Flerårsplan 2027-2029

[5_Flerårsplan 2027-2029.pdf] 2026-04-28 Dnr: 26SVOA453 1 (1) Ekonomiavdelningen Maria Ålander Petrén Styrelsen för Stockholm Avfall AB Flerårsplan 2027-2029 FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att godkänna verkställande direktörens förslag till flerårsplan 2027-2029 för Stockholm Avfall AB Christian Rockberger Verkställande direktör Maria Ålander Petrén Avdelningschef Ekonomi Bilagor: Flerårsplan 2027-2029 Stockholm Vatten och Avfall Sammanställning av siffror flerårsplan 2027-2029 Stockholm Avfall AB Sid. 1 (28) 2026-04-01 Treårsplan 2027-2029 Tertial 1 2026 Stockholm Vatten och Avfall AB Sid. 2 (28) Innehållsförteckning Analys av bolagets verksamhet.......................................................................................................................3 Investeringar...............................................................................................................................................7 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning........................................ 23 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring.......... 23 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar................................................ 25 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer...................26 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla........ 27 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd.......................27 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden.....................................28 Bilagor Bilaga 1: Integration DVA och SVOAs styrning ver 1.0 Bilaga 2: Trearsplan 2027-2029 (Stockholm Vatten och Avfall) godkänd av VD Sid. 3 (28) Analys av bolagets verksamhet Sammanfattning Stockholm Vatten och Avfall ansvarar för avfallshantering i Stockholm och är V A-huvudman för Stockholm och Huddinge. Dessutom levereras vattentjänster till ytterligare tio kommuner och avloppstjänster till ytterligare sex. I V A-uppdraget ingår även utbyggnad av V A-anläggningar i flera stora investeringsprojekt. Bolaget har cirka 800 anställda och köper varor och tjänster för cirka sju miljarder kronor per år. Kraven på bolaget ökar, bland annat genom hårdare reningskrav för dricksvatten och avloppsvatten, komplexa markförhållanden i nya stadsutvecklingsområden och ökade krav på dagvattenhantering. Inom avfall får bolaget ansvar för fler fraktioner, förändrade ansvar genom ny lagstiftning och högre krav på befintliga insamlingssystem. Konkurrensen om mark i en växande stad påverkar flera verksamheter. Samtidigt ökar kraven på robusthet och leveransförmåga vid kriser. Det driver omfattande investeringar, vilket gör investeringsprioriteringar och investeringsstyrning till en fortsatt huvudfråga. Den ökade investeringstakten innebär kraftigt ökad upplåning. Inom några år bedöms cirka hälften av bolagets kostnader utgöras av kapitalkostnader, vilket ökar känsligheten för ränteförändringar. Utveckling av organisation och styrning I början av 2025 infördes en ny organisationsstruktur för att nå målbilden: ett bolag, ensade styr- och stödfunktioner, kund- och affärscentrerad verksamhet, effektiv verksamhet. Under 2025 omarbetades styrmodellen för att på ett bättre sätt fånga strategiska och aktuella förbättringsområden. Arbetsströmmar startades för att stärka styrning, tydliggöra nivåer och förbättra informationshantering. Arbetet fortsätter under kommande period. Prioriterade bolagsövergripande förbättringsområden 2027–2029 Projekt- och investeringsstyrning I arbetet med ständig utveckling, förbättring och effektivisering av investeringsverksamheten ligger fokus på stärkt projekt- och investeringsstyrning, involvering av flera kompetenser samt implementering av ett portföljperspektiv för överblick och möjlighet till prioriteringar av bolagets samlade investeringsbehov och projekt. Detta möjliggörs bland annat av de satsningar som gjordes 2025 och görs under 2026 med införandet av nytt systemstöd, utveckling av metodstöd och mallar för kalkylering och riskvärdering, samt justering och likriktning av kraven på beslutsunderlag. Vidare är det prioriterat med utveckling av hållbarhetsarbetet samt stärkta rutiner och arbete för att motverka välfärdsbrott och arbetslivskriminalitet i projekten. Informationshantering Informationshantering är ett prioriterat område för att säkerställa att information skyddas, följer lagstiftning och uppfyller stadens högt ställda krav. Lagstiftningen har skärpts de senaste åren med exempelvis dataskyddförordningen, NIS-direktivet och regeringens strategi på nationell nivå. Bolaget avser att fortsätta arbetet med att säkra cybersäkerheten och bevaka nya lagkrav. Under planperioden kommer flera nya förordningar och direktiv att behöva införlivas till exempel cyberresiliensförordningen (Cyber Resilience Act, CRA). Utbilda och utveckla styrningen av informationssäkerhet är andra viktiga delar som behöver fortsätta. Drift och underhåll, tillgångsförvaltning Bolaget levererar samhällskritiska tjänster och förvaltar stora anläggningstillgångar som har byggts upp över lång tid. För att säkerställa vidmakthållande av anläggningar och dess funktion behöver bolaget utveckla systematik och arbetssätt, såväl strategiskt, taktiskt som operativt. Bolagets förmåga att långsiktigt förvalta anläggningstillgångar behöver utvecklas genom införandet av systematiska arbetssätt för tillgångsförvaltning, underhåll och drift. Bolaget ska ha god koll på status i sina anläggningar samt sträva Sid. 4 (28) efter att öka andelen förebyggande underhåll såväl i det dagliga arbetet som vid investeringsplanering. Överlämning av anläggningar Nya stora anläggningstillgångar behöver driftsättas och överlämnas till anläggningsägare för att därefter systematiskt förvaltas. För att tillgångsvärdet ska kunna bibehållas och förvaltningen vara långsiktigt effektiv behöver överlämning av nya anläggningstillgångar ske strukturerat och säkert och diverse checkpunkter behöver systematiseras såsom anläggningsdokumentation, ansvar och anläggningsägarskap, arbetsmiljö, säkerhet och resursplanering. Digitalisering Digitalisering är ett prioriterat område för att säkerställa och tillvarata digitaliseringens möjligheter på bästa möjliga sätt. Bolaget ska utveckla, skapa nya tjänster och arbetssätt för ökad kvalitet och kostnadseffektivitet genom optimala digitala lösningar. Under planperioden kommer ny metod för styr- och samverkan av IT införlivas för att skapa en kostnadseffektiv och ändamålsenlig förvaltning och utveckling av IT-system. Tydliga strategier, ökad kompetens inom AI och andra nya teknologier är andra exempel på komponenter som behöver utvecklas inom bolaget framöver. Säkerhet, totalförsvar och civil beredskap Bolagets arbete med fokus på att upprätthålla och skydda samhällsviktiga tjänster fortsätter. Sedan 2014 har det geopolitiska säkerhetsläget gradvis försämrats och Sverige befinner sig idag långt ifrån den geopolitiska stabilitet och låga hotbild man befann sig i för bara 10 år sedan. Detta har lett till att skyddsåtgärder som tidigare har ansetts vara tillräckliga nu behöver ses över. Vidare har Stockholms stad lagt ett stort fokus på stadens säkerhetsarbete och accelererar i sitt arbete med totalförsvar och civil beredskap, samtidigt som man ställer högre krav på säkerhetsskyddet gentemot bolag och förvaltningar. Det finns en förväntan från staden att bolagets samlade säkerhetsarbete bedöms och dimensioneras för det aktuella säkerhetsläget gällande skyddet av sina kritiska tillgångar och processer. I totalförsvarspropositionen för 2021–2025 uttalas att det kan finnas behov av att utöka lagerhållning av kemikalier och reservdelar hos dricksvattenproducenterna för att säkra dricksvattenproduktionen. Även bland annat Livsmedelsverket har framhållit att tillgång till reningskemikalier och flexibilitet hos både kommunala och privata aktörer behöver öka (Livsmedelsverkets rapport Försörjning av kemikalier inom den svenska dricksvattenproduktionen – Nuläge och förslag på åtgärder, 2021). Motsvarande gäller för rening av avloppsvatten. Detta behöver V A-verksamheten ta i beaktande i den långsiktiga planeringen. Utredningen Ökad V A-beredskap (SOU 2024:82) pekar vidare på utmaningen för V A-sektorn kopplat till den civila beredskapen. Inom ramen för detta fortsatta arbete ses både en förändrad lagstiftning, finansieringsstöd och ökade krav på V A-huvudmannen och kommunerna. Ansvar, roller och gränssnitt Bolaget fortsätter att utveckla organisation och processer och tydliggöra uppdrag, ansvar och roller i syfte att förflytta beslutsmandat för flera frågor längre ned i organisationshierarkin. Under 2026 har en ny ekonomistyrningsmodell implementerats som förväntas skapa bättre kontroll över bolagets kostnader och att underlätta för alla att fatta ekonomiskt hållbara och kloka beslut. En omfattande förändring av V A- avdelningens organisation genomförs under 2026, vilken bland annat förväntas ge tydligare styrning och mandat, samt en förankrad strategisk tillgångsförvaltning för långsiktig planering, drift och investering. Kärnverksamheten Avfallsverksamheten Avfallsverksamheten ansvarar för stadens uppgifter enligt miljöbalken och övriga regelverk i fråga om avfallshantering. Uppdraget är att förebygga avfall och säkerställa en effektiv och hållbar hantering och Sid. 5 (28) återvinning av avfall för ett resurssmart Stockholm. Verksamheten ansvarar för insamling och behandling av restavfall, matavfall, grovavfall, farligt avfall och returpapper samt drift/förvaltning av anläggningar (eftersorteringsanläggning, återvinningscentraler, återbruk, återvinningsstationer och stationära sopsugar inom kommunalt huvudmannaskap). Mobila tjänster för återbruk och återvinning erbjuds också. Inför 2027 ska insamlingssystemet stegvis byggas ut till ett system med fastighetsnära insamling av förpackningar för alla hushåll och samlokaliserade verksamheter i kommunen. Förändringen är en följd av ny lagstiftning. När staden växer och förtätas samt nya ansvar tillkommer påverkas förutsättningarna för avfallshanteringen. För att möta utvecklingen krävs effektiva insamlingssystem som är lättillgängliga, anpassade till stadsmiljön samt miljö- och kostnadseffektiva. Avfallshantering i den täta staden är i många fall en logistisk utmaning, där flera intressen behöver samverka samtidigt som kraven på god trafiksäkerhet, arbetsmiljö och tillgänglighet ska tillgodoses. Utmaningen att få markyta för ÅVC:er är en fråga som återkommande aktualiserats. Det är utmanande att etablera ÅVC:er bland annat på grund av att anläggningarna medför buller och ställer höga krav på trafiklösningarna i närområdet. Stockholm Exergis planerade kraftvärmeverk i Lövsta har inte fått prövningstillstånd i Högsta Domstolen. Hur området kring Lövsta gamla avfallsanläggning kommer att utvecklas är därmed högst osäkert. Dock är befintlig ÅVC Lövsta i stort behov av upprustning alternativt ny lokalisering i närområdet. Vidare är markåtkomst för ÅVS/LIP (Lättillgängliga insamlingsplatser) en viktig fråga inför 2027 när systemet med fastighetsnära insamling ska vara etablerat i staden. Markfrågor aktualiseras för att dels behålla befintliga återvinningsstationer, dels möta behov för att öka antalet återvinningsstationer vilket är en utmaning i den tätbebyggda staden med stor konkurrens om markanvändningen. Avfallsverksamheten omgärdas av ständigt ökande krav (lag samt ambitionsökning i staden). Fokus för verksamheten under perioden är att utföra grunduppdraget, innefattande insamling och behandling av kommunalt avfall, med fortsatt hög service och kvalitet och samtidigt anpassa verksamheten efter tillkommande lagstiftning och direktiv. En proposition gällande förändringar i avfallslagstiftningen presenterades för riksdagen i januari 2026. Verksamheten analyserar de konsekvenser (ekonomi, kompetens och resurser) som förändringarna medför för att tydliggöra vilka effekter förslagen medför. Det lagförslag som aviserats väntas medföra ökad ambitionsnivå, förändrat ansvar och ökade kostnader som följd. För åren 2027 och 2028 bedöms redan aviserade lagförändringar, med bland annat frival för detaljhandeln, samt införande av producentansvar för textil få störst påverkan för verksamheten. Regeringen har även aviserat ytterligare lagändringar inom avfallsområdet. Påverkan för verksamheten är inte känd i nuläget. År 2030 kommer kvarvarande sju insamlingsområden skifta till nya avtal där ansvaret för storbehållare kan lyftas ut i egen regi för att ytterligare stärka beredskapsförmågan inom avfallshanteringen. Gamla Sätra ÅVC stängde vid årsskiftet 2024/2025. En temporär ersättningsanläggning, Skärholmens mini- ÅVC, öppnade i september 2025 (cirka 30–40 procent av tidigare kapacitet). Ett inriktningsärende avseende ny permanent ÅVC i Sätraområdet har beslutats av styrelsen och ska hanteras vidare av kommunfullmäktige under våren 2026. Förutsatt att detaljplan/miljötillstånd inte överklagas bedöms driftsättning kunna ske kring årsskiftet 2031–2032. V A-verksamheten V A-verksamheten ska fullgöra V A-huvudmannens ansvar enligt vattentjänstlagen. I ansvaret ingår att äga och sköta anläggningar för rening av avloppsvatten, produktion av dricksvatten, reservvattentäkt samt ledningsnäten för vatten och avlopp samt pumpstationer och vattenreservoarer i Stockholm och Huddinge. Verksamheten producerar dricksvatten och renar avloppsvatten dygnet runt för cirka 1,5 miljoner invånare i flera kommuner. Arbetet fortsätter med processutveckling och utredningar för framtida investeringar. Verksamheten driver både uppströms- och nedströmsarbete för att minska tillförseln av oönskade ämnen till Sid. 6 (28) Mälaren, vattenverken och reningsverken. Reservvattentäkten Bornsjön med kringliggande mark förvaltas för att säkra vattenkvaliteten och tillgången till reservvatten. På en övergripande nivå står V A-branschen inför en rad utmaningar såsom ökande kapitalkostnader (till följd av ökad investeringstakt och höjda räntenivåer), ökande kravbild på V A-verksamheten, ett stort underhållsbehov och ett fortsatt stort behov av kompetenser inom specifika bristyrken. Samtidigt behöver den höga leveranssäkerhet och upplevd kundnöjdhet med leveranserna bibehållas. Verksamheten kommer att arbeta vidare för att ha definierade servicenivåer för leveransen vilket förutsätter ett mer proaktivt arbete samt minskad miljöpåverkan från bland annat bräddningar, felanslutningar, tillskottsvatten och dagvatten. Reningssteg för att möta det nya kravet för PFAS4 är installerat på Lovö vattenverk, och arbete pågår med att färdigställa och optimera processen fram till 2027. Verksamheten kommer även att arbeta vidare med att påverka utsläppen av PFAS uppströms i syfte att minska halterna i Mälaren. Att prognostisera haltutvecklingen av PFAS i Mälaren är avgörande för att kunna bedöma om och när PFAS-rening även kan komma att krävas på Norsborgs vattenverk. Här behöver bolaget aktivt söka FoU-samarbeten med externa aktörer. Verksamheten kommer att arbeta vidare med processer och arbetssätt som stödjer arbetet med strategisk tillgångsförvaltning med målet att öka anläggningskännedomen för att möjliggöra ett hållbart och proaktivt arbete med prioritering av investeringar, drift, underhåll, förnyelse och utveckling av anläggningen. Drift- och underhållsstrategin kommer att vidareutvecklas med målet att uppnå förutsägbart underhåll genom tillståndsbaserat underhåll och tydliga anläggningsstatusrapporter. Fokus ligger på att optimera resursanvändning, minska oplanerade driftstopp och förlänga anläggningarnas livslängd. Det reviderade avloppsdirektivet trädde i kraft den 1 januari 2025 och senast den 31 juli 2027 ska direktivets bestämmelser införas i svensk lagstiftning. Direktivet är ett minimidirektiv och ersätter det tidigare avloppsdirektivet från 1991. Eftersom det är ett minimidirektiv kan Sverige anta striktare krav än kraven i direktivet. För att kunna stoppa PFAS uppströms är det avgörande att riktvärden för PFAS i länshållningsvatten och processvatten utarbetas utifrån de halter som finns i hushållsspillvatten, så att inkommande PFAS-föroreningar kan hanteras på samma sätt som metaller. I totalförsvarspropositionen för 2021–2025 uttalas att det kan finnas behov av att utöka lagerhållning av kemikalier och reservdelar hos dricksvattenproducenterna för att säkra dricksvattenproduktionen. Även bland annat Livsmedelsverket har framhållit att tillgång till reningskemikalier och flexibilitet hos både kommunala och privata aktörer behöver öka (Livsmedelsverkets rapport Försörjning av kemikalier inom den svenska dricksvattenproduktionen – Nuläge och förslag på åtgärder, 2021). Motsvarande gäller för rening av avloppsvatten. Detta behöver V A-verksamheten ta i beaktande i den långsiktiga planeringen. Utredningen Ökad V A-beredskap (SOU 2024:82) pekar vidare på utmaningen för V A-sektorn kopplat till den civila beredskapen. Inom ramen för detta fortsatta arbete ses både en förändrad lagstiftning, finansieringsstöd och ökade krav på V A-huvudmannen och kommunerna. Bolaget har under 2025 sett över lokala åtgärdsprogram för god vattenstatus. Styrelsen beslutade 12 juni 2025 att följa upp åtgärder utifrån genomförande och reduktion av fosfor och koppar. Målet är att nå tilldelade beting till 2035, där även andra relevanta åtgärder (till exempel felkopplingar) räknas in. Den nya programbeställningen för Stockholms framtida vattenförsörjning (SFV) omfattar cirka 20 miljarder kronor med en genomförandetid på 20 år. Målsättningen är att upprätthålla samma funktion och risknivå som idag. Det innebär bland annat fortsatt renovering och modernisering av reservoarer samt planering av ett nytt vattenverk, Lovö Södra. Lovö Södra är en naturlig följd av det reviderade SFV-programmet och ska säkerställa långsiktig leveransförmåga och stärkt robusthet för att möta framtida klimatförändringar. Sid. 7 (28) Delar av investeringsbehovet inom dricksvattenförsörjningen som inte är kopplade till effektmålen för SFV kommer att belasta bolagets investeringsbudget även framöver. I samband med driftsättning av SFA förbereds för nedläggning av Bromma reningsverk. Investeringsverksamheten Bolagets investeringsverksamhet är fortsatt mycket omfattande och projekt i olika faser, från utredning till överlämning av färdig anläggning, sysselsätter mer än tvåhundrafemtio av bolagets medarbetare och ett stort antal konsulter och entreprenörer. Projektet Stockholms framtida avloppsrening, SFA, som utgör en väsentlig del av verksamheten, har sin topp under åren 2026-2027 i antalet parallella entreprenader och projekt, vilket sysselsätter närmare tusen personer. Antalet minskar under flerårsperioden i takt med att byggnationerna går mot sitt avslut år 2031. Andra projekt i bolagets portfölj kommer samtidigt att vara på väg upp i omfattning. Antalet entreprenader och investeringsverksamheten är fortsatt omfattande, men beräknas inte under perioden nå samma totala nivå som SFA i antal sysselsatta personer. Exploateringstakten avseende bostäder är fortsatt osäker, men bedöms ligga ungefär i nivå med 2025 under inledningen av perioden. Däremot förväntas infrastrukturprojekt som Tvärförbindelse Södertörn att ta fart och bidra till en viss ökning av investeringsvolymen. Större exploateringsprojekt som beräknas pågå under perioden är Hagastaden, Årstafältet etapp 1-9 i Stockholm, Flemingsbergsdalen och Storängen i Huddinge kommun. Övrigt Sammanhållen stad Bolagets prioriteringar avseende lokala utvecklingsbehov styrs huvudsakligen av de insatser som planeras av exploateringskontoret, trafikkontoret eller stadsdelarna och som medför att bolagets anläggningar behöver anpassas eller utvecklas på något vis. Konkret innebär det att bolaget har flera investeringsprojekt i de områden eller på de platser som utvecklas som del av En sammanhållen stad. De kommande åren planerar bolaget förutom de projekt som är kopplade till exploateringsprojekt i Järva- området att genomföra renovering och utbyggnad av Tensta-reservoaren. Detta är ett högt prioriterat projekt för att långsiktigt säkra leveransen av dricksvatten i staden. CSRD Införandet av CSRD och taxonomin i bolagskoncernen kommer att påverka bolaget, både inom styrning och ledning men även inom exempelvis inköp, ekonomi, riskhantering och dataframtagning. CSRD är ett strategiskt verktyg som kommer att ha en stor påverkan på bolagets hållbarhetsarbete framgent. Bolaget kommer bland annat att påverkas genom att nya styrande dokument från Stadshus AB ska implementeras i bolaget, hållbarhets- och ekonomiskt data behöver tas fram, datakvaliteten behöver löpande förbättras, enligt krav från CSRD och digitalisering av data behöver ske. Detta arbete kommer att påverka stora delar av bolaget. Stort fokus i detta arbete kommer att vara att säkerställa hållbara leverantörsled. Investeringar Ekonomisk utveckling Stockholm Vatten och Avfalls ekonomiska utveckling påverkas i hög grad av förändringar i omvärlden. Kraven på V A-verksamheten ökar, bland annat genom skärpta reningskrav för dricksvatten och avloppsvatten, komplexa markförhållanden i nya stadsutvecklingsområden samt ökade krav på dagvattenhantering. Inom avfallsverksamheten tillkommer ansvar för fler fraktioner, förändringar i ansvarsfördelning till följd av ny lagstiftning och högre krav på befintliga insamlingssystem. Samtidigt Sid. 8 (28) påverkar konkurrensen om mark i en växande stad flera delar av verksamheten och kraven på robusthet och leveransförmåga vid kriser ökar. Sammantaget driver detta omfattande investeringsbehov, vilket gör investeringsprioriteringar och investeringsstyrning till fortsatt centrala frågor. Koncernen förväntas ha en fortsatt hög investeringstakt under planperioden, vilket medför en ökad upplåning och därmed en ökad känslighet för ränteförändringar.   Resultatet efter kapitalkostnader för koncernen planeras positivt under hela treårsperioden. För avfallsverksamheten planeras ett negativt resultat under samtliga år i planperioden för att balansera tidigare överskott, medan V A-verksamheten har behov av att kompensera för de senaste årens förluster och därför behöver göra positiva resultat. Den 1 januari 2019 trädde nya skatteregler för företagssektorn i kraft, vilka begränsar företagens rätt att göra avdrag för räntekostnader. Avdraget får enligt de nya reglerna maximalt uppgå till 30 procent av EBITDA (motsvarande bolagets resultat före kapitalkostnader). Bolagets höga investeringstakt under senare år har inneburit kraftigt ökande räntekostnader. 2024 fick förändringen av avdragsutrymme för första gången skattemässiga konsekvenser för bolaget, vilket innebar en resultatförd skattekostnad om drygt 100 miljoner kronor. En SOU kom ut 2024 som föreslår förändringar av dessa regler och bolaget har lämnat in ett remissyttrande med målet att ändringar av reglerna ska genomföras så att V A-verksamhet som bedrivs i bolagsform inte ska missgynnas skattemässigt jämfört med de verksamheter som bedrivs i förvaltningsform. I flerårsplanen har bolaget tagit hänsyn till risken för att ränteavdragsbegränsningarna kvarstår. En skattekostnad om 100 miljoner kronor motsvarar en taxeökning om cirka 3,5 procent.   Stockholm Vattens flerårsplan präglas av flera större projekt som tas i drift under perioden och som påverkar bolagets intäkter och kostnader. År 2028 kommer V A-verksamheten att i egen regi ta över de avloppsflöden som i dag hanteras av Syvab. År 2030 planeras även nedläggningen av Bromma avloppsreningsverk, vilket medför vissa engångskostnader redan under planperioden, särskilt 2029. Parallellt kommer flera anläggningsdelar inom SFA-projektet succesivt tas i bruk för att kunna hantera Sid. 9 (28) avloppsflöden från både Syvab och Bromma. Under planperioden förväntas driftkostnaderna öka måttligt, med i genomsnitt 1,1 procent per år, medan kapitalkostnaderna fortsätter att öka markant till följd av den höga investeringstakten och utvecklingen av räntenivåerna. Under det sista året av planperioden förväntas kapitalkostnader utgöra drygt 50 procent av de totala kostnaderna. Bolagets intäkter planeras för att täcka kollektivets självkostnader, inklusive kapitalkostnader, för att nå nollresultat över tid. Det innebär under perioden taxeökningar för att täcka ökade drift- och kapitalkostnader, men även för att kompensera för tidigare års förluster (drygt 400 miljoner under perioden 2021-2024).   Inom Avfallsverksamheten fortsätter de större förändringar som genomförs under 2026 att ha betydande påverkan under hela planperioden: införandet av fastighetsnära insamling av förpackningsavfall (FNI) för villaägare, bytet av 16 insamlingsavtal samt detaljhandelns utträde ur det kommunala ansvaret. Samtidigt väntas ny lagstiftning införas under planperioden, vilket innebär en betydande osäkerhet kring den potentiella påverkan på både intäkter och kostnader. Driftkostnaderna förväntas öka med i genomsnitt 3,8 procent per år och uppgå till knappt 1,6 miljarder kronor vid planperiodens slut. Stockholm Avfall har dock genererat överskott de senaste åren, vilket innebär att taxeintäkterna inte behöver täcka hela den förväntade kostnadsökningen. Bolaget planerar därför för negativa resultat de kommande åren.   Resultaträkning Sid. 10 (28)   Intäkter 2027-2029 Koncernens intäkter ökar från 5,5 miljarder kronor i budget 2026 till knappt 6,7 miljarder kronor vid slutet av planperioden, motsvarande en genomsnittlig årlig tillväxt om 6,9 procent. Utvecklingen drivs främst av V A-verksamheten, som förväntas öka med i genomsnitt 8,3 procent per år, medan intäkterna från Avfallverksamheten utvecklas i en lägre takt om 2,7 procent per år.   Stockholm Vattens intäkter uppgår enligt plan 2029 till drygt 5,2 miljarder kronor, vilket är en ökning om 1,1 miljarder kronor jämfört med budget 2026. Sid. 11 (28) Mellan 2026 och 2027 ökar intäkterna med 332 miljoner kronor, motsvarande drygt 8 procent. Ökningen drivs huvudsakligen av taxeintäkter som ökar med 328 miljoner kronor. Intäkter från grannkommuner ökar samtidigt med 27 miljoner kronor, främst till följd av prishöjningar. Övriga intäkter minskar med 23 miljoner kronor, vilket främst förklaras av en engångsintäkt i budget 2026 avseende intrångsersättning från Länsstyrelsen kopplad till att delar av området runt Bornsjön planeras bli naturreservat. Intäkterna fortsätter att öka under 2028 och 2029 i linje med planerade taxeökningar. Intäkterna från grannkommunsaffären ökar successivt under perioden. Även intäkter från produktion och försäljning av slam och rågas förväntas öka, kopplat till övertagandet av avloppsflöden från underleverantören SYV AB till de nya anläggningarna i Henriksdal.   Stockholm Avfalls intäkter uppgår i plan 2029 till 1,6 miljarder kronor, en ökning med 121 miljoner kronor jämfört med budget 2026. Sid. 12 (28) Mellan 2026 och 2027 förväntas intäkterna öka med 53 miljoner kronor, motsvarande 3,6 procent. Taxeintäkterna ökar med 23 miljoner kronor, eller knappt 2 procent, till följd av en kombination av taxehöjning, minskade mängder restavfall samt att detaljhandelsförpackningar övergår från kommunalt ansvar. Bidrag från Naturvårdsverket kopplat till förpackningsinsamlingen förväntas samtidigt öka med 16 miljoner kronor. Under resterande del av planperioden förväntas taxeintäkterna öka med i genomsnitt drygt 2 procent per år, till följd av taxeökningar samtidigt som volymen restavfall förväntas fortsatt minska. Bidraget från Naturvårdsverket bedöms samtidigt öka med cirka 6 miljoner kronor per år.   Driftkostnader 2027-2029 Koncernens driftkostnader ökar från 3,6 miljarder kronor i budget 2026 till 3,8 miljarder kronor vid planperiodens slut, vilket motsvarar en genomsnittlig årlig utveckling om 1,9 procent.   Stockholm Vattens driftkostnader planeras öka från drygt 2,3 miljarder kronor i budget 2026 till cirka 2,4 miljarder kronor 2029, motsvarande en genomsnittlig årlig ökningstakt på 1,1 procent. Sid. 13 (28) Mellan 2026 och 2027 förväntas driftkostnaderna öka med 67 miljoner kronor, motsvarande knappt 3 procent. Ökningen drivs huvudsakligen av kostnader för egen och inhyrd personal, som ökar med 78 miljoner kronor. Av detta avser 34 miljoner kronor löneinflation, medan resterande del främst förklaras av tillsättning av vakanser samt utökad bemanning i samband med att flera anläggningsdelar inom SFA- projektet tas i bruk. Den planerade nedläggningen av Bromma reningsverk medför även ett ökat behov av inhyrd personal. Kostnader för varor, material och kemikalier ökar med 12 miljoner kronor, eller drygt 11 procent, främst till följd av prishöjningar på vissa kemikalier. Samtidigt förväntas entreprenadkostnaderna minska med cirka 32 miljoner kronor, främst till följd av ett nytt avtal för slamhantering. År 2028 påverkas driftkostnaderna huvudsakligen av övertagandet av avloppsflöden från underentreprenören SYV AB till SVOAs eget reningsverk i Henriksdal, vilket leder till en väsentlig minskning av entreprenadkostnaderna samtidigt som volymdrivna kostnader i egen regi ökar. Kostnader för egen och inhyrd personal ökar med 38 miljoner kronor, där merparten förklaras av löneinflation. Sammantaget minskar driftkostnaderna med drygt 1 procent, motsvarande 26 miljoner kronor, jämfört med 2027. Under planens sista år ökar driftkostnaderna med 36 miljoner kronor, eller 1,5 procent. Utöver löneinflation påverkas kostnadsutvecklingen av engångskostnader kopplade till nedläggningen av Bromma avloppsreningsverk. Merparten av dessa nedläggningskostnader ligger dock utanför planperioden och förväntas belasta 2030.   Stockholm Avfalls driftkostnader planeras öka från 1,4 miljarder kronor i budget 2026 till knappt 1,6 miljarder kronor 2029, motsvarande en genomsnittlig årlig ökningstakt på 3,8 procent. Sid. 14 (28) Mellan 2026 och 2027 ökar driftkostnaderna med 67 miljoner kronor eller 4,8 procent. Merparten förklaras av helårseffekt av både utrullningen av fastighetsnära insamling av förpackningsavfall (FNI) för villaägare under andra halvåret 2026 och byte av 16 insamlingsavtal under 2026. Under planens två sista år ökar driftkostnaderna med cirka 50 miljoner kronor per år, motsvarande omkring 3,3 procent, främst till följd av förväntad utveckling i entreprenadindex och löneinflation.   Kapitalkostnader 2027-2029 Bolaget planerar att investera i nya respektive befintliga anläggningar. Investeringar leder till ökade kapitalkostnader, det vill säga avskrivningar och räntekostnader över tid. Avskrivningar Flerårsplanens avskrivningar bygger på befintliga anläggningar med fastställda avskrivningsplaner, men även på antaganden om belopp och tidpunkt då nya anläggningar kommer att vara färdiga att tas i drift och därmed börjar skrivas av. I avskrivningsbeloppet ingår även kostnader för planerade utrangeringar av anläggningar, vilka främst återfinns inom avloppsverksamheten. Avskrivningskostnaderna beräknas öka under planperioden och landa på cirka1,4 miljarder kronor 2029, vilket är en ökning om cirka 57procent i jämförelse med budget 2026 och cirka 76 procent i jämförelse med utfall 2025. Ökningen är hänförligt till att anläggningar om lite mer än 22 miljarder kronor förväntas Sid. 15 (28) aktiveras under perioden 2027 till 2029. De största projekten som kommer aktiveras under perioden är Stockholms framtida avloppsrening (SFA) samt reinvesteringar relaterade till SFA på sammanlagt 14,4 miljarder kronor. Stockholms framtida vattenförsörjning (SFV) står för 586 miljoner kronor under perioden. Utöver nämnda stora projekt finns många medelstora projekt inom verksamheten som kommer färdigställas. Avskrivningskostnaderna inom avfallsverksamheten ligger på mellan 62-68 miljoner kronor under planperioden. Finansnetto Bolagets finansnetto består huvudsakligen av kostnadsränta på koncernskulden gentemot Stockholms stad. All upplåning sker hos stadens internbank, som även estimerar framtida räntenivåer. Lånen har en genomsnittlig bindningstid på cirka 2 år. Stadens räntesatser under perioden ökar från 2,80 procent i budget 2026 till 3,15 procent 2029. Framtida räntesatser är svåra att förutspå och bolaget utgår från stadens ränteprognos men kompletterar med viss riskpremie. I budget 2026 antog bolaget en räntesats på 2,90 procent. Under planperioden lägger bolaget en riskpremie på cirka 15 punkter Detta resulterar i en genomsnittlig räntesats om 3,10 procent för 2027, 3,25 procent för 2028 och 3,30 procent 2029. Bolagets lån som påverkar räntan i resultaträkningen uppgick i budget 2026 till cirka 29,5 miljarder kronor och beräknas öka till 49 miljarder kronor 2029. Utifrån ökad skuld beräknas räntekostnaden öka från 867 miljoner kronor till knappt 1,5 miljarder kronor 2029, vilket är en ökning om cirka 70 procent i jämförelse med budget 2026.   Risk- och känslighetsanalys Flerårsplanen bygger på ett antal antaganden och är därmed förenad med osäkerheter. På intäktssidan utgör utvecklingen av vattenförbrukningen en betydande osäkerhetsfaktor, då förändrade konsumtionsmönster eller effektiviseringar kan påverka volymen debiterat vatten. En procents minskning av vattenkonsumtion påverkar V A-taxeintäkter med cirka 15 miljoner kronor. Inom Avfallsverksamheten kan taxans styrande effekt påverka intäkterna negativt genom abonnemangsminskningar. Förändringar i lagstiftning och regulatoriska krav kan påverka både verksamhetens intäkter och kostnader. Ett exempel inom Avfallverksamheten är den kommande förändringen där detaljhandelns förpackningsinsamling upphör att vara ett kommunalt ansvar från den 1 juli 2026. Det råder osäkerhet kring i vilken omfattning och takt detaljhandeln kommer att träda ur systemet samt vilken ekonomisk effekt avtalsförhandlingar med berörda underleverantörer kommer få. Sammantaget innebär detta betydande osäkerhet kring storleken på ett eventuellt intäktsbortfall och i vilken utsträckning motsvarande kostnader kan reduceras. Ytterligare ny lagstiftning väntas införas under planperioden, vilket ökar osäkerheten kring framtida intäkter och kostnader. Det säkerhetspolitiska läget kan medföra ökade krav på beredskap, redundans och skydd av kritisk infrastruktur, vilket kan leda till ökade kostnader, bland annat inom IT. Implementeringen av nya rapporteringskrav, såsom CSRD, kan medföra ökade administrativa kostnader och behov av nya arbetssätt. Kostnadsutvecklingen påverkas även av indexförändringar, särskilt för entreprenader. Inom Avfallsverksamheten innebär exempelvis en procents förändring i entreprenadindex en resultatpåverkan om cirka 12 miljoner kronor. Stockholm Vatten och Avfall bedriver en kapitalintensiv verksamhet och den höga investeringstakten de senaste åren, samt under planperioden, ökar bolagets känslighet för ränteutvecklingen. I grafen nedan framgår hur räntekostnaden påverkas om räntan ökar eller minskar 0,5 procentenhet respektive ökar 1 procentenhet jämfört med vad som antagits i flerårsplanen. Sid. 16 (28) För 2026 innebär en ränteförändring om 1 procentenhet en resultatpåverkan om 249 miljoner kronor jämfört med budget. Motsvarande effekt 2029 uppgår till 446 miljoner kronor. Den ökande räntekänsligheten får därmed en allt större betydelse för bolaget över tid i takt med att lånevolymerna ökar. Detta försvårar även prognostiseringen av taxeutvecklingen, då en växande andel av resultatutfallet påverkas av faktorer utanför bolagets direkta kontroll.   Balansräkning 2027-2029 Bolagets totala tillgångar, anläggnings- och omsättningstillgångar, är för 2026 budgeterade till 46 miljarder kronor. Vid slutet av 2029 förväntas tillgångarna uppgå till knappt 58 miljarder kronor, en ökning om cirka 12 miljarder kronor. Anläggningstillgångarna består av aktiverade anläggningstillgångar och pågående projekt. Aktiverade anläggningstillgångar är anläggningar som börjat nyttjas (avskrivning sker) medan pågående projekt är utgifter där anläggningen ännu inte är färdigställd. När bolaget prognostiserar framtida aktiverade anläggningstillgångar är utgångspunkten vad bolaget har idag och därefter adderas nettot av vad bolaget aktiverar respektive skriver av under perioden. För pågående projekt utgår bolaget ifrån planerad investeringsnivå och drar bort det som aktiveras.Det finns osäkerhet i dessa prognoser vilket är relaterat till eventuella förseningar i framtida projekt, totalprognos för framtida projekt och avskrivningstid för framtida tillgångar. Den stora förändringen år 2027 -2029 mellan aktiverade anläggningar och pågående projekt beror framförallt på att SFA förväntas aktivera 14,3 miljarder kronor. Sid. 17 (28)   Investeringar Nedanstående bild illustrerar flerårsplanens investeringar för åren 2027-2029 med utblick 2031, samt visar utfall 2025 och budget 2026. Alla prognosbelopp är uttryckta i prisnivå januari 2026. Sid. 18 (28) Investeringsvolymen per år för Stockholm Vatten och Avfall under femårsperioden förväntas vara i nivån 5 miljarder kronor, med en relativt tydlig nedgång under 2029 då SFA-projektets utgifter minskar kraftigt men de allra största projekten i SFV-programmet ännu inte kommit igång. För området Avloppsrening minskar också reinvesteringarna i befintliga anläggningsdelar i Henriksdal, de följer SFA-projektets takt. Den stora investeringen i kvartär rening som håller på att utredas slår inte igenom i utgifterna förrän mot slutet av perioden, 2030. Byggnationen av de två stora tunnlarna, Mässtunneln och Nya Östbergatunneln, som de senaste åren har utgjort en stor och del av utgifterna i det befintliga ledningsnätet, står klara i början av flerårsperioden och nya identifierade investeringsinitiativ i ledningsnätet tar inte vid med samma stora påverkan. Bolagets bedömning är att pågående exploateringsprojekt fortlöper och leder till en stadig nivå av utgifter under femårsperioden. Tidsförskjutningar förväntas dock i merparten av stadsbyggnadsprojekt, planerade och pågående, varför projektens prognoser bedöms som alltför optimistiska. Bedömningen är att investeringstakten är cirka 750 – 850 miljoner kronor per år under femårsperioden. Infrastrukturprojekten fortgår under hela perioden och bedöms inte påverkas lika kraftigt av konjunkturen och omvärldsläget som stadsbyggnadsprojekten. Osäkerheten i exploateringsprojektens framdrift är dock generellt stor. En annan osäkerhetsfaktor i flerårsplanen är om vissa större behov av reinvesteringar som identifierats blir mer akuta än vad som hittills har antagits och behöver omhändertas under perioden. Det finns även viss osäkerhet kring framdriften i tillståndsprocesserna för bland annat ledningsnätsprojekten inom SFV- programmet och hur detta kan komma att påverka planen. För att balansera de enskilda projektens prognoser utifrån den samlade portföljens risker och osäkerheter används posten Generell justering V A. I denna post ingår exempelvis nedjustering av de alltför optimistiska prognoserna inom området exploatering. Stockholms framtida avloppsrening – SFA För att kunna rena allt avloppsvatten i framtiden utvecklas Henriksdals reningsverk till ett av världens mest moderna. Satsningen innebär också att vattnet i Mälaren blir ännu renare, att utsläppen i Östersjön minskar och att transporter av avloppsslam genom bostadsområden försvinner. Budget för SFA-projektet är fastställd till 19,5 miljarder kronor, i prisnivå mars 2023. Beslut fattades i kommunfullmäktige i april 2024. Sedan hösten 2025 pågår ombyggnation av biolinjerna 4-5. Byggnadsarbeten och installationsarbeten för den nya slamanläggningen pågår, planerat att vara klart under år 2027. Arbeten med renovering av rötkammare pågår och de sju kamrarna renoveras i serie fram till år 2029. I Sicklaanläggningen pågår bygg- och installationsarbeten. Del av anläggningen kommer att driftsättas i början av 2027 för att möjliggöra inkoppling av delflöde som idag går till Syvab. Sicklaanläggningen som helhet planeras att driftsättas under år 2029. Sid. 19 (28) Byggandet av tunneln som ska leda avloppsvattnet från Bromma inleddes våren 2020 med de första sprängningarna. Tunnelns bergarbeten slutfördes i december 2024. Betongarbeten pågår och kommer att vara klara under andra kvartalet 2026. Installationsarbeten i Mälarpassagens bergarbeten beräknas vara utförda till första kvartalet 2027. Stockholms framtida vattenförsörjning – SFV I augusti 2025 fattades beslut om en förnyad ambitionsnivå för dricksvattenförsörjningen, en justering av tidigare ambitionsnivå från 2018.. Ambitionsnivån innebär att dricksvattensystemet ska underhållas och förnyas i sådan takt att 2025 års uppskattade risknivå och funktion bibehålls på systemnivå. Vissa kritiska risker med stor påverkan byggs bort samtidigt som andra risker successivt kommer att öka. Ambitionsnivån ställer ett kapacitetsmål för vattenproduktionen år 2050 om 534 000 m3/d, vilket med viss marginal möter osäkerheter i vattenprognosen samt möjliggör visst underhåll och vissa driftstörningar utan leveransbortfall även under perioder med hög förbrukning. Ur den beslutade ambitionsnivån har en uppdaterad programbeställning inklusive aktualiserade effektmål tagits fram för program SFV . Den uppdaterade programbeställningen fastställdes av styrelsen i september 2025 och av kommunfullmäktige i december samma år. Efter att uppdaterad programbeställning fastställdes har arbete påbörjats med översyn av projektportföljen i SFV-programmet för kalibrering utifrån de nya kriterierna och effektmålen. Ett femtontal av bolagets projekt inom programmet SFV befinner sig redan i genomförandefas och ett motsvarande antal är under planering. I flerårsplanen 2027-2031 ingår SFV-investeringar till ett totalt värde om 4,9 miljarder kronor fördelat över de fem åren. Större ingående projekt i SFV-programmet: Lovö Södra Bolaget avser uppföra ett nytt vattenverk på Lovön, och ersätta det befintliga vattenverket på ön. De äldsta delarna på Lovöverket byggdes i början på 1930-talet. Det gamla vattenverket på Lovö är idag till stora delar uttjänt och det skulle krävas både genomgripande och omfattande renoverings- och ombyggnadsarbeten för att säkerställa verkets funktion och prestanda efter år 2045. Då renoveringsbehovet är så omfattande bedöms en stegvis renovering av det befintliga verket under pågående dricksvattenproduktion medföra oacceptabla risker för dricksvattenförsörjningen. Ett nytt vattenverk medför önskade vägvalsmöjligheter och flexibilitet för framtida anpassning av dricksvattenproduktionen till förändrade förutsättningar gällande beredskap, befolkningsmängd, förbrukningsmönster och klimatförändringar, samtidigt som eventuella inlåsningseffekter undviks. Ärendet ligger för inriktningsbeslut i kommunfullmäktige under 2026 med en estimerad investeringsutgift om 6,9 - 8,9 mdkr, varav cirka 1,5 miljarder kronor förväntas förbrukas under perioden 2027-2031. Reservoarer Inom SFV-programmet planeras och genomförs under perioden omfattande renoveringar samt ny- och ombyggnationer på huvudledningsnät samt vattenreservoarer. I flerårsplanen ingår cirka 1,4 miljarder kronor för renovering och ombyggnation av vattenreservoarer. Bolaget äger 11 dricksvattenreservoarer i Stockholm och Huddinge som är i stort behov av renovering. Kommunfullmäktige förväntas ta ställning till ett genomförandebeslut för Tenstareservoaren under våren 2026. Med nuvarande tidplan beräknas arbetena vara klara 2029. Reservoaren i Uggleviken har inriktningsbeslut och bygglov har beviljats. Byggstart beräknas i dag till 2029. Trekanten och Högdalen är i byggfas och beräknas färdigställas 2028-2029. SFV-L Norsborgs vattenverk – Alby De tre befintliga utgående huvudvattenledningarna från Norsborgs vattenverk behöver kompletteras med en Sid. 20 (28) fjärde ledning för att möta dagens och framtidens vattenförbrukning. Genomförandebeslut för projektet fattades i Kommunfullmäktige i december 2024. Projektet är cirka fem månader försenat på grund av överklagad entreprenadupphandling, men beräknas färdigställas 2030 och upparbeta 500 miljoner kronor under femårsperioden. SFV-L Källbrink - Långsjöparken Projektet avser dubblering av en huvudledningssträcka i Huddinge kommun för att stärka leveranssäkerheten i huvudvattennätet. Projektet är SFV-programmets högst prioriterade projekt i närtid och har hösten 2023 beviljats genomförandebeslut i Kommunfullmäktige. Detaljprojektering pågår och projektet beräknas färdigställas under 2030. Projektets tillstånds- och rådighetsprocesser riskerar att blir utdragna i tid och arbete pågår för att hitta optimeringsåtgärder och därmed uppnå mindre omfattande omgivnings- och kostnadspåverkan i projektet. SFV- L Lovö vattenverk – Drottningholmssundet De två befintliga utgående huvudvattenledningarna från Lovö vattenverk behöver kompletteras med en tredje ledning för att säkra leveranser, öka kapaciteten och möjliggöra renovering av befintliga ledningar. Projektet har ett inriktningsbeslut från 2022 och ingår i flerårsplanen med cirka 600 miljoner kronor. Projektet har genomfört en stråkstudie och planerar för en ny ledningsdragning. Arbete med systemhandling är klar och projektering beräknas påbörjas kvartal 4 2026 eller kvartal 1 2027. Projektet planerar att söka reviderat inriktningsbeslut under hösten 2026 och ett genomförandebeslut hösten 2027 och beräknas klart 2032 enligt nuvarande tidplan, men bolaget ser en stor risk i att de tillstånd som projektet behöver överklagas, vilket skulle dra ut på tidplanen. Bolagets övriga prioriterade investeringar   Vattenproduktion Investeringar utanför SFV-programmet som behöver göras på de två befintliga vattenverken och även i viss mån vid Bornsjön uppgår till 1,7 miljarder kronor under perioden 2027-2031. Stora resurser läggs på att säkra elförsörjningen. Avloppsrening Förutom de kapacitetshöjande åtgärderna som utförs inom ramen för SFA-projektet finns även behov av reinvesteringar och underhållsåtgärder i befintliga anläggningar i Henriksdal och Sickla. Åtgärderna i Henriksdal och Sickla projekteras och utförs parallellt med investeringarna i SFA och utförs av SFA- organisationen. Det rör sig bland annat om takförstärkningar, bergförstärkningar, uppgradering av grovreningen i Sickla och renovering och byggnation av rötkammare. Dessa utgör en stor del av avloppsrenings investeringar under femårsperioden, total cirka 1,5 miljarder kronor. Utöver investeringar kopplade till SFA planeras och genomförs inom avloppsrening ytterligare åtgärder under perioden. Under 2029 påbörjas renoveringen av den första av tre försedimenteringsbassänger (75 miljoner kronor 2029-2031). Investeringar för att bygga ut befintliga kontorslokaler och laboratoriet på Henriksdal kommer pågå från 2026, med en förväntad investeringsutgift om 175 miljoner kronor under perioden. Med anledning av att Bromma reningsverk läggs ned och antalet medarbetare ökar på Henriksdals reningsverk behöver kontorsbyggnaden utökas. Laboratoriet ska hantera provtagningar och genomföra samtliga analyser i eget laboratorium samt erhålla certifiering som ackrediterat laboratorium, vilket är ett krav om analyserna ska genomföras i eget laboratorium. Krav på mikroföroreningar (läkemedelsrening) i nya Avloppsdirektivet kräver att bolaget ser över lösningar för att implementera det nya direktivet och investeringar förväntas ske under perioden. Projekt Kvartär rening för avskiljning av organiska mikroföroreningar vid Henriksdals reningsverk beviljades i februari 2025 utredningsbeslut i bolagets styrelse. Bedömningen är att det nya reningssteget kommer kräva en Sid. 21 (28) investering om minst 2 miljarder kronor, varav närmare 1,4 miljarder kronor under perioden 2027-2031. Vattenproduktion Investeringar utanför SFV-programmet som behöver göras på de två befintliga vattenverken och även i viss mån vid Bornsjön uppgår till 1,7 miljarder kronor under perioden 2027-2031. Stora resurser läggs på att säkra elförsörjningen. Ledningsnätet inklusive tunnlar och LÅP Åtgärder i ledningsnätet för åren 2027 - 2031 riktas fortsatt mot att möta det ökade behovet av vatten- och avloppstjänster som uppstår i samband med att Stockholmsregionen växer och utvecklas, hantering och rening av dagvatten men också för att möta miljö- och hälsokrav relaterade till ledningsnätet. Ett av de största projekten som genomförs under perioden är Mässtunneln, med en totalprognos i dagsläget om cirka 1,0 miljard kronor. Projektet ingår i flerårsplanen med 260 miljoner kronor och förväntas färdigställas 2030. Tunneln syftar till att avlasta spillvattennätet och bygga bort bräddpunkter från befintligt avloppssystem inom Mässtaden, så att området kan bebyggas utan risk för källaröversvämningar. Nya Östbergatunneln förväntas färdigställas i planperiodens första år. Nya Östbergatunneln syftar till att avlasta Henriksdals reningsverk från dagvatten, frigöra bräddvattenkapacitet i befintlig brädd- och dagvattentunnel från Sicklaanläggningen samt öka kapaciteten för avledning av dagvatten. De lokala åtgärdsprogrammen (LÅP) för god vattenstatus i Stockholm och Huddinge innehåller en bredd av åtgärder där Stockholm Vatten och Avfall har ett stort åtagande. Bland annat föreslås sammanlagt drygt 100 anläggningar för rening av samlat dagvatten. I juni 2025 beslutade Stockholm Vatten och Avfall om ett effektmål för LÅP-arbetet med målvärden för fosfor och koppar i enlighet med bolagets beting. Till målen kommer både investeringar och övriga förbättringsåtgärder att räknas in. Detta gör i sin tur att investeringsvolymen för LÅP kommer att minska något jämfört med tidigare prognoser. Totalt under perioden ingår LÅP-åtgärder till ett värde av cirka 500 miljoner kronor. Tre investeringsprojekt pågår. Övriga projekt ligger i förstudieskede och har i många fall en osäker prognos för genomförande, främst beroende på att många platser ligger på mark med utmanande geotekniska förutsättningar. Arbete för att hitta alternativa sätt för dagvattenrening pågår. Bland övriga reinvesteringar i ledningsnätet kan nämnas reinvesteringsprogram för pumpstationer. Reinvesteringarna i befintligt ledningsnät är idag för låga för att långsiktigt bibehålla nuvarande funktion och värden. Bolaget ser nu över vilken reinvesteringstakt som långsiktigt krävs men bedömer att nuvarande nivå långsiktigt minst behöver fördubblas. Bolaget bedömer att det finns stora behov av åtgärder på det befintliga ledningsnätet som i dagsläget inte fullt ut är identifierade eller utredda. Sådana åtgärder kan både ha en stor potential att bidra till minskad belastning av näringsämnen till recipienter, minskat utläckage från dricksvattenledningsnätet samt minska tillskottsvatten till avloppsreningsverken. Exploateringsprojekt V A-investeringar kopplade till exploateringsprojekt och infrastrukturprojekt i Stockholm och Huddinge utgör en väsentlig del av bolagets investeringsvolym 2027-2031. Totalt bedömer projekten själva dessa investeringar till 8 miljarder kronor under perioden, men bolagets bedömning baserat på signaler från Exploateringskontoret och stadsbyggnadsaktörer är att utgifterna snarare kommer ligga på 750-850 miljoner kronor per år, det vill säga omkring 4 miljarder kronor under planperioden. Anläggningsbidrag från exploatörerna för ledningsflytt beräknas uppgå till ett totalt värde om cirka 1,1 miljarder kronor under samma period. Av projektens utgifter under perioden läggs cirka 40 procent på V A-investeringar i exploateringsområden i Huddinge. Under de senaste åren har bolagets investeringsutgifter i exploateringsprojekt ökat kraftigt. Bolaget har utökat samarbetet med exploateringsnämnden i Stockholm Sid. 22 (28) och Huddinge kommun i syfte att genom effektiva lösningar och samplanering hålla nere V A- investeringsutgifterna i nya stadsutvecklingsprojekt. Ledtiderna i utvecklingsprojekten är dock långa så delar av resultatet av detta arbete kommer att ge ekonomiskt resultat först om flera år. I samband med Trafikverkets projekt Tvärförbindelse Södertörn, som innebär utbyggnad av den nya trafikleden mellan E4/E20 vid Vårby och väg 73 vid Trafikplats Jordbro, måste befintlig V A-anläggning läggas om och byggas ut. För bolaget är Tvärförbindelse Södertörn ett av de största exploateringsprojekten under perioden. Bolagets åtgärder samordnas med Trafikverkets byggnation av tvärförbindelsen samt angränsande exploateringar och bolagets egna planerade arbeten i området. Totalt förväntas investeringsutgifterna för projektet uppgå till cirka 900 miljoner kronor under femårsperioden. Bolaget räknar med att få ersättning för cirka 80 procent av investeringsutgifterna från Trafikverket. I Stockholm byggs den nya stadsdelen Årstafältet. För bolaget innebär denna exploatering ett V A-mässigt komplext arbete där såväl stora, befintliga V A-system påverkas av exploateringen samt att ett helt nytt V A- system måste anläggas. Inom etapp 1 som pågått under en tid krävs stora investeringar för att möjliggöra den vidare exploateringen. Åtgärder i etapp 1 inkluderar stora omläggningar av huvudledningar och utbyggnad av befintlig dagvattendamm. Övriga etapper är mindre avseende både omfattning och utgifter, Årstafältets etapper 1-9 belastar femårsperioden med cirka 250 miljoner kronor. När delar av Bromma ska byggas om och förtätas förväntas V A-arbetena bli omfattande. Bolaget inväntar beslut i Kommunfullmäktige för projekt Centrala Bromma, som ingår i flerårsplanen med cirka 100 miljoner kronor enligt projektets tidplan, men där bolaget bedömer att det finns en stor risk för både förseningar och förändringar. Exploateringsprojektet Hagastaden syftar till att skapa en ny stadsdel för att binda ihop Stockholm och Solna kommun. Inom Stockholms kommun är projektet uppdelat i tre detaljplaner och kommer innebära byggandet av cirka 4000 bostäder samt 14 000 arbetsplatser, förskola, skola och ytor för rekreation. För bolaget innefattar projektet byggandet av omkring 24 kilometer ledningar, två tryckstegringsstationer, en avloppspumpstation och ett dagvattenmagasin. Under planperioden anläggs V A i Hagastaden till ett värde om cirka 180 miljoner kronor. I april 2020 antog Huddinge kommun ett planprogram för Flemingsbergsdalen i syfte att utveckla området Sid. 23 (28) till en integrerad stadsdel i Flemingsberg med höga stadsbyggnadskvalitéer. Programmet ska ge möjlighet till nya arbetstillfällen, handel, nöjen, kultur, bostäder, samhällsservice och studieplatser. Utvecklingen av Flemingsbergsdalen är ett led i att stärka den regionala stadskärnan Flemingsberg, en strategisk utvecklingspunkt för hela Stockholmsregionen. För bolaget omfattar projektet utbyggnad, omläggning och uppdimensionering av V A-anläggningen inom planprogrammet och till viss del utanför för att säkra upp tillkommande spillvattenflöden. Totalt innebär projektet en utbyggnad och omläggning av V A-ledningar på cirka 9000 meter, en till två dagvattendammar och eventuellt en större pumpstation. Under åren 2027-2031 beräknas bolaget investera cirka 300 miljoner kronor i Flemingsbergsdalen. Huddinge kommun har pågående planer på att omvandla Storängens industriområde, beläget mellan Huddinge centrum och sjön Trehörningen, till ett bostadsområde med plats för skola, förskola och rekreation. Detta kommer medföra omfattande V A-arbeten under lång tid. Inriktningsbeslut togs i kommunfullmäktige under 2025 för huvudprojektet Storängen. Enligt nuvarande plan beräknas bolaget investera cirka 700 miljoner kronor i området under planperioden. Det finns dock stor osäkerhet kopplad till planen, på grund av bland annat det rådande marknadsläget, ett pågående arbete med översyn av detaljplanernas utformning samt tillståndsprocesser. Osäkerheten i investeringstakt och volym för exploateringsprojekten är som tidigare nämnts relativt stor. Investeringstakten för de större infrastrukturprojekt som ingår i flerårsplanen bedöms som någorlunda säker, osäkerheten ligger till största delen i investeringstakten för bostadsbyggnadsprojekt kommande år vilket påverkar både V A- och sopsugsutbyggnaden. Avfallsverksamheten Markåtkomst för stadens återvinningscentraler är en för bolaget prioriterad fråga. Flera av stadens återvinningscentraler har korta markupplåtelser med osäkerheter kring framtida drift. Stockholm Exergis planerade kraftvärmeverk i Lövsta har inte fått prövningstillstånd i Högsta Domstolen. Hur området kring Lövsta gamla avfallsanläggning kommer utvecklas är därmed högst osäkert. Dock är befintlig ÅVC Lövsta i stort behov av upprustning alternativt ny lokalisering i närområdet. Ny ÅVC Lövsta medför investeringar för SVOA om cirka 200 miljoner kronor under femårsperioden. Bolaget har vidare presenterat ett inriktningsärende till Kommunfullmäktige avseende en permanent ersättning för ÅVC Sätra. Byggnation av en ny ÅVC Sätra ger en investering om cirka 300 miljoner kronor under åren 2027 - 2031. Sulfidhaltigt berg har identifierats i området vilket kan komma att påverka projektbudgeten. Bolaget har ansvar för uppförande av sex stationära sopsugsanläggningar inom större exploateringsområden. Under planperioden uppgår investeringar för dessa anläggningar till 185 miljoner kronor. Förutom dessa större investeringar består Avfallsbolagets investeringar under perioden i huvudsak av inköp av olika typer av insamlingsbehållare, installation av solceller på befintliga anläggningar samt åtgärder på befintliga återvinningscentraler. 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Sid. 24 (28) Sid. 25 (28) 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Sid. 26 (28) 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Sid. 27 (28) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Status Bolagskommentar bolaget 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Inom investeringsverksamheten planerar bolaget under perioden att både resurs- och kompetensförstärka den interna organisationen i syfte att stärkas i rollen som beställare, delvis minska konsultberoendet, behålla viktiga erfarenheter från genomförda projekt inom bolaget samt inte minst att bidra till målet att vara en attraktiv arbetsgivare. Arbetet med att stärka samarbetet med stadens parter och Huddinge kommun i stadsutvecklings- och exploateringsprocessen är fortsatt prioriterat och särskilt fokus kommer under de inledande åren av flerårsperioden att ligga på att vidareutveckla forum, rutiner, roller och ansvar i de mycket tidiga skedena. Övergripande är inriktningen minskad ofinansierad del i exploateringsprojekt genom att minska utgifterna, förbättra täckningsgrad och öka extern finansiering där det är möjligt. Bolaget stämmer löpande av prognos och planer med exploateringskontoret samt Huddinge kommun för en god följsamhet mot de övergripande budgetmålen avseende bostadsutveckling. Sid. 28 (28) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Status Bolagskommentar effektiva och ändamålsenliga verksamhetslokaler utvecklas bolagets externa affärer såsom grannkommunsaffären. 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Flerårsplan 2027-2029Resultaträkning - Stockholm Avfall ABMiljoner kronorUtfall Budget20252026202720282029Taxebaserade intäkter1 2171 2311 2541 2791 306Övriga intäkter260248277286295Summa externa intäkter1 4771 4791 5321 5651 600Aktiverat arbete00000Övriga rörelseintäkter00000Summa intäkter1 4771 4791 5321 5651 600Varor/Material/Kemikalier-34-51-40-41-42Entreprenadkostnader-844-922-990-1 027-1 060Fastighets- och lokalkostnader-26-32-26-27-28IT-kostnader-6-6-8-8-8Energikostnader-7-11-7-8-8Skadeståndskostnader00000Förvaltningskostnader-77-106-115-118-122Konsultarvoden-9-12-12-13-13Inhyrd personal-8-8-5-2-2Personalkostnader-70-81-86-89-93Övriga externa kostnader-152-167-175-181-186Summa driftkostnader-1 233-1 396-1 462-1 513-1 562Driftresultat24383695238Avskrivningar-60-61-62-66-68Finansnetto-32-38-37-42-48Summa kapitalkostnader-92-99-99-108-116Resultat efter kapitalkostnader151-16-29-56-77Skatt-5-161216Resultat efter skatt147-17-23-45-61Flerårsplan Flerårsplan 2027-2029Investeringar - Stockholm Avfall ABMiljoner kronorUtfallBudget2025202620272028202920302031Avfallsverksamheten8590103139190187158Avfallsverksamheten35414774164163143Avfall - exploateringsprojekt51495665262415Avfallsverksamheten, totalt8590103139190187158Flerårsplan