Södermalm Budget 2027-2029: Elderly Care, Preschools, Population Decline

I detta underlag beskrivs de kommande årens utveckling och prioriteringar för stadsdelsnämndens kärnverksamheter samt nämndens strategiska satsningar, samverkan och lokala utvecklingsbehov som bidrar till kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och stadens vision. Satsningarna har sin utgångspunkt i nämndens kärnverksamheter, de prioriterade områdena i stadens budget. [Tjänsteutlåtande Underlag for budget 2027 med inriktning 2028.pdf] start.stockholm Södermalms stadsdelsnämnd Tjänsteutlåtande Dnr: SÖD 2026/222 Sid 1 (2) Underlag för budget 2027 med inriktning 2028 och 2029 för Södermalms stadsdelsnämnd Förslag till beslut 1. Stadsdelsnämnden godkänner förslaget till underlag för budget 2027 med inriktning för 2028 och 2029 med bilagor och den överlämnar till kommunstyrelsen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Ärendets beredning Ärendet har beretts i stadsdelsdirektörens stab och kansli i samarbete med förvaltningens ledningsgrupp samt chefer och nyckelpersoner inom respektive avdelning. Ärendet har behandlats i pensionärsrådet och i förvaltnings ledningsgrupp den 13 april 2026. Kerstin Andersson Stadsdelsdirektör Handläggare Till Anna Svahn Södermalms stadsdelsnämnd Telefon: 08-508 12 480 Tjänsteutlåtande Sid 2 (3) start.stockholm Innehållsförteckning 1 Strategisk inriktning ............................................................................................................. 4 2 Lokala utvecklingsbehov ...................................................................................................... 8 2.1 Välbefinnande och hälsa.............................................................................................................. 8 2.2 Uppväxtvillkor och utbildning .................................................................................................... 9 2.3 Arbete och företagande .............................................................................................................. 10 2.4 Boende och stadsmiljö............................................................................................................... 10 2.5 Demokrati och trygghet ............................................................................................................. 12 2.6 Miljö och klimat ........................................................................................................................ 14 3 Planeringsförutsättningar för nämndens verksamhetsområden .................................... 15 3.1 Förskoleverksamhet................................................................................................................... 15 3.2 Verksamhet för barn, kultur och fritid ....................................................................................... 17 3.3 Äldreomsorg .............................................................................................................................. 18 3.4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning .......................................................... 20 3.5 Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri ....................................................................... 21 3.6 Stadsmiljöverksamhet ............................................................................................................... 24 3.7 Ekonomiskt bistånd ................................................................................................................... 26 3.8 Arbetsmarknadsåtgärder ............................................................................................................ 27 3.9 Övrigt ........................................................................................................................................ 28 4 Sammanfattande ekonomisk analys .................................................................................. 35 4.1 Drift ........................................................................................................................................... 35 4.2 Investeringar .............................................................................................................................. 40 5 Lokalförsörjningsplan ........................................................................................................ 42 5.1 Sammanfattning......................................................................................................................... 42 5.2 Planeringsförutsättningar ........................................................................................................... 43 5.3 Hyreskostnadsutveckling ........................................................................................................... 44 5.3.1 Administrativa lokaler ....................................................................................................... 45 5.3.2 Arbetsmarknad .................................................................................................................. 45 5.3.3 Förskolor ........................................................................................................................... 46 5.3.4 Kultur ................................................................................................................................ 46 5.3.5 Särskilda boenden för äldre ............................................................................................... 47 Tjänsteutlåtande Sid 3 (4) start.stockholm 5.4 Samverkan ................................................................................................................................. 47 5.5 Lokalplanering - ej pedagogisk verksamhet .............................................................................. 48 5.5.1 Nuläge 31 januari 2026 ..................................................................................................... 48 5.5.2 Behov och planering av lokaler för (första planeringsperioden) ....................................... 48 5.5.3 Behov och planering för lokaler (andra planeringsperioden) ............................................ 49 5.6 Lokalplanering - pedagogisk verksamhet stadsdelsnämnder .................................................... 49 5.6.1 Nuläge 31 januari 2026 ..................................................................................................... 49 5.6.2 Planering av lokaler för år 2027-2034 (första planeringsperioden) .................................. 50 5.6.3 Planering av lokaler för år 2035-2046 (andra planeringsperioden) ................................... 51 5.7 Boendeplanering- särskilda boenden för äldre .......................................................................... 52 5.7.1 Nuläge 31 januari 2026 ..................................................................................................... 52 5.7.2 Behov och planering år 2027-2034 (första planeringsperioden) ....................................... 52 Bilagor Bilaga 1: Bilaga 01 - SDN12 Bilaga 2: Bilaga 02 - Klimatanpassningsinvesteringar Bilaga 3: Bilaga 03 - Parkleksplan Södermalm Bilaga 4: Bilaga 04 - Kompetensförsörjningsplan Tjänsteutlåtande Sid 4 (5) start.stockholm 1 Strategisk inriktning I detta underlag beskrivs de kommande årens utveckling och prioriteringar för stadsdelsnämndens kärnverksamheter samt nämndens strategiska satsningar, samverkan och lokala utvecklingsbehov som bidrar till kommunfullmäktiges tre inriktningsmål och stadens vision. Satsningarna har sin utgångspunkt i nämndens kärnverksamheter, de prioriterade områdena i stadens budget. Demografisk utveckling under planperioden och på längre sikt Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna Södermalm, Långholmen, Reimersholme, Hammarby Sjöstad, Gamla stan och Riddarholmen. Stadsdelsområdets befolkning prognostiseras till 131 015 invånare år 2026. Från och med år 2027 kommer antalet invånare öka något för att sedan minska årligen fram till 2034 då antalet invånare prognostiseras till 128 391 personer. Södermalm är det enda stadsdelsområdet där befolkningen förväntas att minska till och med år 2034. Att befolkningen inom stadsdelsområdet minskar mot slutet av prognosperioden förklaras delvis av att det tidigare varit ett omfattande bostadsbyggande i området. Prognos över befolkningsutvecklingen i stadsdelsområdet år 2026–2029 Befolkning år 2026 år 2027 år 2028 år 2029 0 år 1306 1294 1279 1279 1-5 år 5243 5113 4999 4911 6-15 år 10 002 9730 9494 9211 16-19 år 4870 4905 4804 4780 20-24 år 6146 6238 6338 6360 25-64 år 74 889 74 520 73 919 73 186 65-79 år 20 591 20 841 21 120 21 696 80-89 år 6820 7315 7700 8008 90+ 1150 1198 1274 1338 Totalt 131 015 131 154 130 927 130 768 Män 63 331 63 405 63 297 63 224 Kvinnor 67 684 67 749 67 630 67 544 Källa: Områdesdatasystem (ODS), Sweco 2025. Enligt 2025 års befolkningsprognos beräknas antalet invånare till drygt 130 768 personer år 2029. Det är en total minskning med 247 personer från 2026. Antalet personer över 80 år beräknas öka med drygt 1188 personer mellan 2026 till 2029. Även åldersgrupperna 20–24 år (+ 214) och 65–79 år (+ 1105) samt 90+ (+188) ökar, medan man ser en minskning i övriga åldersgrupper under perioden. Tjänsteutlåtande Sid 5 (6) start.stockholm Källa: Områdesdatasystem (ODS), Sweco 2025. Geografiska områden med särskilda utmaningar Inom stadsdelsområdet finns tre områden som är klassade som öppna drogscener: västra och centrala Södermalm samt Mariakvarteren. Områdena utgör viktiga trafiknav och är en central del av stadens nöjesliv, samtidigt som de fungerar som mötesplatser för många ungdomar. Här finns också en högre andel socialt utsatta personer och individer med missbruksproblematik. Det hänger delvis samman med att det inom området finns flera vårdinrättningar/verksamheter som riktar sig till personer med beroende, liksom frivilligorganisationer som erbjuder mat, social gemenskap, värme och trygghet för målgruppen. Förvaltningen fortsätter att, i nära samverkan med polis, region, uppsökande verksamheter och näringsidkare, stärka det operativa samarbetet för att öka tryggheten på centrala Södermalm. Förvaltningen utvecklar trygghetsarbetet kring det nya Slussenområdet under 2026, i takt med att den nya bussterminalen och handelsplatsen färdigställs. Arbetet sker i nära samverkan med Polisen, trafikkontoret, fastighetsägare, exploateringskontoret och regionen, med målet att etablera en långsiktig och hållbar samarbetsstruktur. Ambitionen är att förvaltningen ska inleda platsaktivering i området under sommaren 2026. En tillfällig samverkanslokal har etablerats på platsen, och i samband med att den nya handelsplatsen står klar är förhoppningen att en permanent samverkanslokal kan inrättas för det fortsatta arbetet. De största utmaningarna respektive möjligheterna inom stadsdelsområdet Ökat behov inom äldreomsorgen och minskat behov inom förskolan Den demografiska utvecklingen innebär att antalet äldre, särskilt i de högre åldersgrupperna ökar, samtidigt som den arbetsföra delen av befolkningen minskar. Detta skapar ett växande Tjänsteutlåtande Sid 6 (7) start.stockholm gap mellan behov och resurser och ställer krav på nya arbetssätt för att långsiktigt klara välfärdsuppdraget. Inom stadsdelsområdet är andelen äldre redan hög och förväntas öka snabbt under planperioden, vilket medför ett ökat behov av äldreomsorg, både inom hemtjänsten och i särskilda boenden. Samtidigt som efterfrågan på platser i särskilt boende ökar finns omfattande renoveringsbehov i befintliga fastigheter. Samtidigt minskar antalet barn, vilket påverkar förskolornas verksamhet och lokalanvändning. Det kräver långsiktig planering, tillgång till kvalificerad personal och en anpassning av resurser för att möta förändrade behov. Strategiska prioriteringar • Säkerställa fler platser på särskilda boenden utifrån utökat behov. • Anpassa lokalförsörjningen inom förskolorna utifrån minskat barnunderlag och säkra den kommunala platstillgången i hela stadsdelsområdet. • Se över eventuella omställningar av personalresurser från förskola till äldreomsorg. Omställning till den nya socialtjänstlagen och en god och nära vård och omsorg Omställningen till den nya socialtjänstlagen (SoL) får stor påverkan på både organisation och uppdrag. På kort sikt innebär den ökade kostnader, eftersom lagen medför förändrade rättsliga krav på arbetssätt, organisering och uppföljning. De nya arbetssätten förväntas på längre sikt leda till att färre personer behöver omfattande socialtjänstinsatser. Utfallet är dock beroende av den övriga samhällsutvecklingen samt av eventuellt fler större reformer som kan påverka socialtjänstens arbete. Utfallet är även beroende av ökad samverkan både inom staden liksom med andra huvudmän. Förvaltningen är en av fyra pilotstadsdelar och deltar i stadens gemensamma arbete för likvärdighet, i nära samverkan med övriga pilotstadsdelar. Parallellt pågår omställningen till god och nära vård och omsorg, med ökat fokus på samverkan både inom och utanför förvaltningen utifrån individens behov. Strategiska prioriteringar Samverkan med: • Andra aktörer och huvudmän för vuxna personer med samsjuklighet och att tillsammans med socialförvaltningen och andra stadsdelsnämnder bevaka hur och när samsjuklighetsutredningen kan påverka arbetet för personer med beroendeproblematik. • Skola, socialtjänst och Region Stockholm. Den interna samverkan mellan sociala avdelningen och förskoleavdelningen fortsätter att bidra till ett välfungerande samarbete med aktörer såsom grund- och gymnasieskola, polis, barn- och ungdomspsykiatri, habilitering och andra verksamheter inom Region Stockholm. Samverkan bidrar till att upptäcka och motverka en negativ utveckling när det gäller bland annat psykisk ohälsa, kriminalitet och skolfrånvaro. • Region Stockholm, särskilt med primärvården, för att kunna möta det ökade behovet av omsorg och hälso- och sjukvårdsinsatser hos framförallt gruppen äldre över 85 år. Tjänsteutlåtande Sid 7 (8) start.stockholm Kompetensförsörjning: • Stärka chefer och nyckelfunktioner i förändringsledning för att möta kraven i nya socialtjänstlagen samt för att lyckas med arbetet med god och nära vård och omsorg. • Fortsätta arbetet med att rekrytera, behålla och utveckla personal samt skapa förutsättningar för en hållbar kompetensförsörjning. • Utvärdera hur resurserna inom de olika enheterna kan användas mer effektivt, både inom myndighetsutövning och utförarverksamhet. Se ytterligare prioriteringar under avsnitt 3.9 Personalfrågor och ett hållbart arbetsliv. Digitalisering: • Den nya socialtjänstlagens förändrade dokumentationskrav ställer ökade krav på verksamhetssystemen och på förvaltningens förmåga att genomföra förändringar i IT- miljön. Det är därför prioriterat att säkerställa tillräckliga resurser och rätt kompetens för att införa nya system, genomföra nödvändiga anpassningar och samtidigt värna om brukarnas rättssäkerhet. Förändringar som påverkar handläggningen av individärenden behöver kombineras med riktade kompetenshöjande insatser till medarbetarna. Parallellt med detta behöver förvaltningen stärka den långsiktiga digitala utvecklingen. Ökad användning av digitala tjänster, vidareutveckling av välfärdsteknik samt tillgängliga och användbara digitala stöd är centrala delar i arbetet för ökad effektivitet och kvalitet i verksamheterna. Arbetet kräver en tydlig och samordnad styrning i nära samverkan mellan berörda förvaltningar och centrala funktioner med ansvar för IT, digitalisering, informationssäkerhet och välfärdsfrågor. Särskilt angeläget är att snarast införa IT-lösningen för säkra meddelanden för att kunna kommunicera med andra förvaltningar och huvudmän på ett säkert sätt. Trygghetspunkter Stadsdelsnämnden uppfyller idag sitt ansvar för höjd beredskap inom ramen för gällande överenskommelser och har även frivilligt inkluderat höjd beredskap i risk- och sårbarhetsanalysen. Om den nya lagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap (LKRB) träder, som föreslaget den 1 januari 2027, kommer det innebära ett betydligt utökat kommunalt ansvar som bedöms bli kostnadsdrivande och kräva väsentligt ökade anslag. LKRB innebär att kommunerna åläggs nya uppgifter såsom att ansvara för särskilda samlingsplatser, ge stöd vid användning av skyddsrum och verkställa utrymning. Förslaget ställer ökade krav på lokaler, personal, utbildning, samordning och materiella resurser. Stadsdelsområdet har redan i dag fyra trygghetspunkter och kan komma att behöva utöka antalet till totalt 13. Det innebär behov av både fortsatt och utökad personalutbildning samt strategiska inköp och regelbunden omsättning av material, för att säkerställa en beredskap dygnet runt och vid behov kunna ge invånare tillgång till kommunikation, värme, vatten och möjlighet till vila. Förvaltningen ser positivt på att kommunens ansvar tydliggörs och att planeringsbegrepp för fredstida kriser införs. Samtidigt finns stora variationer i kommuners geografiska och strukturella förutsättningar, vilket påverkar kostnadsbilden. Förslagen i utredningen är resurskrävande och bedöms inte kunna genomföras inom nuvarande Tjänsteutlåtande Sid 8 (9) start.stockholm ekonomiska ramar. Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget är åtgärderna nödvändiga, men förvaltningen ser en tydlig risk att statlig finansiering inte fullt ut kommer att täcka de ökade kostnader som följer av lagens nya krav. För att lagen ska kunna realiseras krävs därför en avsevärt högre finansiering av kommunernas beredskapsarbete än idag. Se text och prioriteringar under avsnitt 3.9 Civil beredskap. 2 Lokala utvecklingsbehov Här beskrivs stadsdelsområdets lokala utvecklingsbehov som bidrar till att främja hållbarhet och motverka stadens socioekonomiska segregation. Områdena rör övergripande frågor som kan komma att påverka budget och andra centrala styrdokument. 2.1 Välbefinnande och hälsa Beroendeproblematik Inom stadsdelsområdet finns en mängd olika vårdinrättningar/verksamheter som riktar sig till personer med beroendeproblematik och även flera frivilligorganisationer som erbjuder mat, social gemenskap, värme och trygghet för målgruppen. Flera boenden som drivs av Stiftelsen SHIS Bostäder finns också inom stadsdelsområdet där såväl Stockholm stad som andra kommuner erbjuder boenden. Till följd av det vistas ett stort antal människor med ett flertal riskfaktorer, exempelvis missbruk, kriminalitet och/eller psykisk ohälsa, i stadsdelsområdet men som är folkbokförda i andra stadsdelsområden eller kommuner. Otryggheten är många gånger missbruksrelaterad utifrån att det för med sig personer påverkade av narkotika och/eller alkohol. Nedskräpning i form av exempelvis kanyler samt brottslighet i form av misshandel och drogförsäljning är ett påtagligt problem särskilt inom de öppna drogscenerna, Socialt uppsökande arbete är en viktig del i arbetet att förbättra tryggheten för de som bor och vistas i området. Syftet med det uppsökande arbetet är att länka personer med beroendeproblematik i kombination med psykisk ohälsa som vistas i området till regionens vårdinstanser alternativt till socialtjänsten. Förflyttningar av missbruksrelaterad problematik kan ske ganska snabbt och det uppsökande arbetet behöver vara flexibelt och ske i nära kontakt med stadens uppsökare. Förvaltningens uppsökare behöver fortsätta att arbeta flexibelt och följa målgruppen över stadsdelsområdet och prioritera insatser där det mest behövs utifrån aktuell problembild. Genom samarbeten ute på fältet och förvaltningens fortsatta uppsökande arbete klarnar bilden och samstämmigheten kring målgruppen. Förvaltningen ser ett fortsatt behov av samverkan mellan socialtjänst, polis, regionens vårdinstanser och frivilligorganisationer. Med anledning av förflyttningar behöver förvaltningen och samverkanspartner samordna arbetet med att identifiera fokuspersoner, hitta sätt att nå fram till dem och komma i kontakt med deras hemkommuner eller andra stadsdelsförvaltningar när de far illa. Strategisk prioritering • Fortsätta verka för samverkan med polis, socialförvaltningen, regionens vårdgivare och frivilligorganisationer för att utveckla det socialt uppsökande arbetet och Tjänsteutlåtande Sid 9 (10) start.stockholm samarbeta kring uppmärksammade fokuspersoner för att öka tryggheten. • Stärkt samverkan med andra aktörer och huvudmän för vuxna personer med samsjuklighet. Ett sammanhållet stöd av flera myndigheter och vårdgivare, bland annat psykiatrin och beroendevården, är viktigt för den enskildes återhämtning och för att stärka och förebygga psykisk och fysisk ohälsa. 2.2 Uppväxtvillkor och utbildning Minskat barnunderlag och barns närvaro Swecos befolknings- och kapacitetsprognos år 2027–2034 visar att det i stadsdelsområdet blir 629 färre barn i förskoleåldern 1-5 år, vilket innebär 332 färre barn fram till 2029. Att så många barn som möjligt tar del av förskolans verksamhet är viktigt eftersom det ökar möjligheterna till tidigt och förebyggande stöd men också för att rusta barn inför skolan. Det är färre antal barn som går på förskola i kommunal regi i jämförelse med enskild regi i stadsdelsområdet. Förvaltningen fortsätter det uppsökande arbetet genom att bland annat skicka ut information om att det finns förskola och allmän förskola till de familjer som inte har någon plats. Förskolornas kö följs regelbundet upp av rektor och biträdande rektor och förskolan kontaktar i tidigt skede de vårdnadshavare vars barn erbjuds en plats. Detta i syfte att etablera snabb kontakt med intresserade vårdnadshavare. Barnets närvaro i förskolan har betydelse för barnets möjlighet till lärande, utveckling och välmående. Förvaltningen ser ett utvecklingsområde i att bättre följa barnens närvaro, att barnen inte bara är inskrivna i förskolan utan även deltar regelbundet i förskolans verksamhet. Antal barn i förskolan varierar under ett år. Det ställer höga krav på en flexibel organisation och en effektiv lokalanvändning inom respektive förskola. Förvaltningen analyserar fortlöpande efterfrågan på förskoleplatser och gör en bedömning av vilka lokaler som på bästa sätt främjar förskolans långsiktiga behov och verksamhet. Den minskade efterfrågan på förskoleplatser innebär att nämnden behöver vara beredd på att hantera eventuella åtgärder från enskilt drivna förskolor till följd av det sjunkande barnunderlaget. Även behovet av att eventuellt avveckla förskolor i kommunal regi behöver vägas in i den samlade bedömningen. Platsgarantin kommer att ändras från 1 juli 2026 och enbart erbjudas inom kommunala förskolor. Det betyder att om vårdnadshavaren inte får något av sina köalternativ får de en garantiplats inom de kommunala förskolorna. Förvaltningen kommer att följa effekterna för förskolornas lokalförsörjning och ekonomi. Strategiska prioriteringar • Anpassa lokalförsörjningen inom förskolorna utifrån minskat barnunderlag och säkra den kommunala platstillgången i hela stadsdelsområdet. • Fortsätta arbetet för en hög inskrivningsgrad och barnens faktiska närvaro i förskolan. För att uppnå detta fortsätter utvecklingen av samverkan mellan öppna förskolan och förskolan i syfte att nå vårdnadshavare och familjer där barnen inte är inskrivna i förskolan. Tjänsteutlåtande Sid 10 (11) start.stockholm 2.3 Arbete och företagande Förvaltningen har inte identifierat något särskilt lokalt utvecklingsbehov avseende arbete och företagande, men kommer att följa stadens nyetablerade roller som områdesgemensamma näringslivssamordnare i samarbete med Stockholm Business Region AB och hur uppdraget kan gynna lokalt näringsliv. 2.4 Boende och stadsmiljö Stort besökstryck i Södermalms parker, parklekar Stadsdelsområdet är ett av de mest tätbebyggda och välbesökta områdena inom staden. Det innebär att områdets parker och grönområden utgör några av stadens viktigaste allmänna ytor. Dessa utgör viktiga mötesplatser, inte bara för boende, men också för besökare från övriga Stockholm, Sverige och utlandet. Stadsdelsområdet har även successivt förtätats och mer ny bebyggelse är planerad i nära anslutning till stadsdelsområdet. Sammantaget innebär detta att parkerna utsätts för stort slitage. Som exempel kan anges Mariatorget där gräsytorna årligen måste ses över på grund av det stora besökstrycket och att Nytorgets gräsyta för cirka tio år sedan behövde bytas ut till konstgräs då vanligt gräs inte kunde etableras vid platsen. Avskrivningstiden för en nyanlagd gräsyta är cirka 10–15 år men vid många platser måste en nyinvestering göras mycket tätare än vad avskrivningstiden uppgår till. Se text under avsnitt 4.2 Investeringar. Flera parker och lekplatser används i praktiken som skol- och förskolegårdar vilket också bidrar till ett stort slitage. Eftersom många skolor och förskolor saknar tillräckliga utemiljöer kommer nämnden kommande år behöva lägga mer resurser på att upprusta barns lekmiljöer. Under flera år har även parkerna i ökad utsträckning nyttjats för olika evenemang som lockar till sig många besökare. Flera försäljningsplatser i form av kaféer och matvagnar har också tillkommit i parkerna. Mot bakgrund av den beskrivning som görs ovan, gör förvaltningen och trafikkontoret bedömningen att utvecklings- och underhållsåtgärder behöver genomföras på allmän platsmark (både park- och gatumark) inom stadsdelsområdet kommande år för att på sikt kunna möta det stora besökstrycket. För att åstadkomma detta behöver förvaltningarna gemensamt analysera och planera kommande års investerings- och underhållsinsatser. Ett annat område som både förvaltningen och trafikkontoret ser ett behov av att utveckla är att insatser på allmän platsmark i större utsträckning behöver anpassas till äldres behov, detta då antalet äldre ökar kraftigt inom stadsdelsområdet. Utifrån en enkätundersökning som förvaltningen genomförde vid årsskiftet 2025/2026, bland 800 slumpmässigt utvalda personer över 70 år inom stadsdelsområdet (varav 487 svarande), framfördes önskemål om fler toaletter, fler bänkar i skugga, mer blomsterprakt, bättre snöröjning samt handledare där kraftiga lutningar råder. Förvaltningen har vidare kontakt med idrottsförvaltningen avseende behov av spontanidrottsytor på parkmark och hur ett samarbete kan vidareutvecklas. Det finns även behov av att se över hur samarbetsformer beträffande idrottsytor på och i anslutning till parkmark kan utvecklas, vilket även innefattar drift och underhåll av tillfartsvägar till Tjänsteutlåtande Sid 11 (12) start.stockholm idrottsanläggningar. Även andra förvaltningar och bolag inom staden som påverkar eller påverkas av den allmänna platsmarken kan framöver behöva involveras i denna gemensamma planering, såsom Stockholm Vatten AB, kommunala bostadsföretag, stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret. Strategisk prioritering tillsammans med trafikkontoret • Genomföra gemensamma analyser och planera för åtgärder som på ett hållbart sätt kan möta det stora besökstrycket på offentliga platser och möta en åldrande befolknings behov i stadsmiljön. Ökat behov av särskilda boenden och LSS-boenden Särskilda boenden Enligt Swecos prognos kommer det år 2040 att behövas 1595 fler platser på vård- och omsorgsboenden i innerstaden (Södermalm, Norra innerstaden och Kungsholmen), vilket beror på svårigheter att hitta lämpliga byggområden. Prognosen för äldreomsorgen visar att det kommer att behövas 125 fler platser på vård- och omsorgsboenden på Södermalm mellan 2026 och 2029 för att kunna möta den ökande efterfrågan. Många äldre vill bo kvar i sin stadsdel. I stadens övergripande boendeplan görs bedömningen att det kommer bli svårt för innerstaden att nå det generella målet om att äldre ska kunna bo kvar i den stadsdel där de bor eller själva önskar att bosätta sig. Det kräver att nya boendeformer och bostadsanpassningar utvecklas. Förvaltningen lyfter fram betydelsen av att servicehus behålls som mellanboendeform så länge behoven finns, eftersom de spelar en central roll i att erbjuda både trygghet och service och därför inte bör ersättas av exempelvis seniorbostäder. Utbyggnaden av stadens äldreboenden styrs av den samordnade äldreboendeplaneringen (SÄB). Äldrenämnden samordnar arbetet, som beslutas och följs upp av kommunstyrelsen. Renoveringar och evakueringsplanering ingår och samordnas centralt. LSS-boende Sweco har tagit fram en prognos över det kommande behovet av bostad med särskild service för perioden 2026–2035. Vad gäller bostad med särskild service för vuxna inom lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) och Socialtjänstlagen (SoL) förväntas det ske en ökning på 19 procent av antalet boende inom regionen. I genomsnitt innebär det en tillväxttakt på 13 personer per år. Inom verksamhetsområdet socialpsykiatri väntas ett behov av omkring 55 platser per år under perioden respektive för stödboende omkring 70 platser under perioden. Enligt stadens befolkningsprognos, gällande perioden 2026-2035, förväntas en svag befolkningsutveckling inom innerstaden med en minskning med 7 550 personer till år 2035. Befolkningen för stadsdelsområdet väntas minska med 6 procent. Befolkningsmängden inom Norra innerstaden respektive Kungsholmen beräknas vara i nivå med innevarande år. Sammantaget kan detta bidra till en något lägre utvecklingstakt över bostäder med särskild service inom regionen. Förvaltningen har i dagsläget tecknat individuella avtal för 57 brukare med privata utförare som inte anslutit sig till stadens LOV- avtal (lagen om valfrihet). Detta är en minskning Tjänsteutlåtande Sid 12 (13) start.stockholm jämfört med föregående boendeplan då förvaltningen rapporterade 61 brukare med individuella avtal. Förvaltningen ser ett fortsatt behov av grupp- och servicebostäder inom samtliga kategorier, samt stödboende enligt SoL. Befolkningen inom stadsdelsområdet prognostiseras minska något de närmaste 10 åren, något som kan påverka det framtida behovet av grupp- och servicebostäder. Strategiska prioriteringar: • Ta fram en samordnad äldreboendeplanering. Därefter rusta upp vård- och omsorgboenden, både fastighet och inventarier. I planeringen ingår plan för evakueringsboenden. • Fortsätta bevaka målgruppernas behov inom de områden förvaltningen har rådighet över när nya bostäder planeras i stadsdelsområdet och tidigt framföra behov av exempelvis bostäder med särskild service och boenden för både yngre och äldre brukare. • Samverka med övriga stadsdelsförvaltningar i innerstaden samt äldreförvaltningen och socialförvaltningen i arbetet med att ta fram gemensamma underlag till de stadsövergripande planerna för särskilda boenden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Dessa underlag bör innehålla kostnadskalkyler för respektive förvaltning utifrån tidsomfattning, lokalhyror, planering med bland annat fastighetskontoret. • I samverkan mellan fackförvaltningar och stadsdelar komma överens om kostnadsfördelning inför och under eventuella ombyggnationer av befintliga lokaler till grupp- och servicebostäder. 2.5 Demokrati och trygghet Öppna drogscener Inom stadsdelsområdet finns tre områden som klassas som öppna drogscener, västra Södermalm, centrala Södermalm och Mariakvarteren. På västra Södermalm har förvaltningen under de senaste åren prioriterat flera olika insatser för att problematiken i området ska minska. En bra och stark samverkan har byggts upp med såväl lokala aktörer (föreningar, bostadsbolag, boende och näringsidkare) som med kriminalvård, regionen och andra vårdgivande organisationer. Det socialt uppsökande arbetet, med syfte att länka personer med missbruksproblematik till vård alternativt socialtjänst, har varit viktigt och skett i tät samverkan med Polisen och socialförvaltningens uppsökarteam. Vidare har trygghetsprojektet ”Sommar i Tanto” genomförts årligen sedan 2023 med dagliga aktiviteter och framträdanden. Trygghetsskapande åtgärder i stadsmiljön och parker har också genomförts för att bidra till ökad trygghet inom området. Sammantaget kan konstateras att insatser som gjorts bidragit till minskad problematik inom området. Förvaltningens trygghetsmätning visar sammanfattningsvis på en något ökad grad av trygghet hos Södermalmsborna inom västra Södermalm. Enligt Polisens brottsstatistik har antalet narkotikabrott och brott mot knivlagen minskat något inom området. För att kunna bibehålla den positiva utvecklingen behöver förvaltningen fortsätta aktiveringen och locka fler Tjänsteutlåtande Sid 13 (14) start.stockholm parkbesökare till platsen i syfte att öka den sociala kontrollen. Förvaltningen behöver fortsätta att skapa bättre förutsättningar för externa aktörer att nyttja området för olika evenemang. På centrala Södermalm har förvaltningen också prioriterat insatser för att problematiken ska minska. Bland annat har platssamverkan tillsammans med trafikkontoret, lokalpolis, fastighetsägare och företagare utökats på Medborgarplatsen, med anledning av ombyggnationen av Söderhallarna. Aktivering året runt på Medborgarplatsen, i Björns trädgård och Fatbursparken har utvecklats löpande och trygghetsskapande åtgärder i stadsmiljön har genomförts. Centrala Södermalm är dock den öppna drogscen, tillsammans med Mariakvarteret, som främst behöver prioriteras framåt. Området är mer komplext och är såväl ett trafiknav som en central del av Södermalms nöjesliv, och en central punkt för ungdomar. Detta samtidigt som området hyser en högre grad av socialt utsatta personer och personer med missbruksproblematik. Förvaltningens trygghetsmätning visar att uppfattningen om trygghet bland de boende har ökat något inom vissa områden på centrala Södermalm samtidigt som det minskat inom andra områden. Polisens insatser har haft en positiv effekt, bland annat genom att minska antalet knivar i omlopp. Samtidigt är misshandel kopplad till nöjeslivet, där berusade personer ofta hamnar i bråk, fortsatt på en relativt hög nivå. När det gäller Mariakvarteren har förvaltningen fortsatt att försöka stärka dialogen och samverkan med de vårdgivande organisationerna i området. I Polisens överenskommelse med Region Stockholm där utsatta platser identifierats ingår Mariakvarteren vilket förhoppningsvis kan bidra till ökat tryck i frågan även från regionens sida. Förvaltningen har också identifierat viktiga fastighetsägare i området och målsättningen är att även få med dem i samverkan. Förvaltningens uppsökare har också prioriterat stöd till personer med missbruksproblematik i området. Under perioden planerar förvaltningen att påbörja genomförandet av trygghetsskapande insatser längs med Maria Prästgårdsgata. Förvaltningen utvecklar trygghetsarbetet kring det nya Slussenområdet under 2026, i takt med att den nya bussterminalen och handelsplatsen färdigställs. Arbetet sker i nära samverkan med Polisen, trafikkontoret, fastighetsägare, exploateringskontoret och regionen, med målet att etablera en långsiktig och hållbar samarbetsstruktur. Ambitionen är att förvaltningen ska inleda platsaktivering i området under sommaren 2026. En tillfällig samverkanslokal har etablerats på platsen, och i samband med att den nya handelsplatsen står klar är förhoppningen att en permanent samverkanslokal kan inrättas för det fortsatta arbetet. Strategiska prioriteringar • Fortsätta stärka den operativa samverkan på centrala Södermalm tillsammans med polis, region, uppsökare, näringsidkare med flera. Exempelvis genomföra utsättningsmöten på plats i syfte att dela lägesbild och planera för kommande fältförlagt arbete för polis, socialtjänst, ordningsvakter samt väktare. • Fortsätta att utveckla platsaktiveringen inom prioriterade områden tillsammans med trafikkontoret och kulturförvaltningen samt såväl privata företag som representanter från civilsamhället. Ökat tryck på föreningsbidrag Förvaltningen prövar och beviljar föreningsbidrag till föreningar som kompletterar nämndens Tjänsteutlåtande Sid 14 (15) start.stockholm kärnverksamheter och som uppfyller stadens demokrativillkor. Södermalm har under många år handlagt och beviljat en betydligt större mängd föreningsbidrag än övriga stadsdelsnämnder. Detta beror bland annat på att engagerade föreningar söker samarbete för att komplettera förvaltningens verksamheter i egen regi och att större bidrag går till stadsdelsområdets hemgårdar, vars aktiviteter engagerar invånare från hela staden. Det årliga bidraget utökades också ytterligare för år 2026 både i totalt utbetalade medel och i antal mottagande föreningar. Dessutom kunde föreningar söka föreningsbidrag även för sommaraktiviteter 2025. En del avser bidrag till aktiviteter för barn och unga i hela stadsdelsområdet, och en annan del avser aktiviteter för alla åldrar i och omkring Tantolunden på Södermalm. Bedömningen av hur bidragen fördelas utgår från stadsdelsnämndens ekonomiska förutsättningar och prioriteringar samt på vilket sätt verksamheten eller aktiviteten kompletterar nämndens ordinarie kärnverksamhet. Strategiska prioriteringar • Prioritera aktiviteter för trygghet och äldre personer och aktiviteter för att påverka invånares konsumtionsmönster för att bidra till stadens mål om att minska miljöpåverkan. Samverkan sker med Miljöförvaltningen gällande kommunikation med företag och föreningar om detta för att nå stadens höga mål och ambitioner. • Utveckla uppföljning av föreningsstöd och säkerställa att den sker enhetligt. 2.6 Miljö och klimat Klimatanpassningar För att möta de framtida klimatförändringarna måste stadsdelsområdets allmänna ytor rustas för ett varmare klimat och större nederbördsmängder. Specifikt för stadsdelsområdet är att parkerna utgörs av mycket berg vilket innebär att det är svårt att hitta plats för plantering av nya träd som kan bidra till skugga för bland annat sårbara grupper såsom äldre och barn samt att omhänderta dagvatten. Många uppväxta träd som står på berg utsätts dessutom för långvarig torka vilket gör att deras vitalitet försämras. Det är även svårt att hitta plats på gatumark som lämpar sig för nya träd då flera funktioner ska samlas på gångbanor och torg. För att kunna möta ovannämnda utmaningar och bidra till stadens utveckling i hållbar riktning måste förvaltningen fortsatt genomföra klimatinvesteringar i form av att ersätta träd som dött (bland annat med syftet att upprätthålla nödvändig krontäckningsgrad) samt anlägga regnbäddar som kan ta emot större dagvattenmängder. Större insatser behöver även genomföras för att säkerställa att parkerna kan omhänderta stora skyfall på ett bra sätt för att undvika negativa konsekvenser och störningar. En ambition vid genomförande av klimatåtgärder är att få till lösningar som kan bidra med flera nyttor samtidigt, som exempelvis att bidra till ökad biologisk mångfald och bidra till rekreativa värden. Lösningar för detta kan tas fram med hjälp av bland annat miljöförvaltningen. För att kunna genomföra effektiva och verksamma klimatanpassningar i olika former behövs samverkan med i första hand trafikkontoret som ansvarar för merparten av de allmänna ytorna inom stadsdelsområdet. Det gäller i första hand hanteringen av större dagvattenmängder och genomförandet av skyfallsåtgärder men även att ersätta träd som dött av exempelvis torka. En Tjänsteutlåtande Sid 15 (16) start.stockholm samverkan kan även effektivisera användandet av tekniska system som trafikkontoret har till sitt förfogande, till exempel gatuwebben och IsyRoad. Verksamheten behöver utöka erfarenhetsutbytet med andra kommuner kring frågor som rör dagvatten, skyfall, klimat och ekologi. Under 2025 har trafikkontoret bidragit med kompetenshöjning i skyfallsfrågor hos anställda inom förvaltningens stadsmiljöverksamhet. Samarbetet ska utvecklas under 2026 med målsättningen att på sikt identifiera rätt prioriteringar vid kommande skyfallsåtgärder. Under 2026 kommer även ett samarbete mellan förvaltningen och trafikkontoret att påbörjas med målsättningen att på sikt kunna använda sjövatten vid bevattning av planteringar och träd. Strategisk prioritering • Gemensamma analyser tillsammans med trafikkontoret och utifrån dessa planera för klimatanpassningar på allmän platsmark. Ambitionen är att åtgärderna ska vara mångfunktionella. 3 Planeringsförutsättningar för nämndens verksamhetsområden Under respektive verksamhetsområde beskrivs omvärldsfaktorer, interna faktorer av betydelse och utmaningar som verksamheterna står inför och vilka prioriteringar som bedöms behöver göras de kommande tre åren. Här beskrivs även behov och förslag på effektiviseringar som sänker kostnader och/eller höjer kvaliteten i verksamheten. 3.1 Förskoleverksamhet Utmaningar, omvärldsfaktorer och målgruppens behov Antalet barn i förskoleåldern 1-5 år prognosticeras minska med 332 barn inom stadsdelsområdet fram till 2029. Se även text under avsnitt 2.2 Uppväxtvillkor och utbildning. Förskolorna fortsätter stärka det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Det är en viktig del av förskolans uppdrag för att säkra varje barns hälsa, trygghet och lärande. En förskola som skapar goda lärande- och utvecklingsmöjligheter kan bidra till att förbättra barnens psykiska hälsa på kort och lång sikt. Samarbetet med socialtjänstens förebyggande insatser, barnavårdscentral och vårdnadshavare behöver fortsatt stärkas. I den reviderade läroplanen tydliggörs förskollärarens ansvar för undervisningen och det språkutvecklande arbetet. Arbetslaget har ett förstärkt uppdrag om att arbeta språkutvecklande. Genom fokus på språkutveckling skapas goda förutsättningar för varje barns lärande. För att säkerställa en likvärdig förskola med hög kvalitet fortsätter förvaltningen att genomföra utbildningar i språkfrämjande och språkutvecklande arbetssätt. För att stärka styrningen och skapa bättre förutsättningar för kunskapsbaserade beslut behöver effekterna av genomförda insatser synliggöras mer systematiskt. Det omfattar uppföljning av barns lärande och välbefinnande, analyser av kvaliteten i undervisningen och utvärdering av hur stöd- och samverkansinsatser påverkar behovet av sena åtgärder. Detta används som grund för riktade förbättringar, en mer träffsäker resursfördelning och för den fortsatta strategiska utvecklingen. Målet är att stärka en likvärdig förskola med hög kvalitet i hela Tjänsteutlåtande Sid 16 (17) start.stockholm organisationen. Regeringen har beslutat att införa en tioårig grundskola från och med hösten 2028. Förskoleklassen ersätts med en ny första årskurs i skolan där den nya årskurs 1 blir en integrerad del av grundskolan och årskurs 10 blir den avslutande årskursen i grundskolan. Grundskolan förlängs därmed med ett år medan förskoleklassen kommer att upphöra som skolform. Det är oklart hur denna förändring kan komma att påverka förskolans verksamhet och övergången från förskola till grundskola. Skolmyndigheterna har tagit fram ett nationellt kvalitetssystem på uppdrag av regeringen. Syftet är att skapa samling kring det som är särskilt betydelsefullt för en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Kvalitetssystemet riktar sig i första hand till huvudmannanivån, men kan även användas av rektorsnivån och undervisningsnivån. Dock ser förvaltningen en svårighet i hur staden kan fånga faktisk kvalitet, i kärnuppdraget, på en alltför hög aggregerad nivå. Regeringen har tillsatt en utredning, som planeras vara klar i juni 2026, som bland annat ska föreslå obligatorisk språkförskola från tre års ålder för barn som visar påtagliga brister i svenska. Utredningen ska även föreslå hur Sveriges förskolor ska få förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet, bland annat genom en reglering som säkerställer lämplig storlek på barngrupperna och lämplig personaltäthet. I utredningen om minskad administration och om reglering av förskollärares och lärares tid (U 2023:01) föreslås att förskollärare i förskolan behövs ges tid för att planera och följa upp undervisningen. För förskollärare i förskolan ska det vid heltidstjänstgöring avsättas minst 5 timmar per vecka för planering och uppföljning av undervisningen. Södermalms kommunala förskolor har redan ett dokument, pedagogisk utvecklingstid (PUT), som reglerar förskollärarens och arbetslagets planeringstid. Vidare föreslås att det i samtliga läroplaner ska förtydligas att rektor ansvarar för att förskollärare ges förutsättningar för att planera, genomföra och följa upp sin undervisning. Förslaget är att detta ska börja gälla 1 juli 2027. Södermalms och Kungsholmens stadsdelsnämnder ska under 2026 ta över ansvaret för driften av stadens verksamhet för barnomsorg på obekväm arbetstid. Barnsomsorg på obekväm arbetstid vänder sig till barn från hela staden vars vårdnadshavare arbetar på obekväm arbetstid när inte förskola eller fritidshem har öppet. Förvaltningen ser ökade kostnader inom förskoleverksamheten på grund av: • Antalet barn i stadsdelsområdet förväntas sjunka kraftigt vilket gör att antalet förskoleplatser behöver anpassas. • Hyresutvecklingen med anledning av inflationen och de redan höga hyrorna i innerstadsområdet. • Daglig lokalvård i egen regi. • Behovet att renovera äldre förskolelokaler för att möta upp myndigheternas krav. • Stadsdelsområdets andel socioekonomiska medel har under flera år minskat i förhållande till de andra stadsdelsförvaltningarna. Om denna trend fortsätter behöver verksamheten anpassas. Tjänsteutlåtande Sid 17 (18) start.stockholm Prioriteringar 2027-2029 • Anpassningar av lokaler och personal utifrån det sjunkande barntalet. • Sprida kunskap om förskolans verksamhet och uppdrag samt informera om vikten av att barnet deltar i förskolans utbildning och undervisning. • Höja den pedagogiska kompetensen och kompetensen som krävs för att möta målgruppens behov bland medarbetarna i öppna förskolans verksamhet. Prioriteringar avseende kompetensutveckling och arbetsmiljö inom förskolan redovisas under avsnitt 3.9 Personal och ett hållbart arbetsliv. 3.2 Verksamhet för barn, kultur och fritid Utmaningar, omvärldsfaktorer och målgruppens behov Prognosen visar att antal unga 6-15 år inte ökar de kommande åren medan gruppen 16-19 år ökar något fram till år 2027. Förvaltningen undersöker och provar nya sätt att uppfylla behov och önskemål från ungdomar och vårdnadshavare som alternativ till traditionella fritidsgårdar. Södermalms centrala läge innebär att barn och unga från andra delar av staden och andra kommuner rör sig i delar av stadsdelsområdet. För att följa ungdomarnas rörelse behöver förvaltningen använda mobila arbetssätt. Fältverksamheten behöver utvecklas i takt med omvärlden och förändrade behov. Stadsdelsområdets parklekar är en verksamhet som besöks av många från framförallt Södermalm men också övriga Stockholm och närliggande kommuner samt turister. Verksamheten ska hålla en hög kvalitet med meningsfulla aktiviteter och bidra till att utjämna uppväxtvillkoren för barn och ungdomar. Stadens parklekstrategi är ett viktigt verktyg för att utveckla det pedagogiska och kulturella innehållet samt miljöerna. Det finns behov av att fortsätta utveckla arbetssätt för fysisk aktivitet i parklekarnas aktivitetsutbud. Fyra av förvaltningens sex öppna förskolor har sin verksamhet i parkleksbyggnader. Förvaltningen gör bedömningen att det fortsatt finns behov av renovering av vissa av de parkleksbyggnader där öppna förskolornas verksamhet är belägna. Fritidsverksamheten skapar förutsättningar för ungdomars val av en positiv livsstil och främjar delaktighet i samhället. Det finns fortsatt behov att utveckla fritidsverksamheten för att nå de målgrupper som idag inte deltar i lika hög utsträckning, exempelvis ungdomar med funktionsnedsättning, HBTQI+-personer och flickor. Barn och unga i stadsdelsområdet får uppleva och skapa en mångfald av kulturuttryck i möte med professionella kulturaktörer som en integrerad och kontinuerlig del i verksamheten. Förskolorna nyttjar Kulanpremien för att ta del av kulturupplevelser. Förvaltningen utvecklar arbetet utifrån Stockholms stads program för barns rätt till kultur. Förvaltningen ser ökade kostnader inom verksamhet för barn, kultur och fritid på grund av: • Renoveringsbehov av vissa parkleksbyggnader där öppna förskolorna bedriver verksamhet. • Stadsdelsområdets andel socioekonomiska medel har under flera år minskat i Tjänsteutlåtande Sid 18 (19) start.stockholm förhållande till de andra stadsdelarna. Om denna trend fortsätter behöver verksamheten anpassas. Prioriteringar 2027-2029 • Utveckla det socialt uppsökande fältarbetet genom ökad flexibilitet och mobila arbetssätt. • Tillgängliggöra och nå fler ungdomar med funktionsnedsättningar, HBTQI+-personer och flickor. • Anordna kulturupplevelser i det offentliga rummet för att bidra i trygghetsarbetet. • Utveckla dialogen med civilsamhället kring lokala kultur- och föreningslivet. • Anpassa och utveckla samverkansmodeller med bland annat polis och civilsamhället för fältverksamheten. 3.3 Äldreomsorg Utmaningar, omvärldsfaktorer och målgruppens behov Se avsnittet om omställningsarbetet och prioriteringar utifrån nya socialtjänstlagen och arbetet med god och nära vård och omsorg under rubriken Strategisk inriktning. Stadsdelsområdet beräknas ha 28 561 invånare som är 65 år och äldre under 2026. År 2029 beräknas antalet vara drygt 31 042, en ökning med 8,7 procent. Under perioden fram till 2034 beräknas gruppen ha ökat till nästan 34 153 personer. Antalet invånare som är 65 år och äldre har då ökat med ungefär 19,6 procent och utgör en allt större del av befolkningen i stadsdelsområdet, vilket delvis beror på en minskande totalbefolkning. Den största ökningen ses bland personer över 80 år. Enligt Swecos prognos väntas antalet äldreomsorgstagare inom stadsdelsområdet öka med 496 personer fram till år 2029. Den största procentuella ökningen beräknas därefter ske under perioden 2030–2040. I takt med att andelen personer över 80 år ökar växer behovet av mer avancerad och specialiserad vård och omsorg. Eftersom Stockholms stad inte ansvarar för hemsjukvården ställer detta höga krav på en välfungerande samverkan med regionen. Förvaltningen ser därför behov av ett gemensamt kommunikationssystem där slutenvård, primärvård och samtliga utförare av äldreomsorgsinsatser kan vara delaktiga i planeringen av den äldres samlade vård och omsorg. Ett exempel på en insats som är beroende av en sådan samverkan är Tryggt mottagande i hemmet, som stödjer brukaren i hemmet efter sjukhusvistelse eller vistelse på korttidsboende. Insatsen är välfungerande men behöver utökas och vidareutvecklas för att möta kommande behov. Samtidigt som äldres hälsa generellt förbättras bedöms det samlade behovet av insatser öka markant. Allt fler äldre bor kvar längre i det egna hemmet, vilket kan innebära längre perioder av anhörigvård samt ökad risk för fallolyckor, oupptäckt undernäring, ofrivillig ensamhet och andra hälsobesvär. Detta ställer sammantaget krav på en fortsatt och systematisk kvalitetsutveckling av hemtjänsten. Vård- och omsorgsboendena tar emot allt fler personer med omfattande och komplexa behov, Tjänsteutlåtande Sid 19 (20) start.stockholm vilket innebär ökade krav på avancerad hälso- och sjukvård och kvalificerad omvårdnad. Parallellt växer målgrupper som behöver anpassade och tillgängliga boendeformer, däribland äldre personer med psykisk ohälsa och/eller missbruksproblematik. Det förebyggande arbetet behöver fortsätta utvecklas. Ett mer hälsofrämjande och uppsökande arbetssätt kan bidra till att identifiera risker tidigt och förebygga eller skjuta upp omsorgsbehov. Det kan exempelvis handla om att erbjuda aktiviteter med fokus på social gemenskap, mänskliga möten, kulturella inslag och ökad fysisk aktivitet. Aktiviteter som stärker självständighet och minskar risken för nedsatta funktioner. Arbetet sker i samverkan med civilsamhället för att nå fler äldre. Förvaltningen ser därutöver behov av fler träffpunkter i områden där sådana i dagsläget saknas. Det finns även en jämställdhetsutmaning. Aktivitetscentren behöver i högre grad attrahera män, samtidigt som behovet av stöd till anhörigvårdare – som främst är kvinnor – förväntas öka. Verksamhetsområdet har därmed en viktig roll i att bidra till ökad jämställdhet. Den största utmaningen för äldreomsorgen är säkerställa rätt kompetens. För att kunna attrahera, rekrytera och behålla medarbetare krävs ett aktivt och långsiktigt arbete. Se text och prioriteringar under avsnitt 3.9 Personalfrågor och ett hållbart arbetsliv. För att fullt ut ta tillvara digitaliseringens och välfärdsteknikens möjligheter ser förvaltningen ett behov av att staden på ett mer effektivt sätt säkerställer införandet och förvaltningen av digitala verktyg och välfärdsteknik inom äldreomsorgen. Välfärdstekniken kan bidra till en mer resurseffektiv vård och omsorg, vilket är avgörande för att på ett hållbart sätt hantera den ökade efterfrågan och de demografiska utmaningar som äldreomsorgen står inför. En gemensam standard för beställarenheter, dagverksamheter, hemtjänst och särskilda boenden är avgörande för att skapa likvärdighet för medarbetare, chefer och brukare. Den centrala samordningen kring digitalisering och informationssäkerhet behöver därför stärkas. Förvaltningen vill även lyfta behovet av ett stadsgemensamt stöd för att utveckla äldreomsorgens arbete inom miljö och klimat. Ett exempel är ett breddat utbud av ekologiska livsmedel och mindre förpackningar i stadens inköpssystem. Förvaltningen ser ökade kostnader inom äldreomsorgen på grund av: • Ett ökat behov av platser på särskilda boenden i stadsdelsområdet under perioden 2027–2029. • Ökade hyreskostnader när hyresavtal för verksamhetslokaler löper ut och förhandlas om. • En större grupp av äldre med psykosociala problem, missbruk och hemlöshet. • Behov av effektivisering och att säkra äldreomsorgens arbetsprocesser med hjälp av digitala lösningar och välfärdsteknik. • Trend med ökande löner för vissa bristyrken i äldreomsorgens verksamheter såsom chefer och specialistutbildade sjuksköterskor samt ett högre lönespann för både tillsvidareanställda legitimerade yrken och bemanningspersonal. • Behov av utbildningar när verksamheterna arbetar för att möta ökande kompetenskrav. Tjänsteutlåtande Sid 20 (21) start.stockholm Prioriteringar 2027–2029 • Öka antalet platser inom dagverksamheterna samt utveckla innehållet så att det bättre anpassas till olika målgruppers förutsättningar och bidrar till att fler kan bo kvar hemma längre. • Utveckla hemtjänsten för att öka kompetens gällande medicin- och omsorgs i ordinärt boende. • Stärka det uppsökande och förebyggande arbetet i enlighet med nya SoL genom samordnade resurser och strategiska informationsinsatser för att nå fler äldre och aktörer i stadsdelsområdet. • Arbeta för att tillskapa ett tillagningskök i egen regi för matlådor inom hemtjänst, äldreboende och trygghetspunkter. • Fortsätta att utveckla och förankra en modell för arbetsplatsnära kompetensutveckling i den vårdnära vardagen, inklusive utbildningsinsatser i svenska språket för undersköterskor och vårdbiträden utifrån det nya språkkravet inom äldreomsorgen som föreslås träda i kraft den 1 juli 2026 (proposition 2025/26:93), i samverkan med akademin, andra utbildningsanordnare och arbetsmarknadsförvaltningen. • Utveckla preventiva arbetssätt och metoder inom områden som demens, psykisk ohälsa och missbruk och motverka hemlöshet. • Fortsätta att utveckla dialogerna med målgrupper för att erbjuda de insatser som efterfrågas, exempelvis med pensionärsråd, föreningar, akademin samt äldre invånare. • Fortsätta att utveckla arbetssätt för att stärka anhörigvårdare. 3.4 Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Utmaningar, omvärldsfaktorer och målgruppens behov Se avsnittet om omställningsarbetet och prioriteringar utifrån nya socialtjänstlagen och arbetet med god och nära vård och omsorg under rubriken Strategisk inriktning. Förvaltningen ser ett fortsatt stort behov av särskilda bostäder enligt SoL och LSS. Det gäller främst friliggande och ytkrävande gruppbostäder, som på grund av innerstadens täta bebyggelse innebär en större utmaning att bygga. Förvaltningen ser ett ökat behov av eget boende för ungdomar som idag är inneboende hos sina föräldrar samt för en fortsatt växande målgrupp inom socialpsykiatrin som har ett behov av gruppbostäder enligt SoL. Det finns ett ökat stödbehov hos äldre med funktionsnedsättning som bor i gruppbostad då dessa personer vanligtvis bor kvar i sina bostäder under hela livet. Vid uppnådd pensionsålder upphör möjligheten till daglig verksamhet och dessa personer behöver erbjudas en annan form av meningsfull sysselsättning dagtid. Staden centralt behöver ta fram en gemensam ersättningsmodell för detta, liknande den som finns för dagverksamhet inom äldreomsorgen. Då en sådan verksamhet är mer personalkrävande bedöms ersättningen bli högre jämfört med dagverksamhet. Det finns fortsatt behov av att stärka hälsofrämjande insatser för unga och vuxna med funktionsnedsättning och öka kunskapsspridningen kring dessa. Både utifrån brukarnas önskemål men också med en motiverande ansats att exempelvis prova på träning eller simning Tjänsteutlåtande Sid 21 (22) start.stockholm så att fler brukare tar del av stadens erbjudande om gratis friskvårdskort. Deltagande i fysiska och kulturella aktiviteter ska fortsätta uppmuntras och erbjudas systematiskt. Arbetet för att stärka en hälsosam mathållning utifrån matstrategin som tagits fram för LSS-verksamheterna ska fortsätta. Det finns fortsatt behov av att utveckla brukarnas delaktighet i insatsernas utformning. Det är prioriterat att skapa lika villkor för personer med funktionsnedsättning för att öka social hållbarhet och att dessa ska känna sig som del av samhället. Förvaltningen ser ökade kostnader inom stöd och service till personer med funktionsnedsättning på grund av: • Att antalet aktuella personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL generellt har ökat de senaste tio åren. • Att statlig ersättning för personlig assistans till individen dras in för vissa insatser och istället får regioner och kommuner bära kostnaderna. • Att bemanningen på gruppbostäder under dagtid utökas för att säkerställa att äldre med funktionsnedsättning får en meningsfull vardag och sysselsättning. • Fortsatt fler externa placeringar till höga dygnspriser där stadens och LOV-utförarnas utbud av särskilda bostäder inte täcker behoven hos delar av målgruppen. Prioriteringar 2027–2029 • Utveckla aktiviteter eller dagverksamhet för personer som bor i grupp- och servicebostad och som inte längre har tillgång till daglig verksamhet. • Fortsätta stärka stödet till personer inom daglig verksamhet för att öka möjligheterna till praktik, studier och arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Utveckla verksamheten med större arbetsfokus och bättre individanpassning i samverkan med civilsamhället och andra aktörer. • Stärka hälsofrämjande insatser genom regelbunden fysisk aktivitet samt hälsosam mathållning. • Fortsätta bevaka pågående projekt av boenden inom stadsdelen för att säkerställa tillgången till bostäder med särskild service enligt LSS. Samverkan med socialförvaltningen, fastighetskontoret är central för att effektivt använda stadens resurser vid ny- och ombyggnation av grupp- och servicebostäder. 3.5 Individ- och familjeomsorg inkl. socialpsykiatri Utmaningar, omvärldsfaktorer och målgruppens behov Se avsnittet om omställningsarbetet och prioriteringar utifrån nya socialtjänstlagen och arbetet med god och nära vård och omsorg under rubriken Strategisk inriktning. Barn och unga En utmaning är att tidigare förhindra att barn och ungdomar dras in i kriminalitet. Förbyggande åtgärder och utveckling av samverkan med förskola, skola, socialtjänst, polis och regionen för att tidigt upptäcka barn och ungdomar som riskerar någon form av social utsatthet, kriminalitet eller missbruk. Tjänsteutlåtande Sid 22 (23) start.stockholm Inom socialtjänstens område pågår en rad statliga utredningar som rör barn och unga i kriminalitet. Lagändringar innebär skärpt ungdomsrabatt och nya brott kopplade till rekrytering av ungdomar till gängkriminalitet och innebär tidigare och tydligare krav på att socialtjänsten ingriper tidigare för att öka skydd mot rekrytering till gängkriminalitet. En förändring i synen på socialtjänstens roll som bygger på frivillighet och relationsbyggande till att få en tydligare roll i det brottsförebyggande arbetet. Samtidigt pågår ett stort omställningsarbete till ny socialtjänstlag, vars intentioner är göra socialtjänstlagen mer tillgänglig genom att arbeta mer förebyggande erbjuda tidigt och frivilligt stöd. Skolfrånvaron har ökat över tid och barn och ungdomar med skolsociala problem är en fortsatt utmaning, oavsett omfattning av barnens frånvaro i skolan. Förvaltningen ser ett fortsatt behov av att intensifiera arbetet med elever som redan har hög frånvaro men även de elever som ligger i riskzonen. Förvaltningen ser ett ökat behov av samordnade insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. En långsiktig och gemensam planering för krävs för att kunna fortsätta utveckla samverkan med barnpsykiatrin liksom andra aktörer inom regionens ansvar. För att skapa goda och jämlika uppväxt- och levnadsvillkor för placerade barn, i synnerhet de familjehemsplacerade, är det angeläget att säkerställa skolgång under placeringstiden för att öka barns möjligheter att klara målen i skolan. Även barn som tillfälligt placeras i skyddat boende ska erbjudas skola och få eventuella stödinsatser. Placerade barns fysiska och psykiska hälsa är ett prioriterat område som förutsätter ett nära samarbete med hälso- och sjukvården. Bristen på familjehem och jourhem gör det relativt vanligt med omplaceringar vilket riskerar att skolgången påverkas negativt. Barn och ungdomar som placeras har en alltmer komplex och utmanande problematik vilket också påverkar tillgången på familjer som är beredda att ta emot barn och ungdomar i sina hem. Detta riskerar även att påverka kvaliteten och stabiliteten för målgruppen. Även om förvaltningen utvecklat arbetssätt för att skapa delaktighet och inflytande finns fortsatt utmaningar att metodiskt och systematiskt kunna följa upp och kvalitetssäkra barnrättsarbetet. Vuxna missbruk Det finns fortsatt behov av att stärka arbetet med målgruppen samsjukliga (personer med beroendeproblematik och psykisk ohälsa) i syfte att ge dem en sammanhållen vårdkedja. Arbetet avser att motverka hemlöshet, särskilt riktat mot kvinnor och äldre. Under 2027 pågår förberedelser för att regionerna övertar ansvar för personer med skadligt bruk och beroende (alkohol, narkotika, läkemedel, doping eller spel om pengar. Kommunerna kommer fortsätta ansvara för sociala insatser såsom boende, sysselsättning m.m. Denna förändring kommer att medföra en omfördelning av resurser från kommunerna till regionerna och planerar att tillskjuta medel under en övergångsperiod. Socialpsykiat ri Det finns ett fortsatt behov av att utveckla boendeformer och sysselsättningsverksamheter för målgruppen samt att utveckla integrerade stödinsatser riktade till personer med komplexa vårdbehov. Ett annat fortsatt utvecklingsområde är att öka delaktighet och inflytande för målgruppen. Tjänsteutlåtande Sid 23 (24) start.stockholm Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck Antalet våldsutsatta som söker stöd har ökat under de senaste åren och kan komma att öka ytterligare. När det gäller barn som upplevt våld är det en fortsatt utmaning att få barn att komma till samtal då det kräver båda vårdnadshavarnas samtycke. Det finns behov av att fortsätta utveckla arbetssätt för att nå fler våldsutsatta och våldsutövare samt att kunna erbjuda fler barn stödinsatser. Äldre personer som utsätts för våld i nära relation kan ha behov av skyddat boende vilket medför en utmaning då det inte finns skyddade boenden med äldreomsorgsinsatser. Från och med 1 juli 2026 kommer ansvaret för stadens relationsvåldscentrum att övergå till socialförvaltningen och en övergripande samverkan är viktig för arbetets fortsatta utveckling. Socialsekreterarna placerade hos polis kommer organisatoriskt tillhöra stadsdelarna och arbetet fortsätter att utvecklas i nära samverkan med polisen. Förvaltningen ser ökade kostnader inom individ- och familjeomsorg på grund av: • Risk för ökade kostnader för boende och sysselsättning under och efter övergång av beroendevården till regionerna. • Ökade antal placeringar inom socialpsykiatrin. • Beroende på utveckling inom barn och ungdom kan antalet placeringar öka. Bristen på jour- och familjehem kan påverka placeringskostnader. • Förutsatt att utvecklingen av andel socioekonomiska medel fortsätter sjunka för stadsdelsnämnden kommer det finnas stora utmaningar att ha en budget i balans, främst inom individ- och familjeomsorgen. Prioriteringar 2027–2029 • Fokus på implementering och förändrade arbetssätt samt ett långsiktigt omställningsarbete för att möta intentionerna i lagstiftningen om tillgänglighet och förstärkt förebyggande arbete. Exempelvis genom att fortsätta det praktiska arbetet med att ställa om till tidiga insatser utan behovsprövning. Samtliga aktiviteter syftar till att förenkla för invånarna att komma i kontakt med och få stöd från socialtjänsten. Arbetet ska ske inom samtliga verksamhetsområden med ett särskilt fokus på målgruppen barn. • Förvaltningen i samverkan med övriga aktörer i staden behöver se över alla samverkansforum inom området och renodla för att få till handlingskraft och resultat i det som görs. • Öka takten på samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola, lokalpolis, fritidsverksamhet och barn- och ungdomspsykiatri genom att införa SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid) för att tidigt upptäcka och motverka negativ utveckling av psykisk ohälsa, kriminalitet och skolfrånvaro hos barn och ungdomar. • Stärka arbetet med trygga placeringar för barn och ungdomar, främst familjehems- och institutionsplacerade barn med fokus på skola och hälsa. • Fortsätta utveckla samverkansprocesser och arbetssätt som anges i stadens Bryt program – sammanhållet stöd för våldsutsatta. Stödet till barn och unga som bevittnat eller blivit utsatta för våld samt insatser till unga våldsutövare ska utvecklas och inkluderas i detta arbete. Tjänsteutlåtande Sid 24 (25) start.stockholm 3.6 Stadsmiljöverksamhet Utmaningar, omvärldsfaktorer och målgruppens behov Omfattande insatser krävs för att möta effekterna av klimatförändringarna, som innebär ökade regnmängder och längre torrperioder, vilket i sin tur medför högre kostnader för verksamheten. Bland annat försvinner årligen fler träd med stora trädkronor än vad förvaltningen hinner ersätta, exempelvis till följd av torka och sjukdom. Torrperioderna har under de senaste åren blivit längre och intensivare vilket leder till att det uppväxande trädbeståndet i stadsdelsområdets parker lider stor brist på vatten. Det saknas idag både medel och utrustning för att stödvattna träd som riskera att dö av torka. Det behövs en organisation inom staden som har möjlighet och kompetens att bemöta problematiken kring långa torrperioder och dess konsekvenser för stadens trädbestånd. För att på sikt kunna bevattna träden på ett hållbart sätt kommer ett samarbete mellan förvaltningen och trafikkontoret inledas med syftet att använda sjövatten vid bevattning. För att möta klimatförändringar och främja hållbar stadsutveckling krävs fortsatta klimatinvesteringar för att exempelvis kunna hantera dagvatten och säkerställa att parker och grönområden klarar skyfall. Extra budgetmedel är avgörande för att genomföra dessa åtgärder, eftersom de inte ryms inom ordinarie investeringsram. Verksamheten behöver också fortsatt ökad kompetens kring genomförandet av dessa åtgärder. Detta kan åstadkommas genom exempelvis ökat erfarenhetsutbyte med andra kommuner. Se även text under avsnitt 2.6 Miljö och Klimat. Med hänsyn till de nya klimatförhållandena, som innebär längre perioder med torka men också större regnmängder, måste förvaltningen välja växtmaterial som tål dessa variationer. För att bidra till att bevara torvområden, som utgör viktiga kolsänkor, måste förvaltningen även i ökad utsträckning välja växtmaterial som är odlat i torvfri substrat. Verksamheten behöver fortsätta genomföra insatser som bidrar till att Årstaviken och Strömmen har en vattenkvalitet och livsmiljö som motsvarar nivån för miljökvalitetsnormerna god ekologisk och kemisk status. Detta görs genom insatser som bland annat gynnar fiskföryngringen vid Årsta holmar och genom tillförsel av död ved på lämpliga platser längs med Årstavikens strandpromenad samt genom renhållning i strandnära områden. Förvaltningen kan även genom sitt deltagande i stadens strategiska samverkansgrupp för god vattenstatus bidra till att god vattenkvalitet i bland annat Årstaviken uppnås på sikt. Vid Sickla udde i Hammarby Sjöstad har områden på parkmarken stora marksättningar. Marksättningarna påverkar strandpromenader samt marken intill fastigheter i området. I samverkan med trafikkontoret planerar förvaltningen en kommande insats i området för att åtgärda sättningarna. En grov kostnadsuppskattning för nödvändiga insatser uppgår till sammanlagt drygt 140 mnkr och ryms inte inom nämndens budget. Vid vissa badplatser uppstår återkommande problem med otjänlig vattenkvalitet, ofta orsakat av föroreningar från fåglar. Förvaltningen ser detta som en utmaning och bedömer att det finns ett behov av stöd och samarbete med exempelvis miljöförvaltningen för att genomföra praktiska åtgärder som säkerställer god vattenkvalitet vid baden. Under perioden kommer ett kontinuerligt arbete att pågå med skötsel och utformning av badplatser för att minska antalet Tjänsteutlåtande Sid 25 (26) start.stockholm gäss. Efter att tidigare ha använt drönare för att skrämma bort gäss vid strandbaden har sedan 2025 istället hundar använts med lyckat resultat. Förvaltningens förhoppning är att denna metod fortsatt ska kunna tillämpas under perioden. För att uppnå stadens klimatmål behöver verksamhetens driftentreprenör successivt övergå till eldrivna arbetsmaskiner. Förvaltningen kommer fortsatt att delta i stadens forum som arbetar med krav för elmaskiner och medverka i utbildningar om elektrifierade parkmaskiner. Verksamhetens målsättning är att de nya kommande avtalen för parkdrift och parkinvesteringar, som ska börja gälla från och med 1 oktober 2027, ska möjliggöra fossilbränslefria entreprenader. Det råder ett stort underhålls- och reinvesteringsbehov i stadsdelsområdets parker och grönområden gällande exempelvis trappor, murar och lekutrustning. Behovet av ett ökat underhålls- och reinvesteringsintervall, på grund av det stora besökstrycket i parkerna som innebär ett stort slitage, är en utmaning då detta inte ryms inom nuvarande budget. En annan utmaning är att ha tillräckliga resurser för uppföljning av markupplåtelser och schaktarbeten som sker i parkerna. Ändrade arbetsmiljökrav innebär också att tekniska anläggningar är i stort behov av ombyggnation, exempelvis teknikrum för plaskdammar. Stadsdelsnämnden gav i samband med beslutet om nämndens verksamhetsplan för 2025 förvaltningen i uppdrag att utreda möjligheten att bedriva parkskötseln i egen regi. Tre olika alternativ har utretts. I mars 2026 beslutade stadsdelsnämnden att välja det alternativ som innebär att park- och naturvårdsskötsel samt renhållning dagtid ska bedrivas i egen regi. Vinterväghållning och jourverksamhet ingår inte i detta. En helt ny verksamhet behöver nu byggas upp och förvaltningen behöver därför rekrytera personal och utöka personalstyrkan inom upphandling, ekonomi och HR. För att kunna bedriva verksamheten behöver maskiner, redskap, fordon och lokaler införskaffas. Detta innebär ökade kostnader för nämnden men bedöms samtidigt ge större rådighet över parkskötseln och underlätta dialogen med medborgarna. För att möjliggöra en effektiv parkskötsel med god kvalitet i egen regi krävs tillgång till kommunaltekniska ytor inom stadsdelsområdet. Förvaltningen har under en längre period upplevt problem med att hitta lämpliga ytor som kan användas för exempelvis uppställning och lagring av parkmöbler och annan utrustning till parkerna. Utökad tillgång till kommunaltekniska ytor kan också innebära ökade möjligheter att kunna arbeta cirkulärt. Det är angeläget att upprätthålla och skapa attraktiva parker och grönområden då de har betydelse för bland annat vistelse, lokalklimat och biologisk mångfald men även för folkhälsan då de ger möjlighet till vardagsmotion. Upprustning av parkerna genomförs utifrån identifierade behov utifrån ett barn- äldre, tillgänglighets- och jämställdhetsperspektiv. Arbetet ska gå i linje med att uppnå en åldersvänlig stad. En förutsättning för att kunna skapa fler gröna ytor i form av mikroparker, svalköar och dagvattenlösningar är att stadsförvaltningarna kan utöka sin parkskötsel med de tillkommande ytorna. Enligt gränssnittet är det stadsdelsförvaltningarna som har skötselansvaret för de gatugröna ytor som trafikkontoret tillskapar på gatumark. Stadsdelsförvaltningarna kompenseras inte för tillkommande gröna ytor på gatumark utan sköter driften utifrån en Tjänsteutlåtande Sid 26 (27) start.stockholm tilldelad driftbudget enligt nyckeln. En effekt av detta är att de investeringar som trafikkontoret vill göra på gatumark i exempelvis nya mikroparker, där trafikkontoret ansvarar för träden och stadsdelsförvaltningarna för planteringarna, inte kan genomföras på önskat sätt då förvaltningarna saknar medel för drift. Genom att omfördela skötselansvaret och driftmedlen för dessa ytor från stadsdelsförvaltningarna till trafikkontoret, alternativt att trafikkontoret tilldelas driftmedel som kan slussas vidare till den aktuella förvaltningen, så uppstår en möjlighet att trafikkontoret skulle kunna anlägga fler gröna ytor. Från och med den 1 januari 2027 gäller de nya reglerna kring fastighetsnära källsortering som innebär att insamling av förpackningsavfall från hushåll ska ske fastighetsnära, dvs vid eller i anslutning till bostaden. Förvaltningen har med anledning av de nya reglerna erhållit förfrågningar från fastighetsägare om möjligheten att inrätta källsortering på parkmark. Förvaltningen efterlyser mot bakgrund av detta en stadsövergripande strategi kring hur staden ska hantera eventuella ansökningar om att inrätta källsorteringen på allmän platsmark, exempelvis på parkmark. Förvaltningen ser ökade kostnader inom stadsmiljöverksamheten på grund av: • Insatser för att åtgärda marksättningar vid Sickla udde. • Tillkomsten av flera bad som verksamheten ska ansvara för. • Klimatförändringar som innebär ökade regnmängder och torka vilket exempelvis kräver insatser mot exempelvis markeroderingar och utökad bevattning. • Ersättning av träd som dör av sjukdomar eller torka samt omhändertagande av befintliga träd. • Anpassning av tekniska anläggningar på grund av strängare arbetsmiljökrav. • Fortsatt ökat reinvesteringsbehov på grund av stort slitage i parker och på lekplatser. • Verksamheten kommer fortsatt vara beroende av konsulthjälp vid exempelvis parkinvesteringarna, detta i form av teknisk byggledning och projektering. Prioriteringar 2027–2029 • Omställning till parkskötsel i egen regi. • Reinvestering på befintliga lekplatser och parkmiljöer för att åtgärda slitage och uttjänta anläggningar och ytor i parkmiljön. • Insatser i syfte att göra stadsmiljön mer robust mot klimatförändringar, exempelvis genom utplantering av nya träd, åtgärder för hantering av dagvatten och skyfall. Vidare planeras insatser för förbättrad vattenstatus samt ökad biologisk mångfald. 3.7 Ekonomiskt bistånd Utmaningar, omvärldsfaktorer och målgruppens behov Antalet långtidsarbetslösa med svag förankring på arbetsmarknaden är fortsatt hög både i landet och i staden vilket kräver insatser som ger individen goda förutsättningar att uppnå egen försörjning. Den utdragna lågkonjunkturen påverkar hushållen nationellt och i delar av Stockholms stad men har inte medfört någon ökning av antalet ansökningar om ekonomiskt bistånd inom stadsdelsområdet. Anledning till att invånare i stadsdelen uppbär ekonomiskt bistånd är arbetslöshet, sjukskrivna utan ersättning från Försäkringskassan samt personer med Tjänsteutlåtande Sid 27 (28) start.stockholm socialmedicinska hinder. Arbetsmarknadsinsatser behöver utvecklas för målgruppen som kan erbjudas Offentligt Skyddad Anställning (OSA) och målgruppen för Stockholmsjobb. Utvecklingen behöver ske i samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen och andra stadsdelsförvaltningar. Det finns ett växande stödbehov bland de personer som är 65 år och äldre i stadsdelsområdet och som lever i hemlöshet eller riskerar att bli hemlösa. Förvaltningen ser en risk att antalet äldre hemlösa kan komma att öka under kommande år utifrån psykisk ohälsa och ekonomisk utsatthet. Fler män än kvinnor får ekonomiskt bistånd vilket speglar hur könsfördelningen sett ut historiskt inom stadsdelsområdet. En orsak till skillnaden är att ensamstående män i högre grad har en psykosocial problematik och har svårare att komma ut på den reguljära arbetsmarknaden. En jämställdhetsutmaning är att utforma insatser så att män och kvinnor i samma omfattning kommer ut på den reguljära arbetsmarknaden. Förvaltningen ser en risk för ökade kostnader inom ekonomiskt bistånd på grund av: • Risk för ökat antal vräkningar. Konsekvensen skulle i sådana fall bli fler placeringar i tillfälligt boende och otrygga boendeförhållanden för barnfamiljer. • Personer som har långvarigt biståndsberoende förväntas vara kvar längre tid inom socialtjänsten beroende på konjunkturens utveckling, höga boendekostnader och arbetslöshet. • Eventuellt förlängt behov av ekonomiskt bistånd till följd av risk för minskade sociala insatser för personer i behov av arbetsmarknadsinsatser. Prioriteringar 2027–2029 • Utveckla och intensifiera arbetet med vuxna som står långt ifrån arbetsmarknaden och har varit aktuella på ekonomiskt bistånd under lång tid för att stötta dem mot en hållbar självförsörjning. Exempelvis genom att vidareutveckla samarbetet med arbetsmarknadsförvaltningen (Jobbtorg), Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att underlätta och påskynda långtidsarbetslösas etablering på arbetsmarknaden. • Utveckla samverkan gällande personer med samsjuklighet som är aktuella inom ekonomiskt bistånd för att snabbare identifiera behov av insatser för målgruppen. • Barnfamiljer, äldre i osäkra boendeförhållanden, våldsutsatta och personer med funktionsnedsättning är särskilt utsatta grupper som fortsatt ska prioriteras och erbjudas stöd till mer långsiktiga, trygga och hållbara boendelösningar. 3.8 Arbetsmarknadsåtgärder Utmaningar, omvärldsfaktorer och målgruppens behov Långtidsarbetslöshet är en stor utmaning som påverkas av digitalisering och automatisering, vilket riskerar att skapa obalans på arbetsmarknaden. I stadsdelsområdet är de vanligaste orsakerna till försörjningshinder arbetslöshet utan ersättning, sjukskrivningar utan rätt till ersättning och sociala skäl. Den ekonomiska ojämlikheten för flickor och kvinnor lokalt, regionalt och nationellt. Tjänsteutlåtande Sid 28 (29) start.stockholm Från och med den 1 juli 2026 införs aktivitetskrav för alla som erhåller ekonomiskt bistånd. Införandet av skärpta aktivitetskrav för försörjningsstöd, med målet att minska bidragsberoende och öka arbetsnärmandet, medför betydande utmaningar gällande att hitta faktiskt meningsfull sysselsättning som kan leda till egen försörjning. Särskilt utmanande är aktiviteter som är individanpassade utifrån bland annat socialt utanförskap och funktionsnedsättning. Verksamheten Arbetsmarknadsinsatser (AMI) behöver se över möjligheter att, i samarbete med Arbetsmarknadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen, utvecklas för att möta aktivitetskravet som införs. En jämställdhetsutmaning är att öka möjligheterna för fler kvinnor att arbetsträna som en väg ut i egen försörjning. För att ytterligare öka jämställdheten och få in fler kvinnor i insatsen arbetsträning behöver förvaltningens dialog med de enheter som remitterar till arbetsträning intensifieras. Staden har höga ambitioner gällande antalet feriearbetande ungdomar. Södermalms stadsdelsnämnd får en budgettilldelning om 8,2 mnkr för år 2026 för detta ändamål. De faktiska kostnaderna för att uppnå målet om 1 175 ferieungdomar uppgår till 17,3 mnkr, alltså mer än dubbelt så mycket som budgettilldelningen. Det finns ett behov av att se över tilldelningen så att det motsvarar faktiska kostnader. Förvaltningen ser en risk för ökade kostnader inom arbetsmarknadsåtgärder på grund av: • En fortsatt hög nivå av långtidsarbetslöshet i vissa grupper innebär att de kommer få fortsatt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden vilket gör att tiden med ekonomiskt bistånd riskerar att förlängas. • Aktivitetskravet som införs den 1 juli 2026 kommer att ställa krav på förvaltningen att i samarbete med Arbetsmarknadsförvaltningen och Arbetsförmedlingen möta behov av individanpassad sysselsättning som leder till egen försörjning. En utökning av platser inom AMI kommer sannolikt att öka kostnader för exempelvis handledare. Prioriteringar 2027–2029 • Vidareutveckla samverkan med arbetsmarknadsförvaltningen (Jobbtorg), Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan för att påskynda långtidsarbetslösas etablering på arbetsmarknaden. En prioriterad målgrupp under perioden är kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden och arbetslösa unga vuxna. För att nå kvinnor som står långt från arbetsmarknaden fortsätter det uppsökande arbetet att stärkas. • Erbjuda sociala insatser för den grupp som inte kvalificeras inom Stockholmsjobb genom att stärka arbetet med den interna samverkan och samverkan med andra förvaltningar för att kunna erbjuda fler personer arbetsträning och offentligt skyddad anställning (OSA). 3.9 Övrigt Personalfrågor och ett hållbart arbetsliv Den största utmaningen för förvaltningen är kompetensförsörjning, framförallt inom Tjänsteutlåtande Sid 29 (30) start.stockholm äldreomsorgen. Äldreomsorgen har redan i dag utmaningar i att rekrytera chefer, specialistutbildad och legitimerad personal samt undersköterskor speciellt inom hemtjänsten. Utmaningen väntas öka när många går i pension samtidigt som antalet äldre ökar. 123 medarbetare inom äldreomsorgen kommer vara 65 år eller äldre under planperionden. Den nya chefsstrukturen med färre medarbetare per chef ska göra området mer attraktivt genom tydliga karriärvägar och ett nära och engagerat ledarskap som är hållbart. Samtidigt ställer lagkrav som skyddad yrkestitel för undersköterskor och ökade krav på formell utbildning inklusive det svenska språket ökade krav på kompetensutveckling. Detta innebär ett stort behov av olika utbildningsinsatser för att stödja medarbetarna. Förvaltningen bedömer att behovet av att utveckla långsiktigt hållbara strategier och arbetssätt för att klara kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen är stort. Under 2026 anställs en resurs för att arbeta med säsongsbetonad rekrytering. För att stärka attraktiviteten samt hälsa och återhämtning för medarbetare i äldreomsorgen kommer frågor som exempelvis att se över kortad arbetstid, arbetsmiljö och lönebildning ses över utefter budgetdirektiv. Den nya socialtjänstlagen och omställningen till god och nära vård ställer höga krav på verksamheterna de kommande åren. Förändrade förutsättningar kräver nya arbetssätt, ökad tillgänglighet samt tydlighet, tålamod och mod hos både chefer och medarbetare. Därför behöver chefer och nyckelfunktioner stärkas i förändringsledning. Personalomsättning inom vissa befattningar inom socialtjänsten påverkar bemanning och arbetsmiljö, och kommande pensionsavgångar riskerar att leda till kompetenstapp. Därför behövs kontinuerlig kompetensutveckling samt möjligheter för medarbetare att prova nya arbetsuppgifter över enhetsgränser utifrån intresse, kompetens och erfarenhet. Mottagandet av socionomstudenter förväntas fortsätta och resultera i fler sommarvikarier och tillsvidareanställningar. Även arbetet med mentorer för nya socialsekreterare förväntas utvecklas vidare och förbättra arbetsmiljö och attraktivitet inom socialtjänsten. Till följd av minskade barnkullar väntas personalbehovet inom förskolan minska de kommande åren, samtidigt som behoven inom äldreomsorgen ökar. Det kan innebära att en omställning av personal till äldreomsorgen behöver genomföras. Parallellt med detta fortsätter arbetet för att säkerställa att medarbetare med rätt kompetens och motivation ges goda möjligheter att utvecklas inom förskoleverksamheten. Det finns också behov av att stärka det pedagogiska ledarskapet, både på förskollärar- och rektorsnivå, för att säkerställa det systematiska kvalitetsarbetet. Biträdande rektorer behöver ges goda förutsättningar att utöva ett nära och coachande ledarskap. Förvaltningen i samverkan med andra stadsdelsförvaltningar behöver ha beredskap för att hantera eventuellt övertaliga förskollärare inom organisationen i takt med att barnantalen förändras. Förskolan har i dag ett tydligt ansvar för den egna verksamheten och för medarbetarna inom förskolan. Samtidigt står Stockholms stad inför en större organisatorisk utmaning kopplad till införandet av en tioårig grundskola (år 2028) och ett minskat barnantal i grundskolan. Dessa förändringar kan innebära att utbildningsförvaltningen får ett överskott av förskollärare som behöver omplaceras inom staden. Under 2026 kommer Södermalms och Kungsholmens stadsdelsförvaltningar att ta över Tjänsteutlåtande Sid 30 (31) start.stockholm ansvaret för driften av stadens verksamhet för barnomsorg på obekväm arbetstid, vilket kommer följas och utvärderas framöver. Stadsmiljöverksamheten kommer fortsättningsvis att vara beroende av konsulthjälp, exempelvis vid parkinvesteringar, i form av teknisk byggledning och projektering. Verksamheten behöver dessutom stärka sin kompetens inom genomförande av dagvatten- och skyfallsåtgärder. Då parkskötseln ska övergå i egen regi kommer förvaltningen också att behöva rekrytera ytterligare personal. Heltid som norm och tillsvidareanställningar är vägledande vid bemanningen för att kunna behålla och utveckla personal samt skapa kontinuitet i kärnverksamheterna för brukare, boende och barn. Målet är att 90 procent av anställningarna ska vara tillsvidare på heltid, vilket kräver långsiktigt arbete med hållbara scheman och flexibel bemanning, exempelvis genom resursteam. Vid övertagande av verksamhet i kommunal regi är det viktigt att snabbt introducera chefer och medarbetare i det kommunala uppdraget och arbetssättet, bland annat genom utbildning i arbetsrätt och samverkan. Behovet av administrativt stöd kan öka när antal verksamheter ökar samt krav på exempelvis informationssäkerhet och informationshantering. Att skapa ett IT- stöd (lokalt och centralt), som både möjliggör löpande support och ständig utveckling/innovation och digitalisering är viktigt. Förvaltningen behöver arbeta med ny teknik, exempelvis med AI, för att jobba mer effektivt och underlätta för ledning och chefer. Frågor som exempelvis arbetsrätt och HR- administration kan underlättas på sikt. Prioriteringar 2027–2029 • Minska andelen timanställda och samtidigt öka kontinuiteten för brukare, och arbeta för ett hållbart arbetsliv för medarbetare. Ett exempel på arbetssätt är att arbeta med partsgemensamma grupper för bättre arbetsvillkor, som exempelvis har påbörjats inom sociala avdelningen. • Aktivt arbete med kompetensförsörjning inom äldreomsorgen. • Arbeta aktivt med att stimulera för omställningar av personalresurser från förskola till äldreomsorg. • Olika typer av kompetensutveckling inom socialtjänst och förskolan. • Stärka ledarskapet utifrån den nya chefsstrukturen. Ständiga förbättringar, digitalisering och innovation För att möta framtida behov och utmaningar krävs ett systematiskt kvalitetsarbete. Förvaltningen använder fortsatt stadens kvalitetsprogram som grund för detta. Förvaltningen ser ett fortsatt behov för staden att arbeta tillsammans och samordna kvalitetsarbetet i linje med kvalitetsprogrammet. Förvaltningen inför under 2026 det förvaltningsövergripande kvalitetsledningssystemet Söderpilen. Tydliga och väl definierade processer bidrar till att stärka fokus på stockholmarnas behov. Systemet främjar även lärande mellan olika verksamheter och bidrar till ökad öppenhet samt ett helhetsperspektiv i arbetet. Söderpilen tydliggör ansvar och Tjänsteutlåtande Sid 31 (32) start.stockholm mandat, vilket utgör en grund för olika funktioners handlingsutrymme. Genom att synliggöra arbetssätt och rutiner skapas också bättre förutsättningar för att förenkla, förbättra och vidareutveckla dem. Detta bidrar i sin tur till ett mer hållbart och långsiktigt kvalitetsarbete. Kommande år är det viktigt att implementera och kontinuerligt utveckla och kvalitetssäkra Söderpilen, samtidigt som tidigare arbetssätt, strukturer och mappsystem systematiskt avvecklas. Förvaltningen ser goda möjligheter att samverka med andra förvaltningar kring kvalitetsledning och på så sätt växeldra i kvalitetsarbetet. De som bor och verkar inom stadsdelsområdet har många synpunkter och önskemål. Både de som är direkt berörda av förvaltningens arbete och de som är anhöriga eller närstående förväntar sig god kvalitet. Förväntan om, och rätten till, god kvalitet innebär att det är viktigt att effektivisera och vidareutveckla arbetet med avvikelser, synpunkter och klagomål för förskola, social omsorg och äldreomsorg. För detta behövs stadsgemensamma IT-system som stödjer förvaltningens arbete. Distansarbete är ett etablerat arbetssätt i staden. Detta ger nya samarbetsmöjligheter men ökar samtidigt behovet av effektiva plattformar och säkra kommunikationsverktyg. Staden som helhet behöver bättre verksamhetsstöd till befintliga medarbetare men också för att attrahera nya medarbetare och underlätta samverkan med interna och externa parter. För att alla medarbetare ska kunna dra nytta av digitaliseringen i sitt dagliga arbete behöver staden gemensamt se över personliga inloggningar samt VPN via mobila enheter. Förvaltningen har många medarbetare som inte har sin arbetsplats i en verksamhetslokal. I samband med implementering av nya socialtjänstlagen förväntas fler medarbetare arbeta flexibelt i stadsdelsområdet. Förvaltningen avser att strukturera digitaliseringsarbetet och utöka samverkan mellan central IT och verksamheternas utvecklingsenheter. Samverkan avser såväl behörighetshantering, höjd kompetens inom området samt tydligare styrning och förvaltning av digitaliseringsinsatser, inom ramen för stadens modell pm3. Förvaltningen ska också verka för att möjliggöra säker, korrekt och strukturerad användning av AI-tjänster där det bedöms lämpligt. Prioriteringar 2027-2029 • Fortsatt implementering av kvalitetsprogrammet • Kontinuerlig utveckling, kvalitetssäkring och implementering av Söderpilen • Verka för stadsgemensamma IT-system för avvikelser, synpunkter och klagomål. Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Civil beredskap Förvaltningen fortsätter att arbeta faktabaserat med beredskapsfrågor genom att inhämta lärdomar från pågående konflikter i världen samt erfarenhets- och praxisutbyte med andra stadsdelsförvaltningar och kommuner i landet. Förvaltningen tar ansvar för krisberedskap inklusive scenariot höjd beredskap i stadsdelsområdet i samverkan med staden. Beredskapsarbetet vilar fortsatt på bestämmelserna i kommunlagen samt lag om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära Tjänsteutlåtande Sid 32 (33) start.stockholm händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), Förvaltningen förbereder för kommande bestämmelser i nya lagen om kommuners och regioners grundläggande beredskap (LKRB). Bestämmelserna innebär bland annat att öka antalet särskilda samlingsplatser, det vill säga stadsdelsområdets trygghetspunkter, enligt definierad beredskapsnivå, stödet vid användning av skyddsrum, verkställande av utrymning. Om lagen beslutas ställs ökade krav på lokaler, personal, utbildning, samordning och materiella resurser. Till exempel kan förvaltningen behöva öka antalet trygghetspunkter från fyra till 13 stycken enligt det initiala lagförslaget. För att lyckas med detta behöver förvaltningen arbeta brett med samverkan både internt i staden samt externt och aktörer som är verksamma i vårt område. Förvaltningen kommer arbeta systematiskt för att utbilda medarbetare kring civil beredskap. Likaså görs ett arbete för att nå ut till invånarna via olika kanaler. Förvaltningen har för avsikt att arbeta fram en ram för samverkan med frivilliga försvarsorganisationer. Förvaltningens kärnverksamheter arbetar kontinuerligt för att höja motståndskraften och minimera riskkonsekvenser som potentiellt kan drabba samhällsviktiga verksamheter. Detta görs inom arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen. Förvaltningen kommer också genomföra strategiska inköp i större omfattning. Prioriteringar 2027-2029 • Fortsatt krisberedskap inklusive scenariot höjd beredskap • Fortsatt arbete med stadsdelsområdets trygghetspunkter och förbereda inför/implementera LKRB. • Informationsinsatser internt och externt samt samverkan med frivilliga försvarsorganisationer. Informationssäkerhet Den digitala utvecklingen accelererar och blir mer komplex vilket kräver strategiska satsningar inom kultur, ledarskap, teknik och information. Artificiell intelligens (AI), automatisering och robotik blir viktigare inom förvaltningens och stadens ansvarsområden. Förvaltningen överväger möjligheten att införa AI-tjänster där behov finns och där det är lämpligt med hänsyn till lagstiftning, styrdokument, informationssäkerhet, dataskydd, rättssäkerhet och resurser. För förvaltningen är det viktigt med långsiktigt hållbar och säker informationshantering. Information av god kvalitet behövs för att vidareutveckla stöd, service och tjänster. Staden hanterar inte information som en central resurs i tillräcklig omfattning och samverkan behöver därför prioriteras. Det behövs central samordning för att effektivisera arbetssätten, ge lokala resurser bättre vägledning och utnyttja digitaliseringens möjligheter för att uppnå helhetssyn och hållbara arbetssätt i staden. Bristen på gemensamma sätt att dokumentera och hantera information i staden bidrar till ineffektiva arbetssätt, sämre datakvalitet och sämre rättsskydd för den enskilde. Det behövs bra metodstöd för informationsklassningar, säkerhetsåtgärder samt förvaltning av informationsobjekt. Förvaltningen fortsätter implementera metodstödet pm3. Förvaltningar och bolag behöver inkluderas mer vid stadsgemensamma upphandlingar för att säkerställa att system och tjänster med säkerhetsbrister inte upphandlas och att gällande Tjänsteutlåtande Sid 33 (34) start.stockholm arbetssätt för normerande informationssäkerhetsklassningar följs. Vidare behöver rutiner och krav på hur ärenden och utredningar ska dokumenteras i stadens IT-tjänster fortsätta att utvecklas. Att dokumentera rätt vid handläggningen är en förutsättning för kvalitetssäkrad information som kan nyttjas vidare. Det är också relevant utifrån att flera viktiga IT-tjänster utvecklas eller förändras, till exempel Sociala system och ärendehanteringssystemet eDok. Staden utvecklar sitt ledningssystem för informationssäkerhet för att anpassa det till rådande omvärldsläge, ny lagstiftning samt för att effektivisera och förbättra stadens processer. Det nya ledningssystemet, LIS 2.0, planeras införas stegvis under 2026 och 2027. Arbetet drivs av stadsledningskontoret och förvaltningen avser delta i möjligaste mån. NIS2-direktivet syftar till att nå hög gemensam cybersäkerhetsnivå för samhällsviktig verksamhet inom EU. Direktivet implementeras i svensk rätt genom cybersäkerhetslagen. Lagen gäller hela förvaltningen till skillnad från det tidigare NIS1-direktivet. Förvaltningen arbetar med implementering av den nya lagstiftningen, dels på egen hand och dels i samråd med övriga staden genom olika nätverk. Prioriteringar 2027-2029 • Utöka resurser för att öka takten i informationsklassningar. • Integrera förvaltningens kvalitetsledningssystem med det stadsdelsgemensamma ledningssystemet för informationshantering och arkiv, samt längre fram även stadens nya ledningssystem för informationssäkerhet, LIS 2.0 och öka kunskaperna för att hantera information som en strategisk och kritisk resurs. • Implementera den nya cybersäkerhetslagen. • Genom kompetenshöjande insatser i verksamheterna fortsätta införandet av pm3- metoden i förvaltningen och därefter kartlägga och vidareutveckla processerna inom informationssäkerhet och IT. • Ta fram rutiner och processer för införande av AI-tjänster. Trygghet och näringsfrämjande arbete Den missbruksrelaterade problematiken inom stadsdelsområdet och medföljande konsekvenser som brott, våldshandlingar, stöld, ordningsstörningar och skadegörelse har ökat under senaste åren. Detta gäller främst de områden som klassas som öppna drogscener inom stadsdelsområdet. Detta har därför beskrivits under lokala utvecklingsbehov, se text under 2.1. och 2.5. Förvaltningen fortsätter även att prioritera en rad övriga trygghetsskapande- och brottsförebyggande insatser och åtgärder för att få minskad negativ effekt på brottslighet och oroligheter samt att boende, besökare och verksamma ska uppleva platser som trygga. En utmaning inom brottsförebyggande arbetet är att minska risken för välfärdsbrottslighet. Prioriteringar 2027-2029 • Genomföra olika insatser och åtgärder inom de fem prioriterade områden som ingår i den lokala samverkansöverenskommelsen mellan förvaltningen, utbildningsförvaltningen, trafikkontoret och lokalpolisområde Södermalm. • Fortsätta att utveckla platsaktivering på fler platser som upplevs, eller riskerar att bli, otrygga inom stadsdelsområdet. • Tillsammans med lokalpolisområde Södermalm fortsätta utveckla arbetet med Tjänsteutlåtande Sid 34 (35) start.stockholm områdesspecifika möten med invånare, syftet är att sprida kunskap och få information. • Förebygga och motverka välfärdsbrottslighet med fokus på hemtjänst inom äldreomsorg, personlig assistans, HVB-hem och felaktiga utbetalningar (FUT) inom ekonomiskt bistånd. • Samverkan och dialog med aktörer inom stadsdelsområdets nöjesliv och lokalpolisen i syfte att uppnå ett långsiktigt hållbart nöjesliv och öka tryggheten för både aktörer och besökare. • Fortsätta arbeta med trygghetsskapande åtgärder och investeringar inom stadsmiljö. • Fortsätta samverka med lokalpolis, det lokala näringslivet, civilsamhället och andra relevanta aktörer såsom trafikkontoret för att öka tryggheten och attraktionskraften inom området som gynnar bedrivande eller nyetablering av företag. Våldsbejakande extremism Antalet individärenden om våldsbejakande extremism (VBE) inom stadsdelsområdet är fortsatt få men har ökat något mellan 2024 (11 ärenden) och 2025 (14 ärenden). I likhet med tidigare år rör ärendena främst barn och unga med misstänkta eller tydliga kopplingar till våldsbejakande högerextremism. Tendensen att det är yngre personer som radikaliseras och uppmärksammas av samhället fortsätter, nu även inom stadsdelsområdet. Det toxiska klimatet på sociala medier och andra plattformar tillsammans med att antidemokratiska organisationer fokuserar på onlinemiljön är en förklaring till att unga personer som radikaliseras uppmärksammas. Prioriteringar 2027-2029 • Stärka förvaltningens kunskap om VBE, med särskilt fokus på ärenden som rör ensamagerande individer, samt öka medvetenheten om riskfaktorer kopplade till VBE. Prioriteringen omfattar även att sprida kunskap om våldsbejakande och extremistiska ideologier. • Säkerställa systematisk kunskaps och erfarenhetsdelning med samverkansaktörer, exempelvis polis, skola och verksamheter inom regionen. Miljö och Klimat Förvaltningens lokala miljö- och klimathandlingsplan är vägledande för verksamheterna då de ska prioritera åtgärder. Till stöd för verksamheterna finns vägledningar exempelvis, vägledning för hållbar vård och omsorg, kemikaliesmart förskola samt hållbar socialtjänst. Stöd till verksamheterna behöver anpassas och utvecklas utifrån deras behov. De upphandlingar som staden och nämnden genomför samt de inköp som förvaltningen gör är betydelsefulla för att uppnå majoriteten av miljöprogrammets mål. Därför är inköp och inköpskompetens ett fortsatt prioriterat område i förvaltningens miljö- och klimatarbete. Miljö- och klimatarbetet ska fortsättningsvis bedrivas mer utåtriktat och i delaktighet med invånare och civilsamhälle vilket ställer utvecklade krav på intern och extern samverkan samt integrering i hela förvaltningens organisation. Förvaltningens målgrupper behöver involveras via kommunikation, miljöpedagogiska aktiviteter. Förvaltningen ser ett fortsatt behov av samordning från miljöförvaltningen för genomförande och stöd. Detta kan bestå av en resursbank från vilken utbildningar kan avropas, Tjänsteutlåtande Sid 35 (36) start.stockholm kommunikationsmaterial och föredragsserier som förvaltningen kan nyttja. Förvaltningen kommer att utöka med en resurs för att intensifiera och bredda klimat- och miljöarbetet och ge verksamheterna utvecklat stöd. Prioriteringar 2027-2029 Klimatanpassningar, utveckling och underhållsåtgärder i parkmiljö: • Genomföra klimatinvesteringar, såsom att ersätta träd som dött med syftet att upprätthålla nödvändig krontäckningsgrad. • Arbeta för att omhänderta större dagvattenmängder i parker och grönområden samt säkerställa att dessa klarar skyfall. • Genomföra reinvestering på befintliga lekplatser och parkmiljöer för att åtgärda slitage och uttjänta anläggningar och ytor i parkmiljön. Minska miljöpåverkan: • Utveckla arbetet med att stödja kärnverksamheterna i arbetet med resurshushållning genom medveten konsumtion och resurseffektiv avfallshantering med fokus på återbruk, återvinning och minskat matsvinn. • Öka medvetenheten av livsmedels miljöpåverkan samt öka andelen ekologiska inköp. • Fortsätta projektet Hållbar äldreomsorg: Minska matsvinn och ersätta vissa engångsmaterial. Detta kräver förändringar i rutiner och arbetssätt och kan innebära att det behövs investeringar samt att tvättstugornas utrustning behöver ses över. • Utveckla verksamhet och samverkan för att involvera och delaktiggöra civilsamhället och invånarna i miljöfrågor, till exempel att hjälpa invånare som vill ställa om till en mer cirkulär ekonomi. Det handlar om att skala upp och bredda åtgärder som visar sig bidra till klimatomställningen och hälsan. 4 Sammanfattande ekonomisk analys 4.1 Drift Förvaltningen har en ekonomisk bruttoomslutning på drygt 3,6 miljarder kronor. I förvaltningen arbetar 1 972 tillsvidareanställda medarbetare och personalkostnaderna utgör 39 procent av nämndens bruttokostnader vilket motsvarar 1 411 mnkr. Kostnaderna för köp av verksamhet utgör 41 procent vilket motsvarar 1 503 mnkr och lokalkostnaderna utgör cirka 8 procent vilket motsvarar 285 mnkr. Resterande 12 procent, 439 mnkr avser främst bidrag, livsmedel, förbrukningsmaterial och kostnader för IT. Ekonomisk bruttoomslutning (mnkr) 2024 2025 2026 Förändring 2026– 2025 Bruttoomslutning 3 443 3 576 3 638 62 Personalkostnader 1 285 1 375 1 411 36 Köp av verksamhet 1 422 1 474 1 503 29 Tjänsteutlåtande Sid 36 (37) start.stockholm Ekonomisk bruttoomslutning (mnkr) 2024 2025 2026 Förändring 2026– 2025 Lokalkostnader 276 283 285 2 Övriga kostnader 460 444 439 -5 Förvaltningen ser betydande kostnadsökningar de närmsta åren, främst inom verksamhetsområdet äldreomsorg samt ökande personalkostnader och kostnader för lokalförsörjning. Personalkostnader 2026 och framåt påverkas positivt av minskningen av personalomkostnadspålägget från 41,0 procent till 40,0 procent. Däremot har de senaste årens uppräkning av löner och 2026 års prognostiserade löneuppräkning om tre procent en stor påverkan på förvaltningens framtida personalkostnader. Under den kommande tioårsperioden kommer det dessutom finnas ett behov av nyanställningar kopplat till pensionsavgångar och ett växande behov av personal riktat mot äldreomsorg vilket kommer att innebära ytterligare ökande personalkostnader för nämnden. Personalkostnaderna påverkas även starkt av heltid som norm med fler tillsvidareanställd personal. Behovet av att attrahera och behålla personal kommer att bli än viktigare. Grundutbildningar och vidareutbildningar är därför av största vikt och innebär också en ökad kostnad, framförallt för det vikariebehov som uppstår därav. Prognostiserade omslutningsförändringar 2026 - 2029 Omslutningsförändri ngar (mnkr) 2026 2027 2028 2029 Intäkter -225 -233 -241 -249 Kostnader 225 233 241 249 De prognostiserade omslutningsförändringarna redovisar inte köp och försäljning av tjänster mellan olika nämnder. Prognosen för 2026 visar på en stor kostnadsökning av köp av verksamhet, främst på grund av ökat antal brukare inom äldreomsorgen och prisökning för vård- och omsorgsboendeplats om 3,6 procent och 3,0 procents ökning för hemtjänstinsatser. Antalet personer över 65 år förväntas öka med 8,7 procent från år 2026 till 31 042 personer 2029. Detta ger ett ökat behov av fler platser på vård- och omsorgsboenden (VOB) under samma period. Förvaltningen ser redan denna trend tydligt med fler antal boende på VOB och fler insatser inom hemtjänsten. Tjänsteutlåtande Sid 37 (38) start.stockholm Tjänsteutlåtande Sid 38 (39) start.stockholm Den äldre befolkningen lever generellt längre och är friskare vilket betyder att många kan bo kvar längre i eget hem. Detta ställer i sin tur högre krav på en fortsatt utveckling av hemtjänsten och en utökning av antalet dagverksamhetsplatser inom stadsdelsområdet. De senaste åren har visat på ökande antal helmånadspersoner inom samtliga insatser, men kostnaderna, tillsammans med de senaste årens prisökningar, har framförallt ökat inom VOB och hemtjänst. Upprustning av, och investeringar i både befintliga och framtida fastigheter samt inventarier medför också ekonomiska konsekvenser för stadsdelsnämnden. Dessa kostnader kompenseras inte i dagsläget genom stadens resursfördelningssystem. Inom stadsdelsområdet har nya vård- och omsorgsboenden, grupp- och servicebostäder tillkommit och samtidigt pågår planering för kommande renoveringar på samtliga vård- och omsorgsboenden inom Micasas fastighetsbestånd under en tioårsperiod vilket kommer innebära stora hyreskostnadsökningar. Förvaltningen ser även att antalet insatser för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL generellt har ökat de senaste åren och att bemanningen på gruppbostäder utökas för att säkerställa att äldre med funktionsnedsättning får en meningsfull vardag och sysselsättning. Utbudet av särskilda bostäder inom staden och LOV-utförarna täcker heller inte behoven hos delar av målgruppen. Tjänsteutlåtande Sid 39 (40) start.stockholm Analys av prestationsförändringar Av nämnden beräknade prestationsförändringar 2027 – 2029 Mnkr Prestationsförändring förskola -24,3 Prestationsförändring funktionsnedsättning 6,9 Summa prestationsförändringar 2027 – 2029 -17,4 Prestationsförändringar inom förskola beräknas minska under perioden. Förändringen utgår från befolkningsprognosen och framskrivningen av antal förskolebarn. Prestationsförändringen för verksamhetsområdet funktionsnedsättning baseras på förändringar under de senaste två åren. För att nämnden ska klara sitt uppdrag omfördelas medel från äldreomsorg, främst till individ- och familjeomsorg, stadsmiljöverksamhet och arbetsmarknadsverksamhet. Med de prognostiserade kostnadsökningarna inom äldreomsorgen blir liknande omfördelningar en stor utmaning för att klara ekonomin. Stadsdelsnämnden har också under många år beviljat en betydligt större mängd föreningsbidrag än övriga stadsdelsnämnder. Det årliga bidraget utökades ytterligare för år 2026. Då befolkningen blir allt äldre kommer mindre del medel till föreningsbidrag kunna flyttas från överskott i äldreomsorg. Det är således en utmaning för nämnden att kunna fortsätta ha höga nivåer på föreningsbidrag utan tillskott av särskilda medel för att stötta hem- och malmgårdar, där mycket av bidraget går till höga hyreskostnader. Om nämnden samtidigt ska kunna ge bidrag för framtida behov av aktiviteter som kompletterar nämndens uppdrag kopplat till äldre, trygghet och miljö är behovet än större. Inom förvaltningen finns sju kommunövergripande verksamheter (KÖV) som varje år får ett fast tilldelat anslag. Dessa anslag har i de flesta fall inte räknats upp på många år. Då nämndens ekonomi de senaste åren varit god har dessa KÖV-verksamheter delvis finansierats inom den löpande driftsbudgeten. Om förvaltningens framtida ekonomiska situation skulle bli kärvare behöver tilldelningen för KÖV-verksamheter ses över. Stadsmiljö De nycklade ekonomiska medlen i driftbudget gällande stadsmiljöverksamheten räcker inte för att täcka de fasta betalplanerna för vinter- och barmarksskötsel inom parkdriftsentreprenaderna samt för att kunna utföra felavhjälpande insatser. Verksamheten är beroende av ytterligare medel från andra verksamhetsområden inom förvaltningen. En utmaning är att driftkostnaderna sannolikt kommer att öka kommande år då stadsdelsområdets parker och grönområden får ett högre besökstryck. Ett förändrat klimat, som bland annat innebär större nederbördsmängder, kommer vidare innebära högre driftkostnader i form av skötsel och underhåll av dagvatten- och skyfallsanläggningar. Driftkostnaderna kan också komma att öka mot bakgrund av att ett program för stadsnära odling är under framtagande inom staden som sannolikt kommer innebär att odlingar på sikt ska förses med vatten och tillgänglighetsanpassas. I miljöprogram 2030 anges vidare att staden har som målsättning att successivt avveckla platsgjutna gummiytor som finns vid Tjänsteutlåtande Sid 40 (41) start.stockholm exempelvis lekplatser. Detta kommer också innebära ökade driftkostnader då ersättningsmaterial, såsom sand och flis, kräver större driftinsatser. Södermalms stadsdelsförvaltning har fått ett uppdrag från nämnden mars 2026 att planera för ett övertagande av parkskötsel i egen regi. Plan för återtagande är satt till hösten 2028. Förvaltningen kommer att behöva genomföra investeringar i lokaler och maskiner samt rekrytera personal vilket kommer att innebära högre kostnader. Att bedriva parkskötseln i egen regi innebär också att andra verksamhetsområden inom förvaltningen behöver förstärkas, såsom HR-och IT-enheten och ekonomiavdelningen, för att kunna ge den nya personalen nödvändig service. Eftersom allt fler stadsdelsnämnder inom en snar framtid kommer att sköta och underhålla parkerna i egen regi finns ett stort behov av samordning kring bland annat HR-frågor, kompetensutveckling, upphandling av material och digitala system. Enligt förvaltningen behöver en utredning genomföras för att identifiera vilka behov som finns på stadsdelarna. Trafikkontoret, som idag har ett samordnande ansvar för stadsmiljöverksamheten inom staden, bör enligt förvaltningen få ett utökat uppdrag mot bakgrund av ovannämnda. I detta sammanhang kan även nämnas att det vid egen regi behövs tillgång till kommunaltekniska ytor vilket det råder stor brist på i dagsläget. Det är här viktigt att exempelvis trafikkontoret och exploateringskontoret får i uppdrag att underlätta för stadsdelsnämnderna att få tillgång till kommunaltekniska ytor till en låg kostnad. Det finns enligt förvaltningen ett behov av stöd inom upphandling, entreprenadjuridik och avtalsuppföljning. Serviceförvaltningen har en resurs som stöttar med vissa delar vid upphandling av entreprenader. Denna typ av upphandlingar är upphandlingstekniskt komplicerade och det bör vara mer lämpligt och mindre sårbart om trafikkontoret samordnar upphandlingar för stadsdelsförvaltningarna där det finns bred kompetens inom ämnet (jurister fokuserade på entreprenadjuridik och flera resurser som kan stötta varandra samt specialisera sig på olika typer av upphandlingar). Behovet av samordning kring upphandlingar har även ökat till följd av att fler mindre upphandlingar kommer att genomföras vid och efter övergången till egen regi. Trafikkontoret bör tilldelas uppdraget och tillföras medel för uppdraget. Stöd vid avtalsuppföljning bör också ingå i detta uppdrag. 4.2 Investeringar Mnkr Prognos 2026 2027 2028 2029 Större investeringar 7,5 4,0 6,0 5,5 Reinvesteringar 0,0 0 0 0 Mindre investeringar med nycklade medel 15,3 15,3 15,3 15,3 Klimatinvesteringar 0 0 0 0 Trygghetsinvesteringa r 5,1 0 0 0 Större investeringar på parkmark 16,7 95,4 (129,4) 26,9 (72,9) (95) Tjänsteutlåtande Sid 41 (42) start.stockholm Mnkr Prognos 2026 2027 2028 2029 Övriga investeringsmedel 0 0 0 0 Inventarier och maskiner Totalt 67,5 28,1 23,3 23,3 Nämnden ansöker årligen om investeringsmedel avseende bland annat större parkupprustningsprojekt hos kommunfullmäktige. I tabellen ovan redovisas de investeringsprojekt för förvaltningen som kommunfullmäktige beslutat om till budget 2026. I prognosen för 2026 ingår dessutom trygghetsmedel som togs emot i samband med tertialrapport 2 under 2024, Bergsunds strand och Maria Prästgårdsgata, (5,1 mnkr). Förvaltningen har i början av 2026 ansökt om medel för perioden 2027–2029 för ett antal större parkinvesteringsprojekt. De sökta projekten är Droskan, Björns trädgård, Nytorget och Tjurbergsparken. Under hösten 2026 beslutar kommunfullmäktige om tilldelningen av medel för stora parkinvesteringar för 2027. Medel för mindre investeringar som stadsdelsnämnden varje år tilldelas utifrån fördelningsnyckeln kommer att användas för mindre parkupprustningar och reinvesteringar vilka beslutas i samband med kommande års verksamhetsplaner. Förvaltningen söker årligen klimatanpassningsinvesteringar för bland annat dagvatten- och skyfallsåtgärder och insatser för att bekämpa värmeöar. Möjligheten för nämnden att ta emot extra budgetmedel för dessa åtgärder är avgörande för att de ska kunna genomföras då de inte ryms inom ordinarie investeringsram. Utan detta stöd kommer det att bli en svår utmaning att fortsätta driva projekt och åtgärder med hög klimatnytta och breda synergieffekter. Finansieringen av stadsmiljöverksamheten genom dessa extramedel har successivt ökat och kommer sannolikt fortsatt utgöra en stor del av budgeten kommande år mot bakgrund av det förändrade klimatet. Det finns även en utmaning att kunna driva dessa projekt med god kvalitet då förvaltningen idag saknar tillräckliga personalresurser för detta. I bilagan anges uppskattade behov av klimatanpassningsinvesteringar för perioden. Behovet av reinvesteringsåtgärder i stadsdelsområdets parkanläggningar såsom trappor och gångvägar är mycket stort. Tilldelade nycklade investeringsmedel, som kan användas för detta ändamål, är enligt förvaltningen inte tillräckliga. Under 2026 planerar förvaltningen att ta fram ett underlag som kan beskriva kommande reinvesteringsbehov av parkanläggningarna. När det gäller större investeringar och reinvesteringar finns en utmaning med stadens budgetmodell för stadsdelsnämnderna som innebär att tilldelade parkinvesteringsmedel behöver förbrukas årligen och kan i normalfallet inte flyttas med över årsskiften. Denna typ av investeringsprojekt påverkas ofta av oförutsedda omständigheter såsom exempelvis markföroreningar och arkeologiska fynd, vilket medför att tidplanerna behöver justeras. Därmed uppstår även behovet av att kunna flytta över investeringsmedel till nästkommande år. Senare års kostnadsökningar, bland annat på grund av kraftiga indexhöjningar, samt att Tjänsteutlåtande Sid 42 (43) start.stockholm stadens totala budget för större parkinvesteringar inte ökat innebär att nämnden tagit emot mindre resurser till nödvändiga större parkupprustningar. Detta förhållande är enligt förvaltningen en utmaning att kunna hantera. Under perioden ser förvaltningen behov av att påbörja två större investeringsåtgärder som det idag saknas en planering för i dagsläget, parken Tunnelbacken vid Klevgränd och Södermalmsallén. Tunnelbacken har under många år delvis varit avstängd på grund av bygget av Slussen och är idag av stort behov av upprustning. Södermalmsallén har etappvis rustats upp under åren 2009-2018, men grundproblematiken som utgörs av att marken vid omkringliggande fastigheter sjunker, har inte kunnat åtgärdas på ett långsiktigt bra sätt. Förvaltningen anser det vara viktigt att staden utreder ansvaret för hantering av markföroreningar inom staden. I dagsläget är ansvarsfördelningen mellan stadens olika förvaltningar och bolag inte klarlagd. 5 Lokalförsörjningsplan 5.1 Sammanfattning Lokalförsörjningsplanen är ett styrdokument för respektive nämnd där nämndens kort- och långsiktiga lokalbehov, särskilda boenden för äldre och planerade lokalförändringar presenteras. Nämndernas lokalförsörjningsplaner aggregeras till stadens övergripande lokalresursplan som årligen föreläggs kommunstyrelsen. Förvaltningen arbetar systematiskt för att säkerställa att verksamheterna kan bedrivas enligt plan, med tillgång till ändamålsenliga lokaler på både kort och lång sikt. Den minskande befolkningen i förskoleåldern och den växande andelen äldre invånare utgör centrala planeringsförutsättningar för nämndens fortsatta lokalförsörjningsarbete. Den minskade efterfrågan på förskoleplatser innebär att nämnden behöver vara beredd på att hantera eventuella åtgärder från enskilt drivna förskolor till följd av det sjunkande barnunderlaget. Även behovet av att eventuellt avveckla förskolor i kommunal regi behöver vägas in i den samlade bedömningen. Utifrån nuvarande befolkningsprognoser bedöms det inte finnas behov av ytterligare förskoleplatser inom stadsdelsnämndsområdet. Den växande andelen äldre invånare innebär samtidigt ett framtida behov av lokaler som kan rymma fler vård- och omsorgsboenden, öppna träffpunkter, dagverksamheter och hemtjänstpersonal. En identifierad utmaning inom stadsdelsområdet är att flera av de aktuella lokalerna har hyresnivåer som överstiger stadens rekommenderade högsta nivåer. Hyreskostnaderna i innerstaden är generellt högre än i övriga delar av staden, vilket ytterligare påverkar kostnadsbilden. Det föreligger även utmaningar kopplade till utformningen av befintliga lokaler, planlösningar och tekniska förutsättningar gör att anpassningar ofta blir kostsamma när ändamålsenliga lokaler för verksamheterna behöver säkerställas. Nämndens lokalförsörjning bedöms i dagsläget vara tillfredsställande, men ytterligare effektiviseringar ska genomföras under den kommande planperioden. Detta omfattar bland annat omstruktureringar där väl utformade lokaler tas tillvara av annan verksamhet när Tjänsteutlåtande Sid 43 (44) start.stockholm förskoleverksamhet i kommunal regi behöver avvecklas. För att möjliggöra en ändamålsenlig planering och genomförande av lokalprojekt kommer en god samverkan mellan berörda aktörer inom staden att vara av stor betydelse. 5.2 Planeringsförutsättningar För att använda lokalerna effektivt samverkar alla verksamheter kontinuerligt både inom och mellan avdelningar. Förvaltningens kärnverksamheter och lokalfunktionen följer regelbundet upp verksamheternas behov av lokaler. Dessa lokalstrategimöten görs två till fyra gånger per år och innebär en genomgång av både det aktuella och det långsiktiga lokalresursbehovet. Inom stadsdelsområdet som helhet finns ett växande behov av lokaler för fler vård- och omsorgsboenden, träffpunkter, dagverksamheter och hemtjänstpersonal. Det finns även utmaningar kopplade till att ombyggnationer och nyproduktion i innerstadens stadsdelsområde ofta blir kostnadsdrivande, samtidigt ger nya och ombyggda lokaler bättre förutsättningar för verksamheterna och uppfyller dagens myndighetskrav. Det är en utmaning att hålla sig inom stadens ersättningsmodeller för boenden, och förvaltningen ser därför gärna att denna modell ses över. Även nybyggda förskolor har i dag mycket höga hyror, och den kompensation som staden erbjuder täcker inte dessa kostnader, särskilt inte i innerstaden. Då stadsdelsområdet har snabb förändringstakt behövs en effektiv och flexibel lokalplanering med kortare ledtider för besked och beslut. Nyckeltal för pedagogisk verksamhet • Swecos befolknings- och kapacitetsprognos år 2027–2034 visar att det i stadsdelsområdet blir 499 färre barn i förskoleåldern 1-5 år, vilket innebär en minskning. • Andel barn som brukar förskoleplats beräknas vara 96 procent i prognosen för barn i ålder 2–5 år. • Andelen förskolebarn i kommunal regi är cirka 48 procent (inklusive kommunövergripande förskoleverksamheter). • Säsongsvariationen påverkar behovet om platser med totalt cirka 150 platser. Variationen beräknas utifrån skillnaden mellan placerade barn januari och maj. • Förskolor i enskild regis kapacitet har justerats från tillståndsbaserad till tillhandahållen kapacitet i varje förskola. Den tillståndsbaserade kapaciteten ger en missvisande bild av verkliga förhållanden. Justeringen påverkar totalt 375 platser. • Dragspelstrategin, som innebär en viss fördröjning av nedstängningen av kommunala förskolor, säkerställer 90 extra platser i stadsdelsområdet. • Cirka 65 procent av dessa kvadratmeter hyrs in från hyresvärdar inom kommunens bolag. • Pendlingsmönster årsskiftet 2025/2026 enlig framskrivning förskolebarn 2025: 804 barn som inte är folkbokförda på Södermalm pendlar till förskolor inom stadsdelsområdet.167 barn som är folkbokförda på Södermalm pendlar i dag till förskolor i andra stadsdelsområden eller i andra kommuner. Tjänsteutlåtande Sid 44 (45) start.stockholm Nyckeltal för övriga verksamheter • Total införhyrning för övrig verksamhet som ingår i lokalförsörjningsplanen är 9 452 kvadratmeter. • Förvaltningskontoret omfattar en total införhyrning om 6 895 kvadratmeter (inklusive lager och förråd). Antal anställda på förvaltningskontoret är 390 personer. Lokalytan är nästan 17 kvadratmeter per anställd på förvaltningskontoret (inklusive lager och förråd). • Den totala införhyrningen omfattar 52 270 kvadratmeter särskilda boenden för äldre, vilket ger en kapacitet om 733 platser. Swecos befolknings- och kapacitetsprognos för äldreomsorgen visar att behovet på Södermalm ökar med 125 platser på vård- och omsorgsboenden under perioden 2026–2029. 5.3 Hyreskostnadsutveckling Förvaltningen arbetar för en hållbar hyresutveckling och för att bidra till stadens gemensamma mål om god ekonomisk hushållning. Som del av det löpande effektiviseringsarbetet följs lokalutnyttjandet kontinuerligt upp och lokaler som inte längre behövs avvecklas eller omstruktureras enligt den långsiktiga lokalstrategin. Hyreskostnaderna har ökat kraftigt de senaste åren till följd av inflationen, samtidigt som stadens resursfördelningssystem inte tar hänsyn till innerstadens höga hyresnivåer. Vid omförhandlingar marknadsanpassas hyrorna och ansvaret för det inre underhållet flyttas gradvis över till nämnden, vilket sammantaget driver upp kostnaderna. Årshyran för övriga verksamheter väntas öka något de kommande åren i takt med att växande behov ska mötas. Årshyrorna för förskoleverksamhet bedöms minska något, i och med att behovet av förskolelokaler sjunker och avvecklingar behöver genomföras. Den långsiktiga lokalförsörjningsplanen bygger på att avveckla dyra och mindre ändamålsenliga lokaler, vilket möjliggörs av det minskade behovet av förskoleplatser. Detta dämpar kostnadsökningen per plats, som annars påverkas av moderniserings- och underhållsåtgärder. Även inom äldreomsorgen och den sociala avdelningen finns kommande behov av moderniserings- och underhållsåtgärder för att uppfylla myndighetskrav. Södermalm stadsdelsförvaltning har liksom alla stadsdelsförvaltningar i staden, fått krav från brandskyddsmyndigheten att stärka brandskyddssäkerheten på vård- och omsorgsboenden och gruppbostäder inom funktionsnedsättning. Lägsta krav är att installera dörrstängare kopplat till brandlarm alternativt sprinklers (görs vid nybyggnation). Detta kräver en stor upphandling och höga investeringsutgifter som i sin tur genererar betydande hyreskostnader. Staden centralt borde driva denna fråga både gällande upphandling men även tilldelning av en ökad investeringsbudget. Tjänsteutlåtande Sid 45 (46) start.stockholm 5.3.1 Administrativa lokaler Bedömning hyreskostnad 31 431 065 Befintlig hyreskostnad 31 431 065 5.3.2 Arbetsmarknad Bedömning hyreskostnad 2 237 130 Befintlig hyreskostnad 2 237 130 Tjänsteutlåtande Sid 46 (47) start.stockholm 5.3.3 Förskolor Bedömning hyreskostnad 83 200 000 Befintlig hyreskostnad 83 174 528 5.3.4 Kultur Bedömning hyreskostnad 2 222 135 Befintlig hyreskostnad 2 222 135 Tjänsteutlåtande Sid 47 (48) start.stockholm 5.3.5 Särskilda boenden för äldre Bedömning hyreskostnad 111 208 954 Befintlig hyreskostnad 111 208 954 5.4 Samverkan • Samverkan sker med hela stadens olika instanser för att pröva om behov av lokaler finns hos andra förvaltningar eller om förvaltningens behov kan täckas av andra. • Samordnad skolplanering inom Stockholm stad (SAMS), när det är möjligt, vid nybyggnation eller ombyggnation av förskolor och skolor. För närvarande är inga projekt identifierade med möjlighet till samverkan. • Samordnad äldre boendeplanering inom Stockholm stad (SÄBO), när det är möjligt, vid nybyggnation eller ombyggnation av byggnader. • Förvaltningens verksamheter samverkar kontinuerligt över avdelningsgränserna, vilket kan innebära besparingar i lokalkostnader, bemanning och investeringar. Det gäller främst att hitta möjligheter för att omfördela förskolelokaler till särskilda boenden och/eller grupp- och servicebostäder. Omstruktureringarna har inneburit en samverkan med Stadsbyggnadskontoret, Exploateringskontoret, Micasa, Stockholms hem, Fastighetskontoret, Socialförvaltningen och externa hyresvärdar. En nära samverkan med Stadsbyggnadskontoret är avgörande vid omstruktureringar, eftersom dessa i regel innebär ett lovärende. De långa handläggningstiderna gör det svårt att hålla avtalade tidsramar, och i många fall riskerar avtal att behöva förlängas eller projekt pausas i väntan på besked. Tomgångshyra blir dessutom en betydande kostnad som förvaltningen behöver hantera i samtliga omstruktureringsprojekt. • Nämnden upplever att det finns brister i samverkan med stadens fastighetsägande bolag och nämnder. Bristande helhetssyn leder till höga kostnader och högre hyror än vad som är skäligt. En annan modell och arbetssätt med bättre samverkan där verksamheternas behov och ekonomi styr mer vore fördelaktigt för staden som helhet. För att undvika att bygga nytt och göra omfattande ombyggnader är det viktigt att bolagen underhåller och renoverar. Detta hanteras mycket olika mellan olika bolag men även inom samma bolag. Det upplevs svårt att få bolagen att utföra det de enligt Tjänsteutlåtande Sid 48 (49) start.stockholm hyresavtalen är ålagda att göra. 5.5 Lokalplanering - ej pedagogisk verksamhet 5.5.1 Nuläge 31 januari 2026 Totalgruppering Area Kapacitet arbetsplatser Hyreskostnad Summering Administrativa lokaler Area 6 993 Total kapacitet 317 Befintlig hyreskostnad 31 431 065 Hyreskostnad/area 4 495 Kostnad/Plats 99 152 Arbetsmarknad Area 887 Befintlig hyreskostnad 2 237 130 Hyreskostnad/area 2 522 Kultur och fritid Area 1 572 Befintlig hyreskostnad 2 222 135 Hyreskostnad/area 1 414 Nämndens hyreskostnader för övriga verksamheter omfattar cirka 36 miljoner kronor per år. Genomsnittlig hyresnivå ligger på cirka 3 800 kronor per kvadratmeter och år. Nämndens lokalbestånd för övriga verksamheter består av: • Ett förvaltningskontor med myndighetsutövning inkl. besöksverksamhet samt administration. De 300 arbetsplatserna nyttjas av ca 390 medarbetare, vilket innebär att ett fåtal platser samnyttjas. • En lokal med mottagning för öppenvård såsom familjerådgivning. • Sju lokaler för dagliga verksamheter med olika inriktningar i kommunal regi samt ytterligare två lokaler med daglig verksamhet som drivs på entreprenad. • Fem lokaler med dagverksamheter för äldre med olika inriktning i kommunal regi. • Fem öppna träffpunktslokaler för seniorer. • Åtta lokaler för verksamheter med arbetsträning. • Sex öppna förskolor som drivs i kommunal regi, fem av dessa delar lokal med parklekar och en delar lokal med en fritidsgård. • Fem lokaler med dagverksamheter för äldre med olika inriktning. • Fem parklekar, Björns trädgårds-, Drakens-, Högalidsparkens-, Skånegläntans- och Stora Blecktornets parklek. • Fyra trygghetspunkter, Alsnögatan, Lignagatan, Rosenlundsgatan och Virkesvägen. • Duvnäsgatans fritidsgård som drivs i kommunal regi. 5.5.2 Behov och planering av lokaler för (första planeringsperioden) Den senaste befolkningsprognosen visar årliga minskningen/ökningen av befolkningen i respektive åldersgrupp inom stadsdelsområdet. De tre äldsta åldersgrupperna utmärker sig genom en årlig ökning av befolkningen med nästan genomgående störst ökning på Södermalm. En annan åldersgrupp som utmärker sig är åldersgruppen 25–44 år, där störst Tjänsteutlåtande Sid 49 (50) start.stockholm minskning noteras under perioden. Även att åldersgrupperna 6–15, 16-24 samt 45–64 år minskar i antal varje år i perioden. Dessa fyra åldersgrupper minskar totalt med 6 763 människor under perioden enligt Swecos befolkningsprognos. Förvaltningen planerar att möta demografiska förändringar genom att utöka lokaler för vård- och omsorgsboenden, träffpunkter, dagverksamheter och hemtjänstpersonal detta främst genom att omstrukturera lokalresurserna. Vidare analyserar förvaltningen förutsättningarna för att inom äldreomsorgen etablera ett tillagningskök i egen regi för produktion av matlådor till hemtjänst, äldreboenden och trygghetspunkter. Det föreligger även behov av grupp- och servicebostäder inom funktionsnedsättning, där förvaltningen sedan tidigare har ett etablerat samarbete med socialförvaltningen. En förstudie har påbörjats för att flytta och utöka ytorna för Södermalms ungdomsmottagning till mer ändamålsenliga lokaler med en central placering inom stadsdelsområdet. En förstudie kommer även att inledas tillsammans med fastighetskontoret för att anpassa befintliga byggnader och komplettera med en mer ändamålsenlig modulbyggnad på Zinkensväg 5, där arbetsmarknadsinsatserna har en av sina verksamheter. Lokalfunktionen bevakar omställningsarbetet för att säkerställa att den nya socialtjänstlagens eventuella krav på lokaler kan tillgodoses, i syfte att stärka förvaltningens tillgänglighet och möjliggöra ett mer förebyggande arbete nära invånarna. 5.5.3 Behov och planering för lokaler (andra planeringsperioden) Även långsiktiga lokalförändringar bedöms genereras efter befolkningsutvecklingen inom olika åldersgrupper. De äldsta åldersgrupperna fortsätter att växa även under denna planeringsperiod fram till år 2041. Behovet bedöms även denna planeringsperiod främst finnas inom lokaler för vård- och omsorgsboenden, träffpunkter, dagverksamheter och hemtjänstpersonal. Förvaltningen undersöker på lång sikt om lokaler som används av verksamheter med minskande tillväxt kan användas på annat sätt, genom samverkan mellan olika avdelningar. 5.6 Lokalplanering - pedagogisk verksamhet stadsdelsnämnder 5.6.1 Nuläge 31 januari 2026 Totalgruppering Area och antal brukare Kapacitet Hyreskostnad Summering Pedagogiska lokaler som hanteras av stadsdelsnämnder Area 29 443 Total kapacitet 2 559 Bedömning av behov 2 550 Differens 9 Befintlig hyreskostnad 83 174 528 Hyreskostnad/area 2 825 Area/kapacitet 12 Kostnad/Plats 32 503 I nämndens verksamhet finns vid avläsningen 38 förskolor samt tre kommunövergripande specialförskolor i stadsdelsområdet. Förskolorna är indelade i fyra förskoleområden där varje Tjänsteutlåtande Sid 50 (51) start.stockholm område leds av en rektor. Nämnden har en kapacitet om 2 559 förskoleplatser exklusive de tre kommunövergripande specialförskolorna i kommunal regi. I stadsdelsområdet finns även 69 förskolor i enskild regi. Dessa förskolor har tillsammans en kapacitet på 3 175 förskoleplatser. Totalt inom stadsdelsområdet finns det 107 förskolor som tillsammans har en kapacitet om 5 734 platser. I förskola i kommunal regis lokaler har nämnden 2 571 barn inskrivna barn per 31 januari 2026 (exklusive kommunövergripande förskoleverksamhet). Förskolor i enskild regi har samma period 2 795 barn inskrivna. Det innebär att cirka 48 procent av förskolebarnen i nämnden är inskrivna inom kommunal regi. Tre förskolor har stora underhållsbehov, Sofia småbarnsförskolan och förskolan på Sachsgatan behöver investera i ett nytt ventilationssystem. Förskolan Eurenii behöver åtgärder för att skapa en anslutningsväg då transporter till förskolan nu sker på en parkväg som inte tillåter trafik. Nämndens investeringsbehov begränsas av att hyresvärdarna till förskolorna är kommungemensamma bolag vilket innebär att nämnden amorterar investeringar över flera år. 5.6.2 Planering av lokaler för år 2027-2034 (första planeringsperioden) Under perioden visar prognoserna på att behovet av förskoleplatser minskar då antalet barn i förskoleålder blir färre. Målsättningen är att utnyttja alla förskolelokaler optimalt. Det innebär att förvaltningen klarar platsgarantin inom förskoleverksamheten och att kapaciteten inte överstiger behovet. Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att de totala lokalresurserna ska användas på bästa sätt. Planeringen innebär även strategier för att hantera minskad kapacitet inom enskilt drivna förskolor. För att hantera snabba nedstängningar inom dessa verksamheter tillämpar förvaltningen en dragspelsstrategi som innebär en viss fördröjning av nedstängningen av förskolor i kommunal regi. Förvaltningens prognos visar att antalet platser är något högre än behovet. Detta överskott ligger i huvudsak i enskilda verksamheter. Förvaltningen noterar att förskolor i enskild regi med stor kapacitet och flera lokaler i större utsträckning samordnar sin kapacitet till färre lokaler. Medan mindre aktörer som inte fyller upp sina platser stänger verksamheten. Förvaltningen kommer behöva kunna agera snabbt kring nya införhyrningar av lokaler om enskilda aktörer i för hög utsträckning avvecklar sina verksamheter. Ett scenario kan uppstå där flera förskolor i enskild regi avvecklar sina verksamheter parallellt som då skapar brist på platser och därmed lokaler. Förvaltningen ser störst risk för detta scenario i stadsdelsområdets västra delar. Förskolan Persikan planerar verksamhetsstart till hösten 2026. Förskolan kommer att ge ett tillskott på 72 nya förskoleplatser samt ett tillagningskök som även ska förse förskolan Mangon med mat. Etableringen möter dessutom det ökade behovet av förskoleplatser som uppstått i samband med exploateringen och de nybyggda bostäderna på östra Södermalm. Övriga planerade avvecklingar i kommunal regi sker främst under år 2026 och då främst genom att lämna sämre lämpade permanenta förskolelokaler. Förvaltningens prognos visar också att andelen barn i kommunal regi förväntas öka till 50 procent under samma tidsperiod. Nämnden behöver upprätthålla en kritisk lokalresursmassa för att klara av kommunens åtagande och säkerställa att platsgarantin kan uppfyllas. Förvaltningen bedömer i dagsläget att planerade lokalförändringar i kommunal regi är tillräckliga för att möta det totala behovet av antalet platser under perioden. Förvaltningen Tjänsteutlåtande Sid 51 (52) start.stockholm beaktar flera scenarier och kan behöva anpassa planeringen ytterligare under perioden. Enskilt drivna förskolor kan uppfattas som ett osäkert val av vårdnadshavarna i ett skede med täta nedstängningar som kan leda till en ökad efterfrågan på kommunal verksamhet. Lokalbehovet under den första planeringsperioden Huvudgruppering Nuvarande år År +1 År +2 År +3 År +4 Förskolor Bedömning av behov 2 550 Total kapacitet 2 559 Differens 9 Bedömning av behov 2027 2 490 Bedömning av behov 2028 2 435 Bedömning av behov 2029 2 390 Bedömning av behov 2030 2 360 Planerade lokalförändringar under den första planeringsperioden Avveckling: Förskola Tantolunden, Sköldgatan 2 avvecklas till höstterminen 2026. Ny införhyrning: Förskolan Persikan, Hennings gata 23-25 avtalsstart hösttermin 2026. 5.6.3 Planering av lokaler för år 2035-2046 (andra planeringsperioden) I Swecos befolkningsprognos som sträcker sig fram till 2046 finns en högre osäkerhet, dels beroende på hur bostadsexploateringen kommer utvecklas på Södermalm, men även övriga faktorer som påverkar prognosen. Prognosen fram till 2046 visar att antalet förskolebarn kommer att fortsätta minska i åldrarna 1–5. Mot den bakgrunden behöver förvaltningen vara försiktig i sin lokalresursplanering på lång sikt. Förvaltningen har hög rådighet över lokalresurserna och har möjlighet att invänta mer träffsäkra prognoser. Förvaltningen följer befolkningsutvecklingen vaksamt och anpassar lokalresurser efter aktuella prognoser. Eftersom avtalsvillkor och hyresperioder förändras över tiden så utför förvaltningen en specificerad bedömning för varje lokal när periodens prognoser ligger närmare i tiden. Förvaltningen bedömer att förskoleverksamheten i kommunal regi inte kan minska i samma utsträckning som befolkningen för att klara av nämndens långsiktiga åtaganden. Uthållighet och en stabil plattform behövs för att säkerställa långsiktig förskoleverksamhet inom stadsdelsområdet. Det finns en minsta möjlig total kapacitet i form av antal förskoleplatser som kommer behöva bibehållas under perioden. Målsättningen är att utöka andelen förskolor i kommunal regi för att bibehålla rådigheten över nämndens ansvar. Tjänsteutlåtande Sid 52 (53) start.stockholm 5.7 Boendeplanering- särskilda boenden för äldre 5.7.1 Nuläge 31 januari 2026 Totalgruppering Area och antal brukare Kapacitet Hyreskostnad Summering Lokalförändrin gar Bostäder Area 52 270 Total kapacitet 718 3 477 Differens -2 759 Befintlig hyreskostnad 111 208 954 Hyreskostnad/a rea 2 128 Area/kapacitet 148 Kostnad/Plats 154 887 5.7.2 Behov och planering år 2027-2034 (första planeringsperioden) Huvudgruppering Nuvarande år År +1 År +2 År +3 År +4 Särskilda boenden för äldre Bedömning av behov 3 477 Total kapacitet 718 Differens -2 759 Bedömning av behov 2027 3 639 Total kapacitet 2027 760 Differens 2027 -2 879 Bedömning av behov 2028 3 805 Total kapacitet 2028 760 Differens 2028 -3 045 Bedömning av behov 2029 3 970 Total kapacitet 2029 760 Differens 2029 -3 210 Bedömning av behov 2030 4 164 Total kapacitet 2030 760 Differens 2030 -3 404 Gruppering Nuvar ande år År +1 År +2 År +3 År +4 År +5 År +6 År +7 År +8 År +9 År +10 Dagverksamhet Personer över 65 år inom grupp- och servicebostäder (LSS, SoL) Servicehus Total kapac itet 88 Total kapac itet 2027 88 Total kapac itet 2028 88 Total kapac itet 2029 88 Total kapac itet 2030 88 Total kapac itet 2031 88 Total kapac itet 2032 88 Total kapac itet 2033 88 Tjänsteutlåtande Sid 53 (54) start.stockholm Gruppering Nuvar ande år År +1 År +2 År +3 År +4 År +5 År +6 År +7 År +8 År +9 År +10 Vård- och omsorgsboende Bedö mning av behov 859 Total kapac itet 630 Differ ens -229 Bedö mning av behov 2027 900 Total kapac itet 2027 672 Differ ens 2027 -228 Bedö mning av behov 2028 943 Total kapac itet 2028 672 Differ ens 2028 -271 Bedö mning av behov 2029 984 Total kapac itet 2029 672 Differ ens 2029 -312 Bedö mning av behov 2030 1 036 Total kapac itet 2030 672 Differ ens 2030 -364 Bedö mning av behov 2031 1 087 Total kapac itet 2031 672 Differ ens 2031 -415 Bedö mning av behov 2032 1 129 Total kapac itet 2032 672 Differ ens 2032 -457 Bedö mning av behov 2033 1 172 Total kapac itet 2033 672 Differ ens 2033 -500 Bedö mning av behov 2034 1 210 Bedö mning av behov 2035 1 247 Bedömning av behov 2036 1 282 Bedömning av behov Servicehus inkluderar hemtjänst och servicehus enligt "Prognos över antalet äldreomsorgstagare i Stockholm stad perioden 2026–2050" Underlag för bedömning Totalgruppering Bostäder Tjänsteutlåtande Sid 54 (55) start.stockholm Planerade lokalförändringar under den första planeringsperioden Servicehus Typ av lokalförändring Lokalförändringar Bygglov och beslutsskede Ekonomi Övrigt Lokalförändring - Ny-, om- eller tillbyggda lokaler Tillagningskök Gatuadress Lignagatan 14 Beslutsskede Tidigt skede Vård- och omsorgsboende Typ av lokalförändring Lokalförändringar Bygglov och beslutsskede Ekonomi Övrigt Lokalförändring - Ny-, om- eller tillbyggda lokaler 71847305 Gatuadress Timmermansgatan 27 Ytor tillkommer och kommer att ingå i Magdalenagårdens Äldreboende. Beslutsskede Tidigt skede Driftform Kommunal Lokalförändring - Ny-, om- eller tillbyggda lokaler Ombyggnation plan 4 - tillskapa fler boenden Gatuadress Tideliusgatan 16 Beslutsskede Tidigt sked Lokalförändring - Ny-, om- eller tillbyggda lokaler Ombyggnation VoB Gatuadress Nytorgsgatan 44 Beslutsskede Genomförandebeslut Total årshyra enligt beslut 5 953 750 Tjänsteutlåtande Sid 55 (55) start.stockholm Typ av lokalförändring Lokalförändringar Bygglov och beslutsskede Ekonomi Övrigt Lokalförändring - Ny-, om- eller tillbyggda lokaler Ombyggnation VoB Gatuadress Nytorgsgatan 44 Beslutsskede Genomförandebeslut Total årshyra enligt beslut 6 765 000 Lokalförändring - Ny-, om- eller tillbyggda lokaler Ombyggnation VoB Gatuadress Tantogatan 19 Beslutsskede Genomförandebeslut Total årshyra enligt beslut 8 087 809 Lokalförändring - Ny-, om- eller tillbyggda lokaler Ombyggnation VoB Gatuadress Tantogatan 19 Beslutsskede Genomförandebeslut Total årshyra enligt beslut 8 701 519 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Kerstin Andersson, Stadsdelsdirektör 2026-04-01 --- [Bilaga 01 - SDN12.pdf] Bilaga 01 SDN12 Stadsdelsnämnd Södermalm Nämndens underlag till budget 2027 och kommande år 2028 och 2029 Kapitalkostnader för planperioden (löpande prisnivå, mnkr) Utfall 2025 Budget 2026 2027 2028 2029 Kapitalkostnader Kapitalkostnader på befintliga, ej avskrivna anläggningstillgångar. Internränta 5,9 7,3 5,2 4,7 4,2 Avskrivningar 22,1 24,2 19,4 18,3 16,6 Summa kapitalkostnader 28,0 31,5 24,6 23,0 20,8 Kapitalkostnader på nya investeringar i Pågående och beslutade projekt Internränta 0,0 0,0 1,2 1,2 1,2 Avskrivningar 0,0 0,0 2,2 2,2 2,2 Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 3,4 3,4 3,4 Kapitalkostnader på nya investeringar i Planeringsprojekt, uppbunden investeringsplan Internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kapitalkostnader på nya investeringar i Nya planeringsprojekt Internränta 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Avskrivningar 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Internränta 5,9 7,3 6,4 5,9 5,4 Avskrivningar 22,1 24,2 21,6 20,5 18,8 Summa kapitalkostnader 28,0 31,5 28,0 26,4 24,2 Totalt, inkl. kapitalkostnader på samtliga nya investeringar kapitalkostnader Stadsdelsnämnd Södermalm Nämndens underlag till budget 2027 och kommande år 2028 och 2029 Investeringsplan Utgifter (mnkr) T o m 2025 Prognos 2026 (1) Plan 2027 (2) Plan 2028 (3) Plan 2029 (4) Plan 2030 (5) Plan 2031 (6) Plan 2032 (7) Plan 2033 till projektslut (8) Investeringsprojekt Parkinvesteringar 6 7,5 4 6 5,5 0 0 0 0 Ansgarieparken 4,5 5,0 Tantolundens lekplats 1 2,5 Droskan 0,5 0,0 4,0 1,0 Nytorget 0 0,0 0,0 5,0 5,5 Investeringar med nycklade medel 15,5 15,3 15,3 15,3 0 0 0 0 0 15,5 15,3 15,3 15,3 Varav reinvesteringar 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Trygghetsinvesteringar Trygghetsinvestering Bergsunds strand (T2 2024) 2,8 2,6 Trygghetsinvestering Maria Prästgårdsg. (T2 2024) 1,1 2,5 Summa investeringsprojekt 21,5 22,8 19,3 21,3 5,5 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa maskiner och inventarier 5,1 5,1 5,1 5,1 Totalt uppbunden investeringsplan 21,5 27,9 24,4 26,4 10,6 0,0 0,0 0,0 0,0 BUDGET 2027-2030 ENL BUDGET 2026 (se not 9) ifylls ej ifylls ej ifylls ej ifylls ej ifylls ej Utgifter (mnkr) T o m 2025 Prognos 2026 Plan 2027 Plan 2028 Plan 2029 Plan 2030 Plan 2031 Plan 2032 Plan 2033 till projektslut Planerade stadsmiljöprojekt (se not 10) Större investeringsbehov i parkmark (Sickla udde) 3 16,7 95,4 26,9 Kostnaden för nedanstående projekt är grova uppskattningar: Södermalmsallén 0 0,0 1,0 3,0 50,0 50,0 Tunnelbacken 0 0,0 1,0 2,0 15,0 17,0 Lekplatser 0 0,0 10,0 10,0 10,0 Trädförnyelse (kopplats tlll almsjukan, trädpolicyn och krontäckningsgrad)0 0,0 10,0 10,0 10,0 Trappor, murar och gångvägar 0 0,0 10,0 10,0 10,0 Plaskdamm Högalidsparken (uppfyller inte standard) 0 0,0 1,0 5,0 0,0 0,0 Teknikhus Tengdahlsparken 0 0,0 1,0 6,0 0,0 0,0 Summa planerade stadsmiljöprojekt 16,7 129,4 72,9 95,0 67,0 0,0 0,0 0,0 1. Prognos 2026 2-5. Nämndens underlag för budget 2027-2030, inom av KF beslutade planeringsnivåer i budget 2026 6-8. Nämndens plan för 2031 och framåt 9. Hänsyn har ej tagits till ev justeringar i nämndernas VP 2026 samt årsredovisning 2025 10. Med planerade projekt avses projekt som saknar finansiering Stadsdelsnämnd Södermalm Nämndens underlag till budget 2027 och plan 2028 och 2029 Specifikation av prestationsförändringar (-) = ökade kostnader Mnkr Av nämnden beräknade prestationsförändringar 2027 Prestationsförändring förskola -10,1 Prestationsförändring funktionsnedsättning 2,3 Summa prestationsförändringar 2027 -7,8 Av nämnden beräknade prestationsförändringar 2028 Prestationsförändring förskola -8,1 Prestationsförändring funktionsnedsättning 2,3 Summa prestationsförändringar 2028 -5,8 Av nämnden beräknade prestationsförändringar 2029 Prestationsförändring förskola -6,1 Prestationsförändring funktionsnedsättning 2,3 Summa prestationsförändringar 2029 -3,8 Av nämnden beräknade prestationsförändringar 2027-2029 Prestationsförändring förskola -24,3 Prestationsförändring funktionsnedsättning 6,9 Summa prestationsförändringar 2027-2029 -17,4 --- [Bilaga 02 - Klimatanpassningsinvesteringar.pdf] Bilaga 02 Klimatanpassnings- investeringar 2027-2029 Planerade klimatanpassningsinvesteringar Bilaga 6 Blanketten fylls i av exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kyrkogårdsnämnden, socialnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Total investering Projektets Projektets Driftkostnadspåverkan Övriga kommentarer Projektnamn Kort beskrivning 2027 2028 2029 Total för projektet startår slutår Åtgärder för hantering av dagvatten och skyfall Genomförande av dagvatten- och skyfallsåtgärder (inkl. extern projektledning) 6 000 000 kr 6 500 000 kr 7 000 000 kr 19 500 000 kr 19 500 000 kr 2021 2029 Minskad (kan inte specificera) Inte möjligt att uppskatta Dagvattnet kommer växligheten tillgodo. Förutsättning för att dessa insatser ska kunna genomföras är att förvaltningen erhåller extern hjälp med dessa projekt. Andra typer av klimatanpassning såsom att motverka värmeöar Tillföra skugga vid platser där solinstrålningen är hög (barn/äldre) 6 000 000 kr 6 500 000 kr 7 000 000 kr 19 500 000 kr 19 500 000 kr 2026 2029 Något ökade driftkostnader (kan inte specificera) Inte möjligt att uppskatta Bidrag till bättre luftkvalitet och ökad biologisk mångfald Total summa 39 000 000 Investeringsbehov per år Andra nyttor Möjligheter till extern finansiering Kvantifierbar effekt av åtgärden (om möjligt att uppskatta) --- [Bilaga 03 - Parkleksplan Södermalm 2026.pdf] Södermlams stadsdelsförvaltning Förskoleavdelningen Virkesvägen 3 Box 90 185 120 22 Stockholm Telefon 08-508 12 000 Sida 0 (9) Bilaga 03 Parkleksplan Södermalm Södermlams stadsdelsförvaltning Förskoleavdelningen Virkesvägen 3 Box 90 185 120 22 Stockholm Telefon 08-508 12 000 Sida 1 (9) Parkleksplan Södermalm Bakgrund I kommunfullmäktiges budget för 2024 gavs stadsdelsnämnderna i uppdrag att upprätta en parkleksplan som beskriver nuläget för respektive parkleksbyggnad och pekar ut behovet, utveckling och upprustning av dessa de kommande åren med utgångspunkt i stadens parkleksstrategi. Fastighetsnämnden fick samtidigt i uppdrag att, tillsammans med stadsdels-, kultur-, stadsbyggnads-, miljö- och exploateringsnämnderna, ta fram en enhetlig plan för parklekarna i staden. Parkleksplanen utgår ifrån de frågor som fastighetsnämnden tog fram som stöd. Av kommunfullmäktiges budget för 2026 framgår att stadsdelsnämndernas parkleksplaner ska uppdateras årligen i samband med nämndens underlag till budget. Nuläge Södermalms stadsdelsnämnd driver fem stycken parklekar i egen regi. Parklekarna är i huvudsak öppna mellan klockan 09.00-17.00, alla vardagar. Parkleken Skånegläntan håller även öppet på lördagar. Stora Blecktornsparkens parklek håller även öppet på söndagar. Rutinen är att en gång per månad se över öppettiderna och om eventuella ändringar behöver göras. Parkleken Högalid har lördagsöppet från april till juni, samt augusti till oktober, under högsäsong. Högalid ändrar sina öppettider till 10.00-18.00 måndag till fredag från den 2 mars. Under högsäsongen kommer de övriga fyra parklekar att ha längre öppet en dag i veckan. I fyra av parklekarna (nummer två, tre, fyra och fem på kartan nedan) finns också öppen förskola på förmiddagarna. Parkleken Draken (nummer två på kartan) har inget fristående parklekshus, utan de hyr in sig i närliggande hyresfastighet. Parkleken Högalid (nummer ett på kartan) har en öppen fritidsverksamhet inomhus, After-School för barn som är 8–12 år, på måndagar och fredagar klockan 14.00–17.00. Övriga eftermiddagar har man öppet för alla åldrar. Björns Trädgårds verksamhet är riktad till 8-12-åringar alla eftermiddagar måndag till fredag, Skånegläntan måndag till torsdag, Draken tisdag till fredag och Stora Blecktornsparken på torsdagar. Södermalms stadsdelsförvaltning Förskoleavdelningen Dnr SÖD 2026/222 2026-02-10 [Ni å 2] Dnr SÖD 2024/645 Sida 2 (9) Parkleksplan Södermalm Varje parklek är bemannad med cirka två stycken medarbetare under öppettiderna. De flesta i personalen har arbetar länge inom verksamheten. Parkleken Stora Blecktornsparken har djurhållning med får, getter, grisar, marsvin och kaniner. Förskoleavdelningen har en gång i månaden ett lokalmöte gällande förskolans och parklekens lokaler. I mötet deltar lokalstrateger, miljösamordnare, enhetschef för förskolans utvecklingsenhet och skolchef. Utifrån information från dessa möten har åtgärder gjorts i lokalerna såsom att samtliga toaletter i parkleken renoverats, ett kök byts ut och ett golv har renoverats. På dessa möten följs även klotter upp som återkommande drabbar parklekslokalerna. Definitioner (enligt stadens strategi för parklekar) Parklek En parklek är en bemannad lekplats med attraktiva utemiljöer och funktionella lokaler. Parkleken är en öppen verksamhet för stadens barn, men även en mötesplats dit stockholmare i alla åldrar är välkomna. Parkleksbyggnad Parkleksbyggnaderna har en nära koppling till förutsättningarna att bedriva en välfungerande parkleksverksamhet. På de flesta av stadens parklekar finns det friliggande parkleksbyggnader. I vissa fall sker parkleksverksamhet i andra typer av fastigheter. I strategin omfattas även dessa lokaler i begreppet parkleksbyggnader. Fastighetsnämnden är fastighetsägare för de flesta parkleksbyggnaderna och ansvarar för att myndighetskraven för byggnaderna uppfylls samt projekterar, renoverar, bygger om och bygger nya parkleksbyggnader utifrån kravställning från stadsdelsnämnderna. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvarar för tillsyn av byggnaderna och exploateringsnämnden ansvarar för parkmark och nybyggnation. Stadsbyggnadsnämnden ansvarar, i sin tur, för den övergripande fysiska planeringen, planprocessen, bygglov samt bygganmälan. Stora Blecktornsparkens parklek som har djur har tydliga rutiner för hur djuren ska skötas och följer jordbruksverkets riktlinjer. Byggnaderna hyrs sedan ut till stadsdelsnämnderna som bedriver verksamheten. Huvudansvaret för att byggnaden används på rätt sätt ligger på stadsdelsnämnderna (Stadens strategi för parklekar 2023). Dnr SÖD 2024/645 Sida 3 (9) Parkleksplan Södermalm Den långsiktiga ekonomiska situationen och stockholmarnas behov Sammantaget bedöms Södermalm ha en tillräckligt stor parkleksverksamhet och uppfyller den nya parkleksstrategins mål och intentioner. I jämförelse med andra innerstadsstadsdelar har Södermalm många parklekar, vilka även besöks av invånare boende i andra stadsdelar och kommuner. 1. Parkleken Högalid (nummer ett på kartan ovan) Borgargatan 5 Byggnader • Parkleksbyggnad med två förråd som har värme och kan nås utifrån. • I parklekshuset bedrivs verksamhet för parklek och verksamhetens prioriterade målgrupp, ingen öppen förskola i dagsläget. • Invändigt har lokalen renoverats, toaletter, dörrar och viss el och belysning har uppdaterats. • Det är luftvärmepump och element som värmen huset men luftvärmepumpen skulle behöva flyttas på för att ge bättre effekt i hela huset. • Fönstren ger kallras under den kalla perioden på året då det är enkelglas. • Ny ramp in till parklekshuset byggdes under våren 2024. • Stora problem med råttor som lägger sig under huset och dör, vilket skapar en stark obehaglig lukt inomhus. Råttorna gräver hål i marken runt fasaden och tar sig in under huset. Hålen är nu igensatta och det finns en rutin på att kontrollera om nya hål tillkommit veckovis. Dnr SÖD 2024/645 Sida 4 (9) Parkleksplan Södermalm • Tre förråd utomhus som används till cyklar, verksamhetsmaterial och kol för grillning. Tillgänglighet till lokalerna • Bra tillgänglighet in i och inne i lokalen. • Dörrarna och dörrfoder är målade i kontrastfärger som underlättar för synskadade att röra sig i lokalen. Utveckling • Önskemål om att ha en dörr inifrån till ena förrådet som används till snickeri och hobbyrum från personalutrymmet för att kunna ha verksamhet på vintern med bättre tillgänglighet. • Rampen upp till husets förråd med access utifrån behöver byggas om då den är i dåligt skick och blir väldigt hal vid regn och vid vintertid. • Idag finns Stockholms stads nätverk via router, önskvärt vore fibernätverk. • Önskemål om ett barnvagnsskjul eftersom det är många besökare med barnvagnar. • Önskemål om att ha tillåtelse att hyra ut till föreningar och andra verksamheter på vardagskvällar. 2. Parkleken Draken (nummer två på kartan ovan) Drakenbergsgatan 35 Byggnader • Förvaltas av svenska Bostäder och ligger på nedre botten i ett flerfamiljshus. • I lokalen bedrivs parkleksverksamhet samt öppen förskola. • Svårt för besökarna att hitta in i lokalen och fritidsledarna behöver arbeta aktivt för att besökarna i parkleken ska hitta dit för att gå på toaletten, eller fylla på med vatten. Även verksamhetens prioriterade målgrupp har svår att se lokalen. • Ute i parken finns tre förrådsbyggnader som används till cyklar, verksamhetsmaterial och kol för grillning. Dnr SÖD 2024/645 Sida 5 (9) Parkleksplan Södermalm Tillgänglighet till lokalerna • Bra tillgänglighet in i och inne i lokalen. • Lokalen är inte utformad för synskadade, då allt är vitt och inga dörrar har en kontrastfärg. Utveckling • Tydligare skyltning till parklekens lokal. • Solskydd saknas helt i parken och behöver ses över. Ett tak i parken önskas eftersom det skulle öka besökarnas komfort vid sol/regn och gynna grillning vid dåligt väder. • Förrådsbyggnaderna saknar el vilket gör att risken för arbetsskada ökar under den mörka tiden på dygnet/året. Skulle också underlätta vid event där det krävs el. • Ny ramp till ena uteförrådet behöver byggas då den nuvarande är murken och utsliten. • Flytta de gröna fartguppen i parken för att det inte ska gå att passera parken i hög fart med cykel. • Anslutning till internet via router finns, bättre och stabilare uppkoppling önskas till exempel genom fastighetens fibernät. 3. Parkleken Skånegläntan (nummer tre på kartan ovan) Möregatan 11 Byggnader • Huvudbyggnad är i bra skick med nyrenoverade toaletter och besökarkök. • I lokalen bedrivs parkleksverksamhet samt öppen förskola. • Lokalerna fungerar väl men ventilation fungerar inte för att fullt ut bedriva öppen förskola, vilket gör att parkleken endast får ha öppet två timmar innan rummet måste tömmas och vädras under minst en timme innan den kan öppna igen utifrån inrådan från Miljöförvaltningen. Sedan 2025-06-18 är den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) godtagbar • Snickarförråd i egen byggnad för snickeri och förvaring med el och värme. • Tre ytterligare förråd utomhus för cyklar, lekmaterial, trädgårdsredskap och kol till grillning. Dnr SÖD 2024/645 Sida 6 (9) Parkleksplan Södermalm Tillgänglighet till lokalerna • Ramp finns upp till altanen och sedan kan man ta sig in genom altandörren och genom lokalen, där det bedrivs öppen förskola och öppen eftermiddagsverksamhet, för att nå den tillgänglighetsanpassade toaletten. • Lokalen är trång och inte utformad för synskadade, då allt är vitt och inga dörrar har en kontrastfärg. Utveckling • Lokalerna fungerar bra förutom vad gäller tillgänglighetsanpassning till lokalen. • Önskemål om att bygga om en del av parkleken utomhus tillsammans med Generation-Pep och bygga ett flertal rörelsestationer. • Önskemål om att ha tillåtelse att hyra ut till föreningar och andra verksamheter på vardagskvällar. • Parklekens utemiljö med de grusade ytorna skulle behövas ses över då mycket grus har sjunkit undan och vid blött väder blir det mycket lerigt med halkrisk. • Dagvattenbrunnen utanför parklekshuset fylls med grus vilket gör att det ofta blir översvämningar. Här skulle det behövas läggas plattor eller dylikt på ett större område runt dagvattenbrunnen. • Det sker ingen plogning eller sandning på gångvägen genom parken vilket gör att parken inte är lika tillgänglig för besökarna vintertid. 4. Parkleken Björns Trädgård (nummer fyra på kartan ovan) Götgatan 45 Byggnader • Parklekshuset används till parklekens och öppna förskolans verksamhet och är i gott skick och delvis renoverad under HT 2022. Taket, terrassen ovanför är renoverad och blev klar under 2024. Det finns fortsatt stora problem med att råttor gräver sig in under byggnaden. • Varmförråd i huvudbyggnaden med ingång utifrån är i bra skick. Dnr SÖD 2024/645 Sida 7 (9) Parkleksplan Södermalm • Uteförråd med två ingångar. Invändigt är den bra men fasaden har tappat färg och panelen är fuktskadad nertill. Problem med råttor inne i förrådet som äter på saker. • Personalrum/kök är slitet och inte funktionellt och skulle behöva renoveras på sikt. • Sopskjul på sidan av huset med gjuten bottenplatta och träfasad runt med flera hål där råttorna också tar sig in. Belysning saknas och skjulet är i mycket dåligt skick. Tillgänglighet till lokalen • Det finns trösklar i lokalen som hindrar tillgängligheten till viss del och vissa av dörrhålen inomhus är för smala för en rullstol. • Det finns en tillgänglighetsanpassad toalett. • Lokalen är inte utformad för synskadade, då allt är vitt och inga dörrar har en kontrastfärg. Utveckling • Eluttagen skulle behöva vara på en högre höjd på grund av säkerheten för de yngsta besökarna på öppna förskolan. • De tre jalusierna vid fönstren har varsin motor med nyckel som sitter i anslutning till fönstret. Vid behov av inrymning eller utestängning skulle det vara bättre om möjligheten fanns att stänga jalusierna vid en annan plats än i anslutning till fönstren eftersom dessa kan vara en utsatt plats vid yttre hot. • Önskemål om att ha tillåtelse att hyra ut till föreningar och andra verksamheter på vardagskvällar. • I övrigt fungerar byggnaden bra utifrån den verksamhet som bedrivs. 5. Parkleken Stora Blecktornsparken (nummer fem på kartan ovan) Katarina Bangata 78 Byggnader • Två parkleksbyggnader som är sammanfogade med ett tak mellan entrén. Fungerar mestadels okej för att bedriva parklek men för dålig ventilation för att fullt ut bedriva öppen förskola, vilket gör att parkleken Dnr SÖD 2024/645 Sida 8 (9) Parkleksplan Södermalm endast får ha öppet två timmar innan rummet måste tömmas och vädras under minst en timme innan den kan öppna igen utifrån inrådan från Miljöförvaltningen. Sedan 2025-06-18 är OVK godtagbar • I lokalerna bedrivs parkleksverksamhet samt öppen förskola. • Vissa fönster på övervåningarna läcker när det regnar mycket och detta skulle behöva åtgärdas innan det blir ett större problem • Saknas tillräckligt med förvaringsutrymme inomhus. • El-element skulle behöva bytas ut i huvudhuset. • Handtvättsmöjlighet skulle behövas på utsidan vid djurhusen till besökare. • Stora problem med råttor som lägger sig under huset och dör, vilket skapar en stark obehaglig lukt inomhus. Råttorna gräver hål i marken runt fasaden och tar sig in under huset. • Tre förrådsbyggnader för parkens cyklar, lekmaterial, snickarbod och förvaring av bland annat hö till djuren. Två av förråden som är sammanfogade med varandra är i mycket dåligt skick och kommer behöva byggas om inom de närmaste åren. • Djurhuset har värme och vatten indraget och det finns ett mindre kök med kyl för djurens mat. Byggnaderna börjar bli slitna både in och utvändigt. • Kaninhuset blir väldigt varm under sommaren och de fönster som finns är inte öppningsbara för vädring. Huset i övrigt fungerar bra. • Det finns två får- och gethus på olika platser i parken. I dessa finns ingen el, vilket skulle vara önskvärt under den mörka tiden på året och när det är dags för lamning i parken eller när något av djuren är sjuka och behöver extra vård • Djurhållningens utrymmen och hagar skulle behöva renoveras och upprustas samt förbättras med el/vatten på vissa ytor. Tillgänglighet till lokalerna • Utrymmena är ganska trånga men det finns ramper för att komma in med rullstol i lokalerna samt en anpassad toalett i ena huset. • Belysningen är bra i lokalerna men en smal trappa leder upp till övervåningarna utan hiss eller andra hjälpmedel. Dnr SÖD 2024/645 Sida 9 (9) Parkleksplan Södermalm • Lokalen är inte utformad för synskadade, då allt är vitt och inga dörrar har en kontrastfärg. Utveckling • Ventilationen behöver renoveras/byggas om då den inte är godkänd i något av husen att bedriva längre verksamhet i. Sedan 2025-06-18 OVK:n godtagbar. • El-element skulle behöva bytas ut i huvudhuset. • Bättre djurhus med el och vatten skulle vara önskvärt i får- och gethagarna samt att samtliga staket skulle behövas bytas ut till ordentliga, nedgrävda stängsel. Dränering i alla hagar skulle behöva göras i samband med byte av staket. • Renovering alternativt bygga nya uteförråd då de är i mycket dåligt skick. • Anslutning till Stockholms stads nät finns i parkleksbyggnaden via router och fungerar okej för oss som arbetar men det skulle behöva finnas internet i öppna förskolans byggnad också. Fiber indraget vore önskvärt • Även WiFi till besökare är ett önskemål. • Önskemål om att ha tillåtelse att hyra ut till föreningar och andra verksamheter på vardagskvällar. • Handtvättsmöjlighet på utsidan till besökare vid djurhuset efter att de besökt djuren. • Trösklar vid ytterdörrana till båda husen skulle behöva tas bort samt dörrarna renoveras eller bytas ut. --- [Bilaga 04 - Kompetensförsörjningsplan.pdf] Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 0 (25) Dnr: SÖD 2026/222 Kompetensförsörjningsplan Södermalms stadsdelsförvaltning Bilaga 04 Kompetensförsörjningsplan 2027-2029 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (25) Dnr: SÖD 2026/222 Kompetensförsörjningsplan Södermalms stadsdelsförvaltning Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................... 2 Förvaltningens strategiska kompetensförsörjningsplan ..................... 2 Om Södermalms stadsdelsförvaltning ....................................................... 2 Strategisk inriktning kopplad till SKR:s nio strategier ................................. 3 Förvaltningens lönebildning ....................................................................... 4 Lägesanalys och riskbedömning ................................................................ 4 Personalomsättning ................................................................................... 4 Fördelning av åldersgrupper ...................................................................... 4 Avgångsenkät ............................................................................................. 5 Förskoleavdelningen .................................................................................. 6 Analys av nuläge ........................................................................................ 6 Framtida kompetensbehov och strategisk inriktning .................................. 7 Äldreomsorgsavdelningen .......................................................................... 8 Analys av nuläge ........................................................................................ 8 Framtida kompetensbehov och strategisk inriktning .................................. 9 Sociala avdelningen ................................................................................. 15 Analys av nuläge ...................................................................................... 15 Framtida kompetensbehov och strategisk inriktning ................................ 15 Aktivitetsplaner ...................................................................................... 17 Riskanalyser ........................................................................................... 17 Förskoleavdelningen ................................................................................ 17 Äldreomsorgsavdelningen ........................................................................ 19 Sociala avdelningen ................................................................................. 19 Sammanfattning ..................................................................................... 21 Slutsatser ................................................................................................ 21 Övergripande utmaningar inom stadsdelsområdet .................................. 23 Förskoleavdelningen ................................................................................ 23 Äldreomsorgsavdelningen ........................................................................ 23 Sociala avdelningen ................................................................................. 24 Anteckningar Sida 2 (25) Inledning Södermalms stadsdelsförvaltnings kompetensförsörjningsplan är framtagen för att möta det framtida behovet hos våra medborgare och för att uppnå verksamhetsmålen. Medarbetarna är förvaltningens viktigaste resurs i arbetet med strategisk kompetensförsörjning. Kompetensförsörjning är en verksamhetskritisk process, där kompetensförsörjningsplanen ger en samlad bild av stadsdelens och avdelningarnas framtida utmaningar. I kompetensförsörjningsplanens aktivitetsplaner tydliggörs vilka aktiviteter som avdelningarna kommer att genomföra under åren 2027–2029, för att säkra kompetensförsörjningen. Förvaltningen behöver kontinuerligt arbeta för att utvecklas som attraktiv arbetsgivare med god kompetensförsörjning som möjliggörs genom kompetensutveckling, god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor. Förvaltningens strategiska kompetensförsörjningsplan Södermalms stadsdelsförvaltning har tagit fram en kompetensförsörjningsplan för 2027-2029. Förvaltningens kompetensförsörjningsarbete utgår från Södermalms stadsdelsförvaltnings tre största verksamhetsområden: förskola, äldreomsorg och socialtjänst. Samtliga tre avdelningar har en långsiktig planering för kompetensförsörjningsprocessens olika delar i sina aktivitetsplaner inom områdena utveckla, behålla, attrahera, rekrytera och avsluta (UBARA-områden). Arbetet med planen har genomförts i verksamheternas ledningsgrupper och konkreta aktiviteter för att stärka förvaltningens kompetensförsörjningsarbete 2027-2029 har tagits fram. Kompetensförsörjningsplanen för de kommande tre åren är ett strategiskt dokument för verksamheten som i följande rubriker beskriver Södermalms stadsdelsförvaltning: analys av avdelningarnas nuläge, framtida kompetensbehov och strategiska inriktning, samt en riskanalys. I planen lyfts också vilka av SKR:s nio strategier för kompetensförsörjning som stadsdelen kommer att prioritera under perioden. Anteckningar Sida 3 (25) Om Södermalms stadsdelsförvaltning Stadsdelsområdet omfattar stadsdelarna Södermalm, Långholmen, Reimersholme, Hammarby Sjöstad, Gamla stan och Riddarholmen. Stadsdelsområdets befolkning prognostiseras till 131015 personer 2026. Från och med 2028 minskar den totala befolkningen inom stadsdelsområdet årligen, och prognostiseras till runt 128391 invånare år 2034. Enligt 2025 års befolkningsprognos beräknas antalet invånare till drygt 130 768 personer år 2029. Det är en minskning med 247 personer från 2026. Antalet personer över 80 år beräknas öka med drygt 1477 personer mellan 2025 till 2028. Och att antalet barn i åldrarna 1-5 år beräknas minska med drygt 416 barn mellan 2025 till 2028. Stadsdelens demografiska utmaningar är att gruppen äldre 80+ ökar, medan gruppen 0-19 år minskar de kommande åren. Strategisk inriktning kopplad till SKR:s nio strategier Arbeta med friskfaktorer • Minska andelen timanställda och arbeta för ett hållbart arbetsliv för medarbetarna. Ett exempel på arbetssätt är att arbeta med partsgemensamma grupper för bättre arbetsvillkor. Underlätta för fler att arbeta mer och längre • Arbeta för ett hälsofrämjande och hållbart arbetsliv där minskad sjukfrånvaro, rimlig personalomsättning och goda arbetsvillkor, i form av till exempel trygga anställningar och heltid som norm, är prioriterade områden. Främja utveckling och omställning • Arbeta med att stimulera omställningar av personalresurser från förskola till äldreomsorg. • Olika typer av kompetensutveckling inom socialtjänst, förskola och äldreomsorg. Stärk chefens förutsättningar att leda • Stärka ledarskapet utifrån den nya chefsstrukturen. • Konceptet ”Chefens första år” implementeras. Utbildningar för chefer kommer att hållas inom områdena arbetsrätt och samverkan, rekrytering, arbetsmiljö, rehabilitering och misskötsamhet. Anteckningar Sida 4 (25) Förvaltningens lönebildning Den lokala lönebildningen inom Södermalm ska ha en tydlig koppling till arbetet med kompetensförsörjningsarbetet och bidra till att förvaltningen är en attraktiv arbetsgivare som lockar till sig rätt kompetens. En sammanhållen lönebildning är central för att undvika löneglidning, uppnå tydlighet och stabilitet och stärka förmågan att behålla, attrahera, rekrytera och utveckla önskvärd kompetens. Närmsta chef för samtal om lön med medarbetaren, vilket möjliggör att lönen sätts där resultat kan mätas. Arbetet med att öka differentieringen av lönerna kommer att fortsätta inom förvaltningen. Förvaltningen tar också årligen fram löneanalyser utifrån ett jämställdhetsperspektiv, där lönestrukturer ses över. Lägesanalys och riskbedömning Personalomsättning Personalomsättningen redovisas enligt ”rullande 12”. En optimal personalomsättningen ska varken vara för hög eller låg. En hög omsättning kan påverka kvalitén negativt och en låg omsättning kan göra att ny kunskap inte kommer in i organisationen. Personalomsättningen är förhållandevis stabil i stadsdelen men lite åt det lägre hållet, inte minst inom förskoleavdelningen och äldreomsorgsavdelningen. Omsättningen har gått ner de senaste åren för samtliga tre avdelningar. Avdelningen för äldreomsorg påvisar en svag uppgång för 2025 men från en tidigare låg nivå. Enskilda medarbetargrupper med lite högre personalomsättning, under perioden 2025-03-30 till och med 2026-02-28, är sjuksköterskor 23,59%, biståndshandläggare 11.93%, och enhetschefer 10.54%. 2024-03-31 - 2025-02-28 Avdelning antal andel Förskolan 71 5,93 % Äldreomsorgen 76 6,68 % Sociala avdelningen 56 12,06% 2025-03-31-2026-02-28 Avdelning antal andel Förskolan 50 4,24 % Äldreomsorgen 91 7,41 % Sociala avdelningen 56 10,51% Fördelning av åldersgrupper Äldreomsorgsavdelningen har en större andel medarbetare, främst undersköterskor och vårdbiträden, som kommer att gå i pension de Anteckningar Sida 5 (25) kommande åren. Avdelningen har en handlingsplan upprättad kring denna fråga. Undersköterskor 202602 Statistik från beslutstöd 20260228 Vårdbiträden 202602 Statistik från beslutstöd 20260228 Avgångsenkät Förvaltningen använder avgångsenkäter i sitt arbete med ständiga förbättringar och verksamhetsutveckling. Alla medarbetare med en tillsvidareanställning som sagt upp sig, får enkäten skickad till sig från HR-avdelningen. Svarsfrekvensen är ca 48%. Enkäten ger Anteckningar Sida 6 (25) indikationer inom vilka områden man behöver satsa kommande år. Avslutsorsakerna är främst kopplade till den organisatoriska arbetsmiljön och ledarskapet. Satsningar kommer att göras på dessa två områden, se strategisk inriktning SKR:s nio strategier för kompetensförsörjning. Vilken är den enskilt viktigaste orsaken till att du avslutar din anställning? Förskoleavdelningen Analys av nuläge Förskoleavdelningen Analys av nuläge Södermalms stadsdelsområde beräknas ha cirka 6703 barn som är 0-5 år 2026, och år 2028 beräknas antalet ha minskat till drygt 6336 barn. Behovet av att stärka det systematiska kvalitetsarbetet kvarstår. Förskolans arbete med uppföljning, utvärdering, analys och utveckling – med den pedagogiska dokumentationen som grund – behöver utvecklas ytterligare. Detta för att bli mer systematiskt, konsekvent och analytiskt på huvudmannanivå, rektorsnivå och i den dagliga undervisningen. Ett särskilt utvecklingsområde är att i högre grad följa vilka effekter insatser och arbetssätt faktiskt leder till, inte bara om de genomförs. Det ställer höga krav på medarbetarnas kompetens att dokumentera barns lärande, analysera resultat över tid och dra slutsatser som leder till förändrade arbetssätt. De digitala systemen ger stöd, men fortsatt kunskap, tid och metodiskt arbete krävs för att dokumentationen ska kunna användas på ett sätt som synliggör effekter, möjliggör jämförelser och leder till faktisk kvalitetsutveckling. Anteckningar Sida 7 (25) För att säkerställa en stabil bemanning och bibehållen kvalitet behöver förskoleavdelningen fortsatt arbeta strategiskt med rekrytering, introduktion och kompetensutveckling. En strukturerad introduktion är särskilt viktig för att säkerställa att nya medarbetare snabbt får inblick i verksamhetens arbetssätt, kultur och kvalitetskrav. Samtidigt behöver fortbildning erbjudas för att behålla och vidareutveckla befintlig personal i en tid då omsättningen minskar och fler medarbetare stannar kvar längre. Ett område där behovet av kompetensutveckling kvarstår gäller öppna förskolan och parklekarna, där utbildningsnivån i dag varierar. Den genomlysning som genomförts visar att få medarbetare har fritidsledarutbildning. eller motsvarande pedagogisk inriktning. För att säkerställa kvaliteten i dessa verksamheter och för att möta de behov som barn och vårdnadshavare har, krävs därför riktade utbildningsinsatser som stärker personalens pedagogiska kompetens och förmåga. Sammanfattningsvis visar utvecklingen på att fortsatt arbete krävs för att säkerställa ett systematiskt kvalitetsarbete, en hållbar kompetensförsörjning och en likvärdig utbildning även i öppna förskolan och parklekarna. Framtida kompetensbehov och strategisk inriktning Befolkningsprognoserna visar att barnantalet i åldern 1–5 år minskar, vilket innebär att behovet av tjänster i förskolan successivt reduceras. Samtidigt visar statistiken att personalomsättningen fortsätter att sjunka och att antalet lediga tjänster för barnskötare och förskollärare i staden minskar. Sammantaget innebär detta att möjligheterna att rekrytera ny kompetens minskar och att verksamheten i högre grad behöver fokusera på de medarbetare som redan finns i organisationen. Ett minskat barnunderlag kan även leda till ett framtida överskott av personal, vilket ytterligare understryker behovet av strategisk planering och kompetensutveckling. För att möta framtidens kompetensbehov lyfter verksamheten särskilt fram vikten av att stärka förskollärarnas undervisningsuppdrag och deras pedagogiska ledarskap. Detta är centralt både för att fördjupa kompetensen i undervisningen och för att utveckla förmågan att leda arbetslag och barngrupper på ett professionellt sätt. Barnskötarna behöver kontinuerlig kompetensutveckling för att kunna erbjuda varje barn en trygg omsorg och för att aktivt bidra till alla barns utveckling och lärande. Enligt läroplanen har arbetslaget, och därmed även barnskötarna, ett Anteckningar Sida 8 (25) tydligt uppdrag att tillsammans planera, genomföra, dokumentera och utvärdera utbildningen. Det innebär att barnskötarna ska vara delaktiga i att skapa stimulerande lärmiljöer, följa barns utveckling och lärprocesser samt bidra till att omsätta läroplanens mål i den dagliga praktiken. Det finns fortfarande behov av att utbilda barnskötare som saknar grundläggande utbildning för att arbeta med barn, och detta behöver fortsatt vara ett prioriterat område. En stärkt grundkompetens är avgörande för att arbetslaget ska kunna fullfölja sitt gemensamma uppdrag enligt läroplanen och säkerställa kvalitet och likvärdighet i utbildningen. Rektorerna har det övergripande ansvaret för att förskolans utbildning inriktas mot de nationella målen och för att det systematiska kvalitetsarbetet genomförs, både på rektorsnivå och i undervisningen. För att fullt ut kunna möta dessa krav behöver rektorerna stärkas i sitt arbete med uppföljning, utvärdering och analys. Även de biträdande rektorernas nära och coachande ledarskap behöver utvecklas och fördjupas, då deras roll är avgörande för att stödja arbetslagen i det dagliga pedagogiska arbetet och omsätta kvalitetsarbetets intentioner i praktiken. Äldreomsorgsavdelningen Analys av nuläge Södermalms stadsdelsområde beräknas ha cirka 28 500 invånare som är 65 år och äldre år 2026, och år 2028 beräknas antalet ha ökat till drygt 30 000. Antalet invånare som är 65 år ökar stadigt de kommande åren och kommer också utgöra en växande andel av stadsdelsområdets invånare, på grund av den minskande befolkningen i övrigt i stadsdelsområdet. Det är gruppen personer över 80 år som ökar mest. Det är inte bara de stora demografiska förändringarna som påverkar äldreomsorgens kompetensförsörjning, utan även målgruppens förändrade behov. Gruppen äldre med kognitiv sjukdom och psykisk ohälsa är stor och fortsätter öka. Det blir också vanligare med missbruk, hemlöshet och samsjuklighet. Det ställer krav på kompetens inom dessa områden och på kunskapsbaserade arbetssätt. Kompetens inom demens, språk, bemötande, våld i nära relationer, trygghetsskapande teknik, avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser samt kunskap inom olika riskområden och förebyggande arbete är också nödvändiga för att möta målgruppens behov. Från juli 2026 införs även lagstadgade språkkrav, vilket kräver strategisk validering av medarbetarnas språknivå och riktat Anteckningar Sida 9 (25) stöd för att säkra patientsäkerheten och yrkeskompetensen. Äldreomsorgens utgångspunkt är alltid den enskildes behov och önskemål. Arbetet för en mer personcentrerad och hälsofrämjande äldreomsorg kommer att intensifieras under perioden. Detta är i linje med omställningen till en god och nära vård och omsorg, samt till den nya socialtjänstlagen. Ett fortsatt prioriterat område för Södermalms äldreomsorg är att öka inflytandet och delaktigheten för den äldre, öka kontinuiteten i vården och omsorgen, samt att förbättra intern och extern samverkan. Kraven på dokumentation, kvalitetsarbete och digitalisering är också höga, vilket kräver att arbetssätt och stöd behöver utvecklas för att öka tiden för det personliga mötet. Framtida kompetensbehov och strategisk inriktning Avdelningen har identifierat fyra prioriterade områden i verksamhetsplanen för att uppnå det generella målet om en god och säker vård och omsorg. Dessutom finns nämndens mål om att Södermalm ska vara ett bra stadsdelsområde att åldras i - med god omsorg och stor trygghet, och att det i förvaltningen råder en god och hälsofrämjande arbetsmiljö med goda arbetsvillkor. Flera av de föreslagna aktiviteterna i äldreomsorgens kompetensförsörjningsplan syftar till att uppnå detta och beskrivs mer ingående nedan. I den bifogade aktivitetsplanen lyfts särskilt de verksamhetskritiska aktiviteterna för att säkra kompetensförsörjningen. Prioriterade aktiviteter och fortsatta satsningar på avdelningsövergripande nivå För att förverkliga målet om Södermalm som ett tryggt stadsdelsområde att åldras i, med en god och hälsofrämjande arbetsmiljö som grund, fokuserar våra strategiska satsningar på att skapa stabilitet i medarbetargrupperna och höja yrkeskompetensen. De verksamhetskritiska aktiviteterna är integrerade i nämndens verksamhetsplan och följs upp systematiskt. Prioriterade insatser för en hållbar och attraktiv organisation: • Organisatorisk stabilitet: Aktivt arbete med att etablera heltid som norm och minska andelen timanställda för att skapa tryggare anställningsförhållanden, och stärka kontinuiteten i omsorgen. • Effektiv resursanvändning: Det fortsatta införandet och uppföljningen av resursteam är centralt för att säkerställa rätt kompetens vid behov och avlasta ordinarie personal. Anteckningar Sida 10 (25) • Hantering av kompetenstapp: Genom uppföljning av nulägesanalys och handlingsplan för pensionsavgångar är utmaningen att 72 undersköterskor och 18 vårdbiträden lämnar verksamheten inom de närmsta åren. • Kollektivt lärande och lagkrav: Utvecklingen av arbetsplatserna till kollektivlärandeplatser med särskilt fokus på språkutveckling. Detta är avgörande för att möta de skärpta språkkrav som införs i juli 2026, vilket kräver strategisk validering av personalens språknivå för att säkra patientsäkerheten. • Hållbart arbetsliv och kompetens: Genom att kombinera proaktiv språkutveckling med tydliga karriärvägar och ett nära ledarskap, stärker vi medarbetarnas yrkesstolthet och vilja att stanna kvar i yrket. God kompetens ger medarbetarna bättre förutsättningar att arbeta effektivt och minska stress, vilket är grunden för en trygg och säker äldreomsorg. • Akademisk nod och evidensbaserad praktik: Fortsatt arbete med att utveckla Stadsdelsområdet som en akademisk nod genom att fördjupa samarbetet med lärosäten och knyta forskning närmare den dagliga verksamheten. Detta höjer statusen på arbetsplatsen och attraherar medarbetare som drivs av utveckling och innovation. Chefer För att säkerställa en hög kvalitet i äldreomsorgen och möta framtidens utmaningar kommer avdelningen de närmaste åren att lägga särskild vikt vid chefs- och ledarskapsutveckling. Med ett starkt ledarskap kan chefer bättre stödja sina medarbetare, fatta välgrundade beslut och skapa en arbetsmiljö där medarbetarna trivs och stannar kvar. Det bidrar också till att utveckla arbetsplatsens kultur, förbättra kommunikationen och underlätta introduktionen av nya medarbetare, vilket blir särskilt viktigt vid de stora pensionsavgångar som väntas de närmaste åren. Genom att satsa på chefs- och ledarskapsutveckling kan verksamheterna bibehålla hög kvalitet, förbättra personalens arbetsmiljö och möta framtidens krav på ett hållbart sätt. Under 2025 har avdelningen implementerat stadens nya chefsstruktur och en första utvärdering av insatsen genomförs i slutet av 2026. Äldreomsorgen behöver också chefer med rätt kompetens och rekryteringsläget kommer fortsatt vara en utmaning. Förvaltningen kommer fortsätta satsningarna med att erbjuda kompetenshöjande insatser till första linjens chefer. Detta för att kunna hantera den komplexa vardagen och att kunna ge en god och nära vård och Anteckningar Sida 11 (25) omsorg till stadsdelsområdets äldre, med ibland stora vård- och omsorgsbehov. Genom tidigare satsningar kring att utöka antalet första linjens chefer (och därmed minskat antal medarbetare per chef) och införande av den nya chefsstrukturen har möjligheterna till ett nära ledarskap ökat. Prioriterade aktiviteter och fortsatta satsningar • Kompetenshöjande utbildningar för chefer inom områdena ekonomi, arbetsrätt, löneöversyn, rekrytering, arbetsmiljö, rehabilitering, hälsosamtal och hantering av personalhandlingar. • Stärkt chefsintroduktion och pre-boarding för att säkerställa rätt förutsättningar för uppdraget. Pre-boarding är den process och tid som pågår mellan att en nyanställd har tackat ja till ett jobb och den faktiska första arbetsdagen. Möjlig utveckling framåt • Mentorskapsprogram för nya chefer. • Traineeprogram för unga chefer. Medarbetarnas kompetens – grunden för en hållbar äldreomsorg Medarbetarnas kompetens är direkt avgörande inom äldreomsorgen eftersom den i stor utsträckning påverkar kvaliteten på den vård och omsorg som ges till de äldre. Kunnig och välutbildad personal kan hantera komplexa vårdsituationer, tillgodose individuella behov samt skapa en trygg miljö för både omsorgstagare och anhöriga. För att möta framtida demografiska utmaningar och de skärpta språkkrav som införs i juli 2026, prioriterar förvaltningen insatser som stärker förutsättningarna för ett hållbart arbetsliv. Genom att kombinera proaktiv språkutveckling med tydliga karriärvägar och ett närvarande ledarskap, skapar vi en arbetsmiljö som både attraherar ny kompetens och behåller erfarna medarbetare. God kompetens ger medarbetarna bättre förutsättningar att arbeta effektivt och undvika misstag, vilket bidrar till trygga och säkra insatser och minskad stress. Dessutom stärker kontinuerlig kompetensutveckling medarbetarnas yrkesstolthet och engagemang. Vilket är avgörande för att möta sektorns rekryterings- och pensionsutmaningar, samt frigöra tid för det personliga mötet. Omsorgspersonal - undersköterskor och vårdbiträden Stora pensionsavgångar kommande år innebär att viktig kompetens och erfarenhet försvinner från verksamheten. Det skapar utmaningar som brist på kunskap och kontinuitet, vilket kan påverka kvaliteten på vården och omsorgen. Samtidigt ökar behovet av nyrekrytering, introduktion och utbildning av nya medarbetare, vilket kräver tid Anteckningar Sida 12 (25) och resurser. Detta kan leda till ökad arbetsbelastning för kvarvarande medarbetare och chefer, samt riskera att skapa kunskapsluckor i organisationen. De skärpta språkkrav som införs i juli 2026 innebär ytterligare en dimension i rekryteringsutmaningen, då nya medarbetare måste valideras mot lagstadgade nivåer för att säkerställa patientsäker kommunikation. Detta ökar behovet av tidiga och strukturerade språkutvecklande insatser under introduktionsfasen för att möta både lagkrav och verksamhetens behov av stabil bemanning. Pensionsavgångarna de kommande fem till sju åren ser ut som nedan: Undersköterskor över 62 år: Totalt 72 personer. Vårdbiträden över 62 år: Totalt 18 personer. Prioriterade aktiviteter och fortsatta satsningar • Utveckla samarbete och partnerskap med lärosäten för att ta emot praktikanter. • Utveckla akademisk nod – knyta an till forskning och evidensbaserad praktik. • Södermalmsmodellen – verksamhetsnära utbildning av vårdpedagog. • Uppföljning av nulägesanalys och handlingsplan kopplat till kommande pensionsavgångar för undersköterskor och vårdbiträden. • Utbildningsinsatser enligt avdelningens årshjul med återkommande utbildningar och nätverksträffar inom prioriterade områden (bland annat kommunikation, språk, omvårdnad, dokumentation, basala hygienrutiner, psykisk hälsa, demens och våld i nära relationer, trygghetsskapande teknik). • Handledarutbildning för omsorgspersonalen. • Fortsatt utveckling av det teambaserade arbetssättet utifrån nationella kvalitetsregister och validerade metoder och arbetssätt. • Under 2026 anställs en resurs för att arbeta med säsongsbetonad rekrytering. Möjlig utveckling framåt • Riktade arbetsmiljöinsatser exempelvis attraktiva scheman eller innovativa arbetsvillkor för att göra omsorgsarbetet attraktivare på kort och lång sikt. • Identifiera omställningsprocess för att möjliggöra för medarbetare inom förskolan att arbeta inom äldreomsorgen. Anteckningar Sida 13 (25) Legitimerad personal Sjuksköterskor Sjuksköterskor spelar en central roll inom äldreomsorgen eftersom de har den medicinska kompetens som behövs för att bedöma och hantera de äldres hälsotillstånd. De ansvarar för att planera och följa upp vårdinsatser, administrera läkemedel, hantera akuta situationer och koordinera med andra vårdinstanser. Sjuksköterskor fungerar också som stöd för övrig vårdpersonal och kan handleda och utbilda undersköterskor och vårdbiträden. Deras närvaro och expertis är avgörande för att säkerställa en högkvalitativ vård och skapa trygghet för både de äldre och deras anhöriga, särskilt när hälsotillståndet förändras eller vid komplexa vårdbehov. Sjukskötersketjänster har för närvarande ett fåtal sökande per tjänst, där kandidater ofta saknar tidigare yrkeserfarenhet inom äldreomsorgen. Prioriterade aktiviteter och fortsatta satsningar • Utveckla samarbete och partnerskap med lärosäten för att ta emot elever. • Utveckla akademisk nod – knyta an forskning och evidensbaserad praktik. • Södermalmsmodellen – verksamhetsnära utbildning av vårdpedagog. • Utbildningsinsatser enligt avdelningens årshjul med återkommande utbildningar och nätverksträffar inom prioriterade områden (bland annat kommunikation, språk, hälso- och sjukvård, dokumentation, psykisk hälsa, demens och våld i nära relationer, trygghetsskapande teknik). • Handledarutbildning. • Utveckla det teambaserade arbetssättet utifrån nationella kvalitetsregister och validerade metoder och arbetssätt. Möjlig utveckling framåt • Riktade arbetsmiljöinsatser, exempelvis attraktiva scheman eller innovativa arbetsvillkor för att göra arbetet attraktivare på kort och lång sikt. Arbetsterapeuter och fysioterapeuter Bristen på arbetsterapeuter och fysioterapeuter inom äldreomsorgen skapar flera utmaningar för att upprätthålla en god vårdkvalitet och främja de äldres välmående. Dessa yrkesgrupper spelar en viktig roll i att förbättra de äldres fysiska funktioner, förebygga fall och stödja rehabilitering efter skador eller sjukdomar. Utan tillräckligt antal arbetsterapeuter och fysioterapeuter blir det svårt att erbjuda individuella träningsprogram, anpassa miljön efter de äldres behov Anteckningar Sida 14 (25) och stödja dem i att behålla sin självständighet. Bristen leder också till att den befintliga personalen får en ökad arbetsbelastning, vilket kan resultera i att insatser prioriteras bort eller utförs av personal utan rätt kompetens. Detta kan i sin tur påverka de äldres livskvalitet negativt och öka risken för vårdskador. Prioriterade aktiviteter och fortsatta satsningar • Utveckla samarbete och partnerskap med lärosäten för att ta emot elever. • Utveckla akademisk nod – knyta an forskning och evidensbaserad praktik. • Södermalmsmodellen – verksamhetsnära utbildning av vårdpedagog. • Utbildningsinsatser enligt avdelningens årshjul med återkommande utbildningar och nätverksträffar inom prioriterade områden (bland annat kommunikation, språk, hälso- och sjukvård, dokumentation, psykisk hälsa, demens och våld i nära relationer, trygghetsskapande teknik). • Handledarutbildning. • Utveckla det teambaserade arbetssättet utifrån nationella kvalitetsregister och validerade metoder och arbetssätt. Möjlig utveckling framåt • Riktade arbetsmiljöinsatser, exempelvis attraktiva scheman eller innovativa arbetsvillkor för att göra omsorgsarbetet attraktivare på kort- och lång sikt. Biståndshandläggare En biståndshandläggare inom äldreomsorgen utvärderar äldres behov och beslutar om vilka stödinsatser de ska få, såsom hemtjänst eller särskilt boende. De informerar och vägleder äldre och deras familjer om tillgängliga tjänster, koordinerar och övervakar beviljade insatser samt utför administrativa uppgifter för att säkerställa att äldre får nödvändigt stöd för ett självständigt och värdigt liv. I dagsläget är rekryteringsläget gott med många sökanden till de lediga tjänsterna. Personalomsättningen och den långa sjukfrånvaron är högre än önskat läge, och är därför prioriterade områden för 2026. Prioriterade aktiviteter och fortsatta satsningar • Utveckla samarbete och partnerskap med lärosäten för att ta emot studenter. • Utveckla akademisk nod – knyta an forskning och evidensbaserad praktik. Anteckningar Sida 15 (25) • Handlingsplanen för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten och äldreomsorgen. • Stärkt introduktion och pre-boardning för att säkerställa rätt förutsättningar för uppdraget. • Utbildningsinsatser enligt avdelningens årshjul med återkommande utbildningar och arbetsgruppsträffar inom prioriterade områden (bland annat mat och måltider, demens, psykisk hälsa, och våld i nära relationer). Möjlig utveckling framåt • Riktade arbetsmiljöinsatser exempelvis innovativa arbetsvillkor för att göra arbetet attraktivare på kort- och lång sikt. Sociala avdelningen Analys av nuläge Införandet av ny socialtjänstlag och arbetet med god och nära vård och omsorg medför utmaningar och ställer höga krav på verksamhetens chefer och medarbetare de närmaste åren. Då grundläggande förutsättningar förändras och verksamheterna behöver ställa om i arbetssätt och tillgänglighet krävs tydlighet, uthållighet och mod från både chefer och medarbetare. Parallellt med omställningsarbetet kommer därför chefer att fortsatt stärkas i sin yrkesroll, förändringsledning och implementering under 2026. Förvaltningens trygghetsskapande och förebyggande arbete samt tidiga insatser för barn och ungdomar är fortsatt prioriterat, för att minska antalet ungdomar som börjar med droger, kriminalitet eller uppvisar andra normbrytande beteenden. Utifrån den nya lagstiftningen med fokus på tidiga och förebyggande insatser utvecklas arbetssätt, som syftar till att nå unga innan de utvecklar normbrytande beteende. Arbetet med personer med samsjuklighet och komplexa hjälpbehov är fortsatt prioriterat för avdelningen. Det ställer höga krav på intern och extern samverkan där målsättningen alltid behöver vara ett sammanhållet stöd för den enskilde. Samordningen av resurser ska förbättras såväl inom förvaltningen som i samarbetet med psykiatri och beroendevård. Bostadsfrågan är fortsatt en stor utmaning inom alla områden och kräver god intern och extern samverkan. Den interna samverkan i form av enhetschefsforum fortsätter och avdelningens koordinatorsroll är fortsatt en viktig del av det samordnade arbetet, för att möta behoven hos individer med samsjuklighet. Anteckningar Sida 16 (25) Arbetet med våldsutsatta, våldsutövare och barn som växer upp i dessa sammanhang är ett prioriterat område, både lokalt och nationellt. Förvaltningen har under de senaste åren arbetat fram en spetskompetens inom detta område och fortsätter arbeta systematiskt med att förebygga, upptäcka, ge insatser och följa upp insatser till målgruppen. Arbetet med socialsekreterare hos polis och implementering av Islandsmodellen har under 2025 genomförts, och arbetet fortsätter utvecklas utifrån de behov som uppstår. Under 2026 har programmet ”Bryt upp” börjat implementeras på sociala avdelningen och avdelningen för äldreomsorg, som en del av ett sammanhållet stöd till våldsutsatta. Bryt-upp-programmet syftar till att ge våldsutsatta, både vuxna och barn, ett mer samordnat och effektivt stöd. Genom samhandläggning ska den utsatta möta en sammanhållen socialtjänst med fokus på varaktig förändring och ökad trygghet. Framtida kompetensbehov och strategisk inriktning Utifrån det pågående omställningsarbetet kommer verksamheternas behov av kompetenser och specialiseringar förändras under lång tid framöver. Enheternas kompetenstabeller för medarbetare och den gemensamma kompetensförsörjningsplanen utgör ett viktigt redskap i samband med behovsanalyser, utbildningssatsningar samt övergångar från titulaturen vårdare till titeln stödassistent. De medarbetare som redan finns i verksamheterna behöver tryggas i förändrade arbetssätt och kompetens ska höjas utifrån nya behov. För att möta framtida behov behöver verksamheterna kontinuerligt göra behovsanalyser och uppföljningar av förändringar. Medarbetare och chefer behöver ha kunskap om komplexa behov hos målgrupperna, evidensbaserade bedömningsmetoder, systematiskt kvalitetsarbete, motiverande samtal, kunskap om metoder för brukarinflytande samt kunskap om styrande lagstiftning. Kopplat till den nya socialtjänstlagens omställningsarbete behöver chefer och viktiga nyckelfunktioner dessutom stärkas i sina kunskaper kopplade till förändringsledning och implementering. Ett särskilt fokus på arbetsmiljön för medarbetare och chefer inom alla verksamhetsområden aktualiseras även det utifrån omställningsarbetet kopplat till ny socialtjänstlag. Avdelningen fortsätter att arbeta med handlingsplanen för förbättrad arbetssituation för socialsekreterare och biståndsbedömare samt uppmärksammandet av otillåten påverkan. Administrativt stöd utgör ett viktigt område att arbeta vidare med utifrån arbetsmiljö och effektiva processer. Det finns även behov av att fortsätta använda Anteckningar Sida 17 (25) och utveckla digitala arbetssätt samt att identifiera hur verksamheten kan bli mer resurseffektiv med stöd av digitala lösningar. Kopplat till omställningsarbetet läggs mycket fokus på att pröva nya arbetssätt men en kartläggning behöver även göras för att påbörja en av implementering av ineffektiva eller onödiga aktiviteter. Verksamheten har en hög personalomsättning inom vissa bristyrken, vilket försvårar bemanningssituationen och påverkar arbetsmiljön. Inom ett antal år kommer många medarbetare gå i pension, för att förekomma risken för kompetenstapp kommer en plan för detta tas fram. Som ett led i att vara en attraktivare arbetsgivare tar verksamheten årligen emot flera VFU-studenter, vilket även är ett medel för att stärka förvaltningens varumärke och locka framtida medarbetare. Verksamheten har tillsammans med äldreomsorgen tagit fram ett strukturerat program för de studenter som kommer till förvaltningen. Det finns särskild introduktion och mentorskap för nyanställda och verksamheten erbjuder löpande kompetensutveckling och handledning. Avdelningen fortsätter att erbjuda medarbetare att prova nya arbetsuppgifter över enhetsgränserna, utifrån intresse, kompetens och erfarenhet. Medarbetare med senior erfarenhet och kompetens erbjuds utvecklande uppdrag, möjlighet att pröva annan tjänst och att vara mentor för nyanställda. Aktivitetsplaner Avdelningarna har aktivitetsplaner som innehåller konkreta aktiviteter som ska påbörjas under 2026 i det fortsatta kompetensförsörjningsarbetet fram till 2029. I aktivitetsplanerna finns kompetensförsörjningsinsatser och verksamhetskritiska aktiviteter beskrivna under områdena utveckla, behålla, attrahera, rekrytera, introducera och avsluta/avveckla (UBARA-områden). Riskanalyser Förskoleavdelningen Kompetensförsörjningen inom förskolan tar sin utgångspunkt i att det finns följande yrkeskategorier inom avdelningen; • Rektor • Biträdande rektor • Förskollärare • Barnskötare • Kockar Anteckningar Sida 18 (25) • Ekonomibiträden • Fritidsledare Inom förskolorna finns interna dokument som ska stödja utvecklingen av en likvärdig och högkvalitativ verksamhet. Ett av dessa är de pedagogiska ställningstaganden som Södermalms kommunala förskolor har tagit fram. De beskriver ett gemensamt synsätt på organisation, förhållningssätt och hur de pedagogiska lärmiljöerna ska utformas. Syftet är att skapa samsyn och en gemensam riktning för alla förskolor. Under de kommande åren kommer förskoleavdelningen behöva avveckla vissa förskolor, eftersom barnantalet minskar. Det innebär även att behovet av medarbetare minskar. Målet är att hantera omställningen genom naturliga avgångar, till exempel pensioner, för att undvika onödiga uppsägningar. Det innebär också att kompetensutvecklingen behöver riktas till de medarbetare som blir kvar i organisationen. Utvecklingsinsatserna ska utgå från de prioriterade områden som beslutas i samband med verksamhetsplaneringen. Om förskolorna inte fortsätter att utvecklas finns en risk att kompetensen minskar och att verksamheten tappar kvalitet. Inom ett par år väntas även ökande pensionsavgångar bland de biträdande rektorerna. Förvaltningen behöver därför arbeta med successionsplanering och se vilka medarbetare som kan vara aktuella för framtida ledarroller. Majoriteten av medarbetarna i förskoleavdelningen är barnskötare. Det finns fortfarande tillsvidareanställda barnskötare som saknar utbildning för att arbeta med barn, och dessa behöver få möjlighet att utbilda sig. Förskoleavdelningen kommer därför även fortsättningsvis använda den uppdragsutbildning som staden erbjuder via Midsommarkransens gymnasium för att höja utbildningsnivån. Personalomsättningen har minskat och förväntas fortsätta minska, vilket innebär att det blir ännu viktigare att ta tillvara och vidareutveckla den kompetens som redan finns inom organisationen. För att säkerställa långsiktig kvalitet och kontinuitet behöver medarbetare ges förutsättningar att fördjupa sina kunskaper, utvecklas i sina roller och bidra med sin erfarenhet i det gemensamma arbetet. Anteckningar Sida 19 (25) Det finns även ett behov av att eventuellt kunna ta emot förskollärare från grundskolan, då ett minskande elevantal kan förväntas medföra ett överskott på förskollärare inom grundskoleverksamheten. Det kommer i sådana fall innebära att förskollärare från förskoleklass kan behöva placeras i förskolan. Detta kommer att ställa krav på en strukturerad introduktion för att underlätta övergången. En genomlysning av utbildningsnivån i öppna förskolan och parklekarna visar att få medarbetare har fritidsledarutbildning eller motsvarande pedagogisk bakgrund. Förskoleavdelningen behöver därför undersöka vilka kompetensutvecklingsinsatser som kan stärka personalens pedagogiska kompetens i dessa verksamheter. Äldreomsorgsavdelningen Kompetensförsörjningen inom äldreomsorgen tar sin utgångspunkt i att det finns främst följande yrkeskategorier inom avdelningen; • Chefer/ledare • Biståndshandläggare • Sjuksköterskor • Undersköterskor • Vårdbiträden • Fysio- och arbetsterapeuter För att möta kompetensbehovet utifrån målgruppens behov behöver avdelningen fortsatt specialistutbildade sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter samt omsorgspersonal med gymnasial vård- och omsorgsutbildning. Det råder redan brist på personer inom dessa yrkeskategorier. Antalet äldre och andelen äldre ökar inom stadsdelsområdet och enligt omsorgsprognoserna så ökar även antalet omsorgstagare inom äldreomsorgen. Detta kommer ställa högre krav på kompetensförsörjningen inom alla yrkeskategorier framöver. Ett ökat behov av att rekrytera medarbetare, i kombination med ökade krav på medarbetarnas kompetens, är en av de risker som identifieras. De ökade kraven i form av fast omsorgskontakt, skyddad yrkestitel för undersköterskor och en allt mer medicinskt komplex målgrupp ställer krav på riktad kompetensutveckling för medarbetarna utifrån identifierade områden, där kompetensbrister fortsatt behöver identifieras och hanteras. Äldreomsorgsavdelningen ser även en risk gällande konkurrens om den befintliga arbetskraften. Redan nu upplever vissa verksamheter, särskilt hemtjänsten, svårigheter i att rekrytera undersköterskor. Anteckningar Sida 20 (25) Därför ser äldreomsorgsavdelningen det som särskilt viktigt att fortsätta se över rekryteringsprocessen för att kunna attrahera medarbetare med rätt kompetens men även att behålla de medarbetare vi har. Äldreomsorgsavdelningen fortsätter därför med att utveckla introduktionsprocessen för alla medarbetargrupper. En annan åtgärd för att förebygga en ohälsosam personalomsättning är att fortsätta prioritera det systematiska arbetsmiljöarbetet för att säkerställa en god arbetsmiljö för medarbetarna. En stor utmaning och risk de kommande fem till sju åren är stora förväntade pensionsavgångar för undersköterskor och vårdbiträden inom flera av avdelningens verksamheter. Detta innebär att viktig kompetens och erfarenhet försvinner. Det skapar utmaningar som brist på kunskap och kontinuitet, vilket kan påverka kvaliteten på vården och omsorgen. Samtidigt ökar behovet av nyrekrytering, introduktion och utbildning av ny personal, vilket kräver tid och resurser. Detta kan leda till ökad arbetsbelastning för kvarvarande medarbetare och chefer, samt riskera att skapa kunskapsluckor i organisationen. Detta i kombination med ett bristande rekryteringsunderlag gör detta område särskilt viktigt att hantera och följa upp. Sociala avdelningen Det pågående omställningsarbetet som den nya socialtjänstlagen medför kommer ställa höga krav under lång tid framåt, på både chefer och medarbetare. En identifierad risk är otillräckliga kunskaper i förändringsledning och implementeringsarbete hos befintliga chefer. För att stärka chefers kompetens och möjliggöra deras stödfunktion i verksamheterna kommer avdelningens chefers, och särskilda nyckelfunktioners, kompetens höjas i förändringsledning, facilitering och implementering. En ökad personalomsättning på medarbetarnivå samt svårigheter att behålla och attrahera chefer är andra risker som avdelningen ser, dels kopplat till det pågående omställningsarbetet dels i konkurrens med andra arbetsgivare. Åtgärder för att förebygga personalomsättning är att kartlägga befintlig kompetens och behov av utbildning, att erbjuda medarbetare med senior erfarenhet och kompetensutvecklingsmöjligheter, samt att följa befintliga årshjul för det systematiska arbetsmiljöarbetet med syfte att säkerställa en god arbetsmiljö. I utförarverksamheterna ses en ökad mängd pensionsavgångar de närmaste åren. Tydliga introduktionsprogram för nya chefer och medarbetare, samt erbjudande om mentorer till nyanställda, är prioriterade insatser som utgör viktiga delar av att vara en attraktiv arbetsgivare. Avdelningen följer upp alla medarbetare som slutar med avgångssamtal, som syftar till att samla Anteckningar Sida 21 (25) in viktig information för vidare utvecklingsarbete. De åtgärder som beskrivs i aktivitetsplanen är prioriterade som ett led i att skapa förutsättningar för att motverka en ökad personalomsättning men också för att attrahera nya medarbetare vid rekrytering. Sammanfattning Södermalms stadsförvaltning har i kompetensförsörjningsplanen 2027-2029 identifierat ett flertal områden där det finns utmaningar på kort och på lång sikt inom kompetensförsörjningsområdet. Demografin påverkar stadsdelen då andelen äldre medborgare blir fler och andelen unga medborgare blir färre. Det innebär ett omställningsarbete inom organisationen och samtidigt ökar kraven på att kunna anpassa verksamheternas innehåll efter medborgarnas förändrade behov på sikt. De främsta riskerna som har identifierats är dels generell kompetensbrist i relation till medborgarnas förändrade behov och ett kompetenstapp genom kommande pensionsavgångar inom främst avdelningen för äldreomsorg. Utmaningen blir att bibehålla en hög kvalité på de insatser som stadsdelen erbjuder sina medborgare, samtidigt som anpassningar görs utifrån det förändrade behovet. Inom förskoleavdelningen kvarstår behov av att vidareutveckla det systematiska kvalitetsarbetet, särskilt när det gäller analys och uppföljning av effekter av genomförda insatser. Förskoleavdelningen behöver fortsatt arbeta strategiskt med kompetensförsörjning, introduktion och kompetensutveckling, samt att stärka den pedagogiska kompetensen i öppna förskolan och parklekarna. Detta särskilt utifrån ett minskat barnantal, minskad personalomsättning och ett ökat behov av att utveckla den kompetens som finns inom organisationen. Förskoleavdelningen arbetar utifrån gemensamma pedagogiska ställningstaganden för att säkerställa en likvärdig och högkvalitativ verksamhet. Minskande barnantal innebär att vissa förskolor behöver avvecklas och att personalbehovet minskar, vilket främst hanteras genom naturliga avgångar. Samtidigt behöver kompetensutvecklingen riktas till kvarvarande medarbetare för att bibehålla kvaliteten i verksamheten. Framöver väntas ökande pensionsavgångar bland biträdande rektorer, vilket gör att successionsplanering och ledarförsörjning blir viktig. Det finns också behov av att höja utbildningsnivån bland barnskötare som saknar relevant utbildning, bland annat genom uppdragsutbildning. Den minskande personalomsättningen gör det samtidigt viktigt att tillvarata och vidareutveckla befintlig kompetens. Anteckningar Sida 22 (25) Avdelningen för äldreomsorgen står inför utmaningar kopplade till en växande äldre befolkning, ökade vårdbehov och kommande pensionsavgångar. Skärpta språkkrav från 2026, svårigheter att rekrytera vissa yrkesgrupper, samt ökade krav på kompetens inom exempelvis demens, psykisk ohälsa och avancerad vård ställer ytterligare krav på verksamheten. Framåt behöver arbetet därför fortsatt fokusera på att stärka kompetensen hos befintliga medarbetare, utveckla ledarskapet, fördjupa samarbetet med lärosäten, samt att skapa en mer attraktiv och hållbar arbetsmiljö för att säkerställa en god och säker vård och omsorg för de äldre. Äldreomsorgen har ett fortsatt stort behov av specialistutbildade sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter samt omsorgspersonal med gymnasial vård- och omsorgsutbildning, samtidigt som det redan råder brist inom dessa yrkesgrupper. En växande äldre befolkning innebär att antalet omsorgstagare ökar, vilket ställer högre krav på både bemanning och kompetens. Nya krav, såsom fast omsorgskontakt, skyddad yrkestitel för undersköterskor och en mer medicinskt komplex målgrupp, innebär behov av riktad kompetensutveckling. Det är viktigt att utveckla rekryterings- och introduktionsprocesser samt att prioritera ett systematiskt arbetsmiljöarbete för att attrahera och behålla medarbetare. Samtidigt väntas stora pensionsavgångar bland undersköterskor och vårdbiträden de kommande fem till sju åren, vilket riskerar att leda till kompetensförlust, ökad arbetsbelastning och behov av omfattande nyrekrytering och introduktion. I den sociala avdelningen kommer införandet av en ny socialtjänstlag och omställningen till en god och nära vård och omsorg ställa höga krav på sociala avdelningens chefer och medarbetare. Förändrade arbetssätt, ökad tillgänglighet och ett större fokus på tidiga och förebyggande insatser kräver stärkt kompetens inom bland annat förändringsledning, samverkan och evidensbaserade metoder. Prioriterade utvecklingsområden är förebyggande arbete för barn och unga, stöd till personer med samsjuklighet och komplexa behov, samt insatser mot våld i nära relationer, där arbetssätt och samverkansformer fortsätter att utvecklas. För att möta dessa behov behöver arbetet framåt fokusera på att stärka kompetensen hos befintliga medarbetare, utveckla arbetsmiljö och administrativa stöd samt använda digitala lösningar för mer effektiva arbetssätt. Introduktion, mentorskap, Anteckningar Sida 23 (25) verksamhetsnära kompetensutveckling och samarbete med lärosäten är centrala delar för att säkerställa långsiktig kompetensförsörjning och en hållbar arbetsmiljö. Samtidigt innebär omställningen vissa risker, bland annat bristande kompetens i förändringsledning och implementering hos chefer, ökad personalomsättning samt svårigheter att behålla och rekrytera chefer i konkurrens med andra arbetsgivare. För att förebygga detta kartläggs kompetens och utbildningsbehov, och kompetensutveckling erbjuds, samtidigt som det systematiska arbetsmiljöarbetet följs. Inom utförarverksamheterna väntas dessutom ökade pensionsavgångar de kommande åren. Tydliga introduktionsprogram och mentorer för nyanställda är därför viktiga insatser för att stärka arbetsgivarattraktiviteten, minska personalomsättningen och underlätta rekrytering av nya medarbetare. Slutsatser Övergripande utmaningar inom stadsdelsområdet • Fler äldre och färre unga medborgare kräver en omställning av organisationen, främst inom förskola och äldreomsorg. • Kommande pensionsavgångar, främst inom avdelningen för äldreomsorg, kan komma att leda till kompetensbrist. • Den ökade förändringstakten påverkar chefer och medarbetare i stadsdelen och det kommer att ställa krav på en hållbar arbetsmiljö. Förskoleavdelningen • Strategiskt arbete med kompetensförsörjning behöver fortsätta utvecklas, med fokus på introduktion, kompetensutveckling och att ta tillvara befintlig kompetens i organisationen. • Minskat barnantal leder till minskat personalbehov och avveckling av vissa förskolor där anpassningen planeras främst ske genom naturliga avgångar. • Kompetensutveckling för medarbetare är viktigt för att bibehålla kvaliteten i verksamheten när organisationen anpassas. • Stärkt pedagogisk kompetens behövs särskilt inom öppna förskolan och parkleksverksamheten. • Successionsplanering och ledarförsörjning blir viktiga frågor då pensionsavgångar väntas bland biträdande rektorer. • Höjd utbildningsnivå bland barnskötare som saknar relevant utbildning behöver prioriteras, bland annat genom uppdragsutbildningar. Anteckningar Sida 24 (25) • Lägre personalomsättning innebär ett ökat behov av att utveckla och behålla den kompetens som redan finns i verksamheten. Äldreomsorgsavdelningen • Ökande andel äldre befolkning och mer komplexa vårdbehov ökar kraven på både bemanning och kompetens inom äldreomsorgen. • Stora kommande pensionsavgångar, särskilt bland undersköterskor och vårdbiträden, riskerar att leda till kompetensförlust och ökat rekryteringsbehov. • Brist på flera nyckelkompetenser, bland annat specialistutbildade sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter samt omsorgspersonal med vård- och omsorgsutbildning. • Skärpta språkkrav från 2026 och nya regelverk ökar kraven på kompetens och utbildningsnivå. • Ökat behov av specialistkompetens, exempelvis inom demens, psykisk ohälsa och mer avancerad vård. • Kompetensutveckling för befintliga medarbetare och stärkt ledarskap är centralt för att möta framtida behov. • Utvecklade rekryterings- och introduktionsprocesser samt systematiskt arbetsmiljöarbete behövs för att attrahera och behålla medarbetare. • Fördjupat samarbete med lärosäten är viktigt för att långsiktigt säkra kompetensförsörjningen. Sociala avdelningen • Införandet av ny socialtjänstlag och omställningen till en god och nära vård och omsorg ställer ökade krav på kompetens, och förändrade arbetssätt i verksamheten. • Stärkt kompetens behövs inom samverkan och evidensbaserade metoder, särskilt för att utveckla förebyggande arbete för barn och unga, stöd till personer med samsjuklighet samt arbetet mot våld i nära relationer. • Kompetensutveckling av befintliga medarbetare är central, tillsammans med en god arbetsmiljö, administrativt stöd och digitala arbetssätt. • Introduktion, mentorskap, verksamhetsnära lärande och samarbete med lärosäten är viktiga delar för att säkra långsiktig kompetensförsörjning. • Bristande kompetens i förändringsledning hos chefer utgör en risk i omställningsarbetet och kräver riktade kompetensinsatser. • Risk för ökad personalomsättning och svårigheter att rekrytera och behålla chefer, delvis till följd av konkurrens från andra arbetsgivare. Anteckningar Sida 25 (25) • Kompetenskartläggning, utbildningsinsatser och systematiskt arbetsmiljöarbete används för att förebygga personalomsättning. • Kommande pensionsavgångar i utförarverksamheter innebär behov av planering för rekrytering och kunskapsöverföring. Kompetensförsörjningsplan för verksamheten Utgå från verksamhetsplanens (VP) satta mål och ange aktiviteter utifrån de olika områdena som finns angivna: Utveckla, behålla, attrahera, rekrytera, avsluta. Avdelning/Enhet: Förskoleavdelningen Datum: 2026 03 06 Ansvarig chef: Lena Kullberg Boman Vad ska vi uppnå? Aktivitet Hur gör vi det? Måldatum När ska det vara klart? Ansvarig (Funktion) Resurser (timmar, kronor, personal) Uppföljning / Kommentar Utveckla Kompetenshöjande insatser för att utveckla det språkutvecklande arbete Det språkutvecklande arbetssättet stärks genom att medarbetare erbjuds kompetensutvecklingsinsatser. År 2028 Rektorer, enhetschefer, och biträdande rektorer. Stödenheten, utvecklingsenheten, rektorer och biträdande rektorer. Följs upp i verksamhetsberättelsen. Behålla Kompetensutveckling för barnskötare utan utbildning att jobba med barn. Barnskötare utan pedagogisk utbildning att jobba med barn erbjuds att gå stadens uppdragsutbildning för barnskötare på Midsommarkransens gymnasium. År 2028 Rektorer och biträdande rektor Vikarieersättning betalas ut av förskoleförvaltningen. Följs upp två gånger om året när vikarierersättningen ska betalas ut och även i samband med verksamhetsberättelsen. Verksamhetskritisk aktivitet Vad ska vi uppnå? Aktivitet Hur gör vi det? Måldatum När ska det vara klart? Ansvarig (Funktion) Resurser (timmar, kronor, personal) Uppföljning / Kommentar Öka den pedagogiska kompetensen hos medarbetarna i de öppna förskolorna och parklekarna. Kompetensutvecklingsinsatser inom det pedagogiska området genomförs för medarbetarna i de öppna förskolorna och parklekarna. År 2026 Rektor och biträdande rektor för öppna förskolorna och parklekarna. Utvecklingsenheten och biträdande rektor för öppna förskolorna och parklekarna. Följs upp i samband med verksamhetsberättelsen. Attrahera Det pedagogiska ledarskapet stärks vilket inkluderar systematiskt kvalitetsarbete, för rektorer, biträdande rektorer och förskollärarna. Kompetensutvecklingsinsatser genomförs för att stärka det pedagogiska ledarskapet och förskolornas systematiska kvalitetsarbete, för rektorer, biträdande rektorer och förskollärarna. År 2026 Skolchef, rektorer, enhetschefer och biträdande rektorer. Skolchef, rektorer, enhetschefer och biträdande rektorer, stödenheten och utvecklingsenheten. Följs upp efter genomförda insatser och i verksamhetsberättelsen. Rekrytera Rekrytering sker kompetensbaserat. Rektorer, enhetschefer och biträdande rektorer deltar i de utbildningar som HR erbjuder om kompetensbaserad rekrytering. Vid rekrytering ta en behovsanalys fram på kort och långsikt. Utifrån behovsanalysen tas en arbetsbeskrivning och kravprofil fram. År 2028 Skolchef, rektorer, enhetschefer och biträdande rektorer. HR Följs upp efter genomförd insats. Vad ska vi uppnå? Aktivitet Hur gör vi det? Måldatum När ska det vara klart? Ansvarig (Funktion) Resurser (timmar, kronor, personal) Uppföljning / Kommentar Avsluta Kännedom om varför medarbetare avslutar sin tjänst. Avslutningssamtal genomförs för varje medarbetare som avslutar sin tjänst och enkäten skickas ut samt analyseras. År 2028 Skolchef, rektorer, enhetschefer och biträdande rektorer. HR, Skolchef, rektorer, enhetschefer och biträdande rektorer Följs upp efter genomförda samtal samt enkäten tar HR fram resultatet för och presenterar för berörda. Övrigt Introduktionen för nya medarbetare stärks Introduktionen för nya medarbetare stärks genom att möten och material ses över och revideras. År 2028 Skolchef, rektorer, enhetschefer och biträdande rektorer. Skolchef, rektorer, enhetschefer och biträdande rektorer, stödenheten och utvecklingsenheten. Följs upp efter genomförd introduktion. Kompetensförsörjningsplan för verksamheten Utgå från verksamhetsplanens (VP) satta mål och ange aktiviteter utifrån de olika områdena som finns angivna: Utveckla, behålla, attrahera, rekrytera, avsluta. Avdelning/Enhet: Avdelningen för äldreomsorg Datum: 6 mars 2026 Ansvarig chef: Odini Nzeribe Vad ska vi uppnå? Aktivitet Hur gör vi det? Måldatum När ska det vara klart? Ansvarig (Funktion) Resurser (timmar, kronor, personal) Uppföljning / Kommentar Utveckla I verksamheterna råder en god och hälsofrämjande arbetsmiljö med goda arbetsvillkor Effektiv resursanvändning: Fortsätta införande och tertialvis uppföljning av resursteam. 2026-12-31 Avdelningschef Kvalitetschef Områdeschef Enhetschef Kvalitetssamordnare Säkerställer rätt kompetens och avlastar ordinarie personal. Södermalm är ett bra stadsdelsområde att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Språkvalidering och lagkrav: Utveckla arbetsplatserna till kollektivlärandeplatser med fokus på strategisk validering av språknivå inför lagkrav juli 2026. 2027-12-31 Avdelningschef Vårdpedagog Verksamhetsutvecklare på kvalitets- och utvecklingsenheten Områdeschef Enhetschef Kvalitetssamordnare Säkrar patientsäkerhet och möter skärpt lagstiftning. Verksamhetskritisk aktivitet. Vad ska vi uppnå? Aktivitet Hur gör vi det? Måldatum När ska det vara klart? Ansvarig (Funktion) Resurser (timmar, kronor, personal) Uppföljning / Kommentar Behålla I verksamheterna råder en god och hälsofrämjande arbetsmiljö med goda arbetsvillkor Etablera heltid som norm: Genomföra process med nya grundscheman för att minimera ofrivillig deltid och minska beroendet av timanställda. 2026-12-31 Avdelningschef Områdeschef Enhetschef Skapar tryggare anställning och stärker kontinuiteten. I verksamheterna råder en god och hälsofrämjande arbetsmiljö med goda arbetsvillkor Hållbart arbetsliv: Kombinera proaktiv språkutveckling med tydliga karriärstegar och nära ledarskap för att minska stress och personalomsättning Löpande Områdeschefer Områdeschef Enhetschef Stärker yrkesstolthet och viljan att stanna kvar i yrket. Attrahera Profilering som hållbar arbetsgivare Marknadsföra Södermalms äldreomsorg genom att lyfta fram arbetet med heltid som norm, det nära ledarskapet och rollen som akademisk nod. 2026-09-30 Avdelningschef Områdeschefer Enhetschef Kvalitetschef HR-konsult Syftar till att öka yrkesstatusen och attrahera medarbetare. Rekrytera Södermalm är ett bra stadsdelsområde att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Akademisk nod: Fördjupa samarbete med lärosäten (VFU) och knyta forskning 2026-12-31 Kvalitetschef Verksamhetsutvecklare på kvalitets- och utvecklingsenheten AKA Höjer arbetsplatsens status och attraherar utvecklingsdriven personal. Vad ska vi uppnå? Aktivitet Hur gör vi det? Måldatum När ska det vara klart? Ansvarig (Funktion) Resurser (timmar, kronor, personal) Uppföljning / Kommentar närmare den dagliga verksamheten. Områdeschef Enhetschef Avsluta Säkra kompetensförsörjningen och minska personalomsättningen för att uppnå målet om en god och säker vård- och omsorg Hantering av kompetenstapp: Implementera och delvis följa upp handlingsplan baserad på nulägesanalys av pensionsavgångar. 2026-12-31 Avdelningschef Områdeschef Enhetschef Kvalitetschef Verksamhetskritisk aktivitet. Kompetensförsörjningsplan för verksamheten Avdelning/Enhet: Sociala avdelningen Datum: 20260305 Ansvarig chef: Maria Klemets Hellberg Vad ska vi uppnå? Aktivitet Hur gör vi det? Måldatum När ska det vara klart? Ansvarig (Funktion) Resurser (timmar, kronor, personal) Uppföljning / Kommentar Utveckla Trygga medarbetare och chefer i omställningsarbetet. Avdelningens chefer kommer erbjudas kompetenshöjande aktiviteter för att stärkas i förändringsledning och implementering samt för att kunna utgöra ett stöd för sina medarbetare i omställningen. Planering av dessa aktiviteter sker i dialog med HR samt socialförvaltningen. 2026 Avdelningschef Avdelningschef Områdeschefer HR Extern leverantör av utbildning Socialförvaltning Avdelningens chefer kartlägger och planerar i dialog med HR utbildning som matchar aktuella behov. Verksamhetskritisk aktivitet Tydliggöra avdelningens gruppledarroller. Avdelningens gruppledare genomför gemensam utbildning för att stärka medarbetarna i sin yrkesroll och tydliggöra ansvarsavgränsningar inom rollen. 2026 Enhetschef Avdelningschef Områdeschefer HR Extern leverantör av utbildning Avdelningens ledningsgrupp kartlägger behov i dialog med HR som efterfrågar offert. Extern leverantör håller i utbildningen. Vad ska vi uppnå? Aktivitet Hur gör vi det? Måldatum När ska det vara klart? Ansvarig (Funktion) Resurser (timmar, kronor, personal) Uppföljning / Kommentar Övergångar inom LSS från titulatur vårdare till stödassistent. Säkerställande av aktuella kompetenstabeller inom alla verksamheter LSS inklusive verksamheter som återtagits i egen regi. Alla medarbetare som innehar titulatur vårdare erbjuds att genomföra utbildning för att bli stödassistent. 2026 Enhetschefer inom LSS Områdeschefer LSS Enhetschefer LSS HR Chefer inom LSS säkerställer att alla verksamheter har aktuella kompetenstabeller och informerar alla berörda medarbetare om erbjudandet om utbildning. HR finns med som stöd i processen. Behålla Avdelningens medarbetare och chefer ges möjlighet till utveckling utifrån de behov som finns i verksamheterna. Avdelningens chefer erbjuder när möjligt medarbetare att prova nya arbetsuppgifter över enhetsgränserna utifrån intresse, kompetens och erfarenhet. Seniora medarbetare erbjuds att vara mentorer för nyanställda. 2026 Sociala avdelningens ledningsgrupp Avdelningschef Områdeschefer Enhetschefer Avdelningens chefer har genom uppdaterade kompetenstabeller och regelbundna avstämningar en bild av vilka medarbetare som önskar prova annan tjänst eller mentorskap. Verksamhetskritisk aktivitet Samarbeten över enheterna Gemensamt framtagande av rutiner och samsyn kopplat till beställningar och relevanta genomförandeplaner. Arbetet kommer att inledas i två verksamheter inom LSS. 2026 Sociala avdelningens ledningsgrupp Områdeschefer Enhetschefer Samordnare Avdelningens chefer säkerställer dialog och planering av det fortsatta arbetet. Samordnare genomför det operativa uppdraget. Vad ska vi uppnå? Aktivitet Hur gör vi det? Måldatum När ska det vara klart? Ansvarig (Funktion) Resurser (timmar, kronor, personal) Uppföljning / Kommentar Attrahera Vi är en attraktiv arbetsgivare Resultat från medarbetarenkäten utgör underlag för ett aktivt arbete inom varje verksamhet. Medarbetare med senior kompetens erbjuds vid intresse och möjlighet utvecklande uppdrag eller att prova på annan typ av tjänst. Löpande under 2026 Sociala avdelningens ledningsgrupp Avdelningschef Områdeschefer Enhetschefer HR Avdelningens alla chefer ansvarar för att medarbetarenkätens resultat hanteras och arbetas med inom varje verksamhet. Chefer fångar upp medarbetares intresse för annan tjänst i samband med individuella avstämningar och medarbetarsamtal. Avdelningen har ett systematiskt och uppskattat VFU-mottagande Förvaltningens VFU- samordnare har kontinuerlig dialog och planering tillsammans med aktuella lärosäten. VFU-samordnare ansvarar för det gemensamma mottagandet och introduktionen av studenter. Avdelningens verksamheter bjuder in till studiebesök. 2026 Avdelningens VFU-samordnare tillsammans med samordnare på ÄO. Sociala avdelningens ledningsgrupp VFU-samordnare Avdelningschef Områdeschefer Enhetschefer Medarbetare (handledare) VFU-samordnare säkerställer kontakt med lärosäten och mottagandet samt introduktion av studenter. Avdelningens chefer ansvarar för det lokala mottagandet tillsammans med verksamhetens handledare och medarbetare. Vad ska vi uppnå? Aktivitet Hur gör vi det? Måldatum När ska det vara klart? Ansvarig (Funktion) Resurser (timmar, kronor, personal) Uppföljning / Kommentar VFU-studenter erbjuds deltagande observation på den sociala delegationen. Studenter erbjuds när så är möjligt och lämpligt sommaranställning alternativt uppmuntras att söka tjänster som annonseras. Rekrytera Avdelningens chefer har hög kompetens och stöd i sin yrkesroll Avdelningens chefer genomför de av HR framtagna chefsutbildningarna samt deltar i de utbildningar som erbjuds i staden. Nya chefer genomför de obligatoriska utbildningar som tagits fram av HR. 2026 Sociala avdelningens ledningsgrupp Avdelningschef Områdeschefer Enhetschefer HR SLK Avdelningens chefer informerar om och följer upp att chefer genomför de framtagna utbildningarna. HR erbjuder kontinuerligt utbildningar. SLK erbjuder återkommande chefsutbildningar. Verksamhetskritisk aktivitet Avdelningens chefer genomför kompetensbaserade rekryteringar Avdelningens chefer genomför utbildning i kompetensbaserad rekrytering och håller sig via Varbi uppdaterade i rekryteringsfrågor. 2026 Löpande Sociala avdelningens ledningsgrupp tillsammans med HR HR Avdelningens chefer informerar om och följer upp att chefer genomför Varbi- utbildningen. HR erbjuder stöd vid rekryteringar. Vad ska vi uppnå? Aktivitet Hur gör vi det? Måldatum När ska det vara klart? Ansvarig (Funktion) Resurser (timmar, kronor, personal) Uppföljning / Kommentar Avdelningens chefer rådgör med HR i samband med rekryteringar. Avdelningen har en systematisk introduktion för nyanställda Avdelningens alla verksamheter har en tydlig introduktionsplan för nyanställda. Avdelningens verksamheter erbjuder nyanställda mentorer där så är möjligt och lämpligt. 2026 Löpande Sociala avdelningens ledningsgrupp Enhetschefer Avdelningschef Områdeschefer Enhetschefer Avdelningens chefer säkerställer att verksamheten har aktuella introduktionsplaner och att mentor erbjuds vid möjlighet och behov. Avsluta Vi tar vara på avdelningens erfarenheter och kunskaper Avdelningens chefer har avslutssamtal med medarbetare som avslutar sin anställning. Avdelningens chefer arbetar systematiskt med det underlag som framkommer av de av HR sammanställda resultaten från avgångsenkäterna. 2026 Löpande Sociala avdelningens ledningsgrupp tillsammans med HR Avdelningschef Områdeschefer Enhetschefer HR Avdelningens chefer säkerställer att medarbetare som avslutar anställning erbjuds avslutssamtal samt tar del av och arbetar med det underlag som framkommer av avgångsenkäterna.