Biotopskydd för Vikingaberget-Johannesdal i Skärholmen

Under år 2024 har staden arbetat med inrättandet av fem nya biotopskyddsområden. I budget 2025 och 2026 gav kommunfullmäktige stadsbyggnadsnämnden i uppdrag att tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, inrätta ytterligare fem biotopskyddsområden.Biotopskyddsområdet Vikingaberget-Johannesdal ligger inom Skärholmens stadsdelsnämndsområde. Föreslaget biotopskyddsområde är cirka 10,4 hektar och utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd. [Bilaga - Förslag till beslut Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområd.pdf] Beslut för Vikingaberget- Johannesdals biotopskyddsområde Mars 2026 Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde Mars 2026 Dnr 2025-17065 Utgivare: Stadsbyggnadskontoret Omslagsfoto: Nette Bygren Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 3 (17) Beslut om inrättande av Vikingaberget- Johannesdals biotopskyddsområde på del av fastigheterna Vårberg 1:1 och Skärholmen 2:1 i Stockholms kommun Innehåll Beslut ......................................................................................................... 4 Syftet med biotopskyddsområdet ............................................................... 4 Grund för beslutet....................................................................................... 4 Gällande planer och befintliga och planerade anläggningar ...................... 5 Målbild för biotopskyddsområdet ............................................................... 5 Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet ................................................................................. 6 Naturvårdsförvaltning och tillsyn ................................................................ 8 Skötsel ........................................................................................................ 8 Upplysningar .............................................................................................. 9 Bilagor ........................................................................................................ 9 Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 4 (17) Beslut Med stöd av 7 kap. 11 § miljöbalken och 7 a § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. beslutar kommunfullmäktige i Stockholms kommun den XX månad 202X att de områden som avgränsats på bifogad karta (bilaga 1) ska utgöra ett biotopskyddsområde för biotoptypen mark med mycket gamla träd. Arealen är cirka 10,4 hektar. Namn på biotopskyddsområdet är Vikingaberget och Johannesdals biotopskyddsområde. Verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön får inte utföras inom biotopskyddsområdet. Syftet med biotopskyddsområdet Syftet är att bevara och utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. För att bevara naturvärden, arter och biologisk mångfald i biotopskyddsområdet behövs viss skötsel, se information under rubrik ”Skötsel”. Grund för beslutet Trädmiljöerna i Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde utgörs av biotoptypen mark med mycket gamla träd med arter som är knutna till sådana biotoper. Mark med mycket gamla träd hyser livsmiljöer för både skyddsvärda och hotade arter. För att ett område ska kunna bli biotopskyddsområde måste det överensstämma med någon av det 30-tal biotoptyper som finns med i bilaga 2 och 3 i förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Mark med mycket gamla träd är en av dessa biotoptyper. Definitionen är: ”Gran, tall, ek och bok är normalt mycket gamla träd när de uppnått en ålder som är minst dubbelt så hög som lägsta tillåtna ålder för föryngringsavverkning. Övriga trädslag bör normalt ha uppnått en ålder av minst 100 år. Med mark avses här det område som behövs för att bevara träden eller de trädanknutna arter som lever i marken, på träden eller i träden”. Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde består av två delområden och utgörs dels av en gammal talldominerad barrskog uppe på hällmarkerna, dels av ett ädellövsområde med hasselmiljöer och mycket gamla ekar nere i dalgången. Området innehåller mycket lämpliga livsmiljöer för barrskogsmesar, skogslevande fladdermöss, mindre hackspett och Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 5 (17) för vedlevande arter knutna till ädellöv. Området har också en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur, särskilt för arter knutna till barrskog och ingår i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Områdets naturvärden beskrivs mer ingående i bilaga 2. Områden av tillräcklig storlek och kvalité på strategiska platser är en viktig del i att säkerställa en fungerande blågrön infrastruktur med rik biologisk mångfald och livskraftiga ekosystem. Genom att skydda sådana områden som biotopskyddsområde eller någon annan form av områdesskydd förbättras förutsättningarna för bevarandet av biologisk mångfald långsiktigt. Tätortsnära natur är även viktig för rekreation och naturupplevelser och bidrar till stadens attraktivitet. Ett skydd av området bedöms ligga i linje med översiktsplanens mål om en växande, sammanhängande, klimatsmart och tålig stad samt med stadens bostadsmål och åtaganden inom överenskommelser om infrastrukturutbyggnad. Gällande planer och befintliga och planerade anläggningar Delområdet Johannesdal är reglerat som park i stadsplanen Pl.6691A från 1967. Den östra delen av Vikingaberget är reglerat som park i stadsplanen 7252 från 1971. Områdets sydvästra del är inte planlagt. Johannesdal genomkorsas av belysta gångvägar med tillhörande elledningar. I området finns också rester av före detta trädgårdsanläggningar som trappor, murar och terrasseringar. Här finns planer på att anlägga enkla anläggningar för friluftsliv som sitt- och rastplatser. Målbild för biotopskyddsområdet Biotopskyddsområdet har en rik förekomst av gamla träd. Främst solbelysta tallar och vidkroninga ekar men även gamla björkar, aspar och sälgar. I området finns gott om död ved i olika nedbrytningsstadier. Områdets barrskog är flerskiktad, olikåldrig och naturskogsliknande. Området nere i dalgången utgörs av en utvecklad ädellövskog med både unga, gamla och mycket gamla ekar. Träd- och buskskiktet utgörs av flera olika inhemska arter. Brynmiljöerna är luckiga och variationsrika och fria från invasiva Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 6 (17) främmande arter. Ädellövträd och tallar står ljusöppna och har tillräckligt med plats att utveckla breda kronor. Träd som dör står kvar som trädruiner så länge de inte utgör risk för människor eller egendom. Döda träd som fallit till marken eller behövts tas ner av säkerhetsskäl ligger kvar i området, utan att blockera gångväg eller stigar. Det finns gott om död ved av olika trädslag och i olika nedbrytningsstadier i området. Området är en bra lokal för fåglar, vedlevande svampar och insekter knutna till äldre barrskog och äldre ekmiljöer. Befintliga gångvägar genom området är lättframkomliga och underhålls och utvecklas i samklang med bevarandet av äldre träd. Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområdet Inom ett biotopskyddsområde är det enligt 7 kap. 11 § miljöbalken inte tillåtet att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön. Med att skada naturmiljön menas att skada de biologiska och andra förutsättningar som är nödvändiga för att bibehålla en biotops funktion för växt- och djurarter. Naturmiljön som helhet är skyddad i biotopen, och det är den skada som åtgärden kan orsaka på naturmiljön och livsbetingelserna för arter i biotopen som är av betydelse och ska bedömas. Förbudet mot att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd som kan skada naturmiljön i ett biotopskyddsområde gäller enligt bestämmelsen åtgärder som kan komma att skada naturmiljön. Det räcker således att det finns en risk för skada. Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i detta biotopskyddsområde är avverkning av träd och skada av träd inklusive deras rötter, borttagande av död ved, uppförande av byggnader och anläggningar, påverkan på hydrologin, ledningsdragning utanför befintliga ledningsgator, nya ledningsdragningar utanför befintliga ledningsgator, körning med maskiner och motorfordon i terräng, sprängning, grävning, schaktning, utfyllnad, tippning och upplag. Observera att dessa angivna verksamheter och åtgärder endast utgör exempel. Det kan finnas andra verksamheter och åtgärder som kan orsaka skada på naturmiljön i biotopskyddsområdet. Verksamhetsutövaren ska bedöma om en planerad åtgärd kan innebära risk för att naturmiljön skadas. Detta behöver göras redan Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 7 (17) vid planeringen av åtgärden. Hänsynsbehovet skiljer sig åt beroende på årstid. Generellt bedöms perioden 1 november – 1 mars som mest lämplig för åtgärder. Den som planerar en åtgärd bör kontakta Stockholms stads miljöförvaltning för råd och information. Drift och underhåll av områdes anläggningar och ledningar som löper i gångvägarna bedöms inte strida mot biotopskyddsområdets syfte eller riskera att skada naturmiljön under förutsättning att hänsyn tas till områdets värdefulla trädmiljöer och arter knutna till dessa. Träd ska vid åtgärder skyddas i enlighet med Stockholms stads tekniska handbok. Markförläggning av luftledningar bedöms kräver dispens. Det är möjligt att ansöka om dispens för åtgärder som kan skada naturmiljön inom ett biotopskyddsområde. Om det finns särskilda skäl får dispens från förbudet ges i det enskilda fallet. Intresset av att vidta åtgärder eller bedriva verksamhet i sådana mark- eller vattenområden ska vägas mot de konsekvenser som förlusten av, eller skadan på biotopen för med sig. Att uppföra nya enkla anordningar för friluftsliv såsom sitt- och rastplatser bedöms vara förenligt med biotopskyddets syfte men kan kräva dispens och bör samrådas med tillsynsmyndigheten innan åtgärden påbörjas. Generella undantag I 7 kap. 11 a § miljöbalken, samt i 8, 8 a och 8 b §§ Förordning (1998:1252) om områdesskydd (FOM) regleras när vissa verksamheter och åtgärder kan utföras utan hinder av det förbud som annars gäller i biotopskyddsområden. Bestämmelserna för ett biotopskyddsområde gäller inte för de delar av området som är beläget i omedelbar anslutning till bebyggelse som fanns där när skyddet för området inträdde. Av detta följer att den bebyggelse som fanns vid skyddets införande ska kunna användas på det sätt och för de ändamål den var avsedd för när den uppfördes, utan hinder av den senare skyddade biotopen. Pågående verksamhet bör därför kunna fortgå på ett rimligt sätt, och åtgärder som är nödvändiga med hänsyn till pågående verksamhet i anslutning till byggnaden eller för byggnadens funktion eller för att förhindra skada, bör kunna vidtas. Enligt 8 a § FOM får inom ett mark- eller vattenområde som är ett biotopskyddsområde en verksamhet bedrivas eller en åtgärd vidtas, om • en detaljplan eller områdesbestämmelser enligt Plan- och bygglag (2010:900) antogs eller fastställdes innan Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 8 (17) biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att genomföra detaljplanen eller områdesbestämmelserna. • en nätkoncession för linje enligt Ellag (1997:857) meddelades för en starkströmsledning innan biotopskyddsområdet beslutades och verksamheten eller åtgärden behövs för att starkströmsledningen ska uppfylla kraven enligt Elsäkerhetslag (2016:732) och ellagen. Naturvårdsförvaltning och tillsyn Stockholms stad är förvaltare i naturvårdshänseende för biotopskyddsområdet i enlighet med 2 § förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m. Exploateringsnämnden står för obligatoriska investeringar så som gränsmarkering och skyltning av biotopskyddsområdet. I övrigt fördelas ansvaret för skötsel och underhåll i enlighet med överenskommelser inom staden. Stockholms stad är tillsynsmyndighet enligt 2 kap. 9 § miljötillsynsförordningen (2011:13). Tillsyn sker enligt 26 kap. miljöbalken. Stockholm stad prövar dispensansökningar enligt 7 kap. 11 § miljöbalken. Enligt 7 kap. 11 § miljöbalken prövas dispensansökningar av Stockholms stad. Ansvarig nämnd regleras i stadens reglementen. Länsstyrelsen i Stockholms län är tillsynsmyndighet över fornlämningar. Skötsel Kommunen får enligt 7 kap. 11 § miljöbalken vidta de åtgärder som behövs för att vårda området. I detta biotopskyddsområde behövs skötsel främst i form av regelbunden röjning av uppkommande sly samt gallring av träd som riskerar att beskugga äldre träd i ädellövmiljön, men också i brynmiljöer och kantzoner till barrskogsmiljöerna. Uppe på hällmarken krävs ingen kontinuerlig skötsel. Punktinsatser kan dock förekomma. Unga efterträdare till gamla ekar och tallar väljs ut och lämnas kvar vid röjning så att trädkontinuiteten säkerställs. Rönn, hassel och andra inhemska bärande buskar gynnas. Invasiva trädslag och arter Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 9 (17) tas bort. Veteranisering av unga träd kan bli aktuellt både i barrskogsmiljöerna och nere i ädellövskogen för att skapa en varierad trädmiljö i partier där yngre träd dominerar. För att minimera risk för människor eller egendom kan säkerhetsbeskärningar, kronavlastning, tillskapande av högstubbar och i sista hand fällning av riskträd genomföras. Fällning av riskträd kan dock kräva dispens. Befintliga anläggningar i området hålls i gott skick och underhålls så att funktion och säkerhet upprätthålls. Skötsel av området beskrivs vidare i bilaga 2. Om skötselåtgärder utförs av någon annan part än kommunen regleras detta med särskilda avtal. Till dessa avtal ska även bifogas skötselinstruktioner. Upplysningar Enligt 7 kap. 11 § miljöbalken ska ett beslut om bildande av ett biotopskyddsområde gälla omedelbart även om det överklagas. Bilagor 1. Beslutskarta 2. Beskrivning av biotopskyddsområdet och områdets skötsel Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 10 (17) Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 11 (17) Bilaga 2: Beskrivning av biotopskyddsområdet och områdets skötsel Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde är beläget på del av fastigheten Vårberg 1:1 och Skärholmen 2:1 i Skärholmens stadsdelsområde. Området gränsar till Huddinge kommun. Figur 1. Vikingabergets-Johannesdal biotopskyddsområde ligger inom Skärholmens stadsdelsområde och gränsar till Huddinge kommun. Naturmiljö Trädmiljöerna i området speglar det typiska sprickdalslandskapet i Mälardalen som kännetecknas av långsträckta höjdryggar och smala dalgångar som bildats när urberget spruckit och eroderats under lång tid. På de torra, solutsatta höjderna dominerar hällmarker med senvuxna tallar, lavklädda berghällar och en sparsam fältskiktsvegetation. I svackor och dalgångar ökar jorddjupet och fuktigheten, vilket ger plats åt mer näringskrävande arter. Här övergår tallmiljön successivt i frodigare blandskog med inslag av gran, hassel och björk. Längst ned i dalbottnarna, där marken är som mest bördig har ädellövskogar med ek, lind och lönn Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 12 (17) utvecklats, ofta tillsammans med ett rikt buskskikt och en artrik markflora. Skogen i Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde utgörs dels av gammal barrskog med senvuxna tallar uppe på hällmarkerna med en frodigare vegetation på lägre höjder, dels av ett ädellövsområde med mycket gamla ekar nere i dalgången mot Mälaren. De två områdena som har avgränsats för skydd hänger ekologiskt samman via skogen som fortsätter in i Huddinge kommun. Vikingaberget består till stor del av hällmarker med gammal tallskog med en ålder upp till 190 år. Området är mycket kuperat med små branter, sluttningar och blockrika partier. Det finns ett litet inslag av asp, björk och senvuxen ek. Det finns också spår av äldre bränder med brandljud och kolrester. Ekmiljön nere i dalgången utgörs av en skog med gamla och mycket gamla lövträd. I området finns två jätteekar registrerade och flera grova ekar strax under en meter i diameter eller med håligheter med mulm. Det finns också ett flertal efterträdare med över 50 cm i diameter. Staden har utfört omfattande naturvårdsarbete inom området under perioden 2018 – 2022, inom ramen för projektet Grönare Stockholm. Åtgärderna har innefattat friställning av träd, slyröjning, utplacering död ved och uppsättning av mulmholkar. De gamla trädmiljöernas närhet till Mälaren skapar gynnsamma miljöer för flera fladdermusarter. Området har en viktig funktion inom stadens blågröna infrastruktur, framför allt för arter knutna till barrskog och ädellöv. Området ingår i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO) och ligger i en spridningskorridor för det regionala värdenätverket för barr- och barrblandskog. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 13 (17) Figur 2. Området ligger i en spridingszon i Stockholms ekologiskt särskilt betydelsefulla områden (ESBO). Området utgör ingår i en viktig livsmiljö för barrskogsmesar och utgör en viktig länk mellan Korpberget och Sätraskogen. Figur 3. Områdets tallmiljöer utgör viktiga livsmiljöer i det kommunala barrskogsnätverket. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 14 (17) Historisk markanvändning, kulturhistoriska värden På Vikingabergets högsta punkt ligger grunden till en vårdkase (fornlämning L2016:860), en signaleld i ett system där nästa vårdkase kunde se elden. Vårdkasen avbildas på en karta från 1687 men är förmodligen mycket äldre och ingick i den kedja av vårdkasar längs farleden som utgjorde Helgös och Birkas försvarslinje från 500-talet. Vårdkasen har givit upphov till bilden i Huddinge kommunvapen. Vikingaberget tillhörde Huddinge kommun till 1 januari 1963, då nuvarande Skärholmen och Vårberg överfördes till Stockholms stad i enlighet med uppgörelsen mellan Stockholm och Huddinge från juni 1961, den så kallade Vårbyaffären. Vårby omnämndes som Wardby år 1381 och betyder troligen byn vid Vårdberget. Området utgjordes på 1600-talet huvudsakligen av skogbevuxen utmark till Vårby säteri i Huddinge socken. Vid nuvarande Johannesdalsbadet låg emellertid ett tegelbruk som år 1703 uppgavs vara öde. Vid slutet av 1700-talet låg torpet Bleket strax norr om platsen för tegelbruket, senare ombyggt till Johannesdals herrgård. Figur 4. Utsnitt från häradsekonomiska. Biotopskyddsområdet markerat i vitt. Kartan är hämtad ur Lantmäteriets historiska kartarkiv Fram till inkorporeringen av Vårberg i Stockholms stad på 1960- talet var området lantligt. Under 1960- och 1970-talet uppfördes en- och flerfamiljshus, ett centrum och tunnelbanestationen Vårberg. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 15 (17) Gröna ytor kring bebyggelsen och längs strandlinjen utgjorde en integrerad del av stadsplaneringen. Vårbergstoppen intill Vikingaberget skapades 1965 till 1982 av spräng- och schaktmassor från bland annat tunnelbanebygget och är idag parkmark. Figur 5. Ortofoto från början av 60 talet visar hur Storskogen breder ut sig i området. På Vikingabergets högsta punkt ligger grunden till en vårdkase (fornlämning L2016:860 markerad med röd R i kartan), en signaleld i ett system där nästa vårdkase kunde se elden. Rekreativa funktioner På Vikingaberget finns Stockholms högsta naturliga punkt med 77 meter över havet. Här har man utsikt över Vårbyfjärden och en upptrampad stig leder till utsiktspunkten. Vikingaberget är del av landskapsparken vid Vårbergstoppen. Delområdet Johannesdal ligger i ett dalstråk som mynnar ut mellan de branta höjderna vid Johannesdalsbadet. Området genomkorsas av belysta gångstigar och kan nås från söder via Vårbackavägen och från öster från Söderholmsskolan. Det föreslagna biotopskyddsområdet utgör en viktig målpunkt för närboende och elever från skolan och området utnyttjas för promenader och motion. Strax utanför R Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 16 (17) biotopskyddsområdets gräns ligger Johannesdalsbadet som erbjuder bad vid sandstrand och en grillplats. I området finns upplevelsevärden som rofylldhet, skogskänsla, utsikt, naturlek, vattenkontakt mm. Skötsel Biotopskyddsområdet består av två områden med olika karaktär och olika skötselbehov. Ädellövmiljöerna i dalgången kräver betydligt mer skötsel än områdena högre upp på hällmarkerna. För att områdets ädellövmiljöer inte ska växa igen behövs regelbunden röjning av uppkommande sly och gallring av träd som riskerar att beskugga äldre träd som tidigare stått mer ljusöppet. Många arter knutna till äldre träd gynnas när de grova stammarna med mycket struktur blir solbelysta. Samtidigt är det viktigt att främja yngre ekar och tallar så att det finns efterträdare till de gamla träden. Punktinsatser med veteranisering av unga träd kan bli aktuellt både i barrmiljöerna och nere i ädellövskogen för att skapa en varierad trädmiljö i partier där yngre träd dominerar. För att gynna arter knutna till miljöerna med gamla träd ska träd som dör stå kvar som trädruiner eller högstubbar så länge de inte utgör risk för människor eller egendom. Högstubbar skapas som alternativ till fällning där så är möjligt. Om grenar utgör risk för människor eller egendom kan säkerhetsbeskärningar utföras. Detta rör särskilt träd som står nära parkvägar och målpunkter. Fällning av uppvuxna och gamla träd kan kräva dispens. Döda träd som fallit till marken eller behöver tas ner av säkerhetsskäl lämnas kvar i området, utan att blockera strandpromenaden eller stigar. Grenbrottssnitt kan med fördel användas på nedtagna stammar. Grenar och ris kan läggas upp i högar som faunadepåer inom området. Barrträd som har gallrats bord kan förankras och placeras i Mälarens vatten för att skapa lekplatser för disk som abborre längst strandlinjen. Högstubbar kan tillskapas för att öka mängden stående död ved. Invasiva arter ska regelbundet eftersökas och bekämpas så fort de upptäcks. Detta ska ske med hänsyn till befintliga naturvärden. Fornlämningen uppe på Vikingabergets topp är skyddad enligt 2 Kap. kulturmiljölagen och får inte komma till skada vid skötselåtgärder. Exempelvis får den inte övertäckas av död ved eller Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Beslut för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde 17 (17) ris. Råder osäkerhet kring en viss åtgärds påverkan på fornlämningar måste länsstyrelsen kontaktas. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 --- [Bilaga - Samrådsredogöreslse Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde.pdf] Stadsbyggnadskontoret Samrådsredogörelse Planavdelningen Dnr 2025-17064 Gundula Kolb Sida 1 (5) Tfn 08-508 27 136 2026-03-03 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Samrådsredogörelse för Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde på del av fastigheterna Vårberg 1:1 och Skärholmen 2:1 i stadsdelen Skärholmen Innehåll Sammanfattning .......................................................................................1 Bakgrund...................................................................................................2 Förslagets syfte och huvuddrag ............................................................2 Hur samrådet bedrivits ..........................................................................2 Inkomna synpunkter, stadsbyggnadskontorets ställningstagande och föreslagna ändringar ........................................................................2 Statliga och regionala myndigheter och förbund ...................................3 Länsstyrelsen ........................................................................................3 Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar......................................3 Exploateringsnämnden..........................................................................3 Miljö- och hälsoskyddsnämnden ...........................................................3 Skärholmen stadsdelsnämnden ............................................................3 Stockholms stadsmuseum.....................................................................4 Idrottsnämnden......................................................................................4 Trafiknämnden.......................................................................................4 Fastighetsnämnden...............................................................................4 Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA)...............................................4 Berörda sakägare..................................................................................5 Ellevio AB ..............................................................................................5 Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande...............5 Sammanfattning Syftet med Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde är att bevara och på sikt utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. Beslutsförslaget sändes ut på samråd 2026-01-23 – 2026-02-23. Under samrådet har nio yttranden inkommit. Ingen remissinstans avstyrkte förslaget. Länsstyrelsen lämnade förbättringsförslag kring en formulering rörande bekämpning av invasiva arter, Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17065 Sida 2 (5) idrottsförvaltningen föreslog en komplettering rörande skötseln. Stockholm Vatten och Avfall och Ellevio önskade att beslutet kompletteras med en skrivning att underhåll av befintliga anläggningar är undantagna från förbuden att skada naturmiljön. Trafikkontoret ser i nuläget ingen konflikt mellan inrättandet och allmänhetens nyttjande av området, men anser att ett framtida anläggande av strandpromenad inte bör omöjliggöras av biotopskyddet. De lyfter en generell risk att biotopskyddsområden försvårar möjligheter att förstärka eller bygga ut framtida gång- och cykelkopplingar samt rekreativa funktioner. Stadsdelsförvaltningen lyfter att förvaltningens driftsbudget för stadsmiljöverksamhet saknar riktade medel för skötsel av biotopskyddsområden och att nuvarande budget bedöms otillräcklig för att sköta området enligt biotopskyddsområdets skötselbeskrivning. Efter samrådet har dialog förts med SVOA och Ellevio. Samrådsförslaget har reviderats utifrån inkomna synpunkter. I beslutsdokumentet har stycket ”Exempel på verksamheter och åtgärder som kan skada naturmiljön i biotopskyddsområde” och ”Skötsel” förtydligats. Vidare har redaktionella ändringar genomförts. Vid inmätning i fält har gränsen av biotopskyddsområdet finjusterats för att säkerställa att skötsel och underhåll av befintligare byggnader och anläggningar inte försvåras. Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Syftet med Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde är att bevara och utveckla de naturvärden och den biologiska mångfald som är knuten till de äldre trädmiljöerna i området. Hur samrådet bedrivits Samråd om förslag till Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde har hållits med Länsstyrelsen, berörda sakägare, SVOA, exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, Skärholmen stadsdelsnämnd, kulturnämnden, trafiknämnden, idrottsnämnden och fastighetsnämnden mellan 23 januari och 23 februari 2026. Inkomna synpunkter, stadsbyggnadskontorets ställningstagande och föreslagna ändringar Nedan redovisas en sammanfattning av de synpunkter som inkom under samrådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17065 Sida 3 (5) Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Länsstyrelsen tillstyrker förslaget men föreslår att stycket under rubriken ”Skötsel” i bilaga 2 som rör bekämpning av invasiva arter kompletteras med tillägg av bekämpningsåtgärderna inte onödigtvis medför skador på naturvärden i biotopskyddsområdet. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar för synpunkten och har kompletterat stycket ”Skötsel” i bilaga 2 i enlighet med länsstyrelsen synpunkt. Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Exploateringsnämnden Exploateringskontoret ser positivt på samrådsförslaget och har inget att erinra. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar exploateringskontoret för ett bra samarbete. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ställer sig positiv till föreslaget och lyfte att området är utvalt och prioriterat utifrån föreslagen process i Policy för skydd av natur, som är framtagen inom ramen för budgetuppdraget att ta fram en strategi för skydd av naturområden. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar miljöförvaltningen för ett bra samarbete. Skärholmen stadsdelsnämnden Stadsdelsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget men lyfter att förvaltningens driftsbudget för stadsmiljöverksamhet saknar riktade medel för skötsel av biotopskyddsområden och att nuvarande budget bedöms otillräcklig för att sköta området enligt biotopskyddsområdets skötselbeskrivning. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret har noterat synpunkterna rörande finansiering av driften. Medel för drift av naturreservat och biotopskyddsområden fördelas till stadsdelsnämnderna årligen i budget enligt särskild fördelningsnyckel. Investeringar för iordningställandet vid inrättandet av reservatet genomförs av exploateringsnämnden. Stadsdelsnämnderna har även under flera år haft möjlighet att söka investeringsmedel från central medelsreserv för naturreservat och biotopskyddsområden. I övrigt ska ansvarig stadsdelsnämnd utifrån sin budget genomföra de åtgärder som behöver göras inom stadsdelsnämndens områden. Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17065 Sida 4 (5) Stockholms stadsmuseum Stadsmuseet har inga invändningar mot förslaget. Idrottsnämnden Idrottsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget och föreslår att stycket ”Skötsel” kompletteras med förslaget att barrträd som har gallrats bort kan förankras och placeras i Mälarens vatten för att skapa lekplatser för fisk som abborre längst strandlinjen. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret tackar för synpunkten och har kompletterat stycket skötsel i enlighet med idrottsförvaltningens synpunkt. Trafiknämnden Trafikkontoret ställer sig positiv till förslaget och ser i nuläget ingen konflikt i inrättandet och allmänhetens nyttjande av området. Trafikkontoret anser att ett framtida anläggande av en strandpromenad inte bör omöjliggöras av biotopskyddet och lyfter en generell risk att biotopskyddsområden försvårar möjligheten att förstärka eller bygga ut framtida gång- och cykelkopplingar samt rekreativa funktioner. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Stadsbyggnadskontoret noterar trafikförvaltningen synpunkter. Kontoret bedömer att befintliga gång- och cykelkopplingar i områden även möter framtida behov och att områdets höga naturvärden och delvis dramatiska terräng begränsar utvecklingar av nya kopplingar och rekreativa anläggningar. Dock bedöms förstärkning av kopplingar och rekreativa funktioner som är anpassade till platsens höga naturvärden och dramatiska terräng inte försvåras nämnvärt av biotopskyddet. Särskilt värdefulla och känsliga naturmiljöer kräver alltid särskild hänsyn vid åtgärder om stadens biologiska mångfald ska bibehållas, oberoende av om ett område är formellt skyddat eller inte. Om det finns särskilda skäl kan dispens från förbudet att skada naturmiljön ges. Fastighetsnämnden Fastighetskontoret har inte svarat på remissen. Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA) SVOA önskar att beslutet kompletteras med en skrivning att underhåll av befintliga anläggningar är undantagna från förbuden att skada naturmiljön. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Efter samråd har stadsbyggnadskontoret fört dialog med SVOA. Kontoret har informerat SVOA att gällande lagstiftning inte ger Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065 Samrådsredogörelse Dnr 2025-17065 Sida 5 (5) utrymme för en skrivning om att underhåll av ledningar undantas från förbudet att skada naturmiljön. Vid genomgång av biotopskyddsområdets gräns i förhållande till SVOA:s anläggningar och ledningar visade det sig att dessa hamnar utanför biotopskyddsområdet. Berörda sakägare Ellevio AB Inom det område som föreslås omfattas av biotopskydd förekommer befintliga 0,4 kV lokalnätsledningar, både som hängkabel (luftledning) och markförlagda ledningar. Den befintliga hängkabeln kommer att ersättas och förnyas i framtiden, varvid ledningen avses markförläggas. Ellevio önskar att beslutet kompletteras med en skrivning att underhåll av befintliga anläggningar är undantagna från förbuden att skada naturmiljön. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Efter samråd har stadsbyggnadskontoret fört dialog med Ellevio. Kontoret har informerat Ellevio att gällande lagstiftning inte ger utrym för en skrivning om att underhåll av ledningar undantas från förbudet att skada naturmiljön. I beslutsdokumentet har texten som berör underhåll av befintliga ledningar förtydligats. Stadsbyggnadskontoret bedömer att biotopskyddsområdet inte begränsar Ellevios möjlighet att även fortsättningsvis säkerställa en säker, robust och långsiktigt hållbar elförsörjning. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Kontoret anser att samrådssvaren ger stöd för att bilda Vikingaberget-Johannesdals biotopskyddsområde. Vidare gör kontoret bedömningen att inga väsentliga förändringar av förslaget har behövt göras efter samråd. Därmed bedöms inget nytt samråd krävas. Carolina Fintling Rue Gundula Kolb Enhetschef, Stadsbyggnadsstrateg Strategi och utveckling Godkänt dokument - Carolina Fintling Rue, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-05, Dnr 2025-17065