Alla ärenden

Åsa Nilsson Söderström (L) har frågat Järva stadsdelsnämnd om hur det går för placerade barn i Järva att uppnå gymnasiebehörighet och vilka insatser som görs. Förvaltningen svarar att andelen behöriga barn i familjehem har ökat och närmar sig målet, men att resultaten är lägre för barn placerade i institutioner. De menar att insatser som skolsamordnare och SkolFam har haft en positiv effekt, men att det fortfarande finns utmaningar för att alla barn ska klara skolan.

Järva stadsdelsnämnd redovisar sitt bokslut och sin verksamhet för 2025. Nämnden uppnådde nästan alla sina mål och gjorde ett överskott på 23,3 miljoner kronor, tack vare lägre kostnader för ekonomiskt bistånd och högre bidrag för nyanlända. Dock bedömdes målet om ökad trygghet genom förebyggande insatser inte vara uppnått. Nämnden begär att omfördela 6,3 miljoner kronor till motionsspår i Tensta-Rinkebydalen för att öka tryggheten och 0,3 miljoner till gemensamhetsodling för biologisk mångfald.

Ärendet om ansökan om bidrag för öppna mötesplatser för äldre i stadsdelsområdet för år 2026 har dragits tillbaka och kommer inte att behandlas.

Denna lista visar vilka beslut som fattats av anställda på Servicenämnden under vintern 2025-2026, utan att behöva gå via nämnden. Besluten rör bland annat anställningar av enhetschefer, inköp av licenser till juridiska tjänster, rekryteringsverktyg och möbler till kontor, samt mat till kommunens beredskapslager för nästan 1,9 miljoner kronor.

Protokollen från förvaltningsgruppens möten i januari och februari 2026 handlar främst om interna organisationsförändringar inom Serviceförvaltningen. Bland annat diskuteras inrättande av nya enheter inom Lokalplanering, inklusive en återbrukscentral, samt ändringar inom avdelningarna Rekrytering och DIT (Digitalisering, IT och Telefoni). Fackliga representanter ställer frågor om personalantal, chefstillsättningar och arbetsmiljö i samband med omorganisationerna, och det beslutas bland annat om att direktanställa en tillförordnad enhetschef inom Rekrytering under en period.

Servicenämnden har godkänt sin verksamhetsplan för 2026, vilken bland annat innebär att nämnden ansöker om en budgetjustering på 0,8 miljoner kronor för klimatåtgärder. Denna justering ska finansiera etableringen av en återbrukscentral för byggmaterial under 2026. Som en del av detta har nämnden också godkänt att hyra en lagerlokal på Frihamnsgatan 56, om 3200 kvadratmeter, för den nya återbrukscentralen till en årshyra på cirka 5 miljoner kronor. Moderaterna reserverade sig mot beslutet om verksamhetsplanen och menar att den är underfinansierad och att den effektivisering som krävs inte kommer att kunna upprätthålla kvalitet och tillgänglighet.

Servicenämnden presenterar sin verksamhetsplan för 2026, med särskilt fokus på rekrytering. Planen beskriver hur nämnden, genom sitt rekryteringsområde, ska bidra till att säkerställa kvalitet och effektivitet i rekryteringen av personal till bland annat förskola, skola, socialtjänst och äldreomsorg i staden. Målet är att avlasta förvaltningarna och förbättra Stockholms stads kompetensförsörjning.

Kommunstyrelsen har skickat en handlingsplan för en åldersvänlig stad på remiss till servicenämnden. Planen syftar till att säkerställa att äldre personer har samma rättigheter som andra grupper i samhället och får möjlighet att delta i samhällslivet. Servicenämnden, genom Kontaktcenter Stockholm och dess svarsgrupp "Äldre direkt", är positiva till planen men framhåller att de behöver mer resurser för att hantera en ökad ärendemängd och utveckla digitala lösningar för att samla in synpunkter och förbättra tillgängligheten för äldre.

Stockholms stad planerar att införa ett nytt "matprogram" för att förbättra stadens mat och måltider ur hälso-, klimat- och beredskapsperspektiv. Programmet ska gälla alla stadens verksamheter, inklusive skolor och äldreomsorg, och även påverka inköp för personalaktiviteter. Målet är bland annat att minska klimatpåverkan från livsmedel med 40 procent till 2030 jämfört med 2013 och att minska köttkonsumtionen. Serviceförvaltningen välkomnar programmet men efterfrågar förtydliganden kring begrepp, mål och kopplingar till befintliga inköpssystem.

Serviceförvaltningen i Stockholm ska upphandla ett nytt system för att hantera ärenden, eftersom det nuvarande avtalet löper ut under 2027. Det nya avtalet beräknas kosta 35 miljoner kronor över en tioårsperiod och syftar till att säkerställa att förvaltningen kan fortsätta utföra sina uppgifter effektivt. Upphandlingen kommer att genomföras i flera steg för att hitta den mest fördelaktiga leverantören.

Servicenämnden har godkänt sin verksamhetsberättelse och bokslut för 2025. Nämnden redovisar ett överskott på 3,2 miljoner kronor och vill att dessa pengar överförs till en fond för 2026. Arbetet har bland annat fokuserat på att utveckla stadens administrativa funktioner, inköp, ekonomi och digitalisering, samt att stärka Stockholms beredskapsförmåga.

Stockholms kommunala grund- och gymnasieskolor ska snart få nytt idrottsmaterial, som bollar och utrustning för friidrott och gymnastik. Det nuvarande avtalet löper ut i februari 2026, så en ny upphandling måste göras. Utbildningsdirektören får nu ansvaret att fatta alla beslut kring denna upphandling, som beräknas kosta cirka 4 miljoner kronor per år.

Jan Jönsson (L) har frågat om hur Stockholms skolor begränsar tillgången till sociala medier på iPads och andra digitala enheter under skoltid, och vilka planer som finns för att förbättra detta. Idag saknas tekniska lösningar för att blockera sociala medier under skoltid, men tester har visat att det inte finns några tekniska hinder. Utbildningsförvaltningen planerar att införa blockeringsfunktioner under 2026 på alla typer av digitala enheter, vilket även kan skydda mot skadligt innehåll.

Liberalerna, genom Jan Jönsson med flera, har ställt frågor till Utbildningsnämnden om hur Stockholms skolor arbetar för att motverka aktivklubbar och högerextrem rekrytering bland unga. Utbildningsförvaltningen svarar att de aktivt arbetar mot hat och våld, bland annat genom att ge skolor vägledning om symboler och rekryteringsmetoder, samt säkerställa att skolans lokaler inte hyrs ut till extrema grupper. Dessutom erbjuds personal kompetenshöjande insatser för att identifiera och hantera riskbeteenden hos elever.

Andréa Hedin (M) har föreslagit att Stockholm ska ta fram en AI-strategi för grund- och gymnasieskolan, inklusive en fortbildningsplan för lärare. Utbildningsförvaltningen är positiv till idén men menar att det redan pågår ett omfattande arbete med att ta fram vägledningar, godkända AI-verktyg och erbjuda kurser för skolpersonal för att säkert och etiskt kunna använda AI i undervisningen.

Liberalerna har föreslagit att Stockholm stad ska införa en modell, liknande UppSam i Uppsala, för att bättre samordna och stärka skolgången för barn som bor i samhällsvård, inklusive de som kommer från andra kommuner. Syftet är att ge dessa utsatta barn en stabilare skolgång. Utbildningsförvaltningen svarar att staden redan har ett liknande samarbete mellan socialtjänst och skola (SAMS-modellen) och har infört skolsamordnare. Förvaltningen undersöker redan internt om delar av UppSam-modellen kan användas i Stockholm, och anser att nuvarande arbete med skolsamordnare bör få etableras innan ytterligare stora utvecklingsprojekt startas.

En motion från Andréa Hedin (M) föreslår att Stockholm ska införa så kallade SAO-jobb (studiemotiverande arbetslivsorientering) som en ny modell för att hjälpa unga in på arbetsmarknaden. Förslaget innebär att 1 000 av de befintliga feriejobben skulle omvandlas till dessa SAO-jobb, som är en form av årsanställning där unga arbetar extra vid sidan av studierna, med fokus på meningsfulla arbetsuppgifter och samarbete med näringslivet. Utbildningsförvaltningen håller med om vikten av att unga får tillgång till arbetsmarknaden och att det finns strukturerade vägar in i arbete. Dock avstyrker förvaltningen förslaget att omvandla feriejobb till SAO-jobb, eftersom de riktar sig till olika målgrupper (SAO-jobb till grundskoleelever i årskurs 8, feriejobb till gymnasieungdomar). Förvaltningen meddelar dock att det redan finns ett budgetuppdrag för 2026 att testa SAO-jobbmodellen i utpekade fokusområden i samarbete med Stockholm Business Region AB och stadsdelsnämnder.

Utbildningsnämnden ska yttra sig över ett nytt förslag för Stockholms stads matprogram som ersätter den befintliga matstrategin. Programmet syftar till att förbättra hälsa, miljö och livsmedelsberedskap genom att bland annat öka andelen ekologisk mat till 70 procent och minska köttkonsumtionen i skolorna. Nämnden är i stort positiv men betonar att skollagens krav på näringsriktiga måltider måste uppfyllas och att ett nytt livsmedelsavtal behövs för att nå de högt satta målen.

Kommunstyrelsen har tagit fram en handlingsplan för en ”åldersvänlig stad”, som innebär att Stockholm ska arbeta för att äldre medborgare får ett gott liv med goda förutsättningar. Utbildningsförvaltningen är positiv till planen, men vill inte ha krav på att ta fram egna mål och uppföljning då äldre inte är deras primära målgrupp. De vill att kravet att formulera egna aktiviteter endast ställs till nämnder och bolag som direkt berörs av äldrefrågor. Handlingsplanen innehåller fem utvecklingsområden: delaktighet, samverkan, social inkludering, bostäder/stadsmiljö och kommunikation.

Utbildningsnämnden planerar inte längre att bygga en ny grundskola i Slakthusområdet i Johanneshov. Detta beror på att stadens befolkningsprognos visar att antalet barn i grundskoleålder minskar och det finns tillräckligt med elevplatser i området fram till 2034. Beslutet från 2021 om att bygga skolan har därför dragits tillbaka, men man utesluter inte att en skola kan behövas efter 2045 och att en skola på Årstafältet kan byggas tidigare.