Alla ärenden

Motionären Dennis Wedin (M) anser att nyföretagandet i Stockholm har minskat och att stadens företagsklimat har försämrats. Han föreslår att ansvaret för nyföretagarrådgivning flyttas tillbaka till Stockholm Business Region från arbetsmarknadsnämnden, samt att staden utreder ett samlat tillståndscenter för företag. Kommunstyrelsen håller inte med om att företagsklimatet försämrats, utan menar att rådgivningen har utvecklats med satsningen Entreprenör Stockholm, som fokuserar på grön omställning, socialt företagande och bristyrken. De anser att den nya modellen är mer träffsäker och ansvarsfull med skattemedel och föreslår att motionen besvaras med hänvisning till det befintliga företagsfrämjande arbetet.

Liberalernas Jan Jönsson har föreslagit att en offentlig plats i Stockholm ska namnges efter Aaron Isaac, som var den första juden som fick bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen år 1775. Förslaget är tänkt att synliggöra den judiska minoritetens historia och bidrag till samhället, särskilt då det i år är 250 år sedan judiskt liv etablerades i Sverige. Kommunstyrelsen har dock valt att inte gå vidare med förslaget, med motiveringen att det redan finns platser kopplade till Aaron Isaac (som Aaron Isaacs gränd och en judisk begravningsplats) och att ett nytt namn kan skapa förvirring. De föreslår istället att informationen kring de befintliga platserna kan förstärkas, till exempel med skyltar.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska undersöka hur utbredd afrofobi är i stadens skolor, bland annat genom att analysera anmälningar om diskriminering och hatbrott. Staden svarar att en bredare kartläggning av all form av rasism i skolorna redan pågår under 2025 och att afrofobi är en del av det arbetet. Man anser att resultatet från denna kartläggning bör inväntas innan man beslutar om ytterligare specifika undersökningar.

Jan Jönsson (L) föreslår att en ny kartläggning av antisemitism i Stockholms skolor och förskolor ska göras, eftersom den senaste är från 2021 och antisemitismen anses ha ökat sedan dess. Syftet är att ta fram en handlingsplan med nya åtgärder mot antisemitism i utbildningsverksamheterna. Kommunstyrelsen menar dock att staden redan arbetar aktivt mot antisemitism och att nya kartläggningar ska vänta tills de nuvarande nationella och lokala utredningarna är klara, vilket sker under 2025.

Motionären Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm inför ett prov i svenska, liknande det som redan finns i matematik, för att bättre följa upp elevers läsförståelse när de börjar gymnasiet. Detta skulle ge grundskolorna värdefull information för att förbättra svenskundervisningen. Stadsledningskontoret, utbildningsnämnden och föredragande borgarrådet Emilia Bjuggren (S) avstyrker förslaget. De menar att ett sådant prov skulle bli för omfattande, svårt att utforma för att ge jämförbara resultat med slutbetyg i årskurs 9, och att det inte skulle ge tillräckligt med nytta för att motivera kostnaden. De hänvisar till en tidigare utredning från 2022 som kom till samma slutsats och menar att dagens uppföljningar och kompetensutveckling för lärare är tillräckliga. Dock reserverar sig Moderaterna och Liberalerna mot beslutet och menar att provet är viktigt för att upptäcka och åtgärda brister i läsförståelse tidigt.

Centerpartiet föreslår att Stockholm ska ta ett helhetsgrepp om stadens alléer och äldre träd. Detta innebär att inventera dem, ta fram en strategi för att skydda och utveckla dem, hitta nya platser för alléer samt omvandla Karlbergsvägen till en grön esplanad. Kommunstyrelsen svarar att mycket av detta redan ingår i stadens arbete med en ny trädpolicy, nya riktlinjer för trädvård och en kommande träddatabas, och att Karlbergsvägen är svår att plantera träd på grund av underjordisk infrastruktur.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholms stad ska kartlägga förekomsten av homo- och transfobi i alla sina verksamheter för att motverka diskriminering. De flesta nämnder anser att staden redan arbetar med dessa frågor genom sitt program för mänskliga rättigheter och en handlingsplan för hbtqi-personers rättigheter. Dock menar Jönsson och andra kritiker att fokus bör ligga mer på brukarnas upplevelser och att fler verksamheter bör HBTQ-certifieras.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (båda L) föreslår åtgärder för att förenkla och förbättra villkoren för besöksnäringen i Stockholm. De vill minska byråkratin, öka serviceandan och införa tydligare regler för restauranger, hotell och nöjesliv. Detta inkluderar bland annat kortare handläggningstider, förbättrad telefonservice och en översyn av regler för uteserveringar och danstillstånd. Stadsledningskontoret, Miljö- och hälsoskyddsnämnden, Socialnämnden och Trafiknämnden anser att man redan arbetar med dessa frågor och att motionen inte behöver leda till nya uppdrag. Svensk Handel och Visita Stockholm stödjer däremot motionärernas förslag.

En motion från Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunstyrelsen ska ta ett samordnat ansvar för att utveckla Fagersjöviken i Magelungen till ett attraktivt område för vattenrekreation. Detta skulle innebära åtgärder för att förbättra bad, paddling och fiske i viken, som idag lider av igenväxning och minskat vattendjup. Kommunstyrelsen, med Karin Wanngård som föredragande, anser dock att staden redan arbetar med detta genom befintliga program och samarbeten. De menar att motionärens önskemål redan tillgodoses och att det pågående arbetet balanserar rekreationsmöjligheter med skydd av den biologiska mångfalden i det ekologiskt värdefulla området. Vissa oppositionspartier reserverar sig och menar att det behövs ett tydligare huvudansvar och specifika åtgärder för Fagersjöviken utöver de generella insatserna för Magelungen.

Liberalerna föreslår att staden utvärderar de nuvarande miljözonerna, inklusive de i Gamla stan och på Södermalm, för att se hur de påverkar luftkvaliteten, utsläpp, boende och företag. Målet är att analysera om zonerna är effektiva och att resultatet ska ligga till grund för framtida beslut om miljözoner. Kommunstyrelsen svarar att utvärderingar redan pågår eller planeras, och betonar vikten av miljözoner för att förbättra luftkvaliteten och nå stadens klimatmål.

Liberalerna föreslår att Stockholms stad ska kartlägga användningen av digitala verktyg i förskolan och ta fram tydliga riktlinjer, med syftet att förskolor i huvudsak ska vara skärmfria, särskilt för yngre barn. Detta för att säkerställa att barnens utveckling genom lek och samspel prioriteras. Stadsledningen och flera stadsdelsnämnder anser dock att den nyligen reviderade läroplanen för förskolan redan hanterar dessa frågor, då den tydliggör att analoga verktyg ska vara norm för de yngsta barnen och att digitala verktyg ska användas med restriktivitet och tydligt pedagogiskt syfte.

Liberalerna föreslår att Stockholm ska kartlägga hedersförtryck i stadens förskolor för att kunna motverka det bättre och ge personalen mer stöd. Enligt oppositionen är omfattningen av hedersförtryck i förskolan okänd, men att det är en allvarlig kränkning av barns rättigheter. Majoriteten i kommunstyrelsen vill avvakta en nationell utredning om ämnet, men betonar samtidigt att staden ska fortsätta sitt arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck parallellt.

Destiny Zandi Lindgren (KD) föreslår att Stockholm ska ha som mål att antalet parkeringsplatser inte får bli färre än vad det var 2020. Hon menar att parkering är viktigt för stockholmarna och att fler underjordiska garage kan bidra till en bättre stad. Flera kommunala nämnder och bolag, bland annat trafiknämnden och exploateringsnämnden, motsätter sig förslaget. De anser att ett sådant mål skulle gå emot stadens nuvarande planer för att minska biltrafiken, förbättra framkomligheten och minska klimatpåverkan, samt att parkeringsplatser tar upp värdefull yta som kan användas till annat. Kommunstyrelsen föreslår att motionen avslås.

Motionären Johan Nilsson (M) föreslår att Stockholms stad köper eller byter mark för att säkra natur- och kulturvärdena i Långbro Park. Detta berör fastigheten Lågbron 1, där en privat ägare planerar att bygga tolv radhus och ett café. Motionären menar att marken istället bör bli en del av parken och att radhusen kan byggas på en annan plats i närheten. Kommunstyrelsen rekommenderar att motionen besvaras genom att låta den pågående detaljplaneprocessen fortsätta. De menar att allmänheten och ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden bör få ta del av alla synpunkter innan ett beslut fattas om den nya bebyggelsen i Långbro Park.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Johanneshovsvägen ska byggas om till en grön boulevard med färre körfält, bredare gång- och cykelbanor, och cirka 1045 nya bostäder. Detta skulle skapa nya mötesplatser och en grönare stadsmiljö. Kommunstyrelsen menar att förslagen redan hanteras inom det pågående projektet Årstastråket och att det inte behövs nya uppdrag, medan Centerpartiet invänder att motionen går längre än det befintliga projektet.

Liberalerna har lagt en motion om att revidera stadens policy för markanvisningar för att bättre främja stadens bostadssociala arbete. De vill att staden ska kunna ställa tydligare sociala krav vid markanvisningar, exempelvis gällande bostadsformer och målgrupper, och att socialnämnden får en större roll i samarbetet kring bostäder för grupper med särskilda behov. Stadsledningskontoret, exploateringsnämnden och Stockholms Stadshus AB anser att intentionerna i motionen redan tillgodoses inom befintligt arbete med nya riktlinjer för markanvisning och en ny handlingsplan för bostadsförsörjning. De menar att sociala krav redan skärpts för att minska segregation och trångboddhet, och att socialnämndens kunskap redan beaktas i planeringen. Liberalerna håller inte med och menar att konkreta och bindande krav i policyn saknas för att verkligen lösa den strukturella hemlösheten och tillgängligheten till bostäder för personer med svag ekonomi.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Kista ska utvecklas till Nordens totalförsvarscentrum för att vända den negativa trenden med att företag lämnar området och öka tryggheten. Detta skulle innebära att Stockholm stad arbetar med regeringen och andra myndigheter för att locka försvarsindustri och relaterade verksamheter till Kista. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar intensivt med att göra Kista mer attraktivt genom att bygga bostäder, förbättra stadsmiljön och locka nya företag, inklusive inom försvars- och säkerhetsområdet, men att ett specifikt försvarscentrum inte nödvändigtvis är lösningen.

Gabriel Kroon (SD) föreslår att invånare ska kunna köpa egna träd som planteras på offentlig mark i Stockholm, med en namnbricka vid trädet. Idén är att hitta nya sätt att finansiera fler träd utan att belasta stadens budget, eftersom trädplantering är kostsamt. Kommunstyrelsen och de flesta nämnder säger nej till förslaget, då de anser att det skulle bli för administrativt krångligt och dyrt för staden, med problem kring val av träd och plats, samt att det redan finns stora satsningar på träd.

Gabriel Kroon och Tapani Juntunen från SD har föreslagit att alla skyltar i Stockholms offentliga rum, inklusive reklam, främst ska vara på svenska och att svensk text ska dominera om andra språk används. Stadsledningskontoret och trafiknämnden avråder från förslaget, då det anses sakna stöd i svenska grundlagar och skulle kunna försvåra kommunikation och inkludering, särskilt för turister och nyanlända. Enligt förslaget ska trafiknämnden utreda hur detta kan genomföras, men stadens nuvarande policy är att svenska alltid används, med möjlighet till översättningar vid behov.

Två liberala ledamöter föreslår att stadens olika styrdokument för stadsutveckling, som arkitekturpolicyn och strategin för småhusområden, ska följas tydligare av alla nämnder. De vill se bättre samordning och regelbunden uppföljning för att bevara Stockholms karaktär och undvika konflikter vid byggprojekt. Kommunstyrelsen svarar att det redan pågår ett omfattande arbete med att stärka dessa dokument och samordningen mellan nämnderna, men Liberalerna menar att det inte räcker för att skydda värdefulla områden från exploatering.