Alla ärenden

Styrelsen för Stockholms Hamn AB beslutade att föreslå för koncernstyrelsen i Stockholms Stadshus AB och Kommunfullmäktige att godkänna överlåtelsen av byggnaden Magasin 5 till S:t Erik Markutveckling AB. Överlåtelsen sker genom att två nya aktiebolag bildas, varav ett holdingbolag och ett dotterbolag som Magasin 5 överförs till, innan aktierna i dotterbolaget säljs till S:t Erik Markutveckling AB. Syftet är att Stockholms Hamn AB ska fokusera på sin hamnverksamhet, medan S:t Erik Markutveckling AB tar över förvaltningen av byggnaden som en del av kommunfullmäktiges budgetbeslut för 2026.

Stockholms Hamn AB:s styrelse godkände underlaget för budget 2027 och den strategiska inriktningen för 2028-2029. Detta underlag lämnades därefter över till styrelsen för Stockholms Stadshus AB. Budgeten innehåller en plan för investeringar på totalt 1 miljard kronor under treårsperioden 2027-2029 och fokuserar på att öka intäkterna, effektivisera driften och arbeta mot en fossilfri hamn.

Kommunfullmäktige ska behandla årsredovisningen för 2025 för Samordningsförbundet Stockholms stad (FINSAM) och Storstockholms brandförsvar. FINSAM arbetar med finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser för stockholmare, medan Storstockholms brandförsvar skyddar liv, hälsa och egendom i elva kommuner. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer årsredovisningen och beviljar ansvarsfrihet för båda förbundens styrelser för år 2025, vilket innebär att styrelserna godkänns för hur de har skött ekonomin och verksamheten.

Kommunfullmäktige kommer att behandla ett förslag om att sänka och förenkla avgiftsmodellen för Kulturskolan Stockholm, med start 1 augusti 2026. Förslaget innebär sänkta kursavgifter för de flesta kurser, till exempel att långa kurser går från 750-950 kronor till 650 kronor, och att fler hushåll med låg inkomst får möjlighet till avgiftsfri kulturskola. Syftet är att öka jämlikheten och tillgängligheten till kulturskolans utbud för barn och unga i Stockholm, oavsett familjens ekonomi, men oppositionen motsätter sig förslaget då de anser att generella sänkningar inte är effektiva för att nå underrepresenterade grupper.

Kommunstyrelsen ska svara på en remiss från Myndigheten för civilt försvar om en vägledning för att uppnå ett likvärdigt skydd mot olyckor för personer med funktionsnedsättning. Vägledningen är främst tänkt att stödja räddningstjänsten i att arbeta systematiskt och inkluderande. Stockholms stad är positiv till initiativet att stärka skyddet men avstyrker formuleringar som kan tolkas som att nya, skärpta brandskyddskrav kan ställas på gruppboenden och äldreomsorgen baserat på till exempel avstånd till brandstation.

Klimat- och näringslivsdepartementet föreslår nya regler för att komplettera EU-förordningarna om kritiska råmaterial och nettonollindustri. Dessa regler syftar till att snabba på tillståndsprocesser för projekt som handlar om strategiska råmaterial och nettonollteknik genom att införa tidsfrister och utse kontaktpunkter. Länsstyrelserna, inklusive den i Stockholms län, föreslås fortsätta att vara kontaktpunkter. Stockholms stad har inga invändningar mot förslagen, men bedömer att tidsfristen på 45 dagar för att bedöma en ansökan som komplett är kort, även om staden framhåller att möjligheten att yttra sig kvarstår senare i processen.

Kommunfullmäktige föreslås anta en detaljplan för att möjliggöra utbyggnaden av den nya Gula tunnelbanelinjen mellan Fridhemsplan och Älvsjö. Den 7,8 kilometer långa sträckan ska inkludera sex nya stationer: Fridhemsplan, Liljeholmen, Årstaberg, Årstafältet, Östbergahöjden och Älvsjö. Denna utbyggnad syftar till att stärka kollektivtrafiken, binda samman stadsdelar och möjliggöra nya bostäder och arbetsplatser i ett växande Stockholm.

Kommunstyrelsen föreslås godkänna underlaget för Stockholms stads budget för 2027, samt planeringen för 2028 och 2029. Underlaget beskriver strategiska prioriteringar för att möta utmaningar som ekonomisk osäkerhet, klimatomställning, trygghet och bostadsbyggande. Flera partier, inklusive Liberalerna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna, har lämnat reservationer med egna förslag och synpunkter, bland annat gällande brottsförebyggande arbete, valfrihet inom socialtjänsten och byggtakt.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson, Sara Svanström och Elin Hjelmestam) föreslår att Stockholm ska införa fler sommargågator och sommartorg. De menar att detta skulle göra staden mer levande och gynna lokala affärer, men betonar också att kollektivtrafikens framkomlighet måste garanteras och att medborgardialog ska hållas. Staden svarar att antalet sommargågator redan utökas kontinuerligt (9 nya platser sommaren 2026, totalt 64). Trafikkontoret säkerställer redan kollektivtrafikens framkomlighet genom dialog med trafikförvaltningen och undviker platser där bussar går. De har också dialog med närboende och näringsidkare via informationsbrev och öppna hus. Flera nämnder och intresseorganisationer ställer sig positiva till sommargågator, men betonar också vikten av dialog och hänsyn till kollektivtrafik och räddningstjänst.

Två politiker från Centerpartiet, Svante Linusson och Jonas Naddebo, föreslår att Stockholm ska införa en interaktiv karta som visar snöröjningsinsatser i realtid, samt att informationen ska göras tillgänglig som öppen data via ett API. Detta skulle underlätta för invånare att planera sina resor och öka framkomligheten, särskilt för fotgängare och cyklister, och även visa var sandlådor finns. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget, då de anser att andra frågor som ansvarsgränser för snöröjning och risker för personalens arbetsmiljö måste utredas först, samt att det är viktigare med hög kvalitet på snöröjningen än realtidsinformation.

Leif Söderström (SD) föreslår att Klarastrandsleden breddas till tre körfält med en reversibel mittfil och att Trafikkontoret utreder detta, samt en separat cykelväg. Förslaget, som syftar till att minska köer och förbättra framkomligheten, får dock avslag. Kommunstyrelsen och flera nämnder menar att en breddning inte skulle lösa trafikproblemen eftersom flaskhalsarna finns på andra ställen, och att det går emot stadens mål att minska biltrafiken och fokusera på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Kostnaden bedöms också som mycket hög.

Motionärer från Liberalerna vill att staden utvecklar Odenplan till en trevligare "Piazza Odenplan" med mer grönska, handel och aktiviteter. De föreslår även att delen av Upplandsgatan mellan Odenplan och Gustav Vasa kyrka stängs av för trafik för att binda ihop ytorna. Stadskontoren anser att planering för en större omvandling av torget blir aktuell först efter att Roslagsbanan till City är färdigbyggd, vilket beräknas till cirka 2040, men Trafikkontoret planerar att tillföra mer grönska redan sommaren 2026.

Moderaten Hanna Werner föreslog att Vanadis Hotell, som stått tomt och förfallit sedan 2018, borde rustas upp och utredas för nya användningsområden, gärna för föreningslivet. Stadsledningen svarar att ett liknande arbete redan pågår, där man planerar att renovera och omvandla de gamla hotellokalerna till idrottsytor för till exempel omklädningsrum, bordtennis och kampsport. Moderaterna i olika nämnder reserverar sig och vill se en bredare planering med möjlighet för externa aktörer som gym och café, samt hänsyn till kulturvärden, tillgänglighet och energieffektivitet.

Stockholms stad planerar en omfattande renovering och ombyggnad av den kulturhistoriskt värdefulla fastigheten Pelarbacken Större 4 på Götgatan på Södermalm. Byggnaden, som inrymmer bland annat föreningen Södergården, Söderbokhandeln och två andra butiker, är i dåligt skick och behöver åtgärdas för att uppfylla moderna krav på brandskydd och tillgänglighet. Renoveringen beräknas vara klar under andra kvartalet 2028. Efter renoveringen kommer kulturnämnden vara förstahandshyresgäst för de ytor Södergården använder och sedan hyra ut dem i andra hand till föreningen.

Gabriel Kroon (SD) föreslår att Kulturnämnden ska utreda om man kan ha ljusprojiceringar på Stadshuset, likt Nobel Week Lights, under hela vintern (november-mars). Syftet är att öka turismen och attraktiviteten i staden under de mörka månaderna. Förslaget avvisas av flera instanser, bland annat på grund av Stadshusets höga kulturvärden och att en permanent installation skulle vara för dyr och ta bort exklusiviteten från Nobel Week Lights.

Två politiker från Centerpartiet, Jonas Naddebo och Claes Nyberg, har lämnat in en motion där de vill att staden bygger en ny högstadieskola i norra Bromma. De menar att det är för långt till högstadiet för många elever i området och att det påverkar deras skolväg och sociala liv negativt. De föreslår att staden undersöker alternativ som att rusta upp Bällstalundsskolan eller bygga ut Mariehällsskolan, och även ser över kostnaderna för en skola i Södra Solvallastaden. Stadens förvaltning och borgarrådet Emilia Bjuggren anser dock att behovet av högstadieplatser i norra Bromma redan är tillgodosett och att elevantalet i hela Bromma kommer att minska drastiskt de kommande åren. De menar att en ny skola skulle leda till halvtomma lokaler och att pengar då skulle gå till lokalkostnader istället för undervisning. De betonar att befintliga skolor som Adolfsbergsskolan kan anpassas flexibelt för framtida behov.

Centerpartiet har föreslagit att Stockholm ska utreda möjligheten att starta en språkskola för barn i förskoleklass upp till årskurs 3 med grav språkstörning. Syftet är att barnen ska få en bättre start i grundskolan och kontinuitet i det språkutvecklande stödet, liknande det som finns i dagens språkförskolor. Kommunstyrelsen har svarat att man delar uppfattningen om vikten av tidiga insatser, men anser att en separat språkskola inte behövs eftersom skolor redan har tillgång till stöd, exempelvis genom ett kompetensnav på Eriksdalsskolan och genom samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Flera organisationer som Attention Stockholm och Logopedförbundet stöder dock förslaget om en språkskola.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har föreslagit att staden ska utreda hur musikalar på Stockholms skolor kan användas som replokaler efter skoltid, eftersom det finns ett underskott på replokaler i staden. Kommunstyrelsen anser att en sådan utredning inte behövs, då ett arbete redan pågår för att göra fler skollokaler, inklusive musiksalar, tillgängliga för förenings- och kulturlivet efter skoltid. Detta inkluderar att titta på tydligare regler för ansvar, utrustning och kostnader.

Motionärerna Claes Nyberg och Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm ska införa screening för psykisk hälsa i grundskolan, med ett obligatoriskt samtal med skolkurator i årskurs sju. Detta för att tidigt upptäcka och ge stöd till elever som mår dåligt, då psykisk ohälsa bland unga har ökat. Kommunstyrelsen avslår motionen med motiveringen att stadens nuvarande elevhälsoarbete redan är förebyggande och hälsofrämjande, med hälsobesök i årskurs ett, fyra och åtta, samt möjlighet att kontakta elevhälsan vid behov.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm ska införa en strategi för så kallade "Privately Owned Public Spaces" (POPS), alltså privatägda offentliga platser. Detta innebär att privata fastighetsägare kan anlägga och förvalta offentliga ytor som torg och grönområden. Kommunstyrelsen menar dock att nya offentliga platser i första hand ska ägas och förvaltas av staden och att samverkan med privata aktörer är en bättre väg framåt, då nuvarande lagstiftning begränsar möjligheterna att fullt ut genomföra motionens intentioner.