Stockholms kommun

Moderaterna genom Andréa Hedin har frågat skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) om en planerad marknadsföringskampanj för kommunala skolor. Hedin menar att pengar borde läggas på kvalitetshöjning istället för marknadsföring och att förskolor inte ska involveras för att styra barn till kommunala skolor. Emilia Bjuggren svarar att målet är att kommunala skolor ska vara bäst och att valfriheten består. Utbildningsförvaltningen gör riktade informationsinsatser vid skolvalet för att få fler vårdnadshavare att delta på informationsmöten om stadens skolor. Hon menar att det är självklart att skolor och förskolor samarbetar för barnens bästa och att informera om de kommunala skolornas erbjudande, som skollokaler och legitimerade lärare, ger vårdnadshavare möjlighet att göra ett informerat val.

Tom Hedrup (M) har ställt frågor till bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om den stora skuldsättningen i Stockholms stads allmännyttiga bostadsbolag (Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska Bostäder). Bolagens skulder är nu cirka 36 miljarder kronor, vilket kostar ungefär en miljard kronor i ränta per år. Detta trots att byggtakten har minskat.

Johan Paccamonti (M) ifrågasätter den nya bostadspolitiken i Stockholm. Han menar att policyn, som bland annat innebär att fler flerbostadshus ska byggas i villaområden och att grönytor minskas, går emot invånarnas önskemål. Paccamonti frågar bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om hon är beredd att ändra inriktningen för att möta stockholmarnas önskan om att kunna flytta till villa och för att bättre skydda stadens grönområden.

Nike Örbrink (KD) frågar finansborgarrådet Karin Wanngård (S) om Stockholms stads motstridiga signaler kring den planerade Östliga förbindelsen. KD menar att det är problematiskt att staden undertecknat en avsiktsförklaring med regeringen och andra kommuner om att säkra den Östliga förbindelsen, samtidigt som ett borgarråd sedan uttalat att staden säger nej till projektet och kommer att motarbeta det. Detta skapar osäkerhet kring stadens signaturers trovärdighet. Karin Wanngård (S) svarar att avsiktsförklaringen var ett krav från regeringen för att staten skulle betala sin del av kostnadsökningar för tunnelbaneutbyggnad och Spårväg Syd. Hon förtydligar att avsiktsförklaringen bara innebär att parterna ska följa lagen och bidra med underlag om regeringen går vidare, samt att Stockholms stad inte ska bidra ekonomiskt. Den rödgröna majoriteten i Stockholm är fortfarande tydlig med att Östlig förbindelse inte bör byggas, då de anser att det är en olönsam investering som ökar utsläppen och riskerar att tränga undan viktig kollektivtrafik.

Nike Örbrink (KD) ställer frågor till finansborgarrådet Karin Wanngård (S) om Stockholms företagsklimat, som enligt Svenskt Näringslivs mätningar försämrats under de senaste åren. Örbrink undrar vilka åtgärder som vidtas för att vända trenden, hur stadens upphandlingar kan utvecklas för att bli mer företagsvänliga och vad styret gör för att främja ett livskraftigt företagsklimat. Karin Wanngård svarar att hon inte delar bilden av ett försämrat företagsklimat, utan menar att andra rapporter visar att Stockholm är en attraktiv stad för företag. Hon nämner att staden vidtar åtgärder som en ny näringslivspolicy, en etableringsstrategi och förbättrad kommunal service, samt att de ska införa "en väg in" för företagare och anställa lokala näringslivsutvecklare.

Styrelsen för Stockholm Parkering föreslås anta tre nya ägardirektiv från Stockholms stad. Dessa handlar om att arbeta efter en kemikalieplan för att minska användningen av farliga ämnen, en näringslivspolicy som ska underlätta för företag att starta och växa i Stockholm, samt nya riktlinjer för mobilitet och parkering vid nyproduktion som syftar till att främja hållbart resande och minska bilberoendet i staden.

Stockholms Stads Parkerings AB rapporterar sin ekonomiska månadsrapport för december 2025. Bolagets lån uppgår till 1 505 miljoner kronor, en ökning med 10 miljoner från föregående månad, och räntan för månaden var 2,59 procent. Styrelsen föreslås godkänna denna redovisning, som syftar till att säkerställa stadens framtida finansiering till bästa möjliga villkor.

Stockholms Stads Parkerings AB presenterar sin budget för 2027 och planer för 2028-2029. Bolaget vill förbättra framkomligheten i staden genom att bygga nya parkeringsanläggningar, öka antalet laddplatser för elbilar och erbjuda fler mobilitetstjänster som bilpooler och cykelparkeringar. De största investeringarna under perioden, totalt 2,2 miljarder kronor fram till 2031, inkluderar nya parkeringsgarage som Hjorthagsgaraget och Värtanparken P-hus.

Stockholms Stads Parkerings AB ska lämna in en redovisning enligt ett EU-direktiv (transparensdirektivet) för att förhindra otillbörlig konkurrens. Revisorerna har granskat redovisningen för 2025 men kan inte helt säkert säga om den följer lagen till fullo, eftersom det saknas tydliga föreskrifter från regeringen. Styrelsen föreslås godkänna rapporten och se till att den skickas vidare till Stockholms Stadshus AB.

Stockholms stads Parkerings AB har haft styrelsemöte där de godkänt sitt bokslut för 2025. Bokslutet visade ett resultat på 181,6 miljoner kronor och bolaget kommer att ge ett koncernbidrag på 170 miljoner kronor till Stockholms Stadshus AB. Bolaget ska även utöka antalet laddplatser för elbilar och flyttar sitt kontor under sommaren.

Styrelsen för S:t Erik Markutveckling AB har godkänt nya regler för vem som får godkänna beställningar och betalningar inom bolaget och dess dotterbolag, inklusive Mässfastigheter i Stockholm AB. Detta är viktigt för att säkerställa att pengar hanteras korrekt och att rutiner följs. De nya reglerna beskriver bland annat hur hyresavtal och underhållsåtgärder ska hanteras, med tydliga beloppsgränser för olika befattningar.

Stockholms kommunfullmäktige har beslutat att utse Micaela Caldegren till styrelsesekreterare för bolaget Mässfastigheter i Stockholm AB. Hon kommer att ha den rollen fram till det första ordinarie mötet efter bolagsstämman 2026. Detta beslut kommer efter att S:t Erik Markutveckling AB nyligen köpte Mässfastigheter i Stockholm AB och en ny styrelse utsågs.

Stockholms stad får 272,9 miljoner kronor i statsbidrag för att förbättra kvaliteten i förskolan under 2026, vilket är mer än året innan. Pengarna ska användas till att minska barngruppernas storlek, behålla och rekrytera personal samt erbjuda kompetensutveckling för förskollärare och annan personal. Fördelningen av pengarna baseras till största del på antalet barn i varje stadsdel, men också på socioekonomiska faktorer.

Stockholms stad reviderar riktlinjerna för barnsäkerhet i kommunala förskolor för att skapa en tydligare och mer enhetlig arbetsgång. Syftet är att stärka det förebyggande arbetet och beredskapen vid allvarliga händelser som rör barnens trygghet. Förändringen innebär bland annat att åtta tidigare handlingsplaner, till exempel för brand och sjukdomsfall, nu ersätts med lokala rutiner, medan fyra handlingsplaner om exempelvis brott mot barn och diskriminering blir stadsövergripande vägledningar.

Denna rapport ger en överblick över förskolans kvalitet i Stockholms stad 2025. Rapporten, som tas fram årligen, visar på en positiv utveckling där alla stadsdelar arbetar systematiskt med att förbättra kvaliteten. Den innehåller information om förskolornas förutsättningar, kvalitetsarbete, barns språkutveckling och förskolans uppdrag att kompensera för olika socioekonomiska förhållanden. Rapporten kommer att överlämnas till kommunstyrelsen.

Förskolenämnden rapporterar att de har uppfyllt sina mål för 2025, bland annat genom att förbättra inskrivningsgraden och närvaron i förskolan. De har också implementerat ett nytt program för öppen förskola och stärkt bilden av Stockholms kommunala förskolor. Nämnden begär en budgetjustering på 34,1 miljoner kronor för att täcka kostnader för hyreskompensation till fristående förskolor.

Kommunstyrelsen har bett Förskoleförvaltningen att yttra sig över en Handlingsplan för en åldersvänlig stad. Förskoleförvaltningen är positiv till planen som syftar till att säkerställa att äldre i Stockholm har samma mänskliga rättigheter som andra grupper i samhället och kan delta aktivt. Planen, som baseras på WHO:s modell, fokuserar på fem områden: delaktighet, samverkan, social inkludering, bostäder/stadsmiljö och kommunikation/information, för att främja äldres hälsa och inkludering i en stad med en växande äldre befolkning.

Stockholms stad har tagit fram ett nytt matprogram, "God mat för hälsa, klimat och miljö", som ska ersätta den tidigare matstrategin. Programmet syftar till att främja hållbar och hälsosam matkonsumtion, både i stadens egna verksamheter som förskolor och äldreomsorg, och för invånarna i stort. Förskoleförvaltningen välkomnar programmet men önskar att hälsoaspekterna för barn och unga får lika stor tyngd som miljö- och klimatperspektiven, samt efterfrågar ett gemensamt kostdatasystem för att säkerställa ett likvärdigt genomförande.

Stockholms stad har tagit fram en handlingsplan för att stärka barns rättigheter och inflytande fram till 2030, baserad på barnkonventionen. Denna plan ska se till att alla barn har jämlika levnadsvillkor och motverka diskriminering inom stadens verksamheter. Förskolenämnden, som är en av de remissinstanser som yttrat sig, är positiv till planen och menar att den kommer att bidra till att konkretisera och utveckla arbetet med barns rättigheter i staden.

Kommunfullmäktige har fattat flera beslut som rör förskola, fritidshem och omsorg på obekväm arbetstid. Nya avgiftsnivåer för maxtaxan införs från 1 februari 2026. En ny skolbiblioteksplan för förskolor och skolor har godkänts för 2026 och framåt, vilket ersätter den tidigare planen.