Action Plan for Gender Equal Stockholm 2030
The City Council is set to review a proposal to approve the "Action Plan for a Gender-Equal Stockholm 2030," which aims to strengthen the city's work on gender equality and ensure equal rights and opportunities for all residents regardless of gender by 2030. The City Executive Board also recommends that Stockholm Stadshus AB and its subsidiaries be urged to adopt the plan. As part of the city's human rights program, the plan focuses on knowledge, welfare/services, and participation/influence to combat discrimination.
This item is scheduled for the meeting on 2026-06-03. The meeting hasn't taken place yet — you can still make your voice heard by contacting your local politician.
From the original document
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 syftar till att stärka stadens arbete med jämställdhet och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är: Staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön.Handlingsplanen är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet).Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämställda levnadsvillkor för kvinnor, män och ickebinära och motverka diskriminering på grund av kön.
[R9 - Utl - Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030.pdf]
1 (102)
Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2025/1616)
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
Förslag till beslut
Föredragande borgarråd Åsa Lindhagen
Sammanfattning av ärendet
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 syftar till att stärka stadens arbete
med jämställdhet och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med
handlingsplanen är: Staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och
möjligheter oavsett kön.
Handlingsplanen är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program
för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet).
Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service
samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens
verksamheter ska kunna bidra till jämställda levnadsvillkor för kvinnor, män och
ickebinära och motverka diskriminering på grund av kön.
Beredning
Ärendet har beretts av stadsledningskontoret och remitterats till
arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden,
förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden,
trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden,
Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030, bilaga 2 till utlåtandet,
godkänns.
2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge
samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan
för ett jämställt Stockholm 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet.
3. Program för ett jämställt Stockholm 2018–2022 (dnr 434-21/2017) upphör
därmed att gälla.
2 (102)
stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby
stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra
innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens
stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB,
Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Akademikerförbundet SSR Stockholms
stad, DIK, Fredrika Bremer Förbundet, Jämställdhetsmyndigheten, Kommunal
Stockholm, Kvinnocenter Tensta-Hjulsta, Länsstyrelsen Stockholm, MÄN, Saco
Stockholm, Sveriges kvinnoorganisationer, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges
Skolledare Stockholm, Vision Stockholms stad och Vårdförbundet Stockholms stad.
DIK, Fredrika Bremer Förbundet, Jämställdhetsmyndigheten, Kommunal Stockholm,
Kvinnocenter Tensta-Hjulsta, MÄN, Saco Stockholm, Sveriges Lärare Stockholm,
Sveriges Skolledare Stockholm och Vårdförbundet Stockholm stad har inte inkommit
med svar.
Arbetsmarknadsnämnden är positiv till framtagandet av handlingsplanen och
bedömer att den kan bidra till att stärka arbetet med jämställdhet. Nämnden lyfter en
del förslag på justeringar i handlingsplanen.
Exploateringsnämnden bedömer förslaget som positivt. Nämnden lyfter samtidigt
behovet av stöd för tillämpning av intersektionella analyser samt vissa förtydliganden
kring ansvarsdelning och uppföljning mellan de ansvariga nämnder som arbetar med
stadsutveckling och offentliga miljöer.
Fastighetsnämnden anser att handlingsplanen är ett användbart verktyg för att
förstärka och systematiskt arbeta vidare med jämställdhet i staden. Nämnden anser att
stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret bör läggas till som ansvariga för att
öka tryggheten för flickor och kvinnor i det offentliga rummet.
Förskolenämnden är positiv till Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 och
menar att dess struktur bidrar till tydlighet och möjlighet att nå målet om
stockholmares lika rättigheter och möjligheter oavsett kön.
Idrottsnämnden ser positivt på förslaget till en handlingsplan för ett stärkt
jämställdhetsarbete inom staden. Då flera av stadens verksamheter har barn som
huvudmålgrupp anser nämnden att flickor och pojkar bör nämnas mer konsekvent i
planen.
Kulturnämnden ställer sig bakom handlingsplanens fokusområden och mål. De
förflyttningar som identifieras i handlingsplanen är relevanta och ligger i linje med
nämndens uppdrag och ambitioner.
3 (102)
Kyrkogårdsnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen och delar
kommunstyrelsens uppfattning om att det är angeläget att staden antar en
handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för jämställdhet.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att förslaget till handlingsplan för arbete för ett
jämställt Stockholm är väl genomarbetat. De tre fokusområdena som identifierats
medför en tydlig vägledning och riktning med stadens arbete för jämlika
levnadsvillkor för alla stockholmare.
Servicenämnden ser positivt på handlingsplanen då den samlar och tydliggör stadens
jämställdhetsarbete. Nämnden anser att planen skulle vinna på ett ännu tydligare
fokus på stöd i genomförandefrågor, inklusive utbildningsinsatser och samordning på
stadsövergripande nivå för att stärka implementeringen.
Socialnämnden ställer sig överlag positiv till den föreslagna handlingsplanen för ett
jämställt Stockholm 2030, men anser att sambandet mellan jämställdhet och mäns
våld mot kvinnor skulle behöva lyftas tydligare och ser skäl till att belysa situationen
för personer med funktionsnedsättning mer konsekvent i planen.
Stadsbyggnadsnämnden anser att handlingsplanen ger ett bra övergripande stöd för
att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för ett jämställt
Stockholm.
Trafiknämnden gör bedömningen att det är angeläget att staden antar en
handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för ett jämställt Stockholm.
Utbildningsnämnden ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet för ett
jämställt Stockholm och är positiv till att det intersektionella perspektivet är tydligt i
planen samt att ickebinära personer och personer med transerfarenhet är synliggjorda.
Nämnden föreslår några ändringar i planen för att göra den tydligare.
Äldrenämnden ser positivt på att stadens arbete för ett jämställt Stockholm förtydligas
i en handlingsplan samt att äldreperspektivet kan stärkas i handlingsplanen.
Överförmyndarnämnden tillstyrker handlingsplanen och lyfter att det är viktigt att
säkerställa att resurser ges till de små förvaltningarna i staden för
jämställdhetsanalyser, för att de ska kunna utbilda medarbetare och sedan ajourhålla
kunskapen.
Bromma stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen är ett viktigt steg i stadens
jämställdhetsarbete, men att tydligare målgruppsprioritering och utvecklad
uppföljning kan stärka genomslaget ytterligare.
4 (102)
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd välkomnar handlingsplanen för ett jämställt
Stockholm 2030. Stadsdelsnämnden anser att handlingsplanen har ett tydligt syfte,
mål och ansvarsfördelning samtidigt som nämnden anser att vissa delar kan
utvecklas.
Farsta stadsdelsnämnd ställer sig bakom ambitionerna i handlingsplanen och
välkomnar att programmet för mänskliga rättigheter nu konkretiseras i en
handlingsplan som bygger vidare på stadens jämställdhetsarbete.
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd välkomnar att staden samlar sitt arbete för ett
jämställt Stockholm i ett enhetligt program och att handlingsplanen därtill pekar ut en
tydlig riktning i de utvecklingsområden som ska stärka arbetet.
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ser positivt på att staden samlar och tydliggör
jämställdhetsarbetet i en gemensam handlingsplan med långsiktig inriktning.
Nämnden tror dock att en tydligare målgruppsprioritering och en mer utvecklad
uppföljning skulle kunna ge ett större genomslag.
Järva stadsdelsnämnd ställer sig överlag positiv till handlingsplanen och lämnar
förslag på tillägg som enligt nämnden kan tydliggöra stadens prioriteringar för
jämställdhetsarbetet ytterligare.
Kungsholmens stadsdelsnämnd är överlag positiv till den föreslagna handlingsplanen
och bedömer att den är ett viktigt styrdokument för stadens arbete med jämställdhet.
Samtidigt saknas tydliga prioriteringar och riktade insatser för utsatta grupper, och
arbetet med maskulinitetsnormer behöver utvecklas.
Norra innerstadens stadsdelsnämnd anser att ambitionen med handlingsplanen, att
konkretisera stadens arbete för att bli en jämställd stad är både god och efterfrågad.
Nämnden anser dock att handlingsplanen endast till viss del uppfyller ambitionen och
lämnar ett antal synpunkter, både på övergripande nivå och vad gäller specifika mål.
Skarpnäcks stadsdelsnämnd ser positivt på att en handlingsplan för jämställdhet har
tagits fram och instämmer i stadsledningskontorets bedömning om att
handlingsplanen är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens
jämställdhetsarbete.
Skärholmens stadsdelsnämnd anser att föreslagen handlingsplan ger förutsättningar
att stärka och utveckla stadens jämställdhetsarbete. Nämnden ser positivt på att
arbetet ska fokusera på jämställdhetsintegrering samt att genomförande och
uppföljning ska ske i ordinarie processer.
5 (102)
Södermalms stadsdelsnämnd ser positivt på att en handlingsplan tagits fram och
bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla
stadens arbete med att bidra till ökad jämställdhet.
Stockholms Stadshus AB tillstyrker den föreslagna handlingsplanen. Ett antal
dotterbolag lyfter vikten av centralt stöd för att handlingsplanen ska få genomslag.
Kommunstyrelsen råd för Agenda 2030 välkomnar att Stockholms stad har tagit fram
ett program för mänskliga rättigheter där en handlingsplan för jämställdhet är en
viktig del. Rådet ser fram emot att följa genomförandet av planen och bidra med
expertis i det fortsatta arbetet.
Akademikerförbundet SSR Stockholms stad ser positivt på att staden tar fram en
handlingsplan för att tydligare arbeta med jämställdhetsfrågor, men önskar att den
även kommer att användas för att förstärka arbetet med jämställdhet inom
personalfrågorna.
Länsstyrelsen Stockholm lyfter att en av styrkorna med handlingsplanen är att den
utgår från de utmaningar som Stockholms stad särskilt noterat. Länsstyrelsen anser att
det på flera ställen i planen kan vara värt att nämna vikten av ett intersektionellt
perspektiv i analyserna samt chefers betydelse för jämställdhetsarbetet.
Sveriges kvinnoorganisationer ser att handlingsplanen behöver ha en tydligare och
mer enhetlig definition av jämställdhet, mer genomgående behöver beakta ett
majoritets- respektive minoritetsperspektiv samt att planen behöver tydliggöra
metoderna för intersektionella analyser och könsuppdelad statistik.
Vision Stockholm stad ställer sig positiv till kommunens handlingsplan.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Ojämlikheten mellan könen är fortfarande stor i Sverige. Kvinnor är strukturellt
underordnade män i samhället när det gäller makt och inflytande, inkomst, karriär,
obetalt hem- och omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa.
I snitt har kvinnor nästan dubbelt så många sjukpenningdagar som män enligt en
rapport från Försäkringskassan. Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2
procent år 2024 och livslönen för en kvinnlig akademiker var i genomsnitt 15 procent
lägre i jämförelse med manliga akademiker år 2022, vilket ger en skillnad på hela 3,9
mnkr kronor över en livstid.
Samtidigt mördas i genomsnitt 14 personer per år av en partner eller tidigare partner,
där de allra flesta är kvinnor som dödas av en man. I den senaste nationella
kartläggningen av brott i nära relationer svarade 15,2 procent av kvinnorna att de
blivit utsatta för någon typ av våld i nära relation. Mäns våld mot kvinnor och
6 (102)
hedersrelaterat våld och förtryck är ett av våra största samhällsproblem och att
bekämpa våldet är en avgörande del i arbetet för jämställdhet.
De strukturella skillnaderna mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, kan aldrig
accepteras. Samhället måste arbeta aktivt och målinriktat för att eliminera orättvisor
mellan könen och skapa ett jämställt samhälle fullt ut.
I arbetet för jämställdhet har Stockholms stad en mycket viktig roll. Genom denna
handlingsplan pekar vi ut riktningen för och konkretiserar stadens arbete för
jämställdhet. Handlingsplanen riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser och
sträcker sig till år 2030. Den är en av sex handlingsplaner som tillhör stadens program
för de mänskliga rättigheterna.
Med denna handlingsplan stärker vi arbetet för jämställdhet i Stockholms stad och
lägger en stark grund för stadens samlade arbete till år 2030.
Bilagor
1. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030, remissversion med spårade
ändringar, dnr KS 2025/1616-
2. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030, slutlig version, dnr KS
2025/1616-
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
Reservation av borgarråden Christofer Fjellner och Dennis Wedin (båda M) enligt
följande.
Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Att delvis godkänna förslag till beslut.
Att därutöver anföra
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna.
7 (102)
Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer
konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot
kvinnor, hanteras vid sidan av Socialnämnden handlingsplanen, vilket försvårar en
samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är
generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser.
Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med
hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt
och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade
badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i
stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera
med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska
kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett
konkret förslag som majoriteten har motsatt sig.
Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av
de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas.
Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande.
1. Att i första hand besluta att kommunstyrelsen återremitterar ärendet
2. Att i andra hand föreslå att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
beslutar att återremittera ärendet
3. Att därutöver anföra följande:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar
målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar
ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument.
Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i
implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När
ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet
ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att
genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ.
Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot
kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen
konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i
jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av.
8 (102)
En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget
beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska
genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte
framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet,
följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs.
Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket
riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver
flyttas från beskrivning till genomförande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag.
Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera
övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste
vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen
kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar
ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för
systematisk uppföljning.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag.
Stockholm den 3 juni 2026
Karin Wanngård
Kommunstyrelsens ordförande
9 (102)
Ärendet
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 syftar till att stärka stadens arbete
med jämställdhet och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med
handlingsplanen är: Staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och
möjligheter oavsett kön.
Handlingsplanen är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program
för de mänskliga rättigheterna.
Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service
samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens
verksamheter ska kunna bidra till jämställda levnadsvillkor för kvinnor, män och
ickebinära och motverka diskriminering på grund av kön.
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 26 januari 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
I kommunfullmäktiges budget för 2026 betonas att stadens verksamheter ska bidra till
ökad jämställdhet. Det framgår även att arbetet med jämställdhetsintegrering och
jämställdhetsanalyser ska utvecklas. Denna inriktning stämmer väl överens med
föreslagen handlingsplan.
Jämställdhetsarbetet har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget
och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen,
jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till Stockholms
stads program för de mänskliga rättigheternas mål om att Stockholms stad är en
öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism.
Jämställdhetsarbetet är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att
uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna
ingen utanför. Arbetet har en särskilt stark koppling till Mål 5, Jämställdhet, i
Agenda 2030.
I Sverige och i Stockholms stad finns en lång tradition av att arbeta för jämställdhet.
Trots det återstår strukturella skillnader mellan kvinnor och män när det gäller makt
och inflytande, utbildning, yrke, position, inkomster, lön och karriär, obetalt hem- och
omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa. Jämställdhet handlar om att flickor och
pojkar, kvinnor och män, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom
alla områden i livet. Alla definierar sig dock inte som antingen kvinna eller man och
alla identifierar sig inte med sitt juridiska kön. Stockholms stads jämställdhetsarbete
ska synliggöra alla oavsett kön, inklusive kvinnor, män och ickebinära, och oavsett
transerfarenhet.
10 (102)
Det styrdokument, Program för ett jämställt Stockholm 2018–2022, som antogs av
kommunfullmäktige 2017 har bidragit till att staden har stärkt jämställdhetsarbetet,
men stadsledningskontoret bedömer att föreliggande handlingsplan med tydligare
prioriteringar och mål bör bidra till ett ökat fokus och synliga resultat.
Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service
samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens
verksamheter ska kunna bidra till jämställda levnadsvillkor för kvinnor, män och
ickebinära och motverka diskriminering på grund av kön.
Kunskapshöjande insatser är grundläggande för att stadens medarbetare ska kunna
bemöta alla stockholmare, oavsett kön, likvärdigt och förstå hur den egna
verksamheten kan bidra till ökad jämställdhet. Staden ska även bidra till en fördjupad
kännedom om jämställdhet via stadens information till stockholmare.
Jämställdhetsintegrering ska fortsatt vara den huvudsakliga strategin för stadens
jämställdhetsarbete. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv
ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, från
planering till genomförande och uppföljning av verksamheten, samt utföras av de
personer som deltar i beslutsfattandet. Jämställdhetsanalyser och könsuppdelad
statistik är centrala verktyg i arbetet med jämställdhetsintegrering.
I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet är bärande princip. Stockholmare ska,
oavsett kön, ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden ska även ha
långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med
jämställdhetsfrågor.
Stadsledningskontoret kommer att fortsätta följa upp alla nämnder och
bolagsstyrelsers arbete för barnets rättigheter och inflytande inom ramen för ordinarie
uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en
bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en
rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för ett
jämställt Stockholm 2030.
Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att det är angeläget att staden
antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för ett jämställt Stockholm.
Remissammanställning
Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till
arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden,
förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och
hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden,
trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden,
Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta
stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby
stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra
11 (102)
innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens
stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB,
Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Akademikerförbundet SSR Stockholms
stad, DIK, Fredrika Bremer Förbundet, Jämställdhetsmyndigheten, Kommunal
Stockholm, Kvinnocenter Tensta-Hjulsta, Länsstyrelsen Stockholm, MÄN, Saco
Stockholm, Sveriges kvinnoorganisationer, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges
Skolledare Stockholm, Vision Stockholms stad och Vårdförbundet Stockholms stad.
DIK, Fredrika Bremer Förbundet, Jämställdhetsmyndigheten, Kommunal Stockholm,
Kvinnocenter Tensta-Hjulsta, MÄN, Saco Stockholm, Sveriges Lärare Stockholm,
Sveriges Skolledare Stockholm och Vårdförbundet Stockholm har inte inkommit med
svar.
Innehållsförteckning
Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................10
Exploateringsnämnden .............................................................................11
Fastighetsnämnden ..................................................................................12
Förskolenämnden .....................................................................................13
Idrottsnämnden .........................................................................................13
Kulturnämnden .........................................................................................14
Kyrkogårdsnämnden ................................................................................16
Miljö- och hälsoskyddsnämnden ..............................................................16
Servicenämnden .......................................................................................17
Socialnämnden .........................................................................................18
Stadsbyggnadsnämnden ..........................................................................20
Trafiknämnden ..........................................................................................21
Utbildningsnämnden .................................................................................22
Äldrenämnden ..........................................................................................24
Överförmyndarnämnden ...........................................................................25
Bromma stadsdelsnämnd .........................................................................26
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd .................................................26
Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................28
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ...........................................................29
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ........................................................29
Järva stadsdelsnämnd ..............................................................................30
Kungsholmens stadsdelsnämnd ...............................................................32
12 (102)
Norra innerstadens stadsdelsnämnd ........................................................33
Skarpnäcks stadsdelsnämnd ....................................................................35
Skärholmens stadsdelsnämnd .................................................................37
Södermalms stadsdelsnämnd ..................................................................38
Stockholm Stadshus AB ...........................................................................39
Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 .................................................39
Akademikerförbundet SSR Stockholms stad ............................................41
Länsstyrelsen Stockholm ..........................................................................41
Sveriges kvinnoorganisationer .................................................................44
Vision Stockholm stad ..............................................................................46
Reservationer m.m. ..................................................................................47
Arbetsmarknadsnämnden
Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026
följande.
Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande
som sitt yttrande över remissen
Reservation av Per Rosencrantz (M), se Reservationer m.m.
Reservation av Christina Tufvesson (L), se Reservationer m.m.
Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 april 2026 har i
huvudsak följande lydelse.
Arbetsmarknadsförvaltningen är positiv till framtagandet av en handlingsplan för ett
jämställt Stockholm. Handlingsplanen utgör ett viktigt dokument för att intensifiera
arbetet för jämställdhet. Förvaltningen anser att det är bra att nämnder och bolag
själva får ta fram adekvata aktiviteter inom ramen för sina verksamhetsområden.
Arbetsmarknadsförvaltningen instämmer gällande de områden
arbetsmarknadsnämnden omnämns som särskilt ansvariga.
Förvaltningen konstaterar att den höga ambitionsnivån i arbetet med att ta fram flera
handlingsplaner inom området mänskliga rättigheter är välgrundad. Samtidigt bör det
uppmärksammas att ett stort antal parallella planer kan försvåra överblicken över mål
och aktiviteter inom området samt leda till en mer komplex struktur och tungrodd
hantering.
I MR-programmet presenteras både en modell för uppföljning samt ett arbetssätt
(rättighetsbaserat arbetssätt). Förvaltningen anser att arbetssättet bör beskrivas även i
13 (102)
handlingsplan för ett jämställt Stockholm liksom det presenteras i handlingsplan mot
rasism.
Disposition, rubriksättning och läsbarhet
Dispositionen skulle kunna göras mer lättillgänglig och konkret genom att samla alla
mål och förslag på aktiviteter i ett eget avsnitt. Ett annat förslag är att påminna läsaren
om definitionen av vad som menas med effektmål och resultatmål. Det skulle hjälpa
läsaren att förstå vad det är man ska göra och vad handlingsplanen strävar efter.
Exploateringsnämnden
Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande.
1. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna kontorets tjänsteutlåtande som
svar på remissen.
2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Reservation av Gabriel Kroon (SD), se Reservationer m.m.
Reservation av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m.
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 30 mars 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Exploateringskontoret bedömer förslaget till handlingsplan för ett jämställt
Stockholm 2030 som positivt.
Exploateringskontoret arbetar redan idag systematiskt med jämställdhetsfrågor i
stadsutvecklingsprocessen. Kontoret har en intern rutin för jämställdhetsanalys som
används i samband med markanvisningar och investeringsbeslut. Rutinen innebär att
tilltänkta markanvisningsområden och projektförslag analyseras utifrån ett
jämställdhetsperspektiv, med stöd i könsuppdelad statistik för aktuell stadsdel, för att
identifiera behov och prioritera relevanta åtgärder i projekten. Denna analys följs
sedan upp i det fortsatta planarbetet och projektgenomförandet.
Handlingsplanen lyfter även intersektionell analys som ett viktigt verktyg för att
synliggöra hur kön samspelar med andra faktorer som påverkar människors
livsvillkor. Att kön samverkar med andra maktstrukturer har uppmärksammats i det
tidigare Program för jämställt Stockholm 2018–2022, men handlingsplanen tydliggör
i högre grad behovet av att använda intersektionell analys som ett praktiskt verktyg.
Kontoret bedömer att detta kan bidra till mer nyanserade analyser och därmed stärka
beslutsunderlagen i kontorets verksamhet. Samtidigt innebär detta ett utvecklat
arbetssätt jämfört med tidigare program. För att underlätta tillämpningen i stadens
verksamheter och bolag kan det därför vara värdefullt att detta perspektiv beaktas i de
utbildningsinsatser och kunskapshöjande aktiviteter som planeras inom ramen för
handlingsplanens genomförande.
14 (102)
Exploateringsnämnden har även en central roll i stadens arbete med
bostadsförsörjning genom att initiera bostadsprojekt och bidra till projektens
inriktning utifrån lokala behov. I stadens budget framgår att en mångfald av boende-
och upplåtelseformer med rimliga boendekostnader ska planeras i hela staden.
Exploateringsnämnden har även indikatorer kopplade till markanvisningar i syfte att
bidra till minskade boendekostnader. Tillgången till bostäder till rimliga kostnader
har en tydlig social och i vissa avseenden även könsdimension. Samtidigt saknas i
dagsläget en tydlig definition inom staden av vad som avses med prisrimliga
bostäder, vilket kontoret bedömer kan försvåra arbetet med att följa upp målsättningar
inom området.
Kontoret noterar även att exploateringsnämnden anges som särskilt ansvarig för mål
om attraktiva och trygga offentliga miljöer, men inte i de delar som rör kunskap om
vad som skapar trygghet för kvinnor och flickor i offentliga miljöer. Mot bakgrund av
exploateringsnämndens roll i att initiera och genomföra stadsutvecklingsprojekt kan
det övervägas om även exploateringsnämnden bör omfattas av detta ansvar eller om
ansvarsfördelningen mellan nämnderna bör förtydligas.
Fastighetsnämnden
Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande.
1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets
tjänsteutlåtande som svar på remissen.
2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Reservation av Henrik Virro m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Reservation av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m.
Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD), se Reservationer m.m.
Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 24 mars 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Kontoret anser att handlingsplanen är ett användbart verktyg för att förstärka och
systematiskt arbeta vidare med jämställdhet i staden.
Handlingsplanen lyfter fram att kompetensen vad gäller jämställdhetsanalyser
behöver utvecklas inom staden. Kontoret behöver utveckla sin kompetens inom
området och samarbetar gärna med andra förvaltningar med liknande
verksamhetsområden, till exempel inom förvaltning av byggnader och offentliga
miljöer.
Hur tryggheten kan förstärkas för flickor och kvinnor i offentliga miljöer är prioriterat
och något som kontoret behöver fortsätta utveckla kompetens inom i samverkan med
övriga förvaltningar. Kontoret anser att även stadsbyggnadskontoret och
exploateringskontoret är betydelsefulla för denna aktivitet, då strukturen i stadsdelar
troligen har stor påverkan på upplevelsen av trygghet.
15 (102)
Inom området välfärd och service – kultur, idrott och fritid finns ett mål om att
stadens verksamheter ska vidta åtgärder för att fler barn och unga, oavsett kön, ska ha
en meningsfull fritid. Detta berör i första hand de förvaltningar som är
verksamhetsutövare, men även fastighetskontoret berörs då anläggningar och lokaler
behöver utformas för att passa alla. De former för delaktighet och inflytande som
kontoret är med och skapar, till exempel dialog med barn i barnkonsekvensanalyser,
ska ha ett jämställdhetsperspektiv där både flickor och pojkar får komma till tals.
I stadens handlingsplan för hbtqi-personer (under framtagande) framkommer att
transpersoner berättar om en oro att besöka idrottsanläggningar. Kontoret arbetar med
flexomklädningsrum (individuella könsneutrala omklädningsrum) på sim- och idrotts-
hallar, vilket har blivit ett uppskattat inslag generellt. Kontoret har dock ännu inte
följt upp om flexomklädningen har förbättrat särskilt transpersoners tillgång till och
nyttjande av sim- och idrottshallar. Det vore lämpligt att göra en sådan utvärdering
som en del av kontorets kvalitetsarbete.
Förskolenämnden
Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande.
1. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar
det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Paragrafen justeras omedelbart
Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Ismail Ali (C), se Reservationer m.m.
Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m.
Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 25 februari 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Förvaltningen är positiv till Handlingsplan för ett jämställt Stockholm och menar att
dess struktur bidrar till tydlighet och möjlighet att nå målet om stockholmares lika
rättigheter och möjligheter oavsett kön. Förvaltningen är även positiv till att staden
antar en handlingsplan för ett jämställt Stockholm som gäller samtliga nämnder och
bolagsstyrelser. Inom förskolans verksamhet bedrivs arbete som ligger i linje
handlingsplanens intentioner. Detta inkluderar bland annat likabehandlingsarbete,
systematiskt trygghetsarbete, dokumentation av barns utveckling och lärande samt
förebyggande arbete mot kränkande behandling. Förskolan arbetar sedan länge med
att skapa inkluderande lärmiljöer och med att stödja barn att utveckla sin identitet och
sina förmågor oavsett kön. Förvaltningen noterar att det omväxlande står samtliga
nämnder och bolagsstyrelser och alla nämnder och bolagsstyrelser vid information
om särskilt ansvariga under de olika målen och föreslår att samma skrivning används
genomgående.
Idrottsnämnden
16 (102)
Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande.
1. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på
remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen.
2. Idrottsnämnden förklarar ärendet för omedelbart justerat.
Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m.
Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m.
Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 23 mars 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Idrottsförvaltningen ser positivt på förslaget till en handlingsplan för ett stärkt
jämställdhetsarbete inom staden.
Kopplingen till MR-programmet är tydlig och det är bra att handlingsplanens tre
fokusområden följer MR-programmets fokusområden. Det är bra och tydligt att vissa
aktiviteter gäller samtliga nämnder och bolag medan vissa aktiviteter gäller särskilt
utpekade nämnder. Det tydliggör ansvar och förväntan.
Överlag anser förvaltningen att texterna är för långa och ibland upprepande och bör
komprimeras. Ett kortare dokument gör det mer tillgängligt för fler medarbetare i
staden. Vidare anser förvaltningen att flickor och pojkar bör nämnas i samband med
skrivningar om kvinnor och män mer konsekvent, särskilt i målformuleringarna.
Detta då flera av stadens verksamheter har barn som huvudmålgrupp.
Kulturnämnden
Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande.
1. Kulturnämnden överlämnar kulturförvaltningens och Stadsarkivets
tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Ärendet justeras omedelbart
Reservation av Niclas Peyron (L), se Reservationer m.m.
Reservation av Kristina Lutz m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD), se Reservationer m.m.
Kulturförvaltningens och Stadsarkivets gemensamma tjänsteutlåtande daterat den
9 april 2026 har i huvudsak följande lydelse.
Kulturförvaltningen ställer sig bakom handlingsplanens fokusområden och mål. De
förflyttningar som identifieras i handlingsplanen är relevanta och ligger i linje med
förvaltningens uppdrag och ambitioner.
MR-programmet med tillhörande sex handlingsplaner innehåller sammantaget många
olika perspektiv som ska integreras i det ordinarie arbetet på stadens förvaltningar
och bolag. För att lyckas är det viktigt med samverkan och samordning av exempelvis
kunskapshöjande insatser, informationsinsatser och framtagande av relevant statistik
17 (102)
och andra underlag som kan ligga till grund för analyser samt gemensamma metoder
och arbetssätt. Stadsledningskontoret bör ta ansvar för att underlätta styrning och
uppföljning av handlingsplanernas olika perspektiv och säkra ett intersektionellt
perspektiv i stadens samlade arbete för mänskliga rättigheter.
Kulturnämnden lyfts fram som ansvarig nämnd för mål under två fokusområden.
Nedan kommenterar kulturförvaltningen särskilt dessa mål.
Fokusområde Kunskap och information
Mål 1: Stadens medarbetare bemöter alla stockholmare, oavsett kön, likvärdigt och
förstår hur verksamheten kan bidra till ökad jämställdhet.
Handlingsplanen lyfter att kulturnämnden, som en av flera nämnder, har ett särskilt
ansvar för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial
inom sina områden samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser.
Kulturförvaltningen bedömer att målet ligger i linje med förvaltningens uppdrag,
särskilt inom ramen för samordningsuppdraget för verksamhetsområdet Barn, kultur
och fritid. Kompetenshöjande insatser för personal på stadens öppna
fritidsverksamheter är där ett av förvaltningens huvudsakliga ansvarsområden.
Jämställdhet är ett självklart perspektiv i dessa utbildningsinsatser.
Fokusområde: Välfärd och service
Mål 5: Staden erbjuder alla likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid, oavsett kön.
Detta innebär:
Att stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler barn och unga, oavsett kön, ska
ha en meningsfull fritid.
Att staden förebygger och bekämpar stereotypa föreställningar om kön inom kultur,
idrott och fritid.
Kulturförvaltningen tycker att det är positivt att värdet av kultur och en meningsfull
fritid för barn och ungas liv och utveckling lyfts fram så tydligt i handlingsplanen. En
meningsfull fritid bidrar positivt till psykisk hälsa, skolresultat och innebär
skyddsfaktorer som sociala sammanhang och extra vuxna som förebild och stöd. En
meningsfull fritid för stadens barn och unga är en av kulturförvaltningens
huvuduppgifter och viktigaste prioritering.
Kulturförvaltningen arbetar med att erbjuda en meningsfull fritid utifrån ett flertal
olika strategier och riktlinjer. Några exempel på dessa är kulturskoleplanen,
biblioteksplanen, program för barns rätt till kultur samt strategierna för fritids- och
ungdomsgårdar respektive parklekar. Dessa styrdokument betonar alla vikten av att
ge alla barn och unga likvärdiga möjligheter att delta i kultur eller
fritidsverksamheter. Likvärdiga möjligheter att ta dela av och utöva kultur- och
fritidsverksamheter oavsett kön är en viktig aspekt som både är styrande och som
följs upp som en del av genomförandet av dessa strategiska dokument.
18 (102)
Pojkar i alla åldrar tar idag i mindre utsträckning del av kulturaktiviteter, inklusive
stadens egen kulturskoleverksamhet. Pojkar är därför en prioriterad målgrupp i både
Stockholms stads program för barns rätt till kultur och i Stockholms stads
kulturskoleplan.
Tjejer är idag underrepresenterade på stadens fritids- och ungdomsgårdar. Detta trots
ett intresse för verksamheten hos tjejer. Inom kulturförvaltningens samordningsansvar
för verksamhetsområdet Barn, kultur och fritid är målet därför att öka antalet tjejer
som besöker gårdarna. Kulturförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna arbetar mot
detta mål på olika sätt. Analyser visar att en kombination av programaktiviteter med
fokus på unga tjejers preferenser, ledarskap, trygghet, öppettider, lokalers utformning,
andelen kvinnliga fritidsledare samt riktade kommunikationsinsatser är viktiga inslag
i arbetet att nå fler tjejer.
Uppföljningen av arbetet med stadens strategi för fritids- och ungdomsgårdar visar att
stadens samlade insatser ger resultat. Antalet tjejer som besöker stadens fritids- och
ungdomsgårdar har ökat med 26 procent sedan 2023, från drygt 73 000 år 2023 till
drygt 92 000 år 2025.
Kulturförvaltningen fortsätter att utveckla sitt arbete med att utveckla formerna för
delaktighet och inflytande, då detta är en viktig aspekt för att skapa verksamheter som
är jämställda och attraktiva för alla, oavsett kön.
Stadsarkivets synpunkter
Stadsarkivet spelar en viktig roll i att belysa stockholmarnas liv och samhälle, både
genom att sprida kunskap om historiska skeenden som påverkat samhällets utveckling
och genom att skapa strukturer för bevarande av information för framtida forskning.
Stadsarkivet ska fortsätta att lyfta fram kvinnor och andra grupper som varit
underrepresenterade genom historien i skolmaterial och publika program, och öka
kunskapen om hur genusnormer och andra sociala strukturer påverkar människors
livsvillkor genom att bidra med det historiska perspektivet.
Kyrkogårdsnämnden
Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 15 april 2026 följande.
Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det
till kommunstyrelsen som sitt yttrande över remissen.
Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 2 mars 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen och delar
kommunstyrelsens uppfattning om att det är angeläget att staden antar en
handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för jämställdhet.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
19 (102)
Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026
följande.
1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens
tjänsteutlåtande som svar på remissen.
2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Reservation av Torbjörn Erbe m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Reservation av Anders Edin (SD), se Reservationer m.m.
Reservation av Joakim Rönnbäck (L), se Reservationer m.m.
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 mars 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Miljöförvaltningen anser att förslaget på handlingsplan för arbete för ett jämställt
Stockholm är väl genomarbetat. De tre fokusområdena som identifierats medför en
tydlig vägledning och riktning med stadens arbete för jämlika levnadsvillkor för alla
stockholmare. Fokusområdena innehåller betydelsefulla mål där det även tydligt
framgår vilka verksamheter som är särskilt ansvariga för respektive mål.
Förvaltningen vill också framhålla att det är fördelaktigt att arbetet och uppföljningen
ska utgå från stadens ordinarie processer.
Miljöförvaltningen ser det som positivt att handlingsplanen tydliggör nämndernas
ansvar för att vid informationsarbete uppmärksamma samt vidta åtgärder mot
eventuella normer och arbetssätt som riskerar att cementera stereotypa föreställningar
om kön. Förvaltningens möjlighet till att bidra till ökad kunskap om kvinnors/flickors
och mäns/pojkars levnadsvillkor är dock begränsade.
I handlingsplanen framgår att samtliga nämnder ska använda könsuppdelad statistik
vid uppföljning och översyn av verksamheter. I rapporter och uppföljning av stadens
verksamheter, inklusive myndighetsutövning, ska resultat redovisas och analyseras
uppdelat på kön. Detta är dock ofta svårt att tillämpa inom förvaltningens
verksamhetsområden eftersom det inom tillsynen tillämpas ett
likabehandlingsprincipen där åtskillnad inte görs mellan könen utan lagstiftningen
betonar likabehandling. Däremot prioriteras särskilt känsliga grupper, exempelvis
gravida kvinnor, barn eller äldre, när insatser planeras. Ett exempel är arbetet med
utfasning av farliga kemikalier inom stadens förskoleverksamheter, som vid sidan av
barnen även gynnar de anställda då arbetsmiljön förbättras (och i detta fall primärt
kvinnor då förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats). På liknande sätt prioriteras
insatser inom äldreomsorgen, där utfasning av farliga kemikalier och plaster gynnar
inte bara de boende utan även de anställda.
Miljö- och hälsoskyddsnämndens huvudsakliga fokus ligger på att säkerställa en
hållbar miljö, sunda levnadsförhållanden och säkra livsmedel för alla människor,
oavsett bakgrund eller identitet.
Servicenämnden
20 (102)
Servicenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 mars 2026 följande.
Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande.
Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 mars 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Serviceförvaltningen ser positivt på handlingsplanen då den samlar och tydliggör
stadens jämställdhetsarbete i en gemensam inriktning samt bidrar till att stärka
kunskapen om kvinnors och mäns levnadsvillkor. Förvaltningen anser att
gemensamma mål skapar tydlighet och att det är en grund för en god implementering.
Det finns även vinster med att handlingsplanen utgör ett gemensamt underlag för
stadens nämnder och bolag samtidigt som flexibiliteten att utforma nämndspecifika
aktiviteter är ändamålsenlig för att fungera i respektive nämnds styrning och uppdrag.
Handlingsplanen betonar vikten av jämställdhetsanalyser för genomförandet av
handlingsplanen. För att ytterligare stärka kvaliteten och därmed genomslaget av
dessa analyser föreslår förvaltningen att handlingsplanen med fördel kompletteras
med metodstöd, vägledning och gemensamma verktyg. Detta är särskilt viktigt för att
stärka förmågan att analysera skillnader och omsätta resultat i konkreta åtgärder.
Förvaltningen ser även ett behov av att sådant stöd utformas så att det är tillgängligt
och användbart för olika typer av verksamheter med olika förutsättningar och
resurser.
För att stärka implementeringen och skapa goda förutsättningar för genomförande
bedömer förvaltningen att handlingsplanen skulle vinna på ett ännu tydligare fokus på
stöd i genomförandefrågor, inklusive utbildningsinsatser och samordning på
stadsövergripande nivå. Detta kan bidra till ökad likvärdighet i tillämpningen samt
underlätta styrning, uppföljning och samverkan. Implementeringen skulle också
kunna stärkas ytterligare om införandet tydligt kopplas till budgetaktiviteter i
kommande budgetar, vilket kan bidra till gemensamma styrsignaler och underlätta
styrning, uppföljning, samverkan och tillämpning. För att säkerställa långsiktig effekt
av såväl handlingsplanen som MR-programmet är det vidare strategiskt viktigt att
kommunstyrelsen även fortsättningsvis har ett övergripande ansvar för samordning,
stöd och uppföljning.
Socialnämnden
Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande.
Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Reservation av Jan Jönsson (L) och Kristin Jacobsson (C), se Reservationer m.m.
Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Särskilt uttalande av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m.
Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD), se Reservationer m.m.
21 (102)
Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 mars 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Förvaltningen ställer sig överlag positiv till den föreslagna handlingsplanen för ett
jämställt Stockholm 2030. Arbetet med en öppen, jämställd och jämlik stad fri från
diskriminering och rasism behöver prioriteras och vara likställt i hela staden.
Sammanlagt tas sex olika handlingsplaner fram kopplat till MR-programmet, vilket
innebär ett stort antal styrdokument för stadens verksamheter att förhålla sig till, och
många olika mål att arbeta med och följa upp. Förvaltningen håller med om vikten av
att lyfta fram olika perspektiv i MR-arbetet, men efterlyser samtidigt
stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning av MR-
programmet och tillhörande handlingsplaner.
Jämställdhet och arbete mot våld. När det gäller handlingsplanen för ett jämställt
Stockholm 2030 finns en särskild utmaning gällande samordning och styrning av
arbetet mot mäns våld mot kvinnor, som inkluderar våld i nära relation,
hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för sexuella
ändamål samt sexuellt våld oberoende relation. Trots att detta utgör en viktig del i
stadens jämställdhetsarbete ingår det inte i handlingsplanen utan hanteras i
programmet mot våld (revidering av programmet pågår). Det innebär i praktiken att
två av de jämställdhetspolitiska målen, 6 och 7, ska hanteras i ett annat program.
Förvaltningen anser att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor
skulle behöva lyftas tydligare i handlingsplanen för ett jämställt Stockholm, för att
tydliggöra på vilket sätt det är en del av jämställdhetsarbetet.
Arbete med jämställdhet inom socialtjänsten. Handlingsplanens tre fokusområden går
till stor del hand i hand med intentionerna i den nya socialtjänstlagen. Såsom lyfts i
handlingsplanen syftar den nya socialtjänstlagen bland annat till att främja jämställda
levnadsvillkor. Ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv behöver också finnas med
i omställningen för att kunna uppnå lagens övriga intentioner. Exempelvis behöver de
insatser som socialtjänsten erbjuder vara lätt tillgängliga för alla individer, oavsett
kön och andra diskrimineringsgrunder.
I handlingsplanen lyfts risken att könsstereotypa normer och föreställningar kan leda
till att individer inte får stöd och insatser utifrån sina faktiska behov. Det speglas även
i ett av resultatmålen: ”Staden säkerställer att insatser erbjuds utifrån behov och utan
inverkan av stereotypa föreställningar om kön.” Det är en mycket viktig målsättning,
men förvaltningen menar att målet har en övergripande formulering och inte
tillräckligt väl beskriver ”den direkta förändring som ska genomföras i stadens
verksamheter” vilket är syftet med resultatmålen. Förvaltningen bedömer att mer
konkreta och avgränsade resultatmål hade varit ett bättre stöd i arbetet för att uppnå
det övergripande effektmålet. Förvaltningen ser däremot positivt på målet som
fokuserar på att skapa jämställda förutsättningar på bostadsmarknaden, med fokus på
särskilt utsatta personer.
Som konstateras i handlingsplanen är ett första steg att ha kunskap om den egna
verksamheten, även ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Detta hänger nära
22 (102)
samman med arbetet för en kunskapsbaserad socialtjänst som också är en central del i
omställningen utifrån den nya lagen. Det pågår mycket arbete för att öka kunskapen
om socialtjänstens insatser, bland annat i undersökningen nationell uppföljning av
socialtjänstens omställning (NUSO). Det kommer att förbättra förutsättningarna för
att följa upp och analysera, bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv.
Övriga synpunkter. Handlingsplanen är relativt omfattande och innehåller flera
beskrivande avsnitt med fakta och statistik. Förvaltningen bedömer att dessa avsnitt
skulle kunna kortas ner, så att handlingsplanen blir mer lättläst med ett tydligare
fokus på det som ska genomföras. Eftersom data och statistik förändras över tid finns
det en risk att handlingsplanen kan komma upplevas som daterad.
Förvaltningen uppfattar även att handlingsplanen inte är helt konsekvent vad gäller
inkludering av ett intersektionellt perspektiv och personer som inte identifierar sig
som kvinnor eller män. I vissa sammanhang nämns detta men i andra sammanhang
står det enbart ”kvinnor och män/flickor och pojkar.”
Detsamma gäller personer med funktionsnedsättning, som i några delar av
handlingsplanen lyfts fram som särskilt utsatt grupp, men i många andra sammanhang
inte nämns. Förvaltningen anser att det finns skäl att lyfta fram personer med
funktionsnedsättning mer konsekvent i handlingsplanen. Exempelvis är kvinnor och
flickor med funktionsnedsättning en särskilt utsatt grupp som löper avsevärt högre
risk att utsättas för våld i nära relationer, sexuella övergrepp, kränkningar och
diskriminering.
Stadsbyggnadsnämnden
Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande.
1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som
svar på remissen från kommunstyrelsen.
2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 20 mars 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen ger ett bra övergripande stöd för att
stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för ett jämställt Stockholm.
Stadsbyggnadskontoret har en upparbetad rutin för att integrera ett
jämställdhetsperspektiv i de förslag och beslut som kontoret tar fram. Översiktsplanen
slår fast att all stadsutveckling ska vara socialt värdeskapande. Alla delar i staden ska
erbjuda trygga offentliga miljöer där människor kan delta och engagera sig.
Stadsbyggnadskontoret tillsammans med exploateringskontoret arbetar aktivt med att
identifiera och förbättra platser som upplevs som otrygga och otillgängliga, till
exempel genom de socialt värdeskapande analyser där jämställdhetsperspektivet
ingår. Dessa görs i samtliga stadsutvecklingsprojekt. Kontoret redovisar även, sedan
23 (102)
ett antal år tillbaka, respektive ärendes konsekvenser för jämställdhet i
planbeskrivningar samt inför beslut i stadsbyggnadsnämnden.
Kontoret arbetar med att utveckla kommunikation, dialog och
inkludering kring stadsutveckling. På samrådsmöten följer kontoret upp vilken andel
som uppfattas som kvinnor respektive män för att få en bild av vilka som deltar på
mötet och vilka grupper som kontoret behöver nå ut extra till. Kontoret prövar även
olika mötestyper, bland annat digitala möten, för att se om det kan leda till att fler
målgrupper kan delta. Till exempel kan vi se att färre kvinnor än män deltar i fysiska
möten.
Kontoret ser att ett par form- och innehållspunkter i handlingsplanen skulle kunna
förtydligas. Handlingsplanen är relativt informationstung och den skulle bli tydligare
som en målstyrd handlingsplan om informationsdelen kortades ner, alternativt läggas
som en kunskapsbilaga. Målen går in varandra och stadsbyggnadskontoret anser att
handlingsplanen skulle vinna på att måluppdelningen renodlas. Till exempel skulle
målet om inflytande i stadsutvecklingsprocessen flyttas från välfärd och service till
dialog och inflytande.
Trafiknämnden
Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande.
1. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som
svar på remissen.
2. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m.
Reservation av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m.
Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD), se Reservationer m.m.
Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 6 mars 2026 har i huvudsak följande
lydelse.
I Sverige och i Stockholms stad finns en lång tradition av att arbeta för jämställdhet.
Trots det återstår strukturella skillnader mellan kvinnor och män när det gäller makt
och inflytande, utbildning, yrke, position, inkomster, lön och karriär, obetalt hem- och
omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa. Jämställdhet handlar om att flickor och
pojkar, kvinnor och män, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom
alla områden i livet. Alla definierar sig dock inte som antingen kvinna eller man och
alla identifierar sig inte med sitt juridiska kön. Stockholms stads jämställdhetsarbete
ska synliggöra alla oavsett kön, inklusive kvinnor, män och ickebinära, och oavsett
transerfarenhet.
24 (102)
Det styrdokument, Program för ett jämställt Stockholm 2018–2022, som antogs av
kommunfullmäktige 2017 har bidragit till att staden har stärkt jämställdhetsarbetet.
Trafikkontorets bedömning är att det är angeläget att staden antar föreliggande
handlingsplan med tydligare prioriteringar och mål, vilket bör bidra till ett ökat fokus
och synliga resultat. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information,
välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande
förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämställda
levnadsvillkor för kvinnor, män och ickebinära och motverka diskriminering på grund
av kön. Kunskapshöjande insatser är grundläggande för att stadens medarbetare ska
kunna bemöta alla stockholmare, oavsett kön, likvärdigt och förstå hur den egna
verksamheten kan bidra till ökad jämställdhet. Trafikkontoret ser med tillförsikt fram
emot de utbildningar som kommer tas fram inom ramen för arbetet med MR-
programmets olika handlingsplaner. Trafikkontoret bedriver ett kontinuerligt
utvecklingsarbete i syfte att förbättra kontorets arbete med jämställdhet.
Målsättningen är att Trafikkontoret ska vara en aktiv part i arbetet med att skapa
tillgängliga och trygga offentliga rum för alla.
Arbetet med att tillgängliggöra staden för alla invånare har varit en viktig del av
Trafikkontorets arbete under många år och det finns flera lärorika exempel från det
utvecklingsarbete som pågår inom kontoret för att öka jämställdheten i staden. Till
exempel har kontoret arbetat med att öka möjligheterna för personer med
funktionsnedsättning att röra sig fritt i hela staden.
Kontoret har under de senaste åren utvecklat arbetet med att göra staden mer
barnvänlig och inkluderande. Kontoret skapar förutsättningar för att inkludera unga i
aktiveringen av offentliga rum. Unga bjuds in för att tillsammans med kontoret skapa
kultur och upplevelser i det offentliga rummet. Det är viktigt att barn och unga ska
kunna ta plats i det offentliga rummet och växa i sin roll som kulturutövare. Kontoret
arbetar aktivt med att involvera unga i olika utvecklingsprojekt. Ungas innovativa
tankar och förväntningar på stadens utveckling är en viktig aspekt att lyfta fram i
stadsplaneringen. Jämställdhetsintegrering ska fortsatt vara den huvudsakliga
strategin för stadens jämställdhetsarbete. Jämställdhetsintegrering innebär att ett
jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla
steg av processen, från planering till genomförande och uppföljning av verksamheten,
samt utföras av de personer som deltar i beslutsfattandet. Jämställdhetsanalyser och
könsuppdelad statistik är centrala verktyg i arbetet med jämställdhetsintegrering.
I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet är bärande princip. Stockholmare ska,
oavsett kön, ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden ska även ha
långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med
jämställdhetsfrågor.
Sammantaget gör trafikkontoret bedömningen att det är angeläget att staden antar en
handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för ett jämställt Stockholm.
Utbildningsnämnden
25 (102)
Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande.
1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och
överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Beslutet justeras omedelbart.
Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Reservation av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m.
Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m.
Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD), se Reservationer m.m.
Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30 mars 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Det framgår av skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och
läroplanerna att elever har rätt till en skolgång fri från diskriminering och kränkande
behandling. Arbete för jämställdhet är prioriterat och utbildningsförvaltningen har
flera pågående och kommande aktiviteter inom de områden som handlingsplanen
berör. Handlingsplanens övergripande mål är att staden säkerställer att stockholmare
har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Många elever som är folkbokförda i
Stockholm går i skolor som drivs av andra huvudmän och förvaltningen kan enbart
styra över de aktiviteter som når elever i stadens kommunala skolor.
Utbildningsförvaltningen ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet för ett
jämställt Stockholm. Därtill är förvaltningen också positiv till att det intersektionella
perspektivet är tydligt i handlingsplanen och att det finns konkreta exempel. Dock ser
förvaltningen att staden kan introducera begreppet ”intersektionalitet” tidigare i
dokumentet. Förvaltningen välkomnar även att ickebinära personer och personer med
transerfarenhet är synliggjorda i handlingsplanen.
Kommunfullmäktige ska under 2026 ta beslut om Stockholms stads program mot
våld, förtryck och utnyttjande och förvaltningen anser därför att handlingsplanen bör
referera till det nya programmet under rubriken Andra styrdokument.
För resultatmålet Stadens skolor och förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot
eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att bidra till olika
förutsättningar på grund av kön och cementera stereotypa föreställningar om kön,
som tillhör effektmål 2 under fokusområdet Välfärd och service, önskar förvaltningen
byta ut ordet ”cementera” eftersom det ger intryck av att normer inte förändras.
Förvaltningen föreslår istället ordet ”förstärka”. Detsamma gäller för resultatmålet
Staden identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i
informationsarbetet som riskerar att cementera stereotypa föreställningar om kön,
som tillhör effektmål 2 under fokusområdet Kunskap och information.
Förvaltningen ser vidare en risk i att intentionen med ett samlat MR-program
försvåras av att viktiga frågor delas upp i flera handlingsplaner och vill därför
framhålla att det är viktigt att göra dokumenten begripliga för verksamheterna, till
26 (102)
exempel genom vedertagna begrepp, konkreta sammanhållna mål och prioriteringar
bland de uppdrag som finns i handlingsplanerna. Sammantaget innebär styrningen att
antalet mål och aktiviteter som ska knytas till MR-programmet och de tillhörande
handlingsplanerna blir väldigt många. För utbildningsförvaltningens del finns redan
parallell
styrning, till exempel i stadens budget och nationell skollagstiftning.
Färre mål med tydligare krav på förflyttningar vore sannolikt bättre för att uppnå
tydliga resultat. Samtidigt anser förvaltningen också att staden bör komplettera
handlingsplanen med en konsekvensanalys av förslagens ekonomiska och
administrativa påverkan för verksamheterna.
Utbildningsförvaltningen välkomnar att kommunstyrelsen får det övergripande
uppdraget att samordna, stötta och följa upp implementeringen av handlingsplanen.
Äldrenämnden
Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande.
1. Äldrenämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen om
handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 och överlämnar det till
kommunstyrelsen.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Reservation av Nike Örbrink (KD), se Reservationer m.m.
Reservation av Margita Jacobsson (L) och Malin Frick (C), se Reservationer m.m.
Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Förvaltningen ser positivt på att stadens arbete för ett jämställt Stockholm förtydligas
i en handlingsplan. Handlingsplanen kommer att vara ett stöd för förvaltningen i
arbetet med att synliggöra Svar på remiss av handlingsplan för ett jämställt
Stockholm 2030 resultat och utmaningar i jämställdhetsarbetet i samband med
ordinarie uppföljningsprocesser. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete för att
bli en jämställd stad där ingen diskrimineras eller begränsas på grund av sitt kön.
Förvaltningen tar årligen fram en stadsövergripande rapport för äldreomsorgen
inklusive en analys av utvecklingen. Syftet med årsrapporten är att ge en samlad bild
av äldreomsorgen i Stockholms stad. Rapporten är även tänkt att fungera som ett
underlag i arbetet med likställighet inom stadens äldreomsorg samt att användas i
dialoger med stadsdelsförvaltningarna. Rapporten ska vara ett underlag för beslut,
planering och utveckling. Alla uppgifter i rapporten baseras på statistik och annan
relevant fakta för att ge en samlad bild av äldreomsorgsåret.
I årsrapporten synliggörs, så långt det är möjligt, vilka skillnader det finns mellan
kvinnor och män exempelvis i livslängd eller i fördelningen av insatser som vård- och
27 (102)
omsorgsboende, servicehus, hemtjänst och dagverksamhet. Genom att synliggöra
skillnaderna kan årsrapporten bidra till att säkerställa stockholmarnas lika rättigheter
och möjligheter oavsett kön.
Äldreförvaltningen vill särskilt lyfta fram vikten av ett äldreperspektiv i stadens
arbete med jämställdhet. Hög ålder innebär ofta ett större beroende av andra
människors stöd och hjälp vilket också kan medföra en större risk för utsatthet eller
för att inte kunna utöva inflytande och delaktighet. Cirka 15 procent av personer över
65 år uppger, i både svenska och internationella studier, att de är utsatta för någon
form av våld, av dessa är över 80 procent kvinnor. Till våld räknas emotionellt,
fysiskt, sexuellt eller ekonomiskt övergrepp.
Stadens biståndshandläggare använder evidensbaserade skattningsinstrument för att
fråga om våldsutsatthet och på så sätt hitta utsatta personer och kunna erbjuda stöd.
Utöver det har omvårdnadspersonal utbildats i att uppmärksamma tecken på våld.
Men kunskapen om tecken på våld och hur stöd kan ges behöver finnas hos alla
medarbetare som i olika situationer och verksamheter möter äldre. Med ökad kunskap
och kännedom kan utsatta personer erbjudas relevant stöd och hjälp. Ekonomisk
utsatthet påverkar möjligheten till delaktighet och inflytande och det är av stor vikt att
information ges om de möjligheter till stöd som finns.
Förvaltningen ser positivt på att kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet samt
stöttar nämnder och bolagsstyrelser med Svar på remiss av handlingsplan för ett
jämställt Stockholm 2030 kunskap, underlag och utbildning bidrar till ett
stadsgemensamt arbetssätt. För att arbetet ska vara långsiktigt och hållbart är det
nödvändigt att det ingår i respektive verksamhetsplanering och följs upp i stadens
befintliga uppföljningsprocesser.
Överförmyndarnämnden
Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026
följande.
Överförmyndarnämnden godkänner överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande,
vilket tillstyrker handlingsplanen, och överlämnar det till kommunstyrelsen.
Reservation av Ewa Samuelsson (KD), se Reservationer m.m.
Reservation av Johan Brege m.fl. (M) , se Reservationer m.m.
Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 23 mars 2026 har i
huvudsak följande lydelse.
Handlingsplanen är tydlig med behovet av medarbetare som har god kunskap om hur
jämställdhetsanalyser kan göras. Det är viktigt att säkerställa att resurser ges till de
små förvaltningarna i staden, för att de ska kunna utbilda medarbetare och sedan
ajourhålla kunskapen.
28 (102)
Bromma stadsdelsnämnd
Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande
Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen.
Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m.
Reservation av Mattias Keresztesi m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Särskilt uttalande av Findel Madison (SD), se Reservationer m.m.
Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 april 2026 har i
huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen ser positivt på att staden samlar och tydliggör jämställdhetsarbetet i en
gemensam handlingsplan med långsiktig inriktning. Stödfrågor och konkreta exempel
på insatser bedöms utgöra en styrka i implementeringen och kan bidra till att skapa en
mer enhetlig tillämpning i stadens verksamheter. Förvaltningen vill samtidigt betona
vikten av att handlingsplanens intentioner tydligt förankras i verksamheternas
faktiska utmaningar, så att arbetet får ett reellt genomslag i det dagliga arbetet och
inte stannar vid övergripande ambitioner.
Handlingsplanen betonar vikten av jämställdhetsanalyser som en central del i
utvecklingsarbetet. Förvaltningen bedömer att detta bör kompletteras med metodstöd
och vägledning i syfte att stärka verksamheternas förmåga att identifiera och
analysera skillnader mellan kvinnor och män samt flickor och pojkar. Det är av
särskild betydelse att resultaten av analyserna också kan omsättas i verksamheten på
ett sätt som ger verklig effekt.
Sammantaget är förvaltningen positiv till handlingsplanen För ett jämställt Stockholm
och bedömer att den utgör ett viktigt steg i stadens fortsatta jämställdhetsarbete.
Förvaltningen bedömer dock att en tydligare målgruppsprioritering samt en mer
utvecklad uppföljning skulle kunna bidra till ett ökat genomslag för handlingsplanens
intentioner och därmed stärka effekterna av arbetet.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23
april 2026 följande.
1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens
tjänsteutlåtande som svar på remissen.
2. Ärendet justeras omedelbart.
Reservation av Peter Backlund (L), se Reservationer m.m.
Reservation av Gustav Johansson m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m.
29 (102)
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 25
februari 2026 har i huvudsak följande lydelse.
Stadsdelsförvaltningen välkomnar handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030.
Stadsdelsförvaltningen anser att handlingsplanen har ett tydligt syfte, mål och
ansvarsfördelning. Handlingsplanen lyfter aktuell forskning och lägesbilder som har
tydlig koppling till nämndernas och bolagens fortsatta jämställdhetsarbete. Det är
även positivt att handlingsplanen förklarar olika begrepp såsom kön, ickebinär och
likvärdighet så att det blir tydligt för läsaren.
I handlingsplanens inledning på sidan 2 står ”Denna handlingsplan fokuserar på
jämställdhet, det vill säga att kvinnor, män och ickebinära ska ha samma makt att
forma samhället och sina egna liv.” Eftersom handlingsplanen berör även flickor och
pojkar bör dessa även inkluderas i meningen.
Stadsdelsförvaltningen tycker det är positivt att ickebinära lyfts och synliggörs i
handlingsplanen, då det är viktigt att inkludera invånare som inte definierar sig som
kvinna eller man. Handlingsplanen lyfter att könsuppdelad statistik kan användas för
att visa på skillnader mellan könen. Stadsdelsförvaltningen vill problematisera att de
individbaserade indikatorerna som rapporteras i stadens interna ledningssystem (ILS)
enbart är uppdelad i kvinnor och män. På så sätt osynliggörs ickebinära i stadens
övergripande rapportering. Detta anser stadsdelsförvaltningen är ett
utvecklingsområde för staden.
I handlingsplanen under fokusområde välfärd och service finns ett stycke om skola
och förskola. Stadsdelsförvaltningen anser att det saknas information och statistik om
förskola, då stycket framförallt rör skolelever. Under den andra målformuleringen ”I
stadens skolor och förskolor ges barn och unga samma möjligheter att uppnå goda
studieresultat och alla känner sig trygga och inkluderade, oavsett kön” anser
stadsdelsförvaltningen att skolan och förskolan bör separeras eftersom studieresultat
för förskolan inte är aktuellt. Stadsdelsförvaltningen anser även att ett mål om
förskolan som enbart fokuserar på trygghet och inkludering blir för övergripande.
Stadsdelsförvaltningen föreslår ett eget mål för förskolan som handlar om att
inspirera och utmana barn att beredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går
utöver könsstereotypiska val med utgångspunkt från läroplanen.
På sidan 18 i handlingsplanen föreslås ”Lärare, annan skolpersonal och
förskolepersonal” skrivas om till ”Lärare, förskollärare samt annan skol- och
förskolepersonal”. I handlingsplanen på sidan 19 anser stadsdelsförvaltningen att det
saknas exempel på insatser som rör förskola.
Under fokusområde välfärd och service lyfts även socialtjänstens och äldreomsorgens
arbete, där könsstereotypiska normer riskerar att påverka stadens stöd och insatser
negativt. Stadsdelsförvaltningen tycker att det är viktigt att fortsätta utveckla det
interna arbetet och kompetensen så att insatser erbjuds utifrån individens behov och
inte utifrån föreställningar och normer kopplade till kön.
30 (102)
I utvecklingen av den offentliga miljön pekar handlingsplanen på vikten av att
involvera statistik om invånarnas upplevelser kopplat till trygghet och otrygghet
utifrån kön. Stadsdelsförvaltningen använder sig bland annat av
medborgarundersökningen för att följa upp hur invånare upplever stadsmiljön, men
anser att det är svårt att dra slutsatser av resultatet. Det beror bland annat på den låga
svarsfrekvensen och att det inte är säkert att de grupper som behöver höras svarar på
medborgarundersökningen. Stadsdelsförvaltningen efterfrågar mer robust statistik för
att genomföra träffsäkra insatser kopplade till stadsmiljön.
I handlingsplanen nämns även att fördjupade dialoger kan användas för att kartlägga
problem och identifiera åtgärder inom den offentliga miljön. Stadsdelsförvaltningen
vill lyfta att det kan vara svårt att genomföra dialoger för projekt med nuvarande
budgetramar. Exempelvis är det en utmaning för stadsdelsförvaltningen att
genomföra dialoger kopplade till ansökningar om trygghetsmedel, då åtgärderna
behöver genomföras under samma år som medel tilldelas.
Farsta stadsdelsnämnd
Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande.
1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på
remissen
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Reservation av Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman
(L), se Reservationer m.m.
Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m.
Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 mars 2026 har i
huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen ställer sig positiv till att stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till
handlingsplan för att ett jämställt Stockholm. Handlingsplanen ligger väl i linje med
stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på hur stadens nämnder
och bolag förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Det är positiv att förslaget
till ny handlingsplan bygger vidare på, och konkretiserar vissa delar av, det tidigare
jämställdhetsarbete i Stockholms stad. Det ger verksamheterna förutsättningar att
fortsätta utveckla och bygga vidare på det arbete som redan påbörjats.
Förvaltningen uppskattar att uppföljningen av MR-programmets handlingsplaner på
ett tydligt sätt sammankopplas med stadens ordinarie processer. Förvaltningen vill
dock lyfta antalet målsättningar som formuleras i handlingsplanen. I handlingsplanen
för ett jämställt Stockholm formuleras 10 effektmål och 20 resultatmål, varav 17 av
resultatmålen riktar sig till stadsdelsnämnderna. Inom ramen för det samlade MR-
programmet finns sex framtagna handlingsplaner som alla ställer separata
förväntningar på verksamheten. I de handlingsplaner som tagits fram finns det 82 –
av totalt 90 – mål som stadsdelsnämnderna förväntas förhålla sig till. Förvaltningen
31 (102)
vill i det här sammanhanget lyfta fram behovet av att avsätta resurser för att stadens
nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i
handlingsplanerna.
Förvaltningen saknar en viktig aspekt i handlingsplanen, den om stadens ansvar som
arbetsgivare och vikten att staden löpande arbetar med att stärka sitt
jämställdhetsarbete i fråga om rekrytering och medarbetare. Frågan nämns i
inledningen men förvaltningen menar att den också bör formuleras som ett eget mål i
handlingsplanen.
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026
följande.
1. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande
och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Reservation av Robin Nilsen (L), se Reservationer m.m.
Särskilt uttalande av Henrik Åkerlund (SD), se Reservationer m.m.
Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 mars 2026
har i huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen välkomnar att staden samlar sitt arbete för ett jämställt Stockholm 2030
i en handlingsplan och att planen ger en tydlig riktning hur stadens nämnder och
bolag ska arbete för att stärka jämställhetsarbetet.
Förvaltningen ser positivt på att stadsledningskontoret avser att leda och samordna
det gemensamma uppdraget, enligt förvaltningen är det en förutsättning för att
nämnderna och bolagen ska kunna utveckla sitt arbete
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars
2026 följande.
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över
remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen
Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C), se Reservationer m.m.
Särskilt uttalande av Pär Gustavsson (SD), se Reservationer m.m.
Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 24 februari
2026 har i huvudsak följande lydelse.
32 (102)
Förvaltningen ser positivt på att staden samlar och tydliggör jämställdhetsarbetet i en
gemensam handlingsplan med långsiktig inriktning. Stödfrågor och exempel på
insatser bedöms vara en styrka i implementeringen. Förvaltningen vill samtidigt
betona vikten av att handlingsplanens intentioner tydligt förankras i verksamheternas
konkreta utmaningar, så att arbetet får genomslag i det dagliga arbetet.
Handlingsplanen betonar vikten av jämställdhetsanalyser. Förvaltningen bedömer att
detta med fördel kan kompletteras med fortsatt metodstöd och vägledning för att
stärka förmågan att analysera skillnader och omsätta resultat i konkreta åtgärder. Det
finns ett lokalt behov inom arbetet med placerade barn och unga där konstaterade
könsskillnader i skolresultat och livsvillkor behöver mötas med ett stärkt
jämställdhetsperspektiv samt ökat stöd till verksamheterna i att analysera skillnaderna
och omsätta resultaten i konkreta och verkningsfulla åtgärder.
Förvaltningen ser positivt på att handlingsplanen uppmärksammar situationen för
särskilt utsatta kvinnor och flickor. Genomslaget bedöms kunna stärkas ytterligare
genom ett tydligare intersektionellt perspektiv och målgruppsprioriteringar. I
områden med socioekonomiska utmaningar samverkar kön med faktorer såsom
ekonomisk utsatthet, funktionsnedsättning och migrationsbakgrund, vilket gör ett
intersektionellt angreppssätt och metodstöd för denna analys avgörande för att
insatser ska nå dem med störst behov.
Sammantaget är förvaltningen positiv till handlingsplanen För ett jämställt Stockholm
och ser att det är ett viktigt steg i stadens jämställdhetsarbete. Förvaltningen tror dock
att en tydligare målgruppsprioritering och en mer utvecklad uppföljning skulle kunna
ge ett större genomslag för handlingsplanens intentioner
Järva stadsdelsnämnd
Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande.
1. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och
överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen
2. Järva stadsdelsnämnd beslutar om omedelbar justering
Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Särskilt uttalande av Robert Westerlund (SD), se Reservationer m.m.
Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 februari 2026 har i
huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen ser överlag positivt på förslaget till handlingsplan för ett jämställt
Stockholm och anser att den bidrar till att konkretisera vad staden behöver arbeta med
för att öka jämställdhet. Förvaltningen ser särskilt positivt på sättet som aktuella
lägesbilder, statliga offentliga utredningar och utmaningar inom
jämställdhetspolitiken lyfts fram under rubriken Bakgrund i handlingsplanen. Det här
förtydligar behovet av, och prioriteringar som behöver göras inom,
jämställdhetsarbetet i staden.
33 (102)
Under rubriken Bakgrunden anges till exempel att Länsstyrelsen har pekat
Tjänsteutlåtande på ett antal prioriteringar för arbetet med jämställdhetsintegrering i
Stockholms län. Handlingsplanen listar ett urval utifrån stadens rådighet.
Förvaltningen ser samtidigt en möjlighet att förtydliga på vilket sätt dessa
prioriteringar och de andra utmaningar som nämns i bakgrunden påverkar och/eller
kopplas till målsättningar inom respektive fokusområden. Detta förtydligas först
delvis under respektive fokusområde. Där nämns dessa prioriteringar/utmaningar
bland andra prioriterade områden eller arbetssätt. Om de identifierade
jämställdhetsutmaningarna som nämns i bakgrunden hade varit mer styrande för vad
som togs upp under respektive fokusområde, och tydligare avspeglats i
målbeskrivningarna, hade det enligt förvaltningen kunnat skapa ökad tydlighet kring
prioriteringar i stadens jämställdhetsarbete. I nuvarande förslag till handlingsplan,
som förvaltningen uppfattar som mer omfattande jämfört med övriga handlingsplaner
under MR-programmet, blir det i större utsträckning upp till respektive nämnd eller
bolag att göra prioriteringar i jämställdhetsarbetet. Förvaltningen anser att det här
riskerar att göra jämställdhetsarbetet splittrat och inte lika strategiskt som det skulle
kunna vara med färre och gemensamma prioriteringar.
Förvaltningen ser positivt på sättet som handlingsplanen lyfter fram behovet av att
analysera andra faktorer än kön för att göra träffsäkra jämställdhetsanalyser, och att
intersektionella analyser är ett verktyg för att göra detta.
I avsnittet om fokusområdet Kunskap och information anges under mål 2 att stadens
information bidrar till ökad kunskap om kvinnors/flickors och mäns/pojkars
levnadsvillkor. I handlingsplanens definition av jämställdhet lyfts även icke-binära
fram varför förvaltningen anser att staden i den mån det är möjligt ska bidra med
kunskap om även den här gruppens levnadsvillkor och att detta bör framgå i
målbeskrivningen.
Förvaltningen anser att handlingsplanen, utöver att uppmärksamma hur olika faktorer
som kön, ålder, etnicitet och/eller sexualitet kan samverka sett till enskildas utsatthet,
i större utsträckning kan synliggöra att detta även gäller enskildas möjlighet att utöva
makt/få handlingsutrymme. En person kan till exempel både drabbas negativt av
könsmaktsordningen och samtidigt gynnas av till exempel funktionsnormer eller en
socioekonomisk situation. En intersektionell jämställdhetsanalys visar inte bara hur
människor kan utsättas för flera begränsande normer och maktstrukturer samtidigt
utan lägger också vikt vid och synliggör normen och strukturen som skapar denna
maktobalans och ojämlikhet. Det här perspektivet kan enligt förvaltningen förtydligas
i handlingsplanens beskrivning av ett intersektionellt och normkritiskt arbetssätt. Det
Tjänsteutlåtande kan också förtydligas i de exempel som handlingsplanen ger på hur
fler faktorer än kön spelar roll och därmed blir viktiga att beakta i analysen. Ett sådant
exempel finns under rubriken Andra styrdokument i handlingsplanen: ”en
stockholmare kan exempelvis utöver att vara kvinna också ha en sexualitet eller
könsidentitet som inte överensstämmer med normen, vara utsatt för rasism och
tillhöra någon av de nationella minoriteterna”. Den här sortens exempel kan
förslagsvis kompletteras med exempel som visar hur olika faktorer och normer får
34 (102)
betydelse inte bara för utsatthet utan även för möjlighet till
maktutövning/handlingsutrymme.
Kungsholmens stadsdelsnämnd
Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026
följande.
Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens
tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen.
Reservation av Charlotta Schenholm (L), se Reservationer m.m.
Reservation av Henrik Sjölander m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Reservation av Liliane Åkerlund (SD), se Reservationer m.m.
Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 mars 2026 har
i huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen ser i stort positivt på den föreslagna handlingsplanen och bedömer att
den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för
ett jämlikt Stockholm.
Jämställdhetsarbetet har betydelse för flera av verksamhetsområdesmålen i budget
och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen,
jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till Stockholms
stads program för de mänskliga rättigheternas mål om att Stockholms stad är en
öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism.
Jämställdhetsarbetet är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att
uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna
ingen utanför.
Förvaltningen ser en möjlighet att genom implementeringen av samtliga
handlingsplaner kopplade till MR-programmet, öka verksamheternas kunskap om
inkluderande och normkritiska arbetssätt. Detta ska säkerställa att invånare som
kommer i kontakt med våra verksamheter möts med respekt och känner sig delaktiga
i beslut som rör dem, oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller
ålder.
Bedömningen är att handlingsplanen är väl förankrad i ett rättighetsbaserat perspektiv
och innehåller en analys av jämställdhetsutmaningar i staden. Den ger en bred och
inkluderande bild av könsskillnader och beaktar även intersektionella aspekter.
Handlingsplanen identifierar även några särskilt utsatta grupper, såsom utrikes födda
kvinnor och barn och unga med annan könsidentitet. Förvaltningen ser dock att
prioriteringsordning samt vilka konkreta insatser som ska riktas till dessa grupper
behöver tydliggöras.
35 (102)
Planen tar vidare upp att normer kring maskulinitet är viktiga, men förvaltningen
tycker inte att det utvecklas tillräckligt vad som ska göras i praktiken, och vill
samtidigt lyfta en oro över att fokus blir ensidigt, och att pojkar och mäns utmaningar
glöms bort. Det är viktigt att arbetet med jämställdhet ska ligga i linje med det som
beskrivs i handlingsplanens inledning att för att bli en jämställd stad ska ingen
diskrimineras på grund av sitt kön.
Kommunfullmäktiges budget för 2026 betonar att stadens verksamheter ska bidra till
ökad jämställdhet och att arbetet med jämställdhetsintegrering och
jämställdhetsanalyser ska utvecklas. Även handlingsplanen lyfter att statistik,
analyser och rapporter ska användas, exempelvis könsuppdelad statistik, men det
finns en obalans mellan analys och styrning. Det finns en risk att arbetet då ensidigt
fokuserar på uppföljning och analys snarare än på genomförande av konkreta
förändringsinsatser. Utan tydlig styrning finns en risk att ambitionerna inte fullt ut
omsätts i praktiken.
Förvaltningen vill även lyfta att stadens många styrdokument och handlingsplaner
ofta överlappar varandra. Ett ökat antal dokument riskerar att göra styrningen otydlig.
I remissvar för de tre tidigare handlingsplanerna har förvaltningen exempelvis lyft att
arbetsgivarperspektivet saknats, och att om arbetsgivarperspektivet exkluderas vore
det bra om avgränsningen motiverades och att handlingsplanen beskriver hur dessa
frågor ska hanteras på annat sätt inom staden. I den föreslagna handlingsplanen för ett
jämställt Stockholm, har arbetsgivarperspektivet avgränsats och hänvisning till
Stockholms stads personalpolicy gjorts, under rubrik Andra styrdokument (s 4), vilket
förvaltningen tycker är bra. Som arbetsgivare har staden en viktig roll med att
integrera jämställdhetsperspektivet.
Norra innerstadens stadsdelsnämnd
Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april
2026 följande.
1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande
och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Reservation av Petra Gardos Ek m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m.
Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 februari
2026 har i huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen anser att ambitionen med handlingsplanen, att konkretisera stadens
arbete för att bli en jämställd stad där ingen diskrimineras eller begränsas på grund av
sitt kön, är både god och efterfrågad. Förvaltningen anser dock att handlingsplanen
endast till viss del uppfyller ambitionen. Nedan redovisas förvaltningens synpunkter
36 (102)
på den föreslagna handlingsplanen. Först beskrivs förvaltningens övergripande
synpunkter och därefter de synpunkter som berör specifika mål.
Övergripande synpunkter
Förvaltningen anser att nivån på målformuleringar i handlingsplanen är ojämn, från
detaljerade texter för exempelvis stadens Jobbtorg, till ospecifika skrivningar för de
olika verksamheterna inom socialtjänstområdet som till exempel äldreomsorg.
Förvaltningen uppfattar inte att detta skulle bero på att arbetsmarknadsinsatser har
högre prioritet än det jämställdhetsfrämjande arbetet inom exempelvis
äldreomsorgen. Därför menar förvaltningen att mer verksamhetsspecifik styrning
inom fler områden hade varit att föredra om syftet är att bidra till en likvärdig och
effektfull tillämpning över hela staden.
Överlag anser förvaltningen att äldreperspektivet har tappats bort i handlingsplanen.
Exempelvis påpekar Sveriges Kommuner och Regioneratt snedvriden
biståndsbedömning och könsskillnader i hälsa och våldsutsatthet är några av de
jämställdhetsutmaningar som äldreomsorgen ställs inför. Förvaltningen ser även att
bland annat ofrivillig ensamhet, stöd till anhöriga och det förebyggande arbetet inom
äldreomsorgen är områden där det finns jämställdhetsutmaningar. Detta menar
förvaltningen på ett tydligare sätt kunde ha nämnts som något staden ska arbeta med.
Avseende ansvarsfördelning så anser förvaltningen att det är bra att särskilt ansvariga
nämnder och bolag benämns under varje mål. Det förutsätter dock att det är tydligt
vilka som är just särskilt ansvariga. I flera fall är samtliga nämnder och
bolagsstyrelser särskilt ansvariga, alternativt att det är många särskilt ansvariga
nämnder eller bolag per mål. Detta gör det otydligt vilka nämnder och bolag som
ansvarar för vad. Stadsdelsnämnderna är, tillsammans med andra, särskilt ansvariga
för 17 av 20 resultatmål i handlingsplanen. I övriga fem handlingsplaner ser det
ungefär likadant ut, även om antalet mål varierar något i de olika handlingsplanerna.
Många av de resultatmål som finns i handlingsplanen berör förvaltningens
verksamheter och målgrupper, vilket förvaltningen i sig ser positivt på – samtidigt
riskerar denna mängd mål att göra styrningen svårgripbar och otydlig. Ett alternativ
till denna uppbyggnad hade kunnat vara att nämnder och bolag uppmanades att göra
en lokal nulägesanalys och utifrån den prioritera relevanta insatser och mål,
alternativt att handlingsplanen pekade ut vilka mål som är särskilt prioriterade att
arbeta med.
Förvaltningen anser även att facknämndernas ansvar hade kunnat tydliggöras
ytterligare, främst vad gäller fokusområdet Kunskap och information. Förvaltningen
menar att flera facknämnder med fördel hade kunnat ges ansvar för att, inte bara
bevaka och informera, utan även samordna, ta fram och anordna kunskapshöjande
insatser och material samt stödja stadsdelsnämndernas arbete. Det skulle även kunna
innefatta att ta fram information till invånare om deras rättigheter. Genom att
facknämnderna ges ett tydligare ansvar för kunskap och information menar
förvaltningen att det skulle komma hela staden till nytta.
37 (102)
I handlingsplanen lyfts, avseende offentliga miljöer, att staden ska vara lyhörd för alla
stockholmares förutsättningar och behov oavsett kön. I dagsläget saknas möjligheten
att sortera synpunkter som inkommer via Tyck till utifrån kön. Om detta hade varit
möjligt hade det kunnat utgöra ett värdefullt underlag för att göra
jämställdhetsanalyser. Förvaltningen vill därför poängtera att detta är efterfrågat.
Vidare beskrivs i avsnittet om offentliga miljöer att det saknas samlade uppgifter och
statistik över kvinnors och mäns deltagande i medborgardialoger. Förvaltningen vill
framhålla att uppgifter om könsidentitet alltid samlas in i de medborgardialoger som
förvaltningen själv genomför. Huruvida detta görs av andra stadsdelsförvaltningar,
stadsbyggnadskontoret eller exploateringskontoret vet förvaltningen inte.
Förvaltningen anser dock att det vore intressant om sådan statistik kunde föras inom
hela staden för att få en bättre bild av om deltagandet och inflytandet i stadens
samhällsplaneringsprocesser är jämställt eller om det finns utmaningar kopplat till
kön. Ett sådant underlag skulle även med fördel kunna inkludera ålder.
Synpunkter för specifika mål
Under fokusområde Kunskap och information, mål 1, är ett resultatmål att Stadens
medarbetare har god kunskap om kvinnors och mäns levnadsvillkor och hur dessa
kan skilja sig åt beroende på kön. Förvaltningen anser att det även bör stå flickors och
pojkars levnadsvillkor, så som det gör i andra mål i handlingsplanen.
Ett annat resultatmål under fokusområde Kunskap och information är att Stadens
medarbetare har god kunskap om hur jämställdhetsanalyser kan göras. Förvaltningen
anser att kunskap om jämställdhetsanalyser är mycket viktigt, bland annat för att
identifiera utmaningar i verksamheten kopplat till kön, följa upp verksamhetens
resultat och identifiera åtgärder för att utveckla verksamheten. Däremot anser
förvaltningen att det är en orimlig förväntan att samtliga medarbetare i stadens stora
organisation ska ha god kunskap om detta. Möjligen skulle målet kunna
omformuleras till att stadens verksamheter har god kunskap om hur
jämställdhetsanalyser kan göras, vilket skulle tydliggöra att varje enskild medarbetare
inte förväntas ha god kunskap om detta. Även kunskap om normkritik menar
förvaltningen skulle vara meningsfullt i detta sammanhang. Förvaltningen ser också
gärna ett stadsövergripande stöd i att göra jämställdhetsanalyser där flickor/kvinnor,
pojkar/män och icke-binära ingår.
Under fokusområde Välfärd och service är ett resultatmål som berör förskolor och
skolor att Staden vidtar åtgärder för att motverka kränkningar på grund av kön i
digitala miljöer. Förvaltningen anser att detta inte bör begränsas till enbart digitala
miljöer. Enligt skollagen ska var och en som verkar inom skolväsendet främja de
mänskliga rättigheterna och aktivt motverka all form av kränkande behandling.
Därför ställer förvaltningen sig frågandes till varför detta arbete enbart skulle avse
digitala miljöer.
Skarpnäcks stadsdelsnämnd
38 (102)
Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026
följande.
1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på
remissen.
2. Paragrafen justeras omedelbart.
Reservation av Gunnar Caperius (C) och Lena Kling (L), se Reservationer m.m.
Reservation av Johan Brege m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Särskilt uttalande av Maria Sawon (SD), se Reservationer m.m.
Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 mars 2026 har i
huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan för jämställdhet har tagits fram.
Förvaltningen instämmer i stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen
är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens jämställdhetsarbete
som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna.
Förvaltningen ser en viss utmaning i att staden har många styrdokument och
handlingsplaner, av vilka en del rör samma eller liknande områden. Med flera
dokument riskerar styrningen bli otydlig, framförallt om dessa går in i eller
överlappar varandra.
Handlingsplanen beskriver vikten av att använda könsuppdelad statistik.
Förvaltningen vill lyfta vikten av att centrala undersökningar och enkäter, när det är
möjligt, tar fram statistik som inte enbart utgår från juridiskt kön eller personnummer.
Detta för att säkerställa att även ickebinära personer inkluderas i underlaget.
Exempelvis kan svarsalternativen inkludera kvinna, man, annan könsidentitet och
kan/vill inte uppge.
Förvaltningen vill lyfta att handlingsplanen saknar ett tydligt fokus för äldreomsorg
och funktionsnedsättning. Inom dessa områden är könsskillnader särskilt
framträdande, exempelvis när det gäller hälsa, ensamhet, våldsutsatthet,
omsorgsbehov och ekonomiska förutsättningar. Samtidigt vill förvaltningen framhålla
att handlingsplanen innehåller viktiga och relevanta mål kopplade till bland annat
förskola och kultur.
Handlingsplanen lyfter att stadens medarbetare behöver god kunskap om hur
jämställdhetsanalyser kan genomföras och att dessa utformas med intersektionella
perspektiv för att fånga de olika förutsättningar som finns inom grupperna kvinnor
och män/flickor och pojkar. Förvaltningen instämmer i vikten av att genomföra
jämställdhetsanalyser av hög kvalitet. Förvaltningen ställer sig även positiv till att
intersektionellt perspektiv lyfts in i analyserna.
Förvaltningen vill betona att det finns behov av fortsatt metodstöd och
kunskapshöjning för att möjliggöra välgrundade jämställdhetsanalyser. Med ett stärkt
centralt stöd i staden kan analyserna genomföras med större likvärdighet mellan
39 (102)
stadens förvaltningar och bolag och resultaten lättare omsättas i konkreta åtgärder i
förvaltningens verksamheter.
Sammantaget delar förvaltningen stadsledningskontorets bedömning att
handlingsplanen för ett jämställt Stockholm är ett angeläget styrdokument för att
stärka, utveckla och samla stadens arbete.
Skärholmens stadsdelsnämnd
Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026
följande.
1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar
det till kommunstyrelsen som svar på remissen.
2. Nämnden beslutar om omedelbar justering av ärendet.
Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se
Reservationer m.m.
Särskilt uttalande av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m.
Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 mars 2026 har i
huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen anser att föreslagen handlingsplan ger förutsättningar att stärka och
utveckla stadens jämställdhetsarbete och delar stadsledningskontorets bedömning att
det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet
för ett jämställt Stockholm.
Förvaltningen ser positivt på att den nya handlingsplanen utgår från fokusområdena i
Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. På detta sätt har
handlingsplanen har en tydlig koppling till stadens strategiska arbete med att
säkerställa de mänskliga rättigheterna och utgör en fördjupning.
Förvaltningen ser även positivt på att jämställdhetsintegrering fortsatt är den
huvudsakliga strategin för stadens jämställdhetsarbete samt att genomförande och
uppföljning av handlingsplanen sker i ordinarie processer. Detta tydliggör att
jämställdhetsarbetet inte är ett sidospår utan en förutsättning för en rättssäker
myndighetsutövning och en inkluderande välfärd. Genom att bedriva arbetet utifrån
ett jämställdhetsperspektiv säkerställs att kvaliteten i verksamheterna blir likvärdig
för alla invånare.
Vidare ser förvaltningen positivt på att de mer visionära effektmålen konkretiseras
genom resultatmål och att det framgår tydligt vilka nämnder som har ett ansvar för
genomförandet. Handlingsplanen upplevs mer konkret än det föregående programmet
som handlingsplanen ersätter.
Förvaltningen konstaterar att merparten av målen i handlingsplanen berör
förvaltningens verksamheter. Redan idag sker förvaltningens arbete i stor
utsträckning i linje med handlingsplanens mål och intentioner. Ett
40 (102)
jämställdhetsperspektiv integreras i alla verksamheter genom analyser av
könsskillnader och genom att beakta jämställdhet vid planering, genomförande och
uppföljning av insatser.
Förvaltningen vill lyfta att det finns en utmaning i att omsätta krav på normkritik i
praktiken då arbetet kräver kompetens, reflektion och tidsutrymme hos medarbetare.
Det finns även en risk att grupper som äldre, personer med funktionsnedsättning och
personer inom socialpsykiatrin förbises. För att motverka detta krävs en
intersektionell analys, som handlingsplanen framhåller.
En annan utmaning är att det inom vissa delar av utförarverksamheterna saknas
möjlighet att följa könsuppdelad statistik. Detta beror främst på att
brukarundersökningarna ofta omfattar för få personer för att kunna redovisas
könsuppdelat med bibehållen anonymitet. Avsaknaden av data försvårar analysen och
uppföljningen av jämställdhetsmålen.
Utifrån Skärholmens demografiska kontext vill förvaltningen även lyfta att
jämställdhetsperspektivet ibland kan krocka med det interkulturella perspektivet i
arbetet med att skapa representation och igenkänning i den externa kommunikationen.
Södermalms stadsdelsnämnd
Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026
följande.
Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på
remissen.
Reservation av Jonas Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Reservation av Anne-Lie Elfvén (L) och Lars Rottem Krangnes (C), se Reservationer
m.m.
Särskilt uttalande av Martin Westmont (SD), se Reservationer m.m.
Ersättaryttrande av Stefan Carneros (KD) som instämde i reservation anförd av
Anne-Lie Elfvén (L) och Lars Rottem Krangnes (C).
Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 februari 2026 har
i huvudsak följande lydelse.
Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan tagits fram och bedömer att den
utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete med
att bidra till ökad jämställdhet. Jämställdhetsarbetet har betydelse för många av
verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål
3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar
internationellt och till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheternas mål
om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av
diskriminering och rasism och ligger i linje med förvaltningens pågående arbete för
att stärka mänskliga rättigheter och det systematiska kvalitetsarbetet som alltid ska
41 (102)
ske med alla stockholmares fokus och deras bästa i åtanke. Förvaltningen ser en
möjlighet att implementeringen av handlingsplanen kan öka verksamheternas
kunskaper om inkluderande och normkritiska arbetssätt så att invånare som kommer i
kontakt med verksamheterna känner sig väl bemötta och delaktiga i beslut som berör
dem oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck. Förslaget till
handlingsplan är ett långt dokument. Det skulle kunna kortas ned och vara mer
kärnfull och förslagsvis kan delar av det som texten hänvisar till, exempelvis
rapporter, istället sammanställas i en litteraturförteckning eller bilaga.
Förvaltningen föreslår att benämningar i texten genomgående ändras från ”skola och
förskola” till ”förskola och skola” då förskolan är den första verksamheten man möter
av dessa två. I handlingsplanen står det om vikten av att ha god kunskap om att
genomföra jämställdhetsanalyser. Förvaltningen anser att kunskapshöjande insatser
bör samordnas inom staden så att alla verksamheter får en gemensam grund att utgå
ifrån. Det ökar förutsättningarna för likställighet i staden.
Förvaltningen anser att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. Som
arbetsgivare har staden en viktig roll i arbetet med mänskliga rättigheter och att
exempelvis förebygga diskriminering på grund av kön. Att vara en god arbetsgivare
är ett prioriterat område i nämndens verksamhetsplan likväl som lokal demokrati där
delaktighet och inflytandefrågorna ingår. När arbetsgivarperspektivet saknas finns en
risk att staden tappar ett helhetsgrepp vad gäller det strukturella arbetet för
jämställdhet. Om det perspektivet inte ska ingå behöver avgränsningen motiveras och
att handlingsplanen beskriver hur de frågorna tas om hand på annat vis inom staden.
Avslutningsvis anser förvaltningen att det är bra att arbetet med jämställdhet ska
integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess och att uppföljning ska
genomföras inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen. Detta bidrar till att
frågorna fortsätter vara prioriterade.
Stockholm Stadshus AB
Stockholm Stadshus AB:s yttrande daterat den 15 april 2026 har i huvudsak följande
lydelse.
Koncernledningen tillstyrker den föreslagna handlingsplanen. Koncernen omfattar
bolag med skilda verksamhetsinriktningar, storlekar och organisatoriska
förutsättningar. Det innebär att förmågan att genomföra handlingsplanens alla delar
fullt ut i löpande processer varierar. Ett antal dotterbolag lyfter vikten av centralt stöd
för att handlingsplanen ska få genomslag. Ett möjligt tillvägagångssätt kan vara att
samla ett sådant material på stadens utbildningsplattform.
Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030
Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030:s yttrande daterat den 24 april 2026 har i
huvudsak följande lydelse.
42 (102)
I handlingsplanen anges att den sträcker sig fram till 2030 och att
stadsledningskontoret vartannat år ska göra en bedömning av stadens arbete gällande
mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I detta
arbete ingår även handlingsplanerna som hör till programmet för mänskliga
rättigheter. Rådet anser att om arbetet för jämställdhet ska få verklig effekt behövs
tydligare uppföljning, gärna med hjälp av exempelvis indikatorer, men också en
tydligare styrning. Rådet för Agenda 2030 noterar att handlingsplanen i sin nuvarande
form har en hög ambitionsnivå men saknar de konkreta verktyg som krävs för en
effektiv implementering. Vi ser ett behov av följande:
Fastställande av indikatorer
Handlingsplanen nämner effekt- och resultatmål, men saknar definierade indikatorer.
Rådet vill att staden fastställer mätbara nyckeltal kopplade till FN:s globala mål 5.
Utan en tydlig mätning och kvantifierbara mål blir det omöjligt att utvärdera om
stadens insatser faktiskt leder till ökad jämställdhet fram till år 2030. Vissa av de
nationella indikatorerna kan vara ett stöd, men med fördel kompletteras med
ytterligare egna indikatorer som man ser som en del av lösningen och som staden
förfogar över (t ex andelen kvinnor med heltidsarbete respektive tillsvidareanställning
i kommunalt ägd eller kommunalt finansierad verksamhet som komplettering till de
nationella indikatorer som avser tillräcklig inkomst).
En jämlik bostadsmarknad för alla
Enligt Jämställdhetsmyndigheten är bostadsmarknaden strukturellt ojämlik (gäller
både unga och ensamstående kvinnor med barn som är en mycket utsatt grupp). Rådet
anser att staden behöver tillgodose behovet av hyresrätter till överkomligt pris, som
en integrerad del av jämställdhetsarbetet, och i hela bostadsbeståndet, såväl befintligt
som kommande, kommunalägt som privatägt.
Tätare uppföljningsintervall
Att uppföljning sker vartannat år är otillräckligt för att säkerställa kontinuitet och
kurskorrigering. Handlingsplanen har knappa fyra år på sig för genomförande.
Förtydligat operativt ansvar
På flertalet ställen i handlingsplanen anges att ansvariga är "samtliga nämnder och
bolagsstyrelser", det är självfallet lovvärt och jämställdhetsfrågor berör också
samtliga verksamheter. Dock riskerar det i ett ansvarsperspektiv att göra
ansvarsfördelningen diffus. Ett alternativ är att utpeka de nämnder som är särskilt
betydelsefulla för specifika frågor och också ge dem en möjlighet att samordna med
annan verksamhet då frågornas lösning kräver det. Det behöver framgå hur staden
avser att stödja och utkräva ansvar från de verksamheter som inte uppvisar
progression i sitt jämställdhetsarbete.
Resurssättning
43 (102)
Implementering av kunskapshöjande insatser kräver både tid och ekonomiska medel.
Rådet saknar en beskrivning av hur dessa insatser ska finansieras och prioriteras inom
ramen för befintliga resurser för att säkerställa att arbetet får genomslag i hela
organisationen.
Akademikerförbundet SSR Stockholms stad
Akademikerförbundet SSR Stockholms stads yttrande daterat den 21 april 2026
har i huvudsak följande lydelse.
Kommunstyrelsen har remitterat ärendet till bland andra Akademikerförbundet SSR
Stockholm stad. Akademikerförbundet SSR är ett akademiskt förbund och företräder
drygt 3000 medlemmar med anställning i Stockholms stad. De största
medlemsgrupperna är socialsekreterare och biståndshandläggare, men förbundet
organiserat diverse medlemsgrupper på i stort sett samtliga stadens förvaltningar.
Akademikerförbundet SSR arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor och arbetsvillkor för
förbundets medlemmar. Sedan ett antal år tillbaka driver förbundet frågan om att
Stockholms stad ska förse personaltoaletterna mensskydd i händelse av oförutsedd
menstruation. Förbundet ser detta som en naturlig del av att arbeta med en jämställd
arbetsmiljö.
Vidare arbetar förbundet med frågor om jämställda löner och samhällsproblem kring
företrädesvis kvinnors obetalda arbete. Det är av yttersta vikt att staden arbetar med
jämställdhetsfrågor och Akademikerförbundet SSR ser behov av en handlingsplan.
Handlingsplanen åsyftar främst nämnder och bolags arbete för stockholmarna.
Akademikerförbundet SSR önskar att staden genom handlingsplanen även förstärker
sitt arbete med jämställdhetsfrågorna inom personalfrågorna.
Vidare medskick är att respektive förvaltning behöver ges vägledning för att ta fram
nya arbetssätt för hur verksamheterna ska kunna arbeta med att förverkliga målen i
handlingsplanen. Ett sådant arbete behöver föregås av dialog med skyddsombud och
övriga medarbetare inom verksamheterna.
En ytterligare aspekt är hot och våld i arbetslivet, något som tyvärr sker frekvent
inom socialtjänsten. Arbetsmiljöverket har i en kunskapsöversikt inom socialtjänsten
lyft avsaknaden av ett köns- och genusperspektiv likväl som ett intersektionellt
perspektiv på säkerhet och sårbarhet. Myndigheten menar att en ökad förståelse av
hur olika grupper inom socialtjänsten upplever och hanterar hot skulle bidra till mer
träffsäkra och jämlika insatser.
Länsstyrelsen Stockholm
Länsstyrelsen Stockholms yttrande daterat den 9 april 2026 har i huvudsak följande
lydelse.
Övergripande synpunkter
44 (102)
Stockholms stad har presenterat en handlingsplan med många intressanta förslag till
aktiviteter som kan få positiva effekter. En av styrkorna är att planen utgår från de
utmaningar som Stockholms stad särskilt noterat. Flera av beskrivningarna av
problemen, målsättningarna och åtgärderna är i linje med dem i Länsstrategi för
jämställdhetsintegrering Stockholms län 2024–2027.
Länsstyrelsen Stockholm anser att användningen av ett MR-perspektiv i stället för ett
jämställdhetsperspektiv kan vara relevant, så länge detta inte används på bekostnad
av jämställdhetsperspektivet. Det är därför bra att det nämns i planen att
jämställdhetsintegrering fortsatt ska vara den huvudsakliga strategin och att man
betonar vikten av jämställdhetsanalyser.
Under avsnittet Välfärd och service (sid. 14) nämns vikten av intersektionella
analyser. Det kan vara värt att understryka vikten av ett intersektionellt perspektiv i
analyserna på flera ställen i handlingsplanen.
Stockholms stad har delat in handlingsplanen i tre fokusområden:
Kunskap och information
Välfärd och service
Delaktighet och service.
Att fokusera på vissa områden mer än andra kan ge ökad effekt. Länsstyrelsen
Stockholm kan inte avgöra om de tre fokusområdena är de mest relevanta. Det saknas
dock åtgärder inom områdena civilt försvar och krisberedskap. Staden kan med fördel
genomföra kunskapshöjande insatser om jämställdhet och mänskliga rättigheter för de
som planerar övningar och utbildningar inom dessa områden.
I handlingsplanen används effekt- och resultatmål. Det underlättar uppföljningen och
utvärderingen. Tillsammans med kommun-styrelsens samordning, stöd och
uppföljning skapar det en tydlig styrning. Däremot kan chefers och ledares betydelse
för utvecklingen av arbetet och uppföljningen av medarbetarnas arbetssätt betonas på
flera ställen.
Särskilda synpunkter
Fokusområde: Kunskap och information
I handlingsplanen anges sex exempel på kunskapshöjande insatser. Utbildning är
viktigt, för att stadens anställda ska veta vad, varför och hur de ska bedriva arbetet för
mänskliga rättigheter. Jämställdhetsutbildningar som verksamhetsanpassats ökar
känslan av meningsfullhet och förbättrar chanserna att medarbetarna använder ett
jämställdhets- eller MR-perspektiv i sitt arbete.
I skrivningarna om jämställdhetsanalyser bör också betydelsen av att hitta orsakerna
till problemen nämnas.
Fokusområde: Välfärd och service
45 (102)
Handlingsplanen betonar vikten av att analysera konsekvenserna för könen liksom att
synliggöra resursfördelningen (mellan kvinnor/flickor å ena sidan jämfört med
män/pojkar å andra sidan) i arbetet med jämställdhetsintegrering. Vikten av att hitta
orsakerna till resursfördelningen bör också nämnas.
Begreppet likvärdig förekommer flertalet gånger i handlingsplanen. I samband med
att resurstilldelningen, handläggningstid eller service kan det vara av värde att
beskriva varför likvärdigheten ska gälla framför en lika tilldelning mellan könen.
På sidan 13 nämns ”en sexualitet som avviker från normen”. Meningen bör ändras.
Uttrycket kan bidra till synen på vissa grupper som anormala.
Handlingsplanen betonar vikten av att synliggöra normer, maktstrukturer och
värderingar. Det är bra. Skrivningarna kring detta är mycket viktiga som ledstjärnor i
medarbetarnas arbete.
Upphandling
Det är bra att staden vill använda ett MR-perspektiv vid upphandling. Förvaltningar
och bolag uppmanas att ställa krav på leverantörers kompetens avseende lika
rättigheter och möjligheter. Hur detta ska gå till framgår inte och kan utvecklas
Skola och förskola
En av orsakerna till ojämlikheterna på arbetsmarknaden, de ojämställda lönerna och
människors möjligheter i livet, som en följd av dessa, beror bland annat på flickors
och pojkars studieval i skolan. Enligt forskningen torde uppfattningar bland unga om
vilka studieval som är lämpliga formas redan i ung ålder. Då studievalen har en så
avgörande betydelse för gruppernas framtid vore det betydelsefullt att skapa en
målsättning för detta i handlingsplanen.
Socialtjänst och andra verksamheter som möter stockholmare
Vad gäller mål 3 bör medborgarnas inflytande över insatsernas utformning nämnas.
Forskning visar att det inflytandet ibland saknas.
Arbetsmarknadsinsatser
Handlingsplanen tar på sidan 23 upp att kvinnor med utländsk bakgrund jämte
kvinnor med funktionsnedsättningar möter särskilda hinder. Kvinnorna med utländsk
bakgrund har en mycket sämre förankring på arbetsmarknaden jämfört med männen i
Stockholms län. Den gruppen utgör en särskild utmaning av sådan grad att ett mål för
dem borde skapas.
Kultur, idrott och fritid
Målen är väl formulerade. Det vore av värde att synliggöra resurstilldelningen till
idrotter där det finns en överrepresentation av enderas könet (exempelvis ridning och
ishockey). Vikten av årliga dialoger med idrottsföreningarna, om deras arbete ur ett
46 (102)
MR-perspektiv och uppföljningar av detta, kan också vara värt att skriva om i
handlingsplanen.
Offentliga miljöer
I detta avsnitt nämns området stadsbyggnad. Då kvinnor och äldre liksom grupper
med lägre inkomster eller personer med funktionsvariationer är mer beroende av
kollektivtrafiken än genomsnittet borde en diskussion om transportplaneringen och
infrastrukturen för dessa grupper vara relevant.
Fokusområde: Delaktighet och inflytande
Det saknas uppgifter och statistik över olika gruppers deltagande och inflytande. Det
är därför bra att handlingsplanen nämner detta.
Målen för arbetet för ökat deltagande och inflytande är väl formulerade.
Sveriges kvinnoorganisationer
Sveriges kvinnoorganisationers yttrande daterat den 14 april 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Definitionen av jämställdhet
I handlingsplanen definieras jämställdhet enligt följande: ”Jämställdhet – det vill säga
att kvinnor, män och ickebinära ska ha samma makt att forma samhället och sina egna
liv.”.
Sveriges jämställdhetspolitiska mål
Sveriges Kvinnoorganisationer vill påminna om att Sveriges jämställdhetspolitiska
mål definierar jämställdhet som ”Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha
samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Att skilja på kön och
könsidentititet är avgörande för att arbetet med jämställdhet ska få verkan. Praktiskt
jämställdhetsarbete kräver att kön konsekvent synliggörs och det från juridiskt kön.
Sverige har två juridiska kön: kvinna och man. Om man utöver juridiskt kön vill
adressera andra perspektiv, så som könsidentitet, är det bättre att göra det här
samtidigt som man konsekvent adresserar kvinnor och män, flickor och pojkar.
Handlingsplanen lyfter likaså: ”Alla identifierar sig dock inte som antingen kvinna
eller man och alla identifierar sig inte med sitt juridiska kön. Stockholm stads
jämställdhetsarbete ska synliggöra alla oavsett kön, inklusive kvinnor, män och
ickebinära, och oavsett transerfarenhet.”
Jämställdhet är ett majoritetsperspektiv som omfattar hela befolkningen, kvinnor och
män är stora grupper som i sig rymmer olika grupper av kvinnor och män, flickor och
pojkar. Könsidentitet och könsöverskridande uttryck är, liksom andra
diskrimineringsgrunder, ett minoritetsperspektiv som kräver riktade insatser och
analyser för att inte tappas bort.
47 (102)
Handlingsplanen för jämställdhet gör tyvärr inte denna viktiga åtskillnad mellan
minoritets- och majoritetsperspektiv, vilket innebär att den riskera missa större
jämställdhetsproblem och minoritets-gruppers specifika behov.
Alltid kön, men inte bara kön
Handlingsplanen för jämställdhet lyfter löpande vikten av intersektionella analyser
för träffsäkra jämställdhetsanalyser som tar hänsyn till olika grupper av kvinnor och
män, flickor och pojkar. Intersektionalitet handlar mycket riktigt om hur olika
diskrimineringsgrunder och maktordningar påverkar och förstärker varandra, vilket är
viktigt att ta hänsyn till. Samtidigt finns det risk för perspektivträngsel som i sin tur
kan försvåra möjligheten att urskilja mönster, där jämställdhetsperspektivet i sin tur
riskeras att tappas bort.
I Jämställdhetsmyndighetens förordning ges en god beskrivning av hur man bör
hantera att anlägga flera perspektiv: ”maktordningar baserade på kategorier så som
sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, social bakgrund, etnisk tillhörighet,
religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder” ska beaktas
”när det bidrar till bättre prioriteringar och större träffsäkerhet i utformningen av
insatserna och genomförandet av jämställdhetspolitiken”.
För att säkra att jämställdhetsperspektivet inte tappas bort, är det viktigt att
handlingsplanen poängterar att intersektionella analyser alltid måste utgå från
principen alltid kön, inte bara kön, som är ett majoritetsperspektiv och att andra
perspektiv inkluderas där så är lämpligt.
Att synliggöra kvinnor och män – metoder för könsuppdelad statistik
Sveriges Kvinnoorganisationer delar handlingsplanens skrivning att ”arbetet med
jämställdhetsintegrering är att synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag,
aktiviteter och fördelning av resurser får för kvinnor och män.”
Jämställdhetsintegrering är den strategi som Sverige, EU och FN beslutat att man ska
arbeta utifrån för att uppnå ett jämställt samhälle. Detta förutsätter att kön konsekvent
synliggörs och att jämställdhetsperspektivet beaktas i alla beslut, på alla nivåer och i
alla steg av processen. Jämställdhetsanalyser och könsuppdelad statistik utgör
grunden för jämställdhetsintegrering och för att genomföra träffsäkra insatser och
riktade åtgärder för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar.
Handlingsplanen poängterar att stadens verksamheter ska dela upp statistik på kön,
och andra relevanta faktorer vid uppföljning av översyn av verksamheten.
Handlingsplanen anger också att:
”i de fall statistik tas fram genom enkäter som inte kopplas till det juridiska
könet/personnumret går det att även inkludera ickebinära personer genom att lägga
till fler svarsalternativ än kvinna/flicka och man/pojke.
Enligt statistikförordningen ska all individbaserad officiell statistik vara uppdelad
efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. Precis som handlingsplanen anger
48 (102)
är det möjligt att i undersökningar inhämta information om könsöverskridande
identitet eller uttryck. När det här görs är det viktigt att notera att enligt
dataskyddsförordningen GDPR, är könsidentitet tillskillnad från kön en känslig
personuppgift. Vidare är det viktigt att beakta att gruppen ickebinära och
transpersoner är en liten grupp, där det kan vara svårt att få så många svar som
behövs för att använda resultaten. Utifrån det här kan det vara mer gångbart att
inhämta kunskap om gruppen genom referensgrupper eller konsultation med
fristående experter.
Eftersom kön och könsidentitet är olika saker, kan frågor om könsidentitet aldrig
ersätta frågor om kön. När det är befogat och juridiskt möjligt att samla in data
uppdelat på könsidentitet, kan frågan om könsidentitet ställas utöver frågan om kön, i
vad som brukar beskrivas som tvåstegsmodellen. Tvåstegsmodellen innebär att man
ställer två frågor om könsaspekter enligt nedan exempel:
Vilket är ditt kön?
Den här frågan ställer vi för att följa upp kommunens resultat uppdelat på kön och
säkerställa en jämställd verksamhet med lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor
och män.Vi utgår från det kön som du har i folkbokföringen, så kallat juridiskt kön. I
Sverige finns två juridiska kön: kvinna och man.
[ ] Kvinna [ ] Man [ ] Vill inte svara
Vilken är din könsidentitet?
Könsidentitet är det kön du själv känner dig som. Den här frågan ställer vi för att
kunna följa upp kommunens resultat och säkerställa en jämlik verksamhet för alla
oavsett könsidentitet.
[ ] Kvinna [ ] Man [ ] Annat [ ] Vill ej uppge
* I exemplet ovan efterfrågas information om juridiskt kön. Det är också möjligt att
samla in information om biologiskt kön, som är en viktig grund för
jämställdhetsarbetet. Det kan till exempel göras genom att fråga vilket kön personen
registrerades som vid födseln.
** Tänk på att även frågan om könsidentitet bör vara könad så att skillnader mellan
transkvinnor och transmän kan upptäckas.
Registerbaserad statistik gör det möjligt att se strukturella mönster på gruppnivå i
stora grupper, vilket är avgörande för jämställdhetsarbetet.
Vision Stockholm stad
Vision Stockholm stad yttrande daterat den 24 april 2026 har i huvudsak följande
lydelse.
Vision Stockholms stad ställer sig positiv till kommunens handlingsplan.
49 (102)
Reservationer m.m.
Arbetsmarknadsnämnden
Reservation av Per Rosencrantz (M)
1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra följande:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för
generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor,
såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar
en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är
generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också
verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och
förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion
till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur
man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem.
För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som
störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan
det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har
motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och
prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och
bör omarbetas.
Särskilt uttalande av Christina Tufvesson (L)
1. Att återremittera ärendet.
2. Att därutöver anföra följande:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar
målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar
50 (102)
ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov
av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det
pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens
nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas.
Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av
lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och
mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det
uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av
kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan
central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver
resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i
stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken
förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp
resultaten och säkerställa att insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs.
Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket
riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver
flyttas från beskrivning till genomförande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och Arbetsmarknadsnämnden helhetsperspektiv. Det är
inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag.
Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera
övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste
vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen
kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar
ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för
systematisk uppföljning.
51 (102)
Exploateringsnämnden
Reservation av Gabriel Kroon (SD)
1. att delvis bifalla kontorets förslag samt
2. att därutöver anföra följande:
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas.
Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att
stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt
förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på
teoretiska utgångspunkter.
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till
att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå
från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och
normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen
och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande
arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta
åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande
välfärd för alla oavsett kön.
Reservation av Peter Öberg (L)
1. att nämnden beslutar att återremittera ärendet, samt
2. att därutöver anföra följande:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar
målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar
ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument.
Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i
implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När
ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet
ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att
genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ.
52 (102)
Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot
kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen
konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i
jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av.
En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget
beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska
genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte
framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet,
följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs.
Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket
riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver
flyttas från beskrivning till genomförande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag.
Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera
övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste
vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen
kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar
ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för
systematisk uppföljning.
Fastighetsnämnden
Reservation av Henrik Virro m.fl. (M)
1. att nämnden beslutar att delvis godkänna kontorets förslag samt
2. att därutöver anföra följande:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
53 (102)
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna.
Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer
konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot
kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och
enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning.
Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta
insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med
hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt
och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade
badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i
stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera
med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska
kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett
konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen
brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen
bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas.
Reservation av Hansi Karppinen (L)
1. att nämnden beslutar att återremittera ärendet samt
2. att därutöver anföra följande:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om
jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer
jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser
och där människor inte begränsas av könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument.
Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i
implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När
ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet
54 (102)
ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att
genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ.
Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot
kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen
konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i
jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av.
En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget
beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska
genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte
framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet,
följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och
innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar
som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma
förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men
det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte
ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas.
Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och
mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer
konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning.
Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD)
1. Att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet.
2. Att därutöver anföra följande:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 är tyvärr ännu ett skolboksexempel
på hur vänstern förvandlar ett viktigt samhällsmål till ytterligare ett projekt för
tröttsam radikalfeminism och identitetspolitik. I stället för att utgå från individens
55 (102)
frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem”
– där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös
problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning.
Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och
krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter
politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär
tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade
pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare
miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på
människors egna livsval. Handlingsplanen stipulerar att staden ska motverka normer
som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar
stereotyper”. Vänsterpolitiker tar sig helt sonika rätten att klampa rätt in i människors
fria livsval. Det offentliga ska inte uppfostra medborgare till “rätt” preferenser. Det
ska undanröja verkliga hinder, inte moralisera över att kvinnor och män ibland väljer
olika. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i
det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser.
Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler
ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska
teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur
och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i
stadens badhus.
Stockholmana förtjänar bättre än ännu en handlingsplan byggd på den olyckliga
kombinationen av ideologiskt önsketänkande och praktisk undfallenhet när det väl
kommer till krita att stå upp för jämställdhet.
Förskolenämnden
Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Ismail Ali (C)
1. Att återremittera ärendet.
2. Att därutöver anföra.
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna och
Centerpartiet delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män,
flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av
könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov
av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det
pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens
nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas.
56 (102)
Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av
lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och
mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det
uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av
kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan
central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver
resultatmålen inte “tillräckligt väl Förskolenämnden den direkta förändring som ska
genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte
framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet,
följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs.
Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket
riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver
flyttas från beskrivning till genomförande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag.
Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera
övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste
vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen
kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar
ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för
systematisk uppföljning.
Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M)
1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
57 (102)
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för
generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor,
såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar
en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är
generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också
verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och
förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion
till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur
man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem.
För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som
störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan
det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har
motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och
prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och
bör omarbetas.
Reservation av Linnéa Vinge (SD)
1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut
2. Därutöver anföra följande:
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas.
Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att
stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt
förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på
teoretiska utgångspunkter.
58 (102)
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder
till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första
hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och
normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka
administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och
trygghetsskapande arbete.
Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder
som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd
för alla oavsett kön.
Idrottsnämnden
Reservation av Hanna Wistrand (L)
1. Att återremittera ärendet.
2. Att därutöver anföra:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar
målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar
ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov
av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det
pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens
nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas.
Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av
lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och
mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det
uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av
kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan
central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver
resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i
stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken
förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp
resultaten och säkerställa att insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs.
59 (102)
Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket
riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver
flyttas från beskrivning till genomförande. Något som även idrottsförvaltningen lyfter
i sitt utlåtande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag.
Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera
övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste
vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen
kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar
ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för
systematisk uppföljning.
Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD)
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas.
Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att
stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt
förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på
teoretiska utgångspunkter.
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder
till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första
hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och
normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka
administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och
trygghetsskapande arbete.
60 (102)
Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder
som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd
för alla oavsett kön.
Kulturnämnden
Reservation av Niclas Peyron (L)
att nämnden delvis godkänner förvaltningens förslag till beslut, och anför därutöver
följande:
Vi anser att programmet har för många brister och att kommunstyrelsen bör
återremittera ärendet till berörd nämnd. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm
2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om
jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer
jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser
och där människor inte begränsas av könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument.
Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i
implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När
ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet
ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att
genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ.
Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan
jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen,
trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör
en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av.
En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget
beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska
genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte
framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet,
följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och
innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar
som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande.
61 (102)
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma
förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men
det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte
ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen
kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar
ansvarsfördelning, ett mer konsekvent
jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning.
Reservation av Kristina Lutz m.fl. (M)
att nämnden delvis godkänner förvaltningens förslag till beslut, och anför därutöver
följande:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna.
Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer
konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot
kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och
enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning.
Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta
insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med
62 (102)
hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt
och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade
badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i
stället för att motverka dem.
För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som
störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan
det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har
motsatt sig.
Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av
de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas.
Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD)
– att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet
– att därutöver anföra följande:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 är tyvärr ännu ett skolboksexempel
på hur vänstern förvandlar ett viktigt samhällsmål till ytterligare ett projekt för
tröttsam radikalfeminism och identitetspolitik. I stället för att utgå från individens
frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem”
– där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös
problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning.
Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och
krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter
politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär
tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade
pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare
miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på
människors egna livsval. Handlingsplanen stipulerar att staden ska motverka normer
som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar
stereotyper”. Vänsterpolitiker tar sig helt sonika rätten att klampa rätt in i människors
fria livsval. Det offentliga ska inte uppfostra medborgare till “rätt” preferenser. Det
ska undanröja verkliga hinder, inte moralisera över att kvinnor och män ibland väljer
olika. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i
det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser.
Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler
ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska
teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur
och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i
stadens badhus.
63 (102)
Stockholmarna förtjänar bättre än ännu en handlingsplan byggd på den olyckliga
kombinationen av ideologiskt önsketänkande och praktisk undfallenhet när det väl
kommer till krita att stå upp för jämställdhet.
Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Reservation av Torbjörn Erbe m.fl. (M)
1. att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut samt
2. att därutöver anföra följande:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, Miljö- och hälsoskyddsnämnden mätbarhet
och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna.
Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer
konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot
kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och
enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning.
Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta
insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med
hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt
och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade
badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i
stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera
med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska
kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett
konkret förslag som majoriteten har motsatt sig.
Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av
de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas.
64 (102)
Reservation av Anders Edin (SD)
1. att nämnden beslutar att avslå förvaltningens förslag till beslut samt
2. att därutöver anföra följande:
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Miljö- och
hälsoskyddsnämnden Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande
handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att
stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt
förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på
teoretiska utgångspunkter.
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder
till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första
hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och
normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka
administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och
trygghetsskapande arbete.
Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder
som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd
för alla oavsett kön.
Reservation av Joakim Rönnbäck (L)
1. att återremittera ärendet samt
2. att därutöver anföra följande:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om
jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer
jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser
och där människor inte begränsas av könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument.
Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i
implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När
65 (102)
ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet
ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att
genomförandet blir ojämnt och beroende av Miljö- och hälsoskyddsnämnden
Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot
kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen
konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i
jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av.
En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget
beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska
genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte
framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet,
följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och
innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar
som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma
förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men
det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte
ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen
kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar
ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för
systematisk uppföljning.
66 (102)
Socialnämnden
Reservation av Jan Jönsson (L) och Kristin Jacobsson (C)
1. att återremittera ärendet, samt
2. att därutöver anföra följande:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar
målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar
ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov
av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det
pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens
nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas.
Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av
lokala initiativ.
Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot
kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen
konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i
jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller
målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte
“tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”.
Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske
blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att
insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs.
Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket
riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver
flyttas från beskrivning till genomförande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag.
67 (102)
Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera
övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste
vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att
handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför
återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en
konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent
jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning.
Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M)
1. att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut, samt
2. att därutöver anföra följande:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna.
Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer
konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot
kvinnor, hanteras vid sidan av Socialnämnden handlingsplanen, vilket försvårar en
samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är
generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser.
Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med
hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt
och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade
badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i
stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera
med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska
kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett
konkret förslag som majoriteten har motsatt sig.
Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av
de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas.
68 (102)
Särskilt uttalande av Tapani Juntunen (SD)
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas.
Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att
stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt
förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på
teoretiska utgångspunkter.
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder
till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första
hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och
normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka
administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och
trygghetsskapande arbete.
Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder
som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd
för alla oavsett kön.
Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD)
1. att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet, samt
2. att därutöver anföra följande:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 riskerar att bli ideologi framför
faktisk politik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så
tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är
norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en
ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning.
Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och
krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter
politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär
tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade
pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare
miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar.
Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Vi kristdemokrater vänder
oss emot att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och
uppmuntra studie- och Socialnämnden yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Detta
mot bakgrund av att det riskerar att klampa rätt in i människors fria livsval. Vi
69 (102)
kristdemokrater vill istället stärka alla barns och stockholmares möjligheter att leva
fria och trygga liv så som de själva önskar. Det är de dåliga normerna och
värderingarna som ska bekämpas – inte normer och värderingar i sig.
För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det
offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser.
Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler
ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska
teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur
och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i
stadens badhus.
Kristdemokraterna vill se en handlingsplan för jämställdhet som på ett tydligare sätt
identifierar de hindren som faktiskt begränsar män och kvinnor i vardagen från att
leva fria och självständiga liv. För att nämna några konkreta exempel hade vi velat se
tydligare mål och arbetssätt kopplat till bland annat arbetet med att motverka
kriminaliteten, otryggheten och för att stärka stödet till brottsoffer. Det hade också
kunnat handla mer om skolans ansvar i att motverka psykisk ohälsa och ätstörningar,
som drabbar många unga flickor. Det hade kunnat lyfta fram
arbetsmarknadsnämndens och socialnämndens arbete med att minska kvinnors
sjukskrivingar och underlätta för nyblivna mammor.
Förslaget till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 är rikt på ideologiska
termer –men desto fattigare på praktiska arbetssätt kopplade till konkreta utmaningar.
Trafiknämnden
Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M)
1. att nämnden beslutar att delvis godkänna kontorets förslag till beslut, samt
2. att därutöver anföra följande:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna.
70 (102)
Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer
konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot
kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och
enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning.
Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta
insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med
hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt
och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade
badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i
stället för att motverka dem.
För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som
störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan
det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har
motsatt sig.
Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av
de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas.
Reservation av Anders Lindman (SD)
1. att nämnden beslutar att delvis bifalla kontorets förslag, samt
2. att därutöver anföra följande:
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas.
Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att
stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt
förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på
teoretiska utgångspunkter.
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder
till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första
hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och
normkritiska arbetssätt inom i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka
administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och
trygghetsskapande arbete.
71 (102)
Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder
som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd
för alla oavsett kön.
Reservation av Sara Svanström (L)
1. att nämnden beslutar att återremittera ärendet, samt
2. att därutöver anföra följande:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar
målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar
ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument.
Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i
implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När
ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet
ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att
genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ.
Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot
kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen
konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i
jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av.
En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget
beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska
genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte
framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet,
följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och
innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar
som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag.
72 (102)
Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera
övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste
vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen
kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar
ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för
systematisk uppföljning.
Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD)
– att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet
– att därutöver anföra följande:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 är tyvärr ännu ett skolboksexempel
på hur vänstern förvandlar ett viktigt samhällsmål till ytterligare ett projekt för
tröttsam radikalfeminism och identitetspolitik. I stället för att utgå från individens
frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem”
– där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös
problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning.
Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och
krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter
politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär
tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade
pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare
miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar.
Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Handlingsplanen stipulerar
att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra
studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Vänsterpolitiker tar sig helt sonika
rätten att klampa rätt in i människors fria livsval.
Det offentliga ska inte uppfostra medborgare till “rätt” preferenser. Det ska undanröja
verkliga hinder, inte moralisera över att kvinnor och män ibland väljer olika.
För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det
offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser.
Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler
ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska
teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur
och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i
stadens badhus.
73 (102)
Stockholmana förtjänar bättre än ännu en handlingsplan byggd på den olyckliga
kombinationen av ideologiskt önsketänkande och praktisk undfallenhet när det väl
kommer till krita att stå upp för jämställdhet.
Utbildningsnämnden
Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M)
1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna.
Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer
konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot
kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och
enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning.
Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta
insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med
hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt
och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade
badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i
stället för att motverka dem.
För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som
störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan
det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har
motsatt sig.
Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av
de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas.
74 (102)
Reservation av Jan Jönsson (L)
1. Att återremittera ärendet.
2. Att därutöver anföra:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om
jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer
jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser
och där människor inte begränsas av könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov
av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det
pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens
nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas.
Utan detta finns en uppenbar risk att
genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också
anmärkningsvärt att sambandet mellan
jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen,
trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör
en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av.
En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget
beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska
genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte
framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet,
följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och
innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar
som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt
allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt
liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs
inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag.
Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera
övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste
vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner.
75 (102)
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen
kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar
ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för
systematisk uppföljning.
Reservation av Linnéa Vinge (SD)
1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut.
2. Därutöver anföra följande:
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda
förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en
grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot
den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik
ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik
ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett
sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och
lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter.
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder
till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första
hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och
normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka
administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och
trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör
koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och
säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön.
Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD)
1. att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet
2. att därutöver anföra följande:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 riskerar att bli ideologi framför
faktisk politik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så
tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är
norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en
ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning.
Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och
krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter
politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär
tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade
76 (102)
pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare
miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på
människors egna livsval. Vi kristdemokrater vänder oss emot att staden ska motverka
normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som
”utmanar stereotyper”. Detta mot bakgrund av att det riskerar att klampa rätt in i
människors fria livsval. Vi kristdemokrater vill istället stärka alla barns och
stockholmares möjligheter att leva fria och trygga liv så som de själva önskar. Det är
de dåliga normerna och värderingarna som ska bekämpas – inte normer och
värderingar i sig.
För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det
offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser.
Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler
ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska
teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur
och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i
stadens badhus.
Kristdemokraterna vill se en handlingsplan för jämställdhet som på ett tydligare sätt
identifierar de hindren som faktiskt begränsar män och kvinnor i vardagen från att
leva fria och självständiga liv. För att nämna några konkreta exempel hade vi velat se
tydligare mål och arbetssätt kopplat till bland annat arbetet med att motverka
kriminaliteten, otryggheten och för att stärka stödet till brottsoffer. Det hade också
kunnat handla mer om skolans ansvar i att motverka psykisk ohälsa och ätstörningar,
som drabbar många unga flickor. Det hade kunnat lyfta fram
arbetsmarknadsnämndens och
Äldrenämnden
Reservation av Nike Örbrink (KD)
1. att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet
2. att därutöver anföra följande:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 riskerar att bli ideologi framför
faktisk politik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så
tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är
norm och kvinnan offer.
Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till
kommunal styrning.
Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och
krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter
politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär
tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade
77 (102)
pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare
miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar.
Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Vi kristdemokrater vänder
oss emot att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och
uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Detta mot bakgrund av
att det riskerar att klampa rätt in i människors fria livsval. Vi kristdemokrater vill
istället stärka alla barns och stockholmares möjligheter att leva fria och trygga liv så
som de själva önskar. Det är de dåliga normerna och värderingarna som ska
bekämpas – inte normer och värderingar i sig.
För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det
offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser.
Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler
ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska
teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur
och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i
stadens badhus.
Kristdemokraterna vill se en handlingsplan för jämställdhet som på ett tydligare sätt
identifierar de hindren som faktiskt begränsar män och kvinnor i vardagen från att
leva fria och självständiga liv.
För att nämna några konkreta exempel hade vi velat se tydligare mål och arbetssätt
kopplat till bland annat arbetet med att motverka kriminaliteten, otryggheten och för
att stärka stödet till brottsoffer. Det hade också kunnat handla mer om skolans ansvar
i att motverka psykisk ohälsa och ätstörningar, som drabbar många unga flickor. Det
hade kunnat lyfta fram arbetsmarknadsnämndens och socialnämndens arbete med att
minska kvinnors sjukskrivingar och underlätta för nyblivna mammor.
Förslaget till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 är rikt på ideologiska
termer – men desto fattigare på praktiska arbetssätt kopplade till konkreta utmaningar
Reservation av Margita Jacobsson (L) och Malin Frick (C)
1. Att återremittera ärendet.
2. Att därutöver anföra.
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna och
Centerpartiet delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män,
flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av
könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument.
78 (102)
Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i
implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När
ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet
ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att
genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ.
Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot
kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen
konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i
jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av.
En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget
beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska
genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte
framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet,
följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs.
Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket
riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver
flyttas från beskrivning till genomförande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag.
Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera
övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste
vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen
kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar
ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för
systematisk uppföljning.
79 (102)
Överförmyndarnämnden
Reservation av Ewa Samuelsson (KD)
1. Att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet
2. Att därutöver anföra följande:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 riskerar att bli ideologi framför
faktisk politik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så
tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är
norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en
ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning.
Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och
krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter
politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär
tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade
pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare
miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar.
Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Vi kristdemokrater vänder
oss emot att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och
uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Detta mot bakgrund av
att det riskerar att klampa rätt in i människors fria livsval. Vi kristdemokrater vill
istället stärka alla barns och stockholmares möjligheter att leva fria och trygga liv så
som de själva önskar. Det är de dåliga normerna och värderingarna som ska
bekämpas – inte normer och värderingar i sig.
För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det
offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser.
Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler
ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska
teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur
och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i
stadens badhus.
Kristdemokraterna vill se en handlingsplan för jämställdhet som på ett tydligare sätt
identifierar de hindren som faktiskt begränsar män och kvinnor i vardagen från att
leva fria och självständiga liv. För att nämna några konkreta exempel hade vi velat se
tydligare mål och arbetssätt kopplat till bland annat arbetet med att motverka
kriminaliteten, otryggheten och för att stärka stödet till brottsoffer. Det hade också
kunnat handla mer om skolans ansvar i att motverka psykisk ohälsa och ätstörningar,
som drabbar många unga flickor. Det hade kunnat lyfta fram
arbetsmarknadsnämndens och socialnämndens arbete med att minska kvinnors
sjukskrivingar och underlätta för nyblivna mammor.
80 (102)
Förslaget till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 är rikt på ideologiska
termer –men desto fattigare på praktiska arbetssätt kopplade till konkreta utmaningar.
Reservation av Johan Brege m.fl. (M)
1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för
generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala
Överförmyndarnämnden frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av
handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den
särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig
utsträckning.
Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta
insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med
hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt
och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade
badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i
stället för att motverka dem.
För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som
störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan
det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har
motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och
prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och
bör omarbetas.
Bromma stadsdelsnämnd
Reservation av Hanna Wistrand (L)
1. Att återremittera ärendet.
81 (102)
2. Att därutöver anföra.
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar
målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar
ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov
av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det
pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens
nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas.
Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av
lokala initiativ.
Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot
kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen
konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i
jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller
målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte
“tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”.
Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske
blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att
insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs.
Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket
riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver
flyttas från beskrivning till genomförande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå Bromma stadsdelsnämnd detta krävs inte bara
ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag.
Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera
övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste
vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen
kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar
82 (102)
ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för
systematisk uppföljning.
Reservation av Mattias Keresztesi m.fl. (M)
1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för
generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor,
såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar
en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är
generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också
tillräckliga verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld
och förtryck.
För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som
störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan
det är våldsutövaren som ska flyttas.
Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av
de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas.
Särskilt uttalande av Findel Madison (SD)
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas.
Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att
stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt
83 (102)
förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på
teoretiska utgångspunkter.
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder
till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första
hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och
normkritiska arbetssätt i sånär all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen
och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande
arbete.
Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder
som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd
för alla oavsett kön.
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd
Reservation av Peter Backlund (L)
1. Att återremittera ärendet.
2. Att därutöver anföra.
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar
målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar
ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument.
Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i
implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När
ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet
ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att
genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ.
Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot
kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen
konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i
jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av.
En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget
beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska
genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte
framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet,
följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt.
84 (102)
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs.
Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket
riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver
flyttas från beskrivning till genomförande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag.
Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera
övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara
ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas
innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med
tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett
mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning.
Reservation av Gustav Johansson m.fl. (M)
1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna.
Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer
konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot
85 (102)
kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och
enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning.
Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta
insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med
hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt
och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade
badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i
stället för att motverka dem.
För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som
störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan
det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har
motsatt sig.
Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av
de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas.
Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD)
Sverigedemokraterna konstaterar att handlingsplanen för ett jämställt Stockholm
2030 innehåller höga ambitioner, men präglas av en alltför omfattande och abstrakt
styrning som riskerar att få begränsad faktisk effekt i verksamheterna.
Planen ställer långtgående krav på att jämställdhetsperspektiv, analyser och
normkritiska arbetssätt ska genomsyra samtliga delar av stadens verksamhet.
Samtidigt saknas tydliga prioriteringar, konkreta åtgärder och mätbara resultat som
gör det möjligt att följa upp vilka förbättringar som faktiskt uppnås för
stockholmarna.
Sverigedemokraterna ser en risk i att ytterligare styrdokument av denna karaktär leder
till ökad administration och mer omfattande processer, snarare än till förbättringar i
kärnverksamheterna. Tid och resurser riskerar att tas från verksamheter som förskola,
socialtjänst och äldreomsorg, där behoven redan i dag är stora.
Vidare fokuserar handlingsplanen i hög grad på normer och perspektiv, medan
konkreta samhällsproblem som otrygghet, bristande studiero i skolan och kvaliteten i
omsorgen inte ges motsvarande tyngd. Det riskerar att skapa en obalans mellan
politiska ambitioner och de faktiska utmaningar som invånarna möter i sin vardag.
Sverigedemokraterna anser att stadens arbete i första hand ska prioritera
kärnuppdraget och insatser som ger tydlig effekt för invånarnas trygghet, livskvalitet
och välfärd. Mot denna bakgrund är vi kritiska till handlingsplanens omfattning,
inriktning och brist på konkretion.
86 (102)
Farsta stadsdelsnämnd
Reservation av Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla
Bergman (L)
1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra:
För våra partier handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet.
Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta
åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på
processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för
verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat
färre och mer träffsäkra styrdokument.
Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och
därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade
struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi
instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta
och avgränsade resultatmål behövs.
Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av
handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den
särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig
utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare
än konkreta insatser.
Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med
hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt
och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade
badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i
stället för att motverka dem.
För våra partier är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som
störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan
det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har
motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och
prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och
bör omarbetas.
87 (102)
Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD)
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas.
Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att
stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt
förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på
teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön
och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig
verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från
kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser,
uppföljning och normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att
öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg
och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör
koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och
säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön.
Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd
Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M)
1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna.
Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer
konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot
kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och
enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
88 (102)
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är
generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser.
Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med
hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt
och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade
badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i
stället för att motverka dem.
För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som
störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ska
kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett
konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen
brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen
bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas.
Reservation av Robin Nilsen (L)
1. Att avslå förvaltningens förslag.
2. Att därutöver anföra.
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar
målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar
ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov
av ´stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning´. Det
pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens
nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas.
Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av
lokala initiativ.
Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot
kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen
konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i
jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller
målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte
´tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter`.
Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske
blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att
insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs.
89 (102)
Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket
riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver
flyttas från beskrivning till genomförande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag.
Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera
övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste
vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen
kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar
ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för
systematisk uppföljning."
Särskilt uttalande av Henrik Åkerlund (SD)
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas.
Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument
i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger
på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter.
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder
till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första
hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder
som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd
för alla oavsett kön.
90 (102)
Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd
Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C)
Centerpartiet ser positivt på arbetet för utökad jämställdhet, men vill samtidigt betona
vikten av att insatserna leder till konkreta resultat i verksamheterna. Arbetet bör i
högre grad fokusera på individens behov och undvika att skapa onödig administration
genom omfattande analyskrav.
Centerpartiet vill därför understryka vikten av att jämställdhetsarbetet utformas
effektivt och med tydlig koppling till faktiska förbättringar för stadens invånare
Särskilt uttalande av Pär Gustavsson (SD)
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill
vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att
stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt
förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på
teoretiska utgångspunkter.
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder
till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första
hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och
normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka
administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och
trygghetsskapande arbete.
Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder
som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd
för alla oavsett kön
Järva stadsdelsnämnd
Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M)
1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
91 (102)
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna.
Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer
konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot
kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och
enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning.
Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta
insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med
hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt
och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade
badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i
stället för att motverka dem.
För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som
störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan
det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har
motsatt sig.
Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av
de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas.
Särskilt uttalande av Robert Westerlund (SD)
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill
vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att
stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt
förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på
teoretiska utgångspunkter.
92 (102)
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder
till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första
hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och
normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka
administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och
trygghetsskapande arbete.
Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder
som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd
för alla oavsett kön.
Kungsholmens stadsdelsnämnd
Reservation av Charlotta Schenholm (L)
1. Att återremittera ärendet.
2. Att därutöver anföra.
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar
målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar
ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument.
Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i
implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När
ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet
ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att
genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ.
Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot
kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen
konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i
jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av.
En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget
beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska
genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte
framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet,
följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
93 (102)
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs.
Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket
riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver
flyttas från beskrivning till genomförande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag.
Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera
övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste
vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen
kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar
ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för
systematisk uppföljning.
Reservation av Henrik Sjölander m.fl. (M)
1. att delvis godkänna förslag till beslut; och
2. att därutöver anföra följande:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna.
Vi bedömer att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål
behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av
handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den
särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig
94 (102)
utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare
än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda
problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är
otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som
könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande
strukturerna till mötes i stället för att motverka dem.
För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som
störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan
det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har
motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och
prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och
bör omarbetas.
Reservation av Liliane Åkerlund (SD)
1. Kungsholmens stadsdelsnämnd bifaller delvis tjänsteutlåtandet
2. Därutöver anföra följande:
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas.
Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att
stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt
förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på
teoretiska utgångspunkter.
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder
till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första
hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och
normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka
administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och
trygghetsskapande arbete.
Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder
som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd
för alla oavsett kön.
95 (102)
Norra innerstadens stadsdelsnämnd
Reservation av Petra Gardos Ek m.fl. (M)
1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna.
Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer
konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot
kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och
enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning.
Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta
insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med
hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt
och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade
badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i
stället för att motverka dem.
För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som
störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan
det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har
motsatt sig.
Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering
av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas.
Reservation av Anders Lindman (SD)
1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut.
2. Därutöver anföra följande:
96 (102)
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill
vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att
stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt
förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på
teoretiska utgångspunkter.
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder
till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första
hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och
normkritiska arbetssätt inom i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka
administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och
trygghetsskapande arbete.
Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder
som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd
för alla oavsett kön.
Skarpnäcks stadsdelsnämnd
Reservation av Gunnar Caperius (C) och Lena Kling (L)
1. Att återremittera ärendet.
2. Att därutöver anföra:
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna och
Centerpartiet delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män,
flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av
könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov
av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det
pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens
nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas.
Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av
lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och
mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det
uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av
kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan
97 (102)
central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver
resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i
stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken
förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp
resultaten och säkerställa att insatserna får effekt.
Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa
grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt
genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får
det genomslag i arbetet som krävs.
Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket
riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver
flyttas från beskrivning till genomförande.
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag.
Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera
övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste
vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen
kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar
ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för
systematisk uppföljning.
Reservation av Johan Brege m.fl. (M)
1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
98 (102)
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna.
Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer
konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot
kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och
enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning.
Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta
insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med
hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt
och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade
badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i
stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera
med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska
kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett
konkret förslag som majoriteten har motsatt sig.
Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av
de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas.
Särskilt uttalande av Maria Sawon (SD)
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill
vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att
stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt
förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på
teoretiska utgångspunkter.
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder
till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första
hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och
normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka
administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och
trygghetsskapande arbete.
Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder
som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd
för alla oavsett kön.
99 (102)
Skärholmens stadsdelsnämnd
Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C)
1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra:
För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och
hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga
förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig
trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt
jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna.
Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer
konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot
kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och
enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är
generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också
verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och
förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion
till problemets omfattning.
För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som
störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan
det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har
motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och
prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och
bör omarbetas.
Särskilt uttalande av Tapani Juntunen m.fl. (SD)
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill
vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att
100 (102)
stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt
förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på
teoretiska utgångspunkter.
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder
till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första
hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och
normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka
administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och
trygghetsskapande arbete.
Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder
som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd
för alla oavsett kön.
Södermalm stadsdelsnämnd
Reservation av Jonas Nilsson m.fl. (M)
1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut.
2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att
undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem.
Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och
pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i
hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och
konkreta åtgärder.
Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys
och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna
snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer
träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till
stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar
att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från
kärnverksamheterna.
Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer
konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot
kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och
enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med
funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning.
Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta
insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med
hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt
och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade
101 (102)
badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i
stället för att motverka dem.
För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som
störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan
det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har
motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och
prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och
bör omarbetas.
Reservation av Anne-Lie Elfvén (L) och Lars Rottem Krangnes (C)
1. Att återremittera ärendet.
2. Att därutöver anföra.
Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och
adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar
målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar
ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer.
Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de
krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov
av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det
pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens
nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas.
Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av
lokala initiativ.
Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot
kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen
konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i
jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller
målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte
“tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”.
Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske
blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att
insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella
perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte
synliggörs tillräckligt genomgående.
Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag
i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora
beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument.
Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande.
102 (102)
Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning,
genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter
utan invändningar som rör planens kärna.
Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om
individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att
leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder
som gör skillnad i människors vardag.
Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera
övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste
vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner.
Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver
omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen
kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar
ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för
systematisk uppföljning.
Särskilt uttalande av Martin Westmont (SD)
Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor
behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet
mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas.
Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen.
Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där
begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att
stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt
förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på
teoretiska utgångspunkter.
Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder
till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första
hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar.
Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och
normkritiska arbetssätt i stort sett i all verksamhet. Detta riskerar att öka
administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och
trygghetsskapande arbete.
Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder
som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd
för alla oavsett kön
---
[Bilaga 1 - Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 remissversion med spårade ändringar utifrån remiss.pdf]
Stadsledningskontoret
Välfärdsavdelningen
Ragnar Östbergs plan 1
10535 Stockholm
Telefon 08 508 29 456
sophia.fensby@stockholm.se
start.stockholm
Sida 1 (31)
f
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm
2030
Innehåll
Inledning ...................................................................................................2
Andra styrdokument ...................................................................................3
Bakgrund ...................................................................................................5
Ansvarsfördelning .......................................................................................7
Uppföljning ..................................................................................................8
Fokusområde: Kunskap och information ..............................................9
Fokusområde: Välfärd och service .......................................................13
Skola och förskola ....................................................................................15
Socialtjänst och andra verksamheter som möter stockholmare ...............19
Arbetsmarknadsinsatser ...........................................................................22
Kultur, idrott och fritid ................................................................................24
Offentliga miljöer .......................................................................................26
Fokusområde: Delaktighet och inflytande ...........................................29
Stadsledningskontoret
Välfärdsavdelningen
Handlingsplan
2026-01-2605-13
Ragnar Östbergs plan 1
10535 Stockholm
Telefon 08 508 29 456
sophia.fensby@stockholm.se
start.stockholm
Handlingsplan
Sida 2 (31)
Inledning
Inledning
De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla
nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de
mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara
systematiskt och, sammanhållet och ha ett intersektionellt
perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla
stadens verksamheter.1 Stockholms stads program för de mänskliga
rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet.
De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är
viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och
arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika
levnadsvillkor och möjligheter. Denna handlingsplan fokuserar på
jämställdhet, det vill säga att flickor och kvinnor, pojkar och män
ochsamt ickebinära ska ha samma makt att forma samhället och sina
egna liv. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030.
Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete för att bli en jämställd
stad där ingen diskrimineras eller begränsas på grund av sitt kön.
I Sverige och i Stockholms stad finns en lång tradition av att arbeta
för jämställdhet. Trots det återstår strukturella skillnader mellan
kvinnor och män när det gäller makt och inflytande, utbildning,
yrke, position, inkomster, lön och karriär, obetalt hem- och
omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa. Jämställdhet handlar om att
flickor och pojkar, kvinnor och män, har samma rättigheter,
skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Jämställdhet
betyder att det inte ska finnas idéer och stereotypa föreställningar
om kön som ska bestämma eller begränsa individers identitet eller
vad individer kan och får göra. Jämställdhet markerar jämlikhet
mellan könen och att könen har samma värde.2
1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat
arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR, hämtad: 2025-12-02 eller Länsstyrelserna,
2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga
rättigheter i offentlig sektor, hämtad: 2025-12-02.
2 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Vad är jämställdhet? , hämtad: 2025-07-02.
Handlingsplanens övergripande mål:
Staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter
och möjligheter oavsett kön.
Intersektionalitet handlar
om hur olika
diskrimineringsgrunder och
maktordningar kan påverka
varandra, och ibland
förstärka varandra.
Diskrimineringsgrunder kan
inte isoleras, utan behöver
förstås tillsammans och i
samspel med andra faktorer
som påverkar människors
möjligheter såsom
utbildningsnivå, hälsa och
socioekonomisk bakgrund.
Ett intersektionellt
jämställdhetsarbete innebär
att arbeta och analysera
enligt ”alltid kön, inte bara
kön”.
Handlingsplan
Sida 3 (31)
Inledning
Jämställdhetspolitiken utgår från en analys av det rådande
könsmaktssystemet. Könsmaktssystemet består av en uppdelning av
människor i två kön som uppfattas som motsatta och där
mannen/det manliga utgör norm och värderas högre än kvinnor/det
kvinnliga. Jämställdhetspolitiken strävar efter att förändra denna
strukturella ordning. Därför är grupperna flickor/kvinnor och
pojkar/män centrala i analys och målformulering kring
jämställdhetsarbetet. Alla definierar sig dock inte som antingen
kvinna eller man och alla identifierar sig inte med sitt juridiska kön.
Stockholms stads jämställdhetsarbete ska synliggöra alla oavsett
kön, inklusive kvinnor, män och ickebinära, och oavsett
transerfarenhet.
Normkritiska arbetssätt ska prioriteras och det är viktigt att se hur
könsnormer kan samspela med andra normer kopplat till exempelvis
ålder, hudfärg och funktionsförmåga och därigenom förstärka
utsatthet. Stadens jämställdhetsarbete ska även inkludera ett
barnrättsperspektiv.
Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden.
Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att
staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla
stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs
i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är:
● Kunskap och information
● Välfärd och service
● Delaktighet och inflytande
Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och
resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och
långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den
direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter.
Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet
för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina
verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen.
En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål.
Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i
arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en
uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder
och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen.
Andra styrdokument
Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra
styrdokument. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation
till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att
uppfylla de mänskliga rättigheterna.
Kön, kvinnor, män
och ickebinära
Med kön menas
antingen det kön som
tilldelas en person vid
födseln, det kön en
person identifierar sig
med eller det juridiska
könet. I Sverige finns
två juridiska kön,
kvinna och man. Det
är dock välkänt att alla
inte definierar sig som
antingen kvinna eller
man. För personer som
identifierar sig som
varken kvinna eller
man, både och eller
något annat används i
denna handlingsplan
benämningen
ickebinär.
Handlingsplan
Sida 4 (31)
Inledning
De andra handlingsplanerna som är kopplade till MR-programmet
har stor betydelse för jämställdhetsarbetet eftersom olika
diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra.
En stockholmare kan exempelvis utöver att vara kvinna också ha en
sexualitet eller könsidentitet som inte överensstämmer med normen,
vara utsatt för rasism och tillhöra någon av de nationella
minoriteterna.
VåldMäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat
våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella
ändamål samt sexuellt våld utgör allvarliga konsekvenser av , och
bidragande orsaker till, ett ojämställt samhälle. Stereotypa normer
kring maskulinitet och en negativ inställning till jämställdhet utgör
även riskfaktorer för våldsutövare.3 ArbetetÅtgärder mot våld och
förtryck är en viktig del av stadens jämställdhetsarbete som i första
hand tas upp i Stockholms stads program mot våld i nära relationer,
hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för
sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation. Arbetet är
nära sammankopplat och har ömsesidiga synergieffekter med det
arbete för jämställdhet som beskrivs i denna handlingsplan.
Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga
rättigheterna är:
● Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med
funktionsnedsättning,
● Handlingsplan för en åldersvänlig stad.
Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta
med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta
bör arbetet med mänskliga rättigheter vara en del.
Stockholms stad ska vara en arbetsgivare som ger anställda
stabilitet, trygghet och reella möjligheter att utvecklas, oavsett kön.
Stadens arbetsplatser ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och
frihet från diskriminering. Jämställdhetsperspektivet är en
integrerad del i arbetet med rekrytering, kompetensutveckling och
karriärvägar. Stadens förhållningssätt till jämställdhet som
arbetsgivare beskrivs närmare i Stockholms stads personalpolicy.
Bakgrund
FN:s generalförsamling antog år 1979 Convention on the
Elimination of all Forms of Discrimination against Women
(CEDAW eller kvinnokonventionen). CEDAW var den första av en
lång rad internationella ramverk och åtaganden med definitioner
3 Jämställdhetsmyndigheten, 2026, Delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska
upphöra, hämtad: 2026-05-11.
Handlingsplan
Sida 5 (31)
Inledning
och rättigheter på jämställdhetsområdet. Andra centrala
internationella överenskommelser är Beijing Plan for Action, eller
Pekingplattformen, en global handlingsplan för jämställdhet från
1995. På europeisk nivå finns det juridiskt bindande avtalet om våld
mot kvinnor, Istanbulkonventionen från 2011, som beskriver att
avskaffandet av våld mot kvinnor är nödvändigt för att kunna uppnå
jämställdhet. År 2015 kom sedan Agenda 2030, FN:s globala
hållbarhetsmål, där jämställdhet både är ett eget mål och ska
integreras i alla andra mål.
Sverige är internationellt ett föregångsland när det gäller
jämställdhetsarbetet och rankas högst av alla EU-länder i det index
över utvecklingen som The European Institute for Gender Equality
årligen presenterar. Indexet visar dock att utvecklingen i Sverige har
planat ut vid en jämförelse de senaste tio åren. Att förändringen i
princip har avstannat i Sverige gör även att skillnaden i relation till
andra EU-länder minskar.4
Det finns många lagar i Sverige som rör jämställdhet, exempelvis
skollagen och högskolelagen, socialtjänstlagen,
föräldraledighetslagen, diskrimineringslagen, abortlagen och
samtyckeslagen.5
Sedan år 2006 är det övergripande målet för svensk
jämställdhetspolitik att kvinnor och män ska ha samma makt att
forma samhället och sina egna liv. Det finns idag också sju delmål
som anger riktning och prioriteringar:
● Jämn fördelning av makt och inflytande
● Ekonomisk jämställdhet
● Jämställd utbildning
● Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
● Jämställd hälsa
● Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och
utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra
● Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.6
Jämställdhetsmyndigheten konstaterar i sin lägesbild över
måluppfyllelsen av det jämställdhetspolitiska målet att varken det
övergripande målet eller något av delmålen har uppnåtts. Inom
området ekonomisk jämställdhet kvarstår betydande skillnader i
inkomster mellan kvinnor och män, där kvinnors disponibla
4 European Institute for Gender Equality, 2025, Gender Equality Index 2025 –
Sweden.
5 Jämställdhetsmyndigheten, u.å., Fakta om jämställdhet, hämtad: 2025-07-02.
6 Regeringen, 2025, Mål för jämställdhet, hämtad: 2025-10-29.
Handlingsplan
Sida 6 (31)
Inledning
inkomst under lång tid i genomsnitt legat på omkring 80 procent av
männens. Kvinnor bär samtidigt det största ansvaret för både
omsorgen om de egna barnen och om äldre närstående. Inom andra
områden går utvecklingen mot mer ojämställda utfall, däribland
hälsa, där flera indikatorer tyder på att kvinnors hälsa försämras i
relation till män. Till exempel har könsskillnaderna i sjukfrånvaro
ökat markant sedan 1980-talet och kvinnors sjukfrånvaro var 2024
nästan dubbelt så stor som mäns.7
I en statlig offentlig utredning om transpersoners levnadsvillkor
framkommer att transpersoner upplever en högre utsatthet och lägre
hälsa än befolkningen i övrigt och att många transpersoner uppger
att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Det
framkommer även att ickebinära personer i högre utsträckning
skattar sin hälsa som dålig, och i högre utsträckning uppger att de
inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet, jämfört med andra
transpersoner.8
Länsstyrelsen har pekat på ett antal prioriteringar för arbetet med
jämställdhetsintegrering i Stockholms län. Följande är ett urval
utifrån stadens organisation och rådighet:
● Organisationers service, handläggning, beslutsfattande och
bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i
kombination med andra diskrimineringsgrunder.
● Organisationer ska identifiera, analysera och åtgärda
ojämställdhetsaspekter i arbetet med civilt försvar och
krisberedskap. Särskilt sårbara grupper ska beaktas.
● De systematiska och strukturella hinder på arbetsmarknaden
som finns för utrikes födda kvinnor respektive kvinnor med
funktionsnedsättningar ska undanröjas.
● Könssegregeringen på arbetsmarknaden ska minska. Flickor
och pojkar, kvinnor och män ska uppmuntras att göra studie-
och yrkesval som utmanar stereotypa föreställningar om
kön.
● Våldet i skolan ska upphöra. Destruktiva normer kring
maskulinitet ska utmanas. Ett aktivt arbete baserat på
kunskap om våld i skolan ska vara en del i det förebyggande
arbetet mot våld.9
7 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Jämställdheten i Sverige: Lägesbild över de
jämställdhetspolitiska målen, april 2025.
8 SOU 2017:92, Transpersoner i Sverige – Förslag för stärkt ställning och bättre
levnadsvillkor.
9 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för
jämställdhetsintegrering 2024–2027.
Handlingsplan
Sida 7 (31)
Inledning
Stockholms stad har länge arbetat för ökad jämställdhet och
jämställdhetsintegrering är den strategi som staden använder i
kombination med riktade insatser. Sedan nästan tio år tillbaka
redovisas i princip samtliga individbaserade indikatorer
könsuppdelade i stadens system för integrerad ledning och styrning
(ILS).
År 2021 genomförde stadsledningskontoret en uppföljning av
stadens jämställdhetsarbete. I rapporten gjordes en sammanställning
och analys av könsuppdelad statistik från stadens ordinarie
uppföljning av verksamheten år 2020. För många av indikatorerna
framkom små eller inga skillnader mellan kvinnor och män. De
tydligaste undantagen gällde utsatthet för sexuella trakasserier, oro
för att utsättas för brott samt personer som utsätts för våld i nära
relationer som är kända av socialtjänsten, där en genomgående
större utsatthet och högre grad av oro framkom bland kvinnor än
bland män. För vissa andra indikatorer framkom inga
könsskillnader i utfall sett till hela staden, men tydligare skillnader
mellan vissa stadsdelar. Ett sådant exempel är ekonomiskt bistånd,
som hade ett jämställt utfall på stadsövergripande nivå, men där
kvinnor var överrepresenterade bland personer som får ekonomiskt
bistånd i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen, vilket
även var de stadsdelar med högst andel personer med ekonomiskt
bistånd. Detta visar på vikten av att kön analyseras tillsammans med
andra faktorer som påverkar människors möjligheter.10
Ansvarsfördelning
Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa
stockholmares lika rättigheter oavsett kön. En central metod för
genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som
hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som
riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Principen i Agenda
2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för
att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på.
Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och
uppföljning i implementeringen av handlingsplanen.
Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden
förväntas göra. Många mål kräver samverkan och att nämnder med
expertkunskap och särskilt ansvar, ofta facknämnder, ger stöd till
andra nämnder, ofta stadsdelsnämnder. Några mål är tydligare
riktade mot vissa verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser än
10 Stockholms stad, 2021, Jämställdhet i staden, en uppföljning.
Handlingsplan
Sida 8 (31)
Inledning
andra. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om
särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser.
På stadens intranät finns förslag på utbildningar och olika former av
material som ger stöd i nämndernas arbete.
Uppföljning
Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från
ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas
levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet
är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga
verksamhetsområdesmål i stadens budget.
Nämnder och bolagsstyrelser ska i samband med ordinarie
uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i
jämställdhetsarbetet.
Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör
stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete
med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till
kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner
som är kopplade till programmet.
Handlingsplan
Sida 9 (31)
Fokusområde: Kunskap och information
Fokusområde: Kunskap och information
I Stockholms stads program för mänskliga rättigheter lyfts att
stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om
jämställdhet och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika
former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag
och målgrupp. Stadens verksamheter ska också enligt programmet
informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur
staden arbetar för att säkerställa dessa.
Institutet för mänskliga rättigheter har undersökt människors
kännedom om mänskliga rättigheter och drar bland annat slutsatsen
att det i Sverige finns behov av att utveckla arbetet för att sprida en
mer fördjupad kännedom om de mänskliga rättigheterna.11
Människors syn på samhället och dess normer och värderingar
präglar bemötandet av andra människor, både i privatlivet och i
arbetslivet. Jämställdhetsundersökningen, som samlas in av
Jämställdhetsmyndigheten, visar att attityder kring jämställdhet
skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Män anser i högre
utsträckning än kvinnor att vi lever i ett jämställt samhälle (87
respektive 79 procent av svarande). Könsskillnaderna är störst i den
yngsta åldersgruppen, 16–29 år.12 Könsskillnader i attityder kring
jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att adressera
jämställdhetsproblem och visar på ett fortsatt behov av att sprida
kunskap om jämställdhet och jämställdhetsutmaningar.
Enligt samma undersökning är det även vanligare att kvinnor har
känt sig diskriminerade på grund av sitt kön jämför med män. Det
är vanligast att uppleva diskriminering på arbetsplatser och i
offentliga miljöer. Av kvinnorna i undersökningen har 40 procent
någon gång känt sig diskriminerade på grund av sitt kön på
arbetsplatsen och 48 procent någon gång upplevt diskriminering på
grund av kön i offentliga miljöer. Bland männen är motsvarande
andel 15 respektive 18 procent.
Stadsrevisorerna genomförde en granskning av stadens
jämställdhetsarbete 2023. Granskningen visade att analys av
jämställdhet inte prioriteras och att flera av stadens verksamheter
11 Institutet för mänskliga rättigheter, 2023, Kännedom om och upplevelser av
mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023.
12 Jämställdhetsmyndigheten, 2022, Jämställdhetsundersökningen 2022, om
attityder, omsorg, diskriminering och psykisk hälsa.
Handlingsplan
Sida 10 (31)
Fokusområde: Kunskap och information
saknar kompetens vad gäller analysarbete generellt och
jämställdhetsanalys specifikt.13
Kunskapshöjande insatser är viktiga för att kunna utveckla nya,
jämställda arbetssätt och för att kunna följa upp resultatet av arbetet.
Kunskap och information
Mål 1:
Stadens medarbetare bemöter alla stockholmare, oavsett kön,
likvärdigt och förstår hur verksamheten kan bidra till ökad
jämställdhet.
Stadens medarbetare har god kunskap om kvinnors/flickors och
mäns/pojkars levnadsvillkor och hur dessa kan skilja sig åt
beroende på kön.
Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Stadens medarbetareverksamheter har god kunskap om hur
jämställdhetsanalyser kan göras.
Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Insatser för att stadens medarbetare ska kunna bemöta kvinnor, män och
ickebinära likvärdigt kan se olika ut beroende på verksamhetens
förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är:
● Deltagande i stadens egna utbildningar
● Deltagande i andra myndigheters utbildningar
● Utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser
● Studiebesök och studieresor
● Spridning av relevanta rapporter
● Dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer
Vid utformningen av kunskapshöjande insatser för likvärdigt bemötande
oavsett kön bör stadens verksamheter utöver generell kunskap sträva efter
att prioritera kunskap om hur kön kan samspela med andra
diskrimineringsgrunder eller påverka levnadsvillkoren för personer som
av olika anledningar har särskilda behov eller en utsatt levnadssituation.
Det kan exempelvis handla om personer som är kvinnor och som inte har
13 Stadsrevisionen, 2023, Årsredogörelse 2023.
Likvärdighet ska vara
en grundläggande
princip i all offentlig
verksamhet, från
bemötande till
myndighetsutövning.
Likvärdig service och
bemötande handlar om
att agera respektfullt,
transparent och
anpassat till individens
behov.
Handlingsplan
Sida 11 (31)
Fokusområde: Kunskap och information
svenska som modersmål, som har funktionsnedsättningar eller som utsätts
för våld.
Att ha god kunskap om jämställdhetsanalyser och hur dessa kan
genomföras har stor betydelse för genomförandet av denna handlingsplan.
Analyserna ska ge en bild av utmaningar i verksamheterna kopplat till
könsskillnader och ska även inkludera förslag på åtgärder som utvecklar
och gör verksamheten mer jämställd. Det kan exempelvis handla om att
göra jämställdhetsanalyser då ett beslut ska fattas eller för att analysera
verksamhetens resultat.
Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden,
kulturnämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden,
trafiknämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden har ett särskilt
ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och
stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya
kunskapshöjande insatser.
Kunskap och information
Mål 2:
Staden bidrar till en fördjupad kännedom om jämställdhet.
Stadens information bidrar till ökad kunskap om
kvinnors/flickors och mäns/pojkars levnadsvillkor.
Särskilt ansvariga: AllaSamtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Staden identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och
arbetssätt i informationsarbetet som riskerar att cementera
stereotypa föreställningar om kön.
Särskilt ansvariga: AllaSamtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Att bidra till en fördjupad kännedom om jämställdhet kan göras på många
olika sätt. Det kan exempelvis handla om att informera om en lyckad
insats, att synliggöra ojämställdhet eller att uppmuntra stockholmare att
öka jämställdheten i sina egna liv.
Det är viktigt att alltid ha ett jämställdhetsperspektiv i informationsarbetet
och vara uppmärksam på normer som riskerar att cementera stereotypa
föreställningar om kön. Exempel på hur det kan göras är:
Handlingsplan
Sida 12 (31)
Fokusområde: Kunskap och information
● Undersök verksamhetens informationsmaterial. Innehåller det
stereotypa föreställningar om kön? Speglar det en mångfald av
stockholmare?
● Undersök verksamhetens webb och senaste inlägg på sociala
medier. Innehåller de stereotypa föreställningar om kön? Speglar
de en mångfald av stockholmare?
● Titta på alla bilder som publicerats av verksamheten den senaste
månaden/året. Hur ser könsfördelningen ut på bilderna? Innehåller
de stereotypa föreställningar om kön? Speglar bilderna en
mångfald av stockholmare?
Handlingsplan
Sida 13 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
Fokusområde: Välfärd och service
I MR-programmet framgår att stadens välfärd och service ska
planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter
respekteras.
Länsstyrelsen Stockholms prioritering för länets jämställdhetsarbete
bör vara en utgångspunkt för arbetet under detta fokusområde:
”Organisationers service, handläggning, beslutsfattande och
bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i kombination
med andra diskrimineringsgrunder.”14
Jämställdhetsintegrering är den främsta strategin för nationellt och
internationellt arbete med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen
och även i Stockholms stad ska jämställdhetsintegrering fortsatt
vara den huvudsakliga strategin. Det innebär att jämställdhetsarbetet
till stor del ska genomföras inom ramen för ordinarie verksamhet
och att stadens kärnverksamheter ska bidra till ökad jämställdhet.
Grundläggande för arbetet med jämställdhetsintegrering är att
synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag, aktiviteter och
fördelning av resurser får för kvinnor och män, flickor och pojkar
och därigenom få ökad kunskap om hur jämställdheten kan stärkas.
Detta görs genom jämställdhetsanalyser och könsuppdelad statistik.
Med utgångspunkt i analyserna görs riktade insatser för att uppnå
jämställdhet.
Jämställdhetsmyndigheten framför i sina resultatrapporter att
myndigheter visar mer resultat när styrningen är tydlig i form av
konkreta målformuleringar och/eller riktade insatser. Den nationella
styrningen av delmål 6 om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra
är ett gott exempel på detta.15
Insatser för ökad jämställdhet och jämställdhetsanalyser utgår alltid
från kön, och ofta de juridiska könen kvinna och man. Det finns
dock stora skillnader inom grupperna kvinnor och män som handlar
om andra faktorer än kön och som har betydelse för vilka
levnadsvillkor människor har. Det kan handla om utbildning,
inkomst eller födelseland. Det kan också handla om en
funktionsnedsättning, en sexualitet som avviker från normensexuell
läggning, eller en persons ålder. Alla identifierar sig inte heller som
kvinna eller man. För att göra träffsäkra jämställdhetsanalyser
14 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för
jämställdhetsintegrering 2024–2027.
15 Se bland annat Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Resultatrapporten 2025 –
Jämställdhet som strategi för att hantera och förebygga vår tids
samhällsutmaningar.
Jämställdhetsintegrering
innebär att ett
jämställdhetsperspektiv ska
införlivas i allt
beslutsfattande på alla nivåer
och i alla steg av processen,
från planering till
genomförande och
uppföljning av
verksamheten, samt utföras
av de personer som deltar i
beslutsfattandet.
Handlingsplan
Sida 14 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
behöver stadens verksamheter ta hänsyn till de skilda villkor som
finns inom grupperna. Intersektionella analyser är ett verktyg för att
göra detta. I jämställdhetsarbetet ska man alltså förutom kön beakta
om andra relevanta maktordningar bör inkluderas. Detta kan
sammanfattas i ”alltid kön, inte bara kön”.
För att öka jämställdheten och motverka diskriminering behövs
också kunskap och arbetssätt för att få syn på normer och
värderingar som cementerar förväntningar och förutsättningar för
personer utifrån kön, både i samhället och i stadens verksamheter.
Det kan exempelvis handla om stereotypa förväntningar på vad
pojkar respektive flickor vill göra på fritiden, eller på vilka
utbildningar och arbeten människor förväntas vara intresserade av
utifrån stereotypa föreställningar om kön. Ett normkritiskt
perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa
personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och
vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. Stereotypa
föreställningar om andra människor handlar ofta om kön i
kombination med andra faktorer såsom könsidentitet, könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning
eller ålder – det vill säga diskrimineringsgrunderna.16
Staden behöver säkerställa att de mänskliga rättigheterna
respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i
verksamhet som drivs i upphandlad form. Målen nedan är därför
relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer.
I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på
leverantörers kompetens avseende lika rättigheter och möjligheter
oavsett kön.
Välfärd och service
Mål 1:
Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra allt arbete som rör
stockholmare.
Staden använder könsuppdelad statistik vid uppföljning och
annan översyn av verksamheter.
Särskilt ansvariga: Alla Samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
16 Diskrimineringsombudsmannen, u.å., Bli medveten om dina normer, hämtad:
2025-07-02.
Handlingsplan
Sida 15 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
Staden genomför jämställdhetsanalyser som underlag till beslut
och åtgärder som rör stockholmare.
Särskilt ansvariga: AllaSamtliga nämnder och bolagsstyrelser.
I stadens verksamheter ska statistik delas upp på kön och andra relevanta
faktorer vid uppföljning och annan översyn av verksamheten. Detta är en
förutsättning för att kunna få syn på om verksamhetens arbete bidrar till
att kvinnor och män får likvärdig service, handläggning, beslutsfattande
och bemötande.
I stadens system för integrerad ledning och styrning (ILS) ska samtliga
individbaserade indikatorer redovisas uppdelade på kön. Vid ett ojämställt
utfall, alltså om utfallet skiljer sig mellan kvinnor och män, ska en analys
göras. Den berörda verksamheten behöver sedan arbeta med att identifiera
orsaker till skillnaderna och ta fram åtgärder som bidrar till att det
ojämställda utfallet minskar.
Även i andra former av rapporter och uppföljning av stadens
verksamheter, inklusive myndighetsutövning, ska resultat redovisas och
analyseras uppdelat på kön. I de fall statistik tas fram genom enkäter som
inte kopplas till det juridiska könet/personnumret går det att även
inkludera ickebinära personer genom att lägga till fler svarsalternativ än
kvinna/flicka och man/pojke.17
Jämställdhetsanalyser ska göras inte bara vid uppföljning utan även som
underlag till beslut och åtgärder som berör stockholmare. Det kan gälla
allt från äldreomsorg till stadsbyggnadsprocessen och åtgärder i det
offentliga rummet. Det kan också handla om att synliggöra skillnader i
resurstilldelning till verksamheter som kommer kvinnor/flickor respektive
män/pojkar till del. Syftet med jämställdhetsanalyser är att få ökad
kunskap om staden, dess invånare och utmaningar utifrån skillnader och
likheter mellan kvinnor och män/flickor och pojkar. För att göra träffsäkra
jämställdhetsanalyser behöver stadens verksamheter även ta hänsyn till de
skilda villkor som finns inom grupperna kvinnor och män/flickor och
pojkar. Intersektionella analyser är ett verktyg för att göra detta.18
Med faktabaserad kunskap om hur det ser ut finns stora möjligheter att
påverka och förändra staden så att allas rättigheter kan tillgodoses.
17 Se vidare stadsledningskontorets vägledning Att arbeta med perspektiven
jämställdhet och hbtq samtidigt.
18 Se exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd
utbildning, hämtad: 2025-08-12.
Handlingsplan
Sida 16 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
Skola och förskola
I skolan och förskolan finns stora möjligheter att lägga grunden till
ett jämställt samhälle och motverka traditionella könsmönster.
Jämställd utbildning är det tredje nationella jämställdhetspolitiska
delmålet och handlar om att alla flickor och pojkar, kvinnor och
män, ska ha samma möjligheter och villkor när det handlar om
utbildning, studieval och personlig utveckling.19
Skolan och förskolan är central för alla barns levnadsvillkor, oavsett
kön, både i barndomen och i det fortsatta livet. Skolresultaten för
elever som bor i Stockholms stad är stabila och generellt högre än
genomsnittet för riket. Könsskillnaderna är något mindre än i riket
som helhet.
År 2024 var andelen flickor och pojkar i Stockholms stad med
resultat motsvarande behörighet till yrkesprogram 87,2 procent
(flickor) respektive 87,1 procent (pojkar). Flickors genomsnittliga
meritvärde var lite högre än pojkarnas, 255 respektive 241.
Skillnaderna i skolresultat mellan pojkar och flickor har minskat de
senaste åren, genom att pojkars resultat har förbättrats samtidigt
som flickors resultat har försämrats. Resultatspridningen i årskurs 9
är fortsatt stor mellan skolor i områden med olika socioekonomiska
förutsättningar och har ökat något i jämförelse med föregående år.20
Flickor upplever mer krav på sig själva än vad pojkar gör, både från
sig själva och andra. De känner också mindre trygghet och
tillhörighet till skolan än vad pojkar gör. 78 procent av flickor i 15-
årsåldern känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbete.
Motsvarande siffra för pojkar är 51 procent.21
Flickor skattar också sin hälsa sämre än killar, det gäller för både
fysisk och psykisk hälsa. I högstadiet uppger 53 procent av tjejerna
och 26 procent av killarna att deras psykiska hälsa inte är bra. I
gymnasiet har siffrorna ökat till 56 procent för tjejerna och 33
procent för killarna.22
Något fler pojkar än flickor uppger att de har utsatts för hot eller
våld i skolmiljön. Flickor uppger dock en större utsatthet för
sexualbrott jämfört med pojkar. Störst våldsutsatthet finns dock hos
19 Se exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd
utbildning, hämtad: 2025-08-12.
20 Stockholms stad, 2025, Stockholms stads årsredovisning 2024.
21 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad:
2025-08-12.
22 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och
ungdomar i Stockholm stad.
Handlingsplan
Sida 17 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
barn som uppger en annan könsidentitet än flicka eller pojke. En
ungefär dubbelt så stor andel av barnen med en annan könsidentitet
uppger att de har utsatts för våld jämfört med flickor och pojkar.23
Forskning har även kunnat visa på vissa könsskillnader kopplat till
utsatthet för kränkningar i digitala miljöer. Till exempel är det
vanligare att flickor utsätts för nätmobbing gällande sitt utseende,
att kränkande information läggs ut på internet och att privat
information avsiktligt delas av någon annan. Det finns också
forskning som tyder på att risken ökar för både pojkar och flickor
att utsättas för nätmobbing om de identifierade sig med kulturellt
definierade kvinnliga drag. Mobbning och kränkningar på nätet får i
många fall även konsekvenser i skolan. Forskning har visat att
utsatta presterar sämre i skolan och känner sig mindre trygga i
skolan. Många som är utsatta för mobbing och kränkningar på nätet
är även samtidigt utsatta i skolan.24
Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att det fortfarande finns stora
problem med ojämställdhet inom utbildningsområdet och nämner
bland annat att arbete behöver göras för att:
● Förbättra studieresultat och minska könsskillnader i
studieresultat
● Motverka könsskillnader i utbildningsval
● Förebygga och bekämpa sexuella trakasserier och förbättra
elevers studiemiljö.25
I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering är en
prioritering att våldet i skolan ska upphöra, destruktiva normer
kring maskulinitet ska utmanas och att ett aktivt arbete baserat på
kunskap om våld i skolan ska vara en del i det förebyggande arbetet
mot våld.26
23 Brottsförebyggande rådet, 2024, Hot och våld mot elever i skolmiljö.
24 Statens medieråd, 2020, Utsatt på internet – En internationell
forskningsöversikt om nätmobbing bland barn och unga.
25 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad:
2025-08-12.
26 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för
jämställdhetsintegrering 2024–2027.
Handlingsplan
Sida 18 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
Välfärd och service
Mål 2:
I stadens skolor och förskolor ges barn och unga samma
möjligheter att uppnå goda studieresultattill god utveckling och
alla känner sig trygga och inkluderade, oavsett kön.
Stadens skolor och förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot
eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att
bidra till olika förutsättningar på grund av kön och cementera
stereotypa föreställningar om kön.
Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och
stadsdelsnämnderna.
Lärare, förskollärare och annan skolpersonalskol- och
förskolepersonal har förutsättningar att agera aktivt när de ser
eller får information om barns utsatthet, exempelvis kränkningar,
våld, sexuella trakasserier eller diskriminering mot barn och unga
på grund av kön eller stereotypa föreställningar om kön.
Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och
stadsdelsnämnderna.
Staden vidtar åtgärder för att motverka kränkningar på grund av
kön i digitala miljöer.
Särskilt ansvariga: Socialnämnden, utbildningsnämnden och
stadsdelsnämnderna.
Stadens skolor vidtar åtgärder för att förbättra studieresultat för
att motverka könsskillnader mellan flickor och pojkar.
Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden.
Insatser för att ge flickor, pojkar och ickebinära samma möjligheter att
uppnå goda studieresultat och för att skapa trygghet i stadens skolor och
förskolor för barn och unga oavsett kön ska riktas både till pedagoger och
till annan personal samt till elever/barngrupper. Insatserna bör även
omfatta att motverka normer kring studieval som riskerar att upprätthålla
könsuppdelningen på arbetsmarknaden.
Handlingsplan
Sida 19 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
Den mest grundläggande insatsen för att skapa trygghet är ett väl
fungerande arbete mot trakasserier och andra kränkningar. Det handlar om
att lyssna på vad barn och unga berättar, utreda händelser som uppstår,
genomföra åtgärder och följa upp arbetet. Det krävs också att arbetet utgår
från att barn och unga kan utsättas både i skolan och på nätet.
I staden används sedan flera år en våldsförebyggande metod som heter
Mentorer i våldsprevention (MVP). MVP är en lektionsserie för skolan
där elever och lärare lär sig att ta ansvar för varandra och säga ifrån när de
ser eller hör våld eller kränkningar.27
Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka
normer som dominerar på förskolan/skolan och vidta åtgärder mot
destruktiva maskulinitetsnormer och andra stereotypa föreställningar om
kön. I arbetet ingår även att sätta verksamhetens arbetssätt och bemötande
i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet.
Fler exempel på insatser är:
● APT-möten eller andra personalmöten med fokus på ett
normkritiskt arbetssätt.
● Att använda elevundersökningar för att få syn på normer och
värderingar hos barn och unga och sedan arbeta med resultaten i
elevgrupperna.
● Att använda elevundersökningar för att få syn på könsskillnader
gällande upplevelser av skolan och sedan arbeta med resultaten i
elevgrupperna.
Vid utformningen av insatser ska skolor och förskolor ha i åtanke att
flickor respektive pojkar inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika
förutsättningar och behov.
Socialtjänst och andra verksamheter som möter
stockholmare
I socialtjänsten och andra verksamheter som möter stockholmare
ska service, handläggning, beslutsfattande och bemötande vara
likvärdigt för kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära.
Den nya socialtjänstlagen syftar bland annat till att främja
jämställda levnadsvillkor. Det handlar till exempel om att
socialtjänsten ska säkerställa att kvinnor och män bemöts utifrån
sina individuella förutsättningar, och inte utifrån könsstereotypa
27 MVP ägs och drivs i Sverige av organisationen MÄN. Staden har ett samarbete
med dem.
Handlingsplan
Sida 20 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
föreställningar. Det handlar också om att verksamheten inte ska
bidra till att upprätthålla omotiverade skillnader mellan könen.28
Forskning visar på tydliga mönster i socialtjänstens olika
verksamhetsområden. Mest framträdande är traditionella
föreställningar om kvinnor som passiva, hjälpsökande
omsorgsgivare medan män ses som aktiva, självständiga
familjeförsörjare.29 Det kan också handla om att föreställningar om
kön och ansvar för hushållsarbete leder till att kvinnor och män
beviljas olika mängd eller typer av stöd inom äldreomsorgen.30
Dessa könsstereotypa normer och föreställningar får konsekvenser
för socialtjänstens, inklusive äldreomsorgens, brukare/klienter och
drabbar både flickor och kvinnor samt pojkar och män negativt,
men på olika sätt. Om insatsen som beviljas styrs av föreställningar
om kön och inte av den enskildes behov finns det stor risk att
insatsen inte är den mest lämpade. Stödet riskerar ytterst att inte bli
träffsäkert och av dålig kvalitet.31
I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering finns en
prioritering som handlar om att service, handläggning,
beslutsfattande och bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett
kön, i kombination med andra diskrimineringsgrunder.32
Förutsättningarna för att få tillgång till, ha råd med och behålla en
bostad ser olika ut för kvinnor och män. Kvinnor med lägre
inkomster eller i utsatta livssituationer är särskilt utsatta. En av fem
kvinnor uppger att de inte kan lämna sin relation på grund av
svårigheter att få tillgång till boende, och 57 procent av kvinnorna
har inte råd att bo kvar i sitt hem efter en separation.33
Bostadsfrågan hänger därmed tydligt samman med kvinnors
möjligheter att forma sin livssituation och visar på vikten av att
beakta jämställdhetsperspektivet i den fortsatta bostadsplaneringen.
28 Socialstyrelsen, 2025, Om nya socialtjänstlagen 2025, hämtad: 2025-08-25.
29 Sveriges kommuner och regioner, 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en
kunskapsöversikt.
30 Sveriges kommuner och regioner (SKR), 2021, Utmaningar för en jämställd
äldreomsorg.
31 Sveriges kommuner och regioner (SKR), 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten
– en kunskapsöversikt.
32 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för
jämställdhetsintegrering 2024–2027.
33 Hyresgästföreningen, 2025, Ett eget rum: Bostadsfrågan ur ett
jämställdhetsperspektiv.
Handlingsplan
Sida 21 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
Välfärd och service
Mål 3:
Staden erbjuder likvärdig tillgång till bostad, stöd, vård och
omsorg, oavsett kön.
Staden säkerställer att insatser erbjuds utifrån behov och utan
inverkan av stereotypa föreställningar om kön.
Särskilt ansvariga: Socialnämnden, äldrenämnden, och
stadsdelsnämnderna.
Staden arbetar för att skapa jämställda förutsättningar på
bostadsmarknaden, med särskilda vägar in för individer i utsatta
situationer såsom våldsutsatta eller ensamstående som lever i
socioekonomisk utsatthet.
Särskilt ansvariga: exploateringsnämnden, socialnämnden,
stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna,
bostadsbolagsstyrelserna, Bostadsförmedlingen och SHIS.
För att staden ska kunna erbjuda insatser som är likvärdiga och
ändamålsenliga för kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära måste dels
könsuppdelade resultat och dels normer och föreställningar om kön
synliggöras i verksamheterna.34
Grundläggande är att ha kunskap om den egna verksamheten och att göra
jämställdhetsanalyser utifrån verksamhetens resultat för att synliggöra
ojämställda utfall eller identifiera risker för att stereotypa föreställningar
om kön påverkar beslut.
Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka
normer som dominerar i verksamheten och hur de tar sig uttryck. I nästa
steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus.
Fler exempel på insatser är:
● APT-möten eller andra personalmöten med fokus på att erbjuda
likvärdiga insatser och ett normkritiskt arbetssätt.
● Att se över verksamhetens rutiner ur ett jämställdhetsperspektiv.
● Att använda statistik från verksamheten och stadens
undersökningar för att få syn på och utveckla arbetet utifrån
könsskillnader.
34 Sveriges kommuner och regioner, 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en
kunskapsöversikt.
Handlingsplan
Sida 22 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
För att staden ska kunna säkerställa jämställda boendevillkor behöver ett
jämställdhetsperspektiv beaktas i bostadsplanering och särskilda vägar in
för individer i utsatta situationer, såsom våldsutsatta eller ensamstående
som lever i socioekonomisk utsatthet, fortsätta att främjas.
Vid utformningen av insatser är det viktigt att ha i åtanke att flickor och
pojkar samt kvinnor och män inte är homogena grupper och ta hänsyn till
olika förutsättningar och behov.
Arbetsmarknadsinsatser
Att både kvinnor och män förvärvsarbetar och på så sätt har
ekonomisk självständighet är grundläggande för jämställdheten i
samhället. Ekonomisk jämställdhet är det andra nationella
jämställdhetspolitiska delmålet och handlar om att kvinnor och män
ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete.
Idag är kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst35 drygt 20
procent lägre än mäns, och skillnaden har ökat. En viktig förklaring
till utvecklingen är att inkomster från kapital har ökat och att män
äger mer kapital än kvinnor. Andra orsaker till kvinnors lägre
inkomster är att de arbetar deltid och i låglöneyrken i större
utsträckning än män. Kvinnor tar också ut mer föräldraledighet,
studerar längre än män och har en högre sjukfrånvaro.36
Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad. Yrken
som domineras av kvinnor, exempelvis inom vård och omsorg, har i
genomsnitt lägre löner och sämre arbetsvillkor än mansdominerade
yrken. Könssegregeringen har minskat över tid vilket framför allt
beror på att kvinnor har sökt sig till tidigare mansdominerade
yrken.37
Andra faktorer som påverkar möjligheten till arbete tillsammans
med kön är ålder, utbildning, yrke, födelseland och
funktionsnedsättning. Exempelvis tar det längre tid för utrikesfödda
kvinnor än för utrikesfödda män att etablera sig på den svenska
arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå. Kvinnor med
funktionsnedsättning har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden,
35 Disponibel inkomst baseras på inkomster från arbete, bidrag och kapital minus
skatter.
36 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad:
2025-08-12.
37 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad:
2025-08-12.
Handlingsplan
Sida 23 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
både jämfört med män med funktionsnedsättning och med kvinnor
och män i den övriga befolkningen. Kvinnor med
funktionsnedsättning är överrepresenterade i gruppen som lever
under den relativa fattigdomsgränsen.38
I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering finns
prioriteringar om att hinder på arbetsmarknaden för utrikes födda
kvinnor respektive kvinnor med funktionsnedsättning ska
undanröjas samt att kvinnor och män ska uppmuntras att göra
studie- och yrkesval som utmanar stereotypa föreställningar om
kön.39
Välfärd och service
Mål 4:
Staden ger lika förutsättningar till ekonomisk självständighet,
oavsett kön.
Stadens jobbtorg identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella
normer och arbetssätt som befäster könssegregeringenriskerar att
upprätthålla könsuppdelningen på arbetsmarknaden. och främjar
jämställda val och möjligheter för kvinnor och män.
Särskilt ansvarig: Arbetsmarknadsnämnden.
Stadens vuxenutbildning identifierar och vidtar åtgärder mot
eventuella könsrelaterade hinder för att fullfölja utbildning samt
motverkar skillnader i studieresultat mellan kvinnor och män.
Särskilt ansvarig: Arbetsmarknadsnämnden .
För att stadens jobbtorg och vuxenutbildning ska kunna bidra till att
kvinnor, män och ickebinära har lika möjligheter till ekonomisk
självständighet måste dels könsuppdelade resultat och dels normer och
föreställningar om kön synliggöras i verksamheterna.
Grundläggande är att ha kunskap om den egna verksamheten och att göra
jämställdhetsanalyser utifrån verksamhetens resultat för att synliggöra
38 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad:
2025-08-12.
39 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för
jämställdhetsintegrering 2024–2027.
Handlingsplan
Sida 24 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
ojämställda utfall eller identifiera risker för att stereotypa föreställningar
om kön påverkar beslut.
Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka
normer som dominerar i verksamheten och hur de tar sig uttryck. I nästa
steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus.
Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är
följande:
● Vilka målgrupper når vår verksamhet idag? Når vi kvinnor och män
i samma utsträckning? Finns det målgrupper vi inte når?
● Hur ser villkor och förutsättningar ut för de kvinnor och/eller män
som vi inte når idag?
● Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler?
Vid utformningen av insatser är det viktigt att ha i åtanke att kvinnor och
män inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika förutsättningar och
behov.
Kultur, idrott och fritid
Fritiden är en viktig del av barn och ungas liv och utveckling.
Fritiden kan bidra till hälsa, stärkt självkänsla och ge betydelsefulla
relationer till vuxna utanför familjen.40 I Stockholms stad finns goda
möjligheter till idrott, motion och friluftsliv som kan bidra till att
utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor och till att alla barn och
unga oavsett kön kan utvecklas och få sina behov tillgodosedda
samt att barns rättigheter säkerställs.41 Exempel på arbete i staden
inom verksamhetsområde barn, kultur och fritid är fritids- och
ungdomsgårdar, parklekar, kulturskola, och kollo.
Ett tydligt mönster i stadens undersökning Ung livsstil är att tjejer
genomgående har en sämre hälsosituation än killar.
Könsskillnaderna är i stor utsträckning generella och likartade
oberoende av ungdomarnas ålder och sociala bakgrund.
Skillnaderna har varit ungefär desamma de senaste tio åren.42
40 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2024, En
sammanfattad bild av ungas levnadsvillkor i Sverige - Ung idag 2024:1.
41 Stockholms stad, 2024, Stockholms stads program för idrott, motion och
friluftsliv 2024–2028.
42 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och
ungdomar i Stockholm stad.
Handlingsplan
Sida 25 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
De allra flesta unga är nöjda med sin fritid, med det finns grupper
av unga som inte är det, exempelvis känner sig endast varannan ung
tjej med utländsk bakgrund nöjd med sin fritid.43
Det finns även könsskillnader i vilka aktiviteter som unga tar del av.
Det är exempelvis mindre vanligt att killar tar del av
kulturaktiviteter, så som att konsumera eller utöva kultur, besöka
bibliotek, läsa böcker eller lyssna på ljudböcker.44 Flickor är mindre
fysiskt aktiva än pojkar i alla åldersgrupper.45
Välfärd och service
Mål 5:
Staden erbjuder alla likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid,
oavsett kön.
Stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler barn och unga,
oavsett kön, ska ha en meningsfull fritid.
Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden och
stadsdelsnämnderna.
Staden förebygger och bekämpar stereotypa föreställningar om
kön inom kultur, idrott och fritid.
Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden och
stadsdelsnämnderna.
För att staden ska kunna erbjuda alla kvinnor/flickor, män/pojkar och
ickebinära likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid behöver
verksamheterna arbeta för att jämställdheten ska öka. Könsskillnader
gällande exempelvis fysisk aktivitet och deltagande i kulturaktiviteter ska
ligga till grund för riktade insatser som uppmuntrar unga att ta del av
stadens utbud, oavsett kön.
Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt för att skapa en likvärdig
tillgång till kultur, idrott och fritid för alla barn och unga, oavsett kön. Det
innebär att undersöka normer som dominerar, exempelvis på fritidsgården,
43 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid.
44 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid.
45 Stockholms stad, 2024, Stockholms stads program för idrott, motion och
friluftsliv 2024–2028.
Handlingsplan
Sida 26 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
i kulturskolan eller i simhallen, och vidta åtgärder mot destruktiva
maskulinitetsnormer och andra stereotypa föreställningar om kön. I
arbetet ingår även att sätta verksamhetens arbetssätt och bemötande i
fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet.
Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är
följande:
● Vilka målgrupper når vår verksamhet idag? Når vi flickor och
pojkar i samma utsträckning? Finns det målgrupper vi inte når?
● Hur ser villkor och förutsättningar ut för de som vi inte når idag?
● Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler?
Offentliga miljöer
Stockholm ska vara en stad för alla och de offentliga miljöerna har
stor betydelse för människors hälsa, förutsättningar och livskvalitet.
Den fysiska planeringen av staden måste vara lyhörd för alla
stockholmares förutsättningar och behov, oavsett kön.
Enligt en nationell undersökning är det främst kvinnor som upplevt
diskriminering på grund av sitt kön i offentliga miljöer, 48 procent
av alla kvinnor i undersökningen har någon gång upplevt
diskriminering i offentliga miljöer jämfört med 18 procent av
männen. I den yngsta åldersgruppen (18–29 år) uppger hela 75
procent av kvinnorna att de har upplevt sig diskriminerade i
offentliga miljöer på grund av sitt kön. Inom gruppen män finns
inga större skillnader mellan åldersgrupperna.46
I polisregion Stockholms trygghetsundersöknings resultat för
Stockholms stad framkommer att det är betydligt vanligare att
kvinnor är otrygga än män. 2025 svarade 24 procent av kvinnorna
att de var otrygga i sitt lokalområde på kvällen jämfört med 13
procent av männen. Även om otryggheten har minskat i båda
grupperna sedan 2020 och mest för kvinnor, så är skillnaden mellan
könen fortfarande stor. Skillnaden blir än mer markant när andelen
som inte alls går ut undersöks, där 8 procent av kvinnor anger detta
medan 3 procent gäller för männen.47
I stadens undersökning Ung livsstil framkommer att tjejer
genomgående i mycket högre utsträckning än killar uppger att de
känner rädsla (alltid eller ganska ofta) i sitt bostadstadsområde, i
city, i det lokala centrumet, på tunnelbana/buss/tåg samt på väg till
en fritidsaktivitet. Högst andel upplever rädsla på
tunnelbana/buss/tåg, 44 procent av tjejerna och 12 procent av
46 Jämställdhetsmyndigheten, 2022, Jämställdhetsundersökningen 2022 om
attityder, omsorg, diskriminering och psykisk hälsa.
47 Resultat från den regionala trygghetsundersökningen 2025, egna beräkningar.
Handlingsplan
Sida 27 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
killarna. Av de offentliga platserna är det i city som flest känner
rädsla alltid eller ganska ofta, 36 procent av tjejerna och 8 procent
av killarna.48
Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram att det saknas samlade
uppgifter och statistik över kvinnors och mäns deltagande i
medborgardialoger och inflytande i samhällsplanering i kommuner
och regioner.49
Välfärd och service
Mål 6:
Offentliga miljöer i staden är attraktiva och trygga för alla,
oavsett kön.
Stockholmare har, oavsett kön, inflytande i
stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga
miljöer.
Särskilt ansvariga: Exploateringsnämnden, idrottsnämnden
stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnderna.
Stadens verksamheter har god kunskap om och vidtar åtgärder
utifrån vad som skapar trygghet för kvinnor och flickor i
offentliga miljöer.
Särskilt ansvariga: FastighetsnämndenExploateringsnämnden,
fastighetsnämnden, idrottsnämnden, trafiknämnden,
stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna och
bostadsbolagsstyrelserna.
Stadens offentliga miljöer ska utvecklas tillsammans med stockholmare,
och med ett jämställdhetsperspektiv, så att miljöerna blir attraktiva och
trygga för alla. Det finns mycket statistik om stockholmarnas upplevelser
av trygghet/otrygghet, uppdelad på bland annat kön och ålder, som visar
att kvinnor och flickor upplever en högre otrygghet än män och pojkar.
48 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och
ungdomar i Stockholm stad.
49 Jämställdhetsmyndigheten, 2021, Kvinnor och män i lokal demokrati, En
förstudie om jämställdhet, delaktighet och deltagande i lokalsamhälle och
demokrati.
Handlingsplan
Sida 28 (31)
Fokusområde: Välfärd och service
Riktade insatser och fördjupade dialoger med kvinnor och flickor är ett
sätt att kartlägga problemen och identifiera åtgärder.
Statistiken bör även vara utgångspunkt för att identifiera behov av
fördjupande dialoger med grupper bland kvinnor och flickor som inte
brukar få sina röster hörda eller som sticker ut i statistiken som mer
otrygga än andra.
I alla medborgardialoger är det bland annat viktigt att fundera på vem som
får möjlighet att vara delaktig, vilka mötesformer och metoder som
används samt hur representationen ser ut.
Några frågor att ställa sig för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i
projekten är:
● Hur arbetar vi?
● Vem är det vi bygger för och på vilket sätt gör vi det?
● Får besluten och planerna olika konsekvenser för kvinnor och
män, flickor och pojkar?
● Vem är det som planerar och vem bygger?
● Vems kunskap är det som har legitimitet och vad resulterar de
tagna besluten i?50
50 Boverket, 2023, Jämställdhet i samhällsplaneringen, hämtad: 2025-08-01.
Handlingsplan
Sida 29 (31)
Fokusområde: Delaktighet och inflytande
Fokusområde: Delaktighet och inflytande
I MR-programmet framgår att stadens verksamheter ska erbjuda
stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt
grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Det handlar
både om att skapa tillit och förtroende för det demokratiska
systemet och stadens verksamheter, samt om att inkludera invånares
kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete.
I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet och inkludering en
bärande princip. Genom delaktighet får stadens verksamheter mer
kunskap om målgruppernas behov och erfarenheter. Det ger i sin tur
högre kvalitet och bättre service. Genom att på olika sätt bjuda in
och ge alla stockholmare oavsett kön möjlighet till delaktighet och
inflytande kan staden också öka deras tillit till demokratin. 51
Det första nationella jämställdhetspolitiska delmålet lyder: ”Jämn
fördelning av makt och inflytande.” Den nationella styrningen och
uppföljningen är i stor utsträckning inriktad på representation i
maktpositioner i politik, näringsliv och offentlig sektor.52 På
kommunal nivå kan det även innefatta olika former av lokalt
inflytande genom exempelvis medborgardialog, medborgarbudget
och råd. Jämställdhetsmyndigheten beskriver att det saknas samlade
uppgifter och statistik över kvinnors och mäns deltagande i
medborgardialoger och inflytande i samhällsplanering i kommuner
och regioner. Myndigheten lyfter också behovet av mer kunskap om
kvinnors och mäns delaktighet och deltagande såväl i informella
som formella sammanhang, särskilt i områden med
socioekonomiska utmaningar.53
51 Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), 2025, Stöd och exempel på
förbättringsområden moment 9, hämtad: 2025-07-02.
52 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 1: Jämn fördelning av makt och
inflytande | Jämställdhetsmyndigheten, hämtad: 2025-07-02.
53 Jämställdhetsmyndigheten, 2021, Kvinnor och män i lokal demokrati, En
förstudie om jämställdhet, delaktighet och deltagande i lokalsamhälle och
demokrati.
Handlingsplan
Sida 30 (31)
Fokusområde: Delaktighet och inflytande
Delaktighet och inflytande
Mål 1:
Stockholmare, oavsett kön, har delaktighet och inflytande i frågor
som berör dem.
Stadens verksamheter inkluderar både kvinnor/flickors och
män/pojkars kunskaper och erfarenheter i stadens
utvecklingsarbete och verkar för att de som vanligtvis inte får
sina röster hörda kommer till tals.
Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Insatser för att skapa möjligheter för stockholmare oavsett kön att vara
delaktiga och få inflytande i frågor som berör dem kan se olika ut
beroende på verksamhet och målgrupp. Exempel på metoder som kan
användas är enkätundersökningar, fokusgrupper, medborgardialog och
medborgarbudget.
Stadens verksamheter ska samla in könsuppdelad statistik över sitt arbete
med delaktighet och inflytande och vidta åtgärder mot skillnader i utfall
baserat på kön.
De metoder som används i staden ska sträva efter att vara inkluderande
samt erbjuda delaktighet och inflytande till personer och grupper bland
kvinnor, män och ickebinära som inte vanligtvis får sina röster hörda.
Att säkerställa delaktighet och inflytande handlar, utöver själva dialogen,
också om att ta om hand de synpunkter och behov som invånarna
uttrycker. Det som kommer fram vid dialoger ska användas för att
utveckla verksamheten. Deltagarna i dialogen bör, när så är möjligt, få
återkoppling kring hur deras synpunkter tas omhand.
Delaktighet och inflytande
Mål 2:
Staden har långsiktiga samarbeten med
civilsamhällesorganisationer som arbetar med
jämställdhetsfrågor.
Stadens verksamheter samarbetar med
civilsamhällesorganisationer kring insatser som synliggör och
främjar ökad jämställdhet.
Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser .
Handlingsplan
Sida 31 (31)
Fokusområde: Delaktighet och inflytande
Samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med
jämställdhetsfrågor kan se olika ut beroende på nämndens eller
bolagsstyrelsens målgrupper. I arbetet med att skapa ett gott samarbete
med civilsamhället är en återkommande dialog en viktig del.
Inhämtande av synpunkter från civilsamhällesorganisationer som
företräder jämställdhetsfrågor i samband med utformningen av insatser är
ett viktigt verktyg för att säkerställa insatsernas träffsäkerhet. Relevanta
insatser kan exempelvis handla om åtgärder för att fler barn och unga ska
ha en meningsfull fritid, insatser för att bidra till en mindre
könssegregerad arbetsmarknad eller insatser för likvärdig tillgång till stöd,
vård och omsorg för alla, oavsett kön.
Ett annat exempel är att arbeta med föreningsstöd som kompletterar
stadens verksamheter. Staden kan även ingå idéburet offentligt
partnerskap (IOP) med en organisation som företräder jämställdhetsfrågor
och stödja evenemang som syftar till att synliggöra och stärka
jämställdheten i samhället.
---
[Bilaga 2 - Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030.pdf]
Beslutat av kommunfullmäktige xxxxx
Handlingsplan för ett jämställt
Stockholm 2030
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
3 (33)
Inledning ................................................................................................... 4
Andra styrdokument ................................................................................... 6
Bakgrund .................................................................................................... 7
Ansvarsfördelning..................................................................................... 10
Uppföljning ............................................................................................... 10
Fokusområde: Kunskap och information ............................................ 11
Fokusområde: Välfärd och service ...................................................... 15
Skola och förskola .................................................................................... 18
Socialtjänst och andra verksamheter som möter stockholmare .............. 21
Arbetsmarknadsinsatser .......................................................................... 24
Kultur, idrott och fritid ............................................................................... 26
Offentliga miljöer ...................................................................................... 28
Fokusområde: Delaktighet och inflytande .......................................... 31
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
4 (33)
De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla
nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de
mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara
systematiskt, sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv.
Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens
verksamheter.1 Stockholms stads program för de mänskliga
rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet.
De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är
viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och
arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika
levnadsvillkor och möjligheter. Denna handlingsplan fokuserar på
jämställdhet, det vill säga att flickor och kvinnor, pojkar och män
samt ickebinära ska ha samma makt att forma samhället och sina
egna liv. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030.
Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete för att bli en jämställd
stad där ingen diskrimineras eller begränsas på grund av sitt kön.
I Sverige och i Stockholms stad finns en lång tradition av att arbeta
för jämställdhet. Trots det återstår strukturella skillnader mellan
kvinnor och män när det gäller makt och inflytande, utbildning,
yrke, position, inkomster, lön och karriär, obetalt hem- och
omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa. Jämställdhet handlar om att
flickor och pojkar, kvinnor och män, har samma rättigheter,
skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Jämställdhet
betyder att det inte ska finnas idéer och stereotypa föreställningar
om kön som ska bestämma eller begränsa individers identitet eller
1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat
arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR, hämtad: 2025-12-02 eller Länsstyrelserna,
2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga
rättigheter i offentlig sektor, hämtad: 2025-12-02.
Intersektionalitet handlar
om hur olika
diskrimineringsgrunder och
maktordningar kan påverka
varandra, och ibland
förstärka varandra.
Diskrimineringsgrunder kan
inte isoleras, utan behöver
förstås tillsammans och i
samspel med andra faktorer
som påverkar människors
möjligheter såsom
utbildningsnivå, hälsa och
socioekonomisk bakgrund.
Ett intersektionellt
jämställdhetsarbete innebär
att arbeta och analysera
enligt ”alltid kön, inte
bara kön”.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
5 (33)
vad individer kan och får göra. Jämställdhet markerar jämlikhet
mellan könen och att könen har samma värde.2
Jämställdhetspolitiken utgår från en analys av det rådande
könsmaktssystemet. Könsmaktssystemet består av en uppdelning av
människor i två kön som uppfattas som motsatta och där
mannen/det manliga utgör norm och värderas högre än kvinnor/det
kvinnliga. Jämställdhetspolitiken strävar efter att förändra denna
strukturella ordning. Därför är grupperna flickor/kvinnor och
pojkar/män centrala i analys och målformulering kring
jämställdhetsarbetet. Alla definierar sig dock inte som antingen
kvinna eller man och alla identifierar sig inte med sitt juridiska kön.
Stockholms stads jämställdhetsarbete ska synliggöra alla oavsett
kön, inklusive kvinnor, män och ickebinära, och oavsett
transerfarenhet.
Normkritiska arbetssätt ska prioriteras och det är viktigt att se hur
könsnormer kan samspela med andra normer kopplat till exempelvis
ålder, hudfärg och funktionsförmåga och därigenom förstärka
utsatthet. Stadens jämställdhetsarbete ska även inkludera ett
barnrättsperspektiv.
Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden.
Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att
staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla
stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs
i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är:
● Kunskap och information
● Välfärd och service
● Delaktighet och inflytande
Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och
resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och
långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den
direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter.
Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet
för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina
verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen.
En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål.
Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i
arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en
2 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Vad är jämställdhet? , hämtad: 2025-07-02.
Kön, kvinnor, män
och ickebinära
Med kön menas
antingen det kön som
tilldelas en person vid
födseln, det kön en
person identifierar sig
med eller det juridiska
könet. I Sverige finns
två juridiska kön,
kvinna och man. Det
är dock välkänt att alla
inte definierar sig som
antingen kvinna eller
man. För personer som
identifierar sig som
varken kvinna eller
man, både och eller
något annat används i
denna handlingsplan
benämningen
ickebinär.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
6 (33)
uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder
och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen.
Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra
styrdokument. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation
till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att
uppfylla de mänskliga rättigheterna.
De andra handlingsplanerna som är kopplade till MR-programmet
har stor betydelse för jämställdhetsarbetet eftersom olika
diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra.
En stockholmare kan exempelvis utöver att vara kvinna också ha en
sexualitet eller könsidentitet som inte överensstämmer med normen,
vara utsatt för rasism och tillhöra någon av de nationella
minoriteterna.
Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld
och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål
samt sexuellt våld utgör allvarliga konsekvenser av, och bidragande
orsaker till, ett ojämställt samhälle. Stereotypa normer kring
maskulinitet och en negativ inställning till jämställdhet utgör även
riskfaktorer för våldsutövare.3 Åtgärder mot våld och förtryck är en
viktig del av stadens jämställdhetsarbete som i första hand tas upp i
Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat
våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella
ändamål samt sexuellt våld oberoende relation. Arbetet är nära
sammankopplat och har ömsesidiga synergieffekter med det arbete
för jämställdhet som beskrivs i denna handlingsplan.
Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga
rättigheterna är:
● Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med
funktionsnedsättning,
● Handlingsplan för en åldersvänlig stad.
Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta
med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta
bör arbetet med mänskliga rättigheter vara en del.
Stockholms stad ska vara en arbetsgivare som ger anställda
stabilitet, trygghet och reella möjligheter att utvecklas, oavsett kön.
Stadens arbetsplatser ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och
3 Jämställdhetsmyndigheten, 2026, Delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska
upphöra, hämtad: 2026-05-11.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
7 (33)
frihet från diskriminering. Jämställdhetsperspektivet är en
integrerad del i arbetet med rekrytering, kompetensutveckling och
karriärvägar. Stadens förhållningssätt till jämställdhet som
arbetsgivare beskrivs närmare i Stockholms stads personalpolicy.
FN:s generalförsamling antog år 1979 Convention on the
Elimination of all Forms of Discrimination against Women
(CEDAW eller kvinnokonventionen). CEDAW var den första av en
lång rad internationella ramverk och åtaganden med definitioner
och rättigheter på jämställdhetsområdet. Andra centrala
internationella överenskommelser är Beijing Plan for Action, eller
Pekingplattformen, en global handlingsplan för jämställdhet från
1995. På europeisk nivå finns det juridiskt bindande avtalet om våld
mot kvinnor, Istanbulkonventionen från 2011, som beskriver att
avskaffandet av våld mot kvinnor är nödvändigt för att kunna uppnå
jämställdhet. År 2015 kom sedan Agenda 2030, FN:s globala
hållbarhetsmål, där jämställdhet både är ett eget mål och ska
integreras i alla andra mål.
Sverige är internationellt ett föregångsland när det gäller
jämställdhetsarbetet och rankas högst av alla EU-länder i det index
över utvecklingen som The European Institute for Gender Equality
årligen presenterar. Indexet visar dock att utvecklingen i Sverige har
planat ut vid en jämförelse de senaste tio åren. Att förändringen i
princip har avstannat i Sverige gör även att skillnaden i relation till
andra EU-länder minskar.4
Det finns många lagar i Sverige som rör jämställdhet, exempelvis
skollagen och högskolelagen, socialtjänstlagen,
föräldraledighetslagen, diskrimineringslagen, abortlagen och
samtyckeslagen.5
Sedan år 2006 är det övergripande målet för svensk
jämställdhetspolitik att kvinnor och män ska ha samma makt att
forma samhället och sina egna liv. Det finns idag också sju delmål
som anger riktning och prioriteringar:
● Jämn fördelning av makt och inflytande
● Ekonomisk jämställdhet
● Jämställd utbildning
4 European Institute for Gender Equality, 2025, Gender Equality Index 2025 –
Sweden.
5 Jämställdhetsmyndigheten, u.å., Fakta om jämställdhet, hämtad: 2025-07-02.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
8 (33)
● Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet
● Jämställd hälsa
● Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och
utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra
● Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.6
Jämställdhetsmyndigheten konstaterar i sin lägesbild över
måluppfyllelsen av det jämställdhetspolitiska målet att varken det
övergripande målet eller något av delmålen har uppnåtts. Inom
området ekonomisk jämställdhet kvarstår betydande skillnader i
inkomster mellan kvinnor och män, där kvinnors disponibla
inkomst under lång tid i genomsnitt legat på omkring 80 procent av
männens. Kvinnor bär samtidigt det största ansvaret för både
omsorgen om de egna barnen och om äldre närstående. Inom andra
områden går utvecklingen mot mer ojämställda utfall, däribland
hälsa, där flera indikatorer tyder på att kvinnors hälsa försämras i
relation till män. Till exempel har könsskillnaderna i sjukfrånvaro
ökat markant sedan 1980-talet och kvinnors sjukfrånvaro var 2024
nästan dubbelt så stor som mäns.7
I en statlig offentlig utredning om transpersoners levnadsvillkor
framkommer att transpersoner upplever en högre utsatthet och lägre
hälsa än befolkningen i övrigt och att många transpersoner uppger
att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Det
framkommer även att ickebinära personer i högre utsträckning
skattar sin hälsa som dålig, och i högre utsträckning uppger att de
inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet, jämfört med andra
transpersoner.8
Länsstyrelsen har pekat på ett antal prioriteringar för arbetet med
jämställdhetsintegrering i Stockholms län. Följande är ett urval
utifrån stadens organisation och rådighet:
● Organisationers service, handläggning, beslutsfattande och
bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i
kombination med andra diskrimineringsgrunder.
● Organisationer ska identifiera, analysera och åtgärda
ojämställdhetsaspekter i arbetet med civilt försvar och
krisberedskap. Särskilt sårbara grupper ska beaktas.
6 Regeringen, 2025, Mål för jämställdhet, hämtad: 2025-10-29.
7 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Jämställdheten i Sverige: Lägesbild över de
jämställdhetspolitiska målen, april 2025.
8 SOU 2017:92, Transpersoner i Sverige – Förslag för stärkt ställning och bättre
levnadsvillkor.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
9 (33)
● De systematiska och strukturella hinder på arbetsmarknaden
som finns för utrikes födda kvinnor respektive kvinnor med
funktionsnedsättningar ska undanröjas.
● Könssegregeringen på arbetsmarknaden ska minska. Flickor
och pojkar, kvinnor och män ska uppmuntras att göra studie-
och yrkesval som utmanar stereotypa föreställningar om
kön.
● Våldet i skolan ska upphöra. Destruktiva normer kring
maskulinitet ska utmanas. Ett aktivt arbete baserat på
kunskap om våld i skolan ska vara en del i det förebyggande
arbetet mot våld.9
Stockholms stad har länge arbetat för ökad jämställdhet och
jämställdhetsintegrering är den strategi som staden använder i
kombination med riktade insatser. Sedan nästan tio år tillbaka
redovisas i princip samtliga individbaserade indikatorer
könsuppdelade i stadens system för integrerad ledning och styrning
(ILS).
År 2021 genomförde stadsledningskontoret en uppföljning av
stadens jämställdhetsarbete. I rapporten gjordes en sammanställning
och analys av könsuppdelad statistik från stadens ordinarie
uppföljning av verksamheten år 2020. För många av indikatorerna
framkom små eller inga skillnader mellan kvinnor och män. De
tydligaste undantagen gällde utsatthet för sexuella trakasserier, oro
för att utsättas för brott samt personer som utsätts för våld i nära
relationer som är kända av socialtjänsten, där en genomgående
större utsatthet och högre grad av oro framkom bland kvinnor än
bland män. För vissa andra indikatorer framkom inga
könsskillnader i utfall sett till hela staden, men tydligare skillnader
mellan vissa stadsdelar. Ett sådant exempel är ekonomiskt bistånd,
som hade ett jämställt utfall på stadsövergripande nivå, men där
kvinnor var överrepresenterade bland personer som får ekonomiskt
bistånd i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen, vilket
även var de stadsdelar med högst andel personer med ekonomiskt
bistånd. Detta visar på vikten av att kön analyseras tillsammans med
andra faktorer som påverkar människors möjligheter.10
9 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för
jämställdhetsintegrering 2024–2027.
10 Stockholms stad, 2021, Jämställdhet i staden, en uppföljning.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
10 (33)
Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa
stockholmares lika rättigheter oavsett kön. En central metod för
genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som
hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som
riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Principen i Agenda
2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för
att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på.
Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och
uppföljning i implementeringen av handlingsplanen.
Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden
förväntas göra. Många mål kräver samverkan och att nämnder med
expertkunskap och särskilt ansvar, ofta facknämnder, ger stöd till
andra nämnder, ofta stadsdelsnämnder. Några mål är tydligare
riktade mot vissa verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser än
andra. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om
särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser.
På stadens intranät finns förslag på utbildningar och olika former av
material som ger stöd i nämndernas arbete.
Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från
ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas
levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet
är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga
verksamhetsområdesmål i stadens budget.
Nämnder och bolagsstyrelser ska i samband med ordinarie
uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i
jämställdhetsarbetet.
Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör
stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete
med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till
kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner
som är kopplade till programmet.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
11 (33)
I Stockholms stads program för mänskliga rättigheter lyfts att
stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om
jämställdhet och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika
former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag
och målgrupp. Stadens verksamheter ska också enligt programmet
informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur
staden arbetar för att säkerställa dessa.
Institutet för mänskliga rättigheter har undersökt människors
kännedom om mänskliga rättigheter och drar bland annat slutsatsen
att det i Sverige finns behov av att utveckla arbetet för att sprida en
mer fördjupad kännedom om de mänskliga rättigheterna.11
Människors syn på samhället och dess normer och värderingar
präglar bemötandet av andra människor, både i privatlivet och i
arbetslivet. Jämställdhetsundersökningen, som samlas in av
Jämställdhetsmyndigheten, visar att attityder kring jämställdhet
skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Män anser i högre
utsträckning än kvinnor att vi lever i ett jämställt samhälle (87
respektive 79 procent av svarande). Könsskillnaderna är störst i den
yngsta åldersgruppen, 16–29 år.12 Könsskillnader i attityder kring
jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att adressera
jämställdhetsproblem och visar på ett fortsatt behov av att sprida
kunskap om jämställdhet och jämställdhetsutmaningar.
Enligt samma undersökning är det även vanligare att kvinnor har
känt sig diskriminerade på grund av sitt kön jämför med män. Det
är vanligast att uppleva diskriminering på arbetsplatser och i
offentliga miljöer. Av kvinnorna i undersökningen har 40 procent
någon gång känt sig diskriminerade på grund av sitt kön på
arbetsplatsen och 48 procent någon gång upplevt diskriminering på
grund av kön i offentliga miljöer. Bland männen är motsvarande
andel 15 respektive 18 procent.
Stadsrevisorerna genomförde en granskning av stadens
jämställdhetsarbete 2023. Granskningen visade att analys av
11 Institutet för mänskliga rättigheter, 2023, Kännedom om och upplevelser av
mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023.
12 Jämställdhetsmyndigheten, 2022, Jämställdhetsundersökningen 2022, om
attityder, omsorg, diskriminering och psykisk hälsa.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
12 (33)
jämställdhet inte prioriteras och att flera av stadens verksamheter
saknar kompetens vad gäller analysarbete generellt och
jämställdhetsanalys specifikt.13
Kunskapshöjande insatser är viktiga för att kunna utveckla nya,
jämställda arbetssätt och för att kunna följa upp resultatet av arbetet.
Stadens medarbetare bemöter alla stockholmare,
oavsett kön, likvärdigt och förstår hur verksamheten
kan bidra till ökad jämställdhet.
Stadens medarbetare har god kunskap om kvinnors/flickors
och mäns/pojkars levnadsvillkor och hur dessa kan skilja
sig åt beroende på kön.
Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Stadens verksamheter har god kunskap om hur
jämställdhetsanalyser kan göras.
Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Insatser för att stadens medarbetare ska kunna bemöta kvinnor, män och
ickebinära likvärdigt kan se olika ut beroende på verksamhetens
förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är:
● Deltagande i stadens egna utbildningar
● Deltagande i andra myndigheters utbildningar
● Utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser
● Studiebesök och studieresor
● Spridning av relevanta rapporter
● Dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer
Vid utformningen av kunskapshöjande insatser för likvärdigt bemötande
oavsett kön bör stadens verksamheter utöver generell kunskap sträva efter
att prioritera kunskap om hur kön kan samspela med andra
diskrimineringsgrunder eller påverka levnadsvillkoren för personer som
av olika anledningar har särskilda behov eller en utsatt levnadssituation.
Det kan exempelvis handla om personer som är kvinnor och som inte har
13 Stadsrevisionen, 2023, Årsredogörelse 2023.
Likvärdighet ska vara
en grundläggande
princip i all offentlig
verksamhet, från
bemötande till
myndighetsutövning.
Likvärdig service och
bemötande handlar om
att agera respektfullt,
transparent och
anpassat till individens
behov.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
13 (33)
svenska som modersmål, som har funktionsnedsättningar eller som utsätts
för våld.
Att ha god kunskap om jämställdhetsanalyser och hur dessa kan
genomföras har stor betydelse för genomförandet av denna handlingsplan.
Analyserna ska ge en bild av utmaningar i verksamheterna kopplat till
könsskillnader och ska även inkludera förslag på åtgärder som utvecklar
och gör verksamheten mer jämställd. Det kan exempelvis handla om att
göra jämställdhetsanalyser då ett beslut ska fattas eller för att analysera
verksamhetens resultat.
Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden,
kulturnämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden,
trafiknämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden har ett särskilt
ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och
stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya
kunskapshöjande insatser.
Staden bidrar till en fördjupad kännedom om jämställdhet.
Stadens information bidrar till ökad kunskap om
kvinnors/flickors och mäns/pojkars levnadsvillkor.
Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Staden identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och
arbetssätt i informationsarbetet som riskerar att cementera
stereotypa föreställningar om kön.
Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Att bidra till en fördjupad kännedom om jämställdhet kan göras på många
olika sätt. Det kan exempelvis handla om att informera om en lyckad
insats, att synliggöra ojämställdhet eller att uppmuntra stockholmare att
öka jämställdheten i sina egna liv.
Det är viktigt att alltid ha ett jämställdhetsperspektiv i informationsarbetet
och vara uppmärksam på normer som riskerar att cementera stereotypa
föreställningar om kön. Exempel på hur det kan göras är:
● Undersök verksamhetens informationsmaterial. Innehåller det
stereotypa föreställningar om kön? Speglar det en mångfald av
stockholmare?
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
14 (33)
● Undersök verksamhetens webb och senaste inlägg på sociala
medier. Innehåller de stereotypa föreställningar om kön? Speglar
de en mångfald av stockholmare?
● Titta på alla bilder som publicerats av verksamheten den senaste
månaden/året. Hur ser könsfördelningen ut på bilderna? Innehåller
de stereotypa föreställningar om kön? Speglar bilderna en
mångfald av stockholmare?
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
15 (33)
I MR-programmet framgår att stadens välfärd och service ska
planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter
respekteras.
Länsstyrelsen Stockholms prioritering för länets jämställdhetsarbete
bör vara en utgångspunkt för arbetet under detta fokusområde:
”Organisationers service, handläggning, beslutsfattande och
bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i kombination
med andra diskrimineringsgrunder.”14
Jämställdhetsintegrering är den främsta strategin för nationellt och
internationellt arbete med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen
och även i Stockholms stad ska jämställdhetsintegrering fortsatt
vara den huvudsakliga strategin. Det innebär att jämställdhetsarbetet
till stor del ska genomföras inom ramen för ordinarie verksamhet
och att stadens kärnverksamheter ska bidra till ökad jämställdhet.
Grundläggande för arbetet med jämställdhetsintegrering är att
synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag, aktiviteter och
fördelning av resurser får för kvinnor och män, flickor och pojkar
och därigenom få ökad kunskap om hur jämställdheten kan stärkas.
Detta görs genom jämställdhetsanalyser och könsuppdelad statistik.
Med utgångspunkt i analyserna görs riktade insatser för att uppnå
jämställdhet.
Jämställdhetsmyndigheten framför i sina resultatrapporter att
myndigheter visar mer resultat när styrningen är tydlig i form av
konkreta målformuleringar och/eller riktade insatser. Den nationella
styrningen av delmål 6 om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra
är ett gott exempel på detta.15
Insatser för ökad jämställdhet och jämställdhetsanalyser utgår alltid
från kön, och ofta de juridiska könen kvinna och man. Det finns
dock stora skillnader inom grupperna kvinnor och män som handlar
om andra faktorer än kön och som har betydelse för vilka
levnadsvillkor människor har. Det kan handla om utbildning,
inkomst eller födelseland. Det kan också handla om en
funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller en persons ålder. Alla
14 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för
jämställdhetsintegrering 2024–2027.
15 Se bland annat Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Resultatrapporten 2025 –
Jämställdhet som strategi för att hantera och förebygga vår tids
samhällsutmaningar.
Jämställdhetsintegrering
innebär att ett
jämställdhetsperspektiv ska
införlivas i allt
beslutsfattande på alla nivåer
och i alla steg av processen,
från planering till
genomförande och
uppföljning av
verksamheten, samt utföras
av de personer som deltar i
beslutsfattandet.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
16 (33)
identifierar sig inte heller som kvinna eller man. För att göra
träffsäkra jämställdhetsanalyser behöver stadens verksamheter ta
hänsyn till de skilda villkor som finns inom grupperna.
Intersektionella analyser är ett verktyg för att göra detta. I
jämställdhetsarbetet ska man alltså förutom kön beakta om andra
relevanta maktordningar bör inkluderas. Detta kan sammanfattas i
”alltid kön, inte bara kön”.
För att öka jämställdheten och motverka diskriminering behövs
också kunskap och arbetssätt för att få syn på normer och
värderingar som cementerar förväntningar och förutsättningar för
personer utifrån kön, både i samhället och i stadens verksamheter.
Det kan exempelvis handla om stereotypa förväntningar på vad
pojkar respektive flickor vill göra på fritiden, eller på vilka
utbildningar och arbeten människor förväntas vara intresserade av
utifrån stereotypa föreställningar om kön. Ett normkritiskt
perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa
personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och
vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. Stereotypa
föreställningar om andra människor handlar ofta om kön i
kombination med andra faktorer såsom könsidentitet, könsuttryck,
etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning
eller ålder
– det vill säga diskrimineringsgrunderna.16
Staden behöver säkerställa att de mänskliga rättigheterna
respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i
verksamhet som drivs i upphandlad form. Målen nedan är därför
relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer.
I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på
leverantörers kompetens avseende lika rättigheter och möjligheter
oavsett kön.
Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra allt arbete som rör
stockholmare.
Staden använder könsuppdelad statistik vid uppföljning och
annan översyn av verksamheter.
Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
16 Diskrimineringsombudsmannen, u.å., Bli medveten om dina normer, hämtad:
2025-07-02.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
17 (33)
Staden genomför jämställdhetsanalyser som underlag till beslut
och åtgärder som rör stockholmare.
Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
I stadens verksamheter ska statistik delas upp på kön och andra relevanta
faktorer vid uppföljning och annan översyn av verksamheten. Detta är en
förutsättning för att kunna få syn på om verksamhetens arbete bidrar till
att kvinnor och män får likvärdig service, handläggning, beslutsfattande
och bemötande.
I stadens system för integrerad ledning och styrning (ILS) ska samtliga
individbaserade indikatorer redovisas uppdelade på kön. Vid ett ojämställt
utfall, alltså om utfallet skiljer sig mellan kvinnor och män, ska en analys
göras. Den berörda verksamheten behöver sedan arbeta med att identifiera
orsaker till skillnaderna och ta fram åtgärder som bidrar till att det
ojämställda utfallet minskar.
Även i andra former av rapporter och uppföljning av stadens
verksamheter, inklusive myndighetsutövning, ska resultat redovisas och
analyseras uppdelat på kön. I de fall statistik tas fram genom enkäter som
inte kopplas till det juridiska könet/personnumret går det att även
inkludera ickebinära personer genom att lägga till fler svarsalternativ än
kvinna/flicka och man/pojke.17
Jämställdhetsanalyser ska göras inte bara vid uppföljning utan även som
underlag till beslut och åtgärder som berör stockholmare. Det kan gälla
allt från äldreomsorg till stadsbyggnadsprocessen och åtgärder i det
offentliga rummet. Det kan också handla om att synliggöra skillnader i
resurstilldelning till verksamheter som kommer kvinnor/flickor respektive
män/pojkar till del. Syftet med jämställdhetsanalyser är att få ökad
kunskap om staden, dess invånare och utmaningar utifrån skillnader och
likheter mellan kvinnor och män/flickor och pojkar. För att göra träffsäkra
jämställdhetsanalyser behöver stadens verksamheter även ta hänsyn till de
skilda villkor som finns inom grupperna kvinnor och män/flickor och
pojkar. Intersektionella analyser är ett verktyg för att göra detta.18
Med faktabaserad kunskap om hur det ser ut finns stora möjligheter att
påverka och förändra staden så att allas rättigheter kan tillgodoses.
17 Se vidare stadsledningskontorets vägledning Att arbeta med perspektiven
jämställdhet och hbtq samtidigt.
18 Se exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd
utbildning, hämtad: 2025-08-12.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
18 (33)
I skolan och förskolan finns stora möjligheter att lägga grunden till
ett jämställt samhälle och motverka traditionella könsmönster.
Jämställd utbildning är det tredje nationella jämställdhetspolitiska
delmålet och handlar om att alla flickor och pojkar, kvinnor och
män, ska ha samma möjligheter och villkor när det handlar om
utbildning, studieval och personlig utveckling.19
Skolan och förskolan är central för alla barns levnadsvillkor, oavsett
kön, både i barndomen och i det fortsatta livet. Skolresultaten för
elever som bor i Stockholms stad är stabila och generellt högre än
genomsnittet för riket. Könsskillnaderna är något mindre än i riket
som helhet.
År 2024 var andelen flickor och pojkar i Stockholms stad med
resultat motsvarande behörighet till yrkesprogram 87,2 procent
(flickor) respektive 87,1 procent (pojkar). Flickors genomsnittliga
meritvärde var lite högre än pojkarnas, 255 respektive 241.
Skillnaderna i skolresultat mellan pojkar och flickor har minskat de
senaste åren, genom att pojkars resultat har förbättrats samtidigt
som flickors resultat har försämrats. Resultatspridningen i årskurs 9
är fortsatt stor mellan skolor i områden med olika socioekonomiska
förutsättningar och har ökat något i jämförelse med föregående år.20
Flickor upplever mer krav på sig själva än vad pojkar gör, både från
sig själva och andra. De känner också mindre trygghet och
tillhörighet till skolan än vad pojkar gör. 78 procent av flickor i 15-
årsåldern känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbete.
Motsvarande siffra för pojkar är 51 procent.21
Flickor skattar också sin hälsa sämre än killar, det gäller för både
fysisk och psykisk hälsa. I högstadiet uppger 53 procent av tjejerna
och 26 procent av killarna att deras psykiska hälsa inte är bra. I
gymnasiet har siffrorna ökat till 56 procent för tjejerna och 33
procent för killarna.22
19 Se exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd
utbildning, hämtad: 2025-08-12.
20 Stockholms stad, 2025, Stockholms stads årsredovisning 2024.
21 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad:
2025-08-12.
22 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och
ungdomar i Stockholm stad.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
19 (33)
Något fler pojkar än flickor uppger att de har utsatts för hot eller
våld i skolmiljön. Flickor uppger dock en större utsatthet för
sexualbrott jämfört med pojkar. Störst våldsutsatthet finns dock hos
barn som uppger en annan könsidentitet än flicka eller pojke. En
ungefär dubbelt så stor andel av barnen med en annan könsidentitet
uppger att de har utsatts för våld jämfört med flickor och pojkar.23
Forskning har även kunnat visa på vissa könsskillnader kopplat till
utsatthet för kränkningar i digitala miljöer. Till exempel är det
vanligare att flickor utsätts för nätmobbing gällande sitt utseende,
att kränkande information läggs ut på internet och att privat
information avsiktligt delas av någon annan. Det finns också
forskning som tyder på att risken ökar för både pojkar och flickor
att utsättas för nätmobbing om de identifierade sig med kulturellt
definierade kvinnliga drag. Mobbning och kränkningar på nätet får i
många fall även konsekvenser i skolan. Forskning har visat att
utsatta presterar sämre i skolan och känner sig mindre trygga i
skolan. Många som är utsatta för mobbing och kränkningar på nätet
är även samtidigt utsatta i skolan.24
Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att det fortfarande finns stora
problem med ojämställdhet inom utbildningsområdet och nämner
bland annat att arbete behöver göras för att:
● Förbättra studieresultat och minska könsskillnader i
studieresultat
● Motverka könsskillnader i utbildningsval
● Förebygga och bekämpa sexuella trakasserier och förbättra
elevers studiemiljö.25
I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering är en
prioritering att våldet i skolan ska upphöra, destruktiva normer
kring maskulinitet ska utmanas och att ett aktivt arbete baserat på
kunskap om våld i skolan ska vara en del i det förebyggande arbetet
mot våld.26
23 Brottsförebyggande rådet, 2024, Hot och våld mot elever i skolmiljö.
24 Statens medieråd, 2020, Utsatt på internet – En internationell
forskningsöversikt om nätmobbing bland barn och unga.
25 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad:
2025-08-12.
26 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för
jämställdhetsintegrering 2024–2027.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
20 (33)
I stadens skolor och förskolor ges barn och unga samma
möjligheter till god utveckling och alla känner sig trygga
och inkluderade, oavsett kön.
Stadens skolor och förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot
eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att
bidra till olika förutsättningar på grund av kön och cementera
stereotypa föreställningar om kön.
Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och
stadsdelsnämnderna.
Lärare, förskollärare och annan skol- och förskolepersonal
har förutsättningar att agera aktivt när de ser eller får information
om barns utsatthet, exempelvis kränkningar, våld, sexuella
trakasserier eller diskriminering mot barn och unga på grund av
kön eller stereotypa föreställningar om kön.
Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och
stadsdelsnämnderna.
Staden vidtar åtgärder för att motverka kränkningar på
grund av kön i digitala miljöer.
Särskilt ansvariga: Socialnämnden, utbildningsnämnden och
stadsdelsnämnderna.
Stadens skolor vidtar åtgärder för att förbättra studieresultat för
att motverka könsskillnader mellan flickor och pojkar.
Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden.
Insatser för att ge flickor, pojkar och ickebinära samma möjligheter att
uppnå goda studieresultat och för att skapa trygghet i stadens skolor och
förskolor för barn och unga oavsett kön ska riktas både till pedagoger och
till annan personal samt till elever/barngrupper. Insatserna bör även
omfatta att motverka normer kring studieval som riskerar att upprätthålla
könsuppdelningen på arbetsmarknaden.
Den mest grundläggande insatsen för att skapa trygghet är ett väl
fungerande arbete mot trakasserier och andra kränkningar. Det handlar om
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
21 (33)
att lyssna på vad barn och unga berättar, utreda händelser som uppstår,
genomföra åtgärder och följa upp arbetet. Det krävs också att arbetet utgår
från att barn och unga kan utsättas både i skolan och på nätet.
I staden används sedan flera år en våldsförebyggande metod som heter
Mentorer i våldsprevention (MVP). MVP är en lektionsserie för skolan
där elever och lärare lär sig att ta ansvar för varandra och säga ifrån när de
ser eller hör våld eller kränkningar.27
Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka
normer som dominerar på förskolan/skolan och vidta åtgärder mot
destruktiva maskulinitetsnormer och andra stereotypa föreställningar om
kön. I arbetet ingår även att sätta verksamhetens arbetssätt och bemötande
i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet.
Fler exempel på insatser är:
● APT-möten eller andra personalmöten med fokus på ett
normkritiskt arbetssätt.
● Att använda elevundersökningar för att få syn på normer och
värderingar hos barn och unga och sedan arbeta med resultaten i
elevgrupperna.
● Att använda elevundersökningar för att få syn på könsskillnader
gällande upplevelser av skolan och sedan arbeta med resultaten i
elevgrupperna.
Vid utformningen av insatser ska skolor och förskolor ha i åtanke att
flickor respektive pojkar inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika
förutsättningar och behov.
I socialtjänsten och andra verksamheter som möter stockholmare
ska service, handläggning, beslutsfattande och bemötande vara
likvärdigt för kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära.
Den nya socialtjänstlagen syftar bland annat till att främja
jämställda levnadsvillkor. Det handlar till exempel om att
socialtjänsten ska säkerställa att kvinnor och män bemöts utifrån
sina individuella förutsättningar, och inte utifrån könsstereotypa
27 MVP ägs och drivs i Sverige av organisationen MÄN. Staden har ett samarbete
med dem.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
22 (33)
föreställningar. Det handlar också om att verksamheten inte ska
bidra till att upprätthålla omotiverade skillnader mellan könen.28
Forskning visar på tydliga mönster i socialtjänstens olika
verksamhetsområden. Mest framträdande är traditionella
föreställningar om kvinnor som passiva, hjälpsökande
omsorgsgivare medan män ses som aktiva, självständiga
familjeförsörjare.29 Det kan också handla om att föreställningar om
kön och ansvar för hushållsarbete leder till att kvinnor och män
beviljas olika mängd eller typer av stöd inom äldreomsorgen.30
Dessa könsstereotypa normer och föreställningar får konsekvenser
för socialtjänstens, inklusive äldreomsorgens, brukare/klienter och
drabbar både flickor och kvinnor samt pojkar och män negativt,
men på olika sätt. Om insatsen som beviljas styrs av föreställningar
om kön och inte av den enskildes behov finns det stor risk att
insatsen inte är den mest lämpade. Stödet riskerar ytterst att inte bli
träffsäkert och av dålig kvalitet.31
I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering finns en
prioritering som handlar om att service, handläggning,
beslutsfattande och bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett
kön, i kombination med andra diskrimineringsgrunder.32
Förutsättningarna för att få tillgång till, ha råd med och behålla en
bostad ser olika ut för kvinnor och män. Kvinnor med lägre
inkomster eller i utsatta livssituationer är särskilt utsatta. En av fem
kvinnor uppger att de inte kan lämna sin relation på grund av
svårigheter att få tillgång till boende, och 57 procent av kvinnorna
har inte råd att bo kvar i sitt hem efter en separation.33
Bostadsfrågan hänger därmed tydligt samman med kvinnors
möjligheter att forma sin livssituation och visar på vikten av att
beakta jämställdhetsperspektivet i den fortsatta bostadsplaneringen.
28 Socialstyrelsen, 2025, Om nya socialtjänstlagen 2025, hämtad: 2025-08-25.
29 Sveriges kommuner och regioner, 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en
kunskapsöversikt.
30 Sveriges kommuner och regioner (SKR), 2021, Utmaningar för en jämställd
äldreomsorg.
31 Sveriges kommuner och regioner (SKR), 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten
– en kunskapsöversikt.
32 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för
jämställdhetsintegrering 2024–2027.
33 Hyresgästföreningen, 2025, Ett eget rum: Bostadsfrågan ur ett
jämställdhetsperspektiv.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
23 (33)
Staden erbjuder likvärdig tillgång till bostad,
stöd, vård och omsorg, oavsett kön.
Staden säkerställer att insatser erbjuds utifrån behov och
utan inverkan av stereotypa föreställningar om kön.
Särskilt ansvariga: Socialnämnden, äldrenämnden
och stadsdelsnämnderna.
Staden arbetar för att skapa jämställda förutsättningar på
bostadsmarknaden, med särskilda vägar in för individer i
utsatta situationer såsom våldsutsatta eller ensamstående
som lever i socioekonomisk utsatthet.
Särskilt ansvariga: exploateringsnämnden, socialnämnden,
stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna,
bostadsbolagsstyrelserna, Bostadsförmedlingen och SHIS.
För att staden ska kunna erbjuda insatser som är likvärdiga och
ändamålsenliga för kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära måste dels
könsuppdelade resultat och dels normer och föreställningar om kön
synliggöras i verksamheterna.34
Grundläggande är att ha kunskap om den egna verksamheten och att göra
jämställdhetsanalyser utifrån verksamhetens resultat för att synliggöra
ojämställda utfall eller identifiera risker för att stereotypa föreställningar
om kön påverkar beslut.
Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka
normer som dominerar i verksamheten och hur de tar sig uttryck. I nästa
steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus.
Fler exempel på insatser är:
● APT-möten eller andra personalmöten med fokus på att erbjuda
likvärdiga insatser och ett normkritiskt arbetssätt.
● Att se över verksamhetens rutiner ur ett jämställdhetsperspektiv.
34 Sveriges kommuner och regioner, 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en
kunskapsöversikt.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
24 (33)
● Att använda statistik från verksamheten och stadens
undersökningar för att få syn på och utveckla arbetet utifrån
könsskillnader.
För att staden ska kunna säkerställa jämställda boendevillkor behöver ett
jämställdhetsperspektiv beaktas i bostadsplanering och särskilda vägar in
för individer i utsatta situationer, såsom våldsutsatta eller ensamstående
som lever i socioekonomisk utsatthet, fortsätta att främjas.
Vid utformningen av insatser är det viktigt att ha i åtanke att flickor och
pojkar samt kvinnor och män inte är homogena grupper och ta hänsyn till
olika förutsättningar och behov.
Att både kvinnor och män förvärvsarbetar och på så sätt har
ekonomisk självständighet är grundläggande för jämställdheten i
samhället. Ekonomisk jämställdhet är det andra nationella
jämställdhetspolitiska delmålet och handlar om att kvinnor och män
ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete.
Idag är kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst35 drygt 20
procent lägre än mäns, och skillnaden har ökat. En viktig förklaring
till utvecklingen är att inkomster från kapital har ökat och att män
äger mer kapital än kvinnor. Andra orsaker till kvinnors lägre
inkomster är att de arbetar deltid och i låglöneyrken i större
utsträckning än män. Kvinnor tar också ut mer föräldraledighet,
studerar längre än män och har en högre sjukfrånvaro.36
Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad. Yrken
som domineras av kvinnor, exempelvis inom vård och omsorg, har i
genomsnitt lägre löner och sämre arbetsvillkor än mansdominerade
yrken. Könssegregeringen har minskat över tid vilket framför allt
beror på att kvinnor har sökt sig till tidigare mansdominerade
yrken.37
Andra faktorer som påverkar möjligheten till arbete tillsammans
med kön är ålder, utbildning, yrke, födelseland och
funktionsnedsättning. Exempelvis tar det längre tid för utrikesfödda
35 Disponibel inkomst baseras på inkomster från arbete, bidrag och kapital minus
skatter.
36 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad:
2025-08-12.
37 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad:
2025-08-12.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
25 (33)
kvinnor än för utrikesfödda män att etablera sig på den svenska
arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå. Kvinnor med
funktionsnedsättning har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden,
både jämfört med män med funktionsnedsättning och med kvinnor
och män i den övriga befolkningen. Kvinnor med
funktionsnedsättning är överrepresenterade i gruppen som lever
under den relativa fattigdomsgränsen.38
I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering finns
prioriteringar om att hinder på arbetsmarknaden för utrikes födda
kvinnor respektive kvinnor med funktionsnedsättning ska
undanröjas samt att kvinnor och män ska uppmuntras att göra
studie- och yrkesval som utmanar stereotypa föreställningar om
kön.39
Staden ger lika förutsättningar till ekonomisk
självständighet, oavsett kön.
Stadens jobbtorg identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella
normer och arbetssätt som riskerar att upprätthålla
könsuppdelningen på arbetsmarknaden och främjar jämställda
val och möjligheter för kvinnor och män.
Särskilt ansvarig: Arbetsmarknadsnämnden.
Stadens vuxenutbildning identifierar och vidtar åtgärder mot
eventuella könsrelaterade hinder för att fullfölja utbildning samt
motverkar skillnader i studieresultat mellan kvinnor och män.
Särskilt ansvarig: Arbetsmarknadsnämnden.
För att stadens jobbtorg och vuxenutbildning ska kunna bidra till att
kvinnor, män och ickebinära har lika möjligheter till ekonomisk
självständighet måste dels könsuppdelade resultat och dels normer och
föreställningar om kön synliggöras i verksamheterna.
38 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad:
2025-08-12.
39 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för
jämställdhetsintegrering 2024–2027.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
26 (33)
Grundläggande är att ha kunskap om den egna verksamheten och att göra
jämställdhetsanalyser utifrån verksamhetens resultat för att synliggöra
ojämställda utfall eller identifiera risker för att stereotypa föreställningar
om kön påverkar beslut.
Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka
normer som dominerar i verksamheten och hur de tar sig uttryck. I nästa
steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus.
Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är
följande:
● Vilka målgrupper når vår verksamhet idag? Når vi kvinnor och män
i samma utsträckning? Finns det målgrupper vi inte når?
● Hur ser villkor och förutsättningar ut för de kvinnor och/eller män
som vi inte når idag?
● Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler?
Vid utformningen av insatser är det viktigt att ha i åtanke att kvinnor och
män inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika förutsättningar och
behov.
Fritiden är en viktig del av barn och ungas liv och utveckling.
Fritiden kan bidra till hälsa, stärkt självkänsla och ge betydelsefulla
relationer till vuxna utanför familjen.40 I Stockholms stad finns goda
möjligheter till idrott, motion och friluftsliv som kan bidra till att
utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor och till att alla barn och
unga oavsett kön kan utvecklas och få sina behov tillgodosedda
samt att barns rättigheter säkerställs.41 Exempel på arbete i staden
inom verksamhetsområde barn, kultur och fritid är fritids- och
ungdomsgårdar, parklekar, kulturskola, och kollo.
Ett tydligt mönster i stadens undersökning Ung livsstil är att tjejer
genomgående har en sämre hälsosituation än killar.
Könsskillnaderna är i stor utsträckning generella och likartade
oberoende av ungdomarnas ålder och sociala bakgrund.
Skillnaderna har varit ungefär desamma de senaste tio åren.42
40 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2024, En
sammanfattad bild av ungas levnadsvillkor i Sverige - Ung idag 2024:1.
41 Stockholms stad, 2024, Stockholms stads program för idrott, motion och
friluftsliv 2024–2028.
42 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och
ungdomar i Stockholm stad.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
27 (33)
De allra flesta unga är nöjda med sin fritid, med det finns grupper
av unga som inte är det, exempelvis känner sig endast varannan ung
tjej med utländsk bakgrund nöjd med sin fritid.43
Det finns även könsskillnader i vilka aktiviteter som unga tar del av.
Det är exempelvis mindre vanligt att killar tar del av
kulturaktiviteter, så som att konsumera eller utöva kultur, besöka
bibliotek, läsa böcker eller lyssna på ljudböcker.44 Flickor är mindre
fysiskt aktiva än pojkar i alla åldersgrupper.45
Staden erbjuder alla likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid,
oavsett kön.
Stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler barn och unga,
oavsett kön, ska ha en meningsfull fritid.
Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden och
stadsdelsnämnderna.
Staden förebygger och bekämpar stereotypa föreställningar
om kön inom kultur, idrott och fritid.
Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden och
stadsdelsnämnderna.
För att staden ska kunna erbjuda alla kvinnor/flickor, män/pojkar och
ickebinära likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid behöver
verksamheterna arbeta för att jämställdheten ska öka. Könsskillnader
gällande exempelvis fysisk aktivitet och deltagande i kulturaktiviteter ska
ligga till grund för riktade insatser som uppmuntrar unga att ta del av
stadens utbud, oavsett kön.
Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt för att skapa en likvärdig
tillgång till kultur, idrott och fritid för alla barn och unga, oavsett kön. Det
innebär att undersöka normer som dominerar, exempelvis på fritidsgården,
i kulturskolan eller i simhallen, och vidta åtgärder mot destruktiva
43 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid.
44 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid.
45 Stockholms stad, 2024, Stockholms stads program för idrott, motion och
friluftsliv 2024–2028.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
28 (33)
maskulinitetsnormer och andra stereotypa föreställningar om kön. I
arbetet ingår även att sätta verksamhetens arbetssätt och bemötande i
fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet.
Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är
följande:
● Vilka målgrupper når vår verksamhet idag? Når vi fli ckor och
pojkar i samma utsträckning? Finns det målgrupper vi inte når?
● Hur ser villkor och förutsättningar ut för de som vi inte når idag?
● Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler?
Stockholm ska vara en stad för alla och de offentliga miljöerna har
stor betydelse för människors hälsa, förutsättningar och livskvalitet.
Den fysiska planeringen av staden måste vara lyhörd för alla
stockholmares förutsättningar och behov, oavsett kön.
Enligt en nationell undersökning är det främst kvinnor som upplevt
diskriminering på grund av sitt kön i offentliga miljöer, 48 procent
av alla kvinnor i undersökningen har någon gång upplevt
diskriminering i offentliga miljöer jämfört med 18 procent av
männen. I den yngsta åldersgruppen (18–29 år) uppger hela 75
procent av kvinnorna att de har upplevt sig diskriminerade i
offentliga miljöer på grund av sitt kön. Inom gruppen män finns
inga större skillnader mellan åldersgrupperna.46
I polisregion Stockholms trygghetsundersöknings resultat för
Stockholms stad framkommer att det är betydligt vanligare att
kvinnor är otrygga än män. 2025 svarade 24 procent av kvinnorna
att de var otrygga i sitt lokalområde på kvällen jämfört med 13
procent av männen. Även om otryggheten har minskat i båda
grupperna sedan 2020 och mest för kvinnor, så är skillnaden mellan
könen fortfarande stor. Skillnaden blir än mer markant när andelen
som inte alls går ut undersöks, där 8 procent av kvinnor anger detta
medan 3 procent gäller för männen.47
I stadens undersökning Ung livsstil framkommer att tjejer
genomgående i mycket högre utsträckning än killar uppger att de
känner rädsla (alltid eller ganska ofta) i sitt bostadstadsområde, i
city, i det lokala centrumet, på tunnelbana/buss/tåg samt på väg till
en fritidsaktivitet. Högst andel upplever rädsla på
46 Jämställdhetsmyndigheten, 2022, Jämställdhetsundersökningen 2022 om
attityder, omsorg, diskriminering och psykisk hälsa.
47 Resultat från den regionala trygghetsundersökningen 2025, egna beräkningar.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
29 (33)
tunnelbana/buss/tåg, 44 procent av tjejerna och 12 procent av
killarna. Av de offentliga platserna är det i city som flest känner
rädsla alltid eller ganska ofta, 36 procent av tjejerna och 8 procent
av killarna.48
Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram att det saknas samlade
uppgifter och statistik över kvinnors och mäns deltagande i
medborgardialoger och inflytande i samhällsplanering i kommuner
och regioner.49
Offentliga miljöer i staden är attraktiva och trygga för alla,
oavsett kön.
Stockholmare har, oavsett kön, inflytande i
stadsutvecklingsprocessen och i utformandet
av offentliga miljöer.
Särskilt ansvariga: Exploateringsnämnden, idrottsnämnden
stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnderna.
Stadens verksamheter har god kunskap om och vidtar
åtgärder utifrån vad som skapar trygghet för kvinnor
och flickor i offentliga miljöer.
Särskilt ansvariga: Exploateringsnämnden, fastighetsnämnden,
idrottsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden,
stadsdelsnämnderna och bostadsbolagsstyrelserna.
Stadens offentliga miljöer ska utvecklas tillsammans med stockholmare,
och med ett jämställdhetsperspektiv, så att miljöerna blir attraktiva och
trygga för alla. Det finns mycket statistik om stockholmarnas upplevelser
av trygghet/otrygghet, uppdelad på bland annat kön och ålder, som visar
att kvinnor och flickor upplever en högre otrygghet än män och pojkar.
Riktade insatser och fördjupade dialoger med kvinnor och flickor är ett
sätt att kartlägga problemen och identifiera åtgärder.
48 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och
ungdomar i Stockholm stad.
49 Jämställdhetsmyndigheten, 2021, Kvinnor och män i lokal demokrati, En
förstudie om jämställdhet, delaktighet och deltagande i lokalsamhälle och
demokrati.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
30 (33)
Statistiken bör även vara utgångspunkt för att identifiera behov av
fördjupande dialoger med grupper bland kvinnor och flickor som inte
brukar få sina röster hörda eller som sticker ut i statistiken som mer
otrygga än andra.
I alla medborgardialoger är det bland annat viktigt att fundera på vem som
får möjlighet att vara delaktig, vilka mötesformer och metoder som
används samt hur representationen ser ut.
Några frågor att ställa sig för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i
projekten är:
● Hur arbetar vi?
● Vem är det vi bygger för och på vilket sätt gör vi det?
● Får besluten och planerna olika konsekvenser för kvinnor och
män, flickor och pojkar?
● Vem är det som planerar och vem bygger?
● Vems kunskap är det som har legitimitet och vad resulterar de
tagna besluten i?50
50 Boverket, 2023, Jämställdhet i samhällsplaneringen, hämtad: 2025-08-01.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
31 (33)
I MR-programmet framgår att stadens verksamheter ska erbjuda
stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt
grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Det handlar
både om att skapa tillit och förtroende för det demokratiska
systemet och stadens verksamheter, samt om att inkludera invånares
kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete.
I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet och inkludering en
bärande princip. Genom delaktighet får stadens verksamheter mer
kunskap om målgruppernas behov och erfarenheter. Det ger i sin tur
högre kvalitet och bättre service. Genom att på olika sätt bjuda in
och ge alla stockholmare oavsett kön möjlighet till delaktighet och
inflytande kan staden också öka deras tillit till demokratin. 51
Det första nationella jämställdhetspolitiska delmålet lyder: ”Jämn
fördelning av makt och inflytande.” Den nationella styrningen och
uppföljningen är i stor utsträckning inriktad på representation i
maktpositioner i politik, näringsliv och offentlig sektor.52 På
kommunal nivå kan det även innefatta olika former av lokalt
inflytande genom exempelvis medborgardialog, medborgarbudget
och råd. Jämställdhetsmyndigheten beskriver att det saknas samlade
uppgifter och statistik över kvinnors och mäns deltagande i
medborgardialoger och inflytande i samhällsplanering i kommuner
och regioner. Myndigheten lyfter också behovet av mer kunskap om
kvinnors och mäns delaktighet och deltagande såväl i informella
som formella sammanhang, särskilt i områden med
socioekonomiska utmaningar.53
51 Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), 2025, Stöd och exempel på
förbättringsområden moment 9, hämtad: 2025-07-02.
52 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 1: Jämn fördelning av makt och
inflytande | Jämställdhetsmyndigheten, hämtad: 2025-07-02.
53 Jämställdhetsmyndigheten, 2021, Kvinnor och män i lokal demokrati, En
förstudie om jämställdhet, delaktighet och deltagande i lokalsamhälle och
demokrati.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
32 (33)
Stockholmare, oavsett kön, har delaktighet
och inflytande i frågor som berör dem.
Stadens verksamheter inkluderar både kvinnor/flickors
och män/pojkars kunskaper och erfarenheter i stadens
utvecklingsarbete och verkar för att de som vanligtvis
inte får sina röster hörda kommer till tals.
Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Insatser för att skapa möjligheter för stockholmare oavsett kön att vara
delaktiga och få inflytande i frågor som berör dem kan se olika ut
beroende på verksamhet och målgrupp. Exempel på metoder som kan
användas är enkätundersökningar, fokusgrupper, medborgardialog och
medborgarbudget.
Stadens verksamheter ska samla in könsuppdelad statistik över sitt arbete
med delaktighet och inflytande och vidta åtgärder mot skillnader i utfall
baserat på kön.
De metoder som används i staden ska sträva efter att vara inkluderande
samt erbjuda delaktighet och inflytande till personer och grupper bland
kvinnor, män och ickebinära som inte vanligtvis får sina röster hörda.
Att säkerställa delaktighet och inflytande handlar, utöver själva dialogen,
också om att ta om hand de synpunkter och behov som invånarna
uttrycker. Det som kommer fram vid dialoger ska användas för att
utveckla verksamheten. Deltagarna i dialogen bör, när så är möjligt, få
återkoppling kring hur deras synpunkter tas omhand.
Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030
33 (33)
Staden har långsiktiga samarbeten med
civilsamhällesorganisationer som arbetar
med jämställdhetsfrågor.
Stadens verksamheter samarbetar med
civilsamhällesorganisationer kring insatser som synliggör och
främjar ökad jämställdhet.
Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser.
Samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med
jämställdhetsfrågor kan se olika ut beroende på nämndens eller
bolagsstyrelsens målgrupper. I arbetet med att skapa ett gott samarbete
med civilsamhället är en återkommande dialog en viktig del.
Inhämtande av synpunkter från civilsamhällesorganisationer som
företräder jämställdhetsfrågor i samband med utformningen av insatser är
ett viktigt verktyg för att säkerställa insatsernas träffsäkerhet. Relevanta
insatser kan exempelvis handla om åtgärder för att fler barn och unga ska
ha en meningsfull fritid, insatser för att bidra till en mindre
könssegregerad arbetsmarknad eller insatser för likvärdig tillgång till stöd,
vård och omsorg för alla, oavsett kön.
Ett annat exempel är att arbeta med föreningsstöd som kompletterar
stadens verksamheter. Staden kan även ingå idéburet offentligt
partnerskap (IOP) med en organisation som företräder jämställdhetsfrågor
och stödja evenemang som syftar till att synliggöra och stärka
jämställdheten i samhället.
Anteckningar
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
_____________
______________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
____________
_______________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.