Better Child Rights Plan for Stockholm

Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna.Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med barnets rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet är:Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor.Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla barn och till att motverka diskriminering.Här ingår exempelvis kunskap om att genomföra barnkonsekvensanalyser för att säkerställa att barnets bästa beaktas i beslut och åtgärder, att stärka arbetet med att informera barn om deras rättigheter, att stadens verksamheter förebygger och bekämpar diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som begränsar barn och ungas tillgång till kultur, idrott och fritid samt att barn och unga i ökad utsträckning får inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Handlingsplanen har också fokus på att alla barn ska vara trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. [R9 - Utl - Handlingsplan för barnets rättigheter.pdf] 1 (92) Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2025/1335) Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med barnets rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet är: Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla barn och till att motverka diskriminering. Här ingår exempelvis kunskap om att genomföra barnkonsekvensanalyser för att säkerställa att barnets bästa beaktas i beslut och åtgärder, att stärka arbetet med att informera barn om deras rättigheter, att stadens verksamheter förebygger och bekämpar diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som begränsar barn och ungas tillgång till kultur, idrott och fritid samt att barn och unga i ökad utsträckning får inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Handlingsplanen har också fokus på att alla barn ska vara trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 , bilaga 2 till utlåtandet, godkänns. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. 3. Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018 – 2022 (dnr 171–1526/2016) upphör därmed att gälla. 2 (92) Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Barnombudsmannen, Barnrättsbyrån, BRIS - Barnens rätt i samhället, Maskrosbarn, Rädda Barnen Öst och Rädda Barnens ungdomsförbund. Barnrättsbyrån, BRIS - Barnens rätt i samhället, Maskrosbarn, Rädda Barnen Öst och Rädda Barnens ungdomsförbund har inte inkommit med svar. Arbetsmarknadsnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen. Nämnden gör en del medskick, bland annat att nämnden bör stå som ansvarig på ytterligare ett av målen, delaktighetstrappan bör lyftas som möjligt arbetssätt och förtydligande av formuleringen barn och unga med svagare etableringsförutsättningar. Exploateringsnämnden ställer sig positiva till att en handlingsplan tagits fram och framhåller att den ligger i linje med nämndens nuvarande arbetssätt. Fastighetsnämnden är positiva till handlingsplanen som ytterligare konkretiserar arbetet för barns rättigheter. Några saker lyfts som kan kompletteras i planen, så som hur stadens ungdomsråd ska se ut och en stadsövergripande kunskapsbank om hur man bäst tar tillvara barns behov i design och byggande, utemiljöer inkluderat. Förskolenämnden är positiv till Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 och är av uppfattningen att dess struktur med mål och ansvariga nämnder bidrar till tydlighet. Idrottsnämnden är positiva till att stadens arbete för att stärka barns rättigheter och möjligheter samlas i ett styrdokument. Nämnden har några förslag på ändringar bland annat att vissa formuleringar justeras för att bättre överensstämma med barnkonventionen och att stadens program för idrott, motion och friluftsliv 2024-2028 läggs till under andra styrdokument som har betydelse för barnets rättigheter. Kulturnämnden ställer sig bakom handlingsplanens fokusområden och mål samt lyfter några förslag på förändringar. Bland annat om behov av ett stödmaterial liknande det som följde med det tidigare programmet samt att det behövs vissa justeringar för att säkerställa att ett barnrättsperspektiv genomsyrar texten i planen. 3 (92) Kyrkogårdsnämnden är positiv till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barnets rättigheter och inflytande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barns rättigheter och inflytande. Samtidigt lyfts att det saknas tydliga skrivningar om vikten av god inomhusmiljö för barns hälsa och utveckling samt att kemikalieperspektivet saknas i förslaget till plan. Servicenämnden ser positivt på handlingsplanen då den konkretiserar stadens arbete inom området. Nämnden lyfter vidare att implementeringen kan stärkas genom att införandet kopplas till budgetaktiviteter. Socialnämnden är positiva till handlingsplanen. Nämnden lyfter också en del inspel så som till exempel att se över formuleringar om LVU till bredare formulering om samhällsvård, förtydliganden om att fler personalgrupper har anmälningsskyldighet och att barn med funktionsnedsättning lyfts tydligare. Stadsbyggnadsnämnden anser att handlingsplanen ger ett bra stöd i nämndernas och bolagens arbete för barns rättigheter och inflytande. Vidare lyfts att nämnden har en utarbetad rutin för att integrera ett barnrättsperspektiv i de förslag till beslut som tas fram inom stadsbyggnadskontoret. Trafiknämnden välkomnar att arbetet med stadens program för mänskliga rättigheter stärks genom framtagandet av handlingsplanen. Nämnden önskar att beskrivningen av könstillhörighet och sexuell läggning ses över i handlingsplanen, då det bedöms avvika från resterande delar av MR-programmet. Utbildningsnämnden välkomnar att det tas fram en plan för att stärka barnets rättigheter och inflytande. De utvecklingsområden som lyfts är angelägna och planen ger en tydlig styrsignal till nämnderna. Vidare lyfts att det är ett stort antal mål som nämnden är ansvarig för och att detta kan bli svårt att hantera. Äldrenämnden ser positivt på att stadens arbete för barnets rättigheter och inflytande förtydligas i en handlingsplan. Att kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet samt stöttar nämnder och bolagsstyrelser med kunskap, underlag och utbildning bidrar till ett stadsgemensamt arbetssätt. Överförmyndarnämnden ser positivt på förslaget eftersom det konkretiserar stadens arbete med barnrättsfrågor. Handlingsplanen ger utrymme för även yngre barns delaktighet i besluts som rör dem och en större samverkan mellan stadens nämnder i barnrättsfrågor. Bromma stadsdelsnämnd ställer sig positivt till handlingsplanen och lyfter till exempel fram att det är av stor betydelse att upphandling nämns som en viktig del där 4 (92) barns rättigheter och levnadsvillkor bör beaktas. Man lyfter också att det kan finnas behov av ett övergripande stöd i barnättsarbetet. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd instämmer i att det är viktigt att stärka barnets rättigheter och inflytande. Många delar i handlingsplanen är viktiga och positiva, men det tidigare programmet gav tydligare vägledning för hur barns rättigheter ska beaktas i stadens samlade beslutsfattande. Farsta stadsdelsnämnd ställer sig bakom ambitionerna i handlingsplanen och välkomnar att programmet för mänskliga rättigheter nu konkretiseras i en handlingsplan. Nämnden önskar tillägg om att skapa en trygg plats i digitala arenan samt mer konsekventa hänvisningar till artiklar i barnkonventionen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd är i huvudsak positiv till förslaget till handlingsplan. Nämnden lyfter behov av konkretisering om vad som förväntas på lokal nivå och att tydligare vägledning kring prioriteringar, ansvar och förväntad ambitionsnivå för stadsdelsförvaltningarna skulle underlätta implementeringen. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd anser att planen är ett viktigt steg i att stärka barnets rättigheter och den på ett tydligt sätt beskriver och ger goda exempel på konkreta insatser för att nå stadens mål. Vidare menar nämnden att planen skulle gynnas av stärkt fokus på likvärdighet och vikten av återkoppling till barn. Järva stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen till viss del bidrar till konkretisering av vad barnkonventionen kan innebära för stadens verksamheter. Nämnden lyfter ett anta inspel bland annat att se över ett par skrivningar och lyfta fram det universella våldspreventiva arbetet i handlingsplanen. Kungsholmens stadsdelsnämnd lyfter att handlingsplanen är väl genomarbetad och är ett betydelsefullt styrdokument. De lyfter vidare att det bör framgå tydligare vem som omfattas av anmälningsskyldigheten när barn misstänks fara illa och att det intersektionella perspektivet bör stärkas i handlingsplanen. Norra innerstadens stadsdelsnämnd ställer sig positiv till handlingsplanen men anser också att vissa områden behöver förtydligas och utvecklas. Till exempel att det är viktigt att tydliggöra att orosanmälningar är en lagstadgad skyldighet och att analysen av rådande vuxennorm bedöms kunna utvecklas i handlingsplanen. Skarpnäcks stadsdelsnämnd ställer sig positiv till handlingsplanen och betonar vikten av att barns delaktighet utformas så att den blir meningsfull i praktiken. Vidare ser nämnden positivt på att målen avser att både skapa en tydlig styrning och flexibilitet även om det är en viss utmaning att staden har många styrdokument. Skärholmens stadsdelsnämnd delar bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande. Nämnden redovisar även de synpunkter som stadsdelsnämndens ungdomsråd har på handlingsplanen. 5 (92) Södermalms stadsdelsnämnd bedömer att planen är ett viktigt styrdokument. De lyfter också att förskolenämnden bör vara särskilt ansvarig för punkterna om diskriminering och kränkningar samt att skrivningar genomgående stärks om anmälningsskyldigheten för personal vid misstanke om barn som far illa. Stockholms Stadshus AB tillstyrker handlingsplanen och bedömer att den kommer att utgöra ett stöd i det fortsatta arbetet med att värna och ytterligare stärka barns rättigheter. Vidare lyfts ett behov av att tydliggöra hur kraven ska tillämpas i praktiken för bolag vars verksamhet inte i första hand riktar sig till barn. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 välkomnar handlingsplanen och ser att denna kan vara en del i stadens arbete med flera mål i Agenda 2030. De lyfter flera inspel, till exempel vikten av att barn nås av information om socialtjänsten och att barn i utsatta situationer berörs i fler artiklar i barnkonventionen än artikel 19. Barnombudsmannen välkomnar förslaget till handlingsplan och lyfter att det är ett betydelsefullt styrdokument. Myndigheten lyfter vidare en del förslag på rent textmässiga förändringar i handlingsplanen samt ett par rekommendationer, bland annat att barns egna åsikter om handlingsplanen synliggörs. Föredragande borgarrådets synpunkter Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 och sedan 2020 är barnkonventionen svensk lag. Ändå saknas alltför ofta ett barnrättsperspektiv i en värld som främst utgår från vuxennormen. Handlingsplanen för barnets rättigheter är därför ett viktigt styrdokument i stadens fortsatta arbete med att förbättra barns livsvillkor, stärka barnrättsperspektivet i verksamheterna och utveckla stadens barnrättsarbete. Barnkonventionen gäller alla barn oavsett legal status. Stockholms stad har ett stort ansvar för att säkerställa att barns rättigheter uppfylls. I Stockholm ska alla barn ha goda uppväxtvillkor och goda möjligheter till inflytande. En särskilt viktig uppgift har staden i att ge stöd till barn som lever i utsatthet, för att säkerställa att de får den hjälp de behöver och att deras rättigheter tillgodoses. Det är också avgörande att barn skyddas mot rasism och diskriminering, säkerställs jämställda livsvillkor och får sin rätt att göra sin röst hörd tillgodosedd, med makt och inflytande i frågor som berör dem. Staden ska ha ett starkt barnrättsperspektiv med sig inom alla verksamheter. Genom denna handlingsplan pekar vi ut riktningen för och konkretiserar vad arbetet med barnets rättigheter innebär för Stockholms stad. Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose barnets rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030 och är en av sex handlingsplaner som tillhör stadens program för de mänskliga rättigheterna. Med denna handlingsplan stärker vi arbetet för barnets rättigheter i Stockholms stad och lägger en stark grund för stadens samlade arbete till år 2030. 6 (92) Bilagor 1. Stockholms stads handlingsplan för barnets rättigheter 2030, remissversion med spårade ändringar, dnr KS 2025/1335- 2. Stockholms stads handlingsplan för barnets rättigheter 2030, slutlig version, dnr KS 2025/1335- Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner och Dennis Wedin (båda M) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Att delvis godkänna förslag till beslut. Att därutöver anföra I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. 1. Att i första hand besluta att kommunstyrelsen återremitterar ärendet 2. Att i andra hand föreslå att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet 7 (92) 3. Att därutöver anföra följande: Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är handlingsplanen i sin nuvarande form alltför övergripande för att kunna fungera som ett tillräckligt styrande dokument för stadens arbete under kommande år. Det saknas tydliga prioriteringar, konkreta genomförandebeskrivningar och en tillräckligt utvecklad struktur för uppföljning och ansvarstagande. Mot denna bakgrund anser vi att ärendet behöver återremitteras för vidare bearbetning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. För att det ska få verklig betydelse behöver det tydligare framgå hur ansvar ska fördelas mellan nämnder och bolag, hur barns delaktighet ska säkerställas och hur måluppfyllelse ska följas över tid. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Det gäller exempelvis barn i samhällsvård, barn som lever med våld eller missbruk i hemmet, barn med omfattande skolfrånvaro samt barn i socioekonomiskt utsatta miljöer. Handlingsplanen behöver därför tydligare beskriva hur stadens arbete ska nå dessa grupper i praktiken. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en fungerande skola, en god uppväxtmiljö, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. Politikens uppgift är ytterst att bidra till konkret förbättring i barns vardag. För att handlingsplanen ska kunna fungera som ett verkligt styrdokument behöver den utvecklas ytterligare innan den antas. Det gäller särskilt frågor om prioriteringar, genomförande, uppföljning och ansvarsfördelning. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 3 juni 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande 8 (92) Ärendet Av Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) framgår att programmet ska fungera som paraply för sex tillhörande handlingsplaner, varav en ska behandla barnets rättigheter. FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som Sverige antog 1990 och som blev svensk lag 2020, är grunden för barnrättsarbetet i staden och utgångspunkt för föreliggande handlingsplan. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete i enlighet med barnkonventionen. Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 syftar till att stärka stadens arbete med barnets rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är: Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. Handlingsplanen är kopplad till MR-programmet och utgår från dess tre fokusområden: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande För varje fokusområde beskrivs i handlingsplanen en förväntad inriktning av arbetet, utmaningar som hänger samman med fokusområdet samt mål och exempel på arbetssätt. Målen är uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. I kommunfullmäktiges budget för 2025 framgår att barnets rättigheter och inflytande är en del av stadens strategiska arbete med att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Arbetet ska stärkas och exempelvis ha fokus på att bryta ojämlikheten i barns uppväxtvillkor samt säkerställa barnperspektivet och barns delaktighet och inflytande i stadens verksamheter. Denna inriktning av arbetet stämmer väl överens med föreslagen handlingsplan. Arbetet med barnets rättigheter och inflytande har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Barnets rättigheter och inflytande är även en del av stadens demokratiarbete 9 (92) och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. I Stockholms stad ska alla barn ha goda levnadsvillkor och inget barn ska diskrimineras. Att främja jämlika levnadsvillkor, såsom det framställs i handlingsplanen, handlar om att stadens verksamheter ska ha fokus på att minska skillnaderna mellan olika grupper av barn och skapa förutsättningar för att alla barn ska ha en trygg uppväxt och att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda. Att motverka diskriminering innebär att säkerställa att barn inte utsätts för diskriminering på grund av omständigheter som rör barnet eller dess vårdnadshavare. Skydd mot diskriminering är en av barnkonventionens grundläggande principer. Det betyder att alla barn som vistas i Sverige har samma rättigheter oavsett till exempel hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung eller funktionsnedsättning. Barn har även rätt till delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen. För att kunna vara delaktig behöver barn relevant information, möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på. Barn ska ges inflytande i stadens verksamheter utifrån ålder och mognad. Det styrdokument, Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad, som antogs av kommunfullmäktige 2017 har bidragit till att staden har stärkt arbetet till viss del, men stadsledningskontoret bedömer att föreliggande handlingsplan med tydligare prioriteringar och mål bör bidra till ökat ett fokus och synliga resultat. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla barn och till att motverka diskriminering. Ökad kunskap är grundläggande för att stadens medarbetare ska kunna bemöta barn respektfullt och med anpassning till olika barns behov. Här ingår kunskap om att genomföra barnkonsekvensanalyser, ett arbete som har stor betydelse för att handlingsplanens intentioner ska kunna bli verklighet. Staden ska även stärka arbetet med att informera barn om deras rättigheter samt om stadens utbud av välfärd och service. Barn som lever i utsatta situationer har sämre möjligheter än andra barn att få sina rättigheter tillgodosedda. I handlingsplanen betonas vikten av att staden arbetar enat för att alla barn ska vara trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Det finns stora möjligheter att arbeta för att främja barns rättigheter och jämlika levnadsvillkor för barn inom skola och förskola, socialtjänst och arbetsmarknadsinsatser, öppna verksamheter, kultur, idrott och fritid samt i stadens offentliga miljöer. Det kan exempelvis handla om insatser för att främja barns språkutveckling i förskolan, att bedömningar av barnets bästa ligger som grund för beslut och åtgärder i socialtjänsten och att stadens verksamheter förebygger och 10 (92) bekämpar diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som begränsar barn och ungas tillgång till kultur, idrott och fritid. Barn och unga ska också ha inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Civilsamhället är en viktig samarbetspart i arbetet med att säkerställa att barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Stadsledningskontoret kommer fortsätta följa upp alla nämnders och bolagsstyrelsers arbete för barnets rättigheter och inflytande inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för barnets rättigheter 2030. Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barnets rättigheter och inflytande. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Barnombudsmannen, Barnrättsbyrån, BRIS - Barnens rätt i samhället, Maskrosbarn, Rädda Barnen Öst och Rädda Barnens ungdomsförbund. Barnrättsbyrån, BRIS - Barnens rätt i samhället, Maskrosbarn, Rädda Barnen Öst och Rädda Barnens ungdomsförbund har inte inkommit med svar. Innehållsförteckning Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................10 Exploateringsnämnden .............................................................................13 Fastighetsnämnden ..................................................................................15 Förskolenämnden .....................................................................................15 Idrottsnämnden .........................................................................................16 Kulturnämnden .........................................................................................18 11 (92) Kyrkogårdsnämnden ................................................................................21 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ..............................................................21 Servicenämnden .......................................................................................23 Socialnämnden .........................................................................................24 Stadsbyggnadsnämnden ..........................................................................26 Trafiknämnden ..........................................................................................27 Utbildningsnämnden .................................................................................29 Äldrenämnden ..........................................................................................31 Överförmyndarnämnden ...........................................................................31 Bromma stadsdelsnämnd .........................................................................34 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd .................................................35 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................36 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ...........................................................37 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ........................................................38 Järva stadsdelsnämnd ..............................................................................39 Kungsholmens stadsdelsnämnd ...............................................................41 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ........................................................43 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ....................................................................46 Skärholmens stadsdelsnämnd .................................................................48 Södermalms stadsdelsnämnd ..................................................................50 Stockholms stadshus AB ..........................................................................51 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 .................................................53 Barnombudsmannen ................................................................................57 Reservationer m.m. ..................................................................................61 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen. Reservation av Edward Hamilton m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. 12 (92) Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningens målgrupp består främst av vuxna. Två uppdrag arbetar särskilt med barn: Feriejobb och Kommunens aktivitetsuppdrag (KAA). Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till framtagandet av en handlingsplan för barns rättigheter. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till de områden som arbetsmarknadsnämnden föreslås ansvara för samt instämmer gällande de områden arbetsmarknadsnämnden omnämns som särskilt ansvariga. Handlingsplanen utgör ett viktigt dokument för att intensifiera arbetet och att skapa styrning och handlingskraft. Positivt är även att det ges utrymme för nämnder och bolag att själva ta fram adekvata aktiviteter inom ramen för sina verksamhetsområden. Förvaltningen konstaterar att den höga ambitionsnivån i arbetet med att ta fram flera handlingsplaner inom området mänskliga rättigheter är välgrundad. Samtidigt bör det uppmärksammas att ett stort antal parallella planer kan försvåra överblicken över mål och aktiviteter. I MR-programmet presenteras både en modell för uppföljning och ett arbetssätt (rättighetsbaserat arbetssätt). Förvaltningen anser att detta bör beskrivas även i handlingsplan för barns rättigheter liksom det presenteras i stadens handlingsplan mot rasism. Disposition, rubriksättning och läsbarhet Dispositionen kan göras mer lättillgänglig och konkret genom att samla alla mål och förslag på aktiviteter i ett eget avsnitt. Att påminna läsaren om definitionen av vad som menas med effektmål och resultatmål skulle hjälpa läsaren att förstå vad det är man ska göra och vad handlingsplanen strävar efter. På samma sätt skulle en översyn av rubriksättningen öka läsbarheten. Till exempel kan avsnitt med mycket text delas upp med underrubriker som ger stöd till läsaren, som exempel att rubriken ”Bakgrund” kan fyllas på med underrubrikerna rasism och hedersrelaterat våld. Faktarutan med barnrättsperspektiv och barnets bästa kan med fördel utökas med ytterligare begrepp så som: barnsyn, barnperspektiv och barnets perspektiv. Detta för att synliggöra skillnaderna begreppen emellan. Begreppen barnperspektiv och barnrättsperspektiv används i handlingsplanen på ett sätt som gör det otydligt. Mål 13 (92) Under avsnittet välfärd och service: Stadens verksamheter erbjuder barn och unga en god förberedelse inför arbetslivet genom utbildning, praktik och feriearbeten, med särskilt fokus på barn och unga med svagare etableringsförutsättningar. Formuleringen ”med särskilt fokus på barn och unga med svagare etableringsförutsättningar” kan bidra till en förenklad bild kring vilka barn och unga som är i behov av stöd, och skulle kunna tas bort alternativt förtydligas, utifrån att det handlar om etablering på arbetsmarknaden. Under avsnittet delaktighet och inflytande: Barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som rör dem. Resultatmål: Stadens verksamheter säkerställer att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem, både när barn berörs på ett generellt plan och när specifika grupper av barn berörs. Här är det viktigt att benämna hur barn ska få återkoppling. Förvaltningen föreslår en översyn av målformuleringar eftersom resultatmålen i vissa avsnitt tenderar att vara formulerade mer som aktiviteter än mål. Rasism I handlingsplanen mot rasism är barn och unga en prioriterad målgrupp. På samma sätt kan rasism ha en egen rubrik i handlingsplanen för barnets rättigheter. Under delen som berör rasism kan med fördel information om mikroaggressioner läggas till. Utöver mer synliga uttryck förekommer även mikroaggressioner, subtila, ofta omedvetna kommentarer eller handlingar som signalerar negativa föreställningar om en grupp. I stycket på sidan 16 lyfts en rapport från Rädda Barnen om hur barn upplever rasism inom skolan. Rapporten är från 2021. Det finns en mer aktuell rapport från 2025 som också lyfter barn och ungas erfarenheter av rasism. Det är en rapport att som kan komplettera stycket. Vår verklighet – Ert ansvar (Sweden, 2025) | Save the Children’s Resource Centre Särskilt ansvariga Under effektmål 2 kunskap och information, resultatmålet: verksamheter som riktar sig till barn om deras rättigheter och erbjuder målgruppsanpassad information om sin verksamhet bör även arbetsmarknadsnämnden vara en av de särskilt ansvariga. Detta utifrån att nämnden har verksamhet som riktar sig till barn och unga, vilket bland annat sker genom ansvaret för kommunens aktivitetsansvar och samordning av stadens feriejobb. Sista aktiviteten/delmålet; verksamheter som riktar sig till barn informerar barn om deras rättigheter och erbjuder målgruppsanpassad information om sin verksamhet bör även arbetsmarknadsnämnden stå som ansvarig. Metoder och arbetssätt 14 (92) För att ytterligare stimulera arbetet med barn och ungas delaktighet och inflytande föreslår arbetsmarknadsförvaltningen att man inför Roger Harts modell delaktighetstrappan i handlingsplanen. Modellen handlar om att skapa delaktighet genom fem steg. Steg fem, som är den högsta nivån av delaktighet, innebär att barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande processer Barn påverkas indirekt Perspektivet hur barn påverkas indirekt av verksamheter riktas till vuxna kan tydliggöras. I princip alla verksamheter påverkar barn, direkt eller indirekt, på kort och lång sikt. Beslut som kan påverka barn kan vara: tider för undervisning, geografisk plats för praktik/arbete, möjlighet till ledighet under sommaren med mera. Det är också viktigt att barnperspektivet beaktas i strategiskt arbete, som till exempel i utredningar, rapporter och i skrivningar som är underlag till beslut. Funktionshinderperspektiv Mångfalden inom gruppen personer med funktionsnedsättning förbises ofta, och för att stärka delaktigheten behöver behoven uppmärksammas utifrån flera perspektiv. Det innebär också att både funktionshinderperspektivet och barnperspektivet konsekvent behöver beaktas. Orosanmälan Information om orosanmälan och anmälningsskyldigheten kan med fördel lyftas fram i en textruta, likt den om viktiga begrepp på sidan 11 eller göras i form av checklista. På sidan 16 står det att alla som arbetar i förskola och skola har ett ansvar att anmäla oro. Här kan det förtydligas att det gäller grundskola och gymnasieskola. Målgrupper En stor andel elever går i fristående skolor, särskilt på gymnasiet. Detta skapar utmaningar för stadens möjligheter att säkerställa likvärdiga insatser och en sammanhållen handlingsplan för alla barn och unga. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 25 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret bedömer förslaget till ett program för de mänskliga rättigheterna som positivt. 15 (92) Handlingsplanen innebär att exploateringsnämnden ska formulera egna mål och aktiviteter i enlighet med de utpekade utvecklingsområdena i handlingsplanen och stadens budget inom den egna verksamhetens ramar. Grunden för barnrättsarbetet i staden och handlingsplanen är barnkonventionen, som blev svensk lag 2020. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar varav fyra av artiklarna utgör de grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas i frågor som rör barn: Artikel 2. Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionsnedsättning eller andra liknande skäl. Artikel 3. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Artikel 6. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barn ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Artikel 12. Barn och unga har rätt att framföra sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. I stadens budget för 2026 framgår att ojämlikheten i barns uppväxtvillkor ska brytas och barns rättigheter ska stärkas. Barnkonventionen ska vara en utgångspunkt för alla verksamheter och det enskilda barnets behov av stöd ska alltid beaktas. Handlingsplanen för barnets rättigheter utgör ett viktigt steg för att systematisera och integrera barnrättsperspektivet i det dagliga arbetet. Exploateringsnämndens uppdrag medför att kontoret ofta indirekt arbetar med frågor som berör barns rättigheter, exempelvis invånares delaktighet i utvecklingen av sitt närområde. Det kan innebära tidiga dialoger med berörda grupper, deltagande i detaljplaneprocessen och information om vad som pågår i närområdet. Kontoret arbetar kontinuerligt med att nå fler målgrupper, med särskilt fokus på de grupper som är svåra att nå, i dialog och samrådsprocesser. En viktig faktor för att verka för barns rättigheter är att arbeta med kunskapshöjande insatser vilket, handlingsplanen tar upp. Exploateringsnämnden kan särskilt arbeta med att alla medarbetare har god kunskap om hur barnkonsekvensanalyser kan utföras och användas löpande vid planering av offentlig miljö. Exploateringskontoret genomför bedömningar av barnets bästa som underlag till beslut och åtgärder som rör barn och unga genom barnkonsekvensanalyser i områdesplanering och planarbeten. Detta ger barn och unga inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Exploateringsnämnden kan även särskilt arbeta med att säkerställa att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem. Detta görs till exempel genom återkoppling kring dialogsynpunkter eller synpunkter och behov ur barnkonsekvensanalyser i tjänsteutlåtanden om projektet. 16 (92) Handlingsplanen ligger därmed i linje med kontorets nuvarande arbetssätt. Planen ger samtidigt förutsättningar till en tydligare process kring målformuleringar och uppföljning. Effektmålen för nämnden kan komma att handla om barnkonsekvensbeskrivningar, uppföljning av barns synpunkter från medborgardialoger samt hur dessa tagits till vara. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. 1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Sergej Salnikov (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 2 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Fastighetsnämnden är särskilt utpekat som ansvarig för en aktivitet, tillsammans med andra nämnder: Staden har god kunskap om vad som skapar attraktivitet och inkludering för barn och unga i offentliga miljöer och vidtar åtgärder utifrån det. Förutom denna aktivitet berörs fastighetskontoret av de aktiviteter som innebär att medarbetare ska ha kunskap om barns rättigheter, dialog med barn och barnkonsekvensanalyser och även av arbetsområdena idrott och kultur samt offentliga miljöer, som säger att alla barn ska ha tillgång till idrott och kultur och att offentliga miljöer ska utformas så att de är attraktiva och inkluderande för barn. Fastighetskontoret är positiva till handlingsplanen som ytterligare konkretiserar arbetet för barns rättigheter. Kontoret genomför barnkonsekvensanalyser i alla större projekt där barn är målgrupp, och gör ständiga förbättringar i processen samt kunskapshöjande åtgärder till medarbetarna tillsammans med idrottsförvaltningen och barnombudsmannen med flera. I samband med den MR-utbildning som stadsledningskontoret tagit fram, som kontoret ska använda sig av under året, finns möjlighet att igen lyfta kunskapen om dessa frågor. Handlingsplanen skulle eventuellt kunna kompletteras genom att lägga till alternativt utveckla följande områden: hur stadens ungdomsråd ska se ut, en stadsövergripande kunskapsbank om hur man bäst tar hänsyn till barns behov i design och byggande inklusive utemiljöer samt hur stadens förvaltningar ska arbeta för barns tillgång till natur och lek i stadsrummet. Det sistnämnda är viktigt inte minst i en tätare och varmare stad. Förskolenämnden 17 (92) Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 3 mars 2026 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 och är av uppfattningen att dess struktur med mål och ansvariga nämnder bidrar till tydlighet. Förvaltningen menar att handlingsplanen kan vara ett reellt stöd i arbetet med att stärka barnets rättigheter och inflytande. Vidare menar förvaltningen att upplägget kan bidra till att konkretisera och utveckla arbetet. Sammanfattningsvis är förvaltningen positiv till att staden antar en handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande som gäller samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. 1. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Idrottsnämnden beslutar om omedelbar justering. Reservation av Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 14 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Idrottsförvaltningen ser positivt på stadens arbete för att stärka barnets rättigheter och möjligheter och att det samlas i ett styrdokument i syfte att stärka och utveckla arbetet. Kopplingen till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (MR- programmet) är tydlig och det är bra att handlingsplanens tre fokusområden följer MR-programmets fokusområden. Det är bra och tydligt att vissa aktiviteter gäller samtliga nämnder och bolag medan vissa aktiviteter gäller särskilt utpekade nämnder. Det tydliggör ansvar och förväntan. Överlag anser förvaltningen att texterna är för långa och upprepande och bör kunna komprimeras. Resultatmålens placering kopplat till handlingsplanens fokusområden bör ses över då några överlappar varandra. 18 (92) Förvaltningen har även identifierat ett antal områden där justeringar eller tillägg kan stärka dokumentet ytterligare. Förslag till justering/tillägg: Sid 4 Exempel på program Lägg till: Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Motivering: För att säkerställa att både kultur och idrott representeras i handlingsplanen, då båda områdena är centrala för stadens arbete med mänskliga rättigheter. Sid 9 Kunskap och information, mål 2 Förtydliga skillnaden mellan de två resultatmålen då de innebär samma sak. Sid 11 Rutan ”Viktiga begrepp” Förslag: Flytta rutan med viktiga begrepp till inledningen som en egen rubrik, alternativt integrera begreppen i anslutning till respektive fokusområde. Motivering: Detta underlättar för läsaren att förstå och tillämpa begreppen i rätt sammanhang. Sid 18 Barns inflytande och rättigheter Under rubrik ”Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras anhöriga” Ändra formuleringen "Enligt barnkonventionen är barn kompetenta individer som, precis som vuxna, har rätt till inflytande över sina liv. Dock saknar barn den mognad, erfarenhet och kunskap som vuxna har och behöver därför också stöd från vuxenvärlden." Ändra formuleringen till: "Utifrån barnkonventionen har barn rätt till inflytande i alla frågor som berör dem. Barn och unga är de enda som har erfarenhet av hur det är att vara ung idag och är experter på sin situation. Barn har även rätt till skydd från vuxna när så krävs för barnets bästa.” Motivering: Bättre överensstämmelse med barnkonventionen. Det undviker att framställa barn som mindre kompetenta än vuxna och betonar istället deras unika perspektiv och rättigheter. Sid 19–20 Fokusområde "Välfärd och service", mål 3 Förslag: Förtydliga att ansvaret för att tillvarata barn och ungas röster ligger hos samtliga nämnder och bolag, alternativt hos kommunstyrelsen. 19 (92) Motivering: Detta skapar tydlighet i ansvarsfördelningen och säkerställer att alla verksamheter tar sitt ansvar. Sid 20 "Kultur, idrott och fritid" Lägg till: "en meningsfull fritid är en rättighet för alla unga i staden". Motivering: Det förstärker kopplingen till barnkonventionen. artikel 31 (rätt till lek, vila och fritid) och tydliggör att fritidsaktiviteter inte enbart är en service, utan en rättighet. Förvaltningen ser positivt på handlingsplanens konkreta exempel och föreslår ovanstående justeringar för ökad tydlighet. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. 1. Kulturnämnden överlämnar kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Kulturförvaltningens och Stadsarkivets gemensamma tjänsteutlåtande daterat den 13 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kulturförvaltningen ställer sig bakom handlingsplanens fokusområden och mål. De förflyttningar som identifieras i handlingsplanen är relevanta och ligger i linje med förvaltningens uppdrag och mål. Kulturförvaltningen ser att vissa formuleringar i handlingsplanen med fördel kan ses över innan publicering för att säkerställa att ett barnrättsperspektiv genomsyrar texten. Det gäller, exempelvis, det näst sista stycket på sida 18. Kulturförvaltningen anser här att formuleringen borde vara att barn har rätt till vuxnas stöd, snarare än att de som grupp i samhället saknar kunskap. Många gånger är det i stället vi vuxna som saknar kunskap om barns situation och behov i de beslut som vi fattar. MR-programmet med tillhörande sex handlingsplaner innehåller sammantaget många olika perspektiv som ska integreras i det ordinarie arbetet på stadens förvaltningar och bolag. För att lyckas är det viktigt med samverkan och samordning av exempelvis kunskapshöjande insatser, informationsinsatser, former för dialog och inflytande och framtagande av relevant statistik och andra underlag som kan ligga till grund för analyser. Staden behöver samverka kring gemensamma metoder och arbetssätt för att arbeta intersektionellt med de olika perspektiv som omfattas av MR-programmet. Kulturförvaltningen ser att det kan finnas behov av stödmaterial liknande det som följde med det tidigare programmet för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad, som antogs av kommunfullmäktige 2017. Det stödmaterialet har varit mycket uppskattat och användbart för att integrera ett barnrättsperspektiv i kulturförvaltningens verksamhet. 20 (92) Utöver dessa övergripande synpunkter har kulturförvaltningen ett antal synpunkter och medskick gällande de mål där kulturnämnden lyfts fram som särskilt ansvarig nämnd. Kulturförvaltningen ställer sig bakom målen, men vill här konkretisera och sätta dem i en kontext utifrån förvaltningens ansvarsområden. Kunskap och information Mål 2 gör gällande att verksamheter som riktar sig till barn ska informera barn om deras rättigheter och erbjuda målgruppsanpassad information om sin verksamhet. Kulturnämnden är en av de nämnder som är särskilt ansvarig. Kulturförvaltningen ser positivt på målet men anser att det faktum att målet är tvådelat gör det otydligt. Att erbjuda målgruppsanpassad information om verksamheten och att informera barn om deras rättigheter är delvis olika saker. Målet om att informera barn om deras rättigheter är brett formulerat i handlingsplanen och det kan behövas ytterligare stöd och förtydliganden kring hur olika verksamheter ska tolka detta mål och vad det kan innebära i det dagliga arbetet. Kulturförvaltningens verksamheter arbetar redan idag med målgruppsanpassad information och kommunikation riktad till olika grupper av barn och unga. Detta är ett arbete som ständigt behöver vidareutvecklas. Kulturförvaltningen har positiva erfarenheter av att inkludera barn och unga i framtagandet av information och kommunikation för att förbättra träffsäkerheten. Ett exempel är att förvaltningen inkluderade unga i utformningen av en omfattande informationssatsning om stadens fritids- och ungdomsgårdar, med gott resultat. Ett annat exempel är att Kulturskolan har aktiverat deltagare som juniorkreatörer. Målet var att öka engagemanget för Kulturskolans sociala medier, samt att ge ungdomar erfarenhet att arbeta med konst, kultur och kommunikation under handledning och med en ekonomisk ersättning. Innehåll där Kulturskolan har involverat deltagare i skaparprocessen får oftast fler visningar och större engagemang än det innehåll som medarbetare skapat på egen hand. När det gäller delen om att informera barn om deras rättigheter arbetar inte minst biblioteken löpande med att informera om barnkonventionen och med att ge medarbetarna kunskap om hur denna ska implementeras i den dagliga verksamheten. Det finns även information på bibliotek riktad till barn om var de kan vända sig för att få hjälp och stöd i olika frågor. Välfärd och service Mål 4 under fokusområdet välfärd och service är: Staden erbjuder alla barn och unga likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid. Kulturförvaltningen tycker att det är positivt att värdet av kultur och en meningsfull fritid för barn och ungas liv och utveckling lyfts fram så tydligt i handlingsplanen. En meningsfull fritid bidrar positivt till psykisk hälsa, skolresultat och innebär skyddsfaktorer som sociala sammanhang och extra vuxna som förebild och stöd. En meningsfull fritid för stadens barn och unga är en av kulturförvaltningens 21 (92) huvuduppgifter och viktigaste prioritering. Kulturförvaltningen arbetar med detta utifrån ett flertal olika strategier och riktlinjer. Några exempel på dessa är kulturskoleplanen, biblioteksplanen, program för barns rätt till kultur och strategierna för fritids- och ungdomsgårdar respektive parklekar. Dessa styrdokument betonar alla vikten av att ge alla barn och unga likvärdiga möjligheter att delta i kultur eller fritidsverksamheter. Kulturförvaltningen delar bilden av att många barn redan idag är nöjda med sin fritid, men att det fortfarande finns grupper som inte är det. Barn och unga har olika behov och stadens verksamheter behöver vara lyhörda och erbjuda ett varierat utbud för att nå ut till alla. Enligt flera studier finns det olika faktorer som påverkar barn och ungas fritids- och kulturdeltagande. Det kan vara skillnader i tillgång till resurser, som pengar och tid samt i möjligheten att resa kollektivt till olika aktiviteter. Det finns skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller kulturdeltagande. Barn och unga med utländsk bakgrund uppvisar delvis andra mönster av kulturdeltagandet. Till exempel besöker de oftare bibliotek men kan möta hinder när de vill delta i det övriga kulturlivet. Samverkan mellan olika förvaltningar och bolag är viktig för att nå ut till fler och nya målgrupper och för att upprätthålla en god kvalitet i befintliga kultur- och fritidsverksamheter. Det är även viktigt att stadens förvaltningar och bolag samverkar för att förebygga och bekämpa diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som begränsar barn och ungas tillgång till kultur, idrott och fritid. Utifrån samordningsansvaret för verksamhetsområdet Barn, kultur och fritid samverkar kulturförvaltningen med stadens stadsdelsförvaltningar för att utveckla fritidsgårdar, parklekar och kolloverksamhet i syfte att göra verksamheterna attraktivare för fler. Vikten av samverkan, inte minst med skolor och öppna fritidsverksamheter, är även tydligt formulerat i den nya kulturskoleplanen. Delaktighet och inflytande Mål 1 under fokusområdet gör gällande att barn och unga ska ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden ska skapa former som ger barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande samt verka för att barn och ungas organisering tas tillvara som en del av stadens utveckling. Kulturnämnden är en av de särskilt ansvariga nämnderna. Delaktighet och inflytande är en bärande del i de strategier och riktlinjer som styr kulturförvaltningens verksamheter. Att barn och unga får vara delaktiga är inte bara en rättighet. Det är en förutsättning för att skapa verksamheter av hög kvalitet och relevans för dem som verksamheterna är till för. Inflytande och delaktighet i verksamheten är, exempelvis, en grundförutsättning för att göra stadens fritidsgårdar mer attraktiva och trygga för den underrepresenterade målgruppen tjejer. Kulturförvaltningen använder olika metoder för att inkludera barn och unga. Några exempel är medskapande aktiviteter, stöd till barn och ungas eget skapande, referensgrupper, fysiska och digitala förslagslådor, deltagarenkäter och UX-metoder 22 (92) (user experience) för att involvera barn och unga vid renoveringsarbete och inför skapandet av nya bibliotek. Inom ramen för samverkansuppdraget har kulturförvaltningen erbjudit omfattande kompetensutveckling för personal på fritids- och ungdomsgårdar för att ge dem verktyg som stärker barn och ungas deltagande och inflytande. Implementeringen av dessa kunskaper i verksamheterna är en viktig prioritering i det fortsatta arbetet. Samtidigt finns det fortfarande ett stort behov att utveckla ändamålsenliga former för att ge barn och unga verkligt inflytande. Former för dialog behöver anpassas efter olika gruppers förutsättningar och behov. En särskilt stor utmaning är att inkludera och få inspel från de barn och unga som inte tar del av stadens fritidsverksamheter idag. Stadens förvaltningar och bolag behöver stärka sin samverkan för att ge alla barn och unga möjligheten att göra sina röster hörda. Stadsarkivets synpunkter Stadsarkivet spelar en viktig roll i att belysa stockholmarnas liv och samhällsstrukturer, både genom att sprida kunskap om historiska skeenden som påverkat samhällets utveckling och genom att skapa strukturer för bevarande av information för framtida forskning. Stadsarkivet ska fortsätta att synliggöra grupper som varit underrepresenterade genom historien, lyfta fram barnrättsperspektivet i skolmaterial och publika program och öka kunskapen om barns villkor och rättigheter genom att bidra med det historiska perspektivet. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 18 februari 2026 följande. Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barnets rättigheter och inflytande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 mars 2026 följande. 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Anders Edin (SD), se Reservationer m.m. 23 (92) Särskilt uttalande av Elin Hjelmestam (L) och Ashna Ibrahim (C), se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Miljöförvaltningen tillstyrker att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barns rättigheter och inflytande. Förvaltningen saknar dock tydliga skrivningar om vikten av god inomhusmiljö för barns hälsa och utveckling i förslaget till plan. Under föreslagna mål 1) ”att Stadens verksamheter säkerställer trygga och långsiktiga boendevillkor för barnfamiljer”, 2) ”att stadens skolor och förskolor ger alla barn och unga möjlighet till en god språkutveckling och att tillägna sig det svenska språket och mål” och 5) ”att offentliga miljöer är attraktiva och inkluderande för barn” lyfts visserligen vikten av goda livsvillkor för barnen fram. Förvaltningen anser dock att handlingsplanen inte tillräckligt tydligt framhåller vikten av god inomhusmiljö för barn och ungas hälsa, utveckling och välbefinnande. Miljöförvaltningen har inom tillsynsområdet förskolor och skolor sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 genomfört barnkonsekvensanalyser i beslut som inte är i linje med barnens bästa, alternativt vid betungande beslut gentemot en verksamhetsutövare i syfte att förstärka bedömningen enligt miljöbalken med stöd av barnkonventionen. Enligt artikel 3 Barnkonventionen ska vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Inomhusmiljön i skolor och förskolor är viktig för både hälsa och välbefinnande. Barn och unga spenderar mycket av sin vakna tid i förskolor och skolor. Exempel på hälsoeffekter i samband med brister i inomhusmiljön är astma, allergi, symtom i ögon, näsa och hud, liksom trötthet eller huvudvärk. Inomhusmiljöer där barn vistas dagligen har stor inverkan på barnens utveckling. En god ljudmiljö främjar barns hälsa genom bättre koncentrationsförmåga och ökad inlärningsförmåga, ökad social interaktion och lägre stressnivåer. För höga ljudnivåer kan leda till hörselskador. Bakgrundsbuller och oönskat ljud kan påverka barns språkutveckling. Inlärning och språkutveckling påverkas särskilt hos barn som har ett annat modersmål än språket de lyssnar på eller barn med andra typer av svårigheter såsom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och dyslexi. Handlingsplanen framhåller att förskolor ska erbjuda alla barn en stimulerande språklig miljö och att stor vikt ska läggas vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. För att göra detta krävs goda ljudförhållanden. Höga ljudnivåer och buller leder även till försämrad livskvalitet genom att störa exempelvis aktiviteter, vila, avkoppling eller sömn. Buller kan påverka barn i deras boendemiljö och under vistelsen i förskolor och skolor under dagtid. Sedan många år tillbaka har buller från 24 (92) fasta installationer i skolor och förskolor varit den vanligast förekommande anmärkningen som behöver följas upp av miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen utför löpande tillsyn på förskolor och skolor i alla stadens stadsdelar och följer upp allvarliga brister. Under 2026 kommer förvaltningen utöka sin tillsyn och inkludera pedagogisk omsorg (barntillsyn i hemmiljö och i särskild lokal). Även tillsyn på stadens samtliga öppna förskolor har utförts de senaste åren. Barns stadigvarande vistelse i offentliga lokaler är prioriterat av förvaltningen sedan många år tillbaka. Handlingsplanen lyfter att ”Barn som lever i utsatta situationer har sämre möjligheter än andra att få sina rättigheter tillgodosedda” och ”stadens verksamheter säkerställer trygga och långsiktiga boendevillkor för barnfamiljer”. Sedan år 2016 genomför miljöförvaltningen Riktad bostadstillsyn i socioekonomiskt svaga områden. Denna tillsyn sker huvudsakligen i stadens fokusområden, men vid tips om dåliga boendemiljöer i fastigheter i andra delar av staden riktas tillsyn även mot dessa. Inom ramen för den riktade bostadstillsynen uppmärksammas brister i inomhusmiljön. Enligt Miljöhälsoenkäten ”Våra analyser av befolkningens miljöhälsa — Folkhälsomyndigheten” upplever många människor hälsorelaterade besvär på grund av sin inomhusmiljö, särskilt i flerbostadshus i tätorter. I enkäten anges att socioekonomiska skillnader i boende och närmiljö skapar ojämlika förutsättningar för en god inomhusmiljö. Barnkonsekvensanalyser är även viktiga att genomföra i samband med planering och beslut kopplat till stadsutveckling. Särskilt beslut som involverar överväganden kopplat till trafikbuller och luftföroreningar. Dessa är ett par av de största riskerna för skadlig miljöexponering där barn och unga är särskilt känsliga enligt Miljöhälsoenkäten. Det bör lyftas i handlingsplanen att barnkonsekvensanalyser ska genomföras i samband med beslut om planer som har inverkan på barns exponering av skadlig miljöpåverkan. Slutligen vill förvaltningen uppmärksamma att Kemikalieperspektivet inte lyfts i handlingsplanen. Barn är särskilt känsliga för skadliga ämnen, och särskilt känsliga redan innan de föds. En stor del av kemikaliepåverkan kommer från barnens boendemiljö och i den delen är det viktigt för staden att nå ut till vårdnadshavare och blivande vårdnadshavare genom kommunikation. Dessutom behöver alla verksamheter i staden där barn vistas arbeta löpande med att fasa ut skadliga kemikalier. Servicenämnden Servicenämnden beslutade genom delegationsbeslut fattat av nämndens ordförande den 6 mars 2026 följande Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 25 (92) Serviceförvaltningen ser positivt på handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030, då den konkretiserar stadens arbete mot de övergripande målsättningarna och samtidigt stödjer implementeringen av MR- programmet. Förvaltningen anser att gemensamma mål skapar tydlighet och ser vinster med att handlingsplanen utgör ett gemensamt underlag för stadens nämnder och bolag samtidigt som flexibiliteten att utforma nämndspecifika aktiviteter är ändamålsenlig för respektive nämnds styrning. Handlingsplanen beskriver flera goda exempel på insatser och aktiviteter som kan bidra till förflyttningar i att säkerställa barnets rättigheter och inflytande. För att ytterligare stärka genomslaget och den praktiska tillämpningen bedömer förvaltningen att handlingsplanen skulle vinna på en mer lättillgänglig struktur och ett ännu tydligare fokus på genomförandefrågor i syfte att ge nämnder och bolag reellt stöd i arbetet med tillämpning. Implementeringen skulle också kunna stärkas genom att införandet tydligare kopplas till budgetaktiviteter i kommande budgetar, vilket kan bidra till gemensamma styrsignaler och underlätta styrning, uppföljning, samverkan och tillämpning. För att säkerställa långsiktig effekt av såväl handlingsplanen som MR-programmet är det vidare strategiskt viktigt att kommunstyrelsen även fortsättningsvis har ett övergripande ansvar för samordning, stöd och uppföljning. Kontaktcenter är den verksamhet under nämnden som i sitt uppdrag möter vårdnadshavare, och därmed indirekt barn, i kontakter som rör förskola och skola. Förvaltningen bedömer att förslaget inte medför några omfattande förändringar i den praktiska verksamheten då Kontaktcenter redan idag arbetar i linje med handlingsplanens inriktning genom att informera och vägleda vårdnadshavare. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen av Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030. Reservation av Andrea Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD), se Reservationer m.m. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 20 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan har tagits fram inom området barnrätt så att det blir tydligare och mer konkret gällande stadens ambition och vad som förväntas inom stadens barnrättsarbete. En handlingsplan underlättar uppföljningen av arbetet i ordinarie processer. 26 (92) Som helhet anser förvaltningen att målen i handlingsplanen är relevanta och tar upp angelägna områden för staden att arbeta vidare med. Förvaltningen hade önskat en ännu tydligare ambitionsnivå gällande stadens delaktighetsarbete för barn och unga, hur långt vill staden att verksamheterna ska nå inom delaktighetstrappans fem nivåer (att bli lyssnad till, att få stöd att uttrycka sina åsikter, att åsikter och synpunkter beaktas, att involveras i beslutsprocesser, att dela inflytande och ansvar i beslutsprocesser). När det gäller barn med funktionsnedsättningar så är de en särskilt utsatt grupp som förvaltningen anser inte lyfts fram i tillräcklig utsträckning i handlingsplanen. Som exempel kan nämnas avsnittet Bakgrund där barn med funktionsnedsättningar skulle kunna ha en särskild plats i likhet med andra särskilt utsatta grupper av barn. Barn med funktionsnedsättningar bör även lyftas fram i avsnittet om Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare Fokusområde: Kunskap och information I målet ”stadens medarbetare har god kunskap om hur barnkonsekvensanalyser av verksamheter kan göras” vill förvaltningen uppmärksamma att det eventuellt har blivit ett syftningsfel. Att det som åsyftas troligen är att barnkonsekvensanalyser i verksamheter kan göras, hur barn påverkas av olika beslut och åtgärder inom verksamheten. I exempel på kunskapshöjande insatser föreslår förvaltningen ett tillägga till ”deltagande i stadens egna utbildningar och nätverk”. Fokusområde: Välfärd och service Förvaltningen ser positivt på att barn i utsatta situationer uppmärksammas i handlingsplanen. På sidan 12 återfinns detta stycke: ”Om barnet riskerar att fara riktigt illa kan barnet skyddas enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), även när vårdnadshavare inte vill det. Barnet placeras då i ett familjehem eller på en institution som kallas hem för vård eller boende (HVB). Placerade barns hälsa är sämre än andra barn och många får inte den skolgång de har rätt till. Situationen för barn och unga som är placerade på HVB-hem inom Statens institutionsstyrelse (SiS) har fått stor uppmärksamhet de senaste åren på grund av larm om missförhållanden och våld.” Förvaltningen föreslår en omformulering av stycket till att istället fokusera på barn i samhällsvård. Om ett barn placeras enligt LVU eller enligt socialtjänstlag (2025:400) handlar främst om samtycke från vårdnadshavare eller den unge själv (om hen är över 15 år) och inte hur illa barnet riskerar att fara. Gällande skrivningarna om placerade barns hälsa och skolgång föreslår förvaltningen följande nyansering ”På gruppnivå är placerade barns hälsa sämre än andra barns och i vissa fall brister rutiner för att säkerställa att placerade barn får en obruten skolgång då de placeras”. Förvaltningen vill även göra ett förtydligande att Statens institutionsstyrelse ansvarar för och driver särskilda ungdomshem. Det är bra att gruppen barn i osäkra boendeförhållanden 27 (92) nämns men förvaltningen saknar att barn som anhöriga uppmärksammas exempelvis barn som växer upp med föräldrar med beroende problematik eller psykisk ohälsa. Detta är en grupp av barn där det finns mycket evidens att de har en ökad risk för ohälsa och sämre livsvillkor både under barndomen och som vuxna. Förvaltningen ser positivt på att det beskrivs i handlingsplanen att göra en orosanmälan är ett sätt att ta ansvar för barn som riskerar fara illa och att det kan hjälpa socialtjänsten att möta problem så tidigt som möjligt. Förvaltningen vill dock framhålla vikten av ett förtydligande i texten då det är fler personalgrupper än de som nämns i handlingsplanen som har anmälningsskyldighet för barn som riskerar fara illa. I avsnittet som handlar om socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare önskar förvaltningen några förtydliganden. Det är viktigt att verksamheterna säkerställer att alla beslut och åtgärder som rör barn har ett barnrättsperspektiv. Det räcker inte med ett barnperspektiv då det främst används som beskrivning av vuxnas sätt att se på barns behov. Förvaltningen vill även framhålla att det kan bli otydligt att socialtjänsten nämns i rubriken för denna del eftersom målen rör alla verksamheter som möter barn och dess vårdnadshavare vilket är en mängd verksamheter inom staden förutom socialtjänsten. Fokusområde: Delaktighet och inflytande I den sista delen som handlar om delaktighet och inflytande behöver det förtydligas att detta endast handlar om grupper av barn. Om det är tänkt att även enskilda barn omfattas av målet Barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som rör dem bör det framgå, exempelvis i resultatmål fyra som nu är ”Stadens verksamheter säkerställer att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem, både när barn berörs på ett generellt plan och när specifika grupper av barn berörs.” I denna del återfinns även att stadens verksamheter ska samarbete med civilsamhällesorganisationer vilket förvaltningen ser positivt på då det ligger i linje med ambitionerna i nya socialtjänstlagen. Förvaltningen skulle dock önska ett förtydligande om stadsledningskontoret menar samarbete kring insatser utifrån den definition som avses med insatser i socialtjänstlagen eller om det snarare är åtgärder och insatser som synliggör och främjar barnets rättigheter som avses. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) och Björn Ljung (L), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 20 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 28 (92) Stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen är ett bra kunskapsunderlag samt ger ett bra stöd att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för barns rättigheter och inflytande. Fokusområdet kunskap och information har som mål att stadens medarbetare har god kunskap om barnkonventionen och vad den innebär för verksamhetens skyldigheter, om bemötande av barn samt om hur barnkonsekvensanalyser av verksamheten kan göras. Fokusområdet välfärd och service har som mål att ett barnrätts-perspektiv ska genomsyra arbete som rör enskilda barn och barn som grupp och att staden ska genomföra bedömningar av barnets bästa som underlag till beslut och åtgärder som rör barn och unga. Stadsbyggnadskontoret pekas även ut som särskilt ansvariga för målet att barn och unga har ska ha inflytande i stadsutvecklings-processen och i utformandet av offentliga miljöer. Stadsbyggnadskontoret har en upparbetad rutin för att integrera ett barnrättsperspektiv i de förslag och beslut som kontoret tar fram. Stadsbyggnadskontoret, tillsammans med exploateringskontoret, tog för några år sedan fram en guide som beskriver kontorens rutiner för att säkerställa att ett barnrättsperspektiv kontinuerligt integreras genom plan- och exploateringsprocessen. Detta sker genom att alla projekt ska göra en nulägesanalys, och där det är relevant, formulera effektmål och projektmål för hur barnrättsperspektivet ska inkluderas. Projektet ska även, under processens olika skeden, göra löpande analyser av detaljplanens konsekvenser för barn. Guiden ger även stöd i avvägningen när det är lämpligt och meningsfullt att göra en större involveringsinsats med barn och unga i plan-processen, det vill säga när det finns förutsättningar för att faktiskt kunna ta om hand de synpunkter som lämnas. Kontoret redovisar även, sedan ett antal år tillbaka, respektive ärendes konsekvenser för barn i tjänsteutlåtanden för beslut i stadsbyggnadsnämnden. Sammantaget ser stadsbyggnadskontoret handlingsplanen som ett bra stöd för kontoret i att fortsätta utveckla sina rutiner och arbetssätt. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 mars 2026 följande. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Särskilt uttalande av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret välkomnar att arbetet med stadens program för mänskliga rättigheter stärks genom framtagandet av sex handlingsplaner, där handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 är en. 29 (92) Trafikkontoret delar uppfattningen om att de mänskliga rättigheterna är odelbara och att ingen rättighet är viktigare än någon annan. I handlingsplanen definieras barn som alla under 18 år, kontoret vill belysa vikten av att synliggöra individers och gruppers olika behov utifrån levnadsvillkor och möjligheter. Handlingsplanen beskriver det här väl genom att lyfta orsaker till att barn ej kan behandlas som en homogen grupp. Kontoret vill dock belysa att ”annan könstillhörighet än pojke och flicka” endast nämns vid ett enstaka tillfälle, medan ”pojke” och ”flicka” nämns vid ett flertal. Kontoret föreslår därmed att se över hur könstillhörighet beskrivs och används i handlingsplanen. Lika så lyfter aldrig handlingsplanen sexuell läggning, något som avviker från resterande delar av MR- programmet. Handlingsplanen för barns rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 konkretiserar på ett bra sätt hur stadens praktiska arbete kan genomföras för att nå det övergripande målet ”Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor” i enlighet med barnkonventionen. Målformuleringarna med effekt-och resultatmål är överlag tydligt formulerade, lika så de aktiviteter som handlingsplanen föreslår. Inom ramen för fokusområde ”kunskap och information” delar Trafikkontoret uppfattningen om att barns tillgång till information i frågor som berör dem är nära anknutet till barnets rätt till delaktighet. Inom trafikkontorets verksamhet är det främst vid enskilda projekt samt vid arbete med att säkra skolvägar som barn berörs och därmed har behov av information. Vid dess tillfällen instämmer kontoret att medarbetaren bör ha god kunskap om hur barn bemöts på ett respektfullt vis samt anpassar informationen efter barnets behov. Trafikkontoret instämmer därmed att medarbetare bör ha en generell kunskap om kontorets skyldigheter kopplat till barnkonventionen, vilket idag kan utvecklas på kontoret. De medarbetare som arbetar inom projekt och verksamhet som fokuserar på barn och barnrättsperspektivet har dock mycket goda kunskaper inom ämnet. Det finns även medarbetare på trafikkontoret som regelbundet deltar och håller workshops med fokus på barnrättsperspektiv och barns behov i syfte att sprida kunskapen. Handlingsplanen lyfter att medarbetare inom staden ska ha goda kunskaper om hur barnkonsekvensanalyser kan göras. Trafikkontoret instämmer att barnkonsekvensanalyser kan vara ett bra verktyg för att säkerhetsställa barnrättsperspektivet och välkomnar att se över hur arbetet kan utvecklas. Kontoret bedömer att kunskap om hur en barnkonsekvensanalys genomförs finns hos de medarbetare som arbetar med att skapa trygga och attraktiva offentliga miljöer för barn och görs i hög grad men mer informellt. Metoden barnkonsekvensanalys kan användas mer systematiskt för att säkerhetsställa barnrättsperspektivet bedöms. De medarbetare som arbetar inom verksamhet som berör barn har alltid barnets bästa, eventuella konsekvenser och barnrättsperspektivet i beaktande. 30 (92) Gällande fokusområde ”välfärd och service” delar trafikkontoret uppfattningen om att de verksamheter och aktiviteter som berör barn ska inkludera ett barnrättsperspektiv. Trafikkontoret har de senaste åren arbetat med att stärka barnrättsperspektivet vid planering av det offentliga rummet, med särskilt fokus på de platser där barn och unga vistas. Framförallt handlar kontorets och stadens arbete om att göra det säkert för barn att vistas och röra sig fritt i det offentliga rummet. De senaste åren har trafikkontoret arbetat med att säkra gång-och cykelstråk till skolor och förskolor. Skolor ligger ofta i anslutning till idrottsanläggningar och andra miljöer där barn rör sig på fritiden, därav är det ett viktigt arbete för att barn ska kunna ta del av kultur och fritid på lika villkor. Inom fokusområdet ”välfärd och service” har trafiknämnden utpekat ansvar för mål 5 - Offentliga miljöer är attraktiva och inkluderande för barn. Kontoret har flera goda exempel på satsningar där barn bjudits in till dialog i syfte att utveckla idéer och bidra till utformning av stadsmiljön, till exempel genom offentlig konst. Ett exempel på en sådan satsning som genomförts var i samband med en planerad upprustning av Akalla torg. Elever bjöds in tillsammans med en konstnär i syfte att utforma konst på torget. Liknande satsningar har även genomförts för tunnlar och andra torg i ytterstadsområden. Inom fokusområdet ”delaktighet och inflytande” beskrivs ytterligare vikten av att enskilda barn såväl som barn i grupp får vara delaktiga och ha inflytande i frågor som berör dem. Handlingsplanen lyfter vikten av att barnets perspektiv även tas till godo, vilket kontoret instämmer med. I upprustningsprojekt av offentliga rum, såsom exemplen i ovanstående stycke, är dialog en del av ordinarie verksamhet där barn är en viktig målgrupp. Speciellt i de områden där barn ofta vistas såsom nära skolor, parker, torg och i gatumiljöer nära dessa målpunkter. Trafikkontoret ämnar fortsätta utveckla arbetet med att inkludera och ta till vara på barns synpunkter i planering av det offentliga rummet. Sammanfattningsvis ser trafikkontoret framemot att se hur målsättningarna i handlingsplanen kan stärka stadens gemensamma arbeta med att stärka barns rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Andrea Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD), se Reservationer m.m. 31 (92) Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Utbildningsförvaltningen välkomnar att det tas fram en handlingsplan för att stärka barnets rättigheter och inflytande. Att stärka barns rättigheter är ett uppdrag för hela staden och flera av de utmaningar som är kopplade till området kräver en sammanhållen strategi där stadens förvaltningar arbetar gemenensamt och koordinerat. De områden som lyfts fram är angelägna och de utvecklingsområden som lyfts är viktiga. Att besluta om ett handlingsprogram är en tydlig styrsignal för förvaltningarna att fortsätta att prioritera barns rättigheter och livsvillkor. Förvaltningen ser samtidigt att det stora antalet mål, varav många är allmänt hållna, blir svåra att hantera. Handlingsplanen kopplad till barns rättigheter i Stockholm stad innehåller sju effektmål. Till dessa kopplas totalt 26 resultatmål varav utbildningsnämnden är utpekat som särskilt ansvarig för 20. Utifrån målen ska nämnder och bolagsstyrelser utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå de effektmål där nämnden är utpekad som ansvarig. Handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande är en av sex handlingsplaner kopplade till det övergripande MR-programmet, varav varje program innehåller mål där förvaltningarna ska formulera egna aktiviteter och följa upp mål. Flera av målen är överlappande. Sammantaget innebär styrningen att antalet mål och aktiviteter som ska knytas till MR-programmet och de tillhörande handlingsplanerna blir väldigt många. För utbildningsförvaltningens del finns redan, för nästan alla mål inom handlingsplanen, parallell styrning som ger nämnden skyldigheter att arbeta med frågorna och dokumentera insatser, till exempel i stadens budget, lagstiftning, läroplaner, samverkansöverenskommelser, Konventionen om barnets rättigheter, Agenda 2030 med flera. När ett stort antal ytterligare mål tillförs där varje mål i sig innehåller ett relativt stort tolkningsutrymme så finns det en risk att arbetet blir ofokuserat och svåröverblickbart. Färre mål med tydligare krav på förflyttningar vore sannolikt bättre för att uppnå tydliga resultat. Förvaltningen anser därför att det bör göras en tydligare prioritering så att antalet mål minskar. Förvaltningen vill i sammanhanget också påminna att en stor andel av barn och unga folkbokförda i Stockholms stad går i fristående verksamheter och i verksamheter hos andra kommunala huvudmän. Flera av målen i planen är riktade till ”stadens verksamheter” vilket för skolans område innebär att målen och insatserna begränsas till barn och elever i den kommunala verksamheten. Samtidigt är det övergripande målet att säkerställa ”alla barns rättigheter och inflytande”, det vill säga oavsett vilken huvudman eleven genomför sin skolgång. Konsekvenser för barns rättigheter samt jämställdhetsanalys Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. 32 (92) Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. Äldrenämnden Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. 1. Äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen gällande handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Hugo Laigar m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 27 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Programmet ska fungera som ett paraply för de sex tillhörande handlingsplanerna. Handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande konkretiserar stadens arbete i enlighet med barnkonventionen. Stockholms stad ska vara en demokratisk och hållbar stad för alla och präglas av öppenhet, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet. I kommunfullmäktiges budget för 2025 framgår att barnets rättigheter och inflytande är en del av stadens strategiska arbete med att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Detta innebär till exempel att staden ska ha fokus på att bryta ojämlikheten i barns uppväxtvillkor samt säkerställa barnperspektivet och barns delaktighet och inflytande i stadens verksamheter. Förvaltningen anser att denna inriktning syns väl i handlingsplanen för barns rättigheter och inflytande. Förvaltningen ser positivt på att stadens arbete för barnets rättigheter och inflytande förtydligas i en handlingsplan. Att kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet samt stöttar nämnder och bolagsstyrelser med kunskap, underlag och utbildning bidrar till ett stadsgemensamt arbetssätt. För att arbetet ska vara långsiktigt och hållbart är det nödvändigt att det ingår i respektive verksamhetsplanering och följs upp i stadens befintliga uppföljningsprocesser. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. Som svar på remissen hänvisar överförmyndarnämnden till förvaltningens tjänsteutlåtande. 33 (92) Reservation av Cornilla von Plomgren (M) och Ewa Samuelsson (KD), se Reservationer m.m. Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 18 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Överförmyndarnämnden ser positivt på förslaget eftersom det konkretiserar stadens arbete med barnrättsfrågor och gör att det finns tydliga mål att sträva mot i form av fokusområden. Informationsskyldighet till barn Ärenden som innefattar barn är utgör en stor del av Överförmyndarnämndens arbete och inte sällan berörs barn som på olika sätt har utsatta levnadsförhållanden. Nämnden fattar exempelvis beslut om god man för ensamkommande barn, medförmyndare och särskilt förordnad förmyndare. Nämnden bereder för närvarande barn från 16 års ålder möjlighet att själva yttra sig i dessa ärenden. Barn från 16 års ålder får även yttra sig vid samtycke till köp eller försäljning av bostadsrätt samt vid ansökan om uttag från överförmyndarspärrade konton. Barn från 16 år kan även få tillstånd att driva näring, om barnets vårdnadshavare samtycker till detta och formellt ansöker för barnet. Sedan tidigare har Överförmyndarnämnden tagit stöd av skrivelser i Föräldrabalken där det framgår att barn från och med 16 års ålder får yttra sig i viktiga frågor som berör dem1 vilket får anses vara i linje med nu presenterad handlingsplan. Överförmyndarnämnden noterar vidare särskilt skrivelsen om att inflytande från barn ska ges utifrån barnets ålder och mognad och konstaterar att detta i fråga om yttrande från barn även skulle kunna innefatta barn som är yngre än 16 år, vilket också är något som har diskuterats på Överförmyndarförvaltningen. Aktuell handlingsplan ger således större utrymme för även yngre barns delaktighet i beslut som berör dem och är en fråga som Överförmyndarnämnden skulle kunna diskutera vidare. Samverkan inom staden Överförmyndarnämnden tar vidare särskilt fasta på skrivelser i handlingsplanen som rör behov av samverkan och stöd mellan nämnder och andra aktörer i staden som hanterar frågor som berör barn. Överförmyndarnämnden har under år 2025 identifierat just ett sådant ett behov relaterat till den egna verksamheten och har på eget initiativ initierat ett samverkansarbete med Socialnämnden. Nämnden har under föregående år tagit kontakt med Kompetenscenter barn och unga där syftet med kontakten bland annat har varit att ta del av Socialnämndens dokumentation för kommunicering med barn, samverkan kring frågor om barn där behov av medförmyndare har identifierats samt frågor om orosanmälan av barn. Det står för Överförmyndarnämnden klart att Socialnämnden besitter kunskap och erfarenhet i barnfrågor som Överförmyndarnämnden önskar ta del av i utbyte med information om den egna verksamheten och arbete med barnrättsfrågor. Överförmyndarnämnden har även som en del i sin kompetensutveckling rörande barnrättsfrågor under år 2025 tagit del av en föreläsning från stadens barnombudsman. Den handlingsplan som stadsledningskontoret presenterar visar alltså enligt Överförmyndarnämndens 34 (92) bedömning att nämndens insatser för kompetensutveckling och samverkan följer stadens handlingsplan i barnrättsfrågan. Skydd för barn som anhöriga till huvudmän Av handlingsplanen framgår att barn som lever i utsatta situationer har sämre möjligheter än andra att få sina rättigheter tillgodosedda och ett av målen i handlingsplanen handlar om att alla barn ska vara trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Överförmyndarnämnden uppmärksammar i sin verksamhet inte sällen barn till vuxna vårdnadshavare där vårdnadshavaren är i behov av en ställföreträdare till följd av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande. Det är inte osannolikt att ett barn på olika sätt kan fara illa med en vårdnadshavare med denna typ av svårigheter men det är inte heller garanterat att så är fallet. Att enskilda är vårdnadshavare till barn är vidare inte i sig skäl nog för att förordna en god man eller förvaltare för vårdnadshavaren, däremot så upprättar nämnden som regel orosanmälningar till socialtjänsten i de fall som det finns en oro för att barnet inte får sina behov tillgodosedda av sin eller sina vårdnadshavare. Överförmyndarnämnden kan också i vissa fall göra riktade rekryteringsinsatser för att mer skyndsamt hitta en ställföreträdare då den enskilde i behov av en ställföreträdare är vårdnadshavare för ett minderårigt och hemmaboende barn. Genom att tillgodose hjälpbehovet för de vårdnadshavare som är i behov av en ställföreträdare gagnas även barnen till desamma. Ny lagstiftning på överförmyndarområdet Överförmyndarnämnden står med största sannolikhet inför stora förändringar i verksamheten med anledning av de lagändringar som förväntas träda i kraft från och med den 1 juli 2026 och som presenteras i regeringens proposition 2025/26:92 Ett ställföreträdarskap att lita på. Förändringarna berör nämndens handläggning och tillsyn av uppdrag med vuxna huvudmän men omfattar även förändringar som stärker barnets rätt i förhållande till sina förmyndare samt förenklar och förstärker Överförmyndarnämndens tillsyn över förordnade förmyndare. I propositionen stärks huvudmannens rätt att ta del av uppgifter om uppdraget från sin ställföreträdare, också då ställföreträdaren är en förordnad förmyndare för en minderårig. I propositionen framgår att förordnade förmyndare till omyndiga som har fyllt 16 år löpande ska hålla den omyndige informerad om uppdraget om det inte finns särskilda skäl mot det. Propositionen föreslår även att en förordnad förmyndare ska vara skyldig att höra ett barn som fyllt 16 år i viktiga frågor som berör hen om det lämpligen kan ske, på samma sätt som ställföreträdare nu är skyldiga att höra vuxna huvudmän3. Propositionen framhåller att den förordnade förmyndaren ska informera även yngre barn om det bedöms vara till barnets bästa4. Överförmyndarnämnden konstaterar således att barn med förordnade förmyndare kommer att ha rätt till större information vilket är i linje med nu aktuell handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Överförmyndarnämndens barnrättsarbete 35 (92) Överförmyndarnämnden har sedan ett antal år tillbaka en barnrättsgrupp där arbetet har med barnrättsfrågor har intensifierats under år 2025. Under stadens barnrättsvecka, vecka 47 år 2025, höll handläggare vid Överförmyndarförvaltningen en digital presentation av nämndens barnättsarbete som var tillgänglig för anställda i staden. Syftet med presentationen var att synliggöra nämndens arbete med barnrättsfrågor och informera om vårt tillsynsarbete över stadens alla förmyndare. Överförmyndarnämndens uppfattning är att det finns ett fortsatt behov av att synliggöra och informera om vår organisation, särskilt för att andra aktörer i staden ska kunna flagga upp oro för barn eller deras vårdnadshavare där Överförmyndarnämnden bör vidta åtgärder. Överförmyndarnämnden ser ett fortsatt behov av att framöver ytterligare stärka barnrättsperspektivet i det dagliga arbetet och arbeta mer medvetet med barnkonsekvensanalys i samtliga processer och dokumentera detta genom att skapa och utveckla rutiner. Överförmyndarnämnden tror även att samverkan med socialnämnden kan komma att ge resultat i form av djupare kompetens vid kommunikation med barn, bättre samarbete i individärenden som rör barn samt bättre kompetens rörande orosanmälningar av barn. I det sistnämnda planeras en utbildning för samtliga på Överförmyndarförvaltningen år 2026. Överlag ser överförmyndarnämnden fram emot stadens handlingsplan för barnets rättigheter i egenskap av konkret verktyg att arbeta med där tydliga mål finns kopplat till barnkonventionen. Nämnden kommer med en tydlig handlingsplan genom sin barnrättsgrupp att kunna formulera tydligare riktning och mål för det barnrättsarbete som för närvarande pågår hos Överförmyndarnämnden. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen avseende handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030. Reservation av Mattias Keresztesi m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Lena Preutz (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Stefan Ennerfelt (L), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positivt till handlingsplan för barnets rättigheter. Den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka barnrättsarbetet i staden. Förvaltningen välkomnar särskilt att handlingsplanen utgår från barnkonventionens grundläggande artiklar och betonar barnets bästa, icke-diskriminering, barns rätt till utveckling samt barns rätt att komma till tals. I handlingsplanen framkommer behovet av att öka 36 (92) kunskap och information om barnrätten vilket bedöms vara av vikt. Det nämns att verksamheter behöver ha fördjupad kunskap beroende på uppdrag och målgrupp. Det kan dock finnas ett behov av ett övergripande stöd i barnrättsarbetet för att säkerställa en likvärdig tillämpning av handlingsplanen. Förvaltningen ser positivt på att handlingsplanen benämner olika verksamheter där det finns stora möjligheter att arbeta för att främja barns rättigheter och jämlika levnadsvillkor, så som skola, förskola, socialtjänst, öppna verksamheter m.m. Det är även av stor betydelse att upphandling nämns som en viktig del där barns rättigheter och levnadsvillkor bör beaktas, exempelvis att det i praktiken kan handla om att ställa krav på leverantörers kompetens avseende barns rättigheter. Detta kan kopplas till barnkonventionen artikel 3, barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Gustav Johansson mfl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Urban Rybrink (L), se Reservationer m.m. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. En styrka i handlingsplanen är att den ger en samlad och nyanserad bild av barns levnadsvillkor i Stockholms stad. Genom att synliggöra skillnader kopplade till socioekonomi, hälsa, trygghet, diskriminering och tillgång till välfärd tydliggörs behovet av ett fortsatt systematiskt barnrättsarbete. Det är även positivt att handlingsplanen omfattar alla stadens verksamheter och markerar att barnets rättigheter är ett gemensamt ansvar. Genom att formulera mål som anger önskade förbättringar snarare än detaljerade åtgärder skapas utrymme för verksamhetsnära anpassningar. I och med att handlingsplanen är avsedd att ersätta stadens tidigare program för barnets rättigheter och inflytande är det viktigt att säkerställa att ambitionsnivån inte sänks. Det tidigare programmet gav tydligare vägledning för hur barns rättigheter ska beaktas i stadens samlade beslutsfattande. Programmet betonade att barn är rättighetsbärare och att principen om barnets bästa ska vägas in vid alla beslut som påverkar barn, även vid övergripande prioriteringar såsom budgetbeslut, investeringar och beslut som formellt riktar sig till vuxna, men som får konsekvenser för barns livsvillkor. I handlingsplanen är barnets bästa fortsatt en central utgångspunkt, men 37 (92) det framgår inte lika tydligt hur principen ska tillämpas i strategiska beslut och i stadens resursfördelning. Det är bra att perspektivet om att barn och unga ska vara delaktiga och ha inflytande lyfts. Däremot saknas det en tydlig skrivning om vikten att ge barn återkoppling på det som barn har fått vara med och påverka. Handlingsplanen lyfter att ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. Det kan förtydligas med att olika diskrimineringsgrunder påverkar varandra och ökar utsattheten. Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen Reservation av Olof Peterson m.fl (M) och Christer Eriksson (C), se Reservationer m.m. Reservation av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till att stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till handlingsplan för att stärka barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stads verksamheter. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på ett tydligt sätt hur stadens nämnder och bolag förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Det är positiv att förslaget till ny handlingsplan bygger vidare på, och konkretiserar vissa delar av, det tidigare beslutade programmet för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Det ger verksamheterna förutsättningar att fortsätta utveckla och bygga vidare på det arbete som redan påbörjats. Förvaltningen uppskattar att uppföljningen av MR-programmets handlingsplaner på ett tydligt sätt sammankopplas med stadens ordinarie processer. Förvaltningen vill dock lyfta antalet målsättningar som formuleras i handlingsplanen. I handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande formuleras nio effektmål och 26 resultatmål, varav 25 av resultatmålen riktar sig till stadsdelsnämnderna. Inom ramen för det samlade MR-programmet finns sex framtagna handlingsplaner som alla ställer separata förväntningar på verksamheten. I de handlingsplaner som tagits fram finns det 82 – av totalt 90 – mål som stadsdelsnämnderna förväntas förhålla sig till. Förvaltningen vill i det här sammanhanget lyfta fram behovet av resurser för att stadens nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i handlingsplanerna. 38 (92) Förvaltningen ställer sig även positiv till de förslag på insatser, aktiviteter och stöd som omnämns i programmet, det skapar goda förutsättningar för att ytterligare stärka arbetet med att utveckla våra verksamheter i enlighet med programmet. Förvaltningen skulle önska att följande perspektiv också lyfts in i handlingsplanen: Under avsnittet om kultur, idrott och fritid bör det tydliggöras att fritidsverksamheten även behöver nå ut på sociala medier och om möjligt erbjuda en tryggplats på den digitala arenan. Förvaltningen önskar att hänvisningen till barnkonventionens olika artiklar blir mer konsekvent genom handlingsplanen. I remissutgåvan på handlingsplanen refereras till barnkonventionen i inledningen samt under avsnittet om socialtjänsten men i övrigt saknas referenser till artiklar. Förvaltningen anser att det vore bra med en mer konsekvent linje genom dokumentet och att hänvisningar till olika artiklar skapar en ökad förståelse om kopplingen mellan handlingsplanen och barnkonventionen. Handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande bedöms kunna bidra positivt till att stärka stadens arbete med mänskliga rättigheter. Sett till programmet i sin helhet bedöms programmet även ha en positiv effekt på arbetet med jämställdhet, arbetet mot rasism och diskriminering i stort. Arbetet med det föreslagna programmet bedöms inte innebära några miljö- eller klimatkonsekvenser. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Anette Hellström m.fl. (M) och Shahin Soltan (C), se Reservationer m.m. Reservation av Henrik Åkerlund (SD), se Reservationer m.m. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 4 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen är i huvudsak positiv till förslaget till handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Handlingsplanen utgör ett viktigt styrdokument för att stärka ett rättighetsbaserat arbetssätt och säkerställa barns rättigheter i stadens verksamheter i enlighet med barnkonventionen. Handlingsplanen har ett helhetsperspektiv och tydligt fokus på barn i utsatta situationer. Förslagen ligger väl i linje med stadsdelsförvaltningens kärnuppdrag inom förskola, socialtjänst, fritidsverksamhet och lokalt trygghetsarbete. Förvaltningen välkomnar särskilt betoningen på tidiga och samordnade insatser. 39 (92) Handlingsplanen betonar att stadens verksamheter ska ta tillvara barn och ungas åsikter, idéer och perspektiv, med särskilt fokus på socialtjänsten som möter särskilt sårbara barn och barn som kan ha svårt att uttrycka sina behov. Att inhämta synpunkter från barn i socialtjänstens verksamheter är förenat med etiska utmaningar, eftersom dessa barn ofta befinner sig i utsatta situationer. Det är också viktigt att beakta att en mindre grupp barn på lokal nivå inte alltid kan representera en bredare mångfald av perspektiv. Risken finns att delaktigheten upplevs som begränsad eller otillräcklig om urvalet inte är representativt. Förvaltningen ställer sig bakom ambitionen att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande, men anser att handlingsplanen behöver tydliggöra ambitionsnivån och ange mer konkreta former för hur delaktigheten ska genomföras i praktiken. Förvaltningen efterfrågar vägledning kring vilka metoder och strukturer som ska användas för att säkerställa att barns och ungas delaktighet blir systematisk, inkluderande och reellt påverkansskapande. Detta gäller särskilt inom socialtjänstens verksamheter, där målgruppen kan ha särskilda svårigheter att göra sina röster hörda. Förvaltningen ser ett behov av ytterligare konkretisering av vad som förväntas genomföras på lokal nivå. För närvarande är det otydligt vilka förväntningar staden har på en lokal samordnande funktion, och hur denna funktion bör utformas och resurssättas. Förvaltningen efterfrågar därför en tydligare ambitionsnivå från stadens sida, så att den lokala samordningen kan bedrivas på ett likvärdigt sätt i alla stadsdelsförvaltningar. Tydligare vägledning kring prioriteringar, ansvarsfördelning och förväntad ambitionsnivå för stadsdelsförvaltningarna skulle underlätta implementeringen och minska risken för otydlighet i uppdraget. Förvaltningen är positiv till att uppföljning ska ske inom ordinarie processer, men efterfrågar indikatorer för samtliga verksamhetsområden som handlingsplanen omfattar. Slutligen noterar förvaltningen att skrivningen om att barn har rätt till teckenspråk bör förtydligas så att det istället framgår att barn som är i behov av teckenspråk har rätt till det, då det inte är en rättighet som alla barn har. Sammanfattningsvis bedömer stadsdelsförvaltningen att handlingsplanen är välgrundad och angelägen, men framhåller att det krävs tydligare riktlinjer för genomförande, ansvarsfördelning och uppföljning för att säkerställa en framgångsrik implementering. Förvaltningen betonar särskilt vikten av konkreta metoder för att stärka barns delaktighet på ett etiskt och inkluderande sätt, samt behovet av en likvärdig samordning i stadens alla stadsdelar. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. 40 (92) Reservation av Aras Amin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser att handlingsplanen på ett tydligt sätt beskriver och ger goda exempel på konkreta insatser och aktiviteter som kan bidra till stegförflyttningar mot stadens övergripande mål. Förvaltningen ser stora vinster med att man har tagit fram ett underlag som kan användas av stadens alla nämnder och bolag men vill skicka med att handlingsplanens genomslag och effekt skulle gynnas av en något mer lättillgänglig struktur samt ett tydligare fokus på det praktiska genomförandet. Detta för att ge nämnder och bolag reellt stöd i arbetet med likvärdig tillämpning och bästa praxis. Förvaltningen tror att det hade varit värdefullt om det hade funnits med en skrivning kring vikten av återkoppling till barnen själva om hur deras synpunkter har beaktats i beslutsfattandet. Barnombudsmannens rapport ”Ni måste hinna före” barn och ungas berättelser om att vara frihetsberövad och Stockholms stads Barnombudsman visar att barn i särskilt utsatta situationer (exempelvis barn som lever i socioekonomisk utsatthet, i otrygga boenden, med psykisk ohälsa eller med funktionsnedsättning) löper störst risk att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Utifrån det så ser förvaltningen ett värde i att underlaget i större utsträckning hade haft den gruppen av barn som en utgångspunkt för handlingsplanens inriktning. Förvaltningen anser att handlingsplanen är ett viktigt steg för att stärka barnets rättigheter men den skulle gynnas av stärkt fokus på likvärdighet och vikten av återkoppling till barn. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Järva stadsdelsnämnd beslutar om omedelbar justering. Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Robert Westerlund (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Åsa Nilsson Söderström (L) och Patrick Amofah (C), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 30 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 41 (92) Förvaltningen anser att handlingsplanen till viss del bidrar till konkretisering av vad barnkonventionen kan innebära för stadens verksamheter, men anser samtidigt att handlingsplanen i mindre utsträckning än andra handlingsplaner under MR- programmet beskriver vad det mer specifikt innebär att arbeta med ett barnrättsperspektiv och varför ett sådant perspektiv behövs. Förvaltningen saknar en diskussion om barnsyn, åldersmaktordning, vuxenhetsnormer och om maktrelationen mellan barn och vuxna. Enligt förvaltningen skulle en sådan diskussion förtydliga varför det är viktigt att arbeta med ett barnrättsperspektiv och bidra till ytterligare konkretisering av barnkonventionen. Förvaltningen anser i linje med skrivelser i handlingsplanen att en viktig del av arbetet med att förverkliga ett barnrättsperspektiv handlar om att minska omotiverade skillnader inom gruppen barn. Förvaltningen anser samtidigt att en handlingsplan för barnets rättigheter i större utsträckning bör lyfta och resonera kring ålder som maktordning liksom kring den maktrelation som råder mellan barn och vuxna. Förvaltningen anser att handlingsplanen i större utsträckning bör uppmärksamma begränsande vuxenhetsnormer som pekar ut barn som opålitliga, orationella och/eller omogna och problematisera normativa föreställningar om barn som blivande människor snarare än människor. Dessa normer och föreställningar påverkar hur barn och unga blir bemötta och behandlade, blir eller inte blir lyssnade på. Sådana normer kan innebära att barns stängs ute från beslutsfattande som på olika sätt berör dem. Det här får vidare betydelse för förverkligandet av barnkonventionen och särskilt artikel 12 som handlar om att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet samt att hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. I handlingsplanens avsitt om fokusområdet ”välfärd och service” går det att läsa följande: ”Enligt barnkonventionen är barn kompetenta individer som, precis som vuxna, har rätt till inflytande över sina liv. Dock saknar barn den mognad, erfarenhet och kunskap som vuxna har och behöver därför också stöd från vuxenvärlden.” Meningen utgår från att barn generellt saknar mognad, erfarenhet och kunskap i jämförelse med vuxna. En människas mognad, erfarenhet och kunskap värderas genom den här sortens formulering enbart utifrån vilken ålder den har. Inom barnrättsperspektivet betonas att barn är kompetenta aktörer i sina egna liv, även om deras kompetens kan se annorlunda ut än vuxnas. Denna formulering riskerar att osynliggöra barns egna erfarenheter och perspektiv. Den bygger på ett vuxennormativt antagande där vuxnas kunskap och erfarenhet automatiskt värderas högre än barns. Barnrättsperspektivet ifrågasätter detta och framhåller att barn ofta har unik kunskap om sin egen situation, som vuxna saknar. Ett enskilt barn kan också ha erfarenheter och kunskaper som en enskild vuxen helt saknar. Formuleringen riskerar vidare upprepa ett synsätt där stöd blir liktydigt med styrning eller begränsning av barns självbestämmande, snarare än ett stöd som stärker barnets egen förmåga och rätt att komma till tals. Barnrättsperspektivet betonar att barns mognad 42 (92) och förmåga varierar stort mellan individer. Att koppla behovet av stöd enbart till ålder riskerar att bortse från barns individuella utveckling och kapacitet. Förvaltningen föreslår därför att denna mening i handlingsplanen formuleras om. Med utgångspunkt i den tyngd som handlingsplanen lägger på barns utsatthet för olika former av våld och diskriminering anser förvaltningen vidare att det universella våldspreventiva arbetet bör ges mer utrymme i handlingsplanen. I handlingsplanen nämns att stadens verksamheter ska arbeta förebyggande och främjande, men tyngdpunkten ligger framför allt på att identifiera utsatthet och ge stöd när våld eller kränkningar redan har inträffat. Förvaltningen ser här möjlighet att lyfta universella insatser inom våldsprevention för att komplettera och förtydliga behovet av att staden arbetar på samtliga nivåer. Förslagsvis kan det universella våldspreventiva arbetet lyftas in kopplat till exempelvis förskola, skola och fritidsverksamheter. Det handlar om långsiktiga och strukturerade insatser som syftar till att förebygga våld innan det uppstår. Möjligheterna och samordningsvinsterna inom det sociala hållbarhetsområdet är särskilt stora på universell preventionsnivå, det vill säga insatser som riktar sig till hela befolkningen eller vissa målgrupper (exempelvis alla barn i en viss årskurs). Våldsförebyggande insatser på universell nivå handlar till exempel om att utmana föreställningar om makt och maskulinitet som rättfärdigar våld, samt normer som inskränker särskilt kvinnor och flickors självbestämmande. Ett exempel på en universell våldsförebyggande metod är Mentorer i våldsprevention (MVP) som används inom skola och fritid, med syftet att motverka stereotypa könsnormer och förebygga mäns och killars våld. I förslaget till handlingsplan är beskrivningar av hur verksamheter förväntas arbeta med att uppmärksamma begränsade normer delvis separerade från skrivelser om hur staden ska arbeta för att förhindra/agera vid våldsutsatthet. Förvaltningen föreslår med utgångspunkt i ett universellt våldspreventivt arbete att kopplingen mellan dessa förtydligas. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Charlotta Schenholm (L), Henrik Sjölander m.fl. (M) och Anette Nordvall (C), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Benjamin Jiang (KD) som instämde i reservation anförd av Charlotta Schenholm (L), Henrik Sjölander m.fl. (M) och Anette Nordvall (C). Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Övergripande bedömning 43 (92) Förvaltningen vill inledningsvis framhålla att handlingsplanen är ett väl genomarbetat och betydelsefullt dokument som fyller en viktig funktion i stadens arbete med att stärka barns rättigheter. Handlingsplanen utgör en tydlig ersättare till tidigare program för barnens rättigheter och inflytande och ger en samlad bild av stadens mål och inriktning på området. I jämförelse med Program för barnens rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018–2022, som handlingsplanen föreslås ersätta, bedöms den nya handlingsplanen vara mer operativ och konkret. Den innehåller tydligare mål och exempel på arbetssätt inom flera verksamhetsområden, såsom skola, socialtjänst och kultur, samt en mer uttalad ambition kring uppföljning och utvärdering. Struktur och upplägg Handlingsplanen är omfattande och ambitiös. För att underlätta implementering och tillämpning i verksamheterna bedömer förvaltningen att planen vinner på en tydlig och konsekvent struktur samt en balans mellan övergripande inriktning och detaljnivå. Vissa delar av handlingsplanen kan anses vara för detaljerade och riskerar att överskugga andra viktiga aspekter. Det kan vara mer ändamålsenligt att fokusera på övergripande trender och principer, snarare än att presentera specifik statistik eller detaljerade beskrivningar av enskilda situationer. Uppföljning och utvärdering Förvaltningen anser att uppföljningen av handlingsplanen, utöver vad som redan anges, bör inkludera barnets perspektiv på stadens arbete med barns rättigheter. Det är viktigt att barns upplevelser och synpunkter systematiskt tas till vara och att det tydligt framgår hur denna del av uppföljningen ska genomföras. Delaktighet och inflytande Inom fokusområdet Delaktighet och inflytande, och i synnerhet mål 1 som avser att barn och unga ska ha delaktighet och inflytande i frågor som rör dem, saknas ett tydligt formulerat mål som specifikt tar sikte på meningsfull delaktighet samt återkoppling till barnet. Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av den nya socialtjänstlagen, som ställer ökade krav på att barn ska komma till tals och att deras åsikter, behov och bästa ska beaktas i samtliga beslut och processer som berör dem. Handlingsplanen bör utvecklas och förtydligas för att säkerställa att barn tillförsäkras meningsfull delaktighet och ändamålsenlig återkoppling. Anmälningsskyldighet Förvaltningen anser att det tydligare bör framgå vem som omfattas av anmälningsskyldigheten när ett barn misstänks fara illa. Anmälningsskyldigheten omfattar inte enbart personal som arbetar direkt med barn, utan alla yrkesverksamma som i sin roll kommer i kontakt med barn. Det är därför angeläget att formuleringarna i handlingsplanen är inkluderande och inte begränsas till enbart personal. Diskriminering och kränkande behandling 44 (92) Inom fokusområde Välfärd och service, mål 2, beskrivs hur skolor och förskolor ska arbeta för att säkerställa en trygg och inkluderande miljö för barn och unga. Enligt skollagen (6 kap. 3 och 9 §§) ska verksamheter årligen upprätta en plan mot kränkande behandling och genomföra aktiva åtgärder mot diskriminering. Förvaltningen bedömer att detta med fördel kan tydliggöras i den text som omfattar exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Tillvaratagande av barns röster Det är viktigt att staden tillvaratar barns och ungas röster, från enskilda barn, grupper av barn och civilsamhället, för att utveckla verksamheter och insatser inom alla områden, inklusive kultur, idrott och fritid. Därför bör detta krav också läggas till som en del av mål 4, som omfattar verksamheter inom kultur, idrott och fritid. Genom att lyssna på barns och ungas röster kan staden säkerställa att verksamheterna och insatserna är anpassade till deras behov och intressen, och att de får möjlighet att delta och påverka utvecklingen av verksamheterna. Intersektionellt perspektiv. I arbetet med MR programmet och handlingsplanerna är det viktigt att beakta ett intersektionellt perspektiv. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra. Det kan innebära att barnet blir utsatt utifrån flera diskrimineringsgrunder samtidigt vilket förstärker utsattheten. Det tidigare programmet för barnens rättigheter och inflytande tar upp vikten av att ha en intersektionalitet i arbetet med barns rättigheter. Detta fokus saknas till viss del i handlingsplanen och kan behöva tydliggöras och förstärkas. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till att handlingsplanen tas fram och att den innehåller flera viktiga utgångspunkter för stadens arbete med barns rättigheter. Samtidigt bedöms vissa områden behöva förtydligas och utvecklas för att stärka planens normerande och praktiska genomslag. Barns delaktighet och inflytande 45 (92) Barns rätt till delaktighet och inflytande bedöms få begränsat utrymme i förhållande till andra rättighetsområden, trots att detta är en grundläggande rättighet enligt barnkonventionens artikel 12. Handlingsplanen beskriver i hög grad sådant som redan regleras i lagstiftning, styrdokument och etablerad praxis, medan delaktighet och inflytande, som ofta är mer komplexa att omsätta i praktiken, ges mindre konkret vägledning. Detta riskerar att signalera att barns delaktighet är mer tolkningsbar eller valbar än andra rättigheter. När barns delaktighet inte tydliggörs riskerar barns perspektiv att inte systematiskt inhämtas eller beaktas i beslut som rör deras livsmiljöer och verksamheter, vilket kan leda till att insatser och miljöer utformas utifrån vuxnas normer och behov. Det är därför angeläget att texten tydligare signalerar att barn är kompetenta individer och experter på sina egna livsvillkor, med perspektiv som inte kan ersättas av vuxnas antaganden. Handlingsplanen lyfter ett normkritiskt perspektiv, men analysen av rådande vuxennorm bedöms kunna utvecklas. En tydligare koppling mellan normkritik, barns delaktighet och barns rätt att påverka beslut som rör deras livsmiljöer skulle stärka handlingsplanen. Kunskap, styrning och barnkonsekvensanalyser Förvaltningen ställer sig positiv till ambitionen att stärka medarbetares kunskap om barnkonsekvensanalyser. Samtidigt efterfrågas mer verksamhetsspecifik styrning, exempelvis för förskolan, för att tydliggöra vad som förväntas och hur arbetet ska bedrivas. Om styrningen inte preciseras finns risk för ojämn tillämpning och kvalitet i barnrättsarbetet, vilket kan innebära skillnader i barns möjligheter till delaktighet, trygghet och likvärdiga levnadsvillkor beroende på verksamhet och geografiskt område. Formuleringen om att stadens medarbetare ska ha god kunskap om bemötande av barn bedöms vara otydlig och kan utvecklas genom att beskriva vilka kompetenser som avses, exempelvis kunskap om barns rättigheter, barns delaktighet, bemötande vid utsatthet, normkritik och barns integritet, samt hur denna kunskap ska säkerställas i verksamheten. Orosanmälningar och personalens skyldigheter Det bedöms viktigt att tydliggöra att orosanmälningar är en lagstadgad skyldighet och inte enbart ett arbetssätt. För att kunna fullgöra denna skyldighet behöver staden säkerställa att all personal som i sitt uppdrag möter barn har god kännedom om orossignaler, processen för orosanmälan samt socialtjänstens rådgörande funktion. Detta bör framgå tydligare i handlingsplanen. Barns hälsa här och nu Avsnittet om barn som växer upp i familjer med våld, missbruk, psykisk ohälsa eller sjukdom fokuserar främst på långsiktiga konsekvenser. Det bedöms viktigt att även 46 (92) tydliggöra att dessa faktorer påverkar barnets hälsa och välmående här och nu, vilket motiverar tidiga och förebyggande insatser. Begreppet socioekonomisk utsatthet används som en generell riskfaktor utan närmare specificering. När detta inte nyanseras finns risk för stigmatisering av barn och familjer, vilket kan påverka barns självbild och bemötande i verksamheter. Det bedöms mer ändamålsenligt att tydliggöra vilka faktorer som utgör risk samt att lyfta skyddsfaktorer och kompensatoriska insatser för att stärka barns likvärdiga levnadsvillkor och framtidshopp. Skollagen och skydd mot kränkande behandling Handlingsplanen saknar tydliga hänvisningar till skollagens bestämmelser om diskriminering och kränkande behandling. Dessa bestämmelser ställer krav på personalens kompetens att upptäcka, anmäla och åtgärda kränkningar, vilket bedöms relevant att integrera i handlingsplanen. När denna koppling inte tydliggörs riskerar sambandet mellan barnrättsarbete och förskolans/skolans skyldigheter att bli otydlig, vilket kan påverka verksamheternas arbete med trygghet och likabehandling. Mål och begreppet "förflyttning" Handlingsplanen anger att målen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Förvaltningen bedömer att begreppet förflyttning behöver tydliggöras genom att beskriva nuläge, önskat läge och vilka förändringar som krävs. I nuvarande form riskerar målen att uppfattas som övergripande ambitioner utan tydlig riktning för förändring och uppföljning. Jämlikhet och jämställdhet I handlingsplanens övergripande mål används begreppet jämlika levnadsvillkor, men jämställdhet nämns inte explicit. Ett bredare jämställdhetsperspektiv som inkluderar könsidentiteter och könsuttryck, utöver uppdelningen flickor och pojkar, kan även bidra till att synliggöra fler barns erfarenheter och stärka likvärdigheten i stadens insatser. När jämställdhetsperspektivet inte tydliggörs finns risk att könsspecifika skillnader i barns livsvillkor och behov inte synliggörs, vilket kan bidra till att traditionella föreställningar och normer om kön reproduceras i verksamheters arbetssätt och insatser. Det bedöms därför relevant att överväga om jämställdhet ska tydliggöras som ett eget perspektiv. Detaljnivå och innehåll i socialtjänstavsnittet Detaljerade beskrivningar av placeringsformer och hänvisningar till SIS bedöms kunna kortas. Om förebyggande arbete och en lättillgänglig socialtjänst inte tydliggörs finns risk att fokus förskjuts mot åtgärdande insatser istället för tidiga stödinsatser. Vidare bedöms det relevant att inkludera fritiden som en viktig skyddsfaktor, tillsammans med familj och skola. Rätt till vila och fritid Handlingsplanen saknar en utvecklad analys av barns rätt till vila enligt barnkonventionen. När detta inte tydliggörs riskerar barns behov av återhämtning att 47 (92) underordnas prestations- och aktivitetsnormer i skola och fritid, vilket kan påverka barns psykiska och fysiska hälsa. Förvaltningen efterfrågar en bredare diskussion om vila i relation till högstimulerande miljöer i skola och fritid samt strategier för att möjliggöra individuellt anpassad återhämtning. Exempelvis kan idrottsverksamheters struktur begränsa tillgången till icke-prestationsinriktade aktiviteter, vilket bör beaktas. Offentlig miljö och stadsutveckling Avsnittet om offentlig miljö bedöms vara relativt kortfattat och kan utvecklas genom att tydligare beskriva vad som är viktigt utifrån ett barnperspektiv vid utformning av exempelvis mötesplatser, tillräcklig friyta för lek och utevistelse samt trygga och säkra skolvägar. När barnperspektivet i fysisk planering inte utvecklas finns risk att barnvänliga miljöer inte prioriteras tillräckligt, vilket kan begränsa barns möjligheter till lek, rörelse och självständighet. Det bedöms även relevant att integrera representativitet och dialogfrågor tydligare i fokusområdet delaktighet och inflytande samt att hänvisa till befintliga nationella riktlinjer och vägledningar, exempelvis Boverkets vägledning om barnkonventionen i fysisk planering och allmänna råd om friyta. Barnkonsekvensanalys Förvaltningen bedömer att nuvarande utformning av handlingsplanen kan innebära att barns delaktighet och inflytande inte fullt ut omsätts i praktiken, samt att tillämpningen av barnrättsperspektivet riskerar att bli ojämlik mellan verksamheter. Vidare bedöms att barns delaktighet, behov av vila samt betydelsen av barnperspektivet i fysisk planering inte ges tillräckligt genomslag i prioriteringar och genomförande. En utveckling av handlingsplanen i enlighet med framförda synpunkter kan stärka verksamheternas förutsättningar att systematiskt integrera barns perspektiv, utveckla tidiga och förebyggande insatser samt bidra till mer barnvänliga och jämlika miljöer. Sammantaget bedöms detta stärka barns trygghet, hälsa, delaktighet och likvärdiga levnadsvillkor i staden. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Gunnar Caperius (C), Kristina Lutz m.fl. (M) och Ingvar Hultmark (L), se Reservationer m.m. Reservation av Sergej Salnikov (SD), se Reservationer m.m. 48 (92) Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 18 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget till handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 som stadsledningskontoret har tagit fram. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på ett tydligt sätt hur nämnder och bolagsstyrelser förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Handlingsplanen bygger vidare på erhållen kunskap och tidigare genomförda insatser och stärker arbetet med mål som ska bidra till att staden gör förflyttningar i arbetet med att arbeta barnrättsbaserat och främja barns inflytande och delaktighet, vilket förvaltningen ställer sig positiv till. Förvaltningen ställer sig även positiv till att målen i handlingsplanen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Samtidigt vill förvaltningen framhålla en viss utmaning i att staden har många styrdokument och handlingsplaner, av vilka en del rör samma eller liknande områden. Med flera dokument riskerar styrningen att bli otydlig, särskilt om dessa överlappar varandra. Förvaltningen önskar att det förtydligas i handlingsplanen att barnets rätt till information i den nya socialtjänstlagen har förstärkts i 3 kap. 3 § SoL. I den nya formuleringen står det att barnet kontinuerligt ska få relevant information vid en åtgärd som rör barnet. Handlingsplanen är väl förenlig med förvaltningens pågående arbete avseende barns rättigheter. Förvaltningen har exempelvis inrättat en ungdomspanel i syfte att stärka ungas möjligheter till delaktighet och inflytande. Inom ramen för detta arbete ges ungdomarna möjlighet att själva identifiera och formulera de frågor som de bedömer vara mest angelägna. Förskolorna bedriver ett kontinuerligt arbete med att uppmärksamma och beakta barns perspektiv genom att lyssna till deras tankar och åsikter, främja delaktighet samt stödja barnen i att utveckla omtanke och respekt för varandra. Vidare kommer förskolorna att uppmärksamma Barnkonventionens dag genom en gemensam ljusinstallation i syfte att synliggöra barns rättigheter ur ett globalt perspektiv. Socialtjänsten tillämpar ett familjeorienterat arbetssätt, vilket innebär att kontakter och insatser samordnas utifrån familjens samlade situation. Barn som anhöriga uppmärksammas särskilt när vårdnadshavare har kontakt med socialtjänsten och barnkonsekvensanalyser genomförs när barn berörs direkt eller indirekt av beslut eller åtgärder. Sammantaget delar förvaltningen stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 är ett angeläget styrdokument för att säkerställa, utveckla och samla stadens arbete för barnets rättigheter. 49 (92) Barnkonsekvensanalys Handlingsplanen bedöms ligga i linje med barnets bästa enligt barnkonventionen. Genom att tydliggöra ansvar, mål och arbetssätt för att säkerställa barns rättigheter och inflytande stärks förutsättningarna för att barn får sina rättigheter tillgodosedda i stadens verksamheter. Särskilt positivt är fokus på att motverka diskriminering, främja jämlika levnadsvillkor samt säkerställa barns rätt till information, delaktighet och inflytande utifrån ålder och mognad. Förvaltningen vill särskilt betona vikten av att barns delaktighet utformas så att den blir meningsfull i praktiken. Det innebär att barn ges reella möjligheter att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem, att deras synpunkter tas tillvara i beslutsprocesser samt att de får återkoppling på hur deras åsikter har beaktats. Återkoppling är en central förutsättning för att stärka barns tillit, förståelse och fortsatta engagemang. Förvaltningen ser det som positivt att barnens egna synpunkter efterfrågas gällande handlingsplanens innehåll, då flera barnrättsorganisationer är med i remissrundan. Förvaltningen bedömer att handlingsplanen, om den genomförs systematiskt och följs upp, kan bidra till ökad rättssäkerhet, likvärdighet och trygghet för barn i Stockholms stad. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen bedöms bidra till ökad jämställdhet genom sitt fokus på jämlika levnadsvillkor och skydd mot diskriminering. Förvaltningen bedömer att förslaget inte medför några negativa konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Omedelbar justering. Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se Reservationer m.m. Reservation av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschott (MP), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 50 (92) Stadsdelsförvaltningen delar stadsledningskontorets bedömning att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barnets rättigheter och inflytande. Handlingsplanen är gedigen och har en tydlig koppling till stadens strategiska arbete med att implementera barnkonventionen och att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Den är en del av stadens demokratiarbete och bidrar med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. Detta ser förvaltningen som positivt. Förvaltningen ställer sig bakom handlingsplanens övergripande mål att staden ska säkerställa alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. I handlingsplanen lyfts att barn har rätt till delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen. För att kunna vara delaktiga behöver barn relevant information, möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på. Barn ska ges inflytande i stadens verksamheter utifrån ålder och mognad. Förvaltningen anser att barns delaktighet inte bara är viktig ur ett demokratiskt perspektiv utan också är meningsfull för utveckling och kvalitén i verksamheterna. Under rubriken ”Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare” kan handlingsplanen formuleras tydligare avseende barns rätt till kontinuerlig information för att tydliggöra kopplingen till 3 kap. 3 § socialtjänstlag (2025:400). Handlingsplanen anses ligga i linje med arbetet som sker i förskolan. Förskolan arbetar med att uppmärksamma barnkonventionen och barns rättigheter som en del av förskolans likabehandlingsarbete. Förskolan arbetar för ett högt deltagande av barnen för att de ska kunna tillgodogöra sig en språkutvecklande utbildning i en hälsosam miljö där demokratiska värden främjas. Förskolan bedriver flera långsiktiga insatser, i samarbete med akademin, som stärker förutsättningarna att bedriva undervisning av hög kvalitet, särskilt inom språk och tidiga insatser. Begreppet ”god kunskap” nämns vid ett flertal tillfällen i handlingsplanen utan att definieras. Det finns därmed en risk att begreppet tolkas olika vilket kan skapa en otydlighet kring vad ”god kunskap” innebär i arbetet med att omsätta handlingsplanen till praktik. Förvaltningen uppmärksammar slutligen att det inte finns någon skrivelse om funktionen barnrättssamordnare och etableringen av en sådan i stadens olika förvaltningar och bolag. Skärholmens stadsdelsnämnds ungdomsråds synpunkter Skärholmens ungdomsråd ger uttryck för att det som framkommer i handlingsplanen är viktigt. Rådet lyfter särskilt att det är viktigt att vuxna är respektfulla och håller god ton i möten med barn och ungdomar i stadens olika verksamheter. Det är viktigt 51 (92) att barn och unga blir tagna på allvar. För att stadens medarbetare ska kunna bemöta barn och unga på ett bra sätt behöver de anpassa sitt bemötande efter barnet/ungdomens specifika behov, staden bör därför erbjuda medarbetare återkommande utbildningar i detta. Rådet lyfter vidare vikten av att information till barn och unga om deras rättigheter och om vad stadens olika verksamheter erbjuder behöver kommuniceras via olika sociala medier för att nå unga. Informationen kan också behöva ges på olika språk. Upplevelsen är att barn och unga idag inte nås av den informationen. Slutligen vill Skärholmens ungdomsråd understryka vikten av att staden erbjuder arbetstillfällen för unga så att de kan sysselsätta sig och komma in på arbetsmarknaden. Enklare arbeten bör erbjudas till ungdomar. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Jonas Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Martin Westmont (SD), se Reservationer m.m. Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 5 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan tagits fram och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete med barnets rättigheter och inflytande. Handlingsplanens fokusområden knyter väl an till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och ligger i linje med förvaltningens pågående arbete för att stärka mänskliga rättigheter och det systematiska kvalitetsarbetet som alltid ska ske med alla stockholmares fokus och deras bästa i åtanke. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla barn och till att motverka diskriminering. Handlingsplanen skulle kunna vara än mer konkret och följa samma struktur för föreslagna insatser som övriga handlingsplaner kopplade till mänskliga rättigheter. Den kan också uppfattas som svårläst eftersom dispositionen inte är helt tydlig och det är ett långt dokument. Vissa delar återkommer och upprepas, handlingsplanen skulle kunna kortas ned och vara mer kärnfull och förslagsvis kan delar av det man i texten hänvisar till, exempelvis rapporter, istället sammanställas i en litteraturförteckning eller bilaga. 52 (92) Förvaltningen föreslår att benämningar i texten genomgående ändras från ”skola och förskola” till ”förskola och skola” då förskolan är den första verksamheten man möter av dessa två. Samt att texten under rubriken följer samma ordning, att förskolans delar kommer först och skolans sedan så att texterna följer samma struktur som rubriken. Samma förslag gäller även för mål 2 under välfärd och service, I stadens skolor och förskolor känner sig alla barn och unga trygga och inkluderade. Att förskolan skrivs först. Förvaltningen skulle även önska att de texter som kommer efter varje mål och ibland omnämns som insatser eller arbetssätt är i samma ordning som målen. Under en del mål är det så men ett exempel på där det inte är så är under mål 2 under välfärd och service, I stadens skolor och förskolor känner sig alla barn och unga trygga och inkluderade. Det skulle vara tydligare om alla mål hade insatser kopplade till sig. Under samma mål kommer även exempel på insatser i punktform, medan det under andra mål inte står i punktform. Detta borde vara likadant genom hela handlingsplanen. Dessa skulle även kunna utökas till fler förslag, såsom workshops, föreläsningar, litteratur och erfarenhetsutbyte mellan verksamheter. Det är något förvaltningen bedömer kan bidra gott till lärande, helhetssyn och handlingskraft i staden. Förvaltningen föreslår även, under samma mål som ovan, att förskolenämnden bör finnas med som särskilt ansvarig under även de två punkter som rör diskriminering och kränkningar. Genomgående i handlingsplanen bör skrivning stärkas och förtydligas om att personal som i sitt arbete kommer i kontakt med barn är skyldiga att anmäla misstanke om att ett barn far illa. I vissa delar av texten står det att personal har ett ansvar för att anmäla oro. Ett förslag är också att anmälningsplikten får ett eget mål för att förtydliga vikten av detta. I handlingsplanen står det om vikten av att ha god kunskap om att genomföra barnkonsekvensanalyser. Förvaltningen anser att kunskapshöjande insatser bör samordnas inom staden så att alla verksamheter får en gemensam grund att utgå ifrån, vilket borgar för likställighet. Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 11 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Koncernledningen tillstyrker handlingsplanen och bedömer att den kommer utgöra ett stöd i det fortsatta arbetet med att värna och ytterligare stärka barns rättigheter. I handlingsplanen pekas samtliga nämnder och bolagsstyrelser ut som ansvariga för att säkerställa att alla medarbetare, bland annat, har god kunskap om barnkonventionen, har kunskap om bemötande av barn samt kan genomföra barnkonsekvensanalyser. För bolag vars verksamhet inte i första hand riktar sig till barn kan det finnas behov 53 (92) av att tydliggöra hur kraven ska tillämpas i praktiken, för att underlätta implementeringen och säkerställa att åtgärder och eventuella utbildningsinsatser utformas på ett sätt som är ändamålsenliga och relevanta i förhållande till respektive verksamhets uppdrag. Underremisser AB Svenska Bostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse: Svenska Bostäder anser att handlingsplanen utgör en förstärkning av stadens barnrättsarbete. Bolaget vill lyfta fram behovet av gemensamma generella, men också inriktade, kompetenshöjande utbildningar och insatser inom barnrätt. AB Familjebostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse: Bolaget tillstyrker handlingsplanen och ser det som positivt att handlingsplanen följs upp inom ramen för de ordinarie uppföljningsprocesserna. AB Stockholmshems yttrande har i huvudsak följande lydelse: AB Stockholmshem tillstyrker förslaget till handlingsplan och ser positivt på det ökade fokuset som stärker arbetet i enlighet med Barnkonventionen. Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: Bolaget ser positivt på handlingsplanen. Vad gäller de konkreta mål som Micasa berörs av, och därmed bör ta fram aktiviteter kring, kan konstateras att bolaget har begränsad möjlighet att leva upp till två av målen: Staden informerar barn och unga om deras rätt till delaktighet och inflytande Stadens verksamheter säkerställer att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem, både när barn berörs på ett generellt plan och när specifika grupper av barn berörs Detta då Micasa Fastigheter saknar egna kanaler för att direkt informera och ta in synpunkter från de barn som vistas i bolagets fastigheter, exempelvis i förskoleverksamhet. S:t Erik Markutveckling AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: I stadens budget framgår att arbetet med mänskliga rättigheter ska intensifieras. S:t Erik Markutveckling tycker att handlingsplanen är ett bra verktyg i detta arbete och komplement till det relativt nya programmet för mänskliga rättigheter. Stockholm Parkerings AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: Stockholm Parkering ställer sig positiv till handlingsplanen och kommer utifrån den samt programmet för de mänskliga rättigheterna att arbeta med de fokusområden som handlingsplanen tagit fram. Stockholms Hamn AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: Bolaget ser positivt på handlingsplanen och på att varje bolagsstyrelse föreslås ta 54 (92) fram egna aktiviteter. Samtidigt ger planen intryck av att inriktningen för att nå målen redan är fastslagen. Inom mål 1 föreslås att samtliga medarbetare ska ha god kunskap om barnkonventionen, bemötande av barn och barnkonsekvensanalyser. För Stockholms Hamnar är detta endast möjligt på en övergripande nivå. Bolaget hade hellre sett att skrivningen omformulerats så det blir tydligare att detta är exempel på insatser och att insatserna berör anställda inom staden vars arbete särskilt påverkar barn. Bolaget är positivt till att uppföljning sker inom ordinarie processer, men betonar att den administrativa bördan inte får öka. Stockholm Vatten och Avfall AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: Bolagets verksamhet bedrivs till största del inom slutna anläggningar vilket medför begränsningar i att verka för barns rättigheter och inflytande. Dock ser bolaget möjligheten, att genom ett rättighetsbaserat arbetssätt i medborgar- och kunddialoger, även inkludera barnperspektivet i specifika kommunikationsinsatser. Skolfastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: SISAB välkomnar handlingsplanen och ser positivt på att barnkonventionen fortsatt integreras i stadens styrning och verksamhetsutveckling. SISAB bedömer att handlingsplanen är väl förenlig med bolagets uppdrag och befintliga arbetssätt. Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: Bostadsförmedlingen bedriver ingen verksamhet som är direkt riktad till barn, men barn och unga berörs indirekt genom hushåll med barn som söker eller tilldelas bostad. Bostadsförmedlingen ser positivt på att handlingsplanen ger utrymme för anpassning inom ramen för respektive verksamhets uppdrag. För verksamheter där barn berörs indirekt är detta en förutsättning för att arbetet ska bli relevant och möjligt att genomföra i praktiken. För bolaget är det centralt att tillämpningen av handlingsplanen är tydlig och anpassad till verksamhetens uppdrag och ansvar, vilket den föreslagna handlingsplanen skapar goda förutsättningar för. Sammanfattningsvis ser bolaget positivt på handlingsplanen och bedömer att den utgör ett relevant styrdokument. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030:s yttrande daterat den 27 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Övergripande kommentarer Rådet för Agenda 2030 välkomnar handlingsplanen för barnets rättigheter och ser att denna kan vara en del i stadens arbete med flera mål i Agenda 2030, inte minst följande mål: Mål 1: ingen fattigdom Mål 3: God hälsa och välbefinnande Mål 4: God utbildning till alla 55 (92) Mål 5: Jämställdhet, i synnerhet mål 5.2 om att utrota våld mot och utnyttjande av kvinnor och flickor Mål 10: Minskad ojämlikhet Mål 11: Hållbara städer och samhällen, i synnerhet mål 11.1 Säkra bostäder till överkomlig kostnad Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen. Här vill rådet särskilt lyfta fram mål 16.2 skydda barn mot övergrepp, utnyttjande, människohandel och våld Rådet för Agenda 2030 önskar att kopplingen mellan barnets rättigheter, och i synnerhet barnkonventionen, och genomförandet av Agenda 2030 görs ännu tydligare i handlingsplanen än hur det ser ut idag. Vi anser att detta skulle leda till ett bättre genomslag för såväl barnets rättigheter som Agenda 2030 i stadens arbete om denna samverkan är klar för alla som arbetar med det. Rådet för Agenda 2030 lämnar kommentarer kring specifika delar av handlingsplanen nedan. Inledningsvis vill dock ge följande övergripande kommentarer kring handlingsplanen som helhet: Hur länge sträcker sig handlingsplanen? Det framgår inte av utkastet när målen förväntas vara uppfyllda. Det framgår inte heller när vissa aktiviteter ska genomföras. Rådet inser att allt inte kan genomföras samtidigt, därför vore det bra att i handlingsplanen konkretisera när olika åtgärder planeras att genomföras. Rådets rekommendation är att sätta konkreta, mätbara mål och tidsaspekter för när dessa ska vara uppfyllda för att på så sätt löpande utvärdera arbetet under processens gång och kunna se vilken effekt stadens insatser får för barns rättigheter. Ett förslag är att ha årliga fokusområden på strukturell, individuell och institutionell nivå. Det framgår inte heller hur uppföljningen av genomförandet av handlingsplanen ska ske och vem som ska vara huvudansvarig för detta. Rådet skulle föreslå ett system med en regelbunden uppföljning om hur arbetet för att nå målen går, exempelvis vartannat år, med en större utvärdering när tiden för handlingsplanens genomförandehar gått ut. Rådet anser att handlingsplanen för barnets rättigheter bör vara tillgänglig för samtlig personal i staden och uppmärksammas systematiskt. Slutligen anser Rådet att ett rapporteringssystem ska skapas, dit barn anonymt kan anmäla när deras rättigheter har kränkts. Det ska finnas en tydlig process för detta, inklusive ett säkerställande att stadens barn och deras viktiga vuxna får information om systemet och dess syfte. Anmälningarna bör analyseras för att identifiera mönster och förbättringsområden. Rådet vill också påpeka att det krävs ett jämställdhetsperspektiv även i arbetet med barns rättigheter och önskar att detta skrivs in i handlingsplanen. Det perspektivet 56 (92) saknas men behovet är tydligt. (Exempelvis i sammanhanget där man bland annat lyfter skillnaden i mående:,” flickor rapporterar kontinuerligt sämre mående än pojkar. Den senaste mätningen visar att andelen flickor som ofta känner sig ledsna och nedstämda är 40 procent både i grundskolan och gymnasieskolan. Motsvarande bland pojkar är 17 procent i grundskolan respektive 15 procent i gymnasieskolan.) Kommentarer kring specifika delar i handlingsplaner Bakgrund När det gäller beskrivningen av de fyra grundprinciperna, anser Rådet för Agenda 2030 att dessa kan kompletteras på följande sätt, för att mer direkt spegla vad artiklarna i barnkonventionen innebär: Artikel 2: Här bör förtydligas att denna artikel klargör att rättigheterna i konventionen gäller alla barn som befinner sig i staten, oberoende av dess legala status. Artikel 3: denna kan förtydligas på så sätt att det framgår att i alla åtgärder som berör barn ska barnets bästa bedömas och ha en tung vägledande ställning när beslut ska tas Artikel 12: Här bör det läggas till att barnets åsikter ska beaktas utifrån ålder och mognad vid åtgärder. Kunskap och information När det gäller barnkonsekvensanalyser, anser Rådet för Agenda 2030 att det bör förtydligas att detta är breda barnrättsliga analyser som ska göras, inte enbart fokusera på barnets bästa. Det bör också framgå att i analyserna ska barnets bästa vägas mot andra intressen, och för det fall att beslut tas som inte är i linje med barnets bästa ska kompensatoriska åtgärder sättas in. Rådet för Agenda 2030 vill också att det förtydligas att en viktig komponent för att göra bedömningar av barnets bästa är att hämta in åsikter från det eller de barn saken berör. Rådet för Agenda 2030 är medveten om att just bedömningar av barnets bästa brukar vara svårt för många inom stadsförvaltningar. Rådet föreslår därför att handlingsplanen kompletteras med en vägledning för hur dessa kan göras inom olika områden. Vägledningar finns redan att tillgå hos exempelvis Barnombudsmannen eller Sveriges Kommuner och Regioner, och handlingsplanen bör hänvisa till någon av dessa. Kunskap och information Inom detta område vill Rådet för Agenda 2030 särskilt understryka vikten av att socialtjänsten når ut till barn med information om varför de finns och hur de kan hjälpa barn i olika situationer. Rapporter från tex Barnombudsmannen visar på att barn inte har kunskap om socialtjänsten, eller att det finns oklarheter eller missuppfattningar om socialtjänstens roll. Det vore därför önskvärt att handlingsplanen tydliggör än mer hur viktigt det är att just socialtjänsten blir känd 57 (92) hos barn, exempelvis genom att vara närvarande i skolor för att informera om sin verksamhet. Detta då socialtjänsten spelar en mycket viktig roll för barn i utsatta situationer, inte minst för barn som blir utsatta för eller upplever våld i hemmet. Fokusområde: Välfärd och service Under rubriken Barn i utsatta situationer hänvisas till artikel 19 för att förklara var i barnkonventionen denna grupp kan hittas. Rådet för Agenda 2030 skulle här önska se en utvidgad bild av utsatta situationer, då artikel 19 i barnkonventionen endast täcker in utsatthet för våld. Exempelvis skulle artikel 27 om skälig levnadsstandard kunna nämnas, och då tillsammans med mål 1 i Agenda 2030 om ingen fattigdom. Likaså kan artiklarna 32-36, om olika former av utnyttjanden, tas upp. Välfärd och service Mål 1: Rådet för Agenda 2030 anser överlag att delarna i detta mål är bra. När det gäller stycket som tar upp att alla anställda som arbetar med barn har en skyldighet att göra orosanmälningar till socialtjänsten om man tror att ett barn far illa, önskar vi att detta förtydligas på följande sätt: Det finns många studier som visar att professionella som har anmälningsplikt inte gör detta, av olika anledningar. Ibland för att man bara misstänker och inte har bevis, ibland för att man inte vet, ibland för att man inte vågar. Rådet för Agenda 2030 önskar därför att handlingsplanen konkretiserar att det ska genomföras utbildningsinsatser till de som har en anmälningsplikt om hur denna går till och att även stödmaterial tas fram, som kan vara behjälpliga för detta. Välfärd och service: Mål 2 Rådet för Agenda 2030 vill här uppmärksamma Stadsledningskontoret om att under remisstiden har Forum för levande historia presenterat en rapport av en enkät med skolelever om deras attityder till minoriteter. Rådet vill uppmana staden att ta del av denna och låta den vara ett av de bakgrundsdokument som kan ligga till grund för vilka normer och värderingar som skolor behöver arbeta med hos eleverna. Även i denna del, under rubriken Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare önskar Rådet för Agenda 2030 att det återigen förtydligas att barnets åsikter är en viktig del i en bedömning av barnets bästa. Delaktighet och inflytande Inflytande är en viktig komponent inte bara för att säkerställa barns rättigheter, utan även för att säkerställa målen i Agenda 2030. Rådet för Agenda 2030 ser här behov av att handlingsplanen ger ytterligare vägledning om hur olika delar av förvaltningarna ska arbeta med barns inflytande. Exempelvis föreslår Rådet att en tydlig hänvisning görs till FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar nr 12 (2009) om barnets rätt att bli hörd, och inte minst de nio principer som framgår i denna för att säkerställa etisk och meningsfull delaktighet. I synnerhet vill Rådet för Agenda 58 (92) 2030 understryka vikten av att upprätta strukturer för att systematiskt arbeta med återkoppling till barn som varit delaktiga efter att beslut och åtgärder vidtagits. Långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som företräder barnets rättigheter. Rådet för Agenda 2030 ser det som positivt att staden vill stärka samarbetet med civilsamhället i denna fråga. Det är ofta civilsamhället som, genom de målgrupper de möter, har mest kunskap om hur situationen ser ut idag. Agenda 2030-rådet skulle dock vilja se ett särskilt fokus på samarbete med ungdomsorganisationer, för att staden än bättre ska kunna fånga upp vad barn och unga upplever i sin vardag. Civilsamhället är, precis som det påpekas, en viktig aktör när det gäller barns delaktighet och tillvaratagande av barns röster. Men rådet vill också understryka att civilsamhället är en central aktör även när det gäller att tillförsäkra barn deras rättigheter när det gäller exempelvis rätten till hjälp och stöd. Barnombudsmannen Barnombudsmannens yttrande daterat den 19 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Barnombudsmannen välkomnar förslaget till Stockholms stads handlingsplan. En handlingsplan är ett betydelsefullt styrdokument eftersom den ger struktur och tydlig riktning för arbetet med att stärka barnets rättigheter i staden. Genom att formulera mål, beskriva vad barnkonventionen innebär i praktiken och ange konkreta aktiviteter skapas en gemensam förståelse för uppdraget inom hela organisationen. Handlingsplanen tydliggör ansvarsfördelning, bidrar till likvärdighet mellan verksamheter och underlättar uppföljning och utveckling över tid. Detta är centralt för att säkerställa att barnets rättigheter beaktas systematiskt och konsekvent i alla delar av stadens verksamhet. Myndigheten ser positivt på att staden tydligt uttrycker en ambition att stärka barnets rättigheter i den kommunala verksamheten. Särskilt välkomnar Barnombudsmannen att staden: • betonar vikten av att fråga barn vad de vill ha och att skapa reella möjligheter till delaktighet och inflytande i arbetet med information och kommunikation, • avser att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som stödjer verksamheterna i att identifiera och möta behov hos individer och grupper av barn vars rättigheter riskerar att inte tillgodoses, • tydliggör att de mänskliga rättigheterna ska respekteras både i verksamhet som bedrivs i stadens egen regi och i verksamhet som upphandlas eller drivs av externa utförare, • framhåller att verksamheterna ska ha ett särskilt fokus på barn i utsatta situationer, samt 59 (92) • understryker att många mål förutsätter samverkan och att nämnder med expertkunskap och särskilt ansvar – ofta facknämnder – ska ge stöd till andra nämnder, i synnerhet stadsdelsnämnder. Riksdagen antog 2010 den vägledande propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, som utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Strategin innehåller nio principer som ska integreras i all offentlig verksamhet och som utgör centrala förutsättningar för att barnets rättigheter ska få genomslag i praktiken. Strategin ska vara en utgångspunkt för statliga och kommunala aktörer i arbetet med att säkerställa barns rättigheter. Strategin för att stärka barnets rättigheter omfattar följande nio principer: 1. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. 2. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. 3. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. 4. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad dessa innebär i praktiken. 5. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. 6. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. 7. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. 8. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. 9. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Den föreslagna handlingsplanen integrerar de nio principerna i den nationella strategin. Barnombudsmannen ser positivt på att handlingsplanen innehåller tydligt formulerade mål, förklarande texter om vad barnkonventionen innebär i relation till målen samt konkreta exempel på aktiviteter. Barnombudsmannens rekommendationer En av strategins grundläggande principer är att barn ska göras delaktiga i beslut och åtgärder som berör dem, i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen. Barnombudsmannen rekommenderar därför att barns åsikter om handlingsplanen synliggörs och att det framgår hur dessa åsikter har beaktats i det fortsatta arbetet. När barns perspektiv tas in i beslutsprocesser ökar möjligheten att identifiera behov, risker och lösningar som annars riskerar att förbises. Att beakta barns åsikter bidrar därmed 60 (92) till mer träffsäkra beslut, stärker barnets rättigheter i praktiken och ökar legitimiteten i de åtgärder som vidtas. Barnombudsmannen rekommenderar vidare att handlingsplanen kompletteras med en sammanfattning av hela dokumentet, inklusive en version i lättläst form. En sammanfattning i handlingsplanen är värdefull eftersom den ger en överskådlig ingång till dokumentets syfte, mål och huvudsakliga innehåll. Den underlättar för både barn och vuxna att snabbt orientera sig i materialet och förstå de centrala delarna av handlingsplanen. En sammanfattning, särskilt i lättläst form, bidrar dessutom till ökad tillgänglighet och stärker möjligheten för barn och unga att ta del av och förstå de åtgärder som berör dem. Detta ligger i linje med barnkonventionens krav på att information som rör barn ska vara anpassad efter deras ålder och mognad. Barnombudsmannen har några förslag till ändringar i texten för att ytterligare förtydliga handlingsplanens innehåll och stärka förståelsen av hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas. - Handlingsplanens övergripande mål (sid 1) – Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor – kan med fördel förtydligas. Som det är formulerat riskerar målet att uppfattas som begränsat, eftersom handlingsplanen omfattar fler insatser än enbart att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. - FN:s konvention om barnets rättigheter innehåller 54 artiklar. Sverige har valt att göra artiklarna 1–42 till svensk lag, vilket med fördel kan förtydligas i handlingsplanen. Detta är särskilt relevant i anslutning till texten på sidan 4, där det framgår att barnkonventionen består av 54 artiklar som tillsammans utgör en helhet. - Handlingsplanen beskriver på sidan 20 att barn enligt barnkonventionen är kompetenta individer. Texten kan med fördel förtydligas genom att tydligare lyfta fram barnkonventionens barnsyn. Barnkonventionens barnsyn innebär att barn ska betraktas som fullvärdiga individer med egna rättigheter, erfarenheter och perspektiv. Den utgår från att barn är kompetenta och aktiva aktörer i sina egna liv, med rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade utifrån ålder och mognad. Barn ska bemötas med respekt och ges förutsättningar att vara delaktiga i frågor som rör dem. Denna syn på barnet är grundläggande för att barnets rättigheter ska få genomslag i praktiken och bör därför prägla allt arbete som rör barn i staden. - Under målet Ett barnrättsperspektiv ska genomsyra arbete som rör enskilda barn och barn som grupp på sidan 21 föreslås att det i handlingsplanen förtydligas vad en bedömning av barnets bästa/barnkonsekvensanalys innebär. Enligt rättspraxis har barnet rätt att få sitt bästa utrett, bedömt och beaktat. Detta innebär inte att barnets bästa alltid ska vara utslagsgivande när andra legitima intressen kolliderar med barnets intresse, men barnets bästa ska utgöra en tungt vägande faktor i beslutsprocessen. Vid en avvägning mellan barnets bästa och andra intressen kan det vara motiverat att vidta åtgärder som inte är förenliga med barnets bästa under förutsättning att det motstående intresset är legitimt och viktig. 61 (92) - På sidan 24 konstateras att det inte finns några formella krav i plan- och bygglagen (PBL) på att en kommun måste föra dialog med barn och att dialogtillfällena bygger på frivillighet från barnens sida. Att PBL saknar uttryckliga krav på barns delaktighet är korrekt. Samtidigt ska barnets bästa bedömas i alla åtgärder som rör barn. I en sådan bedömning ska barnets åsikter beaktas, även i frågor som faller inom ramen för PBL. Barnkonventionen har varit lag från 1 januari 2020. Barnombudsmannen har därför tagit fram en rättspraxisrapport för att beskriva och synliggöra den rättsutveckling som skett och rättspraxis som finns när det gäller användandet av barnkonventionen. Förhoppningsvis kan denna rapport vara ett stöd för Stockholms stad i sin fortsatta viktiga tillämpning av barnkonventionen. 62 (92) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Reservation av Edward Hamilton m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter ienlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Reservation av Leif Söderström (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. 63 (92) Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Exploateringsnämnden Särskilt uttalande av Peter Öberg (L) Liberalerna välkomnar arbetet med en samlad handlingsplan för barnets rättigheter i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra, utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tydliggör hur arbetet ska utvecklas fram till 2030. För exploateringsnämndens verksamhet är barnets rättigheter nära kopplade till hur stadens offentliga miljöer utformas och fungerar i praktiken. Barns möjlighet att röra sig tryggt och självständigt i staden är en viktig del av både deras utveckling och deras rätt till delaktighet i samhället. Stadens gator, torg och gång- och cykelvägar är inte bara transportytor utan också viktiga delar av barns vardagsmiljö. Det gör stadsutvecklingsfrågan till en central barnrättsfråga. Barn ska kunna ta sig till skolan, fritidsaktiviteter och vänner på ett tryggt sätt. Arbetet med säkra skolvägar, hastighetssäkring, trygga övergångsställen och tydliga gång- och cykelstråk är därför avgörande för att målet om attraktiva och inkluderande offentliga miljöer för barn ska få verkligt genomslag. När trafiksäkerheten brister begränsas barns rörelsefrihet och självständighet, vilket i praktiken innebär att barns möjligheter i staden minskar. För Liberalerna är detta också en jämlikhetsfråga. Barns möjligheter att röra sig självständigt i staden ser olika ut beroende på bostadsområde, trafikmiljö och tillgång till trygga offentliga rum. Stadens arbete bör därför särskilt uppmärksamma de miljöer där barn idag har begränsade möjligheter att röra sig fritt och tryggt. Vi ser också positivt på att handlingsplanen lyfter vikten av barns delaktighet och inflytande i frågor som rör deras närmiljö. Barn och unga har ofta värdefulla perspektiv på hur stadsmiljöer fungerar i vardagen. När deras erfarenheter tas tillvara i planering och utveckling av gator, torg och andra offentliga miljöer kan det bidra till bättre och mer inkluderande lösningar. Samtidigt är det viktigt att arbetet inte stannar vid övergripande ambitioner. För att handlingsplanen ska få verklig betydelse behöver barnrättsperspektivet integreras mer systematiskt i planering, prioriteringar och beslutsfattande. Verktyg som barnkonsekvensanalyser kan vara ett viktigt stöd i detta arbete, men de behöver användas konsekvent och kopplas till konkreta beslut om stadens trafikmiljöer. Politikens uppgift är ytterst att bidra till verklig förbättring. Att beskriva barns situation och rättigheter är nödvändigt, men det är först när arbetet omsätts i konkreta förändringar i stadens trafikmiljöer som barns rättigheter stärks i praktiken. 64 (92) Handlingsplanen bör därför fungera som ett verktyg för att utveckla stadens arbete så att barns trygghet, rörelsefrihet och inflytande i stadsmiljön faktiskt ökar. Fastighetsnämnden Reservation av Sergej Salnikov (SD) 1. Att nämnden beslutar att avslå kontorets förslag till beslut, samt 2. att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Hansi Karppinen (L) Liberalerna välkomnar arbetet med en samlad handlingsplan för barnets rättigheter i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tydliggör hur arbetet ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar i stadens verksamheter. Det behöver vara tydligt hur barnrättsperspektivet integreras i tillsyn, planering och beslutsfattande samt hur arbetet följs upp över tid. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. 65 (92) Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför fungera som ett verktyg för konkret förändring i stadens arbete så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också får genomslag i praktiken. Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD) Vi delar den grundläggande ambitionen att barnets bästa alltid ska vara vägledande, men vi ser vissa brister i hur detta ska säkerställas i praktiken för varje enskilt barn. Den föreslagna handlingsplanen riskerar tyvärr att cementera snarare än bryta de skillnader som redan i dag finns mellan stadens olika delar, vad gäller allt från skolresultat till socialtjänstens kvalitet. Genom att överlåta åt varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål skapas en fragmentering där ambitionsnivån tillåts variera. Detta riskerar att innebära att barns adress även fortsättningsvis riskerar att avgöra vilken kvalitet man får på insatserna. För att garantera en likvärdig stad krävs i stället stadsövergripande och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena. Endast med en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, kanalisera resurser dit det behövs som mest och säkerställa att alla insatserna håller samma höga kvalitet. Förskolenämnden Reservation av Linnéa Vinge (SD) 1. Att i avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. 66 (92) Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Idrottsnämnden Reservation av Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M) 1. att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut samt 2. att därutöver anföra: I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. 67 (92) Reservation av Leif Söderström (SD) 1. att avslå förvaltningens förslag till beslut och 2. att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupper. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L) Att utöver förvaltningens mycket bra svar på remissen ange: Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar 68 (92) beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Reservation av Anders Edin (SD) 1. Att nämnden beslutar att avslå förvaltningens förslag till beslut samt 2. att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Elin Hjelmestam (L) och Ashna Ibrahim (C) Liberalerna välkomnar arbetet med en samlad handlingsplan för barnets rättigheter i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tydliggör hur arbetet ska utvecklas fram till 2030. 69 (92) För miljö- och hälsoskyddsnämnden handlar barnets rättigheter i hög grad om barns rätt till en trygg och hälsosam livsmiljö. Barn är särskilt känsliga för miljörelaterade risker som luftföroreningar, buller och skadliga kemikalier. Nämndens arbete med tillsyn, kunskapsunderlag och miljöövervakning är därför en viktig del av stadens arbete för att säkerställa barns rätt till hälsa och goda uppväxtvillkor. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar i stadens verksamheter. Det behöver vara tydligt hur barnrättsperspektivet integreras i tillsyn, planering och beslutsfattande samt hur arbetet följs upp över tid. Barnets bästa måste vara en tydlig utgångspunkt när staden fattar beslut som påverkar barns livsmiljö. Det gäller exempelvis frågor om luftkvalitet, buller, kemikalier och den fysiska miljö där barn vistas i sin vardag. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför fungera som ett verktyg för konkret förändring i stadens arbete så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också får genomslag i praktiken. Socialnämnden Reservation av Andrea Hedin m.fl. (M) 1. att delvis godkänna förslag till beslut, samt 2. att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. 70 (92) Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Tapani Juntunen (SD) 1. att avslå förvaltningens förslag till beslut, samt 2. att därutöver anföra. Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionenär sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. 71 (92) Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD) Vi delar den grundläggande ambitionen att barnets bästa alltid ska vara vägledande, men vi ser vissa brister i hur detta ska säkerställas i praktiken för varje enskilt barn. Den föreslagna handlingsplanen riskerar tyvärr att cementera snarare än bryta de skillnader som redan i dag finns mellan stadens olika delar, vad gäller allt från skolresultat till socialtjänstens kvalitet. Genom att överlåta åt varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål skapas en fragmentering där ambitionsnivån tillåts variera. Detta riskerar att innebära att barns adress även fortsättningsvis riskerar att avgöra vilken kvalitet man får på insatserna. För att garantera en likvärdig stad krävs i stället stadsövergripande och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena. Endast med en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, kanalisera resurser dit det behövs som mest och säkerställa att alla insatserna håller samma höga kvalitet. Stadsbyggnadsnämnden Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) och Björn Ljung (L) Liberalerna och Centerpartiet välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som 72 (92) ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Trafiknämnden Särskilt uttalande av Sara Svanström (L) Liberalerna välkomnar arbetet med en samlad handlingsplan för barnets rättigheter i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra, utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tydliggör hur arbetet ska utvecklas fram till 2030. För trafiknämndens verksamhet är barnets rättigheter nära kopplade till hur stadens offentliga miljöer utformas och fungerar i praktiken. Barns möjlighet att röra sig tryggt och självständigt i staden är en viktig del av både deras utveckling och deras rätt till delaktighet i samhället. Stadens gator, torg och gång- och cykelvägar är inte bara transportytor utan också viktiga delar av barns vardagsmiljö. 73 (92) Det gör trafiksäkerheten till en central barnrättsfråga. Barn ska kunna ta sig till skolan, fritidsaktiviteter och vänner på ett tryggt sätt. Arbetet med säkra skolvägar, hastighetssäkring, trygga övergångsställen och tydliga gång- och cykelstråk är därför avgörande för att målet om attraktiva och inkluderande offentliga miljöer för barn ska få verkligt genomslag. När trafiksäkerheten brister begränsas barns rörelsefrihet och självständighet, vilket i praktiken innebär att barns möjligheter i staden minskar. För Liberalerna är detta också en jämlikhetsfråga. Barns möjligheter att röra sig självständigt i staden ser olika ut beroende på bostadsområde, trafikmiljö och tillgång till trygga offentliga rum. Stadens arbete bör därför särskilt uppmärksamma de miljöer där barn idag har begränsade möjligheter att röra sig fritt och tryggt. Vi ser också positivt på att handlingsplanen lyfter vikten av barns delaktighet och inflytande i frågor som rör deras närmiljö. Barn och unga har ofta värdefulla perspektiv på hur stadsmiljöer fungerar i vardagen. När deras erfarenheter tas tillvara i planering och utveckling av gator, torg och andra offentliga miljöer kan det bidra till bättre och mer inkluderande lösningar. Samtidigt är det viktigt att arbetet inte stannar vid övergripande ambitioner. För att handlingsplanen ska få verklig betydelse behöver barnrättsperspektivet integreras mer systematiskt i planering, prioriteringar och beslutsfattande. Verktyg som barnkonsekvensanalyser kan vara ett viktigt stöd i detta arbete, men de behöver användas konsekvent och kopplas till konkreta beslut om stadens trafikmiljöer. Politikens uppgift är ytterst att bidra till verklig förbättring. Att beskriva barns situation och rättigheter är nödvändigt, men det är först när arbetet omsätts i konkreta förändringar i stadens trafikmiljöer som barns rättigheter stärks i praktiken. Handlingsplanen bör därför fungera som ett verktyg för att utveckla stadens arbete så att barns trygghet, rörelsefrihet och inflytande i stadsmiljön faktiskt ökar. Utbildningsnämnden Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. 74 (92) Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Linnéa Vinge (SD) 1. Att i avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. 75 (92) Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD) Vi delar den grundläggande ambitionen att barnets bästa alltid ska vara vägledande, men vi ser vissa brister i hur detta ska säkerställas i praktiken för varje enskilt barn. Den föreslagna handlingsplanen riskerar tyvärr att cementera snarare än bryta de skillnader som redan i dag finns mellan stadens olika delar, vad gäller allt från skolresultat till socialtjänstens kvalitet. Genom att överlåta åt varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål skapas en fragmentering där ambitionsnivån tillåts variera. Detta riskerar att innebära att barns adress även fortsättningsvis riskerar att avgöra vilken kvalitet man får på insatserna. För att garantera en likvärdig stad krävs i stället stadsövergripande och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena. Endast med en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, kanalisera resurser dit det behövs som mest och säkerställa att alla insatserna håller samma höga kvalitet. 76 (92) Äldrenämnden Reservation av Hugo Laigar m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD) Vi delar den grundläggande ambitionen att barnets bästa alltid ska vara vägledande, men vi ser vissa brister i hur detta ska säkerställas i praktiken för varje enskilt barn. Den föreslagna handlingsplanen riskerar tyvärr att cementera snarare än bryta de skillnader som redan i dag finns mellan stadens olika delar, vad gäller allt från skolresultat till socialtjänstens kvalitet. Genom att överlåta åt varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål skapas en fragmentering där ambitionsnivån tillåts variera. Detta riskerar att innebära att barns adress även fortsättningsvis riskerar att avgöra vilken kvalitet man får på insatserna. För att garantera en likvärdig stad krävs i stället stadsövergripande och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena. Endast med en gemensam måttstock kan vi 77 (92) identifiera avvikelser, kanalisera resurser dit det behövs som mest och säkerställa att alla insatserna håller samma höga kvalitet. Överförmyndarnämnden Reservation av Cornilla von Plomgren (M) och Ewa Samuelsson (KD) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Bromma stadsdelsnämnd Reservation av Mattias Keresztesi m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det 78 (92) säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Lena Preutz (SD) a) Att avslå förvaltningens tjänsteutlåtande. b) Att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. 79 (92) Särskilt uttalande av Stefan Ennerfelt (L) Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet är alltså en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Gustav Johansson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det 80 (92) säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Emelie Wassermann (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Urban Rybrink (L) 81 (92) Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Vår förvaltning är inne på samma tankar, vilket vi välkomnar. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Farsta stadsdelsnämnd Reservation av Olof Peterson m.fl. (M) och Christer Eriksson (C) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det 82 (92) säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Leif Söderström (SD) 1. Att i avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. 83 (92) Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Reservation av Anette Hellström m.fl. (M) och Shahin Soltan (C) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Henrik Åkerlund (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet och därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. 84 (92) Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva bortom lagens intentioner. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Reservation av Aras Amin m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Järva stadsdelsnämnd Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. 85 (92) I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Robert Westerlund (SD) 1. Att i avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. 86 (92) Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Åsa Nilsson Söderström (L) och Patrik Amofah (C) Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Kungsholmens stadsdelsnämnd Reservation av Charlotta Schenholm (L), Henrik Sjölander m.fl. (M) och Anette Nordvall (C) 87 (92) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut; och 2. Att därutöver anföra; I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postnummer avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Reservation av Anders Lindman (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan 88 (92) och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Reservation av Gunnar Caperius (C), Kristina Lutz m.fl. (M) och Ingvar Hultmark (L) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Sergej Salnikov (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: 89 (92) Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Skärholmens stadsdelsnämnd Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där 90 (92) de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Tapani Juntunen (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschott (MP) Majoriteten tackar stadsdelsförvaltningen för remissvaret och vill särskilt lyfta fram ungdomsrådets viktiga inspel om betydelsen av arbetstillfällen för unga. Vi vill därutöver belysa ytterligare perspektiv som är särskilt angelägna ur ett Skärholmsperspektiv och som handlingsplanen inte tillräckligt synliggör. Marknadsskolans konsekvenser Handlingsplanen lyfter skolans kompensatoriska uppdrag, där önskar vi att det nämns mer om den grundläggande konflikt som marknadsskolan skapar. Dagens skolsystem skapar en strukturell segregation där resursstarka familjer i högre utsträckning aktivt väljer skola, medan socioekonomiskt utsatta barn i lägre grad gör det. Resultatet är att förortens skolor utarmas på resurser och blandning och det är våra barn som får bära konsekvenserna. Det kompensatoriska uppdraget kan inte fullt ut kompensera för ett system som aktivt motverkar jämlikhet. Förortens unga, en tillgång för framtiden 91 (92) Vi vill också lyfta fram att barn och unga som växer upp här är en tillgång, inte ett problem. I en tid av demografiska utmaningar för välfärden är det just de unga i stadsdelar som Skärholmen som kommer att bära upp framtidens skola, vård och omsorg. Då är det avgörande att unga i förorten ges reella vägar in på arbetsmarknaden genom praktik, feriejobb och lokala arbetstillfällen. Det gör det än mer allvarligt att regeringens utvisningspolitik slår mot ungdomar som vuxit upp här och som är en självklar del av stadens framtid. Kulturen och vad som räknas Handlingsplanen konstaterar att tillgången till kultur är ojämlik. En viktig dimension är att kulturen som skapas i Skärholmen och liknande stadsdelar ofta problematiseras i stället för att ses som det kulturella bidrag det är. Staden behöver inte bara öka våra barns tillgång till det etablerade kulturutbudet utan också i högre grad uppvärdera den kultur våra unga i förorten skapar. Den kommersialiserade offentliga miljön Vi saknar också ett kritiskt perspektiv på kommersialiseringen när det gäller inkluderande offentliga miljöer. När offentliga rum ersätts av köpcentrum och kommersiella ytor drabbas barn och unga med sämre ekonomi hårdast. För barn i förorten som ofta är yngre, har sämre köpkraft och dessutom riskerar att ses som störande eller hotfulla enbart på grund av var de kommer ifrån, är detta en trippelbestraffning. Rätten till det offentliga rummet måste värnas. Södermalms stadsdelsnämnd Reservation av Jonas Nilsson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. Stockholm kan bättre – och varje barn förtjänar samma chans i livet, oavsett stadsdel. Men idag avgör postkoden fortfarande livschanserna, och vänsterstyrets förslag riskerar att förstärka skillnaderna istället för att bryta dem. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. 92 (92) Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Martin Westmont (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Förvaltningens remissvar bör ersättas med ovanstående information. --- [Bilaga 1 - Handlingsplan för barnets rättigheter - remissversion med spårade ändringar utifrån remiss.pdf] Stadsledningskontoret Välfärdsavdelningen 10535 Stockholm lina.ploug@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (29) Handlingsplan för barnets rättigheter Innehåll Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad ..................................................................................................1 Inledning ....................................................................................................2 Andra styrdokument ...................................................................................4 Bakgrund ....................................................................................................4 Ansvarsfördelning .......................................................................................7 Uppföljning ..................................................................................................8 Fokusområde: Kunskap och information ..............................................9 Fokusområde: Välfärd och service .......................................................12 Barn i utsatta situationer ...........................................................................13 Skola och förskola ....................................................................................17 Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare .........................................................................20 Kultur, idrott och fritid ................................................................................22 Offentliga miljöer .......................................................................................24 Fokusområde: Delaktighet och inflytande ...........................................26 Stadsledningskontoret Välfärdsavdelningen Handlingsplan 2026-05-11 10535 Stockholm lina.ploug@stockholm.se start.stockholm Handlingsplan Sida 2 (29) Inledning Inledning De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter.1 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Denna handlingsplan fokuserar på barnets rättigheter och inflytande. Med barn avses i handlingsplanen alla under 18 år. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete med barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnkonventionen kan ses som en utgångspunkt till handlingsplanens mål, och målen i sin tur som en konkretisering av vad barnkonventionen kan innebära för arbetet i Stockholms stad. Ungefär var femte invånare i Stockholms stad är barn och generellt har barn goda möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda i staden. Samtidigt finns stora skillnader inom gruppen med olika behov, utmaningar och levnadsvillkor.2 I staden ska alla barn ha goda levnadsvillkor och inget barn ska diskrimineras. Att främja jämlika levnadsvillkor handlar här om att stadens verksamheter ska ha fokus på att minska skillnaderna mellan olika grupper av barn och skapa förutsättningar för att alla barn ska ha en trygg uppväxt och att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda. Att motverka diskriminering innebär att säkerställa 1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR 2025-12-02 eller Länsstyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga rättigheter i offentlig sektor 2025-12-02. 2 Stockholms stads barnombudsman, Rapport 2023. Handlingsplanens övergripande mål: Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Handlingsplan Sida 3 (29) Inledning att barn inte utsätts för diskriminering på grund av omständigheter som rör barnet eller dess vårdnadshavare. Skydd mot diskriminering är en av barnkonventionens grundläggande principer och tas upp i artikel 2. Det betyder att alla barn som vistas i Sverige har samma rättigheter oavsett till exempel hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung eller funktionsnedsättning.3 Stadens arbete med barnets rättigheter ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Normkritiska arbetssätt ska prioriteras och det är viktigt att se hur olika normer kan samspela och förstärka utsatthet, såsom normer kopplade till exempelvis kön, ålder och etnicitet. Barn har rätt till delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen. För att kunna vara delaktig behöver barn relevant information, möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på. Inflytande ska ges utifrån barnets ålder och mognad.4 Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. 3 Barnombudsmannen, 2021, Barn och diskriminering - Barnombudsmannen 2025-12-02. 4 Barnombudsmannen, 2025, Barns delaktighet och inflytande - Barnombudsmannen 2025-12-02. Handlingsplan Sida 4 (29) Inledning Andra styrdokument Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna. Övriga handlingsplaner som är kopplade till MR-programmet har betydelse för barnets rättigheter då barn exempelvis kan identifiera sig som flickor eller pojkar, utsättas för rasism, ha könsuttryck som inte överensstämmer med normen eller tillhöra de nationella minoriteterna. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: • Stockholms stads program för barns rätt till kultur • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation • Stockholms stads program för att motverka hemlöshet 2020–2025 • Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028 Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta ska arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Bakgrund FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som Sverige antog 1990 och som blev svensk lag 2020, är grunden för barnrättsarbetet i staden och utgångspunkt för denna handlingsplan. Barnkonventionen gäller alla barn oavsett legal status. Konventionen innehåller 54 artiklar som alla tillsammans utgör en helhet, och fyra av artiklarna utgör de grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas i frågor som rör barn: • Artikel 2. Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionsnedsättning eller andra liknande skäl. • Artikel 3. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Handlingsplan Sida 5 (29) Inledning • Artikel 6. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barn ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. • Artikel 12. Barn och unga har rätt att framföra sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. Barns levnadsvillkor påverkas i stor utsträckning av familjens ekonomiska situation. Det finns samband mellan barnfamiljers ekonomi och viktiga aspekter såsom barns hälsa, boendevillkor och möjligheter att läsa läxor och delta i fritidsaktiviteter.5 Rädda Barnen uppskattar att ungefär vart tionde barn i Sverige lever i familjer som är ekonomiskt utsatta.6 De indikatorer som staden använder för att mäta barnfattigdom visar på en liten, generell förbättring av barnfamiljers ekonomi mellan 2014 och 2022, samtidigt som skillnaderna mellan områden i staden och olika grupper fortfarande är stora. Andelen barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet var 12 procent 2021 och andelen barnfamiljer med ekonomiskt bistånd var drygt 2 procent år 2022. Att ha utländsk bakgrund eller en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken för och sårbarheten av att leva under ekonomiskt knappa förhållanden.7 Många barn växer upp i en familj där det förekommer våld eller där en förälder har ett skadligt bruk eller beroende, lider av psykisk ohälsa eller en allvarlig sjukdom, eller plötsligt avlider. Närmare åtta procent har under uppväxten föräldrar med så skadligt bruk eller psykisk ohälsa att de får sjukhusvård. Ofta förekommer flera av svårigheterna samtidigt, hos den ena eller båda föräldrarna. För barnen kan det innebära oro, orimligt ansvarstagande, förändringar i vardagen och svåra upplevelser. På sikt kan det leda till svårigheter i skolan, egen ohälsa och andra negativa konsekvenser.8 Barn och unga med funktionsnedsättning riskerar i större utsträckning än andra barn att utsättas för alla former av våld och övergrepp.9 Både flickor och pojkar kan utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Flickor anses vara bärare av familjens heder och drabbas 5 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 6 Rädda Barnen, 2025, Barnfattigdom i Sverige - Rädda Barnen 2025-12-02. 7 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 8 Socialstyrelsen, 2025, https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och- unga/barn-som-anhoriga/forskning-om-konsekvenser/ 2025-12-02. 9 Myndigheten för delaktighet, 2024, Om barn och ungas levnadsvillkor i samhället - MFD 2025-04-22. Handlingsplan Sida 6 (29) Inledning oftast hårdast av begränsningar, kontroll, tvång och våld, men även pojkar drabbas. Pojkar förväntas också utöva kontroll över sina kvinnliga släktingar. Både flickor och pojkar kan tvingas gifta sig mot sin vilja.10 Våld mot barn för med sig allvarliga konsekvenser för barnets fysiska och psykiska hälsa, både i barndomen och i det fortsatta livet. Psykisk ohälsa innebär också en ökad risk för svårigheter i skolan och med sociala relationer. Skolmisslyckande riskerar i sin tur att medföra försämrade möjligheter på arbetsmarknaden.11 Levnadsvillkoren för barn och unga med funktionsnedsättning är genomgående sämre än för andra barn inom områden som hälsa, utbildning och fritid. Detta påverkar barnens möjligheter till utveckling, både som barn och vuxna.12 Barns levnadsvillkor påverkas också av risken för att utsättas för diskriminering och av faktisk utsatthet för diskriminering och rasism. Många rapporter belyser hur barn och unga utsätts för diskriminering i Sverige.13 Exempelvis beskriver diskrimineringsombudsmannen (DO) afrosvenska elevers situation i skolan som allvarlig. I första hand handlar det om trakasserier från andra elever, men även från skolpersonal. Trakasserierna kan ta olika form, exempelvis klotter, glåpord och social uteslutning, men även i form av allvarligt fysiskt våld.14 Barn utsätts även för andra former av rasism, såsom islamofobi, antisemitism, antiziganism, rasism mot samer och rasism mot asiater. Brottsförebyggande rådet (Brå) beskriver i en rapport att ungefär en femtedel av eleverna som definierade sig som muslimer uppgav sig ha blivit retade, utfrysta, hotade, slagna eller fått hotfulla sms. En annan rapport visar att antisemitism i skolan kan ta sig många olika uttryck. Det kan vara både tydliga och medvetna uttryck i ett klassrum eller omedvetet språkbruk i form av skämt 10 Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025. 11 SOU 2022:70 En uppväxt fri från våld, En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. 12 Myndigheten för delaktighet, 2024, Om barn och ungas levnadsvillkor i samhället - MFD 2025-04-22. 13 Se exempelvis Barnombudsmannen, 2025, Årsrapport 2025 Ni måste hinna före, Unicef, 2022, Barn berättar om sin vardag i rapport till regeringen, Rädda Barnen, 2025, Barns röster om rasism i skolan och Institutet för mänskliga rättigheter Årsrapport 2025. 14 Diskrimineringsombudsmannen, 2025, Afrosvenska elevers utsatthet för rasism och diskriminering i skolan. Handlingsplan Sida 7 (29) Inledning och jargong mellan elever i korridoren.15 DO har vidare synliggjort att föreställningar om kön, ålder, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning kan påverka tillgången till socialtjänstens insatser.16 I stadens samråd med representanter för de nationella minoriteterna har det framförts att det är viktigt att särskilt uppmärksamma romska och judiska barns utsatthet för antiziganism och antisemitism, vilket inte sällan leder till att barnen inte vågar vara öppna med sin identitet och bakgrund av rädsla av diskriminering och trakasserier. Den romska minoriteten lyfter även vissa romska barns utsatthet på grund av familjens socioekonomiska situation. Barns hälsa, utveckling och välbefinnande påverkas också av inomhusmiljön, både i hemmet och i förskola/skola. Exempelvis bidrar en god ljudmiljö till bättre koncentrations- och inlärningsförmåga. Barn behöver även skyddas från skadliga ämnen eftersom de är särskilt känsliga för kemikaliepåverkan. Folkhälsomyndigheten visar att socioekonomiska skillnader i boende och närmiljö skapar ojämlika förutsättningar för en god inomhusmiljö.17 Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa barnets rättigheter och inflytande. En central metod för genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Många mål kräver samverkan och att nämnder med expertkunskap och särskilt ansvar, ofta facknämnder, ger stöd till andra nämnder, ofta stadsdelsnämnder. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser än 15 Skolverket, 2025, Antisemitism i skolan - Skolverket 2025-12-02. 16 Diskrimineringsombudsmannen, 2021, Skillnader som kan utgöra risk för diskriminering? 17 Folkhälsomyndigheten, 2025, Boende- och närmiljö påverkar vår hälsa – Miljöhälsorapport 2024 — Folkhälsomyndigheten, 2026-04-22. Handlingsplan Sida 8 (29) Inledning andra. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och olika former av material som ger stöd i nämndernas arbete. Uppföljning Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolagsstyrelser ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med barnets rättigheter. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan Sida 9 (29) Fokusområde: Kunskap och information Fokusområde: Kunskap och information I Stockholms stads program för mänskliga rättigheter lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om barns rättigheter och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Stadens verksamheter ska också enligt programmet informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur staden arbetar för att säkerställa dessa. Enligt barnkonventionen ska barn ha tillgång till information. FN:s kommitté för barnets rättigheter har bland annat uttalat att barn behöver tillgång till information om alla frågor som rör dem, utformad så att den passar deras ålder och förmågor. Barns rätt till information är nära knuten till deras rätt till delaktighet och inflytande.18 Barn måste känna till sina rättigheter för att kunna hävda dem. Forskning visar att för barn och unga som lever i socialt utsatta situationer kan information om rättigheter och tillgängligt stöd bidra till att de kan sätta ord på sin utsatthet. Att informera barn om deras rättigheter kan också stärka socialtjänstens arbete med att nå barn och unga i behov av stöd i ett tidigt skede.19 Information till barn ska ges där de befinner sig i vardagen, exempelvis i skolan eller i samband med olika fritidsverksamheter.20 Kunskap och information Mål 1 Stadens medarbetare bemöter barn respektfullt och med anpassning till olika barns behov. Stadens medarbetare har god kunskap om barnkonventionen och vad den innebär för verksamhetens skyldigheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser 18 Barnombudsmannen, 2024, Barns rätt till information - Barnombudsmannen 2025-12-02. 19 FoU_Nordväst, Stockholms län, 2022, En känd och tillgänglig socialtjänst för barn och unga? 20 Barnombudsmannen, 2026, Barn behöver känna till sina rättigheter - Barnombudsmannen 2026-04-22. Handlingsplan Sida 10 (29) Fokusområde: Kunskap och information Stadens medarbetare har god kunskap om bemötande av barn. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser Stadens medarbetare har god kunskap om hur barnkonsekvensanalyser i av verksamheten kan göras. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser Insatser för att främja barnets rättigheter genom god kunskap kan se olika ut beroende på verksamhetens förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: • deltagande i stadens egna utbildningar och nätverk, • deltagande i andra myndigheters utbildningar, • utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser, • studiebesök och studieresor, • spridning av relevanta rapporter och • dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer. Vid utformningen av kunskapshöjande insatser om bemötande av barn bör stadens verksamheter utöver generell kunskap sträva efter att prioritera bemötande av barn som av olika anledningar har särskilda behov eller har en utsatt livssituation. Det kan exempelvis handla om att ha kunskap om hur de kan förebygga att barn utsätts för diskriminering eller om hur behoven kan tillgodoses hos barn med funktionsnedsättning eller med annat modersmål än svenska. Kunskap om bemötande av barn ska även inkludera barn som lever i utsatta miljöer eller livssituationer, exempelvis barn som utsätts för våld eller barn som lever i en familj där en förälder missbrukar eller lider av psykisk ohälsa. Att ha god kunskap om att göra barnkonsekvensanalyser har stor betydelse för genomförandet av denna handlingsplan. En barnkonsekvensanalys syftar till att pröva barnets bästa och kan göras både när barn berörs på ett generellt plan, när en specifik grupp av barn berörs och när ett enskilt barn berörs. Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och utbildningsnämnden har ett särskilt ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Handlingsplan Sida 11 (29) Fokusområde: Kunskap och information Kunskap och information Mål 2 Staden når barn och unga med information om deras rättigheter och om stadens utbud av välfärd och service. Staden erbjuder information som barn och unga kan tillgodogöra sig – både fysiskt och digitalt. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser Verksamheter som riktar sig till barn informerar barn om deras rättigheter samt erbjuder målgruppsanpassad information om sin verksamhet. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, Iidrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, överförmyndarnämnden och stadsdelsnämnderna Det är centralt att insatser genomförs för att nå barn med information både om deras rättigheter och om stadens utbud av välfärd och service. Arbete i stadens verksamheter med information och kommunikation behöver därför ha ett barnrättsperspektiv. Det kan exempelvis handla om hur staden informerar om och presenterar en verksamhet för barn och unga, både i direkta möten, i verksamheternas lokaler och på webben. Det kan också handla om information om barnkonventionen, barns rättigheter och stadens skyldigheter. För att kunna ta fram bra information till barn behöver staden fråga barn vad de vill ha och skapa delaktighet och inflytande i arbetet med information och kommunikation. Tre goda exempel på arbete med information till barn på webben: • Umo, en webbplats om sex, hälsa och relationer för alla mellan 13 och 25 år som finansieras av Sveriges alla regioner UMO • Koll på soc, om socialtjänsten för barn och unga, framtagen av socialstyrelsen Om socialtjänsten för barn och unga - Koll på soc • Mina rättigheter, nationella barnombudsmannens webbsidor om barnets rättigheter Mina rättigheter Åldersväljaren - Mina rättigheter Handlingsplan Sida 12 (29) Fokusområde: Välfärd och service Fokusområde: Välfärd och service I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna framgår att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. För att motverka diskriminering behövs kunskap och arbetssätt för att få syn på normer, både i samhället och i stadens verksamheter. Barn och unga kan exempelvis identifiera sig som flickor eller pojkar, utsättas för rasism, ha en funktionsnedsättning, ha en könsidentitet eller ett könsuttryck som inte överensstämmer med normen eller tillhöra de nationella minoriteterna. Ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. När normer skapas, tolkas, omformuleras och förstärks utifrån föreställningar och beteenden påverkar det oss själva och personer vi möter.21 Stadens verksamheter erbjuder en bredd av välfärd och service till barn och unga. Det finns stora möjligheter att arbeta för att främja barns rättigheter och jämlika levnadsvillkor för barn inom förskola och skola skola och förskola, socialtjänst och arbetsmarknadsinsatser, öppna verksamheter, kultur, idrott och fritid samt i stadens offentliga miljöer. Barn ska också skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Enligt socialtjänstlagen 19 kapitlet bör var och en som får kännedom och/eller misstänker att ett barn far illa anmäla det till socialtjänsten. Enligt samma lag finns det verksamheter som har en plikt att anmäla. Anmälningsskyldig är personal inom socialtjänsten, inom verksamhet enligt LSS, inom alla skolformer, inom barnomsorg, förskola och fritidshem samt ordningsvakter.22 Staden behöver säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i verksamhet som drivs i upphandlad form. Målen nedan är därför relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på leverantörers kompetens avseende barns rättigheter och levnadsvillkor. 21 Diskrimineringsombudsmannen, 2025, Bli medveten om dina normer | DO 2025-12-02. 22 Socialstyrelsen, 2026, Anmälan till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa - Socialstyrelsen 2026-04-22. Viktiga begrepp Att ha ett barnrättsperspektiv är att vid varje beslut eller åtgärd som rör barn beakta att dess rättigheter enligt barnkonventionen tas tillvara. Barnets bästa handlar om det enskilda barnet, en grupp barn eller barn generellt och måste avgöras i varje enskilt fall. Barnets perspektiv är barns egen syn på sitt liv och omvärld. Vuxna kan ta del av barnets perspektiv när barnet själv berättar. Källa: Barnombudsmannen, u.å., Perspektiv på barnrätt - Webbutbildning om barnkonventionen, 2026-05-07. Handlingsplan Sida 13 (29) Fokusområde: Välfärd och service Barn i utsatta situationer Barn som lever i utsatta situationer har sämre möjligheter än andra barn att få sina rättigheter tillgodosedda. BarnkonventionensFlera artiklar i barnkonventionen berör barn i utsatthet, bland annat artikel 19 handlar om detta som anger att: • Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande. Att barn utsätts för olika former av våld, vanvård eller utnyttjande är ett stort samhällsproblem. Utöver det lidande våldet innebär leder utsattheten också till fysisk och psykisk ohälsa hos barn.23 Barn ska skyddas mot våld och andra övergrepp och få stöd och hjälp om det ändå sker.24 Om barnet riskerar att fara riktigt illa kan barnet skyddas enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), även när vårdnadshavare inte vill det. Barnet placeras då i ett familjehem eller på en institution som kallas hem för vård eller boende (HVB). Placerade barns hälsa är sämre än andra barn och många får inte den skolgång de har rätt till.25 Barn som placeras i samhällsvård utgör en särskilt utsatt grupp med skiftande behov och livsvillkor. Forskning visar att dessa barn, som vårdas utanför det egna hemmet, i betydligt högre utsträckning än sina jämnåriga uppvisar olika former av hälsoproblem och har ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Vidare visar studier att avbrott i skolgången är vanligt förekommande bland barn och unga i samhällsvård, vilket kan få långsiktiga konsekvenser för deras utbildningsnivå och framtida möjligheter. Forskningen pekar också på att individer som vuxit upp i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) löper en avsevärt högre risk än befolkningen i övrigt att som vuxna drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa.26 Situationen för barn och unga som är placerade på HVB-hem inom Statens institutionsstyrelse (SiS) har fått stor uppmärksamhet de senaste åren på grund av larm om missförhållanden och våld.27 23 Socialstyrelsen, 2025, Våld mot barn - Socialstyrelsen, 2025-12-02. 24 Barnombudsmannen, 2020, Dom tror att dom vet bättre, barnet som rättighetsbärare. 25 Barnombudsmannen, 2021, Barn i samhällets vård - Barnombudsmannen 2025- 12-02. 26 Socialstyrelsen, 2026, Placerade barn och unga - Socialstyrelsen 2026-04-07. 27 Barnrättsbyrån, 2025, Avskiljningar, våld och missförhållanden inom SiS ungdomsvård 2024. Handlingsplan Sida 14 (29) Fokusområde: Välfärd och service Barn som växer upp under osäkra boendeförhållanden och i hemlöshet är en grupp vars levnadsvillkor är särskilt svåra. Dessa barn riskerar att hamna i en negativ cykel där deras fysiska och psykiska hälsa samt utbildning påverkas negativt vilket kan få stora konsekvenser, inte bara under barndomen, utan även i det kommande vuxenlivet.28 Stadens kartläggning över personer i hemlöshet visar att 20 procent, eller ca 440 personer, är föräldrar till barn under 18 år.29 Det innebär inte nödvändigtvis att barnen till dessa föräldrar är hemlösa, men oavsett innebär det en särskilt utsatt situation för barnen. Barn som växer upp med föräldrar som har beroendeproblematik eller psykisk ohälsa befinner sig i en ökad risksituation. Forskning visar att dessa barn oftare upplever bristande omsorg, våld, otrygghet och oförutsägbarhet i vardagen, vilket kan påverka deras emotionella, sociala och kognitiva utveckling negativt. De löper även en förhöjd risk att själva utveckla psykisk ohälsa, beroendeproblem samt svårigheter i skolan och i relationer senare i livet.30 Barn utnyttjas av kriminella gäng bland annat eftersom de är lättare att manipulera. Barn användas också för att utföra kriminella och ibland våldsamma uppdrag. De flesta barn under 15 år som utreds för allvarliga brott har en omfattande problembild med riskfaktorer inom flera livsområden.31 Barn och ungas psykiska hälsa påverkas av många olika faktorer såsom familjen och andra nära relationer, skolan och uppväxtmiljön.32 Trenden i Stockholms stads mätning 2024 är positiv, men flickor rapporterar kontinuerligt sämre mående än pojkar. Den senaste mätningen visar att andelen flickor som ofta känner sig ledsna och nedstämda är 40 procent både i grundskolan och gymnasieskolan. Motsvarande bland pojkar är 17 procent i grundskolan respektive 15 procent i gymnasieskolan.33 Socioekonomiska förutsättningar har betydelse för ungas skolresultat och tillträde till arbetsmarknaden. Socioekonomiska 28 Stockholms stads program för att motverka hemlöshet 2020–2025. 29 Stockholms stad, 2024, Personer som lever i hemlöshet i Stockholms stad. 30 Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2026, Barn som anhöriga | Nationellt kompetenscentrum anhöriga 2026-04-07. 31 Brottsförebyggande rådet, 2025, Barn och ungas brottslighet | Brå - Brottsförebyggande rådet, 2025-12-02. 32 Folkhälsomyndigheten, 2025, Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos barn och unga — Folkhälsomyndigheten, 2025-12-02. 33 Stockholms stad, 2024, Stockholmsenkäten. Handlingsplan Sida 15 (29) Fokusområde: Välfärd och service faktorer har en avgörande påverkan för elevernas resultat, där elever i områden med större socioekonomiska utmaningar har svårt att nå goda resultat i sitt skolarbete trots omfattande riktade insatser, studiestöd, högre lärartäthet, anpassad lärmiljö och en hög andel behöriga lärare. Ett aktivt arbete bedrivs för att så långt som möjligt jämna ut skillnader och kompensera för bristfälliga förutsättningar i elevernas hemmiljö, men förväntat positiva effekter i skolarbetet motverkas av såväl boendesegregation som skolsegregation.34 Skillnaden i andel arbetslösa bland unga i olika områden i staden är också stora. Välfärd och service Mål 1 Alla barn är trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Staden har sociala insatser som säkerställer att alla barn får det stöd och skydd de behöver. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, stadsdelsnämnderna Stadens verksamheter säkerställer trygga och långsiktiga boendevillkor för barnfamiljer. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, stadsdelsnämnderna, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, SHIS Bostäder Stadens verksamheter skyddar barn och unga från att rekryteras och utnyttjas i kriminalitet. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, stadsdelsnämnderna Stadens verksamheter erbjuder tidiga insatser och ett samordnat stöd för att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, stadsdelsnämnderna 34 Stockholms stad, 2024, Årsredovisning 2024. Handlingsplan Sida 16 (29) Fokusområde: Välfärd och service Stadens verksamheter erbjuder barn och unga en god förberedelse inför arbetslivet genom utbildning, praktik och feriearbeten, med särskilt fokus på barn och unga med svagare etableringsförutsättningar på arbetsmarknaden. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, stadsdelsnämnderna Insatser för att alla barn ska vara trygga och skyddas från våld, utnyttjande och andra utsatta situationer behöver erbjudas tidigt och stadens verksamheter behöver samverka för att nå goda resultat. Stadens verksamheter ska ha ett särskilt fokus på barn i utsatta situationer. Socialtjänstens insatser ska utvecklas, utifrån forskning, beprövad erfarenhet och dialog med barn och unga, för att säkerställa att de behov som finns kan mötas. Ett viktigt arbetssätt är att göra orosanmälan till socialtjänsten i stadsdelsförvaltningen där barnet bor. Att anmäla oro för ett barn hjälper socialtjänsten att möta problem så tidigt som möjligt. För att personal ska kunna göra orosanmälan behöver det finns kunskap om orossignaler samt processen kring orosanmälan. Personal som i sitt arbete kommer i kontakt med barn har skyldighet att anmäla misstanke om att ett barn far illa. Insatser för att säkerställa långsiktiga och trygga boendevillkor för barnfamiljer är exempelvis vräkningsförebyggande arbete och insatser som underlättar för barnfamiljer att komma in på bostadsmarknaden. En god samverkan krävs mellan stadens olika nämnder och bolag. Stadens verksamheter ska fortsätta utveckla insatser och samverka för att skydda barn och unga från att rekryteras och utnyttjas i kriminalitet. För att möta utvecklingen krävs tidiga insatser, nära samverkan mellan stadens verksamheter och ett tydligt fokus på att skydda barn från att utnyttjas i kriminella syften. I Stockholms stads strategi för att förhindra att barn och unga vuxna dras in i kriminalitet finns vägledning i hur arbetet ska utvecklas.35 Insatser för att minska skillnaderna mellan barn och ungas förutsättningar till utbildning och arbete i olika stadsdelsområden är centrala för att detta mål ska uppnås. Praktik och feriearbeten är exempel på insatser som kan ha ett särskilt fokus på unga i utsatta situationer. Unga som varken studerar eller arbetar ska fortsatt erbjudas stöd och vägledning på Jobbtorg. 35 Stockholms stad, 2025, Stadens styrdokument - Stockholms stad 2025-12-02. Handlingsplan Sida 17 (29) Fokusområde: Välfärd och service Skola och förskola Skolan är central för barns levnadsvillkor, både i barndomen och i det fortsatta livet. Skolresultaten för elever som bor i Stockholms stad är stabila och generellt högre än genomsnittet för riket. Andelen som lämnar årskurs 9 med behörighet till yrkesprogram har legat kring 88–90 procent de senaste två decennierna, med en viss fördel för flickorna. Elevernas socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för skolresultaten och vissa grupper av barn har större utmaningar att klara skolan, bland annat barn som invandrat efter skolstart, barn vars föräldrar har en kortare utbildning liksom barn med funktionsnedsättningar.36 För att uppväga skillnader i barns behov och förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen har skolan och förskolan ett kompensatoriskt uppdrag som handlar om att erbjuda anpassningar och särskilt stöd.37 Förskolan har en mycket positiv påverkan på barns utveckling, lärande och välbefinnande långt upp i skolålder enligt forskning. Inskrivningsgraden i förskolan i hela staden är 95 procent, en nivå som har legat stabilt under en längre period. Järva och Skärholmens stadsdelsområden utmärker sig med en lägre inskrivningsgrad, runt 88–90 procent.38 Som ett komplement till att mäta inskrivningsgrad uppmärksammas allt mer hög frånvaro i förskolan, både i staden och nationellt. Vissa barns närvaro är så sporadisk att barnet inte får kontinuitet i sin utbildning, vilket påverkar barnets levnadsvillkor på både kort och lång sikt.39 Förskolor ska erbjuda alla barn en stimulerande språklig miljö. Arbetet med att utveckla barns språk görs i dagens alla aktiviteter såsom i leken, under måltiderna och vid påklädning. Stor vikt ska läggas vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barn som har ett annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla även det språket, barn som tillhör de nationella minoriteterna har rätt till sitt nationella minoritetsspråk och barn har också rätt till teckenspråk.40 För att motverka att barn och unga far illa, exempelvis genom att de utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, ska skolor och förskolor arbeta förebyggande, främjande samt upptäcka och hjälpa 36 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 37 Skolverket, 2025, Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram - Skolverket 2025-12-02. 38 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 39 Stockholms stad, 2024, Förskola i Stockholm 2024. 40 Skolverket Ge ditt barn en bra start - stärk språket 2025-12-02. Handlingsplan Sida 18 (29) Fokusområde: Välfärd och service den som är utsatt.41 Alla som arbetar i förskola, och skolagrundskola och gymnasieskola har ett ansvar att anmäla oro för barn som far illa till socialtjänsten. Skolan har också ett tydligt uppdrag att skydda barn mot rasism och andra former av diskriminering. En undersökning från Rädda Barnen, som riktades till barn i åk 5, visar att nära hälften av barnen i undersökningen, 48 procent, har sett eller hört något rasistiskt på sin skola, någon gång eller flera gånger. Det är en större andel bland barn med utländsk bakgrund som sett eller hört något rasistiskt (57 procent) jämfört med andelen bland barn med svensk bakgrund som har sett eller hört något rasistiskt (43 procent).42 Barn och ungas vardag utspelar sig i allt högre utsträckning i digitala medier. De digitala verktygen skapar nya möjligheter till lek, umgänge och lärande men är även arenor för mobbning, diskriminering, trakasserier och hat. Forskning har visat att barn och unga som utsätts för nätmobbning i större utsträckning skolkar, presterar sämre och känner sig mindre trygga i skolan. En anledning till detta, enligt forskningen, är att de är oroliga över vem eller vilka på skolan som ligger bakom mobbningen och vilka som sett den. Mobbningen kan också pågå både på nätet och i skolan.43 Välfärd och service Mål 2 I stadens skolor och förskolor känner sig alla barn och unga trygga och inkluderade. Stadens skolor och förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att exkludera barn och unga utifrån olika diskrimineringsgrunder. Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna Lärare, annan skolpersonal och förskolepersonal har förutsättningar att agera aktivt när de ser eller får information om barns utsatthet, exempelvis kränkningar, våld och diskriminering eller om barn på andra sätt far illa. 41 Skolverket Motverka hedersrelaterat våld och förtryck - Skolverket 2025-12- 02. 42 Rädda Barnen, 2021, Vuxna – vad gör dom? Barns röster om rasism i skolan. 43 Statens medieråd, 2020, Utsatt på internet - en internationell forskningsöversikt om nätmobbning bland barn och unga 2025-12-02. Handlingsplan Sida 19 (29) Fokusområde: Välfärd och service Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna Staden vidtar åtgärder för att motverka mobbning och kränkningar i digitala miljöer. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna Stadens skolor och förskolor ger alla barn och unga möjlighet till en god språkutveckling och att tillägna sig det svenska språket. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna Insatser för att skapa trygghet och inkludering i stadens skolor och förskolor för barn och unga som bryter mot normer och riskerar att utsättas för diskriminering och rasism ska riktas både till pedagoger och till annan personal samt till elever, barn och barngrupper. Gedigna insatser för att främja barns språkutveckling behövs och de ska utgå från forskning och beprövade metoder. Dessa insatser är särskilt viktiga i områden i staden där många barn har svenska som andraspråk. Den mest grundläggande insatsen för att skapa trygghet och inkludering för alla barn och unga är ett väl fungerande arbete mot kränkningar, våld och diskriminering eller mot att barn på andra sätt far illa. Det handlar om att lyssna på vad barn berättar, utreda händelser som uppstår, genomföra åtgärder och följa upp arbetet.44 Det krävs också att arbetet utgår från att barn kan utsättas både i skolan och på nätet. All personal i skola och förskola har även ansvar för att anmäla oro för barn som far illa till socialtjänsten. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar på förskolan/skolan och hur det tar sig uttryck. I nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Fler exempel på insatser är: • APT-möten eller andra personalmöten med fokus på ett normkritiskt arbetssätt. 44 Skolverket, 2025, Skolans arbete mot sexuella trakasserier - Skolverket 2025- 12-02. Handlingsplan Sida 20 (29) Fokusområde: Välfärd och service • Att använda elevundersökningar för att få syn på normer och värderingar hos barn och unga och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. • Att använda elevundersökningar för att få syn på barn och ungas upplevelser av skolan och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. Vid utformningen av insatser bör skolor och förskolor ha i åtanke att barn och unga har olika förutsättningar och behov. Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare Socialtjänsten ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda levnadsförhållanden och arbeta för att förhindra att barn och unga far illa. Socialtjänsten och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare ska säkerställa att alla beslut och åtgärder som rör barn har ett barnperspektiv barnrättsperspektiv.45 Enligt barnkonventionen är barn kompetenta individer som, precis som vuxna, har rätt till inflytande över sina liv. Barn ska ha möjlighet att komma till tals och det finns inga åldersgränser för detta. Barn har rätt att uttrycka sina åsikter, höras i de frågor som berör dem och få åsikterna beaktade utifrån ålder och mognad. Dock saknar barn den mognad, erfarenhet och kunskap som vuxna har och behöver därför också stöd från vuxenvärlden. Ett barnrättsperspektiv genomsyrar en verksamhet när barns fulla människovärde erkänns och respekteras och när barns integritet respekteras. Vidare gäller att: • barn inte får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl (artikel 2 i barnkonventionen) • barns bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas, utreds och övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt (artikel 3 i barnkonventionen) • barns rätt till liv, överlevnad och utveckling beaktas (artikel 6 i barnkonventionen) • barn får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad (artikel 12 i barnkonventionen) • tillräckliga resurser avsätts för att främja barns rättigheter (artikel 4 i barnkonventionen) 45 För ytterligare mål som rör socialtjänstens och andra verksamheters roll gällande att arbeta främjande och upptäcka barn som far illa, se föregående avsnitt ”Barn i utsatta situationer”. Handlingsplan Sida 21 (29) Fokusområde: Välfärd och service • barn och vuxna har god kunskap om barns rättigheter (artikel 42 i barnkonventionen)46 Barn ska också ha möjlighet att komma till tals och det finns inga åldersgränser för detta. Vilken betydelse barns åsikt ska få är däremot beroende av barnets ålder och mognad. Barns rätt att komma till tals är starkt sammankopplad med principen om barnets bästa. En förutsättning för att göra en prövning av barnets bästa är i de allra flesta fall att barnet på något sätt får göra sin åsikt hörd, eller att barnets åsikt på annat sätt kan klarläggas.47 Välfärd och service Mål 3 Ett barnrättsperspektiv ska genomsyra arbete som rör enskilda barn och barn som grupp. Staden genomför bedömningar av barnets bästa som underlag till beslut och åtgärder som rör barn och unga. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser Staden säkerställer att barn och unga får möjlighet att komma till tals i enskilda ärenden som rör dem. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, stadsdelsnämnderna Staden tillvaratar barn och ungas röster, från enskilda barn, grupper av barn och civilsamhället, för att utveckla verksamheter och insatser. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna Ett barnrättsperspektiv är att vid varje beslut eller åtgärd som rör barn beakta att barnets rättigheter enligt barnkonventionen tas tillvara. När barn påverkas av ett beslut eller en åtgärd ska barnets bästa utredas och 46 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd Så tolkar du barnkonventionen (mfof.se) 2025-12-02. 47 Barnombudsmannen, 2020, Dom tror att dom vet bättre, barnet som rättighetsbärare. Handlingsplan Sida 22 (29) Fokusområde: Välfärd och service beaktas. Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Åsikterna ska ges betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Vid beslut av övergripande eller strategisk karaktär ska en fördjupad analys av beslutets konsekvenser för barn genomföras, en så kallad barnkonsekvensanalys. Som en del av arbetet med att beakta barnets rättigheter ska barn och unga få möjlighet att själva komma till tals i ärenden som berör dem och att bli beaktade i frågor som rör deras vårdnadshavare. Det kan handla om ärenden som berör dem direkt, såsom vid en orosanmälan eller vid insatser som riktas direkt till barnet, och i ärenden som berör dem indirekt, såsom vid en vårdnadshavares ansökan om ekonomiskt bistånd eller vid en vårdnadshavares arbetsmarknadsinsats. Staden behöver också använda barns synpunkter och upplevelser för att utveckla verksamheten. En viktig del i detta är att ta tillvara erfarenheter från specifika grupper av barn, exempelvis inom socialtjänsten och skolan. Civilsamhället är också en viktig aktör för staden att använda i detta utvecklingsarbete. Det finns många olika metoder tillgängliga för stadens verksamheter i arbetet med att tillgodose barnets rättigheter, se stadens intranät under ”Barns rättigheter”. Kultur, idrott och fritid Fritiden är en viktig del av barn och ungas liv och utveckling. Alla barn har rätt till en meningsfull fritid och fritiden är en viktig del av barns liv och utveckling.48 Fritiden kan bidra till hälsa, stärkt självkänsla och ge betydelsefulla relationer till vuxna utanför familjen.49 I Stockholms stad finns goda möjligheter till idrott, motion och friluftsliv som bidrar till att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor och till att alla barn och unga kan utvecklas och få sina behov tillgodosedda samt att barns rättigheter säkerställs.50 Exempel på arbete i staden inom verksamhetsområde barn, kultur och fritid är fritids- och ungdomsgårdar, parklekar, kulturskola, och kollo. De allra flesta unga är nöjda med sin fritid, men det finns grupper av unga som inte är det. Endast varannan ung person med funktionsnedsättning och varannan ung tjej med utländsk bakgrund känner sig nöjda med sin fritid.51 Många unga har även avstått från 48 Se barnkonventionens artikel nummer 31. Barn har rätt till lek, vila och fritid. 49 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2024, En sammanfattad bild av ungas levnadsvillkor i Sverige - Ung idag 2024:1. 50 Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. 51 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. Handlingsplan Sida 23 (29) Fokusområde: Välfärd och service fritidsaktiviteter för att det är för dyrt eller för att det är för svårt att ta sig till aktiviteten.52 Det finns även skillnader i vilka aktiviteter som olika grupper av unga tar del av. Det är mindre vanligt att killar tar del av kulturaktiviteter, så som att konsumera eller utöva kultur, besöka bibliotek, läsa böcker eller lyssna på ljudböcker. En lägre andel bland unga med funktionsnedsättning deltar i idrott jämfört med barn som inte har en funktionsnedsättning.53 Välfärd och service Mål 4 Staden erbjuder alla barn och unga likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid. Stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler barn och unga ska ha en meningsfull fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden, och stadsdelsnämnderna Staden förebygger och bekämpar diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som begränsar barn och ungas tillgång till kultur, idrott och fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden, och stadsdelsnämnderna För att barn och unga ska få likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid behöver stadens verksamheter arbeta för att jämlikheten ska öka. Det kan exempelvis handla om insatser för att göra idrott tillgänglig för barn med funktionsnedsättningar. Det kan också handla om att få fler barn från socioekonomiskt svaga områden att gå kulturskola. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt för att skapa en likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid för alla barn och unga. Det innebär att undersöka normer som dominerar, exempelvis på fritidsgården, i kulturskolan eller i simhallen och hur normerna tar sig uttryck. I nästa steg 52 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. 53 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. Handlingsplan Sida 24 (29) Fokusområde: Välfärd och service är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är följande: • Vilka målgrupper når vår verksamhet idag? Finns det några målgrupper vi inte når? • Hur ser villkor och förutsättningar ut för målgrupperna vi vill nå? • Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler? Offentliga miljöer Stockholm ska vara en stad för alla och de offentliga miljöerna i staden har stor betydelse för barn och ungas hälsa, förutsättningar och livskvalitet. En god planering av de offentliga miljöerna kan minska både ojämlikheter och segregation. I arbetet med att planera, gestalta och förvalta krävs kunskap om barns olika förutsättningar och hur deras behov kan tillgodoses.54 Det finns inte några formella krav i plan- och bygglagen (PBL) på att en kommun måste föra dialog med barn. Samtidigt är det viktigt att beakta barnrättsperspektivet genom att exempelvis ta tillvara barns åsikter i projekt som berör dem. och d Dialogtillfällena behöver baseras på frivillighet från barnens sida. För att barn och unga ska vilja delta behöver därför kommunen se till att deltagarna upplever det som meningsfullt att vara med. Dialogen behöver upplevas som intressant och barnen behöver känna att de har möjlighet att påverka på riktigt. Då vissa barn är särskilt svåra att nå, krävs ibland extra lyhördhet och insatser för att få ett representativt urval.55 Välfärd och service Mål 5 Offentliga miljöer är attraktiva och inkluderande för barn. Staden har god kunskap om vad som skapar attraktivitet och inkludering för barn och unga i offentliga miljöer och vidtar åtgärder utifrån det. 54 Boverket, 2025, Barnkonventionen och fysisk planering - Boverket 2025-12- 02. 55 Boverket, 2025, Barnkonventionen och fysisk planering - Boverket 2025-12- 02. Handlingsplan Sida 25 (29) Fokusområde: Välfärd och service Särskilt ansvariga: Fastighetsnämnden, idrottsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och AB Svenska Bostäder Barn och unga har inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: Exploateringsnämnden, idrottsnämnden stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnderna Insatser för att öka attraktiviteten och skapa mer inkluderande offentliga miljöer för barn liknar de som används för vuxna. Det handlar om att genomföra dialoger och samråd, men som är anpassade för barn. Redan idag genomför staden dialoger med barn, både i stadsutvecklingsprocessen och i förvaltningen av befintliga platser. Att hålla dialoger med barn ska vara en del av ordinarie verksamhet. Det finns olika möjliga vägar att komma i kontakt med barn och unga som kan medverka i dialoger, exempelvis i förskolan, skolan och anpassad skola, på fritidsgårdar, genom föreningar och idrottsorganisationer eller genom sociala medier. Handlingsplan Sida 26 (29) Fokusområde: Delaktighet och inflytande Fokusområde: Delaktighet och inflytande I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Det handlar både om att skapa tillit och förtroende för det demokratiska systemet och stadens verksamheter, och om att använda invånares kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete. Barns rätt till delaktighet och inflytande ska vara lika självklart som för vuxna. Att arbeta med barns och elevers delaktighet och inflytande ingår i förskolans och skolans uppdrag. Elever har både rätt att ha inflytande över sin egen individuella utbildning och rätt att gå samman och påverka skolan genom elevråd, elevföreningar, andra former av elevsammanslutningar. Elever har även rätt att medverka i skolans arbetsmiljöarbete genom att utse elevskyddsombud från och med årskurs 7 och i gymnasieskolan.56 Avgörande för att dessa ska fungera är att skolorna skapar goda förutsättningar för elevernas delaktighet och inflytande.57Även stadens andra verksamheter behöver ta tillvara barn och ungas åsikter, idéer och perspektiv på verksamheterna och hur dessa kan utvecklas för att anpassas till barn och ungas behov och förutsättningar. Genom att lyssna på barn som har erfarenhet av stadens verksamheter och insatser kan kvaliteten förbättras. Detta är inte minst viktigt inom socialtjänsten som möter särskilt sårbara barn och barn som kan ha svårt att uttrycka sina behov. Barn och unga vill vara delaktiga och ha inflytande över utvecklingen i lokalsamhället, det visar flera undersökningar. I den nationella ungdomsenkäten framgår att 43 procent av de unga respondenterna vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen där de bor. Det finns inga skillnader mellan killar och tjejer eller mellan unga boende i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Men 42 procent av de unga som vill vara med och påverka vet inte vart de ska vända sig.58 Genom att på olika sätt bjuda in och ge barn och unga möjlighet till 56 Arbetsmiljöverket, 2025, https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och- inspektioner/skyddsombud-och-arbetsmiljoombud/elevskyddsombud/ 2025-12- 02. 57 Skolverket, 2025, Stärk elevers delaktighet och inflytande i utbildningen - Skolverket 2025-12-02. 58 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2024, En fördjupad bild av ungas inflytande och delaktighet – Ung idag 2024:2. Handlingsplan Sida 27 (29) Fokusområde: Delaktighet och inflytande delaktighet och inflytande kan staden öka deras tillit till demokratin.59 Delaktighet och inflytande Mål 1 Barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden informerar barn och unga om deras rätt till delaktighet och inflytande. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser Staden skapar former som ger barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande samt verkar för att barn och ungas organisering tas tillvara som en del av stadens utveckling. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kommunstyrelsen, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna Stadens skolor skapar goda förutsättningar för olika former av elevinflytande. Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden Stadens verksamheter säkerställer att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem, både när barn berörs på ett generellt plan och när specifika grupper av barn berörs. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser Insatser för att skapa möjligheter för barn och unga att vara delaktiga och få inflytande i frågor som berör dem kan se olika ut beroende på verksamhet och målgrupp. Exempel på metoder som kan användas är enkätundersökningar, fokusgrupper, medborgardialog eller medborgarbudget. Vid allt arbete med delaktighet och inflytande är återkoppling till de medverkande barnen avgörande för deras upplevelse 59 Sveriges kommuner och regioner, 2025, Medborgardialog och samverkan - SKR 2025-12-02. Handlingsplan Sida 28 (29) Fokusområde: Delaktighet och inflytande av att det är meningsfullt att delta. Att återkoppling kommer att ske ska beskrivas redan i första kontakten med de barn som ska medverka. Återkopplingen kan ske på olika sätt och ska anpassas till målgruppen. Ju mer involverade barnen har varit desto mer omsorg behöver läggas på återkopplingen.60 Att säkerställa delaktighet och inflytande handlar, utöver själva dialogen, också om att ta om hand de synpunkter och behov som barn och unga uttrycker. Det som kommer fram vid dialoger med barn och unga ska användas för att utveckla verksamheten. Barn kan göras delaktiga i olika omfattning och på olika sätt. Bilden nedan visar praktikern och forskaren Harry Shiers delaktighetstrappa. Den består av fem olika steg av delaktighet där barns delaktighet ökar med varje steg uppåt i trappan. Modellen kan med fördel användas för att stämma av nivån av barns inflytande i pågående uppdrag.61 Barns delaktighet och inflytande ska stärkas. Det kan göras genom att staden skapar formella strukturer, såsom exempelvis ungdomsråd. Staden behöver också utveckla fler metoder för att ta tillvara barns synpunkter och upplevelser av olika verksamheter. En viktig del i detta är att tillvarata erfarenheter och synpunkter från specifika grupper av barn i syfte att utveckla verksamheter, exempelvis inom socialtjänsten och skolan. Staden ska också stärka arbetet med ungas engagemang och organisering. 60 Barnombudsmannen, 2025, Återkoppla och följ upp - Barns delaktighet 2026- 04-22. 61 Barnombudsmannen, 2025, Nivåer av delaktighet - Barns delaktighet 2026-04- 22. OBS – bilden på modellen kommer ändras till den layoutade versionen. 5. Barn delar inflytande och ansvar över besluts-fattande processer. 4. Barn involveras i besluts-fattande processer. 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas. 2. Barn får stöd att uttrycka sina åsikter och synpunkter. 1. Barn blir lyssnade till. Handlingsplan Sida 29 (29) Fokusområde: Delaktighet och inflytande Delaktighet och inflytande Mål 2 Staden har långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som företräder barnets rättigheter. Stadens verksamheter samarbetar med civilsamhällesorganisationer kring insatser som synliggör och främjar barnets rättigheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser Civilsamhället är en viktig samarbetspart i arbetet med att säkerställa att barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Civilsamhället, såsom ungdomsorganisationer, kan bidra till stadens arbete exempelvis genom att stärka barns rättigheter generellt samt synliggöra utvecklingsbehov och andra viktiga frågor för staden. Genom civilsamhället kan stadens verksamheter också få kontakt med grupper av barn som annars kan vara svåra att nå. Det finns också mycket erfarenhet av delaktighetsarbetet i civilsamhället som staden kan ta lärdom av. --- [Bilaga 2 - Handlingsplan för barnets rättigheter 2030.pdf] Beslutat av kommunfullmäktige xxxxx Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 Utgivningsdatum: Juni 2026 Utgivare: Stadsledningskontoret, välfärdsavdelningen Omslagsfoto: Pelle Mårtenson Handlingsplan för barnets rättigheter 3 (32) Innehåll Inledning ................................................................................................... 4 Andra styrdokument ................................................................................... 6 Bakgrund .................................................................................................... 6 Ansvarsfördelning....................................................................................... 9 Uppföljning ............................................................................................... 10 Fokusområde: Kunskap och information ........................................... 11 Fokusområde: Välfärd och service ..................................................... 15 Barn i utsatta situationer .......................................................................... 16 Skola och förskola .................................................................................... 20 Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare........................................................................................ 23 Kultur, idrott och fritid ............................................................................... 25 Offentliga miljöer ...................................................................................... 27 Fokusområde: Delaktighet och inflytande ......................................... 29 Handlingsplan för barnets rättigheter 4 (32) Inledning De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt och sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter.1 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Denna handlingsplan fokuserar på barnets rättigheter och inflytande. Med barn avses i handlingsplanen alla under 18 år. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete med barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnkonventionen kan ses som en utgångspunkt till handlingsplanens mål, och målen i sin tur som en konkretisering av vad barnkonventionen kan innebära för arbetet i Stockholms stad. Ungefär var femte invånare i Stockholms stad är barn och generellt har barn goda möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda i staden. Samtidigt finns stora skillnader inom gruppen med olika behov, utmaningar och levnadsvillkor.2 I staden ska alla barn ha goda levnadsvillkor och inget barn ska diskrimineras. Att främja jämlika levnadsvillkor handlar här om att stadens verksamheter ska ha fokus på att minska skillnaderna mellan olika grupper av barn och skapa förutsättningar för att alla 1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR 2025-12-02 eller Länsstyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga rättigheter i offentlig sektor 2025-12-02. 2 Stockholms stads barnombudsman, Rapport 2023. Handlingsplanens övergripande mål: Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Handlingsplan för barnets rättigheter 5 (32) barn ska ha en trygg uppväxt och att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda. Att motverka diskriminering innebär att säkerställa att barn inte utsätts för diskriminering på grund av omständigheter som rör barnet eller dess vårdnadshavare. Skydd mot diskriminering är en av barnkonventionens grundläggande principer och tas upp i artikel 2. Det betyder att alla barn som vistas i Sverige har samma rättigheter oavsett till exempel hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung eller funktionsnedsättning.3 Stadens arbete med barnets rättigheter ska ha ett jämställdhetsperspektiv. Normkritiska arbetssätt ska prioriteras och det är viktigt att se hur olika normer kan samspela och förstärka utsatthet, såsom normer kopplade till exempelvis kön, ålder och etnicitet. Barn har rätt till delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen. För att kunna vara delaktig behöver barn relevant information, möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på. Inflytande ska ges utifrån barnets ålder och mognad.4 Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en 3 Barnombudsmannen, 2021, Barn och diskriminering - Barnombudsmannen 2025-12-02. 4 Barnombudsmannen, 2025, Barns delaktighet och inflytande - Barnombudsmannen 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 6 (32) uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Andra styrdokument Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna. Övriga handlingsplaner som är kopplade till MR-programmet har betydelse för barnets rättigheter då barn exempelvis kan identifiera sig som flickor eller pojkar, utsättas för rasism, ha könsuttryck som inte överensstämmer med normen eller tillhöra de nationella minoriteterna. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: • Stockholms stads program för barns rätt till kultur • Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning • Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation • Stockholms stads program för att motverka hemlöshet 2020–2025 • Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028 Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta ska arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Bakgrund FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som Sverige antog 1990 och som blev svensk lag 2020, är grunden för barnrättsarbetet i staden och utgångspunkt för denna handlingsplan. Barnkonventionen gäller alla barn oavsett legal status. Konventionen innehåller 54 artiklar som alla tillsammans utgör en helhet, och fyra av artiklarna utgör de grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas i frågor som rör barn: • Artikel 2. Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionsnedsättning eller andra liknande skäl. Handlingsplan för barnets rättigheter 7 (32) • Artikel 3. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. • Artikel 6. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barn ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. • Artikel 12. Barn och unga har rätt att framföra sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. Barns levnadsvillkor påverkas i stor utsträckning av familjens ekonomiska situation. Det finns samband mellan barnfamiljers ekonomi och viktiga aspekter såsom barns hälsa, boendevillkor och möjligheter att läsa läxor och delta i fritidsaktiviteter.5 Rädda Barnen uppskattar att ungefär vart tionde barn i Sverige lever i familjer som är ekonomiskt utsatta.6 De indikatorer som staden använder för att mäta barnfattigdom visar på en liten, generell förbättring av barnfamiljers ekonomi mellan 2014 och 2022, samtidigt som skillnaderna mellan områden i staden och olika grupper fortfarande är stora. Andelen barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet var 12 procent 2021 och andelen barnfamiljer med ekonomiskt bistånd var drygt 2 procent år 2022. Att ha utländsk bakgrund eller en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken för och sårbarheten av att leva under ekonomiskt knappa förhållanden.7 Många barn växer upp i en familj där det förekommer våld eller där en förälder har ett skadligt bruk eller beroende, lider av psykisk ohälsa eller en allvarlig sjukdom, eller plötsligt avlider. Närmare åtta procent har under uppväxten föräldrar med så skadligt bruk eller psykisk ohälsa att de får sjukhusvård. Ofta förekommer flera av svårigheterna samtidigt, hos den ena eller båda föräldrarna. För barnen kan det innebära oro, orimligt ansvarstagande, förändringar i vardagen och svåra upplevelser. På sikt kan det leda till svårigheter i skolan, egen ohälsa och andra negativa konsekvenser.8 5 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 6 Rädda Barnen, 2025, Barnfattigdom i Sverige - Rädda Barnen 2025-12-02. 7 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 8 Socialstyrelsen, 2025, https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och- unga/barn-som-anhoriga/forskning-om-konsekvenser/ 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 8 (32) Barn och unga med funktionsnedsättning riskerar i större utsträckning än andra barn att utsättas för alla former av våld och övergrepp.9 Både flickor och pojkar kan utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck. Flickor anses vara bärare av familjens heder och drabbas oftast hårdast av begränsningar, kontroll, tvång och våld, men även pojkar drabbas. Pojkar förväntas också utöva kontroll över sina kvinnliga släktingar. Både flickor och pojkar kan tvingas gifta sig mot sin vilja.10 Våld mot barn för med sig allvarliga konsekvenser för barnets fysiska och psykiska hälsa, både i barndomen och i det fortsatta livet. Psykisk ohälsa innebär också en ökad risk för svårigheter i skolan och med sociala relationer. Skolmisslyckande riskerar i sin tur att medföra försämrade möjligheter på arbetsmarknaden.11 Levnadsvillkoren för barn och unga med funktionsnedsättning är genomgående sämre än för andra barn inom områden som hälsa, utbildning och fritid. Detta påverkar barnens möjligheter till utveckling, både som barn och vuxna.12 Barns levnadsvillkor påverkas också av risken för att utsättas för diskriminering och av faktisk utsatthet för diskriminering och rasism. Många rapporter belyser hur barn och unga utsätts för diskriminering i Sverige.13 Exempelvis beskriver diskrimineringsombudsmannen (DO) afrosvenska elevers situation i skolan som allvarlig. I första hand handlar det om trakasserier från andra elever, men även från skolpersonal. Trakasserierna kan ta 9 Myndigheten för delaktighet, 2024, Om barn och ungas levnadsvillkor i samhället - MFD 2025-04-22. 10 Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021–2025. 11 SOU 2022:70 En uppväxt fri från våld, En nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. 12 Myndigheten för delaktighet, 2024, Om barn och ungas levnadsvillkor i samhället - MFD 2025-04-22. 13 Se exempelvis Barnombudsmannen, 2025, Årsrapport 2025 Ni måste hinna före, Unicef, 2022, Barn berättar om sin vardag i rapport till regeringen, Rädda Barnen, 2025, Barns röster om rasism i skolan och Institutet för mänskliga rättigheter Årsrapport 2025. Handlingsplan för barnets rättigheter 9 (32) olika form, exempelvis klotter, glåpord och social uteslutning, men även i form av allvarligt fysiskt våld.14 Barn utsätts även för andra former av rasism, såsom islamofobi, antisemitism, antiziganism, rasism mot samer och rasism mot asiater. Brottsförebyggande rådet (Brå) beskriver i en rapport att ungefär en femtedel av eleverna som definierade sig som muslimer uppgav sig ha blivit retade, utfrysta, hotade, slagna eller fått hotfulla sms. En annan rapport visar att antisemitism i skolan kan ta sig många olika uttryck. Det kan vara både tydliga och medvetna uttryck i ett klassrum eller omedvetet språkbruk i form av skämt och jargong mellan elever i korridoren.15 DO har vidare synliggjort att föreställningar om kön, ålder, etnisk tillhörighet och funktionsnedsättning kan påverka tillgången till socialtjänstens insatser.16 I stadens samråd med representanter för de nationella minoriteterna har det framförts att det är viktigt att särskilt uppmärksamma romska och judiska barns utsatthet för antiziganism och antisemitism, vilket inte sällan leder till att barnen inte vågar vara öppna med sin identitet och bakgrund av rädsla av diskriminering och trakasserier. Den romska minoriteten lyfter även vissa romska barns utsatthet på grund av familjens socioekonomiska situation. Barns hälsa, utveckling och välbefinnande påverkas också av inomhusmiljön, både i hemmet och i förskola/skola. Exempelvis bidrar en god ljudmiljö till bättre koncentrations- och inlärningsförmåga. Barn behöver även skyddas från skadliga ämnen eftersom de är särskilt känsliga för kemikaliepåverkan. Folkhälsomyndigheten visar att socioekonomiska skillnader i boende och närmiljö skapar ojämlika förutsättningar för en god inomhusmiljö.17 Ansvarsfördelning Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa barnets rättigheter och inflytande. En central metod för genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som 14 Diskrimineringsombudsmannen, 2025, Afrosvenska elevers utsatthet för rasism och diskriminering i skolan. 15 Skolverket, 2025, Antisemitism i skolan - Skolverket 2025-12-02. 16 Diskrimineringsombudsmannen, 2021, Skillnader som kan utgöra risk för diskriminering? 17 Folkhälsomyndigheten, 2025, Boende- och närmiljö påverkar vår hälsa – Miljöhälsorapport 2024 — Folkhälsomyndigheten, 2026-04-22. Handlingsplan för barnets rättigheter 10 (32) hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Många mål kräver samverkan och att nämnder med expertkunskap och särskilt ansvar, ofta facknämnder, ger stöd till andra nämnder, ofta stadsdelsnämnder. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser än andra. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och olika former av material som ger stöd i nämndernas arbete. Uppföljning Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolagsstyrelser ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i arbetet med barnets rättigheter. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan för barnets rättigheter 11 (32) Fokusområde: Kunskap och information I Stockholms stads program för mänskliga rättigheter lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om barns rättigheter och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Stadens verksamheter ska också enligt programmet informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur staden arbetar för att säkerställa dessa. Enligt barnkonventionen ska barn ha tillgång till information. FN:s kommitté för barnets rättigheter har bland annat uttalat att barn behöver tillgång till information om alla frågor som rör dem, utformad så att den passar deras ålder och förmågor. Barns rätt till information är nära knuten till deras rätt till delaktighet och inflytande.18 Barn måste känna till sina rättigheter för att kunna hävda dem. Forskning visar att för barn och unga som lever i socialt utsatta situationer kan information om rättigheter och tillgängligt stöd bidra till att de kan sätta ord på sin utsatthet. Att informera barn om deras rättigheter kan också stärka socialtjänstens arbete med att nå barn och unga i behov av stöd i ett tidigt skede.19 Information till barn ska ges där de befinner sig i vardagen, exempelvis i skolan eller i samband med olika fritidsverksamheter.20 18 Barnombudsmannen, 2024, Barns rätt till information - Barnombudsmannen 2025-12-02. 19 FoU_Nordväst, Stockholms län, 2022, En känd och tillgänglig socialtjänst för barn och unga? 20 Barnombudsmannen, 2026, Barn behöver känna till sina rättigheter - Barnombudsmannen 2026-04-22. Handlingsplan för barnets rättigheter 12 (32) Kunskap och information Mål 1: Stadens medarbetare bemöter barn respektfullt och med anpassning till olika barns behov. Stadens medarbetare har god kunskap om barnkonventionen och vad den innebär för verksamhetens skyldigheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om bemötande av barn. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens medarbetare har god kunskap om hur barnkonsekvensanalyser i verksamheten kan göras. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Insatser för att främja barnets rättigheter genom god kunskap kan se olika ut beroende på verksamhetens förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: • deltagande i stadens egna utbildningar och nätverk, • deltagande i andra myndigheters utbildningar, • utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser, • studiebesök och studieresor, • spridning av relevanta rapporter och • dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer. Vid utformningen av kunskapshöjande insatser om bemötande av barn bör stadens verksamheter utöver generell kunskap sträva efter att prioritera bemötande av barn som av olika anledningar har särskilda behov eller har en utsatt livssituation. Det kan exempelvis handla om att ha kunskap om hur de kan förebygga att barn utsätts för diskriminering eller om hur behoven kan tillgodoses hos barn med funktionsnedsättning eller med annat modersmål än svenska. Kunskap om bemötande av barn ska även inkludera barn som lever i utsatta miljöer eller livssituationer, exempelvis barn som utsätts för våld eller barn som lever i en familj där en förälder missbrukar eller lider av psykisk ohälsa. Handlingsplan för barnets rättigheter 13 (32) Att ha god kunskap om att göra barnkonsekvensanalyser har stor betydelse för genomförandet av denna handlingsplan. En barnkonsekvensanalys syftar till att pröva barnets bästa och kan göras både när barn berörs på ett generellt plan, när en specifik grupp av barn berörs och när ett enskilt barn berörs. Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och utbildningsnämnden har ett särskilt ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Kunskap och information Mål 2: Staden når barn och unga med information om deras rättigheter och om stadens utbud av välfärd och service. Staden erbjuder information som barn och unga kan tillgodogöra sig – både fysiskt och digitalt. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Verksamheter som riktar sig till barn informerar barn om deras rättigheter samt erbjuder målgruppsanpassad information om sin verksamhet. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, överförmyndarnämnden och stadsdelsnämnderna. Det är centralt att insatser genomförs för att nå barn med information både om deras rättigheter och om stadens utbud av välfärd och service. Arbete i stadens verksamheter med information och kommunikation behöver därför ha ett barnrättsperspektiv. Det kan exempelvis handla om hur staden informerar om och presenterar en verksamhet för barn och unga, både i direkta möten, i verksamheternas lokaler och på webben. Det kan också handla om information om barnkonventionen, barns rättigheter och stadens skyldigheter. För att kunna ta fram bra information till barn behöver staden fråga barn vad de vill ha och skapa delaktighet och inflytande i arbetet med information och kommunikation. Handlingsplan för barnets rättigheter 14 (32) Tre goda exempel på arbete med information till barn på webben: • Umo, en webbplats om sex, hälsa och relationer för alla mellan 13 och 25 år som finansieras av Sveriges alla regioner UMO • Koll på soc, om socialtjänsten för barn och unga, framtagen av socialstyrelsen Om socialtjänsten för barn och unga - Koll på soc • Mina rättigheter, nationella barnombudsmannens webbsidor om barnets rättigheter Mina rättigheter Åldersväljaren - Mina rättigheter Handlingsplan för barnets rättigheter 15 (32) Fokusområde: Välfärd och service I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna framgår att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. För att motverka diskriminering behövs kunskap och arbetssätt för att få syn på normer, både i samhället och i stadens verksamheter. Barn och unga kan exempelvis identifiera sig som flickor eller pojkar, utsättas för rasism, ha en funktionsnedsättning, ha en könsidentitet eller ett könsuttryck som inte överensstämmer med normen eller tillhöra de nationella minoriteterna. Ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. När normer skapas, tolkas, omformuleras och förstärks utifrån föreställningar och beteenden påverkar det oss själva och personer vi möter.21 Stadens verksamheter erbjuder en bredd av välfärd och service till barn och unga. Det finns stora möjligheter att arbeta för att främja barns rättigheter och jämlika levnadsvillkor för barn inom förskola och skola socialtjänst och arbetsmarknadsinsatser, öppna verksamheter, kultur, idrott och fritid samt i stadens offentliga miljöer. Barn ska också skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Enligt socialtjänstlagen 19 kapitlet bör var och en som får kännedom och/eller misstänker att ett barn far illa anmäla det till socialtjänsten. Enligt samma lag finns det verksamheter som har en plikt att anmäla. Anmälningsskyldig är personal inom socialtjänsten, inom verksamhet enligt LSS, inom alla skolformer, inom barnomsorg, förskola och fritidshem samt ordningsvakter.22 Staden behöver säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i verksamhet som drivs i upphandlad form. Målen nedan är därför relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på 21 Diskrimineringsombudsmannen, 2025, Bli medveten om dina normer | DO 2025-12-02. 22 Socialstyrelsen, 2026, Anmälan till socialtjänsten vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa - Socialstyrelsen 2026-04-22. Viktiga begrepp Att ha ett barnrättsperspektiv är att vid varje beslut eller åtgärd som rör barn beakta att dess rättigheter enligt barnkonventionen tas tillvara. Barnets bästa handlar om det enskilda barnet, en grupp barn eller barn generellt och måste avgöras i varje enskilt fall. Barnets perspektiv är barns egen syn på sitt liv och omvärld. Vuxna kan ta del av barnets perspektiv när barnet själv berättar. Källa: Barnombudsmannen, u.å., Perspektiv på barnrätt - Webbutbildning om barnkonventionen, 2026-05-07. Handlingsplan för barnets rättigheter 16 (32) leverantörers kompetens avseende barns rättigheter och levnadsvillkor. Barn i utsatta situationer Barn som lever i utsatta situationer har sämre möjligheter än andra barn att få sina rättigheter tillgodosedda. Flera artiklar i barnkonventionen berör barn i utsatthet, bland annat artikel 19 som anger att: • Varje barn har rätt att skyddas mot fysiskt eller psykiskt våld, övergrepp, vanvård eller utnyttjande. Att barn utsätts för olika former av våld, vanvård eller utnyttjande är ett stort samhällsproblem. Utöver det lidande våldet innebär leder utsattheten också till fysisk och psykisk ohälsa hos barn.23 Barn ska skyddas mot våld och andra övergrepp och få stöd och hjälp om det ändå sker.24 Barn som placeras i samhällsvård utgör en särskilt utsatt grupp med skiftande behov och livsvillkor. Forskning visar att dessa barn, som vårdas utanför det egna hemmet, i betydligt högre utsträckning än sina jämnåriga uppvisar olika former av hälsoproblem och har ett ökat behov av hälso- och sjukvård. Vidare visar studier att avbrott i skolgången är vanligt förekommande bland barn och unga i samhällsvård, vilket kan få långsiktiga konsekvenser för deras utbildningsnivå och framtida möjligheter. Forskningen pekar också på att individer som vuxit upp i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) löper en avsevärt högre risk än befolkningen i övrigt att som vuxna drabbas av både fysisk och psykisk ohälsa.25 Situationen för barn och unga som är placerade på HVB-hem inom Statens institutionsstyrelse (SiS) har fått stor uppmärksamhet de senaste åren på grund av larm om missförhållanden och våld.26 Barn som växer upp under osäkra boendeförhållanden och i hemlöshet är en grupp vars levnadsvillkor är särskilt svåra. Dessa barn riskerar att hamna i en negativ cykel där deras fysiska och psykiska hälsa samt utbildning påverkas negativt vilket kan få stora konsekvenser, inte bara under barndomen, utan även i det 23 Socialstyrelsen, 2025, Våld mot barn - Socialstyrelsen, 2025-12-02. 24 Barnombudsmannen, 2020, Dom tror att dom vet bättre, barnet som rättighetsbärare. 25 Socialstyrelsen, 2026, Placerade barn och unga - Socialstyrelsen 2026-04-07. 26 Barnrättsbyrån, 2025, Avskiljningar, våld och missförhållanden inom SiS ungdomsvård 2024. Handlingsplan för barnets rättigheter 17 (32) kommande vuxenlivet.27 Stadens kartläggning över personer i hemlöshet visar att 20 procent, eller ca 440 personer, är föräldrar till barn under 18 år.28 Det innebär inte nödvändigtvis att barnen till dessa föräldrar är hemlösa, men oavsett innebär det en särskilt utsatt situation för barnen. Barn som växer upp med föräldrar som har beroendeproblematik eller psykisk ohälsa befinner sig i en ökad risksituation. Forskning visar att dessa barn oftare upplever bristande omsorg, våld, otrygghet och oförutsägbarhet i vardagen, vilket kan påverka deras emotionella, sociala och kognitiva utveckling negativt. De löper även en förhöjd risk att själva utveckla psykisk ohälsa, beroendeproblem samt svårigheter i skolan och i relationer senare i livet.29 Barn utnyttjas av kriminella gäng bland annat eftersom de är lättare att manipulera. Barn användas också för att utföra kriminella och ibland våldsamma uppdrag. De flesta barn under 15 år som utreds för allvarliga brott har en omfattande problembild med riskfaktorer inom flera livsområden.30 Barn och ungas psykiska hälsa påverkas av många olika faktorer såsom familjen och andra nära relationer, skolan och uppväxtmiljön.31 Trenden i Stockholms stads mätning 2024 är positiv, men flickor rapporterar kontinuerligt sämre mående än pojkar. Den senaste mätningen visar att andelen flickor som ofta känner sig ledsna och nedstämda är 40 procent både i grundskolan och gymnasieskolan. Motsvarande bland pojkar är 17 procent i grundskolan respektive 15 procent i gymnasieskolan.32 Socioekonomiska förutsättningar har betydelse för ungas skolresultat och tillträde till arbetsmarknaden. Socioekonomiska faktorer har en avgörande påverkan för elevernas resultat, där elever i områden med större socioekonomiska utmaningar har svårt att nå goda resultat i sitt skolarbete trots omfattande riktade insatser, studiestöd, högre lärartäthet, anpassad lärmiljö och en hög andel 27 Stockholms stads program för att motverka hemlöshet 2020–2025. 28 Stockholms stad, 2024, Personer som lever i hemlöshet i Stockholms stad. 29 Nationellt kompetenscentrum anhöriga, 2026, Barn som anhöriga | Nationellt kompetenscentrum anhöriga 2026-04-07. 30 Brottsförebyggande rådet, 2025, Barn och ungas brottslighet | Brå - Brottsförebyggande rådet, 2025-12-02. 31 Folkhälsomyndigheten, 2025, Faktorer som påverkar den psykiska hälsan hos barn och unga — Folkhälsomyndigheten, 2025-12-02. 32 Stockholms stad, 2024, Stockholmsenkäten. Handlingsplan för barnets rättigheter 18 (32) behöriga lärare. Ett aktivt arbete bedrivs för att så långt som möjligt jämna ut skillnader och kompensera för bristfälliga förutsättningar i elevernas hemmiljö, men förväntat positiva effekter i skolarbetet motverkas av såväl boendesegregation som skolsegregation.33 Skillnaden i andel arbetslösa bland unga i olika områden i staden är också stora. Välfärd och service Mål 1: Alla barn är trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Staden har sociala insatser som säkerställer att alla barn får det stöd och skydd de behöver. Särskilt ansvariga: Socialnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter säkerställer trygga och långsiktiga boendevillkor för barnfamiljer. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, stadsdelsnämnderna, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder och SHIS Bostäder . Stadens verksamheter skyddar barn och unga från att rekryteras och utnyttjas i kriminalitet. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter erbjuder tidiga insatser och ett samordnat stöd för att stärka barn och ungas psykiska hälsa. Särskilt ansvariga: förskolenämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. 33 Stockholms stad, 2024, Årsredovisning 2024. Handlingsplan för barnets rättigheter 19 (32) Stadens verksamheter erbjuder barn och unga en god förberedelse inför arbetslivet genom utbildning, praktik och feriearbeten, med särskilt fokus på barn och unga med svagare etableringsförutsättningar på arbetsmarknaden. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att alla barn ska vara trygga och skyddas från våld, utnyttjande och andra utsatta situationer behöver erbjudas tidigt och stadens verksamheter behöver samverka för att nå goda resultat. Stadens verksamheter ska ha ett särskilt fokus på barn i utsatta situationer. Socialtjänstens insatser ska utvecklas, utifrån forskning, beprövad erfarenhet och dialog med barn och unga, för att säkerställa att de behov som finns kan mötas. Ett viktigt arbetssätt är att göra orosanmälan till socialtjänsten i stadsdelsförvaltningen där barnet bor. Att anmäla oro för ett barn hjälper socialtjänsten att möta problem så tidigt som möjligt. För att personal ska kunna göra orosanmälan behöver det finns kunskap om orossignaler samt processen kring orosanmälan. Insatser för att säkerställa långsiktiga och trygga boendevillkor för barnfamiljer är exempelvis vräkningsförebyggande arbete och insatser som underlättar för barnfamiljer att komma in på bostadsmarknaden. En god samverkan krävs mellan stadens olika nämnder och bolag. Stadens verksamheter ska fortsätta utveckla insatser och samverka för att skydda barn och unga från att rekryteras och utnyttjas i kriminalitet. För att möta utvecklingen krävs tidiga insatser, nära samverkan mellan stadens verksamheter och ett tydligt fokus på att skydda barn från att utnyttjas i kriminella syften. I Stockholms stads strategi för att förhindra att barn och unga vuxna dras in i kriminalitet finns vägledning i hur arbetet ska utvecklas.34 Insatser för att minska skillnaderna mellan barn och ungas förutsättningar till utbildning och arbete i olika stadsdelsområden är centrala för att detta mål ska uppnås. Praktik och feriearbeten är exempel på insatser som kan ha ett särskilt fokus på unga i utsatta situationer. Unga som varken studerar eller arbetar ska fortsatt erbjudas stöd och vägledning på Jobbtorg. 34 Stockholms stad, 2025, Stadens styrdokument - Stockholms stad 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 20 (32) Skola och förskola Skolan är central för barns levnadsvillkor, både i barndomen och i det fortsatta livet. Skolresultaten för elever som bor i Stockholms stad är stabila och generellt högre än genomsnittet för riket. Andelen som lämnar årskurs 9 med behörighet till yrkesprogram har legat kring 88–90 procent de senaste två decennierna, med en viss fördel för flickorna. Elevernas socioekonomiska förutsättningar har stor betydelse för skolresultaten och vissa grupper av barn har större utmaningar att klara skolan, bland annat barn som invandrat efter skolstart, barn vars föräldrar har en kortare utbildning liksom barn med funktionsnedsättningar.35 För att uppväga skillnader i barns behov och förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen har skolan och förskolan ett kompensatoriskt uppdrag som handlar om att erbjuda anpassningar och särskilt stöd.36 Förskolan har en mycket positiv påverkan på barns utveckling, lärande och välbefinnande långt upp i skolålder enligt forskning. Inskrivningsgraden i förskolan i hela staden är 95 procent, en nivå som har legat stabilt under en längre period. Järva och Skärholmens stadsdelsområden utmärker sig med en lägre inskrivningsgrad, runt 88–90 procent.37 Som ett komplement till att mäta inskrivningsgrad uppmärksammas allt mer hög frånvaro i förskolan, både i staden och nationellt. Vissa barns närvaro är så sporadisk att barnet inte får kontinuitet i sin utbildning, vilket påverkar barnets levnadsvillkor på både kort och lång sikt.38 Förskolor ska erbjuda alla barn en stimulerande språklig miljö. Arbetet med att utveckla barns språk görs i dagens alla aktiviteter såsom i leken, under måltiderna och vid påklädning. Stor vikt ska läggas vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. Barn som har ett annat modersmål än svenska ska få möjlighet att utveckla även det språket, barn som tillhör de nationella minoriteterna har rätt till sitt nationella minoritetsspråk och barn har också rätt till teckenspråk.39 För att motverka att barn och unga far illa, exempelvis genom att de utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, ska skolor och 35 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 36 Skolverket, 2025, Extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram - Skolverket 2025-12-02. 37 Stockholms stad, 2024, Återblick på Skillnadernas Stockholm. 38 Stockholms stad, 2024, Förskola i Stockholm 2024. 39 Skolverket Ge ditt barn en bra start - stärk språket 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 21 (32) förskolor arbeta förebyggande, främjande samt upptäcka och hjälpa den som är utsatt.40 Alla som arbetar i förskola, grundskola och gymnasieskola har ett ansvar att anmäla oro för barn som far illa till socialtjänsten. Skolan har också ett tydligt uppdrag att skydda barn mot rasism och andra former av diskriminering. En undersökning från Rädda Barnen, som riktades till barn i åk 5, visar att nära hälften av barnen i undersökningen, 48 procent, har sett eller hört något rasistiskt på sin skola, någon gång eller flera gånger. Det är en större andel bland barn med utländsk bakgrund som sett eller hört något rasistiskt (57 procent) jämfört med andelen bland barn med svensk bakgrund som har sett eller hört något rasistiskt (43 procent).41 Barn och ungas vardag utspelar sig i allt högre utsträckning i digitala medier. De digitala verktygen skapar nya möjligheter till lek, umgänge och lärande men är även arenor för mobbning, diskriminering, trakasserier och hat. Forskning har visat att barn och unga som utsätts för nätmobbning i större utsträckning skolkar, presterar sämre och känner sig mindre trygga i skolan. En anledning till detta, enligt forskningen, är att de är oroliga över vem eller vilka på skolan som ligger bakom mobbningen och vilka som sett den. Mobbningen kan också pågå både på nätet och i skolan.42 Välfärd och service Mål 2: I stadens skolor och förskolor känner sig alla barn och unga trygga och inkluderade. Stadens skolor och förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att exkludera barn och unga utifrån olika diskrimineringsgrunder. Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. 40 Skolverket Motverka hedersrelaterat våld och förtryck - Skolverket 2025-12- 02. 41 Rädda Barnen, 2021, Vuxna – vad gör dom? Barns röster om rasism i skolan. 42 Statens medieråd, 2020, Utsatt på internet - en internationell forskningsöversikt om nätmobbning bland barn och unga 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 22 (32) Lärare, annan skolpersonal och förskolepersonal har förutsättningar att agera aktivt när de ser eller får information om barns utsatthet, exempelvis kränkningar, våld och diskriminering eller om barn på andra sätt far illa. Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Staden vidtar åtgärder för att motverka mobbning och kränkningar i digitala miljöer. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens skolor och förskolor ger alla barn och unga möjlighet till en god språkutveckling och att tillägna sig det svenska språket. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att skapa trygghet och inkludering i stadens skolor och förskolor för barn och unga som bryter mot normer och riskerar att utsättas för diskriminering och rasism ska riktas både till pedagoger och till annan personal samt till elever, barn och barngrupper. Gedigna insatser för att främja barns språkutveckling behövs och de ska utgå från forskning och beprövade metoder. Dessa insatser är särskilt viktiga i områden i staden där många barn har svenska som andraspråk. Den mest grundläggande insatsen för att skapa trygghet och inkludering för alla barn och unga är ett väl fungerande arbete mot kränkningar, våld och diskriminering eller mot att barn på andra sätt far illa. Det handlar om att lyssna på vad barn berättar, utreda händelser som uppstår, genomföra åtgärder och följa upp arbetet.43 Det krävs också att arbetet utgår från att barn kan utsättas både i skolan och på nätet. All personal i skola och förskola har även ansvar för att anmäla oro för barn som far illa till socialtjänsten. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar på förskolan/skolan och hur det tar sig uttryck. I 43 Skolverket, 2025, Skolans arbete mot sexuella trakasserier - Skolverket 2025- 12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 23 (32) nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Fler exempel på insatser är: • APT-möten eller andra personalmöten med fokus på ett normkritiskt arbetssätt. • Att använda elevundersökningar för att få syn på normer och värderingar hos barn och unga och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. • Att använda elevundersökningar för att få syn på barn och ungas upplevelser av skolan och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. Vid utformningen av insatser bör skolor och förskolor ha i åtanke att barn och unga har olika förutsättningar och behov. Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare Socialtjänsten ska verka för att barn och unga växer upp under trygga och goda levnadsförhållanden och arbeta för att förhindra att barn och unga far illa. Socialtjänsten och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare ska säkerställa att alla beslut och åtgärder som rör barn har ett barnrättsperspektiv.44 Enligt barnkonventionen är barn kompetenta individer som, precis som vuxna, har rätt till inflytande över sina liv. Barn ska ha möjlighet att komma till tals och det finns inga åldersgränser för detta. Barn har rätt att uttrycka sina åsikter, höras i de frågor som berör dem och få åsikterna beaktade utifrån ålder och mognad. Ett barnrättsperspektiv genomsyrar en verksamhet när barns fulla människovärde erkänns och respekteras och när barns integritet respekteras. Vidare gäller att: • barn inte får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionshinder eller andra liknande skäl (artikel 2 i barnkonventionen) • barns bästa, både på lång och kort sikt, uppmärksammas, utreds och övervägs i alla beslut som berör dem direkt eller indirekt (artikel 3 i barnkonventionen) • barns rätt till liv, överlevnad och utveckling beaktas (artikel 6 i barnkonventionen) 44 För ytterligare mål som rör socialtjänstens och andra verksamheters roll gällande att arbeta främjande och upptäcka barn som far illa, se föregående avsnitt ”Barn i utsatta situationer”. Handlingsplan för barnets rättigheter 24 (32) • barn får möjlighet att säga sin mening och får den respekterad (artikel 12 i barnkonventionen) • tillräckliga resurser avsätts för att främja barns rättigheter (artikel 4 i barnkonventionen) • barn och vuxna har god kunskap om barns rättigheter (artikel 42 i barnkonventionen) Barns rätt att komma till tals är starkt sammankopplad med principen om barnets bästa. En förutsättning för att göra en prövning av barnets bästa är i de allra flesta fall att barnet på något sätt får göra sin åsikt hörd, eller att barnets åsikt på annat sätt kan klarläggas.45 Välfärd och service Mål 3: Ett barnrättsperspektiv ska genomsyra arbete som rör enskilda barn och barn som grupp. Staden genomför bedömningar av barnets bästa som underlag till beslut och åtgärder som rör barn och unga. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden säkerställer att barn och unga får möjlighet att komma till tals i enskilda ärenden som rör dem. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Staden tillvaratar barn och ungas röster, från enskilda barn, grupper av barn och civilsamhället, för att utveckla verksamheter och insatser. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. 45 Barnombudsmannen, 2020, Dom tror att dom vet bättre, barnet som rättighetsbärare. Handlingsplan för barnets rättigheter 25 (32) Ett barnrättsperspektiv är att vid varje beslut eller åtgärd som rör barn beakta att barnets rättigheter enligt barnkonventionen tas tillvara. När barn påverkas av ett beslut eller en åtgärd ska barnets bästa utredas och beaktas. Barnet ska få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Åsikterna ska ges betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad. Vid beslut av övergripande eller strategisk karaktär ska en fördjupad analys av beslutets konsekvenser för barn genomföras, en så kallad barnkonsekvensanalys. Som en del av arbetet med att beakta barnets rättigheter ska barn och unga få möjlighet att själva komma till tals i ärenden som berör dem och att bli beaktade i frågor som rör deras vårdnadshavare. Det kan handla om ärenden som berör dem direkt, såsom vid en orosanmälan eller vid insatser som riktas direkt till barnet, och i ärenden som berör dem indirekt, såsom vid en vårdnadshavares ansökan om ekonomiskt bistånd eller vid en vårdnadshavares arbetsmarknadsinsats. Staden behöver också använda barns synpunkter och upplevelser för att utveckla verksamheten. En viktig del i detta är att ta tillvara erfarenheter från specifika grupper av barn, exempelvis inom socialtjänsten och skolan. Civilsamhället är också en viktig aktör för staden att använda i detta utvecklingsarbete. Det finns många olika metoder tillgängliga för stadens verksamheter i arbetet med att tillgodose barnets rättigheter, se stadens intranät under ”Barns rättigheter”. Kultur, idrott och fritid Alla barn har rätt till en meningsfull fritid och fritiden är en viktig del av barns liv och utveckling.46 Fritiden kan bidra till hälsa, stärkt självkänsla och ge betydelsefulla relationer till vuxna utanför familjen.47 I Stockholms stad finns goda möjligheter till idrott, motion och friluftsliv som bidrar till att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor och till att alla barn och unga kan utvecklas och få sina behov tillgodosedda samt att barns rättigheter säkerställs.48 Exempel på arbete i staden inom verksamhetsområde barn, kultur och fritid är fritids- och ungdomsgårdar, parklekar, kulturskola, och kollo. 46 Se barnkonventionens artikel nummer 31. Barn har rätt till lek, vila och fritid. 47 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2024, En sammanfattad bild av ungas levnadsvillkor i Sverige - Ung idag 2024:1. 48 Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Handlingsplan för barnets rättigheter 26 (32) De allra flesta unga är nöjda med sin fritid, men det finns grupper av unga som inte är det. Endast varannan ung person med funktionsnedsättning och varannan ung tjej med utländsk bakgrund känner sig nöjda med sin fritid. Många unga har även avstått från fritidsaktiviteter för att det är för dyrt eller för att det är för svårt att ta sig till aktiviteten.49 Det finns även skillnader i vilka aktiviteter som olika grupper av unga tar del av. Det är mindre vanligt att killar tar del av kulturaktiviteter, så som att konsumera eller utöva kultur, besöka bibliotek, läsa böcker eller lyssna på ljudböcker. En lägre andel bland unga med funktionsnedsättning deltar i idrott jämfört med barn som inte har en funktionsnedsättning.50 Välfärd och service Mål 4: Staden erbjuder alla barn och unga likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid. Stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler barn och unga ska ha en meningsfull fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden, och stadsdelsnämnderna. Staden förebygger och bekämpar diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som begränsar barn och ungas tillgång till kultur, idrott och fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden, och stadsdelsnämnderna. För att barn och unga ska få likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid behöver stadens verksamheter arbeta för att jämlikheten ska öka. Det kan exempelvis handla om insatser för att göra idrott tillgänglig för barn med funktionsnedsättningar. Det kan också handla om att få fler barn från socioekonomiskt svaga områden att gå kulturskola. 49 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. 50 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. Handlingsplan för barnets rättigheter 27 (32) Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt för att skapa en likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid för alla barn och unga. Det innebär att undersöka normer som dominerar, exempelvis på fritidsgården, i kulturskolan eller i simhallen och hur normerna tar sig uttryck. I nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är följande: • Vilka målg rupper når vår verksamhet idag ? Finns det några målgrupper vi inte når? • Hur ser villkor och förutsättningar ut för målgrupperna vi vill nå? • Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler? Offentliga miljöer Stockholm ska vara en stad för alla och de offentliga miljöerna i staden har stor betydelse för barn och ungas hälsa, förutsättningar och livskvalitet. En god planering av de offentliga miljöerna kan minska både ojämlikheter och segregation. I arbetet med att planera, gestalta och förvalta krävs kunskap om barns olika förutsättningar och hur deras behov kan tillgodoses.51 Det finns inte några formella krav i plan- och bygglagen (PBL) på att en kommun måste föra dialog med barn. Samtidigt är det viktigt att beakta barnrättsperspektivet genom att exempelvis ta tillvara barns åsikter i projekt som berör dem. Dialogtillfällen behöver baseras på frivillighet från barnens sida. För att barn och unga ska vilja delta behöver därför kommunen se till att deltagarna upplever det som meningsfullt att vara med. Dialogen behöver upplevas som intressant och barnen behöver känna att de har möjlighet att påverka på riktigt. Då vissa barn är särskilt svåra att nå, krävs ibland extra lyhördhet och insatser för att få ett representativt urval.52 51 Boverket, 2025, Barnkonventionen och fysisk planering - Boverket 2025-12- 02. 52 Boverket, 2025, Barnkonventionen och fysisk planering - Boverket 2025-12- 02. Handlingsplan för barnets rättigheter 28 (32) Välfärd och service Mål 5: Offentliga miljöer är attraktiva och inkluderande för barn. Staden har god kunskap om vad som skapar attraktivitet och inkludering för barn och unga i offentliga miljöer och vidtar åtgärder utifrån det. Särskilt ansvariga: Fastighetsnämnden, idrottsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och AB Svenska Bostäder. Barn och unga har inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: Exploateringsnämnden, idrottsnämnden stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnderna. Insatser för att öka attraktiviteten och skapa mer inkluderande offentliga miljöer för barn liknar de som används för vuxna. Det handlar om att genomföra dialoger och samråd, men som är anpassade för barn. Redan idag genomför staden dialoger med barn, både i stadsutvecklingsprocessen och i förvaltningen av befintliga platser. Att hålla dialoger med barn ska vara en del av ordinarie verksamhet. Det finns olika möjliga vägar att komma i kontakt med barn och unga som kan medverka i dialoger, exempelvis i förskolan, skolan och anpassad skola, på fritidsgårdar, genom föreningar och idrottsorganisationer eller genom sociala medier. Handlingsplan för barnets rättigheter 29 (32) Fokusområde: Delaktighet och inflytande I Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Det handlar både om att skapa tillit och förtroende för det demokratiska systemet och stadens verksamheter, och om att använda invånares kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete. Barns rätt till delaktighet och inflytande ska vara lika självklart som för vuxna. Att arbeta med barns och elevers delaktighet och inflytande ingår i förskolans och skolans uppdrag. Elever har både rätt att ha inflytande över sin egen individuella utbildning och rätt att gå samman och påverka skolan genom elevråd, elevföreningar, andra former av elevsammanslutningar. Elever har även rätt att medverka i skolans arbetsmiljöarbete genom att utse elevskyddsombud från och med årskurs 7 och i gymnasieskolan.53 Avgörande för att dessa ska fungera är att skolorna skapar goda förutsättningar för elevernas delaktighet och inflytande.54 Även stadens andra verksamheter behöver ta tillvara barn och ungas åsikter, idéer och perspektiv på verksamheterna och hur dessa kan utvecklas för att anpassas till barn och ungas behov och förutsättningar. Genom att lyssna på barn som har erfarenhet av stadens verksamheter och insatser kan kvaliteten förbättras. Detta är inte minst viktigt inom socialtjänsten som möter särskilt sårbara barn och barn som kan ha svårt att uttrycka sina behov. Barn och unga vill vara delaktiga och ha inflytande över utvecklingen i lokalsamhället, det visar flera undersökningar. I den nationella ungdomsenkäten framgår att 43 procent av de unga respondenterna vill vara med och påverka i frågor som rör kommunen där de bor. Det finns inga skillnader mellan killar och tjejer eller mellan unga boende i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Men 42 procent av de unga som 53 Arbetsmiljöverket, 2025, https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och- inspektioner/skyddsombud-och-arbetsmiljoombud/elevskyddsombud/ 2025-12- 02. 54 Skolverket, 2025, Stärk elevers delaktighet och inflytande i utbildningen - Skolverket 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 30 (32) vill vara med och påverka vet inte vart de ska vända sig.55 Genom att på olika sätt bjuda in och ge barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande kan staden öka deras tillit till demokratin.56 Delaktighet och inflytande Mål 1: Barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden informerar barn och unga om deras rätt till delaktighet och inflytande. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden skapar former som ger barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande samt verkar för att barn och ungas organisering tas tillvara som en del av stadens utveckling. Särskilt ansvariga: Arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kommunstyrelsen, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens skolor skapar goda förutsättningar för olika former av elevinflytande. Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden. Stadens verksamheter säkerställer att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem, både när barn berörs på ett generellt plan och när specifika grupper av barn berörs. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. 55 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2024, En fördjupad bild av ungas inflytande och delaktighet – Ung idag 2024:2. 56 Sveriges kommuner och regioner, 2025, Medborgardialog och samverkan - SKR 2025-12-02. Handlingsplan för barnets rättigheter 31 (32) Insatser för att skapa möjligheter för barn och unga att vara delaktiga och få inflytande i frågor som berör dem kan se olika ut beroende på verksamhet och målgrupp. Exempel på metoder som kan användas är enkätundersökningar, fokusgrupper, medborgardialog eller medborgarbudget. Vid allt arbete med delaktighet och inflytande är återkoppling till de medverkande barnen avgörande för deras upplevelse av att det är meningsfullt att delta. Att återkoppling kommer att ske ska beskrivas redan i första kontakten med de barn som ska medverka. Återkopplingen kan ske på olika sätt och ska anpassas till målgruppen. Ju mer involverade barnen har varit desto mer omsorg behöver läggas på återkopplingen.57 Att säkerställa delaktighet och inflytande handlar, utöver själva dialogen, också om att ta om hand de synpunkter och behov som barn och unga uttrycker. Det som kommer fram vid dialoger med barn och unga ska användas för att utveckla verksamheten. Barn kan göras delaktiga i olika omfattning och på olika sätt. Bilden nedan visar praktikern och forskaren Harry Shiers delaktighetstrappa. Den består av fem olika steg av delaktighet där barns delaktighet ökar med varje steg uppåt i trappan. Modellen kan med fördel användas för att stämma av nivån av barns inflytande i pågående uppdrag.58 Barns delaktighet och inflytande ska stärkas. Det kan göras genom att staden skapar formella strukturer, såsom exempelvis ungdomsråd. Staden behöver också utveckla fler metoder för att ta tillvara barns synpunkter och upplevelser av olika verksamheter. En viktig del i detta är att tillvarata erfarenheter och synpunkter från specifika grupper av barn i syfte att 57 Barnombudsmannen, 2025, Återkoppla och följ upp - Barns delaktighet 2026- 04-22. 58 Barnombudsmannen, 2025, Nivåer av delaktighet - Barns delaktighet 2026-04- 22. OBS – bilden på modellen kommer ändras till den layoutade versionen. 2. Barn får stöd att utrycka sina åsikter och synpunkter. 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas. 4. Barn involveras i beslutsfattande processer. 5. Barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande. 1. Barn blir lyssnade till. synpunkter. Handlingsplan för barnets rättigheter 32 (32) utveckla verksamheter, exempelvis inom socialtjänsten och skolan. Staden ska också stärka arbetet med ungas engagemang och organisering. Delaktighet och inflytande Mål 2: Staden har långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som företräder barnets rättigheter. Stadens verksamheter samarbetar med civilsamhällesorganisationer kring insatser som synliggör och främjar barnets rättigheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Civilsamhället är en viktig samarbetspart i arbetet med att säkerställa att barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Civilsamhället, såsom ungdomsorganisationer, kan bidra till stadens arbete exempelvis genom att stärka barns rättigheter generellt samt synliggöra utvecklingsbehov och andra viktiga frågor för staden. Genom civilsamhället kan stadens verksamheter också få kontakt med grupper av barn som annars kan vara svåra att nå. Det finns också mycket erfarenhet av delaktighetsarbetet i civilsamhället som staden kan ta lärdom av. Anteckningar ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ _____________ ______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ____________ _______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ____________ _______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________