Stockholm Air Quality: 2025 Report and Future Challenges

[§8 den 19 maj 2026, Miljö- och hälsoskyddsnämnden Luften i Stockholm - Årsredovisning 2025.pdf] Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 5/2026 2026-05-19 Protokoll 5/2026 fört vid Miljö- och hälsoskyddsnämndens sammanträde tisdagen den 19 maj 2026 kl. 17:00-17:15, Gamla biblioteket, Tekniska nämndhuset Ledamöter Åsa Lindhagen (MP) Ordförande Elin Hjelmestam (L) Vice ordförande Felicia Schartner Giertta (S) Bjarne Snis Sigtryggsson (S) Celal Altun (S) Leo Müller (V) Torbjörn Erbe (M) Fritz Lennaárd (M) Elin Böhlin (M) Anders Edin (SD) Carl Housten (S) ersätter Fredrik Pettersson (S) Jonas Santesson (V) ersätter Frida Nehrfors Hultén (V) Maja Boström (C) ersätter Ashna Ibrahim (C) Ersättare Eva Darolf Linnros (V) Torbjörn Ebérus (M) Josefine Axelsson (M) Gabriel Kroon (SD) Övriga närvarande Lykke Ask Nämndsekreterare Anna Hadenius Förvaltningschef Monika Gerdhem Avdelningschef Anders Kandelin Avdelningschef Maria Svanholm Avdelningschef Emily Tjäder Avdelningschef Malin Täppefur Avdelningschef Malin Frisk Borgarrådssekreterare Andreas Eriksson Borgarrådssekreterare Lars Burman Tjänsteman Justerare Åsa Lindhagen, Elin Hjelmestam Datum för justering 2026-05-27 Paragraf §8 Sekreterare Lykke Ask Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 5/2026 2026-05-19 § 8 Luften i Stockholm - Årsredovisning 2025 Dnr 2026-9688 MF 2026/75 Beslut Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar enligt miljöförvaltningens förslag: 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna redovisning av luftkvaliteten i Stockholm för år 2025. Nämndens behandling av ärendet Framlagda förslag till beslut Nämnden föreslår (se beslutet). Beslutsgång Ordföranden Åsa Lindhagen (MP) finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag. Särskilt uttalande Vice ordföranden Elin Hjelmestam (L), Torbjörn Erbe m.fl (M) och Maja Boström (C) lämnar särskilt uttalande enligt följande: Att luftkvaliteten i Stockholm över tid har förbättrats är positivt, samtidigt visar rapporten tydligt att betydande problem kvarstår. WHO hälsobaserade riktvärden klaras fortfarande inte och de kommande skärpta EU-kraven för PM10 bedöms inte kunna klaras på flera hårt trafikerade platser i staden. Miljökvalitetsmålet Frisk luft klaras inte heller på flera centrala gator. Det innebär att många stockholmare fortsatt exponeras för luftföroreningar på nivåer som riskerar att påverka hälsan negativt. Utvecklingen för PM10 har dessutom planat ut under senare år. Det understryker behovet av mer långsiktiga och robusta åtgärder som fungerar även under perioder med ogynnsamma väderförhållanden. Det är också svårt att bortse från att samma trafikmiljöer återkommer år efter år bland de platser där halterna är högst. Sveavägen, S Eriksgatan och området kring E4/E20 på Lilla Essingen är återkommande exempel. Problemen är alltså Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 5/2026 2026-05-19 välkända sedan lång tid tillbaka och ytterligare åtgärder behöver därför övervägas inom de områden där staden har rådighet. Rapporten visar samtidigt att elektrifieringen av fordonsflottan har haft stor betydelse för de minskade halterna av kvävedioxid, vilket är positivt. Men samtidigt ska man inte glömma att elektrifiering i sig inte löser problemen med partiklar från vägslitage, dubbdäck och uppvirvlat vägdamm. Därför behöver arbetet med dammbindning, städning, minskad dubbdäcksanvändning och smart trafikstyrning fortsätta utvecklas. Liberalerna anser att staden nu behöver lägga större fokus på vilka ytterligare konkreta åtgärder som krävs för att klara de kommande EU-kraven och på sikt även närma sig WHO riktvärden. Ambitionen kan inte enbart vara att klara dagens lagkrav utan också att successivt skapa en stadsluft som är tryggare för människors hälsa. Anders Edin (SD) lämnar särskilt uttalande enligt följande: Årsredovisningen visar att luftkvaliteten i Stockholm har blivit bättre under lång tid. Det är positivt och något som ska tas på allvar. Renare fordon, bättre bränslen, elektrifiering och praktiska åtgärder som städning av gator, dammbindning och tidigare sandupptagning har bidragit till utvecklingen. Samtidigt visar redovisningen att det fortfarande finns problem. Det gäller framför allt partiklar, PM10. De kommande skärpta kraven klaras inte vid S:t Eriksgatan och vid E4/E20 på Lilla Essingen. Målet om ”Frisk luft” klaras inte heller vid flera mätstationer. Det visar att arbetet behöver fortsätta, men också att åtgärderna måste riktas mot de platser där problemen faktiskt finns. Det är viktigare att göra rätt saker än att införa nya symboliska förbud. När problemet handlar om vägdamm och partiklar bör staden satsa på sådant som fungerar bättre gaturenhållning, tidig sandupptagning, dammbindning vid rätt tidpunkt och särskilda insatser på de gator där halterna är som högst. Handlingar i ärendet • MF 2026/75-1 08 2026-9688 Luften i Stockholm - Årsredovisning 2025 • MF 2026/75-1.1 08 2026-9688 Bilaga 1 bildspel_Luften2025_Stockholm Miljö- och hälsoskyddsnämnden Protokoll nr 5/2026 2026-05-19 Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Åsa Lindhagen 2026-05-27 Elin Hjelmestam 2026-05-27 --- [08 2026-9688 Luften i Stockholm - Årsredovisning 2025.pdf] Miljöförvaltningen Enhet SLB-analys Fleminggatan 4 10420 Stockholm miljoforvaltningen@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (5) Luften i Stockholm - Årsredovisning 2025 Förvaltningens förslag till beslut 1. Godkänna redovisning av luftkvaliteten i Stockholm för år 2025 Sammanfattning Luftkvaliteten i Stockholm har övervakats genom mätningar sedan 90-talet. flera årtionden. Eftersom utsläppen av luftföroreningar har minskat kraftigt har också luften blivit renare. Det beror bland annat på hårdare utsläppskrav på fordon och industrier, renare bränslen, elektrifiering av fordonsparken samt lokala åtgärder som till exempel miljözoner, trängselskatt och dubbdäcksförbud. Med anledning av ett nytt luftkvalitetsdirektiv med skärpta normer kommer fortsatta åtgärder krävas för att förbättra luftkvaliteten och därmed minska riskerna för hälsoeffekter av luftföroreningar. År 2025 klarades gällande miljökvalitetsnormer till skydd för hälsa enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477) vid alla mätstationer i staden. För kvävedioxid (NO2) klarades även den kommande skärpta miljökvalitetsnormen samt miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”. Trenden med minskade halter av NO2 beror till största del på minskade avgasutsläpp från vägtrafiken. Men för att nå WHO:s riktvärden till skydd för hälsa krävs fortsatta åtgärder för att sänka halterna. Även halterna av partiklar (PM10) i Stockholm har minskat. Lokala åtgärder i form av dubbdäcksförbud, dammbindning, städning av gator samt tidig sandupptagning har bidragit till detta. År 2025 klarades inte den kommande skärpta miljökvalitetsnormen för PM10 vid mätstationerna på S:t Eriksgatan och intill trafikleden E4/E20 på Lilla Essingen. Vid båda dessa mätstationer samt på Sveavägen klarades inte heller miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” för PM10. Handläggare Lars Burman Telefon: 08-508 28 922 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026-05-19, p. 8 Miljöförvaltningen Avdelning för Luft och klimat Tjänsteutlåtande Dnr 2026-9688 2026-04-13 Fleminggatan 4 10420 Stockholm malin.tappefur@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr 2024-3529 Sida 2 (5) Luften i Stockholm - Årsredovisning 2025 Bakgrund Luftföroreningarna påverkar både människors hälsa och miljön. De är kopplade till bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och luftvägssjukdomar. För att skydda människors hälsa finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft, som baseras på EU-direktiv och som är rättsligt bindande. Utöver detta finns nationella miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” samt Världshälsoorganisationen, WHO:s hälsobaserade riktvärden till skydd för hälsa. Både miljökvalitetsmålen och WHO:s riktvärden är strängare än dagens miljökvalitetsnormer. Europeiska unionens nya luftkvalitetsdirektiv (2024/2881), innehåller skärpta gränsvärden för olika luftföroreningar. EU- direktivet innebär att skärpta miljökvalitetsnormer ska klaras från 1 januari år 2030. Nya och skarpare normvärden för framförallt kvävedioxid och partiklar innebär att arbetet med åtgärder i Stockholms stad behöver fortsätta. Luftövervakningen i Stockholm följer EU:s luftdirektiv och svensk lagstiftning. Luftkvaliteten mäts kontinuerligt i gatunivå på Hornsgatan, Sveavägen, S:t Eriksgatan, Norrlandsgatan och Valhallavägen (inga mätningar år 2025). Staden är medlem i Östra Sveriges Luftvårdsförbund där luftkvaliteten i Stockholm mäts i urban bakgrundsmiljö i taknivå på Södermalm samt i regional bakgrundsmiljö på landsbygden utanför Norrtälje. Urbana bakgrundshalter representerar stadens allmänna luftkvalitet, medan regionala bakgrundshalter ger en bild av intransporten av luftföroreningar till Stockholmsregionen från övriga Sverige och Europa. I redovisningen av stadens mätningar inkluderas även resultat från Trafikverkets mätstation intill E4/E20 på Lilla Essingen i Stockholm. En utförlig beskrivning av mätningar och mätstationer i staden, mätresultatet år 2025 samt trenddiagram finns att läsa i rapporten ”Luften i Stockholm år 2025”. Rapporten kan laddas ner på webbsidan: https://www.slb.nu/slb/rapporter/pdf8/slb2026_018.pdf Halter av luftföroreningar år 2025 Kvävedioxid, NO2 Halterna av kvävedioxid, NO2 i staden har minskat kraftigt under de senaste tio åren. Det beror främst på minskade utsläpp av kväveoxider från fordonsparken på grund av ökad elektrifiering och minskade dieselandelar samt hårdare utsläppskrav för fordon med avgasutsläpp. Tjänsteutlåtande Dnr 2024-3529 Sida 3 (5) Luften i Stockholm - Årsredovisning 2025 Gällande miljökvalitetsnorm för NO2 enligt luftkvalitets- förordningen (2010:477), klarades år 2025 vid alla mätstationer i Stockholm. Även den kommande skärpta miljökvalitetsnormen för NO2 klarades. Högst årsmedelvärde av NO2 år 2025 uppmättes vid Trafikverkets mätstation vid trafikleden E4/E20 på Lilla Essingen och vid stadens mätstation på Hornsgatan. År 2025 klarades miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” för NO2 vid alla mätstationer. Däremot klarades inte WHO:s riktvärden till skydd för hälsa. Partiklar, PM10 Under 2000-talet har halterna av partiklar, PM10 minskat i Stockholm. Dammbindningsåtgärder och minskad användning av dubbdäck är de främsta orsakerna till att denna minskning. De minskade PM10-halterna beror även på stadens åtgärder med städning och tidig sandupptagning på många gator i innerstaden. Även minskad intransport av partiklar till Stockholm har bidragit till de lägre halterna. Under de senaste åren ses inte lika tydliga generella förbättringar av PM10-halterna i staden utan variationer i uppmätta halter olika år beror främst på de meteorologiska förutsättningarna. Lite nederbörd och torra vägbanor under vårvintern leder till ökad uppvirvling av vägdamm och bidrar till höga PM10-halter. Gällande miljökvalitetsnorm för partiklar, PM10 enligt luft- kvalitetsförordningen (2010:477), klarades år 2025 vid alla mätstationer i staden. Den kommande skärpta miljökvalitets- normen för PM10 klarades däremot inte vid mätstationen på S:t Eriksgatan samt intill trafikleden E4/E20 på Lilla Essingen. Högst årsmedelvärde av PM10 år 2025 uppmättes vid mätstationerna E4/E20 Lilla Essingen och Sveavägen. Miljökvalitetsmålet ”Frisk Luft” för PM10 klarades inte år 2025 vid mätstationerna E4/E20 Lilla Essingen, Hornsgatan, Sveavägen och S:t Eriksgatan. Inte heller WHO-riktvärden till skydd för hälsa klarades år 2025. Kolmonoxid, CO Halterna av kolmonoxid, CO, i staden har minskat kraftigt i och med att katalytisk avgasrening blev obligatorisk på nya bilare år 1989. Störst var minskningen på 1990-talet, men halterna har fortsatt minska i takt med att fordonsparken har blivit renare. Halterna av CO i staden är generellt sett låga, men i samband med ett årligt motorevenemang med gamla bilar med dålig avgasrening i Tjänsteutlåtande Dnr 2024-3529 Sida 4 (5) Luften i Stockholm - Årsredovisning 2025 augusti på Sveavägen överskrids ofta gällande miljökvalitetsnorm. År 2025 klarades miljökvalitetsnormen på Sveavägen med liten marginal. Vindförhållandena under bilkortegen medförde att utsläppen fördelades jämnare i gaturummet och mätpunkterna på ömse sidor av gatan registrerade ungefär lika höga halter. Länsstyrelsen i Stockholm, i samarbete med staden, har fastställt ett åtgärdsprogram för att komma till rätta med de temporärt höga halterna av CO på Sveavägen. Marknära ozon, O3 De högsta halterna av marknära ozon, O3 i Stockholm finns i urban bakgrundsluft, dvs. i taknivå eller till exempel i parker eller andra områden som inte direkt påverkas av utsläpp från vägtrafiken. Det beror på att O3 bryts ned av kväveoxider från bilarnas avgaser. Denna nedbrytning är som störst i trafikerade gaturum. Den långsiktiga trenden för uppmätta årsmedelvärden av O3 i staden är svagt ökande halter. Årsmedelvärdet 2025 var dock det lägsta sedan år 2017. Gällande miljökvalitetsnorm för marknära ozon, O3 till skydd för hälsa, enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477), klarades år 2025 vid mätstationen i taknivå vid Torkel Knutssonsgatan på Södermalm (urban bakgrund). Miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” för ozon till skydd för hälsa klarades inte. Naturvårdsverkets bedömning vad gäller ozon är att åtgärdsprogram inte är motiverat, och att åtgärder för att minska utsläppen av ozonbildande ämnen ska ske genom internationella program. Övriga luftföroreningar För övriga luftföroreningar som regleras i luftkvalitetsförordningen (2010:477) följs gällande miljökvalitetsnormer i staden. Det gäller halterna av svaveldioxid, SO2, partiklar, PM2.5, bensen, bens(a)pyren, bly, arsenik, kadmium och nickel. Tjänsteutlåtande Dnr 2024-3529 Sida 5 (5) Luften i Stockholm - Årsredovisning 2025 Rapportering av mätdata Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet (NFS 2019:9) har 2025 års kvalitetssäkrade mätdata samt uppgifter om datakvalitet och metadata skickats in till datavärden SMHI och till Naturvårdsverket. Inrapporterade mätdata ingår i Sveriges årliga rapportering om luftkvalitetssituationen till EU-kommissionen och går att ladda ner på https://datavardluft.smhi.se/portal/. Anna Hadenius Malin Täppefur Förvaltningschef Avdelningschef Miljöförvaltningen Miljöförvaltningen Bilagor 1. Bildspel Luften i Stockholm 2025 --- [08 2026-9688 Bilaga 1 bildspel_Luften2025_Stockholm.pdf] För att byta  bakgrundsbild klicka på  STHLM bilder på fliken  Start. Har du en egen bild högerklickar du på  bakgrundsbilden och väljer Formatera  bakgrund och sen Infoga från: Fil.    Tänk på att logotypen  alltid ska vara tydlig. Vit logotyp mot mörk  bakgrund och svart logotyp mot ljus. Byt mellan de olika under Layout. År 2025 Lars Burman, SLB-analys, Luft och klimat Luften i Stockholm Resultat av mätningar år 2025 • Halter av kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM10) år 2025 samt trender. • Jämförelse med gällande miljökvalitetsnormer enligt luftkvalitetsförordningen  (2010:477) samt miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” till skydd för människors hälsa. • Kontroller och rapportering av luftkvalitén följer EU:s luftkvalitetsdirektiv och  svensk lagstiftning. Mätdata skickas årligen in till Naturvårdsverket via datavärden  SMHI. • EU:s nya luftkvalitetsdirektiv (2024/2881) innehåller gränsvärden som ska klaras  senast till år 2030. EU har ett långsiktigt mål att nå Världshälsoorganisationen,  WHO:s riktlinjer till skydd för hälsa.  • Ny luftkvalitetsförordning börjar gälla 12 december 2026.   Mätstationer i staden år 2025 Kvävedioxid, NO2 Kvävedioxid, NO2 Partiklar, PM10 Partiklar, PM10 Partiklar, PM10 Partiklar, PM10 Sammanfattning av mätningar år 2025 • Gällande miljökvalitetsnormer enligt luftkvalitetsförordningen (2010:477)  klarades för alla luftföroreningar. • Kvävedioxid, NO2 – Miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” och Miljökvalitetsnorm 2030 (EU) klarades.  WHO-riktvärden klarades inte. – Tydlig haltminskning senaste tio åren p.g.a. ökad elektrifiering och minskade  dieselandelar samt hårdare utsläppskrav för fordon med avgasutsläpp.  • Partiklar, PM10 – Miljökvalitetsnorm 2030 (EU) klarades inte på S:t Eriksgatan och vid E4/E20  Lilla Essingen. – Miljökvalitetsmålet ”Frisk luft” och WHO-riktvärden klarades inte. – Haltminskning främst beroende på dammbindningsåtgärder och minskade  dubbdäcksandelar. Även minskad intransport av partiklar.