Stockholm: Revised Cultural Strategy Program Proposed

Agenda: Kulturförvaltningen har tagit fram ett förslag till nytt kulturstrategiskt program för Stockholms stad. Programmet ska ge riktning och samla Stockholms stad kring framtida kultursatsningar. Det nya programmet ska ersätta stadens tidigare kulturstrategiska program.Programförslaget beskriver sambandet mellan satsningar på kultur och andra samhällsvärden, med utgångspunkt i kulturens frihet. Syftet är att öka förståelsen för kulturens positiva effekter samt tydliggöra behovet av samverkan. Programmet beskriver även Stockholm som kulturstad ur de tre perspektiven hemstad, huvudstad och världsstad. Samtliga perspektiv är viktiga för att utveckla Stockholms fulla potential.Förslaget till kulturstrategiskt program tar avstamp i en vision för det framtida Stockholm som programmet ska bidra till. Programförslaget har fyra mål som konkretiserar riktningen för arbetet.1. I Stockholm har kulturaktörer de bästa möjliga förutsättningarna2. Kultur finns i varje stockholmares vardag3. Kultur gör Stockholms stadsmiljöer attraktiva och levande4. Kultur är en bärande del av Stockholms stads identitetTill varje mål hör ett antal åtaganden för nämnder och bolagsstyrelser, samt en ansvarsfördelning. Kulturförvaltningen bedömer att programmet skapar goda förutsättningar för stadens förvaltningar och bolag att arbeta med kultur mot gemensamma mål. Kulturförvaltningen stor potential i att fortsätta utveckla stadens samarbete kring kultur med utgångspunkt i det program som förvaltningen nu föreslår. [Kulturstrategiskt program för Stockholms stad - Tjänsteutlåtande.pdf] Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Askebykroken 13 Box 8100 163 08 Spånga Växel 08-50831900 Fax kultur@stockholm.se https://start.stockholm Sida 1 (9) Revidering av Kulturstrategiskt program för Stockholms stad Förvaltningens förslag till beslut 1. Kulturnämnden godkänner förslaget till kulturstrategiskt program för Stockholms stad enligt bilaga 1 till förvaltningens tjänsteutlåtande. 2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen. Sammanfattning Kulturförvaltningen har tagit fram ett förslag till nytt kulturstrategiskt program för Stockholms stad. Programmet ska ge riktning och samla Stockholms stad kring framtida kultursatsningar. Det nya programmet ska ersätta stadens tidigare kulturstrategiska program. Programförslaget beskriver sambandet mellan satsningar på kultur och andra samhällsvärden, med utgångspunkt i kulturens frihet. Syftet är att öka förståelsen för kulturens positiva effekter samt tydliggöra behovet av samverkan. Programmet beskriver även Stockholm som kulturstad ur de tre perspektiven hemstad, huvudstad och världsstad. Samtliga perspektiv är viktiga för att utveckla Stockholms fulla potential. Förslaget till kulturstrategiskt program tar avstamp i en vision för det framtida Stockholm som programmet ska bidra till. Programförslaget har fyra mål som konkretiserar riktningen för arbetet. 1. I Stockholm har kulturaktörer de bästa möjliga förutsättningarna 2. Kultur finns i varje stockholmares vardag 3. Kultur gör Stockholms stadsmiljöer attraktiva och levande 4. Kultur är en bärande del av Stockholms stads identitet Till varje mål hör ett antal åtaganden för nämnder och bolagsstyrelser, samt en ansvarsfördelning. Kulturförvaltningen bedömer att programmet skapar goda förutsättningar för stadens förvaltningar och bolag att arbeta med Handläggare Anne Lund Telefon: 08-50831926 Till Kulturnämnden 2026-04-21 Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2025/528 2026-04-13 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2025/528 Sida 2 (9) Revidering av kulturstrategiska programmet för Stockholms stad kultur mot gemensamma mål. Kulturförvaltningen stor potential i att fortsätta utveckla stadens samarbete kring kultur med utgångspunkt i det program som förvaltningen nu föreslår. Bakgrund Stockholms stads första kulturstrategiska program beslutades i kommunfullmäktige i maj 2021. Syftet med programmet var att stärka stadens samverkan kring kultur inom staden och med andra aktörer. De senaste fem åren har kultur än tydligare tagit plats i allt fler av stadens processer. Samverkan mellan stadens förvaltningar har stärkts och kultur är idag ett mer självklart perspektiv i samarbeten kring områden som näringslivsutveckling, utbildning, fritid och stadsutveckling med gott resultat. Stockholm har fått många nya scener, ateljéer och mötesplatser och nya kulturaktörer och kulturuttryck har etablerat sig i staden. Den värld vi befinner oss i dag skiljer sig mycket från hur det såg ut när det förra kulturstrategiska programmet togs fram. Geopolitiska spänningar, ekonomisk osäkerhet, demografiska förändringar och en snabb teknologisk utveckling har påverkat förutsättningarna för stockholmarna, kulturaktörer och för Stockholms stad. Det finns därför behov av ett nytt kulturstrategiskt program som kan möta nya utmaningar och fånga upp dagens potential inom kulturområdet. Det nya programmet ska ge riktning och samla Stockholms stad kring framtida kultursatsningar. Med stöd i programmet ska ännu fler aktörer bidra till att Stockholm växer med kultur. Stockholms stads arbete med kultur ska alltid grunda sig på kulturens frihet och egenvärde samt alla invånares rätt till kultur. Detta har varit ledande i framtagandet av ett nytt kulturstrategiskt program. Kultur bidrar också till en mängd olika sociala och ekonomiska värden inom andra verksamhetsområden. Framtagandet av programmet har därför utgått från att flera av stadens förvaltningar och bolag har ett gemensamt ansvar för och intresse av att stärka Stockholms kulturliv. Ärendet Ärendet utgörs av ett förslag till ett nytt kulturstrategiskt program för Stockholms stad. Förslaget presenteras i sin helhet i bilaga 1. Efter att programmet har behandlats av i kulturnämnden kommer det att beslutas av kommunfullmäktige för att därmed gälla för Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2025/528 Sida 3 (9) Revidering av kulturstrategiska programmet för Stockholms stad samtliga berörda nämnder och bolagsstyrelser. Detta nya program ersätter det tidigare kulturstrategiska programmet. Ärendets beredning Kulturförvaltningen har ansvarat för framtagandet av programmet, i samverkan med andra berörda förvaltningar och bolag. Förvaltnings- och bolagscheferna för stadsbyggnadskontoret, utbildningsförvaltningen, Järva stadsdelsförvaltning, Norra innerstadens stadsdelsförvaltning, Stockholm Business Region, samt Kulturhuset Stadsteatern har ingått i en styrgrupp för uppdraget. Styrgruppen har fått löpande avrapportering om arbetet med programmet och har deltagit aktivt med inspel på utkast och förslag på skrivningar. Även stadsledningskontoret och fastighetskontoret har getts möjlighet att komma med synpunkter på programmet. Inhämtning av den fakta som ligger till grund för programmet har skett i tre huvudsakliga delar: 1. Sammanställning och analys av skriftliga källor såsom stadens egna styrdokument, utvärderingar, deltagar- och kulturvaneundersökningar, interna och externa rapporter och forskning. 2. Intervjuer och löpande dialog med medarbetare inom staden 3. Workshopar med representanter för Stockholms kulturliv och civilsamhälle samt med stadens råd för de nationella minoriteterna och kulturnämndens råd för funktionshinderfrågor. Kulturförvaltningen har analyserat det samlade materialet och utifrån det formulerat programförslaget. En längre sammanställning och analys av den inhämtade kunskapen finns i bilaga 2. Nedan ges en summering av fakta och analys. Förutsättningar för kulturaktörer i Stockholm Stockholm har en central roll i Sveriges kulturliv och är landets största arbetsmarknad för professionella kulturskapare. En stor andel av Sveriges konstnärer är verksamma i Stockholms kulturliv. Det består av både offentliga institutioner och fria aktörer. Samlat bidrar de till ett brett kulturutbud som även når nationell och internationell publik. Stockholms kulturliv utgörs av ett dynamiskt ekosystem där en stor mängd aktörer och funktioner är beroende av varandra. Cirka 85 000 personer arbetar inom de kulturella och kreativa branscherna i Stockholm. Stockholm har en relativt stark kulturell infrastruktur med en bredd av lokaler. Det råder dock brist på vissa typer av lokaler, särskilt för Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2025/528 Sida 4 (9) Revidering av kulturstrategiska programmet för Stockholms stad nya aktörer och vissa konstområden. Kulturaktörernas ekonomiska förutsättningar är pressade genom ökade kostnader, höga hyror och oförändrat offentligt stöd. Många kulturaktörer upplever att ett restriktivt och komplicerat licens- och tillståndsklimat försvårar etablering och utveckling av kulturverksamheter. Den tekniska utvecklingen, digitalisering och AI:s framväxt skapar nya möjligheter för kulturaktörer men ställer också krav på nya affärsmodeller som främjar kulturskaparnas möjligheter till finansiering. Kulturaktörerna betonar vikten av att utgå från deras drivkrafter och lokala behov i utformningen av insatser. Internationella samarbeten och forum är viktiga för att kulturaktörer ska kunna utveckla sig och nå en global publik. Stockholmarnas kulturdeltagande Stockholm har ett högt kulturdeltagande i nationell och internationell jämförelse och det finns ett stort kulturintresse bland invånarna. Stockholms stad har redan idag flera styrdokument och samarbeten som syftar till att ge fler möjlighet att ta del av kultur. Samtidigt finns det fortfarande tydliga och bestående skillnader i deltagandet i den offentligt finansierade kulturen. Socioekonomiska och demografiska faktorer, funktionsnedsättning samt närheten till kultur påverkar deltagandet. Att vissa grupper inte deltar i det offentligt finansierade kulturlivet innebär dock inte att de är kulturellt inaktiva. Många tar del av eller utövar kultur utanför dessa sammanhang. Digitaliseringen har förändrat kulturvanor och skapat nya sätt att konsumera och skapa kultur, särskilt bland barn och unga. Samtidigt kan digital utveckling bidra till digitalt utanförskap och ersätter inte behovet av fysiska mötesplatser. Civilsamhället är en viktig samverkanspart för att nå fler målgrupper men civilsamhället står inför utmaningar såsom minskat statligt stöd och förändrade former för engagemang. Närheten till kultur påverkar deltagandet. Stockholm har många rum och platser för kultur, men den geografiska spridningen är ojämn och tillgången till kultur varierar mellan olika delar av staden. Bemötande på kulturplatser och hur information om kultur sprids påverkar också deltagandet. Analysen visar på ett behov av fortsatt arbete för att undanröja hinder för att ta del av och utöva kultur och säkerställa en mer jämlik tillgång till kultur i hela staden. Den ojämna geografiska spridningen av kulturplatser och socioekonomiska skillnader Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2025/528 Sida 5 (9) Revidering av kulturstrategiska programmet för Stockholms stad påverkar deltagandet. Detta pekar på behovet av ett starkt lokalt kulturliv i alla stadsdelsområden. Det finns också behov av att möta förändrade kulturvanor, särskilt i relation till digitalisering, samtidigt som fysiska mötesplatser för kultur fortsatt är viktiga. Bemötande och tillgång till information om kultur är ytterligare faktorer som behöver uppmärksammas för att fler ska kunna och vilja ta del av Stockholms kulturutbud. Kulturens plats i staden Stockholm har många platser för kultur, möten och kreativitet samt en mångfald av kulturmiljöer från olika tidsepoker. Flera kulturhistoriska industribyggnader har omvandlats till lokaler för kulturverksamhet. Kulturverksamheter, kulturmiljöer och offentlig konst bidrar till attraktiva och levande stadsmiljöer genom att skapa mötesplatser, öka stadslivet och stärka invånarnas känsla av samhörighet. Samtidigt kan kulturverksamhet ibland stå i konflikt med andra intressen, exempelvis klagomål på ljudnivåer som riskerar att påverka livescener och nattklubbar. Det finns flera etablerade samarbeten inom staden för att inkludera kultur i stadsutvecklingen. Kulturens betydelse lyfts fram i strategiska dokument, bland annat i stadens översiktsplan och stadens kajstrategi. Flera verktyg och arbetssätt används för att integrera kultur och kulturmiljö i planeringen, exempelvis som en del av sociala värdeskapande analyser. Samtidigt används dessa verktyg inte alltid systematiskt i ordinarie processer. Kulturaktörer är vana att arbeta flexibelt och snabbt, men bygglovs- och tillståndsprocesser upplevs som svårnavigerade och tidskrävande. Detta försvårar tillfälliga kulturetableringar och möjligheten att använda tillfällig arkitektur och platsaktivering i stadsutvecklingen. Arbetet med att utveckla Stockholm med kultur behöver i större utsträckning ske utifrån kulturaktörernas drivkrafter, platsers förutsättningar och invånarnas behov. Kultur som del av Stockholms konkurrenskraft Stockholm har en stark internationell position och rankas högt i globala jämförelser vad gäller livskvalitet, innovation och konkurrenskraft. Staden attraherar företag, talanger och investeringar och är ett viktigt centrum för forskning, entreprenörskap och startups. Samtidigt möter Stockholm ökad konkurrens från andra städer. Faktorer som höga levnadskostnader, komplexa regelverk och hårdare krav för uppehållstillstånd kan påverka stadens attraktionskraft. Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2025/528 Sida 6 (9) Revidering av kulturstrategiska programmet för Stockholms stad Kultur och evenemang spelar en viktig roll för stadens internationella konkurrenskraft och besöksnäring. Kulturturism är en växande del av den globala turismen och kultur är en av de främsta anledningarna till att besöka Stockholm. Stockholm har ett stort antal festivaler och stora evenemang som lockar många besökare och genererar betydande ekonomiska effekter. Just evenemang är relativt synliga i Stockholms marknadsföring och destinationsarbete, medan andra delar av kulturlivet inte är lika synligt. Olika aktörer inom staden arbetar delvis i parallella spår med att marknadsföra bilden av Stockholm. Analysen visar att det finns behov av att stärka kulturens roll i stadens internationella profilering och destinationsarbete samt att öka samordningen mellan olika aktörer. Stockholm är centrum för kulturella och kreativa branscher inom exempelvis musik, film, konst, dataspel och digitala medier. Cirka 85 000 personer arbetar inom de kulturella och kreativa branscherna i staden. Tillsammans omsätter branscherna över 350 miljarder kronor. Musikbranschen och filmproduktion genererar betydande ekonomiska effekter och bidrar till sysselsättning. De kulturella och kreativa branscherna bidrar även till innovation genom att utveckla nya idéer, tjänster och affärsmodeller och genom kunskapsutbyte med andra sektorer. Det finns behov av att skapa bättre förutsättningar för kultur och kulturella och kreativa branscher att bidra till ekonomisk tillväxt och innovation. Barnkonsekvensanalys Kulturförvaltningen har nyligen tagit fram två viktiga styrdokument som syftar till att främja barn och ungas tillgång till kultur: Stockholms stads kulturskoleplan och Stockholms stads program för barns rätt till kultur. Under framtagandet av dessa program genomförde kulturförvaltningen omfattande barnkonsekvensanalyser. De analyserna har varit ett viktigt underlag för det kulturstrategiska programmet och de åtaganden i det kulturstrategiska programmet som rör barn- och unga ligger i linje med ovan nämnda styrdokument. Förvaltningens synpunkter och förslag Förvaltningens synpunkter Det kulturstrategiska program som antogs 2021 har varit en viktig utgångspunkt för kulturförvaltningens prioriteringar och dialoger med andra aktörer. Programmet har även påverkat inriktningen i andra strategiska dokument inom staden. Samtidigt kan kulturförvaltningen konstatera att programmet har haft vissa svagheter som stadsövergripande styrdokument betraktat. Avsaknaden av tydligt formulerade mål har gjort att det tidigare Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2025/528 Sida 7 (9) Revidering av kulturstrategiska programmet för Stockholms stad programmet främst har fungerat som ett inspirationsdokument. Programmet beskriver inte heller kulturförvaltningens och övriga förvaltningars och bolags ansvar som möjliggörare på ett tydligt sätt. Det nya programförslag som detta ärende gäller har tydligare mål och åtaganden samt en ansvarsfördelning som skapar förutsättningar för styrning och uppföljning. Kulturförvaltningen bedömer att programmet skapar goda förutsättningar för förståelse och samsyn kring hur stadens förvaltningar och bolag ska arbeta med kultur för att nå gemensamma mål. Det finns många existerande nätverk, forum och styrgrupper inom staden där diskussioner om programmets genomförande och uppföljning kan få en naturlig plats. Sammantaget ser kulturförvaltningen stor potential i att fortsätta utveckla stadens samarbete kring kultur med utgångspunkt i det program som vi nu föreslår. Förvaltningens förslag till program Här beskrivs kortfattat förslagets upplägg och innehåll. Stockholm växer med kultur: Under rubriken ”Stockholm växer med kultur” tar det kulturstrategiska programmet avstamp i en vision för det framtida Stockholm som programmet ska bidra till. Kulturens kraft Avsnittet beskriver sambandet mellan satsningar på kultur och andra samhällsvärden, med utgångspunkt i kulturens frihet. Detta avsnitt ska öka förståelsen för kulturens positiva effekter samt tydliggöra behovet av samverkan mellan förvaltningar och bolag med olika ansvarsområden. Stockholm – vår hemstad, huvudstad och världsstad Detta kapitel beskriver Stockholm som kulturstad ur perspektiven hemstad, huvudstad och världsstad. Att se Stockholm ur alla tre perspektiven är viktigt för att kunna utveckla stadens fulla potential och tydliggör behovet av samverkan. I detta kapitel beskrivs även det dynamiska ekosystem som utgör Stockholms kulturliv. Det synliggör hur de olika delarna hänger samman och är beroende av varandra. Mål För att fortsätta att stärka Stockholm ska staden arbeta utifrån fyra mål som konkretiserar stadens ambition för utvecklingen inom kulturområdet. Till varje mål hör ett antal åtaganden för ansvariga Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2025/528 Sida 8 (9) Revidering av kulturstrategiska programmet för Stockholms stad nämnder och bolagsstyrelser, samt förtydliganden av vad åtagandena innebär. Mål 1. I Stockholm har kulturaktörer de bästa möjliga förutsättningarna Åtagande 1.1 Stockholms stad ska garantera kulturens frihet Åtagande 1.2. Stockholms stad ska skapa goda villkor för kulturverksamheter i sina egna lokaler Åtagande 1.3. Stockholms stad ska öka samverkan kring kulturlokaler Åtagande 1.4. Stockholms stad ska stärka kulturlivets ekonomiska förutsättningar Åtagande 1.5: Stockholms stad ska främja konstnärligt nyskapande och återväxt Mål 2. Kultur finns i varje stockholmares vardag Åtagande 2.1. Stockholms stad ska ge invånarna en jämlik tillgång till storstadens breda kulturutbud Åtagande 2.2. Stockholms stad ska möjliggöra ett levande kulturliv i varje stadsdelsområde Mål 3. Kultur gör Stockholms stadsmiljöer attraktiva och levande Åtagande 3.1. Stockholms stad ska ha en kulturdriven stadsbyggnadsprocess Åtagande 3.2. Stockholms stad ska ge utrymme för mer kultur i sina offentliga rum Mål 4. Kultur är en bärande del av Stockholms stads identitet Åtagande 4.1. Stockholms stad ska ge kultur en tydlig plats i stadens varumärke Åtagande 4.2 Stockholms stad ska ge kulturaktörer goda förutsättningar att driva innovation Genomförande och styrning Detta kapitel beskriver samverkan som en nyckel i genomförandet av programmet och ger exempel på hur detta ska gå till i praktiken. Nämnder och bolagsstyrelser ska i sin ordinarie verksamhetsplanering beskriva hur de avser att förverkliga programmet. Detta genom att precisera vilka aktiviteter de behöver genomföra samt hur de ska samverka inom staden och med externa aktörer. Tjänsteutlåtande Dnr KUL 2025/528 Sida 9 (9) Revidering av kulturstrategiska programmet för Stockholms stad Maria Jansén Patrik Liljegren Förvaltningschef Avdelningschef Kulturförvaltningen Kulturförvaltningen Bilagor 1. Kulturstrategiskt program för Stockholms stad 2. Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad --- [Bilaga 1 - Förslag till Kulturstrategiskt program för Stockholms stad.pdf] 1 Kulturstrategiskt program för Stockholms stad Kulturförvaltningen Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen Innehåll Inledning ............................................................. 3 Stockholm växer med kultur ......................................... 3 Kulturens kraft ....................................................... 4 Kulturens frihet är utgångspunkten .................................. 4 Kultur bidrar till demokrati och ett resilient samhälle ................. 4 Kultur bygger sammanhållning och bättre livsvillkor ................. 5 Kultur skapar stadsmiljöer där människor vill befinna sig ............. 5 Kultur stärker den internationella attraktionskraften ................. 6 Kultur driver innovation och näringsliv ............................... 6 Stockholm – vår hemstad, huvudstad och världsstad ................ 7 Hemstad ............................................................. 7 Huvudstad ........................................................... 8 Världsstad ........................................................... 8 Ett dynamiskt ekosystem ............................................. 9 Mål .................................................................. 10 I Stockholm har kulturaktörer de bästa möjliga förutsättningarna ... 10 Kultur finns i varje stockholmares vardag. ........................... 13 Kultur gör Stockholms stadsmiljöer attraktiva och levande .......... 15 Kultur är en bärande del av Stockholms stads identitet ............. 16 Genomförande och styrning ........................................ 17 Stockholms stads roll och ansvar .................................... 17 Samverkan är nyckeln ............................................... 18 Styrning och uppföljning av arbetet ................................ 18 Programmets definitioner ........................................... 19 Kulturstrategiskt program för Stockholms stad Kommande beslut i kommunfullmäktige 2026 Dnr: Meddelas senare Utgivningsdatum: Meddelas senare Utgivare: Kulturförvaltningen Layout och produktion: Kommunikationsstaben, kulturförvaltningen 3. 2. 4. 1. Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 3 Inledning Kultur ger människor helt unika upplevelser. Kultur kan både förstärka känslor och lugna dem. Kultur stärker också samhället. Stockholms stad värderar Stockholms fantastiska kulturliv högt. De många kulturverksamheter som möter både invånare och besökare med kultur är helt nödvändiga för att Stockholm ska vara en attraktiv och levande stad. Med det här programmet vill Stockholms stad ge människor de allra bästa förutsättningarna att ta del av och skapa kultur. Under de senaste åren har Stockholm fått många nya spännande rum och platser för kultur, med många nya kulturaktörer och kulturuttryck. Sedan lanseringen av Stockholms stads första kulturstrategiska program 2021 har kulturen blivit en tydligare del i fler av stadens verksamheter. I dag utgör kultur ett självklart perspektiv i samarbeten inom områden som näringslivsutveckling, utbildning, trygghetsskapande och stadsutveckling. Resultatet har varit gott. Människors beteenden, behov och drivkrafter förändras hela tiden. Staden behöver utvecklas i samklang med dessa förändringar. Det ställer krav på oss som arbetar i Stockholms stad att löpande förändra vårt arbete för att Stockholm ska vara upplevelserikt, kreativt och attraktivt. Detta kulturstrate- giska program ska ge riktning och samla Stockholms stad kring framtida kul- tursatsningar. Med stöd i programmet ska fler aktörer samverka inom staden och externt, och på så vis bidra till att Stockholm växer med kultur. Kulturstrategiskt program för Stockholms stad antas av kommunfullmäktige och är ett stadsövergripande styrdokument för stadens förvaltningar och bolag. Programmet har tagits fram av kulturförvaltningen, i dialog med ett stort antal aktörer både inom och utanför staden. Arbetet har skett i nära sam- verkan med flera av stadens förvaltningar och bolag i form av en styrgrupp. Programmets innehåll grundar sig på ett omfattande faktaunderlag och ett evidensbaserat arbetssätt. Stockholm växer med kultur I Stockholm ska alla röster välkomnas. Varje människa ska ges möjlighet att skapa, delta och påverka. Här ska yttrandefrihet och den konstnärliga friheten alltid vara självklar. Kultur ska finnas nära, i varje stadsdel, i människors vardag och i stadens identitet. Världens kreatörer ska vara en del av Stockholms kulturliv och Stockholms kreatörer ska hitta språngbrädor ut i världen. Stockholm ska vara platsen där talanger växer, där nya initiativ och innovationer blir verklighet och där kulturen lyfter såväl invånare och besökare som näringsliv. Stockholm är en hemstad, huvudstad och världsstad där idéer, drömmar och kreativitet formar framtiden. Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 4 Kulturens kraft Kulturupplevelser berikar och stärker den enskilda människan och skapar samtidigt en mängd olika samhällsvärden. Regeringsformen slår fast att den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara ett grundläg- gande mål för den offentliga verksamheten. I FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och i internationella konventioner beskrivs kultur som en mänsklig rättighet. Rätten till kultur handlar inte bara om att besöka museer, konserter eller teatrar, utan om rätten att välja hur man vill leva, rätten att skapa och rätten till sin historia. Kulturens frihet är utgångspunkten Kultur är en grundläggande beståndsdel i människans identitet, värdighet och fria utveckling. Enligt de nationella kulturpolitiska målen ska kultur vara en ”dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund”. Att kulturen är fri ger oss förutsättningar att utmana och utveckla både oss själva och samhället. Det gäller både i rollen som kulturutövare och som publik. Sverige har under lång tid värnat det fria ordet, demokrati och alla människors lika värde. I en samtid då en orolig omvärld och ett polariserat samtalsklimat hotar dessa grundläggande principer ska Stockholms stad stå upp för och värna kulturens frihet. Kultur bidrar till demokrati och ett resilient samhälle Kultur stärker demokratin samt samhällets beredskap och motståndskraft mot olika utmaningar genom att främja bildning, kritiskt tänkande, nya perspektiv, dialog, tillit och sammanhållning mellan människor. För att värna demokratiska värden är det viktigt att människor kan urskilja trovärdiga källor från desinformation. Bibliotek, museer och arkiv har en central roll i att tillgängliggöra information, kunskap och originalkällor. De utgör fundament för att kunna tolka, bilda sig en egen uppfattning och förstå världen. Stadens kulturinstitutioner är platser för öppna samtal och idéut- byte samt viktiga arenor för att utforska stadens och samhällets historia, till- stånd och utveckling. Öppna kulturevenemang, som Kulturnatt Stockholm och Kulturfestivalen, samlar människor och bidrar till en känsla av samhörighet. Historiskt betydelsefulla platser och andra mer vardagliga kulturmiljöer berättar om stadens förflutna och är en del av stadens identitet. De är en gemensam källa till kunskap och upplevelser och ger potential för en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar stadsutveckling. Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 5 Kultur bygger sammanhållning och bättre livsvillkor Stadsledningskontorets rapport Återblick på skillnadernas Stockholm visar att levnadsvillkoren har blivit bättre för stora delar av befolkningen i Stockholm under det senaste decenniet. Samtidigt består fortfarande skillnader mellan olika grupper av stockholmare och olika områden i staden. Stockholmarnas in- komster har ökat i alla stadsdelsområden, men samtidigt har skillnaderna mel- lan stadsdelsområdena ökat. Människor med olika bakgrund möter varandra i allt mindre omfattning. Även när det gäller demokrati, förtroende för offentliga aktörer samt upplevd trygghet finns det skillnader inom staden. Kultur kan bidra till att motverka segregation genom att överbrygga sociala och geografiska klyftor och till att skapa mer jämlika livsvillkor. För många barn och unga skapar kulturaktiviteter och andra fritidsverksamheter ett tryggt och meningsfullt socialt sammanhang utanför skolan och hemmet. Litteratur och andra kulturuttryck bidrar även till ökad läs- och språkförståelse. Detta ger barnen bättre förutsättningar, även på längre sikt. Inom äldreomsorgen är kultur ett välbeprövat verktyg för ökad livskvalitet och välmående samt för att minska ofrivillig ensamhet. Bibliotek, lokala kulturhus och andra publika kulturinstitu- tioner fungerar ofta som förlängda studie- och vardagsrum för människor som lever i trångboddhet. Kulturarrangemang och kulturaktiviteter utgör naturliga mötesplatser som ökar känslan av samhörighet och stolthet för närområdet. Attraktiva kulturverksamheter uppmuntrar också invånare att röra sig och mötas över geografiska gränser. Kultur skapar stadsmiljöer där människor vill befinna sig Kultur har en unik förmåga att förändra upplevelsen av en plats. Kultur- och nöjesliv, mötesplatser och gestaltningen av våra offentliga rum genom konst och arkitektur skapar attraktivare, mer levande och tryggare stadsmiljöer. Kulturens närvaro i hela staden driver på så sätt en positiv utveckling för både invånare och besökare. En rik kulturmiljö ger en mångfald av arkitektoniska och estetiska kvaliteter i stadsbilden. Offentlig konst både förstärker befintliga värden och bidrar till nya estetiska och sociala värden. Tillfälliga kulturhändelser som evenemang och festivaler är en central del av en stads livskraft. Aktiva kulturinstitutioner lockar fler kaféer och restauranger till en stadsdel. Livescener och nattklubbar bidrar till ett mer levande stadsliv även på kvällar och nätter. Kulturetableringar och kulturevenemang skapar trygghet och trivsel på platser som är under omvandling och är med och formar identiteten för den framtida platsen. Detta har blivit tydligt i stora stadsutvecklingsprojekt som Slakthus- området och Norra Djurgårdsstaden där kulturen har haft en självklar närvaro och roll från start. Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 6 Kultur stärker den internationella attraktionskraften Stadens förmåga att attrahera professionella kulturutövare är av central betydelse för att stärka Stockholms och Sveriges identitet. Den kultur som skapas i Stockholm stärker stadens och Sveriges varumärke internationellt. Kultur och kulturmiljö utgör en central del av Stockholms attraktionskraft. Stärkt attraktionskraft gör Stockholm mer konkurrenskraftig som destination och plats för internationella investeringar, företagsetableringar, talanger, forskning och internationella evenemang. När kulturlivet och besöksnäring- arna är rika och levande bidrar det till att skapa reseanledningar och till att förlänga vistelsetider. Det stärker även bilden av Stockholm som en attraktiv stad att leva och verka i, året runt. Kultur driver innovation och näringsliv Kulturverksamheter och kulturella och kreativa branscher genererar betydande inkomster och utgör en viktig del av Stockholms sysselsättning och närings- liv. År 2024 omsatte de kulturella och kreativa branscherna i Stockholms stad över 350 miljarder kronor. De flesta företag inom de kulturella och kreativa branscherna är små enskilda näringsverksamheter eller mikroföretag. Natt- klubbar och livescener driver stadens omfattande nattekonomi. Stockholms stad samverkar med Region Stockholm för att skapa bättre förutsättningar för film- och tv-produktion i huvudstadsregionen. Produktionen av serier och filmer i Stockholm ger arbetstillfällen och direkta ekonomiska effekter även inom andra branscher, såsom hotell, restaurang, transporter, hantverkare och företagstjänster. Kulturella och kreativa branscher bidrar till en innovativ miljö. De skapar nya produkter, tjänster och affärsmodeller. De ökar produktiviteten inom andra branscher genom kompetensöverföring och idéutbyte. Inom kulturområdet finns unika kompetenser som är värdefulla för andra branscher. 6 Den kultur som skapas i Stockholm stärker stadens och Sveriges varumärke internationellt. Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 7 Stockholm – vår hemstad, huvudstad och världsstad Stockholm är på en och samma gång hemstad, huvudstad och världsstad. Att se Stockholm ur de tre perspektiven är viktigt för att kunna utveckla staden i sin fulla potential och tydliggör också behovet av god samverkan. Stadens tre roller samexisterar, samspelar och stärker varandra. Ett välfunge- rande kulturliv för stadens invånare skapar utbud och platser som människor vill besöka och gör att Stockholm kan möta Sverige och världen med kultur. Hemstad Ett levande kulturliv är grundläggande för invånarnas livskvalitet. Kultur är en del av den välfärd som stadens invånare har rätt till. Kultur är en självklar del av det offentliga åtagandet och det kommunala uppdraget. Stockholms invånare har nära till kulturupplevelser. Stadens kulturinstitutio- ner erbjuder stockholmarna både ett fysiskt och ett digitalt kulturutbud. Den offentliga konsten finns i stockholmarnas vardag. Kulturhuset Stadsteatern är närvarande både mitt i city och på andra platser i staden. Stadens barn och unga tar del av och skapar kultur i Kulturskolan, på fritidsgårdar, i parklekar och bibliotek, i förskolor och skolor. Stockholms äldsta invånare möter ofta kultur i sin vardag på träffpunkter, äldre- och omsorgsboenden. Stockholmarna engagerar sig i föreningar, folkbildningsorganisationer och nätverk med lokal förankring. Föreningsdrivna samlingslokaler och mötesplatser runt om i sta- den används för möten, fester, evenemang och som replokaler. Varje stadsdel har sin egen unika identitet som utvecklas och förändras över tid. Rinkeby, Husby och Skärholmen är exempel på centrum för ungdoms- driven kultur. Hiphop, spoken word, scenkonst och andra kulturuttryck från dessa områden får ofta nationell spridning. Stockholms invånare representerar många olika nationaliteter och talar många olika språk. Sveriges fem nationel- la minoriteter: judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samerna har en lång historia i Stockholm. De bidrar till att berika stadens kulturliv. Stockholms kulturliv föds och utvecklas ur alla invånares olika erfarenheter, perspektiv och uttryck. Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 8 Huvudstad I århundraden har Stockholm varit en plats där konstnärer, musiker och andra kreativa människor från hela Sverige har valt att leva och verka. Som huvud- stad fyller Stockholm en särskild funktion för hela Sveriges kulturliv. Stock- holm är ett naturligt kluster för konstnärligt skapande och kulturinstitutioner. Den kultur som skapas i Stockholm sprids också till andra delar av Sverige genom exempelvis turnéer. I Stockholm skapas möjligheter för kulturaktörer från olika delar av landet att verka och visa sin konst för en större publik. Drygt hälften av Sveriges konstnärer är bosatta i Stockholm. Här finns flera ledande konstnärliga utbildningar och högskolor. Varje år utexamineras drygt 100 konstnärer, bara från Konstfack och Kungliga Konsthögskolan. Stock- holm har både ett starkt fritt kulturliv och en mångfald av kulturinstitutioner. I Stockholm finns de flesta av de nationella kulturinstitutionerna och Stockholm är generellt en institutionstät stad med över 50 museer, 50 musikscener, nära 40 teaterscener, 40 bibliotek, 160 skolbibliotek, nio konsthallar och ett stort antal gallerier. I Stockholm äger nära 60 festivaler rum varje år, inom film, dans, musik, konst och litteratur. Världsstad För Stockholm som världsstad är kultur ett styrkeområde med utvecklingspo- tential. Genom kultur ska Stockholm kunna stå sig starkt i konkurrensen med många andra städer världen över. Stockholm är nordens största stad med globalt starka startups, framstående kulturella och kreativa branscher och en unik natur med sin närhet till vatten. Stockholm är känt över hela världen för Nobelpriset. Stockholms tunnelbana, med sin omfattande offentliga konst, sägs vara världens längsta konstutställning. I ett globalt perspektiv är Stockholm en liten storstad med stor konkurrenskraft. Stockholm räknas bland de främsta städerna i världen vad gäller miljö- och klimatfrågor, jämställdhet och välfärd samt demokrati och öppenhet. Stock- holm rankas högt i internationella index och utmärker sig särskilt inom hållbar stadsutveckling och hög livskvalitet. EU-kommissionens Regional innovation scoreboard rankade år 2025 Stockholm som Europas mest innovativa region. Denna innovationskraft gör Stockholm till en attraktiv plats för konstnärer, fors- kare och entreprenörer från hela världen. På senare år har Stockholm vuxit fram som ett av Europas mest framgångsrika centrum för kulturellt entreprenörskap. Här finns flera internationellt kända företag inom musik, spel, design och film. Ungefär 85 000 personer är verksamma inom de kulturella och kreativa bran- scherna i Stockholms stad. De utgör ungefär en tiondel av stadens arbetsmark- nad. Sverige har fyra gånger fler musikskapare än Storbritannien och Stockholm är en av Europas ledande städer för musikexport. Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 9 Stockholm är som huvudstad ett naturligt besöksmål för människor från hela världen. Kultur är ofta en anledning till och en självklar del av ett besök i Stockholm. Huvudstadens fem största museer tar årligen emot cirka fyra miljoner besökare. Världsarvet Skogskyrkogården och Gamla stan, med sina historiska stadsmiljöer, är omtyckta besöksmål för internationella besökare, liksom Stadshuset och Stockholms stadsbibliotek vid Odenplan. Stockholm lockar såväl internationella artister som publik med gästspel inom scenkonst, stora arenakonserter och turnerande konstutställningar. Ett dynamiskt ekosystem Stockholms kulturliv utgörs av ett dynamiskt ekosystem av aktörer och individer som: skapar, producerar, arrangerar, sprider, utvecklar, turnerar, stöttar, finansierar och deltar i kulturaktiviteter eller som konsumerar kultur. I Stockholms kulturliv samspelar lokala, regionala, nationella och interna- tionella aktörer. Offentliga aktörer samverkar med varandra och med det fria kulturlivet, akademi, civilsamhälle och näringsliv. Alla delar i det kulturella ekosystemet har betydelse och är beroende av varandra. Ett belysande exempel är det komplexa system som har etablerat Stockholm som en ledande musikstad. Den omfattande och inkomstbringande exporten av musik från Sverige växer fram ur satsningar på kultur i skolan, kulturskola, studieförbund, konstnärliga utbildningar och annan talangutveck- ling. En blomstrande musikexport är ett resultat av en bredd av replokaler, scener där musiker kan möta sin första publik, inspelningsstudior samt entreprenörer inom de kulturella och kreativa branscherna. Alla dessa delar har lagt grunden till det svenska musikundret. Ett annat exempel är alla de små experimentella scener och gallerier som utvecklar och fångar nya strömningar, uttrycksformer och konstnärskap. De driver en utveckling som, i nästa steg, plockas upp av de stora institutionerna och får genklang nationellt och internationellt. Ungefär 85 000 personer är verksamma inom de kulturella och kreativa branscherna i Stockholms stad. De utgör ungefär en tiondel av stadens arbetsmarknad. Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 10 Mål I föregående kapitel har vi beskrivit kulturens kraft för individ och samhälle och Stockholms position som hemstad, huvudstad och världsstad. För att fortsätta att utveckla och berika Stockholm med kultur ska staden arbeta utifrån fyra mål. De konkretiserar stadens ambition för utvecklingen inom kulturområdet. Till varje mål hör ett antal åtaganden för stadens nämnder och bolagsstyrelser. Ansvaret för genomförandet anges utifrån deras respektive uppdrag. Mål 1. I Stockholm har kulturaktörer de bästa möjliga förutsättningarna Stockholm ska kännetecknas av konstnärlig frihet och en mångfald av kultu- ruttryck. I Stockholm ska kulturaktörer ha goda möjligheter att nå en publik och finansiera sin verksamhet. Det ska vara enkelt att driva företag inom de kulturella och kreativa branscherna i Stockholm. Kulturaktörer ska ha god tillgång till publika scener, produktionsplatser och platser för utbildning, talangutveckling och experimentverksamhet. I Stockholm ska det finnas goda förutsättningar för att testa och utveckla nya konstnärliga uttryck och att växla upp spirande idéer. Åtagande 1.1 Stockholms stad ska garantera kulturens frihet Det betyder att Stockholms stad ska: • skapa säkra och trygga rum och platser för kultur och möten där yttrandefrihet främjas, • ha tydliga rutiner och arbetssätt för att säkra konstnärlig frihet, principen om armlängds avstånd och stadens demokrativillkor i beslut och stödformer, • öka kunskapen om konstens och kulturens frihet hos stadens medarbetare och politiker, • stärka skyddet av ett fritt kulturliv, stadens kulturarv samt bibliotek och museers uppdrag att bidra till bildning, fri åsiktsbildning, forskning och kunskapsförmedling som en del av stadens beredskapsarbete och resiliens. Genomförandeansvar utan inbördes rangordning: Kommunstyrelsen, kulturnämnden, stadsdelsnämnderna, Kulturhuset Stadsteatern AB. 10 Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 11 Åtagande 1.2 Stockholms stad ska skapa goda villkor för kulturverksamheter i sina egna lokaler Det betyder att Stockholms stad ska: • tillhandahålla ändamålsenliga lokaler för kulturverksamhet i stadens egna fastigheter, • säkra att hyrorna för de av stadens egna lokaler som används av professionella kulturaktörer och civilsamhället hålls på en för båda parter hållbar nivå. Genomförandeansvar utan inbördes rangordning: Fastighetsnämnden, kulturnämnden, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Kulturhuset Stadsteatern AB, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, Skolfastigheter i Stockholm AB, S:t Erik Markutveckling AB och Stockholms hamn AB. Åtagande 1.3 Stockholms stad ska öka samverkan kring kulturlokaler Det betyder att Stockholms stad ska: • underlätta för privata fastighetsägare att upplåta lokaler till kulturaktörer, • skapa bättre förutsättningar för kulturaktörer att samnyttja lokaler och utrustning, • skapa fler rum och platser för kultur genom samverkan och samfinansiering med nationella, regionala och privata aktörer. Genomförandeansvar utan inbördes rangordning: Fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, Kulturhuset Stadstea- tern AB, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, Skolfastigheter i Stockholm AB, S:t Erik Markutveckling AB och Stockholms hamn AB. 11 Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 12 Åtagande 1.4 Stockholms stad ska stärka kulturlivets ekonomiska förutsättningar Det betyder att Stockholms stad ska: • garantera offentlig finansiering till det fria kulturlivet och folkbild- ningen, • främja finansieringslösningar där offentliga och privata aktörer kan samspela och som ger goda möjligheter för kulturens egenfinansie- ring att växa, • erbjuda kulturverksamheter och kulturella och kreativa företag en välfungerande servicekedja med effektiv myndighetsutövning och god förenings- och företagsservice, • säkerställa att stadens upphandlingar följer gällande arvodesrekom- mendationer och avtal för yrkesverksamma kulturarbetare. Genomförandeansvar utan inbördes rangordning: Kulturnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna Kulturhuset Stadsteatern AB, Stockholm Business Region AB. Åtagande 1.5 Stockholms stad ska främja konstnärligt nyskapande och återväxt Det betyder att Stockholms stad ska: • stödja och uppmuntra barn och unga att utveckla sin kreativitet och sitt skapande, • utveckla former för att stödja unga vuxnas konstnärliga ambitioner, • erbjuda och stödja forum där oetablerade kulturskapare och kreatörer kan producera och möta en publik, • underlätta konstnärligt såväl som ekonomiskt risktagande för nyskapande kultur och nya etableringar, • utveckla proaktiva arbetssätt som är lyhörda för behov och initiativ till utveckling från kulturaktörer, • stärka möjligheterna till internationella samproduktioner, gästspel och nätverk som utvecklar stadens kulturliv och som ger kultur- aktörer i Stockholm bättre möjligheter att nå en internationell publik. Genomförandeansvar utan inbördes rangordning: Förskolenämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, stadsdelsnämnderna, Kulturhuset Stadsteatern AB. 12 Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 13 Mål 2. Kultur finns i varje stockholmares vardag Alla stockholmare ska ha jämlika möjligheter till bildning och till att upptäcka, uppleva och skapa kultur, oavsett vem man är, eller i vilken del av staden man bor. Det ska finnas någonting som är relevant för alla och alla invånare ska kunna bidra till och känna sig inkluderade och välkomna i stadens kulturliv. Det ska vara lätt att ta del av och utöva kultur i sitt närområde och i sin var- dag. Det ska finnas rum och platser för kultur och möten i alla stadsdelsom- råden. Det lokala kulturlivet ska utgå från platsens potential och invånarnas intressen och behov. Kultur ska ge stadens invånare incitament att röra sig över stadsdelsgränser. Det ska vara lika självklart att besöka en kulturinstitution eller en festival i en annan del av staden som att gå till det lokala biblioteket. Alla barn och unga ska ha möjlighet att upptäcka, uppleva och skapa olika sorters kulturuttryck. Stadens ökande andel äldre invånare ska ha en jämlik tillgång till kultur och möjligheter att vara kulturaktiva. Åtagande 2.1 Stockholms stad ska ge invånarna en jämlik tillgång till storstadens breda kulturutbud Det betyder att Stockholms stad ska: • löpande identifiera och undanröja hinder för en jämlik tillgång till kultur och folkbildning, • stärka skolor, förskolor och stadens öppna fritidsverksamheter som självklara platser för barn och unga att skapa och ta del av en mångfald av kulturuttryck, • intensifiera insatserna för att ge stadens äldre en jämlik tillgång till kultur av hög kvalitet och eget skapande, • synliggöra stadens breda kulturutbud för alla invånare genom riktad kommunikation till olika målgrupper, • göra stadens rum och platser för kultur mer synliga i stadsrummet, exempelvis genom tydligare skyltning, • ge invånarna större möjligheter till delaktighet, inflytande och medskapande i kulturlivet genom dialogformer som möjliggör mångfald och underlättar för röstsvaga grupper att komma till tals, • använda digitaliseringens möjligheter och ny teknik för att tillgängliggöra kultur för fler. Genomförandeansvar utan inbördes rangordning: Kommunstyrelsen, för- skolenämnden, kulturnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna, Kulturhuset Stadsteatern AB. 13 Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 14 Åtagande 2.2 Stockholms stad ska möjliggöra ett levande kulturliv i varje stadsdelsområde Det betyder att Stockholms stad ska: • stärka lokal samverkan för att ge invånarna i varje stadsdelsområde en god tillgång till kultur, • säkra den kompetens och ändamålsenliga organisation som krävs för att kultur ska vara en integrerad del av stadsdelsförvaltningarnas verk- samhetsområden, • säkerställa att kulturens potential inkluderas som ett perspektiv i analyser av lokala utvecklingsbehov och i strategiska prioriteringar för stadsdelsområden och mer avgränsade platser som gator eller torg, • initiera, utveckla eller driva samlingslokaler, kulturhus och andra platser för kulturupplevelser och eget skapande som svarar mot invånarnas behov och platsens potential. Genomförandeansvar utan inbördes rangordning: Kulturnämnden, trafik- nämnden, stadsdelsnämnderna, Kulturhuset Stadsteatern AB. Mål 3. Kultur gör Stockholms stadsmiljöer attraktiva och levande Kulturens värde, inklusive de värden som kulturella och kreativa branscher skapar, ska vara en strategisk drivkraft för stadsutvecklingen i Stockholm. Värdefulla kulturmiljöer samt platser och lokaler med potential för kultur, möten och kulturella och kreativa företag ska bevaras och prioriteras när befintliga områden utvecklas och när nya stadsdelar byggs. Platser och lokaler för kultur ska utgöra ett integrerat perspektiv i utformningen av välfärdens funktioner, såsom skolor och vård- och omsorgsboenden. Det ska finnas goda möjligheter att testa nya och oprövade idéer och tillfällig arkitektur i det offentliga rummet. Stadens befintliga gator, torg, kajer, parker och andra allmänna platser ska vara arenor för kulturupplevelser. Stockholm ska ha ett levande kulturliv även på kvällar och nätter. Stockholm ska utgöra en innovativ scen för offentlig konst. Åtagande 3.1 Stockholms stad ska ha en kulturdriven stadsbyggnadsprocess Det betyder att Stockholms stad ska: • tillvarata och beakta kulturlivets potential och lokala drivkrafter i stadsbyggnadsprocessen, med särskilt fokus på tidiga skeden där syfte och förutsättningar bestäms, 14 Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 15 • utveckla strukturerade former för samverkan med fastighetsägare och byggaktörer i stadsplaneringens tidiga skeden för att möjliggöra rum och platser för kultur, • stärka förutsättningarna för kulturella och kreativa branscher som en del av stadens innovations- och näringslivsekosystem genom att möjliggöra lokaler, produktionsmiljöer och kreativa kluster i stads- utvecklingen, • utveckla stadens tillståndsprocesser för att underlätta initiativ som bidrar till en levande kulturstad • inta ett positivt förhållningssätt till tillfällig arkitektur, flexibla lösningar samt nya och oprövade idéer i stadsutvecklingen för att möjliggöra tillfälliga kulturetableringar, • underlätta för kulturverksamheter att finnas kvar och berika områden även efter omvandling, • stärka förutsättningarna för kulturverksamher på kvälls- och nattetid genom att planera för och möjliggöra bullerlösningar som minskar störningar eller olägenheter, • bevara och tillvarata kulturmiljövärden, bland annat genom att underlätta utvecklingen av nya platser och rum för kultur i befintliga kulturhistoriska byggnader och kulturmiljöer. Genomförandeansvar utan inbördes rangordning: Exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, kulturnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna. Åtagande 3.2 Stockholms stad ska ge utrymme för mer kultur i sina offentliga rum Det betyder att Stockholms stad ska: • stärka samverkan inom staden och med det fria kulturlivet för att levandegöra stadens offentliga rum med kultur, • utveckla arbetssätt som ger en mer jämlik fördelning av konstinves- teringar och konstnärlig gestaltning i staden, • underlätta tillståndsprocesser och användningen av tillfällig arkitek- tur för att möjliggöra tillfälliga kulturetableringar, flexibla lösningar samt nya och oprövade idéer, • tillhandahålla och synliggöra teknisk infrastruktur, såsom el, vatten och avlopp, som möjliggör fler kulturarrangemang i de offentliga rummen. Genomförandeansvar utan inbördes rangordning: Exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, kulturnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna, S:t Erik Markutveckling AB och Stockholms hamn AB. 15 Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 16 Mål 4. Kultur är en bärande del av Stockholms stads identitet Stockholm ska vara en öppen och kreativ stad som överraskar, utmanar och möter världen genom kultur. Stockholm ska vara en attraktiv plats för internationella kulturaktörer, och samtidigt en språngbräda för inhemska kulturaktörer vidare ut i världen. Genom att vara en stark kulturstad och ett centrum för kulturdriven innovation ska Stockholm vara en av världens bästa städer att besöka, verka och leva i. Kultur ska vara en bärande del av Stockholms nationella och internationella varumärke. Åtagande 4.1 Stockholms stad ska ge kultur en tydlig plats i stadens varumärke Det betyder att Stockholms stad ska: • positionera Stockholm som kulturstad nationellt och internationellt, • samverka för att attrahera och genomföra kongresser och evenemang som stärker kulturella och kreativa branscher som ett av Stockholms styrkeområden, • marknadsföra och synliggöra Stockholms rika kulturutbud för nationella och internationella besökare, • erbjuda nätverk och arenor för kulturaktörer i Stockholm att samverka internationellt och nå en internationell publik. Genomförandeansvar utan inbördes rangordning: Kommunstyrelsen, kulturnämnden, Kulturhuset Stadsteatern AB, Stockholm Business Region AB. Åtagande 4.2 Stockholms stad ska ge kulturaktörer goda förutsättningar att driva innovation Det betyder att Stockholms stad ska: • utveckla och stärka kulturella och kreativa kluster och samarbeten mellan olika samhällssektorer, såsom kultur, näringsliv och akademi, • synliggöra den kreativitet och unika kompetens som finns inom kulturlivet för andra sektorer. Genomförandeansvar utan inbördes rangordning: Kommunstyrelsen, kulturnämnden, stadsdelsnämnderna, Stockholm Business Region AB. 16 Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 17 Genomförande och styrning Stockholms stads roll och ansvar Stockholms stad har en central roll i att utveckla Stockholm som hemstad, huvudstad och världsstad. Som kommun ansvarar Stockholms stad för centrala välfärdsområden och finns därför nära invånarna i deras vardag. Ur ett invånarperspektiv ska Stockholms stad skapa goda förutsättningar för kultur med, för och av stadens invånare. Kultur är en integrerad del i många av stadens ansvarsområden. Stadens samlade ansvar för kultur synliggörs i ett flertal strategiska dokument, såsom Stockholms stads program för barns rätt till kultur, Stockholms stads närings- livspolicy och etableringsstrategi, översiktsplanen samt stadens trygghets- program. Kultur och eget skapande är också en del av skolans arbete utifrån nationella läroplaner. Staden har ett särskilt ansvar för att synliggöra och främja de nationella minoriteternas språk och kultur. Stockholms stad är huvudman för stadens bibliotek, Stadsmuseet och Medel- tidsmuseet, Kulturskolan Stockholm, Liljevalchs konsthall, Kulturhuset Stadsteatern samt ett flertal lokala kulturhus och mötesplatser. Staden ansvarar också för offentlig konst i alla stadens stadsdelsområden, satsningen Levande Stockholm, som levandegör stadens offentliga rum, samt stora kostnadsfria evenemang som Stockholms kulturfestival och Kulturnatten. Stockholms stad är en viktig uppdragsgivare och arbetsplats för yrkesverksamma kulturarbetare. Stockholms stad främjar det fria kulturlivet genom ekonomiskt stöd, service och vägledning, näringslivsfrämjande arbete och genom att ge kulturaktö- rer tillgång till scener, arenor, ateljéer, verkstäder och mötesplatser. Staden ansvarar för närmare 500 ateljéer som är arbetsplatser för konstnärer, samt ett nätverk av kommunalt stödda ateljéhus för konstnärer. Stadens kulturlotsar är viktiga verktyg för att matcha kulturaktörer med lämpliga lokaler och för att stärka olika platsers identitet och attraktivitet med kultur, särskilt i stadsut- vecklingsområden. 17 Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 18 Samverkan är nyckeln Det kulturstrategiska programmet spänner över flera olika samhällssektorer. För att lyckas behöver stadens interna samverkan vara strukturerad, effektiv, förankrad och målorienterad. Samverkan är viktigt för att nå ut brett till olika målgrupper, för att ta tillvara olika perspektiv och kompetenser och för att använda stadens resurser på ett effektivt sätt. Stockholms stad behöver samverka med aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Framgången ligger i att bygga och vårda långsiktiga strukturer för samverkan, så som nätverk och dialoger med det fria kulturlivet, statliga och privata kulturverksamheter, universitet, högskolor, myndigheter, näringsliv, folkbildningen och civilsamhället. För att inhämta invånarnas och civilsamhällets synpunkter i genomförandet av det kulturstrategiska programmet är det viktigt att involvera stadens funktions- hindersråd, pensionärsråd, råd för nationella minoriteter, kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 och stadens olika ungdomsråd. Stadens internationella engagemang och aktiva roll i internationella nätverk är också av stor betydelse. Samverkan med stadens barnombudsman, funktionshindersombudsman och äldreombudsman är viktig för att skapa bättre förutsättningar för barn, äldre och personer med funktionsnedsättning i genomförandet av programmet. Styrning och uppföljning av arbetet Stockholms stads arbete för kultur är integrerat i stadens ordinarie styr- och ledningsmodell. Stadens övergripande mål formuleras i kommunfullmäktiges budget tillsammans med beslutade styrdokument. Nämnder och bolagsstyrelser ska i verksamhetsplaneringen beskriva hur de avser att förverkliga programmet. Detta genom att precisera vilka aktiviteter de behöver genomföra samt hur de ska samverka inom staden och med externa aktörer. Kulturstrategiskt program för Stockholms stad – Kulturförvaltningen 19 Programmets definitioner Med kultur avses: • konstnärliga uttryck och konstnärligt skapande inom exempelvis cirkus, dans, design, film, foto, hantverk, konst, litteratur, musik, spel och teater, • kulturarv, det vill säga materiella spår (föremål, byggnader, miljöer) och immateriella företeelser (traditioner, kunskaper, berättelser) som formats av mänsklig aktivitet genom historien. • kulturmiljö, ett begrepp som är kopplat till kulturarv, och avser miljöer som har formats av människors liv och verksamhet genom historien. Kulturmiljöer består av till exempel landskap, byggnader, vägar, parker och andra spår av mänsklig aktivitet och samhällets utveckling. Med kulturella och kreativa branscher avses: Verksamheter som bygger på kulturella värden och/eller konstnärliga och andra kreativa uttryck. Branscherna omfattar både marknadsorienterade och offentliga verksamheter. Ett företag i kulturella och kreativa branscher har kulturskapande eller andra kreativa processer som sin affärsidé eller som sin råvara. Det kan exempelvis vara en konsertarrangör, en dataspelsstudio, ett galleri eller ett förlag. Kulturförvaltningen 19 --- [Bilaga 2 Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad.pdf] Kulturförvaltningen Kulturstrategiska staben 163 00 Spånga moa.almerud@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad Bakgrund I det här underlaget presenteras en sammanfattning av det faktaunderlag och den analys som ligger till grund för ett reviderat kulturstrategiskt program för Stockholm. Underlaget bygger på skriftliga faktaunderlag såsom rapporter, statistikunderlag, artiklar och intervjuer med nyckelaktörer inom staden, rundabordssamtal med aktörer från kulturlivet och civilsamhället samt samtal med kulturförvaltningens avdelningar och medarbetare. Underlaget innehåller ett urval av fakta och källhänvisningar som ligger till grund för kulturförvaltningens förslag till ett nytt kulturstrategiskt program för Stockholms stad. Övergripande samhällstrender En orolig omvärld Världen befinner sig i ett läge med ökade geopolitiska spänningar och konflikter. I en orolig omvärld tenderar länder och städer med stabila institutioner, hög grad av tillit och välfungerande samhällsstrukturer att stärka sin position. Detta lyfts både i forskning om institutioners betydelse för välstånd och i analyser av städers resiliens.1 Detta är områden där Stockholm bedöms ha en förhållandevis stark utgångspunkt. De senaste åren har präglats av ett försämrat säkerhetspolitiskt läge för Sverige och en orolig omvärld gör att världspolitiken tar större plats på hemmaplan. Samhällsdebatten blir allt mer polariserad och det finns aktörer som vill påverka det demokratiska samhället genom att sprida desinformation. Återuppbyggnaden av 1 Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2024 Daron Acemoglu, Simon Johnson och James A. Robinson, för deras arbete om hur ekonomiska och politiska institutioner utvecklas och hur de påverkar nationers välstånd. OECD Survey on Drivers of Trust in Public Institutions – OECD 2024 Kulturförvaltningen Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 2026-04-13 163 00 Spånga moa.almerud@stockholm.se start.stockholm Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 2 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad totalförsvaret kräver omfattande beredskapssatsningar i Stockholms stads verksamheter både i närtid och på sikt.2 Det pågår en demokratisk tillbakagång bland världens länder. Antalet demokratiska länder, så väl som yttrandefriheten minskar globalt. 3 Unga i Europa blir allt mer negativt inställda till demokrati som styrelseskick.4 Samtidigt visar studier att Sverige fortsatt utmärker sig som ett land med höga sekulära, rationella och självuttryckande värden.5 Välfärdsbrott är ett problem som hotar både de som behöver stöd och invånarnas tillit till samhällsinstitutioner. Sveriges Kommuner och Regioner kallar dessa brott och otillåten påverkan för "demokratihotande." 6 Samtidigt rankas Sverige som det sjätte minst korrupta landet i världen, även om landet ligger kvar på en lägsta nivå någonsin i Transparency Internationals årliga korruptionsindex.7 2025 var ett år där säkerhetspolitiken och frågor om kriminalitet dominerade mediebilden. Mätningar visar dock att en global allmänhet uppfattar Sverige som ett stabilt och välfungerande land.8 Klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald gör samhällen och infrastruktur i städer sårbara. En global mobilisering krävs men försvåras av geopolitiska spänningar. Dessa kan samtidigt driva minskat fossilberoende då länder vill bli mindre beroende av energiimport.9 Teknikutveckling och investeringar i hållbara lösningar ökar, men livsstil, konsumtion och växande motstånd hos olika grupper i samhället påverkar hur framgångsrik omställningen blir. Ekonomisk osäkerhet Osäkerheten i omvärlden är just nu stor. Den återhämtning i svensk ekonomi som påbörjades under 2025 väntas dock fortsätta under 2026. Samtidigt är prognosen att det dröjer fram till 2027 innan den utdragna lågkonjunkturen är över och arbetslösheten når nivåerna före nedgången. Oaktat viss optimism är hushållen fortsatt avvaktande och det är oklart om konsumtionen ökar eller om sparandet prioriteras. I takt med att storstäder konkurrerar om investeringar, talang, turism och global uppmärksamhet blir konkurrensen allt hårdare. Även om omvärlden präglas av osäkerhet 2 Planeringsförutsättningar för budget 2026–2028, stadsledningskontoret, finansavdelningen, maj 2025 (eDok: Dnr KS 2025/395 Tjänsteutlåtande) 3 Democracy report 2025, Years of Autocratization – Democracy Trumped? V - Dem Institute, Göteborgs universitet. 4 Young Europe 2025, TUI Stiftung, Yougov 5 https://www.worldvaluessurvey.org/ 6Välfärdsbrottslighet | SKR 7 CPI2025: Sverige kvar på lägsta nivå | Transparency - Sweden 8 Bilden av Sverige utomlands, Svenska institutet 2025 9 Europe’s environment and climate: knowledge for resilience, prosperity and sustainability, 2025 Europeiska miljöbyrån (EEA) Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 3 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad är efterfrågan på resande fortsatt stadig. Stockholm har haft en stark utveckling av internationella gästnätter jämfört med flera andra europeiska storstäder under det senaste året.10 Äldre blir fler och färre föds - den demografiska utvecklingen kräver omställning Människor lever längre samtidigt som det är betydligt färre som föds. Stockholm beräknas ha 14 000 färre barn i skolåldern om 10 år och antalet personer över 80 år väntas öka med 50 procent.11 En ny demografisk situation med mindre barnkullar, marginellt fler i arbetsför ålder och en ansenlig ökning av äldre innebär stora utmaningar för staden och kräver omställning. Utredningen För en framtid med barn, betonar behovet av en öppen diskussion om åtgärder som minskar hinder för att skaffa barn eftersom framtiden kan påverkas genom aktiva val och reformer. Utgifter för barn och unga bör dessutom betraktas som långsiktiga investeringar i samhällets framtida arbetskraft, tillväxt och välfärd – inte som kortsiktiga kostnader.12 Samtidigt förändras värderingar och förväntningar hos den så kallade rekordgenerationen, födda 1945– 1950, som nu går in i ålderdomen och ställer andra och högre krav på självständighet, livskvalitet och teknik än tidigare generationer.13 En åldrande befolkning skapar nya behov av social gemenskap, teknisk inkludering och omformade samhällsstrukturer som behöver inkludera äldre invånare från början. Den teknologiska utvecklingen transformerar samhället Den pågående teknologiska utvecklingen leder till genomgripande förändringar i samhällsstruktur, kommunikation och styrning. Generativ AI förändrar hur vi skapar, delar och tolkar information, där bilder får en allt större roll i kommunikationen.14 Utvecklingen kräver nya praktiska, kritiska och digitala färdigheter och öppnar för nya former av kreativitet, samtidigt som frågor om informationsintegritet och upphovsrätt aktualiseras. AI skapar också möjligheter för ökad inkludering, bland annat genom teknik anpassad för en åldrande befolkning eller genom att använda 10 Stockholm Business Region, 2025 Historiskt rekordår för Stockholm – nära 16 miljoner gästnätter 2025 - SBR - 11 Statistik om Stockholm, Sweco juni 2025. Rapport Befolkningsprognos 2024– 2033. 12 För en framtid med barn, 2026 Socialdepartementet, (S 2025:06) 13 Demografin – från tyst förändring till att slå på stora trumman, Kairos Future 2025 14 Facing the future of information with confidence, Trend Report International Federation of Library Association, 2024 Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 4 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad visualiseringar i form av realistiska 3D-bilder för att involvera invånarna i stadens stadsplanering.15 Nuläge inom kulturområdet Följande avsnitt sammanfattar fakta och analys som konkretiserar nuläge samt övergripande utvecklingsbehov och potential för stadens utveckling inom det kulturstrategiska området. Varje område sammanfattas med ett antal övergripande slutsatser kring framtida utvecklingsbehov i stadens framtida utveckling. Förutsättningar för Stockholms kulturaktörer Stockholm har en unik roll som Sveriges huvudstad och ett rikt kulturliv Som huvudstad är Stockholm ett naturligt kluster för konstnärligt skapande. Här finns Sveriges ledande konstnärliga utbildningar, kulturinstitutioner, media, uppdragsgivare och kreativa företag. Varje år utexamineras drygt 100 konstnärer, bara från Konstfack och Kungliga Konsthögskolan. Stockholm är den största arbetsmarknaden för professionella kulturskapare i Sverige. Här verkar många fria grupper och enskilda konstnärer inom olika genrer samt producenter och annan professionell yrkeskompetens som är viktig för kulturlivet. En betydande del av Sveriges konstnärer och kulturarbetare har sin bas i Stockholm. Det finns cirka 4 000 yrkesverksamma bild- och formkonstnärer i Stockholm. Stockholms stad har närmare 500 kommunalt ägda ateljéer som är arbetsplatser för konstnärer samt ett unikt nätverk av kommunalt stödda ateljéhus för konstnärer särskilt anpassade för konstnärlig produktion. Stat, region, kommun och det fria kulturlivet skapar sammantaget ett brett och konstnärligt kvalificerat kulturutbud och en mångfald av kulturuttryck. En stor del av de konstnärliga verk som skapas här och stöds av staden blir också en del av det regionala, nationella och internationella utbudet. Stockholm lockar internationella artister och publik med gästspel inom scenkonst och stora arenakonserter. En avgörande faktor är att Stockholms kulturaktörer får tillgång till forum och nätverk som gör det möjligt att nå en internationell publik. Genom internationella samarbeten och kulturella utbyten stärks stadens kulturaktörer och Stockholms kulturliv utvecklas. Sverige är en av världens största exportörer av musik per capita. Stockholm har en framgångsrik och intäktsgenererande musikexport som har sin grund i långsiktiga investeringar i kultur i skolan, Kulturskolan, konstnärliga utbildningar och annan systematisk 15 How AI can help make cities work better for residents, MIT Technology Review, 2025 Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 5 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad talangutveckling. Den starka internationella positionen vilar också på en välutbyggd infrastruktur med replokaler, scener där artister kan möta sin första publik, inspelningsstudior samt entreprenörer inom de kulturella och kreativa branscherna som förädlar och sprider musiken globalt. Stockholms kulturliv är på många sätt levande och fantastiskt och utgör samtidigt ett sårbart ekosystem av skapare, arrangörer, producenter och kulturell infrastruktur där varje pusselbit behövs. En orolig och polariserad omvärld påverkar kulturens frihet I en orolig omvärld får globala politiska skeenden genomslag lokalt. I kombination med ett allt mer polariserat politiskt klimat samt ett skärpt tonläge i medier och sociala medier, ökar pressen på den konstnärliga friheten i kulturlivet. Det finns både en uttalad oro och många internationella, nationella men även lokala exempel på situationer där principen om armlängds avstånd inte har respekterats. I rapporten The state of artistic freedom lyfter organisationen Freemuse att populism globalt har haft en negativ inverkan på förmågan att skapa konst relaterad till frågor som hbtq+, kvinnors rättigheter eller religion, och andra verk som utmanar traditionella normer.16 Censur och självcensur bidrar negativt till ett levande och fritt kulturliv. En utmaning för tillämpningen av principen om armlängds avstånd och för den konstnärliga friheten är även potentiella målkonflikter mellan kulturens egenvärde och kulturens instrumentella roll i att lösa andra samhällsutmaningar.17 EU:s nya Culture Compass for Europe lyfter konstnärlig frihet som en grundläggande del av EU:s kulturpolitik för 2028–2034, där rätten att skapa och delta i kultur utan hinder är en fundamental rättighet enligt EU-stadgan om grundläggande rättigheter och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.18 Krig, konflikter och en försvagning av demokratin i världen har satt ett ökat fokus på säkerhet och krisberedskap. Kultursektorn behöver bättre involveras i det svenska totalförsvaret, det gäller både skydd av kulturarv och kulturens betydelse att skapa försvarsvilja och motståndskraft i samhället.19 Regeringen beslutade i början av 2024 att inrätta ett råd för skydd av kulturarv. Rådet konstaterar att tempot i beredskapsarbetet inom kulturarvsområdet behöver öka för att möta det försämrade omvärldsläget och regeringens förväntningar på stärkt samhällsberedskap. Behov finns bland annat 16 The state of artistic freedom, Freemuse 2024 17 Så fri är konsten, 2021 Myndigheten för kulturanalys 18 An EU that upholds and strengthens European values and cultural rights - Culture and Creativity 19 Utredning av det civila försvaret, 2022 Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 6 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad av höjd förmåga genom kunskap och övning, stärkt digital beredskap, skydd på plats, undanförsel samt ökad samverkan och resurser.20 I en kommunal kontext lyfts den viktiga roll som bibliotekens, museernas, evenemang och konst samt stadens stöd till föreningar och kulturliv har för det psykologiska försvaret. En rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut visar på att konstnärlig frihet och tillgång till levande kultur är en del av samhällets motståndskraft och därför behöver värnas och kunna nå publiken även under kris och krig.21 Stark infrastruktur – med vissa svaga punkter Lokaler och platser som är anpassade och utrustade för skapande, repetition eller publika arrangemang är en förutsättning för konstnärliga och kulturella aktiviteter. I Stockholm finns ett stort antal offentligt ägda kulturlokaler i såväl nationell, regional som kommunal regi. Utöver dessa finns det fria kulturaktörer med egna publika lokaler, bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare som upplåter lokaler till kulturverksamhet. Även stadens barer, restauranger och nattklubbar är scener för kultur och konst för de som är aktiva i nattlivet, som till exempel arrangörer, musiker, DJ:s, tekniker, krögare och nattarbetare. För ett starkt och hållbart kulturliv är det viktigt att det finns ett balanserat förhållande vad gäller storleken och kapaciteten mellan olika lokaler för produktion och scener samt en geografisk spridning över staden som möter de behov som finns hos invånarna och utövare i olika delar av staden. Både studier och samtal med kulturaktörer visar på att det idag saknas scener och lokaler som skapar möjligheter för kulturskapare, arrangörer och andra operatörer i starten av sina karriärer. Olika konstområden har olika behov av lokaler. Dansområdet har, exempelvis, behov av fler produktionslokaler och inom cirkusområdet råder en brist på spelplatser. Lokalbehoven förändras över tid. Länge fanns ett behov av mellanstora scener, inte minst för att attrahera vissa segment av internationella gästspel.22 Under de senaste åren har det dock skett ett flertal etableringar av denna storlek i Stockholm. Ett vanligt bestående behov för kulturaktörer inom de flesta konstområden är tillgång till lokaler med rimliga hyror. Den utdragna lågkonjunkturen har slagit hårt mot Stockholms fastighetsmarknad och byggtakten har stannat av. Utanför tullarna fortsätter vakanserna att öka, särskilt i Norrort. Då 20 Behov av beredskapsåtgärder för skydd av kulturarv samt en första prioritering: delredovisning 2 från regeringsuppdraget. Rådet för skydd av kulturarv, 2026 publicerad av Riksantikvarieämbetet 21 Den fria konsten i kris och krig - Att upprätthålla konstnärlig frihet och tillgång till levande kultur i Sverige under kris och krig, Totalförsvarets forskningsinstitut 2026 22 Tillgången till musikscener - Kartläggning av musikområdets förutsättningar, Kulturrådet 2024 Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 7 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad fastighetsägare behöver fylla sina tomma lokaler skapar det möjligheter för kulturlivet att ta plats. Trots detta är det svårt för kulturverksamheter att få tillgång till vakanserna till lägre hyresnivåer. Många av de lokaler som idag används av kulturaktörer har betydande renoveringsbehov. Renoveringar driver upp hyrorna. Kulturlivets finansiering urholkas Den offentligt finansierade kulturen utmanas av kommuners och regioners ansträngda ekonomi. Statligt stöd till kultur har stagnerat och räknas inte längre upp i takt med kostnadsökningar. Stödet till folkbildningen har minskat drastiskt. Hushållen står för huvudparten av den privata finansieringen och deras ansträngda ekonomi påverkar kulturlivets intäkter. Kostnaderna för kulturverksamheters drift och investeringar har samtidigt ökat. Rapporter från Svensk Scenkonst och Sveriges Museer visar att hyresnivåerna och ökade hyreskostnader är en betydande faktor som begränsar kulturverksamheters ekonomiska handlingsutrymme, eftersom hyrorna äter upp budgetutrymmet för själva verksamheten.23 Staten har en pågående utredning om breddad finansiering av kulturområdet. Samtidigt är ny lagstiftning om sponsring på väg, som föreslår en utvidgad avdragsrätt för sponsring där även kultur omfattas.24 Som en följd av ett ansträngt ekonomiskt läge har ett flertal kulturaktörer i Stockholm tagit konkreta steg för att öka andelen privat finansiering. Ett exempel på detta är Dramatens satsning på mecenater. Ett annat exempel är Tekniska museet som delfinansierar sin verksamhet genom samarbete med Karolinska Institutet, näringsliv och stiftelser. Den privata finansieringen utgör dock fortsatt en liten del av kulturlivets finansiering.25 Ett allt vanligare sätt för kulturverksamheter att bredda finansieringen är också att bredda själva verksamheten. Detta kan visualiseras genom ”kulturhuskonceptet” där man erbjuder olika verksamheter, så som scen, bio, bar och restaurang, på samma plats. Genom samverkan och en bättre mix av intäkter kan kulturaktörer stärka sin ekonomi. Det finns starka drivkrafter bland stadens kulturverksamheter att samverka mer, både för ett effektivt nyttjande av resurser och för att utveckla och korsbefrukta verksamheterna och skapa en stabilare ekonomisk grund. Kulturverksamheter och de kulturella och 23 Kulturriket Sverige, Svensk Scenkonst och Sveriges Museer 2026 24 Utredningen om breddad kulturfinansiering (Ku 2025:01), Utvidgad avdragsrätt för sponsring m.m. (SOU 2026:5), 25 Privat kulturfinansiering - Hinder, möjligheter och konsekvenser, Myndigheten för kulturanalys 2024:2 Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 8 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad kreativa branscherna bidrar med betydande ekonomiska värden och utgör en central del av både sysselsättningen och näringslivet i Stockholm.26 Ett restriktivt licens- och tillståndsklimat försvårar för kulturlivet I jämförelse med många andra storstäder i världen har Stockholm ett restriktivt licens- och tillståndsklimat. Många kulturaktörer upplever det som utmanande att navigera i kommunal förvaltning i frågor som tillstånd, licenser och bygglov. De höga kostnaderna och långa handläggningstiderna kan också påverka negativt och utestängande för vissa kulturverksamheter. Det påverkar kulturverksamheters möjligheter att etablera sig, driva och utveckla sin verksamhet. Olika samspelande faktorer hämmar nyskapandet inom kultursektorn Stockholm har vuxit fram som ett centrum för kulturdriven innovation. Kulturella och kreativa branscher är centrala i stadens identitet och fungerar som en motor för att tänka nytt och lösa utmaningar.27 Samtidigt finns faktorer som höga kostnader för drift och investeringar, ett hårdnande finansieringsklimat, ett restriktivt licens- och tillståndsklimat, svårigheter för nya aktörer att ta plats och en bristande mångfald inom kulturlivet som sammantaget har en negativ inverkan på kulturlivets innovationskraft och nyskapande. Finansieringen av kultur befinner sig under press, vilket också påverkar kulturlivets förutsättningar att utvecklas. Höga driftskostnader gör, exempelvis, att arrangörerna tvingas “ta det säkra före det osäkra” när de planerar sina program. Detta påverkar möjligheterna att satsa på smalare kulturuttryck och riskerar att utestänga vissa målgrupper.28 En exkluderande rekrytering till kultursektorn påverkar också både kulturlivets bredd och spets.29 Digitaliseringen innebär möjligheter och utmaningar för kulturaktörer Den snabba digitaliseringen och teknikutvecklingen skapar förutsättningar för nya kulturuttryck, nya sätt att konsumera kultur 26 Kulturella och kreativa branscher – en motor för stockholmsregionen. Statistik och analys om KKB i Stockholms län. Kreativ Sektor 2026. 27 Stockholm – världens bästa huvudstad? Stockholms Handelskammare 2025 28 Privat kulturfinansiering - Hinder, möjligheter och konsekvenser, Myndigheten för kulturanalys 2024:2 29 Möjligheter, utmaningar, metoder – kunskapsöversikt om breddad rekrytering inom kultursektorn, Kulturrådet 2023 Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 9 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad samt möjligheter för kulturen att nå en publik. Utvecklingen och spridningen av AI har gått snabbt och nya verktyg gör att en stor mängd bilder och musik kan produceras snabbt och enkelt. Många kulturskapare använder AI som verktyg i sitt arbete och i sitt skapande. Den digitala utvecklingen ställer dock krav på nya affärsmodeller och kompetensförsörjning samt sätter ett ökat fokus på immateriella tillgångar och upphovsrätt. Slutsatser för stadens framtida utveckling • Stockholms stad behöver stärka kulturlivets ekonomiska förutsättningar • Stockholms stad behöver möta kulturaktörers behov av ändamålsenliga lokaler till rimliga hyresnivåer • Stockholms stad behöver arbeta för att garantera kulturens frihet och skapa ökat fokus på kulturens roll i beredskapsarbetet • Stockholms stad behöver främja konstnärligt nyskapande och återväxt inom kulturlivet Kulturdeltagande Det ojämlika deltagandet i offentligt finansierad kultur består Stockholm har ett högt kulturdeltagande i nationell och internationell jämförelse. 30 Stockholms stad har tydligt formulerade styrdokument som betonar allas rätt att ta del av kultur. Det finns även flera väletablerade samarbeten mellan stadens förvaltningar och bolag och externa aktörer som syftar till att inkludera underrepresenterade målgrupper i kulturlivet. Livsvillkoren i Stockholm har generellt förbättrats, men stora ojämlikheter kvarstår. Inkomsterna har ökat i alla stadsdelsområden sedan 2012, samtidigt som skillnaderna mellan stadsdelsområden har vuxit.31 Det finns tydliga och bestående skillnader i deltagandet i det kulturutbud som staden finansierar eller stöttar på andra sätt. Socioekonomiska och demografiska faktorer, bakgrund, funktionsnedsättning och närhet till kulturplatser påverkar deltagandet. Att invånarna inte deltar i det offentligt finansierade kulturlivet är inte detsamma som att de är kulturellt inaktiva. Många utövar kulturaktiviteter hemma eller tar del av kulturuttryck som inte erhåller offentlig finansiering eller fångas upp med de metoder och modeller som mäter kulturdeltagande idag. Ett ojämlikt deltagande i det offentligt finansierade kulturlivet är dock ett tecken på att det 30 Att bredda deltagandet i kulturlivet - Hinder och möjligheter, Myndigheten för kulturanalys 2023 31 Återblick på Skillnadernas Stockholm, Stadsledningskontoret 2024 Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 10 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad offentliga stödet inte speglar de skillnader som finns bland invånarna vad gäller behov och preferenser.32 Målgruppen äldre blir allt viktigare i stadens arbete med att ge alla stockholmare lika möjligheter att ta del av och skapa kultur. Många äldre tar aktivt del av stadens kulturutbud och är i regel nöjda med sitt kulturdeltagande. De allra äldsta har särskilda utmaningar och behov, både vad gäller möjligheten att ta sig till fysiska kulturplatser och att ta del av det växande utbudet av digital kultur. Digitalisering och nya kulturvanor skapar både möjligheter och hinder för kulturdeltagande Digitala plattformar har skapat kulturvanor, där nya och snabbt föränderliga möjligheter påverkar framför allt barns och ungas sätt att konsumera, skapa, delta i och dela kultur. Digitaliseringen har bidragit till att människors kulturkonsumtion har blivit allt mer fragmenterad. Särskilt barns och ungas kulturvanor är snabbt föränderliga och svåra att kategorisera.33 Digitaliseringen har bidragit till att sänka trösklarna för det egna skapandet men skapar samtidigt en risk för digitalt utanförskap inom vissa målgrupper. Digitala komplement till att konsumera digital kultur kan inte ersätta de fysiska kulturbesöken. Parallellt med den digitala utvecklingen finns det ett växande behov av fysiska mötesplatser för olika målgrupper i staden. Civilsamhället en viktig samverkanspart med utmaningar Civilsamhället lyfts i många studier fram som viktig samverkanspart för att offentliga aktörer ska kunna bredda sina målgrupper och fånga upp invånarnas önskemål och preferenser. Samtidigt finns det en ökad misstro från politiker och ökade krav på uppföljning. Riksrevisionen har konstaterat att kontrollen av statliga bidrag till civilsamhället i stor utsträckning bygger på tillit och inte har anpassats till samhällsutvecklingen, vilket ökar risken för fusk och kan äventyra bidragssystemets legitimitet.34 Det statliga stödet minskar till studieförbunden, totalt 500 miljoner kronor 2024–2026 samtidigt som riktlinjerna skärps.35 Civilsamhället står också inför ett flertal stora utmaningar såsom återväxt när färre unga väljer att engagera sig i föreningar, att arbetslivet inte ger samma utrymme för ett starkt föreningsengagemang vid sidan om yrkeslivet samt 32 Att bredda deltagandet i kulturlivet - Hinder och möjligheter, Myndigheten för kulturanalys 2023 33 En väv av vanor – En kunskapsöversikt av barns och ungas kulturvanor 2023, Region Stockholm 34 Tillit och kontroll – statlig bidragsgivning till civilsamhället, RiR 2023:7 Riksrevisionen 35 Vid vägs ände? Folkbildningsrådet, Svensk biblioteksförening och Studieförbunden 2025 Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 11 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad ökad efterfrågan på flexibla, korta, digitala eller familjevänliga engagemangsformer.36 Närheten till kulturplatser påverkar deltagandet Kulturlivet i Stockholm är en enorm tillgång. Under sin uppväxt har barn i staden en unik närhet till nationellt viktiga kulturinstitutioner, kommunala verksamheter som bibliotek, konsthall, kulturhus, kulturskola och museer samt en stor bredd av andra kulturverksamheter i statlig, regional, privat och ideell regi.37 En geografiskt ojämnt fördelad infrastruktur kan skapa fysiska hinder för deltagande. I nationella mätningar pekar skillnaderna främst på skillnader mellan storstäder och landsbygd men även i en Stockholmskontext kan vi identifiera denna typ av skillnader. Kulturförvaltningens undersökningar Stockholms kulturkartor och Lokalbehovsanalys för Stockholms kulturliv 2031 synliggör både styrkor och svagheter i Stockholms kulturella infrastruktur. Den främsta styrkan är att Stockholm har många platser för olika former av kultur, möten och kreativitet. Den tydligaste svagheten är att den geografiska spridningen av platser för kultur är ojämn. Närheten till kultur beror på var i staden du bor eller att du har kännedom om vilken kultur som erbjuds i staden. I Västerort är utbudet av platser för kultur generellt sett mindre i jämförelse med stadens andra stadsdelsområden. Stockholms innerstad har hög densitet av kulturverksamheter jämfört med ytterstaden. Bemötande har stor betydelse för hur kulturplatser upplevs. Boende från områden med låg socioekonomisk status, och särskilt personer med utländsk bakgrund erfar oftare negativt bemötande. Detta kan minska incitament för framtida deltagande. Medievanor spelar också roll. Att information om kultur främst sprids via digitala kanaler som sociala medier innebär att vissa grupper riskerar att inte nås.38 Studien Ung Livsstil visar att tjejer i Stockholm generellt är mer kulturellt aktiva än killar, deltar i fler kulturaktiviteter och i högre grad vill att staden satsar mer på kultur. Undersökningen visar också att deltagandet i kultur minskar med stigande ålder, från mellanstadiet upp till högstadiet, trots att många ungdomar uppger att de skulle vilja delta mer än de faktiskt gör. Studien visar att barn och unga med svensk och utländsk bakgrund är ungefär lika kulturellt aktiva, men att de deltar i olika typer av aktiviteter. 39 Stockholms äldre invånare en viktig målgrupp i stadens arbete; 36 Framtidens engagemang, Kairos Future 2025 37 Stockholms stads program för barns rätt till kultur, 2025 (Dnr: KUL 2024/241) 38 Deltagande i kulturlivet bland boende i utsatta områden, Järvaveckan Research 2025 (Kunskapspartner Kulturrådet) 39 Barn och unga i kulturen i Stockholms stad, Ung Livsstil, 2025 Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 12 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad många äldre deltar redan idag i kulturlivet men upplever hinder som kostnader, brist på information eller svårigheter att ta sig till kulturplatser. Slutsatser för stadens framtida utveckling • Stockholms stad behöver mer proaktivt utveckla verksamheten för att ge invånarna en mer jämlik tillgång till det breda kulturutbud som finns i Stockholm. • Stockholms stad behöver arbeta för att det ska finnas ett starkt kulturliv i varje stadsdelsområde som utgår från lokala förutsättningar och behov. Kulturens plats i staden Kultur och kulturmiljöer bidrar till att skapa attraktiva stadsmiljöer – men platser för kultur är ojämnt fördelade Stockholm har redan idag många platser för kultur, möten och kreativitet men kulturplatserna är ojämnt fördelade över staden.40 Stockholm har en mångfald av värdefulla kulturmiljöer från olika tidsepoker som staden ansvarar för att bevara, använda och utveckla. Flera kulturhistoriskt värdefulla industribyggnader har det senaste decenniet omvandlats till lokaler för kulturverksamhet, i bland annat Slakthusområdet, Norra Djurgårdsstaden och Frihamnen. Kulturella och kreativa verksamheter, väl omhändertagna kulturmiljöer och offentlig konst i stadsrummet bidrar till en mer attraktiv och trygg stad genom att göra stadsmiljön mer attraktiv, skapa fler möten mellan människor, ett mer levande stadsliv under en större del av dygnet och till att invånarna känner stolthet och samhörighet med platsen. Kulturmiljön ger kunskap om stadens historia och nycklar till att förstå hur staden och samhället utvecklats över tid. Utöver dessa kunskap- och symbolvärden bidrar kulturmiljön också till upplevelsevärden och bruksvärden. En rik kulturmiljö ger en mångfald av arkitektoniska och estetiska kvaliteter i stadsbilden och potential för hållbar stadsutveckling och god livsmiljö. Konst i det offentliga rummet är en viktig del av arbetet med gestaltad livsmiljö, eftersom den bidrar till att skapa gemensamma rum med långsiktiga sociala och estetiska kvaliteter samt ger nya perspektiv i stadsutvecklingen.41 Det finns många exempel, från Stockholm, nationellt eller internationellt på hur kulturnärvaro, kulturlokaler och omsorgsfullt gestaltade 40 Stockholms kulturkartor, 2022 kulturförvaltningen 41 Konst och gestaltad livsmiljö - Statens konstråd (Gestaltad livsmiljö – Ett samhälle som håller ihop, 2022 ArkDes i samverkan med Boverket, Riksantikvarieämbetet och Statens konstråd) Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 13 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad stadsmiljöer har bidragit till att göra platser tryggare och mer attraktiva. Samtidigt kan närvaron av kultur skapa situationer där olika aktörers intressen måste samspela. De senaste åren har en debatt om ljudnivåer blivit vanligare. Den handlar om hur klagomål på störande ljudnivåer från grannar riskerar att stänga ner livescener och nattklubbar och därigenom skapa en tråkigare och mindre levande stad. Det finns arbetssätt för att inkludera kultur i stadsutvecklingen - men är inte alltid en del av ordinarie processer Stockholm har potential att fortsätta växa med fler bostäder, arbetsplatser och andra värden, så som arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö, som behövs i en stad med en mångfald av kvaliteter. Bebyggelsepotential finns framförallt i ytterstaden.42 Genom att inkludera kultur i stadsutvecklingen i ett tidigt skede kan staden bevara och forma Stockholms unika identitet och säkra tillgången till kultur för alla stockholmare. Den roll som kultur och kulturmiljö spelar för att skapa en attraktiv och hållbar stad är tydligt framskrivet i strategiska dokument som styr stadsutvecklingen i Stockholms stad. Inte minst i stadens nuvarande översiktsplan. Kulturförvaltningens stadsutvecklingsenhet har ett väletablerat samarbete med bland andra stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och fastighetsägare för att få med kulturperspektivet i ett tidigt skede i stadsplaneringen. Stadsmuseet har en välfungerande samverkan med bland annat fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret i lagstadgade frågor som rör detaljplanearbete och bygglovsprövningar. Trafikkontoret samarbetar med ett flertal aktörer inom staden för att aktivera de offentliga rummen med kultur. Tillfällig platsaktivering sker ofta genom platssamverkan kring en särskild plats och som en del av ett trygghetsskapande arbete. Kulturverksamheter är en efterfrågad del i platssamverkan och platsaktiveringar. Arbetet med att aktivera platser genom kultur skulle dock kunna bli mer strategiskt och tydligare utgå från platsens unika förutsättningar och invånarnas önskemål och behov. Inom staden finns ett flertal verktyg och arbetssätt som på olika sätt syftar till att kultur och kulturmiljö ska vara en del av stadsutvecklingen. Några exempel är socialt värdeskapande analyser (SVA), en-procentsregeln stadens kulturlotsar, kulturdata i stadsbyggnadskontorets kartor, kunskapsunderlag om stadens kulturmiljöer och metodstöd för kulturmiljöanalyser. Samtidigt är användningen av existerande verktyg inte alltid en integrerad del i 42 Planeringsstrategi Stockholms stad, 2024 Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 14 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad ordinarie processer. Detta beror bland annat på kunskapsbrist, otydliga uppdrag och en perspektivträngsel i arbetet. Komplicerade bygglov- och tillståndsprocesser försvårar kulturdriven stadsutveckling Kulturaktörer är vana vid att etablera verksamhet på kort tid under flexibla omständigheter. Stadens bygglovsprocess upplevs dock som svårnavigerad och oförutsägbar. Detta gäller särskilt tidsbegränsade bygglov. Långa bygglovsprocesser försvårar användandet av tillfällig arkitektur och begränsar möjligheterna att testa nytt i stadsrummet. Det finns outnyttjade potential i att använda platsaktivering och tillfälliga kulturetableringar mer i områden som är under utveckling. Slutsatser för stadens framtida utveckling • Stockholms stad behöver skapa bättre möjligheter för kulturverksamheter att etablera sig tillfälligt och permanent i nya områden och när befintliga områden förändras. • Stockholms stad behöver arbeta med rådgivning och förenklingar av regler och processer i syfte att möjliggöra kulturdriven stadsutveckling Kultur som del av Stockholms konkurrenskraft Stockholm starkt internationellt - men konkurrensen hårdnar Sveriges goda anseende bygger på att vi uppfattas vara starka och attraktiva inom flera områden, som samhällsstyre, hållbarhet, näringslivsklimat, relationer till omvärlden, utbildning, vetenskap samt värderingar. Stockholm räknas bland de främsta städerna i världen vad gäller jämställdhet och välfärd, demokrati och öppenhet. Det finns dock stor potential att öka kännedomen om Sverige. Vårt land är mindre känt bortanför närområdet.43 Sveriges företag, institutioner och andra aktörer inom den kulturella och kreativa sektorn är bärare av idéer, kunskap, kultur och värderingar. De är därför viktiga för att stärka öppenhet, samarbete och Sveriges mjuka makt (soft power) internationellt. Genom långsiktigt internationellt arbete kan de bidra till starkare relationer, förändrade attityder och ökat förtroende för Sverige och Stockholm som huvudstad.44 Stockholms roll på den globala arenan har stärkts över tid. Stadens position avspeglas i höga placeringar i internationella index som visar på en stark och förbättrad konkurrenskraft när det gäller att 43 https://si.se/global-soft-power-index-2026/ 44 Kreativa Sverige! Nationell strategi för främjande av hållbar utveckling för företag i kulturella och kreativa branscher, SOU 2022:44. Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 15 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad attrahera företag och talanger. Stockholm är Nordens högst placerade stad, på plats 14 i världen i Oxford Economics Global Cities Index 2024. Stockholm utmärker sig särskilt inom hög livskvalitet och hållbar stadsutveckling. EU-kommissionens Regional innovation scoreboard rankade år 2025 Stockholm som Europas mest innovativa regioner.45 Stockholm har vuxit fram som ett av Europas mest framgångsrika centrum med höga nivåer av riskkapital per capita, ett stort antal nystartade företag och en startupmiljö där många så kallade unicorns kommer från just Stockholmsområdet. Detta understryker stadens attraktionskraft för forskare, entreprenörer, konstnärer och investerare.46 Trots framgångarna finns utmaningar då Stockholm möter ökande konkurrens från andra städer. Faktorer som höga levnadskostnader, krångliga regler och hårdare krav för uppehållstillstånd påverkar upplevelsen av livskvalitet och Stockholms attraktionskraft för talanger, företag och besökare.47 Evenemang och kulturturism viktigt för Stockholmsbilden – samordning ökar synlighet Evenemang i Stockholm främjar gemenskap och motståndskraft i samhället och starka ekonomiska effekter genom att attrahera miljontals besökare. Av 1 000 svarande svenskar uppger 74 procent att de känner sig mer hoppfulla efter att ha deltagit i en liveupplevelse, vilket tyder på att evenemang bidrar till både social sammanhållning och psykologiskt välbefinnande.48 Evenemangssektorn sysselsätter cirka 123 000 personer i hela Sverige och bidrar med 84 miljarder kronor varav nästan 35 miljarder kronor förläggs till företag i Stockholmsregionen. 36 procent av alla jobb i evenemangsnäringen finns i Stockholm län.49 I Stockholm stad äger nära 60 olika festivaler rum inom film, dans, musik, konst och litteratur. Ljusfestivalen Nobel Week Lights, har under Nobelveckan cirka 1,7 miljoner besök och stadens egen kulturfestival har cirka två miljoner besök. Evenemang är en prioriterad del i stadens destinationsarbete. Stockholms stads program för evenemang stärker stadens förmåga att samverka kring evenemang genom att utveckla stadens relationer med kulturlivet och andra delar av civilsamhället samt med det 45 European Innovation Scoreboard 2025 – Country profile Sweden 46 Stockholm – världens bästa huvudstad? Stockholms Handelskammare 2025 47 9 av 10 utländska entreprenörer nekas uppehållstillstånd - Stockholms Handelskammare 2026 48 The Goosebumps effect, Undersökningen genomfördes av Kantar Media på uppdrag av Stockholm Live 2026 49 Näringen som väcker puls - Evenemangsnäringens betydelse för samhällsekonomin, platsen och människornas upplevelser, Stockholms handelskammare 2021 Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 16 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad lokala näringslivet.50 Stadens övriga kulturliv uttrycker dock behov av ökad synlighet i stadens destinationsarbete och i marknadsföringen av Stockholm. Arbetet med dessa frågor bedrivs på olika organisatoriska nivåer av flera olika aktörer inom staden. Ett starkt kulturliv och de kreativa och kulturella branscherna spelar en central roll för stadens besöksnäring eftersom de skapar fler reseanledningar och stärker staden som destination. Kulturturismen växer världen över och EU-kommissionen beräknar att cirka 40 procent av den samlade europeiska turismen är att betrakta som kulturturism.51 Kultur är en av de fem främsta anledningarna till att besöka Stockholm. För internationella besökare låg "kultur" på tredje plats som reseanledning. Taylor Swifts konserter 2024 lockade 131 100 turister till Stockholm och genererade 848 miljoner kronor i turismintäkter samt nära en halv miljard i skatteintäkter. Undersökningar visar att besökare till stora evenemang ofta kombinerar sitt deltagande med andra aktiviteter såsom kulturupplevelser.52 I dag råder dock en hård global konkurrens om internationella artister, där städer med stora marknader, attraktiva residens-upplägg och ekonomiska incitament har större möjlighet att locka stora internationella akter.53 Kultur och kulturella och kreativa branscher bidrar till stadens konkurrenskraft – underutnyttjad potential Stockholm är ett nav för Sveriges kreativa och kulturella branscher (KKB) inom bland annat musik, film, konst, dataspel och digitala medier. Ungefär 85 000 personer är verksamma inom de kulturella och kreativa branscherna i Stockholms stad. De utgör ungefär en tiondel av stadens arbetsmarknad. Kulturverksamheter och kulturella och kreativa branscher genererar betydande inkomster och utgör en viktig del av Stockholms sysselsättning och näringsliv. År 2024 omsatte de kulturella och kreativa branscherna i Stockholms stad över 350 miljarder kronor.54 Stockholm är hemort för många framgångsrika musikföretag och artister och spelar en viktig roll i den svenska musikexporten. 30 procent av Sveriges yrkesverksamma musiker, sångare och kompositörer återfinns i Stockholmsregionen.55 Den svenska 50 Program för evenemang, Stockholms stad, stadsledningskontoret, Dnr 2026/133. Beslutat av kommunfullmäktige 2026-xx-xx 51 Svensk kulturturism 2023 – en förstudie, Visit Sweden 52 Evenemangsstaden Stockholm – Rapport om evenemangens betydelse för Stockholm, Stockholm Business Region 2024 53 https://www.dn.se/kultur/frida-soderqvist-varken-rosalia-eller-harry-styles-till- sverige-i-var-darfor-gar-stjarnorna/ 54 Kulturella och kreativa branscher – en motor för stockholmsregionen. Statistik och analys om KKB i Stockholms län. Kreativ Sektor 2026 55 Kartläggning av musikområdet i Stockholmsregionen, Region Stockholm 2025 Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 17 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad musikbranschens samlade intäkter uppgick till 17,2 miljarder kronor år 2024.56 Sverige har fyra gånger fler musikskapare än Storbritannien och Stockholm är en av Europas ledande städer för musikexport.57 Produktionen av serier och filmer i Stockholm ger direkta ekonomiska effekter (så kallad spend, t.ex. transporter, kost/logi, resor, hantverkare, företagstjänster och hotellnätter). 58 Den regionala filmfonden som Stockholm stad deltar i rapporterar att de samproduktioner som genomfördes 2025 spenderade 226 miljoner kronor i regionen.59 Verksamheter inom KKB bidrar även till innovation. De skapar nya produkter, tjänster, processer och affärsmodeller och driver innovation och produktivitet även i andra branscher genom kompetensöverföring, nätverk och idéutbyte.60 Enligt rapporten Why Technology Needs Artists (British Council, 2025) bidrar konstnärer till teknologisk utveckling genom kreativitet och mänskliga värden. De kulturella och kreativa produktionerna omfattar många olika yrkesgrupper som tillsammans utvecklar spel, skapar föreställningar, konserter och andra evenemang. Bland dem finns kostymörer, designers, ljussättare, ljudtekniker, musikläggare och många fler, vars arbete är avgörande för helhetsupplevelsen. Tillsammans bidrar dessa yrkesgrupper till både kvalitet och innovation inom kulturlivet. Genom att synliggöra kulturens kompetens, det vill säga den konstnärliga och kreativa förmågan att tolka samtiden, utmana etablerade perspektiv, skapa mening och utveckla nya idéer och uttryck, kan innovationskraft samt ekonomiska och samhällsutvecklande värden tydliggöras. Trots detta finns det få studier som visar på kreativa och kulturella branschers fulla bidrag till innovation och tillväxt. En av de stora utmaningarna för KKB är att de ofta försvinner i den officiella statistiken som följer en annan logik och inte alltid fångar branschernas omfattning och betydelse.61 Myndigheten för kulturanalys har fått i uppdrag att under 2026 ta fram förslag på hur tillförlitlig och relevant nationell statistik om KKB:s ekonomiska värden kan produceras och publiceras löpande. 56 Musikbranschen i siffror (2009-2024), Musiksverige 2025 57 Sweden’s Music Industry at a Crossroads – strategies for continued global success | Stim.se, STIM 2025 58 Stockholm växer med film, kulturförvaltningen Stockholms stad, Region Stockholm 2024 59 Film Stockholm 2025 (Region Stockholms och Stockholm stads gemensamma initiativ) 60 Boosting innovation and productivity through cultural and creative sectors, OECD 2024 61 Kulturella och kreativa branscher – en motor för stockholmsregionen. Statistik och analys om KKB i Stockholms län. Kreativ Sektor 2026 Bilaga 2 Dnr KUL 2025/528 Sida 18 (18) Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad Stockholms stads nya näringslivspolicy ska stödja arbetet med att Stockholm har ett företagsklimat som främjar olika former av näringslivsverksamhet. Näringslivspolicyn kompletteras med en etableringsstrategi som beskriver Stockholms position, styrkor och prioriteringar. Bland Stockholms stads styrkeområden finns kulturella och kreativa branscher. Stadens profil inom innovation och entreprenörskap är tydlig och även här ingår kulturella och kreativa branscher som en av stadens ledande positioner. Kultur lyfts som en viktig del i stadens arbete att värna och utveckla de förutsättningar som gör Stockholm till en tillväxt- och konkurrenskraftig stad. 62 Etableringar som främjar besöksnäringen och de kreativa och kulturella branscherna spelar därför en central roll. Slutsatser för stadens framtida utveckling • Stockholm stad behöver arbeta för att utveckla och stärka kulturella och kreativa kluster och samarbeten mellan olika samhällssektorer, såsom kultur, näringsliv och akademi • Stockholm stad behöver synliggöra den kreativitet och unika kompetens som finns inom kulturlivet för andra sektorer Slutord Det finns behov av att öka Stockholms stads ambitioner för att ge invånarna en mer jämlik tillgång till kultur och kulturlivet mer plats och bättre förutsättningar att utveckla Stockholm som stad. Presenterade fakta och analys visar på potential och utvecklingsbehov som landar i fyra övergripande områden som staden bör prioritera framöver: • Skapa bättre förutsättningar för Stockholms professionella kulturaktörer att verka och utvecklas • Ge stockholmarna en mer jämlik tillgång till kultur. Detta genom att stärka kulturlivet i varje stadsdelsområde samt underlätta för invånarna att ta del av det breda kulturutbud som finns i Stockholm • Skapa plats för kultur och väl omhändertagna kulturmiljöer och göra stadsmiljöer attraktiva och levande genom kulturdriven stadsutveckling • Synliggöra och stärka kultur som en bärande del av Stockholms stads identitet och en styrkeposition i stadens näringsliv 62 Näringslivspolicy och etableringsstrategi, Stockholms stad 2025

Minutes: § 11 Revidering av Kulturstrategiskt program för Stockholms stad KUL 2025/528 Beslut 1. Kulturnämnden godkänner förslaget till kulturstrategiskt program för Stockholms stad enligt bilaga 1 till förvaltningens tjänsteutlåtande. 2. Ärendet överlämnas till kommunstyrelsen. 3. Ärendet justeras omedelbart. Sammanfattning av ärendet Kulturförvaltningen har tagit fram ett förslag till nytt kulturstrategiskt program för Stockholms stad. Programmet ska ge riktning och samla Stockholms stad kring framtida kultursatsningar. Det nya programmet ska ersätta stadens tidigare kulturstrategiska program. Programförslaget beskriver sambandet mellan satsningar på kultur och andra samhällsvärden, med utgångspunkt i kulturens frihet. Syftet är att öka förståelsen för kulturens positiva effekter samt tydliggöra behovet av samverkan. Programmet beskriver även Stockholm som kulturstad ur de tre perspektiven hemstad, huvudstad och världsstad. Samtliga perspektiv är viktiga för att utveckla Stockholms fulla potential. Förslaget till kulturstrategiskt program tar avstamp i en vision för det framtida Stockholm som programmet ska bidra till. Programförslaget har fyra mål som konkretiserar riktningen för arbetet. 1. I Stockholm har kulturaktörer de bästa möjliga förutsättningarna 2. Kultur finns i varje stockholmares vardag 3. Kultur gör Stockholms stadsmiljöer attraktiva och levande 4. Kultur är en bärande del av Stockholms stads identitet Till varje mål hör ett antal åtaganden för nämnder och bolagsstyrelser, samt en ansvarsfördelning. Kulturförvaltningen bedömer att programmet skapar goda förutsättningar för stadens förvaltningar och bolag att arbeta med kultur mot gemensamma mål. Kulturförvaltningen stor potential i att fortsätta utveckla stadens samarbete kring kultur med utgångspunkt i det program som förvaltningen nu föreslår. Nämndens behandling av ärendet Sida 9 (39) Kulturnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 Framlagda förslag till beslut 1) Ordförande Torun Boucher m.fl. (V), Alma Carlsson m.fl. (S), Ylva Sjölin (MP), Niclas Peyron (L) och Jonas Naddebo (C) föreslår (se beslutet). 2) Kristina Lutz m.fl. (M) föreslår att nämnden delvis godkänner förvaltningens förslag till beslut, och anför därutöver följande: Vi ser positivt på en revidering av stadens kulturstrategiska program. Stockholm är en unik huvudstad såväl ur ett europeiskt som svenskt perspektiv. En huvudstad med särskilda förutsättningar att erbjuda ett kulturliv som finns nära människor genom hela livet, oavsett ålder och livssituation. Vi kristdemokrater vill att kulturen ska vara en självklar och närvarande del av stockholmarnas vardag och staden har en viktig roll i att möjliggöra detta. Det reviderade programmet innehåller många goda ambitioner. Samtidigt visar majoriteten återigen att det finns ett tydligt glapp mellan ambition och faktisk politik. Programmet lyfter vikten av ett levande stadsliv, trygga miljöer och goda förutsättningar för kultur även kvälls- och nattetid. Trots detta har majoriteten valt att minska antalet ordningsvakter i staden. En förutsättning för ett levande kulturliv är att staden är trygg att röra sig i. Tyvärr har majoriteten istället skurit ned antalet kommunala ordningsvakter som hade kunnat bidra till en tryggare stad. Tryggheten behöver prioriteras. Programmet betonar också vikten av att kultur ska vara tillgänglig för alla stockholmare - oavsett ålder. För de allra äldsta kan det vara svårt att ta sig till kulturutbudet. Då krävs att kulturen i större utsträckning kan komma till dem. Vi har därför föreslagit att Kulanpremien även ska omfatta vård- och omsorgsboenden. Ett förslag som majoriteten valt att avslå. Det är ett konkret exempel på hur ambitioner om jämlik tillgång till kultur inte följs av faktiska beslut. Vidare är möjligheten för barn och unga att utvecklas inom kultur avgörande för återväxten i kulturlivet. Här hade staden kunnat spela en större roll i främjandet och uppmuntra kreativa unga genom att tillgängliggöra egna lokaler. Exempelvis står många lokaler i skolorna tomma efter skoltid och hade kunnat användas som replokaler för unga musiker och band. Även detta är ett förslag som avslagits av majoriteten. Sida 10 (39) Kulturnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 Därtill har styret aktivt motarbetat reformer som skulle stärka det lokala kulturlivet och de kulturella och kreativa näringarna som skapar en levande stad. Möjligheten till gårdsförsäljning är ett tydligt exempel. Småskaliga producenter av alkoholhaltiga drycker är en del av stadens kulturella och kreativa ekosystem och bidrar till levande stadsmiljöer och en attraktiv besöksnäring - något som programmet i andra delar lyfter som centralt men som styret under året gjort allt för att begränsa möjligheterna till. Stockholms kulturliv behöver bättre förutsättningar, mindre reglering och större frihet. Om kulturen ska blomstra behöver styret minska avståndet mellan ord och faktisk handling. Då behöver trygghet, minskat regelkrångel och flexibla lösningar som öppnar upp stadens resurser för kulturen prioriteras högre. 3) Emelie Wassermann (SD) föreslår att nämnden avslår förvaltningens förslag till beslut, och anför därutöver följande: Det föreslagna kulturstrategiska programmet innehåller höga ambitioner men brister i sin utformning som styrdokument. Programmet saknar tillräcklig tydlighet i hur mål ska följas upp, hur ansvar ska utkrävas och hur resurser ska prioriteras. Av det tillhörande faktaunderlaget framgår att det finns betydande brister i nuvarande system, inte minst när det gäller uppföljning av bidrag och kontroll av hur medel används. Att i detta läge föreslå ökade satsningar och stärkt finansiering utan att först säkerställa en fungerande uppföljning riskerar att leda till att skattemedel används ineffektivt eller felaktigt. Det är särskilt anmärkningsvärt att offentlig konst lyfts fram som en viktig del av stadens utveckling, samtidigt som tidigare påtalade brister i kontroll och förvaltning av stadens konstinnehav kvarstår. Sverigedemokraterna anser att ett kulturstrategiskt program måste bygga på tydlig styrning, skarpa krav på uppföljning och ett tydligt ansvarstagande. Kulturpolitiken ska präglas av kvalitet, tillgänglighet och respekt för skattebetalarnas pengar, inte av otydliga mål och bristande kontroll. Beslutsgång Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att nämnden beslutar enligt förslag från Torun Boucher m.fl. (V), Alma Carlsson Sida 11 (39) Kulturnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 m.fl. (S), Ylva Sjölin (MP), Niclas Peyron (L), och Jonas Naddebo (C). Reservationer Kristina Lutz m.fl. (M) och Emelie Wassermann (SD) reserverar sig mot beslutet med hänvisning till sina respektive förslag. Särskilda uttalanden Jonas Naddebo (C) lämnar följande särskilda uttalande: Det är i stora delar glädjande att ta del av förslaget till reviderat kulturstrategiskt program för Stockholms stad. När vi styrde under förra mandatperioden antog staden sitt första kulturstrategiska program. Tidigare program har gjort skillnad och lett till goda resultat, kulturens roll i samhällsutvecklingen har stärkts vilket givetvis var ambitionen. Det är glädjande att kulturen blivit en tydligare del i fler av stadens verksamheter. Vi välkomnar också att programmet utvecklats med mål och åtgärder. Det har blivit ett konkretare verktyg som kan följas upp på ett tydligare sätt. Samtidigt vill vi lyfta en del av majoritetens politik som vi varnat för tidigare. I programmet föreslås det i åtagande 1.2 ”säkra att hyrorna för de av stadens egna lokaler som används av professionella kulturaktörer och civilsamhället hålls på en för båda parter hållbar nivå”. Vi anser att detta i förlängningen riskerar att bli ett förtäckt kulturstöd om staden ska särbehandla de aktörer som råkar verka i stadens egna fastigheter. Det är därför angeläget att noggrant analysera de långsiktiga konsekvenserna av vad ett sådant åtagande skulle kunna leda till, inte minst ur transparens- och likabehandlingsperspektiv. Kulturstöd ska vara öppna, förutsägbara och likvärdiga – inte beroende av fastighetsägande. Ersättaryttranden Ersättaren Destiny Zandi Lindgren (KD) instämmer i förslag till beslut från Kristina Lutz m.fl. (M). Handlingar i ärendet • KUL 2025/528-1 Kulturstrategiskt program för Stockholms stad - Tjänsteutlåtande • KUL 2025/528-2 Bilaga 1 - Förslag till Kulturstrategiskt program för Stockholms stad Sida 12 (39) Kulturnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21 • KUL 2025/528-3 Bilaga 2 Faktaunderlag och analys inför revidering av kulturstrategiskt program för Stockholms stad Sida 13 (39) Kulturnämnden Protokoll nr 4/2026 2026-04-21