Alla ärenden

Liberalerna föreslår att staden utreder hur Stockholms konstnärsateljéer kan samordnas och effektiviseras. De menar att många ateljéer behöver renoveras och att det är svårt för konstnärer att hitta prisvärda lokaler, vilket hotar Stockholms kulturliv. Majoriteten svarar att det redan finns en ateljéstrategi för 2024-2026 som bland annat ska skapa minst 200 nya ateljéplatser och att de höjda hyrorna är ett större problem som de arbetar med att lösa genom att bland annat höja ateljéstödet.

Stockholms stad svarar på ett förslag från regeringen om att införa ett nytt brott, "olaga tjänsteutnyttjande", och andra åtgärder för att bekämpa människohandel. Förslagen syftar till att stärka skyddet för brottsoffer, särskilt barn som utnyttjas i brottslighet, och att göra det enklare att lagföra förövare. Kommunen är positiv till förslagen men påpekar att de kan leda till ökade kostnader för kommunernas socialtjänster, då fler brottsoffer kommer att behöva stöd, och efterfrågar därför statlig finansiering för detta.

Justitiedepartementet föreslår nya lagar för att öka tryggheten i bostadsrätter. Förslagen innebär att bostadsrättsföreningar lättare ska kunna säga upp en bostadsrätt eller neka medlemskap om någon i hushållet begår brott. Stockholms stad är positiv till att bostadsrättslagen anpassas till hyresrättens regler, men oroar sig för att förändringarna kan leda till ökad bostadslöshet för utsatta grupper, särskilt barn.

Kristin Jacobsson (C) föreslår ett pilotprojekt kallat Vinterhjälpen, där äldre får hjälp med snöskottning och sandning utanför sin bostad av till exempel studenter eller unga från Jobbtorg Stockholm. Förslaget är tänkt att minska fallolyckor och social isolering bland äldre, samt ligga i linje med den nya socialtjänstlagen om förebyggande insatser. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget och menar att det är viktigt att säkerställa villkor för arbetsmarknadsinsatser och att det finns risker att stödet inte fördelas rättvist.

Stockholms stads funktionshindersombudsman har lämnat sin rapport för 2025 till kommunfullmäktige. Rapporten beskriver utmaningar, framgångar och behov av förbättringar för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i Stockholm på jämlika villkor, utan diskriminering. En reservation från Moderaterna kritiserar att rapporten inte tar upp problemen med skolskjutsen i Stockholm, och en från Liberalerna vill att rapportens iakttagelser ska leda till konkreta åtgärder med tydlig ansvarsfördelning och uppföljningsbara mål.

Stockholms stad och Region Stockholm ingår en ny överenskommelse för att förbättra samarbetet kring patienter som skrivs ut från sjukhus och behöver fortsatt vård eller omsorg. Överenskommelsen avser IT-stödet Lifecare SP, som hjälper till med informationsöverföring och samordnade individuella planer (SIP). Region Stockholm betalar 81% av kostnaden för driften och kommunerna står för 19%, vilket för Stockholms kommuner innebär en kostnad på cirka 5 miljoner kronor per år.

Jonas Naddebo (C) har lagt en motion om att stärka Stockholms trygghetspunkter, som är platser där invånare kan få information och viss hjälp vid kriser som strömavbrott. Motionen föreslår att antalet trygghetspunkter ska ökas, spridningen förbättras, de ska bemannas och utrustas bättre, samt att informationen till invånarna om dem ska bli tydligare, inklusive att ta fram en lokal krisbroschyr och tydlig skyltning. Stockholms stad och borgarrådet Karin Wanngård anser att staden redan arbetar med detta och har 31 trygghetspunkter. De menar dock att man bör avvakta nationella utredningar och lagstiftning innan man etablerar fler punkter eller ändrar skyltningen, för att undvika att göra felaktiga investeringar. Det ses som viktigare att först säkerställa att befintliga skyddsrum fungerar fullt ut. Centerpartiet reserverar sig och anser att Stockholm bör gå före med skyltning och fler trygghetspunkter, då andra mindre kommuner redan lyckats med detta.

Jan Jönsson (L) har frågat Stockholms kommunstyrelse varför finansborgarrådet inte deltog i Mayor's Summit Against Antisemitism 2025 i Paris. Finansborgarrådet Karin Wanngård svarar att Stockholms stad tackade nej eftersom det saknades ett färdigt program för konferensen, ingen aktiv roll erbjöds, och staden redan arbetar med antisemitism genom andra internationella nätverk som Nordic Safe Cities och Strong Cities Network, samt genom stadens egen handlingsplan mot rasism. Jan Jönsson (L) menar att Stockholms stad borde ha prioriterat deltagande och att frågan om antisemitism måste stå över partipolitiska låsningar.

Moderaterna föreslår att Stockholm ska utreda möjligheten att anlägga flytande parköar i stadens vatten, inspirerade av exempel från Köpenhamn. Tanken är att dessa öar, fyllda med växter, ska öka den biologiska mångfalden, skapa nya livsmiljöer för insekter och fiskar samt erbjuda invånarna nya rekreationsytor. Staden, genom bland annat stadsledningskontoret, svarar att liknande projekt med kajbalkonger och flytande växtöar redan pågår och att det inte behövs ett nytt uppdrag. Dock är vissa nämnder positiva till ett pilotprojekt i områden som Riddarfjärden och Årstaviken.

Motionärer från Liberalerna föreslår att staden ska utreda och hitta fler lämpliga platser för gatukonst i de yttre stadsdelarna för att skapa en mer levande stad och stärka lokal identitet. Kommunstyrelsen menar dock att det redan finns ett omfattande arbete på plats, inklusive en strategi för muralmålningar från 2020 och 60 miljoner kronor till Trafiknämnden för att aktivera torg med kultur, vilket gör ett nytt uppdrag onödigt. Trots detta reserverar sig flera borgerliga partier och stadsdelsnämnder och anser att de befintliga insatserna inte är tillräckliga och att ett tydligt uppdrag med tidsram och ansvarsfördelning behövs.

Motionen föreslår att Stockholms stad ska vara positiv till och samarbeta för att bygga en Östlig förbindelse, en biltunnel som ska komplettera Stockholms ringled och minska trafiken i innerstaden. Stadsledningskontoret och trafiknämnden avråder dock från detta, då en ny motorväg kan öka biltrafiken och konkurrera med andra prioriterade infrastrukturprojekt som tunnelbaneutbyggnader. De menar att den Östliga förbindelsen bedöms som olönsam och skulle tränga undan viktigare investeringar.

Stockholms Hamnar har upphandlat nya bevakningstjänster för cirka 37 miljoner kronor per år. Detta görs för att fortsätta säkerställa trygghet och skydd i hamnområdena, både för allmänna ytor och terminaler. Det nya avtalet med Avarn Security AB ersätter det tidigare avtalet med Securitas och sträcker sig i åtta år framåt.

Styrelsen för Stockholms Hamn AB, Kapellskärs Hamn AB och Nynäshamns Mark AB har beslutat att avsätta Magdalena Bosson som verkställande direktör från och med den 30 april 2026. Alexandra Ribenyi Lindström utses till tillförordnad verkställande direktör från och med den 1 maj 2026, tills en ny ordinarie VD har hittats.

Stockholms Hamnar har fått en årsrapport från sitt dataskyddsombud för 2025, som granskar hur bolaget följer GDPR-reglerna. Rapporten lyfter fram områden där Stockholms Hamnar behöver förbättra sig, bland annat gällande utbildning i dataskydd och hantering av personuppgifter med ny teknik. Styrelsen har godkänt rapporten och kommer att arbeta med att åtgärda de brister som identifierats, med målet att förbättra skyddet av invånarnas personuppgifter.

Stockholms Hamnar AB har följt upp sin plan för internkontroll under 2025 och bedömer att kontrollerna har varit tillräckliga. Detta innebär att bolaget har arbetat för att verksamheten ska vara effektiv, informationen tillförlitlig, och att lagar och regler följs. Revisioner utförda av EY och Revisionskontoret har inte heller hittat några väsentliga brister.

Kapellskärs Hamn AB redovisar sin årsredovisning för 2025. Omsättningen minskade något till 123 miljoner kronor, främst på grund av att färre passagerare reste via hamnen då Tallink Siljas fartyg Baltic Princess flyttade sin trafik till Stockholm. Resultatet efter finansiella poster landade dock på 6 miljoner kronor, vilket är en förbättring jämfört med föregående år, tack vare minskade räntekostnader.

Micasa Fastigheter har yttrat sig om ett reviderat förslag till handlingsplan för en ”åldersvänlig stad” i Stockholm. Syftet är att äldre personer ska ha samma rättigheter och möjlighet att delta i samhället. Micasa är positiv till planen, men tycker att den nya versionen är för detaljerad med specifika uppdrag, vilket de anser kan motverka flexibiliteten för stadens förvaltningar och bolag.

Micasa Fastigheter har avslutat en utredning om underhållsbehoven i fastigheten Fabriken 37 på Södermalm, där bland annat Bergsunds vård- och omsorgsboende ligger. Utredningen visade att ett komplett stambyte inte är nödvändigt för hela fastigheten, men vissa stammar måste bytas ut på lägre våningsplan. Arbetet kommer att delas upp i mindre projekt och genomföras etappvis, vilket minskar påverkan på hyresgästerna och undviker att fastigheten behöver stå tom.

Micasa Fastigheter, som förvaltar äldreboenden och seniorbostäder i Stockholm, ska hålla sin årsstämma 2026. Styrelsen har beslutat att utse Anette Silfver Danielsson till stämmoombud och Catherine Mäkinen som ersättare. Deras uppdrag är att rösta i frågor som rör företagets ekonomi, såsom resultat- och balansräkning, vinstdisposition samt ansvarsfrihet för styrelsen, baserat på styrelsens direktiv.

Denna årsrapport från revisorerna granskar Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s verksamhet under 2025. Rapporten konstaterar att bolaget i huvudsak har bedrivit sin verksamhet på ett ändamålsenligt och ekonomiskt tillfredsställande sätt, samt att den interna kontrollen är tillräcklig. Det framkommer dock att bolaget inte når alla mål för nyproduktion av bostäder och kan få svårt att säkerställa svalt inomhusklimat under värmeböljor, samt att rutinerna för hantering av inventarier behöver ses över.