Alla ärenden

Micasa Fastigheter, som äger och förvaltar Stockholms stads omsorgs- och seniorbostäder, har godkänt sin årsredovisning för 2025. Rapporten innehåller en hållbarhetsrapport som visar bolagets arbete inom miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Bland annat har de arbetat med att minska energianvändningen, installera solceller på flera fastigheter som Edö 1, Dalen 20 och Vasen 3, samt fokusera på cirkulärt byggande och återbruk av material i projekt som Ånn 7. De arbetar också med att klimatanpassa fastigheterna mot exempelvis värmeböljor och skyfall och att minska sin klimatpåverkan med målet att halvera utsläppen till 2030 jämfört med 2021.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB har godkänt sitt årsbokslut för 2025. Bolaget arbetar med att bygga 23 vård- och omsorgsboenden samt 1 500 seniorbostäder till år 2040. Nya seniorbostäder har färdigställts i Enskededalen, Farsta strand, Axelsberg och Vasastaden under året, och ett nytt vård- och omsorgsboende i Årsta (Ånn 7) har påbörjats. Bolaget har dock en ansträngd ekonomi med förväntade negativa resultat de närmaste åren och bedömer att det blir svårt att leverera planerade projekt i den takt staden behöver.

Micasa Fastigheter i Stockholm AB, som äger och förvaltar äldreboenden och liknande, presenterar sina finansiella månadsrapporter för december 2025 och januari 2026. Rapporterna visar bolagets lån och hur de påverkas av räntor, samt kommunkoncernens övergripande ekonomiska situation. I december minskade Micasas lån med 136 miljoner kronor och räntan låg på 2,72%, medan lånen i januari ökade med 101 miljoner kronor till 5,6 miljarder kronor med en ränta på 2,65%.

Micasa Fastigheter i Stockholm ABs styrelse har beslutat att godkänna planerna för underhåll och ombyggnation av fastigheterna Trehörningen 1 och Fruängsgården 1 för att skapa vård- och omsorgsboenden. De har även godkänt underhåll och anpassning av delar av fastigheten Bygeln 5 i Rågsved till kontor. Dessa beslut syftar till att möta det ökande behovet av anpassade boendeformer för äldre i Stockholm.

Kulturhuset Stadsteatern AB behöver en uppdaterad attestplan för att se till att pengar hanteras på ett säkert och effektivt sätt. Detta innebär att styrelsen ska besluta om vilka medarbetare som får godkänna inköp, fakturor och löneutbetalningar, eftersom personalstyrkan har förändrats.

Styrelsen för Kulturhuset Stadsteatern AB har beslutat att ge infrastrukturchefen Andreas Eriksson rätt att teckna firma för bolaget. Detta innebär att Andreas Eriksson får behörighet att representera och skriva under avtal för Kulturhuset Stadsteatern AB.

Kulturhuset Stadsteatern har lämnat in sin årsredovisning för 2025. Rapporten visar att 2025 var det starkaste året hittills, med 2,5 miljoner besökare och biljettintäkter på 124,8 miljoner kronor. Kulturhuset Stadsteatern bidrar till ett rikt kulturliv i Stockholm och arbetar aktivt med hållbarhet, mångfald och tillgänglighet i hela staden.

Kulturhuset Stadsteatern AB har fått sin årsredovisning för 2025 granskad av både stadsrevisionen och auktoriserade revisorer. Rapporterna visar att bolaget generellt sköter sin verksamhet på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt, och de flesta mål uppfylls. Det finns dock förbättringsområden gällande intern kontroll, avtalsförvaltning och uppföljning av brandrisker, samt hantering av korttidsinventarier och att etablera ett system för klimatväxling för flygresor.

Kulturhuset Stadsteatern AB:s styrelse har godkänt verksamhetsberättelsen för 2025, som visar på ett rekordår för publik och biljettintäkter. Bolaget har nu en stabil ekonomisk grund inför 2026. Dessutom har nya riktlinjer för representation och jäv antagits, samt stadsgemensamma styrdokument för att förbättra verksamheten.

Jonas Naddebo (C) har lagt en motion om att automatisera enklare tillståndsprocesser i Stockholm, som bygglov och tillstånd för uteserveringar, för att minska långa handläggningstider för både privatpersoner och företag. Han föreslår att staden inför en bygglovsrobot och utreder fler processer som kan automatiseras, med hänvisning till framgångsrika exempel i Nacka och Huddinge kommuner. Kommunstyrelsen menar att staden redan arbetar med att digitalisera och effektivisera dessa processer, bland annat genom nya ärendehanteringssystem och omorganisationer, och anser att motionens syfte redan tillgodoses.

En motion från SD vill stoppa planerna på att bygga cirka 140 nya bostäder i Klubbensborgsbacken i Mälarhöjden. Partiet menar att byggnationen skulle förstöra områdets karaktär, natur och minska tillgängligheten till grönområden. Staden svarar att bostadsbristen är stor och att planprocessen, som nu pausats, är demokratisk och transparent, vilket ger möjlighet till dialog och ändringar innan ett slutgiltigt beslut tas.

Motionärer från Liberalerna föreslår att Stockholm ska ta fram en ny modell för att dela upp avgifter för detaljplaner över tid. Detta skulle underlätta för byggaktörer, särskilt mindre sådana, att hantera kostnader och främja byggande under lågkonjunktur. Kommunstyrelsen avslog dock motionen med motiveringen att stadens nuvarande modell med kontinuerlig fakturering är transparent och att de stora kostnaderna för byggprojekt främst beror på breda samhällsekonomiska faktorer, inte planavgifterna.

Två politiker från SD har motionerat om att stoppa planerna på att bygga nya bostäder vid Lågbron 1 i Långbro park. De menar att nybyggnationen skulle förstöra viktiga delar av parken och att det befintliga huset på Lågbron 1 borde bevaras. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras genom att hänvisa till att detaljplanearbetet för bostäder redan har avbrutits, men att planen för en ny publik verksamhet (som ett café) på platsen fortsätter.

Jan Jönsson (L) har föreslagit att Stockholm stad ska etablera ett särskilt utbildningscenter, kallat Viva Lyceum vård och omsorg, som samlar både gymnasie- och vuxenutbildning inom vård och omsorg. Syftet är att locka fler att utbilda sig inom vårdsektorn och att minska personalbristen, bland annat genom att delvis finansiera körkort för elever som fullföljer sin utbildning. Kommunstyrelsen avråder från förslaget att slå samman utbildningarna, då de menar att det skulle medföra organisatoriska och pedagogiska utmaningar och att det saknas bevis för att det skulle ge bättre resultat än befintliga insatser. Däremot har staden redan beslutat att införa möjlighet till betalt körkort för elever på vård- och omsorgsprogrammen från och med höstterminen 2025, vilket de anser tillgodoser den delen av förslaget.

Jan Jönsson (L) föreslår att SISAB, som äger Stockholms skolfastigheter, ska stå för kostnaderna för att byta ut föråldrade inpasseringssystem i skolor, snarare än att skolorna själva ska betala. Detta för att förbättra säkerheten och arbetsmiljön i skolorna och hantera det ökade hotet om skolskjutningar. Majoriteten i kommunstyrelsen delar motionärens uppfattning att kostnader för inpasseringssystem bör vara en fastighetsägarfråga, och att detta redan utreds inom ramen för en pågående översyn av samverkansavtalet.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad ska inventera alla skolgårdar och rusta upp dem för att göra dem tillgängliga för alla, inklusive barn med funktionsnedsättning. Bakgrunden är en rapport från Funktionsrätt Stockholm som visar på utanförskap. Kommunstyrelsen föreslår att motionen besvaras med hänvisning till befintligt arbete, eftersom staden redan arbetar med att göra förskole- och skolgårdar mer tillgängliga genom olika program och upprustningar, med ett särskilt fokus på tillgänglighet för barn med funktionsnedsättning.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm ska placera yrkesprogram på populära innerstadsskolor som idag mest har teoretiska utbildningar. Målet är att öka yrkesprogrammens attraktionskraft och få fler elever att välja dem, särskilt inom bristyrken som vård och omsorg, bygg och fordon. Staden svarar att man redan arbetar aktivt med att stärka yrkesprogrammen, till exempel genom att ha flyttat ett program till Bromma gymnasium med goda resultat, samt erbjuder fortbildning till studie- och yrkesvägledare. Majoriteten ser dock hinder med att placera nya yrkesprogram i innerstaden, som att det kan bli dyrt och att de kanske inte lockar tillräckligt många elever.

Motionärer från Sverigedemokraterna föreslår att amfiteatern i Rålambshovsparken ska utvecklas till en tryggare mötesplats med aktiviteter som café, dansscen och skridskobana. Syftet är att göra platsen mer levande året runt. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med att aktivera och öka tryggheten i amfiteatern genom exempelvis gallring av buskar, renovering av läktare, och skapande av dansbana och skridskois. De menar att den befintliga planen redan täcker det som motionärerna föreslår och att det även finns önskemål om att hålla platsen öppen för olika typer av evenemang. Reservationer inlämnades av SD som ansåg att ytterligare åtgärder behövs.

Motionärer Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) vill att Stockholm stad utreder sin inblandning i verksamheten vid pojkhemmet Eolshäll, där pojkar utsattes för övergrepp under 70- till 90-talet, och även undersöker möjliga kompensationsåtgärder. De menar att ny information visar att staden hade ett tydligt tillsyns- och betalningsansvar. Majoriteten anser dock att frågan är för komplex för staden att utreda ensam och att en nationell utredning, eventuellt med en modell liknande Norges "rettferdsvederlag", är bättre för att ge upprättelse till de drabbade.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholms socialtjänst ska kopplas närmare forskning. De vill inrätta en "forskningshubb" där socialsekreterare och forskare arbetar tillsammans på socialkontor, samt att stadens riktlinjer tydliggör att sociala insatser ska utvärderas. Kommunstyrelsen avstyrker motionen och anser att staden redan har effektiva samarbetsformer med universitet och att de istället fokuserar på att förbättra digitala system för att samla in data och möjliggöra analys inom socialtjänsten.