Education Committee Report: Schools' Climate Goals Not Met

I tertialrapport 1 följer nämnden upp sin verksamhet och ekonomi per den 30 april 2025. Rapporten har framförallt fokus på eventuella avvikelser jämfört med utbildningsnämndens verksamhetsplan 2026. Där det finns avvikelser beskrivs åtgärder för att öka måluppfyllelsen under året. Rapporten lyfter också hur arbetet fortlöper med vissa av verksamhetsplanens aktiviteter.Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmålEtt Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela stadenochEtt Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för allakommer att uppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag.InriktningsmåletEtt grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställningbedöms uppnås delvis genom det arbete som pågår. Att målet inte uppnås fullt ut motiveras främst av att en majoritet av skolorna ännu inte når målen för skolmåltidernas klimatpåverkan eller andelen inköpta ekologiska livsmedel, trots en utveckling mot ökad måluppfyllelse.” [Tertialrapport 1 2026 för utbildningsnämnden.pdf] Utbildningsnämnden, Tertialrapport 1(52) Tertialrapport 1 2026 för utbildningsnämnden Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till tertialrapport 1 2026, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Utbildningsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: UTBF 2026/1526 Handläggare Till Peter Fahlander Jessica Atterling Utbildningsnämnden 2026-06-11 Telefon: 08-508 33 053 Utbildningsnämnden Box 22 049 08-508 33 053 08-508 33 000 jessica.atterling@edu.stockholm.se start.stockholm Utbildningsnämnden, Tertialrapport 2(52) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ........................................................................................................... 4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål .......................................................... 6 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ........................................................................................................................ 6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ................................................................. 6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ............................................................................. 7 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ................................................................................................................. 16 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv................................................................................................. 18 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning ............................................................................................................................ 19 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ............................................................................. 20 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ......................................................................................................................... 21 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar ........................................................................................................ 23 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer.................................................................................................... 24 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla ................................................................................................................ 24 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ..................................................................................................... 24 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ............................................................................................................................................. 28 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med ............................................................................................................................ 31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb ............................................................................................ 32 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden .................................................................................................................. 35 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 3(52) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser ...... 37 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ....................................................................... 39 Uppföljning av ekonomi ......................................................................................................... 42 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget................................................................... 42 Prognos per verksamhetsområde ..................................................................................................... 45 Övrigt............................................................................................................................................. 51 Redovisning av synpunkter och klagomål inom grundskolan .................................................... 51 Redovisning av synpunkter och klagomål inom gymnasieskolan .............................................. 52 Bilagor Bilaga 1: UtbN T1 2026 Bilaga 2: Schablongrundande samt interkommunala barn och elever T1 2026 Bilaga 3: Anslagsenheter inom utbildningsnämnden T1 2026 Bilaga 4: Nyckeltalsbilaga utbildningsnämnden 2025 Bilaga 5: Utbildningsnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026 - 2027 Bilaga 6: Plan för upphandling utbildningsnämnden 2026 - 2029 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 4(52) Sammanfattande analys Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att uppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag. Arbetet med verksamhetsplanens uppdrag och aktiviteter är i stor utsträckning påbörjade, liksom andra insatser som anknyter till nämndens prioriterade områden. Bedömningen uppdateras i tertialrapport 2, där utfall för bland annat elevernas kunskaper och betyg analyseras. Meningsfull fritid Förvaltningen har under perioden genomfört aktiviteter tillsammans med andra aktörer för att erbjuda alla elever en meningsfull fritid, i enlighet med utbildningsnämndens verksamhetsplan. Förvaltningen ser att inskrivningsgraden ökat efter att avgiften för klubben togs bort 1 juli och fortsätter att följa inskrivningsgraden. Likvärdig skola Förvaltningen genomför riktade insatser baserade på skolornas identifierade behov och utmaningar. Fokus för likvärdighetsarbetet är också samverkan, skapa tillgängliga och trygga lärmiljöer samt fokus på elevhälsoarbetet. Arbetet med ökad likvärdighet är också en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Trygg och god lärmiljö En utredning kring införande av tekniska åtgärder för att blockera olämpliga tjänster är påbörjad och arbetet med det våldspreventiva arbetet fortlöper enligt plan. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål delvis kommer att uppnås under året genom det pågående arbetet med verksamhetsplanens uppdrag och aktiviteter. Att inriktningsmålet uppnås delvis motiveras främst av att majoriteten av skolorna ännu inte når målet för skolmåltidernas klimatpåverkan eller andelen inköpta ekologiska livsmedel, trots en utveckling mot ökad måluppfyllelse. Minskad miljö- och klimatpåverkan Med stöd av kommunfullmäktiges centrala medelreserv genomförs projektet Giftfri och klimatsmart skola. Projektet omfattar en stor mängd aktiviteter inom miljöområdet. Dessutom genomför förvaltningen ett ESF-finansierat projekt, Hållbara skolmåltider , med syfte att Utbildningsnämnden, Tertialrapport 5(52) minska skolmåltidernas klimatpåverkan. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att uppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag, främst eftersom nämnden prognostiserar en budget i balans efter fondförändringar. Effektiv lokalplanering Elevantalet i Stockholms skolor förväntas minska under flera år framöver och för att hålla en hög fyllnadsgrad i takt med förändringarna i elevantalet genomför förvaltningen ett arbete med scenarioplanering för grundskolan. Målsättningen är en skolstruktur som bidrar till en likvärdig skola för stadens elever, med hög fyllnadsgrad och hållbar ekonomi. Kompetensförsörjning Förvaltningen är fortsatt en attraktiv arbetsgivare och har i nuläget lätt för att rekrytera och behålla kompetens. Det finns ingen generell lärarbrist men kan finnas vissa svårigheter att rekrytera lärare med rätt behörighet inom vissa ämnen. Arbetet med sjukfrånvaro är ett prioriterat område och den totala sjukfrånvaron har minskat ytterligare i jämförelse med föregående år. Skolan är en trygg och säker plats Utifrån det nya kapitlet i skollagen om säkerhetsarbete har ett stödmaterial tagits fram i syfte att ge skolorna beredskap för allvarliga våldssituationer och kring åtgärder mot obehöriga på skolområdet, samt att utveckla arbetet kring beredskap vid allvarliga händelser. Mänskliga rättigheter Utbildningsförvaltningen arbetar brett med mänskliga rättigheter. Förvaltningen har under mars månad påbörjat en av diplomutbildningarna inom två enheter på central förvaltning och planerar för den pilot som startar i höst som ska ligga till grund för den fortsatta implementeringen. Aktiviteterna kring att stärka arbetet mot rasism med särskilt riktade medel är påbörjade. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 6(52) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att uppnås under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag. Bedömningen grundar sig på att arbetet med de uppdrag och aktiviteter som angavs i verksamhetsplanen i stor utsträckning är påbörjade, liksom andra insatser som anknyter till nämndens prioriterade områden. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Till måluppfyllelsen bidrar nämndens verksamheter för att erbjuda alla elever en meningsfull fritid i samarbete med andra aktörer. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolan bidrar till att alla elever har en meningsfull fritid. Nämndmål: 1.1.1 Skolan bidrar till att alla elever har en meningsfull fritid Uppfylls helt Förväntat resultat Fler elever har möjlighet att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter under eller i anslutning till skoldagen Fler elever deltar i fritidsklubbens verksamhet Meningsfull fritid Arbetet med att ge fler barn och unga en aktiv och meningsfull fritid fortsätter. För att minska skillnaderna mellan olika delar av staden erbjuds riktade fritidsaktiviteter i mer utsatta områden, i samverkan med lokala föreningar och aktörer. Detta är en del av förvaltningens trygghetsfrämjande arbete och syftar till att stärka socialt sammanhållna aktiviteter i anslutning till skoldagen. I mars arrangerade förvaltningen tillsammans med idrottsförbund och skolpersonal ett öppet hus för att stärka samverkan mellan skola och föreningsliv. Medarbetare från drygt 30 skolor Utbildningsnämnden, Tertialrapport 7(52) deltog och fick möjlighet att möta åtta olika idrottsförbund som presenterade skolsatsningar och samverkansmöjligheter för att öka fysisk aktivitet i anslutning till skoldagen samt bidra till en meningsfull fritid för eleverna. Den 1 juli 2025 togs avgiften bort för fritidsklubbar. Andelen inskrivna elever i stadens kommunala fritidsklubbar har ökat från 50 procent i mars 2025 till 67 procent i mars 2026. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Ett omfattande arbete med de i verksamhetsplanen angivna uppdragen och aktiviteterna pågår. Arbetet för ökad likvärdighet genom det övergripande arbetet för att bibehålla och höja resultaten i områden med låga kunskapsresultat bidrar i hög grad till bedömningen. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålen Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning respektive Alla elever har en trygg och god lärmiljö. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever som slutfört utbildning inom nationella program inom tre år med gymnasieexamen 85 % 85 % 85 % 2026 ÅK 3: Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3 90 % 95 % 95 % 2026 ÅK 3: Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 91 % 95 % 95 % 2026 ÅK 6: Andel elever i årskurs 6 med godkänt betyg i alla ämnen 78,1 % 80 % 80 % 2026 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 8(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period ÅK 9: Andel elever i årskurs 9 med godkänt betyg i alla ämnen 78,9 % 82 % 82 % 2026 ÅK9: Andel elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund 90,3 % 95 % 95 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samråd med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna fortsätta utvecklingen av en sammanhållen skolsocial stödkedja, med en utvidgad målgrupp där även lågstadiet ingår 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska arbeta för att samtliga grundskolor i kvartil 4 fortsätter erbjuda skolfrukost samt verka för att fler skolor i kvartil 3 erbjuder frukost 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska i samarbete med Järva stadsdelsnämnd och Skärholmens stadsdelsnämnd förstärka samverkan i arbetet med att lotsa elever i övergången från förskola till skola 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska stärka samarbetet med lärosäten, näringsliv och museer för att tidigt i skolgången öka elevers förståelse och intresse för matematik, teknik och naturvetenskap, med särskilt fokus på skolor i stadens fokusområden 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska stärka sitt utåtriktade arbete för att tydliggöra de gymnasiala yrkesutbildningarnas fördelar, bland annat genom att lyfta fram yrkesutbildningar som kommer vara viktiga i den gröna omställningen 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska ta fram en åtgärdstrappa för att motverka skolfrånvaro och förstärka kommunikationen till vårdnadshavare om skolplikten 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska utreda hur tillgången till fasta skolpsykologer på grundskolorna kan säkerställas för att på sikt upphöra med användandet av konsulttjänster, öka kontinuiteten och skapa möjligheter för främjande och förebyggande arbete 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska utreda möjligheten att starta ett yrkesprogram på någon av stadens gymnasieskolor som idag domineras av högskoleförberedande program och har högt söktryck 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska utveckla en mobil akutskola för att ge lärare och annan skolpersonal i yngre årskurser stöd i samband med hot- och våldsincidenter 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 9(52) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska utvidga körkortsstipendierna till elever på fler yrkesprogram, med särskilt fokus på yrkesprogram riktade mot bristyrken 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.2.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Uppfylls helt Förväntat resultat Andel elever med behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram och andel elever med gymnasieexamen har ökat Elevernas kunskaper inom särskilt svenska, svenska som andraspråk och matematik har förbättrats Skillnaderna i resultat mellan skolor med olika socioekonomiska förutsättningar har minskat Förutsättningarna för elever med särskilda behov i skolan har förbättrats Närvaron i skolan har ökat Grundskola och anpassad grundskola Ökad likvärdighet Arbetet för att höja kunskapsresultaten i områden med socioekonomiska utmaningar pågår, liksom samverkan med stadsdelsförvaltningar, polis och vårdnadshavare – allt i syfte att skapa likvärdiga förutsättningar för stadens elever. Skolfrukost För att ge mer likvärdiga förutsättningar erbjuder alla kommunala grundskolor i utsatta områden skolfrukost till samtliga elever. Förvaltningen verkar för att frukost ska erbjudas på fler skolor i områden med liknande utmaningar. Skolutveckling i områden med socioekonomiska utmaningar Förvaltningens resultatuppföljning, inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet, har sedan årsskiftet ett ökat fokus på analyskompetens på skolnivå. Förvaltningen stödjer skolledningar i hur systemstödet infomentor kan användas i det systematiska analysarbetet. Stöd ges också inom ramen för insatsen Kommunal samverkan för bästa skola. Förvaltningen har startat Projekt Järva – Explicit skolutveckling, ett projekt som ska pågå under 2026 och 2027 i områdets skolor. Syftet är att utreda och sammanställa en vetenskaplig grund som utgångspunkt för skolornas utvecklingsarbete. Projektet syftar också till att stärka likvärdigheten mellan Stockholm stads skolor för att utjämna skillnader i elevers förutsättningar att välja sin framtid. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 10(52) I Enskede-Årsta-Vantör, Hässelby-Vällingby och Skärholmen deltar skolorna även fortsättningsvis i projektet Kvalitetsutveckling genom förstelärare (KUF) och nätverk för förstelärare. Insatsen fokuserar på analys av elevnära resultat, analys av kvalitativa data som till exempel observationer och elevintervjuer och på att leda kolleger/medarbetare i utvecklingsarbete med fokus på undervisning och elevers lärande. Kommunal samverkan för bästa skola Insatsen Kommunal samverkan för bästa skola (KSBS) pågår under 2026 på tolv av stadens grundskolor. En av skolorna i Hässelby kommer enligt plan att avsluta sin KSBS-process i juni. KSBS genomförs i samarbete med skolorna och central förvaltning. Utifrån varje skolas nulägesanalys erbjuds riktade insatser för att förbättra kunskapsresultaten. Tillgängliga lärmiljöer och stöd i elevhälsoarbetet Arbetet med att skapa en central kontaktfunktion för vårdnadshavare till barn med stora behov av stöd är påbörjat. Funktionen kommer finnas på plats till höstterminens start. Mobil akutskola Planering för uppstart av mobil akutskola för årskurs 1–5 pågår. Den mobila akutskolan kommer vara knuten till en skolenhet och utgör ett komplement till det stöd som navet för trygghet och studiero erbjuder. Syftet med den nya verksamheten är att kunna erbjuda stöd i utmanande situationer utifrån de åtgärder som bedöms lämpligast i det enskilda fallet, i första hand vad gäller stöd till lärare och skolpersonal på den ordinarie skolan och i särskilda fall att möjliggöra tillfälliga placeringar utanför elevens ordinarie skola. Arbetet omfattar just nu planering av lokaler, rekrytering av personal samt framtagande av rutiner och arbetssätt. Målet är att skapa en flexibel och trygg insats som snabbt kan möta akuta behov hos elever och skolor. Tidiga insatser Matematik Förvaltningen fortsätter arbetet med att undersöka orsaker till resultaten i matematik. Flera skolor har skrivit in matematiken som prioriterat utvecklingsområde i sina verksamhetsplaner, med tydliga beskrivningar på insatser utifrån skolans egna analyser. Många skolor använder digitala screeningverktyg som stöd för att analysera och utveckla undervisningen. Inom förvaltningen pågår arbetet med en fördjupad analys av skolornas resultat. Som ett led i att höja kompetensen hos skolornas matematiklärare planeras en utbildningsinsats för drygt 60 mellanstadielärare. Genom att stärka lärarnas ämneskunskaper ska förutsättningar för en mer likvärdig, trygg och högkvalitativ matematikundervisning skapas. Utbildningen, som har en tydlig koppling till de förmågor som uttrycks i grundskolans läroplan, genomförs i samarbete med Linköpings universitet under två läsår. Efter avslutad Utbildningsnämnden, Tertialrapport 11(52) kurs ges möjlighet till examination motsvarande 15 högskolepoäng. Utbildningen startar höstterminen 2026 och det finns beredskap för nya grupper hösten 2027, efter att första omgången följts upp. I grundskoleområde Järva ska en fördjupad analys av matematikundervisningen göras på ett urval av områdets skolor. Lektionsobservationer genomförs i stor omfattning och kopplas till vad aktuell forskning visar om framgångsrik matematikundervisning. Närvarofrämjande arbete och skolplikt Förvaltningen har uppdaterat den så kallade åtgärdstrappan för hantering av elever med upprepad eller längre frånvaro. Trappan förtydligar skolans systematiska uppföljning vid 15, 30 och 50 procents frånvaro varje månad för att tidigt uppmärksamma och utreda frånvaron. Den uppdaterade trappan klargör också skolans skyldighet att inleda en skolpliktsutredning om eleven är helt frånvarande och skolan inte vet var eleven befinner sig. Under höstterminen 2025 var det 610 elever som hade mer än 50 procents total frånvaro, vilket är på samma nivå som höstterminen 2024. I skolornas förväntansdokument, som varje år kommuniceras till vårdnadshavare, förtydligas vårdnadshavares skyldigheter för att eleven ska fullgöra skolplikten. Oplacerade elever Antalet elever utan registrerad skolplacering fortsätter att minska. I april 2026 uppgick antalet oplacerade elever till 392, vilket är en minskning jämfört med april 2025 då antalet var 498. Varje ärende utreds och förvaltningen samverkar med Skatteverket, Försäkringskassan och socialtjänsten. Minskningen kan delvis förklaras av att elevantalet i Stockholms stad har sjunkit, men även med att skolor och utbildningsförvaltningen arbetar alltmer effektivt med att identifiera, följa upp och placera elever som saknar registrerad skolplacering. Anpassad grundskola Ökat antal platser Två skolor har utökat sina verksamheter med nya lokaler och större elevantal sedan januari: Vällingbyskolan (F–6) och Kvarnbyskolan. Inför höstterminen 2026 etableras nya verksamheter vid Västertorpsskolan och Beckombergaskolan. Förvaltningen arbetar för att stödja de berörda skolorna i uppstartsfasen. Kompetensförsörjning i anpassad grundskola Behovet av behöriga speciallärare kvarstår och förvaltningen kommer intensifiera arbetet för att öka andelen lärare i denna kategori. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 12(52) Förvaltningen erbjuder en ny utbildning till arbetslag inom anpassad grundskola i syfte att höja samtliga medarbetares kompetens inom exempelvis utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar, tydliggörande pedagogik och bemötande. Den nya utbildningssatsningen pågår under januari–maj 2026. Efter avslut kommer förvaltningen att utvärdera satsningen. Gymnasieskolan och anpassad gymnasieskola Undervisningsutveckling i gymnasieskolan och den anpassade gymnasieskolan I början av året har ett forskningsbaserat samarbete med Stockholms universitet inletts i syfte att stärka rektorers och biträdande rektorers förmåga att leda undervisningsutveckling i gymnasieskolan. Arbetet har fokuserat på uppstart, målbilder samt etablering av arbetsformer för långsiktig och systematisk utveckling. Skolledarna har påbörjat arbete vid den egna skolan med att identifiera centrala undervisningsutmaningar och organisera lokala utvecklingsteam. Arbetet utgör en grund för fortsatt fördjupning under kommande tertial. Utvecklingsarbetet pågår under perioden 2026–2028. Gymnasieutbyggnad och utbud Slakthusområdets gymnasium startar hösten 2026 och byggarbetet pågår enligt plan. Två öppna hus har genomförts i närliggande lokal med ett stort antal besökare. Körkortsstipendium Staden erbjuder sedan läsåret 2025/26 körkortsstipendier för elever på vård- och omsorgsprogrammet på Kungsholmens västra gymnasium samt på två av inriktningarna på fordons- och transportprogrammet på Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG). Programmet för fordonsvård och godshantering inom den anpassade gymnasieskolan på samma skola omfattas också av stipendiet. Förvaltningen har under vårterminen utrett frågan om en utvidgning av körkortsstipendiet till fler yrkesutbildningar. Som stöd i utredningsarbetet har följande kriterier tagits i beaktande:  behov av körkort i yrkesutövningen  utbildning/skola i behov av ökad attraktion  hög frånvaro och/eller svaga studieresultat  demografisk och geografisk spridning  inkludering av anpassad gymnasieskola i förekommande fall. Utifrån en inventering av stadens befintliga yrkesutbildningar utvidgas stipendiet till den enda återstående inriktningen på fordons- och transportprogrammet på STFG samt till samtliga inriktningar på naturbruksprogrammet på Spånga gymnasium. Programmet för fastighet och Utbildningsnämnden, Tertialrapport 13(52) byggnation samt programmet för skog, mark och djur inom den anpassade gymnasieskolan på samma skola omfattas likaså av stipendiet. Modellkommun funktionshinder En anpassad gymnasieskola deltar som pilot i ett treårigt projekt kring brottsförebyggande insatser, för att öka tillgången till meningsfull fritid samt möjligheten till arbete och studier för barn och unga med funktionsnedsättning. Arbetet sker i nära samverkan mellan flera förvaltningar och polisen, samt i dialog med elever, vårdnadshavare, skolpersonal och intresseorganisationer. Projektet har fokuserat på att ta fram och pröva olika åtgärdande, främjande och förebyggande insatser. Minskad utsatthet, såväl i som utanför de direkta lärmiljöerna, har redan uppnåtts genom ökad kunskap om risker, både i sociala medier och vid direkta kontaktförsök. Det långvariga nära samarbetet med polisen sänker tröskeln för målgruppen att ta kontakt med polis och andra myndigheter när något har inträffat eller riskerar att inträffa. Skolan har som en av flera åtgärder infört ett utbildningsmaterial från Polismuseet med fokus på bland annat risker i sociala medier. Materialet har anpassats till målgruppen och riktar sig till både elever och vårdnadshavare. Ett tydligt resultat är att kontaktförsök via sociala medier minskar kraftigt när elever gör sina profiler och konton privata. Det är en enkel men effektiv åtgärd. För att nå långsiktiga och hållbara resultat planeras flera samordnade och hälsofrämjande insatser som sträcker sig över skolgång, fritid och vidare in i arbetslivet. Gemensamma insatser Samarbeten kring matematik, teknik och naturvetenskap Förvaltningen planerar att stärka samarbetet med Tekniska museet i Järva samt utforska möjligheterna till utökad samverkan med Tekniska museet i södra Stockholm. Arbetet påbörjas inom förvaltningen under våren. Samarbetet med Kungliga Tekniska högskolan (KTH) och Vetenskapens Hus fortsätter enligt plan. Projektet där Vetenskapens Hus besöker fritidsklubbar har förlängts och fortsätter även under våren då utvärderingar varit positiva. Samarbetet med Naturvetenskap och teknik för alla, NTA, fortsätter enligt plan. Alla stadens lärare erbjuds möjlighet att delta i NTA-programmet och deltagande lärare erbjuds att ta del av skolprogram och föreläsningar som erbjuds genom samarbete med museer och andra aktörer i staden. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 14(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elever som dagligen deltar i en styrd rörelseaktivitet 84 % 80 % 2026 Andel gymnasieelever med examensbevis, oavsett studielängd 89 % 89 % 2026 Andel gymnasieelever som slutfört utbildning på nationella program inom tre år med gymnasieexamen 85 % 85 % 2026 Total frånvaro i grundskolan 9,8 % 7 % 2026 Total frånvaro i gymnasieskolan 15 % 15 % 2026 ÅK 1: Andel elever som i slutet av årskurs 1 har uppnått grundläggande taluppfattning inom matematik 91 % 90 % 2026 ÅK 1: Andel elever som i slutet av årskurs 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter 92 % 90 % 2026 ÅK 3: Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3 90 % 95 % 2026 ÅK 3: Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i årskurs 3 91 % 95 % 2026 ÅK 6: Andel elever i årskurs 6 med 78,1 % 80 % 2026 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 15(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period godkänt betyg i alla ämnen ÅK 6: Andel elever i årskurs 6 som når motsvarande behörighet till nationella program 86,1 % 87 % 2026 ÅK 9: Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till nationella program 87,9 % 89 % 2026 ÅK 9: Meritvärde i årskurs 9 250 Poäng 252 Poäng 2026 Nämndmål: 1.2.2 Alla elever har en trygg och god lärmiljö Uppfylls helt Förväntat resultat Den upplevda tryggheten i skolan har ökat Skolan har utvecklat arbetet för att motverka kränkningar riktat mot elever Trygg och god lärmiljö En utredning är påbörjad kring införandet av tekniska åtgärder för att blockera olämpliga tjänster och webbsidor på stadens digitala enheter. Den tekniska lösningen ger också möjlighet att spärra sociala medier, vilket är ett komplement till stadens befintliga webbfilter. Arbetet drivs i projektform för att fånga både it- och verksamhetsperspektiv samt kostnader. Det innefattar bland annat att kartlägga hur skolorna önskar hantera blockeringar för respektive skolform utifrån skiftande behov. Planering av införandet pågår enligt plan och förvaltningens bedömning är att ett breddinförande kan påbörjas till höstterminen. Arbete mot våld och förtryck Våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål och sexuellt våld Förvaltningen inväntar beslut i Kommunfullmäktige kring Stockholms stads program mot våld, förtryck och utnyttjande, som kommer att vara underlag för en uppdatering av utbildningsnämndens handlingsplan mot våld och förtyck Våga fråga, lyssna och agera! Arbetet har påbörjats för att höja kompetensen på skolorna om skadliga utlandsvistelser, Utbildningsnämnden, Tertialrapport 16(52) utreseförbud samt kännedom om stadens nya rutiner kring detta. Förvaltningen har tillsammans med socialförvaltningen, Origo och Länsstyrelsen Stockholm genomfört två informationskampanjer, en riktad mot skolpersonal, och en riktad mot elever på sociala medier. I början av höstterminen gör förvaltningen en kartläggning över frånvarande elever som kan befaras vara på en skadlig utlandsvistelse. Våldspreventivt arbete Arbetet med att ta fram stödmaterial kring hur skolor kan arbeta och bemöta elever med utagerande beteende fortsätter. Referensgrupper med chefer, skolledare och de fackliga organisationerna deltar i arbetet för att göra materialet hjälpsamt för skolorna. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel gymnasieelever nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 94 % 92 % 2026 ÅK 3: Index för upplevd trygghet för elever i årskurs 3 89 75 2026 ÅK 6: Index för upplevd trygghet för elever i årskurs 6 86 75 2026 ÅK 9: Index för upplevd trygghet för elever i årskurs 9 84 75 2026 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Till måluppfyllelsen bidrar att samverkan med socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna fortsatt att utvecklats och att den lokala samverkan fördjupats i de områdena med störst behov. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som bedrivs under nämndmålet Elever i behov får ett samlat stöd genom samverkan mellan samhällsaktörer. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 17(52) Nämndmål: 1.3.1 Elever i behov får ett samlat stöd genom samverkan mellan samhällsaktörer Uppfylls helt Förväntat resultat Förvaltningen har en väl fungerande samverkan med andra samhällsaktörer för elever i behov av ett samlat stöd Elever som är placerade utanför det egna hemmet har en väl fungerande skolgång Skolsociala team Skolsociala team är en samverkansinsats mellan socialtjänst och skola för elever med upprepad och längre frånvaro. Det pågår ett arbete i alla stadsdelar med att förbereda för, eller redan nu erbjuda stöd från skolsociala team (SST) även till yngre årskurser. Stadsdelarna har kommit olika långt i arbetet. Faktorer som påverkar samarbetet är skolornas organisation (antal F–9-skolor respektive F–6-skolor), hur strukturen för samarbetet med skolorna ser ut samt resurser för att samarbeta kring insatsen, från både skolans och socialtjänstens sida. I många stadsdelar innebär det att låg- och mellanstadieskolor som tidigare inte varit en del av SST-samarbetet nu blir det, vilket är efterlängtat men också tar tid att förankra och implementera. Stärkt samverkan förskola, skola och socialtjänst Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen har börjat sprida det nya stödmaterialet Stödmaterial för samverkan mellan skolan och socialtjänsten till berörda verksamheter inom både kommunala och fristående skolor. Stödmaterialet ger vägledning kring respektive verksamhets ansvar, skyldigheter och befogenheter. Skolsamordnare för placerade barn och unga Utbildningsförvaltningen har deltagit i socialförvaltningens introduktioner för nya skolsamordnare på stadsdelsförvaltningarna samt de erfarenhetsutbyten som anordnats med samtliga skolsamordnare i staden och deras chefer. Syftet är att bidra till likställighet vad gäller skolgången för placerade barn och unga. Samverkan mellan socialtjänst och skola (SAMS) Socialförvaltningen har tillsammans med utbildningsförvaltningen fortsatt sprida kunskap om skolans respektive socialtjänstens ansvar enligt SAMS (samverkan mellan socialtjänst och skola för placerade barns kontinuerliga skolgång) inom utbildningsförvaltningen och stadsdelarna. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 18(52) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Till måluppfyllelsen bidrar samarbetet med SISAB, idrottsförvaltningen och kulturförvaltningen för att tillgängliggöra skollokaler för allmänheten och föreningslivet. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skollokaler är tillgängliga för föreningsliv och andra aktörer utanför skoltid. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal bokade timmar i skolidrottshallar utanför skoltid 103 993 111 600 Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Idrottsnämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region AB samt i samråd med kommunstyrelsen och stadens styrgrupp för stora evenemang samordna stadens planering av O-Ringen år 2027 samt basket-EM för damer 2027 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska i samarbete med idrottsnämnden utreda möjliga former för att idrottsföreningar ska kunna låna eller hyra utrustning i skolidrottshallar 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 1.5.1.Skollokaler är tillgängliga för föreningsliv och andra aktörer utanför skoltid Uppfylls helt Förväntat resultat Fler skol- och idrottslokaler är tillgängliga för uthyrning genom idrottsförvaltningens bokningssystem Tillgängliga skol- och idrottslokaler Under tertialen har 1386 timmar frigjorts för upplåtelse av idrottslokaler till föreningslivet Utbildningsnämnden, Tertialrapport 19(52) under sportlovet och 1300 timmar har frigjorts under påsklovet. Anpassningar vid Östra Real har slutförts och lokalen kommer att läggas in i bokningssystemet. Utredningen av anpassningar vid Olaus Petriskolan och Hedvig Eleonora skola har slutförts, men idrottsförvaltningen har valt att inte gå vidare med färdigställande av byggåtgärderna. Utredningen av anpassningar vid Hässelbygårdsskolan för att möjliggöra upplåtelse för andra skollokaler än idrottslokaler har pausats i väntan på beslut om finansiering. Utredningen förväntas återupptas på kulturförvaltningens begäran i januari 2027. Planering av O-Ringen och basket-EM för damer 2027 Som en del av arbetet med stadens värdskap för O-Ringen 2027 erbjuds grundskolor som saknar orienteringskartor över skolgården möjlighet att få en karta kostnadsfritt. Stockholms orienteringsförbund levererar kartor löpande. I samband med att skolorna får sina kartor erbjuds även fortbildning för idrottslärare i orientering inom skolans verksamhet, i samverkan med Svenska orienteringsförbundet. KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls delvis Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål delvis kommer att uppnås under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag. Bedömningen grundar sig på det pågående arbetet med verksamhetsplanens uppdrag och aktiviteter. Att inriktningsmålet uppnås delvis motiveras främst av att majoriteten av skolorna ännu inte når målet för skolmåltidernas klimatpåverkan eller andelen inköpta ekologiska livsmedel trots en utveckling mot ökad måluppfyllelse. I samband med beslut om verksamhetsplan och budget för 2026 ansökte utbildningsnämnden om budgetförstärkning från kommunfullmäktiges centrala medelsreserv för särskilda insatser kring hållbara skolmåltider och kemikaliesmart skola. I februari beslutade kommunfullmäktige att bevilja nämnden 10,9 miljoner kronor. Under 2026 genomförs projektet Giftfri och klimatsmart skola med stöd av dessa medel. Projektet omfattar en stor mängd aktiviteter inom kemikaliesmart skola, minskad plastanvändning, klimatsmarta leveranser, minskat matsvinn samt lärande för hållbar utveckling. Insatserna och resultaten redovisas till nämnden i kommande tertialrapport och verksamhetsberättelse, under respektive nämndmål som aktiviteterna syftar till att uppfylla. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 20(52) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls delvis Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål delvis kommer att uppnås. Bedömningen grundar sig bland annat på de angivna aktiviteterna för en fortsatt utveckling mot minskad plastanvändning i verksamheterna. Att inriktningsmålet uppnås delvis motiveras främst av att majoriteten av skolorna ännu inte når målet för skolmåltidernas klimatpåverkan även om utvecklingen går åt rätt håll. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Klimatpåverkan från utbildningsnämndens verksamheter minskar. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet 25 25 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 57 ton 525 ton 2026 Klimatpåverkan från upphandlade livsmedel 1,8 kg CO2 per kg livsmedel 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 1,5 kg CO2 per kg livsmed el 2026 Köpt energi i stadens organisation 2,7 GWh 3 GWh 1 675 GWh 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden ge stöd till idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna som hanterar föreningsstöd till miljö- och klimatarbete inom ramen för befintligt föreningsstöd samt ge stöd att uppdatera nämndernas riktlinjer 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.1.1 Klimatpåverkan från utbildningsnämndens verksamheter har minskat. Uppfylls delvis Utbildningsnämnden, Tertialrapport 21(52) Förväntat resultat Klimatpåverkan från skolmåltider har minskat Matsvinnet från skolmåltider har minskat Mängden onödiga plastprodukter har minskat Klimatpåverkan från måltiderna minskar Utfallet för första kvartalet 2026 visar att klimatpåverkan från upphandlade livsmedel uppgår till 1,74 kg CO2 per kg livsmedel, jämfört med 1,82 samma period föregående år. Utvecklingen under årets första månader innebär att de senaste årens positiva utveckling kring att minska klimatpåverkan från skolmåltider fortsätter. Trots detta bedömer förvaltningen att nämnden sammantaget inte kommer nå årsmålet på 1,5 kg CO2 per kg livsmedel. Det ESF-finansierade projektet Hållbara skolmåltider är förvaltningens viktigaste satsning för att minska skolmåltidernas klimatpåverkan. Under januari och februari genomfördes tre uppstartskonferenser för skolledning, kökspersonal och pedagoger från samtliga skolor i staden. Under våren genomförs nästa steg i projektet genom utbildningar i förvaltningens nya kostdatasystem. Syftet är att ge skolorna ett konkret verktyg i arbetet med måltidsplanering. Minskad användning av onödiga plastprodukter Från och med i år följer förvaltningen upp inköpen av förbrukningsartiklar i plast, mätt i ton. Inköpen under årets första tre månader innebär en minskning med cirka 14 procent jämfört med samma period föregående år – från 19,3 till 16,6 ton. Framför allt är det inköpen av plasthandskar som minskat. Samtidigt ligger årsprognosen för 2026 något över årsmålet om 57 ton inköpt plast. Resultatet ska tolkas med försiktighet då inköpen varierar stort under året. Förvaltningen ska utreda orsakerna till skolornas inköp av förbrukningsartiklar i plast och vilka möjligheter som finns att minska inköpen. Insatsen planeras i samarbete med miljöförvaltningen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls delvis Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås delvis under året. Bedömningen förklaras av målet om andelen ekologiska livsmedelsinköp inte förväntas uppnås under året trots en svag positiv utveckling. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Nämndens verksamheter bidrar till ökad biologisk mångfald. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 22(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 46,3 % 70 % 70 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska inrätta en ny naturskola i sydvästra Stockholm 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 2.2.1 Utbildningsnämndens verksamheter bidrar till ökad biologisk mångfald Uppfylls delvis Förväntat resultat Andelen inköpta ekologiska livsmedel har ökat Skolgårdar präglas av ökad biologisk mångfald och står bättre rustade mot klimatförändringar Öka andelen ekologiska livsmedel Andelen ekologiska livsmedel ökar något under första kvartalet 2026 jämfört med samma period 2025, från 49,4 procent till 50,7 procent. Trots den försiktigt positiva utvecklingen bedömer förvaltningen att årsmålet om 70 procent ekologiska livsmedel inte kommer uppnås. En av de största utmaningarna för att nå måluppfyllelse handlar om brister i det upphandlade sortimentet. Förvaltningen deltar i arbetet med en ny livsmedelsupphandling. Förvaltningen för även en aktiv dialog inom ramen för nuvarande avtal i syfte att skapa förutsättningar för ökad måluppfyllelse avseende ekologiska livsmedel. Skolgårdsutveckling för biologisk mångfald och klimatanpassning Fokus för tertialet var att utvärdera tidigare ombyggnationer i syfte att säkerställa kvalitén i framtida skolgårdsprojekt. Förvaltningen har även påbörjat planeringen för 2027 och 2028 års skolgårdsprojekt. SISAB har bedömt att förvaltningen kan beställa 2–3 punktinsatser i stället för större ombyggnationer. Det planeras för punktinsatser på två skolor, med fokus på att utveckla ändamålsenliga gårdar för anpassad grundskola utifrån en grön gestaltning och naturmaterial. Utvärderingen visar bland annat att kraven i upphandlingen behöver bli tydligare – både för genomförandet och för drift och skötsel i förvaltningsskedet. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 23(52) Naturskola Nämnden har i budget fått uppdraget att inrätta en ny naturskola i sydvästra Stockholm. Med anledning av det har förvaltningen under perioden genomfört en utredning angående utökning av naturskola med särskilt fokus på sydvästra Stockholm. Resultatet av utredningen och förslag till ny naturskola redovisades i särskilt ärende till utbildningsnämnden i maj och kommer att redovisas i tertial 2. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Måluppfyllelsen motiveras av förvaltningens arbete utifrån stadens nya resepolicy med skärpta krav på tjänsteresor. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som bedöms under nämndmålet Utbildningsnämndens transporter är hållbara. Nämndmål: 2.3.1 Utbildningsnämndens transporter är hållbara Uppfylls helt Förväntat resultat Klimatpåverkan från förvaltningens tjänsteresor har minskat Flygresor Förvaltningen har fortsatt att delta på en stor andel möten och utbildningar digitalt med syfte att minska klimatpåverkan från transporter. Förvaltningens följer kommunfullmäktiges beslut att samtliga flygresor ska godkännas av förvaltningsdirektören, i ett led att minska andelen flygresor. Off peak-leveranser Förvaltningen planerar för en utökning av så kallade off-peak leveranser av livsmedel, alltså varuleveranser utanför ordinarie arbetstid. Syftet är att öka andelen leveranser som sker med elfordon. Under vårens inventering har ett femtiotal skolor med potential att delta i projektet identifierats, varav 19 har möjlighet att ta emot leveranser när som helst. Arbetet genomförs i samverkan med berörda skolor och SISAB. Leveranser off-peak ingår inte i nuvarande avtal med Menigo. Förvaltningen ser därför över hur detta kan lösas på sikt. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 24(52) KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Måluppfyllelsen motiveras av att de i verksamhetsplanens angivna uppdragen pågår genom att bland annat minska förekomsten av skadliga kemikalier i skolan. Nämndmål: 2.4.1 Skolornas inomhusmiljö är giftfri Uppfylls helt Förväntat resultat Förekomsten av skadliga kemikalier i skolan har minskat Giftfri och kemikaliesmart skola Ett antal aktiviteter kring giftfri och kemikaliesmart skola har initierats under våren. Arbetet med kartläggning och rensning av riskkemikalier på skolorna förstärks. En kompetensutvecklingsinsats planeras till hösten, som syftar till att stärka kemilärarnas kompetens kring laborativ undervisning fri från särskilt skadliga kemikalier. Förvaltningen har under perioden genomfört skolbesök med stöd och rådgivning kring kemikalieanvändning i skolan. Syftet är att identifiera avvikelser kopplade till kemikaliehantering och hjälpa skolorna åtgärda dessa, främst genom utfasning av skadliga ämnen. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att uppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag. Bedömningen grundar sig främst på att nämnden prognostiserat en budget i balans efter fondförändringar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att Utbildningsnämnden, Tertialrapport 25(52) uppnås helt under året. Bedömningen grundar sig på att nämnden prognostiserat en budget i balans efter fondförändringar tillsammans med arbetet med en effektiv lokalplanering med målet att nå en hög fyllnadsgrad i kommunala skolor. Även det strategiska arbetet med kompetensförsörjning anses bidra till bedömningen. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som står beskriven under nämndmålet Skattemedel används effektivt och bidrar till god kvalitet för stockholmarna. De ekonomiska förutsättningarna redovisas under rubriken Uppföljning av ekonomi. Indikator Perioden s utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringar 100 % 99,2 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringar 100,1 % 98,4 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Nämndens prognossäkerhet T2 -1 % +/-1 % +/- 1 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med fastighetsnämnden, idrottsnämnden, utbildningsnämnden, SISAB och Stockholms Stadshus AB utreda möjliga former för samfinansiering för skolidrottshallar i de fall sådana byggs fullstora utan att skolan identifierat ett sådant behov för sin verksamhet. Samfinansiering ska i sådana fall ske på ett sätt som inte belastar skolpengen 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.1.1 Skattemedel används effektivt och bidrar till god kvalitet för stockholmarna Uppfylls helt Förväntat resultat Nämndens verksamheter är kostnadseffektiva Fyllnadsgraden i skollokaler är hög och stabil över tid Avtalstroheten inom inköp har ökat Systemstöd och digitala enheter är ändamålsenliga och kostnadseffektiva Utbildningsnämnden, Tertialrapport 26(52) Resurseffektiv lokalplanering Elevantalet i Stockholms skolor förväntas minska under flera år framöver. Minskningen påverkar redan grundskolan och kommer på sikt även att påverka gymnasieskolan. För att hålla en hög fyllnadsgrad, i takt med förändringarna i elevantalet, behöver nämnden se över sin planering. Förvaltningen arbetar därför under 2026 med en scenarioplanering för grundskolan. Målsättningen är en skolstruktur som bidrar till en likvärdig skola för stadens elever, med hög fyllnadsgrad och hållbar ekonomi. Lokalförsörjningsplanen behandlades av utbildningsnämnden i april 2026 och är en del av Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029. Lokalförsörjningsplanen lyfter fram vikten att knyta samman lokalplanering och organisatorisk verksamhetsplanering. En kostnadseffektiv lokalplanering är viktig för att värna resurser till skolorna och för att begränsa stadens investeringskostnader. Att begränsa hyreskostnadernas andel av nämndens totala budget är högt prioriterat. För att stärka den ekonomiska styrningen kommer förvaltningen i kommande inriktnings- och genomförandeärenden att redovisa hyrans andel av verksamhetens totala intäkter. Flera skolor är i behov av omfattande underhållsåtgärder, vilka initieras och genomförs av SISAB. Förvaltningen ansvarar för att säkerställa fungerande evakueringslösningar och kommer i första hand att nyttja lokaler inom det befintliga lokalbeståndet. Samplanering och samverkan med andra nämnder och bolag Inom ramen för Samordnad skolplanering i Stockholm (SAMS) har förvaltningen under mars 2026 deltagit i stadsdelvisa workshops för att stämma av berörda förvaltningars planering. Resultatet utgör underlag för SAMS årsrapport som årligen föreläggs kommunstyrelsen tillsammans med stadens övergripande lokalresursplan. Förvaltningen deltar också i kommunstyrelsens utredning om samfinansiering av fullstora skolidrottshallar i de fall sådana byggs utan att skolan har behov. Enkelt avhjälpta hinder i skolornas publika lokaler Förvaltningen beaktar löpande tillgänglighetsaspekter i samtliga lokalprojekt, men driver även ett projekt för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder (HIN). Hittills har fem etapper med totalt 63 skolor avslutats. I nuvarande etapp 6 ingår 12 skolor. Nämnden har april i 2026 beslutat om reviderade riktlinjer avseende åtgärder av enkelt avhjälpta hinder för att uppnå ökad tids- och kostnadseffektivitet. Hyresavtal Förvaltningen ansvarar för cirka 400 hyresavtal för stadens skolor. Förvaltningen omförhandlar och träffar hyresavtal avseende lokaler som hyrs in. Nedan listas de avtal som förvaltningen har tecknat, omförhandlat med nya villkor eller sagt upp på delegation sedan Utbildningsnämnden, Tertialrapport 27(52) redovisningen i verksamhetsberättelsen för 2025 fram till den 31 april 2026. Skolenhet Hyra innev. år fram till avtalsupphörande Tid för avtalets upphörande Uppsägningsdatum Kungsholmens grundskola 7-9 evakueringslokal 0,16 mnkr 2026-06-30 2026-02-10 Observatorielundens skola (del av) 1,16 mnkr 2026-08-31 2026-03-09 Placering i grundskola Inför läsåret 2026/2027 inkom cirka 16 000 ansökningar till förskoleklass, grundskola och anpassad grundskola. Cirka 98 procent av vårdnadshavarna använde stadens e-tjänst för ansökan till skolorna. Övriga 2 procent av ansökningarna gjordes via blankett. Av de som aktivt sökte till förskoleklass antogs 95 procent till någon av sina önskade skolor. Det är en ökning med 1 procent jämfört med föregående år. Inköp och upphandling Utbildningsförvaltningens arbete med att genomföra beslutade upphandlingar enligt nämndens Plan för upphandling 2026 pågår enligt plan. Upphandlingarna genomförs i enlighet med stadens nya inköpsprogram och övriga relevanta styrdokument. I linje med stadens mål har förvaltningen arbetat aktivt med att utveckla krav för att motverka välfärdsbrott i upphandlingar kopplade till riskbranscher som till exempel lokalvård. Förvaltningen har utfärdat viten till en av sina leverantörer inom lokalvård på grund av bristande kvalitet i tjänstens utförande. Kategoriarbete lokalvård Stockholms stad samordnar arbetet med upphandling om inköp genom så kallad kategoristyrning inom ett antal områden. Utbildningsförvaltningen ansvarar för kategoriarbetet inom lokalvård. Kategoriteamet har, i samarbete med Göteborgs stad, tagit fram arbetsrättsliga villkor för lokalvårdstjänster, som ska nyttjas i stadens upphandlingar i väntan på Upphandlingsmyndighetens uppdaterade arbetsrättsliga villkor. Under våren har kategoriteamet samordnat en granskning av arbetsrättsliga villkor hos en av stadens leverantörer av lokalvård. I granskningen deltog, förutom utbildningsförvaltningen, även stadsdelsförvaltningarna i Farsta, Skärholmen och Enskede-Årsta-Vantör. Respektive förvaltning hanterar resultatet av granskningen av utifrån sina egna avtal. Upphandlingsmallen med tillhörande bilagor har uppdaterats tillsammans med stadens metodhandbok för lokalvård. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 28(52) Därutöver har kategoriteamet tillsammans med Strategiskt inköp och juridiska avdelningen på SLK samt i dialog med leverantörsmarknaden, tagit fram förslag på beredskapsvillkor att inkludera i upphandlingar av lokalvård. Utveckling av IT-stöd Upphandling nytt barn- och elevregister Projektet för upphandling av ett nytt Barn-och elevregister (BOE) pågår till 2028 och syftar till att kommande barn- och elevregister ska vara ändamålsenligt, kostnadseffektivt och säkert. Under tertialen har en extern uppföljning genomförts av projektet. Syftet är att identifiera eventuella behov av justeringar för att säkra projektets framdrift. Tillgång på digitala enheter Projektet för nästa upphandling av gemensam IT-service fortsätter under 2026 och löper enligt plan. Under februari drabbades förvaltningens leverantör för digitala enheter av oförutsedda kostnadsökningar kopplat till en omfattande global komponentbrist. Det gjorde att staden tvingades genomföra en stor insats med kort framförhållning för att säkra upp tillgång till digitala enheter fram till mars 2027. Förvaltningen lyckades fastställa en prisökning för cirka 66 000 enheter för stadens pedagogiska verksamheter som resulterade i en fast prisökning på cirka 35 procent. Därefter blev prissättningen åter rörlig, varpå kostnaderna ökade igen. Många skolor valde samtidigt att förlänga hyresperioden för sina digitala enheter till ett reducerat pris enligt avtal. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Bedömningen grundar sig bland annat på det pågående samarbetet med arbetsmarknadsförvaltningen för att stötta ungdomar som varken arbetar eller studerar. Målen för antal feriejobb, Stockholmsjobb och praktikplatser för högskolestuderande bedöms komma att uppnås under året Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Alla stadens ungdomar studerar eller arbetar. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 29(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal tillhandahållna platser för feriejobb 482 st 507 st 482 482 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 34 st 65 st 85 85 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderand e samt platser för verksamhetsförlag d utbildning 1 000 st 1 936 st 2 000 st 2 000 st Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Antal ungdomar som fått feriejobb i stadens regi 0 st 0 st 0 st 94 st 90 90 st 11 500 st Tertial 1 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stockholm Business Region AB ska i samarbete med utbildningsnämnden och berörda stadsdelsnämnder testa modellen studiemotiverande arbetslivsorientering (SAO-jobb) på ett antal skolor i stadens utpekade fokusområden 2026-01-01 2026-12-31 Stockholm Business Region AB ska i samarbete med utbildningsnämnden testa en modell med en praktikbank för att stötta skolorna med att tillhandahålla PRAO-platser inom näringslivet för elever i årskurs 8 och 9, med särskilt fokus på bristyrken 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.2.1 Alla stadens ungdomar studerar eller arbetar Uppfylls helt Förväntat resultat Antalet elever som läser yrkesprogram ska öka Gymnasieskolan har god samverkan med näringsliv och övriga lärosäten för att främja övergången till anställning eller fortsatta studier Samverkan med övriga aktörer är god för att erbjuda utbildning för elever i behov av studier Utbildningsnämnden, Tertialrapport 30(52) Samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen För att stödja elever vid övergången från anpassad gymnasieskola till egen försörjning samverkar utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen i flera projekt så som Bron, Lärkedjan och Samstart (i samarbete med Arbetsförmedlingen). Under våren 2026 arbetar förvaltningen också med en uppföljningsmodell för hur de anpassade gymnasieskolorna samverkar kring målgruppen för att stödja övergången. Yrkesprogram Enligt budgetuppdrag har förvaltningen påbörjat ett arbete för att utreda möjligheterna att starta ett nytt yrkesprogram vid en attraktiv skola där högskoleförberedande program dominerar. SAO-jobb Arbetet för att under 2026 starta upp modellen med studiemotiverande arbetslivsorientering, (SAO-jobb) pågår. Stockholm Business Region AB (SBR) har tillsammans med förvaltningen inlett ett samarbete med organisationen Nästa generation Sverige. Tre skolor deltar i samarbetet och avtal är påskrivet mellan staden och Nästa generation Sverige för första omgången av SAO-jobb. Cirka 200 elever i årskurs 8 kommer medverka, med start vårterminen 2027. SBR och utbildningsförvaltningen har också hämtat information från andra kommuner som redan är i gång med SAO-jobb. Feriearbeten och Stockholmsjobb Under 2026 planerade förvaltningen att tillhandahålla 437 platser för feriearbeten under sommaren. I april 2026 hade 452 platser samlats in från förvaltningens skolor. Därutöver har skolor på eget initiativ tagit emot 30 feriearbetande ungdomar under sportlovet, vilket innebär att det totala antalet platser uppgår till 482. Förvaltningen justerar målet utifrån detta. Skolor kan på egen initiativ även ta emot feriearbetare under höstlovet. Arbetet med att matcha ungdomar till sommarens arbetstillfällen påbörjades i mars. Under perioden april–maj bjuds ungdomarna in till informationsmöten och till möten för att teckna anställningsavtal. Stockholmsjobb är en arbetsmarknadsinsats med målet att ge personer som står långt från arbetsmarknaden en möjlighet till en långsiktig och hållbar etablering. Utöver feriejobb planerar förvaltningen även för att tillhandahålla 85 platser för Stockholmsjobb. Under första kvartalet har utbildningsförvaltningen erbjudit 34 Stockholmsjobb. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 31(52) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året inom utbildningsnämndens ansvarsområde. Bedömningen grundar sig främst på det riktade arbetet med skolor med störst behov som beskrivs närmare under mål 1.2.1. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Alla stadens kommunala skolor är välfungerande. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Farsta stadsdelsnämnd ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, AB Familjebostäder samt andra berörda nämnder och bolag ta fram en gemensam långsiktig plan för utvecklingen av Mötesplats Fagersjö. Arbetet ska ske i dialog med boende och föreningsliv 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, Järva stadsdelsnämnd, Stockholm Business Region AB samt Stockholms Stadshus AB ta fram en plan för Kistas framtida utveckling i samråd med Kista Science City AB och andra externa aktörer 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samråd med arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, utbildningsnämnden, Södermalms stadsdelsnämnd, SISAB och andra berörda nämnder och bolag i staden ta ett helhetsgrepp om utvecklingen av platsen kring Åsö gymnasium 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.3.1 Det finns välfungerande kommunala skolor i alla stadsdelar Uppfylls helt Förväntat resultat Kunskapsresultaten i översiktsplanens fokusområden har höjts Sammanhållen stad Mellan förvaltningarna i Stockholms stad och andra externa aktörer finns det flera etablerade samverkansforum där olika perspektiv möts och kompletterar de uppdrag respektive förvaltning har inom sitt ansvarsområde. Det pågår även andra satsningar för att stärka samverkan generellt i staden. Stadens skolor har en central roll för att minska ojämlikhet, Utbildningsnämnden, Tertialrapport 32(52) stärka livsvillkor och skapa en mer sammanhållen stad. Fokus för samverkan är:  ökad likvärdighet inom och mellan stadens skolor  goda uppväxtvillkor för barn och unga  minskad koncentration av hushåll med sårbara livsvillkor. Mer om samverkan beskrivs under nämndmål 1.1.1, 1.2.1 och 1.3.1. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Till måluppfyllelsen bidrar att i verksamhetsplanen angivna uppdrag och aktiviteter i huvudsak genomförts. Förvaltningen når sammantaget uppsatta mål för sjukfrånvaron och även målet för aktivt medskapandeindex från årets medarbetarundersökning uppnås. Måluppfyllelsen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeinde x 80 79 81 80 80 82 2026 Sjukfrånvaro 5,1 % 4,1 % 5,6 % 5,2 % 5,1 % 5,4 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Sjukfrånvaro dag 1-14 2,1 % 2,1 % 2,1 % 2,1 % 2,1 % 2,2 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Nämndmål: 3.4.1 Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare Uppfylls helt Förväntat resultat Förvaltningen rekryterar, behåller och utvecklar kompetenta medarbetare och chefer Arbetsmiljön är god och präglas av öppenhet, kollegialt stöd och kunskapsutbyte Rektors pedagogiska ledarskap ska stärkas med fokus på lärarnas förmåga att undervisa Förvaltningen stärker sin förmåga att attrahera medarbetare inom de yrkesgrupper där det finns rekryteringsutmaningar Utbildningsnämnden, Tertialrapport 33(52) Kompetensförsörjning Förvaltningen är fortsatt en attraktiv arbetsgivare och har i nuläget lätt för att rekrytera och behålla kompetens. Det finns ingen generell lärarbrist men kan finnas vissa svårigheter att rekrytera lärare med rätt behörighet och elevassistenter med rätt kompetens till anpassad skola liksom vissa behörigheter till högstadiet, till exempel lärare i svenska som andraspråk. När elevantalet minskar arbetar förvaltningen kontinuerligt med omplaceringar av övertaliga medarbetare från en skola till en annan. Inom vissa yrkeskategorier upplever förvaltningen att det under en längre tid framöver kommer att finnas en övertalighet. För att underlätta omplaceringar har förvaltningen infört anställningsstopp för bland annat modersmåls- och förskollärare. Kompetensutveckling, karriärvägar och utvecklingsmöjligheter Förvaltningen fortsätter att arbeta med kompetensutveckling för att medarbetare och chefer ska ha ytterligare kunskap och förutsättningar för att genomföra sina uppdrag. Ett av fokusområdena under våren 2026 har varit insatser för att stärka skolledarnas pedagogiska ledarskap. Under vårterminens början har en introduktionsutbildning genomförts för nya biträdande rektorer. Introduktionsutbildningen lägger fokus på chefens tre huvudområden: verksamhet med fokus på det pedagogiska ledarskapet, personalledning och ekonomiansvar. Förvaltningen har även genomfört en utredning av det nya nationella professionsprogrammets betydelse för förvaltningens och skolornas professions- och kompetensutvecklingsinsatser. Målet med utredningen har varit att utveckla ett relevant stöd till skolorna under 2026. Ett förslag till utvecklingsarbete har tagits fram med anledning av reviderade nationella riktlinjer. Arbetet samordnas av central förvaltning och fyra referensgrupper har knutits till arbetet. Därutöver har förvaltningen genomfört en uppföljning av förvaltningens organisering av och arbete med karriärtjänstreformen. Uppföljningen visar att försteläraruppdraget är en viktig resurs i skolornas utvecklingsarbete men att uppdragets inriktning och organisering behöver stärkas för att nå längre i arbetet. Rektorer beskriver brister på strukturnivå, framför allt att tillsvidareanställningar har skapat inlåsningseffekter och begränsat möjligheten att styra, följa upp och förnya uppdrag utifrån förändrade behov på skolnivå. Sammantaget framträder ett tydligt behov av en mer sammanhållen styrning, tydligare uppdrag och en organisering som skapar ökad flexibilitet och likvärdighet i stadens skolor. Förvaltningen arbetar vidare med uppföljningens rekommendationer i nära samverkan med fackliga parter. Utveckling av vikariepoolen Skolornas användning av vikariepoolen har fortsatt att öka. Arbetet med att ge stadsdelsförvaltningarnas förskolor tillgång till utbildningsförvaltningens vikariepool har Utbildningsnämnden, Tertialrapport 34(52) fortlöpt väl och samtliga stadsdelsförvaltningar kommer under maj månad att ha fått tillgång till den interna vikariepoolen. Arbetet kommer framåt att inriktas på att öka stadsdelarnas användning av vikariepoolen och att etablera en utvecklings- och förvaltningsorganisation tillsammans med stadsdelsförvaltningarna, förskoleförvaltningen samt stadsledningskontoret. Fortsatt arbete med omställning Det minskande elevunderlaget innebär att många grundskolor genomför organisatoriska anpassningar. Förvaltningens HR-funktion fokuserar därför särskilt på att ge stöd till skolor som behöver ställa om organisationen. Under 2026 har förvaltningen bland annat tagit fram nytt stödmaterial som underlättar chefernas arbete inför samverkan/förhandling av organisationsförändringar. Informationen och stödmaterialet har gjorts tillgängliga via stadens intranät. En bättre arbetsmiljö Under våren har Stockholm stad genomfört medarbetarenkäten bland stadens förvaltningar och bolag. Svarsfrekvensen på medarbetarenkäten uppgick i år till 88 procent vilket är en procentenhet högre än föregående år. Förvaltningens resultat mätt enligt indexet AMI (Aktivt Medskapandeindex) uppgick till 80 vilket var samma indexvärde som föregående år. AMI för kvinnor uppgick till 81 och för män till 79. Staden ger stöd och information till chefer kring hur de kan analysera resultatet och arbeta med insatser. Nytt för i år är att anpassat stöd kan avropas från företagshälsovården för att förbättra kvaliteten i utvecklingsarbetet och ge ett stöd till chefer. En minskande sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron under den senaste tolvmånadersperioden (”rullande 12”) uppgick i februari till 5,1 procent (kvinnor: 5,6 procent och män 4,1 procent). Det innebär att den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,4 procentenheter jämfört med föregående år. Utfallet ligger under det uppsatta årsmålet. Korttidssjukfrånvaron (sjukfrånvarodag 1–14) under den senaste tolvmånadersperioden var i februari 2026 2,1 procent vilket även det är en minskning med föregående år och i linje med uppsatta årsmål. Kvinnor och män har samma korttidssjukfrånvaro under den senaste 12- månadersperioden. Långtidssjukfrånvaron (sjukfrånvarodag 15–90) uppgick i februari till 1,3 procent (kvinnor: 1,5 procent och män: 0,8 procent) vilket är en ökning jämfört med föregående år. Fördelningen mellan kvinnor och män följer de mönster som finns på arbetsmarknaden i stort där kvinnor har en högre långtidssjukfrånvaro än män. Förvaltningen arbetar enligt stadens rehabiliteringsprocess för att möjliggöra en snabb återgång till arbete efter en längre Utbildningsnämnden, Tertialrapport 35(52) sjukfrånvaro. Arbetet med sjukfrånvaro är ett prioriterat område. Under våren har förvaltningen genomfört utbildningar riktade mot chefer som stöd för att minska sjukfrånvaro. Förbättringar har också gjorts i de rapporter som verksamheterna kan använda för att ta fram underlag och genomföra analyser. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel lärare (uttryckt i heltidstjänster) med lärarlegitimation i behörighet i grundskolan 80,3 % 2026 Andel lärare (uttryckt i heltidstjänster) med lärarlegitimation och behörighet i gymnasieskolan 91,4 % 2026 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås under året. Till måluppfyllelsen bidrar att i verksamhetsplanens angivna uppdrag och aktiviteter i stor utsträckning har inletts, bland annat arbetet med att följa upp arbetet med lokal krisorganisation på skolorna och inventering av skolornas beredskapslager. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolan kan upprätthålla verksamheten vid en större samhällsstörning. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 71 % 75 % 75 % 2026 Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts 100 % 95 % 95 % 2026 Andel upphandlingar som 50 % Tas fram av 2026 Utbildningsnämnden, Tertialrapport 36(52) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period innehåller krav på arbetsrättsliga villkor nämnd/ styrelse Nämndmål: 3.5.1 Skolan kan upprätthålla verksamheten vid en större samhällsstörning Uppfylls helt Förväntat resultat Alla skolor är förberedda på att tillgodose omsorgsbehovet vid en större samhällsstörning Alla skolor är förberedda på att tillgodose utbildningsbehovet vid en större samhällsstörning Beredskap Under 2026 har förvaltningen fortsatt arbetet med att utveckla en resurspool för att stärka bemanningen i händelse av krig eller höjd beredskap. Arbetet sker i samverkan med stadsledningskontoret. En inventering av skolornas beredskapslager med livsmedel påbörjades under mars. Inventeringen genomförs med stöd av miljöförvaltningen i samband med deras ordinarie tillsyn av skolkök. Förvaltningen avser under året att följa upp arbetet med en lokal krigsorganisation på samtliga stadens skolor. Förvaltningen har inlett en ny tvåårscykel av arbetet med risk- och sårbarhetsanalys (RSA), i enlighet med stadens anvisningar. Informationssäkerhet, dataskydd och integritet Förvaltningen arbetar enligt framtagen handlingsplan baserad på de åtgärder som lyfts i dokumenten Ledningens genomgång för informationssäkerhet samt GDPR-årsrapport. Arbetet omfattar bland annat att se över och vid behov revidera styrdokument och riktlinjer inom informationssäkerhet och dataskydd. Det ingår även att löpande förbättra och utveckla processer, rutiner och systemstöd. Vissa aktiviteter i handlingsplanen har omprioriterats med anledning av Stadsledningskontorets pågående arbete med en ny inriktning för stadens ledningssystem för informationssäkerhet (LIS 2.0). Denna omprioritering bedöms inte ha någon större påverkan på förvaltningens arbete med informationssäkerhet och dataskydd. Under perioden har 16 informationssäkerhetsincidenter rapporterats in och hanterats. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 37(52) Förvaltningen har genomfört tekniska och administrativa åtgärder i syfte att incidenterna inte ska upprepas. Av dessa 16 har en (1) personuppgiftsincident anmälts vidare till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). IMY har även inlett tillsyn vid en grundskola för att utreda personuppgiftsbehandling som sker genom kamerabevakning. Förvaltningen arbetar med uppföljning och åtgärder utifrån tillsynen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Bedömningen grundar sig på att de uppdrag och aktiviteter som beskrivs i verksamhetsplanen i stor utsträckning är påbörjade. Till exempel har arbetet med pågående dödligt våld intensifierats och arbetet med välfärdsbrott och är i fokus. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolan är en trygg och säker plats för elever och medarbetare. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse SISAB ska i samarbete med trafiknämnden, utbildningsnämnden, Skärholmens stadsdelsnämnd, AB Stockholmshem, Kulturhuset Stadsteatern AB samt relevanta lokala aktörer utreda hur Bredholmstorget i högre utsträckning kan utvecklas till ett tryggare och mer och inbjudande torg/skolgård i Skärholmens centrum 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.6.1 Skolan är en trygg och säker plats för elever och medarbetare Uppfylls helt Förväntat resultat Alla skolor har en beredskapsplan för allvarligt våld och hot om allvarligt våld Alla skolor har arbetsmetoder för att inga obehöriga ska vistas i lokalerna Alla skolor erbjuds metoder och verktyg för att arbeta med narkotikaprevention Det finns metoder för att upptäcka och förhindra välfärdsbrott inom nämndens ansvarsområde Metoder för att motverka allvarligt våld Den 1 juli 2025 infördes ett nytt kapitel i skollagen om säkerhetsarbete i skolan. Lagförändringen ställer ökade krav på skolorna inom flera områden och förvaltningen har under 2026 färdigställt ett omfattande stödmaterial. Materialet ger skolorna stöd i arbetet med beredskap för allvarliga våldssituationer, samt stöd kring åtgärder mot obehöriga på Utbildningsnämnden, Tertialrapport 38(52) skolområdet under verksamhetstid. Inom ramen för åtgärder mot obehöriga utökas skyltningen kring skolorna, vilket finansieras genom det särskilda statsbidraget för säkerhetshöjande åtgärder i skolan. Utbildningar och övningar inom ämnet pågående dödligt våld (PDV) genomförs löpande och kompletterar den digitala grundutbildningen som finns på intranätet. Trygghetskameror I januari tecknade förvaltningen avtal med en ny leverantör för inomhuskameror. Under våren genomförs två utbildningstillfällen om kamerabevakning för berörda målgrupper på skolorna. En teknisk inventering av uppsatta kameror har inletts på stadens kommunala gymnasieskolor. Inventeringen syftar till att dokumentera och kartlägga befintlig kamerautrustning, inklusive placering och tekniska parametrar. Inventeringen på gymnasieskolorna pågår under våren 2026 och förvaltningen planerar också för en inventering av kamerabevakning i grundskolorna under året. Arbete mot välfärdsbrott Förvaltningen har under våren deltagit i den gemensamma uppföljningen av arbetsrättsliga villkor hos en stor leverantör av lokalvård. Uppföljningen har samordnats inom ramen för kategoriarbetet för lokalvård (se mål 3.1.1, kategoriarbete lokalvård). Förvaltningen är representerad i det nya nätverket kopplat till lokalvård som initierats av Centrum för arbetslivskriminalitet (AKC). Syftet är att främja samarbete och informationsutbyte mellan kommuner och regioner. Ersättningshantering och felaktiga utbetalningar till andra huvudmän Förvaltningen fortsätter arbetet med att säkerställa att offentliga medel används korrekt och att välfärdssystemet inte missbrukas. Förvaltningen har under perioden genomfört två samverkansforum tillsammans med förskoleförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen och stadsledningskontoret i syfte att hitta former för informationsutbyte och stärka samverkan. Processen för vårdnadshavares intygande till barnens deltagande i skolbarnomsorgen har förbättrats, för att säkra riktigheten på lämnat bidrag till huvudmännen. Förvaltningen har fortsatt arbetet att informera om de administrativa rutinerna till fristående skolhuvudmän för att upptäcka felaktiga elevplaceringar. Hittills i år har fem incidenter särskilt rapporterats och resulterat i återtag av bidrag. I två av fallen har de skickats till andra myndigheter utifrån kommunens underrättelseskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 39(52) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet kommer att uppnås helt under året. Bedömningen grundar sig på förvaltningens arbete för att stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna kopplat till utbildningsnämndens ansvarsområde. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolan förmedlar demokratiska värden och mänskliga rättigheter och det som beskrivs under nämndmålen 1.2.1, 1.2.2, 1.3.1 och 3.6.1. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna med utgångspunkt i handlingsplanen mot rasism initiera ett arbete för att öka kunskapen om alla former av rasism i stadens pedagogiska verksamheter 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska säkerställa att stadens handlingsplaner implementeras och att de pedagogiska verksamheterna inleder arbetet med att genomgå stadens diplomutbildningar 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska ta fram åtgärder för att fler elever som tillhör de nationella minoriteterna ska känna till och kunna tillgodogöra sig sin särskilda rätt till modersmålsundervisning 2026-01-01 2026-12-31 Utbildningsnämnden ska utveckla arbetet mot alla former av rasism till att, med inspiration från Malmö stad, också omfatta pedagogiska resurser riktade till skolorna 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: 3.7.1 Skolan förmedlar demokratiska värden och mänskliga rättigheter Uppfylls helt Förväntat resultat Medarbetare och elever ökar sin kunskap om mänskliga rättigheter, barns rättigheter, hbtqi, rasism och diskriminering Nationella minoriteter får sina rättigheter tillgodosedda Mänskliga rättigheter Utbildningsförvaltningen arbetar brett med mänskliga rättigheter inom alla verksamheter. Normer, värden samt elevernas ansvar och inflytande ingår i de övergripande målen i läroplanen som anger riktningen för skolans arbete. Stadens mål är att göra Stockholm till en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från Utbildningsnämnden, Tertialrapport 40(52) diskriminering och rasism. Stockholms stads program för mänskliga rättigheter (MR- programmet) är också en vägledning i arbetet. MR-programmet fokuserar på tre områden som är centrala för att skapa jämlika levnadsvillkor och säkra att mänskliga rättigheter efterlevs: kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande. Staden har två diplomutbildningar som en del i MR-programmet, diplomutbildning för hbtqi- personers rättigheter och diplomutbildning mot rasism. Förvaltningen har under mars månad påbörjat en av diplomutbildningarna inom två enheter på central förvaltning. Förvaltningen har även haft möte med en skola som anmält sig för att pilottesta utbildningen med start höstterminen 2026. Jämställdhet Skolor arbetar med våldsprevention som en del i jämställdhetsarbetet i syfte att utmana stereotypa normer kring kön samt främja jämställdhet. Hbtqi+-personers rättigheter Förvaltningen har påbörjat implementeringen av stadens nya diplomutbildning. Utbildningen som ska pilottestas på några skolor och avdelningar under våren och kommande läsår. Det pågår också ett arbete med att pilottesta RFSL:s nya undervisningsmaterial Vi finns överallt på några av stadens skolor. Rasism Medel har beviljats till skolor för att bekosta föreläsare och processtöd i syfte att öka kunskaperna om olika former av rasism och hur man kan utveckla arbetet i undervisningen och på skolan. Hågkomst- och studieresor till Oslo och Utöya inkluderas föreläsningar och kunskaper om vardagsrasism och antisemitism. Förvaltningen har påbörjat implementeringen av stadens nya diplomutbildning, som ska pilottestas på några skolor och avdelningar under våren och kommande läsår. Kartläggningen av rasism på stadens förskolor och skolor är klar och förvaltningen har initierat arbetet med att göra den känd till olika yrkesgrupper på stadens skolor. Förvaltningen har tilldelats särskilt riktade medel för att stärka arbetet mot rasism i stadens skolor. Medlen används bland annat till att finansiera framtagandet av fyra nya tematiska utbildningspass om rasism inom ramen för Mentorer i våldsprevention (MVP). Förvaltningen bedriver ett proaktivt arbete för att se till att de riktade resurserna används på ett ändamålsenligt sätt. Antisemitism Förvaltningen har skapat en ny utbildning Fortbildning antisemitism i sociala medier för att Utbildningsnämnden, Tertialrapport 41(52) öka kunskaperna hos lärare och skolpersonal. På Förintelsens minnesdag fick 2 400 elever möjlighet att lyssna på tredje eller fjärde generationens överlevande som berättar kring en egen släktings vittnesmål om förintelsen. Skolor har blivit beviljade medel för att öka kunskaperna kring antisemitism och Förintelsen bland elever och personal. Fler hågkomst- och studieresor har planerats för elever och lärare under året och några har redan genomförts under våren 2026. Förvaltningen har uppdaterat aktivitetsplanen mot antisemitism och haft en dialog med ett par av de judiska organisationerna. Våldsbejakande extremism Förvaltningen genomför stadens enkät kring arbetet mot våldsbejakande extremism. Nulägesbilden och resultatet från enkäten kommer vara ett av underlagen för att ta fram en ny handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026–2027. Handlingsplanen ska ge stöd i hur förvaltningen och skolor ska arbeta vidare inom området. Handlingsplanen finns som bilaga 5 i tertialrapporten. Förvaltningen har under perioden januari 2025-mars 2026 fått in 133 rapporterade händelser som bedöms ha med våldsbejakande extremism att göra. Det är en ökning jämfört med perioden januari 2023-mars 2024 då förvaltningen fick 60 inrapporterade händelser. Incidenterna berör främst händelser om verbala och visuella uttryck, såsom rasistiska kommentarer, nazistiska hälsningar, sånger, klistermärken och symboler på kläder samt klotter på skolans inredning och material. Nästan alla rapporterade händelser kopplas till den våldsbejakande högerextremistiska miljön. Skolorna uppger att de agerar och följer stadens rutiner kring våldsbejakande extremism genom att göra orosanmälningar, polisanmälningar samt anmäla i stadens incidentrapporteringssystem. Fler utbildningsinsatser och en ökad kännedomen om stadens rutiner och om det stöd som förvaltningen och staden erbjuder i ärenden som rör oro om våldsbejakande extremism är en möjlig förklaring till ökningen av antalet anmälningar. Nationella minoriteter och romsk inkludering Förvaltningen har startat arbetet med att ta fram åtgärder för att fler elever som tillhör de nationella minoriteterna ska känna till och kunna tillgodogöra sig sin särskilda rätt till modersmålsundervisning. Förvaltningen har under maj månad haft ett möte med rådet för nationella minoriteter och kommer utifrån rådets synpunkter att ta fram ett årshjul för kommunikation och information till stadens webbplatser. Samarbete pågår med Södertörns högskola för att skapa utbildningar i romani chib för att få fler modersmålslärare i språket. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 42(52) Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Prognos årsutfall 2026 Nämnden redovisar ingen avvikelse mot budget efter fondförändring i prognosen per april. Prognosen bygger på att resultatenheternas fonder kommer att minska med 27,7 miljoner kronor beroende på att skolorna i dagsläget bedöms gå med ett mindre underskott totalt sett. Driftverksamhet, mnkr Budget Prognos Avvikelse Summa kostnader 24 038,8 23 639,8 398,9 Drift och underhåll 23 952,8 23 553,8 398,9 Kapitalkostnader 86,0 86,0 0,0 Summa intäkter -2 865,2 -2 626,6 -238,6 Nettoutfall 21 173,6 21 013,2 160,4 Beräknade prestationsförändringar -188,0 Summa justerat nettoutfall -27,7 Ingående resultatfond från 2025 812,3 Resultatöverföring till 2027 -784,5 Nettoutfall efter resultatfond 0,0 Investeringar, mnkr Budget Prognos Avvikelse Investeringsutgifter 90,0 90,0 0,0 I prognosen har hänsyn tagits till beräknade prestationsförändringar. Med prestationsförändring avses förändringar av barn- och elevantal. Nämnden tilldelas budget utifrån det faktiska antalet barn och elever. Avräkning sker vid årets slut då budgeten revideras. Prestationsförändringarna beräknas som skillnaden mellan elevantalet enligt kommunfullmäktiges budget och faktiskt antal elever. De prognostiserade förändringarna av elevantalen innebär en minskning av budgeten med totalt 188,0 miljoner kronor jämfört med kommunfullmäktiges budget. Prestationsförändringarna består av en minskning med 178,5 miljoner kronor för grundskola inklusive fritidshem och anpassad grundskola och en minskning med 9,5 miljoner kronor för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Prestationsförändringarna redovisas även under respektive verksamhetsområde. Elevantalsutvecklingen jämfört med förra året och jämfört med antagandet i nämndens verksamhetsplan för 2026 är viktig att följa. I nedanstående tabell anges antal stockholmselever i grundskola och gymnasieskola, uppdelat mellan stadens kommunala skolor och andra huvudmäns skolor. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 43(52) Antal stockholmselever i grundskola och gymnasieskola, egen regi samt andra huvudmän* Grundskola VB 2025 Andel % VP 2026 Årsprognos T1 2026 Andel % I kommunala skolor i Stockholms stad 74 203 74% 73 100 73 200 74% I kommunala skolor i annan kommun 837 1% 810 815 1% I fristående skolor 25 503 25% 25 100 25 200 25% Totalt i grundskola 100 543 100% 99 010 99 215 100% Gymnasieskola VB 2025 Andel % VP 2026 Årsprognos T1 2026 Andel % I kommunala skolor i Stockholms stad 12 246 39% 12 462 12 444 39% I kommunala skolor i annan kommun 3 563 11% 3 692 3 677 11% I fristående skolor 15 406 50% 15 892 15 879 50% Totalt i gymnasieskola 31 215 100% 32 046 32 000 100% *exklusive anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola Sedan 2022 minskar elevantalet inom grundskola och för skolorna i egen regi beräknas antal elever i år minska med cirka 1 000 elever jämfört med förra året. Minskningen kommer att pågå under en lång tid, sannolikt de närmsta tio åren. Antal gymnasieelever i egen regi ökar med cirka 200 elever jämfört med förra året och det totala antalet för samtliga huvudmän ökar med cirka 800 elever. Andelen stockholmselever i grundskolor och gymnasieskolor i egen regi beräknas vara i princip oförändrad jämfört med förra året, 74 procent respektive 39 procent. Antal elever i anpassad grundskola visar en motsatt trend jämfört med antal grundskoleelever och beräknas öka med nästan 90 elever varav cirka 80 elever avser skolorna i egen regi. Även antal elever i anpassad gymnasieskola beräknas öka. Ökningen är drygt 30 elever varav knappt 20 elever i skolor i egen regi. Antal elever i egen regi i relation till antal anställda i egen regi Grundskola inkl. anpassad grundskola Mars 2025 Mars 2026 Förändring Antal årsarbetare 12 569 12 613 44 Antal elever 77 364 76 473 -891 Antal elever per årsarbetare 6,2 6,1 -0,1 Gymnasieskola inkl. anpassad gymnasieskola Mars 2025 Mars 2026 Förändring Antal årsarbetare 2 199 2 235 36 Antal elever 18 824 18 932 108 Antal elever per årsarbetare 8,6 8,5 -0,1 Den stora elevantalsminskningen inom grundskola innebär att verksamheten behöver anpassas Utbildningsnämnden, Tertialrapport 44(52) efter förutsättningarna. Utvecklingen av antal anställda inom grundskola behöver följas och visar en mindre ökning mars 2026 jämfört med mars 2025. I och med minskat antal elever så innebär detta att personaltätheten ökar något och antal elever per årsarbetare minskar från 6,2 till 6,1. Förvaltningens uppföljning visar även att inom ramen för personaltätheten har lärartätheten ökar något inom de kommunala grundskolorna och antal elever per årsarbetande lärare har minskat från 11,1 elever per lärare mars 2025 till 10,9 mars 2026. Även när det gäller gymnasieskola så ökar antal anställda men elevantalet ökar något till skillnad från inom grundskola som har en minskning. Effekten på personaltätheten och antal elever per årsarbetare är liknande som inom grundskola och innebär alltså en ökad personaltäthet och minskat antal elever per årsarbetare från 8,6 till 8,5. Resultatenheter redovisas i bilaga 1 och anslagsenheter i bilaga 3. Prognos över antal elever finns i bilaga 2. I bilaga 4 redovisas vissa nyckeltal för år 2025. Investeringar Nämnden beräknar att de totala investeringsutgifterna för 2026 kommer att uppgå till 90,0 miljoner kronor, vilket innebär att nämndens budget för investeringar är i balans. Prognosen för de fördelade investeringsmedlen beräknas följa tilldelade budgetanslag. Anpassningar måste göras för att kunna upplåta idrottslokaler till föreningslivet. Utbildningsnämnden belastas med investeringskostnader för dessa anpassningar och kapitalkostnaden faktureras därefter beställande förvaltning. Det finns osäkerhet om i vilken omfattning utredningar kommer att resultera i genomförande av anpassningar. Utbildningsnämnden återkommer därför i tertialrapport 2 angående behov av förändrat investeringsutrymme. Kapitalkostnader I driftbudgeten ingår kapitalkostnader på befintliga ej avskrivna anläggningstillgångar och på beräknade framtida investeringar. Utfallet för dessa kostnader per april är 36,1 miljoner kronor och prognosen för helåret är 86 miljoner kronor, vilket är enligt budget. Omslutningsförändringar Med omslutningsförändring avses en ökad/minskad kostnad eller utgift som har ett direkt samband med en ökad/minskad intäkt eller inkomst. Omslutningsförändringar består normalt enbart av driftskostnader till följd av ökade intäkter. Nämnden redovisar inga omslutningsförändringar i samband med tertialrapport 1. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 45(52) Prognos per verksamhetsområde Driftverksamhet, netto, mnkr VP 2026 Bokfört tom april - tertial 1 Utfall i % av årsbudget (riktvärde 33,3%) Avvikelse prognos april - tertial 1 Förskola 0,0 3,9 0,0 Grundskola inklusive fritidshem och anpassad grundskola 16 616,8 5 310,0 32,0 % -33,2 Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola 4 172,1 1 290,0 30,9 % 1,5 Nämnd och övergripande verksamhet 384,7 137,2 35,7 % 4,0 Netto 21 173,6 6 741,2 31,8 % -27,7 Resultatfond från 2025 812,3 Resultatfond till 2027 -784,5 Totalt resultat 0,0 Investeringar, mnkr 90,0 8,6 9,6 % 0,0 För perioden januari-april har nämnden förbrukat 31,8 procent av 2026 års budget. Tas hänsyn till årets prestationsminskningar ligger förbrukningen på 32,1 procent. För investeringsmedlen redovisas en låg förbrukning, vilket är normalt i april. Nämnden redovisar ingen avvikelse mot budget efter fondförändring i prognosen per april. Prognosen bygger på att resultatenheterna i dagsläget bedöms gå med ett mindre underskott och minskar sina fonder med 27,7 miljoner kronor. Prognosen totalt sett för skolorna i egen regi visar ett underskott med sammanlagt 47,5 miljoner kronor. Grundskolorna står för ett underskott om 43,1 miljoner kronor och gymnasieskolorna ett underskott om 4,4 miljoner kronor. Då antalet elever inom grundskolan kommer att minska under många år framöver kommer skolorna kontinuerligt behöva anpassa sin verksamhet efter detta och att följa elevantalsutvecklingen är en viktig del i skolornas prognosarbete. Följande budgetavvikelser innebär sammanlagt att nämndens budget efter fondförändringar är i balans.  underskott för skolorna  underskott avseende särskilt stöd grundskola  överskott gällande budgetreserv  överskott gällande administrativa lokalkostnader  överskott gällande IT-kostnader Utbildningsnämnden, Tertialrapport 46(52) I prognosen för nämndens lokalkostnader ingår antagande om att tomställda lokaler där det inte bedrivs skolverksamhet, rivningskostnader, vissa kostnader för idrottslokaler och kostnader för samhällsplanering finansieras av kommunstyrelsen. Grundskola inklusive anpassad grundskola och fritidshem Drift, netto, mnkr Budget (VP) Prestations- förändring Prognos Avvikelse Grundskola inklusive fritidshem och anpassad grundskola 16 616,8 -178,5 16 471,5 -33,2 Ingående fond från 2025 630,0 Utgående fond till 2027 -598,0 Resultat efter fonder -1,2 Uppföljning av driftbudget – totalt för verksamhetsområdet Grundskoleverksamheten inklusive fritidshem och anpassad grundskola redovisar ett underskott om 33,2 miljoner kronor före fondförändring och 1,2 miljoner kronor efter fondförändring främst beroende på underskott för skolorna som innebär att deras fonder minskar. Grundskolor i egen regi Skolorna redovisar ett sammanlagt underskott om 43,1 miljoner kronor före fondförändring och 11,1 miljoner kronor efter fondförändring. Detta kan jämföras med ett överskott med 124,3 miljoner kronor före och ett underskott med 19,1 miljoner kronor efter fondförändring i bokslutet 2025. Resultatenheterna redovisar ett underskott om 32,0 miljoner kronor och anslagsenheterna ett underskott om 11,1 miljoner kronor. När det gäller de 130 grundskoleenheterna så har 40 enheter en budget i balans eller ett underskott på högst 1 miljoner kronor. Två enheter har underskott på över 5 miljoner kronor. För en av dessa enheter, Åsö grundskola, har beslut om avveckling fattats vilket medför stora underskott i år och kommande år. Skolorna använder fonderna främst för att möta ett tillfälligt underskott innan åtgärder har fått effekt men även till planerade inköp och kompetensutveckling. De flesta resultatenheterna kommer fortfarande att ha en positiv utgående fond vid årets slut. Ett arbete pågår med att vidta åtgärder för en budget i balans vid de skolor som visar underskott. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 47(52) Resultatenheter Ingående fond 2026 mnkr Ingående fond resultatenheter 2026 630,0 Totalt ingående fond grundskola 630,0 Utgående fond 2026 mnkr Resultatenheter med överskott (116) 605,5 Resultatenheter med underskott (4) -7,5 Resultatenheter med fond +/- 0 (3) 0,0 Totalt utgående fond grundskola 598,0 Grundskoleverksamhetens 120 resultatenheter har en sammanlagd ingående fond om 630 miljoner kronor. Ett överskott om 598 miljoner kronor beräknas föras över till 2027, vilket innebär att fonderna minskar med 32 miljoner kronor. Två resultatenheter riskerar att avvecklas i samband med bokslutet. Anslagsenheter Grundskoleverksamhetens tio anslagsenheter redovisar ett sammanlagt underskott om 11,1 miljoner kronor. En av dessa har möjlighet att bli resultatenhet i samband med bokslutet 2025. Övrigt, grundskola och anpassad grundskola i egen regi Avseende övriga avvikelser redovisas ett överskott avseende reserver för att täcka anslagsenheternas underskott och IT-kostnader. Grundskola särskilt stöd - huvudman Grundskola, särskilt stöd i mnkr Budget 2026 Prognos 2026 Differens Kommentar Tilläggsbelopp och verksamhetsstöd 68 48 20 Färre ansökningar och färre beviljade Förhöjt grundbelopp resursskolor (Strukturbidrag + SU-grupp) 232 244 -12 930 elever i budget och 980 i prognos SU-grupp egen regi och fristående 125 136 -11 1 500 elever i budget och 1 630 i prognos CSU egen regi 116 116 0 350 platser RSU-bidrag egen regi 26 26 0 170 elever i budget och prognos Totalt 567 570 -3 Avsatta medel för särskilt stöd redovisar totalt sett ett underskott med 3 miljoner kronor. Det beror på att antal elever inom de grupper som ersätts med en fast peng per elev fortsätter att öka samtidigt som kostnaderna för individuellt beslutat stöd minskar. Ökningen av antal Utbildningsnämnden, Tertialrapport 48(52) elever har pågått ända sedan nuvarande ersättningsmodell infördes 2022. Prestationsförändringar Prestationsförändringarna beräknas som skillnaden mellan elevantalet enligt kommunfullmäktiges budget och faktiskt antal elever. Nämnden tilldelas budget utifrån det faktiska antalet barn och elever. Avräkning sker vid årets slut då budgeten revideras. De totala prestationsförändringarna beräknas uppgå till en minskning med 178,5 miljoner kronor. Elevantalsförändringen jämfört med kommunfullmäktiges budget beskrivs mera detaljerat enligt följande. Grundskoleverksamhetens schablonbudget beräknas minska med totalt 201,0 miljoner kronor jämfört med kommunfullmäktiges budget. Elevminskningen i egen regi beräknas till cirka 1 300 elever. I fristående grundskolor beräknas elevminskningen till cirka 400 elever medan antal elever i andra kommuners grundskolor beräknas minska med cirka 60 elever. Antalet barn inskrivna i fritidshem beräknas minska med cirka 740 barn jämfört med kommunfullmäktiges budget. I minskningen ingår cirka 600 barn i egen regi och cirka 110 barn i fristående skolor och i andra kommuner. Totalt innebär volymförändringen en schablonminskning om 37,4 miljoner kronor, samtidigt som intäkterna från vårdnadshavarnas avgifter beräknas öka med 16,8 miljoner kronor jämfört med kommunfullmäktiges budget. Inom den öppna fritidsverksamheten (fritidsklubb) beräknas barnantalet öka med cirka 1 100 barn, vilket motsvarar en schablonökning om 12,4 miljoner kronor jämfört med kommunfullmäktiges budget. Inom anpassad grundskola beräknas elevantalet öka med 105 elever, varav en ökning med 97 elever i egen regi och fem elever i fristående anpassad grundskola och anpassad grundskola i andra kommuner. Det motsvarar en schablonökning om 61,7 miljoner kronor. Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Drift, netto, mnkr Budget (VP) Prestationsför ändring Prognos Avvikelse Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola 4 172,1 -9,5 4 161,0 1,5 Ingående fond från 2024 155,2 Utgående fond till 2026 -156,0 Resultat efter fonder 0,7 Uppföljning av driftbudget – totalt för verksamhetsområdet Gymnasieverksamheten inklusive anpassad gymnasieskola redovisar ett överskott om 1,5 miljoner kronor före fondförändring och 0,7 miljoner efter fondförändring. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 49(52) Gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor i egen regi Gymnasieskolorna i egen regi redovisar i sina inlämnade prognoser ett underskott om 4,4 miljoner före och 5,3 miljoner efter fondförändring. Detta kan jämföras med ett överskott med 86,4 miljoner kronor före och 54,9 miljoner kronor efter fondförändring i bokslutet 2025. När det gäller de 28 skolorna och fem enheterna så prognostiserar 26 enheter en budget i balans och fyra har ett mindre underskott på upp till 1 miljon kronor. Två skolor har underskott på över 1 miljon kronor. Kärrtorps gymnasium som kommer avvecklas har störst underskott. Resultatenheter Ingående fond 2026 mnkr Ingående fond resultatenheter 2026 155,2 Totalt ingående fond gymnasieskola 155,2 Utgående fond 2026 mnkr Resultatenheter med överskott (21) 166,0 Resultatenheter med underskott (0) 0,0 Totalt utgående fond gymnasieskola 166,0 De 21 resultatenheterna inom gymnasieverksamheten har sammanlagt en positiv ingående fond som uppgår till 155,2 miljoner kronor. I prognosen redovisar resultatenheterna ett överskott om 10,7 miljoner kronor före och 9,9 miljoner kronor efter fondförändring. Ett överskott om 166,0 miljoner kronor prognostiseras att överföras till 2027, vilket innebär att fonderna ökas med 0,8 miljoner kronor. Anslagsenheter Gymnasieverksamhetens 12 anslagsenheter redovisar ett sammanlagt underskott om 15,1 miljoner kronor. Övrigt - gymnasieskola och anpassad gymnasieskola i egen regi Överskott redovisas som beror på reserver för att täcka anslagsenheternas underskott och underskott redovisas för lokalkostnader. Prestationsförändringar Prestationsförändringarna beräknas som skillnaden mellan elevantalet enligt kommunfullmäktiges budget och faktiskt antal elever. Nämnden tilldelas budget utifrån det faktiska antalet barn och elever. Avräkning sker vid årets slut då budgeten revideras. De totala Utbildningsnämnden, Tertialrapport 50(52) prestationsförändringarna beräknas till en minskning med 9,5 miljoner kronor. Elevantalsförändringen jämfört med kommunfullmäktiges budget beskrivs mera detaljerat enligt följande. Jämfört med kommunfullmäktiges budget beräknas en sammanlagd minskning av antalet elever inom gymnasieskolan med cirka 350 elever, vilket ger en total schablonminskning om 42,1 miljoner kronor. Denna minskning jämfört med kommunfullmäktiges budget består av en minskning av antalet elever i egen regi med drygt 160 elever, vilket motsvarar en schablonminskning om cirka 19,6 miljoner kronor, och en minskning av antalet elever i fristående gymnasieskolor/andra kommuner med cirka 190 elever, vilket motsvarar en schablonminskning om 22,4 miljoner kronor. Antalet elever i anpassad gymnasieskola ökar med 53 elever totalt jämfört med kommunfullmäktiges budget och ger en sammanlagd schablonökning med 32,5 miljoner kronor, där 17 miljoner kronor avser extra ersättning för merkostnader för elever i anpassad gymnasieskola med störst behov. Resterande ökning om 15,5 miljoner kronor jämfört med kommunfullmäktiges budget består av en ökning av antalet elever i egen regi med 55 elever, en ökning av antalet elever i fristående gymnasieskolor med sex elever samt en minskning av antalet elever i andra kommuner med åtta elever. Nämnd och övergripande verksamhet Drift, netto, mnkr Budget (VP) Prestations- förändring Prognos Avvikelse Nämnd och övergripande verksamhet 384,7 380,7 4,0 Ingående fond från 2025 27,0 Utgående fond till 2027 -30,5 Resultat efter fonder 0,5 Uppföljning av driftbudget – totalt för verksamhetsområdet Nämnd och övergripande verksamhet redovisar ett överskott om 4,0 miljoner kronor före fondförändring och 0,5 miljoner kronor efter fondförändring. Överskottet beror främst på överskott för resultatenheterna bemanningsenheten och språkcentrum. Utbildningsnämnden, Tertialrapport 51(52) Resultatenheter Ingående fond 2026 mnkr Ingående fond resultatenheter 2026 27,0 Totalt ingående fond nämnd och övergripande 27,0 Utgående fond 2026 mnkr Resultatenheter med överskott (3) 30,5 Totalt utgående fond nämnd och övergripande 30,5 De två resultatenheterna språkcentrum och elevhälsans medicinska insats har en positiv ingående fond som uppgår till 27,0 miljoner kronor. Därtill tillkommer bemanningsenheten inom avdelningen för personal och kompetensförsörjning som är nyinrättad som resultatenhet. Ett överskott om 30,5 miljoner kronor kommer att överföras till 2027, vilket innebär att fonderna ökar med 3,5 miljoner kronor. Övrigt Redovisning av synpunkter och klagomål inom grundskolan Inspektionsärenden Under perioden 1 januari–25 mars 2026 inleddes 6 ärenden hos Barn- och elevombudet, Diskrimineringsombudsmannen och Skolinspektionen. Samma tid förra året fick förvaltningen in 12 ärenden. Hälften av ärendena gäller kränkande behandling, 2 av ärendena gäller diskriminering, trakasserier eller sexuella trakasserier och 1 av ärendena gäller undervisning och betygssättning. Av dessa har förvaltningen fått beslut i 2 ärenden. Besluten innebar att Barn- och elevombudet inte går vidare för att pröva ärendet. Det går inte att dra några slutsatser från att anmälningarna minskat från 12 till 6 eftersom det är 76 000 elever i Stockholms kommunala grundskolor. Kränkande behandling Under perioden 1 januari–22 mars 2026 kom det in 4 521 anmälningar om kränkande behandling till förvaltningen i egenskap av skolhuvudman. Under samma tid 2025 kom det in 4 158 anmälningar. Ökningen beror sannolikt på att skolorna successivt blir allt bättre på att systematiskt arbeta mot kränkningar. Av det totala antalet anmälningar gällde: Utbildningsnämnden, Tertialrapport 52(52)  2,8 procent kränkningar från personal (3 % 2025)  3,3 procent kränkningar av sexuell karaktär (2,9 % 2025). Redovisning av synpunkter och klagomål inom gymnasieskolan Inspektionsärenden Under perioden 1 januari–25 mars 2026 har Skolinspektionen inlett en tillsyn gällande elevers tillgång till bemannade skolbibliotek vid P A Fogelströms gymnasium. Barn – och elevombudet har överlämnat ett ärende till huvudmannens klagomålshantering. Förvaltningen har hanterat ärendet enligt fastställda rutiner. Kränkande behandling Från januari till april har det inkommit 55 anmälningar om kränkande behandling till förvaltningen i egenskap av skolhuvudman. Under samma tid 2025 inkom 58 anmälningar. Anmälningarna gäller framför allt verbala kränkningar samt utfrysning och blickar mellan elever. Av anmälningarna har 64 procent gjorts av flickor och 3 anmälningar har bedömts vara av sexuell karaktär. --- [Bilaga 1 uppföljning av budget 2026 tertial 1.pdf] Bilaga 1 Utbildningsnämnden Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april Kostnader och intäkter (-) för strategiskt viktiga projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar t o m 2025 Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Start Slut Start Slut Projekt Hållbara skolmåltider (ESF) 1 -1 6 -5 6 -5 7 -6 5 -4 0 0 0 0 18 -15 18 -15 25-10-01 28-09-30 25-10-01 28-09-30 Upphandling skolplattformen (USP) 72 0 2 0 4 0 95 0 76 0 22-01-01 26-06-30 22-01-01 26-06-30 Upphandling barn och elevregister (BOE) 6 0 10 0 10 0 29 0 29 0 29 0 103 103 0 24-09-30 28-12-31 24-09-30 29-12-31 Varav UtbF 5 0 7 0 7 0 21 0 21 0 21 0 76 76 0 Summa 79 -1 17 -5 20 -5 36 -6 34 -4 29 0 0 0 217 -15 197 -15 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. Kolumn D-E Budget som beslutats i VP, gäller hela året - även i uppföljningsärenden Kolumn F-O Prognos för angivna år Kolumn P-Q Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. Kolumn T-U Datum projektet skall starta resp. avslutas enligt beslutet. 2024-09-30—2028-12-31 (ursprunglig plan, projektdirektiv godkändes 30 september 2024 på Portföljsstyrgruppsmötet). Kolumn V-W Prognos för projektets start- resp. slutdatum. Avikelser från beslutade datum skall förklaras. 2024-09-30 – 2029-12-31 (prognos) Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt skall speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd. Mnkr 2026 2026 2027 2028 Prognos Ack. utfall Budget Prognos Totalt Period 2029 2030 Beslutat Prognos Beslutat Bilaga 1 Utbildningsnämnden Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Grundskolor Abrahamsbergsskolan 81 803 4 090 -1 763 2 273 -510 -0,6% 8 180 -2,8% Adolf Fredriks musikklasser 108 341 5 417 -4 840 -978 5 819 5,4% 10 834 0,9% Adolfsbergsskolan 48 979 2 449 -2 638 545 2 093 4,3% 4 898 -1,1% Akalla grundskola 104 630 5 231 -10 731 -1 418 10 463 10,0% 10 463 -0,3% Alviksskolan 157 723 7 886 -9 909 -640 10 549 6,7% 15 772 0,4% Askebyskolan 79 479 3 974 -3 159 -111 3 270 4,1% 7 948 0,1% Aspuddens skola 111 353 5 568 -2 988 -144 3 132 2,8% 11 135 0,1% Backluraskolan 57 219 2 861 -5 686 -38 5 722 10,0% 5 722 0,1% Bagarmossen-Brotorp skolor 164 562 8 228 -13 122 -24 13 146 8,0% 16 456 0,0% Bandhagens skola 86 924 4 346 -217 0 217 0,2% 8 692 0,0% Beckombergaskolan 69 052 3 453 -7 101 737 6 364 9,2% 6 905 -1,1% Björkhagens skola 94 098 4 705 -1 730 0 1 731 1,8% 9 410 0,0% Björnbodaskolan/Sörgårdsskolan 58 370 2 918 -5 769 125 5 644 9,7% 5 837 -0,2% Björngårdsskolan 70 822 3 541 173 5 384 -3 714 -5,2% 7 082 -5,0% Blackebergsskolan 63 110 3 156 -6 680 861 5 819 9,2% 6 311 -1,4% Blommensbergsskolan 77 238 3 862 -6 237 -226 6 464 8,4% 7 724 0,3% Bredängsskolan 88 919 4 446 -7 301 0 7 301 8,2% 8 892 0,0% Bromstensskolan 68 452 3 423 -6 832 -556 6 845 10,0% 6 845 0,0% Bäckahagens skola 110 720 5 536 -1 170 -22 1 192 1,1% 11 072 0,0% Eiraskolan 71 717 3 586 -4 345 399 3 945 5,5% 7 172 -0,6% Elinsborgsskolan 57 180 2 859 -3 215 2 325 890 1,6% 5 718 -4,1% Enbacksskolan 67 275 3 364 -6 136 -225 6 362 9,5% 6 727 0,3% Engelbrektsskolan 114 830 5 741 -6 438 575 5 863 5,1% 11 483 -0,5% Enskede skola 83 913 4 196 -7 297 1 517 5 780 6,9% 8 391 -1,8% Enskedefältets skola 75 789 3 789 -6 683 0 6 683 8,8% 7 579 0,0% Eriksdalsskolan 185 533 9 277 -18 393 0 18 393 9,9% 18 553 0,0% Fagersjöskolan 27 603 1 380 -2 706 84 2 622 9,5% 2 760 -0,3% Farsta Grundskola / Adolf Fredriks musikklasser 117 694 5 885 -8 190 0 8 190 7,0% 11 769 0,0% Fruängens skola 90 450 4 522 -5 740 -1 208 6 948 7,7% 9 045 1,3% Grimstaskolan 98 598 4 930 -4 972 -1 876 6 849 6,9% 9 860 1,9% Gubbängsskolan 90 321 4 516 -9 222 947 8 275 9,2% 9 032 -1,0% 2026-05-21 15:51 Resultatenheter Bilaga 1 Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Gullingeskolan 71 026 3 551 -3 418 -2 329 5 747 8,1% 7 103 3,3% Gustav Vasa/Karlbergs skolor 65 862 3 293 -4 370 1 952 2 418 3,7% 6 586 -3,0% Hammarbyskolan södra 116 238 5 812 -1 239 315 924 0,8% 11 624 -0,3% Herrängens skola 62 285 3 114 -4 708 -20 4 728 7,6% 6 229 0,0% Hjorthagens skola/Bobergskolan 113 531 5 677 -10 113 0 10 113 8,9% 11 353 0,0% Hjulsta grundskola 78 378 3 919 -5 240 -1 770 7 011 8,9% 7 838 2,3% Husbygårdsskolan 98 200 4 910 -6 506 -41 6 547 6,7% 9 820 0,0% Hägerstenshamnens skola 57 236 2 862 -2 789 182 2 607 4,6% 5 724 -0,3% Hägerstensåsens skola 68 699 3 435 -6 650 0 6 649 9,7% 6 870 0,0% Hässelby Villastads skola 106 969 5 348 -3 188 506 2 683 2,5% 10 697 -0,5% Hästhagsskolan 105 259 5 263 -5 607 -407 6 014 5,7% 10 526 0,4% Högalidsskolan 107 001 5 350 -6 271 605 5 666 5,3% 10 700 -0,6% Hökarängsskolan 107 417 5 371 -10 336 1 001 9 335 8,7% 10 742 -0,9% Johan Skytteskolan 124 076 6 204 -4 555 1 805 2 750 2,2% 12 408 -1,5% Johannes skola 61 594 3 080 -142 -878 1 020 1,7% 6 159 1,4% Katarina Norra skola 75 715 3 786 -6 426 -440 6 866 9,1% 7 571 0,6% Katarina Södra skola 72 395 3 620 -7 226 -54 7 239 10,0% 7 239 0,0% Kista grundskola F-9 129 886 6 494 -9 398 -213 9 611 7,4% 12 989 0,2% Klastorp-Essinge skolor 54 004 2 700 -4 255 -88 4 343 8,0% 5 400 0,2% Knutbyskolan 60 566 3 028 -1 521 -583 2 103 3,5% 6 057 1,0% Konradsbergsskolan 55 743 2 787 -5 264 -4 5 268 9,5% 5 574 0,0% Kristinebergsskolan 70 210 3 510 -6 962 -355 7 021 10,0% 7 021 0,1% Kungsholmens grundskola 143 473 7 174 -12 929 2 602 10 327 7,2% 14 347 -1,8% Kvarnbackaskolan 69 718 3 486 -2 342 585 1 757 2,5% 6 972 -0,8% Kvarnbyskolan 62 501 3 125 -5 467 -579 6 046 9,7% 6 250 0,9% Kämpetorpsskolan 114 011 5 701 0 -1 531 1 531 1,3% 11 401 1,3% Lilla Adolf Fredriks skola 42 720 2 136 -1 049 0 1 049 2,5% 4 272 0,0% Lillholmsskolan 123 687 6 184 -8 081 0 8 081 6,5% 12 369 0,0% Lindeskolan 44 202 2 210 -2 620 0 2 620 5,9% 4 420 0,0% Loviselundsskolan 78 442 3 922 -4 648 1 975 2 673 3,4% 7 844 -2,5% Lugnets skola 78 652 3 933 -6 193 1 591 4 601 5,8% 7 865 -2,0% Långbrodals skola 69 983 3 499 -4 758 -329 5 086 7,3% 6 998 0,5% Magelungsskolan 47 937 2 397 -4 671 -187 4 794 10,0% 4 794 0,3% Maltesholmsskolan 70 907 3 545 -7 295 -49 7 091 10,0% 7 091 -0,3% Mariaskolan 90 192 4 510 -4 854 -826 5 680 6,3% 9 019 0,9% Mariehällsskolan 71 518 3 576 -6 811 0 6 811 9,5% 7 152 0,0% Matteusskolan 94 467 4 723 -7 996 851 7 145 7,6% 9 447 -0,9% 2026-05-21 15:51 Resultatenheter Bilaga 1 Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Midsommarkransens skola 120 101 6 005 -7 220 1 916 5 304 4,4% 12 010 -1,6% Mälarhöjdens skola 137 123 6 856 -6 000 -165 6 165 4,5% 13 712 0,1% Norra Ängby skola 78 881 3 944 -4 285 142 4 143 5,3% 7 888 -0,2% Nya Elementar 155 459 7 773 -9 290 1 896 7 394 4,8% 15 546 -1,2% Nybohovsskolan 31 878 1 594 -3 062 1 3 061 9,6% 3 188 0,0% Nälstaskolan 81 020 4 051 -3 733 -319 4 051 5,0% 8 102 0,4% Observatorielundens skola 40 393 2 020 196 3 463 -2 215 -5,5% 4 039 -5,0% Olovslundsskolan 80 029 4 001 -4 422 -51 4 473 5,6% 8 003 0,1% Ormkärrskolan 27 797 1 390 -1 463 0 1 463 5,3% 2 780 0,0% Oxhagsskolan 72 710 3 635 -6 929 -214 7 144 9,8% 7 271 0,3% Rinkebyskolan 70 491 3 525 -2 409 80 2 329 3,3% 7 049 -0,1% Rågsveds grundskola 84 765 4 238 -6 961 539 6 422 7,6% 8 477 -0,6% Rålambshovsskolan 53 357 2 668 -5 726 326 5 336 10,0% 5 336 -0,7% Rödabergsskolan 105 904 5 295 -7 603 1 673 5 931 5,6% 10 590 -1,6% Sandåkraskolan 63 804 3 190 -6 346 1 800 4 546 7,1% 6 380 -2,8% Sjöstadsskolan 123 646 6 182 -8 321 1 743 6 578 5,3% 12 365 -1,4% Sjöviksskolan 94 295 4 715 -2 757 -2 754 5 511 5,8% 9 429 2,9% Sjöängsskolan 98 092 4 905 -4 286 2 596 1 690 1,7% 9 809 -2,6% Skanskvarnsskolan 92 577 4 629 -3 315 -1 899 5 214 5,6% 9 258 2,1% Skarpatorpsskolan 95 187 4 759 -8 267 1 700 6 567 6,9% 9 519 -1,8% Skarpnäcks skola 152 722 7 636 -6 884 0 6 884 4,5% 15 272 0,0% Sköndalsskolan 70 088 3 504 -6 827 1 246 5 581 8,0% 7 009 -1,8% Skönstaholmsskolan 41 846 2 092 -911 768 143 0,3% 4 185 -1,8% Slättgårdsskolan 77 693 3 885 -7 652 0 7 653 9,9% 7 769 0,0% Smedshagsskolan 57 315 2 866 -4 515 -1 4 517 7,9% 5 732 0,0% Smedslättsskolan 44 584 2 229 -4 285 155 4 131 9,3% 4 458 -0,3% Snösätraskolan 43 472 2 174 -95 1 160 -1 065 -2,4% 4 347 -2,7% Sofia Distans 30 376 1 519 -1 484 -1 087 2 571 8,5% 3 038 3,6% Sofia skola 101 676 5 084 -5 682 0 5 682 5,6% 10 168 0,0% Solbergaskolan 76 230 3 811 -3 035 289 2 746 3,6% 7 623 -0,4% Solhemsskolan 94 221 4 711 -1 502 0 1 502 1,6% 9 422 0,0% Spånga grundskola 65 930 3 297 -2 143 -6 2 148 3,3% 6 593 0,0% Sturebyskolan 130 924 6 546 -9 324 524 8 800 6,7% 13 092 -0,4% Sundbyskolan 102 696 5 135 -4 524 -617 5 141 5,0% 10 270 0,6% Sätraskolan 138 378 6 919 -2 798 632 2 165 1,6% 13 838 -0,5% Söderholmsskolan 58 528 2 926 -5 699 -244 5 853 10,0% 5 853 0,3% Södermalmsskolan 121 415 6 071 -11 746 2 427 9 319 7,7% 12 141 -2,0% 2026-05-21 15:51 Resultatenheter Bilaga 1 Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Södra Ängby skola 97 936 4 897 -4 988 1 029 3 960 4,0% 9 794 -1,1% Tallkrogens skola 56 253 2 813 -4 142 -140 4 282 7,6% 5 625 0,2% Tellusborgsskolan 87 597 4 380 -8 370 -520 8 760 10,0% 8 760 0,4% Trollbodaskolan 78 266 3 913 -2 454 -1 944 4 398 5,6% 7 827 2,5% Tullgårdsskolan 45 552 2 278 -2 745 520 2 226 4,9% 4 555 -1,1% Vasa Real 101 531 5 077 -9 216 1 098 8 119 8,0% 10 153 -1,1% Vällingbyskolan 124 422 6 221 -4 148 -94 4 242 3,4% 12 442 0,1% Västertorpsskolan 69 265 3 463 -6 851 599 6 252 9,0% 6 927 -0,9% Ålstensskolan 46 956 2 348 -4 748 -23 4 696 10,0% 4 696 -0,1% Årstadalsskolan 44 435 2 222 -4 284 963 3 322 7,5% 4 443 -2,2% Årstaskolan 103 492 5 175 -1 400 0 1 400 1,4% 10 349 0,0% Äppelviksskolan 52 772 2 639 -5 209 310 4 899 9,3% 5 277 -0,6% Örbyskolan 77 775 3 889 -7 407 1 122 6 285 8,1% 7 777 -1,4% Östbergaskolan 40 090 2 005 -43 0 43 0,1% 4 009 0,0% Östermalmsskolan 65 779 3 289 -5 791 -183 5 974 9,1% 6 578 0,3% Gymnasieskolor Anna Whitlocks Gymnasium 175 713 8 786 -17 696 -1 188 17 571 10,0% 17 571 -0,1% Bernadottegymnasiet 38 141 1 907 -3 848 0 3 814 10,0% 3 814 -0,1% Blackebergs gy 108 940 5 447 -10 945 1 10 894 10,0% 10 894 0,0% Bromma gy 112 660 5 633 -11 399 -15 11 266 10,0% 11 266 -0,1% ESS-gymnasiet 83 903 4 195 -7 718 0 7 718 9,2% 8 390 0,0% Globala gymnasiet 60 043 3 002 -5 600 59 5 542 9,2% 6 004 -0,1% Int. School of the Stockholm Region 84 494 4 225 -8 210 -2 572 8 449 10,0% 8 449 0,3% Kungsholmens gymnasium/Sthlms Musikgymnasium 114 672 5 734 -11 552 0 11 467 10,0% 11 467 -0,1% Kungsholmens Västra Gymnasium 88 887 4 444 -8 782 0 8 782 9,9% 8 889 0,0% Midsommarkransens gymnasium 85 820 4 291 0 -925 925 1,1% 8 582 1,1% Norra Real 83 781 4 189 -8 350 0 8 350 10,0% 8 378 0,0% P A Fogelström Gymnasium 51 272 2 564 -3 969 -850 4 819 9,4% 5 127 1,7% RgRh Stockholm 34 484 1 724 -3 121 -5 251 3 448 10,0% 3 448 0,9% S:t Eriks gy 139 014 6 951 -13 618 -1 142 13 901 10,0% 13 901 0,2% Skolslussen 20 597 1 030 -1 601 2 1 600 7,8% 2 060 0,0% Sthlms Hotell- och Restaurangskola 82 921 4 146 0 0 0 0,0% 8 292 0,0% Stockholm Science and Innovation School 35 423 1 771 -2 454 341 2 113 6,0% 3 542 -1,0% Stockholms transport och fordonstekniska gy 44 729 2 236 -4 035 -32 4 067 9,1% 4 473 0,1% Södra Latins gymnasium 111 631 5 582 -11 306 900 10 405 9,3% 11 163 -0,8% 2026-05-21 15:51 Resultatenheter Bilaga 1 Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Beräknat Beräknad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas resultat 2026 ackumulerad resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat (exkl. resultatfond) resultatöverföring till 2027 enheternas överföring 2026 bruttobudget från 2025 Överskott (-) till 2027 % bruttobudget % 2026 Överskott (-) Underskott (+) Överskott (+) MAX 10 % 2026 MAX 5 % tkr Underskott (+) Underskott (-) 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Thorildsplans gymnasium 134 625 6 731 -10 843 0 10 843 8,1% 13 462 0,0% Östra reals gymnasium 100 581 5 029 -10 150 -20 10 058 10,0% 10 058 -0,1% Övriga enheter Språkcentrum 290 328 14 516 -23 022 -588 23 610 8,1% 29 033 0,2% Elevhälsans medicinska insats 41 767 2 088 -3 998 -33 4 031 9,7% 4 177 0,1% Bemanningsenheten 56 686 2 834 0 -3 507 2 834 5,0% 5 669 5,0% Summa resultatenheter 12 236 229 -812 258 17 226 784 545 1 223 623 2026-05-21 15:51 Resultatenheter Bilaga 1 Utbildningsnämnden Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april Uppföljning av investeringsbudget 2026 Prognos (mnkr) Utfall 2025 VP 2026 Avvikelse Prognos 2026 Prognos 2027 Prognos 2028 Inventarier och maskiner 103,9 90,0 0,0 90,0 90,0 90,0 --- [Bilaga 2 Schablongrundande samt interkommunala barn och elever T1 2026.pdf] Bilaga 2 Fritidshem VB 2025 KF 2026 VP 2026 T1 2026 Stockholmsbarn i kommunala skolor i Stockholms stad 30 586 30 761 29 950 30 140 Stockholmsbarn kommunala skolor i annan kommun 239 250 220 230 Stockholmsbarn i fristående skolor 7 245 7 334 7 240 7 240 Totalt Stockholmsbarn i fritidshem 38 070 38 345 37 410 37 610 Barn från andra kommuner i Stockholms stads skolor 285 300 300 Grundskola VB 2025 KF 2026 VP 2026 T1 2026 Stockholmselever i kommunala skolor i Stockholms stad 74 203 74 527 73 100 73 200 Stockholmselever kommunala skolor i annan kommun 837 871 810 815 Stockholmselever i fristående skolor 23 218 23 261 22 820 22 850 Stockholmselever i fristående resursskolor 916 930 930 980 Stockholmselever i internationella skolor 1 369 1 380 1 350 1 370 Totalt Stockholmselever i grundskola 100 543 100 969 99 010 99 215 Elever från andra kommuner i Stockholms stads skolor 1 665 1 600 1 600 Anpassad grundskola VB 2025 KF 2026 VP 2026 T1 2026 Stockholmselever i kommunala skolor i Stockholms stad 1 159 1 138 1 192 1 235 Stockholmselever i kommunala skolor i annan kommun 17 22 23 23 Stockholmselever i fristående skolor 256 256 263 263 Totalt Stockholmselever i anpassad grundskola 1 432 1 416 1 478 1 521 Elever från andra kommuner i Stockholms stads skolor 20 15 15 Gymnasieskola VB 2025 KF 2026 VP 2026 T1 2026 Stockholmselever i kommunala skolor i Stockholms stad 12 246 12 607 12 462 12 444 Stockholmselever kommunala skolor i annan kommun 3 563 3 700 3 692 3 677 Stockholmselever i fristående skolor 15 406 16 042 15 892 15 879 Totalt Stockholmselever i gymnasieskola 31 215 32 349 32 046 32 000 Elever från andra kommuner i Stockholms stads skolor 6 636 6 693 6 701 Anpassad gymnasieskola VB 2025 KF 2026 VP 2026 T1 2026 Stockholmselever i Stockholms skolor 302 266 320 321 Stockholmselever i kommunala skolor i annan kommun 48 41 45 46 Stockholmselever i fristående skolor 193 217 211 209 Totalt Stockholmselever i anpassad gymnasieskola 543 523 576 576 Elever från andra kommuner i Stockholms stads skolor 93 94 94 Schablongrundande samt interkommunala elever 2026 --- [Bilaga 3 Anslagsenheter inom utbildningsnämnden T1 2026.pdf] BILAGA 3 Sid 1 (1) Anslagsenheter inom utbildningsnämnden 2026 Grundskolor Avvikelse Mnkr Ekens skola 0,0 Gärdesskolorna 0,0 Hagsätraskolan -0,7 Hammarbyskolan norra -3,8 Hedvig Eleonora skola 0,3 Hässelbygårdsskolan 0,2 Höglandsskolan 0,0 Nya Enskede skola -0,0 Vinsta grundskola -0,6 Åsö grundskola -6,5 Totalt -11,1 Gymnasieskolor Avvikelse Mnkr Betty Petterssons gymnasium -0,4 Kungliga Svenska balettskolan 0,0 Kärrtorps gymnasium -9,4 Liljeholmens gymnasium 0,0 Lindeparkens anpassade gymnasieskola 0,0 Polhems anpassade gymnasieskola -5,2 Slakthusområdets gymnasium 0,0 Spånga gymnasium 0,0 Studerandeboende Kungsholmen 0,0 Studerandeboende Skärholmen 0,0 Sommarskolan gy -0,2 Totalt -15,2 Central förvaltning Campus Konradsberg 0,1 Totalt 0,1 --- [Bilaga 4 Nyckeltal för pedagogisk verksamhet 2025 utbildningsnämnden.pdf] Bilaga 4 117 Utbildningsförvaltningen Handläggare: Annika Jonsson Telefon nr: Mejladress: annika.2.jonsson@edu.stockholm.se Nyckeltal för pedagogisk verksamhet För in underlag i gulmarkerad ruta Fritidshem Antal inskrivna barn per anställd, kommunala fritidshem 2025 Antal inskrivna barn per anställd, fristående fritidshem 2025 Antal inskrivna barn per anställd, samtliga fritidshem 2025 Antal inskrivna elever per anställd, kommunala fritidshem 2024 Antal inskrivna elever per anställd, fristående fritidshem 2024 Antal inskrivna elever per anställd, samtliga fritidshem 2024 Stockholm 13,9 14,7 14,1 14,5 14,2 14,4 Malmö 13,4 12,3 13,3 14,4 13,4 14,3 Göteborg 13,9 13,6 13,8 14,1 13,3 14,0 Riket 11,7 13,7 11,9 12 13,9 12,2 Kommentarer: Grundskola Andel elever i fristående skolor 2025 Andel elever i fristående skolor 2024 Stockholm 26,0% 26,0% Malmö 15,6% 15,9% Göteborg 23,9% 23,5% Nyckeltal 6: Andel elever i fristående grundskolor och förskoleklass (T1) Nyckeltal 5: Antal inskrivna barn per anställd i fritidshem (T1) Bilaga 4 Riket 17,5% 17,5% Kommentarer: Antal elever per lärare, kommunala skolor 2025 Antal elever per lärare, fristående skolor 2025 Antal elever per lärare, samtliga skolor 2025 Antal elever per lärare, kommunala skolor 2024 Antal elever per lärare, fristående skolor 2024 Antal elever per lärare, samtliga skolor 2024Stockholm 12,5 12,4 12,4 12,7 12,5 12,6 Malmö 12,0 13,0 12,1 12,5 12,9 12,5 Göteborg 11,5 13,0 11,9 11,7 12,8 11,9 Riket 11,7 13,1 11,9 11,8 13,1 12,0 Kommentarer: Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet, kommunala skolor 2025 Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet, fristående skolor 2025 Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet, samtliga skolor 2025 Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet, kommunala skolor 2024 Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet, fristående skolor 2024 Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet, samtliga skolor 2024Stockholm 79,9% 72,0% 78,1% 80,1% 70,1% 77,9% Malmö 72,1% 65,4% 71,2% 71,8% 64,3% 70,6% Göteborg 75,8% 71,3% 74,9% 73,9% 70,9% 73,3% Riket 74,1% 68,4% 73,3% 73,4% 67,0% 72,6% Kommentarer: Källan till denna statistik har försvunnit sen förra året (2025) så vi har ersatt med data från Kolada. Detta har vi gjort för båda åren i tabellen ovan för att de ska vara jämförbara. En skillnad jämfört med tidigare är att även förskoleklass inkluderas. Nyckeltal 7: Antal elever per lärare (heltidstjänst) (T1) Nyckeltal 8: Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet (T1) Enligt Skolverkets support så har detta mått utgått och vi föreslår att istället använda måttet 'Andel med lärarlegitimation och behörighet' (se tabell ovan). Så här skriver Skolverkets support: "Måttet, Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, har utgått. Det råder en omfattande förvirring kring pedagogisk högskoleutbildning kontra Bilaga 4 Genomsnittligt meritvärde, kommunala skolor 2025 Genomsnittligt meritvärde, fristående skolor 2025 Genomsnittligt meritvärde, samtliga skolor 2025 Genomsnittligt meritvärde, kommunala skolor 2024 Genomsnittligt meritvärde, fristående skolor 2024 Genomsnittligt meritvärde, samtliga skolor 2024 Stockholm, totalt 250,3 254,6 251,9 247,8 254,3 250,2 Stockholm, flickor 257,4 261,2 258,9 255,6 260,8 257,6 Stockholm, pojkar 243,7 247,1 244,9 240,8 247,3 243,1 Malmö 229,8 253,1 233,9 229,4 253,7 233,4 Göteborg 224,3 248,6 232,2 219,8 248,1 228,8 Riket 223,5 247,0 228,5 222,6 246,7 227,6 Kommentarer: Nyckeltal 9: Genomsnittligt meritvärde (VB) Nyckeltal 10a: Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella proven i matematik (VB) utgått. Det råder en omfattande förvirring kring pedagogisk högskoleutbildning kontra behörighet och vi får väldigt många frågor om vad begreppen betyder och vad skillnaden är. Därför har vi valt att fokusera på behörighet i den statistik som Bilaga 4 Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella proven i matematik 2025 Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella proven i matematik 2024Stockholm, totalt 90,3% 89,5% Stockholm, flickor 88,9% 88,4% Stockholm, pojkar 91,7% 90,5% Kommentarer: Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella proven i svenska 2025 Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella proven i svenska 2024Stockholm, totalt 94,1% 93,8% Stockholm, flickor 95,8% 96,4% Stockholm, pojkar 92,4% 91,5% Kommentarer: Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella proven i engelska 2025 Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella proven i engelska 2024Stockholm, totalt 99,0% 98,5% Stockholm, flickor 98,9% 98,6% Stockholm, pojkar 99,0% 98,3% Kommentarer: Nyckeltal 10b: Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella proven i svenska (VB) Nyckeltal 10c: Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella proven i engelska (VB) Nyckeltal 11: Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen (VB) Bilaga 4 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor 2025 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen, fristående skolor 2025 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen, samtliga skolor 2025 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor 2024 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen, fristående skolor 2024 Andel elever som uppnått målen i alla ämnen, samtliga skolor 2024 Stockholm, totalt 78,9% 78,0% 78,5% 79,1% 78,3% 78,8% Stockholm, flickor 78,8% 79,1% 78,9% 79,2% 78,4% 78,9% Stockholm, pojkar 79,0% 76,6% 78,2% 79,0% 78,2% 78,7% Malmö 67,3% 77,9% 69,2% 66,2% 79,0% 68,3% Göteborg 68,2% 80,7% 72,2% 65,3% 81,0% 70,2% Riket 69,7% 79,9% 71,9% 69,7% 80,5% 71,9% Kommentarer: Andel elever behöriga till nationellt program, kommunala skolor 2025 Andel elever behöriga till nationellt program, fristående skolor 2025 Andel elever behöriga till nationellt program, samtliga skolor 2025 Andel elever behöriga till nationellt program, kommunala skolor 2024 Andel elever behöriga till nationellt program, fristående skolor 2024 Andel elever behöriga till nationellt program, samtliga skolor 2024 Yrkesförberedande 87,9% 90,5% 88,8% 87,9% 89,3% 88,4% flickor 88,4% 90,9% 89,4% 88,1% 88,9% 88,4% pojkar 87,4% 90,0% 88,3% 87,7% 89,7% 88,4% Högskoleförberedande Estetiska program 86,9% 89,5% 87,8% 86,9% 88,4% 87,5% flickor 87,4% 89,7% 88,3% 87,3% 88,2% 87,6% pojkar 86,4% 89,2% 87,4% 86,6% 88,7% 87,4% Ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskaps- program 85,7% 87,7% 86,4% 85,6% 86,4% 85,9% flickor 86,3% 88,6% 87,2% 85,7% 86,2% 85,9% pojkar 85,2% 86,7% 85,7% 85,5% 86,6% 85,9% Naturvetenskaps- och teknik program 84,2% 86,8% 85,2% 84,3% 86,3% 85,0% flickor 84,7% 87,4% 85,8% 84,6% 86,3% 85,3% pojkar 83,8% 86,1% 84,6% 84,0% 86,3% 84,8% Kommentarer: Nyckeltal 12: Andel elever som är behöriga till nationellt program (VB) Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Bilaga 4 Gymnasieskola Andel elever i fristående skolor 2025 Andel elever i fristående skolor 2024 Stockholm 50,3% 50,2% Malmö 42,1% 42,4% Göteborg 49,4% 51,5% Riket 31,5% 31,7% Kommentarer: Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet, kommunala skolor Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet, fristående skolor Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet, samtliga skolor Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet, kommunala skolor Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet, fristående skolor Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet, samtliga skolorStockholm 89,1% 83,0% 85,9% 91,3% 82,3% 86,4% Malmö 89,1% 82,6% 86,7% 90,9% 82,0% 87,1% Göteborg 80,2% 88,1% 84,2% 85,1% 86,6% 85,9% Riket 82,8% 79,6% 82,0% 82,6% 78,6% 81,5% Kommentarer: *Fotnot: Från och med läsåret 2025/26 ingår lärare på introduktionsprogrammen i beräkningarna av behörighet. Tidigare läsår har andelen lärare med behörighet beräknats exklusive lärare på introduktionsprogrammen. Nyckeltal 20: Andel elever som slutfört utbildningen med examen inom 3 år (VB) Nyckeltal 17: Andel elever i fristående skolor (T1) Data från Kolada (samma som för grundskolan) då källan från förra omgången inte finns längre. Nyckeltal 18: Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet (heltidstjänster) (T1) Enligt Skolverkets support så har detta mått utgått och vi föreslår att istället använda måttet 'Andel med lärarlegitimation och behörighet' (se tabell ovan). Så här skriver Skolverkets support: Måttet, Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, har utgått. Det råder en omfattande förvirring kring pedagogisk högskoleutbildning kontra behörighet och vi får väldigt många frågor om vad begreppen betyder och vad skillnaden är. Därför har vi valt att fokusera på behörighet i den statistik som publiceras. Bilaga 4 Andel elever som slutfört utbildningen med examen inom 3 år, kommunala skolor 2025 And5el elever som slutfört utbildningen med examen inom 3 år, fristående skolor 2025 Andel elever som slutfört utbildningen med examen inom 3 år, samtliga skolor 2025 Andel elever som slutfört utbildningen med examen inom 3 år, kommunala skolor 2024 Andel elever som slutfört utbildningen med examen inom 3 år, fristående skolor 2024 Andel elever som slutfört utbildningen med examen inom 3 år, samtliga skolor 2024 Exkl. introduktionsprogram 84,6% 77,0% 80,3% 83,7% 77,0% 79,8% flickor 85,6% 79,4% 82,1% 84,7% 78,6% 81,2% pojkar 83,3% 74,2% 78,1% 82,3% 74,9% 78,0% Inkl. introduktionsprogram 76,8% 73,0% 74,7% 76,0% 73,0% 74,3% flickor 78,7% 75,9% 77,1% 77,8% 74,9% 76,4% pojkar 74,6% 69,9% 71,9% 73,8% 70,7% 72,3% Kommentarer: Genomsnittlig betygspoäng, samtliga skolor Genomsnittlig betygspoäng, samtliga skolor 2025 2024 Stockholm, totalt 15,7 14,6 15,1 15,8 14,6 15,1 Stockholm, flickor 16,1 15 15,5 16,1 15,1 15,6 Stockholm, pojkar 15,3 14,2 14,6 15,3 14,1 14,6 Malmö 14,4 14,1 14,2 14,6 14 14,3 Göteborg 14,3 14,8 14,6 14,3 14,9 14,7 Riket 14,3 14,4 14,4 Kommentarer: Genomsnittlig betygspoäng, kommunala skolor 2024 Genomsnittlig betygspoäng, fristående skolor 2024 Genomsnittlig betygspoäng, kommunala skolor 2025 Genomsnittlig betygspoäng, fristående skolor 2025 Nyckeltal 22: Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola (VB) Nyckeltal 21: Genomsnittligt betygspoäng för gymnasieelever (VB) Ej aktuellt 2024 Bilaga 4 Andel elever med behörighet till universitet och högskola, kommunala skolor 2025 Andel elever med behörighet till universitet och högskola, fristående skolor 2025 Andel elever med behörighet till universitet och högskola, samtliga skolor 2025 Andel elever med behörighet till universitet och högskola, kommunala skolor 2024 Andel elever med behörighet till universitet och högskola, fristående skolor 2024 Andel elever med behörighet till universitet och högskola, samtliga skolor 2024Stockholm 88,5% 81,7% 84,6% 88,7% 81,0% 84,2% Malmö 74,1% 71,5% 72,8% 78,4% 69,9% 74,0% Göteborg 75,2% 86,5% 82,3% 76,6% 84,7% 81,7% Riket 71,3% 74,6% 72,2% 71,7% 74,6% 72,4% Kommentarer: --- [Bilaga 5 Utbildningsnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026 - 2027.pdf] Bilaga 5 Dnr: UTBF 2026/1526 Utbildningsnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026 - 2027 stockholm.se 1 Inledning 2 Utbildningsnämndens verksamhet i arbetet mot våldsbejakande extremism 3 Främja skolnärvaro och att elever fullföljer skolgång 3 Bygga tillitsfulla relationer mellan elever och skolpersonal och bemötande 3 Erbjuda goda ämneskunskaper – källkritik och källtillit 3 Främja demokratiska värderingar och arbeta utifrån demokratiska processer 4 En trygg skolmiljö 4 Ett normmedvetet förhållningssätt 4 Utveckla samverkan i befintliga samverkansstrukturer 5 Lokal lägesbild 5 Källor 5 Analys 10 Utbildningsnämndensaktiviteter kopplat till våldsbejakande extremism 12 2 Inledning Stadens arbete fokuserar huvudsakligen på tre våldsbejakande extremistmiljöer: den högerextremistiska, den vänsterextremistiska och den islamistiska miljön. Stadens fokus på dessa miljöer grundar sig i Säkerhetspolisens bedömning att det inom dem finns individer och grupper som anser det legitimt att begå brott i syfte att förändra den rådande samhällsordningen i Sverige. De utgör ett hot mot demokratin och individers möjligheter att utöva sina demokratiska fri- och rättigheter. 1 Arbetet innefattar även ett förebyggande arbete mot ensamagerande gärningspersoner. Dessa personer är inte med i en grupp eller organisation, utan agerar på egen hand utifrån en extremistmiljös ideologi. Säkerhetspolisen gör bedömningen att ensamagerande gärningspersoner som motiveras av våldsbejakande islamistisk extremism eller våldsbejakande högerextremism utgör ett av de främsta attentatshoten. Säkerhetspolisen bedömer att åldern på dem som radikaliseras online sjunker och myndigheten hanterar i dag ärenden som rör barn som ännu inte har nått tonåren. Den första kontakten sker ofta genom sociala medier och förs därefter vidare till mer slutna och avgränsade forum där mer radikala aktörer är verksamma. Unga personer har ofta ett begränsat konsekvenstänkande och när en radikaliseringsprocess väl inleds kan starka övertygelser utvecklas på kort tid. Ofta är det våldsanvändandet som primärt fascinerar.2 Stadens struktur för arbetet mot våldsbejakande extremism utgår från riktlinjer som beslutats av kommunfullmäktige. Alla stadsdelsnämnder samt fem särskilt berörda facknämnder; social-, arbetsmarknads-, idrotts-, kultur- och utbildningsnämnden har handlingsplaner. Syftet med handlingsplanerna är att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och struktur för arbetet med att förebygga och motverka våldsbejakande extremism på lokal nivå. I handlingsplanerna finns lokala lägesbilder som närmare beskriver de lokala förutsättningarna och utmaningarna. Läs mer om stadens arbete på intranätet under Våldsbejakande extremism. Här finns också stöd och utbildningar för stadens medarbetare samlat. 1 Säkerhetspolisen (2023). Våldsbejakande extremism. Våldsbejakande extremism - Säkerhetspolisen (sakerhetspolisen.se) [2023-08-30] 2 Säkerhetspolisen 2024-2025, s. 18 3 Utbildningsnämndens verksamhet i arbetet mot våldsbejakande extremism Utbildningsnämnden ansvarar för drift och utveckling av kommunal verksamhet inom förskoleklass, grundskola, fritidshem, anpassad grundskola, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola. Läroplanerna utgör grunden för skolans arbete med att motverka våldsbejakande extremism genom sitt tydliga fokus på arbetet med demokrati, värdegrund och mänskliga rättigheter. Skolans roll i det främjande och förebyggande arbete för att motverka våldsbejakande extremism är främst att: Främja skolnärvaro och att elever fullföljer skolgång Att klara skolan med godkända betyg är en av de starkaste skyddsfaktorerna för att barn och unga ska få goda uppväxtvillkor och i förlängningen få ett tryggt liv. Bygga tillitsfulla relationer mellan elever och skolpersonal och bemötande För att elever ska vända sig till skolpersonal och vuxna för att prata om eget mående, söka stöd och hjälp eller berätta att de känner oro för en klasskamrat, är det viktigt att skolpersonal har byggt tillitsfulla relationer och är tränade för att ställa frågor, lyssna och ge ett bra bemötande. I materialet Svåra frågor för klassrummet (Forum för levande historia) lyfts vikten av hur skolpersonal och andra vuxna bemöter barn och unga när de uttrycker antidemokratiska åsikter. Antidemokratiska synsätt, liksom åsikter i allmänhet, är ofta svåra att förändra genom konfrontation eller debatt. Snarare riskerar sådana metoder att cementera åsikterna.3 Rädda Barnens stödmaterial Växa upp utan hat ger vägledning till skolpersonal och andra vuxna inför samtal och bemötande när barn och unga utrycker exempelvis hat, extremism och rasism.4 Erbjuda goda ämneskunskaper – källkritik och källtillit Goda ämneskunskaper och källkritisk förmåga är förutsättningar för att elever ska kunna utveckla en nyanserad världsbild, vilken är motsatsen till extremismens svartvita sätt att uppfatta tillvaron. Det är viktigt att elever tränas i att hantera åsiktsskillnader genom fri och konstruktiv diskussion.5 3 Svåra frågor i klassrummet, Forum för levande historia. Lärarhandledning: Svåra frågor i klassrummet - Forum för levande historia 4 Växa upp utan hat, Rädda Barnen. Rädda Barnens material om extremism och radikalisering (raddabarnen.se) 5 Svåra frågor i klassrummet, Forum för levande historia (2020), sidan 14. https://www.levandehistoria.se/material/svara-fragor-i-klassrummet-lararhandledning 4 Främja demokratiska värderingar och arbeta utifrån demokratiska processer En del i skolans uppdrag är att främja demokratiska värderingar och processer. Skolan är ingen värdeneutral plats. Lärare har till uppgift att skapa ett tryggt samtalsklimat i klassrummet och ge möjlighet att lyfta kontroversiella frågor som kan väcka känslor och skapa spänning i klassrummet. Arbetet med att främja demokratiska värderingar sker på skolan genom dialog och samtal men också genom att undervisning, litteraturläsning, film, teaterföreställningar, studiebesök och resor såväl inom som utanför landet. Skolverket har tillsammans med Forum för levande historia tagit fram Demokratistegen, en modell som ska ge stöd till hur skolor kan arbeta systematiskt med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter.6 Forum för levande historia har även tagit fram en resursbank, som ska ge stöd till skolor i deras arbete med demokratiska värderingar.7 En trygg skolmiljö Alla skolor ska arbeta för trygghet och studiero samt arbeta främjande och förebyggande mot kränkningar och diskriminering. En plan för det förebyggande arbetet mot kränkningar, trakasserier och diskriminering ska göras årligen och utgå från en kartläggning av skolans behov och identifierade risker. Det är viktigt att skolorna i detta arbete är uppmärksamma på signaler om förekomsten av våldsbejakande extremism. I staden arbetar ett femtiotal skolor med lektionsprogrammen Mentorer i våldsprevention (MVP) och Tåget. En av strategierna i lektionsprogrammen är att elever och personal tränas på att vara aktiva åskådare, att ingripa och hjälpa till före-under-efter en händelse. Denna kunskap och träning ger elever ett viktigt stöd om en klasskamrat eller vän delar information som tyder på psykiskt dåligt mående, oro för radikalisering eller risk för att begå en våldshandling. Ett normmedvetet förhållningssätt I läroplanen framhålls att skolpersonal ska ha ett normmedvetet förhållningssätt med syfte att eleverna ska uppleva att de bli respekterade och inkluderade. Normmedvetet förhållningssätt är tänkt som metod och verktyg för att minska risken att elever utsätts för kränkningar och diskriminering. Att bli utsatt för kränkningar eller diskriminering under skoltiden påverkar ofta även det framtida måendet. Mobbning och trakasserier samt andra former av social utestängning kan leda till isolering och marginalisering, vilket i sin tur föder känslor av desperation och frustration.8 Utbildningsförvaltningen har under många år erbjudit skolor stöd i form av extra utvecklingsmedel, vägledning och rådgivning för att stärka värdegrundsarbetet, bland annat genom insatser inom normkritik och våldsprevention. Detta i syfte att motverka rasism, antisemitism och våldsbejakande extremism. I mars 2026 lanserades Diplomutbildning mot 6 Demokratistegen - Skolverket En modell som ger stöd i arbetet med frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. 7 Resursbank - Forum för levande historia 8 Rampage (Newman 2004), Samhället mot skolattacker, sid 55. 5 rasism och Diplomutbildning för hbtqi-personers rättigheter.9 Ett par skolor och avdelningar på förvaltningen kommer att pilottesta diplomutbildningarna under läsåret 2026/2027. Planen är att alla skolor ska ha genomfört diplomutbildningarna inom de närmaste åren. Utveckla samverkan i befintliga samverkansstrukturer I arbetet mot våldsbejakande extremism arbetar förvaltning och skola i de befintliga samverkansstrukturer som finns, såsom samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF), samverkansöverenskommelser och andra samverkansformer. Samarbetet mellan skola, stadsdelsförvaltning, polis och andra myndigheter ska fortsätta att utvecklas och fördjupas för att säkerställa att de elever som behöver stöd fångas upp samt motverka bland annat radikalisering in i våldsbejakande extremism miljöer eller kriminalitet. Personal på utbildningsförvaltningen, rektorer och övrig skolpersonal deltar i arbetet med att ta fram lokala lägesbilder och utveckla samarbetet som finns beskrivet i de överenskommelser som finns med stadsdelsförvaltningar, Polisregion Stockholm och Region Stockholm. Förvaltningen har en trygghets- och säkerhetsgrupp som regelbundet träffas. Gruppen delar lägesbilder och utvecklar samarbetet inom förvaltningen och mellan olika funktioner utvecklas stödet till chefer, rektorer och skolor. Förvaltningen deltar även på de veckovisa mötena som leds av säkerhetsavdelningen på stadsledningskontoret, där lägesbilder delas mellan stadens alla förvaltningar och bolag. Lokal lägesbild I lägesbilden görs en analys av våldsbejakande extremism i relation till utbildningsnämndens verksamhet, problemens karaktär och under vilka förhållanden de uppstår. Lägesbilden utgör ett underlag för att välja och planera åtgärder samt att visa på vilka problemområden som kräver insatser. Källor Underlag för den lokala lägesbilden har inhämtats från: • Stockholms stads enkät avseende våldsbejakande extremism riktad till alla kommunala skolor. • IA inciden trapportering under 2025 fram till mars 2026. • Stockholms stads blanketter för avidentifierade information kring våldsbejakande extremism p erioden 2025 fram mars 2026. • Samtal och dialog med skolpersonal på stadens skolor och chefer på förvaltningen. • SISAB:s klottersammanställning med rasistiskt, våldsbejakande och stötande klotter 2025. 9 Nya diplomutbildningar i arbetet med mänskliga rättigheter Intranätet Stockholms stad 6 Stockholms stads enkät avseende våldsbejakande extremism Enligt beslut från kommunfullmäktige ska enkäten göras vartannat år. Den senaste enkätundersökningen genomfördes i februari 2026 och hade en mycket hög svarsfrekvens.10 Grundskola och anpassad grundskola En fjärdedel av de 114 skolorna som svarade på enkäten rapporterar att de har haft någon typ av händelse kopplat till våldsbejakande extremism det senaste året. Det är främst skadegörelse, hot och kränkningar, affischering och att personer utryckt våldsbejakande extremistiska åsikter som rapporteras in. Händelserna har innefattat både verbala och visuella uttryck, såsom rasistiska kommentarer, nazistiska hälsningar, sånger, klistermärken och symboler på kläder samt klotter på skolans inredning och material. Händelserna inträffar på olika platser i skolan, såsom korridorer, klassrum, toaletter, skolgård och elevskåp. Händelserna har lett till samtal med berörda elever och samverkan med vårdnadshavare och andra kontakter inom staden och myndigheter. Det framkommer i enkäten att det finns en oro för att elever ska påverkas negativt av de rasistiska och antisemitiska uttrycken i och utanför skolmiljön. Många skolor uppger att de har god samverkan och stöd från förvaltningen, stadsdelsförvaltningarna och polisen när det finns behov. Fler skolor lyfter samverkans forumet SSPF. De flesta skolor uppger att de endast haft en händelse under det senaste året. Cirka femton skolor har rapporterat mellan två och femton händelser under perioden. Händelserna har främst inträffat inom högstadieverksamheten men det förekommer även rapportering från mellanstadiet. Ett par skolor uppger att vårdnadshavare/anhörig har tagit kontakt med skolan kring oro för radikalisering. I undersökningen framkommer det att händelser kopplat till våldsbejakande extremism oftast är en så kallad ”sällan händelse”. Nästan alla rapporterade händelser kopplas till den våldsbejakande högerextremistiska miljön. Ett par händelser är kopplade till ensamagerande individer och även där utgör händelserna skadegörelser, hot och kränkningar samt person som uttryckt våldbejakande extremistiska åsikter. Några händelser är kopplade till de övriga extremismmiljöerna som staden fokuserar på. Skolorna uppger att de agerar och följer stadens rutiner kring våldsbejakande extremism genom att göra orosanmälningar, polisanmälningar samt anmäla i stadens incidentrapporteringssystem. Alla skolor uppgav att skolledningen känner till att förvaltningen har en samordnare mot våldsbejakande extremism. Enkäten visade dock att medarbetarnas kännedom om detta var begränsad. Flera skolor uppgav att medarbetare i första hand vänder sig till skolledningen och elevhälsoteamet, som bedöms ha den kompetens som krävs för att ge vägledning i frågor som rör våldsbejakande extremism. 10 Grundskolor och anpassade grundskolor 114 svar och gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor 25 svar. 7 Ungefär 75 procent av grundskolorna känner till stadens grundutbildning våldsbejakande extremism och färre än hälften har kunskap om fördjupningsutbildningen med inriktning på högerextremism. Enkäten innehåller frågor där den egna och medarbetarnas kunskapsnivå bedöms på en skala från 1 till 5, där 1 motsvarar ingen kunskap och 5 mycket goda kunskaper. Skolledarna inom grundskola och anpassad grundskola bedömer att deras kunskapsnivå ligger på 3,42 och medarbetarnas kunskapsnivå ligger på 2,99. En tredjedel av skolorna uppger att de främst önskar stöd gällande kunskapshöjning, omvärldsspaning och praktiskt stöd för att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism. Skolorna lämnar flera förslag på hur arbetet kan utvecklas. Exempel som lyfts är att aktualisera området vid läsårsstart, ta upp frågorna på APT-möten, inkludera dem i introduktionsmaterial för nyanställda samt erbjuda utbildningsinsatser. Det föreslås även att arbetet integreras i det systematiska arbetet med hot, våld och krisberedskap. Flera skolor uppger att det finns god tillgång till stöd från förvaltningen och andra funktioner inom staden vid behov. Samtidigt framhåller några skolor att det är många olika områden, vilket kan göra det svårt att få en samlad överblick och att planera och prioritera arbetet på ett ändamålsenligt sätt. Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Drygt en tredjedel av de 24 skolor som genomfört enkäten rapporterar att de har haft någon typ av händelse kopplat till våldsbejakande extremism det senaste året. Endast en skola uppger att de haft fler än en händelse. Mest framträdande är skadegörelse, person som burit symbol eller som utryckt våldsbejakande extremistiska åsikter. Ett antal av händelserna uppges ha skett via klasschatt, klassteamet eller aktivitet på dator. De flesta händelserna är kopplade till den våldsbejakande högerextremistiska miljön, några är kopplade till de övriga miljöerna. Enbart ett mindre antal händelser är kopplade till ensamagerande. Gymnasieskolorna uppger att de agerar vid oro. Skolorna gör oftast en polisanmälan, i vissa fall görs även en orosanmälan till socialtjänsten. Få rapporterar in händelsen via stadens incidentrapporteringssystem. Skolorna uppger dock att de har mycket god kännedom om hur de ska agera och anmäla. Alla skolor utom en har kunskap om att förvaltningen har en samordnare mot våldsbejakande extremism. Kännedom bland medarbetarna är lägre att förvaltningen har en samordnare mot våldsbejakande extremism. Kännedomen om stadens digitala grund- och fördjupningsutbildningar om våldsbejakande extremism är låg. Drygt hälften av skolorna uppger att de känner till grundutbildningen, medan knappt en tredjedel har kännedom om fördjupningsutbildningen med inriktning på högerextremism. 8 Enkäten innehåller frågor där den egna och medarbetarnas kunskapsnivå bedöms på en skala från 1 till 5, där 1 motsvarar ingen kunskap och 5 mycket goda kunskaper. Skolledarna på gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan bedömer att deras kunskapsnivå ligger på 3,56 och medarbetarnas kunskapsnivå ligger på 3,20. En majoritet av skolorna efterfrågar stöd främst gällande kunskapshöjning, omvärldsspaning och praktiskt stöd/bollplank för att utveckla arbetet mot våldsbejakande extremism. I enkäten beskriver skolorna hur arbetet mot våldsbejakande extremism kan utvecklas och integreras i skolans befintliga systematiska arbete. Flera skolor lyfter exempelvis årshjulet för APT, arbetet i elevhälsoteamet, introduktion av nyanställda, arbetet med hot, våld och pågående dödligt våld (PDV) samt kunskapshöjande insatser under kompetensutvecklingsdagar. Sammanfattningsvis uttrycker gymnasieskolorna en övervägande positiv inställning till stadens arbete mot våldsbejakande extremism, där det framkommer att skolledning och elevhälsoteam har goda kunskaper och kunskap om rutiner för rapportering. Det finns behov av att öka kunskapen bland övrig personal samt önskemål om att säkerställa att alla känner till rutinerna. Generellt upplevs stödet som bra och arbetet som stabilt. IA incidentrapportering och blankett för avidentifierad information under 2025 och fram till mars 2026 Antalet inrapporterade händelser till förvaltningen med oro för våldsbejakande extremism har ökat med 120 procent sedan april 2024.11 Under 2025 hade förvaltningen 85 händelser. Under de första tre månaderna på 2026 har det skett en markant ökning av händelser, totalt har 48 händelser inkommit till förvaltningen. 133 händelser har rapporterats in under hela perioden. Förvaltningen har bedömt att tio av dessa händelser är av mer allvarlig karaktär. I ett antal händelser har skolor och förvaltning samverkat och tagit stöd från Center mot våldsbejakande extremism och Redex (polisens och säkerhetspolisens arbetsgrupp mot extremism). Utöver detta har många ärenden hanterats i samverkan med stadsdelsförvaltningar, Polismyndigheten, samordnare mot våldsbejakande extremism vid socialförvaltningen samt stadsledningskontoret. Flest rapporterade händelser sker på skolor som ligger i stadsdelsförvaltningarna Bromma, Enskede-Årsta-Vantör (EÅV), Hägersten-Älvsjö, Norra innerstaden och Södermalm. Under 2026 har skolorna i Bromma och EÅV rapporterat färre händelser. Antalet rapporterade händelser har däremot ökat från november 2025 och framåt vid skolor i Farsta samt vid skolor på Kungsholmen under den första delen av 2026. Under perioden har förvaltningen fått in få anmälningar från skolor i Hässelby‑Vällingby, Järva, Skarpnäck och Skärholmen. Merparten av de rapporterade händelserna avser grundskolor. Många av händelserna som rapporterats in gäller skadegörelse och klotter, så som hakkors på toaletter, i korridorer, bänkar, omklädningsrum, på elevskåp, i skolböcker, på mappar och 11 60 händelser/ärenden 2023 och fram till mars 2024. 9 utomhus på dörrar, stuprör och närliggande elskåp.12 Det har även inkommit klotter av rasistisk karaktär. När förvaltningens samordnare och jurist med kunskaper om våldsbejakande extremism kontaktar skolor om händelser där elever klottrat hakkors på exempelvis böcker, mappar eller bänk uppger skolpersonal att elever ofta säger att de ångrar sig, ber om ursäkt, säger att det inte var meningen eller att de bara ville vara roliga. Förvaltningens upplevelse är att skolorna har kunskap om att dokumentera (fotografera) klottret och skyndsamt ta bort det. Under 2025 rapporterades det fler händelser där det fanns oro för skolskjutningar. Färre skolor har tagit kontakt kring oro för skolskjutningar i början av 2026 jämfört med 2025. Sedan mars 2025 har händelser där skadegörelse skett med klistermärken rapporterats. Det vanligaste är att klistermärken sätts upp på skolbyggnader samt runt skolor på nätter och helger. Vid ett fåtal händelser har klistermärken hittats inomhus. Klistermärkena som sätts upp gör reklam för två högerextremistiska grupper. Vid ett par händelse har det förekommit hot, rasistiskt våld och extremism på Teamschattar mellan elever. Förvaltningen har därför initierat ett arbete för att hitta nya tekniska lösningar, så kallad ”övervakade chattar”. Detta som en lösning för att elever inte ska riskeras att utsättas i skolan eller när de använder sina digitala enheter. I ett antal händelser är det elever som söker upp skolpersonal för att rapportera oro kring andra elever som uttrycker hat, extremism eller gör andra saker som skapar oro. Under perioden har ett par händelser berört oro för att personal sprider antisemitism eller rasistiska åsikter i undervisning eller på sociala medier. I dessa fall har HR-enheten kopplats in och i något fall har jurister på förvaltningen och stadsledningskontoret kopplats in. Skolor söker oftast stöd från förvaltningen kring hur de bäst ska samtala med elever som gör rasistiska, antisemitiska uttalanden eller glorifierar nazism och Hitler. Förvaltningen har god möjlighet att ge stöd vid dessa situationer. Skolor tar även stöd och råd av polisen vid händelser. Sedan april 2025 har förvaltningen som rutin att tipsa polisen om skadegörelse (klotter och klistermärken) på skolbyggnader. Förvaltningen har informerat om den nya lagstiftningen som innebär att skolor efter den 1 juli 2025 i större utsträckning ska polisanmäla brott. I den avidentifierade informationen och i kommunikationen med skolorna lämnar förvaltningen vägledning och stöd om lagens innebörd samt om de överväganden som kan tala emot att göra en polisanmälan. 12 39 händelser 2025 och 20 händelser mellan januari och mars 2026 kring skadegörelse och klotter av hakkors. 10 Förvaltningen ger, utöver stöd i hur skolor kan bemöta och samtala med elever som uttrycker hat, rasism eller extremism, även hjälp med att fylla i stadens blankett för avidentifierad information. Eftersom händelser som rör våldsbejakande extremism är relativt ovanliga i många skolor finns det ibland bristande kännedom om att den avidentifierade blanketten ska användas. SISAB:s klottersammanställning för 2025 – Rasistiskt, våldsbejakande och stötande klotter SISAB uppger att klotter utomhus har tagits bort vid 32 tillfällen under 2025 på stadens kommunala skolor. Av dessa har 24 skolor drabbats vid ett enskilt tillfälle, medan ett mindre antal skolor utsatts vid upprepade tillfällen. De flesta fallen har inträffat vid skolor i söderort (EÅV, Farsta och Hägersten‑Älvsjö) samt på Södermalm och omfattar totalt 27 tillfällen. Utbildningsförvaltningen har haft kontakt med de berörda skolorna och stadsdels- förvaltningarna vid upprepat klotter för att analysera situationen och identifiera lämpliga åtgärder. Analys Enkätsvaren, inkomna IA‑anmälningar och blanketter för avidentifierad information ger sammantaget en samstämmig lägesbild av vilka former av våldsbejakande extremism och vilka typer av händelser som har förekommit under perioden. Ökningen med 120 procent av antalet anmälda händelser kan ha flera orsaker. En möjlig förklaring är genomförda utbildningsinsatser under de senaste åren, vilket kan ha ökat kännedomen om stadens rutiner och om det stöd som förvaltningen och staden erbjuder i ärenden som rör oro för våldsbejakande extremism. En annan möjlig förklaring är en faktisk ökning av händelser, såsom klotter med hakkors, spridning av klistermärken från högerextremistiska rörelser samt rasistiska och antisemitiska uttalanden från elever. Nästan samtliga rapporterade händelser, både i enkäten och i incidentrapporteringen, avser oro kopplad till den våldsbejakande högerextremistiska miljön. Majoriteten av händelserna har inträffat i stadens grundskolor. Enkätsvar och kontakter med skolledare visar att arbetet med utbildning behöver fortsätta och att stadens rutin för hantering av våldsbejakande extremism behöver göras mer känd. Kännedomen om stadens grund- och fördjupningsutbildningar inom området är relativt låg. Samtidigt uppger nästan alla skolledare att de känner till att förvaltningen har en samordnare mot våldsbejakande extremism, vilket utgör en god grund för det fortsatta arbetet. Det finns behov av att analysera varför få händelser rapporteras från skolor i vissa stadsdelsområden, främst Hässelby‑Vällingby, Järva, Skarpnäck och Skärholmen. Under 2025 rapporterades det fler händelser där det fanns oro för skolskjutningar. Detta återspeglades också i ett ökat intresse från skolorna att genomföra övningar i regi av förvaltningens säkerhetsfunktion inom ramen för det så kallade pågående dödligt våld, PDV konceptet. Färre skolor har tagit kontakt kring oro för skolskjutningar i början av 2026 11 jämfört med 2025. Samma sak gäller intresse för genomförande av övningar. Minskningen bedöms sannolikt ha samband med att oron ökade kraftigt i samband med och efter skolskjutningen i Örebro i februari 2024. Vid ett antal ärenden har det funnits behov av stöd från HR‑enheten och jurister. Även om dessa ärenden varit relativt få, visar de att medarbetare som arbetar med HR‑frågor och juridik kan ha behov av fördjupade kunskaper inom antisemitism, rasism, yttrandefrihet och våldsbejakande extremism. Förvaltningens bedömning är att dessa yrkesgrupper bör inkluderas i framtida utbildningsinsatser för att säkerställa att de kan ge ändamålsenligt stöd vid kommande händelser. I flera ärenden framgår att elever ofta vänder sig till vuxna när de känner oro för en kamrat eller för sådant de sett eller hört via digitala enheter eller sociala medier. Många skolor arbetar aktivt med att stärka elever och personal i rollen som aktiv åskådare inom det våldspreventiva arbetet. Vissa skolor använder även begrepp som civilkurage och mod i undervisningen. Vid analyser av allvarliga händelser, både i Sverige och internationellt, framkommer det ofta att varningssignaler förekommit i förväg. Det understryker vikten av att skolor fortsätter utveckla våldspreventiva arbetssätt, där kunskap om aktiv åskådare är en central del. Det våldspreventiva arbetet omfattar även strukturerade insatser för att säkerställa att varje elev har tillgång till en trygg vuxen. Detta följs upp genom bland annat hälsoenkäter, hälsosamtal och lokala enkäter. I arbetet mot våldsbejakande extremism är det centralt att föra dialog med den elev som oro föreligger kring. Som metod används därför att identifiera vilken vuxen på skolan eleven har en etablerad tillitsfull relation med inför sådana samtal. Detta gör det fortsatt viktigt att utveckla våldspreventiva metoder i stadens skolor. Under perioden rapporterades 59 händelser som rörde skadegörelse och klotter med hakkors. Ofta är det oklart vem som utfört klottret, exempelvis på toaletter, i korridorer eller grupprum. I vissa fall har hakkors förekommit i läroböcker, på elevmappar eller på bänkar. När skolpersonal har haft samtal med kända elever framkommer ofta att eleven uppger att de inte kände till att spridning av hakkors är brottsligt eller att handlingen uppfattades som ett skämt. Förvaltningen bedömer att det finns behov av kunskapshöjande insatser om vad som är brottsligt, var gränserna går för yttrandefrihet, vad hets mot folkgrupp innebär samt vad det innebär att sprida nazistiska symboler. Det finns även en uttalad oro bland skolor för att rasistiska och antisemitiska uttryck kan påverka elever negativt, både i och utanför skolmiljön. Händelser med hakkors bör därför inte bagatelliseras. I kontakterna med skolor framkommer även osäkerhet kring vilka händelser som ska polisanmälas. Förvaltningen kommer därför att fortsätta informera om lagändringen som trädde i kraft den 1 juli 2025. Lagen innebär att rektor ska polisanmäla misstänkta brott som begåtts av elever, om det inte finns övervägande skäl som talar emot en anmälan. 12 Utbildningsnämndens aktiviteter kopplat till våldsbejakande extremism Med utgångspunkt i den lokala lägesbilden kommer följande insatser och aktiviteter genomföras. Aktiviteterna som listas är både sådana som genomförs internt och externt samt i samverkan med andra myndigheter, organisationer och föreningar. Utbildningsnämndens aktiviteter: Aktivitet När Vem Uppföljning Arbetet med att implementera våldspreventiva lektioner (exempelvis MVP och Tåget) ska fortsätta på stadens skolor där aktiv åskådare och kartläggning av trygg vuxen ingår. 2026 – 2027 Samordnare och handläggare våldsprevention Verksamhets- berättelser All personal på skolorna ska om det upptäcker eller uppmärksammar tecken på våldsbejakande extremism agera och använda Stockholms stads VBE-rutiner vid oro eller händelse. Vid oro för elev ska alltid en orosanmälan till socialtjänsten göras. Vid brott ska händelsen polisanmälas. 2026 – 2027 Rektor med stöd av grund- och gymnasiechef och förvaltningens VBE samordnare Verksamhets- berättelse Uppdatera, säkerställa att årskursindelat stödmaterial till skolor kring förebyggande arbetet för att motverka våldbejakande extremism, rasism och antisemitism är aktuellt och uppdaterat. Sprida stödmaterialet till skolorna. Arbeta för att stödet finns tillgängligt på sikt digitalt. 2026 - 2027 VBE Samordnare Verksamhets- berättelse Säkerställa att skolor och personal som uppger att de saknar kunskaper om stadens och förvaltningens arbete för att motverka våldsbejakande extremism får information och ökade kunskaper. Göra analys kring varför vissa skolor i vissa stadsdelsförvaltningar har få rapporterade händelser. 2026 - 2027 Grundskole- och gymnasiechefer i samverkan med förvaltningens samordnare VBE och rektorer Verksamhets- berättelse Fortsätta utveckla och implementera våldsprevention på stadens skolor i samverkan mellan skolor, stadsdelsförvaltningar och polis. (exempelvis Mentorer i våldsprevention, MVP och Tåget) 2026 - 2027 VBE samordnare Handläggare våldsprevention Verksamhets- berättelse 13 Uppdatera aktivitetsplan i arbetet mot antisemitismen. Utbildningsförvaltningen planerar för att framåt få in arbetet mot antisemitism i stadens ordinarie styrning och uppföljningssystem (verksamhetsplan, tertialrapport och verksamhetsberättelse) 2026 - 2027 VBE samordnare Erbjuda grundläggande- och fördjupningsutbildningar i egen regi eller i samverkan med externa samarbetspartners. Se till att i utbildningar få med kunskapshöjande inslag kring yttrandefrihet, hets mot folkgrupp, spridande av exempelvis hakkors, vad är brottsligt, var går gränsen? … 2026 - 2027 VBE samordnare Verksamhets- berättelse Bjuda in yrkesgrupper på HR-enheten och jurister till förvaltningens och stadens fördjupningsutbildningar om antisemitism, rasism och extremism. 2026 - 2027 VBE samordnare Verksamhets- berättelse Erbjuda studieresor för rektorer, lärare, skolpersonal och elever till Polen, Berlin och Oslo. Syftet med studieresorna är för att öka kunskaperna om Förintelsen, antisemitismens historia och nutida uttryck, rasism och extremism. Arbetet sker i samverkan med bland annat SKMA, Voksenåsen, Utöya, Stiftelsen 10 august, Judiska ungdomsförbundet och andra organisationer. 2026 – 2027 Förvaltnings- ledningen VBE samordnare Jurist på grundskole- avdelningen Handläggare på medioteket Verksamhets- berättelse Erbjudande om fördjupade föreläsningar och workshops med fokus på kontroversiella frågor och självledarskap för hela skolor. Arbetet sker med Raoul Wallenberg Academy 2026 - 2027 VBE samordnare Verksamhets- berättelse Informera skolor kring stadens digitala grundutbildning och fördjupningsutbildning med fokus på våldsbejakande högerextremism. Relevant personal genomför utbildningarna. Utbildningarna ligger på stadens utbildningsportalen. 2026 - 2027 VBE samordnare Verksamhets- berättelse 14 Erbjuda kompetenshöjande utbildningar och stöd om att undervisa exempelvis källkritik och källtillit, nätetik, sanningsbegreppet, memes och bilders makt. (Medioteket) 2026 - 2027 Medioteket på utbildnings- förvaltningen Verksamhets- berättelse Skolor och avdelningar på förvaltningen ska genomföra stadens nya diplomutbildning mot rasism. Under 2026 och 2027 kommer några skolor och avdelningar att pilottesta diplomutbildningen. Nya diplomutbildningar i arbetet med mänskliga rättigheter 2026 - 2027 Förvaltnings- ledningen VBE samordnaren Tertial rapport 2 Verksamhets- berättelse Erbjuda fortbildningstillfällen och skolors möjlighet att ta del av förvaltningens nya fortbildning ”Fortbildning antisemitism i sociala medier ”. 2026 – 2027 Medioteket på utbildnings- förvaltningen Verksamhets- berättelse Personal på förvaltningen kommer att delta i utbildningen ”Kontroversiella frågor i klassrummet, skolans demokratiuppdrag och empatisk nyfikenhet 7,5 hp” på Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet. Detta som en start för att hitta former för samarbete framöver. 2026 - 2027 VBE samordnare Verksamhets- berättelse Sprida ”Kartläggningen av olika former av rasism i Stockholms stads förskolor och skolor 2026”. 2026 - 2027 Grundskole- och gymnasiechefer VBE samordnare Handläggare för våldsprevention, nationella minoriteter och romsk inkludering Verksamhets- berättelse Börja utveckla kunskaper, arbetssätt, teknik och metoder för att motverka att extremism och hat sprider sig på sociala medier, i chattar och spel. 2026 – 2027 Ett samarbete mellan avdelningar och stadens andra förvaltningar Utbildningsförvaltningens våldbejakande extremism (VBE) samordnare deltar i stadsledningskontorets VBE-nätverk för fackförvaltningarna. 2026 - 2027 Samordnare VBE Verksamhets- berättelse 15 Utbildningsförvaltningens VBE samordnare och säkerhetssamordnare deltar i stadsledningskontorets Trygghets- och säkerhetsnätverk. 2026 – 2027 VBE Samordnare Verksamhets- berättelse Utbildningsförvaltningen VBE samordnare deltar i Center mot våldsbejakande extremism (CVE:s) nationella skolnätverk med fokus på våldbejakande extremism och skolattacker. 2026 – 2027 VBE Samordnare Verksamhets- berättelse Staden är medlemmar i Nordic Safe Cities och utbildningsförvaltningens VBE samordnare deltar i dessa möten samt i erfarenhetsutbyten med de nordiska ländernas huvudstäder i syfte att stärka arbetet mot våldsbejakande extremism 2026 - 2027 VBE Samordnare Verksamhets- berättelse Utbildningsnämnden ska efterleva stadens riktlinjer och vägledning mot VBE samt använda blanketten för avidentifierad information i samtliga verksamheter inom förvaltningen. 2026 - 2027 Grundskole- och gymnasie-direktör i samarbete med nämndens VBE samordnare Verksamhets- berättelse Utbildningsförvaltningens VBE samordnare och säkerhetssamordnarna ska fortsätta erbjuda stöd och samordning till de kommunala skolorna i frågor som rör VBE och oro för skolattacker, både kopplat till arbetssätt, bemötande och metoder samt vid behov i avidentifierade individärenden. 2026 - 2027 VBE Samordnare Säkerhets- samordnarna Verksamhets- berättelse Förvaltningens VBE samordnare ska sprida kunskap till personal på förvaltningen och skolor om samverkan med Säkerhetspolisen och Polismyndigheten (REDEX) vid händelser kopplat till VBE. Löpande VBE Samordnare Verksamhets- berättelse --- [Bilaga 6 Plan för upphandling utbildningsnämnden 2026 - 2029.pdf] Inköpskategori Beskrivning Planerad st Avtalsstart Uppskattat värde kr Ansvarig Organisation Ansvarig upphandlare Kontrak Avtalstyp InköpskategoSamtliga inköpskategorier Upphandlingens omfattning Klient IT & Kommunikation Förnyad konkurrensutsättning AV- utrustning - Nya Enskede Skola 2026-01-01 2026-06-01 1 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Varor Avropsavtal 1014;101411 Data- & Telekom;IT & Kommunikation Förnyad konkurrensutsättning AV-utrustning - Nya Enskede Skola. AV-utrustning till klassrum. 117 Måltider & livsmedel Upphandling av måltidstjänster - Rödabergsskolan 2026-01-01 2026-07-01 30 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1021;102112 Måltider & livsmedel;Måltider Upphandling av måltidstjänster - Rödabergsskolan 117 (Okategoriserat) Upphandling av lärlingsplatser, hästhållning samt kursmoment till Naturbruksgymnasiet - Spånga gymnasium 2026-01-01 2026-08-01 3 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 9910 (Okategoriserat) Upphandling av lärlingsplatser, hästhållning samt kursmoment till Naturbruksgymnasiet - Spånga gymnasium 117 Lokal & FM Förnyad konkurrensutsättning Möbler - Kista grundskola 2026-01-01 2026-08-01 1 500 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Varor Avropsavtal 1010;101011 Inredning;Lokal & FM Förnyad konkurrensutsättning Möbler - Kista grundskola 117 Maskiner & Fordon Upphandling leasing av lastbilar - Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium 2026-01-01 2026-08-01 7 500 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Tjänstekontrakt 1025;102515 Fordonsleasing;Maskiner & Fordon Upphandling leasing av lastbilar - Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium 117 HR Utbildningsinsatser för kökspersonal 2026-01-01 2026-09-01 4 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1012;101212 HR;Utbildning; Utbildningsinsatser för kökspersonal. Näringslära, vegetariska rätter, salladsberedning. 117 Anläggningsmateriel Upphandling av övervakningskameror 2026-01-31 2026-09-28 15 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Varor Ramavtal Lokalt 1010;1022;102 215 Anläggningsmateriel;Kameraövervakningsut rustning;Lokal & FM Upphandling av övervakningskameror 117 HR Upphandling av utbildningsinsatser - utveckling av chefer, ledare och medarbetare 2026-01-01 2026-12-01 4 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1012;101212 HR;Utbildning; Upphandling av utbildningsinsatser - utveckling av chefer, ledare och medarbetare. Avdelningen för personal och kompetensförsörjning 117 HR Upphandling av utbildningsinsatser - ledningsgruppsutveckling 2026-01-01 2026-12-01 1 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1012;101212 HR;Utbildning; Upphandling av utbildningsinsatser - ledningsgruppsutveckling. Avdelningen för personal och kompetensutveckling 117 Externa tjänster Upphandling av individuell - och grupp coachning 2026-01-01 2026-12-01 4 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1013;101316 Externa tjänster;Handledningskonsulter Upphandling av individuell - och grupp coachning. Avdelningen för personal och kompetensförsörjning 117 Måltider & livsmedel Upphandling av måltidstjänster - Adolf Fredriks musikklasser 2026-01-01 2027-01-01 30 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1021;102112 Måltider & livsmedel;Måltider Upphandling av måltidstjänster 117 Måltider & livsmedel Upphandling av bageri- och konditoriprodukter 2026-06-01 2027-02-01 3 500 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Varor Ramavtal Lokalt 1021;102110 Livsmedel;Måltider & livsmedel Upphandling av bageri- och konditoriprodukter 117 Maskiner & Fordon Upphandling av maskiner till trä- och metallslöjds inkl besiktning, service och reparationer av maskinpark 2026-02-01 2027-03-01 20 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Varor Ramavtal Lokalt 1025;102510 Maskiner & Fordon;Maskiner, Reservdelar & Underhåll Upphandling av maskiner till trä- och metallslöjds inkl besiktning, service och reparationer av maskinpark 117 Förbrukningsmateriel Upphandling av symaskiner samt service och reparationer 2026-03-01 2027-07-05 15 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Varor Ramavtal Lokalt 1020;102017 Förbrukningsmateriel;Utbildningsmateriel Symaskiner samt service och reparationer 117 Externa tjänster Upphandling av bemanningstjänster elevhälsan 2026-02-01 2027-08-01 40 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Tjänstekontrakt 1013;101313 Bemanningskonsulter;Externa tjänster Upphandling av bemanningstjänster elevhälsan 117 Måltider & livsmedel Upphandling av måltidstjänster - Kungsholmens gymnasium/Sthlms Musikgymnasium 2027-01-10 2027-08-01 30 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1021;102112 Måltider & livsmedel;Måltider Upphandling av måltidstjänster - Kungsholmens gymnasium/Sthlms Musikgymnasium 117 Måltider & livsmedel Gemensam upphandling av måltidstjänster - Vasa Real, Johannes skola samt Gustav Vasa 2026-07-01 2027-08-01 50 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1021;102112 Måltider & livsmedel;Måltider Gemensam upphandling av måltidstjänster - Vasa Real, Johannes skola samt Gustav Vasa 117 Lokal & FM Upphandling av lokalvård - Söderort 2026-01-01 2027-11-01 260 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1010;101014 Lokal & FM;Lokalvård Upphandling av lokalvård - Söderort 117 (Okategoriserat) Upphandling av byggservice 2026-06-01 2027-12-10 100 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1016;101610;9 910 (Okategoriserat);Byggnad;Drift & Underhåll Upphandling av byggservice 117 Externa tjänster Upphandling av receptionisttjänst 2026-12-01 2028-04-01 13 800 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Tjänstekontrakt 1013;101313 Bemanningskonsulter;Externa tjänster Upphandling av receptionisttjänst - Avdelningen för personal och kompetensförsörjning 117 Förbrukningsmateriel Upphandling av Dansskor - Kungliga Svenska balettskolan 2027-01-01 2028-04-01 2 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Varor Ramavtal Lokalt 1020;102017 Förbrukningsmateriel;Utbildningsmateriel Upphandling av Dansskor - Kungliga Svenska balettskolan 117 Förbrukningsmateriel Upphandling av textilslöjdsmaterial 2026-02-01 2028-07-01 20 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Varor Ramavtal Lokalt 1020;102017 Förbrukningsmateriel;Utbildningsmateriel Upphandling av textilslöjdsmaterial 117 Externa tjänster Upphandling av bemanningstjänster - kökspersonal 2027-01-01 2028-08-01 110 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Gemens 1013;101313 Bemanningskonsulter;Externa tjänster Upphandling av bemanningstjänster - kökspersonal 117 Planerade upphandlingar per inköpskategori förvaltning/bolag: 117 - Utbildningsnämnden Måltider & livsmedel Uphandling av måltidstjänster - Hässelby Villastads skola 2028-01-01 2028-08-02 24 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1021;102112 Måltider & livsmedel;Måltider Uphandling av måltidstjänster - Hässelby Villastads skola 117 Externa tjänster Upphandling av bemanningstjänster - pedagogisk personal 2027-01-01 2028-10-01 350 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1013;101313 Bemanningskonsulter;Externa tjänster Upphandling av bemanningstjänster - pedagogisk personal 117 Lokal & FM Upphandling av lokalvård central förvaltning 2026-03-01 2028-12-02 10 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1010;101014 Lokal & FM;Lokalvård Upphandling av lokalvård central förvaltning - Avdelningen för personal och kompetensförsörjning 117 IT & Kommunikation Upphandling av barn - och elevregister 2026-01-01 2028-12-31 400 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Tjänstekontrakt 1014;101411 Data- & Telekom;IT &Kommunikation Upphandling av barn - och elevregister. Avdelningen för utveckling och samordning. 117 Måltider & livsmedel Upphandling av måltidstjänster - Nya Elementar 2028-02-01 2029-01-01 40 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1021;102112 Måltider & livsmedel;Måltider Upphandling av måltidstjänster - Nya Elementar 117 Lokal & FM Upphandling av narkotikasök med hund i Stockholms stads kommunala grund - och gymnasieskolor 2028-04-01 2029-03-12 1 200 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1010;101020 Bevakning & säkerhet;Lokal & FM Upphandling av narkotikasök med hund i Stockholms stads kommunala grund - och gymnasieskolor 117 Förbrukningsmateriel Upphandling av materiel NO- undervisning 2028-01-01 2029-06-06 25 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Varor Ramavtal Lokalt 1020;102017 Förbrukningsmateriel;Utbildningsmateriel Upphandling av materiel NO-undervisning 117 Förbrukningsmateriel Upphandling av kemikalier till undervisningen 2028-01-01 2029-06-06 1 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Varor Ramavtal Lokalt 1020;102014;1 02017 Förbrukningsmateriel;Kemikalier;Utbildning smateriel Upphandling av kemikalier till undervisningen 117 Lokal & FM Upphandling av lokalvård - Västerort 2028-08-01 2029-11-01 240 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1010;101014 Lokal & FM;Lokalvård Upphandling av lokalvård - Västerort 117 Förbrukningsmateriel Upphandling av musikutrustning samt service och reparationer 2028-08-01 2029-12-06 12 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Varor Ramavtal Lokalt 1020;102017 Förbrukningsmateriel;Utbildningsmateriel Upphandling av musikutrustning samt service och reparationer 117 Måltider & livsmedel Gemensam upphandling av måltidstjänster - Kungliga Svenska balettskolan samt Bernadottegymnasiet 2028-01-01 2030-01-01 32 000 000 Utbildningsförvaltningen (Central) utbf.upphandling@edu.stockholm.se Tjänster Ramavtal Lokalt 1021;102112 Måltider & livsmedel;Måltider Gemensam upphandling av måltidstjänster - Kungliga Svenska balettskolan samt Bernadottegymnasiet 117