← Back to archive
Environment Järva Kommunstyrelsen · Meeting 2026-05-27 · Summarized 2026-05-28

Temporary Power Line Concession: Hagby-Järva Electricity Supply

Svenska kraftnät has applied for a new temporary network concession for a 13.8 km 220 kV double power line between Hagby and Järva. The city of Stockholm supports extending the concession, which expired in 2021, given the line's importance for electricity supply until a new, reinforced grid is established and the current line can be dismantled. However, Stockholm points out inaccuracies in the application regarding the line's current route in Kista and requests broader concession areas near the E4 to facilitate a national football center.
This summary is based on the meeting agenda. We'll update when the minutes are published.

Attachments

From the original document
Svenska kraftnät har en 220 kV-dubbelledning för växelström mellan Hagby och Järva (RL15 och RL17) med en total sträcka på 15,8 km. Ledningarna beviljades nätkoncession år 1975 vilken, i enlighet med den tidens regelverk, var tidsbegränsad. Efter erhållen koncession byggdes ledningarna och togs i drift. År 2013 beviljades nätkoncession som gäller tills vidare för en 2 km lång delsträcka av ledningarna RL15 och RL17 eftersom de behövde byggas om till följd av omdragningen av E4:an. År 2016 fick den resterande 13,8 km av sträckan en ny tidsbegränsad koncession som gällde i fem år.Svenska kraftnät arbetar i nuläget med en ny förstärkt nätstruktur för att klara av det växande behovet av el i Stockholm. Arbetet drivs av Svenska kraftnät tillsammans med Ellevio AB och Vattenfall Eldistribution AB. När den nya nätstrukturen är på plats planeras ledningarna RL15 och RL17 att raseras. Detta kan dock inte genomföras innan den nya nätstrukturen är driftsatt i Stockholm. Ovanstående innebär att Svenska kraftnät därför avser att ansöka om en ny tidsbegränsad koncession enligt 2 kap. 21 § ellagen (1997:857) för 13,8 km av sträckan. Skälet att ansökan avser en tidsbegränsad koncession är för att ledningarna kommer att raseras när den nya nätstrukturen i Stockholm är driftsatt.Svenska kraftnät har skickat underlaget till bland annat Stockholms stad för yttrande. [R1 PM Inbjudan till samråd enligt 6 kap. miljöbalken ansökan om tidsbegränsad nätkoncession för befintlig 220 kV dubbelledning mellan Hagby och Järva.pdf] 1 (5) PM Rotel I (Dnr KS 2026/491) Inbjudan till samråd enligt 6 kap. miljöbalken ansökan om tidsbegränsad nätkoncession för befintlig 220 kV dubbelledning mellan Hagby och Järva Remiss från Svenska kraftnät Remisstid den 29 maj 2026 Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Svenska kraftnät har en 220 kV-dubbelledning för växelström mellan Hagby och Järva (RL15 och RL17) med en total sträcka på 15,8 km. Ledningarna beviljades nätkoncession år 1975 vilken, i enlighet med den tidens regelverk, var tidsbegränsad. Efter erhållen koncession byggdes ledningarna och togs i drift. År 2013 beviljades nätkoncession som gäller tills vidare för en 2 km lång delsträcka av ledningarna RL15 och RL17 eftersom de behövde byggas om till följd av omdragningen av E4:an. År 2016 fick den resterande 13,8 km av sträckan en ny tidsbegränsad koncession som gällde i fem år. Svenska kraftnät arbetar i nuläget med en ny förstärkt nätstruktur för att klara av det växande behovet av el i Stockholm. Arbetet drivs av Svenska kraftnät tillsammans med Ellevio AB och Vattenfall Eldistribution AB. När den nya nätstrukturen är på plats planeras ledningarna RL15 och RL17 att raseras. Detta kan dock inte genomföras innan den nya nätstrukturen är driftsatt i Stockholm. Ovanstående innebär att Svenska kraftnät därför avser att ansöka om en ny tidsbegränsad koncession enligt 2 kap. 21 § ellagen (1997:857) för 13,8 km av sträckan. Skälet att ansökan avser en tidsbegränsad koncession är för att ledningarna kommer att raseras när den nya nätstrukturen i Stockholm är driftsatt. Svenska kraftnät har skickat underlaget till bland annat Stockholms stad för yttrande. Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian. 2. Paragrafen justeras omedelbart. 2 (5) Beredning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret anser att det är positivt för staden att kraftledningen får nätkoncession då den är ett viktigt bidrag till att säkra stadens elförsörjning. Föredragande borgarrådets synpunkter Det är positivt för Stockholms stad att kraftledningen får fortsatt nätkoncession så att ledningen kan fortsätta vara i drift. Ledningen planeras att tas bort när en ny förstärkt nätstruktur är driftsatt. Till dess är ledningen viktig för att säkra stadens elförsörjning. Staden har uppmärksammat fel i remissens underlag. Dagens ledning är flyttad jämfört med beskrivningen i ansökan. Dessa fel behöver rättas till. Det är av stor vikt för Stockholms stad att koncessionsområdena längs E4:an breddas fram till motorvägen så att fler delsträckor kan flyttas, om nödvändigt, innan ledningarna rivs i sin helhet. På platsen planeras etablering och planarbete av nationellt fotbollscenter i Kista, ett prioriterat projekt inom Stockholms stad. Det är viktigt att flytt av kraftledningsstolpar kan möjliggöras innan rivning inom nätkoncessionen om de påverkar etableringen av det nationella fotbollscentret. Det är också mycket prioriterat av staden att tidplanen för rivning inte försenas. Jag vill utöver det framföra att det är angeläget att kapaciteten i elnätet byggs ut för att öka driftsäkerheten i elnätet och trygga elförsörjningen i stora delar av Stockholm. Det är avgörande både för Stockholms utveckling och klimatomställning. Stockholm den 20 maj 2026 Karin Wanngård Bilagor 1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/491-3.1 2. Remiss - Inbjudan till samråd enligt 6 kap. miljöbalken ansökan om tidsbegränsad nätkoncession för befintlig 220 kV dubbelledning mellan Hagby och Järva, dnr KS 2026/491-1.1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. 3 (5) Ärendet Stockholms stad har fått en inbjudan att lämna synpunkter på remiss från Svenska kraftnät gällande samråd om tidsbegränsad nätkoncession för befintlig 220 kV dubbelledning mellan Hagby och Järva. Ledningen berör Upplands Väsby och Sollentuna kommuner samt Sundbybergs stad, Solna stad och Stockholms stad. Svenska kraftnät arbetar med att digitalisera koncessionsförvaltningen och genomförde en intern granskning av befintliga koncessioner. Granskningen visade att koncessionen för kraftledningarna på sträckan Hagby–Järva i Stockholms län inte förnyades när den löpte ut år 2021. Svenska kraftnät kontaktade tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) när felen upptäcktes. Ei uppmanade Svenska kraftnät att ansöka om ny tidsbegränsad koncession för sträckan Hagby-Järva. En ansökan om nätkoncession kan antingen avse en ledning med en i huvudsak bestämd sträckning (nätkoncession för linje), eller ett ledningsnät inom ett visst område (nätkoncession för område). För de aktuella ledningarna kommer en nätkoncession för linje att sökas, dock med tidsbegränsning, enligt 2 kap. 21 § andra stycket ellagen. Nätkoncession för linje söks vanligen tillsvidare, men denna koncession söks med tidsbegränsning då ledningen kommer att raseras när den nya nätstrukturen i området har byggts. Vid prövningen av en ansökan ska 2 kap. 17–18 §§ ellagen tillämpas, vilket redovisar vilka krav i miljöbalken som behöver beaktas, samt hur en nätkoncession ska förenas med villkor. Tillståndsprocessen inleds, i föreliggande fall, med en utredning om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Detta görs genom ett undersökningssamråd (enligt 6 kap. 23–25 §§ miljöbalken) med berörd länsstyrelse, kommun samt enskilda som kan bli särskilt berörda. Efter avslutat samråd sammanställs inkomna yttranden i en samrådsredogörelse som utgör underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. De miljöaspekter som behandlas i samrådsunderlaget avgränsas till sådana som bedöms kunna påverkas av fortsatt drift av de befintliga kraftledningarna. Svenska kraftnät bedömer att inga ytterligare tillstånd, anmälningar eller dispenser enligt miljöbalkens bestämmelser eller annan tillämplig lagstiftning kommer att behövas för fortsatt drift av kraftledningarna. Då ledningarna är befintliga är det enbart aktuellt med upprättande av anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken i samband med underhållsarbete i driftskedet. Svenska kraftnät har skickat underlaget till bland annat Stockholms stad för yttrande. Remissammanställning Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret. 4 (5) Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 30 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsledningskontoret anser att det är positivt för staden att kraftledningen får nätkoncession då den är ett viktigt bidrag till att säkra stadens elförsörjning. Stadsledningskontoret noterar att det finns tveksamheter, eller fel i underlaget. I remissmaterialet finns inga detaljerade kartor, men på Svenska kraftnäts webbplatser Hagby - Järva | Svenska kraftnät finns kartbilagor i större skala, t.ex. bilaga-1.-kartor- naturmiljo-komprimerad-2.pdf. Den markerade ledningssträckan ”sambyggd 220kV för vilken koncession söks” (blå linje) visar inte den faktiska ledningssträckan idag vid centrala Kista (blad 8 i bilagan). Av kartbilden nedan, figur 1, framgår tydligt att dagens ledning är flyttad jämfört med den markerade ledningen i ansökan. Figur1. Heldragna parallella linjer visar tidigare ledningsdragning. Streckad linje visar ny ledningsdragning. Stadsledningskontoret föreslår att koncessionsområden längs E4:an breddas fram till motorvägen så att fler delsträckor kan flyttas, om nödvändigt, innan ledningarna rivs i sin helhet. Det är angeläget att möjliggöra flytt av kraftledningsstolpar innan rivning inom nätkoncessionen som kan påverka etablering och planarbete av nationellt fotbollscenter i Kista inom fastigheten Akalla 4:1 då ledningarna bedöms utgöra en viktig matning fram till år 2032 samt om tidplanen för rivning försenas. 5 (5) Stadsledningskontoret anser att det är angeläget att kapaciteten i elnätet byggs ut. Förstärkningar som görs inom projekt Stockholms Ström bidrar till att öka driftssäkerheten i elnätet och trygga elförsörjningen i Stockholmsområdet. --- [Stockholms stads yttrande.pdf] Stadshuset Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm Sida 1 (2) bvvvv Till Svenska kraftnät Ert Dnr: Svk 2026/1518 Inbjudan till samråd enligt 6 kap. miljöbalken ansökan om tidsbegränsad nätkoncession för befintlig 220 kV dubbelledning mellan Hagby och Järva Sammanfattning Det är positivt för Stockholms stad att kraftledningen får fortsatt nätkoncession så att ledningen kan fortsätta vara i drift till. Ledningen planeras att tas bort när en ny förstärkt nätstruktur är driftsatt. Till dess är ledningen viktig för att säkra stadens elförsörjning. Stockholms stad har uppmärksammat fel i remissens underlag. Dagens ledning är flyttad jämfört med beskrivningen i ansökan. Dessa fel behöver rättas till. Det är av stor vikt för Stockholms stad att koncessionsområdena längs E4:an breddas fram till motorvägen så att fler delsträckor kan flyttas, om nödvändigt, innan ledningarna rivs i sin helhet. På platsen planeras etablering och planarbete av nationellt fotbollscenter i Kista, ett prioriterat projekt inom Stockholms stad. Det är viktigt att flytt av kraftledningsstolpar kan möjliggöras innan rivning inom nätkoncessionen om de påverkar etableringen av det nationella fotbollscentret. Det är också mycket prioriterat av staden att tidplanen för rivning inte försenas. Stockholms stad vill utöver det framföra att det är angeläget att kapaciteten i elnätet byggs ut för att öka driftsäkerheten i elnätet och trygga elförsörjningen i stora delar av Stockholm. Det är avgörande både för Stockholms utveckling och klimatomställning. Ställningstaganden Stockholms stad anser att det är positivt för staden att kraftledningen får nätkoncession då den är ett viktigt bidrag till att säkra stadens elförsörjning. Stockholms stad noterar att det finns tveksamheter, eller fel i underlaget. I remissmaterialet finns inga detaljerade kartor, men på Svenska kraftnäts webbplatser Hagby - Järva | Svenska kraftnät finns kartbilagor i större skala, t.ex. bilaga-1.-kartor-naturmiljo- komprimerad-2.pdf. Kommunstyrelsen Yttrande Dnr KS 2026/491 2026-05-05 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Yttrande Dnr KS 2026/491 Sida 2 (2) Den markerade ledningssträckan ”sambyggd 220kV för vilken koncession söks” (blå linje) visar inte den faktiska ledningssträckan idag vid centrala Kista (blad 8 i bilagan). Av kartbilden nedan, figur 1, framgår tydligt att dagens ledning är flyttad jämfört med den markerade ledningen i ansökan. Figur1. Heldragna parallella linjer visar tidigare ledningsdragning. Streckad linje visar ny ledningsdragning. Stockholms stad föreslår att koncessionsområden längs E4:an breddas fram till motorvägen så att fler delsträckor kan flyttas, om nödvändigt, innan ledningarna rivs i sin helhet. Det är angeläget att möjliggöra flytt av kraftledningsstolpar innan rivning inom nätkoncessionen som kan påverka etablering och planarbete av nationellt fotbollscenter i Kista inom fastigheten Akalla 4:1 då ledningarna bedöms utgöra en viktig matning fram till år 2032 samt om tidplanen för rivning försenas. Stockholms stad anser att det är angeläget att kapaciteten i elnätet byggs ut. Förstärkningar som görs inom projekt Stockholms Ström bidrar till att öka driftssäkerheten i elnätet och trygga elförsörjningen i Stockholmsområdet. Stockholm som ovan Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande --- [Remiss - Inbjudan till samråd enligt 6 kap. miljöbalken ansökan om tidsbegränsad nätkoncession för befintlig 220 kV dubbelledning mellan Hagby och Järva.pdf] Ärende nr: 2026/1518 Datum: 2026-04-08 Samrådsunderlag inför ansökan om koncession för befintliga 220 kV-ledningarna RL15 och RL17, Hagby-Järva, Stockholms län Undersökningssamråd inför ansökan om tidsbegränsad nätkoncession för befintliga 220 kV dubbelledningar mellan Hagby och Järva, i Upplands Väsby, Sollentuna, Stockholm, Sundbyberg och Solna kommuner, Stockholms län Samrådsunderlag inför ansökan om koncession för befintliga 220 kV-ledningarna RL15 och RL17, Hagby-Järva, Stockholms län Svenska kraftnät Svenska kraftnät är systemansvarig myndighet, med uppgift att på ett affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Det omfattar ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser. Svenska kraftnät utvecklar transmissionsnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, hållbar och ekonomisk elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatomställningen. Version Ange version Org. nr 202 100-4284 Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel: 010-475 80 00 Fax: 010-475 89 50 www.svk.se Innehåll 1 Inledning ..................................................................................... 5 1.1 Aktuell verksamhet .......................................................................................... 5 1.2 Svenska kraftnäts uppdrag ............................................................................. 5 1.3 Behovet av de aktuella luftledningarna ..........................................................6 1.4 Tidplan .............................................................................................................. 7 2 Tillståndsprocessen .................................................................. 8 2.1 Ansökan om nätkoncession ............................................................................ 8 2.2 Syftet med undersökningssamrådet .............................................................. 8 3 Avgränsningar ............................................................................ 9 3.1 Avgränsning av miljöaspekter .........................................................................9 Mark och Vatten ...........................................................................................................9 Miljöaspekter ................................................................................................................9 4 Ledningens utformning och lokalisering ................................. 11 4.1 Stolpar och ledningar ..................................................................................... 11 4.2 Fundament ...................................................................................................... 12 4.3 Ledningsgata och markbehov ....................................................................... 12 4.4 Drift och underhåll ......................................................................................... 13 4.5 Ledningens lokalisering ................................................................................. 13 5 Nollalternativ ............................................................................ 15 6 Rådande förhållanden, påverkan och förväntade effekter i driftskedet ...................................................................................... 16 6.1 Markanvändning och kommunala planer ..................................................... 16 6.1.1 Rådande förhållanden ........................................................................... 16 6.1.2 Påverkan och förväntade effekter........................................................ 16 6.2 Boendemiljö och bebyggelse ........................................................................ 17 6.2.1 Rådande förhållanden ........................................................................... 17 6.2.2 Påverkan och förväntade effekter ................................................... 17 6.3 Landskapsbild ................................................................................................ 18 6.3.1 Rådande förhållanden ........................................................................... 18 6.3.2 Påverkan och förväntade effekter ................................................... 18 6.4 Naturmiljö ....................................................................................................... 19 6.4.1 Rådande förhållanden ........................................................................... 19 6.4.2 Påverkan och förväntade effekter ................................................... 19 6.5 Kulturmiljö ...................................................................................................... 20 6.5.1 Rådande förhållanden .......................................................................... 20 6.5.2 Påverkan och förväntade effekter .................................................. 20 6.6 Rekreation och friluftsliv ................................................................................ 21 6.6.1 Rådande förhållanden ........................................................................... 21 6.6.2 Påverkan och förväntade effekter ................................................... 21 6.7 Infrastruktur .................................................................................................... 21 6.7.1 Rådande förhållanden ........................................................................... 21 6.7.2 Påverkan och förväntade effekter....................................................... 23 6.8 Riksintressen ................................................................................................. 23 6.9 Sammanfattning av förväntade effekter ..................................................... 23 7 Generella hänsyns- och skyddsåtgärder............................... 25 7.1 Kulturmiljöhänsyn .......................................................................................... 25 7.2 Naturmiljöhänsyn .......................................................................................... 25 7.3 Löpande drift och underhåll ......................................................................... 25 8 Fortsatt arbete ......................................................................... 27 8.1 Tillstånd, anmälan och dispenser ................................................................. 27 8.2 Ledningsrätt ................................................................................................... 27 9 Bilagor ...................................................................................... 28 10 Referenser .......................................................................... 29 1 Inledning 1.1 Aktuell verksamhet Svenska Kraftnät (SVK) har en 220 kV-dubbelledning växelström mellan Hagby och Järva (RL15 och RL17) med anläggningsnummer 8100AT med en total sträcka på 15,8 kilometer. Ledningarna beviljades nätkoncession år 1975 vilken, i enlighet med den tidens regelverk, var tidsbegränsad. Efter erhållen koncession byggdes ledningarna och togs i drift. År 2013 beviljades nätkoncession som gäller tills vidare för en 2 kilometer lång delsträcka av ledningarna RL15 och RL17 eftersom de behövde byggas om till följd av omdragningen av E4:an. Denna sträcka fick anläggningsnummer 8100CÅ. År 2016 fick den resterande 13,8 kilometer av sträckan en ny tidsbegränsad koncession som gällde i fem år med anläggningsnummer 8100AT och 8100AT (1). SVK arbetar i nuläget med en ny förstärkt nätstruktur för att klara av det växande behovet av el i Stockholm. Arbetet drivs av SVK tillsammans med Ellevio AB och Vattenfall Eldistribution AB. När den nya nätstrukturen är på plats planeras ledningarna RL15 och RL17 att raseras. Detta kan dock inte genomföras innan den nya nätstrukturen är driftsatt i Stockholm. Ovanstående innebär att SVK därför avser att ansöka om en ny tidsbegränsad koncession enligt 2 kap. 21 § ellagen (1997:857) för 13,8 kilometer av sträckan. Skälet att ansökan avser en tidsbegränsad koncession är för att ledningarna kommer att raseras när den nya nätstrukturen i Stockholm är driftsatt, se Figur 1. 1.2 Svenska kraftnäts uppdrag Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk som är systemansvarig myndighet för kraftsystemet i Sverige och som förvaltar och utvecklar Sveriges transmissionsnät, även kallat stamnät, för el. Svenska kraftnät är också elberedskapsmyndighet och tillsynsvägledande myndighet i frågor om dammsäkerhet. Svenska kraftnät ansvarar för att kraftsystemet är hållbart, säkert och kostnadseffektivt – idag och i framtiden. Det uppnås på kort sikt genom att övervaka kraftsystemet dygnet runt, och på lång sikt genom att bygga nya kraftledningar och anpassa kraftsystemet för att möta morgondagens elbehov. Svenska kraftnät ska också främja konkurrensen på elmarknaden. 1.3 Behovet av de aktuella luftledningarna De aktuella 220 kV-ledningarna RL15 och RL17 innehar en avgörande roll för att säkerställa elförsörjningen i norra Stockholm. SVK arbetar med en ny förstärkt nätstruktur för att klara av det växande behovet av el i Stockholm. Arbetet drivs av SVK tillsammans med Ellevio AB och Vattenfall Eldistribution AB. När den nya nätstrukturen är på plats planeras ledningarna RL15 och RL17 att raseras. Raseringen kan inte genomföras innan den nya nätstrukturen är driftsatt i Stockholm. Ledningarna RL15 och RL17 utgör en central del av elförsörjningen under ombyggnationsfasen av nätstrukturen. Tidplanerna för när den nya nätstrukturen är på plats inom Stockholm är i dagsläget ännu osäkert, men SVK:s bedömning är att ledningarna kommer att utgöra en viktig matning fram till år 2032. För att SVK ska kunna fortsätta att trygga Stockholms elförsörjning avser SVK inkomma med ansökan om en tidsbegränsad koncession för 13,8 kilometer av ledningssträckan mellan Hagby-Järva till Energimarknadsinspektionen, se Figur 1. Figur 1: Översiktskarta för aktuell sträcka. 1.4 Tidplan Tabell 1: Preliminär tidplan Aktivitet Tidpunkt Undersökningssamråd April-maj 2026 Ev. inventeringar natur- och kulturmiljö Maj-augusti 2026 Inlämning koncessionsansökan December 2026-februari 2027 2 Tillståndsprocessen 2.1 Ansökan om nätkoncession En ansökan om nätkoncession kan antingen avse en ledning med en i huvudsak bestämd sträckning (nätkoncession för linje), eller ett ledningsnät inom ett visst område (nätkoncession för område). För de aktuella ledningarna kommer en nätkoncession för linje att sökas, dock med tidsbegränsning, enligt 2 kap. 21 § andra stycket ellagen. Nätkoncession för linje söks vanligen tillsvidare, men denna koncession söks med tidsbegränsning då ledningen kommer att raseras när den nya nätstrukturen i området har byggts. Vid prövningen av en ansökan ska 2 kap. 17-18 §§ ellagen tillämpas, vilket redovisar vilka krav i miljöbalken som behöver beaktas, samt hur en nätkoncession ska förenas med villkor. 2.2 Syftet med undersökningssamrådet Tillståndsprocessen inleds, i föreliggande fall, med en utredning om verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Detta görs genom ett undersökningssamråd (enligt 6 kap. 23–25 §§ miljöbalken) med berörd länsstyrelse, kommun samt enskilda som kan bli särskilt berörda. Efter avslutat samråd sammanställs inkomna yttranden i en samrådsredogörelse som utgör underlag för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan. Beslutar länsstyrelsen att verksamheten inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan behöver inte bestämmelserna i 6 kap. om specifik miljöbedömning tillämpas. Då ska istället ett förenklat underlag tas fram, vilket ska innehålla de upplysningar som behövs för en bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten kan förväntas ge (se 6 kap. 47 § miljöbalken). Beslutar länsstyrelsen om betydande miljöpåverkan ska en specifik miljöbedömning göras, vilken inleds med ett avgränsningssamråd enligt 6 kap. 29–32 §§ miljöbalken. 3 Avgränsningar Rådande förhållanden avseende de miljöaspekter som bedöms beröras i området kommer att beskrivas. Då ledningarna är befintliga och inga anläggningsarbeten planeras kommer miljöeffekter huvudsakligen att beskrivas för driftskedet. Eftersom ansökan avser ny tidsbegränsad nätkoncession för befintliga ledningar i oförändrat läge har andra tekniska utföranden samt alternativa lokaliseringar avgränsats bort. Att utreda alternativa sträckningar för en befintlig ledning som ska raseras inom överskådlig framtid har inte bedömts rimligt. En alternativ sträckning skulle innebära ny markåtkomst och nya intrång för att bygga och ha en ledning i drift under en begränsad tid. Detta har bedömts inte vara rimligt inom ramen för undersökningssamrådet. 3.1 Avgränsning av miljöaspekter De miljöaspekter som behandlas i samrådsunderlaget avgränsas till sådana som bedöms kunna påverkas av fortsatt drift av de befintliga kraftledningarna. Eventuell påverkan och miljöeffekter redovisas för respektive relevant miljöaspekt. Mark och Vatten Genomgång av tillgängligt underlag visar att de befintliga kraftledningarna inte bedöms påverka markavvattningsföretag, grundvattenförekomster, vattendrag, potentiellt förorenade områden eller möjligheterna att uppnå gällande miljökvalitetsnormer för vatten. Dessa miljöaspekter behandlas därför inte vidare. Miljöaspekter Miljöaspekterna som beskrivs i samrådsunderlaget redovisas nedan i tabell 2. I tabellen redovisas även en mycket kortfattad förklaring till vad som ingår i respektive miljöaspekt. Tabell 2. De miljöaspekter som beskrivs i samrådsunderlaget och som sedermera kommer att beskrivas i den kommande miljöbeskrivningen. Miljöaspekt Förklaring Boendemiljö och bebyggelse Elektromagnetiska fält och ljudeffekter. Riksintressen Riksintressen gäller geografiska områden som har utpekats därför att de innehåller nationellt viktiga värden och kvaliteter. Naturmiljö Naturtyper, livsmiljöer, arter och ekologiska funktioner. Kulturmiljö Den av människan påverkade fysiska miljön, vilken innehåller uttryck för tidigare utveckling och händelseförlopp. Landskapsbild Landskapets karaktär och den visuella upplevelsen av landskapet. Rekreation och friluftsliv Vistelse utomhus i natur- och/eller kulturlandskap för välbefinnande och naturupplevelser. Infrastruktur och verksamheter Anläggningar och strukturer. 4 Ledningens utformning och lokalisering 4.1 Stolpar och ledningar De aktuella ledningarna är luftledningar som är sambyggda i stålstolpar av typen ”julgran” samt portalstolpar. Höjden på julgransstolparna är cirka 60 meter och portalstolparna cirka 25 meter, se Figur 2 och Figur 3. Figur 2: Exempelbild julgransstolpe. Figur 3: Exempelbild portalstolpe. 4.2 Fundament De olika fundamentstyperna utgörs av jordfundament, bergfundament och pålfundament. Vilket fundament som används är beroende av de geotekniska och hydrologiska förutsättningarna vid respektive stolpplats. 4.3 Ledningsgata och markbehov Området under och invid en luftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, enligt dessa ska bland annat en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns bestämmelser om minimiavstånd mellan kraftledningar och byggnader. Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av terräng som ledningen sträcker sig igenom samt ledningens konstruktion. I åkermark utgörs markbehovet av den yta som stolparna och eventuella stag tar i anspråk. I skogsmark hålls ett område på cirka 42–52 meter fritt från högväxande träd- och buskvegetation. Bredden kan dock variera beroende på omgivande markanvändning. Detta område benämns skogsgata. Figur 4: Principskiss skogsgata och ledningsgata. 4.4 Drift och underhåll Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt intervall och utförs av SVKs anlitade underhållsentreprenörer. Driftbesiktning av varje luftledning utförs från helikopter eller med hjälp av drönare varje år. Underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år. Ett cirka 42-52 meter brett område vid luftledningen (dvs. cirka 21-26 meter på vardera sidan om luftledningens mitt) ska hållas fritt från höga träd. Denna bredd kan dock komma att variera beroende på exempelvis ledningens konstruktion eller var i terrängen ledningen är belägen. Träd och buskar som inte riskerar att nå luftledningen tillåts stå kvar. 4.5 Ledningens lokalisering Ledningen är befintlig och sträckans lämplighet har redan prövats i samband med att koncessionen erhölls. I och med att den planerade koncessionsansökan endast omfattar ansöka om att fortsätta drifta befintlig ledning under en begränsad tidsperiod bedöms de befintliga ledningarnas sträcka vara den mest lämpliga och därmed har inga alternativa lokaliseringar utretts. Det bedöms inte rimligt att ta ny mark i anspråk för att flytta den befintliga ledningen i och med att ledningen ska raseras inom en överskådlig framtid. Den aktuella sträckan är cirka 13,8 kilometer lång och sträcker sig mellan Hagby och Järva. En cirka 2 kilometer lång delsträcka vid Häggvik omfattas inte av detta samråd då denna redan har en koncession som löper tillsvidare. 5 Nollalternativ Nollalternativet innebär att de befintliga 220 kV‑ledningarna inte erhåller nätkoncession och därför måste raseras på de sträckor där Vattenfall Eldistribution inte innehar koncession och behöver stolpkonstruktionerna för sina ledningar. Detta avser en sträcka om cirka 800 meter, se Figur 6. Att genomföra nollalternativet innebär att större delen av ledningssträckan skulle avvecklas innan de nya systemförstärkningarna kommit på plats i Stockholm. Detta skulle kunna medföra negativa miljöeffekter kopplade till raseringsarbetet, exempelvis i form av körskador och markpåverkan i samband med transporter och arbete i ledningsgatan. Vidare skulle dessa arbeten kunna medföra tillfälliga störningar på, boendemiljö, rekreation och friluftsliv exempelvis i form av buller samt ökad närvaro av arbetsfordon i området. Genom att stolpkonstruktioner och faslinor avlägsnas uppstår en positiv visuell påverkan på landskapet. Att avveckla ledningarna innan de nya systemförstärkningarna kommit på plats innebär risk att i normaldrift överbelasta resterande högspänningsledningar som ansluter norrifrån in mot Stockholm på både transmissions- och regionnät. Dessutom hade avsaknaden av dubbelledningen RL15 och RL17 i många lägen gjort det omöjligt att upprätthålla N-1-kriteriet och samtidigt leverera önskad effekt till Stockholm, särskilt då effektbehovet prognosticeras öka fram till 2031. Det föreligger således ett angeläget samhällsintresse att ha ledningarna i drift dels för att säkerställa tillförlitlig elförsörjning till Stockholm, dels för att möjliggöra en ombyggnad av elnätsinfrastrukturen i Stockholm. 6 Rådande förhållanden, påverkan och förväntade effekter i driftskedet I detta avsnitt redovisas rådande förhållanden samt en övergripande bedömning av den påverkan och de miljöeffekter som kan uppstå under driftskedet till följd av en ny tidsbegränsad koncession för en delsträcka av de befintliga kraftledningarna RL15 och RL17. Eftersom åtgärden inte medför någon breddning av befintlig ledningsgata fokuserar bedömningen i första hand på de intressen som kan påverkas inom och i närheten av nuvarande kraftledningsgata, vilket har bedömts uppgå till cirka 60 meter (30 meter på vardera sida om ledningarna). 6.1 Markanvändning och kommunala planer 6.1.1 Rådande förhållanden De befintliga kraftledningarna sträcker sig över ett flertal detaljplanelagda områden, områden för pågående detaljplanering eller planprogram samt ett flertal översiktsplaner. För de pågående detaljplanerna som är lokaliserade under befintliga kraftledningar finns egenskapsbestämmelser som reglerar att startbesked inte får ges förrän ledningarna har raserats. Markanvändningen är i nuläget kraftledningsgata och finns utpekat i gällande detaljplaner. 6.1.2 Påverkan och förväntade effekter Den fortsatta driften av de befintliga kraftledningarna medför ingen förändring av markanvändningen, utan innebär att nuvarande markanvändning kvarstår. De befintliga kraftledningarna bedöms inte påverka eller strida mot syftet med beslutade detaljplaner eller översiktsplaner. I jämförelse med nollalternativet medför den fortsatta driften av de befintliga kraftledningarna en negativ påverkan på kommunal planering i den mening att marken inte kan tas i anspråk för andra ändamål i närtid. 6.2 Boendemiljö och bebyggelse 6.2.1 Rådande förhållanden De befintliga ledningarna passerar i närheten av ett flertal tätbebyggda områden. Det finns 269 bostadshus inom 100 meter på vardera sida från ledningarna. 6.2.2 Påverkan och förväntade effekter En tidsbegränsad koncession för de befintliga ledningarna bedöms medföra en fortsatt påverkan på boendemiljö och bebyggelse avseende magnetfält och ljud motsvarande dagens påverkan då kraftledningarna inte kommer byta lokalisering eller omfattning. Påverkan är dock tidsbegränsad då ledningarna kommer att raseras när den nya nätinfrastrukturen i Stockholm är på plats. Även om påverkan kommer vara densamma som dagens så kommer en magnetfältsberäkning för kraftledningarna redovisas i kommande miljöbedömning. Ljudeffekter från kraftledningar kan i vissa fall uppstå till följd av så kallade koronaurladdningar kring ledarna. Det är främst vid fuktigt väderläge och snöfall som koronaaktiviteten kan ske. Koronaljudet kan vara ”sprakande” till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljud från kraftledningar understigande 40-45 dB(A) är svåra att uppfatta. De två 220 kV-ledningarna kommer inte uppnå dessa ljudnivåer och ljud från dem bedöms därför inte ge upphov till några påtagliga störningar. Figur 5: Illustration av olika ljudnivåer. Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att en tidsbegränsad nätkoncession inte kommer medför någon betydande miljöpåverkan på boendemiljö och bebyggelse. 6.3 Landskapsbild 6.3.1 Rådande förhållanden Området där de befintliga kraftledningarna är lokaliserade präglas av en blandning av storskalig infrastruktur, tätbebyggelse och grönområden. Landskapsbilden domineras av befintliga kraftledningar, E4:an och Norrortsleden, medan grönområden i form av Igelbäckens, Hansta samt södra och norra Törnskogen naturreservat bidrar med sammanhängande naturmiljöer. 6.3.2 Påverkan och förväntade effekter Om en tidsbegränsad koncession ges innebär det att ledningarna blir kvar under en begränsad tid utan att landskapsbilden förändras jämfört med idag. Den nuvarande visuella påverkan från stolpkonstruktioner och faslinor kvarstår fram till dess att ledningarna raseras längre fram. Eftersom ledningarna redan finns i området bedöms en tidsbegränsad koncession inte medföra någon ytterligare negativ påverkan på landskapsbilden, och inte några långsiktiga negativa effekter till följd av fortsatt drift. Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att en tidsbegränsad koncession inte medför betydande miljöpåverkan på landskapsbilden. 6.4 Naturmiljö 6.4.1 Rådande förhållanden Inom cirka 30 meter på vardera sida från kraftledningarnas centrumlinje finns det flera områden och objekt med utpekade naturvärden. Dessa omfattar fyra naturreservat, en nyckelbiotop utpekad av Skogsstyrelsen, två områden med naturvärden enligt Skogsstyrelsen, två sumpskogar, ett område från betesmarksinventeringen samt ett flertal (16 stycken) värdetrakter för grönstruktur. Vidare finns naturvärden kopplade till trädmiljöer inom cirka 30 meter från kraftledningarna. Dessa utgörs av två skyddsvärda träd, två skyddsvärda trädmiljöer, 14 potentiella trädalléer samt 39 träd i allé. I bilaga 1 redovisas hur kraftledningen förhåller sig till naturvärdena, exklusive värdetrakterna för grönstruktur, i området. 6.4.2 Påverkan och förväntade effekter En tidsbegränsad nätkoncession bedöms, i jämförelse med nollalternativet, inte medföra någon negativ påverkan på naturmiljön. Den påverkan som kan uppstå inom ramen för både nollalternativet och den tidsbegränsade koncessionen är främst kopplad till arbeten i ledningsgatan. Ingen negativ påverkan förväntas uppstå på värdefulla trädmiljöer eller tidigare kända naturvärden inom ledningsgatan till följd av fortsatt drift av kraftledningarna. Träd kan komma att avverkas till följd av trädsäkring av ledningsgatan, vilket kommer utredas vidare i kommande miljöbedömning. En bibehållen och regelbundet röjd kraftledningsgata kan dessutom ha en positiv effekt genom att efterlikna strukturer och förhållanden i äldre ängs- och betesmarker, vilket kan gynna biologisk mångfald knuten till öppna och halvöppna miljöer. Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att en tidsbegränsad nätkoncession inte medför någon betydande miljöpåverkan på naturmiljön. 6.5 Kulturmiljö 6.5.1 Rådande förhållanden Inom cirka 30 meter på vardera sida från kraftledningarnas centrumlinje finns det totalt 21 kulturhistoriska lämningar längs sträckan, varav tre fornlämningar, en möjlig fornlämning, sex övriga kulturhistoriska lämningar och tio lämningar med ingen antikvarisk bedömning och en lämning klassad som ej kulturhistorisk lämning. Kraftledningarna korsar fyra områden utpekade som kulturmiljöer i kommunal planering, ett inom Upplands Väsby kommun och tre inom Sollentuna kommun. Kraftledningarna befinner sig även i närheten av ett område utpekat som ett regionalt intresse för kulturmiljö. Kraftledningarna korsar ett riksintresse för kulturmiljövård, Skålhamravägen, vars värde är kopplat till en vägsträckning med förhistoriskt ursprung som knyter ihop en rik och komplex odlingsbygd med omfattande förhistoriska inhägnadssystem. Kraftledningen ligger cirka 8 kilometer från närmaste världsarv. I bilaga 2 redovisas hur kraftledningen förhåller sig till kulturmiljövärdena i området. 6.5.2 Påverkan och förväntade effekter En tidsbegränsad nätkoncession bedöms, i jämförelse med nollalternativet, inte medföra någon negativ påverkan eller några direkta effekter på kulturmiljön. Kraftledningarna kvarstår i befintligt läge och inga åtgärder under driften bedöms medföra påverkan på kulturhistoriska lämningar eller kulturmiljövärden. En indirekt påverkan som en tidsbegränsad koncession medför är ett tekniskt inslag i upplevelsevärdena för det riksintresse som korsas. Denna påverkan bedöms vara liten och tidsbegränsad, då kraftledningarna korsar riksintresset i dess utkant och redan utgör ett befintligt inslag i landskapet. Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att en tidsbegränsad koncession inte medför betydande miljöpåverkan på kulturmiljön. 6.6 Rekreation och friluftsliv 6.6.1 Rådande förhållanden De befintliga ledningarna korsar naturreservaten Igelbäcken i Solna samt Norra och Södra Törnskogens naturreservat och ligger 25 meter från Igelbäckens naturreservat i Sundbyberg. Alla naturreservaten som korsas har skrivelser i sina föreskrifter, vilka gör att kraftledningens skötsel inte omfattas av de allmänna förbuden som annars gäller i området. Igelbäckens naturreservat i Sundbybergs kommun bedöms inte påverkas, då en trädridå på cirka 20-35 meter skiljer ledningsgatan från naturreservatet. Kraftledningarna ligger cirka 550 meter från ett riksintresse för friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken och cirka 6 kilometer från ett riksintresse för rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 2 § miljöbalken 6.6.2 Påverkan och förväntade effekter En tidsbegränsad koncession bedöms, i jämförelse med nollalternativet, inte medföra någon ytterligare negativ påverkan eller effekt på rekreation eller friluftslivet. Störningar på rekreation och friluftslivet kan förekomma vid fortsatt drift av ledningen i samband med underhållsåtgärder, till exempel om det blir aktuellt med underhållsröjning och trädsäkring av ledningsgatan. Dessa åtgärder, samt fortsatt drift av ledningen, bedöms inte bryta mot naturreservatens föreskrifter och förbud. Påverkan av en tidsbegränsad koncession bedöms bli kortvarig, lokal och liten på rekreation och friluftsliv. Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att en tidsbegränsad koncession inte medför betydande miljöpåverkan på rekreation eller friluftsliv. 6.7 Infrastruktur 6.7.1 Rådande förhållanden I närheten av de befintliga 220 kV-ledningarna finns det ett flertal närgående och sambyggda kraftledningar. På en total sträcka om cirka 5 kilometer så är de befintliga 220 kV-ledningarna även sambyggda med Vattenfall Eldistributions befintliga kraftledningar. På delar av dessa sträckor kommer Vattenfall Eldistribution att ta sina ledningar ur drift, medan på andra sträckor kommer Vattenfall Eldistributions ledningar finnas kvar i nuvarande stolpkonstruktioner, se Figur 6. De befintliga 220 kV-ledningarna ligger även i närheten av, samt korsar, ett flertal vägar och en järnväg. Figur 6: Översikt sambyggnation med Vattenfall Eldistribution. 6.7.2 Påverkan och förväntade effekter En tidsbegränsad koncession bedöms inte medföra någon negativ påverkan eller negativa effekter på närliggande infrastruktur. Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att en tidsbegränsad koncession inte medför betydande miljöpåverkan på infrastruktur. 6.8 Riksintressen De befintliga kraftledningarna utgör ett riksintresse enligt 3 kap. 9 § andra stycket miljöbalken. Vilket innebär att de ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess värden och ska beaktas i samhällsplaneringen. De befintliga kraftledningarna korsar tre andra riksintressen. Ett riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 §. miljöbalken. Detta riksintresse beskrivs mer detaljerat i avsnitt 6.5. De två andra riksintressena är kopplade till totalförsvaret, (påverkansområde övrigt samt påverkansområde för väderradar). Fortsatt drift bedöms inte påverka dessa intressen och de behandlas därför inte vidare i undersökningssamrådet. 6.9 Sammanfattning av förväntade effekter En tidsbegränsad koncession för de befintliga 220 kV-ledningarna RL15 och RL17 bedöms medföra både positiva och negativa effekter på berörda miljöaspekter till följd av fortsatt drift och underhåll. För markanvändningen och kommunala planer bedöms små negativa effekter uppstå. Effekterna är kopplade till att marken inom den befintliga kraftledningsgatan inte kan tas i anspråk för andra ändamål i närtid, till skillnad från nollalternativet där ledningen raseras i närtid. För boendemiljön bedöms obetydliga effekter uppstå. Effekterna är indirekta och kopplade till eventuellt tillfälligt buller i samband med underhållsröjning. Inga förändringar av spänningsnivåerna planeras. För naturmiljön bedöms fortsatt drift medföra positiva effekter. Den återkommande underhållsröjningen bidrar till att upprätthålla en öppen kraftledningsgata som kan efterlikna äldre ängs- och betesmarker och därigenom skapa gynnsamma förutsättningar för biologisk mångfald. Sådana miljöer kan vara betydelsefulla för bland annat fjärilar, slåtterblommor och solvändor. För rekreation och friluftsliv bedöms små negativa effekter uppstå. Dessa effekter är indirekta och kopplade till tillfälligt förändrade upplevelsevärden i samband med eventuell underhållsröjning, då exempelvis buller och ökad närvaro av arbetsfordon kan förekomma under begränsade perioder. Även för landskapsbilden bedöms små negativa effekter uppstå. Dessa effekter är indirekta och relaterade till att kraftledningarna fortsatt utgör ett tekniskt inslag som påverkar landskapets visuella uttryck och siktlinjer. För kulturmiljön bedöms små negativa effekter uppstå. Effekterna är indirekta och knutna till upplevelsevärden, genom att det kvarstående tekniska inslaget påverkar upplevelsen av riksintresset för kulturmiljövård som kraftledningarna korsar i dess utkant. Någon direkt fysisk påverkan på kulturhistoriska objekt eller strukturer bedöms inte uppstå. Sammantaget bedömer SVK att en ny tidsbegränsad koncession för befintliga 220 kV-ledningar mellan Hagby och Järva inte medför en betydande miljöpåverkan. Denna bedömning är baserad på den påverkan och de effekter som bedöms uppstå för de miljöaspekter som redovisades i kapitel 60. 7 Generella hänsyns- och skyddsåtgärder Då ledningen är befintlig så omfattar samtliga generella hänsynsåtgärder driftsfasen. 7.1 Kulturmiljöhänsyn Gällande regelverk och föreskrifter till skydd för kulturmiljön ska följas vid alla underhållsarbeten enligt 2 kap. 10 § kulturmiljölagen (1988:950) och 30 § skogsvårdslagen (1979:429). Detta regleras även i SVKs tekniska riktlinjer. Entreprenören har en aktiv roll i att informera sig om vilka särskilda restriktioner som gäller inom arbetsområdet och kontrollera om det finns särskilda skötselplaner för arbetsområdet inlagda i SVKs underhållssystem. Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under underhållsåtgärderna. Vid underhållsåtgärder som medför att fornlämningar kan påverkas markeras samtliga fornlämningar med fornlämningsband vilket innebär att de är väl synliga inför de markarbeten som kommer att utföras i samband med arbetet. 7.2 Naturmiljöhänsyn Underhållsarbeten ska utföras i enlighet med 12 kap. 6 § miljöbalken avseende skydd för naturmiljön. Samtliga entreprenörer anlitade för ledningsunderhåll och liknande uppdrag ska följa ledningsägarnas riktlinjer. 7.3 Löpande drift och underhåll Svenska kraftnät underhåller stamnätet löpande, både tekniskt och skogligt, för att säkerställa en trygg och driftsäker elöverföring i hela landet. Det skogliga underhållet av ledningsgatorna omfattar återkommande röjning av sly och snabbväxande vegetation samt kantträdsavverkning. Syftet är att hålla ledningsgatorna öppna och att förhindra att träd kan falla in över ledningarna och orsaka avbrott eller skador. Parallellt bedrivs ett omfattande tekniskt underhåll av stamnätets anläggningar. Svenska kraftnät arbetar utifrån detaljerade tekniska riktlinjer som ställer krav på komponenter, dokumentation, elsäkerhet och funktionskrav i transmissionsnätet. Detta inkluderar besiktningar, provning och underhåll av anläggningsdelar för att upprätthålla driftsäkerheten. Vid underhållsarbeten ska hänsyn tas till de naturreservat som korsas. Framkomligheten till och inom naturreservaten ska inte försämras genom uppställning av fordon eller uppläggning av ris eller grenar på till exempel vägar eller stigar. 8 Fortsatt arbete 8.1 Tillstånd, anmälan och dispenser SVK bedömer att inga ytterligare tillstånd, anmälningar eller dispenser enligt miljöbalkens bestämmelser eller annan tillämplig lagstiftning kommer att behövas för fortsatt drift av kraftledningarna. Då ledningarna är befintliga är det enbart aktuellt med upprättande av anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken i samband med underhållsarbete i driftskedet. 8.2 Ledningsrätt Svenska kraftnät har ledningsrätt för kraftledningarna. Ledningsrätten innebär att ledningsägaren har rätt att bygga, använda och underhålla ledningen på den berörda marken. Marken fortsätter att ägas av fastighetsägaren, men ledningsrätten ger ledningsägaren rätt att utföra nödvändiga arbeten, hålla området fritt från hinder och säkerställa att anläggningen fungerar driftsäkert. Ledningsrätten regleras genom beslut av Lantmäteriet och gäller tills vidare. 9 Bilagor Bilaga 1. Kartor naturmiljö Bilaga 2. Kartor kulturmiljö 10 Referenser Allt webbaserat underlag är hämtat 2026-02-03. Sollentuna kommun, 2022. Sollentuna 2040 Översiktsplan. https://www.sollentuna.se/globalassets/bygga-bo-och- miljo/oversiktsplan/oversiktsplan-for-sollentuna-med-sikte-pa-2040.pdf Sollentuna kommun, 2026. Gällande detaljplaner. https://www.sollentuna.se/bygga-bo--miljo/stadsutveckling/Om- detaljplaner/gallande-detaljplaner/ Sollentuna kommun, 2026. Pågående detaljplaner. https://www.sollentuna.se/bygga-bo--miljo/stadsutveckling/Om- detaljplaner/detaljplaner-i-sollentuna/ Sollentuna kommun, 2015. Ekosystemtjänster i Sollentuna kommun. https://www.sollentuna.se/globalassets/ekosystemtjamstkartlaggning- 2015_lagupplost.pdf Upplands Väsby kommun, 2018. Översiktsplan för Upplands Väsby kommun. https://www.upplandsvasby.se/download/18.5e31842017d109e5d651370 /1639060754193/%C3%96versiktsplan%20V%C3%A4sby%20stad%2020 40.pdf Upplands Väsby kommun, 2026. Gällande detaljplaner. https://www.upplandsvasby.se/bygga-bo-och-miljo/samhallsbyggnad- och-planering/detaljplaner/detaljplaner-gallande Upplands Väsby kommun, 2026. Pågående detaljplaner. https://www.upplandsvasby.se/bygga-bo-och-miljo/samhallsbyggnad- och-planering/detaljplaner/detaljplaner-pagaende Upplands Väsby kommun, 2025. Kunskapsunderlag för kulturmiljö i Upplands Väsby. https://www.upplandsvasby.se/download/18.11ea930419a75a29e90820/ 1763480197488/Kunskapsunderlag%20f%C3%B6r%20kulturmilj%C3%B6 %20i%20Upplands%20V%C3%A4sby%201.pdf?searchKeyword=kulturmilj %C3%B6 Upplands Väsby kommun, 2015. Kartläggning av ekosystemtjänster i Upplands Väsby kommun. https://www.upplandsvasby.se/download/18.4a3462da15f4d86bb80257 0/1513245744550/Kartl%C3%A4ggning%20av%20ekosystemtj%C3%A4n ster.pdf Solna stad, 2016. Översiktsplan 2030. https://www.solna.se/download/18.d878336172a235b6c417193/1592394 620116/Solna%20stads%20%C3%96versiktsplan%202030.pdf Solna stad, 2026. Gällande detaljplaner. https://www.solna.se/bygga-bo-- miljo/stadsutveckling/detaljplaner/gallande-detaljplaner Solna stad 2026. Pågående detaljplaner. https://www.solna.se/bygga-bo- -miljo/stadsutveckling/detaljplaner/pagaende-detaljplaner Sundbyberg stad, 2018. Översiktsplan för Sundbyberg 2030. https://www.sundbyberg.se/download/18.142dc5821901009a5b596efc/1 720771210035/%C3%96versiktsplan%20f%C3%B6r%20Sundbyberg,%20 Sundbyberg%202030%20-%20Urbant%20och%20h%C3%A5llbart_2018- 05-16.pdf. Sundbyberg stad, Gällande detaljplaner 2026. https://www.sundbyberg.se/bygga-bo-och-miljo/stadsbyggnad-och- planering/detaljplaner/gallande-detaljplaner. Sundbyberg stad, Pågående detaljplaner. https://www.sundbyberg.se/bygga-bo-och-miljo/stadsbyggnad-och- planering/detaljplaner/pagaende-detaljplaner Stockholm stad, 2018. Översiktsplan för Stockholms stad. https://vaxer.stockholm/siteassets/stockholm-vaxer/tema/oversiktsplan- for-stockholm/oversiktsplan-for-stockholms-stad-TA.pdf Stockholm stad, 2026. Gällande detaljplaner. https://etjanster.stockholm.se/Byggochplantjansten/gallandeplaner/ Stockholm stad, 2026. Pågående detaljplaner. https://etjanster.stockholm.se/byggochplantjansten/pagaendeplanarbete n. Länsstyrelserna, 2026. Geodatakatalogen- Digitalt underlagsmaterial – Gemensam data för Länsstyrelserna. https://ext- geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/srv/swe/catalog.sear ch#/home Länsstyrelsen i Stockholm, 2026. Länskarta. https://ext- webbgis.lansstyrelsen.se/lstab_lanskarta/ Försvarsmakten. 2026. Riksintressen. https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och- fakta/forsvarsmakten-i-samhallet/samhallsplanering/riksintressen/ Naturvårdsverket, 2026. Naturvårdsverkets Metadatakatalog för Geodata. https://geodatakatalogen.naturvardsverket.se/geonetwork/srv/swe/catalo g.search#/home Riksantikvarieämbetet, 2026. Öppna data-portalen. https://www.raa.se/hitta-information/oppna-data/oppna-data-portal/ Skogsstyrelsen, 2026. Skogsstyrelsen öppna geodata. https://www.skogsstyrelsen.se/e-tjanster-och- kartor/karttjanster/geodatatjanster/ladda-ner-geodata/ Svenska kraftnät Box 1200 172 24 Sundbyberg Sturegatan 1 Tel: 010-475 80 00 Fax: 010-475 89 50 www.svk.se
The original document is available at meetingspublic.stockholm.se.