New Järva city office: Kämpingeskolan renovation decision
The City Council is expected to decide that the Real Estate Committee may carry out an extensive renovation of the former Kämpingeskolan in Tensta, to create a new administrative office for the Järva city district administration. This office will consolidate approximately 640 employees, with the project slated for completion by the end of 2028. The proposal is anticipated to reduce the city district committee's rental costs compared to their current divided premises, and the refurbishment of an existing property is considered both ecologically and economically sustainable.
This summary is based on the meeting agenda. We'll update when the minutes are published.
From the original document
Järva stadsdelsnämnd bildades 2023, genom en sammanläggning av Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder , och ska nu samla cirka 640 medarbetare i ett nytt förvaltningskontor i före detta Kämpingeskolan. Projektet innebär en genomgripande renovering och anpassning av byggnaden för att skapa ett ändamålsenligt kontor som möter dagens standardkrav. Projektet väntas vara klart till det fjärde kvartalet 2028.
[R7 Utl Genomförandebeslut för projekt Nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning, på fastigheten Kämpinge 2 i Järva.pdf]
1 (28)
Utlåtande Rotel I, Rotel VII (Dnr KS 2026/503)
Genomförandebeslut för projekt Nytt
förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning, på
fastigheten Kämpinge 2 i Järva
Framställan från fastighetsnämnden och Järva stadsdelsnämnd
Förslag till beslut
Föredragande borgarråden Karin Wanngård och Alexandra Mattsson
Sammanfattning av ärendet
Järva stadsdelsnämnd bildades 2023, genom en sammanläggning av Spånga-Tensta
och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder , och ska nu samla cirka 640 medarbetare i ett
nytt förvaltningskontor i före detta Kämpingeskolan. Projektet innebär en
genomgripande renovering och anpassning av byggnaden för att skapa ett
ändamålsenligt kontor som möter dagens standardkrav. Projektet väntas vara klart till
det fjärde kvartalet 2028.
Beredning
Ärendet har initierats av fastighetsnämnden och Järva stadsdelsnämnd och remitterats
till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret bedömer att samlokaliseringen ger tydliga verksamhetsmässiga
nyttor och noterar att den totala hyreskostnaden för Järva stadsdelsnämnd minskar
jämfört med dagens uppdelade lokallösning. Kontoret understryker också att vikten
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Fastighetsnämnden medges rätt att genomföra projekt Nytt
förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning, på fastigheten Kämpinge
2, till en projektutgift som framgår av bilaga till utlåtandet.
2. Utgifterna för år 2026 ska rymmas inom nämndens investeringsbudget.
Utgifterna för kommande år behandlas i budget för 2027.
Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att
kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande.
Järva stadsdelsnämnds inhyrning av kontorslokaler på fastigheten
Kämpinge 2 till en bedömd tillkommande hyreskostnad enligt bilaga till
utlåtandet godkänns.
2 (28)
av att projektet genomförs med strikt kostnadskontroll, att ytterligare fördyringar
undviks och att tidplanen hålls.
Föredragande borgarrådens synpunkter
Sammanläggningen av Spånga-Tensta och Rinkeby-Kista stadsdelsnämnder till Järva
stadsdelsnämnd kräver en sammanhållen organisation för att fullt ut realisera de
förväntade samordningsvinsterna. Genom att samla förvaltningen i före detta
Kämpingeskolans lokaler i Tensta skapas en gemensam och ändamålsenlig
arbetsplats, samtidigt som stadsdelsnämndens totala hyreskostnader sänks när två
förvaltningshus blir ett. Att dessutom rusta upp en befintlig fastighet i stadens eget
bestånd framför nyproduktion eller externa hyreslösningar är både ekologiskt hållbart
och stärker stadens ekonomi långsiktigt.
Etableringen i Tensta centrum innebär en förstärkning av den lokala närvaron och
bidrar dessutom till ökad rörelse och stärkt kundunderlag för den lokala handeln. Att
huvudkontoret placeras i Tensta sker utan att vi gör avkall på tillgängligheten i övriga
stadsdelar, vilken bland annat garanteras genom de befintliga medborgarkontoren i
Husby och Rinkeby.
Flytten möjliggör dessutom en optimering av stadens lokalanvändning i stort. När
lokalerna på Elinsborgsbacken frigörs skapas utrymme att flytta hem
arbetsmarknadsförvaltningen och Bostadsförmedlingen i Stockholm AB från sina
externa lokaler vid Globen. Staden får därmed större rådighet över sina lokaler och
samtidigt som hyresutgifterna minskar över tid.
I samband med att kontorsytorna färdigställs genomförs också en modernisering av
den intilliggande idrottshallen, vilket förbättrar förutsättningarna för både skolidrotten
och det lokala föreningslivet.
Vi är glada över att förvaltningen nu samlas i Tensta på ett sätt som stärker den lokala
förankringen och skapar en stabil organisation för framtiden.
Bilaga
Bilaga - Ekonomisk redovisning med kalkyler (SEKRETESS enligt OSL 19 kap. 1
och 3 §§), dnr 2026/503-1.2
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådens förslag.
3 (28)
Reservation av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andrea Hedin
(alla M) enligt följande.
Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Att avslå förslag till beslut.
2. Att fastighetsnämnden får i uppdrag att pröva försäljning av Kämpinge 2.
3. Att därutöver anföra
Järva behöver en stark kommunal närvaro och väl fungerande lokaler för
stadsdelsförvaltningen. Det innebär dock inte att staden ska binda ytterligare resurser
i ett omfattande internt lokalprojekt när Järva stadsdelsförvaltning redan disponerar
ändamålsenliga och nyligen renoverade lokaler på Elinsborgsbacken och i Kista.
Vi motsatte sig förvärvet av Kämpinge 2 eftersom den grundläggande lokalfrågan
inte var tillräckligt prövad. Den invändningen kvarstår. Genomförandeärendet visar
att projektet innebär en omfattande teknisk upprustning, verksamhetsanpassning och
långsiktigt driftansvar. Det är inte en mindre justering av stadens lokaler utan ett nytt
ekonomiskt åtagande som riskerar att tränga undan resurser från kärnverksamhet.
Stadens fastighetsägande ska vara strategiskt och ekonomiskt motiverat. I detta fall är
det bättre att sälja fastigheten än att lägga ytterligare skattemedel på en omfattande
ombyggnad för intern användning. En försäljning skulle frigöra kapital, minska
stadens risk och ge en annan aktör möjlighet att utveckla byggnaden utifrån platsens
förutsättningar.
Stockholm behöver ordning i lokalplaneringen. Varje större lokalinvestering ska
prövas mot befintliga alternativ, långsiktig flexibilitet och faktisk verksamhetsnytta.
Staden ska inte välja egna lokaler av princip, utan den lösning som ger bäst nytta till
lägst rimlig kostnad över tid. På den grunden bör ärendet avslås.
Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande.
Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Att avslå förslaget till beslut.
2. Att uppdra åt kontoret att gå vidare med anpassning av Spånga-Tenstas
befintliga förvaltningskontor för nytt förvaltningskontor för Järva
stadsdelsförvaltning
3. Att fastighetsnämnden uppdrar åt förvaltningen att se över hur delar av
förvaltningens verksamhet kan decentraliseras till olika delar av det nya
stadsdelsområdet
4. Att fastighetsnämnden uppdrar åt förvaltningen att beställa framtagande av
underlag för inriktningsbeslut enligt ovan
4 (28)
En sammanslagning av stadsdelsområdena på Järva menade Liberalerna redan 2022,
då planerna presenterades, var en dålig idé. Vi lyfte de problem som en
sammanslagning skulle innebära för socialtjänsten. En hel del av dessa farhågor har
dessvärre besannats.
Från tjänsteutlåtandet kan vi läsa att socialtjänstens behov löper en stor risk att bli
svårlösta, vilket skulle påverka deras viktiga arbete i stadsdelen negativt. Vi ser med
stor oro hur den genomförda sammanslagningen och nu ej ändamålsenliga lokaler
skapar felaktiga förutsättningar för socialtjänsten.
Men Liberalerna avser att fortsätta vara en konstruktiv politisk kraft i Stockholm och
vi vill verka för att det ska bli så bra som möjligt för medarbetarna i den nya
förvaltningen. Liberalernas ambition är att under kommande mandatperiod inte
försvåra eller ytterligare omorganisera förvaltningsorganisationen, utan i stället låta
stadsdelsförvaltningen fokusera på sin kärnverksamhet snarare än att lägga kraft på
att organisera sig.
Förslaget om att Järvas stadsdelsförvaltning ska centraliseras till Kämpingeskolan i
Tensta har tidigare utretts som alternativ till det som sedermera skulle bli Spånga-
Tenstas nya förvaltningshus på Elinsborgsbacken och underkänts. I sak menar vi
mycket lite har förändrats och att Kämpingeskolan inte är ett lämpligt alternativ att gå
vidare med den här gången heller.
Förvaltningen preciserar inte hur ett eventuellt förvaltningshus i Kämpingeskolan
kommer att påverka den undervisning som nu fortgår i lokalerna eller hur en
placering av förvaltningshuset där kommer påverka de ekonomiska förutsättningarna
för så väl staden som helhet som för stadsdelen. Detta behöver preciseras närmare.
Spånga-Tenstas nya förvaltningshus stod klart hösten 2022, efter en lång process med
många aktörer inblandade. Vår uppfattning är att det inte är ett lämpligt användande
av skattemedel att nu återigen besluta om en kostsam, tidsfördröjande process som
dessutom fordrar en mycket omfattande renovering och ombyggnation innan
Kämpingeskolan, eventuellt, skulle kunna tas i bruk.
Det borde kunna gå samla den nya förvaltningen i det befintliga förvaltningshuset och
göra de anpassningar som behövs för att huset snabbt ska kunna tas i bruk som
gemensam förvaltningslokal. Det vore mer ekonomiskt hållbart, bättre för
medarbetarna och medborgarna. Om förvaltningen är av en annan uppfattning
behöver detta preciseras närmare i det underlag nämnden har att ta ställning till.
Från vår sida vill vi framhäva att förvaltningens tjänsteutlåtande inte tar upp risken
för, nu när det blir Kämpingeskolan, att det nya förvaltningshuset i Tensta blir
stående tomt under en längre tid, vad detta kan kosta skattebetalarna, ej heller de
kostnader nämnden har (så länge hyreskontraktet är gällande) för förvaltningshuset i
Kista. Detta behöver såklart göras.
Det ärende som nu presenteras saknar väsentlig information som man bör ha innan
man tar ställning. Det är möjligen ett uttryck för majoritetens förhastade beslut om en
sammanläggning som i sin tur ger detta. Oavsett är det mycket allvarligt att det
5 (28)
förmodligen viktigaste beslut nämnden kommer fatta i förhållande till
sammanläggningen av de två stadsdelarna innehåller så många frågor, så få svar och
är så undermåligt som detta.
Vi vill avslutningsvis understryka vikten av att viss förvaltningsverksamhet behålls,
eller förläggs till, övriga delar av stadsdelen. Förvaltningen behöver vara nära
medborgarna, i synnerhet socialtjänsten. En utredning kring de delar av förvaltningen
som skulle kunna decentraliseras behöver därför komma till stånd.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag.
Stockholm den 13 maj 2026
Karin Wanngård
Kommunstyrelsens ordförande
Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Nilsson (alla M) som är
likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen.
Reservation av Jan Jönsson (L) och Jonas Naddebo (C) som är likalydande med
Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen.
Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) som är likalydande med Moderaternas
reservation i borgarrådsberedningen.
6 (28)
Ärendet
Den 1 juli 2023 skedde en sammanläggning av Spånga–Tensta och Rinkeby–Kistas
stadsdelsnämnd till den nya stadsdelsnämnden Järva. Stadsdelsnämnderna fattade
innan sammanläggningen beslut om att gå vidare med förslag om att tillskapa ett nytt
förvaltningskontor i före detta Kämpingeskolan som ligger inom fastigheten
Kämpinge 2. Genom sammanläggningen vill den nya stadsdelsförvaltningen
effektivisera lokalanvändningen och förbättra samordningen för cirka 640
medarbetare.
Projektet innebär en genomgripande renovering av Kämpingeskolan och
anpassningar till stadsdelsförvaltningens verksamhet. Byggnaden är i behov av
upprustning till följd av ändrad verksamhet och för att möta dagens standardkrav för
kontor. Nya lokalytor behöver även tillskapas genom överdäckning med nytt bjälklag.
Målet är att uppfylla stadsdelsnämndens lokalbehov, skapa ett ändamålsenligt kontor
samt effektivisera lokalanvändningen i enlighet med stadens fastighets- och
lokalpolicy för att minska stadens kostnader för det interna kontorsbehovet.
Byggnaden ska hyras av stadsdelsnämnden enligt stadens gällande principer för
internhyressättning.
Projektet väntas vara klart till det fjärde kvartalet 2028.
Fastighetsnämnden
Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande.
1. Fastighetsnämnden godkänner för sin del förslag till genomförande och
föreslår att kommunfullmäktige godkänner förslag till genomförande och att
fastighetsnämnden medges rätt att genomföra projekt Nytt förvaltningskontor
för Järva stadsdelsförvaltning till en projektutgift redovisad i bilaga 1.
2. Fastighetsnämnden förklarar ärendet för omedelbart justerat.
Reservation av Henrik Virro m.fl. (M), se Reservationer m.m.
Reservation av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m.
Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD) som instämmer i reservation av Henrik Virro
m.fl. (M).
Järva stadsdelsnämnden
Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande.
1. Järva stadsdelsnämnd ger förvaltningen i uppdrag att av fastighetskontoret
beställa genomförande av projekt Nytt förvaltningskontor för Järva
stadsdelsförvaltning till en projektutgift redovisad i bilaga 1.
2. Järva stadsdelsnämnd godkänner den bedömda hyreskostnaden redovisad i
bilaga 1 och föreslår att kommunstyrelsen godkänner den tillkommande
hyreskostnaden.
7 (28)
3. Järva stadsdelsnämnd förklarar ärendet för omedelbart justerat.
Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M), Åsa Nilsson Söderström (L) och
Patrick Amofah (C), se Reservationer m.m.
Reservation av Robert Westerlund (SD), se Reservationer m.m.
Fastighetskontorets och Järva stadsdelsförvaltnings gemensamma tjänsteutlåtande
daterat den 31 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse.
Bakgrund
Den 1 juli 2023 skedde en sammanläggning av Spånga–Tensta och Rinkeby–Kistas
stadsdelsnämnder till den nya stadsdelsnämnden Järva. Stadsdelsnämnderna fattade
innan sammanläggningen beslut om att gå vidare med förslag om att tillskapa ett nytt
förvaltningskontor i före detta Kämpingeskolan som ligger inom fastigheten
Kämpinge 2. Genom sammanläggningen vill den nya stadsdelsförvaltningen
effektivisera lokalanvändningen och förbättra samordningen för cirka 640
medarbetare.
För att uppfylla stadsdelsnämndens behov samt effektivisera lokalanvändningen i
enlighet med stadens fastighets- och lokal policy avser kontoret tillskapa ett
ändamålsenligt kontor för stadsdelsnämnden. Genom att samla stadsdelsnämnderna
kan en ökad samordning och effektivisering uppnås. Beräknad beläggningsgrad är 60
procent, vilket innebär att det bedöms vara som mest cirka 400 medarbetare på plats
samtidigt.
Tidigare beslut
Utredningsbeslut fattades i fastighetsnämnden 26 november 2024. Inriktningsbeslut
fattades i fastighetsnämnden 22 april 2025 och i Järvas stadsdelsnämnd 24 april 2025.
Kommunfullmäktige fattade beslut om inriktning 16 juni 2025.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av fastighetskontoret i samråd med Järva stadsdelsförvaltning.
Samråd har skett med stadsledningskontoret 25 mars 2026.
Beskrivning av projektet
Projektet innebär en genomgripande renovering av Kämpingeskolan med
anpassningar från tidigare utbildningsytor till stadsdelsförvaltningens
kontorsverksamhet. Byggnaden är i sitt nuvarande skick i behov av upprustning med
anledning av ändrad verksamhet från utbildning till kontor samt för att möta dagens
standard och myndighetskrav.
Under projekteringen har bedömning gjorts att samtliga befintliga tekniska
installationer har uppnått sin livslängd. Fönsterpartier behöver åtgärdas för att
uppfylla gällande energikrav. Vissa befintliga innerväggar kommer rivas och nya
uppföras för att åstad komma önskad och nödvändig planlösning för den tillträdande
förvaltningsverksamheten.
8 (28)
För att uppfylla verksamhetens grundläggande beläggningsbehov krävs en utökning
av byggnadsvolymen. Nya lokalytor behöver tillskapas. Ovan Ljusgård 1 och
Ljusgård 3 byggs ett tak i trä, vilket innebär att tidigare utomhusytor omvandlas till
funktionsdugliga verksamhetsytor.
En påbyggnad tillskapas på byggnadens norra sida för att skapa ytterligare
kontorsplatser och mötesrum. Befintlig konstruktion kommer kräva
förstärkningsåtgärder till följd av att påbyggnaden medför nya laster.
Illustration över påbyggnaden (Henning Larsen).
En ombyggnad av takplanet, bakom påbyggnaden, kommer genomföras i syfte att
tillskapa en attraktiv uteplats för medarbetarna. Delar av den exteriöra miljön inom
fastigheten, ursprungligen anpassad för skolverksamhet, kommer omarbetas. Den
norra delen av fastigheten utgör i dagsläget grönytor och kommer fortsättningsvis
vara grönyta.
Efter genomförda åtgärder växer byggnadens volym från 7 500 BTA till 9 345 BTA.
Sedan inriktningsbeslut
Sedan inriktningsbeslutet har projektets utformning kvalitetssäkrats och fördjupats
genom framtagande av systemhandlingar, vilket skett i nära samverkan med
stadsdelsförvaltningen. Dialogen med stadsdelsförvaltningen har medfört en
optimering av lokalytor samt mer genomtänkta personflöden och funktioner utifrån
verksamheternas bedömda behov.
Byggnaden kommer få en förbättrad logistik genom välplanerade gemensamma
funktioner, såsom matsal och pentry. Vidare blir det en tydligare och tryggare
zonering mellan externa besöksytor och interna arbetsytor. Effektiv placering av
mötesrum, loungeytor, fokusrum och telefonrum i nära anslutning till ordinarie
arbetsplatsytor har säkerställts i samråd med stadsdelsförvaltningen. Därutöver har
9 (28)
mer ändamålsenliga person- och funktionsflöden tillkommit, vilket inkluderar
arkivfunktionernas placering. Exempelvis kommer Ljusgård 2 att förses med en ny
interntrappa i trä och entresolplan som möjliggör bättre flöden inom byggnaden.
Illustration över Ljusgård 2 med ny interntrappa och entresolplan (Henning Larsen).
En ytterligare förbättring sedan inriktningsbeslutet är att Ljusgård 3 inte längre byggs
igen med ett nytt mellanbjälklag. Genom en mer effektiv användning av ytor och
justerad placering av arkivfunktionerna har ytan i stället utvecklats till en öppen och
ljus mötesplats med intilliggande mötesrum och pentryutrymmen. Det tidigare
planerade mellanbjälklaget höjs i stället upp och blir en träkonstruktion i nivå med
taket samt förses med ett fönsterband, vilket ger ett generöst dagsljusinsläpp och
skapar en tydlig mötespunkt i byggnaden.
10 (28)
Illustration över Ljusgård 3 (Henning Larsen).
Syftet med ljusgårdslösningarna är att stärka den interna samverkan mellan
verksamheterna inom stadsdelsförvaltningen, vilket ska bidra till ökad trygghet och
skapa en mer attraktiv och hälsosam arbetsmiljö – samtidigt som antikvariskt
värdefull volym inom huset med ursprunglig arkitektur bevaras och får leva vidare.
Den tekniska genomgången under inriktningsskedet har lett till beslut om nytt
ventilationssystem för att säkerställa ett modernt inomhusklimat, högre
energieffektivitet och långsiktig driftssäkerhet.
Projektet har planerat och tagit i beaktande att det ska finnas flexibla lösningar som
tar höjd för ett föränderligt personalbehov hos stadsdelsförvaltningen. Detta innebär
att det med enkla åtgärder går att tillskapa fler arbetsplatser, eller minska antalet
arbetsplatser till förmån för fler mötesplatser i byggnaden.
Sammanfattningsvis innebär det fortsatta arbetet att projektet nu står på en gedigen
och genomgången grund, med uppstärkt funktionalitet, förbättrad arbetsmiljö och
högre miljöprestanda. Byggnaden får en större yteffektivitet, blir en mer robust,
hållbar och attraktiv arbetsplats – vilket leder till att stadsdelsförvaltningens
medarbetare ges bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag.
Hållbarhet och kvalitet
Miljökonsekvenser
Projektet ska följa stadens Miljöprogram 2030, vilket anger klimatmål som ska nås
för Stockholms klimatomställning. Det ska även finnas en projektanpassad miljöplan.
En övergripande lägesbild av fastighetens sårbarhet vid extrema skyfall (100-årsregn)
har tagits fram och som visar översvämningsrisk med vattenflöden och maxdjup. Det
bör noteras att ljusgårdarna kommer att byggas in som en del av projektet, vilket
innebär att inga vattenflöden kommer finnas inom dessa ytor. Detta framgår inte av
skyfallsmodellen i dagsläget.
11 (28)
Bild från trafikkontorets skyfallsmodell (2024).
Bedömningen som kan göras utifrån skyfallsmodellen är att översvämningsrisken är
relativt låg, vilket framgår av gula zoner som indikerar låga vattenflöden och ljusblåa
zoner som indikerar lågt vattendjup.
Ett konkret projektmål är att sträva mot Miljöbyggnad Silver, vilket är en svensk
miljöcertifiering som innebär högre energieffektivitet genom att bland annat byta ut
äldre material och installationer mot nya och mer energibesparande alternativ. Detta
ska även leda till minskade drifts- och underhållskostnader på sikt.
Inom projektet kommer det att förberedas för installation av solceller. Installationen
hanteras i ett separat klimatprojekt som genomförs i ett senare skede. Återbruk av
rivningsdelar, såsom befintligt ventilationssystem, utreds löpande under projektet i
enlighet med Stockholms stads hållbarbetsplan.
Inom projektet med stadsdelsförvaltningens flytt till det nya förvaltningskontoret har
målet redan från start varit att i första hand återbruka förvaltningens egna möbler. I
och med att det nya kontoret ytmässigt är betydligt mindre än de ytor förvaltningen
hyr i dag, kommer det finnas ett överskott av många typer av möbler. Det finns dock
utmaningar, bland annat i form av att de skrivbord som i dag finns i de flesta fall har
mått som inte fungerar i det nya förvaltningshuset. Det handlar om stora skrivbord av
äldre modell. Under 2025 har därför ett delprojekt startats med att inventera
skrivbordsmodeller och påbörja ett utbyte av bordsskivor till mindre, via
återbruksavtalens leverantörer.
Under 2026 kommer en större insats göras där alla möbler som kan vara aktuella att
flytta med till det nya kontoret ska inventeras, med hjälp av det inventeringsverktyg
som erbjuds via Place2place och som är kopplat till Stocket. Det kommer startas upp
en arbetsgrupp som har som ansvarsområde att tillse att möbler och inventarier som
inte kommer att kunna tas med till det nya kontoret avvecklas på ett så miljömässigt
12 (28)
hållbart sätt som möjligt. Om möjligt genom Stocket, återbruksavtal eller att de
skänks till andra verksamheter inom förvaltningen.
En miljöinventering har genomförts där projektet identifierat miljöföroreningar i form
av radon och PCB med förekomst av farligt avfall som måste tas hand om.
Avfallshantering
Projektet ska följa Avfallsplan för Stockholm 2025–2030 och efter leva stadens
beslutade strategi för arbeten inom avfallsområdet.
Antikvariska aspekter
Fastigheten är gulmarkerad enligt Stadsmuseets klassificeringskarta och det
kulturhistoriska perspektivet tas tillvara under projektfasen. Under utredningsskedet
har en kulturhistorisk inventering genom förts.
Tillgänglighet
Projektet ska följa Stockholms stads handbok Program för tillgänglighet och
delaktighet för personer med funktions nedsättning 2024–2029 och en
tillgänglighetskonsult har varit delaktig i projektet för att säkerställa att
tillgänglighetskraven uppfylls, såväl inom förvaltningskontoret som allmänna
angörings ytor och utomhusdelar som ligger inom fastigheten.
Barnrättsperspektivet
Stockholm är en stad för alla, barn såväl som vuxna. I alla stadens investeringsprojekt
ska hänsyn tas till barnets perspektiv. Barnrättsperspektivet ska beaktas så att barn
kan orientera sig i anläggningen och röra sig säkert. Besökare ska känna sig
välkomna i anläggningen. Inom ramen för projektet har det genomförts en integrerad
barnkonsekvensanalys i samråd med stadsdelsförvaltningen. Resultatet av dialogen
har arbetats in i projektet. Socialtjänstens mottagningsrum har anpassats med hänsyn
till att det ska vara en trygg och välkomnande miljö för barn. Därutöver har tillskapats
barnvaktsrum, alltså utrymmen som används när handläggare talar med
vårdnadshavare, och miljön har säkerställts utifrån barnkonsekvensanalysen.
Jämställdhet och jämlikhet
Arbetet med jämställdhet kommer vara en integrerad del av kvaliteten i projektet samt
förvaltningen. En central del i jämställdhetsarbetet är den upplevda tryggheten i och
kring stadens byggnader, då stadsövergripande rapporter visar att kvinnor upplever en
större otrygghet i det offentliga rummet. Belysning och växtlighet är exempel på hur
projektet kommer att jobba för att öka tryggheten.
Investeringens mål och syfte
En av fastighetsnämndens huvuduppgifter är att tillhandahålla lokaler för stadens
egna verksamheter. Projektet uppfyller målet att i första hand hyra lokaler
stadsinternt. Målet är att uppfylla stadsdelsnämndens lokalbehov, skapa ett
gemensamt och ändamålsenligt förvaltningskontor samt effektivisera
lokalanvändningen i enlighet med stadens fastighets- och lokalpolicy för att minska
stadens kostnader för det interna kontorsbehovet. Genom att samla verksamheter som
13 (28)
för närvarande är utspridda på olika platser är ytterligare ett mål att uppnå ökad
samordning och effektivisering.
För stadsdelsförvaltningen är ett övergripande projektmål att förvaltningens
medarbetare har en god arbetsmiljö som är säker och välkomnande för såväl
medarbetare som besökare. Det ska vara god tillgänglighet till, från och inom
byggnaden. Utformning och inredning ska stödja stadsdelsförvaltningens medarbetare
i deras dagliga arbete.
För att uppnå projektmålen för respektive förvaltning måste arbetet med målen ske i
nära samverkan för att säkerställa att verksamhet ens behov avseende funktion och
utformning kan tillgodoses.
Projektet har som mål att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål ett grönt och
fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning genom att byggnadens
energivärden minskar med hjälp av effektivare energiförsörjning samt miljövänligare
materialval. Renoveringen bidrar till större energieffektivitet i byggnaden.
Projektet ska även uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet
Stockholm ska bli klimatpositivt genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring
genom att förbättra byggnadens energiklass och inomhusmiljö med effektivare
luftbehandlingssystem och ett bättre klimatskal. Renoveringen bidrar till större
energieffektivitet i byggnaden. Stadsdelsförvaltningen kommer att utreda möjligheten
till återbruk och återanvändning av inventarier från befintliga kontor.
Projektet har därutöver som mål att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål ett
Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden via dess
verksamhetsområde Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som
störst genom att bidra till en ökad sammanhållning och samordning för stadens
stadsdelsnämnder och deras stöd- och omsorgsverksamheter.
Ytterligare ett mål som projektet strävar mot att uppnå är kommunfullmäktiges
inriktningsmål ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb
och bostäder för alla med fokus mot verksamhetsområdet medarbetare i Stockholm
ska ges goda förut sättningar att göra ett bra jobb, vilket är en central del i detta
projekt med det nya förvaltningskontoret som ska uppfylla kraven på en modern och
flexibel arbetsplats för stadens medarbetare
Tidplan
Genomförandebeslut Q2 2026
Genomförandebeslut kommunfullmäktige Q2 2026
Produktionsstart Q3 2026
Preliminärt tillträde hyresgäst Q4 2028
Ekonomi
För att öka konkurrensen mellan anbudsgivare i kommande upphandlingsskede
tillämpar fastighetskontoret en praxis om att beloppen i investeringsbesluten
sekretessbeläggs under tiden projektet pågår. I samband med slutredovisning för
14 (28)
fastighetsnämnden offentliggörs information. Projektekonomin redovisas separat i
bilaga 1.
Påverkan på andra nämnders och styrelsers ekonomi
Stadsdelsnämndens kommande hyra utgörs av kostnaden för fastighetsförvärvet från
Sisab samt investeringsutgiften för upp rustningen, inklusive anpassningar som krävs
för verksamheten, i enlighet med stadens gällande principer för internhyressättning.
Risker och möjligheter
Följande risker och möjligheter har identifierats i projektet. Nedan identifierade risker
finns omhändertagna i projektkalkylen.
15 (28)
Bakgrund
Den 1 juli 2023 skedde en sammanläggning av Spånga–Tensta och Rinkeby–Kistas
stadsdelsnämnder till den nya stadsdelsnämnden Järva. Stadsdelsnämnderna fattade
innan sammanläggningen beslut om att gå vidare med förslag om att tillskapa ett nytt
förvaltningskontor i före detta Kämpingeskolan som ligger inom fastigheten
Kämpinge 2. Genom sammanläggningen vill den nya stadsdelsförvaltningen
effektivisera lokalanvändningen och förbättra samordningen för cirka 640
medarbetare.
För att uppfylla stadsdelsnämndens behov samt effektivisera lokalanvändningen i
enlighet med stadens fastighets- och lokal policy avser kontoret tillskapa ett
ändamålsenligt kontor för stadsdelsnämnden. Genom att samla stadsdelsnämnderna
kan en ökad samordning och effektivisering uppnås. Beräknad beläggningsgrad är 60
procent, vilket innebär att det bedöms vara som mest cirka 400 medarbetare på plats
samtidigt.
Tidigare beslut
Utredningsbeslut fattades i fastighetsnämnden 26 november 2024. Inriktningsbeslut
fattades i fastighetsnämnden 22 april 2025 och i Järvas stadsdelsnämnd 24 april 2025.
Kommunfullmäktige fattade beslut om inriktning 16 juni 2025.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av fastighetskontoret i samråd med Järva stadsdelsförvaltning.
Samråd har skett med stadsledningskontoret 25 mars 2026.
Beskrivning av projektet
Projektet innebär en genomgripande renovering av Kämpingeskolan med
anpassningar från tidigare utbildningsytor till stadsdelsförvaltningens
kontorsverksamhet. Byggnaden är i sitt nuvarande skick i behov av upprustning med
anledning av ändrad verksamhet från utbildning till kontor samt för att möta dagens
standard och myndighetskrav.
Under projekteringen har bedömning gjorts att samtliga befintliga tekniska
installationer har uppnått sin livslängd. Fönsterpartier behöver åtgärdas för att
uppfylla gällande energikrav. Vissa befintliga innerväggar kommer rivas och nya
uppföras för att åstad komma önskad och nödvändig planlösning för den tillträdande
förvaltningsverksamheten.
För att uppfylla verksamhetens grundläggande beläggningsbehov krävs en utökning
av byggnadsvolymen. Nya lokalytor behöver tillskapas. Ovan Ljusgård 1 och
Ljusgård 3 byggs ett tak i trä, vilket innebär att tidigare utomhusytor omvandlas till
funktionsdugliga verksamhetsytor.
En påbyggnad tillskapas på byggnadens norra sida för att skapa ytterligare
kontorsplatser och mötesrum. Befintlig konstruktion kommer kräva
förstärkningsåtgärder till följd av att påbyggnaden medför nya laster.
16 (28)
Illustration över påbyggnaden (Henning Larsen).
En ombyggnad av takplanet, bakom påbyggnaden, kommer genomföras i syfte att
tillskapa en attraktiv uteplats för medarbetarna. Delar av den exteriöra miljön inom
fastigheten, ursprungligen anpassad för skolverksamhet, kommer omarbetas. Den
norra delen av fastigheten utgör i dagsläget grönytor och kommer fortsättningsvis
vara grönyta.
Efter genomförda åtgärder växer byggnadens volym från 7 500 BTA till 9 345 BTA.
Sedan inriktningsbeslut
Sedan inriktningsbeslutet har projektets utformning kvalitetssäkrats och fördjupats
genom framtagande av systemhandlingar, vilket skett i nära samverkan med
stadsdelsförvaltningen. Dialogen med stadsdelsförvaltningen har medfört en
optimering av lokalytor samt mer genomtänkta personflöden och funktioner utifrån
verksamheternas bedömda behov.
Byggnaden kommer få en förbättrad logistik genom välplanerade gemensamma
funktioner, såsom matsal och pentry. Vidare blir det en tydligare och tryggare
zonering mellan externa besöksytor och interna arbetsytor. Effektiv placering av
mötesrum, loungeytor, fokusrum och telefonrum i nära anslutning till ordinarie
arbetsplatsytor har säkerställts i samråd med stadsdelsförvaltningen. Därutöver har
mer ändamålsenliga person- och funktionsflöden tillkommit, vilket inkluderar
arkivfunktionernas placering. Exempelvis kommer Ljusgård 2 att förses med en ny
interntrappa i trä och entresolplan som möjliggör bättre flöden inom byggnaden.
17 (28)
Illustration över Ljusgård 2 med ny interntrappa och entresolplan (Henning Larsen).
En ytterligare förbättring sedan inriktningsbeslutet är att Ljusgård 3 inte längre byggs
igen med ett nytt mellanbjälklag. Genom en mer effektiv användning av ytor och
justerad placering av arkivfunktionerna har ytan i stället utvecklats till en öppen och
ljus mötesplats med intilliggande mötesrum och pentryutrymmen. Det tidigare
planerade mellanbjälklaget höjs i stället upp och blir en träkonstruktion i nivå med
taket samt förses med ett fönsterband, vilket ger ett generöst dagsljusinsläpp och
skapar en tydlig mötespunkt i byggnaden.
Illustration över Ljusgård 3 (Henning Larsen).
18 (28)
Syftet med ljusgårdslösningarna är att stärka den interna samverkan mellan
verksamheterna inom stadsdelsförvaltningen, vilket ska bidra till ökad trygghet och
skapa en mer attraktiv och hälsosam arbetsmiljö – samtidigt som antikvariskt
värdefull volym inom huset med ursprunglig arkitektur bevaras och får leva vidare.
Den tekniska genomgången under inriktningsskedet har lett till beslut om nytt
ventilationssystem för att säkerställa ett modernt inomhusklimat, högre
energieffektivitet och långsiktig driftssäkerhet.
Projektet har planerat och tagit i beaktande att det ska finnas flexibla lösningar som
tar höjd för ett föränderligt personalbehov hos stadsdelsförvaltningen. Detta innebär
att det med enkla åtgärder går att tillskapa fler arbetsplatser, eller minska antalet
arbetsplatser till förmån för fler mötesplatser i byggnaden.
Sammanfattningsvis innebär det fortsatta arbetet att projektet nu står på en gedigen
och genomgången grund, med uppstärkt funktionalitet, förbättrad arbetsmiljö och
högre miljöprestanda. Byggnaden får en större yteffektivitet, blir en mer robust,
hållbar och attraktiv arbetsplats – vilket leder till att stadsdelsförvaltningens
medarbetare ges bättre förutsättningar att utföra sitt uppdrag.
Hållbarhet och kvalitet
Miljökonsekvenser
Projektet ska följa stadens Miljöprogram 2030, vilket anger klimatmål som ska nås
för Stockholms klimatomställning. Det ska även finnas en projektanpassad miljöplan.
En övergripande lägesbild av fastighetens sårbarhet vid extrema skyfall (100-årsregn)
har tagits fram och som visar översvämningsrisk med vattenflöden och maxdjup. Det
bör noteras att ljusgårdarna kommer att byggas in som en del av projektet, vilket
innebär att inga vattenflöden kommer finnas inom dessa ytor. Detta framgår inte av
skyfallsmodellen i dagsläget.
19 (28)
Bild från trafikkontorets skyfallsmodell (2024).
Bedömningen som kan göras utifrån skyfallsmodellen är att översvämningsrisken är
relativt låg, vilket framgår av gula zoner som indikerar låga vattenflöden och ljusblåa
zoner som indikerar lågt vattendjup.
Ett konkret projektmål är att sträva mot Miljöbyggnad Silver, vilket är en svensk
miljöcertifiering som innebär högre energieffektivitet genom att bland annat byta ut
äldre material och installationer mot nya och mer energibesparande alternativ. Detta
ska även leda till minskade drifts- och underhållskostnader på sikt.
Inom projektet kommer det att förberedas för installation av solceller. Installationen
hanteras i ett separat klimatprojekt som genomförs i ett senare skede. Återbruk av
rivningsdelar, såsom befintligt ventilationssystem, utreds löpande under projektet i
enlighet med Stockholms stads hållbarbetsplan.
Inom projektet med stadsdelsförvaltningens flytt till det nya förvaltningskontoret har
målet redan från start varit att i första hand återbruka förvaltningens egna möbler. I
och med att det nya kontoret ytmässigt är betydligt mindre än de ytor förvaltningen
hyr i dag, kommer det finnas ett överskott av många typer av möbler. Det finns dock
utmaningar, bland annat i form av att de skrivbord som i dag finns i de flesta fall har
mått som inte fungerar i det nya förvaltningshuset. Det handlar om stora skrivbord av
äldre modell. Under 2025 har därför ett delprojekt startats med att inventera
skrivbordsmodeller och påbörja ett utbyte av bordsskivor till mindre, via
återbruksavtalens leverantörer.
Under 2026 kommer en större insats göras där alla möbler som kan vara aktuella att
flytta med till det nya kontoret ska inventeras, med hjälp av det inventeringsverktyg
som erbjuds via Place2place och som är kopplat till Stocket. Det kommer startas upp
en arbetsgrupp som har som ansvarsområde att tillse att möbler och inventarier som
inte kommer att kunna tas med till det nya kontoret avvecklas på ett så miljömässigt
20 (28)
hållbart sätt som möjligt. Om möjligt genom Stocket, återbruksavtal eller att de
skänks till andra verksamheter inom förvaltningen.
En miljöinventering har genomförts där projektet identifierat miljöföroreningar i form
av radon och PCB med förekomst av farligt avfall som måste tas hand om.
Avfallshantering
Projektet ska följa Avfallsplan för Stockholm 2025–2030 och efter leva stadens
beslutade strategi för arbeten inom avfallsområdet.
Antikvariska aspekter
Fastigheten är gulmarkerad enligt Stadsmuseets klassificeringskarta och det
kulturhistoriska perspektivet tas tillvara under projektfasen. Under utredningsskedet
har en kulturhistorisk inventering genom förts.
Tillgänglighet
Projektet ska följa Stockholms stads handbok Program för tillgänglighet och
delaktighet för personer med funktions nedsättning 2024–2029 och en
tillgänglighetskonsult har varit delaktig i projektet för att säkerställa att
tillgänglighetskraven uppfylls, såväl inom förvaltningskontoret som allmänna
angörings ytor och utomhusdelar som ligger inom fastigheten.
Barnrättsperspektivet
Stockholm är en stad för alla, barn såväl som vuxna. I alla stadens investeringsprojekt
ska hänsyn tas till barnets perspektiv. Barnrättsperspektivet ska beaktas så att barn
kan orientera sig i anläggningen och röra sig säkert. Besökare ska känna sig
välkomna i anläggningen. Inom ramen för projektet har det genomförts en integrerad
barnkonsekvensanalys i samråd med stadsdelsförvaltningen. Resultatet av dialogen
har arbetats in i projektet. Socialtjänstens mottagningsrum har anpassats med hänsyn
till att det ska vara en trygg och välkomnande miljö för barn. Därutöver har tillskapats
barnvaktsrum, alltså utrymmen som används när handläggare talar med
vårdnadshavare, och miljön har säkerställts utifrån barnkonsekvensanalysen.
Jämställdhet och jämlikhet
Arbetet med jämställdhet kommer vara en integrerad del av kvaliteten i projektet samt
förvaltningen. En central del i jämställdhetsarbetet är den upplevda tryggheten i och
kring stadens byggnader, då stadsövergripande rapporter visar att kvinnor upplever en
större otrygghet i det offentliga rummet. Belysning och växtlighet är exempel på hur
projektet kommer att jobba för att öka tryggheten.
Investeringens mål och syfte
En av fastighetsnämndens huvuduppgifter är att tillhandahålla lokaler för stadens
egna verksamheter. Projektet uppfyller målet att i första hand hyra lokaler
stadsinternt. Målet är att uppfylla stadsdelsnämndens lokalbehov, skapa ett
gemensamt och ändamålsenligt förvaltningskontor samt effektivisera
lokalanvändningen i enlighet med stadens fastighets- och lokalpolicy för att minska
stadens kostnader för det interna kontorsbehovet. Genom att samla verksamheter som
21 (28)
för närvarande är utspridda på olika platser är ytterligare ett mål att uppnå ökad
samordning och effektivisering.
För stadsdelsförvaltningen är ett övergripande projektmål att förvaltningens
medarbetare har en god arbetsmiljö som är säker och välkomnande för såväl
medarbetare som besökare. Det ska vara god tillgänglighet till, från och inom
byggnaden. Utformning och inredning ska stödja stadsdelsförvaltningens medarbetare
i deras dagliga arbete.
För att uppnå projektmålen för respektive förvaltning måste arbetet med målen ske i
nära samverkan för att säkerställa att verksamhet ens behov avseende funktion och
utformning kan tillgodoses.
Projektet har som mål att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål ett grönt och
fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning genom att byggnadens
energivärden minskar med hjälp av effektivare energiförsörjning samt miljövänligare
materialval. Renoveringen bidrar till större energieffektivitet i byggnaden.
Projektet ska även uppfylla kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet
Stockholm ska bli klimatpositivt genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring
genom att förbättra byggnadens energiklass och inomhusmiljö med effektivare
luftbehandlingssystem och ett bättre klimatskal. Renoveringen bidrar till större
energieffektivitet i byggnaden. Stadsdelsförvaltningen kommer att utreda möjligheten
till återbruk och återanvändning av inventarier från befintliga kontor.
Projektet har därutöver som mål att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål ett
Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden via dess
verksamhetsområde Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som
störst genom att bidra till en ökad sammanhållning och samordning för stadens
stadsdelsnämnder och deras stöd- och omsorgsverksamheter.
Ytterligare ett mål som projektet strävar mot att uppnå är kommunfullmäktiges
inriktningsmål ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb
och bostäder för alla med fokus mot verksamhetsområdet medarbetare i Stockholm
ska ges goda förut sättningar att göra ett bra jobb, vilket är en central del i detta
projekt med det nya förvaltningskontoret som ska uppfylla kraven på en modern och
flexibel arbetsplats för stadens medarbetare
Tidplan
Genomförandebeslut Q2 2026
Genomförandebeslut kommunfullmäktige Q2 2026
Produktionsstart Q3 2026
Preliminärt tillträde hyresgäst Q4 2028
Ekonomi
För att öka konkurrensen mellan anbudsgivare i kommande upphandlingsskede
tillämpar fastighetskontoret en praxis om att beloppen i investeringsbesluten
sekretessbeläggs under tiden projektet pågår. I samband med slutredovisning för
22 (28)
fastighets nämnden offentliggörs information. Projektekonomin redovisas separat i
bilaga 1.
Påverkan på andra nämnders och styrelsers ekonomi
Stadsdelsnämndens kommande hyra utgörs av kostnaden för fastighetsförvärvet från
Sisab samt investeringsutgiften för upp rustningen, inklusive anpassningar som krävs
för verksamheten, i enlighet med stadens gällande principer för internhyressättning.
Risker och möjligheter
Följande risker och möjligheter har identifierats i projektet. Nedan identifierade risker
finns omhändertagna i projektkalkylen.
23 (28)
Förvaltningarnas analys
Inriktningsarbetet har resulterat i en systemhandling och ett genomförandeförslag
som stadsdelsförvaltningen godkänt som underlag för genomförandeskedet.
Stadsdelens framförda behov inklusive nödvändiga verksamhetsfunktioner har
analyserats och inarbetats i systemhandlingen. Bedömningen är att Kämpingeskolan
och projektet som sådant har potential att uppfylla målbilden som
stadsdelsförvaltningen framfört.
Plan för uppföljning
Fastighetskontoret avser att återkomma till fastighetsnämnden efter
genomförandebeslutet med en lägesrapport om projektets framdrift och en slutrapport
när projektet är avslutat.
Remissammanställning
Ärendet har initierats av fastighetsnämnden och Järva stadsdelsnämnd och remitterats
till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 23 april 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
I kommunfullmäktiges budget för 2026 är utgångspunkten att nämnder och
bolagsstyrelser i första hand ska använda lokaler i stadens eget bestånd. Projektet för
nytt förvaltningskontor i Kämpinge 2 är i linje med denna inriktning genom att samla
Järva stadsdelsförvaltning i stadens egna lokaler.
Projektet bidrar till att uppfylla flera av kommunfullmäktiges mål. God förvaltning av
stadens lokaler samt samlokalisering i ett gemensamt förvaltningskontor bidrar till en
mer effektiv lokalanvändning och till att uppfylla målet om en stark och hållbar
ekonomi som lägger grunden för en jämlik välfärd. Projektet skapar även moderna
och verksamhetsanpassade arbetsplatser, vilket bidrar till målet att Medarbetare i
Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb. Därutöver bidrar
projektet till Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning
genom energieffektivisering, återbruk och förberedelser för solceller.
Stadsledningskontoret bedömer att projektet också är positivt ur ett
områdesperspektiv och ett viktigt projekt inom Fokus Järva. Genom att samla
stadsdelsförvaltningen i Tensta stärks stadens närvaro i området och fler arbetsplatser
samlas i centrumets närområde. Det kan bidra till mer liv och rörelse och till en
positiv utveckling av Tensta centrum. Flytten påverkar även stadsdelsförvaltningens
nuvarande lokaler. För lokalerna i Micasas fastighet på Elinsborgsbacken är
inriktningen att de ska kunna tas över av annan kommunal verksamhet. Enligt
nuvarande planering ska arbetsmarknadsförvaltningen och Bostadsförmedlingen
flytta dit. För lokalerna på Borgarfjordsgatan i Kista är de fortsatta planerna ännu inte
24 (28)
klarlagda. Stadsdelsförvaltningen för dialog med fastighetsägaren Castellum om den
fortsatta hanteringen av lokalerna. Stadsledningskontoret konstaterar samtidigt att det
finns en risk för att de befintliga lokalerna i Kista, åtminstone tillfälligt, blir vakanta.
Stadsledningskontoret bedömer att projektet bidrar till bättre förutsättningar för Järva
stadsdelsnämnds verksamhet. En samlad lokalisering i ett gemensamt
förvaltningskontor förbättrar möjligheterna till samarbete, ger ett mer effektivt
lokalutnyttjande och kan bidra till en mer sammanhållen organisation. Kontoret ser
också positivt på att projektet syftar till att skapa moderna och flexibla arbetsplatser
samt gemensamma funktioner som möjliggör ett mer ändamålsenligt nyttjande av
lokalerna.
Stadsledningskontoret konstaterar att hyran per kvadratmeter blir högre än i dagens
lokallösning, även om den totala hyreskostnaden minskar. Detta blir ofta en
konsekvens av lokalisering i ombyggda och verksamhetsanpassade lokaler med högre
standard. Stadsledningskontoret vill betona vikten av att fastighetsnämnden och Järva
stadsdelsnämnd även fortsättningsvis verkar för att begränsa kostnaderna inom
projektets ram där så är möjligt för att hålla nere framtida lokalkostnader.
Stadsledningskontoret konstaterar att projektutgiften är högre i genomförandebeslutet
än i inriktningsbeslutet. Det är samtidigt positivt att projektet efter inriktningsbeslutet
har bearbetats och att kostnadsökningen har kunnat begränsas genom
omprioriteringar. Mot bakgrund av projektets omfattning och den höga
investeringsutgiften bedömer stadsledningskontoret att projektet behöver arbeta aktivt
för att förhindra ytterligare fördyringar. Eventuella kostnadsökningar ska hanteras
inom projektets ram.
Det är också angeläget att tidplanen hålls. Förseningar i genomförandet riskerar att
senarelägga stadsdelsnämndens inflyttning och försvåra nämndens planering av den
framtida lokalförsörjningen. Stadsledningskontoret betonar vikten av fortsatt nära
samverkan mellan fastighetsnämnden och Järva stadsdelsnämnd under projektets
genomförande.
Stadsledningskontoret ser vidare positivt på projektets inriktning vad gäller
hållbarhet, återbruk, tillgänglighet och trygghet. Ambitionen att förbereda för
solceller, minska klimatpåverkan, återbruka material och säkerställa god
tillgänglighet bör hållas fast vid i det fortsatta genomförandet.
25 (28)
Reservationer m.m.
Fastighetsnämnden
Reservation av Henrik Virro m.fl. (M)
1. Att fastighetsnämnden avslår fastighetskontorets förslag till genomförandebeslut.
2. Att fastighetskontoret får i uppdrag att pröva försäljning av Kämpinge 2.
3. Att därutöver anföra följande:
Järva behöver en stark kommunal närvaro och väl fungerande lokaler för
stadsdelsförvaltningen. Det innebär dock inte att staden ska binda ytterligare resurser
i ett omfattande internt lokalprojekt när Järva stadsdelsförvaltning redan disponerar
ändamålsenliga och nyligen renoverade lokaler på Elinsborgsbacken och i Kista.
Vi motsatte sig förvärvet av Kämpinge 2 eftersom den grundläggande lokalfrågan
inte var tillräckligt prövad. Den invändningen kvarstår. Genomförandeärendet visar
att projektet innebär en omfattande teknisk upprustning, verksamhetsanpassning och
långsiktigt driftansvar. Det är inte en mindre justering av stadens lokaler utan ett nytt
ekonomiskt åtagande som riskerar att tränga undan resurser från kärnverksamhet.
Stadens fastighetsägande ska vara strategiskt och ekonomiskt motiverat. I detta fall är
det bättre att sälja fastigheten än att lägga ytterligare skattemedel på en omfattande
ombyggnad för intern användning. En försäljning skulle frigöra kapital, minska
stadens risk och ge en annan aktör möjlighet att utveckla byggnaden utifrån platsens
förutsättningar.
Stockholm behöver ordning i lokalplaneringen. Varje större lokalinvestering ska
prövas mot befintliga alternativ, långsiktig flexibilitet och faktisk verksamhetsnytta.
Staden ska inte välja egna lokaler av princip, utan den lösning som ger bäst nytta till
lägst rimlig kostnad över tid. På den grunden bör ärendet avslås.
Reservation av Hansi Karppinen (L)
1. Att avslå förslaget till beslut.
2. Att uppdra åt kontoret att gå vidare med anpassning av Spånga-Tenstas befintliga
förvaltningskontor för nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning.
3. Att fastighetsnämnden uppdrar åt förvaltningen att se över hur delar av
förvaltningens verksamhet kan decentraliseras till olika delar av det nya
stadsdelsområdet.
4. Att fastighetsnämnden uppdrar åt förvaltningen att beställa framtagande av
underlag för inriktningsbeslut enligt ovan.
5. Att därutöver anföra följande:
26 (28)
En sammanslagning av stadsdelsområdena på Järva menade Liberalerna redan 2022,
då planerna presenterades, var en dålig idé. Vi lyfte de problem som en
sammanslagning skulle innebära för socialtjänsten.
En hel del av dessa farhågor har dessvärre besannats. Från tjänsteutlåtandet kan vi
läsa att socialtjänstens behov löper en stor risk att bli svårlösta, vilket skulle påverka
deras viktiga arbete i stadsdelen negativt. Vi ser med stor oro hur den genomförda
sammanslagningen och nu ej ändamålsenliga lokaler skapar felaktiga förutsättningar
för socialtjänsten.
Men Liberalerna avser att fortsätta vara en konstruktiv politisk kraft i Stockholm och
vi vill verka för att det ska bli så bra som möjligt för medarbetarna i den nya
förvaltningen. Förslaget om att Järvas stadsdelsförvaltning ska centraliseras till
Kämpingeskolan i Tensta har tidigare utretts som alternativ till det som sedermera
skulle bli Spånga-Tenstas nya förvaltningshus på Elinsborgsbacken och underkänts. I
sak menar vi mycket lite har förändrats och att Kämpingeskolan inte är ett lämpligt
alternativ att gå vidare med den här gången heller.
Förvaltningen preciserar inte hur ett eventuellt förvaltningshus i Kämpingeskolan
kommer att påverka den undervisning som nu fortgår i lokalerna eller hur en
placering av förvaltningshuset där kommer påverka de ekonomiska förutsättningarna
för så väl staden som helhet som för stadsdelen. Detta behöver preciseras närmare.
Spånga-Tenstas nya förvaltningshus stod klart hösten 2022, efter en lång process med
många aktörer inblandade. Vår uppfattning är att det inte är ett lämpligt användande
av skattemedel att nu återigen besluta om en kostsam, tidsfördröjande process som
dessutom fordrar en mycket omfattande renovering och ombyggnation innan
Kämpingeskolan – eventuellt – skulle kunna tas i bruk.
Det borde kunna gå samla den nya förvaltningen i det befintliga förvaltningshuset och
göra de anpassningar som behövs för att huset snabbt ska kunna tas i bruk som
gemensam förvaltningslokal. Det vore mer ekonomiskt hållbart, bättre för
medarbetarna och medborgarna. Om förvaltningen är av en annan uppfattning
behöver detta preciseras närmare i det underlag nämnden har att ta ställning till.
Från vår sida vill vi framhäva att förvaltningens tjänsteutlåtande inte tar upp risken
för, nu när det blir Kämpingeskolan, att det nya förvaltningshuset i Tensta blir
stående tomt under en längre tid, vad detta kan kosta skattebetalarna, ej heller de
kostnader nämnden har (så länge hyreskontraktet är gällande) för förvaltningshuset i
Kista. Detta behöver såklart göras.
Det ärende som nu presenteras saknar väsentlig information som man bör ha innan
man tar ställning. Det är möjligen ett uttryck för majoritetens förhastade beslut om en
sammanläggning som i sin tur ger detta. Oavsett är det mycket allvarligt att det
förmodligen viktigaste beslut nämnden kommer fatta i förhållande till
sammanläggningen av de två stadsdelarna innehåller så många frågor, så få svar och
är så undermåligt som detta.
27 (28)
Vi vill avslutningsvis understryka vikten av att viss förvaltningsverksamhet behålls,
eller förläggs till, övriga delar av stadsdelen. Förvaltningen behöver vara nära
medborgarna, i synnerhet socialtjänsten. En utredning kring de delar av förvaltningen
som skulle kunna decentraliseras behöver därför komma till stånd.
Järva stadsdelsnämnd
Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M), Åsa Nilsson Söderström (L) och
Patrick Amofah (C)
1. Att stadsdelsnämnden avslår stadsdelsförvaltningens förslag till
genomförandebeslut.
2. Att därutöver anföra följande.
Järva behöver en stark kommunal närvaro och självklart också väl fungerande lokaler
förstadsdelsförvaltningen. Det är däremot inte rätt väg att gå att lägga tid, skattemedel
och organisatorisk kraft på ett nytt förvaltningshus i Tensta när stadsdelsförvaltningen
redan disponerar ändamålsenliga och nyligen renoverade lokaler på Elinsborgsbacken
och i Kista. Det är dessutom helt fel politik att avveckla verksamheten i Kista när den
delen av stadsdelen har uppenbara behov av kommunal närvaro när andra aktörer
tyvärr flyttar därifrån.
Förslaget till genomförandebeslut visar ett omfattande och genomgripande
upprustningsbehov av Kämpingeskolan innan lokalerna kan tas i bruk för
förvaltningen. Projektet riskerar skattebetalarnas pengar på ett sätt som Moderaterna
inte kan ställa sig bakom. För staden vore det bättre att i detta fall är det sälja
fastigheten än att lägga ytterligare skattemedel på en omfattande ombyggnadför intern
användning. En försäljning skulle frigöra kapital, minska stadens risk och ge en
annan aktör möjlighet att utveckla byggnaden utifrån platsens förutsättningar.
Sammantaget är vår uppfattning att de förvaltningshus som finns, i Kista och på
Elinsborgsbacken, tillsammans med en ökad lokal närvaro och decentralisering av
förvaltningen, kan täcka de behov som finns även på lång sikt framöver. Att lägga ner
skattemedel på en upprustning av Kämpingeskolan är lika dyrt, oansvarigt och
oförankrat nu som det var de (minst) två gånger skolan tidigare dömts ut som
förvaltningslokal.
Reservation av Robert Westerlund (SD)
1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut.
2. Att Järva stadsdelsnämnd uppdrar åt förvaltningen att skyndsamt utreda om hela
eller delar av stadsdelsförvaltningens verksamhet i stället kan lokaliseras i
förvärvbara kontorslokaler i Kista.
3. Att utredningen ska särskilt belysa kostnadseffektivitet, lokalernas funktionalitet,
tidsåtgång för inflyttning samt vilken effekt en sådan lokalisering kan ha för att
motverka den höga vakansgraden i Kista.
28 (28)
Sverigedemokraterna anser att det är anmärkningsvärt att Kista inte tydligare har
prövats som alternativ lokalisering för ett nytt förvaltningskontor. Mot bakgrund av
den höga vakansgraden i området, uppemot 30 procent, och att marknadsvärdena på
befintliga kontorslokaler bedöms ligga på mindre än hälften av
nyproduktionskostnaden har ett ovanligt gynnsamt läge uppstått för den som önskar
förvärva lokaler. Det är därför inte ekonomiskt försvarbart att gå vidare med ett
projekt med så höga iordningställandekostnader som prognostiserats utan att först
utreda förutsättningarna i Kista och ställa dessa i relation till det föreslagna projektet.
Vidare anser vi att den föreslagna lösningen är bristfälligt genomtänkt ur ett
samhällsplaneringsperspektiv. Till skillnad från Tensta planerades Kista redan från
början med ett tydligt regionalt fokus där god tillgänglighet till och från området var
en central utgångspunkt. De starkare kollektivtrafikförbindelserna talar för att det är
enklare för såväl besökare som anställda att ta sig till platsen, vilket dels är viktigt för
personer med begränsad självständig mobilitet, dels är en fördel vid
personalförsörjning.
Slutligen kan de lokala ekonomiska och sociala konsekvenserna inte negligeras.
Mycket av näringslivets utformning i centrala Kista har vuxit fram utifrån platsens
funktion som regionalt centrum, förstärkt av stora inflöden av kontorsarbetare. De
senaste årens omfattande avveckling av kontorsarbetsplatser i området har
ofrånkomligen påverkat de lokala verksamheterna, och på sikt riskerar detta att
påverka hela Järva stadsdelsområde genom att ett mindre attraktivt och levande Kista
leder till längre resor för boende för att nå den typ av butiker, restauranger och annan
service som riskerar att försvinna. Det är en mekanism som i flera avseenden kan
jämföras med utvecklingen i orter som drabbats av större nedläggningar.
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.