Alla ärenden

Socialtjänstens årsrapport för 2025 visar att människor med långvarig hemlöshet och ekonomiskt bistånd får för lite hjälp på grund av bristande samarbete mellan olika aktörer, särskilt sjukvården. Rapportens slutsats är att dessa personer behöver mer samordnade och individuellt anpassade insatser med en helhetssyn. Året har även fokuserat på att stärka barns delaktighet i socialtjänstens arbete, och för 2026 planeras en granskning av hur ungdomar får eftervård efter placering.

Stockholms stad uppdaterar sina riktlinjer för ekonomiskt bistånd, de senaste var från 2017. De nya riktlinjerna är tydligare och fokuserar på vad som är specifikt för Stockholm, och de innehåller uppdateringar utifrån ny lagstiftning. Förändringarna syftar till att göra handläggningen mer rättssäker och jämlik, och inkluderar en ”Stockholmsnorm” som ger barn och unga mellan 0-20 år lite extra pengar för livsmedel och fritid, samt en särskild sommarlovspeng för barn i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd. Även habiliterings- och lärlingsersättning kommer inte att räknas som inkomst vid beräkning av bistånd.

Socialnämnden i Stockholm har godkänt sin verksamhetsberättelse för år 2025. Rapporten beskriver nämndens arbete med att uppfylla kommunfullmäktiges mål, bland annat inom förebyggande socialtjänst, brottsförebyggande arbete, åtgärder mot hemlöshet och digitalisering av tjänster. Ett fokusområde har varit implementeringen av en ny socialtjänstlag med ökat fokus på tidiga insatser, samt att förbättra samarbetet mellan socialtjänst och skola för att barn och unga ska nå sina utbildningsmål. Man har också utrett möjligheten att erbjuda ledsagning utan individuell behovsprövning, men bedömer att det inte är lämpligt på grund av höga kostnader, svårigheter att kontrollera användning och organisatoriska utmaningar med stadens valfrihetssystem.

Stockholms stad vill bli mer åldersvänlig för att alla äldre ska kunna må bra, vara delaktiga i samhället och känna sig trygga. Socialförvaltningen är positiv till den nya handlingsplanen, som bland annat inkluderar åtgärder för äldre i hemlöshet. Förvaltningen föreslår dock att planen även ska ta upp äldre som utsätts för våld i nära relationer samt äldre med missbruksproblem, eftersom dessa grupper behöver särskilt stöd.

Stockholms stad har tagit fram ett nytt matprogram, "God mat för hälsa, klimat och miljö", som ska styra stadens arbete med mat och måltider. Programmet fokuserar på att främja hälsosamma och hållbara måltider inom stadens verksamheter, som skolor och äldreomsorg, samt att utveckla Stockholm som en levande matstad där invånarna har tillgång till mer hälsosam mat med mindre miljöpåverkan. Socialförvaltningen är positiv till programmet men föreslår att formuleringen om "Socialtjänstens verksamheter" ändras för att tydliggöra att det främst gäller de enheter som faktiskt serverar måltider.

Motionärer Jan Jönsson (L) och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholm ska utreda en modell liknande UppSam, som redan finns i Uppsala, för att bättre samordna skolstödet till barn som bor i samhällsvård, inklusive de som kommer från andra kommuner. Syftet är att ge dessa barn en mer stabil skolgång, då de ofta har avbrott och bristande kontinuitet i skolan. Socialförvaltningen har svarat att man delar problembeskrivningen men anser att de befintliga stödsystemen som SAMS, Skolfam och skolsamordnare, som redan används i Stockholm, är tillräckliga och att fokus bör ligga på att stärka dessa.

Moderaterna har föreslagit att Stockholm ska införa så kallade ”trygghetskiosker” vid exempelvis tunnelbanestationer, bemannade av polis, socialtjänst och ordningsvakter. Syftet är att öka tryggheten lokalt genom synlig närvaro och underlätta samverkan mellan trygghetsskapande aktörer. Socialförvaltningen anser dock att befintlig samverkan fungerar väl och att mobilt arbete är mer effektivt än fasta kiosker för att möta behov där de uppstår.

Liberalerna har föreslagit ett "stadsdelslyft" för att bredda insatserna mot utsatta områden i Stockholm, bortom det nuvarande fokuset på Järva. De vill se en handlingsplan med konkreta mål för att förbättra trygghet, skola, bostäder och socialtjänstens närvaro i områden som Bredäng, Hagsätra och Hässelby-Vällingby. Socialförvaltningen håller med om att resurser behövs, men anser att den nuvarande översiktsplanen med fokusområden (Farsta, Skärholmen, Järva, Hagsätra-Rågsved) redan hanterar detta och vill invänta en utvärdering av dessa fokusområden under 2026 innan nya handlingsplaner införs.

Stockholms stad antar ett åtgärdsprogram för att förbättra vattenkvaliteten i Strömmen. Idag är vattnets ekologiska och kemiska status otillfredsställande på grund av föroreningar från bland annat hamnområden, trafik och avloppsvatten. Programmet innehåller konkreta förslag på åtgärder som att rena förorenade bottensediment, förbättra dagvattenhantering och skapa bättre livsmiljöer för växter och djur. Kostnaderna för åtgärderna beräknas till hundratals miljoner kronor, men finansieringsbeslut fattas löpande i stadens ordinarie processer.

Denna fråga handlar om hur Stockholms stads kemikalieplan för 2025–2031 följs upp. Sverigedemokraterna, genom Anders Edin, har frågat hur nämnden säkerställer att planen inte bara blir ett papper utan faktiskt kontrolleras och att brister åtgärdas. Miljöförvaltningen svarar att kemikalieplanen är en del av stadens miljöprogram, med särskilda nämnder och bolag som ansvarar för att nå målet om minskad användning av skadliga ämnen. En uppföljning av arbetet för 2025 pågår och kommer att rapporteras under våren.

Miljöförvaltningen har svarat på en remiss från kommunstyrelsen gällande en handlingsplan för att göra Stockholm till en mer åldersvänlig stad. Förvaltningen godkänner planen men lyfter fram vikten av klimatanpassning i bostäder och stadsmiljö, särskilt med tanke på äldres sårbarhet vid värmeböljor. De vill att staden tydligare ska ta hänsyn till inomhusklimat vid planering av nya bostäder för äldre, för att undvika problem med höga temperaturer som ofta ses i nybyggda lägenheter.

Stockholms kommunfullmäktige föreslås besluta att göra Majroskogen till naturreservat. Området, som är cirka 58,6 hektar stort och ligger mellan Svedmyra, Tallkrogen, Gubbängen, Hökarängen, Stureby och Bandhagen, skyddas för att bevara biologisk mångfald och säkra ett viktigt rekreationsområde för invånarna. Beslutet innebär särskilda regler för bland annat eldning och hundrastning, samt en skötselplan för att bevara och utveckla naturvärdena.

Stadsbyggnadsnämnden föreslår en detaljplan för Hjulsta trafikplats i Akalla och Hjulsta för att bygga ut på- och avfartsramper till E18 och en ny ramp från Förbifart Stockholm. Syftet är att förbättra trafikflödet och kopplingen mellan Stockholm och Järfälla, samt skapa en ny gång- och cykelväg. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har lämnat synpunkter på att planen måste förtydliga hur naturskyddade områden påverkas, särskilt för fladdermöss och fåglar, och vill försäkra sig om att naturmarken bevaras så mycket som möjligt.

Stockholms stad välkomnar förslaget från Klimat- och näringslivsdepartementet att införa digitala lösningar för tillsynsvägledning och rapportering inom miljöbalkens område. Målet är att förenkla för kommunerna genom att bara behöva rapportera uppgifter en gång till ett gemensamt system, istället för till flera olika myndigheter. Staden betonar dock att det är viktigt att klargöra ansvar för personuppgifter, offentlighet och sekretess, och att göra en grundlig analys av säkerhetsriskerna med den stora mängd data som kommer att lagras centralt.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden föreslår att Stockholm stad ska kunna fortsätta samla in bygg- och rivningsavfall tillsammans med skrymmande grovavfall av samma materialslag, till exempel en trasig trästol och träspill, på stadens återvinningscentraler och via mobila tjänster. Detta är för att underlätta för invånarna att sortera rätt och minska antalet transporter, vilket bedöms ge ett bättre miljöresultat. Förslaget innebär ett tillägg till stadens avfallsföreskrifter och ska nu skickas till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut.

Miljöförvaltningen har granskat och godkänner den reviderade matstrategin för Stockholms stad, som nu kallas "Stockholms stads matprogram – God mat för hälsa, klimat och miljö". Programmet är en plan för hur staden ska arbeta för att all mat som serveras inom stadens verksamheter, som skolor och äldreomsorg, ska vara hållbar, hälsosam och klimatsmart. Det handlar också om att inspirera invånarna till att göra mer hållbara matval.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har godkänt sin verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Nämnden redovisar ett överskott på 1,3 miljoner kronor och har arbetat med en rad miljö- och hälsorelaterade frågor. Bland annat har de förstärkt arbetet med att minska förorenade områden och PFAS-ämnen, bekämpat välfärdsbrottslighet och utvecklat system för minskad plastanvändning samt planerat för fler naturreservat.

Liberalerna har föreslagit att Stockholm ska få fler sommargågator och sommartorg från och med sommaren 2025 för att skapa livligare stadsmiljöer. Kulturförvaltningen stöder förslaget eftersom det kan skapa fler platser för kulturella aktiviteter. De betonar att kollektivtrafiken inte får påverkas negativt och att invånare, företag och kulturaktörer ska vara med i planeringen.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholms stad startar ett pilotprojekt med "campusskolor". Idén är att skolor, tillsammans med föreningar och civilsamhället, ska erbjuda ett brett utbud av aktiviteter som läxhjälp, idrott och kultur i skolans lokaler efter skoltid för att ge barn och unga en trygg och meningsfull fritid. Kulturförvaltningen instämmer i att en trygg fritid är viktig och ser potential i att använda skolor som mötesplatser, men föreslår att man först utvärderar befintliga satsningar som avgiftsfria fritidsklubbar och projektet "Skärholmen Tillsammans" innan ett större pilotprojekt startas.

Stockholms stad reviderar sin matstrategi till ett nytt "matprogram" som ska leda till hälsosammare, klimatsmartare och mer beredskapsfokuserad mat för både invånare och stadens verksamheter. Programmet delas in i två delar: "Hållbara måltider i stadens verksamheter" som fokuserar på skolor, förskolor och äldreomsorg, samt "Matstaden Stockholm" som riktar sig till alla som påverkar invånarnas möjlighet att äta hållbart. Bland annat ska minst 70% av all upphandlad mat vara ekologisk, och för vissa livsmedel, som mejerivaror, är målet 100% ekologiskt. Kulturförvaltningen är positiv till initiativet men påpekar att det kan bli svårt att hitta leverantörer som uppfyller högre krav utan att priserna stiger eller kvaliteten försämras.