Stockholm’s views on EU cloud and AI rules
The City Executive Board decided to respond to the Ministry of Finance’s consultation with the City of Stockholm’s views on the EU proposal for rules on cloud services and artificial intelligence (AI). The City supported the goals but called for clearer rules and consideration of municipalities’ responsibilities, energy supply, security, and the ability to choose between different providers.
This item has been updated with information from the minutes of the 2026-09-23 meeting.
From the original document
Agenda:
Finansdepartementet har remitterat Europeiska kommissionens förslag till förordning om utveckling av moln och AI KOM (2026) 502 till bland annat Stockholms stad för yttrande. Förordningen syftar till att stärka Europas kapacitet, konkurrenskraft och digitala suveränitet, med fokus på forskning, innovation, datacenterkapacitet och autonomi.Förslaget innehåller initiativ för att stärka forskning och innovation inom strategiskt viktiga områden, såsom energieffektiv digital infrastruktur, avancerad AI samt tillgång till data och beräkningsresurser.Kommissionen föreslår särskilda accelerationszoner för att underlätta etablering av datacenter. Inom zonerna ska tillståndsförfaranden förenklas och samordnas genom ett samlat grundtillstånd.Kommissionen föreslår även ett gemensamt EU-ramverk med fyra riskbaserade tillitsnivåer för molntjänster. Ett nationellt erkännande ska kunna gälla i hela EU och stödja offentliga aktörers val och upphandling av molntjänster. Vidare föreslås möjlighet till gemensamma upphandlingar av datacenter, moln- och AI-tjänster samt programvara. En europeisk molnfederation ska inrättas för att underlätta samarbete och delning av datacenter och molntjänster.Slutligen vill kommissionen främja användning och återanvändning av lösningar med öppen källkod och öppna standarder inom EU:s moln- och AI-ekosystem, särskilt i offentlig sektor.
[R1 PM Europeiska kommissionens förslag till förordning om utveckling av moln och AI KOM (2026) 502.pdf]
1 (9)
PM Rotel I (Dnr KS 2026/850)
Europeiska kommissionens förslag till förordning om
utveckling av moln och AI KOM (2026) 502
Remiss från Finansdepartementet
Remisstid den 2 oktober 2026
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Karin Wanngård
Sammanfattning av ärendet
Finansdepartementet har remitterat Europeiska kommissionens förslag till förordning
om utveckling av moln och AI KOM (2026) 502 till bland annat Stockholms stad för
yttrande. Förordningen syftar till att stärka Europas kapacitet, konkurrenskraft och
digitala suveränitet, med fokus på forskning, innovation, datacenterkapacitet och
autonomi.
Förslaget innehåller initiativ för att stärka forskning och innovation inom strategiskt
viktiga områden, såsom energieffektiv digital infrastruktur, avancerad AI samt
tillgång till data och beräkningsresurser.
Kommissionen föreslår särskilda accelerationszoner för att underlätta etablering av
datacenter. Inom zonerna ska tillståndsförfaranden förenklas och samordnas genom
ett samlat grundtillstånd.
Kommissionen föreslår även ett gemensamt EU-ramverk med fyra riskbaserade
tillitsnivåer för molntjänster. Ett nationellt erkännande ska kunna gälla i hela EU och
stödja offentliga aktörers val och upphandling av molntjänster. Vidare föreslås
möjlighet till gemensamma upphandlingar av datacenter, moln- och AI-tjänster samt
programvara. En europeisk molnfederation ska inrättas för att underlätta samarbete
och delning av datacenter och molntjänster.
Slutligen vill kommissionen främja användning och återanvändning av lösningar med
öppen källkod och öppna standarder inom EU:s moln- och AI-ekosystem, särskilt i
offentlig sektor.
Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian.
2 (9)
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret delar målen i EU-kommissionens förslag men efterfrågar
ytterligare analys, tydligare regler och flexibilitet vid genomförandet.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Stockholm är en stad där digitalisering, artificiell intelligens och tillgång till säkra
digitala tjänster får allt större betydelse för såväl invånare som företag och stadens
verksamheter. Jag ser därför positivt på EU-kommissionens ambition att stärka
Europas förutsättningar inom moln och AI. Att stärka Europas konkurrenskraft,
digitala motståndskraft och förmåga att utveckla och använda ny teknik kan få
betydelse även för Stockholms fortsatta digitalisering.
För Stockholms stad handlar frågan samtidigt om mer än teknisk utveckling. Stadens
möjligheter att använda moln- och AI-tjänster påverkar i förlängningen hur väl vi kan
utveckla välfärdstjänster, använda stadens resurser effektivt och erbjuda stockholmare
säkra och ändamålsenliga digitala tjänster. Gemensamma europeiska ramar kan bidra
till detta, men det är viktigt att de utformas med hänsyn till olika förutsättningar och
till redan genomförda investeringar och befintliga regelverk.
En viktig fråga för Stockholms stad är att den digitala utvecklingen inte leder till nya
former av beroende. För staden är det betydelsefullt att kunna välja mellan flera
leverantörer och att kunna byta lösningar utan orimliga tekniska eller ekonomiska
kostnader. Interoperabilitet, öppna standarder och möjligheten att flytta data är därför
viktiga förutsättningar för en långsiktigt hållbar digitalisering. En utveckling mot fler
konkurrenskraftiga europeiska aktörer skulle kunna bidra till ökad konkurrens och
minskad sårbarhet, samtidigt som fördelarna måste vägas mot eventuella
konsekvenser för datahantering och säkerhet.
Jag ser även positivt på ambitionen att stärka forskning, innovation och användningen
av AI. Kommuner och regioner bör ges möjlighet att vara en del av detta arbete,
eftersom det är på lokal och regional nivå som många digitala lösningar i slutändan
möter invånarna. Stockholm kan bidra som testbädd och genom samverkan, men det
är samtidigt viktigt att de satsningar som görs på europeisk och nationell nivå ger
kommunerna realistiska möjligheter att delta och att nödvändiga investeringar och
anpassningar kan genomföras.
När det gäller den föreslagna utbyggnaden av datacenter finns det också skäl att väga
möjligheterna mot de konsekvenser som kan följa. En ökad kapacitet kan bidra till
Europas och Stockholms digitala utveckling, men större etableringar kan samtidigt
påverka elförsörjning, energipriser och förutsättningarna för samhällets fortsatta
elektrifiering. För Stockholm är det därför viktigt att datacenteretableringar ses som
en del av ett större energisystem. Spillvärme bör, där det är tekniskt och ekonomiskt
lämpligt, kunna tas tillvara och integreras i fjärrvärmesystemet.
3 (9)
Det finns samtidigt behov av ytterligare tydlighet kring de föreslagna
accelerationszonerna och hur dessa ska förhålla sig till svensk lagstiftning och
kommunernas ansvar. Effektivare tillståndsprocesser kan vara positivt, men bör inte
ske på bekostnad av det kommunala självstyret, en väl fungerande samhällsplanering
eller nödvändiga miljö- och kvalitetskrav. Innan förslagets konsekvenser går att
bedöma fullt ut behöver därför flera delar förtydligas.
Sammantaget delar jag EU-kommissionens ambition att stärka Europas kapacitet,
konkurrenskraft och digitala suveränitet inom moln och AI. Samtidigt behöver
genomförandet ske med hänsyn till lokala och nationella förutsättningar och utan att
skapa onödig administrativ komplexitet. För Stockholms stad är det särskilt viktigt att
utvecklingen stärker säkerhet, konkurrens och innovationsförmåga, samtidigt som
kommunen ges tillräckligt handlingsutrymme att utforma lösningar utifrån
stockholmarnas behov och stadens förutsättningar.
I övrigt hänvisar jag till Stockholms stads yttrande.
Stockholm den 16 september 2026
Karin Wanngård
Bilagor
1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/850-3.1
2. Remiss - Europeiska kommissionens förslag till förordning om utveckling av
moln och AI KOM (2026) 502, dnr KS 2026/850-1.1
3. Bilagor (annexes) till förslaget till förordning om utveckling av moln och AI
KOM (2026) 502, dnr KS 2026/850-1.2
4. Bilaga - Konsekvensbedömningsrapport, del 1 av 2, dnr KS 2026/850-1.3
5. Bilaga - Konsekvensbedömningsrapport, del 2 av 2, dnr KS 2026/850-1.4
6. Bilaga - Sammanfattning av konsekvensbedömningsrapport, dnr KS
2026/850-1.5
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
4 (9)
Ärendet
Finansdepartementet har remitterat Europeiska kommissionens förslag till förordning
om utveckling av moln och AI KOM (2026) 502 till bland annat Stockholms stad för
yttrande. Förordningen syftar till att stärka Europas kapacitet, konkurrenskraft och
digitala suveränitet, med fokus på forskning, innovation, datacenterkapacitet och
autonomi.
Forskning, utveckling och innovation
Förslaget innehåller initiativ för att stärka forskning och innovation inom strategiskt
viktiga områden, såsom energieffektiv digital infrastruktur, avancerad AI samt
tillgång till data och beräkningsresurser. Satsningarna ska genomföras i samarbete
mellan kommissionen och medlemsstaterna och kan bland annat medfinansieras via
EU-program. Medlemsländerna föreslås även inrätta nationella AI-center, i första
hand inom befintliga europeiska digitala innovationshubbar, för att främja utveckling,
testning och användning av AI samt erfarenhetsutbyte. Därutöver uppmanas
medlemsländerna att ta fram nationella strategier för moln- och AI-användning.
Datacenterkapacitet
Kommissionen föreslår särskilda accelerationszoner för att underlätta etablering av
datacenter. Inom zonerna ska tillståndsförfaranden förenklas och samordnas genom
ett samlat grundtillstånd. Vid bedömningen ska bland annat tillgång till el och
nätkapacitet, hållbarhet, återvinning av spillvärme och miljöpåverkan beaktas.
Medlemsländerna ska även utse kontaktpunkter för vägledning och stöd under
etableringsprocessen.
Digital autonomi
Kommissionen föreslår ett gemensamt EU-ramverk med fyra riskbaserade
tillitsnivåer för molntjänster. Bedömningen ska omfatta bland annat säkerhet,
suveränitet, kontroll, leverantörens etablering och datahantering. Ett nationellt
erkännande ska kunna gälla i hela EU och stödja offentliga aktörers val och
upphandling av molntjänster. Förordningen innehåller även EU-regler för offentlig
upphandling av molntjänster och AI-system, där andra kriterier än pris kan beaktas,
exempelvis bidrag till europeiska digitala leveranskedjor. Medlemsländerna ska
särskilt riskbedöma verksamheter som kan påverka samhällssäkerheten, exempelvis
försvar, rättsväsende och kritisk infrastruktur. Vidare föreslås möjlighet till
gemensamma upphandling av datacenter, moln- och AI-tjänster samt programvara.
En europeisk molnfederation ska inrättas för att underlätta samarbete och delning av
datacenter och molntjänster. Slutligen vill kommissionen främja användning och
återanvändning av lösningar med öppen källkod och öppna standarder inom EU:s
moln- och AI-ekosystem, särskilt i offentlig sektor. En EU-katalog över sådana
lösningar och ett frivilligt europeiskt nätverk för öppen källkod föreslås för att främja
samarbete, erfarenhetsutbyte och återanvändning.
5 (9)
Remissammanställning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 juli 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Sammanfattning av synpunkter
Stadsledningskontoret delar målen i EU-kommissionens förslag men efterfrågar
ytterligare analys, tydligare regler och flexibilitet vid genomförandet. Hänsyn
behöver tas till att den digitala mognaden ser olika ut i Europa, samt befintliga
investeringar och nuvarande regelverk. En ökad datacenterkapacitet är positivt, men
det centrala är att den leder till fler tjänsteleverantörer, det minskar risker för
inlåsningseffekter och ökar konkurrensen. Stadslednings-kontoret är också positivt till
effektiva administrativa processer, men konstaterar att det är oklart hur
accelerationszonerna för att bygga ut datacenter kommer utformas, det gör att deras
konsekvenser är svåranalyserade. En kraftig utbyggnad av datacenterkapaciteten kan
påverka energiinfrastrukturen, elektrifieringen och prisbilden. Därför behövs flexibla
lösningar som tar hänsyn till befintliga och planerade investeringar. Spillvärme bör
fortsatt integrerats i energisystemet.
Stadsledningskontoret är preliminärt positivt till förslaget om tillitsnivåer för
molntjänster, som kan underlätta offentliga upphandlingar. Upphandlande
myndigheter bör dock själva kunna avgöra hur kvalitativa och icke-prisbaserade
värden ska vägas in, utan detaljstyrning från EU-nivå.
Ställningstaganden
Stadsledningskontoret vill inledningsvis understryka behovet och vikten av
förordningen och ställer sig positiva till dess ambition och mål. Både förutsättningar
och regelverk för moln- och AI-tjänster har stor inverkan och en avgörande betydelse
för hur Stockholms stad kan arbeta med digitala tjänster och lösningar.
Stadsledningskontoret instämmer i kommissionens mål att stärka kapacitet,
konkurrenskraft och digital suveränitet inom molntjänster och på AI-området. Detta
bedöms kunna medföra positiva effekter för den fortsatta digitaliseringen inom
staden.
• Stadsledningskontoret betonar att staden delar målen och ambitionen från
kommissionens förslag men understryker att det behövs en vidare analys och
förtydliganden inom flera av åtgärderna inom förordningen.
• Stadsledningskontoret understryker behovet av tydlighet i hur förordningen
relaterar till befintliga EU-regler för att undvika administrativt betungande
implementering.
6 (9)
• Stadsledningskontoret betonar vikten av att förordningen tar höjd för att den
digitala mognaden ser olika ut runt om i Europa. En del länder och städer har
kommit längre än andra, det behöver därför finnas handlingsutrymme,
flexibilitet och hänsyn till befintliga investeringar.
• Stadsledningskontoret instämmer i behovet av ökad datacenterkapacitet, men
betonar att om inte den ökade kapaciteten leder till fler tjänsteleverantörer
som levererar kvalitativa konkurrenskraftiga tjänster, i förhållande till de
globala aktörerna, riskerar mervärdet att utebli.
• Stadsledningskontoret betonar att det är centralt att förordningen understödjer
en ökad konkurrenskraft på marknaden, skapar fler valmöjligheter och främjar
innovation. Valmöjligheter underlättar för staden att använda sina resurser
effektivt och ställa krav. En ökning av europeiska tjänster främjar
konkurrenskraften och kan öka utbudet av leverantörer och därmed minska
risken för inlåsningseffekter.
Forskning, utveckling och innovation
Stadsledningskontoret instämmer i förslagen för forskning, utveckling och
innovation.
• Stadsledningskontoret betonar att det är viktigt att även kommuner och
regioner har en roll i forsknings- och innovationsarbetet givet det invånarnära
uppdraget. Detta för att säkerställa att tjänster som utvecklas möter behoven,
kan tillämpas och implementeras. Kommuner och regioner har dessutom
tillgång till flera relevanta datamängder och kan erbjuda möjligheter till test
och utveckling.
• Stadsledningskontoret instämmer i kommissionens förslag om att inrätta
nationella AI-center och understryker behovet av att inkludera både privat och
offentlig sektor för att främja ett brett införande av AI i samhället.
• Stadsledningskontoret noterar att det i förordningen finns förslag om
framtagande av nationella moln- och AI-strategier. Stadsledningskontoret
betonar behovet av att en sådan strategi stöds av nationell finansiering för att
täcka bland annat tröskelkostnader, för att kunna uppnå nationella och
europeiska mål om enhetlighet i data och förutsättningar för interoperabilitet.
• Stadsledningskontoret betonar att det även under nästa programperiod
behöver finnas tillgång för städer till finansieringsmöjligheter från EU-nivå.
Annars riskeras städers deltagande i innovation och utvecklingsprojekt att
minska. Städer spelar en central roll, både som testbäddar och som inköpare
av produkter och tjänster.
Datacenterkapacitet
I kommissionens förslag föreslås att tillståndsprocesser för datacenter ska simplifieras
och särskilda accelerationszoner ska införas i medlemsländer.
7 (9)
• Stadsledningskontoret noterar förslaget om att införa dessa accelerationszoner
och delar bedömningen att det i grunden är positivt att införa effektiva
administrativa processer som underlättar för såväl staden som näringslivet,
samtidigt som krav upprätthålls och kvalitet samt rättssäkerhet säkerställs.
• Stadsledningskontoret vill samtidigt framhålla att det i nuläget är oklart hur
dessa zoner närmare kommer att utformas, vilket försvårar möjligheten att
analysera förordningens konsekvenser. Det är rimligt att anta att förordningen
kan komma att påverka såväl miljöbalken som plan- och bygglagen och det
lokala elnätet, därmed även det kommunala planmonopolet och
tillsynsansvaret. Det finns därför behov av ytterligare klargöranden av hur
dessa ansökningsförfaranden kan komma att utformas. Vidare noteras att
denna typ av förslag, att införa särskilda zoner för snabbare
etableringsprocesser, återfinns i andra förordningar från EU-nivå. Det är
viktigt att det finns en samstämmighet i införandet av dessa zoner, för att
undvika att det är olika tillståndsprocesser som lättas i olika zoner- något som
kan riskera att försvåra administration, planering och tillståndsprocesser i
stort.
• Stadsledningskontoret understryker behovet av en tydlig analys av hur
accelerationszoner ska kunna genomföras samt vilka konsekvenser de får för
svensk lagstiftning.
• Stadsledningskontoret påminner om vikten av att det kommunala självstyret
respekteras i framtagandet av dessa zoner.
• Stadsledningskontoret noterar att en kraftig utbyggnad av
datacenterkapaciteten kan få stor påverkan på energipriser och
energiinfrastrukturen och därmed försvåra elektrifieringen av samhället samt
övrig näringslivsetablering. Spillvärme från datacenter och annan likande
verksamhet bör fortsätta att integreras i energisystemet. Detta måste beaktas i
den föreslagna förordningen men även i kommissionens arbete med
revideringen av energieffektiviserings- och förnybarhetsdirektiven.
Kommuner och regioner behöver flexibilitet att välja kostnadseffektiva
lösningar utifrån lokala förhållanden.
• Stadsledningskontoret betonar att om datacenter ska etableras att det är viktigt
att krav ställs på energiåtervinning via exempelvis fjärrvärme. Utöver att
granska var i elnätet det finns effekt måste det granskas hur dessa etableringar
är en del av ett optimerat energisystem.
• Stadsledningskontoret betonar att konsekvenserna av den storskaliga
etablering som kommissionen föreslår behöver utredas tydligt.
Digital autonomi
I sitt förslag till förordning föreslår kommissionen införandet av ett fyrgradigt
klassificeringssystem för tillitsnivåer på EU-nivå utifrån säkerhet och suveränitet.
8 (9)
• Stadsledningskontoret instämmer i förslaget om att införa ett
klassificeringssystem. Ett unionsomfattande godkännande kan bidra till
enklare processer, underlätta upphandlingar och effektivisera inköpsprocesser.
• Stadsledningskontoret är preliminärt positivt till förslaget om att inrätta olika
tillitsnivåer avseende säkerhet och suveränitet, samt att varje medlemsstat ska
utse en eller flera behöriga myndigheter som ska ansvara för att pröva
ansökningar om att få ett erkännande som tillhandahållare inom en viss
tillitsnivå, samt utöva tillsyn.
• Stadsledningskontoret noterar att enligt det remitterade förslaget till ny
förordning ska upphandlande myndigheter använda så kallade icke-
prisbaserade tilldelningskriterier för att bedöma i vilken utsträckning
leverantörer bidrar till utvecklingen av ett europeiskt moln- och AI-
ekosystem. Stadsledningskontoret ser positivt på att främja en sådan
utveckling, men menar att det är olämpligt att i en förordning reglera att detta
specifikt ska ske i utvärderings-fasen av en upphandling.
Stadsledningskontoret menar att det är viktigt att Kommissionen tar hänsyn
till att upphandlande myndigheter kan beakta kvalitativa värden inte bara i
utvärderingsfasen utan även, inte sällan på ett bättre sätt, genom att ställa
obligatoriska krav. Stadsledningskontoret menar att förslaget bör
omformuleras på ett sätt som möjliggör för upphandlande myndigheter att
välja vilken metod som ska användas för att ta sådana hänsyn, utifrån
omständigheterna i den enskilda upphandlingen. Till exempel om det ska
göras med beaktande av tilldelningskriterier, obligatoriska krav eller
bäggedera.
• Stadsledningskontoret understryker vikten av att beakta att inte bidra till
ytterligare komplexitet i regelverket eller onödig administration för offentlig
upphandling eftersom regelverket redan i dag är komplext. Hänsyn behövs tas
till de pågående förenklingsprocesserna på EU-nivå samt kommissionens
kommande uppdatering av upphandlingsreglerna.
• Stadsledningskontoret betonar vikten av säkra och tillitsfulla system särskilt i
relation till tredjeland. Risken att känsliga data kan läcka till aktörer i
tredjeland hämmar användningen av digitaliseringens fulla potential. Givet att
mycket av data som Stockholms stad innehar är känsliga data är det av största
vikt att minimera risker med otillbörlig påverkan från ett tredjeland på
leverantörer och tjänsteleverantörer. En ökad mängd europeiska tjänste-
leverantörer kan vara riskminimerande för stadens användning av
molntjänster framåt.
• Stadsledningskontoret noterar att en av de största utmaningarna som staden
har i övergången till molntjänster ligger i farhågor kring risken för
leverantörsberoende. Särskilt i hänsyn till dess långsiktiga konsekvenser för
kostnader, flexibilitet och säkerhet.
9 (9)
• Stadsledningskontoret betonar att interoperabilitet, öppna
applikationsprogrammeringsgränssnitt och möjligheten att migrera data och
konfigurationer är nödvändiga förutsättningar för en hållbar användning av
molntjänster inom den offentliga sektorn.
• Stadsledningskontoret noterar att en brist med nuvarande utbud bland
molntjänstleverantörer är avsaknad av alternativ för att undvika
leverantörsberoende. Nuvarande erbjudande begränsar ofta möjligheten att
migrera data och kritiska konfigurationer utan betydande tekniska eller
ekonomiska hinder. För organisationer inom offentlig sektor undergräver detta
långsiktig flexibilitet, kostnadskontroll och operativ motståndskraft.
• Stadsledningskontoret ser ett behov av fler leverantörsneutrala lösningar som
säkerställer interoperabilitet.
• Stadsledningskontoret menar att åtgärder för att förbättra den offentliga
förvaltningens tillgång till och användning av molntjänster bör ta hänsyn till
lokala insatser som krävs för att anpassa infrastruktur och data till nya
ramverk. Om sådana anpassningar förväntas måste de åtföljas av finansiering
eller stödmekanismer, annars blir genomförandet ojämnt.
• Stadsledningskontoret noterar även att säkerhetskrav ofta innebär tekniska
anpassningar och kompetensutveckling på lokal nivå. Dessa bör stödjas på ett
realistiskt sätt genom finansiering och praktisk vägledning, inte bara genom
formella förväntningar på efterlevnad.
Minutes:
§ 9
PM: Europeiska kommissionens förslag till förordning
om utveckling av moln och AI KOM (2026) 502
Remiss från Finansdepartementet
Remisstid den 2 oktober 2026
KS 2026/850
Beslut
Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1
till promemorian.
Ärendet
Kommunstyrelsen behandlar ett ärende om Europeiska
kommissionens förslag till förordning om utveckling av moln och
AI KOM (2026) 502. Borgarrådet Wanngård redovisar ärendet i en
promemoria.
Beslutsordning
Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är
borgarrådsberedningens förslag. Ordföranden finner att
kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag.
Sida 11 (16)
Kommunstyrelsen
Protokoll nr 14
2026-09-23
[R1 PM Europeiska kommissionens förslag till förordning om utveckling av moln och AI KOM (2026) 502.pdf]
1 (9)
PM Rotel I (Dnr KS 2026/850)
Europeiska kommissionens förslag till förordning om
utveckling av moln och AI KOM (2026) 502
Remiss från Finansdepartementet
Remisstid den 2 oktober 2026
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Karin Wanngård
Sammanfattning av ärendet
Finansdepartementet har remitterat Europeiska kommissionens förslag till förordning
om utveckling av moln och AI KOM (2026) 502 till bland annat Stockholms stad för
yttrande. Förordningen syftar till att stärka Europas kapacitet, konkurrenskraft och
digitala suveränitet, med fokus på forskning, innovation, datacenterkapacitet och
autonomi.
Förslaget innehåller initiativ för att stärka forskning och innovation inom strategiskt
viktiga områden, såsom energieffektiv digital infrastruktur, avancerad AI samt
tillgång till data och beräkningsresurser.
Kommissionen föreslår särskilda accelerationszoner för att underlätta etablering av
datacenter. Inom zonerna ska tillståndsförfaranden förenklas och samordnas genom
ett samlat grundtillstånd.
Kommissionen föreslår även ett gemensamt EU-ramverk med fyra riskbaserade
tillitsnivåer för molntjänster. Ett nationellt erkännande ska kunna gälla i hela EU och
stödja offentliga aktörers val och upphandling av molntjänster. Vidare föreslås
möjlighet till gemensamma upphandlingar av datacenter, moln- och AI-tjänster samt
programvara. En europeisk molnfederation ska inrättas för att underlätta samarbete
och delning av datacenter och molntjänster.
Slutligen vill kommissionen främja användning och återanvändning av lösningar med
öppen källkod och öppna standarder inom EU:s moln- och AI-ekosystem, särskilt i
offentlig sektor.
Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian.
2 (9)
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret delar målen i EU-kommissionens förslag men efterfrågar
ytterligare analys, tydligare regler och flexibilitet vid genomförandet.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Stockholm är en stad där digitalisering, artificiell intelligens och tillgång till säkra
digitala tjänster får allt större betydelse för såväl invånare som företag och stadens
verksamheter. Jag ser därför positivt på EU-kommissionens ambition att stärka
Europas förutsättningar inom moln och AI. Att stärka Europas konkurrenskraft,
digitala motståndskraft och förmåga att utveckla och använda ny teknik kan få
betydelse även för Stockholms fortsatta digitalisering.
För Stockholms stad handlar frågan samtidigt om mer än teknisk utveckling. Stadens
möjligheter att använda moln- och AI-tjänster påverkar i förlängningen hur väl vi kan
utveckla välfärdstjänster, använda stadens resurser effektivt och erbjuda stockholmare
säkra och ändamålsenliga digitala tjänster. Gemensamma europeiska ramar kan bidra
till detta, men det är viktigt att de utformas med hänsyn till olika förutsättningar och
till redan genomförda investeringar och befintliga regelverk.
En viktig fråga för Stockholms stad är att den digitala utvecklingen inte leder till nya
former av beroende. För staden är det betydelsefullt att kunna välja mellan flera
leverantörer och att kunna byta lösningar utan orimliga tekniska eller ekonomiska
kostnader. Interoperabilitet, öppna standarder och möjligheten att flytta data är därför
viktiga förutsättningar för en långsiktigt hållbar digitalisering. En utveckling mot fler
konkurrenskraftiga europeiska aktörer skulle kunna bidra till ökad konkurrens och
minskad sårbarhet, samtidigt som fördelarna måste vägas mot eventuella
konsekvenser för datahantering och säkerhet.
Jag ser även positivt på ambitionen att stärka forskning, innovation och användningen
av AI. Kommuner och regioner bör ges möjlighet att vara en del av detta arbete,
eftersom det är på lokal och regional nivå som många digitala lösningar i slutändan
möter invånarna. Stockholm kan bidra som testbädd och genom samverkan, men det
är samtidigt viktigt att de satsningar som görs på europeisk och nationell nivå ger
kommunerna realistiska möjligheter att delta och att nödvändiga investeringar och
anpassningar kan genomföras.
När det gäller den föreslagna utbyggnaden av datacenter finns det också skäl att väga
möjligheterna mot de konsekvenser som kan följa. En ökad kapacitet kan bidra till
Europas och Stockholms digitala utveckling, men större etableringar kan samtidigt
påverka elförsörjning, energipriser och förutsättningarna för samhällets fortsatta
elektrifiering. För Stockholm är det därför viktigt att datacenteretableringar ses som
en del av ett större energisystem. Spillvärme bör, där det är tekniskt och ekonomiskt
lämpligt, kunna tas tillvara och integreras i fjärrvärmesystemet.
3 (9)
Det finns samtidigt behov av ytterligare tydlighet kring de föreslagna
accelerationszonerna och hur dessa ska förhålla sig till svensk lagstiftning och
kommunernas ansvar. Effektivare tillståndsprocesser kan vara positivt, men bör inte
ske på bekostnad av det kommunala självstyret, en väl fungerande samhällsplanering
eller nödvändiga miljö- och kvalitetskrav. Innan förslagets konsekvenser går att
bedöma fullt ut behöver därför flera delar förtydligas.
Sammantaget delar jag EU-kommissionens ambition att stärka Europas kapacitet,
konkurrenskraft och digitala suveränitet inom moln och AI. Samtidigt behöver
genomförandet ske med hänsyn till lokala och nationella förutsättningar och utan att
skapa onödig administrativ komplexitet. För Stockholms stad är det särskilt viktigt att
utvecklingen stärker säkerhet, konkurrens och innovationsförmåga, samtidigt som
kommunen ges tillräckligt handlingsutrymme att utforma lösningar utifrån
stockholmarnas behov och stadens förutsättningar.
I övrigt hänvisar jag till Stockholms stads yttrande.
Stockholm den 16 september 2026
Karin Wanngård
Bilagor
1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/850-3.1
2. Remiss - Europeiska kommissionens förslag till förordning om utveckling av
moln och AI KOM (2026) 502, dnr KS 2026/850-1.1
3. Bilagor (annexes) till förslaget till förordning om utveckling av moln och AI
KOM (2026) 502, dnr KS 2026/850-1.2
4. Bilaga - Konsekvensbedömningsrapport, del 1 av 2, dnr KS 2026/850-1.3
5. Bilaga - Konsekvensbedömningsrapport, del 2 av 2, dnr KS 2026/850-1.4
6. Bilaga - Sammanfattning av konsekvensbedömningsrapport, dnr KS
2026/850-1.5
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
4 (9)
Ärendet
Finansdepartementet har remitterat Europeiska kommissionens förslag till förordning
om utveckling av moln och AI KOM (2026) 502 till bland annat Stockholms stad för
yttrande. Förordningen syftar till att stärka Europas kapacitet, konkurrenskraft och
digitala suveränitet, med fokus på forskning, innovation, datacenterkapacitet och
autonomi.
Forskning, utveckling och innovation
Förslaget innehåller initiativ för att stärka forskning och innovation inom strategiskt
viktiga områden, såsom energieffektiv digital infrastruktur, avancerad AI samt
tillgång till data och beräkningsresurser. Satsningarna ska genomföras i samarbete
mellan kommissionen och medlemsstaterna och kan bland annat medfinansieras via
EU-program. Medlemsländerna föreslås även inrätta nationella AI-center, i första
hand inom befintliga europeiska digitala innovationshubbar, för att främja utveckling,
testning och användning av AI samt erfarenhetsutbyte. Därutöver uppmanas
medlemsländerna att ta fram nationella strategier för moln- och AI-användning.
Datacenterkapacitet
Kommissionen föreslår särskilda accelerationszoner för att underlätta etablering av
datacenter. Inom zonerna ska tillståndsförfaranden förenklas och samordnas genom
ett samlat grundtillstånd. Vid bedömningen ska bland annat tillgång till el och
nätkapacitet, hållbarhet, återvinning av spillvärme och miljöpåverkan beaktas.
Medlemsländerna ska även utse kontaktpunkter för vägledning och stöd under
etableringsprocessen.
Digital autonomi
Kommissionen föreslår ett gemensamt EU-ramverk med fyra riskbaserade
tillitsnivåer för molntjänster. Bedömningen ska omfatta bland annat säkerhet,
suveränitet, kontroll, leverantörens etablering och datahantering. Ett nationellt
erkännande ska kunna gälla i hela EU och stödja offentliga aktörers val och
upphandling av molntjänster. Förordningen innehåller även EU-regler för offentlig
upphandling av molntjänster och AI-system, där andra kriterier än pris kan beaktas,
exempelvis bidrag till europeiska digitala leveranskedjor. Medlemsländerna ska
särskilt riskbedöma verksamheter som kan påverka samhällssäkerheten, exempelvis
försvar, rättsväsende och kritisk infrastruktur. Vidare föreslås möjlighet till
gemensamma upphandling av datacenter, moln- och AI-tjänster samt programvara.
En europeisk molnfederation ska inrättas för att underlätta samarbete och delning av
datacenter och molntjänster. Slutligen vill kommissionen främja användning och
återanvändning av lösningar med öppen källkod och öppna standarder inom EU:s
moln- och AI-ekosystem, särskilt i offentlig sektor. En EU-katalog över sådana
lösningar och ett frivilligt europeiskt nätverk för öppen källkod föreslås för att främja
samarbete, erfarenhetsutbyte och återanvändning.
5 (9)
Remissammanställning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 16 juli 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Sammanfattning av synpunkter
Stadsledningskontoret delar målen i EU-kommissionens förslag men efterfrågar
ytterligare analys, tydligare regler och flexibilitet vid genomförandet. Hänsyn
behöver tas till att den digitala mognaden ser olika ut i Europa, samt befintliga
investeringar och nuvarande regelverk. En ökad datacenterkapacitet är positivt, men
det centrala är att den leder till fler tjänsteleverantörer, det minskar risker för
inlåsningseffekter och ökar konkurrensen. Stadslednings-kontoret är också positivt till
effektiva administrativa processer, men konstaterar att det är oklart hur
accelerationszonerna för att bygga ut datacenter kommer utformas, det gör att deras
konsekvenser är svåranalyserade. En kraftig utbyggnad av datacenterkapaciteten kan
påverka energiinfrastrukturen, elektrifieringen och prisbilden. Därför behövs flexibla
lösningar som tar hänsyn till befintliga och planerade investeringar. Spillvärme bör
fortsatt integrerats i energisystemet.
Stadsledningskontoret är preliminärt positivt till förslaget om tillitsnivåer för
molntjänster, som kan underlätta offentliga upphandlingar. Upphandlande
myndigheter bör dock själva kunna avgöra hur kvalitativa och icke-prisbaserade
värden ska vägas in, utan detaljstyrning från EU-nivå.
Ställningstaganden
Stadsledningskontoret vill inledningsvis understryka behovet och vikten av
förordningen och ställer sig positiva till dess ambition och mål. Både förutsättningar
och regelverk för moln- och AI-tjänster har stor inverkan och en avgörande betydelse
för hur Stockholms stad kan arbeta med digitala tjänster och lösningar.
Stadsledningskontoret instämmer i kommissionens mål att stärka kapacitet,
konkurrenskraft och digital suveränitet inom molntjänster och på AI-området. Detta
bedöms kunna medföra positiva effekter för den fortsatta digitaliseringen inom
staden.
• Stadsledningskontoret betonar att staden delar målen och ambitionen från
kommissionens förslag men understryker att det behövs en vidare analys och
förtydliganden inom flera av åtgärderna inom förordningen.
• Stadsledningskontoret understryker behovet av tydlighet i hur förordningen
relaterar till befintliga EU-regler för att undvika administrativt betungande
implementering.
6 (9)
• Stadsledningskontoret betonar vikten av att förordningen tar höjd för att den
digitala mognaden ser olika ut runt om i Europa. En del länder och städer har
kommit längre än andra, det behöver därför finnas handlingsutrymme,
flexibilitet och hänsyn till befintliga investeringar.
• Stadsledningskontoret instämmer i behovet av ökad datacenterkapacitet, men
betonar att om inte den ökade kapaciteten leder till fler tjänsteleverantörer
som levererar kvalitativa konkurrenskraftiga tjänster, i förhållande till de
globala aktörerna, riskerar mervärdet att utebli.
• Stadsledningskontoret betonar att det är centralt att förordningen understödjer
en ökad konkurrenskraft på marknaden, skapar fler valmöjligheter och främjar
innovation. Valmöjligheter underlättar för staden att använda sina resurser
effektivt och ställa krav. En ökning av europeiska tjänster främjar
konkurrenskraften och kan öka utbudet av leverantörer och därmed minska
risken för inlåsningseffekter.
Forskning, utveckling och innovation
Stadsledningskontoret instämmer i förslagen för forskning, utveckling och
innovation.
• Stadsledningskontoret betonar att det är viktigt att även kommuner och
regioner har en roll i forsknings- och innovationsarbetet givet det invånarnära
uppdraget. Detta för att säkerställa att tjänster som utvecklas möter behoven,
kan tillämpas och implementeras. Kommuner och regioner har dessutom
tillgång till flera relevanta datamängder och kan erbjuda möjligheter till test
och utveckling.
• Stadsledningskontoret instämmer i kommissionens förslag om att inrätta
nationella AI-center och understryker behovet av att inkludera både privat och
offentlig sektor för att främja ett brett införande av AI i samhället.
• Stadsledningskontoret noterar att det i förordningen finns förslag om
framtagande av nationella moln- och AI-strategier. Stadsledningskontoret
betonar behovet av att en sådan strategi stöds av nationell finansiering för att
täcka bland annat tröskelkostnader, för att kunna uppnå nationella och
europeiska mål om enhetlighet i data och förutsättningar för interoperabilitet.
• Stadsledningskontoret betonar att det även under nästa programperiod
behöver finnas tillgång för städer till finansieringsmöjligheter från EU-nivå.
Annars riskeras städers deltagande i innovation och utvecklingsprojekt att
minska. Städer spelar en central roll, både som testbäddar och som inköpare
av produkter och tjänster.
Datacenterkapacitet
I kommissionens förslag föreslås att tillståndsprocesser för datacenter ska simplifieras
och särskilda accelerationszoner ska införas i medlemsländer.
7 (9)
• Stadsledningskontoret noterar förslaget om att införa dessa accelerationszoner
och delar bedömningen att det i grunden är positivt att införa effektiva
administrativa processer som underlättar för såväl staden som näringslivet,
samtidigt som krav upprätthålls och kvalitet samt rättssäkerhet säkerställs.
• Stadsledningskontoret vill samtidigt framhålla att det i nuläget är oklart hur
dessa zoner närmare kommer att utformas, vilket försvårar möjligheten att
analysera förordningens konsekvenser. Det är rimligt att anta att förordningen
kan komma att påverka såväl miljöbalken som plan- och bygglagen och det
lokala elnätet, därmed även det kommunala planmonopolet och
tillsynsansvaret. Det finns därför behov av ytterligare klargöranden av hur
dessa ansökningsförfaranden kan komma att utformas. Vidare noteras att
denna typ av förslag, att införa särskilda zoner för snabbare
etableringsprocesser, återfinns i andra förordningar från EU-nivå. Det är
viktigt att det finns en samstämmighet i införandet av dessa zoner, för att
undvika att det är olika tillståndsprocesser som lättas i olika zoner- något som
kan riskera att försvåra administration, planering och tillståndsprocesser i
stort.
• Stadsledningskontoret understryker behovet av en tydlig analys av hur
accelerationszoner ska kunna genomföras samt vilka konsekvenser de får för
svensk lagstiftning.
• Stadsledningskontoret påminner om vikten av att det kommunala självstyret
respekteras i framtagandet av dessa zoner.
• Stadsledningskontoret noterar att en kraftig utbyggnad av
datacenterkapaciteten kan få stor påverkan på energipriser och
energiinfrastrukturen och därmed försvåra elektrifieringen av samhället samt
övrig näringslivsetablering. Spillvärme från datacenter och annan likande
verksamhet bör fortsätta att integreras i energisystemet. Detta måste beaktas i
den föreslagna förordningen men även i kommissionens arbete med
revideringen av energieffektiviserings- och förnybarhetsdirektiven.
Kommuner och regioner behöver flexibilitet att välja kostnadseffektiva
lösningar utifrån lokala förhållanden.
• Stadsledningskontoret betonar att om datacenter ska etableras att det är viktigt
att krav ställs på energiåtervinning via exempelvis fjärrvärme. Utöver att
granska var i elnätet det finns effekt måste det granskas hur dessa etableringar
är en del av ett optimerat energisystem.
• Stadsledningskontoret betonar att konsekvenserna av den storskaliga
etablering som kommissionen föreslår behöver utredas tydligt.
Digital autonomi
I sitt förslag till förordning föreslår kommissionen införandet av ett fyrgradigt
klassificeringssystem för tillitsnivåer på EU-nivå utifrån säkerhet och suveränitet.
8 (9)
• Stadsledningskontoret instämmer i förslaget om att införa ett
klassificeringssystem. Ett unionsomfattande godkännande kan bidra till
enklare processer, underlätta upphandlingar och effektivisera inköpsprocesser.
• Stadsledningskontoret är preliminärt positivt till förslaget om att inrätta olika
tillitsnivåer avseende säkerhet och suveränitet, samt att varje medlemsstat ska
utse en eller flera behöriga myndigheter som ska ansvara för att pröva
ansökningar om att få ett erkännande som tillhandahållare inom en viss
tillitsnivå, samt utöva tillsyn.
• Stadsledningskontoret noterar att enligt det remitterade förslaget till ny
förordning ska upphandlande myndigheter använda så kallade icke-
prisbaserade tilldelningskriterier för att bedöma i vilken utsträckning
leverantörer bidrar till utvecklingen av ett europeiskt moln- och AI-
ekosystem. Stadsledningskontoret ser positivt på att främja en sådan
utveckling, men menar att det är olämpligt att i en förordning reglera att detta
specifikt ska ske i utvärderings-fasen av en upphandling.
Stadsledningskontoret menar att det är viktigt att Kommissionen tar hänsyn
till att upphandlande myndigheter kan beakta kvalitativa värden inte bara i
utvärderingsfasen utan även, inte sällan på ett bättre sätt, genom att ställa
obligatoriska krav. Stadsledningskontoret menar att förslaget bör
omformuleras på ett sätt som möjliggör för upphandlande myndigheter att
välja vilken metod som ska användas för att ta sådana hänsyn, utifrån
omständigheterna i den enskilda upphandlingen. Till exempel om det ska
göras med beaktande av tilldelningskriterier, obligatoriska krav eller
bäggedera.
• Stadsledningskontoret understryker vikten av att beakta att inte bidra till
ytterligare komplexitet i regelverket eller onödig administration för offentlig
upphandling eftersom regelverket redan i dag är komplext. Hänsyn behövs tas
till de pågående förenklingsprocesserna på EU-nivå samt kommissionens
kommande uppdatering av upphandlingsreglerna.
• Stadsledningskontoret betonar vikten av säkra och tillitsfulla system särskilt i
relation till tredjeland. Risken att känsliga data kan läcka till aktörer i
tredjeland hämmar användningen av digitaliseringens fulla potential. Givet att
mycket av data som Stockholms stad innehar är känsliga data är det av största
vikt att minimera risker med otillbörlig påverkan från ett tredjeland på
leverantörer och tjänsteleverantörer. En ökad mängd europeiska tjänste-
leverantörer kan vara riskminimerande för stadens användning av
molntjänster framåt.
• Stadsledningskontoret noterar att en av de största utmaningarna som staden
har i övergången till molntjänster ligger i farhågor kring risken för
leverantörsberoende. Särskilt i hänsyn till dess långsiktiga konsekvenser för
kostnader, flexibilitet och säkerhet.
9 (9)
• Stadsledningskontoret betonar att interoperabilitet, öppna
applikationsprogrammeringsgränssnitt och möjligheten att migrera data och
konfigurationer är nödvändiga förutsättningar för en hållbar användning av
molntjänster inom den offentliga sektorn.
• Stadsledningskontoret noterar att en brist med nuvarande utbud bland
molntjänstleverantörer är avsaknad av alternativ för att undvika
leverantörsberoende. Nuvarande erbjudande begränsar ofta möjligheten att
migrera data och kritiska konfigurationer utan betydande tekniska eller
ekonomiska hinder. För organisationer inom offentlig sektor undergräver detta
långsiktig flexibilitet, kostnadskontroll och operativ motståndskraft.
• Stadsledningskontoret ser ett behov av fler leverantörsneutrala lösningar som
säkerställer interoperabilitet.
• Stadsledningskontoret menar att åtgärder för att förbättra den offentliga
förvaltningens tillgång till och användning av molntjänster bör ta hänsyn till
lokala insatser som krävs för att anpassa infrastruktur och data till nya
ramverk. Om sådana anpassningar förväntas måste de åtföljas av finansiering
eller stödmekanismer, annars blir genomförandet ojämnt.
• Stadsledningskontoret noterar även att säkerhetskrav ofta innebär tekniska
anpassningar och kompetensutveckling på lokal nivå. Dessa bör stödjas på ett
realistiskt sätt genom finansiering och praktisk vägledning, inte bara genom
formella förväntningar på efterlevnad.
---
[Bilaga - Stockholms stads yttrande.pdf]
Stadshuset
Ragnar Östbergs Plan 1
105 35 Stockholm
Sida 1 (6)
bvvvv
Till
Finansdepartementet
Ert Dnr: Fi2026/01676
Europeiska kommissionens förslag till
förordning om utveckling av moln och AI KOM
(2026) 502
Sammanfattning
Stockholms stad delar målen i EU-kommissionens förslag men
efterfrågar ytterligare analys, tydligare regler och flexibilitet vid
genomförandet. Hänsyn behöver tas till att den digitala mognaden
ser olika ut i Europa, samt befintliga investeringar och nuvarande
regelverk. En ökad datacenterkapacitet är positivt, men det centrala
är att den leder till fler tjänsteleverantörer, det minskar risker för
inlåsningseffekter och ökar konkurrensen. Stockholms stad är också
positiv till effektiva administrativa processer, men konstaterar att
det är oklart hur accelerationszonerna för att bygga ut datacenter
kommer utformas, det gör att deras konsekvenser är
svåranalyserade. En kraftig utbyggnad av datacenterkapaciteten kan
påverka energiinfrastrukturen, elektrifieringen och prisbilden.
Därför behövs flexibla lösningar som tar hänsyn till befintliga och
planerade investeringar. Spillvärme bör fortsatt integrerats i
energisystemet.
Stockholms stad är preliminärt positivt till förslaget om tillitsnivåer
för molntjänster, som kan underlätta offentliga upphandlingar.
Upphandlande myndigheter bör dock själva kunna avgöra hur
kvalitativa och icke-prisbaserade värden ska vägas in, utan
detaljstyrning från EU-nivå.
Ställningstaganden
Stockholms stad vill inledningsvis understryka behovet och vikten
av förordningen och ställer sig positiva till dess ambition och mål.
Både förutsättningar och regelverk för moln- och AI-tjänster har
stor inverkan och en avgörande betydelse för hur Stockholms stad
kan arbeta med digitala tjänster och lösningar. Stockholms stad
instämmer i kommissionens mål att stärka kapacitet,
konkurrenskraft och digital suveränitet inom molntjänster och på
AI-området. Detta bedöms kunna medföra positiva effekter för den
fortsatta digitaliseringen inom staden.
• Stockholms stad betonar att staden delar målen och
ambitionen från kommissionens förslag men understryker att
Kommunstyrelsen
Yttrande
Dnr KS 2026/850
2026-08-26
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel .lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Yttrande
Dnr KS 2026/850
Sida 2 (6)
det behövs en vidare analys och förtydliganden inom flera
av åtgärderna inom förordningen.
• Stockholms stad understryker behovet av tydlighet i hur
förordningen relaterar till befintliga EU-regler för att
undvika administrativt betungande implementering.
• Stockholms stad betonar vikten av att förordningen tar höjd
för att den digitala mognaden ser olika ut runt om i Europa.
En del länder och städer har kommit längre än andra, det
behöver därför finnas handlingsutrymme, flexibilitet och
hänsyn till befintliga investeringar.
• Stockholms stad instämmer i behovet av ökad
datacenterkapacitet, men betonar att om inte den ökade
kapaciteten leder till fler tjänsteleverantörer som levererar
kvalitativa konkurrenskraftiga tjänster, i förhållande till de
globala aktörerna, riskerar mervärdet att utebli.
• Stockholms stad betonar att det är centralt att förordningen
understödjer en ökad konkurrenskraft på marknaden, skapar
fler valmöjligheter och främjar innovation. Valmöjligheter
underlättar för staden att använda sina resurser effektivt och
ställa krav. En ökning av europeiska tjänster främjar
konkurrenskraften och kan öka utbudet av leverantörer och
därmed minska risken för inlåsningseffekter.
Forskning, utveckling och innovation
Stockholms stad instämmer i förslagen för forskning, utveckling
och innovation.
• Stockholms stad betonar att det är viktigt att även
kommuner och regioner har en roll i forsknings- och
innovationsarbetet givet det invånarnära uppdraget. Detta
för att säkerställa att tjänster som utvecklas möter behoven,
kan tillämpas och implementeras. Kommuner och regioner
har dessutom tillgång till flera relevanta datamängder och
kan erbjuda möjligheter till test och utveckling.
• Stockholms stad instämmer i kommissionens förslag om att
inrätta nationella AI-center och understryker behovet av att
inkludera både privat och offentlig sektor för att främja ett
brett införande av AI i samhället.
• Stockholms stad noterar att det i förordningen finns förslag
om framtagande av nationella moln- och AI-strategier.
Stockholms stad betonar behovet av att en sådan strategi
stöds av nationell finansiering för att täcka bland annat
tröskelkostnader, för att kunna uppnå nationella och
Yttrande
Dnr KS 2026/850
Sida 3 (6)
europeiska mål om enhetlighet i data och förutsättningar för
interoperabilitet.
• Stockholms stad betonar att det även under nästa
programperiod behöver finnas tillgång för städer till
finansieringsmöjligheter från EU-nivå. Annars riskeras
städers deltagande i innovation och utvecklingsprojekt att
minska. Städer spelar en central roll, både som testbäddar
och som inköpare av produkter och tjänster.
Datacenterkapacitet
I kommissionens förslag föreslås att tillståndsprocesser för
datacenter ska simplifieras och särskilda accelerationszoner ska
införas i medlemsländer.
• Stockholms stad noterar förslaget om att införa dessa
accelerationszoner och delar bedömningen att det i grunden
är positivt att införa effektiva administrativa processer som
underlättar för såväl staden som näringslivet, samtidigt som
krav upprätthålls och kvalitet samt rättssäkerhet säkerställs.
• Stockholms stad vill samtidigt framhålla att det i nuläget är
oklart hur dessa zoner närmare kommer att utformas, vilket
försvårar möjligheten att analysera förordningens
konsekvenser. Det är rimligt att anta att förordningen kan
komma att påverka såväl miljöbalken som plan- och
bygglagen och det lokala elnätet, därmed även det
kommunala planmonopolet och tillsynsansvaret. Det finns
därför behov av ytterligare klargöranden av hur dessa
ansökningsförfaranden kan komma att utformas. Vidare
noteras att denna typ av förslag, att införa särskilda zoner för
snabbare etableringsprocesser, återfinns i andra förordningar
från EU-nivå. Det är viktigt att det finns en samstämmighet i
införandet av dessa zoner, för att undvika att det är olika
tillståndsprocesser som lättas i olika zoner- något som kan
riskera att försvåra administration, planering och
tillståndsprocesser i stort.
• Stockholms stad understryker behovet av en tydlig analys av
hur accelerationszoner ska kunna genomföras samt vilka
konsekvenser de får för svensk lagstiftning.
• Stockholms stad påminner om vikten av att det kommunala
självstyret respekteras i framtagandet av dessa zoner.
• Stockholms stad noterar att en kraftig utbyggnad av
datacenterkapaciteten kan få stor påverkan på energipriser
och energiinfrastrukturen och därmed försvåra
elektrifieringen av samhället samt övrig
näringslivsetablering. Spillvärme från datacenter och annan
Yttrande
Dnr KS 2026/850
Sida 4 (6)
likande verksamhet bör fortsätta att integreras i
energisystemet. Detta måste beaktas i den föreslagna
förordningen men även i kommissionens arbete med
revideringen av energieffektiviserings- och
förnybarhetsdirektiven. Kommuner och regioner behöver
flexibilitet att välja kostnadseffektiva lösningar utifrån
lokala förhållanden.
• Stockholms stad betonar att om datacenter ska etableras att
det är viktigt att krav ställs på energiåtervinning via
exempelvis fjärrvärme. Utöver att granska var i elnätet det
finns effekt måste det granskas hur dessa etableringar är en
del av ett optimerat energisystem.
• Stockholms stad betonar att konsekvenserna av den
storskaliga etablering som kommissionen föreslår behöver
utredas tydligt.
Digital autonomi
I sitt förslag till förordning föreslår kommissionen införandet av ett
fyrgradigt klassificeringssystem för tillitsnivåer på EU-nivå utifrån
säkerhet och suveränitet.
• Stockholms stad instämmer i förslaget om att införa ett
klassificeringssystem. Ett unionsomfattande godkännande
kan bidra till enklare processer, underlätta upphandlingar
och effektivisera inköpsprocesser.
• Stockholms stad är preliminärt positivt till förslaget om att
inrätta olika tillitsnivåer avseende säkerhet och suveränitet,
samt att varje medlemsstat ska utse en eller flera behöriga
myndigheter som ska ansvara för att pröva ansökningar om
att få ett erkännande som tillhandahållare inom en viss
tillitsnivå, samt utöva tillsyn.
• Stockholms stad noterar att enligt det remitterade förslaget
till ny förordning ska upphandlande myndigheter använda så
kallade icke-prisbaserade tilldelningskriterier för att bedöma
i vilken utsträckning leverantörer bidrar till utvecklingen av
ett europeiskt moln- och AI-ekosystem. Stockholms stad ser
positivt på att främja en sådan utveckling, men menar att det
är olämpligt att i en förordning reglera att detta specifikt ska
ske i utvärderings-fasen av en upphandling. Stockholms stad
menar att det är viktigt att Kommissionen tar hänsyn till att
upphandlande myndigheter kan beakta kvalitativa värden
inte bara i utvärderingsfasen utan även, inte sällan på ett
bättre sätt, genom att ställa obligatoriska krav. Stockholms
stad menar att förslaget bör omformuleras på ett sätt som
möjliggör för upphandlande myndigheter att välja vilken
Yttrande
Dnr KS 2026/850
Sida 5 (6)
metod som ska användas för att ta sådana hänsyn, utifrån
omständigheterna i den enskilda upphandlingen. Till
exempel om det ska göras med beaktande av
tilldelningskriterier, obligatoriska krav eller bäggedera.
• Stockholms stad understryker vikten av att beakta att inte
bidra till ytterligare komplexitet i regelverket eller onödig
administration för offentlig upphandling eftersom
regelverket redan i dag är komplext. Hänsyn behövs tas till
de pågående förenklingsprocesserna på EU-nivå samt
kommissionens kommande uppdatering av
upphandlingsreglerna.
• Stockholms stad betonar vikten av säkra och tillitsfulla
system särskilt i relation till tredjeland. Risken att känsliga
data kan läcka till aktörer i tredjeland hämmar användningen
av digitaliseringens fulla potential. Givet att mycket av data
som Stockholms stad innehar är känsliga data är det av
största vikt att minimera risker med otillbörlig påverkan från
ett tredjeland på leverantörer och tjänsteleverantörer. En
ökad mängd europeiska tjänste-leverantörer kan vara
riskminimerande för stadens användning av molntjänster
framåt.
• Stockholms stad noterar att en av de största utmaningarna
som staden har i övergången till molntjänster ligger i
farhågor kring risken för leverantörsberoende. Särskilt i
hänsyn till dess långsiktiga konsekvenser för kostnader,
flexibilitet och säkerhet.
• Stockholms stad betonar att interoperabilitet, öppna
applikationsprogrammeringsgränssnitt och möjligheten att
migrera data och konfigurationer är nödvändiga
förutsättningar för en hållbar användning av molntjänster
inom den offentliga sektorn.
• Stockholms stad noterar att en brist med nuvarande utbud
bland molntjänstleverantörer är avsaknad av alternativ för
att undvika leverantörsberoende. Nuvarande erbjudande
begränsar ofta möjligheten att migrera data och kritiska
konfigurationer utan betydande tekniska eller ekonomiska
hinder. För organisationer inom offentlig sektor undergräver
detta långsiktig flexibilitet, kostnadskontroll och operativ
motståndskraft.
• Stockholms stad ser ett behov av fler leverantörsneutrala
lösningar som säkerställer interoperabilitet.
• Stockholms stad menar att åtgärder för att förbättra den
offentliga förvaltningens tillgång till och användning av
Yttrande
Dnr KS 2026/850
Sida 6 (6)
molntjänster bör ta hänsyn till lokala insatser som krävs för
att anpassa infrastruktur och data till nya ramverk. Om
sådana anpassningar förväntas måste de åtföljas av
finansiering eller stödmekanismer, annars blir
genomförandet ojämnt.
• Stockholms stad noterar även att säkerhetskrav ofta innebär
tekniska anpassningar och kompetensutveckling på lokal
nivå. Dessa bör stödjas på ett realistiskt sätt genom
finansiering och praktisk vägledning, inte bara genom
formella förväntningar på efterlevnad.
Stockholm som ovan
Karin Wanngård
Kommunstyrelsens ordförande
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.