Alla ärenden

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska satsa mer på innovativa bostadsmodeller, som Kymmendömodellen som används av Stadsmissionen, för att skapa socialt och ekonomiskt hållbara bostäder. De vill identifiera hinder i stadens regler som försvårar sådana projekt och anpassa markpolitiken. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med att främja innovativa bostäder och har nya riktlinjer för markanvisning som prioriterar social hållbarhet, men att det är viktigt att bostadsbolagen verkar affärsmässigt.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har föreslagit att Stockholm ska använda ljusare asfalt och trottoarer för att göra staden mer attraktiv, sänka temperaturen vid värmeböljor och spara energi på gatubelysning. Kritiker menar att träd och grönska är effektivare mot värme och att ljusare asfalt kan försämra trafiksäkerheten och göra det svårare för synskadade. Staden anser inte att det är meningsfullt att utreda färgad asfalt som en generell åtgärd.

Moderaterna, genom Dennis Wedin och Henrik Virro, föreslår att staden ska ta fram en gemensam strategi för Facility Management (FM) för att effektivisera skötseln av stadens byggnader och sänka kostnaderna. Detta innebär att tjänster som fastighetsskötsel, städning och reception skulle kunna samordnas bättre. Kommunstyrelsen anser dock att det redan pågår arbete för att förbättra inköp och förvaltning, och att en för standardiserad strategi kan minska flexibiliteten för stadens olika verksamheter.

Motionärer från Moderaterna föreslår att Stockholm ska bli en grönare och roligare stad genom att ta vara på outnyttjade ytor som platta tak, platser under broar och outnyttjade kajer. De vill att staden ska identifiera dessa platser och skapa nya miniparker samt en åtgärdsplan för detta. Stadsstyrelsen delar ambitionen men menar att staden redan arbetar med dessa frågor genom befintliga program som "Grönare Stockholm" och "Kajstrategi", och ser inget behov av nya uppdrag för detta. Några stadsdelsnämnder är positiva till fler miniparker, men de flesta remissinstanser anser att arbetet redan pågår under andra nämnders ansvar.

Motionärerna Annika Elmlund och Johan Nilsson (M) föreslår att Stockholm ska ta fram en handlingsplan för att bygga fler radhus och radhusliknande bostäder för att ge fler valmöjligheter, särskilt för barnfamiljer som vill ha större bostäder med trädgård. Kommunstyrelsen anser att en särskild handlingsplan inte behövs då arbetet med att skapa större och varierande bostäder redan pågår inom ramen för befintliga planer och budget. Staden betonar dock vikten av att bygga bort segregation genom att blanda olika boendeformer, inklusive radhus, i olika områden.

Motionären Tom Hedrup (M) föreslår att alla gymnasieelever i Stockholm ska få besöka ett universitet minst en gång innan examen och att samarbetet med universiteten ska utvecklas. Detta för att öka motivationen till högre studier, särskilt för elever från familjer där ingen tidigare har studerat på universitet. Staden svarar att gymnasieskolorna redan idag samarbetar med universitet som KTH och Stockholms universitet, bland annat via Vetenskapens Hus, där elever kan göra kostnadsfria besök. Man prioriterar besök från skolor med lägre antagningspoäng och menar att det är viktigt att börja stärka studiemotivationen redan i grundskolan. Motionen avslås med hänvisning till dessa befintliga insatser.

Stockholm Vatten AB planerar att minska sitt ägande i Himmerfjärdsverkets reningsbolag Syvab AB från cirka 33 procent till 14 procent. Detta beror på att Stockholm Vatten ska leda mer avloppsvatten till sitt eget Henriksdals reningsverk, samtidigt som Himmerfjärdsverket utökar sin kapacitet och ansluter Ekerö och Trosa kommuner. För Stockholmsborna innebär detta att bolagets borgensåtagande i Syvab minskar från 860 miljoner kronor till 225 miljoner kronor.

Stockholms kommunstyrelse har godkänt planerna för en ny fullstor återvinningscentral i Sätra, sydvästra Stockholm, till en kostnad av 337 miljoner kronor. Den nya centralen ska ersätta den gamla som stängdes, och kommer att ha större kapacitet för grov- och farligt avfall samt fokusera mer på återbruk och utbildning. Bygget beräknas vara klart 2031 och ska även bidra till att motverka avfallsbrottslighet.

Stockholms stad föreslår nya avgifter för den som får sitt fordon bortflyttat, förvarat eller skrotat, vilket börjar gälla 1 maj 2026. Avgifterna ska täcka kostnaderna för stadens entreprenörer som utför flyttningar och skrotning av till exempel felparkerade bilar, övergivna fordon eller elsparkcyklar. Vissa avgifter sänks, till exempel för omedelbar flytt av personbil till uppställningsplats från 4370 kr till 3450 kr, medan andra höjs, som för skrotning av cykel från 150 kr till 200 kr, och nya avgifter införs för bland annat lådcyklar och rena elfordon.

Stockholms stad antar en ny handlingsplan för romsk inkludering som ska gälla till 2030. Planen syftar till att romer ska få lika tillgång till mänskliga rättigheter, motverka diskriminering och hjälpa romer som lever i socialt och ekonomiskt utanförskap. Alla kommunala nämnder och bolag får ansvar för att genomföra planen genom olika åtgärder, som bland annat att öka kunskapen om romers villkor hos stadens medarbetare, skapa trygga mötesplatser och förbättra romers möjligheter till delaktighet och inflytande i stadens beslut.

Stockholms stad antar en handlingsplan för att stärka rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer fram till år 2030. Planen syftar till att förbättra levnadsvillkoren för dessa grupper, särskilt transpersoner och bisexuella som upplever högre utsatthet, samt de med utländsk bakgrund, annan hudfärg än vit och funktionsnedsättning. Arbetet fokuserar på kunskap, välfärd och service, samt delaktighet och inflytande i stadens verksamheter, inklusive skola, socialtjänst och offentliga miljöer.

Stockholms stad antar en ny handlingsplan som sträcker sig till 2030 för att stärka rättigheterna för Sveriges fem nationella minoriteter (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar) samt urfolket samerna. Planen ska säkerställa att dessa grupper får full tillgång till sina rättigheter gällande språk, kultur och inflytande. Alla nämnder och bolag inom staden ska följa planen, som bland annat innebär ökad kunskap hos personal, bättre modersmålsundervisning och fler mötesplatser.

Stockholms kommunfullmäktige ska ta ett beslut om att godkänna renovering och utbyggnad av Tenstareservoaren i Järva. Reservoaren, som levererar dricksvatten till cirka 220 000 personer i västerort, är från 1969 och behöver moderniseras för att säkra vattenförsörjningen. Projektet innebär att en ny reservoar byggs bredvid den befintliga, och när den är klar, renoveras den gamla. Hela arbetet beräknas ta åtta år och innebär en stor investering för att trygga Stockholms dricksvatten.

Stockholms kommunstyrelse föreslår en ändring i stadens avfallsregler. Förslaget innebär att bygg- och rivningsavfall, som till exempel trasiga trästolar eller plastpulkor, kan fortsätta samlas in tillsammans med annat skrymmande avfall av samma materialslag. Detta förväntas minska antalet transporter och göra det enklare för invånarna att sortera rätt, samtidigt som det bedöms vara bättre för miljön.

Stockholms stad föreslås godkänna en ny överenskommelse med Region Stockholm och Storsthlm om vem som ska betala för hjälpmedel som barn och unga behöver i förskolan och skolan. Detta ska tydliggöra att skolan ansvarar för grundutrustning och pedagogiska hjälpmedel, som anpassade bord och datormöss, medan Regionen betalar för personliga hjälpmedel, som talhjälpmedel, för att säkerställa att barn får det stöd de behöver utan förseningar. Bland de som yttrat sig är utbildningsförvaltningen positiv, medan förskoleförvaltningen vill att förskolans perspektiv ska lyftas fram tydligare och att lösningar för så kallad dubbelförskrivning, där ett hjälpmedel behövs både hemma och i skolan, inkluderas.

Stockholms kommunfullmäktige planerar att inrätta Majroskogen i södra Stockholm som naturreservat. Syftet är att skydda skogens biologiska mångfald, som bland annat omfattar barrskogar, bergsbranter och våtmarker, samt att bevara och utveckla området för invånarnas friluftsliv, naturupplevelser och hälsa. Det nya reservatet, som är cirka 58,6 hektar stort, kommer att få skyltar, rastplatser och markerade promenadslingor, men vissa delar av skogen kommer att undantas för att möjliggöra eventuell bostadsbyggnation.

Stockholms stad planerar att inrätta naturreservaten Ålstensskogen och Storskogen i Bromma, ett område på cirka 67,2 hektar som inkluderar Solviksbadet. Detta förslag syftar till att skydda skogen, de höga naturvärdena, kulturmiljön och säkra medborgarnas tillgång till rekreationsområdet för bad och friluftsliv. Efter en minoritetsåterremiss har förslaget justerats något, men den föreslagna gränsdragningen har kritiserats av flera partier (M, L, SD, C, KD) som anser att ytterligare delar med naturvärden, särskilt område 25, bör inkluderas i reservatet istället för att eventuellt exploateras.

Stockholms stad vill satsa 4 miljarder kronor under åren 2027-2031 för att underhålla och reparera viktig infrastruktur som gator, broar och trafiksignaler. Syftet är att åtgärda eftersatt underhåll och förhindra att anläggningar går sönder helt, vilket skulle bli ännu dyrare. Förslaget innebär att flera mindre underhållsprogram slås ihop till ett större för att effektivisera arbetet och ge en bättre överblick. Dock finns reservationer från oppositionen som ifrågasätter den minskade politiska kontrollen, de ekonomiska riskerna och den långa finansiella bindningen.

Stockholms stad antar en handlingsplan för en åldersvänlig stad som syftar till att säkerställa att äldre stockholmare har samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället. Planen bygger på Världshälsoorganisationens (WHO) modell och fokuserar på fem områden: delaktighet och inflytande, samverkan, social inkludering, bostäder och stadsmiljö, samt kommunikation och information. Alla nämnder och bolag får ansvar att arbeta systematiskt mot ålderism och för att förbättra äldres livskvalitet i staden.

Stockholms kommunfullmäktige ska godkänna en reviderad plan för om- och tillbyggnaden av Lillholmsskolan i Skärholmen, vilket innebär att skolan får nya lokaler och en idrottshall. Kostnaden för projektet beräknas till totalt 461,7 miljoner kronor och kommer bland annat att ersätta tillfälliga baracker och skapa fler platser för anpassad grundskola. Vissa elever kommer att behöva flytta till Vårbergsskolan under ombyggnationen, men detta bedöms vara en tillfällig lösning som är bra för både skolan och idrottslivet i området.