroken (intill gång till upplysta gator och promenadstråk. Hjorthagsparken PrisExtra). Uppgång till tunnelbana finns på två platser i be- bedöms emellertid kunna upplevas som ganska otrygg under fintliga Hjorthagen. Busshållsplats finns också utmed Lidingö- kvällstid. Inom Storängskroken och Gasverksområdet finns vägen. även områden som idag helt saknar belysning och trygga pro- Programområdets gång- och cykelnät är av varierande ka- menadstråk och som på kvällstid och helger är relativt folk- raktär. Inom befintliga Hjorthagen finns goda gång- och cykel tomma. Detta senare gäller även gång- och cykelförbindelser förbindelser utmed lokalgatorna med målpunkter såsom skola och service. För att ta sig från Norra Hjorthagen eller Ropsten via Gasverksområdet i nord-sydlig riktning hänvisas gående el- ler cyklister till gång- och cykelstråk utmed Husarviken eller till trottoar utmed Gasverksvägen (se figur 5.4.1). Tillgängligheten för gående eller cyklister mellan program- området, Gärdet och city är bristfällig, främst på grund av bar- riärer som verksamhetsområden, trafikerade vägar och Värta- banan. Längs vissa körsträckor får cyklister och gående till och med samsas om trånga gemensamma utrymmen utmed gator som är hårt belastade med tung trafik (bl.a. Gasverksvägen, Storängsvägen och Lidingövägen). Figur 5.4.1 Gång­ och cykelstråk utmed Husarviken (Bild tagen 2006­12­06) 4 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Figur 5.4.2 Analyskarta rekreation, befintlig situation, SWECO FFNS. Källa: Stockholms sociotopkarta från 2003, Stockholms Stad. 5 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Närrekreation Hjorthagsparken är en rest av den skogsmark som tidigare fanns i Hjorthagen. Inom parken finns idag flera målpunkter som används för bostadsnära rekreation (se figur 5.4.3). På sina ställen är Hjorthagsparken idag otillgänglig, delvis på grund av snårig vegetation, delvis p.g.a. den branta terrängen. Utmed nästan hela parken finns ett promenadstråk. Inom Hjorthagen finns även flera mindre kvartersparker som erbjuder förutsättningar för lek, avkoppling och gröna oa- ser (bl.a Motalaparken, Duschparken och Dianaparken). Hjorthagens idrottsplats ligger centralt inom programområdet Figur 5.4.3 Befintlig gångbana utmed Gasverksvägen. och rymmer tre fotbollsplaner och utgör Hjorthagens enda Foto: Pernilla Westerlund. öppna gräsplan. från programområdet till Gärdet och city, som under vissa ti- Gasverksområdet och Storängskroken saknar idag rekrea- der på dygnet kan upplevas som otrygga. tionsmöjligheter. Kontorsparken som ligger inom Gasverksom- rådet upplevs idag vara av ”privat” karaktär. Parken nyttjas idag Barnperspektiv inte heller för rekreation. Tillgängligheten till parken är också Då en stor del av programområdet består av industrimark som begränsad, då den ligger i Gasverksområdet som är instängslat delvis saknar trygga och säkra gång- och cykelförbindelser be- och låst under kvällstid. döms dagens situation inte vara gynnsam ur ett barnperspektiv. Idag erbjuder Husarviken inga badmöjligheter. Viken be- Inom befintliga Hjorthagen finns dock god tillgång till trygga döms inte heller ha lämpliga bottenförhållanden (förorenade och säkra gångförbindelser mellan bostad, skola, idrott och lek. bottensediment) för sådana aktiviteter. Tillfälliga bad bedöms Hela programområdet ligger relativt isolerat och avgränsat dock inte utgöra någon betydande hälsorisk (WSP, 2003). från andra näraliggande bostadsområden på Östermalm och Angränsande till programområdet ligger Norra Djurgår- Gärdet. Tillgängligheten för barn till målpunkter på Gärdet, i dens stora sammanhängande kultur- och naturområden. Dessa city och i Nationalstadsparken bedöms härmed som låg, främst miljöer erbjuder många och varierande upplevelsevärden knut- då barn måste passera via Storängskroken, Gasverksområdet na till kungligt inflytande, folkliv, lövskogar, vattenområden, samt trafikerade vägar. Flera vägsträckor saknar säkra och tryg- ängar och parker. Motionsspår med elbelysning utgår bl.a. från ga övergångställen. Fiskartorpets motionsgård och vintertid finns det möjlighet till skid- och skridskoåkning.  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Figur 5.4.4 Befintliga mötesplatser och lokala rekreationsområden inom programområdet. Foto: Inger Poveda Björklund.  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Det före detta industriområdet vid Fisksjöäng har nyligen Nyetablering av verksamheter inom Gasverksområdet, återställts. Enligt Östermalms parkplan (2002) är ett av syftena Storängskroken och Storängsbotten kan innebära att det blir med upprustningen av att området ska fungera som närpark till mindre tryggt för dem som vistas i och omkring dessa om- Husarviken. råden, särskilt under dygnets mörka timmar då områdena är I Storängsbotten, söder om programområdet, ligger Öst- relativt folktomma. ermalms ridskola och Östermalms Idrottsplats. Den senare erbjuder vintertid bl.a. skridskoåkning och sommartid en fot- Närrekreation bollsplan. Möjlighet till upplevelsevärden med god variation bedöms i likhet med idag vara god inom befintliga Hjorthagen och låg Konsekvensbedömning nollalternativet år 2020 inom gasverket och Storängskroken, då närrekreationsytor be- varas. Bullerpåverkan i rekreationsområden redovisas i kapitel Tillgänglighet 5.8. Inga åtgärder planeras för att förbättra dagens bristfälliga för- bindelser. Tillgängligheten till programområdet bedöms därför Barnperspektiv vara lik dagens situation d.v.s. gång- och cykelförbindelser från Tillgängligheten till Norra Djurgårdens bedöms vara ogynn- programområdet och målpunkter i city och Gärdet bedöms sam ur ett barn- och ungdomsperspektiv. En viss förbättring vara fortsatt osammanhängande och osäkra. sker när det gäller tillgängligheten till Gärdet och City eftersom Tillgängligheten till Norra Djurgården kan till och med bli en ny trafikplats kommer att byggas i samband med Norra län- något sämre än dagens situation. Detta eftersom Gasverksom- ken med krav på säkra gång- och cykelpassager. rådet och Storängskroken kan komma att bli än mer instängslat i samband med nyetablering av verksamheter. Konsekvensbedömning programförslaget år 2020 Situationen efter en exploatering vad gäller närrekreation, till- Trygghet gänglighet och förbindelser i programområdet framgår av ana- I likhet med idag kommer programområdets förutsättningar lyskartan i figur 5.4.5. avseende trygghet att vara av varierande karaktär. I befintliga Hjorthagen bedöms det finnas god tillgång till upplysta gator Tillgänglighet och promenadstråk, medan det inom och runt Storängskroken Sammanfattningsvis bedöms tillgängligheten till målpunkter och Gasverksområdet finns delar som helt saknar belysning och naturvärden öka med programförslaget, vilket ur rekrea- och trygga promenadstråk. tionssynpunkt medför positiva konsekvenser. Detta beror dels på att förbindelserna mellan nybyggda områden och befintliga.  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Figur 5.4.5 Analyskarta över rekreationsvärden efter exploatering (översiktligt). Många tillkommande värden har inte kunnat tas med i figuren då de inte är färdigutredda i detta skede.  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Hjorthagen kommer att förbättras, dels på att förbindelser- Närrekreation na mot Gärdet och city förbättras i och med en ny vägbro över Programförslaget innebär att nya parker och grönytor till- Norra länken och Värtabanan. Vidare bedöms Gasverksområ- skapas inom de nya bebyggelsekvarteren. Huruvida boende i det med tillhörande kulturhistoriska byggnader bli tillgängligt Hjorthagen kommer att kunna nyttja dessa beror i hög grad på för allmänheten, och Norra Djurgårdens grönområden nås hur de utformas. Kompletteringsbebyggelse i Hjorthagsparken lättare med de nya broarna över Husarviken. innebär att lokala grönområden tas ianspråk. Om befintlig busstrafik till Storängskroken utökas och om Om Duschparken försvinner, får detta sannolikt stora kon- området i framtiden spårförsörjs, bedöms gångavståndet till sekvenser för boende som nyttjar parken. Bebyggelse i övre de- kollektivtrafik bli gynnsamt för hela programområdet. Hela larna av Hjorthagsparken antas emellertid komma att innebära området kan även ges en förstärkt koppling till Storängsbot- små konsekvenser eftersom att parken här består av relativt ten och Gärdet via den nya vägbron över Värtabanan/Norra snårig vegetation och på sina ställen är relativt kuperad. Länken (trafikscenario B). Med hänsyn till att hela programområdet får god tillgång För att ytterligare förstärka befintliga Hjorthagens koppling till Norra Djurgårdens rekreationsområden samt att man i till Storängsbotten, Gärdet och city bedöms dock att fler pas- samband med ändrad markanvändning kan tillskapa nya upple- sager och gång- och cykelförbindelser behövs över Värtabanan velsevärden i anslutning till bebyggelsen, bedöms såväl boende och Norra länken till och från programområdets sydvästligaste inom befintliga Hjorthagen som i de nya bebyggelseområdena delar. få god tillgång till närrekreation och möjligheter till upplevelser. Nya mötespunkter som butiker, caféer och restauranger kom- Trygghet mer att tillskapas i området. Invånarna i stadsdelen ges också Gasverksområdet och Storängskroken bedöms kunna om- utökade möjligheter till att inneha båt och utöva båtaktiviteter vandlas till trygga miljöer i samband med exploateringen ef- i närområdet, vilket bör ses som rekreationshöjande. Männis- tersom befintliga industrimiljöer ersätts med stadsbebyggelse kors tillgång till strandlinjen och kulturintressant bebyggelse och upplysta gator. Även inom befintliga Hjorthagen kan kom- stärks också i och med att Gasverksområdet öppnas upp för pletterande bebyggelse bidra till att delar av Hjorthagsparken allmänheten. upplevs som tryggare miljöer att vistas i även under dygnets mörka timmar. Barnperspektiv Behovet av trygga förbindelser mellan programområdet, När det gäller barnperspektivet bedöms programförslaget Gärdet och city bedöms vara stort i och med att ett stort antal innebära övervägande positiva konsekvenser. Det finns goda boende kommer att vilja ta sig mellan dessa områden. förutsättningar för lek och stimulerande utevistelse inom hela 0 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER programområdet. Nya parker och närrekreationsområden kan Förslag på skyddsåtgärder och fortsatt arbete också tillskapas, vilket gör det lättare att ta sig till närliggande Utöver de åtgärder som redan arbetats in i programförslaget grönområden. avser staden att studera följande åtgärder i det kommande ar- Befintliga Hjorthagen bedöms även kunna upplevas som betet med detaljplaner för området: mindre isolerat jämfört med idag. Hur sammanhanget och möjligheten för barn och ungdo- 1. Sträckan mellan programområdet och Östermalms IP mar att själva röra sig inom området kommer att upplevas, är /ridskola, Gärdet samt City ska utformas med säkra delvis beroende av hur bebyggelsen utformas, i synnerhet i de- gång- och cykelbanor samt passager/övergångställen lar som gränsar till befintliga Hjorthagen liksom att grönstråk för att barn och ungdomars möjlighet att själva röra och gång- och cykelvägar mellan bebyggelsen utformas med sig till fritidsaktiviteter, skola m.m. utanför program- hänsyn till orienterbarhet och upplevelse av trygghet. området inte begränsas. Om säkra övergångsställen/gångpassager skapas vid samt- 2. Med syfte att förbättra rekreationsmöjligheterna för liga trafikerade gator bedöms tillgängligheten för barn till bl.a. de boende i befintliga Hjorthagen planeras en enkät- Hjorthagens IP, skola, tunnelbana och Norra Djurgården bli undersökning med syfte att undersöka dels aktuellt god inom hela programområdet. Husarviken kan dock inne- nyttjande av tillgänglig rekreation inom och utanför bära en barriär för barn i låg ålder, med hänsyn till säkerheten. programområdet, dels behovet av nya rekreationsy- Föreslagen förskole-/skolverksamhet innebär att familjer som tor nyttjar dessa får goda förutsättningar till att undvika bilåkning 3. I det fortsatta planarbetet kan tillgången till rekrea- och/eller att barnen själva kan ta sig till förskola/skola. tionsytor och behovet av nya, utgå från stadens rap- Sammantaget bedöms det finnas goda förutsättningar för port ”Barns tillgång till lekområden”. Analyserna lek och stimulerande utevistelse för barn inom hela program- som utförts med en GIS-modell (Place syntax) visar området. Flera befintliga parker kan bevaras inom Hjorthagen barns tillgänglighet till olika målområden; lekplatser trots föreslagen kompletteringsbebyggelse och det finns goda och naturlek m.m. möjligheter för att tillskapa nya mötesplatser, parker och lek- platser inom de nya bebyggelsekvarteren. 1 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER tionen. I övrigt är föroreningarna i området (PAH och metaller) 5.5 Markföroreningar relaterade till den dittransporterade fyllningen. I den västra delen av Gasverksområdet, (område 1 figur Förutsättningar 5.5.1) består marken till stora delar av löst lagrad fyllning, med Stora delar av marken inom det aktuella programområdet är en mäktighet på upp till 25 meter (WSP, 2003). Under fyllnads- förorenad. Föroreningarna härrör framför allt från stadsgas- lagren återfinns lera. Fyllningen består av sprängsten, avfall från produktionen som mellan åren 1893 och 1972 var stenkolsba- rivningshus, kol och koks. Förhöjda halter av metaller, PAH och serad. Gasproduktionen har under årens lopp genererat stora cyanid har påträffats området. Föroreningarna härrör främst mängder bi- och restprodukter som har förorenat området. från fyllnadsmassorna samt från rester av gasverksverksam- Inom området Storängskroken och Storängsbotten (se figur heten. Marken på gasverksområdet är som helhet inte kraftigt 5.5.1) har småskalig industriverksamhet pågått, bl.a. bilskrotar, förorenad, utan medianhalterna ligger under Naturvårdsverkets bilverkstäder, metallgjuteri och plattfabrik. Förorenade fyll- riktvärden för mindre känslig markanvändning (Naturvårdsver- nadsmassor har också tillförts området, särskilt längs stränder- ket, 1996a). na som successivt fyllts ut. Fyllningen består av sprängstens- I produktionsområdet (område 2) är fyllnadsmäktigheterna rester, kol, koks, rivningsmassor, morän m.m. några meter och fyllningen underlagras av lera och morän. Markundersökningar har utförts i området sedan 1980-talet. Förhöjda halter cyanid, PAH och oljekolväten har påträffats i Resultaten från de undersökningar som utförts fram till 2003 området. Föroreningarna är främst relaterade till den tidigare har sammanfattats i en rapport av WSP, ”Sammanställning av stenkolsbaserade stadsgasproduktionen. föroreningssituation” (2003). Resultaten visar generellt på va- Det f.d. biproduktsområdet (område 3) är utfyllt med mo- rierat föroreningsinnehåll och varierad föroreningshalt, bl.a. rän, kol, koks, aska och slagg mm. Marken är här ställvis kraftigt har förhöjda halter av metaller, cyanid, polycykliska aromatiska förorenad med de bipodukter som har hanterats, såsom kalk- kolväten (PAH), alifater och bensen påträffats. Det finns även slam, slagg, tjära, olja, berlinerblå cyanid mm. (WSP 2003). uppgifter om synlig cyanidförorening i marken i delar av det I nedre västra kanten av Hjorthagsberget (område 4) i när- aktuella området. Omfattning och lokalisering av föroreningar heten av den södra stålgasklockan återfinns en ”hot spot”. Det redovisas i figur 5.5.1 samt i text nedan. är en gammal upplagsplats som visat sig ha höga förorenings- I den östra delen av Gasverksområdet har kol och koks han- halter, bl.a. PAH, oljekolväten, cyanid, fenoler och metaller och terats i lagerfickor. Fyllnadsmäktigheten är stor och fyllningen höga halter av PAH (ren koltjära) i marken. består av sprängsten, kol och koks och rester från rivningshus. I Storängskroken (område 5) och eventuellt inom Storängsbot- I den södra delen finns ett cyanidförorenat område, från ten (område 6) återfinns fyllnadsmassor bestående av friktions- tillfällig lagring av reningsmassa från den f.d. stadsgasproduk- jord, slagg, metallskrot, stenkolsrester och kalkslam. Fyllnings- 2 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Figur 5.5.1 Kartan visar kända föroreningars utbredning inom programområdet 3 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Konsekvensbedömning nollalternativet år 2020 mäktigheterna uppgår till 1-5 meter, underlagrad av 5-15 meter lös lera och gyttja på morän. Förhöjda halter metaller, PAH Vad nollalternativet innebär i relation till dagens situation på- och oljekolväten har påträffats och även cyanidförorening intill verkas av hur Storängskroken och Gasverksområdet kommer den f.d. upplagsplatsen. Föroreningarna är relaterade till spill att användas. från den småindustriella verksamheten samt till den dittran- Alternativet innebär att markanvändningen inom det aktu- sporterade fyllningen (WSP, 2003). ella området förblir som idag, d.v.s. att viss sanering av marken I vissa delar av det aktuella programområdet har marksa- i området ändå kommer att krävas. neringsåtgärder vidtagits. På produktionsområdet och bipro- Det innebär bl.a. att sanering av det f.d. upplags-/deponi- duktsområdet har sanering av sex sk. ”hotspots” i bl.a. tjärfack området, den s.k. ”hot spot” som idag är belagt med områdes- utförts mellan 2004 och 2005 inom ramen för Stockholms skydd och tillträdesförbud, utförs. Sådan sanering medför att lokala investeringsprogram (LIP-projektet). Viss urschaktning förekomsten av kraftigt förorenad mark inom programområdet av massor i Storängskroken i samband med grundläggning av minskar och att föroreningsläckage från den förorenade mar- ett nytt dagvattentråg avslutas under 2007. En bensenförore- ken minskar. ning i grundvattnet i västra delen av Gasverksområdet har del- I de områden där nyetablering av mindre verksamheter sker vis sanerats. (se kapitel 4.3), motsvarar markanvändningen mindre känslig Rådande föroreningssituation inom stora delar av det ak- markanvändning (MKM). Då uppmätta föroreningshalter i tuella området har utretts och riskbedömning av delar av det flera av delområdena underskrider riktvärden för MKM, inne- förorenade området har utförts. I riskbedömningen gjordes en bär det att saneringsåtgärder för stora delar av området inte samlad bedömning av exponeringsrisker, föroreningars farlig- behöver vidtas. het, områdets känslighet och skyddsvärde samt risker för sprid- I markområden där markanvändningen inte avses förändras ning av föroreningarna. för nollalternativet kan ställvis höga föroreningshalter före- För västra delen av Gasverksområdet och övre Storängskro- komma. Här kan åtgärder komma att krävas för att minska ex- ken har en fördjupad riskbedömning utförts och platsspecifika poneringen via intag av jord, damm, hudupptag och inandning riktvärden beräknats (WSP Environmental, 2004-04-07, rev för de som vistas i området. 2005-02-15). I analysen bedömdes att det i nuläget inte helt kan Exempel på åtgärder är ytlig schakt av förorenad jord, att ytor uteslutasatt människor som bor eller vistas i dessa områden kan hårdgörs eller täcks med ren jord, eller att områden inhägnas. utsättas för exponering som överskrider hälsobaserade lågrisk- Detta scenario innebär ingen märkbar förändring i sprid- nivåer. ning av föroreningar från området. Om inte exploateringen genomförs, bör åtgärder vidtas för att minska risken för exponering via intag av jord, hudupptag och inandning av damm. 4 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Konsekvensbedömning programförslaget år 2020 bostäder uppförsmed. Inte minste avseende eventuell förore- För att bostäder ska kunna byggas måste marken saneras uti- ningsförekomst. Marksanering kan komma att krävas. från ändamålet bostadsbebyggelse. Vid sanering av marken Utfyllnad för utökad exploatering mot Lilla Värtan bedöms med syfte att bebygga bostäder, anlägga grönytor eller idrotts- inte innebära någon skillnad i riskbilden avseende markföro- anläggningar, krävs sanering utifrån Naturvårdsverkets riktvär- reningar, jämfört med dagsläget. Höga föroreningshalter har den för känslig markanvändning (KM) eller utifrån beräknade uppmätts i sediment i Lilla Värtan och det bör utredas vilka platsspecifika riktvärden (Rapport 4638, 1996). eventuella risker föroreningar i sedimenten kan ha för de boen- Generellt innebär programförslaget att förorenade massor de i området, oavsett om man planerar att fylla ut i Lilla Värtan avlägsnas både i områden där man planerar för bostäder och eller inte (se kapitel 5.6 Vattenmiljö). i områden avsedda för grönytor och parkmark. Stora delar av Programförslaget medger ytterligare byggnader för idrotts- området hårdgörs på grund av bebyggelse och gator. Konse- ändamål och viss förstärkning av grönytor i norra delen av kvensen blir att exponeringen av markföroreningar samt att Storängsbotten. Inom Storängsbotten har tidigare funnits verk- föroreningsspridning från området minskar på grund av mins- samheter som kan ha givit upphov till förorening av marken. kad infiltration. Dessa områden bör undersökas och eventuellt saneras utifrån Programförslaget innebär att omfattande saneringsåtgärder uppsatta åtgärdsmål. vidtas av området nedanför stålgasklockorna, den f.d. upplags- platsen, och att föroreningar ovan grundvattenytan till stor del kommer att avlägsnas. Detta bedöms få positiva konsekvenser med avseende på markmiljön samt med avseende på minskad föroreningsspridning och föroreningsläckage från tidigare upp- lagsplats. I programområdets norra delar (Gasverksområdet), där bo- stadsbebyggelse, gröna förbindelser och parker planeras, krävs marksanering då marken delvis är förorenad. Vidare kommer viss naturmark att tas i anspråk för bostads- bebyggelse, t.ex. Hjorthagsparkens skogsslänter och mindre kompletteringar i befintliga bebyggelseområden i Hjorthagen. Då denna naturmark är belägen i direkt anslutning till ett om- råde med industriell verksamhet, bör den undersökas innan 5 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Förslag till åtgärder och fortsatt arbete 5.6 Vattenmiljö Utöver de åtgärder som redan arbetats in i programförslaget avser staden att studera följande åtgärder i det kommande ar- betet med detaljplaner för området: Förutsättningar Aktuellt programområde gränsar i nordöst till Lilla Värtan och i nordväst till Husarviken. Husarviken, vars norra strand ligger 1. Marksanering kan i vissa delområden komma i kon- inom Nationalstadsparken, är en smal vik som står i förbindel- flikt med andra intressen som bevarande av värde- se med Lilla Värtan genom en cirka 100 meter lång kanal med full vegetation (exempelvis nedre Hjorthagsparken). ett medeldjup om 2-6 meter. Vattenutbyte sker med Lilla Vär- De saneringsåtgärder som planeras rekommenderas tan och orsakas av nivåförändringar i skärgården. Den genom- därför att stämmas av mot t ex inventeringar av vär- snittliga nivåförändringen är 5 cm/dag och medför ett utbyte defull natur och beaktas vid bedömning av behov av av cirka 2% av vikens volym. Detta medför att bräckt vatten skyddsåtgärder och krav på återställande. ibland tränger in i viken med följd att vattnet blir starkt skiktat, 2. Kompletterande markundersökningar med avseende vilket resulterar i låga syrehalter. Normalt är Husarviken dock på förekomst av markförorening ska genomföras, oskiktad med extremt hög klorofyll- och fosforhalt, hög kväve- bl.a. vid befintligt ställverk. halt och måttligt hög syrehalt. Siktdjupet är litet. (Stockholms 3. I samband med fortsatt planering och eventuell ut- stad och Stockholm Vatten, 2005) fyllnad mot Lilla Värtan, bör göras en utredning om Söder om Husarviken ligger Gasverksområdet som till hälf- vilka eventuella risker föroreningar i sedimenten kan ten avvattnas mot Husarviken. Tillrinningsområdets totala yta ha för boende i området. är 152 ha. Drygt hälften av vikens tillrinningsområde består av skog och öppen naturmark (största delen inom Nationalstads- parken), medan hårdgjord, exploaterad mark som kan vara för- orenad upptar cirka 20% av tillrinningsområdet. Den bebyggda ytan är idag liten, cirka 10% av marken. Viken har under lång tid utsatts för kraftig föroreningsbelastning, främst från verk- samheter med anknytning till spaltgasverket. Undersökningar har utförts av påverkan från föroreningar som finns i norra och västra delarna av programområdet (WSP Environmental, 2003). Sammanfattningsvis visar dessa att me- taller förekommer i grund-, yt- och dagvattnet i hela området, med stora variationer.  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Även polycykliska aromatiska kolväten (PAH), cyanid och Ingen skillnad finns mellan norra och södra delen, d.v.s. på- fenol förekommer generellt. Variationerna i halterna är stora, verkan på sedimenten är jämt fördelad över hela bottenytan. men resultaten visar inte tydligt på att något specifikt delom- Undantaget är de centrala delarna av Husarviken, där en tydlig råde skulle vara mer förorenat än övriga. Metallhalterna är som påverkan av cyanider påvisades. En jämförelse mellan halterna i regel lägre i dag- och ytvattnet än i grundvattnet. sedimenten och i jord vid dagvattenkulverten från Storängskro- Grundvattnet i fyllningen inom undersökningsområdet är ken visar att såväl halterna som innehållet är likartade. Vidare påverkat av såväl metaller som andra ämnen. De högsta vär- kan konstateras att föroreningshalterna i sedimenten i viken inte dena har noterats för zink, koppar, kadmium och bly. Naftalen direkt avviker från andra delar av Stockholmsområdet, bortsett (PAH) och cyanider förekommer i nästan alla grundvattenpro- från områdesspecifika föroreningar i form av cyanider. ver. Provtagningar visar att även grundvattnet i det undre ma- gasinet (i moränen under lerlagret) är påverkat av föroreningar. Föroreningsspridning till Husarviken sker till viss del genom grundvattnet. Dagvattnet inom området avleds norrut mot Husarviken via en 1400 mm dagvattenledning (Stockholm Vatten AB och SCC, 2004). Föroreningsspridning till viken sker därmed även med dagvatten. Enkla aromatiska kolväten (BTEX) och PAH förekommer i liten omfattning, cyanid och fenoler har påträf- fats. De undersökningar WSP utfört, visar att även ytvattnet i Husarviken och vattnet i de diken som mynnar i viken är påver- kat av metaller. Halterna i Husarviken överstiger dock inte till- lämpbara dricksvattennormer. En klassificering av förorenings- halterna och i de diken som mynnar i Husarviken visar, enligt Miljöförvaltningens föreslagna klassificering för dagvatten, att de uppmätta halterna kan betecknas som låga till måttliga (WSP, 2003). Sedimentprovtagningar i Husarviken visar på hög halt av Figur 5.6.1 Husarviken sett söderifrån och väster om programområdet. Foto: Pernilla Westerlund. PAH och metaller i ytsediment och en lokalt hög halt av bensen (Stockholms stad och Stockholm Vatten, 2005).  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Konsekvensbedömning nollalternativet år 2020 På grund av risken för urlakning och transport av förore- Nollalternativet med mycket små saneringsåtgärder innebär i ningar kommer det dagvatten som genereras i området inte att stort att dagens förutsättningar kvarstår avseende infiltration, infiltreras. Istället kommer det att samlas upp i en dagvatten- ytavrinning och dagvattensystem. Troligt är att andelen hård- ledning som mynnar ut i Husarviken (Scandiaconsult, 2004). gjorda ytor ökar något inom Gasverksområdet och Storängs- Det innebär att en viss mängd förorenat dagvatten kommer att kroken, men det har troligen marginell betydelse för infiltratio- tillföras Husarviken. Husarviken klassificeras som känslig för nen i området. Konsekvenserna för detta alternativ blir då att organiska föreningar och tungmetaller enligt Stockholms Dag- föroreningssituationen i grund, yt- och dagvattnet kvarstår på vattenstrategi (2002). Det innebär att om föroreningshalterna i nuvarande nivåer. dagvattnet är måttliga, behövs viss rening innan vattnet släpps Om nollalternativet innebär att en betydande andel av nu ut i viken. icke hårdgjord yta kommer att hårdgöras på grund av nyetab- Dagvattnet från vägar med 8 000 till 15 000 fordon/dygn lering av verksamheter, kommer sannolikt infiltrationen i om- beräknas ha låga till måttliga föroreningshalter. På områdets rådet att minska och därmed minskar troligen utlakningen av lokalgator kommer antalet fordon/dygn i huvudsak vara lägre föroreningar i marken. Lakbarheten av förorenade markmassor än 8 000 fordon/dygn, vilket innebär att halten föroreningar i är dock inte klarlagd (WSP, 2003). dagvattnet bedöms bli låga i relation till dagens halter. Eventuell Färdigställandet av Norra Länken medför att genomfarts- utfyllnad i Lilla Värtan kan komma att påverka vattenmiljön i trafiken i området reduceras och troligen även tillförseln av närområdet både i byggskedet och när området är färdigbyggt. förorenat dagvatten från den aktuella delen av programområdet till Lilla Värtan och Husarviken. Förslag till åtgärder och fortsatt arbete Utöver de åtgärder som redan arbetats in i programförslaget Konsekvensbedömning programförslaget år 2020 avser staden att studera följande åtgärder i det kommande ar- betet med detaljplaner för området: En ökning av andelen hårdgjorda ytor på Gasverksområdet och Storängsbotten innebär att infiltrationen i området minskar, vilket lokalt kan påverka grundvattenbildningen som minskar. 1. I fortsatt arbete ska studeras om det finns områden Minskad infiltration minskar urlakning och transport av föro- där det kan vara lämpligt med lokalt omhändertagan- reningar som finns kvar i marken. Det kan i sin tur innebära de av dagvatten med hänsyn till förekomst av mark- mindre föroreningspåverkan på grundvatten och i förlängning- föroreningar. en på Husarvikens vatten och sediment. 2. Badbryggor eller liknande som uppmuntrar till bad i Husarviken bör undvikas.  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Riktvärdet för trafikbuller i rekreationsområden innehålls 5.7 Buller emellertid i stora delar av programområdet och i näraliggande naturområden. Dock överskrids riktvärdet i områdena närmast Gasverksvägen och i östra delen av Hjorthagsparken. Inom Förutsättningar Nationalstadsparken förekommer olika typer av samhällsbul- Delar av programområdet är i dagsläget hårt belastat av trafik ler. I dagsläget bedöms trafikbullernivåerna inom parken vara som väljer att ta genvägen från Roslagsvägen genom LillJans- låga och sällan förekommande (Naturvårdsverket, 2005). I den skogen via Gasverksvägen till Ropsten samt av genomfarts- delen av Nationalstadsparken som Björnnäsvägen passerar, och trafik till och från Lidingö. De hårdast belastade sträckorna där parken gränsar till trafikerade vägar, bedöms ljudnivåerna är Fiskartorpsvägen mellan Björnäsvägen och Gasverksvägen. dock bli något högre. Under år 2005 passerade ca 20 000 fordon/dygn på Fiskar- torpsvägen, ca 13 500 fordon/dygn passerade Gasverksvägen Konsekvensbedömning nollalternativet år 2020 och på Lidingövägen passerade ca 34 500 fordon/dygn (Struc- Trafiksituationen för nollalternativet är i princip lik dagens tor Mark, 2007). situation. Utbyggnaden av Norra länken innebär dock något Bullerberäkningar av de ekvivalenta ljudnivåerna har utförts förändrade bullernivåer, bl.a. att trafiken på Gasverksvägen av ÅF-Ingemansson (2007). Dessa omfattar befintlig situation och Fiskartorpsvägen minskar avsevärt och härmed också bul- och de trafikscenarier som redovisas i kapitel 4.3 och i figur lernivåerna. I vissa befintliga bostadsområden i Hjorthagen 4.2. Beräkning av maximala ljudnivåer ingick inte i studien. Be- ökar bullernivåerna till följd av trafiken på Norra länken och räkningarna inkluderar inverkan av fasadreflexer, vilket innebär för övriga delar av Hjorthagen antas att ljudnivåerna ligger på att bullernivåerna vid fasad som visas på bullerkartorna är ca 5 ungefär samma nivå som idag. Riktvärden för trafikbuller kla- dB(A) högre än de faktiska värdena (s.k. frifältsvärden). Detta ras således vid befintliga bostadshus. har tagits hänsyn till i samtliga konsekvensbedömningar. I be- Buller från tung trafik och industribuller kan komma att räkningarna har ljudnivåer från Värtabanan och tunnelbanan i öka något, framför allt inom Gasverksområdet och Storängs- Ropsten ingått. I kapitel 9, Mål riktlinjer, redovisas nationella kroken, där viss nyetablering eller utökning av verksamheterna riktvärden och bedömningsgrunder samt förklaringar på be- bedöms kunna ske. Dimensionerande för störningsupplevelsen grepp som används i detta kapitel. från dessa bullerkällor bedöms dock vara maximala ljudnivåer, Bullerkartan på nästa sida (figur 5.7.1, befintlig bullersitua- vilka förekommer mera sällan än dygnsekvivalenta. tion) redovisar dagens bullernivåer inom programområdet. I denna kan utläsas att riktvärden för vägtrafikbuller vid bostäder överskrids inom en stor del av programområdet.  14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Konsekvensbedömning programförslaget år 2020 Bullerberäkningar har gjorts för de trafikscenarier som presenterats i kapitel 4 (scenario A-C). Alla scenarier har inkluderat Norra länken och utgått från att en 2 m hög bullerskärm tillskapas utmed Fiskartorpsvägen/Björ- näsvägen. För alla scenarier gäller att trafiksituationen kommer att förändras efter det att programområdet har byggts ut. Det beror dels på Norra länken, men även på grund av att trafikflödena förändras och omfördelas till följd av den nya bebyggelsen med tillhörande infra- struktur. Scenario A medför dock något lägre trafikrö- relser i området Sammanfattningsvis bedöms att planerade bostads- kvarter utmed Fiskartorpsvägen, Gasverksvägen samt Norra länken får relativt höga bullernivåer utmed fa- sader som vetter mot vägarna. För att erhålla goda in- omhusmiljöer i de bostadshus som planeras inom dessa områden, krävs avstegsfall från riktvärdena, vilket dock inte är ovanligt i en storstad. Detta kan t.ex. innebära att bostäderna planeras så att hälften av boningsrummen vetter mot tyst sida, så att gårdar och att bostadshusen ges tillgång till tysta uteplatser, privata eller gemensam- ma (avstegsfall B). I de inre bostadskvarteren vid Gasverksområdet och Storängskroken bedöms bullernivåerna bli relativt låga, vilket innebär att riktvärden för trafikbuller vid fasad innehålls. Mellan Norra länken och närmaste bostads- kvarter planeras för kontorsbebyggelse. Detta innebär Figur 5.7.1 Dagens bullersituation 2 m över mark (ÅF­Ingemansson 2007, ritning att buller från trafiken på Norra Länken skärmas av. A01) 100 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Alla bostäder ges tillgång till tyst sida, vilket innebär att eventuella överskridanden av riktvärdena utmed fasader mot gata, i alla lägen, kompenseras med avstegsfallsprinci- pen. I befintliga Hjortagen bedöms bullersituationen vara relativt oförändrad, jämfört med dagens situation. I samtliga scenarier bedöms att bullernivåerna inom an- gränsande naturområden i Nationalstadsparken blir låga. Naturvårdsverkets riktvärden för buller i rekreationområ- den innehålls i de delar av Nationalstadsparken som grän- sar till programområdet. Bebyggelse vid Ropsten bedöms delvis kunna skärma av buller från Lidingövägen och Rop- sten, vilket resulterar att detta buller blir lägre, jämfört med idag. Alternativskiljande konsekvenser redovisas nedan un- der respektive trafikscenario. Buller under byggskedet re- dovisas översiktligt i kapitel 5.10 . Trafikscenario A I figur 5.7.2 redovisas bullerberäkningarna för scenario A. I detta scenario byggs endast hälften av de planerade bostäderna. En bullerskärm planeras utmed Fiskartorps- vägen/Björnäsvägen, vilket medför att bullernivåerna vid de befintliga tre villatomterna blir lägre. Bullerskärmen gör dock ingen skillnad för nybyggda kvarter norr om villorna. Bullernivåerna inom Hjorthagsparken och övrig kvarters- mark bedöms bli låga, vilket innebär att riktvärden för re- kreationsytor klaras. Figur 5.7.2 Bullersituation vid utbyggnad av 2 300 lägenheter (scenario A), 2 m över mark (ÅF­Ingemansson, 2007, ritning A03). 101 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Trafikscenario B Scenario C I figur 5.7.3 redovisas bullerberäkningarna för scenario B. I I Scenario C är bullersituationen i stort sätt densamma som beräkningarna har antagits att en bullerskyddsskärm uppförs den som redovisas för scenario B, se figur 5.7.3. Skillnaden i utmed Norra länken. bullernivåer beror på Midskogsvägens tillkomst. Trafiken på I jämförelse med scenario A kommer ljudnivåerna vid be- Midskogsvägen bedöms dock vara försumbar i relation till bul- fintliga bostadskvarter i Hjorthagens östra delar, vid Ropsten, lernivåerna från trafik på Norra länken. att bli högre. Ökningen beror främst på att trafikflödet på Li- Bullernivåerna i nedre delen av Hjorthagsparken blir högre ge- dingövägen till följd av Norra Länken samt utbyggnaden av nom Midskogsvägens tillkomst. hela programområdet. Bl.a. har nya bostadskvarter uppförts vid Ropsten. Dessa bostadskvarter får relativt höga bullerni- våer utmed de fasader som vetter mot vägarna. För att erhålla goda inomhusmiljöer i de bostadshus som planeras inom dessa områden, krävs avstegsfall från riktvärdena, vilket dock inte är ovanligt i en storstad. Det är troligt att kontorsbebyggelse upp- förs mellan Ropsten och bostadshusen, vilket kommer att bidra till lägre bullernivåer vid bostäderna. Bullerskärmen utmed Norra länken innebär ingen större för- ändring av bullernivåerna vid Abessinien. De bostadshus som ligger närmast vägen kommer att ha höga bullernivåer, såväl vid fasad mot gata som gård. Skärmen innebär dock att bullernivå- erna i nedre delarna av Hjorthagsparken, blir något lägre. Figur 5.7.3 Bullersituation vid utbyggnad av 5 000 lägenheter (scenario B och C), 2 m över mark (ÅF­Ingemansson, 2007, ritning A05). 102 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Förslag till åtgärder och fortsatt arbete Utöver de åtgärder som redan arbetats in i programförslaget avser staden att studera följande åtgärder i det kommande ar- betet med detaljplaner för området: 1. I det fortsatta planarbetet rekommenderas att ytterli- gare bullerutredningar för respektive kvarter genom- förs. Dessa bör ligga till grund för utformningen av planerade bostäder och parker, så att alla lägenheter får en sk. tyst sida samt för att lämpliga uteplatslägen ska kunna väljas. 2. För området närmast Värtabanan rekommenderas att buller från tågtrafiken beaktas i beräkningarna. 3. Inom bostadsområdena bör eventuella hastighetsbe- gränsningar diskuteras och gårdar bör om möjligt vara bilfria. 4. Det är av stor vikt att gatan utmed Husarvikens strand utformas så att bullerspridning in mot Fisk- sjöng-Fiskartorpet begränsas. 103 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER 5.8 Utsläpp till luft Förutsättningar I och omkring programområdet finns flera utsläppskällor, va- rav den största är vägtrafiken. Utsläpp till luft sker även från spaltgasverket och Värtaverket. Luftföroreningssituationen beror på en mängd olika faktorer som påverkar förutsättningarna för utspädning och ventilation (Stockholms Stad, 2004). Exempelvis bestäms utspädningen av luftföroreningar av gaturummets dimension och utformning. En smal gata kantad med hög bebyggelse har exempelvis sämre förutsättningar för utspädning och ventilation än en bred gata med enkelsidig eller ingen bebyggelse. Uppgifter om den nuvarande luftkvaliteten avseende kvävedioxid och partiklar (PM10) har hämtats från Stockholms Figur 5.8.1 ­ Inom hela området är luftkvaliteten god, miljökvalitetsnormen för kväve­ dioxid innehålls med god marginal. Källa: SLB-Analys, 2007. och Uppsala läns Luftvårdsförbund. Programområdet omfattas inte av Stockholms fasta mätsystem av luftföroreningar. Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid innebär att medelvär- För utsläpp av kväveoxider, kolväten och svavel finns beräk- det inte får vara högre än 60 μg/m3 (under det 8:e värsta dyg- nade årsmedelvärden i beslut från miljödomstolen som inte får net på ett år). I dagsläget innehålls miljökvalitetsnormen inom överskridas. Årsmedelvärdena på utsläppen från spaltgasverket hela området, se figur 5.8.1. under 2006 var lägre än dessa riktvärden. Miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) innebär att med- Även Värtaverket bidrar med utsläpp till luft i form av stoft, elvärdet inte får vara högre än 50 μg/m3 (under det 36:e värsta svavel och kväveoxider. Vid enstaka tillfällen har driftstörningar dygnet under ett år). I dagsläget klaras miljökvalitetsnormen medfört att utsläppen till luft fått lokal påverkan, t.ex. sotned- inom hela området, se figur 5.8.2. fall i Hjorthagen (Tyréns, 2001). Konsekvenserna för männis- Det befintliga spaltgasverkets utsläpp består av koldioxid kors hälsa, till följd av exponering för Värtaverkets luftföro- kväveoxider, kolväten samt svavel. Spaltgasverket kommer att reningar, bedöms vara begränsade. Värtaverket har även i den vara i drift fram till inflyttning av den första utbyggnadsetap- översiktliga miljöbedömningen bedömts ha en måttlig påver- pen. Fortsatt utbyggnad av området förutsätter att spaltgasver- kan på närområdet, eftersom de stora utsläppen sprids över ett ket läggs ned. större område. Eventuell ökning av luftföroreningar på grund 104 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER på 500 m till större ridanläggning. Länsstyrelsen i Skåne Län (2006) rekommenderar ett avstånd om 200 meter för större anläggningar. Flera olika studier har gjorts vid Miljömedicin- ska enheten vid Stockholms läns landsting (2004). Dessa visar bl.a. att hästallergener i utomhusluft minskar mycket snabbt med avståndet från stallet. Transporten av hästallergen genom individers hästkontakt har en avgörande betydelse för nivåer inomhus, medan avståndet till en hästanläggning har mindre betydelse. Konsekvensbedömning nollalternativet år 2020 I nollalternativet antas att trafikflödena utmed Gasverksvägen, Fiskartorpsvägen och Björnnäsvägen minskar i omfattning på grund av att Norra länken har tagits i drift. Härmed förväntas luftkvaliteten utmed dessa vägsträckor bli lägre än idag. När Norra länken byggs ut omkring 2015, kommer utsläp- pen från trafiktunnlarna att ske både i marknivå vid mynningen Figur 5.8.2 ­ 1 Inom hela området är luftkvaliteten god, miljökvalitetsnormen för par­ och i ett ventilationstorn (avluftningstorn) placerat sydost om tiklar (PM10) innehålls med god marginal. Källa: SLB-Analys, 2007. korsningen Fiskartorpsvägen/Storängsvägen. En tredjedel av luftföroreningarna i tunneln antas ventileras genom myn- av att Värtaverkets verksamhet utvecklas, utreds inom ramen ningen, resten genom ventilationstornet. Beräkningar utförda för verksamhetens tillståndsansökan till miljödomstolen och av SLB-analys (2006) visar dock att kvävedioxid- och partikel- tas inte upp vidare i denna MKB. halterna från ventilationstornet är försumbara i förhållande till Söder om Storängskroken ligger Östermalms Ridskola. An- utsläppen från vägtrafiken. läggningen har cirka 130 hästar (muntlig kontakt med stallet i I MKBn till detaljplanen för trafikplats Värtan (Stockholms Ryttarstadion). Närmast befintlig bebyggelse ligger cirka 400 stad 2006) har beräkningar av kvävedioxid- och partikelhalterna meter från stallet. tagits fram för år 2015. I beräkningarna förutsätts att Östliga Hästallergener anses särskilt starka och misstänks ge symp- förbindelsen (vägförbindelsen mellan Nacka och Lidingö) inte tom på flera hundra meters håll (Stockholms Stad, 2004). Enligt har byggts ut samt att restriktioner avseende dubbdäck inte har Allergiutredningen (SOU 89:76) och Boverkets allmänna råd införts. Beräkningarna visar att miljökvalitetsnormen för kvä- ”Bättre plats för arbete” rekommenderas ett skyddsavstånd vedioxid inte överskrids. 105 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Luftkvaliteten med avseende på partiklar är dålig utmed Li- Utmed Gasverksvägen uppgår beräknade trafikflöden som dingövägen, vid Ropsten och utmed delar av Norra länken. Här mest till ca 18 000 fordon/dygn. Det är ca 4 300 fordon mer än kan miljökvalitetsnormen ställvis komma att överskridas. i nuläget. Ökningen bedöms inte innebära att miljökvalitetsnor- Utmed Norra länken är sannolikheten som högst intill tunnel- men överskrids. I övriga nya bostadskvarter, eller annan miljö mynningarna. I det närmast belägna bostadsområdet, Abessi- där människor uppehåller sig, är inte trafikflödena så höga att nien, beräknats halterna uppgå till mellan 39 och 50 µg/m3, det bör finnas risk för att miljökvalitetsnormen för partiklar d.v.s. strax under gränsvärdet. Detta kan innebära negativa överskrids. konsekvenserna för människors hälsa. När Norra länken har byggts ut, antas trafikflödena på Gas- I övriga delar av programområdet bedöms luftkvaliteten verksvägen och Fiskartorpsvägen minska radikalt, eftersom tra- vara betydligt bättre, d.v.s. miljökvalitetsnormerna innehålls. fiken till och från Lidingövägen istället väljer att åka via Norra länken. Detta innebär att trafikmängden inom området blir be- Konsekvensbedömning programförslaget år 2020 tydligt lägre efter att Norra länken tagits i drift. Detta medför Innan Norra länken har tagits i drift, kommer genomfartstrafi- att luftkvaliteten i norra delen av programområdet kommer att ken på Gasverksvägen och Fiskartorpsvägen att vara hög. Un- förbättras, oberoende av vilket scenario som väljs av B eller C der denna period antas även att ca 2 300 lägenheter har byggts. (se figur 4.4, kapitel 4). Det innebär att Fiskartorpsvägen och Gasverksvägen, belastas För området närmast Norra länken har beräkningar av som mest med ca 36% respektive ca 24% fler fordon per dygn kvävedioxid och partiklar utförts i samband med detaljplane- än i nuläget. Trafiken på Fiskartorpsvägen, sträckan Uggleviks- arbetet för trafikplats Värtan (SLB-Analys, 2005). Enligt be- backen - befintliga villor, kommer att uppgå till lite över 30 000 räkningarna kommer miljökvalitetsnormen för kvävedioxid att fordon/dygn. Denna trafik kan jämföras med trafikmängden innehållas. Miljökvalitetsnormen för partiklar kan dock komma på Lidingövägen, där halterna av partiklar beräknas ligga precis att överskridas utmed delar av Norra Länken, detta sker dock under miljökvalitetsnormen, d.v.s. i intervallet 39 – 50 µg/m3. där människor normalt inte kommer att vistas stadigvarande, Utmed delar av Fiskartorpsvägen kommer även att finnas en- bl.a. vid tunnelmynningarna och utmed vägkanterna. Här be- kelsidig bebyggelse, vilket sannolikt kommer att innebära del- döms få människor komma att exponeras för föroreningarna, vis försämrade utvädringsförhållanden, med höga partikelhal- varför konsekvenserna för människors hälsa blir begränsade. ter till följd. Miljökvalitetsnormen för partiklar bedöms dock I det närmast belägna bostadsområdet, Abessinien, beräknats inte komma att överskridas, utan kommer troligtvis ligga inom halterna uppgå till mellan 39 och 50 µg/m3, d.v.s. strax under samma intervall som för Lidingövägen, d.v.s. strax under gräns- miljökvalitetsnormen. Detta kan periodvis innebära negativa värdet. Konsekvenserna för människors hälsa bedöms således konsekvenser för de boendes hälsa. vara större under tiden innan Norra länken tagits i drift. 10 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Planerad bebyggelse i Storängskroken kommer att ligga ca Förslag till åtgärder och fortsatt arbete 150 m från närmaste stall vid Östermalms ridskola. Merparten av Utöver de åtgärder som redan arbetats in i programförslaget de planerade nya bostäderna ligger dock inom ett väl tilltaget av- avser staden att studera följande åtgärder i det kommande ar- stånd från stall och beteshagar (>300 m) och däremellan planeras betet med detaljplaner för området: kontorsbebyggelse. I anläggningen finns mer än 100 hästar. 1. För bebyggelse som planeras vid känsliga platser, Den förhärskande vindriktningen inom programområdet är d.v.s. utsatta för luftföroreningar från vägtrafik eller sydvästlig, varför det kan antas att spridningen av allergener i hu- Värtaverket etc. rekommenderas att kontorsbebyg- vudsak sker mot befintliga Hjorthagen som ligger på ett stort gelse eller liknande planeras mellan bostadsbebyggel- avstånd från stallet. Mellan den nya bebyggelsen, stall och betes- sen och utsläppskällan. hagar finns befintlig bebyggelse, bl.a. kontor och handelskvarter. 2. I det fortsatta detaljplanearbetet bör studeras var luft- Det planeras även nya kontor utmed Värtabanan/Norra Länken, intag lämpligen bör placeras m.h.t. periodvis höga vilka bedöms kunna begränsa spridningen av allergener. partikelhalter utmed Norra länken, Värtabanan och Det går dock inte att utesluta att känsliga personer, ibland Lidingövägen. och vid ogynnsamma vindförhållanden, kan komma att utsättas för luftburna allergener från ridanläggningen. Eventuella lukto- lägenheter bedöms dock inte komma att utgöra något problem för de boende, med hänsyn till att det mellan stall/beteshagar och bostadshus finns befintlig bebyggelse, samt att den förhärs- kande vindriktningen bedöms som gynnsam för bostäderna. Gödselstacken ligger dessutom bakom själva stallanläggningen, varför eventuella luktolägenheter och spridning av insekter be- döms bli försumbar. 10 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER 5.9 Risker och säkerhet Förutsättningar Inom och intill programområdet finns ett antal riskobjekt som är relevanta att utvärdera med hänsyn till de som bor och de som kommer att bo, arbeta och/eller vistas i området. Riskob- jekten visas i figur 5.9.2 och redovisas mer utförligt i ”Riskana- lys för del av norra Djurgårdsstaden (etapp 1) avseende tredje man, grovanalys” (SWECO VIAK, 2007) Risker under bygg- skedet beskrivs i kapitel 5.10. I nordöstra programområdet finns spaltgasverket som etablerades år 1972. Till spaltgasverket hör de två stora låg- trycksgasklockorna i plåt som fortfarande är i drift. Förutom Figur 5.9.1 Gasledning förlagd över Gasverksvägen. Foto: Inger Poveda Björklund. lågtryckklockorna finns också en högtryckklocka lokaliserad inom anläggningen samt en gasolanläggning för lossning och Ledningen tas ur drift i samband med att hela gasverksam- lagring. Områdena med spaltgasverket, högtrycksklockan, de heten läggs ned, vilket är en förutsättning för utbyggnad av två gasklockorna och gasoltankarna är inhägnade. Produktion området. av stadsgas sker i spaltgasverket genom en kemisk process un- I dagsläget korsar en luftburen elkraftledning på 220 kV der högt tryck och hög temperatur där nafta (lättbensin) och västra delen av programområdet. Kraftledningen kommer att vatten är huvudingredienser. Det innebär att det finns risk för markförläggas och är ur drift när programområdet byggts ut. att explosion eller brand kan inträffa under gasproduktionen Värtaverket producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el med hjälp i spaltgasverket och att läckage ur en gasklocka kan, om den av värmepumpar och förbränning av kol, eldningsolja, bioolja, antänds, orsaka kraftig brand eller en stor explosion. stadsgas och olivkärnekross. Bränslen lossas, lastas, bearbetas Det finns en luftburen gas- och gasolledning som förbinder och lagras i Energihamnen och transporteras i slutna system till lågtrycksklockorna och gasollagret med anläggningen. Ledning- ett stort bergrum under Hjorthagen för lagring. Förutom bräns- arna är dragna över Gasverksvägen. (se figur 5.9.1). Ledningen lehantering sker också kemikalie- och restprodukthantering. kommer att ersättas med en markförlagd ledning som ansluts Värmepumpanläggningen producerar fjärrvärme och tjänar till utgående distributionsledning när lågtrycksklockorna tas ur som baslast till Värtaverket. Anläggningen är i drift under hela drift. året. 10 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Figur 5.9.2 Översiktlig karta över möjliga riskobjekt. 10 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Vägnätet kring programområdet är högtrafikerat och trans- Riskerna för nollalternativet antas vara jämförbara med porter av farligt gods förekommer. Trafiken med farligt gods dagsläget. Ingen riskanalys har tagits fram för nollalternativet kan utgöra en risk för den tillkommande bebyggelsen. Lidingö- eller nuläget. vägen är i dagsläget en primär transportled för farligt gods. När Norra länken öppnas för trafik år 2014/2015, kommer Konsekvensbedömning programförslaget år 2020 transporter med farligt gods från Lidingö och från Norra Vär- När hela programområdet har byggts ut, har spaltgasverket ta- tahamnen ske via Norra länken som kommer att anslutas till gits ur drift och utgör således inte ett riskobjekt. Värmepumps- Lidingövägen och lokalgator via en ny trafikplats. anläggningen förutsätts ha flyttats. Återstående riskobjekt är Även järnvägstrafiken orsakar risker med farligt gods. Järn- Värtaverket och transporter med farligt gods på Norra länken, vägsspåret och rangerbangården i Storängsbotten är en del av Lidingövägen och Värtabanan. hamnens transportsystem. Spår finns till färjorna, Värtaham- I ”Bättre plats för arbete” (Boverket, 1995) anges skydds- nen, Energihamnen, Frihamnen och Loudden. Värtabanan avstånd för energianläggningar. Skyddsavstånden baseras på från Karlberg till Värtahamnen/Frihamnen är av riksintresse tillförd effekt. Tillförd effekt för Värtaverket är 2060 MW. Den på grund av sin funktion som länk till hamnen. högsta tillförda effekten som det ges riktvärde för i Bättre plats Banverket har rustat upp en första etapp av Värtabanan be- för arbete är 250 MW. Avstånden anges till 300 meter för oljeel- träffande växlar, broar, signal-, tele- och elsystem vilket inne- dade anläggningar och upp till 700 meter för fastbränsleeldade bär att säkerhet, kvalitet och kapacitet ökar för längre tåg och anläggningar. frekventare tågtrafik till Värtan. Frakterna på Värtabanan och I detta fall är anläggningen väsentligt större än den största angränsande godsspår är avhängiga hamnverksamhetens fram- angivna i ”Bättre plats för arbete”. Även om hanteringen av tida karaktär. Om en ny godshamn byggs i Norvik förväntas bränslen är inbyggd, bedöms det vara nödvändigt att studera delar av hamnverksamheten vid Frihamnen avvecklas. Detta risksituationen närmare i samband med kommande detaljpla- medför att farligt godstransporterna på Värtabanan kommer nering väster om anläggningen. att minska. Länsstyrelsen i Stockholms län har tagit fram rekommenda- tioner för ny bebyggelse intill vägar med transporter av farligt Konsekvensbedömning nollalternativet år 2020 gods (2000) samt ett faktablad avseende riskhantering i detalj- I nollalternativet förutsätts att de riskobjekt i programområdet planeprocessen (2006). I faktabladet rekommenderas att vid som finns idag fortfarande finns kvar. Tillkommande riskob- exploatering inom 150 meter från en transportled för farligt jekt är farligt gods på Norra länken och eventuellt nya verk- gods ska risksituationen bedömas. samheter (med viss riskinverkan). Cirka 25 meter bör lämnas byggnadsfritt närmast trans- Norra Länken förväntas tas i drift år 2004/2015. portleden. Tät kontorsbebyggelse bör undvikas närmare än 40 110 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER meter från vägkant längs med vägar som är primär transport- Personintensiva verksamheter bör dock inte lokaliseras när- led för farligt gods. Även om avstånden innehålls kan särskilda mare än 50 meter från en järnvägen om de kommer att omfatta krav behöva ställas på bebyggelsens utformning. Längs med människor som kan ha svårt att snabbt genomföra en utrym- sekundära transportleder för farligt gods, där endast enstaka ning, d.v.s. barn, äldre eller sjuka. bensintransporter förekommer, kan kortare avstånd tillämpas. Personintensiva verksamheter bör inte lokaliseras närmare än Förslag till åtgärder och fortsatt arbete 75 meter från en transportled av farligt gods om de kommer Utöver de åtgärder som redan arbetats in i programförslaget att omfatta människor som kan ha svårt att snabbt genomföra avser staden att studera följande åtgärder i det kommande ar- en utrymning. betet med detaljplaner för området: Då farligt gods transporteras utmed Norra länken, Värtaba- 1. För detaljplaner som medger bebyggelse inom 150 nan och Lidingöbron/Lidingövägen, måste risksituationen och meter från Lidingöbron/Lidingövägen, Norra länken eventuella behövliga riskreducerande åtgärder, studeras mer och Värtabanan ska risker till följd av farligt gods- ingående i detaljplaneringen av de hus/bostäder/kontor som transporter studeras inom ramen av en detaljerad ris- planeras på ett kortare avstånd än 150 meter från dessa. kanalys. Beträffande järnväg nämns i Länsstyrelsens rapport (2000) att riskområdet vanligtvis begränsas till området inom 25 meter från järnvägen beroende på att urspårande tåg mycket sällan hamnar längre bort från spåret än en vagnslängd. Dock kan ett läckage av farligt gods ge påverkan på betydligt längre avstånd. Enligt länsstyrelsens riktlinjer skall risksituationen bedömas vid exploatering inom 150 meter från en järnväg (Länsstyrel- sen, 2006). 25 meter bör lämnas byggnadsfritt närmast järnvä- gen för att klara risker förknippade med urspårning av tåg samt olyckor med petroleumprodukter. Tät kontorsbebyggelse kan tillåtas fram till 25 meter från järnvägen och bostadsbebyggelse fram till 50 meter från järn- vägen. Även om avstånden innehålls, kan särskilda krav behöva ställas på bebyggelsens utformning. Det bör dock noteras att bebyggelsen ligger på en betydligt hö- gre nivå än Norra Länken och Värtabanan. 111 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER 5.10 Byggskedet Enligt undersökningar består bottnen i Lilla Värtan, utanför nordöstra delen av Gasverksområdet, av sediment med höga halter av PAH samt förhöjda halter av tungmetaller (Tyréns In- Förutsättningar frakonsult, 1997). Under byggskedet av bostäder utförs arbetsmoment som kan I dagsläget finns boende i Hjorthagen som kan komma att medföra påverkan på hälsa och miljön. Schakt- och mark- påverkas av störande arbetsmoment under byggskedet. Byggan- reningsarbeten kommer att utföras med syfte att avlägsna föro- det i Storängskroken och på programområdet kommer att ske i reningar och förbereda området för grundläggning (Ramböll, etapper, vilket innebär att boende som flyttar in i de nybyggda 2004 reviderad 2005). Grundläggning med påldäck kommer bostäderna riskerar att störas av kommande byggaktiviteter. bl.a. att utföras i samband med byggnation av hus i Gasverks- Under den första utbyggnadsetappen kommer gasklockor och området och Storängskroken. Vid byggande i befintliga Hjor- gasledning vara i drift. thagen kan det bli aktuellt med grundläggning på berg, vilket I Stockholms stads program för miljöanpassat byggande medför schakt- och sprängningsarbeten. I nordvästra delen (2005), vilket nu har övertagits av Byggbranschens kretslopps- av programområdet kan det bli aktuellt med utfyllnad i vatten råd, finns rekommendationer och målsättningar för byggske- samt anläggning av kaj och småbåtshamn. Byggetablering och det som ska följas. Dessa berör bl.a. rutiner för arbetsplatsens masshantering planeras i första hand inom Gasverksområdet inköp av material och produkter, planering av etableringsytor och Storängskroken. Byggtrafiken kommer att styras norrut och skydd av värdefull vegetation, krav beträffande arbetsma- mot Ropsten. skiner och lastbilar som används på byggarbetsplatsen, rutiner Stora delar av Hjorthagsparken bedöms utgöra värdefulla för att förhindra spill och läckage, förvaring och omhänder- naturmiljöer som även används för närrekreation (se även kapi- tagande av miljöskadligt avfall, begränsning av damm, buller tel 5.3 och 5.4). Befintliga ädellövträd har i den trädinventering och vibrationer samt information till och kommunikation med som utförts bedömts vara bevarandevärda. kringboende. Inom programområdet finns områden med förorenad Tillämpliga delar av Stockholms miljöprogram 2008-2011 mark. Föroreningarna härrör främst från fyllnadsmassor med (KF 2007-11-05) bör också tillämpas för byggskedet, bl.a. mål ett varierat föroreningsinnehåll och halt. Undersökningar har 2 - Giftfria varor och byggnader. bl.a. visat på förhöjda halter av metaller, cyanid, polycykliska aromatiska kolväten (PAH), alifater och bensen (se kapitel 5.5). Även grund-, yt- och dagvattnet i Gasverksområdet är förore- nat (se kapitel 5.6). 112 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Konsekvensbedömning nollalternativets byggskeden gäller under byggtiden och som upprättas av beställarens orga- Med nollalternativet är det osäker om omfattande byggverk- nisation för miljökontroll. samhet kommer att bli aktuell. I samband med alla sanerings- I programområdets nordöstra del föreslås utfyllnad och an- åtgärder finns dock alltid risk för utsläpp till mark och vatten läggning av kaj och småbåtshamn. Det innebär att det finns risk (se även kapitel 5.6) och byggarbete kan komma att medföra för föroreningsspridning under arbetena om sedimenten ligger olägenheter i form av buller och lukt. kvar. Detta kommer att hanteras inom ramen för den tillstånds- ansökan enligt kapitel 11, Vattenverksamhet, i Miljöbalken som Konsekvensbedömning programförslagets byggskeden tas fram i det fall utfyllnad blir aktuellt. Anläggningsarbetena kräver ytor för byggetablering och mel- I den översiktliga riskanalysen (SWECO VIAK, 2007) som lanupplag. Under byggandet av första etappen kommer Gas- tagits fram, bedöms det inte föreligga några risker som är oac- verksområdet att användas. Ju längre arbetet fortskrider desto ceptabla för att bedriva schaktarbeten, pålning, grundläggning mindre ytor kommer att finnas tillgängliga, vilket kan innebära och spontning i samband med anläggande av bostäder inom att andra områden kan behöva nyttjas. området för den första etappen. Denna bedömning görs utifrån Förekomst av markföroreningar kan innebära att både miljö- antagandet att avståndet till gasverkets anläggningar är tillräck- och hälsorisker uppkommer under byggskedet. När ett förore- ligt stort. Under byggskedet kommer antalet maskintransporter nat markområde schaktas, exponeras föroreningarna och deras (schaktmaskiner, grävare, kranbilar etc.) som passerar under spridningsbenägenhet kan förändras. T.ex. kan rörligheten för- den luftburna gas- och gasolledningen på Gasverksvägen att ändras om tillgången på syre förändras i samband med frilägg- öka. Av den anledningen finns det ökad risk för att ledningen ning av massor. Infiltration av regnvatten och därmed utlakning rivs ned och läckage uppkommer. av föroreningar kan också tillfälligtvis öka. Det föreligger även Anläggningsarbetena bedöms komma att medföra stör- risk att man påträffar och påverkar spridning av s.k. hot spots, ningar för de boende i form av buller och vibrationer. Det gäl- områden med lokalt mycket höga föroreningshalter. Vid schakt ler främst när spontning, pålning, schaktning och sprängning finns det även risk för partikelspridning genom damning och utförs. Därutöver kan även transporter med fordon orsaka transport av partiklar med yt- och dagvatten. bullerstörningar. Under byggskedet kan de boende i befintliga För att undvika de ovan beskrivna konsekvenserna, kommer Hjorthagen tidvis komma att bli störda av dessa arbeten. miljökrav att ställas på byggherrar och entreprenörer så att stör- Efter det att första etappen har byggts kan nyinflyttade i ningar för människor och miljön i närområdet begränsas inom området komma att bli störda av buller och vibrationer i sam- ramen för vad som är tekniskt och ekonomiskt rimligt. band med att resterande delar av området byggs ut. Dessa krav kommer troligt att ingå i ett kontrollprogram som 113 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER Förslag på åtgärder och fortsatt arbete Utöver ovan nämnda åtgärder bedöms att det i det fortsatta arbe- Utöver de åtgärder som redan arbetats in i programförslaget tet är motiverat att överväga följande åtgärder för öka förslagets avser staden att studera följande åtgärder i det kommande ar- positiva konsekvenser och minska dess negativa konsekvenser: betet med detaljplaner för området: 5. I det fortsatta arbetet och i samband med upphand- 1. I det fortsatta planarbetet rekommenderas att värde- ling av entreprenad m.m. bör arbetsmetoder, arbets- full naturmark som riskerar skadas under byggskedet maskiner etc. med dokumenterat minsta miljöpåver- identifieras och åtgärder vidtas för att minimera ska- kan, väljas. dorna. Sådan naturmark bör stängslas in så att träd och vegetationen skyddas. Detta gäller både trädkro- nor och rotsystem. Levande och döda träd som be- höver fällas bör om möjligt placeras på lämpligt ställe i naturmarken för att insekter och vedsvampar inom programområdet ska gynnas. 2. För att reducera risken för att den luftburna gasled- ningen rivs ner under byggskedet, rekommenderas bl.a. tydligare skyltning som varnar för ledningarna, att vissa typer av transporter på Gasverksvägen för- bjuds samt att gångbron kompletteras med påkör- ningsskydd. 3. Rena jordmassor bör generellt omhändertas och åter- användas inom området så långt som möjligt, för att reducera antalet transporter. 4. Naturvårdsverkets nationella riktvärden avseende buller under byggskedet får inte överskridas. Buller från maskinell utrustning ska så långt som är möjligt minimeras genom att t.ex. fläktar, pumpar och kom- pressorer placeras inomhus i isolerade byggnader. 114 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KONSEKVENSER 115 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UNDERLAG FÖR SAMLAD BEDÖMNING 6 Underlag Skalan och placeringen av den bebyggelse som gränsar till dessa landskapsrum bedöms innebära ett sådant visuellt inflytande att konsekvenserna ligger i riskzonen för att vara bestående ne- för samlad gativa (se figur 5.1.20-21 på sidan 59). I det fortsatta arbetet behöver därför förslaget bearbetas så att dessa negativa konse- bedömning kvenser begränsas. Även om Husarvikens yttre del är mer störd av befintliga verksamheter bedöms viken som helhet ha stora upplevelsevär- den. Husarvikens yttre del och Fisksjöäng bedöms, med hänsyn Detta kapitel är underlag för den samlade bedömning och den till områdenas värde och sårbarhet samt förslagets utformning, strategiska hållbarhetsbedömning av förslaget som presenteras påverkas negativt vilket bedöms medföra bestående negativa i det fördjupade programmet. Kapitlet inleds med samlad be- konsekvenser av viss betydelse (se figur 5.1.20 och 5.1.22 på si- skrivning av konsekvenserna för Nationalstadsparken (avsnitt dorna 59 och 60). I anslutning till dessa landskapsrum behöver 6.1 baserat på avsnitten 5.1-4) och för människors hälsa (av- förslaget studeras vidare. snitt 6.2 baserat främst på avsnitten 5.7-9). Sedan redovisas en De förändringar som föreslås inom Storängsbotten respek- riktningsanalys i förhållande till de 16 nationella miljömålen. tive i anslutning till landskapsrummet väster om Storängskroken Sist presenteras miljöbedömningens centrala slutsatser med av- bedöms ligga i riskzonen för bestående negativa konsekvenser seende på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. av viss betydelse (se figur 5.1.20 och 5.1.24 på sidorna 59 och 61). Bebyggelsen inom Storängsbotten innebär en förstärkning av områdets idrottsliga karaktär och ny parkmark skapas i om- 6.1 Nationalstadsparken rådet. Däremot riskerar förslagen bebyggelse i Storängsbotten De mest betydande konsekvenserna på Nationalstadsparkens och Storängskroken att medföra att det övergripande rumsliga landskapsbildsvärden bedöms uppkomma inom landskaps- sambandet i dalstråket försvagas. Bebyggelsens struktur och rummen vid Fiskartorpet, längs Husarviken, Storängsbotten utformning behöver därför även i denna del studeras i det fort- och vid Storängskroken. satta arbetet. Landskapsrummen vid Fiskartorpet samt i Husarvikens Programförslaget innebär såväl positiva som negativa konse- inre del har mycket höga kulturmiljö- och landskapsbildsvär- kvenser nationalparkens naturmiljövärden med fokus på sprid- den. Dessa miljöer, med höga kunskaps- och upplevelsevärden ningskorridoren Gärdet. Den förändrade markanvändningen och tämligen lantliga karaktärer, bedöms som mycket sårbara. innebär bl.a. att markytor som idag saknar vegetation förstärks, 1111 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UNDERLAG FÖR SAMLAD BEDÖMNING men också att permanenta barriärer tillskapas i form av ny be- Nationalstadsparkens naturvärden långsiktigt försvagas, vilket byggelse. Tydliga släpp i bebyggelsen, trädplanerade gator samt inte bedöms vara förenligt med bestämmelserna om National- parker och gröna gårdar kan dock bidra till att mildra barriäref- stadsparken. fekten och förbättra spridningssambanden i strategiska lägen. För Nationalstadsparkens rekreationsvärden medför pro- Att markytor som idag saknar vegetation nyplanteras i syfte att grammets struktur förutom förbättrad tillgänglighet att nya en- förstärka svaga spridningssamband är i den bemärkelsen posi- tréer tillskapas, liksom att fler människor erbjuds boendemöjlig- tivt. Detta gäller framför allt Gasverksområdet, Storängskroken heter i nära anslutning till Nationalstadsparkens naturområden. och Storängsbotten, områden som idag till stora delar saknar Programförslaget medför även goda möjligheter för de boende vegetation. och arbetande inom stadsdelen, såväl nyinflyttade som befintliga, Norra länken och Värtabanan, liksom planerad kontors- att använda av Nationalstadsparken för rekreation. Detta innebär bebyggelse utmed dessa, kommer att utgöra kraftiga barriärer en ökad användning av parken, vilket är positivt och i linje med som avsevärt försvårar arters spridningsmöjligheter genom det handlingsprogram som tagits fram för Nationalstadsparken. området. Kontorsbebyggelsen, vilken byggs i syfte att begränsa Närheten till Nationalstadsparken kan även innebära positiva ef- risker, bullerspridning och utsläpp till luft, står härmed delvis fekter på hälsan för de nya invånarna vilka erbjuds boende nära i konflikt med ett bevarande av betydelsefulla spridningssam- till natur- och rekreationsområden med mycket varierade upple- band. Detta innebär troligen att spridningen av arter mellan velsekvaliteter (se figur 5.4.5 på sidan 89). norra och södra Djurgården försvåras och att Nationalstads- Sammanfattningsvis bedöms programförslaget som helhet parkens naturvärden långsiktigt kommer att försvagas (se figur vara möjligt att förena med ett bevarande av de samlade vär- 5.3.3 på sidan 76). dena i angränsande delar av Nationalstadsparken. Förutsatt att man i fortsatt detaljplanering säkerställer att fö- Motiven för bedömningen, som redovisas ovan samt i kapit- reslagna förstärkningsåtgärder genomförs och att bebyggelsens len 5.1-4, är: Att föreslagen bebyggelse i huvudsak ligger utan- utformning och struktur delvis anpassas, även utmed Norra för Nationalstadsparken, att marken inom planområdet är redan länken och Värtabanan, bedöms de negativa konsekvenserna ianspråktagen, att markanvändningens historiska kontinuitet är kunna begränsas. Om fortsatt planering inte tar hänsyn till detta bruten genom byggandet av Gasverket i slutet av 1800-talet och finns risk för att spridningsvägen Gärdet mer får karaktären av att programförslagets konsekvenser i vissa avseenden är posi- en buffertzon, ett område som saknar tydliga spridningsvägar tiva och endast i några delar är mer negativa än konsekvenserna och där andelen naturmark mellan bebyggelsen återfinns i min- av nollalternativet. Det bedöms vidare finnas förutsättningar dre omfattning. Detta skulle troligen innebära att spridningen att bearbeta förslagets utformning i det fortsatta planarbetet så av arter mellan norra och södra Djurgården försvåras och att att de negativa konsekvenserna kan undvikas eller minimeras. 1111 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UNDERLAG FÖR SAMLAD BEDÖMNING 6.2 Hälsa stadsdsnära fri- och rekreationsytor. Sammantaget bedöms att konsekvenserna för hälsan avse- Sammanfattningsvis bedöms konsekvenserna för människors ende exponering för höga luftföroreningshalter är små. Lokalt hälsa till följd av programförslaget bli övervägande positiva. i det nya området förväntas luftkvaliteten bli mycket god. Ne- Ur ett hälsoperspektiv är det positivt att de nya invånarna gativa konsekvenser för hälsan till följd av att invånarna expo- ges god tillgänglighet till natur- och rekreationsområden med neras för luftföroreningar från trafik eller hästallergener från mycket varierade upplevelsekvaliteter, inte minst genom närhe- stallen vid Livgardet och Östermalms ridskola bedöms som ten till Nationalstadsparken. Strukturen kommer också att er- mycket små. Utmed delar av Norra länken finns risk för periodvis bjuda goda cykelförbindelser samt närhet till aktiviteter, service höga halter av partiklar (PM10), framför allt vid tunnemynning- och butiker på gångavstånd, vilket kan främja hälsan. Männis- arna. Halterna bedöms vara som störst i marknivå närmast vägen. kors tillgång till upplevelsevärden och trygga miljöer är också Eftersom att Norra Länken ligger betydligt lägre än planerade bo- betydelsefullt ur ett hälsoperspektiv. Med programförslaget, stadsområden bedöms få eller inga människor exponeras för de kommer tillgängligheten till områdets kulturvärden och strand- höga luftföroreningshalterna. För att ytterligare minimera risken linjen att öka, precis som tryggheten. Upplevelsevärden knutna för att boende och besökare exponeras, planeras för skärmande till Hjorthagsparken kan antingen öka eller minska beroende av kontorsbebyggelse mellan vägen och bakomliggande bostadskvar- hur den nya bebyggelsen utformas. ter. Samtliga samlingsplatser, bostadsentréer och gårdar inom kvar- Trafiksituationen kommer förändras i och med Norra länken. tersmark, kommer att ligga skyddade bakom kontorsbebyggelsen. Vissa områden som idag är störda bedöms få en bättre situation Boende inom det befintliga kvarteret Abessinien, kan komma att i framtiden och dagens genomfartstrafik genom gasverksområ- exponeras för periodvisa höga luftföroreningar från den nya tra- det och Hjorthagen bedöms komma att upphöra. Lokalt inom fikplatsen mellan Lidingövägen och Norra länken. Exponeringen bostadskvarteren kan personbilstrafiken innebära ställvis höga kan innebära negativa hälsokonsekvenser, men sker oavsett om trafikbullernivåer. Detta väntas dock ej medföra några direkta programförslaget genomförs eller ej. problem ur ett hälsoperspektiv, men närmast Lidingövägen/Li- Ur hälsoperspektiv är det positivt att förorenade massor av- dingöbron, Värtabanan och Norra länken riskeras höga bul- lägsnas eller täcks över, både i områden där man planerar för lernivåer om inte åtgärder vidtas. För att klara buller i dessa bostäder och i områden avsedda för natur- och parkmark. Ris- lägen planeras antingen för bullerplank eller skärmande kon- ken för att människor exponeras för markföroreningar, mins- torsbebyggelse, eller så kompenseras eventuella överskridanden kar med programförslaget jämfört med dagens situation. Un- av riktvärdena genom att samtliga lägenheter ges tillgång till der byggskedet och pågående saneringsarbeten krävs dock att tyst uteplats (privat eller gemensam) och att hälften av bonings- förorenade områden instängslas, för att undvika att människor rummen placeras mot tyst sida (s.k. avstegsfall B). Positivt för kommer i kontakt med förorenade massor. hälsan är att invånarna kommer att ha tillgång till ”tysta” bo- 1111 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UNDERLAG FÖR SAMLAD BEDÖMNING I tabellen på nästa sida, presenteras först det nationella må- 6.3 Riktningsanalys miljömålen let och sedan utvalda regionala miljömål. Därefter redogörs för En miljökonsekvensbeskrivning ska enligt miljöbalken innehål- motiven för gjorda bedömningar i förhållande till det regionala la ”en beskrivning av hur relevanta miljökvalitetsmål och andra målet. Bedömningen sammanfattas med ett glatt, liknöjt eller miljöhänsyn beaktas i planen eller programmet” (6 kap 12 § surt ansikte enligt nedan. punkt 5). Det finns en klar begränsning i den valda metodiken att De regionala miljömålen för Stockholms län är konkretise- utvärdera programförslaget endast i förhållande till utvalda ringar av de nationella miljökvalitetsmål som antagits av riks- regionala miljömål. En utvärdering av samtliga delmål under dagen. Av de 16 nationella miljömålen har 13 regionaliserats av de nationella målen skulle visa en mer heltäckande bild över Länsstyrelsen i Stockholms län (2006). De regionala miljömålen programförslagets målsuppfyllelse och i några avseenden skulle kan ses som en form av delmål till de nationella miljökvalitets- den sammantagna bilden bli annorlunda. målen och arbetet med dessa syftar till att överlämna en god miljö till nästa generation. Av de 13 regionala miljömålen har endast de mål som bedömts ha eller få en direkt påverkan av Ett glatt ansikte om det stämmer att: eller för programförslaget och nollalternativet, utvärderats (se - Ja, vi tror att alternativet kommer att bidra till att nå tabellen på nästkommande sida). Beträffande miljömålet ett rikt målet. växt- och djurliv kommer i utvärderingen att utgå ifrån det natio- nella kvalitetsmålet. Ett liknöjt ansikte om: Syftet med analysen är att utvärdera alternativen utifrån den - Alternativet varken bidrar till att uppfylla eller mot- ekologiska aspekten av hållbar utveckling. Hänsyn tas således verkar målet. (Situationen blir oförändrad i relation till inte till eventuella konsekvenser avseende sociala eller ekono- dagens situation). miska aspekter. Ett surt ansikte om: Varje miljömål har utvärderats med hjälp av de antagna regio- - Nej, vi tror inte att alternativet kommer att bidra till nala preciseringarna av målen. De konsekvensbedömningar att nå målet. som gjorts i de föregående kapitlen är underlag för målinrikt- ningsanalysen. Andra viktiga underlag för bedömningen är Länsstyrelsen i Stockholms läns årliga utvärdering av de regio- nala målen (senast Saldo 2007). 1111 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UNDERLAG FÖR SAMLAD BEDÖMNING Trend på regional Nationella och regionala miljömål Programförslag Nollalternativ Motivering nivå Begränsad klimatpåverkan Programförslaget ger goda förutsättningar avseende energieffektiva strukturer och transport­ system, bl.a. genom goda kollektivtrafik­ och GC­förbindelser samt fjärrvärmenät. Området ligger Mål 1: Minskade utsläpp av växthusgaser även nära till city och har god tillgänglighet, vilket kan bidra till att utsläpp och bilberoendet mins­ kar. Om ytterligare miljösatsningar görs inom stadsdelen för att minska energianvändningen (en­ ergieffektiva byggnader, kretsloppsanpassade avfallshantering, begränsat parkeringsutbud m.m.), bedöms målet uppfyllas i högre grad. Nollalternativet kan innebära att befintliga fossilbränsle­ användande och transportkrävande verksamheter finns kvar i området. Dessa verksamheter bidrar till utsläpp av växthusgaser såväl lokalt som regionalt. Frisk luft Programförslaget ger goda förutsättningar att minska utsläppen från energisektorn och väg­ trafiken, då nya arbetsplatser och bostäder ges god tillgång till kollektivtrafik, GC­förbindelser och Mål 1: Halt av kvävedioxid fjärrvärmenät. Miljökvalitesnormen för halten av kvävedioxid bedöms kunna klaras inom hela programområdet trots lokalt ökad biltrafik. Nollalternativet kan innebära att befintliga fos­ silbränsleanvändande och transportkrävande verksamheter finns kvar, alternativt att nya verksam­ heter etableras i området. Andelen genomfartstrafik minskar efter att Norra Länken tagits i drift. Miljökvalitetsnormen bedöms kunna innehållas inom hela programområdet år 2020. Programförslaget innebär att andelen fordonsrörelser ökar lokalt i området, men att genom­ fartstrafiken minskar kraftigt. Programområdet bedöms få god kollektivtrafik­ och GC­förbindelser Mål 4: Halt av partiklar samt ligger nära city. Detta kan bidra till att minska bilberoendet och utsläppen. Miljökvalitesnor­ men för partiklar bedöms kunna klaras inom hela programområdet, trots ökad biltrafik lokalt i området och delvis slutna gaturum. Högre halter intill programområdet beror till stor del på Norra Länkens utbyggnad. Nollalternativet kan innebära att befintliga fossilbränsleanvändande och transportkrävande verksamheter finns kvar, alternativt att nya verksamheter etableras i området. Andelen genomfartstrafik minskar efter att Norra Länken tagits i drift. Högre halter intill program­ området beror till stor del på Norra Länkens utbyggnad. Bara naturlig försurning Programförslaget ger goda förutsättningar för energieffektiva strukturer och transportsystem, bl.a. genom goda kollektivtrafik­ och GC­förbindelser samt fjärrvärmenät. Detta ger förutsättningar Mål 3: Minskade utsläpp av kväveoxider till att minska utsläppen av kväveoxider från energisektorn och vägtrafiken (förutsatt att fler väljer att resa med kollektivtrafik eller att cykla/gå). Nollalternativet kan innebära att befintliga fossilbränsleanvändande och transportkrävande verksamheter finns kvar alternativt att nya verk­ samheter etableras i området. 112200 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UNDERLAG FÖR SAMLAD BEDÖMNING Nationella och regionala miljömål Trend på regional Motivering Programförslag Nollalternativ nivå Giftfri miljö Mål 3: Minskad spridning och använd- Programförslaget innebär att förorenade massor renas eller tas omhand. Detta minskar spridningen av tungmetaller, varvid miljö­ och hälsoriskerna inom området kan elimineras eller ning av tungmetaller minimeras. Med Nollalternativet kommer inga omfattande saneringsåtgärder vidtas. Här­ med finns risk för att spridning av tungmetaller fortgår. Det går därför inte att utesluta fortsatta miljö­ och hälsorisker i området. Mål : Förorenade områden (utredda Programförslaget innebär att ett område som idag ger upphov till oacceptabla miljöeffekter och och åtgärdade 2010) som innebär ett framtida hot för människors hälsa och miljö, åtgärdas avseende föroreningsbelastning. Området ligger centralt och kommer efter saneringen nyttjas som resurs för nya bostäder och arbets­ platser. Med Nollalternativet finns risk för att spridning av föroreningar fortgår och härmed går inte att utesluta fortsatta miljö­ och hälsorisker i området. Levande skogar Mål 2: Förstärkt biologisk mångfald Programförslaget medför att område med död ved kan bevaras och att industrimark, som idag saknar vegetation, nyplanteras och förstärks. Föreslagen kompletteringsbebyggelse inom Hjorthagen inkl. bebyggelse inom Storängsbotten kan dock innebära att ädellövträdsmiljöer av högt värde för­ svinner eller delvis fragmenteras. Med rätt anpassningar och förstärkningsåtgärder bedöms dock de negativa konsekvenserna kunna begränsas. Så översiktligt som programförslaget nu är redovisat är det tveksamt om målet kommer kunna uppfyllas eller motverkas. Nollalternativet innebär ett mindre intrång i område med äldre ädellövträd. Andelen naturmark som tas i anspråk är mycket liten, dock medges heller ingen förstärkning av naturmarken inom programområdet. Programförslaget innebär att nya bostäder tillskapas i ett centralt område med mycket god tillgång till naturupplevelser och friluftsliv. De boende (nya och befintliga) får gångavstånd till framför Mål 5: Naturupplevelser och friluftsliv allt Norra Djurgårdens natur­ och friluftsområden men även till Södra Djurgården (d.v.s. National­ stadsparkens kärnområden). För boende i befintliga Hjorthagen ökar tillgängligheten till parken, då Gasverksområdet öppnas för allmänheten, samt att nya förbindelser och entréer skapas till Na­ tionalstadsparken. I nollalternativet planeras inga åtgärder för att förbättra tillgängligheten till Nationalstadsparken. Gasverksområdet och Storängskroken förblir delvis otillgängliga och inga nya förbindelsestråk eller förbindelser planeras mellan befintliga Hjorthagen­gasverksområdet och Norra Djurgården. Härmed bedöms att orienterbarheten och tillgängligheten till Nationalstadsparken är fortsatt låg för Hjorthagsborna. God bebyggd miljö Mål 1: Samhällsplaneringen grundas på Programförslaget har medfört att bl.a. Stockholm stad utökat kunskapsunderlaget beträffande värden och sårbarhet för förändringar i landskaps­ och kulturmiljöer vid Husarviken­Hjorthagen inkl. planeringsunderlag som beskriver hur Gasverket och Abessinien. Nollalternativet skulle sannolikt inte ha initierat ett framtagande av det karaktäristiska kulturarvet bevaras detta kunskapsunderlag. och utvecklas. 112211 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UNDERLAG FÖR SAMLAD BEDÖMNING Programförslaget innebär inte att befintliga bostäder inom Hjorthagen utsätts för ökade bullerni­ våer. De nya bostäderna bedöms kunna klara de nationella riktvärdena med avstegsfall (d.v.s. hälften Mål 2: Minskat buller av boningsrummen mot tyst sida). Bullerskyddsskärmar begränsar bullerspridning från Fiskartorpsvä­ gen och Norra Länken. Programförslaget medför en större trafikalstring jämfört med nollalternativet. Nollalternativet kan medföra att antalet tunga transporter i området ökar, dock bedöms dessa inte komma att påverka befintliga nivåer inom programområdet märkbart. Befintliga bostäder inom Hjorthagen bedöms inte få ökat bullernivåer. Trafik på Norra Länken bedöms bli den dimensionerande bullerkällan. Programområdet gränsar till Nationalstadsparken, inom vilken flera tysta områden finns utpekade. Varken Programförslaget eller nollalternativet bedöms påverka bullernivåerna i något tyst Mål 4: Bevara tysta områden område negativt. Då Norra Länken tagits i drift, kan genomfartstrafiken på Björnnäsvägen minska kraftigt, vilket innebär att bullernivåerna inom LillJansskogen kan minska. Detta sker oavsett pro­ gramförslaget. Med mindre genomfartstrafik på Fiskartorpsvägen och Björnäsvägen kan bullret inom LillJans skogen och Fisksjöäng minska något. Ett rikt växt- och djurliv Mål 1 - Det regionala målet är det- Programförslaget innebär att arealen äldre lövrik skog minskar inom programområdet och att naturmiljöer av högt värde delvis fragmenteras eller isoleras från varandra. Härmed finns risk för att samma som nationella målet (Hejdad habitat för vedlevande insekter försvinner, vilket kan påverka förekomsten av vissa arter. Ingrepp i förlust av biologisk mångfald år 2010 och spridningsvägarnas värdebärande funktion (värdekärnor) har minimerats, men delar av föreslagen Minskad andel hotade arter år 2015). bebyggelse påverkar viktiga spridningssamband vilket på sikt innebär att dessa kan försvagas och spridningen av växter och djur kan försvåras. Sammantaget bedöms inte att programförslaget bidrar till måluppfyllande. Nollalternativet innebär ett mindre intrång i område med äldre ädellövträd. Andelen naturmark som tas i anspråk är mycket liten, dock medges heller ingen förstärkning av na­ turmarken inom programområdet. Avsaknad av vegetation inom stora delar av området kan komma att fungera som en barriär, vilket på sikt påverkar växters och djurs spridningsmöjligheter. 112222 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UNDERLAG FÖR SAMLAD BEDÖMNING 6.4 Slutsatser av miljöbedömningen I detta avsnitt redovisas slutsatserna av bedömningen av de konsekvenser (positiva och negativa) som programförslaget bedöms medföra för miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser. Slutsatserna redovisas för tre olika nivåer, från ett övergri- pande till ett lokalt perspektiv (se figur 6.4.1). En fråga har for- mulerats för varje nivå. Frågorna kan sammanfattas med orden om, vad och hur: Om = Kan det anses vara god hushållning och lämpligt med Figur 6.4.1 Illustration av upplägget av redo­ hänsyn till miljön och hälsan att bygga i området? visningen av slutsatser Vad = Är markanvändningen som föreslås lämplig ur miljö-, hälso- och hushållningssynpunkt? Ur ett regionalt perspektiv innebär principen att ”bygga sta- Hur = Är förslagets utformning lämplig ur miljö-, hälso- och den inåt” att större sammanhängande grönområden, som är av hushållningssynpunkt? värde för både biologisk mångfald och rekreation kan bevaras och utvecklas, medan redan exploaterad mark tas ianspråk för ny Om - kan det anses vara god hushållning och lämpligt med stadsbebyggelse. hänsyn till miljön och hälsan att bygga i området? Det kan därför anses vara god hushållning att fortsätta an- Den bebyggelse som föreslås i planförslaget ligger i huvudsak vända den redan ianspråktagna marken för bebyggelse och att utanför Nationalstadsparken och förslagets påverkan på Natio- ändra användningen till bostadsändamål, vilket är den använd- nalstadsparken är därför indirekt. Marken inom planområdet ning som är mest aktuell idag. är också redan ianspråktagen och används idag för industriän- Området är redan idag väl beläget ur kommunikationssyn- damål. Markavändningens historiska kontinuitet bröts genom punkt genom närheten till tunnelbanan i Ropsten och befintlig tillkomsten av Gasverket i slutet på 1800-talet. Senare tillkom busstrafik. I planeringen har ingått att studera möjligheterna Värtabanan och arbetarbostäderna i Hjorthagen. Utvecklingen i och förutsättningarna för spårbunden kollektivtrafik. Detta området har sammantaget inneburit en successiv förändring av ger bättre transportkapacitet och bättre tillgänglighet än idag. landskapet. Därmed fragmenterades landskapet och flera av de De nya invånarna ges därmed goda förutsättningar till att blir landskaps-, rekreations-, natur- och kulturmiljövärden som är mindre bilberoende, jämfört med en utbyggnad i ett mer peri- knutna till det historiska landskapet gick förlorade. 112233 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UNDERLAG FÖR SAMLAD BEDÖMNING fert läge. Den nya stadsdelen kan också anslutas till befintligt Sammanfattningsvis görs därför bedömningen, att föresla- fjärrvärmenät. Sammantaget ger detta goda möjligheter att gen markanvändning (blandad stadsbebyggelse) är lämplig med minska såväl utsläppen av föroreningar och växthusgaser som hänsyn till miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten till minskad energi- och resursförbrukning. Planförslaget kan och andra resurser. därför anses bidra till en energieffektivare och därmed bättre klimatanpassad bebyggelsestruktur. Hur - förslagets utformning lämplig ur miljö-, hälso- och hushållningssynpunkt? Vad - är markanvändningen som föreslås lämplig ur miljö-, Att befintliga markföroreningar avlägsnas är positivt, både för hälso- och hushållningssynpunkt? människors hälsa och miljön. Analyserna redovisade i kapitel 5 När Norra länken öppnas minskar genomfartstrafiken i områ- visar också att de nya bostäderna kan utformas så att goda ljud- det avsevärt. Trafikalstringen som den nya bebyggelsen kom- nivåer (med avstegsfall) och god luftkvalitet erhålls och att bl.a. mer att ge upphov till ger dock personbilstrafik lokalt i områ- spaltgasverket, som är ett befintligt riskobjekt, försvinner. det och en omfördelning av trafiken såväl inom området som Ytterligare en positiv effekt av projektet och programförsla- på angränsande vägnät. Trafikens inverkan vad gäller utsläpp gets struktur är att tillgängligheten och orienterbarheten inom till luft inklusive buller bedöms dock inte innebära några bety- och till Gasverksområdet, Storängskroken och Nationalstadspar- dande störningar för människors hälsa och miljön. ken förbättras. Genom att nya broar över Husarviken, liksom Förutom förbättrad tillgänglighet medför förslaget att nya nya gång- och cykelvägar till och inom området, anläggs, kom- entréer tillskapas, liksom att fler människor erbjuds boende- mer fler människor att kunna gå, cykla och vistas i området samt möjligheter i nära anslutning till parkens naturområden. Pro- få tillgång till Gasverksområdets upplevelsemässiga värden. gramförslaget medför även goda möjligheter för de boende och I de analyser som legat till grund för analyserna i kapitel 5.3 arbetande inom stadsdelen, såväl nyinflyttade som befintliga, framhålls att Hjorthagen är en viktig del av spridningsvägen att använda av Nationalstadsparken för rekreation. Detta inne- Gärdet. Inom programområdet finns både inre och mer över- bär en ökad användning av parken, vilket är positivt och i linje gripande spridningssamband. Programförslaget är utformat så med det handlingsprogram som tagits fram för utvecklingen av att nyplanteringar, i form av ädellövträd och buskskikt, tillåts Nationalstadsparken och dess närområden. utmed lokalgator och inom gårds- och kvartersmark. Detta Föreslagen markanvändning innebär också att tryggheten i innebär att befintliga spridningsvägar, spridningssamband och området kan förstärkas genom att befintliga industritomter och markytor, som i dagsläget är rejält försvagade, kan förstärkas. delvis instängslade och skräpiga ytor bebyggs eller rustas upp. Av programförslaget framgår även att viss bebyggelse pla- neras inom utpekade spridningsvägar, såsom Hjorthagsparken och Storängsbotten. 112244 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UNDERLAG FÖR SAMLAD BEDÖMNING Av genomförda anlayser framgår vidare att denna bebyg- Inom den särskilda miljön Gasverksområdet, inom riksin- gelse sammantaget riskerar att medföra att såväl inre som mer tresseområdet för Stockholm, bedöms programförslaget med- övergripande spridningssamband på sikt kan försvagas. Med föra goda förutsättningar för att långsiktigt bevara merparten av rätt förstärkningsåtgärder samt viss anpassning av bebyggelsen den kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefulla bebyggelsen. bedöms dock att de negativa konsekvenserna kan begränsas Generellt görs därför bedömningen i kapitel 5.2 att det är möj- och att merparten av spridningssambanden kan bibehållas. Om ligt att placera och utforma ny bebyggelse i gasverksområdet ovanstående åtgärder genomförs, bedöms programförslaget utan bestående negativ inverkan på områdets värden. vara möjligt att förena med ett bevarande av Nationalstadspar- Programförslaget förutsätter samtidigt att gastillverkningen kens naturvärden. upphör. Nedläggningen av gastillverkningen innebär att befint- Slutsatsen av genomförda analyser i kapitel 5.1 (se även un- liga byggnader mister sin ursprungliga funktion. Ny bebyggelse derlagsrapporten Stads- och landskapsbild, kulturmiljövård, SWE- tillkommer också i direkt anslutning till gasverksområdet. Nu CO FFNS 2007) är, att programförslaget som helhet bedöms skisserad bebyggelse bedöms i några lägen riskera att upplevas vara möjligt att förena med ett bevarande av landskaps- och såpass dominant i förhållande till befintlig bebyggelse, att be- kulturvärden i angränsande delar av Nationalstadsparken. Det stående negativ inverkan på grundläggande värden kan uppstå. som framförts ovan under rubrikerna Om och Vad sammanfat- I anslutning till den särskilda miljön Abessinien (se område tar underlaget för den bedömningen. K2 figur 7.1.2) bedöms det vara möjligt att utforma ny bebyg- Analyserna visar också att förslaget på en detaljerad nivå och gelse så att bestående negativ inverkan undviks. Området utgör i begränsade delar, bedöms ligga i riskzonen för att medföra en upplevelsemässigt urskiljbar miljö som visuellt avgränsas bestående negativa konsekvenser på Nationalstadsparken. I det och inramas av vegetation. Angränsande, högre belägna bo- fortsatta arbetet behöver därför förslagets utformning bearbe- stadsmiljöer i norr liksom omgivande naturmiljöer, utgör delar tas, så att de negativa konsekvenserna begränsas. De delar som av en helhetsmiljö eller buffertzon kring riksintresset. Om den behöver bearbetas är i första hand de avsnitt av planen som skisserade bebyggelsen innebär att Abessiniens visuella inram- gränsar mot Fiskartorpet och den inre delen av Husarviken. ning eller buffertzon skadas märkbart, skulle detta medföra be- Det finns också goda möjligheter att ytterligare begränsa de ne- stående negativ inverkan på områdets grundläggande värden. gativa konsekvenserna i de delar av planförslaget som gränsar Detta gäller främst områdena direkt väster och direkt öster om mot den yttre delen av Husarviken samt inom Storängskroken Abessinien samt vid Wenströmsvägen/Ahlsellvägen i norr. och Storängsbotten. I det fortsatta arbetet behöver sammanfattningsvis försla- gets struktur och utformning studeras med hänsyn till både Gasverkets och Abessiniens kulturvärden. 112255 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FORTSATT ARBETE 7.1 Betydelsefulla åtgärder för National- 7 Fortsatt arbete stadsparken och riksintresse kulturmiljö I kapitel 5 redovisas i respektive avsnitt åtgärder för att före- bygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan. Med häsnyn till Nationalstadsparken, Gasverket samt Abessi- nien är de åtgärder som redovisas i figur 7.1.1 särskilt betydels- Det fördjupade programmet för Hjorthagen är underlag för fulla att studera djupare och sedan genomföra i lämplig om- det flertal detaljplaner som behövs för att genomföra program- fattning i det fortsatta detaljplanearbetet. I figur 7.1.2 redovisas förslaget. Parallellt med dessa planer avser staden arbeta fram hur åtgärderna relaterar till olika delområden inom program- PM som i mer detalj belyser respektive detaljplans miljökon- området sekvenser. Förslagen till anpassningar av bebyggelsens utformning och I detta kapitel beskrivs inledningsvis vilka åtgärder som är struktur bör ses som diskussionsunderlag för fortsatt detaljpla- särskilt betydelsefulla att studera vidare i kommande detaljpla- nering och inte som absoluta åtgärder. ner samt hur åtgärderna relaterar till olika delområden inom I kommande detaljplanering kan det till exempel visa sig fin- programområdet. Sedan avgränsas vilka miljöaspekter som nas andra lämpliga lösningar som inte varit kända idag. Pågå- bedöms vara betydande och därför behöver analyseras och be- ende forskning och utveckling kan också bidra med förfinade dömmas djupare i det fortsatta arbetet med miljöbedömning bedömningsmetoder. av de efterföljande detaljplanerna och redovisas i kommande fördjupnings-PM till denna MKB. Delområde Särskilt betydelse- Avsnitt i kapitel 5 där åtgär- (se figur 7.1.2) fulla åtgärder derna beskrivs närmare Notera att om nedanstående förslag beaktas i kommande LK1 1,2,3,4, 5.1 Stads­ och landskapsbild detaljplanearbete, bedöms att denna MKB uppnått sitt främsta LK2 1,2,3,4,5, 5.1 Stads­ och landskapsbild syfte - att integrera miljöhänsyn i planen så att en hållbar ut- N1 1,2,5,6,8 5.3 Naturmiljö veckling främjas. N2 1,2,5,6,7,10 5.3 Naturmiljö N3 5,6,7,9 5.3 Naturmiljö K1 1,2,3 5.2 Kulturmiljö K2 6,7,8,9 5.2 Kulturmiljö Figur 7.1.1 Åtgärder som bedöms vara särskilt betydelsefulla. 1122 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FORTSATT ARBETE Figur 7.1.2 Områden inom vilka åtgärder bedöms vara särskilt betydelsefulla att studera vidare i fortsatt arbete. Beteckningarna på kartan hänvisar till åtgärderna listade i figur 7.1.1 och beskrivna i respektive avsnitt i kapitel 5. 1122 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FORTSATT ARBETE 7.2 Behovsbedömning för efterföljande detaljplaner När en kommun upprättar en detaljplan gäller alltid att kom- munen alltid ska göra en bedömning av om en miljöbedöm- ning behöver genomföras av planförslaget. I denna så kallade behovsbedömningen utreds om detaljplanen kan medföra en betydande miljöpåverkan utifrån de kriterier som finns i bilaga 2 och 4 till förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbe- skrivningar (se även avsnitt 2.2.). Utbyggnaden av stadsdelen kommer att ske etappvis och under en längre tidsperiod. Den slutliga detaljutformningen av stadsdelens bebyggelse görs inom ramen för de detaljplaner som ska arbetas fram med det fördjupade programmet som grund. En behovsbedömning kommer att redovisas i samtliga kommande detaljplanehandlingar. Hur detaljplanerna kommer att avgränsas och arbetas fram över tiden är ännu inte klarlagt. På kartan nedan har program- området delats in i åtta delområden, vilka i senare skeden kan komma att rymma en eller flera detaljplaner. Delområdena har givits nummer som återfinns i figur 7.2.1 på nästa sida. Numreringen har ingen praktisk betydelse för turordningen för detaljplanernas igångsättning. Avgränsningen av delområdena har gjorts med hänsyn till att dessa bedöms ha inbördes likartade förutsättningar. 1122 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FORTSATT ARBETE 7 4 5 3 6 2 8 1 Figur 7.2.1 Kartan visar avgränsning av delområden inom vilka en eller flera detaljplaner kan rymmas. 1122 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FORTSATT ARBETE 7.3 Preliminär avgränsning av fördjup- nings-PM för efterföljande detaljplaner I matrisen här bredvid redovisas en preliminär avgränsning av de miljöaspekter som avses studeras vidare inom ramen för de planerade fördjupningarna av denna MKB (de s.k. fördjup- nings-PM) med hänsyn till föreslagen exploatering och/eller delområdets specifika förutsättningar. Frågor som inte markerats som betydande i denna matris kan dock behöva studeras vidare med hänsyn till Stockholm stads policy om särskild miljöhänsyn i planeringen. Lämpligen avgränsas dessa frågor i samband med att respektive detaljplan påbörjas. 113300 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI FORTSATT ARBETE Matrisen visar vilka miljöaspekter som bedömts vara betydande att utreda i det fortsatta planar- betet och som avses analyseras och bedömas närmare i respektive fördjupnings-PM: Detaljplan inom delområde Nr 1 Nr 2 Nr 3 Nr 4 Nr 5 Nr 6 Nr 7 Nr 8 Miljöaspekt Stads­ och landskapsbild* ■ ■ ■ ■ ■ ■ Kulturmiljö* ■ ■ ■ ■ ■ Naturmiljö* ■ ■ ■ Rekreation och tillgänglighet Markföroreningar ■ Vattenmiljö ■ ■ Buller Luftkvalitet Risk och säkerhet ■ ■ ■ ■ ■ * Studera utformning av bebyggelsen med hänsyn till naturmiljö-, kulturmiljö- och landskaps- bildvärden. Dessa värden är i hög grad knutna till Nationalstadsparken (4.7 MB) och riksin- tresseområdena Gasverket och Abessinien (3.6 MB) 113311 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UPPFÖLJNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Det finns ännu så länge knapphändigt med vägledning om 8 Uppföljning hur denna uppföljning ska organiseras och finansieras. Enligt propositionen (2003/04:116, s 43) är syftet med miljöbedöm- av betydande ningen att ”identifiera negativ påverkan och kunna vidta lämp- liga avhjälpande åtgärder”. Vidare skriver förslagsställaren att ”det är lämpligt att integrera övervakningen i den normala pla- miljöpåverkan neringscykeln” (op.cit. s 44). Enligt Boverkets remissutgåva av miljöbedömningar för pla- ner enligt PBL (juni 2005), är det inte givet att det är kommunen som ska stå för kostnaderna för uppföljningen. I genomföran- debeskrivningen kan kommunen redovisa ansvarsfördelningen 8.1 Lagstiftning kring uppföljning mellan kommunen och exploatören. Ur ett mer principiellt perspektiv har uppföljning stor bety- Kraven på uppföljning är en av de viktigaste nyheterna med delse för att tillgodose syftet med miljöbedömningen och det de nya reglerna om miljöbedömningar av planer och program. långsiktiga målet om en hållbar utveckling. Uppföljningen är Det har tidigare inte funnits några krav på uppföljning av de även viktig för att följa upp om de i MKB:n föreslagna skydds- planer som regleras i PBL. När en plan har genomförts ska åtgärderna verkligen genomförts. De miljökonsekvenser som ”den beslutande myndigheten eller kommunen skaffa sig kun- följer av en plan eller ett program är svåra att förutse i planpro- skap om den betydande miljöpåverkan som planens genomför- cessen och arbetet med miljöbedömningen. Det är både positi- ande faktiskt medför. Detta ska göras för att myndigheten eller va och negativa konsekvenser som ska följas upp och beskrivas. kommunen tidigt ska få kännedom om sådan betydande miljö- Uppföljningen bidrar till kunskapsuppbyggnad och på sikt även påverkan som tidigare inte identifierats så att lämpliga åtgärder till bättre och effektivare miljöbedömningar. för avhjälpande kan vidtas” (6 kap 18 § miljöbalken). Det är viktigt att notera att det är både den förutsedda men även den oförutsedda betydande miljöpåverkan som ska följas upp. I lagtexten om miljöbedömningar finns också krav på att miljökonsekvensbeskrivningen ska innehålla en redogörelse för ”de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför” (6 kap 12 § punkt 9, miljöbalken). 113322 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI UPPFÖLJNING AV BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN Men man kan också tänka sig att kommande fördjupnings- 8.2 Förslag till uppföljning för fortsatt PM och/eller ett specifikt stadsdelsanpassat miljöprogram kny- planering inom Hjorthagen ter an till och konkretiserar åtgärdsförslagen. Denna MKB utgör en viktig del av Hjorthagens fortsatta de- Staden ansvarar för att föreslagna utredningar, åtgärder och taljplanering. I kapitel 5 och 6 (Konsekvenser och Underlag anpassningar följs upp. Detta behöver nödvändigtvis inte inne- för samlad bedömning) redogörs dels för programförslagets bära att staden själv genomför åtgärderna, utan dem kan i sin konsekvenser (både positiva och negativa), dels ges förslag till tur ålägga byggherrarna att genomföra åtgärderna. åtgärder och anpassningar av bebyggelsens utformning för att Eventuell kostnad för uppföljningen av föreslagna åtgärder negativa miljökonsekvenser ska kunna begränsas. I kommande fördelas i och med detta mellan byggherrar, exploatörer och detaljplanering bör dessa förslag till åtgärder och anpassningar staden. följas upp. Uppföljningen bör ske kontinuerligt och planerat från det Uppföljning inför kommande detaljplanering att arbetet med planeringen för första etappen påbörjas tills Nedan redogörs för vad som bör följas upp inom ramen av dess att utbyggnaden av området är fullt genomförd och om- miljöbedömningen och fortsatt planering. rådet har tagits i bruk. Härmed kan man fånga upp vad som händer från och med detaljplanering till projekterings- och ge- Uppföljning av åtgärder i fortsatt planering (genom fördjupnings- nomförandefasen och slutligen till dess att stadsdelen är fullt PM och detaljplan): utbyggd. Kontinuerlig uppföljning är viktig, inte minst för att • Vilka åtgärder som föreslagits i MKB:n och tillhöran- fånga upp erfarenheter genom hela processen. Syftet är också de underutredningar bör konkretiseras och studeras att erfarenheter från de första etapperna ska kunna återföras till vidare inom respektive detaljplan? efterföljande etapper. • Anpassning av bebyggelsens utformning/struktur i de delområden som bedömts vara särskilt känsliga Möjligt upplägg av uppföljning och ansvarsfördelning avseende landskapsbilds-, kulturmiljö- och naturmil- I denna MKB ges förslag till fortsatt arbete och åtgärder/an- jösynpunkt, se bl.a. avsnitt 8.1. passningar som behöver diskuteras och följas upp i fortsatt • Utvärdering av de i denna MKB föreslagna åtgär- planering. Konkreta förslag till åtgärder och lösningar som fö- derna. Är åtgärderna tillräckliga eller kan det finns reslås i denna MKB bör även redovisas i berört delområdes behov av ytterligare åtgärder för att negativa miljö- detaljplan (t.ex. genom genomförandebeskrivningar eller ex- konsekvenser skall kunna begränsas? ploateringsavtal). 113333 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MÅL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER 9 Mål och I prop. 1994/95:3, Kap 12, Författningskommentar, förtydli- gas vidare följande. • En åtgärd i områden som gränsar till Nationalstads- bedömnings- parken får inte utsätta parkens natur- och kulturvär- den för påtaglig skada. grunder • Med skada avses en negativ inverkan av någon bety- delse för de angivna värdena. • Med påtaglig skada avses åtgärder som kan ha bestå- ende negativ inverkan på de skyddade intressena eller som tillfälligt kan ha stor negativ inverkan på dessa. 9.1 Stads- och landskapsbild MB 3: 6 Riksintresseområden inkl. Nationalstadsparken Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvär- MB 4:7 Nationalstadsparken den eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet, skall så Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är en natio- långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada na- nalstadspark. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och tur- eller kulturvärden. Behovet av grönområden i tätorter och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller natur- riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet miljö och utan att det historiska landskapets natur- och kultur- skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. värden i övrigt skadas. I författningskommentaren i prop. 1997/98:45 görs förtyd- I prop. 1994/95:3, avsnitt 7 kommenteras också frågan om ligande om begreppen ”påtagligt kan påverka” eller ”påtaglig gränszoner. skada” samt ”så långt som möjligt”: • Med uttrycket ”påtagligt kan påverka”….utesluts ba- ”Förslag om tillkommande bebyggelse, anläggningar eller andra åt- gatellartad påverkan. Endast sådana åtgärder åsyftas gärder i områden som direkt angränsar till parken, bör bedömas med som kan ha en bestående negativ inverkan på det ak- utgångspunkt från att parkens natur- och kulturvärden inte får utsättas tuella intresset eller som tillfälligt kan ha mycket stor för påtaglig skada. Inverkan på ekologiska spridningskorridorer m.m. och negativ påverkan på detta. på stads- och landskapsbilden är härvid av betydelse.” 113344 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MÅL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER • I uttrycket ”så långt möjligt” ligger att den avvägning utflyktsmål. Våtmarkernas biologiska mångfald skall som skall göras mellan det skyddade intresset och säkerställas. motstående intressen skall innefatta hänsynstagande • LillJansskogen: Områdets skogar skall i första hand till de praktiska och ekonomiska konsekvenserna av tillgodose friluftslivets behov av skogar för motion det skydd paragrafen ger så att en från allmän syn- och friluftsliv. punkt god hushållning främjas. • Storängsbotten och Gärdet: Målet är att området skall fungera som en viktig spridningskorridor och länk mellan Nationalstadsparkens norra och södra delar. 9.2 Naturmiljö inkl. National- Träd- och buskbestånd i bostadsområdena skall be- stadsparkens naturvärden varas och utvecklas. • I övrigt rekommenderas att det gamla ekbestånden Nationalstadsparken bevaras och säkerställs genom kontinuerlig återväxt, Se avsnitt 9.1 hävd av gamla hag- och betesmarker med slåtter och bete, anläggande av småvatten och våtmarker, be- Skötselplan för Nationalstadsparken (remisshandl. 2006) varande av skuggiga ädellövslundar och barrskogar Enligt remissversionen av skötselplan för Nationalstadspar- med gran och tall. ken ska följande biotoper i Nationalstadsparken särskilt värnas (Bråvander 2006): bestånden av gamla ekar, slutna ädellövrika Förslag till fördjupad översiktsplan för Nationalstads- partier, våtmarker, äldre flerskiktade barrskogar och artrika parken (samrådshandling 2006) torrbackar. I samrådshandlingen för en fördjupad översiktsplan för Na- I remissversionen har även mål för olika delområden for- tionalstadsparken anges även att ytterligare grusade eller hård- mulerats. Syftet är att parkens biologiska, kulturella och rekrea- gjorda ytor bör undvikas, men att mindre förändringar i mark- tiva värden ska tillgodoses. Nedan nämnda delområden berörs användningen kan göras så länge som strukturen i landskapet av detta: bibehålls och uppsplittringen inte ökar. • Norra Djurgårdens öppna fält, ekbackar och skogar: Målet är att den biologiska mångfalden säkerställs ge- Nationalstadsparken - Handlingsprogram del 1 nom att de gamla ekbestånden vårdas och markerna hålls öppna genom hävd och betesdjur. Området (Åtgärder och förutsättningar). Länsstyrelsen 2006. skall i första hand fungera som naturpedagogiskt Ledord Biologisk mångfald: Förutsättningar för att värdena ska be- 113355 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MÅL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER varas och utvecklas: • I tät stadsmiljö prioriteras sociala värden och stads- • Att variationsrikedomen av biotoper består. bornas vardagsliv. • Att den tidsmässiga kontinuiteten som många bioto- • I värdefulla kulturmiljöer prioriteras kulturhistoriska per uppvisar bibehålls. och estetiska värden. • Att den biologiska mångfalden, särskilt av de hotade och sällsynta arterna knutna till framför allt ek, skyd- Nationalstadsparken - Handlingsprogram del 1 das och bevaras. • Att spridningszonerna inom och in till Nationalstads- (Åtgärder och förutsättningar). Länsstyrelsen 2006. parken upprätthålls och förbättras. Ledord Folknöje: Förutsättningar för att värdena ska bevaras och • Att karakteristiska biotoper bevaras och stärks även utvecklas inom bebyggda områden. • Att landskapets och bebyggelsemiljöernas kvaliteter värnas som en grund för områdets attraktionskraft. • Att folknöjen som stödjer parkens övriga värden ges 9.3 Rekreation och friluftsliv möjlighet att etablera sig och utvecklas. Stockholms parkprogram 2005-2009 I Stockholms parkprogram (reviderat juni 2006) redovisas rikt- Parktyp: Användningsområde: Maximalt Områdets linjer för god park- och naturtillgång (se tabell 9.3.1). gångavstånd storlek: till: Värden - Råd och riktlinjer Närpark/ Grön oas, lek, promenad, ro, Inom ca 200 Ca 1 hektar Värden och förutsättningar ska utgöra utgångspunkten för lokalpark sitta i solen meter planering, programutredningar och programförslag. Där re- Stadsdels- Blomprakt, bollspel, folkliv, Inom ca 500 Ca 5 hektar park parklek, picknick meter dovisas argument och anledningar till att förändra park- och naturmark. Längre bort Bad, båtliv, djurhållning, Inom ca 1-2 km Ca 50 hektar • Generellt eftersträvas värdetäthet och många värden evenemang, fiske, löpträning, odling, pulkaåkning, ridning, i park- och naturmarken. Oftast krävs uppdelning i skridsko, skidor, skogskänsla, aktiva respektive lugna parkrum. torghandel, vattenkontakt, • Trygghet, säkerhet, tillgänglighet, kretslopp och miljö vild natur, uteservering och ska integreras i planering, projekt och skötsel så att utsiktsmöjligheter de främjar park- och naturmarkens värden. Tabell 9.3.1 Riktlinjer för god park­ och naturtillgång 1133 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MÅL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER • Att Nationalstadsparkens sevärdheter får en tydlig domar ska själva kunna ta sig till skola och fritidsaktiviteter på koppling till varandra, både avseende information ett säkert och tryggt sätt; stimulerande och trygg lekmiljö med och fysisk tillgänglighet. tillgång till natur är värdefullt; barn och ungdomar bör ha infly- • Att Nationalstadsparken är ett attraktivt, lättillgäng- tande i samhällsplaneringen. ligt och tryggt besöksmål för alla. Ledord motion och hälsa: Förutsättningar för att värdena ska beva- 9.4 Markföroreningar och vattenmiljö ras och utvecklas: • Att Nationalstadsparken är ett attraktivt, lättillgängligt Exploateringskontoret (f.d. Gatu- och fastighetskontoret) har och tryggt område för motion, idrott och friluftsliv. tagit fram tre åtgärdsmål för delar av exploateringen Gasverks- • Att Nationalstadsparken erbjuder rekreation i en området och Storängskroken (2004); miljö karaktäriserad av ett unikt historiskt landskap • Skydd av människors hälsa och ett rikt växt- och djurliv – fri från omgivningens • Skydd av omgivande miljö störningar. • Skydd under byggtiden • Att tillkommande idrottsanläggningar lokaliseras till områden som redan utmärks av idrottsverksamhet, Stadens dagvattenstrategi framför allt avsnittet mellan Valhallavägen och Hjor- Följande kan läsas i Stockholm stads dagvattenstrategi (2002) thagen. om när rening krävs eller ej: • Att omgivande bebyggelseområden har god tillgäng- • Höga halter - Rening före infiltration (om mark är lighet till Nationalstadsparkens grönområden. lämplig för infiltration), annars rening före utsläpp. • Måttliga halter - Ej rening – rening (beroende på reci- Barnperspektiv (TRÅD) pientens känslighet) I TRÅD (Statens planverk, 1982) tog man fram riktlinjer för • Låga halter - Ej rening bedömning av gångavstånd till busshållplatser. För att uppnå grön (bra) standard måste avståndet till busshållplatsen under- stiga 300 m fågelvägen, vilket översatt till verklig väg innebär cirka 400 m. Sammanfattning av Barnkonventionens tre grundprinciper avseende relevanta aspekter för detaljplanering: Barn och ung- 1133 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MÅL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER 9.5 Riktvärden för buller Avstegsfall A: Från riktvärdena enligt kvalitetsmålen görs avsteg utomhus Trafikbuller från 70 dB(A) maximal ljudnivå och 55 dB(A) ekvivalent ljud- I samband med Infrastrukturpropositionen, 1996/97:53, som nivå. Samtliga lägenheter ska dock ha tillgång till tyst sida för antogs 1997-03-20, fastställde riksdagen riktvärden för trafik- minst hälften av boningsrummen med betydligt lägre nivåer än buller. Riktvärden som normalt inte bör överskridas vid ny- 55 dB(A). Tyst uteplats kan ordnas i anslutning till bostaden. byggnad av bostäder redovisas i tabellen nedan: Avstegsfall B: Från riktvärdena enligt avstegsfall A ovan görs avsteg utomhus Utrymme Högsta trafikbullernivå (dB(A) från ekvivalent ljudnivå på den tysta sidan. Samtliga lägenheter Ekvivalentnivå Maximalnivå ska dock ha tillgång till tyst sida om högst 55 dB(A) för minst Inomhus 30 dBA 43 dBA (dagtid) / 30 dBA (nattetid) hälften av boningsrummen. Utomhus vid fasad, 55 dBA 70 dBA uteplats, balkong Byggskedet samt bostadsnära Riktvärden för byggbuller återfinns i Naturvårdsverkets all- rekreationsytor männa råd om buller från byggplatser, NFS 2004:15, se tabell Utomhus fasad 40 dBA - nedan. Se tabell 9.5.2 nedan. (tyst sida) Generellt kan sägas att det är svårt att uppfylla riktvärdena Tabell 9.5.1 Riktvärden för nybyggnad av bostäder. Källa: Infrastrukturpropositionen vid byggverksamhet i närheten av bostäder. (1996/97:53) Område Måndag-Fredag Lördag, Söndag Samtliga och helger dagar natt Trafikbuller och planering Länsstyrelsen i Stockholms län har tillsammans med Stock- Dag Kväll Dag Kväll Natt Natt (07-19) (19- (07-19) (19-22) (22-07 (22-07 holms stadsbyggnadskontor och miljöförvaltning samt Inge- 22) mansson Technology AB utarbetat en programskrift avseende Leq Leq Leq Leq Leq Lmax trafikbuller, ”Trafikbuller och planering”. Skriften avser pri- Utomhus 60 50 50 45 45 70 märt Stockholms stad, men kan användas även av kommuner Inomhus 45 35 35 30 30 45 i länet. I denna skrift anges, utöver de nationaella riktvärdena, Tabell 9.5.2 Riktvärden för ljudnivåer från byggverksamhet vid permanentbostäder två typer av avstegsfall. och fritidshus 1133 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI MÅL OCH BEDÖMNINGSGRUNDER 9.6 Miljökvalitetsnormer 9.7 Riskhänsyn vid fysisk planering Bestämmelserna om miljökvalitetsnormer infördes i samband Ett flertal olika lagar reglerar när riskanalyser ska utföras. med att miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999. En miljö- Enligt Plan- och bygglagen (1987:10) ska bebyggelse lo- kvalitetsnorm ska tas fram på vetenskapliga grunder och ange kaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn den lägsta godtagbara miljökvalitet som människan och/eller till boendes och övrigas hälsa. Sammanhållen bebyggelse ska miljön kan anses tåla, d.v.s. den högsta tillåtna halt av ett ämne utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av som inte orsakar skador på människor eller miljö. olika olyckor. Idag gäller miljökvalitetsnormer för utomhusluft för kväve- Översiktsplaner ska redovisa riskfaktorer och till detalj- dioxid, kväveoxid, kolmonoxid, svaveldioxid, bly och partiklar. planer ska även en miljökonsekvensbeskrivning tas fram som En miljökvalitetsnorm för ozon träder i kraft den 31 december redovisar påverkan på bland annat hälsan. Utförande av miljö- 2009. konsekvensbeskrivning regleras i Miljöbalken (1998:808). I tabellen nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för kvä- Länsstyrelsen i Stockholms län lämnar rekommendationer vedioxid och partiklar. Miljökvalitetsnormerna för resterande för ny bebyggelse intill vägar med transporter av farligt gods. ämnen redovisas inte, då halterna i regionen är så låga att ett Vid exploatering inom 100 meter från en transportled för överskridande av normerna inte är realistiskt. farligt gods skall risksituationen bedömas. Länsstyrelsen i Stockholms län rekommenderar följande för ny bebyggelse intill vägar och järnvägar för farligt gods: Ämne Miljökvalitetsnorm Övrigt Skyddsavstånd Järnväg Kvävedioxid 40 µg/m3 som Får ej överskridas <25 meter Ingen bebyggelse årsmedelvärde efter år 2005 60 µg/m3 som Får efter 2005 överskridas >25 meter Kontor kan tillåtas dygnsmedelvärde högst 7 dygn per år > 50 meter Bostäder och 90 µg/m3 som Får efter2005 överskridas personintensiva timmedelvärde högst 7 dygn per år verksamheter Partiklar 40 µg/m3 som kan tillåtas årsmedelvärde <100 meter Riskanalys ska göras 50 µg/m3 som Får överskridas dygnsmedelvärde 35 ggr per år Tabell 9.7.1 Rekommenderade avstånd för ny bebyggelse enligt Länsstyrelsen (Rapport 2000:01). Tabell 9.6.1 Miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och partiklar 1133 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARING 10 Ord- och Buffertzon I detta fall menat som bebyggelseområden med inslag av natur och park och som ligger i anslutning till Nationalstadsparkens begrepps- kärnområden. Naturmark mellan bebyggelsekvarteren samspe- lar med omgivande natur och stärker spridningsvägarnas och förklaring kärnområdenas funktion som livsmiljö för växter och djur. Dagvatten Ytavrinnande regn-, spol- och smältvatten som rinner på hård- gjorda ytor eller på genomsläpplig mark via diken eller ledning- Behovsbedömning ar till recipient. Den analys som leder fram till ställningstagandet om betydan- Detaljplan de miljöpåverkan och om en miljöbedömning behöver göras Plan som i detalj reglerar markanvändningen, t.ex. bebyggel- för planen eller inte. sens utformning och innehåll inom ett visst område, placering Betydande miljöpåverkan och höjd av hus etc. I en behovsbedömning tas ställning till om en plan kan antas Ej planlagt område medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Om planen antas Ett område för vilket detaljplan eller områdesbestämmesler medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning och saknas. en miljökonsekvensbeskrivning enligt miljöbalkens 6 kapitel Ekvivalent buller genomföras och upprättas. Ett medelvärde över tiden, d.v.s. de kontinuerliga bullernivå- Biotop erna som har samma energiinnehåll som den uppmätta signa- Rumsligt avgränsande områden med karaktäristisk miljö vad len/bullret. gäller mark, flora och fauna. Farligt gods Biologisk mångfald Farligt gods är ämnen som kan innebära risk för hälsa, säker- Variationsrikedom bland levande organismer och de ekologiska het, egendom eller miljö då det transporteras eller används. processer och relationer i vilka dessa ingår. Begreppet innefat- Fragmentering tar genetisk variation inom arter, mellan arter och variation Uppsplittring av biotoper i ett landskap eller inom en naturmiljö. mellan biotoper och ekosystem. 114400 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARING Grundvatten Miljökonsekvensbeskrivning Grundvatten bildas genom att regn- och smältvatten tränger Är den rapport som upprättas inom ramen av en miljöbedöm- ner genom markytan och fyller porer i marken och sprickor i ningsprocess och i vilken analyser och bedömningar avseende berggrunden. planens eller programmets miljökonsekvenser beskrivs och do- kumenteras. Influensområde Det omland som behövs för att studera utredningsområdet. Miljökvalitetsnorm (MKN) Föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljö i Kontinuitet övrigt, utfärdade av regeringen efter beslut inom EU, för att I detta fall avses lövträdbärande naturmiljöer som utgör en rest skydda hälsa eller miljö. av kulturlandskapets tidigare användning för slåtter och/eller Mindre känslig markanvändning (MKM) som betesmarker. Enligt Naturvårdsverkets definition, med hänsyn till tillåtna Känslig markanvändning (KM) halter av markföroreningar, användning av mark för t.ex. indu- Enligt Naturvårdsverkets definition, med hänsyn till tillåtna stri, arbetsplatser, kontor, parkering och vägar. halter av markföroreningar, användning av mark för t.ex. bo- Nationalstadspark städer, parkmark, daghem och skola och grönområden. Ulriksdal - Haga - Brunnsviken - Djurgården är enligt riksdagsbe- Kärnområde slut 1993 nationalstadspark vilket innebär att ny bebyggelse I detta fall Nationalstadsparkens större sammanhängande land- och nya anläggningar får tillkomma och andra åtgärder vidtas skapsrum eller naturområden på norra och södra Djurgården endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller natur- med en hög variationsrikedom av biotoper och ett rikt växt- miljö och utan att det historiska landskapets natur- och kultur- och djurliv. värden skadas. Miljöbalken Naturmiljö Lag införd 1999 som bl.a. innehåller bestämmelser om hus- Med naturmiljö menas i denna rapport ett område med en eller hållning med mark och vatten samt regler om t.ex. miljökon- flera biotoper. sekvensbeskrivningar. Nyckelart / indikatorart Miljöbedömning Art som utgör en biotops förutsättning för andra arters över- Är den process inom vilken bland annat en miljökonsekvens- levnad. beskrivning (MKB) upprättas, samråd genomförs, där resulta- ten av samråden och MKB:n beaktas och i beslutsprocessen kungörs samt krav på uppföljning av den betydande miljöpå- verkan. 114411 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ORD OCH BEGREPPSFÖRKLARING Närnatur Sociotop Avser här bostadsnära park- eller naturmark som används för En plats eller ett område för människors aktiviteter och upple- bl.a. utevistelse, närrekreation, lek, ro och picknickmöjligheter velser (SBK 2000). i vardagen. Spridningsväg Plan- och bygglagen (PBL) I detta fall menat som område som erbjuder en spridningsmöj- Lag införd 1987 som bl.a. reglerar planering och bygglovsgiv- lighet för växter och djur genom att naturmiljöer länkas sam- ning och som således anger ramarna för det kommunala plan- man och härmed minskar avståndet mellan viktiga biotoper monopolet. samt minskar barriäreffekten av vägar och bebyggelse m.m. Spridningsvägen inom berört utredningsområde innehåller Planprocess fragment av biotoper som förr ingick i det sammanhängande Den lagreglerade process som används när en ny plan skal lut- Djurgårdslandskapet. formas av kommunen. Tillgänglighet Platsspecifika riktvärden Möjligheten att nå eller ta del av något eftersträvansvärt (här Bestämmer vilka halter och på vilket djup markföroreningar avses upplevelse- eller rekreationssyfte). får tillåtas inom specifika platser i ett område, beroende på till- tänkt användning. Tillrinningsområde Nederbörd som faller inom ett tillrinningsområde och som till- Programområde rinner de vattendrag som avses när tillrinningsområde nämns. Avses i denna MKB vara det området som det fördjupade pro- grammet för Hjorthagen omfattar. Värdekärna Naturmiljöer och områden med särskilt höga naturvärden Påtaglig skada som är kopplade till flera års markanvändning av t.ex. slåtter Åtgärder som kan ha bestående negativ inverkan på de skyd- och bete. Värdekärnorna i detta projekt omfattar marker med dade intressena eller som tillfälligt kan ha stor negativ inverkan grova ädellövträd och förekomst av död ved. Ofta återfinns de på dessa (prop. 1994/95:3, kap. 12, Författningskommenta- högsta ekologiska värdena i trädskiktet. rer). Urlakning Riksintresse Då ämnen t.ex. föroreningar i jorden löses upp och forslas bort Område av nationellt intresse, avseende t.ex. orörda naturtill- av exempelvis regn. gångar, kulturhistoriska miljöer, energiförsörjning, kommu- nikationer etc. Riksintressen bevakas av länsstyrelsen och får inte skadas påtagligt av t.ex. nya byggprojekt. 114422 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI REFERENSER 11 Referenser Länsstyrelsen i Stockholms län, 2000. Riskhänsyn vid ny be- byggelse intill vägar och järnvägar med transporter av farligt gods samt bensinstationer. Rapport 2000:01. AB Forutm Värme. 2007. Miljörapport 2006 för Spaltgasver- Länsstyrelserna i Stockholms län, Skåne län, och Västra Göta- ket i Hjorthagen. lands län, 2006. Riskhantering i detaljplaneprocessen, Riskpo- licy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Allergiutredningen, SOU 1989:76. Faktablad september 2006. Boverket, 1995. Bättre plats för arbete. Allmänna råd 1995:5. Länsstyrelsen i Stockholms län, Stadsbyggnadskontoret, Miljö- förvaltningen, Ingemansson Technology AB, 2000. Trafikbul- Boverket, 2005. Miljöbedömningar för planer enligt plan- och ler och planering. bygglagen - en vägledning. Länsstyrelsen i Stockholms län, 2006, Handlingsplan för Na- Bråvander, L., Jacobsson R. 2005. Skötselplan Nationalstads- tionalstadsparken - del 1 (Vision och förutsättningar). Rapport parken. Version 2005-02-21. 2006:11. Gärdenfors, U. 2000. Rödlistade arter i Sverige 2000. Artdata- Länsstyrelsen i Stockholms län, 2006. Miljömål för Stockholms banken, SLU, Uppsala. län. Stockholm, maj 2006. Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 Länsstyrelsen i Stockholms län. 2006. Nationalstadsparkens lokala tillgänglighet – underlag till Länsstyrelsens program för J&W, 2002. Gasverket Västra, etapp 1. Träd– och vegetations- Nationalstadsparken. Rapport 2006:12. inventering 2002-08-29. Reviderad 2004-10-06. Länsstyrelsen i Stockholms län, 2006. Landskapsekologisk ana- Länsstyrelsen i Skåne län. 2004. Hästar och bebyggelse – Un- lys av Nationalstadsparken – underlag till Länsstyrelsens pro- derlag för den fysiska planeringen. Samhällsplanering: Skåne i gram för Nationalstadsparken. Rapport 2006:13. utveckling. Rapport 2004:17. 114433 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI REFERENSER Löfvenhaft, K., 2002. Spatial and Temporal Perspectives on Stockholms översiktsplan, ÖP 99. Stadsbyggnadskontoret. An- Biodiversity for Physical Planning. Examples from Urban tagen av Kommunfullmäktige 4 oktober 1999. Stockholm, Sweden. Avhandling Nr. 26. Departement of Ph- sycial Geography and Quaternary Geology, Stockholms Uni- Regeringens proposition 1994/95:2. Nationalstadsparken Ul- versitet. riksdal - Haga -Brunnsviken - Djurgården. Naturvårdsverket, 2005. Åtgärdsprogram för bevarande av ek- Regeringens proposition 2003/04:116. Miljöbedömningar av barkbock. Rapport 5469. planer och program. Naturvårdsverket, 1996a. Generella riktvärden för förorenad SLB-analys 2007. Stockholms och Uppsala läns luftvårdsför- mark. Rapport 4638. bund (LVF). NO2-karta för Stockholm kommun år 2006. Uppdaterad 2007-06-21. Naturvårdsverket, 2004. Allmänna råd om buller från bygg- platser. NFS 2004:15. SLB-analys, 2005. Stockholms och Uppsala läns luftvårdsför- bund (LVF), Spridningsberäkningar av kvävedioxid och par- Naturvårdsverket, 2005. Ljudkvalitet i natur- och kulturmiljöer, tiklar vid trafikplats Värtan. Förslag till mått, mätetal och inventeringsmetod. Rapport 5439, Rapport 2005:29, oktober 2005. delrapport i ett samarbetsprojekt. SLB-Analys, 2006. Stockholms och Uppsala läns luftvårdsför- SFS. 2001:527. Förordningen om miljökvalitetsnormer. bund (LVF), Kvävedioxid och partikelhalter i anslutning till Norra Länken vid Hjorthagen. Februari 2006. Ramböll Sverige AB, 2004. PM - Hantering av förorenad jord, generell version Handling 13.5, 2004-12-07, rev. 2005-03-11. SLB-analys, 2007. Stockholms och Uppsala läns luftvårdsför- bund (LVF), PM10-karta för Stockholms stad 2005. Uppdate- Ramböll Sverige AB, 2005, Hantering av länshållningsvatten, rad 2007-09-11. 2005-02-17. SFS. 2001. Förordningen om miljökvalitetsnormer SFS Statens planverk, 1982. TRÅD 1982: Allmänna råd för stadens 2001:527. planering av trafiknät. 114444 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI REFERENSER Stockholms läns landsting, 2004. Miljömedicin. Hästar och al- Stockholms Stad, 2004. Stadsbyggnadskontoret och Gatu- och lergi – synpunkter på frågor om hästhållning i bebyggda områ- fastighetskontoret. Stockholms grönkarta- ett planeringsun- den. derlag, stadsdelsområdet Östermalm (norra delen). November 2004. Stockholms Stad, 1997. Stadsbyggnadskontoret. Nationalstads- parkens ekologiska infrastruktur. Rapport 1997:8, Oktober Stockholms Stad, 2004. Miljöanpassat byggande i Stockholm 1997. vid nybyggnad. Antagen vid Kommunfullmäktige i Stockholm 2005-10-03. Stockholms Stad, 2001. Stadsbyggnadskontoret och Gatu- och fastighetskontoret. Förslag till program för planering av om- Stockholms Stad, 2004. Gatu- och fastighetskontoret. Mark- rådet Hjorthagen -Värtahamnen - Frihamnen - Loudden. No- rening Hjorthagen. Anmälan 2004-10-01. vember 2001. Stockholms Stad, 2004. Miljöförvaltningen. Hjälpreda för mil- Stockholms Stad, 2002. Dagvattenstrategi för Stockholms Stad. jöfrågor i stadens planering. Reviderad maj 2004. Antagen av kommunfullmäktige 7 oktober 2002. Uppdaterad i april 2005. Stockholms Stad, 2004. Stadsbyggnadskontoret. Vision Stock- holm, 2030 - en plattform för dialog om Stockholms utveck- Stockholms Stad, 2002. Gatu- och fastighetskontoret och Öst- ling. ermalms Stadsdelsförvaltning. Östermalms Parkplan - Plan för utveckling och skötsel av stadsdelsområdets parker och friytor. Stockholms Stad, 2006. Förslag till översiktsplan till National- stadsparken, Stockholmsdelen. Juni 2006. Stockholms Stad, 2003. Stockholms miljöprogram. På väg mot en hållbar utveckling. Stockholms Stad, 2006. Stockholms parkprogram. Handlings- programmet 2005-2009 för utveckling och skötsel av stock- Stockholms Stad, 2003. Stadsbyggnadskontoret. Sociotop- holms parker och natur. Reviderat juni 2006, godkänt av kom- handboken, Planering av det offentliga uterummet med Stock- munfullmäktige 2006-01-23. holmarna och sociotopkartan. SBK 2003:2. Stockholms Stad och Stockholm Vatten, 2005. Program för Stockholms vattenarbete 2006 - 2015. 114455 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI REFERENSER Stockholm Vatten och Scandiaconsult (SCC), 2004. Hjortha- Väg- och transportforskningsinstitutet (VTI), 2002, Bedöm- gen Norra 1 och Västra, Teknisk beskrivning. Systemhandling ning av skada på bevarandeintressen, meddelande 937-2002. 2004-04-31. Granskningshandling. Vägverket Konsult, 2006. Stärkta spridningsvägar och samband mellan Norra och Södra Djurgården. Rapport, maj 2006. SWECO FFNS, 2007. Underlagsrapport Stads- och landskaps- Vägverket, 2005, Nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområ- bild, kulturmiljövård. det, Vägutredning, Miljökonsekvensbeskrivning SWECO VBB, 2006. MKB för detaljplan, Förslag till ny tra- WSP Environmental, 2003. PM - Husarviken: Hälsorisker fikplats vid Hjorthagen – Inom stadsdelarna Hjorthagen och vid bad eller vatten- och sedimentkontakt. Uppdragsnummer Ladugårdsgärdet i Stockholm. S-Dp 2004-05426-54. Samråds- 10027038. Stockholm 2003-07-15. handling, Stockholms Stad, 2006-02-17. WSP, 2003. Sammanställning av föroreningssituation. Gransk- SWECO VIAK, 2007. Riskanalys Gasverksområdet inom ningshandling åt Gatu- och fastighetskontoret Horthagen, Hjorthagens industriområde avseende tredje man, Grovanalys. Stockholm. 2003-09-28. Uppdragsnummer 1157356-000, Stockholm 2007-04-30, rev. 2007-06-10. WSP, 2004. Markrening Hjorthagen, Anmälan. Bilaga 9, Vär- dering av olika markreningsalternativ. Uppdragsnummer Tyréns Infrakonsult AB, 1997. Miljöteknisk undersökning av 10044848. 2004-10-01. bottensediment, Rapport och utlåtande, Lilla Värtan. Stock- holms Stad, 1997-02-10. WSP, 2005. Hjorthagen norra och Västra – Inventering av fau- nan, dess förekomst och förutsättningar. Rapport 2005-02-01. Tyréns Infrakonsult AB, 2001. Översiktlig miljöbedömning – Program för stadsutveckling Värtan m.m. Oktober 2001. WSP, 2005. Fisksjöäng-PM Landskap och mark. Systemhand- ling 2005-09-02. Structor Mark, 2007. PM - Trafikflöden, gasverksområdet. Uppdragsnummer 2317. 2007-02-23. ÅF-Ingemansson AB, 2007. Norra Djurgårdsstaden, Stock- holm, Trafikbullerutredning. Rapport 31-04704/A01 – A12. 2007-05-15. 1144 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI REFERENSER Länsstyrelsen Stockholms län http://ab.lst.se/natur/miljo/skyddad/kommuner.reservat/. Boverkets hemsida, miljömål, ”god bebyggd miljö” http://www.boverket.se Naturvårdsverket http://www.naturvårdsverket.se Miljömål: www.environ.se Luftföroreningar: www.slb.mf.stockholm.se/lvf 1144 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,21-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Trafik.pdf] Rapport PM TRAFIK STORÄNGSBOTTEN Slutrapport 2026-03-04 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning Titel på rapport: PM Trafik Storängsbotten Status: Slutrapport Datum: 2026-03-04 Medverkande Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Kontaktperson: Henrik Niklasson Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Sverker Hanson Trafikplanerare: Sandra Seljeseth, Julia Malm, Emelie Elmertoft, Johan Rickardsson Kvalitetsgranskare: Carolina Stenbeck Revideringar Revideringsdatum: Revideringsdatum. Version: Version. Initialer Initialer. Tyréns Sverige AB 2026-03-04 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Denna trafikutredning belyser förutsättningar och konsekvenser av detaljplaneförslag för utveckling av Storängsbotten. Utredningen behandlar alla förekommande trafikslag; gång, cykel, bil och kollektivtrafik med fokus på trafiknät, angöring och parkering. Vid utformning av trafiknäten har prioritet lagts på gång och cykel där framkomlighet och tillgänglighet håller mycket hög standard. Kollektivtrafik utnyttjar befintlig infrastruktur vilket innebär en god försörjning av området. Biltrafik matas utifrån. Angöring löses med närhet till entréer och lastplatser. Parkering anordnas huvudsakligen i en garageanläggning i söder och markparkering i norr. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 3(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning 1 Inledning ........................................................................................ 6 1.1 Bakgrund .............................................................................................. 6 1.2 Syfte ..................................................................................................... 6 2 Nuläge ............................................................................................ 7 2.1 Översikt ................................................................................................ 7 2.2 Trafiknät ................................................................................................ 9 2.2.1 Gångvägnät ................................................................................ 9 2.2.2 Cykelvägnät .............................................................................. 10 2.2.3 Kollektivtrafik............................................................................. 11 2.2.4 Biltrafik ...................................................................................... 12 2.3 Parkering och angöring ....................................................................... 13 2.4 Analys och områdets funktioner .......................................................... 14 3 Planeringsförutsättningar .......................................................... 15 3.1 Angränsande projekt ........................................................................... 15 3.1.1 Värtabanan ............................................................................... 15 3.1.2 Östlig förbindelse ...................................................................... 15 3.1.3 Kvalitetsprogram idrottsparken ................................................. 17 3.2 Styrdokument ...................................................................................... 18 3.2.1 Översiktsplanen ........................................................................ 18 3.2.2 Framkomlighetsstrategin ........................................................... 19 3.2.3 Gångplan .................................................................................. 19 3.2.4 Cykelplan .................................................................................. 19 3.2.5 En stad för alla .......................................................................... 19 4 Förslag för planområdet ............................................................. 20 4.1 Trafiknät .............................................................................................. 23 4.1.1 Gång- och cykeltrafik ................................................................ 23 4.1.2 Kollektivtrafik............................................................................. 25 4.1.3 Biltrafik ...................................................................................... 25 4.2 Parkering ............................................................................................ 29 4.2.1 Cykelparkering .......................................................................... 31 4.2.2 Bilparkering ............................................................................... 33 4.3 Angöring ............................................................................................. 35 5 Trafikanalys ................................................................................. 38 5.1 Dagens trafikflöden ............................................................................. 38 Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 4(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.2 Trafikprognos 2040 ............................................................................. 40 5.3 Kapacitetsanalys ................................................................................. 40 5.4 Trafikgenerering vid evenemang inom planområdet............................ 41 Angöringsmöjligheter för biltrafik ........................................................ 42 Område A .......................................................................................... 43 Område B .......................................................................................... 43 Område C .......................................................................................... 44 Område D .......................................................................................... 44 Resultat ............................................................................................. 45 Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 5(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Inledning 1.1 Bakgrund Sedan Kung Oscar II gav den nybildade Fältrittklubben nyttjanderätt till Storängen 1887 har området präglats av idrott. Idrottsparken invigdes 1896 och på den nyanlagda Stockholm Stadion hölls de Olympiska Sommarspelen 1912. I Idrottsparken ingår idag anläggningar som Stockholm Stadion, Kungliga Tennishallen, Ryttarstadion, Östermalms IP, Gymnastik- och Idrottshögskolan och Sophiahemmet. Flera av anläggningarna håller en mycket hög arkitektonisk nivå och utgör ett betydande arkitekturhistoriskt bidrag från sin tid. Under 1940-talet etablerades S:t Eriksmässan i Storängsbotten. Amerikapaviljongen är ett arv från denna tid. Efter flytten till Älvsjö revs S:t Eriksmässan och idag består marken utmed bangården av en stor grusplan. Området har en historia som mässområde, och har även gästats av andra typer av större evenemang som till exempel cirkus. Ett planärende påbörjades 2011 och ett start-PM godkändes 2012 av stadsbyggnadsnämnden. På grund av bland annat Norra Länkens etablering avstannade planarbetet. Kungl. Djurgårdens förvaltning begärde i april 2020 att planärendet ska återupptas. Detaljplanens syfte är att bekräfta befintlig verksamhet inom idrott och hälsa och möjliggöra en utveckling av idrottsparken genom nybyggnation. Parken planeras att utvecklas till en grön mötesplats. Vidare syftar planen till att koppla parken till omkringliggande stadsdelar genom att skapa förutsättningar för kollektivtrafik, gång- och cykelstråk genom området. Möjligheten att få in kollektivtrafik i området har vid senare diskussioner slopats. 1.2 Syfte Syftet med denna utredning är att se över trafiksituationen i området för gång, cykel, bil, leveranser och angöring samt hur dessa trafikslag och funktioner påverkas av det nya planförslaget. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 6(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Nuläge En nulägesanalys har genomförts där befintliga stråk, parkeringsplatser och funktioner inom planområdet har inventerats. I nulägesbeskrivningen analyseras även hur tillgängligt planområdet är för anställda och besökare som kommer med gång-, cykel-, kollektiv- eller biltrafik. 2.1 Översikt Programområdet ligger i norra delen av Stockholms innerstad, intill stadsdelarna Gärdet, Norra Djurgårdsstaden och Hjorthagen. Området ligger inom Kungliga Nationalstadsparken i den del som benämns som Idrottsparken. Storängsbotten utgör Idrottsparkens nordöstra hörn. Inom programområdet finns idag Kungliga tennishallen med 8 squashbanor, 14 inomhusbanor, 7 utomhusbanor och restaurang, en vårdinrättning (specialistklinikerna), ett Shurgard self storage samt ett par mindre verksamheter, bland annat Toyota verkstad och en järnhandel. Figur 1 Översikt nuläge. I norr avgränsas planområdet av järnvägsspåren (Värtabanan) och Norra länken, i öst av Lidingövägen och i sydväst av Storängsvägen. På södra sidan av Storängsvägen fortsätter idrottsparken med bland annat ridskola och tillhörande paddock, Tennisstadion samt Östermalms IP. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 7(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2 Målpunkter intill programområdet. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 8(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.2 Trafiknät 2.2.1 Gångvägnät Figur 3 nedan visar befintliga gångbanor och gångstråk i området kring planområdet. Norrifrån finns två planskilda passager i anslutning till Lidingövägen och Södra Fiskartorpsvägen. Storängsvägen är delvis ett gemensamt gång- och cykelstråk och på de delar där motorfordonstrafik är tillåtet finns mot Lidingövägen en separerad gång- och cykelbana med låg standard. Mot Södra Fiskartorpsvägen finns en separerad gångbana med god standard. Längs med Lidingövägen och Södra Fiskartorpsvägen finns separerade gångbanor på båda sidor om vägarna. Passager över Lidingövägen finns i anslutning till korsningen med Tegeluddsvägen samt korsningen med Erik Dahlbergsgatan. Från Lidingövägen finns en tillgänglig entré i anslutning till korsningen med Tegeluddsvägen. Vid entrén finns även parkering för rörelsehindrade samt en tillgänglighetsanpassad entré in till tennishallen. Figur 3 Översikt över befintliga gångbanor och passager på större gator kring planområdet Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 9(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.2.2 Cykelvägnät Längs med Stora Fiskartorpsvägen, Lidingövägen och Tegeluddsvägen går primära cykelstråk med god standard. Längs Stora Fiskartorpsvägen går en dubbelriktad cykelbana på västra sidan om vägen och som söderut ansluter till Vallhallavägen. Längs Lidingövägen går dubbelriktade cykelbanor på båda sidor om vägen. Cykelbanorna byggdes nyligen om och uppfyller stadens riktlinjer för primära cykelstråk. Storängsvägen är klassad som huvudcykelstråk enligt stadens cykelplan. Mellan Lidingövägen och infarten till tennishallen finns en smal enkelriktad cykelbana på östra sidan av vägen men cykling sker främst i blandtrafik. Mittensträckan av Storängsvägen är avstängd för motorfordonstrafik och där går en gemensam gång- och cykelväg. Längs de 200 meter närmast Stora Fiskartorpsvägen saknas cykelbana och cykling sker i blandtrafik. För att koppla samman grönområdena på Norra Djurgården och Gärdet går ett rekreationscykelstråk mellan områdena. Figur 4 Befintliga cykelstråk kring programområdet Idag finns det relativt få cykelparkeringsplatser i anslutning till tennishallen. Det finns ett 10-tal platser i anslutning till gångentrén till tennishallen samt 8 platser vid parkeringsytan söder om utomhusbanorna. På gaveln, norr om Amerikanska paviljongen finns ytterligare cirka 10 cykelparkeringsplatser. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 10(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.2.3 Kollektivtrafik Planområdet har begränsat utbud till kollektivtrafik. Närmaste tunnelbanestation är Gärdet och ligger cirka 500 m gångväg från Kungliga Tennishallen. Strax utanför planområdet på Lidingövägen ligger busshållplats Tegeluddsvägen. Den trafikeras dock bara av nattrafik. Närmsta busshållplats ligger på Erik Dahlbergsgatan cirka 400-500 meter från planområdet och trafikeras av busslinje 54 som går mellan Hjorthagen och Reimersholme. Längs Södra Fiskartorpsvägen går stombusslinje 6 som går mellan Karolinska institutet och Ropsten. Även busslinje 54 och 75 trafikerar sträckan. Busslinje 75 går mellan Cityterminalen och Ropsten. Närmsta hållplats på Södra Fiskartorpsvägen är Storängsvägen och ligger cirka 800 m gångväg från Kungliga Tennishallen. Figur 5 Busslinjenät, tunnelbana och hållplatser intill planområdet. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 11(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.2.4 Biltrafik Med bil är tillgängligheten till planområdet god. Både från centrala Stockholm samt Norra länken nås planområdet från Lidingövägen och södra Storängsvägen. All parkering till de offentliga verksamheterna i området ligger söder om tennishallen och nås via södra Storängsvägen. Via ’nedre’ Tegeluddsvägen nås de verksamheter som hyrt in sig i lokalerna i samma fastighet som tennishallen. Anslutningarna från södra Storängsvägen och ’nedre’ Tegeluddsvägen mot Lidingövägen är båda signalreglerade. Figur 6 Skyltad hastighet på gator i anslutning till planområdet. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 12(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.3 Parkering och angöring På östra och norra sidan av tennishallen finns ett antal parkeringsplatser. Alla är förhyrda och de flesta hyrs av Toyotas verksamhet, antingen för anställda eller kunder. Längs med spåret finns ett fåtal platser som hyrs ut till olika aktörer. Till vårdinrättningen finns parkeringsplatser i anslutning till deras fastighet, några är förhyrda och några avgiftsbelagda. För besökare till tennishallen finns avgiftsbelagda parkeringsplatser söder om hallen, som nås via Storängsvägen. Sammanlagt finns ca 260 parkeringsplatser inom planområdet. Figur 7 Befintliga parkeringsplatser (blått) och lastplatser (rött) inom planområdet. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 13(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.4 Analys och områdets funktioner Området har god tillgänglighet för cyklister och besökare med bil. Längs Lidingövägen går ett primärt cykelstråk med god standard och det finns tydliga entréer till området i direkt anslutning till Lidingövägen. Entréerna till området ligger främst från Lidingövägen samt från Storängsvägen. Entrén i anslutning till Tegeluddsvägen och från Storängsvägen är tillgängliga. Resterande gångvägar in till planområdet begränsas av trappor eller stora höjdskillnader och lutningar på gångvägarna. Närmaste kollektivtrafikhållplatser ligger cirka 400-500 meter från befintliga verksamheter. I söder möter Lidingövägen där det finns signalreglerade övergångställen i anslutning till Erik Dahlbergsgatan och Tegeluddsvägen. Det är även de gatorna gående från Gärdets tunnelbanestation använder. Norr om planområdet går Värtabanan och Norra länken som utgör en barriär mot Hjorthagen och Ropsten. Passager över Värtabanan och Norra länken finns vid Södra Fiskartorpsvägen och Lidingövägen. Det finns god tillgång till parkering inom området, vilket ökar tillgängligheten för besökare som kommer med bil. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 14(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Planeringsförutsättningar 3.1 Angränsande projekt 3.1.1 Värtabanan Intill planområdet på Värtabanans bangård, tar Trafikverket för närvarande fram en järnvägsplan. Järnvägsplanen syftar till att möjliggöra för ytterligare ett spår på södra sidan av spårområdet. Spårområdet kommer därmed att behöva breddas söderut mot planområdet. Järnvägsplanen är påbörjad men är sedan sommaren 2021 pausad. I planarbetet tas hänsyn till att skapa utrymme för ett nytt spår från planområdets västra del fram till ungefär mitten av området, det vill säga i höjd med de befintliga byggnaderna. Figur 8 Gällande detaljplan från 1995 redovisar ett 32 meter brett järnvägsområde mellan Norra länken och Kungliga tennishallen. 3.1.2 Östlig förbindelse Under planområdet passerar tunnlarna för det framtida riksintresset Östlig förbindelse. Östlig förbindelse utgör ett framtida riksintresse för kommunikation. I översiktsplanen för nationalstadsparken, se Figur 10, redovisas tänkt anslutning mot Österleden, den under 1980-talet Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 15(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI projekterade tunneln. Figur 9 Översiktsplanen för Nationalstadsparken 2009. Östlig förbindelse är den nyare lösning som utretts i samband med Sverigeförhandlingen och i den avbrutna vägplanen. Den lösningen innehåller en koppling till trafikplats Ropsten med ramper som ansluter till huvudtunneln i det aktuella planområdet, se Figur 11 och Figur 12. Figur 10 Förslag till precisering av framtida riksintresse Östlig förbindelse. Rosa område utgör tunnlarna samt skyddsområde. Huvudtunneln ansluter till Norra Länken. Från den norrgående rampen mot Ropsten avlänkas också en kapacitetshöjande ramp mot Frescati. Den södergående rampen från Ropsten passerar under huvudtunneln innan den ansluter till Östlig förbindelse. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 16(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 11 Rampanslutningar Norra Länken – Östlig förbindelse mot Ropsten och Frescati. Planområdet markerat i blått. I och med att östlig förbindelse utgör ett framtida riksintresse begränsas möjligheten att exploatera marken ovan. Trots att vägen planeras att gå i tunnlar under mark så kan det finnas behov av att ta marken ovan i anspråk under byggtiden. 3.1.3 Kvalitetsprogram idrottsparken Idrottsparken, som är en del av Nationalstadsparken och förvaltas av Kungliga Djurgårdsförvaltningen (KDF) planeras att vidareutvecklas för idrott, rekreation, evenemang och hälsovård. Ett kvalitetsprogram för hela idrottsparken har tagit fram och aktuellt planområde benämns inom det som Storängsporten. I kvalitetsprogrammet föreslås området utvecklas med ytterligare sporthall, utveckling av tennisverksamheten samt nya lokaler för vård- och hälsa. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 17(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 12 Kvalitetsprogram för idrottsparken (Källa: OKK Arkitekter). 3.2 Styrdokument 3.2.1 Översiktsplanen Stockholm ska vara en stad med täta och sammanhållande stadsmiljöer där det byggda och det gröna samspelar. I översiktsplanen för Stockholms stad pekas stadens fyra mål för stadsbyggande ut. De är: • En växande stad • En sammanhängande stad • God offentlig miljö • En klimatsmart och tålig stad Följande styrdokument är även viktiga att ta hänsyn till vid planeringen av idrottsparken. De är framtagna för att bidra till utvecklingen av en attraktiv stad som följer inriktningen i översiktsplanen för Stockholm. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 18(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.2.2 Framkomlighetsstrategin Framkomlighetsstrategin ger principer för hur staden ska prioritera och avväga i beslut för att bidra till ett effektivt, tryggt, attraktivt, framkomligt, miljövänligt och hälsosamt Stockholm, i linje med stadens vision för 2040 och översiktsplanen. Strategins övergripande inriktning konkretiseras i fyra planeringsinriktningar för hur stadens vägar och gator kan tillgodose framtida behov på ett balanserat sätt. • Prioritera kapacitetsstarka färdmedel genom mer reserverad plats i gatunätet • Trafiken ska bli mer pålitlig genom förutsägbar restid • Bättre förutsättningar för gående och vistelse • Minska de negativa effekter som trafiken kan ha på storstadslivet genom att prioritera miljövänliga färdmedel 3.2.3 Gångplan Gångplanen grundar sig i framkomlighetsstrategin och beskriver hur staden ska arbeta och planera för en mer gångvänlig stad. Gångplanens övergripande mål är att stadens offentliga rum ger förutsättningar för att kunna, vilja, veta och våga gå. Planen innehåller såväl fysiska som strategiska åtgärder. 3.2.4 Cykelplan Med utgångspunkt i framkomlighetsstrategin har Stockholm stad tagit fram en cykelplan. Planen omfattar en rad åtgärder, bland annat anläggning av fler cykelbanor och cykelfält, anläggning av pendlingsstråk, förbättrad service m.m. Planen har uppdaterats 2022. 3.2.5 En stad för alla En tillgänglig och användbar miljö skapar förutsättningar för full delaktighet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkoren. Det är också en förutsättning för ökad självständighet och självbestämmande för personer med särskilda behov. Handboken är till för att utforma en tillgänglig och användbar miljö för alla. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 19(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Förslag för planområdet Planområdet planeras att utvecklas med nya tennisbanor inomhus och utomhus. Det planeras för en sporthall med bland annat två hockeyrinkar och där några av tennisbanorna ska inrymmas. För att ge plats för nya banor och hallar kommer vissa befintliga byggnader och utomhusbanor att rivas. Det planeras även för tre ytterligare byggnader för vård- och hälsoverksamheter. Den nya sporthallen med hockeyrinkar och tennisbanor placeras längs med spåren, väster om befintlig byggnad. Hockeyrinkarna kommer att ha standard som träningshall med plats för cirka 150 åskådare vardera. Sporthallen kommer vara utrustad med omklädningsrum, cafeteria och diverse funktioner som behövs för att bedriva sportverksamhet. Mellan sporthallen och spåranläggningen planeras en parkeringsplats med cirka 140 platser för besökare till sportanläggningarna, se Figur 16 och sektion B-B nedan. Parkeringsplatsen och sportanläggningarna nås via en ny väg västerifrån in till området, via Södra Fiskartorpsvägen. Infarten är dimensionerad efter typfordon Boggibuss och vägen håller därefter en bredd om ca 6.50 meter. Öster om parkeringen avslutas vägen i en vändplats dimensionerad för 12 meters fordon (buss och lastbil). För buss kommer parkering för tre stycken fordon möjliggöras i den västra delen av vägen, närmst infarten. Tennishallen byggs ut med ett nytt tennisannex väster om befintlig byggnad som ansluter mot den nya parkeringsplatsen norr om sporthallen. Två av utomhusbanorna närmst Amerikapaviljongen och Lidingövägen samt parkeringsytan i anslutning till utomhusbanorna utgår och på ytan uppförs en ny tennispaviljong. Tyska paviljongen rivs och ersätts av tre stycken byggnader för verksamheter för vård och hälsa. Under de nya byggnaderna anläggs ett gemensamt garage. Den befintliga infarten till tennishallarna och Amerikanska paviljongen ges ett nytt läge något längre söderut och kommer istället fungera som en gemensam parkväg för gående, cyklister, leveranstrafik och annan samhällsservice. Trafiken begränsas till endast leveranser och fordon med tillstånd, enstaka fordon som har parkering i anslutning till Amerikapaviljongen samt fordon som ska till garaget under de nya byggnaderna som ersätter Tyska paviljongen. Besökare hänvisas till den nya parkeringen norr om sporthallen samt till garaget under de nya fastigheterna för vård och hälsa. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 20(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 13 Planerad exploatering. (Källa: OKK Arkitekter) Figur 14 Planerad exploatering. (Källa: OKK Arkitekter) Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 21(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 15 Planerad exploatering. (Källa OKK Arkitekter) I och med att spårområdet i norr utökas finns begränsat utrymme mellan spåren och den planerade multisporthallen. Några parkeringsplatser och befintlig vändmöjlighet för motorfordon som angör bakom befintliga tennishallen utgår. Ny vändmöjlighet ges i föreslagen vändslinga. Se Figur 17 nedan över parkeringsplatsen mellan spårområdet och sportanläggningen. Figur 16 Sektion över parkeringsplats mellan spårområde och sportanläggningen. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 22(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.1 Trafiknät 4.1.1 Gång- och cykeltrafik Entréer för gående och cyklister till området kommer att ändras något med det nya förslaget. I planområdets ytterkanter finns ett antal entrépunkter som leder in till de olika verksamheterna i området. Två av entrépunkterna är trappor och det finns i områdets södra del även en tydlig entrépunkt till det större området Kungliga Djurgårdens idrottspark som bland annat består av planområdet men även inkluderar andra verksamheter i området så som ryttarstadion och Östermalms IP. Väster om den nya tennispaviljongen tillkommer även en ny trappa som leder ner till området från Lidingövägen. Längre österut, i anslutning till korsningen med Tegeluddsvägen bibehålls befintlig ingång för både gång och cykel till området. Figur 17 Entréer till området. Idag är gång- och cykelbanan längs Storängsvägen totalt cirka 2,5 meter bred med separering mellan gående och cyklister med målad linje. Körbanan är nästan 10 meter bred vilket innebär att det finns möjlighet att bredda för gång- och cykel utan att påverka framkomligheten för motorfordonstrafiken. Breddningen av gång- och cykelbanorna föreslås fortsatt bli på Storängsvägens östra sida. För att skapa en god standard bör gångstråket Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 23(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ha en bredd om 2,5 meter och cykelstråket bör ha en bredd om 2,5 meter. För cykelstråket bör det även finnas en skyddszon på 0,3 meter mot körbanan samt en skyddszon om 1 meter vid angöringsytan som planeras på Storängsvägen i höjd med vårdhus (Hälsa IV, se figur 22). Stråken kopplas ihop med norra Storängsvägen. Figur 18 Översikt placering gång- och cykelstråk samt övriga gångförbindelser inom planområdet. Vid norra Storängsvägen är vägutrymmet mer begränsat och cykeltrafiken föreslås ledas ut i blandtrafik för att sedan ansluta mot befintliga cykelstråk längs Södra Fiskartorpsvägen. Idag är en del av den befintliga gångbanan placerad på den östra sidan av Storängsvägen och en del på den västra sidan. Det föreslås att gångbanan på den östra sidan tas bort och gångbanan på den västra sidan förlängs. Gående från södra Storängsvägen leds då, genom att korsa cykelbanan, över till norra Storängsvägens västra sida och ansluter till den nya förlängda gångbanan, se figur 19. Anledningen till detta är för att skapa ett mer sammanlänkat Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 24(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI gångstråk och undvika gångpassage över körbanan. Figur 19 Illustration över gång- och cykelstråkens förändring vid norra Storängsvägen. Ett helt separerat gångstråk föreslås genom parken med nästintill samma dragning som dagens gångstråk. Anslutningen till gångstråket längs området förskjuts något längre söderut för att möjliggöra ytor för uppläggning av is vid sporthallen. 4.1.2 Kollektivtrafik Förslaget påverkar inte befintlig kollektivtrafik i närområdet. Bedömningen är att tillgången till kollektivtrafik för verksamheterna i planområdet är medelgod med spårbunden trafik och stombuss inom 400-500 meters gångavstånd. Se kapitel 2.4 för dagens kollektivtrafik i närområdet. 4.1.3 Biltrafik En ny entré för biltrafik från Södra Fiskartorpsvägen tillkommer med det nya förslaget. Den nya parkeringsytan och vändplatsen norr om den nya sporthallen angörs västerifrån och majoriteten av besökare till idrottsverksamheterna beräknas använda den nya entrén. Motorfordon kommer även fortsättningsvis att kunna angöra de befintliga verksamheterna norr och öster om den nuvarande tennishallen. Lastbilar Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 25(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ges möjlighet att vända vid den nya vändplanen. Sträckan längs spårområdet regleras för att förhindra allmän genomfart. Figur 20 Motorfordonstrafik till området. Från Lidingövägen ansluter biltrafik till södra Storängsvägen. I den befintliga korsningen justeras Storängsvägens infart och en genomgående kantsten byggs, detta för att södra Storängsvägen betraktas som en fastighetsinfart och inte en gata – i likhet med hur den östra infarten idag är utformad. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 26(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 21 Skiss över tilltänkt justering av anslutning södra Storängsvägen, gång- och cykelbana samt den nya angöringsytans placering. Längst norrut på södra Storängsvägen kommer vägen svänga och ansluta till den nya parkvägen in i området. Att fortsätta längs Storängsvägen vidare på befintlig grusväg kommer inte vara fortsatt möjlig. Den befintliga grusvägen kommer ansluta till gång- och cykelbanan. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 27(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 22 Skiss över södra Storängsvägens anslutning till parkvägen in i området samt anslutningen från grusvägen till gång- och cykelbana. Parkeringsplatserna söder om tennishallen inne i området tas bort och biltrafik från södra Storängsvägen begränsas. Leveranser till tennishallens restaurang, fordon med tillstånd samt fåtal fordon till parkeringsplatserna vid Amerikapaviljongen tillåts. Besökare till vårdverksamheterna hänvisas till det nya garaget som planeras med in- och utfart från den nya parkvägen. En angöringsyta som ska tillgodose tillgänglig entré till vårdhus (Hälsa IV) planeras förläggas på Storängsvägen. Befintliga verksamheter i östra delen av planområdet samt leveranser till tennishallen kommer fortsatt att köra in via nedre Tegeluddsvägen. I anslutning till lastkajen ligger två parkeringsplatser för RHP. Trafikmängder på Storängsvägen och anslutande gator redovisas i kapitel 5 Trafikanalys. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 28(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.2 Parkering Behov av parkeringsplatser för sportverksamheter utgår från antal utövare och besökare samt tillgänglighet till olika val av färdmedel. Parkeringstalet utgår från Stockholm stads dokument ’Parkeringsstrategi för idrottsanläggningar’ (2020). Enligt strategin bedöms ett längre avstånd än cirka 400 meter till kollektivtrafik ge en hög efterfrågan på parkering. Planområdet bedöms därför få en hög efterfrågan på parkering då närmsta tunnelbanestation ligger mer än 400 meter från området och närmsta busshållplats med stombuss ligger cirka 400 meter från den nya planerade multisporthallen. Tennis är däremot en relativt enkel sport att ta sig till med kollektivtrafik, cykel eller gång då det inte krävs mycket eller otymplig utrustning för att utöva sporten. Ishockey däremot kräver mer utrustning som kan vara svår att bära med sig på tunnelbana eller cykel. En ishall har ofta även ett större upptagningsområde vilket ökar efterfrågan på bilparkerings- och angöringsplatser. Det rekommenderade parkeringstalet för bil för idrottsverksamheter varierar mellan 0,2-0,45 platser per besökare plus 0,05-0,1 platser för angöring för besökare. I detta projekt har ett parkeringstal på 0,4 använts då det är relativ låg tillgänglighet till kollektivtrafik men goda möjligheter att cykla eller gå till planområdet. Det rekommenderade parkeringstalet för cykel för idrottsverksamheter varierar mellan 0,2-0,6 platser/besökare. Då det finns relativt goda möjligheter att cykla till planområdet föreslås ett parkeringstal på 0,4 cykelparkeringsplatser till tennishallens verksamheter och 0,3 cykelparkeringsplatser till ishallens verksamheter. Det något lägre parkeringstalet för cykel till ishallen motiveras av att de sporter, bland annat ishockey, som utövas i hallen kräver otymplig utrustning som är svår att transportera på cykeln. Verksamheter för vård- och hälsa har inga specifika riktlinjer för parkering men behovet utgår i grunden på behov av parkering för verksamma och besökare. För planområdet är det inte fastställt vilken typ av vårdverksamhet som kommer etableras i de nya byggnaderna. För att klara krav om tillgänglig angöring till entré (max 25 meter) föreslås en angöringsficka placeras på Storängsvägens sydöstra sida. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 29(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Behovet av bilparkering har uppskattats utifrån referensprojekt i Stockholmsområdet för vård- och/eller sjukhus. Jämförelsen av referensprojekt kommer från Swecos parkeringsutredning för ett sjukhus i Järfälla (Veddesta II, Parkeringsutredning, Sweco, 2019). Bland annat har de jämfört Sabbatsberg och Nacka sjukhus där Sabbatsbergs sjukhus har 5 parkeringsplatser/1000 kvm BTA och Nacka sjukhus har 8 parkeringsplatser/1000 kvm BTA. I detta projekt har ett parkeringstal på 6 platser/1000 kvm BTA bedömts som rimligt då det finns spårbunden kollektivtrafik inom 600 m och fastigheten ligger inte lika centralt som Sabbatsbergs sjukhus. Parkeringstal för cykel utgår ofta från antal anställda samt besökare. Då det inte är fastställt exakt vilken typ av vårdverksamhet eller företag som ska etablera sig i de nya byggnaderna är det svårt att beräkna exakt behov av cykelparkering. För arbetsplatser är en referens på 0,2 cykelparkeringsplatser per anställd ett bra antagande som grund. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 30(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.2.1 Cykelparkering Nedan redovisas parkeringsbehovet samt parkeringslösning för cykel för de olika verksamheterna. 4.2.1.1 Parkeringsbehov Nedan redovisas en sammanställning av beräknat parkeringsbehov av cykel för idrottsverksamheten. Behovet av cykelparkeringsplatser till verksamheterna i Amerikapaviljongen bedöms uppfyllas av de platser som finns idag. För de nya verksamheterna längs Storängsvägen behöver parkeringsbehovet för cykel beräknas i senare skede när det finns mer information kring verksamhetens behov. 4.2.1.2 Parkeringslösning Grundläggande riktlinjer för cykelparkering är att den ska vara lätt att komma åt och hänsyn ska tas till mer utrymmeskrävande cyklar och tillbehör, som lastcyklar och cykelkärror. För att cykelparkeringarna ska upplevas som attraktiva och användas behöver de alltid medge ramlåsning. Väderskydd är eftersträvansvärt där detta är möjligt. Det är vidare bra med en mix av olika typer av cykelparkering t.ex. nära entréer, på gårdar under tak och inomhus i cykelrum. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 31(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Nya cykelparkeringsplatser planeras vid entréerna på norra sidan av den nya multisporthallen. Till tennishallen kvarstår de befintliga parkeringsplatserna vid gångentrén från Lidingövägen. Figur 23 Planerad cykelparkering. Ytterligare cykelparkeringsplatser och dess placering behöver utredas vidare i kommande skede. Placering av ytterligare platser till idrottsverksamheterna behöver utredas vidare. Förslagsvis anläggs ytterligare platser söder om tennis- och ishallen i den nya parken. Möjligheten att anlägga ytterligare platser vid de befintliga platserna vid gångentrén till tennishallen bör även utredas. Cykelparkeringsplatser till de nya lokalerna för vård och hälsa behöver studeras vidare i senare skede. Cykelparkeringsplatser för anställda bör förläggas i cykelrum med god tillgänglighet och cykelparkeringsplatser för besökare bör anläggas i anslutning till entréer. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 32(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.2.2 Bilparkering Nedan redovisas parkeringsbehovet samt parkeringslösning för bil för de olika verksamheterna. 4.2.2.1 Parkeringsbehov Nedan redovisas en sammanställning av beräknat parkeringsbehov av bil för idrottsverksamheten. Behov av parkeringsplatser för bil har beräknats utifrån den dagliga verksamheten med träning och matcher med lågt åskådarantal. Vid större matcher och cuper ökar behovet av parkeringsplatser och besökare som nyttjar bil kommer troligen att söka sig till närliggande områden för att parkera. Vid barn- och ungdomsverksamheter kan även parkeringsbehovet vara något lägre då de inte har möjlighet att ta sig till hallen själva med bil. Det beräknade behovet utgår från att det är full beläggning på banor och ishall under två på varandra efterföljande timmar samt att det är säsong för att utomhusbanorna används. Det verkliga behovet kan därför i verkligheten vara mindre och kan ses som ett maximalt scenario. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 33(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Med ett p-tal på 6 platser/1000 kvm BTA har Amerikapaviljongen ett behov av cirka 30 platser för anställda och besökare. De nya lokalerna för vård och hälsa längs Storängsvägen får ett behov på cirka 70 platser. 4.2.2.2 Parkeringslösning Cirka 140 parkeringsplatser planeras norr om multisporthallen. Det tillgodoser i stort behovet av parkeringsplatser för tennishallen och ishallens verksamheter. De 40 platser som ligger öster om tennishallen antas fortsatt hyras ut till de verksamheter som finns där idag. Under de nya byggnaderna för vård och hälsa planeras ett garage med kapacitet på upp till cirka 160 parkeringsplatser. I anslutning till entrén till Amerikapaviljongen planeras ytterligare 10 platser att anläggas. De platserna samt platserna i garaget bedöms uppfylla behovet av parkeringsplatser för bil för verksamheterna för vård och hälsa samt till Amerikanska paviljongen. Utöver ovan parkeringsplatser tillkommer en angöringsficka som planeras att förläggas på Storängsvägens östra sida i höjd med vårdhus (Hälsa III- IV) Nedan redovisas en sammanställning av de tillkommande parkeringsplatserna för planområdet. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 34(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 24 Planerade parkeringsplatser för bil inom planområdet. 4.3 Angöring Leverans till tennishallen planeras ske via vändplanen som nås via Nedre Tegeluddsvägen, vilket är densamma som dagens funktion. Leveransen till Amerikapaviljongen planeras ske på båda sidor om paviljongen. Vid den sydvästra sidan angör mindre fordon medan större fordon angör vid den sydöstra sidan. En ny vändplan planeras till den sydöstra sidan för att fordon ska köra ut och in från samma ut- och infart. Leveransen till de nya lokalerna för vård- och hälsa planeras att ske via garaget. Till multisporthallen sker leveranser via den nya vägen norr om hallen. Fordonen vänder sedan i den nya vändplanen och kör ut samma håll. Motorfordon kommer även fortsättningsvis att kunna angöra de befintliga verksamheterna norr och öster om den nuvarande tennishallen. Lastbilar Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 35(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ges möjlighet att vända vid den nya vändplanen. Sträckan längs spårområdet regleras för att förhindra allmän genomfart. Figur 25 Leveranser till området. Avfallshämtning från befintlig restaurang i tennishallen behöver möjliggöras från torgytan framför den nya huvudentrén till tennisannexet, antingen invändigt via den nya länken eller att soprummet flyttas närmare möjlig plats för hämtning. Avfallshämtning vid den nya länkbyggnaden kan ske antingen genom att avfallsbilen vänder och backar fram till ny hämtplats eller genom att avfallsbilen vänder framför den nya huvudentrén och backar fram till hämtplatsen. Inget av alternativen än optimala utifrån ett trafiksäkerhetsperspektiv då backning sker på samma plats där det rör sig oskyddade trafikanter. Däremot antas hämtning av avfall ske på andra tider än då där flest personer ankommer till tennis- och sporthallen. Inlastning till nya verksamheter i den södra hörnan ska ske i garage. Till multisporthallen sker avfallshämtning via den nya vägen norr om hallen. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 36(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 26 Körväg för avfallshämtning. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 37(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 Trafikanalys 5.1 Dagens trafikflöden I Figur 18 nedan syns de värden på trafikflöden som hämtats från trafikmätningar gjorda av både Trafikverket genom trängselskattesystemet, samt stadens egna mätningar. Mätningarna är gjorda under perioder mellan som tidigast 2017, och senast 2024. För norra och södra Storängsvägen saknas mätningar. Där är trafikmängderna uppskattade utifrån mängd parkeringsplatser samt antaganden för beläggning och genomsnittning omsättning per parkeringsplats varje dygn, se resonemang under nästa avsnitt. På nedre Tegeluddsvägen (fortsättningen av Värtavägen som går längs med järnvägen och mellan Kungliga tennishallen och kv. Bremen 2-4) uppskattades flödet till cirka 800 fordon/dygn i väster och 400 fordon/dygn i östra änden inom ett annat exploateringsprojekt, vilket antas vara aktuella även för detta projekt. FFiigguurr 2277. TTrraaffikikfflölöddeenn u uttififrråånn ddee s seennaasstete m määtntnininggaarrnnaa p påå v vääggaarrnnaa k krriningg p plalannoommrrååddeet.t. Antaganden för dagens trafikmängder och trafikalstring För att uppskatta alstringstal för planområdet har antaganden gjorts. Syftet är att ta fram en grov uppskattning av antalet fordonsrörelser per dygn på södra och norra Storängsvägen. Antagandena baseras på antalet parkeringar före och efter ombyggnation, samt på hur många gånger parkeringarna antas nyttjas över ett normaldygn i genomsnitt. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 38(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Planområdets östra del inkluderas inte eftersom dessa parkeringar nås från nedre Tegeluddsvägen. Vid norra Storängsvägen finns idag ingen koppling för motorfordon till planområdet. Det finns dock verksamheter inom ridsport, grossist inom vvs och mindre kontor. Motorfordonstrafik angör området via norra Storängsvägen (från södra Fiskartorpsvägen). Vid södra Storängsvägen med koppling från Lidingövägen angör besökare till tennishallen samt nuvarande verksamheter inom vård och omsorg. Antaganden för beläggning har delats upp på dagtid mellan 7-17 och kvällstid mellan 17-22. Nattetid förutsätts att beläggningen och omsättningar av bilar är noll. De olika verksamheterna har bedömts ha olika beläggningsgrad och därför gjordes antagandena uppdelat på ridsportverksamhet, verksamheter norra Storängsvägen, tennishall, ishall, samt vårdverksamheter. Antaganden har även gjorts för hur lång tid i genomsnitt en enskild bil är parkerad på de olika områdenas parkeringsplatser. Då har det tagits hänsyn till att: • vissa parkeringsplatser används av de som arbetar på platsen under hela eller större delar av dagen, • kortare kundbesök till verksamheterna, • hämtning eller lämning av idrottsutövare, • utövare som anländer till platsen med egen bil eller som har skjuts som väntar hela aktivitetens längd Antagandena summerades och resulterade i en genomsnittlig omsättning på 2,8 per parkeringsplats. En viktning beroende på antal parkeringsplatser per verksamhet resulterade i en genomsnittlig omsättning på 2,8 per plats i nuläget samt 2,6 per plats efter ombyggnation. Båda dessa tal rundas upp till tre omsättningar per parkeringsplats och dygn där varje omsättning ger upphov till två trafikrörelser. Med fördelning av parkeringsplatser enligt planförslaget innebär det då en ökning av biltrafiken med cirka 840 fordonsrörelser per dygn (f/d) på norra Storängsvägen till och från Södra Fiskartorpsvägen samt en ökning av trafik med cirka 30 f/d på södra Storängsvägen till och från Lidingövägen. Totalt beräknas de nya verksamheterna alstra cirka 870 f/d. Som tidigare nämnt förutsätter antagandena ett normaldygn. I de fall som evenemang förekommer i någon av hallarna kommer de tillgängliga parkeringarna användas på annorlunda sätt jämfört med en vardag. Beroende på typ av evenemang kan antal omsättningar bli färre eller fler vilket i sin tur genererar ett annat antal fordonsrörelser. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 39(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.2 Trafikprognos 2040 Prognosen är framtagen som en sammanslagning av prognoser från olika metoder; trafikmodellen i Dynameq (Stockholmsscenario 1, 2040), uppräkningsfaktorer, tidigare utredningar och Stockholm stads trafikmätningar från trafikdata.stockholm.se. Värt att nämna är att jämförda modeller skiljer sig åt gällande vissa av länkarna, samt att vissa av metoderna inte direkt resulterar i ett årsdygnsmått, utan behöver konverteras vilket medför osäkerhet. För norra och södra Storängsvägen saknas mätningar. Där är trafikmängderna uppskattade utifrån mängd parkeringsplatser samt att omsättningen per parkeringsplats är tre per dygn i genomsnitt. Flödet för Södra Fiskartorpsvägen är uppjusterat till följd av norra Storängsvägens uppskattade flöde. FFiigguurr 2288 .P Prrooggnnoosstitsiseerraat tt rtraafifkikflfölöddee m meedn titlillklkoommmmaannddee ttrraafifkik ffrråånn nnyy eexxpploloaatteerriningg.. 5.3 Kapacitetsanalys Den tillkommande trafiken till planområdet bedöms inte medföra större påverkan på trafiknätet kring området. Från södra Storängsvägen bedöms trafiken hålla ungefär dagens nivåer och därmed antas inte kapaciteten i korsningen med Lidingövägen påverkas märkbart. Korsningen är även signalreglerad och mindre justeringar i signalschemat kan göras om flödena är högre än prognosticerade. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 40(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI På nedre Tegeluddsvägen bedöms inte trafiken påverkas av den nya exploateringen. Befintligt antal parkeringar för verksamheter, ej utövare. Dock kan pågående planarbete i Bremen längs Tegeluddsvägen påverka hur lätt det är att ansluta till gatunätet utanför planområdet. I anslutande projekt för kv. Bremen 1 och 3 bedöms trafiken öka längs med nedre Tegeluddsvägen till följd av exploateringen. Trafiken på nedre Tegeluddsvägen bedöms inte påverkas i någon större utsträckning av den aktuella exploateringen. Det befintliga antalet parkeringsplatser för verksamheter minskar något, och platserna är inte avsedda för besökare eller utövare. För angränsande plan inom kv. Bremen 1 och 3 förväntas däremot trafikmängderna på nedre Tegeluddsvägen öka till följd av den planerade exploateringen. Därmed kan det pågående planarbetet för kv Bremen påverka framkomligheten och möjligheten att ansluta till gatunätet utanför planområdet, men endast under högtrafik. På norra Storängsvägen där trafiken beräknas öka bedöms störst påverkan vara på Storängsvägen när trafik ska ut från planområdet till Södra Fiskartorpsvägen. Majoriteten av trafiken till planområdet antas komma söderifrån på Södra Fiskartorpsvägen och har då fri högersväng in på norra Storängsvägen och bedöms inte påverka kapaciteten i korsningspunkten. Idag är dock korsningen reglerad med högerregel, vilket betyder att trafik på Södra Fiskartorpsvägen behöver väja för trafik från norra Storängsvägen. För att bibehålla ett bra flöde på Södra Fiskartorpsvägen föreslås korsningen istället regleras med väjningsplikt för trafik från norra Storängsvägen. Eventuella köer ut från området belastar inte övrigt trafiknät och bedöms kunna avvecklas snabbt. 5.4 Trafikgenerering vid evenemang inom planområdet Evenemangsverksamhet förekommer redan idag inom planområdet och förväntas fortsätta i framtiden, särskilt med hänsyn till de utökade lokaler som föreslås i detaljplanen. Ett av de större och återkommande evenemangen är Stockholm Open. Nedan redovisas antaganden och resonemang kring generering och fördelning av trafik under ett sådant evenemang. Vid genomförandet av Stockholm Open i de planerade lokalerna bedöms maximalt 5000 personer befinna sig i lokalerna, vilket är en ökning från dagens 4500. Turneringens samtliga matcher förväntas vara fullsatta, med Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 41(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ett visst omlopp av besökare – vissa stannar under delar av dagen medan andra vistas på plats under längre tid. Finaldagen antas ha den högsta belastningen, då samtliga besökare anländer och lämnar arenan inom ett begränsat tidsintervall. Trafikberäkningar utgår därför från finaldagen, då denna bedöms generera flest trafikrörelser under kortast tid. Inför evenemangets start antas besökare anlända löpande till lokalerna. Vissa anländer tidigt för att ta del av hospitality-ytor och servering, medan andra anländer senare inpå evenemangets början. Under den sista timmen innan evenemanget förväntas det största flödet uppstå och används som maxtimme i denna analys. Angöringsmöjligheter för biltrafik Biltrafik till området vid evenemang kan angöra via tre huvudsakliga parkeringsytor: • Område A: Västra markparkeringen • Område B: Södra markparkeringen • Område C: Östra markparkeringen • Område D: Lidingövägen natthållplats för buss. Se Figur 29 för placering och angöringsvägar till respektive yta. I följande text redogörs för de grundläggande antagandena för att ta fram en uppskattning över rörelser vid ett större evenemang. Figur 29 Angöringsytornas placering och anslutningsväg Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 42(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Område A Parkeringsyta A antas i huvudsak nyttjas av besökare som anländer med privat bil. En andel av platserna antas nyttjas av evenemangets personal, som anländer tidigt och lämnar sent. Ytterligare en andel antas vara fyllda av tidigt anlända besökare innan sista timmen inför matchstart. Detta betyder att när sista timmen inför match börjar finns det 112 tillgängliga parkeringsplatser. De som kommer med privat bil antas veta att antalet tillgängliga parkeringsplatser är begränsade och därför väljer att samåka där det är möjligt. Det ger antagandet att det är i genomsnitt tre personer i varje privat bil. Ytterligare fordonsrörelser i form av söktrafik antas tillkomma. En andel av söktrafiken antas lämna av sällskapet innan parkering söks på annat håll. Med tydlig information innan evenemanget och information vid Lidingövägen huruvida parkeringen är fullbelagd kan minska mängden söktrafik till parkeringsyta A. Majoriteten av fordonen som söker parkering på platsen antas anlända från Lidingövägen via södra Fiskartorpsvägen. Kategori Antaganden och resultat Tillgängliga parkeringsplatser 112 Besökare per parkerad bil 3 Besökare via parkerade bilar 336 Söktrafik (antal bilar) 70 Söktrafik (fordonsrörelser) 140 Avlämnade besökare via söktrafik (60%) 252 Besökare till fots från annan parkering 126 Turistbussar 5 Besökare via turistbuss 250 Fordonsrörelser turistbuss 10 Totalt, besökare via motorfordon 964 Totalt, fordonsrörelser 262 Område B Parkeringsyta B antas vid större evenemang bemannas av personal som hänvisar privata fordon och taxibilar till tydliga avlämningsplatser. Alternativt kan ytan vid vissa typer av evenemang vara helt avstängd för fordonstrafik då den fungerar som angreppsväg för räddningstjänst. För denna analys antas den vara öppen för avlämning, där både taxibilar och privatbilar kan lämna av åskådare i närheten av Amerikapaviljongen. Parkeringshuset i området nås via samma angöringsväg, dock antas det vara uthyrt och därmed inte tillgängligt vid evenemang. Vid all typ av Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 43(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI avlämning i område B, C och D, med taxi eller privat bil, antas det genomsnittliga antalet besökande per bil vara två stycken. Denna plats antas vara mest attraktiv för avlämning av passagerare för såväl privata bilar som taxibilar då den är närmast den nya huvudentrén. Kategori Antaganden och resultat Angöring privat bil 180 Fordonsrörelser privat bil 360 Angöring taxi 60 Fordonsrörelser taxi 120 Besökare via privat bil 360 Besökare via taxi 120 Totalt, besökare via motorfordon 480 Totalt, fordonsrörelser 480 Område C Parkeringsyta C är idag uthyrd till verksamheter och förväntas vara det även framöver. Därmed antas inga besökare anlända för parkering på denna sida. Angöring sker med taxi vid VIP-entré, samt ytterligare en mindre mängd angörande taxibilar vid markparkeringen. Kategori Antaganden och resultat Angöring VIP 30 Besökare till VIP 60 Angöring taxi övriga 15 Besökare till övriga 30 Totalt, besökare via motorfordon 90 Totalt, fordonsrörelser 90 Område D På Lidingövägen i riktning mot Valhallavägen nära hallen finns en natthållplats för buss. Den antas nyttjas av en mindre del angöring med taxi. Kategori Antaganden och resultat Angöring taxi 15 Totalt, besökare via Lidingövägen 30 Totalt, fordonsrörelser 15 Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 44(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Resultat Utredningen visar att ungefär 845 fordonsrörelser sker under maxtimmen före evenemangets start, fördelat på de fyra utpekade angöringsplatserna enligt Figur 30. Av de cirka 4 100 personer som anländer under denna period, kommer 1 560 personer med motorfordon, medan resterande 2 560 (ungefär 62 %) förväntas använda andra färdsätt såsom kollektivtrafik, gång eller cykel. Figur 30 Uppskattad mängd motorfordonsrörelser per anslutningspunkt under maxtimme, en timme före matchstart. Uppdrag: 334869 Storängsbotten trafikutredning 2026-03-04 Beställare: Kungliga Djurgårdsförvaltningen Slutrapport 45(45) 14090-0202 rnD ,40-30-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Luftkvalitetsutredning.pdf] Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Spridningsberäkningar av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO ) år 2035 2 Fredrik Storm Utfört på uppdrag av Office Karolina Keyzer SLB-analys, juni 2025, reviderad i oktober 2025 SLB 39:2025 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Uppdragsnummer 2024036 Daterad 2025-10-14 Handläggare Fredrik Storm Status Granskad av Jennie Hurkmans 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Förord Denna utredning är gjord av SLB-analys vid Miljöförvaltningen i Stockholms stad. SLB- analys är operatör för Östra Sveriges Luftvårdsförbunds system för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för utredningen är Office Karolina Keyzer. Källa till bild på framsidan: Office Karolina Keyzer. 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Innehåll Sammanfattning .................................................................................................. 1 Miljökvalitetsnormen klaras för partiklar, PM10 ............................................... 1 EU-gränsvärden för PM10 riskerar att överskridas i utbyggnadsalternativet ... 1 Miljökvalitetsnormen klaras för kvävedioxid, NO ............................................ 1 2 EU-gränsvärden för NO klaras i utbyggnadsalternativet ................................ 2 2 Miljökvalitetsmålet klaras för kvävedioxid, NO , men inte för partiklar, PM10 .. 2 2 Diskussion ...................................................................................................... 2 Inledning ............................................................................................................. 3 Beräkningsunderlag ............................................................................................ 4 Planområde och trafikmängder ....................................................................... 4 Spridningsmodeller ......................................................................................... 8 Miljökvalitetsnormer ........................................................................................... 10 Partiklar, PM10 ............................................................................................. 10 Kvävedioxid, NO .......................................................................................... 11 2 Miljökvalitetsmål ................................................................................................ 12 Partiklar, PM10 ............................................................................................. 12 Kvävedioxid, NO .......................................................................................... 12 2 Resultat ............................................................................................................. 13 Nuläge år 2025 ............................................................................................. 13 PM10-halter, årsmedelvärde ................................................................................... 13 PM10-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................ 13 NO2-halter, årsmedelvärde ..................................................................................... 14 NO2-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................... 14 NO2-halter, timmedelvärde...................................................................................... 15 Nollalternativ år 2035 .................................................................................... 15 PM10-halter, årsmedelvärde ................................................................................... 15 PM10-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................ 15 NO2-halter, årsmedelvärde ..................................................................................... 17 NO2-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................... 17 NO2-halter, timmedelvärde...................................................................................... 19 Utbyggnadsalternativ år 2035 ....................................................................... 19 PM10-halter, årsmedelvärde ................................................................................... 19 PM10-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................ 20 NO2-halter, årsmedelvärden ................................................................................... 22 NO2-halter, dygnsmedelvärden ............................................................................... 23 NO2-halter, timmedelvärden.................................................................................... 25 Diskussion ......................................................................................................... 27 Osäkerheter i beräkningarna ............................................................................. 28 Övriga osäkerheter ....................................................................................... 28 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Referenser ........................................................................................................ 29 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Sammanfattning En expansion av Storängsbottens idrottspark planeras väster om Kungliga Tennisstadion. Inför vidare beslutsfattande inom projektet behövs en bedömning av förväntad luftkvalitet i planområdet med omnejd. SLB-analys har på uppdrag av Office Karolina Keyzer genomfört beräkningar av luftföroreningshalter vid planområdet under förutsättningen att Östlig förbindelse ej byggs. Beräkningar har gjorts för halter i luften av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO , vilka 2 omfattas av de miljökvalitetsnormer som är svårast att klara i Stockholmsområdet. Beräkningarna redovisas för ett ”nuläge” år 2025 samt ett ”nollalternativ” och ett ”utbyggnadsalternativ” år 2035. I nollalternativet undersöks effekterna av framtida förändringar i trafikens sammansättning. I utbyggnadsalternativet studeras effekten av den planerade bebyggelsen tillsammans med framtida förändringar i trafikens sammansättning. Utredningen innehåller även jämförelser mellan beräknad halt och de gränsvärden som EU har beslutat om i det nya luftkvalitetsdirektivet (2024/2881) [1]. Dessa EU-gränsvärden kommer att ligga till grund för skarpare svenska miljökvalitetsnormer som ersätter de gamla senast 1 januari 2030. Miljökvalitetsnormen klaras för partiklar, PM10 I Naturvårdsverkets handbok ”Luftguiden” anges att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överskrids [2]. Miljökvalitetsnormen för halten av partiklar, PM10, i utomhusluften består av två olika normvärden definierade i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). Gällande miljökvalitetsnormer för partiklar, PM10, klaras i hela planområdet med utbyggnad enligt planförslaget. Beräknade dygnsmedelvärden av PM10 uppgår till 16 – 35 µg/m³, vilket innebär att miljökvalitetsnormen 50 µg/m³ klaras med god marginal. Årsmedelvärdet av PM10 uppgår till 8 – 17 µg/m3, vilket även det är lägre än normvärdet 40 µg/m3. I jämförelse med nuläget år 2025 förväntas PM10-dygnsmedelhalterna öka inom planområdet på grund av ökad trafik, men skillnaden är liten. EU-gränsvärden för PM10 riskerar att överskridas i utbyggnadsalternativet Gränsvärdet i det nya EU-direktivet (2024/2881) för partiklar, PM10, klaras vid den planerade bebyggelsen men riskerar att överskridas i en liten del av planområdet enligt planförslaget. Beräknade års- och dygnsmedelvärden av PM10 i den del av planområdet som är närmast söder om Norra Länkens tunnelmynning kan bli något högre än de EU- gränsvärden som beslutats börja gälla senast år 2030. Vid den nya bebyggelsen beräknas halterna av PM10 dock bli lägre än EU-gränsvärdena. Miljökvalitetsnormen klaras för kvävedioxid, NO 2 Miljökvalitetsnormen för halten av kvävedioxid, NO , i utomhusluften består av tre olika 2 normvärden definierade i Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477). 1 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO , klaras i hela planområdet med utbyggnad 2 enligt planförslaget i och med att alla tre normvärden klaras. I jämförelse med nuläget år 2025 minskar NO -halterna inom hela planområdet. 2 EU-gränsvärden för NO klaras i utbyggnadsalternativet 2 Gränsvärdet i det nya EU-direktivet (2024/2881) för kvävedioxid, NO , klaras i hela 2 planområdet med utbyggnad enligt planförslaget. Detta gäller för samtliga exponeringstider som inkluderas i direktivet: årsmedelvärde, dygnsmedelvärde och timmedelvärde. Miljökvalitetsmålet klaras för kvävedioxid, NO , men inte för partiklar, PM10 2 Både årsmedelvärdet och det 36:e högsta dygnsmedelvärdet av PM10 beräknas inom planområdet bli något högre än miljömålsgränserna i den delen av planområdet närmast tunnelmynningen. Däremot beräknas miljömålet klaras vid planförslagets byggnader och vistelseytor. Miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO , klaras med god marginal överallt i 2 planområdet. Diskussion De prognosticerade ändringarna av trafikmängd och sammansättning medför att människor som vistas i planområdet får en något ökad exponering av PM10 i jämförelse med nuläget, men skillnaden är liten. Närmast tunnelmynningen, där halterna är som högst, beräknas en mycket snabb avklingning av föroreningshalter. Detta ger viss osäkerhet i om PM10-halter över de gränsvärden som relateras till faktiskt förekommer inom planområdet eller just utanför. Oavsett är det bra att det inte uppmuntras till stadigvarande vistelse norr om Multisporthallen. 2 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Inledning Arkitektbyrån Office Karolina Keyzer (OKK+) har på uppdrag av Kungliga Djurgårdens förvaltning skapat en strukturplan till en ny idrottspark vid Storängsbotten, intill Kungliga Tennishallen. På platsen finns idag redan en idrottspark, men området ska vidareutvecklas genom nybyggnation och nya vistelseytor. Trafiken på Norra länken är en stor källa till förhöjda luftföroreningshalter i området, i synnerhet eftersom en av vägens tunnelmynningar är belägen intill de planerade nya byggnaderna. Utsläppen från Norra länkens trafiktunnel sker både i marknivå, vid mynningen, och från ett ventilationstorn (beläget på södra sidan av vägen). Trafikverkets mätningar i tunneln visar att det främst är utsläppet i tunnelmynningen samt yttrafiken på Norra Länken som bidrar till förhöjda halter i närområdet men tunnelutsläpp från båda källor ingår i beräkningarna. I denna utredning har beräkningar gjorts för halter av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO , i utomhusluften vid den nya bebyggelsen. NO och PM10 är de luftföroreningar som 2 2 har de högsta nivåerna i jämförelse med de miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål som finns definierade till skydd för människors hälsa. Förutom jämförelser med norm- och målvärden har en bedömning gjorts för hur utbyggnad enligt planförslag kommer att påverka människors exponering av luftföroreningar. Utredningen följer Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet [3] samt Länsstyrelsens vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet [4]. Under hösten 2024 gjordes en förkortad utredning av PM10-halter vid Storängsbotten år 2040. Att det nu görs en ny utredning beror på följande faktorer: - Luftkvalitetsutredningens scenarioår ska matcha det som valdes till utredningen vid närliggande Ängsbotten, dvs. 2035. - Den föregående luftkvalitetsutredningen vid Storängsbotten undersökte endast spridningen av partiklar, PM10, men det anses nödvändigt att även undersöka kvävedioxid, NO . 2 - Det har skett förändringar i detaljplanen sedan den föregående utredningen. 3 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Beräkningsunderlag Planområde och trafikmängder Planområdet ligger i nära anslutning till Norra Länkens östra tunnelmynning, vilket är en källa till höga luftföroreningshalter på grund av dess höga trafikmängd. Planområdets gräns och dess läge intill Norra Länken syns i relation till resten av innerstaden i Figur 1. Figur 1. Översiktskarta med Storängsbottens läge markerat i rött, samt förstoring av planområdet och markering av närliggande Norra Länken. Andra signifikanta källor till luftföroreningar intill området är angränsande vägarna Lidingövägen (söder om planområdet), Södra Fiskartorpsvägen (väster om planområdet) och Norra Länken mellan tunnelmynningen och Lidingövägskorsningen. Utöver vägarna finns även ett ventilationstorn 100 m väster om det nordvästra hörnet av planområdet som leder bort luft från Norra Länkentunneln. Planområdet visas på karta i Figur 2 nedan. 4 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Figur 2. Detaljerad skiss över planområdet, de planerade nybyggda husen och omkringliggande byggnader, vägar och järnväg i utbyggnadsalternativet år 2035. De nya byggnaderna i den norra delen av planområdet är mellan 11 och 22 meter höga, och bildar tillsammans med den existerande Kungliga tennishallen en barriär som begränsar spridning av luftföroreningar från Norra Länken in mot resten av planområdet där vistelseytor planeras. Norr om den nya multisporthallen planeras endast för parkeringsplatser. I Figur 3 visas det uppskattade trafikarbetet uttryckt per årsmedeldygn på gator och vägar i Storängsbottens närområde år 2025, vilket använts i beräkningar av luftkvalitet i nulägesscenariot. Källa till uppgifterna är Tyréns Sverige AB samt Östra Sveriges Luftvårdsförbunds emissionsdatabas. 5 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Figur 3. Uppskattning av totalt trafikarbete per årsmedeldygn i nuläget år 2025. I Figur 4 visas det prognosticerade trafikarbetet uttryckt per årsmedeldygn på gator och vägar i Storängsbottens närområde år 2035, vilket använts i beräkningar av luftkvalitet i nollalternativet och utbyggnadsalternativet. Samma trafikuppgifter gäller i både noll- och utbyggnadsalternativet, alstringen av trafik kopplad till verksamheten i Storängsbotten förväntas förändras minimalt med den planerade utbyggnationen. Relativt nuläget år 2025 förväntas dock trafiken öka. Källa till uppgifterna är Tyréns Sverige AB samt Östra Sveriges Luftvårdsförbunds emissionsdatabas. 6 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Figur 4. Prognos av totalt trafikarbete per årsmedeldygn i utbyggnadsalternativet år 2035. Vidare visas skyltad hastighet och andel tung trafik på vägarna i Storängsbottens närområde i samtliga beräkningsscenarion i Figur 5. 7 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Figur 5. Prognoser för skyltad hastighet och andel tung trafik (i procent) i samtliga beräkningsalternativ. Spridningsmodeller Beräkningar av luftföroreningshalter görs i ”Airviro Dispersion” med en Gaussisk spridningsmodell och en vindmodell [5]. Meteorologiska data, som bestämmer hur luftföroreningar sprids, hämtas från klimatologiska vind- och temperaturprofiler. Meteorologi Skillnader i väderförhållanden olika år gör att halterna av luftföroreningar varierar. Vid utvärdering mot miljökvalitetsnormer ska luftföroreningshalterna vara representativa för ett normalt meteorologiskt år. Som indata till vindmodellen används en klimatologi baserad på meteorologiska data för en flerårsperiod (1998–2019). Meteorologiska data hämtas från en 50 m hög mast i Högdalen i södra Stockholm och omfattar bl. a. horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning och temperatur. Vindmodellen genererar ett lokalt anpassat vindfält över beräkningsområdet som tar hänsyn till variationer i de lokala topografiska förhållandena, friktionseffekter (markens ”skrovlighet”) och vertikala värmeflöden. Airviro Gaussmodell Airviro Gaussmodell används för att beräkna den horisontella fördelningen av luftföro- reningshalter 2 m över marknivå. I områden med tätbebyggelse representerar beräkning- arna halter 2 m över taknivå. I beräkningarna används en variabel gridstorlek som är beroende av storleken på emissionerna från vägar och skorstenar. Gridrutornas storlek varierar mellan 35×35 m och 500×500 m, med de minsta gridrutorna där det är mest 8 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark utsläpp. Närmast källor till exceptionellt höga koncentrationer av luftföroreningar, t ex tunnelmynningar, underskattar Gaussmodellen de högsta halterna av föroreningar. I denna utredning har underskattningen dock kompenserats för genom att fördela den beräknade emissionen av föroreningar från Norra Länkentunneln på en 100 meter lång sträcka utanför tunnelmynningen. För att beskriva haltbidraget från utsläpp utanför aktuellt planområde görs beräkningar för hela Stockholms- och Uppsala län. Airviro Gauss tar inte hänsyn till höjdskillnader i terrängen vid spridningsberäkningar. Detta får konsekvensen att spridningen av utsläpp från Norra Länken, vilken intill tunnelmynningen är nedsänkt i ett tråg, kommer att överskattas något i sydlig och nordlig riktning (vinkelrätt från vägens riktning). Magnituden av överskattandet är svår att bedöma, men genom att acceptera de värden modellen beräknar kan man dra slutsatsen att halter inom den norra delen av planområdet (närmast Norra Länken) inte blir högre i verkligheten än vad som beräknas (d.v.s. modellberäkningarna utgör ett worst-case). Emissioner Beräkningar med Gaussmodellen utgår från emissionsdata enligt Östra Sveriges Luftvårdsförbunds emissionsdatabas [6]. I den finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a. vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I Stockholmsregionen är vägtrafiken den dominerande källan till utsläpp av luftföroreningar. Emissionsdatabasen innehåller utsläpp från vägtrafiken av bl.a. kväveoxider, kolväten och avgaspartiklar. Utsläppen är beskrivna med emissionsfaktorer för olika fordons- och vägtyper enligt HBEFA-modellen version 4.2 [7]. Sammansättningen av olika fordonstyper och bränslen, t.ex. andelen el- och dieselbilar gäller enligt nationella data för år 2025 och år 2035, framtagna av Trafikverket. Slitagepartiklar i trafikmiljöer orsakas främst av dubbdäckens hamrande på vägbanan men bildas också vid slitage av fordonens bromsar och däck. Längs hårt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra vägbanor under senvintern kan bidraget från dubbdäckslitaget vara 80–90 % av totala PM10-halterna. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar baseras på NORTRIP-modellen [8,9]. Dubbdäcksandelar för personbilar och lätta lastbilar kontrolleras varje vinter av SLB- analys [10]. I beräkningarna används emissionsfaktorer motsvarande dubbdäcksandelar på 35 - 45 % både för nuläge och utbyggnad. Större vägar och infartsleder har något högre dubbdäcksandelar än lokalgator, vilket stöds av Trafikverkets kontroller [11]. 9 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Normerna är juridiskt bindande föreskrifter som har utarbetats i anslutning till miljöbalken. De baseras på EU:s regelverk om gränsvärden och vägledande värden. I Luftkvalitetsförordningen (SFS 2010:477) framgår att miljökvalitetsnormer gäller för utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar [12]. Vid planering och beslut ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormen. I Naturvårdsverkets handbok ”Luftguiden” anges att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överskrids [2]. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2.5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly [12]. Miljökvalitetsnormer innehåller värden för halter av luftföroreningar både för lång och kort exponeringstid. Från hälsoskyddssynpunkt är det viktigt med både en låg genomsnittlig exponering av luftföroreningar (motsvaras av årsmedelvärde) och att minimera antalet tillfällen med höga halter under kortare tid (dygns- och timmedelvärden). För att en miljökvalitetsnorm ska klaras får inget av normvärdena överskridas. De nuvarande svenska miljökvalitetsnormerna utgår från EU-direktiv som baseras på Världshälsoorganisationens, WHO, tidigare riktvärden från år 2005. År 2021 skärptes WHO:s riktvärden efter en översyn av den senaste forskningen om hälsoeffekter kopplade till luftföroreningar. Till följd av detta har ett nytt luftkvalitetsdirektiv antagits av EU i oktober år 2024 [1]. Efter att förslaget har antagits har medlemsländerna två år på sig att inkludera detta i nationell lagstiftning. Det nya direktivet kommer innebära att nya, skärpta svenska normer för luftkvalitet som börjar gälla senast år 2030 och som är minst i linje med direktivet, men de kan också vara ännu strängare beroende på vad som beslutas i Sverige. Partiklar, PM10 I Tabell 1 visas miljökvalitetsnormen och miljökvalitetsmålet för dygnsmedelvärdet av partiklar, PM10, till skydd för människors hälsa. Dygnsmedelvärdet får överskridas högst 35 gånger under ett kalenderår för att klara normen. Tabell 1. Miljökvalitetsmål och miljökvalitetsmål för dygnsmedelhalter av partiklar, PM10, avseende skydd av hälsa,[12]. Tid för medelvärde Normvärde (µg/m3) Anmärkning År 40 Värdet får inte överskridas under ett kalenderår Dygn 50 Värdet får inte överskridas fler är 35 dygn per kalenderår Tabell 2 visar de gränsvärden för partiklar, PM10, som har antagits i EU:s reviderade luftkvalitetsdirektiv som ska uppfyllas senast år 2030. Tabell 2. EU:s gränsvärde för partiklar, PM10, som ska uppfyllas senast år 2030 [1]. 10 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Tid för medelvärde Gränsvärde (µg/m3) Anmärkning År 20 Värdet får inte överskridas under ett kalenderår Dygn 45 Värdet får inte överskridas fler är 18 dygn per kalenderår Kvävedioxid, NO 2 I Tabell 3 visas miljökvalitetsnormen för kvävedioxid, NO , till skydd för människors 2 hälsa. Normen omfattar årsmedelvärde, dygnsmedelvärde och timmedelvärde. Årsmedel- värdet får inte överskridas, medan dygns- och timmedelvärdet får överskridas högst 7 respektive 175 gånger under ett kalenderår. Normen för dygnsmedelvärdet för NO är 2 vanligtvis svårast att klara. Tabell 3. Miljökvalitetsnorm för kvävedioxid, NO 2 , avseende skydd av hälsa [12]. Tid för medelvärde Normvärde (µg/m3) Anmärkning År 40 Värdet får inte överskridas under ett kalenderår Dygn 60 Värdet får inte överskridas fler är 7 dygn per kalenderår. Timme 90 Värdet får inte överskridas fler än 175 timmar per kalenderår förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 µg/m3 under en timme fler än 18 gånger under ett kalenderår. Tabell 4 visar EU:s gränsvärden för kvävedioxid, NO , som ska uppfyllas senast år 2030. 2 Tabell 4. EU:s gränsvärde för kvävedioxid, NO 2 , som ska uppfyllas senast år 2030 [1]. Tid för medelvärde Gränsvärde Anmärkning (µg/m3) År 20 Värdet får inte överskridas under ett kalenderår Dygn 50 Värdet får inte överskridas fler är 18 dygn per kalenderår. Timme 200 Värdet får inte överskridas fler än 3 timmar per kalenderår. 11 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Miljökvalitetsmål Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft är definierat av Sveriges riksdag [13]. Halterna av luftföroreningar får inte överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Miljökvalitets- målen med preciseringar anger en långsiktig målbild för miljöarbetet och ska vara vägledande för myndigheter, kommuner och andra aktörer. Miljökvalitetsnormerna fungerar som rättsliga styrmedel för att uppnå de strängare miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålet Frisk luft omfattar preciseringar för kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2.5), bensen, bens(a)pyren, butadien, formaldehyd, marknära ozon, ozonindex och korrosion [13]. Partiklar, PM10 I Tabell 5 visas miljökvalitetsmål för partiklar, PM10, till skydd för människors hälsa. Målen omfattar årsmedelvärde och dygnsmedelvärde. Årsmedelvärdet får inte överskridas och dygnsmedelvärdet får överskridas högst 35 gånger under ett kalenderår. Tabell 5. Miljökvalitetsmål för partiklar, PM10 [13]. Tid för medelvärde Målvärde (µg/m3) Anmärkning År 15 Medelvärde under ett kalenderår Dygn 30 Antalet dygn med halt över 30 µg/m3 får inte vara fler än 35 per kalenderår Kvävedioxid, NO 2 I Tabell 6 visas miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO , till skydd för människors hälsa. 2 Miljökvalitetsmål finns preciserade för årsmedelvärde och timmedelvärde. För att målet ska uppnås ska årsmedelvärdet inte överskridas och timmedelvärdet får överskridas högst 175 timmar under ett kalenderår. Tabell 6. Miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO 2 [13]. Tid för medelvärde Målvärde (µg/m3) Anmärkning Kalenderår 20 Timme 60 För att målet ska nås ska antal timmar med halt >60 µg/m3 inte vara fler än 175 per kalenderår 12 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Resultat I figurerna som följer redovisas resultatet av spridningsberäkningarna för totala halter av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO , vid Ängsbotten. För nuläge och nollalternativ 2 redovisas beräkningar för endast dygnsmedelvärden på karta, vilka är de normvärden som är svårast att klara. För utbyggnadsalternativet redovisas beräkningar för alla normvärden definierade i Luftkvalitetsförordningen [12] samt jämförelse med EU:s gränsvärden som börjar gälla senast 1 januari 2030. Halterna redovisas i mikrogram per kubikmeter (µg/m³) och gäller 2 m ovanför gatu- eller marknivån för ett meteorologiskt normalt år. Nuläge år 2025 PM10-halter, årsmedelvärde Årsmedelvärdet för PM10 uppskattas i nuläget vara mellan 8 och 16 µg/m3 inom planområdet. För årsmedelvärdet är miljökvalitetsnormen 30 µg/m³ och miljökvalitetsmålet 15 µg/m³. Det är således möjligt att årsmedelhalten är högre än miljömålet i den del av planområdet som är närmast tunnelmynningen. PM10-halter, dygnsmedelvärden I Figur 6 visas beräkningen av det 36:e högsta dygnsmedelvärdet av partiklar i nuläget år 2025. Miljökvalitetsnormen är 50 µg/m³ och miljökvalitetsmålet är 30 µg/m³. Inom planområdet uppskattas den 36:e högsta dygnsmedelhalten vara mellan 16 och 34 µg/m3 i nuläget, vilket är lägre än gällande miljökvalitetsnorm men närmast tunnelmynningen är det möjligt att halten är högre än miljömålet. Inom resterande delar av planområdet uppfylls miljömålet med marginal. 13 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Figur 6. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³), 36:e högsta dygnsvärdet i nuläget år 2025. NO -halter, årsmedelvärde 2 Årsmedelvärdet av NO uppskattas i nuläget vara mellan 5 och 9 µg/m3 inom planområdet. 2 För årsmedelvärdet är miljökvalitetsnormen 40 µg/m³ och miljökvalitetsmålet 20 µg/m³. Både norm och mål förväntas således klaras i planområdet. NO -halter, dygnsmedelvärden 2 I Figur 7 visas beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO (8:e högsta dygns- 2 värdet) i nuläget år 2025. Miljökvalitetsnormen är 60 µg/m³. Miljökvalitetsmål finns inte definierat för dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO . 2 NO -halterna i planområdet beräknas till 16 – 25 µg/m³. Miljökvalitetsnormen uppskattas 2 således klaras i hela planområdet. 14 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Figur 7 Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³), 8:e högsta dygnsvärdet i nuläget år 2025. NO -halter, timmedelvärde 2 Det 176:e högsta timmedelvärdet av NO bedöms i nuläget vara mellan 22 och 35 µg/m3 2 inom planområdet, vilket med god marginal är lägre än både miljökvalitetsnorm (90 µg/m3) och miljömål (60 µg/m3). Nollalternativ år 2035 PM10-halter, årsmedelvärde Årsmedelvärdet för PM10 i nollalternativet 2035 beräknas vara mellan 8 och 17 µg/m3 inom planområdet. För årsmedelvärdet är miljökvalitetsnormen 30 µg/m³, EU-gränsvärdet är 20 µg/m3 och miljökvalitetsmålet 15 µg/m³. Det är således möjligt att årsmedelhalten är högre än miljömålet i den del av planområdet som är närmast tunnelmynningen. PM10-halter, dygnsmedelvärden I Figur 8 visas beräknade dygnsmedelvärden av partiklar, PM10 (36:e högsta dygnsvärdet) i nollalternativet år 2035. Miljökvalitetsnormen är 50 µg/m³ och miljökvalitetsmålet är 30 µg/m³. Inom planområdet uppskattas den 36:e högsta dygnsmedelhalten vara mellan 16 och 35 µg/m3, vilket är lägre än gällande miljökvalitetsnorm men närmast tunnelmynningen är det 15 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark möjligt att halten är högre än miljömålet. Inom resterande delar av planområdet uppfylls miljömålet med marginal. Figur 8. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³), 36:e högsta dygnsvärdet i nollalternativet år 2035. Det gränsvärde som har antagits i det reviderade EU-direktivet och ska uppfyllas senast år 2030 är 45 µg/m³ och får inte överskridas mer än 18 dygn under ett kalenderår. För att kunna jämföra med EU-direktivets nya gränsvärde presenteras därför också beräknade dygnsmedelvärden av partiklar, PM10, för det 19:e högsta dygnsvärdet, se Figur 9. Observera att detta dygnsmedelvärde därmed inte är jämförbart med det värde som ses i Figur 8 och som avser dagens miljökvalitetsnormer samt att haltintervallen skiljer sig åt. Medelhalterna av PM10 det 19:e värsta dygnet beräknas i nollalternativet bli 21 – 47 µg/m3 inom planområdet. Närmast tunnelmynningen är det möjligt att halten är högre än EU- gränsvärdet. Halterna avtar dock snabbt med avståndet från vägen och det är svårbedömt exakt hur snabbt detta avtagande är. Beräknade halter i planområdets ytterkant närmast tunnelmynningen är därmed något osäkra och man kan inte med säkerhet säga om EU- gränsvärdet kommer överskridas eller ej. 16 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Figur 9. Beräknade dygnsmedelhalter av partiklar, PM10 (μg/m3), 19:e högsta dygnsvärdet i nollalternativet år 2035. Det reviderade gränsvärdet som ska klaras år 2030 är 45 µg/m³. Observera att detta dygnsmedelvärde är för jämförelse med EU:s gränsvärde som ska uppnås senast 2030 och inte är jämförbart med dagens miljökvalitetsnormer. NO -halter, årsmedelvärde 2 Årsmedelvärdet av NO beräknas i nollalternativet år 2035 bli mellan 3 och 6 µg/m3 inom 2 planområdet. För årsmedelvärdet är miljökvalitetsnormen 40 µg/m³ och miljökvalitetsmålet och EU-gränsvärdet 20 µg/m³. Samtliga gränsvärden kopplade till årsmedelvärdet av NO förväntas således klaras i planområdet. 2 NO -halter, dygnsmedelvärden 2 I Figur 10 visas beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO (8:e högsta 2 dygnsvärdet) i nollalternativet år 2035. Miljökvalitetsnormen är 60 µg/m³. Miljökvalitetsmål finns inte definierat för dygnsmedelvärden av NO . 2 Inom planområdet uppskattas den 8:e högsta dygnsmedelhalten vara mellan 11 och 17 µg/m3, vilket med god marginal understiger gällande miljökvalitetsnorm. 17 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Figur 10. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³), 8:e högsta dygnsvärdet i nollalternativet år 2035. Halterna gäller 2 m ovan gatunivån för ett normalt meteorologiskt år. Det gränsvärde för dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO , som har antagits i det 2 reviderade EU-direktivet och ska uppfyllas senast år 2030 är 50 µg/m³ och får inte överskridas mer än 18 dygn under ett kalenderår. För att kunna jämföra med detta gränsvärde presenteras därför också beräknade dygnsmedelvärden för det 19:e högsta dygnsvärdet, se Figur 11. Observera att detta dygnsmedelvärde därmed inte är jämförbart med det värde som ses i Figur 10 som avser dagens miljökvalitetsnormer och att haltintervallen skiljer sig åt. NO -halterna beräknas i planområdet ligga inom intervallet 2 8 – 12 µg/m³ för det 19:e värsta dygnet. EU:s reviderade gränsvärde för det 19:e högsta dygnsmedelvärdet klaras därmed med god marginal i hela området i nollalternativet. 18 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Figur 11. Beräknade dygnsmedelhalter av partiklar, NO 2 (μg/m3), 19:e högsta dygnsvärdet i nollalternativet år 2035. Det reviderade gränsvärdet som ska klaras år 2030 är 50 µg/m³. Observera att detta dygnsmedelvärde är för jämförelse med EU:s gränsvärde som ska uppnås senast 2030 och inte är jämförbart med dagens miljökvalitetsnormer. NO -halter, timmedelvärde 2 Det 176:e högsta timmedelvärdet av NO beräknas i nollalternativet 2035 vara mellan 16 2 och 23 µg/m3 inom planområdet, vilket är lägre än både miljökvalitetsnorm (90 µg/m3) och miljömål (60 µg/m3). Utbyggnadsalternativ år 2035 Jämfört med nollalternativet innebär utbyggnationen enligt detaljplanen försumbara skillnader i utsläpp av luftföroreningar, varvid ingen separat modellering av NO - och 2 PM10-halter har genomförts. Det som följer i detta utsnitt är figurer med samma spridningsfördelning men med den nya bebyggelsen som referens för att tydliggöra halter intill planerade byggnader. PM10-halter, årsmedelvärde I Figur 12 visas beräknade årsmedelvärden av partiklar, PM10, i utbyggnadsalternativet år 2035. Miljökvalitetsnormen är 40 µg/m³, EU-gränsvärdet är 20 µg/m3 och miljö- kvalitetsmålet 15 µg/m³. Årsmedelvärdet för PM10 beräknas till utbyggnadsalternativet 2035 vara mellan 8 och 17 µg/m3 inom planområdet. Det är således möjligt att årsmedelhalten är högre än miljömålet 19 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark i den del av planområdet som är närmast tunnelmynningen. Halterna minskar dock snabbt med avståndet från vägen och i stora delar av planområdet klaras miljömålet med god marginal. Vid den nya bebyggelsen inom planområdet förväntas årsmedelvärdet av PM10 bli mellan 8 och 12 µg/m3. Detta är lägre än samtliga gränsvärden kopplade till årsmedelvärdet av PM10. Figur 12. Beräknad årsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) i utbyggnadsalternativet år 2035. PM10-halter, dygnsmedelvärden I Figur 13 visas beräknade dygnsmedelvärden av partiklar, PM10 (36:e högsta dygnsvärdet) i utbyggnadsalternativet år 2035. Miljökvalitetsnormen är 50 µg/m³ och miljökvalitetsmålet är 30 µg/m³. Inom planområdet uppskattas den 36:e högsta dygnsmedelhalten vara mellan 16 och 35 µg/m3, vilket är lägre än gällande miljökvalitetsnorm men närmast tunnelmynningen är det möjligt att halten är högre än miljömålet. Halterna avtar dock snabbt med avståndet från vägen och det är svårbedömt exakt hur snabbt detta avtagande är. Beräknade halter i planområdets ytterkant närmast tunnelmynningen är därmed något osäkra och man kan inte med säkerhet säga om EU-gränsvärdet kommer överskridas eller ej. Vid den nya bebyggelsen inom planområdet förväntas det 36:e högsta dygnsmedelvärdet av PM10 bli mellan 16 och 23 µg/m3. Detta är lägre än både miljökvalitetsnormen och miljömålet som definierats för dygnsmedelhalter av PM10. 20 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Figur 13. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³), 36:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. I jämförelse med nuläget år 2025 (Figur 6) ökar PM10-halterna inom planområdet, men skillnaderna är små. För att kunna ta hänsyn till EU-direktivets nya gränsvärde som gäller från 2030 visas också beräknade dygnsmedelvärden av partiklar, PM10, för det 19:e högsta dygnsvärdet, se Figur 14. Gränsvärdet som ska klaras enligt EU-direktivet är 45 µg/m3. Observera att dessa dygnsmedelvärden inte är jämförbara med de som ses i Figur 13 och som avser dagens miljökvalitetsnormer, och att haltintervallerna skiljer sig åt. Medelhalterna av PM10 det 19:e värsta dygnet beräknas i utbyggnadsalternativet bli 21 - 47 μg/m3 inom planområdet. Närmast tunnelmynningen är det möjligt att halten är högre än EU-gränsvärdet, men halterna avtar snabbt från källan och är därmed något osäkra i ytterkanten av planområdet närmast tunnelmynningen. Vid bebyggelse inom planområdet förväntas det 19:e högsta dygnsmedelvärdet av PM10 bli mellan 20 och 32 µg/m3. Detta är lägre än EU-gränsvärdet. 21 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Figur 14. Beräknade dygnsmedelhalter av partiklar, PM10 (μg/m3), 19:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. Observera att detta dygnsmedelvärde är för jämförelse med EU:s gränsvärde som ska uppnås senast 2030 och inte är jämförbart med dagens miljökvalitetsnormer. NO -halter, årsmedelvärden 2 I Figur 15 visas beräknade årsmedelvärden av kvävedioxid, NO , i utbyggnadsalternativet 2 år 2035. Miljökvalitetsnormen är 40 μg/m³ och både miljökvalitetsmålet och gränsvärdet som antagits i det nya EU-direktivet, och ska gälla senast 1 januari år 2030, är 20 μg/m³. Vid utbyggnad av Storängsbotten enligt detaljplan beräknas miljökvalitetsnormen 40 µg/m³ klaras överallt inom planområdet. Årsmedelvärdet av NO beräknas till mellan 3 och 2 6 µg/m3 inom planområdet, vilket är långt under samtliga gränsvärden. 22 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Figur 15. Beräknad årsmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) i utbyggnadsalternativet år 2035. NO -halter, dygnsmedelvärden 2 I Figur 16 visas beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO (8:e högsta 2 dygnsvärdet) i utbyggnadsalternativet år 2035. Miljökvalitetsnormen är 60 µg/m³. Miljökvalitetsmål finns inte definierat för dygnsmedelvärden av NO . 2 Vid utbyggnad av Storängsbotten enligt detaljplan kommer miljökvalitetsnormen 60 µg/m³ klaras överallt inom planområdet. Inom planområdet uppskattas den 8:e högsta dygnsmedelhalten vara mellan 11 och 17 µg/m³. I jämförelse med nuläget år 2025 (Figur 7) minskar NO -halterna inom hela planområdet. 2 Halterna av NO minskar mer än PM10 i jämförelse med nuläget eftersom minskade 2 avgasutsläpp p.g.a. renare fordonspark har större inverkan på de totala halterna av NO än 2 PM10 (där avgasutsläpp bara utgör en liten del av den totala partikelmassan). 23 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Figur 16. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³), 8:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. Det gränsvärde för dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO , som har antagits i det 2 reviderade EU-direktivet och ska uppfyllas senast år 2030 är 50 μg/m³ och får inte överskridas mer än 18 dygn under ett kalenderår. För att kunna jämföra med EU-direktivets nya gränsvärde för år 2030 visas också beräknade dygnsmedelvärden av kvävedioxid, NO , 2 för det 19:e högsta dygnsvärdet, se Figur 17. Observera att detta dygnsmedelvärde därmed inte är jämförbart med det värde som ses i Figur 16 och som avser jämförelse med dagens miljökvalitetsnormer. NO -halterna beräknas i planområdet ligga inom intervallet 8 – 12 μg/m³ för det 19:e värsta 2 dygnet. EU:s reviderade gränsvärde för det 19:e högsta dygnsmedelvärdet klaras därmed med god marginal i hela området i utbyggnadsalternativet. 24 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Figur 17. Beräknade dygnsmedelhalter av kvävedioxid, NO 2 (μg/m³), 19:e högsta dygnsvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. Observera att detta dygnsmedelvärde är för jämförelse med EU:s gränsvärde som ska uppnås senast 2030 och inte är jämförbart med dagens miljökvalitetsnormer. NO -halter, timmedelvärden 2 I Figur 18 visas beräknade timmedelvärden av kvävedioxid, NO (176:e högsta timvärdet) 2 i utbyggnadsalternativet år 2035. Miljökvalitetsnormen är 90 µg/m³ och miljökvalitets- målet är 60 µg/m³. Det 176:e högsta timmedelvärdet av NO beräknas i utbyggnadsalternativet år 2035 vara 2 mellan 16 och 23 µg/m3 inom planområdet, vilket är lägre än både miljökvalitetsnorm och miljömål. I jämförelse med nuläget år 2025 minskar NO -halterna inom hela planområdet. Halterna 2 av NO minskar mer än PM10 i jämförelse med nuläget eftersom minskade avgasutsläpp 2 p.g.a. renare fordonspark har större inverkan på de totala halterna av NO än PM10 (där 2 avgasutsläpp bara utgör en liten del av den totala partikelmassan). 25 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Figur 18. Beräknad timmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³), 176:e högsta timvärdet i utbyggnadsalternativet år 2035. EU:s reviderade gränsvärde, som ska klaras senast 2030, är för timmedelvärden 200 μg/m³ och får ej överskridas mer än tre gånger per kalenderår. Haltkartor för detta timmedelvärde visas ej. Gränsvärdet beräknas klaras med mycket god marginal i hela området. 26 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Diskussion Även om miljökvalitetsmålen beräknas uppnås i planområdet är det viktigt med så låg exponering av luftföroreningar som möjligt för människor som bor och vistas i området. Detta beror på att det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer. Särskilt känsliga för luftföroreningar är barn, gamla och människor som redan har sjukdomar i luftvägar, hjärta eller kärl. De prognosticerade ändringar av trafikmängd och trafiksammansättning medför att människor som vistas i planområdet får en något ökad exponering av PM10 i jämförelse med nuläget, men skillnaden är liten. Både i nuläget och utbyggnadsscenariot är det endast en mycket begränsad yta precis vid planområdets gräns närmast Norra länkens tunnelmynning där PM10-halter riskera att överskrida nu gällande miljömål och EU- gränsvärden. Vid den del av planområdet som är närmast tunnelmynningen beräknas en kraftig gradient i föroreningshalter. Överskridanden av EU-gränsvärden och miljömål för PM10 beräknas inom några beräkningsrutor som delvis överlappar med planområdet, men det behöver inte nödvändigtvis innebära att gränsvärdena överskrids innanför planområdesgränsen. Medelhalten inom den 35 x 35 m stora beräkningsrutan är vad som avgör färgen på rutan i haltkartorna. Den kraftiga gradienten gör det osäkert om halten i den del av rutan som är innanför planområdesgränsen är över gränsvärden eller ej. Oavsett är det bra att det inte uppmuntras till stadigvarande vistelse norr om Multisporthallen. Den nya multisporthallen och utbyggnationen av Kungliga Tennisstadions befintliga byggnad kommer tillsammans att leda till en avskärmande effekt för människor som kommer att nyttja vistelseytorna i den södra delen av planområdet. Detta innebär att Gaussmodellen som nyttjats i denna utredning överskattar halten något söder om de skyddande byggnaderna, modellens överskattning på grund av höjdskillnaden mellan den nedsänkta vägen och relativt sett upphöjda markytan i planområdet dämpas på grund av avskärmningseffekten. 27 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Osäkerheter i beräkningarna Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter och systematiska fel. För att säkerställa kvaliteten i beräkningarna kalibreras modellerna genom att jämföra de beräknade halterna med mätningar på platser och under perioder där det finns kvalitetssäkrade observationer. Systematiska skillnader mellan observerade och beräknade halter har använts för att ta fram korrektionsfaktorer som appliceras på modellresultaten. I rapporten SLB rapport ”Luftkvalitetsberäkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer” [14] presenteras beräkningsmetoderna som används av SLB–analys vid luftkvalitets- beräkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer. Rapporten redovisar också vilka osäkerheter som finns i beräkningarna samt jämförelser mellan uppmätta halter och beräknade halter efter att korrektion genomförts. Sammanfattningsvis konstateras att de genomsnittliga avvikelserna efter justeringar både för PM10 och NO är mindre än 10 % 2 från uppmätta halter, vilket betyder att kvalitetskraven på beräkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer uppfylls med god marginal. För beräkningar av halterna i framtida scenarier (planer och tillståndsärenden) appliceras samma korrigeringar av de beräknade halterna som erhållits från jämförelserna med mätdata. Därför blir osäkerheterna i framtidsscenarierna i hög grad beroende av förutsättningarna som scenariot baseras på, t ex förväntade framtida trafikflöden och prognosticerad användning av bränslen, motorer och däck. För de totala halterna i framtidsscenarier bidrar också bakgrundshalternas utveckling till osäkerheterna. I denna studie har vi antagit oförändrade bakgrundshalter. Övriga osäkerheter Utsläpp från det ventilationstorn som står i närheten av planområdets nordvästra hörn har uppskattats med hjälp av kväveoxidmätningar i Norra Länkentunneln 2018 – 2022. Fördelningen av tunnelutsläpp genom ventilationstornet och tunnelmynningen antas bevaras till noll- och utbyggnadsalternativet. 28 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark Referenser [1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2024/2881 av den 23 oktober 2024 om luftkvalitet och renare luft i Europa (omarbetning). Europeiska Unionen. https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=OJ:L_202402881. (2024). [2] Luftguiden: handbok om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Naturvårdsverket. (Naturvårdsverket, 2019). [3] Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9). Naturvårdsverket 2019. https://www.naturvardsverket.se/4a439f/globalassets/nfs/2019/nfs-2019-9.pdf. [4] Miljökvalitetsnormer för luft - En vägledning för detaljplaneläggning med hänsyn till luftkvalitet. https://catalog.lansstyrelsen.se/store/39/resource/2005__21. (Länsstyrelsen i Stockholms län, 2005). [5] Airviro Dispersion - Airviro. https://www.airviro.com/airviro/modules/dispersion/dispersion-1.6846. (Hämtad 2024-09-03). [6] Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund - En sammanställning av de utsläpp som ingår i emissionsdatabasen för ABCDEIX-län år 2022. SLB-analys; 2025. Rapportnummer SLB 18:2025. https://www.slbanalys.se/slb/rapporter/pdf8/slb2025_018.pdf. [7] HBEFA - Handbook Emission Factors for Road Transport. https://www.hbefa.net/e/index.html. (Hämtad 2022-11-18). [8] Denby BR, Sundvor I, Johansson C, Pirjola L, Ketzel M, Norman M, et al. A coupled road dust and surface moisture model to predict non-exhaust road traffic induced particle emissions (NORTRIP). Part 1: Road dust loading and suspension modelling. Atmospheric Environment 77:283–300 (2013). https://doi.org/10.1016/j.atmosenv.2013.04.069. [9] Denby BR, Sundvor I, Johansson C, Pirjola L, Ketzel M, Norman M, et al. A coupled road dust and surface moisture model to predict non-exhaust road traffic induced particle emissions (NORTRIP). Part 2: Surface moisture and salt impact modelling. Atmospheric Environment 81:485–503 (2013). https://doi.org/10.1016/j.atmosenv.2013.09.003. [10] Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad, vintersäsongen 2019/2020. SLB-analys; 2020. Rapportnummer SLB 25:2020. https://www.slb.nu/slb/rapporter/pdf8/slb2020_025.pdf. [11] Undersökning av däcktyp i Sverige: vintern 2024 (januari–mars). Grönvall P. (Trafikverket, 2024). [12] Luftkvalitetsförordning (SFS 2010:477). Klimat- och näringslivsdepartementet 2010. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/luftkvalitetsforordning-2010477_sfs-2010-477. [13] Preciseringar av Frisk luft - Sveriges miljömål. https://www.sverigesmiljomal.se/miljomalen/frisk-luft/preciseringar-av-frisk- luft/. (Hämtad 2023-11-14). 29 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB 39:2025 - Luftkvalitetsutredning vid Storängsbottens idrottspark [14] Luftkvalitetsberäkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer. SLB-analys; 2021. Rapportnummer SLB 50:2021. https://www.slbanalys.se/slb/rapporter/pdf8/slb2021_050.pdf. 30 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SLB-analys, Miljöförvaltningen i Stockholm. Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4. Box 8136, 104 20 Stockholm. www.slb.nu 14090-0202 rnD ,41-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Bullerutredning.pdf] Rapport R01-345415 BULLERUTREDNING STORÄNGSBOTTEN Rapport 2025-05-12 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdrag: 345415 Buller- och vibrationsutredning Storängsbotten Titel på rapport: Bullerutredning Storängsbotten Status: Slutrapport Datum: 2025-05-12 Medverkande Beställare: Office Karolina Keyzer AB Kontaktperson: Hugo Losman Nädele Konsult: Tyréns Sverige AB Uppdragsansvarig: Ricardo Ocampo Daza Kvalitetsgranskare: Theodora Bjarkadottir Revideringar Revideringsdatum: 2025-05-21 Version: 02 Initialer ROA Tyréns Sverige AB 2025-05-12 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2(12) 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Planområdet ligger som en kil mellan stadsdelarna Norra Djurgårdsstaden, Hjorthagen och Gärdet och är en del av Kungliga Nationalstadsparken. Nybyggnationen ska utgöras av idrotts-, kontors och hälsovårdslokaler och parken planeras att utvecklas till en grön mötesplats. En bullerutredning tas fram på grund av närheten till betydande bullerkällor som Norra länken, Värtabanan och Lidingövägen. Då det inte kommer byggas bostäder inom detaljplanen kommer utredningen fokusera på bullernivåer vid rekreationsytor. Dock redovisas ljudnivåer vid fasad för möjlighet att bedöma hur inomhusnivåerna kan innehållas. Resultatet visar att majoriteten av planområdets ytor beräknas få ekvivalenta ljudnivåer under 50 dBA. Endast ytor närmast Värtabanan och Lidingövägen beräknas få ekvivalenta ljudnivåer som överskrider 50 dBA. Rekreationsytorna planeras inom de områden där ekvivalent ljudnivå 50 dBA innehålls, dvs Stockholm stads rekommendationer för ljudnivåer i rekreationsytor. Beräkningarna visar att fasader mot norr beräknas få ekvivalenta ljudnivåer mellan 57 dBA och 68 dBA. Mot Lidingövägen beräknas fasadnivåer mellan 59 dBA och 67 dBA. Fasader längre in i området beräknas få ekvivalenta ljudnivåer under 60 dBA. Uppdrag: 345415 Buller- och vibrationsutredning Storängsbotten 2025-05-12 Beställare: Office Karolina Keyzer AB Slutrapport O:\STH\345415\AK\Text\R01 - 345415 - Storängsbotten_250521.docx 3(12) 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning 1 Bakgrund och uppdragsbeskrivning .......................................... 5 2 Allmänt om ljud ............................................................................. 6 3 Bedömningsgrunder ..................................................................... 7 3.1 God ljudmiljö i parker & grönområden, Stockholms stad ....................... 7 4 Förutsättningar ............................................................................. 8 4.1 Beräkningsmodell ................................................................................. 8 4.2 Underlag ............................................................................................... 9 4.3 Källdata ................................................................................................. 9 4.3.1 Vägtrafik ..................................................................................... 9 4.3.2 Spårtrafik .................................................................................. 10 4.4 Antagna förutsättningar ....................................................................... 11 5 Resultat ........................................................................................ 11 5.1 Ljudnivå vid rekreationsytor ................................................................ 11 5.2 Ljudnivå vid fasad ............................................................................... 11 5.3 Utförda beräkningar ............................................................................ 12 Uppdrag: 345415 Buller- och vibrationsutredning Storängsbotten 2025-05-12 Beställare: Office Karolina Keyzer AB Slutrapport O:\STH\345415\AK\Text\R01 - 345415 - Storängsbotten_250521.docx 4(12) 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Bakgrund och uppdragsbeskrivning Planområdet ligger som en kil mellan stadsdelarna Norra Djurgårdsstaden, Hjorthagen och Gärdet (se Figur 1) och är del av Kungliga Nationalstadsparken och planeras att vidareutvecklas för att bekräfta befintlig verksamhet inom idrott och hälsa och möjliggöra en utveckling av Idrottsparken genom nybyggnation. Figur 1 Karta som visar planområdets avgränsning i gul. Källa: Startpromemoria för planläggning av Storängsbotten. Nybyggnationen ska utgöras av idrotts-, kontors och hälsovårdslokaler och parken planeras att utvecklas till en grön mötesplats, se Figur 2. Kungl. Djurgårdens förvaltning (KDF) som förvaltar marken har gett OKK+ i uppdrag att ta fram en strukturplan på hur området kan utvecklas. I samband med detaljplanearbetet ska en bullerutredning tas fram på grund av närheten till betydande bullerkällor som Norra länken, Värtabanan och Lidingövägen. Då det inte kommer byggas bostäder inom detaljplanen kommer utredningen fokusera på bullernivåer vid rekreationsytor. Dock redovisas ljudnivåer vid fasad för möjlighet att i framtiden bedöma hur inomhusnivåer kan innehållas. Uppdrag: 345415 Buller- och vibrationsutredning Storängsbotten 2025-05-12 Beställare: Office Karolina Keyzer AB Slutrapport O:\STH\345415\AK\Text\R01 - 345415 - Storängsbotten_250521.docx 5(12) 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2. Strukturplan. Utöver trafikbuller kan verksamheten på Värtans västra rangerbangård påverka bullernivåerna i området. Riktvärden för verksamhetsbuller gäller främst vid nybyggnation av bostäder eller nybyggnation av verksamheter och alltså inte på nybyggnation av idrottslokaler eller vårdlokaler utan övernattning, varför de inte gäller vid inom detta projekt planerade byggnader. 2 Allmänt om ljud Buller definieras som oönskat ljud. Med luftburet buller avses ljud, exempelvis trafikbuller, som sprids via luften till omgivningen. Det är individuellt vad som upplevs som buller, men ljud från trafik är oftast oönskat och störande. Individens upplevelse och erfarenhet av tidigare ljud styr dock i hög grad vilken känsla och reaktion som ett särskilt ljud ger. Störningsmått Ljudets styrka mäts oftast i decibel med beteckningen dBA. Indexet ”A” efter ”dB” indikerar att ljudets frekvenser har korrigerats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar ljud. Det mänskliga örat uppfattar högre frekvenser bättre än låga. Frekvens En ljudsignal kan bestå av en mängd olika frekvenser (enheten Hz) där låga frekvenser (bastoner, exempelvis fartygsmotor) kan färdas längre distans än kortare frekvenser (diskanttoner, exempelvis fågelkvitter). Ljud från till exempel biltrafik jämförs ofta med brussignaler där ljudet innehåller många frekvenser. En ton som spelas till exempel på ett piano innehåller däremot endast en frekvens, en ton. Uppdrag: 345415 Buller- och vibrationsutredning Storängsbotten 2025-05-12 Beställare: Office Karolina Keyzer AB Slutrapport O:\STH\345415\AK\Text\R01 - 345415 - Storängsbotten_250521.docx 6(12) 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ekvivalent och maximal ljudnivå I Sverige används vanligtvis två störningsmått för trafikbuller: ekvivalent A- vägd ljudnivå L och maximal A-vägd ljudnivå L . Med ekvivalent pAeq pAFmax ljudnivå avses medelljudnivån under en given tidsperiod. För trafikbuller är tidsperioden i de flesta fall ett dygn. Förenklat kan man säga att den maximala ljudnivån är den högsta förekommande ljudnivån under exempelvis en fordonspassage under ett årsmedeldygn. Riktvärdet för maximal ljudnivå är även kopplat till antal händelser. Frifältsvärde En ljudnivå som inte påverkas av reflexer vid egen fasad. 3 Bedömningsgrunder För bedömning av buller för rekreationsytor har Stockholms stads God ljudmiljö i parker & grönområden, en handbok använts. 3.1 God ljudmiljö i parker & grönområden, Stockholms stad Det saknas fastställda rekommendationer och riktlinjer för vad som utgör god ljudkvalitet i grönområden och rekreationsytor. Nuvarande riktvärden för trafikbuller berör i huvudsak bostadsmiljöer. Samtidigt är det viktigt att kunna beskriva kvaliteten och inte enbart tillgången till parker och grönområden. En god ljudmiljö är en viktig kvalitet för att ett område ska kunna fungera för avkoppling, lek och fysisk aktivitet. Med utgångspunkt från studier och erfarenheter av arbetet med ljudmiljö i Stockholm kan följande konstateras:  För en stadspark är ekvivalent ljudnivå upptill 50 dBA god ljudmiljö, men upp till 55 dBA kan anses tillfredsställande.  För parker nära högtrafikerade vägar kan upp till 55 dBA ekvivalent ljudnivå erbjuda en tillräckligt god ljudmiljö.  I ett mer utpräglat tätortsnära rekreationsområde utgör 45 dBA ekvivalent ljudnivå, god ljudmiljö. 50-50 För att kunna skapa god ljudmiljö i parker och grönområden så behövs en nivå att sikta mot. Idag är det otydligt vad som bör eftersträvas därför föreslås en ambition för god ljudmiljö: under 50 dBA i minst 50 procent av parkens yta. Med denna nivå som ledstjärna ges exempel på hur Uppdrag: 345415 Buller- och vibrationsutredning Storängsbotten 2025-05-12 Beställare: Office Karolina Keyzer AB Slutrapport O:\STH\345415\AK\Text\R01 - 345415 - Storängsbotten_250521.docx 7(12) 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI utvärdering kan göras, hur skyddsvärda ytor kan prioriteras och hur man kan skapa bättre ljudmiljö på dessa ytor. 4 Förutsättningar 4.1 Beräkningsmodell Vägtrafik Sedan den första juni 2024 används den nordiska beräkningsmetoden Nord2000 för vägtrafikbuller användas för beräkning av ljudutbredning från vägtrafik. Beräkningsmodellen finns beskriven i rapport AV 1106/07 – Proposal for Nordtest Method: Nord2000 – Prediction of Outdoor Sound Propagation, rev. 2014 med ändringar redovisade i rapport TC-101327, daterad 2019-10-09. Spårtrafik Den nordiska beräkningsmodellen för spårtrafik, rev. 1996 används för beräkning av ljudutbredning från spårburen trafik. Vid tiden för denna utredning har beräkning av spårtrafik inte övergått till beräkningsmodell Nord2000 då modellen ännu ej är färdiganpassad för svenska förhållanden. Beräkningsmodellen finns beskriven i Naturvårdsverkets rapport 4935. Beräkningsprogram och beräkningsinställningar Beräkningarna har genomförts med programmet SoundPlan (Version 9.1) från Braunstein + Berndt GMBH. Programmet utnyttjar tredimensionella digitalkartor över områdets topografi inklusive byggnader. Utbredningsdämpning, markabsorption, skärmning, reflektioner med mera hanteras i enlighet med gängse standard. I beräkningarna används en sökradie mellan källa och mottagare som för direktbidraget är 900 meter och för reflexerna 50 meter från källposition respektive 200 meter från mottagarposition. En reflex har använts för beräkningar av utbredning över mark och 3 reflexer har använts vid beräkning av ljudnivåer vid fasad. Ljudnivåer vid fasad avser frifältsvärden och mottagarpunkter närmare än 0,1 meter från fasad har inte erhållit något bidrag från reflexer från denna byggnad. Beräkningar för utbredning av ekvivalenta och maximala ljudnivåer avser höjden 1,5 meter relativt mark med en täthet mellan beräkningspunkterna Uppdrag: 345415 Buller- och vibrationsutredning Storängsbotten 2025-05-12 Beställare: Office Karolina Keyzer AB Slutrapport O:\STH\345415\AK\Text\R01 - 345415 - Storängsbotten_250521.docx 8(12) 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI om 5 x 5 meter. Ljudnivåer vid fasad har beräknats för varje våningsplan och med ett avstånd på tre meter i horisontalled. 4.2 Underlag  Markhöjder (laserdata) samt fastighetskartan erhållet från Metria AB 2024-07-11.  Situationsplan daterad 2024-07-04 har erhållits från OKK+ arkitekter, 2024-07-05.  Trafikinformation för statliga vägar har inhämtats från Trafikverkets vägtrafikkarta TIKK, 2024-08-16.  Trafikinformation för övriga vägar har inhämtats från Stockholm stads databas för trafikmätningar, 2024-08-16.  Trafikinformation för Värtabanan har erhållits från Trafikverkets basprognos för 2045 enligt Trafikverkets riktlinjer för bullerutredningar av järnväg  Trafikinformation för tunnelbanan har inhämtats från Trafikförvaltningens Trafikprognos för bullerberäkningar, TN 2020- 0211 Rev 07, daterad 2023-11-10.  Användarhandledning för beräkning av buller från väg- och spårtrafik för svenskt bruk, Version 1.0, Kunskapscentrum om buller. Daterad 2024-05-08.  Stockholms Stad, God ljudmiljö i parker & grönområden: En handbok. Inhämtad 2024-08-20. 4.3 Källdata 4.3.1 Vägtrafik Källdata för vägtrafik har inhämtats från Trafikverkets vägtrafikkarta TIKK samt från Stockholm stads databas för trafikmätningar. I Tabell 1 sammanfattas trafikmängder som avser det beräknade prognosåret 2045 samt andel tung trafik och skyltad hastighet. Trafiksiffror har räknats upp till prognosår 2045 med hjälp av Trafikverkets verktyg för trafikuppräkning EVA. Uppdrag: 345415 Buller- och vibrationsutredning Storängsbotten 2025-05-12 Beställare: Office Karolina Keyzer AB Slutrapport O:\STH\345415\AK\Text\R01 - 345415 - Storängsbotten_250521.docx 9(12) 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 1. Prognostiserad vägtrafik för 2045. Trafikmängd1) Andel tung Andel tung Hastighet trafik kat 2 trafik kat 3 [km/h]3) [%]2) [%]2) Prognostiserad trafikmängd år 2045 Norra länken väster 54909 4 4 70 om trafikplats Norra länken inom 37483 4 4 70 trafikplats Norra länken, ramp 10178 0 7,7 70 ner från Lidingövägen Norra länken, ramp 6032 0 7,8 50 upp till Lidingövägen Norra länken, mot 5827 0 8 50 södra Hamnvägen Lidingövägen 16511 6 0,7 50 Hjorthagsmotet 2653 6 0,7 50 Erik Dahlbergsgatan 11243 7,8 1 30 Tegeluddsvägen 16526 7,8 1 50 Jägmästargatan 4197 8,7 1 30 Södra 5022 14,8 1,6 40 fiksartorpsvägen 1) Antal fordon under ett årsmedeldygn. 2) Lokalgator antas inte ha någon tung trafik nattetid. Övriga gator anses ha 11% av den tunga trafiken nattetid. 3) Avser skyltad hastighet. Mindre lokalgator som har en försumbar påverkan på ljudmiljön i området har inte beräknats. 4.3.2 Spårtrafik Källdata för tågtrafik på Värtabanan har erhållits från Trafikverkets basprognos för 2045 enligt Trafikverkets riktlinjer för bullerutredningar av järnväg. Tunnelbanans trafik har erhållits från Trafikförvaltningens Trafikprognos för bullerberäkningar. I Tabell 2 sammanfattas spårtrafiken som avser det beräknade prognosåret. Uppdrag: 345415 Buller- och vibrationsutredning Storängsbotten 2025-05-12 Beställare: Office Karolina Keyzer AB Slutrapport O:\STH\345415\AK\Text\R01 - 345415 - Storängsbotten_250521.docx 10(12) 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 2. Prognostiserad spårtrafik för år 2045. Antal tåg1) Tåglängd [m]2) Hastighet [km/h]3) Prognostiserad trafikmängd år 2045 Värtabanan Godståg 1,4 550 40 C20 (Tunnelbana) 468 140 80 1) Antal tåg som passerar ett årsmedeldygn. 2) Avser tågtypens medellängd. 3) Avser tågets förväntade hastighet 4.4 Antagna förutsättningar Impedansklasser för markdämpning har ansats med hjälp av fastighetskartans uppdelning av markslag i enlighet med användarhandledningen för beräkning av buller från väg- och spårtrafik med Nord2000. 5 Resultat Beräkningsresultatet redovisas i rapportens bilagor och diskuteras utförligare nedan. 5.1 Ljudnivå vid rekreationsytor Beräkningarna av ekvivalenta och maximala ljudnivån 1,5 meter över mark redovisas i bilaga AK01 och AK02. Resultatet visar att majoriteten av planområdets ytor beräknas få ekvivalenta ljudnivåer under 50 dBA. Endast ytor närmast Värtabanan och Lidingövägen beräknas få ekvivalenta ljudnivåer som överskrider 50 dBA. Rekreationsytor planeras i områdets mellersta och västra delar, i skydd av planerad multisporthall och kungliga Tennishallen. Enligt resultatet planeras dessa inom de områden där ekvivalent ljudnivå 50 dBA innehålls, och därför innehålls Stockholm stads rekommendationer för rekreationsytor. 5.2 Ljudnivå vid fasad Ekvivalenta ljudnivåer har beräknats vid fasad på planerad bebyggelse för prognosår 2045, se bilagor AK03 – AK06. Beräkningarna visar att fasader mot norr beräknas få ekvivalenta ljudnivåer mellan 57 dBA och 68 dBA. Uppdrag: 345415 Buller- och vibrationsutredning Storängsbotten 2025-05-12 Beställare: Office Karolina Keyzer AB Slutrapport O:\STH\345415\AK\Text\R01 - 345415 - Storängsbotten_250521.docx 11(12) 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Mot Lidingövägen beräknas fasadnivåer mellan 59 dBA och 67 dBA. Den maximala ljudnivån beräknas som högst till 86 dBA vid fasad mot Värtabanan och Norra länken. Mot Lidingövägen beräknas den maximala ljudnivån till 79 dBA. Fasader längre in i området beräknas få ekvivalenta ljudnivåer under 60 dBA och maximala ljudnivåer under 70 dBA. Vad gäller fasadisoleringen styrs val av yttervägskonstruktion, don och fönster i hög grad av trafikbuller. Särskild tonvikt bör läggas på att välja ytterväggskonstruktion, fönster och eventuella uteluftdon för att skapa en god ljudmiljö, i synnerhet för fasader utsatta för högre ljudnivåer mot Värtabanan/Norra länken och mot Lidingövägen . Då den maximala ljudnivån som högst beräknas till 86 dBA mot Värtabanan och 79 dBA mot Lidingövägen kan det krävas en relativt hög ljudreduktion vid fasad för att uppnå kraven inomhus. Den resulterande ljudnivån i rummet beror även på förhållandet mellan väggyta och fönsteryta, total ytterväggsyta samt rummets storlek. Ljudnivån blir större i ett rum med stor fönsteryta då fönsterkonstruktionen vanligtvis är dimensionerande för fasadens ljudreduktion. Ljudnivån blir även högre i ett mindre rum. 5.3 Utförda beräkningar Beräkningsresultaten redovisas i bilagor enligt nedan Tabell 3. Tabell 3. Bilagor och utförda beräkningar. Bilaga Scenario Vy Bullertyp AK01 Ekvivalent ljudnivå Planvy Väg- och spårtrafik AK02 Maximal ljudnivå Planvy Väg- och spårtrafik AK03 Ekvivalent ljudnivå Från söder Väg- och spårtrafik AK04 Ekvivalent ljudnivå Från norr Väg- och spårtrafik AK05 Maximal ljudnivå Från söder Väg- och spårtrafik AK06 Maximal ljudnivå Från norr Väg- och spårtrafik Uppdrag: 345415 Buller- och vibrationsutredning Storängsbotten 2025-05-12 Beställare: Office Karolina Keyzer AB Slutrapport O:\STH\345415\AK\Text\R01 - 345415 - Storängsbotten_250521.docx 12(12) 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,21-50-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Dagvattenutredning.pdf] Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm Kungliga Djurgårdens Förvaltning Färdig handling 3.0, 2025-11-25 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI TITEL Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm RAPPORTNUMMER 2015-A BESTÄLLARE Kungliga Djurgårdens förvaltning UPPDRAGSANSVARIG Daniel Stråe, WRS FÖRFATTARE Jacob Källbom, WRS GRANSKNING Daniel Stråe, WRS UTGÅVA/STATUS Färdig handling DATUM 2024-12-13, reviderad 2025-10-14 och 2025-11-25 OMSLAGSBILD Planförslag OKK+ (2025) WRS AB | Östra Ågatan 53 | 753 22 Uppsala | Tel 018-17 45 40 | www.wrs.se | info@wrs.se | Certifierade enligt ISO 9001 och 14001 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Kungliga Djurgårdens förvaltning planerar att vidareutveckla Storängsbotten som är en del av fastigheten Norra Djurgården 1:1 i Hjorthagen. Området ska få ökade förutsättningar för rekreation, idrott, hälsa och evenemang. På områdets norra delar som i dagsläget utgörs av en stor grusplan planeras en större multisportarena som även planeras innehålla kontors- och utbildningslokaler. Mot Lidingövägen planeras nya byggnader i form av lokaler för vård och hälsa samt en ny tennispaviljong. Avrinning från planområdet sker via ledning norrut till Husarviken i Lilla Värtan. Lilla Värtan har i dagsläget en otillfredsställande ekologisk status, bland annat på grund av för höga halter näringsämnen. Lilla Värtan uppnår ej god kemisk status då gränsvärdet överskrids för ett stort antal prioriterade ämnen, bland annat antracen, bly och blyföreningar och PFOS. Med planerad exploatering beräknas hårdgörningsgraden i området att öka med 24 %. Det dimensionerande dagvattenflödet förväntas med hänsyn till klimatförändringar att öka från 1000 l/s till 1600 l/s. WRS har sedan tidigare varit med i planerings- och projekteringsarbetet för två dagvattendammar och ett underjordiskt fördröjningsmagasin i detaljplanområdet. Dessa renar i dagsläget dagvatten från större delen av detaljplaneområdet samt ett område väster om Storängsvägen som omfattar bland annat Östermalms idrottsplats, ryttarfältet och tennisstadion. För att uppnå Stockholms stads krav på 20 mm fördröjning krävs en total magasinskapacitet på 873 m3 inom planområdet. Dagvattendammarna har en våt permanentvolym på 500 m3 och om upptagsområdet ändras till att endast omfatta planområdet har dammarna mycket goda förutsättningar för rening av dagvatten som uppkommer inom planområdet. Norr om multisporthallen föreslås åtgärder i form av träd i skelettjord och makadammagasin med en magasinsvolym på 300 m3. Då dagvattendammarna utöver detta har en reglervolym på totalt 2 100 m3 anses ytterligare åtgärder inte vara nödvändiga för att uppnå syftet med Stockholm stads åtgärdsnivå. Det finns stora översvämningsrisker i området vid skyfall då de nordvästra delarna av planområdet är en del av en större lågpunkt som vid bräddning avvattnas österut mot Värtahamnen. Vattennivån i denna lågpunkt uppskattas kunna stiga till +3,08 (RH2000) vid ett modellerat 100-årsregn och bestäms i modellen av en bestämmande sektion (tröskel) längs Värtabanan cirka 400 meter öster om planområdet. Detta innebär att de västra delarna av planområdet som i dagsläget består av grusplan riskerar få ett vattendjup på mer än en meter. Totalt uppskattas skyfallsvolymer på cirka 2 400 m3 byggas bort i samband med exploateringen. För att inte försämra skyfallssituationen måste dessa volymer återskapas på andra platser inom planområdet. För detta föreslås åtgärder på fyra olika platser: en nedsänkt yta vid en uppläggningsplats för snö/isskrap väster om multisporthallen, två multifunktionella idrottsytor i anslutning till dagvattendammarna och fördröjande LOD-åtgärder i form av regnbäddar, skelettjord och makadammagasin vid parkeringsytan norr om multisporthallen. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 3 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehåll 1 Inledning ............................................................................................................ 5 1.1 Uppdrag och syfte ........................................................................................... 5 2 Förutsättningar .................................................................................................... 5 2.1 Nuvarande och historisk markanvändning ........................................................... 5 2.2 Geologi och topografi ....................................................................................... 7 2.2.1 Markföroreningar ....................................................................................... 8 2.3 Ytvattenrecipient ............................................................................................. 8 2.4 Hydrologi och grundvattenförekomst .................................................................. 9 2.5 Nuvarande dagvattenhantering ......................................................................... 9 2.5.1 Markavvattningsföretag ............................................................................ 12 2.6 Riktlinjer för dagvattenhantering ..................................................................... 12 2.7 Planerad exploatering .................................................................................... 12 3 Flödes- och föroreningsberäkningar ...................................................................... 13 3.1 Markanvändning ............................................................................................ 13 3.2 Flöden nuläge och framtid .............................................................................. 16 3.3 Magasinsbehov .............................................................................................. 17 3.4 Skyfall och översvämningsrisk ......................................................................... 18 3.4.1 Nedströms avrinningsvägar ...................................................................... 20 3.4.2 Konsekvenser för samhällsviktig verksamhet vid ett skyfall med större återkomsttid ...................................................................................................... 21 3.4.3 Planens påverkan på skyfallsvolymer ......................................................... 22 3.5 Närsalts- och föroreningsberäkningar, utan befintliga dagvattendammar .............. 24 4 Lokalt omhändertagande av dagvatten och bedömd effekt av befintliga dagvattendammar ..................................................................................................... 25 4.1 Stockholm stads åtgärdsnivå........................................................................... 25 4.2 Närsalts- och föroreningsbelastning, med befintliga dagvattendammar ................. 28 4.3 Behov av ytterligare åtgärder .......................................................................... 29 5 Skyfall och åtgärder mot översvämning ................................................................ 30 5.1 Förslag på kompensationsåtgärder för skyfallsvolymer ....................................... 31 5.1.1 Nedsänkt yta vid isuppläggningsplats ......................................................... 31 5.1.2 Multifunktionella idrottsytor ...................................................................... 32 5.1.3 LOD-åtgärder vid parkeringsyta ................................................................ 33 5.2 Avledning av skyfallsflöden ............................................................................. 34 6 Slutsatser ......................................................................................................... 36 7 Förslag på vidare utredningar .............................................................................. 37 Referenser ............................................................................................................... 38 Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 4 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Inledning Kungliga Djurgårdens förvaltning planerar att vidareutveckla Storängsbotten som är en del av fastigheten Norra Djurgården 1:1 i Hjorthagen. Området, som kallas idrottsparken, ska få ökade förutsättningar för rekreation, idrott, hälsa och evenemang. Stockholm stad har påbörjat ett planarbete för planläggning av området. 1.1 Uppdrag och syfte WRS har fått i uppdrag av Kungliga Djurgårdens förvaltning att göra en dagvatten- och skyfallsutredning för att klarlägga förutsättningarna för dagvattenhanteringen efter exploatering. Förslagen ska vara i överensstämmelse med Stockholm stads riktlinjer och därigenom säkerställa att förutsättningarna för att uppnå miljökvalitetsnormer i mottagande recipient inte försämras. Figur 1. Planområdets lokalisering och utbredning. Ortofoto och kartbild: © Lantmäteriet (2021) och © Openstreetmaps (2024) 2 Förutsättningar 2.1 Nuvarande och historisk markanvändning Storängsbotten är ett före detta utställningsområde och är en del av Norra Djurgården. Området är beläget mellan Lidingövägen i söder, Storängsvägen i sydväst och järnvägslinjen till Värtahamnen och Frihamnen i norr. Fram till 1600-talet var Storängsbotten en vik av Östersjön och området är fortfarande låglänt och omges av högre bergspartier i söder och norr. Inom området ligger Kungliga Tennishallen och diverse företagsfastigheter. Det tidigare Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 5 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI utställningsområdet har relativt nyligen använts som upplagsyta för schaktmassor från Norra Länken-projektet (WRS AB, 2013). Figur 2. Nuvarande markanvändning. Ortofoto: © Lantmäteriet (2021). Från 1940-talet fram till 1970 fanns S:t Eriks-Mässans stora hall på utställningsområdet. Hallen revs 1970 varefter området använts för diverse arrangemang, bland annat cirkus (Figur 3) (WRS AB, 2013). Figur 3. Historisk markanvändning 1960. Ortofoto: © Lantmäteriet (2024) Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 6 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.2 Geologi och topografi I planområdet består jordarten av fyllning som är delvis underlagrad av postglacial lera och gyttja (SWECO, 2012) (Figur 4). Topografiskt ligger området i en sänka omgiven av högre terräng. Planområdet har en svag lutning i östlig riktning och höjdskillnaden inom planområdet uppgår som mest till 7,5 meter (Figur 5). Figur 4. Jordarterna inom planområdet består överst uteslutande av fyllnadsmassor (som delvis underlagras av postglacial lera och gyttja). I kringliggande högre terräng finns inslag av ytligt urberg och berg i dagen, samt glacial lera. Källa: SGU (2024). Ortofoto: © Lantmäteriet (2021). Figur 5. Topografi inom och runt omkring utredningsområdet (RH2000). Större delen av planområdet sluttar åt väster och den totala höjdskillnaden inom planområdet är som mest cirka 7,5 meter. Ortofoto: © Lantmäteriet (2021). Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 7 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.2.1 Markföroreningar Enligt EBH-kartan finns det tre potentiellt förorenade platser inom planområdet som ej är riskklassade. Två av dessa punkter är dock felaktigt placerade och ska istället ligga vid Ryttarstadion då de avser en tidigare bensinstation/bilverkstad (Niklasson, 2024). Dessa punkter är borttagna ur Figur 6. En plats i detaljplaneområdets nordvästra hörn är klassat som kategori övrigt KBL 3. Norr om planområdet finns flera ej riskklassade platser, bland annat en tidigare grafisk industri (Figur 6). Figur 6. EBH-kartan i utredningsområdet. Ortofoto: © Lantmäteriet (2021). 2.3 Ytvattenrecipient Avrinningen från planområdet sker till recipienten Lilla Värtan (WA46408217). Enligt den senast beslutade förvaltningscykeln (förvaltningscykel 3) ska Lilla Värtan uppnå måttlig ekologisk status till 2039. Lilla Värtan har i dagsläget en otillfredsställande ekologisk status, bland annat på grund av för höga halter näringsämnen (VISS, 2024). Lilla Värtan uppnår ej god kemisk status då gränsvärdet överskrids för ett stort antal prioriterade ämnen, bland annat antracen, bly och blyföreningar och PFOS (VISS, 2024). Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 8 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 7. Delavrinningsområden och recipienten Lilla Värtan. Källa: SMHI (2016). Ortofoto: © Lantmäteriet (2021). 2.4 Hydrologi och grundvattenförekomst Inga registrerade grundvattenmagasin finns inom utredningsområdet (SGU, 2022). I detaljplanens mest låglänta delar ligger grundvattnets tryckyta (det primära grundvattnet under leran) ungefär en halv meter under marknivå och bedöms variera mellan +1,3 m till +2 m (RH2000) (WRS AB, 2013). 2.5 Nuvarande dagvattenhantering Större delen av området avvattnas via ett lokalt dagvattennät som övergår till SVOA:s nät i form av en 1200-ledning i den nordvästra delen av området (Figur 8 och Figur 11) (WRS, 2019). I det nordöstra området kring Kungliga tennishallen är sträckning och avvattningsriktning på det lokala dagvattennätet inte känt. WRS har sedan tidigare deltagit i planerings- och projekteringsarbetet för två dagvattendammar och ett underjordiskt magasin i planområdet. Dammarna renar i dagsläget dagvatten från större delen av detaljplaneområdet samt ett område väster om Storängsvägen som omfattar bland annat Östermalms idrottsplats, ryttarfältet och tennisstadion (Figur 9)(WRS, 2018). Två områden inom planområdet kan dock inte ledas till dammarna på grund av topografin: ett område i detaljplaneområdet nordvästra hörn samt ett område i detaljplaneområdets nordöstra hörn (Figur 9). Vid dagvattendammarna finns en brunn med en inbyggd möjlighet att leda förbi dagvattnet från det västliga området till SVOA:s dagvattenledning utan att det passerar igenom dammarna. Dammarna är tillsammans med ett mellanliggande makadammagasin utformade för att ge en magasinsvolym (reglerbar volym) på upp till 2 100 m3 inom de planerade driftnivåerna. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 9 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 8. Dagvattendammar och makadammagasin (rött) vid Storängsbotten (WRS, 2019). Figur 9. Delavrinningsområden inom detaljplaneområdet som avvattnas till dammsystemet (WRS, 2019). Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 10 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 10. Västra området som i dagsläget även avvattnas till dagvattendammarna (WRS, 2019). Större delen av den ytavrinning som uppstår inom området leds mot detaljplaneområdets nordvästra hörn och har samma generella flödesriktning som det befintliga dagvattensystemet. Figur 11. Generell flödesriktning för ytavrinning som uppkommer inom detaljplanområdet. Ortofoto: © Lantmäteriet (2021). Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 11 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.5.1 Markavvattningsföretag Detaljplaneområdet påverkas inte av något markavvattningsföretag (Länsstyrelsen Stockholm, 2021). 2.6 Riktlinjer för dagvattenhantering Stockholm stads riktlinjer kring åtgärdsnivå för dagvattenhantering anger att vid större ny- och ombyggnation ska allt vatten från hårdgjorda ytor på allmän mark och kvartersmark ledas till lokala dagvattenanläggningar med 20 mm fördröjning. Om tekniker som ger en god avskiljning av föroreningar används kan dock kravet på 20 mm fördröjning frångås (Stockholms Stad, 2016). 2.7 Planerad exploatering En större utbyggnation är planerad för att utveckla området för idrott och rekreation. På områdets norra delar som i dagsläget utgörs av en större grusplan planeras en större multisportarena som även planeras innehålla kontors- och utbildningslokaler. Nuvarande tennistält i anknytning till Kungliga tennishallen byts även ut mot permanenta byggnader och en sammanlänkande byggnad anläggs mellan dessa. Mot Lidingövägen planeras nya byggnader i form av lokaler för vård och hälsa samt en ny tennispaviljong. Figur 12. Situationsplan idrottsparken. Provisorisk multisporthall i nordvästra delen av området samt hälsobyggnader i områdets södra delar tillkommer efter exploatering. Röd linje markerar riksintresse för framtida väg. Källa: OKK+ (2025). Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 12 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 13. Vy från söder över den planerade idrottsparken. Källa: OKK+ (2025). 3 Flödes- och föroreningsberäkningar Avrinningen från planområdet före och efter exploatering har beräknats enligt branschstandard i publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Beräkning av föroreningsbelastning från området har gjorts med hjälp av modellering i StormTac (v.23.1.2 2024). Stockholms stad (2016) har ställt krav på att magasinsbehov ska beräknas utifrån 20 mm fördröjning. 3.1 Markanvändning Området består i dag bland annat av en större grusyta, tennisplaner, byggnader, grönytor och ett flertal mindre parkeringar (Figur 14). Enligt planerad exploatering kommer andelen takytor att öka på bekostnad av det som i dagsläget är grusytor (Figur 15). Andelen grönytor uppskattas dock även öka något (Tabell 1). Med planerad exploatering förväntas hårdgörningsgraden i området att öka från en avrinningskoefficient (φ) på 0,49 till 0,61 vilket motsvarar en ökning av hårdgörningsgraden med 24 %. Avrinningskoefficienten anger hur stor andel av nederbörden som avrinner och är för urbana områden ett indirekt mått på hur hårdgjort ett område är. Den reducerade arean fås genom att multiplicera arean (A) med avrinningskoefficienten. Planeringen för området är inte helt klart rörande vilka byggnader som kommer att ersättas eller bli kvar. I denna utredning har endast Kungliga tennishallen exkluderats ur magasins- och flödesberäkningar då huvudbyggnaden kommer att förbli oförändrad. Troligtvis kommer dock ytterligare byggnader och delar av områdets östra delar att förbli oförändrade vilket innebär att beräknade behov av fördröjningsvolymer kan vara något överskattade i relation till dagvattenriktlinjerna som avser tillkommande eller ombyggda delar. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 13 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 1. Area, avrinningskoefficienter och reducerad area per markanvändningsslag i nuläget och efter exploatering. Area Avr. Koeff. Reducerad area Markanvändning [ha] [-] [ha] Nuläge Grönyta 2,8 0,18 0,51 Väg 0,25 0,8 0,20 GC-väg 0,21 0,8 0,17 Parkering 1,1 0,8 0,88 Tak 0,59 0,9 0,53 Grusyta 2,1 0,2 0,42 Dammar 0,12 1 0,12 Tennisplaner och övriga konstgjorda 0,59 0,8 0,47 idrottsytor Summa nuläge 7,8 0,42* 3,3 Efter exploatering Grönyta 3,0 0,18 0,53 Väg 0,22 0,8 0,18 GC-väg 0,29 0,8 0,24 Parkering 0,72 0,8 0,57 Tak 1,7 0,9 1,5 Permeabel 0,41 0,3 0,12 beläggning Dammar 0,12 1 0,12 Tennisplaner och övriga konstgjorda 0,58 0,8 0,47 idrottsytor Övriga hårdgjorda 0,80 0,8 0,64 ytor Summa efter 7,8 0,56* 4,4 exploatering * Områdets sammanvägda avrinningskoefficient Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 14 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 14. Nuvarande markanvändning inom planområdet. Ortofoto: © Lantmäteriet (2021). Figur 15. Föreslagen planerad markanvändning inom detaljplanområdet. Rödstreckat område markerar ett område där markanvändningen förblir oförändrad efter exploatering. Ytterligare delar av området söder om kungliga tennishallen förblir oförändrade efter exploatering, men dessa har inkluderats i flödesberäkningar då de leds mot dammsystemet. Ortofoto: © Lantmäteriet (2021). Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 15 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.2 Flöden nuläge och framtid För beräkning av dimensionerande dagvattenflöden har den så kallade rationella metoden använts (Ekvation 1) enligt branschstandard i publikation 110 (Svenskt Vatten, 2016). Rationella metoden är en överslagsmetod som lämpar sig för mindre områden (upp till cirka 20 hektar) med liknande rinntider inom området. Ekvation 1. Rationella metoden, beräkning av dimensionerande flöde. Q = dimensionerande flöde [l/s] dim A = avrinningsområdets area [ha] φ = avrinningskoefficient [-] i(t) = dimensionerande nederbördsintensitet [l/s, ha], beror på regnets återkomsttid (T) och r dimensionerande varaktighet (t) r kf = klimatfaktor [-] 𝑄𝑄𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑 = 𝐴𝐴∙𝜑𝜑∙𝑖𝑖(𝑡𝑡𝑟𝑟)∙𝑘𝑘𝑘𝑘 Areor (A) och avrinningskoefficienter (φ) har använts enligt Tabell 1. Beräkningarna tar inte hänsyn till ARO 3 som förblir oförändrat efter exploatering och ej leds mot dammsystemet. Regnets dimensionerande intensitet beror av rinntiden inom området, som är 10 minuter före detaljplaneläggning och 10 minuter efter exploatering. Rinntiden används i rationella metoden för att få den dimensionerande varaktigheten för regnet. Nederbördsintensiteten beror också på återkomsttiden (T), som anger sannolikheten att motsvarande flöde inträffar eller överskrids ett enskilt år. Ett 10-årsregn är ett regntillfälle där sannolikheten att det inträffar ett enskilt år är 1 på 10. Slutligen används en klimatfaktor (kf) i den rationella metoden för att ta hänsyn till nederbördens ökade mängder och intensitet i framtiden. I Svenskt Vattens P110 (2016) rekommenderas en klimatfaktor på minst 1,25 för regn med kortare varaktighet än en timme. I Tabell 2 redovisas resultaten av flödesberäkningar för nutida och framtida markanvändning, för 10-, 20- och 100-årsregn. Det dimensionerande dagvattenflödet förväntas öka från 750 l/s till 1 200 l/s, vilket motsvarar en ökning med 60 %. Detta beror på att hårdgörningsgraden i området ökar något efter exploatering samt att flöden efter exploatering tar höjd för klimatförändringar genom en klimatfaktor på 1,25. Tabell 2. Dimensionerande dagvattenflöde i nuläget och efter planerad exploatering utan införda åtgärder. Kf Varaktighet 10-årsregn 20-årsregn Nuläge 1,00 10 min Dim. regnintensitet [l/s, ha] 228 287 Flöde Q [l/s] 750 940 Efter exploatering 1,25 10 min Dim. regnintensitet [l/s, ha] 285 358 Flöde Q [l/s] 1 200 1 600 Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 16 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.3 Magasinsbehov Enligt Stockholm stads riktlinjer ska 20 mm av det regn som faller på hårdgjorda ytor fördröjas och renas. Det bedöms möjliggöra fördröjning och rening av cirka 90 procent av årsnederbörden (DHI, 2015). Behovet av fördröjningsvolym har beräknats enligt Ekvation 2. Ekvation 2. Beräkning av erforderlig fördröjningsvolym. U = erforderlig fördröjningsvolym [m3] i d = regnvolym som ska hanteras inom kvarteret (ex. 20 mm) [m] r A = avrinningsområdets area [m2] i φ = markanvändningsspecifik avrinningskoefficient [-] i Fördröjningsbehovet är beräknat per del𝑈𝑈o𝑑𝑑m=råd𝑑𝑑e𝑟𝑟 o∙c𝜑𝜑h𝑑𝑑 t∙o𝐴𝐴ta𝑑𝑑l t inom planområdet bortsett från ARO 3 som förblir oförändrat efter exploatering och därför inte omfattas av åtgärdsbehovet. Beräkningar ger en erforderlig fördröjningsvolym på ungefär 873 m3 för det planerade detaljplaneområdet (Tabell 3). Som tidigare diskuterat i avsnitt 3.3 är denna volym troligtvis något överskattad då delar av området kommer förbli oförändrat efter exploatering och därav inte omfattas av 20-millimeterskravet. Tabell 3. Erforderlig fördröjningsvolym utifrån planerad bebyggelse och 20 mm fördröjning. Erforderlig Delområde A Φi magasinsvolym [ha] [-] [m3] Delområde 0 1,0 0,73 151 Delområde 1 - övrigt 2,6 0,56 273 Delområde 1 – expert 0,65 0,49 65 Delområde 1 – KLTK 2,3 0,55 252 Delområde 2 1,2 0,58 142 Totalt 7,77 0,56 873 Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 17 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 16. Delområden inom detaljplanområdet. Delområde 3 har inte räknats med i flödes- och magasinsberäkningar då det förblir oförändrat efter exploatering. Ortofoto: © Lantmäteriet (2021) 3.4 Skyfall och översvämningsrisk Stockholm stads skyfallsmodell färdigställdes 2024 och modellerar ett 100-årsregn med 6 timmars varaktighet och klimatfaktor 1,25 baserat på Dahlströms ekvation (Dahlström, 2010). Avdrag görs från hårdgjorda ytor i modellen för att ta höjd för dagvattennätets kapacitet. För icke-hårdgjorda ytor har en infiltrationsmodul aktiverats. Modellen visar att det finns stora översvämningsrisker i området vid skyfall och att de nordvästra delarna av planområdet är en del av en större lågpunkt som avvattnas mot öster mot Värtahamnen (Figur 17 och Figur 18). Vattennivån i denna lågpunkt uppskattas kunna uppgå till +3,08 meter vid det modellerade 100-årsregnet och avgörs i modellen av en bestämmande sektion längs Värtabanan cirka 400 meter öster om planområdet. Detta innebär att de västra delarna av planområdet som i dagsläget består av en grusplan riskerar få ett vattendjup på över en meter. Lågpunkten som helhet uppskattas rymma cirka 34 300 m3 även medräknat ytor utanför detaljplaneområdet. Modellen visar även att vattenmassor med ett djup på mellan 20 till 30 centimeter förekommer under modellförloppet på flera platser längs huskropparna på Amerikanska paviljongen och Kungliga tennishallen. Vid slutet av simuleringen är dock vatten endast stående intill huskroppar på två platser vid Kungliga tennishallen. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 18 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 17. Maximala översvämningsdjup inom planområdet till följd av ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,25 baserat på Dahlström (2010). Källa: Stockholm stads skyfallsmodell från 2024. Figur 18. Överblick över översvämningsutbredning runt planområdet till följd av ett 100- årsregn med klimatfaktor 1,25 baserat på Dahlström (2010). Bestämmande sektion för lågpunkten är markerad med röd ring. Källa: Stockholm stads skyfallsmodell från 2024. Figur 19 visar maximala flöden som uppstår till följd av det modellerade 100-årsregnet. Vid det modellerade 100-årsregnet bildas en större flödesväg från området väster om Storängsbotten med ryttarstadion och Östermalms IP som går mot dagvattendammarna och vidare till Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 19 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI lågpunkten i planområdets nordvästra hörn. Stora flöden uppkommer även vid de hårdgjorda ytorna runt den Amerikanska paviljongen. Flöden som uppkommer längs Lidingövägen leds åt nordöst utan att påverka planområdet, men framkomligheten till och från området kan troligtvis komma att påverkas av dessa. Figur 19. Överblick över flöden runt planområdet som uppstår till följd av ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,25, enligt Stockholm stads skyfallsmodell. 3.4.1 Nedströms avrinningsvägar Planområdet ligger delvis inom en lågpunkt som vid det modellerade 100-årsregnet fylls och fördröjer en volym på ungefär 34 300 m3. Efter att lågpunkten är fylld rinner cirka 500 m3 vidare mot Värtahamnen till en större lågpunkt vid korsningen Hangövägen-Andra bassängsvägen. Flera pågående planarbeten för utveckling av bostäder och kontor finns i detta område, vilket kan leda till att den nuvarande lågpunkten försvinner. Området är flackt vilket leder till vissa osäkerheter, men enligt Stockholms stads skyfallsmodell och Scalgos lågpunktskartering verkar den bestämmande sektionen för vattennivåerna i Storängsbotten ligga cirka 150 meter uppströms om denna plats. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 20 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 20. Skyfallsavrinning nedströms detaljplanen. Vita pilar markerar avrinningsriktning nedströms den bestämmande sektionen. 3.4.2 Konsekvenser för samhällsviktig verksamhet vid ett skyfall med större återkomsttid Ingen samhällsviktig verksamhet finns i dagsläget inom planområdet men flera prioriterade vägar som är en del av det primära vägnätet samt Värtabanan ligger i direkt anslutning till planområdet (Figur 21). I samband med att Värtans bangård utökas med ett femte spår kommer en liten del av Värtabanan ligga inom planområdet i framtiden. Figur 21. Primära vägnätet i anslutning till planområdet. Stockholms stads skyfallsmodell har modellerat konsekvenserna av ett Gävleregn vilket motsvarar ett skyfall med ungefär 1 000 års återkomsttid. Vid ett sådant extremt skyfall skulle Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 21 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI framkomligheten på större delen av de primära vägarna i planområdets närhet bli kraftigt försämrad eller helt hindrad. Modellen visar att de maximala vattendjupen på Värtabanan uppgår till över 80 centimeter. Delar av E20 ovan mark översvämmas även med vattendjup som uppgår till en meter. Då delar av vägnätet i detta område går i tunnlar och viadukter finns dock flera osäkerheter och förenklingar i modellen eftersom den bara beräknar flöden i marknivå. Bland annat så är tunnelpåslaget för Norra länken helt vattenfylld, vilket beror på att flödet in i tunneln inte är med i modellen. Marknivån under viadukterna är även förenklad vilket kan påverka modellresultatet. Även om resultaten är osäkra för det modellerade Gävleregnet så är det tydligt att det finns en allvarlig problematik i området. Vidare utredningar och större övergripande åtgärder kan därför vara nödvändigt för att säkerställa att framkomligheten på de prioriterade vägarna bibehålls vid ett skyfall med en längre återkomsttid än 100 år. Figur 22. Maximala vattendjup till följd av ett Gävleregn, enligt Stockholm stads skyfallsmodell. 3.4.3 Planens påverkan på skyfallsvolymer Vid byggnationen av multisporthallen i de nordvästra delarna av planområdet kommer marknivån att höjas vilket leder till att delar av skyfallsvolymen i lågpunkten försvinner. Figur 23 visar höjdnivåer idag och Figur 24 en tidig modellering av hur höjdnivåerna kan se ut efter exploatering. Vid en jämförelse av lågpunktsvolymen i Scalgo före och efter byggnation byggs uppskattningsvis 2 400 m3 skyfallsvolymer bort i samband med byggnation av multisporthallen och kringliggande ytor vilket behöver kompenseras för att inte försämra skyfallssituationen nedströms. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 22 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 23. Översvämningsutbredning innan exploatering vid vattennivå +3,08 i lågpunkten i västra delarna av planområdet. Figur 24. Översvämningsutbredning efter exploatering vid vattennivå +3,08 i lågpunkten i västra delarna av planområdet. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 23 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.5 Närsalts- och föroreningsberäkningar, utan befintliga dagvattendammar Förorenings- och närsaltmängder i dagvattnet som alstras inom området har beräknats med beräkningsverktyget Stormtac (2023). Beräkningarna i verktyget görs utifrån indata i form av markanvändningsslag och årsmedelnederbörd. Modellen använder sig av markanvändningsspecifika avrinningskoefficienter och schablonhalter för ett flertal markanvändningsslag och vanligt förekommande dagvattenföroreningar. Detta gör att resultaten inte bör avläsas i exakta tal utan snarare ses som en indikation på föroreningsbelastning då både beräkningsverktyget och indata inhyser både osäkerheter och variationer. I beräkningarna har den korrigerade årliga nederbörden 601 mm använts (SMHI, 2003, 2021). För kategorisering av markanvändningsslag har nuvarande markanvändning bedömts motsvara kategorierna parkmark, grusyta, väg (ÅDT 250), parkering tak, GC-väg, asfaltsyta och konstgräsplan i Stormtac. För framtida markanvändningen valdes samma kategorier samt kategorin gårdsyta inom kvarter. Ytorna anpassades även efter det nya planförslaget. Dagvattendammarnas reningseffekt tas inte med i dessa beräkningar. Även om dammsystemet finns på plats i nuläget så är det relativt nyligen anlagt för att rena dagvatten i samband med den kommande exploateringen i Storängsbotten. Föroreningsbelastningen i Tabell 4 är alltså ett teoretiskt referensscenario för reningsbehov efter exploatering utan åtgärder. Belastning för näringsämnena kväve och fosfor, sju vanligt förekommande tungmetaller (bly, koppar, zink, kadmium, krom, kvicksilver och nickel) samt suspenderat material, olja, benso(a)pyren (BaP) och PAH16 redovisas i Tabell 4 som medelvärde ± osäkerhet. Osäkerheten beräknas av StormTac och omfattar den uppskattade osäkerheten i både indata och beräkningar. Tabell 4. Mängder av näringsämnen, tungmetaller och suspenderat material, samt förändring efter exploatering (utan åtgärder) och reningsbehov. Värdena presenteras som medelvärde ± osäkerhet. Innan Efter Förändring Reningsbehov exploatering exploatering Fosfor P [kg/år] 2,6 ± 0,1 3 ± 1,2 +0,4 13 % Kväve N [kg/år] 48 ± 19 55 ± 24 +7 13 % Bly Pb [g/år] 240 ± 120 250 ± 140 +10 4 % Koppar Cu [g/år] 630 ± 240 700 ± 270 +70 10 % Zink Zn [g/år] 2100 ± 1100 2300 ± 1400 +200 8,7 % Kadmium Cd [g/år] 11 ± 0,4 15 ± 5,4 +4 27 % Krom Cr [g/år] 180 ± 68 190 ± 75 +10 5,3 % Nickel Ni [g/år] 120 ± 49 150 ± 60 +30 20 % Kvicksilver Hg [g/år] 0,96 ± 0,52 0,95 ± 0,5 0 Inget Suspenderat SS [kg/år] 1500 ± 630 1300 ± 560 -200 Inget material Olja [kg/år] 10 ± 4,3 12 ± 5,2 +2 17 % PAH16 [g/år] 7,7 ± 4,2 9,8 ± 5,7 +2,1 21 % BaP [g/år] 0,7 ± 0,45 0,69 ± 0,44 0 Inget Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 24 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stormtac visar att belastningen från planområdet ökar för samtliga ämnen förutom kvicksilver, suspenderat material och BaP efter exploatering vilket tyder på att det finns behov av rening av dagvattnet från planområdet för att inte försämra vattenkvaliteten i recipient. Halterna ut från planområdet förblir relativt oförändrade efter exploateringen vilket delvis kan förklaras av en utspädningseffekt då hårdgörningsgraden ökar inom planområdet (Tabell 4). Tabell 5. Halter av näringsämnen, tungmetaller och suspenderat material. Innan exploatering Efter exploatering Fosfor P [µg/l] 86 87 Kväve N [µg/l] 1 600 1 600 Bly Pb [µg/l] 7,9 7,1 Koppar Cu [µg/l] 21 20 Zink Zn [µg/l] 70 65 Kadmium Cd [µg/l] 0,36 0,42 Krom Cr [µg/l] 5,9 5,5 Nickel Ni [µg/l] 3,8 4,2 Kvicksilver Hg [µg/l] 0,032 0,027 Suspenderat SS [µg/l] 49 000 38 000 material Olja [µg/l] 340 340 PAH16 [µg/l] 0,25 0,28 BaP [µg/l] 0,023 0,020 4 Lokalt omhändertagande av dagvatten och bedömd effekt av befintliga dagvattendammar 4.1 Stockholm stads åtgärdsnivå För att uppnå Stockholms stads krav på 20 mm fördröjning krävs en total magasinskapacitet på 873 m3 inom planområdet. Dagvattendammarna har en våt permanentvolym på 500 m3 och om upptagsområdet ändras till att endast omfatta planområdet har dammarna en permanent vattenyta motsvarande 2,7 % av den reducerade ytan i upptagsområdet vilket ger mycket goda förutsättningar för rening av dagvatten. Dammsystemet har även en reglerbar magasinsvolym för normalflöden upp till 0,5 års återkomsttid på 640 m3 vilket är positivt ur föroreningssynpunkt då omsättningstiden ökar. Om tillrinningsområdet för dammarna avgränsas till planområdet genom förbiledning av det sydvästra området utanför planen bör dock flödesstrypningen ökas för att motsvara de nya flödesförutsättningarna. Vid kraftigare flöden finns totalt en reglervolym på 2 100 m3 som bedöms kunna fördröja upp till ett 30-årsregn utan att kringliggande mark runt dammarna översvämmas (WRS, 2019). Om upptagsområdet för dammarna avgränsas till att endast omfatta planområdet och inte inkludera det sydvästra området (se avsnitt 2.5) förväntas det leda till att basflödet till dammarna minskar, vilket kan ha negativ påverkan på den biologiska mångfalden i dammarna. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 25 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Att avgränsa dagvattendammarnas tillrinningsområde till planområdet borgar för en hög relativ avskiljningsgrad. Samtidigt förväntas föroreningsmängderna i inkommande vatten till dammarna bli mindre och följaktligen sannolikt även mängden avskilda föroreningar. Detta då reningsgraden i dagvattendammarna även med dagens större tillrinningsområde förväntas vara god. Dammarnas permanenta vattenyta motsvarar ungefär 1 % av den reducerade arean i det större upptagningsområdet (WRS, 2019). Ur ett recipientperspektiv bedöms det därför sannolikt vara bättre att fortsatt leda in dagvatten från det sydvästra området även om det skulle medföra att 20-millimeterskravet inte uppfylls helt för planen. Utöver den permanenta volymen i dagvattendammarna föreslås även LOD-åtgärder norr om multisporthallen som inte ingår i dammarnas avrinningsområde (Figur 25). I detta område föreslås åtgärder i form av träd i skelettjord, regnbäddar och underliggande makadammagasin med en magasinsvolym på totalt 300 m3, vilket innebär att dagvatten från de relativt smutsiga parkeringsytorna renas innan det når dagvattennätet. LOD-åtgärderna har också som syfte att utgöra kompensationsvolymer för skyfall vid extrema regntillfällen, men kommer även fördröja dagvattenflöden som uppstår vid normala regntillfällen. För föreslagna träd i skelettjord närmast Värtabanan finns vissa begränsningar för vegetationens storlek då de annars riskerar att påverka järnvägsanläggningen negativt. Den norra trädraden vid parkeringen kommer att ligga cirka 10 meter från mitten av närmaste järnvägsspår vilket innebär att träden behöver utgöras av lägre buskträd. Den södra trädraden närmast multisporthallen kommer att ligga cirka 20 meter från närmaste spårmitt och kan därför bestå av större träd utan att järnvägen riskerar att påverkas (Figur 26). Figur 25. Föreslagen dagvattenhantering i området norr om multisporthallen. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 26 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 26. Tvärsnitt över föreslagen parkering norr om multisporthallen med träd i skelettjord. Träden närmast spårområdet begränsas storleksmässigt till lägre buskträd för att inte riskera att påverka järnvägsanläggningen negativt. Med den permanenta dammvolymen på 500 m3 tillsammans med föreslagna åtgärder norr om multisporthallen på 300 m3 uppnås 800 m3 av det totala uppskattade magasinsbehovet på 873 m3. Dammarna är dock väl dimensionerade för rening av dagvatten från området och det tillkommer även en reglerbar volym utöver den permanenta volymen. Med anledning av detta anses ytterligare åtgärder inte vara nödvändiga inom planområdet för att uppnå syftet med Stockholm stads åtgärdsnivå. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 27 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4.2 Närsalts- och föroreningsbelastning, med befintliga dagvattendammar Tabell 4 visar föroreningsbelastning ifrån hela planområdet efter rening i dammsystemet. Beräkningarna förutsätter att dammarna endast tar hand om flöden som uppstår inom planområdet och tar hänsyn till att ingen rening sker i de delar som ej kan ledas till dammarna. Ytterligare rening tillkommer i föreslagna LOD-åtgärder norr om multisporthallen vilket innebär att förutsättningar finns att uppnå ännu lägre föroreningsbelastning från planområdet. Resultatet av beräkningarna visar en reduktion för samtliga förorenande ämnen förutom kväve vars belastning i stort sett är oförändrad efter exploatering. Tabell 6. Föroreningsbelastning (g/år och kg/år) för näringsbelastning, tungmetaller och suspenderat material, samt förändring efter exploatering med åtgärder och vidare reningsbehov. Värdena presenteras som medelvärde ± osäkerhet. Efter Innan exploatering med Förändring Reningsbehov exploatering åtgärder Fosfor P [kg/år] 2,6 ± 0,1 2,3 ± 1,5 0 Inget Kväve N [kg/år] 48 ± 19 49 ± 18 +0,9 1,8 % Bly Pb [g/år] 240 ± 120 180 ± 150 -65 Inget Koppar Cu [g/år] 630 ± 240 520 ± 340 -110 Inget Zink Zn [kg/år] 2,1 ± 1,1 1,5 ± 1,4 -0,56 Inget Kadmium Cd [g/år] 11 ± 0,4 11 ± 6,7 0 Inget Krom Cr [g/år] 180 ± 68 130 ± 100 -51 Inget Nickel Ni [g/år] 120 ± 49 100 ± 68 -16 Inget Kvicksilver Hg [g/år] 0,96 ± 0,52 0,78 ± 0,44 0 Inget Suspenderat SS [kg/år] 1500 ± 630 980 ± 710 -520 Inget material Olja [kg/år] 10 ± 4,3 6,8 ± 7,6 -3,3 Inget PAH16 [g/år] 7,7 ± 4,2 5,3 ± 7,4 -2 Inget BaP [g/år] 0,7 ± 0,45 0,49 ± 0,33 0 Inget Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 28 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Föroreningshalter beräknas minska för samtliga av de undersökta ämnena till följd av reningskapaciteten i dagvattendammarna (Tabell 7). Tabell 7. Föroreningshalter (µg/l) för näringsbelastning, tungmetaller och suspenderat material. Efter exploatering med Innan exploatering åtgärder Fosfor P [µg/l] 86 62 Kväve N [µg/l] 1 600 1 300 Bly Pb [µg/l] 7,9 4,8 Koppar Cu [µg/l] 21 14 Zink Zn [µg/l] 70 42 Kadmium Cd [µg/l] 0,36 0,29 Krom Cr [µg/l] 5,9 3,6 Nickel Ni [µg/l] 3,8 2,9 Kvicksilver Hg [µg/l] 0,032 0,021 Suspenderat SS [µg/l] 49 000 27 000 material Olja [µg/l] 340 180 PAH16 [µg/l] 0,25 0,15 BaP [µg/l] 0,023 0,13 4.3 Behov av ytterligare åtgärder Då exploateringen med föreslagna åtgärder inte bedöms ha någon negativ påverkan på föroreningsbelastningen från planområdet föreligger inget direkt behov av ytterligare dagvattenåtgärder sett till Stockholms stads riktlinjer. Ur ett gestaltnings- och skyfallsperspektiv kan dock vissa dagvattenåtgärder fortfarande vara aktuella inom planområdet. Då takytor på flera av de planerade hallarna kommer vara synliga från kringliggande bebyggelse kan gröna tak vara en åtgärd som förbättrar både det visuella intrycket, trivsel i området och bidrar till ytterligare fördröjning av dagvattenflöden (Figur 27.). Figur 27. Tennishallen i Rosendal i Uppsala. Foto: Rosendal Fastigheter (2024). Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 29 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Inom området norr om multisporthallen kan även åtgärder som träd i skelettjord, genomsläpplig markstensbeläggning och regnbäddar vara lämpliga ur ett dagvattenreningsperspektiv och bidra till ytterligare fördröjning av skyfallsflöden (Figur 28). Figur 28. Vänster: Genomsläpplig beläggning. Höger: Nedsänkt växtbädd. Foto: WRS. 5 Skyfall och åtgärder mot översvämning Det föreslagna planförslaget kan komma att påverka nuvarande fördröjningsvolymer för skyfall vilket kan ha en negativ påverkan på områden nedströms planområdet. En enkel uppskattning i Scalgo visar att ungefär 2 400 m3 skyfallsvolymer byggs bort i samband med exploatering i lågpunkten i planområdets nordvästra delar. För att säkerställa att ingen negativ påverkan sker till följd av planerad exploatering i området behöver nya skyfallsvolymer skapas som kompenserar för de bortbyggda volymerna. Figur 29 visar en enkel modellering av hur marknivåerna skulle kunna se ut i de västra delarna av planområdet utan att kompensationsvolymer anläggs. Marknivån på parkeringen norr om multisporthallen föreslås till +2,8 vilket innebär att den vid ett 100-årsregn kan översvämmas med cirka 30 centimeter. Detta innebär att volymerna som byggs bort vid parkeringen minimeras, men även att framkomligheten försämras på den sidan av multisporthallen vid översvämning. Vid 30 centimeter översvämning hindras framkomlighet för fordon på parkeringsytan vilket bland annat omfattar räddningstjänst. En räddningsväg finns dock längs Kungliga tennishallens norra sida vilket möjliggör framkomlighet till östra sidan av multisporthallen. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 30 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 29. Utkast på höjdsättning i de västra delarna av planområdet utan kompensationsåtgärder för skyfall. 5.1 Förslag på kompensationsåtgärder för skyfallsvolymer För att kompensera för de bortbyggda volymerna föreslås åtgärder på tre olika platser: en nedsänkt yta vid en isuppläggningsplats väster om multisporthallen, en multifunktionell idrottsyta norr om dagvattendammarna och fördröjande LOD-åtgärder i form av skelettjord och makadammagasin vid parkeringsytan norr om multisporthallen. 5.1.1 Nedsänkt yta vid isuppläggningsplats Området väster om multisporthallen planeras användas som uppläggningsplats för snö/isskrap för multisporthallen och ligger i direkt anslutning till de lägst belägna delarna av planområdet. Om marknivån på en yta motsvarande 1 400 m2 sänks med 0,5 meter kan 700 m3 volym skapas för att fördröja skyfall (Figur 30). För utformningsexemplet nedan motsvarar detta en bottennivå på +2,4. I denna del av planområdet finns flera ledningar, vilket kan påverka omfattning och uppskattade volymer för den föreslagna åtgärden. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 31 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 30. Skisserad utformning av nedsänkt yta väster om multisporthallen. 5.1.2 Multifunktionella idrottsytor Dammsystemet söder om den föreslagna multisporthallen blir vid skyfall översvämmad med en vattennivå på cirka +3,64 innan den bräddar ytligt mot nordväst till den större lågpunkten. Genom att öka fördröjningsvolymer för skyfall i dammsystemet kan man kompensera för förlorade volymer nedströms. Norr om dagvattendammarna förslås därför en skatepark som kan fördröja flöden genom att vatten kan brädda dit från dammarna vid skyfall (Figur 31). Föreslaget omfattar en yta på cirka 1 800 m2 som sänks till marknivån +3,0. Detta skulle innebära att ytterligare cirka 1 000 m3 skyfallsvolymer kan fördröjas i skateparken innan flödena bräddar till lågpunkten nedströms. Strax öster om dammsystemet förslås även att en tennisplan och kringliggande mark sänks till marknivån +3,0. Om en yta på ungefär 630 m2 sänks runt tennisplanen skapas en volym på ungefär 400 m3. Sammanlagt skapas då skyfallsvolymer på 1 400 m3 i multifunktionella ytor. För en underhållsfri och robust funktion av de multifunktionella ytorna föreslås att skyfallsvolymer från dammsystemet ska kunna brädda ytligt över till områdena. För att säkerställa att dammytan kan hålla en nivå på cirka +3,64 vid ett 100-årsregn bör tröskeln nedströms eventuellt säkras mot erosion så att avvattning av lågpunkten kan ske på ett säkert sätt och så att skyfallsvolymen bibehålls under ett skyfall. Vid eventuell markmodellering vid exploatering av området bör höjden på tröskeln bibehållas för att säkerställa tillräcklig fördröjning vid skyfall. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 32 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 31. Skisserad ungefärlig omfattning av de multifunktionella idrottsytorna. Tröskeln som bestämmer vattennivån i dammsystemet vid skyfall är markerad med röd cirkel. Exakta läget för de föreslagna ytorna har ej studerats närmare utan redovisas endast schematiskt. Placering och utformning av ytorna ska så långt som möjligt ta hänsyn till både ledningar i mark och befintlig gestaltning av dammar och park. 5.1.3 LOD-åtgärder vid parkeringsyta Resterande behov av skyfallsvolym på 300 m3 föreslås skapas i LOD-lösningar vid parkeringsplatsen norr om multisporthallen (Figur 32 och Figur 33). Denna fördröjningsvolym kan uppnås genom en kombination av flera olika typer av åtgärder. Ett träd i skelettjord kan fördröja uppskattningsvis 5 m3 vilket betyder att totalt cirka 100 m3 kan fördröjas totalt om 20 träd anläggs vid parkeringen. Lösningen kan också kombineras med genomsläpplig markstensbeläggning och regnbäddar. Med ett anläggningsdjup på 0,5 meter och en beräknad porositet på 30 % behövs en yta på cirka 1 400 m2 för att fördröja 200 m3. Resterande volym föreslås fördröjas i makadammagasin under parkeringsplatserna i anslutning till trädens skelettjord. Förutom att fördröja skyfallsflöden leder dessa åtgärder även till rening av relativt förorenat dagvatten från parkeringsytorna. Ovanstående åtgärder kan förslagsvis integreras till ett så kallat blå-grön-grått system (BGG- system). Detta innebär att dagvatten från trädgropar och regnbäddar leds ner i längre sammanhängande system med öppet förstärkningslager placerat under möbleringszonen utmed gatan där dagvatten kan fördröjas och infiltrera innan det leds vidare till dagvattennätet. Detta är både gynnsamt för att åstadkomma rening, fördröjningsvolymer och goda växtbetingelser för träd och grönska. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 33 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 32. Parkeringsområde norr om multisporthall. Figur 33. Åtgärdsförslag vid parkering för att uppnå erforderliga fördröjningsvolymer för skyfall. 5.2 Avledning av skyfallsflöden Exploateringens höjdsättning ska säkerställa att säkra avvattningsvägar skapas inom planområdet. Detta innebär att ytavrinning från de södra delarna av planområdet leds mot dammsystemet där säker fördröjning kan ske i föreslagna multifunktionella ytor och vidare nedströms mot lågpunkten i nordväst när dammsystemet går fullt (Figur 34). För ytan norr om multisporthallen föreslås ytavrinning ledas mot föreslagna LOD-lösningar och vidare i västlig ritning mot de lägst belägna delarna av planområdet med föreslagna parkeringsytor på +2,8. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 34 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 34. Förslag på skyfallshantering och huvudsakliga ytliga rinnvägar efter exploatering. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 35 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Slutsatser • Exploateringen beräknas leda till att områdets sammanvägda avrinningskoefficient ökar från 0,49 till 0,61. Detta beror bland annat på att en större grusplan bebyggs med en multisporthall. • Det dimensionerande dagvattenflödet förväntas öka från 750 l/s till 1 200 l/s, vilket motsvarar en ökning med 60 %. Detta beror på att hårdgörningsgraden ökar och att beräkningar av flöden efter exploatering tar höjd för klimatförändringar genom en klimatfaktor på 1,25. • Utan hänsyn till de nyanlagda dagvattendammarna bedöms föroreningsbelastningen efter exploatering att öka. • Räknat med reningseffekten i dagvattendammarna minskar föroreningsbelastningen för samtliga undersökta ämnen förutom kväve vars belastning förblir relativt oförändrad. Exploateringen bedöms därför inte påverka recipienten negativt, utan snarare positivt. • För att uppnå Stockholms stads krav på 20 mm fördröjning krävs en total magasinsvolym på 873 m3 inom planområdet. Dagvattendammarna har en våt permanentvolym på 500 m3 och ger mycket goda förutsättningar för rening av dagvatten. Norr om multisporthallen föreslås åtgärder i form av träd i skelettjord och makadammagasin med en magasinsvolym på 300 m3. Då dagvattendammarna utöver detta har en reglervolym på upp till totalt 2 100 m3 anses ytterligare åtgärder inte vara nödvändiga för att uppnå syftet med Stockholm stads åtgärdsnivå. • Att avgränsa dagvattendammarnas tillrinningsområde till planområdet borgar för en hög relativ avskiljningsgrad. Mängden avskilda föroreningar i dammarna förväntas dock bli mindre än om dagens tillrinningsområde bibehålls. Detta då reningsgraden i dagvattendammarna även med dagens större tillrinningsområde förväntas vara god. Ur ett recipientperspektiv bedöms det därför sannolikt vara bättre att fortsatt leda in dagvatten från det sydvästra området till dammarna. • Vid skyfall finns stora översvämningsrisker i området och de nordvästra delarna av planområdet är del av en större lågpunkt som avvattnas öster mot Värtahamnen. De västra delarna av planområdet som i nuläget består av en grusplan riskerar vattendjup på över en meter. • Totalt uppskattas cirka 2 400 m3 skyfallsvolymer byggas bort i samband med exploateringen. För att inte försämra skyfallssituationen måste dessa volymer återskapas på andra platser inom planområdet. Åtgärder föreslås därför på fyra olika platser: Väster om multisporthallen, vid den föreslagna isuppläggningsplatsen, föreslås o en nedsänkt yta som uppskattas kunna fördröja 700 m3. Två nedsänkta multifunktionella idrottsytor i anslutning till dagvattendammarna o med en sammanlagd fördröjningsvolym på cirka 1 400 m3. Resterande fördröjningsbehov på 300 m3 föreslås rymmas i fördröjande LOD- o åtgärder vid parkeringen norr om multisporthallen. Detta i form av träd i skelettjord, makadammagasin och regnbäddar. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 36 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 7 Förslag på vidare utredningar • När ett mer detaljerat utkast för höjdsättning finns på plats bör en hydrodynamisk skyfallsmodell tas fram för att vidare utreda exploateringens påverkan på vattennivåer, konsekvenser av ett skyfall i området efter exploatering och föreslagna skyfallsåtgärders effekt på översvämningsnivåerna. • Stockholms stads riktlinjer säger att för detaljplaner som är kopplade till samhällsviktig verksamhet ska konsekvenserna av ett 500-årsregn bedömas och beslut ska tas om konsekvenserna är acceptabla (Stockholms Stad, 2024). I detta fall finns ingen samhällsviktig verksamhet inom detaljplaneområdet, men flera prioriterade vägar och järnväg finns i dess direkta närhet. Då underlag med översvämningsnivåer vid ett 500- årsregn saknas i dagsläget behöver detta dock tas fram för området innan en sådan analys kan genomföras. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 37 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referenser © LANTMÄTERIET, 2021. Ortofoto färg 2022. DAHLSTRÖM, B., 2010. Regnintensitet – en molnfysikalisk betraktelse. Svenskt Vatten AB, Nr. 2010–05. DHI, 2015. PM Kompletterande regnstatistik för Stockholm - Underlag för dimensionering av avsättningsmagasin [internet]. Tillgängligt: http://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/kompletterande_re gnstatistik.pdf [Hämtad 2019-1-25]. LANTMÄTERIET, 2024. Historiska ortofoton (WMS). LÄNSSTYRELSEN STOCKHOLM, 2021. Länskarta Stockholms län [internet]. Tillgängligt: https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=d1b3761e5e944f129a698acc7e7ed183 [Hämtad 2021-6-16]. NIKLASSON, H., 2024. Storängsbotten - kommentar från Henrik Niklasson. OKK+, 2025. Idrottsparken. OPENSTREETMAPS BIDRAGSGIVARE, 2024. OpenStreetMap Foundation. Licens CC BY-SA. ROSENDAL FASTIGHETER, 2024. Tennishall i Rosendal [internet]. Tillgängligt: https://www.rosendalfastigheter.se/projekt/seb-usif-arena [Hämtad 2024-8-15]. SGU, 2022. SGUs Kartvisare, Grundvattenmagasin [internet]. Tillgängligt: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-grundvattenmagasin.html [Hämtad 2022-2-25]. SGU, 2024. SGU:s Kartvisare - Jordarter 1:25000 - 1:100000 [internet]. Tillgängligt: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25-100.html [Hämtad 2022-2-14]. SMHI, 2003. Korrektion av nederbörd enligt enkel klimatologisk metodik. SMHI, Nr. 111. SMHI, 2016. Delavrinningsområden, vattendelare. SMHI, 2021. Dataserier med normalvärden för perioden 1991-2020 | SMHI [internet]. Tillgängligt: https://www.smhi.se/data/meteorologi/dataserier-med-normalvarden-for- perioden-1991-2020-1.167775 [Hämtad 2023-10-17]. STOCKHOLMS STAD, 2016. Dagvattenhantering - Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation. STOCKHOLMS STAD, 2024. Handläggarstöd, Skyfallshantering i plan- och exploateringsprocessen samt vid ombyggnation. Stockholm. STORMTAC, 2023. StormTac Web v.23.1.2 [internet]. Utvecklad av Larm, T. Tillgängligt: http://app.stormtac.com/. SWECO, 2012. Storängsbotten, geoteknisk utredning. Stockholm, Nr. 1155082011. VISS, 2024. Lilla Värtan, vattenförekomst [internet]. Tillgängligt: https://viss.lansstyrelsen.se/Waters.aspx?waterMSCD=WA46408217 [Hämtad 2024-1- 15]. WRS, 2018. PM dagvattenflöden Storängsbotten. Uppsala. WRS, 2019. Drift och skötsel av Storängsbottens dagvattensystem. Uppsala, Nr. 2019-0851-A. WRS AB, 2013. Stratergi för dagvattenhantering vid Storängsbotten, Stockholm. Uppsala, Nr. 2013-0565-A. Dagvattenutredning del av Norra Djurgården 1:1, Stockholm, WRS AB, 2025-11-25 38 (38) 14090-0202 rnD ,52-11-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Geoteknik.pdf] Sweco Sweco Sverige AB Anmar Khudhair Gjörwellsgatan 22 Org.nr 556767-9849 Geoteknik Telefon 08-69 56 000 Styrelsens säte: Stockholm Stockholm Fax +46 (0)8 6956010 Telefon direkt 072-450 05 62 www.sweco.se anmar.khudhair@sweco.se En del av Sweco-koncernen 41-60-3102 xcod.200oper PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK KUNGLIGA DJURGÅRDENS FÖRVALTNING Storängsbotten Detaljplan UPPDRAGSNUMMER 30064945 GEOTEKNISKA OCH BERGTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR PROJEKTERINGSUNDERLAG STOCKHOLM 2026-01-30 SWECO SVERIGE AB STOCKHOLM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK UPPDRAGSLEDARE: JOHAN FRANSSON HANDLÄGGARE: LASSE ENGVALL & JONAS IVARSSON GRANSKARE: JOHAN FRANSSON GEOTEKNIK GRANSKARE: FANNY HARTVIG BERGTEKNIK IJ p:\22176\30064945\000\10 dokument\pm och tolkade ritningar\storängsbotten pm geoteknik bergteknik 2026-02-25.docx 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning 1 Bakgrund 1 2 Geotekniska utredningar 1 3 Geotekniska förhållanden 2 3.1 Topografiska förhållanden 2 3.2 Jordlagerförhållanden 3 3.2.1 Område 1 3 3.2.2 Område 2 5 4 Stabilitet och sättningar 6 4.1 Område 1 6 4.1.1 Stabilitet 6 4.1.2 Sättningar 7 4.2 Område 2 7 4.2.1 Stabilitet 7 4.2.2 Sättningar 7 5 Geohydrologiska förhållanden 7 5.1 Området 1 7 5.2 Område 2 8 6 Planerad bebyggelse inom planförslaget 9 7 Geotekniska rekommendationer 10 7.1 Område 1 10 7.2 Område 2 11 8 Bergtekniska förhållanden 12 9 Östlig förbindelse 14 10 Framtida bergtunnlar för Östlig förbindelse 14 11 Möjlighet att bebygga området över planerade tunnlar 17 11.1 Område 1 17 11.2 Område 2 17 12 Konsekvensbeskrivning av planerad Östlig förbindelse 18 13 Sammanfattning 18 14 Kompletterande utredningar efter samråd 19 14.1 Område 1 19 14.2 Område 2 19 PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilagor Markteknisk undersökningsrapport daterad 2024-02-21 inkluderad otolkade plan- och sektionsritningar. Ritning 100G1101 Geoteknisk sonderingsplan 1:800 Ritning 100G1201 Geoteknisk planritning med bergnivåer 1:800 Ritningar 100G1231-100G1240 Tolkade geotekniska sektioner Ritning 100G1202 Plan med påslagsläget för tunnel med longitudinell ventilation Ritning 100G1203 Plan med påslagsläget för tunnel med transversell ventilation Ritning 100G1204 Plan med påslagsläget för tunnel med transversell ventilation. Med befintliga byggnader PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Bakgrund I samband med framtagande av en detaljplan för Storängsbotten har Sweco Sverige studerat de geotekniska och bergtekniska förutsättningarna. Inom detaljplaneområdet finns planer på en framtida trafikled - Östlig Förbindelse (ÖF) - och den framtida trafikleden är ett riksintresse som ska beaktas i detaljplanearbetet. De geotekniska och bergtekniska förutsättningarna ha studerats på basis av dels nya undersökningar som utförts år 2023, dels äldre undersökningar som utförts under åren 2012-2014 och 2017. Förhållandena framgår av nedanstående Figur 1. Figur 1 Ortofotokarta som visar området Storängsbotten. Utsträckningen av riksintresset för Trafikleden Östlig förbindelse har illustrerats med röda linjer. Planerad detaljplanegräns har illustrerats med blå linje. Planerad trafikled kommer att ligga under markytan. I den sydöstra delen kommer trafikleden att gå i bergtunnel. 2 Geotekniska utredningar Utredningar har utförts under åren 2012-2014 och 2017 i flera omgångar och har redovisats på geotekniska ritningar och laboratorieprotokoll samt i Geotekniskt PM daterat 2012-09-11, PM angående geotekniska förstärkningsåtgärder daterat 2013-01- 24, PM angående terrassering daterat 2017-05-03. Under år 2023 har utförts kompletterande undersökningar i den sydöstra delen av Storängsbotten, vilka har redovisats i Markteknisk undersökningsrapport MUR daterad 2024-02-21. 1 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Av nedanstående Figur 2 framgår nya och tidigare utförda undersökningar. Figur 2 Nya och tidigare utförda undersökningar för att klarlägga bergytans nivå och de geotekniska förhållandena. Den planerade trafikleden (Riksintresset) är illustrerad med röda linjer. Detaljplanegränsen är illustrerad med heldragen blå linje. Utförda geotekniska undersökningar redovisas på bifogade geotekniska ritningar. 3 Geotekniska förhållanden 3.1 Topografiska förhållanden I östra delen av detaljplaneområdet är marken bebyggd med Kungliga Tennishallen och annex samt med flera utomhusbanor söder om tennishallen. Söder om Tennishallen finns ett par befintliga byggnader varav den östra är Specialistklinikerna. Markytan i den sydöstra delen av detaljplaneområdet stiger från nivån ca +3 vid Storängsvägen till nivån ca +10 vid Lidingövägen vid den östra detaljplanegränsen. Utefter den norra detaljplanegränsen finns ett spårområde med 4-5 spår, där markytan ligger på nivåer mellan ca +2,0 och +2,3. Inom den övriga delar av detaljplaneområdet, dvs mellan spårområdet och den bebyggda östra delen, är marken terrasserad och i stort sett horisontell och ligger på nivåer mellan +2 och +3. 2 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Små partier med berg i dagen finns dels vid släntfot från Lidingövägen, dels öster om utomhusbanorna. Bebyggelse och markförhållandena framgår av nedanstående Figur 3. Figur 3 Ortofotokarta över området som begränsas av Lidingövägen i sydost, järnvägsspår i nordnordost och Storängsvägens i sydväst. På planen visas i röd färg en uppdelning i område 1 och område 2. 3.2 Jordlagerförhållanden 3.2.1 Område 1 Allmänt Jorden utgörs av överst fyllning och därunder gyttja och lera som underlagras av friktionsmaterial på berg. Gyttja förekommer endast i de lägst belägna delarna av området. Det totala jorddjupet i borrpunkterna är som mest 20,7 m (borrpunkt 12S006). En sektion med tolkade jordlager redovisas i nedanstående Figur 4. 3 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 4. Sektion F-F med tolkade jordlager och bergyta. Sektionens planläge framgår av Figur 2 och på bifogad ritning 100G1101. Fyllning Fyllningen har ca 1-4 m:s mäktighet och består till största delen av sandigt grus med inslag av tegel och trärester. Även krossat material har påträffats i fyllningen. En stor del av den tidigare markytan på nivån +1,0 á +2,1 har hårdgjorts med krossmaterial. Därefter har den nuvarande fyllningen tippats på den gamla hårdgjorda ytan. Gyttja och lera Under fyllningen har påträffats gyttja i punkterna 12S006 och 12S009 dvs i det område som ligger utefter järnvägen. Gyttja förekommer ner till ca 3 m:s djup under markytan. Under gyttjan, där gyttja förekommer, samt i övriga punkter under fyllningen förekommer gyttjig lera ner till ca 4 m:s djup och därunder varvig delvis sulfidbandad lera. Den sammanlagda mäktigheten av gyttja, gyttjig lera och lera (under fyllningslagret) varierar i borrpunkterna mellan ca 3 m och ca 11 m. Under år 2017 har utförts viktsondering och kolvprovtagning i sju punkter (Punkterna 17S001 t.o.m 17S007). Upptagna ostörda prover har analyserats på geotekniskt laboratorium. Resultaten från dessa undersökningar bedöms vara de som är mest representativa för lerans och gyttjans nuvarande egenskaper. I de sju sonderings- och provtagningspunkterna har skjuvhållfastheten utvärderats. De uppmätta skjuvhållfastheterna redovisas i nedanstående figur. I figuren har även angivits den dimensionerande skjuvhållfasthet som använts vid stabilitetsberäkningarna. Den uppgår till 13 kPa ner till 5 m:s djup och ökar därunder med djupet till 18 kPa på 12 m:s djup. 4 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 0,0 5,0 10,0 15,0 20,0 25,0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Figur 5 Sammanställning av skjuvhållfastheter samt valt dimensionerande värde Friktionsjord Friktionsjordslagret under leran har mycket varierande mäktighet – i punkt 12S001 saknas friktionsjord dvs leran vilar direkt på berg och i borrpunkt 12S009 bedöms friktionsjordslagret ha mäktigheten ca 10 m. I de 7 nya sonderingspunkterna varierar sonderingsdjupet i friktionsjordslagret mellan ca 0,2 och 5 m. 3.2.2 Område 2 Fyllningen har 0-5 m mäktighet. Fyllningen består i allmänhet av friktionsmaterial. Leran har max ca 10 m mäktighet inom det aktuella området. Leran är lös med en skjuvhållfasthet av 12-20 kPa, se bilaga 5 om sammanställning av skjuvhållfastheter i MUR daterad 2024-02-21. Friktionsjorden närmast över berget bedöms ha 0-3 m mäktighet inom det aktuella området. Den bedöms bestå av morän. En sektion med tolkade jordlager redovisas i nedanstående Figur 6. 5 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 pujD Skjuvhållfastheter kPa 17S01 (Kv) 17S02 17S03 17S04 17S05 17S06 17S07 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 6. Sektion C-C med tolkade jordlager och bergyta enligt bergmodellen. Sektionens planläge framgår av Figur 2 och på bifogad ritning 100G1101. 4 Stabilitet och sättningar 4.1 Område 1 4.1.1 Stabilitet Terrassering av marken inklusive utbyggnad av dagvattendammar har gjorts under år 2018 i princip enligt nedanstående Figur 7. Figur 7 Terrassering av marken samt utbyggnad av dagvattendammar. 6 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Vid projekteringen av terrasseringen har stabilitetsförhållandena beaktats. Det innebär att vid den nuvarande utformningen av marken är stabiliteten tillfredsställande. Detta gäller såväl för slänten mot öster som för dammarna. Dammarna har förutsatts kunna vara torra ner till bottennivån. Vidare har förutsatts trafiklast på gångvägen som passerar förbi dammarna liksom på Storängsvägen, vilken numera är en GC-väg. 4.1.2 Sättningar Den terrassering som redovisas i Figur 7 innebär uppfyllnad till max ca +5,0, vilket motsvarar en uppfyllnad av marken med 2- 3 m jämfört med den markyta som gällde före år 2012. Under åren ca 2012-2018 har området använts som upplagsområde för uppläggning av jordmassor, vilket också har medfört stora och varierande uppfyllande av marken. Uppfyllnaderna har medfört stora sättningar i gyttjan och leran. Sättningarna är fortfarande pågående om än med avtagande hastighet. 4.2 Område 2 4.2.1 Stabilitet Inom detta område är markens lutning liten frånsett längst i söder vid Lidingövägen där leran har liten mäktighet och är alltigenom fast. I mellersta och norra delen av området finns 4-8 m lera, men här är marklutningen mycket liten. Stabiliteten är därför tillfredsställande inom hela området. 4.2.2 Sättningar De uppfyllnader som skett i området är mer än 20 år gamla. Uppfyllnaderna kan ha medfört sättningar. Sättningarna bedöms nu vara avslutade. 5 Geohydrologiska förhållanden 5.1 Området 1 Jorden inom området består av ett övre fyllningslager av genomsläpplig friktionsjord och därunder i flera meter i stort sett tät gyttja och lera som underlagras av ett genomsläppligt friktionsjordslager närmast över bergytan. Grundvattenytan har mätts såväl i den övre akvifären som i den undre. En sänkning av grundvattenytan i någon av de grundvattenförande lagren kan medföra sättningar i leran. Sänkning av grundvattenytan bör därför undvikas i såväl det övre grundvattenförande lagret som i det nedre. Vid mätningar under år 2017 har gjorts de grundvattenobservationer i såväl det övre som det undre grundvattenmagasinet. Mätresultaten redovisas i nedanstående tabell. 7 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 1 – Grundvattenobservationer Mät- Mark- Djup Ök rör Avläs Djup u Nivå Datum Anmärk- punkt nivå till uk ning m.y. gvy ning rör 17S01 +3,2 17,5 m +4,26 2,96 1,9 m (+1,3) 2017-04-10 Ev fel? 2,08 +2,18 2017-04-28 Undre gvy 17S02 +3,3 2,9 m +3,84 2,14 1,6 m +1,7 2017-04-10 Övre gvy 2,13 +1,71 2017-04-28 17S04 +2,9 1,5 m +3,84 1,64 0,7 m +2,2 2017-04-10 Övre gvy 1,64 +2,20 2017-04-28 17S06 +3,3 15,5 m +4,21 0,91 0 m +3,3 2017-04-10 Undre gvy 0,98 +3,23 2017-04-28 17S07 +3,9 2,0 m 4,42 1,92 1,4 m +2,5 2017-04-10 Övre gvy 1,80 +2,62 2017-04-28 17S08 +4,0 3,2 m +3,64 1,94 1,5 m +1,7 2017-04-10 Övre gvy 1,93 +1,71 2017-04-28 Mätningarna innebär att den övre grundvattenytan faller mot norr från nivån +2,2 á +2,5 vid Storängsvägen till +1,7 vid den planerade hallbyggnaden. Den undre grundvattenytan faller också mot norr från +3,2 á +3,3 vid Storängsvägen till ca +2,2 vid blivande byggnad. Uppmätta nivåer bedöms motsvara låggrundvatten dvs att grundvattennivån troligen normalt ligger högre. Vid utbyggnad av dagvattendammar har gjorts tätningsåtgärder runt dammarna så att de under torrperioder när dammarna är torra inte medför en sänkning av den övre grundvattenytan. 5.2 Område 2 Mätning av grundvattenytan har gjorts i 7 st grundvattenrör inom området. Grundvattennivån varierar mellan nivån ca +4 á +6 vid Lidingövägen i söder och +1,4 á +3,1 vid gränsen mellan Område1 och Område 2 i norr. 8 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6 Planerad bebyggelse inom planförslaget Det nya planförslaget visas i nedanstående Figur 8. Befintlig bebyggelse som bevaras redovisas i blågrått, ny bebyggelse i rosa, befintlig bebyggelse som rivs med röd kontur och planerad östlig förbindelse i röd kontur. Planerat tunnelpåslag med blå linje. Figur 8 Nytt planförslag. En stor del av föreslagen ny bebyggelse ligger ovanpå/inom Trafikverkets riksintresse- precisering för Östlig Förbindelse. Inom detta område och i direkt anslutning till planerat påslag ligger idag Amerikapaviljongen och Tyska Paviljongen. Amerikapaviljongen ska bevaras och Tyska Paviljongen ska ersättas med tre nya byggnader för hälsa. Norr om påslaget planeras en provisorisk Multisporthall. Vid Lidingövägen planeras en ny Tennispaviljong. För att den planerade Multisporthallen inte ska avsevärt försvåra genomförandet av Östlig förbindelse avses den uppföras som en provisorisk byggnad som sedan kommer att rivas/demonteras inför bygge av trafikleden. Multisporthallen kan sedan återuppbyggas när trafikleden är klar. Vid återuppbyggnaden kommer grundläggning och konstruktion att anpassas och samordnas med trafikledens tunnlar. Övrig planerad ny bebyggelse inom trafikledens påverkansområde ligger inom områden som idag reda är bebyggda. I det område, kommer trafikleden att gå i bergtunnel. Planerade bergtunnlarna ligger på sådant djup att bergtäckningen bedöms vara tillräcklig för nya byggnader kan förläggas ovan tunnlarna. Denna bebyggelse kan uppföras som permanent bebyggelse. 9 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Även den befintliga Amerikapaviljongen kan bibehållas eftersom den ligger inom område med tillräcklig bergtäckning ovanpå tunnlarna. De bergtekniska förhållandena redovisas i detalj i kap 8 och 9 nedan. 7 Geotekniska rekommendationer 7.1 Område 1 Inom området norr om Storängsvägen är de geotekniska förutsättningarna mycket ogynnsamma med en jord som består av 1-4 m fyllning och därunder gyttja och lera ner till 8-12 m:s djup. Djup till underkant lera framgår av nedanstående Figur 8 Figur 9 Plan där djup till underkant gyttja och lera redovisas med röda kurvor. Som framgår av bilden är djupet till underkant lera 8-12 m inom området norr om Storängsvägen (Område 1). Troligen förekommer pågående sättningar i området. För permanent nybebyggelse inom området bör pålgrundläggning förutsättas. För provisoriska byggnader och nya ledningar inom Område 1 rekommenderas att förstärkningsåtgärder med exempelvis KC-pelare först utförs och att bebyggelsen sedan utformas så att grundläggning kan utföras med plattor. Detta utförande medför att Multisporthallen kan behöva utformas som en relativt lätt byggnad med begränsade laster på undergrunden. 10 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Alternativt kan grundläggning av provisoriska byggnader utföras med stödpålar varvid hallbyggnaden kan ges valfri utformning. Grundläggning med plattor utan markförstärkning rekommenderas inte. Grundförstärkningen med KC-pelare medför inga svårigheter för rivning av byggnaden senare eller för att uppföra ny bebyggelse när trafikleden är färdigbyggd. Grundförstärkningen kommer ej heller att medföra nämnvärda ökade värda svårigheter att bygga Östlig förbindelse. Om provisoriska byggnader grundläggs med stödpålar kan pålarna innebära vissa ökade svårigheter att bygga Östlig förbindelse. Ökningen är dock liten jämfört med övriga markarbetskostnader för Östlig förbindelse. 7.2 Område 2 Inom området söder om Storängsvägen är de geotekniska förutsättningarna bättre eftersom här inte förekommer gyttja och leran har mindre mäktighet samt är fastare. Även i detta område bör dock förutsättas pålgrundläggning för permanent eller tillfällig nybebyggelse inom område med förekomst av lera. Alternativt kan leran utskiftas mot fyllning där lermäktigheten är mindre än ca 3 m. Ledningar och andra anläggningar bedöms kunna grundläggas direkt i mark. Den planerade trafikleden ÖF kommer att gå i bergtunnlar inom område 2. Sektionens läge i plan visas i Figur 2 och även på bifogade ritningar 100G1101 och 100G1102. Figur 10 Sektion som visar jordlager och bergnivå. Läget på sektion C-C redovisas i figur 2 och på bifogade ritningar 100G1101 och 100G1201. 11 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 8 Bergtekniska förhållanden Eftersom inget eller mycket begränsat blottat berg förekommer i området och inga kärnborrningar är utförda är vetskapen avseende geologin baserad på SGU:s berggrundskarta och Stockholms byggnadsgeologiska karta. Enligt SGU:s karta utgörs bergmassan i området av sedimentådergnejs och granit, se Figur 9. Bergkvalité, sprickfrekvens och omvandlingsgrad går inte att utläsa från kartan. Enligt Stockholms byggnadsgeologiska karta passerar en sprickzon precis väster om aktuellt område, se Figur 10. Sprickzonen är lokal och har strykningsriktningen 320°. Figur 11. SGU:s berggrundskarta. Studerat område inom grön ram. Ljusblå bakgrundsfärg representerar gnejs och den röda bakgrundsfärgen representerar granit. Källa: https://www.sgu.se/produkter-och-tjanster/kartor/kartvisaren/bergkartvisare/berggrund-150-000- 1250-000/, hämtad: 2023-11-28. 12 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 12. Byggnadsgeologiska kartan. Studerat område inom ram i magenta. En sprickzon löper parallellt med Storängsgatan precis väster om aktuellt området, markerat med röd ram. Källa: https://etjanst.stockholm.se/geoarkivet/, hämtad 2023-11-28. Baserat på de utförda jord- och bergsonderingarna, se geotekniska plan- och sektionsritningar, är bedömningen att det inom området förekommer en svacka i berget. Svackan löper mellan de två planerade huvudtunnlarna för Östlig förbindelse och ligger i princip i linje med gränsen mellan gnejsen och graniten i Figur 11. En svacka i berget på det viset kan eventuellt indikera att bergmassan har en sämre bergkvalité, högre omvandlingsgrad och högre sprickfrekvens. Svackan sammanfaller även med sprickzonen nordväst om aktuellt område. Berg i dagen förkommer sparsamt i området. På nedanstående Figur 14 anges de två små områden som förekommer i sydligaste delen. Bergöverytan sluttar generellt från syd till norr men är relativt kuperad. På grund av kuperingen och avståndet mellan undersökningspunkterna är det därför svårt att med säkerhet interpolera bergöverytan mellan punkterna. 13 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 9 Östlig förbindelse Trafikverket har gjort en förprojektering av tunnlarna som ingår i Östlig förbindelse. Det är denna förprojektering som ligger till grund för preciseringen av riksintresse för Östlig förbindelse. Strax nordväst om Storängsbotten planeras tunnlarna för Östlig Förbindelse att ansluta till Norra Länken. Det finns redan en förberedd anslutningspunkt i Norra Länken, varför denna punkt kan anses vara låst I höjd och planled. Vidare kommer framtida motorledstunnlar att gå under järnvägsspåren och Norra Länken I norr, liksom under befintlig bebyggelse som Amerikapaviljongen, Tyska paviljongen, Gärdet och Hjorthagen. Förprojekteringen har omfattat trafikledstunnlarnas plan- och höjdlägen och även tvär- sektioner som visar hur tunnlarnas utformning i plan och höjd. Vad gäller tvärsektionerna finns två alternativ till hur tunnelventilationen utformas, vilka benämns transversell ventilation respektive longitudinell ventilation. Vid alternativet transversell ventilation är erforderlig invändig höjd i bergtunneln större än vid longitudinell ventilation, vilket påverkar bergtäckningen. 10 Framtida bergtunnlar för Östlig förbindelse För de planerade tunnlarna finns profiler och typsektioner samt lokaliseringsalternativ på planritningar. En typsektion för ramptunnlarna och huvudtunnlarna presenteras i Figur 11. I figuren presenteras sektionerna för transversell ventilation. Skulle longitudinell ventilation tillämpas minskar höjden för ramptunnlarna med 4 m och med cirka 2,5 m för huvudtunnlarna. Eftersom tunnlarna inte är färdigprojekterade utvärderas båda fallen, om inget vetskap finns gällande vilken metod som tillämpas ska transversell ventilation beaktas vid placering av planerade byggnader. Figur 13. Typsektion tunnlar Östlig Förbindelse (transversell ventilation). Materialet har hämtats från Trafikverkets förprojektering. Typsektionen till vänster illustrerar ramptunneln och till höger i bild illustreras huvudtunneln. Sektionen redovisar tre körfält i huvudtunneln, i området ska enbart två körfält tillämpas enligt planritningar. Baserat på utförda sonderingar förväntas påslag (gränsen mellan betongtunnel och bergtunnel enligt Figur 16) och förskärning hamna i schaktbottennivå ungefär enligt 14 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI streckad linje i Figur 14 för alternativet med transversell ventilation, i Figur 15 redovisas linjerna med avseende på longitudinell ventilation. En heldragen gräns har upprättats för att illustrera läge för släntkrön (förväntad släntlutning 10:1) inklusive 8 m för att ta hänsyn till eventuell spont samt arbetsyta framför och bakom spont. I Figur 16 presenteras en skiss på hur detta ser ut i sektion. Figur 14 Planritning där förväntat påslag och förskärning är utmarkerad, baserat på utförda sonderingar och tunnelprofiler för transversell ventilation (konservativt ansatt på grund av rådande osäkerheter). Heldragen tjock svart linje markerar område 8 m bakom teoretiskt släntkrön. De röda linjerna representerar bergnivåkurvor 15 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 15 Planritning där förväntat påslag och förskärning är utmarkerad, baserat på utförda sonderingar och tunnelprofiler för longitudinell ventilation (konservativt ansatt på grund av rådande osäkerheter). Heldragen tjock svart linje markerar område 8 m bakom teoretiskt släntkrön. De röda linjerna representerar bergnivåkurvor 16 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 16 Illustrativ skiss på hur påslaget kan förväntas utformas, representerar sektion A1 från Figur 12. Minsta avstånd från spont till byggnad är enbart för illustration, god marginal bör tillämpas för att underlätta byggbarhet Baserat på underlag för de planerade tunnlarna, byggnaderna och de utförda sonderingarna kan bergtäckningen (närmsta avstånd mellan bergtunnel och bergöveryta) vid respektive planerad byggnad uppskattas. Nedan listas bergtäckningen med avseende på transversell ventilation. Planerad byggnad Tennispaviljong är placerad ovanför förgreningen mellan ramp 311 och norrgående huvudtunnel, vilket innebär att tunneln troligen kommer vara upp till 21,5 m bred i läget. 11 Möjlighet att bebygga området över planerade tunnlar Bestämmelserna anger att ny bebyggelse över den framtida trafikleden ska göras så att bygget av trafikleden inte avsevärt försvåras. 11.1 Område 1 Inom Område 1 (illustrerat i Figur 3) kommer planerade byggnader inom området för riksintresset att, före byggandet av ÖF, uppföras som provisoriska byggnader som sedan kommer att rivas/demonteras inför bygge av trafikleden. Hallbyggnaderna kommer sedan när trafikleden är klar att återuppbyggas varvid grundläggning och konstruktion anpassas och samordnas med trafikledens tunnlar. 11.2 Område 2 Inom område 2 (illustrerat i Figur 5) kan permanent bebyggelse uppföras inom den del av området som ligger söder om den heldragna svarta linjen i Figur 14 om transversell ventilation ska tillämpas eller vetskapen angående ventilationslösning inte finns tillgänglig (vilket är fallet vid skrivandet av denna rapport). Om man vet att longitudinell ventilation ska tillämpas skulle den heldragna linjen i Figur 15 kunna användas som gräns. I området 17 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI nedanför den heldragna linjen i Figur 14 alternativt 15 bedöms bergtäckningen för de föreslagna tunnlarna vara så stor att byggnader vid markytan inte påverkar bygget av tunnlar. Detta gäller även för byggnader med 1–2 källarvåningar utan extra insatser i underliggande bergtunnlar. Detta antagande baseras på i dagsläget tillgänglig geologisk information. Inom området vid det planerade påslaget inom den streckade linjen i Figur 14 alternativt Figur 15 är bergtäckningen på de förslagna huvudtunnlarna endast ca 5–7 m, vilket innebär att tunnlarna troligen måste utföras som betongtunnlar då bergtäckningen är lägre än halva spännvidden på tunnlarna. Det innebär att bergschakt måste utföras till nivå under tunnelbotten. För ramptunnlarna är bergtäckningen större varför bedömningen är att de inte erfordras att anläggas som betongtunnlar. Att bergtäckningen bör vara minst halva spännvidden är en vedertagen regel inom tunnelbyggande i Sverige för att på ett konventionellt sätt kunna utföra bergschakt och förstärkning. Det kommer att erfordras en omfattande jordschakt ner till berget vid påslaget. Jordschakten kommer troligen att utföras inom spont. Spontningsarbetet kan försvåras om det finns byggnader närmare än ca 5 till 10 m. Lutning på påslag och förskärningar är vanligtvis 10:1 vilket gör att ytterligare cirka 2,5 m behöver beaktas då det bedöms bli cirka 25 m hög bergschakt. Vår uppfattning är därför att bebyggelse bör undvikas inom ett ca 10 m brett område vid blivande påslag för huvudtunnlarna. Vid ramptunnlarna erfordras inte denna begränsning. 12 Konsekvensbeskrivning av planerad Östlig förbindelse Det nya planförslaget för Storängsbotten påverkas av den planerade trafikleden i framförallt i följande avseenden. • Innan trafikleden byggts kan permanent bebyggelse endast planeras utanför området för riksintresse och där trafikleden ligger i bergtunnlar på tillräckligt djup. I övrigt kan provisorisk bebyggelse uppföras som kommer att rivas/demonteras inför bygge av trafikleden. Den provisoriska bebyggelsen kommer sedan när trafikleden är klar att återuppbyggas varvid grundläggning och konstruktion anpassas och samordnas med trafikledens tunnlar. • Schakten och utbyggnaden av trafikleden kommer att medföra en olägenhet genom buller, vibrationer och minskad tillgänglighet för de som ska besöka anläggningarna. • Där tunnlarna hamnar i berg bör bebyggelse ovan tunnlarna ej grundläggas djupare än nivån -5. 13 Sammanfattning Förutsättningarna för den nya detaljplanen kompliceras av att det finns ett riksintresse för ny trafikled genom området och av närheten till ett spårområde. Detta medför att i de delar av området där trafikleden ska byggas kan endast planeras för temporär bebyggelse frånsett i det område där tillräcklig bergtäckning erhålls över trafikledens tunnlar. 18 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Den utförda utredningen visar att markytan i större delen av området ligger på nivån +2 - +4 . I den sydöstra delen stiger markytan mot sydost upp till nivån ca +10 vid Lidingövägen. Inom nästan hela området utgörs jorden av fyllning och lös lera på friktionsjord på berg, med ett jorddjup som är max ca 24 m invid spårområdet. Planerade nya byggnader inom den norra och mellersta delen av planområdet (Område 1) kommer att behöva grundläggas med pålar eftersom jorden har låg bärighet. Även inom större delen av södra delen av planområdet (Område 2) kommer planerade nybyggnader att behöva grundläggas med pålar eftersom jorden till största delen har låg bärighet. Bergytan ligger som lägst på nivån ca -20 invid spårområdet i norra delen och stiger därifrån mot sydost till som högst a + 10 vid Lidingövägen. Tillräcklig bergtäckning över bergtunnlar för att medge nybebyggelse erhålls inom den del av planen som ligger närmare Lidingövägen än 80 á 100 m. Närmast Lidingövägen kan källargolv som lägst läggas 10-14 m under mark och 5-14 m under bergytan. Vid påslagen kan källargolv som lägst läggas 8-10 m under mark och 1-5 m under bergytan. 14 Kompletterande utredningar efter samråd 14.1 Område 1 Utförda undersökningar bedöms tillräckliga för samrådsskedet. Kompletterande fältundersökningar kan erfordras för planerade nya byggnader i senare skeden. 14.2 Område 2 En förtätning av sonderingarna vid påslaget skulle kunna förfina bergmodellen i detta område, men det är osäkert om detta skulle medföra att det påslag som anges i Figur 14 (transversell ventilation) skulle kunna flyttas norrut. Ett ställningstagande från Trafikverket att huvudtunnlarna skulle kunna utföras med longitudinell ventilation (i stället för transversell ventilation som antagits i Figur 14 ovan) skulle kunna medföra att påslaget kan flyttas några meter norrut dvs enligt Figur 15. Vår bedömning är dock att i nuvarande skede är underlaget tillräckligt. 19 (19) PM GEOTEKNIK & BERGTEKNIK STOCKHOLM 2026-01-30 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 14090-0202 rnD ,03-10-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM Elektromagnetiska fält.pdf] Datum: 2026-02-28 Författare: Johan Staaf Andrén PM – Elektromagnetiska fält från kontaktledningar i samband med detaljplanering - Storängsbotten 1. Syfte Detta PM sammanfattar och analyserar elektromagnetiska fält (EMF) från järnvägens kontaktledningar inom planområdet Storängsbotten. Syftet är att utgöra ett tekniskt underlag i samband med detaljplanearbetet för den nya multisporthallen, bebyggelsen kring Kungliga Tennishallen samt tillhörande infrastruktur. PM:et redovisar inledningsvis gällande förutsättningar och relevanta riktvärden för EMF, följt av bedömda fältnivåer och rekommenderade skyddsavstånd. Därefter ges riktlinjer för projektering, särskilda rekommendationer för sporthallar samt en riskbedömning av det nya uppställningsspåret. Avslutningsvis presenteras en sammanfattande utvärdering av om detaljplanen uppfyller de krav och försiktighetsprinciper som beskrivs i dokumentet. Illustrationsbild översikt 2. Förutsättningar från planområdet Planområdet gränsar till en ny järnvägssträckning med flera spår, enligt strukturplan och sektionsritningar. Mellan järnvägsspåren och planerad bebyggelse, lokaler och parkeringsytor förekommer varierande avstånd, från cirka 4 meter till över 30 meter från närmaste spårmitt. 14090-0202 rnD ,82-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Datum: 2026-02-28 Författare: Johan Staaf Andrén Inom cirka 5–10 meters avstånd planeras tekniska installationer såsom nätstation/ställverk. Inom cirka 10–20 meters avstånd planeras parkeringsytor samt uppställningsplats för TV-bussar. På cirka 25-30 meters avstånd från spårmitt planeras bebyggelse i form av multisporthall. I sektionsritningarna framgår att nivåskillnaden mellan spårområde (+2.4) och omgivande mark (+5.0 till +6.6) i vissa fall kan bidra till visst avstånds- eller skärmningseffekt. 3. Riktvärden och försiktighetsprincip Det finns inga bindande gränsvärden för EMF i Sverige, men följande riktvärden och principer tillämpas i planering och projektering: - ICNIRP (International Commission on Non-Ionizing Radiation Protection) rekommenderar att magnetfält vid 50 Hz inte överstiger 100 µT för allmänheten. Detta värde ligger långt över de nivåer som normalt uppstår vid järnväg, men används som en övergripande hälsoskyddsreferens. - Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) anger även ett referensvärde för järnvägsspecifik frekvens 16,7 Hz, vilket är 300 µT. Detta är dock ett akutvärde för kortvarig exponering och inte avsett som planeringsgrund för bebyggelse. - I planeringssammanhang tillämpas istället försiktighetsprincipen, särskilt vid känslig bebyggelse såsom bostäder, förskolor, vård och skola. Enligt SSM, Boverket och Socialstyrelsen rekommenderas att årsmedelvärdet inte bör överstiga 0,4 µT i sådan bebyggelse. I planeringssammanhang används därför 0,4 µT årsmedelvärde som bedömningsgrund vid planläggning nära järnväg eller spårväg – snarare än ICNIRP:s eller SSM:s höga akutvärden. 4. Bedömda fältnivåer Typiska fältnivåer från elektrifierade spår (årsmedelvärden vid 16,7 Hz): - 0–10 m från spårmitt: 0,5–5 µT - 10–30 m: 0,2–0,5 µT - >30 m: <0,2 µT Fältnivåerna kring elektrifierad järnväg beror på avstånd, ledningsgeometri, höjdskillnader, markledningar och skärmande strukturer. De varierar också över tid, då fälten framför allt uppstår i samband med att tåg passerar – vid övriga tider är nivåerna mycket låga. Maximala momentana nivåer: Momentanvärden (toppar) kan tillfälligt uppgå till 10–20 µT vid 5–15 m från spår vid tågpassage, men dessa varar endast sekunder och ligger långt under ICNIRP:s och SSM:s referensvärden för hälsopåverkan. Källa: SSM 2008:18, Trafikverkets miljörapporter, SSM:s faktablad för EMF från järnväg 14090-0202 rnD ,82-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Datum: 2026-02-28 Författare: Johan Staaf Andrén 5. Rekommenderade skyddsavstånd och markanvändning Med utgångspunkt i försiktighetsprincipen föreslås följande zonindelning för planområdet: Zon Avstånd från spårmitt Rekommenderad markanvändning Zon A 0–10 meter Ej vistelseytor. Avsedd för tekniska installationer, driftutrymmen, angöring, parkeringsytor, slänter, bullerskydd och andra funktioner utan långvarig personvistelse. Zon B 10–30 meter Ej känslig bebyggelse. Tillåtet med exempelvis parkeringsplatser, teknikbyggnader, kontor. Zon C >30 meter Tillåtet med känslig bebyggelse. Bostäder, förskolor, vård- och skolverksamhet. 6. Rekommendationer för projektering - Utför verifierande beräkningar eller mätningar för EMF om känslig bebyggelse föreslås närmare än 30 meter. - Lokalisera entréer, uteplatser och längre uppehållszoner utanför Zon A och helst utanför Zon B. - Samråd bör ske med Trafikverket inför projektering nära spårområde. - Redovisa EMF i miljökonsekvensbeskrivning vid behov. 7. Specifika rekommendationer för sporthallar nära elektrifierad järnväg Vid planering av sporthallar, t.ex. tennishallar, i närheten av elektrifierad järnväg är det viktigt att beakta både elektromagnetiska fält (EMF) samt andra störningsfaktorer som vibrationer och buller. Även rumslig placering av känsliga utrymmen inom byggnaden bör tas i beaktande. 7.1 Rekommenderade avstånd Zon Avstånd från spårmitt Lämplig användning (sporthall) Zon A 0–10 meter Undvik all bebyggelse. Teknisk zon, slänter, underhållsvägar, parkering. Zon B 10–30 meter Tillåtet med sporthall, men undvik känsliga rum med långvarigt uppehåll. Zon C >30 meter Fritt att bygga sporthall och placera känsliga verksamheter. 14090-0202 rnD ,82-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Datum: 2026-02-28 Författare: Johan Staaf Andrén 7.2 Rekommenderad placering av olika rum Inom byggnaden bör följande fördelning eftersträvas för att minimera exponering för EMF och andra störningar: - Spelyta/bollhall: Kan placeras inom Zon B (10–30 meter) från spår. - Entrézoner, omklädningsrum, teknikrum, lager: Kan placeras inom Zon B (10–30 meter). - Personalrum, kontor, domartorn: Placeras helst i Zon C (>30 meter). Uppställning av TV-buss för evenemang: KLTK har behov av att periodvis, vid evenemang såsom Stockholm Open, uppställning av TV-buss och tillfälliga mediautrymmen i anslutning till hallen under ca 1–2 veckor per år. Sådan uppställning bedöms vara förenlig med försiktighetsprincipen, då det rör sig om tillfällig yrkesmässig vistelse i fordon eller tältliknande strukturer. Det rekommenderas att uppställning sker minst 10 meter från spårmitt, och att magnetfältsnivåerna är låga och förenliga med försiktighetsprincipen. Vid behov kan mätning utföras inför evenemang 8. Riskbedömning med närhet till spår Trafikverket planerar en utökning av spårsystemet. Tillkommande spår 5 avslutas i höjd med den planerade multisporthallen och löper inte parallellt med Kungliga Tennishallens befintliga byggnad. Enligt Trafikverkets handling “Ombyggnad Värtans västra bangård” (Atkins 2021) placeras spår 5 med kontaktledning längs områdets norra sida fram till multisporthallen, där spåret avslutas, med ny stödmur och skyddsstängsel enligt SS-EN 50122-1:2022. Bedömning - Tillkommande spår 5 kommer nyttjas som uppställningsspår. - Den geografiska påverkan begränsas till området närmast multisporthallen. - Med hänsyn till spårets begränsade utbredning, verksamhetens karaktär samt den låga och intermittenta strömbelastningen i uppställningsspår bedöms risken för förhöjd magnetfältsexponering som mycket låg. - Verifierande mätning av magnetfält kan genomföras efter driftsättning vid behov. Not: Detta PM redovisar endast teknisk riskbedömning och kravställning enligt gällande standarder (SS-EN 50499, SSMFS 2008:18, ICNIRP 2020). Utformning och skyddsåtgärder för anläggningen utförs i fortsatt projektering. 14090-0202 rnD ,82-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Datum: 2026-02-28 Författare: Johan Staaf Andrén 9. Utvärdering och sammanfattning Utifrån genomgångna riktvärden, skyddsavstånd och bedömda magnetfältsnivåer bedöms detaljplanens föreslagna utformning vara förenlig med gällande rekommendationer och försiktighetsprinciper avseende EMF. Planerad bebyggelse placeras huvudsakligen inom Zon B och Zon C, vilket innebär att långvariga vistelseytor och känsliga verksamheter hålls på tillräckligt avstånd från järnvägens spårmitt. Sporthallens funktioner kan fördelas på ett sätt som ytterligare minskar exponeringen, exempelvis genom att de mest känsliga rummen placeras längre från spårområdet. Det tillkommande uppställningsspåret avslutas i höjd med multisporthallen och löper inte parallellt med befintlig byggnad, vilket begränsar den geografiska påverkan. Uppställningsspår innebär generellt låg och intermittent strömbelastning. Sammantaget bedöms detta inte medföra några förhöjda risker. Sammanfattningsvis bedöms detaljplanen uppfylla samtliga krav, riktlinjer och försiktighetsprinciper som behandlas i detta PM. Illustrationsbild översikt 14090-0202 rnD ,82-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Miljöteknisk markundersökning.pdf] Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Ändringsförteckning Ver Datum Ändringsbeskrivning Granskad Godkänd av Sweco Sverige AB RegNo556767-9849 Uppdrag Storängsbotten MMU Uppdragsnummer 30079447 Kund Office Karolina Keyzer AB Upprättad av Vilma Nyberg Keenan, Isabella Svensson Granskad av Kristina Mjöfors, Ylva Schnürer Godkänd av Isabella Svensson Datum 2025-10-22 Dokumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Sweco har på uppdrag av Kungliga Djurgårdens förvaltning (KDF) utfört en översiktlig markmiljöundersökning av Storängsbotten som är del av fastigheten Norra Djurgården 1:1. Undersökningsområdet har en area om cirka 94 600 m2. Inom Storängsbotten planerar Kungliga Djurgårdsförvaltningen för att bygga en ny idrottspark. Syftet med uppdraget var att översiktligt undersöka om markföroreningar förekommer inom undersökningsområdet, samt kunna visa om marken är lämplig för exploatering ur föroreningssynpunkt. Miljötekniska undersökningar har riktats mot områden där schakt förväntas i samband med byggnation. Undersökningen är översiktlig och syftar inte till att avgränsa eventuella föroreningar. Inom Storängsbotten har det under 2012, 2015 och 2016 tillförts massor för att förbättra stabiliteten inom en del av aktuellt undersökningsområde. Man har överlagrat den befintliga leran och gyttjan med fyllnadsmassor från närliggande entreprenader. Majoriteten av tillförda massor bör ha föroreningshalter underskridande de generella riktvärdena för KM och en del av massorna har föroreningshalter underskridande de generella riktvärdena för MKM. Tillsynsmyndigheten ställde krav på att massorna inte fick ha föroreningshalter över MKM. Inom ramen för en översiktlig undersökning har provtagning av jord utförts med hjälp av borrbandvagn i åtta undersökningspunkter och grundvattenrör installerats i två undersökningspunkter i det övre grundvattenmagasinet. Grundvattenprovtagning utfördes i de två nyinstallerade rören samt i befintligt grundvattenrör (metall) som var installerat i det undre grundvattenmagasinet. I aktuell översiktlig miljöteknisk markundersökning har det främst påträffats föroreningshalter under de generella riktvärdena för MKM inom undersökningsområdet. Halter över MKM har endast påträffats i undersökningspunkt 25S001 i områdets nordvästra spets på ett djup om 0,5-1,4 m u my. Aktuell förorening i 25S001 som utgörs av arsenik, bly, alifater samt PAH:er över MKM påträffades i fyllnadsmassor bestående av grusig lerig sand och i sandig gyttja. I övriga sju undersökningspunkter ligger analyserade parametrar under det generella riktvärdet för MKM. Fördelat över området förekommer flera olika ämnen i över de generella riktvärdena för KM, varav exempelvis PAH:er har uppmätts i ytterligare sex undersökningspunkter i halter över KM. Utöver PAH:er har även bly, arsenik, barium, kvicksilver, koppar, nickel, zink, alifater >C16-C35, aromater >C10-C16 och PCB uppmätts i halter över KM i åtminstone ett analyserat prov. I det övre grundvattenmagasinet påträffas kraftigt förhöjda halter av PAH:er, arsenik, zink och kadmium, medan det undre grundvattenmagasinet uppvisar låga eller måttliga halter. Då föroreningen i grundvattnet ej avgränsats kan det förekomma risk för spridning till ytvatten och risk för förekomst av fri fas ej uteslutas. Uppmätta halter av PAH:er underskrider dock SPI:s riktvärden för ånginträngning. I både det övre och det undre grundvattenmagasinet förekommer PFAS. I det övre grundvattenmagasinet förekommer förhöjda halter av PFOS i 25S003 centralt inom undersökningsområdet. I provpunkt 25S001 i den nordvästra spetsen av undersökningsområdet förekommer flera olika PFAS ämnen och en PFAS summa 11 på 188 ng/l. I det undre magasinet har en PFAS uppmätts (6:2 FTS) till en halt om 120 ng/l, vilket ger en PFAs summa 11 om 120 ng/l i det undre grundvattenmagasinet. Notera dock att endast en provtagning utförts och därmed saknas insikt om eventuella årstidsvariationer. Provtagning har även enbart utförts i två rör i det övre magasinet och i ett rör i det i undre magasinet. Undersökningsområdet ligger antingen inom stängslat område med begränsad tillgänglighet för allmänheten och 0,5 m som lägsta djup till förorening alternativt under asfalterade ytor. Risken för kontakt med påträffade föroreningar i jord bedöms därmed vara låg och acceptabel med dagens markanvändning och att exponeringsrisken för föroreningar i jord är låg. Påträffade föroreningshalter i jord bör inte utgöra något hinder för planerad markanvändning. Då undersökningspunkterna är riktade mot områden där schakt förväntas i 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI samband med byggnation är det troligt att delar av de påträffade föroreningarna kommer att åtgärdas i samband med teknisk schakt. Då aktuell undersökning enbart är översiktlig och påträffad förorening ej avgränsats samt hög föroreningspåverkan i ytligt grundvatten föreligger, finns det risk för att det förekommer ytterligare förorening inom undersökningsområdet. Kompletterande provtagningar behöver utföras inför entreprenad för att klassificera och mängda de massor som ska schaktas bort. Det rekommenderas att kompletterande undersökningar av grundvattnet utförs. Det kan även vara lämpligt att utföra porgasmätningar där nya byggnader planeras beroende på resultaten av kompletterande undersökningar av grundvattnet. Då det förekommer ytligt grundvatten är det troligt att det kommer krävas hantering av länshållningsvatten i samband med byggnation. Påträffandet av markföroreningar medför upplysningsplikt för fastighetsägaren till tillsynsmyndigheten enligt Miljöbalken 10 kap 11 §. Innan efterbehandling, eller schaktning, av förorenade massor påbörjas skall fastighetsägaren i god tid (generellt minst 6 veckor innan) anmäla detta till tillsynsmyndigheten enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 28§. 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I nnehållsförteckning 1 Inledning ........................................................................................................................ 1 1.1 Syfte .................................................................................................................. 1 1.2 Administrativa uppgifter..................................................................................... 1 2 Områdesbeskrivning...................................................................................................... 2 2.1 Geologi och hydrologi ....................................................................................... 2 2.2 Befintlig och planerad markanvändning ............................................................ 3 3 Historisk inventering ...................................................................................................... 4 3.1 EBH-stödet ........................................................................................................ 4 3.2 Arkiverade ärenden ........................................................................................... 7 3.3 Tidigare undersökningar ................................................................................... 8 3.4 Återanvändning av massor ............................................................................... 8 3.5 Sammanfattning av historisk inventering .......................................................... 9 4 Bedömningsgrunder .................................................................................................... 10 4.1 Jord ................................................................................................................. 10 4.2 Grundvatten .................................................................................................... 11 4.3 Asfalt ............................................................................................................... 11 5 Genomförande ............................................................................................................. 12 5.1 Jord ................................................................................................................. 12 5.2 Grundvatten .................................................................................................... 12 5.3 Asfalt ............................................................................................................... 14 6 Resultat ....................................................................................................................... 14 6.1 Fältobservationer ............................................................................................ 14 6.2 Jord ................................................................................................................. 15 6.3 Grundvatten .................................................................................................... 18 6.4 Asfalt ............................................................................................................... 18 7 Bedömning av föroreningssituation ............................................................................. 18 7.1 Jord ................................................................................................................. 18 7.2 Grundvatten .................................................................................................... 20 8 Slutsats och rekommendationer .................................................................................. 21 Referenser ............................................................................................................................. 23 Bilaga 1. Översiktskarta Bilaga 2. Fältprotokoll Bilaga 3. Koordinater Bilaga 4a. Resultatsammanställning jord Bilaga 4b. Resultatsammanställning grundvatten Bilaga 4c. Resultatsammanställning asfalt Bilaga 5. Klassningskarta jord Bilaga 6. Analysrapporter 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Inledning Sweco har fått en beställning Office Karolina Keyzer AB som arbetar på uppdrag av Kungliga Djurgårdens förvaltning (KDF) att utföra en översiktlig markmiljöundersökning av Storängsbotten, se Figur 1, del av fastigheten Norra Djurgården 1:1. Inom Storängsbotten planerar Kungliga Djurgårdsförvaltningen för att bygga en ny idrottspark. Figur 1. Det aktuella undersökningsområdet Storängsbotten är markerad med svart. Källa: Open street maps. 1.1 Syfte Syftet med uppdraget är att, inför samrådet översiktligt undersöka om markföroreningar förekommer inom undersökningsområdet, samt kunna visa om marken är lämplig för exploatering ur föroreningssynpunkt. Miljötekniska undersökningar har riktats mot områden där schakt förväntas i samband med byggnation. Undersökningen är översiktlig och syftar inte till att avgränsa eventuella föroreningar. 1.2 Administrativa uppgifter Kommun: Stockholms kommun Län: Stockholm län Besöksadress: Storängsvägen 4, 115 42 Stockholm Fastighetsbeteckning: Norra Djurgården 1:1 Beställare: Kungliga Djurgårdens förvaltning (KDF) Kontaktperson: Sofie Tolf, sofie@okk.nu Användning idag: Verksamheter och upplagsytor Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 1/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tillsynsmyndighet: Miljöförvaltningen Stockholm stad Fältprovtagning utförs av: Sweco Sverige AB 2 Områdesbeskrivning Aktuellt undersökningsområde omfattar Storängsbotten som är del av fastigheten Norra Djurgården 1:1 (se Figur 2). Undersökningsområdet ligger söder om Hjorthagen och Norra Djurgårdsstaden. Inom området finns idag Kungliga tennishallen samt tillhörande utomhusbanor och ytterligare två byggnader, varav en innehåller flera specialistkliniker. Storängsbotten avgränsas i norr av Norra länken (E20) och Värtabanan. Sydöst om området går Lidingövägen och sydväst om området går Storängsvägen. I den västra delen av undersökningsområdet har det mellan åren 2015 och 2016 fyllts ut med massor från andra områden, där överskottsmassor har genererats, se avsnitt 3.4 för ytterligare information. I denna del av området har även två dagvattendammar anlagts (markerat i turkost på Figur 2). Figur 2. Aktuellt undersökningsområde, Storängsbotten, är markerat i lila. Kungliga tennishallen med utomhusbanor är lokaliserad i den nordöstra delen av områden. I västra delen av undersökningsområdet där det fyllts ut har det anlagts två dagvattendammar (markerat i turkost). 2.1 Geologi och hydrologi Inom aktuellt undersökningsområdet förekommer fyllning ovanpå postglacial lera, enligt Sveriges Geologiska Undersöknings (SGU) kartvisare, Figur 3 (SGU, 2025). Det har utförts geotekniska undersökningar i området i flera omgångar under åren 2012–2014, 2017 och 2023. Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 2/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 3. Jordartkarta SGU:s kartvisare 1:25 000–1:100 000. Fyllnadsmaterial = grått streckat, fyllnadsmaterial som underlagras av lera=gult streckat, glacial lera=gult, rött=berg i dagen, berg i dagen med osammanhängande lager morän=rött med ljusblå prickar. Källa: SGU, 2025. Enligt de geotekniska undersökningar som har utförts av Sweco (2018-05-15) inom undersökningsområdet utgörs lagerföljden av fyllning och underlagras av gyttja och lera. Under gyttjan och leran finns friktionsmaterial på berg. Jorddjupet inom området varierar mellan 4,2 meter och 20,7 meter. Fyllningen har en mäktighet på cirka 1–4 meter och består till största delen av sandigt grus med inslag av tegel och trärester. Även krossat material har påträffats i fyllningen (Sweco, 2018-05-15). Under åren 2015–2016 fylldes den västra delen av undersökningsområdet ut med cirka 16 500 ton massor från närliggande entreprenader (Sweco, 2017-05- 08). Enligt Vatteninformationssystem Sveriges (VISS) Vattenkarta är undersökningsområdet beläget inom Husarvikens samt Lilla Värtans delavrinningsområde som är en del av huvudavrinningsområdet mellan Åkerström och Norrström. Enligt grundvattenkartan från år 1996 från Stockholm stads Geoarkivet (2025) är den uppskattade riktningen av grundvatten nordvästlig ner mot Husarviken. Enligt SGU:s brunnsarkiv finns inga dricksvattenbrunnar inom området. 2.2 Befintlig och planerad markanvändning Befintlig markanvändning av aktuellt undersökningsområde består främst av Kungliga tennishallens verksamhet samt Specialistklinikernas intilliggande verksamhet i östra delen av undersökningsområdet. Inom Storängsbotten planeras en idrottspark. Det planeras bland annat för en ny multisportarena som även kommer att fungera som ett bullerskydd mot Norra Länken, se Figur 4. Planen är att idrottsparken ska koppla samman de närliggande stadsdelarna med god kollektivtrafik, gång- och cykelstråk genom parkområdet. Det planeras även för om- och tillbyggnationer av Kungliga tennishallen. Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 3/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Inom detaljplaneområdet finns planer på en framtida trafikled, Östlig förbindelse, se Figur 4. Figur 4. Strukturplan daterad 2024-06-13 med planerad ny bebyggelse. Möjlig dragning av Östlig förbindelse är markerat i rött. 3 Historisk inventering Sweco har genomfört en översiktlig historisk inventering för aktuellt undersökningsområde och omgivande närliggande områden. Syftet med inventeringen var att redogöra för historiska verksamheter som har funnits i området samt svara på om det finns verksamheter inom eller i anslutning till undersökningsområdet som kan ha orsakat uppkomst av föroreningar inom planområdet. Inom undersökningsområdet har det pågåtts verksamheter sedan 1940-tal, då Kungliga tennishallen invigdes i oktober år 1943. Inom området har det även funnits en lång historia av mässverksamhet som har pågått sedan 1940-talet. I slutet av 1950-talet byggdes en permanent mässhall (S:t Erikshallen) och ytterligare mässbyggnader uppfördes under 1960-talet (Utställningspaviljong för USA år 1963 och Utställningspaviljong för Västtyskland år 1960). Mässverksamheten flyttade år 1971 till nybyggda lokaler i Älvsjö och S:t Erikshallen revs någon gång i slutet av 1990-talet eller början av 2000-talet. Området har sedan dess också använts i samband med större evenemang, så som cirkusar. 3.1 EBH-stödet Sweco har begärt ut utdrag från Länsstyrelsernas databas EBH-stödet över potentiellt förorenande områden (Länsstyrelsen 2025). Ett urval gjordes baserat på avstånd från aktuellt undersökningsområdet. Utdrag gjordes för alla objekt som låg inom 100 meter från aktuellt undersökningsområde (totalt 12 objekt), se Figur 5 och Tabell 1. Av dessa objekt är fyra objekt lokaliserade inom aktuellt undersökningsområde. Två av dessa objekt rör efterbehandlingsåtgärder (ID 178509 och ID 195277). Vid schaktning vid Värtans bangård i samband med byggnationen av ett nytt Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 4/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI teknikhus invid spåret påträffades förorenade massor vid två tillfällen i den västra spetsen av aktuellt undersökningsområde (ID 178509). I en anmälan från år 2003 om miljöfarligverksamhet nämns att fyllnadsmassor om cirka 100 m3 med förhöjda halter av arsenik påträffats vid schaktning för grundläggning av ett nytt teknikhus. Det framgår inte på vilket djup föroreningen påträffades, annat än i fyllnadsmassor ovan lera. I ytterligare en anmälan från 2011 om avhjälpande av föroreningsskada har förorenade massor påträffats vid 2,0-2,5 meters djup. I exakt vilket sammanhang de förorenade massorna påträffats framgår inte, utöver att berört projekt var Trafikverkets byggnation av Norra Länken. Majoriteten av massorna innehöll inga förhöjda halter men vissa partier innehöll förhöjda halter av petroleumkolväten. Totalt schaktades 1 856 ton förorenade massor bort. Föroreningarna fanns cirka 2–2,5 meter under dåvarande befintlig marknivå. Utifrån en okulär besiktning tyder det på att det finns föroreningar även utanför dåvarande schaktområde. Det andra objektet (ID 195277) berör återanvändning av massor under åren 2015–2016 som redovisas mer i detalj i avsnitt 3.4. Figur 5. Placering av aktuella objekt i EBH-stödet. Aktuellt undersökningsområde är markerat med svart, ungefärligt 100 meters avstånd är markerat i brunt. Källa: Länsstyrelsen. Utöver dessa två objekt finns två gamla bensinstationer (ID 127650 och ID 128431). Ingen av dessa är i drift idag, det finns dock uppgift om att dessa objekt eventuellt är felaktigt placerade i databasen och fanns borta vid Ryttarstadion. Båda verksamheterna klassas som hög risk för påverkan på sediment. Anläggning för farligt avfall anges som sekundär bransch. Någon ytterligare information har inte framkommit. Norr om aktuellt undersökningsområde finns fem objekt inom ett avstånd om 100 meter. Vid byggnation av Norra länken påträffades en cistern och oljeförorenad jord som sanerades 2010 (ID 176925). Vid objekt 177240 har det utförts en miljöteknisk undersökning och det har skickats in en anmälan om efterbehandling (§28). Det har påträffats metaller, petroleumkolväten samt PAH:er. Generellt överskrider påträffade halter Naturvårdsverkets generella riktvärde för känslig markanvändning (KM) men ställvis har föroreningshalter Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 5/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI över riktvärdet för mindre känslig markanvändning (MKM) påvisats. I fastighetens östra och västra del har exempelvis halter av PAH påträffats överskridande MKM med en faktor 2-5. I underlaget från EBH-stödet finns det ingen slutrapport, enbart själva anmälan och kontrollplanen. Det är troligt att dessa massor har hanterats då anmälan är inskickad under år 2021. Vid objekt Gotthard Öst AB, Stockholm (ID 128439) har huvudverksamheten varit återvinning och det finns uppgift om att de har haft problem med olja (Ref: nr 769 i LARM). Vid objektet Storängskroken (ID 128703) har det utförts miljötekniska markundersökningar som påvisar förhöjda halter av alifatiska och aromatiska kolväten, PAH-H, bly och zink. Objektet Metallskrot AB, Stockholms bildemontering (ID 128134) prioriterades inte vid inventeringen av branschen Skrothantering och Skrothandel (2013). Länsstyrelsen har noterat att orsaken till bortprioriteringen är att åtgärder har genomförts i en tillräckligt stor utsträckning så att det inte finns ett behov av en inventering enligt MIFO fas 1. Öster om Lidingövägen finns två objekt Shell bensinstation, Lidingövägen (ID 127607) och Anmälan om efterbehandlingsåtgärder Värtabanan (ID 137675). För objekt Shell bensinstation, Lidingövägen (ID 127607) har en förstudie utförts på uppdrag av SPIMFAB. Cisternerna är enligt uppgift rengjorda, plastade invändigt och sandfyllda. Marken där den tidigare bensinstationen har legat är idag hårdgjord och uppfylld cirka 1,5 meter från dåvarande marknivå. Inga halter över riktvärdet för KM har påvisats i de uttagna jordproverna. Enligt beslutet för anmälan om efterbehandlingsåtgärder vid Värtabanan (ID137675) påträffades oljeförorenade massor inom järnvägsområdet direkt öster om Lidingövägens bro över Värtabanan. De påträffade förorenade massorna avsågs schaktas bort och transporteras till godkänd mottagningsanläggning. Söder om undersökningsområdet är objektet Michael Emre Studio (ID 180595) beläget. Objektet har primär bransch Övrigt BKL 4, kategori: Fotografer. Det finns ingen ytterligare information om objektet. Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 6/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 1. Objekt i EBH-stödet inom 100 meter från aktuellt undersökningsområde. ID Objektsnamn Status Primär bransch Sekundär bransch Placering 127650 Statoil, Identifiering Anläggning för Drivmedels-hantering Inom, ev. Storängsvägen 2 avslutad - farligt avfall felplacerad inventering ej påbörjad 128431 BP, Kurres bensin Identifiering Anläggning för Bilvårds-anläggning, Inom, ev. och service avslutad - farligt avfall bilverkstad samt åkerier felplacerad inventering ej Drivmedels-hantering påbörjad 178509 Norra länken NL 51 Delåtgärd Övrigt BKL 3 Inom avslutad - uppföljning ej klar 195277 Återanvändning Åtgärd avslutad - Övrigt BKL 3 Inom schaktmassor, uppföljning Storängsbotten genomförd 128134 Bil och Metallskrot Åtgärd pågående Skrothantering Norr AB, Stockholms och skrothandel Bildemontering 128439 Gotthard Öst AB, Identifiering Mellanlagring Norr Sthlm avslutad - ingen och åtgärd sorteringsstation avfall 128703 Storängskroken Åtgärd pågående Övrigt BKL 3 Skrothantering och Norr skrothandel 176925 Anmälan förorenad Åtgärd pågående Övrigt BKL 3 Norr mark/oljecistern - Norra länken 177240 Svea tryckeri AB, Åtgärd pågående Grafisk industri Norr Direktkopia AB m.fl. 180595 Michael Emre Studio Identifiering Övrigt BKL 4 Söder avslutad - ingen åtgärd 127607 Shell bensinstation, Förstudie avslutad SPIMFAB Bilvårdsanläggning, Öster Lidingövägen - ingen åtgärd bilverkstad samt åkerier 137675 Anmälan om Delåtgärd Övrigt BKL 3 Öster efterbehandlings- pågående åtgärder Värtabanan 3.2 Arkiverade ärenden De ärenden som har hittats i Stockholms stads e-arkiv rör till största del anmälningar angående återanvändning av massor för utfyllnad på Storängsbotten. Detta gäller för ärendena • Anmälan av flytt av schaktmassor från Drottning Sofias väg till Storängsbotten, del av Norra Djurgården 1:1, dnr 2012–971 • Planerad tillsyn, Storängsbotten, återanvändning schaktmassor för anläggningsändamål, dnr 2012–14503 Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 7/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI • Årlig tillsyn 2015, intunnling Värtabanan Albano Trafikverket, dnr 2015– 5420 • Användning av avfall för anläggningsändamål, Storängsbotten, Norra Djurgården 1:1, dnr 2015–17389 • Användning av avfall för anläggningsändamål, Storängsbotten, Norra Djurgården 1:1, Återanvändning av schaktmassor, dnr 2016–8746 • Användning av avfall för anläggningsändamål, Storängsbottens fyllnadsområde, Lidingövägen/Storängsvägen, Återanvändning av schaktmassor, dnr 2016–15343 För en sammanfattning av återanvändning av massor på Storängsbotten se avsnitt 3.4. Utöver dessa ärenden så finns det även ett ärende angående ansökan om krosstillstånd, dnr 2013–13156. JM entreprenad har bedrivit krossverksamhet under perioden 2013-09-30 till 2014-03-31. JM ansökte om krossning av losshållet berg med en omfattning om cirka 15 000 ton. 3.3 Tidigare undersökningar Inga tidigare miljötekniska markundersökningar inom undersökningsområdet har kommit Sweco till kännedom vid framtagningen av denna historiska inventering. Sweco har fått tillgång till handlingar avseende den miljökontroll som utförts på tillförda massor, se sammanfattning i avsnitt 3.4. 3.4 Återanvändning av massor År 2012 inkom en anmälan om flytt av schaktmassor från Drottning Sofias väg till Storängsbotten, dnr 2012–971. Inom Storängsbotten fanns ett behov av att fylla upp med 0,5 till 1 meter för att få en bättre anpassning till omgivande mark. Massorna som återanvändes kommer från schaktarbeten för fjärrvärme i Drottning Sofias väg. Dessa massor är måttligt förorenade med halter under Naturvårdsverkets generella riktvärde för mindre känslig markanvändning (MKM). Totalt 3-400m3 återanvändes. Massorna kontrollerades av entreprenören NCC och påvisade halter överskred det generella riktvärdet för PAH avseende känslig markanvändning (KM) men underskred de generella riktvärdena för MKM. Massorna hade karaktären av sandig vägöverbyggnad med mindre inslag av tegel. Ytterligare anmälningar om återanvändning av förorenade schaktmassor för anläggningsändamål inkom till Stockholms stads miljöförvaltning under 2015 och 2016: • Användning av avfall för anläggningsändamål, Storängsbotten, Norra Djurgården 1:1, dnr 2015–17389 • Användning av avfall för anläggningsändamål, Storängsbotten, Norra Djurgården 1:1, Återanvändning av schaktmassor, dnr 2016–8746 • Användning av avfall för anläggningsändamål, Storängsbottens fyllnadsområde, Lidingövägen/Storängsvägen, Återanvändning av schaktmassor, dnr 2016–15343 Totalt återanvändes cirka 16 500 ton jord under åren 2015–2016. Av dessa har ungefär 11 000 ton haft föroreningshalter underskridande det generella riktvärdet för KM och resterande mängd har underskridit riktvärdet för MKM. Se Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 8/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 2 för sammanställning av massor som har återanvänts i Storängsbotten åren 2015–2016. Tabell 2. Sammanställning av mottagna massor Storängsbotten. Ursprung Tidsperiod transport Mängd Värtabanan Albano nov 2015 – maj 2016 10 035 ton Värtaverket Fortum juni 2016 – juli 2016 6 231 ton Värtabanan Storängsbotten sept 2016 600 m3 Det finns inga uppgifter om vilka massor som har lagts var och det finns enbart en enklare skiss över hur mycket massor som har planerats att läggas dit, se Figur 6. Massorna kan således ha fördelats på annat sätt än den ursprungliga planen. Figur 6. Plan över fyllningsplats daterad 2015-12-10 som är en komplettering av anmälan daterad 2015-11-13 (dnr 2015–17389). Källa: Länsstyrelsen 3.5 Sammanfattning av historisk inventering Inom Storängsbotten har det i under 2012, 2015 och 2016 tillförts massor för att förbättra stabiliteten. Man har överlagrat den befintliga leran och gyttjan med fyllnadsmassor från närliggande entreprenader. Majoriteten av tillförda massor bör ha föroreningshalter underskridande de generella riktvärdena för KM och en del av massorna har föroreningshalter underskridande de generella riktvärdena för MKM. Det har inte i samband med denna historiska inventering framkommit att det har utförts någon miljöteknisk markundersökning vid Storängsbotten innan massorna tillfördes. I nordvästra delen av Storängsbotten påträffades förorenade massor som innehöll förhöjda halter arsenik i samband med schaktning av en grund för ett teknikhus år 2003 (EBH-ID 178509). I anslutning till teknikhuset påträffades även vid ett senare tillfälle (år 2011) massor Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 9/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI förorenade med petroleumkolväten där föroreningarna fanns cirka 2–2,5 meter under dåvarande befintlig marknivå. En anmälan om efterbehandling lämnades in och totalt 1 856 ton förorenade massor schaktades bort. Utifrån en okulär besiktning tyder det på att det finns föroreningar även utanför dåvarande schaktområde. Baserat på den historiska inventeringen förekommer det främst risk för föroreningar av alifatiska och aromatiska kolväten, PAH:er och metaller både inom aktuellt undersökningsområde men även i närområdet. Det saknas dock information om eventuella föroreningar under tillförda massor. 4 Bedömningsgrunder 4.1 Jord Naturvårdsverkets generella riktvärden för föroreningar i jord (Naturvårdsverket 2022, reviderade 2024 och 2025) och Statens Geotekniska Instituts (SGI:s) Preliminära riktvärden för PFAS i mark och grundvatten (SGI, 2015) är avsedda för att användas vid förenklad riskbedömning av förorenade områden. Föroreningshalterna enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrund anger nivå vid vilken oacceptabel påverkan på människor eller miljö inte bedöms föreligga, vid angiven markanvändning. De två typer av markanvändning som riktvärdena avser är: - Känslig markanvändning (KM). Markkvaliteten begränsar inte markanvändning och grundvatten skyddas. Lämplig markanvändning innefattar bostäder, odling av livsmedel eller förskola. - Mindre känslig markanvändning (MKM). Markkvaliteten begränsar markanvändning och grundvatten skyddas på ett avstånd av ca 200 meter. Lämplig markanvändning innefattar industri, kontor och väg. Jordmassor jämförs även mot Stockholms stads Storstadsspecifika riktvärden (SSRV, 2019, reviderade 2023). Den planerade markanvändningen inom undersökningsområdet bedöms stämma överens med markanvändningsscenarierna C Verksamheter, D - Nyanlagda parker och grönytor, 0-1 m, E Under hårdgjorda ytor samt F2 Djupare jord >1m för aktuella scenarion. Beskrivning av tillämpade markanvändningsscenarion från Stockholms stads Storstadsspecifika riktvärden (SSRV), redovisas i Tabell 3 nedan. Jorden inom undersökningsområdet har utifrån observationer i fält bedömts som genomsläpplig. Observera dock att användningen av SSRV behöver diskuteras med tillsynsmyndigheten innan dessa kan tillämpas som åtgärdsmål. Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 10/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 3. Markanvändningsscenarion för de SSRV som föreslås för det aktuella undersökningsområdet (Stockholm stad, 2019). Jorden inom undersökningsområdet har bedömts som genomsläpplig. Markanvändningsscenario Beskrivning C – Verksamheter 0-1m Avser jord inom områden med verksamheter eller kontor utan källare eller underliggande garage. Inom området kan grönytor förekomma, men inga ätliga växter odlas. Markmiljön inom området är inte skyddsvärd. D - Nyanlagda parker och Avser jord i nyanlagda parker och grönytor från vilken ätliga grönytor, 0-1 m växter kan konsumeras i begränsad omfattning. Byggnader där vuxna eller barn stadigvarande vistas finns inte inom området. Det finns skyddsvärd markmiljö inom området. E – Under hårdgjord yta Avser jord under större sammanhängande hårdgjorda ytor, såsom gator, torg och parkeringsplatser. Direktkontakten med de förorenade massorna är begränsad och ingen konsumtion av ätliga växter förekommer. Markmiljön inom området är inte skyddsvärd. F2. Djupare jord under Avser jord över grundvattenytan samt under hårdgjorda ytor >1m grundvattenytan om risken för spridning med grundvattnet är låg eller måttlig. Föroreningar i den djupa jorden har inte någon direkt påverkan på markmiljön i överliggande jord. Under hårdgjorda ytor såsom större gator, torg och parkeringsplatser, samt inom områden för verksamheter och kontor,> 1 m. F3. Under parker och Avser jord över grundvattenytan samt under grönytor,> 1 m grundvattenytan om risken för spridning med grundvattnet är låg eller måttlig. Föroreningar i den djupa jorden har inte någon direkt påverkan på markmiljön i överliggande jord. Under parker och grönytor >1m. Samtliga undersökningspunkter jämförs mot både markanvändningsscenario C, D och E. Då det totala området är större än 50x50 meter medför dock att aktuellt område inte uppfyller kriterier för användande av SSRV och en platsspecifik bedömning krävs, se avsnitt 7. 4.2 Grundvatten Bedömningsgrund för grundvatten utgörs av Sveriges Geologiska Undersöknings kunskapsunderlag Bedömning för grundvatten (SGU 2024) och SGU:s föreskrifter om generella tröskelvärden för grundvatten (SGU-FS 2023:1), Svenska Petroleum Institutets (SPI:s) riktvärden för bensinstationer och dieselanläggningar (SPI, 2010) samt SGI:s preliminära riktvärden för PFAS (SGI, 2015). 4.3 Asfalt Resultat av asfaltsprovtagning jämförs vid bedömning av PAH-halter mot Vägverkets publikation 2009:90 för Hantering av tjärhaltiga beläggningar samt tillfälliga riktlinjer från Miljöförvaltningen i Stockholm (2020). Riktvärden avser PAH 16 och Benso(a)pyren (Europeiska kommissionen, 2018) i asfalt och avgör vidare hantering. Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 11/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5 Genomförande Miljöteknisk markundersökning inom Storängsbotten omfattade jord- och asfaltsprovtagning samt installation och provtagning av grundvattenrör i det övre grundvattenmagasinet. Undersökningen utfördes i juni 2025 med hjälp av borrbandvagn med monterad jordskruv. Jordprovtagning utfördes i åtta undersökningspunkter tillsammans med installation av två grundvattenrör, se översiktskarta över undersökningspunkterna i Bilaga 1. Lista över koordinater ses i Bilaga 3. Jordprovtagning samt installation av grundvattenrör utfördes under en dag. 5.1 Jord Provtagning av jord utfördes med hjälp av borrbandvagn i åtta undersökningspunkter (25S001 – 25S008). Se Bilaga 1 för placering av undersökningspunkterna. Proverna är placerade där det planeras ny- och ombyggnationer, dvs där det var troligt att det skulle kunna förekomma schaktarbeten. Utsättning av undersökningspunkterna genomfördes med GPS. Provtagning utfördes ner till 0,5 m ner i naturligt material men maximalt ned till 2,5 meter under markytan (m u my). Proverna uttogs som vertikala samlingsprover i skikt om 0,5 m, alternativt i skikt med tydliga variationer i jordkaraktär (för att undvika att olika jordarter blandades). Ytlig jord från skruvens flänsar rensades bort och övrig jord samlades upp i diffusionstät provtagningspåse där jorden homogeniserades väl. Fältanteckningar fördes där jordartsbedömning, eventuellt avvikande färg, lukt med mera noterades. Undersökningen genomfördes enligt den standardnivå gällande dokumentation, provtagning, rengöring och provhantering som anges i SGF:s rapport 2:2013. Samtliga prover från jordprovtagning förvarades mörkt och svalt innan och under transport till laboratoriet. Samtliga prover skickades till laboratoriet i förvaringssyfte, även de prover som inte selekterades för analyser i det första skedet. Jordproverna som analyserades transporterades direkt till ALS Scandinavia i Danderyd som är ackrediterade för samtliga aktuella analyser. Se Tabell 4 för komplett analysschema. Tabell 4. Fördelning av analyser för jord. Analyspaket Paketkod Svarstid (dagar) Antal analyser Alifater, aromater, BTEX, PAH OJ-21a 3 18 Metaller inkl. Hg MS-2 3 18 PCB OJ-2a 3 5 PFAS21 OJ-34b 5 4 TOC, beräknad TOC-GF 3 8 5.2 Grundvatten I tre av undersökningspunkterna (25S001, 25S004, 25S006) planerades installation grundvattenrör för provtagning av grundvatten i det övre grundvattenmagasinet. Justering av grundvattenrörens placering gjordes vid fältarbetet, se Bilaga 1 och Figur 7 nedan. Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 12/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 7: Översiktsbild av aktuella undersökningspunkter för jord (cirkel) och grundvatten (cirkel med halvmåne). I 25S001 och 25S003 har grundvattenrör installerats. Trafikverkets grundvattenrör 27CCB24U ses i ljusgrått i undersökningsområdets nordvästra del. Vid fältarbetet gjordes bedömning att installation av grundvattenrör i 25S004 inte var av värde eftersom inget grundvatten påträffades i det övre magasinet i samband med jordprovtagning ned till 2,5 m u my. Efter platsbesök i samband med utsättning av undersökningspunkterna gjordes en bedömning av att det var bättre ur arbetsmiljösynvinkel att flytta det planerade grundvattenröret från undersökningspunkt 25S006 till undersökningspunkt 25S003. I samband med jordprovtagningen tog det även stopp ytligt (0,7 m u my) i undersökningspunkt 25S006 och det fanns inga tecken på grundvatten. Grundvattenröret installerades således i undersökningspunkt 25S003. Installation av grundvattenrör i undersökningspunkt 25S001 utfördes enligt plan. Grundvattenrör av sort PEH 50 mm installerades i två undersökningspunkter (25S001 och 25S003) på ett djup om 2 m u my där filtret installerades mellan 1- 2 m u my. Vid installation tillsattes filtersand för att täcka grundvattenrörets filter till cirka 20 cm ovan borrhålets botten. Borrhålen tätades med bentonitlera för att förhindra ytvattenintränings längs med grundvattenröret. Renspumpning av grundvattenrör skedde efter installation och minst fem dagar innan provtagning. I samband med utsättningen av undersökningspunkterna den 11 juni kontrollerades ett par befintliga grundvattenrör inom undersökningsområdet för att se om det fanns vatten i dem och ifall något av dem kunde inkluderas i aktuell undersökning. För ett metallrör installerat av Trafikverket (27CCB24U) utfördes ett funktionstest i samband med omsättningen den 25 juni. Rör 27CCB24U bedömdes som funktionsdugligt och av intresse då dess djup motsvarade det undre grundvattenmagasinet. Provtagning av grundvatten i de två installerade grundvattenrören samt Trafikverkets grundvattenrör 27CCB24U genomfördes i juli 2025 med hjälp av peristaltisk pump. Provtagningen utfördes genom den s.k. low flow-metoden. Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 13/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innan omsättning och provtagning mättes grundvattennivån med hjälp av lod. Grundvattenproverna skickades till ALS Scandinavia i Danderyd som är ackrediterade för samtliga aktuella analyser. Se Tabell 5 nedan för komplett analysschema. Tabell 5: Fördelning av analyser för grundvatten. Analyspaket Paketkod Svarstid (dagar) Antal analyser Alifater, aromater, BTEX, PAH OV-21a 3 3 Metaller inkl. Hg V-3b-Bas 3 3 Klorerade alifater OV-6a3 5 3 Perfluorerade ämnen, PFAS (34) i vatten OV-34a 3 3 5.3 Asfalt Asfaltsprov uttogs i fyra undersökningspunkter, 25S005, 25S006, 25S007 och 25S008, se Bilaga 1. Uttagna asfaltsprov skickades till ALS Scandinavia och analyserades med avseende på PAH16. 6 Resultat 6.1 Fältobservationer 6.1.1 Jord och asfalt Vid den undersökning som genomfördes för jord- och asfaltsprovtagning den 17:e juni 2025 påträffades fyllningsmaterial av huvudsakligen grusig och sandig karaktär. Mäktigheten av fyllningsmaterialet varierade över området mellan 0,3- 2,5 meter. Djupast var fyllningen i 25S004 (ned till 2,5 meter där berg/block påträffades). I ett flertal undersökningspunkter kunde djupare prover inte uttas på grund av berg/block trots att naturligt material inte nåtts än, i dessa punkter saknas därmed inblick i fyllningsmaterialet mäktighet. Fyllningen inom undersökningsområdet underlagrades, där naturligt material kunde nås vid provtagning, av lera eller siltig lera. Avfallsrester i form av tegel påträffades i fyllnadsmassor i samtliga undersökningspunkter bortsett från 25S005. Tegelbitar eller tegelsmul återfanns huvudsakligen i den översta metern. I 25S004 noterades avfall av tegel, järnspik, frigolit och asfalt. I 25S001, belägen i undersökningsområdets nordvästra i ett torrlagt dike intill spårområdet, återfanns en blöt fyllning av glasbitar och tegel blandat med sandig lera vid 0,5-1,0 m u my. I skikt 1,0-1,4 m u my påträffades en svart, gyttjeaktig lera med viss lukt av olja. Asfalten inom undersökningsområdet noterades vara cirka 4-7 cm tjock och utan indikation på tjärasfalt. Fullständigt fältprotokoll ses i Bilaga 2. 6.1.2 Grundvatten Innan provtagning av de två installerade grundvattenrören i 25S001 och 25S003 samt Trafikverkets befintliga rör 27CCB24U renspumpades rören sju dagar innan provtagning. Vid renspumpning i 25S001 noterades grundvattennivån till 0,7 meter under befintlig marknivå (+1,2) och en långsam tillrinning. I 25S003 var grundvattennivån belägen 1,7 meter under befintlig Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 14/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI marknivå (+1,9) och det fanns en mycket liten vattenmängd i röret. Grundvattenytan var cirka 0,7 meter lägre i grundvattenrör 25S001 jämfört med rör 25S003 vilket indikerar en grundvattenströmningsriktning mot norr. Observera dock att det enbart finns två rör i det övre magasinet och kan således inte triangulera strömningsriktningen. 27CCB24U hade en grundvattennivå på cirka 1,2 meter under befintlig marknivå och gott om grundvatten och en god tillrinning. Rörets djup (ca 9 m u my) medförde dock att det inte var möjligt att pumpa grundvattenröret torrt med hjälp av tillgänglig pump. Grundvattnet i 27CCB24U bedömdes komma från det undre grundvattenmagasinet. Utifrån förutsättningarna för de tre grundvattenrören med avseende på grundvattennivå och tillrinning, utfördes provtagningen av grundvattnet i respektive rör därefter. Provtagning av grundvattnet utfördes den 2:a juli 2025. I 25S001 och 25S003 som hade långsam tillrinning och/eller låg vattenkolumn uttogs grundvattenprov direkt utan omsättning. På grund av liten vattenvolym i 25S003 provtogs röret i två omgångar för att tillgodose samtliga provkärl. Prov uttogs strax ovanför botten i båda rören. Vattnet i dessa två grundvattenrör var gulgrumligt till färgen och utan utstickande lukt. I Trafikverkets grundvattenrör 27CCB24U kunde omsättning av vatten motsvarande tre gånger brunnsvolymen göras innan provtagning. Provtaget grundvatten var grått i färgen och hade en viss obestämt lukt. Fullständigt fältprotokoll ses i Bilaga 2. 6.2 Jord 6.2.1 Metaller Naturvårdsverket generella riktvärden Enligt erhållet analysresultat från uttagna jordprover påträffades halter i jord över MKM endast i undersökningspunkt 25S001, se fullständig resultatsammanställning i Bilaga 4a och klassningskarta i Bilaga 5. Se även Tabell 6 för en sammanställning av analysresultaten klassade mot Naturvårdsverkets generella riktvärden samt Tabell 7 för sammanställning av för vilka riktvärden som överskrider SSRV. Ämnen som överskrider MKM i punkt 25S001 avser arsenik (45,8 mg/kg Ts) och bly (318 mg/kg Ts) i skikt 0,5-1,0 m u my. Dessa halter är cirka 1,6-1,7 gånger högre än de generella riktvärdena för MKM. I hälften av undersökningspunkterna påträffas metallhalter över de generella riktvärdena för KM. Flest prov med förhöjda metallhalter påträffas i fyllnadsmassor i 25S001 och 25S006. I 25S001 är föroreningen avgränsad till 1,4 m u my, i 25S006 har föroreningen inte avgränsats, eftersom djupare provtagning inte kunde utföras p.g.a. berg/block. Metallerna som påträffats i halter över KM avser arsenik, barium, koppar, bly och zink. I 25S001, 25S004 och 25S006 påträffas även förhöjda halter av kvicksilver över KM. Förorening är begränsad i djupled i 25S001 men inte i övriga undersökningspunkter. I 25S007 påträffas förhöjda halter över de generella riktvärdena för KM av arsenik, barium, kobolt och nickel i bedömt naturligt material. Då provtagning utförts ca 0,5 meter ned i naturligt material är halterna inte avgränsade. Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 15/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 6. Sammanfattning av erhållna analysresultat samt styrande ämnen. Observera ämnen klassade KM-MKM ligger inom parenteser. Punkt Djup Klass NV Styrande ämnen 25S001 0-0,5 KM-MKM (Arsenik, bly, PAH-M, PAH-H) 0,5-1,0 >MKM Arsenik, bly (koppar, zink, PAH-H, PCB) 1,0-1,4 >MKM Aromater >C10-C16, PAH-H (arsenik, koppar, kvicksilver, bly, zink, alifater >C16-C35, PAH-L, PAH-M) 1,4-1,8 <KM 25S002 0-0,7 KM-MKM (PAH-M, PAH-H) 25S003 0-0,5 KM-MKM (PAH-H) 2-2,5 <KM 25S004 0-0,5 KM-MKM (Kvicksilver, bly, PAH-M, PAH-H) 1-1,5 KM-MKM (Kvicksilver, PAH-M, PAH-H) 25S005 0-0,5 KM-MKM (Alifater >C16-C35) 0,5-0,7 <KM 25S006 0-0,2 KM-MKM (Bly) 0,2-0,5 KM-MKM (Barium, kvicksilver, nickel, bly, zink, PAH-M, PAH-H) 0,5-0,7 KM-MKM (Kvicksilver, bly, zink) 25S007 0-0,3 <KM 0,5-1,0 KM-MKM (Arsenik, barium, kobolt, nickel) 25S008 0-0,5 KM-MKM (PAH-H) 0,5-0,8 KM-MKM (Alifater >C16-C35, PAH-H) Stockholm storstadsspecifika riktvärden (SSRV) Vid jämförelse av analysresultatet mot SSRV ses att kvicksilverhalterna som uppmätts i 25S006 överskrider Stockholm storstadsspecifika riktvärden i samtliga tre utvalda scenarion E – under hårdgjorda ytor, C – Under hårdgjorda ytor och verksamhetskvarter och D – Nyanlagda parker och grönytor. Se Tabell 7 för sammanställning och Bilaga 4a för fullständig resultatsammanställning. Övriga ämnen underskrider SSRV avseende scenario C och E. Vid jämförelse mot markanvändningsscenario D (Nyanlagda parker och grönytor) överskrider arsenik, bly och kvicksilver SSRV. Arsenik- och/eller blyhalter över SSRV uppmäts i 25S001, 25S004 och 25S007. Kvicksilverhalterna uppmäts som nämnt i 25S006. Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 16/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 7. Sammanställning över för vilka ämnen SSRV överskrids för relevanta scenarion. Punkt Djup >Scenario C. >Scenario D. >Scenario E. Hårdgjorda V erksamheter Parker y tor 25S001 0-0,5 Arsenik, PAH-H 0,5-1,0 Arsenik, bly 1,0-1,4 PAH-H 1,4-1,8 25S002 0-0,7 PAH-H 25S003 0-0,5 2-2,5 25S004 0-0,5 Bly, PAH-H 1-1,5 25S005 0-0,5 0,5-0,7 25S006 0-0,2 Bly 0,2-0,5 Kvicksilver 0,5-0,7 Kvicksilver Kvicksilver 25S007 0-0,3 0,5-1,0 Arsenik 25S008 0-0,5 0,5-0,8 PAH-H 6.2.2 Organiska föroreningar Naturvårdsverket generella riktvärden I prov uttaget från 1,0-1,4 m u my i 25S001 uppmätts halter av aromater >C10- C16 (24,9 mg/kg) och PAH-H (19,7 mg/kg) överskridande MKM, se Bilaga 4a. Dessa halter motsvarar cirka 1,6 respektive 2 gånger riktvärde för MKM. Föroreningarna påträffas i fyllningsmassor med inblandning av glasbitar och tegel, se Bilaga 2. I övriga undersökningspunkter underskred organiska föroreningar riktvärde för MKM och i flera fall även KM. De ämnen som påträffas i halter över KM är tunga alifater >C16-C35 och PAH:er. Alifater >C16-C35 uppmäts i 25S001, 25S005 och 25S008 mellan 0-1,4 m u my. PAH:er påträffas överskridande KM i sex av åtta undersökningspunkter. 25S005 och 25S008 är de enda undersökningspunkterna utan förhöjda PAH-halter. I 25S001 0,5-1,0 m u my uppmätts PCB-halter överskridande riktvärde för KM, förorening är avgränsad i djupled. Samtliga fyra prover som analyserades med avseende på PFAS underskrider SGI:s preliminära riktvärden för PFAS i mark. Stockholm storstadsspecifika riktvärden (SSRV) Vid jämförelse mot SSRV överskrider uppmätta halter markanvändningsscenario D – Nyanlagda parker och grönytor överskrider uppmätta halter SSRV. Detta med avseende på PAH:er, aromater >C10-C16 och PCB. Halter av PAH:er överskridande SSRV påträffas i 25S001, 25S002, 25S004 och 25S008. I 25S001 överskrider PAH-halterna riktvärde F3 för djupare jord (>1m). I 25S001 överskrider även aromater och PCB riktvärde enligt SSRV scenario D, se Bilaga 4a. Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 17/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 6.3 Grundvatten När analysresultatet från provtagningen jämfördes mot SGU:s bedömningsgrunder för grundvatten påvisades förhöjda halter av metaller, PAH:er samt PFAS i grundvattenrör 25S001 och 25S003, se Bilaga 4b. I alla tre grundvattenrör är halter av petroleumkolväten under laboratoriets rapporteringsgräns. Även halter av halogenerade lösningsmedel underskrider laboratoriets rapporteringsgräns i alla tre grundvattenrör. I 25S001 förekommer mycket höga halter (klass 5, SGU 2024) av arsenik och zink. Utöver arsenik uppmättes mycket höga halter (klass 5) av benso(a)pyren, PAH-M och PAH-H samt måttliga halter (klass 3, SGU 2024) av PAH-L. Som en jämförelse användes även SPI:s rekommendationer (SPI 2010), där resultatet visade att halterna av PAH-H i 25S001 överskrider gränsvärde för fri fas med 3,5 gånger. Vidare överskrids rekommendationerna för skydd av ytvatten med över 7 gånger (SPI 2010). Vad gäller PFAS har PFAS summa 4 uppmätts till 29 ng/l vilket klassas som en mycket hög halt enligt SGUs bedömningsgrunder. PFAS summa 11 har uppmätts till 188 ng/l och fördelas på flera olika PFAS- ämnen. Även grundvattnet i 25S003 från det övre grundvattenmagasinet innehöll mycket höga halter av zink, benso(a)pyren och PAH-H, motsvarande klass 5. Höga kadmiumhalter uppmättes även motsvarande klass 4 och nickelhalter motsvarande klass 3. I 25S003 har PFOS uppmätts i en halt om 21,8 ng/l och inga andra PFAS har uppmätts över laboratoriets rapporteringsgräns. I Trafikverkets rör 27CCB24U från det undre grundvattenmagasinet uppmättes måttliga och låga halter av metaller. Övriga ämnen (petroleumkolväten, halogenerade lösningsmedel, PAH:er och PFAS) uppmättes låga halter under laboratoriets rapporteringsgräns, se Bilaga 4b. Summa PFAS 4 var samtliga parametrar under laboratoriets rapporteringsgräns, det uppmättes dock 120 ng/l 6:2 FTS vilken ingår i PFAS11. 6.4 Asfalt Samtliga fyra uttagna asfaltsprover inom undersökningsområdet påvisade halter av benso(a)pyren och PAH16 underskridande gränsvärden för tjärasfalt. Asfalten kan därmed friklassas och återanvändas fritt. Se Bilaga 4c för fullständig resultatsammanställning. 7 Bedömning av föroreningssituation 7.1 Jord Efter jämförelse av de erhållna analysresultaten för jord med Naturvårdsverkets generella riktvärden, påträffas den högsta graden av förorening i jord vid undersökningspunkt 25S001, belägen vid undersökningsområdets nordvästra spets. Enligt plankarta kommer ett nytt teknikhus (Trafikverket) att byggas här, som ersätter teknikhuset som idag är beläget ca 30 meter västerut från undersökningspunkten. Då planerad markanvändning inom området är idrottspark, idrottsanläggning och verksamhetsområde i form av Specialistklinikerna bör det vara lämpligt att jämföra påträffade förhöjda halter mot de generella riktvärdena för mindre känslig markanvändning, MKM. De generella riktvärdena för MKM överskrids Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 18/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI enbart i punkt 25S001. I undersökningspunkt 25S001 överskrider uppmätta halter de generella riktvärdena för MKM, med avseende på arsenik och bly på nivån 0,5-1,0 m u my och aromater >C10-C16 och PAH-H på nivån 1,0-1,4 m u my. På nivån 0-0,5 m har det inte uppmätts några halter över de generella riktvärdena för MKM. Resultaten från aktuell undersökning överensstämmer med de två tidigare saneringsanmälningarna från 2003 respektive 2011 där förorening av arsenik respektive petroleumkolväten påträffats i fyllnadsmassor, EBH-objekt 178509, se avsnitt 3.1. Massorna med förhöjda halter av arsenik som påträffades 2003 påträffades cirka 30 meter väster om 25S001. Man schaktade då bort massor ned till 1 meter under markytan i samband med anläggning av husgrund till det befintliga teknikhuset. De massor som påträffades 2011 med petroleumkolväten var också belägna inom Trafikverkets område, cirka 30 meter sydväst om 25S001 enligt karta i anmälan. Utifrån analysresultaten och tillgängligt underlag från EBH-stödet verkar oljeföroreningen förekomma i djupare jord (>1 m) och arsenikföroreningen mer ytligt (<1m). Djupare prov från 25S001 visar dock på halter <KM från 1,4 m u my och samtliga föroreningar är därmed begränsade i djupled, men inte sidled. Enligt anmärkning från anmälan från 2011 tyder en okulär besiktning på att det finns föroreningar även utanför dåvarande schaktområde. Det finns således flera observationer av föroreningar inom den nordvästra delen av aktuellt undersökningsområde som inte har avgränsats i ytled. De generella riktvärdena för MKM styrs av riktvärde för hälsa med avseende på långtidseffekter för arsenik och bly. De generella riktvärdena för aromater >C10- C16 och PAH-H styrs av skydd för markmiljö. De undersökningspunkter som har utförts inom ramen för aktuell undersökning är antingen placerade inom instängslat område där allmänheten inte rör sig fritt eller på asfalterade ytor förutom för undersökningspunkt 25S003 som är placerad på en gräsyta med en ordentlig grässvål intill en grusväg. Det är således inte troligt att människor som besöker, passerar eller arbetar kommer i kontakt med påträffade förhöjda halter i jord i dagsläget. De högsta halterna uppmätta i undersökningspunkt 25S001 har uppmätts på ett djup >0,5 m u my. Observera dock att aktuell undersökning är av översiktlig karaktär och det enbart har utförts provtagning i totalt åtta undersökningspunkter. Det finns således en risk att det förekommer föroreningar inom aktuellt undersökningsområdet som inte har framkommit i samband med denna undersökning. De förhöjda halter av PAH:er som förekommit över hela undersökningsområdet överensstämmer med underlag från EBH-stödet om återanvändning av massor innehållande PAH-halter >KM, se avsnitt 3.1 och avsnitt 3.4. Som nämnt i avsnitt 3.1 har även en bensinstation tidigare varit belägen längs Storängsvägen, i närheten av undersökningspunkt 25S003. Resultatet kan alltså anses som förväntat i och med områdets historiska förutsättningar. Uppmätta halter jämfördes även mot relevanta scenarion för Stockholms Stads Storstadsspecifika riktvärden (SSRV) och för samtliga scenarion överskrids SSRV för åtminstone en parameter i åtminstone ett prov. En dialog bör upprättad med tillsynsmyndigheten för att bedöma om SSRV är tillämpliga som åtgärdsmål i det här fallet. Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 19/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppmätta förhöjda halter påträffade i jord bör inte utgöra ett hinder för planerad markanvändning och det är troligt att en del av dessa kommer att åtgärdas i samband med teknisk schakt inom området men kompletterande undersökningen behöver utföras inför entreprenad för att klassificera och mängda de massor som ska schaktas bort i samband med byggnation. 7.2 Grundvatten Grundvattenproverna visar på höga halter av PAH:er och metaller (arsenik och zink) samt PFAS i det övre grundvattenmagasinet jämfört med SGUs bedömningsgrunder. Observera att SGUs bedömningsgrunder bara kan användas för att bedöma ifall en uppmätt halt bedöms hög eller låg och inte har någon koppling till eventuella risker med uppmätta halter. Halter av flyktiga föroreningar av petroleumkolväten underskrider rapporteringsgräns, samma gäller halogenerade lösningsmedel. I båda grundvattenrören installerade i det övre grundvattenmagasinet, 25S001 och 25S003 har halter av PAH:er uppmätts som klassas som mycket höga halter enligt SGUs bedömningsgrunder. Uppmätta halter underskrider dock SPIs riktvärden för ånginträngning men överskrider SPIs riktvärden för indikation på fri fas i undersökningspunkt 25S001. Det kan därmed inte uteslutas att det finns risk för förekomst av fri fas inom undersökningsområdet i det nordvästra hörnet av undersökningsområdet. Punkt 25S001 är den enda punkt där föroreningshalter uppmätts i jord över Naturvårdsverkets generella riktvärden för MKM och det finns ytterligare observationer på likartade föroreningar i närområdet från tidigare markarbeten enligt uppgifter från databasen EBH-stödet. I båda grundvattenrören installerade i det övre grundvattenmagasinet förekommer förhöjda halter av PFAS-ämnen. Observera dock att uppmätta förhöjda ämnen skiljer sig åt i de två rören. I grundvattenrör 25S003 som är centrerat i undersökningsområdet har enbart PFOS uppmätts till en halt om 21,8 ng/l, vilket ger både en summa för PFAS4 och PFAS11 på 21,8 ng/l. Denna halt kan jämföras mot SGIs preliminära riktvärde för PFOS på 45 ng/l men klassas fortfarande som en mycket hög halt enligt SGUs bedömningsgrunder (>4 ng/l). I grundvattenrör 25S001 som är belägen i det nordvästra hörnet av undersökningsområdet uppmätts även där en förhöjd halt av PFOS på 17,5 ng/l. I rör 25S001 uppmäts dock flera andra PFAS-ämnen som ingår i PFAS4 och PFAS11. Uppmätt halt PFAS4 är 29 ng/l och uppmätt halt PFAS11 är 188 ng/l. Grundvattenprov från det undre grundvattenmagasinet visar på låga och måttliga halter av metaller och övriga ämnen underskrider laboratoriets rapporteringsgräns. Det har dock uppmätts halter av PFAS-ämnet 6:2 fluortelomersulfonsyra (6:2 FTS) på 120 ng/l vilken ingår i PFAS11. Inga övriga PFAS-ämnen har uppmätts över laboratoriets rapporteringsgräns. PFAS11 brukar ofta jämföras med SGIs preliminära riktvärde för PFOS som ligger på 45 ng/l. På uppdrag av Stockholm stad utförde SGS Analytics Sweden AB (SGS) en grundvattenundersökning år 2022 och har undersökt förekomst av PFAS i 30 undersökningspunkter utspridda i kommunen (Stockholm stad, 2022). Uppmätt medelvärde för PFAS11 inom Stockholm stad var 104 ng/l och medianvärdet var 49 ng/l baserat på uppmätta halter. Det ska dock noteras att det i datasetet från undersökningen förekom ett par extremvärden som påverkade Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 20/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI medelvärdet. Dessa halter jämfördes mot riktvärdet på 90 ng/l för statusklassificeringen med avseende på kemisk status (Vattenmyndigheterna, 2018). I 29 av de 30 provtagningspunkterna förekom minst ett PFAS-ämne över laboratoriets rapporteringsgräns. Undersökningen visar på att det generellt förekommer förhöjda halter av PFAS i grundvattnet i Stockholms stad. Utifrån uppmätta grundvattennivåer indikeras en grundvattenriktning mot norr, vilket stämmer överens med den angivna grundvattenriktningen i Grundvattenkartan från år 1996 som finns tillgänglig på Stockholm stads Geoarkivet. Observera dock att fler grundvattenrör krävs för att fastställa grundvattenriktningen inom aktuellt undersökningsområde. En nordlig strömningsriktning skulle innebära att grundvattnet rinner ut i Husarviken och därefter i Lilla Värtan. Aktuellt undersökningsområdet ligger cirka 630 meter söder om Husarviken. Uppmätta halter för bland annat benso(a)pyren, PFOS och zink överskrider uppmätta halter i ytvattnet i Lilla Värtan. Det kan således inte uteslutas att påträffad förorening i grundvattnet inte sprids till recipienten och bidrar till de uppmätta förhöjda halterna i ytvattnet. Observera dock att uppmätta halter i grundvatten och ytvatten inte är direkt jämförbara utan att man behöver ta hänsyn till utspädning. Det finns även flera andra nuvarande och tidigare verksamheter i närområdet och mellan aktuellt undersökningsområde och recipienten. Till exempel så har det identifierats en brandövningsplats mellan Gasverksvägen och Husarviken (Länsstyrelsen, 2008). Direkt norr om undersökningsområdet finns även ett spårområde som löper längs med undersökningsområdets norra gräns samt tunnelmynningen för Norra länken. Hur nuvarande infrastruktur påverkar strömningsriktningen i det övre grundvattenmagasinet går inte att bedöma utifrån aktuell undersökning. Ursprung till påträffade föroreningar i grundvattnet är inte heller känd. Det är möjligt att de förhöjda halterna PAH:er beror på spridning från fyllnadsmassorna inom området. Källan till de förhöjda halterna i grundvattnet kan även ha sitt ursprung från någon annan verksamhet utanför aktuellt undersökningsområde. Dessutom bör det noteras att grundvattenrören enbart har provtagits vid ett tillfälle och en längre mätserie som fångar årstidsvariationer behövs för att på ett mer korrekt sätt utvärdera påträffade förhöjda halter. Det kan även vara lämpligt att komplettera med ytterligare grundvattenrör för att få en bättre bild av hur halterna varierar inom aktuellt område och för att kunna bedöma spridning av föroreningar med grundvattnet. 8 Slutsats och rekommendationer I aktuell översiktlig miljöteknisk markundersökning har det främst påträffats föroreningshalter under de generella riktvärdena för MKM inom undersökningsområdet. Halter över MKM har endast påträffats i undersökningspunkt 25S001 i områdets nordvästra spets på ett djup om 0,5-1,4 m u my. Aktuell förorening i 25S001 som utgörs av arsenik, bly, alifater samt PAH:er över MKM påträffades i fyllnadsmassor bestående av grusig lerig sand och i sandig gyttja. I övriga sju undersökningspunkter ligger analyserade parametrar under det generella riktvärdet för MKM. Fördelat över området förekommer flera olika ämnen i över de generella riktvärdena för KM, varav exempelvis PAH:er har uppmätts i ytterligare sex undersökningspunkter i halter över KM. Utöver PAH:er har även bly, arsenik, barium, kvicksilver, koppar, nickel, zink, alifater >C16-C35, aromater >C10-C16 och PCB uppmätts i halter över KM i åtminstone ett analyserat prov. Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 21/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I det övre grundvattenmagasinet påträffas kraftigt förhöjda halter av PAH:er, arsenik, zink och kadmium, medan det undre grundvattenmagasinet uppvisar låga eller måttliga halter. Då föroreningen i grundvattnet ej avgränsats kan det förekomma risk för spridning till ytvatten och risk för förekomst av fri fas ej uteslutas. Uppmätta halter av PAH:er underskrider dock SPI:s riktvärden för ånginträngning. I både det övre och det undre grundvattenmagasinet förekommer PFAS. I det övre grundvattenmagasinet förekommer förhöjda halter av PFOS i 25S003 centralt inom undersökningsområdet. I provpunkt 25S001 i den nordvästra spetsen av undersökningsområdet förekommer flera olika PFAS ämnen och en PFAS summa 11 på 188 ng/l. I det undre magasinet har en PFAS uppmätts (6:2 FTS) till en halt om 120 ng/l, vilket ger en PFAs summa 11 om 120 ng/l i det undre grundvattenmagasinet. Notera dock att endast en provtagning utförts och därmed saknas insikt om eventuella årstidsvariationer. Provtagning har även enbart utförts i två rör i det övre magasinet och i ett rör i det i undre magasinet. Undersökningsområdet ligger antingen inom stängslat område med begränsad tillgänglighet för allmänheten och 0,5 m som lägsta djup till förorening alternativt under asfalterade ytor. Risken för kontakt med påträffade föroreningar i jord bedöms därmed vara låg och acceptabel med dagens markanvändning och att exponeringsrisken för föroreningar i jord är låg. Påträffade föroreningshalter i jord bör inte utgöra något hinder för planerad markanvändning. Då undersökningspunkterna är riktade mot områden där schakt förväntas i samband med byggnation är det troligt att delar av de påträffade föroreningarna kommer att åtgärdas i samband med teknisk schakt. Då aktuell undersökning enbart är översiktlig och påträffad förorening ej avgränsats samt hög föroreningspåverkan i ytligt grundvatten föreligger, finns det risk för att det förekommer ytterligare förorening inom undersökningsområdet. Kompletterande provtagningar behöver utföras inför entreprenad för att klassificera och mängda de massor som ska schaktas bort. Det rekommenderas att kompletterande undersökningar av grundvattnet utförs. Det kan även vara lämpligt att utföra porgasmätningar där nya byggnader planeras beroende på resultaten av kompletterande undersökningar av grundvattnet. Då det förekommer ytligt grundvatten är det troligt att det kommer krävas hantering av länshållningsvatten i samband med byggnation. Påträffandet av markföroreningar medför upplysningsplikt för fastighetsägaren till tillsynsmyndigheten enligt Miljöbalken 10 kap 11 §. Innan efterbehandling, eller schaktning, av förorenade massor påbörjas skall fastighetsägaren i god tid (generellt minst 6 veckor innan) anmäla detta till tillsynsmyndigheten enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd 28§. Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 22/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referenser Avfall Sverige, 2019: Uppdaterade bedömningsgrunder för farligt avfall, rapport 2019:01. EU, 2018. Kommissionens tillkännagivande om teknisk vägledning om klassificering av avfall. (2018/C 124/01) Geoarkivet (2025). Grundvattenkartan 1996. https://etjanster.stockholm.se/geoarkivet/ Hämtad [2024-09-30] Länsstyrelsen, 2008. Förorenade områden – Inventering av brandövningsplatser i Stockholms län. Rapport 2008:26. Länsstyrelsen (2025). Kartor över förorenade områden. https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/miljo-och-vatten/fororenade-omraden/kartor- over-fororenade-omraden.html [Hämtad-09-30] Miljöbarometern (2025). Miljögifter i ytvattnet – Lilla Värtan. https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/kemisk-status-och-miljogifter/miljogifter-i- ytvatten/lilla-v%C3%A4rtan [Hämtad 2025-09-11] Miljöförvaltningen i Stockholm, 2020. Hantering av tjärhaltiga beläggningar samt tillfälliga riktlinjer. Naturvårdsverket, 2009, uppdaterad 2016 och 2022. Riktvärden för förorenad mark. Rapport 5976. Svenska Geotekniska Föreningen (SGF), 2013. Fälthandbok – Undersökning av förorenade områden. Rapport 2:2013. SGI, 2015. Sveriges geologiska institution, Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten. Publikation 21. SGU-FS 2023:1. Sveriges Geologiska Undersöknings föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten. SGU 2024. Bedömningsgrunder för grundvatten. Webbaserad handledning. https://www.sgu.se/anvandarstod-for-geologiska-fragor/bedomningsgrunder-for- grundvatten/ SGU, Kartvisare: Jorddjup. https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25- 100.html [Hämtad 2025-07-08] SGU Kartvisare - Brunnar. https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar.html [Hämtad 2025-07-08] SGS, 2022. Grundvatten i Stockholm 2022. https://miljobarometern.stockholm.se/content/docs/tema/vatten/grundvatten/Grundvatten -Stockholm-2022-Slutrapport.pdf [Hämtad 2025-10-20] SPI, Svenska Petroleum Institutet, 2010. SPI Rekommendation – Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar. Stockholm stad, 2019. Storstadsspecifika riktvärden för Stockholm. Stockholm stad, 2022. PFAS11 i grundvatten. https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/grundvatten/overvakning-av- grundvattenkvalitet/pfas11/#mbContentMenu [Hämtad 2025-10-20] Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 23/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholm stad, 2023. Storstadsspecifika riktvärden för Stockholm. Sammanfattning av justeringar av riktvärden för bly samt anpassade riktvärden avseende flyktiga föroreningar intill byggnader och lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Sweco, 2017-05-08. PM Slutrapport. Återanvändning av schaktmassor på Storängsbotten. Sweco, 2018-05-15. Terrassering PM Geoteknik. Sweco, 2024-10-01- PM Historisk inventering Storängsbotten. Uppdragsnummer: 30079447. Vattenmyndigheterna, 2018. Underlag till Åtgärdsprogram 2018-2021 för nya prioriterade ämnen i ytvatten och PFAS i grundvatten. https://www.vattenmyndigheterna.se/download/18.18a7cdc416d6d4515e267ea9/157130 3932409/%20Bilagor%20A- E%20Underlag%20till%20%C3%A5tgardsprogram%20f%C3%B6r%20vissa%20milj%C3 %B6gifter%202018-2021.pdf [Hämtad 2025-10-20] VISS, Vattenkartan. https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=1589fd5a099a4e309035beb900d12399 [Hämtad 2024-09-30] Vägverket (2004) Hantering av tjärhaltiga beläggningar. Publikation 2004:90. Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer 30079447 Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 24/21 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 1 Översiktskarta Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer N/A Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ÖVERSIKTSKARTA ÖversiktskartaStorängsbotten 255001 undersökningspunkter 27CCB24U TECKENFÖRKLARING Undersökningspunkter Metod 25S004 255002 Jord Jord+GV Planområde GVrör_TRV 255005 255003 255006 swEcoS Växel:08-6956000 UPPDRAGSANSVARIG KONSTR IsabellaSvensson VilmaKeenan 255007. ORT DATUM Stockholm 2025-08-25 SKALA FORMAT REV 1:2000 A4 Vaxar,Microsoft 0 10 20 30 40 50 ©Lantmäteriet,Geodatasam tten ate m 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 2 Fältprotokoll Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer N/A Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdrag: Storängsbotten Bilaga 2 Uppdragsnummer: 30079447 Fältprotokoll Dokument: PM Översiktlig markundersökning Fältanteckningar jord och asfalt Uppdrag Uppdragsledare Datum Storängsbotten MMU Isabella Svensson 2025-06-17 Uppdragsnummer Upprättad av Provtagningsdatum 30079447 Vilma Nyberg Keenan 2025-06-17 Provtagningsmetod Provtagare Provtagning med jordskruv monterad på borrbandvagn. Provtagningskärl diffusionstät påse. Vilma Keenan Datum Undersökningspunkt Djup (m) Jordart Anmärkning Analys Fyllning/Naturligt 2025-06-17 25S001 0,0-0,5 hu grSa Brun fyllning av humushaltig grSa. Grov sand. Inslag av rötter och asfalt. Fuktig, luktfri. Fyllning 2025-06-17 Rost/orangebrun fyllning av mycket blöt grleSa med mycket tegel och glasbitar samt 25S001 0,5-1,0 grleSa sten. Svårt att ta ut prov utan glasbitar i. Liten provmängd OJ-21a, MS-2, OJ34b, OJ-2a Fyllning 2025-06-17 Svart sandig gyttjelera. Mycket porös/mjuk. Färgar av sig om kol när man gnuggar 25S001 1,0-1,4 sa Gy mellan fingrarna. Blöt. Inslag av trä och små kantiga stenar. Lukt av olja. OJ-21a, MS-2, TOC-GF Fyllning 2025-06-17 Grå siLe eller leSi med svarta fläckar(sulfidfläckar?), luktar härsket, bitar av vass och 25S001 1,4-1,8 siLe nedbrutet organiskt material. Naturligt 2025-06-17 25S001 1,8-2,0 siLe Grå siLe, likt skikt ovan med mer lerhalt än silt. Blöt. Naturligt 2025-06-17 Brun fyllning av stgrSa med inslag av vitt tegel/kakel? Torr, luktfri. Stora stenar/ makadamm i fyllning under. Stopp vid 0,7 m. Testar ca 0,5 m bredvid 25S002 0,0-0,7 stgrSa undersökningspunkt men även där stopp. OJ-21a, MS-2, TOC-GF, OJ-2a Fyllning 2025-06-17 Beigebrun fyllning av grSa. Finkornig och torr, dammar vid provtagning. Inslag av 25S003 0,0-0,5 le grSa lerskikt. Torr, luktfri. OJ-21a, MS-2, TOC-GF Fyllning 2025-06-17 25S003 0,5-1,0 stgrSa Brun fyllning avstgrSa. Inslag av tegelsmul. Torr, luktfri. Fyllning 2025-06-17 Brun fyllning av stSa, torr, luktfri. Hårt packad fyllning, äversta 40 cm ramlar av skruv varvid prov huvudsakligen representerar 1,4-1,5. Borrat hård och fyllning kan därför ha 25S003 1,0-1,5 grSa trängt in på skruv ovanifrån. Fyllning 2025-06-17 Brun/mörkbrun fyllning av grSa, något fuktig, luktfri. Inslag av tegel, eventuellt ovanifrån. Ytterligare prov tas ut för att rensa ut material, uttaget material ser mycket 25S003 1,5-2,0 grSa blött ut. Ev är detta mycket blöta material naturligt, men det faller av skruv. Fyllning/Naturligt 2025-06-17 25S003 2,0-2,5 Le Mörkgrå Le med svarta fläckar (sulfid?). Luktfri. OJ-21a, MS-2 Naturligt 1 av 2 P:\21175\30079447_Storängsbotten_MMU\000_Storängsbotten_MMU\07_Arbetsmaterial\Fält\Fältprotokoll\Fältprotokoll Jord 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdrag: Storängsbotten Bilaga 2 Uppdragsnummer: 30079447 Fältprotokoll Dokument: PM Översiktlig markundersökning Fältanteckningar jord och asfalt Uppdrag Uppdragsledare Datum Storängsbotten MMU Isabella Svensson 2025-06-17 Uppdragsnummer Upprättad av Provtagningsdatum 30079447 Vilma Nyberg Keenan 2025-06-17 Provtagningsmetod Provtagare Provtagning med jordskruv monterad på borrbandvagn. Provtagningskärl diffusionstät påse. Vilma Keenan Datum Undersökningspunkt Djup (m) Jordart Anmärkning Analys Fyllning/Naturligt 2025-06-17 Mörkbrun fyllning av stgrleSa, inslag av tegel och finsand vid ca 0,35. Torr. Metallskrot OJ-21a, MS-2, TOC-GF, 25S004 0,0-0,5 stgrleSa av järnvägsspik (stor spik), vid 0,5 samt lite krossmaterial.Viss lukt av gödsel. OJ34b Fyllning 2025-06-17 25S004 0,5-1,0 stgrleSa Mörkbrun fyllning av stgrleSa, inslag av tegel och asfalt. Något fuktig. Fyllning 2025-06-17 25S004 1,0-1,5 stgrSa Mörkbrun fyllning av stgrSa med tegelsmul och inslag av frigolit. Torr. Luktfri. OJ-21a, MS-2, OJ-2a Fyllning 2025-06-17 25S004 1,5-2,0 stgrSa Mörkbrun fyllning avstgrSa, inslag av tegel och asfalt. Torr. Luktfri. Fyllning 2025-06-17 Mörkbrun fyllning av stgrSa, inslag av tegel och lite krossmaterial. Torr. Luktfri. Stopp 25S004 2,0-2,5 stgrSa pga block/berg. Fyllning 2025-06-17 25S005 0,0-0,07 Asfalt. Mörkgrå. Mjuk/seg. Luktfri. PAH16 2025-06-17 Brun fyllning av stgrSa, Inslag av stora stenar så material faller av skruv. Torr. Luktfri. Prov samlas in förhand pö om pö och prov representerar främst 0,3-0,5 m då översta 25S005 0,07-0,5 stgrSa faller av. OJ-21a, MS-2, TOC-GF Fyllning 2025-06-17 Brun fyllning av stgrSa, Inslag av stora stenar så material faller av skruv. Torr. Luktfri. 25S005 0,5-0,7 stgrSa Prov samlas in förhand pö om pö. Stopp vid 0,7 pga block/berg. OJ-21a, MS-2 Fyllning 2025-06-17 25S006 0,0-0,04 Asfalt. Svart. Hård med större grus i. Luktfri. PAH16 2025-06-17 Brungrå fyllning av stgrSa. Torr. Luktfri. Inslag av mörkare nästan svart sand och OJ-21a, MS-2, TOC-GF, 25S006 0,04-0,2 stgrSa tegelsmul. OJ34b Fyllning 2025-06-17 25S006 0,20-0,50 grSa Mörkgrå/svart grSa med inslag av beige finsand och tegel vid ca 0,4 m OJ-21a, MS-2, OJ-2a Fyllning 2025-06-17 Brun Sa. Torr. Luktfri. Tegel och mörk sand tränger in ovanifrån. Inslag av metallskrot 25S006 0,50-0,70 Sa (järnvägsspik) troligtvis ovanifrån? Stopp vid 0,7 m pga berg/block. OJ-21a, MS-2 Fyllning/Naturligt 2025-06-17 25S007 0,0-0,07 Asfalt. Svart. Hård. Finare grus. Luktfri. PAH16 2025-06-17 Gråbrun fyllning av stgrSa, större stenar, visst lerinslag med stenarna. Tegel. Torr. 25S007 0,07-0,3 stgrSa Luktfri. OJ-21a, MS-2, TOC-GF Fyllning 2025-06-17 25S007 0,3-0,5 Let Brunbeige torrskorpelera. Luktfri. Naturligt 2025-06-17 25S007 0,5-1,0 Le Gråbrun Le, hårdare i översta skiktet. Luktfri. OJ-21a, MS-2 Naturligt 2025-06-17 25S008 0,0-0,05 Asfalt. Mörkgrå och svart. Seg. Luktfri. PAH16 2025-06-17 Brun fyllning av stgrSa, Inslag av stora stenar, översta material faller av (0,0-0,1/0,2), OJ-21a, MS-2, TOC-GF, 25S008 0,05-0,5 stgrSa inslag av tegelsmul. Torr. Luktfri. OJ34b Fyllning 2025-06-17 25S008 0,5-0,8 stgrSa Brun fyllning av stgrSa, mindre sten inslag än ovan. Torr. Luktfri. Stopp pga berg/block. OJ-21a, MS-2 Fyllning 2 av 2 P:\21175\30079447_Storängsbotten_MMU\000_Storängsbotten_MMU\07_Arbetsmaterial\Fält\Fältprotokoll\Fältprotokoll Jord 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdragsnamn: Storängsbotten MMU Bilaga 2 Fältprotokoll Uppdragsnummer: 30079447 Dokument: PM Översiktlig markundersökning Installation och omsättning UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE DATUM Storängsbotten MMU Isabella Svensson 2025-06-17, 2025-06-25 UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV VÄDER 30079447 Vilma Nyberg Kennan 2025-06-17: Sol, 22 grader, vind ca 12m/s i byarna. 2025-06-25: Moln, duggregn 14 grader. Rör längd Filter längd Spetsnivå RÖK över Provpunkt Datum Anmärkning total (m) (m) (m u my) MY (m) 25S001 2025-06-17 3 1 2,00 1 50 mm PEH rör RÖK-GV RÖK-botten Brunns- Omsatt Provpunkt Datum Anmärkning (m) (m) volym (l) vatten (l) Renspumpar ca 1,5 l tills torrt. I början är vattnet grått nästan 25S001 2026-06-25 1,7 3 1,60 1,5 svart och sedan gulgrumligt. Efter ca 2 h är GVN 2,6 mrök. Långsam tillrinning. Rör längd Filter längd Spetsnivå RÖK över Provpunkt Datum Anmärkning total (m) (m) (m u my) MY (m) 25S003 2025-06-17 3 1 2,00 1 50 mm PEH rör RÖK-GV RÖK-botten Brunns- Omsatt Provpunkt Datum Anmärkning (m) (m) volym (l) vatten (l) Renspumpar torrt, totalt ca 0,5-1 l vatten. Brunaktigt stundvis 25S003 2026-06-25 2,7 3 0,40 0,5 sedan gulgrumligt. Ca 2 h senare är GVN återställd. RÖK-GV RÖK-botten Brunns- Omsatt Provpunkt Datum Anmärkning (m) (m) volym (l) vatten (l) Trafikverkets rör i metall. Funktionstestas. Renspumpar ca 17 l och pumpen kunde inte få upp det sista vattnet när GVN 27CCB24U 2026-06-25 2,2 9,8 12,70 17 sjunkit till ca 7 mrök, då var tillrinningen snabbare. Lodet något svart efter lodning. Efter ca 1 h är GVN 3 mrök. God tillrinning. 1 (1) P:\21175\30079447_Storängsbotten_MMU\000_Storängsbotten_MMU\07_Arbetsmaterial\Fält\Fältprotokoll\Fältprotokoll Grundvatten 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdragsnamn: Storängsbotten MMU Bilaga 2 Uppdragsnummer: 30079447 Fältprotokoll och koordinater Dokument: Storängsbotten PM Provtagning grundvatten UPPDRAG UPPDRAGSLEDARE DATUM Storängsbotten MMU Isabella Svensson 2025-07-02 UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV VÄDER 30079447 Vilma Nyberg Keenan Sol, 29 grader varmt. Provpunkt Datum RÖK-GV (m) Botten (m) Brunnsvolym(l) Omsatt (l) Analyspaket Anmärkning Pga långsam tillrinning uttas prov direkt. Då klorerade alifater ska Alifater, aromater, BTEX, PAH. provtas och vattenkolumnen är låg Metaller inkl. Hg 25S001 2025-07-02 1,71 3 1,6 0 uttas samtliga prov strax ovanför Klorerade alifater botten. Efter provtagning är GVN 2,8 PFAS (34) mrök. Vattnet är gulgrumligt och utan utstickade lukt. Pga liten brunnsvolym uttas prov direkt. Då klorerade alifater ska Alifater, aromater, BTEX, PAH. provtas och vattenkolumnen är låg Metaller inkl. Hg 25S003 2025-07-02 2,71 3 0,38 0 uttas samtliga prov strax ovanför Klorerade alifater botten. Samtliga analyser kan uttas PFAS (34) innan vattnet tar slut. Vattnet är gulgrumligt och utan utstickade lukt. Renspumpar ca 36 l, GVN sjunker till ca 7 mrök som lägst. YSI används ej. Alifater, aromater, BTEX, PAH. Vid provtagning har GVN återställts til Metaller inkl. Hg 2,45 mrök. Prover för klorerade uttas 27CCB24U 2025-07-02 2,2 9,8 12,1 36 Klorerade alifater strax ovanför botten och övriga prover PFAS (34) tas i mitten av vattenkolumnen. Uttaget vatten är grått och har en obestämd lukt. 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 3 Koordinater Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer N/A Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdragsnamn: Storängsbotten MMU Bilaga 3 Uppdragsnummer: 30079447 Koordinater Dokument: Storängsbotten PM Undersökningspunkt Y-koordinater X-koordinater Z-koordinater 25S001 6581860,937 155017,032 1,751 25S002 6581767,184 155205,864 3,147 25S003 6581657,781 155239,079 3,515 25S004 6581772,313 155293,94 3,941 25S006 6581616,019 155214,749 4,286 25S005 6581686,589 155314,644 5,055 25S007 6581570,189 155259,49 5,201 25S008 6581600,212 155368,054 6,844 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 4a Resultatsammanställning jord Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer N/A Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdragsnamn: Storängsbotten MMU Bilaga 4a Resultatsammanställning jord Uppdragsnummer: 30079447 Naturvårdsverket Dokument: Storängsbotten PM Resultatsammanställning grundvatten UPPDRAG UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV UPPDRAGSLEDARE DATUM Storängsbotten 30079447 Vilma Nyberg Keenan Isabella Svensson 2025-08-18 Resultat för analyserade jordprover jämfört mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig mark (KM) och mindre känslig mark (MKM) (NV, 5976). TOC anges i % torrvikt, övriga halter i mg/kgTS. Provnummer ST2531133-001 ST2527090-001 ST2527090-002 ST2531133-002 ST2527090-003 ST2527090-004 ST2527090-005 Provtagningsdag 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 Provets märkning 25S001_0,0-0,5 0,0-0,5 25S001_0,5-1,0 0,5-1,0 25S001_1,0-1,4 1,0-1,4 25S001_1,4-1,8 1,4-1,8 25S002_0,0-0,7 0,0-0,7 25S003_0,0-0,5 0,0-0,5 25S003_2,0-2,5 2,0-2,5 Ämne <KM KM MKM Enhet torrsubstans vid 105°C % 92,2 81,2 64,8 47,6 94,1 93 As, arsenik 10 25 mg/kg TS 10,5 45,8 18,5 6,19 2,98 2,74 6,21 Ba, barium 200 300 mg/kg TS 31,5 158 67,4 79,2 72,2 61,2 109 Cd, kadmium 0,7 12 mg/kg TS 0,292 0,632 0,677 0,391 <0.1 <0.1 0,102 Co, kobolt 15 35 mg/kg TS 4,94 6,76 8,83 8,78 5,5 7,66 10,4 Cr, krom 80 150 mg/kg TS 22 48 25,4 48,7 28,7 37 51,2 Cu, koppar 80 200 mg/kg TS 31,5 116 125 57,4 24 17,8 30,5 Hg, kvicksilver 0,25 2,5 mg/kg TS <0.2 <0.2 0,353 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 Ni, nickel 40 120 mg/kg TS 11,6 15,2 20,4 30,8 11,5 14,4 29,4 Pb, bly 50 180 mg/kg TS 54,2 318 138 16,6 33,4 25,2 16,9 V, vanadin 100 200 mg/kg TS 26,4 45,1 44,7 58,3 28,4 40,9 62,1 Zn, zink 250 500 mg/kg TS 163 470 298 77,4 64,4 73,6 101 alifater >C5-C8 25 150 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C8-C10 25 120 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C10-C12 100 500 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 alifater >C12-C16 100 500 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 alifater >C5-C16 100 500 mg/kg TS <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 alifater >C16-C35 100 1000 mg/kg TS <20 <20 146 34 <20 <20 <20 aromater >C8-C10 10 50 mg/kg TS <1.0 <1.0 5,1 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 aromater >C10-C16 3 15 mg/kg TS <1.0 <1.0 24,9 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 aromater >C16-C35 10 30 mg/kg TS 1,1 <1.0 8,6 <1.0 2 <1.0 <1.0 bensen 0,012 0,04 mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 toluen 10 40 mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 etylbensen 10 50 mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 summa xylener 10 50 mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 summa PAH L 3 15 mg/kg TS <0.15 <0.15 3,61 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 summa PAH M 3,5 20 mg/kg TS 3,54 1 17,8 <0.25 7,06 0,57 <0.25 summa PAH H 1 10 mg/kg TS 3,35 1,23 19,7 <0.33 4,2 1,08 <0.33 Summa PCB 7 0,008 0,2 mg/kg TS - 0,0229 <0.0070 - <0.0070 - - perfluoroktansulfonsyra (PFOS) 0,003 0,02 mg/kg TS - <0.000500 - - - - - summa PFAS 11 0,003 0,02 mg/kg TS - <0.00275 - - - - - Glödförlust (GF) % TS - - 25 - 1,19 2,03 - TOC, beräknad % TS - - 14,5 - 0,69 1,18 - 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdragsnamn: Storängsbotten MMU Bilaga 4a Resultatsammanställning jord Uppdragsnummer: 30079447 Naturvårdsverket Dokument: Storängsbotten PM Resultatsammanställning grundvatten UPPDRAG UPPDRAGSNUMMER Storängsbotten 30079447 Resultat för analyserade jordprover jämfört mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig mark (KM) och mindre känslig mark (MKM) (NV, 5976). TOC anges i % torrvikt, övriga halter i mg/kgTS. Provnummer ST2527090-006 ST2527090-007 ST2527090-009 ST2527090-010 ST2527090-012 ST2527090-013 ST2527090-014 Provtagningsdag 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 Provets märkning 25S004_0,0-0,5 0,0-0,5 25S004_1,0-1,5 1,0-1,5 25S005_0,0-0,5 0,0-0,5 25S005_0,5-0,7 0,5-0,7 25S006_0,0-0,2 0,0-0,2 25S006_0,2-0,5 0,2-0,5 25S006_0,5-0,7 0,5-0,7 Ämne <KM KM MKM Enhet torrsubstans vid 105°C % 89,8 97,1 94,9 As, arsenik 10 25 mg/kg TS 2,49 3,7 1,94 3,65 3,27 9,67 5,14 Ba, barium 200 300 mg/kg TS 48,2 72,8 143 133 69,8 212 66,2 Cd, kadmium 0,7 12 mg/kg TS 0,119 0,201 <0.1 <0.1 0,152 0,453 0,615 Co, kobolt 15 35 mg/kg TS 5,65 6,52 9,73 10,6 6,59 14,4 3,17 Cr, krom 80 150 mg/kg TS 23,3 38,9 47,3 48,2 28,6 20,8 12,4 Cu, koppar 80 200 mg/kg TS 32,4 29 16,2 24,1 23,7 72,5 26,7 Hg, kvicksilver 0,25 2,5 mg/kg TS 0,276 0,423 <0.2 <0.2 <0.2 0,746 1,67 Ni, nickel 40 120 mg/kg TS 11,2 15,2 14,8 22,2 15 41,6 5,72 Pb, bly 50 180 mg/kg TS 134 37,2 10,3 10,8 61,4 177 50,4 V, vanadin 100 200 mg/kg TS 31 34,8 63,4 51,1 42,9 55,2 27,2 Zn, zink 250 500 mg/kg TS 77,6 127 64,9 62,7 118 318 461 alifater >C5-C8 25 150 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C8-C10 25 120 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 alifater >C10-C12 100 500 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 alifater >C12-C16 100 500 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 alifater >C5-C16 100 500 mg/kg TS <30 <30 <30 <30 <30 <30 <30 alifater >C16-C35 100 1000 mg/kg TS <20 23 120 72 32 <20 <20 aromater >C8-C10 10 50 mg/kg TS <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 aromater >C10-C16 3 15 mg/kg TS <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 1,4 <1.0 aromater >C16-C35 10 30 mg/kg TS 2 1,1 <1.0 <1.0 <1.0 1 <1.0 bensen 0,012 0,04 mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 toluen 10 40 mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 etylbensen 10 50 mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 summa xylener 10 50 mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 summa PAH L 3 15 mg/kg TS 0,28 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 summa PAH M 3,5 20 mg/kg TS 9,38 4,23 0,67 <0.25 0,35 5,05 <0.25 summa PAH H 1 10 mg/kg TS 7,15 5,94 0,83 0,1 0,67 5,71 <0.33 Summa PCB 7 0,008 0,2 mg/kg TS - <0.0070 - - - <0.0070 - perfluoroktansulfonsyra (PFOS) 0,003 0,02 mg/kg TS <0.000500 - - - 0,000508 - - summa PFAS 11 0,003 0,02 mg/kg TS <0.00275 - - - 0,000508 - - Glödförlust (GF) % TS 2,22 - 1,48 - 1,55 - - TOC, beräknad % TS 1,28 - 0,86 - 0,9 - - 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdragsnamn: Storängsbotten MMU Bilaga 4a Resultatsammanställning jord Uppdragsnummer: 30079447 Naturvårdsverket Dokument: Storängsbotten PM Resultatsammanställning grundvatten UPPDRAG UPPDRAGSNUMMER Storängsbotten 30079447 Resultat för analyserade jordprover jämfört mot Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig mark (KM) och mindre känslig mark (MKM) (NV, 5976). TOC anges i % torrvikt, övriga halter i mg/kgTS. Provnummer ST2527090-016 ST2527090-017 ST2527090-019 ST2527090-020 Provtagningsdag 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 Provets märkning 25S007_0,0-0,3 0,0-0,3 25S007_0,5-1,0 0,5-1,0 25S008_0,0-0,5 0,0-0,5 25S008_0,5-0,8 0,5-0,8 Ämne <KM KM MKM Enhet torrsubstans vid 105°C % 94,3 94,8 As, arsenik 10 25 mg/kg TS 2,59 12,1 2,73 2,6 Ba, barium 200 300 mg/kg TS 61,1 220 65,8 66,8 Cd, kadmium 0,7 12 mg/kg TS <0.1 0,198 <0.1 <0.1 Co, kobolt 15 35 mg/kg TS 6,01 18,9 6,38 6,74 Cr, krom 80 150 mg/kg TS 42,1 66,7 28,1 32,8 Cu, koppar 80 200 mg/kg TS 14,8 58,2 11,4 15,3 Hg, kvicksilver 0,25 2,5 mg/kg TS <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 Ni, nickel 40 120 mg/kg TS 13,4 49,1 10,5 11,3 Pb, bly 50 180 mg/kg TS 14,6 25,4 13,6 11,7 V, vanadin 100 200 mg/kg TS 35,5 83,4 40,4 45,8 Zn, zink 250 500 mg/kg TS 50 138 57,3 65,3 alifater >C5-C8 25 150 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 alifater >C8-C10 25 120 mg/kg TS <10 <10 <10 <10 alifater >C10-C12 100 500 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 alifater >C12-C16 100 500 mg/kg TS <20 <20 <20 <20 alifater >C5-C16 100 500 mg/kg TS <30 <30 <30 <30 alifater >C16-C35 100 1000 mg/kg TS <20 <20 29 129 aromater >C8-C10 10 50 mg/kg TS <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 aromater >C10-C16 3 15 mg/kg TS <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 aromater >C16-C35 10 30 mg/kg TS <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 bensen 0,012 0,04 mg/kg TS <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 toluen 10 40 mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 etylbensen 10 50 mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 summa xylener 10 50 mg/kg TS <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 summa PAH L 3 15 mg/kg TS <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 summa PAH M 3,5 20 mg/kg TS <0.25 <0.25 0,45 0,73 summa PAH H 1 10 mg/kg TS <0.33 <0.33 1,05 2,18 Summa PCB 7 0,008 0,2 mg/kg TS - - - - perfluoroktansulfonsyra (PFOS) 0,003 0,02 mg/kg TS - - <0.000500 - summa PFAS 11 0,003 0,02 mg/kg TS - - <0.00275 - Glödförlust (GF) % TS 1,33 - 1,85 - TOC, beräknad % TS 0,77 - 1,07 - 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdrag: Storängsbotten MMU Bilaga 4a Uppdragsnummer: 30079447 Resultatsammanställning jord SSRV Dokument: Storängsbotten PM Resultatsammanställning Resultat jämförs mot Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm (2019), D = Nyanlagda parker och grönytor, < 1 m och F = Djupare jord >1 m. 3: Under parkmark. GENOMSLÄPPLIG Provpunkt 25S001 25S001 25S001 25S001 25S002 25S003 25S003 25S004 25S004 25S005 Datum provtagning 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 Nyanlagda parker & grönytor Djup 0,0-0,5 0,5-1,0 1,0-1,4 1,4-1,8 0,0-0,7 0,0-0,5 2,0-2,5 0,0-0,5 1,0-1,5 0,0-0,5 D F3 ProvID 25S001_0,0-0,5 25S001_0,5-1,0 25S001_1,0-1,4 25S001_1,4-1,8 25S002_0,0-0,7 25S003_0,0-0,5 25S003_2,0-2,5 25S004_0,0-0,5 25S004_1,0-1,5 25S005_0,0-0,5 Metaller < 1 m > 1 m Metaller Arsenik 10 50 Arsenik 10,5 45,8 18,5 6,19 2,98 2,74 6,21 2,49 3,7 1,94 Barium 300 1500 Barium 31,5 158 67,4 79,2 72,2 61,2 109 48,2 72,8 143 Bly 60 300 Bly 54,2 318 138 16,6 33,4 25,2 16,9 134 37,2 10,3 Kadmium 2 10 Kadmium 0,292 0,632 0,677 0,391 <0.1 <0.1 0,102 0,119 0,201 <0.1 Kobolt 35 175 Kobolt 4,94 6,76 8,83 8,78 5,5 7,66 10,4 5,65 6,52 9,73 Koppar 200 1000 Koppar 31,5 116 125 57,4 24 17,8 30,5 32,4 29 16,2 Krom total 150 750 Krom total 22 48 25,4 48,7 28,7 37 51,2 23,3 38,9 47,3 Kvicksilver 0,5 0,8 Kvicksilver <0.2 <0.2 0,353 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 0,276 0,423 <0.2 Nickel 120 600 Nickel 11,6 15,2 20,4 30,8 11,5 14,4 29,4 11,2 15,2 14,8 Vanadin - - Vanadin 26,4 45,1 44,7 58,3 28,4 40,9 62,1 31 34,8 63,4 Zink 500 2500 Zink 163 470 298 77,4 64,4 73,6 101 77,6 127 64,9 PAH PAH PAH L 15 75 PAH L <0.15 <0.15 3,61 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 0,28 <0.15 <0.15 PAH M 10 25 PAH M 3,54 1 17,8 <0.25 7,06 0,57 <0.25 9,38 4,23 0,67 PAH H 1,8 9 PAH H 3,35 1,23 19,7 <0.33 4,2 1,08 <0.33 7,15 5,94 0,83 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen 0,20 0,40 Bensen <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 Toluen 20 35 Toluen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Etylbensen 50 100 Etylbensen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Xylen 18 35 Xylen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Alifater >C5-C8 50 100 Alifater C5 C8 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C8-C10 30 50 Alifater C8 C10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C10-C12 200 400 Alifater C10 C12 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C12-C16 500 1000 Alifater C12 C16 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C16-C35 1000 2500 Alifater C16 C35 <20 <20 146 34 <20 <20 <20 <20 23 120 Aromater >C8-C10 50 180 Aromater C8 C10 <1.0 <1.0 5,1 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Aromater >C10-C16 15 75 Aromater C10 C16 <1.0 <1.0 24,9 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Aromater >C16-C35 40 50 Aromater C16 C35 1,1 <1.0 8,6 <1.0 2 <1.0 <1.0 2 1,1 <1.0 PCB PCB S:a PCB (7st) 0,015 0,075 PCB 7st 0,0229 <0.0070 <0.0070 <0.0070 Klassning >D >F3 Klassning >D >D >F3 <F3 >D <D <F3 >D <F3 <D Sida 1 av 2 P:\21175\30079447_Storängsbotten_MMU\000_Storängsbotten_MMU\07_Arbetsmaterial\Labb\Klassning\SSRV_Mall 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdrag: Storängsbotten MMU Bilaga 4a Uppdragsnummer: 30079447 Resultatsammanställning jord SSRV Dokument: Storängsbotten PM Resultatsammanställning Resultat jämförs mot Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm (2019), D = Nyanlagda parker och grönytor, < 1 m och F = Djupare jord >1 m. 3: Under parkmark. GENOMSLÄPPLIG Provpunkt 25S005 25S006 25S006 25S006 25S007 25S007 25S008 25S008 Datum provtagning 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 Nyanlagda parker & grönytor Djup 0,5-0,7 0,0-0,2 0,2-0,5 0,5-0,7 0,0-0,3 0,5-1,0 0,0-0,5 0,5-0,8 D F3 ProvID 25S005_0,5-0,7 25S006_0,0-0,2 25S006_0,2-0,5 25S006_0,5-0,7 25S007_0,0-0,3 25S007_0,5-1,0 25S008_0,0-0,5 25S008_0,5-0,8 Metaller < 1 m > 1 m Metaller Arsenik 10 50 Arsenik 3,65 3,27 9,67 5,14 2,59 12,1 2,73 2,6 Barium 300 1500 Barium 133 69,8 212 66,2 61,1 220 65,8 66,8 Bly 60 300 Bly 10,8 61,4 177 50,4 14,6 25,4 13,6 11,7 Kadmium 2 10 Kadmium <0.1 0,152 0,453 0,615 <0.1 0,198 <0.1 <0.1 Kobolt 35 175 Kobolt 10,6 6,59 14,4 3,17 6,01 18,9 6,38 6,74 Koppar 200 1000 Koppar 24,1 23,7 72,5 26,7 14,8 58,2 11,4 15,3 Krom total 150 750 Krom total 48,2 28,6 20,8 12,4 42,1 66,7 28,1 32,8 Kvicksilver 0,5 0,8 Kvicksilver <0.2 <0.2 0,746 1,67 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 Nickel 120 600 Nickel 22,2 15 41,6 5,72 13,4 49,1 10,5 11,3 Vanadin - - Vanadin 51,1 42,9 55,2 27,2 35,5 83,4 40,4 45,8 Zink 500 2500 Zink 62,7 118 318 461 50 138 57,3 65,3 PAH PAH PAH L 15 75 PAH L <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 PAH M 10 25 PAH M <0.25 0,35 5,05 <0.25 <0.25 <0.25 0,45 0,73 PAH H 1,8 9 PAH H 0,1 0,67 5,71 <0.33 <0.33 <0.33 1,05 2,18 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen 0,20 0,40 Bensen <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 Toluen 20 35 Toluen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Etylbensen 50 100 Etylbensen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Xylen 18 35 Xylen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Alifater >C5-C8 50 100 Alifater C5 C8 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C8-C10 30 50 Alifater C8 C10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C10-C12 200 400 Alifater C10 C12 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C12-C16 500 1000 Alifater C12 C16 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C16-C35 1000 2500 Alifater C16 C35 72 32 <20 <20 <20 <20 29 129 Aromater >C8-C10 50 180 Aromater C8 C10 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Aromater >C10-C16 15 75 Aromater C10 C16 <1.0 <1.0 1,4 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Aromater >C16-C35 40 50 Aromater C16 C35 <1.0 <1.0 1 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 PCB PCB S:a PCB (7st) 0,015 0,075 PCB 7st <0.0070 Klassning >D >F3 Klassning <D >D <D >D <D >D <D >D Sida 2 av 2 P:\21175\30079447_Storängsbotten_MMU\000_Storängsbotten_MMU\07_Arbetsmaterial\Labb\Klassning\SSRV_Mall 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdrag: Storängsbotten MMU Bilaga 4a Uppdragsnummer: 30079447 Resultatsammanställning jord SSRV Dokument: Storängsbotten PM Resultatsammanställning Resultat jämförs mot Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm (2019), C = Verksamheter, < 1 m och F = Djupare jord >1 m. 3: Under hårdgjorda ytor samt inom verksamhetskvarter. GENOMSLÄPPLIG Provpunkt 25S001 25S001 25S001 25S001 25S002 25S003 25S003 25S004 Datum provtagning 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 Verksamheter Djup 0,0-0,5 0,5-1,0 1,0-1,4 1,4-1,8 0,0-0,7 0,0-0,5 2,0-2,5 0,0-0,5 C F2 ProvID 5S001_0,0-0,5 0,0-0, 25S001_0,5-1,0 25S001_1,0-1,4 25S001_1,4-1,8 25S002_0,0-0,7 25S003_0,0-0,5 25S003_2,0-2,5 25S004_0,0-0,5 Metaller < 1 m > 1 m Metaller Arsenik 50 100 Arsenik 10,5 45,8 18,5 6,19 2,98 2,74 6,21 2,49 Barium 1500 3000 Barium 31,5 158 67,4 79,2 72,2 61,2 109 48,2 Bly 600 600 Bly 54,2 318 138 16,6 33,4 25,2 16,9 134 Kadmium 20 40 Kadmium 0,292 0,632 0,677 0,391 <0.1 <0.1 0,102 0,119 Kobolt 175 350 Kobolt 4,94 6,76 8,83 8,78 5,5 7,66 10,4 5,65 Koppar 1000 2000 Koppar 31,5 116 125 57,4 24 17,8 30,5 32,4 Krom total 750 1500 Krom total 22 48 25,4 48,7 28,7 37 51,2 23,3 Kvicksilver 0,5 0,5 Kvicksilver <0.2 <0.2 0,353 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 0,276 Nickel 600 1000 Nickel 11,6 15,2 20,4 30,8 11,5 14,4 29,4 11,2 Vanadin - - Vanadin 26,4 45,1 44,7 58,3 28,4 40,9 62,1 31 Zink 2500 2500 Zink 163 470 298 77,4 64,4 73,6 101 77,6 PAH PAH PAH L 40 70 PAH L <0.15 <0.15 3,61 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 0,28 PAH M 10 15 PAH M 3,54 1 17,8 <0.25 7,06 0,57 <0.25 9,38 PAH H 35 50 PAH H 3,35 1,23 19,7 <0.33 4,2 1,08 <0.33 7,15 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen 0,18 0,25 Bensen <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 Toluen 15 25 Toluen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Etylbensen 80 120 Etylbensen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Xylen 12 20 Xylen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Alifater >C5-C8 120 60 Alifater C5 C8 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C8-C10 30 30 Alifater C8 C10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C10-C12 180 250 Alifater C10 C12 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C12-C16 800 1000 Alifater C12 C16 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C16-C35 2500 2500 Alifater C16 C35 <20 <20 146 34 <20 <20 <20 <20 Aromater >C8-C10 70 100 Aromater C8 C10 <1.0 <1.0 5,1 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Aromater >C10-C16 75 150 Aromater C10 C16 <1.0 <1.0 24,9 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Aromater >C16-C35 80 180 Aromater C16 C35 1,1 <1.0 8,6 <1.0 2 <1.0 <1.0 2 PCB PCB S:a PCB (7st) 0,4 0,6 PCB 7st 0,0229 <0.0070 <0.0070 Klassning >C >F2 Klassning <C <C <F2 <F2 <C <C <F2 <C Sida 1 av 2 P:\21175\30079447_Storängsbotten_MMU\000_Storängsbotten_MMU\07_Arbetsmaterial\Labb\Klassning\SSRV_Mall 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdrag: Storängsbotten MMU Bilaga 4a Uppdragsnummer: 30079447 Resultatsammanställning jord SSRV Dokument: Storängsbotten PM Resultatsammanställning Resultat jämförs mot Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm (2019), C = Verksamheter, < 1 m och F = Djupare jord >1 m. 3: Under hårdgjorda ytor samt inom verksamhetskvarter. GENOMSLÄPPLIG Provpunkt 25S004 25S005 25S005 25S006 25S006 25S006 25S007 25S007 25S008 25S008 Datum provtagning 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 Verksamheter Djup 1,0-1,5 0,0-0,5 0,5-0,7 0,0-0,2 0,2-0,5 0,5-0,7 0,0-0,3 0,5-1,0 0,0-0,5 0,5-0,8 C F2 ProvID 25S004_1,0-1,5 25S005_0,0-0,5 25S005_0,5-0,7 25S006_0,0-0,2 25S006_0,2-0,5 25S006_0,5-0,7 25S007_0,0-0,3 25S007_0,5-1,0 25S008_0,0-0,5 25S008_0,5-0,8 Metaller < 1 m > 1 m Metaller Arsenik 50 100 Arsenik 3,7 1,94 3,65 3,27 9,67 5,14 2,59 12,1 2,73 2,6 Barium 1500 3000 Barium 72,8 143 133 69,8 212 66,2 61,1 220 65,8 66,8 Bly 600 600 Bly 37,2 10,3 10,8 61,4 177 50,4 14,6 25,4 13,6 11,7 Kadmium 20 40 Kadmium 0,201 <0.1 <0.1 0,152 0,453 0,615 <0.1 0,198 <0.1 <0.1 Kobolt 175 350 Kobolt 6,52 9,73 10,6 6,59 14,4 3,17 6,01 18,9 6,38 6,74 Koppar 1000 2000 Koppar 29 16,2 24,1 23,7 72,5 26,7 14,8 58,2 11,4 15,3 Krom total 750 1500 Krom total 38,9 47,3 48,2 28,6 20,8 12,4 42,1 66,7 28,1 32,8 Kvicksilver 0,5 0,5 Kvicksilver 0,423 <0.2 <0.2 <0.2 0,746 1,67 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 Nickel 600 1000 Nickel 15,2 14,8 22,2 15 41,6 5,72 13,4 49,1 10,5 11,3 Vanadin - - Vanadin 34,8 63,4 51,1 42,9 55,2 27,2 35,5 83,4 40,4 45,8 Zink 2500 2500 Zink 127 64,9 62,7 118 318 461 50 138 57,3 65,3 PAH PAH PAH L 40 70 PAH L <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 PAH M 10 15 PAH M 4,23 0,67 <0.25 0,35 5,05 <0.25 <0.25 <0.25 0,45 0,73 PAH H 35 50 PAH H 5,94 0,83 0,1 0,67 5,71 <0.33 <0.33 <0.33 1,05 2,18 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen 0,18 0,25 Bensen <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 Toluen 15 25 Toluen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Etylbensen 80 120 Etylbensen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Xylen 12 20 Xylen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Alifater >C5-C8 120 60 Alifater C5 C8 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C8-C10 30 30 Alifater C8 C10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C10-C12 180 250 Alifater C10 C12 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C12-C16 800 1000 Alifater C12 C16 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C16-C35 2500 2500 Alifater C16 C35 23 120 72 32 <20 <20 <20 <20 29 129 Aromater >C8-C10 70 100 Aromater C8 C10 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Aromater >C10-C16 75 150 Aromater C10 C16 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 1,4 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Aromater >C16-C35 80 180 Aromater C16 C35 1,1 <1.0 <1.0 <1.0 1 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 PCB PCB S:a PCB (7st) 0,4 0,6 PCB 7st <0.0070 <0.0070 Klassning >C >F2 Klassning <F2 <C <C <C >C >C <C <C <C <C Sida 2 av 2 P:\21175\30079447_Storängsbotten_MMU\000_Storängsbotten_MMU\07_Arbetsmaterial\Labb\Klassning\SSRV_Mall 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdrag: Storängsbotten MMU Bilaga 4a Uppdragsnummer: 30079447 Resultatsammanställning Jord SSRV Dokumentreferens: Storängsbotten PM Resultatsammanställning Resultat jämförs mot Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm (2019), E = Under hårdgjorda ytor, < 1 m och F = Djupare jord >1 m. 2: Under hårdgjorda ytor samt inom verksamhetskvarter. GENOMSLÄPPLIG Provpunkt 25S001 25S001 25S001 25S001 25S002 25S003 25S003 25S004 Datum provtagning 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 Under hårdgjorda ytor Djup 0,0-0,5 0,5-1,0 1,0-1,4 1,4-1,8 0,0-0,7 0,0-0,5 2,0-2,5 0,0-0,5 E F2 ProvID 25S001_0,0-0,5 25S001_0,5-1,0 25S001_1,0-1,4 25S001_1,4-1,8 25S002_0,0-0,7 25S003_0,0-0,5 25S003_2,0-2,5 25S004_0,0-0,5 Metaller < 1 m > 1 m Metaller Arsenik 100 100 Arsenik 10,5 45,8 18,5 6,19 2,98 2,74 6,21 2,49 Barium 1500 3000 Barium 31,5 158 67,4 79,2 72,2 61,2 109 48,2 Bly 500 600 Bly 54,2 318 138 16,6 33,4 25,2 16,9 134 Kadmium 40 40 Kadmium 0,292 0,632 0,677 0,391 <0.1 <0.1 0,102 0,119 Kobolt 175 350 Kobolt 4,94 6,76 8,83 8,78 5,5 7,66 10,4 5,65 Koppar 1000 2000 Koppar 31,5 116 125 57,4 24 17,8 30,5 32,4 Krom total 750 1500 Krom total 22 48 25,4 48,7 28,7 37 51,2 23,3 Kvicksilver 1,2 0,5 Kvicksilver <0.2 <0.2 0,353 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 0,276 Nickel 600 1000 Nickel 11,6 15,2 20,4 30,8 11,5 14,4 29,4 11,2 Vanadin - - Vanadin 26,4 45,1 44,7 58,3 28,4 40,9 62,1 31 Zink 2500 2500 Zink 163 470 298 77,4 64,4 73,6 101 77,6 PAH PAH PAH L 75 70 PAH L <0.15 <0.15 3,61 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 0,28 PAH M 40 15 PAH M 3,54 1 17,8 <0.25 7,06 0,57 <0.25 9,38 PAH H 50 50 PAH H 3,35 1,23 19,7 <0.33 4,2 1,08 <0.33 7,15 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen 0,20 0,25 Bensen <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 Toluen 70 25 Toluen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Etylbensen 250 120 Etylbensen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Xylen 60 20 Xylen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Alifater >C5-C8 200 60 Alifater C5 C8 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C8-C10 100 30 Alifater C8 C10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C10-C12 700 250 Alifater C10 C12 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C12-C16 1000 1000 Alifater C12 C16 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C16-C35 2500 2500 Alifater C16 C35 <20 <20 146 34 <20 <20 <20 <20 Aromater >C8-C10 250 100 Aromater C8 C10 <1.0 <1.0 5,1 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Aromater >C10-C16 75 150 Aromater C10 C16 <1.0 <1.0 24,9 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Aromater >C16-C35 150 180 Aromater C16 C35 1,1 <1.0 8,6 <1.0 2 <1.0 <1.0 2 PCB PCB S:a PCB (7st) 0,7 0,6 PCB 7st 0,0229 <0.0070 <0.0070 Klassning >E >F2 Klassning <E <E <F2 <F2 <E <E <F2 <E Sida 1 av 2 P:\21175\30079447_Storängsbotten_MMU\000_Storängsbotten_MMU\07_Arbetsmaterial\Labb\Klassning\SSRV_Mall 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdrag: Storängsbotten MMU Bilaga 4a Uppdragsnummer: 30079447 Resultatsammanställning Jord SSRV Dokumentreferens: Storängsbotten PM Resultatsammanställning Uppdrag, Resultat jämförs mot Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm (2019), E = Under hårdgjorda ytor, < 1 m och F = Djupare jord >1 m. 2: Under hårdgjorda ytor samt inom verksamhetskvarter. GENOMSLÄPPLIG Provpunkt 25S004 25S005 25S005 25S006 25S006 25S006 25S007 25S007 25S008 25S008 Datum provtagning 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 Under hårdgjorda ytor Djup 1,0-1,5 0,0-0,5 0,5-0,7 0,0-0,2 0,2-0,5 0,5-0,7 0,0-0,3 0,5-1,0 0,0-0,5 0,5-0,8 E F2 ProvID 25S004_1,0-1,5 25S005_0,0-0,5 25S005_0,5-0,7 25S006_0,0-0,2 25S006_0,2-0,5 25S006_0,5-0,7 25S007_0,0-0,3 25S007_0,5-1,0 25S008_0,0-0,5 25S008_0,5-0,8 Metaller < 1 m > 1 m Metaller Arsenik 100 100 Arsenik 3,7 1,94 3,65 3,27 9,67 5,14 2,59 12,1 2,73 2,6 Barium 1500 3000 Barium 72,8 143 133 69,8 212 66,2 61,1 220 65,8 66,8 Bly 500 600 Bly 37,2 10,3 10,8 61,4 177 50,4 14,6 25,4 13,6 11,7 Kadmium 40 40 Kadmium 0,201 <0.1 <0.1 0,152 0,453 0,615 <0.1 0,198 <0.1 <0.1 Kobolt 175 350 Kobolt 6,52 9,73 10,6 6,59 14,4 3,17 6,01 18,9 6,38 6,74 Koppar 1000 2000 Koppar 29 16,2 24,1 23,7 72,5 26,7 14,8 58,2 11,4 15,3 Krom total 750 1500 Krom total 38,9 47,3 48,2 28,6 20,8 12,4 42,1 66,7 28,1 32,8 Kvicksilver 1,2 0,5 Kvicksilver 0,423 <0.2 <0.2 <0.2 0,746 1,67 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 Nickel 600 1000 Nickel 15,2 14,8 22,2 15 41,6 5,72 13,4 49,1 10,5 11,3 Vanadin - - Vanadin 34,8 63,4 51,1 42,9 55,2 27,2 35,5 83,4 40,4 45,8 Zink 2500 2500 Zink 127 64,9 62,7 118 318 461 50 138 57,3 65,3 PAH PAH PAH L 75 70 PAH L <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 <0.15 PAH M 40 15 PAH M 4,23 0,67 <0.25 0,35 5,05 <0.25 <0.25 <0.25 0,45 0,73 PAH H 50 50 PAH H 5,94 0,83 0,1 0,67 5,71 <0.33 <0.33 <0.33 1,05 2,18 Petroleumkolväten Petroleumkolväten Bensen 0,20 0,25 Bensen <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 <0.010 Toluen 70 25 Toluen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Etylbensen 250 120 Etylbensen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Xylen 60 20 Xylen <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 <0.050 Alifater >C5-C8 200 60 Alifater C5 C8 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C8-C10 100 30 Alifater C8 C10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 <10 Alifater >C10-C12 700 250 Alifater C10 C12 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C12-C16 1000 1000 Alifater C12 C16 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Alifater >C16-C35 2500 2500 Alifater C16 C35 23 120 72 32 <20 <20 <20 <20 29 129 Aromater >C8-C10 250 100 Aromater C8 C10 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Aromater >C10-C16 75 150 Aromater C10 C16 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 1,4 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 Aromater >C16-C35 150 180 Aromater C16 C35 1,1 <1.0 <1.0 <1.0 1 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 <1.0 PCB PCB S:a PCB (7st) 0,7 0,6 PCB 7st <0.0070 <0.0070 Klassning >E >F2 Klassning <F2 <E <E <E <E >E <E <E <E <E Sida 2 av 2 P:\21175\30079447_Storängsbotten_MMU\000_Storängsbotten_MMU\07_Arbetsmaterial\Labb\Klassning\SSRV_Mall 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 4b Resultatsammanställning grundvatten Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer N/A Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdragsnamn: Storängsbotten MMU Bilaga 4b Uppdragsnummer: 30079447 Dokument: Storängsbotten PM Resultatsammanställning grundvatten SAMMANSTÄLLNING ANALYSRESULTAT - grundvatten UPPDRAG UPPDRAGSNUMMER SKAPAD AV UPPDRAGSLEDARE DATUM Storängsbotten MMU 30079447 Vilma Keenan Isabella Svensson 2025-08-18 Jämförvärden SGI 2015 UNDERSÖKNINGSPUNKT 27CCB24U 25S001-GV 25S003-GV SGUs bedömningsgrunder 2024* SGU-FS 2023:1** SPI 2010*** preliminära***** Provtagningsdatum 2025-07-02 2025-07-02 2025-07-02 Generellt 1 2 3 4 5 Ånginträngning Ytvatten Indikation fri fas Grundvatten Provnummer labb tröskelvärde ST2529559-001 ST2529559-002 ST2529559-003 Parameter Enhet Metaller och halvmetallerArsenik ug/l <0.5 11,3 1,77 <1 1-2 2-5 5-10 ≥10 5 Barium 16,8 82,1 69,1 - - - - - - Kadmium (cd) ug/l <0.05 0,355 0,556 <0,05 0,05-0,1 0,1-0,5 0,5-1 ≥1 0,5 Kobolt ug/l 0,186 1,72 1,32 - - - - - - Krom (Cd) ug/l <0.5 0,967 <0.5 <0,5 0,5-5 5-10 10-25 ≥25 25 Koppar (Cu) mg/l <0,001 0,0021 0,00553 <0,005 0,005-0,01 0,01-0,1 0,1-0,5 ≥0,5 0,5 Molybden (Mo) ug/l 1,39 18,5 13,8 - - - - - - Nickel (Ni) ug/l 1,84 5,04 6,81 <0,5 0,5-2 2-10 10-20 ≥20 20 Bly (Pb) ug/l <0.2 0,527 0,376 <0,5 0,5-2 2-5 5-10 ≥10 5,0 Vanadin (V) ug/l <0.05 1,17 1,18 - - - - - - Zink (Zn) mg/l <2 7,14 22,3 <0,005 0,005-0,01 0,01-0,1 0,1-0,5 ≥0,5 0,5 Petroleumkolväten Alifatiska kolväten, summa >C5-C35 ug/l <10 <10 <10 <0,1 0,1-1 1-10 10-100 ≥100 100 Alifater >C5-C8 ug/l <10 <10 <10 - - - - - - 3000 300 2000 Alifater >C8-C10 ug/l <10 <10 <10 - - - - - - 100 150 1000 Alifater >C10-C12 ug/l <10 <10 <10 - - - - - - 25 300 1500 Alifater >C12-C16 ug/l <20 <20 <20 - - - - - - 3000 3000 Alifater >C5-C16 ug/l <20 <20 <20 - - - - - - Alifater >C16-C35 ug/l <1.0 <1.0 <1.0 - - - - - - Aromater >C8-C10 ug/l <1.0 <1.0 <1.0 - - - - - - 800 500 3000 Aromater >C10-C16 ug/l <1.0 <1.0 <1.0 - - - - - - 10000 120 500 Aromater >C16-C35 ug/l <0.2 <0.2 <0.2 - - - - - - 25000 5 40 Bensen ug/l <0.2 <0.2 <0.2 <0,02 0,02-0,1 0,1-0,2 0,2-1 ≥1 1 50 500 10000 Toluen ug/l <0.2 <0.2 <0.2 <0,1 0,1-1 1-5 5-40 ≥40 40 7000 500 10000 etylbensen ug/l <0.2 <0.2 <0.2 6000 500 2000 summa xylener ug/l <0.2 <0.2 <0.2 3000 500 3000 Halogenerade lösningsmedel och industrikemikalier 1,2-Dikloretan ug/l <1.0 <1.0 <1.0 <0,02 0,02-0,1 0,1-0,5 0,5-3 ≥3 3 1,2-Dikloreten, summa isomerer ug/l <1.0 <1.0 <1.0 <0,1 0,1-1 1-10 10-50 ≥50 50 Diklormetan ug/l <2.0 <2.0 <2.0 <0,02 0,02-0,1 0,1-1 1-5 ≥5 5 Tetraklormetan (koltetraklorid) ug/l <0.2 <0.2 <0.2 <0,02 0,02-0,1 0,1-1 1-5 ≥5 5 Trikloreten & tetrakloreten, summa ug/l <0,3 <0,3 <0,3 <0.1 0.1–1 1–2 2–10 ≥10 10 Vinylklorid ug/l <1.0 <1.0 <1.0 <0,02 0,02-0,05 0,05-0,1 0,1-0,5 ≥0,5 0,5 Polycykliska aromatiska kolväten Benso(a)pyren ug/l <0.010 0,567 0,084 <0,0005 0,0005-0,0010,001-0,002 0,002-0,01 ≥0,01 0,01 Summa PAH-L ug/l <0.025 0,075 <0.025 <0,001 0,001-0,01 0,01-0,5 0,5-10 ≥10 10 2000 120 150 Summa PAH-M ug/l <0.025 2,12 0,295 <0,001 0,001-0,01 0,01-0,1 0,1-2 ≥2 2 10 5 10 Summa PAH-H ug/l <0.040 3,53 0,486 <0.001 0.001–0.005 0,005-0,01 0,01-0,1 ≥0,1 0,1 300 0,5 1 Poly- och perfluorerade ämnen perfluorbutansyra (PFBA) ng/l <10 22,2 <10 perfluorpentansyra (PFPeA) ng/l <10 88,7 <10 perfluorhexansyra (PFHxA) ng/l <10 32,5 <10 perfluorheptansyra (PFHpA) ng/l <10 15,6 <10 perfluoroktansyra (PFOA) ng/l <5 11,5 <5 perfluornonansyra (PFNA) ng/l <10 <10 <10 perfluordekansyra (PFDA) ng/l <10 <10 <10 perfluorbutansulfonsyra (PFBS) ng/l <10 <10 <10 perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) ng/l <10 <10 <10 perfluoroktansulfonsyra (PFOS) ng/l <5 17,5 21,8 45 6:2 fluortelomersulfonsyra (6:2 FTS) ng/l 120 <10 <10 summa PFAS 11 ng/l 120 188 21,8 perfluorundekansyra (PFUnDA) ng/l <10 <10 <10 perfluordodekansyra (PFDoDA) ng/l <10 <10 <10 perfluortridekansyra (PFTrDA) ng/l <20 <20 <20 perfluorpentansulfonsyra (PFPeS) ng/l <10 <10 <10 perfluorheptansulfonsyra (PFHpS) ng/l <5 <5 <5 perfluornonansulfonsyra (PFNS) ng/l <10 <10 <10 perfluordekansulfonsyra (PFDS) ng/l <10 <10 <10 perfluorundekansulfonsyra (PFUnDS) ng/l <10 <10 <10 perfluordodekansulfonsyra (PFDoDS) ng/l <10 <10 <10 perfluortridekansulfonsyra (PFTrDS) ng/l <20 <20 <20 summa PFAS 20 ng/l <10,2 188 21,8 summa PFAS 21 ng/l 120 188 21,8 summa PFAS 24 <0,3 0,3–1 1–2 2–4,4 ≥4,4 PFAS, summa av 4 ng/l - 29 21,8 <0,3 0,3-1 1-2 2-4,0 ≥4,0 * Bedömningsgrunder för grundvatten. SGU 2024-02-19 ** Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om kartläggning, riskbedömning och klassificering av status för grundvatten; SGU-FS 2023:1 ***SPI Rekommendationer - Efterbehandling av förorenade bensinstationer och dieselanläggningar", dec 2010 **** Livsmedelverkets föreskrifter om dricksvatten. LIVSFS 2022:12. OBS! gränsvärdet kommer att börja tillämpas 2026 ***** SGI. 2015. Preliminära riktvärden för högflourerade ämnen (PFAS) i mark och grundvatten. 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 4c Resultatsammanställning asfalt Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer N/A Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdragsnamn: Storängsbotten MMU Bilaga 4c Uppdragsnummer: 30079447 Dokument: Storängsbotten PM Resultatsammanställning asfalt Analyssammanställning asfalt Resultat jämförs mot Vägverkets publikation 2004:90 för Hantering av tjärhaltiga beläggningar1 samt tillfälliga riktlinjer från Miljöförvaltningen i Stockholm (2020). Riktvärden avser PAH 16 och Benso(a)pyren (EU-kommissionens vägledning om klassificering av avfall (EU 2018/C 124/01))2 i asfalt och avgör vidare hanteringssätt. Riktvärden och hanteringssätt för PAH i asfalt Avfallskod 17 03 02 17 03 02 17 03 02 17 03 01* 17 03 02 17 03 02 17 03 02 17 03 02 Farligt Avfall Kan återanvändas, Ingen återanvändning. begränsad använding. Ska transporteras av Kan återanvändas i Kan användas i transportör med väg, bundet alt. Kan åternavändas, Fri vägkonstruktion som tillstånd för transport obundet bär- Hantering användning i bundet eller obundet av farligt avfall, till Klassning/ Avfallskod /förstärkningslager vägkonstruktion bärlager/förstärkningsl anläggning med under tätt nytt ager under tätt nytt tillstånd för slitlager, slitlager på den plats mottagande av detta där de grävdes upp avfall Ej inom områden som Ej inom områden som kräver särskild hänsyn; Transport av farligt kräver särskild hänsyn; t.ex. vattenskydds-eller avfall ska rapporteras Restriktioner/Krav ProvID t.ex. vattenskydds-eller Natura 2000 områden. t ill Naturvårdsverkets Natura 2000 områden I samråd med avfallsregister miljöförvaltningen 25S005_ASFALT 0,0-0,07 25S006_ASFALT 0,0-0,04 25S007_ASFALT 0,0-0,07 25S008_ASFALT 0,0-0,05 Enhet mg /kg TS asfalt mg/kg TS asfalt mg /kg TS asfalt mg /kg TS asfalt Djup (m u.m.y.) 0,0-0,07 0,0-0,04 0,0-0,07 0,0-0,05 Ämne Datum 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 2025-06-18 Benso(a)pyren >502 Benso(a)pyren 0,57 <0,25 <0,25 0,54 PAH L PAH L <0,75 <0,75 <0,75 <0,75 PAH M PAH M 3,21 2,66 1,09 3,38 PAH H PAH H 3,8 0,8 1,53 3,11 Summa PAH 16 < 701 70-3001 300-10001 > 10001 Summa PAH16 7 <6,0 <6,0 6,5 P:\21175\30079447_Storängsbotten_MMU\000_Storängsbotten_MMU\07_Arbetsmaterial\Labb\Klassning\Resultatsammanställning Asfalt 1(1) 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 5 Klassningskarta jord Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer N/A Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI KLASSNINGS- KARTA JORD Klassningjordmot 25S001 Naturvårdsverket (2016,2025) generella riktvärden för förorenad mark TECKENFÖRKLARING 25S004 Undersökningspunkter Klassning t>@ >MKM t>@ KM-MKM Planområde 25S003 25S006 swEcoS Växel:08-6956000 UPPDRAGSANSVARIG KONSTR IsabellaSvensson VilmaKeenan 25S007 ORT DATUM Stockholm 2025-08-25 SKALA FORMAT REV 1:2000 A4 Vaxar, Microsoft 0 10 20 30 40 50 ©Lantmäteriet,Geodatassmve tten ste m 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga 6 Analysrapporter Sweco | Miljöteknisk markundersökning Storängsbotten Uppdragsnummer N/A Datum 2025-10-22 Ver D okumentreferens Storängsbotten PM_2025-10-22 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SR, NO, SR, NO N Analyscertifikat Ordernummer : ST2527090 Sida : 1 av 36 Kund : SWECO Sverige AB Projekt : Storängsbotten MMU Kontaktperson : Vilma Nyberg Keenan Beställningsnummer : 30079447 Adress : Gjörwellsgatan 22 Provtagare : Vilma Nyberg Keenan 100 26 Stockholm Provtagningspunkt : ---- Sverige Ankomstdatum, prover : 2025-06-19 15:00 E-post : vilma.nybergkeenan@sweco.se Analys påbörjad : 2025-06-24 Telefon : ---- Utfärdad : 2025-06-25 18:36 C-O-C-nummer : ---- Antal ankomna prover : 20 (eller Orderblankett-num mer) Offertnummer : ST2020SE-SWE-ENV0003 (OF200431) Antal analyserade prover : 20 Generell kommentar Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultatet gäller endast materialet såsom det har mottagits, identifierats och testats. Laboratoriet tar inget ansvar för information i denna rapport som har lämnats av kunden, eller resultat som kan ha påverkats av sådan information. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se vår webbplats www.alsglobal.se Orderkommentar Notera att flyktiga ämnen kan gå förlorade i samband med krossning/malning Signatur Position Niina Veuro Laboratoriechef Laboratorium : ALS Scandinavia AB hemsida : www.alsglobal.se Adress : Rinkebyvägen 19C E-post : info.ta@alsglobal.com 182 36 Danderyd Telefon : +46 8 5277 5200 Sverige 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 2 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Analysresultat Provbeteckning 25S001_0,5-1,0 0,5-1,0 Laboratoriets provnummer ST2527090-001 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Torrsubstans TS105 torrsubstans vid 105°C 81.2 ± 4.87 % 1.00 TS-105 ST Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 45.8 ± 9.26 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 158 ± 31.7 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium 0.632 ± 0.159 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 6.76 ± 1.38 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 48.0 ± 9.61 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 116 ± 23.0 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver <0.2 ---- mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 15.2 ± 3.10 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 318 ± 63.5 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 45.1 ± 9.03 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 470 ± 93.6 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 3 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren 0.24 ± 0.11 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST antracen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten 0.43 ± 0.16 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren 0.33 ± 0.14 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST bens(a)antracen 0.15 ± 0.07 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen 0.16 ± 0.07 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten 0.31 ± 0.12 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten 0.10 ± 0.06 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren 0.19 ± 0.08 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen 0.16 ± 0.08 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren 0.16 ± 0.07 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 2.2 ± 1.1 mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH 1.07 ± 0.42 mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH 1.16 ± 0.52 mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M 1.00 ± 0.40 mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H 1.23 ± 0.46 mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Polyklorerade bifenyler (PCB) OJ-2A PCB 28 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 52 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 101 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 118 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 153 0.0068 ± 0.0024 mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 138 0.0089 ± 0.0029 mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 180 0.0072 ± 0.0025 mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST Summa PCB 7 0.0229 * ---- mg/kg TS 0.0070 OJ-2a ST Perfluorerade ämnen OJ-34b perfluorbutansyra (PFBA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorpentansyra (PFPeA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorhexansyra (PFHxA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorheptansyra (PFHpA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluoroktansyra (PFOA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluornonansyra (PFNA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluordekansyra (PFDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorbutansulfonsyra (PFBS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluoroktansulfonsyra (PFOS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST 6:2 fluortelomersulfonsyra (6:2 FTS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST summa PFAS 11 <0.00275 ---- mg/kg TS 0.00275 OJ-PFAS ST perfluorundekansyra (PFUnDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluordodekansyra (PFDoDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluortridekansyra (PFTrDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorpentansulfonsyra (PFPeS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorheptansulfonsyra (PFHpS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluornonansulfonsyra (PFNS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluordekansulfonsyra (PFDS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorundekansulfonsyra <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST (PFUnDS) 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 4 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Perfluorerade ämnen - Fortsatt OJ-34b - Fortsatt perfluordodekansulfonsyra <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST (PFDoDS) perfluortridekansulfonsyra (PFTrDS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST summa PFAS 20 <0.00500 ---- mg/kg TS 0.00500 OJ-PFAS ST summa PFAS 21 <0.00525 ---- mg/kg TS 0.00525 OJ-PFAS ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 5 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S001_1,0-1,4 1,0-1,4 Laboratoriets provnummer ST2527090-002 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Torrsubstans TS105 torrsubstans vid 105°C 64.8 ± 3.89 % 1.00 TS-105 ST Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 18.5 ± 3.84 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 67.4 ± 13.7 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium 0.677 ± 0.168 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 8.83 ± 1.79 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 25.4 ± 5.10 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 125 ± 25.0 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver 0.353 ± 0.237 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 20.4 ± 4.12 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 138 ± 27.7 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 44.7 ± 8.95 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 298 ± 59.6 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 146 ± 51 mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 5.1 ± 1.9 mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 24.9 ± 7.9 mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener 5.7 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace 2.9 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 8.6 ± 2.9 mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen 3.08 ± 0.97 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen 0.19 ± 0.09 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften 0.34 ± 0.14 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren 0.34 ± 0.14 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren 4.70 ± 1.46 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 6 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt antracen 1.11 ± 0.37 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten 6.36 ± 1.97 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren 5.25 ± 1.63 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST bens(a)antracen 2.75 ± 0.86 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen 2.91 ± 0.91 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten 4.93 ± 1.52 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten 1.52 ± 0.49 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren 3.52 ± 1.10 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen 0.54 ± 0.19 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen 1.97 ± 0.63 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren 1.59 ± 0.51 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 41.1 ± 12.9 mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH 17.8 ± 5.49 mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH 23.3 ± 7.26 mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L 3.61 ± 1.15 mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M 17.8 ± 5.49 mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H 19.7 ± 6.08 mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Fysikaliska parametrar TOCB Glödförlust (GF) 25.0 ± 1.50 % TS 0.10 TOC-ber ST TOC, beräknad 14.5 ± 0.87 % TS 0.10 TOC-ber ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 7 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S002_0,0-0,7 0,0-0,7 Laboratoriets provnummer ST2527090-003 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Torrsubstans TS105 torrsubstans vid 105°C 94.1 ± 5.65 % 1.00 TS-105 ST Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 2.98 ± 0.760 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 72.2 ± 14.7 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium <0.1 ---- mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 5.50 ± 1.12 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 28.7 ± 5.77 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 24.0 ± 4.88 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver <0.2 ---- mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 11.5 ± 2.35 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 33.4 ± 6.98 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 28.4 ± 5.72 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 64.4 ± 13.1 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener 2.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 2.0 ± 1.0 mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren 0.20 ± 0.09 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 8 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt antracen 0.15 ± 0.08 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten 4.17 ± 1.30 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren 2.54 ± 0.80 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST bens(a)antracen 1.00 ± 0.33 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen 0.94 ± 0.31 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten 0.96 ± 0.32 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten 0.30 ± 0.12 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren 0.51 ± 0.18 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen 0.22 ± 0.10 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren 0.27 ± 0.11 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 11.3 ± 3.8 mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH 3.98 ± 1.31 mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH 7.28 ± 2.38 mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M 7.06 ± 2.24 mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H 4.20 ± 1.36 mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Polyklorerade bifenyler (PCB) OJ-2A PCB 28 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 52 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 101 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 118 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 153 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 138 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 180 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST Summa PCB 7 <0.0070 * ---- mg/kg TS 0.0070 OJ-2a ST Fysikaliska parametrar TOCB Glödförlust (GF) 1.19 ± 0.07 % TS 0.10 TOC-ber ST TOC, beräknad 0.69 ± 0.04 % TS 0.10 TOC-ber ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 9 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S003_0,0-0,5 0,0-0,5 Laboratoriets provnummer ST2527090-004 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Torrsubstans TOCB torrsubstans vid 105°C 93.0 ± 5.58 % 1.00 TS-105 ST Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 2.74 ± 0.711 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 61.2 ± 12.5 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium <0.1 ---- mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 7.66 ± 1.55 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 37.0 ± 7.41 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 17.8 ± 3.65 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver <0.2 ---- mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 14.4 ± 2.93 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 25.2 ± 5.35 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 40.9 ± 8.19 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 73.6 ± 15.0 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 10 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt antracen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten 0.30 ± 0.12 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren 0.27 ± 0.12 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST bens(a)antracen 0.17 ± 0.08 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen 0.15 ± 0.07 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten 0.24 ± 0.10 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten 0.10 ± 0.06 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren 0.20 ± 0.09 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen 0.12 ± 0.07 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren 0.10 ± 0.06 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 1.6 ± 0.9 mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH 0.96 ± 0.39 mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH 0.69 ± 0.38 mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M 0.57 ± 0.27 mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H 1.08 ± 0.41 mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Fysikaliska parametrar TOCB Glödförlust (GF) 2.03 ± 0.12 % TS 0.10 TOC-ber ST TOC, beräknad 1.18 ± 0.07 % TS 0.10 TOC-ber ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 11 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S003_2,0-2,5 2,0-2,5 Laboratoriets provnummer ST2527090-005 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 6.21 ± 1.40 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 109 ± 22.0 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium 0.102 ± 0.057 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 10.4 ± 2.11 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 51.2 ± 10.2 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 30.5 ± 6.16 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver <0.2 ---- mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 29.4 ± 5.91 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 16.9 ± 3.70 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 62.1 ± 12.4 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 101 ± 20.4 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST antracen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 12 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt bens(a)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 <1.5 ---- mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH <0.28 ---- mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH <0.45 ---- mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M <0.25 ---- mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H <0.33 ---- mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 13 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S004_0,0-0,5 0,0-0,5 Laboratoriets provnummer ST2527090-006 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Torrsubstans TS105 torrsubstans vid 105°C 89.8 ± 5.39 % 1.00 TS-105 ST Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 2.49 ± 0.661 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 48.2 ± 9.91 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium 0.119 ± 0.060 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 5.65 ± 1.16 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 23.3 ± 4.70 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 32.4 ± 6.54 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver 0.276 ± 0.222 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 11.2 ± 2.30 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 134 ± 27.0 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 31.0 ± 6.23 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 77.6 ± 15.8 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener 2.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 2.0 ± 1.0 mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften 0.28 ± 0.12 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren 0.37 ± 0.15 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren 2.47 ± 0.78 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 14 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt antracen 0.99 ± 0.33 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten 3.24 ± 1.02 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren 2.31 ± 0.73 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST bens(a)antracen 1.39 ± 0.45 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen 1.28 ± 0.42 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten 1.38 ± 0.45 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten 0.60 ± 0.21 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren 1.21 ± 0.39 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen 0.18 ± 0.08 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen 0.63 ± 0.22 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren 0.48 ± 0.17 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 16.8 ± 5.5 mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH 6.52 ± 2.08 mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH 10.3 ± 3.29 mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L 0.28 ± 0.14 mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M 9.38 ± 2.95 mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H 7.15 ± 2.26 mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Perfluorerade ämnen OJ-34b perfluorbutansyra (PFBA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorpentansyra (PFPeA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorhexansyra (PFHxA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorheptansyra (PFHpA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluoroktansyra (PFOA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluornonansyra (PFNA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluordekansyra (PFDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorbutansulfonsyra (PFBS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluoroktansulfonsyra (PFOS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST 6:2 fluortelomersulfonsyra (6:2 FTS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST summa PFAS 11 <0.00275 ---- mg/kg TS 0.00275 OJ-PFAS ST perfluorundekansyra (PFUnDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluordodekansyra (PFDoDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluortridekansyra (PFTrDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorpentansulfonsyra (PFPeS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorheptansulfonsyra (PFHpS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluornonansulfonsyra (PFNS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluordekansulfonsyra (PFDS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorundekansulfonsyra <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST (PFUnDS) perfluordodekansulfonsyra <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST (PFDoDS) perfluortridekansulfonsyra (PFTrDS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST summa PFAS 20 <0.00500 ---- mg/kg TS 0.00500 OJ-PFAS ST summa PFAS 21 <0.00525 ---- mg/kg TS 0.00525 OJ-PFAS ST Fysikaliska parametrar TOCB Glödförlust (GF) 2.22 ± 0.13 % TS 0.10 TOC-ber ST TOC, beräknad 1.28 ± 0.08 % TS 0.10 TOC-ber ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 15 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S004_1,0-1,5 1,0-1,5 Laboratoriets provnummer ST2527090-007 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 3.70 ± 0.901 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 72.8 ± 14.8 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium 0.201 ± 0.075 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 6.52 ± 1.33 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 38.9 ± 7.80 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 29.0 ± 5.86 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver 0.423 ± 0.251 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 15.2 ± 3.08 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 37.2 ± 7.72 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 34.8 ± 6.98 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 127 ± 25.6 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 23 ± 14 mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener 1.1 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 1.1 ± 0.7 mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren 0.68 ± 0.24 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST antracen 0.38 ± 0.15 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten 1.74 ± 0.56 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren 1.43 ± 0.47 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 16 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt bens(a)antracen 1.01 ± 0.33 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen 0.78 ± 0.26 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten 1.37 ± 0.44 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten 0.41 ± 0.15 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren 1.03 ± 0.34 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen 0.15 ± 0.07 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen 0.68 ± 0.24 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren 0.51 ± 0.18 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 10.2 ± 3.5 mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH 5.26 ± 1.70 mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH 4.91 ± 1.66 mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M 4.23 ± 1.38 mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H 5.94 ± 1.89 mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Polyklorerade bifenyler (PCB) OJ-2A PCB 28 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 52 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 101 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 118 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 153 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 138 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 180 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST Summa PCB 7 <0.0070 * ---- mg/kg TS 0.0070 OJ-2a ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 17 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S005_ASFALT 0,0-0,07 Laboratoriets provnummer ST2527090-008 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris ASFALT Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Asfalt-OJ-1 naftalen <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST acenaftylen <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST acenaften <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST fluoren <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST fenantren 0.94 ± 0.33 mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST antracen <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST fluoranten 1.25 ± 0.43 mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST pyren 1.02 ± 0.36 mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST bens(a)antracen 0.35 ± 0.13 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST krysen 0.89 ± 0.30 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(b)fluoranten 0.91 ± 0.31 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(k)fluoranten 0.33 ± 0.12 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(a)pyren 0.57 ± 0.20 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST dibens(a,h)antracen <0.25 ---- mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(g,h,i)perylen 0.49 ± 0.17 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST indeno(1,2,3,cd)pyren 0.26 ± 0.10 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH 16 7.0 ± 2.7 mg/kg 1.3 Asfalt-OJ-1 ST summa cancerogena PAH 3.31 ± 1.12 mg/kg 0.20 Asfalt-OJ-1 ST summa övriga PAH 3.70 ± 1.35 mg/kg 0.50 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH L <0.75 ---- mg/kg 0.15 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH M 3.21 ± 1.11 mg/kg 0.25 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH H 3.80 ± 1.29 mg/kg 0.25 Asfalt-OJ-1 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 18 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S005_0,0-0,5 0,0-0,5 Laboratoriets provnummer ST2527090-009 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Torrsubstans TOCB torrsubstans vid 105°C 97.1 ± 5.82 % 1.00 TS-105 ST Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 1.94 ± 0.554 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 143 ± 28.8 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium <0.1 ---- mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 9.73 ± 1.96 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 47.3 ± 9.46 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 16.2 ± 3.32 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver <0.2 ---- mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 14.8 ± 3.00 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 10.3 ± 2.38 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 63.4 ± 12.7 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 64.9 ± 13.2 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 120 ± 43 mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren 0.14 ± 0.08 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 19 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt antracen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten 0.28 ± 0.12 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren 0.25 ± 0.11 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST bens(a)antracen 0.11 ± 0.06 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen 0.13 ± 0.07 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten 0.22 ± 0.09 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren 0.13 ± 0.07 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen 0.15 ± 0.08 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren 0.09 ± 0.05 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 1.5 ± 0.9 mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH 0.68 ± 0.31 mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH 0.82 ± 0.42 mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M 0.67 ± 0.30 mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H 0.83 ± 0.34 mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Fysikaliska parametrar TOCB Glödförlust (GF) 1.48 ± 0.09 % TS 0.10 TOC-ber ST TOC, beräknad 0.86 ± 0.05 % TS 0.10 TOC-ber ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 20 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S005_0,5-0,7 0,5-0,7 Laboratoriets provnummer ST2527090-010 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 3.65 ± 0.892 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 133 ± 26.8 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium <0.1 ---- mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 10.6 ± 2.13 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 48.2 ± 9.64 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 24.1 ± 4.89 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver <0.2 ---- mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 22.2 ± 4.48 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 10.8 ± 2.47 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 51.1 ± 10.2 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 62.7 ± 12.8 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 72 ± 28 mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST antracen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 21 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt bens(a)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten 0.10 ± 0.06 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 <1.5 ---- mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH 0.10 ± 0.13 mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH <0.45 ---- mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M <0.25 ---- mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H 0.10 ± 0.11 mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Provbeteckning 25S006_ASFALT 0,0-0,04 Laboratoriets provnummer ST2527090-011 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris ASFALT Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Asfalt-OJ-1 naftalen <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST acenaftylen <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST acenaften <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST fluoren <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST fenantren 0.97 ± 0.34 mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST antracen <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST fluoranten 0.88 ± 0.31 mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST pyren 0.81 ± 0.29 mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST bens(a)antracen <0.25 ---- mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST krysen 0.27 ± 0.10 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(b)fluoranten 0.25 ± 0.10 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(k)fluoranten <0.25 ---- mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(a)pyren <0.25 ---- mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST dibens(a,h)antracen <0.25 ---- mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(g,h,i)perylen 0.28 ± 0.10 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST indeno(1,2,3,cd)pyren <0.25 ---- mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH 16 <6.0 ---- mg/kg 1.3 Asfalt-OJ-1 ST summa cancerogena PAH 0.52 ± 0.23 mg/kg 0.20 Asfalt-OJ-1 ST summa övriga PAH 2.94 ± 1.10 mg/kg 0.50 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH L <0.75 ---- mg/kg 0.15 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH M 2.66 ± 0.93 mg/kg 0.25 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH H 0.80 ± 0.34 mg/kg 0.25 Asfalt-OJ-1 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 22 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S006_0,0-0,2 0,0-0,2 Laboratoriets provnummer ST2527090-012 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Torrsubstans TOCB torrsubstans vid 105°C 94.9 ± 5.69 % 1.00 TS-105 ST Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 3.27 ± 0.818 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 69.8 ± 14.2 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium 0.152 ± 0.066 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 6.59 ± 1.34 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 28.6 ± 5.76 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 23.7 ± 4.82 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver <0.2 ---- mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 15.0 ± 3.06 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 61.4 ± 12.5 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 42.9 ± 8.58 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 118 ± 23.7 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 32 ± 16 mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 23 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt antracen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten 0.19 ± 0.09 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren 0.16 ± 0.08 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST bens(a)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen 0.08 ± 0.05 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten 0.21 ± 0.09 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren 0.12 ± 0.06 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen 0.14 ± 0.08 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren 0.12 ± 0.06 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 <1.5 ---- mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH 0.53 ± 0.26 mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH 0.49 ± 0.32 mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M 0.35 ± 0.21 mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H 0.67 ± 0.29 mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Perfluorerade ämnen OJ-34b perfluorbutansyra (PFBA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorpentansyra (PFPeA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorhexansyra (PFHxA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorheptansyra (PFHpA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluoroktansyra (PFOA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluornonansyra (PFNA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluordekansyra (PFDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorbutansulfonsyra (PFBS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluoroktansulfonsyra (PFOS) 0.000508 ± 0.0002 mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST 6:2 fluortelomersulfonsyra (6:2 FTS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST summa PFAS 11 0.000508 ± 0.0002 mg/kg TS 0.00275 OJ-PFAS ST perfluorundekansyra (PFUnDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluordodekansyra (PFDoDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluortridekansyra (PFTrDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorpentansulfonsyra (PFPeS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorheptansulfonsyra (PFHpS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluornonansulfonsyra (PFNS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluordekansulfonsyra (PFDS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorundekansulfonsyra <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST (PFUnDS) perfluordodekansulfonsyra <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST (PFDoDS) perfluortridekansulfonsyra (PFTrDS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST summa PFAS 20 0.000508 ± 0.0002 mg/kg TS 0.00500 OJ-PFAS ST summa PFAS 21 0.000508 ± 0.0002 mg/kg TS 0.00525 OJ-PFAS ST Fysikaliska parametrar TOCB Glödförlust (GF) 1.55 ± 0.09 % TS 0.10 TOC-ber ST TOC, beräknad 0.90 ± 0.05 % TS 0.10 TOC-ber ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 24 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S006_0,2-0,5 0,2-0,5 Laboratoriets provnummer ST2527090-013 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 9.67 ± 2.09 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 212 ± 42.4 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium 0.453 ± 0.124 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 14.4 ± 2.90 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 20.8 ± 4.20 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 72.5 ± 14.5 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver 0.746 ± 0.315 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 41.6 ± 8.32 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 177 ± 35.6 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 55.2 ± 11.0 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 318 ± 63.6 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 1.4 ± 0.8 mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener 1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 1.0 ± 0.7 mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren 1.18 ± 0.39 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST antracen 0.17 ± 0.08 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten 1.98 ± 0.63 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren 1.72 ± 0.56 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 25 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt bens(a)antracen 0.84 ± 0.28 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen 0.79 ± 0.27 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten 1.23 ± 0.40 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten 0.49 ± 0.18 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren 1.00 ± 0.33 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen 0.17 ± 0.08 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen 0.57 ± 0.21 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren 0.62 ± 0.22 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 10.8 ± 3.7 mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH 5.14 ± 1.66 mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH 5.62 ± 1.87 mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M 5.05 ± 1.63 mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H 5.71 ± 1.82 mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Polyklorerade bifenyler (PCB) OJ-2A PCB 28 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 52 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 101 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 118 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 153 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 138 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 180 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST Summa PCB 7 <0.0070 * ---- mg/kg TS 0.0070 OJ-2a ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 26 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S006_0,5-0,7 0,5-0,7 Laboratoriets provnummer ST2527090-014 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 5.14 ± 1.19 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 66.2 ± 13.5 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium 0.615 ± 0.156 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 3.17 ± 0.664 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 12.4 ± 2.54 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 26.7 ± 5.40 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver 1.67 ± 0.498 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 5.72 ± 1.20 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 50.4 ± 10.3 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 27.2 ± 5.47 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 461 ± 91.8 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST antracen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 27 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt bens(a)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 <1.5 ---- mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH <0.28 ---- mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH <0.45 ---- mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M <0.25 ---- mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H <0.33 ---- mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Provbeteckning 25S007_ASFALT 0,0-0,07 Laboratoriets provnummer ST2527090-015 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris ASFALT Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Asfalt-OJ-1 naftalen <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST acenaftylen <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST acenaften <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST fluoren <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST fenantren <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST antracen <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST fluoranten 0.51 ± 0.20 mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST pyren 0.58 ± 0.22 mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST bens(a)antracen 0.30 ± 0.11 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST krysen 0.45 ± 0.16 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(b)fluoranten 0.44 ± 0.16 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(k)fluoranten <0.25 ---- mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(a)pyren <0.25 ---- mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST dibens(a,h)antracen <0.25 ---- mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(g,h,i)perylen 0.34 ± 0.12 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST indeno(1,2,3,cd)pyren <0.25 ---- mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH 16 <6.0 ---- mg/kg 1.3 Asfalt-OJ-1 ST summa cancerogena PAH 1.19 ± 0.45 mg/kg 0.20 Asfalt-OJ-1 ST summa övriga PAH 1.43 ± 0.62 mg/kg 0.50 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH L <0.75 ---- mg/kg 0.15 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH M 1.09 ± 0.43 mg/kg 0.25 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH H 1.53 ± 0.57 mg/kg 0.25 Asfalt-OJ-1 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 28 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S007_0,0-0,3 0,0-0,3 Laboratoriets provnummer ST2527090-016 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Torrsubstans TOCB torrsubstans vid 105°C 94.3 ± 5.66 % 1.00 TS-105 ST Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 2.59 ± 0.682 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 61.1 ± 12.5 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium <0.1 ---- mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 6.01 ± 1.23 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 42.1 ± 8.44 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 14.8 ± 3.05 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver <0.2 ---- mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 13.4 ± 2.74 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 14.6 ± 3.25 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 35.5 ± 7.12 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 50.0 ± 10.3 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 29 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt antracen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST bens(a)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 <1.5 ---- mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH <0.28 ---- mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH <0.45 ---- mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M <0.25 ---- mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H <0.33 ---- mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Fysikaliska parametrar TOCB Glödförlust (GF) 1.33 ± 0.08 % TS 0.10 TOC-ber ST TOC, beräknad 0.77 ± 0.05 % TS 0.10 TOC-ber ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 30 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S007_0,5-1,0 0,5-1,0 Laboratoriets provnummer ST2527090-017 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 12.1 ± 2.57 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 220 ± 43.9 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium 0.198 ± 0.074 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 18.9 ± 3.80 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 66.7 ± 13.3 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 58.2 ± 11.6 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver <0.2 ---- mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 49.1 ± 9.82 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 25.4 ± 5.37 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 83.4 ± 16.6 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 138 ± 27.7 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST antracen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 31 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt bens(a)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 <1.5 ---- mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH <0.28 ---- mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH <0.45 ---- mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M <0.25 ---- mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H <0.33 ---- mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Provbeteckning 25S008_ASFALT 0,0-0,05 Laboratoriets provnummer ST2527090-018 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris ASFALT Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) Asfalt-OJ-1 naftalen <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST acenaftylen <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST acenaften <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST fluoren <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST fenantren 1.11 ± 0.39 mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST antracen <0.50 ---- mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST fluoranten 1.25 ± 0.43 mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST pyren 1.02 ± 0.36 mg/kg 0.10 Asfalt-OJ-1 ST bens(a)antracen 0.43 ± 0.15 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST krysen 0.66 ± 0.23 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(b)fluoranten 0.65 ± 0.22 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(k)fluoranten 0.33 ± 0.12 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(a)pyren 0.54 ± 0.19 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST dibens(a,h)antracen <0.25 ---- mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST bens(g,h,i)perylen 0.50 ± 0.18 mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST indeno(1,2,3,cd)pyren <0.25 ---- mg/kg 0.05 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH 16 6.5 ± 2.5 mg/kg 1.3 Asfalt-OJ-1 ST summa cancerogena PAH 2.61 ± 0.90 mg/kg 0.20 Asfalt-OJ-1 ST summa övriga PAH 3.88 ± 1.40 mg/kg 0.50 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH L <0.75 ---- mg/kg 0.15 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH M 3.38 ± 1.16 mg/kg 0.25 Asfalt-OJ-1 ST summa PAH H 3.11 ± 1.07 mg/kg 0.25 Asfalt-OJ-1 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 32 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S008_0,0-0,5 0,0-0,5 Laboratoriets provnummer ST2527090-019 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Torrsubstans TOCB torrsubstans vid 105°C 94.8 ± 5.69 % 1.00 TS-105 ST Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 2.73 ± 0.711 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 65.8 ± 13.4 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium <0.1 ---- mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 6.38 ± 1.30 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 28.1 ± 5.65 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 11.4 ± 2.37 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver <0.2 ---- mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 10.5 ± 2.15 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 13.6 ± 3.04 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 40.4 ± 8.10 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 57.3 ± 11.7 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 29 ± 15 mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 33 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt antracen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten 0.25 ± 0.11 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren 0.20 ± 0.09 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST bens(a)antracen 0.12 ± 0.06 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen 0.11 ± 0.06 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten 0.21 ± 0.09 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren 0.18 ± 0.08 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen 0.26 ± 0.11 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren 0.17 ± 0.08 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 1.5 ± 0.9 mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH 0.79 ± 0.34 mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH 0.71 ± 0.38 mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M 0.45 ± 0.24 mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H 1.05 ± 0.40 mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Perfluorerade ämnen OJ-34b perfluorbutansyra (PFBA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorpentansyra (PFPeA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorhexansyra (PFHxA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorheptansyra (PFHpA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluoroktansyra (PFOA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluornonansyra (PFNA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluordekansyra (PFDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorbutansulfonsyra (PFBS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluoroktansulfonsyra (PFOS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST 6:2 fluortelomersulfonsyra (6:2 FTS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST summa PFAS 11 <0.00275 ---- mg/kg TS 0.00275 OJ-PFAS ST perfluorundekansyra (PFUnDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluordodekansyra (PFDoDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluortridekansyra (PFTrDA) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorpentansulfonsyra (PFPeS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorheptansulfonsyra (PFHpS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluornonansulfonsyra (PFNS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluordekansulfonsyra (PFDS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST perfluorundekansulfonsyra <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST (PFUnDS) perfluordodekansulfonsyra <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST (PFDoDS) perfluortridekansulfonsyra (PFTrDS) <0.000500 ---- mg/kg TS 0.000500 OJ-PFAS ST summa PFAS 20 <0.00500 ---- mg/kg TS 0.00500 OJ-PFAS ST summa PFAS 21 <0.00525 ---- mg/kg TS 0.00525 OJ-PFAS ST Fysikaliska parametrar TOCB Glödförlust (GF) 1.85 ± 0.11 % TS 0.10 TOC-ber ST TOC, beräknad 1.07 ± 0.06 % TS 0.10 TOC-ber ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 34 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S008_0,5-0,8 0,5-0,8 Laboratoriets provnummer ST2527090-020 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 2.60 ± 0.683 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 66.8 ± 13.6 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium <0.1 ---- mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 6.74 ± 1.37 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 32.8 ± 6.58 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 15.3 ± 3.14 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver <0.2 ---- mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 11.3 ± 2.31 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 11.7 ± 2.66 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 45.8 ± 9.18 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 65.3 ± 13.3 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 129 ± 46 mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST antracen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten 0.40 ± 0.15 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren 0.33 ± 0.13 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 35 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt bens(a)antracen 0.43 ± 0.16 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen 0.22 ± 0.09 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten 0.55 ± 0.19 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten 0.15 ± 0.07 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren 0.37 ± 0.14 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen 0.28 ± 0.12 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren 0.18 ± 0.08 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 2.9 ± 1.3 mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH 1.90 ± 0.68 mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH 1.01 ± 0.47 mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M 0.73 ± 0.32 mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H 2.18 ± 0.74 mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Metodsammanfattningar Analysmetoder Metod Asfalt-OJ-1 Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA) i asfalt. Provberedning enligt intern instruktion INS-0360. Mätning utförs med GCMS enligt SS-ISO 18287:2008, utg. 1 mod. PAH cancerogena utgörs av bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen. Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren Summa PAH H: bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, indeno(1,2,3-c,d)pyren, dibens(a,h)antracen och bens(g,h,i)perylen. HS-OJ-21 Mätningen utförs med headspace GC-MS enligt referens EPA Method 5021a rev. 2 update V; och SPIMFAB. MS-2 Bestämning av metaller i fasta prover. Uppslutning enligt SS 028150:1993 utg. 2 på värmeblock med 7 M HNO3. Analys enligt SS-EN ISO 17294-2:2016 utg. 2 mod. med ICP-MS. OJ-2a Bestämning av polyklorerade bifenyler, PCB7 Mätning utförs med GC-MS enligt metod baserad på SS-EN 17322:2020 utg1. OJ-PFAS Bestämning av PFAS i jord, slam och sediment enligt US EPA 533. Mätning utförs med LC-MS/MS. PFOS, PFHxS och PFOSA: Summan grenade och linjära PFAS rapporteras. SVOC-/HS-OJ-21* Summa alifater >C5-C16 beräknad från HS-OJ-21 och SVOC-OJ-21. SVOC-OJ-21 Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA) Summa metylpyrener/metylfluorantener och summa metylkrysener/metylbens(a)antracener. GC-MS enligt SIS/TK 535 N012 som är baserad på SPIMFABs kvalitetsmanual. PAH cancerogena utgörs av bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen. Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren. Summa PAH H: bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, indeno(1,2,3-c,d)pyren, dibens(a,h)antracen och bens(g,h,i)perylen. TOC-ber TOC beräknad utifrån glödgningsförlust baserad på “Van Bemmelen” faktorn. Glödgningsförlust beräknad 100- glödgningsrest (%). Glödgningsrest bestämd enl. SS-EN 15935:2021 utg2. TS-105 Bestämning av torrsubstans (TS) enligt SS-EN 15934:2012 utg 1. 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 36 av 36 Ordernummer : ST2527090 Kund : SWECO Sverige AB Nyckel: LOR = Den rapporteringsgräns (LOR) som anges är standard för respektive parameter i metoden. Rapporteringsgränsen kan påverkas vid t.ex. spädning p.g.a. matrisstörningar, begränsad provmängd eller låg torrsubstanshalt. MU = Mätosäkerhet * = Asterisk efter resultatet visar på ej ackrediterat test, gäller både egna lab och underleverantör Mätosäkerhet: Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data- Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet anges endast för detekterade ämnen med halter över rapporteringsgränsen. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Utförande laboratorium (teknisk enhet inom ALS Scandinavia eller anlitat laboratorium (underleverantör)). Utf. ST Analys utförd av ALS Scandinavia AB, Rinkebyvägen 19C Danderyd Sverige 182 36 Ackrediterad av: SWEDAC Ackrediteringsnummer: 2030, ISO/IEC 17025 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI WorkOrder Reference ST ST2527090 ORDERBLANKETT -FASTA PROVER \I\\\\\\\\\1111\\II\I\1\111\II\ ALSScondfnariaA8,RinkebyvagenI9c,1B236Danderyd.Brev:Box700,I82V7Danderyd.Tel:08-52775200.e·post:info.ta@alsglobacom(org.amnen/fys-kem) ALSSa1ndinoYiaAB..AurorumIO,97775Luleå.Tel:0920-289900..e·post:info.lu@alsglobal.com(metaller) Uppdragsgivare/Rapportmottagare Faktureringsuppgifter (om annorlundaänuppdragsgivare) Företag/organisation OBSIObligatorisk Företag/organisation SwecöSverigeAB PG1281 SwecoSverigeAB 73784Fagersta .lnvolce.SS67679849@kolle tor.no. ST@RE LEFT@VERS Kontaktperson_ VilmaNybergkeenan UNTIL FURTHER E-post N@TI©E vilma.n ber keenan sweco.se lsabella.svensson@sweco.se Adress GJörwellsgatan22 Postadress 11-260Stockholm Telefonnummer Uppdragsnummer· O IObligatorisk 076-8637485 . 30079447 Projektinformation Provtvp(ex.Rrundvatten,av/oppsvatten) Provtanin sdatum Jord,asfalt :2025-06-1'8 Uppdragsnamn(bokstäver) Offertnummer/ Avtalsnummer StorängsbottenMMU OF200431 Provtagare Koplemottagareavresultat(e-potadress) VilmaNybergKeenan lsabella.svensson@sweco.se SvarsdatumÖBSI.OB*atorisk X3dagar.Sa ra(Allaanalyserpåsammarapport.Omanalysernahar'olikasvarstiderapplice sdenmedlängstasvarstiden) ..stand Omanalysernaharolikasvarstiderdelasbeställningupp.påseparatarapporter) Express(svarsdatum/antalarbetsdagar); Qulck . 07:00 12:00 17: 0 SameDay SistaInlämningstidtillÄLSförankomststämpelsammadag:16:00Quick.tjänster.skabokassenast endågprovskickasin. Vä17/lgenko1Jtakralabor_aroritityldbest(il/nlngavexpresst:inalyser. SDmeDayskalllärrinasInp/J.ALS'ftockho/mseria$t09:00 Exress·asla rlllk'ommerIre.elvidsvarstldom<5arbetsda ar. Övri informationtillALS Önskaslagringavproverna åALS? övrigaproverlagraspåLABBtlllvldare •Ja,tillsvidare. 1Risk för.hö ahalterav: anr, amma. AnkomALSScandinavia Stockholm Labbnummer 2025 -06- 19 (reserveratförALS) Provmärknln D'u Anal s Ev.provhantering OJ-21a,MS-2,OJ34b,' 25S001_0,5-1,0 0,5-1,0 OJ-2a 25S001_1,0-1,4 1,0-1,4 OJ-21a,MS-2,TOC-GF OJ-21a,MS-2.TOC-GF, 25S002_0,0-0,7 0,0-0,7 OJ-2a 25S003_0,0-0,5 0,0-0,5 0J-21a,MS-2,TOC-GF 25S003_2,0-2,5 2,0-2,5 OJ-21a,MS-2 OJ-21a.MS-2.TOC-GF. 25S004_0,0-0,5 0,0-0,5 OJ34b 25S004_1,0-1,5 . 1,0-1,5 OJ'21a,MS-2,OJ-2a 25S005_ASFALT 0,0-0,07 PAH16 kross 25S005-0,0-0,5 0,0-0,5 OJ:21a,MS-2.TOC-GF 25S005_0,5-0,7 0,5-0,7 OJ-21a,MS-2 {( 25S006_ASFALT 0,0-0,04 PAH16 •kross f OJ-21a,MS-2,TOC-GF, 25S006_0,0-0,2 0,0-0,2 OJ34b .3 25s006.0,2-0,5 0,2-0,5 OJ-21a,MS-2,OJ-2a ·H 25S006_0,5-0,7 0,5-0,7 OJ-21a,MS-2 5 25S007_ASFALT 0,0-0,07 PAH16 kross I( 25S007_0,0-0,3 0,0-0,3 OJ-21a,MS·2,TOC-GF .it 25S007_0,5-1,0 0,5-1,0 OJ-21a,MS-2 (§ 25s008_ASFALT 0;0-0,05 PAH16 1 0J-21a,MS-2,TOC-GF, 25S008_0,0-0,S 0,0-0,5 OJ34b 25S008_0,5-0,8 0,5-0,8 OJ-21a,MS-2 Laboratorietsanteckningar 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SR, NO, SR, NO N Analyscertifikat Ordernummer : ST2529559 Sida : 1 av 11 Kund : SWECO Sverige AB Projekt : Storängsbotten MMU Kontaktperson : Vilma Nyberg Keenan Beställningsnummer : 30079447 Adress : Gjörwellsgatan 22 Provtagare : Vilma Nyberg Keenan 100 26 Stockholm Provtagningspunkt : ---- Sverige Ankomstdatum, prover : 2025-07-02 14:50 E-post : vilma.nybergkeenan@sweco.se Analys påbörjad : 2025-07-03 Telefon : ---- Utfärdad : 2025-07-07 16:37 C-O-C-nummer : ---- Antal ankomna prover : 3 (eller Orderblankett-num mer) Offertnummer : ST2020SE-SWE-ENV0003 (OF200431) Antal analyserade prover : 3 Generell kommentar Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultatet gäller endast materialet såsom det har mottagits, identifierats och testats. Laboratoriet tar inget ansvar för information i denna rapport som har lämnats av kunden, eller resultat som kan ha påverkats av sådan information. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se vår webbplats www.alsglobal.se Signatur Position Niina Veuro Laboratoriechef Laboratorium : ALS Scandinavia AB hemsida : www.alsglobal.se Adress : Rinkebyvägen 19C E-post : info.ta@alsglobal.com 182 36 Danderyd Telefon : +46 8 5277 5200 Sverige 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 2 av 11 Ordernummer : ST2529559 Kund : SWECO Sverige AB Analysresultat Provbeteckning 27CCB24U Laboratoriets provnummer ST2529559-001 Provtagningsdatum / tid 2025-07-02 Matris GRUNDVATTEN (SÖTVATTEN) Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Provberedning PP-FILTR045 Filtrering Ja ---- - - W-PP-filt LE Metaller och grundämnen V-3a-Bas As, arsenik <0.5 ---- µg/L 0.50 W-SFMS-5D LE Ba, barium 16.8 ± 2.1 µg/L 0.20 W-SFMS-5D LE Cd, kadmium <0.05 ---- µg/L 0.050 W-SFMS-5D LE Co, kobolt 0.186 ± 0.102 µg/L 0.050 W-SFMS-5D LE Cr, krom <0.5 ---- µg/L 0.50 W-SFMS-5D LE Cu, koppar <1 ---- µg/L 1.0 W-SFMS-5D LE Mo, molybden 1.39 ± 0.41 µg/L 0.50 W-SFMS-5D LE Ni, nickel 1.84 ± 0.39 µg/L 0.50 W-SFMS-5D LE Pb, bly <0.2 ---- µg/L 0.20 W-SFMS-5D LE V, vanadin <0.05 ---- µg/L 0.050 W-SFMS-5D LE Zn, zink <2 ---- µg/L 2.0 W-SFMS-5D LE Alifatiska föreningar OV-21A alifater >C5-C8 <10 ---- µg/L 10 HS-OV-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- µg/L 10 SVOC-OV-21 ST alifater >C10-C12 <10 ---- µg/L 10 SVOC-OV-21 ST alifater >C12-C16 <10 ---- µg/L 10 SVOC-OV-21 ST alifater >C5-C16 <20 * ---- µg/L 20 SVOC-/HS-OV-21 ST alifater >C16-C35 <20 ---- µg/L 20 SVOC-OV-21 ST Aromatiska föreningar OV-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- µg/L 1.0 SVOC-OV-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- µg/L 1.0 SVOC-OV-21 ST metylpyrener/metylfluorantener <1.0 * ---- µg/L 1.0 SVOC-OV-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- µg/L 1.0 SVOC-OV-21 ST ner aromater >C16-C35 <1.0 ---- µg/L 1.0 SVOC-OV-21 ST BTEX OV-21A bensen <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST toluen <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST etylbensen <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST m,p-xylen <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST o-xylen <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST summa xylener <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OV-21A naftalen <0.030 ---- µg/L 0.030 SVOC-OV-21 ST acenaftylen <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST acenaften <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 3 av 11 Ordernummer : ST2529559 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OV-21A - Fortsatt fluoren <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST fenantren <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST antracen <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST fluoranten <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST pyren <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST bens(a)antracen <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST krysen <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST bens(b)fluoranten <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST bens(k)fluoranten <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST bens(a)pyren <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST dibens(a,h)antracen <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST bens(g,h,i)perylen <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST summa PAH 16 <0.090 ---- µg/L 0.090 SVOC-OV-21 ST summa cancerogena PAH <0.035 ---- µg/L 0.035 SVOC-OV-21 ST summa övriga PAH <0.055 ---- µg/L 0.055 SVOC-OV-21 ST summa PAH L <0.025 ---- µg/L 0.025 SVOC-OV-21 ST summa PAH M <0.025 ---- µg/L 0.030 SVOC-OV-21 ST summa PAH H <0.040 ---- µg/L 0.040 SVOC-OV-21 ST Perfluorerade ämnen OV-34a perfluorbutansyra (PFBA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorpentansyra (PFPeA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorhexansyra (PFHxA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorheptansyra (PFHpA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluoroktansyra (PFOA) <0.0050 ---- µg/L 0.0050 OV-PFAS-DI ST perfluornonansyra (PFNA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluordekansyra (PFDA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorbutansulfonsyra (PFBS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluoroktansulfonsyra (PFOS) <0.0050 ---- µg/L 0.0050 OV-PFAS-DI ST 6:2 fluortelomersulfonsyra (6:2 FTS) 0.120 ± 0.0516 µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST summa PFAS 11 0.120 ± 0.0625 µg/L 0.0500 OV-PFAS-DI ST perfluorundekansyra (PFUnDA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluordodekansyra (PFDoDA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluortridekansyra (PFTrDA) <0.0200 ---- µg/L 0.0200 OV-PFAS-DI ST perfluorpentansulfonsyra (PFPeS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorheptansulfonsyra (PFHpS) <0.0050 ---- µg/L 0.0050 OV-PFAS-DI ST perfluornonansulfonsyra (PFNS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluordekansulfonsyra (PFDS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorundekansulfonsyra <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST (PFUnDS) perfluordodekansulfonsyra <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST (PFDoDS) perfluortridekansulfonsyra (PFTrDS) <0.0200 ---- µg/L 0.0200 OV-PFAS-DI ST summa PFAS 20 <0.102 ---- µg/L 0.102 OV-PFAS-DI ST summa PFAS 21 0.120 ± 0.0816 µg/L 0.108 OV-PFAS-DI ST 4:2 fluortelomersulfonsyra (4:2 FTS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST 8:2 fluortelomersulfonsyra (8:2 FTS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluoroktan-sulfonamid (PFOSA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST N-metylperfluoroktansulfonamid <0.0500 ---- µg/L 0.0500 OV-PFAS-DI ST (MeFOSA) 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 4 av 11 Ordernummer : ST2529559 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Perfluorerade ämnen - Fortsatt OV-34a - Fortsatt N-etylperfluoroktansulfonamid <0.0500 ---- µg/L 0.0500 OV-PFAS-DI ST (EtFOSA) N-metylperfluoroktansulfonamidetan <0.0250 ---- µg/L 0.0250 OV-PFAS-DI ST ol (MeFOSE) N-etylperfluoroktansulfonamidetanol <0.0250 ---- µg/L 0.0250 OV-PFAS-DI ST (EtFOSE) perfluoroktansulfonamidättiksyra <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST (FOSAA) N-metylperfluoroktansulfonamidättik <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST syra (MeFOSAA) N-etylperfluoroktansulfonamidättiksy <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST ra (EtFOSAA) 7H-perfluorheptansyra (HPFHpA) <0.0200 ---- µg/L 0.0200 OV-PFAS-DI ST perfluor-3,7-dimetyloktansyra <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST (PF37DMOA) perfluortetradekansyra (PFTeDA ) <0.0250 ---- µg/L 0.0250 OV-PFAS-DI ST Halogenerade volatila organiska föreningar OV-6A diklormetan <2.0 ---- µg/L 2.0 HS-OV-6a ST 1,1-dikloretan <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST 1,2-dikloretan <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST trans-1,2-dikloreten <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST cis-1,2-dikloreten <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST 1,2-diklorpropan <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST kloroform <0.3 ---- µg/L 0.3 HS-OV-6a ST tetraklormetan <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-6a ST 1,1,1-trikloretan <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-6a ST 1,1,2-trikloretan <0.5 ---- µg/L 0.5 HS-OV-6a ST trikloreten <0.1 ---- µg/L 0.1 HS-OV-6a ST tetrakloreten <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-6a ST vinylklorid <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST 1,1-dikloreten <0.1 ---- µg/L 0.1 HS-OV-6a ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 5 av 11 Ordernummer : ST2529559 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S001-GV Laboratoriets provnummer ST2529559-002 Provtagningsdatum / tid 2025-07-02 Matris GRUNDVATTEN (SÖTVATTEN) Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Metaller och grundämnen V-3a-Bas As, arsenik 11.3 ± 1.4 µg/L 0.50 W-SFMS-5D LE Ba, barium 82.1 ± 10.3 µg/L 0.20 W-SFMS-5D LE Cd, kadmium 0.355 ± 0.055 µg/L 0.050 W-SFMS-5D LE Co, kobolt 1.72 ± 0.26 µg/L 0.050 W-SFMS-5D LE Cr, krom 0.967 ± 0.205 µg/L 0.50 W-SFMS-5D LE Cu, koppar 2.10 ± 0.33 µg/L 1.0 W-SFMS-5D LE Mo, molybden 18.5 ± 2.6 µg/L 0.50 W-SFMS-5D LE Ni, nickel 5.04 ± 0.74 µg/L 0.50 W-SFMS-5D LE Pb, bly 0.527 ± 0.101 µg/L 0.20 W-SFMS-5D LE V, vanadin 1.17 ± 0.17 µg/L 0.050 W-SFMS-5D LE Zn, zink 7.14 ± 1.36 µg/L 2.0 W-SFMS-5D LE Alifatiska föreningar OV-21A alifater >C5-C8 <10 ---- µg/L 10 HS-OV-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- µg/L 10 SVOC-OV-21 ST alifater >C10-C12 <10 ---- µg/L 10 SVOC-OV-21 ST alifater >C12-C16 <10 ---- µg/L 10 SVOC-OV-21 ST alifater >C5-C16 <20 * ---- µg/L 20 SVOC-/HS-OV-21 ST alifater >C16-C35 <20 ---- µg/L 20 SVOC-OV-21 ST Aromatiska föreningar OV-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- µg/L 1.0 SVOC-OV-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- µg/L 1.0 SVOC-OV-21 ST metylpyrener/metylfluorantener <1.0 * ---- µg/L 1.0 SVOC-OV-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- µg/L 1.0 SVOC-OV-21 ST ner aromater >C16-C35 <1.0 ---- µg/L 1.0 SVOC-OV-21 ST BTEX OV-21A bensen <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST toluen <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST etylbensen <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST m,p-xylen <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST o-xylen <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST summa xylener <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OV-21A naftalen <0.030 ---- µg/L 0.030 SVOC-OV-21 ST acenaftylen 0.050 ± 0.017 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST acenaften 0.025 ± 0.010 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST fluoren 0.018 ± 0.008 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST fenantren 0.294 ± 0.091 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST antracen 0.079 ± 0.026 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST fluoranten 0.921 ± 0.280 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST pyren 0.811 ± 0.246 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST bens(a)antracen 0.481 ± 0.147 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 6 av 11 Ordernummer : ST2529559 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OV-21A - Fortsatt krysen 0.465 ± 0.142 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST bens(b)fluoranten 0.744 ± 0.226 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST bens(k)fluoranten 0.343 ± 0.105 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST bens(a)pyren 0.567 ± 0.173 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST dibens(a,h)antracen 0.095 ± 0.031 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST bens(g,h,i)perylen 0.478 ± 0.146 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren 0.360 ± 0.111 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST summa PAH 16 5.73 ± 1.73 µg/L 0.090 SVOC-OV-21 ST summa cancerogena PAH 3.06 ± 0.923 µg/L 0.035 SVOC-OV-21 ST summa övriga PAH 2.68 ± 0.808 µg/L 0.055 SVOC-OV-21 ST summa PAH L 0.075 ± 0.025 µg/L 0.025 SVOC-OV-21 ST summa PAH M 2.12 ± 0.642 µg/L 0.030 SVOC-OV-21 ST summa PAH H 3.53 ± 1.07 µg/L 0.040 SVOC-OV-21 ST Perfluorerade ämnen OV-34a perfluorbutansyra (PFBA) 0.0222 ± 0.0126 µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorpentansyra (PFPeA) 0.0887 ± 0.0391 µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorhexansyra (PFHxA) 0.0325 ± 0.0166 µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorheptansyra (PFHpA) 0.0156 ± 0.0084 µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluoroktansyra (PFOA) 0.0115 ± 0.0069 µg/L 0.0050 OV-PFAS-DI ST perfluornonansyra (PFNA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluordekansyra (PFDA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorbutansulfonsyra (PFBS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluoroktansulfonsyra (PFOS) 0.0175 ± 0.0091 µg/L 0.0050 OV-PFAS-DI ST 6:2 fluortelomersulfonsyra (6:2 FTS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST summa PFAS 11 0.188 ± 0.0898 µg/L 0.0500 OV-PFAS-DI ST perfluorundekansyra (PFUnDA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluordodekansyra (PFDoDA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluortridekansyra (PFTrDA) <0.0200 ---- µg/L 0.0200 OV-PFAS-DI ST perfluorpentansulfonsyra (PFPeS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorheptansulfonsyra (PFHpS) <0.0050 ---- µg/L 0.0050 OV-PFAS-DI ST perfluornonansulfonsyra (PFNS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluordekansulfonsyra (PFDS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorundekansulfonsyra <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST (PFUnDS) perfluordodekansulfonsyra <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST (PFDoDS) perfluortridekansulfonsyra (PFTrDS) <0.0200 ---- µg/L 0.0200 OV-PFAS-DI ST summa PFAS 20 0.188 ± 0.107 µg/L 0.102 OV-PFAS-DI ST summa PFAS 21 0.188 ± 0.109 µg/L 0.108 OV-PFAS-DI ST 4:2 fluortelomersulfonsyra (4:2 FTS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST 8:2 fluortelomersulfonsyra (8:2 FTS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluoroktan-sulfonamid (PFOSA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST N-metylperfluoroktansulfonamid <0.0500 ---- µg/L 0.0500 OV-PFAS-DI ST (MeFOSA) N-etylperfluoroktansulfonamid <0.0500 ---- µg/L 0.0500 OV-PFAS-DI ST (EtFOSA) N-metylperfluoroktansulfonamidetan <0.0250 ---- µg/L 0.0250 OV-PFAS-DI ST ol (MeFOSE) N-etylperfluoroktansulfonamidetanol <0.0250 ---- µg/L 0.0250 OV-PFAS-DI ST (EtFOSE) perfluoroktansulfonamidättiksyra <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST (FOSAA) 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 7 av 11 Ordernummer : ST2529559 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Perfluorerade ämnen - Fortsatt OV-34a - Fortsatt N-metylperfluoroktansulfonamidättik <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST syra (MeFOSAA) N-etylperfluoroktansulfonamidättiksy <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST ra (EtFOSAA) 7H-perfluorheptansyra (HPFHpA) <0.0200 ---- µg/L 0.0200 OV-PFAS-DI ST perfluor-3,7-dimetyloktansyra <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST (PF37DMOA) perfluortetradekansyra (PFTeDA ) <0.0250 ---- µg/L 0.0250 OV-PFAS-DI ST Halogenerade volatila organiska föreningar OV-6A diklormetan <2.0 ---- µg/L 2.0 HS-OV-6a ST 1,1-dikloretan <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST 1,2-dikloretan <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST trans-1,2-dikloreten <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST cis-1,2-dikloreten <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST 1,2-diklorpropan <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST kloroform <0.3 ---- µg/L 0.3 HS-OV-6a ST tetraklormetan <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-6a ST 1,1,1-trikloretan <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-6a ST 1,1,2-trikloretan <0.5 ---- µg/L 0.5 HS-OV-6a ST trikloreten <0.1 ---- µg/L 0.1 HS-OV-6a ST tetrakloreten <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-6a ST vinylklorid <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST 1,1-dikloreten <0.1 ---- µg/L 0.1 HS-OV-6a ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 8 av 11 Ordernummer : ST2529559 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S003-GV Laboratoriets provnummer ST2529559-003 Provtagningsdatum / tid 2025-07-02 Matris GRUNDVATTEN (SÖTVATTEN) Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Metaller och grundämnen V-3a-Bas As, arsenik 1.77 ± 0.24 µg/L 0.50 W-SFMS-5D LE Ba, barium 69.1 ± 8.7 µg/L 0.20 W-SFMS-5D LE Cd, kadmium 0.556 ± 0.077 µg/L 0.050 W-SFMS-5D LE Co, kobolt 1.32 ± 0.21 µg/L 0.050 W-SFMS-5D LE Cr, krom <0.5 ---- µg/L 0.50 W-SFMS-5D LE Cu, koppar 5.53 ± 0.75 µg/L 1.0 W-SFMS-5D LE Mo, molybden 13.8 ± 1.9 µg/L 0.50 W-SFMS-5D LE Ni, nickel 6.81 ± 0.96 µg/L 0.50 W-SFMS-5D LE Pb, bly 0.376 ± 0.091 µg/L 0.20 W-SFMS-5D LE V, vanadin 1.18 ± 0.17 µg/L 0.050 W-SFMS-5D LE Zn, zink 22.3 ± 3.3 µg/L 2.0 W-SFMS-5D LE Alifatiska föreningar OV-21A alifater >C5-C8 <10 ---- µg/L 10 HS-OV-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- µg/L 10 SVOC-OV-21 ST alifater >C10-C12 <10 ---- µg/L 10 SVOC-OV-21 ST alifater >C12-C16 <10 ---- µg/L 10 SVOC-OV-21 ST alifater >C5-C16 <20 * ---- µg/L 20 SVOC-/HS-OV-21 ST alifater >C16-C35 <20 ---- µg/L 20 SVOC-OV-21 ST Aromatiska föreningar OV-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- µg/L 1.0 SVOC-OV-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- µg/L 1.0 SVOC-OV-21 ST metylpyrener/metylfluorantener <1.0 * ---- µg/L 1.0 SVOC-OV-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- µg/L 1.0 SVOC-OV-21 ST ner aromater >C16-C35 <1.0 ---- µg/L 1.0 SVOC-OV-21 ST BTEX OV-21A bensen <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST toluen <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST etylbensen <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST m,p-xylen <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST o-xylen <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST summa xylener <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OV-21A naftalen <0.030 ---- µg/L 0.030 SVOC-OV-21 ST acenaftylen <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST acenaften <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST fluoren <0.010 ---- µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST fenantren 0.037 ± 0.013 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST antracen 0.022 ± 0.009 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST fluoranten 0.123 ± 0.039 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST pyren 0.113 ± 0.036 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST bens(a)antracen 0.062 ± 0.021 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 9 av 11 Ordernummer : ST2529559 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OV-21A - Fortsatt krysen 0.066 ± 0.022 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST bens(b)fluoranten 0.104 ± 0.034 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST bens(k)fluoranten 0.043 ± 0.015 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST bens(a)pyren 0.084 ± 0.027 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST dibens(a,h)antracen 0.017 ± 0.007 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST bens(g,h,i)perylen 0.065 ± 0.022 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren 0.045 ± 0.016 µg/L 0.010 SVOC-OV-21 ST summa PAH 16 0.781 ± 0.237 µg/L 0.090 SVOC-OV-21 ST summa cancerogena PAH 0.421 ± 0.129 µg/L 0.035 SVOC-OV-21 ST summa övriga PAH 0.360 ± 0.111 µg/L 0.055 SVOC-OV-21 ST summa PAH L <0.025 ---- µg/L 0.025 SVOC-OV-21 ST summa PAH M 0.295 ± 0.091 µg/L 0.030 SVOC-OV-21 ST summa PAH H 0.486 ± 0.148 µg/L 0.040 SVOC-OV-21 ST Perfluorerade ämnen OV-34a perfluorbutansyra (PFBA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorpentansyra (PFPeA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorhexansyra (PFHxA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorheptansyra (PFHpA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluoroktansyra (PFOA) <0.0050 ---- µg/L 0.0050 OV-PFAS-DI ST perfluornonansyra (PFNA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluordekansyra (PFDA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorbutansulfonsyra (PFBS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorhexansulfonsyra (PFHxS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluoroktansulfonsyra (PFOS) 0.0218 ± 0.0108 µg/L 0.0050 OV-PFAS-DI ST 6:2 fluortelomersulfonsyra (6:2 FTS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST summa PFAS 11 0.0218 ± 0.0233 µg/L 0.0500 OV-PFAS-DI ST perfluorundekansyra (PFUnDA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluordodekansyra (PFDoDA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluortridekansyra (PFTrDA) <0.0200 ---- µg/L 0.0200 OV-PFAS-DI ST perfluorpentansulfonsyra (PFPeS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorheptansulfonsyra (PFHpS) <0.0050 ---- µg/L 0.0050 OV-PFAS-DI ST perfluornonansulfonsyra (PFNS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluordekansulfonsyra (PFDS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluorundekansulfonsyra <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST (PFUnDS) perfluordodekansulfonsyra <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST (PFDoDS) perfluortridekansulfonsyra (PFTrDS) <0.0200 ---- µg/L 0.0200 OV-PFAS-DI ST summa PFAS 20 0.0218 ± 0.0408 µg/L 0.102 OV-PFAS-DI ST summa PFAS 21 0.0218 ± 0.0424 µg/L 0.108 OV-PFAS-DI ST 4:2 fluortelomersulfonsyra (4:2 FTS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST 8:2 fluortelomersulfonsyra (8:2 FTS) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST perfluoroktan-sulfonamid (PFOSA) <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST N-metylperfluoroktansulfonamid <0.0500 ---- µg/L 0.0500 OV-PFAS-DI ST (MeFOSA) N-etylperfluoroktansulfonamid <0.0500 ---- µg/L 0.0500 OV-PFAS-DI ST (EtFOSA) N-metylperfluoroktansulfonamidetan <0.0250 ---- µg/L 0.0250 OV-PFAS-DI ST ol (MeFOSE) N-etylperfluoroktansulfonamidetanol <0.0250 ---- µg/L 0.0250 OV-PFAS-DI ST (EtFOSE) perfluoroktansulfonamidättiksyra <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST (FOSAA) 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 10 av 11 Ordernummer : ST2529559 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Perfluorerade ämnen - Fortsatt OV-34a - Fortsatt N-metylperfluoroktansulfonamidättik <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST syra (MeFOSAA) N-etylperfluoroktansulfonamidättiksy <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST ra (EtFOSAA) 7H-perfluorheptansyra (HPFHpA) <0.0200 ---- µg/L 0.0200 OV-PFAS-DI ST perfluor-3,7-dimetyloktansyra <0.0100 ---- µg/L 0.0100 OV-PFAS-DI ST (PF37DMOA) perfluortetradekansyra (PFTeDA ) <0.0250 ---- µg/L 0.0250 OV-PFAS-DI ST Halogenerade volatila organiska föreningar OV-6A diklormetan <2.0 ---- µg/L 2.0 HS-OV-6a ST 1,1-dikloretan <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST 1,2-dikloretan <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST trans-1,2-dikloreten <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST cis-1,2-dikloreten <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST 1,2-diklorpropan <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST kloroform <0.3 ---- µg/L 0.3 HS-OV-6a ST tetraklormetan <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-6a ST 1,1,1-trikloretan <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-6a ST 1,1,2-trikloretan <0.5 ---- µg/L 0.5 HS-OV-6a ST trikloreten <0.1 ---- µg/L 0.1 HS-OV-6a ST tetrakloreten <0.2 ---- µg/L 0.2 HS-OV-6a ST vinylklorid <1.0 ---- µg/L 1.0 HS-OV-6a ST 1,1-dikloreten <0.1 ---- µg/L 0.1 HS-OV-6a ST Metodsammanfattningar Analysmetoder Metod W-PP-filt Filtrering med 0.45µm filter (SE-SOP-0259, SS-EN ISO 5667-3:2018). W-SFMS-5D Analys av metaller i förorenat vatten med ICP-SFMS enligt SS-EN ISO 17294-2:2023 och US EPA Method 200.8:1994. Analys utan föregående uppslutning. Provet är surgjort med 1 ml HNO3 (suprapur) per 100 ml före analys. HS-OV-21 Mätningen utförs med headspace GC-MS, enligt EPA Metod 5021a rev 2 update V. HS-OV-6a Bestämning av klorerade alifater i vatten med HS-GC-MS enligt SS-EN ISO 10301:1997 OV-PFAS-DI Bestämning av PFAS enligt US EPA 533. Mätningen utförs med LC-MS/MS. PFOS, PFHxS och PFOA; Summan grenade och linjära rapporteras. SVOC-/HS-OV-21* Summa alifater >C5-C16 beräknad från HS-OJ-21 och SVOC-OJ-21. SVOC-OV-21 Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA) Summa metylpyrener/metylfluorantener och summa metylkrysener/metylbens(a)antracener. GC-MS TK535 N 012 som är baserade på SPIMFABs kvalitetsmanual. PAH cancerogena utgörs av bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen. Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren. Summa PAH H: bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, indeno(1,2,3-c,d)pyren, dibens(a,h)antracen och bens(g,h,i)perylen. 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 11 av 11 Ordernummer : ST2529559 Kund : SWECO Sverige AB Nyckel: LOR = Den rapporteringsgräns (LOR) som anges är standard för respektive parameter i metoden. Rapporteringsgränsen kan påverkas vid t.ex. spädning p.g.a. matrisstörningar, begränsad provmängd eller låg torrsubstanshalt. MU = Mätosäkerhet * = Asterisk efter resultatet visar på ej ackrediterat test, gäller både egna lab och underleverantör Mätosäkerhet: Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data- Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet anges endast för detekterade ämnen med halter över rapporteringsgränsen. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Utförande laboratorium (teknisk enhet inom ALS Scandinavia eller anlitat laboratorium (underleverantör)). Utf. LE Analys utförd av ALS Scandinavia AB, Aurorum 10 Luleå Sverige 977 75 Ackrediterad av: SWEDAC Ackrediteringsnummer: 2030, ISO/IEC 17025 ST Analys utförd av ALS Scandinavia AB, Rinkebyvägen 19C Danderyd Sverige 182 36 Ackrediterad av: SWEDAC Ackrediteringsnummer: 2030, ISO/IEC 17025 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Work Order Reference ST ST2529559 \II\II\I1\\1111\lllllI\IllI\II\ Analysbeställning: Vattenprover ALSScandinaviaAB,Rinkebyvägen19c,18236Danderyd.Brev:Box700,•18217Danderyd Tel:08-52715200.(org.ämnenlfys-kem) e-postinfo:info.ta@alsgfobal.com;skickainbeställning:order.ta@a global.com ALSScandinaviaAB,Aurorum10,97175Luleå.Tel:0920-289900.e-post:info.lu@alsglob I.com(metaller) Uppdragsgivare/Rapportmottagare l:Faktureringsuppgifter Företag/organisation öretag/organisation A6 w e c o Sven 0rganisationsnummer , ontaktperson 6 5 6 7 6 7 - 9 % 4 Kontaktperson sk 'E-post N Voe Vilmo E-post 'ga. se. iAdress {(e fa.n v i l m a . n be Adress wB5'O>"aaio. iPostadress· Postadress oSiObligatorisk Land Telefonnummer Uppdragsnummer/fakturareferens Projelrtinformation Provtyp(ex.grundvatten,avloppsvatten) Provtagningsdatum Projekt Offertnummer/Avtalsnummer • Provtagare ,Kopiemottagareavresultat(e-postadress) Svarsdatum tandard(Allaanalyserien rapport.Om analysernaharolikasv rstiderappliceraslängstasvarstiden) Cstandard(Omanalysernaharolikasvarstiderdelasbeställning pp påseparatarapporter) (:Express(svarsdatum/antalarbetsdagar): • V-- Quick ()2:00 (J17:00 OsameDay Proverankomststämplassammadag/kvällde ankommerALS. Quicktjänsterskabokassenastdendagprovskickasin. Vänligenkontaktalaboratorietvidbeställningavexpressanalyser. SameDayskalllämnasinpåALSDanderydsenast09:00 Övri informationtillALS: V i l l r e a i fzu F l o l \ l e hor 3 !Riskförhö ahalterav: Dekantering Filtrering** (organiska Labbnr* Er rovmärkning A..alys; (metaller) analyser) 2 6 5 0 0 1 - G V *FyllsiavALS **DekanteringutförsvidbehovföranalyspaketetV1,V2,V3a,V-3aBas,V-4a,V-5,V-6 omfiltreringintebeställts. AnkomALSScandinavia Laboratorietsanteckningar: Stockholm 2025 -07- 02 7 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI SR, NO, SR, NO N Analyscertifikat Ordernummer : ST2531133 Sida : 1 av 6 Kund : SWECO Sverige AB Projekt : Storängsbotten MMU Kontaktperson : Isabella Svensson Beställningsnummer : 30079447 Adress : Gjörwellsgatan 22 Provtagare : Vilma Nyberg Keenan 100 26 Stockholm Provtagningspunkt : ---- Sverige Ankomstdatum, prover : 2025-07-15 10:30 E-post : isabella.svensson@sweco.se Analys påbörjad : 2025-07-16 Telefon : ---- Utfärdad : 2025-07-18 14:00 C-O-C-nummer : ---- Antal ankomna prover : 3 (eller Orderblankett-num mer) Offertnummer : ST2020SE-SWE-ENV0003 (OF200431) Antal analyserade prover : 3 Generell kommentar Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultatet gäller endast materialet såsom det har mottagits, identifierats och testats. Laboratoriet tar inget ansvar för information i denna rapport som har lämnats av kunden, eller resultat som kan ha påverkats av sådan information. Beträffande laboratoriets ansvar i samband med uppdrag, se vår webbplats www.alsglobal.se Signatur Position Niina Veuro Laboratoriechef Laboratorium : ALS Scandinavia AB hemsida : www.alsglobal.se Adress : Rinkebyvägen 19C E-post : niina.veuro@alsglobal.com 182 36 Danderyd Telefon : +46 8 5277 5200 Sverige 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 2 av 6 Ordernummer : ST2531133 Kund : SWECO Sverige AB Analysresultat Provbeteckning 25S001_0,0-0,5 0,0-0,5 Laboratoriets provnummer ST2531133-001 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Torrsubstans TS105 torrsubstans vid 105°C 92.2 ± 5.53 % 1.00 TS-105 ST Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 10.5 ± 2.26 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 31.5 ± 6.59 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium 0.292 ± 0.092 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 4.94 ± 1.02 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 22.0 ± 4.44 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 31.5 ± 6.36 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver <0.2 ---- mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 11.6 ± 2.37 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 54.2 ± 11.1 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 26.4 ± 5.31 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 163 ± 32.6 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener 1.1 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 1.1 ± 0.7 mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 3 av 6 Ordernummer : ST2531133 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren 0.78 ± 0.27 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST antracen 0.23 ± 0.10 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten 1.40 ± 0.46 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren 1.13 ± 0.38 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST bens(a)antracen 0.51 ± 0.18 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen 0.50 ± 0.18 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten 0.72 ± 0.24 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten 0.29 ± 0.11 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren 0.60 ± 0.21 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen 0.36 ± 0.14 mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren 0.37 ± 0.14 mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 6.9 ± 2.5 mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH 2.99 ± 1.01 mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH 3.90 ± 1.35 mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M 3.54 ± 1.18 mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H 3.35 ± 1.10 mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 4 av 6 Ordernummer : ST2531133 Kund : SWECO Sverige AB Provbeteckning 25S001_1,4-1,8 1,4-1,8 Laboratoriets provnummer ST2531133-002 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Torrsubstans TS105 torrsubstans vid 105°C 47.6 ± 2.86 % 1.00 TS-105 ST Metaller och grundämnen MS-2 As, arsenik 6.19 ± 1.40 mg/kg TS 0.500 MS-2 ST Ba, barium 79.2 ± 16.1 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Cd, kadmium 0.391 ± 0.112 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Co, kobolt 8.78 ± 1.78 mg/kg TS 0.100 MS-2 ST Cr, krom 48.7 ± 9.74 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Cu, koppar 57.4 ± 11.5 mg/kg TS 0.300 MS-2 ST Hg, kvicksilver <0.2 ---- mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Ni, nickel 30.8 ± 6.18 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Pb, bly 16.6 ± 3.63 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST V, vanadin 58.3 ± 11.6 mg/kg TS 0.200 MS-2 ST Zn, zink 77.4 ± 15.7 mg/kg TS 1.00 MS-2 ST Alifatiska föreningar OJ-21A alifater >C5-C8 <10 ---- mg/kg TS 10 HS-OJ-21 ST alifater >C8-C10 <10 ---- mg/kg TS 10 SVOC-OJ-21 ST alifater >C10-C12 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C12-C16 <20 ---- mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST alifater >C5-C16 <30 * ---- mg/kg TS 30 SVOC-/HS-OJ-21 ST alifater >C16-C35 34 ± 17 mg/kg TS 20 SVOC-OJ-21 ST Aromatiska föreningar OJ-21A aromater >C8-C10 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST aromater >C10-C16 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylpyrener/metylfluorantener <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST metylkrysener/metylbens(a)antrace <1.0 * ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST ner aromater >C16-C35 <1.0 ---- mg/kg TS 1.0 SVOC-OJ-21 ST BTEX OJ-21A bensen <0.010 ---- mg/kg TS 0.010 HS-OJ-21 ST toluen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST etylbensen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST m,p-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST o-xylen <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa xylener <0.050 ---- mg/kg TS 0.050 HS-OJ-21 ST summa TEX <0.100 ---- mg/kg TS 0.100 HS-OJ-21 ST Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) OJ-21A naftalen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaftylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST acenaften <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fenantren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 5 av 6 Ordernummer : ST2531133 Kund : SWECO Sverige AB Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) - Fortsatt OJ-21A - Fortsatt antracen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST fluoranten <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST pyren <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST bens(a)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST krysen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(b)fluoranten <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(k)fluoranten <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(a)pyren <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST dibens(a,h)antracen <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST bens(g,h,i)perylen <0.10 ---- mg/kg TS 0.10 SVOC-OJ-21 ST indeno(1,2,3,cd)pyren <0.08 ---- mg/kg TS 0.08 SVOC-OJ-21 ST summa PAH 16 <1.5 ---- mg/kg TS 1.5 SVOC-OJ-21 ST summa cancerogena PAH <0.28 ---- mg/kg TS 0.28 SVOC-OJ-21 ST summa övriga PAH <0.45 ---- mg/kg TS 0.45 SVOC-OJ-21 ST summa PAH L <0.15 ---- mg/kg TS 0.15 SVOC-OJ-21 ST summa PAH M <0.25 ---- mg/kg TS 0.25 SVOC-OJ-21 ST summa PAH H <0.33 ---- mg/kg TS 0.33 SVOC-OJ-21 ST Provbeteckning 25S001_1,0-1,4 1,0-1,4 Laboratoriets provnummer ST2531133-003 Provtagningsdatum / tid 2025-06-18 Matris JORD Parameter Resultat MU Enhet LOR Metod Utf. Torrsubstans TS105 torrsubstans vid 105°C 69.8 ± 4.19 % 1.00 TS-105 ST Polyklorerade bifenyler (PCB) OJ-2A PCB 28 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 52 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 101 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 118 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 153 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 138 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST PCB 180 <0.0020 ---- mg/kg TS 0.0020 OJ-2a ST Summa PCB 7 <0.0070 * ---- mg/kg TS 0.0070 OJ-2a ST 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sida : 6 av 6 Ordernummer : ST2531133 Kund : SWECO Sverige AB Metodsammanfattningar Analysmetoder Metod HS-OJ-21 Mätningen utförs med headspace GC-MS enligt referens EPA Method 5021a rev. 2 update V; och SPIMFAB. MS-2 Bestämning av metaller i fasta prover. Uppslutning enligt SS 028150:1993 utg. 2 på värmeblock med 7 M HNO3. Analys enligt SS-EN ISO 17294-2:2016 utg. 2 mod. med ICP-MS. OJ-2a Bestämning av polyklorerade bifenyler, PCB7 Mätning utförs med GC-MS enligt metod baserad på SS-EN 17322:2020 utg1. SVOC-/HS-OJ-21* Summa alifater >C5-C16 beräknad från HS-OJ-21 och SVOC-OJ-21. SVOC-OJ-21 Bestämning av alifatfraktioner och aromatfraktioner Bestämning av polycykliska aromatiska kolväten, PAH (16 föreningar enligt EPA) Summa metylpyrener/metylfluorantener och summa metylkrysener/metylbens(a)antracener. GC-MS enligt SIS/TK 535 N012 som är baserad på SPIMFABs kvalitetsmanual. PAH cancerogena utgörs av bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, dibens(ah)antracen och indeno(123cd)pyren. Summa PAH L: naftalen, acenaften och acenaftylen. Summa PAH M: fluoren, fenantren, antracen, fluoranten och pyren. Summa PAH H: bens(a)antracen, krysen, bens(b)fluoranten, bens(k)fluoranten, bens(a)pyren, indeno(1,2,3-c,d)pyren, dibens(a,h)antracen och bens(g,h,i)perylen. TS-105 Bestämning av torrsubstans (TS) enligt SS-EN 15934:2012 utg 1. Nyckel: LOR = Den rapporteringsgräns (LOR) som anges är standard för respektive parameter i metoden. Rapporteringsgränsen kan påverkas vid t.ex. spädning p.g.a. matrisstörningar, begränsad provmängd eller låg torrsubstanshalt. MU = Mätosäkerhet * = Asterisk efter resultatet visar på ej ackrediterat test, gäller både egna lab och underleverantör Mätosäkerhet: Mätosäkerheten anges som en utvidgad osäkerhet (enligt definitionen i "Evaluation of measurement data- Guide to the expression of uncertainty in measurement", JCGM 100:2008 Corrected version 2010) beräknad med täckningsfaktor lika med 2 vilket ger en konfidensnivå på ungefär 95%. Mätosäkerhet anges endast för detekterade ämnen med halter över rapporteringsgränsen. Mätosäkerhet från underleverantör anges oftast som en utvidgad osäkerhet beräknad med täckningsfaktor 2. För ytterligare information kontakta laboratoriet. Utförande laboratorium (teknisk enhet inom ALS Scandinavia eller anlitat laboratorium (underleverantör)). Utf. ST Analys utförd av ALS Scandinavia AB, Rinkebyvägen 19C Danderyd Sverige 182 36 Ackrediterad av: SWEDAC Ackrediteringsnummer: 2030, ISO/IEC 17025 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI WorkOrderReference ST2531133 ST ORDE'.RLANKETT -FASTA PROVER ALS ALSScod/nJ1aAS,Rlnktbyv49tn19c,IBl36Danderyd.Brev:Box700,I82I7Danderyd.Tel:08-52775200.t•pon:Info.ta:Jlallg/obal.com(or9.6mrlUl/fys-lmnJ ALS'ScandinaviaAB,Aurorum10,97775Luleå,Tel:0920.289900.e-post:Info.lu@alsglobal.com(metaller) Uppdragsgivare/Rapportmottagare Faktureringsuppgifter (om · annorlundaanurpdragsalcarc) ,Företag/organisation Företag/organlsatioii SwecoSverige_AB SwecoSverigeAB PG1281 • 73784Fagersta lnvoice.5567679849@k<illektor.no Kontaktperson Isabella·Svensson E-post vilma.nybergkeenan@sweco.se •isäbella.svensson@sweco.se Adress G)örwellsgatan22 Postadress 11260Stockholm Telefonnummer Uppdragsnummer IObligatorisk 0733655610 30079447· Projektinformation' Provtyp(ex.grundvatten,avloppsvatten). Prov1anln sdatum Jord 2025-06-18 Uppdragsnamn(bokstäver)' Ortertnummer/Avtalsnummer StorängsbottenMMU OF200431 Provtagare Koplemottagareavresullat_(e-postadress) VilmaNybergKeenan isabella.svensson@sweco.se •S\larsdatumOtl5!0/11'/qCH-Urhl, X3dagar.Standard(Allaanalyserpdsammarappon.Omanalysernaharolikasvarstiderapplicerasdenmedltingstasvarst/den) S_tandard(OmanalysernaharolikasvarstiderdelasbesUJllnlngupppdseparatarapporter) Express(svarsdatum/antalarbetsdagar): Quick 07:00 12:00 17:00 SamcDay Si5toin;änningstidtillAlS[orankom 'stapelsanimadag 16:00·0xktjansteiskabokassenastdendagvrovskickasni. Vunhgealontaktalaseratorietvl#beställningarvxrressas 'SameDaysl«lllamnas påAISSto.±bon senast09.00 (xpresspås!atullkoniemer+rea.!vid<iarstidonm«5arbzsdosar. Ovrl lnfomiatloiitlll ALS :önskaslagrlngavprOverna åALS? . !Riskförhö·ahaherav: Labbnummer (reserveratförALS) Provmärknin o·u Anal s Ev.provhantering 25S00l_0,0-0,5 0,0-0,5 OJ-21a,MS-2 25S001_l,4-1,8 1,4-1,8 OJ-21e,MS-2 ST2527090-002 25S001_l,0-1,4 1,0-1,4 OJ-2a Laboratorietsanteckningar 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI ALSLo in De artment Stockholm From: MariePiehl Sent: Tuesday,15July202510:30 To: ALSLoginDepartment Stockholm Subject: JORDTBsparprover// KompletterandeanalysbeställningCRM:0480002439 Attachments: Följesedeljord kompl.pdf Follow Up Flag: Followup FlagStatus: Flagged Categories: Fredrik, "SPARPROVER" Hej Jag fickintefram att det fannsnågra prover i labbetssystem så antaralltär i sparproverna. SE KUNDENS MAIL Medvänlighälsning/ Best regards MariePiehl Chemist,Environmental Sweden D:+46852775263 2 0: +46852775200 marie.piehl@alsglobal.com Rinkebyvägen19c 18236Danderyd Sweden alsglobal.se right solutions. right partner. - Original Message - From: Isabella Svensson <isabella.svensson@sweco.se>; Received: Tue Jul 15 2025 09:04:42 GMT+0200 (Central European Summer Time) To: CSRDanderyd <info.ta@alsglobal.com>; Niina Veuro <info.ta@alsglobal.com>; CSR Stockholm-Danderyd, SE<info.ta@alsglobal.com>; Subject: [EXTERNAL] - Kompletterande analysbeställning CAUTION: Thisemail originatedfromoutsideofALS.Do notclicklinksoropen attachmentsunlessyourecognize 'thesenderandaresurecontent isrelevanttoyou. Hej! JagskulleviljaläggaenkompletterandeanalysbeställningförvårtprojektStorängsbottenMMU.Detgällerdelsprove somfinnslagradehosersamtettprovsomredanär analyserat,sebifogadföljesedel. 1 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Detärmarkerat3dagarssvarstidiföljesedel,menjagskullegärnahellrehaensvarstidpå10 dagaromdetärmöjlig förattfåner prisetlitegrann. Tackpåförhandochtrevligsommar! Medvänligahälsningar IsabellaSvensson Miljökonsult SwecoSverigeAB Stockholm Mobil+46733655610 isabella.svensson@sweco.se www.sweco.se RegNo:556767-9849 Styrelsenssäte:Stockholm FörmerinformationomhurSwecobehandlardinapersonuppgifter;vänligenläshär. 2 14090-0202 rnD ,22-01-5202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Risk PM.pdf] Handläggare Mottagare Mathias Lööf Kungliga Djurgårdens Förvaltning via Telefon OKK + arkitektbolag 076-409 27 74 Sofie Tolf E-post Mathias.loof@projektstaben.se Uppdragsansvarig Mathias Lööf Telefon 076-409 27 74 E-post Mathias.loof@projektstaben.se Projekt-ID 0384 Status Samrådshandling PM – Risk avseende människors hälsa och säkerhet Detaljplan för Storängsbotten – Idrottsparken Datum Version Egenkontroll Internkontroll Revidering avser 2024-08-23 1.0 MLF MWN - 2025-06-17 2.0 MLF MWN Uppdatering efter reviderad planstruktur 2025-09-12 3.0 MLF MWN Uppdatering efter reviderad planstruktur 2026-02-27 4.0 MLF MWN Uppdatering utifrån ändrar spårutbyggnad Sida 1 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning Området i anslutning till Kungliga tennishallen planeras att utvecklas med diverse idrott- och hälsaverksamheter. Detaljplanens omfattning presenteras översiktligt i bild nedan, där ljusblåa byggnader är befintliga. Rödmarkering åskådliggör schematisk utbyggnad av spåranläggningen. I nära anslutning till planområdet återfinns Värtans västra bangård. Trafikverket planerar att utveckla spåranläggningen med ytterligare ett spår i enlighet med 5-spårsalternativet. Planerad spårutbyggnad sträcker sig i höjd till planerad multisportsbyggnad. Situationen kommer alltså vara oförändrat utmed befintlig tennishallbyggnad. Avståndet från närmsta spår till nya planerade byggnader inom planområdet kommer uppgå till ca 25 meter. Norr om bangården löper Norra Länken (E20) som utgör en primär transportled för farligt gods. Avståndet från närmsta körbana till befintlig tennishall uppgår till ca 40 meter. Avståndet från närmsta körbana till nya planerade byggnader inom planområdet uppgår till ca 60 meter. Norra Länken, intill planområdet, löper delvis i ett tråg. Planområdet angränsar vidare till Lidingövägen som fungerar som omledningsvägnät om Norra Länken är avstängd. Tunnelbanan löper på bro intill befintlig tennishall på ett avstånd om ca 30 meter. På ett längre avstånd återfinns Värtaverket som utgör en SEVESO-klassad verksamhet. Utifrån Trafikverkets riksintresseprecering för Östlig förbindelse kan uppförandet av trafiktunneln komma att innebära att underjordiska ramptunnlar och en luftutbytesstation placeras inom planområdet vilket ska beaktas i planläggningen. Sida 2 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Framtagen utredning omfattar analys och värdering av den samlade riskbilden för identifierade olycksscenarier som kan föranleda påverkan på människor inom planområdet. Rapportens övergripande syfte är att uppfylla de krav på riskhantering som ställs i Plan- och bygglagen. Utförd riskbedömningen ska därmed ses som en rekommendation utifrån rådande lagstiftning och riktlinjer och verka som ett beslutsunderlag inför beslutsfattande om markanvändningen enligt utbyggnadsförslaget är lämplig avseende människors hälsa. Utförd analys indikerar en låg samlad riskexponering inom planområdet. Såväl individ- som samhällsrisknivån bedöms acceptabel. Beaktat att tennishall 2, som är den mest riskutsatta byggnaden i förhållande till närliggande spåranläggningen, rivs och att nya byggnader planeras på tillfredställande skyddsavstånd från spåranläggningen bedöms detaljplanen förbättrade risknivåerna i förhållande till dagens situation. Slutsatsen är att tänkt exploatering kan utföras enligt föreslagen struktur. Följande skyddsåtgärder rekommenderas för riskminimering: • Ytor inom 10 meter från närmsta spår inom Värtans västra bangård utformas för att inte uppmuntra till stadig varande vistelse. • Nya byggnader utformas med friskluftsintag mot annan sida än mot Värtans västra bangården. • Skalskydd (eventuell bullerskärm) mellan Värtans västra bangård och fastigheten rekommenderas att utföras med minst 2,5 meters höjd och svårklättringsbar och om möjligt tät, i syfte att erhålla en naturlig skyddsbarriär. Ovanstående åtgärdsförslag kan behöva omformuleras så att de följer de regler som gäller för utformning av planbestämmelser enligt Plan- och Bygglagen (2010:900). Observera att ovanstående åtgärder endast utgör förslag och att det är upp till kommunen/projektet att ta beslut om åtgärderna ska implementeras och huruvida behov finns att införliva åtgärder via planbestämmelser i plankartan. Sida 3 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Innehållsförteckning 1 Inledning .................................................................................................... 5 1.1 Bakgrund och syfte ............................................................................. 5 1.2 Underlag ............................................................................................ 5 1.3 Omfattning och avgränsningar .............................................................. 5 1.4 Definition riskbedömning ..................................................................... 6 1.5 Riskhänsyn vid bebyggelse intill farligt godsled och farlig verksamhet ....... 7 1.6 Värdering av risk ................................................................................ 9 2 Förutsättningar .......................................................................................... 11 2.1 Områdesbeskrivning .......................................................................... 11 2.2 Meteorologiska förhållanden ............................................................... 14 3 Riskanalys ................................................................................................. 15 3.1 Allmänt om farligt gods ...................................................................... 15 3.2 Tunnelbanan .................................................................................... 17 3.3 Värtaverket (inklusive Energihamnen) ................................................. 17 3.4 Norra Länken/Lidingövägen ................................................................ 22 3.5 Värtabanan och Värtans västra bangård .............................................. 26 3.6 Suicidrisk med anledning av närhet till spår.......................................... 27 3.7 Köldsystem och val av köldmedium för planerad ishall ........................... 28 3.8 Östlig förbindelses luftutbytesstation och ventilationstorn ...................... 29 3.9 Samlad bedömning ........................................................................... 30 4 Diskussion och slutsatser ............................................................................ 32 Referenser....................................................................................................... 33 Bilaga A – Fördjupning av risker med LNG-transporter .......................................... 35 Bilaga B – Konsekvensanalys olycka med brandfarlig vätska .................................. 47 Bilaga C – Konsekvensanalys olycka med 25-% ammoniaklösning .......................... 54 Bilaga D – Frekvens och samhällsriskberäkningar ................................................. 55 Sida 4 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Området i anslutning till Kungliga tennishallen planeras att utvecklas med diverse idrott- och hälsaverksamheter. I nära anslutning till planområdet återfinns Värtans västra bangård vilken Trafikverket planerar att utveckla med ytterligare ett spår i enlighet med 5-spårsalternativet. Efter utbyggnaden av bangården kommer avståndet från befintlig tennishallbyggnad och närmsta spår uppgå till ca 10 meter. Avståndet från närmsta spår till nya planerade byggnader inom planområdet kommer uppgå till ca 25 meter. Norr om bangården löper Norra Länken (E20) som utgör en primär transportled för farligt gods. Avståndet från närmsta körbana till befintlig tennishall uppgår till ca 40 meter. Avståndet från närmsta körbana till nya planerade byggnader inom planområdet uppgår till ca 60 meter. Norra Länken, intill planområdet, löper delvis i ett tråg. Planområdet angränsar vidare till Lidingövägen som fungerar som omledningsvägnät om Norra Länken är avstängd. Tunnelbanan löper på bro intill befintlig tennishall på ett avstånd om ca 30 meter. På ett längre avstånd återfinns Värtaverket som utgör en SEVESO-klassad verksamhet. Utifrån Trafikverkets riksintresseprecering för Östlig förbindelse kan uppförandet av trafiktunneln komma att innebära att ramptunnlar och en luftutbytesstation placeras inom planområdet vilket ska beaktas i planläggningen. Föreliggande rapport innebär en platsspecifik riskbedömning av tänkt utbyggnad enligt planförslaget. Rapportens övergripande syfte är att uppfylla de krav på riskhantering som ställs i Plan- och bygglagen. Riskbedömningen ska därmed ses som en rekommendation utifrån rådande lagstiftning och riktlinjer och verka som ett beslutsunderlag inför beslutsfattande om markanvändningen enligt utbyggnadsförslaget är lämplig avseende människors hälsa samt huruvida exploateringen utförs med erforderlig hänsyn till utvecklingsmöjligheterna inom Värtaverket och Energihamnen. 1.2 Underlag Som underlag för upprättande av denna riskutredning ligger av RiskTec Projektledning framtagen översiktlig riskutredningen för stadutbyggnadsområdet Norra Djurgårdsstaden. • Översiktlig riskutredning Norra Djurgårdsstaden, version 3, RiskTec Projektledning AB, 2016. Referens [1]. 1.3 Omfattning och avgränsningar Bedömningen omfattar endast plötsliga och oväntade händelser med akuta konsekvenser för liv och hälsa för människor som vistas inom det studerande området. Analysen beaktar inte långvariga effekter av hälsofarliga ämnen, buller eller miljöfarliga utsläpp från exempelvis förorenad mark. Utredningen beaktar t.ex. närliggande järnvägsanläggning påverkan på omgivningen avseende buller eller elektromagnetism. Sida 5 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1.4 Definition riskbedömning I denna riskbedömning används begreppet risk som produkten av sannolikhet att en negativ händelse ska inträffa och händelsens negativa konsekvenser. Ett vedertaget sätt att beakta riskbedömning är att utgå från de principer som redogörs för i ISO 31 000. Utifrån dessa principer så omfattar riskbedömning tre delmoment; riskidentifiering, riskanalys och riskvärdering i enlighet med figur 1. Figur 1. Definition av riskbedömning enligt ISO 31 000. Riskidentifiering syftar till att identifiera risker/skadehändelser utifrån tillgänglig information. För att kunna göra en skattning av riskerna krävs bedömning av riskernas sannolikhet och konsekvens, vilket riskanalysmomentet avser. Riskvärderingen baseras på resultatet av riskanalysen och beräknar storleken på respektive risk samt om sammanvägningen av samtliga risker är acceptabel/tolerabel eller ej. Värderingen utgör underlag för hur de analyserade riskerna kan hanteras. Sida 6 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1.5 Riskhänsyn vid bebyggelse intill farligt godsled och farlig verksamhet Sammanhållen bebyggelse ska utformas med hänsyn till behovet av skydd mot uppkomst av olika olyckor. Länsstyrelsen har tolkningsföreträde rörande plan- och bygglagen och har därigenom tagit fram ett antal styrande dokument vars avsikt är att spegla deras tolkning kring hälsa och säkerhet. Länsstyrelserna i Skåne-, Västra Götalands- och Stockholms län har arbetat fram en policy för riskhantering i detaljplaneprocessen med riktlinjer för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Riskpolicyn innebär att riskhanteringsprocessen beaktas i framtagandet av detaljplaner inom 150 meters avstånd från en farligt godsled [3]. Vidare har Länsstyrelsen i Stockholms län tagit fram ett faktablad som innehåller riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods. I faktabladet tydliggör Länsstyrelsen rekommenderade skyddsavstånd mellan transportled för farligt gods och olika verksamheter enligt figur 2. Figur 2. Länsstyrelsens rekommendationer avseende skyddsavstånd till led för farligt gods från respektive kvartersmark [4]. För järnväg och rekommenderade vägar anser Länsstyrelsen i Stockholms län att det ska finnas ett bebyggelsefritt avstånd om minst 25 meter och särskilda skyddsåtgärder oavsett vad riskutredningen kommer fram till. Länsstyrelsen bedömer att de skyddsavstånd och skyddsåtgärder som förtydligas utgör ett minimum för att uppfylla kraven i PBL. För sekundära leder tydliggör Länsstyrelsen att det är svårt att göra en allmängiltig vägledning eftersom riskbilden kan variera väldigt mycket mellan olika leder. Länsstyrelsen anser dock att det, för de flesta sekundära leder, behöver finnas ett bebyggelsefritt skyddsavstånd om minst 25 meter samt att inte är sannolikt att ett skyddsavstånd på mindre än 15–20 meter kan anses tillräckligt för att uppfylla kraven i PBL. Sida 7 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sevesodirektivet har genomförts i svensk lagstiftning genom lagen (1999:381) och förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor med tillhörande föreskrifter. Styrande för planläggning intill anläggningar som klassas som farliga anläggningar är framförallt artikel 12 om kontroll över den fysiska planeringen i Seveso II- direktivet (och artikel 13 i Seveso III-direktivet), vilken även har införlivats i svensk lagstiftning via miljöbalken (1998:808) och plan- och bygglagen (2010:900). I denna artikel går det att utläsa att genom fysisk planering ska man förebygga allvarliga olyckshändelser och deras konsekvenser genom att man på lång sikt ska upprätthålla lämpliga avstånd mellan verksamheter och deras omgivning. Anläggningar vilka klassas som ”farliga verksamheter” enligt ovan är ålagda att vidta nödvändiga åtgärder för att hindra eller begränsa olyckor och de är även skyldiga att analysera risker och påverkan på närområdet. MSB har 2015 gett ut en vägledning för tillämpning av regelverken vid fysisk planering i anslutning till farliga verksamheter [6]. I vägledningen ges exempel på schabloniserade riskhanteringsavstånd (konsekvensområde inom vilket dödsfall eller allvarlig skada kan förväntas), vilka är baserade på verksamhetens totala mängdhantering. Riskhanteringsavstånden är främst tänkt att användas på en översiktlig eller strategisk nivå i den fysiska planeringen och ska i översiktsplan anges från fastighetsgränsen eller verksamhetsområdet kring den storskaliga kemikaliehanterande verksamheten, detta för att uppmärksamma riskerna i den fortsatta planeringen. I vägledningen förtydligas att avståndet mellan en storskalig kemikaliehantering och projekt för ny etablering aldrig bör understiga 100 meter, där avståndet bör gälla från verksamhetsområdets fastighetsgräns. För en mer platsspecifik riskbedömning är det viktigt att hänsyn tas till platsspecifika förhållanden såsom fördjupad redovisning av vilka typer av kemikalier samt processer som återfinns inom verksamheten och de konsekvenser som kan uppstå givet en olycka involverande farligt gods där hänsyn tas till förhållanden såsom persontäthet, topografi, bebyggelsens placering intill riskkällor och bebyggelsens utformning. Sådana analyser kan visa på en acceptabel risknivå trots avvikande skyddsavstånden alternativt att skyddsavstånden kan kompletteras eller ersättas av tekniska lösningar som ger samma effekt för omgivningen som det föreslagna generella avståndet. Vägledningen tydliggör dock att grundprincipen för att upprätthålla en tillfredställande säkerhet för omgivningen primärt ska vara genom ett tillräckligt stort skyddsavstånd till den farliga verksamheten. Förutom ovanstående lagar och riktlinjer förekommer ytterligare ett antal föreskrifter avseende risk och säkerhet som kan vara relevanta i planärenden. Dessa berör i första hand hantering och rutiner för olika typer av riskkällor som kan vara värda att beakta. Exempelvis så ger Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) ut föreskrifter för hantering av olika brandfarliga och explosiva ämnen. Sida 8 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1.6 Värdering av risk Det saknas nationella kriterier för riskvärdering för tredje man. Generellt vid bedömning av huruvida en risk kan accepteras eller ej bör hänsyn tas till vissa faktorer. Exempelvis bör riskkällans nytta vägas in, likaså vilken som är den exponerade gruppen samt huruvida risk för katastrofer föreligger. De principer som vanligen anges är enligt [5]: • Principen om undvikande av katastrofer. Katastrofer ska undvikas. • Fördelningsprincipen. Riskerna bör vara skäligt fördelade inom samhället i relation till de fördelar som verksamheten medför. • Rimlighetsprincipen. En verksamhet bör inte innebära risker som med rimliga medel kan undvikas. • Proportionalitetsprincipen. De totala risker som en verksamhet medför bör inte vara oproportionerligt stora jämfört med de fördelar (intäkter, produkter och tjänster, etc.) som verksamheten medför. Dessa principer indikerar att hänsyn bör tas till kostnader för säkerhetshöjande åtgärder, att en riskkällas nytta skall vägas in samt att olika värderingar kan göras beroende på om den exponerade gruppen har en personlig nytta av riskkällan eller ej. Vidare skall risker ej accepteras om de på ett enkelt tekniskt och icke kostsamt sätt kan undvikas. Vidare har DNV på uppdrag av Räddningsverket tagit fram förslag på kvantitativa riskmått gällande individ- och samhällsrisk [6]. Dessa kriterier används generellt vid planläggning intill primära transportleder för farligt gods och andra typer av farliga anläggningar där riskkällan kan vara ett permanent hot för tredje man. Individrisken uttrycks som sannolikheten att en person, som står på en given plats, ska omkomma under ett år. Individrisken tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av en skadehändelse. Vid beräkning av samhällsrisken beaktas även hur stora konsekvenserna kan bli för en skadehändelse, detta med avseende på antalet personer som kan påverkas vid olycka. Vid bedömning av samhällsrisk tas hänsyn till hur persontätheten varierar under dygnet och hur stor andel personer som förväntas befinna sig inomhus respektive utomhus. Exempelvis kan persontätheten kring en skola förväntas vara hög under dagen och nästintill obefintlig under natten. Samhällsrisk redovisas ofta med en så kallad FN- kurva, vilken visar sambandet mellan den ackumulerade frekvensen, F, för samtliga olyckor och antal omkomna, N, på grund av dessa olyckor. Kurvan åskådliggör den förväntade frekvensen för ett visst antal döda av olycka involverande farligt gods. Risken kan värderas som acceptabel, tolerabel eller oacceptabel: • Om risken är oacceptabel måste åtgärder vidtas • Om risken är tolerabel (det s.k. ALARP-området (As Low As Reasonably Practicable) ska åtgärder värderas och vidtas om kostnaden är rimlig. Högre kostnader kan accepteras för risker nära det oacceptabla området, än för risker nära det acceptabla. • Om risken är acceptabel behöver inte åtgärder vidtas men det bör ändå undersökas. Åtgärder som medför små kostnader bör ändå vidtas. För individrisk föreslår Räddningsverket [6] följande kriterier: • Övre gräns för ALARP-området: 10-5 per år • Undre gräns ALARP-området: 10-7 per år Sida 9 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI För samhällsrisk föreslår Räddningsverket [6] följande kriterier: • Övre gräns för ALARP-området: 10-4 per år för N=1, med lutning på FN-kurva: -1 • Undre gräns för ALARP-området: 10-6 per år för N=1, med lutning på FN-kurva: -1 I figur 3 förtydligas appliceringen av DNV:s förslag på kriterier för samhällsrisk. Figur 3. Räddningsverket via DNV – Förslag på kriterier för samhällsrisk. Ovanstående kriterier grundar sig i att en sträcka om motsvarande 1 km studeras. I samband med samhällsplanering är det vidare viktigt att beakta kopplingen mellan risktagande och den samhällsnyttan som erhålls av risktagandet [5,6]. Sida 10 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Förutsättningar 2.1 Områdesbeskrivning Området i anslutning till Kungliga tennishallen planeras att utvecklas med diverse idrott- och hälsaverksamheter. Detaljplanens omfattning presenteras översiktligt i figur 4 och 5 där nuläge tillsammans med planerad utveckling åskådliggörs. Figur 4. Skiss som redogör för nuläget med tillkommande spår. Figur 5. Skiss som redogör för planerad utveckling enligt detaljplanen. Sida 11 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I figur 6 presenteras en visualiserad strukturplan enligt detaljplanen. Figur 6. Visualisering av strukturplan enligt detaljplanen. I nära anslutning till planområdet återfinns Värtans västra bangård. Trafikverket planerar att utveckla spåranläggningen med ytterligare ett spår i enlighet med 5-spårsalternativet. Planerad spårutbyggnad sträcker sig i höjd till planerad multisportsbyggnad. Situationen kommer alltså vara oförändrat utmed befintlig tennishallbyggnad. Avståndet från närmsta nya spår till planerade byggnader kommer att uppgå till ca 25 meter. Norr om bangården löper Norra Länken (E20) som utgör en primär transportled för farligt gods. Avståndet från närmsta körbana till befintlig tennishall uppgår till ca 40 meter. Avståndet från närmsta körbana till nya planerade byggnader inom planområdet uppgår till ca 60 meter. Norra Länken, intill planområdet, löper delvis i ett tråg. Planområdet angränsar vidare till Lidingövägen som fungerar som omledningsvägnät om Norra Länken är avstängd. Tunnelbanan löper på bro intill befintlig tennishall på ett avstånd om ca 30 meter. På ett längre avstånd återfinns Värtaverket som utgör en SEVESO-klassad verksamhet. Utifrån Trafikverkets riksintresseprecering för Östlig förbindelse kan uppförandet av trafiktunneln komma att innebära att ramptunnlar och en luftutbytesstation placeras inom planområdet vilket ska beaktas i planläggningen. Marken mellan bangården och planerade byggnader utformas för att inte uppmuntra till stadigvarande vistelse i ett led att minimera persontätheten inom de mest riskutsatta områdena. I figur 7 presenteras sektioner som ger en förståelse för höjdskillnader mellan bangården och närliggande byggnader. Sida 12 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 7. Sektioner enligt strukturplanen. Sida 13 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2.2 Meteorologiska förhållanden I figur 8 kan utläsas att den dominerande vindriktningen är sydlig och västlig vind, värt att notera är att vindriktningen anger den riktning varifrån vinden kommer. Detta innebär att eventuella brandgaser/utsläpp av giftiga kemikalier i de flesta fallen kan förväntas spridas i riktning österut, d.v.s. i riktning mot hamnområdet. Sannolikheten att vinden ligger på i riktning mot studerat planområde som är belägen söderut från de primära riskällorna Värtans bangård och Norra Länken kan grovt uppskattas till ca 10 %. Den dominerande vindhastigheten är 2,5–5,5 m/s. Gällande atmosfäriska stabilitetsklasser kan sägas att klass C-D är dominerande. Klass E-F inträffar i princip endast nattetid vid väldigt låga hastigheter. Figur 8. Vindros som baseras på mätningar i Stockholm 1961 tom 2016 [1]. Sida 14 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Riskanalys Riskanalysen omfattar endast plötsliga och oväntade olyckshändelser med direkt fara för liv. När det kommer till plötsliga och oväntade olyckshändelser med direkt fara för liv är sådana olycksrisker primärt förknippade med farligt godsolyckor samt olyckor som kan leda till våldsamma kollisioner såsom t.ex. tågurspårning. För studerat område har följande riskkällor identifierats vara av intresse att analysera: • Tunnelbanan • Värtaverket • Norra Länken inklusive omledning via Lidingövägen • Värtans södra bangård • Suicidrisk med anledning av närhet av spår • Köldmedel för planerad ishall • Luftutbytesstation för Östlig förbindelse 3.1 Allmänt om farligt gods I vilken grad människor, som befinner sig i närheten av en farligt godsolycka, påverkas beror bl.a. på vilket ämne som frigörs, olyckseffekt och exponeringsgrad. Många farliga ämnen påverkar endast det direkta närområdet till olycksplatsen och kräver att människor kommer i direktkontakt med ämnet för att skadas. En del farligt godsklasser kan dock ge upphov till konsekvenser på längre avstånd och på så sätt komma att påverka omgivningen negativt. Farligt gods delas in i klasser utefter de egenskaper ämnet har enligt ADR-S för vägtransporter. De farligt godsklasser som kan leda till allvarliga konsekvenser med omkomna människor är främst explosiva ämnen och föremål (klass 1.1), brandfarliga gaser (klass 2.1), giftiga gaser (klass 2.3), brandfarliga vätskor (klass 3) och oxiderande ämnen och organiska peroxider (klass 5). Övriga farligt godsklasser än de som redovisas ovan förknippas med konsekvenser som begränsas till närområdet kring olycksplatsen [14]. Till denna grupp härleds icke brännbara, icke giftiga gaser (klass 2.2), brandfarliga fasta ämnen (klass 4), giftiga ämnen (klass 6), radioaktiva ämnen och föremål (klass 7), frätande ämnen (klass 8) samt magnetiska föremål och övriga farliga ämnen (klass 9). I tabell 1 följer en kort sammanställning av de olika farligt godsklasserna som vid olycka bedöms kunna ge upphov till livshotande skador på människor inom studerat område samt de potentiella skadescenarier som kan uppstå. Sida 15 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 1. Sammanställning av de för analysen relevanta farligt godsklasser samt de potentiella skadescenarier som kan uppstå vid olycka. Farligt godsklass Olyckseffekt Klass 1 Farligt gods klass 1.1. Massexplosiva ämnen kan skada människor på Explosiva ämnen och ett stort avstånd från olycksplatsen. Vid detonation av massexplosiva föremål ämnen uppkommer stora tryckvågor i omgivningen. Byggnader och människor inom dessa kan komma att ta skada på stora avstånd. Sprängämnen, am- Uppkommen tryckvågen kan föranleda skada på trumhinnor och munition, fyrverkerier lungor samt kan omkullkastning leda till att människor utomhus etc. förolyckas. En explosion nära byggnader kan leda till att väggar och liknande raseras och att människor skadas/omkommer på grund av detta. Fönster som krossas leder till glassplitter. Riskgrupp 1.2-1.6 innebär ingen risk för massexplosion utan begränsar sig till risk för splitter och kaststycken vid olycka. Konsekvenserna är normalt begränsade till närområdet och bedöms inte påverka byggnaders integritet. Klass 2.1 En olycka med farligt gods i klass 2.1 kan få olika skadeverkan. Brandfarliga gaser Jetflamma – En jetflamma bildas om utströmmande gas under tryck Kväve, gasol, vätgas antänds direkt. Störst blir olyckseffekten (flammans längd) om etc. utsläppet sker i vätskenivå. Människor kan förolyckas genom hög värmestrålning. Gasmolnsbrand/-explosion – Ett gasmoln bildas om den utströmmande gasen inte antänds direkt. Molnet kan då driva iväg och antändas i ett senare skede. Antändning av gasmoln i det fria karakteriseras vanligtvis av en gasmolnsbrand, men kan under ogynnsamma förutsättningar även resultera i ett förlopp med övertryckeffekter. Människor kan således komma att påverkas av såväl höga värmedoser som övertryckeffekter. BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapour Explosion) – En BLEVE kan uppstå då en tank kraftigt upphettas exempelvis av en brand. Olyckseffekten blir värmestrålning och splitter och människor kan skadas på stora avstånd. Då BLEVE uppstår en tid efter upphettning har påbörjats får människor i området chans att sätta sig själva i säkerhet. Klass 2.3 Olyckseffekten av ett utsläpp av giftig gas beror mycket på omgi- Giftiga gaser vande faktorer såsom väderförhållanden och topografi. Människor kan förolyckas av förgiftning och/eller drabbas av frätskador på stora Klor, ammoniak etc. avstånd från olycksplatsen. Klass 3 Ett utsläpp av farligt gods klass 3 är primärt förknippat med Brandfarliga vätskor uppkomst av en pölbrand vars värmestrålning kan orsaka brännskador på människor samt sprida brand till närliggande Bensin, diesel, aceton byggnader. etc. Människor som befinner sig utomhus förväntas inte omkomma från avgiven strålning från en pölbrand, då det är troligt att dessa människor flyr undan värmen innan de förolyckas. Klass 5 Ett utsläpp av farligt gods klass 5 innebär i sig ingen risk för om- Oxiderande ämnen givningen. Om ett utsläpp av klass 5 kommer i kontakt och blandas och organiska med t.ex. brännbara vätskor (bensin m.m.) kan dock konsekvensen peroxider bli en mycket kraftig explosion. Ammoniumnitrat, väteperoxid, pumpemulsion för sprängning etc. Sida 16 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.2 Tunnelbanan Det är relativt vanligt att tåg spårar ur. Urspårningar uppstår primärt i växlar, vilka utgör en svag läng på banan. De flesta urspårningar innebär dock bara att ett hjulpar hoppar av spåret och att tåget förblir upprätt. Sannolikheten för att urspårningen leder till att tåget, eller enstaka vagnar, lämnar spårområdet är låg. Om detta dock händer kan människor utomhus skadas allvarligt om de står i vägen för tåget. Om tåget kör in i närliggande byggnader kan delar av byggnaden skadas. Tunnelbanan går enligt tidigare på bro utmed utredningsområdet. Tunnelbanebron är utrustad med urspårningsskydd i enlighet med Trafikverkets (tidigare Banverkets) föreskrifter BVF 586.65. Urspårningsskyddet syftar till att förhindra att ett urspårat tåg förflyttar sig bort från bron vilket i ett led innebär att riskerna mot omgivningen är väldigt begränsade. Urspårningsskydd bedöms medföra en stor reducering av sannolikheten för urspårning och att risknivån i kringliggande områden hamnar på en acceptabel nivå. Befintlig tennishall ligger på att avstånd om ca 30 meter från bron. Nya planerade byggnader ligger på betydligt längre avstånd. Bedömningen att ingen vidare riskhänsyn erfordras med avseende på urspårningsrisk då riskbidraget inom planområdet är försumbart givet planeringsförutsättningarna. 3.3 Värtaverket (inklusive Energihamnen) Stora mängder bränslen lossas, lastas, behandlas och lagras i Energihamnen. Enligt Miljörapporten för Värtaverket 2014 [10] omfattar tillståndet för hamnverksamheten mottagning och hantering av fasta bränslen till en mängd av cirka 1 200 000 ton per år för Värtaverkets behov samt mottagning och hantering av cirka 250 000 ton flytande bränslen per år. Energihamnen är den del av Värtaverket som ger upphov till att verksamheten klassas enligt den högre kravnivån enligt sevesolagen. Majoriteten av det fasta bränslet förvaras under jord i förslutna ventilerade utrymmen, detta i syfte att begränsa påverkan på omgivningen. Verksamheten befinner sig på flertal fastigheter och påverkan till omgivningen skiljer sig beroende på hanteringen per fastighet. Verket hanterar både flytande och fasta bränslen, vätgas, gasol samt sedvanliga verkstadskemikalier. I tabell 2 och 3 presenteras en sammanställning av hanterade mängder tillsammans med uppskattade årsvolymer. Uppgifterna bygger Stockholms Exergis statusrapport för tillståndsprövning för förändrad verksamhet vid Värtaverket KVV8 enligt miljöbalken samt den av WSP utförd inventering som underlag för framtagen säkerhetsrapport [11, 25]. Sida 17 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 2. Sammanställning av uppskattade årsvolymer. Hämtad från referens [25]. Sida 18 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Tabell 3. Sammanställning av hanterade ämnen på Värtaverket. Hämtad från referens [11]. Typ av vara Volym Förvarings- Användningsområde Övrig information (m3) plats Eldningsolja 1 20 000 Oljedepå Energiproduktion Miljöfarlig 1150 Nimrod Eldningsolja 5 10 000 Oljedepå Energiproduktion Miljöfarlig 550 Nimrod Tallbeckolja 12000 Oljedepå Energiproduktion * Omfattas ej av Seveso III. Se stycket under denna tabell. Mixed Fatty 7000 Oljedepå Energiproduktion * Omfattas ej av Acids Seveso III. Se stycket under denna tabell. Finbio-olja 12000 Oljedepå Energiproduktion * Omfattas ej av Seveso III. Se stycket under denna tabell. Gasol 3,6 Nimrod Tändbränsle (tank) Gasol (tuber) 0,157 Nimrod Tändbränsle 50 l, 20 l, 10 l flaskor Vätgas 2,4 Nimrod Kylvätska samt för 4x12 flaskor, 50 att uppnå konstant l/styck tryckhållning Flaskor Acetylen 0,52 Nimrod Svetsning 2 x cisterner om 125 m3 Ammoniak 250 Nimrod Rökgasrening styck <25 % * Tre typer av oljor ovan, tallbeckolja, MFA och finbio-olja, har tolkats som att de ej omfattas av Seveso III- direktivet. Fortum och WSP har under 2014 skickat fråga till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) om en enhetlig tolkning av dessa tre nämnda miljöoljor. MSB har i sin tur fört frågan till EU- kommissionens arbetsgrupp där den nu bearbetas och svar har ännu inte inkommit som visar annan tolkning än vad som gjorts i ovanstående tabell. Dessa oljor är inte klassificerade som miljöfarliga eller hälsoskadliga. Sida 19 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bränsletransporter till depån sker huvudsakligen med fartyg och i mindre omfattning med tankbilar. Flytande bränslen som lossas, distribueras till cisterner. I bränsledepåerna finns totalt 17 stycken cisterner, i storlekar mellan 2000 m3 och 30 000 m3. Samtliga cisterner är försedda med temperatur- och nivåövervakning samt skumanslutning. Olivkärnesilon är förberedd för släckning genom inertgaspåföring, omlastningspunkterna är försedda med punktskydd i form av ett vattendimmsystem och bandtransportörerna är utförda med ett vattensprinklersystem. Mängden lätt eldningsolja som vid ett och samma tillfälle hanteras understiger 25 000 ton. Övrig hantering utgår från biooljor, vilka inte klassas som brandfarliga vätskor med hänsyn till att flampunkten överstiger 100 . Från oljedepån sker utlastning av flytande bränslen till tankbil, fartyg och pråm för transport till övriga anläggningar i Stockholmsregionen. Distribution av flytande bränslen sker ℃ även från depån via rörledningar till dagtankar inom kvarteret Nimrod. För rökgasrening används 25%-ig ammoniaklösning. Ammoniaklösningen levereras med tankbil till två cisterner om 125 m3 placerade inom kvarteret Nimrod, där en cistern försörjer KVV6 och en försörjer KVV8. Cisternerna är enkelmantlade och invallade med ett system för omhändertagande av spill. Antalet transporter av ammoniaklösning beräknas uppgå till ca 180-190 tankbilar per år, dessa transporter åker in till Värtaverket från Norra Länkens avfartsramp via Jägmästargatan. Antalet transporter av brandfarlig gas bedöms vara mycket ringa sett till de redogjorda volymer som förvaras inom kvarteret Nimrod och förbrukas årligen. Sett till den totala årsförbrukningen av brandfarlig gas är det mindre än motsvarande en bulktransport per år. Inga exakta uppgifter kring hur transporterna sker har kunnat identifierats. Sett till årsförbrukningen och hur förvaring sker uppskattas transporterna av gasbehållare på gasflak uppgå till ca 10 stycken transporter per år. Som jämförelse kan konstateras att rådande mängder och transportbehov understiger det naturliga behov av gasttransporter som återfinns i Stockholms centrala delar utifrån vad typiska bygg- /anläggningsprojekt och andra verksamheter såsom t.ex. verkstäder/livsmedelsbutiker med gasolförsäljning, m.m. ger upphov till. En platsspecifik redogörelse av innehållet i Värtaverket, kvarteret Nimrod som är den del av Värtaverket som ligger närmast planområdet, redovisas i figur 7. Varmvattenackumulator Oljecistern Distributionsledningar för fjärrvärme Gasol-, kvävgas och ammoniakförråd där påfyllning sker. Figur 9. Redogörelse av innehåll inom Värtaverket. Sida 20 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Olycksscenariot förknippat med störst potentiell störst påverkan i omgivningen bedöms vara en olycka som föranleder ett större utsläpp av 25 %-ig ammoniaklösning. Ett sådant utsläpp karakteriseras av en pölbildning från vilken giftig gas förångas och sprids i vindriktningen, konsekvenserna styrs av hålstorleken som uppkommer vid olycka och den efterföljande pölutbredningen samt de meteorologiska förhållanden som råder vid olyckstidpunkten. Vid ett stort utsläpp, till följd av exempelvis ett tankhaveri kan vådliga koncentrationsnivåer (risk för allvarlig skada eller dödsfall vid exponering längre än 5 minuter) uppkomma inom ca 100-150 meter från olycksplatsen [14]. Med avseende på att cisternerna inom verksamheten är invallade och försedda med ett uppsamlingssystem är bedömningen att ett sådant utsläpp omhändertas och i ett led begränsar potentiell förångning och skadeutbredningen i omgivningen. Sett till aktuell placering inom fastigheten bedöms vådliga koncentrationer begränsas inom verksamheten. Dessa skadezoner korrelerar väl med de av verksamheten översiktligt framtagna spridningsberäkningar som redogör att potentiellt dödliga koncentrationer1 begränsas till 70-90 meter beroende av antaganden om meteorologiska förhållanden. Utifrån tidigare utförd miljökonsekvensbeskrivning för Värtaverket [12] förtydligas att placeringen av bränslelagren under jord och i silos i Energihamnen i kombination med tekniska åtgärder såsom kontrollerad avluftning och rening medför en god säkerhetsmarginal mot lokala störningar på grund av bränslelagringen. I verksamhetens interna riskbedömningar och sammanställd risklista [13] tydliggörs också att risken för skada på tredje man är väldigt låg, inga identifierade risker har bedömts kunna leda till att personer utanför verksamheten förolyckas. Från de primära riskällorna inom kvarteret Nimrod, såsom oljecistern samt gasol- och ammoniakförråd, överstiger avståndet till planområde 400 meter vilket är betryggande sett till de potentiella konsekvenser som kan uppstå vid brand/explosion/utsläpp och spridning av ammoniaklösning. Inga särskilda åtgärder behöver beaktas för att säkerställa en godtagbar riskexponering inom planområdet. 1 AEGL-3: den luftburna koncentrationen av ett ämne över vilken man beräknat att den allmänna befolkningen, inklusive känsliga individer, kan drabbas av livshotande hälsoeffekter eller död. Sida 21 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.4 Norra Länken/Lidingövägen E4/E20 utgör en av de mest trafikerade vägarna i Sverige. Vid Norrtull delar sig vägarna, E4 går norrut, medan E20 fortsätter vidare österut mot Värtan. Trafikprognosen för 2040 anger 60 600 fordon utanför Starkströmmen. Såväl E4/E20 utgör primär transportled för farligt gods. E20 övergår till Lidingövägen inom Värtaområdet. Lidingövägen utgör en sekundär transportled för farligt gods. Farligt godsflödet på Norra länken inom Värtaområdet styrs av målpunkternas hantering. Genomfartstrafik med farligt gods inte är tillåtet utan alla transporter förutsättas ha en given måladress. Då ingen genomfart är aktuell är det olämpligt att i riskanalysen utgå från generell statiskt. Den godkända säkerhetsdokumentationen för Norra Länken utgår från uppgifter om mängder farligt godstransporter hämtade från Räddningsverkets kartläggningar i samt uppgifter om lokala förhållanden. En sammanställning av inventeringen presenterad i figur 10 [1]. Figur 10. Sammanställning av indata vad gäller farligt godstransport enligt Norra Länkens säkerhetsdokumentation. Som följd av avvecklingen av de farliga verksamheterna på Loudden och utvecklingen inom Energihamnen har vidare en större förändring av farligt godsflödet som presenteras ovan skett. Förändringarna innebär primärt att mängden brandfarliga vätskor drastiskt sjunkit. LNG- transporterna som numera utgår från Energihamnen kan även komma att dubbleras utifrån information från Stockholm Hamnar. Sida 22 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Förutom de större målpunkter inom hamnområdet tillsammans med befintliga drivmedelstationer i närområdet utgör Stockholms Exergis verksamhet inom Värtaverket samt lokala verksamheter på Lidingö (drivmedelstationer, Lidingöverket, Käppalaverket, Lotrec AB samt Bigner & Co) de primära målpunkter som ger upphov till farligt godstransporter på Norra länken/Lidingövägen. Av betydelse för förväntat antal farligt godstransport på väg och järnväg inom Norra Djurgårdsstaden är vidare gällande kvantitetsbegränsningar avseende farligt godshantering inom Stockholms hamnar som är fastslagna 2014 [22]. Restriktionerna har utarbetats för att minimera konsekvenserna vid olycka involverande farligt gods och är framtagna med hänsyn till att säkerställa säkerheten för färjeresenärer samt lokala förhållanden såsom närheten till bebyggelse, anläggningar och andra platser, där människor vanligen uppehåller sig. I tabell 4 följer de viktigaste restriktionerna avseende människors säkerhet. Tabell 4. Restriktioner avseende farligt godshantering inom hamnen [9]. IMDG Kommentar KLASS 1.1 ämnen och föremål med risk för massexplosion, hanteras ej. 1.2 ämnen och föremål med risk för splitter och kaststycken men inte massexplosion, hanteras ej. 1.3 ämnen och föremål med risk för brand, och mindre risk för tryckvåg splitter och kaststycken, men inte för massexplosion a) vars förbränning ger upphov till avsevärd strålningsvärme, eller b) vilka brinner efter varandra och ger upphov till mindre verkningar genom tryckvåg eller splitter och kaststycken. Maximal kvantitet: 10 000 kg nettovikt explosivämne. 1.4 ämnen och föremål med endast obetydlig explosionsrisk i händelse av antändning eller initiering under transport. Verkningsgraden är i stort sett begränsade till kollit och det kan inte förväntas splitter av betydande storlek eller utbredning. Brand utifrån får inte förorsaka praktiskt taget samtidig explosion av så gott som hela kollits innehåll. Maximal kvantitet: 75 000 kg nettovikt explosivämne. 1.5 Mycket okänsliga ämnen med risk för massexplosion men med mycket liten sannolikhet för initiering eller övergång från brand till detonation under normala transportförhållanden Maximal kvantitet: 10 000 kg nettovikt explosivämne. 1.6 Extremt okänsliga föremål utan risk för massexplosion. Föremålen innehåller endast extremt okänsliga ämnen och där sannolikheten för oavsiktlig antändning eller utbredning är försumbar. Maximal kvantitet: 10 000 kg nettovikt explosivämne. 2.1 Brandfarliga gaser (vilket motsvarar grupper betecknade med den versala bokstaven F). a) Lastade tankcontainrar, hanteras ej. b) Mindre förpackningar(gasflaskor), avgörs i varje enskilt fall. Förhandsförfrågan ska ske i god tid. UN 1950 Aerosoler omfattas inte av begränsningar. 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser. Maximal kvantitet: 200 000 kg 2.3 Giftiga gaser, hanteras ej. 3 Förpackningsgrupp I Produkter med en kokpunkt under 35°C, hanteras ej. Förpackningsgrupp II Produkter med flampunkt under 23°C, maximal kvantitet: 100 000 kg. Förpackningsgrupp III Produkter med flampunkt mellan 23°C och 60°C, maximal kvantitet: 150 000 kg. Sida 23 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 5.1 Förpackningsgrupp I Oxiderande ämnen, maximal kvantitet, 10 000 kg. Förpackningsgrupp II Oxiderande ämnen, maximal kvantitet, 75 000 kg. Förpackningsgrupp III Oxiderande ämnen, maximal kvantitet, 100 000 kg. 5.2 Organiska peroxider, se även förteckning i IMDG-koden över organiska peroxider som är tillåtna för transport. a) typ A-D3, hanteras ej. b) typ E-G, maximal kvantitet, 100 000 kg. Gällande restriktioner innebär att de farligt godsklasser som är förknippade med större konsekvenser på omgivningen givet olycka t.ex. massexplosiver samt brännbar och giftig gas ej är förbjudna. För prognosåret 2040 intecknas en fördubbling av LNG gentemot dagens situation i övrigt anses de uppskattade farligt godsflöden enligt Norra länkens säkerhetsdokumentation för prognosåret 2030 med beaktande till redogjorda förändringar till följd av avvecklingarna i Loudden och utvecklingen i Energihamnen vara representativa. En sammanställning av farligt godsflödet presenteras i tabell 5. Tabell 5. Sammanställning av farligt godsflöden på Norra länken för prognosår 2040. ADR-klass Typ av farligt gods Antal transporter per år 1.1 – 1.6 Explosiva ämnen (Mindre mängder dynamit < 50 till lokala byggprojekt och fyrverkerier) 2.1 Brandfarliga gaser (främst LNG – alla antas <3000 utgöras bulktransporter) 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser <500 2.3 Giftiga gaser (primärt 25%- <300 ammoniaklösning) 3 Brandfarliga vätskor (främst bensin, diesel) < 3000 4 Brandfarliga fasta ämnen, etc. < 200 5 Oxiderande ämnen och peroxider (< 50% < 350 väteperoxid och liknande som ej är explosionsbenägna) 6 Giftiga ämnen < 250 7 Radioaktiva ämnen 0 8 Frätande ämnen < 2000 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen < 1500 Totalt antal < 11 150 Vid en framtida anslutning av Norra länken till en Östlig förbindelse skulle transporterna av farligt gods kunna öka i och med en närmare förbindelse mellan dels Bergs oljehamn samt LNG-terminal i Nynäshamn. Omfattningen av en sådan ökning är svår att uppskatta. Det skulle dock kunna föranleda ett ökat antal transporter av brandfarliga vätskor och brandfarlig gas. Det ska noteras att Östlig förbindelse inte finns med i Trafikverkets prognoser för 2040. Sida 24 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I målpunktanalysen har viss mängd oxiderande ämne identifierats såsom väteperoxid (<50%) Vattenlösningar med <60% väteperoxid är förknippade med liten brandfara och måttlig reaktivitetsfara och bedöms ej kunna leda till explosion. Inga verksamheter som hanterar oxiderande ämnen (såsom t.ex. ammoniumnitrat) som vid blandning med diesel och upphettning kan föranleda explosion har identifierats. Inga verksamheter som ger upp till regelbundna transporter av explosivt ämnen klass 1.1. har identifierats utan transporter av explosiva varor bedöms begränsas till mindre transporter av dynamit till lokala byggprojekt samt fyrverkerier. Inga verksamheter som ger upphov till bulktransporter av giftiga gaser såsom klorgas eller ren ammoniak har identifierats utan de transporter innehållande större mängder giftig gas kan härledas till de ca 200 transporter av 25%-ammoniaklösning som transporteras till Värtaverket. Baserat på fördjupade frekvens och konsekvensanalyser för karakteristiska olycksförlopp som återfinns i Bilaga A-C, konstateras att planeringsförutsättningarna medför en begränsad skadepotentialen inom planområdet vid händelse av farligt godsolyckor på Norra Länken. 3.4.1 Omledningsvägnät för Norra Länken Omledningsvägnät för Norra länken, delen av mellan Norrtull/Roslagstull och Värtan, utgörs av Lidingövägen – Vallhallavägen och vidare på Roslagsvägen norrut mot E18 alternativt vidare på Cederdalsgatan mot Norrtull. I figur 11 presenteras omledningen i förhållande till planområdet. Vid omledning kan farligt godstransporter således komma att passera planområdet på Lidingövägen vilken är belägen på nära avstånd till planområdet. Figur 11. Alternativ sträcka för omledning, sträcka mellan Norrtull/Roslagstull och Värtan där planområdet är markerat i rött. Riskexponeringen från omledningsvägnätet är att betrakta som en icke fast riskkälla och det återfinns inga uppgifter kring hur ofta och i vilken omfattning farligt godstransporter framförs på omledningsvägnätet. Norra länkens säkerhetskoncept med installerat brandkämpningssystem som möjliggör att köbildning kan accepteras utan att behöva stänga tunnelsystemet likt t.ex. Södra länken. Baserat på detta kan stängningar av Norra länken primärt hänföras till planerade nattavstängningar för drift och underhåll. Utförda trafikmätningar av farligt godstransporter återger att ca 90 % av farligt godstransporterna inom Stockholm framförs på dagtid. Det förväntade transportantalet av farligt gods som förväntas framföras via Lidingövägen på nära avstånd till planområdet i samband med omledning kan därför konstateras vara mycket lågt och ske med en låg frekvens. Sett till den täta befintliga täta stadsmiljö som återfinns idag kring omledningsvägnätet kan vidare konstateras att detaljplanens påverkan på den befintliga riskbilden är begränsad. Bedömningen är att inga riskreducerande åtgärder behöver vidtas inom detaljplanen utifrån den mycket låga riskexponering som förväntas föreligga kring omledningsvägnätet. Sida 25 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.5 Värtabanan och Värtans västra bangård Efter avvecklingen av Loudden och Containerterminalen är planen att Värtabanans anslutningar mot Frihamnen tillsammans med den östra bangården avvecklas. Som följd finns planer att utveckla den Värtans södra bangård som angränsar till planområdet. Baserat på utredningar från Trafikverket är framtidsplanen att utveckla den södra bangården med ytterligare ett spår utifrån 5- spårsalternativet. Detta kommer medföra att bangård kommer utökas i riktning mot planområdet. På Värtabanan transporteras endast gods. Det finns inga restriktioner för vilka farligt godsklasser som får transporteras på Värtabanan, utan detta styrs av målpunkternas verksamhet. Prognoser för 2040 indikerar 8-10 tågrörelser per dygn, varav majoriteten kan förutsättas vara transporter av biobränsle till Värtaverket. Idag finns inga uppgifter om att farligt gods transporteras på Värtabanan. Tidigare framfördes dock en mindre mängd farligt gods på järnvägen. Godsfärjan, Sea Wind, som 2014 slutade trafikera Värtahamnen stod för majoriteten av farligt godsvagnar på Värtabanan. Räknat per antal transporter gick 66 % på Sea Wind, räknat per lastad mängd är motsvarande siffra 80 %. Av de farligaste klasserna gick i princip all transport på Sea Wind [23]. Det bör även noteras att fartyget Sea Wind utgjorde det enda fartyget på Östersjön som trafikerade rutten mellan Sverige och Finland med kapacitet att ta hand om spårbunden gods. Som det ser ut idag är det enbart reguljär färjetrafik (passagerarfartyg) som samlastas med viss mängd gods (så kallade ROPAX), vilka trafikerar hamnverksamheten. Givetvis kan inte uteslutas att risksituationen framgent kan förändras till följd av att nya rederier, som skeppar farligtgods, börjar trafikera Värtahamnen igen. Med hänsyn till Stockholm Hamnars restriktioner avseende hantering av farligt gods förväntas dock inte transporter av kemikalier som är förknippad med större påverkansområden vid händelse av olycka på banan. I enlighet med Stadens strategi att flytta den tyngre godshanteringen till Norvik anses en utveckling som innebär en betydande ökning av farligt godstransporter på Värtabana som osannolik. Tas hänsyn till att det inom Energihamnen skulle kunna bli intressant att flytta över viss del farligt godshantering från fartyg och lastbil till järnväg, rör det sig om transporter innehållande brandfarlig vätska klass 3. Det bör dock noteras att inte heller detta är någon sannolik utveckling, detta med avseende på att infrastrukturen inom Energihamnen utgår från fartygsmottagning. Brandfarliga vätskor klass 3 är förknippade med väldigt låg sannolikhet för antändning givet utsläpp till atmosfären. Marken i anslutning till järnväg (ex makadam med hög genomsläpplighet) medför vidare att ett spill har begränsade möjligheter att breda ut sig. Sannolikheten för att en olycka ska uppstå är generellt högre vid rangering på industrispår jämfört med vid normal transport. Detta beror på att rangeringen omfattar omkopplingar samt betydligt fler växlingar vilket utgör parametrar som är förknippade med en ökad sannolikhet för olycka. De låga hastigheterna som föreligger vid rangering (krypfart, <10 km/h) innebär dock en väldigt låg sannolikhet för att en större olycka som utgör fara för tredje man ska inträffa. Vanligtvis är olycksriskerna förknippade med påkörning eller klämrisker för arbetarna. Sett till farligt godstankarnas utformning så bedöms dessa tåla de mindre mer förekommande stöttarna som kan komma att uppstå vid rangering. Mekanisk verkan till följd av urspårning kan antas vara väldigt begränsad till följd av de låga hastigheterna. De låga hastigheterna innebär att ett urspårat tåg ej förväntas sprida sig längre än någon meter från spårområdet. Angränsande byggnader inom planområdet bedöms således inte vara riskutsatta vid uppkomst av en urspårningsolycka. Sida 26 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI En olycka med brandfarlig vätska kan i likhet med en tankbilsolycka föranleda en pölbrand som ger upphov till hög värmestrålning mot omgivningen. I samband med rangering är enligt ”handbok för riskbedömning av transporter med farligt gods på väg eller järnväg” [9] sannolikheten för ett stort utsläpp = 0. För att analysera potentiella konsekvenser i omgivningen har strålningsberäkningar för pölbrand tagits fram, dessa finns redovisade i Bilaga B. Utförda strålningsberäkningar för en pöl om 100 m2 påvisar att farliga strålningsnivåer (15 kW/m2) begränsar sig till ca 15 meter från olycksplatsen. Beaktat den positiva höjdskillnad som föreligger mellan spår och befintliga byggnaden påvisar beräkningar att farliga strålningsnivåer (15 kW/m2) begränsas till ca 10 meter från olycksplatsen. Ovan analyserad pölbrand ska ses som konservativ med hänsyn till att utformningen av marken i anslutning till järnväg (ex makadam med hög genomsläpplighet) medför att ett mindre spill har begränsade möjligheter att breda ut sig. Som redogjort för i tidigare avsnitt finns inga indikationer på att farligt gods kommer trafikeras på järnvägen. Ett troligt brandscenario är snarare hänfört till en godstågsbrand. Detta utgör ett mer långsamt förlopp, och mindre risk för omgivning i jämförelse med beskriven pölbrand. Beräkningarna visar att nya planerade byggnader är placerade på ett betryggande avstånd sett till risk för brandspridning. Nya byggnader som uppförs på ett avstånd om ca 25 meter från närmsta spår kan exempelvis uppföras med träfasad. Då befintlig tennishall är utförd med tegelfasad är brandspridningsrisken kraftigt begränsad. Sett till den dimensionerande branden och med hänsyn till de positiva höjdskillnaderna kommer med största sannolikhet kommer inte infallande strålningsnivåer överstiga 15 kW/m2 beaktat befintliga glaspartiers strålningsreducerande effekt. Befintlig tillbyggnadsdel, som ligger närmast spår, har inga fönster i den riskutsatta fasaden vilket säkerställer att brandspridning ej kan ske. Kopplat till den planerade anläggningen Bio-CCS inom energihamnen går inte att utesluta att det kan bli aktuellt att transportera koldioxid i form av kylkondenserad vätska på järnvägen även om huvudalternativet är att detta sker via båt i enlighet med verksamhetens tillståndsansökan. Skulle transporter ske på järnväg kommer det ske i tankar med extra hög hållfasthet, så kallad tjockväggig tank vilka är mycket robusta. Koldioxid är inte klassat som giftig eller brandfarlig gas, men kan vid spridning i luft medföra risk för kvävning vilket är den primära olycksrisken. Kvävningspotential återfinns primärt vid större utsläpp och på kortare avstånd från riskkällan. Sett till tankarnas hållfasthet och den låga hastigheten inom bangården är inte större utsläpp att vänta även vid mer allvarliga olyckor såsom urspårning och vältning av tankvagn som tur riskerar att förorsaka skada på tank. Sannolikheten för ett stort utsläpp kan i likhet med tankar som framför brandfarlig vätska sättas till 0. Den fysiska barriär, bestående av naturliga höjdskillnad tillsammans med planerad bullerskärm, kommer vidare att skydda människor inom planområdet. Ett mindre utsläpp bedöms inte medföra direkt fara för liv sett till rådande planeringsförutsättningar. 3.6 Suicidrisk med anledning av närhet till spår Höjdskillnader och brokonstruktioner där människor kan vistas nära trafikanläggningar på en högre höjd innebär generellt en förhöjd risk för suicid. Det är givetvis svårt och oskäligt att helt försöka bygga bort risken för suicid, men med en anpassad gestaltning kan riskerna effektivt minimeras. För suicidprevention rekommenderas att följande åtgärder beaktas och analyseras vidare inom ramen för den fortsatta projekteringen: - Fysiska barriärer (såsom stängsel/bullerskärmar) mot spårområde utförs svårklätterbara Sida 27 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.7 Köldsystem och val av köldmedium för planerad ishall Val av köldmedium för planerade ishallar är inte fastlagt i detta skede och utgör i sak ingen planfråga. För ökad förståelse belyses riskerna av olika potentiella köldmedium översiktligt och eventuella medskick till detaljplaneutformningen lyfts. En fördjupad riskredogörelse kan först genomföras när systemuppbyggnaden och tekniska val är gjorda. Detta hanteras inom ramen för bygglovsprocessen och den tillståndsansökan som ska skickas till Räddningstjänst för godkännande utifrån svensk Kylnorm. Enligt F-gasförordningen ska kylmaskiner med HFC-köldmedium fasas ut och tas bort från marknaden. Det innebär att det på marknaden idag återfinns två möjliga alternativ. Det ena är en kylanläggning med koldioxid som köldmedium och det andra är att nyttja ammoniak som köldmedium. Ammoniak är en giftig gas som vid högre koncentrationer kan föranleda allvarlig påverkan och dödsfall för exponerade människor. Vid val av ett system med ammoniak som köldmedium går inte utesluta att olyckshändelse såsom rörläckage/-brott etc. leder till att giftig gas sprids inom och utanför ishallen. Dagens kylsystem i ishallar utformas vanligtvis som ett indirekt system. Enligt information från tillverkare2 innehåller moderna kylanläggningar endast en mindre ammoniakmängd. Mängden ammoniak varierar med systemuppbyggnad. Ammoniakmängden uppgår vanligen till 40-80 kg i nya anläggningar tillsammans med ca 8 kubikmeter ammoniakvatten (ammoniaklösning om ca 20 %) som cirkuleras i kylslingorna som är förlagda under isen. Normalt placeras all utrustning och behållare i brandtekniskt avskilda maskinrum. Vidare installeras säkerhetssystem såsom gaslarm, säkerhetsventiler och evakueringsfläktar. I vissa väldigt känsliga miljöer såsom t.ex. Vasaparkens kylanläggning som angränsar till förskolemiljö har ett scrubbersystem som tvättar ammoniaken innan utsläpp till det fria installerats. I FOA rapport Hur farlig är en ishall med ammoniak? Beräkningar av riskavstånd vid vådautsläpp av ammoniak samt hur stora byggnader påverkar spridningen av gaser ges en bra förståelse av potentiella olycksscenarier och konsekvenser i omgivningen. Från utredningen kan konstatera att det endast är de äldre kylanläggningar innehållande större mängder ammoniak om 600 kg som är förknippad med större risker för omgivningen givet utsläpp. Ishallar med moderna kylanläggningar, som har upp till 75 kg ammoniak och då enbart i själva kylmaskineriet medför endast små risker för människor som befinner sig i ishallens omgivning. Genomförda beräkningarna utgår från en anläggning som har 60 kg ammoniak och förutsätter att hela ammoniakmängden kommer fri på tio sekunder vilket förtydligas troligtvis är ett överskattat scenario då den potentiella frisläppta mängden i realiteten blir mindre. Baserat på resultaten av den fördjupade FOA rapporten som togs fram på uppdrag av Räddningsverket görs bedömningen att riskexponeringen inom planområdet och i närområdet oberoende av val av ammoniak som köldmedium är begränsad. Givet en normal och korrekt systemuppbyggnad med anpassade säkerhetssystem bedöms inte dödliga koncentrationer kunna uppstå i omgivningen. Som medskick till den fortsatta projekteringen bedöms riskminimering kunna erhållas via en smart placering av maskinrum som sörjer att avluftning av ammoniak kan ske på fasad/taksida som vetter mot spårområde eftersom människor i mindre utsträckning förväntas vistas stadigvarande där. 2 Information baseras på dialog med Kylgruppen som har längre erfarenhet av dessa installationer Sida 28 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.8 Östlig förbindelses luftutbytesstation och ventilationstorn Om Östlig förbindelse uppförs kan rampanslutningar och en luftutbytesstation med tillhörande avluftstorn komma att uppföras inom planområdet. Inom ramen för detaljplanen har en möjlig placering av luftutbytesstation tillsammans med ventilationstorn identifierats. Placeringen (grön schematisk markering) presenteras i figur 12. Figur 12. Skiss som redogör möjlig placering av luftutbytesstation tillsammans med ventilationstorn inom planområdet. Se grön markering. Ingen detaljerad information om ventilationstornets utformning och luftutbytesstationen kapacitet finns att tillgå. Tornets höjd förutsätts vara i paritet eller något högre än omgivande bebyggelse. Tornet förutsätts utformas i erforderlig brandteknisk klass sett till förväntade brandgastemperaturer i ett led att förhindra rasrisk och att brandspridning i omgivningen uppkommer. Med utgångspunkt i dessa förutsättningar och med stöd av genomförda konsekvensanalyser för Norra Länkens tunnelsystem och det avluftningstorn som är placerat inom Hagastaden konstateras att riskbidraget från eventuella utsläpp av giftiga gaser vid händelse av brand eller farligt godsolycka involverande giftig gas är ringa. Bränder i tunnelsystemet och evakuering av brandgaser kommer inte generera någon direkt fara för liv i omgivningen kring avluftstornet erfarenhetsmässigt. Konsekvenserna av utsläpp av giftig gas såsom t.ex. ammoniak, vilket har störts skadepotential i omgivningen, minimeras via en hög utsläppshöjd som sörjer för god luftomblandning och utspädning. Konsekvenserna från denna typ av gasutsläpp kan i stort likställas en olycka i det fria som inträffar på Norra Länken i det fria vid ogynnsam vindriktning. Sett till de låga olycksfrekvenserna förknippade med giftiga gasutsläpp bedöms riskbidraget av ett eventuellt avluftstorn inom planområdet vara ringa och inget som särskilt behöver beaktas i detta skede. I Trafikverkets detaljutformning förutsätts erforderliga analyser och verifieringar för att minimera påverkan i omgivningen genomföras. Föreslagen placering intill spårområdet bedöms vara en bra placering då människor inte stadigvarande förväntas vistas i närområdet. Placering bedöms sörja för en eventuellt lägre tornutformning där man kan tillgodose befintlig byggnad som ett skydd för bakomliggande ytor där människor förväntas vistas mer stadigvarande. Sida 29 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.9 Samlad bedömning Utförd identifiering och analys av potentiella olycksrisker indikerar en låg total riskexponering inom planområdet och dess närområde. De olycksscenarier som identifierats kunna föranleda mer allvarliga konsekvenser med risk för omkomna inom och i anslutning till planområdet är begränsade till nedan olyckshändelser: • Norra Länken Olycka med brandfarlig gas i anslutning till planområdet o Olycka med explosivt ämne i anslutning till planområdet o I Bilaga D återfinns de frekvens- och konsekvensbedömningar som ligger till grund för presenterade samhällsriskprofiler. Åskådliggjorda samhällsriskprofiler indikerar en låg och godtagbar risksituation. I figur 13 redovisas beräknad samhällsriskprofil för prognosåret 2040 vilket omfattar en dubblering av antalet LNG-transporter sett till dagens situation. Figur 13. Beräknad samhällsriskprofil för detaljplan Storängsbotten – Idrottsparken prognosår 2040 vilket innefattar en dubblering av antalet LNG-transporter i jämförelse med dagens situation. Sida 30 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI I figur 14 redovisas beräknad samhällsriskprofil för dagens trafiksituation med utgångspunkt i Norra Länkens säkerhetsdokumentation. Figur 14. Beräknad samhällsriskprofil för detaljplan Storängsbotten – Idrottsparken för dagens trafiksituation med utgångspunkt i Norra Länkens säkerhetsdokumentation. Baserat på redogjorda samhällsriskprofiler kan konstateras att individrisknivåerna inom planområdet är acceptabla varför inga individriskprofiler presenteras. Sett till beräknade risknivåer och rådande förhållanden konstateras att planerad utveckling enligt detaljplanen har en mycket begränsad påverkan på befintliga risknivåer. Beaktat att tennishall 2, som är den mest riskutsatta byggnaden i förhållande till närliggande spåranläggningen, rivs och att nya byggnader planeras på tillfredställande skyddsavstånd från spåranläggningen bedöms detaljplanen förbättrade risknivåerna i förhållande till dagens situation. Sida 31 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Diskussion och slutsatser Utförd analys indikerar en låg samlad riskexponering inom planområdet. Såväl individ- som samhällsrisknivån bedöms acceptabel. Slutsatsen är att tänkt exploatering kan utföras enligt föreslagen struktur. Följande skyddsåtgärder rekommenderas för riskminimering: • Ytor inom 10 meter från närmsta spår inom Värtans västra bangård utformas för att inte uppmuntra till stadig varande vistelse. • Nya byggnader utformas med friskluftsintag mot annan sida än mot Värtans västra bangården. • Skalskydd (eventuell bullerskärm) mellan Värtans västra bangård och fastigheten rekommenderas att utföras med minst 2,5 meters höjd och svårklättringsbar och om möjligt tät, i syfte att erhålla en naturlig skyddsbarriär. Inarbetas skyddsåtgärder enligt ovanstående rekommendationer säkerställs att detaljplanens samhällsriskbidrag effektivt minimeras samt att risknivåerna inom planområdet blir okänsliga mot eventuella förändringar i farligt godsflödet på närliggande infrastrukturleder. Ovanstående åtgärdsförslag kan behöva omformuleras så att de följer de regler som gäller för utformning av planbestämmelser enligt Plan- och Bygglagen (2010:900). Observera att ovanstående åtgärder endast utgör förslag och att det är upp till kommunen/projektet att ta beslut om åtgärderna ska implementeras och huruvida behov finns att införliva åtgärder via planbestämmelser i plankartan. Sida 32 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referenser [1] Översiktlig riskutredning Norra Djurgårdsstaden, version 3, RiskTec Projektledning AB, 2016. [2] Säkerhetsrapport Värtaverket enligt Lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor, AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad, WSP, 2016. [3] Länsstyrelserna Skåne län, Stockholms län och Västra Götalands län, Riskhantering i detaljplaneprocessen – Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods, 2006. [4] Riktlinjer för planläggning intill vägar och järnvägar där det transporteras farligt gods, Länsstyrelsen i Stockholms län, Fakta 2016:4. [5] Bättre plats för boende, Boverket i samarbete med Naturvårdsverket, Räddningsverket och Socialstyrelsen, 1995. [6] Samhällsplanering och riskhantering i anslutning till storskalig kemikaliehantering, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB), maj 2015. [7] Handbok för riskanalys, Räddningsverket, 2003. [8] Räddningsverket (bl.a. i samarbete med DNV), Värdering av risk, ISBN 91-88890-82-1, 1997. [9] Stadsbyggnadskontoret i Göteborg (i samarbete med FOA risk & VBB Samhällsbyggnad), Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn – Transporter av farligt gods, Bilaga 1-5, Dnr: 758/92, 1999. [10] Miljörapport för Värtaverket 2014, AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad. [11] PM Värtaverket – identifierade scenarier i oljedepå, WSP, 2015. [12] Miljökonsekvensbeskrivning för Värtaverket och Energihamnen, ÅF, 2006-05-08. [13] Risklista, Riskbedömning bränsledepån, Fortum AB, 2015. [14] Riskanalys Starkströmmen 2 & 4, Brandskyddslaget, 2011. [15] RIVM - Reference Manual Bevi Risk Assessments, National Institute of Public Health and the Environment, Netherlands, 2009. [16] Farligt godsolyckor med ammoniaklösning, konsekvensbeskrivning, Stefan Lamnevik AB, 2009. [17] Brand och brandsläckning i siloanläggningar - En experimentell studie, SP-Rapport 2006:47. [18] Brand i silo – Brandsläckning samt förebyggande och förberedande åtgärder, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), 2012. Sida 33 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI [19] PM risk och omgivningspåverkan i anslutning till H+, Ramböll, 2011. [20] PM Beskrivning av förändringar av vissa industriverksamheter på Loudden och i Frihamnen, Exploateringskontoret, Avdelningen för Stora projekt, 2016. [21] Bunkerförsörjning till färjetrafik mm i Stockholms Hamn samt försörjning av bränsle och drivmedel till skärgården, Mälaren och sjömackar, Stockholm Hamnar AB, 2013. [22] http://www.stockholmshamnar.se/siteassets/om-oss/tilltrade--sakerhet/bilagor- driftforeskrifter/bilaga9_farligt_gods_kvalitetsbegransningar.pdf [23] PROGRAMUTREDNING BRAND OCH RISK, INFRA VÄRTAHAMNEN, Bengt Dahlgren, 2010. [24] Riskanalys Starkströmmen 2 & 4, Brandskyddslaget, 2011. [25] BILAGA H – STATUSRAPPORT, TILLSTÅNDSPRÖVNING ENLIGT 9 KAP. MILJÖBALKEN FÖR ÄNDRAD VERKSAMHET VID VÄRTAVERKET KVV8, STOCKHOLMS STAD, SWECO 2018. Sida 34 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga A – Fördjupning av risker med LNG-transporter A.1. Orientering I figur 15 kan planerad byggnad i förhållande till Norra Länken åskådliggöras. Aktuell del av Norra Länken utmed området där ny bebyggelse planeras går i tråg. Trågets höjd varierar utmed planområdet. Störst hot för människor inom planområdet är om en olycka inträffar mitt framför befintlig byggnad då avståndet till nya byggnader är längre samt att Norra Länken på denna sträcka går i ett tråg. Fullastade tankbilar med LNG förväntas vägbana i riktning mot hamnområdet, d.v.s. på närmsta körbana i förhållande till planområdet. Avstånd från befintlig tennishall till Norra Länken närmsta körbana uppgår till ca 40m. Avståndet från närmsta körbana till nya byggnader uppgår till 60-70 meter. Avståndet från explosionscentrum till fasad varierar vidare med höjden på byggnaden. Figur 15. Planerade byggnader i förhållande till Norra Länken och värsta tänkba ra explosionscentrum. Sida 35 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI A.2. Gasmolnsexplosion A.2.1. Teori I litteraturen finns olika anvisningar om hur last från en gasexplosion kan beräknas. I det här dokumentet används den så kallade TNO Multienergimetoden, van den Berg (1985), för att beräkna resulterande last och närmare beskrivning samt beräkningsgång är hämtad från Johansson (2013) som utgör en av flera delrapport i utgiven rapportserie från MSB som finns tillgänglig www.msb.se/skyddsrum. TNO Multienergimetoden bygger på att en gasexplosion består av ett antal delexplosioner där en kraftfull explosion enbart kan initieras i de delar av molnet där gasens expansionsmöjligheter är begränsade, dvs. helt eller delvis inneslutna volymer eller i blockerade områden. Detta innebär att det i ett gasmoln potentiellt kan skapas flera av varandra oberoende explosioner, var och en med sitt eget energiinnehåll. Vidare är det enbart de delar av gasmolnet som inryms i områden som betraktas som explosionsbenägna som används för att bedöma styrkan hos en kraftfull explosion. Detta illustreras schematiskt i figur 16 där ett gasmoln spritt ut sig inom markerat område. I figuren markerar A, B och C områden med någon form av inneslutning och/eller blockering i en sådan omfattning att de bedöms kunna initiera en kraftfull explosion. Område A och B innesluts av gasmolnet och kan därför vardera generera en explosion medan område C är beläget utanför gasmolnet och därför inte bidrar till detta. Den explosionsalstrande energimängden baseras på volymen i område A respektive B och kan generera två av varandra oberoende explosioner med olika styrka och med explosionscentrum centriskt placerad inom respektive delvolym. Övriga delar av gasmolnet, utanför område A och B, bidrar dock inte till energimängden i någon av dessa båda explosioner. Därmed begränsas eventuella kraftfulla explosioners tillgängliga energimängd till det minsta av hur stor mängd av gasmolnet som ryms i en explosionsinitierande volym eller av gasmolnets aktuella storlek. Gasen utanför område A och B kan också ge upphov till en explosion men då med en lägre styrka. En sådan explosion baseras då på den totala gasvolym som befinner sig utanför område A och B. gasmoln A B C stötvågsfront Figur 16. Schematisk illustration av TNO multienergimetod. Ett gasmoln täcker markerat område. Område A och B innesluts av gasmolnet och kan båda ge upphov till varsin explosion. Beräkningsmodellen i TNO multienergimodell baseras på att framtagen gasvolym inom respektive område omvandlas till en ekvivalent hemisfär innehållande samma volym, se figur 17. Gasen antas bestå av en homogen, stökiometrisk blandning av gas och luft med en förbränningsenergi E’ = 3,5 MJ/m3, som är oberoende av gastyp. gas Explosionen förutsätts ske nära mark på ett sådant sätt att tredimensionell avlastning är möjlig. Detta innebär att effekten av så kallad spegling också redan har beaktats i för metoden angivna samband. Sida 36 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI stötvågsfront ekvivalent hemi- sfäriskt gasmoln explosions- r 0 centrum r Figur 17. Schematisk illustration av en ekvivalent hemisfärisk gasvolym som används i TNO multienergimetod, där r0 betecknar radien hos den ekvivalenta volymen. A.2.2. Förutsättningar I TNO Multienergimetoden finns det tre parametrar som avgör vilken last som fås från en given gasexplosion: • Ingående stökiometriskt blandad gasvolym (explosionskällans energimängd) • Explosionsstyrka (anges med en styrkefaktor, graderad 1-10 där ett högt värde anger en kraftig explosion – 10 motsvarar en detonation) • Avstånd mellan explosionscentrum och studerad punkt Val av explosionsstyrka är en viktig parameter som har stor inverkan på storleken hos den förväntade explosionslasten. Det är dock svårt att bedöma vilken styrka som ska användas i en given situation och här utgås från förenklade riktlinjer som ges i Johansson (2013). Gasvolym och styrkefaktor Hur storleken på en blockerad gasvolym, som kan ge upphov till en kraftig gasexplosion, ska bestämmas är inte självklart. Utgångspunkt tas i resonemang som återfinns i framtagen fördjupad konsekvensutredning för detaljplaneområde Hornsbergskvarteren längs med Essingeleden på Kungsholmen. Sett rådande förutsättningar finns för en gasexplosion med sitt centrum på Norra Länken i höjd med planerad byggnad inga fasta naturliga områden som kan ge upphov till en kraftig explosion. Vid händelse av en olycka kommer det dock finnas ett antal fordon i området som kan ge upphov till en sådan blockerad volym. Ett möjligt sätt att resonera för bestämning av en starkt blockerad volym är därför att utgå från den gasmängd som samlas under en ansamling av fordon, dvs. mellan vägbana och undersida fordon. Här har utgåtts från en volym enligt nedan: V =blh =250,5=5 m3/ fordon fordon Det kan även argumenteras att utrymmet mellan bilar till viss del ska innefattas i en sådan volym. Detta kan göras genom att approximativt öka längden med 0,5 m i horisontalled, vilket då ger en volym på V =b l h =360,5=9 m3/ fordon fordon,mod mod mod Av detta resonemang fås att omkring 5-10 m3 gas/fordon kan vara rimligt att utgå från vid uppskattning av en blockerad volym. Om det antas att 10-20 bilar innefattas i det utsläppta gasmolnet fås då 50-200 m3 gas, beroende på vilket grundvärde som väljs. Totalt bedöms det vara rimligt att ta höjd för en stökiometriskt blandad gasvolym på totalt 1 000 m3. Sida 37 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Styrkefaktor Följande styrkefaktorer utgås från i här utförda beräkningar: • En styrkefaktor på s = 2 motsvarar en gasmolnsexplosion på en mer eller mindre öppen yta. För detta fall utgörs gasvolymen av den totala mängd stökiometriskt blandad gas o som finns tillgänglig – inte av den blockerade volymen. • En styrkefaktor på s = 5 motsvarar en gasexplosion i en blockerad volym. För ett sådant fall är det rimligt att utgå från en större gasvolym än vad som är o fallet vid en starkt blockerad volym – V = 100-200 m3. gas • En styrkefaktor på s = 7 motsvarar en gasexplosion i en starkt blockerad volym. Här har antagits att den tvådimensionella fördämning som fås av gasen mellan o vägbana och undersida fordon motsvarar ett sådant fall. Det är också rimligt att utgå från en mindre gasvolym än när s = 5 antas – V = 50-100 m3. gas Utgångspunkten för beräkningarna är att en olycka inträffar vid tunnelmynning till Norra Länken. Storleken på en blockerad gasvolym, som kan ge upphov till en kraftig gasexplosion, utgår häri från att ansamling sker i tråget framför tunnelmynning. Trågets höjd är ca 6 meter och infarten till norra Länken består av två körfält om 3,5 meter per körfält. Total bredd i tråget uppgår till ca 8 meter. Med en ansatt utbredning i längdled om ca 20 meter från mynningen kan en uppskattad blockerad gasvolym beräknas till ca 1000 m3. Detta scenario bedöms motsvara en form av worse case scenario sett till potentiell skadeomfattning inom planområdet. Följande styrkefaktor tillämpas i beräkningar: • En styrkefaktor på s = 5 motsvarar en gasexplosion i en blockerad volym. Scenariot grundar sig på att tråget ger upphov till en form av två dimensionell o blockering av gasvolymen. Enligt VROM (2005) kan en fördröjd antändning av ett gasmoln på en öppen yta resultera antingen i en gasmolnsbrand eller en gasexplosion och fördelningen mellan dessa båda händelser bedöms vara 60/40 %. Gastransporterna förbi planområdet bedöms i princip uteslutande utgöras av naturgas (LNG – Liquefied Natural Gas). Inom moln av metan (LNG) sprids lågor långsamt, varvid lågan kan slockna i förtid utan att hålla sig brinnande genom hela molnet. Tillräcklig acceleration av förbränningen (dvs. >100 m/s) för att skapa ett verkligt explosionsövertryck uppträder vanligtvis inte, om ingen blockering eller inneslutning föreligger, se DNV (2013). Utomhus i den öppna luften förväntas generellt inte att gasen blir innesluten/delvis innesluten, och erfarenheten tillsäger att metangas brinner relativt långsamt (i närheten av 10 m/s), varvid all expansion resulterar i att gasen stiger vertikalt, DNV (2013). Antändningsprover med spridda, ej inneslutna, LNG-gasmoln har bekräftat att inget påtagligt övertryck utvecklas (<1 kPa). För det fall att en gasexplosion uppstår så utgår här använd beräkningsmetod från ett energiinnehåll som motsvarar en stökiometriskt blandad gas, dvs. att en optimal blandning av luft och brännbar gas har erhållits. Om så inte är fallet fås en explosion med reducerad styrka. Det är inte sannolikt att en stökiometrisk blandning uppstår men att utgå från en sådan situation resulterar i ett konservativt lastantagande och används därför här. Sida 38 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Avstånd I de framtagna laster som presenteras i detta dokument har utgåtts från ett minsta avstånd på r = 40 m som varieras utifrån avstånd från explosionscentrum till olika byggnadsfasader. För en större öppen gasmolnsexplosion kan det argumenteras för att explosionscentrum kan befinna sig närmare byggnaden eftersom gasmolnet kan blåsa mot byggnaden. Antändning i yttre delen av molnet innebär emellertid med stor sannolikhet att förloppet kommer karakteriseras av en gasmolnsbrand (flash fire) eftersom koncentrationen inom denna del av molnet kan förutsättas ligga vid sin undre explosionsgräns. För ett explosionsartade förlopp anses det rimligt att antändning förutsätts ske i närhet till olycksplatsen, eftersom det är inom detta område det skulle kunna ske ansamling av större gasmängder inom stökiometriska koncentrationer. De primära tändkällorna av ett gasmoln utgör vidare fordonen på transportleden, vilket ytterliga styrker resonemanget att det är rimligt att explosionscentrum utgår från olycksplatsen mer centrerat i körbanan, d.v.s. ca 45 meter från närmsta byggnad och ca 65 meter från nya planerade byggnader beaktat själva körbredden. Infallande last från tryckvåg mot fasad varierar vidare med höjden och i sidled på byggnaden. A.2.3. Beräkningsresultat I tabell 6 återfinns en samanställning av resulterande last från studerad gasexplosion. Last presenteras för reflekterad stötvåg på olika avstånd från explosionscentrum. Vid bestämning av resulterande last från en explosion är det viktigt att skilja på last från en oreflekterad och en reflekterad stötvåg. Det senare fallet ger en märkbart högre last (minst en faktor två högre tryck än för oreflekterad stötvåg) och är aktuellt för t.ex. fasad som vetter mot explosionskällan. Som jämförelse är last från en oreflekterad stötvåg aktuellt för t.ex. taket på en byggnad eller för en fasad som inte syns från explosionskällan. Angivna värden i tabell 3 beaktar enbart normalreflexion. Tabell 6. Resulterande last från reflekterad luftstötvåg orsakad av gasexplosion på avstånd 40-60 m från explosionscentrum. Beskrivning r V s Pr tr ir [m] [m3] [-] [kPa] [ms] [Pas] Gasexplosion, öppen yta 40 1 000 2 2,17 287 311 Gasexplosion, öppen yta 45 1 000 2 1,93 287 277 Gasexplosion, öppen yta 50 1 000 2 1,74 287 250 Gasexplosion, öppen yta 55 1 000 2 1,59 287 228 Gasexplosion, öppen yta 60 1 000 2 1,46 287 209 Gasexplosion, blockerad 40 200 5 11,86 39 231 Gasexplosion, blockerad 45 200 5 10,51 39 205 Gasexplosion, blockerad 50 200 5 9,44 39 184 Gasexplosion, blockerad 55 200 5 8,57 39 167 Gasexplosion, blockerad 60 200 5 7,84 39 153 Gasexplosion, starkt blockerad 40 100 7 24,1 16,2 195 Gasexplosion, starkt blockerad 45 100 7 20,2 16,5 167 Gasexplosion, starkt blockerad 50 100 7 17,4 16,8 146 Gasexplosion, starkt blockerad 55 100 7 15,5 17,1 133 Gasexplosion, starkt blockerad 60 100 7 14,0 17,3 122 Sida 39 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI A.3. Explosion från BLEVE En explosion från en så kallad BLEVE (Boiling Liquid Expanding Vapor Explosion) är ett resultat av en trycksatt vätska i en behållare som gör att vätskan förhindras att övergå till ånga. Om behållaren brister sjunker dock trycket plötsligt varvid vätskan kokar och övergår till ånga. Detta genererar en snabbt expanderande ånga och vätska som i sin tur kan ge upphov till ett explosionsliknande förlopp som genererar en luftstötvåg som breder ut sig i omgivningen. För att en BLEVE ska kunna inträffa krävs, enligt CCPS (2010), att följande villkor uppfylls: • En vätska som har en temperatur som överstiger sin kokpunkt vid normalt lufttryck • En sluten behållare som kan motstå det tryck i vätskan som krävs för att förhindra kokning • Ett plötsligt brott i behållaren som gör att vätsketrycket hastigt sjunker. Den vanligaste orsaken till att en BLEVE uppstår är kopplat till upphettning av behållaren på grund av en brand. Värmen från branden bidrar dels till att öka trycket inne i tanken och dels medför det en försvagning av behållarens mekaniska styrka (hållfastheten hos stål halveras vid en temperatur av omkring 500 °C). Ovanstående förutsättningar innebär att en BLEVE har lättare att uppstå i en LNG-behållare än i t.ex. en tank med bensin eller diesel. Hos den förra typen är konceptet att naturgas i flytande form transporteras nedkyld (–162 ) under atmosfärstryck i dubbla vakuumisolerade tankar vars säkerhetsventiler aktiveras vid en tryckhöjning om cirka a 7-9 bar. LNG-behållare är således ℃ utformade för att klara stora tryck. Om en situation enligt ovan uppstår som innebär att en brand föranleder en snabb förångning av den nedkylda naturgasen finns det därför också risk att en BLEVE kan uppstå. Bensin eller diesel befinner sig dock redan naturligt i vätskefas och dess behållare behöver därför inte heller utformas för att klara något högt tryck. Det tryck som krävs för att en sådan behållare ska brista är därför förhållandevis lågt, vilket medför att det inte heller kommer att kunna uppstå en explosion av nämnvärd storlek. För att ytterligare minska risken för explosion med bensin och diesel är sådana behållare utrustade med säkerhetsventiler som gör att gas kan släppas ut om trycket blir för stort (över 0,25 bar) och därmed begränsa det resulterande övertrycket i behållaren. En annan förebyggande åtgärd är att behållaren hos tankbilar normalt är uppdelade i ett antal olika separata fack, vilket gör att vätskevolymen som kan generera en möjlig BLEVE begränsas. Detta medför att risken för en kraftfull explosion reduceras ytterligare eftersom ett brott i behållaren sannolikt inte sker i mer än ett fack samtidigt. I princip kan därför konstateras att BLEVE är relevant för LNG-behållare medan riskerna för ett en BLEVE ska uppstå i samband med en olycka involverande bensin- eller dieseltank kan förväntas vara försumbara. Sida 40 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI En BLEVE kan, enligt CCPS (2010), resultera i bland annat följande konsekvenser: • Stötvåg • Splitterutkast • Eldklot Att teoretiskt bestämma vilken stötvågslast som genereras av en BLEVE är svårt. De beräkningsmodeller som finns för att uppskatta explosionslasten från BLEVE kan vara mycket konservativa och i det här dokumentet utgås därför från observationer om last som har gjorts för inträffade olyckor. I Planas-Cuchi et al. (2004) och Planas et al. (2015) beskrivs två olika explosionsolyckor i Spanien som inträffade 2002 respektive 2011 och som är kopplade till BLEVE. I båda fallen härrörde explosionen från tankbilar som transporterade LNG. Lastvolymen uppgick i båda fallen till cirka 56 m3 med ett dimensionerat tryck på 7 bar, något som bedöms vara representativt även för svenska förhållanden. Baserat på observationer från olycksplatsen presenteras en konservativ baklängesräkning i ovanstående referenser, där en uppskattning har gjorts av den ekvivalenta mängden TNT som krävs för att generera samma explosionslast som erhålls i BLEVE-olyckan. Dessa beräkningar ger ekvivalenta TNT-mängder på 30-75 kg samt 41- 52 kg TNT för olyckan 2002 respektive 2011, dvs. ett medelvärde på 53 kg respektive 47 kg. En BLEVE kan ge upphov till fragment (från framförallt behållaren för vätska/gas) som kastas flera hundra meter bort från explosionskällan. Dessa fragment är i regel relativt få till antalet och ett enskilt fragment kan storleksmässigt utgöra en betydande andel av behållarens totala storlek. Uppkomsten av en BLEVE gör att utkastriktningen hos sådana fragment sker i linje med behållarens längd (dvs. tankbilens längd). Med tanke på potentiell storlek hos sådana fragment är det mycket svårt att skydda sig mot en sådan händelse. Skadeomfattningen av att människor i omgivningen skulle kunna träffas från flygande fragment kan vidare betraktas som försumbar i relation till de potentiella skadeeffekterna från uppkommen värmestrålning och stötvåg. Utkast av flygande fragment bedöms därmed inte relevant att studera ytterligare i denna utredning. Ett eldklot från en BLEVE kan sträcka sig långt ut från explosionscentrum och utgör också ett dödligt hot mot de människor som hamnar inom dess utbredning. För att minimera risken för omgivningen är det därför positivt om eldklotet förhindras att komma i kontakt med människor i så stor grad som möjligt. I tabell 4 återfinns en samanställning av resulterande last från studerad explosion om 60 kg TNT som inträffar på Norra Länkens körbana, d.v.s. på marken. Last presenteras för reflekterad stötvåg på olika avstånd från explosionscentrum. Angivna värden beaktar enbart normalreflexion. Vid jämförelse av dessa värden med lastvärden från studerad gasmolnsexplosion som återfinns i tabell 7 kan konstateras att studerad gasmolnsexplosion även täcker in skadorna från förväntad tryckvåg vid en BLEVE. Tabell 7. Resulterande last från reflekterad luftstötvåg orsakad av BLEVE och exploderande sprängämne (100 kg dynamit) på avstånd 40-60 m från explosionscentrum. Beskrivning r W Wmod Pr tr ir [kg] [m] [kg] [kPa] [ms] [kPas] Dynamit (innefattar BLEVE) 40 60 108 30,6 14,9 227 Dynamit (innefattar BLEVE) 45 60 108 26,4 15,2 201 Dynamit (innefattar BLEVE) 50 60 108 23,4 15,3 180 Dynamit (innefattar BLEVE) 55 60 108 21,4 15,2 163 Dynamit (innefattar BLEVE) 60 60 108 20,0 14,9 148 Sida 41 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI A.4. Sammanfattning av beräkningsresultat En jämförelse mellan beräkningsresultat som återfinns i tabell 6 och 7 påvisar att last från blockerad samt starkt blockerad gasexplosion alltid understiger last från 100 kg dynamit (BLEVE). För gasexplosion vid öppen yta fås visserligen generellt ett lågt tryck medan impulstätheten överstiger den som fås från explosion med dynamit. Det är troligt att last från dynamit i de flesta fall kommer att utgöra det dimensionerande lastfallet men det finns också situationer där last från gasexplosion på öppen yta ge en mer kritisk lastsituation. En sammanställning av karakteristiska lastfall som täcker in analyserade olycksförlopp redogörs i tabell 8. Tabell 8. Sammanställning av karakteristiska tryck och impulstätheter för analyserade lastfall. Beskrivning r Pr tr ir [m] [kPa] [ms] [Pas] Gasexplosion, öppen yta 40 2,17 287 311 Gasexplosion, öppen yta 45 1,93 287 277 Gasexplosion, öppen yta 50 1,74 287 250 Gasexplosion, öppen yta 55 1,59 287 228 Gasexplosion, öppen yta 60 1,46 287 209 Dynamit (innefattar BLEVE) 40 30,6 14,9 227 Dynamit (innefattar BLEVE) 45 26,4 15,2 201 Dynamit (innefattar BLEVE) 50 23,4 15,3 180 Dynamit (innefattar BLEVE) 55 21,4 15,2 163 Dynamit (innefattar BLEVE) 60 20,0 14,9 148 Det bör noteras att beräkningarna ej tar någon hänsyn till den positiva effekt som barriären mellan Norra Länken och planerad byggnad kan förutsättas ha givet en explosion. Denna barriär innebär ett naturligt skydd för byggnadernas undre våningsplan. Det går att argumentera för en gynnsam lastreduktion till följd av den förhållandevis skarpa vinkeländring som stötvågen tvingas göra när den passerar över denna barriär. Det är svårt att med precision bestämma denna lastreduktion, men en fingervisning kan erhållas från resonemang om diffraktion som redogörs i Johansson et al. (2008). I denna rapport visas det att den modifierade lasten P och i bakom ett hörn mod mod approximativt kan tecknas som: I studien tydliggörs att en rimlig approximation av lastreduktionen uppgår till ca 0,6 i det fall vinkeländringen uppgår till 45º. Lastreduktionen varierar med vinkeländringen, ju mer stötvågen tvingas gå runt ett hörn ju större lastreduktion är att förväntas. Sett till antaget explosionscentrum och höjden på barriären skulle således gå att argumentera för viss lastreduktion, primärt vad gäller infallande last mot de lägre fasaddelarna. Mot bakgrunden av svårigheterna att med precision avgöra en rimlig lastreduktion tas ingen hänsyn till denna barriär i de fortsatta skadeberäkningarna. Sida 42 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI A.5. Konsekvenser Sett till redogjorda laster kan utifrån jämförelse med de skadekriterier som anges i Forsén (1998) konstateras att befintlig hallbyggnads stomme och fasad som består av betong/tegel inte förväntas ådra sig några betydande skador. Bedömning görs utifrån angivna skadekriterier för en hallbyggnad med tunga ytterväggar (2 halvstens tegel murar med mellanliggande isolering). Samma bedömning görs för nya planerade byggnader baserat på det låga resulterande impulstätheterna och trolig byggnadsutformning. Nya byggnaders konstruktionsutformningen är inte fastslagen men utifrån information från projektet är ambitionen att använda träkonstruktioner men sett till de utmanande spännvidderna och komplexitet är det troligt att det blir betongbjälklag med stålpelare/balkar. De tämligen låga resulterande impulstätheterna på rådande avstånd bedöms möjliggöra en lättare och mer vek stomuppbyggnad utan att bygga in rasrisk. Glaspartierna i fasad kan emellertid förväntas brista och kastas in i byggnaden. Enligt Forsén (1997) kan 10 % av fönsterrutor förväntas krossas vid ett explosionstryck på 3 kPa och 50 % krossas vid ett övertryck på 10 kPa, vilket ger en grov uppskattning om på vilka avstånd glaspartier kan förväntas brista. Sett till redogjorda laster kan så är bedömningen att en stor andel fönster som vetter mot Norra Länken kan komma att krossas och kastas in i byggnaden. Människor innanför byggnaden kan således komma att skadas till följd av inkastat glas. Skadeomfattningen och risken för omkomna styrs primärt av förväntad inkastningshastighet samt av glaspartiernas utformning. För att erhålla en uppfattning av potentiell skadeomfattning beräknas risken att omkomma på olika avstånd inom byggnaden till följd av inkastade glaspartier. Beräkningarna tar utgångspunkt i angivna tröskelvärden, som anges i Svensson (2015) och som åskådliggörs i figur 18, för att en människa ska omkomma till följd av att denna kastas mot en hård yta vid exponering av en tryckvåg, d.v.s. fönster i detta avseende ansätts utgöra en hård yta som kastas mot människor inom byggnaden. Figur 18. Tröskelvärden för sannolikheten att omkomma vid kast mot hårt underlag enligt Svensson (2015). Beräkningar för att avgöra kasthastighet och kaststräcka av fönster utgår från följande ekvationer: i Kasthastighet hos fönster: v fö nster =  , där = fönstertunghet och i = impulstäthet fönster 2s Kaststräcka hos fönster: s h,fönster =v fönster t fönster , där t fönster = v g ,fönster s = 1,5 m (avstånd från centrum fönster till golv) v,fönster Ingen närmare information finns gällande tänkta glaspartiers utformning. Beräkningar tar därför utgångspunkt i en karakteristisk fönstertungheter som representerar såväl en tunnare som tjockare glassammansättning. Sett till aktuell bullersituation är det dock troligt att tyngre fönster kommer vara aktuella. Sida 43 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Resultat av utförda beräkningar redogörs i tabell 9. Tabell 9. Dödlighet innanför fasad baserat på last från studerade karakteristiska gasmolnexplosioner och BLEVE (endast konsekvenser från last av BLEVE som innebär störst hot för inkastade glaspartier redovisas). Avstånd från explosionscentrum varieras från 40 – 60 meter.  r i v s Inom s h h [kg/m3] [m] [Pas] [m/s] [m] dödlighet 25 40 229 9,14 5,1 1%-50% 50 40 229 4,57 2,5 <1% 75 40 229 3,05 1,7 <1% 25 45 204 8,14 4,5 1%-50% 50 45 204 4,07 2,3 <1% 75 45 204 2,71 1,5 <1% 25 50 182 7,29 4,0 1%-50% 50 50 182 3,64 2,0 <1% 75 50 182 2,43 1,3 <1% 25 55 165 6,59 3,6 1%-50% 50 55 165 3,29 1,8 <1% 75 55 165 2,20 1,2 <1% 25 60 151 6,03 3,3 <1% 50 60 151 3,01 1,7 <1% 75 60 151 2,01 1,1 <1% Av utförda beräkningar kan konstateras nya byggnader inom planområdet placeras på sådant avstånd där risken för att människor inomhus omkommer i samband med explosion är väldigt låg. Detta oaktat den positiva effekt som erhålls från tråget. Inga människor inom nya planerade byggnadsdelar bedöms vara exponerade för direkt dödlig påverkan till följd av krossade glaspartier som kastas in på människor. Även inom befintliga byggnader som ligger närmare körbanorna är riskexponeringen låg. Baserat på den ytterst ringa mängd fönster som återfinns i befintliga fasaddelarmot spårområdet och Norra Länken, se figur 19 för orientering, bedöms människor inom befintliga byggnadsdelar vara välskyddade. Figur 19. Vy över befintlig fasader som vetter mot Norra Länken/spårområdet. Sida 44 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sett till rådande förutsättningar bedöms befintlig fasader inte tappa sin skyddande effekt mot att skydda människor inomhus för påfrestning av ett efterföljande eldklot/brandgasmoln. Människor inom befintliga byggnader bedöms därmed vara välskyddad mot sekundära effekter. Samma bedömning görs för nya planerade byggnader sett till de låga resulterande explosionslasterna på rådande avstånd och med hänsyn till det naturliga skydd som tråget medför. Utan närmare information om byggnadsutformningar grundar sig bedömningen på att nya byggnader utförs i stil med befintlig byggnad, d.v.s. med tämligen täta fasader utan större mängd lätta glaspartier. Att med precision bedöma antalet omkomna vid denna typ av händelse är mycket svårt. Sett till redogjorda beräkningsresultat och människor inomhus kan anses välskyddade från allvarlig påverkan bedöms inte mer än enstaka personer inomhus kunna förolyckas vid gasmolnsexplosion/BLEVE. Aktuell planstruktur innebär att ytor utomhus mellan riskkälla och planerade byggnader utformas för att ej uppmuntra till stadigvarande vistelse. Utformningen begränsar potentiell skadepotential genom att mängden oskyddade människor som kan förväntas omkomma av värmepåfrestning från ett större eldklot vid gasmolnsbrand/-explosion effektivt begränsas. Det samma gäller risk att träffas av flygande fragment som uppstår av explosion. Visst skydd från direkt påverkan bedöms även erhållas från den fysiska barriär (bullerplank) som anordnas mellan planområdet och infrastrukturpaketet i norr. Vid BLEVE kan uppkommit eldklot ha en utbredning om ca 160 meter (radie från centrum). Med en grov antagen personbelastning om ca 1 människa / 2500 kvm riskerar då ca 10 personer utomhus kunna påverkas. Vid gasmolnsexplosion/-brand är konsekvenspotentialen utomhus lägre och för dessa scenarier uppskattas enstaka personer förolyckas utomhus. Det samma gäller en mindre explosion med explosivt ämne där uppkommit eldklot är väldigt begränsat och den primära risken ligger i att träffas av flygande fragment. Sida 45 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referenser för Bilaga A van den Berg A.C. (1985): The multi-energy method – A framework for vapour cloud explosion blast prediction. Journal of Hazardous Materials, 12(1985), sid 1-10. CCPS (2010): Guidelines for Vapor Cloud Explosion, Pressure Vessel Burst, BLEVE and Flash Fire Hazards, Second edition. Center for Chemical Process Safety, John Wiley & Sons, Hoboken, USA. DNV (2013): QRA Göteborg GO4LNG Terminal. Det Norske Veritas. Fischer S., Forsén R., Hertzberg O., Jacobsson A., Koch B., Runn P., Thaning L., Winter S. (1998): Vådautsläpp av Brandfarliga och Giftiga Gaser och Vätskor, Metoder för bedömning av risker, Andra reviderade och utökade upplagan. Avdelningen för NBC-skydd och Avdelningen för Vapen och Skydd, Försvarets Forskningsanstalt, FOA-R--97-00490-990—SE, Sverige. Forsén R. (1998): Tryck vid explosioner. Kapitel 10 i Fischer et al. (1998), sid 279-312. Johansson M. (2013): Gasexplosion i det fria. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Dokument B02-121, 2013-03-11, Karlstad. Planas-Cuchi E., Gasulla N., Ventosa A., Casal J. (2004): Explosion of a road tanker containing liquefied natural gas. Journal of Loss Prevention in the Process Industries 17 (2004), sida 315- 321. Planas E., Pastor E., Casal J., Bonilla J.M. (2015): Analysis of the boiling liquid expanding vapor explosion (BLEVE) of a liquuefied natural gas road tanker: The Zarzalico accident. Journal of Loss Prevention in the Process Industries 34 (2015), sida 127-138. Svensson L. (2015): Människans tålighet mot luftstötvågor. FOI VROM (2005), Guideline for Quantitative Risk Assessment, ”Purple book”. Ministerie van Verkeer en Waterstaat, Nederländerna. Johansson M., Larsen O.P., Laine L. (2008): Experiments and Analyses of Explosion at an Intersection. Proceedings of 20th Symposium on the Military Aspects of Blast and Shock, Oslo, Norge. Sida 46 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga B – Konsekvensanalys olycka med brandfarlig vätska B.1. Acceptanskriterier Byggnadens utformning ska ge godtagbart skydd mot brand- och brandgasspridning vid olycka på intilliggande vägar. Byggnadens utformning skall möjliggöra en säker utrymning i händelse av sådan olycka. Med utgångspunkt i kriterier enligt BBRAD görs tolkningen att detta anses uppfyllt om följande påvisas: • För att förhindra brandspridning in i aktuell byggnad skall strålningsnivåer på den sida av fönster som ej vetter mot branden, dvs. på insidan, ej överstiga 15 kW/m2. • Utrymmande personer får utsättas för max 2,5 kW/m2 eller en kortvarig strålning på max 10 kW/m2 i kombination med max 60 kJ/m2 utöver energin från en strålningsnivå på 1 kW/m2. B.2. Beräkning av infallande strålning För att beräkna den infallande strålningen på studerad fasad behöver brandens emitterade strålningseffekt bestämmas samt hur stor del av den utsända strålningen som träffar byggnaden, dvs. beräkning av den så kallade synfaktorn. B.3. Dimensionerande scenario Det finns i princip två typer av utläckage, ett momentant spill där stora mängder bränsle frigörs ner på vägbanan (t.ex. tankbil som välter och topplocket öppnas) eller ett kontinuerligt utflöde från ett läckande fordon eller tank (ventil som går sönder eller ett hål i tanken). Pölutbredning är vidare beroende av vägbanans bredd och lutning samt vägbanans ytbeskaffenhet. Dimensionerande brandscenario antas till en cirkulär pöl med diameter 11 m, vilket motsvarar en area på ca 100 m2. Detta scenario motsvarar att ett fack på en tankbil, som vanligtvis innehåller ca 4-5 m3 bensin, totalskadas vilket föranleder att allt innehåll läcker ut i samband med olycka. Med hänsyn till att vägbredden uppgår till ca 8 meter anses scenariot vara konservativt i och med att den maximala cirkulära pölutbredningen är begränsad till ca 50 m2. Avståndet mellan det antagna läget för pölen på vägbanan och fasad kommer att varieras i beräkningarna. Som känslighetsanalys analyseras även effekten från en cirkulär pölbrand om 200 m2. Dimensionerande scenario om en pölbrand med diameter om 11 m bedöms representativ för en större tågbrand/olycka med brandfarlig vätska som uppkommer på Värtans bangård. Sida 47 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI B.4. Utgående strålningseffekt Förbränning i stora pölbränder sker med underskott av syre, vilket medför en stor sotproduktion som i tur fångar upp en betydande del av den emitterande strålningen samt minskar temperaturen i flamzonen. Detta innebär att den emitterade strålningen avtar med en ökande pöldiameter. I litteratur, finns flera matematiska uttryck som beskriver hur utstrålningsintensiteten ( ) varierar som funktion av brandens diameter (D). Ett vanligt använt samband återfinns i [2] och är som 𝐼𝐼0 följer: −0.00823𝐷𝐷 𝐼𝐼0=58∙10 Sambandet påvisar en maximal utsänd strålning på 58 kW/m2 som avtar med en ökande pöldiameter. I de fullskaleförsök som gjordes vid FOI [3] påvisas en pöl med diameter på ca 10 meter emitterar ca 60 kW/m2. Detta värde motsvarar en effektiv strålningstemperatur på ca 750 , vilket är att betrakta som en förhållandevis hög temperatur för att gälla över hela den strålande ytan. ℃ I försök med mindre pölbränder (diameter på 2-3 meter) uppmättes strålningen till ca 130 kW/m2. Den emitterade strålningen från mindre pölbränder blir dock förhållandevis liten, med hänsyn till den betydligt mindre synfaktor som erhålls i beräkningar. Således är det inte av intresse att analysera mindre pölbränder. I de strålningsberäkningar som redovisas kommer värdet 60 kW/m2 att användas som dimensionerande avgiven strålningseffekt. Som känslighetsanalys studeras även strålningsnivåer på 50 respektive 70 kW/m2. B.5. Synfaktor ( ) Synfaktorn bestäms genom att branden approximeras till en rektangulär strålande yta. 𝚽𝚽 Rektangelns bred bestäms utifrån pölens diameter och beräknas med följande uttryck: 4𝐴𝐴𝑓𝑓 𝐷𝐷Dä=r √ är den brinnande ytan och utgörs av pölstorleken. 𝜋𝜋 Rektangelns höjd bestäms utifrån flamhöjden och beräknas med följande uttryck: 𝐴𝐴𝑓𝑓 2/5 𝐻𝐻𝑓𝑓 =0.23∙𝑄𝑄̇ −1.02𝐷𝐷 Där brandeffekten ( bestäms utifrån följande uttryck: 𝑄𝑄)̇ ′′ 𝑄𝑄̇ =𝜒𝜒∙𝑚𝑚̇ ∙∆𝐻𝐻𝑐𝑐∙𝐴𝐴𝑓𝑓 För bensin är förbränningshastighet ( ) 0.055 kg/m2s, förbränningsvärme ) 43.7 MJ/kg och förbränningseffektiviteten ( ) 0.7 [4]. ′ ′ 𝑚𝑚̇ (∆𝐻𝐻𝑐𝑐 𝜒𝜒 Den maximala synfaktorn erhålls genom att dela den rektangel som representerar den fritt brinnande branden på mitten, både horisontellt och vertikalt, vilket ger fyra likadana mindre rektanglar. Den totala synfaktorn erhålls från summan av de fyra ytorna. Infallande strålning mot fasaden beräknas vid punkten vinkelrätt mot flammans centrum, i enlighet med figur 20. Sida 48 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 20. Synfaktor Synfaktorer beräknas enligt ekvationer i The SFPE Handbook [4]. B.6. Beräkningsresultat Den infallande strålningsintensiteten mot fasad ( ) beräknas med följande utryck, enligt [5]: ′′ 𝑞𝑞̇ 𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚 ′′ ′′ 𝑞𝑞̇ 𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚𝑚 =𝑞𝑞̇ 𝑏𝑏𝑏𝑏𝑚𝑚𝑏𝑏𝑏𝑏∙Φ Där är den emitterade strålningseffekten (kW/m2) från branden och är den maximala synfak′′torn. 𝑞𝑞̇ 𝑏𝑏𝑏𝑏𝑚𝑚𝑏𝑏𝑏𝑏 Φ Infallande strålningsintensitet på olika avstånd till branden presenteras i tabeller nedan. Pölstorlek om 100 m2, =16.8 m och D = 11.3 m Avstånd till Infallande strålning Infallande strålning Infallande strålning 𝐻𝐻𝑓𝑓 brand [kW/m2] givet [kW/m2] givet [kW/m2] givet E = 50 kW/m2 E = 60 kW/m2 E = 70 kW/m2 10 18,10 21,72 25,34 15 10,32 12,39 14,45 20 6,45 7,75 9,04 25 4,36 5,23 6,10 30 3,12 3,74 4,37 35 2,33 2,80 3,27 40 1,81 2,17 2,53 Pölstorlek om 200 m2, =21.1 m och D = 16.0 m Avstånd till Infallande strålning Infallande strålning Infallande strålning 𝐻𝐻𝑓𝑓 brand [kW/m2] givet [kW/m2] givet [kW/m2] givet E = 50 kW/m2 E = 60 kW/m2 E = 70 kW/m2 10 24,99 29,99 34,99 15 15,75 18,90 22,04 20 10,39 12,47 14,54 25 7,23 8,68 10,12 30 5,27 6,33 7,38 35 3,99 4,79 5,59 40 3,12 3,75 4,37 Sida 49 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI B.7. Den naturliga barriärens strålningsdämpande funktion Ovanstående beräkningsresultat tar ingen hänsyn till det naturliga strålningsskydd som Norra länkens tråg och det bullerskydd tillsammans med naturliga höjdskillnader som finns mellan Värtans västra bangård och planområde. Baserat på mätningar av upprättade sektionsskisser konstateras en positiv höjdskillnad om ca 6 meter finns mellan spårområdets marknivå och toppen på planerad bullerskärm mot planområdet, se skiss nedan. Rådande förutsättningar kan översättas till en barriär om ca 6 meter. Förenklat (utan hänsyn till att majoriteten av den utsända strålningen sker från den nedre delen av flamman) antas barriären reducera den potentiella strålande ytan motsvarande flamhöjden ( ) minus 6 meter. 𝐻𝐻𝑓𝑓 Infallande strålningsintensitet på olika avstånd till branden med hänsyn till den fysiska barriärens strålningsdämpade funktion presenteras i tabeller nedan. Pölstorlek om 100 m2, =16.8 – 6 =10.8 m och D = 11.3 m Avstånd till Infallande strålning Infallande strålning Infallande strålning 𝐻𝐻𝑓𝑓 brand [kW/m2] givet [kW/m2] givet [kW/m2] givet E = 50 kW/m2 E = 60 kW/m2 E = 70 kW/m2 10 13,81 16,58 19,34 15 7,31 8,77 10,23 20 4,41 5,29 6,17 25 2,92 3,50 4,08 30 2,06 2,48 2,89 35 1,53 1,84 2,15 40 1,18 1,42 1,66 Pölstorlek om 200 m2, =21.1 – 6 = 15.1 m och D = 16.0 m Avstånd till Infallande strålning Infallande strålning Infallande strålning 𝐻𝐻𝑓𝑓 brand [kW/m2] givet [kW/m2] givet [kW/m2] givet E = 50 kW/m2 E = 60 kW/m2 E = 70 kW/m2 10 21,31 25,57 29,83 15 12,56 15,08 17,59 20 7,98 9,58 11,17 25 5,43 6,52 7,61 30 3,91 4,69 5,47 35 2,94 3,52 4,11 40 2,28 2,74 3,19 Sida 50 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI B.8. Sammanfattade diskussion och slutsatser Beräkningar visar att det inte kan uppkomma farliga strålningsnivåer inom planområdet vid händelse av pölbrand på Norra Länken eller avfartsramp. Beräkningarna visar att nya planerade byggnader är placerade på ett betryggande avstånd sett till risk för brandspridning. Nya byggnader som uppförs på ett avstånd om ca 25 meter från närmsta spår kan exempelvis uppföras med träfasad. Beräkningar visar att en tågbrand/pölbrand på Värtans södra bangård inte kan uteslutas medföra risk för brandspridning till befintlig tennishall som ligger på ett avstånd om ca 11-15 meter från närmsta spår enligt uppmätning nedan. Då befintlig tennishall är utförd i tegel är brandspridningsrisken dock kraftigt begränsad. Sett till den dimensionerande branden och med hänsyn till de positiva höjdskillnaderna kommer med största sannolikhet kommer inte infallande strålningsnivåer överstiga 15 kW/m2 beaktat befintliga glaspartiers strålningsreducerande effekt. Värt att notera är att tillbyggnaden som ligger närmast spår ej har några fönster i den riskutsatta fasaden vilket säkerställer att brandspridning ej kan ske. I beräkningar har ingen hänsyn tagits till vindpåverkan, som vid ofördelaktig vind skulle kunna medföra att flamman tiltar mot byggnaden. Med en ofördelaktig vindsituation skulle flamman kunna tilta närmare planområdet. Baserat på vindstatistik är det dock troligare att en mer gynnsam vindsituation som medför lägre konsekvenser är trolig. Sida 51 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Risken för brandspridning till närliggande bebyggelse styrs vidare av byggnaders fasadutformning vad gäller primärt fasadmaterial-/uppbyggnad och fönstertyp. Icke brandklassade fönster har en viss strålningsreducerande effekt (ca 30-50 % beroende på utförande av antal glasskikt) som kommer att medverka i att ytterligare reducera strålningen innanför fasaden [7]. För att kunna tillgodose vanliga oklassade fönsters strålningsreducerande effekt behövs säkerställas att dessa förblir intakta under brandförloppet. Försök har visat att vanligt oklassat glas (floatglas) kan gå sönder till följd av uppkomna dragspänningar i fönsterkanterna vid en strålningspåverkan om ca 10 kW/m2 [6]. Härdat glas har påvisats kunna tåla en värmepåverkan om ca 20 kW/m2 [6 & 7]. Sett till att den förväntade infallande strålningen mot befintlig fasad uppgår till ca 16 kW/m2 för det dimensionerade brandscenariot vid en pölbrand på bangården är bedömningen att härdat och/eller laminerade glaspartier i fasad utan särskild brandklass är erforderligt för att förhindra snabb brandspridning via fönster och att allvarliga strålningsnivåer på människor inomhus uppstår. Bedömningen görs mot bakgrund av acceptanskriterier i BBRAD, som tydliggör att utrymmande personer får utsättas för en kortvarig strålning på max 10 kW/m2 i kombination med max 60 kJ/m2 utöver energin från en strålningsnivå på 1 kW/m2. För att säkerställa möjligheterna till en trygg utrymning krävs vidare att utrymning kan ske åt annat håll än direkt mot olyckskällan. Ingen fördjupad kontroll av aktuella glasuppbyggnader har gjorts. Förutom risk för brandspridning till närliggande byggnader kan även påverkan i omgivningen ske via att människor inomhus utsätts för höga strålningsnivåer. Människor i det fria inom planområdet bedöms skyddade från direkt strålningspåverkan till följd av barriärens skyddande effekt och bedöms kunna försätta sig själva i säkerhet utan att allvarligt påverkas. Genom att placera friskluftsintag högt eller mot trygg sida bort från infrastrukturpaketen i norr kan vidare risk för att gifta brandgaser och dylikt sugs in i närliggande byggnader effektivt och enkelt minimeras. Sida 52 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Referenser för Bilaga B [1] Översiktlig riskutredning avseende utbyggnad av Norra Djurgårdsstaden, Version 3, RiskTec Projektledning, 2016-11-21 [2] Shokri, M. & Beyler, C.L., Radiation from large pool fires, J. of Fire Prot. Engr., 1 (4), pp 141–150, 1989. [3] Hägglund, B & Persson, L.E. The heat radiation from petroleum fires, FOA, rapport C30126- D6, 1976. [4] SFPE Handbook of Fire Protection Engineering, National Fire Protection Association 2nd ed. Quincy, MA, 1995. [5] Brandteknik (2005). Brandskyddshandboken. Rapport 3134, Lund Tekniska Högskola, Lund. [6] Brandskyddshandboken, Brandteknik, Rapport 3134, Lund, 2005. [7] PM Brandskydd glasad fasadkonstruktion, Park 1, Nybyggnad av Samverkancentral mm, ACC Glasrådgivare AB, 2013. Sida 53 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga C – Konsekvensanalys olycka med 25-% ammoniaklösning Konsekvenserna av ett eventuellt utsläpp av ammoniaklösning på Norra Länken eller avfartsrampen är starkt beroende av den förväntade pölutbredningen som i tur styr hur mycket giftiga gas som kan komma att avdunsta. Störst risk bedöms föreligga om en olycka sker på avfartsramp där avståndet till planområdet uppgår till ca 35 meter. Med hänsyn till vägbanans ringa bredd samt att ett utsläpp kommer att rinna med vägbanas tvärlutning mot trottoar och vidare i längsriktningen mot dagvattenbrunn kan avdunstning förväntas ske från en rännil. Avdunstning och spridning av 25%-ammoniaklösning från olika karakteristiska rännilar har analyserats av Stefan Lamnevik AB [1] via en fördjupad konsekvensanalys. Dessa resultat anses ge representativ bild av de förväntade skadeeffekterna som kan förväntas givet trafikolycka på avfartsramp som leder till skada på tank. Utförda spridningsberäkningarna påvisar att koncentrationer som under inandning om mer än 5 minuter kan föranleda dödsfall begränsas till ett avstånd understigande 10 meter från samtliga analyserade pölar. Koncentrationer som under inandning om mer än 5 minuter kan föranleda akut vårdbehov begränsas till ett avstånd understigande 20 meter. Inga potentiellt skadliga effekter är således att förväntas inom planområdet. Referenser för Bilaga C [1] Farligt godsolyckor med ammoniaklösning, konsekvensbeskrivning, Stefan Lamnevik AB, 2009. Sida 54 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Bilaga D – Frekvens och samhällsriskberäkningar I denna bilaga beräknas sannolikheten för att ett skadescenario uppstår givet att en trafikolycka involverande farligt gods inträffar på aktuella vägsträckor som passerar planområdet. Bedömning av frekvensen för en olycka med farligt gods som leder till utsläpp görs enligt metod som beskrivs i Vägverkets rapport Fördjupning – Riskanalys vald vägsträcka3. Beräkningar för såväl Norra länken som Jägmästargatan utförs för en normerad sträcka av 1 km eftersom det är efter detta som acceptanskriterierna i avsnitt 1.6 är anpassade efter. Hänsyn tas till de specifika olycksfrekvenserna som kan förväntas råda för respektive transportled. Den indata som tillsammans med utförd inventering av farligt godsflödena används i beräkningarna åskådliggörs i tabell 10. Tabell 10. Indata för bedömning av sannolikhet för olycka med farligt gods. Variabel Norra Länken ink avfartsramp Hastighet (tätort) 70 km/h Q (Olycksfrekvens/miljon 0,6 [12] fordonskilometer) F (Antal fordon/olycka) 1,8 [12] L (längd) 1 km Frekvensen för olycka med farligt gods per år kan beräknas med hjälp av ekvationen nedan: P=N x Q x F x L x 10-6 Vid frekvensberäkning antas det att sannolikheten för trafikolycka är oberoende av vilken last som ryms i lastbilen, d.v.s. sannolikheten för att en farligt godstransport är inblandad är direkt kopplad till hur stor andel av det totala antalet transporter som rymmer farligt gods. N utgör antalet farligt godstransporter och utgår från resultaten från utförd farligt godsinventering. För att det ska uppstå potentiellt farliga konsekvenser i omgivningen krävs vidare att den farliga godstransporten skadas på sådant sätt att det uppstår ett farligt olycksscenario såsom exempelvis explosion, brand, etc. Olycksfrekvensen för möjliga potentiella olycksförlopp som kan komma att uppstå givet en olycka med farligt gods beräknas för respektive farligt godsklass i nedanstående avsnitt där N utgår från nedan indata. 3 Fördjupning – Riskanalys vald vägsträcka. Vägverket publikation 2005:55 Sida 55 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Norra Länken/Lidingövägen ADR-klass Typ av farligt gods Antal transporter per år 1.1 – 1.6 Explosiva ämnen (Mindre mängder dynamit < 50 till lokala byggprojekt och fyrverkerier) 2.1 Brandfarliga gaser (främst LNG – alla antas <3000 utgöras bulktransporter) 2.2 Icke brandfarliga, icke giftiga gaser <500 2.3 Giftiga gaser (primärt 25%- <300 ammoniaklösning) 3 Brandfarliga vätskor (främst bensin, diesel) < 3000 4 Brandfarliga fasta ämnen, etc. < 200 5 Oxiderande ämnen och peroxider (< 50% < 350 väteperoxid och liknande som ej är explosionsbenägna) 6 Giftiga ämnen < 250 7 Radioaktiva ämnen 0 8 Frätande ämnen < 2000 9 Magnetiska material och övriga farliga ämnen < 1500 Totalt antal < 11 150 Avfartsramp mot Jägmästargatan och Värtaverket Transporter av 25 % - ammoniaklösning antas uppgå till ca 300 transporter per år Transporter av brandfarlig gasbehållare på gasfllak antas uppgå till ca 10 stycken per år. C.1. Olycka involverande massexplosiva ämnen på Norra Länken En detonation kan uppstå antingen till följd av att starka påkänningarna på lasten till följd av själva trafikolyckan eller till följd av en brand som sprids till lasten. Ämnen ur riskgrupp 1.1 får enbart transporteras i fordon som uppfyller krav för s.k. EX/II- eller EX/III-fordon, vilket innebär krav på utförandet av elektronik, bromsar, energiabsorberande zoner samt förebyggande åtgärder mot brandrisker. Detta syftar till att reducera sannolikheten för trafikolycka som kan leda till stora påkänningar eller brandspridning till lasten vid t.ex. en motorbrand. Med avseende på detta utgår bedömningen från att det krävs en mer våldsam kollision som skadar transportfordonet samtidigt som det uppstår en mer allvarlig brand som sprider sig till lasten. Mest troligt är att fordonets drivmedelstank behöver involveras i brandförloppet för att uppkommen brand ska innebära ett hot för lastutrymmet. Under åren 1994-1999 rapporterades årligen i genomsnitt 64,7 fordonsbränder i Sverige vid polisrapporterade vägtrafikolyckor till Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS)4. Under motsvarande år rapporterades ca 15 700 trafikolyckor med personskada per år5. Utifrån detta kan sannolikheten för brand i fordon vid olycka uppskattas till ca 0,4 % (64,7 / 15 700). Statistiken anger inget om allvarlighetsgraden för uppkomna bränder och heller inget om kollision förelegat uppkommen brand 4 Vägverkets informationssystem för trafiksäkerhet (VITS), uppgifter erhållna av Arne Land, Statens Väg- och Transportforskningsinstitut 2003-05-27. 5 Vägtrafikskador 2004, Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA), Rapport 2005:14, 2005. Sida 56 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Liknande statistik från Norge visade på i snitt 6,3 fordonsbränder per år och 9000 rapporterade olyckor6. Detta skulle innebära att endast 0,07 % av antalet fordonsolyckor leder till brand i fordon. Statistiken anger heller inget om allvarlighetsgraden för uppkomna bränder. Statistisk sammanställning utförd av FOI7 indikerar emellertid att 2 % av antalet bränder med betydelse för lastbilar uppkommer till följd av en kollision. Baserat på ovanstående information från litteratur utgår sannolikheten för efterföljande brand i samband med kollision som riskerar att hota lastutrymmet från 0,0008 (0,004 x 0,02). Beräkningar utgår vidare från att spridning till lasten och uppkomst av detonation av hela lasten uppstår i 50 % av fallen. Det finns idag ingen känd forskning kring hur stor kraft som behövs för att initiera detonation av det fraktade godset vid en trafikolycka. Med hänsyn till aktuell vägutformning som innebär en hastighetsbegränsning om 70 km/h samt att det inte finns någon risk för frontalkollisioner är bedömningen att det är väldigt otroligt att starka påkänningar kan föranleda en detonation. Det är bedöms troligt att transportfordonens utformning som innebär att energin vid en kollision ska tas upp av olika energiabsorberande zoner skapar ett tillfredställande skydd mot krafter som kan uppstå vid en upphinnande olycka under aktuella förutsättningar. Mot bakgrund av den ringa information som finns tillgänglig för att motivera detta skydd utgår dock beräkningarna konservativt från att sannolikheten för detonation givet starka påkänningar är lika stor som för att en brand sprider sig till lasten i samband med olycka. Med ovanstående som input beräknas olycksfrekvensen för en mindre detonation till följande: Explosion mindre mängder dynamit 4,3 E-09 per år C.2. Olycka involverande brandfarlig gas på Norra Länken Utgångspunkten i frekvensbedömningar är att alla transporters antas utgöras av bulktransporter. För att en olycka med klass 2.1 ska leda till konsekvenser för omgivningen krävs att det farliga godset sprids utanför behållaren och sedan antändas. För tjockväggiga tankar reduceras värdet för att tank skadas i samband med olycka med en faktor 30 gentemot sannolikheten för att en tunnväggig tank skadas21. Ett läckage av brandfarlig gas kan resultera i följande händelseförlopp: • Omedelbar antändning som ger upphov till pölbrand/jetbrand. • Uppvärmning av tank eller tankhaveri som leder till BLEVE (Boiling Liquid Expandning Vapour Explosion). • Fördröjd antändning som ger upphov till en gasmolnsbrand/gasmolnsexplosion. Fördelning av dessa scenarier varierar ganska kraftigt mellan olika källor. Baserat på olika källstyrkor används följande sannolikheter för de olika händelseförloppen givet olycka och skada på en bulktransport: • Ingen antändning: 30 % • Direkt antändning (pölbrand/jetbrand):19 % • BLEVE: 1 % • Fördröjd antändning (gasmolnsbrand/gasmolnsexplosion): 50 % 6 Tunnlar i Storstad – säkerhets och miljöaspekter, Nordiska vägtekniska förbundet, 2002. 7 FOI (2009) Om explosionsbenägenhet vid olycka i samband med transport av farligt gods klass 5, FOI Memo 2774. Sida 57 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Dessa värden bedöms rimliga och tillämpas vidare i denna analys. Enligt VROM8 kan vidare fördelningen mellan gasmolnsbrand och gasmolnsexplosion givet en fördröjd antändning ansättas till 60/40 %. Med utgångspunkt i att LNG kan förväntas vara riskstyrande inom gruppen brandfarliga gaser utgår vidare utredningen från att pölbrand kommer uppstå givet en direkt antändning av ett utsläpp. Detta mot bakgrund av att LNG i transporteras nedkyld, ca – 162 , i flytande form under atmosfärstryck. För att en farlig jetflamma ska uppstå krävs således att tanken hettas upp så att ℃ en tryckuppbyggnad sker och säkerhetsventil öppnas. För att ett sådant förlopp vidare ska utgöra något hot mot omgivningen krävs vidare att tanken har vält i samband med olycka så att säkerhetsventilerna pekar i horisontell riktning mot planerad bebyggelse, i annat fall kommer avluftning ske rakt uppåt i luften utan allvarliga effekter mot människor i omgivningen. Följande olycksfrekvenser beräknas för de dimensionerande händelseförloppen: Pölbrand/jetflamma Sannolikheten för direkt antändning givet utsläpp som föranleder en pölbrand/jetflamma beräknas med följande indata. P (Sannolikhet skada) 0,0019 u Sannolikhet direkt antändning 0,3 Sannolikheten för pölbrand/jetflamma givet en olycka involverande LNG beräknas till ca 1,2 E-06 per år. Gasmolnsbrand Sannolikheten för en fördröjd antändning som ger upphov till en gasmolnsbrand beräknas med följande indata. P (Sannolikhet skada) 0,0019 u Sannolikhet fördröjd antändning 0,5 Sannolikhet gasmolnsbrand 0,6 Sannolikheten för att en gasmolnsbrand givet en olycka involverande LNG på E4/E20 beräknas till ca 2,2 E-06 per år. Gasmolnsexplosion Sannolikheten för en fördröjd antändning som ger upphov till en gasmolnsexplosion beräknas med följande indata. P (Sannolikhet skada) 0,0019 u Sannolikhet fördröjd antändning 0,5 Sannolikhet gasmolnsexplosion 0,4 Sannolikheten för gasmolnsexplosion givet en olycka involverande LNG beräknas till ca 9,2 E-07 per år. BLEVE Sannolikheten för BLEVE beräknas med hjälp av följande indata. Andel P (Sannolikhet skada) 0,0019 u Sannolikhet BLEVE 0,01 Sannolikheten för BLEVE givet en olycka involverande LNG beräknas till ca 6,2 E-08 per år. 8 VROM (2005), Guideline for Quantitative Risk Assessment, ”Purple book”. Ministerie van Verkeer en Waterstaat, Nederländerna. Sida 58 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Olycka med styckegods av gasflaskor till Värtaverket på avfartsramp Vid upphettning av gasflaskor finns risk för kärlsprängning, vilket är det skadescenario som innebär störts hot mot omgivningen. Skadepotentialen är betydligt mindre än ovan redogjorda olycksförlopp förknippade med bulktransporter av brännbar gas. Beaktas detta antas dessa fåtal transporter olycksfrekvensmässigt hanteras som bulktransporter av brännbar gas. C.3. Olycka involverande giftig gas För att en olycka med giftig gas, klass 2.3 ska leda till konsekvenser för omgivningen krävs att det farliga godset sprids utanför behållaren. Likt beräkningsgång för tjockväggiga tankar innehållande brandfarlig gas så reduceras värdet för att tank skadas i samband med olycka med en faktor 30 gentemot sannolikheten för att en tunnväggig tank skadas21. Sannolikheten för att ett utsläpp av giftig gas ska uppstå beräknas med följande indata. P (Sannolikhet skada) 0,00015 u För att spridning ska påverka människor inom planområdet krävs vidare en vindriktning som driver gasmolnet in över planområdet. Baserat på vindstatistik görs bedömningen att spridning mot planområdet sker vid ca 10 % av fallen. Olycksfrekvensen beräknas till ca 3,6 E-09 per år. Gällande läckagestorlek antas följande givet rådande trafikala förutsättningar. • ett litet läckage bedöms ske 80 % av fallen • ett mellanstort/stort läckage bedöms ske 20 % av fallen C.4. Underlag samhällsriskberäkningar Med utgångspunkt i redogjorda olycksfrekvenser och i rapporten belysta konsekvenser för de olycksscenarier som innebär ett risk för allvarlig påverkan inom planområdet. De olycksscenarier som identifierats kunna föranleda mer allvarliga konsekvenser med risk för omkomna inom planområdet är begränsade till nedan olyckshändelser: • Norra Länken Olycka med brandfarlig gas i anslutning till planområdet o Olycka med explosivt ämne i anslutning till planområdet o Den samlade samhällsriskbilden beräknas för prognosåret 2040. I samhällsriskberäkningar beaktas även risken för allvarlig påverkan i närområdet kring planområdet. Samhällsriskberäkningar utgår från en värsta tänkbara olycksplacering. I samhällsriskberäkningar beaktas vägledning utifrån den övergripande riskutredningen framtagen för stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdstaden och de skyddsprinciper som förtydligas. T.ex. beaktas att närliggande större kontorsbyggnad inom kvarter Starkströmmen kommer utföras med ”tät” fasad och därmed begränsa potentiell skadepotential vid de riskstyrande händelserna, BLEVE, gasmolnsexplosion och mindre explosion med explosivt ämne. Utvecklingen inom kvarter Starkströmmen bedöms således inte påverka analyserade samhällsrisknivåer sett till rådande avstånd från värsta tänkbara olycksplaceringar i höjd med planområdet som överstiger 120 meter. I figur 21 presenteras en satellitbild för ökad förståelse och orientering vad gäller planerad utveckling av kvarter Starkströmmen. Sida 59 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Inom kvarteret Starkströmmen ska de två befintliga byggnaderna inom fastigheten rivas och ersättas med ett större kontorshus samt en driftdepå för Trafikverkets verksamhet för Norra länken. Figur 21. Översiktlig satellitbild hämtad från Google tillsammans med planerad utveckling inom kvarter Starkströmmen. Rådande förutsättningar innebär en generellt låg personbelastning i anslutning till Norra Länken. Omgivningen på andra sidan infrastrukturpaketet i förhållande till planområdet förväntas ha ett försumbart bidrag till samhällrisknivåerna. Den kumulativa samhällsriskbilden är beräknad utifrån följande förutsättningar och antaganden: • Personbelastningen utomhus kring Norra länken är generellt mycket låg. Vid beräkning av skadepotential utomhus utgår personbelastningen utomhus till 1 person per 2500 kvm. • Olycksfrekvenser på Norra länken utgår från en studerad sträcka om 1 km. Den kumulativa samhällsriskbilden är beräknad utifrån nedan skadepotential för de analyserade olycksscenarier med tillhörande olycksfrekvenser. Sida 60 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Riskälla och olycksförlopp Konsekvenspotential inom planområdet Norra Länken Explosion med lägre mängder dynamit Enstaka utomhus Gasutsläpp (bulk) – pölbrand/jetflamma 0 Gasutsläpp (bulk) - gasmolnsbrand Enstaka utomhus Gasutsläpp (bulk) - gasmolnsexplosion Enstaka utomhus och enstaka inomhus Gasutsläpp (bulk) - BLEVE Enstaka inomhus och upp mot tio utomhus På Norra Länkens avfartsramp Explosion gasflaska (styckegods) – tryckkärlsexplosion Enstaka utomhus Mellanstort/stort giftigt gasutsläpp (25 % - ammoniaklösning) 0 Värtabanan Inga olycksrisker identifierade med skadepotential inom - planområdet Tunnelbanan Inga olycksrisker identifierade med skadepotential inom - planområdet Värtaverket (fasta riskkällor inom anläggningen) Inga olycksrisker identifierade med skadepotential inom - planområdet I figur 22 redovisas beräknad samhällsriskprofil för prognosåret 2040 vilket omfattar en dubblering av antalet LNG-transporter sett till dagens situation. Sida 61 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 22. Beräknad samhällsriskprofil för detaljplan Storängsbotten – Idrottsparken prognosår 2040 vilket innefattar en dubblering av antalet LNG-transporter i jämförelse med dagens situation. I figur 23 redovisas beräknad samhällsriskprofil för dagens trafiksituation med utgångspunkt i Norra Länkens säkerhetsdokumentation. Figur 23. Beräknad samhällsriskprofil för detaljplan Storängsbotten – Idrottsparken för dagens trafiksituation med utgångspunkt i Norra Länkens säkerhetsdokumentation. Sida 62 (62) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [Vibration och stomljudsutredning.pdf] Storängsbotten, Stockholm VIBRATION- OCH STOMLJUDSUTREDNING Rapport 2024-09-23 14090-0202 rnD ,32-90-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Uppdrag: 345415 Titel på rapport: Vibrationsutredning – Storängsbotten, Stockholm Status: Rapport Datum: 2024-09-23 Medverkande Beställare: Office Karolina Keyzer AB Kontaktperson: Hugo Losman Nädele Konsult: Tyréns Sverige AB Uppdragsansvarig: Ricardo Ocampo Daza Handläggare: Emelie Olofsson / Rickard Torndahl Kvalitetsgranskare: Theodora Bjarkadottir Revideringar Revideringsdatum: 2025-05-12 Version: 01 Initialer ROA Tyréns Sverige AB 2024-09-23 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2(11) 14090-0202 rnD ,32-90-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Sammanfattning I samband med detaljplanearbetet för att utveckla Idrottsparken inom Storängsbotten har Tyréns Sverige AB utfört en vibration- och stomljudsutredning. Utredningen visar att risken för komfortstörande vibrationer eller höga stomljudsnivåer är låg för planerad bebyggelse i norra delarna av planområdet. Byggnaderna kan därmed planeras fritt utan krav på anpassning efter trafikalstrade vibrationer. Vid tre byggnadskroppar i södra delen av planområdet (benämnda som ”Hälsa” i strukturplanen) innebär geologin att det finns risk för komfortstörande vibrationer. Vid detaljprojektering av byggnadernas stomme och grundläggning bör vibrationer beaktas. Grundläggs byggnaderna med spetsburna pålar bedöms det som låg risk att komfortvibrationer överskrider riktvärdet 0,4 mm/s, även från vägtunneln som planeras i berget under byggnaderna (riksintresset Östlig förbindelse). Risken för höga stomljudnivåer från vägtunneln bedöms som liten förutsatt att vägbanan anläggs utan ojämnheter. Innehållsförteckning 1 Bakgrund ....................................................................................... 4 1.1 Allmänt om vibrationer och stomljud ..................................................... 5 2 Riktvärden ..................................................................................... 6 2.1 Komfortvibrationer ................................................................................ 6 2.2 Stomljud ............................................................................................... 6 3 Förutsättningar ............................................................................. 7 3.1 Mätning ................................................................................................ 7 3.2 Geologi ................................................................................................. 8 3.3 Trafikuppgifter ...................................................................................... 8 3.3.1 Riksintresset Östlig förbindelse................................................... 9 3.4 Tidigare inkomna klagomål ................................................................... 9 4 Resultat och slutsats. ................................................................. 10 Uppdrag: 345415 2024-09-23 Beställare: Office Karolina Keyzer AB 3(11) 14090-0202 rnD ,32-90-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Bakgrund I samband med planarbetet för vidareutveckling av befintlig verksamhet inom idrott och hälsa för del av Kungliga Nationalstadsparken har Tyréns Sverige AB utfört en vibration- och stomljudsutredning. Nybyggnation av idrotts-, kontors och hälsovårdslokaler planeras. Angränsande till området finns järnvägen Värtabanan samt motorvägen Norra länken som kan ge upphov till vibrationer. Figur 1. Karta som visar planområdet avgränsning i orange. Källa: Startpromemoria för planläggning av Storängsbotten. Uppdrag: 345415 2024-09-23 Beställare: Office Karolina Keyzer AB 4(11) 14090-0202 rnD ,32-90-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 2. Strukturplan daterad 2025-04-29. 1.1 Allmänt om vibrationer och stomljud Vibrationer och stomljud är en orsak till störning längs vägar och järnvägar. När vibrationer upplevs som kännbara inne i byggnader benämns de som komfortstörande. Komfortvibrationer utvärderas i frekvensområdet 1-80 Hz. Mer högfrekventa vibrationer kan ge upphov till ett hörbart mullrande ljud i byggnader och benämns som stomljud. Storleken på vibrationen bestäms av flertalet parametrar:  Källstyrkan för den alstrade vibrationen, som påverkas av fordonets hastighet, tyngd och hjul samt själva anläggningens skicka och uppbyggnad.  Avstånd och geologi. Vibrationer med låga frekvenser fortplantas lättast genom lösa jordarter som lera, silt eller sand. I fasta material som morän eller berg är utbredningen av komfortvibrationer betydligt mer begränsad medan högfrekventa vibrationer sprids lättare. Vibrationen avtar också med avståndet.  Byggnadens konstruktion. Vibrationen kan både dämpas och förstärkas i övergången mellan mark och byggnad, beroende på hur byggnadens resonansfrekvens sammanfaller med frekvensinnehållet i den inkommande vibrationen. Stomljud mäts vanligtvis i decibel med beteckningen dBA. Indexet ”A” efter dB indikerar att ljudet har korrigerats på ett sätt som motsvarar hur det mänskliga örat uppfattar toner/frekvenser. Det mänskliga örat uppfattar ljusa toner bättre än mörka. I Sverige utvärderas stomljud oftast som den maximala ljudnivån som uppkommer vid en Uppdrag: 345415 2024-09-23 Beställare: Office Karolina Keyzer AB 5(11) 14090-0202 rnD ,32-90-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI fordonspassage med tidsvägningen Fast (F). Komfortvibrationer utvärderas som den högsta vibrationsnivån i samband med en enskild vibrationshändelse under en viss tidsperiod. Komfortvibrationer uttrycks som det maximala effektivvärdet (RMS-värdet) med tidsvägning Slow (S) av den vägda vibrationshastighetsnivån i mm/s (1-80 Hz). 2 Riktvärden 2.1 Komfortvibrationer Det saknas nationella riktvärden för komfortvibrationer i byggnader. Svensk standard 460 48 61 ger en vägledning för bedömning av komfort i byggnader, se nedan. Trafikverket tillämpar riktvärdet 0,4 mm/s vid nybyggnad av infrastruktur enligt TDOK 2014:1021. Trafikförvaltningen i Region Stockholm hänvisar också till riktvärdet 0,4 mm/s enligt TDOK 2014:1021. Dessa riktvärden gäller främst bostäder och avser sömnstörningar men kan ge en vägledning kring störning i andra typer av byggnader. Tabell 1. Exempel på effekter vid olika vibrationsnivåer enligt SS 460 48 61 utgåva 2. Effekter V [mm/s] w,RMS(S) Ungefärlig känseltröskel enligt SS-ISO 2631-1 0,2 Vibrationsnivå från tågtrafik där mätbar påverkan på 0,4 sömn startar Ungefär 1 av 3 personer är störda av vibrationer från 0,7 tågtrafik 2.2 Stomljud Det saknas också nationella riktvärden för stomljud men Trafikverket tillämpar nedanstående riktvärden vid nybyggnad av infrastruktur. Trafikverket tillämpar riktvärdena enbart avseende stomljud från järnvägstunnlar men värdena kan vara vägledande i andra sammanhang. Tabell 2. Riktvärden för stomljud enligt Trafikverkets TDOK 2014:1021 version 4. Lokaltyp Maximal stomljudnivå, L maxF inomhus Bostäder1 32 dBA2 3 1Riktvärden inomhus omfattar bostadsrum i permanentbostad och fritidsbostad. 2Avser trafikårsmedelnatt (22-06) i järnvägstunnel. Ljudnivån 32 dBA får överskridas högst fem gånger per natt. 3Beaktas endast vid nybyggnad av infrastruktur. Uppdrag: 345415 2024-09-23 Beställare: Office Karolina Keyzer AB 6(11) 14090-0202 rnD ,32-90-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Förutsättningar 3.1 Mätning Obevakad mätning av vibrationer från järnvägen och motorvägen har genomförts mellan 9 och 23 september 2024. Toppvärden har registrerats från en givare (V10, serienummer 3988, kalibrerad 2024-03-21) monterad på markspett. Givaren är placerad cirka 30 meter från närmaste järnvägsspår, se figur nedan. Mätpunkt Figur 3. Placering av mätpunkt för obevakad vibrationsmätning. Mätresultatet redovisas i bilaga 1. Viss störning från regn och tillstötningar av givaren förekom under mätperioden och har filtrerats bort i analysen. Låga vibrationsnivåer har registrerats från trafiken. Högsta uppmätta nivå från trafiken är 0,06 mm/s. Under mätperioden passerade minst 3 stycken tåg enligt Trafikverkets tågföring som dock är sporadisk för banavsnittet och inte speglar den verkliga trafiken. Alltså kan man anta att fler tåg har passerat under den utvärderade 2-veckors perioden. Uppdrag: 345415 2024-09-23 Beställare: Office Karolina Keyzer AB 7(11) 14090-0202 rnD ,32-90-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3.2 Geologi Enligt SGUs geokarta består jordlagret i området av cirka 3-20 meterfyllning ovanpå en berggrund av Vacka ochGnejs. På enstaka ställen finns berg i dagen. I södra hörnet av planområdet finns också lager av postglacial lera. Jordarten fyllning medför oftast inte någon risk för spridning av trafikinducerade vibrationer. Lera är dock oftast känsligt för lågfrekventa vibrationer och kan innebära risk för spridning av komfortvibrationer över längre sträckor. Jordarterna innebär låg risk för spridning av vibrationer som ger upphov till stomljud. Figur 4. Utdrag ur SGUs jordartskarta. Svartstreckad är Fyllning. Orangestreckad är postglacial lera. 3.3 Trafikuppgifter Trafikuppgifter är hämtade från genomförd bullerutredning för området (Rapport R01- 345415, Bullerutredning Storängsbotten) och redovisas i tabellerna nedan. Tabell 3. Vägtrafikuppgifter. Trafikmängd1) Andel tung Andel tung Hastighet trafik kat 2 trafik kat 3 [km/h]3) [%]2) [%]2) Prognostiserad trafikmängd år 2045 Norra länken väster om 54909 4 4 70 trafikplats Norra länken inom trafikplats 37483 4 4 70 Uppdrag: 345415 2024-09-23 Beställare: Office Karolina Keyzer AB 8(11) 14090-0202 rnD ,32-90-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Norra länken, ramp ner från 10178 0 7,7 70 Lidingövägen Norra länken, ramp upp till 6032 0 7,8 50 Lidingövägen Norra länken, mot södra 5827 0 8 50 Hamnvägen Lidingövägen 16511 6 0,7 50 1) Antal fordon under ett årsmedeldygn. 2) Lokalgator antas inte ha någon tung trafik nattetid. Övriga gator anses ha 11% av den tunga trafiken nattetid. 3) Avser skyltad hastighet. Tabell 4. Tågtrafikuppgifter. Antal tåg1) Tåglängd [m]2) Hastighet [km/h]3) Prognostiserad trafikmängd år 2045 Värtabanan Godståg 1,4 550 40 C20 (Tunnelbana) 468 140 80 1) Antal tåg som passerar ett årsmedeldygn. 2) Avser tågtypens medellängd. 3) Avser tågets förväntade hastighet 3.3.1 Riksintresset Östlig förbindelse Den framtida dragning av vägtunneln Östlig förbindelse planeras under planområdet vilket kan innebära påverkan på vibrationer och stomljud, beroende på förbindelsen placering, tunneldjup mm. Tunneln kommer trafikeras av personbilar, lastbilar och bussar. Tunneltakets djup under markytan beräknas ej vara djupare än 25 meter under mark vid planområdet. Figur 5. Dragning av vägtunneln Östlig förbindelse under planområdet. Källa: TRV 2018/125435. 3.4 Tidigare inkomna klagomål Trafikverket genomför kontinuerligt vibrationsmätningar utmed den statliga infrastrukturen där det finns risk att riktvärden för vibrationer överskrids eller där klagomål inkommit. Inga mätningar har genomförts vid planområdet Uppdrag: 345415 2024-09-23 Beställare: Office Karolina Keyzer AB 9(11) 14090-0202 rnD ,32-90-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stockholms stad har inte fått in några klagomål om komfortstörande vibrationer i området1. 4 Resultat och slutsats Riktvärden som finns för vibrationer och stomljud syftar i första hand till att skydda mot sömnstörningar i bostäder. Det saknas tydliga riktvärden vid andra verksamheter, tex. kontor eller hälsolokaler. Riktvärdet för bostäder kan dock vara vägledande och används i denna utredning vid jämförelse mot resultatet. Komfortvibrationer Geologin spelar stor roll för hur vibrationer sprids. Majoriteten av planområdet består av fyllnadslager vilket oftast innebär låg risk för spridning av trafikinducerade vibrationer. Vid de tre planerade byggnaderna i södra delen av planområdet, benämnda som ”Hälsa” i strukturplanen, finns postglacial lera vilket kan innebära risk för spridning av komfortvibrationer. Dock ligger byggnaderna långt från spårtrafiken och Norra länken men nära Lidingövägen och ovanpå den planerade vägtunneln Östra förbindelsen. Vid detaljprojektering av byggnadernas stomme och grundläggning bör hänsyn tas till komfortvibrationer från Lidingövägen. Om byggnaderna grundläggs med spetsburna pålar bedöms det som låg risk att komfortvibrationerna överskrider riktvärdet 0,4 mm/s. Om det sker ombyggnad av lokalgator inom planområdet bör fartgupp och brunnar inte placeras nära byggnaderna. Den framtida vägtunneln anläggs i berget under byggnaderna och risken för komfortstörning härifrån bedöms som mycket liten. Ska känslig utrustning, som tex ögonlaser eller MR-kameror, placeras i byggnaderna bör en detaljerad vibrationsutredning utföras i samband med projektering av byggnaderna. Även låga vibrationsnivåer kan störa sådan utrustning. Mätningen av vibrationer från järnvägen och Norra länken visar på låga nivåer i marken vid planområdet. Vilka vibrationsnivåer det sen blir i planerade byggnader beror på flera olika faktorer, bland annat grundläggning, material, bjälklagsspännvidder etc. Vibrationsnivån kan därför variera stort mellan olika byggnader och ibland förstärkas jämfört med marknivån. För att uppskatta bjälklagsvibrationer finns det därför olika schabloner som kan användas. I beräkningsmetoderna HS2 och FTA används faktorn 4, vilket anses vara på den säkra sidan. Trafikverket har i ett examensarbete2 undersökt samband mellan vibrationshastighet i grundmur och bjälklag vilket visar på en faktor 1,9 för 95% percentil. Om man använder HS2 och FTAs faktor på 4 blir den uppskattade komfortvibrationen 0,2 mm/s för den högst uppmätta vibrationsnivån, vilket uppfyller riktvärdet 0,4 mm/s med marginal. Detta är alltså med en faktor som ofta är på den säkra sidan. 1 Stockholms stad, Miljöförvaltningen, Mailkonversation 2024-09-24 2 Analysis and Estimation of Residential Vibration Exposure from Railway Traffic in Sweden, Chalmers, 2016. Uppdrag: 345415 2024-09-23 Beställare: Office Karolina Keyzer AB 10(11) 14090-0202 rnD ,32-90-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Stomljud Mätresultatet, geologin och de få passagerna av godståg innebär att det inte finns risk för höga stomljudnivåer från befintlig järnväg eller motorväg i planerade byggnader. Den framtida vägtunnelnÖstra förbindelsen anläggs, enligt tillgängligt underlag3, i berget under planområdet med vägtunnelns tak ej djupare än 25 meter under mark. Under förutsättning att tunneln anläggs med slät vägbana utan ojämnheter är risken liten för höga trafikinducerade stomljudsnivåer i planerade byggnader när tunneln är i drift. Vid detaljprojektering av byggnadernas grundläggning och stomme kan ändå stomljud från vägtunneln beaktas för att vara på den säkra sidan. Om byggnaderna pålas minskar risken för stomljud jämfört med om de placeras direkt på berget. Byggnaderna kan också placeras på gummielement. En annan möjlighet är att lägga stomljudsisolering i bärande väggar längst ned i huset. Vid anläggningsskedet av tunneln kommer det sannolikt förekomma höga stomljudsnivåer, vilket dock är under en begränsad tidsperiod. Slutsats Risken för komfortvibrationer eller stomljud över riktvärdena (0,4 mm/s eller 32 dBA) bedöms som liten vid planerad bebyggelse i norra delen av planområdet. Byggnaderna här kan därmed planeras fritt utan krav på anpassning efter trafikinducerade vibrationer. Vid planerade byggnader i södra delen kan komfortstörande vibrationer från Lidingövägen förekomma. Med anpassning av byggnadernas grundläggning och stomme bedöms dock riktvärdet 0,4 mm/s möjligt att uppfylla. Risken för stomljud och komfortstörande vibrationer från den framtida vägtunneln bedöms som låg, förutsatt att vägbanan anläggs utan ojämnheter. 3 Östlig förbindelse – Precisering av riksintresse kommunikation, TRV 2018/125435 Uppdrag: 345415 2024-09-23 Beställare: Office Karolina Keyzer AB 11(11) 14090-0202 rnD ,32-90-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Multirapport Sida 1 av 1 NB! Projekt Storängsbotten vib Värtabanan Projektansvarig Ricardo Ocampo Daza Vissa data kanske inte är synliga på grund av den valda skalan. Tidsram 2024-09-09 00:00 - 2024-09-23 00:00 (Europe/Stockholm) Diagramdata aggregeras av 1 minut. MP01, givare på spett i mark, V10, Serienummer: 3988, Kalibrerad: 2024-03-21, true X-span 2024-09-09 00:00 - 2024-09-23 00:00 Y-span V : mm/s: 0 - 1 V Max 0.06 mm/s Datum 2024-09-18 Tid 00:04:00 Skapat av Rickard Torndahl den 2024-09-23 13:47 +02:00 14090-0202 rnD ,32-90-4202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI --- [PM - Övergripande utrymnings- och insatsstrategier.pdf] Ort Mottagare: Stockholm Kungliga Djurgårdens Förvaltning via OKK + arkitektbolag Hugo Losman Nädele Datum 2026-02-27 Handläggare: Mathias Lööf, 076-409 27 74, mathias.loof@projektstaben.se PM – Övergripande utrymnings- och insatsstrategier Detaljplan Storängsbotten Sida 1 (8) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1 Inledning Föreliggande PM omfattar en översiktlig redogörelse av berörda byggnaders principiella utrymnings- och insatsstrategier med syfte att i tidigt planskede säkerställa genomförbarheten planmässigt. Handlingen tas fram med utgångspunkt i upprättad förstudie för detaljplanen, se visuella skisser i figur 1 och 2 som redogör för nuläge tillsammans med planerad utveckling. Figur 1. Översikt av nuläge med tillkommande spår. Figur 2. Översikt av planerad utveckling. Sida 2 (8) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 1.1 Omfattning och avgränsningar Handlingen tas fram i ett tidigt skede med syfte att precisera och redogöra för de översiktliga utrymnings- och insatsrelaterade krav som kan ha påverkan på detaljplaneutformningen vilka är viktiga att belysa i tidigt skede för att säkerställa detaljplanens genomförbarhet. Handlingen omfattar inga heltäckande brandskyddstekniska lösningar för de olika ingående byggnaderna utan detta kommer tas fram och detaljeras i den fortsatta projekteringen. 1.2 Styrande dokument Handlingen tar utgångspunkt i Plan- och bygglagen (2010:900) 8 kap 4 § samt Boverkets byggregler BFS 2011:6 med ändringar t o m BFS 2024:14 (BBR 31). De av Storstockholms Brandförsvar utgivna vägledningsdokument fungerar även som underlag för upprättad handling: • Utrymning med hjälp av Räddningstjänsten, Dokumentnummer: VL2014-09 • Höga byggnader, Dokumentnummer: VL2014-08 • Brandvattenförsörjning, Dokumentnummer: VL2014-12 1.3 Underlag Som underlag för upprättande av handlingen har planskisser för följande ingående byggnader framtagna av OKK+ arkitekter tillsammans med brandskyddsdokumentation för befintlig tennishallsbyggnad: • Planskisser för Multisporthall daterade 2025-05-28 • Planskisser för Hälsopaviljongen daterade 2025-04-28 • Planskisser för KLTK daterade 2025-05-05 • Planskisser för Tennispaviljongen daterade 2025-05-28 • Brandskyddsdokumentation, relationshandling, Norra Djurgården 1:1, Kungl. Tennishallen framtagen av Brandkonsulten Kjell Fallqvist, 2008-11-21. • Trafikverket, Ombyggnad Värtans västra bangård, 5-spårsalternativ, Genomförandebeskrivning, teknisk beskrivning. Atkins Sverige AB, 2021-11-23 1.4 Internkontroll Denna handling omfattas av internkontroll i enlighet med Projektstabens kvalitetssystem, certifierat enligt ISO 9001 och ISO 14001. Detta innebär en övergripande granskning av en annan konsult i företaget av rimligheten i de brandskyddstekniska förutsättningarna och de föreslagna brandskyddsåtgärderna. Denna handling är granskad av Markus Wikman, brandingenjör. Sida 3 (8) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 2 Utrymningsstrategier Befintlig byggnad utryms utan räddningstjänstens medverkan. Nya byggnader kommer att utformas med utrymningsstrategier som sörjer för att de ingående verksamheterna kan utrymmas utan räddningstjänstens medverkan. Detta säkerställs via att byggnader förses med erforderligt antal oberoende utrymningsvägar till det fria med hänsyn till planerade verksamheters personbelastning. Efter genomgång av framtagna tidiga planskisser konstateras att förutsättningar för att säkerställa tillfredställande utrymningsmöjligheter finns. Följaktligen behövs inga särskilda uppställningsplatser för att möjliggöra insatser med räddningstjänstens höjdfordon beaktas vid planutformningen. Sammanfattningsvis har inga planstrukturella frågor kopplat till att säkerställa tillfredställande utrymningsförutsättningar för de nya planerade byggnaderna identifierats. Då planerad spårutbyggnad begränsas och inget tillkommande spår planeras utmed befintlig tennishallsbyggnad påverkas inte ej utrymningsförutsättningarna från verksamheterna inom befintlig byggnad. Sida 4 (8) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 3 Insatsstrategier Insatser kommer att ske via byggnadernas normala tillträdesvägar som kommer fungera som angreppspunkter. Norr om befintlig byggnad mellan spårområdet ska en räddningsväg fram till befintligt utstickande byggnadsdel bevaras för att säkerställa insatsförutsättningar för befintlig byggnad. För att säkerställa framkomlighet till planerade byggnader kommer räddningsvägar att behöva tillskapas inom planområdet. I figur 5 redogörs en översikt av framkomligheten för räddningstjänstens fordon. Planerade räddningsvägar inom planområdet bedöms säkerställa god framkomlighet som möjliggör att räddningsfordon kan ställas upp i anslutning till de primära tillträdesvägarna. Figur 3. Översikt av framkomlighet för räddningsfordon inom planområdet. Sida 5 (8) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Räddningsvägar ska utföras enligt tekniska specifikationer redogjorda i figur 6. Figur 4.krav på räddnignsvägar utifrån SSBF:s vägledningsdokument. Körbart gårdsbjälklag som spänner över exempelvis parkeringsgarage ska utformas enligt angivna krav på räddningsväg och uppställningsplats. Regler om bärförmåga för bjälklag finns i avdelning C, kap 1.1.1, 11 § i Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:103) om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (eurokoder), EKS. Avståndet från uppställningsplats (körbar väg) till byggnaders angreppspunkter bör inte överstiga 50 meter. Avstånd mellan uppställningsplats och brandpost bör ej överstiga 75 meter. För att säkerställa förutsättningar för detta kommer befintligt brandpostnät att behöva byggas ut. I figur 7 redogörs ett översiktligt principiellt förslag på komplettering av brandposter som tillsammans med planerade räddningsvägar kommer säkerställa goda insatsförutsättningar inom planområdet. Sida 6 (8) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI Figur 5.Översiktligt principiellt förslag på komplettering av brandposter. Grönmarkering redogör för befintliga brandposter. Rödmarkering redogör för rekommenderade kompletteringar. Notera att föreslagna placeringar endast är schematiska samt inritade på en tidigare strukturplan. Ny föreslagen brandpost i gata norr om befintlig byggnad kan utgå efter kontroll av funktion på befintlig inbyggd brandpost som finns innanför lucka i fasad mot spår. Inom den fortsatta projekteringen rekommenderas att ett kapacitetsprov på befintlig brandpost genomförs. Befintlig brandpost rekommenderas vidare att skyltas upp tydligare för att underlätta orientering. Den befintliga brandposten åskådliggörs i figur 8. Figur 6. Visualisering av befintlig brandpost i fasad. Sida 7 (8) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI 4 Övrigt Projektet uppmuntras att tidigt genomföra grova körspårsanalyser för att verifiera och säkerställa räddningstjänstens framkomlighet på de planerade räddningsvägarna inom planområdet. Projektet uppmuntras ha en tidig dialog med Stockholm Vatten och Avfall (SVOA) för att kontrollera följande: • Detaljer kring befintlig brandpostplacering i omgivningen och möjligheten till kompletteringar enligt översiktligt principiellt förslag. • Utföra kapacitetsprov på servisavlämningspunkt för befintliga sprinklerinstallationer Viktigt att i tidigt skede säkerställa om befintlig kapacitet möjliggör utökning av o sprinklerinstallationerna samt huruvida SVOA accepterar att nya/förändrade sprinklerinstallationer ansluts via kommunalt vatten eller om separata sprinklercisterner behöver uppföras. ▪ Projektet bör utgå från att hälsopaviljongerna med tillhörande underjordiskt garage i två våningsplan kommer att behöva utföras med sprinkler för att säkerställa ett tillfredställande brandskydd. 5 Slutsatser och fortsatt arbete Inga planstrukturella frågor har identifierats som behöver utredas med i detalj i detta skede för att säkerställa planerade byggnaders brandskyddsutformning. Detaljplanen, men hänsyn till planerad utveckling av närliggande rangerbangård, bedöms inte påverka förutsättningar för att kunna säkerställa befintlig byggnads brandskyddsutformning. Inför den fortsatta projekteringen planeras brandskyddsbeskrivningar med tillhörande brandritningar att tas fram för respektive byggnad. Sida 8 (8) 14090-0202 rnD ,72-20-6202 - rotnoksdanggybsdats smlohkcotS llit moknI