Alla ärenden

Två politiker från Centerpartiet, Svante Linusson och Jonas Naddebo, föreslår att Stockholm ska införa en interaktiv karta som visar snöröjningsinsatser i realtid, samt att informationen ska göras tillgänglig som öppen data via ett API. Detta skulle underlätta för invånare att planera sina resor och öka framkomligheten, särskilt för fotgängare och cyklister, och även visa var sandlådor finns. Kommunstyrelsen avråder dock från förslaget, då de anser att andra frågor som ansvarsgränser för snöröjning och risker för personalens arbetsmiljö måste utredas först, samt att det är viktigare med hög kvalitet på snöröjningen än realtidsinformation.

Leif Söderström (SD) föreslår att Klarastrandsleden breddas till tre körfält med en reversibel mittfil och att Trafikkontoret utreder detta, samt en separat cykelväg. Förslaget, som syftar till att minska köer och förbättra framkomligheten, får dock avslag. Kommunstyrelsen och flera nämnder menar att en breddning inte skulle lösa trafikproblemen eftersom flaskhalsarna finns på andra ställen, och att det går emot stadens mål att minska biltrafiken och fokusera på gång-, cykel- och kollektivtrafik. Kostnaden bedöms också som mycket hög.

Motionärer från Liberalerna vill att staden utvecklar Odenplan till en trevligare "Piazza Odenplan" med mer grönska, handel och aktiviteter. De föreslår även att delen av Upplandsgatan mellan Odenplan och Gustav Vasa kyrka stängs av för trafik för att binda ihop ytorna. Stadskontoren anser att planering för en större omvandling av torget blir aktuell först efter att Roslagsbanan till City är färdigbyggd, vilket beräknas till cirka 2040, men Trafikkontoret planerar att tillföra mer grönska redan sommaren 2026.

Moderaten Hanna Werner föreslog att Vanadis Hotell, som stått tomt och förfallit sedan 2018, borde rustas upp och utredas för nya användningsområden, gärna för föreningslivet. Stadsledningen svarar att ett liknande arbete redan pågår, där man planerar att renovera och omvandla de gamla hotellokalerna till idrottsytor för till exempel omklädningsrum, bordtennis och kampsport. Moderaterna i olika nämnder reserverar sig och vill se en bredare planering med möjlighet för externa aktörer som gym och café, samt hänsyn till kulturvärden, tillgänglighet och energieffektivitet.

Gabriel Kroon (SD) föreslår att Kulturnämnden ska utreda om man kan ha ljusprojiceringar på Stadshuset, likt Nobel Week Lights, under hela vintern (november-mars). Syftet är att öka turismen och attraktiviteten i staden under de mörka månaderna. Förslaget avvisas av flera instanser, bland annat på grund av Stadshusets höga kulturvärden och att en permanent installation skulle vara för dyr och ta bort exklusiviteten från Nobel Week Lights.

Två politiker från Centerpartiet, Jonas Naddebo och Claes Nyberg, har lämnat in en motion där de vill att staden bygger en ny högstadieskola i norra Bromma. De menar att det är för långt till högstadiet för många elever i området och att det påverkar deras skolväg och sociala liv negativt. De föreslår att staden undersöker alternativ som att rusta upp Bällstalundsskolan eller bygga ut Mariehällsskolan, och även ser över kostnaderna för en skola i Södra Solvallastaden. Stadens förvaltning och borgarrådet Emilia Bjuggren anser dock att behovet av högstadieplatser i norra Bromma redan är tillgodosett och att elevantalet i hela Bromma kommer att minska drastiskt de kommande åren. De menar att en ny skola skulle leda till halvtomma lokaler och att pengar då skulle gå till lokalkostnader istället för undervisning. De betonar att befintliga skolor som Adolfsbergsskolan kan anpassas flexibelt för framtida behov.

Centerpartiet har föreslagit att Stockholm ska utreda möjligheten att starta en språkskola för barn i förskoleklass upp till årskurs 3 med grav språkstörning. Syftet är att barnen ska få en bättre start i grundskolan och kontinuitet i det språkutvecklande stödet, liknande det som finns i dagens språkförskolor. Kommunstyrelsen har svarat att man delar uppfattningen om vikten av tidiga insatser, men anser att en separat språkskola inte behövs eftersom skolor redan har tillgång till stöd, exempelvis genom ett kompetensnav på Eriksdalsskolan och genom samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten. Flera organisationer som Attention Stockholm och Logopedförbundet stöder dock förslaget om en språkskola.

Destiny Zandi Lindgren (KD) har föreslagit att staden ska utreda hur musikalar på Stockholms skolor kan användas som replokaler efter skoltid, eftersom det finns ett underskott på replokaler i staden. Kommunstyrelsen anser att en sådan utredning inte behövs, då ett arbete redan pågår för att göra fler skollokaler, inklusive musiksalar, tillgängliga för förenings- och kulturlivet efter skoltid. Detta inkluderar att titta på tydligare regler för ansvar, utrustning och kostnader.

Motionärerna Claes Nyberg och Kristin Jacobsson (C) föreslår att Stockholm ska införa screening för psykisk hälsa i grundskolan, med ett obligatoriskt samtal med skolkurator i årskurs sju. Detta för att tidigt upptäcka och ge stöd till elever som mår dåligt, då psykisk ohälsa bland unga har ökat. Kommunstyrelsen avslår motionen med motiveringen att stadens nuvarande elevhälsoarbete redan är förebyggande och hälsofrämjande, med hälsobesök i årskurs ett, fyra och åtta, samt möjlighet att kontakta elevhälsan vid behov.

Jonas Naddebo (C) föreslår att Stockholm ska införa en strategi för så kallade "Privately Owned Public Spaces" (POPS), alltså privatägda offentliga platser. Detta innebär att privata fastighetsägare kan anlägga och förvalta offentliga ytor som torg och grönområden. Kommunstyrelsen menar dock att nya offentliga platser i första hand ska ägas och förvaltas av staden och att samverkan med privata aktörer är en bättre väg framåt, då nuvarande lagstiftning begränsar möjligheterna att fullt ut genomföra motionens intentioner.

Jonas Naddebo (C) har föreslagit att Stockholm stad ska satsa mer på gröna tak vid nybyggen och på befintliga kommunala fastigheter, samt att underlätta för privata fastighetsägare. Tanken är att gröna tak ska hjälpa till med dagvatten, sänka temperaturer och öka den biologiska mångfalden. Kommunstyrelsen, tillsammans med flera nämnder och kontor, anser att gröna tak är bra men vill inte göra dem till en standardlösning. De menar att man istället bör välja de lösningar som passar bäst för varje specifik plats och byggnad, och att det redan finns verktyg som Grönytefaktor som uppmuntrar till gröna ytor.

Motionärer från Liberalerna (Jan Jönsson, Björn Ljung och Elin Hjelmestam) har föreslagit att Stockholms stad ska ta fram en strategi för hållbart byggande, särskilt med fokus på trä och andra klimatsmarta material. De anser att staden måste ha en plan för att hantera utsläpp från byggandet, som står för en stor del av Sveriges klimatpåverkan, och att stadens markanvisningspolicy ska premiera hållbara byggprojekt. Kommunstyrelsen, med föredragande borgarrådet Jan Valeskog, föreslår att motionen avslås. De menar att staden redan har en strategi för detta i form av Klimathandlingsplan 2030 och Miljöprogram 2030, som redan innehåller åtgärder för att minska klimatpåverkan från byggsektorn. Att skapa ytterligare en strategi skulle riskera att förskjuta fokus från genomförandet av befintliga beslut.

Motionären Lovisa Hedin (KD) föreslår att Stockholm tar fram en strategi för villa- och radhusbebyggelse. Målet är att hitta lämpliga områden för småhus och att vid förtätning kunna bygga fler småskaliga bostäder istället för stora flerbostadshus, för att bevara villaområdenas karaktär och skapa fler småhus. Kommunstyrelsen menar dock att stadens befintliga planer och arbete med en ny översiktsplan redan täcker behovet och att en separat strategi inte behövs, då den begränsade marken i Stockholm måste användas effektivt för att bygga många bostäder för alla.

Motionärerna Jan Jönsson och Anne-Lie Elfvén (L) föreslår att Stockholm ska skapa en handlingsplan för ett "Stadsdelslyft" i alla utsatta områden, inte bara Järva, med konkreta mål för att förbättra trygghet och livsvillkor. De menar att våldet har spridits och att befintliga insatser saknar en samlad styrning. Staden svarar att de redan arbetar med fyra fokusområden (Järva, Hagsätra-Rågsved, Skärholmen, Farsta) och att budgeten styr arbetet med att minska segregationen. De anser att ytterligare en handlingsplan inte behövs då befintliga strukturer är tillräckliga och att arbetet med att stärka socialtjänsten och brottsförebyggande åtgärder pågår.

Stockholms stad redovisar sin årsredovisning för 2025, inklusive ekonomiska resultat och hur väl stadens mål har uppfyllts. I årsredovisningen framgår att staden går med ekonomiskt överskott trots minskade statsbidrag, vilket minskar behovet av att låna pengar till investeringar. Besluten handlar bland annat om att godkänna årsredovisningen, justera budgeten för vissa nämnder och öka avsättningar för kompetensutveckling och sociala investeringar med 100 respektive 150 miljoner kronor.

Jan Jönsson (L) föreslår att politiska ungdomsförbund ska få lättare att besöka skolor i Stockholm. Syftet är att stärka ungdomars politiska engagemang och demokratiska utveckling. Förslaget innebär att staden ska ta fram tydliga riktlinjer och stödmaterial för skolorna samt uppmuntra skolledningar att aktivt bjuda in ungdomsförbunden och samtidigt garantera säkerheten. Kommunstyrelsen menar dock att rektorer redan har mandat att fatta dessa beslut och att det redan finns stödmaterial, men oppositionen (M och L) menar att lagen inte är hindret utan att förvaltningen måste stötta skolorna bättre.

Motionären Andréa Hedin (M) föreslår att elever i låg- och mellanstadiet inte ska få egna digitala enheter att ta med hem och att undervisning och läxor främst ska ske med böcker och penna. Hon vill också att staden ska ta fram riktlinjer för när digitala verktyg introduceras. Kommunstyrelsen, tillsammans med stadsledningskontoret och utbildningsnämnden, avstyrker motionen. De menar att ett förbud kan missgynna elever utan teknik hemma och de med funktionsnedsättningar som behöver digitala hjälpmedel. De anser att digitala verktyg, när de används pedagogiskt och åldersanpassat, är viktiga för lärandet och en jämlik skola.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm utreder möjligheten att införa spetsklasser inom humaniora (som filosofi, historia, språk) i stadens skolor. Detta för att elever med särskilt intresse och fallenhet inom dessa ämnen ska få samma möjlighet till fördjupning som de som idag kan välja spetsklasser inom matematik och naturvetenskap. Kommunstyrelsen och utbildningsnämnden anser dock inte att en särskild utredning behövs, utan att frågan kan hanteras inom det löpande arbetet med att utveckla gymnasieskolornas utbud, delvis på grund av de höga behörighetskraven för spetsklasser och det relativt låga söktrycket till dagens humanistiska program.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm inför ett datasystem för att upptäcka elever som riskerar att föras bort. Systemet skulle larma om en elev skrivs ut från en skola utan att skrivas in på en ny, och ha en spärr som förhindrar utskrivning. Majoriteten i kommunstyrelsen avslog förslaget och anser att staden redan har rutiner och handlingsplaner för att upptäcka och agera vid misstankar om bortförande, samt att ett nationellt system behövs och utreds på statlig nivå.

Jan Jönsson (L) föreslår att Stockholm stad inför en handlingsplan för att hjälpa så kallade "gråzonsbarn". Det är elever som kämpar i skolan på grund av kognitiva svårigheter men som inte uppfyller kraven för anpassad skola. Liberalerna menar att dessa elever får stöd i grundskolan men riskerar att misslyckas i gymnasiet eftersom stödet där ofta är otillräckligt. Stockholms stad och utbildningsnämnden anser att det redan finns ett strukturerat arbete för elever med särskilda behov och att en ny handlingsplan inte behövs. De lyfter fram insatser som specialpedagogisk verksamhet och rutiner vid övergångar mellan skolor. Jan Jönsson (L) menar dock att de befintliga insatserna inte är tillräckliga för att hjälpa just denna specifika grupp av elever.