Alla ärenden

Två SD-politiker har lämnat in en motion för att stoppa planerna på att bygga nya bostäder i Långbro park i Älvsjö, på fastigheten Lågbron 1. De menar att den föreslagna byggnationen förstör parkens viktiga delar och att befintliga byggnader med caféverksamhet samt odlingar bör bevaras. Kommunstyrelsen svarar att detaljplanearbetet för bostäderna redan avbrutits, men att planen kommer att fortsätta med fokus på att tillskapa en publik verksamhet, som ett café, på platsen.

Trafikverket har föreslagit ändringar i hur områden som är viktiga för transporter klassas som riksintresse. Stockholms stad tycker det är bra att reglerna ses över, men är kritiska till att de inte får vara med och påverka tidigare i processen. Staden vill säkerställa att riksintressena inte hindrar utvecklingen av nya bostäder och arbetsplatser, särskilt i områden som Norra Djurgårdsstaden och kring Bromma flygplats. Staden vill också se över och eventuellt minska riksintressena i Frihamnen och vid Masthamnen/Stadsgården för att möjliggöra stadsutveckling.

Kommunstyrelsen har godkänt sin verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Rapporten visar på ett ekonomiskt överskott på 99,5 miljoner kronor, främst på grund av lägre kostnader för politiker och vakanta tjänster. Dessutom har 94,6 miljoner kronor ombudgeterats för rotel- och partikansliernas verksamhet till 2026, och 93,8 miljoner kronor har godkänts för IT-utveckling och beredskapsåtgärder. Liberalerna och Centerpartiet kritiserar dock rapporten för att inte fullt ut spegla verkliga utmaningar inom skola, socialtjänst, trygghet och bostadsbyggande.

Två politiker från SD har lagt fram ett förslag om att göra amfiteatern i Rålambshovsparken till en tryggare mötesplats året runt, till exempel genom att undersöka möjligheten att ha kaféverksamhet, dansscen och skridskobana där. Staden svarar att de redan arbetar med att aktivera och göra platsen tryggare, bland annat genom att rensa buskar, renovera läktaren, anlägga en dansbana och spola skridskois på vintern. De menar att amfiteatern är en bra plats för evenemang men att de behöver intresse från aktörer för att etablera mer permanent verksamhet som caféer.

Stockholms stad gör en avstämning av budget och mål för 2026 för att se till att de olika nämndernas och bolagens planer stämmer överens med kommunfullmäktiges övergripande mål. Det handlar om att säkerställa att ambitionerna är tillräckligt höga för att uppnå stadens mål, särskilt inom områden som välfärd, trygghet och klimatomställning, trots en svår ekonomisk tid med minskade statsbidrag.

Centerpartiet har föreslagit att Stockholm ska utreda möjligheten att bli en teststad för självkörande bilar, i samarbete med företaget Waymo. Syftet är att samla kunskap om teknikens potential och risker i Stockholms stadsmiljö, med fokus på säkerhet, klimatnytta och minskad trängsel. Kommunstyrelsen, Trafiknämnden och flera stadsdelsnämnder är dock inte positiva till förslaget. De anser att staden redan följer utvecklingen via internationella nätverk och att det saknas svensk lagstiftning. De vill avvakta vidare utredningar från myndigheter innan nya pilotprojekt inleds, särskilt då Tesla nyligen fick avslag på en liknande ansökan på grund av belastning på infrastrukturen och risker för allmänheten.

Stockholms stad ska svara på Justitiedepartementets förslag att skärpa försörjningskravet vid anhöriginvandring. Stadsledningskontoret avråder från de nya förslagen och menar att de riskerar att motverka integrationen och leda till mer lidande för nyanlända och deras barn. De bedömer också att det kan öka behovet av socialtjänstens insatser. Moderaterna och Sverigedemokraterna reserverar sig och vill att staden ska tillstyrka förslagen för att stärka egenförsörjningen och minska utanförskap.

Hanna Wistrand (L) har föreslagit att Stockholm ska utreda möjligheten att bygga en multibana för skidor, cykel och parasport. Syftet är att skapa en tillgänglig träningsmiljö året runt, särskilt för barn och unga, paraidrottare och Vasaloppsåkare. Kommunstyrelsen anser att behovet av fler idrottsytor är stort och att idrottsförvaltningen redan för en dialog med Stockholms skidförbund om en sådan bana. Stadsledningskontoret menar att förslaget ligger i linje med befintliga uppdrag att öka antalet idrottsanläggningar. Därmed föreslås att motionen besvaras, vilket betyder att man inte behöver starta en ny utredning, utan det befintliga arbetet fortsätter.

Liberalerna, genom Hanna Wistrand, föreslår att Stockholm stad inför ett särskilt stöd till idrottsföreningar som drabbas av stängda idrottsanläggningar under renoveringar. De vill också att en långsiktig plan tas fram för att öka tillgången till idrottsanläggningar, exempelvis genom tillfälliga byggnader eller subventioner till privata anläggningar. Staden anser dock att befintliga stöd och evakueringslösningar är tillräckliga och att det är svårt att rättvist fördela ett sådant stöd, då man redan arbetar med att förstärka föreningsstöden och har en strategi för idrottsanläggningar som uppdateras.

André Nilsson (L) föreslår att staden utreder möjligheten att skapa en konstgjord surfvåg i Slussen för att öka rekreation, turism och aktivitet i stadskärnan. Stadsledningskontoret och andra nämnder har tidigare utrett frågan och konstaterar att det är tekniskt möjligt, men att ytterligare utredningar krävs om säkerhet, miljö och ekonomi, då surfvågen inte får påverka Slussens viktiga funktioner som vattenreglering och båttrafik. Förslaget om att gå vidare med en utredning avslogs av kommunstyrelsen med hänvisning till dessa osäkerheter och behovet av mer finansiering, även om idén i grunden anses god.

Denna lägesrapport handlar om Stockholm Vatten AB:s stora projekt "Stockholms Framtida Avloppsrening" (SFA), som syftar till att uppgradera och bygga ut avloppsreningen i Stockholm. Projektet, som bland annat innebär att Bromma reningsverk läggs ner och att Henriksdalsverket fördubblar sin kapacitet, ligger enligt plan för både tid och budget. Projektet beräknas vara helt klart 2031 och ska kunna hantera avloppsvatten från cirka 1,6 miljoner människor samt uppfylla skärpta miljökrav.

Stockholms stad svarar på ett förslag från Konkurrensverket om att ändra reglerna för offentlig upphandling. Konkurrensverket vill göra det lättare för myndigheter att neka anbud som verkar orimligt låga och oseriösa. Staden stödjer flera av förslagen, men invänder mot att införa en fast gräns för när ett anbud alltid måste utredas och att det ska vara obligatoriskt att förkasta onormalt låga anbud i vissa enklare upphandlingar.

Stockholms kommunstyrelse har yttrat sig över Energimarknadsinspektionens förslag om ett nytt regelverk för gasmarknaden. Förslaget innebär att nuvarande lagstiftning för naturgas ersätts med en ny gasmarknadslag och -förordning som också omfattar biogas och vätgas. Syftet är att underlätta övergången till förnybara och koldioxidsnåla gaser för att nå EU:s klimatmål till 2050, vilket Stockholms stad ser positivt på då det stöder stadens mål att vara klimatpositivt till 2030.

Två centerpartister föreslår att Stockholms stad ska börja frystorka överbliven mat från skolor och äldreboenden för att minska matsvinnet och stärka stadens beredskap vid kriser. De vill att man utreder möjligheten att införa detta i stadens verksamheter och startar ett pilotprojekt i några skolor, samt att ett kommunalt krislager med frystorkad mat etableras. Kommunstyrelsen svarar att det redan pågår ett aktivt arbete med att minska matsvinnet och bygga upp beredskapslager för livsmedel i skolor och andra verksamheter, och ser inget behov av ytterligare utredningar eller pilotprojekt, delvis på grund av höga investeringskostnader för frystorkningsutrustning.

Äldrenämnden har anmält flera beslut som fattats av chefer inom förvaltningen. Bland annat har avtal sagts upp med vårdgivaren Guldhjärtat Omsorg och Rehabilitering AB, och ett beställningsstopp har införts. Dessutom har Birgittas hemtjänst AB fått avslag på sin ansökan att få bedriva hemtjänst i Stockholms stad, ett beslut som nu överklagats till förvaltningsrätten. Ett nytt avtal har också godkänts för en vårdgivare enligt LOV (Lagen om valfrihetssystem).

Denna handling är en anmälan av protokoll från Funktionshinderrådets möten den 22 januari och den 12 februari 2026. Vid mötena diskuterades bland annat Stockholms stads roll som modellkommun för funktionshinderspolitik, LSS-kolloverksamheten och utvecklingen av en digital ansökningstjänst för stöd och service. Rådet lyfte frågor om barns delaktighet, tillgänglighet till teckenspråkigt kollo och behovet av tydligare information om insatser.

Kommunstyrelsens pensionärsråd (KPR) diskuterade äldreomsorgens kvalitet och utveckling vid möten i januari och februari. Bland annat presenterades resultat från intervjuer med äldre och anhöriga om vad som är viktigt i vård och omsorg, som trygghet och kunnig personal. Rådet lyfte också frågor om dokumentation av stödsamtal för anhöriga, brister i matstrategin, hur staden ska hantera våldtäkter inom hemtjänsten, samt vikten av att pensionärsråden får vara delaktiga i beslutsfattande processer som rör äldre. Pensionärsråden planerar också en gemensam politikerutfrågning inför valet 2026 för att belysa frågor som rör äldre i Stockholms stad.

Äldreförvaltningens samrådsgrupp, Förvaltningsgruppen, har haft två möten där de diskuterat flera frågor rörande äldreomsorgen. Bland annat har de pratat om hur man kan minska antalet timanställda, tydliggöra regler för bidrag till arbetsskor och hur man bäst samlar in erfarenheter för att förbättra äldreomsorgen i stort. Frågor kring nya språkkrav inom äldreomsorgen och kommande budget har också diskuterats.

Äldreförvaltningen har svarat på en statlig utredning om att minska felaktiga utbetalningar av bidrag genom ökad digitalisering. Förvaltningen är positiv till förslagen men ser en risk att äldre under en övergångsperiod kan få minskade bidrag, särskilt om bostadstillägget schabloniseras, vilket kan öka behovet av ekonomiskt bistånd eller hemtjänst från kommunen. De understryker vikten av att skydda individens integritet vid datadelning.

Äldrenämnden beslutar att godkänna ett svar på en remiss gällande ett IT-stöd som heter Lifecare SP. Detta system ska hjälpa till att göra övergången tryggare, säkrare och effektivare för patienter som skrivs ut från sjukhus och behöver fortsatt vård hemma eller på ett äldreboende. Kommunerna får nu även vara med och styra utvecklingen av systemet, och kostnaderna delas mellan Region Stockholm (81%) och kommunerna (19%) för perioden 2026-2030.