Schools: Progress, Challenges, and Future Plans

I verksamhetsberättelsen följer nämnden upp sin verksamhet och ekonomi utifrån uppsatta mål och resultat i förhållande till verksamhetsplanen 2025.Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmålEtt Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för allauppnås helt under året i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag, främst på grund av att nämnden redovisar en budget i balans. Trots att skolorna är mitt inne i en elevminskning, i framför allt de yngre årskurserna, har goda budgetförutsättningar och sänkta personalomkostnadspålägg bidragit till det positiva resultatet.Utbildningsnämnden bidrar i hög grad till att inriktningsmålenEtt Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden, men den sammantagna bedömningen är att målet uppnås delvis. De uppdrag och aktiviteter som angavs i verksamhetsplanen har i huvudsak genomförts, liksom en rad andra insatser som anknyter till nämndens prioriterade områden för verksamheten. Att inriktningsmålet uppfylls delvis förklaras främst av att alla årsmål inte nås fullt ut när det gäller grundskoleelevernas resultat.InriktningsmåletEtt grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställninguppnås också delvis. Skolmåltidernas klimatutsläpp har minskat och årets resultat är de bästa sedan mätningarna började. För att nå målet fullt ut behöver förvaltningen förbättra resultaten för andel inköpta ekologiska livsmedel och fortsätta arbetet med att minska skolmåltidernas klimatpåverkan. [Verksamhetsberättelse utbildningsnämnden 2025.pdf] Utbildningsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: UTBF 2025/6499 Handläggare Till Jessica Atterling, Peter Fahlander Utbildningsnämnden Telefon: 08-508 33 053 2026-02-19 Verksamhetsberättelse 2025 utbildningsnämnden Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden godkänner förvaltningens förslag till verksamhetsberättelse 2025, inklusive bilagor, och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Utbildningsnämnden Box 22 049 08-508 33 053 08-508 33 000 jessica.atterling@edu.stockholm.se start.stockholm Innehållsförteckning Sammanfattande analys ........................................................................................................... 5 Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ............................ 5 Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning ....................................... 7 Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla ......... 8 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ........................................................ 10 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ........................................................................................................................................ 10 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ................................................................ 10 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ............................................................................ 12 Kommunala gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ......................................................... 29 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst .................................................................................................................. 48 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ................................................................................................. 52 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning ............................................................................................................................. 55 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring .............................................................................. 55 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar .......................................................................................................................... 58 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar ......................................................................................................... 60 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .................................................................................................... 61 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla ................................................................................................................. 62 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ...................................................................................................... 62 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb .............................................................................................................................................. 70 Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 2(112) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med ............................................................................................................................. 74 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb ............................................................................................. 75 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ................................................................................................................... 83 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser ....... 86 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................ 88 Uppföljning av ekonomi ......................................................................................................... 93 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ................................................................... 93 Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde ............................................................................. 98 Investeringar ................................................................................................................................... 104 Analys av balansräkning ................................................................................................................ 105 Särskilda redovisningar ....................................................................................................... 107 Bedömning av nämndens interna kontroll ......................................................................... 107 Systematiskt kvalitetsarbete ................................................................................................ 107 Systematiskt arbetsmiljöarbete ........................................................................................... 108 Checklista för årlig uppföljning ................................................................................................ 108 Redovisning av synpunkter och klagomål ......................................................................... 109 Bilagor Bilaga 1 UtbN VB 2025 Bilaga 2 Bokslutsbilaga Bilaga 03 Antal schablongrundande barn och elever VB 2025 Bilaga 04 Anslagsenheter VB 2025 Bilaga 5 Nyckeltal 2025 Utbildningsnämnden Bilaga 6 GDPR Årsrapport 2025 Bilaga 7 Uppföljning av intern kontroll 2025 Bilaga 8 Uppföljning trygghetsinvestering Bilaga 9 Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan 2025 Bilaga 10 Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala gymnasieskolan 2025 Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 3(112) Bilaga 11 Dokumentation av aktiva åtgärder 2025 Bilaga 12 a Kvalitets- och ledningssystem habilitering RgRh 2025 Bilaga 12 b Patientsäkerhetsberättelse RGRH 2025 Bilaga 13 Samlad Patientsäkerhetsberättelse 2025 Bilaga 14 Särskilt stöd grund- och gymnasieskolan 2025 Bilaga 15 Grundskoleundersökningen 2025 Bilaga 16 Rapport Utbildningsnämnden SAM 2025 Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 4(112) Sammanfattande analys Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Utbildningsnämnden bedöms till stora delar bidra till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges inriktningsmål och sammantaget är bedömningen att inriktningsmålet uppfylls delvis. De uppdrag och aktiviteter som angavs i verksamhetsplanen har i huvudsak genomförts, liksom en rad andra insatser som anknyter till nämndens prioriterade områden för verksamheten. Att inriktningsmålet uppfylls delvis förklaras främst av att alla årsmål inte nås fullt ut när det gäller grundskoleelevernas resultat. Grundskola och anpassad grundskola Resultat i grundskolan I årskurs 9 är andelen behöriga till yrkesprogram oförändrad jämfört med föregående år. Den senaste femårsperioden har resultaten legat på en stabil nivå och ligger på fortsatt höga nivåer i jämförelse med riket. I årskurs 6 har andelen elever med betyg motsvarande gymnasiebehörighet ökat något jämfört med föregående år. Sett över en femårsperiod har resultatutvecklingen i årskurs 6 varierat mellan åren utan tydlig trend men meritvärdet har varit stabilt. En jämställdhetsanalys visar att det i årskurs 9 är små skillnader mellan flickornas och pojkarnas gymnasiebehörighet. Flickorna har fortsatt högre meritvärde än pojkarna. I år har pojkarnas resultat på skolor med högt socioekonomiskt index minskat medan flickornas har ökat. I årskurs 6 har flickornas resultat förbättrats medan pojkarnas försämrats något men förändringarna är små. Resultatspridningen mellan skolor i årskurs 9 är fortsatt stor utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar, även om skillnaderna har minskat över tid. Även i årskurs 6 är resultatspridningen utifrån skolornas socioekonomiska förutsättningar stor. Den stora variationen i skolresultat mellan och inom skolor med olika socioekonomiska förutsättningar visar att det fortsatt finns behov att prioritera arbetet med ökad likvärdighet. Anpassad grundskola Antalet elever i stadens kommunala anpassade grundskolor ökade under året med cirka 7,4 procent. För att möta den pågående elevökningen arbetar förvaltningen med att utveckla hållbara strukturer för organisation, lärmiljö, kompetensförsörjning och kvalitet som möjliggör en flexibel och kvalitativ utbyggnad av verksamheterna. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 5(112) Likvärdig skola Förvaltningen har genomfört riktade insatser baserade på skolornas identifierade behov och utmaningar. Viktiga åtgärder för att öka likvärdigheten är samverkan, skapa tillgängliga och trygga lärmiljöer samt ett adekvat elevhälsoarbete. Det strategiska arbetet för att höja kunskapsresultaten i områden med socioekonomiska utmaningar inkluderar nu fler skolor än tidigare. Ett exempel är utvecklingsinsatsen Kommunal samverkan för bästa skola. Under året har tolv grundskolor ingått i insatsen som syftar till att höja kunskapsresultaten i skolor med låga skolresultat. Meningsfull fritid Förvaltningen har under året samverkat kring och genomfört aktiviteter med andra aktörer i syfte att erbjuda fler elever en meningsfull fritid. Under året tog kommunfullmäktige beslut om att ta bort avgiften för fritidsklubbsverksamheten. Inskrivningsgraden på fritidsklubben har ökat i de flesta stadsdelar och förvaltningen kommer att fortsätta följa utvecklingen. Trygg och god lärmiljö Förvaltningen arbetar för att främja trygghet och studiero samt förebygga kränkande behandling. Förvaltningen har genomfört trygghetsdialoger under året med ett särskilt fokus på elevhälsoarbetet och elevernas åsikter följs upp i den årliga grundskoleundersökningen. Frånvaron i grundskolan har fortsatt att minska men uppnår inte uppsatt mål. Under året har en fördjupad studie genomförts om frånvaron i grundskolan. Utifrån studiens slutsatser kommer förvaltningen att arbeta med att tydliggöra framgångsrika arbetssätt i det främjande och tidigt förebyggande arbetet och för ytterligare förstärkt samverkan mellan skola och socialttjänst vid upprepad och längre frånvaro. Majoriteten av skolorna lyfter i trygghetsdialogerna att upprepad och längre skolfrånvaro är ett prioriterad område. Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Resultat i gymnasieskolan Gymnasieskolorna uppvisar en fortsatt positiv utveckling i genomströmningen på tre år och har en högre genomströmning än riket. Stockholm stad har över tid haft både högre genomsnittlig betygspoäng och en större andel elever med grundläggande behörighet till högskolan jämfört med riket. Stadens gymnasieskolor är attraktiva och har högt söktryck, särskilt till högskoleförberedande program vilka dominerar utbudet och kräver höga meritpoäng. Resultaten i elevenkäten för de nationella programmen visar en generell förbättring jämfört med föregående år. Av 21 påståenden ökade resultaten på 20. Generellt syns en positiv utveckling på skolor med lägre söktryck, blandat utbildningsutbud och yrkesinriktade program. Ett särskilt positivt resultat gäller trygghet där 94 procent av eleverna upplever att de känner sig trygga på sin skola. Inför årets undersökning har en översyn gjorts av elevenkäten Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 6(112) inom anpassad gymnasieskola i syfte att öka tydligheten och höja svarsfrekvensens. Gymnasieutbud, utbyggnad och yrkesprogram Inför antagningen höstterminen 2025 har förvaltningen gjort anpassningar av utbudet baserat på elevernas sökmönster till olika program och inriktningar. De högskoleförberedande programmen minskade, yrkesprogrammen behöll antalet platser över lag och antalet platser på individuellt alternativ och yrkesintroduktion utökades. För att kunna tillgodose arbetsmarknadens behov av arbetskraft är det angeläget att fler gymnasieelever vill gå ett yrkesprogram. I år har andelen stockholmselever som sökt och antagits till ett yrkesprogram ökat jämfört med tidigare år men stockholmselevernas intresse för yrkesprogrammen är generellt lägre i Stockholms stad än i regionen och övriga landet. Förvaltningen har arbetat fram och genomfört ett omfattande paket med riktade insatser för att tydliggöra fördelarna med gymnasiala yrkesutbildningar och ett körkortsstipendium är inrättat. Anpassad gymnasieskola För att stödja elever vid övergången från anpassad gymnasieskola till anställning ingår förvaltningen i ett samverkansbetsprojekt som heter Bron. Över tid har uppskattningsvis 50 – 60 procent av eleverna som deltagit i projektet gått vidare till egen försörjning. Ett annat samverkansprojekt är Lärkedjan som syftar till att utveckla en modell för arbetsplatsförlagt lärande med målet att skapa en hållbar väg till arbete och anställning efter avslutad anpassad gymnasieskola. Elevhälsa Förvaltningen har fortsatt att stödja skolorna i arbetet med att stärka förutsättningarna för en fungerande elevhälsa. Utbyggnaden av psykologinsatser har fortsatt och psykologerna har primärt fokuserat på främjande och förebyggande insatser. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Utbildningsnämnden bidrar på olika sätt till inriktningsmålet utifrån sitt uppdrag. Sammantaget är bedömningen att inriktningsmålet delvis uppnås. För att nå målet fullt ut behöver förvaltningen förbättra resultaten för andel inköpta ekologiska livsmedel och fortsätta arbetet med att minska skolmåltidernas klimatpåverkan. Klimatpåverkan från skolmåltider Omställningen till att nå klimatmålen kommer ta ytterligare tid och förvaltningens arbete med utbildningsinsatser och uppföljning fortsätter. Totalt sett har skolmåltidernas klimatpåverkan minskat över tid, men förvaltningen som helhet når inte kommunfullmäktiges årsmål. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 7(112) Förvaltningen har blivit beviljade medel från Svenska ESF-rådet för ett större kompetensprojekt som syftar till att stärka skolornas förmåga att servera god och näringsrik mat med låg miljö- och klimatpåverkan. Ekologisk mat Uppföljningen av ekologiska inköp 2025 visar att förvaltningen inte når målet på 70 procent. Möjligheten att nå årsmålen påverkas av flera faktorer som till exempel att många producenter ställt om sin produktion från ekologiskt till konventionell, svårigheten att beställa stora volymer och kvaliteten på de ekologiska råvarorna varierar. Under året har en ny livsmedelsupphandling påbörjats som förväntas öka förutsättningarna för att nå måluppfyllelsen på sikt. Skadliga kemikalier och plastförbrukning Förvaltningen har arbetat med stöd, råd och utbildning kring kemikaliehantering till skolor som bedriver kemiundervisning. Stödet har fokuserat på förvaring, hantering och skyddsåtgärder. Förvaltningen har fortsatt arbetet med att minska produkter som innehåller skadliga kemikalier. I samarbete med miljöförvaltningen har inköp av onödiga plastprodukter identifierats. Utifrån detta har olika insatser genomförts i syfte att minska inköpen. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål har uppnåtts helt under året, främst genom att nämnden redovisar en budget i balans. Till måluppfyllelsen bidrar också arbetet med en resurseffektiv lokalplanering som inriktats mot att möta ett sjunkande elevunderlag i grundskolan. Likaså att andelen legitimerade lärare har fortsatt öka och nämndens mål för sjukfrånvaro har uppnåtts. Arbetet med säkerhet och mänskliga rättigheter bidrar också till måluppfyllelsen. Uppföljning av ekonomi Nämnden har en nettoomslutning om 20 172,7 mnkr och redovisar ett överskott om 319,9 mnkr före fondförändring och 172,5 mnkr efter fondförändring. Det är ett något förbättrat resultat i jämförelse med 2024. Totalt sett ökar resultatenheterna sina resultatfonder med 147,5 mnkr och har nu resultatfonder om totalt 812,3 mnkr till sin disposition. Trots att skolorna är mitt inne i en elevminskning, i framför allt de yngre årskurserna, har goda budgetförutsättningar med höjda pengersättningar och sänkt personalomkostnadspålägg (PO) bidragit till det positiva resultatet. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 8(112) Resurseffektiv lokalplanering Till följd av befolkningsförändringar väntas elevantalet på Stockholms stads skolor minska. Det ställer höga krav på en god lokal- och verksamhetsplanering. Mot bakgrund av den prognostiserade demografiska utvecklingen har arbetet för att begränsa lokalkostnadsutvecklingen fortsatt för att i så stor utsträckning som möjligt använda resurserna till undervisningen. Fokus har skiftat från nybyggnation till det egna lokalbeståndet där det huvudsakliga fokuset är att upprätthålla fyllnadsgraden trots sjunkande elevantal samt att ta tillvara befintliga lokaler så att de motsvarar verksamheternas behov. Inköp och upphandling Förvaltningen har utvecklat arbetet med systematisk avtalsuppföljning för att säkerställa att upphandlade varor och tjänster levereras i enlighet med avtal. Uppföljningen har även varit en del i arbetet mot välfärdsbrott i syfte att förebygga, upptäcka och motverka oegentligheter. Medarbetare Det strategiska arbetet med kompetensförsörjning visar att förvaltningen är en attraktiv arbetsgivare som har goda förutsättningar att rekrytera motiverade och kompetenta medarbetare. Andelen legitimerade lärare har fortsatt öka jämfört med tidigare år och nämndens mål för sjukfrånvaro uppnås. Under året har lärartätheten följts särskilt utifrån uppdraget att skolor ska ges förutsättningar att införa flerlärarsystem eller liknande modeller. Uppföljningen visar att antalet elever per årsarbetare har minskat något och lärartätheten i skolor med högt socioekonomiskt index har väsentligt högre lärartäthet är genomsnittet. Flera grundskolor genomför anpassningar utifrån ett minskat elevantal men antalet lärartjänster har minskat i lägre grad än andra tjänster vilket kan tolkas som att skolorna har prioriterat att bibehålla en hög lärartäthet. Skolan är en trygg och säker plats Förvaltningen har ökat antalet skolbesök i syfte att ge ett systematiskt, konkret och kunskapsbaserat stöd för övningsverksamhet och kunskapsspridning kring pågående dödligt våld samt skolornas krisledningsarbete. Det förebyggande trygghetsarbetet har fokuserat på utvecklat stödmaterial samt stärkt samverkan tillsammans med skolorna kring arbetet med våldsbejakande extremism och antisemitism. Mänskliga rättigheter Förvaltningen arbetar brett med mänskliga rättigheter inom alla verksamhetsområden. Kompetenshöjande insatser genomförs med medarbetarna regelbundet och förvaltningen har påbörjat arbetet med att implementera handlingsplanerna som tillhör Stockholms stads Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 9(112) program för de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen har ett särskilt uppdrag för två av de globala målen i Agenda 2030, Ingen hunger och God utbildning för alla. I arbetet med målet Ingen hunger har förvaltningen fortsatt arbetet med att grundlägga och skapa intresse för goda matvanor, fysisk aktivitet och förebygga ohälsa. Samtliga skolor i områden med större socioekonomiska utmaningar erbjuder frukost till alla elever och som en del i ESF-projektet ingår arbetet med att förbättra och utveckla skolmåltiderna utifrån ett elevperspektiv. Målet God utbildning för alla är ett av förvaltningens prioriterade områden utifrån likvärdighetsarbetet där målet är att alla barn och ungdomar ska erbjudas en undervisning av hög kvalitet som ger grunden för en god utbildning, möjlighet att göra egna livsval och upplever en framtidstro, oavsett var i staden de bor och vilken bakgrund de har. Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls delvis Utbildningsnämnden bedöms till stora delar bidra till uppfyllelsen av kommunfullmäktiges inriktningsmål. De uppdrag och aktiviteter som angavs i verksamhetsplanen har i huvudsak genomförts, liksom en rad andra insatser som anknyter till nämndens prioriterade områden för verksamheten. Sammantaget är bedömningen att inriktningsmålet har uppnåtts delvis. Det förklaras främst av att alla årsmål inte nås fullt ut när det gäller elevernas resultat. Den sammanfattande bedömningen omfattar även resultat som redovisades i tertialrapport 2. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att KF:s mål för verksamhetsområdet har uppnåtts i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag. Till måluppfyllelsen bidrar nämndens verksamheter för att erbjuda alla elever en meningsfull fritid. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolan bidrar till att alla elever har en meningsfull fritid. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna, 2025-01-01 2025-12-31 idrottsnämnden och kulturnämnden utreda och föreslå åtgärder för hur stadens verksamheter för barn i mellanstadieålder kan samverka och komplettera varandra bättre för att säkerställa meningsfull och vuxenledd fritid under och efter skoltid Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 10(112) Nämndmål: 1.1.1 Skolan bidrar till att alla elever har en meningsfull fritid Uppfylls helt Förväntat resultat Fler elever har möjlighet att delta i meningsfulla fritidsaktiviteter under eller i anslutning till skoldagen Fler elever deltar i fritidsklubbens verksamhet Meningsfull fritid Förvaltningen har i samverkan med kulturförvaltningen, idrottsförvaltningen och utvalda stadsdelsförvaltningar genomfört riktade insatser för att skapa en mer meningsfull fritid för barn och unga. Under hösten har förvaltningen även samarbetat med olika förbund och större organisationer för ökad kännedom och möjlighet för elever att hitta aktiviteter som bidar till en aktiv och meningsfull fritid, exempelvis genom Olympiadagen, Skoljoggen och Rastens dag. I flera delar av staden pågår också ett arbete med aktiviteter i samverkan med lokala idrottsförbund, stadsdelsförvaltningar, kulturskolan och fritidsgårdar för fler möjligheter till en aktiv och meningsfull fritid för stadens barn och unga. Det pågår även flera aktiviteter i samverkan med olika aktörer kopplat till skridskoåkning i anslutning till skoldagen. Från och med 1 juli 2025 är fritidsklubbarna avgiftsfria. Det är en förändring som har påverkat inskrivningsgraden positivt, från 59 procent i oktober 2024 till 66 procent i oktober 2025. Förvaltningen kommer under 2026 att följa upp inskrivningsgraden och närvaron i stadens fritidsklubbar. Mer om arbetet kring meningsfull fritid finns beskrivet i nämndmål 1.2.1 under rubriken Skolutveckling i områden med socioekonomiska utmaningar. Korttidstillsyn inom anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola Korttidstillsyn (KTT) för skolungdom över 12 år är en behovsprövad insats för elever främst i anpassad grund- och gymnasieskola, där elever med funktionsnedsättning kan få stöd före och efter skolan, under lov och studiedagar, när vårdnadshavare arbetar. Under året har förvaltningen fortsatt arbetet med att förankra det stadsgemensamma ledningssystemet inom KTT-verksamheterna, vilket har stärkt det gemensamma kvalitetsarbetet. En ytterligare skola har startat KTT-verksamhet. Arbetet med att göra alla verksamheter sökbara via Hitta korttidstillsyn på stadens webbplats har tagit steg framåt, men är ännu inte fullt genomfört. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 11(112) Under 2026 fortsätter fokus på att tydliggöra etableringsprocesser och att alla KTT- verksamheter blir synliga och jämförbara. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls delvis Förvaltningen bedömer att KF:s mål för verksamhetsområdet delvis har uppnåtts och grundas främst på årsmålen kring grundskoleelevernas resultat. Målen kring elevernas trygghet har uppnåtts som helhet. I och med att frågorna som berör grundskolan har reviderats under året, kan resultatet inte jämföras över tid. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålen Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning och Alla elever har en trygg och god lärmiljö. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 85 % 83 % 86 % 84 % 84 % 84 % 2025 gymnasiee lever som slutfört utbildning inom nationella program inom tre år med gymnasiee xamen ÅK 3: 90 % 91 % 90 % 92 % 95 % 95 % 2025 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Analys Årets resultat på de nationella proven i matematik når inte helt upp till målet men resultaten är stabila över tid och på en hög nivå. ÅK 3: 91 % 89 % 93 % 90 % 95 % 95 % 2025 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/s venska som Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 12(112) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor andrasprå k i årskurs 3 Analys Årets resultat på de nationella proven i svenska/svenska som andraspråk når inte helt upp till målet men resultaten är stabila över tid och på en hög nivå. ÅK 6: 78,1 % 76,4 % 79,9 % 77,3 % 80 % 80 % 2025 Andel elever i årskurs 6 med godkänt betyg i alla ämnen Analys I årskurs 6 har både andelen behöriga och elever med godkänt betyg i alla ämnen ökat något i år. Resultaten har varierat över fem år utan tydlig trend, medan meritvärdet varit relativt stabilt. Engelska, moderna språk och musik har högst genomsnittlig betygspoäng. Lägst poäng har svenska som andraspråk, matematik och kemi. Flickornas resultat har förbättrats medan pojkarnas försämrats något, men förändringarna är små. De senaste fem åren har flickor haft något bättre resultat än pojkar. ÅK 9: 78,9 % 79,0 % 78,8 % 79,1 % 82 % 82 % 2025 Andel elever i årskurs 9 med godkänt betyg i alla ämnen Analys Andelen elever med godkänt i alla ämnen har minskat marginellt, medan meritvärdet har ökat något. Resultaten har varit stabila de senaste fem åren och ligger fortsatt på höga nivåer historiskt sett. Bland de obligatoriska ämnena har engelska, bild och musik högst genomsnittlig betygspoäng. Lägst poäng har svenska som andraspråk, matematik och kemi. I årskurs 9 är det som tidigare år små skillnader mellan flickornas och pojkarnas resultat. ÅK9: And 90,3 % 90,4 % 90,3 % 90,5 % 95 % 95 % 2025 el elever som är behöriga till nationella program, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund Analys Exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund syns en mindre nedgång från föregående år, undantaget meritvärdet som ökat lite. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Förskolenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen, 2025-01-01 2025-12-31 utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna genomföra en omorganisation av omsorg på obekväm arbetstid. Två dygnet runt- Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 13(112) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse förskolor ska inrättas i två olika stadsdelsnämnder Förskolenämnden ska i samråd med utbildningsnämnden och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna revidera riktlinjerna för omsorg på obekväm arbetstid Kommunstyrelsen ska i samarbete med servicenämnden och 2025-01-01 2025-12-31 utbildningsnämnden förbättra innehållet i stadens tjänst för att hitta och jämföra skolor, så att vårdnadshavare kan ta del av relevanta kvalitetsmått, driftsform och annan information om verksamhetens kvalitet Utbildningsnämnden ska arbeta för att samtliga grundskolor i kvartil 2025-01-01 2025-12-31 4 erbjuder skolfrukost samt verka för att fler skolor i kvartil 3 erbjuder frukost Utbildningsnämnden ska genomföra ett pilotprojekt med senare 2025-01-01 2025-12-31 skolstart på morgonen i en eller flera kommunala gymnasieskolor Utbildningsnämnden ska göra en fördjupad studie om vad som styr 2025-01-01 2025-12-31 vårdnadshavares val av skola och föreslå åtgärder för att öka de kommunala grundskolornas attraktivitet Utbildningsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 arbetsmarknadsnämnden förbereda för arrangerandet av yrkes-SM 2026 Utbildningsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 arbetsmarknadsnämnden stärka sitt utåtriktade arbete för att tydliggöra de gymnasiala yrkesutbildningarnas fördelar, bland annat genom att lyfta fram yrkesutbildningar som kommer vara viktiga i den gröna omställningen Utbildningsnämnden ska stärka studie- och yrkesvägledningen på 2025-01-01 2025-12-31 stadens grundskolor genom en satsning på ökat erfarenhetsutbyte och fortbildning för stadens studie- och yrkesvägledare i samverkan med stadens yrkesgymnasium Utbildningsnämnden ska under året göra en fördjupad studie om 2025-01-01 2025-12-31 frånvaron i grundskolan och föreslå åtgärder för ökad skolnärvaro Utbildningsnämnden ska under året utreda införandet av 2025-01-01 2025-12-31 kompletterande urvalsgrunder för skolval till högstadiet med syfte att tillgängliggöra platser på skolor med minskat antal elever för elever från andra delar av staden Utbildningsnämnden ska utreda möjligheten att göra RSU-grupper 2025-01-01 2025-06-30 sökbara för vårdnadshavare till elever i behov av särskilt stöd, alternativt att etablera en kommunal resursskola Utbildningsnämnden ska utöka den kommunala gymnasieskolans 2025-01-01 2025-12-31 specialpedagogiska verksamhet för att möta ett ökande behov Nämndmål: 1.2.1 Alla elever utvecklas och når målen för sin utbildning Uppfylls delvis Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 14(112) Förväntat resultat Skillnaderna i resultat mellan skolor med olika socioekonomiska förutsättningar har minskat Elevernas kunskaper inom särskilt svenska, svenska som andraspråk och matematik har förbättrats Förutsättningarna för elever med särskilda behov i skolan har förbättrats Skolan har utvecklats utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet Beredskapen för att arbeta med flerspråkiga elever är god Elever får vara med och påverka sin situation i skolan Kommunala grundskolan och anpassade grundskolan Sammanfattning resultat I stadens kommunala grundskolor är andelen behöriga till yrkesprogram i årskurs 9 år 2025 oförändrad jämfört med föregående år. Andelen elever med godkänt i alla ämnen har minskat marginellt, medan meritvärdet har ökat något. Resultaten har varit stabila de senaste fem åren och ligger fortsatt på höga nivåer historiskt sett. Det är som tidigare år små skillnader mellan flickornas och pojkarnas resultat. Flickorna har fortsatt högre meritvärde än pojkar. I årskurs 6 har andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen ökat något jämfört med föregående år. Resultaten har varierat något under de fem senaste åren men meritvärdet har varit stabilt. Flickornas resultat har förbättrats medan pojkarnas försämrats något, men förändringarna är små. De senaste fem åren har flickor haft något bättre resultat än pojkar, särskilt i meritvärde. Se bilaga 9 Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan 2025 för mer resultat. Systematiskt kvalitetsarbete i stadens kommunala grundskolor Skolornas systematiska kvalitetsarbete följs upp årligen i kvalitets- och resultatdialoger mellan rektorer och grundskolechefer. Syftet är att identifiera skolornas framgångsfaktorer och utvecklingsområden så att förvaltningen kan ta fram relevant stöd. Dialogerna visar att den relationella kompetensen har stor betydelse för att främja och utveckla en god skolkultur. Ökad likvärdighet Skillnaden i resultat mellan de skolor som har mest respektive minst gynnsamma förutsättningar har minskat över tid. Det strategiska och långsiktiga arbetet för att höja kunskapsresultaten i områden med socioekonomiska utmaningar kommer att fortsätta. Arbetet med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, nära ledarskap samt lokal samverkan med Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 15(112) stadsdelsförvaltning, polis och vårdnadshavare pågår och utvecklas utifrån erfarenheter och lokala förutsättningar. Att skolor erbjuder lovskola, styrda rastaktiviteter och sommarsimskola förväntas bidra till ökad likvärdighet. Förvaltningens satsningar på meningsfull fritid, avgiftsfri fritidsklubb och utbildningar inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är också åtgärder som främjar likvärdighet. Även Kommunal samverkan för bästa skola (KSBS) är en strategisk utvecklingsinsats som syftar till att höja kunskapsresultaten i skolor med låga resultat och stora utmaningar. Skolans utvecklingsbehov identifieras utifrån elevernas kunskapsresultat. Tolv grundskolor från fem grundskoleområden (Enskede Årsta Vantör, Farsta Skärholmen, Hägersten Älvsjö, Järva, Hässelby Vällingby Spånga), har under året en pågående KSBS- process. Två skolor har genomfört och avslutat en KSBS-process under våren 2025 och i samråd med rektor och grundskolechef kan processen komma att förlängas ytterligare ett år. En KSBS-process är 3 år med möjlighet till ytterligare ett års förlängning. Det extra året fokuserar på stöd att följa upp pågående insatser/utvecklingsområdet och stärka skolans förbättringskapacitet i det systematiska kvalitetsarbetet. Skolutveckling i områden med socioekonomiska utmaningar Utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna samarbetar i områden med socioekonomiska utmaningar. De berörda områdena är Vantör, Farsta, Skärholmen, Järva och Hässelby-Vällingby. Vantör Samarbetet inom SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid) har gett en kvalitetshöjning avseende samverkan med stadsdel och polis både på grupp- och individnivå. För ökad trygghet genomförs dialoger kring skolgårdar och centrumnära områden genom Platssamverkan Rågsved. Bandhagens skola, Bäckahagens skola, Hagsätraskolan, Snösätraskolan och Östbergaskolan ingår i Kommunal samverkan för bästa skola (KSBS). Skolorna har genom stöd från förvaltningen utvecklat sin analys av resultat, vilket har lett till att de kan formulera mer stringenta mål och få en tydligare riktning framåt. Vantör ingår i insatsen Kvalitetsutveckling genom förstelärare som beskrivs mera under en särskild rubrik längre ner i rapporten. Utvärderingen av deltagandet i kompetensutvecklingsinsatsen så här långt visar att skolornas utvecklingsarbete har tydligare fokus på undervisningsutveckling samt effektivare arbetssätt. En viktig del i skolornas systematiska kvalitetsarbete är att undersöka hur de insatser som gjorts lett till de förbättringar som förväntas. Särskild vikt läggs på att se och förstå ingångsvärdena och sedan följa hur dessa utvecklas över tid. Genom insatsen Meningsfull fritid med fritidslots har utbudet av fritidsaktiviteter ökat och nått Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 16(112) fler elever. Samverkan mellan skolornas fritidsklubbar och parklekar har underlättat schemaläggning av aktiviteter så att fler elever kan delta. I samarbete med idrottförvaltningen har ett stödmaterial för utformande av simstrategier tagits fram till skolorna. Simstrategierna har lett till fler simkunniga elever. I Rågsveds grundskola har samtliga elever i årskurs 6 nått godkänt i ämnet idrott och hälsa vårterminen 2025 då de nått simkunnighet. Skärholmen I Skärholmen har stadsövergripande workshops genomförts för att tillsammans diskutera hur olika aktörer kan bidra till en meningsfull fritid för barn och unga. Utifrån detta har en aktivitetsplan upprättats. Med stöd av extern finansiering från Gålöstiftelsen har ett arbete, vid namnet Skärholmen tillsammans, initierats. Genom projektledning från stiftelsen Project Playground anordnas meningsfulla fritidsaktiviteter. Kartläggning har genomförts genom dialoger med elever för att samla in deras önskemål och efterfrågan av ”efter skolan- aktiviteter”, vilket senare har matchats med föreningarnas utbud. För att förbättra skolresultaten i idrott och hälsa har skolorna fokuserat på simning. I samarbete med idrottförvaltningen har ett stödmaterial tagits fram till skolorna för utformande av simstrategier. Aktiviteter har genomförts för att öka barns simförmåga och vattenvana och satsningen har lett till att simkunnigheten har förbättrats. Förvaltningen och Södertörns högskola har samarbetat kring elever i Skärholmen. Elever i årskurs 7 har deltagit i sommarhögskolan på Södertörns högskola. Eleverna har fått lära sig hur en högskola fungerar, träffat forskare och lärare på Södertörns högskola och andra kommuners elever. Aktiviteten har utvärderats med ett gott resultat av både medverkande elever och skolor. Aktiviteten kommer att genomföras även under 2026 och då med ett utökat antal skolor samt elever. I Skärholmen är skolfrånvaron i yngre åldrar fortsatt högre än i staden som helhet. Stadsdelen och förvaltningen konstaterar att detta blir synligt redan i förskolan och har gemensamt fokus på att framöver lyfta vikten av närvaro redan i förskolan. Farsta Ett flertal insatser i samverkan med stadsdelen gällande meningsfull fritid pågår och kommer att fortsätta även nästkommande år. Skolan samarbetar med stadsdelen gällande fritidslots, parklekar, fritidsgårdar samt lokal samordning mot kriminalitet bland barn och unga (LOSAM). Stadsdelen har i uppdrag att undersöka hur tillgången till fritidsaktiviteter för barn i mellanstadieåldern efter skoltid kan förbättras samt vad som kan göras för att underlätta för barnen att hitta till dessa aktiviteter. I Farsta är skolfrånvaron fortsatt högre än i staden som helhet, framför allt på högstadiet. Detta kommer fortsatt att vara prioriterat under 2026. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 17(112) Gemensamt utvecklingsarbete i Skärholmen och Farsta Skolorna har fortsatt behov av att förbättra sina resultat inom matematik, vilket flertalet skolor i de båda stadsdelarna har som prioriterat utvecklingsområde. Det innebär att skolorna har haft kompetensutvecklingsinsatser för lärare och flera skolor har tillsatt förstelärare med uppdrag att utveckla matematikundervisningen. Resultaten för matematik har analyserats under hösten och har varit i fokus under höstens kvalitets- och resultatdialoger med skolorna i de båda stadsdelarna. Ett viktigt utvecklingsarbete är fortsatt skolornas språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, vilket flertalet skolor i de båda stadsdelarna även har haft som prioriterat utvecklingsområde. Arbetet har innefattat skolans alla verksamheter, från fritidsverksamhet till klassrum. I samarbete med stadsdelarnas förskolor har extra uppmärksamhet riktats mot kartläggningsmaterialet Hitta språket. Skolan har delgett förskolan information om vad kartläggningen visar. Sedan flera år tillbaka har aktiviteten Läsa äger genomförts i de båda stadsdelarna. Sommarjobbare i stadsdelen arbetar som läsande förebilder på skolornas sommarfritids med att varva högläsning med lek och rörelse. Aktiviteten genomförs i samverkan med folkbiblioteket, utbildningsförvaltningen och skolorna och kommer även att genomföras 2026. Både Skärholmen och Farsta arbetar med skolsociala team (SST) i samverkan med socialförvaltningen. Skolsociala team är en samverkansinsats mellan socialtjänst och skola för elever med upprepad eller längre skolfrånvaro. Syftet med insatsen är primärt att öka elevens skolnärvaro och måluppfyllelse genom att ge eleven och familjen stöd utifrån ett helhetsperspektiv. Målgrupp för insatsen är grundskoleelever i årskurs F-9 med upprepad eller längre skolfrånvaro och deras vårdnadshavare, som bor i Stockholms stad. Järva Arbetet med att öka elevernas måluppfyllelse i Järvaområdet har fortsatt under året bland annat genom det systematiska kvalitetsarbetet. Skolornas arbete med att regelbundet följa upp och analysera resultaten har stärkts och det finns rutiner för att koppla resultaten till skolans resursfördelning då dessa kan omfördelas och bättre anpassas utifrån elevernas behov. Arbetet kommer fortsätta att vara ett fokusområde under nästa läsår. Implementeringen av flerlärarskap är genomförd på majoriteten av skolorna i området där stöd från förvaltningen funnits vid behov. Nätverket för de praktisk-estetiska lärarna, som fokuserar på språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt, har vuxit och innefattar nu områdets alla skolor. Satsningen har visat på positiva effekter i lärares förhållningssätt och undervisning vid berörda skolor på Järva. Nätverken kommer fortsätta att utvecklas avseende form och innehåll under nästa läsår. För att få fler elever att bli simkunniga och öka förutsättningarna att nå ett godkänt betyg i Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 18(112) ämnet idrott och hälsa har områdets skolor erbjudits fasta tider i simhallen varje vecka. Idrottslärare och annan personal på skolorna har fortbildats inom simning och vattenvana. De fasta simtiderna och erbjudande om fortbildning inom simning för personal fortsätter under 2026. Arbetet med att minska frånvaron i Järva har gett effekt. Närvaron har ökat på 85 procent av skolorna. Skolan och stadsdelsförvaltningen har samverkat kring elever inom ramen för skolsociala team (SST). För att hantera de mest utmanande ärendena har insatsen SST plus gått från att vara ett pilotprojekt till en implementerad insats. Alla skolor på Järva har pågående insatser för att stärka det språk- och kunskapsutvecklande arbetet. För att stärka kvaliteten i undervisningen har samtliga skolor en tydlig struktur för sin utvecklingsorganisation bestående av förstelärare, skolledning och i vissa fall lektorer. I Järva har elevernas kunskaper inom svenska, svenska som andraspråk och matematik förbättrats på flera av skolorna. Arbetet med att identifiera olika insatser som ger effekter på elevernas kunskapsutveckling fortsätter under kommande läsår. Hässelby-Vällingby Hässelby-Vällingby har under året haft fokus på att stärka samverkan mellan utbildningsförvaltningen och stadsdelsförvaltningen samt övriga aktörer i området. Ett särskilt fokus har varit samverkan kring Unga i riskzon för destruktivt beteende. Förvaltningen har deltagit aktivt i att utveckla arbetet med att fånga upp och ge stöd till barn och unga i riskzonen för kriminalitet och/eller beroende. Under våren anställdes en koordinator inom SSPF (samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid) för att stödja arbetet i de olika samverkansgrupperna, där fokus initialt är Vällingby och Grimsta. I början på december genomfördes också en workshop kring samverkan för att stoppa och motverka digital rekrytering av unga till brottslig verksamhet via internet. För att öka närvaron har samverkan skett mellan skola och socialtjänst genom skolsocionomer inom ramen för Närvaroprogrammet - ett stöd som ges till elever i årskurs 4–9 som vill öka sin närvaro. Arbetet har fortsatt under hösten, bland annat genom gemensamma workshops, med att förbättra samverkan för ökad närvaro. Förvaltningen har varje vecka deltagit i stadsdelens operativa lägesbild, som leds av stadsdelens trygghetssamordnare. Genom detta finns en gemensam lägesbild som grund för att agera och samverka kring trygghetsfrågor i stadsdelen. Trollbodaskolan och Hässelbygårdsskolan har tagit del av insatsen Kommunal samverkan för bästa skola (KSBS). Ett områdesövergripande förstelärarnätverk har fått stöd från förvaltningen i arbetet med undervisningsutveckling. Ett arbete har även påbörjats för att skolorna bättre ska kunna följa Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 19(112) sina undervisningsnära resultat inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Skolfrukost För ökad likvärdighet erbjuder nu samtliga skolor i områden med större socioekonomiska utmaningar frukost till alla elever. Kvalitetsutveckling genom förstelärare I grundskoleområde 2, Enskede-Årsta-Vantör, påbörjades läsåret 2024/2025 utvecklingsinsatsen Kvalitetsutveckling genom förstelärare. Insatsen fokuserar på analys av elevnära resultat, analys av kvalitativa data som till exempel observationer och elevintervjuer, och på att leda kolleger/medarbetare i utvecklingsarbete med fokus på undervisning och elevers lärande. En bärande princip inom insatsen är att stärka kopplingen mellan skolledare och förstelärare i syfte att stärka utvecklingsarbetet. Under det första läsåret låg fokus på att skapa goda förutsättningar för undervisningsutveckling, både vad gäller organisation och skolledningarnas samt på förstelärarnas ledarskap och delaktighet. Under höstterminen 2025 har arbetet med att använda observationer som verktyg för att utveckla undervisningen. Matematik Flertalet skolor i staden har som prioriterat utvecklingsområde att förbättra sina resultat inom matematik. Det innebär att skolorna under året haft kompetensutvecklingsinsatser för lärare, flera skolor har också tillsatt förstelärare med uppdrag att utveckla matematikundervisningen. Resultaten för matematik analyseras fortsatt och var i fokus under höstens kvalitets- och resultatdialoger. Matematik kommer fortsätta att vara ett prioriterat område under 2026. Svenska som andraspråk För att höja undervisningskvaliteten erbjuder förvaltningen en intern utbildning för lågstadielärare som undervisar i svenska som andraspråk. Utbildningen täcker både andraspråksutveckling och läs- och skrivinlärning ur ett andraspråksperspektiv. Eftersom tillgången till det svenska språket varierar mellan elevgrupper behöver lärarna kompetens för att möta dessa elever och därmed uppnå läsa-skriva-räkna-garantin. I maj 2025 avslutades den andra omgången av utbildningsinsatsen och då det finns fortsatt stort intresse erbjuds utbildningen fortsättningsvis. Under hösten startade en tredje omgång med 53 lärare från åtta skolor. Utvärdering visar att lärarna upplever en ökad kompetens och känner en större trygghet i att undervisa i svenska som andraspråk. Det finns en gemensam samsyn och förståelse på skolan för att undervisningen utifrån ett andraspråksperspektiv gynnar alla elever. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 20(112) Tillgängliga lärmiljöer och stöd i elevhälsoarbetet inom grundskolan Starten av temat systematiskt kvalitetsarbete kopplat till elevhälsan och den nya mallen för elevhälsoplan har mottagits väl. Nätverksarbetet startade i september 2025 och fortgår under hela läsåret 2025/2026. Den nya elevhälsoplansmallen börjar användas inför läsårstart 2026/2027. Arbetet med att se över uppdragsbeskrivningen för Skolakuten har fortsatt och ska färdigställas när förslagen i utredningen SOU 2025:8 Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan är beslutade. I utredningen finns flera förslag som kommer att påverka Skolakutens arbete. Förvaltningens kompetensutvecklingsinsats Utredning om särskilt stöd har genomförts på åtta skolor under vårterminen och fyra skolor under höstterminen 2025. Förvaltningen ser över stödet för att i högre grad kunna möta skolornas behov. Insatsen pausas därför under vårterminen 2026. Implementering av de reviderade anvisningarna för specialkost och stödmaterialet för anpassade måltider pågår. Detta arbete kommer att utvärderas under vårterminen 2026. Arbetet med att ta fram ett verksamhetsnära stödmaterial för övergångar i grundskolan pågår. Fokus är på tidiga insatser och övergångar mellan förskola och skola för elever med omfattande behov av stöd. Temat för elevhälsans nätverksträffar har under året varit elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning i syfte att öka kompetensen. Arbetet har utgått från boken NPF för lärare, vilken också har använts av elevhälsans professioner i bokcirklar tillsammans med lärare på skolorna. Utredningsteam För att kunna erbjuda utredningar med hög patientsäkerhet och tillförlitliga diagnoser har ett utredningsteam bestående av tre psykologer inrättats. Teamet kompletterar skolornas egna anställda psykologer och inhyrda konsulter vid utredningar där elevens kognitiva nivå är extra svårbedömd, till exempel vid flerfunktionsnedsättningar. Teamet har sedan starten i augusti tagit emot ett stort antal förfrågningar och utfört ett tiotal utredningar. Teamets arbete är under uppbyggnad, det följs upp kontinuerligt och kommer att utvärderas under 2026. Förvaltningen har hållit fyra workshops för att stötta skolor i starten med lärverktyget Det syns inte som ska främja psykisk hälsa hos ungdomar vid högstadie- och gymnasieskolor. Verktyget används för närvarande vid fler än 80 av stadens kommunala skolor. Under året har förvaltningen fortsatt arbetet med att ta fram förslag till förtydligande av villkor för strukturbidrag till fristående resursskolor i syfte att underlätta efterlevnad, likvärdighet och uppföljning. Arbetet kommer att fortsätta under 2026. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 21(112) Regionala särskilda undervisningsgrupper Regionala särskilda undervisningsgrupper (RSU) finns från höstterminen 2025 i alla grundskoleområden. Utbildningsnämnden initierade genom verksamhetsplanen för 2025 en aktivitet om att utreda möjligheten att göra regionala särskilda undervisningsgrupper sökbara för vårdnadshavare till elever i behov av särskilt stöd, alternativt att etablera en kommunal resursskola. Frågorna har utretts av förvaltningen som konstaterar att det inte är möjligt utifrån skollagens bestämmelser att göra särskilda undervisningsgrupper sökbara för vårdnadshavare. För att underlätta för vårdnadshavare som har frågor kring särskilda undervisningsgrupper och kring elever i behov av stöd kommer förvaltningen skapa en kontaktfunktion dit man kan vända sig för vägledning och information. Framför allt riktar sig denna funktion till vårdnadshavare som är nyinflyttade i kommunen eller har barn i förskolan eller på fristående skolor som vill söka plats i stadens kommunala verksamheter. Funktionen ska även kunna stötta skolor och skolledningar vid frågor om behovsval eller andra skolbyten. Stockholm Distans Från höstterminen 2025 erbjuder staden distansundervisning genom Stockholm Distans för elever med behov av särskilt stöd. Ansökan görs terminsvis av hemskolan. Hemskolan har fortsatt ansvar för eleven, vilket bland annat innebär ansvar för att upprätta och revidera åtgärdsprogram. I slutet av november 2025 var 48 elever inskrivna på Stockholm Distans. Verksamheten byggs upp under kommande tre läsår enligt följande: • Läsåret 2025/2026: 50 elever från kommunala skolor i Stockholm. • Läsåret 2026/2027: 75 elever från kommunala skolor i Stockholm och 25 elever från andra kommuner och friskolor. • Läsåret 2027/2028: 150 elever från kommunala skolor i Stockholm och 50 elever från andra kommuner och friskolor. Förskoleklass och tidiga åldrar Under året har arbetet med att stärka samverkan mellan förskola och förskoleklass fortsatt i samtliga stadsdelar. De lokala handlingsplanerna för övergången mellan förskola och skola har varit ett viktigt verktyg för att skapa struktur och tydlighet i arbetet. Ett särskilt fokus har varit tidiga insatser för att öka kunskapsutvecklingen inom språk- och matematik samt övergångar för elever i behov av särskilt stöd. Handlingsplanerna har bidragit till kontinuitet och samsyn mellan verksamheterna och tydliggjort ansvarsfördelningen mellan förskola och skola. Möten och dialoger har skapat en gemensam förståelse för mål och arbetssätt, vilket har varit avgörande för utvecklingen. De största utmaningarna har handlat om hög frånvaro i Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 22(112) förskoleklass, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Inför nästa år är det fortsatt prioriterat att stärka samverkan mellan förskola och skola för att bidra till en trygg och likvärdig skolstart. Fokus kommer även att ligga på tidiga insatser inom språk och matematik samt på att ge stöd till barn med särskilda behov. Ett prioriterat område är att minska frånvaron i förskoleklass, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden, genom tydliga strukturer och ökad samverkan. Fritidshem och fritidsklubbar Förvaltningen har under året fortsatt att stödja lokala nätverksledare i planeringen av nätverksträffar för fritidshemspersonal. Fokus för nätverksträffarna har varit ”mjuka förmågor” som till exempel ansvarstagande, nyfikenhet och impulskontroll, för att stärka elevernas ansvar och motivation. Genom nätverksträffarna och de nya tillämpningsanvisningarna har förvaltningen tagit viktiga steg mot ökad likvärdighet och samsyn i fritidshemmen. Förvaltningen ska arbeta för att öka deltagandet i nätverken, eftersom dessa är betydelsefulla för att sprida forskningsbaserade arbetssätt och skapa större likvärdighet i stadens fritidshem. Under året har förvaltningen också sett över och reviderat materialet för systematiskt kvalitetsarbete. Inför kommande år ska förvaltningen fortsätta arbetet med att höja kvaliteten och likvärdigheten i fritidshemsverksamheten. Anpassad grundskola Under 2025 startades ytterligare en verksamhet för anpassad grundskola i stadens regi och staden har nu 38 anpassade grundskolor. Antalet elever i stadens kommunala anpassade grundskolor ökade under året med cirka 7,4 procent. För att möta den pågående elevökningen arbetar förvaltningen med att utveckla hållbara strukturer för organisation, lärmiljö, kompetensförsörjning och kvalitet som möjliggör en flexibel och kvalitativ utbyggnad av verksamheterna. Elever i anpassad grundskola ska få möjlighet att delta i undervisning tillsammans med grundskolans elever, när det är lämpligt. Inför nästa år planerar förvaltningen ett fördjupat stöd till skolorna för att utveckla arbetssätten och skapa goda möjligheter för integrering. Kunskapsutveckling, måluppfyllelse och likvärdighet Under året har förvaltningen fortsatt att utveckla strukturer för att följa upp elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse i den anpassade grundskolan. Arbetet har omfattat kvalitets- och resultatdialoger, riktade verksamhetsbesök samt stöd till skolorna i användningen av stadens system för kunskapsuppföljning. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 23(112) Resultaten från vårterminen 2025 visar att antalet betyg minskat något jämfört med föregående år. Endast elever som läser enligt kursplanen för ämnen kan få betyg och skolorna sätter betyg om en vårdnadshavare eller elev begär det. Antalet som begär betyg varierar från år till år och mellan olika skolor vilket gör att måluppfyllelsen kopplad till betygsresultat är svår att följa. Förvaltningen ska stödja skolorna i att informera om rätten att begära betyg på ett mer enhetligt sätt. Det finns också behov av att förtydliga hur bedömningsmodellen MIRA ska användas. Förvaltningen utvecklar gemensamma hanteringsanvisningar, utbildningsmaterial och vissa funktioner i lärplattformen Infomentor för att göra arbetssätten mer enhetliga och för att förbättra möjligheterna till gemensamma analyser. Kompetenshöjande insatser och kompetensförsörjning Under året har kompetensutvecklingen inom den anpassade grundskolan fortsatt genom nätverk för skolledare, lärare och fritidshemspersonal. Under våren genomförde förvaltningen konferensen En dag för anpassad grundskola, där nästan 800 medarbetare från alla stadens anpassade grundskolor deltog. Fokus var att höja kompetensen kring elevsyn och hur rätt elevsyn kan lyfta lärandet i skolformen. Under hösten arrangerade förvaltningen också för andra året i rad en skolledarkonferens med cirka 50 deltagande skolledare, med syfte att stärka kompetensen hos rektorer och biträdande rektorer, skapa nätverk, dela framgångar och möjlighet att utbyta erfarenheter kring gemensamma utmaningar. Inför nästa år planerar förvaltningen även en ny utbildning för medarbetare inom den anpassade grundskolan, med fokus på utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar, tydliggörande pedagogik och bemötande. Utbildningen syftar till att höja kompetensen hos samtliga medarbetare och bidra till ökad kvalitet och likvärdighet i undervisningen. Bristen på behöriga speciallärare med inriktning intellektuell funktionsnedsättning kvarstår, med endast 18 procent behöriga under 2025. Detta kan påverka undervisningens kvalitet och elevernas möjlighet till likvärdig utbildning. Förvaltningen ser därför över möjligheter att underlätta för skolor och medarbetare att vidareutbilda sig. Lärmiljö Förvaltningen har sammanställt kvalitetskriterier för god fysisk, pedagogisk och social lärmiljö med syfte att höja likvärdigheten mellan stadens anpassade grundskolor. Kvalitetskriterierna ska implementeras under 2026. Övergång och skolplacering Under hösten har förvaltningen fortsatt arbetet med att förtydliga rutinerna för övergång och skolplacering i anpassad grundskola. Justeringar har bidragit till mer enhetliga arbetssätt, och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 24(112) förvaltningen har stärkt samverkan med förskoleförvaltningen och fristående huvudmän inför övergången från förskola till skola. Under 2026 fortsätter arbetet med att skapa tydligare, mer rättssäkra och likvärdiga rutiner för alla övergångar inom den anpassade grundskolan. Nätverk för fritidshem i anpassad grundskola Nätverket för anpassad grundskolas fritidshem riktar sig till pedagoger och skolledare. Icke- kognitiva förmågor såsom ansvarstagande, nyfikenhet och impulskontroll har varit läsårets tema i nätverket. Nätverken arbetar utifrån ett gemensamt forskningsbaserat innehåll och fokuserar på att stärka elevers sociala och emotionella kompetenser. Nätverken bidrar till att öka skolledares och fritidspersonals förståelse för fritidshemmets pedagogiska uppdrag och dess betydelse under hela skoldagen. Fritidshemsnätverket för anpassad grundskola fortsätter under läsåret 2025/2026 med en uppdelning i två lokala nätverk, norr och söder. Deltagandet har hittills varit stort. Elevinflytande Skolorna arbetar kontinuerligt med elevinflytande på olika sätt och förvaltningen följer upp elevernas upplevelse med hjälp av grundskoleundersökningen. Eftersom frågorna är nya i årets undersökning är resultaten inte jämförbara över tid. Frågor kring elevinflytande har ställts till elever i grundskolan i årskurs 6 och 9. Av de elever i årskurs 6 som har svarat på påståendet Vi elever får ge förslag på hur vi ska arbeta på lektionerna instämmer 53 procent. Motsvarande andel för eleverna i årskurs 9 är 37 procent. Andelen som varken instämmer eller inte instämmer är 27 procent i årskurs 6 och 32 procent i årskurs 9. Av de elever i årskurs 6 som har svarat på påståendet Jag får vara med och påverka saker som jag bryr mig om på skolan instämmer 62 procent. Motsvarande andel för eleverna i årskurs 9 är 47 procent. Andelen som varken instämmer eller inte instämmer är 25 procent i årskurs 6 och 32 procent i årskurs 9. Förvaltningens material Kartläggning av elevers uppfattning om inflytande över, förståelse och ansvar för undervisning och lärande finns tillgängligt för skolorna att använda. Med hjälp av materialet kan skolorna få hjälp med att kartlägga och synliggöra elevernas uppfattningar om delaktighet. Materialet sprids via en kanal på Teams och i de regelbundna trygghetsdialogerna som sker med skolorna. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 25(112) Fysisk och psykisk hälsa Under hösten har skolor haft möjlighet att delta i olika aktiviteter för stöd och inspiration i arbetet med att erbjuda fysisk aktivitet under skoldagen. Flera inspirationstillfällen kring aktiva och organiserade raster har arrangerats. Dels en praktisk workshop med aktiviteter och lekar, dels tre nätverksträffar på olika skolor bland annat med fokus på skolans fritidsklubb och högstadieverksamhet. En tänkbar anledning till ökat deltagande kan vara att skolor i större utsträckning i dag har medarbetare som har en tjänst inom rast och rörelse vilket både underlättar möjligheten att lämna skolans verksamhet för att delta och visar på ökad prioritet inom området. Under höstterminen har 13 skolor lånat aktivitetsmätare varav sju skolor gjorde det för första gången. Resultat är liknande från tidigare år; elever tar cirka 6 000 steg under skoldagen vilket motsvarar cirka 30 minuter pulshöjande aktivitet. Intresset att följa upp tidigare resultat är fortsatt stort och fler skolor mäter olika årskurser under hela läsåret. Möjlighet till lån av aktivitetsmätare kvarstår kommande år. Lovsimskolan under vecka 44 visar liknande siffror som tidigare höstlov. Under veckan var 90 procent av platserna bokade och cirka 74 procent av de inbokade eleverna närvarade vid något tillfälle. Av de elever som deltog vid majoriteten av kurstillfällena var måluppfyllelsen hög. Lovsimskola 2025 Antal platser Bokade Deltog Höstlovet vecka 44 525 474 352 årskurs 6–9 Utbildningsförvaltningen och idrottsförvaltningen fortsätter samverkan kring vattenvana och lovsimskola även kommande år. Erbjudande om kostnadsfritt träningskort och introduktions- och uppföljningssamtal till elever i årskurs 7–9 för att främja den psykiska hälsan genom fysisk aktivitet, har fortsatt under hösten. Satsningen är en del av arbetet inom handlingsplanen att främja den psykiska hälsan genom fysisk aktivitet i samverkan med idrottsförvaltningen. Antalet elever som tar del av erbjudandet är fortsatt lågt. En orsak kan vara att utmaningen att besöka en av sim-och träningsanläggningarna är stor för många av eleverna som redan har svårigheter i vardagen. En dialog kring ändrat upplägg är påbörjad med idrottsförvaltningen för att bättre nå de elever som är i störst behov. Förvaltningens uppfattning är att rast, rörelse och arbete med en hälsofrämjande skoldag är etablerat på stadens skolor i olika verksamheter. Ökad kunskap och medvetenhet hos skolans medarbetare är troliga faktorer som påverkar. Även samhällets belysning av hur den psykiska hälsan påverkar bland annat närvaro och måluppfyllelse är sannolikt en bidragande faktor till Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 26(112) den ökande prioriteringen av rörelse på skolor. Psykisk hälsa Under hösten har förvaltningen, tillsammans med andra förvaltningar, deltagit i en gemensam kampanj för att lyfta och främja psykisk hälsa. Skolor har bland annat fått tillgång till material och anpassade boklådor genom förvaltningen. Det syns inte är ett lärverktyg för främjande av psykisk hälsa hos unga. Förvaltningen tillhandahåller lärverktyget till elever och vårdnadshavare för information och ökad kunskap. Arbetet med att främja psykisk hälsa fortsätter under kommande år med fler insatser för att hjälpa våra elever till bättre mående. Lovskola och studiestöd Lovskola Under 2025 har totalt 97 grundskolor arrangerat minst en (1) lovskola. Antal skolor Antal lovskoledagar Antal elever 2023 79 19 392 4 934 2024 93 22 947 6 777 2025 97 23 257 7 004 Fördelningen under respektive lov under 2025 var följande: • 1 858 elever i sportlovsskolan, • 1 732 elever i påsklovsskolan, • 2 129 elever i sommarlovsskolan och • 1 285 elever i höstlovsskolan. Trenden att skolorna använder sig av lovskolor mer under läsårets olika lov jämfört med sommarlovet håller i sig, särskilt avseende elever i de högre årskurserna. I årskurs 9 höjde 111 elever minst ett ämnesbetyg efter genomförd sommarlovskola, 143 elever gjorde det inte. Läxhjälp och studiestöd Läxhjälp och annan form av studiestöd är en naturlig del av arbetet för att stötta eleverna att nå kunskapskraven. Skolan och fritidshemsverksamheten samverkar i arbetet och förvaltningen ansöker varje år om statsbidrag. Relativt nytt är att bidrag kan sökas även för elever i lågstadiet. Förvaltningen behöver tydligare kommunicera denna möjlighet så att fler skolor använder bidraget. Två skolor ansökte om och fick beviljat statsbidrag för att anordna läxhjälp i samarbete med organisationen Drömstort. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 27(112) Nyanlända och flerspråkiga elever Förvaltningen har under 2025 fortsatt att erbjuda olika stöd till skolor och fritidshem med fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att utveckla undervisningen. Se även beskrivning ovan under rubriken Svenska som andraspråk. En framgångsfaktor är när skola och fritidshem utvecklar en samsyn där all personal bidrar till elevernas språkutveckling. Under året har förvaltningen genomfört insatser i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt riktade mot fritidshemmet på tio olika skolor, främst i Järva. Insatserna är långsiktiga och varar minst ett år. Förvaltningen fortsätter erbjuda skolor stöd i att förbättra och utveckla samverkan mellan undervisande lärare och studiehandledare på modersmålet. Stärkt kompetens i svenska som andraspråk För att höja undervisningskvaliteten i svenska som andraspråk (sva) har förvaltningen under året fortsatt erbjuda en internutbildning för lågstadielärare som undervisar i ämnet. Eftersom tillgången till det svenska språket varierar mellan elevgrupper behöver lärarna kompetens öka för att möta alla elever och för att kunna uppnå läsa-skriva-räkna-garantin. Under hösten har en tredje omgång startat med 53 lärare från åtta skolor. En fjärde utbildning med start hösten 2026 är under planering. Förvaltningen har sett att utbildningen får större genomslag om samtliga lärare på en skola genomgår utbildningen. Skolor som anmäler alla sina lågstadielärare kommer att prioriteras. Utbildningsförvaltningen och Högskolan Väst har startat en ny omgång av den behörighetsgivande kursen i svenska som andraspråk för lärare i årskurs 4–6 med behörighet i svenska. Sva-nätverk Nätverket för lärare som undervisar nyanlända och flerspråkiga elever, sva-nätverket, har under 2025 träffats regelbundet för att dela erfarenheter och sprida goda exempel. Utvärderingar visar att nätverket fyller en viktig funktion för att sprida information och kunskap vidare på den egna skolan. Nätverket för lärare i förskoleklass har också fortsatt under året i syfte att öka lärarnas bedömarkompetens och utveckla undervisningens kvalitet. Öka de kommunala grundskolornas attraktivitet En undersökning om vårdnadshavares syn på skolval har legat till grund för ett underlag, där närhet till skolan, rykte, rektor samt kompetenta och engagerade lärare lyfts fram som avgörande faktorer vid val av skola. Underlaget är stöd i skolornas arbete med sin kommunikation och varje skolas eget arbete om vad som gör dem unika. Chefer och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 28(112) medarbetare på skolorna har erbjudits utbildning i hur arbete med grundskolornas attraktivitet kan bedrivas, baserat på vårdnadshavarnas preferenser. Informationskampanjer och utveckling av skolornas webbplatser, som påbörjades inför skolvalet 2025, utvecklas ytterligare inför skolvalet 2026. Kommunala gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan Sammanfattning resultat Stockholms stads gymnasieskolor uppvisar en fortsatt positiv utveckling i genomströmningen på tre år, som har ökat från 76 till 77 procent. Gymnasieskolorna har, när samtliga elever omfattas, en högre genomströmning än rikssnittet för den kommunala verksamheten oavsett tid. Genomströmningen för yrkesprogram och introduktionsprogram är något lägre för Stockholms stad än riket. Stockholms stad har över tid haft både högre genomsnittlig betygspoäng och en större andel elever med grundläggande behörighet till högskolan jämfört med riket. Gymnasieskolornas utbildningsutbud och höga söktryck ger en unik sammansatt elevprofil som är viktig att räkna med i en resultatanalys. Kännetecknande för elevprofiler i Stockholms stad är en hög andel elever på högskoleförberande program, cirka 85 procent. Andelen elever på introduktionsprogram har varit oförändrat de senaste åren om 7 procent. Av eleverna i stadens gymnasieskolor har 77 procent föräldrar med eftergymnasial utbildning, vilket är högre än det kommunala genomsnittet. Stadens gymnasieskolor är attraktiva och har högt söktryck, särskilt till högskoleförberedande program vilka dominerar utbudet och kräver höga meritpoäng. För mer information, se bilaga 10 Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala gymnasieskolan 2025. Kvalitetsarbete inom introduktionsprogrammen Under året har förvaltningen fortsatt att stödja skolledare inom introduktionsprogrammen genom att erbjuda nätverksträffar och seminarier utifrån identifierade behov. Bland annat har riktade träffar för studie- och yrkesvägledare samt biträdande rektorer genomförts, med fokus på att utveckla arbetet kring upprättande och uppföljning av elevernas individuella studieplaner. Förvaltningen har även initierat en översyn av dokumentationshanteringen inom introduktionsprogrammen för att säkerställa en mer enhetlig och effektiv process. Förvaltningen har även fortsatt att stödja skolornas arbete med flerspråkiga elever genom riktade nätverk för lärare i svenska som andraspråk. Syftet med dessa nätverk är att främja likvärdighet och höja kvaliteten i nyanländas lärande och språkutveckling. Kompetensutveckling har erbjudits med fokus på bedömning av andraspråksutveckling utifrån Skolverkets bedömningsmaterial Bygga svenska. I enlighet med huvudmannens plan för Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 29(112) introduktionsprogrammen ska språkutvecklingen hos nyanlända elever på språkintroduktion bedömas med stöd av detta material. Förvaltningen har därför arrangerat seminarier för skolledare med övergripande information om Bygga svenska, i syfte att stärka uppföljningen av arbetet på språkintroduktion och fortbildning för lärare i svenska som andraspråk. Utvärderingarna från de övergripande seminarierna om Bygga svenska för skolledare visar att de har uppskattats och önskemål finns om fortsatta seminarier. Skolledarna fick ökad kunskap om bedömning av språkutveckling på ett andraspråk och vad det innebär. De har även fått redskap för hur skolan kan jobba för att stötta flerspråkiga elever vidare i språk-och kunskapsutvecklande arbetssätt. Seminariet ledde till att fler lärare anmälde sig till de riktade seminarierna för svenska som andraspråkslärare. Elevhälsa inom gymnasieskolan Under året har förvaltningen fortsatt att stödja skolorna i arbetet med att stärka förutsättningarna för en väl fungerande elevhälsa för ökad psykisk hälsa och måluppfyllelse. Skolorna har haft tillgång till elevhälsans olika professioner och utbyggnaden av psykologinsatser har fortsatt. Ytterligare två psykologer anställdes inför läsårsstart. De anställda psykologerna har fortsättningsvis primärt fokuserat på främjande och förebyggande insatser på grupp- och skolnivå, vilket är i linje med uppdraget. En föreläsning om språkstörning har hållits för skolsköterskor, skolkuratorer och specialpedagoger på gymnasiet. Psykisk hälsa och förebyggande arbete Samtliga gymnasieskolor har erbjudits att kostnadsfritt arbeta med det forskningsbaserade digitala verktyget Det syns inte som innehåller ämnen som mental hälsa och ångesthantering. Verktyget syftar till att öka elevernas kunskap om vad som främjar psykisk hälsa och därigenom bidra till att fler elever når sina studiemål. Förvaltningen har intensifierat arbetet med införandestöd och workshops för att underlätta skolornas användning av verktyget. Förvaltningen har med stöd av socialförvaltningen tryckt upp fickfoldrar till stadens gymnasieskolor utifrån innehållet i Det syns inte som skolans elevhälsopersonal kan dela ut till elever. Personal framhåller att verktyget är systematiskt, tydligt och enkelt att använda. De upplever att det stärker kontakten med eleverna genom en gemensam plattform för samtal om psykisk hälsa. Hörsel- och synpedagogiskt kompetensnav Hörsel- och synpedagogiska navet arbetar för att elever på stadens gymnasieskolor med hörsel- och synnedsättning ska få goda förutsättningar att genomföra en gymnasieutbildning genom väl fungerande anpassningar och pedagogiskt stöd. Navet har, utöver det löpande Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 30(112) arbetet, genomfört en upphandling av hörteknik för central förvaltning och Stockholms stads samtliga grund- och gymnasieskolor samt en uppföljande kartläggning av samtliga elever med hörsel- och synnedsättning i stadens alla gymnasieskolor. Kartläggningen ligger till grund för navets planering och fördelning av resurser till skolor som behöver stöd. Gy25 – ämnesbetygsreformen Skolornas egna planer för implementeringen av Gy25 är framtagna utifrån förvaltningens mall och visar att samtliga berörda skolor varit förberedda. Gymnasieskolorna har en god planering för ämnesbetygsreformen. Planerna är även ett underlag för dialog och uppföljning med respektive gymnasiechef. Under vårterminen erbjöd förvaltningen nätverk för ämneslärare med syftet att samtala om de nya ämnesnivåerna över skolgränserna. Två nätverksträffar genomfördes och deltagarna fick möjlighet att diskutera de nya ämnesnivåerna. Under hösten genomfördes en skolövergripande studiedag med fokus på kunskapssyn och bildning med utgångspunkt i skolans alla professioner. Frågor som vilka förändringar Gy25 innebär, både generellt och mer specifikt för de olika professionerna behandlades. Gymnasieutbud och utbyggnad Förvaltningen har inför antagningen höstterminen 2025 gjort anpassningar av utbudet baserat på elevernas sökmönster till olika program och inriktningar. De högskoleförberedande programmen minskade med cirka 60 platser. Minskningen berodde främst på att teknikprogrammet drogs ned med en klass, men även av justeringar av gruppstorlekar för specialpedagogisk verksamhet med hörselklasser. Yrkesprogrammen behöll antalet platser över lag men naturbruksprogrammet minskade. Antalet platser på individuellt alternativ, och yrkesintroduktion utökades. Utökningarna på introduktionsprogrammen har fortsatt efter läsårsstart eftersom ett flertal stockholmare har stått utan plats. Förvaltningen har påbörjat ett arbete för att skapa större flexibilitet att ta emot elever under läsåret och för även en dialog med Storsthlm om 2026 års antagning. Inom anpassad gymnasieskola var utbudet oförändrat. Årets anpassningar inom gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan innebar att fyllnadsgraden var mycket hög och att det endast fanns ett fåtal lediga platser vid läsårsstarten. Särskilda utbildningsplatser För att kunna erbjuda elever en utbildningsplats under läsårets gång anordnas särskilda utbildningsplatser med kontinuerlig antagning, i ett urval av stadens gymnasieskolor. Läsåret 2025/2026 anordnas särskilda utbildningsplatser på introduktionsprogrammen individuellt alternativ, yrkesintroduktion och språkintroduktion för att möjliggöra studier för elever som behöver påbörja studier på introduktionsprogram under pågående läsår. Det kan till exempel Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 31(112) handla om insatser inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Hemkommunen ska erbjuda individuellt utformade insatser för ungdomar som inte genomför eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskolan. Insatserna ska i första hand uppmuntra till studier. Individuellt alternativ flexibelt lärande Individuellt alternativ flexibelt lärande är ett program för stockholmare som är behöriga till högskoleförberedande program och har omfattande behov av individuella anpassningar för att lyckas med studierna. Antagning sker kontinuerligt under läsåret och programmet är inte sökbart under den ordinarie antagningen. Tabellen nedan visar utvecklingen över tid. Hösttermin 2025 2024 2023 2022 2021 2020 Antagna 11 12 11 9 8 9 elever Totalt inskrivna 36 38 32 36 34 24 elever Av de totalt 36 inskrivna eleverna, är 17 inskrivna på Thorildsplans gymnasium och 19 på Norra Reals gymnasium. Utveckling av yrkesprogrammen Yrkes-SM Under året har förvaltningen fortsatt förberedelserna inför Yrkes-SM, som äger rum den 4–6 maj 2026 på Stockholmsmässan. Arbetet har bedrivits tillsammans med Region Stockholm, WorldSkills Sweden AB och Stockholmsmässan inom en gemensam projektorganisation. Organisationen består bland annat av en styrgrupp, projektgrupp, strategisk grupp och kommunikationsgrupp. En viktig del av planeringen har varit att ta fram volymberäkningar och målgruppsanalyser. Utifrån dessa har styrgruppen beslutat att evenemanget ska kunna ta emot upp till 45 000 besökare, varav cirka 30 000 elever från årskurs 6–8 i grundskolan. Anmälan för grundskolor i Stockholms stad öppnade i maj 2025, oavsett huvudman. I juni öppnade anmälan för grundskolor i övriga kommuner i länet. Den 8 december 2025 hade totalt 25 208 grundskoleelever anmälts, varav 15 947 från skolor i Stockholms stad. Nästan alla elever i målgruppen från stadens egna skolor är anmälda, inklusive elever från anpassad grundskola. Förvaltningen har även förberett stadens gymnasieskolor med yrkesprogram. På program där elever kan tävla i sina yrken har förvaltningen underlättat deltagande, bland annat genom att skapa kontakt mellan ämnesansvariga lärare och branschorganisationer. För program som inte Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 32(112) omfattas av någon branschorganisation har förvaltningen arbetat för att skolorna ska kunna medverka med egna montrar på Yrkes-SM. Dessutom har förvaltningen planerat flera informationsinsatser och aktiviteter för studie- och yrkesvägledare, både inför evenemanget och på plats. Yrkes-SM för anpassad gymnasieskola Under hösten 2025 har beslut fattats att även anpassad gymnasieskola ska delta i Yrkes- SM. Yrkes-SM för den anpassade gymnasieskolan vänder sig denna gång endast till skolor i Stockholmsregionen som erbjuder programmen hotell, restaurang och bageri, handel och service, fastighet och byggnation samt hantverk och produktion. Eventet testas i mindre skala för att på sikt förhoppningsvis göra Yrkes-SM inom den anpassade gymnasieskolan som en naturlig del av Yrkes-SM. Lokala programråd Enligt gymnasieförordningen ska det för gymnasieskolans yrkesprogram finnas ett eller flera lokala programråd för samverkan mellan skola och arbetsliv. Det är huvudmannen som har ansvar för att lokala programråd upprättas. Staden har en, för kommunala huvudmän, relativt ovanlig situation med yrkesprogram utspridda mellan ett flertal olika skolor som samtidigt även erbjuder högskoleförberedande program. Av stadens gymnasieskolor är det endast två som är renodlade yrkesskolor. Den situationen ställer särskilda krav på huvudmannen att skapa förutsättningar för samtliga skolor med yrkesprogram att bedriva ett effektivt arbete med lokala programråd. Förvaltningen har under året fortsatt med en rad insatser för att kvalitetssäkra skolornas lokala programråd. En del av arbetet har bestått i framtagande av tydliga strukturer, rutiner och riktlinjer. Målsättningen har varit att programråden ska utgöra forum för skolutveckling med fokus på att identifiera, analysera och hitta lösningar på problem och utmaningar i elevernas utbildning. Under höstterminen anordnade förvaltningen ett stadsgemensamt kompetensutvecklingstillfälle på Campus Konradsberg, i form av en halvdags workshop om lokala programråd. Deltagarna utgjordes av skolledare och yrkeslärare från stadens samtliga yrkesprogram och i förekommande fall från varje inriktning, där separata lokala programråd har inrättats inom samma program. Workshopen avslutades med att deltagarna upprättade kortfattade handlingsplaner med de tre mest prioriterade utvecklingsområdena för sina respektive lokala programråd. Handlingsplanerna kommer att följas upp av förvaltningen under 2026. Särskilda kommunikationsinsatser Under året har förvaltningen arbetat fram och genomfört ett omfattande paket av riktade insatser för att tydliggöra fördelarna med gymnasiala yrkesutbildningar. Insatserna har Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 33(112) utformats för att nå så många som möjligt genom flera olika kommunikationskanaler. Vissa aktiviteter har genomförts i samarbete med arbetsmarknadsförvaltningen. Den största satsningen har varit en kampanj med pop up-evenemang på olika platser i staden. Evenemangen riktades till allmänheten och hade som mål att väcka intresse och öka kunskapen om stadens yrkesprogram. Körkortsstipendium Ett körkortsstipendium har inrättats för elever på vård- och omsorgsprogrammet på Kungsholmens västra gymnasium samt på fordons- och transportprogrammet på Stockholms transport och fordonstekniska gymnasium (STFG), inriktningarna lastbil och mobila maskiner respektive personbilsmekaniker. Elever på programmet för fordonsvård och godshantering i den anpassade gymnasieskolan på STFG omfattas likaså av stipendiet. Stödet infördes höstterminen 2025 och har utformats som ett stipendium för att täcka utlägg för B-körkort upp till maxbeloppet 15 000 kronor per elev. Bakgrunden är att körkort ofta uppges som en avgörande tröskel för ungdomars möjlighet till anställning i flera bristyrken inom exempelvis äldreomsorgen, bygg-, städ- och transportbranscherna. För många ungdomar utgör dock kostnaderna för att ta körkort ett hinder, särskilt för elever med socioekonomiskt svag bakgrund. Stipendiet bedöms därför leda till gynnsamma effekter för såväl utbildningarnas attraktivitet som elevernas anställningsbarhet efter avslutade studier. Pilotprojekt med senare skolstart för gymnasieelever höstterminen 2025 Under höstterminen 2025 har ett pilotprojekt med senare skolstart inletts på tre gymnasieskolor. Projektet genomförs i samverkan med Karolinska Institutet och Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP). Studien från NASP och utbildningsförvaltningens egen utvärdering kommer att redovisas efter läsåret 2025/2026. Gemensamma insatser för samtliga skolformer Särskilt stöd Inom både grund- och gymnasieskola har nya ekonomiska stödformer etablerats de senaste åren för olika typer av resurstät verksamhet för elever i behov av särskilt stöd, som har inneburit att individuellt behovsprövade ersättningar i hög utsträckning har ersatts av gruppbaserat stöd. I tabellen redogörs för ersättning per elev eller plats för de olika ersättningar för särskilt stöd som utbildningsförvaltningen betalar ut. Verksamhet Tkr per elev eller plats SU-grupp 82 RSU 147 Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 34(112) Verksamhet Tkr per elev eller plats CSU 324 Resursskola, inklusive SU-gruppstillägg 244 Som en följd av stora behov och starka incitament har antalet elever som erbjuds undervisning i någon typ av resurstät verksamhet ökat med nästan 50 procent 2022–2025, och kostnaderna för dessa med 57 procent. Samtidigt beviljas allt mindre individuellt behovsprövat tilläggsbelopp och verksamhetsstöd, med en kostnadsminskning samma period på 23 procent. De totala kostnaderna har ökat med cirka 40 procent, då både gruppbaserade ersättningar och individuellt behovsprövade belopp inkluderas. För tre procent av stockholmseleverna i F-9 betalas någon typ av ersättning för särskilt stöd ut. Utvecklingen är positiv för de elever som har behov av stöd i någon form av särskild undervisningsgrupp, och skolorna ser positivt på de möjligheter som resurstillskotten ger. Samtidigt finns en risk att allt fler elever i behov av stöd hänvisas till särskilda grupper, även om de med ett individuellt stöd hade kunnat gå kvar i sitt ordinarie undervisningssammanhang. De gruppbaserade ersättningarna ger också mindre kostnadskontroll, vilket går ut över den ordinarie verksamheten. Inom gymnasieskolan infördes en gruppbaserad ersättning i form av ett tillägg för specialpedagogisk verksamhet (SPV) på höstterminen 2022. Från det första året med helårseffekt 2023 till 2025 har kostnaderna ökat med 11 procent. Tillägget är 145 000 kronor per elev 2025 för nationella program. Även här ökar antalet elever kraftigt, om än inte i lika hög takt som i grundskolan. I bilaga 14 Särskilt stöd i grund- och gymnasieskolan presenteras mer information om stödformer, ersättningsnivåer och antal elever under de senaste åren. Rapport om elevhälsa Utbildningsförvaltningen har tagit fram den årliga rapporten om elevhälsoarbete. Rapporten sammanfattar och utvärderar aktuella prioriteringar inom utbildningsförvaltningens elevhälsoarbete. I det ingår att identifiera utvecklingsinsatser för att säkerställa en effektiv elevhälsa i stadens skolor. Årets rapport innebär en sammanslagning med den årliga trygghetsrapporten, och innefattar därför även en redovisning och övergripande analys av trygghet utifrån stadens elevundersökning. Redovisningen återges till nämnden i januari 2026 i ett särskilt ärende (Dnr UTBF 2025/6853). Flerspråkiga elever Förvaltningen erbjuder skolor stöd i att utveckla samverkan mellan undervisande lärare och studiehandledare på modersmålet. En stor del av stadens kommunala grundskolor, 124 skolor, Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 35(112) har under året tillhandahållit studiehandledning på elevens modersmål. Förvaltningen har anställda lärare i alla nationella minoritetsspråk utom i samiska eftersom förvaltningen har haft svårt att rekrytera modersmålslärare inom samiska. Sameskolstyrelsen har därför uppdraget att genomföra undervisning i samiskans olika varieteter för att säkerställa att alla elever ska få tillgång till modersmålsundervisning. Under året har nya anvisningar för beställning av modersmålsundervisning och studiehandledning tagits fram där rutiner för beställningar av modersmål och studiehandledning har ändrats. I de nya anvisningarna kan fler elever ingå i grupper med mindre åldersskillnader medan grupper med stor åldersskillnad ska vara mindre. Under innevarande läsår har förvaltningen också genomfört en pilotstudie med syfte att undersöka om modersmålsundervisning via fjärrundervisning kan genomföras kostnadseffektivt med bibehållen kvalitet för skolor med enstaka elever i språket. Utveckling av skolbibliotek Ett förslag till reviderad Skolbiblioteksplan för Stockholms stads förskolor och skolor har under året tagits fram i dialog med relevanta intressenter. Planen har beslutats i utbildningsnämnden, förskolenämnden samt kulturnämnden och ärendet ska vidare för beslut i kommunfullmäktige i början av 2026. Den nya skolbiblioteksplanen har stadens rektorer som primär målgrupp och beskriver hur de nya lagstadgade ändamålen med skolbibliotek ska uppnås. En fördjupande informationsinsats samt stöd för uppföljning av skolbiblioteksplanens kvalitetskrav är under framtagande. Rektor ska från 1 juli 2025 sträva efter att anställa personal med examen inom biblioteks- och informationsvetenskap och enligt stadens budget ska andelen fackutbildade bibliotekarier öka. Under året har andelen fackutbildade bibliotekarier vid skolbiblioteken ökat från 31 till 33 procent. Kunskapsuppdraget i anpassad skola (KASK) Stockholms stad har under perioden 2022–2025 deltagit i Kunskapsuppdraget i anpassad skola (KASK), ett FoU-program i Ifous (Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola) regi. Samtliga anpassade gymnasieskolor och tio av stadens anpassade grundskolor har deltagit i programmet. Den sammantagna bilden är att de som deltagit är mycket positiva till programmet. Programmet har bidragit till att utveckla verksamheterna inom såväl organisation som undervisning. Merparten av deltagarna uppger att de har fått ny kunskap, förändrade attityder eller andra förhållningssätt i hög grad. En övervägande del av deltagarna anser att elevernas resultat och skoltillvaro har förbättrats. Det visar sig bland annat genom en ökad kommunikation och ett bättre samarbete mellan eleverna. Programmet avslutades i maj 2025. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 36(112) Lärdomar och erfarenheter från programmet har spridits i olika sammanhang. Det har bland annat skett vid Lärarnas Forsknings Konferens (LFK), Leda lärande och vid en konferens för skolledare inom anpassad grundskola i Stockholms stad. För de skolor som deltagit i programmet hölls en avslutning i maj 2025 i form av KASK-mässan där skolorna presenterade sitt utvecklingsarbete. Ett antal skolor i Stockholms stad kommer dessutom att skriva utvecklingsartiklar kring sitt arbete inom programmet. Digitalisering och innovation Stadens kvalitetsprogram är styrande i arbetet att utveckla digital kompetens och använda digitala verktyg. Utbildningsförvaltningen har utvecklat portföljstyrningen, med målsättningen att de pedagogiska verksamheternas digitala stöd ska utvecklas så effektivt som möjligt utifrån linjeorganisationernas prioriteringar (se även nämndmål 3.1.1). Införande av nya systemstöd Stöd till användare för de nya systemen för schema, närvaro, frånvaro, elevdokumentation samt planering och bedömning har genomförts kontinuerligt, genom fysiska kurser, webbinarier, workshops, supportguider och individuell handledning. Under året har cirka 1000 lärare nåtts av olika kompetensutvecklingsinsatser om lärplattformen Infomentor. Utbildningar rörande lärplattformens roll för skollednings uppföljningsarbete har genomförts inom grundskolan och fler utbildningar planeras. Utfasning av tidigare systemstöd har pågått parallellt under året. Implementering av ytterligare verksamhetsprocesser inom systemstödet Prorenata har utvecklats under året. Införandet av de nya digitala stöden har lett till ett temporärt avbrott i laddningen av ny information om betyg, frånvaro och skriftliga omdömen till systemstödet Beslutsstöd. Nya integrationer beräknas vara på plats inför nästa terminsslut. I väntan på detta kommer statistik på dessa områden primärt att hämtas direkt i den nya lärplattformen. Innovation och artificiell intelligens (AI) Under hösten har förändrat arbetssätt beslutats för att öka utbildningsförvaltningens innovationsförmåga. Innovationsrådet har avvecklats och ett nytt uppdrag tas fram under kvartal 1 2026 för att arbetet tydligare ska kopplas samman med systematiskt kvalitetsarbete och portföljstyrning för digitala stöd för stadens pedagogiska verksamheter. Förvaltningen samordnar stöd, information och kompetensutveckling för digitala stöd inom AI och skolornas förhållningssätt i relation till den pågående utvecklingen. Under året har cirka 1 900 personer på grund- och gymnasieskolor nåtts av förvaltningens kompetensutvecklingsinsatser där cirka 25 skolor har fått egen riktad insats på skolan och cirka 115 skolor i olika omfattning har deltagit på olika öppna kurser och webbinarier. Även enheter på central förvaltning har fått ta del av olika riktade insatser för att utveckla sina Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 37(112) arbetssätt. Samarbetsytan för information kring generativ AI i skolan har hittills haft 4 700 besök och teamet för frågor och erfarenhetsutbyte har cirka 1 200 medlemmar. Genom projektet AI i undervisningen, i samarbete med Sveriges forskningsinstitut Research of Sweden (RISE), har cirka 160 lärare medverkat i första omgången. Resultaten från lärarnas undervisning har delats vid ett spridningsseminarium. Resultaten lyfter fram framgångsfaktorer, nödvändig utveckling av det digitala stödet och lärarnas betydelse för AI i undervisningen. Erfarenheterna har tagits om hand inför andra omgången som pågår under läsåret 2025/2026 där 101 lärare deltar. Studie- och yrkesvägledning Studie- och yrkesvägledningen är central för att eleven ska kunna fatta väl underbyggda beslut om fortsatta studier och framtida yrkesvägar. Det motverkar, både för enskild individ och samhället, kostsamma avhopp samt bidrar till en högre motivation. Under året har syftet med studie- och yrkesvägledarnas nätverk varit att ge förutsättning för kollegialt lärande samt kompetensutveckling kring de av utbildningsförvaltningen definierade utvecklingsområdena som är NPF och systematiskt kvalitetsarbete. För att stärka kunskapen kring yrkesprogrammen för grundskolans studie- och yrkesvägledare har träffarna skett ute på stadens gymnasieskolor som har yrkesprogram. Förvaltningen anordnade under hösten en gemensam träff för grund- och gymnasieskolans studie- och yrkesvägledare för att informera om de gymnasiala introduktionsprogrammen samt för att skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan skolformerna. Yrkeskampen är en tävling för årskurs 8 som syftar till att lyfta fram de yrken som yrkesprogrammen på gymnasiet kan leda till. Antalet skolor som anmälde sig och deltog var på samma nivå som för 2024. Fem klasser från stadens skolor gick vidare till regionsfinalen, varav en vann och gick vidare till riksfinalen. Fortfarande finns det utmaningar med att ordna platser för praktisk arbetslivsorientering (prao). Det kan bero på att många arbetsgivare inte längre tar emot prao-elever som är under 18 år eller att man har minskat sina organisationer. Uppdrag om insyn i fristående skolor Utbildningsförvaltningen har årligen många olika kontakter med fristående huvudmän. När det gäller att sprida relevant information om större förändringar av fristående skolors verksamhet har förvaltningen arbetat utifrån de rutiner som tagits fram för den interna samordningen. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 38(112) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 89 % 88 % 90 % 89 % 89 % 2025 gymnasiee lever med examensb evis, oavsett studieläng d Andel 85 % 83 % 86 % 84 % 2025 gymnasiee lever som slutfört utbildning på nationella program inom tre år med gymnasiee xamen Andel 80,1 % 80 % 80,5 % 2025 legitimera de lärare i grundskol an Analys Legitimationsgraden, mätt som andelen lärare med legitimation samt behörighet i minst ett undervisningsämne, har ökat något jämfört med föregående år i såväl grundskolan som gymnasieskolan. En närmare beskrivning av legitimationsgrad och behörighet finns i förvaltningens kompetensförsörjningsplan. Andel 91,3 % 91,2 % 92 % 2025 legitimera de lärare i gymnasies kolan Analys Legitimationsgraden, mätt som andelen lärare med legitimation samt behörighet i minst ett undervisningsämne, har ökat något jämfört med föregående år i såväl grundskolan som gymnasieskolan. En närmare beskrivning av legitimationsgrad och behörighet finns i förvaltningens kompetensförsörjningsplan. ÅK 1: 91 % 92 % 90 % 2025 Andel elever som i slutet av årskurs 1 har uppnått grundlägg ande taluppfattn ing inom matematik Analys Könsuppdelad redovisning saknas. ÅK 1: 92 % 87 % 90 % 2025 Andel Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 39(112) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor elever som i slutet av årskurs 1 kan läsa bekanta meningar i korta, elevnära texter Analys Könsuppdelad redovisning saknas. ÅK 3: 90 % 91 % 90 % 92 % 95 % 2025 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i årskurs 3 Analys Årets resultat på de nationella proven i matematik når inte helt upp till målet men resultaten är stabila över tid och på en hög nivå. ÅK 3: 91 % 89 % 93 % 90 % 95 % 2025 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/s venska som andrasprå k i årskurs 3 Analys Årets resultat på de nationella proven i svenska/svenska som andraspråk når inte helt upp till målet men resultaten är stabila över tid och på en hög nivå. ÅK 6: 78,1 % 76,4 % 79,9 % 80 % 2025 Andel elever i årskurs 6 med godkänt betyg i alla ämnen Analys I årskurs 6 har både andelen behöriga och elever med godkänt betyg i alla ämnen ökat något i år. Resultaten har varierat över fem år utan tydlig trend, medan meritvärdet varit relativt stabilt. Engelska, moderna språk och musik har högst genomsnittlig betygspoäng. Lägst poäng har svenska som andraspråk, matematik och kemi. Flickornas resultat har förbättrats medan pojkarnas försämrats något, men förändringarna är små. De senaste fem åren har flickor haft något bättre resultat än pojkar. ÅK 6: 86,1 % 85,1 % 87,2 % 87 % 2025 Andel Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 40(112) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor elever i årskurs 6 som når motsvaran de behörighet till nationella program Analys Resultatmåttet andel behöriga till yrkesprogram räknas ut på samma sätt som i årskurs 9, även om eleverna i årskurs 6 inte formellt är behöriga till ett yrkesprogram. Resultat har ökat i jämförelse med föregående år men årsmålet uppnås inte. ÅK 9: 87,9 % 87,4 % 88,4 % 87,9 % 89 % 2025 Andel elever i årskurs 9 som är behöriga till nationella program Analys Andelen elever med godkänt i alla ämnen har minskat marginellt, medan meritvärdet har ökat något. Resultaten har varit stabila de senaste fem åren och ligger fortsatt på höga nivåer historiskt sett. Bland de obligatoriska ämnena har engelska, bild och musik högst genomsnittlig betygspoäng. Lägst poäng har svenska som andraspråk, matematik och kemi. I årskurs 9 är det som tidigare år små skillnader mellan flickornas och pojkarnas resultat. ÅK 9: 250 Poäng 244 257 248 252 Poäng 2025 Meritvärde Poäng i årskurs 9 Analys Meritvärdet har ökat sedan föregående år men årsmålet uppnås inte. Pojkarnas meritvärde har ökat men flickor generellt har högre meritvärde. Meritvärdet ligger på jämförbar nivå över åren och Stockholms stads resultat ligger över riksgenomsnittet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra kompetenshöjande insatser inom utredning om särskilt 2024-01-01 2025-12-31 stöd Ta fram kriterier för god kvalitet i den anpassade grundskolan som 2024-01-01 2025-12-31 omfattar tillgänglighetsaspekter Nämndmål: 1.2.2 Alla elever har en trygg och god lärmiljö Uppfylls helt Förväntat resultat Den upplevda tryggheten i skolan har ökat Skillnader i upplevd trygghet har minskat mellan skolor Skillnader i upplevd trygghet har minskat mellan olika elevgrupper Skolan har utvecklat sin förmåga att motverka kränkningar riktat mot elever Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 41(112) Trygg och god lärmiljö i grundskolan Förvaltningen arbetar för att främja trygghet samt förebygga kränkande behandling. Elevernas åsikter följs upp i den årliga grundskoleundersökningen, genom trygghetsdialoger på skolorna samt genom årlig uppföljning av skolinspektions- och kränkningsanmälningar. Studiero Skolorna arbetar kontinuerligt med studiero och förvaltningen följer upp elevernas upplevelse med hjälp av bland annat grundskoleundersökningen. Eftersom frågorna är nya i årets undersökning är resultaten inte jämförbara över tid. Av de elever i årskurs 3 i grundskolan som har svarat på årets grundskoleundersökning instämmer 61 procent i påståendet att det oftast är bra arbetsro på lektionerna. Motsvarande andel för eleverna i årskurs 6 är 53 procent och motsvarande andel för eleverna i årskurs 9 är 62 procent. Andelen elever som varken instämmer eller inte instämmer är 29 procent i årskurs 3, 36 procent i årskurs 6 och 29 procent i årskurs 9. Trygghetsdialoger Under åren 2024–2025 har förvaltningen genomfört trygghetsdialoger med samtliga av stadens grundskolor. Särskilt fokus har varit skolornas elevhälsoarbete. Förvaltningen har sett att många skolor arbetar med att utveckla tillgängliga lärmiljöer och det tvärprofessionella arbetet för att möta elevernas behov. Inför trygghetsdialogerna har förvaltningen tagit del av skolornas elevhälsoplaner. Förvaltningen har också tagit fram en ny mall för skolornas elevhälsoplan och utbildningsinsatser pågår. Alla skolor bedriver ett aktivt närvaroarbete och majoriteten har identifierat ökad upprepad och längre skolfrånvaro som ett prioriterat område. En stor del av skolorna lyfter den styrda rastverksamheten som en framgångsfaktor för arbetet med trygghet, övergångar och lugn och ro på raster och i klassrummet. Sedan flera år tillbaka har förvaltningen läst och gett återkoppling på skolornas planer mot kränkande behandling, som en del i att utveckla trygghetsarbetet. Barns rättigheter Förvaltningen har under året tagit fram en process för barnkonsekvensanalyser i tjänsteutlåtanden för ärenden som rör lokalmässiga eller organisatoriska förändringar av grundskolor. Förvaltningen har även tagit fram mallar och checklistor som stöd i arbetet. Syftet med process och stödmaterialet är att synliggöra konsekvenser för barn för att så långt som möjligt kunna väga upp negativa konsekvenser genom kompensatoriska åtgärder. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 42(112) Stödmaterial kring hot- och våldssituationer Arbetet med stödmaterial för personal som möter elever med utagerande beteende har fortsatt under året. Materialet ska ge vägledning i hur skolledare, och i förlängningen medarbetare, kan arbeta strukturerat och professionellt kring barn som av olika anledningar blir utagerande. Materialet omfattar bland annat handlingsplaner, rutiner och kartläggningsverktyg. Grundskoleundersökningen Grundskoleundersökningen har reviderats avseende enkätfrågor, tidpunkt för genomförande och svarsgrupp. Den förändrade undersökningen genomfördes som planerat under höstterminen och riktades till elever i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan. Även elever på fritidshem och i fritidsklubb ingick i undersökningen. Enkäter genomfördes även i den anpassade grundskolans årskurs 3–9 samt fritidshem. Dessutom fick vårdnadshavare för elever i förskoleklass och årskurs 3, samt i årskurs 1–9 i anpassad grundskola möjlighet att besvara enkäten. Tidsplanen för genomförande av undersökningen ses fortsatt över för att säkerställa att rapportering till verksamhetsberättelsen kan ske i tid. För mer information, se bilaga 15 Grundskoleundersökningen 2025. Frånvaro i grundskolan Förvaltningen fortsätter det angelägna arbetet för elevers ökade närvaro i skolan. Den totala frånvaron i stadens kommunala skolor har minskat under läsåret 2024–2025, från 10,0 till 9,8 procent i jämförelse med förra läsåret. Med total frånvaro avses både den som vårdnadshavare anmäler, exempelvis ledigheter och sjukdom, samt den ogiltiga frånvaron, som inte anmälts av vårdnadshavare. Den ogiltiga frånvaron har minskat från 1,3 till 1,0 procent. Andelen elever med hög frånvaro (mer än 50 procents total frånvaro) har också minskat från 1,0 procent ner till 0,8. För elever med hög frånvaro är det vanligare att frånvaron är anmäld av vårdnadshavare. En utbildningsinsats har genomförts i samverkan med Region Stockholm och Ifous (innovation, forskning och utveckling i skola och förskola) med fokus på att främja närvaro och förebygga frånvaro. Specialpedagogiska skolmyndighetens stödmaterial för elevhälsan som kan användas i det förebyggande och främjande arbetet har också spridits till skolorna. Förvaltningen stöttar skolorna i frågor kring systemstödet för Upprepad och längre frånvaro (ULF), där skolornas frånvaroutredningar hanteras, bland annat via ett digitalt team med nyckelpersoner från grundskolorna. För de kommunala grundskolorna har det under 2025 kommit in omkring 1 231 anmälningar i Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 43(112) ULF om att utredning inletts med anledning av att en elev har upprepad eller längre frånvaro. Det är minskning med 213 ärenden sedan 2024. Förvaltningen bedömer att en orsak till minskningen är att skolorna påbörjat utredningar tidigare år, för de elever som varit frånvarande. Skolornas systematiska arbete har också lett till att förmågan att bedöma när en utredning är behövlig har stärkts. Vid höstterminens slut 2025 fanns 1 284 pågående elevärenden i de kommunala grundskolorna. Både på skolnivå och centralt har arbetet med att följa upp elevers frånvaro intensifierats. Det gäller både grundskola och anpassad grundskola. På skolnivå följer man upp elevers frånvaro dels med hjälp av de verktyg som finns i nya lärplattformen, dels genom de rapporter som tas ut centralt och meddelas skolorna. Förvaltningen har särskilt prioriterat uppföljning av elever med hög frånvaro för att belysa vikten av att denna elevgrupps frånvaro utreds och åtgärdas. Fördjupad studie om frånvaro i grundskolan Utbildningsförvaltningen har under året genomfört en fördjupad studie om frånvaron i grundskolan med förslag till åtgärder för ökad skolnärvaro. Studien visar att skolor som arbetar framgångsrikt med att minimera elevfrånvaron arbetar på ett sätt som gör det svårt att vara borta och lätt att komma tillbaka. Det innebär bland annat att det är tydligt för elever, vårdnadshavare och personal vilka förväntningar och riktlinjer som gäller och att skolan har rutiner för att agera tidigt på alla typer av elevfrånvaro. Utifrån studiens slutsatser kommer förvaltningen att arbeta med att tydliggöra framgångsrika arbetssätt i det främjande och tidigt förebyggande arbetet, och för en ytterligare förstärkt samverkan mellan skola och socialtjänst kring upprepad och längre frånvaro. Studien heter Det ska vara svårt att vara borta och lätt att komma tillbaka. Studien behandlades i ett särskilt nämndärende i augusti 2025 (Dnr UTBF 2025/3967). Elevenkäter i gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan Gymnasieskolans nationella program Enkätresultaten för 2025 visar en generell förbättring jämfört med föregående år. Av 21 påståenden ökade resultaten på 20, där de flesta ökningar låg på en till två procentenheter, medan några påståenden hade större förbättringar. Svarsfrekvensen var hög med 83 procent, vilket indikerar ett gott elevdeltagande. Generellt på skolnivå syns en positiv utveckling, särskilt på skolor med lägre söktryck, blandat utbildningsutbud och yrkesinriktade program. Ur ett genusperspektiv står flickorna för en stor del av förbättringen. Pojkarna har fortsatt högre resultat, men skillnaden mellan könen har minskat, vilket kommande undersökningar får visa om trenden håller i sig. Ett särskilt positivt resultat gäller trygghet, där 94 procent av eleverna upplever att de känner sig trygga på sin skola, jämnt fördelat mellan könen och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 44(112) stabilt över tid. Introduktionsprogram För andra året i rad har en gemensam enkät genomförts inom stadens introduktionsprogram. I årets undersökning deltog fler elever än under 2024. För att ytterligare höja deltagandet har vissa utvärderingsperspektiv identifierats inför kommande år. Resultaten inom individuellt alternativ och språkintroduktion ökade generellt, medan yrkesintroduktion uppvisar en mer blandad bild med både ökningar och minskningar på olika påståenden. Genusperspektivet skiljer sig från de nationella programmen. Inom språkintroduktion är resultaten likvärdiga mellan könen, inom individuellt alternativ är flickorna mer positiva, medan yrkesintroduktion har en högre andel positiva svar från pojkar. Gemensamt för alla introduktionsprogram är en positiv utveckling i upplevelsen av trygghet. Inom språkintroduktion uppgav 87 procent (2024 84 %) att de känner sig trygga, inom individuellt alternativ 90 procent (2024 82 %) och inom yrkesintroduktion 80 procent (2024 74 %). Anpassad gymnasieskola Efter några år med ojämnt elevdeltagande visar 2025 års undersökning en högre svarsfrekvens inom både de nationella och individuella programmen. Inför årets undersökning har en översyn gjorts av enkätens påståenden för att bättre anpassa dem till elevernas svarsförmåga. Inom de nationella programmen är de mest positiva områdena kopplade till sociala aspekter, såsom upplevd trygghet på lektioner och raster, tillgång till en vuxen att prata med vid behov samt hjälp på lektionerna. Andelen positiva svar inom dessa områden ligger på cirka 80 procent. Inom det individuella programmet är fokus att följa hur eleverna arbetar med sina svar och att ställa frågor som hjälper dem att långsiktigt förstå och förhålla sig till centrala begrepp. För mer information, se bilaga 10 Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala gymnasieskolan 2025. Frånvaro i gymnasieskolan Flertalet av stadens gymnasieskolor har under året fortsatt att prioritera arbetet med att främja närvaro och därigenom öka elevernas måluppfyllelse. Arbetet bedrivs på flera nivåer – hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande – och riktas både mot skolans organisation, elevgrupper och enskilda individer. För att säkerställa en likvärdig hantering av frånvaro har många skolor sett över rutiner för frånvaro som därefter förankrats bland personalen. Ett särskilt fokus har lagts på att stärka samverkan mellan mentorer och elevhälsans personal. Genom tidig upptäckt och gemensamma insatser kan elever som riskerar hög frånvaro få stöd i rätt tid. En rad insatser har genomförts för att stärka elevernas känsla av trygghet, meningsfullhet och nyfikenhet inför studierna. Dessa omfattar: Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 45(112) • Gruppstärkande aktiviteter som bygger gemenskap och delaktighet. • Skolövergripande temadagar som skapar variation och engagemang. • Tydlighet och struktur i undervisningen för att underlätta lärande och skapa förutsägbarhet. • Individuella samtal där elever får möjlighet att reflektera över sin situation och få riktat stöd. Genom ett systematiskt och långsiktigt arbete med närvarofrämjande insatser har gymnasieskolorna tagit viktiga steg mot att minska frånvaron och stärka elevernas möjligheter att nå sina mål. Från 2022 har frånvaron minskat från 18 till 15 procent. Arbetet visar på vikten av helhetsperspektiv där både skolmiljö, undervisning och elevhälsa samverkar för att skapa en trygg och meningsfull skolgång. Arbete mot våld, begränsande normer och förtryck Arbetet mot våld, begränsande normer och förtyck har fortsatt att utvecklas under året. Rutinen för tillfälligt utreseförbud samt ett visuellt stöd till skolorna kring det förebyggande arbetet mot våld, begränsande normer och förtryck är klara och ska implementeras under 2026. Under året har runt 1 200 medarbetare i skolan fått grundläggande kunskaper om hedersrelaterat våld och förtryck genom olika utbildningar. Det tvärprofessionella projektet för att utveckla arbetet mot begränsande normer och hedersrelaterat våld i yngre åldrar i samarbete med stadsdelsförvaltningen i Enskede-Årsta- Vantör har genomförts. I den uppföljning som gjordes i slutet av året framkom behov och en önskan om att fortsätta utvecklingsarbetet för att stärka kunskaperna kring hur man kan arbeta förebyggande mot hedersrelaterat våld och förtyck i yngre åldrar. Våldsprevention Förvaltningen har under året genomfört tio utbildningar i Mentorer i våldsprevention (MVP) och har nu 48 skolor med utbildad personal inom MVP. Förvaltningen har under hösten inlett uppföljning av MVP på stadens skolor. Förvaltningen kommer under 2026 fortsätta uppföljningen med de kvarvarande skolorna för att få en samlad bild över arbetet med MVP. På skolorna i Järva sker även uppföljning av det som kallas MVP Föräldraträffar, vilket är informationsmöten om MVP för vårdnadshavare. Förvaltningen har gett skolor stöd att komma i gång med Tåget, ett våldspreventivt material som även riktar sig till yngre åldrar. Flera skolor som nu provar Tåget arbetar sedan flera år med MVP. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 46(112) Jämställdhet, normmedvetenhet, samtycke och relationer Ett åttiotal skolor har fått stöd och särskilda utvecklingsmedel i syfte att utveckla arbetet med normmedvetenhet, jämställdhet, hbtqi, våldsprevention, sexualitet, samtycke och relationer samt arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck. En uppföljning av skolornas arbete pågår. Under hösten har 15 nya grundskolor och anpassade grundskolor fått automater med kostnadsfria mensskydd. Den utvärdering som gjordes i början av året visade att elever upplevde att det är smidigt, enkelt och tryggt att skolan erbjuder detta. Projektet är en del i förvaltningens arbete för att främja flickors psykiska hälsa. Arbetet fortgår med att inspirera och erbjuda stöd till skolor för att komma i gång med det våldspreventiva materialet Vill du? som är ett material riktat till högstadiet och gymnasiet. Flera skolor i staden har varit med och är delaktiga i att tillsammans med RFSL ta fram ett nytt undervisningsmaterial kring hbtqi-personers rättigheter. Materialet heter Vi finns överallt! – hbtqi på schemat och består av korta filmer samt stöd för samtal och reflektion riktat till elever på högstadiet och gymnasiet. Lanseringen av materialet är planerad till hösten 2026. Alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel om pengar (ANDTS) Förvaltningen har tillsammans med socialförvaltningen erbjudit halvdagsutbildningar för skolledare i högstadiet och gymnasiet i ANDTS. Syftet var att öka kunskapen om trender för ungas användning av ANDTS, risk- och skyddsfaktorer för ANDTS-användning hos unga samt hur skolan kan arbeta med ANDTS-program och preventionskunskap. Utbildningen utgick från stadens ANDTS-program och metodik med fallstudier för att fördjupa, diskutera och exemplifiera goda exempel. Utfall Utfall Periodens Utfall VB KF:s Indikator män/ kvinnor/ Årsmål Period utfall 2024 årsmål pojkar flickor Andel 80 % 75 % 77 % 2025 elever i anpassad gymnasies kola nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Analys Könsuppdelat utfall saknas. Andel 84 % 84 % 80 % 2025 elever som dagligen deltar i en styrd rörelseakti Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 47(112) Utfall Utfall Periodens Utfall VB KF:s Indikator män/ kvinnor/ Årsmål Period utfall 2024 årsmål pojkar flickor vitet Andel 94 % 94 % 94 % 92 % 90 % 2025 gymnasiee lever nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan Total 9,8 % 10 % 9,6 % 10 % 5 % 2025 frånvaro i grundskol an Analys Den totala frånvaron i stadens kommunala skolor och den ogiltiga frånvaron har minskat under läsåret 2024/2025. Andelen elever med hög frånvaro (mer än 50 % total frånvaro) har också minskat från 1,0% av eleverna 2023/2024 till 0,8% av eleverna 2024/2025. Med total frånvaro avses både den av vårdnadshavare anmälda frånvaron, det vill säga ledigheter och sjukdom, och den ogiltiga frånvaron, alltså frånvaro som inte anmälts av vårdnadshavare. Total 15 % 16 % 15 % 2025 frånvaro i gymnasies kolan Analys Könsuppdelat utfall saknas. ÅK 3: 89 75 2025 Index för upplevd trygghet för elever i årskurs 3 Analys Könsuppdelat utfall saknas. ÅK 6: 86 70 2025 Index för upplevd trygghet för elever i årskurs 6 Analys Könsuppdelat utfall saknas. ÅK 9: 84 70 2025 Index för upplevd trygghet för elever i årskurs 9 Analys Könsuppdelat utfall saknas. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 48(112) Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts. Till måluppfyllelsen bidrar att samverkan med socialförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna fortsatt att utvecklats och att den lokala samverkan fördjupats i de områdena med störst behov. Vidareutvecklingen av skolsociala team är ett exempel på samverkan som bidrar till måluppfyllelsen. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Elever i behov får ett samlat stöd genom samverkan mellan samhällsaktörer. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samarbete med utbildningsnämnden revidera 2025-01-01 2025-12-31 Riktlinjer för samverkan mellan skola och socialtjänsten för barn/ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Nämnderna ska även implementera stödmaterialet för samverkan mellan skola och socialtjänst Nämndmål: 1.3.1 Elever i behov får ett samlat stöd genom samverkan mellan samhällsaktörer Uppfylls helt Förväntat resultat Förvaltningen har en väl fungerande samverkan med andra samhällsaktörer för elever i behov av ett samlat stöd Elever som är placerade utanför det egna hemmet har en väl fungerande skolgång Fördjupad samverkan för barnets bästa Arbetet med omställningen mot en God och nära vård och omsorg som leds av äldreförvaltningen i samverkan med utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och förskoleförvaltningen har fortsatt under 2025. I början av året beslutades om en ny förordning för God och nära vård och omsorg som har en tydlig styrning mot hälso-och sjukvård. Det innebär att den stadsövergripande handlingsplanen från 2026 kommer bygga på den nya förordningen. Placerade barn och ungdomars skolgång SAMS Inom ramen för samverkan mellan socialtjänst och skola för placerade barns kontinuerliga skolgång (SAMS) har socialförvaltningen tillsammans med utbildningsförvaltningen arbetat med att sprida kunskap om skolans respektive socialtjänstens ansvar enligt SAMS stödmodell. I maj avslutades det sociala investeringsfondsprojektet Skolsamordnare för placerade barn och unga som syftat till att säkra skolgången för barn och unga placerade på institution. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 49(112) Socialförvaltningen har drivit projektet tillsammans med utbildningsförvaltningen och stadsdelarna Järva, Södermalm, Skarpnäck, Farsta och Hägersten-Älvsjö. Uppdrag inom projektet implementeras och spreds till samtliga stadsdelsförvaltningar under hösten 2025. Socialförvaltningen och utbildningsförvaltningen fortsätter att fördjupa och sprida kunskapen om respektive verksamhetsansvar inom ramen för SAMS-modellen, för att se till att alla placerade barn och unga får en trygg och kontinuerlig skolgång. Samverkan mellan olika samhällsaktörer Stadsdelarna arbetar med SSPF (skola, socialtjänst, polis och fritid). Under året har socialförvaltningen i samråd med stadsdelarna utrett vilka samverkansstrukturer och modeller staden ska använda för att tidigt fånga upp barn och unga som riskerar att dras in i brottslighet. Förslaget var att SSPF på individnivå och SIGUnga (social insatsgrupp) implementeras i samtliga av stadens stadsdelar, vilket även blev inriktningen i budgeten för 2026. Stadens medverkan i pilotprojektet FACT Ung (flexible assertive community treatment) samordnas av socialförvaltningen. FACT Ung är en samarbetsmodell för sammanhållen och personcentrerad vård för barn och unga med komplex problematik med behov av samtidigt stöd från socialtjänst, psykiatri och skola. Dialog mellan utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen om hur skolan och det kommunala aktivitetsansvaret kan involveras i samverkan har genomförts. Utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen har under 2025 getts uppdraget att revidera riktlinjerna för samverkan mellan socialtjänst och skola för barn/ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Arbetet har under året fokuserat på att färdigställa stödmaterial för samverkan mellan socialtjänst och skola. Detta stödmaterial färdigställdes i november 2025 vilket lett till att uppdraget att revidera riktlinjerna inte hanns med under verksamhetsåret 2025. Revidering kommer därför att göras under första halvåret 2026. Skolsociala team För att vidareutveckla arbetet med Skolsociala team (SST) och möta upp den nya socialtjänstlagen har en revidering av stadens gemensamma arbetsmodell för SST gjorts, där också nuvarande SST plus inkluderas. Syftet med detta har varit att skapa en sammanhållen skolsocial stödkedja för elever i årskurs F-9 med upprepad eller längre frånvaro som riskerar att inte nå målen för utbildningen. SST plus är en tidsbegränsad insats där tvärprofessionellt team med familjebehandlare, specialpedagog och psykolog arbetar individanpassat med elever med hög skolfrånvaro. Det sociala investeringsfondsprojektet skolsociala team plus (SST plus), som pågått i stadsdelarna Kungsholmen och Järva avslutades den 30 juni 2025. Arbetssättet permanentas i Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 50(112) dessa stadsdelar och kommer integreras i den nya arbetsmodellen för SST. Från och med höstterminen 2025 sker en pilot av den nya arbetsmodellen i stadsdelarna Enskede-Årsta-Vantör, Farsta, Järva, Kungsholmen och Skärholmen. Staden har beviljats statsbidrag för personalkostnader för arbetet med skolsociala team, vilket fördelas till både socialtjänsten och grundskolorna. Stadens medarbetare inom skolsociala team har under året erbjudits kompetensutveckling med fokus på kunskap och konkreta verktyg för att möta utmaningar kring skolfrånvaro och digitala beroenden bland barn och unga. Upprepad eller längre frånvaro samt skolpliktsbevakning Elever i skolor med annan huvudman Hemkommunen har ansvaret för att säkerställa att elever fullgör sin skolplikt och får den utbildning de har rätt till, oavsett vilken skolhuvudman som ansvarar för undervisningen. När rektor vid en skola som drivs av en annan huvudman inleder en utredning kring upprepad eller långvarig frånvaro, ska detta anmälas till elevens hemkommun. Utbildningsförvaltningen ansvarar sedan för att utreda alla anmälda fall av skolfrånvaro som gäller elever i fristående skolor. Under året har 475 anmälningar inkommit, vilket innebär en minskning jämfört med föregående års 547 anmälningar. Minskningen kan tyda på att skolorna har genomfört förebyggande insatser för att motverka frånvaro. Elevärenden avslutas när eleverna fullgör skolplikten, flyttar till en annan kommun eller går ut årskurs 9. Under året har 178 ärenden gällande upprepad eller längre frånvaro avslutats. Central skolpliktsbevakning Förvaltningen genomför regelbundet central skolpliktsbevakning för att följa upp antalet elever som är folkbokförda i Stockholms stad och saknar registrerad skolplacering. Antalet oplacerade elever minskade från 757 elever i december 2024 till 610 elever i december 2025. Minskningen kan förklaras av att oregistrerade elever identifieras snabbare samt av ett aktivt arbete från skolor och förvaltningen för att säkerställa skolplaceringar. Uppskjuten skolplikt Under året har förvaltningen hanterat 72 ärenden om uppskjuten skolplikt till förskoleklass, varav 59 har beviljats. Informationsinsatser har genomförts till både fristående och kommunala förskolor för att säkerställa att ansökningar om uppskjuten skolplikt lämnas in inom rätt tidsperiod. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 51(112) Tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Inom förvaltningen finns en bred kompetens av olika professioner som handlägger ärenden rörande personer med funktionsnedsättning. Det finns rutiner för hur berörda professioner planerar, genomför, följer upp samt utvärderar tillsammans. Utbildningsnämndens råd för funktionshinderfrågor sammanträder månatligen inom ramen för ordinarie nämndsammanträden. Vid mötena deltar även representanter från utbildningsförvaltningen, förskoleförvaltningen och SISAB. Rådet arbetar utifrån stadens instruktion för bolagsstyrelse- och nämndanknutna råd för funktionshinderfrågor. Därigenom har rådet möjlighet att yttra sig över beslutsunderlag till nämnden samt förslag till policy- och styrdokument. Rådet har också en rådgivande funktion i frågor som har funktionshinderaspekter. Under 2025 har rådet hittills bland annat deltagit i förvaltningens arbete med att ta fram en reviderad skolbiblioteksplan. Rådet har också engagerat sig i frågor inför uppstarten av förvaltningens arbete med distansundervisning för elever inom grundskolan. Därtill har rådet getts möjlighet att sätta sig in i hur förvaltningen, tillsammans med socialförvaltningen och några stadsdelar, arbetar med det sociala investeringsprojektet Skolsociala team plus, som är ett projekt med syfte att ge stöd till barn i grundskolan med hög skolfrånvaro. Under våren har förvaltningen tagit initiativ till att stärka den interna kompetensen för digital tillgänglighet och EU:s tillgänglighetsdirektiv. En föreläsning anordnades i samarbete med forskare från Sveriges forskningsinstitut – Research of Sweden (RISE). Syftet var att fördjupa förståelsen för direktivets innebörd samt vilka krav det ställer på vår verksamhet. Parallellt med detta har förvaltningen fört en aktiv dialog med leverantörer av digitala stöd inom de pedagogiska verksamheterna. Målet har varit att påskynda anpassningen av digitala stöd i enlighet med gällande lagstiftning om tillgänglighet, samt att främja en långsiktig utveckling mot mer inkluderande digitala lösningar. Under hösten har arbetet med att säkerställa tillgängliga digitala stöd i de pedagogiska verksamheterna fortsatt. Genom aktiv dialog med leverantörer har flera anpassningar genomförts. Samtidigt har befintliga digitala stöd granskats och följts upp utifrån digital tillgänglighet. Förvaltningens arbete kring tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning beskrivs också under nämndmålen 1.1.1, 1.2.1, 1.5.1, 3.2.1 och 3.4.1. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 52(112) Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts. Till måluppfyllelsen bidrar samarbetet med SISAB, idrottsförvaltningen och kulturförvaltningen för att tillgängliggöra skollokaler för allmänheten och föreningslivet. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skollokaler är tillgängliga för föreningsliv och andra aktörer utanför skoltid. Utfall Utfall Periodens Utfall VB KF:s Indikator män/ kvinnor/ Årsmål Period utfall 2024 årsmål pojkar flickor Antal 103 993 106 512 90 000 Tas fram av 2025 bokade nämnd timmar i skolidrotts hallar utanför skoltid Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Idrottsnämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 kulturnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region AB samt i samråd med kommunstyrelsen och stadens styrgrupp för stora evenemang samordna stadens planering av O-Ringen år 2027 samt ett eventuellt basket-EM för damer 2027 Stockholm Business Region AB ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden och utbildningsnämnden samt i samråd med kommunstyrelsen och stadens styrgrupp för stora evenemang samordna stadens planering, genomförande och utvärdering av ishockey-VM år 2025 Utbildningsnämnden ska i samarbete med idrottsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 kulturnämnden och SISAB öppna upp fler idrottshallar för föreningslivet, även under kvällar och lov, samt fortsätta arbetet med att tillgängliggöra andra skollokaler för förenings- och kulturliv Nämndmål: 1.5.1.Skollokaler är tillgängliga för föreningsliv och andra aktörer utanför skoltid Uppfylls helt Förväntat resultat Fler skol- och idrottslokaler är tillgängliga för uthyrning genom idrottsförvaltningens bokningssystem Skol- och idrottslokaler tillgängliga för uthyrning Utbildningsförvaltningen, idrottsförvaltningen, kulturförvaltningen och SISAB har arbetat med att tillgängliggöra idrottssalar och andra skollokaler för föreningslivet. Flera slutsatser Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 53(112) har dragits under årets arbete, bland annat om vikten av att organisera för tillgängliggörande av lokaler, hur stöd och kommunikation ska ges inför en upplåtelse, samt vikten av att regelbundet följa upp skolornas merkostnader. • Anpassningar för att tillgängliggöra idrottssalen vid Östra Reals gymnasium för föreningslivet har slutförts till en kostnad om cirka 1,5 miljoner kronor som belastar idrottsnämnden. • Utredningar för att tillgängliggöra Vårbergsskolan, Hedvig Eleonora skola, Höglandsskolan, Björngårdsskolan, Olaus Petri skola, Midsommarkransens skola, Mariehällsskolan har slutförts och beslut om anpassningar förväntas tas av idrottsförvaltningen under första tertialet 2026. • Den 22 maj tog utbildningsnämnden inriktningsbeslut om nybyggnation av grundskola i Stora Sköndal. Idrottssalen förbereds för uthyrning till föreningslivet. • Hökarängsskolan, Slättgårdsskolan, Nälstaskolan, Alviksskolan, Eriksdalsskolan, samt Sätraskolan har valts ut som piloter att öppna upp under jullovet. En förvaltningsövergripande styrgrupp och arbetsgrupp arbetar med att tillgängliggöra fler lokaler och i takt med att fler skolor öppnas för föreningslivet ökar behovet av att samordna det löpande arbetet. Uppföljning av Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv Förvaltningens arbete utifrån Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028 redovisas under mål 1.2.1 under rubriken Insatser för att stärka den fysiska och psykiska hälsan. Program för barns rätt till kultur Förvaltningen har under året arbetat i linje med målsättningarna i Program för barns rätt till kultur. Skolorna ska säkerställa att eleverna får möjlighet till kulturupplevelser och eget skapande i möte med professionella kulturaktörer under varje skolår. Totalt i åldersgruppen 6–15 år har antalet kulturupplevelser med stöd av Kulanpremien under året ökat från 71 till 75 procent. I stadens skolor genomfördes cirka 75 500 kulturupplevelser med stöd av premien (inklusive skolbio och författarbesök inom ramen för satsningen Läsning pågår). Överlappande med detta deltog cirka 55 000 grundskolelever i Skapande skola- aktiviteter läsåret 2024–2025 och många elever har besökt både kommunala och statliga scener, museer och andra kulturinstitutioner. Samverkan med kulturförvaltningen kring exempelvis Orkesterskolan och Tvåornas kör, liksom den läsfrämjande tävlingen En bok i världen har också bidragit till viktiga och uppskattade kulturinslag under skoltid. Ett långsiktigt arbete att stärka möjligheterna till uppföljning av programmets målsättningar Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 54(112) har påbörjats. Som en del i implementeringen av Program för barns rätt till kultur har förvaltningen, inom ramen för samarbetet Kulan, också genomfört särskilda satsningar för att stärka tillgången till kulturupplevelser och eget skapande i underrepresenterade elevgrupper. Dessa satsningar har omfattat elever på högstadiet, i anpassade grundskolan och anpassade gymnasieskolan samt grundskolor i Skärholmen. Skolornas kulturombud har under året beretts goda möjligheter till kompetensutveckling, kollegialt utbyte och information om aktuellt kulturutbud. Totalt var det cirka 90 procent av de kommunala grundskolorna som under året bokade kultur inom ramen för Kulan. KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls delvis Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål har uppnåtts delvis i förhållande till utbildningsnämndens uppdrag. Bedömningen grundar sig på det pågående arbetet med verksamhetsplanens uppdrag och aktiviteter. Att inriktningsmålet uppnås delvis motiveras främst av att majoriteten av skolorna ännu inte når målet för skolmåltidernas klimatpåverkan eller andelen inköpta ekologiska livsmedel trots en utveckling mot ökad måluppfyllelse. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls delvis Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet delvis har uppnåtts. Bedömningen grundar sig bland annat på de angivna aktiviteterna för en fortsatt utveckling mot minskad plastanvändning i verksamheterna. Att inriktningsmålet uppnåtts delvis motiveras främst av att majoriteten av skolorna ännu inte når målet för skolmåltidernas klimatpåverkan. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Klimatpåverkan från utbildningsnämndens verksamheter minskar. Utfall Utfall Periodens Utfall VB KF:s Indikator män/ kvinnor/ Årsmål Period utfall 2024 årsmål pojkar flickor Andel 25 25 % Tas fram av 2025 upphandling nämnd/styr ar som else bidrar till cirkularitet Klimatpåver 1,8 kg 1,81 kg 1,5 kg CO2 1,5 kg CO2 2025 kan från CO2 per CO2 per kg per kg per kg Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 55(112) Utfall Utfall Periodens Utfall VB KF:s Indikator män/ kvinnor/ Årsmål Period utfall 2024 årsmål pojkar flickor upphandlad kg livsmedel livsmedel livsmedel e livsmedel livsmedel Analys Mätmetoden har uppdaterats under 2025. Med årets mätmetod hade utfallet under 2024 varit 1,9 vilket betyder att förvaltningen har förbättrat sitt resultat något. Köpt energi i 2,7 GWh 3 GWh 3 GWh 1 700 GWh 2025 stadens organisation Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska revidera riktlinjerna för skolmat utifrån 2025-01-01 2025-12-31 den reviderade strategin för god, hälsosam och klimatsmart mat Nämndmål: 2.1.1 Klimatpåverkan från utbildningsnämndens verksamheter har minskat. Uppfylls delvis Förväntat resultat Klimatpåverkan från skolmåltider har minskat Matsvinnet från skolmåltider har minskat Mängden onödiga plastprodukter har minskat Möjligheterna till källsortering och hämtning av avfall från skolorna har förbättrats Minskad klimatpåverkan från skolmåltider Flera skolor har gjort en förflyttning i rätt riktning avseende klimatpåverkan från livsmedel men förvaltningen som helhet når inte kommunfullmäktiges årsmål. Årets resultat på 1,8 kg CO2 per kg livsmedel är i princip oförändrat jämfört med 2024 då utfallet var 1,9 kg CO2 per kg livsmedel. Årsmålet för staden som helhet och för utbildningsnämnden 2025 var 1,5 kg CO2 per kg livsmedel. Gemensamt för de skolor som når målen är att de baserar sina menyer på en större del växtbaserade livsmedel samt serverar vegetariska måltider ungefär två dagar i veckan. Dessa kök använder även rött kött i begränsad mängd. För att förvaltningen ska nå målen måste samtliga skolor bidra med klimatsmarta livsmedelsval. ESF-projekt för kompetensutveckling kring klimatsmarta måltider Under året har förvaltningen beviljats medel från Svenska ESF-rådet för ett större kompetensutvecklingsprojekt, Hållbara skolmåltider. Projektet, som pågår i tre år, syftar till Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 56(112) att säkerställa en mer hållbar och klimatsmart måltidsverksamhet i Stockholms stads kommunala skolor genom kompetenshöjande åtgärder riktade till olika målgrupper. Målet är erbjuda kompetensutvecklingsinsatser till omkring 1 200 personer ur olika personalkategorier. Projektets övergripande mål är att skolornas personal ska känna sig trygga, säkra och kompetenta i att servera god och näringsrik mat, med låg miljö- och klimatpåverkan, till samtliga elever i stadens skolor. En första utbildning ska genomföras i början av 2026. Inom ramen för projektet har förvaltningen upphandlat ett kostdatasystem. I systemet skapas recept och menyer som går i linje med stadens miljö- och klimatmål. Minskad användning av plastprodukter Förvaltningen samarbetar sedan 2024 med miljöförvaltningen i syfte att identifiera större inköp av onödiga plastprodukter på skolorna samt verka för en minskad användning av dessa. En av de största kategorierna plastprodukter är engångshandskar, som används i såväl kök som servering. Plasthandskar är sällan nödvändigt, utan kan ofta ersättas av goda hygienrutiner. Förvaltningen har under året samarbetat med miljöförvaltningen kring olika insatser såsom workshops, nätverksträffar och informationsmaterial, i syfte att minska skolornas inköp och förbrukning av plasthandskar. Arbetet fortsätter kommande år. Återbruk av möbler och andra inventarier Under 2025 har återbruket av möbler fortsatt öka. I samband med verksamhetsförändringar samarbetar förvaltningen med Stocket för att samordna återbruk av möbler och inventarier. Under 2025 sparade förvaltningen cirka 9,3 ton CO2 och drygt 1,1 miljoner kronor genom att återbruka möbler via Stocket. En utmaning kring återbruk som kvarstått under 2025 är bristen på lokaler för magasinering av möbler, främst i samband med tillfälliga evakueringar av skolor i samband med ombyggnadsprojekt. Under hösten genomförde central förvaltningen en flytt av delar av kontoret på Hantverkargatan till nya lokaler. Även i befintliga lokaler har en större ommöblering skett, och kontoret som helhet har övergått till flexibelt kontor utan personliga arbetsplatser. Utgångspunkten för flytten har varit återbruk i så stor utsträckning som möjligt. Befintliga möbler har återbrukats och ett stort antal möbler har renoverats för att förlänga livslängden. Det överskott på möbler som uppstått på grund av lokaleffektiviseringen har så långt möjligt magasinerats för att erbjudas till skolor och andra kontorslokaler. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra en kartläggning och redovisning av nämndens utsläpp 2025-01-01 2025-12-31 av växthusgaser från inköp i syfte att ta fram åtgärder för att Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 57(112) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse halvera utsläppen till 2030. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls delvis Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts delvis under året. Bedömningen grundar sig bland annat på arbetet med att möta klimatförändringar genom ombyggnationer som skapar mer grönska på skolgårdar. Bedömningen att målet har uppnåtts delvis förklaras av målet om andelen ekologiska livsmedelsinköp som inte uppnås under året trots en svag positiv utveckling. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Utbildningsnämndens verksamheter bidrar till ökad biologisk mångfald. Utfall Periode Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period ns utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 46,3 % 43,68 % 70 % 70 % 2025 inköpta ekologiska livsmedel i kronor Analys Andelen inköpta ekologiska livsmedel har ökat något jämfört med föregående år men årsmålet uppnås inte. Förvaltningen kommer att försöka påverka utbudet av ekologiska produkter genom arbetet i den strategiska arbetsgruppen för stadens nya livsmedelsupphandling. Utbudet av ekologiska livsmedel beskrivs fortfarande som en utmaning som påverkas av att många producenter ställt om sin produktion från ekologisk till konventionell och av att kvaliteten på de ekologiska råvarorna är varierad. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska i samarbete med förskolenämnden, 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna och SISAB implementera konceptet kring gröna skol- och förskolegårdar på minst 15 skol- eller förskolegårdar under mandatperioden Nämndmål: 2.2.1 Utbildningsnämndens verksamheter bidrar till ökad biologisk mångfald Uppfylls delvis Förväntat resultat Andelen inköpta ekologiska livsmedel har ökat Skolgårdar präglas av ökad biologisk mångfald och står bättre rustade mot klimatförändringar Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 58(112) Ökad andel ekologiska livsmedel Uppföljningen av skolornas inköp av ekologiska livsmedel visar en svag positiv trend jämfört med föregående år. Ekologiska livsmedel utgjorde 46,3 procent av de totala inköpen 2025, jämfört med 43,68 procent föregående år. Samtidigt når årets resultat inte upp till stadens mål om 70 procent ekologiska livsmedel. En rad faktorer påverkar möjligheten att nå årsmålet för ekologiska livsmedel. Många producenter har ställt om sin produktion från ekologisk till konventionell då konsumenternas efterfrågan på ekologiska livsmedel minskat, vilket styr marknaden i stort. Flera skolor har haft utmaningar att få de beställda volymerna. Produkterna har då ersatts av konventionella varor. Kvaliteten på de ekologiska råvarorna har även varit varierad. Förvaltningen har fortsatt en tät dialog med serviceförvaltningen och stadens huvudgrossist för att på olika sätt få insyn och påverkansmöjligheter kring det ekologiska utbudet. Under året har förvaltningen påbörjat arbetet med en ny livsmedelsupphandling. Förvaltningen har aktivt arbetat med innehåll och utformning såväl på strategisk nivå som med en verksamhetsnära referensgrupp för att skapa ett avtal som ökar förutsättningarna för måluppfyllelse. Klimatanpassning av skolgårdar och skollokaler Förvaltningen har byggt om 6 skolgårdar under 2025. Sedan 2022 har förvaltningen totalt byggt om 13 skolgårdar med syfte att öka lekvärdena och grönstrukturen på gårdarna. Elever på respektive skola har varit delaktiga i planeringen av ombyggnationerna. För att kunna följa hur växtligheten etablerar sig samt att fastighetsägarens skötsel och underhåll är anpassade för gröna miljöer kommer förvaltningen att utvärdera de skolgårdar som har byggts om. Rätt kompetens vid anläggning samt efterföljande skötsel och underhåll av gröna miljöer är, utöver yta, den viktigaste faktorn att få hållbara gröna gårdar. För gröna miljöer krävs det andra kravställningar, rutiner och anvisningar än för de konstgjorda gårdarna. Kunskapshöjande åtgärder kommer att behövas för att bevara och förvalta grönytor på bästa sätt. Under hösten har förvaltningen startat ett projekt med Naturskyddsföreningen Stockholms län. Projektet har som mål att stötta skolor i att utveckla sitt arbete med lärande för hållbar utveckling där skolgården används som en aktiv resurs i undervisning, fritids- och rastverksamhet. Genom att involvera eleverna i organiserade aktiviteter på skolgårdarna är förhoppningen att skapa mer engagemang kopplat till gröna miljöerna. Finansiering kommer från Allmänna Arvsfonden och pågår under två år. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 59(112) Naturskolan Fältlabbet har under året lagt stort fokus på att aktivt söka upp skolpersonal i områden med lägre nyttjandegrad. Arbetet har resulterat i att 10 helt nya skolor som inte bokat verksamheten de senaste åren har bokat besök under året. Totalt har 270 klasser från 62 olika skolor träffat Fältlabbet under 2025. Utöver detta har Fältlabbet arrangerat 8 olika lärarfortbildningar under året. Även Eggeby Gårds naturskola har under året fortsatt fokuserat på skolorna i närområdet med ett extra fokus på de skolor i närområdet som inte bokat verksamheten de tre senaste åren. Under året har 5 nya skolor bokat verksamheten, varav 2 från närområdet. Totalt har 233 klasser från 23 olika skolor träffat Eggeby Gårds naturskola under 2025. Utöver detta har Eggeby Gårds naturskola arrangerat 4 olika lärarfortbildningar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts helt under året. Måluppfyllelsen motiveras av förvaltningens arbete utifrån stadens nya resepolicy med skärpta krav på tjänsteresor. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som bedöms under nämndmålet Utbildningsnämndens transporter är hållbara. Nämndmål: 2.3.1 Utbildningsnämndens transporter är hållbara Uppfylls helt Förväntat resultat Klimatpåverkan från förvaltningens tjänsteresor har minskat Tjänsteresor Stadens rese- och mötespolicy innebär att samtliga flygresor ska godkännas av förvaltningschefen. Förvaltningen har under året använt en särskild beslutsmall för de resor som skolorna önskar genomföra med flyg. Förvaltningen har också förtydligat anvisningarna till skolorna kring resor i tjänsten och elevresor. En särskild miljöavgift har införts på tjänsteresor med flyg som omfattar personal, i enlighet med resepolicyn. Under 2025 genomförde förvaltningen en stor andel möten och utbildningar digitalt med syfte att minska klimatpåverkan från transporter. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 60(112) Förvaltningen har under året fortsatt pilotprojektet med så kallade off peak-leveranser av livsmedel, det vill säga leveranser som sker utanför ordinarie leveranstid (07.00–14.00). Syftet är att undersöka möjligheterna att ta emot leveranser vid tider då trafikbelastningen är lägre. Projektet genomförs i samarbete med miljöförvaltningen. Under senare delen av 2025 påbörjades arbetet med kök i egen regi som kan ta emot off peak-leveranser. Det nya produktionsköket på Betty Petterssons gymnasium, som tas i drift i januari 2026, blir det första att ansluta sig till arbetssättet. Förvaltningen har också ställt miljökrav i upphandlingar där transporter ingår. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts helt under året. Måluppfyllelsen motiveras av att de i verksamhetsplanens angivna uppdragen pågår genom att bland annat minska förekomsten av skadliga kemikalier i skolan. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolornas inomhusmiljö är giftfri. Nämndmål: 2.4.1 Skolornas inomhusmiljö är giftfri Uppfylls helt Förväntat resultat Förekomsten av skadliga kemikalier i skolan har minskat Medarbetare är insatta i vägledningen för kemikaliesmart skola och fritids Utfasning av skadliga kemikalier Under 2025 har förvaltningen arbetat med stöd och råd till skolor som bedriver kemiundervisning. Förvaltningen har besökt ett 20-tal skolor med kemiinstitutioner under hösten. Stödet har fokuserat på förvaring, hantering och skyddsåtgärder. Förvaltningen har fortsatt arbetet med att minska förekomsten av så kallade utfasnings- och riskminskningsämnen på skolorna, liksom förekomsten av produkter som innehåller skadliga kemikalier. Förvaltningen har även påbörjat en kartläggning av förekomsten av radioaktiva preparat i syfte att få bort preparaten från skolorna. Arbetet fortsätter under 2026. Under 2025 har förvaltningen genomfört sju utbildningstillfällen för nya och befintliga Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 61(112) användare i stadens kemikaliehanteringssystem. I samband med träffarna informerar förvaltningen om stadens miljöprogram 2030, stadens aktuella kemikalieplan samt den vägledningen för kemikaliesmart grundskola och fritidsverksamhet. I juni genomförde förvaltningen även en särskild utbildningsdag för Föreståndare för brandfarlig vara. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges inriktningsmål uppnåtts under året, främst genom att nämnden redovisar en budget i balans. Till måluppfyllelsen bidrar också arbetet med en resurseffektiv lokalplanering som inriktats mot att möta ett sjunkande elevunderlag i grundskolan. Likaså att andelen legitimerade lärare har fortsatt öka och nämndens mål för frånvaro har uppnåtts. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts under året. Bedömningen grundar sig främst på att nämnden prognostiserat en budget i balans tillsammans med arbetet med en effektiv lokalplanering med målet att nå en högre fyllnadsgrad i kommunala skolor. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som står beskriven under nämndmålet Skattemedel används effektivt och bidrar till god kvalitet för stockholmarna. De ekonomiska förutsättningarna redovisas under rubriken Uppföljning av ekonomi. Utfall Utfall Periodens Utfall VB KF:s Indikator män/ kvinnor/ Årsmål Period utfall 2024 årsmål pojkar flickor Nämndens 99,2 % 99,2 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljsa mhet efter resultatöverf öringar Nämndens 98,4 % 98,7 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljsa mhet före resultatöverf öringar Nämndens -1 % -2 % +/-1 % +/- 1 % 2025 prognossäke rhet T2 Analys Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 62(112) Utfall Utfall Periodens Utfall VB KF:s Indikator män/ kvinnor/ Årsmål Period utfall 2024 årsmål pojkar flickor De främsta orsakerna till de minskade nettokostnaderna i bokslutet jämfört med prognoserna är förbättrat resultat för skolorna främst på grund av högre intäkter för statsbidrag samt reserver som inte använts och diverse kostnadsminskningar inom central förvaltning. Förvaltningen kommer att arbeta med att förbättra prognossäkerheten. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska, i samråd med kommunstyrelsen 2025-01-01 2025-12-31 och utbildningsnämnden, tillsätta en utredning för att se över en ersättningsmodell, likt den inom grundskola och gymnasium, i syfte att ge mer stöd till de utbildningar inom vuxenutbildningen som har en hög andel elever med stort behov av stöd Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 förskolenämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB och Stockholm Vatten och Avfall AB ta fram en handlingsplan för att de kommande åren väsentligt öka andelen extern finansiering av omställnings- och utvecklingsprojekt från EU:s fonder och program samt andra finansiärer Kommunstyrelsen ska i samarbete med idrottsnämnden och 2025-01-01 2025-06-30 utbildningsnämnden utreda och föreslå en ny modell för finansiering av skolidrottslokaler Kommunstyrelsen ska i samarbete med utbildningsnämnden se 2025-01-01 2025-03-31 över regelverk och ersättningssystem för fritidsklubbsverksamheten i syfte att säkerställa att resurser fördelas utifrån deltagande och att god pedagogisk kvalitet säkerställs Utbildningsnämnden ska under året utreda vidare och ta fram en 2025-01-01 2025-06-30 modell för vad klasspeng med marginalkostnadssystem skulle innebära för stadens grundskolor Utbildningsnämnden ska utreda och pröva ett pilotprojekt med 2025-01-01 2025-12-31 samlokalisering och drift av gymnasiala yrkesprogram för att ekonomiskt möjliggöra även mindre yrkesinriktningar Nämndmål: 3.1.1 Skattemedel används effektivt och bidrar till god kvalitet för stockholmarna Uppfylls helt Förväntat resultat Nämndens verksamheter är kostnadseffektiva Kapacitetsutnyttjandet av skollokaler är högt och stabilt över tid Nya och ombyggda lokaler motsvarar ställda kvalitetskrav Förvaltningen bedriver en effektiv internkontroll Avtalstroheten inom inköp har ökat Systemstöd och digitala enheter är ändamålsenliga och kostnadseffektiva Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 63(112) Utredningsuppdrag kring ekonomistyrning Förvaltningen har under året haft i uppdrag att utreda förutsättningarna för en klasspeng med marginalkostnadssystem. Utredningen är klar och förvaltningens förslag innebär en kombination av skolpeng per elev och en fast ersättning per skola, med syftet att ge mindre skolenheter likvärdiga förutsättningar i relation till större skolor. Förslaget ingår i nämndens verksamhetsplan och budget för 2026. Under våren 2025 utredde förvaltningen hur ersättningen till fritidsklubbarna kan förändras när intäkten från avgifterna försvinner. Förvaltningen avrapporterade uppdraget i tertialrapport 1. Resurseffektiv lokalplanering Elevantalet i Stockholms skolor väntas minska över tid, till följd av befolkningsförändringar. Detta innebär stora förändringar i planeringsförutsättningarna och det ställer höga krav på en god lokal- och verksamhetsplanering. För att bättre motsvara den framtida elevutvecklingen har planeringen flyttat fokus från nybyggnation till det befintliga lokalbeståndet med fokus på kostnadseffektiv lokalplanering. Att begränsa ökningen av hyreskostnader är prioriterat. Förvaltningen bedömer alla lokalprojekt, i befintliga lokaler och i planerade nya lokaler, med återhållsamhet. Det gör att tidigare planerade lokalprojekt flyttats fram, vilket i sin tur kan leda till att exempelvis elever boende i nybyggnadsområden hänvisas till befintliga skolor. Inom grundskolan har lokalkostnaden per elev ökat kraftigt det senaste decenniet, i storleksordningen fem procent per år. På senare år har kostnadsutvecklingen dock börjat minska, i synnerhet om effekten av de senaste årens internräntehöjningar räknas bort. Under perioden 2020–2025 är den genomsnittliga årliga kostnadsökningen per elev 2,8 procent, men den sjunker till 1,5 procent om ränteeffekten exkluderas. Mot bakgrund av den prognostiserade demografiska utvecklingen är det av stor vikt att fortsätta arbetet med att begränsa lokalkostnadsutvecklingen, så att förvaltningen i så stor utsträckning som möjligt kan använda resurserna till själva undervisningen. Arbetet med det befintliga lokalbeståndet syftar huvudsakligen till att upprätthålla fyllnadsgraden trots sjunkande elevantal samt att ta tillvara befintliga lokaler så att de motsvarar verksamheternas behov. Under året har fokus legat på att planera avveckling av lokaler med tidsbegränsade bygglov samt på att planera för effektiva evakueringslösningar inom befintligt lokalbestånd inför kommande underhållsprojekt. Förvaltningen redovisar fyllnadsgraden och aktuell planering i nämndens lokalförsörjningsplan. I lokalförsörjningsplanen ingår även redovisning av samplanering av lokalnyttjande med idrottsförvaltningen, stadsdelsförvaltningarnas förskolor, kulturskolan, föreningslivet samt med vuxenutbildningen. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 64(112) Samplanering och samverkan Förvaltningen deltar i det stadsgemensamma arbetet för Samordnad skolplanering i Stockholm (SAMS). Arbetet syftar till att säkerställa mark för skolor tidigt i planeringsprocessen för nya bostadsområden, en hållbar skolutbyggnad samt ökad samplanering av lokaler med andra förvaltningar och bolag. Arbetet ska bidra till att motverka skolsegregationen genom samlad planering av utbyggnad, placering av nya skolor och lokalernas utformning. Ekonomistyrning och kostnadseffektivitet i byggprojekt Under året har förvaltningen genomfört ett flertal större byggprojekt. • Paviljonguppställningen vid Björnboda skola som nämnden tog ställning till den 24 oktober 2024 slutfördes i oktober 2025. Prognostiserad hyresgenererande investeringskostnad uppgår till 20,5 miljoner kronor i enlighet med tidigare beslut. • Anpassningar vid evakueringsskolan i Vårberg som nämnden tog ställning till den 26 september 2024 slutfördes i två etapper under året och möjliggör att skolan kan nyttjas som en kostnadseffektiv evakueringslösning för skolor som har underhållsbehov. Beslutad hyresgenererande investeringskostnad uppgår till 17,8 miljoner kronor och prognostiserad kostnad uppgår till cirka 20 miljoner kronor, vilket innebär en avvikelse mot beslut. • Anpassningar för att möjliggöra en utökning av anpassad grundskola vid Gärdesskolan som nämnden tog ställning till den 28 september 2023 har slutförts under året. Den prognostiserade hyresgenererande investeringskostnaden uppgår till 19,8 miljoner kronor och är i enlighet med tidigare beslut. Under året har förvaltningen tillsammans med SISAB tagit fram ett stödmaterial för att implementera visualiseringsteknik i byggprojekten med syfte att underlätta ritningsgranskning och därmed minska risken för felbyggnation. Förvaltningen har prövat visualiseringsteknik i flera byggprojekt och kommer att fortsätta med arbetssättet under kommande år. Funktionsprogram för skollokaler Förvaltningen har genomfört en aktualitetsprövning av funktionsprogrammet och det reviderade programmet antogs av utbildningsnämnden i april. Därutöver har förvaltningen sett över möjligheten att ställa krav på flexomklädningsrum i funktionsprogrammet och inlett ett arbete med att utveckla lösningar för att möjliggöra för enskilt ombyte. Möjlighet till enskilt ombyte ingår i nuvarande funktionsprogram. En referensgrupp har avslutat sitt arbete och lämnat ett underlag som tas vidare i det fortsatta utvecklingsarbetet. Förvaltningen har också inlett en process för att etablera en referensgrupp för barn, för att se till att beakta barns perspektiv och behov i lokaler för enskilt ombyte. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 65(112) Barnrättsperspektiv Utifrån ett minskat elevantal och underhållsbehov så har förvaltningen tagit fram ett gemensamt arbetssätt för beaktande av barnrättsperspektiv i ärenden som innebär förändringar av skolors lokaler och organisation. Trygghetsskapande åtgärder Förvaltningen beviljades under 2024 medel för trygghetsskapande belysningsåtgärder vid Hagsätraskolan med syfte att minska risken för brottsliga handlingar och öka tryggheten i området. Åtgärderna har följts upp under 2025 och beskrivs närmare i bilaga 8. Åtgärderna har haft effekt och medfört att skadegörelsen på skolan har minskat med 22 procent, att polisanmälningar runt skolan har minskat och att den upplysta skolgården används flitigt på kvällar även under den mörka delen av året. Beviljad investeringskostnad uppgår till 1,3 miljoner kronor. Enkelt avhjälpta hinder i skolornas publika lokaler Förvaltningen beaktar löpande tillgänglighetsaspekter i samtliga lokalprojekt, men driver även ett projekt för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder (HIN). Under 2025 har HIN slutförts på de 7 skolor som ingår i etapp 5 – Beckombergaskolan, Hägerstensåsens skola, Hagsätraskolan, Johannes skola, Tullgårdsskolan, Snösätraskolan och Konradsbergsskolan. Ombyggnationen av Mariaskolans hiss är också klar. Förvaltningen konstaterar även att det finns behov av att effektivisera tidplanen för de skolor som återstår att åtgärda inom ramen för projektet. Förvaltningen planerar därför för ett reviderat inriktningsärende i början av 2026 med fokus på tidplan och kostnadseffektivitet. Redovisning av förändrade hyresavtal Förvaltningen omförhandlar och träffar hyresavtal avseende lokaler. Nedan finns en lista över de avtal som förvaltningen sedan redovisning i tertialrapport 2 har tecknat, omförhandlat med nya villkor eller sagt upp på delegation. Nytecknade avtal som följd av nämndbeslut ingår inte i listan. Uppsagda avtal Tid för avtalets Datum för UTBFs Skolenhet Årshyra upphörande uppsägning Kungsholmens grundskola, Sankt 0,26 mnkr 2026-07-31 2025-09-23 Göransgatan 95 Kungsholmens grundskola, Sankt 0,09 mnkr 2026-07-31 2025-09-23 Göransgatan 95 Administrativ lokal, Gustavslundsvägen 0,51 mnkr 2025-12-31 2025-09-17 Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 66(112) Uppsagda avtal Sköndalsskolans paviljong 2 1,33 mnkr 2026-08-14 2025-09-12 Fagersjöskolans paviljong 1 1,97 mnkr (2026) 2027-06-30 2025-09-03 Engelbrektsskolan, annex UggelviksgatanFth 1,07 mnkr 2026-09-30 2025-09-24 Fruängsskolan, paviljong 1,3 mnkr 2026-08-28 2025-10-15 Sjöängsskolan, paviljong 1,4 mnkr 2026-06-30 2025-10-15 Rålambshovsskolan, paviljong 1,4 mnkr 2026-09-30 2025-10-15 Klastorpsskolan, paviljong 1,8 mnkr 2026-06-30 2025-11-05 Alviksskolan, paviljong 2,3 mnkr 2026-06-30 2025-11-25 Enskede skola, paviljong Mellanvägen 1,1 mnkr 2026-07-31 2025-12-09 Lilla Adolf Fredrik skola, annex 0,6 mnkr 2026-09-30 2025-12-17 Västmannagatan 29 Vasa Real, annex Odengatan 60 0,6 mnkr 2026-09-30 2025-12-17 Omförhandlade eller nytecknande av avtal Hyresskillnad/ Datum för UTBFs Skolenhet Ny avtalstid Kommentar år underskrift Kungliga 0 mnkr 2025-09-23 – 2025-09-23 Förlängning Balettskolan/Bernadottegymnasi 2031-09-30 et Vinsta Västra 0,1 mnkr 2029-12-31 2025-10-28 Förlängning och installation av kyla Ekholmsvägen 192 0,4 mnkr 2025-11-01-- 2025-11-01 Tomgångshyra inför framtida anpassad grundskola Inköp och upphandling Under året har förvaltningen genomfört de upphandlingar som redovisades i nämndens Plan för upphandling 2025–2027. Upphandlingarna har genomförts i linje med stadens program för inköp samt lokala riktlinjer. Förvaltningen har ställt samma krav på externa leverantörer som på verksamhet som bedrivs i egen regi. Förvaltningen har, där det varit möjligt, ställt sociala krav. Detta inkluderar arbetsrättsliga kontraktsvillkor samt miljö- och klimatkrav i enlighet med stadens policy och riktlinjer. Där det varit relevant har förvaltningen också ställt krav på cirkularitet. Under året har förvaltningen utvecklat arbetet med systematisk avtalsuppföljning för att säkerställa att upphandlade varor och tjänster levereras i enlighet med avtal. Den systematiska uppföljningen har även varit en viktig del i förvaltningens arbete mot välfärdsbrott med syfte Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 67(112) att förebygga, upptäcka och motverka oegentligheter, samt att främja sund konkurrens mellan seriösa leverantörer. Förvaltningen har också utvecklat och integrerat väsentlighets- och riskanalyser i beslutsunderlagen inför upphandling. Det har stärkt förutsättningarna för att fatta välinformerade och ansvarsfulla beslut vid upphandlingarna. Under året har förvaltningen även utformat och implementerat rutiner för att omfatta vitesklausuler och utfärda viten i avtal där det bedömts som lämpligt. Kategoriarbete lokalvård Förvaltningen ansvarar för inköpskategorin lokalvård inom ramen för stadens kategoriarbete. Under året har förvaltningen påbörjat arbetet med att undersöka möjligheten till en stadsgemensam upphandling av systemstöd för avtalsuppföljning av lokalvård som utförs i staden. Den stadsgemensamma upphandlingsmallen för lokalvård har uppdaterats och publicerats på intranätet. En stadsgemensam metodhandbok för lokalvård har färdigställts. Syftet är att säkerställa en enhetlig kvalitet i lokalvården oavsett om den utförs i egen regi eller av en extern leverantör. Portföljstyrning och utveckling av IT-stöd Förvaltningen leder arbetet med de pedagogiska verksamheternas digitala stöd enligt så kallad portföljstyrning. Under 2025 har utvecklingsarbetet inom portföljstyrningen fokuserat på att skapa en struktur och definitioner för strategisk utveckling, tvingande ändringar och dagligt underhåll. Genom att beskriva områdena har förvaltningen möjliggjort tydligare prioriteringar och ökad förutsägbarhet. Under hösten har även utvecklingsarbetet för att tydliggöra beslutsfattande och etablera effektiva processer fortsatt. Införande av nya digitala stöd Vuxenutbildningens införandeprojekt av lärplattformen förlängdes till november 2025 för att omhänderta restpunkter och säkerställa överlämning till förvaltning. Även förskolans införandeprojekt är förlängt och lärplattformen planeras tas i fullt bruk i början av 2026. Förvaltningen planerar att avsluta hela programmet för införande till halvårsskiftet 2026. Upphandling nytt barn- och elevregister Projektet för ett nytt barn- och elevregister, som består av tre etapper, har under året fokuserat på etapp 1 som innebär att projektet träffar alla verksamheter som använder det nuvarande barn- och elevregistret. Projektet har genomfört 35 workshops där arbetsprocesser, krav och behov samlats in. Arbetet med etapp 1 avslutades i december. Projektet har även kartlagt nuläget för systemarkitekturen och tagit fram underlag för en Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 68(112) framtida systemmålbild. Parallellt har projektet samlat in krav inom bland annat informationssäkerhet, arkitektur, säkerhet och inloggning. Etapp 2 startade något senare än planerat men bemannades från september. Under hösten har projektet genomfört RFI:er (Request for information) med utvalda leverantörer för att få en fördjupad bild av deras systemlösningar. Under 2026 ligger fokus på upphandling av ett nytt barn- och elevregister samt planering av etapp 3, som omfattar införandet av det nya systemstödet. Gemensam IT-service Under 2025 har det stadsövergripande upphandlingsprojektet för gemensam IT-service arbetat med att samla in behov, formulera krav och skapa upphandlingsdokument. Förvaltningen och representanter från skolorna har deltagit i arbetet via projekt, arbetsgrupper och dialoger. Delprojektet för upphandling av digitala enheter har utifrån behovsanalyser och verksamhetsdialoger färdigställt underlag för upphandling. Delprojektet omfattar även tjänster som service desk och portal. Förvaltningen har utrett tekniska lösningar för ökad digital trygghet och studiero. Det handlar bland annat om att kunna styra vilka appar och webbplatser som elever kan använda, ett förbättrat webbfilter samt om man med tekniska lösningar kan göra elevers chattar tryggare och säkrare. De skolor som testat lösningarna har uppskattat funktionaliteten och upplever positiva effekter avseende studiero. Förvaltningen tar utredningen vidare för analys och implementering. Inför Skolverkets digitala nationella prov har förvaltningen skapat kontaktvägar och forum för att stödja skolorna. Förvaltningen kan nu hämta namnuppgifter direkt från folkbokföringen, vilket kan möjliggöra enklare inloggning i framtiden. För tillfället har digitala nationella prov stoppats av regeringen och Skolverket. Extern finansiering från EU, staten och andra finansiärer Utbildningsförvaltningen har sökt och beviljats medel från Svenska ESF-rådet för ett större kompetensutvecklingsprojekt kring klimatsmarta skolmåltider med start i augusti 2025. Projektet beskrivs närmare under mål 2.1.1. Samlokalisering av yrkesprogram Förvaltningen har utrett budgetuppdraget om att testa ett pilotprojekt med samlokalisering av inriktningar på yrkesprogram med få sökande och där en stor del av utbildningen sker genom arbetsplatsförlagt lärande (APL). Arbetet har utgått från tidigare uppdrag om lärlingsutbildningar och om att starta yrkesprogram på skolor som domineras av högskoleförberedande program. I kartläggningen av möjliga inriktningar har förvaltningen Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 69(112) även tagit stöd av Skolverkets dimensionering- och planeringsunderlag för Stockholms län. Förvaltningen har också sett över förutsättningarna för att starten av nya inriktningar ska bli ekonomiskt hållbar. Den initiala kartläggningen ledde till ett fokus på två inriktningar på program som staden redan anordnar, el- och energiprogrammets inriktning energiteknik respektive fordon- och transportprogrammets inriktning fordonsskadeteknik och lackering. Fordonsskadeteknik och lackering (som före Gy25 hette karosseri och lackering) fanns tidigare på Stockholms transport- och fordonstekniska gymnasium (STFG) men lades ner då det var en kostsam utbildning med för få sökande. Förvaltningen har därför undersökt möjligheten att starta energiteknik på en av de skolor som har el- och energiprogrammet. Undersökningen visade dock att en sådan start skulle innebära att berörd skola skulle vara tvungen att dra ner på befintliga och populära inriktningar på programmet. Detta möter varken målet om att öka antalet platser på yrkesprogrammen eller de sökandes önskemål och kan leda till ett ekonomiskt risktagande. Förvaltningen fortsätter arbetet med att se över hur utbudet kan möta arbetsmarknadens behov. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Sju skolor ska få tillgänglighetsanpassade publika lokaler 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts. Bedömningen grundar sig bland annat på det pågående samarbetet med arbetsmarknadsförvaltningen för att stötta ungdomar som varken arbetar eller studerar. Målen för antal feriejobb har uppnåtts och alla de studenter som staden blivit tilldelade utifrån det samverkansavtal som finns mellan regionen och lärosätena har fått en praktikplats. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Alla stadens ungdomar studerar eller arbetar. Utfall Utfall Periodens Utfall VB KF:s Indikator män/ kvinnor/ Årsmål Period utfall 2024 årsmål pojkar flickor Antal 507 st 452 st 437 st Tas fram av VB 2025 tillhandahå nämnd/styr llna platser else för feriejobb Antal 65 st 96 st 85 st Tas fram av VB 2025 tillhandahå nämnd/styr llna platser else för Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 70(112) Utfall Utfall Periodens Utfall VB KF:s Indikator män/ kvinnor/ Årsmål Period utfall 2024 årsmål pojkar flickor Stockholm sjobb Analys Antalet erbjudna platser kan förstås mot bakgrund av att verksamheterna har haft fokus på omställningsarbete och omorganisationer. I och med att förvaltningen inte har haft möjlighet att följa upp antalet tillhandahållna platser under året har förvaltningen inte heller kunnat vidta åtgärder för att skapa fler platser. Antal 1 936 st 1 982 st 2 000 st Tas fram av VB 2025 tillhandahå nämnd llna praktikplat ser för högskolest uderande samt platser för verksamh etsförlagd utbildning Analys Utbildningsförvaltningen har placerat alla studenter som staden blivit tilldelade utifrån det samverkansavtal som finns mellan regionen och lärosätena. Antalet elever varierar utifrån hur många som väljer att läsa en lärarutbildning. Generellt syns en nedgång till vissa inriktningar i kombination med att andelen som inte klarar kraven på utbildningen har ökat. Detta är faktorer som påverkat möjligheten att uppnå årsmålet. Antal 94 st 46 st 48 st 96 st 90 st 11 000 st VB 2025 ungdomar som fått feriejobb i stadens regi Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med utbildningsnämnden 2025-01-01 2025-12-31 säkerställa en god lokal närvaro av vuxenutbildning i hela staden Nämndmål: 3.2.1 Alla stadens ungdomar studerar eller arbetar Uppfylls helt Förväntat resultat Alla elever i gymnasieskolan fullföljer sin utbildning, fortsätter att studera eller börjar arbeta Elever på den anpassade gymnasieskolans nationella program ges möjligheter att komma ut i arbetslivet Elevernas anställningsbarhet har förbättrats efter genomgånget introduktionsprogram Samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen och kommunens aktivitetsansvar Förvaltningen har under året fortsatt att samverka med arbetsmarknadsförvaltningen för att Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 71(112) utveckla arbetssätt och metoder till stöd för ungdomar som riskerar att hoppa av gymnasieskolan eller gå ut med ofullständiga betyg. Insatserna bedrivs inom ramen för utvecklingsarbetet inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA). Insatser för elever som avslutar den anpassade gymnasieskolan Lärkedjan Projektet Lärkedjan bedrivs i samverkan mellan utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen, stadsdelsförvaltningar, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Projektet riktar sig till personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning som är folkbokförda i Stockholms stad och har som syfte att utveckla en modell för arbetsplatsförlagt lärande för målgruppen. Projektet omfattar två branscher: äldreomsorg (vårdbiträden) och skolkök (köksbiträden). Målet är att skapa en hållbar väg till arbete och anställning efter avslutad anpassad gymnasieskola. Under året har projektet fortsatt att tydliggöra mål och roller, informera om projektet samt erbjuda deltagande. En detaljerad process för samarbetet med Arbetsförmedlingen har tagits fram, liksom rutiner för intresseanmälan och förberedelser av deltagare. Stor vikt har lagts vid att öka arbetsgivares kunskap om tillgänglig arbetsmiljö, och ett utvecklingsarbete kring universell utformning av arbetsplatser har inletts på två vård- och omsorgsboende. Könsfördelningen för inriktningen mot äldreomsorg är ojämn men speglar den generella könsfördelningen för arbetsmarknaden. Inriktningen mot köksbiträdesarbete har en jämn könsfördelning, 50/50. Bron Bron är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen, arbetsmarknadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen. Syftet är att stödja elever vid övergången från anpassad gymnasieskola till anställning. Jobbcoacher med koppling till respektive skola bygger långsiktiga relationer med deltagarna och ger individuellt stöd. Samverkan mellan parterna bedöms som positiv och har utvecklats genom erfarenhetsutbyte och gemensamma workshops. Över tid har uppskattningsvis 50–60 procent av eleverna som deltagit i Bron gått vidare till egen försörjning, vilket bedöms som ett gott resultat för målgruppen. Andelen män som deltar i insatsen Bron är högre än andelen kvinnor. Män är därför överrepresenterade både i insatsen och bland dem som går vidare till arbete eller studier. En trolig förklaring är att målgruppen generellt består av fler män och att anpassade gymnasieskolor därav har en större andel manliga elever. Detta speglar könsfördelningen i målgruppen snarare än insatsen i sig. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 72(112) Skolsamverkan Samstart Samstart initierades som ett projekt år 2023 med syfte att utveckla metoder och samverkan för att stödja elever med funktionsnedsättning i övergången från gymnasieskola och anpassad gymnasieskola till arbetslivet. Projektet avslutades i juni 2025 och är nu en del av Arbetsförmedlingens uppdrag om skolsamverkan. Utbildningsförvaltningen och arbetsmarknadsförvaltningen har tecknat ett samverkansavtal för att säkerställa väl fungerande övergångar för målgruppen som kan behöva stöd vid etablering på arbetsmarknaden. Inom ramen för detta avtal har en överenskommelse om skolsamverkan upprättats. Som ett led i överenskommelsen har Bron (se ovan) tagit fram en bilaga med en processbeskrivning som tydliggör det operativa samarbetet mellan Bron, Samstart och de anpassade gymnasieskolorna i Stockholms stad. Under året har Samstart genomfört bokade inskrivningssamtal på 19 kommunala gymnasie- och anpassade gymnasieskolor. Totalt har 157 elever skrivits in på Arbetsförmedlingen före skolavslutningen. Förvaltningen fortsätter att, tillsammans med Samstart och Bron vid arbetsmarknadsförvaltningen, utveckla och fördjupa skolsamverkan inom kommunen. Ung Företagsamhet – arbete för ett gott företagsklimat Som ett led i stadens arbete för ett gott företagsklimat har utbildningsnämnden ett avtal om idéburet offentligt partnerskap med den ideella föreningen Ung Företagsamhet i Stockholmsregionen (UF). Den långsiktiga målsättningen för partnerskapet är att bidra till en stärkt arbetsmarknadsetablering och en lägre arbetslöshet. Inför läsåret 2025/2026 registrerades 1 768 UF-elever på Stockholms kommunala gymnasieskolor, en ökning med 8 procent från det föregåendet läsåret. Det innebär att 28 procent av elever i stadens egna gymnasieskolor driver UF-företag någon gång under sin skoltid, att jämföra med 22 procent när förvaltningens insatser inom UF inleddes läsåret 2021/2022. Motsvarande siffra för hela riket är 35 procent. Det finns flera möjliga förklaringar till de skillnader som observeras mellan stadens andel och riket som helhet. Den främsta bedömda orsaken är att stadens skolor ofta erbjuder entreprenörskap som ett valbart ämne. Detta innebär att ämnet konkurrerar med andra kurser som eleverna behöver för att få meritpoäng eller särskild behörighet för vidare studier. Därtill är deltagandet i UF-företagande relativt lågt på naturvetenskaps- och samhällsvetenskapsprogrammen. Dessa program utgör en större andel av elevunderlaget i stadens skolor jämfört med riket, vilket ytterligare påverkar utfallet. Stockholmsnästet Den 28 april hölls den årliga finalen av Stockholmsnästet i Blå hallen i Stadshuset, med 17 deltagande UF-företag från olika gymnasieskolor varav 12 skolor i egen regi. Finalisterna Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 73(112) hade utsetts bland de drygt 60 gymnasieskolor i staden som erbjuder UF-företagande. Vinnarna av första pris i Stockholmsnästet blev ett UF-företag från Anna Whitlocks gymnasium som hade startat en e-bokhandel för begagnade barnböcker, med ambitionen att fler barn ska upptäcka läsglädjen utan att kostnaden är ett hinder. Tävlingens andraplats gick till ett UF-företag från P A Fogelströms gymnasium och tredjeplatsen till Stockholm Science and Innovation School. Julmarknaden i Kungsträdgården För fjärde året i rad anordnades julmarknad i Kungsträdgården för UF-företag. De deltagande UF-företagen kom från 20 av stadens gymnasieskolor och 28 friskolor. Evenemanget genomfördes i samarbete med kulturförvaltningen, trafikkontoret och föreningen Ung Företagsamhet. Omkring 700 UF-företag deltog, varav 400 från stadens egna gymnasieskolor och 300 från friskolor. Sett till antalet utställare är julmarknaden i Kungsträdgården den största i Sverige. Poliser på plats uppskattade antalet besökare till omkring 40 000 under dagen. Efter evenemanget genomförde förvaltningen en digital utvärdering där 100 procent av de deltagande lärarna och 95 procent av eleverna uppgav att de var nöjda. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet uppnåtts under året inom utbildningsnämndens ansvarsområde. Bedömningen grundar sig främst på det riktade arbetet med skolor med störst behov som beskrivs närmare under mål 1.2.1. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med Skärholmens 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnd, exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, SISAB och andra berörda nämnder och bolagsstyrelser föreslå åtgärder för utveckling av Vårbergs centrums omnejd samt fortsätta utvecklingsarbetet av Sätra centrum med omnejd, inom ramen för arbetet med Fokus Skärholmen Nämndmål: 3.3.1 Alla stadens kommunala skolor är välfungerande Uppfylls helt Förväntat resultat Kunskapsresultaten i översiktsplanens fokusområden har höjts Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 74(112) Sammanhållen stad Förvaltningen och stadsdelsförvaltningarna samverkar i stadens fokusområden. De berörda områdena är Vantör, Farsta, Skärholmen, Järva och Hässelby-Vällingby. Arbetet är långsiktigt och syftar till att utveckla stadsdelarna genom riktade insatser till skolor och stadsdelar med störst behov. Det strategiska arbetet för att höja kunskapsresultaten i områden med socioekonomiska utmaningar pågår. Se även under rubriken Ökad likvärdighet under mål 1.2.1. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts. Till måluppfyllelsen bidrar att i verksamhetsplanen angivna uppdrag och aktiviteter i huvudsak genomförts. Förvaltningen når sammantaget uppsatta mål för sjukfrånvaron. Målet för aktivt medskapandeindex från årets medarbetarundersökning uppnås inte fullt ut men avvikelsen är marginell och bedöms därför inte påverka den samlade bedömningen. Måluppfyllelsen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare. Period Utfall Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator ens kvinnor/ Årsmål Period pojkar 2024 årsmål utfall flickor Aktivt 80 79 80 80 81 83 2025 Medskapand eindex Analys Svarsfrekvensen på medarbetarenkäten blev i år 87 procent, en procentenhet lägre än förra året. Förvaltningens resultat för AMI blev 80 vilket innebär att resultatet ligger på samma nivå som 2024. Resultatet ses som positivt mot bakgrund av flera pågående omställningsprocesser. Förvaltningen stödjer cheferna att arbeta med resultaten i verksamheten. Sjukfrånvaro 5,2 % 4,2 % 5,7 % 5,6 % 5,5 % Tas fram av VB 2025 nämnd/styr else Sjukfrånvaro 2,1 % 2,2 % 2,1 % 2,3 % 2,3 % Tas fram av VB 2025 dag 1-14 nämnd/styr else Nämndmål: 3.4.1 Utbildningsförvaltningen är en attraktiv arbetsgivare Uppfylls helt Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 75(112) Förväntat resultat Förvaltningen rekryterar och behåller kompetenta medarbetare och chefer Förvaltningens chefer är skickliga ledare som stimulerar till goda prestationer och till utveckling av verksamheten Andelen behöriga lärare i stadens skolor har ökat Chefer och medarbetare har goda utvecklingsmöjligheter och arbetsmiljön är god Kompetensförsörjning Även om rekryteringsbehoven minskar med ett minskat elevantal rekryterar förvaltningen årligen ett betydande antal medarbetare och det är även fortsättningsvis angeläget att det finns goda förutsättningar för förvaltningens skolor att rekrytera skickliga och motiverade medarbetare. Förvaltningen har under året fortsatt det långsiktiga arbetet inom kompetensförsörjningsområdet. Arbetet beskrivs närmare i nämndens kompetensförsörjningsplan där bland annat behörighet, legitimationsgrad, förvaltningens personalrörlighet samt andra indikatorer på förvaltningens attraktivitet som arbetsgivare har följts upp. Sammantaget bedöms Stockholm stads skolor vara attraktiva arbetsgivare och ha goda förutsättningar att rekrytera motiverade och kompetenta medarbetare. En del av årets fokus i arbetet med arbetsgivarvarumärket har varit att synliggöra verksamheter med särskilda rekryteringsutmaningar, exempelvis anpassad skola. Kommunikationsinsatser har genomförts i kanaler så som Instagram, Facebook, LinkedIn, Skolpodden i Stockholms stad och genom olika nyhetsmedier. För att stärka arbetsgivarvarumärket internt har intranätet, Pedagog Stockholm och tidningen Lära använts som centrala kanaler. Förvaltningen har även deltagit vid arbetsmarknadsmässor för att möta potentiella kandidater och informera om Stockholms stad och utbildningsförvaltningen som arbetsgivare. Förvaltningen arbetar för att erbjuda en likvärdig och högkvalitativ verksamhetsförlagd utbildning (VFU) i samverkan med lärosätena. Arbetet bidrar såväl till stadens kompetensförsörjning av lärare som till skolutveckling och en ökad kvalité på lärarutbildningarna. Under verksamhetsåret 2025 gjorde 1 936 studenter VFU i Stockholm stad. Arbetet med VFU kommuniceras internt och externt för att synliggöra skolornas viktiga roll i lärarutbildningen. Under året har utvecklingen av VFU-organisationerna fortsatt både internt i staden och i samverkan med sex lärosäten. Staden har tecknat särskilda VFU-avtal med Stockholms universitet (SU), Södertörns högskola (SH), Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms konstnärliga högskola och Konstfack. Gymnastik- och Idrottshögskolan ingår i samarbetet med SU och SH. Som ett led i att öka likvärdigheten bland stadens skolor har samarbetet med Teach for Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 76(112) Sweden (TFS) fortsatt. Samarbetet har som mål att attrahera och rekrytera ämneslärare till grundskolans årskurs 7–9. Genom extern finansiering från Länsstyrelsen Stockholm har insatsen från nyanländ till nyanställd fortsatt att nå ut till lärare och förskollärare med utländsk lärarexamen. Insatsen har utvärderats och det har konstaterats att nyttan för deltagarna är positiv men att värdet för förvaltningens skolors kompetensförsörjning är begränsad. Insatsen kommer att avslutas under början av 2026. Förvaltningen har följt hur den aviserade reformen 10-årig grundskola påverkar kompetensförsörjningen i förskoleklass och lågstadiet samt vilka kompetensutvecklingsinsatser som sker från statens sida. Utöver kompletterande kunskaper om tidig läs- och skrivinlärning och grundläggande matematikundervisning finns i nuläget inget mer specifikt aviserat från Skolverket rörande utformningen av den kompetensutveckling som krävs för att befintliga förskollärare ska bli behöriga i nya lågstadiet (kommande årskurs 1–4). Utbildningsförvaltningen fortsätter därför att följa reformen om 10-årig grundskola under 2026. Kompetensbaserad rekrytering För att höja kvaliteten i rekryteringen av medarbetare på förvaltningens skolor har en obligatorisk rekryteringsutbildning tagits fram. Utbildningen har genomförts under 2025 med totalt 19 utbildningstillfällen. Ytterligare utbildningstillfällen är planerade till 2026. Utöver utbildningsinsatser har stödmaterial utvecklats och kommunicerats för att underlätta rekryteringen och säkerställa att chefer följer rekryteringsprocessen samt lagar och kollektivavtal. Förvaltningens har även följt upp att annonser avslutas korrekt i rekryteringsverktyget så att sökande får återkoppling på sökta tjänster. Utbildningsförvaltningens vikariepool Under 2025 har den interna vikariepoolen haft en ökad efterfrågan med 12 procent fler bokade timmar jämfört med föregående år. Vikariepoolen har en fortsatt hög nöjdhet bland så väl skolor som vikarier. Vikariepoolen har utökats för att även stadsdelarnas förskolor ska kunna boka vikarier. Införandet i samverkan med förskoleförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna går enligt plan. Tre stadsdelar (Bromma, Skarpnäck och Norra innerstaden) har tillgång till vikariepoolen och har börjat boka vikarier och ytterligare stadsdelar kommer att kopplas på i början av 2026. Arbetet med att integrera stadens personal- och ekonomisystem med vikariebokningssystemet fortsätter. Uppföljning av lärartätheten Förvaltningen har under året följt upp lärartäthet i förvaltningens skolor utifrån uppdraget att skolor ska ges förutsättningar att införa flerlärarsystem eller liknande modeller. Uppföljningen visar att antalet elever per årsarbetande lärare har minskat något under perioden 2023–2025 Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 77(112) från 11,6 elever per årsarbetande lärare i grundskolan (F-9) i september 2021 till 11,0 i september 2025. Uppföljningen visar också att antalet tillsvidareanställda lärare har ökat och antalet visstidsanställda lärare har minskat under perioden. Lärartätheten i förvaltningens grundskolor med mer socioekonomiskt utmanande förutsättningar är väsentligt högre än genomsnittet. I genomsnitt var antalet elever per lärare för skolor i den kvartil med mest socioekonomiskt utmanande förutsättningar 8,7 elever per lärare vilket kan jämföras med 12,5 elever per lärare för skolor i den kvartilen med mest fördelaktiga socioekonomiska förutsättningar. Jämfört med föregående år ses också en liten förändring där antalet elever per lärare i skolor med socioekonomiskt utmanande förutsättningar har minskat från 9,0 till 8,7. Flera grundskolor genomför just nu anpassningar utifrån ett minskat elevantal vilket innebär att det totala antalet årsarbetare minskar. Uppföljningen visar att antalet lärartjänster har minskat i lägre grad än andra tjänster, vilket kan tolkas som att skolorna har prioriterat att bibehålla en hög lärartäthet. Inom gymnasieskolan ses inte samma trend som inom grundskolan. Inom gymnasieskolan har i stället antalet elever per årsarbetare ökat något under de senaste tre åren. Karriärvägar och utvecklingsmöjligheter Chefsstöd och utvecklingsmöjligheter för blivande chefer Genom förvaltningens chefsprogram erbjuds stadens rektorer och chefer kompetensutveckling och stöd på individ- och gruppnivå. Inom ramen för programmet genomförs utbildningar, seminarier, nätverk, ledningsgruppsutveckling, coachning och finansiering av kringkostnader i samband med rektorsutbildning och fortbildning för rektorer. Särskilda introduktionsutbildningar har utvecklats för att ge en likvärdig introduktion och nödvändiga verktyg för grundläggande kompetens inom respektive uppdrag. Förvaltningens ledarskapsprogram för blivande skolledare, med syfte att stärka stadens rekryteringsbas av framtida chefer, har fortsatt under 2025. Ledarskapsprogrammet innehåller tre utbildningssteg riktat till pedagogisk personal med potential att utvecklas i sitt ledarskap och axla en ledarroll i skolan. Arbetet med att rekrytera chefer enligt utbildningsförvaltningens rekryteringsprocess har fortgått under året. Under hösten 2024 inleddes en insats där chefsrekryterare ger ett handfast stöd till rektorer under rekryteringsprocessen av första linjens chefer. Under 2025 har det blivit det obligatoriskt att använda stödet vid rekrytering av befattningarna biträdande rektor och administrativ chef och förvaltningen har under året medverkat i ett stort antal rekryteringar. Stödet har utvärderats och återkopplingen har varit positiv. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 78(112) Karriärtjänster för lärare och praktiknära forskning Karriärtjänsterna utvecklingslärare, förstelärare och lärare med lektorat (forskarutbildade lärare med karriärtjänst som lektor) är egna befattningar och utgör drygt 1 100 av stadens ungefär 9 000 lärare. På utbildningsförvaltningens skolor finns 27 lärare med lektorat. Av dessa finns åtta på stadens grundskolor och 19 på stadens gymnasieskolor. På grundskolorna i Järva finns 4 lektorer. Under året har en arbetsgrupp haft i uppdrag att följa upp karriärstegsreformen med målsättningen att få kunskap om hur och i vilken utsträckning förvaltningens organisering av karriärstegsreformen bidragit till att utveckla verksamheten, samt få kunskap om vilka utmaningar som finns och hur de bör hanteras för att reformen ska nå sina syften. Arbetsgruppens analys och utvecklingsarbete kommer fortsätta under nästa år. Totalt har 11 av stadens lärare med forskarexamen genomfört praktiknära forskning med stöd av statsbidrag under läsåret 2024/25. Läsåret 2025/26 är det 12 lärare med forskarexamen som på fem skolor, två grundskolor och tre gymnasieskolor, genomför praktiknära forskningsprojekt. Projekten främjar forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet och bidrar till skol- och/eller undervisningsutveckling. Nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare Det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare trädde i kraft den 1 september 2025. Förvaltningen arbetar med att förbereda införandet av programmet. Bland annat har professionsprogrammets pedagogiska, ekonomiska, arbetsrättsliga följder och andra konsekvenser identifierats. Det finns fortfarande betydande oklarheter kring professionsprogrammet och dess förutsättningar vilket gör att uppdraget fortsätter under 2026. En ändamålsenlig organisation och en bra arbetsmiljö Fortsatt arbete med omställning på stadens skolor Ett stort antal grundskolor har under året genomfört personalneddragningar för att anpassa organisationen till ett minskat elevunderlag och de ekonomiska förutsättningar som följer. Förvaltningens HR-funktion har prioriterat att ge stöd i skolledningarnas arbete med organisationsförändringar och att matcha övertalig personal till vakanta tjänster vid andra skolor. Trygga anställningar Heltid som norm i utbildningsförvaltningen innebär bland annat att chefer kontinuerligt behöver pröva möjligheten att utöka sysselsättningsgraden för deltidsanställda samt planera för fler heltidsanställningar. Innan tjänster utlyses med annan tjänstgöringsgrad än heltid ska beslut fattas av rektor eller avdelningschef vid central förvaltning. I oktober 2025 var andelen deltidsanställningar inom förvaltningen cirka 8,9 procent, vilket är en minskning mot samma period föregående år då andelen deltidsanställningar uppgick till 9,3 procent. Under perioden Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 79(112) oktober 2024 - oktober 2025 inkom 86 intresseanmälningar om utökad arbetstid varav 31 personer har erbjudits och fått en anställning på heltid. Förvaltningens chefsstruktur och organisering för ett hållbart arbetsliv Förvaltningen har under året fortsatt implementeringen av den stadsgemensamma chefsstrukturen i enlighet med fullmäktiges beslut. En redogörelse för de ställningstaganden som gjorts finns beskriven i nämndens avrapportering i samband med tertialrapport 2 år 2025. Arbetet med anpassning av chefsstrukturen vid central förvaltning slutförs under året. Ett antal organisationsförändringar har genomförts, bland annat vid grundskolestaben, avdelningen för utveckling och samordning, avdelningen för ekonomi och styrning samt avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa. Skolorna har fått information om den nya chefsstrukturen under vårterminen samt kompletterande information i september. Ingen skarp rekommendation gällande antal medarbetar/chef för förvaltningens ges till skolor utifrån att rektor, enligt skollagen, beslutar över sin inre organisation. Respektive rektor har under hösten rapporterat in och bekräftat hur den egna chefsorganisationen ser ut samt rapporterat in underlag för uppdateringar av chefskoder i personalsystemet LISA. Uppgifter om antalet medarbetare per chef har tagits fram avseende november 2025. Då chefskoderna ännu inte har anpassats efter nuvarande chefskoder redovisas chefsstrukturen utifrån befattning. Tabellen visar hur många medarbetare förvaltningens chefer har fördelat på intervallen 1–9, 10–30 samt fler än 30 medarbetare. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 80(112) Färre än 10 medarbetare Mellan 10-30 medarbetare Fler än 30 medarbetare Grundskolan (F-9) 116 369 120 Rektor 18 99 10 Biträdande rektor 9 229 107 Administrativ chef 64 36 3 Kökschef 21 1 Övriga chefsbefattningar 4 4 Gymnasieskolan 33 67 19 Rektor 10 14 2 Biträdande rektor 4 40 16 Administrativ chef 11 9 Kökschef 3 1 Övriga chefsbefattningar 5 3 1 Central förvaltning 8 41 9 Förvaltningschef 1 Avdelningschef 2 4 Grundskolechef 8 Gymnasiechef 2 1 Enhetschef 1 20 2 Enhetschef biträdande 3 Rektor 1 Rektor biträdande 7 Övriga chefsbefattningar 3 3 Totalt 157 477 148 Andel (procent) 20 61 19 Inom central förvaltning följer majoriteten av förvaltningens medarbetargrupper stadens riktvärde om 10–30 medarbetare per chef. Det är enbart 8 chefer som har färre än 10 medarbetare per chef samt 10 chefer som har fler än 30 medarbetare per chef. De biträdande rektorer inom central förvaltning som har fler än 30 medarbetare per chef är samtliga anställda på Språkcentrum, en enhet med särskilda förutsättningar där organisationsanpassningar inte har genomförts. Inom grundskolan har antalet rektorer som har över 30 medarbetare per chef minskat från mätpunkten i juli 2025, medan samma siffror för biträdande rektorer har ökat från 84 till 107. Inom gymnasiet syns samma förändring gällande biträdande rektorer som på grundskolan, där Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 81(112) antal biträdande rektorer med fler än 30 medarbetare per chef har ökat från 9 i juli till 16. Förändringarna antas i första hand bero på säsongsvariationer då antalet medarbetare i förvaltningen är högre i november än i juli. Antalet chefer som har färre än 10 medarbetare per chef har minskat sedan mätningen i juli, något som syns både inom grundskola och gymnasium. Antal chefer med befattningen kökschef har ökat i antal sedan förra mätningen vilket kan antas vara en effekt av att chefsrollen för befattningen kökschef har tydliggjorts i samband med översyn som genomförts under hösten. En minskande sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron uppgick 2025 till 5,2 procent (kvinnor 5,7 % och män 4,2 %). Den totala sjukfrånvaron har minskat med 0,23 procentenheter jämfört med 2024 enligt samma sätt att mäta. Korttidssjukfrånvaron, dag 1–14, uppgick till 2,1 procent under 2025. Det noteras en marginell positiv utvecklig för kortidssjukfrånvaron över de senaste tolv månaderna, en minskning med mindre än 0,1 procentenheter jämfört med föregående år. Kvinnor har hade en marginellt lägre korttidssjukfrånvaro jämfört med männen (2,1 respektive 2,2 %). Långtidssjukfrånvaron (dag 15 och uppåt) uppgick 2025 till 3,1 procent (kvinnor: 3,6 %; män: 2,0 %) vilket är minskning jämfört med 2024 då långtidssjukfrånvaron uppgick till 3,8 och 2,1 procent. Kvinnor har i likhet med tidigare år en högre långtidssjukfrånvaro än män vilket också följer de mönster som finns på arbetsmarknaden i övrigt. Under 2025 har förvaltningen gett stöd till enheterna för att sänka sjukfrånvaron och öka återgången i arbete. Detta har bland annat inneburit riktade insatser mot skolor med högre frånvaro. Arbetet följs upp genom kontinuerliga avstämningar under året. Förvaltningen tillhandahåller olika verktyg till chefer för att arbeta med rehabilitering, främja ett hållbart ledarskap och minska sjukfrånvaron, däribland kurser, stödmaterial, statistik, rutiner och information. Förvaltningen arbetar aktivt enligt stadens rehabiliteringsprocess för att möjliggöra en snabb återgång till arbete efter en längre sjukfrånvaro. Motverka diskriminering och verka för lika rättigheter i arbetslivet Förvaltningens arbete med handlingsplanen kring aktiva åtgärder har löpt på enligt plan (se bilaga 11). Förvaltningen fortsätter sitt arbete med att förverkliga och bibehålla de åtgärder som finns i handlingsplanen kring aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter. Grundläggande arbetsmiljöutbildning riktad till chefer och skyddsombud innehållande en modul om aktiva åtgärder och diskriminering har genomförts vid tre olika utbildningstillfällen under året. Under 2025 har kommunikationsinsatser genomförts för att lyfta upp frågor om lika rättigheter och möjligheter och modulen om rasism. Intranätsnyheter med olika teman, såsom Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 82(112) hur vi arbetar för att rekrytera utan att diskriminera, mångspråksbibliotek och information om förvaltningens digitala introduktionsutbildning Lika rättigheter och möjligheter är ett exempel på kommunikationsinsats. Information om den digitala utbildningen har även getts vid grundläggande arbetsmiljöutbildning riktad till chefer och skyddsombud. Den ingår som en av modulerna i Ny chef och Ny handläggare i central förvaltning. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts under året. Till måluppfyllelsen bidrar att i verksamhetsplanens angivna uppdrag och aktiviteter i stor utsträckning har genomförts, bland annat arbetet med att bygga upp en krisorganisation och beredskapslager för skolmåltider. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolan kan upprätthålla verksamheten vid en större samhällsstörning. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 70,67 % 63,31 % 70 % 70 % 2025 elektronisk a inköp Andel 100 % 92 % 82 % 82 % 2025 prioriterade avtal där uppföljning genomförts Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 utbildningsnämnden förbereda för att ta över lokalvård på Campus Åsö i egen regi Nämndmål: 3.5.1 Skolan kan upprätthålla verksamheten vid en större samhällsstörning Uppfylls helt Förväntat resultat Alla skolor är förberedda på att tillgodose omsorgsbehovet vid en större samhällsstörning Alla skolor är förberedda på att tillgodose utbildningsbehovet vid en större Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 83(112) samhällsstörning Beredskap Krigsorganisation och beredskap Under 2024 utarbetade förvaltningen en krigsledningsplan samt en krigsorganisation för stadens kommunala skolor, inklusive rutiner för bemanning och krigsplacering. Under 2025 har skolorna arbetat med införandet av organisationen. Förvaltningen planerar att följa upp genomförandet under första halvåret 2026. På central förvaltning pågår arbetet med att bygga upp en resurspool så att medarbetare som inte behöver utföra sina ordinarie arbetsuppgifter vid kris eller krig kan slussas ut till skolor eller stadens verksamheter. Förvaltningen deltar i stadens så kallade sektorsarbete kring beredskap och har ordförandeskapet för gruppen skola/förskola. Under 2025 har en sektors risk- och sårbarhetsanalys genomförts (SRSA). Förvaltningen deltog även i den stadsgemensamma beredskapsövningen Stadsö under mars 2025. Måltidsberedskap Arbetet med måltidsberedskap syftar till att varje skola ska klara ett grundläggande måltidsbehov för samtliga elever och personal under fem dagar vid en större samhällsstörning eller höjd beredskap. Under 2024 byggde förvaltningen upp beredskapen på skolor med kök i egen regi. Under våren 2025 gick den sista kategorin, kök på entreprenad, in i aktiv fas med beredskapsuppbyggnad. Då samtliga kategorier av kök därmed är påkopplade i projektet, planerar förvaltningen att följa upp arbetet under 2026. Risk- och sårbarhetsanalys (RSA) Under 2025 har förvaltningen arbetat med risk- och sårbarhetsanalysens (RSA) steg 5 och 6. Flertal beredskapshöjande och riskminimerande åtgärder har implementerats kopplat till de identifierade riskerna. Fokusområden i denna RSA-cykel har bland annat varit revidering av stödmaterialen samt utökad kunskap kopplat till bortfall av infrastruktur och system samt antagonistiska hot. Förvaltningen har dokumenterat RSA-processen enligt en modell som staden har tagit fram. Implementering av åtgärder som kräver en djupare förankring överförs till nästa RSA cykel 2026–2027 som påbörjas i januari 2026. Lokalvård i egen regi Förvaltningen har under 2025 deltagit i projektgruppen för utredningsfasen av det stadsövergripande budgetsuppdraget Lokalvård i egen regi (LER). Syftet med projektets utredningsfas var att utreda möjligheten att bedriva lokalvård i egen regi i större utsträckning Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 84(112) än i dag, samt att ta fram ett beslutsunderlag med vägval. Projektet överlämnade sin slutrapport till styrgruppen i juni 2025, i vilken man beskriver problembild, målbild, alternativ och införandeplan för schyssta arbetsvillkor och minskad risk för välfärdsbrottslighet inom lokalvården. Förvaltningen har, tillsammans med arbetsmarknadsförvaltningen, deltagit i en utredning av vad det skulle innebära att överta lokalvård i egen regi på Campus Åsö. Projektet slutrapporterades i november 2025 till arbetsmarknadsnämnden. Informationssäkerhet, dataskydd och integritet Förvaltningen har arbetat med att se över och uppdatera styrdokument och riktlinjer inom informationssäkerhet och dataskydd, vilket är en årligen återkommande åtgärd. Utöver detta pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att förbättra processer, rutiner och verktyg som används vid informationsklassning, riskanalyser och konsekvensbedömningar. Förvaltningen har även tagit fram en årsplan inför 2026 för arbetsgruppen Samordningsfunktionen för informationssäkerhet och dataskydd. Årsplanen sammanfattar och beskriver hur arbetsgruppen ska nå de uppsatta målen samt ger en överblick över planerade aktiviteter. Förvaltningen arbetar även med att hantera de åtgärder som identifierats i styrdokumenten Ledningens genomgång för informationssäkerhet och GDPR-årsrapport. Ett exempel är att ta fram en förvaltningsövergripande rutin för granskning av användares behörigheter. Syftet med detta är att säkerställa att information inte når obehöriga samt att den förblir oförvanskad och skyddad från otillåten manipulering. Utöver detta har förvaltningen under året även tagit fram användarvillkor för nyttjande av digitala enheter på utbildningsförvaltningen. Förvaltningen har också uppdaterat processen för att hantera registrerades rättigheter i enlighet med dataskyddsförordningen och implementerat den inom Samordningsfunktionen för informationssäkerhet och dataskydd. Förvaltningen har även påbörjat ett förberedelsearbete kopplat till kommande cybersäkerhetslagstiftningen som förväntas träda i kraft 15 januari 2026. Under perioden har 59 informationssäkerhetsincidenter rapporterats in och hanterats. Förvaltningen har genomfört tekniska och administrativa åtgärder så att incidenterna inte upprepas. Av dessa 59 har 4 personuppgiftsincidenter anmälts vidare till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). Förvaltningen har mottagit och hanterat 14 begäranden om rätten till tillgång gällande personuppgifter enligt artikel 15 i dataskyddsförordningen. Av de 14 begärandena är 4 fortsatt pågående vid tidpunkten för denna sammanställning. Förvaltningen har även mottagit och hanterat 7 begäranden om rätten till att bli raderad gällande personuppgifter enligt artikel 17 i dataskyddsförordningen. Av de 7 begärandena är 5 Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 85(112) fortsatt pågående vid tidpunkten för denna sammanställning. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts under året. Bedömningen grundar sig på att de uppdrag och aktiviteter som beskrivs i verksamhetsplanen i stor utsträckning är påbörjade eller genomförda under perioden. Till exempel har arbetet med pågående dödligt våld intensifierats och arbetet med våldsbejakande extremism har haft ett stort fokus. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Skolan är en trygg och säker plats för elever och medarbetare. . Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse SISAB ska, när behov finns, arbeta med platssamverkan med 2025-01-01 2025-12-31 andra berörda aktörer så som stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden i syfte att skapa en tryggare miljö kring tomställda lokaler i SISAB:s bestånd Nämndmål: 3.6.1 Skolan är en trygg och säker plats för elever och medarbetare Uppfylls helt Förväntat resultat Skolorna har förbättrade metoder för att motverka hot och våld Alla skolor har arbetsmetoder för att inga obehöriga ska vistas i lokalerna Alla skolor erbjuds metoder och verktyg för att arbeta med narkotikaprevention De anmälda kostnaderna för egendomsskador och stölder över självrisk(50tkr) har minskat Det finns metoder för att upptäcka och förhindra välfärdsbrott inom nämndens ansvarsområde Metoder för att motverka hot och våld Förvaltningen har under 2025 genomfört ett utökat antal skolbesök i syfte att ge ett systematiskt, konkret och kunskapsbaserat stöd för övningsverksamhet och kunskapsspridning kring pågående dödligt våld (PDV) samt skolornas krisledningsarbete. Ett utbildningsmaterial kring PDV, som riktar sig till alla anställda på stadens skolor är framtaget. Materialet består av tre delar: grundutbildning i form av en inspelad föreläsning, APT-material samt en upphandlad applikation för kriskommunikation. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 86(112) Som komplement till den digitala grundutbildningen har förvaltningen genomfört fördjupande föreläsningar löpande under året. Dessa har genomförts fysiskt på plats i skolor som önskar stöd med tillämpning av metodiken kring PDV. Efterfrågan på övningar med stöd av förvaltningen har ökat under 2025. Främst har det handlat om att genomföra övningar i att söka skydd i skolans egna lokaler. Förvaltningen har i samarbete med Storstockholms brandförsvar, polis samt sjukvård deltagit i fem samverkansövningar (övning Tor) kring PDV. Såväl skolledningar som elever på fem gymnasieskolor deltog i övningen. Andra förebyggande insatser Tre riktade utbildningar för skolorna har genomförts under året kring det systematiska brandskyddsarbetet (SBA). I samarbete med S:t Erik Försäkring har skolorna fått hjälp och stöd i arbetet att få ersättning vid egendomsskador. Under 2025 har de anmälda kostnaderna för egendomsskador och stölder fortsatt minska. Trygghetsskapande åtgärder Under 2025 har förvaltningen arbetat med att följa upp efterlevnaden av anvisningar om kamerabevakning i skolan. Lagförändringar på området har kommunicerats och stödmaterialet har uppdaterats. Skolorna får löpande stöd kring kamerabevakning. Förvaltningen har under året bidragit till stadsdelarnas arbete med att ta fram lokala lägesbilder och orsaksanalyser så att de lättare kan genomföra trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder. Förvaltningen deltar i stadens säkerhetsnätverk där samverkan kring terrorhotnivån förekommer. Skolorna får stöd och råd kring potentiella terrorhot i relation till planerade evenemang. Bedömd hotbild har under 2025 sänkts av berörda myndigheter. Under hösten 2025 har förvaltningen påbörjat arbetet att ta fram två nya stödmaterial till följd av att ett nytt kapitel om säkerhetsarbete införts i skollagen. Stödmaterialen ska ge skolorna stöd i arbetet med beredskapsplaner för allvarligt våld och hot om allvarligt våld, samt stöd kring åtgärder mot obehöriga i skolan under verksamhetstid. Stödmaterialen planeras att publiceras under det första halvåret 2026. Stödmaterialet Hot, våld och otillåten påverkan togs fram under 2024 och har uppdaterats vid två tillfällen under 2025. Materialet kommer fortsätta att implementeras på skolorna under 2026. Metoder och verktyg för narkotikaprevention Från och med 2025 har skolorna haft möjlighet att genomföra narkotikasök med hundar Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 87(112) genom avrop från ett upphandlat ramavtal. Uppdraget omfattar narkotikasök i skolor under tider då elever inte vistas i lokalerna. Det huvudsakliga syftet är att öka elevernas och personalens trygghet samt tydligt markera skolans nolltolerans mot droger. En del av insatsen har finansierats av Brottsförebyggande rådet. Arbete mot välfärdsbrott Arbete mot välfärdsbrott inom lokalvård Förvaltningen arbetar mot välfärdsbrott inom lokalvård, exempelvis genom egenreferenser och utökade leverantörskontroller. Under 2025 har den så kallade riskprofilen för lokalvård implementerats i förvaltningens upphandlingsprocess, vilket innebär att förvaltningen har en rutin för att upptäcka, hantera och åtgärda välfärdsbrott. Därtill har den stadsgemensamma upphandlingsmallen för lokalvård uppdaterats för att säkerställa att kontrollerna som rekommenderas i riskprofilen omfattas. Ytterligare kontroller av arbetsrättsliga villkor har genomförts hos upphandlade leverantörer. Upptäckta avvikelser har hanterats i enlighet med avtal. Kontroll av ersättning till andra skolhuvudmän Under året har metoder för att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar till andra skolhuvudmän fortsatt att utvecklas. En del av utvecklingen har handlat om att skapa en tätare koppling mellan ersättningshanteringen och förvaltningens arbete med skolpliktsbevakning och frånvaroärenden. Detta har lett till förbättrade rutiner för informationsutbyte internt och förstärkning av det förebyggande arbetet. En annan del av utvecklingen har handlat om att fortsätta att stärka myndighetssamverkan externt, exempelvis genom samarbete med Skolinspektionen och Polismyndigheten. Inom ramen för underrättelseskyldigheten underrättas fortlöpande utbetalande myndigheter vid misstanke om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet samt misstanke om felaktig folkbokföring. Sammantaget har arbetet med samverkan bidragit till fördjupad kunskap och ökad uppmärksamhet kring risker kopplade till välfärdsbrott. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Förvaltningen bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppnåtts under året. Bedömningen grundar sig på förvaltningens arbete för att stärka demokratin och de mänskliga rättigheterna kopplat till utbildningsnämndens ansvarsområde. Bedömningen motiveras av de resultat och den verksamhet som beskrivs under nämndmålet Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 88(112) Skolan förmedlar demokratiska värden och mänskliga rättigheter och det som beskrivs under nämndmålen 1.2.1, 1.2.2, 1.3.1 och 3.2.1. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna utarbeta en långsiktig planering för delaktighet, inflytande och samråd i staden avseende de nationella minoriteterna Kommunstyrelsen ska i samarbete med utbildningsnämnden och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna och med stöd av representanter från civilsamhället och experter kartlägga förekomsten av alla former av rasism i stadens pedagogiska verksamheter Kommunstyrelsen ska i samråd med kulturnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 socialnämnden och utbildningsnämnden ta fram en utbildning för stadens anställda i hbtqi-frågor Nämndmål: 3.7.1 Skolan förmedlar demokratiska värden och mänskliga rättigheter Uppfylls helt Förväntat resultat Elevers kunskaper om kommunal demokrati har ökat Skolpersonalens kunskap om antisemitism och andra former av rasism har ökat Nationella minoriteter får sina rättigheter tillgodosedda Mänskliga rättigheter Utbildningsförvaltningen arbetar brett med mänskliga rättigheter inom alla verksamheter. Normer och värden och elevernas ansvar och inflytande ingår i de övergripande målen i läroplanen som anger riktningen för skolans arbete. Kompetenshöjande insatser inom olika områden genomförs med medarbetarna regelbundet. Förvaltningen har påbörjat arbetet med att implementera handlingsplanerna som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Förvaltningens arbete med mänskliga rättigheter redovisas också under • mål 1.2.1 där undervisningsuppdraget beskrivs utifrån elevers delaktighet och att alla barn oavsett ska utvecklas utifrån sina förutsättningar • mål 1.2.2 där arbetet med trygghet och studiero beskrivs tillsammans med arbetet kring våld, förtryck och normmedvetenhet • mål 1.3.1 där arbetet med tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionshinder redovisas. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 89(112) Arbete mot våldsbejakande extremism Under året har förvaltningen genomfört flera studieresor för rektorer, chefer och lärare till Oslo och Utöya, med fokus på att öka kunskaperna om Förintelsen i Norden, vardagsrasism, antisemitism och våldsbejakande extremism. Förvaltningen har hållit för- och efterträffar i samband med studieresorna för att ge stöd till kollegiala samtal och möjlighet att dela erfarenheter. Även två skolor från två olika stadsdelsområden har under året fått möjlighet att göra studieresor till Oslo och Utöya tillsammans med elever. Förvaltningen fortsätter utveckla studieresor för elever och lärare. Kartläggningen av rasism i stadens pedagogiska verksamheter har genomförts i samverkan med stadsledningskontoret och förskoleförvaltningen. En rapport kommer i början av 2026. Under hösten har förvaltningen genomfört grundläggande utbildningar kring extremism och hat för samtliga rektorer, biträdande rektorer och administrativa chefer på stadens gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor. Skolledningarna har fått information om stadens rutiner gällande våldsbejakande extremism, hur man bäst bemöter extremism, rasism och hat samt vilket stöd som finns att få. Stödmaterialet gällande kontroversiella frågor, rasism och extremism har uppdaterats. En skola ingår i samarbetet med Tillsammans för Sverige. Arbetet ska leda till att hitta metoder och stöd för lärare på mellanstadiet och högstadiet kring främjande och förebyggande arbete för att motverka fördomar, rasism och polarisering. Ytterligare en skola i staden är med och utvecklar materialet Spelar roll, där eleverna får möjlighet att öka kunskaperna om åskådarens passivitet och ansvar samt vilka mekanismer som påverkar människor att agera. Skolor har fortsatt att samverka med Raoul Wallenberg Academy kring utbildningar inom området. Antisemitism Samarbetet med Svenska kommittén mot antisemitism (SKMA) har fortsatt genom studieresor till Polen och olika utbildningar för både elever, lärare och skolledare. Syftet med resorna och utbildningarna är att öka kunskaperna om Förintelsen och antisemitismens historiska bakgrund och nutida uttryck. Förvaltningen har under året inlett samarbete med föreningen Zikaron och Judiska ungdomsförbundet. På Förintelsens minnesdag hölls föreläsningar för elever i 21 olika skolor i åtta olika stadsdelsområden. Judiska ungdomsförbundet har gett sitt perspektiv på hur antisemitismen drabbat unga judar i Sverige i samband med händelseutvecklingen efter oktober 2023. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 90(112) Nationella minoriteters rättigheter och romsk inkludering Under året har staden genomfört en heldagsutbildning om nationella minoriteter och urfolket samernas rättigheter. Utbildningen gav bland annat en introduktion till de nationella minoriteterna och urfolket samernas rättigheter och mer kunskap om de nationella minoriteterna i Stockholm i ett historiskt perspektiv. Utbildningen lyfte också perspektivet mänskliga rättigheter i Stockholm stad och kopplade program och handlingsplaner. Förvaltningen har en gång per månad erbjudit skolledningar och pedagoger digitala föreläsningar om de nationella minoriteterna och minoritetslagen. Romsk inkludering Förvaltningen har under 2025 deltagit i samrådsmöten med Länsstyrelsen Stockholm, Institutet för språk och folkminnen (ISOF), Södertörns högskola, Region Stockholm och Nordiska nätverket. Syftet har varit att stödja varandra i utbildningsfrågor gällande romska elever. Förvaltningen har också i november deltagit i en språkkonferens med ISOF, där det blev tydligt att det är en utmaning att hitta modersmålslärare som kan undervisa i varieteter på romani chib. Skolor och vårdnadshavare har fått stöd i samband med romska elevers mottagande i anpassad grundskola, och generellt stöd vid behov. Genom nätverkande med den romska gruppen har förvaltningen bidragit till att ge nödvändig samhällsinformation, bland annat om rätten till modersmålsundervisning. Bidra i stadens deltagande i 250-årsjubileet för Judiskt liv i Sverige 2025 Utbildningsförvaltningen har på olika sätt bidragit till att uppmärksamma 250-årsjubileet för Judiskt liv i Sverige. Under hösten fick alla skolbibliotek på stadens grundskolor och anpassade grundskolor boken Barnens judiska år med tillhörande handledning i syfte att ge inspiration till att lyfta judiska högtider, judiskt liv och kultur för barn i yngre åldrar. Förvaltningen har tagit fram fler vägledningar för lärare kring litteratur och material att använda i sin undervisning om judiskt liv och identitet. Stockholmskällan har gjort en särskild satsning i samarbete med Stadsmuseet och Stadsarkivet om judiskt liv i Stockholm. EU och internationellt arbete Förvaltningen har, i överensstämmelse med utbildningsnämndens verksamhetsspecifika principer för EU-arbetet och i enlighet med stadens internationella strategi, lagt fokus på samverkan inom ramen för Eurocities. Under året har WG Education haft nätverksmöten i Oslo och Bryssel. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 91(112) Nätverksträffarna skapar möjligheter att hitta framtida projekt- och samarbetspartners, ta del av och dela med sig av goda exempel samt stärka och bevaka de stadsgemensamma intressena i Europa. Intresset för Stockholms stads skolor är stort, verksamheten har ett högt anseende internationellt och stadens lösningar på identiska utmaningar väcker nyfikenhet. Agenda 2030 Utbildningsförvaltningen har ett särskilt uppdrag som målansvariga inom Stockholms stad för två av de globala målen i Agenda 2030, Ingen hunger (mål 2) och God utbildning för alla (mål 4). Ingen hunger Förvaltningen fortsätter arbetet med att grundlägga och skapa intresse för goda matvanor, fysisk aktivitet och förebygga ohälsa i framtiden. Samtliga skolor i områden med större socioekonomiska utmaningar erbjuder nu frukost till alla elever. En del, i det ESF-projekt som förvaltningen blivit beviljade medel för, är att förbättra och utveckla skolmåltiderna utifrån ett elevperspektiv. Projektets övergripande mål är att skolorna ska vara trygga, säkra och kompetenta i att servera god och näringsrik mat, med låg miljö- och klimatpåverkan, till samtliga elever i stadens skolor. God utbildning för alla Ett av förvaltningens prioriterade områden är att öka likvärdigheten mellan Stockholms skolor för att minska skillnaderna i kunskapsutvecklingen mellan skolor och utifrån socioekonomiska förutsättningar men också utifrån barnens olika förutsättningar. Förvaltningens arbete beskrivs i första hand under nämndmål 1.2.1 och 1.2.2. Lärande för hållbar utveckling Ett fortsatt fokus har legat på att informera skolorna om möjligheterna till certifiering inom hållbarhet, samt att stödja de skolor som vill certifiera sig. Ett avtal har tecknats med Håll Sverige Rent så anmälningskostnaden för certifieringen Grön Flagg bekostas centralt. Efter sommaren har två skolor erhållit Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och en skola har anslutit sig till Grön flagg och påbörjat certifiering. Ytterligare fem skolor planerar för att söka någon av certifieringarna under kommande kalenderår. Under hösten har även ett avtal slutits med FN-förbundet som ger Sthlm grundskolor metod- och undervisningsmaterial utan extra kostnad för respektive skolenhet Under läsåret har en rad olika utbildnings- och informationsinsatser genomförts. Bland annat har grund och gymnasieskolornas kuratorer och psykologer erbjudits ett utbildningstillfälle kring hur stötta unga med klimatångest. Ett nätverk kring lärande för hållbar utveckling har startats i staden med pedagoger från olika skolor och kommer fortsättningsvis att ha nätverksträffar 4 gånger per år samt löpande kontakt i digitala kanaler. Ett nyhetsbrev skickas Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 92(112) också ut med information om kommande fortbildningar och tips om material. Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Bokslut jämfört med budget Driftverksamhet, mnkr Budget Bokslut Avvikelse Summa kostnader 23 397,1 22 950,7 446,4 Drift och underhåll 23 297,1 22 844,4 452,7 Kapitalkostnader 100,0 106,3 -6,3 Summa intäkter -2 904,5 -2 778,1 -126,4 Netto 20 492,6 20 172,7 319,9 Ingående resultatfond från 2024 664,8 Resultatöverföring till 2026 -812,3 Totalt resultat efter resultatfond 172,5 Investeringsverksamhet, mnkr Budget Bokslut Avvikelse Investeringsutgifter 100,0 103,9 -3,9 Bokslut jämfört med budget per verksamhetsområde, netto Driftverksamhet, netto, mnkr Budget Bokslut Avvikelse Förskola 0,0 -2,8 2,8 Grundskola inklusive fritidshem och anpassad grundskola 16 174,3 15 965,3 209,0 Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola 3 958,3 3 844,6 113,7 Nämnd och övergripande administration 360,0 365,5 -5,5 Netto 20 492,6 20 172,7 319,9 Resultatfond från 2024 664,8 Resultatfond till 2026 - 812,3 Totalt resultat efter resultatfond 172,5 Nämnden redovisar ett överskott om 319,9 mnkr före fondförändring och ett överskott om 172,5 mnkr efter fondförändring. Resultatenheterna visar överskott vilket innebär att fondförändringen för resultatenheterna totalt sett blir en ökning med 147,5 mnkr. Budgetavvikelsen uppgår till 1,6 procent av nettobudgeten före fondförändring och 0,8 procent efter fondförändring. Totalt sett för hela nämnden är kostnaderna cirka 446,4 mnkr lägre än budgeterat och intäkterna 126,4 mnkr lägre än budgeterat. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 93(112) Uppgifter som är obligatoriska för alla nämnder återfinns i bilaga 1 och bilaga 2 och innehåller bokslutsinformation. Antal schablongrundande elever 2025 framgår av bilaga 3. Bilaga 5 innehåller obligatoriska nyckeltal. Periodisering har gjorts av belopp över 50 tkr. Budgetavvikelserna kan förklaras enligt följande tabell: Budgetavvikelser 2025 i mnkr, cirka Mnkr Budgetavvikelser hemkommun, resursfördelning Skolskjutskostnader 20 Särskilt stöd grundskola 14 Särskilt stöd gymnasieskola 1 Diverse resursfördelning, volymavvikelser grundskola 21 Diverse resursfördelning, volymavvikelser gymnasieskola 18 Övriga överskott central förvaltning 11 Totalt hemkommun, resursfördelning 85 Budgetavvikelser egen regi Skolornas/enheternas resultat före extrautbetalning 132 Lägre lokalkostnader 17 Reserver för oförutsett 45 Lägre kostnader central förvaltning, främst IT-kostnader 41 Totalt egen regi före fondförändring 235 Ökning av fonder -148 Totalt egen regi efter fondförändring 88 Resultat utbildningsnämnden före fondförändring 320 Ökning av fonder -148 Resultat utbildningsnämnden efter fondförändring 173 Budgetavvikelser i form av överskott finns inom budgetposter för resursfördelning och kostnader som hemkommun. Det vill säga budgetmedel som avsatts till både egen regi och fristående verksamhet för specifika uppdrag med gemensamma regler för fördelning. Medlen kan inte användas exklusivt för skolorna och verksamheten i egen regi. Överskotten har uppstått genom avvikelser inom resursfördelning som färre elever, lägre snittkostnader per elev och högre intäkter från andra kommuner. Andra stora poster avser lägre kostnader än budget för skolskjutsar. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 94(112) Budgetavvikelser inom delar av central förvaltning som avser verksamheten i egen regi, som främst lokalkostnader, reserver och IT-kostnader, möjliggör en extra utbetalning till grundskolorna i egen regi i samband med bokslutet. Det innebär att skolornas resultat förbättras med 90 mnkr från ett överskott om 120 mnkr till ett överskott om 210,7 mnkr. Detta påverkar också resultatfondernas förändring och resultatet efter fondförändring. Goda budgetförutsättningar för skolorna med höjda pengersättningar och sänkt PO-pålägg har bidragit till det positiva resultatet, som uppnåtts trots att skolorna i många fall är mitt inne i en elevminskning i framför allt de yngre årskurserna inom grundskolan. Sammanlagt så innebär fondförändringen till följd av resultatenheternas överskott att nämndens överskott minskas från 319,9 mnkr till 172,5 mnkr. Jämfört med Jämfört med Totalt antal elever i egen regi VB 2025 VB 2024 VP 2025 Grundskola 75 868 - 1 076 +18 Gymnasieskola 18 882 +330 +77 Totalt 94 750 -746 +95 Antal elever i grundskola i egen regi har minskat med 1 076 elever jämfört med förra året. Elevantalet prognostiseras att minska under många år framöver. Elevantalsförändringarna varierar mellan olika skolor där de skolor som tappat flest elever i vissa fall har underskott och måste anpassa sin organisation. Antal elever i gymnasieskola i egen regi har ökat med 330 elever jämfört med förra året. Elevantalet inom gymnasieskolan förväntas ligga stabilt de närmaste åren. Detaljerade uppgifter om elevantalet finns i bilaga 3. Omslutningsförändringar Nämnden har under året beslutat om omslutningsförändringar motsvarande 2 588,9 mnkr. Utfall jämfört med prognostiserat utfall i tertialrapporter I nedanstående tabeller redovisas prognostiserade nettokostnader före fondförändring i årets tertialrapporter och utfall i bokslut 2025. Kommentarer till avvikelser mellan utfall och prognoser återfinns även under respektive verksamhetsområde. Tabell: Utfall jämfört med prognoser, mnkr Nettokostnader Tertialrapport 1 Tertialrapport 2 Bokslut 2025 Drift och underhåll 20 247,3 20 304,6 20 066,4 Kapitalkostnader 100,0 100,0 106,3 Totalt 20 347,3 20 404,6 20 172,7 Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 95(112) De främsta orsakerna till de minskade nettokostnaderna i bokslutet jämfört med prognoserna är förbättrat resultat för skolorna främst på grund av högre intäkter för statsbidrag samt reserver som inte använts och diverse kostnadsminskningar inom central förvaltning. Nettokostnadsavvikelsen i bokslutet jämfört med tertialrapport 1 innebär en avvikelse med 0,9 procent och jämfört med tertialrapport 2 är avvikelsen 1,1 procent. Detta är något högre än målvärdet om maximalt en procents avvikelse. Förvaltningen kommer att arbeta med att förbättra prognossäkerheten. Kostnads- och intäktsutveckling bokslut 2024 och 2025 Förändring i Kostnads- och intäktsutveckling, mnkr 2025 2024 Förändring procent Kostnader (+) Förskola 9,9 23,5 -13,6 -57,8% Grundskola inklusive fritidshem 17 079,3 17 028,0 51,3 0,3% Anpassad grundskola 550,2 516,0 34,2 6,6% Gymnasieskola 4 565,7 4 354,0 211,7 4,9% Anpassad gymnasieskola 317,1 300,4 16,7 5,5% Nämnd och övergripande 428,6 404,3 24,3 6,0% Summa kostnader 22 950,7 22 626,3 324,5 1,4% Intäkter (-) Förskola -12,7 -22,3 -9,5 -42,8% Grundskola inklusive fritidshem -1 615,4 -1 601,0 14,4 0,9% Anpassad grundskola -48,7 -46,7 2,0 4,2% Gymnasieskola -974,7 -945,5 29,3 3,1% Anpassad gymnasieskola -63,4 -58,2 5,2 8,9% Nämnd och övergripande -63,1 -51,0 12,1 23,8% Summa intäkter -2 778,1 -2 724,6 53,4 2,0% Netto 20 172,7 19 901,6 271,0 1,4% Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 96(112) Förändring i Kostnads- och intäktsutveckling, mnkr 2025 2024 Förändring procent Kostnader (+) Löner och arvoden mm 7 767,9 7 517,4 250,5 3,3% Personalomkostnader 3 134,4 3 434,6 -300,2 -8,7% Lokal-och markhyror 2 769,6 2 736,0 33,6 1,2% Avskrivningar 98,3 101,0 -2,8 -2,7% Räntor 8,6 8,2 0,4 4,7% Entreprenader och köp av verksamhet 7 049,1 6 847,1 202,0 3,0% Övriga kostnader 2 122,9 1 982,0 140,9 7,1% Summa kostnader 22 950,7 22 626,3 324,5 1,4% Intäkter (-) Taxor och avgifter fastställda av KF -320,0 -321,5 1,5 -0,5% Hyror och arrenden -29,9 -34,0 4,2 -12,3% Bidrag (inkl. specialdestinerade statsbidrag) -1 193,4 -1 171,4 -22,1 1,9% Övriga intäkter -1 234,8 -1 197,8 -37,0 3,1% Summa intäkter -2 778,1 -2 724,7 -53,4 2,0% Netto 20 172,7 19 901,6 -271,0 1,4% Kostnader 2025 Kostnaderna har ökat med 324,5 mnkr från 22 626,1 mnkr år 2024 till 22 950,7 mnkr år 2025. Det motsvarar en ökning med 1,4 procent. Lönekostnaderna har ökat med 250,5 mnkr vilket motsvarar 3,3 procent, en ökning som är i linje med generella lönejusteringar. Personalomkostnader (PO-pålägg) har däremot minskat med 300,2 mnkr motsvarande 8,7 procent. Minskningen beror på att PO-pålägget sänkts från 46,4 procent år 2024 till 41,0 procent år 2025. Lokalkostnaderna har ökat med 33,6 mnkr. Det avser främst ökade hyreskostnader, främst på grund av inflation. Kostnaden för köp av huvudverksamhet har ökat med 215,5 mnkr jämfört med år 2024 på grund av höjd ersättning per elev till fristående skolor. Avskrivningar och räntor uppgick till 106,9 mnkr vilket är 2,4 mnkr lägre än år 2024. Övriga kostnader har ökat med 140,9 mnkr jämfört med år 2024. Ökningen har skett för flera olika kostnadsslag varav den största posten avser förbrukningsinventarier och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 97(112) förbrukningsmaterial med 88,7 mnkr och även kostnader för transporter, frakt och resor med 17,3 mnkr. Intäkter 2025 Totalt har intäkterna ökat med 53,5 mnkr från 2 724,7 mnkr år 2024 till 2 778,1 mnkr år 2025. Det motsvarar en ökning med 2,0 procent. Statsbidrag har ökat med 22,1 mnkr vilket beror på ett nytt bidrag för personalförstärkning med 27,2 mnkr samt utökning av Kunskapsbidraget med 30,6 mnkr. Asylbidraget har minskat med 45,1 mnkr. Övriga intäkter, i första hand försäljning av verksamhet, har ökat med 37,0 mnkr på grund av högre intäkter från andra kommuner motsvarande 32,7 mnkr. Ekonomisk uppföljning per verksamhetsområde Förskola Ekonomisk uppföljning, förskola Budget Bokslut Driftverksamhet, mnkr Avvikelse 2025 2025 Förskola 0,0 -2,8 2,8 Förskoleverksamhet redovisar en nettointäkt om 2,8 mnkr. All budget avseende förskoleverksamhet är flyttad till förskolenämnden. Nämnden hanterar fortfarande några delar inom förskoleverksamhet såsom utförare av omsorg på obekväm arbetstid och vissa IT- kostnader. Grundskola inklusive fritidshem och anpassad grundskola Ekonomisk uppföljning, grundskola inklusive fritidshem och anpassad grundskola Budget Bokslut Driftverksamhet, mnkr Avvikelse 2025 2025 Grundskola inklusive fritidshem och anpassad grundskola 16 174,3 15 965,3 209,0 Ingående fond från 2024 524,8 Utgående fond till 2026 -630,0 Resultat efter fondförändring 103,8 Bokslut jämfört med budget Grundskoleverksamheten inklusive fritidshem och anpassad grundskola redovisar tillsammans ett överskott om 209,0 mnkr före fondförändring och 103,8 mnkr efter fondförändring. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 98(112) Grund- och anpassade grundskolor i egen regi Grundskolorna i egen regi redovisar totalt ett överskott om 124,3 mnkr före fondförändring och 19,1 mnkr efter fondförändring. Budgetavvikelser inom delar av central förvaltning, som rör verksamhet i egen regi, har gjort det möjligt att tillföra grundskolorna i egen regi 55 mnkr i samband med bokslutet. Detta innebär att grundskolornas resultat har förbättrats med samma belopp. Skolornas överskott återfinns framför allt hos resultatenheterna som redovisar ett överskott om 131,3 mnkr. De flesta resultatenheter har en positiv utgående fond, två resultatenheter har en negativ utgående fond. Anslagsenheterna redovisar ett underskott om 7,0 mnkr. Av grundskolorna redovisar 99 skolor ett överskott eller +/-0-resultat före resultatdispositioner och 30 skolor redovisar underskott. Av de skolor som redovisar underskott har 27 resultatenheter använt upparbetade fonder. Skolornas fonder har ökat från 524,8 mnkr till 630,0 mnkr, en ökning med 105,2 mnkr. Antal elever i grundskolorna inklusive anpassad grundskola har minskat med cirka 1 000 elever jämfört med förra året. I stort sett återfinns hela minskningen i årskurserna F-3. Elevantalsförändringarna varierar mellan olika skolor, dock påverkas de allra flesta av elevantalsförändringarna. Prognoserna visar att antalet elever kommer att fortsätta att minska kommande år. Trots elevantalsminskningen har de flesta skolorna en budget i balans i bokslutet. Varje skolas ekonomi analyseras utifrån den kontext som skolan befinner sig i. Ett aktivt arbete för en ekonomi i balans pågår fortsatt. Resultatenheter Ingående fond 2025 mnkr Ingående fond resultatenheter 2025 524,8 Totalt ingående fond grundskola 524,8 Utgående fond 2025 mnkr Resultatenheter med överskott (117) 630,4 Resultatenheter med underskott (2) -0,4 Totalt utgående fond grundskola 630,0 Resultatenheterna inom grundskola har en positiv ingående fond om 524,8 mnkr. Resultatenheternas utgående fond uppgår till 630,0 mnkr, där 117 enheter har positiv utgående fond och två enheter har en negativ utgående fond. Resultatenheternas fonder har ökat med 105,2 mnkr under 2025. Ingen skola avvecklas som resultatenhet i samband med bokslutet. Grundskolans tio anslagsenheter redovisar sammanlagt ett underskott om 7,0 mnkr. Det är Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 99(112) en enhet, Åsö grundskola, som visar ett större underskott. Skolan är beslutad att avvecklas. En skola kommer att inrättas som resultatenhet i samband med 2025 års bokslut. Nya Enskede skola startas höstterminen 2026. Det innebär att det 2026 kommer att finnas 120 resultatenheter och 10 anslagsenheter. Övrigt, grundskola i egen regi Övriga budgetavvikelser är främst överskott på grund av lägre lokalkostnader och IT- kostnader samt ej nyttjade reserver för befarade underskott på skolorna. Grund- och anpassad grundskola - hemkommun Större budgetavvikelser inom hemkommunsansvaret är överskott på grund av lägre skolskjutskostnader och överskott avseende resursfördelning som intäkter för elever från andra kommuner. Den totala kostnaden för medel avsatta för särskilt stöd inom grundskola redovisar ett överskott mot budget med 13,5 mnkr enligt tabellen nedan. Grundskola, särskilt stöd i mnkr Budget 2025 Bokslut 2025 Differens Kommentar Tilläggsbelopp och 83,0 55,2 27,8 verksamhetsstöd Förhöjt grundbelopp resursskolor 916 elever i årssnitt, 214,0 223,5 -9,5 (Strukturbidrag + SU-grupp) 39 fler än budget. 1 369 elever i SU-grupp, egen regi och fristående 105,0 111,8 -6,8 årssnitt, 84 fler än budget. CSU egen regi 105,0 106,5 -1,5 329 elever i årssnitt 147 elever i årssnitt, RSU egen regi 25,0 21,5 3,5 23 färre än budget Summa 532,0 518,5 13,5 Bokslut jämfört med 2024 Nettokostnaderna för verksamhetsområdet grundskola inklusive fritidshem samt anpassad grundskola har ökat med 69,0 mnkr jämfört med 2024. Bruttokostnaderna har ökat med 85,4 mnkr och intäkterna har ökat med 18,4 mnkr. Kostnaderna 2025 har ökat med 0,5 procent jämfört med 2024. Personalkostnaderna exklusive PO-pålägg har ökat med 3,4 procent. År 2025 sänktes PO-pålägget med 5,4 procentenheter vilket medförde att personalkostnaderna totalt sett minskade med 0,3 procent. Lokalkostnaderna har ökat med 41,7 mnkr vilket motsvarar en ökning med 1,7 procent jämfört med 2024. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 100(112) Intäkterna 2025 har ökat med 1,0 procent jämfört med 2024. Bokslut jämfört med prognos Grundskoleverksamheten inklusive anpassad grundskola redovisar ett förbättrat resultat, jämfört med tertialrapport 2, om cirka 200 mnkr före fondförändring och cirka 100 mnkr efter fondförändring. Förändringen beror främst på ökade intäkter avseende statsbidrag samt lägre kostnader för skolskjuts, lokalkostnader och IT. Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Ekonomisk uppföljning, gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Budget Bokslut Driftverksamhet, mnkr Avvikelse 2025 2025 Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola 3 958,3 3 844,6 113,7 Ingående fond från 2024 123,7 Utgående fond till 2026 -155,2 Resultat efter fondförändring 82,1 Bokslut jämfört med budget Gymnasieverksamheten totalt inklusive anpassad gymnasieskola redovisar ett överskott om 113,7 mnkr före fondförändring och ett överskott om 82,1 mnkr efter fondförändring. Gymnasie- och anpassade gymnasieskolor i egen regi Gymnasieskolorna redovisar ett överskott om 86,4 mnkr före och 54,9 mnkr efter fondförändring. Av gymnasieskolorna redovisar 27 enheter överskott eller ett nollresultat och fem enheter underskott. Resultatenheterna redovisar ett överskott om 65,5 mnkr och anslagsenheterna redovisar ett överskott om 20,9 mnkr. Budgetavvikelser inom delar av central förvaltning, som rör verksamhet i egen regi, har gjort det möjligt att tillföra skolorna i egen regi 35 mnkr i samband med bokslutet. Detta innebär att gymnasieskolornas resultat har förbättrats med samma belopp. Resultatenheter Ingående fond 2025 mnkr Ingående fond resultatenheter 2025 123,7 Totalt ingående fond gymnasieskola 123,7 Utgående fond 2025 mnkr Resultatenheter med överskott (19) 155,2 Resultatenheter med underskott (0) 0 Totalt utgående fond gymnasieskola 155,2 Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 101(112) Resultatenheterna inom gymnasieverksamheten har en positiv ingående fond om 123,7 mnkr och för med sig en utgående fond till 2026 om 155,2 mnkr. Resultatenheternas fonder har ökat med 31,5 mnkr under 2025. Alla resultatenheter har en positiv utgående fond. Resultatenheterna visar ett överskott om 65,5 mnkr. Inga enheter kommer att avvecklas som resultatenheter i samband med bokslutet. Gymnasieskolans anslagsenheter redovisar sammanlagt ett överskott om 20,9 mnkr. Åtta enheter redovisar överskott eller ett nollresultat om sammanlagt 24,3 mnkr medan fem enheter redovisar ett underskott om sammanlagt 3,5 mnkr. Två enheter kommer inrättas som resultatenhet i samband med 2025 års bokslut och en ny skola, Slakthusområdets gymnasium, ska startas höstterminen 2026 vilket innebär att det 2026 kommer att finnas 21 resultatenheter och 12 anslagsenheter. Gymnasie- och anpassad gymnasieskola – övrigt egen regi Övriga budgetavvikelser är främst överskott på grund av ej nyttjade reserver för befarade underskott inom skolorna sant lägre lokalkostnader än budget. Gymnasie- och anpassad gymnasieskola - hemkommun Övriga budgetavvikelser är överskott på grund av lägre skolskjutskostnader samt lägre snittpeng än budgeterat. Även fler elever i fristående gymnasieskola än budget innebär ett överskott på grund av att snittkostnaden per elev är lägre än schablonen från fullmäktige. Budgeten för särskilt stöd inom gymnasieskola visar ett marginellt överskott enligt tabellen nedan. Budget Bokslut Gymnasieskola, särskilt stöd i mnkr Differens Kommentar 2025 2025 Tilläggsbelopp och verksamhetsstöd 28,8 27,3 1,5 Strukturbidrag SPV, nationella program 533 elever i årssnitt, 3 77,4 77,9 -0,5 (Specialpedagogisk verksamhet) fler än budget. Summa 106,2 105,2 1,0 Bokslut jämfört med 2024 De totala kostnaderna för gymnasieskola och anpassad gymnasieskola har ökat med 228,3 mnkr vilket motsvarar 4,9 procent. Samtidigt har de totala intäkterna ökat med 34,4 mnkr, motsvarande 3,4 procent, jämfört med år 2024. Det innebär en nettokostnadsökning med 5,3 procent. Personalkostnaderna exklusive PO-pålägg har ökat med 3,7 procent. År 2025 sänktes PO- pålägget med 5,4 procentenheter vilket medförde att personalkostnaderna totalt sett ökade med endast 0,1 procent. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 102(112) Kostnadsökningen beror främst på ökade lokalkostnader samt kostnaderna för köp av verksamhet vilket kan förklaras av att antalet elever i fristående gymnasieskolor samt kommunala gymnasieskolor i andra kommuner har ökat med cirka 590 elever jämfört med föregående år. Intäktsökningen mellan åren beror främst på ökade intäkter för interkommunala elever, statsbidrag samt försäljning av verksamhet. Bokslut jämfört med prognos Gymnasieverksamheten inklusive anpassad gymnasieskola redovisar ett förbättrat resultat jämfört med tertialrapport 2 om 125,9 mnkr före fondförändring och 90,9 mnkr efter fondförändring. Huvudorsaken är förbättrat resultat för skolorna främst på grund av lägre personalkostnader samt reserver som inte använts och diverse kostnadsminskningar inom central förvaltning. Nämnd och övergripande verksamhet Ekonomisk uppföljning, nämnd och övergripande verksamhet Budget Bokslut Driftverksamhet, mnkr Avvikelse 2025 2025 Nämnd och övergripande verksamhet 360,0 365,5 -5,5 Ingående fond från 2024 16,4 Utgående fond till 2026 -27,0 Resultat efter fondförändring -16,1 Bokslut jämfört med budget Nämnd- och övergripande verksamhet redovisar ett underskott om 5,5 mnkr före fondförändring och 16,1 mnkr efter fondförändring. Underskottet förklaras av att kostnader budgeterats under verksamheterna grundskola och gymnasieskola och redovisas nu istället under nämnd och övergripande administration. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 103(112) Resultatenheter Ingående fond 2025 mnkr Ingående fond resultatenheter 2025 16,4 Totalt ingående fond nämnd och övergripande 16,4 Utgående fond 2025 mnkr Resultatenheter med överskott (2) 27,0 Resultatenheter med underskott (0) 0,0 Totalt utgående fond nämnd och övergripande 27,0 Avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa ökar sina två fonder med 10,6 mnkr, från 16,4 mnkr till 27,0 mnkr. Bokslut jämfört med 2024 Utfallet för nämnd- och övergripande administration har ökat med 12,1 mnkr jämfört med föregående år. Bokslut jämfört med prognos Resultatet för nämnd- och övergripande administration efter fondförändring har försämrats med 16,1 mnkr jämfört med tertialrapport 2. Investeringar Investeringsverksamhet, mnkr Budget Bokslut Avvikelse Investeringsutgifter 100,0 103,9 -3,9 Nettokostnader Tertialrapport 1 Tertialrapport 2 Bokslut Investeringsutgifter 100,0 100,0 103,9 Nettoavvikelse Tertialrapport 1 Tertialrapport 2 Bokslut Investeringsutgifter 0,0 0,0 -3,9 Nämndens investeringsbudget år 2025 är 100,0 mnkr. De totala investeringsutgifterna uppgår till 103,9 mnkr, vilket innebär ett underskott med 3,9 mnkr. Under slutet av året uppstod oförutsedda kostnader vid vissa grundskolor avseende köksutrustning, matsal samt tvättutrustning, vilka inte var möjliga att förutse i budgeten. Detta bidrog till att kostnaderna Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 104(112) översteg budgeten. Jämfört med år 2024 har utgifterna ökat med 18,4 mnkr. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna uppgår till 106,3 mnkr vilket är 6,3 mnkr högre än budget som är 100,0 mnkr och 2,9 mnkr lägre än kostnaderna 2024. Analys av balansräkning Tillgångar 2025 2024 Förändring Anläggningstillgångar 339,5 320,4 19,1 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 18,6 13,4 5,2 Maskiner och inventarier 320,9 307,0 13,9 Omsättningstillgångar 840,5 838,7 1,8 Kundfordringar 41,9 45,5 -3,6 Diverse kortfristiga fordringar 13,0 23,6 -10,6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 785,2 769,1 16,1 Kassa och bank 0,4 0,5 -0,1 Summa 1 180,0 1 159,1 20,9 Skulder och eget kapital 2025 2024 Förändring Eget kapital -590,9 -635,8 44,9 Långfristiga skulder -25,1 -16,9 -8,2 Kortfristiga skulder -564,0 -506,4 -57,7 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -11,1 -10,1 -1,0 Leverantörsskulder -308,1 -302,4 -5,7 Övriga kortfristiga skulder -116,8 -48,7 -68,1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -128,0 -145,2 17,2 Summa -1 180,0 -1 159,1 -20,9 Förvaltningen har periodiserat hyror, statsbidrag, timlöner, övertid och mertid samt övriga kostnader och intäkter utifrån enheternas och avdelningarnas uppdrag. Förvaltningen har, liksom tidigare år, valt att periodisera kostnader och intäkter till ett belopp om 50 tkr eller mer. Tillgångar jämfört med föregående år Anläggningstillgångarna uppgår till 339,5 mnkr vilket är en ökning med 19,1 mnkr. Ökningen kan hänföras till investering i nya lokaler för administrationen samt inköp till storkök och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 105(112) klassrum inför att två nya skolor startas hösten 2026. Det har även gjorts investeringar i säkerhet och förbättrad arbetsmiljö för lärare. Kundfordringarna har minskat med 3,6 mnkr till 41,9 mnkr sedan föregående år. Minskningen kan hänföras till att fler kommuner hanterar interkommunala ersättningar via betalning direkt till bankkonto i stället för via fakturering. Diverse kortfristiga fordringar har minskat från 23,6 mnkr till 13,0 mnkr. Här bokförs bland annat löneskulder och fordringar mot staten och EU. Löneskulder har minskat med 3,2 mnkr och fordran på Migrationsverket har minskat med 7 mnkr jämfört med föregående år. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter har ökat med 16,1 mnkr till 785,2 mnkr. Ökningen beror framför allt på att förutbetalda kostnader har ökat. Kassa/bank har minskat 0,1 mnkr till 0,4 mnkr vilket är en marginell förändring. Kassa/bank består av underförskottskassor samt tillfälliga förskott till skolor avseende resor. Skulder och eget kapital jämfört med föregående år Minskningen av eget kapital från 635,8 mnkr till 590,9 mnkr kan framför allt hänföras till ökade kostnader för köp av huvudverksamhet. Långfristiga skulder har ökat från 16,9 mnkr till 25,1 mnkr och är hänförliga till statliga investeringsbidrag. Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder har ökat från 10,1 mnkr till 11,1 mnkr. Ökningen kan hänföras till högre oidentifierade inbetalningar som är under utredning. Leverantörsskulderna uppgår till 308,1 mnkr vilket innebär en ökning med 5,7 mnkr. Ökningen mellan åren beror på när leverantörerna fakturerat. Övriga kortfristiga skulder har ökat med 68,1 mnkr från 48,7 mnkr till 116,8 mnkr. Ökningen beror framför allt på kommande återkrav av statsbidrag samt periodiserade statsbidrag som får användas kommande år. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter har minskat med 17,2 mnkr till 128,0 mnkr. Minskningen är hänförlig till att lägre intäkter behövt periodiseras över årsskiftet och att leverantörerna har hunnit fakturera på rätt år. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 106(112) Särskilda redovisningar Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Utbildningsnämnden bedömer att den interna kontrollen under 2025 har varit tillräcklig, baserat på de kontroller som har genomförts. Arbetet med intern kontroll har följt verksamhetsplanen för 2025 och den tillhörande internkontrollplanen. Planen omfattar 13 prioriterade oönskade händelser med tillhörande kontrollaktiviteter. De flesta av dessa har genomförts enligt plan. Resultaten visar att den interna kontrollen i huvudsak fungerar bra, under förutsättning att det utvecklingsarbete som har påbörjats fortsätter enligt plan. Kontrollerna har dock visat brister inom vissa områden, bland annat anmälan av delegationsbeslut, ekonomi- och personaladministrativa rutiner, inköp av ekologiska livsmedel och andelen klimatsmart mat samt behörighetshantering. Resultatet är i stort sett detsamma som föregående år. Åtgärder för att hantera dessa brister pågår och fortsätter under 2026. Bland annat tas en ny rutin för uppföljning av delegationsbeslut fram, arbetssätt för kontroll av ekonomi- och personaladministrativa rutiner utvecklas, ett kompetensutvecklingsprogram om hållbara skolmåltider startar i januari 2026 och en gemensam rutin för granskning av användarbehörigheter föreslås införas. Under året har förvaltningen även förbättrat processen för väsentlighets- och riskanalys inför 2026 och sett över nämndens system för intern kontroll, vilket beskrivs i verksamhetsplanen för 2026. Som en del i detta har nya anvisningar för intern kontroll beslutats där ansvar, roller och arbetssätt tydliggörs för att skapa god intern kontroll. Översynen följer stadsledningskontorets reviderade anvisningar och den uppdaterade modulen för intern kontroll i ILS-webb. Under 2026 ska det nya arbetssättet införas och utvärderas. Utifrån de brister som noterats under 2025 och den riskanalys som har gjorts inför 2026 har nämnden identifierat direktåtgärder för att stärka den interna kontrollen. Se bilaga 7 Uppföljning av intern kontroll för mer information. Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet har fortsatt med fokus på ständiga förbättringar enligt stadens kvalitetsprogram. Skolornas systematiska kvalitetsarbete har liksom tidigare följts upp i resultat- och kvalitetsdialoger mellan rektorerna och grundskole- och gymnasiecheferna. Det huvudsakliga syftet med dialogerna har varit att identifiera skolornas framgångsfaktorer och Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 107(112) utvecklingsområden. I dialogen har också behovet av stöd från central förvaltning som skolorna efterfrågar identifierats. Genom att systematiskt utvärdera och analysera flera olika perspektiv och i samverkan både internt och externt skapas en helhetsbild kring elevernas möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Ett arbete är påbörjat för att utveckla kvalitetsarbetet för grundskoleverksamheten i sin helhet utifrån ett forskarstöd. Under hösten har forskarna genomfört intervjuer och deltagit på resultatdialoger. Under januari kommer forskarnas samlade intryck att delas med projektets styrgrupp och grundskolans ledning inför det fortsatta arbetet. Grundskoleundersökningen har reviderats avseende enkätfrågor, tidpunkt för genomförande och svarsgrupper. Elevenkäten inom anpassad gymnasieskola har också reviderats under 2025 i syfte att öka tydligheten, höja svarsfrekvensen och bättre anpassa elevernas förutsättningar att svara. Under året har förvaltningen förbättrat processen för väsentlighets- och riskanalys inför 2026 och sett över nämndens system för intern kontroll, vilket beskrivs mera under rubriken Intern kontroll. Digitalisering och innovation Stadens kvalitetsprogram är styrande i arbetet att utveckla digital kompetens och använda digitala verktyg. Utbildningsförvaltningen har utvecklat portföljstyrningen, med målsättningen att de pedagogiska verksamheternas digitala stöd ska utvecklas så effektivt som möjligt utifrån linjeorganisationernas prioriteringar (se även mål 3.1.1). Under hösten har förändrat arbetssätt beslutats för att öka utbildningsförvaltningens innovationsförmåga. Innovationsrådet har avvecklats och ett nytt uppdrag tas fram under kvartal 1 2026 för att arbetet tydligare ska kopplas samman med systematiskt kvalitetsarbete och portföljstyrning för digitala stöd för stadens pedagogiska verksamheter. Resultat från förvaltningens innovationsarbete utvecklas under nämndmål1.2.1 och under nämndmål 3.1.1. Systematiskt arbetsmiljöarbete Checklista för årlig uppföljning 2025 års årliga uppföljning av SAM har haft ett högt svarsdeltagande vilket har varit positivt (96 procent). Såväl grundskolorna, gymnasieskolorna som central förvaltning har mycket hög svarsfrekvens, 95–100 procent. Överlag är det även i år en hög andel av de besvarande enheterna som instämmer helt i olika frågeställningar kopplat till hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 108(112) I årets årliga uppföljning av SAM är det fyra delområden som har valts ut som förbättringsområden utifrån hur enheterna valt att besvara dessa frågor. Förslag på åtgärder inom dessa områden presenteras här nedan samt som åtgärder längre ner i rapporten. Även gällande de fyra områden som har valts ut som förbättringsområden inför fortsättningen på 2025 samt under 2026 är resultaten övergripande positiva men här finns även en förbättringspotential. I år finns det en gemensam nämnare som går igen i flera av de förbättringsområden som har valts ut och den handlar om uppföljning, vilket är en viktig del inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Se bilaga 16 Rapport för årlig uppföljning SAM 2025 för mer information. Redovisning av synpunkter och klagomål Klagomål och synpunkter ska i första hand hanteras på skolorna. Den som är missnöjd med något på sin skola kan anmäla detta via ett formulär på skolans webbplats. Formuläret är ett av flera sätt för skolorna att fånga upp och arbeta med klagomål och synpunkter. I dag tas de ofta emot via e-post, telefonsamtal eller på plats i skolan. Allmänheten kan också framföra klagomål via formulär på Stockholms stads webbplats, genom kontakt med Kontaktcenter eller genom att vända sig direkt till förvaltningen. Grundskola och anpassad grundskola Synpunkter och klagomål Flera av de klagomål som har inkommit via skolornas webbformulär handlar om diskriminering och kränkande behandling av elev. De flesta klagomål i denna kategori anmäls även som kränkande behandling till huvudman. Andra kategorier som skickas via webbformuläret handlar om elevens skolsituation samt om den fysiska miljön. I den sistnämnda återfinns bland annat klagomål och synpunkter på skolgårdar och matsal. Återkommande i klagomålen är brister i information och kommunikation. De flesta ärendena hanteras och åtgärdas ute på skolorna. Inspektionsärenden Under perioden januari–november 2025 inkom 27 anmälningar till utbildningsförvaltningen från Skolinspektionen, Barn-och elevombudet och Diskrimineringsombudsmannen. Under samma period förra året inkom 35 anmälningar. Det är inte möjligt att dra några slutsatser utifrån att antalet anmälningarna har minskat. Av de 27 ärendena avser 18 ärenden kränkande behandling. Av dessa 18 ärenden har Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 109(112) förvaltningen fått beslut i 14 ärenden. I ett av besluten har förvaltningen fått kritik för att ha brustit i anmälningsskyldigheten. Övriga beslut har inneburit att Barn- och elevombudet inte prövar ärendena. Av de 8 ärenden som avser diskriminering har Diskrimineringsombudsmannen fattat beslut i 2 ärenden. I ett av fallen har Stockholms stad bedömts bryta mot diskrimineringsförbudet. Anmälan om kränkande behandling Under januari–november 2025 inkom 15 069 anmälningar om kränkande behandling från skolorna. Under samma period 2024 inkom 13 456 anmälningar och under 2023 inkom 11 620 anmälningar. Sedan maj 2024 hanteras anmälan och utredning om kränkande behandling i det digitala systemet Prorenata. Systemet förenklar för skolorna att göra anmälan och utredning. Förvaltningen bedömer att ökningen av antalet anmälningar beror på att skolorna successivt blir bättre på att systematiskt arbeta mot kränkningar och inte att kränkningarna har blivit fler. Andelen anmälningar som rör kränkningar från personal är 3,2 procent. Andelen anmälningar som rör kränkningar av sexuell karaktär är 3,4 procent. Andelen utredningar som konstaterar upprepade kränkningar är 37 procent. Av de utredningar som har genomförts under januari– november 2025 har skolorna konstaterat kränkande behandling i 83 procent av fallen. I 10 procent av fallen har skolorna inte kunnat konstatera någon kränkande behandling, diskriminering eller trakasserier. Under höstterminen har förvaltningen genomfört två digitala informationstillfällen om kränkande behandling. Förvaltningen har även haft riktade insatser till skolor utifrån deras önskemål, bland annat två tillfällen för en anpassad grundskola. Förvaltningen ser att skolorna använder mallen för Plan mot kränkande behandling. Det är ett enkelt sätt för dem att säkerställa att planen uppfyller lagens krav. Gymnasieskola och anpassad gymnasieskola Synpunkter och klagomål Från januari till och med november har 14 klagomål inkommit till huvudmannen. Samtliga klagomål har utretts och besvarats. Granskningar och inspektioner Under hösten har Skolinspektionen påbörjat en tematisk kvalitetsgranskning av förvaltningens arbete med att säkerställa vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i utbildningen i gymnasieskola. Den 12 december kom Skolinspektionens beslut. Skolinspektionen Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 110(112) konstaterar följande: Huvudmannen säkerställer i flera delar att utbildningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet men ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande områden • huvudmannen behöver systematiskt följa upp att utbildningens innehåll och metoder vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt att skolorna har praktiska förutsättningar för att beakta detta • huvudmannen säkerställer i flera delar att beprövad erfarenhet tillvaratas och utvecklas i utbildningen men ett utvecklingsarbete behöver inledas inom följande område • huvudmannen behöver organisera arbetet med beprövad erfarenhet så att de arbetssätt för att tillvarata personalens praktiska erfarenheter som finns på enskilda skolor implementeras i hela organisationen. När det gäller huvudmannens eget arbete att utveckla utbildningen utifrån vetenskapligt grundad kunskap och beprövad erfarenhet så konstaterar Skolinspektionen att arbetet i hög utsträckning utgår ifrån vetenskapligt grundad kunskap och beprövad erfarenhet. Skolinspektionen har inte identifierat något utvecklingsområde inom frågeställningen. Barn- och elevombudet (BEO) har handlagt två ärenden rörande stadens gymnasieskolor. Ärendena avskrevs. I ett av ärendena fick dock en skola kritik för bristande rutiner i samband med anmälan om kränkande behandling. Förvaltningen följer upp skolans arbete med detta. Anmälan om kränkande behandling Under perioden januari till och med november har det inkommit 135 anmälningar om kränkande behandling från skolorna till huvudmannen. Majoriteten av anmälningarna (110) avsåg kränkningar mellan elever. Det är framför allt verbala kränkningar som har anmälts. 19 anmälningar har definierats vara av sexuell karaktär. Redovisning av lex Sarah Under året har inga rapporter enligt lex Sarah inkommit till förvaltningen i enlighet med utbildningsnämndens lokala rutin för rapportering enligt lex Sarah. Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 111(112) Redovisning av synpunkter och klagomål Totalt Utfall Utfall Utfall Uppdelning Kategori ack. T1 T2 VB utfall Diskriminering och kränkande behandling av barn/elev Klagomål 271 272 543 st Bedömning och planerade åtgärder Synpunkter 7 8 15 st Summa 278 280 558 st Fysiska miljöer, exempelvis lokaler Klagomål 93 57 150 st Bedömning och planerade åtgärder Synpunkter 19 14 33 st Summa 112 71 183 st Skolsituation för barn/elev Klagomål 139 116 255 st Bedömning och planerade åtgärder Synpunkter 29 33 62 st Summa 168 149 317 st Övrigt Klagomål 56 31 87 st Bedömning och planerade åtgärder Synpunkter 22 21 43 st Summa 78 52 130 st Utbildningsnämnden, Verksamhetsberättelse 112(112) --- [Bilaga 1 UtbN VB 2025.pdf] Utbildningsnämnden Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Resultat 2025 Har resultatet Ackumulerad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas (exkl. resultatfond) uppkommit av resultatöverföring resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat Överskott (-) resultatenhetens till 2026 till 2026 enheternas överföring 2025 bruttobudget 2024 Underskott (+) eget handlande? Överskott (+) % bruttobudget % 2025 Överskott (-) Underskott (-) MAX 10 % 2025 MAX 5 % tkr Underskott (+) JA / NEJ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Grundskolor Abrahamsbergsskolan 86 267,5 4 313,4 -2 958,7 1 195,4 JA 1 763,3 2,0% 8 627 -1,4% Adolf Fredriks musikklasser 107 382,6 5 369,1 -3 847,3 -993,1 JA 4 840,5 4,5% 10 738 0,9% Adolfsbergsskolan 49 724,6 2 486,2 -4 396,7 1 758,4 JA 2 638,3 5,3% 4 972 -3,5% Akalla grundskola 107 308,0 5 365,4 -7 488,3 -5 825,0 JA 10 730,8 10,0% 10 731 3,0% Alviksskolan 158 439,6 7 922,0 -10 995,7 1 086,8 JA 9 908,9 6,3% 15 844 -0,7% Askebyskolan 75 974,2 3 798,7 -3 157,6 -1,5 JA 3 159,1 4,2% 7 597 0,0% Aspuddens skola 115 246,7 5 762,3 2 676,7 -5 664,6 JA 2 987,9 2,6% 11 525 4,9% Backluraskolan 56 861,8 2 843,1 -5 643,0 -277,5 JA 5 686,2 10,0% 5 686 0,1% Bagarmossen-Brotorp skolor 164 749,2 8 237,5 -7 609,1 -5 512,7 JA 13 121,8 8,0% 16 475 3,3% Bandhagens skola 93 388,2 4 669,4 326,5 -543,7 JA 217,2 0,2% 9 339 0,6% Beckombergaskolan 71 006,7 3 550,3 -7 379,7 216,3 JA 7 100,7 10,0% 7 101 -0,4% Björkhagens skola 98 401,8 4 920,1 991,1 -2 721,3 JA 1 730,2 1,8% 9 840 2,8% Björnbodaskolan/Sörgårdsskolan 59 649,0 2 982,5 -4 769,2 -1 000,0 JA 5 769,2 9,7% 5 965 1,7% Björngårdsskolan 72 150,1 3 607,5 -2 232,1 2 404,8 JA -172,7 -0,2% 7 215 -3,3% Blackebergsskolan 66 932,1 3 346,6 -6 696,1 16,3 JA 6 679,8 10,0% 6 693 0,0% Blommensbergsskolan 77 775,6 3 888,8 -6 860,0 622,5 JA 6 237,5 8,0% 7 778 -0,8% Bredängsskolan 91 654,4 4 582,7 -2 717,8 -5 340,0 JA 7 300,6 8,0% 9 165 5,0% Bromstensskolan 68 315,5 3 415,8 -6 801,7 -1 089,0 JA 6 831,5 10,0% 6 832 0,0% Bäckahagens skola 110 857,2 5 542,9 222,2 -1 392,5 JA 1 170,4 1,1% 11 086 1,3% Eiraskolan 67 289,8 3 364,5 -3 335,7 -1 008,9 JA 4 344,6 6,5% 6 729 1,5% Ekens skola 45 547,1 2 277,4 0,0 -75,4 JA 0,0 0,0% 4 555 0,0% Elinsborgsskolan 60 383,5 3 019,2 -3 034,9 -180,1 JA 3 215,0 5,3% 6 038 0,3% Enbacksskolan 66 886,2 3 344,3 -3 212,6 -2 923,6 JA 6 136,2 9,2% 6 689 4,4% Engelbrektsskolan 113 106,7 5 655,3 -7 999,6 1 561,8 JA 6 437,8 5,7% 11 311 -1,4% Enskede skola 100 182,3 5 009,1 -4 105,9 -3 191,0 JA 7 296,9 7,3% 10 018 3,2% Enskedefältets skola 75 547,2 3 777,4 -3 523,1 -3 159,8 JA 6 683,0 8,8% 7 555 4,2% Eriksdalsskolan 183 928,9 9 196,4 -17 368,7 -1 171,4 JA 18 392,9 10,0% 18 393 0,6% Fagersjöskolan 27 157,5 1 357,9 -2 045,5 -660,5 JA 2 706,0 10,0% 2 716 2,4% Farsta Grundskola / Adolf Fredriks musikklasser 121 395,1 6 069,8 -4 458,3 -3 731,3 JA 8 189,5 6,7% 12 140 3,1% Fruängens skola 90 068,4 4 503,4 -2 758,6 -2 981,3 JA 5 739,9 6,4% 9 007 3,3% Grimstaskolan 97 548,1 4 877,4 -2 277,6 -2 694,8 JA 4 972,4 5,1% 9 755 2,8% 2026-01-30 10:45 Resultatenheter Gubbängsskolan 92 939,7 4 647,0 -7 904,6 -1 317,8 JA 9 222,4 9,9% 9 294 1,4% Gullingeskolan 70 630,1 3 531,5 -2 799,2 -619,1 JA 3 418,4 4,8% 7 063 0,9% Gustav Vasa/Karlbergs skolor 69 424,8 3 471,2 -2 915,8 -1 453,7 JA 4 369,5 6,3% 6 942 2,1% Gärdesskolorna 98 619,1 4 931,0 0,0 -1 120,2 JA 0,0 0,0% 9 862 0,0% Hagsätraskolan 118 594,2 5 929,7 0,0 2 068,9 JA 0,0 0,0% 11 859 0,0% Hammarbyskolan norra 42 624,6 2 131,2 0,0 2 621,4 JA 0,0 0,0% 4 262 0,0% Hammarbyskolan södra 116 334,9 5 816,7 -2 888,4 1 649,1 JA 1 239,3 1,1% 11 633 -1,4% Hedvig Eleonora skola 40 264,4 2 013,2 0,0 -285,8 JA 0,0 0,0% 4 026 0,0% Herrängens skola 62 473,4 3 123,7 -2 937,8 -1 770,5 JA 4 708,3 7,5% 6 247 2,8% Hjorthagens skola/Bobergskolan 110 713,7 5 535,7 -10 148,2 35,3 JA 10 113,0 9,1% 11 071 0,0% Hjulsta grundskola 74 558,5 3 727,9 -1 512,5 -4 267,1 JA 5 240,5 7,0% 7 456 5,0% Husbygårdsskolan 96 266,1 4 813,3 -4 764,8 -1 741,2 JA 6 506,0 6,8% 9 627 1,8% Hägerstenshamnens skola 57 088,8 2 854,4 -2 411,2 -378,2 JA 2 789,4 4,9% 5 709 0,7% Hägerstensåsens skola 66 499,5 3 325,0 -6 418,7 -1 851,0 JA 6 650,0 10,0% 6 650 0,3% Hässelby Villastads skola 106 007,2 5 300,4 -2 402,9 -785,2 JA 3 188,1 3,0% 10 601 0,7% Hässelbygårdsskolan 88 893,6 4 444,7 0,0 -0,6 JA 0,0 0,0% 8 889 0,0% Hästhagsskolan 92 964,1 4 648,2 -1 545,4 -4 061,4 JA 5 606,8 6,0% 9 296 4,4% Högalidsskolan 109 642,8 5 482,1 -5 994,9 -276,2 JA 6 271,0 5,7% 10 964 0,3% Höglandsskolan 48 595,8 2 429,8 0,0 0,0 JA 0,0 0,0% 4 860 0,0% Hökarängsskolan 103 363,7 5 168,2 -10 346,0 -1 142,3 JA 10 336,4 10,0% 10 336 0,0% Johan Skytteskolan 127 226,0 6 361,3 -4 727,8 172,7 JA 4 555,1 3,6% 12 723 -0,1% Johannes skola 61 635,9 3 081,8 -929,8 788,2 JA 141,5 0,2% 6 164 -1,3% Katarina Norra skola 77 790,7 3 889,5 -4 060,9 -2 365,2 JA 6 426,0 8,3% 7 779 3,0% Katarina Södra skola 72 259,9 3 613,0 -6 580,3 -651,2 JA 7 226,0 10,0% 7 226 0,9% Kista grundskola F-9 128 920,7 6 446,0 -8 441,9 -956,1 JA 9 398,0 7,3% 12 892 0,7% Klastorp-Essinge skolor 52 799,5 2 640,0 -4 535,9 281,0 JA 4 254,9 8,1% 5 280 -0,5% Knutbyskolan 61 482,7 3 074,1 448,9 -1 969,4 JA 1 520,5 2,5% 6 148 3,2% Konradsbergsskolan 54 989,2 2 749,5 -2 514,5 -3 164,4 JA 5 263,9 9,6% 5 499 5,0% Kristinebergsskolan 69 930,3 3 496,5 -5 524,1 -1 438,3 JA 6 962,4 10,0% 6 993 2,1% Kungsholmens grundskola 140 111,7 7 005,6 -14 473,8 1 544,7 JA 12 929,1 9,2% 14 011 -1,1% Kvarnbackaskolan 70 123,4 3 506,2 -1 712,2 -630,2 JA 2 342,4 3,3% 7 012 0,9% Kvarnbyskolan 54 665,5 2 733,3 -5 062,2 -1 278,5 JA 5 466,6 10,0% 5 467 0,7% Kämpetorpsskolan 111 548,7 5 577,4 0,0 -1 203,5 JA 0,0 0,0% 11 155 0,0% Lilla Adolf Fredriks skola 41 244,8 2 062,2 461,6 -1 510,5 JA 1 049,0 2,5% 4 124 3,7% Lillholmsskolan 125 380,8 6 269,0 -7 719,0 -362,2 JA 8 081,2 6,4% 12 538 0,3% Lindeskolan 39 363,0 1 968,1 -2 871,6 251,6 JA 2 620,0 6,7% 3 936 -0,6% Loviselundsskolan 80 096,2 4 004,8 -4 612,4 -35,7 JA 4 648,1 5,8% 8 010 0,0% Lugnets skola 85 745,2 4 287,3 -3 556,8 -2 636,0 JA 6 192,7 7,2% 8 575 3,1% Långbrodals skola 68 067,4 3 403,4 -4 191,1 -566,6 JA 4 757,7 7,0% 6 807 0,8% Magelungsskolan 46 715,0 2 335,7 -4 555,1 -1 946,6 JA 4 671,5 10,0% 4 671 0,2% Maltesholmsskolan 72 951,7 3 647,6 -7 237,5 -1 523,6 JA 7 295,2 10,0% 7 295 0,1% Mariaskolan 87 073,8 4 353,7 -1 630,0 -3 223,9 JA 4 853,8 5,6% 8 707 3,7% Mariehällsskolan 68 110,6 3 405,5 -6 599,5 -1 363,4 JA 6 811,1 10,0% 6 811 0,3% Matteusskolan 94 765,1 4 738,3 -7 378,2 -617,8 JA 7 996,0 8,4% 9 477 0,7% Midsommarkransens skola 112 513,9 5 625,7 -5 768,6 -1 451,1 JA 7 219,6 6,4% 11 251 1,3% Mälarhöjdens skola 136 359,6 6 818,0 -3 126,4 -2 873,6 JA 6 000,0 4,4% 13 636 2,1% 2026-01-30 10:45 Resultatenheter Norra Ängby skola 78 735,2 3 936,8 -4 390,5 105,1 JA 4 285,4 5,4% 7 874 -0,1% Nya Elementar 155 948,2 7 797,4 -9 729,4 439,6 JA 9 289,9 6,0% 15 595 -0,3% Nybohovsskolan 30 620,6 1 531,0 -3 062,7 -583,1 JA 3 062,1 10,0% 3 062 0,0% Nälstaskolan 80 220,0 4 011,0 -3 731,8 -1,0 JA 3 732,8 4,7% 8 022 0,0% Observatorielundens skola 54 686,0 2 734,3 -2 308,2 2 504,0 JA -195,8 -0,4% 5 469 -4,6% Olovslundsskolan 76 807,9 3 840,4 -3 464,1 -958,0 JA 4 422,1 5,8% 7 681 1,2% Ormkärrskolan 27 210,4 1 360,5 -426,7 -1 036,0 JA 1 462,7 5,4% 2 721 3,8% Oxhagsskolan 69 292,2 3 464,6 -6 589,1 -532,6 JA 6 929,2 10,0% 6 929 0,5% Rinkebyskolan 71 495,8 3 574,8 -1 765,7 -643,2 JA 2 408,9 3,4% 7 150 0,9% Rågsveds grundskola 82 542,9 4 127,1 -4 391,5 -2 569,2 JA 6 960,7 8,4% 8 254 3,1% Rålambshovsskolan 57 261,1 2 863,1 -6 310,6 -859,4 JA 5 726,1 10,0% 5 726 -1,0% Rödabergsskolan 103 712,2 5 185,6 -7 815,7 212,3 JA 7 603,5 7,3% 10 371 -0,2% Sandåkraskolan 63 682,9 3 184,1 -5 326,8 -1 019,0 JA 6 345,8 10,0% 6 368 1,6% Sjöstadsskolan 129 271,9 6 463,6 -8 350,0 28,7 JA 8 321,4 6,4% 12 927 0,0% Sjöviksskolan 91 776,8 4 588,8 -1 472,1 -1 284,9 JA 2 757,0 3,0% 9 178 1,4% Sjöängsskolan 100 530,8 5 026,5 -6 233,6 1 948,1 JA 4 285,5 4,3% 10 053 -1,9% Skanskvarnsskolan 78 810,5 3 940,5 -5 962,2 2 647,3 JA 3 315,0 4,2% 7 881 -3,4% Skarpatorpsskolan 97 356,3 4 867,8 -7 677,7 -589,0 JA 8 266,7 8,5% 9 736 0,6% Skarpnäcks skola 146 668,7 7 333,4 -3 430,6 -3 453,5 JA 6 884,1 4,7% 14 667 2,4% Sköndalsskolan 68 682,5 3 434,1 -5 634,0 -1 192,6 JA 6 826,6 9,9% 6 868 1,7% Skönstaholmsskolan 43 138,6 2 156,9 -2 667,3 1 756,2 JA 911,2 2,1% 4 314 -4,1% Slättgårdsskolan 76 522,9 3 826,1 -7 396,3 -4 633,5 JA 7 652,3 10,0% 7 652 0,3% Smedshagsskolan 57 291,1 2 864,6 -4 480,5 -34,6 JA 4 515,1 7,9% 5 729 0,1% Smedslättsskolan 42 854,0 2 142,7 -4 002,7 -574,1 JA 4 285,4 10,0% 4 285 0,7% Snösätraskolan 46 116,3 2 305,8 135,4 -230,1 JA 94,7 0,2% 4 612 0,5% Sofia Distans 22 199,4 1 110,0 -374,0 -2 190,0 JA 1 484,0 6,7% 2 220 5,0% Sofia skola 100 689,9 5 034,5 -5 462,0 -219,7 JA 5 681,7 5,6% 10 069 0,2% Solbergaskolan 75 325,9 3 766,3 -3 954,9 919,8 JA 3 035,1 4,0% 7 533 -1,2% Solhemsskolan 92 154,5 4 607,7 932,1 -2 434,3 JA 1 502,2 1,6% 9 215 2,6% Spånga grundskola 65 453,8 3 272,7 -1 006,6 -1 136,0 JA 2 142,6 3,3% 6 545 1,7% Sturebyskolan 127 829,2 6 391,5 -7 982,0 -1 342,2 JA 9 324,3 7,3% 12 783 1,1% Sundbyskolan 101 318,4 5 065,9 140,0 -4 664,4 JA 4 524,4 4,5% 10 132 4,6% Sätraskolan 135 211,5 6 760,6 -2 666,9 -130,8 JA 2 797,7 2,1% 13 521 0,1% Söderholmsskolan 57 232,7 2 861,6 -4 242,5 -1 456,8 JA 5 699,3 10,0% 5 723 2,5% Södermalmsskolan 122 512,8 6 125,6 -12 078,7 333,0 JA 11 745,7 9,6% 12 251 -0,3% Södra Ängby skola 97 156,6 4 857,8 -4 832,0 -156,4 JA 4 988,5 5,1% 9 716 0,2% Tallkrogens skola 57 510,4 2 875,5 -4 123,8 -17,9 JA 4 141,7 7,2% 5 751 0,0% Tellusborgsskolan 87 070,7 4 353,5 -5 168,5 -3 201,2 JA 8 369,6 9,6% 8 707 3,7% Trollbodaskolan 76 556,4 3 827,8 -639,0 -1 814,8 JA 2 453,9 3,2% 7 656 2,4% Tullgårdsskolan 44 750,6 2 237,5 -1 583,9 -1 161,4 JA 2 745,3 6,1% 4 475 2,6% Vasa Real 92 163,4 4 608,2 -9 115,9 -656,5 JA 9 216,3 10,0% 9 216 0,1% Vinsta grundskola 105 721,6 5 286,1 0,0 -0,3 JA 0,0 0,0% 10 572 0,0% Vällingbyskolan 126 738,6 6 336,9 -1 833,3 -2 314,7 JA 4 147,9 3,3% 12 674 1,8% Västertorpsskolan 68 512,5 3 425,6 -7 127,6 -1 643,7 JA 6 851,3 10,0% 6 851 -0,4% Ålstensskolan 47 480,9 2 374,0 -4 582,6 -1 958,0 JA 4 748,1 10,0% 4 748 0,3% Årstadalsskolan 43 695,7 2 184,8 -2 998,9 -1 285,6 JA 4 284,5 9,8% 4 370 2,9% 2026-01-30 10:45 Resultatenheter Årstaskolan 112 749,3 5 637,5 -362,0 -1 038,3 JA 1 400,3 1,2% 11 275 0,9% Åsö grundskola 44 587,3 2 229,4 0,0 5 008,9 JA 0,0 0,0% 4 459 0,0% Äppelviksskolan 52 263,1 2 613,2 -5 038,3 -170,5 JA 5 208,8 10,0% 5 226 0,3% Örbyskolan 83 550,3 4 177,5 -3 608,0 -3 798,7 JA 7 406,7 8,9% 8 355 4,5% Östbergaskolan 39 695,8 1 984,8 -803,7 760,4 JA 43,2 0,1% 3 970 -1,9% Östermalmsskolan 63 238,9 3 161,9 -4 486,8 -1 304,6 JA 5 791,3 9,2% 6 324 2,1% Gymnasieskolor Anna Whitlocks Gymnasium 176 962,6 8 848,1 -9 671,3 -8 121,3 JA 17 696,3 10,0% 17 696 4,5% Bernadottegymnasiet 39 006,2 1 950,3 -1 897,3 -2 691,5 JA 3 847,6 9,9% 3 901 5,0% Blackebergs gymnasium 109 449,6 5 472,5 -10 176,6 -2 081,8 JA 10 945,0 10,0% 10 945 0,7% Bromma gymnasium 113 987,9 5 699,4 -10 455,9 -4 720,4 JA 11 398,8 10,0% 11 399 0,8% ESS-gymnasiet 77 178,7 3 858,9 -7 284,0 -3 928,5 JA 7 717,9 10,0% 7 718 0,6% Globala gymnasiet 61 205,9 3 060,3 -2 540,1 -4 338,1 JA 5 600,4 9,2% 6 121 5,0% Int. School of the Stockholm Region 82 102,7 4 105,1 -6 865,2 -5 302,7 JA 8 210,3 10,0% 8 210 1,6% Kungsholmens gymnasium/Sthlms Musikgymnasium 115 517,6 5 775,9 -10 682,9 -6 658,4 JA 11 551,8 10,0% 11 552 0,8% Kungsholmens Västra Gymnasium 87 824,7 4 391,2 -6 510,1 -3 769,6 JA 8 782,5 10,0% 8 782 2,6% Norra Real 83 503,0 4 175,1 -7 429,7 -2 517,0 JA 8 350,3 10,0% 8 350 1,1% P A Fogelström Gymnasium 50 895,2 2 544,8 -2 579,0 -1 390,2 JA 3 969,2 7,8% 5 090 2,7% RgRh Stockholm 31 210,0 1 560,5 -3 347,8 -1 485,0 JA 3 121,0 10,0% 3 121 -0,7% S:t Eriks gymnasium 136 176,7 6 808,8 -10 148,2 -7 788,2 JA 13 617,7 10,0% 13 618 2,5% Skolslussen 16 014,2 800,7 -1 498,2 -337,3 JA 1 601,4 10,0% 1 601 0,6% Stockholm Science and Innovation School 35 142,6 1 757,1 -1 818,9 -635,2 JA 2 454,2 7,0% 3 514 1,8% Stockholms transport och fordonstekniska gy 40 353,8 2 017,7 -3 768,6 -591,8 JA 4 035,4 10,0% 4 035 0,7% Södra Latins gymnasium 113 056,7 5 652,8 -9 481,7 -4 021,3 JA 11 305,7 10,0% 11 306 1,6% Thorildsplans gymnasium 137 110,7 6 855,5 -8 495,3 -2 347,6 JA 10 843,0 7,9% 13 711 1,7% Östra reals gymnasium 101 502,2 5 075,1 -9 000,0 -2 774,8 JA 10 150,2 10,0% 10 150 1,1% Övriga ALE Språkcentrum 297 841,9 14 892,1 -12 778,0 -10 243,7 JA 23 021,7 7,7% 29 784 3,4% ALE Elevhälsan MI 40 437,9 2 021,9 -3 578,0 -420,0 JA 3 998,0 9,9% 4 044 1,0% Summa resultatenheter 12 610 582,9 -664 838,2 -200 493,5 812 257,4 2026-01-30 10:45 Resultatenheter --- [Bilaga 2 Bokslutsbilaga.pdf] Bilaga 2 Balansräkning Period: 202500-202513 Förvaltning: 117 Kr Förändring UB 202513 IB 202500 202501-202513 Externt Stadens bolag Internt Totalt Anläggningstillgångar 320 386 612,50 19 148 570,65 339 535 183,15 0,00 0,00 339 535 183,15 Omsättningstillgångar 838 673 475,87 1 803 579,35 156 615 775,62 633 103 630,85 50 757 648,75 840 477 055,22 Summa Tillgångar 1 159 060 088,37 20 952 150,00 496 150 958,77 633 103 630,85 50 757 648,75 1 180 012 238,37 Eget kapital -635 800 350,90 44 907 243,62 221 364 287,41 0,00 -812 257 394,69 -590 893 107,28 Avsättningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Långfristiga skulder -16 941 722,91 -8 156 363,22 -25 098 086,13 0,00 0,00 -25 098 086,13 Kortfristiga skulder -506 318 014,56 -57 703 030,40 -439 175 172,98 -84 217 517,46 -40 628 354,52 -564 021 044,96 Summa Skulder & Eget kapital -1 159 060 088,37 -20 952 150,00 -242 908 971,70 -84 217 517,46 -852 885 749,21 -1 180 012 238,37 Bilaga 2 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 117 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Verksamhetens intäkter (-) -2 568 010 830,74 -173 999,02 -208 780 430,28 -2 776 965 260,04 Verksamhetens kostnader (+) 16 686 573 592,97 2 619 025 995,81 3 538 327 844,31 22 843 927 433,09 Verksamhetens nettokostnader 14 118 562 762,23 2 618 851 996,79 3 329 547 414,03 20 066 962 173,05 Avskrivningar (+) 98 250 739,70 0,00 0,00 98 250 739,70 Skatteintäkter (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Generella stadsbidrag och utjämning (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens resultat 14 216 813 501,93 2 618 851 996,79 3 329 547 414,03 20 165 212 912,75 Finansiella intäkter (-) -1 122 370,11 0,00 0,00 -1 122 370,11 Finansiella kostnader (+) 143 525,21 364 115,00 8 057 188,17 8 564 828,38 Resultat efter finansiella poster 14 215 834 657,03 2 619 216 111,79 3 337 604 602,20 20 172 655 371,02 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 0,00 Årets resultat 14 215 834 657,03 2 619 216 111,79 3 337 604 602,20 20 172 655 371,02 Bilaga 2 Anläggningsinformation 10 11 12 13 2381-2389 Immateriella Mark, byggnader och Maskiner och inventarier Finansiella Inv.skuld anläggningstillgångar tekniska anläggningar anläggningstillgångar Upplösningar exkl. 117x Förvaltning: 117 Kr Information från Huvudboken IB Anskaffningsvärden 0,00 0,00 1 409 453 312,57 0,00 -18 963 293,02 Periodens förändring (anskaffning) 0,00 0,00 -681 679 588,67 0,00 -13 165 188,14 UB Anskaffningar 0,00 0,00 727 773 723,90 0,00 -32 128 481,16 IB Avskrivningar 0,00 0,00 -1 102 460 001,35 0,00 6 846 560,71 Periodens förändring (avskrivning) 0,00 0,00 695 646 148,76 0,00 5 349 651,70 UB Avskrivningar 0,00 0,00 -406 813 852,59 0,00 12 196 212,41 Summa bokfört värde 0,00 0,00 320 959 871,31 0,00 -19 932 268,75 Summa förändring i Huvudbok 0,00 0,00 13 966 560,09 0,00 -7 815 536,44 Information från Anläggningsreskontran Aktivering 0,00 0,00 111 037 072,67 0,00 -13 165 188,14 Tillägg 0,00 0,00 1 180 227,12 0,00 0,00 Summa anskaffningar 0,00 0,00 112 217 299,79 0,00 -13 165 188,14 Historiska anläggningar (värdeöverföring) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Automatisk avskrivning 0,00 0,00 -98 250 739,70 0,00 5 349 651,70 Nedskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Återföring (uppskrivning) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Försäljning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Utrangering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ändra dimension från 0,00 0,00 -2 847 543,64 0,00 774 310,00 Ändra dimension till 0,00 0,00 2 847 543,64 0,00 -774 310,00 Omgruppering från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omgruppering till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till, aktiveringstransaktion 0,00 0,00 235 017,00 0,00 0,00 Överförs från 0,00 0,00 -336 281,00 0,00 0,00 Överförs till 0,00 0,00 101 264,00 0,00 0,00 Omvärdering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kalkylmässig ränta 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Manuell avskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Reversering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 BFV-avrundning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa förändringar i Anläggningsreskontran 0,00 0,00 13 966 560,09 0,00 -7 815 536,44 Diff HB (föränding bokfört värde) och ANL (förändringar) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Specifikation nedskrivna anläggningar Summa nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Bilaga 2 Anläggnings- och rörelsekapital Kr, Period: 202501-202513 Förvaltning: 117 Ingående balans anläggnings- och rörelsekapital 635 800 350,90 Drift Intäkter -2 778 087 630,15 Kostnader 22 950 743 001,17 Summa 20 172 655 371,02 Investering Inkomster -13 506 014,92 Utgifter 117 399 310,35 Summa 103 893 295,43 Totalt 20 276 548 666,45 Stadskassans konto Externa inbetalningar 3 533 852 211,17 Interna inbetalningar 0,00 Externa utbetalningar -13 607 811 198,00 Interna utbetalningar -10 053 789 140,57 Summa -20 127 748 127,40 Fordran/skuld stadskassan 44 907 243,62 Årets förändring av resultatfond 147 419 224,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital 192 326 467,62 (motsvarar årets förändring av eget kapital - bokförs konto 8901 & 2021) Utgående balans nämndens anläggnings- och rörelsekapital 590 893 107,28 Bilaga 2 Kontokontroller Tips Kr, Period: 202501-202513 Förvaltning: 117 Felsökning Stadkonto Belopp Kontroll konto 49xx 4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00 4904 Preliminärt kostnadsförda differenser 0,00 Drift - SUMMA Konto 49xx 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00 Investering - SUMMA Konto 49xx 0,00 Kontroll Motpart 9* (förvaltningsinterna motparter) Diff 1512 pga intern motpart som justerats på konto 1511 då det inte går att bokföra på 1512. Det uppdagades att BER-handläggare under december 2024 råkat lägga in intern 1511 Kundfordringar manuell 1 575,00motpart vid fakturering. Detta korrigerades i Ber 2025 så därför har det följt med hela året. Diff 1512 pga intern motpart som justerats på konto 1511 då det inte går att bokföra på 1512. Det uppdagades att BER-handläggare under december 2024 råkat lägga in intern 1512 Kundfordringar AGRESSO -1 575,00motpart vid fakturering. Detta korrigerades i Ber 2025 så därför har det följt med hela året. 1714 M4 Förutbetalda kostnader 0,00 2495 Förmedlade medel, övriga 0,00 2499 Övriga skulder 0,00 2512 Levarsntörsskulder AGRESSO 0,00 2950 Uppbokningar månadsavslut(ej bokslut el. T2) 0,00 2953 Förutbetalda intäkter, manuella. 0,00 2955 Förskott från kund, övrigt. 0,00 2957 M4 Förutbetalda intäkter 0,00 . SUMMA Motpart 9* i BR (1-2) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (drift) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (inv) 0,00 Kontroll Motpart 1990 SUMMA Motpart 1990 0,00 Kontroll VT HC & UU SUMMA BR 0,00 SUMMA RR 0,00 Kontroll konto 90xx-98xx 9041 Internränta -8 057 188,17 9043 Överföring mot annan förvaltning än finansförv -630 814 928,31 9044 Moms 1 491 445 309,99 9045 Skatt felaktigt betalad lön 35 030,00 9046 Punktskatt el, överföring mot finansförvaltningen -1 205 300,00 9047 Nystartsjobb 13 257 011,00 9052 PO -3 134 663 037,13 9055 LISA-löner -7 783 786 037,95 SUMMA Konto 904x och 905x -10 053 789 140,57 SUMMA Konto 90xx (ej 905x) 0,00 9131 Personalförsäkring 0,00 9133 Avräkning internränta 0,00 9134 Skatt felaktigt betalad lön 0,00 9139 Nystartsjobb 0,00 9181 Ej identifierade inbetalningar 0,00 SUMMA Konto 91xx 0,00 SUMMA Konto 93xx-95xx 0,00 9894 Oidentifierade inbetalningar 0,00 9895 Genomgångskonto inkasso 0,00 9896 Kund - insättning från dagrapport 0,00 9899 Genomgångskonto kundreskontra 0,00 SUMMA Konto 96xx-98xx 0,00 9999 Felkonton övrigt 0,00 SUMMA Konto 99xx 0,00 Kontroll konto kontra stadkonto 3-9999 Summa stadkonto 10 073 958 986,83 Summa konto 10 073 958 986,83 SUMMA 0,00 Kontroll mot resultatrapport Summa drift 20 172 655 371,02 Summa drift enligt resultatrapport 20 172 655 371,02 SUMMA 0,00 Kontroll aktivering & investering Summa investeringsinkomster/utgifter 103 893 295,43 Summa aktiverat (789x) -103 893 295,43 SUMMA 0,00 Summa investeringar på 8-konto (får ej finnas) 0,00 Kontroll RR, BR och Anl.- & rör.kap Årets resultat enligt resultaträkningen 20 172 655 371,02 Summa drift enligt anl. & rör.kap 20 172 655 371,02 SUMMA 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital 192 326 467,62 Summa bokfört på stadkonto 2021, 2023 (motp 2000-8999) 192 326 467,62 SUMMA 0,00 Tillgångar 1 180 012 238,37 Skulder & Eget kapital -1 180 012 238,37 SUMMA 0,00 Kontroll blanka koddelar Bokfört utan motpart 0,00 Bokfört utan projekt 0,00 Bokfört utan verksamhet 0,00 Kontroll UB kontra IB Stadkonto UB 202400-202414 IB 202500 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 13 393 301,28 13 393 301,28 12 Maskiner och inventarier 306 993 311,22 306 993 311,22 15 Kundfordringar 45 424 048,98 45 424 048,98 16 Diverse kortfristiga fordringar 23 635 873,27 23 635 873,27 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 769 117 523,31 769 117 523,31 19 Kassa och bank 496 030,31 496 030,31 SUMMA Tillgångar 1 159 060 088,37 1 159 060 088,37 201 Eget kapital, ingående värde -653 468 932,90 -635 800 350,90 202 Årets resultet 17 668 582,00 0,00 SUMMA Eget kapital -635 800 350,90 -635 800 350,90 23 Långfristiga skulder -16 941 722,91 -16 941 722,91 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -10 060 463,39 -10 060 463,39 25 Leverantörsskulder -302 410 706,12 -302 410 706,12 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -48 630 871,67 -48 630 871,67 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -145 215 973,38 -145 215 973,38 SUMMA Skulder -523 259 737,47 -523 259 737,47 --- [Bilaga 3 Antal schablongrundande barn och elever VB 2025.pdf] Bilaga 3 Antal schablongrundande samt interkommunala elever 2025 FRITIDSHEM KF 2025 VP 2025 VB 2025 DIFF VB-VP Stockholmsbarn i kommunala skolor i Stockholms stad 31 874 30 500 30 586 86 Stockholmsbarn i kommunala skolor i annan kommun 269 220 239 19 Stockholmsbarn i fristående skolor 7 199 7 030 7 245 215 Totalt Stockholmsbarn i fritidshem 39 342 37 750 38 070 320 Barn från andra kommuner i Stockholms stads skolor 300 285 -15 GRUNDSKOLA KF 2025 VP 2025 VB 2025 DIFF VB-VP Stockholmselever i kommunala skolor i Stockholms stad 75 641 74 200 74 203 3 Stockholmselever i kommunala skolor i annan kommun 944 775 837 62 Stockholmselever i fristående skolor 23 576 22 793 23 218 425 Stockholmselever i fristående resursskolor 805 877 916 39 Stockholmselever i internationella skolor 1 419 1 380 1 369 -11 Totalt Stockholmselever i grundskola 102 385 100 025 100 543 518 Elever från andra kommuner i Stockholms stads skolor 1 650 1 665 15 ANPASSAD GRUNDSKOLA KF 2025 VP 2025 VB 2025 DIFF VB-VP Stockholmselever i kommunala skolor i Stockholms stad 1 089 1 160 1 159 -1 Stockholmselever i kommunala skolor i annan kommun 21 25 17 -8 Stockholmselever i fristående skolor 236 257 256 -1 Totalt Stockholmselever i anpassad grundskola 1 346 1 442 1 432 -10 Elever från andra kommuner i Stockholms stads skolor 12 20 8 GYMNASIESKOLA KF 2025 VP 2025 VB 2025 DIFF VB-VP Stockholmselever i kommunala skolor i Stockholms stad 12 330 12 142 12 246 104 Stockholmselever kommunala skolor i annan kommun 3 700 3 525 3 563 38 Stockholmselever i fristående skolor 15 345 15 114 15 406 292 Totalt Stockholmselever i gymnasieskola 31 375 30 781 31 215 434 Elever från andra kommuner i Stockholms stads skolor 6 663 6 636 -27 ANPASSAD GYMNASIESKOLA KF 2025 VP 2025 VB 2025 DIFF VB-VP Stockholmselever i kommunala skolor i Stockholms stad 263 308 302 -6 Stockholmselever i kommunala skolor i annan kommun 49 49 48 -1 Stockholmselever i fristående skolor 144 186 193 7 Totalt Stockholmselever i anpassad gymnasieskola 456 543 543 0 Elever från andra kommuner i Stockholms stads skolor 94 93 -1 --- [Bilaga 4 Anslagsenheter VB 2025.pdf] Bilaga 4 Anslagsenheter inom utbildningsnämnden 2025 minustecken i nettoutfall innebär överskott Bruttobudget Nettoutfall Avvikelse 2025 Grundskolor 2025 2025 Ekens skola 45,5 -0,1 0,1 Hagsätraskolan 118,6 2,1 -2,1 Hammarbyskolan norra 42,6 2,6 -2,6 Hedvig Eleonora skola 40,3 -0,3 0,3 Hässelbygårdsskolan 88,9 0,0 0,0 Höglandsskolan 48,6 0,0 0,0 Gärdeskolorna 98,6 -1,1 1,1 Kämpetorpsskolan 111,5 -1,2 1,2 Vinsta grundskola 105,7 0,0 0,0 Åsö grundskola 44,6 5,0 -5,0 Totalt grundskolor 744,9 7,0 -7,0 Bruttobudget Nettoutfall Avvikelse 2025 Gymnasieskolor 2025 2025 Betty Petterssons gymnasium 38,3 1,0 -1,0 Kungliga Svenska balettskolan 60,1 1,1 -1,1 Kärrtorps gymnasium 47,0 1,3 -1,3 Liljeholmens gymnasium 35,4 -1,7 1,7 Lindeparkens anpassade gymnasieskola 74,6 -2,2 2,2 Midsommarkransens gymnasium 80,8 -7,9 7,9 Polhems anpassade gymnasieskola 83,7 -0,6 0,6 Spånga gymnasium 57,5 -2,6 2,6 Stockholms hotell- och restaurangskola 87,8 -9,3 9,3 Studerandeboende Kungsholmen 18,2 0,0 0,0 Studerandeboende Skärholmen 5,5 0,0 0,0 Sommarskolan gy 1,5 0,0 0,0 Totalt gymnasieskolor 590,4 -20,9 20,9 Bruttobudget Nettoutfall Avvikelse 2025 Central förvaltning 2025 2025 Bemanningsenheten 41,5 -6,7 6,7 Campus Konradsberg 36,0 -0,1 0,1 Totalt 77,5 -6,8 6,8 --- [Bilaga 5 Nyckeltal 2025.pdf] Bilaga 5 117 Utbildningsförvaltningen Handläggare: Telefon nr: Mejladress: Nyckeltal för pedagogisk verksamhet För in underlag i gulmarkerad ruta Fritidshem Nyckeltal 5: Antal inskrivna barn per anställd i fritidshem (T1) Antal inskrivna barn Antal inskrivna barn Antal inskrivna barn Antal inskrivna Antal inskrivna Antal inskrivna per anställd, per anställd, per anställd, elever per anställd, elever per anställd, elever per anställd, kommunala fristående fritidshem samtliga fritidshem kommunala fristående fritidshem samtliga fritidshem fritidshem 2025 2025 fritidshem 2024 2024 2025 2024 Stockholm 14,5 14,2 14,4 Malmö 14,4 13,4 14,3 Göteborg 14,1 13,3 14,0 Riket 12 13,9 12,2 Kommentarer: Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Grundskola Nyckeltal 6: Andel elever i fristående grundskolor (T1) Andel elever i Andel elever i fristående skolor fristående skolor 2025 2024 Stockholm 24,1% Malmö 14,4% Göteborg 22,5% Riket 21,4% Bilaga 5 Kommentarer: Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 7: Antal elever per lärare (heltidstjänst) (T1) Antal elever per Antal elever per Antal elever per Antal elever per Antal elever per Antal elever per lärare, kommunala lärare, fristående lärare, samtliga lärare, kommunala lärare, fristående lärare, samtliga skolor skolor skolor skolor skolor skolor 2025 2025 2025 2024 2024 2024 Stockholm 12,7 12,5 12,6 Malmö 12,5 12,9 12,5 Göteborg 11,7 12,8 11,9 Riket 11,8 13,1 12,0 Kommentarer: Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 8: Andel lärare med pedagoisk högskoleexamen (heltidstjänst) (T1) Andel lärare med Andel lärare med Andel lärare med Andel lärare med Andel lärare med Andel lärare med pedagogisk pedagogisk pedagogisk pedagogisk pedagogisk pedagogisk högskoleexamen, högskoleexamen, högskoleexamen, högskoleexamen, högskoleexamen, högskoleexamen, kommunala skolor fristående skolor samtliga skolor 2025 kommunala skolor fristående skolor samtliga skolor 2024 2025 2025 2024 2024 Stockholm 91,7% 74,7% 85,2% Malmö 91,6% 80,5% 88,7% Göteborg 88,8% 82,0% 86,5% Riket n.a. n.a. 85,8% Kommentarer: Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Bilaga 5 Nyckeltal 9: Genomsnittligt meritvärde (VB) Genomsnittligt Genomsnittligt Genomsnittligt Genomsnittligt Genomsnittligt Genomsnittligt meritvärde, meritvärde, meritvärde, samtliga meritvärde, meritvärde, meritvärde, samtliga kommunala skolor fristående skolor skolor 2025 kommunala skolor fristående skolor skolor 2024 2025 2025 2024 2024 Stockholm, totalt 250,3 254,6 251,9 247,8 254,3 250,2 Stockholm, flickor 257,4 261,2 258,9 255,6 260,8 257,6 Stockholm, pojkar 243,7 247,1 244,9 240,8 247,3 243,1 Malmö 229,8 253,1 233,9 229,4 253,7 233,4 Göteborg 224,3 248,6 232,2 219,8 248,1 228,8 Riket 223,5 247,0 228,5 222,6 246,7 227,6 Kommentarer: Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 10a: Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella proven i matematik (VB) Bilaga 5 Andel elever som Andel elever som uppnått kravnivån uppnått kravnivån på de nationella på de nationella proven i matematik proven i matematik 2025 2024 Stockholm, totalt 90,3% 89,5% Stockholm, flickor 88,9% 88,4% Stockholm, pojkar 91,7% 90,5% Kommentarer: Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 10b: Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella proven i svenska (VB) Andel elever som Andel elever som uppnått kravnivån uppnått kravnivån på de nationella på de nationella proven i svenska proven i svenska 2025 2024 Stockholm, totalt 94,1% 93,8% Stockholm, flickor 95,8% 96,4% Stockholm, pojkar 92,4% 91,5% Kommentarer: Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 10c: Andel elever som uppnått kravnivån på de nationella proven i engelska (VB) Andel elever som Andel elever som uppnått kravnivån uppnått kravnivån på de nationella på de nationella proven i engelska proven i engelska 2025 2024 Stockholm, totalt 99,0% 98,5% Stockholm, flickor 98,9% 98,6% Stockholm, pojkar 99,0% 98,3% Kommentarer: Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 11: Andel elever i år 9 som uppnått målen i alla ämnen (VB) Bilaga 5 Andel elever som Andel elever som Andel elever som Andel elever som Andel elever som Andel elever som uppnått målen i alla uppnått målen i alla uppnått målen i alla uppnått målen i alla uppnått målen i alla uppnått målen i alla ämnen, kommunala ämnen, fristående ämnen, samtliga ämnen, kommunala ämnen, fristående ämnen, samtliga skolor skolor skolor skolor skolor skolor 2025 2025 2025 2024 2024 2024 Stockholm, totalt 78,9% 78,0% 78,5% 79,1% 78,3% 78,8% Stockholm, flickor 78,8% 79,1% 78,9% 79,2% 78,4% 78,9% Stockholm, pojkar 79,0% 76,6% 78,2% 79,0% 78,2% 78,7% Malmö 67,3% 77,9% 69,2% 66,2% 79,0% 68,3% Göteborg 68,2% 80,7% 72,2% 65,3% 81,0% 70,2% Riket 69,7% 79,9% 71,9% 69,7% 80,5% 71,9% Kommentarer: Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 12: Andel elever som är behöriga till nationellt program (VB) Andel elever Andel elever Andel elever Andel elever Andel elever Andel elever behöriga till behöriga till behöriga till behöriga till behöriga till behöriga till nationellt program, nationellt program, nationellt program, nationellt program, nationellt program, nationellt program, kommunala skolor fristående skolor samtliga skolor kommunala skolor fristående skolor samtliga skolor 2025 2025 2025 2024 2024 2024 Yrkesförberedande 87,9% 90,5% 88,8% 87,9% 89,3% 88,4% flickor 88,4% 90,9% 89,4% 88,1% 88,9% 88,4% pojkar 87,4% 90,0% 88,3% 87,7% 89,7% 88,4% Högskoleförberedande Estetiska program 86,9% 89,5% 87,8% 86,9% 88,4% 87,5% flickor 87,4% 89,7% 88,3% 87,3% 88,2% 87,6% pojkar 86,4% 89,2% 87,4% 86,6% 88,7% 87,4% Ekonomi-, humanistiska- och samhällsvetenskaps- program 85,7% 87,7% 86,4% 85,6% 86,4% 85,9% flickor 86,3% 88,6% 87,2% 85,7% 86,2% 85,9% pojkar 85,2% 86,7% 85,7% 85,5% 86,6% 85,9% Naturvetenskaps- och teknik program 84,2% 86,8% 85,2% 84,3% 86,3% 85,0% flickor 84,7% 87,4% 85,8% 84,6% 86,3% 85,3% pojkar 83,8% 86,1% 84,6% 84,0% 86,3% 84,8% Kommentarer: Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Bilaga 5 Gymnasieskola Nyckeltal 17: Andel elever i fristående skolor (T1) Andel elever i Andel elever i fristående skolor fristående skolor 2025 2024 Stockholm 50,2% Malmö 42,4% Göteborg 51,5% Riket 31,7% Kommentarer: Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 18: Andel lärare med pedagoisk högskoleexamen (heltidstjänst) (T1) Andel lärare med Andel lärare med Andel lärare med Andel lärare med Andel lärare med Andel lärare med pedagogisk pedagogisk pedagogisk pedagogisk pedagogisk pedagogisk högskoleexamen, högskoleexamen, högskoleexamen, högskoleexamen, högskoleexamen, högskoleexamen, kommunala skolor fristående skolor samtliga skolor kommunala skolor fristående skolor samtliga skolor 2025 2025 2025 2024 2024 2024 Stockholm 94,0% 86,2% 88,5% Malmö 91,2% 84,2% 88,3% Göteborg 92,1% 86,4% 89,2% Riket 85,4% 78,8% 83,3% Kommentarer: Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 20: Andel elever som slutfört utbildningen med examen inom 3 år (VB) Bilaga 5 Andel elever som And5el elever som Andel elever som Andel elever som Andel elever som Andel elever som slutfört utbildningen slutfört utbildningen slutfört utbildningen slutfört utbildningen slutfört utbildningen slutfört utbildningen med examen inom 3 med examen inom 3 med examen inom 3 med examen inom 3 med examen inom 3 med examen inom 3 år, kommunala år, fristående skolor år, samtliga skolor år, kommunala år, fristående skolor år, samtliga skolor skolor 2025 2025 2025 skolor 2024 2024 2024 Exkl. introduktionsprogram 84,6% 77,0% 80,3% 83,7% 77,0% 79,8% flickor 85,6% 79,4% 82,1% 84,7% 78,6% 81,2% pojkar 83,3% 74,2% 78,1% 82,3% 74,9% 78,0% Inkl. introduktionsprogram 76,8% 73,0% 74,7% 76,0% 73,0% 74,3% flickor 78,7% 75,9% 77,1% 77,8% 74,9% 76,4% pojkar 74,6% 69,9% 71,9% 73,8% 70,7% 72,3% Kommentarer: Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 21: Genomsnittligt betygspoäng för gymnasieelever (VB) Genomsnittlig Genomsnittlig Genomsnittlig Genomsnittlig Genomsnittlig Genomsnittlig betygspoäng, betygspoäng, betygspoäng, betygspoäng, betygspoäng, betygspoäng, kommunala skolor fristående skolor samtliga skolor kommunala skolor fristående skolor samtliga skolor 2025 2025 2025 2024 2024 2024 Stockholm, totalt 15,7 14,6 15,1 15,8 14,6 15,1 Stockholm, flickor 16,1 15 15,5 16,1 15,1 15,6 Stockholm, pojkar 15,3 14,2 14,6 15,3 14,1 14,6 Malmö 14,4 14,1 14,2 14,6 14 14,3 Göteborg 14,3 14,8 14,6 14,3 14,9 14,7 Riket 14,3 14,4 14,4 Ej aktuellt 2024 Kommentarer: Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Nyckeltal 22: Andel elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola (VB) Bilaga 5 Andel elever med Andel elever med Andel elever med Andel elever med Andel elever med Andel elever med behörighet till behörighet till behörighet till behörighet till behörighet till behörighet till universitet och universitet och universitet och universitet och universitet och universitet och högskola, högskola, fristående högskola, samtliga högskola, högskola, fristående högskola, samtliga kommunala skolor skolor 2025 skolor kommunala skolor skolor 2024 skolor 2025 2025 2024 2024 Stockholm 88,5% 81,7% 84,6% 88,7% 81,0% 84,2% Malmö 74,1% 71,5% 72,8% 78,4% 69,9% 74,0% Göteborg 75,2% 86,5% 82,3% 76,6% 84,7% 81,7% Riket 71,3% 74,6% 72,2% 71,7% 74,6% 72,4% Kommentarer: Kommentera gärna exempelvis utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Bilaga 5 117 Utbildningsförvaltningen Handläggare: Annika Kåreceus Telefon nr: 08-508 33 907 Mejladress: Annika Kåreceus <annika.kareceus@edu.stockholm.se> Nyckeltal för personalstatistik för För in underlag i gulmarkerad ruta Underlag finns i Beslutsstöd/Gemensamma mappar /Basnyckeltal/VB2025 Nyckeltal 122: Andel tillsvidareanställda Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Antal tillsvidare- Totala antalet Andel tillsvidare- anställningar anställningar Andel tillsvidare- anställda anställningar Tillsvidareanställda 14 537 16 029 90,7% 90,9% Kommentarer: Nyckeltal 123: Andel heltidstjänster Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Antal heltids- Totala antalet Andel heltids- Andel heltids- anställningar tillsvidare- anställningar anställningar anställningar Heltidstjänster 13 577 14 537 93,4% 93,1% Kommentarer: Nyckeltal 124: Personalomsättning Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Genomsnittligt antal Personalomsätt- Personal- tillvidare- ning (%) omsättning anställningar under % Det lägsta talet av året antalet avgångar eller rekryteringar av tillsvidare- anställningar Personalomsättning 558 14 539 3,8% 2,9% Kommentarer: Nyckeltal 125: Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda* Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Antalet anställda Totala antalet Andel kvinnor (%) Antalet kvinnor i Totala antalet chefer Andel kvinnliga Kvinnliga chefer Kvinnliga chefer kvinnor anställda chefsposition chefer (%) (kvot) (kvot) Kvinnliga chefer 11 067 16 238 68% 536 762 70% 1,03 1,00 Kommentarer: Notera att för 2025 ingår nu endast AID-chefskod; A, B, B1, B2, Bilaga 5 C, C1, C2 som chefer. Detta skiljer sig mot tidigare år då samtliga AID-chefskoder har ingått. Utbildningsförvaltningens revidering av chefskoder i enlighet med stadsgemensamma riktlinjer registrerades först att gälla från 1 januari 2026. Utbildningsförvaltningens siffror redovisas därför i år per 2026- 01-31. Nyckeltal 126: Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Antalet anställda Totala antalet Andel utrikes födda Antalet utrikes Totala antalet chefer Andel utrikes Utrikes födda chefer Utrikes födda chefer som är utrikes anställda (%) födda chefer födda chefer (kvot) (kvot) födda (%) Utrikes födda chefer Endast kvoten ska fyllas i. Underlag ges från Sweco 0,35 0,58 Kommentarer: Nyckeltal 126 mäts per 30 september och har därför inte samma underlagssiffror som de andra nyckeltalen som mäts per 31 december. Notera att för 2025 ingår nu endast AID- chefskod; A, B, B1, B2, C, C1, C2 som chefer. Detta skiljer sig mot tidigare år då samtliga AID-chefskoder har ingått. Utbildningsförvaltningens revidering av chefskoder i enlighet med stadsgemensamma riktlinjer hade vid datauttagstillfället ännu inte registrerats vilket innebär att ett mycket stort antal chefer, däribland biträdande rektorer, administrativa chefer och kökschefer, inte ingår i urvalet. Uppgifterna är därmed inte tillförlitliga vid årets redovisning. Nyckeltal 127: Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarotimmar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Antal Totala antalet dagar Andel korttids- Andel korttids- sjukfrånvaro- av avtalad arbetstid sjukfrånvaro sjukfrånvaro dagar dag 1-14 Korttidssjukfrånvaro 121 776 5 672 360 2,15% 2,28% Kommentarer: Sjukfrånvaro för 2025 och jämförelsetalet (2,28 %) för 2024 är hämtade från olika datakällor. Jämförelsetal för 2024 när uppgift hämtas från samma datakälla är istället 2,24 %. Oavsett mätsätt har kortttidsjukfrånvaron minskat mellan 2024 och 2025. Nyckeltal 128: Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarotimmar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Bilaga 5 Antal Totala antalet dagar Andel långtids- Andel långtids- sjukfrånvaro- av avtalad arbetstid sjukfrånvaro sjukfrånvaro dagar dag 15- Långtidssjukfrånvaro 173 815 5 672 360 3,06% 3,28% Kommentarer: Sjukfrånvaro för 2025 och jämförelsetalet (2,28 % )för 2024 är hämtade från olika data (Sjukfrånvaro 2.0 respektive sjukfrånvaro 1.0). Jämförelsetal för 2024 när uppgift hämtas från samma system är dock samma (3,28 procent). Långtidssjukfrånvaron har minskat något mellan åren. Nyckeltal 129: Kostnad korttidsfrånvaro per årsarbetare (kostnad utan personalförsäkring (PF)) Underlag 2025 Nyckeltal 2025 Nyckeltal 2024 Kostnad för Antalet årsarbetare* Kostnad Kostnad sjukfrånvaro- sjukfrånvaro per sjukfrånvaro per dagar dag 2-14 i årsarbetare, kronor årsarbetare, kronor tkr Kostnad korttidsfrånvaro 127 045 15 738 8 072 8 452 Kommentarer: Underlaget baseras på nya datakällan personal 2.0 för både 2025 och 2024 och är därför inte jämförbar med förra årets rapportering. (Justerat med karensavdraget). --- [Bilaga 6 GDPR Årsrapport 2025.pdf] Bilaga 6 GDPR Årsrapport 2025 Utbildningsnämnden GDPR årsrapport Januari 202X Dnr: YYYY Utgivningsdatum: 202X-MM-DD Kontaktperson: Cecilia Adriano | DSO 3 (29) 1 Bakgrund Dataskyddsförordningen (GDPR) har varit gällande lag i Sverige sedan den 25 maj 2018. Förordningens syfte är att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter och särskilt rätten till skydd av personuppgifter. Förordningen har även till syfte att möjliggöra ett harmoniserat och rättssäkert utbyte av personuppgifter mellan medlemsstaterna inom EU/EES. GDPR bygger på principerna ’laglighet, korrekthet och öppenhet’, ’ändamålsbegränsning’, ’uppgiftsminimering’, ’riktighet’, ’lagringsminimering’, ’integritet och konfidentialitet’ samt ’ansvarsskyldighet’ vilka tillsammans säkerställer att personuppgifter behandlas rättsenligt, ansvarsfullt och i enlighet med de mänskliga rättigheterna. Personuppgifter definieras här som all information som direkt eller indirekt kan hänföras till en identifierbar fysisk person. Begreppet är omfattande och inkluderar såväl uppenbara identifierare som mer sammansatta uppgifter. Inom Stockholm stad har varje nämnd och styrelse ansvar att säkerställa att personuppgiftsbehandlingar inom den egna verksamheten sker i enlighet med GDPR krav. Detta innefattar bland annat att informera sig, styra och följa upp sin verksamhet avseende behandlingen av personuppgifter. Utbildningsnämnden (hädanefter nämnden) behandlar personuppgifter i betydande omfattning där uppgifter ofta är särskilt skyddsvärda. Dessa omfattar känsliga personuppgifter samt kan avse individer i beroendeställning. Detta medför att kraven på nämndens hantering av personuppgifter är särskilt höga både vad gäller rättslig efterlevnad och skydd av den enskildes integritet. Årsrapporten utgör ett centralt underlag för att uppfylla den dokumentationsskyldighet som följer av gällande dataskyddsförordning och tjänar samtidigt som ett stöd för nämndens uppföljning och styrning av det systematiska arbetet med dataskydd samt bidrar till att öka förtroendet för hur personuppgifter hanteras. 4 (29) Innehåll 1 Bakgrund ......................................................................................... 3 2 Sammanfattning ............................................................................. 5 3 Rapporteringsområden .................................................................. 6 3.1 Registerförteckning........................................................................... 7 3.2 Grundläggande principer .................................................................. 8 3.3 Personuppgiftsincidenter (PUI) ...................................................... 11 3.4 Konsekvensbedömningar (DPIA) ................................................... 13 3.5 Personuppgiftsbiträde (PuB) roller och ansvar .............................. 16 3.6 Tredjelandsöverföring ..................................................................... 18 3.7 Arkivering och gallring (lagringsminimering) .................................. 20 3.8 Registrerades rättigheter ................................................................ 23 3.9 Känsliga och integritetskänsliga personuppgifter ........................... 25 3.10 Informationssäkerhet ...................................................................... 27 4. Sammanfattning av dataskyddsombudets rekommendation .. 29 5 (29) 2 Sammanfattning Inom ramen för dataskyddsombudets (DSO) uppdrag lämnas härmed årsrapport för 2025 till nämnden. Rapporten omfattar tio (10) centrala områden där angivna kontrollpunkter bedömts utifrån definierade kriterier. Inom nämnden råder en etablerad medvetenhet om den rättsliga skyldigheten att skydda personuppgifter i enlighet med GDPR. Föregående årsrapport visade på förbättrad regelefterlevnad inom flera områden jämfört med tidigare år. Det kvarstår dock ett tydligt behov av att vidareutveckla det systematiska dataskyddsarbetet för att uppnå en högre mognadsgrad och säkerställa att efterlevnaden motsvarar kraven i GDPR, särskilt avseende principerna om ansvarsskyldighet (art 5.2) och inbyggt dataskydd (art 25). För att säkerställa en strukturerad och långsiktig kompetensutveckling rekommenderas att en strategisk utbildningsplan tas fram. En sådan plan bör utgå från nämndens behov, gällande regelverk och identifierade riskområden. Dessa insatser bör syfta till att: • säkerställa att medarbetare får relevant och aktuell kunskap inom dataskydd och informationssäkerhet • möjliggöra uppföljning och utvärdering • skapa förutsättningar för kontinuitet och ansvarsfördelning i utbildningsarbetet Planen bör fastställas årligen och inkludera både obligatoriska och behovsstyrda utbildningar samt tydliggöra målgrupper, ansvariga funktioner och tidpunkter för genomförande. Utöver kompetensutveckling bör fortsatt fokus ligga på att: • Samtliga IT-system omfattas av en uppdaterad informationsklassning och konsekvensbedömning (DPIA) enligt art 35 GDPR samt riskanalys med tillhörande handlingsplan och dokumenterade säkerhetsåtgärder. Dessa säkerhetsåtgärder bör genomföras i enlighet med principerna om inbyggt dataskydd och ansvarsskyldighet samt följas upp systematiskt. • Etablera en övergripande rutin och process för regelbunden granskning av användarbehörigheter. Nämnden bör årligen genomföra en strukturerad kontroll av behörigheter i enlighet med principerna om integritet och konfidentialitet (art 5.1) samt ansvarsskyldighet. Arbetet bör dokumenteras och utföras i linje med IMY:s rekommendationer för systematiskt dataskyddsarbete och riskbaserat arbetssätt. 6 (29) 3 Rapporteringsområden Denna årsrapport spänner över tio områden med ett antal krav inom respektive område som den personuppgiftsansvarige (hädanefter PuA) och i detta fall utbildningsnämnden, är skyldig att uppfylla enligt GDPR. I det följande presenteras de områden som omfattas av granskningen tillsammans med de krav som är kopplade till respektive område. Därefter redovisas hur dessa krav har följts upp inom ramen för granskningen under 2025 inklusive en bedömning enligt färgkodad tabell (se nedan). En jämförelse med granskningen från 2024 samt en uppföljning av DSO:s rekommendationer från föregående år. En sammanfattning av nämndens efterlevnad per november 2025 ges, följt av DSO:s rekommendationer för det fortsatta dataskyddsarbetet inom respektive område. Nedanstående färger och skala används för att bedöma efterlevnaden av respektive kontrollpunkt/krav: Allvarliga brister identifierade som omgående kräver insatser av ledning och/eller övriga verksamheten Brister identifierade som bedöms vara omfattande och/eller kräva omgående åtgärder Brister identifierade som bör åtgärdas men ej bedöms vara brådskande, omfattande eller allvarliga Inga brister av nämnvärd betydelse identifierade 7 (29) 3.1 Registerförteckning Enligt art 30 GDPR ska varje PuA föra en registerförteckning över nämndens behandlingar av personuppgifter. Denna ska bland annat innehålla uppgifter om syfte med behandlingen, kategorier av personuppgifter samt lagringsperioder. Registerförteckningen utgör en grundläggande förutsättning för att kunna uppfylla förordningens krav på dokumentation av personuppgiftsbehandlingar. Registerförteckningen utgör även ett centralt verktyg för att säkerställa efterlevnad av principen om ansvarsskyldighet vilket innebär att PuA ska kunna styrka att de grundläggande principerna för behandling av personuppgifter efterlevs. 3.1.1 Krav och uppföljning under granskning 2025 Kontrollpunkt/krav Metod för Resultat Resultat uppföljning 2025 2024 Nämndens Granskning av informations- registerförteckning är klassningsprotokoll och komplett underlag från DPIA. Informationen i Granskning av nämndens rutiner för registerförteckningen uppdatering av är aktuell registerförteckningen. 3.1.2 Uppföljning av föregående års rekommendationer Under 2025 har nämnden stärkt sitt arbete med att uppfylla kraven i GDPR. Bland annat genom att tillsätta en registeransvarig. Denna roll har haft i uppdrag att vidareutveckla och dokumentera rutiner och arbetssätt för upprättande, uppdatering och förvaltning av nämndens registerförteckning samt säkerställa systemets versionsuppdatering. Arbetet har resulterat i förbättrad struktur och kontinuitet i dokumentationen av personuppgiftsbehandlingar. Flera delar av uppdraget har genomförts men vissa moment återstår eller har endast delvis fullgjorts. Det gäller särskilt den systematiska samordningen mellan registerförteckningen och övriga dataskyddsrelaterade processer såsom informationsklassningar och DPIA. 8 (29) 3.1.3 Nämndens efterlevnad av kraven Systemstödet för registerförteckning har genomgått en uppdatering. Registerförteckningen bedöms i dagsläget omfatta majoriteten av nämndens personuppgiftsbehandlingar. Rutiner för regelbunden översyn har etablerats med genomgångar planerade två gånger per år. Vid genomförda informationsklassningar och DPIA under 2025 har det framkommit att vissa personuppgiftsbehandlingar inte återfinns i den aktuella registerförteckningen. Detta indikerar att förteckningen inte fullt ut speglar samtliga behandlingar inom nämnden. I enlighet med principerna om ansvarsskyldighet och korrekthet finns det härmed ett fortsatt behov av att stärka kopplingen mellan registerförteckningen och övriga dataskyddsrelaterade processer. Detta är särskilt viktigt för att identifiera och dokumentera personuppgiftsbehandlingar som inte framgår av befintliga hanteringsanvisningar eller verksamhetsbeskrivningar. 3.1.4 DSO ger råd och rekommendationer till PuA Nämnden har under 2025 fortsatt arbetet med registerförteckningen. För att säkerställa att registerförteckningen utgör ett heltäckande underlag för nämndens dataskyddsarbete rekommenderas att ytterligare rutiner och arbetssätt tas fram. Framöver rekommenderas att fokus fortsatt ligger på att slutföra detta arbete genom att bland annat: • samordna registerförteckningen med informationsklassningsprocessen för att säkerställa att samtliga personuppgiftsbehandlingar identifieras och dokumenteras på ett systematiskt sätt i syfte att möjliggöra spårbarhet och kontinuitet över tid, • etablera och dokumentera rutiner för systematisk uppföljning för att kunna styrka efterlevnad av dataskydd gällande registerförteckning, • säkerställa att versionshantering är implementerade och att identifierade brister åtgärdas. 3.2 Grundläggande principer De grundläggande principerna i GDPR (art 5) utgör kärnan i all behandling av personuppgifter inom EU/EES. Syftet med principerna är att säkerställa att personuppgifter behandlas på ett lagligt, korrekt och transparent sätt med respekt för individens rättigheter och integritet. Principerna ska vägleda både den praktiska hanteringen och den strategiska styrningen av 9 (29) personuppgiftsbehandlingar och omfattar laglighet, korrekthet och öppenhet, ändamålsbegränsning, dataminimering, riktighet, lagringsminimering, integritet och konfidentialitet samt ansvarsskyldighet. Genom att tillämpa dessa principer säkerställs att personuppgifter hanteras på ett sätt som främjar rättssäkerhet, förtroende och efterlevnad av gällande dataskyddsregler. 3.2.1 Krav och uppföljning under granskning 2025 Kontrollpunkt/krav Metod för uppföljning Resultat Resultat 2025 2024 Kännedom om de Granskning av stadens grundläggande och nämndens rutiner principer finns och vid inköp av nya dessa beaktas i tjänster, upphandling nämndens arbete som och projekt där rör personuppgifter personuppgifter förekommer. Medarbetare har fått Statistik över stadens grundläggande obligatoriska e- utbildning i dataskydd utbildningar. 3.2.2 Uppföljning av föregående års rekommendationer Arbete pågår för att stärka stadens och nämndens styrdokument samt vägledningar så att de bland annat innehåller tydlig och konkret vägledning om den praktiska tillämpningen av de grundläggande dataskyddsprinciperna vid behandling av personuppgifter. Föregående år visade att befintliga dokument innehöll begränsad konkret vägledning vilket riskerar att påverka efterlevnaden av GDPR. Arbetet är ännu inte slutfört och det kvarstår ett betydande behov av ytterligare åtgärder för att uppfylla ansvarsskyldigheten. Tidigare granskning har visat att det finns fortsatt behov av att öka efterlevnaden av kravet på genomförande av den obligatoriska utbildningen i dataskydd bland medarbetarna. 3.2.3 Nämndens efterlevnad av kraven Per den 5 november visar genomförandestatus för den årliga obligatoriska e-utbildningen i dataskydd att en majoritet av medarbetarna ännu inte har uppfyllt kravet. 70 % av medarbetarna har inte genomfört utbildningen alls, 8 % har slutfört den, 6 % är pågående och 16 % har föregående år genomfört utbildningen men 10 (29) inte i år. Jämfört med förra årets siffra på 72 % som inte gjort utbildningen alls är förbättringen marginell. Detta indikerar ett betydande behov av ytterligare åtgärder för att säkerställa att samtliga medarbetare har genomgått utbildningen enligt stadens regelverk och i enlighet med art 24 och art 39 GDPR samt IMY:s rekommendationer om kontinuerlig utbildning. Granskning under 2025 har visat att dataskyddsprinciper inte alltid integreras tillräckligt tidigt i nämndens rutiner vid till exempel inköp av nya tjänster, upphandling och projekt där personuppgifter förekommer vilket kan medföra risker för att personuppgiftsbehandlingar utformas på ett sätt som inte uppfyller kraven i GDPR. Detta kan i förlängningen leda till rättsliga brister, bristande regelefterlevnad och försvagad tillit till nämndens hantering av personuppgifter. Informationsklassning genomförs i regel årligen och utgör ett viktigt verktyg för att bedöma informationssäkerhetskraven. Det är dock de grundläggande dataskyddsprinciperna som avgör om en personuppgiftsbehandling är förenlig med GDPR. För att säkerställa efterlevnad bör en bedömning av den planerade behandlingen i förhållande till dessa principer genomföras innan beslut fattas om systemets eller tjänstens utformning. Detta möjliggör att dataskydd integreras från början (Privacy by design) och att risker under GDPR kan hanteras systematiskt. 3.2.4 DSO ger råd och rekommendationer till PuA DSO rekommenderar fortsatt arbete med att integrera dataskyddsprinciperna i relevanta beslutsprocesser. Syftet är att förstärka den interna styrningen och säkerställa en systematisk efterlevnad av tillämplig dataskyddslagstiftning. Detta innefattar: • att dataskyddsprinciperna tydliggörs i styrande dokument såsom riktlinjer och vägledningar för upphandling och projekt och vid inköp av nya tjänster samt att rutiner etableras för att säkerställa att dataskyddsbedömningar initieras i ett tidigt skede av beslutsfattandet. En sådan struktur bidrar till ökad rättssäkerhet, förbättrad regelefterlevnad och ett mer robust dataskyddsarbete, • att principen om inbyggt dataskydd beaktas vid upphandlingar och att kravställningen i övrigt utformas i enlighet med de grundläggande dataskyddsprinciperna. Detta innefattar att säkerhets- och integritetsaspekter integreras i kravspecifikationer, avtal och tekniska lösningar redan från början. 11 (29) För att säkerställa en strukturerad och långsiktig kompetensutveckling inom nämnden rekommenderas att en strategisk utbildningsplan tas fram. En sådan plan bör utgå från nämndens behov, gällande regelverk och identifierade riskområden. Dessa insatser bör syfta till att: • säkerställa att medarbetare får relevant och aktuell kunskap inom exempelvis dataskydd och informationssäkerhet, • möjliggöra uppföljning och utvärdering av genomförda utbildningsinsatser, • skapa förutsättningar för kontinuitet och ansvarsfördelning i utbildningsarbetet. Planen bör fastställas årligen och inkludera både obligatoriska och behovsstyrda utbildningar samt tydliggöra målgrupper, ansvariga funktioner och tidpunkter för genomförande. 3.3 Personuppgiftsincidenter (PUI) En PUI är en säkerhetsincident där personuppgifter oavsiktligt eller olagligt förstörs, förloras, ändras, röjs eller görs otillgängliga. Enligt GDPR ska sådana incidenter hanteras skyndsamt och strukturerat för att skydda de registrerades rättigheter och friheter samt för att uppfylla nämndens skyldigheter som att anmälan vissa typer av incidenter till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inom 72 timmar. En effektiv hantering minskar risken för rättsliga konsekvenser och stärker förtroendet för nämndens dataskyddsarbete. För att säkerställa en korrekt hantering av personuppgiftsincidenter krävs att medarbetare har tillräcklig kunskap för att kunna identifiera en incident och känna till hur den ska rapporteras i enlighet med gällande rutiner. Det är även nödvändigt att etablerade processer kommuniceras ut för att hantera bekräftade incidenter. En incident bör vidare leda till långsiktiga åtgärder som till exempel justering och översyn av rutiner och arbetssätt i syfte att förebygga framtida incidenter och stärka nämndens dataskyddsarbete. 3.3.1 Krav och uppföljning under granskning 2025 Kontrollpunkt/krav Metod för uppföljning Resultat Resultat 2025 2024 Medarbetare är Granskning av informerade om nämndens definitionen och rutiner för processen för kommunicering av 12 (29) informationssäkerhets anvisningen och antal incidenter incidenter per avdelning. Incidenterna har följts Granskning av upp och föreslagna nämndens åtgärder har vidtagits. rutiner för uppföljning av incidenter. 3.3.2 Uppföljning av föregående års rekommendationer Som redogjorts i 2024 års GDPR årsrapport har anvisningar kommunicerats ut men alla avdelningar har med stor sannolikhet inte rapporterat in personuppgiftsincidenter. Anvisningar och mallar behöver fortsatt uppdaterats. , implementeras och förankras. 3.3.3 Nämndens efterlevnad av kraven Nämnden har en beslutad anvisning för hantering av informationssäkerhetsincidenter som följs vid en konstaterad informationssäkerhetsincident. Då alla personuppgiftsincidenter klassas som informationssäkerhetsincidenter gäller anvisningen även för personuppgiftsincidenter. För närvarande finns 32 diarieförda personuppgiftsincidenter varav fyra har anmälts till IMY i enlighet med art 33 GDPR. Det är sannolikt att ytterligare incidenter har inträffat utan att ha identifierats eller rapporterats vilket indikerar ett behov av att förstärka utbildningsinsatser och öka medvetenheten inom nämnden. En sådan förstärkning är avgörande för att säkerställa att incidenter upptäcks, rapporteras och hanteras i enlighet med gällande rätt. 3.3.4 DSO ger råd och rekommendationer till PuA Nämnden uppvisar i stort en god förmåga att upptäcka och hantera personuppgiftsincidenter. Det kan dock inte uteslutas att samtliga avdelningar i nämnden har rapporterat incidenter under det gångna året. För att säkerställa en enhetlig och rättssäker hantering av personuppgiftsincidenter inom hela nämnden rekommenderas följande åtgärder: • nämnden bör fortsatt säkerställa att relevanta delar av anvisningen för hantering av personuppgiftsincidenter 13 (29) kommuniceras till samtliga medarbetare. Detta för att säkerställa att alla är införstådda med vad som utgör en personuppgiftsincident samt vilka rutiner som gäller för rapportering, • en översyn och revidering av befintliga rapporteringsmallar och anvisningar genomföras i syfte att tydliggöra att varje rapporterad incident bör följas av minst en dokumenterad kortsiktig och långsiktig åtgärd för att förebygga liknande incidenter i framtiden. Det bör även framgå att incidenter ska följas upp systematiskt för att identifiera och införa relevanta förbättringsåtgärder. 3.4 Konsekvensbedömningar (DPIA) En DPIA avseende dataskydd är ett krav när en planerad personuppgiftsbehandling sannolikt medför en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter. Syftet med en DPIA är att i ett tidigt skede identifiera, analysera och hantera potentiella risker kopplade till integritet och informationssäkerhet samt att säkerställa att lämpliga tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder vidtas innan behandlingen inleds. Genom att etablera en strukturerad och integrerad DPIA-process kan nämnden säkerställa efterlevnad av GDPR och även stärka förtroendet hos de registrerade och minska risken för sanktioner från tillsynsmyndigheten. Vidare främjar det ett systematiskt förbättringsarbete inom informationssäkerhet. En väl genomförd DPIA utgör ett centralt verktyg för att säkerställa att personuppgiftsbehandling sker på ett rättssäkert, ansvarsfullt och ändamålsenligt sätt. Genom att identifiera och analysera potentiella risker för de registrerades rättigheter och friheter möjliggör DPIA en strukturerad bedömning av proportionalitet, nödvändighet och lämpliga skyddsåtgärder. Enligt stadens fastställda rutiner ska GDPR krav integreras i informationsklassningsprocessen. Processen omfattar momenten informationsklassning, handlingsplan, riskanalys samt – i de fall det är obligatoriskt – en DPIA. Dataskyddskraven ska i huvudsak hanteras inom ramen för en handlingsplan. För behandlingar som sannolikt medför en hög risk för fysiska personers rättigheter och friheter ska en DPIA genomföras innan behandlingen påbörjas. Ur dataskyddsperspektiv leder en informationsklassning till att personuppgifter skyddas genom att säkerhetsnivåer fastställs men själva klassningen tar inte ställning till om 14 (29) personuppgiftsbehandlingen överhuvudtaget är tillåten enligt GDPR:s grundläggande principer och rättsliga grund (art 6). Informationsklassning är dessutom enbart det första steget i processen och bör följas av faktiska tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder som säkerställer att de krav som följer av DPIA tas om hand och uppfylls. 3.4.1 Krav och uppföljning under granskning 2025 Kontrollpunkt/krav Metod för Resultat Resultat uppföljning 2025 2024 Nämndens Granskning av registerförteckning är nämndens komplett dokumentation av konsekvensbedöm ningar. Rutiner för att säkerställa att Granskning av DPIA görs, där så krävs, för nämndens rutiner. framtida personuppgifts- behandlingar finns. Riskminimerande åtgärder Stickprov av de från konsekvens- konsekvensbedöm bedömningar har följts upp ningar som och genomförts genomförts. 3.4.2 Uppföljning av föregående års rekommendationer Under 2025 har nämnden genomfört ett antal konsekvensbedömningar. Nämndens efterlevnad inom området har förbättrats vilket indikerar en ökad medvetenhet och systematik i hanteringen av personuppgiftsbehandlingar med hög risk. Nämnden har arbetat med att se över och uppdatera styrdokument och riktlinjer inom informationssäkerhet och dataskydd, vilket är en återkommande åtgärd som genomförs årligen. Utöver detta pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att förbättra processer, rutiner och verktyg som används vid konsekvensbedömningar. Uppdateringar som gjorts under våren och har börjat implementeras under hösten. Det kvarstår dock ett fortsatt behov av betydande insatser för att fullt ut uppfylla de krav som ställs på konsekvensbedömningar. Detta innefattar bland annat att säkerställa att bedömningar initieras i rätt skede, att dokumentationen är tillräckligt detaljerad samt att 15 (29) riskreducerande åtgärder identifieras och implementeras på ett strukturerat sätt. 3.4.3 Nämndens efterlevnad av kraven Under 2025 har flera konsekvensbedömningar genomförts, bland annat inom ramen för upphandling. Samtidigt kvarstår behovet av att genomföra en övergripande genomgång av samtliga befintliga personuppgiftsbehandlingar i syfte att säkerställa att konsekvensbedömningar har genomförts i de fall där detta krävs. Enligt vägledning från IMY bör en betydande andel av de personuppgiftsbehandlingar som förekommer inom nämndens verksamhetsområden omfattas av krav på DPIA. Detta innebär att ytterligare bedömningar kan komma att behöva initieras för att uppnå hög efterlevnad och stärka skyddet för den registrerades rättigheter och friheter. Vidare saknas etablerade rutiner och processer för att säkerställa att framtida personuppgiftsbehandlingar genomgår DPIA med undantag för bland annat behandlingar som avser kamerabevakning. Även om ansvarsfördelning för konsekvensbedömningar anges i den lokala anvisningen för informationssäkerhet samt i stadens styrdokument är ansvarsförhållandena inte tillräckligt tydliga och styrdokumenten är ännu inte fullt implementerade i ordinarie arbete. Vad gäller uppföljning av identifierade risker i samband med genomförda DPIA är det i dagsläget oklart vem som bär ansvar för att säkerställa att riskreducerande åtgärder vidtas. Uppföljningen har därför endast skett i begränsad omfattning, huvudsakligen genom enskilda medarbetares initiativ. 3.4.4 DSO ger råd och rekommendationer till PuA Eftersom informationsklassningens alla steg inte har genomförts har förvaltningen inte aktivt arbetat med de åtgärder som ska följa en DPIA. Mot bakgrund av den omfattande hanteringen av känsliga och särskilt skyddsvärda personuppgifter inom nämnden är det högst sannolikt att kriterierna för att genomföra en DPIA är uppfyllda för flertalet av de personuppgiftsbehandlingar som förekommer. Tidigare har utbildningsförvaltningen begränsat arbetet till att genomföra en informationsklassning, Det konstateras att DPIA inte tillämpas systematiskt inom nämnden vilket innebär risk för bristande regelefterlevnad. I flera fall har en riskanalys genomförts, men handlingsplan och DPIA har inte alltid upprättats. För att säkerställa att DPIA genomförs i enlighet med lagkrav och praxis rekommenderas följande: 16 (29) • fortsatt identifiera personuppgiftsbehandlingar och genomföra en systematisk kartläggning av samtliga personuppgiftsbehandlingar för att identifiera vilka som omfattas av DPIA-krav. Detta arbete bör ske i samverkan mellan aktuella funktioner, • genomföra/upprätta DPIA för varje behandling som bedöms kunna medföra hög risk. Bedömningen ska dokumenteras och inkludera en analys av risker, proportionalitet, tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder samt en plan för att mitigera risker. 3.5 Personuppgiftsbiträde (PuB) roller och ansvar Enligt art 28 GDPR är ett personuppgiftsbiträde (nedan PuB) en fysisk eller juridisk person som behandlar personuppgifter för PuA:s räkning och endast enligt dokumenterade instruktioner. PuB får inte använda personuppgifterna för egna eller andra ändamål och ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska säkerhetsåtgärder (art 32). Förhållandet ska regleras genom ett skriftligt avtal som anger behandlingsändamål, säkerhetskrav, regler för biträden samt skyldighet att bistå PuA vid uppfyllande av registrerades rättigheter och incidenthantering. Det yttersta ansvaret för laglig behandling ligger hos PuA dock har biträdet egna skyldigheter och kan hållas ansvarigt vid bristande efterlevnad. Varje nämnd och styrelse inom staden är var för sig PuA för personuppgiftsbehandlingar i den egna verksamheten. Det kan uppstå ett internt PuB-förhållande när en nämnd/styrelse inom staden behandlar personuppgifter för en annan nämnds/styrelses räkning. Detta regleras inom staden genom en stadenintern instruktion. 3.5.1 Krav och uppföljning under granskning 2025 Kontrollpunkt/krav Metod för uppföljning Resultat Resultat 2025 2024 Externa parter/leverantörer Granskning av har kartlagts och en nämndens bedömning ifall rutiner vid parten/leverantören är upphandlingar, personuppgiftsbiträde/geme inköp av tjänster och nsamt PuA är gjord samarbetsprojekt. 17 (29) Personuppgiftsbiträdesavtal Granskning av har tecknats med information i personuppgiftsbiträden registerförteckningen. Personuppgiftsbiträdesavtal Granskning av följs upp nämndens rutiner för uppföljning av incidenter. 3.5.2 Uppföljning av föregående års rekommendationer Nämnden har etablerade rutiner för att säkerställa att personuppgiftsbiträdesavtal (PUB-avtal) tecknas vid upphandlingar och inköp av tjänster. Innan ett PUB-avtal ingås genomförs en granskning av biträdet och den aktuella tjänsten utifrån informationssäkerhetskrav och eventuella tredjelandsöverföringar (art 28). Nämnden har rutiner för att säkerställa att personuppgiftsbiträdesavtal tecknas där så krävs men att uppföljning av dessa avtal inte sker systematiskt. 3.5.3 Nämndens efterlevnad Nämnden har etablerade rutiner för att säkerställa att PUB-avtal tecknas vid upphandlingar och inköp av tjänster. Arbetet med att upprätta stadenintern instruktion för att reglera situationer där ett internt personuppgiftsbiträdesförhållande uppstår har påbörjats. I dagsläget sker ingen särskild uppföljning av PUB-avtal även om dataskyddsfrågor kan behandlas inom ramen för annan avtalsuppföljning. Det kvarstår därför fortsatt behov av att utveckla strukturerade rutiner för uppföljning av PUB-avtal och biträdets hantering av personuppgifter. 3.5.4 Rekommendationer till PuA Det finns fortsatt ett behov av att utveckla och stärka rutiner samt införa en systematisk uppföljning för att säkerställa ansvarsskyldighet vid hantering av PUB-avtal liksom att upprätthålla en enhetlig, skyndsam och konsekvent hantering av de registrerades rättigheter. DSO rekommenderar att fortsatt arbeta med att: • införa en systematisk uppföljning av PUB-avtal genom att upprätta och implementera en dokumenterad rutin för regelbunden kontroll av att PuB följer avtalsvillkor och dataskyddskrav. Uppföljningen bör kopplas till internkontroll samt riskhantering, • förankra och integrera rutiner och hantering av de registrerades rättigheter i ordinarie processer. För att 18 (29) säkerställa enhetlig och skyndsam hantering bör riktad utbildning genomföras för berörda medarbetare, • dokumentera och styrka ansvarsskyldigheten för att visa efterlevnad av GDPR genom att riktlinjer/styrdokument och registerförteckning uppdateras och används som kontrollverktyg. Till exempel genom standardiserade processer, fastställda krav och ansvar, verifiering av fullständighet/riktighet, riskanalyser och handlingsplan samt kontroll och ev. rapportering. 3.6 Tredjelandsöverföring Överföring av personuppgifter till tredjeland innebär att personuppgifter görs tillgängliga för en mottagare utanför EU/EES där GDPR:s skyddsnivå inte gäller. Sådana överföringar är endast tillåtna enligt bestämmelserna i kapitel V GDPR. Det innefattar att det föreligger ett beslut om adekvat skyddsnivå enligt art 45, om lämpliga skyddsåtgärder ska har införts i enlighet med art 46 (ex. standardavtalsklausuler (SCC) eller bindande företagsbestämmelser (BCR) eller enligt undantag i art 49. Innan en överföring sker bör nämnden genomföra en Transfer Impact Assessment (TIA) för att bedöma mottagarlandets rättsliga ramar och identifiera risker som kan påverka skyddet för personuppgifter. Bedömningen bör säkerställa att en väsentligen likvärdig skyddsnivå kan upprätthållas genom kompletterande tekniska och organisatoriska åtgärder. Överföringsmekanismen ska dokumenteras och den registrerade bör informeras om överföringen. Syftet med dessa krav är att säkerställa att den registrerades fri- och rättigheter inte förlorar sitt skydd vid behandling utanför EU/EES. 3.6.1 Krav och uppföljning under granskning 2025 Fråga/kontroll Svar Resultat Resultat 2025 2024 Rutiner för att Granskning av kontrollerat om nämndens rutiner för personuppgifter tredjelandsöverföring överförs till tredje land (ett land utanför EU/ESS) finns. Om uppgifter överförs Granskning av till tredjeland har nämndens rutiner vid lagligheten säkerställts. tredjelandsöverföring 19 (29) 3.6.2 Uppföljning av föregående års rekommendationer Nämnden tillämpar en restriktiv hållning avseende överföring till tredjeland med ett ställningstagande som innebär att överföring till USA är tillåten under förutsättning att det amerikanska bolaget är anslutet till EU–US Data Privacy Framework (DPF) vilket utgör ett beslut om adekvat skyddsnivå enligt art 45 GDPR. Vid upphandlingar och inköp av tjänster, vilket även framgår av nämndens mall för personuppgiftsbiträdesavtal, är tredjelandsöverföring som huvudregel inte tillåten. Om ett anlitande av leverantör ändå medför tredjelandsöverföring genomför nämnden en granskning av överföringens laglighet. 3.6.3 Nämndens efterlevnad av kraven Under året har nämnden fortsatt tillämpat en restriktiv hållning avseende tredjelandsöverföringar där man genomfört bedömningar av laglighet i varje enskilt fall. TIA har utförts vid enstaka tillfällen med fokus på att säkerställa att överföringar sker lagenligt. För att ytterligare stärka rättssäkerheten bör bedömningarna utgå ifrån hela kapitel V GDPR där krav på TIA är inkluderat men också en bedömning om behovet av kompletterande tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder. 3.6.4 DSO ger råd och rekommendationer till PuA Nämnden har fortsatt att tillämpa en restriktiv hållning avseende tredjelandsöverföring men bedöms bli svår att upprätthållas fullt ut på längre sikt då nämnden i dagsläget har fler tredjelandsöverföringar jämfört med förra året. Därför rekommenderas att: • nämnden kartlägger samtliga tredjelandsöverföringar i tjänster där nämndens personuppgiftsbiträdesavtal inte gäller och där leverantören enligt avtalsvillkoren har möjlighet att överföra personuppgifter, • krav på TIA och bedömning av behov på kompletterande tekniska och organisatoriska skyddsåtgärder görs och förslagsvis integreras i upphandlingsprocessen samt i mallar för PUB-avtal, • det är även av stor vikt att berörda funktioner inom nämnden får utbildning i GDPR:s ramverk för tredjelandsöverföring och praktisk tillämpning av TIA. • rutiner för tredjelandsöverföringar följs upp och revideras regelbundet för att säkerställa att skyddsnivån bibehålls och att nya rättsliga krav beaktas. 20 (29) 3.7 Arkivering och gallring (lagringsminimering) Lagringsminimering är en grundläggande princip i GDPR och innebär att personuppgifter endast får behandlas så länge de är nödvändiga för det ändamål de samlades in för. Myndigheter ska följa framtagna hanteringsanvisningar som anger om information ska gallras eller bevaras. Personuppgifter som inte ingår i allmänna handlingar ska rensas när de inte längre behövs. Att följa principen minskar inte bara risken för otillåten behandling utan minimerar även direkta och följdkonsekvenser vid intrång eller incidenter eftersom färre uppgifter finns kvar i systemen. Nämnden ansvarar för sin arkiv- och informationshantering. Den information som skapas och hanteras inom offentlig verksamhet regleras av lagstiftning som ska säkerställa att informationen är ordnad, tillgänglig och sökbar samt att den bevaras så att alla ska kunna ta del av den. Informationsflödet i nämnden bör styras och planeras. Som styrdokument för hanteringen av information används hanteringsanvisningar. I hanteringsanvisningarna anges de typer av handlingar och information som uppstår i nämnden och hur det bör hanteras, till exempel vilken information som ska bevaras långsiktig och vilken som ska gallras. För att uppnå en ändamålsenlig och lagstadgad hantering av information bör nämnden säkerställa att principen om lagringsminimering tillämpas i alla delar av informationshanteringen. Detta innebär att personuppgifter (och andra handlingar) endast bör bevaras så länge de är nödvändiga för det ändamål de samlades in för eller för att uppfylla rättsliga förpliktelser. När personuppgifter inte längre behövs bör gallring ske i enlighet med fastställda bevarande- och gallringsrutiner. Samtidigt måste kraven i arkivlagen (1990:782) beaktas som anger att myndigheters arkiv ska bevaras, hållas ordnade och vårdas för att tillgodose rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för rättskipningen och förvaltning samt forskningsbehov. Gallring får endast ske med stöd i lag, förordning eller föreskrift vilket innebär att dokumentation av gallringsbeslut är avgörande. 21 (29) 3.7.1 Krav och uppföljning under granskning 2025 Kontrollpunkt/krav Metod för Resultat Resultat uppföljning 2025 2024 Hanteringsanvisningarna Granskning av är upprättade och nämndens rutiner för uppdaterade. uppdatering och upprättande av hanteringsanvisningar. Arkivering och gallring Stickprov av genomförs enligt arkiverings- och hanteringsanvisningen. gallringsrutiner i nämndens centrala system. 3.7.2 Uppföljning av föregående års rekommendationer Nämnden har etablerade rutiner för att säkerställa att lokala hanteringsanvisningar hålls uppdaterade. De tidigare rekommendationerna är fortgående eftersom implementering kräver ett omfattande och förvaltnings-/avdelningsövergripande arbete. Komplexiteten beror bland annat på att flera centrala system saknar inbyggda funktioner för gallring och arkivering, att arbetet måste samordnas med processer för upphandling, drift och avveckling samt att juridiska krav enligt arkivlagen (1990:782), offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och GDPR måste beaktas. Dessutom krävs tekniska lösningar som säkerställer att bevarande- och gallringsrutiner kan omsättas i praktiken vilket förutsätter samarbete mellan leverantör, nämnden, verksamhet och aktuella funktioner som till exempel arkiv. Införandet av dessa funktioner är tidigare inplanerade och kommer att prioriteras i det fortsatta arbetet för att uppnå en ändamålsenlig och lagstadgad hantering av information. 3.7.3 Nämndens efterlevnad av kraven I nämndens arkiv förvaras bland annat protokoll, diarieförda handlingar, projekthandlingar och informationsmaterial. Arkivet innehåller även journaler som exempelvis skolhälsovårdsjournaler vilka omfattas av sekretess enligt (OSL) offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Arkivfunktionen ansvarar för att upprätta arkivförteckningar, hanteringsanvisningar och instruktioner samt för att utreda och verkställa gallring i enlighet med Stadens arkivregler (KFs 2015:27). 22 (29) Nämndens skolor är egna arkivbildare vilket innebär att de förvarar sina egna handlingar och har ansvar för sina respektive arkiv. Arkiv från nedlagda skolor förvaras på Stadsarkivet som är arkivmyndighet. Flera av nämndens systemstöd saknar i dagsläget tekniska funktioner för arkivering och gallring. Dessa aspekter beaktas inte heller tillräckligt tidigt vid utvecklingen av system vilket medför att personuppgifter lagras längre än nödvändigt. Detta strider mot principen om lagringsminimering och innebär dessutom ökad risk ur informationssäkerhetsperspektiv eftersom konsekvenserna vid ett dataintrång blir mer omfattande. 3.7.4 DSO ger råd och rekommendationer till PuA För att säkerställa en korrekt tillämpning bör fortsatt arbete med rutiner för livscykelhantering av information integreras från upphandling och införande till drift och avveckling. Tekniska funktioner för gallring och arkivering bör finnas i samtliga IT- system och införandet av dessa funktioner bör prioriteras med början i de centrala verksamhetskritiska systemen. Det är också viktigt att arkivfunktionen kontinuerligt följer upp att hanteringsanvisningar är aktuella och att gallring verkställs i praktiken. Nämndens skolor som är egna arkivbildare bör följa stadens arkivregler (Kfs 2015:27) och säkerställa att handlingar som inte längre behövs gallras i enlighet med beslutade frister och handlingar som ska bevaras överförs till Stadsarkivet. Genom att kombinera lagringsminimeringsprincipen med arkivlagens krav skapas en balans mellan dataskydd och offentlighetsprincipen vilket är centralt för en rättssäker och effektiv informationshantering. För att kunna följa principen om lagringsminimering är det viktigt att säkerställa att personuppgifter rensas, gallras och arkiveras. Fokus bör omfatta både nämndens ansvar för informationshantering och det ansvar som åligger de aktörer som utvecklar och tillhandahåller systemstöden. Därför rekommenderas att: • hanteringsanvisningar kompletteras med rutiner för rensning, gallring och arkivering av både allmänna handlingar, information och personuppgifter (detta inkluderar G-mappar, Teams, Outlook m.fl.) Revidering bör ske i samråd med ARF-enheten för att säkerställa förenlighet med principen om lagringsminimering, den registrerades rätt till radering och arkivlagen, 23 (29) • systemstöd bör utvecklas så att systematisk arkivering och gallring är möjlig. Ett systemstöd bör inte kunna införas utan att det finns en plan för hur information tas om hand under hela dess livscykel. 3.8 Registrerades rättigheter De registrerades rättigheter är grundläggande för en rättssäker och transparent behandling. Varje registrerad har rätt till tydlig information om ändamål, rättslig grund och kontaktuppgifter till PuA samt rätt att begära tillgång, rättelse, begränsning, radering och dataportabilitet. De kan invända mot behandling som sker med stöd av berättigat intresse eller för direktmarknadsföring (art 21). Vid samtyckesbaserad behandling kan samtycke återkallas när som helst. Undantag från radering gäller bland annat vid rättslig förpliktelse eller uppgift av allmänt intresse. Slutligen har den registrerade rätt att inge klagomål till IMY. Rutiner för att hantera dessa rättigheter bör vara tydliga, enhetliga och lättillgängliga. 3.8.1 Krav och uppföljning under granskning 2025 Kontrollpunkt/krav Metod för Resultat Resultat uppföljning 2025 2024 Rutiner för utlämnade Granskning av av registerutdrag (rätten nämndens rutiner för till tillgång) finns, registerutdrag och utdraget lämnas ut hanterade registerutdrag enligt kraven i GDPR under året. och inom den lagstadgade tidsramen Enskilda har Granskning av informerats om hur nämndens deras personuppgifter informationstexter till hanteras (rätt till registrerade. information) Rutiner för att hantera Granskning av övriga rättigheter, dvs. nämndens rutiner och begäran om radering, stickprov av hanterade rättelse, invändning och begäran under året. begränsning (samt dataportabilitet, om tillämplig) finns och 24 (29) begäran hanteras inom den lagstadgade tidsramen 3.8.2 Uppföljning av föregående års rekommendationer Informationen till de registrerade bedömdes vara delvis adekvat men behöver uppdateras och kompletteras för att fullt ut uppfylla kraven i GDPR och då främst med hänsyn till personuppgiftsbehandlingar. Processen för att hantera registrerades rättigheter har uppdaterats och implementerats inom Samordningsfunktionen för informationssäkerhet och dataskydd. 3.8.3 Nämndens efterlevnad av kraven Nämnden har fortsatt vidtagit åtgärder för att effektivisera processen för registerutdrag bland annat genom att uppdatera processbeskrivningen, utbilda personuppgiftskoordinatorer och övriga berörda samt genomfört arbetet med framtagande av standardsvarsmallar. Begränsningar i systemstöden kvarstår dock. I dagsläget uppfylls inte principen om öppenhet och informationsskyldighet fullt ut samt att ansvarsfördelningen för informationsplikt är fortsatt otydlig. Arbete med att uppdatera och komplettera information är initierade och fortgående. 3.8.4 DSO ger råd och rekommendationer till PuA För att säkerställa efterlevnad av GDPR:s krav på transparens, informationsskyldighet och rätt till registerutdrag behöver nämnden vidta förbättringsåtgärder. Nuvarande rutiner brister i tydlighet och ansvarsfördelning samt att systembegränsningar påverkar processen ofördelaktigt. Följande åtgärder rekommenderas därför: • förtydliga ansvar och samordning för informationsplikten som till exempel vilken enhet/avdelning som är ansvarig för extern dataskyddsinformation (ex. webb) och vilken enhet/avdelning som bör ta fram mallar/vägledningar för enhetlig och begriplig information (på ex webb, utskick till extern part som vårdnadshavare), • säkerställ att informationskraven uppfylls genom bland annat översyn av den information som lämnas till registrerade, 25 (29) • stärk processen för registerutdrag genom att säkerställa systematisk uppföljning av utlämnande samt övervaka att systemleverantörer genomför nödvändiga anpassningar för korrekta och effektiva utdrag. 3.9 Känsliga och integritetskänsliga personuppgifter Myndigheter får generellt behandla känsliga personuppgifter när behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett allmänt intresse och inte innebär ett otillbörligt intrång i den registrerades personliga integritet. Detta gäller under följande förutsättningar: • Uppgifterna har lämnats till myndigheten och behandlingen krävs enligt lag. • Behandlingen är nödvändig för handläggningen av ett ärende. • Behandlingen är nödvändig med hänsyn till ett viktigt allmänt intresse. För personuppgifter som behandlas inom hälso- och sjukvården, exempelvis inom elevhälsan gäller särskild reglering i patientdatalagen (2008:355). IMY framhåller att känsliga personuppgifter omfattar uppgifter om etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse, facklig tillhörighet, hälsa, sexualliv eller sexuell läggning samt genetiska och biometriska uppgifter som används för identifiering. Utöver dessa kategorier finns personuppgifter som kan betecknas som integritetskänsliga, exempelvis uppgifter om ekonomiska förhållanden, sociala förhållanden, värderande uppgifter (t.ex. från utvecklingssamtal) eller personnummer. Dessa uppgifter omfattas inte av art 9 och kräver således inget särskilt undantag för att behandlas men deras karaktär medför att de bör skyddas med förstärkta säkerhetsåtgärder. Behandling av känsliga och integritetskänsliga personuppgifter får endast ske enligt fastställda rutiner och i system eller lagringsytor som uppfyller högt ställda krav på konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. Detta innefattar tekniska och organisatoriska åtgärder såsom åtkomstkontroller, kryptering och loggning i enlighet med principerna om inbyggt dataskydd och dataskydd som standard. Vidare ska DPIA genomföras när behandlingarna kan medföra hög risk för den personliga integriteten. 26 (29) 3.9.1 Krav och uppföljning under granskning 2025 Kontrollpunkt/krav Metod för uppföljning Resultat Resultat 2025 2024 Om känsliga Stickprov av personuppgifter personuppgiftsbehandlingar hanteras, har ett från registerförteckningen. undantag enligt art 9 GDPR säkerställts. Rutiner för hur och Granskning av nämndens var känsliga och rutiner och kommunicering integritetskänsliga av dessa. personuppgifter får hanteras finns och har kommunicerats till medarbetare 3.9.2 Uppföljning av föregående års rekommendationer Nämnden har beslutade anvisningar för hantering av personuppgifter i kommunikationsverktyg och digitala dokument. För vissa IT-tjänster finns särskilda instruktioner om vilka typer av uppgifter som får hanteras. Rutiner och anvisningar kommuniceras via samordningsfunktionen för dataskydd och informationssäkerhet samt med grundskolornas personuppgiftskoordinatorer. 3.9.3 Nämndens efterlevnad av kraven Trots befintliga rutiner uppstår frågor och osäkerhet om hur olika typer av personuppgifter får hanteras. Detta indikerar att information och eller rutiner inte är tillräckligt tydliga avseende vilken typ av personuppgift som får hanteras eller kommuniceras i respektive tjänst eller system. Det finns därför behov av att förtydliga riktlinjer, stödja i implementering och komplettera styrning för att säkerställa en enhetlig och korrekt tillämpning. 3.9.4 DSO ger råd och rekommendationer till PuA Till viss del råder det fortfarande osäkerhet/otydlighet kring hantering av känsliga och integritetskänsliga personuppgifter som medför ökad risk för otillbörlig behandling av känsliga personuppgifter. För att minska osäkerheten och stärka efterlevnad av GDPR bör nämnden fortsätta arbete med: • att uppdatera och komplettera vägledningar, 27 (29) • intern kommunikation och utbildning (en del av utbildningsplanen beskriven ovan) bör förstärkas genom riktade insatser för medarbetare om hantering av känsliga personuppgifter med praktiska exempel och med IMY:s vägledning som grund, • vidare bör systematisk kontroll och uppföljning införas genom regelbundna stickprovskontroller av personuppgiftsbehandling i system och dokument inklusive dokumentation på avvikelser och korrigerande åtgärder och harmoniseras med internkontrollarbetet. 3.10 Informationssäkerhet Informationssäkerhet utgör en grundpelare för att uppfylla GDPR. Den omfattar organisatoriska och tekniska åtgärder som syftar till att säkerställa konfidentialitet, integritet och tillgänglighet för personuppgifter. Ett systematiskt informationssäkerhetsarbete minskar risken för obehörig åtkomst, förlust eller manipulation av data och är avgörande för en rättssäker och transparent behandling. Nämndens riktlinjer kräver att alla informationstillgångar klassas med stöd av SKR:s verktyg KLASSA för att kunna välja rätt skyddsåtgärder. Klassning är idag en förutsättning för att välja adekvata skyddsåtgärder men i sig uppfyller den inte GDPR. När skyddsvärdet är fastställt måste tekniska och organisatoriska åtgärder vidtas för att säkerställa konfidentialitet, integritet och tillgänglighet. En central åtgärd är behörighetshantering som bör omfatta både teknisk åtkomststyrning och rutiner för att hålla behörigheter aktuella. Detta är särskilt viktigt då nämnden behandlar stora mängder personuppgifter inklusive känsliga uppgifter. 3.10.1 Krav och uppföljning under granskning 2025 Kontrollpunkt/krav Metod för uppföljning Resultat Resultat 2025 2024 Informationstillgångar Granskning av har informationsklassats genomförda informationsklassningar och information från registerförteckningen. Informationsklassningen Stickprov av genomförda inkluderar även tekniska informationsklassningar. 28 (29) och organisatoriska säkerhetsåtgärder för att skydda personuppgifter Tillgång till Stickprov av personuppgifter har behörighetsstruktur och behörighetsstyrts enligt rutiner för principen lägsta behörighetsadministration behörighet och i nämndens centrala behörigheterna följs upp system. regelbundet 3.10.2 Uppföljning av föregående års rekommendationer Nämnden har tidigare genomfört en översyn och uppdatering av styrdokument och riktlinjer avseende informationssäkerhet och dataskydd. Detta är en återkommande åtgärd som följer kraven på systematiskt och riskbaserat arbete. Utöver detta bedrivs ett kontinuerligt förbättringsarbete för att säkerställa att processer, rutiner och verktyg för informationsklassning, riskanalyser och DPIA. De uppdateringar som genomförts under året har påbörjat implementeras. Nämnden arbetar även med att genomföra de åtgärder som identifierats tidigare, till exempel har arbetet med att ta fram en förvaltningsövergripande rutin för regelbunden granskning av användarbehörigheter påbörjats i syfte att säkerställa att åtkomst till information sker enligt behörighetsprincipen och att obehörig åtkomst förebyggs. Detta bidrar till att upprätthålla konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Utöver detta har användarvillkor tagits fram för nyttjande av digitala enheter inom nämnden. Dessa villkor är utformade för att säkerställa att personuppgiftsbehandling sker i enlighet med GDPR och att informationssäkerhet upprätthålls. 3.10.3 Nämndens efterlevnad av kraven Nämnden har fortsatt att initiera och genomföra identifierade åtgärder för informationssäkerhet och dataskydd. Arbetet är löpande och bör regelbundet förankras. En årsplan har fastställts för år 2026 avseende samordningsfunktionen för informationssäkerhet och dataskydd. Planen syftar till att tydliggöra hur funktionen bör uppnå de fastställda målen och ge en översikt över planerade aktiviteter. 3.10.4 DSO ger råd och rekommendationer till PuA Nämnden har under året visat engagemang och högt medvetande för att uppfylla kraven inom informationssäkerhet och dataskydd. 29 (29) Genom strukturerade åtgärder, uppdaterade styrdokument och en tydlig årsplan för 2026 har grunden lagts för ett fortsatt systematiskt och riskbaserat arbete. För att ytterligare stärka efterlevnaden och skapa långsiktig hållbarhet föreslås följande rekommendationer: • stärkt styrning och ansvarsskyldighet genom till exempel årlig förankring av styrdokument till identifierade målgrupper och upprätta/uppdatera korrekt dokumentation, • inför en harmoniserad DPIA-process som konsekvent säkerställer identifiering och hantering av risker för de registrerade. Detta är avgörande för att undvika högriskbehandlingar utan adekvata skyddsåtgärder. • formalisera behörighetsgranskning genom till exempel regelbunden granskning av användarbehörigheter, förebygga obehörig åtkomst och stärka informationssäkerhet. Operativt arbete av 4. dataskyddsombudets rekommendation DSO rekommenderar att nämnden vidtar åtgärder för att förstärka det systematiska dataskyddsarbetet i enlighet med GDPR. Rekommendationen innefattar att en åtgärdsplan upprättas baserad på ledningens genomgång samt att en ansvarsplan tas fram som tydliggör ansvarsfördelningen för de olika kontrollpunkternas rekommendationer. Det föreslås att detta arbete görs inom samordningsfunktionen för informationssäkerhet och dataskydd i syfte att säkerställa en enhetlig och effektiv implementering av nämndens skyldigheter enligt art 24 och 39 GDPR. --- [Bilaga 7 Uppföljning av intern kontroll 2025.pdf] Utbildningsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: UTBF 2025/6499 Sid 1 (8) 2026-01-09 Handläggare Till Anders Norrlid Utbildningsnämnden Telefon: 08-508 33 940 Uppföljning av Intern kontroll 2025, Utbildningsnämnden Tjänsteutlåtande Sid 2 (8) Innehållsförteckning Bedömning av nämndens interna kontroll ................................................................................................................................................................3 Uppföljning av nämndens internkontrollplan ..........................................................................................................................................................4 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen ..................................................................................................................................................... 4 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ................................................................................................ 4 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ............................................................................................... 4 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar .................................................................................................................................... 5 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd............................................................................................................. 5 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med ................................................................................................................................. 7 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden .......................................................................................................................... 7 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......................................................................................................................................................... 8 Tjänsteutlåtande Sid 3 (8) Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Utbildningsnämnden bedömer att den interna kontrollen under 2025 har varit tillräcklig, baserat på de kontroller som har genomförts. Arbetet med intern kontroll har följt verksamhetsplanen för 2025 och den tillhörande internkontrollplan. Planen omfattar 13 prioriterade oönskade händelser med tillhörande kontrollaktiviteter. De flesta av dessa har genomförts enligt plan. Resultaten visar att den interna kontrollen i huvudsak fungerar bra, under förutsättning att det utvecklingsarbete som har påbörjats fortsätter enligt plan. Kontrollerna har dock visat brister inom vissa områden, bland annat anmälan av delegationsbeslut, ekonomi- och personaladministrativa rutiner, inköp av ekologiska livsmedel och andelen klimatsmart mat samt behörighetshantering. Resultatet är i stort sett detsamma som föregående år. Åtgärder för att hantera dessa brister pågår och fortsätter under 2026. Bland annat tas en ny rutin för uppföljning av delegationsbeslut fram, arbetssätt för kontroll av ekonomi- och personaladministrativa rutiner utvecklas, ett kompetensutvecklingsprogram om hållbara skolmåltider startar i januari 2026 och en gemensam rutin för granskning av användarbehörigheter föreslås införas. Under året har förvaltningen även förbättrat processen för väsentlighets- och riskanalys inför 2026 och sett över nämndens system för intern kontroll, vilket beskrivs i verksamhetsplanen för 2026. Som en del i detta har nya anvisningar för intern kontroll beslutats där ansvar, roller och arbetssätt tydliggörs för att skapa god intern kontroll. Översynen följer stadsledningskontorets reviderade anvisningar och den uppdaterade modulen för intern kontroll i ILS-webb. Under 2026 ska det nya arbetssättet införas och utvärderas. Utifrån de brister som noterats under 2025 och den riskanalys som har gjorts inför 2026 har nämnden identifierat direktåtgärder för att stärka den interna kontrollen. Tjänsteutlåtande Sid 4 (8) Uppföljning av nämndens internkontrollplan Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Process: Kompetensförsörjning Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Rekrytering Uppföljning av att Uppföljning av rutiner vid rekrytering i samband med internkontrollbesök på enheterna. rekrytering skett enligt rekryteringsprocess Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Frågor om rutiner vid rekrytering har ställts inom ramen för internkontrollen på skolorna. Utifrån skolornas svar har det bedömts att 90 procent av skolorna har fungerande rutiner vid rekrytering i enlighet med de krav som ställts kring bland annat kravprofil, kontroll mot tillgånglistan, tidigare anställningar, förturshantering, jävsregler, kontroller i Winlas och referenstagning. Process: Resursfördelning Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Verksamhetsstöd Uppföljning Utifrån det nya systemstödet följa upp åtgärdsprogram på ett mer systematiserat sätt. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Genom systemstödets rapporter följs antalet upprättade åtgärdsprogram upp. Begräsningar i systemet innebär vissa utmaningar för tolkning av statistik och jämförelser. Utvecklingsarbete fortsätter för ytterligare systematisering samt framtagande av rutiner för arbetssätt. 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Process: Tillhandahålla skolmåltider Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Tjänsteutlåtande Sid 5 (8) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Ökad andel Uppföljning i Tendmill Uppföljning och redovisning av resultatet för samtliga skolor varje tertial. Resultatet redovisas för ansvarig grund- klimatsmart mat respektive gymnasiechef, per område. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Totalt sett, för samtliga skolenheter, ligger utfallet i princip på samma nivå som 2024. Fortfarande är det ett flertal skolor som inte uppnår det av fullmäktige beslutade målvärdet. Under 2026 påbörjas implementering av ett omfattande kompetensutvecklingsprogram som bland annat syftar till att förbättra måluppfyllelsen. 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Process: Tillhandahålla skolmåltider Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Ökade inköp av Uppföljning i Agresso Uppföljning och redovisning av resultatet för samtliga skolor varje tertial. Resultatet redovisas för ansvarig grund- ekologiska livsmedel respektive gymnasiechef, per område. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Få skolenheter når målnivån och utfallet är i princip detsamma som för 2024. Utvecklingsarbete för att skapa mer gynnsamma förutsättningar pågår - såväl på utbildningsförvaltningen som stadsövergripande - när det gäller styrning och upphandling av avtal med kravställning för ekologiska livsmedel. 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Process: Budgetföljsamhet Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Budgetarbete med Månadsuppföljning av Månadsvis uppföljning av skolenheters ekonomiska och organisatoriska utveckling (ekonomisk prognos, elevantal, effektiva åtgärder vid prognoser sjukfrånvaro mm). avvikelser Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Skolenheter med prognostiserat underskott har fångats upp och hanterats i enlighet med framtagen rutin (Dnr UTBF 2024/6776). I rutinen framgår att vid prognostiserat underskott ska åtgärdsplan upprättas och genomföras. Implementering av rutinens arbetssätt pågår och bedöms fungera väl. Tjänsteutlåtande Sid 6 (8) Process: Effektiv lokalförsörjning i stadens verksamheter Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Lokalplanering Uppföljning av Uppföljning och redovisning årligen (i lokalförsörjningsplanen) av fyllnadsgrad (elevantal i förhållande till lokalernas fyllnadsgrad i stadens elevkapacitet). För gymnasieskolorna redovisas fyllnadsgraden på stadsövergripande nivå. För grundskolorna redovisas skolor fyllnadsgraden på stadsövergripande nivå och stadsdelsområdesnivå. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Lokalförsörjningsplan 2026-2028 (Dnr UTBF 2025/287) beslutades i samband med nämndens underlag för budget 2026. Planen har legat till grund för flera beslut att säga upp hyresavtal för avveckling. Fortsatt elevminskning i grundskolan bekräftades i den elevantalsframskrivning som levererades i november. Förvaltningen fortsätter att noga följa fyllnadsgraden i skolorna. Process: Fatta beslut Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Anmälan till nämnd Löpande av Stickprovskontroll samt planerade internkontrollbesök på ett urval enheter. Resultatet på enhetsnivå återkopplas till av delegationsbeslut enhetschefer rektor/enhetschef. Det aggregerade resultatet återkopplas till ansvarig avdelningsledningsgrupp. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Uppföljning av antal anmälda delegationsbeslut visar att det fortsatt finns ett flertal skolenheter som under året inte anmält några delegationsbeslut. En mängd utbildningstillfällen för arbete i eDok har genomförts under året, såväl fysiska som digitala. Fortfarande finns dock skolenheter med noll anmälda beslut, och riktade insatser till dessa genomförs under 2026. Process: Hantera ekonomi Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Ekonomiadministrativ Varje chef ansvarar Stickprovskontroll samt planerade internkontrollbesök på ett urval enheter. Resultatet på enhetsnivå återkopplas till a rutiner för att rektor/enhetschef. Det aggregerade resultatet återkopplas till ansvarig avdelningsledningsgrupp. ekonomiadministrativ a rutiner följs. Rutiner Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: för kontroll skiljer sig 30 skolenheter har besökts för uppföljning av intern kontroll inom området. Brister konstateras för flertalet skolenheter beroende på process. gällande exempelvis attest och bokföringsunderlag. Vid fördjupad uppföljning utifrån konstaterade brister noteras viss förbättring. Informations- och utbildningsinsatser genomförs under 2026. Process: Hantera personal Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Tjänsteutlåtande Sid 7 (8) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Personaladministrativ Varje chef ansvarar Stickprovskontroll samt planerade internkontrollbesök på ett urval enheter. Resultatet på enhetsnivå återkopplas till a rutiner för att rektor/enhetschef. Det aggregerade resultatet återkopplas till ansvarig avdelningsledningsgrupp. personaladministrativ a rutiner följs. Rutiner Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: för kontroll skiljer sig 30 skolenheter har besökts för uppföljning av intern kontroll inom området. Brister konstateras för flertalet skolenheter beroende på process. gällande exempelvis dokumentation av kontroll av belastningsregister och att skicka erforderliga handlingar till personalaktsarkivet. Vid fördjupad uppföljning utifrån konstaterade brister noteras viss förbättring. Informations- och utbildningsinsatser genomförs under 2026. 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Process: Kompetensförsörjning Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Rekrytera och behålla Löpande uppföljning Redovisning av behörighet och personalomsättning i bristämnen i kompetensförsörjningsplanen. kompetent personal av behörighet och personalomsättning Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Legitimationsgrad, behörighet och personalomsättning har redovisats i kompetensförsörjningsplanen (se planen för en fullständig redogörelse). Insatser som identifierats i kompetensförsörjningsplanen pågår, och ytterligare insatser planeras att genomföras under 2026. 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Process: Inköp och avtalstrohet Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Inköp Uppföljning av inköp Fördjupad granskning av inköp genom besök på skolor med stora avvikelser genomförs. Resultaten återrapporteras till gjorda i Agresso. respektive områdeschef efter genomförd granskning. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Uppföljning och analys av inköp utanför avtal genomförs löpande. Vid stora avvikelser sker fördjupad uppföljning på berörda enheter, inklusive vägledning i upphandlade avtal samt riktlinjer för direktupphandling. Tjänsteutlåtande Sid 8 (8) Process: Systematiskt informationssäkerhetsarbete Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Behörighetshantering Uppföljning av Stickprov görs i utvalda centrala system behörighetsstrukturer och Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: behörighetshantering Observationer och stickprovskontroller visar att det inte är möjligt att begränsa behörigheter till användare i enlighet med kraven i informationssäkerhetsklassningar. Även brister i uppföljning av behörigheter konstateras, och flera fall av användare med behörigheter de inte är berättigade till har identifierats. En förvaltningsövergripande rutin för granskning av användares behörigheter föreslås implementeras under 2026. 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Process: Förebygga välfärdsbrott Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Avtalsuppföljning För avtal där stor risk Upphandlingsfunktionen genomför platsbesök hos leverantören och kontrollera att t.ex. arbetsrättsliga villkor efterlevs, vid föreligger genomförs avtal där hög risk föreligger. fördjupade kontroller i enlighet med Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: förvaltningens plan Två platsbesök, inklusive granskning och kontroll av arbetsrättsliga villkor, har genomförts under hösten 2025. Identifierade för avtalsförvaltning avvikelser hanteras i enlighet med de sanktioner som specificeras i avtalet, och leverantörerna har ålagts att åtgärda bristerna. --- [Bilaga 8 Uppföljning trygghetsinvestering.pdf] Fel! Hittar inte referenskälla.Sida 1 (4) Uppföljning av trygghetsinvestering Bilaga 8 Insats för att öka tryggheten och minska risken för brottsliga Projektnamn aktiviteter vid Hagsätraskolan. Geografisk plats Hagsätraskolan i Bandhagen. för investering Eventuell kartbild. Projektets mål och syfte Målet är att den fysiska utemiljön vid Hagsätraskolan ska vara en trygg plats för allmänheten efter verksamhetstid så att fler känner sig trygga i området. Målet är också att skadegörelsen och brottsliga handlingar på skolans område ska minska. Sida 2 (4) Slutredovisning Beskrivning av Skadegörelsen har minskat med 22 procent om man räknar på slutresultat utifrån utfall 12 månader tillbaka jämfört med perioden innan. Projektet investeringens mål, i sin helhet har fått önskad effekt. De otrygga ytorna är betydligt syfte och platsens bättre upplysta och den upplevda tryggheten upplevs som behov av förbättrad. Eleverna upplever att tryggheten på och runt trygghetsskapande skolgården har förbättrats, och antalet polisanmälningar på/i åtgärd anslutning till skolgården har minskat. Satsningen har dessutom gjort platsen mer användbar för alla som bor i närheten. Fotbollsplanen och lekplatsen används nu ofta på kvällar och helger, tack vare bättre belysning som gör att det känns tryggt även under den mörka delen av året. Detta har skapat en levande mötesplats där barn, ungdomar och familjer kan samlas och vara tillsammans på ett säkert sätt även utanför skoltid. Beskrivning av Inga avvikelser. eventuella avvikelser i projektets genomförande Beslutad investering uppgår till 1.3 mnkr och slutkostnad ligger Beskrivning av inom ramen för beslut. ekonomiskt utfall och eventuell avvikelse mot kalkylerade utgifter Sida 3 (4) Bilder före Infoga om bilder finns från plats innan trygghetsinvestering. Sida 4 (4) Bilder efter På bilden visas markeringar för belysningsåtgärderna. --- [Bilaga 9 Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan 2025.pdf] Utbildningsförvaltningen Bilaga 9 Grundskoleavdelningen Sida 1 (25) Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala grundskolan 2025 Uppdrag och förutsättningar Enligt skollagen ska varje huvudman systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Staden har beslutat att detta krav på ett dokumenterat kvalitetsarbete ska redovisas i form av en bilaga till verksamhetsberättelsen. I denna bilaga presenteras en kortfattad resultatanalys för stadens egna grundskolor samt underlag och arbetsformer för det systematiska kvalitetsarbetet. För att ta del av mer utvecklade presentationer hänvisas till tertialrapport 2 2025, till verksamhetsberättelsen 2025 (huvudtext) och till verksamhetsplanen 2026. Grundskoleavdelningen ansvarar för drift och utveckling av stadens verksamhet i egen regi inom förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, fritidshem och fritidsklubb. Kvalitetsarbetets underlag och källor För att kunna uttala sig om verksamhetens måluppfyllelse behövs olika former av underlag och källor. Underlagen består av olika kvantitativa uppgifter hämtade från stadens egna elevdatabaser, Skolverket eller SCB. Detta är exempelvis uppgifter om behörighet, meritvärden, betyg och resultat på nationella prov. Grundskoleundersökningens enkäter till elever och vårdnadshavare är också en viktig mätare på elevers och vårdnadshavares uppfattningar om undervisning, trygghet, relationer och inflytande. En sammanfattning av undersökningens resultat finns i bilaga 15 till verksamhetsberättelsen 2025. Inför tertialrapport 2 (T2) görs en första analys av resultatutvecklingen. Denna analys tillsammans med skolornas datasammanställningar och resultatanalyser på skolnivå utgör huvudunderlaget för de kvalitets-och resultatdialoger som förs mellan grundskolechef och respektive skolas ledningsgrupp. De genomförda dialogerna har i sin tur gemensamt följts upp av grundskolans ledning och ger ett samlat underlag för analys och fortsatt arbete. Merparten skolor genomför egna kvalitets-och resultatdialoger på sin skola mellan skolledning och arbetslag eller enskilda lärare. Skolornas kvalitets- och resultatdialoger utvecklas över tid och innehållet, formerna och strukturen justeras allteftersom för att de ska bli så givande som möjligt. Bilaga 9 Sid 2 (25) Den kommunala grundskolans och anpassade grundskolans resultat Sammanfattande resultat Andelen behöriga till yrkesprogram i årskurs 9 är 2025 oförändrad jämfört med föregående år. Andelen elever med godkänt i alla ämnen har minskat marginellt, medan meritvärdet har ökat något. Resultaten har varit stabila de senaste fem åren och ligger fortsatt på höga nivåer historiskt sett. Exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund syns en mindre nedgång från föregående år, undantaget meritvärdet som ökat lite. Bland de obligatoriska ämnena har engelska, bild och musik högst genomsnittlig betygspoäng. Lägst poäng har svenska som andraspråk, matematik och kemi. I årskurs 6 har både andelen behöriga och elever med godkänt betyg i alla ämnen ökat något i år. Resultaten har varierat över fem år utan tydlig trend, medan meritvärdet varit relativt stabilt. Engelska, moderna språk och musik har högst genomsnittlig betygspoäng. Lägst poäng har svenska som andraspråk, matematik och kemi – samma mönster som i årskurs 9. Resultatspridningen i årskurs 9 är fortsatt stor utifrån socioekonomiska förutsättningar, men har minskat över tid – främst tack vare förbättrade resultat i kvartil 4. Samtidigt är variationerna över tid stora, särskilt i kvartil 3 och 4. I år har kvartil 3 tappat något, medan resultaten i kvartil 4 är något bättre. Bland skolor med högt socioekonomiskt index varierar behörigheten mellan cirka 50 och 90 procent. Även i årskurs 6 är resultatspridningen fortsatt stor utifrån skolornas socioekonomiska förutsättningar. Bland skolor med svårare förutsättningar varierar behörigheten mellan cirka 40 och 90 procent. I årskurs 9 är det som tidigare år små skillnader mellan flickornas och pojkarnas resultat. Flickorna har fortsatt högre meritvärde än pojkarna. I år har pojkarnas resultat i kvartil 4 minskat, medan flickornas har ökat. För flickor syns däremot en nedgång i kvartil 3. I årskurs 6 har flickornas resultat förbättrats medan pojkarnas försämrats något, men förändringarna är små. De senaste fem åren har flickor haft något bättre resultat än pojkar, särskilt i meritvärde. Bilaga 9 Sid 3 (25) Betygsresultat årskurs 9 Det finns tre övergripande resultatmått i grundskolans årskurs 9: • andel behöriga till yrkesprogram (den lägsta behörigheten till gymnasieskolan)1 • genomsnittligt meritvärde2 • andel som fått godkänt betyg (A–E) i alla ämnen3. I tabell 1 redovisas dessa övergripande resultatmått för årskurs 9 i Stockholms kommunala grundskolor under de senaste fem åren. Tabell 1. Betygsresultat totalt i årskurs 9, Stockholms kommunala grundskolor och riket, åren 2021–2025. 2021 2022 2023 2024 2025 Andel behöriga till Sthlm 88,4 88,1 88,1 87,9 87,9 yrkesprogram (%) Riket 86,2 85,0 85,2 83,7 84,1 Andel som fått Sthlm 79,5 80,2 79,3 79,1 78,9 godkänt betyg i alla ämnen (%) Riket 76,1 74,1 73,2 71,9 71,9 Genomsnittligt Sthlm 248 249 248 248 250 meritvärde, 17 ämnen Riket 232 229 229 228 229 Behörigheten i årskurs 9 är på samma nivå som föregående år. Andelen som fått godkänt betyg i alla ämnen är marginellt lägre medan meritvärdet har ökat något. Betygsresultaten har varit stabila de senaste fem åren, och där Stockholms stads resultat ligger klart över riksgenomsnittet samtliga år. Tabell 2 redovisar betygsresultaten i årskurs 9 där nyanlända elever och elever med okänd bakgrund är exkluderade. Nyanlända elever definieras som elever som varit mindre än fyra år i svensk skola. Elever med okänd bakgrund är vanligen elever som är nyanlända och som har tillfälliga personnummer. 1 För behörighet till yrkesprogram krävs minst godkänt i matematik, engelska och svenska/svenska som andraspråk samt i ytterligare fem ämnen. 2 Meritvärdet beräknas på maximalt 17 ämnen, där ämnet moderna språk kan läggas till som ett 17:e ämne om eleven har läst det. Maximalt meritvärde är 340 poäng. 3 Andel elever med godkänt betyg (A-E) i alla ämnen som respektive elev enligt uppgift har eller ska ha läst. Andelen beräknas utifrån elever med betyg A-F, streck eller anpassad studiegång. Bilaga 9 Sid 4 (25) Tabell 2. Betygsresultat i årskurs 9, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund, Stockholms kommunala grundskolor och riket, åren 2021–2025. 2021 2022 2023 2024 2025 Sthlm 91,8 91,7 91,3 90,5 90,3 Andel behöriga till yrkesprogram (%) Riket 88,4 86,8 86,8 85,1 85,3 Andel som fått Sthlm 82,9 83,6 82,3 81,7 81,3 godkänt betyg i alla ämnen (%) Riket 78,3 75,9 74,8 73,3 73,0 Genomsnittligt Sthlm 254 256 253 253 255 meritvärde, 17 ämnen Riket 236 232 231 230 230 Viss resultatminskning syns när nyanlända och elever med okänd bakgrund är exkluderade.4 Jämfört med 2021 är både behörigheten till yrkesprogram samt andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen något lägre. Meritvärdet ligger på jämförbar nivå över åren och Stockholms stads resultat ligger tydligt över riksgenomsnittet samtliga år. I diagram 1 redovisas andel behöriga till yrkesprogram totalt och exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund både för Stockholms kommunala grundskolor och för riket totalt under en tioårsperiod. Diagram 1. Andel behöriga till yrkesprogram i årskurs 9, Stockholms kommunala grundskolor och riket, 2015–2025. Under den senaste tioårsperioden har behörigheten i årskurs 9 ökat i stadens kommunala grundskolor. Efter en nedgång 2015–2016, som även fortsatte i riket 2017, ökade behörigheten mellan 2017 och 2021.5 Sedan 2021 har resultaten varit relativt stabila i Stockholm, medan 4 Vårterminen 2025 gick 6 966 elever ut årskurs 9 i stadens kommunala grundskolor. Av dem var 255 elever, motsvarande knappt 4 procent, nyanlända eller elever med okänd bakgrund. 5 Minskningen under tidigare år kopplas till en ökning av nyanlända elever, som ofta har svårt att nå kunskapsmålen de första åren på grund av bristande kunskaper i svenska. Bilaga 9 Sid 5 (25) resultaten har minskat på riksnivå. Stockholm har haft något högre resultat än riksgenomsnittet sedan 2017. Exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund har Stockholms resultat för behörighet till yrkesprogram legat något över riksgenomsnittet sedan 2015, då denna uppdelning började redovisas. Betygsresultat i jämförelse mellan Stockholm, Göteborg och Malmö För att jämföra resultaten över tid mellan Stockholms, Göteborgs och Malmös kommunala grundskolor används här måttet andelen behöriga elever till gymnasieskolans yrkesprogram. Som framgår av diagram 2 nedan uppvisar Stockholm ett högre resultat än både Göteborg och Malmö över tid. Fram till 2016 låg Stockholm i linje med rikets resultat, men har sedan dess legat på en högre nivå. Jämfört med föregående år är resultaten för Stockholm och Göteborg på ungefär samma nivå. Även för de två övriga resultatmåtten i årskurs 9 (genomsnittligt meritvärde och andel elever som har uppnått kunskapskraven i samtliga ämnen) uppvisar Stockholm ett högre resultat än Göteborg och Malmö under samma period. Diagram 2. Andel behöriga till yrkesprogram i årskurs 9, Stockholms kommunala skolor i jämförelse 2014– 2025. Diagram 3 redovisar andelen behöriga till yrkesprogram exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund.6 Jämfört med Göteborg och Malmö har Stockholms kommunala grundskolor i genomsnitt också ett högre resultat då nyanlända elever och elever med okänd bakgrund är exkluderade. Sedan 2015 överstiger Stockholms resultat även resultatet för riket. Diagram 3. Andel behöriga till yrkesprogram i årskurs 9, exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund, Stockholms kommunala skolor i jämförelse 2014–2025. 6 Nyanlända elever har kommit till Sverige de senaste fyra åren. De har inte bott i Sverige eller gått i svensk skola tidigare. Elever med okänd bakgrund saknar uppgift om personnummer, till exempel om de ännu inte blivit folkbokförda i Sverige. Bilaga 9 Sid 6 (25) Betygsresultat årskurs 6 Skolverket publicerar officiella resultat vad gäller andel elever i årskurs 6 som fått godkänt betyg (A–E) i alla ämnen. Övriga resultatmått för årskurs 6 är utbildningsförvaltningens egna uträkningar. Resultatmåttet andel behöriga till yrkesprogram räknas ut på samma sätt som i årskurs 9, även om eleverna i årskurs 6 inte formellt är behöriga till ett yrkesprogram. I tabell 3 redovisas övergripande resultatmått för årskurs 6 i Stockholms kommunala grundskolor under den senaste femårsperioden. Tabell 3. Betygsresultat totalt i årskurs 6, Stockholms kommunala grundskolor och riket, åren 2021–2025. 2021 2022 2023 2024 2025 Andel behöriga till Sthlm 86,8 85,4 86,2 85,8 86,1 yrkesprogram (%) Andel som fått Sthlm 76,6 75,8 77,2 77,3 78,1 godkänt betyg i alla ämnen Riket 73,7 72,4 71,2 69,7 70,4 (%) Genomsnittligt meritvärde, 17 Sthlm 240 238 240 241 240 ämnen Jämfört med 2024 har både andelen behöriga och andelen elever med godkänt betyg i alla ämnen ökat något 2025. Över en femårsperiod har resultaten varierat utan tydlig trend, medan meritvärdet har varit relativt stabilt. Stockholms resultat gällande andel elever som fått godkänt betyg i alla ämnen har de senaste åren legat över riksgenomsnittet. Liksom i Stockholm syns även på riksnivå en positiv utveckling jämfört med 2024. I tabell 4 nedan redovisas resultaten för årskurs 6 exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund. Skolverket publicerar enbart officiella resultat för andelen med godkänt betyg i alla Bilaga 9 Sid 7 (25) ämnen. Övriga resultat är från utbildningsförvaltningen. Tabell 4. Betygsresultat årskurs 6, 2021–2025, exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund. 2021 2022 2023 2024 2025 Andel behöriga till Sthlm 89,5 87,9 88,9 87,9 87,9 yrkesprogram (%) Andel som fått Sthlm 79,5 78,5 79,9 79,5 80,1 godkänt betyg i alla ämnen Riket 76,1 74,4 73,0 71,2 71,7 (%) Genomsnittligt meritvärde, 17 Sthlm 245 242 244 244 243 ämnen Exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund syns viss ökning av andelen elever med godkänt i alla ämnen jämfört med föregående år. Behörigheten till yrkesprogram och meritvärdet ligger på jämförbar nivå med 2024.7 Nationella prov Nationella prov utgör centrala indikatorer för bedömning av måluppfyllelse och genomförs i årskurs 3, 6 och 9. Tabell 5 redovisar andelen elever som klarat minst nivå godkänt i nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 mellan åren 2019 och 2025 i Stockholms kommunala grundskolor. Med anledning av covid-19-pandemin genomfördes de nationella proven enbart i begränsad omfattning åren 2020 och 2021 och det finns inga officiella resultat. För 2021 genomfördes enbart proven för årskurs 3. Av dessa anledningar saknas vissa resultat i nedanstående tabell. 7 Vårterminen 2025 gick 7 337 elever ut årskurs 6 i stadens kommunala grundskolor. Av dem var 238 elever, motsvarande cirka 3 procent, nyanlända eller elever med okänd bakgrund. Bilaga 9 Sid 8 (25) Tabell 5. Andel elever av deltagande* elever som klarat minst nivå godkänt i nationella prov, årskurs 3, 6 och 9 i Stockholms kommunala grundskolor åren 2019–2025. Ämne Åk 2019 2021 2022 2023 2024 2025 Åk 3 92 91 90 89 90 91 Svenska/svenska Åk 6 95 93 94 93 94 som andraspråk Åk 9 96 94 96 94 94 Åk 3 94 94 93 93 94 94 Svenska Åk 6 97 96 97 95 96 Åk 9 98 97 98 97 97 Åk 3 79 73 75 66 72 76 SVA Åk 6 82 76 81 76 79 Åk 9 78 74 80 75 70 Åk 3 91 89 90 89 92 90 Matematik Åk 6 93 93 92 91 92 Åk 9 87 90 93 90 90 Åk 6 98 97 98 98 98 Engelska Åk 9 98 99 99 98 99 NO-ämne Åk 9 95 94 93 93 94 SO-ämne Åk 9 96 93 96 94 96 *Not: Uppgifterna för årskurs 3 avser genomsnittlig andel elever som uppnått kravnivån per delprov, av samtliga elever. Uppgifterna för årskurs 6 och 9 avser andel elever med godkänt betyg per ämnesprov, av de elever som deltagit. Resultaten är över lag stabila, med undantag för svenska som andraspråk där vi ser större variationer över tid. I årskurs 3 har andelen godkända elever i svenska som andraspråk ökat för andra året i rad till 76 procent, ett resultat som ligger i linje med tidigare år. Även i årskurs 6 har andelen godkända elever ökat från 76 till 79 procent. Däremot har resultaten i årskurs 9 minskat för andra året i rad, nu till 70 procent – en nedgång med fem procentenheter jämfört med 2024. I flera skolor är det relativt få elever som deltagit i provet vilket gör att årsvisa skillnader kan få stort genomslag. I år deltog 767 elever i det nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs 9, vilket är ungefär lika många som 2024 då 775 elever deltog. Resultat i förhållande till socioekonomiskt index Forskning och statistik visar att det finns ett tydligt genomsnittligt samband mellan elevers socioekonomiska bakgrund och framgång i skolan. Resultaten analyseras därför vidare mot bakgrund av vilka socioekonomiska förutsättningar som eleverna på en skola har. Den analysen görs utifrån ett socioekonomiskt index på skolnivå. I indexet ingår om eleven invandrat till Sverige och i så fall invandringsår, vårdnadshavarnas utbildningsnivå, om vårdnadshavare uppbär ekonomiskt bistånd, och boende- och familjesituation (i vilken utsträckning eleven bor med vårdnadshavare), samt två strukturella variabler (i vilket område eleven bor och skolans elevsammansättning).8 Indexet är beräknat utifrån en statistisk modell utifrån vilka variabler som påverkar elevens skolprestationer. 8 Det är samma index som ligger till grund för den socioekonomiska resursfördelningen till skolorna. Bilaga 9 Sid 9 (25) Ett lågt socioekonomiskt index på en skola innebär att skolan generellt sett har en gynnsam förutsättning för att eleverna ska nå måluppfyllelse givet elevernas socioekonomiska bakgrund. Ett högt index signalerar sålunda att skolan har svårare förutsättningar för att eleverna ska nå målen med beaktande av elevernas socioekonomiska bakgrund. Ett index på 100 är genomsnittet för Stockholms stad. Betygsresultat årskurs 9 För att undersöka sambandet mellan socioekonomiska förutsättningar och betygsresultat har skolorna med årskurs 9 i Stockholms stad delats i fyra lika stora grupper (kvartiler) utifrån det socioekonomiska indexet.9 Indelningen i kvartilerna sker efter indexet för aktuellt år, vilket innebär att det inte är exakt samma skolor som ingår i samma kvartiler för de olika åren.10 Det bör påpekas att i den tredje kvartilen är spridningen i socioekonomiskt index mellan skolorna stor då där finns skolor såväl med mer som mindre gynnsamma förutsättningar i förhållande till genomsnittet för Stockholms stad. Tabell 6 redovisar betygsresultaten i årskurs 9 för åren 2023–2025 efter skolornas socioekonomiska index indelat i kvartiler. Betygsresultaten är beräknade som skolornas genomsnitt, vilket inte tar hänsyn till hur många elever som går på varje skola. Det blir därmed i första hand ett mått på hur resultaten varierar mellan skolorna utifrån deras olika socioekonomiska förutsättningar. Tabell 6. Betygsresultat i årskurs 9, 2023–2025 efter skolans socioekonomiska index (kvartiler), genomsnitt av skolresultat (ovägt medelvärde). Stockholms kommunala skolor. Andel behöriga till Andel som fått godkänt Genomsnittligt yrkesprogram (%) betyg i alla ämnen (%) meritvärde, 17 ämnen 2023 2024 2025 2023 2024 2025 2023 2024 2025 Kvartil 1 (lägst index) 96,1 94,9 95,1 91,0 90,0 89,9 271 268 270 Kvartil 2 91,1 91,2 92,5 82,5 85,1 85,9 254 258 267 Kvartil 3 80,2 84,8 82,9 71,1 75,0 71,2 228 235 230 Kvartil 4 (högst index) 76,7 73,3 74,4 61,7 56,4 56,3 214 210 212 Spridningen i resultat är fortsatt stor mellan olika grupperingar av skolor och det finns ett tydligt samband mellan elevernas resultat i skolan och deras socioekonomiska bakgrund. Jämfört med 2024 syns en positiv utveckling för skolor i kvartil 2, där även meritvärdet ökat mest. Resultaten i kvartil 1 är i stort sett oförändrade. I kvartil 4 ökar behörigheten något medan övriga resultatmått är i linje med föregående år. Kvartil 3 visar däremot försämrade resultat i samtliga mått. Andelen behöriga har minskat från cirka 85 procent till 83 procent och även 9 Socioekonomiskt index (ju högre index, desto svårare förutsättningar med beaktande av elevernas socioekonomiska bakgrund) för skolorna i de fyra kvartilerna är för 2025: Kvartil 1 (19–42), Kvartil 2 (43–93), Kvartil 3 (97–189), Kvartil 4 (205–353). Det finns 18 skolor i kvartil 1, och 17 skolor i respektive kvartil 2–4. Det finns fler elever i de två första kvartilerna (ca 60 %) jämfört med de två sista (ca 40 %). 10 De flesta skolor i kvartil 1 och 4 tillhörde samma kvartil även föregående år. I kvartil 2 och 3 är rörligheten något större: av årets 17 skolor i kvartil 2 tillhörde 10 samma kvartil förra året, medan 5 tillhörde kvartil 3 och 2 tillhörde kvartil 1. Av årets 17 skolor i kvartil 3 tillhörde 10 skolor kvartil 3 även förra året, 4 tillhörde kvartil 2, 2 tillhörde kvartil 4 och en skola är ny för i år. Bilaga 9 Sid 10 (25) andelen med godkänt i alla ämnen har sjunkit. Resultatvariationer finns i alla kvartiler, men är störst i kvartil 3 och 4. I år har mer än hälften av skolorna i kvartil 3 tappat i behörighet jämfört med förra året. Även i kvartil 4 har flera skolor tappat medan andra har förbättrat sina resultat i motsvarande grad. Skillnaderna mellan skolorna är stora och jämförelser över tid påverkas även av skolornas placering i kvartilerna vilket kan variera mellan åren. Orsakerna till att behörigheten har minskat behöver därför utredas vidare på skolnivå. I tabell 7 redovisas betygsresultaten i årskurs 9 exklusive nyanlända elever och elever med okänd bakgrund efter skolornas socioekonomiska index, kvartilsuppdelat. Tabell 7. Betygsresultat i årskurs 9, 2023–2025, exklusive nyanlända och elever med okänd bakgrund, efter skolornas socioekonomiska index, kvartilsuppdelat (ovägt medelvärde). Andel behöriga till Andel som fått godkänt Genomsnittligt yrkesprogram (%) betyg i alla ämnen (%) meritvärde, 17 ämnen 2023 2024 2025 2023 2024 2025 2023 2024 2025 Kvartil 1 (lägst index) 96,7 95,6 95,7 91,6 90,7 90,4 272 269 271 Kvartil 2 93,6 94,0 94,2 85,1 87,8 87,9 258 263 270 Kvartil 3 85,6 88,4 85,9 75,9 78,1 73,8 238 241 235 Kvartil 4 (högst index) 80,6 76,8 77,4 64,6 59,8 59,2 219 217 218 Resultatutvecklingen, när nyanlända och elever med okänd bakgrund är exkluderade, liknar den för samtliga elever. Den positiva utvecklingen i kvartil 2 finns även här, men är mindre tydlig. Försämringen i kvartil 3 är ungefär lika stor när nyanlända och elever med okänd bakgrund exkluderas. Diagram 4 visar utvecklingen av andelen behöriga elever till yrkesprogram i årskurs 9 under en tioårsperiod. Även här redovisas resultaten efter skolornas socioekonomiska index indelat i kvartiler. Diagram 4. Andel (%) behöriga till yrkesprogram i årskurs 9, 2015–2025 efter skolornas socioekonomiska index, kvartilsuppdelat (ovägt medelvärde). Bilaga 9 Sid 11 (25) Som framgår i diagrammet har skillnaderna mellan kvartilerna minskat över tid, främst tack vare förbättrade resultat för skolorna i kvartil 4. Samtidigt är årsvariationerna stora, särskilt i kvartil 3 och 4. I år ligger resultaten i kvartil 1 på liknande nivå som 2024 medan kvartil 2 har ökat något och därmed närmat sig kvartil 1. Kvartil 3 visar fortsatt stor variation utan tydlig trend och har i år tappat i relation till övriga kvartiler. Kvartil 4 har närmat sig kvartil 3 något. Även om det finns tydliga resultatskillnader mellan kvartilerna finns också tydliga skillnader inom respektive kvartil hur skolorna presterar. Diagram 5 visar spridningen mellan skolorna avseende resultatmåttet andel behöriga till yrkesprogram i årskurs 9 efter skolornas socioekonomiska index. Diagram 5. Andel (%) behöriga till yrkesprogram i årskurs 9 efter skolans socioekonomiska index, åk 7–9, läsåret 2024/2025. Varje skolas resultat i åk 9 illustreras med en prick i diagrammet. Längs y-axeln (vertikal axel) visas andelen behöriga till yrkesprogram och längs x-axeln (horisontell axel) visas skolans socioekonomiska index för aktuell elevpopulation i åk 7–9, indelat efter kvartiler. Den blå linjen i diagrammet utgör stadens genomsnitt vad gäller andelen behöriga i åk 9. Som framgår i diagrammet är resultatspridningen liten bland skolorna i kvartil 1, där nästan alla skolor har en hög andel behöriga elever. I övriga kvartiler, särskilt kvartil 4, är spridningen större – från cirka 50 till drygt 90 procent behöriga per skola. Även i kvartil 3 är variationen stor med andelen behöriga per skola mellan drygt 70 och cirka 90 procent. Som tidigare nämnts är också spridningen i socioekonomiskt index stor i kvartil 3 där vissa skolor ligger nära stadens snitt (100) medan andra har nästan dubbelt så högt index. Det finns fler elever i de två första kvartilerna (ca 60 %) jämfört med de två sista (ca 40 %). Bilaga 9 Sid 12 (25) Betygsresultat årskurs 6 I tabell 8 redovisas andelen behöriga till yrkesprogram för årskurs 6 utifrån skolornas socioekonomiska index. Även här finns tydliga skillnader mellan skolornas resultat utifrån elevernas socioekonomiska förutsättningar. Tabell 8. Andel behöriga till nationellt program i årskurs 6, 2021–2025 utifrån skolornas socioekonomiska förutsättningar (ovägt medelvärde).11 2021 2022 2023 2024 2025 Kvartil 1 94,2 94,7 94,0 93,8 94,5 Kvartil 2 89,8 90,1 89,6 88,8 89,7 Kvartil 3 81,0 79,9 81,8 79,2 81,7 Kvartil 4 72,9 68,9 71,6 71,9 70,1 Skolorna i kvartil 1 och 2 har haft stabila resultat sedan 2021. I kvartil 3 och 4 varierar resultaten mer mellan åren utan tydliga trender under senaste femårsperioden. Jämfört med 2024 har andelen behöriga i årskurs 6 ökat något i alla kvartiler utom kvartil 4 där den har minskat något. I kvartil 4 är andelen behöriga nu cirka 70 procent. Även i årskurs 6 finns tydliga skillnader hur skolorna presterar inom respektive kvartil. Diagram 6 visar spridningen mellan skolorna avseende resultatmåttet andel behöriga till yrkesprogram efter skolornas socioekonomiska index för aktuell elevpopulation i åk 4–6, per kvartil. Den blå linjen visar snittet för staden totalt. Diagram 6. Andel (%) behöriga till yrkesprogram i årskurs 6 efter skolans socioekonomiska index, åk 4–6, läsåret 2024/2025. 11 För årskurs 6 ser kvartilsindelningen något annorlunda ut jämfört med årskurs 7 till 9 eftersom det finns fler skolor som har årskurs 6. Socioekonomiskt index (ju högre index, desto sämre socioekonomiska förutsättningar) för skolorna i de fyra kvartilerna är för 2025: Kvartil 1 (14–33), Kvartil 2 (37–81), Kvartil 3 (84–208), Kvartil 4 (210–381). Det finns 33 skolor i kvartil 1, 30 i kvartil 2 och 3 och 31 skolor i kvartil 4. Indelningen i kvartilerna sker efter indexet för aktuellt år, vilket innebär att det inte är exakt samma skolor som ingår i samma kvartiler för de olika åren. Det är dock inte några större förändringar som skett mellan dessa båda kategoriseringar när det gäller vilka skolor som tillhör de olika kvartilerna. Bilaga 9 Sid 13 (25) Skillnader i betygsresultat mellan flickor och pojkar Betygsresultat årskurs 9 Tabellen nedan visar betygsresultaten i årskurs 9 under åren 2021–2025 redovisade efter kön. Tabell 9. Betygsresultat årskurs 9, 2021–2025, flickor och pojkar. 2021 2022 2023 2024 2025 Andel Flickor 88,0 89,0 88,4 88,1 88,4 behöriga till yrkesprogram Pojkar 87,0 87,0 87,7 87,7 87,4 (%) Andel som fått Flickor 80,0 81,0 79,6 79,2 78,8 godkänt betyg i alla ämnen Pojkar 79,0 80,0 79,1 79,0 79,0 (%) Genomsnittligt Flickor 257 257 255 256 257 meritvärde, 17 ämnen Pojkar 238 242 241 241 244 Flickornas behörighet ökar något 2025 medan pojkarnas minskar i motsvarande grad. För flickor syns dock en liten minskning i andelen med godkänt betyg i alla ämnen, medan pojkarnas resultat är oförändrade jämfört med 2024. I år är andelen pojkar med godkänt betyg i alla ämnen något högre än flickornas, vilket avviker jämfört med tidigare år då flickor haft något bättre resultat. Skillnaden i genomsnittligt meritvärde mellan flickor och pojkar kvarstår, men har minskat något över tid. Jämfört med 2024 har snittet ökat något mer för pojkarna än för flickorna. Tabell 10 redovisar könsskillnaderna i betygsresultat utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Redovisningen görs som ett vägt medelvärde, där hänsyn tas till hur många flickor och pojkar det går på skolorna. Tabell 10. Andel (%) behöriga till yrkesprogram i årskurs 9, efter kön och efter skolornas socioekonomiska index, kvartilsindelat, 2021–2025 (vägt medelvärde). 2021 2022 2023 2024 2025 Flickor 94,0 96,0 96,6 94,3 94,0 Kvartil 1 Pojkar 95,0 96,0 95,9 94,5 95,8 Flickor 92,0 92,0 91,9 90,9 91,6 Kvartil 2 Pojkar 91,0 89,0 89,7 91,1 91,1 Flickor 86,0 86,0 82,4 86,0 82,1 Kvartil 3 Pojkar 82,0 83,0 82,9 82,0 82,5 Flickor 79,0 74,0 76,1 68,4 75,9 Kvartil 4 Pojkar 76,0 74,0 75,7 71,9 67,9 Resultaten har utvecklats olika för pojkar och flickor beroende på kvartil. Pojkarnas resultat har ökat främst i kvartil 1, och även något i kvartil 3, medan kvartil 2 är oförändrad. I kvartil 4 syns en nedgång för andra året i rad. I år är cirka 68 procent av pojkarna i kvartil 4 behöriga till yrkesprogram – den lägsta andelen på fem år. Samtidigt varierar pojkarnas behörighet stort inom kvartil 4, från cirka 35 till 89 procent per skola. Minskad behörighet behöver därför Bilaga 9 Sid 14 (25) analyseras vidare på skolnivå. Flickornas resultat har däremot tydligt ökat i kvartil 4, med nästan 8 procentenheter jämfört med 2024, och överstiger nu pojkarnas. Även i kvartil 2 syns en positiv utveckling. För flickornas del är det framför allt resultaten i kvartil 3 som har sjunkit i år, från 86 till 82 procent. Även om det inte rör sig om några större skillnader ligger flickornas resultat något över pojkarnas, med undantag för enstaka år. Samtidigt har elevernas socioekonomiska bakgrund en starkare påverkan på resultaten än kön. Skillnaderna mellan kvartiler är betydligt större än mellan könen inom samma kvartil. Om vi ser till årets resultat är det en skillnad på 18 procentenheter mellan flickornas resultat i kvartil 1 jämfört med kvartil 4. För pojkarna är skillnaden ännu större, 28 procentenheter. Flickor har högre genomsnittligt meritvärde i samtliga kvartiler (se tabell 11 nedan). Jämfört med 2024 har meritvärdet ökat något för båda könen i kvartil 1 och 2. I kvartil 3 minskar flickornas meritvärde, medan pojkarnas i princip är oförändrat. I kvartil 4 ökar flickornas meritvärde men minskar för pojkarna. Även här framgår att den socioekonomiska påverkan är större än den könsmässiga. Tabell 11. Genomsnittligt meritvärde (17 ämnen) årskurs 9, flickor och pojkar utifrån skolornas socioekonomiska index (kvartiler), 2021–2025 (vägt medelvärde). 2021 2022 2023 2024 2025 Flickor 279 278 279 277 278 Kvartil 1 Pojkar 259 266 264 261 266 Flickor 264 264 264 264 267 Kvartil 2 Pojkar 246 247 244 253 259 Flickor 244 246 237 244 239 Kvartil 3 Pojkar 224 227 227 224 223 Flickor 223 217 219 213 223 Kvartil 4 Pojkar 205 207 208 202 198 Betygsresultat årskurs 6 Tabell 12 visar betygsresultat i årskurs 6 för åren 2021–2025 uppdelat efter kön. Jämfört med 2024 har flickornas resultat förbättrats något, vilket gäller samtliga mått. Samtidigt har pojkarnas resultat försämrats något, även om det inte handlar om större förändringar. Under hela femårsperioden har flickorna haft något bättre resultat än pojkar, särskilt vad gäller genomsnittligt meritvärde där skillnaden är tydlig. Bilaga 9 Sid 15 (25) Tabell 12. Betygsresultat årskurs 6, 2021–2025, flickor och pojkar. 2021 2022 2023 2024 2025 Andel Flickor 88,5 87,0 87,1 86,0 87,2 behöriga till yrkesprogram Pojkar 85,0 84,5 85,5 85,6 85,1 (%) Andel som fått Flickor 79,0 77,4 77,9 77,8 79,9 godkänt betyg i alla ämnen Pojkar 75,0 74,1 76,5 76,8 76,4 (%) Genomsnittligt Flickor 250 249 249 250 251 meritvärde, 17 ämnen Pojkar 230 229 232 232 230 Resultat utifrån stadsdelsnämndsområden Tabell 13 redovisar andelen behöriga till yrkesprogram i årskurs 9 efter stadsdelsnämndsområde. För samtliga år redovisas resultaten enligt nu gällande stadsdelsnämndsområden som infördes i juli 2023.12 Resultaten bör tolkas med försiktighet eftersom det i flera stadsdelsnämndsområden är relativt få elever. Det gör också att skillnader från år till år inte ska överdrivas. Tabell 13. Andel (%) behöriga till yrkesprogram i årskurs 9, efter stadsdelsnämndsområde, 2021–2025. 2021 2022 2023 2024 2025 Bromma SDF 92,8 91,6 92,5 91,1 92,2 Enskede-Årsta-Vantör SDF 82,2 82,6 80,3 82,3 82,3 Farsta SDF 84,2 83,5 84,5 84,9 85,1 Hägersten-Älvsjö SDF 87,7 88,3 89,2 89,9 86,9 Hässelby-Vällingby SDF 81,0 82,3 80,4 77,2 79,2 Järva SDF 86,5 84,4 84,5 82,7 80,9 Kungsholmen SDF 89,7 93,3 92,8 92,1 93,4 Norra Innerstaden SDF 90,6 92,4 92,5 93,1 93,7 Skärholmen SDF 81,3 84,4 87,0 71,2 75,7 Skarpnäck SDF 88,4 85,5 86,2 83,5 87,3 Södermalm SDF 93,0 90,6 92,1 91,5 91,1 Totalt 88,1 87,9 88,1 87,2 87,3 I tre av elva stadsdelsnämndsområden, Hägersten-Älvsjö, Järva samt Södermalm, har andelen behöriga i årskurs 9 minskat jämfört med 2024. I övriga områden syns viss ökning eller liknande resultat som förra året. Jämfört med 2024 har andelen behöriga ökat mest i Skarpnäck och i Skärholmen. 12 Järva stadsdelsförvaltning är ny från och med den 1 juli 2023 och består av de tidigare stadsdelsförvaltningarna Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista. Även Norra innerstadens stadsdelsförvaltning är ny från och med den 1 juli 2023 och består av de tidigare stadsdelsförvaltningarna Norrmalm och Östermalm. Bilaga 9 Sid 16 (25) Resultat utifrån grundskoleområden Tabell 14 redovisar andelen behöriga till yrkesprogram i årskurs 9 efter grundskoleområde. Tabell 14. Andel (%) behöriga till yrkesprogram i årskurs 9, efter grundskoleområde, 2021–2025. 2021 2022 2023 2024 2025 Bromma-Kungsholmen 91,9 92,1 92,6 91,4 92,6 Enskede-Årsta-Vantör 82,2 82,6 80,3 82,3 82,3 Farsta-Skärholmen 82,7 83,9 85,5 79,6 81,6 Hägersten-Älvsjö 87,7 88,3 89,2 89,9 86,9 Hässelby-Vällingby-Spånga 85,2 85,2 84,2 82,2 82,5 Norrmalm-Östermalm 90,6 92,4 92,5 93,1 93,7 Rinkeby-Kista-Tensta 79,9 77,6 77,9 74,3 73,0 Södermalm-Skarpnäck 91,8 89,3 90,6 89,6 90,0 Totalt 88,1 87,9 88,1 87,2 87,3 Jämfört med 2024 har andelen behöriga i åk 9 minskat i två av åtta grundskoleområden: Hägersten-Älvsjö samt Rinkeby-Kista-Tensta. I övriga områden ser vi liknande resultat som förra året eller viss ökning. I området Farsta-Skärholmen syns störst positiv förändring jämfört med 2024. Följande stadsdelar ingår i ovanstående grundskoleområden. Observera att Järva stadsdelsförvaltning är uppdelat på två grundskoleområden. Område 1: Bromma och Kungsholmen Område 2: Enskede-Årsta-Vantör Område 3: Farsta och Skärholmen Område 4: Hägersten-Älvsjö Område 5: Järva Område 6: Norra Innerstaden Område 7: Hässelby-Vällingby och Järva Område 8: Södermalm och Skarpnäck Resultat i anpassad grundskola Vårterminen 2025 var 151 stockholmselever mottagna i årskurs 9 i anpassad grundskola. Av dessa gick 39 i friskolor och 112 i kommunal skola. Endast elever som läser enligt kursplanen för ämnen kan få betyg och dessa sätts endast på vårdnadshavares eller elevs begäran. Antalet som begär betyg varierar från år till år och mellan olika skolor vilket gör att måluppfyllelsen kopplad till betygsresultat är svår att följa. Totalt sattes 627 betyg under vårterminen 2025 där C är det vanligast förekommande betyget. Förvaltningen ska under kommande läsår fortsätta arbetet för att öka likvärdigheten gällande betygssättning i staden. Elever som läser ämnesområden, eller som det inte begärs betyg för, får omdömen i respektive ämne eller ämnesområde. Bilaga 9 Sid 17 (25) Tabell 15. Betyg i ämnen i anpassade grundskolan årskurs 9, vårterminen 2025. F (endast GR- Underlag Ämne A B C D E Totalsumma betyg) saknas BI (endast 1 1 2 GR-betyg) BL 3 11 19 12 10 55 EN 11 8 17 11 11 1 59 FY (endast 1 1 2 GR-betyg) GE (endast 1 1 2 GR-betyg) HI (endast 1 1 2 GR-betyg) HKK 4 9 25 9 7 54 IDH 8 4 8 8 10 1 1 39 KE (endast 1 1 2 GR-betyg) MA 4 6 25 15 7 2 59 ML, varav 4 1 3 1 0 0 9 MLAMH 1 MLARA 1 MLFIN 1 MLKUR 1 MLRUS 2 MLSOM 1 MLTHA 1 MLTUR 1 MU 1 8 18 12 14 53 NO (endast 1 13 22 9 13 58 AGR-betyg) RE (endast 1 1 GR-betyg) SH (endast 1 1 2 GR-betyg) SL 3 9 19 6 20 57 SO (endast 5 9 18 12 13 57 AGR-betyg) SV 3 8 13 11 9 1 45 SVA 3 3 2 2 4 1 15 TK 2 6 23 8 13 1 53 TN 1 1 Totalsumma 52 95 212 119 136 13 1 627 Analys av resultat och likvärdighet Den stora variationen i skolresultat mellan skolor med olika socioekonomiska förutsättningar visar att det fortsatt finns ett stort behov av att prioritera arbetet med ökad likvärdighet. Den socioekonomiska bakgrunden har fortfarande en betydande inverkan på elevernas resultat. Förvaltningen arbetar aktivt för att minska dessa skillnader och kompensera för elevers olika Bilaga 9 Sid 18 (25) förutsättningar. Det är också viktigt att förvaltningen undersöker skillnader såväl inom som mellan skolor med liknande socioekonomiska förutsättningar. Eleverna i skolor med högre socioekonomiskt index är generellt färre, vilket gör att varje elevs resultat påverkar skolans totala resultat i större utsträckning än i skolor med stort elevantal. Detta bidrar till en högre fluktuation i resultaten. Även det faktum att kvartilerna inte är statiska påverkar resultatbilden; en och samma skola kan växla mellan kvartiler år från år. Eftersom resultaten är stabila men med vissa variationer över tid avser förvaltningen att inrikta sitt arbete på långsiktig datainsamling och analys snarare än kortsiktiga åtgärder. I sammanhanget är det viktigt att utvärdera effekter av tidigare insatser och reformer innan nya införs. Att flickor generellt har högre meritvärde än pojkar kan föranleda en vidare undersökning om hur olika undervisningsmetoder kan gynna olika elevgrupper. Eftersom matematikresultaten även i år är lägre, i förhållande till andra ämnen, behöver förvaltningen fortsatt ha matematik som ett prioriterat område. Förvaltningen har under hösten påbörjat ett utvecklingsarbete för att planera och genomföra åtgärder som syftar till att förbättra undervisningskvalitet inom matematikämnena. Trygghet, trivsel, kunskap och inflytande Förvaltningen arbetar för att främja trygghet och studiero samt förebygga kränkande behandling. Elevernas åsikter följs upp i den årliga grundskoleundersökningen, genom trygghetsdialoger på skolorna samt genom årlig uppföljning av skolinspektions- och kränkningsanmälningar. Den årliga grundskoleundersökningen har genomförts under hösten 2025 och besvarats av elever i årskurs 3, 6 och 9 samt av vårdnadshavare till elever i förskoleklass och årskurs 3. Grundskoleundersökningen har också genomförts för elever inom den anpassade grundskolan. Enkäten besvaras av elever i årskurs 1–9 samt av vårdnadshavare. En sammanfattning av undersökningens resultat finns i bilaga 15 i verksamhetsberättelsen 2025. Förvaltningens stöd och åtgärder Förvaltningen har erbjudit stöd till skolorna för att förbättra förutsättningarna för arbetet med trygghet, studiero och elevinflytande. Förvaltningen stödjer även skolornas systematiska kvalitetsarbete genom exempelvis utbildningar i analys och målsättning. Stor vikt läggs även vid uppföljningar och dialog om skolornas resultat och insatser, särskilt vid de årliga kvalitets- och resultatdialogerna samt trygghetsdialogerna. Kvalitets- och resultatdialoger Kvalitets- och resultatdialogerna är en väsentlig del i det systematiska kvalitetsarbetet och genomförs varje år mellan grundskolechef, grundskolesamordnare och skolledning. Som kvalitetssäkring på skolnivå finns en checklista för uppföljning av de planer och rutiner som skolorna ska uppdatera och utvärdera enligt givet intervall. Bilaga 9 Sid 19 (25) Arbetet med dialogerna är en pågående process under hela året. Analyser och slutsatser görs efter genomförandet och framåtsyftande åtgärder tas fram. Rutin finns för hur grundskolans ledning på ett strukturerat sätt kan dra slutsatser på aggregerad nivå för samtliga grundskolor i staden. Arbetet med att öka likvärdigheten är fortsatt prioriterat både inom och mellan skolor, liksom undervisningskvaliteten både i skola och i fritidshem. Ett starkt och gott ledarskap på alla nivåer i organisationen är av stor vikt. Lärmiljöer ska fortsatt anpassas för att möta elever i behov av stöd och särskilt stöd och skolan ska arbeta målinriktat med att främja elevers skolnärvaro och psykiska hälsa. Inom anpassad grundskola har områdesgemensamma kvalitets- och resultatdialoger genomförts. Dialogerna har syftat till att få en fördjupad inblick i skolornas arbetssätt och resultat inom anpassad grundskola. Planering, uppföljning och analysstöd Skolornas ledning har på olika sätt fått återkoppling på sina verksamhetsplaner och tertialrapporter vid kvalitets- och resultatdialogerna under hösten. Fokus ligger på det systematiska kvalitetsarbetet med kopplingen mellan mål, förväntade resultat, arbetssätt, resursanvändning, uppföljningar och analyser. Bilaga 9 Sid 20 (25) Bilaga 1. Resultat för stadens grundskolor år 2025 i jämförelse med 2024 och 2023 Siffrorna är från Skolverket och är avrundade till närmaste heltal. I några fall har Stockholms stads siffror använts för resultatmåttet andel behöriga till yrkesprogram eftersom de exakta siffrorna inte redovisas av Skolverket (gäller när 1–4 elever på skolan inte är behöriga). Genomsnittligt meritvärde Andel behöriga till Andel godkända i alla Skola (17 ämnen) yrkesprogram (%)* ämnen (%) 2025 2024 2023 2025 2024 2023 2025 2024 2023 Stadens genomsnitt 250 248 248 88 88 88 79 79 79 Abrahamsbergsskolan 264 265 262 95 96 93 88 96 86 Adolf Fredriks 299 289 284 100 96 94 94 93 92 Musikklasser Akalla grundskola 222 207 219 81 85 85 58 53 75 Alviksskolan 221 223 222 73 73 79 64 62 68 Aspuddens Skola 216 221 224 78 80 83 59 64 61 Bagarmossens Skola 238 231 232 81 81 83 73 71 68 Björkhagens Skola 254 245 250 88 90 90 78 81 80 Bobergsskolan 264 267 100 97 93 97 Bredängsskolan 225 222 230 89 77 89 67 64 70 Bäckahagens Skola 191 200 209 64 73 67 46 53 52 Ekens skola 269 271 271 94 97 97 92 93 93 Enbacksskolan 233 244 256 100 87 97 73 71 92 Engelbrektsskolan 277 269 269 100 96 97 89 89 87 Enskede skola 283 283 278 100 96 98 93 92 95 Eriksdalsskolan 235 241 235 80 87 83 74 82 78 Farsta grundskola 248 239 237 85 83 89 73 67 71 Fruängens skola 206 222 190 75 88 76 66 71 52 Grimstaskolan 187 207 200 60 67 68 42 52 53 Gubbängsskolan 234 249 214 91 90 77 79 84 73 Gärdesskolan 292 275 268 93 94 90 91 89 84 Hagsätraskolan 192 175 180 61 60 60 53 43 47 Hammarbyskolan 223 232 224 75 88 73 67 85 67 södra Hjulsta grundskola 203 217 197 73 90 85 46 54 45 Husbygårdsskolan 202 216 222 64 79 65 59 62 52 Bilaga 9 Sid 21 (25) Hässelby Villastads 256 253 257 92 90 96 88 84 90 skola Hässelbygårdsskolan 199 173 194 66 52 56 44 36 48 Hästhagsskolan 249 86 77 Högalidsskolan 257 250 243 93 91 82 92 83 81 Höglandsskolan 282 279 292 100 98 98 95 92 97 Hökarängsskolan 205 227 224 82 85 86 63 72 75 Johan Skytteskolan 271 264 269 97 97 98 93 92 94 Katarina Norra Skola 263 267 262 100 99 99 88 94 91 Kista grundskola 206 216 218 72 70 71 53 52 58 Konradsbergsskolan 237 251 256 90 89 76 77 78 66 Kungsholmens 285 281 271 94 96 97 94 96 94 grundskola Kämpetorpsskolan 231 258 244 87 91 89 76 84 82 Lillholmsskolan 186 217 235 49 54 92 31 46 75 Mariaskolan 261 263 262 100 98 98 89 93 91 Matteusskolan 273 270 265 100 95 95 84 88 92 Mälarhöjdens Skola 272 272 277 100 99 98 93 95 95 Nya Elementar 269 275 262 94 94 93 90 93 91 Observatorielundens 274 243 244 91 82 84 82 79 80 skola Rinkebyskolan 203 209 206 75 65 73 43 46 47 Rålambshovsskolan 268 246 267 96 92 93 88 77 81 Rödabergsskolan 273 253 248 86 77 78 85 73 69 Sjöstadsskolan 252 247 261 88 88 96 82 81 89 Sjöviksskolan 256 248 258 93 92 91 78 83 82 Sjöängsskolan 234 229 203 84 87 70 72 71 56 Skarpatorpsskolan 237 197 201 86 70 63 74 54 56 Skarpnäcks Skola 276 259 273 100 95 94 94 90 87 Slättgårdsskolan 228 221 245 100 80 92 54 66 84 Smedshagsskolan 235 231 228 88 82 79 75 72 63 Sofia Skola 270 269 270 100 97 98 87 94 88 Spånga Grundskola 270 260 258 92 94 93 87 86 84 Sturebyskolan 255 259 254 92 93 92 86 92 84 Bilaga 9 Sid 22 (25) Sundbyskolan 231 239 239 88 90 95 77 78 84 Sätraskolan 240 243 223 84 87 73 77 79 68 Södermalmsskolan 266 268 250 91 93 91 86 89 89 Södra Ängby Skola 261 249 265 94 88 96 88 82 86 Tellusborgsskolan 252 250 252 87 88 91 80 79 86 Trollbodaskolan 208 244 203 82 88 81 58 74 65 Vasa Real 264 267 269 91 95 97 88 86 93 Vinsta grundskola 248 211 230 93 76 84 84 67 74 västra Vällingbyskolan 222 228 213 74 82 79 61 74 64 Årstaskolan 257 236 221 89 88 78 79 80 69 Åsö Grundskola 237 233 249 91 85 92 73 71 82 Äppelviksskolan 289 287 299 97 96 99 96 95 98 Örbyskolan 241 212 226 82 70 83 72 64 67 *Är den lägsta behörigheten till gymnasieskolan och innebär att eleverna har ett godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt godkänt betyg i ytterligare fem ämnen. Bilaga 9 Sid 23 (25) Bilaga 2. Betygsresultat exklusive nyinvandrade elever och elever med okänd bakgrund för stadens grundskolor år 2025 i jämförelse med 2024 och 2023 Siffrorna är från Skolverket och är avrundade till närmaste heltal. I några fall har Stockholms stads siffror använts för resultatmåttet andel behöriga till yrkesprogram eftersom de exakta siffrorna inte redovisas av Skolverket (gäller när 1–4 elever på skolan inte är behöriga). Genomsnittligt meritvärde Andel behöriga till Andel godkända i alla Skola (17 ämnen) yrkesprogram (%) ämnen (%) 2025 2024 2023 2025 2024 2023 2025 2024 2023 Stadens genomsnitt 255 253 253 90 91 91 81 82 82 Abrahamsbergsskolan 266 265 268 96 96 96 89 96 89 Adolf Fredriks 299 294 290 100 98 97 94 95 95 Musikklasser Akalla grundskola 225 207 222 83 85 87 60 52 77 Alviksskolan 231 246 235 78 83 85 69 71 74 Aspuddens Skola 225 227 226 83 84 85 63 67 63 Bagarmossens Skola 242 233 234 83 82 85 75 71 70 Björkhagens Skola 256 249 255 88 91 92 79 84 82 Bobergsskolan 264 267 100 97 93 97 Bredängsskolan 225 221 229 90 76 89 70 62 70 Bäckahagens Skola 204 212 223 69 78 77 49 57 59 Ekens skola 269 271 271 94 97 97 92 93 93 Enbacksskolan 233 244 258 100 87 100 73 71 95 Engelbrektsskolan 278 269 269 100 96 97 90 89 87 Enskede skola 283 285 282 100 97 100 93 93 97 Eriksdalsskolan 248 249 244 87 92 88 81 86 83 Farsta grundskola 251 237 237 88 83 89 75 66 71 Fruängens skola 216 231 207 80 91 85 70 75 60 Grimstaskolan 195 208 206 68 69 75 49 53 60 Gubbängsskolan 245 257 232 100 94 85 84 88 80 Gärdesskolan 295 286 279 100 99 96 93 95 91 Hagsätraskolan 199 182 195 66 65 68 57 47 55 Hammarbyskolan 229 233 239 78 87 81 70 84 74 södra Hjulsta grundskola 202 216 199 72 89 88 44 54 46 Bilaga 9 Sid 24 (25) Husbygårdsskolan 202 214 224 64 78 67 59 61 53 Hässelby Villastads 262 258 257 96 93 96 92 86 90 skola Hässelbygårdsskolan 201 187 201 68 57 60 46 41 52 Hästhagsskolan 250 86 76 Högalidsskolan 261 258 268 95 94 93 94 85 90 Höglandsskolan 282 279 292 100 98 98 95 92 97 Hökarängsskolan 207 84 64 Johan Skytteskolan 271 264 269 97 97 98 93 92 93 Katarina Norra Skola 263 267 262 100 99 99 88 94 91 Kista grundskola 206 216 221 72 71 72 54 53 58 Konradsbergsskolan 239 253 256 91 90 89 77 79 77 Kungsholmens 285 284 272 94 98 97 94 98 96 grundskola Kämpetorpsskolan 233 263 244 87 93 90 76 86 83 Lillholmsskolan 204 228 246 56 60 96 36 51 80 Mariaskolan 261 264 262 100 99 98 89 94 91 Matteusskolan 273 270 264 100 95 95 84 88 92 Mälarhöjdens Skola 272 272 280 100 99 100 93 95 97 Nya Elementar 274 281 266 100 97 95 94 96 93 Observatorielundens 279 260 259 100 96 92 84 91 88 skola Rinkebyskolan 207 218 205 77 71 76 45 53 49 Rålambshovsskolan 268 246 267 95 92 93 88 77 81 Rödabergsskolan 274 270 260 88 90 90 87 85 80 Sjöstadsskolan 258 250 261 92 90 96 85 83 89 Sjöviksskolan 255 248 258 93 92 91 78 83 82 Sjöängsskolan 238 234 221 88 91 79 76 74 64 Skarpatorpsskolan 243 206 211 89 74 66 78 58 59 Skarpnäcks Skola 276 260 275 100 96 95 94 91 88 Slättgårdsskolan 231 234 245 100 84 95 58 78 86 Smedshagsskolan 240 232 230 100 83 84 83 72 66 Sofia Skola 270 272 270 100 97 98 87 95 88 Spånga Grundskola 274 267 267 95 98 99 89 90 89 Bilaga 9 Sid 25 (25) Sturebyskolan 260 264 257 95 96 94 89 94 86 Sundbyskolan 235 243 239 91 92 95 79 80 84 Sätraskolan 245 251 231 87 93 74 79 82 69 Södermalmsskolan 266 268 253 91 93 92 86 89 90 Södra Ängby Skola 267 254 269 100 90 97 91 84 87 Tellusborgsskolan 259 256 255 91 91 93 84 81 88 Trollbodaskolan 219 245 215 88 91 87 63 73 71 Vasa Real 275 269 271 97 96 98 93 87 94 Vinsta grundskola 248 213 235 92 77 86 84 68 76 västra Vällingbyskolan 238 239 229 80 88 88 67 80 74 Årstaskolan 260 239 227 90 90 83 80 83 72 Åsö Grundskola 240 238 255 93 87 95 75 74 84 Äppelviksskolan 289 288 299 97 96 99 96 95 98 Örbyskolan 244 239 233 84 85 85 75 79 68 *Är den lägsta behörigheten till gymnasieskolan och innebär att eleverna har ett godkänt betyg i engelska, matematik, svenska/svenska som andraspråk samt godkänt betyg i ytterligare fem ämnen. --- [Bilaga 10 Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala gymnasieskolan 2025.pdf] Kvalitetsbilaga Sid 1 (12) Kvalitetsarbete samt vissa resultat i den kommunala gymnasieskolan 2025 Inledning Gymnasieavdelningens bilaga till förvaltningens verksamhetsberättelse innehåller tre delar. Den första delen innehåller uppföljning av gymnasieavdelningens prioriterade utvecklingsområden. I den andra redovisas enkätresultaten. I den tredje delen redovisas några utvalda resultat baserat på officiell statistik. En sammanställd uppföljning görs av elever som antas till Stockholms stads gymnasieskolor. Uppföljningen omfattar fördelning per program, antagning utifrån meritpoäng samt vissa socioekonomiska förutsättningar. Prioriterat utvecklingsområde 2025 Undervisningsutveckling Bakgrund Elevernas måluppfyllelse och skolornas resultat ska förbättras och det systematiska kvalitetsarbetet är nyckeln till att utveckla verksamheten. Ett nära ledarskap som utmanar, stöttar och ger förutsättningar för undervisningsutveckling ska stimuleras. Digitalisering ska främja kunskapsuppdraget och bidra till effektiva processer. Under 2025 har gymnasieavdelningen prioriterat:  Resultatdialoger som håller samman det systematiska kvalitetsarbetet  Uppföljningar av elevernas kunskapsutveckling  Välutvecklade analysunderlag till skolorna som ger förutsättningar för träffsäkra insatser Resultat Resultatdialogerna har under året varit en viktig utgångspunkt för det fortsatta arbetet med gymnasieavdelningens prioriterade utvecklingsområde undervisningsutveckling, där fyra utvecklingsinsatser identifierats: planering och organisering för förändring, utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet, kvalitetssäkring av introduktionsprogrammen samt yrkesprogrammen. Dessa utvecklingsinsatser kommer bland annat att konkretiseras i de olika rektorsuppdragen. Elevernas kunskapsutveckling följs regelbundet och kontinuerligt upp på respektive skola. På central nivå sker regelbunden uppföljning via skolornas tertialrapport 2, vid resultatdialog samt kvalitets-/processdialog. Fokus har under året legat på datadriven undervisningsutveckling. Ett välutvecklat analysunderlag ska ge en tydlig bild av skolans resultat utifrån betyg, examen, behörighet och progression. Under 2025 har bland annat ett tydligare analysunderlag för introduktionsprogrammen tagits fram och gjorts tillgängligt till skolorna. Kvalitetsbilaga Sid 2 (12) Område för kartläggning och analys - introduktionsprogram Gymnasieavdelningens kvalitetsarbete innefattar bland annat kartläggning och analys. Syftet är att öka kunskapen om ett avgränsat verksamhetsområde som har identifierats i uppföljningar och som behöver analyseras närmare innan beslut fattas om eventuella riktade insatser eller generella åtgärder. Bakgrund Vid genomgång av resultaten för introduktionsprogrammen under 2024 framkom behov av en fördjupad analys av måluppfyllelsen. Utöver den sedvanliga sammanställningen av betygsdata från avgångsdokument krävs fler datakällor som stöd för analysen. Inom verksamhetsområdet har förändringar skett under senare tid, vilket har skapat nya förutsättningar för uppföljning. Mot denna bakgrund beslutades att introduktionsprogrammen ska vara fokusområde för kartläggning och analys under 2025. Resultat Genomgång av resultat, baserat på både kvantitativa och kvalitativa underlag, visar att området fortsatt är viktigt att arbeta med. Att möta obehöriga elevers behov av planering och undervisning är komplext, och staden behöver inom sitt huvudmannauppdrag fortsätta stödja skolorna för att öka likvärdigheten. Detta gäller bland annat ett mer likvärdigt bemötande av elever när det gäller individuella mål samt undervisningsplanering, stöd inför beslut om aktuellt avgångsdokument samt inför utfärdande av skriftliga bedömningar. Sammanfattningsvis har flera regelfrågor identifierats som behöver hanteras vidare i dialog med stadens gymnasieskolor. Dessutom har uppföljningen visat att andelen godkända betyg är låg och att frånvaron är högre än på motsvarande nationella program. Elever på introduktionsprogrammen har i högre utsträckning än behöriga elever olika funktionsnedsättningar, diagnoser, olika former av psykisk ohälsa och bristande studiemotivation, vilket är en problematik som ofta har funnits under en längre tid. Utveckling av skolornas elevhälsa Att utveckla skolornas elevhälsa är ett långsiktigt arbete som har fortsatt under året. Förvaltningens plan för elevhälsans arbete har angett fokus för professionsnätverken och tidplan för planerade nätverksmöten. Förvaltningen har bjudit in elevhälsans professioner till nätverksträffar för att stärka det tvärprofessionella arbetet. Förvaltningen har dessutom anordnat möte och bjudit in samtliga skolors skolledare och elevhälsopersonal under året för gemensamt erfarenhetsutbyte och utveckling. Läsårets fokus har legat på särskilt stöd och åtgärdsplaner som prioriterat område inom ramen för elevhälsans professionsnätverk. Detta utifrån kartläggningar på skolorna av hur arbetet med särskilt stöd fungerar i praktiken, kopplat till måluppfyllelse och undervisningsutveckling. Kvalitetsbilaga Sid 3 (12) För att stödja skolornas systematiska kvalitetsarbete har mallen för elevhälsoplanen reviderats. I enlighet med Program för elevhälsans arbete ska skolorna kartlägga, analysera och identifiera ett prioriterat utvecklingsområde för elevhälsoarbetet samt beskriva hälsofrämjande, förebyggande och åtgärdande insatser på individ-, grupp- och skolnivå. Den reviderade mallen syftar till att underlätta skolornas fokus på ett tydligt prioriterat utvecklingsområde. I samband med revideringen har förvaltningen läst och återkopplat synpunkter i dialog med samtliga gymnasieskolor och anpassade gymnasieskolor. Skolorna har även fått inkomma med synpunkter på mallen för att ytterligare förbättra den som ett stöd i skolornas systematiska elevhälsoarbete. Skolornas planer visar att tillgången till elevhälsopersonal är god och att det tvärprofessionella hälsofrämjande och förebyggande arbetet prioriteras. Många skolor lyfter närvarofrämjande arbete, hållbara studier eller samverkan mellan professionerna på skolan som prioriterade utvecklingsområden. Revidering av elevenkät inom anpassad gymnasieskola Under året har elevenkäten, som samlar elevernas synpunkter inom de nationella programmen och det individuella programmet, reviderats. Syftet med revideringen har varit att öka tydligheten, höja svarsfrekvensen och bättre anpassa frågorna till elevernas förutsättningar att svara. Den nya enkäten användes för första gången i undersökningen hösten 2025 och redovisas i ett separat avsnitt. Resultat elevenkäter inom gymnasieskolan Elevenkät nationella program Årets resultat visar en fortsatt stabil och positiv utveckling. Svarsfrekvensen uppgick till 83 procent, vilket är ett relativt högt elevdeltagande och en ökning med två procentenheter jämfört med föregående år. Eleverna besvarar enkäten på en femgradig skala där två av fem svarsalternativ räknas som positiva. Sedan några år tillbaka genomförs enkäten på hösten och resultaten levereras till utbildningsförvaltningen i slutet av november. Målgruppen är elever i årskurs 3, vilket skiljer sig från tidigare då årskurs 2 deltog. Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet är det på skol- och programnivå som de kvalitativa aspekterna av resultaten bäst kan analyseras, vilket sker i dialog med eleverna. Även om förändringarna per enskilt påstående är små, visar helheten en positiv utveckling. Av 21 påståenden har resultaten ökat på 16, varit oförändrade på 4 och minskat på 1. De största ökningarna gäller elevernas uppfattning om att deras mentor har koll på deras studiesituation samt om lärarnas digitala material, med ökningar på 4 respektive 3 procentenheter. Övriga ökningar är mindre. Det enda påståendet som minskat gäller tydligheten kring hur elevernas kunskaper kommer att bedömas. Här har resultatet sjunkit på 15 skolor, vilket är anmärkningsvärt för ett enskilt påstående. En möjlig förklaring är det reformarbete som pågår med övergången från kursbetyg till ämnesbetyg, även om årskurs 3 inte direkt omfattas av förändringen. Kvalitetsbilaga Sid 4 (12) Särskilt värt att uppmärksamma är elevernas uppfattning om tryggheten på skolan, som har ökat från 92 till 94 procent positiva svar. Detta är ett högt resultat över tid och gäller både pojkar och flickor. Många skolor har generellt förbättrat sina resultat, däribland flera med lågt söktryck, blandat utbildningsutbud och yrkesprogram. Några skolor som tidigare haft relativt låga resultat visar nu en tydlig förbättring. Samtidigt är spridningen mellan stadens gymnasieskolor fortsatt stor, vilket understryker behovet av att ta hänsyn till skolornas olika förutsättningar och utbildningsinriktningar i den fortsatta analysen. Årets resultat visar också ett tydligt genusperspektiv. Historiskt har pojkarnas svar varit mer positiva än flickornas, vilket även gäller 2025, men skillnaden har minskat. Av 21 påståenden har flickornas resultat ökat på 20 och varit oförändrat på ett, medan pojkarnas resultat har ökat på 9. Där båda könen har ökat sina positiva svar har flickornas ökning varit större. Omvärldsperspektiv Resultaten för Stockholms stads kommunala gymnasieskolor är i stort sett jämförbara med resultaten för länet som helhet. Vissa områden utmärker sig dock positivt och har gjort det över tid, särskilt när det gäller trygghet, bemötande samt helhetsomdömen om skola och program. Historiskt har påståenden som rör undervisningen legat något lägre för Stockholms stads gymnasieskolor än för länet i sin helhet. I den senaste enkäten har resultaten jämnats ut och ligger, med något undantag, i nivå med länet. Samtliga program exkl. introduktionsprogram, kommunala (4791 svar, 83%) Trygghet och bemötande Kommunala 2025 84 Kommunala 2024 82 Stockholms Län 2025 82 Relationer och delaktighet Kommunala 2025 73 Kommunala 2024 72 Stockholms Län 2025 73 Struktur och tydlighet Kommunala 2025 59 Kommunala 2024 58 Stockholms Län 2025 60 0 25 50 75 100 Indexvärde Kvalitetsbilaga Sid 5 (12) Betyg och bedömning Kommunala 2025 62 Kommunala 2024 62 Stockholms Län 2025 63 Stöd och vägledning Kommunala 2025 67 Kommunala 2024 65 Stockholms Län 2025 67 Helhetsomdöme Kommunala 2025 80 Kommunala 2024 78 Stockholms Län 2025 78 0 25 50 75 100 Indexvärde Elevenkäter inom introduktionsprogrammen För andra året i rad har enkäten genomförts inom stadens samtliga introduktionsprogram. Elevernas deltagande varierar fortfarande mellan program och skolor, vilket är ett område som behöver förbättras. För att öka deltagandet planeras fortsatt arbete med att stärka informationen och kommunikationen med skolorna. En fördjupad utvärdering av enkäten kan bli aktuell under 2026. Vissa delar av undersökningen har god täckning av svar per skola och program, medan andra program saknar deltagande från vissa skolor. Även vid högt deltagande förekommer en relativt stor andel ”vet ej”-svar på vissa påståenden, vilket försvårar analysen. Detta gäller särskilt påståenden som rör individuellt alternativ. Språkintroduktion Samtliga skolor som erbjuder språkintroduktion har genomfört enkätundersökningen. Täckningen per skola är god, även om elevdeltagandet på vissa skolor är lägre än önskat. Årets enkät visar en positiv resultatutveckling. Av 16 påståenden så har 13 förbättrats jämfört med föregående år, medan tre ligger kvar på samma nivå. Fem av tio skolor uppvisar generellt en positiv utveckling, även om variationer förekommer beroende av påstående och skola. En skola deltog för första gången, vilket påverkar jämförelsen med tidigare år. Inom området trygghet ökade andelen elever som upplever sig trygga på skolan från 84 till 87 procent. De största förbättringarna gäller undervisningen. Exempelvis ökade andelen elever som instämmer i påståendet ”Jag vågar fråga om något är oklart på lektionerna” från 70 till 78 procent. Påståendet ”Mina lärare är bra på att förklara vad vi ska lära oss” steg till 90 procent, och ”Mina lärare informerar mig ofta om hur det går i mina studier” ökade till 72 procent – båda med en förbättring på 10 procentenheter. Kvalitetsbilaga Sid 6 (12) Ur ett genusperspektiv är skillnaderna mellan könen små, vilket skiljer sig från mönstret i nationella program där pojkar generellt är mer nöjda än flickor. På skolnivå behöver dock resultaten följas upp eftersom elevgruppernas könsfördelning kan påverka utfallet. Påståenden som rör elevinflytande över studieplanen och lärarnas återkoppling om studieresultat framstår som viktiga utvecklingsområden. Individuellt alternativ Till skillnad från språkintroduktion erbjuds individuellt alternativ endast på ett fåtal skolor. Även här visar årets enkät en positiv utveckling. Precis som inom språkintroduktion ökade andelen positiva svar på 13 av påståendena, medan tre minskade marginellt. Två skolor står för huvuddelen av ökningen, och en ny skola som deltog för första gången bidrog också till det förbättrade resultatet. Inom området trygghet ökade andelen elever som upplever sig trygga på skolan från 82 till 90 procent. Även påståenden kopplade till undervisningen visar förbättringar. Exempelvis ökade ”Jag får visa mina kunskaper på olika sätt” från 68 till 78 procent, och ”Jag vet vad målet är med min utbildning” från 76 till 80 procent. De främsta utvecklingsområdena gäller påståenden om att lärarna oftare informerar eleverna om hur det går i studierna samt att eleverna vågar ställa frågor när något är oklart på lektionerna. Inom denna elevgrupp är flickor något mer positiva än pojkar i flertalet frågor. Yrkesintroduktion Inom denna utbildning har några skolor inte genomfört enkäten, vilket innebär att den totala svarsfrekvensen egentligen är lägre än vad som framgår i rapporterna. Resultatbilden är mindre entydig än inom övriga introduktionsprogram. Av de 16 påståenden så har 8 utvecklats positivt och 8 negativt. På skolnivå syns inga tydliga förändringsmönster, utan variationerna beror på enskilda påståenden och skolor. Ur ett genusperspektiv är pojkar något mer nöjda än flickor, vilket ligger i linje med mönstret inom nationella program. Andelen elever som upplever trygghet på skolan har ökat från 74 till 80 procent. Detta är en förbättring, även om nivån fortfarande inte är helt tillfredsställande. De främsta utvecklingsområdena gäller påståenden om att lärarna oftare informerar eleverna om hur det går i studierna samt att eleverna får möjlighet att visa sina kunskaper på olika sätt. Enkät anpassad gymnasieskola Enkäterna för anpassad gymnasieskola reviderades under året och användes för första gången i höstens undersökning. Detta gäller både enkäten för nationella program och för individuella program. Syftet med revideringen var att öka relevansen i påståendena och anpassa dem bättre till elevernas svarsförmåga. Antalet påståenden har minskats något. Inom anpassad gymnasieskola används en tregradig svarsskala, och processen kring hur eleverna besvarar påståendena samt de efterföljande diskussionerna är det centrala. Därför ligger mindre fokus på procentuella resultat och deras utveckling. Kvalitetsbilaga Sid 7 (12) Nationella program Vid den första undersökningen deltog cirka 85 procent av eleverna, vilket är ett gott deltagande. De mest positiva resultaten gäller sociala aspekter: trygghet på lektioner och raster, att ha en vuxen att prata med vid behov samt att få hjälp på lektionerna. Andelen ja-svar inom dessa områden ligger på cirka 80 procent. Påståenden om arbetsro på lektionerna och tydlighet kring vad eleverna ska göra behöver diskuteras mer med eleverna för att klargöra betydelsen. Ur ett genusperspektiv är svarsmönstren mellan pojkar och flickor relativt lika, vilket är anmärkningsvärt i en skolform som domineras av pojkar. Individuella program Inom det individuella programmet omfattar enkäten fyra påståenden: om elever samt vuxna är snälla, om man trivs på skolan samt om man kan lära sig saker där. Även här är deltagandet gott. Det viktigaste i denna del är att följa hur eleverna arbetar med sina svar och att ställa kompletterande frågor för att långsiktigt skapa en bild av vad eleverna tycker om skolan samt att stärka deras förståelse av några centrala begrepp. Enkät sommarskola Resultatet från sommarskolan redovisades huvudsakligen i tertialrapport 2. Här kompletteras rapporten med utvärderingar från de enkäter som elever och lärare svarade på. Antalet elever som deltog i sommarskolan ökade i år från 225 (2024) till 282. Utvärderingarna visar att resultaten för 2025 är högre än 2024 på samtliga frågor i elevenkäten. Eleverna uppger ökad nöjdhet när det gäller information, schemaläggning, undervisning, trygghet samt i vilken omfattning de har sökt läxhjälp. Lärarnas utvärdering lyfter fram förbättringsområden som värme och ventilation i klassrummen samt problem med digitala läromedel. I övrigt uttrycker lärarna stor nöjdhet med att arbeta på sommarskolan och anger att de gärna vill återkomma nästa år. Detta är andra året som sommarskolan har bedrivits på Campus Konradsberg och i lokaler på Kungsholmens västra gymnasium. Erfarenheter från det första året har tagits tillvara i ett utvecklingsarbete, vilket har bidragit till ökad nöjdhet bland både elever och lärare. Nedan presenteras några exempel från elevenkäten. Undervisning 100 90 92 89 94 80 60 40 20 0 Min lärare är bra på att föklara vad Min lärare är bra på att förklara jag ska lära mig på lektionerna 2024 2025 Kvalitetsbilaga Sid 8 (12) Möjlighet till stöd 100 90 84 77 80 72 60 40 20 0 Jag får hjälp av lärare eller Jag frågar om det är något jag inte lärarassistent när jag behöver förstår på lektionerna 2024 2025 Har använt läxhjälpen 100 80 55 60 37 35 34 40 21 20 7 7 3 0 Varje dag Några gånger per Ett par gånger Någon gång vecka under under sommarskolan sommarskolan 2024 2025 Utbildningsresultat läsåret 2024/2025 – nationell statistik Inledning Resultatredovisningen baserar sig på officiell statistik från Skolverket. Ambitionen i verksamhetsberättelsen har de senaste åren varit att belysa gymnasieskolans måluppfyllelse med officiell statistik för att göra det möjligt att jämföra resultaten med riket och för valda delar med andra huvudmän. Det statistiska innehållet har inte samma djup som i tertialrapport 2 där det finns möjlighet att gå ner på lägre redovisningsnivåer med syfte att stärka den analytiska ansatsen till stöd för riktade utvecklingsinsatser. Verksamhetsberättelsen är ett komplement till tertialrapport 2 med information som inte tidigare har redovisats. Vissa definitionsskillnader föreligger mellan dessa resultat och det som redovisas i utbildningsförvaltningens tertialrapport 2, vilket innebär att jämförelser inte alltid är möjliga att göra. Kvalitetsbilaga Sid 9 (12) Genomströmning Begreppet genomströmning betyder och innefattar de elever som har erhållit examensbevis efter att ha antagits till gymnasieskola ett visst givet år. Elevkullarna redovisas för de huvudmän där utbildningen påbörjades och oberoende av var den avslutades. Resultaten redovisas från angivet startår. För de elever som avslutade sin gymnasieutbildning läsåret 2024/2025 efter att ha gått i tre år, påbörjades studierna 2022. Kontinuerlig uppföljning sker sammantaget efter tre, fyra och fem år. Resultatet för examensbevis kan inte summeras till siffran 100 på grund av att gymnasieskolan kan slutföras med tre möjliga dokument: examensbevis, studiebevis och gymnasieintyg samt att elever som har gjort studieavbrott utan att erhålla avgångsdokument räknas in i helheten. Andel elever med examensbevis Andel med examensbevis Stockholm % Riket % Eleverna började sina studier 2021 2022 2023 2021 2022 2023 Inom 3 - 5 antal år 3 4 5 3 4 3 3 4 5 3 4 3 Totalt 76 80 81 76 80 77 71 75 75 71 75 71 Nationella program 84 87 87 84 87 85 80 83 83 79 89 81 totalt Yrkesprogram 64 68 68 63 67 63 76 79 79 75 78 77 Högskoleförberedande 86 86 89 86 89 87 81 85 85 81 85 83 program Introduktionsprogram - 3 17 3 10 2 8 17 21 8 17 9 Stockholms stad uppvisar en ökad genomströmning efter tre år med en procentenhet, en ökning från 76 till 77 procent. Det är de högskoleförberedande programmen som bidrar till ökningen. Stockholms stads gymnasieskolor har, när samtliga elever omfattas, en högre genomströmning än riket oavsett tid. Genomströmningen för yrkesprogram och introduktionsprogram är något lägre för Stockholms stad än riket. Då dessa program volymmässigt utgör en lägre andel av elevunderlaget påverkar de det totala resultatet i lägre grad. Elever på ett introduktionsprogram behöver generellt längre studietid för att erhålla en examen. Resultat för elever med avgångsbetyg I tabellen nedan redovisas resultat för elever med avgångsbetyg, där en del elever har erhållit examensbevis och en del studiebevis med 2 500 poäng efter fullföljd utbildning från ett nationellt program, oavsett studielängd. Elever med studiebevis med mindre än 2 500 poäng samt elever med avbrutna studier eller erhållna gymnasieintyg omfattas inte av definitionen. Kvalitetsbilaga Sid 10 (12) Andel elever med avgångsbetyg och examensbevis/studiebevis efter fullföljd utbildning Stockholm Riket 2023 2024 2025 2023 2024 2025 Andel med grundläggande behörighet Nationella program totalt 88 89 89 72 73 72 Yrkesprogram 25 31 26 31 31 30 Högskoleförberedande program 94 94 94 91 91 92 För elever med examensbevis Genomsnittlig betygspoäng Nationella program totalt 16,1 16,2 16,1 14,9 14,9 14,8 Yrkesprogram 13,9 14,1 14,0 13,7 13,7 13,7 Högskoleförberedande program 16,3 16,4 16,3 15,5 15,4 15,4 Det är små förändringar på aggregerad nivå, både för Stockholms stad och för riket. Generellt sett, och över tid, har Stockholms stad en högre genomsnittlig betygspoäng än riket och en högre andel elever med grundläggande behörighet till högskolan. Elever på yrkesprogram behöver i regel utökade program för att erhålla behörighet. Yrkesprogrammens övergång till 2700/2800 poäng har ingen påverkan på denna årskull då förändringen genomfördes för elever som började hösten 2023. Vilken typ av elever, elevernas profil, som går på stadens skolor påverkar också de slutliga resultaten. Se nedan redovisning av några utvalda bakgrundsvariabler på elever i Stockholms stads gymnasieskolor. Elevprofiler på Stockholms stads kommunala gymnasieskolor Stockholms stads gymnasieskolor är en del av länets gemensamma gymnasieregion. I gymnasieregionen är behöriga elever från regionens kommuner fria att söka nationella program oberoende av huvudman. Elever antas till utbildning baserat på elevens studieval och erhållen meritpoäng från grundskolan. Regionens ungdomar har många valmöjligheter. Stadens utbildningsutbud ska årligen matchas mot elevernas önskemål, arbetsmarknadens behov samt de lagmässiga krav som en huvudman har att förhålla sig till när det gäller tillgång till utbildning. Stockholms stads utbildningsutbud och det sök- och antagningsläge som präglar stadens gymnasieskolor påverkar de slutliga resultaten i form av examensnivåer och betygspoäng. Dessa förutsättningar är viktiga att analysera för att förstå skillnader i utbildningsresultat. Kvalitetsbilaga Sid 11 (12) Ju attraktivare en skola är att söka till, desto högre meritvärde krävs för att bli antagen. Stockholms stads gymnasieskolor med sitt utbildningsutbud och många sökande ger en unik sammansatt elevprofil som är viktig att räkna med i en resultatanalys. I tabellen nedan redovisas vissa bakgrundsvariabler för eleverna i Stockholms stads kommunala gymnasieskolor. Stockholms stad jämförs med det samlade resultatet för kommunala huvudmän. Elevprofiler, kommunala skolor, Stockholm – Riket – Stockholm stad och riket kommunala skolor kommunala skolor Källa: Kolada RKA 2022 2023 2024 2024 Andel gymnasieelever, 84 85 85 60 högskoleförberedande program Andel gymnasieelever, yrkesprogram 9 9 9 29 Andel gymnasieelever, 7 7 7 12 introduktionsprogram Andel elever, utländsk bakgrund 27 28 27 27 Andel elever, föräldrar med 75 76 77 60 eftergymnasial utbildning Andel flickor, i gymnasieskola 1 - 3 år 55 55 55 48 Kännetecknande för elevprofiler i Stockholms stad är en hög andel elever på högskoleförberande program, 85 för 2024. Andelen elever på introduktionsprogram har varit oförändrat de senaste åren om 7 procent. 77 procent av eleverna i stadens gymnasieskolor har föräldrar med eftergymnasial utbildning, vilket är högre än riksgenomsnittet för kommunala gymnasieskolor. Elever med utländsk bakgrund uppgick till 27 procent vid senaste uppföljningen och är på samma nivå som för rikets samlade kommunala gymnasieskolor. Förutsättningar för att antas till stadens skolor Stockholms stads gymnasieskolor är generellt populära och har högt söktryck, särskilt till högskoleförberedande program. Dessa program dominerar utbudet och kräver ofta höga meritpoäng för antagning, vilket skapar en konkurrenssituation. Yrkesprogrammen har lägre söktryck och omfattar flera utbildningar med lägre antagningskrav. Tabellen nedan visar andelen studievägar utifrån olika intervaller av antagningsgränser. Ett betyg från grundskolan i samtliga ämnen innebär att eleven får 160 poäng. Maxvärdet är 320– 340 poäng beroende på om eleven läser 16 eller 17 ämnen. Kvalitetsbilaga Sid 12 (12) Antagningsgräns (procent) Huvudman Under 230 - Över 230 275 275 Stockholms stad - egen regi 21 (24) 31 (30) 48 (46) Fristående 56 (60) 24 (22) 20 (18) Annan kommun, 44 (45) 35 (37) 21 (19) kommunal Totalt 47 (50) 29 (28) 25 (22) Ungefär hälften av studievägarna på stadens högskoleförberedande program kräver över 275 poäng, jämfört med en av fem hos fristående och andra kommunala huvudmän. För elever med lägre meritvärden är möjligheten att antas till stadens högskoleförberedande program begränsad. Jämfört med regionen har Stockholms stad fler studievägar med höga antagningspoäng och färre alternativ för elever med lägre meritvärden. --- [Bilaga 11 Dokumentation av aktiva åtgärder 2025.pdf] Utbildningsförvaltningen Sida 0 (20) 2024-11-29 20 25 Dokumentation av arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen Utbildningsförvaltningen Utbildningsförvaltningen Hantverkargatan 2F Box 22049 104 22 Stockholm Växel 08-50833000 stockholm.se Utbildningsförvaltningen Sida 1 (20) 2025-11-29 Det förvaltningsövergripande arbetet med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen Utbildningsförvaltningens arbetsplatser ska karakteriseras av en god arbetsmiljö fri från trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier och diskriminering för både medarbetare och elever. Ur stadens personalpolicy tillika arbetsmiljöpolicy: ”Stadens verksamheter kännetecknas av respekt för alla människors lika värde. Våra arbetsplatser genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och frihet från diskriminering. Vår arbetsmiljö är fri från kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier, diskriminering och repressalier. Alla medarbetare behandlas likvärdigt i fråga om arbetsförhållanden, anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter.” Förvaltningen erbjuder kontinuerligt utbildningsinsatser, stödmaterial och operativt stöd till verksamheterna i syfte att säkerställa att arbetsplatserna har den medvetenhet och kunskap som krävs för att kunna vidta aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagens bestämmelser. Aktiva åtgärder är ett förebyggande och främjande arbete för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Arbetet ska genomföras löpande i fyra steg: undersökning, analys, åtgärder och uppföljning. En förutsättning för ett framgångsrikt arbete med aktiva åtgärder är därför att kontinuerligt undersöka och åtgärda identifierade risker Utbildningsförvaltningen för diskriminering i den fysiska, organisatoriska och sociala Hantverkargatan 2F arbetsmiljön. Trygghet i arbetsmiljön skapas när det finns kända Box 22049 104 22 Stockholm rutiner i verksamheten för hur trakasserier, sexuella trakasserier och Växel 08-50833000 stockholm.se repressalier ska hanteras samt förebyggas. Sida 2 (20) Utifrån diskrimineringslagens bestämmelser i kapitel 3 ska arbetet med aktiva åtgärder dokumenteras enligt nedan och den efterföljande dokumentationen följer strukturen. 1. Redogörelse för arbetet med aktiva åtgärder enligt 3 kap. 2, 3, 5 och 16 §§ Diskrimineringslag (2008:567). 2. Vilka åtgärder vidtas och planeras för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier? 3. Vilka åtgärder vidtas och planeras för att främja en jämn könsfördelning? 4. Redogörelse av arbetet med lönekartläggningen. 5. Redogörelse för hur samverkansskyldigheten har fullgjorts. 1. Redogörelse för arbetet med aktiva åtgärder enligt 3 kap. 2, 3, 5 och 16 §§ diskrimineringslag (2008:567) 2 § Arbetet med aktiva åtgärder innebär att bedriva ett förebyggande och främjande arbete genom att: 1. undersöka om det finns risker för diskriminering eller repressalier eller om det finns andra hinder för enskildas lika rättigheter och möjligheter i verksamheten, 2. analysera orsaker till upptäckta risker och hinder, 3. vidta de förebyggande och främjande åtgärder som skäligen kan krävas, och 4. följa upp och utvärdera arbetet enligt 1-3. 3 § Arbetet med aktiva åtgärder ska genomföras fortlöpande. Åtgärder ska tidplanernas och genomföras så snart som möjligt. Utbildningsförvaltningen ska vidta aktiva åtgärder mot diskriminering och hinder för lika rättigheter och möjligheter både i rollen som arbetsgivare samt som utbildningsanordnare. Dokumentationen av vidtagna aktiva åtgärder nedan beskrivs under två olika rubriceringar beroende på vilket perspektiv som avses. I syfte att säkerställa effekten av vidtagna åtgärder följs åtgärder upp löpande samt i slutet av året. 1:1 Aktiva åtgärder ur ett arbetsgivarperspektiv 5 § Arbetsgivarens arbete med aktiva åtgärder ska omfatta 1. arbetsförhållanden, 2. bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor, 3. rekrytering och befordran, 4. utbildning och övrig kompetensutveckling, och 5. möjligheter att förena förvärvsarbete med föräldraskap. Sida 3 (20) Ur ett medarbetarperspektiv ska aktiva åtgärder även genomföras utifrån ovanstående fem områden. På både enhets- och förvaltningsövergripande nivå har förvaltningen strävat efter att arbetet med aktiva åtgärder mot diskriminering och hinder för lika rättigheter och möjligheter ska vara integrerat med processen för systematiskt arbetsmiljöarbete. Förvaltningen ser till att tillhandahålla stödmaterial och kompetensutveckling till förvaltningens chefer, skyddsombud och fackliga företrädare inom arbetsmiljöarbetet, som även omfattar diskrimineringslagens bestämmelser för att säkerställa måluppfyllelse på enhetsnivå. Arbetet på enhetsnivå med att kontinuerligt undersöka, analysera, åtgärda och följa upp risker för diskriminering samt hinder för lika rättigheter har hanterats parallellt med det systematiska arbetsmiljöarbetet och arbetet med riskbedömning/handlingsplan är en central del för utvecklingsarbetet, där både undersökning av risker i arbetsmiljön och risker för diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier och bristande tillgänglighet finns med. De risker som identifierats för diskriminering och vilka aktiva åtgärder som vidtagits är beskrivna i det här dokumentet under det område som risken hör till. Kommunikation För att minska risken att förvaltningens filmer och bilder som publiceras på intranätet inte uppfyller tillgänglighetsdirektivet och därmed begränsar möjligheten för personer med funktionsvariationer att ta del av materialet, har beslut fattats om att alla informationsbärande bilder ska förses med alt-texter. Vidare ska alla filmer som innehåller tal textas och vid behov kompletteras med syntolkning. Samtliga dokument som publiceras på intranätet ska vara tillgänglighetsanpassade. Det åligger respektive avdelning och innehållsansvarig att löpande säkerställa att intranätets sidor uppfyller dessa krav. Tillgängligheten för utbildningsförvaltningens användare har förbättrats genom de här åtgärderna. Tillgänglighet till lokaler Vid nybyggnation tillämpas kontinuerligt tillgänglighetsåtgärder för att motverka risken att skolornas och förvaltningens lokaler inte är tillgängliga för medarbetare och elever. Förvaltningen arbetar även med att åtgärda enkelt avhjälpta hinder genom HIN-projektet, vilket omfattar publika lokaler i befintliga skolor. Utöver detta beställs åtgärder utifrån enskilda elevers behov. Det finns ett stödmaterial för skolorna som kan användas i samband med att skolorna beställer mindre ombyggnationer för att öka tillgängligheten. Sida 4 (20) Förvaltningsledningen och lokalenheten på central förvaltning ansvarar för uppföljning och genomförande av åtgärder löpande. Genom det systematiska arbetsmiljöarbetet säkerställs att tillgänglighetsaspekter beaktas i samverkansgruppernas riskbedömningar samt vid förändringar i lokaler eller vid omorganisationer. Perspektivet tas även med vid framtagning av material. På intranätet finns information om tillgänglighet kopplat till distansarbete, hörselnedsättning och arbetsanpassning. Den digitala introduktionsutbildningen ”Lika rättigheter och möjligheter för chefer och medarbetare”, innehåller en modul om tillgänglighet, vilket leder till ökad kunskap och information om vad som gäller kring tillgänglighet för chefer och medarbetare. Samtliga avdelningar ansvarar för att vidta åtgärder mot risken att skolornas arbetsmiljö inte är tillgänglig för alla medarbetare och elever, exempelvis på grund av bristande kunskap eller otillräcklig användning av aktuella riskbedömningsmallar. 1:2 Aktiva åtgärder ur ett utbildningsanordnarperspektiv 16 § Utbildningsanordnaren ska inom ramen för sin verksamhet bedriva ett arbete med aktiva åtgärder på det sätt som anges i 2 och 3 §§. Hedersrelaterat våld och förtryck Utbildningsanordnaren har vidtagit åtgärder för att se till att personal har tillräcklig kunskap om hur hedersrelaterat våld och förtryck påverkar elevernas välmående samt begränsar elevers möjlighet att klara skolan. Utbildningsnämndens handlingsplan mot våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende av relation, ”Våga fråga, lyssna och agera!” revideras vid behov. Informationsinsatser genomförs kontinuerligt riktat till elever och personal. Utbildningsinsatser har även erbjudits kring våld i nära relationer och begränsande normer, hedersrelaterat våld. Förvaltningen har vidare tagit fram en vägledning som ska ge stöd till skolpersonal om hur de ska agera vid misstanke om hedersrelaterat förtryck på Pedagog Stockholm. HBTQIA+ Det är viktigt att både personal och elever har kunskap om HBTQIA+. Därför har utbildningsanordnaren avsatt medel inom området HBTQIA+ som finns att söka för grundskola, anpassad grundskola och gymnasiet. Förvaltningen har under året inlett en dialog med Regnbågsfonden för att ta fram digitala utbildningar Sida 5 (20) riktad till skolpersonal. Förvaltningen har under året även varit delaktig i att ta fram en ny diplomeringsutbildning för HBTQI. Utbildningen kommer att lanseras under år 2026. Förvaltningen planerar att starta med ett antal skolor som pilottestar utbildningen. Under 2025 har skolor varit delaktiga i att ta fram ett nytt undervisningsmaterial ”Vi finns överallt – hbtqi på schemat” i samarbete med RFSL. Förvaltningen erbjuder kompetensutveckling samt ett stöd och inspirationsmaterial till skolorna gällande jämställdhet och sexualitet, samtycke och relationer. Skolor får möjlighet till medel och stöd för att utveckla sitt normkritiska värdegrundsarbete, i detta ingår bland annat skolor som jobbar med våldsprevention. Detta arbete följs upp i skolornas verksamhetsberättelser. Åtgärder mot rasism Förvaltningen har tagit fram ett stöddokument kring rutiner och rapportering av diskriminering utifrån etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Detta i syfte att öka kunskapen kring dessa frågor. Förvaltningen fortsätter att informera om materialet. Utbildning och studieresor med fokus på förintelsen, antisemitism, antiziganism och folkmord har genomförts i syfte att öka kunskaperna hos rektorer, elever och personal. Under hösten 2025 har stadsledningskontoret, förvaltningen och skolor deltagit i en kartläggning av rasism i stadens pedagogiska verksamheter. Lärare, elever i årskurs 8 och annan personal har varit delaktiga i kartläggningen. Stockholms stad har antagit en ny handlingsplan mot rasism. Handlingsplanen behöver implementeras och göras känd på stadens skolor. Förvaltningen har varit delaktig i att ta fram en ny diplomeringsutbildning med fokus på ökade kunskaper om rasism. Utbildningen kommer att lanseras under år 2026. Förvaltningen planerar att starta med ett antal skolor som pilottestar utbildningen. Kränkande behandling För att motverka risken att skolpersonal och skolledare inte har tillräcklig kompetens om skollagens bestämmelser om anmälningsskyldigheten och utredningsskyldigheten gällande kränkande behandling, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier erbjuds all skolpersonal utbildning i arbetet mot kränkande behandling och diskriminering. Utbildningsförvaltningen granskar skolornas plan mot kränkande behandling och diskriminering som ett stöd till stadens rektorer och skolor. Ett utvecklingsprojekt har pågått på grundskoleavdelningen med så Sida 6 (20) kallade trygghetsdialoger som har genomförts med samtliga grundskolor. Inom ramen för dialogerna har skolans trygghetsarbete och rutiner för anmälan, utredning och åtgärder gällande kränkande behandling och diskriminering diskuterats. Arbetet följs upp årligen i verksamhetsberättelsen. Utbildningsanordnaren arbetar för att förenkla för skolorna att lokalt dokumentera och följa upp det förebyggande och främjande arbetet med all kränkande behandling samt aktiva åtgärder mot diskriminering. För hantering av anmälan, utredning och uppföljning av kränkande behandling infördes det digitala systemet Prorenata år 2024. Implementeringen av Prorenata har fortsatt under detta år. Utbildningsförvaltningen informerar och stöttar berörd skolpersonal löpande. 1:3 Uppföljning och utvärdering av aktiva åtgärder Utbildningsanordnare Trygghetsdialoger har under 2024–2025 genomförts med samtliga grundskolor. Av den efterföljande utvärderingen framgick att majoriteten av alla skolor föredrog formen av trygghetsdialog framför skriftlig återkoppling och att trygghetsdialogen bidrog till att skolan fick nya synsätt kring trygghets- och elevhälsoarbetet. Genom införandet av digitalt system kan huvudmannen se att anmälan om kränkande behandling ökat. Huvudmannens bedömning är att det inte beror på att antalet kränkningar i skolan har ökat utan att skolornas systematiska trygghetsarbete har blivit bättre och att det blivit enklare för skolorna att göra anmälningar i det nya digitala systemet. Det har även blivit enklare för skolor och huvudman att följa upp och ta ut statistik om kränkningar samt diskriminering. Under föregående år har samtliga grundskolor blivit inbjudna till två digitala informationstillfällen om kränkande behandling. Grundskoleavdelningen har även haft riktade insatser till skolor utifrån deras önskemål. Utbildningsanordnaren har under året gett medel och stöd till skolor för att stimulera utvecklingen av ett normkritiskt arbetssätt och öka skolors kunskaper kring HBTQIA+-frågor. Huvudmannen driver och leder även ett våldpreventivt arbete genom lektionsprogrammen Mentorer i våldsprevention (MVP) på stadens skolor. Syftet med det våldspreventiva arbetet är att öka elevers och personals kunskaper kring jämställdhet, normer, våld, rasism och aktiv Sida 7 (20) åskådare. Under läsåret 2024/2025 använder 47 skolor lektionsprogrammet MVP. 2. Vilka åtgärder vidtas och planeras för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier? 2:1 Utbildningsanordnare 19§ I arbetet med aktiva åtgärder ska utbildningsanordnaren samverka med dem som deltar i sådan utbildning som avses i 15§ och med anställda i verksamheten. Samverkansskyldigheten med elever framgår av mallen för plan mot kränkande behandling och diskriminering. Vid kartläggning av var, när och hur kränkningar sker vid skolenheten kan skolorna använda resultaten från brukarundersökningen, trivselenkäterna, föräldraenkäterna, kartläggningsverktyg, uppföljningssamtal med klassråd, antimobbinggrupper med mera. Även informationen som framkommer vid uppföljningssamtal med elevrådet/elevkåren, som har ansvaret att representera och öka elevers inflytande, är viktig att lyfta. Samverkan med eleverna betonas sedermera i analysen av orsakerna till de upptäckta utvecklingsområdena. För riskerna och hinder är exempelvis informationen som framkommer vid elev- och klassråd relevant att uppmärksamma. Skolans rutiner för ett aktivt elevinflytande när det gäller arbetet mot kränkande behandling ska redovisas. Även på vilket sätt eleverna ges möjlighet till inflytande i det främjande arbetet ska beskrivas. Hur eleverna är delaktiga i framtagandet av plan mot kränkande behandling ska framföras. Vid granskningen av skolornas plan mot kränkande behandling och diskriminering under året har förvaltningen tittat på hur planen förankrats med eleverna och har vid behov givit återkoppling. Granskningen har visat att merparten av skolorna har beaktat elevernas perspektiv och synpunkter samt att samverkan i olika former har skett med eleverna i arbetet med mot kränkande behandling och diskriminering. Sida 8 (20) 2:2 Arbetsgivare 6§ Arbetsgivaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Arbetsgivaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns. Utbildningsförvaltningens arbetsplatser ska vara fria från trakasserier, sexuella trakasserier samt repressalier. Utbildningsförvaltningen kommer fortsatt erbjuda kompetensutveckling och stödmaterial till verksamheterna för att bistå dem i deras fortsatta arbete med att hantera samt förebygga trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Förvaltningen använder sig av ”Anvisning gällande trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier” som utgångspunkt för åtgärder för att förhindra trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. En aktiv åtgärd har varit att i löpande utbildningsinsatser inom arbetsmiljöområdet riktade till chefer, fackliga företrädare och skyddsombud stärka kunskapen om aktiva åtgärder och anvisningen med tillhörande process vid en anmälan. Verksamhetsnära stöd till enheter där risk för diskriminering, trakasserier och repressalier identifieras erbjuds kontinuerligt av förvaltningen. För att motverka risken att förvaltningens arbetsplatser inte undersöker och arbetar mot diskriminering så använder förvaltningen en mall för riskbedömning/handlingsplan som inkluderar områden att undersöka kopplat till aktiva åtgärder mot diskriminering. Förvaltningen har även dialogmaterial för arbetsplatsträffar som behandlar kränkande särbehandling och lika rättigheter och möjligheter. Mallen behandlas under den grundläggande arbetsmiljöutbildningen och under introduktionsutbildningen i lika rättigheter och möjligheter. För att minska risken att förvaltningens chefer inte har tillräckliga kunskaper om aktiva åtgärder och diskrimineringslagens bestämmelser har flera olika kommunikationsinsatser gjorts för att göra introduktionsutbildningen känd inom förvaltningen. Respektive avdelning inom förvaltningen ansvarar för att information om utbildningar når medarbetarna. Personal- och kompetensförsörjningsavdelningen ansvarar för utvärdering och uppföljning av utbildningarna, vilket görs kontinuerligt efter varje Sida 9 (20) genomfört utbildningstillfälle. I medarbetarenkäten som besvaras varje år ingår frågor som följer upp arbetsplatsernas arbete för alla medarbetares lika rättigheter och möjligheter. Åtgärderna följs upp i medarbetarenkäten och årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete samt via uppföljning och utvärdering av bland annat deltagandet i utbildningarna. För att förebygga risken att chefer, skyddsombud och elevskyddsombud inte har tillräckliga kunskaper om lika rättigheter, kränkande särbehandling, och diskriminering, så anordnar förvaltningen grundläggande arbetsmiljöutbildning på två heldagar två till tre gånger om året. I utbildningen deltar chefer och skyddsombud. En del av utbildningen ägnas åt att öka deltagarnas kunskaper i att förebygga trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier samt att ge information om lika rättigheter och möjligheter. Målet är att chefer och skyddsombud ska få med sig verktyg att arbeta förebyggande, för att skapa en god organisatorisk och social arbetsmiljö fri från kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier. Elevskyddsombudsutbildning som anordnas flera gånger per år innehåller information om diskriminering och lika rättigheter och möjligheter. I år har elevskyddsombudsutbildningen genomförts vid sex tillfällen med högt antal deltagande och goda utvärderingar. I den grundläggande arbetsmiljöutbildningen och i introduktionsutbildningen Ny Chef får deltagarna lära sig hur det systematiska arbetsmiljöarbetet hänger ihop med aktiva åtgärder. När chefer och medarbetare förstår hur dessa delar samverkar blir det enklare att skapa en arbetsplats där alla kan må bra, känna sig inkluderade och utvecklas. Förvaltningen har identifierat risken att våra arbetsplatser inom förvaltningen inte är fria från trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier och att det kan finnas en risk att alla chefer inte har kännedom om den förvaltningsövergripande anvisningen som finns framtagen. För att minska riskerna erbjuder förvaltningen kontinuerligt utbildningsinsatser och stödmaterial till verksamheterna för att bistå dem i deras fortsatta arbete med att hantera och förebygga trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Den digitala introduktionen Lika rättigheter och möjligheter, innehåller anvisningar om hur chefer och medarbetare ska hantera och förebygga trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Där finns också information om hur medarbetare ska agera om de upplever sig utsatta. Information med process och anvisningar finns även tillgängligt på intranätet. HR-enheten och förvaltningens chefer följer kontinuerligt utvecklingen av eventuella Sida 10 (20) ärenden inom detta område och ser över om behov av kompletterande insatser behövs. Utöver det följer förvaltningen upp frågan i medarbetarenkäten som rör medarbetares kännedom om vart de ska vända sig om de skulle uppleva att de har blivit utsatta för trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Medarbetarenkäten 2025 Medarbetarenkäten 2025 visar att majoriteten av medarbetarna på förvaltningen svarar positivt på påståendet att de känner till vart man ska vända sig, om man upplever sig utsatt för kränkande särbehandling, trakasserier, sexuella trakasserier eller repressalier med ett index på 93. Det är samma index som föregående år. Index för påståendet, om man på arbetsplatsen arbetar aktivt för medarbetarnas lika rättigheter och möjligheter är 73. Resultatet är oförändrat jämfört med föregående år. Utbildningsförvaltningens resultat på frågan om lika rättigheter och möjligheter i medarbetarenkäten 2025: 2:3 Utbildningsanordnare 18§ Utbildningsanordnaren ska ha riktlinjer och rutiner för verksamheten i syfte att förhindra trakasserier och sexuella trakasserier. Utbildningsanordnaren ska följa upp och utvärdera de riktlinjer och rutiner som finns. Varje skola upprättar årligen en plan mot kränkande behandling och diskriminering. I planen framgår skolans riktlinjer och rutiner för anmälan och utredning av upplevd kränkande behandling och diskriminering. Skolan följer upp och utvärderar planen årligen. Förvaltningen har tagit fram en mall för plan mot kränkande Sida 11 (20) behandling och diskriminering. I mallen finns vägledning för upprättande och ska syfta till att tydliggöra och förenkla arbetet med planerna för skolorna. Nationella minoriteters rättigheter har även lyfts fram i mallen. Mallen har tagits fram i enlighet med gällande lagstiftning och ses kontinuerligt över utifrån ny lagstiftning och praxisbildning. Pilotprojektet med s.k. trygghetsdialoger som påbörjades år 2023 har under året utökats från 14 deltagande grundskolor till att omfatta alla stadens grundskolor. Deltagande på dialogerna är representanter från grundskoleavdelningen samt representanter från skolledning, elevhälsoteam, trygghetsgrupp eller motsvarande. Skolornas trygghetsarbete diskuteras med utgångspunkt i skolornas plan mot kränkande behandling och diskriminering, elevhälsoplan samt det skolorna skrivit om trygghet i verksamhetsplan och verksamhetsberättelse. Det digitala systemet Prorenata används av skolorna för anmälan och utredning av kränkande behandling och diskriminering. Det digitala systemet underlättar för skolpersonal att göra anmälan och utredning av kränkande behandling. I Prorenata kan skolorna använda sig av rapporter för att kartlägga risker för kränkande behandling och diskriminering. Det kan användas som ett underlag för att ta fram förebyggande insatser mot kränkande behandling och diskriminering. Ett antal utbildningsinsatser har genomförts under året i syfte att öka skolornas kunskap om skollagen och diskrimineringslagens bestämmelser samt stadens egna anvisningar i fråga om upprättade av plan mot kränkande behandling och diskriminering. Under höstlovet har grundskoleavdelningen genomfört två digitala utbildningar där alla grundskolor bjudits in för att delta. Två utbildningar på plats har också genomförts för skolpersonal på en anpassad grundskola. Minst 104 personer deltog på utbildningarna. Sida 12 (20) 3. Vilka åtgärder vidtas och planeras för att främja en jämn könsfördelning? 3:1 Arbetsgivare 7§ Arbetsgivare ska, genom utbildning, annan kompetensutveckling eller andra lämpliga åtgärder, främja en jämn könsfördelning i olika typer av arbeten, inom olika kategorier av arbetstagare och på ledande positioner. I november 2025 var könsfördelningen bland medarbetare på förvaltningen 68 procent kvinnor och 32 procent män. Det är samma könsfördelning som förvaltningen hade 2023 och innebär att antalet män har ökat igen jämfört med 2024. Kompetensbaserad rekrytering För att möjliggöra för ökad mångfald bland medarbetare och chefer och förebygga risken att enheterna inom förvaltningen inte har en rekryteringsprocess som är fri från diskriminering, så erbjuds bland annat kontinuerlig utbildning i kompetensbaserad rekrytering till chefer på utbildningsförvaltningen. Syftet med utbildningen är att säkerställa alla ska få samma möjlighet till en rättvis bedömning vid rekrytering samt öka kunskapen om kompetensbaserad rekrytering som metod. Genom att förvaltningen använder sig av kompetensbaserad rekrytering som metod säkerställs att alla kandidater som söker till våra verksamheter ges samma möjlighet till en likvärdig hantering, rättvis bedömning och att fokus ligger på kandidatens kompetens, såväl de formella kompetenserna som de personliga. Under våren 2025 samt under läsåret 2025/2026 genomgår samtliga chefer inom förvaltningen en obligatorisk utbildning i komptensbaserad rekrytering. Syftet med utbildningen är att fördjupa och öka kunskapen om kompetensbaserad rekrytering som metod för att säkerställa att alla kandidater ges samma möjlighet till rättvis bedömning i samband med rekryteringsprocessen. Med kompetensbaserad rekrytering som stöd ökar möjligheten både att attrahera och rekrytera medarbetare med olika bakgrund, vilket i sin tur främjar mångfald och inkludering på våra arbetsplatser. Metoden bidrar dessutom till att ta tillvara alla människors lika värde och att skapa rekryteringsprocesser som är fria från diskriminering. Sida 13 (20) Genom den obligatoriska utbildningsinsatsen ges cheferna fördjupad kunskap kring rekryteringsprocessen för att säkerställa hög kvalitet i våra rekryteringar. Som ytterligare ett stöd i att kvalitetssäkra rekryteringsprocessen har ett stödmaterial tagits fram. I årets uppdragsdialoger, som genomförts med alla verksamheter, har HR-enheten haft särskilt fokus på bland annat rekrytering som verksamhetskritisk fråga. Under uppdragsdialogen har HR-enheten även informerat om stadens e-utbildning i kompetensbaserad rekrytering (övergripande utbildning i olika moduler) som komplement till den obligatoriska utbildningen som sker fysiskt på plats med gruppövningar och dialoger. Heltid som norm Heltid som norm för utbildningsförvaltningen innebär bland annat att chefer ska kontinuerligt pröva möjligheten att utöka sysselsättningsgraden för deltidsanställda och planera för fler heltidsanställningar. Anställningar ska som huvudregel ske i form av heltidsanställningar. Beslut om undantag ska fattas av rektor eller avdelningschef vid central förvaltning. Förvaltningen för kontinuerlig dialog med skolledningar i syfte att öka möjligheten att ge fler anställda heltid. Förvaltningen följer kontinuerligt upp utvecklingen av arbetet med heltid som norm för att minska risken att fördelningen av heltids- och deltidsanställningar samt fördelningen av visstidsanställningar och tillsvidareanställningar inte bidrar till lika rättigheter och möjligheter för alla medarbetare på förvaltningen. Målet är att heltidsanställningar ska bli norm inom välfärdens kvinnodominerande verksamheter. Chefer och HR- enheten ansvarar för att åtgärden genomförs och HR-enheten följer kontinuerligt upp det med berörda chefer utifrån framtagen statistik. Från maj 2018 till oktober 2025 är antalet aktiva intresseanmälningar om utökad arbetstid/heltid 70 personer, varav 43 personer har ansökt om utökad arbetstid och 38 personer har ansökt om heltid. Under perioden oktober 2024 till och med oktober 2025 inkom 86 intresseanmälningar (varav 39 intresseanmälningar är öppna/aktiva, 16 personer har återtagit sin ansökan och 31 personer har fått heltidsanställning.). Stöd till chefer ges i hur hantera ansökningar om ökad arbetstid. I flera chefsutbildningar, exempelvis "anställa rätt" har information getts om stadens målsättning och hur vi arbetar med den. Förvaltningen undersöker vilka ytterligare kompetensutvecklande insatser som kan bidra till att fler erbjuds en tillsvidareanställning på heltid. . Sida 14 (20) • Av totalt 16 177 anställda (2025–10) arbetar ca 1436 (ca 8,9 procent deltid). Föregående år (2024–10) var det cirka 9,3 procent som arbetade deltid. • Av männen som är totalt 5163 personer arbetar ca 8,3 procent deltid. Föregående år var det ca 8,4 procent som arbetade deltid. • Av kvinnorna som är totalt 11 014 personer arbetar ca 9,2 procent deltid. Föregående år var det ca 9,8 procent som arbetade deltid. Nyckeltalsinstitutet resultatrapport Nyckeltalsinstitutet resultatrapport beskriver jämställdheten i organisationen och grundar sig på 9 nyckeltal där var och en av de nio mätpunkterna kan ge 20 poäng vardera. Nyckeltalen vägs ihop till ett Jämställdhetsindex (JÄMIX). Siffror för innevarande år blir först tillgängliga året därpå, därför redovisas här förra årets resultat. Stockholm stad är bland landets mest jämställda kommun enligt JÄMIX. Utbildningsförvaltningen har ett resultat på 135 p. Poängen är högre än branschmedianen på 124 p. Både branschmedianen och Utbildningsförvaltningens resultat har backat med två poäng jämfört med föregående år. Utbildningsförvaltningens resultat 2024 med jämförelse 2023. Sida 15 (20) Andelen jämställda yrkesgrupper som har en könsfördelning mellan 40–60 procent för år 2024 har ökat inom utbildningsförvaltningen och får nu 6 p vilket motsvarar 20 procent. År 2023 låg siffran på värdet 5 p vilket motsvarar 19 procent. Förvaltningens resultat ligger högre än under 2023 och högre än medianen för branschen. Nyckeltalet för ledningsgrupp beskriver fördelningen av kvinnor och män i högsta ledningsgrupp. Det är jämställt om värdet ligger mellan 40 – 60 procent. Av chefer i högsta ledningsgrupp på utbildningsförvaltningen är 56 procent kvinnor (20p). Förvaltningen har därmed en jämställd högsta ledningsgrupp. Resultatet är samma som under 2023. Lika chefskarriär visar andel chefer som är kvinnor i relation till andel anställda som är kvinnor. I förvaltningen som helhet är kvinnor överrepresenterade. Möjligheten för chefskarriär bedöms som jämställd då det speglar andelen kvinnor i förvaltningen (20p). Skillnaden i lön är på utbildningsförvaltningen motsvarande 8,8 procent (12 p). Det är en poäng under 2023 års resultat på det här nyckeltalet. Medianlönen är lägre för män än för kvinnor, vilket kan förklaras av strukturer som ej är jämställda, såsom exempelvis att fler kvinnor är chefer i förvaltningen och därmed har en högre lönestruktur. Notera att den fördjupade analys som görs årligen och beskrivs under ”redogörelse av arbetet med lönekartläggningen” ger en mer en korrekt bild över skillnad i lön. Kvinnor har högre långtidssjukfrånvaro än män. Sjukfrånvaro innefattande långtidssjukfrånvaro har ökat en poäng från föregående år till 9 p. Det motsvarar 1,7 procent i skillnaden mellan män och kvinnor. 2023 var nyckeltalet på 11 poäng. Skillnaden mellan män Sida 16 (20) och kvinnors långtidssjukfrånvaro har ökat under 2024. Inom utbildningsförvaltningen råder det ingen skillnad mellan män och kvinnor i korttidssjukfrånvaro. Risker kopplat till föräldraskap, är att alla chefer inte har samtal inför föräldraledighet och inte förlägger möten med hänsyn till de medarbetare som har barn, då så är möjligt. Förvaltningen tillhandahåller en samtalsmall inför, under och efter föräldraledighet, som HR-enheten och förvaltningens chefer ansvarar för att föra ut och använda. Mallen innehåller förslag på frågeställningar, som kan användas i planeringssamtal inför, under och efter medarbetares föräldraledighet. Den kommuniceras bl.a. via grundläggande arbetsmiljöutbildning och på intranätet. Mallen är publicerad på intranätet och kommuniceras i samband med utbildningar löpande. Nyckeltalet skillnad i uttag av föräldradagar mäter det genomsnittliga uttaget av föräldradagar bland de kvinnor som har varit föräldralediga jämfört med genomsnittligt uttag av föräldradagar bland de män som varit föräldralediga under 2024. Ju närmare 0 desto mer jämställt uttag. Värdet visar att kvinnor i genomsnitt tar ut 25,4 fler dagar jämfört med män (15 p). Utvecklingen har backat sen 2023 då vi låg på 16 p. Resultatet är något bättre och skillnaden något mindre i jämförelse med branschdata. Skillnaden i sysselsättningsgrad är liten och förvaltningen är jämställd 18p. Det är samma resultat som föregående år. Kvinnor har heltidstjänster i mindre omfattning än män. Kvinnor har i högre grad tillsvidareanställningar än män, 15 p, men skillnaden har minskat mellan 2023 och 2024. Resultaten visar på en positiv utveckling av jämställdhet gällande tillsvidareanställning. 4. Redogörelse av arbetet med lönekartläggningen På utbildningsförvaltningen ska inga osakliga löneskillnader i lön mellan kvinnor och män förekomma. För att motverka den risken vidtas åtgärder. Arbetsgivarenheten vid Stadsledningskontoret genomför årligen den lönekartläggning som regleras i diskrimineringslagen. Stadens lönekartläggning för år 2025 pågår vid tidpunkten för framtagandet av denna dokumentation. Lönekartläggningen för 2024 visar inga osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor och det finns därför ingen pågående handlingsplan i staden för att justera löner. Sida 17 (20) På utbildningsförvaltningen har de större befattningarna i regel väldigt lika löner mellan könen. När löneskillnader finns så kan det röra befattningar där det ena könet är kraftigt underrepresenterat och/eller befattningar med en mindre volym anställda där varje löneförändring i form av avgångar och nyrekryteringar får stor påverkan på löneläget. En lönejämförelse har gjort för 2025 års löneläge. Två stora avtalsområden (lärarnas avtalsområde samt Kommunals avtalsområde) har vid tidpunkten för den här analysen inte fått nya löner för 2025 och ingår därmed inte i analysen. Följande befattningar har en löneskillnad mellan män och kvinnor där medianlönen är minst 4 procent. • Enhetschefer – kvinnors lön är 107 procent av männens medianlön. Uppdragen ser väldigt olika ut och har därmed olika lönelägen. Kvinnorna är 2 år äldre och erfarenhet kan vara en delförklaring till löneskillnaderna. • Administratör – Kvinnors medianlön är 108 procent av männens medianlön. I gruppen ingår endast ett fåtal män och de har en snittålder som understiget kvinnornas snittålder med 3 år. Eftersom männen är få (endast fem tillsvidareanställda män) så blir det missvisande att göra en kvantitativ analys och dra slutsatser. Förklaringen till löneskillnader handlar om individuell lönesättning och är ej osaklig. 4:1 Redovisning och utvärdering av hur planerade åtgärder har genomförts Stockholms stad hade inga planerade åtgärder att genomföra vid senaste lönekartläggning. Nedan redovisas ett antal olika åtgärder som genomförts under året. Kompetensutveckling Utbildningsförvaltningen fortsätter sitt arbete med riktade satsningar mot fritidsledare, barnskötare och elevassistenter. Insatserna är tillgängliga för alla anställda som ansöker, och i stort sett alla sökande får en plats för kompetensutveckling. För att säkerställa att våra vidareutbildning insatser är tillgängliga för alla anställda, oavsett kön, har vi fastställt följande kriterier: Sida 18 (20) • Relevans: Utbildningen ska vara relevant för den anställdes nuvarande eller framtida arbetsuppgifter. • Kompetensutveckling: Utbildningen ska bidra till den anställdes kompetensutveckling och karriärmöjligheter. • Jämställdhet: Vi strävar efter en jämn könsfördelning i alla våra utbildningsprogram. Under 2025 har utbildningsförvaltningen, i samarbete med Komvux Södermalm anordnat kurser i Svenska som andraspråk på gymnasienivå. Kursen riktar sig till tillsvidareanställd personal som saknar betyg i Svenska som andraspråk på gymnasienivå. Två kursstarter har erbjudits under året. Syftet med satsningen är att stärka deltagarnas språkliga kompetens samt att skapa förutsättningar för vidare studier på eftergymnasial nivå och därigenom stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Ett ytterligare syfte är att bidra till ökad likvärdighet mellan skolorna, genom att elever i stadens skolor möter personal med goda kunskaper i svenska språket. Under året erbjöds totalt 40 platser och 4 anmäldes och fullföljde sina studier. Under 2025 har utbildningsförvaltningen fortsatt att anordna utbildning för nya medarbetare på central förvaltning. Utbildningen syftar till att ge nya medarbetare en grundläggande introduktion till utbildningsförvaltningens uppdrag, organisation och arbetssätt. I utbildningen ingår bland annat att deltagaren kunskap om de förutsättningar som gäller för arbete inom en offentlig förvaltning, förvaltningens värdegrund och en introduktion till kommunikation. Syftet är att ge deltagaren en stabil grund för att på ett effektivt och professionellt sätt kunna utföra sitt uppdrag inom utbildningsförvaltningen. Det deltog totalt 16 medarbetare. Under våren och hösten 2025 har utbildningsförvaltningen fortsatt att anordna utbildning för nya chefer. Introduktionsutbildningen syftar till att stärka den nya chefens roll som arbetsgivare och ge en samlad förståelse för stadens styrning, uppdrag och ansvar. I Utbildningen ingår bl.a frågor om samverkan, personalfrågor, kvalitetsarbete och lönebildning samt verktyg för ett rättssäkert och professionellt ledarskap; grundläggande kunskaper för att behandla medarbetare likvärdigt. Det deltog mellan 22–30 chefer på varje utbildningstillfälle. Introduktion till Lika rättigheter och möjligheter är fortsatt en del av båda ovanstående utbildningarna Ny medarbetare på central förvaltning och Ny chef i utbildningsförvaltningen. Sida 19 (20) Syftet med introduktionen är att ge stadens medarbetare och chefer grundläggande kunskap om mänskliga rättigheter, demokrati och likabehandling samt om rasism och diskriminering. 304 medarbetare har genomfört utbildningen. I syfte att stärka kompetensen inom fritidshemmen har erfarna medarbetare, såsom barnskötare och elevassistenter, erbjudits möjlighet att vidareutbilda sig genom grundlärarutbildning med inriktning mot fritidshem. Södertörns högskola är det mest populära lärosätet bland deltagarna. För att möjliggöra studierna erhåller skolorna vikarieersättning motsvarande en dag per vecka. Under 2025 beräknas ersättning betalas ut för totalt 44 medarbetare som deltar i den erfarenhetsbaserade lärarutbildningen. I samverkan med Midsommarkransens gymnasium erbjuds en gymnasial yrkesutbildning för fritidshempersonal som saknar pedagogisk utbildning. Utbildningen riktar sig till barnskötare och elevassistenter och genomförs under ett läsår. Under läsåret 2024–2025 deltog 13 medarbetare, vilka avslutade sin utbildning under vårterminen 2025. En ny utbildningsomgång startar i januari 2026 och pågår under hela året. Totalt finns det 25 sökande, varav 16 har lämnat in kompletta handlingar. 14 har fått antagningsbesked, 11 har tackat ja och 2 har tackat nej. Under 2025 har förvaltningen fortsatt att satsa på kompetensutveckling för elevassistenter, barnskötare och fritidsledare. Totalt har 77 seminarietillfällen erbjudits med sammanlagt 1 612 deltagare. Seminarierna har fokuserat på aktuella teman såsom bemötande och förhållningssätt, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt tydliggörande pedagogik inom olika områden, både på grundläggande nivå och som fördjupning. 5. Redogörelse för hur samverkansskyldigheten har fullgjorts 5:1 Arbetsgivare 11§ I arbetet med aktiva åtgärder ska arbetsgivare och arbetstagare samverka. Det förvaltningsövergripande arbetet med aktiva åtgärder samverkas på samma sätt som övriga arbetsmiljöfrågor. Ärendet bereds i beredningsgruppen för personal som består av representanter från både arbetsgivarsidan och arbetstagarsidan och Sida 20 (20) samverkas i förvaltningsgruppen. För att tydliggöra att arbetet med aktiva åtgärder sker inom ramen för samverkan finns den stående punkten ”Arbetsmiljöarbete och aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen” med som en stående punkt på dagordningen till beredningsgruppen med personalfrågor. Syftet med detta är att tydliggöra att frågor om aktiva åtgärder ingår som en naturlig del i samverkansprocessen. Frågor som behandlas kan exempelvis vara stödmaterial för arbetet med lika rättigheter och möjligheter, utveckling av enkäten för årlig uppföljning av systematiskt arbetsmiljöarbete och diskrimineringslagen samt revideringar av anvisningar och process gällande trakasserier, sexuella trakasserier och repressalier. Förvaltningsövergripande aktiva åtgärder som behöver fastställas tas upp i Förvaltningsgruppen. Arbetet med aktiva åtgärder på enhetsnivå samverkas även det inom ramen för samverkanssystemet. För medarbetare sker det genom arbetsplatsträff och för fackliga representanter sker det genom samverkansgrupp. Särskilda riskbedömningsmallar som ska behandlas i samverkansgrupp är framtagna där aktiva åtgärder har integrerats i det redan befintliga arbetsmiljöarbetet på enheten. Enheterna gör då alla fyra stegen av aktiva åtgärder inom ramen för samverkanssystemet. Detta arbetssätt på enhetsnivå följs även upp under den årliga uppföljningen av systematiska arbetsmiljöarbete, samverkan och aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen. --- [Bilaga 12 a Kvalitets- och ledningssystem habilitering RgRh 2025.pdf] Kvalitets- och ledningssystem för habilitering vid RgRh Stockholm Sida 2 (29) Innehållsförteckning Utgångspunkter, mål och uppdrag .......................................................... 4 Riksgymnasium för Rörelsehindrade ........................................................... 4 Definition av habilitering ............................................................................... 4 Habilitering och elevhälsa ............................................................................ 5 Habilitering vid RgRh Stockholm ................................................................. 6 Ledningssystem ........................................................................................ 7 Organisation ................................................................................................ 8 Huvudman ................................................................................................... 8 Vårdgivare ................................................................................................... 8 Huvudmannarepresentant ........................................................................... 8 Rektor .......................................................................................................... 9 Verksamhetschef/biträdande rektor ............................................................. 9 Gruppchef .................................................................................................... 9 Medicinskt ansvarig ................................................................................... 10 Habiliteringspersonal ................................................................................. 11 Kompetenskrav .......................................................................................... 11 Processer och rutiner ............................................................................. 14 Förbättring av processerna och rutinerna .................................................. 15 Uppföljning och utvärdering ....................................................................... 16 Samverkan................................................................................................ 17 Intern samverkan RgRh Stockholm ........................................................... 17 Sekretess och tystnadsplikt ....................................................................... 19 Samverkan övrigt ....................................................................................... 19 Förbättring gällande samverkan ................................................................ 20 Uppföljning och utvärdering ....................................................................... 20 Systematiskt förbättringsarbete ............................................................. 21 Riskanalyser .............................................................................................. 21 Egenkontroll ............................................................................................... 21 Utredning och avvikelser ........................................................................... 22 Klagomål och synpunkter .......................................................................... 22 Sida 3 (29) Sammanställning och analys ..................................................................... 22 Journalföring .............................................................................................. 23 Tilldelning och behörighet till datajournalsystem ....................................... 23 Kontroll av åtkomst .................................................................................... 23 Utlämnande av journal ............................................................................... 23 Gallring av journal ...................................................................................... 24 Rapporteringsskyldighet ............................................................................ 24 Avvikelsehantering ..................................................................................... 24 Yrkesutövning ............................................................................................ 24 Personalens medverkan i kvalitetsarbetet ................................................. 25 Förbättrande åtgärder i verksamheten ...................................................... 25 Uppföljning och utvärdering ....................................................................... 25 Dokumentationsskyldighet ..................................................................... 27 Verksamhetsberättelse .............................................................................. 27 Patientsäkerhetsberättelse ......................................................................... 27 Uppföljning av SPSM ................................................................................. 28 Sida 4 (29) Utgångspunkter, mål och uppdrag Riksgymnasium för Rörelsehindrade Riksgymnasiet för Rörelsehindrade (RgRh) Stockholm är ett av fyra riksgymnasier i Sverige. Regeringen har slagit fast vilka fyra kommuner som har rätt att bedriva Rh-anpassad utbildning1 och riksgymnasierna bedrivs på uppdrag av Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM). Ungdomar som, p g a ett svårt rörelsehinder, behöver anpassad undervisning och habilitering (och i vissa fall boende och omvårdnad i boendet), kan söka till RgRh. Ett riksgymnasium erbjuder således skola och habilitering samt även elevboende för elever med långa resor. Ungdomarna ansöker till utbildningen via SPSM. SPSM:s beslutsorgan ”Nämnden för mottagande i specialskolan och för Rh-anpassad utbildning” tar beslut om vilka elever som antas till RgRh. Skollagen2 ger den kommun som anordnar Rh-anpassad utbildning rätt att erbjuda habiliteringsinsatser som annars åligger landstinget att tillhandahålla. SPSM fördelar ersättning från hemlandsting för omvårdnadsinsatsen habilitering, till den huvudman som enligt avtalet med staten har att svara för verksamheten.3 Följaktligen kan det konstateras att de habiliteringsinsatser som erbjuds elever vid de Rh-anpassande gymnasieskolorna är att anse som hälso- och sjukvård och habiliteringsverksamheten vid RgRh ska således följa de för hälso- och sjukvården tillämpliga författningsbestämmelserna. Definition av habilitering I socialstyrelsens termbank definieras begreppet habilitering på följande sätt: Tidiga, samordnade och allsidiga insatser från olika kompetensområden och verksamheter. Insatserna ska vara av arbetslivsinriktad, medicinsk, pedagogisk, psykologisk, social och teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Det är fråga om målinriktade insatser som 1 15 kap. 9 § Skollagen 2010:800 2 15 kap 35-40 § Skollagen 2010:800 3 11 kap. 5 § Gymnasieförordningen 2010:2039 Sida 5 (29) förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår. Vidare står det att habilitering är insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. I habiliteringen kan följande ingå: • Information om personens funktionsnedsättning. • Behandling för motorisk och språklig utveckling. • Behandling, stöd och insatser för psykisk och social utveckling. • Behandling, stöd och insatser för att utveckla socialt samspel. • Stöd och utprovning av hjälpmedel för att kunna göra vardagsaktiviteter. • Råd inför bostadsanpassning och annan anpassning av miljön. • Samtalsstöd. Habilitering och elevhälsa Habiliteringsverksamheten vid RgRh har en annan omfattning, ett vidare uppdrag och andra uppgifter än de som anges för elevhälsan. Det stöd i form av habilitering som ska erbjudas, har inte som ett huvudsakligt mål att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för eleven. Habiliteringen är inte heller primärt en resurs för en hälsofrämjande skolutveckling och verksamheten är inte heller nödvändigtvis fokuserad på utbildningens mål, utan syftar till att skapa god funktionsförmåga relaterat till patientens hela livssituation. Habiliteringens uppdrag är således att erbjuda insatser som ser till patienten även utanför skolan; på fritiden och i hemmet, d v s dygnets alla aktiviteter. I första hand arbetar habiliteringen på uppdrag av patienten. Arbetsuppgifterna innefattar utredning och behandling samt genomförande av habiliteringsinsatser från teamet, baserade på även andra behov av stöd än de som relaterar till utbildningen. Givet är att habiliteringsinsatserna många gånger väsentligen kan bidra till att ge goda förutsättningar även för utbildning och lärande. Sida 6 (29) Således kan konstateras att habiliteringen vid RgRh har ett eget och självständigt uppdrag att erbjuda insatser till sin målgrupp patienter. Habiliteringen vid Rh-anpassad utbildning ska inte ersätta elevhälsan som eleverna enligt skollagen ska ha tillgång till på sin gymnasieskola. Habilitering vid RgRh Stockholm Huvudmannen ansöker årligen om statsbidrag för habiliteringsinsatser för de ungdomar som antagits till RgRh Stockholm. Om ansökan godtages av SPSM görs en överenskommelse mellan Stockholms stad och svenska staten. Överenskommelsen grundas på ett avtal som gjordes mellan staten och Stockholms stad 16 juni 2011. Den 21 juni 2017 enades parterna om grundläggande kvalitetskrav för innehållet i habiliteringen, vilket utgör grunden för verksamheten. Habiliteringen vid RgRh Stockholm består av flera yrkesgrupper; fysioterapeut, arbetsterapeut, logoped, kurator och psykolog. Utöver dessa medicinska tjänster ingår även administrativ personal. Huvudmannen har ansvar gällande tjänstefördelningen och förhåller sig till SPSM:s basnyckeltal, vilket är 0,36 årsarbetare per elev. Omvårdnadsinsatserna ska bedrivas på ett ekonomiskt effektivt sätt med beaktande av kvalitetskraven. Underlag för uppföljning och utvärdering av verksamheten lämnas årligen till SPSM gällande kvalitet och ekonomi. Habiliteringen vid RgRh ska erbjuda insatser till elever som stannar kvar på studieorten vid kortare lov som sport-, höst och påsklov, men inte under längre lov som t ex sommar- och jullov. Insatserna ska ge patienten stöd i det dagliga livet, på fritiden och i sitt vuxenblivande. Habiliteringens insatser ska utgå från patientens individuella behov. Insatserna ska vara tillgängliga under skoldagen men kan även utifrån behov utföras övriga tider. Lokaler bör finnas tillgängliga i nära anslutning till skola. En flexibel samordning mellan skola och habilitering är nödvändig vid schemaläggning, då habiliteringsinsatserna schemaläggs under skoldagen. Verksamheterna bör ha en helhetssyn på ungdomens vardag för att ungdomen ska få en balans mellan insatser och återhämtning. Sida 7 (29) Ledningssystem Syftet med ledningssystemet är att den som bedriver verksamheten med stöd av ledningssystemet ska kunna planera, leda, kontrollera, följa upp, utvärdera och förbättra verksamheten.4 Ledningssystemet är ett system för att fastställa principer för ledning av verksamheten och används för att systematiskt och fortlöpande kunna följa upp och utvärdera verksamheten i syfte att utveckla och säkra verksamhetens syfte och mål. Kravet på ledningssystem innebär att det ska finnas: • tydlig ansvarsfördelning. • dokumenterade processer – identifierade rutiner. • rutiner för uppföljning. Vårdgivaren ansvarar för att det finns ett ledningssystem för verksamheten. Med vårdgivare avses statlig myndighet, landsting eller kommun som bedriver hälso- och sjukvård i egen regi eller fysisk person till exempel en stiftelse eller ett aktiebolag. Då RgRh:s habilitering omfattas av hälso- och sjukvårdslagen är utbildningsnämnden vårdgivare. 4 3 kap. 1-2 § SOSFS 2011:9 Sida 8 (29) Organisation Bild 1. Organisationsschema, RgRh Stockholm Huvudman Stockholms stad är huvudman för RgRh Stockholm. Vårdgivare Utbildningsnämnden är vårdgivare för habiliteringens insatser vid RgRh Stockholm. Vårdgivaren utser verksamhetschef och den som är ansvarig för anmälan enligt Lex Maria. Vårdgivaren bestämmer vilka befogenheter, rättigheter och skyldigheter verksamhetschefen har samt vilket ansvar verksamhetschefen har utöver det författningsreglerade ansvaret. Huvudmannarepresentant Gymnasieavdelningen ansvarar för gymnasieskola och gymnasiesärskola och leds av gymnasiedirektören. Stockholms stads gymnasieskolor är indelade i 3 områden. Gymnasiecheferna leder och ansvarar för varsitt område. Gymnasiechef för aktuellt gymnasieområde är huvudmannarepresentant. Sida 9 (29) Rektor RgRh Stockholm är en del av S:t Eriks gymnasium. Rektor vid S:t Eriks gymnasium ansvarar för att: • se till att det finns en biträdande rektor tillika verksamhetschef • eventuell kompetensutveckling för verksamhetschefen • att tillhandahålla lokaler väl lämpade och adekvat utrustade för verksamheten utifrån verksamhetschefens rekommendationer. Verksamhetschef/biträdande rektor Ansvarar för att • Se till att det finns en gruppchef med erforderlig kompetens och ge gruppchefen förutsättningar att göra sitt jobb • Eventuell kompetensutveckling för gruppchefen • löpande ge information till SPSM gällande förändringar som påverkar kvalitet, ekonomi och elevantal. Verksamhetschef är ansvarig för anmälan enligt Lex Maria detta har registreras vårdgivarregister hos Inspektionen för Vård och Omsorg (IVO).5 Om verksamhetschef är fysioterapeut, sjukgymnast eller arbetsterapeut kan verksamhetschefen även vara medicinskt ansvarig för verksamheten6. Om verksamhetschefen ej innehar legitimation beskriven enligt ovan (om verksamhetschef t ex är rektor), måste även en MAR/MAS finnas, som är underordnad verksamhetschefen. Verksamhetschefen har i det fallet det samlade ansvaret för hälso- och sjukvårdsverksamheten, men kan ej ta ifrån MAR/MAS de uppgifter och det ansvar som hen har enligt lagar och andra författningar, annat än om verksamhetsområdet ändras eller uppdraget som MAR/MAS helt eller delvis tas ifrån befattningshavaren. Gruppchef Gruppchef för habilitering är närmaste chef för habiliteringspersonalen. Gruppchefen på habiliteringen har legitimation som åsyftas i 11 kap. 4 § HSL för att kunna fullgöra uppdraget som MAR. Gruppchef är således 5 2 kap. 2 § PSL 2010:659 6 4 kap. 4 § HSF 2017:80 Sida 10 (29) medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR, och har på delegation från verksamhetschefen det medicinska ledningsansvaret. Gruppchefen ansvarar för att fortlöpande styra, följa upp, utveckla och dokumentera kvaliteten i verksamheten genom att: • ansvara för den löpande verksamheten inom sitt område och se till att den fungerar på ett tillfredsställande sätt. • se till att den medicinska insatsen tillgodoser kraven på hög patientsäkerhet och god vård. • ansvara för att det finns de direktiv och instruktioner som verksamheten kräver. • personalens kompetens upprätthålls genom adekvata vidareutbildningsinsatser. • säkerställa att habiliteringspersonalen har den kompetens som krävs för att fullgöra sina arbetsuppgifter ett tillfredsställande sätt. Vidare ansvarar gruppchefen för att: • ta fram processer, rutiner och metoder enligt vetenskap och beprövad erfarenhet lämpliga för verksamheten. • följa upp och utveckla verksamheten efter uppsatta mål. • bevaka nya vetenskapliga rön, ändringar, nytillkomna lagar, styrdokument och författningar inom hälso- och sjukvård samt fortlöpande kommunicera detta till habiliteringspersonal via möten, fortbildningsinsatser och e- post. • säkerställa att patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet i vården tillgodoses.7 Medicinskt ansvarig Inom kommunen ska det finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Om ett verksamhetsområde i huvudsak omfattar rehabilitering, får en sjukgymnast/fysioterapeut eller en arbetsterapeut fullgöra de uppgifter som åligger en medicinskt ansvarig sjuksköterska8, så kallad medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR). MAR/MAS har ett särskilt medicinskt ansvar för att 1. patienten får en säker och ändamålsenlig hälso- och sjukvård av god kvalitet inom kommunens ansvarsområde, 2. patienten får den hälso- och sjukvård som en läkare förordnat om, 7 4 kap. 1 § HSF 2017:80 8 11 kap. 4 § HSL 2017:30 Sida 11 (29) 3. journaler förs i den omfattning som föreskrivs i patientdatalagen, 4. beslut om att delegera ansvar för vårduppgifter är förenliga med patientsäkerheten, 5. det finns ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för a) läkemedelshantering, (denna punkt är dock inte tillämplig inom habiliteringens verksamhet) b) rapportering enligt 6 kap. 4 § patientsäkerhetslagen (2010:659), och c) att kontakta läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal när en patients tillstånd fordrar det.9 Ansvaret för att säkerställa ändamålsenliga och väl fungerande rutiner för läkemedelshanteringen ingår inte i uppdraget som MAR. Habiliteringspersonal Habiliteringens personal vid RgRh Stockholm ska följa Stockholms stads kvalitets- och ledningssystem för RgRh Stockholms habilitering. Hälso- och sjukvårdspersonal har även ett personligt yrkesansvar, vilket innebär att personalen alltid är ansvarig för att fullgöra sina arbetsuppgifter utifrån de krav yrkeslegitimationen ställer. Personalen ska ha god kännedom om och följa den lagstiftning som gäller inom hälso- och sjukvården; hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen, patientdatalagen, offentlighets- och sekretesslagen med flera, samt de bestämmelser och föreskrifter som i övrigt gäller för verksamheten, exempelvis anmälningsplikten för vårdskador enligt patientsäkerhetslagen10 och anmälan till socialnämnd vid misstanke om att barn far illa11. Alla professioner, som journalför arbetar utifrån HSL och journaler, faller under patientdatalagen. Kompetenskrav Vid nyanställning ansvarar gruppchef för habiliteringen vid RgRh Stockholm för att utdrag ur brottsregistret lämnas in samt att en noggrann kontroll görs av intyg om legitimation, utbildning och kurser. Gruppchef gör också en kontroll av personlig ID-handling. Yrkeslegitimation ska kontrolleras med Socialstyrelsen, då det fysiska intyget inte förloras vid eventuell indragning av legitimationen. Sida 12 (29) 9 4 kap. 6 § HSF 2017:80 10 6 kap. 4 § PSL 2010:659 11 14 kap. 1 § SoL 2002:453 Sida 13 (29) Kompetenskrav legitimerad personal (d v s fysioterapeut/sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped och psykolog) • Genomgången yrkesutbildning och erhållande av legitimation. • Meriterande är erfarenhet av habilitering. • Tillgång till handledning för psykolog bidrar till att säkerställa ett professionellt förhållningssätt i det dagliga arbetet. Kompetenskrav kurator • Socionomexamen. • Meriterande är erfarenhet av habilitering samt kunskap/erfarenhet gällande LSS och SoL • Tillgång till handledning för kurator bidrar till att säkerställa ett professionellt förhållningssätt i det dagliga arbetet. Generell fortbildning • Habiliteringspersonalens kunskap uppdateras i enlighet med ny kunskap och forskning som är relevant för arbete. Detta kan exempelvis ske genom att personalen lägger fram önskemål om relevanta kurser eller att verksamhetschef beordrar personal att gå professionsspecifik fortbildning för att säkerställa uppdatering kring nya vetenskapliga rön. • Kurator och psykolog ska erbjudas professionell handledning vid behov. Även andra yrkeskategorier kan erbjudas handledning vid behov. • Nyanställda ska erhålla yrkesspecifik introduktion samt ges introduktion till andra yrkeskategorier och teamarbete. Individuell kompetensutveckling • En plan för individuell kompetensutveckling upprättas varje år utifrån uppmärksammade behov för verksamheten samt identifierade framtida behov. Detta görs i samband med medarbetarsamtal och i dialog med gruppchef. Gruppchef är anställande chef och ansvarar således för att de kompetenskrav som gäller vid nyanställning är uppfyllda. Gruppchef ansvarar även för att följa upp att alla medarbetare har god kännedom om de riktlinjer för arbetet som finns. Den som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen har eget personligt ansvar för hur hen utför sitt arbete. Grunden i det egna yrkesansvaret är att arbeta utifrån vetenskap och beprövad Sida 14 (29) erfarenhet och ge patienterna en sakkunnig och omsorgsfull vård12 av god kvalitet.13 Utvärdering av kompetensutveckling samt uppföljning av behov av individuell kompetensutveckling och kännedom om ledningssystem görs via årliga medarbetarsamtal med gruppchef. 12 6 kap. 1-2 § PSL 2010:659 13 1 kap. 7 § PL 2014:821 Sida 15 (29) Processer och rutiner Vårdgivaren ska identifiera, beskriva och fastställa de processer i verksamheten som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet14. Vårdgivaren ska i varje process 1. identifiera de aktiviteter som ingår, och 2. bestämma aktiviteternas inbördes ordning. För varje aktivitet ska vårdgivaren utarbeta och fastställa de rutiner som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Rutinerna ska dels beskriva ett bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska utföras, dels ange hur ansvaret för utförandet är fördelat i verksamheten.15 Således ska metoder utvecklas och implementeras i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet i samarbete med verksamhetschef och medicinskt ansvarig för habiliteringen. Förändringar ska aktualiseras fortlöpande. 14 4 kap. 2 § SOSFS 2011:9 15 4 kap. 3-4 § SOSFS 2011:9 Sida 16 (29) Identifierade Rutiner/arbetssätt Uppföljning processer och aktiviteter Presentations- Habiliteringsschema för att träffa blivande elev. Samordning i Gruppchef dagar habiliteringen gällande information till/från blivande patient. Samordnings- Habiliteringen inhämtar samtycke från blivande patient, för möten nya att samordna insatser med övriga RgRh gällande elevs elever skolstart. Kartläggning Fördelning av kartläggningstider till olika yrkeskategorier. nya patienter Yrkesspecifika kartläggningsformulär. Journalföring i kartläggningsdokument. Samordningsmöten efter avslutad kartläggning, då samtliga yrkeskategorier samordnar samlad information. Habiliterings- Samtliga elever erbjuds habiliteringsplanering varje läsår. planering Kallelse till patient/vårdnadshavare, möte, journalföring, utlämnande av plan till patient/vårdnadshavare. Samordnings- Samtliga elever erbjuds samordningsplanering varje läsår. planering Habiliteringen inhämtar samtycke från patienten. Avslutning, Patienten deltar i Framtidsgrupp samt har individuella samtal epikris och med kurator. Överföring till hemhabilitering efter inhämtning överlämning av samtycke. Journalföring (epikris). Remiss- Inhämtande av samtycke. Skickas som rekommenderad hantering post. Egenvård Bedömning16, instruktion, egenvårdsblankett. Journalföring Rutiner för journalföring och granskning av journalföring. Förbättring av processerna och rutinerna Om resultaten visar att processerna och rutinerna inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet, ska processerna och rutinerna förbättras. 16 SOSFS 2009:6 Sida 17 (29) Uppföljning och utvärdering Metoder, processer och rutiner ska löpande och minst årligen granskas för att nå uppsatta mål. Resultat av granskningar ska återföras till medarbetare och andra berörda. Förbättringsåtgärder dokumenteras, analyseras och utgör grunden för reviderade eller nya mål och rutiner. Sida 18 (29) Samverkan Vårdgivaren ska identifiera de processer där samverkan behövs för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. Det ska framgå av processerna och rutinerna hur samverkan ska bedrivas i den egna verksamheten. Det ska genom processerna och rutinerna även säkerställas att samverkan möjliggörs med andra vårdgivare och med verksamheter inom socialtjänsten eller enligt LSS och med myndigheter.17 Inom habiliteringen vid RgRh Stockholm ska de olika professionerna samverka så långt som möjligt. En god samverkan ger bättre möjligheter att ge patienter insatser. Det är nödvändigt att habiliteringsteamet runt en patient har en gemensam bild av patienten. Habiliteringen vid RgRh Stockholm ska samverka med framför allt övrig personal vid RgRh Stockholm, men även på S:t Eriks gymnasium och andra aktuella gymnasium, både kring enskilda ungdomar och på en strukturell nivå. Patienten, och i förekommande fall vårdnadshavaren, ska alltid vara informerad och godkänna att verksamheterna lyfter frågor om hen själv inte kan/vill närvara. Rutiner ska finnas för samarbete inom habiliteringen vid RgRh Stockholm respektive mellan habilitering och övriga RgRh Stockholm samt mellan habilitering och övriga gymnasieskolor inom Stockholms stad, där aktuella patienter går. Habiliteringen ska utifrån patientens behov ta initiativ till samverkan med andra aktörer, myndigheter och berörda samhällsorgan. Intern samverkan RgRh Stockholm Enligt SPSM:s anvisning för kvalitetskrav vid habiliteringen bör habilitering, elevhem och skola samverka, både kring enskilda ungdomar och på en strukturell nivå. De tre verksamheterna har olika uppdrag gentemot ungdomarna och insatserna skiljer sig åt. Personalen inom antingen habilitering, elevhem eller skola kan ta initiativ till samverkan eller samarbeta runt eleven utifrån elevens 17 4 kap. 6 § SOSFS 2011:9 Sida 19 (29) behov. Patienten, och i förekommande fall vårdnadshavaren, ska alltid vara informerad och godkänna att verksamheterna lyfter frågor om han eller hon inte själv kan eller vill närvara. Verksamheterna ska ha en strukturell samordning, koordinering av resurser och arbetsinsatser för de aktiviteter som respektive verksamhet behöver medverka i och genomföra för sina uppdrag. Samverkans- Identifierade Rutiner/arbetssätt Ansvar och nivå samverkans- uppföljning processer Enskild elev i Presentations- Skolan vid RgRh kallar blivande elever. Gruppchef och fokus dagar biträdande rektor Samordnings- All personal vid RgRh Stockholm samordnar möte nya insatser inför elevs skolstart. elever Elevhälso- Habiliteringen deltar regelbundet i EHT vid team (EHT) behov för att, efter inhämtande av samtycke från patient/vårdnadshavare, samverka kring enskild elev. Samordnings- Samtliga elever erbjuds planering18 samordningsplanering varje läsår. Ombud från RgRh:s samtliga verksamheter deltar. Vid-behovs- Personal från samtliga verksamheter kan, möten vid behov, initiera möte gällande elev. Organisatorisk Lednings- Regelbundet ca 1 gång/vecka. Deltagare: Gruppchef och grupp RgRh verksamhetschef tillika biträdande rektor, biträdande gruppchef habilitering, gruppchef för rektor elevassistans, boendechef samt lärarnas arbetslagsledare . Personalmöte Regelbundet ca 1 gång/månad. Deltagare: all personal vid RgRh. Hab- och Regelbundet ca en gång/månad. Deltagare: assmöte habiliteringspersonal och elevassistenter. Hab- och Regelbundet ca en gång/månad. Deltagare: boendemöte habiliteringspersonal och boendestödjare. 18 SOSFS 2007:10 Sida 20 (29) Sekretess och tystnadsplikt Sekretess gäller för uppgifter om patienterna, så länge det inte står klart att de kan röjas utan att eleven eller dennes närstående lider men av utlämnandet.19 Utlämnandet av uppgifter utanför habiliteringen bör alltså endast ske med samtycke från patient och, i förekommande fall, vårdnadshavare. För att kombinera krav på samverkan med övrig personal inom RgRh Stockholm och krav på sekretess/tystnadsplikt, krävs rutiner för att inhämta samtycken från patient och, i förekommande fall, vårdnadshavare. Samverkan övrigt • Vårdnadshavare: Samverkan med vårdnadshavare eftersträvas alltid så långt det är möjligt. Barnets mognad och vårdens innehåll avgör om sekretess gentemot vårdnadshavare ska beaktas. Vid behov görs mognadsbedömning20 som ska journalföras. Denna huvudregel gäller även utlämnande av uppgifter ur journalen under förutsättning att det inte föreligger risk för ”betydande men” för barnet och tar främst sikte på misstänkt övergrepp och liknande situationer. • Landsting/annan vårdgivare: Habiliteringen vid RgRh Stockholm ska, efter samtycke från patient, och i förekommande fall vårdnadshavare, samarbeta med hälso- och sjukvården och underlätta informationsöverföring mellan annan vårdgivare när det bedöms främja patientens vård. Vid behov ska remiss utfärdas till annan vårdgivare för bedömning, utredning och behandling. Remisser utfärdas med samtycke från patienten och i förekommande fall vårdnadshavare. • Habilitering &Hälsa Region Stockholm: Habiliteringen vid RgRh Stockholm ska ge information till patienten inför längre lov (jul- och sommarlov) vart hen kan vända sig och få hjälp med habiliteringsinsatser. Habiliteringen vid RgRh Stockholm ska enligt fastställd rutin utarbetad tillsammans med Habilitering &Hälsa inom Region Stockholm, informera Habilitering &Hälsa om hur många patienter som kan tänkas vända sig till specifika habiliteringscenter inom Region Stockholm. Vid speciella omständigheter för enskild patient bör samtycke inhämtas från patienten (och i förekommande 19 25 kap. 1§ OSL 2009:400 20 6 kap. 11 § FB 1949:381 Sida 21 (29) fall vårdnadshavare), för att ge överföring till hemhabilitering inför lovet. • Övriga aktörer och myndigheter: Habiliteringen vid RgRh Stockholm ska utifrån patientens behov ta initiativ till samverkan med andra aktörer, myndigheter och berörda samhällsorgan. Detta för att säkerställa att det finns en kontinuitet i och helhetssyn på de samlade behandlings- och stödinsatserna. Aktörer såsom Försäkringskassa och biståndsbedömare i hemkommunen ska kontaktas vid planering och övergång till det fortsatta vuxenlivet efter gymnasieutbildningen. I kontakter med andra myndigheter ska det finnas dokumenterat att patienten (och i förekommande fall vårdnadshavarna) har gett sitt medgivande att kontakter tas. Förbättring gällande samverkan Om resultaten visar att processerna och rutinerna gällande samverkan, samarbete och samordning inte är ändamålsenliga för att säkra verksamhetens kvalitet, ska dessa förbättras. Uppföljning och utvärdering Rutiner och processer gällande samverkan, samarbete och samordning ska löpande analyseras och utvärderas för att nå uppsatta mål. Resultat av detta ska återföras till medarbetare och andra berörda. Analyser och utvärderingar utgör grunden för reviderade rutiner. Sida 22 (29) Systematiskt förbättringsarbete Ett systematiskt arbete för att förbättra verksamheten ska ske fortlöpande. I förbättringsarbete läggs vikt vid förebyggande åtgärder. Syftet är att förhindra att vårdskador, missförhållanden och andra avvikelser inträffar. Förbättringsarbetet ska leda till att organisationen utvecklas och att misstag inte upprepas. Riskanalyser Vårdgivaren ska fortlöpande bedöma om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. För varje sådan händelse ska vårdgivaren uppskatta sannolikheten för att händelsen inträffar och bedöma vilka negativa konsekvenser som skulle kunna bli följden av händelsen. 21 I alla rutiner, vid förändringar och nya åtaganden i verksamheten ska en riskanalys göras. Visar analysen att risk för brister i kvalitet eller patientsäkerhet föreligger ska, för att minimera risken, samråd ske mellan verksamhetschef och rektor och/eller huvudmannarepresentant. Egenkontroll Vårdgivaren ska utöva egenkontroll. Egenkontrollen ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet.22 Egenkontrollen kan innefatta: • jämförelser med verksamhetens resultat med tidigare resultat, • målgruppsundersökningar, • granskning av journaler, akter och annan dokumentation, • undersökning av om det finns förhållningssätt och attityder hos personalen som kan leda till brister i verksamhetens kvalitet, • inhämtande av synpunkter från revisorer och intressenter. 21 5 kap. 1 § SOSFS 2011:9 22 5 kap. 2 § SOSFS 2011:9 Sida 23 (29) Egenkontroll innebär systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av att den bedrivs enligt de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem. Verksamhetschef har ansvar för att detta görs. Utredning och avvikelser Klagomål och synpunkter Vårdgivaren ska ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från 1. patienter och deras närstående, 2. personal, 3. andra vårdgivare, 4. de som bedriver socialtjänst, 5. myndigheter, och 6. föreningar, andra organisationer och intressenter.23 Sammanställning och analys Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att vårdgivaren ska kunna se mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet.24 Med klagomål menas att någon klagat på att verksamheten inte uppnår kraven på god kvalitet. Med synpunkter avses övrigt som framförs som berör verksamhetens kvalitet, t ex förslag på förbättringar. Klagomål och synpunkter ska utredas. Utredningen ska komma fram till om det förekommit en avvikelse. Genom att sammanställa och analysera klagomål och synpunkter kan mönster bli tydliga som inte framkommer i utredningen av ett enskilt fall. Habiliteringspersonal vid RgRh Stockholm ska ta tillvara klagomål och synpunkter från patienter och vårdnadshavare samt föra vidare informationen till verksamhetschefen via avvikelserutinen. Verksamhetschefen ska utan dröjsmål göra en utredning gällande det enskilda fallet. En sammanställning av samtliga klagomål och synpunkter ska årligen göras i patientsäkerhetsberättelse. 23 5 kap. 3 § SOSFS 2011:9 24 5 kap. 6 § SOSFS 2011:9 Sida 24 (29) Journalföring Vid vård av patienter ska det föras patientjournal.25 Habiliteringen vid RgRh Stockholm ska omgående börja föra journal i Stockholms stads datajournalsystem, då patienten börjat få habiliteringsinsatser vid RgRh Stockholm. I de fall förberedelser inför skolstart behöver göras, innan eleven påbörjat skolgång, ska pappersjournal föras. Dessa ska snarast föras in i datajournalen vid skolstart. Innan patient påbörjar vård vid habiliteringen vid RgRh Stockholm, d v s innan skolstart, bör lämpliga journaler rekvireras från tidigare hälso- och sjukvårdsenhet, efter medgivande från patient och i förekommande vårdnadshavare. Habiliteringspersonalen vid RgRh Stockholm ska följa vårdgivarens rutiner för informationshantering och journalföring. Tilldelning och behörighet till datajournalsystem Verksamhetschefen har ansvar för tilldelning, förändring, borttagning och regelbunden uppföljning av behörigheter i det digitala journalsystemet. Tilldelning av behörighet i journalsystemet ska vara begränsade till vad som behövs för att personalen ska kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.26 Behörigheter ska kontinuerligt läggas till och tas bort. Kontroll av åtkomst Gruppchefen gör loggkontroller i form av stickprovskontroller. Genomförda loggkontroller dokumenteras och sparas i 5 år efter sista hantering. Detta är gällande oavsett journalsystem och gäller även för Prorenata. Obehörig ingång och misstanke om obehörig ingång ska utredas av verksamhetschefen. Praxis är att vederbörande kallas till ett möte och ombeds ge en förklaring. Om ingen fullgod förklaring lämnas görs polisanmälan (obehörig läsning rubriceras som dataintrång). Utlämnande av journal Innan utlämnande av journal till patient eller vårdnadshavare, ska en menprövning göras av gruppchef. Menprövning dokumenteras i journalen. 25 3 kap. 1 § PDL 2008:355 26 4 kap. 2 § PDL 2008:355 Sida 25 (29) Gallring av journal Då elev avslutar skolgång vid RgRh Stockholm, ska en gallring göras av patientjournalen. Arkivering och bevarande av journalerna görs centralt genom arkivuttag ur system, RgRh bistår central förvaltnings arkivfunktion med information om urval dvs. vilka journaler, tidsspann, som kan arkiveras när arkivuttag sker. Rapporteringsskyldighet Vårdgivaren ska utreda händelser i verksamheten som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.27 Hälso- och sjukvårdspersonalen är skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Personalen ska i detta syfte till vårdgivaren rapportera risker för vårdskador samt händelser som har medfört eller hade kunnat medföra en vårdskada.28 Det åligger habiliteringspersonalen vid RgRh Stockholm att till verksamhetschefen anmäla om en patient i samband med vård eller behandling drabbats av eller utsatts för risk att drabbas av vårdskada. Anmälan ska göras enligt verksamhetschefens anvisningar. Personalens anmälningsplikt till vårdgivaren gäller för alla vårdskador medan vårdgivarens anmälningsplikt till IVO (Lex Maria) endast gäller allvarlig skada. Avvikelsehantering Habiliteringspersonal vid RgRh Stockholm ska i sin anmälan till gruppchefen beskriva orsaker och vidtagna åtgärder samt ta ställning till vilka förändringar som bör göras för att minimera risken för att händelser upprepas. Gruppchefen ska bedöma avvikelser och ta ställning till behov av förändrade rutiner och anvisningar för verksamheten. Verksamhetschefen är ansvarig för att anmälan enligt Lex Maria görs enligt IVO:s föreskrifter.29 Gruppchefen ska inför anmälan enligt Lex Maria, utreda händelser där vård och behandling har medfört allvarlig skada eller kunnat medföra allvarlig skada för patienten. Yrkesutövning En vårdgivare ska snarast anmäla till IVO om det finns skälig anledning att befara att en person, som har legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården och som är verksam eller har varit 27 3 kap. 3 § PSL 2010:659 28 6 kap. 4 § PSL 2010:659 29 HSL-FS 2017:41 Sida 26 (29) verksam hos vårdgivaren, kan utgöra en fara för patientsäkerheten.30 Anmälningsplikten gäller på vårdgivarnivå och ska fullgöras av den Lex Maria-ansvariga. Personalens medverkan i kvalitetsarbetet • Vårdgivaren ska säkerställa att verksamhetens personal arbetar i enlighet med processerna och rutinerna som ingår i ledningssystemet.31 • Enligt patientsäkerhetslagen är hälso- och sjukvårdspersonalen skyldig att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls32. Således ska all habiliteringspersonal vid RgRh Stockholm känna till och följa ledningssystemet. För att säkerställa hög patientsäkerhet krävs att personalen har rätt kompetens och kan arbeta utifrån ledningssystemets processer och rutiner. Förbättrande åtgärder i verksamheten På grundval av resultat av sammanställning och analys av inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska de åtgärder vidtas som krävs för att säkra verksamhetens kvalitet.33 Uppföljning och utvärdering I habiliteringen vid RgRh Stockholms verksamhetsberättelse kommer verksamhetens processer och resultat att beskrivas. Detta ligger till grund för identifiering av förbättringsåtgärder och utveckling av verksamhetens processer. Gruppchefen ska efter utredning av inträffade avvikelser ta ställning till behovet av förändrade rutiner och anvisningar för verksamheten. Händelser som avvikelserapporteras ska tas till vara och inkomna förbättringsförslag ska systematiskt återföras till personalen som ett led i kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet. Frågor som ska besvaras: • Har verksamheten uppnått kvalitetsmålen? 30 3 kap. 7 § PSL 2010:659 31 6 kap. 1 § SOSFS 2011:9 32 6 kap.4 § PSL 2010:659 33 5 kap. 7 § SOSFS 2011:9 Sida 27 (29) • Har personalen arbetat enligt de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet? • Har identifierade avvikelser åtgärdats? • Har identifierade avvikelser åtgärdats så att det inte inträffar på nytt? Ansvarsfördelning Utvärdering och uppföljning görs av gruppchef i habiliteringen vid RgRh Stockholms verksamhetsberättelse. Denna ska ligga som en bilaga till rektors verksamhetsberättelse. Sida 28 (29) Dokumentationsskyldighet Arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras.34 Denna dokumentation görs årligen i olika berättelser. Det bör då framgå: • hur arbetet med att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits under föregående kalenderår, • vilka åtgärder som har vidtagits för att säkra verksamhetens kvalitet och • vilka resultat som har uppnåtts. Berättelserna bör ha en sådan detaljeringsgrad att verksamhetens arbete gällande kvalitetssäkring går att bedöma och att informationsbehovet hos externa intressenter tillgodoses. Berättelserna bör arkiveras och diarieföras. Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelsen är en uppföljning av verksamhetsplanen. Förutom uppföljning av konkreta mål satta i verksamhetsplanen, bör det även framgå ovan nämnda dokumentation. Verksamhetsberättelsen från habiliteringen vid RgRh Stockholm kan lämpligen ligga som en bilaga till rektors verksamhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Vårdgivaren senas den 1 mars varje år upprätta en patientsäkerhetsberättelse av vilken det ska framgå 1. hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits under föregående kalenderår, 2. vilka åtgärder som har vidtagits för att öka patientsäkerheten, och 3. vilka resultat som har uppnåtts.35 Patientsäkerhetsarbetet och att förebygga vårdskador hos patienter och ohälsa hos personal ska ske kontinuerligt vid RgRh Stockholms habilitering. Gruppchefen ansvarar för att personalen är informerade om rutiner, vad som ska rapporteras och hur det ska ske. Patientsäkerhetsarbetet ska utgå från identifierade avvikelser i 34 7 kap. 1 § SOSFS 2011:9 35 3 kap. 10 § PSL 2010:659 Sida 29 (29) verksamheten som årligen sammanställs till en patientsäkerhetsberättelse. Enligt patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsen36 föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete ska patientsäkerhetsberättelse innefatta: • avvikelsesammanställning • uppgifter om hur egenkontrollerna har utförts • beskrivning av samverkan med andra aktörer • hantering av patientsäkerhetsrisker • hantering av övriga klagomål och synpunkter Gruppchef upprättar patientsäkerhetsberättelsen, som skickas till gymnasiechef i början av året. Patientsäkerhetsberättelsen ska hållas tillgänglig för den som önskar ta del av den37. Uppföljning av SPSM SPSM har uppdrag att följa upp och utvärdera de insatser som tilldelats bidrag från myndigheten. Principiella frågor och frågor som väsentligt kan komma att påverka verksamhetens utformning och kostnader ska tas upp med SPSM innan de beslutas. Huvudmännen ska lämna underlag till SPSM som möjliggör uppföljning och utvärdering av verksamheten och årligen lämna in en ekonomisk redovisning och verksamhetsuppföljning. Ansvaret gällande denna uppföljning åligger huvudmannen, men verksamhetschefen har ett stort ansvar i att redovisa, informera och förklara verksamheten samt att löpande skicka in berättelser enligt dokumentationsskyldigheten. 36 7 kap. 2 § SOSFS 2011:9 37 3 kap. 10 § PSL 2010:659 --- [Bilaga 12 b Patientsäkerhetsberättelse RGRH 2025.pdf] diarienr UTBF-RHG 2025/31 Patientsäkerhetsberättelse RGRH Stockholm 2025 Datum och ansvarig för innehållet 2025-12-17 Maria Magnerius, verksamhetschef Hamid Firozan, Gruppchef och MAR 1 Innehåll SAMMANFATTNING ......................................................................... 3 INLEDNING ......................................................................................... 3 STRUKTUR .......................................................................................... 4 Övergripande mål och strategier .................................................................................... 4 Organisation och ansvar ................................................................................................. 5 Samverkan för att förebygga vårdskador ........................................................................ 6 Patienters och närståendes delaktighet ........................................................................... 7 Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet ............................................. 7 Klagomål och synpunkter .............................................................................................. 8 Egenkontroll ................................................................................................................... 8 PROCESS - ÅTGÄRDER FÖR ATT ÖKA PATIENTSÄKERHETEN ................................................................... 9 Riskanalys ...................................................................................................................... 9 Utredning av händelser - vårdskador .............................................................................. 9 Informationssäkerhet ...................................................................................................... 9 RESULTAT OCH ANALYS ............................................................. 10 Egenkontroll ............................................................................................................... 10 Riskanalys .................................................................................................................... 12 Händelser och vårdskador ............................................................................................ 13 MÅL OCH STRATEGIER FÖR KOMMANDE ÅR ..................... 13 2 Sammanfattning Under det gångna året har RGRH Stockholm arbetat med patientsäkerhet genom att löpande uppdatera rutiner och fortsätta kartlägga processer. Gruppen har tillsammans påbörjat ett arbete med att bryta ner processer i processteg och kartlägga vilka rutiner som tillhör vilken process. Under 2025 har två avvikelser förekommit för Habiliteringen dock inga klagomål. Vi fortsätter med implementeringen av delegation av egenvård till boendestödjare och elevassistenter på RGRH under 2026. Inledning RGRH Stockholm Riksgymnasiet för Rörelsehindrade (RGRH) i Stockholm är ett av fyra riksgymnasier för rörelsehindrade i Sverige. Ungdomar som på grund av omfattande rörelsenedsättning behöver anpassad undervisning och habilitering på skoltid, och i vissa fall boende och omvårdnad i boendet, kan söka till riksgymnasium med Rh-anpassad utbildning. Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) har hand om antagningsförfarandet till riksgymnasierna och hanterar statligt stöd gällande habilitering och elevhem. Varje år upprättas en överenskommelse mellan SPSM och Stockholms Stad. Det övergripande målet är ett riksgymnasium som erbjuder skola och habilitering. För elever med långa resor erbjuds elevboende. 3 Habilitering Ett av kriterierna för att antas till RGRH är att ha behov av habilitering under skoltid. Med habilitering avses att, vid nedsättning eller förlust av någon funktion efter medfödd eller tidigt förvärvad skada/sjukdom, genom planerad och från flera kompetensområden sammansatta åtgärder, allsidigt främja utveckling av bästa möjliga funktionsförmåga samt psykiskt och fysiskt välbefinnande hos den enskilde. Habilitering är målinriktade insatser som förutsätter att den enskildes möjligheter till inflytande vid planering, genomförande och uppföljning beaktas och säkras. Insatserna kan vara av arbetslivsinriktade, medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och av teknisk art och kombineras utifrån den enskildes behov, förutsättningar och intressen. Insatserna fortsätter så länge individens behov kvarstår. Habiliteringen vid RGRH Stockholm består av fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer, logoped, psykologer och en gruppchef. Verksamheten har en annan omfattning, ett vidare uppdrag och andra uppgifter än de som anges för elevhälsan. Det stöd i form av habilitering som ska erbjudas syftar till att skapa god funktionsförmåga relaterat till patientens hela livssituation, även utanför skolan; på fritiden och i hemmet (d v s dygnets alla aktiviteter). I första hand arbetar habiliteringen på uppdrag av patienten. Arbetsuppgifterna innefattar utredning och behandling samt genomförande av habiliteringsinsatser baserade på även andra behov av stöd än de som relaterar till utbildningen. STRUKTUR Övergripande mål och strategier SFS 2010:659,3 kap. 1 § och SOSFS 2011:9, 3 kap. Övergripande mål gällande patientsäkerhetsarbetet är att skapa en patientsäker verksamhet med god kvalitet. Strategier för att utveckla och säkra kvalitet och patientsäkerhet är att arbeta med egenkontroller, mål och strategier enligt nedan; Arbete med ledningssystem Fortsatt arbete med implementering av lokala rutiner samt kvalitets- och ledningssystem praktiskt i verksamheten samt vid behov kontinuerlig uppdatering av dessa. Ny uppdatering är inskickat den 2025-12-16. Utveckla samarbete med skolhälsan Vi följer den nya rutinen för samarbete med elevhälsan. Tydliggöra information gällande klagomål och synpunkter Arbete med att tydliggöra strukturera om informationen till patienter/vårdhavare/anhöriga gällande hur man lämnar klagomål och synpunkter till verksamheten är klart och fungerar bra. 4 Organisation och ansvar SFS 2010:659,3 kap. 9 § och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 §, p 1 Stockholms stad är habiliteringens huvudman enligt avtal mellan staden och staten. Då habiliteringen är en del av ett gymnasium, är det gymnasiechefen för aktuellt gymnasieområde som är huvudmannarepresentant och utbildningsnämnden är således vårdgivare. I augusti 2020 trädde en organisationsförändring i kraft. Verksamhetschef utgörs av biträdande rektor som har verksamhetschefsansvaret för RGRHs alla verksamhetsdelar och en gruppchef är närmaste chef för medarbetarna i habiliteringen. Verksamhetschefen har det samlade ansvaret för verksamheten men har delegerat det medicinska ledningsansvaret till gruppchef för habiliteringen. Gruppchefen på habiliteringen har legitimation som åsyftas i 11 kap. 4 § HSL för att kunna fullgöra uppdraget som MAR. Gruppchef är således medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR, och har på delegation från verksamhetschefen det medicinska ledningsansvaret. All legitimerad personal har eget yrkesansvar och arbetet ska utföras med god kvalitet och hög patientsäkerhet. Samtliga medarbetare ansvarar för att avvikelser och risker identifieras och rapporteras. Patientavvikelser utreds och hanteras av gruppchefen. Verksamhetschefen ansvar för anmälan enligt Lex Maria. Figur 1. Organisering av patientsäkerheten inom utbildningsförvaltningen 5 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6 §, 7 kap. 2 § p 3 Intern samverkan • Veckovis genomgång av avvikelser eller patientfall med tillfälle att ta upp frågor och aktuella rapporter om risker eller eventuella vårdskador. Gruppchef/MAR medverkar alltid vid arbetslagsmöte. Samtliga inom habiliteringen har tillgång till minnesanteckningar från dessa möten. • Majoriteten av habiliteringens patienter har samtidig kontakt med flera yrkeskategorier inom habiliteringen. Vid behov finns det möjlighet varje vecka för teamet runt en specifik patient att samverka. Det finns även möjlighet till extra teammöten vid behov. Under en termin tas samtliga patienter upp för genomgång av patientens team. Gruppchef /MAR medverkar vid behov vid dessa team. • Kontinuerlig dialog om arbetssätt och rutiner förs av samtlig personal tillsammans med Gruppchef/MAR. Extern samverkan • I aktuella fall samverkar personal från habiliteringen med andra vårdgivare som patienten haft/har kontakt med. Detta sker efter inhämtande av medgivande från patient och/eller vårdnadshavare. Exempel då samverkan sker är vid övertagande av habiliteringsansvar, förskrivning av hjälpmedel samt vid tillfällen då patienten får tillfällig vård av annan vårdgivare, t ex vid operationer. • Habiliteringen samverkar också med övriga verksamheter vid RGRH Stockholm, såsom lärare, elevassistenter och elevhem för att handleda och instruera gällande elevernas hjälpmedel och träning, för att utreda behov av hjälpmedel i skola och elevhem och för att samordna insatser till eleverna. Alla inom RGRH följer gemensam mötesstruktur. • Habiliteringen och elevhälsoteamet har samverkansmöten vid behov varje vecka enligt våra nya rutiner. • I förekommande fall samverkar habiliteringen även med socialtjänst, anhöriga och andra skolor. • Vid behov medverkar habiliteringens medarbetare vid läkarbesök då den aktuella kompetensen efterfrågas. • Samverkan med vuxenhabiliteringen i Huddinge implementerades våren 2025 och sker framledes årligen. 6 Patienters och närståendes delaktighet SFS 2010:659 3 kap. 4 § I första hand arbetar habiliteringen på uppdrag av patienten (eleven). Det innebär att patientens behov och önskemål är i fokus vid all kontakt och behandling. Samtliga patienter erbjuds att delta vid vårdplanering varje läsår för att upprätta en vårdplan (även kallad habiliteringsplan). Om patienten är under 18 år inbjuds även vårdnadshavare. Om patienten är över 18 år inbjuds anhöriga om patienten önskar detta. Vid upptäckt av risk eller fall av vårdskada informeras patienten och vårdnadshavare i aktuella fall, om att avvikelse görs och detta dokumenteras i patientens journal. Patient och i förekommande fall vårdnadshavare och/eller anhöriga uppmuntras att i första hand vända sig till behandlare och/eller gruppchef för klagomål och synpunkter gällande sin vård. Patient informeras även om möjligheten att vända sig till Patientnämnden samt att tillsynsmyndighet för habiliteringen är IVO. All information finns tillgängligt på vår hemsida. Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet SFS 2010:659, 6 kap. 4 § och SOSFS 7 kap. 2 § p 5 Den medarbetare vid habiliteringen, som uppmärksammar/blir uppmärksammad på risk, tillbud eller olycksfall i habiliteringens verksamhet, ska dokumentera detta i särskild avsedd blankett och lämna till gruppchef. Om osäkerhet råder om huruvida en händelse ska dokumenteras som en patientavvikelse, ska medarbetaren rådgöra med gruppchef. I den särskilt avsedda blanketten beskriver personalen vad som hänt och ger förslag på åtgärder. Gruppchefen gör en utredning/analys av avvikelsen i tillsammans med relevant personal vid habiliteringen och dokumenterar detta i särskild avsedd blankett. Gruppchefen dokumenterar då konsekvensen av händelsen, sannolikheten att det inträffar igen, samt tar beslut om eventuella ytterligare åtgärder och huruvida uppföljning bör ske. Gruppchef har löpande möten med verksamhetschef för att informera om i verksamheten uppkomna avvikelser då verksamhetschef har det samlade ansvaret för verksamheten. Avvikelser sparas och förvaras i låst utrymme och sammanställs per kalenderår. 7 Klagomål och synpunkter SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 och 6§§, 7 kap 2 § p 6, Patient och i förekommande fall vårdnadshavare och/eller anhöriga uppmuntras att i första hand vända sig till behandlare och/eller gruppchef för klagomål och synpunkter gällande sin vård. Det har även gått att kontakta verksamhetschef vid synpunkter och klagomål. Patient informeras även om möjligheten att vända sig till Patientnämnden samt att tillsynsmyndighet för habiliteringen är IVO. Vid de tillfällena anhöriga/vårdnadshavare och/eller elever hört av sig direkt till gruppchef, har gruppchefen dokumenterat och utrett ärendet tillsammans med relevant personal. Vid dokumentationen skrivs minnesanteckningar gällande klagomålet samt gällande efterföljande beslut om åtgärder och uppföljning. Patient och i förekommande fall vårdnadshavare/anhörig har informerats om förfarandet och fortlöpande fått information av gruppchef alternativt involverad personal. Återkoppling till förvaltningsnivå sker årligen via patientsäkerhetsberättelse. Egenkontroll SOSFS 2011:9, 5 kap. 2§, 7 kap. 2 § p 2 De egenkontroller som genomförs enligt rutin presenteras i tabell nedan; Egenkontroller Egenkontroll Omfattning Källa Patientavvikelser Fortlöpande under Skriftligt på särskild avsedd året blankett enligt lokal rutin Patientens klagomål och Fortlöpande under Skriftligt på särskild avsedd synpunkter året blankett enligt lokal rutin Veckomöten under En gång/vecka Minnesanteckningar ledning av gruppchef/MAR Loggkontroller Löpande Protokoll Journalgranskning Löpande Protokoll 8 PROCESS - Åtgärder för att öka patientsäkerheten SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 2 Patientsäkerhetsarbetet bedrivs genom tätt samarbete mellan verksamhetschef, gruppchef och medarbetarna på Habiliteringen. Åtgärder som har fortsatt utvecklas under 2025: • Uppdatering av lokala rutiner • Processkartläggning • Implementering av kvalitets- och ledningssystem. • Ökade samarbetsytor med övriga enheter vid RGRH Stockholm, ex nya gemensamma mötesstrukturer. • Implementering av händelseanalys som utredningsmetod vid utredning av avvikelser • Professionsspecifik handledning • Ärendehandledning i syfte att optimera teamarbetet och elevärenden. Riskanalys SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap 2§ p 4 Två avvikelser har förekommit under 2025. Samtliga har varit tillbud. Utredning av händelser - vårdskador HSLF-FS 2017:40, 3 kap. 1§ och SOSFS 2011:9 7 kap sista stycket Inga vårdskador har förekommit under 2025. Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1§ Behörighet till journalsystemet kan endast beställas av gruppchef. All inloggning sker med säker autentisering. Informationssäkerhet samt utbildning gällande journalsystem ingår i introduktion av nyanställd personal. Det pågår ständiga förbättringar kring journalsystemet Prorenata. Habiliteringen har en grupp ur personalen som arbetar med förbättringar av strukturen för att den ska passa verksamheten. Granskning av habiliteringspersonalens journalföring ska göras av gruppchef där det säkerställts att basala uppgifter om patienten finns med, att relevanta bedömningar har gjorts och att habiliteringsplan har upprättats. Detta görs fortlöpande. 9 RESULTAT OCH ANALYS SFS 2010:659, 3 kap. 10 § p 3 Egenkontroll Avvikelsehantering Eventuella avvikelser registreras och analyseras. Händelseanalyser har initierats av gruppchef/MAR. Avvikelserna utgör en viktig del i kvalitets- och förbättringsarbetet. Behandlingsrum och hjälpmedel som tillhör RGRH, till exempel lyftar och lyftselar, kontrolleras regelbundet. Inga klagomål och synpunkter från elever/vårdnadshavare/anhöriga har inkommit under verksamhetsåret 2025 förutom ett önskemål om byte av personal i ett ärende som kunde genomföras på ett bra sätt. Patientavvikelser har sammanställts i patientsäkerhetsberättelse. Det inkom två avvikelser under 2025. Samtliga avvikelser bedömdes som tillbud vilket innebär att något har skett men ingen patient har skadats. Hantering av synpunkter och klagomål Synpunkter och klagomål hanteras av berörda och återrapporteras den som framfört synpunkten/klagomålet samt till gruppen i syfte att dra lärdom. Information om synpunkter och klagomål har lagts in på Habiliteringens hemsida. Det går även att kontakta verksamhetschef och gruppchef på Habiliteringen vid synpunkter och klagomål. Veckomöten Veckomöten under ledning av gruppchef har hållits en gång per vecka under 2025. Loggkontroll Genom loggkontroll i journalsystemet Prorenata granskas att patienternas integritet säkerställs samt att regelverket efterlevs och ingen otillbörlig användning av systemet. Loggkontroller skall göras slumpmässigt och kontinuerligt och samtlig personal skall under ett kalenderår ha innefattats i loggkontrollen vid minst ett tillfälle. Journalgranskning Journalgranskning i syfte att säkerställa att basala uppgifter om patienten finns med, att relevanta bedömningar har gjorts och att habiliteringsplan har upprättats. Utöver detta granskas dokumentationens struktur för att tillse att dokumentationen håller god kvalitet. Granskningen bidrar till patientsäkerhetsarbetet och det systematiska kvalitetsarbetet. Granskningen har utförts av gruppchef. 10 Synpunkter och klagomål Under 2025 har inga synpunkter eller klagomål inkommit till habiliteringen. Samlat resultat och analys avseende målsättningar för 2025 Mål Strategier Åtgärd Resultat Analys Implementering av Verksamhetschef/ Verksamhetschef och Rutiner har Arbetet under året har rutiner samt kvalitets- Gruppchef gruppchef har fortlöpande förlöpt väl men och ledningssystem ansvarar för detta. reviderat de små uppdaterats. Processer arbetet med att samt vid behov ändringar som har analyserats och implementera dessa uppdatering av dessa. behövdes. brutits ner i olika styrande dokument är processteg och arbetet att betrakta som är slutfört. långsiktiga. Tydliggöra Gruppchef ansvarar Information gällande Inga synpunkter har Information och information gällande för detta. synpunkter och inkommit. kontaktvägar har klagomål och klagomål har lagts in förbättrats. Har också synpunkter på habiliteringens sida diskuterat vikten av på hemsidan. att formalisera inkomna synpunkter . Det har även gått att och klagomål och kontakta hantera dessa enligt verksamhetschef/ rutin så att de kan gruppchef. utgöra en bas i det Medarbetarna upplyser fortsatta systematiska patienterna och patientsäkerhets- vårdnadshavare om arbetet. var de ska vända sig med synpunkter och klagomål. Ökat samarbete med Gruppchef och Skolsköterskan och Skolsköterskan och Skolsköterskan och Elevhälsan. verksamhetschef SYV har kontakt med SYV har kontakt med SYV:s kontakt vid ansvarar för RGRH vid behov. RGRH vid behov behov på RGRH är detta. mycket positivt och bidrar till att öka Ett arbete kring att Ett arbete med att kvalitén för eleverna. tydliggöra roller i förtydliga roller i EHT har slutförts. EHT har slutförts. HAB har kartlagt EHT processen och den är genomförd. Uppdatera kvalitets- Verksamhetschef och Kvalitets- och Ledningssystemet är Arbete med och ledningssystem. Gruppchef ansvarar ledningssystemet har uppdaterat i implementering är för detta. tagits i nämnd. december 2025. långsiktigt och planeras att fortsätta kommande år. 11 Tillse att de olika Under året har vi Alla olika grupper har Det är en pågående Arbetet under året har verksamhetsgrenarnas använt de nya gått genom process hos alla förlöpt och kommer insatser är mer i synk mötesstrukturerna. mötesstrukturerna i medarbetare på att fortsättas. med varandra. Detta i respektive arbetslag. Habiliteringen. syfte att öka patientnyttan och optimera användandet av verksamhetens resurser. Säkerställa att lokala Fortsätta medvetande Vi har gått igenom All personal på Arbetet med att rutiner samt kvalitets- göra styrande SPSMs Habiliteringen är implementera dessa och ledningssystem dokument för överenskommelse i medvetna om de styrande dokument är fortsätter användas medarbetare, genom arbetslaget där vi har rutiner som gäller. att betrakta som praktiskt i bl.a diskussioner till fokuserat på långsiktiga. verksamheten samt patienter/vårdnadshav ”anvisning för vid behov are/anhöriga. kvalitetskrav vid kontinuerlig Fortsatt arbete med att habilitering”. uppdatering av dessa. bryta ner processer och kartlägga vilka rutiner som hör till vilken process. Fortsatt arbete med att Tydlig information Processen har Processen är klar och Information och tydliggöra finns på RGRH;s bearbetas och information finns på kontaktvägar har information och hemsida. information finns på RGRH;s hemsida. förbättrats. kontaktvägar gällande RGRH;s hemsida. klagomål och synpunkter till patienter/vårdnadshav are/anhöriga. Samarbete med Enligt fastställd All personal inom Arbetet kring Arbetet med att Elevhälsan och strategi som har Habiliteringen har samarbete med implementera dessa tydliga rutiner kring förankrats i informerats och Elevhälsan fortlöper rutiner är att betrakta detta. verksamheten. rutiner gäller. och det finns tydliga som långsiktiga. Habiliteringen rutiner kring detta. kallas/kallar sig vid enskilda elevärenden. EHT fattar beslut om ansvarig för åtgärden samt återkoppling till berörda. Uppföljning sker på nästkommande EHT. Återkoppling till berörd personal sker via respektive specialpedagog/ Gruppchef. Riskanalys Habiliteringens storlek vid RGRH Stockholm, beror på elevantalet. Enligt kvalitetskrav från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) ska 12 habiliteringen ha 0,36 årsarbetare/elev. Under det senaste året har elevantalet minskat vid RGRH och det har lett till att en heltid fysioterapeut och en halvtid psykologs tjänster legat vilande. I dagsläget har vi fått kännedom om att det är sju sökande och vi vet ännu inte hur många elever som kommer att antas. Det vi känner till är att 12 elever slutar i juni 2026. Bemanningen på habiliteringen räknas utifrån nyckeltal utifrån elevantal vilket vid sjunkande elevantal kommer att bli kännbart. Vi har svårt att planera personalbemanning utifrån antagna elever. Eftersom habiliteringen vid RGRH är beroende av personal med spetskompetens kring elever med rörelsehinder och kognitiva utmaningar behöver vi säkra upp med tillräcklig personalbemanning utifrån prognosen. Habiliteringstider bokas in med eleverna då de har luckor i schemat. Många elever har luckor i schemat samtidigt, vilket innebär att det under vissa tider finns behov av fler behandlingsrum. Lokalbehovet och optimerandet av lokalanvändandet behöver fortsättas under 2026. Händelser och vårdskador Två avvikelser har förekommit under 2025 men inga vårdskador. Mål och strategier för kommande år Det övergripande målet är att habiliteringens insatser fortsatt ska utföras och dokumenteras enligt gällande rutiner och lagar, för att säkerställa att insatserna går att följa och att de upprätthåller en hög kvalitet och patientsäkerhet. Mål: Fortsatt arbete kring egenvård-delegering till boendestödjare och elevassistenter. Strategi: Gruppchef har fortsatt arbetet med arbetsterapeuter, fysioterapeuter och logoped för att konkretisera vad det är som gäller och hur det ska genomföras. Gruppchef har slutfört arbetet under 2025 och Prorenata har uppdaterats med nya rubriker. Gruppchef för Habiliteringen informerar gruppchef för elevassistans och boendechef för elevhemmet och vad som gäller kring genomförandet av egenvård och vid delegering till elevassistenter och boendestödjare. Respektive gruppchef implementerar dessa vidare. Under 2025 har frågan om NPÖ, Nationell patientöversikt, lyfts som ett behov för patientsäkerhetsarbetet för att säkerställa habiliteringens ansatser och behandlingar. Huvudmannen har under december 2025 mött verksamheten och lyssnat in de behov som NPÖ skulle kunna fylla. Frågan ligger hos huvudmannen och arbetet fortsätter 2026. 13 --- [Bilaga 13 Samlad Patientsäkerhetsberättelse 2025.pdf] Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats, psykologiska insats, logopediska insats samt Skolfam. Utbildningsförvaltningen Stockholms stad År 2025 Datum 2026-02-19 Ansvarig för innehållet: Christine Ahlbeck Glader, Anna Bohm, Veronica Ågren, Emilia Morén, Lovisa Nobelius Diarienummer UTBF 2025/6499 Inledning Patientsäkerhetsberättelsen beskriver 2025 års kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom elevhälsans medicinska, psykologiska och logopediska insats på Stockholm stads skolor samt det hälso- och sjukvårdsarbete som bedrivits av Skolfams psykologer under 2025. INNEHÅLL Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans medicinska insats År 2025 ............................................ 4 SAMMANFATTNING .......................................................................................................................................... 4 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD .................................................................. 7 Övergripande mål och strategier ............................................................................................................. 7 Organisation och ansvar ............................................................................................................................. 7 Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3 ...................... 7 Informationssäkerhet HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 § .................................................................................... 8 En god säkerhetskultur ................................................................................................................................ 9 Adekvat kunskap och kompetens ............................................................................................................ 9 Patienten som medskapare ..................................................................................................................... 10 AGERA FÖR SÄKER VÅRD .............................................................................................................................. 10 Öka kunskap om inträffade vårdskador ................................................................................................ 14 Stärka analys, lärande och utveckling ................................................................................................... 14 Medicinska avvikelser ............................................................................................................................ 14 Klagomål och synpunkter ..................................................................................................................... 15 Riskmedvetenhet och beredskap ............................................................................................................ 15 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR ............................................................... 16 Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans PSYKOLOGISKA insats År 2025 ................................... 17 SAMMANFATTNING ......................................................................................................................................... 17 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD ................................................................. 18 Engagerad ledning och tydlig styrning ................................................................................................... 18 Övergripande mål och strategier ....................................................................................................... 18 Organisation och ansvar ....................................................................................................................... 19 Samverkan för att förebygga vårdskador ...................................................................................... 20 Informationssäkerhet ........................................................................................................................... 20 En god säkerhetskultur ............................................................................................................................... 21 Patientsäkerhet och arbetsmiljö hänger ihop ...................................................................................... 21 Bemanning ................................................................................................................................................ 21 Adekvat kunskap och kompetens .......................................................................................................... 24 Patienten som medskapare ..................................................................................................................... 25 2 AGERA FÖR SÄKER VÅRD .............................................................................................................................. 25 Egenkontroll ................................................................................................................................................. 25 Öka kunskap om inträffade vårdskador ............................................................................................... 26 Riskhantering .......................................................................................................................................... 26 Avvikelser ................................................................................................................................................. 27 Klagomål och synpunkter .................................................................................................................... 28 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR .............................................................. 29 Patientsäkerhetsberättelse Elevhälsans logopediska insats År 2025.......................................... 31 SAMMANFATTNING ......................................................................................................................................... 31 Grundläggande förutsättningar för säker vård ....................................................................................... 32 Övergripande mål och strategier ........................................................................................................... 32 Organisation och ansvar ........................................................................................................................... 33 En god säkerhetskultur .............................................................................................................................. 33 Adekvat kunskap och kompetens .......................................................................................................... 34 Patienten som medskapare ..................................................................................................................... 34 Agera för säker vård ....................................................................................................................................... 34 Riskhantering .......................................................................................................................................... 34 Avvikelser ................................................................................................................................................. 36 Klagomål och synpunkter .................................................................................................................... 36 Riskmedvetenhet och beredskap ........................................................................................................... 36 Mål strategier och utmaningar inför kommande år ............................................................................... 36 Patientsäkerhetsberättelse Skolfam År 2025 .................................................................................. 37 SAMMANFATTNING ........................................................................................................................................ 37 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD ................................................................ 38 Övergripande mål och strategier ...................................................................................................... 38 Organisation och ansvar ...................................................................................................................... 38 Adekvat kunskap och kompetens ......................................................................................................... 40 Patienten som medskapare .................................................................................................................... 40 AGERA FÖR SÄKER VÅRD ............................................................................................................................... 41 Riskhantering .......................................................................................................................................... 42 Avvikelser ................................................................................................................................................. 42 Klagomål och synpunkter .................................................................................................................... 43 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR .............................................................. 43 3 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS ÅR 2025 SAMMANFATTNING Mål 2025 - Säkerställa att alla elever får insatser enligt elevhälsans medicinska insats (EMI:s) basprogram samt att insatserna utförs och dokumenteras enligt gällande rutiner och riktlinjer så att vården går att följa. - Fortsätta arbetet med det systematiska kvalitetsarbetet med egenkontroller, journalgranskning, avvikelseutredningar och statistisk analys av data från journalsystemet. Rutin för loggkontroller uppdateras och implementeras. - Fortsätta arbetet med att utveckla rutiner för avvikelsehantering. - Utveckla samarbetet med rektorer i syfte att förtydliga innehållet i EMI:s uppdrag för att säkerställa en adekvat dimensionerad bemanning avseende EMI:s personal. Detta är en förutsättning för likvärdig tillgång till elevhälsans medicinska insatser för Stockholms stads alla elever. - Fortsätta utvecklingsarbetet med digitala lösningar i verksamheten. Syftet är att hantera remisser till och från BUP digitalt samt verka för läsbehörighet i nationell patientöversikt (NPÖ). - Tillgång till adekvata rapportmallar i Prorenata för att möjliggöra och underlätta statistisk bearbetning och analys av data från EMI:s journaler. Detta är en förutsättning för att patientsäkerheten i verksamheten ska kunna utvärderas och följas över tid. Detta arbete behöver prioriteras. - Fortsätta utveckla och förbättra samarbetet med regionens hälso- och sjukvård och Socialtjänst gällande barn och ungdomar med behov av utökat stöd från flera aktörer vid till exempel. psykisk ohälsa, ADHD, autism samt problematisk skolfrånvaro De viktigaste åtgärderna som vidtagits under 2025 - Som en del av det systematiska kvalitetsarbetet genomfördes en egenkontroll för att säkerställa att alla elever under läsåret erbjudits insatser enligt EMI:s basprogram. - Rutinerna för loggkontroller i journalsystemet Prorenata har utvecklats genom att två utsedda mediciniskt ledningsansvariga (MLA) skolsköterskor hanterar detta enligt separat rutin. 4 - Rektorer har erhållit stöd vid rekrytering av skolsköterskor genom dialog med medicinskt ledningsansvariga (MLA) skolsköterskor och verksamhetschefer. Dialog har förts med rektorer angående läsårets skolläkarbemanning. - Revidering samt uppdatering av verksamhetens rutiner och riktlinjer har genomförts. I syfte att öka kvalitet och patientsäkerhet har även nya underlag för rutiner och riktlinjer tagits fram. - Ett mer genomgripande arbete har gjorts avseende EMI:s rutiner för vaccinationsarbetet och en utbildningsinsats kring dessa uppdateringar har genomförts. Rutindokumentet för läkemedelshantering har reviderats i enlighet med den externa läkemedelsgranskning som genomfördes höstterminen -24. - Skolläkarna har instruerats att delta på elevhälsoteamsmöten (EHT) minst en gång per termin per skola och att initiera möte med rektor vid terminsstart för att underlätta samarbetet utifrån skolans behov. - Skolläkarna har uppmuntrats till att på skolläkarmottagningen ha en öppen tid då elevhälsoteamets personal kan komma och ha dialog på generell nivå i elevhälsofrågor. Detta för att möjliggöra ett erfarenhets- och kunskapsutbyte i de fall då det finns logistiska utmaningar för skolläkaren att närvara på EHT. - Implementering av digitala vaccinationssamtycken och journalrekvisitioner via Prorenatas webportal har genomförts. En ny ordinationsmall för vaccin har implementerats. - Skolsköterskemöten har erbjudits två gånger per termin och skolområde liksom månatliga skolläkarmöten. Vid dessa möten ges möjlighet till kollegialt erfarenhetsutbyte i medicinska frågor och förankring av rutiner och riktlinjer som styr EMI:s verksamhet. - Tre medicinska fortbildningsdagar har genomförts. Workshops med teman som tillväxt, rygg, vaccinationer och hälsosamtal har erbjudits under läsåret. - Samverkansmöten med BUP och samtliga skolläkare har genomförts. - Samverkan har skett med BUP och primärvårdens utökade uppdrag mot psykisk ohälsa (Första linjen) i syfte att förbättra samarbetet och underlätta informationsöverföring mellan de olika verksamheterna. Även en utbildningsinsats har genomförts om Första linjen för skolläkare och skolsköterskor. De viktigaste resultaten som uppnåtts - EMI grundskola: Totalt genomfördes 8022 hälsobesök i årskurs 4 och 7253 hälsobesök i åk 8. Detta innebär att 98 procent respektive 96 procent av alla elever i dessa årskurser erhöll sina hälsobesök enligt basprogrammet. Under läsåret genomfördes 7853 skolläkarbesök i årskurs 1 (prioriterade besök i förskoleklass). 86 procent av skolsköterskorna uppgav att de kunnat erbjuda tid för skolläkarbesök till elever med behov av detta. Totalt skrevs 6662 konsultationsremisser till Regionens olika mottagningar. Därutöver skickades 2248 remisser med neuropsykiatrisk frågeställning. 94 procent av skolsköterskorna rapporterade att de erbjudit vaccinationer enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn respektive enligt individuell vaccinationsplanering till nyanlända. 96 procent av eleverna i åk 2 hade erhållit två doser MPR-vaccin, 92% av eleverna i åk 6 fick två doser Gardasil och 98% av eleverna i åk 9 var färdigvaccinerade enligt det allmänna vaccinationsprogrammet efter läsåret -24/25. 5 - EMI gymnasieskola: Totalt genomfördes 5400 hälsobesök i gymnasiets årskurs 1 (vissa elever i årskurs 2) vilket innebär att i genomsnitt 80 procent av eleverna erhöll sina hälsobesök enligt EMI:s basprogram. 89 procent av skolsköterskorna svarade vid enkäten för egenkontroll på gymnasiet att de haft möjlighet att erbjuda skolläkartid för de elever som så behöver. Totalt skrevs 543 konsultationsremisser till Regionens olika mottagningar. Utöver det skrevs 179 remisser för neuropsykiatrisk frågeställning. De elever som ej är fullständigt vaccinerade enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, när grundskolan avslutas, erbjuds kompletterande vaccin i gymnasiet. Även nyanlända elever erbjuds att vaccineras i enlighet med vaccinationsprogrammet för barn. Samtliga skolsköterskor, utom en, svarar vid läsårets slut att de haft möjlighet att erbjuda alla elever i behov av kompletterande vaccinationer detta. - Höstterminen 2024 introducerades 33 nyanställda skolsköterskor och två skolläkare. Under 2025 fick 36 skolsköterskor och en skolläkare introduktion i arbetet av Enheten för EMI. En blick framåt 2026 - Säkerställa att bemanningen av skolsköterska och skolläkare motsvarar skolans sammanlagda behov för att både kunna utföra hälsofrämjande och förebyggande arbete enligt EMI:s basprogram på individnivå, samt ha utrymme för att vara delaktig i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete på grupp- och organisationsnivå. - I enlighet med dataskyddombudets bedömning från april 2025 begränsa EMI:s åtkomst till personuppgifter i Prorenatas elevakt (avveckla läsbehörigheten). Detta för att säkerställa att krav på säkerhet enligt dataskyddsförordningens artikel 32 och principen om integritet och konfidentialitet uppfylls enligt artikel 5.1f. -Fortsatt stort behov av utvecklingsarbete i Prorenata avseende rapportmallar, journalmallar, digitala verktyg för att erhålla tillförlitlig statistik. - Fortsätta utvecklingsarbetet med digitala lösningar i verksamheten. Prioriterade projekt är läsbehörighet i Nationell patientöversikt (NPÖ) och digital remisshantering i Prorenata alternativt via Säker Digital Kommunikation (SDK). - Utreda förutsättningarna för att ansluta sig till ett nationellt kvalitetsregister via Prorenata, såsom exempelvis EMQ och därigenom förbättra möjligheterna att analysera data ur journalsystemet för att exempelvis kunna följa vaccinationstäckningen. -För att säkerställa att information om EMI:s uppdrag och erbjudande av basprogram når elever och vårdnadshavare på ett effektivt sätt, behövs ett utvecklingsarbete för att förbättra och effektivisera informationskanalerna. Detta inkluderar framtagande av informationstexter för stadens externa websida för både grund- och gymnasieskola. 6 GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1-3 § Det övergripande målet är att alla skolsköterskor och skolläkare har god kunskap och kännedom om styr- och rutindokument för att säkerställa att alla elever erbjuds likvärdiga medicinska insatser med hög kvalitet och patientsäkerhet enligt gällande rutiner. Nya skolsköterskor och skolläkare erbjuds introduktion till EMI utifrån kunskap, evidens och beprövad erfarenhet. Individuellt stöd i arbetet erbjuds fortlöpande utifrån behov. Samverkan med skolornas rektorer eftersträvas för att säkerställa att bemanningen av skolsköterskor och skolläkare motsvarar skolan och elevernas sammanlagda behov. Detta för att kunna arbeta förebyggande och hälsofrämjande på individnivå samt ha utrymme för att vara delaktig i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete på grupp- och organisationsnivå. ORGANISATION OCH ANSVAR PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1 Utbildningsnämnden är vårdgivare för de insatser inom elevhälsan som omfattas av hälso-och sjukvårdslagen (HSL). Vårdgivarens representant är avdelningschefen för Avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa. För elevhälsans medicinska insats finns två verksamhetschefer. En verksamhetschef ansvarar för grundskolan, anpassad grundskola samt Start Stockholm och en verksamhetschef för gymnasieskolan samt anpassad gymnasieskola. Verksamhetschefen fullgör vårdgivarens uppdrag och har helhetsansvaret för vårdgivaruppdraget enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Det är verksamhetscheferna som planerar leder, kontrollerar, dokumenterar, redovisar resultatet och följer upp patientsäkerhetsarbetet. Arbetet genomförs med hjälp av medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor/skolläkare och systemadministratörer för det digitala journalsystemet. Rektor ska säkerställa att det inom skolans elevhälsoarbete finns tillgång till skolsköterska och skolläkare i sådan omfattning att det är möjligt att främja elevers lärande, utveckling och hälsa, på individ-, grupp- och skolnivå. Medicinska avvikelser identifierade inom skolornas EMI hanteras och utreds av MLA-skolsköterskor och MLA-skolläkare på centrala EMI under ledning av verksamhetschefer. Lex Maria, externa avvikelser och BUS-avvikelser gällande brister i samverkan mellan kommunens och regionens hälso- och sjukvård hanteras av verksamhetschefer. SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR SOSFS 2011:9 4 KAP. 6 § OCH 7 KAP. 2 § P 3 Det finns en gemensam överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd (BUS) mellan region, skola och socialtjänst. Syftet med ”Samverkansrutin för hälso- och sjukvård, skola och förskola vid remittering, utredning och behandling av barn med misstänkt ADHD, autismspektrumtillstånd och intellektuell funktionsnedsättning” är att definiera, utveckla och förbättra samverkan mellan kommunens och hälso- och sjukvårdens verksamheter. Stödmaterialet används i verksamheten för att vägleda och underlätta samverkan mellan skola och hälso- och sjukvård kring skolbarn med misstänkt neuropsykiatrisk 7 funktionsnedsättning och bidrar därmed till att förbättra elevens situation. I första hand tas eventuella avvikelser i förhållande till samverkansrutinen upp direkt mellan de samverkande parterna. Vid behov av avvikelserapportering rapporterar skolläkarna in BUS-avvikelser till verksamhetschef som efter bedömning skickar avvikelsen vidare till BUS-sekretariatet. Avvikelsen blir därmed känd på en övergripande nivå. Samverkan har skett med: Regionens barnsjukvård och primärvården när det gäller remisser för kompletterande medicinska ➢ bedömningar, utredningar och behandlingar. Barnhälsovården och ungdomsmottagningar ➢ Folkhälsomyndigheten, Smittskydd och Regionens expertgrupp för vaccin avseende vaccinationer. ➢ Regionens hälso- och sjukvårdsförvaltning, BUP, BUMM, primärvården/första linjen, StorSthlm ➢ avseende remisser för bedömning, utredning och behandling av psykisk ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt psykiatriska tillstånd. EMI i Stockholms kranskommuner, Malmö stad och Göteborgs stad. ➢ INFORMATIONSSÄKERHET HSLF-FS 2016:40, 7 KAP. 1 § Skolsköterskor och skolläkare dokumenterar i digitalt journalsystem (Prorenata). Säkra rutiner för tilldelning, ändring och borttagning av behörighet till journalsystemet Prorenata för både direktanställda skolsköterskor/skolläkare samt för skolsköterskor/skolläkare som anlitas av bemanningsföretag har utarbetats och uppdateras vid behov. För att få behörighet till journalsystemet krävs en anställning som skolsköterska eller skolläkare inom Stockholms stad. Journalsystemet har en tvåfaktorsinloggning och tilldelade roller styr vilken åtkomst som ges. Objektspecialister hanterar administration i journalsystemet kring behörigheter. Åtkomst till journalsystemet begränsas till de skolor som den journalföringspliktiga personalen arbetar på. Tillfällig behörighet tilldelas utifrån fastställda rutiner. Sammanhållen journalföring tillämpas inte i verksamheten. Sekretessbelagd information hanteras och kommuniceras enligt upprättade rutiner. Journalgranskningar genomförs på förekommen anledning och arbete pågår för att utveckla rutiner kring regelbundna journalgranskningar. Prorenata är ett system som används både inom elevhälsans medicinska insats och för annan skolverksamhet, dvs. dokumentation i en elevakt. Det råder en sekretessgräns mellan dessa två verksamhetsgrenar. I dagsläget har personal som arbetar inom elevhälsans medicinska del läsbehörigheter till elevakten och viss övrig information om eleven som dokumenteras utanför den medicinska journalen. Elevhälsans medicinska del är behörig att ta del av uppgifter från den övriga skolverksamheten om allvarliga förhållanden som man bedömer att elevhälsans medicinska gren behöver ha kännedom om eller om eleven/vårdnadshavaren samtycker till delningen. Enligt dataskyddsförordningen gäller bland annat att personuppgifterna ska behandlas med lämplig säkerhet (artikel 5.1f, principen om integritet och konfidentialitet, och artikel 32 i dataskyddsförordningen). Detta betyder att personuppgifterna ska skyddas från bland annat obehörig åtkomst och otillåten behandling, exempelvis genom att en användare tar del av (läser) uppgifter som den inte har behov av. Det är även viktigt att principen om ändamålsbegränsning (artikel 5.1b i dataskyddsförordningen) beaktas, vilket betyder att personuppgifter som samlats in i ett syfte inte senare 8 får behandlas för andra oförenliga syften. Det ska därför också vara tydligt för användaren vilken typ av information som får behandlas i vilken arbetsprocess. Vid behörighetsstyrning är huvudprincipen att en användare enbart tilldelas behörighet till den information som användaren behöver för att utföra sina arbetsuppgifter (för att minska risken för obehörig åtkomst och otillåten behandling). När behörigheter sätts upp i ett system ska en behovs- och riskanalys göras för att säkerställa att användare inte har för bred eller för snäv behörighet till personuppgifter. Vilka säkerhetsåtgärder som är lämpliga att vidta beror på vilka personuppgifter som behandlas, om vilka typer av personer och vilka risker som kan uppstå för den enskilda (i detta fall som en följd av en obehörig åtkomst eller otillåten behandling). I Prorenata behandlas uppgifter om barn, som anses vara en sårbar grupp. I elevakten behandlas uppgifter i form av anmälningar om kränkande behandling, åtgärdsplaner och frånvaro som anses vara känsliga och integritetskänsliga. Det behandlas därmed personuppgifter där det finns särskilda risker för enskilda personers integritet och säkerhetsåtgärderna ska därför motsvara risknivån. Dataskyddsombudets bedömning är att åtkomst till personuppgifter i Prorenata i första hand ska styras genom tekniska åtgärder, dvs. att användare tekniskt är förhindrade att ta del av information de inte har behov av. Såsom systemet Prorenata är uppbyggt idag får användare som arbetar inom elevhälsans medicinska insats ta del av uppgifter som de inte har behov av. Detta utan att aktivt söka fram informationen, den visas upp i olika vyer och information från elevakt och medicinsk journal blandas i bifogade filer. Det är därför dataskyddsombudets bedömning att systemet vad gäller behörigheterna inte uppfyller krav på säkerhet enligt artikel 32 och inte heller uppfyller principen om integritet och konfidentialitet enligt artikel 5.1f. Med anledning av detta kommer EMI:s medarbetare inte framöver per automatik att få tillgång till elevakt i Prorenata. Funktionen läsbehörighet i elevakt kommer att avvecklas för medarbetare inom EMI. EN GOD SÄKERHETSKULTUR Patientsäkerhet är i fokus som en viktig och integrerad del när styr -och rutindokument tas fram eller uppdateras, vid introduktion av nya medarbetare, vid kompetenshöjande insatser, vid utredning av medicinska avvikelser, vid utveckling av journalsystemet, inköp av medicinteknisk utrustning och utformning av lokaler för EMI-mottagningar med mera. ADEKVAT KUNSKAP OCH KOMPETENS En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar att utföra sitt arbete. Rektor som personalansvarig chef ansvarar för att säkerställa skolsköterskans kompetens och erbjuds stöd i rekryteringsprocessen. Enligt ledningssystemet har rektor tilldelats ansvar för att säkerställa att det inom skolans elevhälsoarbete finns tillgång till skolsköterska och skolläkare i sådan omfattning att det är möjligt att främja elevers lärande, utveckling och hälsa, på individ-, grupp- och skolnivå. Centrala EMI erbjuder visst rekryteringsstöd vid nyanställning av skolsköterskor. Information om rekryteringsstödet finns att tillgå på intranätet. Rektor kan också erhålla stöd genom personlig dialog med MLA skolsköterska, exempelvis kring skolans behov av skolsköterska samt frågeställningar om EMI. 9 Bemanningen av skolläkare regleras via överenskommelser mellan enheten för EMI och respektive rektor utifrån skolans behov. Ett kontinuerligt arbete kring varje skolas behov av skolläkartid genomförs årligen. Inför detta läsår upprättade verksamhetschefer för EMI en enkät där behov av skolläkartid besvarades av skolsköterskor i samråd med skolläkare och rektorer. Syftet med att inventera och kartlägga behovet av skolläkartid är att säkerställa att bemanningen av skolläkare motsvarar de resurser som är nödvändiga. Skolsköterskemöten erbjuds två gånger per termin och dessa möten leds av MLA skolsköterskor områdesvis. Verksamhetschef deltar vid minst ett möte per termin. Skolläkarmöten genomförs en gång i månaden. Dessa möten leds av MLA skolläkare och verksamhetschefer. Avsikten med dessa möten är att erbjuda kollegialt stöd och tillfälle att utbyta erfarenheter och ge information om aktuella frågor som rör elevhälsan. Dessa möten är också forum för att bland annat diskutera frågor kring avvikelser och förtydliganden av rutiner. Nyanställda skolsköterskor och skolläkare erbjuds både individanpassad och gemensam introduktion. Också personal som anställs via upphandlat bemanningsföretag erbjuds introduktionsinsats efter individuellt behov som identifierats av MLA skolsköterska. Alla skolsköterskor och skolläkare erbjuds möjlighet att uppdatera sina kunskaper via metodgenomgångar och workshops i centrala arbetsmoment samt vid medicinska fortbildningsdagar. EMI:s informationskanal är primärt ”Samarbetsytan (SY)” på intranätet där aktuella rutiner och riktlinjer publiceras. Ett gemensamt månadsbrev med aktuell information distribueras till skolläkare och skolsköterskor. För skolläkargruppen finns en SharePoint yta med aktuell information. PATIENTEN SOM MEDSKAPARE PSL 2010:659 3 kap. 4 § Samverkan med elever och deras vårdnadshavare ingår som en naturlig del i arbetet inom EMI. Vid skolstart får vårdnadshavare information om innehåll och uppdrag för EMI. Vårdnadshavare informeras också om att EMI:s arbete utförs i enlighet med den sekretesslagstiftning som gäller för hälso- och sjukvård. Inför utredning, remittering, vaccinationer samt övriga individinsatser som faller under HSL inhämtas alltid samtycke från vårdnadshavare eller i tillämpliga fall elev. Samtycke inhämtas alltid från vårdnadshavare och/eller elev när sekretessbelagd information från elevens journal önskas från rektor eller annan skolpersonal. Eventuella synpunkter och klagomål hanteras direkt med berörd personal eller via rektor alternativt verksamhetschefer. AGERA FÖR SÄKER VÅRD SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § Patientsäkerhet genomsyrar allt arbete som genomförs inom EMI. Vårdgivaren ska som en del i det systematiska kvalitetsarbetet genomföra egenkontroller enligt de processer och rutiner som anges i ledningssystemet. Dessa ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Inkomna medicinska avvikelser, journalgranskning, loggkontroller utgör andra viktiga delar underlag för det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet. 10 Mål Strategi Åtgärd Resultat Analys Att säkerställa Systematisk Samtliga 95% av skolsköterskorna i Skolläkarbesök fk/åk 1, genomförandet egenkontroll skolsköterskor grundskolan uppgav att de hälsobesök i åk 8 och hörsel- av hälsobesök (1) uppmanades att vid hann erbjuda alla elever kontroll i åk 1 var de och för läsåret läsårsslut besvara en hälsobesök enligt EMI:s kvarvarande hälsobesök/ hälsokontroller 2024–2025. enkät per skola. basprogram. kontroller som flesta enligt skolsköterskor rapporterade basprogram in som ännu ej genomförda. 85 % av skolsköterskorna på Majoriteten av gymnasiet uppgav att de hann skolsköterskorna erbjöd erbjuda alla elever i årskurs 1 på hälsobesök men arbetssätt för gymnasiet hälsobesök enligt att erbjuda detta skiljer sig åt. EMI:s basprogram. Detta torde påverka utfallet av genomförda hälsobesök. Vissa elever ej genomfört hälsobesök trots erbjudande pga olika anledningar. (2) Att följa upp 92% av skolsköterskorna Den vanligaste anledningen grundskoleelever svarade att de skulle hinna med var att elever uteblivit från som satts på att följa upp elever som satts inbokat besök, att skol- bevakningslista upp på bevakningslista under sköterskan inte varit i tjänst för uppföljning innevarande läsår. eller haft tidsbrist. under läsåret Att säkerställa Samtliga skolsköterskor på genomförande av gymnasiet svarade att de hälsokontroller erbjudit elever i behov av utöver hälsokontroller utöver basprogram på basprogrammet detta (100%). gymnasiet Kontroll av Statistikrapport I åk 1(fk) genomfördes under Samtliga elever ska erbjudas genomförandet tas fram läsåret 7853 skolläkarbesök. årskursbundna hälsobesök av EMI:s läsårsvis och de allra flesta basprogram 8022 hälsobesök genomfördes i elever/vårdnadshavare tackar avseende 2024-25 från åk 4 (98% av samtliga elever i ja till hälsobesöken. Prorenata hälsobesök i åk årskursen). 1, åk 4 och åk 8 i grundskolan 7253 hälsobesök genomförda i åk 8 (96% av samtliga elever i årskursen). 11 Kontroll av 5400 hälsobesök genomförda i Antalet genomförda genomförandet gymnasiet åk 1 (80 % av hälsobesök skiljer sig åt av EMI:s samtliga elever i årskursen) mellan skolor. Majoriteten av basprogram skolorna har ett högt avseende deltagande avseende hälsobesök i åk 1 hälsobesök i åk 1. Några på gymnasiet skolor har lägre frekvens genomförda hälsobesök vilket drar ned helheten i resultatet. (2) Säkerställa att Systematisk Samtliga Grundskola: 86% av I grundskolan uppgav skol- elever i behov av egenkontroll* skolsköterskor skolsköterskorna svarade att de sköterskorna att det främst skolläkar- för besvarade vid erbjudit elever i behov av var elever med NP- bedömning avstämning läsårsslut en enkät skolläkartid detta. 14% kunde frågeställning som inte kunnat erbjudits läsåret 2024– per skola. inte erbjuda alla elever i behov erbjudas tid till skolläkare. (3) skolläkarbesök 2025 av skolläkartid ett besök. Gymnasiet: 89 % av Gymnasiet: Majoriteten av skolsköterskorna har erbjudit elever har erbjudits elever i behov av skolläkartid skolläkartid. (4) detta. 11 % kunde inte erbjuda alla elever i behov av skolläkartid ett besök. Inventering av Statistik tas 2248 remisser för NPU Antal skickade remisser för antal skickade fram läsårsvis skickades i grundskolan. NP-utredning i grundskolan remisser för (2024/25) via ökade med 15 procent (301 neuropsykiatrisk rapportmall remisser) jämfört med det utredning (NPU) från Prorenata. föregående läsåret. (5) Antal skickade remisser för NPU på gymnasiet har ökat 179 remisser för NPU med 24 procent (35 remisser) skickades i gymnasiet i jämförelse med föregående år. (6) Inventering av 6662 konsultations-remisser Antalet skickade antal remisser angående elever i grundskolan. konsultationsremisser ökade som skickats till med en procent (61 remisser). andra vårdgivare (7) övriga orsaker Konsultationsremisser på gymnasiet har ökat med 7 12 543 konsultationsremisser procent (36 remisser) i skickades för elever i gymnasiet. jämförelse med föregående år. (8) Vaccinations- Inrapportering Alla elever ska 96% av eleverna i åk 2 hade Vaccinations-täckningen täckning minst från grund- erbjudas erhållit två doser vaccin mot nådde det satta målet för 95% MPR i åk 2 skolans vaccinationer enligt MPR. verksamheten. Beräkningarna (mässling, skolsköterskor det allmänna grundar sig på påssjuka, röda via egen- vaccinations- 92% av eleverna i åk 6 hade skolsköterskornas hund) kontroll* programmet för erhållit två doser Gardasil. journaldokumentation i Gardasil i åk 6 i juni –25 barn. Prorenata. (humant avseende hur 98% av eleverna i åk 9 var papillomvirus) många elever färdigvaccinerade enligt det Ditekibooster i som erhållit två allmänna vaccinations- åk 9 (stelkramp, doser MPR i åk programmet. difteri, kikhosta), 2, två doser dvs fullt Gardasil i åk 6 vaccinerade enligt samt antal nationellt elever i åk 9 vaccinations- som registrerats program i åk 9. som fullt vaccinerade i åk 9 i Prorenata. . (1) I grundskolan besvarades egenkontrollen av skolsköterskor på 138 av 141 skolor (98%). Samtliga av gymnasiets skolor besvarade enkäten för egenkontroll. (2) Det är inte obligatoriskt för elever att komma på hälsobesök men skolsköterskan ska erbjuda alla elever hälsobesök i årskurs 1 på gymnasiet i enlighet med basprogrammet för EMI. Majoriteten av skolsköterskorna erbjöd hälsobesök. Arbetssätt för att erbjuda hälsobesök, samt att kalla elever som uteblir från hälsobesök, skiljer sig åt mellan skolor. Detta torde påverka utfallet av genomförda hälsobesök. Ett par skolor har hamnat ur fas i förhållande till hälsobesöket i årskurs 1 (genomfört hälsobesöken i årskurs 2). (3) På 19 skolor (14 procent) svarade skolsköterskorna att elever med behov av skolläkarbesök inte kunnat erbjudas tid till skolläkare under innevarande läsår. Detta gällde främst elever med neuropsykiatriska frågeställningar. Flera skolsköterskor uppgav att de pedagogiska underlagen från skolan saknats eller blivit fördröjda vilket gjort att skolläkarbedömningen inte kunnat genomföras. I genomsnitt uppgav skolsköterskorna att fyra elever per grundskola, inför höstterminen 2025, hade behov av tid till skolläkare för bedömning avseende NP-frågeställning. På 10 skolor uppgav skolsköterskorna att mellan 10 och 26 elever med NP-frågeställning väntade på skolläkartid inför höstterminen -25. (4) Alla gymnasieskolor, förutom tre, har kunnat erbjuda alla elever i behov av ett skolläkarbesök detta. Vissa elever har avbokat sin tid och har därför inte hunnit träffa skolläkare under läsåret. På någon skola saknades en period full täckning för skolsköterska varför alla elever inte hann med att kallas under läsåret. (5) Arbetsbelastningen i grundskolan relaterat till remittering av elever med NPF har ökat tydligt under de senaste tio åren. (6) Antalet remisser skickade för neuropsykiatrisk utredning (NPU) har ökat i jämförelse med tidigare år. Remittering av gymnasieelever för NPU skiljer sig åt i jämförelse med grundskolan. På 13 gymnasiet är det endast elever under 18 år som remitteras till BUP. Elever över 18 år utreds främst via primärvården eller vuxenpsykiatrin. (7) Remittering sker framförallt till logoped för dyslexiutredning och till ögonmottagning efter synscreening i grundskolan. (8) Antalet konsultationsremisser på gymnasiet har ökat något i jämförelse med föregående år. Remittering till logoped för dyslexiutredning är den mest frekvent skickade remissen i gruppen övriga konsultationsremisser. I läsårets rapport för konsultationsremisser framgår att remisser har skickats till vuxenpsykiatrin för NPU samt till primärvården med frågeställning NPF. Det går att jämföra dessa resultat med föregående läsår då de kategorierna inte tidigare funnits med i remissmallarna. Detta behöver följas under kommande läsår. Elever över 18 år kan också själv söka primärvården för utredning av NPF utan inblandning av EMI. ÖKA KUNSKAP OM INTRÄFFADE VÅRDSKADOR SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 Ingen vårdskada eller risk för allvarlig vårdskada har identifierats under innevarande år från EMI. STÄRKA ANALYS, LÄRANDE OCH UTVECKLING PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 MEDICINSKA AVVIKELSER Antalet medicinska avvikelser har ökat jämfört med föregående år. Under 2025 rapporterades 364 avvikelser från verksamheten. Under 2024 utreddes totalt 285 och under 2023 243 avvikelser. Analys Skolsköterskor och skolläkare uppmanas fortlöpande att rapportera in brister, avvikelser och negativa händelser som de identifierar i sitt arbete. Dessa medicinska avvikelser är ett viktigt underlag för kontinuerlig uppdatering av rutindokument och utveckling av det digitala journalsystemet. Avvikelser ger möjlighet att identifiera behov av kompetenshöjande insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå för att höja kvalitet och patientsäkerhet i verksamheten. De främsta orsakerna till medicinska avvikelser finns inom områdena utebliven vård, eftersatt arbete, vaccinationer, bristande dokumentation och brister i det digitala journalsystemet. Ett mål under tidigare läsår har varit att öka inrapporteringen av medicinska avvikelser. Under året har insatser gjorts för att öka motivation och medvetenhet bland medarbetarna om verksamhetens systematiska kvalitetsarbete med ett ökat fokus på patientsäkerhetsarbetet. Återrapporteringen till verksamheten har förbättrats. Avvikelserna har kategoriserats enligt nedanstående rubriker: Dokumentation och Utebliven vård Avvikelserna handlar om att insatser som ska utföras eller är utförda enligt basprogrammet inte är dokumenterade så att vården går att följa. Detta har resulterat i att elever inte har erbjudits årskursbundna insatser enligt basprogrammet eller att uppföljning av kontrollelever inte har genomförts i planerad tid. 14 Eftersatt arbete Avvikelserna handlar om att alla elever på skolan inte har erbjudits insatser enligt basprogrammet. I vissa fall har inte journalhandling från tidigare vårdgivare inhämtats och dokumentation saknas vid skolstart eller skolbyte. Risken för eftersatt arbete ökar vid skolsköterskans och skolläkarens frånvaro, vakanser samt när resurserna inte är dimensionerade utifrån verksamhetens lokala behov. Vaccinationer Avvikelserna handlar om att vaccinationsplaneringar inte har följts och att planerade vaccinationer inte har blivit utförda i tid. I andra fall har vaccinationer administrerats vid fel tidpunkt eller givits av misstag. Tidigare avsaknad av optimalt fungerande vaccinationsmodul i journalsystemet bedöms vara en bidragande orsak till avvikelser. Felaktigheter kopplat till vaccinationsarbetet har förekommit som kan härledas till bristfällig dokumentation samt uteblivet inhämtande av tidigare dokumentation. Bristfällig journal kan i sin tur leda till felaktiga vaccinationsbedömningar vilket har skett i verksamheten. Avvikelser har också uppstått då man inte följt gällande riktlinjer och rutiner för vaccinationsarbetet. Åtgärder, såsom uppdaterade riktlinjer och informationsinsatser om gällande regelverk, har vidtagits för att höja patientsäkerheten i verksamhetens vaccinationsarbete. Annan vårdgivare Externa avvikelser som misstänks ha skett hos annan vårdgivare utreds inte utan rapporteras vidare till respektive vårdgivare. Huvuddelen av dessa avvikelser har berört barnhälsovården, annan skolhuvudman, BUP. Medicinteknisk utrustning Vaccin har behövt kasseras på grund av kylskåpshaveri. Sekretess En avvikelse har inrapporterats avseende bristande identitetskontroll vid mottagningsbesök. Det finns ett behov av att påminna verksamheten om regelverket kring identitetskontroller. KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Vårdnadshavare och elever informeras vid skolstart om elevhälsans innehåll och uppdrag via broschyr samt via information på www.stockholm.se. Frågor och synpunkter kring de erbjudna insatserna hänvisas till EMI centralt. Samarbete med elever och närstående samt klagomål och synpunkter har huvudsakligen hanterats av skolsköterska och skolläkare lokalt på varje skola, vid behov med stöd av MLA skolsköterska/skolläkare eller verksamhetschefer. I vissa ärenden har samverkan med rektor varit nödvändigt. EMI centralt tar emot klagomål och synpunkter. Ärenden utreds genom journalgranskning och samtal med berörda parter varefter resultatet återkopplas till alla inblandade. RISKMEDVETENHET OCH BEREDSKAP För att upprätthålla kvalitet och patientsäkerhet vid driftstörningar i det digitala journalsystemet finns en dokumenterad rutin för journalföring. Detta för att arbetet ska kunna fortgå i möjligaste mån. Verksamheten har fått information om rutindokument som ska skrivas ut och förvaras på en lättillgänglig plats. Rutiner och riktlinjer finns tillgängliga på ett USB-minne och i pappersform på centrala EMI. Rutiner och riktlinjer uppdateras regelbundet som en del i systematiska kvalitetsarbetet. Vikten av att i arbetet fortlöpande ta del av, samt ha god kännedom om, gällande rutiner påtalas vid introduktion av nyanställda samt vid kompetenshöjande insatser. Hälso- och sjukvårdspersonal har även ett personligt 15 yrkesansvar och är således ansvariga för att fullgöra sina arbetsuppgifter utifrån de krav yrkeslegitimationen ställer. MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR I 2025 års patientsäkerhetsberättelse framkommer ett antal utmaningar som kräver ett fortsatt utvecklingsarbete. Dessa redovisas i verksamhetens mål för 2026. De identifierade områdena ska betraktas som delmål i det övergripande arbetet att eftersträva hög kvalitet och patientsäkerhet i EMI. Mål för 2026 - Säkerställa att alla elever får insatser enligt EMI:s basprogram samt att insatserna utförs och dokumenteras enligt gällande rutiner och riktlinjer så att vården går att följa. -Utveckla samarbetet mellan EMI och skolledare. EMI:s uppdrag behöver förtydligas för att säkerställa en adekvat dimensionerad bemanning avseende EMI:s personal. Detta är en förutsättning för att verksamheten ska kunna bedrivas med god patientsäkerhet. Alla elever ska erbjudas EMI på ett likvärdigt sätt oavsett skola. - Fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet genom att säkerställa processerna för avvikelsehantering, loggkontroller, egenkontroller, journalgranskning och statistisk analys av data från journalsystemet. Detta arbete behöver prioriteras under det kommande året. I detta arbete ingår att utveckla rutinerna för rapportering, utredning, analys och återföring av medicinska avvikelser till verksamheten. - Remisshanteringen behöver digitaliseras i enlighet med tidigare behovsframställan och beslut i objektsstyrgruppen. Detta är en angelägen fråga ur både patientsäkerhetssynpunkt och resursutnyttjandeperspektiv. Behovet av anslutning till Nationell Patientöversikt (NPÖ) behöver utredas med prioritet. - Fortsätta utveckla och förbättra samarbetet med regionens hälso- och sjukvård och Socialtjänst gällande barn och ungdomar med behov av utökat stöd från flera aktörer till exempel psykisk ohälsa, ADHD, autism samt problematisk skolfrånvaro. - Fortsätta utveckla samverkan med Region Stockholms mottagningar såsom primärvården, utökade uppdraget för psykisk hälsa, BUP, BUMM, FHM, Smittskydd Stockholm, Barnhälsovården, kranskommunerna med flera. - Generell behörighetstilldelning för Prorenatas elevakt avvecklas för EMI:s personal i enlighet med dataskyddsombudets rekommendation. - Revidering av ledningssystemet avseende verksamhetsgren EMI. - Översyn av befintlig hälsoenkät samt undersöka möjligheten kring förändrade arbetssätt i samband med de årskursbundna hälsobesöken i årskurs 4, 8 samt årskurs 1 på gymnasiet. Utveckla mallar i journalsystemet för dokumentation av hälsosamtalet. Dessa mallar bör vara utformade för att vara i överensstämmelse med kommande nationella kvalitetsindikatorer. 16 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS PSYKOLOGISKA INSATS ÅR 2025 SAMMANFATTNING Under 2025 har elevhälsans psykologiska insats präglats av ett stort utvecklingsdriv och en vilja att erbjuda stadens elever den bästa vård som förutsättningarna tillåter. Psykologerna i skolan ska främst arbeta hälsofrämjande och förebyggande under skollagen. Vissa arbetsuppgifter utgör dock hälso- och sjukvård och då träder även andra lagar in och reglerar arbetet. Patientsäkerhetsberättelsen fokuserar på arbetet som utgör hälso- och sjukvård och redogör för styrkor och förbättringsområden. De viktigaste åtgärderna som vidtagits • Stärkt samarbete med utbildningsförvaltningens avtalsförvaltare vilket utmynnat i att ordningen för leverantör av psykologtjänster ändrats i syfte att minska antalet avvikelser rörande psykologutredningar genomförda av psykologkonsulter. • Stärkt samarbete med mottagandeteamet för att öka kvaliteten avseende psykologutredningar i staden generellt. • Stärkt samarbete med centrala elevhälsans medicinska insats i syfte att effektivisera arbetet med gemensamma vårdprocesser. • En intern utbildningsinsats kring journalföring har genomförts riktad till stadens skolpsykologer, psykologer i skolsociala team samt Skolfam, för att säkerställa att stadens psykologer är väl förtrogna med den lagstiftning och de förordningar som reglerar journalföringsplikten samt öka kvaliteten på journalföringen. • Skolpsykologer har bjudits in till referensgrupper för att främja delaktighet vid utveckling av journalsystemet, för att säkerställa att systemet motsvarar deras behov i verksamheten. De viktigaste resultaten som har uppnåtts • I början av höstterminen 2025 anställdes 2 psykologer centralt, på enheten för elevhälsa, för att jobba mot stadens gymnasieskolor. I planeringen ligger även en utökning av gymnasiepsykologgruppen inför höstterminen 2026. • I augusti 2025 startades Centrala utredningsteamet som består av 3 centralt anställda psykologer, på enheten för elevhälsa. Centrala utredningsteamets uppdrag är att utgöra ett komplement till stadens skolpsykologer och tillföra spetskompetens i komplexa psykologutredningsärenden på stadens grundskolor. 17 • Avvikelserapporteringen inom elevhälsans psykologiska insats har ökat markant, vilket är mycket positivt. Mål till kommande verksamhetsår • Revidering av stadens ledningssystem för hälso- och sjukvårdsinsatser inom skolans verksamhetsområde. • Uppdaterat metodstöd för psykologutredning och bedömning inom skolan i samarbete med mottagandeteamet i syfte att säkerställa samsyn mellan våra respektive kvalitetsgranskningsfunktioner. • Uppdaterade riktlinjer för psykologkonsulters arbete på stadens skolor. GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD För att kunna nå den nationella visionen ”god och säker vård – överallt och alltid” och det nationella målet ”ingen patient ska behöva drabbas av vårdskada” har fyra grundläggande förutsättningar identifierats i den nationella handlingsplanen för ökad patientsäkerhet: • engagerad ledning och tydlig styrning • en god säkerhetskultur • adekvat kunskap och kompetens • patienten som medskapare Vårdgivaren ska agera för säker vård genom ökad kunskap om inträffade vårdskador, tillförlitliga och säkra system och processer, säker vård här och nu, stärkt analys, lärande och utveckling och ökad riskmedvetenhet och beredskap. ENGAGERAD LEDNING OCH TYDLIG STYRNING En grundläggande förutsättning för en säker vård är en engagerad och kompetent ledning och tydlig styrning av hälso- och sjukvården på alla nivåer. Vi strävar efter ökad tydlighet gentemot psykologerna genom psykologträffar, information på SharePoint och uppdaterade rutiner, samt delaktighet så att styrningen tar hänsyn till psykologernas faktiska förutsättningar och arbetsförhållanden. ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1-3 § Målen inför kommande år bygger på att utveckla och fördjupa det systematiska kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet, både centralt och lokalt på stadens skolor, samt att utveckla samverkan mellan olika centrala arbetsgrupper i syfte att stärka det gemensamma patientsäkerhetsarbetet. De övergripande 18 målen är att betrakta som strävansmål - mål som inte blir färdiga och läggs till handlingarna, utan områden vi ständigt strävar efter att förbättra oss inom. . Övergripande mål • Psykologens arbete under hälso- och sjukvårdslagen ska utgå från evidens och beprövad erfarenhet, samt utföras på ett kvalitetssäkert sätt. • Alla elever ska ha lika rätt till hälso- och sjukvårdsinsatser på stadens skolor oavsett vilket upptagningsområde de tillhör. • Alla lagar och föreskrifter kring hälso- och sjukvårdsarbete samt elevhälsoarbete ska följas. • Psykologerna ska fortlöpande arbeta med kvalitetssäkring och patientsäkerhet, centralt som lokalt. ORGANISATION OCH ANSVAR PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1 Den huvudman som bedriver verksamhet enligt lagar och andra föreskrifter om hälso-och sjukvård är vårdgivare (1 kap. 3 § patientsäkerhetslagen 2010:659). Vissa arbetsuppgifter som skolpsykologer utför är i juridisk bemärkelse och i ansvarsfrågor hälso- och sjukvård (1 § hälso- och sjukvårdslagen 2017:30). Det innebär att utbildningsnämnden är vårdgivare och därmed ansvarig för de vårdinsatser som utförs i skolan. För att säkerställa patientsäkerheten har utbildningsnämnden utsett en verksamhetschef för psykologernas hälso- och sjukvårdsinsats. Denna verksamhetschef har överlåtit det medicinska ledningsansvaret för skolpsykologernas diagnostik, vård och behandling till en legitimerad psykolog, så kallad medicinskt ledningsansvarig psykolog (MLA-psykolog) (4 kap. 4-5 § SFS 2017:80). Det är skollagen som styr att elevhälsan ska omfatta psykologiska insatser. Elevhälsan, där psykologiska insatser ska ingå, ska främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande och elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Sommaren 2023 gjordes tillägg i skollagen för att förtydliga och lägga ytterligare emfas på att skolpsykologernas arbete innebär mer än bara hälso- och sjukvårdsarbete. Skollag 2 kap Elevhälsans omfattning 25 § För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsan ska omfatta medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål ska stödjas. Elevhälsans arbete ska bedrivas på individ-, grupp- och skolenhetsnivå och ske i samverkan med lärare och övrig personal. Elevhälsan ska vara en del av skolans kvalitetsarbete. Vid behov ska elevhälsan samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. För medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser ska det finnas tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog, kurator och specialpedagog eller speciallärare. Lag (2022:1315). Rektorerna i Stockholms stad ansvarar för att följa skollagens krav på att elevhälsan ska omfatta psykologiska insatser på individ-, grupp- och organisationsnivå. Rektorerna ansvarar för bemanning och arbetsledning av skolpsykolog samt för lokaler och utrustning. Psykologerna är anställda av rektor på skolenheten, eller hyrs in av skolan från upphandlat bemanningsföretag. 19 När skolpsykologen arbetar med att på individnivå undersöka, utreda eller bedöma en elev utför hen vård, och lyder då även under hälso- och sjukvårdslagen, samt tillämpliga patientlagar. För det arbete skolpsykologen utför som utgör hälso- och sjukvårdsarbete ansvarar MLA-psykolog. SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3 De professioner som arbetar med, eller ansvarar för, hälso- och sjukvård har ett gemensamt ansvar för att förebygga att patienter drabbas av vårdskada. En viktig del i detta arbete är att samverka med andra såväl internt som externt kring elevernas hälso- och sjukvård. Samverkan sker på olika sätt utifrån respektive roll och beskrivs kortfattat nedan. Samverkan inom förvaltningen: • Professionsnätverk för skolpsykologer • Tvärprofessionell samverkan inom skolan • Samverkan med andra tjänstemän inom utbildningsförvaltningen Samverkan med andra aktörer: • PLA-nätverk i Stockholmsregionen • Andra vårdgivare inom regionen Överenskommelser med andra aktörer: • Överenskommelse mellan kommunerna i Stockholms län samt Region Stockholm om remisshantering och utredning av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar • Utredning av intellektuell funktionsnedsättning inom Region Stockholm • Upphandling av bemanningspsykologer Under 2025 har ett arbete genomförts med att revidera överenskommelsen med regionen om utredning av intellektuell funktionsnedsättning inför skolstart, BUS-avtalets bilaga 2. Det nya samverkansavtalet kommer att träda i kraft vid årsskiftet 2026. INFORMATIONSSÄKERHET HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 § Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att dokumentera, hantera, förvara och arkivera journal för varje enskild elev. Journalen är sekretessbelagd och får endast läsas av behörig personal. Eleven själv, vårdnadshavare till omyndig elev och annan vårdinstans kan rekvirera journalkopia efter signerat samtycke. Journalen utgör även underlag för verksamhetsutveckling, kvalitetssäkring, statistik och forskning. I Stockholms stad journalför skolpsykologerna i Prorenata. Prorenata är ett journalsystem utvecklat för medicinsk dokumentation. Prorenata uppfyller lagkraven som finns på ett medicinskt journalsystem och har den säkerhetsnivå som krävs för att vara ett godkänt journalsystem för hälso- och sjukvårdsarbete. En förnyad informationsklassning och riskanalys kring användandet av Prorenata har genomförts under 2025. 20 EN GOD SÄKERHETSKULTUR En grundläggande förutsättning för en säker vård är en god säkerhetskultur. Organisationen ger då förutsättningar för en kultur som främjar säkerhet. SÄKERHETSKULTUREN SKA GENOMSYRA ALLA DELAR AV VÅRDEN På central nivå arbetar MLA-psykolog, i samarbete med verksamhetschef, för att utveckla patientsäkerhetsarbetet och stärka patientsäkerheten. Detta görs exempelvis genom sammanställning av enkäter och rapporter från skolpsykologerna samt genom att analysera fynd från egenkontroll och avvikelsehantering. MLA-psykologen leder specifika professionsträffar för skolpsykologerna där frågor som rör patientsäkerhet rutinmässigt finns med. Varje legitimerad psykolog har ett eget ansvar för att arbeta patientsäkert och för att stärka patientsäkerheten. Detta görs genom att arbeta enligt lagar, regler, förordningar och gemensamma lokala rutiner. Det sker även genom att arbeta aktivt med avvikelserapportering, genom kollegialt stöd, deltagande i handledning och genom dialog med MLA-psykolog och verksamhetschef. Säkerhetskulturen ska främja en öppen kommunikation i det dagliga arbetet kring identifierade risker. Som anställd skolpsykolog behöver en själv kontakta en kollega, MLA-psykolog eller verksamhetschef när risker identifieras i verksamheten. Att ställa frågor till varandra och ta stöd när det behövs är en framgångsfaktor för att bedriva ett patientsäkert arbete. TID SKA SKAPAS FÖR LÄRANDE OCH REFLEKTION Psykologträffarna som sker ungefär en gång per månad är de viktigaste strukturerade forumen för lärande och reflektion inom patientsäkerhet. Utöver detta sker annat kollegialt utbyte i regionala nätverk, handledningsgrupper och på eget initiativ. På central nivå sker regelbundet möten för lärande och reflektion samt att MLA-psykolog deltar på möten med andra ledningsansvariga psykologer inom regionen. PATIENTSÄKERHET OCH ARBETSMILJÖ HÄNGER IHOP Ansvaret för den fysiska arbetsmiljön för skolpsykologerna vilar på varje rektor. Arbetsbelastning är en central del av arbetsmiljön och påverkar patientsäkerheten. MLA-psykolog följer därför upp bemanning och vårdtyngd genom egenkontroller för att kunna utgöra ett stöd för rektorer och skolpsykologer kring dessa frågor. Behov av att författa ett informationsmaterial riktat till rektorer om vilka förutsättningar som behövs för att en skolpsykolog ska kunna bedriva ett patientsäkert arbete föreligger. BEMANNING En god bemanning är av central betydelse för möjligheten att leva upp till de krav som ställs på verksamhetens kvalitet och patientsäkerhet av vårdgivare och av lagstiftning. För att kunna bedriva en patientsäker vård är det därför viktigt att veta hur vårdtyngd och bemanning ser ut. Socialstyrelsen fastslår att patientsäkerhet och arbetsmiljö hänger ihop. Hög arbetsbelastning kan påverka möjligheterna att utföra ett säkert arbete. Statistik över organiseringen av psykologbemanningen i Stockholms stad har inhämtats genom att de tillsvidareanställda psykologerna har rapporterat in tjänstgöringsgrad per skola, data från personalavdelningen på utbildningsförvaltningen, samt genom underlag från 21 bemanningsföretag. Psykologer anställda i centrala utredningsteamet och i skolsociala team ingår inte i statistikunderlaget eftersom de har ett annat uppdrag. Kartläggningen visar att en stor andel av den totala vården som utförs av psykologer i Stockholms stad utförs av psykologkonsulter som hyrs in av bemanningsföretag. Sammantaget har 19 psykologkonsulter haft utredningsuppdrag på flera av kommunens skolor under läsåret, både på skolor som har anställd psykolog och på skolor utan anställd psykolog. Totalt har skolorna mellan januari och november 2025 avropat 6 293 konsulttimmar. Både antalet psykologkonsulter och avropade konsulttimmar är väsentligen oförändrat jämfört med år 2024. Det är varje enskild rektor som beslutar om sin organisation, vilket innebär att tillgången ser olika ut på de olika skolorna. När tjänsterna avseende hälso- och sjukvårdspersonal tillsätts bör anställande rektor ta hänsyn till faktorer som påverkar arbetsbelastningen såsom; elevantal, elevunderlagets socioekonomiska sammansättning, antal skolor per skolpsykolog, antal rektorer att samarbeta med, samt antal EHT att närvara vid. För skolpsykologerna har det betydelse om skolan har anpassad grund- eller gymnasieskola och/eller särskild undervisningsgrupp. Inom anpassad grundskola genomförs regelbundna ombedömningar för att säkerställa elevernas målgrupptillhörighet vilket kan öka skolpsykologens vårdtyngd avsevärt. GRUNDSKOLAN Enligt den kartläggning som genomförts som en del av egenkontrollerna har 48 procent av skolorna tillgång till anställd psykolog där tjänstgöringsgraden varierar mellan 100 procent och 5 procent. Av dessa står två skolor tillfälligt utan skolpsykolog då vederbörande är föräldraledig och ingen vikarie anställts, i praktiken innebär det alltså att knappt 47 procent av stadens grundskolor har tillgång till skolpsykolog i december 2025. Endast psykologkonsult återfinns hos 46 av 142 grundskolor, 32 procent. Det vanligaste är att skolorna köper in en eller flera psykologutredningar, något enstaka avrop rör bemannings- eller handledningsuppdrag. Grundskolor utan någon tillgång till skolpsykolog under året utgör 20 procent. Se tabell 1. Sammanfattningsvis kan sägas att de grundskolor som inte haft tillgång till psykolog under året inte når upp till skollagens krav att elevhälsan ska omfatta psykologiska insatser. Trenden från föregående år är att färre grundskolor uppfyller skollagens krav på tillgång till skolpsykolog i elevhälsoarbetet. Anledningen till det är outredd och har sannolikt flera orsaker. Av de skolor som har egen psykolog eller endast köper in psykologer för psykologutredning saknas i flera fall psykologer i den omfattning som krävs för att uppfylla skollagens krav på att förebyggande och hälsofrämjande arbete på individ-, grupp- och skolenhetsnivå även ska omfatta psykologiska insatser, samt att psykologen ska vara delaktig i skolans systematiska kvalitetsarbete. Den statliga offentliga utredningen En förbättrad elevhälsa som publicerades 2025-11-26 (SOU 2025:113) innehåller flera förslag kring nya regleringar och arbetssätt för att komma till rätta med bristen på psykologer i elevhälsan nationellt. Förvaltningen har i uppdrag att under 2026 utreda hur andelen fasta psykologer inom grundskolan kan öka. Tabell 1. Psykologbemanning grundskola Statistik över organiseringen av psykologbemanningen i Stockholms stad har inhämtats genom att de fast anställda psykologerna har rapporterat in tjänstgöringsgrad per skola, data från personalavdelningen på utbildningsförvaltningen, samt genom underlag från bemanningsföretag. Psykologer anställda i skolsociala team ingår inte i statistiken. 22 Tillgång till psykolog 2023 2024 2025 Anställd skolpsykolog 80 skolor (56%) 72 skolor (51%) 68 skolor (48%) Saknar anställd 31 skolor (22%) 46 skolor (32%) 46 skolor (32%) skolpsykolog - endast psykologkonsult vid behov Saknar anställd 19 skolor (13%) 25 skolor (17%) 28 skolor (20%) skolpsykolog - ej nyttjat psykologkonsult under året) Utredningsteamet Under höstterminen 2025 har två av de tre anställda psykologerna varit i tjänst. Den tredje har varit föräldraledig och är åter i tjänst från och med januari 2026. Under höstterminen är det totalt 32 olika grundskolor som hört av sig till Centrala utredningsteamet. 24 av dessa skolor konsulterade teamet i 38 ärenden gällande elever i behov av psykologutredning. 12 av dessa skolor hade ingen anställd skolpsykolog, medan övriga 12 hade det. Av dessa 38 utredningsförfrågningar har teamet åtagit sig 20 ärenden, som bedömdes vara komplexa. Centrala utredningsteamet har därutöver haft 22 handledande konsultationer, 68% (15 st) gentemot lokalt anställda skolpsykologer i behov av professionsstöd, och 32% (7 st) gentemot skolledare, speciallärare och övrig skolpersonal i behov av psykologisk kunskap, liksom internt inom Avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa. Målet för utredningsteamets första läsår är att de ska hinna med 60 utredningar och utfallet ligger i nuläget helt i linje med det. Efterfrågan är hög gällande utredningsteamets kompetens och det finns nu viss väntetid som förhoppningsvis kommer att försvinna efter årsskiftet då teamets tredje medlem träder i tjänst. Skolsociala team Projektet skolsociala team (förkortat SST) har anställt fler psykologer under höstterminen 2025. Det är nu fem heltidstjänster som arbetar med problematisk skolfrånvaro i områdena Kungsholmen, Järva, Skärholmen, Farsta och Enskede-Årsta-Vantör. GYMNASIET Under vårterminen 2023 hade fyra av 26 gymnasieskolor, 15 procent, tillgång till anställd psykolog. Gymnasieavdelningen gav 2023 i uppdrag till avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa att tillskapa en grupp centralt anställda gymnasiepsykologer för att öka andelen skolor med tillgång till psykolog i sina elevhälsoteam. Det har inneburit att 18 av 26 gymnasieskolor, 69 procent, har tillgång till anställd psykolog höstterminen 2025. Den fasta psykologresursen utgörs i december månad av sju heltidstjänster fördelade på sju psykologer. Två av 26 gymnasieskolor, 8 procent, har köpt in enstaka tjänster från psykologkonsult. 12 av 26 gymnasieskolor, 23 procent hade inte tillgång till psykolog alls under 2025. Se tabell 2. 23 Gymnasieavdelning planerar att utöka de centralt anställda gymnasiepsykologerna med ytterligare 2 heltidstjänster till höstterminen 2026, vilket garanterar att den positiva utvecklingen kommer att fortsätta. Tabell 2. Psykologbemanning gymnasium Statistik över organiseringen av psykologbemanningen i Stockholms stad har inhämtats genom att de fast anställda psykologerna har rapporterat in tjänstgöringsgrad per skola, samt genom underlag från bemanningsföretag. Tillgång till psykolog 2023 2024 2025 Anställd skolpsykolog 4 skolor (15%) 12 skolor (46%) 18 skolor (69%) Saknar anställd 2 skolor (8%) 2 skolor (8%) 2 skolor (8%) skolpsykolog - endast psykologkonsult vid behov Saknar anställd 20 skolor (77%) 12 skolor (46%) 6 skolor (23%) skolpsykolog - ej nyttjat psykologkonsult under året ADEKVAT KUNSKAP OCH KOMPETENS En grundläggande förutsättning för en säker vård är att det finns tillräckligt med personal som har adekvat kompetens och goda förutsättningar för att utföra sitt arbete. För att få arbeta som skolpsykolog krävs psykologlegitimation utfärdat av Socialstyrelsen. Fortbildning sker främst genom regelbundna professionsträffar, genom samverkan och genom fortbildning av externa aktörer. Löpande ges introduktion för nyanställda, föreläsning i kristeori och krisstöd, samt information från mottagandeteamet om målgruppsprövning inför eventuellt mottagande i anpassad grund- och gymnasieskola. Föreläsningar under 2025 • Att utveckla undervisningen för elever med svag teoretisk begåvning, Jenny Vidarsson • Avvikelserapportering, till vilken nytta?, Veronica Ågren • Facilitering för skolpsykologer, Erik Ödéhn • Motivation i klassrummet, John Kaneko • Information från BUPs enhetschefer, Holger Thomas m. fl. • Journalföring för skolpsykologer, Veronica Ågren 24 PATIENTEN SOM MEDSKAPARE PSL 2010:659 3 kap. 4 § Förvaltningens hälso- och sjukvårdsinsatser ska alltid utföras så att eleverna och deras vårdnadshavare blir delaktiga i vården. All hälso- och sjukvård som erbjuds av elevhälsans professioner är frivillig och ska vara målgruppsanpassad. En elev över 16 år eller vårdnadshavare för yngre elever ska lämna ett samtycke med ett godkännande för att vårdinsatsen ska kunna utföras. Om inte samtycket inkommer, utförs inte vårdinsatsen. Tolk ska finnas tillgänglig vid behov. Elever, vårdnadshavare och allmänheten uppmuntras att lämna synpunkter eller klagomål på den hälso- och sjukvård som utförs. MLA-psykolog besvarar och/eller analyserar inkomna klagomål, synpunkter och frågor. AGERA FÖR SÄKER VÅRD SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § Vårdgivaren ska utöva egenkontroll, vilket ska göras med den frekvens och i den omfattning som krävs för att vårdgivaren ska kunna säkra verksamhetens kvalitet. Ett fortlöpande förbättringsarbete, som bygger på lärande och utveckling, till exempel en förbättringsmodell, är en viktig grund för ett framgångsrikt patientsäkerhetsarbete. EGENKONTROLL MLA-psykolog har utfört egenkontroller i form av stickprov loggkontroller månadsvis, journalgranskning på förekommen anledning, samt verksamhetsrapport från skolpsykologerna. Frågorna berör verksamheten och patientsäkerheten. UTVÄRDERING AV PLANERADE OCH GENOMFÖRDA ÅTGÄRDER • Loggkontroller har utförts och två avvikelser har noterats hos anställda psykologer rörande bristfällig journalföring, åtgärder har erbjudits i samarbete med rektor på skolan. • Journalgranskningar av psykologkonsulter sker regelbundet eftersom det är en identifierad riskfaktor för patientsäkerheten i verksamheten. 11 avvikelser har uppdagats i samband med egenkontrollerna, varav 2 fortfarande inte är åtgärdade i december 2025. Brister som uppdagats innefattar bland annat bristande rutiner för att skanna in testprotokoll, signera anteckningar, föra löpande journal samt att dokumentera samtycke för vårdinsatser. Avvikelserna ligger till grund för förbättringsområden att fokusera på under 2026. • Verksamhetsrapporter från skolpsykologerna visade på brister rörande arbetsrum, arkivskåp, testskåp, och förutsättningar för att säkra sekretessen vid hälso- och sjukvårdsinsatser. De rapporterar även att tiden inte räcker till för reflektion och dokumentation, samt att arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Flera av psykologerna kommenterade att de hade goda förutsättningar på en av sina skolor, men inte på den/de andra. Detta är förbättringsområden som ligger under rektors ansvar och skolpsykologerna uppmuntras föra dialog med ansvarig chef, om det inte ger resultat kan psykologen söka stöd hos MLA-psykolog. Det är 35 av 54 anställda psykologer har lämnat in sina verksamhetsrapporter. Att öka svarsfrekvensen är ett förbättringsområde inför år 2026. 25 Tabell 3. Antal psykologer som uppger att de har förutsättningar att arbeta patientsäkert på sina skolor. ÖKA KUNSKAP OM INTRÄFFADE VÅRDSKADOR SOSFS 2011:9 7 kap. 2 § sista stycket, HSLF-FS 2017:40 3 kap. 1 §, PSL 2010:659 3 kap. 3 § Eftersom skolan inte bedriver akutsjukvård och psykologernas huvudsakliga arbetsuppgift som faller inom hälso- och sjukvård utgörs av utredningar av intellektuell funktionsnedsättning så är vårdskadorna som kan uppstå inte av livshotande karaktär. De vårdskador som kan uppstå handlar främst om uppskjuten vård, feldiagnosticering och sekretessbrott. Information om vanliga avvikelser, samt hur de kan förebyggas och undvikas, lämnas vid introduktion av nyanställda, introduktion av psykologkonsulter, samt när patientsäkerhetsberättelsen presenteras för skolpsykologerna på psykologträffen i mars. RISKHANTERING SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Risker ska rapporteras in av de psykologer som arbetar inom staden när de uppmärksammas. Riskanalyser ska också genomföras i samband med att nya arbetssätt införs, eller andra förändringar som kan påverka psykologernas förutsättningar att utföra sitt arbete på ett patientsäkert sätt. De främsta identifierade patientsäkerhetsriskerna i elevhälsans psykologiska insats 2025 är: • Arbetsmiljörelaterade förutsättningar för att utföra arbetet med upprätthållande av god sekretess och patientsäkerhet ute på skolorna, för både anställda psykolog och psykologkonsulter. • Otydliga riktlinjer centralt skapar osäkerhet kring dokumenthantering och journalföring, särskilt mellan de olika verksamhetsgrenarna där elevhälsans medicinska insats får del av dokumentation som inte bör ha delgivits. • Otillräcklig tjänstgöringsgrad i relation till vårdtyngden. • Bemanningspsykologer som genomför korta och tidspressade vårdinsatser på skolor riskerar att inte sätta sig in i stadens rutiner och/eller följa de rutiner som finns för att säkerställa patientsäkerheten. Osäker tillgång till nätverket StockholmInternt och därmed till journalsystemet Prorenata är en betydande patientsäkerhetsrisk. 26 Analys: De identifierade riskerna involverar en tredje part, antingen rektor som anställande chef eller bemanningsföretag, vilket försvårar arbetet med att komma till rätta med riskerna. Behov av att tydliggöra skolpsykologens roll och rektors ansvar som anställande chef föreligger. Åtgärder: Psykologkonsulter är en identifierad patientsäkerhetsrisk och därför genomförs regelbundna journalgranskningar av dessa, samt täta uppföljningar med ansvarig på bemanningsföretaget samt avtalsförvaltarna på planeringsenheten, utbildningsförvaltningen. Ett arbete med att se över psykologkonsulternas arbetsbeskrivning och förutsättningar har påbörjats. AVVIKELSER PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Avvikelserapporter ska skickas in av alla psykologer som arbetar i staden när något som avviker från lagar och lokala rutiner, som har lett till, eller skulle kunna leda till, en vårdskada, inträffar. Avvikelsehanteringen sker i journalsystemet Prorenata. Medicinskt ledningsansvarig psykolog ansvarar för att bedöma avvikelsernas karaktär, utreda och sammanställa. Vid behov konsulteras verksamhetschef. Tabell 4. Antal avvikelserapporter uppdelat på stadens anställda psykologer och inhyrda psykologkonsulter Inom område Anställda psykologer Psykologkonsulter Administrativa rutiner i Information skickas fel Destruerade eller försvunna samband med vård och testprotokoll Utebliven journalföring behandling Utebliven journalföring Ej inhämtat samtycke Sekretessbrott Felaktig journalingång Obehörig journalingång Antal: 36 Antal: 44 Diagnostik, vård och Osäker diagnostik Oetiskt uppförande behandling Felräkning av skattningsformulär Bristfällig utredningsmetodik Fördröjning av vård Felaktig diagnostik Antal: 2 Antal: 19 Olyckor, samverkan, övrigt Remisshantering Driftstörning Stockholm Internt Antal: 3 Det har inkommit 104 avvikelserapporter under året från elevhälsans psykologiska insats (att jämföra med 28 under 2024). Det är mer än en trefaldig ökning sedan föregående år och en tydlig markör för att arbetet med att öka patientsäkerhetsmedvetenheten i vårdorganisationen har varit framgångsrikt, samt att arbetet med att skapa en avvikelsevänlig kultur har burit frukt. Flera av avvikelserna, 55 st, har rört externa psykologkonsulters arbete. En psykologkonsults arbete bedömdes ha så allvarliga brister att en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg gjordes, 22 av avvikelserna härrör till den konsulten. I samband med en sjukskrivning genomfördes en journalgranskning av en anställd psykolog vilket resulterade i 41 avvikelserapporter, d. v. s. 90 procent av avvikelserna rörande anställda psykologer. 27 Psykologen är nu åter i tjänst och en plan har upprättats i samarbete med skolledningen för att komma till rätta med journalföringsbristerna. En av årets allvarligaste avvikelser var ett driftstopp i Sponsorportalen genom vilken psykologkonsulterna tilldelas behörighet till närverket Stockholm Internt. Journalsystemet Prorenata kan bara kommas åt via det nätverket vilket innebar att samtliga psykologkonsulter inte kunnat journalföra under den tre- veckorsperiod då Sponsorportalen låg nere. I samband med driftstörningen informerades MLA-psykolog om att Sponsorportalen kommer att upphöra vid årsskiftet och ett arbete med att hitta en ny varaktig lösning, som garanterar att psykologkonsulter kan journalföra, har inletts i samarbete med Avdelningen för utveckling och samordning. Avvikelserapporter utgör en viktig del av det systematiska kvalitetsarbetet, och vi strävar efter en avvikelsevänlig organisation där medarbetare känner sig trygga att rapportera in avvikelser snarare än dölja dem. Därför ser vi mycket positivt på att avvikelserapporterna ökar. Analys: De flesta avvikelserna rör journalföring och diagnostik. Det föreligger ett behov av att fortsätta skapa ledstänger i journalsystemet för att underlätta korrekt journalföring. Åtgärder: Under 2025 har en utbildning erbjudits alla anställda skolpsykologer kring journalföring och en sammanställning av de lagar och förordningar som reglerar journalföringen finns tillgänglig för både anställda och psykologkonsulter i biblioteket i Prorenata. Ett omfattande metodstöd rörande psykologutredning och bedömning i skolan har tagits fram och presenterats under 2025 och även detta ligger tillgängligt för alla psykologer i biblioteket i Prorenata. KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Klagomål och synpunkter utgör en viktig informationskälla i det systematiska kvalitetsarbetet på central förvaltning. Det har inkommit 14 klagomål under året riktat till elevhälsans psykologiska insats, samtliga rörande psykologkonsulters arbete. Mörkertalet är dock stort eftersom arbetet med att implementera ett klagomålsärende i Prorenata, som det går att ta ut statistik från, dragit ut på tiden. Klagomålen rörde: - Oprofessionellt uppförande (t.ex. passar ej överenskomna tider, ställer upprepade gånger in med kort varsel, affektutbrott) - Brister i bemötande och kommunikation (t.ex. kräver att vårdnadshavare ställer upp på möten på obekväm tid, använder kraftigt värderande uttryck om elever och personal) - Brister i utförd vård (t.ex. felaktigheter i utlåtande för att konsulten inte inhämtat fakta och därför gissar, rekommendationer om att utreda tillstånd som eleven redan är utredd för, diagnostik som baseras på för magert underlag) - Oetisk yrkesutövning (t.ex. konsulten rekryterar familjer till sin privata mottagning där de får betala för vården, istället för att rekommendera remiss via skolläkare enligt stadens rutiner) Analys: Relativt få klagomål kommer fram till medicinskt ledningsansvarig psykolog och det finns skäl att anta att mörkertalet är stort. Behov föreligger av att förenkla för personal på skolorna att skicka in klagomål och synpunkter. Åtgärder: En behovsframställan kring att lyfta in klagomålsprocessen i Prorenata skickades in i början av året 2025 och ärendet har ännu inte handlagts vid tiden för författandet av patientsäkerhetsberättelsen. 28 Flera av klagomålen som exemplifieras i punktlistan ovan bedömdes vara av så allvarlig art att avvikelseärenden upprättades och utreddes. UTVÄRDERING AV MÅLEN FÖR 2025 Tabell 5. 2025 års mål för elevhälsans psykologiska insats Mål Strategi/er Utfall Stärkt central samverkan i syfte att Verka för att skapa och vidmakthålla Samverkan mellan MLA-psykolog främja patientsäkerhet och kvalitet samverkansforum mellan MLA- och verksamhetschefer för HSL, psykolog, verksamhetschef HSL, mottagandeteam, avtalsförvaltare, mottagandeteam och andra viktiga samordnare för anpassad grundskola samarbetsparter och andra viktiga samarbetsparter har ökat och återkommande samarbetsforum har skapats Ökat deltagande av anställda Skapa en digital samarbetsyta Ett gemensamt Teams med skolpsykologer i utvecklingsarbetet tillhörande Sharepoint har skapats Införa Förbättringstavla kring patientsäkerhet och kvalitet och används för informationsspridning och Bjuda in psykologer till kommunikation referensgrupper Förbättringstavlan finns på Sharepoint Inbjudan till referensgrupp vid två tillfällen under året har skickats ut med tema Förbättringar i Prorenata Revidering av stadens ledningssystem Tydliggöra ansvar och rutiner Ledningssystemet har inte hunnit för hälso- och sjukvårdsinsatser inom revideras under 2025. Målet kvarstår Samverka med övriga MLA och skolans verksamhetsområde till 2026. verksamhetschefer för HSL Utveckling av ledstänger i Samarbeta med skolpsykologer Ledstänger och mallar för journalsystemet för att underlätta för vårdprocessen Utredning av Samarbeta med Systemstöd psykologerna att journalföra korrekt intellektuell funktionsnedsättning har skapats i Prorenata under 2025 MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR Sammanfattningsvis har patientsäkerhetsarbetet med dess olika analyser genererat följande insikter: • Behov föreligger av att uppdatera ledningssystemet så att det beskriver de vårdprocesser som psykologer inom utbildningsförvaltningens vårdorganisation utför. • Relativt få klagomål kommer fram till medicinskt ledningsansvarig psykolog och det finns skäl att anta att mörkertalet är stort. Behov föreligger av att förenkla för personal på skolorna att skicka in 29 klagomål och synpunkter, samt ett enkelt sätt för ledningsansvarig psykolog att hantera inkomna klagomål i Prorenata. • Behov av att författa ett informationsmaterial riktat till rektorer om vilka förutsättningar som behövs för att en skolpsykolog ska kunna bedriva ett patientsäkert arbete föreligger. • Behov av att se över bemanningspsykologernas arbetsbeskrivning och förutsättningar föreligger. • Otydliga riktlinjer centralt skapar osäkerhet kring dokumenthantering och journalföring på skolorna. Behov av tydligare riktlinjer och rutiner föreligger. • Brister i journalföringen förekommer. Behov av bättre förutsättningar för att göra rätt föreligger. Många av dessa utvecklingsbehov kommer att ta tid att arbeta med och utvecklingsarbete sker alltid parallellt med linjearbetet. Det är därför viktigt att prioritera vilka mål som ska ligga i fokus och ha tydliga strategier för hur dessa mål ska uppnås. Vissa mål kan ta längre tid än ett år att genomföra. Under 2026 kommer vi att arbeta för att stärka patientsäkerhetsarbetet både på skolnivå och central nivå. Det ska ske genom att uppdatera och förtydliga ledningssystemet, metodstödet för psykologutredning och bedömning, samt rutiner för bemanningspsykologer. Tabell 6. 2026 års mål för elevhälsans psykologiska insats Mål Strategi/er Revidering av stadens ledningssystem för hälso- och Tydliggöra ansvar och rutiner rörande vårdprocesser sjukvårdsinsatser inom elevhälsans psykologiska insats Samverka med verksamhetschefer för HSL Uppdatering av metodstöd kring psykologutredning I samarbete med mottagandeteamet i syfte att skapa och bedömning samsyn mellan våra respektive kvalitetsgranskningsfunktioner Uppdatering och förtydligande av överenskommelse, I samarbete med avtalsförvaltare, systemstöd för rutiner och förutsättningar för psykologkonsulter Prorenata, Avdelningen för utveckling och samordning, samt ansvarig på bemanningsföretag 30 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE ELEVHÄLSANS LOGOPEDISKA INSATS ÅR 2025 SAMMANFATTNING De viktigaste åtgärderna som vidtagits Under året har arbetet fortsatt med att stärka strukturer, rutiner och kompetens inom den del av elevhälsans logopediska insats som lyder under hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Arbetet har i hög grad präglats av kollegialt lärande, förtydliganden av rutiner och ett ökat fokus på patientsäker kommunikation och sekretess. • Patientsäker kommunikation och sekretess har lyfts vid flera träffar med logopedgruppen, med fokus på hur kommunikation sker med övrig elevhälsa samt hur sekretess och samtycke ska hanteras vid elevhälsomöten (EHM). Frågan om tjänsten ”säkra meddelanden” har diskuterats i MLA-gruppen men arbetet med att sammanställa och sprida vägledning kvarstår. • Journalföring har diskuterats och behovet av gemensamma journalmallar har identifierats. En plan har tagits fram inför våren 2026 där logopederna genom övningar kommer att få pröva olika mallar för att nå samsyn. • Arbetsbeskrivningar har påbörjats genom att en gemensam mapp skapats där befintliga uppdragsbeskrivningar samlas som underlag för vidare analys och framtagande av en enhetlig grundbeskrivning. • Deltagande i elevhälsoteam (EHT) har följts upp, och logopederna har lyft frågan lokalt vilket lett till ökad tydlighet kring när logopeden ska delta. • Sekretesstillhörighet har fortsatt att följas upp i dialog med verksamhetschef då ärendet fortfarande utreds centralt. • Remissrutin i digitalt journalsystem är färdigställda och har bidragit till en tydlighet kring just remisser i det hälso- och sjukvårdsrelaterade arbetet. • Kollegiala träffar har genomförts regelbundet med fokus på yrkesroller, samverkan och hälso- och sjukvårdsrelaterade frågeställningar. • Ett nätverksutbyte med logopeder i annan kommun har genomförts under året. Träffen bidrog till erfarenhetsutbyte kring dokumentation, elevhälsoprocesser och arbetssätt i det hälso- och sjukvårdsrelaterade uppdraget, och har stärkt den samlade kompetensen i logopedgruppen. 31 De viktigaste resultaten som har uppnåtts Arbetet under året har resulterat i flera förstärkningar av kvalitet och patientsäkerhet i den logopediska insatsen. • Ökat kunskapsutbyte genom kollegiala träffar har lett till större samsyn kring yrkesrollen, ansvar enligt HSL och hur logopeder kan verka både elevnära och på organisationsnivå. • Förbättrad delaktighet i EHT där fler logopeder nu regelbundet deltar, vilket stärker både patientsäkerheten och möjligheten att bidra med logopedisk kompetens i rätt forum. • Ökad klarhet i uppdrag och ansvar tack vare diskussioner om arbetsbeskrivningar och journalföring, även om det praktiska arbetet fortsätter nästa år. • Ökad helhetsförståelse för elevhälsans systematik, bland annat genom deltagande i förvaltningens SKA-nätverk, vilket har tydliggjort logopedens roll i det systematiska elevhälsoarbetet och hur professionens insatser kan integreras i skolans övergripande kvalitetsarbete. • Stärkt patientsäkerhetskultur, där frågor om sekretess, samtycke, kommunikation och dokumentation lyfts återkommande och hanteras i gemensamma forum. En blick framåt Arbetet under 2026 kommer att fokusera på att ytterligare stärka likvärdighet, struktur och patientsäkerhet i den logopediska insatsen. Prioriterade områden är: • Journalmallar: Under våren 2026 planeras gemensamma övningar för att nå samsyn kring strukturer och mallar i Prorenata, vilket förväntas öka likvärdigheten i dokumentationen. • Arbetsbeskrivningar: Befintliga material kommer att analyseras vidare i syfte att ta fram en gemensam grundbeskrivning för skollogopeder i staden, med möjlighet att anpassa efter lokala uppdrag och projekt. • Patientsäker kommunikation: Fokus kommer ligga på att utveckla riktlinjer och tydliggöra hur kommunikation ska ske mellan professioner, inklusive vägledning om användningen av stadens tjänst ”säkra meddelanden”. • Fortsatt kompetensutveckling: Kollegiala forum med diskussioner om sekretess, dokumentation och det hälso- och sjukvårdsrelaterade uppdraget samt kollegialt utbyte kring evidensbaserad vård fortsätter. • Sekretess och samtycke vid elevhälsomöten: Korrekt hantering av sekretess och samtycke är avgörande för patientsäkerheten. Området följs fortsatt och bevakas inför kommande läsår GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1-3 § Verksamma logopeder i Stockholm Stads grundskolor ska hålla hög och likvärdig kvalitet i det arbete som lyder under hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Logopederna i Stadens grundskolor ska vidare känna till och följa de rutiner kring hälso- och sjukvårdsarbete som upprättats. Rutindokument upprättas allt eftersom de färdigställs, utifrån gällande lagar och förordningar samt möten med anställda logopeder. 32 Nyanställda logopeder skall erbjudas introduktion i journalföringssystemet Prorenata samt information om och inblick i gällande ledningssystem, vilket ingår i ”Program för elevhälsans arbete”. Under 2025 har inga logopeder tillkommit med hälso- och sjukvårdande uppdrag, däremot har en logoped på projektanställning tillkommit som närvarat vid ett tillfälle på gemensam nätverksträff. Projektanställning syftar till strategiskt arbete på organisationsnivå på skolan och ställer således inga krav på journalföring. ORGANISATION OCH ANSVAR PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1 Utbildningsnämnden är sedan 2023 vårdgivare för den del av elevhälsans logopediska insats som omfattas av hälso-och sjukvårdslagen. Vårdgivaren representeras av avdelningschefen för Avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa. Som verksamhetschef enligt HSL för elevhälsans logopediska insats är enhetschef på Enheten för elevhälsa utsedd. Ansvarig verksamhetschef har överlåtit enskilda ledningsuppgifter för logopediska insatsens ”diagnostik eller vård och behandling” till logoped anställd vid Enheten för elevhälsa på 20 procent från och med 2023-08-16. Medicinska avvikelser hanteras och utreds av medicinskt ledningsansvarig logoped, vid behov i samarbete med verksamhetschefen. Lex Maria liksom avvikelser i förhållande till samverkansrutiner mellan skola och sjukvård hanteras och utreds av verksamhetschefen. Rektor har tilldelats ansvaret att arbetsleda logopeder på skolorna samt ansvara för att tillhandahålla ändamålsenliga lokaler med adekvat utrustning utifrån verksamhetschefs rekommendationer. SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3 Skollogopeder samverkar med logopedmottagningarna i regionen gällande remisser och överlämningar för utredning av språk, läs- och skrivförmåga när det är aktuellt. Skollogopeder samverkar också med skolsköterska och skolläkare i EMI kring samma frågeställningar. INFORMATIONSSÄKERHET HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 § Skollogopeder i Stockholms stads grundskolor har tillgång till journalsystemet Prorenata. Medicinskt ledningsansvarig logoped får besked när nya ansökningar om åtkomst till journalsystemet kommit in och får således vetskap om det tillkommit logopeder i staden. Medicinsk ledningsansvarig logoped har ett ansvar att journalgranska vid behov. Rutiner för dokumentationshantering, exempelvis hantering av journalmaterial och andra sekretessbelagda uppgifter har utarbetats för att säkerställa likvärdighet och ökad patientsäkerhet. EN GOD SÄKERHETSKULTUR Logopeder kallas till regelbundna träffar där rutiner diskuteras och beslutas om för att stärka patientsäkerhet, likvärdighet och vårdkvalité i logopedernas hälso- och sjukvårdsarbete. Sedermera kommer också journalmallar att diskuteras för att öka likvärdighet i dokumentationsförfarandet. Logopeder har ett ansvar att ta kontakt med medicinskt ledningsansvarig logoped då något som skulle kunna påverka patientsäkerheten negativt har inträffat, eller riskerar att inträffa. Förutom att det enskilda ärendet utreds används informationen för att utveckla verksamheten. En digital rutin för 33 avvikelsehantering finns i journalsystemet Prorenata. ADEKVAT KUNSKAP OCH KOMPETENS De aktuella rutindokumenten hålls tillgängliga för alla logopeder anställda i staden via en gemensam SharePoint-yta. Vid uppdateringar meddelas logopederna via e-post. Under året har kompetensutveckling främjats genom: • regelbundna kollegiala träffar där HSL-relaterade arbetssätt, dokumentation och elevhälsoprocesser diskuterats, • erfarenhetsutbyte genom nätverksträff med logopeder från Uppsala kommun. Gruppens storlek (sju logopeder) och deltidsanställningar innebär viss utmaning i att samla samtliga samtidigt, vilket på sikt kan påverka implementeringen av rutiner. För att underlätta deltagande förläggs träffar på varierade tider och dagar. PATIENTEN SOM MEDSKAPARE Samverkan med elever och deras vårdnadshavare ingår som en naturlig del när logopeder blir inkopplade under en elevs skolgång. Elev och vårdnadshavare informeras om vad logopedens insats, till exempel kartläggning, bedömning och/eller behandling kommer att innebära, hur den kommer att genomföras samt att en journal upprättas där logopeden dokumenterar insatserna. Elev och/eller vårdnadshavarna behöver lämna sitt samtycke till logopedinsats innan den inleds. När logopeder använder sin logopediska kompetens för att undersöka, utreda eller behandla en elev räknas detta som en hälso-och sjukvårdsinsats varför detta arbete sker under samma sekretess som övrig hälso- och sjukvård. Samtycke inhämtas från vårdnadshavare eller elev (efter mognadsbedömning) när sekretessbelagd information från elevens journal, till exempel resultatet från en kartläggning, behöver delges övrig skolpersonal. Eventuella synpunkter och klagomål hanteras direkt med berörd personal eller via rektor alternativt verksamhetschef. AGERA FÖR SÄKER VÅRD Utifrån en granskning av journalföring 2025, journalför alla skologopeder regelbundet, om i än i olika omfattning beroende på lokalt uppdrag. Kontroll av registrerade obehöriga inloggningar genom stickprov är ej aktuellt för ledningsansvarig logoped att utföra då logopeder i Stockholm stad enbart kommer åt sina egna journaler på sin lokala enhet/skola. RISKHANTERING SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 I tabellen nedan sammanställs de risker i patientsäkerhetsarbetet som framkommit under året. Dessa risker har identifierats i en riskanalys i enkätform till de anställda skollogopederna i april månad och i löpande samtal med logopederna i grupp. 34 Område Risk Åtgärd Patientsäker Känsliga uppgifter sprids ibland via mejl eftersom Fortsätta lyfta frågan på kommunikation Prorenatas meddelandesystem inte kan användas av yrkesträffar och visa goda alla i övrig elevhälsa, inte heller pedagoger har tillgång. exempel för att påverka mot Logopederna uppvisar goda exempel på patientsäker säkra kommunikationsvägar. kommunikation men möter ibland förväntningar att Tar frågan vidare med övriga kommunikation ska ske via mejl. Det finns även MLA gällande ”säkra osäkerhet kring hur ”säkra meddelanden” får användas meddelanden”, Prorenata- utifrån HSL och sekretess. åtkomst och sekretesshantering i andra professioner. Journalföring Eftersom Prorenata erbjuder många olika Arbeta med journalmallar läsåret journalmallar dokumenterar logopederna något olika 25/26. beroende på mall som används och i vilket syfte, vilket påverkar likvärdighet och enhetlighet i journalföringen. Sekretess och Elever lyfts ofta öppet på elevhälsomöten utan att Informera verksamhetschef men samtycke vid EMI-sekretessen beaktas och utan inhämtat samtycke, i regel ansvarar rektor för att elevhälsomöten vilket skapar osäkerhet kring logopedens delaktighet. elevhälsomöten genomförs Generalklausulen används ibland som stöd trots att lagenligt och i enlighet med den endast gäller övrig elevhälsa gentemot EMI; detta sekretessbestämmelserna. kan skapa felaktiga förväntningar. Sekretesstillhörighet Sekretess inom EMI upplevs svår att upprätthålla i det Ärendet om sekretesstillhörighet täta elevnära samarbetet med övrig elevhälsa, och ett är vidarebefordrat till alltför strikt arbetssätt riskerar att skapa tröghet och verksamhetschef och jurister på sämre samarbete. Logopeder upplever att nuvarande utbildningsförvaltningen och har sekretessgrad begränsar det pedagogiskt nära arbetet fortsatt att handläggas under och ser fördelar med att tillhöra sekretessgruppen hösten 2025, men någon konkret ”övrig elevhälsa”. lösning har inte kunnat nås utifrån gällande lagstiftning. Deltagande på Alla logopeder kallas fortfarande inte regelbundet till MLA uppmanar berörda elevhälsomöten EHT, vilket leder till informella ”korridorssamtal” om logopeder att föra dialog med elever och ärenden. Detta bör i stället hanteras i säkra rektor om regelbunden kallelse forum där samtycke har inhämtats. till EHT för att säkerställa både patientsäkerhet och att kompetensen tas tillvara. MLA kan stödja vid behov om förändring uteblir. Saknad En logoped saknar tydlig arbetsbeskrivning, vilket Dela befintliga arbetsbeskrivning skapar sårbarhet vid organisatoriska förändringar, arbetsbeskrivningar och ta fram särskilt då nuvarande rektor som känner rollen väl ska en gemensam grundstruktur som sluta. även kan användas för nyanställda. Arbetet genomförs under läsåret 25/26 med stöd av nationella riktlinjer. 35 AVVIKELSER Information om avvikelserutinen skedde under våren 2025, rutinen har funnits på plats sedan december 2023 men då logopeder sällan skickar remisser och ej har i uppdrag att formellt utreda elever är det sällan avvikelser uppstår- så också detta år då inga nya avvikelser inkommit trots påminnelser om rutinen. KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Klagomål och synpunkter gällande logopedens arbete i skolan ska i första hand hanteras lokalt. Logopeder ska informera medicinskt ledningsansvarig logoped när sådana inkommit, varefter behov av vidare utredning bedöms. Inga klagomål eller synpunkter har inkommit under 2025. RISKMEDVETENHET OCH BEREDSKAP Riskområden i det hälso- och sjukvårdsrelaterade arbetet har diskuterats vid gemensamma träffar under året, bland annat frågor om journalföring, sekretess och patientsäker kommunikation. Dessa områden kommer att följas upp genom riskanalys i enkätform våren 2026. MÅL STRATEGIER OCH UTMANINGAR INFÖR KOMMANDE ÅR • Vidareutveckla och förtydliga journalmallar i Prorenata för att öka likvärdighet och patientsäkerhet i dokumentationen. • Fortsätta det kollegiala lärandet genom regelbundna träffar med fokus på kartläggning, behandlingsarbete och övriga HSL-relaterade moment. • Följa upp hur arbetet med journalföring, samtycke och sekretess fungerar i det dagliga arbetet, bland annat genom riskanalys i enkätform våren 2026 och löpande dialog på gemensamma möten. • Bearbeta och utveckla en gemensam arbetsbeskrivning som stöd för en likvärdig och tydlig HSL- del i logopedernas uppdrag. • Fortsatt bidra med logopedisk kompetens i relevanta forum inom staden där detta stärker kvalitet och patientsäkerhet i elevhälsoarbetet. 36 PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE SKOLFAM ÅR 2025 SAMMANFATTNING De viktigaste åtgärderna som vidtagits för att öka patientsäkerheten under 2025 • Medicinskt ledningsansvarig psykolog har varit delaktig i att ta fram verksamhetens kontinuitetsplan med fokus på att bibehålla god patientsäkerhet i händelse av störningar i verksamheten. • Skolfam Stockholm fick i socialnämndens budget 2025 i uppdrag att kartlägga hur arbetsmodellen kan utvecklas i Stockholm. Medicinskt ledningsansvarig psykolog har, tillsammans med medicinsk verksamhetschef på utbildningsförvaltningen bevakat hälso- och sjukvårdsperspektivet i detta uppdrag. Detta har lett till att psykologernas roll, utifrån hälso- och sjukvårdslagstiftningen och överenskommelsen mellan utbildningsnämnden och socialnämnden, har påverkat uppdragets utformning. • Uppdatering av journalmallar och rutiner utifrån förändringar under året. • Fortsatt regelbunden kontakt mellan verksamhetschef enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och psykologgruppen på Skolfam för diskussion av frågor relaterade till systematik och patientsäkerhet. • Implementering av rutin för avvikelserapportering utifrån det nya systemet i Prorenata. • Fortsatt samverkan och fortbildning genom exempelvis besök på skolläkarnas professionsträff, handledning av psykolog med specialistkompetens och fortbildning i trauma samt kring unga och kriminalitet. En blick framåt • Fortsatt fokus på traumafördjupning, bland annat med ytterligare föreläsning av Ericastiftelsen under våren 2026 för Skolfams psykologer. Medicinskt ledningsansvarig psykolog på Skolfam har drivit frågan om en nationell utbildning inom området barn och trauma för Skolfams psykologer 2026, och besked om extern finansiering väntas inom kort. Intresset nationellt för en sådan utbildning bland Skolfams psykologer har inventerats och varit mycket stort. • I liten skala prövar Skolfam Stockholm nu att arbeta med barn med som är placerade utanför Stockholms län, utifrån inkomna synpunkter från både socialtjänst och allmänhet om att öka 37 likvärdigheten för barn som är placerade av Stockholms stad. Detta kommer att utvärderas under 2026. • Det finns en önskan inom socialförvaltningen om att använda Skolfams psykologers kompetens ytterligare och det är viktigt fortsätt bevaka det professionsspecifika HSL-perspektivet. • Stiftelsen Allmänna Barnhuset utvecklar just nu Förfam (för familjehemsplacerade barn i förskoleåldern) och en manual presenteras i januari 2026. Skolfam Stockholms psykologer följer detta nära och tittar på hur HSL-förutsättningarna för denna förebyggande insats ser ut i Stockholms stad. • I november 2025 släpptes slutbetänkandet för den statliga utredningen om en förbättrad elevhälsa. Skolfams psykologer följer denna utveckling då den bland annat innehåller förslag för att underlätta samverkan mellan elevhälsa och hälso-och sjukvård samt socialtjänst. GRUNDLÄGGANDE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR SÄKER VÅRD ÖVERGRIPANDE MÅL OCH STRATEGIER PSL 2010:659, 3 kap. 1 §, SOSFS 2011:9, 3 kap. 1-3 § Skolfams psykologer ska bedriva ett patientsäkert hälso- och sjukvårdsarbete med hög kvalitet. Detta ska ske genom följande: • Skolfams psykologer följer relevant lagstiftning. • Psykologerna ska ha god kännedom om rutiner och processer i verksamheten. Medicinskt ledningsansvarig psykolog ansvarar för att revidera och utveckla dessa regelbundet och när behov uppstår. • Samtliga psykologer på Skolfam ansvarar för att identifiera och uppmärksamma risker i patientsäkerhetsarbetet samt deltar i arbetet med att förebygga dessa. ORGANISATION OCH ANSVAR PSL 2010:659, 3 kap. 1 § och 9 §, SOSFS 2011:9, 7 kap. 2 § p 1 Skolfam är en förebyggande verksamhet för samverkan inom Stockholms stad. Syftet med Skolfam är att motverka de negativa effekter som associerats med att vara familjehemsplacerad genom att arbeta för att barnen klarar skolan och blir behöriga till gymnasiet. Socialtjänsten har ett helhetsansvar för barn i samhällsvård och Skolfam utgör ett stöd i det arbetet genom att driva samarbetet runt de familjehemsplacerade barnens skolgång. På Skolfam arbetar i nuläget sex psykologer, sex specialpedagoger, en administrativ assistent och en enhetschef. Skolfam i Stockholm samarbetar med samtliga stadsdelsförvaltningar i Stockholms stad och tar emot barn i grundskoleålder som är placerade i familjehem inom Stockholms län. Socialnämnden har det övergripande ansvaret för Skolfam och därmed även arbetsgivaransvar för personalen inom Skolfam. Utbildningsnämnden är vårdgivare för de insatser inom Skolfam som utförs av psykologer och omfattas av hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Avdelningschefen för avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa (ALE) inom utbildningsförvaltningen är vårdgivarens representant. Anställd vid ALE/utbildningsförvaltningen finns en verksamhetschef (enligt HSL) som har det övergripande ansvaret för den del av Skolfampsykologernas arbete som lyder under HSL. Verksamhetschefen har överlåtit det medicinska ledningsansvaret för Skolfams psykologiska insatser till en psykolog på Skolfam. 38 Medicinska avvikelser hanteras och utreds av medicinskt ledningsansvarig psykolog på Skolfam. Utredningar gällande Lex Maria sker i samarbete med verksamhetschef enligt HSL. SAMVERKAN FÖR ATT FÖREBYGGA VÅRDSKADOR SOSFS 2011:9 4 kap. 6 § och 7 kap. 2 § p 3 Skolfam är en verksamhet som bygger på samverkan inom och mellan förvaltningar på lokal, regional och nationell nivå. Regelbunden samverkan sker mellan verksamhetschef enligt HSL på utbildningsförvaltningen, medicinskt ledningsansvarig psykolog på Skolfam och enhetschef på Skolfam. Denna typ av kontakt är central eftersom Skolfams psykologer verkar inom bägge förvaltningarna. Under året har även områdeschef på socialförvaltningen deltagit på samverkansträffarna på ledningsnivå mellan de berörda förvaltningarna. Det sker även regelbunden kontakt mellan verksamhetschef enligt HSL och psykologgruppen på Skolfam för diskussion av frågor relaterade till systematik och patientsäkerhet. Skolfams psykologer samverkar med elevhälsan på de skolor där elever aktuella i Skolfam går, samt med övriga berörda vårdgivare vid behov. Skolfams psykologer har under året haft en nära samverkan med Ericastiftelsen i och med öppnandet av Våldsmottagningen där flera av Skolfams elever haft möjlighet att få stöd. Genom sin kontakt med avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa (ALE) får Skolfams psykologer information om den samverkan som sker mellan Region Stockholm och Stockholms stad. Som en del av överenskommelsen mellan utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen får Skolfams psykologer ta del av den fortbildning som anordnas på avdelningen för stöd kring lärande och elevhälsa. Medicinskt ledningsansvarig psykolog på Skolfam deltar i regionalt nätverk för psykologer med medicinskt ledningsansvar för skolpsykologer, samt i nationellt nätverk för psykologer med medicinskt ledningsansvar inom Skolfam. Skolfam Stockholms psykologgrupp samverkar och har erfarenhetsutbyte med övriga psykologer inom Skolfam i både regionala och nationella nätverk. INFORMATIONSSÄKERHET HSLF-FS 2016:40, 7 kap. 1 § Skolfams psykologer arbetar sedan 2022 i det digitala journalsystemet Prorenata. Rutiner och journalmallar revideras löpande. Det har gjorts en översyn på rutinen för loggkontroll utifrån att Skolfams psykologer arbetar med elever i stadens samtliga skolor samt med elever i skolor över hela Stockholms län. Skolfams psykologer har åtkomst till elevöversikt för alla elever i Stockholm stad, men dock inga journaler förutom Skolfams egna då det är en sluten modul i Prorenata. Vid loggkontroll görs nu en djupare kontroll för att säkerställa att eleven är aktiv på Skolfam och att psykologen är ansvarig för HSL-arbetet för den eleven. Testmaterial förvaras i sin helhet i för ändamålet avsedda brandsäkra journalskåp. Psykologerna har som rutin att skanna in de HSL-specifika samtyckesformulären som socialtjänsten förmedlar vid anmälan till Skolfam och bifogar dem i uppstartsanteckningen i journalen. För att underlätta den löpande administrationen har Skolfams psykologer möjlighet att förmedla dokumentation till skolor inom staden via funktionen Säkra meddelanden istället för att skicka dessa via post. 39 ADEKVAT KUNSKAP OCH KOMPETENS Genom kontinuerlig fortbildning säkras psykologernas professionsspecifika kompetens. Under 2025 har kompetensutveckling skett inom två områden: Unga och kriminalitet samt Barn och trauma. 1) Kompetensutveckling unga och kriminalitet 2025: a) Skolfams psykologer i Stockholm har deltagit på Skolfams nationella utvecklingsdagar med temat Hur kan Skolfam användas för att förebygga kriminalitet med tidiga insatser. b) Föreläsning om Barn -och unga med normbrytande beteende, specifikt utformad för Skolfams personal av utredare på Kompetenscenter barn och unga på socialförvaltningen. c) Merparten av Skolfams psykologer har deltagit på konferensen Om risker för barn och unga med funktionshinder att utnyttjas för allvarlig brottslighet. d) Samverkan med polis och pedagoger från Polismuseet med tema att förebygga gängkriminalitet. 2) Kompetensutveckling barn och trauma 2025: e) Halvdagsutbildning i fördjupad traumakunskap barn och unga via Ericastiftelsen, utformad för Skolfams psykologer. Ytterligare en halvdag planeras under 2026. f) Studiecirkel barn och trauma i psykologgruppen under hösten 2025. 3) Övrig kompetensutveckling för Skolfams psykologer under 2025: g) Deltagande vid den nationella Skolfamkonferensen med temat Förebyggande arbete för hållbara placeringar. h) Deltagande vid nationell konferens för psykologer verksamma inom skola och förskola (PSIFOS) med temat Vart är vi på väg med elevhälsan. i) Konsultation i testmetodik med Eva Tideman, psykolog med specialistkompetens, under våren 2025. 4) Skolfams psykologer har deltagit vid följande föreläsningar anordnade av Utbildningsförvaltningen: j) Föreläsning för stadens skolpsykologer där BUP informerar om remissrutiner och samverkan. Skolfam har fortsatt sitt arbete med att sprida information om sin arbetsmodell. Under året har psykologerna genomfört en presentation för stadens skolläkare. Skolfams psykologers kompetens efterfrågas ofta inom socialförvaltningen, under året har psykologerna bland annat hållit i en föreläsning om traumamedveten omsorg (TMO) för ett av stadens egna HVB-hem, konsulterat utredare på socialförvaltningen kring förutsättningar för samverkan mellan HVB och region, och föreläst för stadens familjehem om utvecklingspsykologi gällande tonåringar. PATIENTEN SOM MEDSKAPARE PSL 2010:659 3 kap. 4 § En grundläggande förutsättning för säker vård är patientens och närståendes delaktighet. Skolfam arbetar kontinuerligt med att göra berörda elever delaktiga utifrån sina respektive förutsättningar och behov. I Skolfams ärendegång ingår att informera eleverna om verksamhetens syfte och process vid uppstart. 40 Skolfams arbete består framför allt av regelbundna möten med socialtjänst, familjehem, skolpersonal samt biologiska föräldrar när det är möjligt. I de fall det bedöms lämpligt erbjuds eleven att delta på dessa möten, alternativt träffa Skolfams personal i anslutning till mötet. Statistiken nedan fångar inte upp alla möten Skolfam har med eleverna, exempelvis gick 29% av eleverna i förskoleklass eller lågstadiet under 2025, och dessa görs ofta delaktiga på annat sätt än att fysiskt delta på skolmöten. Skolfam avser därför att se över hur elevernas delaktighet redovisas under nästkommande år. Tabellen nedan visar procentandelen av eleverna som tillfrågats att delta i skolmötet, hur många som har deltagit under mötet, hur många som har fått säga sin mening och hur många som har fått återkoppling efter mötet. Statistiken gäller för samtliga ärenden aktuella på Skolfam under 2025. Det sammanlagda antalet möten vid tidpunkten för datainsamling var 366. Elevers delaktighet på Pojkar Flickor Totalt Skolfams skolmöten Andel skolmöten där elever har 67 % 75 % 70 % erbjudits att delta under 2025. Andel skolmöten där elever har 15 % 16 % 15 % deltagit på skolmöte under 2025. Andel skolmöten där elever har 99 % 99 % 99 % fått möjlighet att uttrycka sin mening under 2025. AGERA FÖR SÄKER VÅRD SOSFS 2011:9, 5 kap. 2 §, 7 §, 8 §, 7 kap. 2 § p 2, PSL 2010:659, 3 kap. 10 § Egenkontroll genomförs i verksamheten för ökad patientsäkerhet och är ett område med fortsatt utvecklingspotential gällande exempelvis granskning av psykologprocesser och journalföring. • Medicinskt ledningsansvarig psykolog genomför granskning av journalföring på förekommen anledning, till exempel vid misstänkta brister i journalföringen. • Kontroller av inloggningar i journal genomförs kvartalsvis för hela psykologgruppen. Under 2025 har inga obehöriga inloggningar uppmärksammats. • Behörigheten till journalsystemet Prorenata uppdateras vid personalförändringar. • Skolfams psykologgrupp består av sex psykologer som är lokaliserade på samma plats. Detta möjliggör snabba kommunikationsvägar, och har gett god möjlighet för utveckling och fördjupning, såsom flera tillfällen med gemensam journalgranskning för ökad samsyn kring dokumentation. Detta arbete fortgår parallellt med diskussioner tillsammans med verksamhetschef enligt HSL för att öka patientsäkerheten i verksamheten. • Påbörjad översyn av Skolfams HSL-specifika samtyckesblankett utifrån inkomna synpunkter från socialtjänsten, denna översyn fortsätter under 2026 då samtycket även kan komma att kompletteras med information om traumascreening. 41 RISKHANTERING SOSFS 2011:9, 5 kap. 1 §, 7 kap. 2 § p 4 Medicinskt ledningsansvarig psykolog har under 2025 varit delaktig i att ta fram verksamhetens kontinuitetsplan för att bibehålla god patientsäkerhet i händelse av störningar i verksamheten. En identifierad risk är att psykologerna i Skolfam verkar i två förvaltningar, och påverkas av budgetuppdrag i socialnämnden samtidigt som HSL-ansvaret ligger hos utbildningsnämnden. Det är en utmaning att skapa en samsyn om hälso- och sjukvårdsarbetet som psykologer utför i en förvaltning där psykologerna är anställda, men som inte har ansvaret och möjlighet att påverka HSL-arbetet. Detta ställer höga krav på medicinskt ledningsansvarig psykolog och verksamhetschef enligt HSL att bevaka och föra fram patientsäkerhetsfrågorna. Detta påverkas även av att ledningsansvarig psykolog endast har uppdraget 20% av sin ordinarie tjänst och kan ha svårt att avsätta tid för detta eftersom den ordinarie verksamheten prioriteras. Viktiga åtgärder är att regelbundet avsätta tid i samråd med enhetschefen för Skolfam, att förtydliga och dokumentera mediciniskt ledningsansvarig psykologs arbetsuppgifter samt att ta fram ett årshjul för att förtydliga uppdragets olika hållpunkter under året. Risken från de två föregående patientsäkerhetsberättelserna (2023, 2024) att Skolfams specialpedagoger och psykologer saknar en gemensam dokumentationsyta kvarstår. Tillgången till ett gemensamt och säkert dokumentationssystem skulle förbättra patientsäkerheten på så sätt att det går att följa vården och minska risken att information missas. Det är förberett i journalsystemet Prorenata för en gemensam dokumentationsyta för psykolog och specialpedagog i Skolfam, men arbetet är fortsatt pausat då andra upphandlingar av dokumentationssystem pågår hos socialförvaltningen. AVVIKELSER PSL 2010:659, 6 kap. 4 §, SOSFS 2011:9 5 kap. 5 §, 7 kap. 2 § p 5 Enligt rutin ska psykologerna rapportera avvikelser och tillbud till medicinskt ledningsansvarig psykolog, som genomför en initial bedömning av allvarlighetsgrad. Är ärendet av allvarligare karaktär kontaktas verksamhetschef som är ansvarig för anmälningar enligt Lex Maria. I övrigt ansvarar ledningsansvarig psykolog för att utreda och sammanställa avvikelserna, för att de ska utgöra underlag för utvecklings-och förbättringsarbetet i verksamheten. Under 2025 har det inkommit en avvikelse i verksamheten, precis som under 2024. Fokus under 2026 kommer därför vara att öka kunskapen kring syftet med avvikelserapportering samt att fortsätta arbetet med att implementera den nya rutinen för avvikelser. Avvikelse Risk/skada Analys Åtgärd Dokumentation Risk att information Vid det tillfälle som Samtal med berörd psykolog. i fel journal som är nödvändig för rapporterats har Samma avvikelse har återkommit två att kunna följa elevens psykologen genomfört år i rad, och det är en återkommande vård saknas. möten för ett syskonpar. realitet att psykologerna arbetar med Mötena har legat nära Risk att otillbörliga syskon där möten med fördel läggs i varandra i tid och personuppgifter framgår anslutning till varandra för att dokumentationen för båda i fel journal. minimera restid. Ytterligare eleverna har därför skett diskussion i professionsgruppen hur vid samma tillfälle, vilket vi kan undvika dokumentation i fel ökar risken för att skriva journal. fel. 42 KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 §, 3 a § och 6 §, 7 kap. 2 § p 6 Synpunkter, klagomål, tillbud eller händelser tas emot via e-post, telefon, brev eller genom personlig kontakt i verksamheten. Samarbete sker med enhetschef på Skolfam för att säkerställa att synpunkter och klagomål kopplade till hälso-och sjukvårdsarbetet kommer mediciniskt ledningsansvarig psykolog till del. Skolfam har sedan 2024 arbetat med att systematisera inhämtningen av synpunkter på verksamheten. Dels genom formulär för utvärdering riktade till skolpersonal, familjehem och socialsekreterare i samband med att en Skolfaminsats avslutats och dels genom enkäter till samarbetsaktörerna inom socialtjänsten på stadens samtliga stadsdelsförvaltningar. Elevernas synpunkter inhämtas löpande i anslutning till skolmöten samt mer systematiskt i en elevenkät som förmedlas till familjehemmen varje vår. De synpunkter som inhämtats under året har framförallt berört önskemål om att Skolfam ska utöka sin verksamhet till att omfatta elever som placeras när de är äldre, de som är placerade i familjehem utanför länet, elever som vårdnadsöverflyttas samt att följa med eleverna under gymnasietiden istället för att avsluta i samband med grundskolans avslut. Utifrån dessa synpunkter så har ett utvecklingsarbete gjorts på Skolfam Stockholm under 2025, och verksamheten prövar nu att arbeta med ett mindre antal elever som är placerade av Stockholms stad utanför Stockholms län. Detta kommer att utvärderas under 2026. Uppskattande synpunkter har inkommit på att Skolfams psykologer nu har möjlighet att göra en traumascreening, och även att de varit viktiga aktörer vid försämrat mående hos elever. Inga klagomål på Skolfams psykologers arbete har inkommit. MÅL, STRATEGIER OCH UTMANINGAR FÖR KOMMANDE ÅR Patientsäkerheten i verksamheten ska ständigt utvärderas och förbättras. I årets patientsäkerhetsberättelse beskrivs både nya och sedan tidigare kända utmaningar. De identifierade områdena nedan är delmål i det övergripande arbetet för att hålla en hög kvalitet i hälso-och sjukvårdsarbetet som bedrivs inom Skolfam. MÅL Att kontinuerligt utveckla kvaliteten i hälso- och sjukvårdsarbetet samt patientsäkerheten inom Skolfam. Delmål: • Öka riskmedvetenheten i verksamheten. • Bevaka HSL-perspektivet i utvecklingen av Skolfam. • Ökad kunskap om Skolfams psykologers HSL-arbete i socialförvaltningen. Delmål Strategi/Aktiviteter Öka riskmedvetenheten i Fortsätt arbetet med att implementera den nya rutinen för avvikelser. verksamheten. 43 Bevaka HSL-perspektivet i Skolfam lokalt och nationellt är i utveckling. I Stockholm prövas utvecklingen av Skolfam. arbete utanför länsgränsen, psykologers kompetens efterfrågas i socialförvaltningen och nationellt prövas den förebyggande insatsen Förfam. Medicinskt ledningsansvarig psykolog, tillsammans med verksamhetschef HSL, fortsätter att bevaka hälso- och sjukvårdsperspektivet liksom att psykologernas insatser är i enlighet med överenskommelsen mellan socialnämnd och utbildningsnämnd. Ökad kunskap om Skolfams Medicinskt ledningsansvarig psykolog regelbundet avsätter tid i psykologers HSL-arbete i samråd med enhetschefen för Skolfam, för att förtydliga och socialförvaltningen. dokumentera mediciniskt ledningsansvarig psykologs arbetsuppgifter samt att ta fram ett årshjul för ledningsuppdraget. 44 --- [Bilaga 14 Särskilt stöd grund- och gymnasieskolan 2025.pdf] Särskilt stöd i grund- och gymnasieskolan 2025 Inom grund- och gymnasieskola har nya ekonomiska stödformer etablerats de senaste åren för olika typer av resurstät verksamhet för elever i behov av särskilt stöd, som har inneburit att individuellt behovsprövade ersättningar i hög utsträckning har ersatts av gruppbaserat stöd. I detta avsnitt redovisas utvecklingen av antal elever och kostnader för de olika stödformerna. Särskilt stöd inom grundskolan Ersättning per elev för olika typer av särskilt stöd I tabellen redogörs för ersättning per elev eller plats för de olika ersättningar för särskilt stöd som utbildningsförvaltningen betalar ut. Tabell 1 Ersättning för olika typer av särskilt stöd, tkr per elev/plats Typ av grupp 2021 2022 2023 2024 2025 CSU 267 287 299 313 324 RSU 135 140 147 147 SU (ex moms) 75 78 82 82 Resursskola ex moms, inkl SU-tillägg 75 230 233 244 244 Tilläggsbelopp/verksamhetsstöd Individuellt fastställda belopp Kommentar till ersättningsnivåerna: Behoven för elever i CSU-grupp är de mest omfattande i den kommunala verksamheten. Behoven hos resursskolornas elever varierar, varför ersättningen till resursskolorna ligger i nivå med den genomsnittliga ersättningen för CSU och RSU. De olika formerna av särskilt stöd beskrivs kortfattat nedan. Särskild undervisningsgrupp (SU) Särskild undervisningsgrupp (SU-grupp) definieras i skollagen. En elev i behov av särskilt stöd kan få det i en särskild undervisningsgrupp, om detta ger bättre förutsättningar att tillgodose elevens stödbehov. SU-grupper finns i både kommunala och fristående skolor. I Stockholms kommunala grundskolor används begreppet LSU (lokal särskild undervisningsgrupp) för de SU- grupper som finns lokalt på skolorna. Ersättning per elev i SU-grupp betalas ut sedan 2022. Regional särskild undervisningsgrupp (RSU) Regional särskild undervisningsgrupp vänder sig till elever med ett större stödbehov än elevens hemskola kan erbjuda. RSU-gruppen bedrivs som ett samarbete mellan de kommunala skolorna i ett visst område. Beslut om att erbjuda plats fattas av en styrgrupp med grundskolechef och rektorer. Elever som går i RSU-grupp behåller sin skolplacering på hemskolan. Ersättning per plats i RSU-grupp betalas ut sedan 2022. Central särskild undervisningsgrupp (CSU) Central särskild undervisningsgrupp vänder sig till elever med omfattande behov av stöd och finns på ett urval kommunala skolor i Stockholm. Ansökan görs av elevens hemskola. Beslut kring erbjudande om placering fattas centralt på förvaltningen. En placering i CSU innebär att eleven byter skola till den skolenhet där CSU-gruppen finns. Ersättning per plats i CSU-grupp betalas ut sedan länge. Fristående resursskola Fristående resursskolor är skolor som enbart tar in elever som har behov av särskilt stöd. Detta regleras i skollagen. Tidigare finansierades verksamheten av tilläggsbelopp utöver ordinarie skolpeng, men efter att den individuella behovsprövningen skärpts har allt mindre tilläggsbelopp beviljats. Sedan 2021 beviljas resursskolor ett fast strukturbidrag per elev, och sedan 2022 också SU-gruppstillägg, för samtliga Stockholmselever. Strukturbidraget fördubblades 2022 jämfört med 2021. Individuellt fastställt tilläggsbelopp eller verksamhetsstöd Tilläggsbelopp ska lämnas till huvudmannen för en fristående skola för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd, eller ska erbjudas modersmålsundervisning eller delta i lovskola. För att tilläggsbelopp vid omfattande behov av särskilt stöd ska utgå måste skolan sätta in extraordinära stödåtgärder som innebär att mer betydande resurser måste avsättas för en enskild elevs räkning. Stockholms stad beviljar vid behov motsvarande bidrag till skolor i egen eller andra kommuners regi, på samma grunder som tilläggsbelopp till fristående skolor. Dessa bidrag benämns då verksamhetsstöd. Antal elever för vilka gruppbaserad ersättning för särskilt stöd betalas ut I tabellen sammanställs antal stockholmselever i verksamheter med någon form av gruppbaserad ersättning. Tabell 2 Antal elever i verksamhet med olika typer av gruppbaserad ersättning Elever med gruppbaserat stöd per typ av skola/grupp 2021 2022 2023 2024 2025 Förändring 2022–2025 Kommunala skolor, totalt 277 1 132 1 394 1 564 1 781 57% CSU-grupp 243 250 247 268 326 30% RSU-grupp 34 110 133 135 156 42% LSU-grupp 772 1 014 1 161 1 299 68% Fristående skolor, totalt 661 772 881 1 019 1 060 37% Resursskolor 661 712 795 886 927 30% Övriga SU-grupper 60 86 133 133 122% Summa 938 1 904 2 275 2 583 2 841 49% Andel av stockholmselever i kommunal skola F-9 0,4% 1,5% 1,8% 2,1% 2,4% 0,9 pe Andel av stockholmselever i fristående skola F-9 2,5% 3,0% 3,4% 4,0% 4,2% 1,3 pe Andel av stockholmselever totalt, F-9 0,9% 1,9% 2,2% 2,6% 2,9% 1,0 pe Avser antal elever i slutet av respektive år. 2022 var samtliga gruppbaserade ersättningar på plats, och sedan dess har antalet elever i någon form av grupp ökat med nära 50 procent. Allra mest ökar antalet elever i SU-grupper, men även exklusive SU-grupper är ökningen betydande. Andelen Stockholmselever för vilka förvaltningen betalar ut gruppbaserat stöd har ökat med en procentenhet, från 1,9 till 2,9 procent. Drygt 4 procent av alla elever i fristående skola går i resursskola, eller i SU-grupp i vanlig fristående skola. Kostnader för olika typer av särskilt stöd Anledningen till att de gruppbaserade ersättningarna infördes var att den alltmer restriktiva tillämpningen av regelverket för tilläggsbelopp ledde till att allt mindre resurser beviljades elever med behov av särskilt stöd. Figur 1 Budget och utfall för särskilt stöd i grundskolan 600 532 500 500 428 116 395 377 386 386 96 400 23 79 20 62 18 50 15 300 53 223 75 149 175 206 200 62 298 249 72 75 87 105 100 153 87 81 73 67 0 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 För 2025 redovisas prognos för året, i början av december. Av diagrammet framgår att utbetalningarna 2019–2021 blev allt lägre, trots en oförändrad budget. Sedan 2022 har kostnaderna legat i fas med budgeten. Totalt har kostnadsökningen 2022–2025 varit 146 mnkr, eller i genomsnitt 11 procent per år. Budgeten för särskilt stöd har alltså ökat betydligt mer än skolpengen. Övergång till gymnasieskola för elever i verksamhet med gruppbaserad ersättning för särskilt stöd För att följa e(cid:431)ekterna av de resurser som satsas på gruppbaserat stöd i grundskolan undersöker förvaltningen vad elever som går i årskurs 9 i någon typ av verksamhet med gruppbaserat stöd i maj innevarande år gör under hösten. ronork renojliM TB/VS exkl CSU CSU Strukturbidrag RSU-bidrag SU-gruppsbidrag Budget särskilt stöd Figur 2 Gymnasieplacering i november 2025, för elever placerade i grundskolans årskurs 9 i maj 2025 100% 7% 10% 7% 90% 8% 1% 17% 20% 17% 7% 80% 11% 2% 1% 1% 70% 48% 60% 40% 31% 42% Återfinns ej i placeringsfil för 63% 50% gymnasiet* 40% 17% Program i anpassad gymnasieskola 73% 18% 16% 30% 21% 20% Introduktionsprogram 31% 13% 10% 24% 19% 26% 11% 0% Yrkesprogram Högskoleförberedande program *Bor inte i Stockholm och går inte i någon av stadens skolor, eller saknar gymnasieplacering Årets analys bekräftar i allt väsentligt bilden från VB 2024, att cirka 80 procent av eleverna är inskrivna i gymnasieskolan, varav hälften på introduktionsprogram. Utvecklingsarbete under 2025 Förra året genomfördes en kartläggning av arbetet i stadens SU-grupper i syfte att analysera behov av stödinsatser. Under 2025 har därefter en utbildningsinsats genomförts i form av workshop för samtliga skolledningar om att leda och organisera särskild undervisningsgrupp. Workshopen har inneburit föreläsningar med fokus på styrdokument, praxis och forskning. Den har också innehållit presentationer av några olika skolors sätt att leda och organisera SU- grupper, samt panelsamtal och inte minst reflekterande samtal gruppvis. Ett antal skolor med SU-grupper har också erbjudits handledning inom Positivt beteendestöd (PBS), ett förebyggande förhållningssätt som syftar till att stödja skolor att minska förekomsten av problemskapande beteenden. Särskilt stöd inom gymnasieskolan Ersättning per elev för olika typer av särskilt stöd I tabellen redogörs för ersättning per elev eller plats för de olika ersättningar för särskilt stöd som utbildningsförvaltningen betalar ut. Tabell 3 Ersättning för olika typer av särskilt stöd, tkr/per elev 2022 2023 2024 2025 SPV nationellt program (egen regi, fristående) * 145 151 156 160 SPV nationellt program (andra kommuner) Skolkommunens kostnad SPV introduktionsprogram (egen regi) ** 12 12 14 14 IMA-Flex (egen regi) *** 104 108 112 115 Tilläggsbelopp/verksamhetsstöd Individuellt fastställda belopp Belopp anges exklusive moms. * Till stadens skolor i egen regi görs avdrag för vissa lokalkostnader mm innan utbetalning till skolorna ** Vägt medelvärde av skillnad i programpeng mellan IM och IM-SPV för egen regi. *** Skillnaden i programpeng mellan IMA-flex och IMA för egen regi. Elever som är behöriga till ett nationellt program men har behov av en anpassad studiemiljö kan erbjudas specialpedagogisk verksamhet (SPV) på nationellt program. Specialpedagogisk verksamhet anordnas även på introduktionsprogrammen språkintroduktion (IMS), yrkesintroduktion (IMY) och individuellt alternativ (IMA), för elever med dokumenterade stödbehov som saknar behörighet till ett nationellt program. För behöriga elever som har påbörjat ett nationellt program men som av synnerliga skäl behöver omfattande stöd finns möjligheten att läsa inom ramen för introduktionsprogrammet individuellt alternativ. Det kallas IMA-Flex, flexibelt lärande. Vidare kan individuellt fastställt tilläggsbelopp eller verksamhetsstöd beviljas för alla enskilda elever med omfattande behov av särskilt stöd, oavsett typ av program. Antal elever för vilka gruppbaserad ersättning för särskilt stöd betalas ut I tabellen sammanställs antal elever vid respektive års slut, i verksamheter med någon form av gruppbaserad ersättning. Tabell 4 Antal stockholmselever med gruppbaserat stöd i gymnasieskola, per typ av huvudman och program 2022 2023 2024 2025 Förändring 2022–2025 Kommunala skolor, totalt (Stockholms stad) 379 414 473 517 36% SPV nationellt program 139 145 142 145 4% SPV introduktionsprogram 207 243 299 338 63% IMA-Flex 33 26 32 34 3% SPV nationellt program fristående skolor 240 249 248 268 12% SPV nationellt program annan kommun 21 28 29 32 52% Summa 640 691 750 817 28% Antalet elever i verksamhet med någon typ av gruppbaserad ersättning har ökat relativt kraftigt också i gymnasieskolan, totalt med nära 30 procent. Den stora ökningen noteras för SPV introduktionsprogram. Orsakerna är inte klarlagda men sannolikt kan både införandet av nya ersättningsformer, och de omfattande insatserna i grundskolan för elever med behov av särskilt stöd, bidra till utvecklingen. Kostnader för olika typer av särskilt stöd I tabellen nedan redovisas kostnaden för stockholmselever i gymnasiet, per typ av stödform. Tabell 5 Total kostnad för olika typer av särskilt stöd i gymnasieskolan, miljoner kronor 2022 2023 2024 2025 Förändring 2023–2025 SPV Nationellt program egen regi 8 18 19 19 5% SPV introduktionsprogram egen regi 2 3 4 5 59% SPV Nationellt program fristående skolor 17 37 38 42 15% SPV Nationellt program annan kommun 2 5 5 5 2% IMA-Flex, egen regi 3 3 3 4 34% Tilläggsbelopp/verksamhetsstöd 30 26 26 27 4% Summa 63 92 96 102 11% För 2025 redovisad prognos för året, från december. Den särskilda ersättningen för SPV infördes först från och med höstterminen 2022 vilket då bara gav en halvårseffekt. Utvecklingen över tid redovisas därför från 2023. De senaste två åren har kostnaderna totalt ökat med 11 procent. I kronor räknar är den största ökningen inom SPV för nationella program, framför allt till fristående skolor. --- [Bilaga 15 Grundskoleundersökningen 2025.pdf] Utbildningsförvaltningen Bilaga 15 Grundskoleavdelningen Sida 1 (10) Grundskoleundersökningen 2025 Undervisning, trygghet, relationer och inflytande Förvaltningen arbetar för att främja trygghet och studiero samt förebygga kränkande behandling. Elevernas upplevelser följs upp i den årliga grundskoleundersökningen, genom trygghetsdialoger på skolorna samt genom årlig uppföljning av skolinspektions- och kränkningsanmälningar. Resultat från grundskoleundersökningen Utifrån revideringen av grundskoleundersökningen har både enkätfrågor, tidpunkt för genomförande och svarsgrupp förändrats. Någon jämförelse över tid är därför inte möjlig att göra för 2025 års resultat i grundskolan. Den nya undersökningen genomfördes under höstterminen 2025. Undersökningen riktades till följande målgrupper inom grundskolan: • Elever i årskurs 3, 6 och 9. Här ingick också elever i fritidshem (årskurs 3) och elever i fritidsklubb. • Vårdnadshavare i förskoleklass och årskurs 3. Svar från elever Undersökningen innehöll frågor inom de fyra områdena: undervisning, trygghet, relationer och inflytande. Dock är det endast elever i årskurs 6 och 9 som besvarar frågor kring inflytande. Svarsskalan för elever i grundskolan är 1–5 (instämmer inte alls – instämmer helt). Här redovisas andelen elever per årskurs som svarat 4 eller 5 på skalan för respektive påstående. Andelen positiva svar är över lag högre i årskurs 3. Resultaten är lägre i årskurs 6 och i regel lägst i årskurs 9. Även om frågorna och svarsgrupperna har förändrats, finns samma övergripande mönster sedan tidigare år. Tabell 1. Andelen positiva svar (elever som har svarat 4–5) i procent per index år 2025. Åk 3 Åk 6 Åk 9 Undervisning 80 78 71 Trygghet 89 86 84 Relationer 90 82 73 Inflytande * 57 42 *frågor om inflytande ställs enbart till elever i åk 6 och 9. Skillnader mellan pojkar och flickor Det är ingen större skillnad mellan hur pojkar och flickor svarar i årskurs 3. Dock instämmer pojkar i årskurs 3 i lägre utsträckning att de lär sig på lektionerna. På fritidshem i årskurs 3 finns inte heller några stora könsskillnader – dock svarar en något lägre andel pojkar (84 procent) att fritids har roliga aktiviteter, jämfört med flickor (88 procent). Bilaga 15 Sid 2 (10) I årskurs 6 och 9 ser vi att flickor känner sig mindre trygga än pojkar på lektionerna samt att flickor i lägre utsträckning vågar fråga om det är något de inte förstår på lektionerna. Här instämmer också en lägre andel flickor i att det finns minst en vuxen att prata med på skolan. I årskurs 9 upplever flickor i lägre utsträckning än pojkar att de får stöd och hjälp på lektionen. I samma årskurs ser vi även att en låg andel flickor (33 procent) instämmer i att de får ge förslag på hur man ska arbeta på lektionen. Undervisning Strax över 60 procent av eleverna upplever oftast bra arbetsro i årskurs 3 och 9. I årskurs 6 är andelen lägre - här instämmer strax över hälften av eleverna att de oftast upplever bra arbetsro. Andelen elever som instämmer i att de lär sig på lektionen är som högst i åk 3, för att sjunka i årskurs 6 och sedan ytterligare i åk 9. Samma mönster finns när det gäller frågan om man får stöd och hjälp av sina lärare. En hög andel elever i årskurs 6 (88 procent) anser att läraren gör det tydligt vad man ska lära sig på lektionen. En lägre andel i årskurs 9 (74 procent) instämmer i samma påstående. Trygghet Elever i samtliga årskurser instämmer i hög utsträckning i att de känner sig trygga på lektioner och raster. Det finns inga större skillnader mellan olika årskurser här, och inte heller skillnader i trygghet när man jämför lektion och rast. Dock är det en lägre andel i årskurs 6 och 9 som instämmer i att de vågar fråga om det är något de inte förstår på lektionen. I årskurs 9 är andelen lägst – här instämmer 72 procent i att de vågar fråga. Relationer En majoritet av eleverna i årskurs 3 (90 procent) instämmer i det finns minst en vuxen att prata med på skolan samt att lärarna bryr sig om hur de mår. I årskurs 6 instämmer 83 procent i det finns minst en vuxen att prata med på skolan och 82 procent instämmer i att de upplever att lärarna bryr sig om hur de mår. I årskurs 9 är motsvarande andelar 78 respektive 70 procent. Inflytande Möjligheten att påverka sin skolgång skattas lågt av eleverna, och i årskurs 9 är det undersökningens svagaste område. Lägst resultat finns för påståendet om elever får ge förslag på hur man ska arbeta på lektionen där 37 procent av eleverna i årskurs 9 instämmer. Andelen elever i årskurs 9 som anser att de får vara med och påverka saker de bryr sig om på skolan är 47 procent. Elever i årskurs 6 instämmer i högre grad (62 procent) i samma påstående. Fritidshem och fritidsklubb Sammantaget är bilden av fritidshemmet positiv, med en hög andel elever i årskurs 3 (91 procent) som upplever sig trygga och instämmer i att de får stöd och hjälp av vuxna när de behöver (89 procent). En något lägre andel (86 procent) upplever att fritidshemmet har roliga aktiviteter. Mönstret är detsamma för fritidsklubben, med en hög andel elever som känner sig trygga (93 procent) och som instämmer i att de får stöd och hjälp av vuxna när de behöver (88 procent). Även här upplever en något lägre andel elever (84 procent) att klubben har roliga Bilaga 15 Sid 3 (10) aktiviteter. Enkätsvaren för fritidsklubb bör tolkas med viss försiktighet på grund av den lägre svarsfrekvensen (58 procent). Svar från vårdnadshavare Undersökningen till vårdnadshavare med elever i förskoleklass eller årskurs 3 innehöll frågor om trivsel, information från skolan och dialog med skolan. Vårdnadshavare med elever i förskoleklass fick även besvara en fråga om övergången från förskola till förskoleklass. Båda vårdnadshavarna till eleverna gavs möjlighet att besvara enkäten. I de fall båda svarade vägs svaren ihop till ett genomsnitt. I resultat såväl som svarsfrekvens beräknas svaren som ett svar per elev. Resultaten bör tolkas med försiktighet med anledning av den låga svarsfrekvensen. Andelen vårdnadshavare som besvarade frågorna om skolan var 61 procent för vårdnadshavare med elever i förskoleklass respektive 65 procent för vårdnadshavare med elever i årskurs 3. Motsvarande andel som besvarade frågorna om fritids var 60 procent för vårdnadshavare med elever i förskoleklass och 66 procent för vårdnadshavare med elever i årskurs 3. Förskoleklass och årskurs 3 Av de vårdnadshavare med elever i förskoleklass som har besvarat enkäten instämmer 92 procent i påståendet att deras barn trivs i skolan. Motsvarande andel för vårdnadshavare med elever i årskurs 3 är 90 procent. Ungefär lika stora andelar svarar att de får bra information av skolan, 86 procent av vårdnadshavarna med elever i förskoleklass respektive 85 procent av vårdnadshavarna med elever i årskurs 3. En något lägre andel vårdnadshavare med elever i förskoleklass instämmer i påståendet att de har en bra dialog med skolan om sina barns lärande (80 procent). Motsvarande andel för vårdnadshavare med elever i årskurs 3 är 85 procent. Andelen vårdnadshavare med elever i förskoleklass som instämmer i påståendet att de är nöjda med hur övergången från förskola till förskoleklass fungerade för sina barn är 85 procent. Det är inte några större skillnader i svaren beroende på om vårdnadshavarna svarar för elever som är flickor eller pojkar. Den största skillnaden syns i svaren från vårdnadshavare med elever i förskoleklass där en lägre andel av pojkarnas vårdnadshavare instämmer i påståendet att deras barn trivs i skolan (91 procent) jämfört med flickornas vårdnadshavare (94 procent). Fritidshem En stor andel av vårdnadshavarna med elever i förskoleklass (93 procent) instämmer i att deras barn trivs på fritids. En något lägre andel av vårdnadshavarna med elever i årskurs 3 (89 procent) instämmer i samma påstående. Andelen som instämmer i påståendet att de får bra information från fritids är 78 procent för vårdnadshavare med elever i förskoleklass och 82 procent för vårdnadshavare med elever i årskurs 3. Det är inte några större skillnader i svaren beroende på om vårdnadshavarna svarar för elever som är flickor eller pojkar. Bilaga 15 Sid 4 (10) Grundskoleundersökningen anpassad grundskola Undersökningen har också genomförts för elever inom den anpassade grundskolan, där enkäten besvaras i årskurs 3–9. Här ingick också elever i fritidshem (årskurs 3–6). Även vårdnadshavare i årskurs 1–9 besvarar enkäten. Svar från elever Eleverna får frågor inom områdena undervisning och trygghet. För denna enkät gäller svarsalternativen ja/ibland/nej. Här redovisas andelen elever som har svarat ja. Resultaten i årets undersökning bör tolkas med försiktighet med anledning av den låga svarsfrekvensen (60 procent för de frågor som rör undervisning och trygghet och 37 procent för frågor som rör fritidshem). Sammantaget är majoriteten av eleverna positivt inställda till skolan. När det gäller undervisning upplever många elever i den anpassade grundskolan (86 procent) att de lär sig saker i skolan. En relativt hög andel (80 procent) instämmer i att de får hjälp av vuxna i skolan, och 75 procent uppger att de tycker om att vara i skolan. Avseende trygghet uppger en hög andel elever (88 procent) att de vuxna är snälla i skolan, medan en lägre andel (73 procent) svarar att de andra barnen är snälla. Könsskillnaderna är små, med bara några procentenheters skillnad på samtliga frågor som rör undervisning och trygghet. Fritidshem Majoriteten av eleverna är positiva även till fritids, med en hög andel elever (82 procent) som tycker om att vara på fritids, samt många som instämmer i att de vuxna är snälla (87 procent). En lägre andel (71 procent) tycker att det finns roliga saker att göra på fritids. Svar från vårdnadshavare Undersökningen till vårdnadshavare med elever i årskurs 1–9 i anpassad grundskola innehöll frågor om trivsel, information från skolan, dialog med skolan, elevernas lärande och skolans lokaler. Båda vårdnadshavarna till eleverna gavs möjlighet att besvara enkäten. I de fall båda svarade vägs svaren ihop till ett genomsnitt. I resultat såväl som svarsfrekvens beräknas svaren som ett svar per elev. Resultaten bör tolkas med försiktighet med anledning av den låga svarsfrekvensen (41 procent för frågor som rör skolan och 34 procent för frågor som rör fritids). Anpassad grundskola En stor andel av de vårdnadshavare som har besvarat enkäten instämmer i påståendet att deras barn trivs i skolan (91 procent). Andelen som instämmer i att de får bra information från skolan är 84 procent och 88 procent av de vårdnadshavare som har besvarat enkäten instämmer i påståendet att de har en bra dialog med skolan om sina barns lärande och utveckling. En nästan lika stor andel (86 procent) instämmer i att de upplever att deras barn lär sig nya saker i skolan. Andelen som instämmer i att skolans lokaler är anpassade efter sina barns behov är 83 procent. Bilaga 15 Sid 5 (10) Det är inte några större skillnader i svaren beroende på om vårdnadshavarna svarar för elever som är flickor eller pojkar. En av de största skillnaderna syns i svaren för om vårdnadshavarna upplever att deras barn lär sig nya saker i skolan. I det instämmer en lägre andel av pojkarnas vårdnadshavare (85 procent) jämfört med flickornas vårdnadshavare (88 procent). Samma mönster gäller för påståendet om skolans lokaler är anpassade efter barnens behov. Där instämmer 82 procent av pojkarnas vårdnadshavare och 85 procent av flickornas vårdnadshavare. Fritidshem En större andel vårdnadshavare som har besvarat enkäten instämmer i påståendet att deras barn trivs på fritids (88 procent) jämfört med andelen som instämmer i att de får bra information från fritids (72 procent). En något större andel av pojkarnas vårdnadshavare (74 procent) instämmer i påståendet att de får bra information från fritids jämfört med flickornas vårdnadshavare (70 procent). Bilaga 15 Sid 6 (10) Bilaga 1. Tabeller från grundskoleundersökningen Nedan redovisas enkätsvaren från grundskoleundersökningen i procent. Tabell 1. Frågor till elever i grundskolan, årskurs 3, 6 och 9. Svarsskalan för elever i grundskolan är 1–5 (instämmer inte alls – instämmer helt). Här redovisas andelen (%) elever som har svarat 4 eller 5 på skalan för respektive påstående. Årskurs 3 6 9 Undervisning Jag lär mig mycket på lektionerna 87 80 68 Det är oftast bra arbetsro 61 53 62 Jag får stöd och hjälp av mina lärare när jag 91 83 73 behöver Mina lärare gör det tydligt vad jag ska lära mig 88 74 på lektionerna Jag upplever att mina lärare vill att det ska gå 91 79 bra för mig i skolan Trygghet Jag vågar fråga om det är något jag inte förstår 88 79 72 på lektionerna Jag känner mig trygg på lektionerna 91 89 88 Jag känner mig trygg på rasterna 88 92 91 Relationer På skolan finns minst en vuxen som jag kan 90 83 78 prata med Jag upplever att mina lärare bryr sig om hur jag 90 82 70 mår Inflytande Vi elever får ge förslag på hur vi ska arbeta på 53 37 lektionerna Jag får vara med och påverka saker jag bryr mig 62 47 om på skolan Bilaga 15 Sid 7 (10) Tabell 2. Frågor till elever i grundskolan, årskurs 3, 6 och 9. Svarsskalan för elever i grundskolan är 1–5 (instämmer inte alls – instämmer helt). Här redovisas andelen (%) elever som har svarat 4 eller 5 på skalan för respektive påstående, efter kön. Årskurs 3 6 9 Kön Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Undervisning Jag lär mig mycket på lektionerna 84 92 80 80 72 65 Det är oftast bra arbetsro 63 61 55 51 64 60 Jag får stöd och hjälp av mina lärare när jag 90 93 85 81 77 70 behöver Mina lärare gör det tydligt vad jag ska lära mig 88 87 78 72 på lektionerna Jag upplever att mina lärare vill att det ska gå 91 92 81 79 bra för mig i skolan Trygghet Jag vågar fråga om det är något jag inte 88 89 85 74 78 66 förstår på lektionerna Jag känner mig trygg på lektionerna 91 93 92 86 92 86 Jag känner mig trygg på rasterna 90 87 93 90 94 90 Relationer På skolan finns minst en vuxen som jag kan 90 92 86 81 79 72 prata med Jag upplever att mina lärare bryr sig om hur 90 92 83 81 72 67 jag mår Inflytande Vi elever får ge förslag på hur vi ska arbeta på 53 52 41 33 lektionerna Jag får vara med och påverka saker jag bryr 62 64 48 46 mig om på skolan Tabell 3. Frågor till elever i fritidshem, årskurs 3. Svarsskalan för elever i fritidshem är 1–5 (instämmer inte alls – instämmer helt). Här redovisas andelen (%) elever i årskurs 3 som har svarat 4 eller 5 på skalan för respektive påstående. Årskurs 3 Mitt fritids har roliga aktiviteter 86 Jag får stöd och hjälp av vuxna på mitt fritids när jag behöver 89 Jag känner mig trygg på mitt fritids 91 Tabell 4. Frågor till elever i fritidshem, årskurs 3. Svarsskalan för elever i fritidshem är 1–5 (instämmer inte alls – instämmer helt). Här redovisas andelen (%) elever i årskurs 3 som har svarat 4 eller 5 på skalan för respektive påstående, efter kön. Fritidshem Pojke Flicka Mitt fritids har roliga aktiviteter 84 88 Jag får stöd och hjälp av vuxna på mitt fritids när jag behöver 88 90 Jag känner mig trygg på mitt fritids 92 92 Tabell 5. Frågor till elever i fritidsklubb, årskurs 4–6. Svarsskalan för elever i fritidsklubb är 1–5 (instämmer inte alls – instämmer helt). Här redovisas andelen (%) elever i årskurs 4–6 som har svarat 4 eller 5 på skalan för respektive påstående. Årskurs 4–6 Min fritidsklubb har roliga aktiviteter 84 Jag får stöd och hjälp av vuxna på min fritidsklubb när jag behöver 88 Jag känner mig trygg på min fritidsklubb 93 Bilaga 15 Sid 8 (10) Tabell 6. Frågor till elever i fritidsklubb, årskurs 4–6. Svarsskalan för elever i fritidsklubb är 1–5 (instämmer inte alls – instämmer helt). Här redovisas andelen (%) elever i årskurs 4–6 som har svarat 4 eller 5 på skalan för respektive påstående, efter kön. Fritidsklubb Pojke Flicka Min fritidsklubb har roliga aktiviteter 83 84 Jag får stöd och hjälp av vuxna på min fritidsklubb när jag behöver 90 87 Jag känner mig trygg på min fritidsklubb 93 93 Tabell 7. Frågor till vårdnadshavare med elever i förskoleklass eller årskurs 3 i grundskolan. Svarsskalan för vårdnadshavare är 1–5 (instämmer inte alls – instämmer helt). Här redovisas andelen (%) vårdnadshavare med elever i förskoleklass eller årskurs 3 som har svarat 4 eller 5 på skalan för respektive påstående. Förskoleklass Årskurs 3 Mitt barn trivs i skolan 92 90 Jag får bra information från skolan 86 85 Jag har en bra dialog med skolan om mitt barns lärande och 80 85 utveckling Jag är nöjd med hur övergången från förskola till förskoleklass 85 fungerade för mitt barn Tabell 8. Frågor till vårdnadshavare med elever i förskoleklass eller årskurs 3 i grundskolan. Svarsskalan för vårdnadshavare är 1–5 (instämmer inte alls – instämmer helt). Här redovisas andelen (%) vårdnadshavare med elever i förskoleklass eller årskurs 3 som har svarat 4 eller 5 på skalan för respektive påstående, efter kön. Förskoleklass Årskurs 3 Kön Pojke Flicka Pojke Flicka Mitt barn trivs i skolan 91 94 89 90 Jag får bra information från skolan 86 85 85 85 Jag har en bra dialog med skolan om mitt barns lärande och 80 79 85 85 utveckling Jag är nöjd med hur övergången från förskola till förskoleklass 84 85 fungerade för mitt barn Tabell 9. Frågor om fritidshem till vårdnadshavare med elever i förskoleklass eller årskurs 3 i grundskolan. Svarsskalan för vårdnadshavare är 1–5 (instämmer inte alls – instämmer helt). Här redovisas andelen (%) vårdnadshavare med elever i förskoleklass eller årskurs 3 som har svarat 4 eller 5 på skalan för respektive påstående. Förskoleklass Årskurs 3 Mitt barn trivs på fritids 93 89 Jag får bra information från fritids 78 82 Tabell 10. Frågor om fritidshem till vårdnadshavare med elever i förskoleklass eller årskurs 3 i grundskolan. Svarsskalan för vårdnadshavare är 1–5 (instämmer inte alls – instämmer helt). Här redovisas andelen (%) vårdnadshavare med elever i förskoleklass eller årskurs 3 som har svarat 4 eller 5 på skalan för respektive påstående, efter kön. Förskoleklass Årskurs 3 Kön Pojke Flicka Pojke Flicka Mitt barn trivs på fritids 93 93 88 89 Jag får bra information från fritids 78 78 81 83 Bilaga 15 Sid 9 (10) Tabell 11. Frågor till elever i anpassad grundskola, årskurs 3–9. Svarsskalan för elever i anpassad grundskola är ja/ibland/nej. Här redovisas andelen (%) elever i årskurs 3–9 som har svarat ja på respektive fråga. Årskurs 3–9 Undervisning Tycker du om att vara i skolan? 75 Lär du dig saker i skolan? 86 Får du hjälp av vuxna i skolan? 80 Trygghet Är de vuxna snälla i skolan? 88 Är de andra barnen snälla i skolan? 73 Tabell 12. Frågor till elever i fritidshem, anpassad grundskola, årskurs 3–6. Svarsskalan för elever i anpassad grundskola är ja/ibland/nej. Här redovisas andelen (%) elever i årskurs 3–6 som har svarat ja på respektive fråga. Årskurs 3–6 Tycker du om att vara på fritids? 82 Finns det roliga saker att göra på fritids? 71 Är de vuxna snälla på fritids? 87 Är de andra barnen snälla på fritids? 81 Tabell 13. Frågor till elever i fritidshem, anpassad grundskola, årskurs 3–6. Svarsskalan för elever i anpassad grundskola är ja/ibland/nej. Här redovisas andelen (%) elever i årskurs 3–6 som har svarat ja på respektive fråga, efter kön. Kön Pojke Flicka Tycker du om att vara på fritids? 79 85 Finns det roliga saker att göra på fritids? 71 70 Är de vuxna snälla på fritids? 87 85 Är de andra barnen snälla på fritids? 78 86 Tabell 14. Frågor till vårdnadshavare med elever i anpassad grundskola, årskurs 1–9. Svarsskalan för vårdnadshavare är 1–5 (instämmer inte alls – instämmer helt). Här redovisas andelen (%) vårdnadshavare med elever i anpassad grundskola, årskurs 1–9, som har svarat 4 eller 5 på skalan för respektive påstående. Årskurs 1–9 Mitt barn trivs i skolan 91 Jag får bra information från skolan 84 Jag har en bra dialog med skolan om mitt barns lärande och 88 utveckling Jag upplever att mitt barn lär sig nya saker i skolan 86 Skolans lokaler är anpassade efter mitt barns behov 83 Tabell 15. Frågor till vårdnadshavare med elever i anpassad grundskola, årskurs 1–9. Svarsskalan för vårdnadshavare är 1–5 (instämmer inte alls – instämmer helt). Här redovisas andelen (%) vårdnadshavare med elever i anpassad grundskola, årskurs 1–9, som har svarat 4 eller 5 på skalan för respektive påstående, efter kön. Kön Pojke Flicka Mitt barn trivs i skolan 90 92 Jag får bra information från skolan 84 84 Jag har en bra dialog med skolan om mitt barns lärande och 88 87 utveckling Jag upplever att mitt barn lär sig nya saker i skolan 85 88 Skolans lokaler är anpassade efter mitt barns behov 82 85 Bilaga 15 Sid 10 (10) Tabell 16. Frågor om fritidshem till vårdnadshavare med elever i anpassad grundskola, årskurs 1–9. Svarsskalan för vårdnadshavare är 1–5 (instämmer inte alls – instämmer helt). Här redovisas andelen (%) vårdnadshavare med elever i anpassad grundskola, årskurs 1–9, som har svarat 4 eller 5 på skalan för respektive påstående. Årskurs 1–9 Mitt barn trivs på fritids 88 Jag får bra information från fritids 72 Tabell 17. Frågor om fritidshem till vårdnadshavare med elever i anpassad grundskola, årskurs 1–9. Svarsskalan för vårdnadshavare är 1–5 (instämmer inte alls – instämmer helt). Här redovisas andelen (%) vårdnadshavare med elever i anpassad grundskola, årskurs 1–9, som har svarat 4 eller 5 på skalan för respektive påstående, efter kön. Kön Pojke Flicka Mitt barn trivs på fritids 87 89 Jag får bra information från fritids 74 70 --- [Bilaga 16 Rapport Utbildningsnämnden SAM 2025.pdf] Utbildningsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: UTBF 2025/6446 Sid 1 (19) Till Utbildningsnämnden Rapport årlig uppföljning av SAM 2025 för Utbildningsnämnden Förslag till beslut Tjänsteutlåtande Sid 2 (19) Innehållsförteckning Sammanfattning till VB ........................................................................................................... 3 Årlig uppföljning ................................................................................................................................3 Årlig uppföljning SAM ............................................................................................................ 3 Bakgrund ............................................................................................................................................3 Process för genomförande ..................................................................................................................4 Jämförelser med föregående års resultat ............................................................................................5 Uppföljning av föregående års beslutade förbättringsåtgärder .......................................... 5 Introduktion till Årets resultat ................................................................................................ 6 Framgångsfaktorer - analys av årets utfall ............................................................................ 7 Förbättringsområden - analys av årets utfall ........................................................................ 8 Sammanfattning - årlig uppföljning av SAM ...................................................................... 10 Sammanställning av svar utifrån frågeområden ................................................................. 11 Checklista för årlig uppföljning .......................................................................................................11 Arbetsmiljöpolicy ........................................................................................................................11 Rutiner SAM ...............................................................................................................................11 Uppgiftsfördelning och kunskaper ..............................................................................................12 Medverkan och Samverkan .........................................................................................................13 Risker i arbetet ............................................................................................................................14 Främjande faktorer ......................................................................................................................15 Undersökning Riskbedömning Åtgärda Följa upp ......................................................................15 Riskbedömningar inför förändring ..............................................................................................17 Tillbud, arbetsskador och ohälsa .................................................................................................17 Årlig uppföljning .........................................................................................................................17 Förvaltningsspecifika frågor .......................................................................................................18 start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 3 (19) Sammanfattning till VB Årlig uppföljning SAM - Analys VB sammanfattning 2025 års årliga uppföljning av SAM har, precis som föregående år, haft ett mycket högt svarsdeltagande vilket har varit positivt (96 %). Såväl grundskolorna, gymnasieskolorna som central förvaltning har mycket höga siffror, 95 - 100 % svarsfrekvens. Överlag är det även i år en hög andel av de besvarande enheterna inom såväl grundskola, gymnasieskolorna som på central förvaltning som instämmer helt i olika frågeställningar kopplat till hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs. På totalen är det en ökning av antal enheter jämfört med föregående år som instämmer helt på frågorna vilket är en positiv utveckling. Även gällande de fyra områden som har valts ut som förbättringsområden inför fortsättningen på 2025 samt under 2026 är resultaten övergripande positiva men här finns en förbättringspotential. I årets årliga uppföljning av SAM är det fyra delområden som har valts ut som förbättringsområden utifrån hur enheterna valt att besvara dessa frågor. Förslag på åtgärder inom dessa områden presenteras här nedan samt som åtgärder längre ner i rapporten. I år finns det en gemensam nämnare som går igen i flera av de förbättringsområden som har valts ut och den handlar om uppföljning, vilket är en viktig del inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Se nedan för fullständig rapport. Årlig uppföljning SAM Bakgrund Enligt föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2023:1) ska arbetsgivaren varje år göra en uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Uppföljningen ska dokumenteras skriftligt. Målet med den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet är att få en bild start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 4 (19) över hur arbetet inom detta område fungerar i praktiken, bibehålla och stärka det som fungerar bra samt vidta åtgärder inom de områden där förbättringar behöver ske. Respektive överordnad chef ansvarar för att följa upp så att eventuella brister åtgärdas. Årlig uppföljning genomförs i samverkan på skolorna samt även på central förvaltning. Skolornas samt central förvaltnings resultat presenteras i år i tre separata bilagor (en för grundskolorna, en för gymnasieskolorna samt en för central förvaltning). Syftet med den uppdelningen är att besvarandet av vissa frågor kan skilja sig åt utifrån skolornas och central förvaltnings verksamheter. Process för genomförande Förvaltningen genomför den övergripande årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet sedan 2024 i en framtagen arbetsmiljömodul i det integrerade ledningssystemet ILS. Det är framförallt rektor på skolan som har behörighet i arbetsmiljömodulen. På skolorna besvaras enkäten för årlig uppföljning gemensamt i samverkan med chef och skyddsombud (ofta i SVG tillsammans) och de får då ett resultat på enhetsnivå att utgå ifrån i sitt eget utvecklingsarbete. På central förvaltning besvaras enkäten av varje enhet inom avdelningarna. Så som organisationsträdet är uppbyggt för Utbildningsförvaltningen är det möjligt att få ut resultaten på fyra olika nivåer. Dels på nämndnivå, dels för grundskolorna och gymnasieskolorna samt slutligen för avdelningarna på central förvaltning (i år inklusive grundskolestab samt gymnasiestab), dock inte sammantaget för hela central förvaltning. Dessa resultat har därför behövt sammanställas manuellt. Årets enkät hade sista svarsdag den 30 juni men svarstiden har kunnat utökas under sommarmånaderna för de enheter som av olika anledningar inte hade besvarat enkäten vid den tidpunkten. Svarsfrekvensen för 2025 har varit mycket hög, 96 % på totalen. En framgångsfaktor gällande den höga svarsfrekvensen har varit regelbundna påminnelser samt återkoppling till de enheter som ej besvarat enkäten och därutöver möjlighet till viss flexibilitet med tidsramen. Förvaltningen tillhandahåller information om det systematiska arbetsmiljöarbetet på stadens intranät. Utifrån de utmaningar som respektive enhet/skola har, arbetar ansvarig chef i samverkan med lokala skyddsombud för att förbättra sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Till stöd i det arbetet rekommenderar förvaltningen det stödmaterial som finns på intranätet, framförallt på sidan "stöd i arbetsmiljöarbetet". Den framtagna arbetsmiljömodulen i ILS möjliggör att varje skola och enhet på central förvaltning på ett systematiskt sätt kan arbeta vidare under året med de åtgärder samt handlingsplaner som eventuellt definierats vid besvarandet av frågeställningarna. HR-konsult sammanställer det övergripande resultatet med kommentarer, lämnar sammanfattande slutsatser samt åtgärdsförslag för: start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 5 (19) • grund- och gymnasieskolorna • central förvaltning Rapporten från ILS är framtagen på nämndövergripande nivå, tre kompletterande bilagor har tagits fram för vardera grundskolor, gymnasieskolor samt central förvaltning. Resultatet behandlas i förvaltningsgruppen (FVG) och planerade förvaltningsövergripande åtgärder preciseras i en handlingsplan. Åtgärderna sammanfattas även i förvaltningens verksamhetsberättelse och återkoppling sker på det sättet till utbildningsnämnden. Jämförelser med föregående års resultat Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet utgick under 2024 enbart från stadsgemensamma frågeställningar i arbetsmiljömodulen i ILS. Utbildningsförvaltningen saknade i 2024 års uppföljning tidigare frågeställningar gällande samverkan, elevskyddsombud samt lika rättigheter och möjligheter i enlighet med diskrimineringslagstiftningen. Under 2025 kunde vi lägga tillbaka de förvaltningsspecifika frågor som önskades. De stadsgemensamma frågeställningarna kvarstår i sin helhet. Fem förvaltningsspecifika frågor finns numera med i enkäten. I sammanställningen av frågor och svar framkommer det vilka dessa frågeställningar är. Uppföljning av föregående års beslutade förbättringsåtgärder Under föregående år lyftes fyra olika områden upp som fokusområden att arbeta vidare med på övergripande nivå. 1. Rutiner SAM Under 2024 uppdaterades förvaltningens framtagna ”checklista och stöd i framtagandet av rutiner inom SAM”, bland annat utifrån arbetsmiljöverkets nya föreskrifter som togs i bruk 1 januari 2024. Implementering av förvaltningens stödmaterial vid hot, våld och otillåten påverkan skedde under 2024, uppföljning och revidering av materialet har pågått under våren 2025 och även fortsatt under hösten 2025 utifrån ny lagstiftning i Skollagen. Ett arbete pågår under 2025 inom förvaltningen för att ta fram bättre stöd för den anpassade grundskolan vilket syftar till att skapa goda förutsättningar att arbeta mer systematiskt med rutiner inom arbetsmiljöområdet. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 6 (19) 2. Risker i arbetet Gällande frågeställningen om det finns skriftliga instruktioner vid särskilt riskfyllda arbetsuppgifter/för de risker som bedömts som allvarliga visade svaren 2024 att en relativt hög andel av de besvarande enheterna ansåg att frågeställningen inte var relevant. Dessa svar låg till grund för att detta område uppmärksammades som ett förbättringsområde under förra året. Förvaltningens ”checklista och stöd i framtagandet av rutiner inom SAM” sågs över för att säkerställa att checklistan är användbar samt känd i organisationen. Förvaltningens grundläggande arbetsmiljöutbildning kompletterades inför 2025 med ett avsnitt om riskfyllda arbetsuppgifter och psykiskt påfrestande arbetsuppgifter. 3. Främjande faktorer Utbildningen ”Leda mot friskfaktorer – hållbart ledarskap” som riktar sig till chefer inom förvaltningen uppdaterades under 2024 och har hållits vid flera tillfällen under 2025. Det har även tagits fram en helt ny utbildning som laserades under 2025 och som heter grundläggande konflikthantering för chefer. Bägge syftar till att bidra till ökad kunskap och möjlighet arbeta främjande och förebyggande i våra verksamheter. Via avtalet med företagshälsovården (Falck) finns möjlighet att beställa aktiviteter som syftar till att främja en god arbetsmiljö, detta görs på regelbunden basis vilket är positivt. 4. Uppgiftsfördelning & kunskaper Uppgiftsfördelning och kunskaper har varit ett utvecklingsområde de senaste två åren och det har fortsatt förts dialog kring dessa frågor. Bland annat pågick ett nära samarbete under hösten 2024 mellan HR och kemisäkerhetssamordnare på förvaltningen. Även externa parter, så som Kemiresurscentrum vid Stockholms universitet, var involverade i dialogen för att bistå med erfarenheter och kunskaper. Introduktion till Årets resultat Svarsfrekvensen för årlig uppföljning av SAM 2025 är mycket hög (96 %) men har minskat med 1 procentenheter från föregående år. - Central förvaltnings svarsfrekvens ligger för andra året i rad på 100 %. - Grundskolans svarsfrekvens har minskat med 1 procentenheter till 95 %. - Gymnasieskolans svarsfrekvens har minskat med minskat med 1 procentenhet till 96 %. I år räknas grundskolestab samt gymnasiestab till Central förvaltning vilket innebär att det ser ut som en liten försämring för gymnasieskolan men de har exakt samma svarsfrekvens som förra året (en enhet som ej besvarat enkäten). Gällande grundskolan är det en liten försämring, start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 7 (19) 2 färre skolor som har besvarat enkäten. Överlag är det en stor andel av de besvarande enheterna inom såväl skola som på central förvaltning som instämmer helt i uppföljningens frågeställningar, kopplat till elva olika frågeområden: 1. Arbetsmiljöpolicy 2. Rutiner SAM 3. Uppgiftsfördelning och kunskaper 4. Medverkan och Samverkan 5. Risker i arbetet 6. Främjande faktorer 7. Undersökning Riskbedömning Åtgärda Följa upp 8. Riskbedömningar inför förändring 9. Tillbud, arbetsskador och ohälsa 10. Årlig uppföljning 11. Förvaltningsspecifika frågor Framgångsfaktorer - analys av årets utfall Fem frågeställningar utmärker sig extra positivt i årets årliga uppföljning av SAM, utifrån att en mycket hög andel av de besvarande enheterna instämmer helt i dessa påståenden. På tre frågor i årets årliga uppföljning av SAM har hela 98 % av enheterna svarat "instämmer helt", 2024 hade en fråga så hög svarsfrekvens gällande instämmer helt. Grundskolan, gymnasieskolan och central förvaltning har besvarat dessa frågor på liknande sätt. Här nedan följer en mer ingående analys av dessa framgångsfaktorer: 1. Medverkan & samverkan 98 % av alla enheter instämmer i år helt gällande att arbetsgivaren samverkar med skyddsombuden i frågor gällande verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete såsom vid arbetsmiljöronder och riskbedömningar. Alla enheter på central förvaltning instämmer även i år helt i att samverkan sker och både grund- och gymnasieskolorna svarar till stor andel att det sker. En lika stor andel (98 %) instämmer också helt gällande att årlig uppföljning av SAM genomförs i samverkan. 96 % instämmer helt gällande att medarbetarna har möjlighet att medverka i verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete, t. ex. på APT. Alla enheter på central förvaltning samt alla besvarande gymnasieskolor instämmer helt i att samverkan sker och både grund- och gymnasieskolorna svarar till stor andel att det sker. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 8 (19) 2. Uppgiftsfördelning & kunskaper 98 % av alla besvarande grundskolor, gymnasieskolor samt enheter på central förvaltning instämmer helt gällande att företagshälsovården kontaktas vid behov av stöd i det systematiska arbetsmiljöarbetet. 3. Samverkan & medarbetarsamtal I år lades en förvaltningsövergripande fråga tillbaka gällande om ett antal punkter i medarbetarsamtalen diskuteras? Dessa punkter berör bland annat mål, arbetsuppgifter, arbetsresultat, utvecklingsbehov, lednings- och samarbetsfrågor samt arbetsmiljö och trivsel. 96 % av de besvarande enheterna svarade att de instämmer helt att dessa punkter lyfts. Förbättringsområden - analys av årets utfall Förbättringsområden - analys av utfall 2025 I årets årliga uppföljning av SAM är det fyra delområden som har valts ut som förbättringsområden utifrån hur enheterna valt att besvara dessa frågor. Förslag på åtgärder inom dessa områden presenteras här nedan samt som åtgärder längre ner i rapporten. I år finns det en gemensam nämnare som går igen i flera av de förbättringsområden som har valts ut och den handlar om uppföljning, vilket är en viktig del inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. 1. Följa upp Inom området "Undersökning Riskbedömning Åtgärda Följa upp" återfinns frågan: Har uppföljning av vidtagna åtgärder genomförts i syfte att kontrollera att de fått avsedd effekt? Drygt 30 % av de besvarande enheterna ”instämmer delvis” på denna fråga. I fritextsvaren framkommer det att flera skolor ser ett behov av att genomföra uppföljningar på mer regelbunden basis. Det lyfts bland annat upp ett behov av att säkerställa att vidtagna åtgärder läggs in i arbetsmiljöårshjulet. Förslag på åtgärd är att centralt se över mallen för arbetsmiljöårshjulet samt instruktioner för hur det kan användas. I förvaltningens samverkans- samt arbetsmiljöutbildning kommer också fokus på årskalendarium och uppföljning få mer utrymme än tidigare. Under 2025 och 2026 lyfts också frågan vilka forum inom förvaltningen som uppföljning kan lyftas upp mer än tidigare. 2. Uppgiftsfördelning & kunskaper Kopplat till frågeställningen Följs förutsättningarna upp för de som tilldelats arbetsmiljöuppgifter? finns fortsatt en utvecklingspotential. Resultatet på frågan har utvecklats positivt sedan förra året med två istället för fyra skolor som svarar "instämmer inte start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 9 (19) alls". En hel del har gjorts inom detta område de senaste två-tre åren såsom att det lagts in frågor om fördelning av arbetsmiljöuppgifter i förvaltningens mall för medarbetarsamtal samt att befintliga mallar och stöd-dokument har setts över. Framöver kommer ytterligare kompletteringar att göras, bland annat på intranätet samt fortsatt dialog med bland annat kemisäkerhetssamordnare. 2. Risker i arbetet Gällande frågeställningen om det finns skriftliga instruktioner när det gäller särskilt riskfyllda arbetsuppgifter/för de risker som bedömts som allvarliga har det även här skett en viss förbättring jämfört med 2024. Fritextsvaren från vissa av skolorna visar att det finns behov av översyn av instruktioner samt behov av att gå igenom rutiner. Cirka 60 % av enheterna svarar att de instämmer helt och det finns en fortsatt förbättringspotential kopplat till denna fråga. Det är en lägre andel av de besvarande enheterna inom såväl grundskolan, gymnasieskolan som central förvaltning som i år svarar att frågeställningen inte är relevant men det är fortsatt drygt 10 % (flest procentuellt sett inom central förvaltning) vilket ligger till grund för att detta område även i år uppmärksammas som ett förbättringsområde. Till viss del kan det förklaras med att det inte bedöms finnas särskilt riskfyllda arbetsuppgifter inom den egna verksamheten men det kan också tyda på att definitionen fortsatt behöver klargöras, vad en särskilt riskfylld arbetsuppgift kan vara. Under 2025 kommer utifrån ny lagstiftning (framförallt Skollagens helt nya kap 6 a) som tagits i bruk under året stödmaterial tas fram, bland annat gällande beredskapsplan för skolorna. Även stödmaterialet för hot och våld uppdateras återigen under hösten. 3. Främjande faktorer På frågeställningen gällande om målen avseende den organisatoriska och sociala arbetsmiljön följs upp (i syfte att främja hälsa och motverka ohälsa) på förvaltnings- och/eller arbetsplatsnivå har drygt 20 % av de besvarande enheterna svarat att det delvis görs samt någon enhet har även svarat att det inte görs/ej relevant/vet ej. Behov av tydligare och mer regelbunden uppföljning lyfts fram samt att vad som är OSA-mål behöver förtydligas. Det bedöms därför vara ett förbättringsområde under detta samt nästkommande år även om resultatet på det stora hela ser bra ut. Mål ska sättas inom OSA-områden och dialog kring forum för att lyfta denna fråga kommer diskuteras vidare under 2025 och 2026. Viktigt att skapa goda förutsättningar för att kunna inventera utgångsläget för frågor såsom: har vi samsyn, finns utvecklingspotential, vad kan vi stärka och förbättra etc. Anvisningar för verksamhetsplan 2026 samt fortsatt dialog inför nämndmål planeras. Förvaltningens grundläggande arbetsmiljöutbildning kompletteras med ett avsnitt om OSA- mål. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 10 (19) 4. Elevskyddsombud Årets resultat visar på betydligt bättre siffror än både 2022 och 2023 (2024 fanns inte frågan med i den årliga uppföljningen) då 28 % av de tillfrågade skolorna svarade nej på frågan (15 % i år vilket är en påtaglig minskning). Aktiva insatser har gjorts de senaste åren för att öka intresset samt möjliggöra kompetensutveckling för blivande och befintliga elevskyddsombud. En del skolor saknar dock fortsatt elevskyddsombud och det finns en viss spridning mellan skolor. Därav bedöms detta fortsatt vara ett utvecklingsområde att prioritera fortsatt. Fortsatta kommunikationsinsatser för att sprida information om elevskyddsombudens uppdrag och förvaltningens utbildningar kommer göras under nästkommande år. Möjlighet att lyfta fram goda exempel från skolorna diskuteras. Förvaltningen kommer fortsatt att erbjuda 5-6 tillfällen under 2026. Inför nästa år kommer det ses över möjlighet att bjuda in grundskolan och gymnasieskolan separat för att öka meningsfullheten för eleverna ännu mer. Sammanfattning - årlig uppföljning av SAM Årets årliga uppföljning av SAM har haft ett mycket högt svarsdeltagande vilket har varit positivt (96 %). Såväl grundskolorna, gymnasieskolorna som central förvaltning har mycket höga siffror, 95 - 100 % svarsfrekvens. Överlag är det även i år en hög andel av de besvarande enheterna inom såväl grundskola, gymnasieskolorna som på central förvaltning som instämmer helt i olika frågeställningar kopplat till hur det systematiska arbetsmiljöarbetet bedrivs. Även gällande de fyra områden som har valts ut som förbättringsområden inför fortsättningen på 2025 samt under 2026 är resultaten övergripande positiva men här finns även en förbättringspotential. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 11 (19) Sammanställning av svar utifrån frågeområden Här nedan följer en sammanställning av svaren på frågeställningarna i årlig uppföljning 2025. Checklista för årlig uppföljning Arbetsmiljöpolicy Fråga Svar Analys Är stadens Arbetsmiljöpolicy (tillika • Arbetsmiljöpolicyn tas upp Personalpolicyn) känd på regelbundet, oftast vid arbetsplatsen? terminsstart eller på APT. • Spridning sker löpande, men kännedom om policyn varierar – inte alla medarbetare känner till den. • Policyn integreras i skolans rutiner såsom årshjul, medarbetarsamtal och nyanställning. • Flera skolor ser behov av att tydliggöra och förbättra kommunikationen kring arbetsmiljöpolicyn. Rutiner SAM Fråga Svar Analys Finns skriftliga rutiner som • Rutiner finns men de beskriver hur det systematiska behöver förtydligas i vissa arbetsmiljöarbetet ska gå till på fall, gällande bl.a. arbetsplatsen? Skriftliga rutiner ska riskbedömningar. finnas avseende: • Arbetsmiljöårshjul används - Årlig uppföljning av SAM inklusive som stöd. återkoppling till nämnd - Fördelning och uppföljning av • Information till nyanställda arbetsmiljöuppgifter kan i vissa fall behöva - Hur rapportering av identifierade systematiseras. risker i verksamheten går till • Dokumentation sker t.ex. i - Introduktion i arbetsplatsens SAM för Teams eller nyanställda samt de som varit personalhandbok men det frånvarande en längre tid från finns förbättringspotential. arbetsplatsen • Uppföljning och - Löpande undersökning, ansvarsfördelning sker riskbedömning, vidtagande av åtgärder löpande. samt uppföljning - Riskbedömning inför förändringar i verksamhet - Utredning av tillbud, olycksfall och ohälsa start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 12 (19) Uppgiftsfördelning och kunskaper Fråga Svar Analys Finns en skriftlig uppgiftsfördelning • Uppgiftsfördelningar finns för alla på arbetsplatsen som men behöver i vissa fall tilldelats arbetsmiljöuppgifter? uppdateras – flera skolor svarar att följs upp samt kompletteras vid behov inför varje läsårsstart. • Någon skola flaggar för behov av bättre struktur och kommunikation kring fördelningen. • Ett visst utbildningsbehov tycks finnas hos medarbetare med fördelade arbetsmiljöuppgifter. Följs förutsättningarna upp för de • Uppföljning sker främst vid som tilldelats arbetsmiljöuppgifter medarbetarsamtal. utifrån: • I något fall saknas en tydlig - Tillräcklig kunskap för rutin för uppföljning under arbetsmiljöuppgifterna? året. - Tillräcklig kompetens för arbetsmiljöuppgifterna? • Någon skola har satt in extra - Tillräckliga befogenheter för möten under vårterminen för arbetsmiljöuppgifterna? uppföljning, kopplat till vissa - Tillräckliga resurser för ämneslärare. arbetsmiljöuppgifterna? Har chefer, medarbetare och • Några skolor lyfter upp att skyddsombud kunskaper om kunskapsnivån varierar bland förhållanden som skapar en god medarbetare. arbetsmiljö? • Behov finns av att arbeta vidare med medarbetarskapet. • Fackliga representanter och skolledning har goda kunskaper. • Utbildning av nya arbetsplatsombud pågår. • Detta lyfts upp i värdegrundsarbetet på enheten. Har medarbetarna kunskaper om de • Tillräckliga kunskaper kan arbetsmiljörisker som finns på inte garanteras vid varje arbetsplatsen? givet tillfälle. I syfte att förebygga att ohälsa och • Rutiner kring bl.a. IA- olycksfall inträffar skall arbetsgivaren rapportering lyfts upp vid se till att ovanstående uppfylls. läsårsstart. • Behov finns av kontinuerlig information och uppdatering. • Risker diskuteras vid organisatoriska förändringar. • Medarbatre har god start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 13 (19) Fråga Svar Analys kännedom om att meddela risker till närmsta chef. Har medarbetarna kunskaper om hur • Finns visst behov av fortsatt de ska utföra arbetet säkert? utbildning samt att säkerställa information, främst vid utmanande elevsituationer och bland nya medarbetare. Även gällande rutiner vid t.ex. kemikaliehantering. • En del medarbetare har särskild kunskap om säkerhet och risker (inom vissa ämnen samt kök och vaktmästeri) • Instruktioner och skyddsutrustning finns för specifika arbetsmoment både på skolor och vid central förvaltning. (t.ex. posthantering, flagghissning). • Säkerhetsrutiner lyfts upp och diskuteras, främst gällande hot och våld. Kontaktas Företagshälsovården vid • Företagshälsovård kontaktas behov av stöd i det systematiska vid behov av t.ex. arbetsmiljöarbetet (inklusive stödsamtal. arbetsanpassning och • Någon enhet upplever brister rehabilitering)? i kvaliteten gällande stödsamtal samt svårigheter i dialogen med Falck. Medverkan och Samverkan Fråga Svar Analys Har medarbetarna möjlighet att • APT används som forum, medverka i verksamhetens någon enhet lyfter fram att systematiska arbetsmiljöarbete (t ex syftet behöver förtydligas för APT)? att stärka delaktigheten. • Medverkan sker även via skyddsombud, skyddsronder och arbetslagsmöten. • Sker även i samverkan med skolledare. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 14 (19) Fråga Svar Analys Samordnas arbetsmiljöfrågorna med • Arbetsmiljöfrågor samordnas andra aktiviteter i verksamhetens i samband med budget- och styrnings- och förbättringsarbete (t personalplaneringsarbete. ex kompetensförsörjning-, budget- • Samverkan sker löpande i och kvalitetsarbete)? SVG. • Det lyfts av någon enhet att samordning sker främst gällande fysiska arbetsmiljöaspekter, behov finns att stärka samordning kopplat till den sociala arbetsmiljön. Samverkar arbetsgivaren med • Samverkan sker fortlöpande, skyddsombuden i frågor gällande men inte fullt ut hos alla verksamhetens systematiska enheter. arbetsmiljöarbete (t ex • Viss facklig frånvaro vid arbetsmiljöronder, skyddsrond. riskbedömningar)? • Riskanalyser behöver göras mer systematiskt på någon skola. Risker i arbetet Fråga Svar Analys Finns skriftliga instruktioner när det • Skriftliga instruktioner finns gäller särskilt riskfyllda men behöver tas fram arbetsuppgifter/för de risker som och/eller ses över i vissa fall. bedömts som allvarliga? • Några skolor lyfter upp behov av översyn av instruktioner, bl.a. inom vaktmästeri och slöjdundervisning. • NO-salar saknas i några fall på skolorna. • Rutiner kring hot och våld behöver gås igenom all personal. • PDV-utbildning efterfrågas mer regelbundet av någon skola. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 15 (19) Främjande faktorer Fråga Svar Analys Bedriver vi på arbetsplatsen ett • Främjande arbete pågår främjande arbete med tidiga insatser (bl.a. på APT), behöver i för ett hållbart arbetsliv? vissa fall utvecklas och bli T ex med fokus på hälsofrämjande mer strukturerat. faktorer/friskfaktorer. • Någon enhet lyfter fram att insatser sker på individ- och även på gruppnivå men helhetsgrepp saknas. • Behov av tydligare definition av vad främjande arbete/friskfaktorer är. • Insatser via företagshälsovård sätts in vid behov. Följs målen avseende den • OSA har lyfts in i årshjulet. organisatoriska och sociala • Uppföljning av målen sker arbetsmiljön upp (i syfte att främja främst via hälsa och motverka ohälsa) på medarbetarenkäten och på förvaltnings- och/eller APT. arbetsplatsnivå? • Behov av tydligare och mer regelbunden uppföljning lyfts fram. • Vad som är OSA-mål behöver förtydligas. Undersökning Riskbedömning Åtgärda Följa upp Fråga Svar Analys Dokumenteras planerade åtgärder i • Handlingsplaner tas fram i en handlingsplan? anslutning till att Är det inte möjligt att åtgärda en riskbedömningar görs, identifierad risk omedelbart ska den särskilt vid större läggas i en handlingsplan. organisationsförändringar. • Se till att handlingsplaner tas fram även vid mindre förändringar. • Formen för dokumentation kan förbättras, ibland behöver direkt berörd personal informeras bättre. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 16 (19) Fråga Svar Analys Genomförs riskbedömningar av • Riskbedömningar görs vid verksamhetens arbetsmiljö specifika händelser såsom löpande? utflykter och skolresor. Riskbedömning ska ske vid nya eller • Vissa rutiner behöver tas förändrade förutsättningar i fram eller stärkas, t.ex. arbetsmiljön (t ex ny brukare i gällande riskbedömningar för verksamheten, utflykt i förskolan). utagerande elever. • Dokumentationen görs inte i tillräckligt stor omfattning. • Uppföljning kan förbättras och göras löpande över året. Genomförs undersökningar av • Fysisk arbetsmiljö följs upp verksamhetens arbetsmiljö löpande via årliga skyddsronder. (gällande fysisk, organisatorisk och • Organisatorisk och social social arbetsmiljö)? arbetsmiljö följs främst upp via medarbetarenkäten. • OSA-enkäter görs vid behov. • Någon skola lyfter upp att behov finns av bättre verktyg och rutiner för att undersöka psykosocial arbetsmiljö. • Flera skolor planerar att använda material från Sunt Arbetsliv framöver. Har uppföljning av vidtagna åtgärder • Uppföljningar görs men genomförts i syfte att kontrollera att behöver ske mer de fått avsedd effekt? regelbundet. • Viktigt att uppföljning av vidtagna åtgärder läggs in i årshjulet. • Flera skolor lyfter att de behöver bli bättre på att följa upp vidtagna åtgärder i SVG. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 17 (19) Riskbedömningar inför förändring Fråga Svar Analys Genomförs riskbedömningar inför • Riskbedömningar görs vid förändring i verksamheten större (förändringar som avses kan t ex organisationsförändringar röra omorganisation, ombyggnation, såsom lokalomflyttningar och nya arbetssätt)? nya arbetssätt. Syftet är att upptäcka om den • Behov finns att säkerställa planerade förändringen kan medföra att bedömningar görs även risker för ohälsa eller olycksfall som vid mindre förändringar. behöver åtgärdas innan förändringen träder i kraft. Skyddsombud ska delta. • En skola lyfter fram att det upplevts en avsaknad av delaktighet och medinflytande inför en förändring. Tillbud, arbetsskador och ohälsa Fråga Svar Analys Har utredningar av eventuella • Utredningar genomförs tillbud, arbetsskador eller ohälsa överlag, någon skola genomförts i syfte att undvika att upplever förbättringspotential fler kan drabbas? och någon annan att arbetet fungerar bättre än tidigare. • Anpassad grundskola har flest IA-anmälningar. • IA-anmälningar tas regelbundet upp på SVG. • Behov finns av att i SVG arbeta mer systematiskt, identifiera mönster och strukturella problem. Årlig uppföljning Fråga Svar Analys Följs beslutade åtgärder upp i • Uppföljning av beslutade samverkan? åtgärder sker främst i SVG. • Åtgärder utifrån IA- anmälningar tas upp, uppföljningen kan bli mer systematisk. • Något önskemål finns om att uppföljning ska ske oftare. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 18 (19) Fråga Svar Analys Genomförs årlig uppföljning av SAM • Årlig uppföljning av SAM i samverkan? sker i SVG. Förvaltningsspecifika frågor Fråga Svar Analys Bjuds elevskyddsombuden in att • Flera skolor bjuder in delta på SVG:s möten, när frågor elevskyddsombuden att delta som berör elevernas arbetsmiljö ska vid skyddsronder. behandlas? (dock ej • Några skolor lyfter fram att sekretessärenden)? det finns utmaningar med att få till elevskyddsombud. • Utbildning av blivande/befintliga elevskyddsombud sker men deltagandet i SVG behöver förstärkas. • Arbetsmiljöfrågor lyfts ofta i elevråd eller skolråd, men inte alltid tillsammans med elevskyddsombud på SVG. • Flera skolor planerar för mer aktivt arbete kopplat till elevskyddsombuden, såsom att bjuda in dem till SVG och ha fasta möten med rektor och skyddsombud. Diskuteras nedanstående punkter i • De flesta av de angivna medarbetarsamtalen? punkterna diskuteras vid - Mål medarbetarsamtalen. - Arbetsuppgifter • Likvärdighet kring - Krav i arbetet och tillgång till resurser innebörden av - Arbetsresultat frågeställningarna kan - Utvecklingsbehov behöva säkerställas. - Lednings- och samarbetsfrågor - Arbetsmiljö och trivsel • Viktigt att diskutera syfte och mål inför medarbetarsamtalet. start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 19 (19) Fråga Svar Analys Hanteras följande frågor vid APT • Behov av ökad dialog – APT (vilket är ett forum för dialog mellan kan tendera att bli medarbetare och chef)?: informationsmöten. - Verksamhetsplanering- och • Viktigt att dagordning skickas uppföljning (t.ex. dialog om ut en vecka i förväg för att förändringar, ekonomi/budget, riktlinjer möjliggöra förberedelser och och rutiner) delaktighet. - Verksamhetsutveckling (t.ex. medarbetarenkäten, • Agenda och genomförande kompetensutvecklingsbehov) kan variera mellan - Arbetsmiljö och hälsa (t.ex. risker, arbetsgrupper. friskfaktorer, trivselfrågor, bemötande) • Friskfaktorer lyfts som ett område att fokusera mer på vid APT. Har ni i samband med den årliga • Många av fritextsvaren visar uppföljningen av SAM även på att utvärdering ska göras utvärderat ert eget arbete i under höstterminen 2025. samverkansgruppen? • Några SVG har planerat in förvaltningens samverkansutbildning under hösten. • Flera skolor lyfter att samverkansklimatet är bra. • Någon skola lyfter upp att detta är ett utvecklingsområde. Undersöks risker för diskriminering • Frågan lyfts på APT i och hinder för lika rättigheter och anslutning till att möjligheter i samband med medarbetarenkätens resultat upprättande av gås igenom. riskbedömning/handlingsplan? • Stadens rutiner har gåtts igenom och diskuterats på APT. • Behov finns hos någon enhet att tydliggöra vart medarbetare kan vända sig kopplat till dessa frågor. • Några skolor planerar att framöver undersöka frågeställningen djupare. start.stockholm