Alla ärenden

Idrottsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Hanna Wistrand (L) och Mikael Peterson (C) om ett helhetsgrepp för Zinkensdamms idrottsplats (IP). Detta innebär att en plan för att utveckla Zinkensdamms IP har behandlats och ett svar har lämnats till de politiker som tog initiativet.

Idrottsnämnden godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Hanna Wistrand (L) och Mikael Peterson (C) gällande e-sportens situation i Stockholm. Beslutet innebär att nämnden har tagit ställning till de frågor och synpunkter som lyftes om e-sporten i staden.

Idrottsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen gällande programmet för evenemang i Stockholms stad. Hanna Wistrand (L) reserverade sig mot beslutet och föreslog att ärendet skulle återremitteras för en bredare dialog med evenemangsbranschen, då hon menade att programmet saknade förankring i den berörda branschen. Mikael Peterson (C) lämnade ett särskilt uttalande där han kritiserade programmet för att sakna konkreta åtgärder, tidsmål och uppföljningsmekanismer trots ambitionen att stärka Stockholm som evenemangsstad.

Idrottsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från kommunstyrelsen om övergång till digital personalakt. Både Moderaterna och Liberalerna lämnade särskilda uttalanden där de ställde sig positiva till digitaliseringen i grunden, men betonade vikten av noggrannhet, säkerhet, omfattande förberedelser och ett inte för högt tempo, med hänvisning till tidigare incidenter med datastöld och erfarenheter från andra digitaliseringsprojekt i staden.

Idrottsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en motion om att utreda en fullstor fotbollsplan i Bellevueparken. Utlåtandet konstaterade att en fotbollsplan inte är möjlig där på grund av Nationalstadsparken, kulturmiljövärden och tekniska svårigheter. Hanna Wistrand (L) reserverade sig mot beslutet och föreslog en bredare utredning av hela närområdet, inklusive alternativa platser som Haga BP, för att hitta en 11-mannaplan i Vasastan och Norrmalm.

Idrottsnämnden beslutade att ge förvaltningen i uppdrag att beställa en ombyggnad av Kämpinge skolgymnastikbyggnad. De godkände också den bedömda hyreskostnaden som projektet medför och föreslår att kommunstyrelsen godkänner den. Hanna Wistrand (L) lämnade ett särskilt uttalande där hon uttryckte glädje över renoveringen men påtalade behovet av skyddsnät och mattor i idrottshallar för att cricketföreningar ska kunna träna inomhus.

Idrottsnämnden i Stockholm godkände nya stödformer för idrottsföreningar. Beslutet innebär att föreningar med låga avgifter kan få ett tillägg till sitt medlemsaktivitetsstöd, och föreningar som har ekonomiska stödprogram för sina medlemmar kan också få bidrag. Syftet är att göra det lättare för barn och unga att delta i föreningslivet oavsett familjens ekonomi. Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet och menade att effekten av det statliga Fritidskortet borde utvärderas först, och att stadens skuldsättning istället borde prioriteras för att bygga nya idrottsanläggningar. Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna stödde förslaget men lämnade ett särskilt uttalande där de kritiserade att stöden inte täcker alla kostnader och inte tar hänsyn till skillnader mellan olika idrotter, samt att fokus borde ligga på att stärka kärnverksamheten och bygga fler anläggningar.

Idrottsnämnden godkände ett program för ökad simkunnighet i Stockholm. Programmet kommer nu att skickas vidare till kommunfullmäktige för slutgiltigt beslut. Det fanns ett särskilt uttalande från oppositionen (C, L, M) som betonade vikten av att ta fram strategier i samverkan med idrottsförbunden, efter att ärendet tidigare återremitterats på grund av bristande dialog med simidrotten.

Idrottsnämnden noterade ett delegationsbeslut som fattades den 2 mars 2026. Beslutet innebar att flera tjänstepersoner från idrottsförvaltningen, inklusive Peter Ahlström och Annika Banyay Tiverman, fick åka till Helsingfors för att delta på konferensen "Getting people moving" som arrangerades av IAKS Nordic, samt för att genomföra studieresor och anläggningsbesök i april 2026.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att bekosta deltagande, inklusive arvode och ersättning för förlorad arbetsinkomst, för fyra av nämndens ledamöter vid Sveriges miljökommuners årsmöteskonferens den 5-6 maj 2026. Beslutet fattades enligt ett förslag från ordföranden Åsa Lindhagen (MP).

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände informationen om en förändrad medlemsavgift till Mälarens vattenvårdsförbund. Stockholms stad avsåg att ansöka om budgetjustering för den utökade avgiften. Beslutet fattades för att stärka förbundets arbete med att förbättra vattenkvaliteten i Mälaren, som förser miljontals människor med dricksvatten, och att skydda stadens dricksvatten från föroreningar som PFAS.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände slutrapporteringen av projektet NonHazCity3, som pågått mellan 2023 och 2025. Projektet, finansierat av EU, syftade till att minska spridningen av farliga kemikalier från byggmaterial i Östersjöregionen. Stockholm stad har genom projektet förbättrat sin kunskap om kemikaliespridning, betonat vikten av livscykelperspektiv i byggprocessen och utvecklat kommunala beställares roll för att undvika farliga ämnen, vilket bidragit till en mer giftfri byggmiljö.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en utredning om utsläpp av syntetiska köldmedier, inklusive PFAS-ämnen, i Stockholm. Utredningen visade att de årliga utsläppen uppgår till cirka 74 ton, varav 97 procent är PFAS-klassade kemikalier, med en klimatpåverkan motsvarande över 31 000 ton koldioxid. Nämnden vill nu fortsätta arbetet med att öka kunskapen, informera och ställa högre krav vid upphandlingar för att minska dessa utsläpp, särskilt från mobila AC-system.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en uppdaterad vägledning och riktvärden för utsläpp av vatten i Stockholms stad. Den nya vägledningen är bredare och omfattar dag-, grund-, process- och spillvatten från verksamheter och tillfälliga åtgärder, i syfte att skydda stadens vattenkvalitet och dricksvatten. Förvaltningschefen fick även i uppdrag att vid behov justera och lägga till riktvärden baserat på ny kunskap eller lagstiftning, och det tidigare beslutet om ”Vägledning för länshållningsvatten” från 2022 upphävdes.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att godkänna detaljplanen för Slakthusområdet etapp 2B i Johanneshov, som möjliggör byggande av bostäder, kontor, centrum, park och gator. Nämnden framförde synpunkter som krävde förtydliganden kring bullerfrågor, specifikt att planbestämmelsen om eventbuller behöver revideras, att "stort rum" i enrumslägenheter förtydligas till 20-30 kvadratmeter, och att bullerdämpande åtgärder på konsertlokaler utanför planområdet säkerställs via avtal för att skydda framtida boende från buller.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade att svara på ett remissförslag från Klimat- och näringslivsdepartementet om att utöka Kemikalieinspektionens tillsynsansvar. Nämnden godkände att Kemikalieinspektionen får utökat ansvar för anmälan till produktregistret och för betat utsäde. Däremot avslog nämnden förslaget att Kemikalieinspektionens tillsyn ska omfatta hela leverantörskedjan för kemiska produkter, biocidprodukter och växtskyddsmedel, med motiveringen att konsekvenserna för kommunernas arbete och finansiering inte var tillräckligt utredda.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på en remiss från Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholm gällande ett handlingsprogram för legionella. Nämnden antog förvaltningens förslag, som inkluderade synpunkter och förtydliganden kring bland annat kallvattentemperaturer, spolning av tappställen och ansvarsfördelning vid legionellafall. Beslutet innebär att det reviderade handlingsprogrammet, som syftar till att förebygga legionellatillväxt och hantera smittfall, nu godkändes.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände en rapport om klagomål på inomhusmiljö för år 2025. Rapporten visade att antalet klagomål nästan har fördubblats sedan 2016, till 1 083 ärenden år 2025, där buller från restauranger, nattklubbar och evenemang är den vanligaste orsaken. Majoriteten av klagomålen kommer från Stockholms innerstad, men trots ökningen leder de flesta ärenden till förbättrande åtgärder i bostäderna. Nämnden uppmanade till en bredare diskussion om balansen mellan en levande stad och en god inomhusmiljö, särskilt med fokus på byggnadsåtgärder och förebyggande arbete.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden avslog en motion från Centerpartiet om att införa en modell för att skydda kultur- och nöjesverksamheter. Motionen föreslog att den som flyttar till ett område med befintliga verksamheter skulle avsäga sig rätten att klaga på buller, samt att byggherrar skulle ta ansvar för ljudisolering vid nybyggnation. Nämnden godkände i stället förvaltningens förslag, som ansåg att dagens regelverk redan till viss del hanterar dessa frågor, men betonade att avtal där boende accepterar buller över hälsogränsen inte är lämpligt. Centerpartiet reserverade sig mot beslutet och menade att en tydligare modell behövs för att säkerställa ett levande stadsliv.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden godkände ett tjänsteutlåtande som svar på en skrivelse från Elin Hjelmestam (L). Skrivelsen från Liberalerna efterfrågade tydligare och mer rättssäkra processer för tillstånd, tillsyn och myndighetskontakt för restaurang- och krogverksamheter, särskilt för mindre aktörer som upplever bristande återkoppling och otydliga besked. Miljöförvaltningen svarade att de arbetar med att förbättra kommunikation, digitalisering och samordning, och hänvisade till bland annat Insiktsmätningen som visar på hög nöjdhet med bemötandet, men Joakim Rönnbäck (L) betonade i ett särskilt uttalande att förvaltningens svar i huvudsak beskriver hur systemet är tänkt att fungera, snarare än att bemöta de konkreta problem som företag i branschen upplever.