New Sätra recycling center plans approved

[Tjänsteutlåtande Inriktningsbeslut gällande Stockholm Avfall ABs projekt Nya Sätra Återvinningscentral.pdf] Gemensamt tjänsteutlåtande 2026-02-02 Sida 1 (11) Stockholms Stadshus AB Dnr SSAB 2025/191 Stadsledningskontoret Dnr KS 2025/1305 Handläggare Till Stockholms Stadshus AB Koncernstyrelsen Johanna Magnusson Kommunstyrelsen Telefon: 08-50829762 Stadsledningskontoret David Ulmér Telefon: 08-50829464 Inriktningsbeslut gällande Stockholm Avfall ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral Förslag till beslut A. Kommunstyrelsen respektive koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB föreslår kommunfullmäktige besluta följande. 1. Inriktningen för Stockholm Avfall ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral med en investeringsutgift om 337 miljoner kronor inklusive förväntad prisutveckling godkänns. B. Koncernstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Inriktningen för Stockholm Avfall ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral med en investeringsutgift om 337 miljoner kronor inklusive förväntad prisutveckling godkänns. 2. Beslut i ärendet justeras omedelbart. Sammanfattning Stockholm Avfall AB (Stockholm Avfall) är ett helägt dotterbolag till Stockholm Vatten och Avfall AB (SVOA). Stockholm Avfall ansvarar för avfallshantering i Stockholms stad. Uppgifterna omfattar insamling, transport och behandling av restavfall, matavfall, grovavfall, farligt avfall, returpapper samt insamling av förpackningsmaterial och tillhörande anläggningar. Stockholms Stadshus AB Stockholm Avfall avser att uppföra en ny, fullstor återvinningscentral i sydvästra Stockholm. Den tidigare Ragnar Östbergs plan 1 Stadshuset återvinningscentralen i Sätra behövde stängas på grund av att 105 35 Stockholm Växel 08-508 290 00 marken skulle få en annan användning. Fax 08-508 290 80 info@stadshusab.se stadshusab.stockholm.se Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 2 (11) Stockholm Avfall har i samråd med exploaterings- och stadsbyggnadskontoren undersökt alternativa ytor för en ny återvinningscentral i sydvästra Stockholm. Den yta som identifierats kan inrymma en modern och framtidssäkrad återvinningscentral. Marken ägs av Stockholms stad och upplåts till Stockholm Avfall med tomträtt. Nollalternativet, att endast fortsätta med befintliga anläggningar, bedöms inte ge erforderlig kapacitet, önskad kundservice eller möjlighet att svara upp mot ökade krav på återbruk. Mindre anläggningar och mobil insamling bedöms inte heller kunna svara upp mot kapacitetsbehovet i området eller långsiktigt säkra utrymme för att uppfylla kommunens avfalls- och återbruksuppdrag. Den föreslagna investeringen tillför kapacitet för hantering av grovavfall och farligt avfall och avlastar därmed övriga återvinningscentraler. En ny anläggning möjliggör för bolaget att svara upp mot högre krav och ambitioner vad gäller avfall och mottagning av återbruk. Koncernledningen och stadsledningskontoret delar bolagets uppfattning att en ny återvinningscentral behövs i sydvästra Stockholm. Stockholms stad arbetar aktivt för att minimera kommunkoncernens skuldutveckling. Koncernledningen och stadsledningskontoret uppmanar Stockholm Avfall att inför kommande genomförandebeslut säkerställa att samtliga risker är väl utredda och hanterade, samt att det finns ett tillräckligt riskpåslag och en planering för att hantera riskernas påverkan på projektet om de faller ut. Koncernledningen och stadsledningskontoret uppmanar bolaget att fortsätta bevaka utvecklingen och säkerställa att indexuppräkningen och kostnadskalkylerna speglar det aktuella marknadsläget genom hela projektets framdrift. Koncernledningen och stadsledningskontoret noterar att bolaget räknat med en prisutveckling på fem procent i projektet. Uppföljning behöver ske på faktisk kostnadsutveckling. Koncernledningen och stadsledningskontoret uppmanar vidare bolaget att kontinuerligt återkomma till sin styrelse och till koncernledningen med lägesredovisningar i samband med Inriktningsbeslut gällande Stockholm Avfall tertialrapporteringar. ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 3 (11) Koncernledningen och stadsledningskontoret föreslår mot bakgrund av detta att inriktningen för Stockholm Avfalls projekt avseende byggnation av Sätra nya återvinningscentral godkänns. Bakgrund Varje kommun är enligt 15 kap miljöbalken skyldig att se till att avfall under kommunalt ansvar återbrukas, sorteras, samlas in och tas om hand på bästa miljömässiga sätt. Stockholm Avfalls återvinningscentraler tar emot grovavfall, textilier, material till återbruk, elektronik och farligt avfall från hushåll. Anläggningarna finansieras huvudsakligen via avfallstaxan. Verksamheter kan även lämna visst grovavfall mot en avgift. I Klimat- och näringslivsdepartementets promemoria ”Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning och för mer cirkulär ekonomi” (KN2024/02249) finns förslag på ytterligare krav på kommuner att tillhandahålla plats för mottagning av återbruk och materialåtervinning. I dagsläget är det oklart i vilken omfattning dessa krav kommer att implementeras, men omställningen kräver fysiska förutsättningar, inte minst i form av tillräckliga ytor på återvinningscentralerna. För att möta detta behov föreslår Stockholm Avfall en ny, fullstor återvinningscentral i sydvästra Stockholm. Platsbehovet är särskilt stort när det gäller hantering av material som kan återanvändas. Plockanalyser från 2024 visar att upp till en femtedel av det avfall som idag läggs i fraktionen för energiåtervinning hade kunnat återanvändas om rätt infrastruktur funnits på plats. Fallstudier som utfördes på Östberga återvinningscentral under 2024 visade att utöver bemanning och utrymme att ta emot fler fraktioner så är det viktigt att kunder känner att de har tid att sortera. Kö och trängsel på anläggningen bidrar till sämre sortering. Återbruk har stor klimatnytta genom minskade utsläpp av växthusgaser och andra föroreningar från produktion och transport av nya varor. Stockholm Avfall arbetar systematiskt med att öka utsorteringen till återbruk inom samtliga avfallsfraktioner och att höja kunskapen om cirkulära system. År 2017 blev det tydligt att Sätra återvinningscentral riskerade att behöva stängas. Stockholm Avfall har sedan dess genomfört Inriktningsbeslut gällande Stockholm Avfall inventeringar efter ny lämplig mark i sydvästra Stockholm. År 2019 ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 4 (11) analyserades cirka 20 potentiella platser utifrån kriterier som tillgång till vägnät, yta, avstånd till bostäder, potentiella konflikter med andra planer och miljövärden. Ett fåtal platser bedömdes som tekniskt möjliga, men samtliga prioriterades av staden för bostadsutbyggnad eller annan infrastruktur och var därmed inte tillgängliga för kommunalteknisk verksamhet. Efter utvärdering återstår ett realistiskt alternativ, vilket är det förslag som det här ärendet behandlar. I söderort finns två återvinningscentraler samt ett återbruk. En tillfällig mindre anläggning har etablerats i anslutning till Skärholmens centrum. Under 2024 besökte totalt 550 000 kunder anläggningarna i söderort och lämnade 47 000 ton avfall. Samtliga anläggningar i söderort samt tänkt plats för nya Sätra återvinningscentral visas på kartbilden nedan. Bild 1 Anläggningar för grovavfall i söderort, nya Sätra återvinningscentral är rödmarkerad på kartan Etablering av återvinningscentraler prövas enligt miljöprovningsförordningen och det krävs normalt tillstånd för att uppföra och driva anläggningen. Tillståndsprocesser för återvinningscentraler kan ta upp till tre år. I tillståndet ges ett antal villkor, exempelvis gränsvärden för föroreningar i dagvatten, bullernivåer och hanterade mängder avfall. Tillståndet baseras på en verksamhetsbeskrivning som bland annat inkluderar beskrivning av kundflöden och öppettider. Inriktningsbeslut gällande Stockholm Avfall ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 5 (11) Stockholm Avfall har inlett ett arbete med att ta fram en strategi för framtidens återvinningscentraler (ÅVC) i Stockholm. Typanläggningar har definierats som fullstor framtidssäker ÅVC eller mindre ÅVC som i stort motsvarar bolagets nuvarande anläggningar. Det kan finnas behov av specialiserade anläggningar för visst avfall, till exempel trädgårdsavfall. Stockholm Avfall har tagit fram scenarier med olika kombinationer av funktion och kapacitet i söderort. De flesta scenarier bygger på att Stockholm Avfall etablerar någon form av permanent anläggning i Sätra. Hur omfattande och flexibel en eventuell ny anläggning i Sätra blir kommer i hög grad styra hur övriga anläggningar utformas. Stockholms stads översiktsplan, antagen 2018, pekar ut fyra geografiska fokusområden. Fokusområde innebär ett stadsutvecklingsområde med stor eller mycket stor stadsutvecklingsmöjlighet. Tre av de utpekade områdena, som på sikt har stora stadsutvecklingsmöjligheter, ligger i söderort; Skärholmen/Sätra/Vårberg, Enskede/Årsta/Vantör och Farsta. I varje kommun ska det finnas en renhållningsordning, enligt 15 kapitlet 41 § miljöbalken. Avfallsplanen utgör ena delen av kommunens renhållningsordning, medan den andra delen utgörs av föreskrifter om avfallshantering. Stockholms stads avfallsplan för 2025-2030 fastställdes av kommunfullmäktige 16 juni 2025, diarienummer KS 2024/823. I avfallsplanen finns prognos för utveckling av avfallsmängder fram till 2040. Prognosen indikerar att grovavfallet minskar, trots befolkningsökning och att mängden produkter som återbrukas tredubblas. För att möta framtida behov och säkerställa en tillgänglig och hållbar avfallshantering krävs en utökning av kapaciteten på återvinningscentralerna i söderort. Utökningen är en förutsättning för att nå stadens mål om en klimatsmart och tålig stad med effektiva tekniska system och god tillgänglighet för medborgarna. Ärendet Ärendet avser ett inriktningsbeslut för en ny återvinningscentral som ska ersätta tidigare Sätra ÅVC samt tillföra utvecklade funktioner för återbruk. Plats för en möjlig ny etablering har identifierats. En typlayout har tagits fram för att säkerställa att det är möjligt att inrymma en fullstor återvinningsanläggning som motsvarar nuvarande och framtida krav på återbruk och återvinning. Den föreslagna lösningen har en återbruksbyggnad på cirka 1 000 Inriktningsbeslut gällande Stockholm Avfall ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral m². I den byggnaden ska det förutom insamling av återbruk också Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 6 (11) vara möjligt att inrymma en flexibel yta som kan användas till att sprida kunskap om cirkulär ekonomi eller arbeta för beteendeförändringar, till exempel utbildning och studiebesök. En skiss på den föreslagna lösningen finns i bilaga 2. Bild 2 Skiss över ny återvinningscentral i Sätra Planprocessen För att kunna bygga anläggningen behöver en ny detaljplan för området tas fram. Närheten till omgivande miljöer medför att det kräver viss anpassning av anläggningens gestaltning. En viktig aspekt är den mer publika gestaltningen mot gatan. Anläggningen ska fungera i den växande staden och ha god tillgänglighet för gående, cyklister och bilburna besökare. Planprocessen har inte initierats ännu och beräknas ta minst två år. 2021 lämnade Stadsbyggnadskontoret ett positivt förslag och har meddelat Stockholm Avfall att bolaget inte behöver en ny förhandsbedömning. Markupplåtelse Den yta där nya Sätra återvinningscentral planeras ägs av Stockholms stad och förvaltas av exploateringsnämnden. Upplåtelseformen är tomträtt med en avtalstid på 60 år med 40- åriga förlängningar. Inriktningsbeslut gällande Stockholm Avfall ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 7 (11) Ekonomi Total budget för projektet, inklusive förväntad prisutveckling, uppgår till 337 miljoner kronor. Budgeten är upprättad i prisnivå april 2025. Den anvisade fastigheten för Sätra Nya Återvinningscentral medför höga kostnader för markberedande arbeten inklusive stora mängder bergschakt. Berget innehåller sulfid, som är kostsamt att hantera. Exploateringsnämnden står för kostnader förknippade med flytten av nätstationen och byggnation av lokalgata som kommer att krävas för att angöra anläggningen. Kostnadsnivån för projektet är jämförbar med Göteborg stads kretsloppspark i Högsbo som kostade motsvarande 330–385 miljoner kronor i dagens kostnadsläge och Oslo Smedstad gjenbrukscentral som kostade motsvarande cirka 270 miljoner kronor i dagens kostnadsläge. Kostnaden för de kända riskerna i projektet grundar sig främst på den uppskattade halten sulfid i berget och kostnaden för hantering av bergmaterial som inte kan återanvändas. Sulfidberg klassas som potentiellt miljöfarligt material och omfattas därför av strikta regelverk för hantering och deponering, vilket kan leda till höga kostnader. Stockholm Avfall har undersökt området för att ta reda på om berget innehåller sulfidmineral. Tio av totalt 16 prover på berget var sulfidförande. Projektet genererar inga inkomster. Utgifterna beräknas uppgå till 337 miljoner kronor, inklusive förväntad prisutveckling. I utgifterna ingår 30 miljoner kronor i planeringsbudget. Enligt koncernens investeringsanvisningar ska investeringskalkyler räknas upp med riksbankens inflationsmål. Högre uppräkningar kan göras, dock maximalt fem procent, om det bedöms relevant. Bolaget bedömer att marknadsläget är fortsatt oförutsägbart med risk för ökande kostnader till följd av prisutveckling. För projektet beräknas prisindexrisken till 67 miljoner kronor. Beräkningarna baseras på en förväntad prisutveckling om fem procent per år under projektperioden. Kalkylen är upprättad i prisnivå april 2025. I tabellen nedan summeras utgiftsposterna. Inriktningsbeslut gällande Stockholm Avfall ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 8 (11) Tabell 1; Projektbudget Projektbudget (tusentals kronor) Summa projektinkomster 0 Projekt- och byggledning 22 400 Projektering 10 800 Geo, mark och miljö 10 000 Övriga byggherrekostnader 3 000 Entreprenad inklusive material 178 600 Risker 9 500 Oförutsett 35 700 Prisindex 66 600 Summa projektutgifter 336 600 Risker och oförutsett Projektets budget för risk- och oförutsett uppgår till drygt 45 miljoner kronor. De största kända riskerna summeras i tabellen nedan. Tabell 2; Risker och förslag på åtgärd Risk Påverkan på Förslag på åtgärd projekt Detaljplan, bygglov, Kostnadsökning, Samverkan med tillstånd kan överklagas brist på ÅVC i övriga aktörer, vilket leder till sydvästra genomföra förändrad tidplan Stockholm förberedande arbeten Förändringar i Kan innebära Bevaka lagstiftning kring tidsvinster eller implementering av miljöprövning fördröjningar nytt lagförslag beroende på utfall Större volym berg än Kostnadsökning Inkluderad i beräknat kalkylen Förändring av Kostnadsökning, Samverkan med anläggningens förändrad SBK och tydliggöra utformning jämfört med funktion varför utformning planerat inte kan förändras för mycket från föreslagen anläggning Samordning med Kostnadsökning, Nära kontakt med närliggande förseningar SvK samt Ellevio i byggprojekt alla faser av Inriktningsbeslut gällande Stockholm Avfall projektet, ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 9 (11) Risk Påverkan på Förslag på åtgärd projekt inkluderad i kalkylen Slitage på lokalgator Kostnadsökning Inkluderad i (utleverans av kalkylen bergmassor) Ökat pris på Kostnadsökning Inkluderad i byggmaterial kalkylen Tidplan Tidplanen är beroende av detaljplanens framdrift, tillståndsprocess och att inga upphandlingar överprövas. Det finns för närvarande regeringsförslag om reformering av lagstiftning kring miljöprövningen. Hur det kan påverka tidplanen bevakas av projektet. I den mån detaljplanen fördröjs eller förändras kan bygglov inte erhållas i tid vilket medför motsvarande förskjutning i tidplanen. Planering och projektering Kvartal 3 2026 – Kvartal 2 2029 Genomförande Kvartal 3 2029 – Kvartal 2 2031 Avslut Kvartal 4 2031 Alternativa lösningar Stockholm Avfall har identifierat alternativa lösningar till en ny återvinningscentral i Sätra. Ett alternativ är att bygga en mindre återvinningscentral i Sätra, se bild 3 och bilaga 3, vilket tillför kapacitet i området. En mindre anläggning uppfyller dock inte kraven på framtida långsiktiga behov, då återbruksdelen är betydligt mindre (470 m²), det är färre containerplatser (15 istället för 19), mottagningshallen för återbruk och farligt avfall är mindre vilket på sikt riskerar att bli begränsande. Den tilltänkta ytan kräver en omfattande bergsschaktning. Investeringskostnaden för det här alternativet beräknas till cirka 267 miljoner kronor, vilket medför en årlig kapitalkostnad och avskrivning på cirka 10 miljoner kronor. Den föreslagna lösningen har en årlig kapitalkostnad och avskrivning på cirka 12 miljoner kronor. Inriktningsbeslut gällande Stockholm Avfall ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 10 (11) Bild 3 Skiss över ny, mindre återvinningscentral i Sätra Ett annat alternativ är att uppföra flera tillfälliga mindre anläggningar. Utöver inventering av mark för uppförande av nya byggnader för en återvinningscentral har Stockholm Avfall undersökt beståndet av kommersiella lokaler i området. I Sätra industriområde finns logistiklokaler som har potential att med viss anpassning kunna inrymma en mindre återvinningscentral. Bolaget publicerade under 2024 en upphandling där fastighetsägare i området bjöds in att lämna anbud, men inga anbud inkom. Varje tillfällig anläggning får utformas efter de förutsättningar som gäller på de ytor eller lokaler som kan disponeras. Det innebär att avfallsslag som kan hanteras, fordons- och mängdkapacitet och möjliga öppettider kan komma att variera mellan anläggningarna. I förlängningen kan det betyda att kunder behöver åka till olika anläggningar beroende på vilka fraktioner som ska lämnas. Ärendets beredning Ärendet har beretts gemensamt av Stockholm Stadshus AB och stadsledningskontoret. Synpunkter och förslag Koncernledningen och stadsledningskontoret delar bolagets uppfattning att en ny återvinningscentral i sydvästra Stockholm behövs. Inriktningsbeslut gällande Stockholm Avfall ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 11 (11) Stockholms stad arbetar aktivt för att minimera kommunkoncernens skuldutveckling. Koncernledningen och stadsledningskontoret uppmanar Stockholm Avfall att inför kommande genomförandebeslut säkerställa att samtliga risker är väl utredda och hanterade, samt att det finns ett tillräckligt riskpåslag och en planering för att hantera den påverkan de kan få på projektet om de faller ut. Koncernledningen och stadsledningskontoret uppmanar bolaget att fortsätta bevaka utvecklingen och säkerställa att indexuppräkningen och kostnadskalkylerna speglar det aktuella marknadsläget genom hela projektets framdrift. Koncernledningen och stadsledningskontoret noterar att bolaget räknat med en prisutveckling på fem procent i projektet. Uppföljning behöver ske på faktisk kostnadsutveckling. Koncernledningen och stadsledningskontoret uppmanar vidare bolaget att kontinuerligt återkomma till sin styrelse och till koncernledningen med lägesredovisningar i samband med tertialrapporteringar. Koncernledningen och stadsledningskontoret föreslår mot bakgrund av detta att inriktningen för Stockholm Avfalls projekt avseende byggnation av Sätra nya återvinningscentral godkänns. Fredrik Jurdell Fredrik Jurdell Anette Scheibe Lorentzi Vd Vice vd Bilagor 1. Tjänsteutlåtande Stockholm Vatten och Avfall AB 2. Tjänsteutlåtande Stockholm Vatten och Avfall AB bilaga A 3. Tjänsteutlåtande Stockholm Vatten och Avfall AB bilaga B 4. Protokollsutdrag Stockholm Vatten och Avfall AB Inriktningsbeslut gällande Stockholm Avfall ABs projekt Nya Sätra återvinningscentral Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Fredrik Jurdell, Vd 2026-02-06 Anette Scheibe Lorentzi, Vice vd 2026-02-06 --- [Bilaga 1 Tjänsteutlåtande Stockholm Vatten och Avfall AB.pdf] 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 1 (22) Handläggare Till Avfall Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB Utredning Jonas Selander Lyckeborg Projekt 2256 Nya Sätra återvinningscentral – Inriktningsbeslut FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att för projekt 2256 Nya Sätra återvinningscentral fatta inriktningsbeslut och bevilja upp till 30 mnkr för planeringsfasen med en indikativ totalbudget om 337 mnkr att bemyndiga verkställande direktören att teckna erforderliga avtal att hemställa Stockholms Stadshus AB att för egen del godkänna förslaget samt hemställa ärendet till Kommunfullmäktige för beslut Christian Rockberger Verkställande direktör Malin Werner Avdelningschef Avfall Bilagor: Bilaga 1 Layoutförslag större anläggning, Sweco 2024 Bilaga 2 Layoutförslag mindre anläggning Sweco 2024 Bilaga 3 Beskrivning av kapacitet för anläggningar för grovavfall i södorort 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 2 (22) Sammanfattning Projektet avser uppförande av en ny fullstor återvinningscentral i sydvästra Stockholm. Efter att tidigare återvinningscentral i Sätra avvecklats, mot bakgrund av att marken behövdes för elinfrastruktur, har kapacitetsbrist och långa köer på kvarvarande anläggningar uppstått. Samtidigt har kraven från lagstiftaren och stadens egen ambition ökat vad gäller återbruk, förebyggande av avfall och materialåtervinning. Bolaget har i samråd med Exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret undersökt alternativa lokaliseringar i den sydvästra delen av staden. Ytor möjliga och tillgängliga för användande för avfallshantering är ytterst begränsade och endast en möjlig plats har identifierats. Ytan som identifierats medger inrymmande av en modern och framtidssäkrad anläggning. Lokaliseringen medför betydande mängder bergschakt vilket fördyrar projektet. Exploateringskontoret har dock medgett upplåtande i form av tomträtt vilket ger en rimlig avskrivningstid för investeringen. Nollalternativet, i form av att endast fortsätta med befintliga anläggningar, bedöms inte ge erforderlig kapacitet, önskad kundservice eller möjlighet att svara upp mot ökade krav på återbruk. Alternativ i form av mindre anläggningar och mobil insamling bedöms inte kunna svara upp mot kapacitetsbehovet i området eller långsiktigt säkra utrymme för att uppfylla kommunens uppdrag kopplat till hantering av skrymmande avfall och återbruk. Genomförande av investeringen medför att kapacitet för hantering av grovavfall och farligt avfall tillförs och därmed avlastar övriga återvinningscentraler. En ny anläggning ger vidare möjlighet att svara upp mot högre krav och ambitioner vad gäller förebyggande av avfall och mottagning av återbruk samt att en etablering långsiktigt säkras för uppfyllande av bolagets skyldigheter som kommunal renhållare. Projektet är beräknat att uppgå till 30 mnkr för planeringsfasen. Projektets totala budget beräknas till 337 mnkr. Bakgrund Återvinningscentralernas roll Enligt 15 kap miljöbalken är varje kommun skyldig att se till att avfall under kommunalt ansvar samlas in, sorteras och tas om hand på bästa miljömässiga sätt. På stadens återvinningscentraler (ÅVC) tas grovavfall, textilier, material till återbruk, elektronik och farligt avfall från hushåll emot. Anläggningarna finansieras via grundavgift i den av kommunfullmäktige beslutade avfallstaxan. Även verksamheter får lämna visst grovavfall mot en avgift. Ny lagstiftning kräver utökad infrastruktur för återbruk och materialåtervinning I takt med att ny lagstiftning träder i kraft ökar kraven på att fler avfallsfraktioner ska sorteras ut. Klimat- och näringsdepartementet remitterade den 12 november 2024 promemorian Reformering av avfallslagstiftningen för ökad materialåtervinning och för mer cirkulär ekonomi (KN2024/02249). Promemorian innehåller bland annat förslag om ytterligare krav på 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 3 (22) kommuner att tillhandahålla infrastruktur och plats för mottagning av återbruk och materialåtervinning. I skrivande stund är det inte fastställt i vilken omfattning dessa krav kommer att implementeras, men det är tydligt att omställningen kräver fysiska förutsättningar – inte minst i form av tillräckliga ytor på återvinningscentralerna. För att möta detta behov föreslår bolaget att bygga en ny fullstor återvinningscentral i sydvästra Stockholm. Platsbehovet är särskilt stort när det gäller hantering av material som kan återanvändas. Plockanalyser från 2024 visar att upp till en femtedel av det avfall som idag läggs i fraktionen för energiåtervinning hade kunnat återanvändas om rätt infrastruktur funnits på plats. Fallstudier som utfördes på Östberga ÅVC under 2024 visade även att en betydande faktor för sortering, utöver bemanning och utrymme att ta emot fler fraktioner, är att kunder känner att de har tid att sortera i lugn och ro. Köbildning och trängsel på anläggningen bidrar till sämre sortering. Återbruk har stor klimatnytta genom att minska utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar från produktion och transport av nya varor. Det finns dessutom flera synergieffekter i form av både ekonomiska och sociala vinster. Bolaget arbetar därför systematiskt med att öka utsorteringen till återbruk inom samtliga avfallsfraktioner och att höja kunskapen om cirkulära system bland besökare. Utmaningar vid lokalisering av återvinningscentral Sedan det 2017 blev tydligt att Sätra ÅVC riskerade att behöva stängas har bolaget i omgångar genomfört inventeringar efter ny lämplig mark i sydvästra Stockholm. En omfattande uppdatering av denna inventering gjordes 2019, där omkring 20 platser analyserades utifrån kriterier som tillgång till vägnät, yta, avstånd till bostäder samt potentiella konflikter med andra planer eller miljövärden. Ett fåtal platser bedömdes som tekniskt möjliga, men samtliga prioriterades av staden för bostadsutbyggnad eller annan infrastruktur och var därmed inte tillgängliga för kommunalteknisk verksamhet. Dessa resultat har kontinuerligt delgetts Stadsbyggnadskontoret och Exploateringskontoret, som därefter bistått i fortsatt sökande. Under 2023 utreddes en specifik plats i Sätra mer ingående, men utredningen lades ner då platsen bedömdes som olämplig: ytan var för liten i relation till den investering som krävdes, mängden berg att spränga var omfattande, och staden erbjöd endast ett tidsbegränsat arrende på 25 år. Bolaget bedömde mot denna bakgrund att det inte var motiverat att gå vidare med investeringen. Bolaget har tillsammans med Stadsbyggnadskontoret fortsatt utreda andra möjliga lokaliseringar, men kan efter utredning konstatera att det inte finns några alternativa ytor i södra Stockholm som uppfyller kraven. Möjligheterna är uttömda och det enda realistiska alternativet är området Ny Sätra, se bild 1. Samarbetet med berörda förvaltningar har dock lett till en omplanering av det aktuella området kring framtida Skärholmsvägen samt erbjudande om tomträtt istället för arrende. Den nya placeringen är därmed bättre anpassad för verksamheten, har en större och mer ändamålsenlig yta, betydligt mindre berg att spränga samt förbättrade juridiska och 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 4 (22) ekonomiska villkor. Dessutom möjliggör platsen en mer effektiv utformning av anläggningen, vilket stärker framtida kapacitet och funktionalitet. Bild 1 Visar tidigare anläggning, det område som utreddes för ny ÅVC under 2023 samt nuvarande område som utreds. Bild 1 Området i förhållande till tidigare anläggning – Google Anläggningar för grovavfall i söderort I söderort återstår idag två återvinningscentraler samt ett återbruk efter att Sätra ÅVC stängdes vid årsskiftet 2024/2025. En tillfällig mindre anläggning har etablerats i anslutning till Skärholmens centrum. Bild 2 visar samtliga anläggningar i söderort samt tänkt plats för en ny anläggning. 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 5 (22) Bild 2 Anläggningar för grovavfall i söderort Under 2024 besökte totalt 550 000 kunder anläggningarna i söderort. En viss överlappning av kunder mellan anläggningar i södra delen av kommunen och framförallt Bromma ÅVC har registrerats men det är tämligen begränsat. Överflyttningseffekter mellan norrort och söderort är generellt ovanliga, främst på grund av närhetsprincipen – invånare tenderar att välja den återvinningscentral som ligger närmast bostaden oaktat om kötiden är längre. Skulle Bromma ÅVC falla bort i samband med exploatering eller annan omprioritering från markägaren kan dock Östberga bli det närmsta alternativet för ett antal norrortsbor och därmed ytterligare belasta anläggningar i söder. Förutsättningar för befintliga anläggningar beskrivs i detalj i bilaga 3. Framtida behov Etablering av återvinningscentraler prövas enligt miljöprovningsförordningen och kräver normalt tillstånd för anläggningar på s.k. B-nivå. I tillståndet ges ett antal villkor som kan innefatta allt från gränsvärden för föroreningar i dagvatten och bullernivåer men även hanterade mängder avfall. Tillståndet baseras på en verksamhetsbeskrivning som inkluderar beskrivning av kundflöden och öppettider mm. I det fall stora mängder kunder flyttas mellan anläggningar måste bolaget säkerställa att dessa villkor och förutsättningar inte överskrids. Historiskt har detta i vissa fall krävt åtgärder såsom begränsade öppettider samt begränsning av företagsbesök för att hålla avfallsmängderna inom tillståndets ramar. Tillståndsprocesser för återvinningscentraler enligt miljöprövningsförordningen kan ta upp till 3 år. En ökad belastning på befintliga anläggningar får följdverkningar kopplat till bland annat trafiksituation, köbildning, säkerhetsaspekter för besökare och arbetsmiljö. Vidare leder det ökade kundtrycket till ökat slitage på anläggningarna. Samtidigt som det ökade kundtrycket leder till ökat slitage, försvåras möjligheten att tillfälligt stänga för underhåll eller utveckling utan att den återstående kapaciteten blir otillräcklig. Detta påverkar inte bara verksamheten 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 6 (22) utan även kundernas tillgänglighet till återvinningscentraler, då längre resvägar och ökad restid blir en konsekvens. Bolaget har inlett ett arbete med att ta fram en strategi för framtidens återvinningscentraler i Stockholm vilken inkluderar genomförande av en studie för att identifiera vilka typer av avfallsanläggningar som kommer att behövas för att hantera stadens skrymmande avfall på ett hållbart och effektivt sätt. Typanläggningar har definierats som fullstor framtidssäker ÅVC eller mindre ÅVC som i stort motsvarar nuvarande anläggningar. Utöver detta kan det även finnas behov av specialiserade anläggningar för vissa avfallsströmmar som till ex. trädgårdsavfall eller mini-ÅVC. Ett antal scenarier har tagits fram med olika kombinationer av funktion och kapacitet i söderort (Sätra, Vantör och Östberga). De flesta scenarier bygger på att någon form av permanent anläggning etableras i Sätra. Hur omfattande och flexibel en eventuell ny anläggning i Sätra blir kommer i hög grad att styra hur övriga anläggningar i området kan utformas och vilken funktion de behöver kunna erbjuda. Översiktsplan, befolkningsutveckling, bebyggelse Stadens översiktsplan antagen 2018 pekar ut fyra fokusområden. Tre av dessa ligger i söderort: Skärholmen/Sätra/Vårberg, Enskede/Årsta/Vantör samt Farsta. Med fokusområde menas ett stadsutvecklingsområde med stor eller mycket stor stadsutvecklingsmöjlighet dit stadens planeringsresurser och investeringar riktas för att få igång mer omfattande bostadsbyggande och stadsutveckling än vad som annars vore möjligt med nuvarande marknadsförutsättningar. Översiktsplanen präglas generellt av befolkningstillväxt och förtätning. Under målet ”En klimatsmart och tålig stad” framhålls att: Stockholm ska vara en klimatsmart stad, där effektiv markanvändning och transporteffektiv stadsstruktur bidrar till ökad tillgänglighet, minskad klimatpåverkan och begränsad resursförbrukning. Stadsstrukturen och de tekniska systemen ska vara välfungerande och tåliga så att staden kan möta klimatförändringar och andra påfrestningar. I Statistik om Stockholm, Befolkningsprognos 2024 framhålls att befolkningsökningen i Stockholm kommer vara långsammare än tidigare prognostiserat. Det kvarstår dock att den totala befolkningen kommer öka och de södra stadsdelarna är de som växer mest både i absoluta tal och andel. Störst procentuell ökning väntas i Skärholmen och Enskede-Årsta- Vantör med 16% respektive 15%. Ökningen av bostäder sker till övervägande del i form av lägenheter, totalt ca 28 300 i söderort. Under samma period förväntas cirka 335 villor tillkomma i samma område. I Skärholmen förväntas totalt ca 3 500 lägenheter stå klara år 2033. I Enskede-Årsta-Vantör är motsvarande siffra 9 400 lägenheter. Utveckling av avfallsmängder och typer Mål samt prognos för utveckling av avfallsmängder finns framtaget i avfallsplan för Stockholms kommun 2025–2030, tabell 2. 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 7 (22) Tabell 2 Prognos för utveckling av avfallsmängder Avfallsplan 2025 – 2030 2018 2020 2022 2025 2030 2035 2040 Restavfall 220 044 190 120 184 947 162 564 147 099 152 761 158 050 Matavfall 20 890 24 630 29 547 37 900 50 400 52 900 55 400 Grovavfall 104 040 95 652 89 062 86 062 82 562 80 062 77 562 Returpapper 15 106 12 380 12 513 11 359 9 667 8 227 7 001 Förpackningsmaterial 47 377 50 641 55 980 67 860 77 360 77 360 77 360 Miljöfarligt avfall 3 035 3 679 3 032 3 609 3 589 3 671 3 736 Elavfall, batterier 5 644 6 314 5 614 5 314 4 814 4 314 3 814 Fett-och slamavfall 28 134 31 866 54 389 55 389 56 389 57 389 58 389 Återbruksmaterial 1 631 2 307 1 838 2 038 5 038 5 838 6 338 Total mängd, ton 445 901 417 589 437 322 431 095 436 918 442 521 447 914 Invånare 962 154 975 551 991 032 1 018 255 1 065 297 1 114 513 1 166 003 Kg/invånare 434 395 386 369 357 346 334 Kg/invånare inkl. slam 463 428 441 423 410 397 384 Prognosen för grovavfall är att det totala tonnaget ska minska med 10% från 2025 till 2040 trots fortsatt befolkningsökning. Totalmängden grovavfall förväntas dock delas upp på allt fler delfraktioner för att möjliggöra bättre materialåtervinning. Förändring bedöms i vikt och för vissa hanterade material kan det vara relevant att kopplingen till volym löpande förändras. Detta speciellt för elavfall då elektronik och vitvaror blir allt lättare vilket gör att hanterade volymer inte bedöms sjunka i samma omfattning som tonnaget. Mängden produkter till återbruk prognostiseras tredubblas. Något som kan behöva öka ytterligare för att svara upp mot stadens mål och förstärkta lagkrav. Behov av ökad kapacitet på återvinningscentralerna i söderort Med utgångspunkt i nuvarande belastning på återvinningscentralerna, osäkerheten kring möjligheten att bygga ut befintliga anläggningar, ökade krav på funktionalitet både i stadens mål och från lagstiftaren, samt det faktum att befolkningen i söderort förväntas öka under kommande år, står det klart att kapaciteten på återvinningscentralerna behöver stärkas. För att möta framtida behov och säkerställa en tillgänglig och hållbar avfallshantering krävs därför en strategisk utökning av kapaciteten på återvinningscentralerna i söderort. Detta är en förutsättning för att leva upp till stadens mål om en klimatsmart och tålig stad med effektiva tekniska system och god tillgänglighet för medborgarna. 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 8 (22) ÄRENDET Inriktningsbeslut Ärendet avser ett inriktningsbeslut för en ny återvinningscentral som ska ersätta tidigare Sätra ÅVC samt tillföra utvecklade funktioner för återbruk. Efter inventering har plats för en möjlig ny etablering identifierats i samråd med bl.a. Exploateringskontoret och Stadsbyggnadskontoret. Ny yta är ca 11 000 m². En typlayout har tagits fram för att säkerställa att det är möjligt att inrymma en fullstor återvinningsanläggning som motsvarar nuvarande och framtida krav på återbruk och återvinning. I förslaget nedan, bild 6 samt bilaga 1, finns en väl tilltagen återbruksbyggnad på cirka 1 000 m². I den byggnaden ska det förutom insamling av återbruk också vara möjligt att inrymma en flexibel yta som kan användas till att sprida kunskap om cirkulär ekonomi eller arbeta för beteendeförändringar. Det kan tex innebära yta för utbildning, studiebesök eller reparation. Bild 6. Skiss över ny återvinningscentral Sätra Vid projektering av ny återvinningscentral måste hänsyn tas till befintliga och planerade bostäder likväl som förändrade funktioner och framtida behov för återvinningscentralen. För att kunna bygga anläggningen behöver en ny detaljplan tas fram. Närheten till befintliga och planerade bostäder medför att det kommer ställas gestaltningskrav på anläggningen som ska bidra till att anläggningen kan samexistera i området med bostäder och verksamheter. En 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 9 (22) viktig aspekt är ”ansiktet mot gatan” som anläggningen visar utåt. Det behöver vara en anläggning som smälter in i omgivningen för att den ska fungera i den växande staden, se bild 7 och 8. Anläggningen ska vara lätt tillgänglig för gående, cyklister likväl som bilburna besökare. Bild 7: Återbruksdel, mot gatan Bild 8, Gröna tak och solceller Planprocess Stadsbyggnadskontoret har lämnat ett positivt förslag till planbesked (förhandsbedömning) avseende utbyggnad av ställverk samt ny placering av återvinningscentralen år 2021. Stadsbyggnadskontoret har meddelat att bolaget inför denna planstart inte behöver en ny förhandsbedömning utan kan utgå från den tidigare. Planprocessen har inte initierats ännu och beräknas ta åtminstone två år. Planprocessen kan dessutom dra ut på tiden, allt mellan 3–24 månader om den överklagas. 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 10 (22) Markupplåtelse Tänkt yta för ny Sätra återvinningscentral ägs av Stockholms kommun och förvaltas av Exploateringsnämnden genom Exploateringskontoret, bild 1. Den upplåtelseform som avses tillämpas är tomträtt med en grundläggande avtalstid på 60 år för att sedan övergå till 40 åriga löpande förlängningar. Villkor i övrigt följer stadens standardavtal vad gäller krav på markanvisningar. Sulfidberg Geologiska förhållanden på tänkt plats utgörs i stort av berg i dagen med stora höjdskillnader. För att kunna bygga en återvinningscentral på platsen krävs omfattande markförberedelse. Nödvändig bergschakt är skattat till ca 100 000 kubikmeter. Bolaget har undersökt området i syfte att ta reda på om berget innehåller sulfidmineral. Geokonsult, Sigma, som utförde undersökningen tog 16 prover på berget varav 10 prover var sulfidförande. Provtagning av berget genomfördes genom insamling av borrkax (bergkross som erhålls från borrning) med en borrbandvagn. Då den rumsliga variationen i sulfidhalt inte är känd utöver de enskilda provpunkterna är det dock möjligt att provtagningen, som för alla borrade prover utförts mer eller mindre vertikalt, inte på ett korrekt vis motsvarar bergets faktiska variation. Därför görs ett antagande om att berget i området genomgående är sulfidhaltigt. Vid förekomst av sulfidberg tillkommer transportkostnader till deponianläggning och deponikostnader av material. Deponikostnader skiljer sig beroende av vilken sulfidhalt det är i berget. Dagvatten Området består av kuperad skogsmark på berg. Tekniskt avrinningsområde är Klubbenområdet vars recipient är Mälaren-Fiskarfjärden, även det ytliga avrinningsområdet är Mälaren-Fiskarfjärden. Mälaren-Fiskarfjärden har måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk status. För befintlig situation avrinner vattnet ytligt till vägdike som ligger norr om utredningsområdet. Diket är anslutet till befintligt dagvattenledningsnät. För planerad anläggning kommer anslutning till samma dagvattenledningsnät ske men då direkt från inplanerade dagvattenåtgärder. Dagvattenledningsnätet ansluts till dagvattentunnel. Ledningsnätet är något ansträngt dit anläggningen kommer ansluta. Inga källaröversvämningar direkt nedströms området men närliggande området finns det inrapporterade källaröversvämningar. Framtida situation kommer innebära att skogsmarken hårdgörs och ändring i höjdsättning. Detta kommer innebära en ökning av flöden och föroreningsbelastning. Dagvattenhantering i form av rening och fördröjning inom fastigheten kommer att behövas för efterlevnad av Stockholms stads åtgärdsnivå på 20 mm. Eventuellt ytterligare fördröjning kan bli aktuellt när kapaciteten på ledningsnätet utretts mer detaljerat. Dagvattenåtgärder kommer även att behöva dimensioneras för omhändertagande av släckvatten. Skyfallssituationen är idag problematisk i närområdet till utredningsområdet. Det finns större lågpunkter nedströms området och stora delar av närområdet är klassat som instängt. Exploateringen får inte försämra för nedströmsliggande områden vid skyfall. Vid instängda 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 11 (22) områden finns extra stor risk att skyfallsvatten leds in på ledningsnätet vilket inte får ske. Det är därför viktigt att skyfallssituationen utreds. Utredningsområdet ingår i Östra Mälarens vattenskyddsområde. Dagvattenhantering behöver därför följa skyddsföreskrifterna för Östra Mälarens vattenskyddsområde. Avfallet som kommer hanteras på återvinningscentralen får inte ge upphov till ytterligare föroreningar som leds in på dagvattennätet. Solceller Anläggningen förses med tak ovanför ramp samt ovanför återbruket. Taket planeras blandas med solceller och gröna tak. Omfattningen identifieras i systemhandlingsfasen och styrs mycket av hur beroende vald dagvattenlösning blir av fördröjning på taken. Alternativa lösningar Nollalternativ, Sätra ÅVC ersätts inte Nollalternativet utgörs av att Sätra ÅVC inte ersätts och att kunder hänvisas till övriga befintliga anläggningar. För kundbasen i sydvästra Stockholm skulle det medföra betydligt längre körsträckor. De närmsta fullstora anläggningarna i Stockholm ligger cirka 10 km bort i Östberga respektive Vantör. Dessa saknar i nuläget teknisk kapacitet att ta emot mängderna och besökarna från Sätra utan betydande störningar. Tabell 3 visar besöksstatistiken på anläggningarna i söderort under januari och februari 2024 och 2025 och tabell 4 hanterade avfallsmängder. Till och med augusti 2025 har ca 50 000 fler kunder besökt Vantör och Östberga jämfört med 2024. Åtgärder för att möta nedstängningen av ÅVC Sätra med utbyggnad på Vantörs ÅVC har gjort att tunga fraktioner som jord, sten betong och trädgårdsavfall ökat kraftigt på denna anläggning och flyttats dit även från Östberga ÅVC. Även konjunktureffekter med minskat byggande bedöms ha påverkan på mängden avlämnad tonnage. Därav speglar inte mängdförändringen inte besöksstatistiken. Statistiken visar att besöksantalet från SRV-kommunerna minskat under 2025. Dock kvarstår att många av Sätras besökare inte hittat till någon anläggning. Besökstopparna förväntas bli betydligt högre under vår och höst på Östberga och Vantör. Tabell 3 Besöksstatistik på anläggningarna i söderort jan- aug 24 jan-aug 25 Östberga 154 000 163 000 Vantör 73 000 112 000 Sätra 137 000 0 SRV - 15 851 T abell 4 Hanterade avfallsmängder, ton jan-aug 2024 jan-aug 2025 Samtliga avfallsslag 9 500 9 000 Östberga Samtliga avfallsslag, 9 600 13 100 Vantör 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 12 (22) Markytan på Vantör ÅVC har utökats för att göra anläggningen mer tillgänglig för besökare. Detta är en tillfällig lösning då det utreds andra avfallsanläggningar inom området. Samarbete med SRV återvinning Under januari 2025 blev det möjligt för boende i Stockholm att samnyttja SRV:s återvinningsanläggningar i bland annat Huddinge, Haninge och Botkyrka. Detta regleras med en fastslagen kvittningssumma. Återvinningscentralen i Fittja ligger ca 10 km från Sätra och är närmast belägen av anläggningar utanför Stockholm Tillfällig mindre anläggning i Skärholmen En tillfällig anläggning har etablerats i anslutning till Skärholmen Centrum. Denna anläggning är upplåten med arrende om 5 år och har medfört begränsade anpassningsåtgärder. Ytan är ca 2500 m² och läget, delvis under Skärholmsvägen, påverkar möjligheten att använda de stora containrar som används på andra återvinningscentraler. Det är inte möjligt att angöra anläggningen med 24m ekipage (lastbil med släp), vilket gör att logistiken blir jämförelsevis ineffektiv. Sammantaget gör det att kapaciteten för anläggningen blir begränsad och beräknas kunna ta emot högst cirka 60–80 000 besökare per år. Inga verksamheter eller budade tjänster tas emot på grund av platsbrist. Det är också begränsade mottagningsmöjligheter och samtliga fraktioner som idag tas emot på en ÅVC kan inte tas emot. Redan idag är det mycket svårt att hitta lämplig mark för tillfälliga anläggningar. Kommande förtätningar av staden gör att utmaningen med att hitta plats för avfallsinfrastruktur väntas öka ytterligare. Speciellt till en investeringsnivå som är rimlig för tillfälliga etableringar. Det finns inga garantier för att bolaget kommer få tillgång till annan lämplig yta i området för enklare/tillfällig anläggning när verksamheten på Skärholmens mini-åvc upphör. Sammantaget medför nollalternativet risk för omfattande köbildning på övriga anläggningar i staden. Kunder i sydvästra Stockholm kommer få betydligt längre att köra till en fullstor återvinningscentral antingen i en närliggande kommun eller i Stockholm samt att det finns en ökad risk för en ansträngande arbetsmiljö för personalen som jobbar på ÅVC. Slitage, behov av kapacitetsförstärkning och personalbehov på övriga anläggningar kan även förväntas öka. Stadens övriga återvinningscentraler kommer även behöva ha kapacitet för att svara upp mot det tillskott av bostäder som planeras i staden under de kommande åren. Alternativ 1 – Ny fullstor återvinningscentral i Sätra Alternativ 1 innebär att en ny återvinningscentral uppförs på den identifierade ytan i anslutning till Strömsätravägen, enligt bild 6. Denna etablering motsvarar en fullstor, modern och framtidssäkrad anläggning som kan möta både dagens och framtidens krav på återbruk, återvinning och effektiv avfallshantering i ett växande sydvästra Stockholm. Den planerade anläggningen är strategiskt placerad och anpassad till kommande stadsutveckling i området, inklusive bostadsbyggande och infrastruktur. I och med att staden har erbjudit tomträtt, tryggas tillgången till marken på lång sikt. Detta är en avgörande förutsättning för att kunna göra de investeringar som krävs för att bygga en anläggning som klarar både dagens och morgondagens behov – inklusive en ökad mängd besökare, ökade återbruksvolymer samt högre krav på miljöprestanda. 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 13 (22) Utformning med fokus på tillgänglighet och kundnytta Den nya anläggningen kommer att vara öppen och tillgänglig för alla, oavsett om besökare kommer till fots, med cykel eller bil. Den utformas med en tydlig entré där en mottagningshall utgör första anhalt för kunderna. Denna typ av bemötande, där besökare först möts av personal i en mottagningshall, skapar goda förutsättningar att identifiera och ta till vara material för återbruk redan vid ankomst – vilket är i linje med kommande lagkrav på ökad återanvändning och förstärkt fokus på cirkulär resursanvändning. Mottagningshallen skapar också goda förutsättningar för information och styrning, vilket ger ett effektivt kundflöde. För att minimera buller och anpassa anläggningen till närhet till bostäder, kommer anläggningen att skärmas av med plank och skärmtak. Byggnaden anpassas även till den befintliga elinfrastrukturen och nyttjar de naturliga bergkonturerna för att minska behovet av markarbeten där så är möjligt. Den tilltänkta ytan kräver omfattande bergschaktning – uppskattningsvis cirka 100 000 m³ – vilket innebär stora insatser både miljömässigt och ekonomiskt. Hanteringen av sulfidförande berg, som enligt gällande regelverk kräver deponering, medför ytterligare kostnader. Sammantaget bidrar detta till att investeringskostnaden för etablering av återvinningscentralen blir hög. Kostnaden för bergschaktning, inklusive hantering av eventuellt sulfidberg, är inräknad i investeringskalkylen. Totalkostnaden uppskattas till 337 mnkr, vilket medför en årlig kapitalkostnad och avskrivning i snitt om ca 12 mnkr. I gengäld möjliggör detta en hållbar, kapacitetsstark och flexibel anläggning med lång livslängd, lägre känslighet för tillfälliga belastningar och god arbetsmiljö. Driftkostnaden förväntas ligga i nivå med motsvarande modern anläggning som Bromma ÅVC. Transportkostnader förväntas motsvara tidigare Sätra återvinningscentral då läget skulle vara i samma industriområde. Markåtkomst säkras med tomträtt, anläggningen byggs för att vara flexibel över tid och utformningen möter både kapacitetsbehov och miljökrav. Möjlighet finns att införa fler fraktioner eller svara upp mot andra logistiklösningar än containersystem. Om behovet av ÅVC-kapacitet förändras på lång sikt utgör anläggningen och tomträtten en strategisk resurs för att uppfylla bolagets funktion som renhållare. Det ger goda förutsättningar att effektivt skala upp alternativa metoder som mobila och budade tjänster. Alternativ 2 - Ny mindre återvinningscentral i Sätra Alternativ 2, bild 9, syftar till att uppföra en ny permanent återvinningscentral på identifierad yta i anslutning till Strömsätravägen som motsvarar en mindre anläggning än den som nämns i alternativ 1. Syftet är att tillföra kapacitet i sydvästra stadsdelen men att minimera kostnadsdrivande bergschakt. 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 14 (22) Bild 9 Skiss över ny återvinningscentral Sätra – modell mindre Ytan som används är cirka 9 000 m². Tomträtten som upplåts kommer fortsatt vara på 11 000 m². Skillnaden mellan alternativ 1 och 2 är att detta alternativ inte uppfyller kraven på framtida långsiktiga behov, då återbruksdelen är betydligt mindre (470 m²), det är färre containerplatser med 15 istället för 19, mottagningshallen för återbruk och farligt avfall är mindre vilket på sikt riskerar att bli begränsande. Anläggningen kommer likväl som alternativ 1 anpassas till framtida planer på bostäder och utbyggd infrastruktur i området. Större delen av anläggningen skärmas av med plank och skärmtak för att klara de bullerkrav som närheten till bostäder medför. Den ska vara tillgänglig för gående, cyklister och bilburna besökare. Den tilltänkta ytan kräver liksom alternativ 1 en omfattande bergsschaktning. Uppskattad total mängd berg som behöver sprängas är cirka 70 000 kubikmeter. Detta är resurskrävande, både ur ett miljö- samt ett ekonomiskt perspektiv. Dessutom tillkommer kostnader för hanteringen av sulfidberg som i dagsläget kan kräva deponering eller efterbehandling. Detta gör att investeringskostnaden blir hög för en återvinningscentral. Driftkostnader för den här anläggningen förväntas motsvara driftkostnaden för den tidigare återvinningscentralen i Sätra. Inga större förändringar av personaltäthet och transportkostnader förväntas på grund av flytt till den tänkta nya anläggningen. 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 15 (22) Alternativ 2 medför att ytor och utrymmen för hantering av kommunalt avfall i sydvästra Stockholm säkras på lång sikt i och med tomträtt. Fastigheten kan på sikt svara upp för växande och förändrade behov. Investeringskostnad enligt bolagets kalkylmodell beräknas till ca 267 mnkr vilket medför en årlig kapitalkostnad och avskrivning på i snitt ca 9,5 mnkr. Det finns en möjlighet att schakta ut kvarvarande berg och bygga ut anläggningen med tiden. Detta skulle dock innebära driftstopp under en längre period samt bedöms bli mycket kostsamt på grund av närheten till den då etablerade elinfrastrukturen vilket medför behov extra försiktighetsåtgärder. Alternativ 3 - flera tillfälliga mindre anläggningar och mobila tjänster Alternativ 3 syftar till att komplettera nollalternativet med flera tillfälliga anläggningar för att uppfylla kapacitetsbehovet. Möjliga lokaliseringar för att etablera tillfälliga anläggningar har inventerats i sydvästra Stockholm. En handfull tekniskt möjliga platser har identifierats varav två har bedömts som möjliga under en begränsad tid. Utöver inventering av mark för uppförande av nya byggnader för en återvinningscentral har bolaget även undersökt beståndet av kommersiella lokaler inom området. I Sätra industriområde finns ett antal logistiklokaler som har potential att med viss anpassning kunna inrymma en mindre återvinningscentral. Bolaget publicerade under 2024 en upphandling där fastighetsägare i området bjöds in att lämna anbud. Inga anbud inkom. Värt att notera är att sydvästra Stockholm har begränsad andel mark av industriell karaktär. Den är i stort koncentrerad i stråket mellan Skärholmsvägen och E4:an, där skyltläge vid E4 driver upp priset på marken. Investeringskostnaderna för enskilda tillfälliga ytor blir betydligt lägre jämfört med alternativ 1 och 2. Nivåerna kan dock variera kraftigt beroende på förutsättningarna för ytorna. Investeringsutgiften för den tillfälliga anläggningen i Skärholmen är endast ca 5 mnkr. Det bygger på att den ytan redan var asfalterad samt avskärmad av ett vägdäck och att endast små anpassningar behövdes. Det får ses som så fördelaktigt som det kan bli. I andra fall skulle markberedning, nya serviser och avskärmning mm kunna bli betydligt mer omfattande. För ytor som förkastats av tillgänglighetskäl eller konflikter med andra nyttor har kostnader skattats från 15 mnkr och uppåt. Anpassningskostnaderna för en inomhuslokal kan också bli betydande, där framförallt brand- och ventilationskostnaderna är kostnadsdrivande. Som alternativ till etableringen i Skärholmen undersöktes lokaler där enbart anpassningskostnader bedömdes överstiga 15 mnkr. Det finns en rad utmaningar med tillfälliga anläggningar. Bland annat är det resurskrävande att identifiera lämpliga lokaliseringar och driva etableringsprocesser. Tillfälliga mindre anläggningar kan kräva mer personal och ineffektiva avfallstransporter då ytorna oftast är begränsade, vilket kan resultera i en hög driftersättning. Chansen att hitta nya tillfälliga platser för etablering bedöms komma att minska med åren i och med att marktillgången är ytterst begränsad och området kommer att förtätas ytterligare. 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 16 (22) Förutsättningar för tillfälligt bygglov för en återvinningscentral enligt Plan- och bygglagen är att åtgärden är av tillfällig karaktär och tillgodose ett tillfälligt behov. Det ska vara trovärdigt att den tillfälliga åtgärden ska avvecklas och att behovet av den sökta åtgärden på platsen upphör innan tiden för det tidsbegränsade lovet går ut. För att kunna motivera detta behöver därmed trovärdig plan för ersättningsanläggning redan finnas på plats innan en tillfällig anläggning uppförs. I förlängningen innebär det att inte endast ett flertal tillfälliga platser måste identifieras utan även framtida ersättningsplatser för samtliga dessa. Att istället få permanent bygglov för mindre anläggningar kräver att detaljplan medger detta, annars krävs ny detaljplan eller ändring av befintlig vilket kan ta flera år och ställer högre krav på anläggningarna även om intentionen skulle vara att flytta denna inom en kortare period. Att ersätta tidigare Sätra ÅVC med tillfälliga, mindre anläggningar skulle kräva åtminstone tre - fyra anläggningar, som respektive skulle ha en driftersättning i nivå med tidigare Sätra ÅVC. Varje tillfällig anläggning får utformas efter de förutsättningar som gäller på de ytor eller lokaler som kan disponeras. Det innebär att avfallsslag som kan hanteras, fordons- och mängdkapacitet och möjliga öppettider kan komma att variera kraftigt mellan anläggningarna. Det medför i förlängningen att kunder kan behöva åka till flera eller olika anläggningar beroende på vilka fraktioner man ska lämna. Mobila tjänster har använts som komplement för att kompensera för stängningen av Sätra ÅVC. Det har dock kunnat konstateras att nyttjandegraden av dessa inte har varit lika hög i området som i centrala delen av staden. De fraktioner och volymer som mobila tjänster erbjuder uppfyller inte behoven för återvinningscentralernas kunder. Mobila tjänster ger service till en del av kundbasen som är underbetjänade idag och tillför stora värden, men överlappet med den kundgrupp som utgör huvuddelen av dem som nyttjar ÅVC bedöms vara begränsad. Större återvinningscentraler har en viktig roll att spela för konsolidering av volymer från mobila insamlingstjänster för att nå effektivitet och skalbarhet. Mindre tillfälliga anläggningar bedöms inte kunna nyttjas för detta ändamål. Fordon som lämpar sig för mobila och budade tjänster utgörs ofta av ickekomprimerade eller mindre elfordon som får plats att röra sig samt ställa upp på kvartersgator och stör mindre. Att köra dessa insamlingsfordon hela vägen till behandlingsanläggningar långt utanför staden blir mycket ineffektivt användande av resurser istället för att fordon och personal kan nyttjas för transporter ytterst i logistikkedjorna. Förordat förslag till beslut Bolaget förordar alternativ 1, att planprocess för ny återvinningscentral på identifierad plats vid Strömsätravägen startas. Alternativ 1 bedöms sammantaget bäst svara upp mot bolagets strategiska perspektiv om att säkra leverans av kommunal renhållning med hög kundnöjdhet på ett sätt som tar hänsyn till ekonomi, miljö och personal, se tabell 6. Alternativet med fullstor ÅVC-anläggning i Sätra rekommenderas för att bland annat säkerställa nödvändiga ytor för insamling av återbruk och kommande utsortering av nya materialslag. 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 17 (22) Alternativ 1 medför att ytor och utrymmen för hantering av kommunalt avfall i sydvästra Stockholm säkras på lång sikt i och med tomträtt. Det ger bolaget en stabil och trygg etablering för framtiden och minskar beroendet av nuvarande anläggningar med tidsbegränsade arrenden, särskilt Östberga, där arrendeavtalet löper ut 2030 och risk finns att det inte förlängs. Alternativ 1 medger även scenarier med annan prioritering av tillkommande mark i Högdalen än till återvinningscentral. En jämförelse av totala kostnader inklusive driftkostnader återfinns i tabell 5. Jämförelsen visar att även om investeringsutgiften för en ny fullstor anläggning är hög så blir den sammantagna normerande årliga kostnaden lägre jämfört med uppförande och drift av flera mindre anläggningar. Alternativen att hantera motsvarande mängder genom ett flertal tillfälliga mini-åvc blir avsevärt dyrare. För mini-åvc inomhus antas att lokal hyrs och anpassningsåtgärder belastar hyra istället för investering. Investeringsutgiften för mini-åvc utomhus är satt till motsvarande Skärholmens mini-åvc vilken har haft unikt fördelaktiga förutsättningar vad gäller anläggningsanpassningar. Investeringsutgiften i kostnadsjämförelsen för mini-ÅVC utomhus bedöms därmed vara lågt räknad. Tabell 5 Jämförelse av kostnad för mini-åvc och större anläggningar. Normerad kostnad beaktar de olika alternativens kapacitet att hantera erforderliga mängder i förhållande till kapaciteten på en fullstor anläggning. Stor Mellan Mini, Mini, utomhus inomhus Avskrivningstid, år 50 50 10 10 Ränta 3% 3% 3% 3% Investeringsutgift, tkr 320 000 270 000 5 000 0 Hanterad mängd, ton/år 20 700 14 000 4 335 4 335 Driftkostnad, tkr/år 12 100 11 500 8 000 8 000 Transportkostnad, tkr/år 5 300 3 200 1 800 2 000 Arrende- alt. hyreskostnad, 1 600 700 600 6 000 tkr/år Kapitalkostnad, tkr/år 11 200 9 500 600 0 Summa kostnad, tkr/år 30 200 24 900 11 000 16 000 Normerad kostnad, tkr/år 30 200 36 700 52 400 76 300 Nollalternativet bedöms bland annat medföra försämrad service för kunderna, längre körsträcka för boende i sydvästra Stockholm, försämrad arbetsmiljö för personalen på ÅVC samt ett ökat slitage på Östberga samt Vantör och ge ökad sårbarhet för driftstörning på kvarvarande anläggningar. Kostnadsskillnaden mot att bygga den mindre anläggning i alternativ 2 blir tämligen begränsad i förhållande till den funktionalitet som kan erbjudas. Det är även mer kostsamt att bygga i två etapper, om anläggningen enligt alternativ 2 senare måste byggas ut, vilket även skulle innebära ett längre driftstopp. 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 18 (22) Att vara beroende av tillfälliga anläggningar enligt alternativ 3 bedöms inte vara en långsiktig hållbar lösning då tillgänglig mark är begränsad redan idag. Framtida förtätning av staden kommer ytterligare försvåra att hitta ytor för teknisk infrastruktur. Risken att bolaget kommer att stå utan kapacitet i stadsdelen blir icke försumbar. Högre driftkostnad för tillfälliga lösningar väger även långsiktigt upp en del av den besparing som görs av investeringsutgifter. Att ersätta kapaciteten med mobila lösningar bedöms inte som görbart. Möjlighet till omlastning på större återvinningscentraler är snarare en förutsättning för att kunna utveckla mobila och budade tjänster på sikt. Bolagets förordade förslag är mot bakgrund av ovan alternativ 1. Trots att investeringsutgiften för alternativet är hög – främst till följd av omfattande markberedning och hantering av berg – är den normerande kostnaden för alternativet försvarbar. En fullstor anläggning bedöms totalt sett som mer kostnadseffektiv, ge önskad kundnytta samt vara framtidssäkrad för höjda återbruksambitioner. Inga andra lämpliga och tillgängliga platser för en permanent återvinningscentral i sydvästra Stockholm har kunnat identifieras, trots upprepade försök och dialog med stadens förvaltningar. Det gör att denna lokalisering framstår som det enda realistiska sättet att långsiktigt trygga kapaciteten för avfallshantering i området. Åtgärder Följande åtgärder förväntas ingå för att uppnå projektets mål: • Ta fram systemhandlingar • Framtagande av detaljplan samt bygglov och fastighetsbildning • Tillstånd för verksamheten enligt Miljöprövningsförordningen • Tillstånd för hantering av brandfarlig vara • Träffa markavtal med tomträtt • Detaljprojektering av anläggningen • Upphandling av byggentreprenad • Genomförande av byggentreprenad • Slutbesiktning och överlämning till beställare Organisation och ansvarsfördelning Projektet drivs av avdelning Investering på uppdrag av avfallsverksamheten. Tillståndsprövning samordnas av Investering med stöd av Avfall. Avfallsavdelningen ansvarar för upphandling av driftentreprenör, med stöd av bolagets Inköpsenhet, samt driftsättning av anläggningen. Tidplan Planering och projektering Q3 - 2026 – Q2 2029 Genomförande Q3 - 2029 – Q2 2031 Avslut Q4 - 2031 Tidplanen är i stort sett beroende av framdriften med detaljplanen, tillståndsprocess och att inga upphandlingar överprövas. 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 19 (22) Det föreligger för närvarande regeringsförslag om reformering av lagstiftning kring miljöprövningen. I vad mån detta riskerar att påverka tidplanen negativt är tidigt att säga men behöver bevakas. I den mån detaljplan fördröjs eller förändras kan bygglov inte erhållas i tid vilket medför motsvarande förskjutning i tidplanen. Ekonomi Total budget för projektet bedöms till cirka 336 600 000 kr, beräknat enligt bolaget kalkylmall inklusive indexrisk. Betydande del av kostnaderna orsakas av markberedande kostnader då anvisad tomt kräver stora mängder bergschakt och berget innehåller sulfid. Hantering av sulfidhaltigt berg är kostsam. Vid diskussioner med Exploateringskontoret gällande de höga kostnaderna för markberedning har de klargjort att exploatören står för dessa, vilket följer stadens policy för anvisning av mark. Enligt likabehandlingsprincipen anser Exploateringskontoret att de inte kan stå för markberedande kostnader och att det inte finns utrymme i deras projektbudget för denna kostnad eller att skriva ner tomträttsavgälden som kompensation. Exploateringskontoret kommer dock ta kostnader för flytt av nätstation samt byggnation av lokalgata som krävs för anläggningen. Anläggningen har en större inbyggnadgrad och ett hårdare gestaltningskrav än gamla Sätra ÅVC och behöver anpassas efter kommande bebyggelse. Vidare krävs större ytor för återbruk som svar på förändrad avfallslagstiftning. Kostnadsnivån för projektet kan jämföras med vad som beräknas för Göteborg kretsloppspark Högsbo till 300–349 mnkr 2022, motsvarande 330–385 mnkr i dagens kostnadsläge. Oslo Smedstad gjenbrukscentral uppfördes för 180 mnkr NOK år 2015 vilket motsvarar ca 269 mnkr SEK 2025. Kostnadsdrivande för storstäder är bristen på tillgång till mark som kan bebyggas utan omfattande markberedning och medför inbyggnadskrav. Kostnaden för de kända riskerna i projektet grundar sig främst på två faktorer: den uppskattade halten sulfid i berget och kostnaden för att hantera det bergmaterial som inte kan återanvändas utan måste avsättas, till exempel genom deponering. Sulfidberg klassas som potentiellt miljöfarligt material och omfattas därför av strikta regelverk för hantering och deponering, vilket kan leda till höga kostnader. Flera stora infrastrukturaktörer i regionen driver dock just nu på för att skapa mer kostnadseffektiva lösningar för hantering av sulfidberg, exempelvis genom gemensamma mellanlagringsplatser eller utveckling av nya behandlingsmetoder. Skulle dessa initiativ realiseras i tid, kan det skapa ett mer fördelaktigt läge när projektet startar och därmed bidra till att minska den faktiska kostnaden. Detta är dock osäkert i dagsläget och därför speglar den avsatta summan för kända risker en försiktig och realistisk bedömning utifrån dagens förutsättningar. 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 20 (22) Utgifter Tabell 6 Planeringsbudget Moment Beräknad planeringsbudget Projekt- och byggledning 3 200 000 kr Projektering 10 200 000 kr Geo, mark och miljö 9 400 000 kr Övriga byggherrekostnader 800 000 kr Kända risker 1 400 000 kr Oförutsett 5 000 000 kr Summa 30 000 000 kr Tabell 7 Indikativ totalbudget, inklusive planeringsbudget Moment Indikativ totalbudget Projekt- och byggledning 22 400 000 kr Projektering 10 800 000 kr Geo, mark och miljö 10 000 000 kr Övriga byggherrekostnader 3 000 000 kr Entreprenad inklusive material 178 600 000 kr Kända risker 9 500 000 kr Oförutsett 35 700 000 kr Summa 270 000 000 kr Prisindexrisk 66 600 000 kr Summa 336 600 000 kr Kalkylen är framtagen i prisnivå indexmånad: april -25 Indexuppräkning Bolaget bedömer att marknadsläget är fortsatt oförutsägbart med risk för fortsatt ökande kostnader till följd av prisindexutveckling. Prisindexrisken för projektet beräknas till cirka 67 mnkr. Beräkningar av prisindexrisken i projektet baseras på antagande om Indexutveckling enligt nedan. 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 21 (22) Tabell 8 Förväntad indexutveckling 2026 5 % 2027 5 % 2028 5 % 2029 5 % 2030 5 % Inkomster Projektet genererar inga inkomster. Risker Här beskrivs de risker som är upptagna i kalkylen som kända risker. Tabell 9 Risk Påverkan på projekt Förslag på åtgärd Tidplan – Detaljplan, Kostnadsökning och glapp i Samverkan med övriga bygglov, tillstånd kan möjlighet att erbjuda hushåll aktörer, genomföra överklagas, samt i sydvästra kommundelen en förberedande arbeten i återvinningscentral görligaste mån oförutsedda kompletteringar kopplat till detta Förändringar i lagstiftning Kan både innebära Bevaka implementering av kring miljöprövning tidsvinster eller fördröjningar nytt lagförslag beroende på utfall. Större volym berg än Kostnadsökning, Ta höjd för detta i kalkylen beräknat Anläggningens slutgiltiga Kan medföra Samverkan med SBK och utformning kan förändras kostnadsökning och tydligt meddela varför under planarbetet försämrad funktion utformning inte kan förändras för mycket från föreslagen anläggning Samordning med Kan medföra Nära kontakt med SvK samt närliggande byggprojekt kostnadsökning samt Ellevio i alla faser av fördröjning projektet och ta höjd för detta i kalkylen Slitage på lokalgator pga. Kostnad Ta höjd för återställande och utleverans av stora mängder förebyggande åtgärder i berg kalkylen I planerafasen har överprövning av detaljplan, bygglov eller tillstånd samt oförutsedda kompletteringar kopplat till detta identifierats och prissatts. Extern konsult har anlitats för att genomföra kalkyler baserat på planerad anläggning och uppskattad volym bergschakt. Utvecklad behandlingsteknik av sulfidberg eller förändrat regelverk kring detta skulle kunna medföra besparingar. 2025-11-25 Dnr: 25SVOA1129 22 (22) Kostnader för förändrad utformning av anläggningen kan exempelvis vara ökade gestaltningskrav i form av fasadmaterial och växtväggar mm. Oförutsett Oförutsett Påverkan på projekt Förslag på åtgärd Ökat pris på byggmaterial Betydande kostnadsökning Tillämpa kalkylmallen Ökat pris på byggmaterial bedöms inrymmas i oförutsett, vilket är prissatt efter kalkylmallen till 20 % av entreprenadkostnaden. Ärendets beredning Ärendet har behandlats av enhet Återvinning med stöd från enhet Utredning inom avdelning Avfall. Föreslagen lokalisering för återvinningscentral har diskuterats och förankrats med Stadsbyggnadskontoret och Exploateringskontoret. SLUT --- [Bilaga 2 Tjänsteutlåtande Stockholm Vatten och Avfall AB bilaga A.pdf] :SFERX 23:61 41-20-4202 101-A xyl_rotslluf_101-A S T Ä N G S E L FÖRKLARINGAR R E D N U U T F A R T K R S O N A L- P +37,5 GENOMFARTSFIL FÖR KUNDER E P P PARKERING OCH GÅNGYTOR FÖR KUNDER +36,0 P 19 P GENOMSLÄPPLIG YTA MED GÅNGFART FÖR KUNDER 18 G N ARBETSYTOR NI NATURMARK T P Ä 17 N 16 P MOTTAGNINGSBYGGNAD D LE J 15 UK O D CONTAINRAR/KÄRL AR P 14 BA ST OI V +37,5 P 13 RT SKÄRMTAK MED SEDUMTAK B T ER 12 S N T E R P Ä Å P L A N K U T P O P M S N T M Ä T A A L / L I N F N R U I N A L G R L A +35,5 11 10 K Ä R M T A K M E D S E D U M P S T Ä N G S E L GRÖNYTOR I N M E C O T A K O S I D D 9 C H L JU D A A P B S N O R 8 B E N T E R U N YTA FÖR ÅVC 10683 m2 7 D +35,5 E R T A A R T K E T GRÖN TAKYTA 4432 m2 F 6 T U H P I N L - A O S C T T R A FI K R =14,0 m 5 P +35,5 4 A / 3 +35,5 M P M O T NI N G R A R 2 P P S T Ä C LL O N T AI N T K AJ T R +35,5 +37,5 U F ULL A +35,5 L A U S TL Ä M NI N G A P H U S L A S T K AJ 1 NI N G / T S A F A A V R F L A I L G L T L A S T K U A P J P / S U T T Ä L L L NI N G +36,8 L E S G +36,8 ÅTERBRUK EL 123 m2 R W C +36,8 N Ä T 92 m2 S 1011 m2 BYGGNAD I TVÅ VÅNINGAR. C PERSONAL / KONFERENS / A F T É U PÅ N D Ö E V R R V E I S P N L I A N N G . S / R E E D P U A M R T A A T K ION I NL Ä M NI N G T A K O C H E R T A K E P N G S K Ä Y R L L M / Ö L B I P L E R U M N D S A MLI O R / K N R B DU I V A U T IK Å NI N G D S E T E R P E R A VI T U TL P M E E N N T A M SKISS 2024-02-14 A Å B P T E +36,8 KR E N AO R T T B R M S R É B U R A K L - P ÄD K E U +36,8 KK . S J E L YR L G S CA Ä N BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN P S T HANDLINGSSKEDE UNDERLAG STATUS FÖR DISKUSSION SÄTRA ÅTERVINNINGSCENTRAL STOCKHOLM I N F A R T K U N Sweco Sverige AB - Telefon 08-695 60 00 - www.sweco.se D E UPPDRAG NR RITAD/KONSTR AV HANDLÄGGARE 300230001 SEKAAN SEKAAN R 3 6 V DATUM ANSVARIG I A 2024-02-14 SEEVTI K Ö NY ÅTERVINNINGSCENTRAL I SÄTRA F I +35,8 L FULLSTOR ÅVC SITUATIONSPLAN SKALA A1 1:300 NUMMER BET A-101 A3 1:600 --- [Bilaga 3 Tjänsteutlåtande Stockholm Vatten och Avfall AB bilaga B.pdf] :SFERX 95:71 22-20-4202 201-A 201-A S T Ä N G S E L FÖRKLARINGAR R E D N U U T F A R T K R S O N A L- P GENOMFARTSFIL FÖR KUNDER E S P P K Ä R O M C T H A +36,0 16 +37,5 P U N D E R L T JU A D K E A K T B S M O E R D B S E E N D T U M T A K PARKERING OCH GÅNGYTOR FÖR KUNDER E P R GENOMSLÄPPLIG YTA MED GÅNGFART FÖR KUNDER 15 G N ARBETSYTOR NI NATURMARK T P Ä 14 N 13 P MOTTAGNINGSBYGGNAD D LE J 12 UK O D CONTAINRAR/KÄRL AR P 11 BA S ST T Ä OI V P N G 10 S RT +37,5 E SKÄRMTAK MED SEDUMTAK L B T ER 9 NÄ GG NN T E R P Å P L I N A S N I K D M E D UU O PP CC M PP OO SS L NN A TT Ä T Ä T S AA LL T LL II N NN NN I RR N II AA G RR +35,5 8 7 6 P P A N T A M E R A V I I N T V S A A R M O L I R N G / K S Y K L Ä M R Ö L B / L IP F G A Ö N R R V Ö S Ä N L N Y A D T G O Y T R T I A L L I G T Ä O N M G T L R IG ÄT Y T T S A A L F T R E Å R N N S A B T K IVET A P L E ANVÄND YTA I ARRENDEALTERNATIVET R N 5 P YTA FÖR ÅVC 8 944 m2 4 +35,5 GRÖN TAKYTA 3068 m2 3 T A R P F T U I N- O C H T R A FI K R =14,0 m 2 S E L S T G A L 1 N Ä +35,5 T S A / M M +35,5 T O NI N G R A R +37,5 P S T Ä LL O N T AI N P C U A FARLIGT ULL F EL AVFALL 92 m2 89 m2 H K P TI B U GA R. NI N ÅTERBRUK Å T E R E B N R T U R K É B P Y G E P R G Å S N O Ö A N V D R A I E L T / V P K Å L O A V N N Å F . S E E R D E U N M S T AK UTL Å NI N 4 G 68 m2 P P G S E L N Ä T S WC R P N G NI CYKEL- OTTA G PARK. R M C Y G K Å L I E E S N N D T R E É S O K Ä S C R E H D M I S U N T O M A C R K H T B A E F E K C Ö N K O T N C E I N H R G L U . J N U D D E - R TA K T AB E R IN BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN F HANDLINGSSKEDE A R UNDERLAG T K G U STATUS E N J N D FÖR DISKUSSION Ä O E R M R N S S V T IK IA SÄTRA ÅTERVINNINGSCENTRAL A T K K E T L IG T Ö F IL STOCKHOLM S NÄT RAFT NSKA K NA DE R Sweco Sverige AB - Telefon 08-695 60 00 - www.sweco.se 3 S N V E YA BY G G U 3 P 0 PD 0 R 2 AG 3 N 0 R 001 R S IT E AD K /KO A N A ST N R AV H S AN E D K LÄ A GG A AR N E 6 DATUM ANSVARIG 2024-02-21 SEEVTI NY ÅTERVINNINGSCENTRAL I SÄTRA +35,8 FULLSTOR ÅVC - ARRENDEALTERNATIVET SITUATIONSPLAN SKALA A1 1:300 NUMMER BET A-102 A3 1:600 --- [Bilaga 4 Protokollsutdrag Stockholm Vatten och Avfall AB.pdf] PROTOKOLL §6 7/2025 Fört vid styrelsesammanträde med Stockholm Vatten och Avfall AB den 4 december 2025. Plats: Bryggerivägen 10, Bromma Närvarande: Ordförande Gabrielle Gjerswold Vice ordförande Anna Cederschiöld Stuart Övriga ledamöter eller som ledamot tjänstgörande suppleant Gunnar Söderholm Eli Rätväg ersattes av Nadja Sandberg Deniz Butros ersattes av Rose-Marie Rooth Rose-Marie Rooth Bertil Timan Sara Svanström Marcus Wangel Suppleanter Nadja Sandberg Thomas Ehrnström Anders Trojenborg Elisabeth Hellström Michael Sigge Inga Osbjer Arbetstagarrepresentanter Mikael Greek, Kommunal Maria Kotsch, SACO Helena Ylling, Vision Övriga: VD Christian Rockberger, borgarrådssekreterare Andreas Eriksson, Jenny Bengtsson, Niklas Björkman, Lisbeth Gatenborg, Sigrid de Geyter, Stefan Rosengren, Malin Werner, Maria Ålander Petrén, Sara von Ehrenheim och Susanne Österlund Anmält förhinder: Bertil Timan, Sara Svanström, Johan Heinonen och Sophie Perulf § 6. Projekt 2256 Nya Sätra återvinningscentral - Inriktningsbeslut Förelåg förslag till styrelsen att godkänna bolagets förslag Styrelsen beslutade i enlighet med bolagets förslag till beslut att för projekt 2256 Nya Sätra återvinningscentral fatta inriktningsbeslut och bevilja upp till 30 mnkr för planeringsfasen med en indikativ totalbudget om 337 mnkr. bemyndiga verkställande direktören att teckna erforderliga avtal. hemställa Stockholms Stadshus AB att för egen del godkänna förslaget samt hemställa ärendet till Kommunfullmäktige för beslut. Särskilt uttalande från Gabrielle Gjerwold m.fl., Rose-Marie Rooth m.fl. och Gunnar Söderholm m.fl. Det finns ett tydligt behov av en fungerande och långsiktig återvinningscentral i området som styrelsen anser viktig att prioritera. Efter att ÅVC Sätra stängdes har en tillfällig, mindre anläggning öppnats i Skärholmen. Den är ett steg i rätt riktning, men kapaciteten är långt ifrån tillräcklig för att möta dagens och framtidens behov. Vi instämmer med bolagets bedömning att ”Alternativ 1 – Ny fullstor återvinningscentral i Sätra” är det som bäst bemöter det framtida behovet av ökad kapacitet för hantering av grovavfall och farligt avfall samt förebyggande av avfall och mottagning av återbruk i enlighet med bolagets skyldigheter som kommunal renhållare. Alternativ 1 innebär i anspråkstagande av kuperad skogsterräng på berg, vilket kan rymma en rik och varierad naturmiljö med stor biologisk mångfald. Det är därför viktigt att påverkan av byggnationen på naturen blir så liten som möjligt och att ordentlig ekologisk kompensation planeras i projektet. Ersättning av träd ska också ske utifrån stadens trädmål. I det fortsatta arbetet är det viktigt att bolaget särskilt beaktar följande punkter: ▪ Anläggningen behöver, i enlighet med avfallstrappan, utvecklas med en tydlig och omfattande fokus på reparation och återanvändning av olika avfallsfraktioner såsom grovavfall, elprodukter, kartong, textil m.m. ▪ Projektet behöver planeras, byggas och driftas med hänsyn till stadens ambitioner för hållbart byggande och cirkuläritet utifrån ett livscykelperspektiv. Aspekter som påverkan på dagvatten och ledningsnät och användning av miljövänliga och hållbara material är viktiga att ha med i arbetet. ▪ Projektet behöver säkerställa en säker och miljömässigt ansvarsfull hantering av miljöfarligt avfall. ▪ Nödvändiga miljökonsekvensbedömningar av effekterna av entreprenaden behöver genomföras. Särskilt uttalande från Anna Cederschiöld Stuart, Sara Svanström och Marcus Wallner I samband med etableringen av en ny återvinningscentral i Sätra vill vi understryka att aspekterna kring säkerhet och trygghet behöver vara centrala genom hela planeringen och utformningen. Återvinningscentraler är publika miljöer med stora kundflöden, tunga fordon och hantering av både farligt avfall och värdefulla material. Det ställer höga krav på en utformning som förebygger olyckor, skapar överskådlighet och ger en trygg upplevelse för både besökare och personal. Det är därför viktigt att anläggningen utformas med god belysning, säkra gångstråk, tydlig separation mellan kundtrafik och tung lastbilstrafik, samt välplanerade mottagningsytor. En modern och funktionellt utformad återvinningscentral minskar risken för incidenter och stärker arbetsmiljön. I takt med att området kring Sätra utvecklas med fler bostäder och ökad närvaro av människor blir det än viktigare att anläggningen både fungerar väl i sitt sammanhang och upplevs som trygg att besöka under hela öppettiden. Vi vill också lyfta den viktiga aspekt som rör avfallsbrottslighet. Avfallsbrottslighet ska inte tillåtas slå rot i Stockholm, och etableringen av en fullstor återvinningscentral i Sätra är en central del i att stärka stadens förmåga att motverka denna utveckling. När staden erbjuder tillgängliga, trygga och välfungerande mottagningslösningar minskar utrymmet för oseriösa aktörer att agera i skymundan genom illegal insamling, sortering eller dumpning av avfall. Samtidigt krävs mer än en modern anläggning. Staden behöver stärka sin förmåga att upptäcka och stoppa olaglig hantering av avfall genom en mer sammanhållen och effektiv samverkan mellan berörda förvaltningar, polis och tillsynsmyndigheter. Genom stärkta kontrollverktyg, riktade insatser och ett tydligt ansvarsutövande kan vi försvåra för kriminella aktörer att verka och säkerställa att avfall hanteras på ett kontrollerat och lagligt sätt. En tryggad och fullstor återvinningscentral i Sätra blir därmed både en praktisk och strategisk investering, ett konkret steg i stadens arbete för en trygg, ren och hållbar stad fri från kriminell verksamhet kopplad till avfall. Vid protokollet Susanne Österlund