Guldfisken 26 m.fl., förslag till detaljplan, 2024-06800

[Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2024-06800 Planavdelningen 2026-03-24 Anna Duarte Sida 1 (2) Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Telefon 08-508 27 524 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för Guldfisken 26 m.fl i stadsdelen Östermalm, Dnr 2024-06800 Ett förslag till detaljplan för Guldfisken 26 m.fl. i stadsdelen Östermalm i Stockholm, Dp 2024-06800, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget innebär utökning av befintlig hotellverksamhet på Nybrogatan 53 genom påbyggnad på taket med en våning samt ett gårdshus i en våning på innergården. Planförslaget visas under tiden 31 mars – 11 maj 2026 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Samrådsmöte kommer att hållas 14 april 2026, kl. 17:00 - 19:00 i Tekniska nämndhuset, Fleminggatan 4. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 11 maj 2026 ha inkommit till Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Alternativt via e-post: stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Ange ärendets diarienummer: 2024-06800 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Godkänt dokument - Anna Duarte, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dnr 2024-06800 Sida 2 (2) Sändlista Ellevio AB Cykelfrämjandet Exploateringskontoret Försvarsmakten Företagsgrupperna Stockholm Fastighetskontoret Gasnätet Stockholm AB Hyresgästföreningen Stadsmuseet Lantmäterimyndigheten Luftfartsverket Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Naturskyddsföreningen i Stockholm Riksantikvarieämbetet Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Sjöfartsverket Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Stockholms studentkårers centralorganisation (SSCO) Svensk Handel SISAB, Skolfastigheter i Stockholm AB Skönhetsrådet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Swedavia AB, Arlanda flygplats och Bromma Stockholm Airport Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Utbildningsförvaltningen Sakägare enligt fastighetsförteckning Norra innerstadens stadsdelsförvaltning För kännedom: Namnberedningen Receptionen i Tekniska Nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stockholmsrummet Stadsbyggnadsroteln Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK SM Plangrupp Godkänt dokument - Anna Duarte, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 --- [Planbeskrivning samråd.pdf] Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 10420 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (40) Planbeskrivning Detaljplan för Guldfisken 26 m.fl. i stadsdelen Östermalm, Dnr 2024-06800 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Anna Duarte Telefon 08-508 27 527 Samrådshandling Dnr 2024-06800 2026-03-24 Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 2 (40) Sammanfattning Planförslaget syftar till att möjliggöra utökad yta för hotellverksamhet genom påbyggnad och ombyggnad av taket på befintlig fastighet Guldfisken 26 på Östermalm samt fastighetens underbyggda gård med cirka 40 hotellrum på taket och lokal på gården. Förslaget omfattar ytterligare en indragen takvåning vilket ökar våningsantalet från 8 till 9 våningar vilket medför två indragna våningar mot Nybrogatan och tre indragna våningar mot Nybrogatans indragna gaturum, en torgbildning, i en sammanhäng- ande volym. Fastighetens kulturhistoriskt värdefulla byggnad, från 1950-talet. bevaras till stora delar upp till befintlig takfot. Den nya påbyggnaden och gårdshuset utformas med hänsyn till befintliga kulturhistoriska värden och ges en inordnad roll i förhållande till det ursprungliga uttrycket i strukturen kring torgbildningen. På den idag underbyggda innergården möjliggörs ett gårdshus, i en våning, med funktionen konferenslokal med samma uttryck som takpåbyggnaden. Mot torgbildningen möjliggörs sammanbyggnad av de två befintliga skärmtaken vilket medför ett längre sammanhängande skärmtak mot torgbildningen. Sammanfattningsvis syftar planen till att stärka stadens funktionsblandade karaktär med ett tillskott av hotellrum och konferensyta i ett kollektivnära läge samtidigt som den tar hänsyn till den befintliga arkitekturen och stadens kulturhistoriska värden. Detaljplanens syfte Syftet med detaljplanen är att utveckla fastigheten genom att möjliggöra en påbyggnad med ytterligare en indragen våning på taket och en tillbyggnad för lokaler på det underbyggda gårdsbjälklaget. Stor hänsyn ska tas till kvarterets kulturhistoriskt värdefulla byggnad från 1950-talet samtidigt som kvartersbebyggelsen karaktär kring torgbildningen bibehålls. Undersökning om betydande miljöpåverkan Som en del av undersökningen om detaljplanens genomförande kan innebära betydande miljöpåverkan har underlag begärts in från Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Tidplan Samråd 31 mars 2026 – 11 maj 2026 Granskning december 2026 - januari 2026 Antagande mars 2027 Laga kraft, tidigast april 2027 Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 3 (40) Innehåll Detaljplanens syfte .................................................................................. 4 Inledning ................................................................................................... 4 Detaljplanens huvuddrag .................................................................................. 4 Plandata ............................................................................................................ 5 Handlingar ........................................................................................................ 6 Medverkande .................................................................................................... 6 Planeringsunderlag ........................................................................................... 6 Riksintressen .................................................................................................... 8 Planeringsförutsättningar ....................................................................... 8 Stads- och landskapsbild.................................................................................. 8 Befintlig bebyggelse .......................................................................................... 9 Kulturhistoriskt värdefull miljö ......................................................................... 12 Gator och trafik ............................................................................................... 16 Avfall ............................................................................................................... 16 Service ............................................................................................................ 16 Naturmiljö ........................................................................................................ 16 Sociala värden ................................................................................................ 17 Geoteknik ........................................................................................................ 17 Hydrologiska förhållanden .............................................................................. 17 Hälsa och säkerhet ......................................................................................... 18 Planförslag .............................................................................................. 18 Sammanfattning av planförslaget ................................................................... 18 Arkitektonisk idé .............................................................................................. 19 Skala ............................................................................................................... 19 Ljus ................................................................................................................. 20 Synlighet......................................................................................................... 20 Vertikalitet och horisontalitet ........................................................................... 22 Detaljer, material och kulör ............................................................................. 22 Föreslagen ny bebyggelse .............................................................................. 22 Gator och trafik ............................................................................................... 26 Teknisk försörjning .......................................................................................... 27 Motiv till detaljplanens regleringar ................................................................... 28 Genomförandetid ............................................................................................ 32 Konsekvenser och avvägningar ........................................................... 32 Ljusförhållanden och lokalklimat ..................................................................... 32 Sol- och skuggstudie....................................................................................... 32 Befintlig bebyggelse ........................................................................................ 34 Kulturhistoriskt värdefull miljö ......................................................................... 34 Naturmiljö ........................................................................................................ 35 Sociala värden ................................................................................................ 36 Hydrologiska förhållanden .............................................................................. 36 Hälsa och säkerhet ......................................................................................... 37 Riksintresse .................................................................................................... 37 Undersökning om betydande miljöpåverkan ................................................... 37 Genomförande........................................................................................ 38 Organisatoriska frågor .................................................................................... 38 Fastighetsrättsliga frågor ................................................................................ 38 Ekonomiska frågor .......................................................................................... 39 Tekniska frågor ............................................................................................... 40 Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 4 (40) Detaljplanens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra påbyggnad med ytterligare en indragen våning på taket och en tillbyggnad för lokaler på det underbyggda gårdsbjälklaget samtidigt som stor hänsyn ska tas till kvarterets kulturhistoriskt värdefulla byggnad från 1950-talet. Syftet med utformningen av förslaget är att kvartersbebyggelsens karaktär kring Nybrogatans indragna gaturum, torgbildningen, bibehålls och att ljusförhållanden ej nämnvärt försämras för intilliggande fastigheter på grund av påbyggnadens volym. Planförslaget syftar till att minimera förlagets inverkan av påbyggnaden sett från Nybrogatan och dess indragna gaturum. I synnerhet så att det öppna ramverket, takets avslut, mot Nybrogatan fortsatt ska vara opåverkat av den ny tillbyggnaden samt bibehålla övriga kulturhistoriskt värdebärande delar av fasaden mot gatan. Detaljplanen omfattar även skydds- och varsamhetsbestämmelser med syfte att skydda den befintliga byggnadens kulturhistoriska värden. Inledning Detaljplanens huvuddrag Förslaget möjliggör utökad yta för hotellverksamhet genom påbyggnad och ombyggnad på taket och fastighetens underbyggda gård med cirka 40 hotellrum på taket och lokal i gårdens påbyggnad. Förslaget omfattar ytterligare en indragen takvåning vilket ökar våningsantalet från 8 till 9 våningar detta medför två indragna våningar mot Nybrogatan och tre indragna våningar mot torgbildningen i en sammanhängande volym. Påbyggnaden inordnar sig fortsatt kring torgbildningen som omges av byggnader från tidig till sen funktionalistisk arkitektur. En förutsättning för planens genomförande är att den översta våningen rivs, våning 8, i sin helhet samt huvudsakliga delar av våning 7 förutom kopparfasad mot norr. På den idag underbyggda innergården föreslås ett gårdshus, i en våning, med funktionen konferenslokal med samma uttryck som takpåbyggnaden. Mot torgbildningen möjliggörs sammanbyggnad av de två befintliga skärmtaken vilket medför ett längre sammanhängande skärmtak. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 5 (40) Plandata Planprocessen Detaljplan för Guldfisken 26 m.fl. i stadsdelen Östermalm, Stockholms stad, Dnr 2024-06800, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 12 december 2024 § 15. Detaljplanen bedrivs med standardförfarande. Storlek och läge Planområdet utgörs av hörnfastigheten Guldfisken 26 m.fl. som ligger på Nybrogatan 53 samt längs en torgbildning, Nybrogatan 53b, i stadsdelen Östermalm. Den totala arean för planområdet är cirka 1400 kvadratmeter. I väst gränsar planområdet till fastigheten Guldfisken 31 och i söder till fastigheterna Guldfisken 3 samt Guldfisken 7 och 27 kring en gemensam innergård. I norr, mitt över torgbildningen, ligger fastigheten Guldfisken 18. Bilden visar fågelperspektiv över kvarteret Guldfisken sett från norr. Guldfisken 26 markerad med röd streckad linje samt med nummer. Även intilliggande kvartersnummer är angivna i cirklar. Bild: Stadsbyggnadskontoret. Fastigheter och ägoförhållanden Planområdet omfattar hela fastigheten Guldfisken 26 vilken ägs i sin helhet av Fastighetsaktiebolaget Gusto. Samt allmänplats- fastigheterna 2:118 och 2:23 som ägs av Stockholm stad. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 6 (40) Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Underlag om betydande miljöpåverkan Som en del av undersökningen om detaljplanens genomförande kan innebära betydande miljöpåverkan har underlag begärts in från Kulturförvaltningen, Miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. - Underlag för undersökning om betydande miljöpåverkan (Kulturförvaltningen, 2024) - Underlag för miljö- och hälsofrågor (Miljöförvaltningen, 2024) - Remissvar SSBF (Storstockholms brandförsvar, 2024) Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är - Brandutlåtande (Brandskyddslaget, 2026) - Dagvattenutredning (Lektus 2026) - Kulturmiljöutredning & konsekvensanalys (Nyréns, 2026) - Markföroreningar (Lektus, 2025) Övrigt underlag - Solstudier (Nyréns, 2026) Medverkande Detaljplanen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom stadsplanerare Anna Duarte och plankartan är ritad av kartingenjör Ulrika Testorf. Ansvarig chef har varit Maria Sahlstrand. Planeringsunderlag Översiktsplanen I översiktsplanen är en av utbyggnadsstrategierna att möjliggöra värdeskapande kompletteringar som bidrar till stadens övergripande Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 7 (40) mål och skapa nya värden i stadens alla delar. Det betonas att varje byggprojekt ska bidra till att stärka upplevelsen som helhet och förbättra den gemensamma stadsmiljön och i detta fall upprätthålla områdets funktionsblandade karaktär. Ny bebyggelse, ändringar och tillägg i befintliga miljöer ska utföras omsorgsfullt med konsekventa karaktärsdrag och genomarbetade detaljer, grundade på en gedigen analys. Gällande detaljplan För planområdet gäller ändring av stadsplan för del av kvarteret Guldfisken P1.3907A fastställd 1952. Planen reglerar byggrätten gällande våningsantal och bebyggelse på gården samt maximalt antal våningar och hushöjd. Planen reglerar inte markens användning. Bilden visar gällande detaljplan P1.3907A. Bild: Stadsbyggnadskontoret Utöver gällande detaljplan för Guldfisken 26 finns tilläggsplan PI. 7575A som reglerar kvartersmarkens användning, fastställd 1979. Tillägget reglerar att endast bostadsbebyggelse får uppföras om ny bebyggelse ska ersätta befintlig bebyggelse. Även detaljplan PI.1778 är gällande, vilken reglerar den allmänna platsen i planområdet, samt PI. 6908 som reglerar begränsning av byggnadsdjupet. Ingen genomförandetid återstår för ovanstående planer. Stockholms byggnadsordning Planområdet ligger inom Östermalms stenstadsbebyggelse. Ett viktigt karaktärsdrag är de enhetliga gaturummen med bebyggelse som följer gatulinjen, kvarter med individuellt utformade byggnader Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 8 (40) inordnade i en medvetet gestaltad helhet. Konsekvenserna för siktlinjer och påverkan på offentliga rum behöver beaktas. Nya byggnader, som läggs till i befintliga strukturer, utformas utifrån en samtida tolkning av platsens förutsättningar. Ta tillvara, utveckla och aktivera stenstadens torg och parker för att möta behovet av rekreativa mötesplatser. Riksintressen Fastigheten Guldfisken 26 ligger inom riksintresseområde för Stockholms innerstad med Djurgården, som är utpekat som riksintresse för kulturmiljövården, (3 kap 6§ miljöbalken). Planeringsförutsättningar Stads- och landskapsbild Planområdet ligger på Östermalm i närheten till Östermalmstorg, Humlegården och Karlavägen. Kvarterets är exempel på stenstadens enhetliga stadsrum med bebyggelse som följer gatulinjen. Platsen är ett exempel på funktionalism inom stenstadens rutnät, där äldre bebyggelse ersatts av enstaka funktionalistiska byggnader runt ett indraget gaturum, en torgbildning. Utöver Karlavägens boulevardstråk med trädalléer är området i huvudsak hårdgjort. Humlegården står i kontrast till detta med sitt gröna parkrum med rekreativa värden. Bebyggelsen är synlig på håll som en sammanhållen byggnadsmassa med få högre inslag från stadens högt belägna punkter. Bilden visar kvarteret Guldfisken sett från öst, inom vit ruta, med kringliggande stenstadsbebyggelse. Bild: Stadsbyggnadskontoret Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 9 (40) Befintlig bebyggelse Kvarteret Guldfisken är ett exempel på där funktionalism är insprängt i den äldre stenstadens kvartersstruktur. På platsen har äldre bebyggelse ersatts av enstaka funktionalistiska byggnader i ett annars enhetligt gaturum. En torgbildning har skapats mellan tre byggnader med planerad men aldrig genomförd parkstruktur. Torgbildningen har idag funktionen återvändsgata och fungerar som angöring för hotellets garage, ett allmänt garage samt entréer för intilliggande byggnader. Torgbildningen har också parkerings- platser, en återvinningsstation för avfall och tre större träd. Marken ägs av staden. En korvkisok är placerad med sin front mot trottoaren på Nybrogatan, intill grannfastigheten Guldfisken 18. Bilden visar kvarterets inbördes relation kring Nybrogatans indragna gaturum, torgbildning. Guldfsiken 26 till vänster, Guldfisken 18 till höger i bild med Guldfisken 31 i fonden. I förgrunden syns en korvkiosk. Bild: Stadsbyggnadskontoret Fastigheten används idag för hotellverksamhet med gemensamma ytor i bottenvåningen som lobby, konferensrum och matsal. I källaren finns ett parkeringsgarage för hotellgäster. Den aktuella byggnaden uppfördes i mitten av 1950-talet och ritades av arkitektkontoret Ancker-Gate-Lindegren. Byggnaden har två olika uttryck som sammanbinds av en sockel i polerad svart granit och en enhetlig takstruktur i brun koppar. Hörnpartiet mot Nybrogatan och torgbildningen har en tydlig Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 10 (40) vertikalitet i motsats till den fasad som sträcker sig längs med torgrgbildningen och innergården vilken har en tydlig horisontalitet. Bilden visar befintlig fasad för Guldfisken 26 mot torgbildningen, fasad mot norr, med dess två olika karaktärer. Pilarna redovisarr fasadens vertikalitet och horisontalitet. Bild: Stadsbyggnadskontoret.. Bilden visar fastigheten Guldfisken 26 sedd från sydöst, hörnet Nybrogatan och Linnégatan. Bild: Stadsbyggnadskontoret. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 11 (40) Bilden visar fastigheten Guldfisken 26 sedd från nordöst på Nybrogatan. Gavelfasad klädd i gråvita marmorplattor och takets karaktäristiska öppna ramverk som avslut mot himlen, visas som dag och kvällsbild. Bild: Nyréns. Byggnaderna runt återvändsgatan har i sitt grundutförande liknande hushöjder. Guldfisken 26 har en sammanhängande indragen våning i sitt grundutförande, en indragen våning mot Nybrogatan och två mot torgbildningen. En påbyggnad på taket uppfördes under 1980- talet, vilket är det utförande taket har idag. Bilden visar Guldfisken 26 och dess takpåbyggnad, sedd från norr, en våning från Nybrogatan och två våningar från torgbildning och gård. I förgrunden syns bostadshuset Guldfisken 18. Bild Nyréns. En takpåbyggnad utfördes 2013 på Guldfisken 18, vilket har ökat byggnadens totalhöjd och förändrat byggnadernas relation kring torgbildningen. Guldfisken 31 har ett beviljat bygglov från mars 2022 som medger en påbyggnad med ytterligare en våning. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 12 (40) Bilden visar Guldfisken 31 i fonden med dess beviljade tillbyggnad. I sektion redovisas dess tidigare höjd samt relation till Guldfisken 18. Bild: Stadsbyggnadskontoret. Innergårdens fasad är utförd i ljus puts utöver det indragna taket som är utfört i kopparplåt med en utstickande takfotsgesims i koppar och puts. Kvarteret Guldfisken har olika nivåer på gårdarna. Gårdsbjälklaget för Guldfisken 26 är underbyggt med lokaler som används som konferensrum. Bilden visar delar av fasad och underbyggt gårdsbjälklag för kvarteret Guldfisken 26, sedd från Guldfisken 3. Bild: Stadsbyggnadskontoret Kulturhistoriskt värdefull miljö Planområdet ingår i en kulturhistorisk värdefull miljö och är del av riksintresset för kulturmiljö. Guldfisken 26 är i stadsmuseets kulturhistoriska klassificering grönklassad, vilket betyder att fastigheten är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Ändringar ska utföras Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 13 (40) varsamt och med hänsyn till byggnadens karaktärsdrag samt tillvarata byggnadens kulturhistoriska värden. Bilden visar utsnitt ur Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering av kvarteret Guldfisken. Guldfisken 26 markerad med röd ruta. Bild: Stadsbyggnadskontoret Guldfisken 26 har en sparsmakad funktionalistisk stil och bedöms vara kulturhistoriskt värdefull framför allt på grund av sitt arkitektoniska värde som ett tidstypiskt och i sin helhet välbevarade exteriör. Ancker-Gate-Lindegren Arkitektkontor anlitades och arbetet med uppförandet pågick mellan 1954-1958. Byggnaden har två olika uttryck, en marmorklädd fasad mot Nybrogatan och en mer anspråkslös fasad i puts mot återvändsgatan, med ett enhetligt tak i koppar och fönster i teak. Hörnpartiet, fasaden mot Nybrogatan, är klädd med gråvita marmorplattor och fasaden mot återvändsgatan är utförd i gråvit puts, vilken ursprungligt varit putsad i brunt fram till början av 2000-talet. Bottenvåningen, sockeln, är genomgående utförd i polerad svart granit. Byggnaden uppfördes med 7 våningar mot Nybrogatan och 6 våningar mot torgbildningen, därtill en indragen takpåbyggnad med funktionsutrymmen, samt tre källarvåningar. Innergården har begränsat kulturhistoriskt värde, både avseende fasaden men även innergården som helhet förutom två cylindriska trapphus. Ursprungligen uppfördes byggnaden för att för att inrymma flera olika verksamheter; hotell, restaurang, teaterlokal, en uthyrningsdel för butiksverksamhet, kontor liksom gemensamhetsutrymmen för Tandläkarföreningen. Teaterlokalens tidigare placering i entréplan och källare påverkar utförandet av husets bärande konstruktion och stomme. Byggnaden är ritad i en L-plan som ansluter till byggnaderna på intilliggande fastigheter; Guldfisken 3 och Guldfisken 31. Sedan mitten av 70-talet är byggnadens huvudsakliga funktion hotell. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 14 (40) Under 1970 till 80-talet genomgick byggnaden förändringar gällande planlösning och funktion. Hotellverksamheten utökades allt mer och fler av våningsplanen togs i anspråk för hotell- verksamheten. På 1980-talet hade hotellet expanderat såpass att behov av ett till våningsplan uppstår, detta uppförs i mitten av 80- talet. Den marmorklädda fasaden har ett mycket högt kulturmiljömässigt värde, och därtill stor betydelse som en del av kvarteret Guldfisken som helhet. I synnerhet tillsammans med byggnaderna inom Guldfisken 18 och 31. Guldfisken 18 är uppförd under andra halvan av 1930-talet, efter ritningar av arkitekten Lars-Erik Lallerstedt. Guldfisken 31 är samtida med Guldfisken 26 och uppförd efter ritningar av arkitekten Björn Hedvall. Byggnaderna som omger torgbildningen utgör därmed en modernistisk samkomposition som tillsammans utgör en värdefull helhet. Guldfisken 3 är blåklassad, den blå klassningen innebär att fastigheten har bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Fastigheten har utnyttjat hela sin byggrätt vilket betyder att det inte är möjligt att bygga på fastigheten, utöver begränsningar gällande förändringar på grund av det höga kulturhistoriska värdet. Bilderna visar ålderskartering av byggnaderna inom kvarteret Guldfisken. Brun, 1800-tal, blå 1930-tal, lila 1940-tal och grön 1950-tal. Bild: Nyréns Guldfisken 26 värdebärande karaktärsdrag är bland annat ursprunglig utstickande takfotsgesims och den grafiskt indelade putsfasaden med noga avvägda fönsterpartier mot torgbildningen. Fönstrens dimensionering, profilering, glasning och ursprungliga fönster utförda i teak samt sockel av polerad svart granit har också betydande värden. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 15 (40) Bilden till vänster visar sektion på ursprunglig utstickande takfotsgesims och det karaktäristiska rundade taket. Bilden till höger visar takfotsgesimsens bruna kopparkulör och utförande sett från plan 7 mot Nybrogatan. Bild: Nyréns och Stadsbyggnadskontoret. Marmorfasaden och dess takmotiv, avseende öppet ramverk, är utfört i koppar och marmor mot Nybrogatan med hörnparti vilket förstärker byggnadens geometriska uttryck och ger byggnaden en skulptural avslutning mot taket. Bilderna visar det öppna ramverket mot Nybrogatan, utfört i marmor och kopparplåt. Bild: Nyréns Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 16 (40) Gator och trafik Planområdet har god tillgång till kollektivtrafik med tunnelbana inom 200 meter vid Östermalmstorg. Ett antal busshållplatser finns längs med Karlavägen, cirka 200 meter från planområdet. Sommartid är Nybrogatan sommargågata och då angörs Guldfisken 26 via torgbildningen. Härifrån nås också hotellets port till det egna parkeringsgaraget i källaren. Angöring för hotellgäster sker huvudsakligen från Nybrogatan och via en sekundär entré längs med torgbidningen. Avfall Angöring av avfallsfordon sker vid in- och utlastning mot torgbildningen vid Nybrogatan 53b, vilket medför en dragväg inom fastställda normer. Avfallshantering sker i dagsläget i miljörum med källsortering samt kylt soprum för restaurangavfall. Service Offentlig service Det finns väl utvecklad offentlig service i området och närområdet som skolor, förskolor och vård. Kommersiell service I området finns ett generöst utbud av service intill Östermalmstorg och intilliggande kommersiella stråk som Karlavägen. Naturmiljö Mark och vegetation Fastighetens huvudsakliga fasad sträcker sig längs med en torgbildning vars huvudsakliga funktion är återvändsgata vilken saknar rekreativa värden utöver tre högre träd. Fastighetens underbyggda gård och kringliggande bostadsgårdar saknar all form av grönska. Miljökvalitetsnormer Planområdet är beläget inom avrinningsområdet för ytvattenförekomsten Strömmen (SE591920-180800). Enligt VISS (kontrollerat 2025) har Strömmen otillfredsställande ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormerna som ska uppnås för Strömmen är otillfredsställande ekologisk status senast 2039 och god kemisk ytvattenstatus senast 2027. Planområdet avvattnas via ett kombinerat ledningssystem, vilket betyder att både spillvatten och dagvatten avleds i samma ledningar Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 17 (40) till reningsverket. Dagvattnet leds därmed till recipienten Strömmen. Miljökvalitetsnormer för luft Planområdet understiger/överstiger gränsvärdarna för kvävedioxid (NO2) och grova partiklar (PM10) enligt gällande miljökvalitetsnormer. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv En blandning av verksamheter, bostäder kultur och service stödjer en socialt sammanhängande stad. För att bibehålla områdets funktionsblandade karaktär är det viktigt att kvarteret fortsätter ha inslag av andra funktioner än bostäder. Rekreation och friluftsliv Miljön kring kvarteret är till stora delar hårdgjort förutom tre högre träd på torgbildningen som skapats mellan husen med planerad men aldrig genomförd parkstruktur. Humlegården och Karlavägens gröna boulevard ligger i gångavstånd till planområdet. Geoteknik Markförhållanden Enligt Sveriges geotekniska undersökning (SGU) jordartskarta består hela utredningsområdet av fyllnadsmaterial underlagrandes av postglaciär lera, vilket innebär mindre fördelaktiga grundläggningsförhållanden med risk för sättningar, ras eller skred. I närheten av utredningsområdet förekommer områden av urberg. Hydrologiska förhållanden Dagvatten Dagvattnet ska omhändertas inom den egna fastigheten enligt stadens dagvattenstrategi och åtgärdsnivå. Det innebär att nederbörd motsvarande 20 mm ska genomgå rening och fördröjas inom kvarteret innan vidare avledning till dagvattensystemet. För den planerade ombyggnationen gäller stadens dagvattenstrategi vid ny- och större ombyggnation. Planområdet är beläget i ett tätbebyggt innerstadsområde och domineras idag av hårdgjorda ytor så som plåttak, koppartak och hårdgjorda gårdsytor. Dagvatten från området leds idag till Henriksdals reningsverk via det kombinerade ledningsnätet. Efter rening leds vattnet vidare ut i vattenförekomsten Strömmen. Då Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 18 (40) marken består av fyllnadsmaterial har marken hög genomsläp- plighet, vilket innebär att det råder goda infiltrationsmöjligheter inom samt i anslutning till planområdet. Det finns koppartak på fastigheten idag, vilket medför att koppar korroderar och korrosionsprodukterna rinner med dagvattenflödet i det kombinerade ledningssystemet. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller För hotell finns inga riktvärden avseende trafikbuller vid fasad. Hotell omfattas inte heller av bullerkraven i BBR. Förorenad mark De utredningar som gjorts visar att det sannolikt inte finns en CAH- förorening i mark och grundvatten på fastigheten Guldfisken 26. Verksamheten på fastigheten där hotellverksamhet har bedrivits sedan sent 1950-tal, ingår inte i Naturvårdsverkets branschlista för förorenade områden från 2024. Av vad som framkommit i utredningarna finns ingen indikation på att fastigheten är förorenad, dock har området historiskt varit nyttjad som industritomt, bl.a. låg här Apotekarens mineralvattens AB från ca 1890-1930 vilket förvisso inte bör vara en verksamhet som förorenat marken i någon stor utsträckning med sin läsktillverkning. Översvämningsrisker Skyfallsmodellering för Stockholms stad visar att det idag riskerar att samlas vatten på några platser i anslutning till torgbildningen vid ett kraftigt skyfall. Det går dessutom flödesvägar med skyfall in på torgbildningen. Planförslag Sammanfattning av planförslaget Planområdet omfattar fastigheten Guldfisken 26 m.fl. med en yta av 1400 kvadratmeter. Förslaget möjliggör utökad yta för hotellverksamhet genom påbyggnad och ombyggnad på taket och fastighetens underbyggda gård med cirka 40 hotellrum på taket och lokal i gårdsbyggnaden. BYA (byggnadsarean) för det nya bostadshuset är oförändrad och tillkommande BTA (bruttoarea) cirka 1200 kvadratmeter. Förslaget omfattar ytterligare en indragen takvåning. Då den befintliga övre takvåningen rivs medför detta att det nya förslaget Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 19 (40) omfattar två takvåningar mot Nybrogatan och tre mot torgbildningen. Befintlig takfot mot Nybrogatan och torgbildningen är opåverkad av förslaget. Mot gården tillåts större förändringar där takets påbyggnad är i liv med befintlig fasad. Hela gårdsfasaden är putsad och har samma fönsterrytm upp till föreslagen påbyggnad. På den idag underbyggda innergården föreslås ett gårdshus, i en våning, med funktionen konferenslokal med samma uttryck som takpåbyggnaden. Längs den norra fasaden möjliggörs sammanbyggnad av två befintliga skärmtak vilket medför ett längre sammanhängande skärmtak mot torgbildningen. Bilderna visar illustrationsplan över planområdet, markerat med röd linje. Påbyggnad av tak och gård samt sammanhängande skärmtak mot torgbildningen, illustrerat i vitt. Bild: Nyréns Arkitektonisk idé Skala Byggnadens placering, hörnet mot Nybrogatan, och dess höga kulturhistoriska värden ställer höga krav på gestaltning och nya tillägg. För att bibehålla kvartersbebyggelsens karaktär kring Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 20 (40) torgbildningen är samspelet med intilliggande taklandskap viktig i synnerhet med de funktionalistiska byggnaderna kring torgbildningen. Den föreslagna påbyggnaden följer intilliggande byggnads, Guldfisken 31, möjliga påbyggnad i taknock och upplevd takfot samtidigt som förslaget utformats för att samspela med befintlig utformning och höjd hos Guldfisken 31. Stor hänsyn har tagits till stadens skala och intilliggande byggnader för att knyta samman byggnadsmassan till en sammanhållen och stillsam struktur. Bilden visar planförslaget från Nybrogatan, fasad mot öst, med Guldfisken 31 i fonden med sitt nuvarande utförande. Streckad linje anger höjden för möjlig hushöjd på tillbyggnad för Guldfisken 31. Bild: Nyréns Samtidigt har påbyggnadens påverkan på stadsbilden beaktats i ett större perspektiv där utvalda vypunkter studerats för att säkerställa att påbyggnaden fortsatt blir en del av byggnadsmassan. Ljus Utformningen av takets tillbyggnad har utformats för att minimera försämrade ljusförhållandet för intilliggande fastigheter, i synnerhet för bostadshuset i fastigheten Guldfisken 18. Solljusförhållanden för torgbildningen har också beaktats i avseende av en eventuell framtida omvandling till parkstruktur. Synlighet Inverkan av påbyggnaden från Nybrogatan har minimerats, i synnerhet för att det öppna ramverket mot Nybrogatan fortsatt ska vara opåverkat av takets tillbyggnad. Samtidigt ska de ursprungliga takfötterna hållas synliga och avläsbar i stadsbilden. Fasaden mot gården har större tålighet för förändring vilket betyder att den tidigare indragna fasaden flyttats ut till fasadliv då dess placering i söder ej påverkar gårdens ljusförhållanden. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 21 (40) Bilden visar fotomontage över planförslaget, sett från sydöst, från hörnet Nybrogatan och Linnégatan. Takets öppna ramverk är fortsatt tydligt avläsbart Bild: Nyréns Bilden visar fotomontage över planförslaget på dagen och kvällen sett från nordöst, längs med Nybrogatan. Bild: Nyréns Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 22 (40) Vertikalitet och horisontalitet Byggnadens två olika uttryck, vertikalt mot Nybrogatan och horisontellt mot torgbildningen ställer höga krav på utformningen av en enhetlig påbyggnad som förenar dessa två uttryck och volymer. Den föreslagna påbyggnaden tar upp den befintliga byggnadens horisontalitet och proportioner samtidigt som vertikal rytm följs upp i partiers och fönsters indelning. Bilden visar Guldfisken 26 med föreslagen påbyggnad, fasad mot norr, med dess olika horisontella och vertikala utryck förtydligat med pilar. Bild: Stadsbyggnadskontoret Detaljer, material och kulör Stor varsamhet eftersträvas i detaljutformning och materialval. Karaktärsskapande fasadelement, detaljer och kulörer i den befintliga bebyggelsen tas upp i de nya tilläggen och integreras i helheten. Det mörka kulörvalet är väsentligt för upplevelsen av en sammanhållen volym och dess samspel med övriga mörka fasaddetaljer som brun koppar och svart granitsockel, samtidigt som kulören bidrar till att minimera takvolymens inverkan mot Nybrogatan. Föreslagen ny bebyggelse Förslaget omfattar ytterligare en indragen takvåning vilket ökar våningsantalet från 8 till 9 våningar i en sammanhängande volym. Fastighetens kulturhistoriskt värdefulla byggnad, från 1950-talet. bevaras till stora delar upp till befintlig takfot mot Nybrogatan. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 23 (40) Bilden visar Guldfisken 26 med föreslagen påbyggnad, fågelperspektiv sett mot söder, fasad mot norr. Bild: Nyréns Mot gården är befintlig kopparfasad helt riven och putsfasaden med dess kulör och fönsterrytm, proportioner och placering ansluter till föreslagen takpåbyggnad. Den nya påbyggnaden och gårdshuset utformas med hänsyn till befintliga kulturhistoriska värden och ges en inordnad roll i förhållande till det ursprungliga uttrycket och inordnar sig i strukturen kring torgbildningen. Bilden visar Guldfisken 26 med föreslagen påbyggnad mot gården. Fågelperspektiv sett mot norr, fasad mot söder. Bild: Nyréns Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 24 (40) Bilden visar sektion i östvästlig riktning genom takpåbyggnaden. Till vänster i bild befintligt ramverk mot Nybrogatan. Streckad linje redovisar befintligt takkontur. Bild: Nyréns Bilden visar sektion i nordsydlig riktning genom takpåbyggnaden, sedd mot öst. Streckad linje redovisar befintligt takkontur. Bild: Nyréns Detaljer kring takets trappning, utformning och kulör är noga studerade och fyller olika funktioner. Trappningen är utformad utifrån att minimera inverkan mot Nybrogatan där även krön, krönlister och bjälklagstäckningens indrag från fasadliv utformats utifrån detta och samtidigt bidra till ett arkitektoniskt uttryck. De horisontella skärmarna är en modern tolkning av befintlig utstickande takfotsgesims samt förstärker påbyggnadens horisontalitet. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 25 (40) Bilden visar fasadutsnitt med föreslagen påbyggnad med namngivna detaljer, fasad mot öster. I förgrunden visas Guldfisken 31 med möjlig påbyggnad, streckad linje befintlig höjd. Bild: Nyréns På den idag underbyggda innergården möjliggörs en gårdsbyggnad, i en våning, med funktionen konferenslokal med samma uttryck som takpåbyggnaden. Bilden visar fasad mot söder med föreslagen gårdsbyggnad. Bild: Nyréns Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 26 (40) Bilden visar gårdsbyggnaden sedd mot öster, fasad mot väster, i samkomposition med befintliga trapptorn. Bild: Nyréns. Längs med den norra fasaden möjliggörs sammanbyggnad av två befintliga skärmtak vilket medför ett längre sammanhängande skärmtak mot torgbildningen. Bilden visar fasad mot norr med föreslaget sammanhängande skärmtak mot torgbildningen. Bild: Nyréns Gator och trafik Trafik Trottoarernas och gatornas utbredning kommer att vara oförändrade och medför inga konsekvenser för gång- och cykeltrafik. Angöring av avfallsfordon är oförändrad i samband med planförslaget. Parkering Fastigheten har eget garage i källaren vilket är större än hotellets behov, därav hyrs delar av garaget ut till privata aktörer. Planförslaget påverkar ej antalet parkeringsplatser i byggnaden. Skulle det utökande antalet hotellrum, som planförslaget möjliggör, utöka behovet av parkeringsplatser kan verksamheten återta de uthyrda platserna. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 27 (40) Tillgänglighet Entréer och angöring sker från Nybrogatan och torgbildningen, Nybrogatan 53 och Nybrogatan 53b. Det finns två trapphus i byggnaden, varav ett har direkt koppling till det fria, torgbildningen, och kommer att fungera som Tr2-trapphus. Alla våningar är tillgängliga med hiss. Utrymning för hotellgästerna försämras inte då de fortsatt nås med höjdfordon från både Nybrogtan och torgbildningen samtidigt som de två trapphusen i byggnaden används för utrymning av byggnaden och tillkommande gårdshus. Angöring av avfallsfordon sker fortsatt vid in- och utlastning mot torgbildningen vid Nybrogatan 53b, vilket fortsatt medför en dragväg inom fastställda normer. Teknisk försörjning Vattenförsörjning, ledningsnät, el-, tele- och fibernät Fastigheten kan ansluta till det befintliga ledningsnätet för den tekniska försörjningen. Det gäller vatten, avlopp, dagvatten, el, tele, fjärrvärme. Avfallshantering Framtida avfallshantering kommer ske på samma sätt som dagens avfallshantering och kan vid behov utökas i angränsande ytor vilket bedöms vara förenligt med den verksamhet som bedrivs och ständigt behöver anpassar sig till förändrade krav och regelverk. Räddningstjänst Utrymning av byggnaden kan ske utan hjälp av räddningstjänstens stegutrustning eftersom det finns två utrymningstrappor som leder till det fria. Påbyggnaden med ytterligare en våning, totalt 9 våningar, påverkar inte möjligheterna till utrymning. Vad gäller trapphus ska ett av de båda trapphusen utföras som Tr2- trapphus med åtföljande krav på brandsluss mellan trapphus och andra utrymmen, på hotellvåningen utgörs denna av hotellkorridoren. Där trapphus leder till det fria behövs brandsluss mot alla utrymmen som leder till utgången, vilket är trapphuset mot torgbildningen, Nybrogatan 53b. Utrymningen för gårdshuset sker inom byggnaden, varvid två av varandra oberoende utrymningsvägar anordnas. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 28 (40) Motiv till detaljplanens regleringar Användningsbestämmelser allmän plats GATA [Gata] Bekräftar befintlig användning. Användningsbestämmelser kvartersmark O1 [Hotell] Möjliggöra fortsatt användning av hotell och utöka användningen genom påbyggnad på taket och gårdsbyggnad på befintligt underbyggt gårdsbjälklag. Egenskapsbestämmelser Höjd på byggnadsverk h1 [Högsta nockhöjd är 42,5 meter över angivet nollplan] Säkerställa och begränsa nivå för hisstoppar. h2 [Högsta nockhöjd är 41,0 meter över angivet nollplan] Säkerställa en högsta nockhöjd för bebyggelsen som anses vara lämplig med hänsyn till stads- och landskapsbild, i detta fall i samma höjd som intilliggande byggnad Guldfisken 31 och dess möjliga framtida påbyggnad. h3 [Högsta nockhöjd är 38,0 meter över angivet nollplan] Säkerställa trappning av takpåbyggnad och minimera dess inverkan från Nybrogatan. h4 [Högsta nockhöjd är 35,0 meter över angivet nollplan] Säkerställa trappning av takpåbyggnad och minimera dess inverkan från Nybrogatan. h5 [Högsta nockhöjd är 18,5 meter över angivet nollplan] Säkerställa lämplig nockhöjd på gårdshuset utifrån samkomposition med övriga volymer på gården och fasaden som helhet samt ej skymma bakomliggande fönster i fasad mot söder. Markreservat för allmännyttiga ändamål X1 [Markreservat för allmännyttig gång- och cykeltrafik till en fri höjd av 2,7 meter, med undantag för pelare] Genom bestämmelsen säkerställs framkomlighet och trafiksäkerhet vid hörnet Nybrogatan och torgbildningen, där byggnaden är indragen i gatunivå med pelare i byggnadens hörn. Skydd av kulturvärden Guldfisken 26 har höga kulturhistoriska värden, vilket gör att byggnaden betraktas som särskilt värdefull. De delar av byggnaden som bedöms vara kulturhistoriskt värdebärande delar Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 29 (40) planläggs med skydd- och varsamhetsbestämmelser. Den föreslagna påbyggnadens laster, kostruktion, medför justeringar av stommen i näst intill hela byggnaden. Detta medför att bestämmelse kring rivningsförbud bedöms olämplig då den riskerar omöjliggöra genomförandet av förslaget. q1 [Fasad mot Nybrogatan ska bevaras avseende grå-vita marmorplattor och sockel av svart granit] Bestämmelsen säkerställer att byggnadens kulturhistoriskt värdefulla delar bevaras mot Nybrogatan och dess hörnpart samt att byggnadens sockel bevaras. q2 [Takmotiv mot Nybrogatan ska bevaras avseende öppet ramverk utförda i koppar och marmor] Bestämmelsen säkerställer att byggnadens kulturhistoriskt värdefulla delar bevaras. q3 [Fasad ska bevaras upp till 34,8 meter avseende kopparplåt. Sockel av svart granit bevaras] Bestämmelsen säkerställer att byggnadens kulturhistoriskt värdefulla delar bevaras. Kopparfasad ovan takfot, våning 7, ska bevaras upp till 34,8 meter när resterande delar av våningsplanet rivs samt att byggnadens sockel bevaras. Takvinkel O1 [Största takvinkel är 6 grader] Reglering av takvinkel avser ett flackt tak som har möjlighet att utföras i plåt. O2 [Största takvinkel är 10 grader] Reglering av takvinkel avser att taket som sammanbinder gårdsbyggnaden med befintlig fasad anpassas till befintliga fönsterband på fasad i söder. Utformning f1 [Takmaterial ska utföras av plåt, kulör mörkt varmgrå] Bestämmelsen syftar till att takmaterial ska efterlikna tidigare koppartak. Kulören ska harmonisera med befintligt koppar i fasad och övriga fasaddetaljer. f2 [Takmaterial ska utföras av plåt, kulör mörkt varmgrå, eller vara vegetationsklätt] Bestämmelsen syftar till att takmaterial ska efterlikna tidigare koppartak eller avvika till rådande uttryck och vara vegetationsklätt. Kulören ska harmonisera med befintlig koppar i fasad och övriga fasaddetaljer. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 30 (40) f3 [Tak ska utföras i glas eller annat genomsiktligt material] Bestämmelsen syftar till att tak som sammanbinder gårdsbyggnad med befintlig fasad är ljusgenomsläppligt och av annan karaktär än övriga takmaterial. f4 [Fasad från 34,8 meter och påbyggnad på gårdsbjälklag ska bestå av stående lameller med bakomliggande glasyta som modulärt följer vertikal indelning i befintlig fasad. Krönlist, bjälklagstäckning, horisontella lister och skärmar ska utformas av plåt i mörkt varmgrå kulör som ska harmoniserar med befintlig kopparfasad och övriga mörka fasaddetaljer] Bestämmelsen syftar till att påbyggnaden ges ett uttryck som sammanbinder befintlig byggnads två olika men starka uttryck, en tydlig horisontalitet och vertikalitet. Kulören ska harmonisera med befintlig koppar i fasad och övriga mörka fasaddetaljer för att minimera inverkan av påbyggnaden mot Nybrogatan (fasaddetaljer se s. 25). f5 [Fasad mot gård ska utföras av puts likt befintlig fasad upp till 34,8m. Fönster ska linjera vertikalt och ha samma dimensioner, profilering och material som befintliga fönster] Syftet med bestämmelsen är att våning 7 som tidigare var indragen och utförd i koppar ska utföras i puts och ha likadana fönster och fönsterindelning likt övrig putsad fasad mot gård för att uppnå ett enhetligt uttryck när påbyggnaden är i liv med fasad. f6 [Fasad mot väst ska uppförs som sluten fasad] Bestämmelsen säkerställer att angränsande fastighet, Guldfisken 31:s byggrätt ej ska inskränkas eller begränsas av byggnadsdelar. Gäller ej fasad mot Guldfisken 3, söder, då dess byggrätt är fullt utnyttjad. f7 [Skärmtak medges över allmän plats. Dessa får högst kraga ut 2,5 meter från fasadliv, fri höjd ska vara minst 3,0 meter. Skärmtak får uppta högst 70% av norra fasadens längd] Syftet med bestämmelsen är att bekräfta befintligt skärmtak samt möjliggöra att två befintliga skärmtak byggs samman till ett sammanhängande skärmtak. f8 [Skärmtak medges över allmän plats. Dessa får högst kraga ut 2,2 meter från fasadliv, fri höjd ska vara minst 3,0 meter. Skärmtak får uppta högst 80% av östra fasadens längd] Syftet med bestämmelsen är att bekräfta befintligt skärmtak. f9 [Utöver högsta nockhöjd tillåts mindre tekniska installationer till en högsta höjd av 1. 5 meter. De tekniska installationerna ska placeras indragna från byggnadens fasad med minst 1,5 meter] Syftet med bestämmelsen är att begränsa visuell påverkan av tekniska delar på tak. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 31 (40) f10 [Horisontella lister och skärmar får inskränka över angiven nockhöjd] Bestämmelsen syftar till att säkerställa att viktiga arkitektoniska uttryck kan fullföljas utanför fasadliv (fasaddetaljer se s. 25). f11 [Krönlist och bjälklagstäckning ska vara indragen från fasadliv] Bestämmelsen syftar till arkitektoniskt grepp för att minimera takets och påbyggnadens volym mot Nybrogatan och torgbildningen (fasaddetaljer se s. 25). f12 [Utöver högsta nockhöjd tillåts trapphus upp till högst placerade horisontella skärm] Bestämmelsen syftar till att befintligt trapphus mot torgbildningen kan förlängas upp i ny påbyggnad. Varsamhet k1 [Fasad mot norr ska ursprunglig utskjutande takgesims vara utförd i koppar och puts] Bestämmelsen syftar till att skydda och bevara gatubyggnadens kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefulla fasadkvaliteter. k2 [Fönster ska bibehållas avseende dimensioner, profilering, och utförande i teak. Vid byte av befintliga aluminiumfönster ska nya fönster utföras i teak eller trä som ytbehandlas för att efterlikna omålad teak] Bestämmelsen syftar till att skydda och bevara gatubyggnadens kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefulla fasadkvaliteter som befintliga teakfönster men samtidigt möjliggöra förändringar på insidan som kan krävas för framtida anpassning av tekniska behov. k3 [Fasad mot gård ska bibehållas upp till 32,0 meter. Återställande till ursprunglig fasad medges, även avseende kulör] Bestämmelsen syftar till att skydda och bevara gatubyggnadens kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefulla fasadkvaliteter. Återställande till ursprunglig fasad avser att befintlig solavskärmning kan rivas. k4 [Vertikalt glasparti bibehållas avseende dimensioner. Vid byte av befintligt aluminiumparti ska nytt parti utföras i teak eller trä som ytbehandlas för att efterlikna omålad teak] Bestämmelsen syftar till att skydda och bevara gatubyggnadens kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefulla fasadkvaliteter gällande befintligt glasparti men samtidigt möjliggöra förändringar på insidan som kan krävas för framtida anpassning av tekniska behov. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 32 (40) k5 [Fasad mot norr bibehålls avseende vertikal indelning i befintlig fasadputs. Återställande till ursprunglig fasad medges avseende kulör] Bestämmelsen syftar till att skydda och bevara gatubyggnadens kulturhistoriskt och arkitektoniskt värdefulla fasadkvaliteter. Befintlig fasad är ljus vilken tidigare var utförd i brun puts. k6 [Byggnadens volym ska bibehållas med avseende på befintliga byggnadsdelar. Befintliga byggnadshöjder och takvinklar ska bibehållas] Bestämmelsen syftar till att delar av befintlig byggnad och fasad ej förvanskas och att byggnadshöjder och takvinklar inte överskrids med hänsyn till byggnadens höga kulturhistoriska värde. [Underhållsarbeten ska utföras med material och metoder anpassade till byggnadens kulturvärden. Ändringar i såväl exteriör som interiör ska ta särskild hänsyn till byggnadens karaktär] Bestämmelsen skyddar och bevarar byggnadens historiska och kulturhistorisk integritet. Ändrad lovplikt [Bygglov krävs även för ändring samt underhåll av byggnadsdelar med skydd och varsamhetsbestämmelser] För de delar av Guldfisken 26 som har skydds- och varsamhetsbestämmelser gäller utökad lovplikt i syfte att ge möjlighet till stöd, diskussion och kontroll av underhåll och ändringar som kan påverka det kulturhistoriska värdet. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att delar med höga kulturhistoriska värden inte förvanskas. Genomförandetid Genomförandetiden slutar fem år efter det att planen har fått laga kraft. Konsekvenser och avvägningar Ljusförhållanden och lokalklimat Sol- och skuggstudie Målet med utformningen av takets tillbyggnad har varit att inte nämnvärt försämra ljusförhållandet för intilliggande fastigheter eller påverka återvändsgatans solljusförhållande negativt vid en eventuell framtida omvandling till park. Planförslagets påverkan på sol- och skuggförhållandena för planområdet och dess närområde har studerats för tre tider på året, Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 33 (40) sommarsolstånd och vår- och höstdagjämning. Solstudien visar skillnaden mellan befintlig byggnadsvolym och det föreslagna tillägget. Vid sommarsolstånd ger föreslagen påbyggnad möjlig förändring av skuggningen av Guldfisken 18. Möjlig påverkan sker först vid kl. 18. En marginell ökad skuggning av torgbildningen sker vid kl. 15. Bild visar sol- och skuggstudie vid sommarsolstånd, vid klockslagen 9, 12, 15 och 18, perspektiv sett från sydöst. Överst befintlig situation och nederst påverkan av planförslaget. Bild: Nyréns. Vid vår- och höstdagjämning ger det föreslagen påbyggnad en marginell ökad skuggning av Guldfisken 18. Påverkan bedöms främst ske kl. 12 och kl. 15. Bild visar sol- och skuggstudie vid vårdagjämning, 21 mars, vid klockslagen 9, 12, 15 och 18. perspektiv sett från sydöst. Överst befintlig situation och nederst påverkan av planförslaget. Bild: Nyréns. Sammanfattningsvis bedöms planförslaget medföra en marginell ökad skuggpåverkan för delar av omkringliggande bebyggelse. Påverkan är begränsad till kortare tidsperioder. Någon betydande försämring av boendekvalitet eller möjlighet till solljus på intilliggande fastighet eller torgbildning bedöms inte uppstå. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 34 (40) I en avvägning mellan olika intressen bedömer stadsbyggnads- kontoret att ett tillskott av hotellrum och lokal i ett centralt och kollektivtrafiknära läge, överväger i förhållande till de negativa konsekvenser som uppförandet av ytterligare en våning får för intilliggande fastigheter. Kontoret bedömer att den olägenhet som intilliggande lägenheter eventuellt drabbas av i form av minskat dagsljusinsläpp inte är av betydande grad. Detta med anledning av fastighetens mycket centrala läge i Stockholms innerstad. Befintlig bebyggelse Konsekvenserna av planförslaget bedöms vara positivt trots att förutsättningen för planförslagets takpåbyggnad är att delar av byggnaden behöver rivas, i huvudsak befintlig takpåbyggnad samt kopparfasad på plan 7 mot gården. Bilden redogör för de delar av befintlig byggnad som ska rivas. Bild: Nyréns Detaljplanen omfattar även skydds- och varsamhetsbestämmelser med syfte att skydda den befintliga byggnadens kulturhistoriska värden. Den föreslagna påbyggnadens laster medför justeringar av stommen i näst intill hela byggnaden. Detta medför att bestämmelse kring rivningsförbud bedöms olämplig då den riskerar omöjliggöra genomförandet av förslaget. Kulturhistoriskt värdefull miljö Planområdet ligger inom riksintresset för kulturmiljövården Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 35 (40) "Stockholms innerstad med Djurgården", vilket innebär att förändringar inom området ska genomföras med särskild hänsyn till dess kulturhistoriska värden. En antikvarisk konsekvensanalys har tagits fram som underlag för planförslaget. Detaljplanen innebär viss påverkan på kulturvärden, men bevarar byggnaden genom skydds- och verksamhetsbestämmelser. Sammantaget bedöms planförslagets påverkan på kulturmiljön vara begränsad. Åtgärderna har utformats med hänsyn till befintliga värden och den nya arkitekturen ges en inordnad roll i förhållande till det ursprungliga uttrycket. Den nya påbyggnaden och gårdshuset utformas med hänsyn till befintliga kulturhistoriska värden och ges en inordnad roll i förhållande till det ursprungliga uttrycket och inordnar sig i strukturen kring torgbildningen oavsett om Guldfisken 31 utför sin möjliga påbyggnad eller ej. Förändringarna bedöms därmed vara förenliga med riksintressets intentioner och inte innebära någon påtaglig skada för de kulturhistoriska värden som ska skyddas. Naturmiljö Mark och vegetation Planförslaget har liten inverkan påverkan på mark och vegetation utöver att gårdsbyggnaden har möjlighet att utföras med ett vegetationsklätt tak, vilket kan bidra till möjliga ekosystemtjänster. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planförslaget bedöms inte äventyra ytvattenförekomsten Strömmens möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten. Dagvattnet från planområdet renas och fördröjs inom fastigheten i liten omfattning innan avledning sker till den kombinerade avloppsledningen i gata. Vatten från avloppsledningen renas sedan vid Henriksdals reningsverk för att sedan släppas ut i Strömmen. Nickel är inte klassificerat i VISS för recipienten Strömmen. För denna enskilda parameter går det därför inte att dra slutsatser om huruvida miljökvalitetsnormer (MKN) riskerar att överskridas. Sammantaget bedöms dock planförslaget innebära en positiv påverkan på dagvattensituationen, särskilt med avseende på koppar, och förväntas inte äventyra möjligheten för Strömmen att uppnå gällande MKN. En reducerad koppartaksyta leder sannolikt till en minskad frigöring av kopparjoner, vilket i sin tur ger en lägre påverkan på Henriksdals reningsverk. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 36 (40) Sammanfattningsvis bedöms planförslaget inte försämra recipientens status, utan en minskad föroreningsbelastning samt en viss förbättring i dagvattenhanteringen förväntas genom införandet av grönt tak och alternativa materialval. Miljökvalitetsnormer för luft Planområdet understiger gränsvärdena för kvävedioxid (NO2) och grova partiklar (PM10) enligt gällande miljökvalitetsnormer. Föroreningshalterna är klart lägre på innergården än vid fastighetsgräns mot gata. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Planförslagets, i stort sett, oförändrade användning utöver utökning av verksamhetens kapacitet i antalet hotellrum i ett kollektivnära läge bedöms bidrar till en fortsatt blandning av verksamheter i området. Hydrologiska förhållanden Dagvatten Planförslaget innebär att dagvattenhanteringen inom planområdet marginellt förbättras. Då fastighetens yta huvudsakligen täcks av byggnader begränsas antalet lösningar för en lokal dagvattenhantering. Flödesberäkningarna visar att det totala flödet från utrednings- området inte ökar nämnvärt vid ett 20-årsregn utan klimat- kompensering, jämfört med nuläget. Vid jämförelse mellan nuläget (utan klimatkompensering) och ett framtida klimatkompenserat 20- årsregn ökar dock avrinningen med cirka 26 %. Givet utredningsområdets läge i en redan etablerad stadsmiljö är möjligheterna till att använda ytorna för lokalt omhändertagande (LOD) ytterst begränsade. Det finns inga förutsättningar att omhänderta dagvatten från tak i reningsanläggningar på marknivå då det inte finns någon tillgänglig yta, vilket innebär ett avsteg från stadens riktlinjer. Eftersom planändringen endast avser en begränsad påbyggnad tillämpas inte stadens åtgärdsnivå. Den kopparbeklädda takytan minskas avsevärt i samband med ombyggnationen– från 1 047 m² till 168 m² – vilket bedöms ha en direkt positiv effekt på dagvattnets kvalitet. Minskningen av koppar i takmaterialet kan förväntas leda till en betydande reduktion av kopparutsläpp till dagvatten, både på kort och lång sikt. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 37 (40) Det gröna taket som föreslås på gårdsbyggnaden är en integrerad del av dagvattenhanteringen inom detaljplaneområdet, även om takvattnet inte leds om till det. I stället fungerar det gröna taket som en lokal fördröjningsvolym genom att ta hand om det regnvatten som annars hade belastat den hårdgjorda gårdsytan. Därigenom bidrar det gröna taket till att minska både flödesintensitet och dagvattenvolym, samt ger en fördröjande effekt vid nederbörd. Hälsa och säkerhet Förorenad mark Av de utredningar som är genomförda finns inga indikationer att mark och grundvatten på fastigheten är förorenat och utifrån de planerade förändringarna i detaljplanen vilka inte innefattar några schaktarbeten bedöms inte några ytterligare utredningar nödvändiga avseende markföroreningar. Den som äger eller brukar en fastighet skall genast underrätta miljöförvaltningen om det upptäcks en förorening på fastigheten. Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet för anmälan enligt 28 § i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Översvämningsrisk Planförslaget innebär att översvämningsrisken inom fastigheten delvis hanteras genom förbättrade dagvattenlösningar. På innergården planeras fördröjningsåtgärder i form av möjligt vegetationstak som bidrar till lokal fördröjning av regnvatten. Syftet med åtgärderna är att minska risken för uppdämning och ytavrinning vid kraftig nederbörd. Riksintresse Detaljplanen bedöms inte innebära någon negativ påverkan på riksintresse för kulturmiljövården, Stockholms innerstad med Djurgården. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer, enligt 5 kap 11a § PBL, att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken, och anslutande bestämmelser, att en miljöbedömning med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning behöver genomföras bygger på kriterier i 5 § och 10 - 13 §§ i miljöbedömningsförordningen. Inför att planarbetet påbörjades begärdes underlag till undersökningen om betydande miljöpåverkan från kulturförvaltningen, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Dessa tillsammans med de utredningar som tagits fram ligger till grund för Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 38 (40) stadsbyggnadskontorets bedömning. Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Genomförande Organisatoriska frågor Tidplan Samråd 31 mars 2026 - 11 maj 2026 Granskning december 2026 - januari 2026 Antagande mars 2027 Laga kraft, tidigast april 2027 Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras under processen för kommande skeden. Ansvarsfördelning Stadsbyggnadskontoret upprättar detaljplan och ansvarar för myndighetsutövning vid prövning av bygglov och marklov. Byggaktören ansvarar för och bekostar uppförande, drift och skötsel av bebyggelse, anläggningar och utemiljöer på kvartersmark. Byggaktören ansvarar för och bekostar även återställande- och anslutningsarbeten som måste göras i allmän platsmark och som är en följd av byggaktörens bygg och anläggningsarbeten inom kvartersmarken. Huvudmannaskap Stockholms stad är huvudman för allmän plats inom detaljplanen. Fastighetsrättsliga frågor Förändrad fastighetsindelning För planens genomförande krävs ingen fastighetsbildning. Detaljplanens steg Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 39 (40) Rättigheter Planområdet berörs inte av några befintliga rättigheter. I planförslaget finns utlagt markreservat (x) för allmän gång- och cykeltrafik med en fri höjd av 2,7 meter. Allmänhetens tillträde till utrymmet kan säkras genom inrättande av servitut. Officialservitut inrättas genom fastighetsbildning i lantmäteriförrättningen. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintliga detaljplaner PI.1778, P1 3907A, PI. 7575A och P1.6908 helt upphör att gälla inom planområdet. Markförvärv Kommunen och berörda fastighetsägare har för avsikt att träffa avtal om att inrätta servitut innan detaljplanen antas. Markreservat för allmän gång- och cykeltrafik (x-område) innebär en inlösenskyldighet för kommunen (PBL 14:18). Ekonomiska frågor Detaljplanens finansiering Detaljplanens arbete finansieras genom planavtal upprättat med byggaktör. Ingen planavgift ska tas ut i samband med bygglovet. Ersättningsanspråk Avtal kommer att upprättas där fastighetsägaren avstår från ersättningskrav med anledning av bestämmelser om skydd av kulturvärden. Avtalet ska upprättas innan detaljplanen går till antagande med exploateringskontoret. Fastighetsbildning Fastigheten är fastighetsbildad därav är någon fastighetsbildning inte nödvändig för planens genomförande. Inlösen Staden har för avsikt att träffa avtal för att inrätta servitut för allmän gång- och cykeltrafik (x-område). Tillkommande driftkostnader Trafikkontoret i Stockholm stad ansvarar för drift av anläggningar inom kvartersmark reglerat som markreservat för allmän gång- och cykeltrafik (x-område). Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2024-06800 Sida 40 (40) Tekniska frågor Allmän plats Trafikkontoret i Stockholm stad ansvarar för drift av anläggningar inom allmän platsmark med användningen GATA. Tekniska åtgärder Fastigheten är ansluten till det kommunala nätet för dricksvatten och spillvatten samt dagvatten, el, tele, fjärrvärme. Stockholm vatten och avfall ansvarar för drift av vatten- och avloppsanläggningar inom fastigheten. Utbyggnad vatten och avlopp Fastigheten kan ansluta till det befintliga ledningsnätet för den tekniska försörjningen. Det gäller vatten, avlopp, dagvatten, el, tele, fjärrvärme. Fastigheten kan ansluta till det befintliga ledningsnätet. SLUT Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 --- [Plankarta samråd.pdf] \25\ f2 h5 f4 k6 h2 f9 o1 f5 h4 O1 k5 h1 f7 GATA o1 o2 h1 k6 x1 f1 f6 k2 f4 f3 k3 k1 f4h5 q1 h3 q2 f8 h4 f11 q3 f12 k6 f10 k4 Varsamhet k1 Fasad mot norr ska ursprunglig utskjutande takfotsgesims vara utförd i koppar och puts. k2 Fönster ska bibehållas avseende dimensioner, profilering, och utförande i teak. Vid byte av befintliga aluminiumfönster ska nya fönster utföras i teak eller trä som ytbehandlas för att efterlikna omålad teak. k3 Fasad mot gård ska bibehållas upp till 32,0 meter. Återställande till ursprunglig fasad medges, även avseende kulör. k4 Vertikalt glasparti bibehålls avseende dimensioner. Vid byte av befintligt aluminiumparti ska nytt parti utföras i teak eller trä som ytbehandlas för att efterlikna omålad teak. k5 Fasad mot norr bibehålls avseende vertikal indelning i befintlig fasadputs. Återställande till ursprunglig fasad medges avseende kulör. k6 Byggnadens volym ska bibehållas med avseende på befintliga byggnadsdelar. Befintliga byggnadshöjder och takvinklar ska bibehållas. Underhållsarbeten ska utföras med material och metoder anpassade till byggnadens kulturvärden. Ändringar i såväl exteriör som interiör ska ta särskild hänsyn till byggnadens karaktär. Ändrad lovplikt Bygglov krävs även för ändring samt underhåll av byggnadsdelar med skydds- och varsamhetsbestämmelser. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år och börjar gälla fr.o.m. laga kraft. PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet inom respektive område. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Användningsgräns Egenskapsgräns Sekundär egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Allmän plats GataGATA Kvartersmark HotellO1 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Höjd på byggnadsverk h1 Högsta nockhöjd är 42.5 meter över angivet nollplan. h2 Högsta nockhöjd är 41.0 meter över angivet nollplan. h3 Högsta nockhöjd är 38.0 meter över angivet nollplan. h4 Högsta nockhöjd är 35.0 meter över angivet nollplan. h5 Högsta nockhöjd är 18.5 meter över angivet nollplan. Markreservat för allmännyttiga ändamål x1 Markreservat för allmännyttig gång- och cykeltrafik till en fri höjd av 2,7 meter, med undantag för pelare. (Avgränsas av sekundär egenskapsgräns). Skydd av kulturvärden q1 Fasad mot Nybrogatan ska bevaras avseende grå-vita marmorplattor och sockel av svart granit. q2 Takmotiv mot Nybrogatan ska bevaras avseende öppet ramverk utförda i koppar och marmor. q3 Fasad ska bevaras upp till 34,8 meter avseende kopparplåt. Sockel av svart granit bevaras. Takvinkel o1 Största takvinkel är 6 grader. o2 Största takvinkel är 10 grader. Utformning f1 Takmaterial ska utföras av plåt, kulör mörkt varmgrå. f2 Takmaterial ska utföras av plåt, kulör mörkt varmgrå, eller vara vegetationsklätt. f3 Tak ska utföras i glas eller annat genomsiktligt material. f4 Fasad från 34,8 meter och påbyggnad på gårdsbjälklag ska bestå av stående lameller med bakomliggande glasyta som modulärt följer vertikal indelning i befintlig fasad. Krönlist, bjälklagstäckning, horisontella lister och skärmar ska utformas av plåt i mörkt varmgrå kulör som ska harmonisera med befintlig kopparfasad och övriga mörka fasaddetaljer. f5 Fasad mot gård ska utföras av puts likt befintlig fasad upp till 34,8 meter. Fönster ska linjera vertikalt och ha samma dimensioner, profilering och material som befintliga fönster. f6 Fasad mot väst ska uppförs som sluten fasad. f7 Skärmtak medges över allmän plats. Dessa får högst kraga ut 2,5 meter från fasadliv, fri höjd ska vara minst 3,0 meter. Skärmtak får uppta 70 % av norra fasadens längd. f8 Skärmtak medges över allmän plats. Dessa får högst kraga ut 2,2 meter från fasadliv, fri höjd ska vara minst 3,0 meter. Skärmtak får uppta 80 % av östra fasadens längd. f9 Utöver högsta nockhöjd tillåts mindre tekniska installationer till en högsta höjd av 1,5 meter. De tekniska installationerna ska placeras indragna från byggnadens fasad med minst 1,5 meter. f10 Horisontella lister och skärmar får inskränka över angiven nockhöjd. f11 Krönlist och bjälklagstäckning ska vara indragen från fasadliv. f12 Utöver högsta nockhöjd tillåts trapphus upp till högst placerade horisontella skärm. GRUNDKARTA Kvarter enligt detaljplan, Allmän plats-gräns Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns Fastighetsområdesgräns) Fastighetsutrymmesgräns 3D Fastighetsbeteckning Fastighetsbeteckning 3D\ 2 \ Servitutsområde Ledningsrättsområde Byggnad Väg/gångbanekant Staket Mur Träd Markhöjd Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan Upprättad av Stadsmätningsavdelningen Vera Midelf och RH2000 i höjd. Aktualitetsdatum 2026-02-25 kartingenjör Cad: Ulrika Testorf NORR Skala 1:500, utskriftsformat B2 0 25m UPPLYSNINGAR Planen består av: - plankarta med bestämmelser Till planen hör: - planbeskrivning Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900), standardförfarande. Detaljplan för fastigheten Guldfisken 26 m. fl. i stadsdelen Östermalm i Stockholm Stockholms stadsbyggnadskontor Planavdelningen Maria Sahlstrand planchef Godkänd av SBN Antagen av Laga kraft S-Dp 2024-06800 2026-03-24 Anna Duarte stadsplanerare SAMRÅDSHANDLING Påbörjad av SBN Illustration över byggnadens trappande våningsplan ovanför befintlig takfot. Ej skalenlig. Godkänt dokument - Maria Sahlstrand, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-03-24, Dnr 2024-06800 --- [Kulturmiljöutredning & konsekvensanalys.pdf] Påbyggnad och ombyggnad - Guldfisken 26 Östermalm, Stockholm Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys inför samråd 2026-03-20 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 2 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys GULDFISKEN 26 KUL TURMILJÖUTREDNING OCH KONSEKVENSANAL YS Beställare: Fastighets AB Gusto Nyréns kulturmiljö: Fredrik Innerstedt, uppdragsansvarig byggnadsantikvarie, cert. sakkunnig kulturvärden (k) Jeanna T olsén, medverkande byggnadsantikvarie Fotografier där inget annat anges Nyréns Arkitektkontor AB Ritningar och illustrationer av förslaget är utförda av Nyréns Arkitektkontor AB Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 3 Innehåll Inledning s. 4 Antikvarisk konsekvensanalys - slutsatser s. 8 Historik s. 10 Nulägesbeskrivning - byggnaden i kvarter s. 24 Urval av vyer s. 30 Kulturhistoriskt värde - värdebeskrivning s. 32 Kulturhuistoriskt värde - känslighet och tålighet s. 34 Kulturhistoriskt värde - värdebärande detaljer s. 36 Analys av ombyggnadsförslagets påverkan på kulturhistoriska värden s. 38 Jämförande analys av långa vyer s. 43 Källor s. 46 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 4 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys Inledning Bakgrund och syfte Fastighetsägaren Fastighets AB Gusto planerar en på- och ombyggnad av Guldfisken 26 som i huvudsak innebär uppförandet av en ny takvå - ning. Påbyggnaden ska bland annat omfatta nya tillgängliga hotellrum. För att möjliggöra åtgär - den har Stockholm stad och fastighetsägaren på - börjat ett planarbete. Nyréns kulturmiljö har anlitats av fastighetsä - garen för att ur ett kulturhistoriskt perspektiv konsekvensbeskriva planärendet. Föreliggande konsekvensanalys syftar dels till att tydliggöra planförslagets konsekvenser för de kulturhistoriska värden som finns i och i an - slutning till planområdet, dels utgöra stöd och kunskapsunderlag för arbetet med att ta fram en ny detaljplan samt även för aktuella myndig - hetsbeslut. Konsekvensanalysen utgörs, utöver en bedöm - ning av hur byggnadens kulturhistoriska värden påverkas av den föreslagna förändringen, även av en kulturhistorisk utredning av fastigheten och delar av närliggande fastigheter/kvarter. Granskade underlag Det granskade planförslaget utgörs i huvudsak av underlag inför samråd, ritningar daterade 2026-01-30, upprättade av Nyréns arkitektkon - tor AB. Vymontage från gata för jämförelse med nuläget har upprättats av Nyréns arkitektkontor AB. T.v ortofoto med fastigheten Guldfisken 26 markerad. Källa: Lantmäteriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 5 Relevant lagstiftning Plan- och bygglag (2010:900) Enligt plan- och bygglagens 2 kap. 6 § så ska: ”Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte krä - ver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den a sedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kul - turvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan ...” och att: ”Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseom - rådets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respek- teras och tillvaratas.” Enligt plan- och bygglagens 8 kap. 13 § så ska: ”En byggnad som är särskilt värdefull från his - torisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konst - närlig synpunkt får inte förvanskas. Första stycket ska tillämpas också på ... 3. allmänna platser, och 4. bebyggelseområden.” >>Inledning Enligt plan- och bygglagens 8 kap. 14 §: ”Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgiv - ningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena beva - ras.” Enligt plan- och bygglagens 8 kap. 17 §: ”Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kul - turhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.” Miljöbalk (1998:808) Kulturmiljön är samhällets gemensamma resurs som ska förvaltas och utvecklas på ett långsik - tigt hållbart sätt. Områden av riksintresse för kulturmiljövården är sammanhängande miljöer av särskilt stor betydelse ur ett nationellt per - spektiv. Det är en miljö eller ett landskap som särskilt väl återspeglar viktiga historiska ske - enden och samhällsprocesser på ett sätt som gör att kulturmiljön utgör en av platsens stora tillgångar. I dessa områden väger de kulturhis toriska värdena därför särskilt tungt vid beslut om ändrad användning av mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt. En kulturmiljö av riksintresse omfattas av be - stämmelser i 3 kap 6 § Miljöbalk: ”Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvär - den eller med hänsyn till fri luftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan på - tagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet grönområden i tätorter och i närheten av tätor - ter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvår - den, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första styck - et.” Guldfisken 26 ligger inom riksintresset Stock - holms innerstad med Djurgården [AB 115]. Enligt de allmänna råden om tillämpning av miljöbalkens bestämmelser så kan påtaglig ska - da uppstå om en åtgärd mer än obetydlig kan skada något eller några av de värden som utgör grunden för riksintresset. Även åtgärder utanför ett riksintresseområde kan i vissa fall påverka värdena negativt. Gällande detaljplan Gällande plan ”Ändring av stadsplan för del av kvarteret Guldfisken” fastställdes 1952 (se illus - tration nästa sida). Stadsplanen är signerad av Sven Markelius och C.F. Ahlberg. Planen har inga bestämmelser avseende kulturmiljö. En tilläggsplan fastställdes 1979 för fastigheten, som reglerar att enbart bostadsbebyggelse får uppföras om ny bebyggelse ska ersätta befintlig bebyggelse inom fastigheten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 6 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys >>Inledning Övriga förutsättningar Stockholms stadsmuseums kulturhisto - riska klassificering Guldfisken 26 är grön-klassad enligt Stock - holms stadsmuseums kulturhistoriska klassifice - ring. Detta innebär att bebyggelsen bedöms vara särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljöömässig eller konstnärlig synpunkt. Enligt uppgift har klassningen av Guldfisken 26 för - ändrats i senare tid, från gul till grön. En övervägande del av kvarterets bebygelse som helhet är klassad som gul och grön. Guldfisken 3 är blåklassad och ligger direkt intill Guldfisken 26. Den blå klassningen innebär att fastigheten har bebyggelse av synnerligen högt kulturhisto - riskt värde. Stockholms stadsmuseums klassificering är inte juridiskt bindande men bör ses som starkt vägle - dande vid bedömning av en byggnads kulturhis - toriska värde. Föreliggande utredning ersätter inte stadsmuseets ställningstaganden, syftet är i stället att komplettera och fördjupa kunskapen om platsen och byggnadernas kulturhistoriska värde. BLÅ Fastighet med bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde GUL Fastighet med bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/ eller av visst kulturhistoriskt värde STRECKAD Fastighet med bebyggelse som ännu ej klassificerats eller obebyggd fastighet. värde GRÖN Fastighet med bebyggelse som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt Ovan: utsnitt av Stockholms stadsmuseums kulturhistoriska klassificeringskarta. Grönmarkerade Guldfisken 26 markerad med röd prickad linje. Källa: Stockholms stadsmuseum. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 7 >>Inledning Översiktsplan I samband med översiktplanen har Stockhoms stad pekat ut ett antal teman och värdekärnor kopplade till Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. I dessa framgår även utpekade karaktärsdrag samt hur dessa bör tas om hand vid omvandling. Två teman som berör Guldfis - ken 26 är: ”Den klassiska stenstaden” och ”Det moderna city”. Ett par av de utpekade karaktärs - dragen aktualiseras inom Guldfisken 26. Ur Översiktsplanen - Tema ”Den klas - siska stenstaden” - Värdebärande ka - raktärsdrag: • Stadsplanestruktur med ett givet förhållande mellan hushöjd och gatubredd. • Kvartersindelning som bygger vidare på den rätvinkliga 1600-talsstrukturen. • Breda trädkantade esplanader och platser samt bergsparker. • Enhetlig höjdskala och en småskalig fastig - hetsindelning med sammanbyggda fasader i ga - tuliv och kringbyggda gårdar. En tät integration av bostäder och verksamheter. • Gatufasadernas tydliga uppdelning i sockelvå - ning och huvudfasad, oftast med markerad tak - fot och ibland med attikavåning, samt enklare gårdsfasader. • Sluttande tak, oftast plåttäckta, med en lutning på upp till 45 graders vinkel från fasaden som ger ett karaktäristiskt taklandskap. • Byggnadsdetaljering. Ur Översiktsplanen - Tema ”Det moder - na city” - Värdebärande karaktärsdrag: Kvarteret Guldfisken och Guldfisken 26 ligger inte inom någon av de utpekade värdekärnorna avseende ”Det moderna city” som pekas ut i översiktplanen. Likväl utgör fastigheten en del av denna tidspe - riod och utveckling samt delar flera av de utpe - kade karaktärsdragen: • Genomplanerad och samkomponerad modernistisk helhet. • Skulptural och funktionsmässig kontrast mellan vertikalt strävande höga skivhus (kontor) och horisontellt betonade låga terrassbyggnader (affärer). • Kommunikationsvägar på flera nivåer genom viadukter, gångbroar, terrasser. • Gågata samgestaltad med Sergels torg. • ”Lätta”, icke bärande fasader i skivmaterial, såsom glas eller plåt. • Kontrasterande ljusa och mörka kulörer och mönster på byggnader och gator. T.h stadsplan från 1952, gällande detaljplan. Källa: Stadsarkivet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 8 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys Antikvarisk konsekvensanalys - slutsatser Övergripande bedömning Här bedöms att de granskade handlingarna inne - bär påverkan på byggnadernas värdebärande delar som bör kunna utföras utan att byggna - dernas kulturhistoriska värde minskar. De mest välbevarade delarna både exteriört och interiört, framför allt den befintliga fasaden mot Nybro - gatan och mot det indragna gårdsrummet i norr, bevaras i huvudsak intakta. Föreslagna åtgärder bedöms förenliga med förvanskningsförbud och varsamhetskrav i PBL enligt 2 kap. 6 § och 8 kap. 13 och 17 §§. Bedömningen förutsätter fortsatt medverkan av antikvarisk kompetens och ett generellt förhåll - ningssätt där hänsyn tas till byggnadens förut - sättningar, modernistiska arkitektur och kultur - historiska värde. Påverkan på det kulturhistoriska värdet och byggnadens upplevelsemässiga kvaliteter kom - mer i hög grad att avgöras av hantering av på - byggnaden, detta gällande utformning av till - kommande fasader, dess indelning, profilering, kulör, etc. Detaljer i fasadernas utformning och hur de förhåller sig till både Guldfisken 26 och övriga kvarteret behöver studeras i den fortsatta processen. I detta dokument ges riktlinjer för hur åtgärder - na kan utföras för att det kulturhistoriska värdet inte ska minska. Påverkan på riksintresset Bedömningen är att riksintresset Stockholms in - nerstad med Djurgården, AB115, inte påverkas negativt av de föreslagna förändringarna. De särdrag som karaktäriserar den täta och enhet - liga stenstadsbebyggelsen och det moderna city kommer i huvudsak att bevaras. Som ett del i att utreda påverkan på riksintresset har en synlighetsanalys med jämförande vyer ta - gits fram som en del av konsekvensanalysen, se sidan 43. Synlighetsanalysen visar att förslaget inte får någon påverkan på stadens siluett och innebär ytterst begränsad påverkan i övrigt i de långa vyerna. Förslaget bedöms därmed inte innebära några betydande negativa konsekven - ser för riksintresset. Påverkan på närområdets kulturhisto - riska värde och stadsbilden Den nya höjdskalan för Guldfisken 26 bedöms få begränsad negativ påverkan på närområdet och kvarterets kulturhistoriska värde bedöms inte påverkas negativt av föreslagna förändringar. Byggnaden och närmiljön bedöms, utifrån det miljömässiga värdet och stadsbildssynpunkt, tåla en påbyggnad enligt den föreslagna skalan. Störst påverkan bedöms den nya volymen inne - bära för upplevelsen från Nybrogatan och det indragna gårdsrum som öppen plats. Direkt anslutande byggnader som omger denna torg - bildning, Guldfisken 18 och Guldfisken 31, är uppförda med 7-8 våningar. Guldfisken 18 är senare tillbyggd och Guldfisken 31 har ett be - viljat bygglov för påbyggnad. Nu aktuellt för - slag bedöms förhålla sig på ett lämpligt sätt till dessa tillägg inom kvarteret, med anpassade byggnadshöjder omkring torgbildningen som en helhetsgestaltning. Tillbyggnaden på gården utgör ett delvis nytt in - slag på innergården och får därmed viss påver - kan på upplevelsen av gården. Nuvarande gård och dess fasader bedöms dock inte utgöra ett väsentligt värdebärande karaktärsdrag för fast - igheten som helhet. Påverkan på fastighetens och byggna - dens kulturhistoriska värde Påbyggnadens två föreslagna nya våningar kom - mer visuellt att innebära en negativ påverkan på den befintliga byggnaden. Störst negativ påver - kan innebär förslaget i vyer längs Nybrogatan i hörnet mot det indragna gårdsrummet, detta genom att i dessa vyer påverka upplevelsen av byggnadens skarpt avslutade siluett - som en del av den modernistiska arkitekturens uttryck. Påbyggnaden bedöms dock inte dominera eller bygga bort den befintliga byggnadens värdebä - rande och karaktäristiska uttryck. Alternativ har i processen undersökts och på - byggnadens utformning samt konstruktion an - passats därefter. Antikvariskt bedöms det som positivt att påbyggnaden föreslås placeras mot innergården i söder och med indrag från övriga fasader från gata. Detta mildrar påverkan/kon - sekvenser av upplevelsen längs Nybrogatan och torgbildningen. Rivning av tidigare påbyggnad från 1980-talet innebär ett stort ingrepp/påverkan på befintlig byggnad. Åtgärden bedöms dock medföra be - gränsade negativa konsekvenser på grund av att 1980-talets tillägg bedömts vara av mindre be - tydelse för byggnaden som helhet. Tillskapandet av ett sammanhängande skärm - tak, mellan de befintliga skärmtaken mot norr, bedöms få en viss påverkan på byggnadens kulturhistoriska värde. Det är dock positivt att befintliga skärmtak bevaras, vilket skapar möj - lighet att bevara läsbarheten av den äldre bygg - naden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 9 >>Antikvarisk konsekvensanalys - slutsater Slutsatser och rekommendationer Sammanfattningsvis bedöms byggnaden tåla en påbyggnad med den föreslagna höjdskalan utan att den ursprungliga och värdebärande 1950-tal - skaraktären går förlorad. Förslaget bedöms som helhet kunna utgöra en bra sammanvävning av befintlig byggnad och volymtillägg. Då påbygg - naden är tydligt avläsbar som tillägg så minskar inte avläsbarheten av den ursprungliga byggna - den på ett påtagligt sätt. Förslaget tar tillvara på de värden och karaktärsdrag som pekats ut i kul - turmiljöutredningen. Förutsatt att föreslagen påbyggnad utförs med varsamhet och att riktlinjer som formuleras i denna analys följs, så bedöms samtliga föreslag - na åtgärder kunna utföras utan att byggnadens sammantagna kulturhistoriska värde minskar. Bedömningen förutsätter att vidare projekte - ring, planering av ombyggnad samt installatio - ner görs i samråd med byggnadsantikvarie. Påbyggnaden bedöms möjlig att uppföra utan betydande negativ påverkan på de kulturhisto - riska värdena på byggnaden/platsen, förutsatt att synpunkterna nedan beaktas: • Detaljer i nya fasadernas utformning, och hur de förhåller sig till både Guldfisken 26 och övriga kvarteret behöver studeras i den fortsatta processen. Detta avseende indel - ning, profilering och kulör. • Med hänsyn till byggnadens kulturhistoris - ka värde så ställs höga krav på gestaltning och materialkvalitet. • Utbredning och utformning av skärmtak mot norr bör studeras både i detalj och som en del av byggnadens sockelvåning som helhet. Alternativ för att öka den historiska avläsbarheten bör undersökas. • Det är positivt om så stor del som möjligt av den ursprungliga byggnadens fasad, in - klusive trapphus, kan bevaras och expone - ras inne i det nya "orangeriet" mot inner - gården. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 1 0 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys Historik Utsnitt ur Billmarks panorama, vy mot väst. Röd markering visar läget för Guldfisken 26. 1875, Neuhaus panorama Källa: Kungliga Biblioteket 1868, Billmarks panorama Källa: Kungliga Biblioteket Längst ner till höger i bild syns Hedvig Eleonora kyrka och Lad ugårdslands torg strax till vänster. Vid denna tidpunkt har Ladugårdslandet byggts ut mot norr. Flera av de kvarter som omger Guldfis - ken har bebyggts med höga stenhus i slutna kvarter. Flera av fastigheterna i kvarteret Guldfisken är dock obebyggda och består av planteringar och jordbrukslotter. På Guldfisken 26 finns låg bebyg - gelse i södra delarna. Panoramat visar norra delarna av Östermalm, vid denna tid benämnt som Ladugårdslandet. Till vänster i bild syns Hedvig Eleonora kyrka och Ladugårdslands to rg (idag Östermalmstorg) strax intill. Högst upp i bild breder Humlegården ut sig. Fram till m itten av 1800-talet hade Ladugårds - landet mestadels bestått av enkel låg träbebyggelse. Vid tidpunkten för panoramats framställning började området anta mer av en stadskaraktär. Platsen för kvarteret Guldfisken låg dock i utkanten av stadsdelen där omgivningen fortfarande präglades av en lantl ig småstadskaraktär. Neuhaus panorama, vy mot norr. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 11 >>Historik 1940, Stockholmskartan Källa: Stockholmskällan 1885, Lundgrens karta Källa: Stockholmskällan Kring 1885 börjar Ladugårdslandet i stället att benämnas som Ös termalm. Nybrogatan har vid denna tidpunkt en annan numrering. Vad som idag är Nybrogatan 53 har på kartan nummer 35. I kvarteret Guldfisken är vissa fastigheter fortsatt obebyggda. På Guldfisken 26 finns en byggnad för Apotekarnes mineralvattenfabrik AB. Sedan 1879 har Institutet för blinda tillfälliga lokaler på intilliggande fastighet i norr. Detta fram till 1888 då Det Kungliga Blindinstitutet på Tomteboda står färdigt. På Guldfisken 26 har den mindre byggnaden intill Nybrogatan till förts en längre flygelbyggnad mot väst. Troligen har Apotekarnes expanderat sin verksamhet och uppfört ytterligare fabrikslokaler. Intilliggande fastighet i norr, där Institutet för blinda hade tillfälliga lokaler, har övergått till stadens mark. På ytan finns planer på en gestaltad parkplantering. Svart markering visar läget för Guldfisken 26. Svart markering visar läget för Guldfisken 26. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 12 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 1937 , R. Simonsson Källa: Slottsarkivet 1936, R. Simonsson Källa: Gatukontorets parkavdelnings ritningssamling Förslaget ovan bearbetades av densamma R. Simonsson. Det föresl ås bland annat att ytan ska få ett räcke av samma typ som det som vid tiden fanns i Björns trädgår d. Förslaget förverkligades dock aldrig. Under 1930-40-talet fanns planer på att göra gränden mellan Gul dfisken 26, Guldfisken 31 och Guldfisken 18 till en återvändsgränd med gestaltad parkyta i mit ten. Följande ritningsmaterial är ett axplock av de förslag som inkom. Detta ”Förslag till gatupl antering med lekplats och rosarium” utarbetades av en R. Simonsson och inkom till Stockholms stads gatukontor 1936. >>Historik Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 13 1958, Holger Blom, Erik Glemme Källa: Gatukontorets parkavdelnings ritningssamling Okänt årtal, troligen 1930-tal, Lars-Erik Lallerstedt Källa: Gatukontorets parkavdelnings ritningssamling I slutet av 1940-talet efterträdde Lars-Erik Lallerstedt sin fa r, Erik Lallerstedt, som Postverkets chefsarkitekt. Han ritade flera posthus och postterminaler runto m Sverige. Ritningen visar Erik Lal - lerstedts ritning för posthuset på Guldfisken 18. På ritningen s yns även Guldfisken 31 och Guldfis - ken 26 som senare uppfördes av andra arkitekter men med likhet till Lallerstedts ritning, något som visar på hur det fanns en önskan om en helhetsgestaltning av kv arteret. Den innefattar även ännu ett förslag på gestaltning av den indragna gårdsrummet/torgbildningen. Det förslag för torgbildningen som kom att förverkligas var Holger Bloms från 1958. Det tidigare föreslagna mittenpartiet med parkgestaltning kom i stället att utgöras av hårdgjord yta med parke - ringsfickor med trottoar längs fasaderna. >>Historik Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 14 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys >>Historik Kvarteret Guldfisken före 1950-tal Tillfälliga lokaler för institutioner Under 1800-talets sista decennier skedde stor befolkningsökning på Östermalm vilket ledde till utbredd byggverksamhet. Bland annat upp - fördes flertalet skolor i stadsdelen. I väntan på ett skolhus för Ladugårdslandets lägre elemen - tärläroverk på Artillerigatan inhystes skolverk - samhet, fram till 1878, i kvarteret Guldfisken. Kring 1880-talet hade Institutet för blinda till - fälliga lokaler på Guldfisken 31. Detta i väntan på uppförandet av Det Kungliga Blindinstitutet på Tomteboda. Apotekarnes Mineralvattenfabrik AB På fastigheten Guldfisken 26 låg mellan 1870-1930-talet lokaler för Apotekarnes Mine - ralvattenfabrik AB. Företaget grundades 1874 och byggnaden på Guldfisken 26 var den första av deras fabriksbyggnader. I fabriken produce - rades 37 olika vattensorter såsom sodavatten, seltersvatten och vichyvatten. Drycken såldes på apotek och i särskilda vattenbutiker och ki - osker. Från 1908 producerade Apotekarnes även läsk såsom sockerdricka, ingefärsdricka och se - nare Pommac. Även must som lanserades som ett alternativ till öl. På 1910-20-talet slogs Apotekarnes Mineral - vattenfabrik samman med flera konkurrenter. Efter expansionen krävdes större lokaler och på 1930-talet flyttades fabriksverksamheten till en modern anläggning i Vasastan, ritad av arkitek - ten Olle Engkvist. Rivning och nybyggnation i kv Guldfisken Under 1900-talet gjordes en del punktsanering - ar på Östermalm. 1944 revs det så kallade Kå - bergska huset på Guldfisken 3. Byggnaden hade uppförts 1883. Den ersattes 1944-46 av ett bo - stadshus som uppfördes dikt an till Apotekarnes fabriksbyggnads södra gavel. 1949 revs även de byggnader som inhyst lokaler för Apotekarnes Mineralvattenfabrik, Institutet för blinda, och Ladugårdslandets Elementärlä - roverk. De byggnader som revs i kvarteret ersattes av nya och flera ritades av framstående arkitekter. Såsom Erik Lallerstedts 1930-talsbyggnad på Guldfisken 18 och Björn Hedvalls 1950-tals - byggnad på Guldfisken 31. Ovan: F .d. Apotekarnes Mineralvattenfabrik. Till vänster i bild har ett bostadshus uppförts dikt an. Institutet för blinda som låg dikt an motsatt gavel har redan rivits. Fotograferat slutet av 1940-talet. Källa: Stockholmskällan. Till höger: Apotekarnes fabrikslokaler på Guldfisken 26. Källa: Stockholmskällan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 15 >>Historik Innergården på Guldfisken 26 med de f.d. fabrikslokalerna för Apotekarnes Mineralvattenfabrik. Källa: Stockholmskällan. Innergården på Guldfisken 26. Källa: Stockholmskällan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 16 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys >>Historik Ett nytt hus inom Guldfisken 26 Sveriges Tandläkares fastighetsförening Efter rivning av Apotekarnes f.d. fabriksbygg - nad uppköptes fastigheten Guldfisken 26 av Sveriges Tandläkares fastighetsförening. Fastighetsföreningen var en sammansvärjning mellan Sveriges Tandläkarförbund, grundat 1908, och Svenska Tandläkarsällskapet, grundat 1860 som den första tandläkarsammanslutning - en i Europa. Tanken med köpet av Guldfisken 26 var att uppföra en byggnad med gemensamma kontorslokaler. Fastighetsföreningen startade även bolaget Apollonia AB för att driva hotell och restaurang i samma byggnad. Hotell- och restaurangverk - samheten döptes till samma namn som bolaget - Apollonia, efter tandläkarnas skyddshelgon. Apollonia AB - hotell, restaurang och kontor Det skulle alltså uppföras en byggnad för att in - rymma flera olika verksamheter; hotell, restaur - ang, en uthyrningsdel för butiksverksamhet, kontor liksom gemensamhetsutrymmen för Tandläkarföreningen. Ancker-Gate-Lindegren Arkitektkontor anlitades och arbetet med upp - förandet pågick mellan 1954-1958. Byggnaden ritas i en L-plan som ansluter till byggnaderna på intilliggande fastigheter; Guldfisken 3 och Guldfisken 31. Byggnaden uppförs på 7 våning - ar samt tre källarvåningar liksom funktionsut - rymmen på takplan. Fasadgestaltning Fasaden gestaltades på ett vis som skapade upp - levelsen av två separata byggnadsvolymer ge - nom att fasaderna mot gränden och innergården utformades i mörk puts medan delen närmast 1961. Apollonia AB inom Guldfisken 26. Foto: N.E Grundén. Källa: Stockholms stadsmuseum. 1. Fasaden mot Nybrogatan med bilhall på bottenvåning. 2. Fasad mot gränden med parkeringsplatser. 1. Fasad mot Nybrogatan. 2. Fasad mot gränden 3. Sektion genom Nybrogatshuset. 1. 2. 3. 1. 2. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 17 >>Historik Nybrogatan fick en fasadutformning i vit mar - mor. Byggnadsdelen som bekläddes i marmor försågs med ett speciell uttryck genom ett öppet skulpturalt ramverk över indragna balkonger på högsta våningen. Över fasaderna placerades fönster med jämna avstånd eller i horisontala band, liksom ett ver - tikalt fönsterband på den marmorbeklädda delen av norra långsidan. Bottenvåningen utformades med stora uppglasade partier. Högsta vånings - planet och takplan fick en fasadbeklädnad i kop - par. Verksamheternas fördelning På bottenvåningen inrymdes en stor öppen sam - lingssal för Tandläkarföreningen, hotellvestibul och i utrymmena närmast Nybrogatan hyrdes lokaler ut för butiksverksamhet, såsom bilhall. Källarvåningarnas utrymmen utgjordes främst av funktionsutrymmen och garage. Men på källarvåning 1 fanns ännu en stor samlingssal, denna inredd med scen och fasta bänkrader. Den förbands genom en trappa till samlingssalen på bottenvåningen. Plan 1-3 tillägnades Tandläkarföreningens verk - samhet med kontorsutrymmen, föreläsningssal, laboratorie och bibliotek med mera. Enda un - dantaget var restaurangdelen på plan 2. Hotellrummen koncentrerades till plan 4-6 där rummen med tillhörande badrum förlades längs en korridor. Planritning, bottenvåning. Butiksdel, hotellvestibul och den övre samlingssalen. Planritning, källarvåning 1. Nedre samlingssalen med foaje och garderob. Planritning, våning 5 tr. Hotellrum längs korridor. Planritning, gårdsplantering. Planritning, vån 1 tr. T andläkarnas klubbrum och restaurangens kök med matsal. Planritning, vån 3 tr. Tillägnat tandläkarförbundet med bl.a. bibliotek och kontor. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 18 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys >>Historik Ursprunglig inredning Lars Erik Ljunglöf (1924-2009) var en svensk inredningsarkitekt. Han var anställd hos arkitek - terna Anders Tengbom i Stockholm 1950, Carl- Axel Acking 1951 och sedermera hos Nisse Strinning 1953. Från 1955 bedrev Ljunglöf egen arkitektverksamhet i Stockholm och 1957 grun - dade han därtill HI-gruppen tillsammans med Stig Lönngren och Hans Kempe. Tillsammans med Kempe utförde han en rad inredningar för offentlig miljö. Ljunglöf var även assistent vid Kungliga Tek - niska högskolan och hade ett stort engagemang inom Svenska arkitekters riksförbund där han satt på flera olika poster kring 1960-talet. Några av Lars Erik Ljunglöfs mest utmärkan - de inredningsuppdrag var Moderna museet i Stockholm, Vattenfallsstyrelsens kontorshus i Vällingby/Råcksta liksom Hotell Apollonia. Ljunglöfs interiörer präglades av modernismens rena formspråk och äkta material. Hans moder - nistiska skandinaviska möbeldesign har rötter i traditionellt hantverk, men har senare anpassats för industriproduktion och tillverkas idag av Gärsnäs AB. Fotografier av Hotell Apollonias ursprungliga inredning. Foto Sune Sundahl, 1956. Källa: ArkDes. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 19 >>Historik 1. Samlingssalen på källarvåning 1. 2. Foaje och garderob på källarvåning 1. 3. En av tandläkarförbundets föreläsningssalar. 4. T andläkarförbundets bibliotek. 5. Restaurangköket plan 2. 6-8. Restaurangen plan 2. Foto Sune Sundahl, 1956. Källa: ArkDes. 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7 . 8. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 20 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys >>Historik Mornington Hotel 1974 Under 1970-talet genomgår Tandläkarförbundet en ekonomisk kris som slutligen resulterar i att fastigheten säljs. Den köps 1974 av familjen Persson som döper om hotellet till Mornington Hotel. Under 1970-80-talet genomgår byggna - den förändringar gällande planlösning och funk - tion. Hotellverksamheten utökas allt mer och fler av våningsplanen tas i anspråk för hotell - verksamheten. Restaurangen flyttas till botten - våningen. På 1980-talet har hotellet expanderat såpass att behov av ett till våningsplan uppstår, detta uppförs 1984-85. Takpåbyggnad 1980-tal Uppförandet av en takpåbyggnad på 1980-talet grundade sig i hotellets utökade verksamhet. Man önskade tillföra ett våningsplan för att få mer utrymme för hotellrum. Påbyggnaden rita - des av Thomas Gehnich Arkitektkontor och på ritningarna syns hur arkitekten valt att anpassa sig till befintlig byggnad gällande flera aspek - ter. Påbyggnaden innebar rivning av del av det befintliga taket på plan 6. Den nya takpåbygg - naden placerades mot innergården och i fasadliv med ursprungliga plan 6. Genom detta byggdes det södra takfallet bort men en del av norra tak - fallet kunde bevaras. Den karaktäristiska rund - ningen av takfallet bevarades i ursprungligt skick på plan 6 mot norr och gav även inspira - tion till gestaltningen av den nya plan 7. Den nya takpåbyggnaden anpassades även gällande fasadmaterial till befintligt utförande och be - kläddes i kopparplåt. De särskilda kopparbe - klädda takfotsavsluten för plan 5, ”vingarna”, med funktion som avrinning bevarades både på södra och norra fasaden. Ovan t.v. nybyggnad 1956, sektionsritning. Röd markering visar delar som bevarades vid ombyggnaden på 1980-talet. Ovan: ombyggnad från mittena av 1980-talet. Sektionsritning. Röd markering visar befintliga delar som bevarades i fasaden mot norr. Grön markering visar fönsteröppningar med betongglas som ersattes med fönster. Blå markering visar hur 1980-talspåbyggnaden uppfördes i liv med plan 6. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 21 >>Historik Ritningsunderlag till påbyggnad, 1984. Arkitekt: Thomas Gehnich Arkitektkontor. Ovan: Fasad mot gränd (norr). Nedan: Fasad mot gård (söder). Ritningsunderlag till påbyggnad, 1984. Arkitekt: Thomas Gehnich Arkitektkontor. Ovan: planritning, vån 7 tr. Nedan, till vänster: sektionsritning. Nedan, till höger: del av plan, vån 6 tr. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 22 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys >>Historik Kronologi - tillkomst och ombyggnader 1954–1958 – Nybyggnadsritningar Hotel Apollonia. Hotell-, affärs-, och kontorshus. Byggherre: Sveriges tandläkarförbund. Ancker-Gate-Lindegren Arkitekter. 1967 – Tillkommande hotellrum, plan 5 och 6 1970–72 – Ombyggnad, främst gällande planlösning och sanitetsutrymmen. Troligen försvinner samlingslokalen vi denna tid. Vid denna tidpunkt är bottenvåningens fasad för - ändrad. Teatern i BV/K1 och foajen i K1 tas bort och teatern blir matsal och foajen blir kongresslo - kaler. 1974 – Hotellet köps upp av familjen Persson och döps om till Morni ngton Hotel. 1977 – Ändring från kontor till hotell, plan 3 1980 – Ombyggnad bv restaurang 1981 – Restaurang 1982 – Ombyggnad kontor vån 1 o 2 1983 – Hotellentré 1984–1985 – En våning tillkommer i form av en påbyggnad på vindsvåning, Thomas Gehnich Arki - tekt 1989 – Ändring av matsal och hotellfoajé. Flyttar hotellets entré från gränden när den fd butiksloka - len mot Nybrogatan blir ny lobby och entré. 1999 – Ombyggnad från kontor till hotell; nya fönster i fasad mot g ård 2000 – Kontor på vån 1 och 2 blir hotellrum, lobbyn med entré byggs om; nya glaspartier i bv och entrésnurra tillkommer 2004 – Fasadrenovering; solavskärmning, omfärgning, nytt och återställt fönster mot gård 2006 – plan 1 och 2 byggdes om från kontor till ytterligare hotelly ta; Arkitektur-studio AB 2009 – Ombyggnad hissar; nya hisstoppar på tak. Höjning av fläkt på tak. Nya fönster mot söder och väst, plan 7. Förhöjning av trapphus plan 7; nytt fönster, ny fransk dörr. 2011 – Rivning av fläktrum på tak; nytt fläktrum. Nya fönster på södr a fasaden, plan 7 2015 – Entréplan; ny herrtoalett, nytt kök Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 23 Matlexikon från Restaurang Apollonia. Magasineras i Måltidsakademins menysamling, Kokboksmuseet Grythyttan. Källa: Alvin Portal. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 24 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys Nulägesbeskrivning - byggnaden i kvarteret Kvarteret Guldfisken som helhet Kvarteret Guldfisken som helhet visar på en sammansatt och blandad bebyggelse. Kvarteret utgörs i huvudsak av bebyggelse som tillkom - mit under slutet på 1800-talet i norr, samt be - byggelse som tillkommit under första halvan av 1900-talet i söder. Kvarteret bär därmed på karaktärsdrag som dels utgår från den klassiska stenstaden men även från det moderna city. Kvarteret och stadsbilden är i stora delar präglad av 1900-talets mitt och den punktvisa citysane - ringen. Det utgör en av de mer kraftigt sanerade kvarteren på Östermalm, tillsammans med ex - empelvis Kv. Garnisonen. Se ålderskartering på nästa sida. Tre fastigheter i kvarteret är påbyggda med en våning eller mer. Ytterligare tre fastigheter har inredda vindsvåningar. Se illustrationer nästa uppslag. Takmaterialet i kvarteret är i huvudsak utfört av svart plåt i skiv- och bandtäckning, ett rött plåt - tak, ett par koppartak, samt endast ett tegeltak finns i kvarteret. Guldfisken 26 - byggnadens bevaran - destatus och karaktär Fastigheten Guldfisken 26 är bebyggd med en långsmal volym med öst-västlig riktning. Byggnaden karaktäriseras av tre distinkt olika fasadutformningar, mot Nybrogatan, respektive torgbildningen i norr och gården i söder. Fasaden mot Nybrogatan karaktäriseras av sin marmorklädda fasad i gråvita plattor, fönster - placering inordnad i strikt geometri för varje plan, kontrasterande bottenvåning av glas med mörkare natursten, ett avskuret hörn, men fram - för allt av det särpräglade ramverket över den indragna sjunde våningen. Fasadkompositionen mot Nybrogatan bedöms som helhet vara mycket välbevarad, trots på - byggnader, och utgör en värdebärande del i byggnadens miljöskapande och arkitektoniska värde. Fasaden mot norr, karaktäriseras av sin ljusa puts och mörka fönster samt kombinationen av fönster med liggande format och kvadratiska fönster. Ursprungligen fanns en tydligare upp - delning med ljus marmor mot en mörkare puts i denna fasad. Även ett antal fönsterpartier är ut - bytta, liksom entréer som ändrats m.m. Fasaden karaktäriseras av utskjutande takfot som döljer ovanförliggande takvåningar klädda med kop - parplåt. Fasaden bedöms som delvis välbevarad. Fasaden mot den gemensamma gården i söder karaktäriseras av sin vita slätputs. Mot gården finns även en krafigt utskjutande takfot som tydligt markerad gräns mellan fasad och tak. En senare tillkommen utvändig solavskärmning har stor påverkan på upplevelsen av fasaden som helhet. Innergården är gemensam med fastighe - terna Guldfisken 3, 7 och 27. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 25 Ålderskartering av byggnader inom kvarteret Guldfisken som helhet Ålderskartering av byggnader inom kvarteret Guldfisken 1950-tal 1800-tal 1930-tal 1940-tal >>Nulägesbeskrivning - byggnaden i kvarteret Guld/f_isken 31 1952-56 Guld/f_isken 26 1954-58 Guld/f_isken 13 1879-80 Guld/f_isken 9 1929-30 Guld/f_isken 29 1938-40 Guld/f_isken 32 1954-55 Guld/f_isken 7 1939-45 Guld/f_isken 27 1936-37 Guld/f_isken 3 1944-46 Guld/f_isken 18 1935-39 Guld/f_isken 5 1889-90 Guld/f_isken 4 1889 Guld/f_isken 22 1897-99 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 26 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys >>Nulägesbeskrivning - byggnaden i kvarteret Påbyggnader genomförda inom Kv. Guldfisken markerade med prickad röd linje. Ombyggnad och inredning av vindsvåningar genomförda inom Kv. Guldfisken markerade med gul prickad linje. Bygglov med bifall för påbyggnad med två våningar som ej genomf örts, Guldfisken 31. Urval av större förändringar av tak inom kv. Guldfisken Flygbild över kv. Guldfisken från öst. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 27 >>Nulägesbeskrivning - byggnaden i kvarteret Bygglov med bifall för påbyggnad i kv. Guldfisken Historiken i tidigare kapitel visar att de tre fast - igheterna omkring det indragna gårdsrummet uppfördes med en delvis gemensam idé om dess utformning och höjder. Detta har sedan åtmins - tone 1980-talet förändrats avseende byggnads - höjderna men även i viss mån fasadutformning. Tillägg inom kvarteret bör anpassas med bygg - nadshöjder som tar hänsyn till helhetsgestalt - ningen omkring det indragna gårdsrummet som det var tänkt ursprungligen. Bygglovritningar på denna sida redovisar delvis hur byggnadshöjder ändrats. Som helhet är tre fastigheter i kvarteret påbygg - da med en våning eller mer. Ytterligare tre fast - igheter har inredda vindsvåningar. Takmaterialet i kvarteret är i huvudsak utfört av svart plåt i skiv- och bandtäckning, ett rött plåt - tak, ett par koppartak, samt endast ett tegeltak finns i kvarteret. Bygglovsritning för påbyggnad av Guldfisken 18. Antagen och uppförd. Andreas Martin-Löf Arkitekter AB, 2016. Bygglovsritning för påbyggnad av Guldfisken 31. Antagen, ej uppförd. Cedervall arkitekter, 2021. Ritning som visar byggnadshöjder (2012) för Guldfisken 26, 31 och 18. Arkitektur-Studio AB, 2012. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 28 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys >>Nulägesbeskrivning - byggnaden i kvarteret Befintlig takpåbyggnad med sin karaktäristiska koppar, på plan 7 , i huvudsak tillkommet under 1980-tal, men här fanns en mindre påbyggnad på plan 7 redan ursprungligen men med mindre utsträckning mot väst. Befintlig takpåbyggnad med sin karaktäristiska koppar och rundade tak, på plan 6-7 , i huvudsak tillkommet under 1980-tal. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 29 >>Nulägesbeskrivning - byggnaden i kvarteret Befintlig takpåbyggnad mot Nybrogatan, med sin karaktäristiska koppar, i huvud - sak tillkommet under 1980-tal. Den grön-ärgade kopparen troligen ursprunglig. Flygvy över södra fasaden. Befintlig takpåbyggnad med sin karaktäristiska koppar, på plan 6-7 , i huvudsak tillkommet under 1980-tal. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 30 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys Urval av vyer Vy från Östermalmstorg, Nybrogatan mot norr Vy från Linnégatan, Nybrogatan mot norr Nybrogatan mot norr, från Östermalmstorg, Guldfisken i fonden till vänster Från Linnégatan Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 31 >>Urval av vyer Vy från Karlavägen mot söder Karlavägen mot söder, Guldfisken till höger i fonden Vy från inre del av det indragna gårdsrummet mot Nybrogatan Gårdsrum mot Nybrogatan Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 32 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys Kulturhistoriskt värde - värdebeskrivning Begreppet kulturhistoriskt värde definieras av Riksantikvarieämbetet som ”de möjligheter ma - teriella och immateriella företeelser kan ge vad gäller att inhämta och förmedla kunskaper om och förståelse av olika skeenden och samman - hang - samt därigenom människors livsvillkor i skilda tider, inklusive de förhållanden som råder idag”. Kulturhistoriskt värde definieras här med ut - gångspunkt i kriterierna: Kulturhistorisk helhet och relevans samt möjlighet till kunskap och förståelse. Kriterierna fungerar som olika in - gångar till en samlad bedömning och förklaring av kulturhistoriska värden utifrån vilka berättel - ser som kulturmiljön eller byggnaden har poten - tial att förmedla. Bedömningen av det kulturhistoriska värdet är förankrad i historiken och de kulturhistoriska sammanhang som avgränsas där. Ett grundligt utforskande av byggandens kulturhistoria är en förutsättning och själva fundamentet till en kul - turhistorisk värdering. Den modernistiska byggnaden - Arkitektoniskt & miljöskapande värde Byggnaden bedöms vara kulturhistoriskt värde - full framför allt på grund av sitt arkitektoniska värde som en tidstypisk och i sin helhet välbe - varad exteriör. Detta tar sig uttryck i de enkla men samtidigt elegant sammanfogade byggnadsdelarna och materialen, de ursprungliga ljusa marmorski - vorna, i kontrast med horisontella fönsterband med träfönster utförda i teak. I stället för ut - smyckning och dekor skapas spänning i arkitek - turen genom mötet mellan olika material samt kontraster mellan ljus och skugga, vilket är ett typiskt karaktärsdrag för byggnader från tiden. Den ursprungliga konstrasten mellan en mör - kare putsade fasad (brun Seponit-puts år 1978), och Nybrogatans ljusa marmorfasad har delvis minskat på grund av omfärgning/omputsning år 2004. Fasaderna mot Nybrogatan bedöms utgö - ra det högsta kulturvärdet utifrån denna aspekt. Karaktäristiskt och värdebärande är även den indragna sjunde (6 tr.) våningen mot Nybroga - tan med öppet ramverk, som är klädd med både marmor och kopparplåt, vilka förstärker bygg - nadens geometriska uttryck och ger byggnaden en skulptural avslutning mot taket. Fasaden mot Nybrogatan och den marmorklädda fasaden mot norr har ett mycket högt miljömäs - sigt värde, och därtill stor betydelse som en del av kvarteret Guldfisken som helhet. I synnerhet tillsammans med byggnaderna inom Guldfisken 18 och 31. Guldfisken 18 är uppförd under an - dra halvan av 1930-talet, efter ritningar av ar - kitekten Lars-Erik Lallerstedt. Guldfisken 31 är samtida med Guldfisken 26 och uppförd efter ritningar av arkitekten Björn Hedvall. Bygg - naderna som omger det indragna gårdsrummet utgör därmed en modernistisk samkomposition som tillsammans utgör en värdefull helhet. Vid en jämförelse med de närliggande byggna - derna så bedöms Guldfisken 26 vara av samma arkitektoniska kvalitet och verkshöjd, d v s med material av hög kvalitet och med ett hantverks - mässigt utförande från tiden. Påbyggnaden från omkring mitten av 1980-talet har ett begränsat kulturvärde genom sitt anpas - sade material, den enhetligt utförda kopparplå - ten, vilket är ett material som återknyter till den ursprungliga byggnaden. Påbyggnaden med sitt flacka tak och sina rundade former knyter ihop den ursprungliga sjunde våningen (6 tr.) med på- byggnaden. Den ursprungliga sjunde våningen och dess takpåbyggnader var troligen utförd i koppar i bandplåt. Påbygganden bedöms sam - mantaget vara tålig för förändringar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 33 Omdaningen av kvarteret vid mitten på 1900-talet - Samhälls- och arkitetktur - historiskt värde Den ursprungliga och kontinuerliga använd - ningen som hotell sedan uppförandet har idag ett samhällshistoriskt värde. Detta speglas till stor del fortfarande i byggnadens exteriör. Fasaden kan berätta om den ursprungliga användningen och äldre funktioner, exempelvis avseende föns - terindelning och skyltning etc. Men även i den äldre planlösningen som i sin huvudstruktur är bevarad, med placering av centrala korridorer och hotellrum. De urpsprungligen blandade funktionerna i byggnaden var tidstypiskt, detta har dock till stor del byggts bort genom invändiga ombygg - nader. De ursprungliga funktionerna bestod av bland annat bilhall, butik, större samlingssal, klubbrum, matsal, kontor och hotellrum. Från uppförandet av tandläkarförbundet finns dock >>Kulturhistoriskt värde - värdebeskrivning få spår bevarade interiört. Byggnadens interi - örer och fasta inredning har med åren byggts om och successivt anpassats för den utvecklade och utökade hotellverksamheten. Byggnadens inte - riörer präglas i huvudsak av dessa ombyggnader idag. Omdaningen av kvarteret Guldfisken som helhet speglar en del av den större stadsutvecklingen som pågick i centrala Stockholm omkring mit - ten på 1900-talet. Guldfiskens omdaning ge - nomfördes i utkanten av den mer omfattande cityomvandlingen. Den del av Östermalm där Guldfisken 26 är belägen drabbades inte lika hårt av rivningarna i jämförelse med mer cen - trala delar. Guldfisken är trots detta ett av de mer kraftigt sanerade kvarteren på Östermalm, un - dantaget exempelvis Kv. Garnisonen och Fältö - versten. (Se tidigare ålderskartering). Guldfisken 26 utformades med en typiskt stram modernism som tillsammans med övriga när - liggande byggnader i kvarteret utgör en tydlig årsring med hög läsbarhet och goda möjligheter till kunskapsförmedling. Byggnaden uppfördes efter ritningar av Ancker-Gate-Lindegren Ar - kitekter AB. Ett av dåtidens mycket välrenom - merade arkitektkontor, som ritat ett antal kända byggnader i Stockholm. Innergården och fönsterbyte Byggnader och terrass på innergården bevarar i princip sin utsträckning och de ursrpungliga volymerna. Den ursprungliga ytbeläggningen på innergården upprättades efter ritningar av Walter Bauer, med betongplattor och angräns - ade ytor för vegetation. I princip alla ytskikten har förändrats genom åren. Räcke och pergola är senare tillkommande delar. De rundade och vitputsade trapphusen är välbevarad inslag på innergården, särskilt det större mot öst bedöms karaktäristiskt och värdebärande med detaljer av betongglas och koppar. Som helhet bedöms innergården dock vara av begränsat kulturhisto - riskt värde. T andläkarnas skyddshelgon Saint Apollonia med tandläkartång, tempera på pannå. Konstnär Piero della Francesca, 1455-1460. Källa: National Gallery of Art. I den södra fasaden har fönster i två våningar bytts ut (plus några ytterligare) och en solav - skärmning uppförts i samtliga plan. Detta inne - bär sammantaget en negativ påverkan på upple - velsen av den södra fasaden. Tillsammans med en generellt enklare ursrpunglig karaktär medför det att fasaden i denna del bedöms vara av lägre kulturvärde och därmed tålig för förändringar. Generellt har byggnadens fönster i samtliga fasaderna byggts om i flera omgångar, tidigast redan 1970-tal i bottenvåningen. Störst föränd - ring av fönster genomfördes troligen i samband med påbyggnaden omkring 1980-talets mitt, då nästan hälften av alla fönster byttes ut. Vid det tillfället tillkom fönster av eloxerad aluminium som är mörkt bruna. Fönster har vidare åtgärdats även under 1990 och 2000-tal. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 34 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys Kulturhistoriskt värde - känslighet och tålighet Hög känslighet för ändring T ålig för ändring Känslig för ändring Hög känslighet för ändring T ålig för ändring Känslig för ändring Känslighet och tålighet: fasader Dessa markerade ritningar är en översiktlig sammanställning. För en komplett analys och bedömning hänvisas till beskrivande texter: värdebeskrivning och värdebärande detaljer på sidan 34 och 38. Ritningarna utgör ett arbetsverktyg i hantering av fasader vid anpassning av förändringar. Ana - lysen av känslighet och tålighet har gjorts enbart för fasader och tak. Ritningarna baseras på underlag upprättade av Jacek Kwetczer, Arkitektur-Studio AB. Bedömningen av känslighet och tålighet sker i tre nivåer: • hög känslighet för ändring (röd) • känsligt för ändring (lila) • tålig för ändring (ljusbrun) Analysen är tänkt att fungera som stöd vid pla - nering och projektering i syfte att i möjligaste mån integrera befintliga kulturhistoriska kvali - teter i en byggnad som står inför en omvandling. Känslighet och tålighets analys innebär priorite - ringar och kan därigenom vara till nytta då av - vägningar mellan olika intressen görs. I de delar som bedöms vara tåliga för ändringar kan mer fritt hållna ändringar och tillägg prövas. Delar som har bedömts vara känsliga för änd - ringar signalerar att mer eller mindre omfattan - de förändringar kan göras men ska utifrån vissa givna förutsättningar utföras med varsamhet. Inom de känsliga partierna finns kulturvärden att beakta för att vid utveckling uppnå en god helhetsverkan. Förutsättningarna kan varierar inom de känsliga partierna. Hög känslighet för ändringar innebär att åter - hållsamhet bör iakttas för ändringar ur kultur - historiskt prespektiv. Även delar med hög käns - lighet kan utvecklas, men utvecklingen bör då ske på respektive byggnadsdels villkor utan att den värdebärande karaktären påverkas negativt. Genom utveck - ling kan dessa istället förstärkas, i vissa fall kan värden återskapas och levandegöras. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 35 >>Kulturhistoriskt värde - känslighet och tålighet Hög känslighet för ändring T ålig för ändring Känslig för ändring Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 36 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys • Markerad fasad mot Nybrogatan med i huvudsak ursprungliga grå-vita marmor - plattor (1, 2) . Upplevelsen förstärks över hörnet och av den öppna torgbildningen mot norr. • Kombinationen av de specifika fasadma - terialen, omväxlande som kontrast och i samverkan. Detta i huvudsak avseende de välbevarade fasaderna mot norr och öster - utförda i marmor, puts och natursten, men även plåt. • Fasadens utskjutande ”skivor” mot Nybro - gatan i norr och söder, vilket medför upp - levelsen av ett indraget fasadliv (1, 2, 3). • Grafisk indelning i putsfasaden (4). • Ursprunglig natursten i sockelvåning ut - förd i polerad svart granit (3). Sockelvå - ningen har dock förändrats på flera olika sätt genom åren vilket medfört påverkan på sten i fasaden. Framför allt har de större skyltfönstren från den tidigare bilhallen fått en högre bröstning i fasaderna över hörn mot nordöst. Dessa förändringar är utförda på ett anpassat sätt. Därtill har även skärm - tak tillkommit mot öst och nya dörrar till - kommit i fasad mot norr. • Avskuret hörn i sockelvåning mot Nybro - gatan som speglas i Guldfisken 18:s mot - svarande hörn (3). • Den varierande och typiskt modernistiska fönsterindelningen som tar sig uttryck i horisontella fönsterband. Fönsterplace - ringen och utformningen kan berättar om den ursprungliga blandade verksamheten på skilda våningsplan hos byggnaden. • Ursprungliga pivåhängda fönster utförda i teak (7). En stor del fönster har bytts mot aluminiumpartier, vilket ökar värdet på be - varade ursprungliga fönster. • Markerat vertikalt sammanhängande föns - terparti i marmorfasaden mot norr (4, 8) . Indragna partier skapar en för byggnaden karaktäristisk relief. Fönsterpartierna är dock utbytta mot aluminium, även plåt i bröstning senare tillkommen. • Den indragna sjunde våningen mot Ny - brogatan med öppet ramverk, utförd med marmor och kopparplåt, som förstärker byggnadens geometriska/grafiska uttryck och ger byggnaden en skulptural avslut - ning (5, 6). • Markerad takfotsgesims i fasad mot norr och söder, utförd i koppar och puts. Från marknivå döljer takfoten de ovanförlig - gande takvåningar. Skapar en tydlig gräns mellan fasad och tak (8). Kulturhistoriskt värde - värdebärande detaljer 1. 2. 3. 4. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 37 >>Kulturhistoriskt värde - värdebärande detaljer 4. 5. 6. 7 . 7 . 8. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 38 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys Analys av ombyggnadsförslagets påverkan på kulturhistoriska värden Generell bedömning Såväl gatufasader som gårdsfasader berörs av aktuellt förslag. Framför allt berörs byggnadens påbyggnad från 1980-talet och den ursprungliga takavslutningen. Ingreppen och påverkan är i delar stora samtidigt som tilläggen blir enhet - liga och läsbara. Fastighetsägaren har ambitio - nen att utföra åtgärderna varsamt och anpassat efter byggnadens karaktär och den antikvariska utredningen. Rivning av ursprungliga delar från 1950- tal Genom att den sjunde våningen får en ny ut - bredning i plan så kommer det befintliga takets rundning, som utgör en ursprunglig särprägel som förstärktes på 1980-talet, att byggas bort i sin helhet. Detta är negativt för byggnadens kulturhistoriska värde. Även den ursprungliga ”vingen” mot gården kommer att byggs bort, medan den mot norr bevaras. Rivning av påbyggnad från 1980-tal 1980-talets påbyggnad medförde förändringar som innebar att vissa ursprungliga delar förlo - rades. Byggnaden har även invändigt flera delar bevarade från 1980-talets ombyggnad. Befintlig påbyggnad är en värdefull årsring och ett la - ger som vittnar om hotellverksamhetens behov av expansion vilket har ett historiskt värde för byggnaden. Den kan även berätta om den ti - dens förhållningssätt till på- och ombyggnation. Bedömning av varsamhet och påverkan på kulturhistoriska värden I detta fall valde man att låta det nya tillägget inordna sig den ursprungliga gestaltningen och smälta samman med det befintliga. Våning 7 rivs i sin helhet enligt förslaget. Vå - ning 6 ges ett nytt läge avseende fasaden mot söder. Dessa förändringar bedöms, trots de an - passningar som beskrivs ovan, vara tåliga delar av befintlig byggnad och de negativa konse - kvenserna av en rivning bedöms därmed som Flygvy som visar taklandskap över östra delar av kvarteret Guldfisken. begränsade. Årsringen från 1980-talet kommer delvis att bevaras interiört inom andra delar av byggnaden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 39 >>Analys av ombyggnadsförslagets påverkan på kulturhistoriska värden Föreslagen påbyggnad - ny volym Förslaget avser att ersätta 1980-talets påbyggnad i en våning med två nya våningsplan. Den nya volymen föreslås att utföras med en placering i plan som förskjuts/förflyttas mot innergården i söder och med en indragning av båda vånings - planen. Både placering och indrag har diskute - rats i processen och bedöms som väl anpassade efter byggadens identifierade kulturhistoriska värde. Utformningen är utförd bland annat för att undvika negativa konsekvenser utifrån upp - levelsen från gatan och vid gårdsrummet i norr. Den planmässiga utbredningen mot söder med - för att den nya volymen placeras i liv med den ursprungliga fasaden mot söder/innergården. Detta innebär att den befintliga sjätte våningen får en yttre fasad i nytt läge och att den ur - sprungliga utskjutande skärmen, den s.k. ”ving - en” byggs bort i denna del. Detta innebär nega - tiva konsekvenser för byggnadens ursprungliga indragna våning. Åtgärden bedöms dock som rimlig med hänsyn till att upplevelsen och ar - kitekturen mot gata prioriteras och värderas hö - gre, detta jämte den lägre värderade fasaden mot innergården. Mot norr bevaras sjätte planets fasadliv i befint - ligt läge, och den kopparinklädda fasaden och takavvattningen med ursrunglig skärm behålls, vilket är mycket positivt för byggnadens kultur - historiska värde då de är delar som är karaktärs - bärande. Sjunde och åttonde planet uppförs med indrag vilket skapar en regelbunden trappning. Indra - gen är förhållandevis små, jämfört med befintlig påbyggnad, men utgör en bärande idé, dels för att få taket att falla undan, dels för att uppnå en välgestaltad helhet. Mot Nybrogatan utvidgas tillkommande vå - ningsplan något i sin utbredning men har fort - satt en trappning mot gatan. Nya påbyggnaden uppförs i L-plan. Det bedöms positivt att behålla det platta taket i likhet med befintlig byggnad. Förslag ombyggnadsförslag, påbyggnad.Ursprungsritning, daterad 1956. Påbyggnad 1980-tal. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 40 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys Föreslagen påbyggnad - utformning av fasader Bedömningen är att förslaget har en lämplig ba - lans mellan att dels ha anpassat den nya bygg - nadshöjden för denna del av kvarteret Guldfis - ken, dels varsamt inordnat volymhanteringen i den modernistiska arkitekturstilen. Den nya volymen kommer bli synlig från ett an - tal vyer längs Nybrogatan och läget innebär att förslaget kräver en hög arkitektonisk verkshöjd, dels i materialval, dels i detaljer och utförande som anknyter till stenstadens och det modernis - tiska citys höga kvalitet. En huvudprincip för utformningen av påbygg - naden av Guldfisken 26 bör vara en balans mel - lan inordning i befintlig karaktär och möjlighet till ett eget uttryck. Tilläggets karaktär samman - kopplas med den direkt omgivande modernis - tiska stadsbilden, främst omkring det indragna gårdsrummet. På grund av läge och samman - hang mot Nybrogatan och den befintliga bygg - nadens värde och karaktär så bör en ny byggnad utformas med hög kvalitet i materialval och de - taljering Fasaderna för plan 7 och 8 utformas i glas med utanpåliggande fasadmoduler med stående mörka lameller. Lamellerna består av fenor placerade i tjockleksgradient som är tätast mot modulens kanter. Principlösningen med fenor/ gradient är utifrån antikvarisk synpunkt en lämplig lösning. Fasadutformning och detaljer bör bearbetas vidare i förslaget. Det är positivt att förslaget inte introducerar ett helt nytt och/eller kontrasterande material, eller en ny kulör i fasaderna. Kulören bör vara mörk. Antikvariskt är det viktigt att tillägget bidrar med en materialitet som motsvarar den ursr - pungliga byggnaden. De nya våningsplanen markeras av horisontala band vilka förses med list, bjälklagstäckning och ny skärm som förstärker upplevelsen av ho - risontalitet. Det är ett arkitektoniskt grepp som återknyter till de ursrpungliga utskjutande skär - marna på den ursprungliga byggnaden. Den nya yttre fasadväggen mot gården på plan 6, som uppförs i liv med det underliggande vå - ningsplanet, putsas i samma kulör som befintlig puts. Detta försvårar läsbarheten av det nya til l- lägget men bedöms positivt för byggnadens hel - hetsverkan. >>Analys av ombyggnadsförslagets påverkan på kulturhistoriska värden T.v. ovan: fotomontage av påbyggnad från Nybrogatan i norr. T.v. nedan: fotomontage av påbyggnad från Nybrogatan i söder. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 41 >>Analys av ombyggnadsförslagets påverkan på kulturhistoriska värden Fasad mot torgbildningen med påbyggnad. Upprättad av Nyréns arkitektkontor. Förändring av sockelvåning mot gata och torgbildningen - skärmtak Ovan entréerna i fasaden mot norr finns två skärmtak. Skärmtaket närmast Nybrogatan finns fotodokumentaterat från byggåret, det inre tillkom eventuellt senare men gestaltades med liknande utformning och upplevs idag bidra till en helhet. De är av liknande dimensioner, kop - parbeklädda och undersidorna är gestaltade med repetitiva, vågformade välvningar. Skärmtaket närmast Nybrogatan har en högre uppvikning i infästningen mot fasaden. Förslaget innebär att ett nytt skärmtak föreslås som förenar de två befintliga och skapar ett sam- manhängande skärmtak. Det föreslås utformas i samma dimensioner som befintliga skärmtak och kläs med koppar. Fasad mot Nybrogatan med påbyggnad. I fonden av torgbildningen till höger syns även godkänd påbyggnad inom Guldfisken 31, som ej ännu är utförd. Tillskapandet av ett nytt sammanhängande skärmtak, mellan de befintliga skärmtaken mot torgbildningen, bedöms få en viss påverkan på byggnadens kulturhistoriska värde. Detta i och med att det förlorar sin gestaltningsmässiga funktion som markör ovanför entréerna. Det är dock positivt att befintliga skärmtak bevaras vilket underlättar läsbarheten av byggnaden. Ut - bredning och utformning av skärmtak bör stude - ras både i detalj och som en del av byggnadens sockelvåning som helhet. Alternativ för att öka den historiska avläsbarheten bör undersökas. I övrigt föreslås inga ändringar av sockelvå - ningen. Utsnitt ur fotografi från 1961. På bilden ser skärmtaket närmast Nybrogaran ut att vara under uppförande. Foto: N.E Grundén. Källa: Stockholms stadsmuseum. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 42 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys Ovan: fasadritning mot innergård, som visar föreslagen tillbyggnad på gården och den nya påbyggnaden. T.h. detalj av fasadutformning tillbyggnad mot gård. Ovan: detalj av fasadutformning tillbyggnad mot gård. >>Analys av ombyggnadsförslagets påverkan på kulturhistoriska värden Ny på- och tillbyggnad på innergården På innergården föreslås en tillbyggnad med nya konferenslokaler och ett ”orangeri”. Tillbygg - nadens placering följer i princip utsträckningen av den befintliga terrassen i en våning. Fasaden utformas med en motsvarande utformning som takpåbyggnadens fasader, d v s med glas fasad - moduler med mörkt raster. I utredningen bedöms innergården som helhet vara av begränsat kulturhistoriskt värde, både avseende fastigheten, men även innergård som helhet i kvarteret. Bedömningen är därmed att innergården tål en påbyggnad enligt förslaget. Det bedöms vara positivt att gårdsbyggnaden ut - förs med en motsvarande fasadgestaltning som takpåbyggnaden. Det är positivt om så stor del som möjligt av den ursprungliga byggnadens fasad kan bevaras och exponeras inne i orangeriet. Även tillbygg - nadens glasade tak ökar avläsbarheten. De båda cylindriska trapphusen bevaras, vil - ket är positivt för byggnadens kulturhistoriska värde. Mot det västra trapphuset lämnas ett res - pektavstånd. Mot det bredare trapphuset i öster ansluter tillbyggnaden dikt an, men övre delen av det cylindriska trapphuset går fortfarande att avläsa. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 43 Detalj av ovan prickade utsnitt - förslaget centralt i bild markerat med orange färg Vy från Monteliusvägen - Befintlig Vy från Monteliusvägen - Förslag Jämförande analys av långa vyer Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 44 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys >>Jämförande analys av långa vyer Detalj av ovan prickade utsnitt - förslaget centralt i bild, direkt väster om Hedvig Eleonora kyrka, markerat med orange färg Vy från Katarinavägen - Befintlig Vy från Katarinavägen - Förslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys 45 >>Jämförande analys av långa vyer Detalj av ovan prickade utsnitt - förslaget centralt i bild markerat med orange färg Vy från Observatoriekullen - Befintlig Vy från Observatoriekullen - Förslag Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 46 Guldfisken 26 | Östermalm | Kulturmiljöutredning och konsekvensanalys Källor Tryckt material TAM-revy (2008). Tandläkarförbundets historia. Nr 2, s. 4. Stockholms stadsmuseum (1985). Östermalm II: Byggnadsinventerin g. Stockholm: Stockholms stadsmuseum. ISBN 91-85238-48-1. Byggmästaren 1957 Ancker, Stig, Gate, Bengt & Lindegren, Sten (red.), Ancker, Gate, Lindegren: arkitekter SAR, AGL Arkitektkontor, Stockholm, 1971 Arkiv AlvinPortal ArkDes Digitala stadsmuseet Gatukontorets parkavdelnings ritningssamling Kungliga biblioteket Stockholmskällan Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 --- [Solstudier.pdf] 260130 KV. GULDFISKEN 26 A-9-011 - SOLSTUDIER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 KV GULDFISKEN 26 A-9-011 - SOLSTUDIER 260130 2 VÅRDAGJÄMNIN G - PLAN 21 mars kl 0901 Befintlig kl 12 kl 15 kl 18 kl 0902 Föreslagen Nockhöjd +41,00 kl 12 kl 15 kl 18 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 KV GULDFISKEN 26 A-9-011 - SOLSTUDIER 260130 3 VÅRDAGJÄMNIN G - VY 21 mars kl 0901 Befintlig kl 12 kl 15 kl 18 kl 0902 Föreslagen kl 12 kl 15 kl 18 Nockhöjd +41,00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 KV GULDFISKEN 26 A-9-011 - SOLSTUDIER 260130 4 VÅRDAGJÄMNIN G - VY 21 mars kl 0901 Befintlig kl 12 kl 15 kl 18 kl 0902 Föreslagen kl 12 kl 15 kl 18 Nockhöjd +41,00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 KV GULDFISKEN 26 A-9-011 - SOLSTUDIER 260130 5 SOMMARSOLSTÅND - PLAN 21 juni kl 0901 Befintlig kl 12 kl 15 kl 18 kl 0902 Föreslagen kl 12 kl 15 kl 18 Nockhöjd +41,00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 KV GULDFISKEN 26 A-9-011 - SOLSTUDIER 260130 6 SOMMARSOLSTÅND - VY 21 juni kl 0901 Befintlig kl 12 kl 15 kl 18 kl 0902 Föreslagen kl 12 kl 15 kl 18 Nockhöjd +41,00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 KV GULDFISKEN 26 A-9-011 - SOLSTUDIER 260130 7 SOMMARSOLSTÅND - VY 21 juni kl 0901 Befintlig kl 12 kl 15 kl 18 kl 0902 Föreslagen kl 12 kl 15 kl 18 Nockhöjd +41,00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 KV GULDFISKEN 26 A-9-011 - SOLSTUDIER 260130 8 HÖSTDAGJÄMNING - PLA N 22 september kl 0901 Befintlig kl 12 kl 15 kl 18 kl 0902 Föreslagen kl 12 kl 15 kl 18 Nockhöjd +41,00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 KV GULDFISKEN 26 A-9-011 - SOLSTUDIER 260130 9 HÖSTDAGJÄMNING - V Y 22 september kl 0901 Befintlig kl 12 kl 15 kl 18 kl 0902 Föreslagen kl 12 kl 15 kl 18 Nockhöjd +41,00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 KV GULDFISKEN 26 A-9-011 - SOLSTUDIE R 260130 10 HÖSTDAGJÄMNING - V Y 22 september kl 0901 Befintlig kl 12 kl 15 kl 18 kl 0902 Föreslagen kl 12 kl 15 kl 18 Nockhöjd +41,00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 --- [Dagvattenutredning.pdf] Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad Julia Zhou Lektus Miljö och Vatten 2025-09-24 / Reviderad 2026-02-26 Version 1.5 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 Konsult Kontaktperson Julia Zhou e-postadress Julia.zhou@lektus.se Telefonnummer 072 648 38 39 Interngranskad av Samuel Lindgren / Leo Regazzoni Uppdrag Uppdragsnamn Påbyggnad Guldfisken 26 Mornington Hotel Uppdragsnummer 250043 Kund Namn Fastighets AB Gusto Org.nr: 556046–4918 Kontaktuppgifter Mårten Persson 070-821 15 58 mp@gusto.se Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning ................................ ................................ ................................ ........................ 2 1.1 Bakgrund och syfte ................................ ................................ ................................ 2 1.2 Underlag ................................ ................................ ................................ ................ 2 2 Riktlinjer för dagvattenhantering ................................ ................................ ..................... 3 2.1 Dagvattenstrategi ................................ ................................ ................................ ... 3 2.2 Riktvärden för dagvatten ................................ ................................ ........................ 3 3 Områdesbeskrivning ................................ ................................ ................................ ...... 3 3.1 Detaljplaneområdets geografiska läge ................................ ................................ ... 3 3.2 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden ................................ ....................... 4 3.3 Befintlig dagvattenhantering ................................ ................................ ................... 6 3.4 Recipient ................................ ................................ ................................ ................ 6 3.4.1 Miljökvalitetsnormer ................................ ................................ ........................... 7 3.4.2 Lokalt åtgärdsprogram (LÅP) ................................ ................................ ............. 8 4 Befintlig och planerad markanvändning ................................ ................................ .......... 8 4.1 Befintlig markanvändning ................................ ................................ ....................... 8 4.2 Planerad detaljplaneändring................................ ................................ ................... 9 5 Beräkningar................................ ................................ ................................ ...................11 5.1 Flödesberäkning ................................ ................................ ................................ ...11 5.2 Föroreningsberäkning ................................ ................................ ...........................12 6 Resultat av dagvattenflöden och föroreningar ................................ ............................... 13 7 Föreslagen dagvattenhantering ................................ ................................ .....................14 8 Slutsats ................................ ................................ ................................ .........................15 9 Referenser ................................ ................................ ................................ ....................16 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 1 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se SAMMANFATTNING Utredningsområdet för denna dagvattenutredning omfattar fastigheten Guldfisken 26 på Östermalm i Stockholm, med en total yta om cirka 0,12 ha. Området utgörs i dagsläget av ett fastighetskomplex med underbyggt garage. Förslag till ny detaljplan ska tas fram i syfte att undersöka möjligheten till påbyggnad av den befintliga hotellbyggnaden samt tillkommande gårdsbebyggelse. Planerad utformning är liknande den befintliga men med större andel gröna tak. Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten AB har fått i uppdrag att upprätta en dagvattenutredning i syfte att utreda förutsättningarna för den framtida dagvattenhanteringen på platsen. Utredningen omfattar bland annat beräkningar av dagvattnets förorenings- och flödesbelastning efter planerad ombyggnation. Dagvatten från hela utredningsområdet avrinner till recipienten Strömmen. En grundförutsättning för arbetet är att dagvattenhanteringen inom utredningsområdet inte får försämra recipienten Strömmens möjlighet att uppnå sina fastställda miljökvalitetsmål. Recipienten har enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) otillfredsställande status och uppnår ej god kemisk status. Flödesberäkningarna visar att det totala flödet från utredningsområdet inte ökar nämnvärt vid ett 20-årsregn utan klimatkompensering, jämfört med nuläget. Vid jämförelse mellan nuläget (utan klimatkompensering) och ett framtida klimatkompenserat 20-årsregn ökar dock avrinningen med cirka 26 %. Givet utredningsområdets läge i en redan etablerad stadsmiljö är möjligheterna till att använda ytorna för lokalt omhändertagande (LOD) ytterst begränsade. Det finna inga förutsättningar att omhänderta dagvatten från tak i reningsanläggningar på marknivå då det inte finns någon tillgänglig yta, vilket innebär ett avsteg från stadens riktlinjer. Eftersom planändringen endast avser en begränsad påbyggnad tillämpas inte stadens åtgärdsnivå. Den planerade utformningen innebär dock en grönare struktur genom införande av grönt tak och genomsläppliga ytskikt. Gröna tak bidrar till fördröjning av dagvatten samt viss rening och ökad biologisk mångfald. Dessa funktioner är beroende av kontinuerliga underhåll, vilket bör regleras i en skötselplan som omfattar samtliga dagvattenanläggningar. Föroreningsberäkningarna visar på en minskad total föroreningsbelastning jämfört med nuläget, särskilt vad gäller koppar, till följd av att koppartak ersätts med andra material. För de flesta föroreningar minskar årsbelastningen, med undantag för nickel (Ni) och oljeindex. Viss osäkerhet finns i dessa beräkningar på grund av osäkerheter i indata och i modellens uppbyggnad. Sammanfattningsvis bedöms den föreslagna planändringen inte försämra recipientens status, utan en minskad föroreningsbelastning samt en viss förbättring i dagvattenhanteringen förväntas genom införandet av grönt tak och alternativa materialval. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 2 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se 1 INLEDNING 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE Inför detaljplaneändring av fastighet Guldfisken 26, Östermalm i Stockholm, behöver en dagvattenutredning tas fram. Planförslaget avser möjliggöra påbyggnad av befintlig hotellbyggnad. Fastigheten har idag koppartak, något som i samband med ombyggnationen kommer minska till ytan då delar av taket ersätts av andra material. Kopparanvändning i tak, rörledningar samt byggmaterial bidrar till förorening i form av korrosionsprodukter. Vid regn, snö eller fysisk påverkan korroderar det kopparhaltiga materialet varpå metaller frigörs. Frigjorda kopparjoner avrinner tillsammans med takdagvatten till stadens vattenförekomster och avloppsreningsverkens rötslam. Rubricerat PM syftar till att utreda hur den föreslagna ombyggnationen väntas påverka dagvattensituationen på fastigheten samt recipienten Strömmen. Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten AB (Lektus) har på uppdrag av Fastighets AB Gusto tagit fram en dagvattenutredning som syftar till att redovisa hur detaljplanearbetet påverkar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna (MKN) i Strömmen. Inget platsbesök har utförts inom ramen för utredningen. Beräkningar samt slutsatser baseras på befintligt kart- och ritningsunderlag. 1.2 UNDERLAG Följande underlag har använts vid framtagandet av utredningen: • Stockholms stads Checklista till dagvattenutredningar för detaljplan, version 2025-03- 19 • Dagvattenstrategi. Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering, 2015-03-09 • StormTac, version 25.3.1. • Underlag till detaljplan upprättad av Nyréns Arkitektkontor, 2026-01-26 • VA-ritning 14696311, 14696411 och 14696501 från Bygg- och plantjänsten. Diarienummer VA 588/55 • Svenskt Vatten P104 och P110 • SGUs kartvisare, jordarter 1:25000 – 1:10000 • Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26. 2023-12-06. Upprättad av Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten AB i Stockholm AB • PM – Utlåtande om förekomst av markföroreningar inom fastigheten Guldfisken 26, 2025-05-06. Upprättad av Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 3 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se 2 RIKTLINJER FÖR DAGVATTENHANTERING 2.1 DAGVATTENSTRATEGI Stockholms stad har tagit fram en dagvattenstrategi som ska stödja arbetet för att uppnå en långsiktigt hållbar dagvattenhantering i staden. Syftet är bland annat att möta de utmaningar som finns gällande dagvattenhantering och skapa en samsyn inom stadens organisation (Stockholms stad, 2015). För att nå de fyra målen i dagvattenstrategin och minska påverkan på stadens recipienter har en åtgärdsnivå tagits fram. Den fungerar som en grundläggande vägledning och syftar till att bidra till att god vattenstatus uppnås. Dagvattenstrategin gäller vid all ny- och ombyggnation samt vid åtgärder i den befintliga miljön. Störst fokus ligger på nybyggnation, eftersom det där finns störst möjlighet att utforma effektiva lösningar utifrån dagvattnets förutsättningar (Stockholms stad, 2015). I ett samarbete mellan Stockholms Vatten och Avfall och stadens tekniska förvaltningar har riktlinjer samt åtgärdsnivåer tagits fram i syfte att ge stöd för det dagliga arbetet med dagvattenhantering. Riktlinjerna för dagvattenhantering beskriver en metodik för att uppnå en hållbar hantering av dagvatten. Den innehåller även exempel på möjliga lösningar för omhändertagande av dagvatten. Åtgärdsnivån tillämpas vid all ny- och större ombyggnation och tydliggör vilka dagvattenåtgärder som krävs för att uppfylla lagstadgade krav och mål i stadens dagvattenstrategi. (Stockholm Vatten och Avfall, 2016a; Stockholm Vatten och Avfall, 2016b) Att uppfylla miljökvalitetsnormerna för ytvatten är ett lagstadgat krav som är kopplat till dagvatten. I vissa fall kan dock avsteg från den fastställda åtgärdsnivån medges – till exempel om tekniska begränsningar, naturliga förhållanden eller orimliga kostnader i förhållande till den miljömässiga nyttan gör det omöjligt att utforma dagvattenlösningar enligt åtgärdsnivån. Ett exempel där åtgärdsnivån inte behöver tillämpas är vid påbyggnad, som i detta fall (Stockholm Vatten och Avfall, 2025). 2.2 RIKTVÄRDEN FÖR DAGVATTEN Det finns för närvarande inga nationella krav för halter av föroreningar och näringsämnen i dagvatten utöver de miljökvalitetsnormer som gäller för kustvatten, grundvatten och ytvatten. Bedömningar av dagvattnets påverkan görs därför från fall till fall, med hänsyn till recipientens känslighet samt tillgängliga referensvärden. 3 OMRÅDESBESKRIVNING 3.1 DETALJPLANEOMRÅDETS GEOGRAFISKA LÄGE Planerad anläggning är belägen inom fastigheten Guldfisken 26 i Stockholms stad. Angränsande fastigheten återfinns Nybrogatan åt öster, återvändsgata med parkeringar i norr och byggnader i övriga väderstreck (Lantmäteriet, 2025). Strax norr och söder om fastigheten löper Kommendörsgatan respektive Linnégatan, se Figur 1. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 4 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se Figur 1. Ortofoto med fastighetsgränser från Lantmäteriet. Guldfisken 26 är markerad med röd linjefärg. 3.2 GEOLOGISKA OCH HYDROGEOLOGISKA FÖRHÅLLANDEN Fastigheten är belägen ca 12 m.ö.h. i ett förhållandevis flackt område med viss sluttning åt söder (Lantmäteriet, 2025). Det övre jordlagret inom planområdet består av fyllnadsmaterial underlagrandes av postglacial lera. Enligt (SGU) är beräknat jorddjup inom större delen av fastigheten 5–10 m (SGU, 2025). I en mindre del av sydöstra hörnet av fastigheten är det beräknade jorddjupet 3–5 m. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 5 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se Figur 2. Fastighet Guldfisken 26 (markerat med röd linjefärg) och förekommande jordarter enligt SGU. Bakgrundskarta: SGU Jordarter 1:25 000–1:100 000. Enligt SGU:s genomsläpplighetskarta bedöms områden bestående av fyllnadsmaterial ha hög genomsläpplighet, vilket innebär att det råder goda infiltrationsmöjligheter inom samt i anslutning till planområdet. Under 2023 genomförde Lektus en omfattande skrivbordsstudie avseende risker med borrning av bergvärme särskilt avseende klorerade kolväten. Av PM framgår det att det översta jordlagret bestod av en 2,5 m tjock torrskorpa av lera som underlagrades av lösare lera. Mot berg återfanns ett lager av morän av varierande tjocklek (Stockholms stad, 2023). Det framkommer ej av bygglovsritningarna hur djup schakt som genomförts eller hur mäktigt lerlager som påträffats. I handling från Structural Engineering AB (2023) är uppgivet att jordlagrets mäktighet under de mest sydliga delarna av byggnaden uppgår till 7–8 m. I de norra delarna av fastigheten är jorddjupet grundare och uppgår, åtminstone ställvis, till bara någon meter. Bedömning av grundvattnets strömningsriktning har även gjorts inom ramen för skrivbordsstudien utförd 2023. För att bedöma flödesriktning för grundvatten på detaljnivå inom och kring fastigheten har grundvattennivåer uppmätta vid tre olika tillfällen (2023-04- 20/21; 2022-09-20; 2022-04-20/21) inhämtats och jämförts (Stockholms stad, 2023). Data från tio grundvattenrör, belägna inom en radie om ca 300 m från fastigheten i samtliga riktningar har insamlats och jämförts. Baserat på inhämtade data har bedömning gjorts att grundvattnets strömningsriktning är från nord/nordost åt syd/sydväst. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 6 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se 3.3 BEFINTLIG DAGVATTENHANTERING Detaljplaneområdet avvattnas via ett kombinerat ledningssystem där både spillvatten och dagvatten avleds i samma ledningar till ett sandfilter och därefter till Henriksdals reningsverk. Området ansluter idag till det kommunala dagvattennätet i Nybrogatan samt i återvändsgatan, se Figur 3. Figur 3. Påkopplingspunkter till Stockholms stads ledningsnät. Källa: Bygg- och plantjänsten. 3.4 RECIPIENT En vattendelare är belägen ca 0,5 km nordöst om aktuell fastighet. Planområdet återfinns inom huvudavrinningsområde är mellan Åkersström och Norrström och delavrinningsområde Rinner mot Strömmen med vattenförekomst Strömmen (VISS EU_CD: SE591920-180800) som recipient (VISS, 2025). Ytvatten rinner således åt söder, mot Nybroviken. Strömmen är 4 km2 stor och utgör recipient för Henriksdals- och Brommas reningsverk. Strömmen består av Hammarby Sjö, Saltsjön och Djurgårdsbrunnsviken (Stockholms stad, 2024). Vattenförekomsten återfinns 630 m söder om fastigheten, se Figur 4. Strömmen är av vattenmyndigheten klassad som en naturlig ytvattenförekomst, med fastställda Miljökvalitetsnormer. Det naturliga och tekniska avrinningsområdet för detaljplaneområdet sammanfaller och avrinner till Strömmen. GULDFISKEN 26 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 7 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se Figur 4. Avrinningsområde för fastighet Guldfisken 26, markerad med röd linjefärg. 3.4.1 MILJÖKVALITETSNORMER Europaparlamentet införde år 2000 ramdirektivet för vatten (2000/60/EC), även kallat Vattendirektivet, i syfte att säkra en god vattenkvalitet inom hela EU. För att uppnå god vattenstatus har bestämmelser i form av så kallade Miljökvalitetsnormer (MKN) utarbetats för vattenförekomster. Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) är MKN för vattenförekomsten otillfredsställande ekologisk status. Klassificeringen av vattenförekomsten grundar sig i flera miljökonsekvenstyper, däribland övergödning, miljögifter, morfologiska förändringar och kontinuitet samt flödesförändringar – med övergödning som utslagsgivande parameter. För flera av kvalitetsfaktorerna gäller undantag i form av mindre stränga krav eller tidsfrist. Det mindre stränga kravet är direkt kopplat till den fysiska påverkan från en hamnanläggning för sjöfart i direkt närhet till vattenförekomsten. Trots detta ska alltid bästa möjliga ekologiska status alltid eftersträvas i den mån det kan uppnås genom rimliga åtgärder. God ekologisk status bedöms omöjlig att uppnå i vattenförekomsten med bibehållen funktion för hamnanläggningen (VISS, 2025). Vidare uppnås ej god kemisk status för Strömmens med anledning av överskridande av gränsvärdena för flera prioriterade ämnen: antracen, bly och blyföreningar, fluoranten, kadmium och kadmiumföreningar, kvicksilver (Hg), perfluoroktansulfonsyra (PFOS), polybromerade difenyletrar (PBDE) samt tributyltennföreningar (TBT). Det bör beaktas att MKN för kvicksilver och PBDE överskrids i samtliga svenska vattenförekomster, främst på Teckenförklaring Avrinningsområde till ytvatten Fastighet Guldfisken 26 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 8 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se grund av långväga atmosfärisk deposition. Havs- och vattenmyndigheten bedömer att detta utgör ett generellt problem i Sverige och att det för närvarande saknas tekniska möjligheter att åtgärda dessa föroreningar. För både kvicksilver och PBDE har därför undantag i form av mindre stränga krav medgetts. Nuvarande halter av dessa ämnen får dock inte öka i recipienten (VISS, 2025). MKN för vattenförekomsten Strömmen är otillfredsställande ekologisk status till år 2039 samt god kemisk ytvattenstatus till år 2027. För ämnena antracen, kadmium, fluoranten, bly och TBT råder en tidsfrist till 2027. För PBDE och kvicksilver tillämpas undantag i form av mindre stränga krav (VISS, 2025). 3.4.2 LOKALT ÅTGÄRDSPROGRAM (LÅP) Stockholms stad tar fram lokala åtgärdsprogram (LÅP) för varje vattenförekomst i staden. Till skillnad från Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram så är de lokala LÅP inte rättsligt bindande. Åtgärdsprogrammen anger specifika förslag på åtgärder som behöver vidtas för att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer. Ett lokalt åtgärdsprogram för Strömmen är under framtagande (Stockholms stad, 2024). 4 BEFINTLIG OCH PLANERAD MARKANVÄNDNING 4.1 BEFINTLIG MARKANVÄNDNING Fastighetens yta täcks huvudsakligen av fastighetskomplex vilken uppgår till ca 1 220 m2 (Eniro, 2025) och är belägen på Östermalm i Stockholms innerstad. Inom planområdet bedrivs idag verksamhet med hotell, konferens och restaurang. Innergården är konstruerad på gårdsbjälklag underbyggd med lokaler. Gårdsytan utgörs idag av ytor bestående av trall, fönster och plåt samt takpapp. I källaren finns parkeringsgarage för hotellgäster. Det befintliga koppartaket kommer delvis tas bort och ersättas av takpapp med plåtdetaljer. Angränsande byggnader förefaller huvudsakligen användas som flerfamiljsbostadshus och för affärsverksamhet samt kontor. Figur 5. Detaljplaneritning med planerad ombyggnation (Nyréns Arkitektkontor, 2026). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 9 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se Figur 6. Drönarbilder på befintligt koppartak och -fasad. Bild till vänster tagen i sydvästlig riktning, bild till höger tagen i nordostlig riktning. Foto: Nyréns Arkitektkontor. 4.2 PLANERAD DETALJPLANEÄNDRING Verksamheten planerar en påbyggnation på huvudbyggnaden med ytterligare en indragen våning, se föreslagen detaljplan i Figur 8. Fastigheten har idag ett koppartak med en yta motsvarande 1 047 m2. I samband med påbyggnad av befintlig hotellbyggnad kommer andelen koppartak att minska, se Figur 8 för plåtutredningen. Ytan kvarvarande koppartak blir efter påbyggnad 168 m2, något som är önskvärt att bevara med hänsyn till de kulturhistoriska och arkitektoniska värdena. Den sammanlagda takytan ökar till 1 072 m2, exklusive biotoptak och tak på innergården. Uppgifter har erhållits från Nyréns Arkitektkontor. Det finns även planer om att förlänga befintligt skärmtak längs återvändsgatan och tillbyggnad på innergården där det planeras för konferensverksamhet anslutande till befintlig matsal och lobby. Tillbyggnaden föreslås konstrueras på befintligt gårdsbjälklag och förses med ett 200 mm tjockt biotoptak på en yta om 143 m2. Huvudsyftet med ett vegetationsklätt tak är att reducera och fördröja dagvattenavrinningen. Takets förmåga att hantera dagvatten påverkas av flera faktorer, såsom taklutning, växtlighet och substratets tjocklek. Nuvarande markanvändning, areor och avrinningskoefficienter redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Markanvändning, areor och avrinningskoefficienter för befintlig markanvändning. Markanvändning Avrinningskoefficient φ Före detaljplaneändring [m2] Efter detaljplaneändring [m2] Tak, annat material 0,9 0 904 Tak, innergård 0,8 328 185 Tak, koppar 0,85 1 047 168 Tak, biotop 0,4 0 143 Summa - 1375 1400 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 10 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se Figur 7. Situationsplan som visar den föreslagna tillbyggnaden på gården, markerat med röd linjefärg (Nyréns Arkitektkontor, 2026). Figur 8. Plåtutredning där befintlig plåt som föreslås tas bort är markerad med röd färg, och plåt som föreslås behållas är markerad med grön färg (Nyréns Arkitektkontor, 2026). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 11 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se 5 BERÄKNINGAR Dagvattenflödet för planområdet har beräknats med Rationella metoden, en internationell erkänd standardformel. Formeln visas nedan och följer Svenskt Vattens publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Dagvattenberäkningarna har utförts för befintlig och ändrad detaljplan. 𝑄𝑄𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑= i(𝑡𝑡𝑟𝑟) ∗ 𝐴𝐴∗ 𝜑𝜑∗ 𝑘𝑘𝑘𝑘 Där: 𝑄𝑄𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑𝑑= 𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷 𝐷𝐷𝐷𝐷𝑑𝑑𝑑𝑑𝐷𝐷𝑡𝑡𝑡𝑡𝐷𝐷𝐷𝐷 [𝑙𝑙/𝐷𝐷] 𝐴𝐴 = 𝐴𝐴𝑑𝑑𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝑑𝑑𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷å𝐷𝐷𝐷𝐷𝑡𝑡𝐷𝐷 𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷 [ℎ𝐷𝐷] 𝜑𝜑 = 𝐴𝐴𝑑𝑑𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝑑𝑑𝐷𝐷𝑘𝑘𝐷𝐷𝐷𝐷𝑘𝑘𝑘𝑘𝐷𝐷𝐴𝐴𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝑡𝑡 [−] i(𝑡𝑡𝑟𝑟) = 𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷 𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝑛𝑛ö𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝑡𝑡𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝑡𝑡𝐷𝐷𝑡𝑡 [𝑙𝑙/𝐷𝐷, ℎ𝐷𝐷] 𝑘𝑘𝑘𝑘 = 𝐾𝐾𝑙𝑙𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝑡𝑡𝑘𝑘𝐷𝐷𝑘𝑘𝑡𝑡𝐷𝐷𝐷𝐷 I Svenskt Vattens publikation P110 rekommenderas att dimensioneringen ska ta hänsyn till en ökad nederbördsintensitet, något som kan förväntas i framtiden till följd av klimatförändringarna. Utifrån rekommendationerna i P110 bör därför en klimatfaktor om 1,25 användas vid beräkningarna vid regn med kortare varaktighet än en timme, som i detta fall. Nederbördsintensiteten är beroende av återkomsttid samt regnets varaktighet och kan uppskattas med hjälp av Dahlströms (2010) formel. Formeln visas nedan och avser regnvaraktigheter upp till 24 timmar. i(𝑡𝑡𝑟𝑟) = 190 ∗ √𝑇𝑇 3 ∗ 𝑙𝑙𝐷𝐷(𝑡𝑡𝑟𝑟) 𝑡𝑡𝑟𝑟0,98 + 2 Där: 𝐷𝐷(𝑡𝑡𝑟𝑟) = 𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷 𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝑛𝑛ö𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝑡𝑡𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝑡𝑡𝐷𝐷𝑡𝑡 [𝑙𝑙/𝐷𝐷, ℎ𝐷𝐷] 𝑡𝑡𝑟𝑟= 𝑉𝑉𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝑘𝑘𝑡𝑡𝐷𝐷𝑑𝑑ℎ𝐷𝐷𝑡𝑡 [𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝑚𝑚𝑡𝑡𝐷𝐷𝐷𝐷] 𝑇𝑇 = Å𝑡𝑡𝐷𝐷𝐷𝐷𝑘𝑘𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝑡𝑡𝑡𝑡𝐷𝐷𝐷𝐷 [𝐷𝐷å𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷𝐷] I enlighet med Tabell 2.1 i Svenskt Vattens publikation P110 klassificeras planområdet som ”Tät bostadsbebyggelse”. Flödesberäkningarna görs därmed för ett 20-års regn med varaktighet 10 minuter. Något som ger oss en dimensionerande nederbördsintensiteten på 286,64 l/s, ha före detaljplaneändring och 358,30 l/s, ha efter detaljplaneändring med klimatfaktor medräknad. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits fram med hjälp av StormTac. 5.1 FLÖDESBERÄKNING Dimensionerande regnintensitet och dagvattenflöde för 20-årsregn beräknades med hjälp av Dahlström 2010 enligt Svenskt Vattens publikation P110. För att beräkna flödet har varaktighet (𝑡𝑡𝑟𝑟) satts till 10 minuter. För framtida flöden har en klimatfaktor på 1,25 använts i beräkningarna. I Tabell 2 och Tabell 3 redovisas flödesberäkningar före och efter detaljplaneändring med area, avrinningskoefficient (φ), reducerad area samt flöden för 20-årsregn. Beräkningarna tar Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 12 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se inte hänsyn till några dagvattenåtgärder. Avrinningskoefficienter av befintlig- och framtida tak är standardkoefficienter i modellverktyget StormTac v.25.3.1 och är inte platsspecifika. För ett tio minuters 20-årsregn beräknas dagvattenflödet från takytor i koppar reduceras med ca 80 %, från 25 l/s till 5 l/s. Det totala dagvattenflödet från fastigheten beräknas däremot att öka med ca 26 %, från 33 l/s till 42 l/s till följd av förväntad framtida ökad nederbördsintensitet med anledning av förändringar i klimatet. Tabell 2. Beräkning av dimensionerande flöde för ett 20-årsregn före detaljplaneändring. Befintlig markanvändning Area [ha] 𝜑𝜑1 Reducerande area2 [ha] Nederbördsintensitet [l/s] Tak, koppar 0,105 0,85 0,089 25,51 Tak, innergård 0,033 0,8 0,026 7,52 Totalt för området 0,138 0,8 0,115 33,04 Tabell 3. Beräkning av dimensionerande flöde för ett 20-årsregn efter detaljplaneändring. Planerad markanvändning Area [ha] 𝜑𝜑 Reducerande area [ha] Nederbördsintensitet [l/s] Tak, annat material 0,090 0,9 0,081 29,16 Tak, koppar 0,017 0,85 0,014 5,12 Tak, biotop 0,014 0,4 0,006 2,05 Tak, innergård 0,019 0,8 0,015 5,30 Totalt för området 0,140 0,8 0,116 41,63 5.2 FÖRORENINGSBERÄKNING En ny detaljplan, exploatering, ombyggnation eller förändrad markanvändning får inte bidra till att öka belastningen på berörd recipient och därmed försvåra möjligheten att uppfylla recipientens MKN. Föroreningsberäkningarna syftar till att redovisa detaljplaneändringens påverkan på dagvattnets kopparinnehåll samt ombyggnationens inverkan på MKN i Strömmen. Bedömning av befintlig och framtida föroreningsbelastning [µg/l] har beräknats med hjälp av modellverktyget StormTac v.25.3.1 och baseras på modellens schablonhalter och är inte platsspecifikt. Biotoptaket har beaktats i beräkningarna. Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Metoden som används i StormTac bygger på att dagvattenflöde och basflöde [l/s] multipliceras med arealäckage [µg/l]. Därefter används reduktionsfaktorn för att reducera det totala arealäckaget från området för att få fram föroreningshalter och mängder efter rening. Modellen innefattar osäkerheter bland annat på grund av den varierande omfattningen av dataunderlag mellan olika föroreningar. StormTac visar att beräkningarna för markanvändningstypen "Tak, annat material", avseende ämnen som nickel och bens(a)pyren, baseras på ett begränsat antal studier. Vidare noteras att avrinningskoefficienten för markanvändningen ”Tak annat material” är högre än för ”Tak, koppar” i modellen. Den planerade takbeklädnaden är ”asfaltspapp med plåtdetaljer”. Det finns ingen specifik avrinningskoefficient framtagen för bitumenbehandlad papp, men sannolikt är 1 Avrinningskoefficient 2 Reducerande area = A* 𝜑𝜑 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 13 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se avrinningskoefficienten från denna typ av material lägre än för koppar. Sammantaget innebär detta osäkerheter i de modellberäknade halterna. Föroreningsberäkningarna ger därmed en indikation till vilka ämnen som tenderar att öka/minska i dagvattnet före och efter detaljplaneändring, men resultaten bör inte betraktas som exakta siffror. 6 RESULTAT AV DAGVATTENFLÖDEN OCH FÖRORENINGAR Enligt avsnitt 5.2 visar beräkningarna att föroreningsbelastningen i dagvattnet från detaljplaneområdet för samtliga modellerade ämnen, undantaget nickel, förväntas minska efter omdaning jämfört med nuläget. Det totala dagvattenflödet från takytan förväntas däremot öka efter ombyggnationerna, till följd av tillämpningen av klimatfaktorn. Införandet av vegetationsklädda tak bidrar till en viss fördröjning av avrinningen samt ett lägre momentant flöde från planområdet. Tabell 4 och Tabell 5 redovisar beräknade föroreningshalter- och mängder före och efter planerad detaljplaneändring. Tabell 4. Föroreningshalter i dagvatten från planområdet före och efter detaljplaneändringen samt efter detaljplaneändringen utan rening. Fetstilta siffror visar ämnen som ökar efter detaljplaneändringen jämfört med innan. Enhet Innan detaljplaneändring [µg/l] Efter detaljplaneändring utan rening [µg/l] Fosfor (P) µg/l 170 89 Kväve (N) µg/l 1900 1700 Bly (Pb) µg/l 50 12 Koppar (Cu) µg/l 2100 370 Zink (Zn) µg/l 280 110 Kadmium (Cd) µg/l 0,71 0,60 Krom (Cr) µg/l 3,4 2,5 Nickel (Ni) µg/l 1,3 3,7 Kvicksilver (Hg) µg/l 2,9 0,47 Suspenderad substans (SS) µg/l 35000 23000 Oljeindex µg/l 3,7 3,8 Bens(a)pyren µg/l 0,0095 0,0095 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 14 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se Tabell 5. Föroreningsmängder på årsbasis som genereras inom detaljplaneområdet före och efter detaljplaneändring, utan dagvattenåtgärder. Fetstilta siffror visar ämnen som ökar efter detaljplaneändringen jämfört med innan. Enhet Innan detaljplaneändring Efter detaljplaneändring Fosfor (P) kg/år 0,13 0,066 Kväve (N) kg/år 1,4 1,3 Bly (Pb) kg/år 0,038 0,0089 Koppar (Cu) kg/år 1,6 0,27 Zink (Zn) kg/år 0,21 0,080 Kadmium (Cd) kg/år 0,00053 0,00045 Krom (Cr) kg/år 0,0026 0,0019 Nickel (Ni) kg/år 0,00098 0,0028 Suspenderade ämnen (SS) kg/år 27 17 Oljeindex kg/år 0,0028 0,0029 Kvicksilver (Hg) kg/år 0,0021 0,00035 Bens(a)pyren kg/år 0,0000071 0,0000071 Beräkningarna visar att samtliga föroreningshalter minskar efter planerad detaljplaneändring, med undantag för nickel och oljeindex där både koncentrationen och mängden ökar. Kopparhalterna i dagvattnet (2100 µg/l) förväntas minska med ca 82 % till följd av de planerade detaljplaneändringarna. Föroreningsberäkningarna indikerar att den årliga föroreningsbelastningen minskar för samtliga ämnen, med undantag för nickel (Ni) och oljeindex. För dessa ämnen beräknas en ökning med cirka 2 gram respektive 0,1 gram per år. 7 FÖRESLAGEN DAGVATTENHANTERING Då fastighetens yta huvudsakligen täcks av fastighetskomplex begränsas antalet lösningar för en lokal dagvattenhantering. Möjligheterna att använda ytor inom fastigheten för lokalt omhändertagande (LOD) är ytterst begränsade med anledningen av planområdets läge i en redan etablerad stadsmiljö med få tillgängliga ytor. Den kopparbeklädda takytan minskas avsevärt i samband med ombyggnationen– från 1 047 m² till 168 m² – vilket bedöms ha en direkt positiv effekt på dagvattnets kvalitet. Minskningen av koppar i takmaterialet kan förväntas leda till en betydande reduktion av kopparutsläpp till dagvatten, både på kort och lång sikt. Det gröna taket är en integrerad del av dagvattenhanteringen inom detaljplaneområdet, även om takvattnet inte leds om till det. I stället fungerar det gröna taket som en lokal fördröjningsvolym genom att ta hand om det regnvatten som annars hade belastat den hårdgjorda gårdsytan. Därigenom bidrar det gröna taket till att minska både flödesintensitet och dagvattenvolym, samt ger en fördröjande effekt vid nederbörd. För gröna tak finns det en viss risk näringsläckage, särskilt vid övergödsling eller om underhåll inte sker enligt plan. I modelleringen har det antagits att rätt mängd gödningsmedel används, att dessa har låg läckagerisk, samt att anläggningen underhålls på ett korrekt sätt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 15 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se Genom att dessa förutsättningar uppfylls kan risken för läckage av näringsämnen och andra föroreningar minimeras. 8 SLUTSATS Beräkningarna visar att den föreslagna detaljplaneändringen medför en minskad föroreningsbelastning i dagvatten jämfört med nuläget. Särskilt för koppar ses en tydlig minskning, vilket framför allt beror på att koppartak ersätts med andra material. För övriga parametrar ses en minskad föroreningsbelastning, vilket sannolikt också har en koppling till val av takmaterial. Även utan reningsåtgärder minskar samtliga föroreningsmängder – med undantag för nickel, som beräknas öka med 196 % eller cirka 2 gram per år. Denna ökning bedöms vara relaterad till förändrad takanvändning och det nya materialvalet. Mindre ökning ses även för oljeindex, vilket troligen kan förklaras av en ökad avrinning till följd av en större takyta. Det begränsade antalet studier som modellen i StormTac bygger på ger osäkerheter i resultaten. Enskilda mätvärden kan därmed ha stor inverkan på modellresultaten, vilket kan leda till både över- och underskattningar. Exploateringen innebär en omställning till en grönare struktur i ett område utan tidigare dagvattenhantering. Införandet av vegetationsklädda tak och mer genomsläppliga material bidrar till minskad avrinning och därmed även reducerad spridning av föroreningar, förutsatt att anläggningarna utformas och underhålls korrekt. Nickel är inte klassificerat i VISS för recipienten Strömmen. För denna enskilda parameter går det därför inte att dra slutsatser om huruvida MKN riskerar att överskridas. Sammantaget bedöms dock planförslaget innebära en positiv påverkan på dagvattensituationen, särskilt med avseende på koppar, och förväntas inte äventyra möjligheten för Strömmen att uppnå gällande MKN. En reducerad koppartaksyta leder sannolikt till en minskad frigöring av kopparjoner, vilket i sin tur ger en lägre påverkan på Henriksdals reningsverk. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Dagvattenutredning Guldfisken 26, Stockholms stad 2026-02-26 16 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se 9 REFERENSER Dahlström, B. (2010). Regnintensitet - en molnfysikalisk betraktelse, SVU-rapport . Eniro. (den 11 09 2025). Kartor, tomtgränser. Hämtat från https://kartor.eniro.se/?c=59.337844,18.079073&z=19&l=aerial&som=0 Lantmäteriet. (2025). Min karta. Hämtat från https://minkarta.lantmateriet.se/ Larm, T. (2000). Utformning och dimensionering av dagvattenreningsanläggningar. VAFORSK- rapport 2000-10. Lektus. (2023). Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26. Lektus Miljö och Vatten. Nyréns Arkitektkontor. (2025). Situationsplan Guldfisken 26. 2025-08-13. Nyréns Arkitektkontor. (den 26 01 2026). A-0-002. Situationnsplan - Kvarteret Guldfisken 31 utbyggd. Nyréns Arkitektkontor. (den 26 01 2026). A-1-119. Takplan Kv. Guldfisken 26. Nyréns Arkitektkontor. (den 26 01 2026). A-9-001. Plåtutredning Kv. Guldfisken 26. SGU. (2025). Kartvisare. Hämtat från https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare- brunnar.html?zoom=382977.0071325303,6213670.930919251,396417.03401258413,6220047 .943673276 Stockholm Vatten och Avfall. (2016a). Dagvattenhantering. Riktlinjer för kvartersmark i tät bebyggelse. Version 1.1. Stockholm Vatten och Avfall. (2016b). Dagvattenhantering. Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation. Version 1.1. Stockholm Vatten och Avfall. (den 15 09 2025). Projekt där åtgärdsnivån inte behöver tillämpas. Hämtat från Stockholm Vatten och Avfall: https://www.stockholmvattenochavfall.se/dagvatten/vagledningar2/rad-och- anvisningar/planera/tillampingar/ej/ Stockholm vatten och Avfall. (den 12 09 2025). Vegetationsklädda tak. Hämtat från Stockholm Vatten och Avfall: https://www.stockholmvattenochavfall.se/globalassets/dagvatten/pdf/vegtak_h2.pdf Stockholms stad. (2015). Dagvattenstrategi. Stockholms väg till en hållbar dagvattenhantering. Stockholms stad. (den 13 10 2023). Bygg- och plantjänsten. Ärenden och handlingar, Guldfisken 26. Ritningar: Nybyggnad kontor- & affärshus hotell samlingslokaler, Ärendestart 1954-01-01. Dokument 02597141 Ritning – Grundplan. Stockholms stad. (den 12 10 2023). Geoarkivet, grundvattenrör. Hämtat från https://etjanster.stockholm.se/geoarkivet/ Stockholms stad. (den 06 12 2024). Miljöbarometern. Hämtat från Strömmen: https://miljobarometern.stockholm.se/vatten/kustvatten/strommen/ Structural Engineering AB. (den 13 10 2023). Personlig mailväxling med civilingenjör Anders Häggstam. Svenskt Vatten. (2016). Avledning av dag-, drän- och spillvatten. funktionskav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. Del I. Vinnova. (2021). Grönatakhandboken: Växtbädd och vegetation. VISS. (2025). Vatteninformationssystem Sverige. Hämtat från Vattenkartan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 --- [Brandutlåtande.pdf] Stockholm • Falun • Gävle • Göteborg • Kalmar • Karlstad • Malmö • Örebro Box 9196 Långholmsgatan 27 10 tr 102 73 Stockholm 08-588 188 00 brandskyddslaget.se info@brandskyddslaget.se Org nr: 5566 34-0278 Innehar F-skattebevis Uppdragsnamn Guldfisken 26 Förenklad beskrivning av brandskyddet vid olika påbyggnader Uppdragsgivare Uppdragsnummer Datum Mårten Persson, Sommargylling AB 112523 2026-01-16 Handläggare Egenkontroll Internkontroll Staffan Bengtson SBN 2026-01-16 AES 2026 1. Bakgrund Handlingen beskriver övergripande brandskyddsåtgärder vid påbyggnad av det befintliga hotellet Mornington i kvarteret Guldfisken 26. Den ska användas vid samråd om detaljplaneändring. Man ska (illustration 1) riva plan 8 (entréplan = plan 1 mot Nybrogatan), bygga om det samt addera ett nytt plan. Detta innebär att hotellet kommer att omfatta 9 plan över gatunivå. Nyréns har tagit fram A-handlingar, ännu utan brandskyddsbeskrivning. Man ska också bygga på konferensavdelningen med en våning. Befintliga lokaler är sprinklade och även tillkommande delar kommer att sprinklas enligt gällande regler. För att motstå den tillkommande tyngden av den 9:e våningen kommer bärverk att kompletteras på plan 2, 3 och 4. Det ombyggda plan 8 och tillkommande plan 9 kommer att ha bärverk av stål och betong. Man kommer att göra kapacitetsprov, om sådant inte finns, och därefter vid behov komplettera systemet. 2. Regler Eftersom bygglov kommer att sökas efter 2026-06-30 ska BFS 2024:7 tillämpas. 3. Påbyggnad av hotellets gästvåningar och konferensavdelningen 3.1 Utrymning Utrymning av hotellet kan ske utan hjälp av räddningstjänstens stegutrustning eftersom det finns 2 utrymningstrappor som leder till det fria. Påbyggnaden med plan 9 påverkar alltså inte detta. 3.2 Trapphus Antalet plan höjs från 8 till 9 varvid krav på bland annat utseende av trapphus och bärverk ändras. Vad gäller trapphus måste ett av de båda trapphusen utföras som s.k. Tr2-trapphus med åtföljande krav på brandsluss mellan trapphus och andra utrymmen. På hotellvåningen utgörs denna av hotellkorridoren. Där trapphus leder till det fria behövs brandsluss mot alla utrymmen som leder till utgången (illustration 2). Här väljs det trapphus som leder till gränden som Tr2. De senare slussarna kan förmodligen, med hjälp av analytisk dimensionering, tas bort mot bakgrund av sprinkling. Eventuellt kan branddörrarna behöva bytas mot EI60- S200C. Det av trapphusen, som mynnar i receptionen leder också ned i källaren och där via ett annat trapphus till Nybrogatan. Detta behöver inte utföras som Tr2. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Uppdragsnamn: Guldfisken 26 Förenklad beskrivning av brandskyddet vid olika påbyggnader Datum: 2026-01-16 Uppdragsnummer: 112523 Sida: 2 av 3 3.3 Horistontella bärverk Krav på de horisontella bärrverken höjs från REI60 till REI90. På grund av sprinkling kan dock det första kravet fortfarande godtas. Vidare utredning bedöms dock krävas för att klarlägga hur ökade brandtekniska krav på bärverk ska hanteras vid förestående ändring, samt vilka delar utav byggnadens konstruktion som omfattas. 3.4 Stigarledning Om nivåskillnad från angreppspunkt och det mest avlägsna våningsplanet överskrider 24 meter bör stigarledning anordnas i ett av trapphusen. Denna stigarledning behöver inte vara trycksatt. 3.5 Räddningshiss Eftersom avstånd mellan Nybrogatan och överkanten på det tillkommande bjälklaget för plan 9 understiger 30 m behöver inte räddningshiss anordnas. 3.6 Den påbyggda konferensavdelningen Utrymning kommer att ske inom fastigheten, varvid två av varandra oberoende utrymningsvägar anordnas. Utrymningen kommer att ske dels genom frukostmatsalen som kommer att sprinklas, dels förbi nuvarande receptionen. Övre konferens avskiljs brandtekniskt från övriga utrymmen. 4. Tekniskt samråd Till detta måste en mer detaljerad brandskyddsbeskrivning tas fram. 5. Illustration Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Uppdragsnamn: Guldfisken 26 Förenklad beskrivning av brandskyddet vid olika påbyggnader Datum: 2026-01-16 Uppdragsnummer: 112523 Sida: 3 av 3 Bilaga 1 Olika påbyggnader AS-00008, 2025-08-13, Mornington, Nygrens arkitektkontor Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 --- [Markföroreningar.pdf] Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se 1 (5) PM 2025-05-06 PM Utlåtande om förekomst av markföroreningar inom fastigheten Guldfisken 26 Fotografi av Nybrogatan 53 år 1961 med Mornigton hotell (dåvarande Hotell Apollonia) i förgrunden Fotograf: Grundén, N.E. 1961, Källa: Stadsmuseet i Stockholm, Fotonummer Fö 165 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 2 (5) PM 2025-05-06 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte ............................................................................................................. 3 Tidigare undersökningar ..................................................................................................... 3 Lektus 2023: ................................................................................................................ 3 Lektus 2024: ................................................................................................................ 3 Sammanfattning och kunskapsluckor ................................................................................. 4 Referenser ........................................................................................................................... 5 Bilagor Bilaga 1 - Lektus 2023. Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 Bilaga 2 - Lektus 2024. PM Luftprovtagning under byggnad – Fastigheten Guldfisken 26 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 3 (5) PM 2025-05-06 Bakgrund och syfte Inför ansökan om borrtillstånd för anläggandet av bergvärmeanläggning och borrning av energibrunnar utredde Lektus förekomsten av markföroreningar inom fastigheten Guldfisken 26 (Lektus 2023 och Lektus 2024). I arbetet inför detaljplaneändring av fastigheten Guldfisken 26 har Lektus på uppdrag av Fastighets AB Gusto sammanfattat föroreningssituationen på fastigheten. Syftet med föreliggande PM är att sammanfatta vilka undersökningar som gjorts samt vilka kunskapsluckor som eventuellt finns. Tidigare undersökningar Lektus 2023 (Bilaga 1): Under 2023 genomförde Lektus en omfattande skrivbordstudie med avseende på framförallt klorerade kolväten (CAH – Chlorinated aliphatic hydrocarbons) vilket bedöms vara den föroreningstyp som är den största riskfaktorn för spridning av förorening till berg vid borrning av energibrunnar. Undersökningen omfattade en kartläggning av de geologiska och hydrogeologiska förutsättningarna på området, historisk inventering av borrplats och närområdet liksom kartläggning av den potentiella föroreningssituationen samt bedömning om borrning kunde utgöra en risk för föroreningsspridning och förslag på möjliga skyddsåtgärder Utredningen identifierade ett flertal verksamheter inom 100 m uppströms som potentiellt kan ha använt CAH och som inte undersökts varför en spridning av CAH löst i grundvatten inte kunde uteslutas. Det bör noteras att av de närliggande verksamheter som potentiellt kunde ha använt CAH framkom ingen information om detta faktiskt använts. Skyddsåtgärder vid borrning av energibrunnar rekommenderades där fokus skulle ligga på att förhindra spridning av grundvatten mellan jord och berg. Lektus gjorde bedömning att det med relevanta riskreducerande åtgärder och försiktighetsmått vid borrning gick att genomföra energiborrningen utan oacceptabel risk för spridning från jordakvifer till bergakvifer. Lektus 2024 (Bilaga 2): Miljöförvaltningen i Stockholms stad gjorde utifrån Lektus rapport 2023 en annan bedömning och menade att ”det finns en risk att bergvärmeborrning orsakar ånguppträngning till byggnaden om det finns klorerade lösningsmedel på fastigheten, vilket i dagsläget inte kan uteslutas. Det är främst denna risk som ses som mest relevant. Eftersom det finns flera potentiella föroreningskällor uppströms bedöms risken inte vara försumbar. Ånguppträngning skulle innebära en risk för olägenhet för människors hälsa, och av försiktighetsskäl vill miljöförvaltningen därför att någon typ av provtagning görs innan tillstånd kan beviljas.” Med bakgrund i detta utförde Lektus en miljöteknisk provtagning av porgas/luft på fastigheten Guldfisken 26. Syftet med provtagningen var att klargöra huruvida CAH förekom i porgas/luft under byggnaden på fastigheten samt om det föreligger en oacceptabel risk för personer som vistas på fastigheten. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 4 (5) PM 2025-05-06 Provtagningen utfördes i tre provpunkter under bottenplattan och luftproverna analyserades avseende CAH inkl. vinylklorid. Samtliga analysresultat var under laboratoriets rapporteringsgräns och det konstaterades att det inte finns några indikationer på klorerade lösningsmedel under byggnaden på fastigheten Guldfisken 26 och sannolikheten för att CAH ska finnas i grundvatten under byggnaden bedömdes som låg. Sammanfattning och kunskapsluckor De utredningar som gjorts visar att det sannolikt inte finns en CAH-förorening i mark och grundvatten på fastigheten Guldfisken 26. Verksamheten på fastigheten (hotellverksamhet har bedrivits sedan sent 1950-tal) ingår inte i Naturvårdsverkets branschlista för förorenade områden från 20241. Av vad som framkommit i utredningarna finns ingen indikation på att fastigheten är förorenad, dock har området historiskt varit nyttjad som industritomt, bl.a. låg här Apotekarens mineralvattens AB från ca 1890-1930 (Skoglund 2018), vilket förvisso inte bör vara en verksamhet som förorenat marken i någon stor utsträckning (läsktillverkning). Ingen markundersökning har genomförts på den hårdgjorda ytan utmed den korta del av Nybrogatan som finns mellan Nybrogatan 53 och 57 och det är inte utrett om eller med vilken sorts massor området fylldes ut när nuvarande fastighet byggdes. Inte heller här finns det någon indikation på att marken ska vara förorenad. Sammanfattningsvis, av de utredningar som är genomförda finns inga indikationer att mark och grundvatten på fastigheten är förorenad och utifrån de planerade förändringarna i detaljplanen vilka inte innefattar några schaktarbeten bedöms inte några ytterligare utredningar nödvändiga avseende markföroreningar. 1 https://www.naturvardsverket.se/4a316e/globalassets/vagledning/fororenade - omraden/inventering/branschlista-fororenade-omraden-2024.pdf (Hämtad 2025-04-17) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 5 (5) PM 2025-05-06 Referenser Lektus 2023. Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26. Daterad 2023-12-06 Lektus 2024. PM Luftprovtagning under byggnad – Fastigheten Guldfisken 26. Daterad 2024-05-22 Skoglund, P. 2018. Industrihistoria i Stockholm - Inventering av fabriker och verkstäder som har funnits i Stockholmsområdet – Stockholm, Nacka, Lidingö, Solna, Sundbyberg – från 1880-talet och fram till 1970-talet, Med avslutande tabellredovisning för alla arbetsställen i innerstaden. NY UTÖKAD VERSION NOVEMBER 2018 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 PM Utlåtande om förekomsten av markföroreningar inom Guldfisken UPPDRAGSNUMMER: 230090 BILAGA 1 Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 Upprättad av: Johanna Johansson (WSP), Karin Tornberg (WSP) Granskad av: Leo Regazzoni Lektus Miljö och Vatten 2023-12-06 Version 1.0 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Reimersholmsgatan 5, 117 40 Stockholm · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se Konsulter Namn Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Org.nr. 559287-3201 Kontaktperson Leo Regazzoni e-postadress leo.regazzoni@lektus.se Telefonnummer 072 246 68 22 Namn WSP Sverige AB Org.nr. 556057-4880 Kontaktperson Johanna Johansson e-postadress johanna.johansson@wsp.com Telefonnummer 010 721 60 13 Uppdrag Uppdragsnamn Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 Uppdragsnummer 230090 Kund Namn Sommargyllingen AB Org.nr. 556582-7275 Ombud Mårten Person Projektansvarig Peter Lundberg Telefonnummer 070 253 00 45 e-postadress peter.lundberg@wsabkonsult Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 2023-12-06 Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning ................................ ................................ ................................ ........................ 1 1.1 Uppdrag och syfte ................................ ................................ ................................ 1 1.2 Omfattning ................................ ................................ ................................ ........... 1 1.3 Klorerade lösningsmedel ................................ ................................ ...................... 2 1.3.1 Förekomstformer och spridningsmönster ................................ ......................... 2 1.3.2 Toxicitet................................ ................................ ................................ ............ 4 2 Lokalisering Guldfisken 26 ................................ ................................ ............................. 4 3 Topografi, geologi och hydrogeologi ................................ ................................ .............. 5 4 Historisk inventering ................................ ................................ ................................ ....... 7 4.1 Verksamhet och tidigare miljötekniska utredningar................................ ............... 7 4.2 Bygg- och plantjänsten ................................ ................................ ......................... 7 4.3 EBH-stödet ................................ ................................ ................................ .......... 8 Guldfisken 3, Objekt 180278 ................................ ................................ .......................... 9 Laxöringen 3, Objekt 188234 ................................ ................................ ........................10 Guldfisken 5, Objekt 128794 ................................ ................................ .........................10 Flundran 2, Objekt 128796 ................................ ................................ ............................10 Laxöringen 1, Objekt 179238 ................................ ................................ ........................10 Laxöringen 12, Objekt 128700 ................................ ................................ ......................10 Forellen 13, Objekt 127769 ................................ ................................ ...........................10 Flundran 12, Objekt 127492 ................................ ................................ ..........................10 Ynglingen 10, Objekt 179359 ................................ ................................ ........................11 Brännaren 12, Objekt 127351 ................................ ................................ .......................11 Brännaren 13, Objekt 127378 ................................ ................................ .......................11 Jungfrun 5, Objekt 180535 ................................ ................................ ............................11 Kronkvarnen 32, Objekt 177184 ................................ ................................ ....................11 Humlegårdsmästaren 7, Objekt 127734 ................................ ................................ ........11 Hedenbacken större 9, Objekt 128754 ................................ ................................ ..........11 Humlegårdsmästaren 1, Objekt 128067 ................................ ................................ ........12 4.4 Relevanta handlingar från Miljöförvaltningen ................................ .......................12 4.5 Ledningskollen ................................ ................................ ................................ ....13 5 Föroreningsspridning vid bergborrning på Guldfisken 26 ................................ ..............13 5.1 Borrplan avseende bergvärme på Guldfisken 26 ................................ .................13 5.2 Spridningsrisk av CAH vid bergborrning ................................ .............................. 15 5.2.1 Egen fas ................................ ................................ ................................ ..........15 5.2.2 Löst fas ................................ ................................ ................................ ...........15 6 Potentiellt riskreducerande åtgärder ................................ ................................ ..............15 7 Slutsats och rekommendation ................................ ................................ .......................16 8 Referenser ................................ ................................ ................................ ....................17 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 2023-12-06 Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 BILAGOR Karta N101 - Inmätta grundvattennivåer Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 2023-12-06 Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 SAMMANFATTNING Fastighets AB Gusto har ansökt om tillstånd för inrättande av en värmepumpsanläggning på Guldfisken 26 i Stockholm. 11 borrhål till max 400 m djup, fördelade över hela fastigheten, planeras och Miljöförvaltningen har begärt komplettering avseende bedömning av riskerna med borrningen med avseende på eventuella markföroreningar. WSP Sverige AB och Lektus Miljö och Vatten i Stockholm AB (Lektus) har på uppdrag av Fastighets AB Gusto genomfört denna historiska inventering och riskbedömning. Föreliggande PM bygger på dessa undersökningar. Baserat på föroreningsegenskaper bedöms klorerade kolväten (CAH – chlorinated aliphatic hydrocarbons) vara den föroreningstyp som innebär störst risk för spridning ned i berget i samband med borrningar och således fokuserar inventeringen och riskbedömningen uteslutande på CAH. Den historiska inventeringen har genomförts för att undersöka möjliga föroreningskällor och spridningsvägar som kan ha förorenat marken inom aktuell fastighet med CAH. Föreliggande geologiska förutsättningar har också undersökts. Inom ramen för den historiska inventeringen har ett flertal verksamheter där klorerade lösningsmedel använts eller potentiellt använts identifierats inom en radie om ca 250 m uppströms aktuell fastighet. Jordarterna i området bedöms huvudsakligen bestå av lera som överlagras av ett tunnare lager fyllnadsmaterial och underlagras av morän innan berg. Eftersom förekomst av egen fas CAH inte helt kan uteslutas inom fastigheten Guldfisken 26 förslås vidtagande av försiktighetsåtgärd/er vid bergvärmeborrning. Vilken typ av åtgärder som vidtas beslutas i samråd med borrentreprenör, tillsynsmyndighet och fastighetsägare utifrån vad som är praktiskt möjligt och rimligt. Exempel på åtgärder är; provtagning av jordgrundvatten inuti foderröret, provtagning av borrkax vid borrning i berggrund, provtagning av kaxvatten från borrning i berg och provtagning av grundvatten i färdigborrad brunn. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 1 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 1 INLEDNING 1.1 UPPDRAG OCH SYFTE Fastighets AB Gusto har ansökt om tillstånd för inrättande av värmepumpsanläggning1 med borrning av energibrunn på fastigheten Guldfisken 26 på Östermalm i Stockholm. Miljöförvaltningen har begärt komplettering avseende bedömning av riskerna med borrningen med avseende på eventuella markföroreningar2. Lektus Miljö och Vatten i Stockholm AB (Lektus) med underkonsult WSP Sverige AB (WSP) och har på uppdrag av Fastighets AB Gusto genomfört en historisk inventering och riskbedömning för att identifiera eventuella risker för föroreningsspridning av klorerade kolväten, (CAH – chlorinated aliphatic hydrocarbons), som kan föreligga vid inrättande av värmepumpsanläggning. Detta PM sammanfattar framtaget underlag och redovisar en riskbedömning avseende marköroreningar av CAH för planerade borrningar. Syftet är att: Klargöra om det finns risk för förorening av CAH på fastigheten som kan spridas på grund av borrningarna och innebära en oacceptabel risk. Bedöma behovet av kompletterande utredningar eller skyddsåtgärder. Uppdraget att sammanställa underlaget och bedöma markföroreningsriskerna som borrning för geoenergilager medför har utförts av WSP och Lektus med organisation som redovisas i Tabell 1. Tabell 1. Projektorganisation WSP och Lektus. 1.2 OMFATTNING Baserat på föroreningsegenskaper bedöms CAH vara den föroreningstyp som innebär störst risk för spridning ned i berget i samband med borrningar och således fokuserar inventeringen och riskbedömningen uteslutande på CAH. För att bedöma risken om bergborrning kan innebära ökad spridning av markförorening med CAH har följande moment genomförts med hjälp av specificerade frågeställningar; • Kartläggning av geologin och hydrogeologin på borrplats och i närområdet. Vilka jordlager finns och hur djupt är det till berg i området? I vilken riktning flödar grundvattnet? 1 Ansökan till Miljöförvaltningen i Stockholm Stad, dnr 2020-18192 2 Mail från Amanda Salguero Engström, miljö- och hälsoskyddsinspektör, till Peter Lundberg, WSAB konsult. Skickat den 22 maj 2023 Namn Roll Leo Regazzoni Uppdragsledare, Lektus Johanna Johansson Handläggare, WSP Karin Tornberg Kvalitetsansvarig och specialist riskbedömning, WSP Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 2 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 • Historisk inventering av borrplats och närområdet. Vilka verksamheter har bedrivits, såväl i borrområdet som i närområdet? Har CAH hanterats? Närområdet klassas som det område vars föroreningar skulle kunna störas av en borrning i sådan grad att en ökad föroreningsspridning kan uppkomma, direkt eller i framtiden. • Kartläggning av potentiell föroreningssituation på borrplats och i närområdet. Är det sannolikt att förorening med CAH förekommer? Var i markprofilen kan CAH potentiellt förekomma? Finns det indikationer på att CAH förekommer och sprids i egen fas? • Bedömning om borrning kan utgöra en risk för ökad spridning av förorening på borrplats och i närområdet. I vilken fas skulle en sådan ökad spridning ske? Finns det en ökad risk för spridning av fri/mobil fas? • Beskrivning av möjliga skyddsåtgärder 1.3 KLORERADE LÖSNINGSMEDEL Skälet till att tillsynsmyndigheter har särskilt fokus på klorerade lösningsmedel vid borrning av bergvärmebrunnar beror på ämnenas inneboende egenskaper som beskrivs översiktligt i detta kapitel. Klorerade kolväten (CAH) är ett samlingsnamn för kemiska föreningar som utgörs av kolväten där en eller flera väteatomer är utbytta mot kloratomer. Flertalet kemiska föreningar i ämnesgruppen CAH har använts som lösningsmedel inom olika typer av verksamheter. Bland dessa återfinns ämnen som trikloreten (TCE), tetrakloreten (PCE), tri- och tetrakloretan, triklormetan (kloroform) m fl. Historiskt har TCE använts i stor omfattning inom verkstadsindustrin (mekaniska verkstäder och ytbehandling) för rengöring av metaller, bl a i så kallade ”tri-tvättar”. Tetrakloreten (perkloreten/perkloretylen, PCE) har historisk använts i stor omfattning i framför allt kemtvättar. Även trikloretan, tetraklormetan och triklormetan har använts som lösningsmedel och kan påträffas vid undersökningar av industrier. 1.3.1 FÖREKOMSTFORMER OCH SPRIDNINGSMÖNSTER TCE ingår i gruppen klorerade etener, vilka består av eten (två kolatomer med en dubbelbindning) där de fyra väteatomerna substituerats med mellan 1–4 kloratomer, Figur 1. I gruppen klorerade etener ingår även PCE samt nedbrytningsprodukterna dikloretener (DCE) och vinylklorid (VC). Figur 1. Klorerade etener. Kemisk struktur och huvudsakligt nedbrytningsförlopp vid reduktiv deklorering. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 3 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 CAH har på grund av sina fysikaliska egenskaper ett komplicerat spridningsmönster. CAH kännetecknas av hög flyktighet och högre densitet än vatten. Att CAH är flyktiga betyder att de kan avdunsta från marken och eventuellt innebära ett problem för inomhusmiljön i ovanliggande byggnader. Vattenlösligheten är låg till måttlig, vilket betyder att de i princip är hydrofoba (vattenavvisande). Ju fler kloratomer ämnet har desto mer hydrofobt. Likväl kan ämnena spridas med grundvattnet på långa avstånd från det förorenade området. CAH är en s k DNAPL (Dense Non-Aqueous Phase Liquids), eftersom de har högre densitet än vatten och är hydrofoba. Det innebär att om ämnena finns i betydande andel egen fas (d v s ej löst i vatten, som oljedroppar i dressing) kan de sjunka genom jordprofilen och röra sig i en annan riktning än grundvattnet, t ex längs en bergöveryta som lutar mot grundvattnets riktning. CAH i egen fas kan finnas i fri fas respektive residual fas, se Figur 2. Fri fas innebär att det finns en betydande mängd DNAPL som kan sjunka och röra sig mot grundvattnets strömningsriktning. Residual fas är droppar av egen fas som är relativt orörliga i jordmatrisen. Bevis för att CAH kan förekomma i egen fas kan erhållas på flera sätt. Vanligast är att använda en internationellt använd tumregel som menar att om uppmätt halt i grundvatten ligger på ca 1% av mättnadslösligheten för ämnet så kan det finnas DNAPL någonstans uppströms det tagna grundvattenprovet. För PCE och TCE ligger 1% av löslighetskoefficienten på omkring 1,5 mg PCE/l respektive 11 mg TCE/l. En CAH-förorening delas vanligen in i käll- och plymområde. Källområdet är för det mesta belägen nära ursprungskällan och där återfinns föroreningen vanligen i egen fas. Från källområdet sprids föroreningen löst i vatten- eller i gasfas, ovanför grundvattenytan, i den så kallade plymen. Källområdet ”matar” plymen kontinuerligt med CAH. Nedbrytning av klorerade etener bestäms bland annat av syreförhållandena i grundvattnet och förekomsten av mikroorganismer. Naturlig nedbrytning kan ske biotiskt (med hjälp av mikroorganismer) genom oxidation eller reduktion men också abiotiskt (utan närvaro av mikroorganismer). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 4 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 Figur 2. Illustration av DNAPL i fri fas respektive residual fas. På grund av ämnenas egenskaper och spridningsmönster är undersökningar ofta komplexa och tidskrävande, och måste vanligen utföras i flera steg och behöver omfatta flertalet medier för att möjliggöra förståelse för föroreningssituationen. Komplexiteten gör också att riskbedömning och åtgärder måste anpassas. 1.3.2 TOXICITET CAH och deras nedbrytningsprodukter bedöms ha en mycket hög farlighet och hälsoriskerna för människor varierar från måttlig till mycket hög. Vinylklorid har cancerframkallande effekter medan vissa andra CAH har potentiellt cancerframkallande/mutagena effekter, vilket gör att de livslånga acceptabla doserna eller halterna i luft är mycket låga. Klorerade alifater luktar inte förrän vid mycket höga halter i luft och kan utgöra en risk för människor även om det inte luktar. Även de ekotoxikologiska effekterna varierar inom ett brett intervall. 2 LOKALISERING GULDFISKEN 26 Planerad anläggning är belägen inom fastigheten Guldfisken 26 i Stockholms stad. Fastighetens yta täcks huvudsakligen av fastighetskomplex, uppgår till ca 1220 m2 (Eniro, 2023) och är belägen på Östermalm i Stockholms innerstad. Angränsande fastigheten återfinns Nybrogatan åt öster och byggnader i övriga väderstreck (Lantmäteriet, 2023). Angränsande byggnader förefaller huvudsakligen användas som flerfamiljsbostadshus och för affärsverksamhet/kontor (Eniro, 2023). Strax norr och söder om fastigheten löper Kommendörsgatan respektive Linnégatan, se Figur 3. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 5 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 Figur 3. Flygbild över Guldfisken 26 och angränsande fastigheter. Ungefärlig lokalisering av aktuell fastighet markeras med röd polygon. Källa: Lantmäteriet, 2023; egen bearbetning WSP, 2023. 3 TOPOGRAFI, GEOLOGI OCH HYDROGEOLOGI Fastigheten är belägen ca 12 m.ö.h. i ett förhållandevis flackt område med viss sluttning åt syd/sydöst (Lantmäteriet, 2023). Det övre jordlagret består av fyllnadsmaterial som underlagras av postglacial lera. Beräknat jorddjup inom större delen av fastigheten är 5 – 10 m. I en mindre del av sydöstra hörnet av fastigheten är det beräknade jorddjupet enligt SGU (2023) 3 – 5 m, se Figur 4. Bygglovsritningar (se avsnitt 4.2) visar att det översta lagret bestod av en 2,5 m tjock torrskorpa av lera som underlagrades av lösare lera. Mot berg återfanns ett lager av morän av varierande tjocklek (Stockholms Stad, 2023d). Det framkommer ej av handlingarna hur djup schakt som genomförts eller hur mäktigt lerlager som påträffats. I handling från Structural Engineering AB (2023) är uppgivet att jordlagrets mäktighet under de mest sydliga delarna av byggnaden uppgår till 7 - 8 m. I de norra delarna av fastigheten är jorddjupet grundare och uppgår, åtminstone ställvis, till bara någon meter. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 6 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 Figur 4. Jorddjup och terrängskuggning. Skattat jorddjup: 0 m illustreras av grönt, 1–3 m av gulgrönt, 3–5 m av gult, 5–10 m av orange och 10–20 m av rött. Ungefärlig fastighetsgräns illustreras av röd polygon. Källa: SGU, 2023; egen bearbetning WSP, 2023. En vattendelare är belägen ca 0,5 km nordöst om aktuell fastighet. Huvudavrinningsområde är mellan Åkersström och Norström och delavrinningsområde Strömmen tillhörande Stockholms inre skärgård (VISS, 2023). Ytvatten rinner således åt syd/sydöst, mot Nybroviken. För att bedöma flödesriktning för grundvatten på detaljnivå inom och kring fastigheten har grundvattennivåer uppmätta vid tre olika tillfällen (2023-04-20/21; 2022-09-20; 2022-04- 20/21) inhämtats och jämförts (Stockholms Stad, 2023). Data från 10 st grundvattenrör, belägna inom en radie om ca 300 m från fastigheten i samtliga riktningar har insamlats och jämförts. Resultatet har därefter jämfört med förmodat jorddjup (Figur 4) samt mot historiska höjddata från området (Figur 5). Baserat på inhämtade data har bedömning gjorts att grundvattnets strömningsriktning är från nord/nordost åt syd/sydväst (se Karta N101). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 7 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 Figur 5. Bedömd flödesriktning baserat på inmätta grundvattennivåer från 2022 och 2023 4 HISTORISK INVENTERING 4.1 VERKSAMHET OCH TIDIGARE MILJÖTEKNISKA UTREDNINGAR På ritningar (Stockholms Stad, 2023d) framkommer att fastigheten uppfördes år 1954 – 1958 som kontors- och hotellbyggnad. Fastigheten nyttjas än i dag i samma syfte och därmed bedöms CAH inte ha hanterats på fastigheten. Inga tidigare genomförda miljötekniska utredningar inom fastigheten har framkommit. Dock har WSP en genomfört förstudie inför planering och projektering av tilltänkt inrättande av värmepumpsanläggning: Förstudie Geoenergi. Fastighet Guldfisken 26 – Nybrogatan Stockholm. WSP uppdragsnummer: 10323962. Daterad: 2021-09-30, reviderad 2021-11-04. 4.2 BYGG- OCH PLANTJÄNSTEN För att identifiera eventuell befintlig information gällande exempelvis eventuell kemikaliehantering inom fastigheten, jordarter under byggnaden, meter till berg, bergets lutning etc. har Stockholms Stads bygg- och plantjänst använts (Stockholms Stad, 2023d). Handlingar tillhörande aktuell fastighet har genomsökts, med särskild fokus på handlingar inom ärenden definierade som ”ny- och ombyggnation”. I handlingarna från ansökan om Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 8 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 bygglov från 1954 (Stockholm Stad, 2023d) har framkommit att, vid genomschakt av marklager, har 2,5 m torrskorpelera påträffats som ytligare jordlager. Därunder påträffades en lösare lera och under detta återfinns ett lager grus-pinnmo (morän) av varierande tjocklek mot berg. Av ritningen framkommer också att lagret av grus-pinnmo endast genomschaktas där murarna är nedförda på berg och för plintarna. 4.3 EBH-STÖDET Enligt Länsstyrelsen i Stockholms EBH-stöd återfinns ett flertal konstaterat eller misstänkt förorenade områden kring fastigheten (Länsstyrelsen Stockholm, 2023). De objekt som för detta uppdrag har bedömts som relevanta, och inkluderas i undersökningen, är objekt med följande kriterier uppfyllda; • CAH bekräftats eller eventuellt hanterats, • belägna inom en radie om drygt 250 m från fastigheten, • uppströms grundvattnets beräknade riktning, d.v.s. objekt åt norr och öst, se Tabell 2 och Figur 6. • Även objekt belägna åt nordväst inkluderas i undersökningen. Objekt belägna i riktning som bedöms som nedströms fastigheten där klorerade lösningsmedel potentiellt har hanterats har ej undersökts inom ramen för detta uppdrag då bedömningen görs att ev. förorening vid dessa objekt inte påverkar fastigheten Guldfisken 26. Figur 6. Objekt ur EBH-stödet som bedömts relevanta och ingår i undersökningen. Numrering i orange korrelerar med numrering i Tabell 2. Ungefärlig fastighetsgräns för Guldfisken 26 markerad med röd polygon. Källa: Länsstyrelsen Stockholm, 2023; egen bearbetning WSP, 2023. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 9 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 Tabell 2. Objekt potentiellt förorenade med CAH inom en radie om ca 250 m, i bedömd uppströms riktning, från Guldfisken 26. EBH- objekt Primär bransch Ev. sekundär bransch Ca avstånd till fastighet Misstänkt/bekräftad användning av CAH och ev mängd Fastighets- beteckning Nr i Figur 6 180278 Grafisk industri Söder, ca 10 m Inga uppgifter om CAH Guldfisken 3 1 188234 Verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel Nordöst, ca 60 m Misstänkt CAH-anv. enl. underlag, inga bekräftade uppgifter Laxöringen 3 2 128794 Kemtvätt med klorerade lösningsmedel Grafisk industri Nord-nordöst, ca 60 m Inga uppgifter om CAH Guldfisken 5 3 128796 Kemtvätt med lösningsmedel Nord-nordöst, ca 90 m Misstänkt CAH-anv. enl. underlag, inga bekräftade uppgifter Flundran 2 4 179238 Övrigt BKL 4 Nordöst, ca 100 m Inga uppgifter om CAH Laxöringen 1 5 128700 Ytbehandling av metaller: elektrolytiska/kemiska processer Nordöst, ca 100 m Inga uppgifter om CAH Laxöringen 12 6 127769 Kemtvätt med lösningsmedel Nordöst, ca 120 m Misstänkt CAH-anv. enl. underlag, inga bekräftade uppgifter Forellen 13 7 127492 Kemtvätt med lösningsmedel Nord-nordöst, ca 180 m Trolig anv. av trikloretylen enl. underlag. Inga uppgifter om mängder. Flundran 12 8 179359 Grafisk industri Nordöst, ca 190 m Inga uppgifter om CAH Ynglingen 10 9 127351 Färgindustri Kemtvätt med lösningsmedel Nordöst, ca 200 m Bekräftad användning. Inga uppgifter om mängder eller typ Brännaren 12 10 127378 Kemtvätt med lösningsmedel Nordöst, ca 230 m Anv. av perkloretylen enl. underlag. Inga uppgifter om mängder. Brännaren 13 11 180535 Grafisk industri Öst, ca 100 m Inga uppgifter om CAH Jungfrun 5 12 177184 Grafisk industri Öst, ca 260 m Halogenerade kolväten. Inga uppgifter om mängder. Kronkvarnen 32 13 127734 Tungmetallgjuteri Nord-nordväst, ca 230 m Inga uppgifter om CAH Humlegårds- mästaren 7 14 128754 Kemtvätt med lösningsmedel Nordväst, ca 120 m Misstänkt CAH-anv. enl. underlag, inga bekräftade uppgifter Hedenbacken större 9 15 128067 Verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel Okända Nordväst, ca 190 m Trikloretylen, ca 300 l/år (1995) Humlegårds- mästaren 1 16 Handlingar rörande samtliga relevanta EBH-objekt (numrerade i Figur 6 och Tabell 2) efterfrågades och mottogs 2023-10-13 (Länsstyrelsen Stockholm, 2023) och redogörs för i korthet nedan, uppdelat per objekt. GULDFISKEN 3, OBJEKT 180278 På fastigheten Guldfisken 3, belägen direkt åt söder och angränsande till aktuell fastighet, har verksamheten Malungs Boktryckeri AB identifierats. Inom grafiska industrier har i vissa fall klorerade lösningsmedel använts för tvätt av tryckpressar m.m. Ingen inventering har dock genomförts på aktuell fastighet och inga uppgifter finns om användande av klorerade lösningsmedel inom verksamheten (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 10 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 LAXÖRINGEN 3, OBJEKT 188234 Inom fastigheten Laxöringen 3, lokaliserad ca 60 m nordöst om aktuell fastighet har en verkstadsindustri identifierats (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). Verksamheten var i drift under en period då användning av halogenerade lösningsmedel var vanlig. Dock har objektet ännu ej inventerats och ingen information om användning av halogenerade lösningsmedel finns angiven. GULDFISKEN 5, OBJEKT 128794 På fastigheten Guldfisken 5, belägen ca 60 m nordöst om aktuell fastighet, har en kemtvätt med lösningsmedel identifierats som primär bransch och en grafisk industri som sekundär bransch (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). I MIFO-blankett är angivet att kemtvätten ej angivits som fabrik i Gula sidorna och därför eventuellt bara var ett inlämningsställe (Länsstyrelsen Stockholm, 2023c). Detta är dock obekräftade uppgifter. FLUNDRAN 2, OBJEKT 128796 Inom fastigheten Flundran 2, belägen ca 90 m nordöst om aktuell fastighet, har en kemtvätt tidigare varit lokaliserad (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). Verksamheten har identifierats i Gula sidorna åren 1935, 1945 och 1955. Kemtvätten/-tvättarna (olika namn är uppgivna i underlagen) uppges därmed ha lagts ned före år 1969 (Länsstyrelsen Stockholm, 2023c). Inga uppgifter om användning av klorerade lösningsmedel, eller hur mycket kemikalier som använts finns i underlagen. LAXÖRINGEN 1, OBJEKT 179238 På fastigheten Laxöringen 1, belägen ca ca 100 m nordöst om aktuell fastighet, har två fotografiska verksamheter identifierats (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). LAXÖRINGEN 12, OBJEKT 128700 På fastigheten Laxöringen 12, belägen ca 100 nordöst om aktuell fastighet, har konstaterats att en silversmedja tidigare varit belägen (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). Verksamheten uppges ha sysslat med försilvring i liten skala. Ingen information om kemikalieanvändning finns att tillgå (Länsstyrelsen Stockholm, 2023c). FORELLEN 13, OBJEKT 127769 På fastigheten Forellen 13, lokaliserad ca 120 m nordöst om aktuell fastighet, har en kemtvätt och fotoateljé identifierats (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). Ateljéverksamheten uppges finnas i telefonkatalog från 1940 och 1950. Kemtvätten finns i Gula sidorna från år 1945 och uppges ha lagts ned före år 1969 (Länsstyrelsen Stockholm, 2023c). Lösningsmedel uppges ha använts i kemtvättens verksamhet men inga uppgifter finns om mängder eller typ av kemikalier. FLUNDRAN 12, OBJEKT 127492 På fastigheten Flundran 12, belägen ca 180 m nordöst om aktuell fastighet, har en kemtvätt varit belägen (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). Verksamheten har identifierats i telefonkatalog år 1945 och uppges ha lagts ned för år 1969. I MIFO-blankett anges att trikloretylen eventuellt använts i arbetet, men inga uppgifter finns om hur stora mängder kemikalier som eventuellt hanterats (Länsstyrelsen Stockholm, 2023c). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 11 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 YNGLINGEN 10, OBJEKT 179359 På fastigheten Ynglingen 10, lokaliserad ca 190 m nordöst om aktuell fastighet, har ett tryckeri och litografisk anstalt identifierats (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). Enligt uppgift har även två fotografiska verksamheter varit aktiva inom fastigheten. Tryckeriet finns angivet i telefonkatalog från 1940 och 1950 men ytterligare information, såsom eventuellt användande av kemikalier, saknas. BRÄNNAREN 12, OBJEKT 127351 På fastigheten Brännaren 12, belägen ca 200 m nordöst om aktuell fastighet, har en färgindustri och kemtvätt tidigare varit lokaliserade (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). Färgindustrin har identifierats via muntlig källa, startade enligt uppgift år 1877 och lade ned före år 1969. Kemtvätten finns angiven i telefonkatalog från 1925 och 1935. Lösningsmedel bedöms ha använts inom verksamheten men inga uppgifter finns om registrerade mängder eller dylikt (Stockholm, 2023c). BRÄNNAREN 13, OBJEKT 127378 På fastigheten Brännaren 13, lokaliserad ca 230 m nordöst om aktuell fastighet, har en kemtvätt identifierats (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). Kemtvätten fanns registrerad i telefonkatalogen 1955, 1965, 1975 och i MIFO-blankett från 2003 (reviderad 2004) är angivet att verksamheten är i drift. Perkloretylen uppges ha använts i verksamheten men inga uppgifter om brukade mängder finns att tillgå (Länsstyrelsen Stockholm, 2023c). JUNGFRUN 5, OBJEKT 180535 På fastigheten Jungfrun 5, belägen ca 100 m öst om aktuell fastighet, har ett tryckeri identifierats (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). Verksamheten återfinns i telefonkatalog från 1960. Inga uppgifter om eventuell användning av klorerade lösningsmedel finns att tillgå. KRONKVARNEN 32, OBJEKT 177184 Inom fastigheten Kronkvarnen 32, belägen ca 260 m öst om aktuell fastighet, har en grafisk industri identifierats (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). Verksamheten har identifierats i telefonkatalogen 1940, 1950, 1960, 1970 och 1980. Ej halogenerade kolväten uppges ha använts i verksamheten, men inga uppgifter om kemikalietyp, brukad mängd eller likande finns att tillgå (Länsstyrelsen Stockholm, 2023c). HUMLEGÅRDSMÄSTAREN 7, OBJEKT 127734 På fastigheten Humlegårdsmästaren 7, lokaliserad ca 230 m nordöst om aktuell fastighet, har ett brons-, zink- och tenngjuteri identifierats (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). Verksamheten har identifierats i Gula sidorna år 1930 och enligt fastighetsägaren (2011) kan verksamheten möjligen ha bedrivits på källarplan i huset som byggts år 1881 (Länsstyrelsen Stockholm, 2023c). Inga uppgifter om hur länge verksamheten bedrevs, vilka kemikalier eller mängder av dessa som använts finns att tillgå. HEDENBACKEN STÖRRE 9, OBJEKT 128754 Inom fastigheten Hedenbacken större 9, lokaliserad ca 120 m nordväst om aktuell fastighet, har en kemtvätt identifierats (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). Verksamheten har identifierats i telefonkatalogen Gula sidorna år 1955 och 1965 och lösningsmedel har troligen hanterats i verksamheten, men inga uppgifter om hanterade mängder eller dylikt finns att tillgå (Länsstyrelsen Stockholm, 2023c). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 12 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 HUMLEGÅRDSMÄSTAREN 1, OBJEKT 128067 På fastigheten Humlegårdsmästaren 1, belägen ca 190 m nordväst om aktuell fastighet, har en ytbehandlingsindustri identifierats (Länsstyrelsen Stockholm, 2023b). Branschtypiska föroreningar inkluderar bl.a. klorerade lösningsmedel och år 1996 har dispensansökan inlämnats angående användning av trikloretylen (Länsstyrelsen Stockholm, 2023c). År 1995 användes ca 300 liter trikloretylen för avfettning av högglanspolerade mässingsdelar till kristallkronor. Enda notering avseende under vilken tidsperiod drift pågått finns från 1996. Under denna tid var användning av klorerade lösningsmedel betydligt säkrare än före år 1980. Med anledning av detta bedöms risken för föroreningar i mark av Länsstyrelsen i Stockholm (2023c) som liten. Spridningsrisken bedöms som låg eftersom jordarterna i området till stor del består av lera. Dock kan spridningsrisken öka vid förekomst av fyllnadsmaterial och/eller ledningsgravar. Andra verksamheter bedöms också ha förekommit inom fastigheten, dessa är dock ej identifierade eller redogjorda för (Länsstyrelsen Stockholm, 2023c). 4.4 RELEVANTA HANDLINGAR FRÅN MILJÖFÖRVALTNINGEN Handlingar som rör Guldfisken 26 har begärts ut från Miljöförvaltningen i Stockholm Stad 2023-10-04. Miljöförvaltningen har tillhandahållit handlingar rörande fastigheten som finns i deras nuvarande (Ecos 2) och dåvarande (Ecos 1) dokument- och ärendehanteringssystem (Stockholms Stad, 2023a). Handlingarna härrör från tidperioden maj år 2000 fram till i dag. I dessa handlingar har inte några ärenden som indikerar förekomst av CAH identifierats (Stockholms Stad, 2023b; Stockholms Stad, 2023c). Handlingar från tidigare än år 2000 tillhandahålls av Stockholms Stadsarkiv och har begärts ut 2023-10-13. Svar har erhållits 2023-10-30 (Stockholms Stadsarkiv, 2023). Handläggare på Stockholms Stadsarkiv har sökt i de ärenderegister de har att tillgå (Miljöförvaltningens ärenderegister avseende åren 1986 – 2000 och Länsstyrelsens ärenderegister avseende åren 1991 – 2010) utan att påträffa ärenden som indikerar hantering av klorerade lösningsmedel inom fastigheten. För åren före 1986 (Miljöförvaltningen) och 1991 (Länsstyrelsen) finns årsvisa förteckningar i analoga register. Dessa har ej eftersökts. Länsstyrelsen har även en förteckning, för åren 1971 – 1991, över industrier i länet. Denna har översiktligt genomsökts utan att något av intresse uppdagats. Dock innehåller denna förteckning endast namn på industrier och inom vilken kommun de verkat. Handlingar rörande de två närmast belägna fastigheterna Guldfisken 5 och Laxöringen 3 (lokaliserade ca 40 m norr- respektive nordöst om Guldfisken 26) där trolig CAH-användning identifierats har begärts ut från Miljöförvaltningen i Stockholms Stad 2023-10-26 och mottagits samma dag (Stockholms Stad, 2023e; Stockholms Stad, 2023f). I handlingarna avseende Guldfisken 5 identifierades ingenting av intresse. I handlingarna rörande Laxöringen 3 påträffades tre handlingar i ett ärende som bedömdes vara av eventuellt intresse. Handlingarna i ärendet begärdes ut 2023-10-27 och mottogs 2023-10-30 (Stockholms Stad, 2023g). Ärendet visade sig röra sig om klagomål från boende angående buller och kunde således avskrivas som ej relevant. För att få tillgång till handlingar avseende fastigheterna Guldfisken 5 och Laxöringen 3, äldre än de Miljöförvaltningen tillhandahåller, har Stockholms Stadsarkiv kontaktats 2023-10-27. Den typ av handlingar som huvudsakligen eftersöktes var miljö-/markundersökningar, geologiska undersökningar eller dylikt. Svar har mottagits 2023-10-30, respektive 2023-11-16 (Stockholms Stadsarkiv, 2023). Den sökning som gjorts bland handlingar tillhandahållna av Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 13 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 Stockholms Stadsarkiv har inte resulterat i några handlingar av intresse. I Stockholms stadsmuseums byggnadsinventering från 1985 finns heller ingenting omnämnt om industrier eller verkstäder inom fastigheterna. Inga andra handlingar av intresse har framkommit. 4.5 LEDNINGSKOLLEN Underlag har begärts ut från Ledningskollen 2023-10-27 och mottagits 2023-10-27 – 2023-11- 09. Syftet med att undersöka dessa underlag är att identifiera eventuella ledningsgravar inom vilka föroreningar kan ha spridits från närliggande fastigheter till Guldfisken 26. Enligt underlag som inkommit från flera aktörer framkommer att ledningar förekommer inom- och närliggande Guldfisken 26 (längs Nybrogatan åt öst, Kommendörsgatan åt norr och Linnégatan åt söder). Sammanfattning föroreningskällor i omgivningen Baserat på det som framkommit i avsnitt 4.3 kan konstateras att bekräftad CAH-användning förekommit inom ett flertal fastigheter lokaliserade inom ca 250 m och, enligt bedömning, uppströms aktuell fastighet. Inom ytterligare ett flertal fastigheter, lokaliserade vad som bedöms vara uppströms aktuell fastighet, inom en radie om ca 250 m har även CAH troligen (men ej bekräftat) hanterats. Under ett fyllnadslager förefaller jordarten utgöras av lera. Denna kan möjligen minska risken för spridning av förorening, men över- och underlagras av mindre täta jordlager (fyllnadsmaterial respektive morän). I en storstad som Stockholm har lerlagret sannolikt penetrerats vid bygg-och anläggningsarbeten på flera platser, vilket ökar risken för vertikal föroreningsspridning. 5 FÖRORENINGSSPRIDNING VID BERGBORRNING PÅ GULDFISKEN 26 5.1 BORRPLAN AVSEENDE BERGVÄRME PÅ GULDFISKEN 26 Enligt inlämnad borrplan planeras inom fastigheten bergvärmepump med tillhörande borrhålslager och fjärrvärme som komplement (WSP, 2021). Borrhålslager för generering av bergvärme planeras att anläggas under fastigheten. Detta ska ingå i ett bergvärmepumpsystem som i sin tur planeras att ingå i energisystem för försörjning av värme och kyla för fastigheten (WSP, 2021). Byggnaden planeras att, liksom tidigare, tillföras kyla till luftbehandling sommartid och denna ska härröra från frikyla i borrhålslagret (WSP, 2021). Enligt inlämnad borrplan planeras för elva borrhål fördelade över fastigheten, se Figur 7 och Figur 8. Fyra borrhål planeras till 250 m och sju borrhål till 400 m och sammantaget borrdjup uppgår således till 3 580 m. Samtliga hål borras i vinkel varierande mellan 0,4° och 3,7° (WSP, 2021). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 14 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 Figur 7. Borrplan B innefattande 11 borrhål, varav 4 om 250 m borrdjup och 7 om 400 borrdjup. Cirklarna illustrerar planerade borrhål och pilarna borrhålsriktning och -slut. Källa: WSP, 2021. Figur 8. Borrplan B i tredimensionell genomskärning. Källa: WSP, 2021. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 15 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 5.2 SPRIDNINGSRISK AV CAH VID BERGBORRNING 5.2.1 EGEN FAS Risken att förvärra och öka spridning av markförorening vid bergborrning föreligger framför allt vid förekomst av CAH i egen fas, s k DNAPL. På fastighet Guldfisken 26 har det inte förekommit verksamhet som hanterat eller lagrat CAH. Utifrån detta är risken att det finns ett källområde med CAH i egen fas på fastigheten relativt liten. En vanlig orsak till markförorening med CAH är att det finns eller har funnits sprickor och/eller brott i gamla avloppsledningar. Om CAH under flera år har läckt ut i marken kan det ge upphov till betydande mängder CAH i marken vilket innebär att det kan bildas pölar av CAH i egen fas. Om mängden CAH är tillräckligt stor kan den egna fasen förekomma fri, rörlig fas och därmed sjunka genom jordprofilen och vidare bort från utsläppspunkten. I bedömd uppströms riktning från Guldfisken 26 har CAH hanterats på flera närliggande platser på <100 meters avstånd, se Figur 6. Eftersom det, till vår kännedom, inte har gjorts markundersökningar på de närmast belägna potentiellt förorenade fastigheterna, Guldfisken 5 och Laxöringen 3, kan det inte uteslutas att det kan förekomma förorening med CAH i egen fas i närområdet till Guldfisken 26. Det kan därför heller inte uteslutas att CAH har spridits från dessa potentiellt förorenade platser till Guldfisken 26. Spridning av egen fas kan t. ex. ske längs vertikala konstruktioner och längs sprickor i lerlagret. Risken att detta skett bedöms dock som liten. 5.2.2 LÖST FAS Om det finns CAH i närområdet har CAH i löst form mest troligt redan spridits till den ytliga, sprickiga delen av berget via: • bankningsplan som är en vanlig och återkommande struktur i Sverige, och som kan ha betydelse för bergvärmeborrningar om fri fas förekommer. Bankningsplanen utgörs av flacka tryckavlastningssprickor som uppstått under inlandsisens avsmältning och avkylning av ytligt berg. • tidigare bergborrhål och konstruktioner som penetrerat berget i närområdet eftersom fastigheten ligger i tättbebyggda centrala Stockholm. För grundvatten i jord kan man förenklat säga att flödesriktningen generellt följer topografin. Denna generella förenkling går dock inte att applicera på grundvatten i berg. Grundvattnets flödesriktning i berg bestäms istället av bergets sprickriktning dvs. dess stupning och strykning. 6 POTENTIELLT RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER Eftersom förekomst av egen fas CAH inte helt kan uteslutas inom fastigheten Guldfisken 26 förslås att försiktighetsåtgärd/-er vidtas vid bergvärmeborrning. Nedan listas förslag på möjliga riskreducerande åtgärder. Vilken/vilka åtgärder som vidtas beslutas i samråd med borrentreprenör, tillsynsmyndighet och fastighetsägare utifrån vad som är praktiskt möjligt och rimligt. • Provtagning av jordgrundvatten inuti foderröret, ca 0,5 meter ovanför berggrundens yta. Borrning med foderrör utförs ner till berggrundsytan. Därefter dras foderröret upp något för att möjliggöra för grundvatten i jordakviferen att sippra in i foderröret. Direkt head- space mätning med PID görs på grundvattnet och därefter uttag av vattenprover för Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 16 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 laboratorieanalys av jordgrundvatten. Resultatet visar huruvida CAH förekommer i jordakviferen och redovisas till berör tillsynsmyndighet. • Efter att foderrör borrats ned i berg tätas foderrör mot inläckage från ovanliggande akvifer i jordlagren. Detta förhindrar att eventuella CAH i egen fas eller löst i grundvatten i jordakviferen tar sig ned i berg. Efter att foderrör tätats kan borrning i berg genomföras utan risk för spridning av förorening från jordakvifer till bergakvifer. 7 SLUTSATS OCH REKOMMENDATION På förorenade platser bör, så långt det är möjligt, inga undersökningar eller åtgärder vidtas som kan förvärra en föroreningssituation. Det gäller även vid bergborrning för att installera bergvärme. Det centrala och viktiga är att inte förvärra en föroreningssituation, dvs att inte bidra till en ökad spridningen av en förorening. Det centrala och viktiga är således inte att avstå från att undersöka eller borra i sådana områden, men kan inte undersökningar eller borrningar utföras på ett sätt som säkerställer att en föroreningssituation inte förvärras eller att ökad spridning inte sker så bör inte undersökningar eller borrningar utföras Vid bergborrningar är det framför allt spridning av CAH i egen fas från ett källområde som kan öka föroreningsspridningen. På fastighet Guldfisken 26 i centrala Stockholm har ingen verksamhet med CAH förekommit men på <100 m avstånd uppströms finns platser där CAH använts. Av det som framkommit inom ramen för denna undersökning verkar det inte utförts några provtagningar på och omkring dessa potentiellt förorenade platser och det finns därför inga uppgifter om huruvida marken på dessa platser är förorenad och i så fall i vilka faser och mängder CAH förekommer. Det kan således inte uteslutas att spridning av CAH till Guldfisken 26 från dessa potentiellt förorenade platser uppströms skett. För säkerhets skull rekommenderas därför att skyddsåtgärder utförs i rimlig omfattning i samband med bergvärmeborrningar på Guldfisken 26, där fokus bör ligga på att förhindra spridning från grundvatten i jord till berg. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 17 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 REFERENSER Eniro, 2023. Kartor, tomtgränser. Hämtad 2023-10-11. Tillgänglig: https://kartor.eniro.se/?c=59.337844,18.079073&z=19&l=aerial&som=0 Gasnätet Stockholm AB, 2023. Kartprodukt: Gaskarta, projekt: Gas 20231027-0306. Skapad 2023-10-30. Lantmäteriet, 2023. Min karta: karta, flygbild, fastighetskarta, flygbild ca 1960 och flygbild ca 1975. Hämtad 2023-10-26. Tillgänglig: https://minkarta.lantmateriet.se/ Länsstyrelsen Stockholm, 2023. EBH-stödet: karta över misstänkt eller konstaterat förorenade områden. Hämtad 2023-10-12. Tillgänglig: https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=ed0d3fde3cc9479f9688c2b2969fd38c Länsstyrelsen Stockholm, 2023a. Mailväxling ang. utdrag ur EBH-stödet. Kommunikation 2023-10-13. Länsstyrelsen Stockholm, 2023b. Utdrag ur EBH-stödet. Mottagna 2023-10-13. Objektsammanfattning för: Guldfisken 3. Objekt-id: 180278. Laxöringen 3. Objekt-id: 188234. Guldfisken 5. Objekt-id: 128794. Flundran 2. Objekt.id: 128796. Laxöringen 1. Objekt-id: 179238. Laxöringen 12. Objekt-id: 128700. Forellen 13. Objekt-id: 127769. Flundran 12. Objekt-id: 127492. Ynglingen 10. Objekt-id: 179359. Brännaren 12. Objekt-id: 127351. Brännaren 13. Objekt-id: 127378. Senast ändrad 2014-05-09. Jungfrun 5. Objekt-id: 180535. Senast ändrad 2013-07-16. Kronkvarnen 32. Objekt-id: 177184. Senast ändrad 2013-10-04. Humlegårdsmästaren 7. Objekt-id: 127734. Senast ändrad 2011-12-06. Hedenbacken större 9. Objekt-id: 128754. Senast ändrad 2014-05-02. Humlegårdsmästaren 1. Objekt-id: 128067. Senast ändrad 2014-11-27. Länsstyrelsen i Stockholm, 2023c. MIFO-blanketter mottagna 2023-10-13. MIFO-id: Guldfisken 5. MIFO-id: FO180-1745. Flundran 2. MIFO-id: FO180-1747. Laxöringen 12. MIFO-id: FO180-1647. Forellen 13. MIFO-id: FO180-0505. Flundran 12. MIFO-id: FO180-0190. Brännaren 12. MIFO-id: FO180-0036. Brännaren 13. MIFO-id: FO180-0068. Senast reviderad 2005-06-14. Kronkvarnen 32. IDnr: 177184. Uppgifter om upprättad och senast reviderad saknas. Humlegårdsmästaren 7. MIFO-id: FO180-0466. Upprättad 2004-11-05. Hedenbacken större 9. MIFO-id: FO180-1702. Upprättad 2005-07-07. Humlegårdsmästaren 1. IDnr: 128067. Senast reviderad 2013-04-23. SGU, 2023. SGU:s kartvisare: Jordarter 1:25 000 – 1: 100 000, Jorddjup. Hämtad 2023-10-12. Tillgänglig: https://apps.sgu.se/kartvisare/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 18 (18) Riskbedömning vid bergborrning för energibrunn, Guldfisken 26 Structural Engineering AB. Personlig mailväxling med civilingenjör Anders Häggstam 2023-10-13. Stockholm Exergi, 2023. Kartprodukt, FV Nätkarta. Daterad 2023-10-30. Stockholms Stad, 2023. Geoarkivet, grundvattenrör. Hämtad 2023-10-12. Tillgänglig: https://etjanst.stockholm.se/geoarkivet/ Stockholms Stad, 2023a. Miljöförvaltningen, kommunikation via e-post 2023-10-04. Stockholms Stad, 2023b. Miljöförvaltningen, ärenderapport Ecos 2 för Guldfisken 26. Rapportdatum: 2023-10-04. Stockholms Stad, 2023c. Miljöförvaltningen, objektutskrift ur Ecos 1 för Guldfisken 26. Rapportdatum: 2023-10-04. Stockholms Stad, 2023d. Bygg- och plantjänsten. Ärenden och handlingar, Guldfisken 26. Hämtade 2023-10-13. Ritningar: Nybyggnad kontor- & affärshus hotell samlingslokaler, Ärendestart 1954-01-01. Dokument 02597141 Ritning – Grundplan. Stockholms Stad, 2023e. Miljöförvaltningen, objektutskrift ur Ecos för Guldfisken 5. Rapportdatum: 2023-10-26. Stockholms Stad, 2023f. Miljöförvaltningen, objektutskrift ur Ecos för Laxöringen 3. Rapportdatum: 2023-10-26. Stockholms Stad, 2023g. Miljöförvaltningen, utdrag handling med diarienummer 2014- 017475. Efterfrågade 2023-10-27, mottagna 2023-10-30. Stockholms Stadsarkiv, 2023. Kommunikation via e-post 2023-10-13 – 2023-11-16. Stokab, 2023. Kartservice, ärende 20231027-0306. VISS, 2023. Vattenkartan: vattenförekomsten och övrigt vatten. Hämtad 2023-10-12. Tillgänglig: https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?appid=1589fd5a099a4e309035beb900d12399 WSP, 2021. Förstudie Geoenergi. Fastighet Guldfisken 26 – Nybrogatan Stockholm. WSP uppdragsnummer: 10323962. Daterad: 2021-09-30, reviderad 2021-11-04. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 SKALA NUMMER DATUM UPPDRAG NR RITAD/KONSTR AV ANSVARIG HANDLÄGGARE LEKTUS SAMHÄLLSBYGGNAD MILJÖ OCH VATTEN I STOCKHOLM AB GULDFISKEN 26 10361387 2023-11-21 J.JOHANSSON A. MALMQVIST INMÄTTA GRUNDVATTENNIVÅER, MÄTTILLFÄLLE 1-3 N101 J. JOHANSSON (A3) WSP Sverige AB Org. nr: 556057-4880 T: +46 10-722 50 00 www.wsp.com 1:2 000 Guldfisken 26 46B446 46B413 46B433 46B434 46B518 46B331 46B323 46B435 46B324 46B302 46B219 M3:8,05 M2:8,02 M1:7,99 M3:4,54 M2:4,47 M1:4,53 M3:12,26 M2:12,32 M1:12,39 M3:11,53 M2:11,4 M1:11,45 M3:10,36 M2:10,58 M1:11,06 M3:11,6 M2:11,58 M1:11,6 M3:9,73 M2:8,88 M1:8,85 M3:10,42 M2:10,48 M1:10,41 M3:9,8 M2:9,35 M1:9,24 M3:7,57 M2:7,58 M1:8,69 M3:0,46 M2:0,2 M1:0,46 658065065806006580550658050065804506580400658035065803006580250658020065801506580100 154750154700154650154600154550154500154450154400154350154300154250154200 0 50 100 m ! N Teckenförklaring Grundvattenrör Uppskattad flödesriktning Guldfisken 26 Mätresultat* *M1: Mätresultat April, 2022 M2: Mätresultat September, 2022 M3: Mätresultat April, 2023 Koordinatsystem: SWEREF99 18 00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 PM Utlåtande om förekomsten av markföroreningar inom Guldfisken UPPDRAGSNUMMER: 230090 BILAGA 2 PM Luftprovtagning under byggnad Fastigheten Guldfisken 26 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se 1 (5) PM 2024-05-22 PM Luftprovtagning under byggnad Fastigheten Guldfisken 26 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 2 (5) PM 2024-05-22 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte ............................................................................................................. 3 Undersökningens omfattning .............................................................................................. 3 Genomförandebeskrivning .................................................................................................. 4 Resultat................................................................................................................................ 4 Diskussion och slutsats ....................................................................................................... 5 Bilaga 1 Provtagningsplan Bilaga 2 Fältanteckningar och placering provtagningspunkter för porgas Bilaga 3 Analysprotokoll Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 3 (5) PM 2024-05-22 Bakgrund och syfte Fastighets AB Gusto har ansökt om tillstånd för inrättande av värmepumpsanläggning med borrning av energibrunn på fastigheten Guldfisken 26 på Östermalm i Stockholm. Miljöförvaltningen begärde komplettering avseende bedömning av riskerna med borrningen med avseende på eventuella markföroreningar vilket Lektus Miljö och Vatten i Stockholm AB (Lektus) med underkonsult WSP Sverige AB (WSP) utförde (rapport daterad 2023-12-06). Rapporten visade att det inte går att utesluta en förekomst av klorerade kolväten (CAH – Chlorinated aliphatic hydrocarbons), men att med rätt försiktighetsmått bedömdes möjligheten för spridning av CAH som försumbar. Miljöförvaltningen gör en annan bedömning och skriver i mail (2024-02-07) att ”Det finns en risk att bergvärmeborrning orsakar ånguppträngning till byggnaden om det finns klorerade lösningsmedel på fastigheten, vilket i dagsläget inte kan uteslutas. Det är främst denna risk som ses som mest relevant. Eftersom det finns flera potentiella föroreningskällor uppströms bedöms risken inte vara försumbar. Ånguppträngning skulle innebära en risk för olägenhet för människors hälsa, och av försiktighetsskäl vill miljöförvaltningen därför att någon typ av provtagning görs innan tillstånd kan beviljas.” Vidare skriver miljöförvaltningen att en porgasundersökning i 2 helst 3 punkter anses tillräckligt för att visa om CAH förekommer samt att ”Om inget1 detekteras i porgas kommer vi kunna bevilja borrning med eventuella försiktighetsmått. Om halter detekteras kan det dock ändå bli aktuellt med grundvattenprovtagning (av jordgrundvatten).” Med bakgrund i detta har Lektus på uppdrag av Fastighets AB Gusto utfört en miljöteknisk provtagning av porgas/luft på fastigheten Guldfisken 26. Syftet med genomförd provtagningen var att klargöra huruvida CAH förekommer i porgas/luft under byggnaden på fastigheten samt om det föreligger en oacceptabel risk för personer som vistas på fastigheten. Föreliggande PM redovisar resultaten av genomförd provtagning Undersökningens omfattning Undersökningen omfattar: • Framtagande av provtagningsplan (Bilaga 1) • Fältarbete • Laboratorieanalyser av porgas (3 analyser) • Upprättande av PM 1 Med inget avses CAH i porgas Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 4 (5) PM 2024-05-22 Genomförandebeskrivning Provtagningen utfördes i enlighet med provtagningsplan (Bilaga 1), dock med avvikelsen att provpunkterna placerades på plan K2 då detta är våningsplanet som är grundlagt på mark (se Bilaga 2). Provtagning genomfördes den 18:de april 2024 i tre undersökningspunkter fördelade på den andra källarvåningen som mestadels utgörs av ett parkeringsgarage. Undersökningspunkternas fördelning hade förvalts utifrån ritningsunderlag. Två av provpunkterna (24L01, 24L02) placerades i parkeringsutrymmet och en provpunkt (24L03) placerades i ett angränsande utrymme för ventilationsstyrning/förråd (se Bilaga 2 för provpunkternas placering). Luftmätning under bottenplattan utfördes genom 35 mm borrhål som gjordes med hjälp av en handhållen slagborr. En slang fördes ner genom borrhålet och slangmynningen placerades i luftspalten mellan bottenplattan och den underliggande markytan. Borrhålet tätades sedan upptill med bentonitlera. Vid provtagningen användes förkalibrerade luftpumpar och adsorbentrör som tillhandahållits från laboratoriet vilka kopplades på slangen. Provtagning skedde i 100 minuter med ett flöde om 0,1 l/min. Efter provtagning tätades borrhålen med fogmassa och adsorbentrören förslöts med plastkorkar. Proverna förvarandes mörkt och rumstempererat inför transport till laboratorium. Eurofins Pegasus Lab användes som laboratorium och analyser avseende klorerade lösningsmedel och nedbrytningsprodukter inkl. vinylklorid (analyskod PLUUX) utfördes. Resultat Analysprotokoll kan ses i Bilaga 3 Fältnoteringar indikerar att det finns en mindre luftspalt under delar av huset där ev. avgående flyktiga ämnen i gasfas kan ansamlas. Analysresultatet visar att samtliga analysparametrar var under laboratoriets rapporteringsgräns (se Tabell 1). Tabell 1. Analysresultat progasmätning Parameter Enhet 24L01 24L02 24L03 Chloroethane µg/m³ < 3 < 3 < 3 Vinyl chloride µg/m³ < 0,4 < 0,4 < 0,4 1,1-Dichloroethane µg/m³ < 0,4 < 0,4 < 0,4 1,1-Dichloroethene µg/m³ < 0,4 < 0,4 < 0,4 1,2-Dichloroethane µg/m³ < 0,1 < 0,1 < 0,1 cis-1,2-Dichloroethene µg/m³ < 0,4 < 0,4 < 0,4 trans-1,2-Dichloroethene µg/m³ < 0,4 < 0,4 < 0,4 Chloroform µg/m³ < 1 < 1 < 1 1,1,1-Trichloroethane µg/m³ < 1 < 1 < 1 Trichloroethylene µg/m³ < 1 < 1 < 1 Tetrachloromethane µg/m³ < 1 < 1 < 1 Tetrachloroethene µg/m³ < 1 < 1 < 1 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 5 (5) PM 2024-05-22 Diskussion och slutsats Då analysresultaten var under laboratoriets rapporteringsgräns görs ingen jämförelse mot några riktvärden. Det kan istället konstateras att det inte finns några indikationer på klorerade lösningsmedel under byggnaden på fastigheten Guldfisken 26. Resultat från tidigare riskbedömning baserades på arkivstudier. Det gick då inte att utesluta en förekomst av CAH löst i grundvatten. Med resultaten från denna undersökning som underlag bedöms nu sannolikheten för att CAH ska finnas i grundvatten under byggnaden som låg. Då utförd mätning inte visade på detekterbara halter i luft under byggnad kan hälsorisker för personer som vistas i byggnaden, kopplat till inandning av CAH i gasfas, nu uteslutas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Lektus Samhällsbyggnad Miljö och Vatten i Stockholm AB Rökerigatan 19, 121 62 Johanneshov · Vxl: 010-498 63 00 · www.lektus.se 1 (4) PM 2024-04-15 Provtagningsplan porgasmätning, fastigheten Guldfisken 26 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 2 (4) PM 2024-04-15 Innehållsförteckning Bakgrund och syfte ............................................................................................................. 3 Undersökningens omfattning .............................................................................................. 3 Genomförandebeskrivning .................................................................................................. 4 Rikt- och jämförvärden samt redovisning ........................................................................... 4 Tidplan ................................................................................................................................ 4 Bilaga 1 Område för provtagning av porgas Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 3 (4) PM 2024-04-15 Bakgrund och syfte Fastighets AB Gusto har ansökt om tillstånd för inrättande av värmepumpsanläggning med borrning av energibrunn på fastigheten Guldfisken 26 på Östermalm i Stockholm. Miljöförvaltningen begärde komplettering avseende bedömning av riskerna med borrningen med avseende på eventuella markföroreningar vilket Lektus Miljö och Vatten i Stockholm AB (Lektus) med underkonsult WSP Sverige AB (WSP) utförde (rapport daterad 2023-12-06). Rapporten visade att det inte går att utesluta en förekomst av klorerade kolväten (CAH – Chlorinated aliphatic hydrocarbons), men att med rätt försiktighetsmått bedömdes möjligheten för spridning av CAH som försumbar. Miljöförvaltningen gör en annan bedömning och skriver i mail (2024-02-07) att ”Det finns en risk att bergvärmeborrning orsakar ånguppträngning till byggnaden om det finns klorerade lösningsmedel på fastigheten, vilket i dagsläget inte kan uteslutas. Det är främst denna risk som ses som mest relevant. Eftersom det finns flera potentiella föroreningskällor uppströms bedöms risken inte vara försumbar. Ånguppträngning skulle innebära en risk för olägenhet för människors hälsa, och av försiktighetsskäl vill miljöförvaltningen därför att någon typ av provtagning görs innan tillstånd kan beviljas.” Vidare skriver miljöförvaltningen att en porgasundersökning i 2 helst 3 punkter anses tillräckligt för att visa om CAH förekommer samt att ”Om inget1 detekteras i porgas kommer vi kunna bevilja borrning med eventuella försiktighetsmått. Om halter detekteras kan det dock ändå bli aktuellt med grundvattenprovtagning (av jordgrundvatten).” Med bakgrund i detta har Fastighets AB Gusto bett Lektus utföra en miljöteknisk provtagning av porgas/luft på fastigheten Guldfisken 26. Syftet med provtagningen är att klargöra huruvida CAH förekommer i porgas/luft under byggnaden på fastigheten samt om det föreligger en oacceptabel risk för personer som vistas på fastigheten. Undersökningens omfattning Undersökningen omfattar: • Framtagande av provtagningsplan • Fältarbete enligt föreliggande provtagningsplan • Laboratorieanalyser av porgas (3 analyser) • Upprättande av PM 1 Med inget avses CAH i porgas Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 4 (4) PM 2024-04-15 Genomförandebeskrivning Porgas/luft under byggnaden provtas genom långsam pumpning av luft genom ett adsorbentrör (kolfilter). Detta görs genom att borra genom betongplattan i nedersta källarplanet (se bilaga 1). En slang förs ned genom betongplattan. För att undvika att luft ovanifrån pumpas ned så tätas det runt slangen med bentonitlera. Luft pumpas i av laboratoriet rekommenderat luftflöde och tid (0,1 l/min, 100 min). Efter avslutad pumpning försluts adsorbentröret och skickas omgående till laboratorium för analys. Eurofins Pegasus Lab används som laboratorium och analyser görs avseende klorerade lösningsmedel och nedbrytningsprodukter inkl. vinylklorid (analyskod PLUUX). Svarstid är 10 arbetsdagar. Rikt- och jämförvärden samt redovisning Då porgas saknar generella jämförvärden används toxikologiska referensvärden för inomhusluft. Dessa kan användas för att bedöma om halter i porgas teoretiskt kan innebära en risk för påverkan på inomhusluft. En spädningsfaktor från porgas till inomhusluft kommer att ansättas, förslagsvis 1000-5000 gånger. Resultatet sammanställs i en resultatrapport där halter jämförs mot referensvärden tillsammans med kortare utvärdering. Tidplan Fältarbete 18 april 2024 Analyser klara vecka 19 Rapport klar för intern granskning vecka 20 Leverans granskningshandling vecka 21 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 0-·f-1· + - · 7 · - - · - + - · 7 · - _J ----i·- - · , · - 12 UNDERCENTRAL• TRÄNING 101 15PLANK3 TRAPPA T3 11 11 11 11 11 1·1 11 11 11 11 TRÄNING 103 - - - 1 1 1 1 1 1 1 ABC FORKLARINGAROCHFORESKRIFTER Allamåttangesimm. TRÄNING 102 11 1014 1317 16 E, T 1T J_ +-·- l t r o . p p o .t i l lt e r r o . J s PLANK3 BETANTÄNDRINGENAVSERSIGNDATUM RELATI NSHANDLING E SKALA1:200 0 KVGULDFISKEN26 Arkitektur-StudioAB Bardabacken19 16771Bromma TEL08-6420556FAX08-6433530 E-POST:arkitektur-studio@telia.com HANDLÄGGARE JacekKwetczer DATUM 20101115 MORNINGTONHOTELL PLANK3 öVERSIKT IBET A30:02:K3 RITADAV JK X A3-RITNING UPPDRAGNR ANSVARIG SKALA 1:100 NUMMER E -Punkt24L02 -40cmBetong -Ca5cmluftspaltunderbetonginnanjord -Ingetluftdragurhål -Pumpnr255 -Start13.43 -Timer100min,100ml/min -2minomsättningförepumpstart -Litekondenspåslangefterprovtagning,dockejpåadsorbentrör -Punkt24L01 -40cmBetong -Ca5cmluftspaltunderbetonginnanjord -Luftdraguppurhål -Pumpnr252 -Start13.33 -Timer100min,100ml/min -2minomsättningförepumpstart -Punkt24L03 -30cmBetong -Ca10cmluftspaltunderbetonginnanjord -Luftdraguppurhål -Pumpnr253 -Start13.43 -Timer100min,100ml/min -Ingenomsättningförepumpstart(luftdraguppurhål) Arkitektur-StudioAB Bardabacken19 16771Bromma TEL08-6420556FAX08-6433530 E-POST:arkitektur-studio@telia.com DISP. 218 RELAX 213 DUSCH 211 M K L R 204 BASTU 207 DUSCH 206 BASTU 212 M K L R 209 FöRRUM 208 TRAPPA T3 TRÄNING 217 TRll!INING 219 TRll!INING 216 jTRAPPH, T2 PASSAGE. 220 M K L / H I J C 202 TRÄNING öVREDEL TRANING öVREDEL RECEPTION 203 7 _J BEHANDLING 214 BEHANDLING 215 TRll!ININGI öVREDEL.j RITADAV JK FÖRKLARINGAROCHFÖRESKRIFTERVÄGGAR Allamåttangesimm. DATUM 20101115 MORNINGTONHOTELL PLANK2 HANDLÄGGARE JacekKwetczerl X BILAGA2-FÄLTNOTERINGAROCHPLACERINGPROVPUNKTER 1 3 11 11 10121316 E, BETANT T 210 J SIGN 205 D A T U M ENTRE T J_--© ANSVARIG PARKERINGK2 TRAPPHALLTl ABC UPPDRAGNR ÄNDRINGENA V S E R PLANK2 PLANK2 7 PLANK2RELATI NSHANDLING 1 A3-RITNINGISKALA1:200 0 -1 1 1 1 1 1 KVGULDFISKEN26 öVERSIKT SKALA 1:100 NUMMER A30:02:K2 IBET E E Provsvar till Lektus Samhällsbyggnad, miljö och vatten i Stockholm AB Faktura Rökerigatan 19 121 62 JOHANNESHOV Lektus Samhällsbyggnad, miljö och vatten i Stockholm AB Stefan Bjursäter Rökerigatan 19 121 62 JOHANNESHOV Faktura till Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Guldfisken 26Objekt # Provnummer (3 st) 177-2024-04231315 - 177-2024-04231317 Ansvarig provtagare # Stefan Bjursäter Provtagningsdatum # 2024-04-18 Ankomst till laboratoriet 2024-04-22 Analysdatum 2024-04-22 Analysansvarig Eurofins Pegasuslab AB Uppdragsnummer EUSEUP-00194895 Resultat i denna rapport avser endast de prover som analyserats. Sid 1 av 5Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Stefan Eriksson, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2024-05-06 Rapportkod: AR-24-LU-005544-01 BILAGA 3 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Provnr Provmärkning Luftvolym¹ 177-2024-04231315 1: 24L01 10 liter 177-2024-04231316 2: 24L02 10 liter Substans 177-2024-04231315 177-2024-04231316 Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Ort Kloroform < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,1,1-Trikloretan < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Tetraklormetan < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Trikloretylen < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Tetrakloreten < 0.01 < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Vinylklorid < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±30 Vejen 1,1-Dikloreten < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±30 Vejen trans-1,2-Dikloreten < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen cis-1,2-Dikloreten < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,1-Dikloretan < 0.004 < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,2-Dikloretan < 0.001 < 0.001 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Kloretan < 0.03 < 0.03 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Kloroform < 1 < 1 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1,1-Trikloretan < 1 < 1 **µg/m³ Beräkning Vejen Tetraklormetan < 1 < 1 **µg/m³ Beräkning Vejen Trikloretylen < 1 < 1 **µg/m³ Beräkning Vejen Tetrakloreten < 1 < 1 **µg/m³ Beräkning Vejen Vinylklorid < 0.4 < 0.4 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1-Dikloreten < 0.4 < 0.4 **µg/m³ Beräkning Vejen trans-1,2-Dikloreten < 0.4 < 0.4 **µg/m³ Beräkning Vejen cis-1,2-Dikloreten < 0.4 < 0.4 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1-Dikloretan < 0.4 < 0.4 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,2-Dikloretan < 0.1 < 0.1 **µg/m³ Beräkning Vejen Kloretan < 3 < 3 **µg/m³ Beräkning Vejen Objekt: Guldfisken 26 Klorerade lösningsmedel + nedbrytningsprodukter (*CA) Analysresultat Ackrediterad enligt DS EN ISO/IEC 17025 DANAK 168 ¹ : Resultat beräknat från kunduppgift # : Ingen parameter påvisad. ** : Omfattas ej av ackrediteringen. < : Mindre än > : Större än i.m.: Icke mätbar Sid 2 av 5Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Stefan Eriksson, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2024-05-06 Rapportkod: AR-24-LU-005544-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Provnr Provmärkning Luftvolym¹ 177-2024-04231317 3: 24L03 10 liter Objekt: Guldfisken 26 Klorerade lösningsmedel + nedbrytningsprodukter (*CA) Analysresultat Ackrediterad enligt DS EN ISO/IEC 17025 DANAK 168 ¹ : Resultat beräknat från kunduppgift # : Ingen parameter påvisad. ** : Omfattas ej av ackrediteringen. < : Mindre än > : Större än i.m.: Icke mätbar Substans 177-2024-04231317 Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Ort Kloroform < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,1,1-Trikloretan < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Tetraklormetan < 0.01 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Trikloretylen < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Tetrakloreten < 0.01 µg/rör GC-MS ±20 Vejen Vinylklorid < 0.004 µg/rör GC-MS ±30 Vejen 1,1-Dikloreten < 0.004 µg/rör GC-MS ±30 Vejen trans-1,2-Dikloreten < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen cis-1,2-Dikloreten < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,1-Dikloretan < 0.004 µg/rör GC-MS ±20 Vejen 1,2-Dikloretan < 0.001 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Kloretan < 0.03 µg/rör GC-MS ±30 Vejen Kloroform < 1 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1,1-Trikloretan < 1 **µg/m³ Beräkning Vejen Tetraklormetan < 1 **µg/m³ Beräkning Vejen Trikloretylen < 1 **µg/m³ Beräkning Vejen Tetrakloreten < 1 **µg/m³ Beräkning Vejen Vinylklorid < 0.4 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1-Dikloreten < 0.4 **µg/m³ Beräkning Vejen trans-1,2-Dikloreten < 0.4 **µg/m³ Beräkning Vejen cis-1,2-Dikloreten < 0.4 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,1-Dikloretan < 0.4 **µg/m³ Beräkning Vejen 1,2-Dikloretan < 0.1 **µg/m³ Beräkning Vejen Kloretan < 3 **µg/m³ Beräkning Vejen Sid 3 av 5Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Stefan Eriksson, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2024-05-06 Rapportkod: AR-24-LU-005544-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 Provkommentarer Objekt: Guldfisken 26 Sid 4 av 5Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Stefan Eriksson, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2024-05-06 Rapportkod: AR-24-LU-005544-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800 ANSVAR Eurofins Pegasuslab AB ansvarar för provets hantering från ankomsten till laboratoriet till dess att provsvaret är klart, skickat till kund och arkiverat. Eurofins Pegasuslab AB ansvarar inte för provets hantering vid provtagning och transport till laboratoriet. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om- oss/integritetspolicy/ # Kunduppgift/baseras på uppgift från kund *CA = Eurofins Miljø A/S, Vejen Sid 5 av 5Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Stefan Eriksson, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2024-05-06 Rapportkod: AR-24-LU-005544-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-03-24, Dnr 2024-06800