New Senior Support Services Start March 2026

[(Godkänd - R 1) Tjänsteutlåtande - Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen (2025:400), fas 1.pdf] Äldreförvaltningen Tjänsteutlåtande Avdelningen för stadsövergripande Dnr ALD 2025/535 äldreomsorgsfrågor 2026-01-21 Sida 1 (9) K1dst1au a2nn rt ige.2s sl5.t klo alSc iuptkorp hidca oksn lhme 6onl@mstockholm.se Handläggare Till Jenny Norling Äldrenämnden Telefon: 08-50836266 17 februari 2026 Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen, fas 1 Förvaltningens förslag till beslut 1. Äldrenämnden beslutar att från och med den 1 mars 2026 ska följande insatser tillhandahållas utan individuell behovsprövning och förenas med de villkor som framgår i underlaget1 för respektive insats: • Hälsofrämjande samtal • Stöd vid syn- och/eller hörselnedsättning • Samtalsgrupp för anhöriga • Stödsamtal för anhöriga • Samtalsgrupp med social inriktning för äldre • Samtalsgrupp för personer med en demensdiagnos eller diagnos kognitiv svikt 2. Äldrenämnden beslutar att från och med den 1 mars 2026 ska följande insatser utan individuell behovsprövning på grund av särskilda skäl undantas från dokumentation av uppgifter som kan röja den enskildes identitet: • Samtalsgrupp för anhöriga • Samtalsgrupp med social inriktning för äldre • Samtalsgrupp för personer med en demensdiagnos eller diagnos kognitiv svikt 3. Äldrenämnden beslutar att från och med den 1 mars 2026 ska följande insatser inte längre tillhandahållas som insatser utan individuell behovsprövning: • Enskilda stödsamtal utan särskild manual Sammanfattning För att en insats ska kunna erbjudas utan behovsprövning krävs Äldreförvaltningen enligt socialtjänstlagen att socialnämnden fattar ett särskilt beslut. Avdelningen för stadsövergripande Enligt likställighetsprincipen i 2 kap. 3 § kommunallagen äldreomsorgsfrågor (2017:725), ska kommunen behandla sina medlemmar lika om det Älvsjö stationsgata 21. inte finns sakliga skäl för något annat. Eftersom stadens uppgifter Box 4 125 21 Älvsjö enligt socialtjänstlagen fullgörs av såväl stadsdelsnämnderna som Växel 08-50836200 Fax aldreforvaltningen@stockholm.se start.stockholm 1 Bilaga 1-6 Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/535 Sida 2 (9) facknämnderna bör ett sådant beslut omfatta hela stadens socialtjänst. Äldrenämnden har fått i uppdrag att, inom de ansvarsområden som anges i gällande reglemente för äldrenämnden, KFS 2024:21, föreslå till kommunfullmäktige vilka insatser i bilaga 1 till ärende KS 2025/318 som ska ges utan individuell behovsprövning över hela staden samt eventuella villkor som ska gälla för insatserna. Nämnden har även i uppdrag att utreda och föreslå eventuella undantag från skyldigheten att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes identitet. Äldrenämnden har inom sitt ansvarsområde också i uppdrag att i kommunfullmäktiges ställe2 besluta om att ge en insats utan behovsprövning. Inom projektet Framtidens socialtjänst har ett omfattande arbete genomförts för att definiera insatsernas innehåll, omfattning och villkor samt om insatsen ska dokumenteras eller är undantagen från dokumentationskrav. Syftet med kartläggningen och utformningen av insatserna är att skapa ett enhetligt och jämlikt utbud i hela Stockholms stad som motsvarar invånarnas behov. Förslaget är därmed både ett led i omställningen till den nya socialtjänstlagen och en förutsättning för att stadens socialtjänst ska kunna erbjuda insatser utan individuell behovsprövning. Bakgrund I Stockholms stad genomförs socialtjänstens uppdrag inom stadsdelsnämndernas, äldrenämndens, arbetsmarknadsnämndens och socialnämndens verksamheter. Samtliga nämnder utgör enligt respektive nämnds reglemente socialnämnd vid fullgörande av uppgifter enligt socialtjänstlagen. För att en insats ska kunna erbjudas utan behovsprövning krävs ett särskilt beslut från socialnämnden. Enligt likställighetsprincipen i 2 kap. 3 § kommunallagen (2017:725), ska kommunen behandla sina medlemmar lika om det inte finns sakliga skäl för något annat. Eftersom socialtjänstens uppgifter utförs både av stadsdelsnämnder och facknämnder bör beslutet omfatta hela stadens socialtjänst. Kommunfullmäktige har tidigare fattat följande beslut om insatser utan behovsprövning: • De insatser som stadsdelsnämnderna och socialnämnden redan tillhandahållit utan behovsprövning innan den nya socialtjänstlagen fortsätter att gälla mellan 1 juli 2025 och Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen, fas 1 2 KS 2025/1355 Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/535 Sida 3 (9) 31 oktober 2026 på samma sätt som tidigare samt att uppgifter som kan röja en enskilds identitet inte ska dokumenteras vid genomförande av dessa insatser, förutom insatsen budget- och skuldrådgivning.3 • Äldrenämnden har, inom de ansvarsområden som anges i reglemente för äldrenämnden, KFS 2024:21, i uppdrag att föreslå till kommunfullmäktige vilka insatser i bilaga 1 till ärende KS 2025/318 som ska ges utan individuell behovsprövning över hela staden samt eventuella villkor som ska gälla för insatserna. Nämnden har även i uppdrag att utreda och föreslå eventuella undantag från skyldigheten att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes identitet.4 • Äldrenämnden, arbetsmarknadsnämnden och socialnämnden har, inom sina respektive ansvarsområden som anges i sina reglementen, för äldrenämnden KFS 2024:21, i uppdrag att i kommunfullmäktiges ställe besluta om att ge insatser utan behovsprövning. Beslutet gäller till och med 31 december 2028.5 Facknämnderna kan inom ramen för uppdraget besluta om insatser som syftar till ett tidigt och förebyggande stöd. Det kan vara insatser som är generellt utformade men också individuellt anpassade. Facknämnderna kan även besluta att en insats inte längre ska ges som en insats utan behovsprövning. Ärendet Ramverket för insatser utan behovsprövning Enligt den nya socialtjänstlagen ska socialtjänsten arbeta förebyggande, vara lätt tillgänglig och kunskapsbaserad. I lagen används insatser som en samlad term för rådgivning, omsorg, vård, stöd och annan hjälp. Socialtjänstens huvudsakliga arbetssätt är att insatser ges efter behovsprövning, men lagen ger även kommunerna möjlighet att erbjuda insatser för personliga behov utan behovsprövning. Förarbetena till den nya lagen visar att insatser utan behovsprövning kan sänka trösklarna till socialtjänsten. Genom att göra det enklare att få stöd kan socialtjänsten nå personer tidigare – innan problemen hunnit växa sig stora. Det kan också bidra till att nå grupper som annars inte söker hjälp. När en insats ges utan behovsprövning sker ingen myndighetsutövning, den enskilde avgör själv sitt behov av att ta del av en viss insats. Det är upp till varje kommuns 3 KS 2025/318 Insatser utan behovsprövning enligt nya 4 KS 2025/318 socialtjänstlagen, fas 1 5 KS 2025/1355 Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/535 Sida 4 (9) socialnämnd att besluta om, och i så fall hur, möjligheten ska tillämpas. En insats utan behovsprövning får inte ges till ett barn utan vårdnadshavares samtycke men om barnet är 15 år eller äldre kan nämnden ändå tillhandahålla insatsen om det är lämpligt. Bestämmelsen om insatser utan behovsprövning begränsar inte den enskildes rätt att ansöka om behovsprövade insatser. Den enskilde har alltid har rätt att få sin ansökan prövad, även om kommunen redan erbjuder motsvarande insats utan behovsprövning. Insatser utan behovsprövning i Stockholms stad Arbetet med att tillhandahålla insatser utan behovsprövning har delats in i två faser, detta tjänsteutlåtande omfattar den första fasen. I den första fasen ingår 20 insatser, varav äldrenämnden är ansvarig nämnd för 6 insatser och socialnämnden för 16 insatser, ansvaret för insatserna stödsamtal för anhöriga och samtalsgrupp för anhöriga delas mellan äldrenämnden och socialnämnden. Äldrenämnden ansvarar för det stöd som ges till anhöriga som vårdar och stödjer en äldre närstående och socialnämnden ansvarar för det anhörigstöd som ges till övriga målgrupper. Äldrenämndens insatser redogörs för i bilagorna 1–6. Varje bilaga innehåller uppgifter om insatsens innehåll, eventuell omfattning och villkor för att få ta del av insatsen. I bilagorna redogörs även för om insatsen är förenad med krav på, eller är undantagen från kravet på dokumentation. Flera av insatserna har sedan tidigare beslut i kommunfullmäktige6 bytt namn och fått en mer utförlig beskrivning av insatsernas innehåll. Utformande av insatser Äldreförvaltningen och socialförvaltningen har lett arbetet med att ta fram vilka insatser som ska kunna ges utan behovsprövning i staden. Arbetet har resulterat i ett underlag för varje insats där insatsens innehåll beskrivs samt vilka villkor och vilken dokumentation som ska gälla. Stadsdelsförvaltningarna och avdelningen för socialt stöd på socialförvaltningen har varit involverade i framtagandet av underlagen och getts möjlighet att lämna synpunkter samt att insatserna har hanterats inom styrgrupperna för projektet Framtidens socialtjänst. Möjlighet att ställa upp villkor Äldrenämnden och socialnämnden har rätt att fastställa särskilda villkor för att enskilda ska få ta del av en insats utan behovsprövning. Det innebär att insatsen inte behöver vara öppen för alla, utan kan begränsas genom tydligt angivna villkor. Sådana Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen, fas 1 6 KS 2025/308, KS 2025/318. Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/535 Sida 5 (9) villkor kan exempelvis vara att insatsen riktas till en viss målgrupp, en specifik livssituation, en viss typ av problematik eller ett avgränsat geografiskt område. Villkoren får dock inte leda till osaklig eller orättvis behandling av kommunens invånare. Skillnader i tillgång till insatser måste alltid grunda sig på objektiva och sakligt motiverade skäl. För att upprätthålla rättssäkerhet ska villkoren vara tydligt formulerade och möjliga att kontrollera och följa upp. I underlagen per insats finns villkor uppställda i punktform. För att ta del av en insats behöver den enskilde uppfylla villkoren. Ett villkor som återfinns i de flesta insatserna är att den enskilda ska vara bosatt i Stockholms stad för att få ta del av insatsen. Den som har sin bosättning i Stockholms stad ska i första hand vända sig till sin stadsdelsförvaltning för att ta del av en insats men insatsen kan även utföras i samverkan mellan stadsdelsförvaltningar, regionalt eller stadsövergripande. Andra villkor som finns uppställda är att insatsen vänder sig till en målgrupp i en viss ålder och med viss problematik eller stödbehov. Villkoren beror på vilken insats det gäller och framgår i underlaget för varje insats. Dokumentation Bestämmelsen i den tidigare socialtjänstlagen (2001:453) om att handläggning av ärenden som rör enskilda ska dokumenteras har förts över till den nya socialtjänstlagen utan ändring i sak. Den nya lagen innebär dock att dokumentationsskyldigheten har utvidgats. Den omfattar nu även genomförandet av insatser som ges utan behovsprövning (14 kap. 3 § socialtjänstlagen). Det finns två undantag från skyldigheten att dokumentera. Det första innebär att uppgifter om enskildas personliga förhållanden inte behöver dokumenteras vid genomförande av rådgivning. Det andra undantaget innebär att socialnämnden kan, när det föreligger särskilda skäl, besluta om att uppgifter som kan röja den enskildes identitet inte ska dokumenteras vid genomförande av insatser som ges utan behovsprövning. Av de sex insatser som äldrenämnden ansvarar för är det tre insatser som föreslås undantas dokumentation av särskilda skäl, till exempel i de fall det inte finns behov att dokumentera kopplat till enskilda individer. I enlighet med förarbetena till socialtjänstlagen har risk- och konsekvensanalys genomförts för dessa insatser och redogörs för i underlagen. En insats, hälsofrämjande samtal, bedöms vara Insatser utan behovsprövning enligt nya rådgivning. Detta innebär att uppgifter om enskildas personliga socialtjänstlagen, fas 1 Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/535 Sida 6 (9) förhållanden inte behöver dokumenteras vid genomförandet av dessa insatser. I dagsläget finns det begränsad nationell vägledning för hur undantag från dokumentationsskyldigheten ska bedömas. Om det visar sig att kravet på dokumentation leder till att färre personer väljer att ta del av insatserna bör bedömningen omprövas. På samma sätt behöver en omprövning göras om en insats som undantagits från dokumentation senare visar sig kräva dokumentation för att säkerställa rättssäkerhet, kvalitet eller uppföljning. En enskild som påbörjat en insats före den 1 mars, utan behovsprövning och utan dokumentation på individnivå, ska fortsätta få insatsen på samma sätt tills den avslutas. Det gäller även om insatsen avslutas efter den 1 mars. Genomförande och innehåll Socialtjänstens arbete ska vara kunskapsbaserat, vilket innebär att insatser ska erbjudas med utgångspunkt i nationella riktlinjer, forskning och beprövad erfarenhet. Det innebär att metoder och arbetssätt för insatsers utförande kan förändras i takt med att ny forskning och kunskap utvecklas. I underlagen per insats finns i vissa fall exempel på metoder som används för att utföra insatsen. I övriga fall finns beskrivning om att insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella riktlinjer och rekommendationer som finns på området. De flesta insatser som föreslås utan behovsprövning har en begränsad omfattning, till exempel ett visst antal tillfällen. Om en enskild efterfrågar eller har behov av mer stöd än det som ingår i insatsen utan behovsprövning kan den enskilde alltid ansöka om fortsatt stöd. Då görs en behovsprövning, och om behov finns kan insatsen till exempel beviljas i större omfattning än vad som erbjudits utan behovsprövning. Insatser som inte längre bedöms vara insatser I arbetet med att definiera insatser utan behovsprövning har det framkommit att vissa av de insatser som anges i bilagan till kommunfullmäktiges beslut den 16 juni 20257 inte är insatser i egentlig mening, utan har bedömts vara metoder för att genomföra en insats. I de fall där innehållet i en eller flera insatser överlappar varandra eller utgör en del av en större helhet har bedömningen varit att de Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen, fas 1 7 KS 2025/308, KS 2025/318. Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/535 Sida 7 (9) inte ska erbjudas som separata insatser utan istället ingå i en annan insats. Vissa insatser har också varit så brett formulerade att de varken ger tillräcklig vägledning eller tydliga avgränsningar. Dessa bedöms därför inte längre vara insatser. Följande insats bedöms inte längre vara egna insatser utan behovsprövning: • Enskilda stödsamtal utan särskild manual – stödet går in under andra insatser som är mer specifika och riktade mot olika målgrupper. Jämställdhetsanalys Enligt nya socialtjänstlagen ska socialtjänsten främja jämlika och jämställda levnadsvillkor. Vad gäller insatser utan behovsprövning blir det viktigt att följa vilka som tar del av insatser och säkerställa att socialtjänsten når de individer som är i behov av stöd oavsett kön, ålder eller bakgrund. Socialtjänstens insatser ska vara kunskapsbaserade vilket ställer krav på uppföljning. Flertalet insatser som erbjuds utan behovsprövning kommer systematiskt att följas upp och samtliga insatser kommer att kunna följas genom en könsuppdelad statistik. En viktig del är att säkerställa att vi når män och kvinnor samt pojkar och flickor i lika hög utsträckning samt följa om det uppstår någon omotiverad skillnad i de insatser som socialtjänsten i Stockholms stad tidigare inte erbjudit utan behovsprövning. Ur ett jämställdhetsperspektiv är det även av vikt att identifiera behov av att rikta vissa insatser till en viss grupp för att minska riskfaktorer och nå ut med stöd tidigt. Den kan i vissa fall innebära att det finns behov av att särskilt rikta eller utforma en insats till kvinnor eller män respektive pojkar eller flickor. Barnkonsekvensanalys Enligt artikel 3.1 i barnkonventionen ska det vid alla åtgärder som rör barn i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Om ett ärende eller beslut bedöms ha betydande inverkan och i hög grad påverka barns rättigheter och levnadsvillkor behöver barnets bästa utredas och beaktas. Äldrenämnden och socialnämnden har genomfört barnkonsekvensanalys för de insatser som omfattas i detta tjänsteutlåtande.8 Det är vidare av vikt att följa den nationella kunskapsutvecklingen för att säkerställa att de insatser som omfattas av detta Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen, fas 1 8 Bilaga 7 Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/535 Sida 8 (9) tjänsteutlåtande är utformade och genomförs i linje med aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Ärendets beredning Ärendet har beretts gemensamt inom avdelningen för stadsövergripande äldreomsorgsfrågor på äldreförvaltningen och avdelningen för strategi och utveckling på socialförvaltningen. Stadsledningskontorets juridiska avdelning har deltagit i ärendets beredning. Samverkan med de fackliga organisationerna har skett i förvaltningsgrupp den 11 februari. Kommunstyrelsens pensionärsråd har tagit del av ärendet den 10 februari. Äldrenämndens, socialnämndens och överförmyndarnämndens gemensamma råd för funktionshinderfrågor har tagit del av ärendet den 12 februari. Förvaltningens synpunkter och förslag Att kunna erbjuda insatser utan behovsprövning är en ny möjlighet för kommunerna. Syftet är bland annat att sänka trösklarna till socialtjänsten. Det aktuella förslaget är ett steg mot att ge invånarna ett mer tillgängligt och förebyggande stöd och är samtidigt ett viktigt led i stadens omställning till den nya socialtjänstlagen. Målet med det arbete som har gjorts under 2025 har varit att tydliggöra insatsernas innehåll, omfattning och villkor samt utreda om insatserna omfattas av krav på dokumentation eller är undantagna från detta. Kartläggningen och utformningen av insatserna syftar till att skapa ett enhetligt och jämlikt utbud i hela staden som motsvarar invånarnas behov. Förslaget är därmed inte bara en del av omställningen till den nya socialtjänstlagen, utan också en förutsättning för att stadens socialtjänst ska kunna erbjuda insatser utan individuell behovsprövning. Uppföljning och redovisning sker inom ramen för Projekt Framtidens socialtjänst, redovisning till äldrenämnden sker i bilaga till verksamhetsberättelsen. Förvaltningen föreslår att äldrenämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut enligt ovan. Karin Bülow Jonna Hermansson Äldredirektör Avdelningschef Äldreförvaltningen Äldreförvaltningen Bilagor Insatser utan behovsprövning enligt nya 1. Hälsofrämjande samtal socialtjänstlagen, fas 1 Tjänsteutlåtande Dnr ALD 2025/535 Sida 9 (9) 2. Stöd vid syn- och/eller hörselnedsättning 3. Samtalsgrupp för anhöriga 4. Stödsamtal för anhöriga 5. Samtalsgrupp med social inriktning för äldre 6. Samtalsgrupp för personer med en demensdiagnos eller diagnos kognitiv svikt 7. Barnkonsekvensanalys Insatser utan behovsprövning enligt nya socialtjänstlagen, fas 1 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Karin Bülow, Förvaltningschef 2026-02-02 Jonna Hermansson, Avdelningschef 2026-02-02 --- [Bilaga 1. Hälsofrämjande samtal.pdf] Äldreförvaltningen Bilaga 1 Avdelningen för stadsövergripande Dnr 2025/535 äldreomsorgsfrågor 2026-01-21 Sida 1 (2) Insats utan behovsprövning: Hälsofrämjande samtal Insatsens namn Hälsofrämjande samtal Innehåll Insatsen hälsofrämjande samtal vänder sig till personer som är 65 år eller äldre. Genom samtalen får den enskilde tillfälle att samtala om bland annat fysiska och sociala aktiviteter, kosthållning och annat kopplat till hälsa och livskvalitet. Vid samtalen får den enskilde information och tips om stöd och hjälp som finns tillgängligt. Det kan handla om stöd från socialtjänsten men också information om vilket utbud som finns i samhället, utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Syfte med insatsen hälsofrämjande samtal är att minska och förebygga ofrivillig ensamhet hos äldre personer och samtidigt främja en hälsosam livsstil. Insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella nationella riktlinjer och rekommendationer som finns inom området. I insatsen ingår också att tipsa och lotsa personen att prova någon ny aktivitet eller socialt sammanhang, göra en förändring i sina vardagsvanor samt om behov finns ta kontakt med primärvården. Omfattning Insatsen består av minst ett inledande samtal och vid behov kan ytterligare samtal bokas in. Insatsen är begränsad till max 3 tillfällen. Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad. • Den enskilde är 65 år eller äldre. • Den enskilde bor i ordinärt boende. Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av insatsen utan behovsprövning. Bilaga 1 Dnr 2025/535 Sida 2 (2) Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Hälsofrämjande samtal är en rådgivande insats. För rådgivning finns ingen skyldighet att dokumentera uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Insats utan behovsprövning: Hälsofrämjande samtal --- [Bilaga 2. Stöd vid syn- och eller hörselnedsättning.pdf] Äldreförvaltningen Bilaga 2 Avdelningen för stadsövergripande Dnr 2025/535 äldreomsorgsfrågor 2026-01-21 Sida 1 (2) Insats utan behovsprövning: Stöd vid syn- och/eller hörselnedsättning Insatsens namn Stöd vid syn- och/eller hörselnedsättning Innehåll Syftet med insatsen är att ge stöd till personer med syn- och/eller hörselnedsättning för att de ska klara sin vardag lättare samt stärka sin självständighet. Stödet kan exempelvis bestå av träning för att den enskilde ska kunna använda och sköta sina syn- och hörselhjälpmedel eller klara att orientera sig och förflytta sig i närmiljön. Stödet kan också bestå av uppmärkning av vitvaror och syn- och hörselanpassningar bland annat av telefon, dator, surfplattor i syfte att öka den enskildes självständighet i hemmet och motverka isolering. I insatsen ingår även enklare service av syn- och hörselhjälpmedel samt information och rådgivning, till exempel hänvisning till regionens verksamhet för förskrivning av hjälpmedel. Insatsen ges oftast som individuellt stöd till personer som är 20 år eller äldre, stöd i grupp kan förekomma. Syn- och hörselinstruktör kan inte förskriva eller tillhandahålla hjälpmedel och genomför inte heller synundersökningar eller hörseltester. Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad • Den enskilde är 20 år eller äldre • Den enskilde har syn- och/eller hörselnedsättning Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av insatsen utan behovsprövning. Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Bilaga 2 Dnr 2025/535 Sida 2 (2) Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Dokumentation av genomförandet av insatsen stöd vid syn- och/eller hörselnedsättning utan individuell behovsprövning förs enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen. Insats utan behovsprövning: Stöd vid syn- och/eller hörselnedsättning --- [Bilaga 3. Samtalsgrupp för anhöriga.pdf] Äldreförvaltningen Bilaga 3 Avdelningen för stadsövergripande Dnr 2025/535 äldreomsorgsfrågor 2026-01-21 Sida 1 (3) Insats utan behovsprövning: Samtalsgrupp för anhöriga Insatsens namn Samtalsgrupp för anhöriga Innehåll Målgruppen för insatsen är anhöriga som vårdar eller stöder en närstående. Den som är under 18 år betraktas som anhörig även om de inte vårdar eller stöder en närstående och ingår därför i målgruppen för insatsen.1 I samtalsgrupp för anhöriga ges möjlighet att träffa andra anhöriga, utbyta erfarenheter och få ökad kunskap. Insatsen syftar till att psykiskt och socialt underlätta den anhöriges situation. Insatsen genomförs med stöd av samtalsledare. Insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella nationella riktlinjer och rekommendationer som finns på området. Definition: Anhörig är den som ger stöd eller vård. Närstående är den som tar emot stöd eller vård. Omfattning Antalet träffar i samtalsgruppen styrs av vilken metod eller modell som används. Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad. • För barn som inte fyllt 15 år krävs samtliga vårdnadshavares samtycke till insatsen. Den enskilde ska också uppfylla något av följande villkor: • Den enskilde är 18 år eller äldre och vårdar eller stöder en närstående som: 1 Stockholms stads program för stöd till anhöriga – För socialtjänstens verksamheter Bilaga 3 Dnr 2025/535 Sida 2 (3) är äldre o har funktionsnedsättning eller fysisk sjukdom o har psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning o har skadligt bruk eller beroende o är utsatt för våld i nära relation o har koppling till våldsbejakande extremism o har en kriminell livsstil o är i kriminell miljö och som drabbats av skjutningar och o dödligt våld vill sluta köpa sex o • Den enskilde är under 18 år, efterfrågar själv insatsen och är anhörig till en närstående som: är äldre o har funktionsnedsättning eller fysisk sjukdom o har psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning o har skadligt bruk eller beroende o har koppling till våldsbejakande extremism o har en kriminell livsstil o är i kriminell miljö och som drabbats av skjutningar och o dödligt våld Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Med stöd av 14 kap. 5 § socialtjänstlagen bedöms det föreligga särskilda skäl att besluta att uppgifter som kan röja den enskildes identitet inte ska dokumenteras vid genomförandet av insatsen samtalsgrupp för anhöriga. Enligt förarbetena kan undantag vara motiverat när öppna verksamheter är utformade som mötesplatser eller träffpunkter, där det inte är lämpligt eller behövligt att dokumentera uppgifter som kan kopplas till enskilda individer. Utifrån denna insats som utförs i grupp är det inte behövligt att dokumentera och följa upp på individnivå. Risk- och konsekvensanalys Syftet med dokumentationsplikten i den nya socialtjänstlagen är Insats utan behovsprövning: Samtalsgrupp för bland annat att följa upp effekter av insatser. anhöriga Bilaga 3 Dnr 2025/535 Sida 3 (3) En risk med att undanta insatsen från att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes identitet är att det försvårar möjligheten att mäta effekten av insatsen för den enskilde. I en gruppverksamhet är det med anledning av insatsen karaktär svårt att följa upp effekter för varje enskild individ. Risken bedöms därför inte ha någon större påverkan. Andra sätt att följa upp insatsen bedöms vara mer lämpliga, till exempel genom anonyma brukarenkäter. Insats utan behovsprövning: Samtalsgrupp för anhöriga --- [Bilaga 4. Stödsamtal för anhöriga.pdf] Äldreförvaltningen Bilaga 4 Avdelningen för stadsövergripande Dnr 2025/535 äldreomsorgsfrågor 2026-01-21 Sida 1 (2) Insats utan behovsprövning: Stödsamtal för anhöriga Insatsens namn Stödsamtal för anhöriga Innehåll Målgruppen för insatsen är anhöriga som vårdar eller stöder en närstående. Den som är under 18 år betraktas som anhörig även om de inte vårdar eller stöder en närstående och ingår därför i målgruppen för insatsen.1 Med stödsamtal till anhöriga menas hälsofrämjande och förebyggande samtal som primärt syftar till att förebygga ohälsa genom att psykiskt och socialt underlätta den anhöriges situation. De stödsamtalen ämnar ge möjlighet för den anhörige att prata om är vad som är viktigt för dem som anhöriga samt ge utrymme för den anhörige att förstå, hantera och förändra sin situation. Insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella nationella riktlinjer och rekommendationer som finns på området. För barn som anhöriga är BRA-samtal en modell som med fördel används för att ge barnet individuellt anpassad information och tillsammans kartlägga och formulera barnets behov. Definition: Anhörig är den som ger stöd eller vård. Närstående är den som tar emot stöd eller vård. Omfattning Insatsen är begränsad till max 10 stödsamtal per år. Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad. • För barn som inte fyllt 15 år krävs vårdnadshavarnas samtycke till insatsen. 1 Stockholms stads program för stöd till anhöriga – För socialtjänstens verksamheter Bilaga 4 Dnr 2025/535 Sida 2 (2) Den enskilde ska också uppfylla något av följande villkor: • Den enskilde är 18 år eller äldre och vårdar eller stöder en närstående som: är äldre o har funktionsnedsättning eller fysisk sjukdom o har psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning o har skadligt bruk eller beroende o är utsatt för våld i nära relation o har koppling till våldsbejakande extremism o har en kriminell livsstil o är i kriminell miljö och som drabbats av skjutningar och o dödligt våld får ersättning för sex, skadar sig med sex eller utsatts för o människohandel för sexuella ändamål vill sluta köpa sex o • Den enskilde är under 18 år, efterfrågar själv insatsen och är anhörig till en närstående som: är äldre o har funktionsnedsättning eller fysisk sjukdom o har psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning o har skadligt bruk eller beroende o är utsatt för våld i nära relation o har koppling till våldsbejakande extremism. o har en kriminell livsstil o är i kriminell miljö och som drabbats av skjutningar och o dödligt våld Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Dokumentation av genomförandet av stödsamtal för anhöriga förs enligt 14 kap. 3 § socialtjänstlagen. Insats utan behovsprövning: Stödsamtal för anhöriga --- [Bilaga 5. Samtalsgrupp med social inriktning för äldre.pdf] Äldreförvaltningen Bilaga 5 Avdelningen för stadsövergripande Dnr 2025/53 äldreomsorgsfrågor 2026-01-21 Sida 1 (2) Utan behovsprövning: Samtalsgrupp med social inriktning för äldre Insatsens namn Samtalsgrupp med social inriktning för äldre Innehåll Insatsen vänder sig till personer som har en upplevd ensamhet eller har en livssituation som kan innebära en risk för ofrivillig ensamhet. Samtalsgrupp med social inriktning för äldre kan utformas som en allmän blandad grupp men även med olika inriktningar, exempelvis en samtalsgrupp för bara män, en grupp för personer som är ensamboende eller en grupp för personer med psykisk ohälsa. Den kan även ha en speciell inriktning utifrån språk eller kulturell tillhörighet. Syftet med samtalsgruppen är att minska och förebygga ofrivillig ensamhet samt motverka isolering och utanförskap hos äldre personer. Det sker genom att gruppdeltagarna får träffa andra personer och får möjlighet att utbyta erfarenheter. Insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella nationella riktlinjer och rekommendationer som finns inom området. Insatsen genomförs regelbundet i en fast grupp. Omfattning Insatsen omfattar max 12 gruppträffar. Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad. • Den enskilde är 65 år eller äldre. • Den enskilde bor i ordinärt boende eller servicehus. • Den enskilde har en upplevd ensamhet eller livssituation som innebär en risk för ofrivillig ensamhet. Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av insatsen utan behovsprövning. Bilaga 5 Dnr 2025/535 Sida 2 (2) Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Med stöd av 14 kap. 5 § socialtjänstlagen bedöms det föreligga särskilda skäl att besluta att uppgifter som kan röja den enskildes identitet inte ska dokumenteras vid genomförandet av insatsen samtalsgrupp med social inriktning för äldre. Enligt förarbetena kan undantag vara motiverat när öppna verksamheter är utformade som mötesplatser eller träffpunkter, där det inte är lämpligt eller behövligt att dokumentera uppgifter som kan kopplas till enskilda individer. Utifrån denna insats som utförs i grupp är det inte behövligt att dokumentera och följa upp på individnivå. Risk- och konsekvensanalys Syftet med dokumentationsplikten i den nya socialtjänstlagen är bland annat att följa upp effekter av insatser. En risk med att undanta insatsen från att dokumentera uppgifter som kan röja den enskildes identitet är att det försvårar möjligheten att mäta effekten av insatsen för den enskilde. I en gruppverksamhet är det med anledning av insatsens karaktär svårt att följa upp effekter för varje enskild individ, varpå risken inte bedöms ha någon större påverkan. Andra sätt att följa upp insatsen bedöms vara mer lämpliga, till exempel genom anonyma enkäter. Utan behovsprövning: Samtalsgrupp med social inriktning för äldre --- [Bilaga 6. Samtalsgrupp för personer med demensdiagnos.pdf] Äldreförvaltningen Bilaga 6 Avdelningen för stadsövergripande Dnr 2025/535 äldreomsorgsfrågor 2026-01-21 Sida 1 (3) Insats utan behovsprövning: Samtalsgrupp för personer med en demensdiagnos eller diagnos kognitiv svikt Insatsens namn Samtalsgrupp för personer med en demensdiagnos eller diagnos kognitiv svikt Innehåll Samtalsgruppen vänder sig till personer som har en demensdiagnos eller personer som fått en diagnos för kognitiv svikt, MCI (Mild cognitive impairment). Insatsen genomförs i en fast grupp där deltagarna får träffa personer i liknande situation för att samtala om olika teman och diskussionsområden med utgångspunkt utifrån sin sjukdom. Gruppen består av 4-7 personer och leds av en eller två samtalsledare. Syftet med insatsen är att motverka ensamhet och utanförskap hos målgruppen samt att dela erfarenheter. Insatsen syftar också till att den enskilde lättare ska hantera sin vardag och få tips och råd om vilka insatser som finns och hur olika problem kan förebyggas och hanteras. Diskussionerna i gruppen bygger på att deltagarna har sjukdomsinsikt, är tidigt i sin sjukdom och tillsammans kan reflektera över hur diagnosen och sjukdomen påverkar deras vardag. Insatsen ska ges utifrån bästa tillgängliga kunskap och följa de eventuella och nationella riktlinjer och rekommendationer som finns på området. Utifrån detta kan innehållet under träffarna genomföras med stöd av ett studiecirkelmaterial riktat till målgruppen. Deltagarna i samtalsgruppen kan även tillsammans komma överens om andra teman. Samverkan med regionen kan behövas genom att informera och lotsa, exempelvis gällande förskrivning av kognitiva hjälpmedel. Vid behov kan andra yrkesgrupper bjudas in exempelvis en digital stödjare. Inför avslut av insatsen kan även som en del av insatsen Bilaga 6 Dnr 2025/535 Sida 2 (3) gemensamma studiebesök och gruppaktiviteter planeras, promenadgrupper, besök på en träffpunkt eller dagverksamhet riktad till målgruppen. Ett avslutande samtal hålls med varje deltagare för vidare planering. Omfattning Insatsen omfattar max 12 gruppträffar. Villkor • Den enskilde är bosatt i Stockholms stad. • Den enskilde är 18 år eller äldre • Den enskilde har en demensdiagnos eller diagnos för kognitiv svikt, MCI (Mild cognitive impairment) • Den enskilde bor i ordinärt boende. Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att få ta del av insatsen utan behovsprövning. Vart ska den enskilde vända sig Om insatsen ges av den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Om insatsen ges i samverkan med en eller flera andra stadsdelsförvaltningar ska den enskilde vända sig till den stadsdelsförvaltning som utför insatsen åt den stadsdelsförvaltning där den enskilde är bosatt. Om insatsen ges stadsövergripande av en fackförvaltning ska den enskilde vända sig till denna för att ta del av insatsen. Dokumentation Med stöd av 14 kap. 5 § socialtjänstlagen bedöms det föreligga särskilda skäl att besluta att uppgifter som kan röja den enskildes identitet inte ska dokumenteras vid genomförandet av insatsen samtalsgrupp för personer med en demensdiagnos eller diagnos kognitiv svikt. Enligt förarbetena kan undantag vara motiverat när öppna verksamheter är utformade som mötesplatser eller träffpunkter, där det inte är lämpligt eller behövligt att dokumentera uppgifter som kan kopplas till enskilda individer. Utifrån denna insats som utförs i grupp är det inte behövligt att dokumentera och följa upp på individnivå. Risk- och konsekvensanalys Syftet med dokumentationsplikten i den nya socialtjänstlagen är bland annat att följa upp effekter av insatser. En risk med att undanta insatsen från att dokumentera uppgifter som Insats utan behovsprövning: Samtalsgrupp för kan röja den enskildes identitet är att det försvårar möjligheten att personer med en demensdiagnos eller diagnos kognitiv svikt Bilaga 6 Dnr 2025/535 Sida 3 (3) mäta effekten av insatsen för den enskilde. I en gruppverksamhet är det med anledning av insatsens karaktär svårt att följa upp effekter för varje enskild individ, varpå risken inte bedöms ha någon större påverkan. Andra sätt att följa upp insatsen bedöms vara mer lämpliga. Insats utan behovsprövning: Samtalsgrupp för personer med en demensdiagnos eller diagnos kognitiv svikt --- [Bilaga 7. Barnkonsekvensanalys.pdf] Äldreförvaltningen Bilaga 7 Avdelningen för stadsövergripande Dnr ALD 2025/535 äldreomsorgsfrågor 2026-01-21 Sida 1 (9) Barnkonsekvensanalys Enligt artikel 3.1 i barnkonventionen ska barnets bästa alltid komma i första hand när beslut eller åtgärder som rör barn fattas.1 Om ett ärende eller beslut bedöms ha stor påverkan på barns rättigheter och levnadsvillkor behöver barnets bästa utredas och beaktas. Inför beslut om att ge en insats utan individuell behovsprövning enligt socialtjänstlagen (2025:400) behöver barnkonsekvensanalys genomföras för de insatser som direkt eller indirekt berör barn. Analysen ska syfta till att visa vilka möjliga positiva och negativa effekter insatserna kan få för barns rättigheter. Genom analysen kan behov av kompensatoriska åtgärder ur ett barnrättsligt perspektiv identifieras. Barnkonsekvensanalysen bygger på underlag som sammanställts om varje enskild insats utifrån identifierade positiva och negativa konsekvenser. Analysen bygger även på genomgång av brukarrapporter2, 3 samt insamling av synpunkter från referensgrupper som företräder barn och unga. Barnkonsekvensanalysen omfattar följande insatser: • Stöd vid syn- och/eller hörselnedsättning • Samtalsgrupp för personer med en demensdiagnos eller diagnos kognitiv svikt Stöd för genomförande av barnkonsekvensanalys Den här barnkonsekvensanalysen utgår från aktuell lagstiftning och stöd- och styrdokument som gäller inom Stockholms stad. Aktuell lagstiftning: • Barnkonventionen • Socialtjänstlagen (2025:400) 1 Lag (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter 2 Slutrapport – Insatser utan behovsprövning, 2024, Lumell Äldreförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande 3 ”Om jag hade fått hjälp tidigare hade det inte behövt gå så långt” Barns äldreomsorgsfrågor perspektiv på omställningen inom socialtjänsten., Maskrosbarns lägesrapport 2024 start.stockholm Bilaga 7 Dnr 2025 Sida 2 (9) Stöd- och styrdokument: • Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna4 • Stockholms stads stödmaterial för barnrättsperspektiv inom socialtjänsten5 • Prövning av barnets bästa i ärenden av övergripande eller strategisk karaktär – vägledning för medarbetare på avdelningen för strategi och utveckling, socialförvaltningen Barnkonventionen består av 54 artiklar där fyra av artiklarna (artikel 2, 3, 6 och 12) utgör de grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas i frågor som rör barn. Eventuella konsekvenser av insatser utan behovsprövning för barn har analyserats utifrån dessa fyra artiklar. Stadens arbete och verksamheter ska ta hänsyn till barnkonventionen som kan sammanfattas i fyra centrala rättighetsområden: • barns rätt till liv och utveckling (artikel 6) • barns rätt till delaktighet (artikel 12) • att inget barn ska diskrimineras (artikel 2) • att barnets bästa ska vara vägledande i all verksamhet och i alla beslut (artikel 3). Barn som berörs av förslaget Flera av de insatser som föreslås ges utan behovsprövning i Stockholms stad berör barn som har eller kommer få stöd från socialtjänsten. Vissa insatser berör barn direkt medan andra berör barn indirekt, till exempel genom att en förälder eller andra vuxna i barnets närhet har eller kommer få stöd från socialtjänsten. Även stöd till föräldrar som inte direkt gäller föräldraskapet kan ha en indirekt, och ibland tydlig, påverkan på barnens liv och levnadsvillkor. Barn har olika förutsättningar och behov, vilket gör att Stockholms stads föreslagna insatser påverkar barn på olika sätt. Vissa grupper behöver särskilt uppmärksammas i analysen, till exempel barn med funktionsnedsättning, barn som lever i utsatthet och barn med begränsat socialt nätverk eller som har föräldrar med begränsade resurser. 4 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna, 2024, Stockholms stad 5 Stödmaterial för barnrättsperspektiv inom socialtjänsten, 2017, Stockholms stad Barnkonsekvensanalys Bilaga 7 Dnr 2025 Sida 3 (9) Synpunkter från barn/företrädare Enligt artikel 12 i barnkonventionen ska barn och unga få komma till tals och deras åsikter beaktas i alla frågor som rör dem. Barns delaktighet i denna barnkonsekvensanalys utgår från barn och ungas åsikter som Maskrosbarn sammanställt6 samt en genomgång av brukarrapporter som genomfördes av socialförvaltningen och äldreförvaltningen år 2024.7 Dessutom har synpunkter på konsekvenserna för barn och unga av insatser utan behovsprövning inhämtats genom dialogmöten med referensgrupper från civilsamhället som socialförvaltningen och äldreförvaltningen sammankallar. I referensgrupperna ingår föreningar och stiftelser som företräder grupper av barn eller föräldrar med olika behov. Synpunkter från referensgrupper Nedan sammanfattas synpunkter som framförts av referensgrupperna. Information och tydlighet i kontakten med socialtjänsten • Föräldrar och barn med tidigare negativa erfarenheter av socialtjänsten behöver tydlig information om: Vad kontakt inom ramen för insatser utan o behovsprövning innebär Rutiner för dokumentation o Vad anmälningsplikten innebär o Hur barnets uppgifter hanteras o • Barnanpassad information stärker barnets trygghet och delaktighet. • Tydlighet i socialtjänstens information minskar risken att barn avstår från kontakt med socialtjänsten på grund av osäkerhet. Risk för ojämlik tillgång till insatser • Risk att resurssvaga föräldrar inte tar del av insatser och avstår från att efterfråga hjälp. Detta kan gälla för föräldrar som inte uppmärksammar eller förnekar barnets behov och för föräldrar som själva utsätter barnet för våld eller försummelse. • Barn och unga kan ha svårt att förstå vilket stöd de behöver eller hur de ska be om det. 6 ”Om jag hade fått hjälp tidigare hade det inte behövt gå så långt” Barns perspektiv på omställningen inom socialtjänsten., Maskrosbarns lägesrapport 2024 7 Slutrapport – Insatser utan behovsprövning, 2024, Lumell Barnkonsekvensanalys Bilaga 7 Dnr 2025 Sida 4 (9) • Krav på vårdnadshavares samtycke kan begränsa stödet för barn. • Insatser och information behöver anpassas till barn och föräldrar med funktionsnedsättning. • Ett tydligt anhörigperspektiv är viktigt då barns situation påverkas starkt av de vuxnas mående och livssituation. Dokumentation och tillit • Krav på dokumentation kan avhålla sårbara grupper från att efterfråga stöd. Detta kan gälla för föräldrar med låg tillit till socialtjänsten och som har oro för hur deras uppgifter kan användas. • Viktigt att uppmärksamma undantag från dokumentationskrav vid insatser riktade till våldsutövare, eftersom det kan leda till att våldsutsatta barn inte uppmärksammas. • Samtidigt kan det vara positivt för barnet att slippa upprepa sin berättelse vid flera kontakter. Barns röster från Maskrosbarn Organisationen Maskrosbarn har samlat in barns och ungas perspektiv på omställningen till den nya socialtjänstlagen. Dessa perspektiv redovisas i rapporten ”Om jag hade fått hjälp tidigare hade det inte behövt gå så långt”.8 Nedan redovisas ett urval av synpunkter som barn och unga framfört, med särskilt fokus på insatser utan behovsprövning: • Barn och unga efterfrågar en mer tillgänglig och synlig socialtjänst, med tydlig och generell information om vilket stöd som finns. • Förutsägbarhet och kontinuitet i kontakten med socialtjänsten lyfts fram som viktigt, liksom behovet av mer stöd som riktar sig direkt till barnen. • Det finns önskemål om fler möjligheter till samtalsstöd för barn, samt mer flexibla former för hur stödet kan ges. • Barn och unga är positiva till att vissa insatser kan ges utan individuell behovsprövning, eftersom utredningsprocesser ofta tar lång tid. Samtidigt finns frågor och osäkerhet kring vilken typ av stöd som faktiskt kommer att vara tillgängligt inom dessa insatser. 8 ”Om jag hade fått hjälp tidigare hade det inte behövt gå så långt” Barns perspektiv på omställningen inom socialtjänsten., Maskrosbarns lägesrapport 2024 Barnkonsekvensanalys Bilaga 7 Dnr 2025 Sida 5 (9) Barnperspektiv från brukarrapporter Inom ramen för den kartläggning som genomfördes av socialförvaltningen och äldreförvaltningen år 20249 som en del i omställningen enligt ny socialtjänstlag gjordes en genomgång av flera brukarrapporter. Där framkom perspektiv som är viktiga att ta hänsyn till vad gäller insatser utan behovsprövning i de fall barn berörs direkt eller indirekt av en insats: • Upptäck problem tidigt så att stöd kan sättas in i ett tidigt skede. • Ge barn och unga tydlig, begriplig och anpassad information, och se till att de får återkoppling. • Se till att barn och unga får komma till tals, vara delaktiga och få inflytande när de har kontakt med socialtjänsten. • Anpassa insatserna så långt det går efter varje barns eller ungdoms behov och var flexibel i hur stödet utformas. • Gör stödet mer tillgängligt för barn och unga genom att erbjuda tidiga insatser och stöd nära där de bor, går i skolan eller vistas. • Ge mer långsiktiga och förebyggande insatser för att minska psykisk ohälsa och förhindra att barn och unga hamnar i kriminalitet. • Uppmärksamma tecken på våld mot barn och unga i tid och agera snabbt när våld misstänks. Flera delar av det som framkommer i Maskrosbarns rapport och från möten med referensgrupperna återfinns bland barns synpunkter som presenteras i kartläggningen. Analys av insatser utan behovsprövning utifrån barnets bästa Sammanställning av positiva och negativa konsekvenser Nedan följer en sammanställning av positiva och negativa konsekvenser för barns rättigheter när insatser ges utan behovsprövning. Positiva konsekvenser Mer likvärdigt stöd för barn och familjer Det är positivt för barns rättigheter att socialtjänstens stöd blir mer lika i hela staden. När utbudet av insatser blir både större och mer likvärdigt minskar risken för att barn får olika mycket hjälp beroende på var de bor. Barn, deras föräldrar och närstående får därmed bättre och mer rättvisa möjligheter till stöd. 9 Slutrapport – Insatser utan behovsprövning, 2024, Lumell Barnkonsekvensanalys Bilaga 7 Dnr 2025 Sida 6 (9) Stöd till föräldrar och närstående gynnar barn Barn och unga har också lyft att det är viktigt att deras föräldrar får stöd.10 Flera av de insatser utan behovsprövning som föreslås riktas till föräldrar eller andra närstående. När föräldrar eller andra närstående får stöd i sitt föräldraskap ökar möjligheterna för barn att växa upp i trygga och goda förhållanden. Negativa konsekvenser Påverkan på socialtjänstens ansvar för barns behov av skydd och stöd Att ge insatser utan behovsprövning till barn, deras föräldrar eller andra vuxna i barnets närhet kan riskera att oro för barn inte uppmärksammas i tillräcklig grad och att barn med behov av skydd eller stöd inte får del av de insatser de behöver. Detta är en risk som uppmärksammats till exempel av Barnombudsmannen,11 samt i socialförvaltningens och äldreförvaltningens kartläggning av insatser utan behovsprövning 2024.12 Påverkan på barns delaktighet När insatser ges till föräldrar eller andra vuxna i barns närhet utan behovsprövning och där barn indirekt påverkas finns det risk för att barns perspektiv inte synliggöras i samma utsträckning som om insatsen skulle ges med behovsprövning.13 I rapporten Barnets resa i socialtjänsten14 betonas att barns delaktighet är särskilt viktig i familjer där barn och föräldrar har olika uppfattningar om problemen. Risk för ojämlikhet Även om ökad tillgänglighet till socialtjänstens insatser i stort bedöms vara positivt för barn, finns det en risk att de kontaktvägar och insatser som erbjuds inte når alla barn eller vuxna i behov av stöd. Insatser utan behovsprövning förutsätter att den enskilde själv tar initiativ till kontakt. Barn, deras familjer eller andra vuxna i 10 Barn och ungas åsikter inför nya socialtjänstlagen, 2024, Rädda Barnens Ungdomsförbund 11 Remissvar Betänkandet Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag, 2021, Barnombudsmannen 12 Slutrapport – Insatser utan behovsprövning, 2024, Lumell 13 Barnets resa i socialtjänsten, Det svenska familjeorienterade systemet och barnet som rättighetsbärare, 2023, M. Heimer & C. Pettersson, Uppsala Universitet och Region Örebro 14 Ibid. Barnkonsekvensanalys Bilaga 7 Dnr 2025 Sida 7 (9) barns närhet har olika förutsättningar och varierande möjlighet att söka stöd från socialtjänsten. Vissa grupper av barn riskerar därför att i mindre utsträckning ta del av insatser utan behovsprövning. Det gäller bland annat barn med funktionsnedsättning, barn till föräldrar med sociala problem eller som lever i socioekonomisk utsatthet, barn som själva eller vars föräldrar har begränsade kunskaper i svenska eller om det svenska samhället samt barn eller föräldrar som har låg tillit till socialtjänsten. Sammanställning per insats Nedan presenteras positiva och negativa konsekvenser per insats. Insatserna hälsofrämjande samtal och samtalsgrupp med social inriktning för äldre riktar sig till enskilda som är 65 år eller äldre. Även insatserna samtalsgrupp för anhöriga och stödjande samtal till anhöriga som äldrenämnden ansvarar för riktar sig till enskilda som är 65 år eller äldre. Dessa fyra insatser inkluderas inte i barnkonsekvensanalysen då barn inte bedöms beröras av insatserna. Stöd vid syn- och/eller hörselnedsättning Insatsen kan stärka barnets situation genom att vuxna får en bättre förmåga att hantera vardagen och sitt föräldraskap. Samtalsgrupp för personer med demensdiagnos eller diagnosen kognitiv svikt Äldreförvaltningen ser det som positivt för barn att föräldrar på ett lätt tillgängligt sätt kan få insatsen utan behovsprövning, då detta kan ge positiva effekter på barnets eventuella hemmiljö och relation till föräldern. Det är viktigt att uppmärksamma barn i familjer där föräldrar har en demensdiagnos eller diagnosen kognitiv svikt i syfte att fånga upp barnet behov av stöd och hjälp. Om barn inte uppmärksammas får de inte heller möjlighet att beskriva sin syn på situationen i hemmet och sina behov gällande förälderns stöd. För att minska den risken är det är viktigt att socialtjänsten fortsätter att använda det stödmaterial som finns för att systematiskt fråga om eventuella barn och barnets situation och vid oro ha en upparbetad rutin för att överföra oro till socialtjänstens barn- och unga enhet. Sammanfattande bedömning Den nya socialtjänstlagen förtydligar att barnets bästa ska beaktas vid alla åtgärder som rör barn, i enlighet med artikel 3.1 i Barnkonsekvensanalys barnkonventionen. Vad som är barnets bästa kan variera beroende Bilaga 7 Dnr 2025 Sida 8 (9) på barnets specifika situation. Ett av målen med lagen är att nå fler barn tidigt, vilket är positivt ur ett barnrättsligt perspektiv. Möjligheten att ge insatser utan behovsprövning bedöms i stort vara förenlig med barnkonventionens principer och bedöms ha positiva effekter för barns rättigheter. Ett mer likvärdigt och utökat utbud av stödinsatser inom socialtjänsten minskar risken för att barns tillgång till hjälp skiljer sig åt beroende på var de bor. Insatser utan behovsprövning som riktar sig direkt till barn och unga kan göra det lättare att få stöd tidigt och utan utredning. Detta svarar mot barns önskemål om snabbare och enklare kontakt med socialtjänsten. Även mer lättillgängliga insatser utan behovsprövning till föräldrar eller andra vuxna i barnets närhet stärker förutsättningarna för att barn ska växa upp i trygga och goda förhållanden. Samtidigt finns risker: barns delaktighet kan begränsas, att alla barn inte får samma tillgång till insatser och risken finns för negativa konsekvenser för barns rätt till skydd enligt artikel 19. Barns egna synpunkter är viktiga för att uppfylla artikel 12 om barns rätt till delaktighet, både i planering och utformning av insatser utan behovsprövning. För att säkerställa att utförandet av insatsers utan behovsprövning tar hänsyn till barnets bästa har följande identifierats som särskilt viktigt att beakta: Barns rätt till skydd och stöd För att minimera de identifierade riskerna krävs fortsatt arbete med att kontinuerligt använda kommunala och nationella stödmaterial.15 Vid behov behövs även kunskapsbaserade arbetssätt och rutiner som tydliggör på vilket sätt barns rättigheter och behov av skydd och stöd beaktas i utförandet av insatser utan behovsprövning, och hur en kontinuerlig uppföljning sker för att säkerställa barns rättigheter där risker har identifierats. Barns rätt till delaktighet Vid bedömning av barnets bästa ska barnets åsikter alltid beaktas. Den nya socialtjänstlagen förtydligar barns rätt till information och ställer krav på att relevant information ges kontinuerligt och anpassas till barnets ålder, mognad och individuella förutsättningar. Den som lämnar information ska så långt det är möjligt säkerställa att barnet förstått den. Om barnet inte vill framföra sina åsikter ska detta respekteras. Barns beskrivning av problem och behov av stöd är viktig för att forma insatser och ska synliggöras och beaktas. 15 Stödmaterial för barnrättsperspektiv inom socialtjänsten, 2017, Stockholms stad, s. 7 Barnkonsekvensanalys Bilaga 7 Dnr 2025 Sida 9 (9) Rutiner och arbetssätt som stärker barns delaktighet behöver fortsätta att användas systematiskt av verksamheter som utför insatser som berör barn direkt eller indirekt. Viktigt att integrera barnperspektivet i samtal med föräldrar och hjälpa dem att se situationen utifrån barnets behov samt att erbjuda samtal med barn när det bedöms lämpligt. Detta gäller särskilt för de insatser som riktas mot att stärka föräldraskapet. Verksamheterna behöver också rutiner för att, i de fall det bedöms relevant, dokumentera hur barns bästa har beaktats i planering och genomförande av insatser samt vilken information som lämnats och hur barnet har fått möjlighet att framföra sina åsikter. Stöd för detta arbete finns i Stockholms stads stödmaterialet 16 och i Socialstyrelsens kunskapsstöd.17 Jämlik tillgång till insatser För att erbjuda en jämlik tillgång till insatser är det viktigt att kontaktvägar och insatser är tillgängliga och anpassade för olika grupper av barn och vuxna. Det är också viktigt att socialtjänsten samarbetar med till exempel förskola, skola, hälso- och sjukvården och civilsamhället, så att dessa aktörer känner till socialtjänstens insatsutbud, kan ge relevant information till barn och föräldrar och andra närstående samt fungera som en brygga till socialtjänsten. 16 Stödmaterial för barnrättsperspektiv inom socialtjänsten, 2017, Stockholms stad, s. 62, 63 17 Barn som anhöriga - Kunskapsguiden Barnkonsekvensanalys