Två Centerpartister föreslår att Stockholm ska inrätta ett cykelråd för att förbättra cykelinfrastrukturen. De menar att dagens dåliga samordning mellan olika förvaltningar leder till problem för cyklister, som hinder på cykelbanor och försämrad framkomlighet. Kommunstyrelsen avslår motionen med hänvisning till att en cykelsamordnare redan kommer att anställas för att förbättra samverkan kring cykelfrågor, men Centerpartiet anser att det inte räcker och vill se ett bredare cykelråd.
Alla ärenden
Centerpartiet föreslår att Stockholm ska förbättra framkomligheten för cyklister genom att bygga ihop det befintliga cykelnätet, minska köer vid trafikljus och vägarbeten, samt använda AI-teknik för att effektivisera trafikflöden. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med de föreslagna åtgärderna, som att åtgärda "missing links" och optimera trafiksignaler, och att en cykelplan med höga ambitioner för cykeltrafiken redan finns. Trots detta framhåller Farsta, Hägersten-Älvsjö och Södermalms stadsdelsnämnder vikten av att involvera lokalkännedom i planeringen och på Södermalm ser man tydliga exempel på långa väntetider vid trafikljus som kunde förbättras med AI.
Tom Hedrup (M) har föreslagit att alla gymnasieelever i Stockholm ska få besöka ett universitet minst en gång innan examen för att öka intresset för vidare studier, särskilt för elever från familjer utan studievana. Kommunstyrelsen menar att gymnasieskolorna redan samarbetar med universitet och Vetenskapens Hus för att erbjuda studiebesök och information, vilket är ett bra komplement till skolans undervisning. Moderaterna i kommunstyrelsen anser dock att det behövs en tydligare strategi för att säkerställa att alla elever får den här möjligheten.
Gabriel Kroon (SD) föreslår att Stockholms stad ska göra en hälsoekonomisk utvärdering av nyttan med miljözon klass 2 och 3, för att se om kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) är rimlig. Han menar att befintliga utredningar tyder på höga kostnader jämfört med andra samhällsinsatser och att miljözonerna påverkar både privatpersoner och företag ekonomiskt.
Stadsledningskontoret, miljö- och hälsoskyddsnämnden och trafiknämnden avstyrker motionen. De anser att staden redan följer upp miljözonernas effekter på luftkvaliteten och att de positiva hälsoeffekterna är större än kostnaderna. De menar också att en sådan utvärdering skulle vara osäker på grund av brist på data och långsiktiga effekter.
Stockholms kommunfullmäktige ska besluta om att ändra de lokala ordningsföreskrifterna för att tillåta en ny hundrastgård i Fruängen, Hägersten-Älvsjö. Den nya rastgården, som blir cirka 3700 kvadratmeter och ligger vid Lotta Svärds Gränd/Vantörsvägen, syftar till att öka tryggheten i området och möta önskemål från invånarna. Merparten av de boende som deltagit i en dialog har varit positiva till förslaget.
Stockholms stad planerar en ny upphandling för betalväxeltjänster eftersom avtalet med Swedbank Pay AB (tidigare PayEx Sverige AB) går ut den 4 april 2027. Detta behövs för att invånarna ska kunna fortsätta betala för e-tjänster som kommunen erbjuder, till exempel att boka vigsel, betala för kulturaktiviteter och beställa kartor. Målet är att säkra att staden även i framtiden kan erbjuda smidiga och prisvärda digitala betallösningar, inklusive populära metoder som Swish.
Kommunfullmäktige har fattat ett reviderat inriktningsbeslut för Brommaprogrammet i Riksby. Det innebär att projektet minskas i omfattning, vilket sänker kostnaderna för Stockholms stad och Stockholm Vatten och Avfall AB med cirka 800 miljoner kronor. Den norra delen av etapp 1 och etapperna 2-4 utgår, men totalt planeras fortfarande 1 450 bostäder (hälften hyresrätter) och 1 500-2 000 arbetsplatser. Tyvärr försvinner planerade idrottsytor, men dialog pågår för att hitta alternativa lösningar för till exempel tennisverksamhet.
Stockholms stad beslutar att bygga en ny konstgräsplan för fotboll med planvärme och nya servicebyggnader på Gubbängens sportfält. Projektet ska stå klart under 2028 och omfattar bland annat omklädningsrum, café och teorisalar. Hammarby IF Fotboll kommer att hyra delar av den nya servicebyggnaden och får prioritering på den nya planen samt den befintliga Gubbängens BP, men alla föreningar kommer att kunna nyttja anläggningen.
Trafiknämnden föreslår att man ska fortsätta med planerna att reparera Sankt Eriksbron och samtidigt bredda cykelbanorna, trots att projektet blir dyrare än beräknat och kommer att ta längre tid. Ursprungligen beräknades kostnaden till 45 miljoner kronor och skulle vara klart 2025, men nya anbud har visat att det blir dyrare, och projektet beräknas nu vara klart 2028. Reparationerna är nödvändiga för brons funktion och cykelbanorna breddas för att förbättra säkerheten för cyklister. Vissa partier är kritiska till kostnadsökningarna och vill se en bättre kontroll över stadens infrastrukturprojekt.
Stockholms stad föreslår en ny biblioteksplan för de kommande fyra åren, kallad "Mer relevant än någonsin". Planen syftar till att utveckla biblioteken från enbart utlåningsplatser till samhällsviktiga, inkluderande mötesplatser över hela staden, med fokus på invånarnas delaktighet. Detta innebär bland annat att en gemensam boksamling ska införas för alla bibliotek och att större nodbibliotek ska skapas för att erbjuda ett bredare utbud. Barn och unga, personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska lyfts fram som prioriterade målgrupper.
Stockholms stad föreslår att Ålstensskogen och Storskogen i Bromma blir ett naturreservat på cirka 67,2 hektar, varav 19 hektar är vatten. Detta för att skydda den värdefulla naturen och de kulturhistoriska områdena, samt för att säkerställa att invånarna har tillgång till rekreationsytor som Solviksbadet. Trots att beslutet välkomnas av många, uttrycker Moderaterna, Sverigedemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reservationer och vill att reservatet utökas till att omfatta även delområde 25, som undantagits för eventuell bostadsbebyggelse.
Stockholms kommunfullmäktige ska godkänna byggstart för 122 nya hyresbostäder på Lilla Essingen, varav 12 servicelägenheter, i kvarteret Fotogenköket 2. Byggstart planeras till slutet av 2026 och inflyttning från slutet av 2028. Kostnaden beräknas till 457 miljoner kronor. Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverar sig, då de anser att Svenska Bostäder inte ska bygga dyra lägenheter utan fokusera på att renovera befintliga fastigheter eller sälja projektet till en privat aktör för att minska bolagets skulder.
Stockholms kommunfullmäktige planerar att godkänna byggnationen av 156 nya hyresrätter och tre kommersiella lokaler i kvarteret Bjurö 3 i Farsta strand. Projektet, som drivs av Familjebostäder, beräknas kosta 712 miljoner kronor och ska stå klart under 2030, med byggstart 2026. Moderaterna och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet på grund av ökade kostnader och risker som kan leda till höga hyror, medan Sverigedemokraterna motsätter sig fler hyresrätter i Farsta strand på grund av sociala problem.
Stockholmshem planerar att bygga 140 nya hyreslägenheter och 6 LSS-lägenheter vid Björketorpsvägen i Norra Ängby/Beckomberga. Projektet, som beräknas kosta 470 miljoner kronor, ska vara inflyttningsklart i slutet av 2029 och klart 2030. Moderaterna och Sverigedemokraterna har invändningar mot projektet, bland annat att det tar grönytor i anspråk och förtätar villaområden.
Stockholmshem planerar att bygga 76 nya hyreslägenheter i två punkthus i Solberga, Hägersten, på fastigheten Taffelstenen 1. Dessutom ska en befintlig panncentral och kontorsbyggnad byggas om, där panncentralen eventuellt kan bli ett kulturhus. Projektet, som totalt kostar 305 miljoner kronor, planeras starta sent 2026 med inflyttning från tredje kvartalet 2028.
Stockholms stad föreslår att tre nämnder – arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och äldrenämnden – får besluta om vilka sociala insatser som ska kunna ges till invånare utan att en individuell behovsprövning behöver göras. Detta för att effektivisera införandet av den nya socialtjänstlagen fram till 2028. Besluten ska gälla för hela staden, men stadsdelsförvaltningarna ska få lämna synpunkter innan beslut fattas, vilket förväntas skynda på processen och göra socialtjänsten mer tillgänglig.
Dennis Wedin (M) interpellerar trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att återuppta utredningen kring att bygga över Nynäsvägen. Vägen, som dagligen används av upp till 76 000 fordon, orsakar buller, avgaser och delar stadsdelar i Gamla Enskede och Johanneshov. En tidigare utredning avbröts 2025 på grund av ekonomiska skäl, men enligt Wedin saknades konkreta ekonomiska kalkyler som bevisade att projektet var för dyrt.
Johan Paccamonti (M) frågar klimat- och miljöborgarrådet Åsa Lindhagen (MP) om hur den nya bostadspolitiken påverkar Stockholms grönområden. M kritiserar att förtätning, som innebär att fler lägenheter byggs i villområden, leder till att grönområden som Myrberget i Bromma bebyggs. Detta trots att grönytor är viktiga för rekreation, naturvärden och till exempel för Alviksskolans idrottslektioner. Paccamonti vill veta varför grönområden offras och vad borgarrådet tänker göra för att stoppa exploateringen av Myrberget.
Moderaterna undrar varför delar av Ålstensskogen och Storskogen i Bromma inte tas med i ett nytt naturreservat, och befarar att området istället planeras för storskalig byggnation utan insyn. De frågar vilken typ av byggnation som planeras och varför informationen hålls hemlig för invånarna. Stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) svarar att ett naturreservat om 67,2 hektar inrättas för att skydda naturen, men att exploateringsnämnden beslutat att anvisa mark för cirka 50 nya hyresrätter, så kallade Stockholmshus, för att skapa ett mer blandat bostadsutbud i södra Bromma. Han menar att processen är öppen och demokratisk, och att allmänheten kommer att få möjlighet att lämna synpunkter under detaljplanearbetet.
Andréa Hedin (M) frågar trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) om det utvärderade projektet Skolsociala team plus (SST+), som hjälper elever med hög frånvaro att komma tillbaka till skolan. Hon undrar varför endast 28 av 60 platser fylldes, hur projektet ska utvecklas för att nå fler, och när alla elever i Stockholm ska få tillgång till det. Alexander Ojanne (S) svarar att SST+ har många positiva effekter och att staden har avsatt medel för att göra det permanent och införa det successivt. Ett nytt, integrerat arbetssätt testas nu i vissa stadsdelar och ska utvärderas sommaren 2026 innan det sprids vidare.
3098 ärenden