Alla ärenden

Stockholms kommunstyrelse har beslutat att Fastighetsnämnden får utreda framtiden för Eriksdalsbadet, stadens största simanläggning och nationalarena för simidrott. Utredningen, som beräknas kosta upp till 25 miljoner kronor, ska jämföra tre alternativ: en totalrenovering av det befintliga badet, en totalrenovering där nationalarenan flyttas till en separat plats, eller ett helt nytt bad på samma plats. Eriksdalsbadet från 1999 har omfattande problem med läckage och byggnadsskador, vilket har lett till driftstörningar. Fastighetsnämnden röstade för detta förslag, medan Moderaterna och Liberalerna reserverade sig och istället föreslog att man skyndsamt skulle utreda en ny träningsarena i anslutning till Eriksdalsbadet.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd planerar att flytta sitt kontor från Slakthusområdet till ett nytt förvaltningshus i Rågsved, i fastigheten Bygeln 5. Flytten, som beräknas vara klar hösten 2028, innebär att det nya kontoret blir mer yteffektivt och kommer att ha ett medborgarkontor på bottenvåningen. Även om flytten tillfälligt medför ökade kostnader, bedöms hyreskostnaden på sikt bli jämförbar eller lägre än att stanna i Slakthusområdet. Flytten ses även som positivt för stadsutvecklingen i Rågsved.

Stockholms stad förvaltar 121 donationsstiftelser som fördelade 59,4 miljoner kronor under 2025. Pengarna gick främst till ekonomiskt behövande (23 miljoner kr), barnkolonier (19,5 miljoner kr) och stipendier för utbildning (9,4 miljoner kr). Totalt hanterades 3 699 ansökningar, varav 3 034 avsåg sociala ändamål och 68 procent av dessa beviljades. Stiftelsernas totala kapital uppgick till nästan 2,5 miljarder kronor.

Stockholms stad har godkänt sin finansiella månadsrapport för februari 2026. Rapporten visar att kommunens skulder har ökat till 88,4 miljarder kronor, främst på grund av stora investeringar i bland annat vatten, trafik och bostäder. Trots detta har staden kvar högsta möjliga kreditbetyg, AAA, vilket ger fördelaktiga lånevillkor. Familjebostäder har bland annat förvärvat 14 fastigheter från Hjulstahem.

Den ekonomiska månadsrapporten för februari 2026 visar att Stockholms stads nettokostnader har ökat med 5,6 procent jämfört med förra året, främst på grund av högre personalkostnader och ökade hyror. Samtidigt har finansieringen, som kommer från skatteintäkter, ökat med 4,7 procent. Investeringarna fortsätter att vara höga, bland annat i stora projekt som Slussen, Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden och Årstafältet, vilket leder till ökade avskrivningar. Rapporten är en sammanfattning av stadens ekonomi för att tidigt upptäcka avvikelser.

Kommunstyrelsens Ekonomi- och trygghetsutskott har godkänt den finansiella månadsrapporten för januari 2026. Moderaterna och Liberalerna uttrycker dock oro över stadens ökande skuldsättning, som nu närmar sig 100 miljarder kronor, och menar att den nuvarande majoriteten bedriver en överbudspolitik som får negativa konsekvenser för stadens ekonomi. De efterlyser en mer långsiktig och hållbar ekonomisk politik för att minska skulden.

Naturvårdsverket har föreslagit nya riktlinjer för hur byggmaterial, särskilt sten med skadliga ämnen som svavel och arsenik, ska hanteras för att skydda miljö och hälsa. Målet är att öka återanvändningen och minska transporter, vilket i sin tur ska sänka kostnader och klimatpåverkan. Stockholms stad är i grunden positiv till syftet att återanvända bergmassor, men avstyrker förslaget i sin nuvarande form. Staden menar att riktlinjerna är för komplicerade, riskerar att leda till onödigt strikta tolkningar och ökade kostnader, samt att de i praktiken kan minska återanvändningen av bergmaterial och därmed motverka sitt syfte.

Stockholms kommunstyrelse har föreslagit att man ska få blanda bygg- och rivningsavfall med annat skrymmande grovavfall av samma materialtyp. Detta gör det enklare för invånarna att sortera på återvinningscentralerna och minskar antalet transporter, vilket är bättre för miljön. Förslaget, som presenteras av borgarrådet Åsa Lindhagen, innebär en mindre ändring i avfallsföreskrifterna och bedöms inte vara till nackdel för medborgarna.

Stockholms stad inför en handlingsplan för att stärka rättigheterna för Sveriges nationella minoriteter (judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar) fram till år 2030. Planen syftar till att öka kunskapen inom staden om minoriteternas kultur, språk och historia, samt att förbättra service och möjligheter till delaktighet och inflytande. Detta innebär bland annat att alla kommunala nämnder och bolag ska arbeta för att säkerställa minoriteternas rättigheter, till exempel genom att erbjuda modersmålsundervisning i förskola och skola samt att anpassa äldreomsorgen.

Stockholms stad antar en handlingsplan för att förbättra rättigheter och möjligheter för hbtqi-personer fram till år 2030. Planen ska stärka stadens arbete för att alla stockholmare ska ha lika rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. Detta innebär bland annat att öka kunskapen hos stadens personal, se till att välfärd och service är inkluderande och att samarbeta mer med civilsamhället, exempelvis genom att stötta Stockholm Pride.

Stockholms stad har godkänt en handlingsplan för romsk inkludering som sträcker sig fram till år 2030. Planen syftar till att motverka diskriminering och öka romers delaktighet i samhället, samt säkerställa att de har samma tillgång till mänskliga rättigheter som andra medborgare. Alla nämnder och bolag inom staden får ansvar för att genomföra åtgärder, bland annat genom att öka kunskapen om romers situation bland stadens anställda och skapa trygga mötesplatser.

Transportstyrelsen har föreslagit nya regler för säkerhet i vägtunnlar, vilket innebär att Stockholm stad har yttrat sig i ärendet. De nya reglerna syftar till att göra det enklare och mer kostnadseffektivt att planera och bygga kortare tunnlar (upp till 500 meter) genom att anpassa säkerhetskraven efter tunnellängd och trafikmängd. Stockholm stad välkomnar förslaget, då det förväntas förenkla processen för tunnelbyggen.

Stockholms kommunfullmäktige ska besluta om nya avgifter för den som får sitt fordon bortflyttat, förvarat eller skrotat. Detta gäller fordon som felparkerats eller övergivits, inklusive bilar, motorcyklar, cyklar och elsparkcyklar. De nya avgifterna, som varierar beroende på typ av fordon och åtgärd, föreslås gälla från och med den 1 maj 2026 och har anpassats till Trafiknämndens nya entreprenadavtal. I vissa fall sänks avgifterna, i andra höjs de, exempelvis höjs dygnsavgiften för förvaring av fordon under de första tio dagarna från 111 kr till 150 kr, medan kostnaden för att flytta en lätt bil omedelbart till uppställningsplats sänks från 4370 kr till 3450 kr.

Stockholms stad planerar att investera 4 miljarder kronor under åren 2027-2031 för att förbättra stadens infrastruktur, som vägar, broar, belysning och parker. Syftet är att åtgärda eftersatt underhåll och säkerställa att anläggningarna fungerar på lång sikt. Flera nämnder och borgarråd stödjer detta initiativ, men oppositionen (M och C) är kritiska till den höga kostnaden och risken för minskad politisk kontroll, medan L efterlyser snabbare beslut och mer öppenhet kring underhållsskulden.

Liberalerna föreslog att staden skulle utreda och skärpa de demokratiska villkoren för att hyra ut lokaler och ge kulturstöd, särskilt för att motverka att antidemokratiska krafter utnyttjar stadens lokaler i andra- eller tredjehand. De vill också kunna återkräva stöd om villkoren inte följs. Stadsledningskontoret svarar att ett liknande arbete redan pågår i enlighet med budgeten för 2025 och 2026. Majoriteten i kommunstyrelsen röstade för att avslå motionen med hänvisning till det pågående arbetet, medan Moderaterna och Liberalerna reserverade sig och ville att motionen skulle bifallas.

Stockholms stad överväger en reviderad överenskommelse med Region Stockholm om kostnadsansvar för hjälpmedel i förskola och skola. Den nya överenskommelsen, som ska ersätta en från 1997, tydliggör att skolan ansvarar för grundutrustning och pedagogiska hjälpmedel som till exempel anpassade skrivbord och tangentbord, medan regionen står för personliga hjälpmedel som gång- och talhjälpmedel. Målet är att säkerställa att barn och unga med funktionsnedsättningar får det stöd de behöver utan hinder eller förseningar, samt att underlätta samarbetet mellan kommun och region.

Kommunstyrelsen har beslutat att stadens ledning ska genomföra nya upphandlingar för tjänster inom ledarutveckling. Detta beror på att de nuvarande avtalen löper ut 2026/2027 och staden vill fortsätta erbjuda stöd som coachning och teamutveckling till sina chefer och medarbetare. Syftet är att stärka organisationen, förbättra arbetsmiljön och därigenom höja kvaliteten i de tjänster som levereras till stockholmarna.

Stockholms kommunfullmäktige planerar att inrätta Majroskogen i södra Stockholm som naturreservat. Syftet är att skydda skogens biologiska mångfald, som bland annat omfattar barrskogar och våtmarker, och bevara området för friluftsliv. Området är cirka 58,6 hektar och kommer att få en skötselplan med regler för exempelvis eldning, hundkoppel och evenemang. Vissa partier är kritiska till att delar av skogen undantas från reservatet, då de befarar att dessa områden kan komma att exploateras för bostäder.

Stockholms kommunfullmäktige planerar att inrätta naturreservaten Ålstensskogen och Storskogen i sydöstra Bromma, ett område på cirka 67,2 hektar som inkluderar Solviksbadet. Syftet är att skydda de höga natur- och kulturvärdena, som gamla skogar och fladdermöss, samtidigt som området fortsatt ska vara tillgängligt för rekreation, bad och friluftsliv. Flera partier har motsatt sig beslutet med motiveringen att naturreservatet borde utökas till att omfatta fler områden, bland annat område 25, för att inte möjliggöra framtida bostadsbyggen och att skydda ytterligare delar av skogen.

Region Stockholm har tagit fram förslag till utvecklingsplaner, så kallade färdplaner, för åtta regionala stadskärnor, varav Stockholm stad har två: Kungens kurva-Skärholmen och Kista-Sollentuna-Häggvik. Dessa planer syftar till att göra stadskärnorna mer attraktiva, klimatsmarta och levande med bättre kollektivtrafik, näringsliv och kultur. Stockholms stad välkomnar planerna men vill att detaljerna ses över för att tydliggöra roller, ansvar och ge utrymme för flexibilitet, samt att trygghet, grönområden och kulturliv inkluderas ännu starkare.