Temporary Power Line Concession: Hagby-Järva Electricity Supply
Svenska kraftnät has applied for a new temporary network concession for a 13.8 km 220 kV double power line between Hagby and Järva. The city of Stockholm supports extending the concession, which expired in 2021, given the line's importance for electricity supply until a new, reinforced grid is established and the current line can be dismantled. However, Stockholm points out inaccuracies in the application regarding the line's current route in Kista and requests broader concession areas near the E4 to facilitate a national football center.
This summary is based on the meeting agenda. We'll update when the minutes are published.
From the original document
Svenska kraftnät har en 220 kV-dubbelledning för växelström mellan Hagby och Järva (RL15 och RL17) med en total sträcka på 15,8 km. Ledningarna beviljades nätkoncession år 1975 vilken, i enlighet med den tidens regelverk, var tidsbegränsad. Efter erhållen koncession byggdes ledningarna och togs i drift. År 2013 beviljades nätkoncession som gäller tills vidare för en 2 km lång delsträcka av ledningarna RL15 och RL17 eftersom de behövde byggas om till följd av omdragningen av E4:an. År 2016 fick den resterande 13,8 km av sträckan en ny tidsbegränsad koncession som gällde i fem år.Svenska kraftnät arbetar i nuläget med en ny förstärkt nätstruktur för att klara av det växande behovet av el i Stockholm. Arbetet drivs av Svenska kraftnät tillsammans med Ellevio AB och Vattenfall Eldistribution AB. När den nya nätstrukturen är på plats planeras ledningarna RL15 och RL17 att raseras. Detta kan dock inte genomföras innan den nya nätstrukturen är driftsatt i Stockholm. Ovanstående innebär att Svenska kraftnät därför avser att ansöka om en ny tidsbegränsad koncession enligt 2 kap. 21 § ellagen (1997:857) för 13,8 km av sträckan. Skälet att ansökan avser en tidsbegränsad koncession är för att ledningarna kommer att raseras när den nya nätstrukturen i Stockholm är driftsatt.Svenska kraftnät har skickat underlaget till bland annat Stockholms stad för yttrande.
[R1 PM Inbjudan till samråd enligt 6 kap. miljöbalken ansökan om tidsbegränsad nätkoncession för befintlig 220 kV dubbelledning mellan Hagby och Järva.pdf]
1 (5)
PM Rotel I (Dnr KS 2026/491)
Inbjudan till samråd enligt 6 kap. miljöbalken ansökan
om tidsbegränsad nätkoncession för befintlig 220 kV
dubbelledning mellan Hagby och Järva
Remiss från Svenska kraftnät
Remisstid den 29 maj 2026
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Karin Wanngård
Sammanfattning av ärendet
Svenska kraftnät har en 220 kV-dubbelledning för växelström mellan Hagby och
Järva (RL15 och RL17) med en total sträcka på 15,8 km. Ledningarna beviljades
nätkoncession år 1975 vilken, i enlighet med den tidens regelverk, var tidsbegränsad.
Efter erhållen koncession byggdes ledningarna och togs i drift. År 2013 beviljades
nätkoncession som gäller tills vidare för en 2 km lång delsträcka av ledningarna RL15
och RL17 eftersom de behövde byggas om till följd av omdragningen av E4:an. År
2016 fick den resterande 13,8 km av sträckan en ny tidsbegränsad koncession som
gällde i fem år.
Svenska kraftnät arbetar i nuläget med en ny förstärkt nätstruktur för att klara av det
växande behovet av el i Stockholm. Arbetet drivs av Svenska kraftnät tillsammans
med Ellevio AB och Vattenfall Eldistribution AB. När den nya nätstrukturen är på
plats planeras ledningarna RL15 och RL17 att raseras. Detta kan dock inte
genomföras innan den nya nätstrukturen är driftsatt i Stockholm. Ovanstående
innebär att Svenska kraftnät därför avser att ansöka om en ny tidsbegränsad
koncession enligt 2 kap. 21 § ellagen (1997:857) för 13,8 km av sträckan. Skälet att
ansökan avser en tidsbegränsad koncession är för att ledningarna kommer att raseras
när den nya nätstrukturen i Stockholm är driftsatt.
Svenska kraftnät har skickat underlaget till bland annat Stockholms stad för yttrande.
Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
1. Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till
promemorian.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
2 (5)
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret anser att det är positivt för staden att kraftledningen får
nätkoncession då den är ett viktigt bidrag till att säkra stadens elförsörjning.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Det är positivt för Stockholms stad att kraftledningen får fortsatt nätkoncession så att
ledningen kan fortsätta vara i drift. Ledningen planeras att tas bort när en ny förstärkt
nätstruktur är driftsatt. Till dess är ledningen viktig för att säkra stadens elförsörjning.
Staden har uppmärksammat fel i remissens underlag. Dagens ledning är flyttad
jämfört med beskrivningen i ansökan. Dessa fel behöver rättas till.
Det är av stor vikt för Stockholms stad att koncessionsområdena längs E4:an breddas
fram till motorvägen så att fler delsträckor kan flyttas, om nödvändigt, innan
ledningarna rivs i sin helhet. På platsen planeras etablering och planarbete av
nationellt fotbollscenter i Kista, ett prioriterat projekt inom Stockholms stad. Det är
viktigt att flytt av kraftledningsstolpar kan möjliggöras innan rivning inom
nätkoncessionen om de påverkar etableringen av det nationella fotbollscentret. Det är
också mycket prioriterat av staden att tidplanen för rivning inte försenas.
Jag vill utöver det framföra att det är angeläget att kapaciteten i elnätet byggs ut för
att öka driftsäkerheten i elnätet och trygga elförsörjningen i stora delar av Stockholm.
Det är avgörande både för Stockholms utveckling och klimatomställning.
Stockholm den 20 maj 2026
Karin Wanngård
Bilagor
1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/491-3.1
2. Remiss - Inbjudan till samråd enligt 6 kap. miljöbalken ansökan om
tidsbegränsad nätkoncession för befintlig 220 kV dubbelledning mellan Hagby
och Järva, dnr KS 2026/491-1.1
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
3 (5)
Ärendet
Stockholms stad har fått en inbjudan att lämna synpunkter på remiss från Svenska
kraftnät gällande samråd om tidsbegränsad nätkoncession för befintlig 220 kV
dubbelledning mellan Hagby och Järva. Ledningen berör Upplands Väsby och
Sollentuna kommuner samt Sundbybergs stad, Solna stad och Stockholms stad.
Svenska kraftnät arbetar med att digitalisera koncessionsförvaltningen och
genomförde en intern granskning av befintliga koncessioner. Granskningen visade att
koncessionen för kraftledningarna på sträckan Hagby–Järva i Stockholms län inte
förnyades när den löpte ut år 2021. Svenska kraftnät kontaktade tillsynsmyndigheten
Energimarknadsinspektionen (Ei) när felen upptäcktes. Ei uppmanade Svenska
kraftnät att ansöka om ny tidsbegränsad koncession för sträckan Hagby-Järva.
En ansökan om nätkoncession kan antingen avse en ledning med en i huvudsak
bestämd sträckning (nätkoncession för linje), eller ett ledningsnät inom ett visst
område (nätkoncession för område). För de aktuella ledningarna kommer en
nätkoncession för linje att sökas, dock med tidsbegränsning, enligt 2 kap. 21 § andra
stycket ellagen. Nätkoncession för linje söks vanligen tillsvidare, men denna
koncession söks med tidsbegränsning då ledningen kommer att raseras när den nya
nätstrukturen i området har byggts. Vid prövningen av en ansökan ska 2 kap. 17–18
§§ ellagen tillämpas, vilket redovisar vilka krav i miljöbalken som behöver beaktas,
samt hur en nätkoncession ska förenas med villkor.
Tillståndsprocessen inleds, i föreliggande fall, med en utredning om verksamheten
kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Detta görs genom ett
undersökningssamråd (enligt 6 kap. 23–25 §§ miljöbalken) med berörd länsstyrelse,
kommun samt enskilda som kan bli särskilt berörda. Efter avslutat samråd
sammanställs inkomna yttranden i en samrådsredogörelse som utgör underlag för
länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan.
De miljöaspekter som behandlas i samrådsunderlaget avgränsas till sådana som
bedöms kunna påverkas av fortsatt drift av de befintliga kraftledningarna. Svenska
kraftnät bedömer att inga ytterligare tillstånd, anmälningar eller dispenser enligt
miljöbalkens bestämmelser eller annan tillämplig lagstiftning kommer att behövas för
fortsatt drift av kraftledningarna. Då ledningarna är befintliga är det enbart aktuellt
med upprättande av anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken i samband
med underhållsarbete i driftskedet.
Svenska kraftnät har skickat underlaget till bland annat Stockholms stad för yttrande.
Remissammanställning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret.
4 (5)
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 30 april 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Stadsledningskontoret anser att det är positivt för staden att kraftledningen får
nätkoncession då den är ett viktigt bidrag till att säkra stadens elförsörjning.
Stadsledningskontoret noterar att det finns tveksamheter, eller fel i underlaget. I
remissmaterialet finns inga detaljerade kartor, men på Svenska kraftnäts webbplatser
Hagby - Järva | Svenska kraftnät finns kartbilagor i större skala, t.ex. bilaga-1.-kartor-
naturmiljo-komprimerad-2.pdf.
Den markerade ledningssträckan ”sambyggd 220kV för vilken koncession söks” (blå
linje) visar inte den faktiska ledningssträckan idag vid centrala Kista (blad 8 i
bilagan). Av kartbilden nedan, figur 1, framgår tydligt att dagens ledning är flyttad
jämfört med den markerade ledningen i ansökan.
Figur1. Heldragna parallella linjer visar tidigare ledningsdragning. Streckad linje
visar ny ledningsdragning.
Stadsledningskontoret föreslår att koncessionsområden längs E4:an breddas fram till
motorvägen så att fler delsträckor kan flyttas, om nödvändigt, innan ledningarna rivs i
sin helhet. Det är angeläget att möjliggöra flytt av kraftledningsstolpar innan rivning
inom nätkoncessionen som kan påverka etablering och planarbete av nationellt
fotbollscenter i Kista inom fastigheten Akalla 4:1 då ledningarna bedöms utgöra en
viktig matning fram till år 2032 samt om tidplanen för rivning försenas.
5 (5)
Stadsledningskontoret anser att det är angeläget att kapaciteten i elnätet byggs ut.
Förstärkningar som görs inom projekt Stockholms Ström bidrar till att öka
driftssäkerheten i elnätet och trygga elförsörjningen i Stockholmsområdet.
---
[Stockholms stads yttrande.pdf]
Stadshuset
Ragnar Östbergs Plan 1
105 35 Stockholm
Sida 1 (2)
bvvvv
Till
Svenska kraftnät
Ert Dnr: Svk 2026/1518
Inbjudan till samråd enligt 6 kap. miljöbalken
ansökan om tidsbegränsad nätkoncession för
befintlig 220 kV dubbelledning mellan Hagby och
Järva
Sammanfattning
Det är positivt för Stockholms stad att kraftledningen får fortsatt
nätkoncession så att ledningen kan fortsätta vara i drift till.
Ledningen planeras att tas bort när en ny förstärkt nätstruktur är
driftsatt. Till dess är ledningen viktig för att säkra stadens
elförsörjning.
Stockholms stad har uppmärksammat fel i remissens underlag.
Dagens ledning är flyttad jämfört med beskrivningen i ansökan.
Dessa fel behöver rättas till.
Det är av stor vikt för Stockholms stad att koncessionsområdena
längs E4:an breddas fram till motorvägen så att fler delsträckor kan
flyttas, om nödvändigt, innan ledningarna rivs i sin helhet. På
platsen planeras etablering och planarbete av nationellt
fotbollscenter i Kista, ett prioriterat projekt inom Stockholms stad.
Det är viktigt att flytt av kraftledningsstolpar kan möjliggöras innan
rivning inom nätkoncessionen om de påverkar etableringen av det
nationella fotbollscentret. Det är också mycket prioriterat av staden
att tidplanen för rivning inte försenas.
Stockholms stad vill utöver det framföra att det är angeläget att
kapaciteten i elnätet byggs ut för att öka driftsäkerheten i elnätet
och trygga elförsörjningen i stora delar av Stockholm. Det är
avgörande både för Stockholms utveckling och klimatomställning.
Ställningstaganden
Stockholms stad anser att det är positivt för staden att
kraftledningen får nätkoncession då den är ett viktigt bidrag till att
säkra stadens elförsörjning.
Stockholms stad noterar att det finns tveksamheter, eller fel i
underlaget. I remissmaterialet finns inga detaljerade kartor, men på
Svenska kraftnäts webbplatser Hagby - Järva | Svenska kraftnät
finns kartbilagor i större skala, t.ex. bilaga-1.-kartor-naturmiljo-
komprimerad-2.pdf.
Kommunstyrelsen Yttrande
Dnr KS 2026/491
2026-05-05
Kungsklippan 6
112 25 Stockholm
daniel.lauridsen@stockholm.se
start.stockholm
Yttrande
Dnr KS 2026/491
Sida 2 (2)
Den markerade ledningssträckan ”sambyggd 220kV för vilken
koncession söks” (blå linje) visar inte den faktiska ledningssträckan
idag vid centrala Kista (blad 8 i bilagan). Av kartbilden nedan, figur
1, framgår tydligt att dagens ledning är flyttad jämfört med den
markerade ledningen i ansökan.
Figur1. Heldragna parallella linjer visar tidigare
ledningsdragning. Streckad linje visar ny ledningsdragning.
Stockholms stad föreslår att koncessionsområden längs E4:an
breddas fram till motorvägen så att fler delsträckor kan flyttas, om
nödvändigt, innan ledningarna rivs i sin helhet. Det är angeläget att
möjliggöra flytt av kraftledningsstolpar innan rivning inom
nätkoncessionen som kan påverka etablering och planarbete av
nationellt fotbollscenter i Kista inom fastigheten Akalla 4:1 då
ledningarna bedöms utgöra en viktig matning fram till år 2032 samt
om tidplanen för rivning försenas.
Stockholms stad anser att det är angeläget att kapaciteten i elnätet
byggs ut. Förstärkningar som görs inom projekt Stockholms Ström
bidrar till att öka driftssäkerheten i elnätet och trygga
elförsörjningen i Stockholmsområdet.
Stockholm som ovan
Karin Wanngård
Kommunstyrelsens ordförande
---
[Remiss - Inbjudan till samråd enligt 6 kap. miljöbalken ansökan om tidsbegränsad nätkoncession för befintlig 220 kV dubbelledning mellan Hagby och Järva.pdf]
Ärende nr: 2026/1518
Datum: 2026-04-08
Samrådsunderlag inför ansökan om koncession
för befintliga 220 kV-ledningarna RL15 och RL17,
Hagby-Järva, Stockholms län
Undersökningssamråd inför ansökan om tidsbegränsad
nätkoncession för befintliga 220 kV dubbelledningar mellan
Hagby och Järva, i Upplands Väsby, Sollentuna, Stockholm,
Sundbyberg och Solna kommuner, Stockholms län
Samrådsunderlag inför ansökan om koncession för befintliga 220 kV-ledningarna RL15 och RL17, Hagby-Järva, Stockholms län
Svenska kraftnät
Svenska kraftnät är systemansvarig myndighet, med uppgift att på ett
affärsmässigt sätt förvalta, driva och utveckla ett kostnadseffektivt,
driftsäkert och miljöanpassat kraftöverföringssystem. Det omfattar
ledningar för 400 kV och 220 kV med stationer och utlandsförbindelser.
Svenska kraftnät utvecklar transmissionsnätet och elmarknaden för att
möta samhällets behov av en säker, hållbar och ekonomisk elförsörjning.
Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatomställningen.
Version Ange version
Org. nr 202 100-4284
Svenska kraftnät
Box 1200
172 24 Sundbyberg
Sturegatan 1
Tel: 010-475 80 00
Fax: 010-475 89 50
www.svk.se
Innehåll
1 Inledning ..................................................................................... 5
1.1 Aktuell verksamhet .......................................................................................... 5
1.2 Svenska kraftnäts uppdrag ............................................................................. 5
1.3 Behovet av de aktuella luftledningarna ..........................................................6
1.4 Tidplan .............................................................................................................. 7
2 Tillståndsprocessen .................................................................. 8
2.1 Ansökan om nätkoncession ............................................................................ 8
2.2 Syftet med undersökningssamrådet .............................................................. 8
3 Avgränsningar ............................................................................ 9
3.1 Avgränsning av miljöaspekter .........................................................................9
Mark och Vatten ...........................................................................................................9
Miljöaspekter ................................................................................................................9
4 Ledningens utformning och lokalisering ................................. 11
4.1 Stolpar och ledningar ..................................................................................... 11
4.2 Fundament ...................................................................................................... 12
4.3 Ledningsgata och markbehov ....................................................................... 12
4.4 Drift och underhåll ......................................................................................... 13
4.5 Ledningens lokalisering ................................................................................. 13
5 Nollalternativ ............................................................................ 15
6 Rådande förhållanden, påverkan och förväntade effekter i
driftskedet ...................................................................................... 16
6.1 Markanvändning och kommunala planer ..................................................... 16
6.1.1 Rådande förhållanden ........................................................................... 16
6.1.2 Påverkan och förväntade effekter........................................................ 16
6.2 Boendemiljö och bebyggelse ........................................................................ 17
6.2.1 Rådande förhållanden ........................................................................... 17
6.2.2 Påverkan och förväntade effekter ................................................... 17
6.3 Landskapsbild ................................................................................................ 18
6.3.1 Rådande förhållanden ........................................................................... 18
6.3.2 Påverkan och förväntade effekter ................................................... 18
6.4 Naturmiljö ....................................................................................................... 19
6.4.1 Rådande förhållanden ........................................................................... 19
6.4.2 Påverkan och förväntade effekter ................................................... 19
6.5 Kulturmiljö ...................................................................................................... 20
6.5.1 Rådande förhållanden .......................................................................... 20
6.5.2 Påverkan och förväntade effekter .................................................. 20
6.6 Rekreation och friluftsliv ................................................................................ 21
6.6.1 Rådande förhållanden ........................................................................... 21
6.6.2 Påverkan och förväntade effekter ................................................... 21
6.7 Infrastruktur .................................................................................................... 21
6.7.1 Rådande förhållanden ........................................................................... 21
6.7.2 Påverkan och förväntade effekter....................................................... 23
6.8 Riksintressen ................................................................................................. 23
6.9 Sammanfattning av förväntade effekter ..................................................... 23
7 Generella hänsyns- och skyddsåtgärder............................... 25
7.1 Kulturmiljöhänsyn .......................................................................................... 25
7.2 Naturmiljöhänsyn .......................................................................................... 25
7.3 Löpande drift och underhåll ......................................................................... 25
8 Fortsatt arbete ......................................................................... 27
8.1 Tillstånd, anmälan och dispenser ................................................................. 27
8.2 Ledningsrätt ................................................................................................... 27
9 Bilagor ...................................................................................... 28
10 Referenser .......................................................................... 29
1 Inledning
1.1 Aktuell verksamhet
Svenska Kraftnät (SVK) har en 220 kV-dubbelledning växelström mellan
Hagby och Järva (RL15 och RL17) med anläggningsnummer 8100AT med
en total sträcka på 15,8 kilometer. Ledningarna beviljades nätkoncession
år 1975 vilken, i enlighet med den tidens regelverk, var tidsbegränsad.
Efter erhållen koncession byggdes ledningarna och togs i drift. År 2013
beviljades nätkoncession som gäller tills vidare för en 2 kilometer lång
delsträcka av ledningarna RL15 och RL17 eftersom de behövde byggas
om till följd av omdragningen av E4:an. Denna sträcka fick
anläggningsnummer 8100CÅ. År 2016 fick den resterande 13,8 kilometer
av sträckan en ny tidsbegränsad koncession som gällde i fem år med
anläggningsnummer 8100AT och 8100AT (1).
SVK arbetar i nuläget med en ny förstärkt nätstruktur för att klara av det
växande behovet av el i Stockholm. Arbetet drivs av SVK tillsammans med
Ellevio AB och Vattenfall Eldistribution AB. När den nya nätstrukturen är
på plats planeras ledningarna RL15 och RL17 att raseras. Detta kan dock
inte genomföras innan den nya nätstrukturen är driftsatt i Stockholm.
Ovanstående innebär att SVK därför avser att ansöka om en ny
tidsbegränsad koncession enligt 2 kap. 21 § ellagen (1997:857) för 13,8
kilometer av sträckan. Skälet att ansökan avser en tidsbegränsad
koncession är för att ledningarna kommer att raseras när den nya
nätstrukturen i Stockholm är driftsatt, se Figur 1.
1.2 Svenska kraftnäts uppdrag
Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk som är systemansvarig
myndighet för kraftsystemet i Sverige och som förvaltar och utvecklar
Sveriges transmissionsnät, även kallat stamnät, för el. Svenska kraftnät är
också elberedskapsmyndighet och tillsynsvägledande myndighet i frågor
om dammsäkerhet.
Svenska kraftnät ansvarar för att kraftsystemet är hållbart, säkert och
kostnadseffektivt – idag och i framtiden. Det uppnås på kort sikt genom
att övervaka kraftsystemet dygnet runt, och på lång sikt genom att bygga
nya kraftledningar och anpassa kraftsystemet för att möta morgondagens
elbehov. Svenska kraftnät ska också främja konkurrensen på
elmarknaden.
1.3 Behovet av de aktuella luftledningarna
De aktuella 220 kV-ledningarna RL15 och RL17 innehar en avgörande roll
för att säkerställa elförsörjningen i norra Stockholm.
SVK arbetar med en ny förstärkt nätstruktur för att klara av det växande
behovet av el i Stockholm. Arbetet drivs av SVK tillsammans med Ellevio
AB och Vattenfall Eldistribution AB.
När den nya nätstrukturen är på plats planeras ledningarna RL15 och RL17
att raseras. Raseringen kan inte genomföras innan den nya nätstrukturen
är driftsatt i Stockholm. Ledningarna RL15 och RL17 utgör en central del
av elförsörjningen under ombyggnationsfasen av nätstrukturen.
Tidplanerna för när den nya nätstrukturen är på plats inom Stockholm är i
dagsläget ännu osäkert, men SVK:s bedömning är att ledningarna kommer
att utgöra en viktig matning fram till år 2032.
För att SVK ska kunna fortsätta att trygga Stockholms elförsörjning avser
SVK inkomma med ansökan om en tidsbegränsad koncession för 13,8
kilometer av ledningssträckan mellan Hagby-Järva till
Energimarknadsinspektionen, se Figur 1.
Figur 1: Översiktskarta för aktuell sträcka.
1.4 Tidplan
Tabell 1: Preliminär tidplan
Aktivitet Tidpunkt
Undersökningssamråd April-maj 2026
Ev. inventeringar natur- och kulturmiljö Maj-augusti 2026
Inlämning koncessionsansökan December 2026-februari
2027
2 Tillståndsprocessen
2.1 Ansökan om nätkoncession
En ansökan om nätkoncession kan antingen avse en ledning med en i
huvudsak bestämd sträckning (nätkoncession för linje), eller ett
ledningsnät inom ett visst område (nätkoncession för område). För de
aktuella ledningarna kommer en nätkoncession för linje att sökas, dock
med tidsbegränsning, enligt 2 kap. 21 § andra stycket ellagen.
Nätkoncession för linje söks vanligen tillsvidare, men denna koncession
söks med tidsbegränsning då ledningen kommer att raseras när den nya
nätstrukturen i området har byggts.
Vid prövningen av en ansökan ska 2 kap. 17-18 §§ ellagen tillämpas, vilket
redovisar vilka krav i miljöbalken som behöver beaktas, samt hur en
nätkoncession ska förenas med villkor.
2.2 Syftet med undersökningssamrådet
Tillståndsprocessen inleds, i föreliggande fall, med en utredning om
verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller ej. Detta
görs genom ett undersökningssamråd (enligt 6 kap. 23–25 §§ miljöbalken)
med berörd länsstyrelse, kommun samt enskilda som kan bli särskilt
berörda. Efter avslutat samråd sammanställs inkomna yttranden i en
samrådsredogörelse som utgör underlag för länsstyrelsens beslut om
betydande miljöpåverkan.
Beslutar länsstyrelsen att verksamheten inte kan antas medföra
betydande miljöpåverkan behöver inte bestämmelserna i 6 kap. om
specifik miljöbedömning tillämpas. Då ska istället ett förenklat underlag
tas fram, vilket ska innehålla de upplysningar som behövs för en
bedömning av de väsentliga miljöeffekter som verksamheten kan
förväntas ge (se 6 kap. 47 § miljöbalken).
Beslutar länsstyrelsen om betydande miljöpåverkan ska en specifik
miljöbedömning göras, vilken inleds med ett avgränsningssamråd enligt 6
kap. 29–32 §§ miljöbalken.
3 Avgränsningar
Rådande förhållanden avseende de miljöaspekter som bedöms beröras i
området kommer att beskrivas. Då ledningarna är befintliga och inga
anläggningsarbeten planeras kommer miljöeffekter huvudsakligen att
beskrivas för driftskedet.
Eftersom ansökan avser ny tidsbegränsad nätkoncession för befintliga
ledningar i oförändrat läge har andra tekniska utföranden samt alternativa
lokaliseringar avgränsats bort. Att utreda alternativa sträckningar för en
befintlig ledning som ska raseras inom överskådlig framtid har inte
bedömts rimligt. En alternativ sträckning skulle innebära ny markåtkomst
och nya intrång för att bygga och ha en ledning i drift under en begränsad
tid. Detta har bedömts inte vara rimligt inom ramen för
undersökningssamrådet.
3.1 Avgränsning av miljöaspekter
De miljöaspekter som behandlas i samrådsunderlaget avgränsas till
sådana som bedöms kunna påverkas av fortsatt drift av de befintliga
kraftledningarna. Eventuell påverkan och miljöeffekter redovisas för
respektive relevant miljöaspekt.
Mark och Vatten
Genomgång av tillgängligt underlag visar att de befintliga kraftledningarna
inte bedöms påverka markavvattningsföretag, grundvattenförekomster,
vattendrag, potentiellt förorenade områden eller möjligheterna att uppnå
gällande miljökvalitetsnormer för vatten. Dessa miljöaspekter behandlas
därför inte vidare.
Miljöaspekter
Miljöaspekterna som beskrivs i samrådsunderlaget redovisas nedan i
tabell 2. I tabellen redovisas även en mycket kortfattad förklaring till vad
som ingår i respektive miljöaspekt.
Tabell 2. De miljöaspekter som beskrivs i samrådsunderlaget och som sedermera
kommer att beskrivas i den kommande miljöbeskrivningen.
Miljöaspekt Förklaring
Boendemiljö och
bebyggelse Elektromagnetiska fält och ljudeffekter.
Riksintressen
Riksintressen gäller geografiska områden
som har utpekats därför att de innehåller
nationellt viktiga värden och kvaliteter.
Naturmiljö Naturtyper, livsmiljöer, arter och ekologiska
funktioner.
Kulturmiljö
Den av människan påverkade fysiska miljön,
vilken innehåller uttryck för tidigare
utveckling och händelseförlopp.
Landskapsbild Landskapets karaktär och den visuella
upplevelsen av landskapet.
Rekreation och
friluftsliv
Vistelse utomhus i natur- och/eller
kulturlandskap för välbefinnande och
naturupplevelser.
Infrastruktur och
verksamheter Anläggningar och strukturer.
4 Ledningens utformning och
lokalisering
4.1 Stolpar och ledningar
De aktuella ledningarna är luftledningar som är sambyggda i stålstolpar av
typen ”julgran” samt portalstolpar. Höjden på julgransstolparna är cirka 60
meter och portalstolparna cirka 25 meter, se Figur 2 och Figur 3.
Figur 2: Exempelbild julgransstolpe.
Figur 3: Exempelbild portalstolpe.
4.2 Fundament
De olika fundamentstyperna utgörs av jordfundament, bergfundament
och pålfundament. Vilket fundament som används är beroende av de
geotekniska och hydrologiska förutsättningarna vid respektive stolpplats.
4.3 Ledningsgata och markbehov
Området under och invid en luftledning kallas ledningsgata. Utseendet på
ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, enligt dessa ska
bland annat en kraftlednings faslinor hängas på en viss lägsta nivå ovan
mark. För att undvika risk för skador på ledningar vid bränder i
intilliggande byggnader finns bestämmelser om minimiavstånd mellan
kraftledningar och byggnader.
Hur stor markyta en kraftledning tar i anspråk beror på vilken typ av
terräng som ledningen sträcker sig igenom samt ledningens konstruktion.
I åkermark utgörs markbehovet av den yta som stolparna och eventuella
stag tar i anspråk. I skogsmark hålls ett område på cirka 42–52 meter fritt
från högväxande träd- och buskvegetation. Bredden kan dock variera
beroende på omgivande markanvändning. Detta område benämns
skogsgata.
Figur 4: Principskiss skogsgata och ledningsgata.
4.4 Drift och underhåll
Underhållsarbeten sker kontinuerligt enligt ett fastställt intervall och
utförs av SVKs anlitade underhållsentreprenörer. Driftbesiktning av varje
luftledning utförs från helikopter eller med hjälp av drönare varje år.
Underhållsbesiktning från marken sker vart åttonde år. Ett cirka 42-52
meter brett område vid luftledningen (dvs. cirka 21-26 meter på vardera
sidan om luftledningens mitt) ska hållas fritt från höga träd. Denna bredd
kan dock komma att variera beroende på exempelvis ledningens
konstruktion eller var i terrängen ledningen är belägen. Träd och buskar
som inte riskerar att nå luftledningen tillåts stå kvar.
4.5 Ledningens lokalisering
Ledningen är befintlig och sträckans lämplighet har redan prövats i
samband med att koncessionen erhölls. I och med att den planerade
koncessionsansökan endast omfattar ansöka om att fortsätta drifta
befintlig ledning under en begränsad tidsperiod bedöms de befintliga
ledningarnas sträcka vara den mest lämpliga och därmed har inga
alternativa lokaliseringar utretts. Det bedöms inte rimligt att ta ny mark i
anspråk för att flytta den befintliga ledningen i och med att ledningen ska
raseras inom en överskådlig framtid. Den aktuella sträckan är cirka 13,8
kilometer lång och sträcker sig mellan Hagby och Järva. En cirka 2
kilometer lång delsträcka vid Häggvik omfattas inte av detta samråd då
denna redan har en koncession som löper tillsvidare.
5 Nollalternativ
Nollalternativet innebär att de befintliga 220 kV‑ledningarna inte erhåller
nätkoncession och därför måste raseras på de sträckor där Vattenfall
Eldistribution inte innehar koncession och behöver stolpkonstruktionerna
för sina ledningar. Detta avser en sträcka om cirka 800 meter, se Figur 6.
Att genomföra nollalternativet innebär att större delen av
ledningssträckan skulle avvecklas innan de nya systemförstärkningarna
kommit på plats i Stockholm.
Detta skulle kunna medföra negativa miljöeffekter kopplade till
raseringsarbetet, exempelvis i form av körskador och markpåverkan i
samband med transporter och arbete i ledningsgatan. Vidare skulle dessa
arbeten kunna medföra tillfälliga störningar på, boendemiljö, rekreation
och friluftsliv exempelvis i form av buller samt ökad närvaro av
arbetsfordon i området. Genom att stolpkonstruktioner och faslinor
avlägsnas uppstår en positiv visuell påverkan på landskapet.
Att avveckla ledningarna innan de nya systemförstärkningarna kommit på
plats innebär risk att i normaldrift överbelasta resterande
högspänningsledningar som ansluter norrifrån in mot Stockholm på både
transmissions- och regionnät. Dessutom hade avsaknaden av
dubbelledningen RL15 och RL17 i många lägen gjort det omöjligt att
upprätthålla N-1-kriteriet och samtidigt leverera önskad effekt till
Stockholm, särskilt då effektbehovet prognosticeras öka fram till 2031.
Det föreligger således ett angeläget samhällsintresse att ha ledningarna i
drift dels för att säkerställa tillförlitlig elförsörjning till Stockholm, dels för
att möjliggöra en ombyggnad av elnätsinfrastrukturen i Stockholm.
6 Rådande förhållanden,
påverkan och förväntade
effekter i driftskedet
I detta avsnitt redovisas rådande förhållanden samt en övergripande
bedömning av den påverkan och de miljöeffekter som kan uppstå under
driftskedet till följd av en ny tidsbegränsad koncession för en delsträcka
av de befintliga kraftledningarna RL15 och RL17.
Eftersom åtgärden inte medför någon breddning av befintlig ledningsgata
fokuserar bedömningen i första hand på de intressen som kan påverkas
inom och i närheten av nuvarande kraftledningsgata, vilket har bedömts
uppgå till cirka 60 meter (30 meter på vardera sida om ledningarna).
6.1 Markanvändning och kommunala
planer
6.1.1 Rådande förhållanden
De befintliga kraftledningarna sträcker sig över ett flertal detaljplanelagda
områden, områden för pågående detaljplanering eller planprogram samt
ett flertal översiktsplaner. För de pågående detaljplanerna som är
lokaliserade under befintliga kraftledningar finns egenskapsbestämmelser
som reglerar att startbesked inte får ges förrän ledningarna har raserats.
Markanvändningen är i nuläget kraftledningsgata och finns utpekat i
gällande detaljplaner.
6.1.2 Påverkan och förväntade effekter
Den fortsatta driften av de befintliga kraftledningarna medför ingen
förändring av markanvändningen, utan innebär att nuvarande
markanvändning kvarstår. De befintliga kraftledningarna bedöms inte
påverka eller strida mot syftet med beslutade detaljplaner eller
översiktsplaner.
I jämförelse med nollalternativet medför den fortsatta driften av de
befintliga kraftledningarna en negativ påverkan på kommunal planering i
den mening att marken inte kan tas i anspråk för andra ändamål i närtid.
6.2 Boendemiljö och bebyggelse
6.2.1 Rådande förhållanden
De befintliga ledningarna passerar i närheten av ett flertal tätbebyggda
områden. Det finns 269 bostadshus inom 100 meter på vardera sida från
ledningarna.
6.2.2 Påverkan och förväntade effekter
En tidsbegränsad koncession för de befintliga ledningarna bedöms
medföra en fortsatt påverkan på boendemiljö och bebyggelse avseende
magnetfält och ljud motsvarande dagens påverkan då kraftledningarna
inte kommer byta lokalisering eller omfattning. Påverkan är dock
tidsbegränsad då ledningarna kommer att raseras när den nya
nätinfrastrukturen i Stockholm är på plats.
Även om påverkan kommer vara densamma som dagens så kommer en
magnetfältsberäkning för kraftledningarna redovisas i kommande
miljöbedömning.
Ljudeffekter från kraftledningar kan i vissa fall uppstå till följd av så
kallade koronaurladdningar kring ledarna. Det är främst vid fuktigt
väderläge och snöfall som koronaaktiviteten kan ske. Koronaljudet kan
vara ”sprakande” till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett
brinnande tomtebloss.
Ljud från kraftledningar understigande 40-45 dB(A) är svåra att uppfatta.
De två 220 kV-ledningarna kommer inte uppnå dessa ljudnivåer och ljud
från dem bedöms därför inte ge upphov till några påtagliga störningar.
Figur 5: Illustration av olika ljudnivåer.
Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att en tidsbegränsad
nätkoncession inte kommer medför någon betydande miljöpåverkan på
boendemiljö och bebyggelse.
6.3 Landskapsbild
6.3.1 Rådande förhållanden
Området där de befintliga kraftledningarna är lokaliserade präglas av en
blandning av storskalig infrastruktur, tätbebyggelse och grönområden.
Landskapsbilden domineras av befintliga kraftledningar, E4:an och
Norrortsleden, medan grönområden i form av Igelbäckens, Hansta samt
södra och norra Törnskogen naturreservat bidrar med sammanhängande
naturmiljöer.
6.3.2 Påverkan och förväntade effekter
Om en tidsbegränsad koncession ges innebär det att ledningarna blir kvar
under en begränsad tid utan att landskapsbilden förändras jämfört med
idag. Den nuvarande visuella påverkan från stolpkonstruktioner och
faslinor kvarstår fram till dess att ledningarna raseras längre fram.
Eftersom ledningarna redan finns i området bedöms en tidsbegränsad
koncession inte medföra någon ytterligare negativ påverkan på
landskapsbilden, och inte några långsiktiga negativa effekter till följd av
fortsatt drift.
Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att en tidsbegränsad koncession
inte medför betydande miljöpåverkan på landskapsbilden.
6.4 Naturmiljö
6.4.1 Rådande förhållanden
Inom cirka 30 meter på vardera sida från kraftledningarnas centrumlinje
finns det flera områden och objekt med utpekade naturvärden. Dessa
omfattar fyra naturreservat, en nyckelbiotop utpekad av Skogsstyrelsen,
två områden med naturvärden enligt Skogsstyrelsen, två sumpskogar, ett
område från betesmarksinventeringen samt ett flertal (16 stycken)
värdetrakter för grönstruktur.
Vidare finns naturvärden kopplade till trädmiljöer inom cirka 30 meter från
kraftledningarna. Dessa utgörs av två skyddsvärda träd, två skyddsvärda
trädmiljöer, 14 potentiella trädalléer samt 39 träd i allé.
I bilaga 1 redovisas hur kraftledningen förhåller sig till naturvärdena,
exklusive värdetrakterna för grönstruktur, i området.
6.4.2 Påverkan och förväntade effekter
En tidsbegränsad nätkoncession bedöms, i jämförelse med
nollalternativet, inte medföra någon negativ påverkan på naturmiljön. Den
påverkan som kan uppstå inom ramen för både nollalternativet och den
tidsbegränsade koncessionen är främst kopplad till arbeten i
ledningsgatan.
Ingen negativ påverkan förväntas uppstå på värdefulla trädmiljöer eller
tidigare kända naturvärden inom ledningsgatan till följd av fortsatt drift av
kraftledningarna. Träd kan komma att avverkas till följd av trädsäkring av
ledningsgatan, vilket kommer utredas vidare i kommande miljöbedömning.
En bibehållen och regelbundet röjd kraftledningsgata kan dessutom ha en
positiv effekt genom att efterlikna strukturer och förhållanden i äldre
ängs- och betesmarker, vilket kan gynna biologisk mångfald knuten till
öppna och halvöppna miljöer.
Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att en tidsbegränsad
nätkoncession inte medför någon betydande miljöpåverkan på
naturmiljön.
6.5 Kulturmiljö
6.5.1 Rådande förhållanden
Inom cirka 30 meter på vardera sida från kraftledningarnas centrumlinje
finns det totalt 21 kulturhistoriska lämningar längs sträckan, varav tre
fornlämningar, en möjlig fornlämning, sex övriga kulturhistoriska lämningar
och tio lämningar med ingen antikvarisk bedömning och en lämning
klassad som ej kulturhistorisk lämning.
Kraftledningarna korsar fyra områden utpekade som kulturmiljöer i
kommunal planering, ett inom Upplands Väsby kommun och tre inom
Sollentuna kommun. Kraftledningarna befinner sig även i närheten av ett
område utpekat som ett regionalt intresse för kulturmiljö.
Kraftledningarna korsar ett riksintresse för kulturmiljövård,
Skålhamravägen, vars värde är kopplat till en vägsträckning med
förhistoriskt ursprung som knyter ihop en rik och komplex odlingsbygd
med omfattande förhistoriska inhägnadssystem.
Kraftledningen ligger cirka 8 kilometer från närmaste världsarv.
I bilaga 2 redovisas hur kraftledningen förhåller sig till kulturmiljövärdena i
området.
6.5.2 Påverkan och förväntade effekter
En tidsbegränsad nätkoncession bedöms, i jämförelse med
nollalternativet, inte medföra någon negativ påverkan eller några direkta
effekter på kulturmiljön. Kraftledningarna kvarstår i befintligt läge och inga
åtgärder under driften bedöms medföra påverkan på kulturhistoriska
lämningar eller kulturmiljövärden.
En indirekt påverkan som en tidsbegränsad koncession medför är ett
tekniskt inslag i upplevelsevärdena för det riksintresse som korsas. Denna
påverkan bedöms vara liten och tidsbegränsad, då kraftledningarna
korsar riksintresset i dess utkant och redan utgör ett befintligt inslag i
landskapet.
Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att en tidsbegränsad koncession
inte medför betydande miljöpåverkan på kulturmiljön.
6.6 Rekreation och friluftsliv
6.6.1 Rådande förhållanden
De befintliga ledningarna korsar naturreservaten Igelbäcken i Solna samt
Norra och Södra Törnskogens naturreservat och ligger 25 meter från
Igelbäckens naturreservat i Sundbyberg.
Alla naturreservaten som korsas har skrivelser i sina föreskrifter, vilka gör
att kraftledningens skötsel inte omfattas av de allmänna förbuden som
annars gäller i området.
Igelbäckens naturreservat i Sundbybergs kommun bedöms inte påverkas,
då en trädridå på cirka 20-35 meter skiljer ledningsgatan från
naturreservatet.
Kraftledningarna ligger cirka 550 meter från ett riksintresse för friluftslivet
enligt 3 kap. 6 § miljöbalken och cirka 6 kilometer från ett riksintresse för
rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 2 § miljöbalken
6.6.2 Påverkan och förväntade effekter
En tidsbegränsad koncession bedöms, i jämförelse med nollalternativet,
inte medföra någon ytterligare negativ påverkan eller effekt på rekreation
eller friluftslivet.
Störningar på rekreation och friluftslivet kan förekomma vid fortsatt drift
av ledningen i samband med underhållsåtgärder, till exempel om det blir
aktuellt med underhållsröjning och trädsäkring av ledningsgatan. Dessa
åtgärder, samt fortsatt drift av ledningen, bedöms inte bryta mot
naturreservatens föreskrifter och förbud.
Påverkan av en tidsbegränsad koncession bedöms bli kortvarig, lokal och
liten på rekreation och friluftsliv.
Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att en tidsbegränsad koncession
inte medför betydande miljöpåverkan på rekreation eller friluftsliv.
6.7 Infrastruktur
6.7.1 Rådande förhållanden
I närheten av de befintliga 220 kV-ledningarna finns det ett flertal
närgående och sambyggda kraftledningar. På en total sträcka om cirka 5
kilometer så är de befintliga 220 kV-ledningarna även sambyggda med
Vattenfall Eldistributions befintliga kraftledningar. På delar av dessa
sträckor kommer Vattenfall Eldistribution att ta sina ledningar ur drift,
medan på andra sträckor kommer Vattenfall Eldistributions ledningar
finnas kvar i nuvarande stolpkonstruktioner, se Figur 6.
De befintliga 220 kV-ledningarna ligger även i närheten av, samt korsar,
ett flertal vägar och en järnväg.
Figur 6: Översikt sambyggnation med Vattenfall Eldistribution.
6.7.2 Påverkan och förväntade effekter
En tidsbegränsad koncession bedöms inte medföra någon negativ
påverkan eller negativa effekter på närliggande infrastruktur.
Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att en tidsbegränsad koncession
inte medför betydande miljöpåverkan på infrastruktur.
6.8 Riksintressen
De befintliga kraftledningarna utgör ett riksintresse enligt 3 kap. 9 § andra
stycket miljöbalken. Vilket innebär att de ska skyddas mot åtgärder som
påtagligt kan skada dess värden och ska beaktas i samhällsplaneringen.
De befintliga kraftledningarna korsar tre andra riksintressen. Ett
riksintresse för kulturmiljövård enligt 3 kap. 6 §. miljöbalken. Detta
riksintresse beskrivs mer detaljerat i avsnitt 6.5. De två andra
riksintressena är kopplade till totalförsvaret, (påverkansområde övrigt
samt påverkansområde för väderradar). Fortsatt drift bedöms inte
påverka dessa intressen och de behandlas därför inte vidare i
undersökningssamrådet.
6.9 Sammanfattning av förväntade effekter
En tidsbegränsad koncession för de befintliga 220 kV-ledningarna RL15
och RL17 bedöms medföra både positiva och negativa effekter på
berörda miljöaspekter till följd av fortsatt drift och underhåll.
För markanvändningen och kommunala planer bedöms små negativa
effekter uppstå. Effekterna är kopplade till att marken inom den befintliga
kraftledningsgatan inte kan tas i anspråk för andra ändamål i närtid, till
skillnad från nollalternativet där ledningen raseras i närtid.
För boendemiljön bedöms obetydliga effekter uppstå. Effekterna är
indirekta och kopplade till eventuellt tillfälligt buller i samband med
underhållsröjning. Inga förändringar av spänningsnivåerna planeras.
För naturmiljön bedöms fortsatt drift medföra positiva effekter. Den
återkommande underhållsröjningen bidrar till att upprätthålla en öppen
kraftledningsgata som kan efterlikna äldre ängs- och betesmarker och
därigenom skapa gynnsamma förutsättningar för biologisk mångfald.
Sådana miljöer kan vara betydelsefulla för bland annat fjärilar,
slåtterblommor och solvändor.
För rekreation och friluftsliv bedöms små negativa effekter uppstå. Dessa
effekter är indirekta och kopplade till tillfälligt förändrade
upplevelsevärden i samband med eventuell underhållsröjning, då
exempelvis buller och ökad närvaro av arbetsfordon kan förekomma
under begränsade perioder.
Även för landskapsbilden bedöms små negativa effekter uppstå. Dessa
effekter är indirekta och relaterade till att kraftledningarna fortsatt utgör
ett tekniskt inslag som påverkar landskapets visuella uttryck och siktlinjer.
För kulturmiljön bedöms små negativa effekter uppstå. Effekterna är
indirekta och knutna till upplevelsevärden, genom att det kvarstående
tekniska inslaget påverkar upplevelsen av riksintresset för kulturmiljövård
som kraftledningarna korsar i dess utkant. Någon direkt fysisk påverkan
på kulturhistoriska objekt eller strukturer bedöms inte uppstå.
Sammantaget bedömer SVK att en ny tidsbegränsad koncession för
befintliga 220 kV-ledningar mellan Hagby och Järva inte medför en
betydande miljöpåverkan. Denna bedömning är baserad på den påverkan
och de effekter som bedöms uppstå för de miljöaspekter som
redovisades i kapitel 60.
7 Generella hänsyns- och
skyddsåtgärder
Då ledningen är befintlig så omfattar samtliga generella hänsynsåtgärder
driftsfasen.
7.1 Kulturmiljöhänsyn
Gällande regelverk och föreskrifter till skydd för kulturmiljön ska följas vid
alla underhållsarbeten enligt 2 kap. 10 § kulturmiljölagen (1988:950) och
30 § skogsvårdslagen (1979:429). Detta regleras även i SVKs tekniska
riktlinjer. Entreprenören har en aktiv roll i att informera sig om vilka
särskilda restriktioner som gäller inom arbetsområdet och kontrollera om
det finns särskilda skötselplaner för arbetsområdet inlagda i SVKs
underhållssystem. Anmälan sker till berörd länsstyrelse om tidigare ej
kända fornlämningar påträffas under underhållsåtgärderna.
Vid underhållsåtgärder som medför att fornlämningar kan påverkas
markeras samtliga fornlämningar med fornlämningsband vilket innebär att
de är väl synliga inför de markarbeten som kommer att utföras i samband
med arbetet.
7.2 Naturmiljöhänsyn
Underhållsarbeten ska utföras i enlighet med 12 kap. 6 § miljöbalken
avseende skydd för naturmiljön. Samtliga entreprenörer anlitade för
ledningsunderhåll och liknande uppdrag ska följa ledningsägarnas
riktlinjer.
7.3 Löpande drift och underhåll
Svenska kraftnät underhåller stamnätet löpande, både tekniskt och
skogligt, för att säkerställa en trygg och driftsäker elöverföring i hela
landet.
Det skogliga underhållet av ledningsgatorna omfattar återkommande
röjning av sly och snabbväxande vegetation samt kantträdsavverkning.
Syftet är att hålla ledningsgatorna öppna och att förhindra att träd kan
falla in över ledningarna och orsaka avbrott eller skador.
Parallellt bedrivs ett omfattande tekniskt underhåll av stamnätets
anläggningar. Svenska kraftnät arbetar utifrån detaljerade tekniska
riktlinjer som ställer krav på komponenter, dokumentation, elsäkerhet och
funktionskrav i transmissionsnätet. Detta inkluderar besiktningar,
provning och underhåll av anläggningsdelar för att upprätthålla
driftsäkerheten.
Vid underhållsarbeten ska hänsyn tas till de naturreservat som korsas.
Framkomligheten till och inom naturreservaten ska inte försämras genom
uppställning av fordon eller uppläggning av ris eller grenar på till exempel
vägar eller stigar.
8 Fortsatt arbete
8.1 Tillstånd, anmälan och dispenser
SVK bedömer att inga ytterligare tillstånd, anmälningar eller dispenser
enligt miljöbalkens bestämmelser eller annan tillämplig lagstiftning
kommer att behövas för fortsatt drift av kraftledningarna.
Då ledningarna är befintliga är det enbart aktuellt med upprättande av
anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken i samband med
underhållsarbete i driftskedet.
8.2 Ledningsrätt
Svenska kraftnät har ledningsrätt för kraftledningarna. Ledningsrätten
innebär att ledningsägaren har rätt att bygga, använda och underhålla
ledningen på den berörda marken. Marken fortsätter att ägas av
fastighetsägaren, men ledningsrätten ger ledningsägaren rätt att utföra
nödvändiga arbeten, hålla området fritt från hinder och säkerställa att
anläggningen fungerar driftsäkert. Ledningsrätten regleras genom beslut
av Lantmäteriet och gäller tills vidare.
9 Bilagor
Bilaga 1. Kartor naturmiljö
Bilaga 2. Kartor kulturmiljö
10 Referenser
Allt webbaserat underlag är hämtat 2026-02-03.
Sollentuna kommun, 2022. Sollentuna 2040 Översiktsplan.
https://www.sollentuna.se/globalassets/bygga-bo-och-
miljo/oversiktsplan/oversiktsplan-for-sollentuna-med-sikte-pa-2040.pdf
Sollentuna kommun, 2026. Gällande detaljplaner.
https://www.sollentuna.se/bygga-bo--miljo/stadsutveckling/Om-
detaljplaner/gallande-detaljplaner/
Sollentuna kommun, 2026. Pågående detaljplaner.
https://www.sollentuna.se/bygga-bo--miljo/stadsutveckling/Om-
detaljplaner/detaljplaner-i-sollentuna/
Sollentuna kommun, 2015. Ekosystemtjänster i Sollentuna kommun.
https://www.sollentuna.se/globalassets/ekosystemtjamstkartlaggning-
2015_lagupplost.pdf
Upplands Väsby kommun, 2018. Översiktsplan för Upplands Väsby
kommun.
https://www.upplandsvasby.se/download/18.5e31842017d109e5d651370
/1639060754193/%C3%96versiktsplan%20V%C3%A4sby%20stad%2020
40.pdf
Upplands Väsby kommun, 2026. Gällande detaljplaner.
https://www.upplandsvasby.se/bygga-bo-och-miljo/samhallsbyggnad-
och-planering/detaljplaner/detaljplaner-gallande
Upplands Väsby kommun, 2026. Pågående detaljplaner.
https://www.upplandsvasby.se/bygga-bo-och-miljo/samhallsbyggnad-
och-planering/detaljplaner/detaljplaner-pagaende
Upplands Väsby kommun, 2025. Kunskapsunderlag för kulturmiljö i
Upplands Väsby.
https://www.upplandsvasby.se/download/18.11ea930419a75a29e90820/
1763480197488/Kunskapsunderlag%20f%C3%B6r%20kulturmilj%C3%B6
%20i%20Upplands%20V%C3%A4sby%201.pdf?searchKeyword=kulturmilj
%C3%B6
Upplands Väsby kommun, 2015. Kartläggning av ekosystemtjänster i
Upplands Väsby kommun.
https://www.upplandsvasby.se/download/18.4a3462da15f4d86bb80257
0/1513245744550/Kartl%C3%A4ggning%20av%20ekosystemtj%C3%A4n
ster.pdf
Solna stad, 2016. Översiktsplan 2030.
https://www.solna.se/download/18.d878336172a235b6c417193/1592394
620116/Solna%20stads%20%C3%96versiktsplan%202030.pdf
Solna stad, 2026. Gällande detaljplaner. https://www.solna.se/bygga-bo--
miljo/stadsutveckling/detaljplaner/gallande-detaljplaner
Solna stad 2026. Pågående detaljplaner. https://www.solna.se/bygga-bo-
-miljo/stadsutveckling/detaljplaner/pagaende-detaljplaner
Sundbyberg stad, 2018. Översiktsplan för Sundbyberg 2030.
https://www.sundbyberg.se/download/18.142dc5821901009a5b596efc/1
720771210035/%C3%96versiktsplan%20f%C3%B6r%20Sundbyberg,%20
Sundbyberg%202030%20-%20Urbant%20och%20h%C3%A5llbart_2018-
05-16.pdf.
Sundbyberg stad, Gällande detaljplaner 2026.
https://www.sundbyberg.se/bygga-bo-och-miljo/stadsbyggnad-och-
planering/detaljplaner/gallande-detaljplaner.
Sundbyberg stad, Pågående detaljplaner.
https://www.sundbyberg.se/bygga-bo-och-miljo/stadsbyggnad-och-
planering/detaljplaner/pagaende-detaljplaner
Stockholm stad, 2018. Översiktsplan för Stockholms stad.
https://vaxer.stockholm/siteassets/stockholm-vaxer/tema/oversiktsplan-
for-stockholm/oversiktsplan-for-stockholms-stad-TA.pdf
Stockholm stad, 2026. Gällande detaljplaner.
https://etjanster.stockholm.se/Byggochplantjansten/gallandeplaner/
Stockholm stad, 2026. Pågående detaljplaner.
https://etjanster.stockholm.se/byggochplantjansten/pagaendeplanarbete
n.
Länsstyrelserna, 2026. Geodatakatalogen- Digitalt underlagsmaterial –
Gemensam data för Länsstyrelserna. https://ext-
geodatakatalog.lansstyrelsen.se/GeodataKatalogen/srv/swe/catalog.sear
ch#/home
Länsstyrelsen i Stockholm, 2026. Länskarta. https://ext-
webbgis.lansstyrelsen.se/lstab_lanskarta/
Försvarsmakten. 2026. Riksintressen.
https://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-
fakta/forsvarsmakten-i-samhallet/samhallsplanering/riksintressen/
Naturvårdsverket, 2026. Naturvårdsverkets Metadatakatalog för
Geodata.
https://geodatakatalogen.naturvardsverket.se/geonetwork/srv/swe/catalo
g.search#/home
Riksantikvarieämbetet, 2026. Öppna data-portalen.
https://www.raa.se/hitta-information/oppna-data/oppna-data-portal/
Skogsstyrelsen, 2026. Skogsstyrelsen öppna geodata.
https://www.skogsstyrelsen.se/e-tjanster-och-
kartor/karttjanster/geodatatjanster/ladda-ner-geodata/
Svenska kraftnät
Box 1200
172 24 Sundbyberg
Sturegatan 1
Tel: 010-475 80 00
Fax: 010-475 89 50
www.svk.se
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.