Safer Streets: Kiosks vs. Flexible Patrols

[Tjänsteutlåtande Motion om hur vi kan förbättra tryggheten för Stockholmarna genom att införa så kallade trygghetskiosker.pdf] Södermalms stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Stadsdelsdirektörens stab och kansli Dnr SÖD 2025/915 2026-01-27 Sida 1 (4) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Josefin Lokvist Södermalms stadsdelsnämnd Telefon: 08-50812197 19 februari 2026 Motion om hur vi kan förbättra tryggheten för stockholmarna genom att införa så kallade trygghetskiosker Remiss från Kommunstyrelsen, KS 2025/1121 Förvaltningens förslag till beslut Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Sammanfattning Stadsdelsnämnden har på remiss från kommunstyrelsen fått en motion angående förbättrad trygghet för stockholmarna genom att införa så kallade trygghetskiosker. Motionen är skriven av Annika Elmlund (M) och Christoffer Hökmark (M). Förvaltningen delar skribenternas uppfattning att arbetet för ökad trygghet fortsatt behöver stärkas inom staden men bedömer att det främst handlar om att fortsätta utveckla befintliga metoder och insatser i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet för att långsiktigt skapa en trygg stadsmiljö för alla. Exempelvis att fortsätta utveckla aktivering av prioriterade platser för att öka den sociala kontrollen, skapa bättre förutsättningar för externa aktörer att bedriva verksamhet inom stadsdelsområdet, utveckla det socialt förebyggande och uppsökande arbetet och genomföra trygghetsskapande åtgärder i stadsmiljön. Bakgrund Kommunstyrelsen har remitterat en motion angående förbättrad trygghet för stockholmarna genom att införa så kallade trygghetskiosker för yttrande senast 2 mars 2026. Motionen är skriven av Annika Elmlund (M) och Christoffer Hökmark (M). Motionen har även remitterats till stadsledningskontoret, Södermalms stadsdelsförvaltning socialnämnden, trafiknämnden, Polisregion Stockholm samt Stadsdelsdirektörens stab och kansli Hässelby-Vällingby och Skärholmens stadsdelsnämnder. Virkesvägen 3 Box 90 185 Ärendet 120 22 Stockholm Växel 08-508-12-000 I motionen lyfter skribenterna att staden behöver arbeta mer soder@stockholm.se målinriktat för att öka tryggheten genom kraftfulla insatser mot start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SÖD 2025/915 Sida 2 (4) brottslighet och att staden ständigt måste leta nya vägar för att öka tryggheten. Skribenterna lyfter fram att det finns goda exempel på så kallade poliskiosker, både i Tokyo och i Frankfurt. Dessa ligger ofta i anslutning till tunnelbanan och därifrån kan polisen bland annat övervaka, svara på akuta tillstånd, ge anvisningar och i övrigt samverka med medborgarna på ett mer nära sätt än från en mer avlägsen station. Skribenterna vill utveckla poliskioskerna och bredda dessa för fler trygghetsskapande insatser. De föreslår därför att ett antal trygghetscentraler etableras i staden. En trygghetscentral bör fungera som en poliskiosk men kunna samla väktare, fältassistenter och andra yrkesgrupper som arbetar i området. Det stora värdet för medborgaren är vetskapen om att lokalen är bemannad och för de personer som arbetar trygghetsskapande gör trygghetscentralen det enklare att ensa lägesbilden och utbyta aktuella erfarenheter och observationer. Skribenterna föreslår kommunfullmäktige att besluta följande: • Att uppdra åt trafiknämnden, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden att inventera lämpliga platser för trygghetskiosker. • Att uppdra åt stadsdelsnämnderna att tillsammans med polisen ta fram en handlingsplan för hur ett sådant arbete ska bedrivas samt sätta upp konkreta och mätbara mål. Ärendets beredning Ärendet har beretts i stadsdelsdirektörens stab- och kansli i samverkan med förvaltningens trygghetssamordnare. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen och pensionärsrådet den 9 februari 2026. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningen delar skribenternas uppfattning att arbetet för ökad trygghet fortsatt behöver stärkas inom staden. Förvaltningen bedömer dock att det främst handlar om att fortsätta utveckla befintliga metoder och insatser i det trygghetsskapande och brottsförebyggande arbetet för att långsiktigt skapa en trygg stadsmiljö för alla. Exempelvis att fortsätta utveckla aktivering av prioriterade platser för att öka den sociala kontrollen, skapa bättre förutsättningar för externa aktörer att bedriva verksamhet inom stadsdelsområdet, utveckla det socialt förebyggande och uppsökande arbetet och genomföra trygghetsskapande åtgärder i stadsmiljön. Grunden till prioritering av insatser och åtgärder är den lokala samverkansöverenskommelsen mellan förvaltningen, utbildningsförvaltningen, trafikkontoret och lokalpolisområde Remiss - Motion om hur vi kan förbättra Södermalm samt den gemensamma lägesbilden. tryggheten för stockholmarna genom att införa s.k. trygghetskiosker, KS 2025/1121 Tjänsteutlåtande Dnr SÖD 2025/915 Sida 3 (4) För att underlätta samverkan för de personer som arbetar trygghetsskapande har förvaltningen inrättat en samverkanslokal vid Slussen, i nära anslutning till tunnelbanan. I samverkanslokalen samlas olika aktörer som arbetar trygghetsskapande i området för att dela aktuell lägesbild, utbyta erfarenheter och observationer och planera för kommande fältförlagt arbete för lokalpolis, fältassistenter, uppsökare, ordningsvakter och väktare. Förvaltningen är också angelägen om att ha dialog kring trygghetsfrågor med personer som bor eller vistas inom stadsdelsområdet och genomför tillsammans med lokalpolisen regelbundna områdesmöten. Mötena hålls på olika platser inom stadsdelsområdet. Barnrättsanalys Förvaltningen bedömer att de trygghetsskapande insatser som genomförs inom stadsdelsområdet medför positiva effekter även för barn och unga som bor och vistas i området. Exempelvis kan bättre stöd för personer med missbruksproblematik även påverka barn som har en förälder eller annan vårdnadshavare med ett skadligt bruk eller beroende. Trygghetsskapande insatser kan också bidra till att färre barn och unga exponeras för narkotika och riskerar ett framtida skadligt bruk eller beroende. Barn ska ha rätt till inflytande i hur deras livsmiljö utformas och ett av de globala målen 2030 är att medborgare, i synnerhet barn, ska ha tillgång till inkluderande och säkra grönområden samt offentliga platser. Förvaltningen arbetar därför för att möjliggöra barns delaktighet och inflytande i den offentliga miljön. Jämställdhetsanalys Enligt stadens medborgarundersökning 2025 är utfallet av upplevd trygghet 89 procent hos män och 87 procent hos kvinnor. Skillnaden mellan män och kvinnor har minskat jämfört med föregående år och den upplevda tryggheten totalt har också ökat. Förvaltningen bedömer att arbetet med trygghetsskapande insatser inom stadsdelsområdet ger effekter på upplevd trygghet hos både kvinnor och män och bidrar även till mindre skillnader mellan könen när det kommer till upplevd trygghet. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen som svar på remissen. Kerstin Andersson Stadsdelsdirektör Södermalms stadsdelsförvaltning Remiss - Motion om hur vi kan förbättra tryggheten för stockholmarna genom att införa s.k. trygghetskiosker, KS 2025/1121 Tjänsteutlåtande Dnr SÖD 2025/915 Sida 4 (4) Bilagor 1. Motionen. Remiss - Motion om hur vi kan förbättra tryggheten för stockholmarna genom att införa s.k. trygghetskiosker, KS 2025/1121 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Kerstin Andersson, Stadsdelsdirektör 2026-01-28 --- [Motion om hur vi kan förbättra tryggheten för stockholmarna genom att införa s.k. trygghetskiosker.pdf] Motion av Annika Elmlund och Christoffer Hökmark (M) om hur vi kan förbättra tryggheten för stockholmarna genom att införa s.k. trygghetskiosker Stockholm ska vara en stad för alla – barn och unga, vuxna och äldre, inflyttade och de som bott här hela livet. Inom Moderaterna tror vi på individens frihet att forma sitt eget liv. Frihet att välja var man vill bo, var barnen ska gå i skola, hur jag tar mig till jobbet och att man kan röra sig fritt i staden. Att människor känner delaktighet i samhället och har möjlighet att påverka är en grund för att skapa sig ett gott liv och utveckla sin fulla potential. Mycket görs nu på nationell nivå för att ge polisen nya verktyg och skärpa straffen. Det tar tid att vända utvecklingen men med ihärdigt arbete och rätt regeringen är det möjligt. Dessvärre är utvecklingen inte densamma i Stockholm där vi ser hur den rödgröna majoriteten misslyckas med trygghetsarbetet. Stockholms stadsmiljöer ska vara trygga, trevliga och välskötta. Vi sätter tryggheten högst upp på agendan och kan inte acceptera att människor i vår stad får sin frihet begränsad på grund av diskriminering, våld, skadegörelse, brott eller hot. En trygghetsmätning har sedan 2020 genomförts av polisen tillsammans med samtliga kommuner i Stockholms län med syfte att kartlägga hur stockholmarna upplever tryggheten i staden. Mätningen visar att tryggheten ökar, men att det är stora skillnader i olika områden. 20,4% uppger att de känner sig mycket eller ganska otrygga om de rör sig ute i det egna bostadsområdet kvällstid. Av de tillfrågade kvinnorna uppger 26,7% att de upplever otrygghet. Delar man upp det på ålder uppger de yngre (16–19 år och 20–29 år) en högre otrygghet än andra grupper. Förtroendet för kommunen som helhet och att de bryr sig om problemen har minskat från tidigare mätningar. Det är allvarligt. Staden behöver arbeta mer målinriktat för att öka tryggheten genom kraftfulla insatser mot brottslighet. Kommunen styr inte över polisens arbete. Men det innebär inte att staden kan frånträda sitt ansvar utan måste ständigt leta nya vägar för att öka tryggheten. Om vi vill maximera nyttan för stockholmarna behöver vi ta till oss av goda exempel. Ett förslag är att införa poliskiosker. Det finns goda exempel i både Japan (Tokyo) och Tyskland (Frankfurt). Utöver de vanliga polisstationerna utför japanska och tyska uniformerade poliser sitt arbete från dessa små byggnader som ibland är fristående ibland en del av en befintlig byggnad. I Japan ligger de ofta i anslutning till Tunnelbanan men som en egen, mindre byggnad. I Tyskland inne i själva tunnelbanestationen mellan Apotek och biljettkontroller. Utifrån dessa satellitstationer kan polisen övervaka, svara på akuta tillstånd, ge anvisningar och i övrigt samverka med medborgarna på ett mer nära sätt än de kan från en mer avlägsen station. De kan också snabbare vara på plats när något händer samt genom sin ständiga närvaro komma människorna närmare och på så sätt känna av läget. Vi vill utveckla poliskioskerna och bredda dessa för fler trygghetsskapande insatser. Därför föreslår vi att ett antal trygghetscentraler etableras. En trygghetscentral bör fungera som en poliskiosk men kunna samla väktare, fältassistenter och andra yrkesgrupper som arbetar i området. Det stora värdet för medborgaren är vetskapen om att lokalen är bemannad; ibland av polis, ibland väktare osv. Och för de personer som arbetar trygghetsskapande gör trygghetscentralen det enklare att ensa lägesbilden och utbyta aktuella erfarenheter och observationer. Mot bakgrund av detta föreslås kommunfullmäktige besluta följande: Att uppdra åt trafiknämnden, exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden att inventera lämpliga platser för trygghetskiosker. Att uppdra åt stadsdelsnämnderna att tillsammans med polisen ta fram en handlingsplan för hur ett sådant arbete ska bedrivas samt sätta upp konkreta och mätbara mål.