Social Services Report: Helping Stockholm's Children and Youth

Socialnämnden har under året arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges inriktningsmål och med kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens egna mål. Socialnämndens verksamhetsberättelse avhandlar den löpande verksamheten och de uppdrag som givits i kommunfullmäktiges budget för 2025. Socialnämnden bedömer att samtliga av kommunfullmäktiges tre inriktningsmål har uppfyllts under året.Viktiga fokusområden för socialnämnden under året har varit:Ny socialtjänstlag med ökat fokus på förebyggande arbete och tidiga insatserEn sammanhållen stad med lokala utvecklingsbehovVåld i nära relationer, brottsförebyggande, välfärdsbrott samt kris- och beredskapsfrågorDigitalisering och en mer tillgänglig socialtjänst genom digitala arbetssätt, e-tjänster och ny teknikVägen till arbete och egen försörjning samt arbetet mot hemlöshet.Ett utvecklat och stärkt miljö- och klimatarbetet i verksamheterna i enlighet med stadens miljöprogramKompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivareBudget/ekonomi i balans och långsiktigt hållbara finanserFörvaltningen föreslår att nämnden godkänner verksamhetsberättelse för socialnämnden 2025.Förvaltningen hade redovisat ärendet i ett tjänsteutlåtande daterat den 5 februari 2026. [Socialnämndens verksamhetsberättelse för år 2025.pdf] Socialnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: SOF 2025/903 2026-02-05 Handläggare Till Johanna Kleman Socialnämnden 2026-02-17 Telefon: 08-50825 289 Verksamhetsberättelse VB 2025 för Socialnämnden Förslag till beslut 1. Socialnämnden godkänner verksamhetsberättelse för 2025. 2. Socialnämnden överlämnar tjänsteutlåtandet till kommunstyrelsen. 3. Socialnämnden ansöker hos kommunstyrelsen om 3,2 mnkr för kostnader för utveckling av sociala system. 4. Paragrafen justeras omedelbart. Socialnämnden Munkforsplan 37 08-50825 289 08-50825 000 johanna.kleman@stockholm.se start.stockholm Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................5 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ..............................................................................6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ....................................................................................................................8 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................28 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................30 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................32 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................32 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................34 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................36 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................37 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................38 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................43 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................50 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................56 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................64 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 2(92) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......69 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................75 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................80 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ....................................................................80 Resultatenheter .................................................................................................................................86 Investeringar .....................................................................................................................................86 Försäljningar av anläggningstillgångar .............................................................................................86 Verksamhetsprojekt (driftprojekt) ....................................................................................................86 Ombudgeteringar ..............................................................................................................................87 Medel för lokaländamål ....................................................................................................................87 Analys av balansräkning ...................................................................................................................87 Övrigt ................................................................................................................................................88 Bedömning av nämndens interna kontroll ...........................................................................88 Systematiskt kvalitetsarbete ...................................................................................................89 Systematiskt arbetsmiljöarbete .............................................................................................92 Checklista för årlig uppföljning ........................................................................................................92 Bilagor Bilaga 1: SoN VB 2025 Bilaga 2: Uppföljning av Intern kontroll Socialnämnden Bilaga 3: Balansräkning 2025 Bilaga 4: Resultaträkning 2025 Bilaga 5: GDPR årsrapport 2025 Bilaga 7: Framtidens socialtjänst - VB 2025 Bilaga 8: Resultatrapport - Central uppföljning Drift Bilaga 9: Resultatrapport - Central uppföljning Invest. Bilaga 10: SoN Nyckeltal 2025 Bilaga 11: Ledsagning utan individuell behovsprövning Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 3(92) Sammanfattande analys Socialnämnden har under året arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges inriktningsmål och med kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens egna mål. Socialnämndens verksamhetsberättelse avhandlar den löpande verksamheten och de uppdrag som givits i kommunfullmäktiges budget för 2025. Socialnämnden bedömer att kommunfullmäktiges tre inriktningsmål har uppfyllts under året. Viktiga fokusområden för socialnämnden under året har varit: • Ny socialtjänstlag med ökat fokus på förebyggande arbete och tidiga insatser • En sammanhållen stad med lokala utvecklingsbehov • Våld i nära relationer, brottsförebyggande, välfärdsbrott samt kris- och beredskapsfrågor • Digitalisering och en mer tillgänglig socialtjänst genom digitala arbetssätt, e-tjänster och ny teknik • Vägen till arbete och egen försörjning samt arbetet mot hemlöshet. • Ett utvecklat och stärkt miljö- och klimatarbetet i verksamheterna i enlighet med stadens miljöprogram • Kompetensförsörjning och attraktiv arbetsgivare • Budget/ekonomi i balans och långsiktigt hållbara finanser Nedan sammanfattas på vilket sätt nämnden bidrar till att uppfylla fullmäktiges mål. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Nämnden bedömer att inriktningsmålet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på att samtliga fem mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms ha uppfyllts helt. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Nämnden bedömer att inriktningsmålet delvis har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på att ett av KF:s mål för verksamhetsområdet har uppfyllts och två har delvis uppfyllts. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Nämnden bedömer att inriktningsmålet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på att samtliga sju mål för verksamhetsområdet som är kopplade till inriktningsmålet bedöms ha uppfyllts helt. Arbete utifrån direktiven för samtliga nämnder Nämndens arbete utifrån direktiv för samtliga nämnder beskrivs under relevanta mål för verksamhetsområdet. Långsiktigt hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Arbetet beskrivs främst under mål 3.1 och Uppföljning av ekonomi En levande och hållbar stad Arbetet beskrivs främst under mål 2 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 4(92) En trygg och säker stad som håller samman Arbetet beskrivs främst under mål 1.3 och 3.6 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att inriktningsmålet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på att samtliga fem mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt. Nämndens bidrag till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på utfall av kommunfullmäktiges indikator, aktivitet och underliggande nämndmål samt nämndens ordinarie uppdrag. Beskrivningen av arbetet med budgetuppdrag redovisas under respektive aktivitet. Nämndmål: 1.1.1 Barn och ungdomar ges möjlighet till en meningsfull och rik fritid Socialnämnden erbjuder kolloverksamhet enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) till stadsdelsnämnderna. Ungefär hälften av kollogårdarna drivs i egen regi, resterande drivs på entreprenad av upphandlade leverantörer. För målgruppen barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning och autism finns ett större behov av särskild kompetens hos medarbetarna och högre personaltäthet än vad övriga målgrupper behöver. Från och med i år är det endast socialnämnden som erbjuder kolloverksamhet för denna målgrupp. Nämnden har successivt ökat platserna i egen regi för målgruppen, men totalt har platserna ändå minskat. Efter kollovistelsen har brukarna själva fått skatta hur nöjda de är med vistelsen och uppföljningen visar på goda resultat. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 0,1 % 0,1 % 0,3 % 2,7 % VB 2025 barn som lever i familjer Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 5(92) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor som har ekonomis kt bistånd Nämndmål: 1.1.1 Barn och ungdomar ges möjlighet till en meningsfull och rik fritid Uppfylls helt Beskrivning Nämnden ansvarar för att anordna korttidsvistelse i form av LSS-kollo under sport- påsk- och sommarlov för barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning, autism eller autismliknande tillstånd. Deltagare på LSS-kollo får nya upplevelser. Utformningen av aktiviteter sker på ett sätt som tilltalar både barn och unga. Personalen uppmuntrar och möjliggör för alla att delta i alla olika aktiviteter som genomförs. Förväntat resultat • LSS-kollo tillhandahåller en meningsfull fritid för barn och unga. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Deltagare 97,84 % 97,44 % 95 2025 på LSS- kollo är nöjda med de aktiviteter som anordnas KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på utfall av kommunfullmäktiges aktivitet och underliggande nämndmål samt nämndens ordinarie uppdrag. Beskrivningen av arbetet med budgetuppdrag redovisas under respektive aktivitet. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 6(92) Nämndmål: 1.2.1. Barn och unga utvecklas och når målen för sin utbildning I samarbete med stadsdelsnämnderna har socialnämnden stärkt arbetet för att möjliggöra fler barn och ungas skolgång genom flera viktiga insatser. Bland annat har två sociala investeringsprojekt avslutats för att nu implementeras. Skolsociala team, skolsamordnare för placerade barn och unga samt stöd till skolgång vid placering i skyddat boende Under året har en revidering av stadens gemensamma arbetsmodell för skolsociala team (SST) påbörjats, med syftet att skapa en sammanhållen skolsocial stödkedja för målgruppen, från årskurs F-9. Det sociala investeringsfondsprojektet skolsociala team plus (SST plus), som pågått i stadsdelsnämnderna Kungsholmen och Järva, avslutades den 30 juni 2025. Arbetssättet permanentas i dessa stadsdelsnämnder och kommer integreras i den nya arbetsmodellen för SST som är under framtagande. Under nästkommande verksamhetsår ska arbetet i enlighet med budget 2026 fortsätta enligt den nya arbetsmodellen, inom Enskede-Årsta-Vantörs, Farstas, Järvas, Kungsholmens och Skärholmens stadsdelsnämnder. Stadens medarbetare inom skolsociala team har under året erbjudits kompetensutveckling med fokus på kunskap och konkreta verktyg för att möta utmaningar kring skolfrånvaro och digitala beroenden bland barn och unga. Det sociala investeringsfondsprojektet med skolsamordnare för att säkerställa skolgången för barn och unga placerade på institution, som nämnden har drivit tillsammans med utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna Järva, Södermalm, Skarpnäck, Farsta och Hägersten-Älvsjö avslutades i maj 2025. Rollen implementeras och sprids nu till samtliga stadsdelsnämnder. En gemensam slut- och spridningskonferens för de båda projekten genomfördes i maj 2025 med deltagare från socialtjänst och skola i staden. Från hösten 2025 har alla stadsdelsnämnder skolsamordnare. En introduktionsutbildning för stadens nya skolsamordnare samt en introduktion för chefer till nya skolsamordnare har genomförts. Under hösten har erfarenhetsutbyte genomförts med stadens skolsamordnare och utbildningsnämndens samordnare likaså med chefer för funktionerna. Inom SAMS (samverkan mellan socialtjänst och skola för placerade barns kontinuerliga skolgång) har socialnämnden tillsammans med utbildningsnämnden arbetat med att sprida kunskap om skolans respektive socialtjänstens ansvar enligt SAMS stödmodell inom utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Rutinerna för SAMS samt stadens vägledning om skolgång för barn i skyddat boende har setts över och implementeras nu i stadsdelsnämnderna. Socialnämnden och utbildningsnämnden fortsätter att fördjupa och sprida kunskapen om respektive verksamhetsansvar inom ramen för SAMS-modellen, för att säkerställa att alla placerade barn får en trygg och kontinuerlig skolgång. Vägledningen för barns skolgång i skyddat boende är uppdaterad i enlighet med nya socialtjänstlagen och spridd i relevanta chefsnätverk. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 7(92) Nämndmål: 1.2.1. Barn och unga utvecklas och når målen för sin utbildning Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens arbete bidrar till att det finns en fungerande samverkan mellan socialtjänst, förskola, skola och det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) så att barn och unga utvecklas gynnsamt och når målen för sin utbildning. Förväntat resultat • Socialnämnden bidrar till ändamålsenlig och effektiv verksamhet genom utvecklad samordning och styrning av insatser riktade till stadsdelsnämnderna. • Samverkan mellan förskola, skola, det kommunala aktivitetsansvaret och socialtjänsten prioriteras för en stabil skolsituation för barn och unga. • Medarbetare och chefer inom stadens förskolor, skolor och socialtjänst upplever att de har hjälp av stödmaterialet om samverkan mellan skola och socialtjänst respektive förskola och socialtjänst. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på utfall av kommunfullmäktiges indikator, aktiviteter och underliggande nämndmål samt nämndens ordinarie uppdrag. Beskrivningen av arbetet med budgetuppdrag redovisas under respektive aktivitet. Nämndmål: 1.3.1. Stockholmare får en likvärdig, samordnad och rättssäker socialtjänst med hög kvalitet oavsett var i staden de bor Arbetet under året har präglats mycket av att den nya socialtjänstlagen trädde i kraft den 1 juli, där nämnden samordnar förändringsarbetet inom stadens socialtjänst. Omställningen till god och nära vård och omsorg har fortsatt, liksom nämndens arbete för att bidra till en kunskapsbaserad socialtjänst. Omställning till framtidens socialtjänst utifrån den nya socialtjänstlagen Under året har nämnden, tillsammans med äldrenämnden och i nära samarbete med stadsdelsnämnderna och kommunstyrelsen, fortsatt arbetet med att förbereda staden för, och stötta i implementeringen av, den nya socialtjänstlagen som har trätt ikraft. Lagen innebär att Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 8(92) socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande, vara lättare att nå och vara mer kunskapsbaserad. Arbetet, som sker inom projektet Framtidens socialtjänst, innebär att samordna förändringsarbetet och säkerställa att stadens socialtjänst kan följa lagens intentioner och fungerar likvärdigt i hela staden. Omställningsarbetet beskrivs mer ingående i bilaga 7, men exempel på sådant som projektet genomfört under året är: • anpassning av sociala system säkerställde övergången den 1 juli och möjliggjorde för stadens socialtjänst att arbeta enligt den nya lagstiftningen • tagit fram förslag på insatser som inte kräver behovsprövning utifrån den kartläggning av stadens befintliga insatser utan behovsprövning som nämnden genomförde under 2024 • utvecklat arbetssätt för socialtjänstens första linje • utrett organisering av stadens öppenvårdsverksamhet inom skadligt bruk och beroende • kartlagt kompetensutvecklingsbehov som resulterat i ett större kompetensutvecklingsprojekt under kommande tre år som delfinansieras av Europeiska socialfonden (se även mål 3.1.1) Socialnämnden har under året utrett hur de mest kostsamma och intensiva insatserna för barn och unga bör organiseras i staden. Utredningsgrupperna i stadsdelsnämnderna lyfter att det finns ett stort behov av intensiv familjebehandling, samt en flexibel och tillgänglig socialtjänst som kan erbjuda stöd även på kvällar och helger. I dag är stadens egna intensiva insatser för barn och unga begränsade, både när det gäller innehåll och tillgänglighet. Under 2026 kommer arbetet med att utveckla dessa öppenvårdsinsatser att fortsätta utifrån de behov som lyfts, dels genom fortsatt stöd i utvecklingen av evidensbaserade metoder (se beskrivning av några av dessa under mål 1.3.2), samt genom en fortsatt analys av ytterligare utveckling. Tillit till socialtjänsten är en grundförutsättning för att kunna nå ut med tidiga och förebyggande insatser. Under våren har socialnämnden utrett intresse hos stadsdelsnämnderna att implementera Malmö stads modell med dialogsocionomer, som syftar till att öka tilliten till socialtjänsten. Stadsdelsnämnderna har varit försiktigt positiva men betonar vikten av lokal förankring och ser inga vinster med en central styrning av rollen utan understryker behov av flexibilitet och lokal anpassning. Socialnämnden bedömer därför att det i nuläget är svårt att driva införandet av en särskild funktion med dialogsocionomer med en central samordning vidare. Omställning till god och nära vård och omsorg Den stadsgemensamma handlingsplanen som har tagits fram med en tillhörande årlig aktivitetsplan utgör grunden i arbetet med god och nära vård. Samverkansforum med Region Stockholm finns på central nivå och finns, eller håller på att etableras, även på lokal nivå i samtliga stadsdelsnämnder. En del utvecklingsprojekt har startats upp under året, medan andra aktiviteter har pågått under en längre tid, till exempel arbetet med samordnad individuell plan och utskrivningsprocessen från slutenvården. Flertalet har koppling till den länsgemensamma samverkansöverenskommelse som sedan år 2022 finns kring vård och omsorg (HÖK). Det Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 9(92) statsbidrag som ska stödja omställningen till en god och nära vård är från och med år 2025 enbart riktat till hälso-och sjukvårdsområdet, vilket har påverkat omfattning och upplägg för arbetet inom socialnämnden. Ökat fokus har lagts på den kommunala primärvården. Då verksamhetsområde förskola inte omfattas av inriktningen mot hälso-och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen kommer förskolenämnden att pausa sin medverkan i styr- och arbetsgrupper i avvaktan på eventuella justeringar av förordningen. Aktivitetsplanen för år 2026 kommer att fokusera på förordningens insatser, det vill säga hälso- och sjukvårdsområdet. Handlingsplanen i sin helhet gäller dock även fortsättningsvis och påbörjat arbete som inte är beroende av finansiering via statsbidrag kommer fortsätta. Nämnden följer och deltar i beredningsarbetet för beslut från vård och omsorg i samverkan (VIS), ett länsövergripande forum för samverkan och beredning i frågor om hälsa, vård och omsorg mellan Storstockholm och Region Stockholm. Kunskapsbaserat arbete För att bidra till en kunskapsbaserad socialtjänst har utbildning i individbaserad systematisk uppföljning (ISU) genomförts för stadsdelsnämnderna och nämndens egna verksamheter. Likaså har genomgång och analysarbete utifrån resultaten i Nationell uppföljning av socialtjänstens omställning inom den sociala barn- och ungdomsvården (NUSO) genomförts i samma syfte. De områden som är högst prioriterade av stadsdelsnämnderna i utvecklingsarbetet utifrån NUSO-resultaten är att öka barn och ungas delaktighet i kontakten med socialtjänsten samt att utveckla kvaliteten i utredningar. Det gäller framförallt bedömning av risk- och skyddsfaktorer i utredningar av barns behov av skydd eller stöd. Under året har arbete påbörjats med NUSO vuxna och funktionshinder, som omfattar vuxna inom ekonomiskt bistånd, skadligt bruk och beroende, våld i nära relationer, socialpsykiatri och LSS. För LSS inkluderas också barn. Under våren 2026 påbörjas arbetet med att ta fram och testa variabler för uppföljning i NUSO vuxen och funk, samt diskussioner om hur datainsamlingen, planerad till november 2026 – mars 2027, ska genomföras. Under året har socialnämnden medverkat i de FORTE-finansierade programmen Socialtjänstens arbete med brottsprevention och Socialtjänstens arbete med substansbruk som har genomförts av Stockholms universitet genom datainsamling i stadsdelsnämnder. Förstärkningsteam Socialnämndens båda förstärkningsteam har varit efterfrågade av stadsdelsnämnderna under året. Förstärkningsteamet för ekonomiskt bistånd har arbetat med handläggningsuppdrag, mentorsfunktioner och gruppledaruppdrag. Flera av uppdragen har avsett specifika ämnesområden såsom felaktiga utbetalningar (FUT) och kartläggning av klienter som eventuellt kan starta process att ansöka om sjukersättning. För förstärkningsteamet barn och ungdom rör en majoritet av förfrågningarna att förstärkare ska fylla en mentorsfunktion för nyare socialsekreterare, vilket bland annat innebär guidning i hur en utredning genomförs, hur man håller samtal med barn, föräldrar och nätverk samt förstärkning och uppföljning i specifika metoder. Alla stadsdelsnämnder, utom en, har haft förstärkare på plats under året. Nämndmål: 1.3.2. Barn och unga växer upp under trygga förhållanden Nämnden bidrar till trygga uppväxtvillkor för barn och unga i hela staden, bland annat genom Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 10(92) att stärka och utveckla tidiga och förebyggande insatser, förbättrad samverkan med olika aktörer som skola, förskola och regionen samt stöd i föräldraskap och till barn i samhällsvård. Tidiga och förebyggande insatser Under året har socialnämnden i samråd med stadsdelsnämnderna utrett vilka samverkansstrukturer och modeller staden ska använda för att tidigt fånga upp barn och unga som riskerar att dras in i brottslighet. Nämnden föreslog att SSPF på individnivå och SIG unga skulle implementeras i samtliga av stadens stadsdelsnämnder, vilket även blev inriktningen i budgeten för 2026. Under nästkommande verksamhetsår ska arbetet i enlighet med budget 2026 startas upp för att likställa stadens arbete med att identifiera och ge stöd till barn och unga som riskeras att utveckla eller redan har ett brottsligt beteende. Nämnden stödjer även stadsdelsnämnderna och berörda facknämnder i arbetet med strategin för att förhindra att barn, unga och unga vuxna dras in i kriminalitet. Socialnämnden har under året genomfört kunskapshöjande insatser gällande barn och unga med intellektuella och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och deras ökade risk att utnyttjas av den organiserade brottsligheten. Målgruppen som insatsen vände sig till var i den myndighetsutövande socialtjänsten, men även till andra som i sin yrkesutövning möter dessa barn och unga. Tillsammans med stadsdelsnämnderna fortsätter arbetet med att införa de insatser som rekommenderas av Socialstyrelsen för att motverka fortsatt normbrytande beteende och återfall i brott för barn i åldern 6–17 år. Satsningen på Funktionell familjeterapi (FFT) som startades hösten 2024 fortgår. Familjebehandlare från stadens samtliga stadsdelsförvaltningar gick grundutbildning 2024 och deltar nu i metodhandledning. Under handledning arbetar behandlarna med FFT i familjer och filmar samtidigt sina behandlingssessioner. Efter cirka 18 månaders handledning dit behandlaren har med sig filmade samtal är målet att uppnå certifiering. Satsningen pågår enligt plan och i händelse att familjebehandlare som deltar i satsningen slutat sin tjänst, varit långtidssjukskriven eller föräldraledig har befintliga handledningsplatser fyllts genom nyanställningar som redan haft grundutbildning från annan kommun samt att genom att ytterligare familjebehandlare har genomgått grundutbildning i FFT under hösten 2025. Under året har 149 familjer i Stockholms stad erbjudits insatsen FFT varav 129 tackade ja. Socialnämnden arbetar tillsammans med stadsdelsnämnderna med att ta fram en kontinuitetsplan för FFT. Socialnämnden har under året tillskjutits medel för att starta ytterligare ett MST-team. MST står för multisystemisk terapi och är en intensiv familjebaserad öppenvårdsinsats för familjer med ungdomar (12–17 år) med allvarliga sociala, känslomässiga eller utagerande problem. Teamet håller på att startas av Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, som sedan tidigare har ett team och anses ha bäst förutsättningar att snabbt kunna starta ytterligare ett team. Det nya teamet kommer att serva fler stadsdelsnämnder inom staden. Även MST är en insats som rekommenderas av Socialstyrelsen. Under 2025 har en idéskiss tagits fram till ett treårigt socialt investeringsfondsprojekt för att i några pilotstadsdelsnämnder arbeta med insatsen Multisystemic Therapy Child Abuse and Neglect (MST CAN). MST CAN vänder sig till familjer med barn i åldern 6–17 år, utsatta för våld och försummelse i hemmet. Idéskissen har godkänts och en projektansökan har skickats Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 11(92) in till stadsledningskontoret under senare delen av 2025. Socialnämnden genomför, tillsammans med stadsdelsnämnderna, en händelseanalys om barn och unga i organiserad brottslighet som använt grovt våld. Arbetet fortsätter som planerat, men försenas något eftersom nya stadsdelsnämnder tillkom i november 2025. Målet är att samla in all relevant data i början av 2026 och därefter genomföra analysen och färdigställa uppdraget under våren. När materialet är klart ska det presenteras för stadsdelsnämnderna och relevanta facknämnder, med fokus på hur socialtjänsten – i samverkan med andra samhällsaktörer – kan minska risken för att barn och unga dras in i kriminalitet. Nämnden deltar i Samverkan Stockholmsregionen (SSR) för att ta reda på hur staden kan bli mer synlig och närvarande i digitala kanaler. Syftet är också att möjliggöra individuella kontakter med invånare via olika sociala medier. Arbetet ska leda till en gemensam strategi för hur stadens digitala närvaro bör utformas. Socialnämnden har under året haft riktade informationssatsningar som syftar till att nå fler föräldrar som har oro för att sitt barn har ett pågående missbruk eller rekryteras till gängkriminalitet. Andelen föräldrar som sökt vård för sina barn hos Mini Maria Stockholm har dock ökat något, jämfört med föregående år, vilket kan bero på att verksamheten under året haft en betald Google-annons, varit aktiva på sociala medier samt hållit informationsträffar på bland annat skolors föräldramöten. Under året har nämnden också drivit ett pilotprojekt där barn med kraftigt utåtagerande beteende blir erbjudna ett färdighetsträningsprogram för att motverka ogynnsam utveckling hos barnet. Programmet ingår i Socialstyrelsens kunskapsstöd och heter Coping Power Program (CPP). Parallellt som barnet får delta i programmet får föräldrarna gå programmet Komet i syfte att stärka föräldraskapet. Medarbetare på socialförvaltningen har utbildats både i CPP och i Komet. En grupp med fyra barn och deras föräldrar har genomförts under året, och ytterligare en grupp med tre barn och deras föräldrar pågår över årsskiftet. Alla barn och föräldrar som hittills påbörjat programmet har också fullföljt det. Nämnden planerar att fortsätta verksamheten. Stärkt samverkan mellan förskola, skola och socialtjänst Socialnämnden har tillsammans med förskolenämnden färdigställt ett gemensamt stödmaterial för samverkan mellan förskola och socialtjänst, kring både förebyggande stöd och barn som far illa. Implementering av materialet pågår i samarbete med förskolenämnden. Stödmaterialet finns även tillgängligt digitalt för externa leverantörer och utförare. En samverkansdag för chefer och medarbetare från förskola och socialtjänst i Stockholms stad har anordnats, med syfte att dela goda exempel på samverkan. För att stärka den strategiska samverkan har ett forum för avdelningschefer/skolchefer inom förskolan och socialtjänst skapats under året, där stadsövergripande strategiska frågor såsom gemensamma utvecklingsfrågor och likställigheten är framträdande. Riktlinjer för samverkan mellan skola och socialtjänst beslutades 2010. I samband med framtagandet av riktlinjerna togs ett stödmaterial fram. Stödmaterialet har reviderats i omgångar, är i dag känt för skolor och stadsdelsnämnder och används för vägledning i det Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 12(92) dagliga arbetet. Den senaste revideringen av stödmaterialet för samverkan mellan skola och socialtjänst pågår. Planering för spridning och implementering 2026 pågår tillsammans med utbildningsnämnden. Samverkan för barns och ungas psykiska hälsa Stadens medverkan i pilotprojektet FACT Ung, som drivs av Storsthlm i samarbete med barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) mellanvården, samordnas av socialnämnden. FACT Ung är en samarbetsmodell för sammanhållen och personcentrerad vård för barn och unga med komplex problematik med behov av samtidigt stöd från socialtjänst, psykiatri och skola. De medverkande stadsdelsnämnderna, Bromma, Hägersten-Älvsjö och Hässelby-Vällingby, har bildat lokala FACT-team med BUP mellanvården. Dialog med utbildningsnämnden och arbetsmarknadsnämnden om hur skolan och det kommunala aktivitetsansvaret kan involveras i samverkan har genomförts. Socialnämnden stödjer fortsatt skolans våldspreventiva arbete genom medverkan i utbildningsnämndens arbetsgrupp Våga fråga, lyssna och agera och samordningsgruppen för Mentorer i våldsprevention. Arbetet med stadens övergripande analys av barn och ungas psykiska ohälsa har under året fortsatt enligt plan. Data från Stockholmsenkäten 2004–2024 har sammanställts och analyserats utifrån socioekonomi och kön. För att bredda underlaget har även resultat från idrottsnämndens undersökning Ung livsstil inkluderats, som följer ungas hälsa från årskurs 4 till år 3 på gymnasiet samt i anpassad skola. Under hösten har staden också analyserat fokusgruppsintervjuer med unga i tio av elva stadsdelsnämnder. I grupperna har unga fått dela sina tankar om psykisk hälsa, trygghet och vad som behövs för att de ska må bra. Sammantaget visar Stockholmsenkäten, Ung livsstil och fokusgrupperna en bild som stämmer överens med nationell forskning. Sedan början av 2000-talet syns en viss ökning av självrapporterade symptom på psykisk ohälsa, men det är oklart om ungas psykiska hälsa generellt har försämrats. Gruppen som mår dåligt har blivit något större och rapporterar fler besvär, men de flesta unga mår fortfarande bra. Stockholmsenkäten visar också att socioekonomiska faktorer påverkar den psykiska hälsan. Fokusgrupperna visar att unga har god kunskap om psykisk (o)hälsa och vet vad som får dem att må bra, men att deras möjligheter till återhämtning påverkas av olika livsvillkor. De upplever dessutom att samhällets stöd är krångligt, byråkratiskt och svårt att nå. Under 2026 tas förslag på åtgärder fram i dialog med stadsdelsnämnderna och berörda facknämnder. Resultaten från fokusgrupperna publiceras i en rapport i början av 2026. Stöd i föräldraskapet Socialnämnden har utrett frågan om digitalisering av föräldraskapsstödsprogram, som visar att digitala varianter bör komplettera men inte ersätta det föräldraskapsstöd som finns idag. Socialnämnden har också haft i uppdrag att sprida information om föräldraskapsstöd i förskola och skola. En arbetsgrupp med representanter från socialnämnden inkl. PLUS, utbildningsnämnden och förskolenämnden har arbetat med frågan. En försvårande faktor har Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 13(92) varit att det finns ett behov av att revidera hemsidan, ta fram informationsmaterial samt samordna ett informationsarbete och att förstärka arbetet mot desinformation. Uppdraget fortsätter i linje med budgeten även under 2026. Eurenii Minne har utvidgat sin målgrupp från 0–12 år och riktar sig nu även till ungdomar 13–18 år. Under året har verksamheten tagit emot både ensamma ungdomar och även ungdomar som placerats tillsammans med förälder, där placerande stadsdelsnämnd efterfrågat stöd till föräldern i relationen till ungdomen. Den vanligaste placeringen på Eurenii Minne är dock fortfarande de allra yngsta barnen tillsammans med en förälder. Barn i samhällsvård Socialnämnden har arbetat vidare med marknadsföring i syfte att rekrytera jour- och familjehem till staden. 304 intresseanmälningar från personer som vill bli jour- eller familjehem har inkommit under året, jämfört med 286 föregående år. En tredjedel av intresseanmälningarna prövas inte eftersom personen återtagit sin intresseanmälan eller inte går att få kontakt med. Av de intresseanmälningar som prövas är det en liten andel (6 % i år) som uppfyller grundkraven. Resultatet brukar ligga mellan ungefär fem och tio procent. Nämnden har under året samarbetat med Region Stockholm för att se över möjligheten att öppna och bedriva ett Hem för vård och boende (HVB) gemensamt. Dialog har även förts om hur barn och ungas behov av psykiatri och övrig hälso- och sjukvård på stadens redan etablerade HVB ska tillgodoses. Nämnden har tillsammans med Region Stockholm bedömt att regionens resurser bäst tillhandahålls genom att etablera två sjukskötersketjänster på HVB Linden respektive HVB Almen. Tjänsterna kommer sortera under BUP och vara inriktade på att motivera barn till kontakt med psykiatrin, underlätta processen med delegering av mediciner samt fungera som länk mellan HVB verksamheterna och hälso- och sjukvården. Samverkansformen som är ett pilotprojekt från januari 2026 till januari 2029 ska konkretiseras i en samverkansöverenskommelse mellan Stockholms stad och Region Stockholm. På HVB Linden har arbetet med att vidareutveckla arbetssätt och för att följa upp arbetet fortsatt. De flickor som placeras på Linden har en komplex problematik och det behövs tid för att nå önskad utveckling till följd av insatsen. Under 2024 uppmärksammades att i de fall insatsen avbröts inom sex månader fanns det begränsningar i förutsättningarna för att uppnå goda resultat för ungdomen. Utifrån detta har Linden utvecklat kommunikationen för att på ett tydligare sätt kommunicera till placerande socialtjänst kring vilka förutsättningar som krävs för att kunna avsluta insatsen med uppnådda mål för ungdomen. Detta har resulterat i att insatsen nu har beviljats i längre perioder som ger bättre förutsättningar till att nå målen för ungdomen. Det är svårt att dra några slutsatser om insatsens resultat ännu. Socialnämnden har haft i uppdrag att under året öppna ytterligare två HVB. Stockholms stads HVB Almen hade invigning i maj 2025 och riktar sig till pojkar i åldern 13–15 år med social problematik. Etableringen av verksamheten har pågått under hösten med fokus på att skapa en stabil drift med hållbara rutiner. För att belägga platserna på boendet har ett systematiskt arbete med marknadsföring mot stadsdelsnämnderna pågått. Stockholms stad, Statens Institutionsstyrelse (SiS) och Region Stockholm har ett gemensamt Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 14(92) utvecklingsarbete för att etablera ett nytt HVB-hem för barn och unga i Stockholms stads regi (HVB 3). Syftet är att utveckla en pilotverksamhet som möjliggör en sammanhållen vårdkedja för ungdomar som tidigare varit placerade vid SiS, genom fördjupad samverkan mellan huvudmännen. Starten har blivit fördröjd, dels på grund av svårigheter med att finna lokaler som uppfyller kraven för verksamheten, men också på grund av att nämnden tillsammans med SiS och Region Stockholm har arbetat för att skapa en långsiktig och robust samverkan för verksamheten. Arbetet fortsätter under 2026. Våld i nära relation, hedersvåld och skydd för barn Länsstyrelsen Stockholm har i samverkan med Stockholms stad genom Origo erbjudit stadens socialsekreterare på barn och ungdom samt RVT ett utbildningspaket i bedömningsstödet Heva, som ett bedömningsstöd för att upptäcka och bedöma utsatthet för hedersrelaterat våld. Heva har utvecklats av Socialstyrelsen för utredningar av barn mellan 12 och 17 år och erbjuder yrkesverksamma konkreta verktyg för att bedöma barnets situation i en hederskontext. Origo och Bryt upp-arbetsgruppen har haft ett löpande och nära samarbete och samverkat med civilsamhället via Bryt upp-referensgrupp. Arbetsgruppen Våld i ungas nära relationer som leds av socialnämnden och samlar stadsdelsnämnder, utbildnings-, arbetsmarknads-, och idrottsnämnden har haft möten för erfarenhetsutbyte och planering för årets gemensamma aktivitet som var att ta fram information till unga om våld i nära relationer och vilket stöd som finns att få. Arbetet kommer att fortsätta under 2026 genom framtagande av innehåll till stadens webbplats och intranät samt framtagande av kampanjmaterial För att fortsätta arbetet på ungdomsmottagningarna med förhållningssättet Response Based Practice, (RBP) som är ett förhållningssätt i arbetet med våldsutsatta, är ett introduktionspaket, med filmade föreläsningar, texter och reflektionsfrågor under produktion. Socialnämnden har även anordnat konferenser samt en digital filmklubb med fokus på våldsutövande och våldsutsatthet. Socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna har färdigställt en gemensam framtagen rutin för anmälan om utreseförbud. Rutinen ska nu spridas och implementeras i stadens skolor och socialtjänst. Rutinen har även lyfts inom den strategiska samverkan mellan förskola och socialtjänst, i syfte att involvera förskolan i arbetet då detta även omfattar våra yngre barn. En forskarutvärdering av Relationsvåldscentrum (RVC) om stödsamtal för barn som upplevt våld har nu färdigställts och publicerats. Utvärderingen visar att RVC:s samtalsstöd är hjälpsamt och bidrar till att barnen mår bättre. Samtidigt framgår det att stadens socialtjänst behöver utveckla ett mer sammanhållet och likvärdigt stöd, så att alla barn som upplevt våld i hemmet får det stöd de behöver. Socialnämnden har utökat målgruppen för Stöd efter barnförhör, vilket innebär att alla barn kan erbjudas insatsen oavsett brottstyp där närstående är misstänkt förövare. Barnahus öppettider har också utökats och verksamheten har besökt stadsdelsnämnderna för att informera om sina insatser och den utökade målgruppen. Under året har antalet remisser för Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 15(92) stöd efter barnförhör ökat, till 172 jämfört med 113 under föregående år. Antalet genomförda insatser av stöd efter barnförhör har ökat till 67 jämfört med 44 under föregående år. Orsaker till att insatsen inte kunnat ges till alla som inkommit med remiss, är främst att medarbetarna varit upptagna i annat ärende, att barnen blivit sjuka under barnförhörsdagen, att polis/åklagare valt att boka om förhöret eller att förhör ägt rum utanför verksamhetens öppettider. Polisen har gjort en kartläggning av anmälningar till Barnahus som visar att det är störst ärendemängd i åldersspannet 6–7 år, vilket beror på att barn i den åldern berättar om vad de har varit med om i större utsträckning. Barn och unga med eller i risk för beroende Mini Maria Stockholm är en stadsövergripande insats som kompletterar stadsdelsnämndernas öppenvårdsinsatser och erbjuder insatser till barn och ungdomar upp till 20 år med riskbruk, missbruk eller beroende av alkohol och narkotika. Verksamheten riktar sig även till ungdomarnas familjer. Mini Maria Stockholm har fortsatt arbeta enligt MUMIN-modellen i samverkan med polis, Region Stockholm och stadsdelsnämnder. Trots utökad digital närvaro och riktad annonsering har inflödet minskat något, vilket följer samma trend som i övriga storstäder. Det är inflödet från stadsdelsnämndernas myndighetsutövande verksamheter och från Region Stockholm som har minskat, samtidigt som det ökat från föräldrar som sökt vård för sina barn. SKKP (särskilt kvalificerad kontaktperson) har bidragit genom att möta unga i kriminalitet där skadligt bruk och beroende ofta är en del av problematiken och BSFT (Brief Strategic Family Therapy) stärker familjers förmåga att förebygga riskbeteenden och substansbruk. PLUS arbetar förebyggande genom att öka föräldrars kunskap och handlingsutrymme vid oro för missbruk hos unga genom föräldrastödsprogram. Nämndens arbete för att förhindra att barn och unga dras in i kriminalitet beskrivs under mål 3.6. Nämndmål: 1.3.3. Stockholmare med funktionsnedsättning lever ett tryggt och självständigt liv och kan på lika villkor delta i samhället Under året har nämnden bland annat arbetat med att utveckla stadens riktlinjer inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri. Staden har utsetts som en av tio modellkommuner inom funktionshinderspolitiken, det hälsofrämjande arbetet har fortsatt, liksom arbetet utifrån stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Riktlinjer inom funktionsnedsättning och socialpsykiatri Riktlinjerna för handläggning av insatser enligt LSS och bistånd enligt SoL till barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning har kompletterats med tillämpningsanvisningar. Inom ramen för arbetet med nya riktlinjer för handläggning av ärenden inom socialpsykiatrin har ett förslag tagits fram men inte beslutats. Hänsyn har behövts tas till arbetet med nya socialtjänstlagen och uppdatering av andra riktlinjer. En översyn har också gjorts i syfte att förenkla och utveckla nämndens riktlinjer. Arbetet är klart och riktlinjer för handläggning av ärenden inom socialpsykiatrin kommer färdigställas. Arbetet med att ta fram riktlinjer för förmedling av platser i bostad med särskild service SoL och LSS har slutförts i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 16(92) Staden har utsetts som modellkommun inom funktionshinderspolitiken Socialnämnden har i bred samverkan med andra nämnder ansökt och blivit utvald som en av tio modellkommuner av Myndigheten för delaktighet. Som modellkommun ska staden utveckla och fördjupa sitt arbete för ett mer inkluderande och tillgängligt samhälle för personer med funktionsnedsättning samt sprida erfarenheter, metoder och lärande exempel till andra kommuner. Uppdraget genomförs i nära samverkan mellan flera nämnder. Målgruppen, deras anhöriga och intresseorganisationer kommer att involveras aktivt, och barn och ungas rättigheter ska stå i centrum för hela processen. En förstudie har färdigställts i december 2025. Övergripande mål är att stärka trygghet, framtidstro och sysselsättning efter avslutad skolgång hos unga med funktionsnedsättning. Som en del i arbetet har ett pilotprojekt startats för att motverka att elever i anpassad skola rekryteras till att begå brott. Hälsofrämjande arbete Socialnämnden har arbetat med målet om förbättrad hälsa för personer med funktionsnedsättning. Nämnden har samverkat med stadsdelsnämndernas utförarverksamheter, idrottsnämnden och civilsamhället i syfte att fler ska erbjudas möjlighet till fysisk aktivitet. Nämnden har fortsatt arbetet med idrottsnämnden kring satsningen med gratis friskvårdskort för brukare inom bostad med särskild service enligt LSS. Samverkan har fokus på informationsspridning samt att forma ett utbud i stadens simhallar som möter brukarnas behov. Lättläst information har skickats ut med brev direkt till brukarna om friskvårdskort för att öka deltagandet. Socialnämnden har fortsatt arbetet med att ge individuella hälso- och sjukvårdsinsatser som en del i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Syftet är att minska risker för ohälsa hos brukare i stadens socialpsykiatri- och LSS-verksamheter. Insatserna har bland annat omfattat hälsosamtal, stöd kring fysisk aktivitet och individuellt anpassade träningsprogram. Brukarna har uppmuntrats att nyttja det friskvårdskort som erbjuds boende inom LSS grupp- och servicebostäder. Inom ramen för omställningen mot en mer hälsofrämjande och personcentrerad vård behöver stadens vård- och omsorgsinsatser inom LSS och Socialpsykiatri stärka det förebyggande arbetet. Målet är att i högre grad motverka uppkomsten av ohälsa. Under 2025 har ett projekt med fokus på hälsofrämjande insatser inletts där två hälsoprojektledare leder arbetet. Syftet är att stärka omsorgspersonalens kunskap om hälsosamma levnadsvanor samt att, i samverkan med hälsoombud inom daglig verksamhet, erbjuda utbildningar och gruppverksamhet för målgrupperna. Projektet befinner sig i ett tidigt skede och effekterna av det hälsofrämjande stödet kan därför ännu inte analyseras. Tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Programmet för tillgänglighet och delaktighet 2024–2029 omfattar nio olika fokusområden. Socialnämnden har prioriterat två av programmets fokusområden att arbeta med under 2025; Rätten till ett fungerande boende respektive samt Rätten till bästa möjliga hälsa. Socialnämnden har samarbetat aktivt med nämndens råd för funktionshinderfrågor för att implementera och följa upp målområdena i programmet. Nämnden arbetar med struktur och planering för att säkerställa att de synpunkter som framkommer i rådet tas tillvara. Arbetet har skett tillsammans med äldrenämnden och överförmyndarnämnden. Rådet har tillsammans Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 17(92) med nämnden tagit fram tre aktiviteter för 2025. Dessa syftar till att bidra till att målen i program för delaktighet och tillgänglighet nås och är: 1. Socialnämnden undersöker förutsättningarna för att anställa serviceassistenter med fokus på lämpliga arbetsområden, konsekvenser och förutsättningar. Serviceassistent är en form av stockholmsjobb för personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden har samverkat för att främja serviceassistentrollen. Arbetsmarknadsnämnden har publicerat ett stödmaterial för chefer om process och villkor för stockholmsjobbare vilket har spridits till förvaltningens chefer. Under 2025 har socialnämnden haft två serviceassistenter anställda. 2. Socialnämnden ska utreda hur staden kan erbjuda skyddade boenden som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Detta beskrivs närmare under nämndmål 3.3.1. 3. Socialnämndens tillfälliga boenden och korttidsboenden erbjuder brukare att koppla sina digitala enheter mot stadens Wi-Fi Stockholms surf. Ett uppsökande arbete gentemot nämndens boenden har genomförts i syfte att ge information om Stockholm Surf och att erbjuda stöd att komma igång. Av de 20 boenden som har identifierats har samtliga infört Stockholm Surf. Se även mål 3.1.2. Socialnämndens råd för funktionshinderfrågor har även involverats i andra strategiska processer för att stötta nämnden att uppfylla de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning. Nämndmål: 1.3.4. Vuxna lever ett tryggt och självständigt liv utifrån sina förutsättningar Arbetet mot Våld i nära relationer har fortsatt, bland annat genom implementering av arbetssätten i Bryt upp, sammanhållet stöd för våldsutsatta. Likaså fortsätter arbetet för att stötta personer med komplex samsjuklighet och förslag har lämnats om en stadsövergripande insats i form av case manager (CM) och boendestöd. Våld i nära relationer Fokus för året inom Bryt upp, sammanhållet stöd för våldsutsatta, har varit att fortsätta implementera arbetssätten samt att utveckla stödet till våldsutsatta som är i en särskilt sårbar situation. Under hösten har en informationskampanj spridits på stadstavlor och i sociala medier för att uppmuntra personer som upplever våld i nära relationer att söka stöd. Kampanjen har gjorts inom ramen för Bryt upp. Arbetet för att utveckla det nära samarbetet med polisen i syfte att nå våldsutövare pågår, och nämnden har en etablerad kontakt med polis för dialog och samverkan kring utvecklingsfrågor. Samtliga stadsdelsnämnder har tagit fram lokala rutiner för Insluss, och arbetet med att inkludera dömda personer som utövar våld i nära relation och hedersrelaterat våld inom ramen för Insluss pågår. Insluss är en samordnad process mellan socialtjänsten i Stockholms stad och Kriminalvården där man planerar övergången från anstalt till frigång för att minska risken för återfall. Under året har socialnämnden fortsatt att följa utvecklingen utifrån den nya bestämmelsen om skyddade boenden och om den har betydelse för beläggningen i nämndens verksamheter. Det har inte gått att se någon effekt utifrån de nya bestämmelserna. Kriscentrum har sammantaget Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 18(92) haft något lägre antal aktiva ärenden (inräknat placeringar som inleddes före årsskiftet) än under 2024. Beläggningen har varierat under året och har i genomsnitt legat på 53 procent. Under hösten har beläggningen ökat och i slutet av november var den 100 procent. Ökningen kan bero på att verksamheten genomförde intervjuer med samtliga chefer inom stadsdelsnämndernas relationsvåldsteam under oktober månad samt informerat om verksamheten. Arbete för att stötta personer med komplex samsjuklighet Nämnden har under året haft i uppdrag att utreda förutsättningar för boende för personer med samsjuklighet, med särskild fokus på äldre och stödboende med drogtolerans för kvinnor. I utredningen föreslås att nämnden ska fortsätta utreda frågan om boende för personer med komplex samsjuklighet samt förbereda för uppstart av ett boende för äldre personer över 65 år och personer under 65 år med motsvarande stöd- och omvårdnadsbehov, i hemlöshet. Detta uppdrag har utretts tillsammans med andra uppdrag för att få ihop en helhetsbild av behoven och förslag har också lämnats i utredningsuppdraget om en stadsövergripande insats i form av case manager (CM) och boendestöd. Ärendet har redovisats i nämnd med dnr SOF 2025/769. I ärendet föreslås att socialnämnden under nästa år ska utreda de ekonomiska förutsättningarna samt att förbereda för att utöka nuvarande verksamhet med CM och boendestöd. Social beredskap Under året har det i genomsnitt inkommit 112 samtal per dag till socialjouren. Antalet inledda utredningar på barn och unga har ökat jämfört med tidigare år och har nu nått den högsta nivån sedan statistiken började redovisas 2017. Ökningen kan delvis bero på den ökade kunskap som finns om barns rättigheter och den utvecklade samverkan mellan socialtjänsten och skola, hälso- och sjukvård samt polis. Den nuvarande ökningen bedöms även vara kopplad till att Islandsmodellen från och med i år är fullt implementerad i hela staden. Av samtliga inledda utredningar under perioden har strax under 40 procent skett inom ramen för Islandsmodellen. Könsfördelningen gällande inledda utredningar är jämn, vilket är i linje med hur det sett ut över tid. För att hålla Islandsmodellen levande finns en tydlig struktur med månatliga möten mellan socialtjänst och polis samt uppföljning av hur samverkan fungerat i enskilda ärenden. Förutom att socialjouren arbetar enligt modellen, fungerar socialnämnden även som ett kunskapsstöd till kommuner och lokala polismyndigheter som vill arbeta enligt modellen. Utvecklingsarbetet gällande Islandsmodellen, med fokus på att nå och ge stöd åt våldsutövare är pågående. Under året har nämnden inventerat arbetssätt och metoder och startat upp ett samarbete med polisen, vilket kommer fortsätta under nästa år. EU-teamet har arbetat i något färre ärenden än föregående år. Minskningen förklaras främst av flera långvariga och komplexa ärenden samt att målgruppen generellt är mer informerad om tillgängligt stöd. EU-teamet uppskattar att antalet personer i målgruppen, som vistats i staden under året, varit ungefär samma som föregående år. När ärendena gällt minderåriga har orosanmälan upprättats och teamet har samverkat med särskild socialsekreterare vid socialjouren för att stärka skyddet. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 19(92) Prostitution och människohandel Flertalet av nämndens verksamheter riktade mot prostitution och människohandel har arbetat med en motsvarande mängd ärenden som föregående år. Däremot har antalet köpare som delgivits misstanke om köp av sexuell handling ökat med 13 procent jämfört med 2024 (då antalet var 264). Ökningen sammanfaller med polisens förstärkta arbete efter straffskärpningen 1 juli i år. KAST har därmed mött en större målgrupp än tidigare och sett ett ökat inflöde av ärenden som inkommit genom samverkan med polis. Genom det uppsökande arbetet i samverkan med polis har 222 personer i prostitution påträffats. Samtliga fick kris- och stödjande samtal och har erbjudits fortsatt stöd. Antalet har minskat jämfört med 2024, då antalet var 261, men ligger fortfarande högre än 2023. Minskningen av antalet påträffade personer i prostitution kommer följas noga eftersom den kan bero på fler slutna arenor snarare än minskad utsatthet. De flesta av de påträffade personerna misstänks vara utsatta för människohandel för sexuella ändamål och vistas tillfälligt i landet. Stödarbetet kräver täta samarbeten med polis, regionkoordinatorer och civilsamhälle. Regionkoordinatorerna har arbetat med 113 individärenden gällande vuxna personer varav 65 ärenden rörde misstänkt sexuell exploatering och 48 misstänkt arbetskraftsexploatering, människohandel eller andra ändamål. Koordinatorerna har kommit i kontakt med personerna genom bland annat, nämndens egna uppsökande arbete och verksamheter, Migrationsverket, polis, aktörer inom civilsamhället och genom det myndighetsgemensamma centret AKC (Arbetslivskriminalitet-center). Under året har två anhöriggrupper för personer som är anhöriga till personer som köper sex anordnats. I utvärderingen från första gruppen framkom att samtliga upplevde ett bättre mående efter deltagande i gruppen. Skadligt bruk och beroende Andelen vuxna som helt eller delvis är fria från skadligt bruk och beroende (alkohol och narkotika) vid avslut av öppenvårdsinsatser är i paritet med föregående år, 83 procent 2025 jämfört med 81 procent 2024.Totalt har 217 personer (146 män och 71 kvinnor) genomgått öppenvårdsinsatser för alkohol och/eller narkotika. För att möta effekten av ändringar inom beroendevården inledde socialnämnden, i början av året, en omställning av Krukis Stödboende till att bli ett planeringsboende. Det innebär att enskilda nu har möjlighet att beredas plats i verksamheten innan en avgiftning fullt ut har genomförts. Tidigt under processen identifierades behov kring utveckling av arbetssätt vilket bland annat mynnade ut i utbildningar rörande aktiviteter i dagliga livet (ADL) samt kognitivt stöd, vilka har genomförts under hösten. Verksamheten genomför kontinuerliga utvärderingar av förändringarna och implementeringsarbetet har fortgått under hösten. Det har gått att se positiva effekter av omställningen vad gäller struktur och samverkan med socialsekreterare Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 71,79 % 64 % 85,71 % 84,62 % 85 % 85 % 2025 personer som själva upplever Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 20(92) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor att de får en förbättrad situation av insatsern a de fått från socialtjän sten (vuxna missbruk, socialpsy kiatri, våld i nära relation) Analys Svaren skiljer sig åt mellan de olika verksamhetsområdena. Socialpsykiatrins resultat ligger under årsmålet. En möjlig förklaring till att en stor andel upplevde att sin situation varit oförändrad är att många av klienterna har haft samma insats över längre tid. Målgruppen inom socialpsykiatri är ofta mindre förändringsbenägen och med mer varaktiga stödbehov. Att situationen upplevs vara oförändrad behöver inte innebära att klienten är missnöjd med den insats som beviljats eller att den är av dålig kvalitet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna utreda 2025-01-01 2025-12-31 intresse och förutsättningar för att arbeta med dialogsocionomer i syfte att öka tilliten till socialtjänsten Analys Socialnämnden bedömer att det finns organisatoriska förutsättningar för en central samordningsfunktion avseende dialogsocionomer, men stadsdelsnämnderna ger i nuläget inte tillräckligt stöd för detta. De föredrar att behålla dessa uppgifter på lokal nivå framför en mer central styrning. Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna 2025-01-01 2025-12-31 utveckla ett Bryt upp-program för våldsutsatta som är i särskilt sårbara situationer Analys Under året har arbete skett för att kartlägga behov för personer som är i särskilt sårbara situationer och uppdatering har skett av arbetsmaterialet i bryt upp för att möta målgruppernas behov. Socialnämnden ska i samarbete med utbildningsnämnden revidera 2025-01-01 2025-12-31 Riktlinjer för samverkan mellan skola och socialtjänsten för barn/ungdomar som far illa eller riskerar att fara illa. Nämnderna ska även implementera stödmaterialet för samverkan mellan skola och socialtjänst Analys Nämnden har prioriterat att färdigställa ett gemensamt stödmaterial för samverkan mellan förskola/skola och socialtjänst, vilket har varit mer efterfrågat från professionen. Riktlinjerna kommer att revideras under våren 2026. Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen fortsatt utreda 2025-01-01 2025-12-31 förutsättningarna för att starta bostad med särskild service för barn och unga (LSS) i egen regi Analys Nämnden har utrett förutsättningarna för att starta bostäder med särskild service för barn och unga LSS i egen regi samt undersökt vad som mer som krävs för att öka platstillgången. Under 2025 har nämnden tillsammans med kommunstyrelsen gjort ekonomiska beräkningar för att starta verksamhet i egen regi jämfört med kostnader för individuella avtal. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 21(92) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen fortsatt utreda 2025-01-01 2025-12-31 förutsättningarna för profilboenden inom LSS Analys Utredningen har slutförts under 2025 och resulterat i nytt budgetuppdrag under 2026 där kommunstyrelsen i samråd med socialnämnden och stadsdelsnämnderna ska utreda ersättningsmodellen för profilboende. Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna inför omställningen till en ny socialtjänstlag utreda organiseringen av intensiva och kostsamma öppenvårdsinsatser för att uppnå ökad tillgänglighet, likställighet och effektivitet Analys Utredningen har genomförts, se mål 1.3.1. Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna införa en central placeringsfunktion för inköp av boendeplatser med individuella avtal inom LSS Analys Arbete med inrättandet och successiva uppbyggnaden av den centrala placeringsfunktionen för LSS individuella avtal har startats upp. En ny organisation har etablerats samt processer och arbetssätt för den nya funktionen. Etableringen fortsätter under hela 2026 och gemensamt med motsvarande uppdrag för placeringsfunktion för barn och unga. Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna utreda förutsättningar för boende för personer med samsjuklighet, med särskild fokus på äldre och stödboende med drogtolerans för kvinnor Analys Ärendet har rapporterats till nämnd med dnr SOF 2025/754. I ärendet föreslås att socialnämnden ska fortsätta utreda frågan om boende för personer med komplex samsjuklighet samt att socialnämnden ska förbereda uppstart av ett boende för äldre personer över 65 år och personer under 65 år med motsvarande stöd- och omvårdnadsbehov, i hemlöshet. Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna utreda möjligheten till stadsövergripande insatser i form av case manager (CM) och boendestöd, för att säkerställa likställighet och kontinuitet i stödinsatser Analys Ärendet har redovisats i nämnd med dnr SOF 2025/769. I ärendet föreslås att socialnämnden under nästa år ska utreda de ekonomiska förutsättningarna samt att förbereda för att utöka nuvarande verksamhet med CM och boendestöd. Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-06-30 stadsdelsnämnderna utreda om, och i så fall under vilka förutsättningar, daglig verksamhet (LSS) vid behov kan utföras på distans Analys Utredningen har slutförts i samråd med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna samt även i dialog med intresseorganisationer. Det kan konstateras att det inte framkommit någon större efterfrågan av digital daglig verksamhet i ett bredare perspektiv. Slutsatsen är att digital daglig verksamhet skulle kunna fylla en funktion under vissa omständigheter och under en begränsad period. För att gå vidare med ett eventuellt införande av digital daglig verksamhet finns det flera frågeställningar som skulle behöva utredas vidare först. Det handlar både om tekniska, kvalitetsmässiga och ekonomiska frågor som kvarstår. Socialnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna utreda 2025-01-01 2025-12-31 vilka behov och förutsättningar det finns för att inrätta ett boende för ungdomar utskrivna från SiS där det finns HVB och LSS- kompetens Analys Statens institutionsstyrelse (SiS) har involverats i utredningsuppdraget för statistikunderlag och behovsbedömning gällande ungdomar från Stockholms stad. Statistikunderlaget är under analys. SKR har kunskap och erfarenheter från andra kommuner för denna målgrupp där HVB bedrivs i egen regi. Det underlaget analyseras också tillsammans med underlag från Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 22(92) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse stadens senaste upphandling av heldygnsvård, där stadsdelsnämndernas behov för målgruppen framgår. Resultatet av det statistiska underlaget visar att utifrån behoven och förutsättningarna finns det inte grund för att inrätta ett nytt HVB i stadens regi. Erfarenheten och underlaget från detta budgetuppdrag kommer att integreras i andra budgetuppdrag som är angränsande. Socialnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna utreda 2025-01-01 2025-12-31 vilka modeller och samverkansstrukturer Stockholms stad ska använda för att tidigt fånga barn och unga som riskerar att fara illa. Utgångspunkten ska vara att harmonisera och likställa stadens arbete Analys Utredningen har genomförts, arbetet beskrivs under mål 1.3. Socialnämnden ska utreda förutsättningarna för att öppna och 2025-01-01 2025-12-31 bedriva ett HVB-hem i samarbete med Region Stockholm Analys Nämnden har tillsammans med Region Stockholm bedömt att regionens resurser bäst tillhandahålls genom att etablera två sjukskötersketjänster på HVB Linden respektive HVB Almen. Se även mål 1.3.2 Socialnämnden ska utreda hur jour- och familjehem ska rekryteras 2025-01-01 2025-12-31 i staden, hur anpassade behandlingsinsatser med hög tillgänglighet och intensitet kan utökas samt hur anpassade öppenvårdsinsatser för barn placerade i jour- och familjehem i egen regi ska säkras Analys Flera av utredningens förslag ska genomföras och följas upp inom ramen för Pilotprojekt Andra linjen. Pilotprojektet innebär en ny inriktning av stadens familjehemsvård och påverkar utredningsverksamheterna för barn och unga i de deltagande stadsdelarna genom förändrade rutiner för rekrytering, utredning och stöd till jour- och familjehem. Målet är att förbättra kvaliteten för placerade barn och unga genom ökad tillgång på hem och stärkt stöd, samt att uppnå organisatoriska vinster i form av en mer jämlik och jämställd socialtjänst. Ytterligare förslag från utredningen ingår i nämndens budgetuppdrag för 2026. Socialnämnden ska utreda Origos målgrupp och uppdrag, i syfte 2025-01-01 2025-12-31 att utvidga åldersgruppen Analys Origos styrgrupp har under året arbetat med att förlänga och omarbeta det länsövergripande avtalet. Gruppen diskuterade att utöka åldersgruppen som omfattas av stödet: majoriteten vill utöka åldersspannet, men endast för det konsultativa stödet till yrkesverksamma, inte för direkt samtalsstöd. Avtalsförslaget innebär också att Origo och styrgruppen ska se över grundutbildningar och efterfrågebaserade utbildningar för att bättre möta aktuella behov. Dessutom pågår diskussioner om att öka den digitala tillgängligheten, exempelvis genom exempelvis en chatt. Socialnämnden ska utreda vilka av stadens föräldrastödsprogram 2025-01-01 2025-12-31 som kan genomföras digitalt. Syftet är att underlätta för fler föräldrar att delta i föräldrastödprogram Analys Utredningen har genomförts vilket beskrivs under mål 1.3.2 Socialnämnden ska utveckla stödet efter kontorstid till jour- och 2025-01-01 2025-12-31 familjehem som anlitas av staden Analys Sedan 1 september har nämnden en stödtelefon dit jour- och familjehem, som anlitas av staden, kan vända sig för att få handledning under kvällar och helger. Telefonen bemannas av nämndens familjevårdsinspektörer och familjebehandlare. Fem samtal från jourhem och ett från familjehem har inkommit. Under nästa år kommer verksamheten fortsätta med informationsspridning till stadsdelsnämnderna för att så många jour- och familjehem som möjligt ska ges erbjudas stödet. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 23(92) Nämndmål: 1.3.1. Stockholmare får en likvärdig, samordnad och rättssäker socialtjänst med hög kvalitet oavsett var i staden de bor. Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden bidrar till att socialtjänsten i staden arbetar kunskapsbaserat. I Stockholms stad samverkar nämnden över verksamhetsgränser och möter vid behov upp den som behöver stöd från flera håll på ett samordnat sätt. Stadens invånare möter en likvärdig och tillgänglig socialtjänst av god kvalitet. Förväntat resultat • Socialnämndens riktlinjer är aktuella, kända och används i socialtjänstens verksamheter. • Introduktionsutbildning, fortbildning och nätverk utgår från aktuellt kunskapsstöd och genomförs utifrån verksamheternas behov. • Resultat från uppföljning och granskningar, FoU-projekt och lokala utvecklingsprojekt sprids via nätverk och kompetensutvecklingsinsatser och används i stadsdelsnämndernas och socialnämndens utvecklingsarbete. • Utvecklingen av sociala system tillgängliggör data och kunskapsunderlag som skapar förutsättningar för kunskapsbaserade verksamheter • Förslag på insatser utan individuell behovsprövning finns för alla stadsdelsnämnder. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse En översyn av inspektörernas instruktioner ska genomföras, bland 2025-01-01 2025-12-31 annat med anledning av ny socialtjänstlag samt andra förändringar på nationell nivå, såsom översyn av Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) uppdrag samt Socialstyrelsens uppdrag. Analys Översynen har rapporterats till socialnämnden (dnr 2025/819). Instruktionerna för inspektörsfunktionerna behöver uppdateras och anpassas till socialtjänstens nya förutsättningar och arbetssätt, verksamheternas behov, stadens kvalitetsprogram och kommande nationella förslag för kvalitetsgranskning. Socialnämnden ska fortsätta att utöka informationsutbytet mellan 2025-01-01 2025-12-31 socialtjänsten, polisen och andra relevanta myndigheter. Arbetet ska ske i samverkan med berörda nämnder, polisen och Region Stockholm. Sekretesshandboken ska revideras i syfte att harmoniseras med ny lagstiftning på området. Analys Efter samråd med stadsledningskontorets juridiska avdelning har revideringen av sekretesshandboken inte slutförts. Utifrån att ny lagstiftning på området har trätt i kraft 2025-04-01 och 2025-12-01 kommer sekretesshandboken att revideras under 2026. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 24(92) Nämndmål: 1.3.2. Barn och unga växer upp under trygga förhållanden Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden bidrar genom stöd till stadsdelsnämnderna och genom egna verksamheter till att barn och unga växer upp under trygga förhållanden. Förväntat resultat • Socialnämnden bidrar till kunskapsbaserade insatser och verksamhet av god kvalitet genom samordning och rätt stöd till socialtjänsten i staden • Socialnämnden ger medarbetare och chefer som arbetar med barn och unga stöd i sitt arbete. • Barns synpunkter är dokumenterade i insatser som rör dem. • Socialnämndens insatser inom området efterfrågas. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 92 % 88 % 95 % 95,9 % 90 % 2025 kunder med minderårig a/hemmava rande barn som i hög grad anser att insatsen haft betydelse ur barnens perspektiv (Familjeråd givningen). Andel 93 % 92 % 100 % 89 % 80 % VB 2025 ungdomar som har fullföljt sin ungdomstjä nst (Framtid Stockholm) . Andel 90 % 90 % 93 % 97 % 90 % VB 2025 ungdomar som inte använder narkotika efter avslutad kontakt Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 25(92) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor (Framtid Stockholm) . Stadsöverg 84 80 80 2025 ripande indexvärde för stadens ANDTS- förebyggan de arbete enligt Prevention sindex mini Unga och 94 % 93 % 98 % 90 % 85 % VB 2025 vuxna har inte en problematis k alkoholkon sumtion vid avslut (Framtid Stockholm) . Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska starta upp ett hem för vård och boende (HVB) för 2025-01-01 2025-12-31 barn och unga Analys Arbetet pågår i samverkan med Statens Institutionsstyrelse (SiS) och Region Stockholm. Se mer under nämndmål 1.3.2. Socialnämnden kommer under året att utveckla närvaron i ungas 2025-01-01 2025-12-31 digitala miljöer samt se över fler vägar som kan möjliggöra kontakt för unga med nämndens verksamheter. Arbetet syftar till att nå fler ungdomar som är utsatta för eller som har bevittnat kriminalitet. Analys Stödcentrum har under året genomfört informationskampanjer på sociala medier som Facebook, Instagram och Snapchat. Stödcentrum har även ett kontaktformulär på stadens webbplats som möjliggör en snabb digital kontakt. Mini Maria Stockholm är aktiv på Instagram med inlägg och filmer som riktar sig till både ungdomar och vårdnadshavare. Både Stödcentrum och Mini Maria Stockholm har Googleannonser. Stadens ungdomsmottagningar är viktiga i arbetet för att stärka 2025-01-01 2025-12-31 ungas hälsa och ska utvecklas. Barn och unga i stadsdelsnämnderna Skärholmen och Järva har sämre psykiska hälsa i jämförelse med staden som helhet. Socialnämnden ska i samarbete med berörda stadsdelsnämnder göra en stadsövergripande analys över utvecklingen av den psykiska ohälsan hos unga, vad som kan göras för att vända den nedåtgående trenden samt förslag på och fördelning av ansvar för åtgärder. Analys Arbetet med den stadsövergripande analysen av utvecklingen av barn och ungas psykiska ohälsa har fortskridit enligt plan, se mål 1.3.2 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 26(92) Nämndmål: 1.3.3. Stockholmare med funktionsnedsättning lever ett tryggt och självständigt liv och kan på lika villkor delta i samhället Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden bidrar genom stöd till stadsdelsnämnderna och genom egna verksamheter till att barn och vuxna med funktionsnedsättning lever ett tryggt och självständigt liv och att de på lika villkor kan delta i samhället. Förväntat resultat • Socialnämnden bidrar till kunskapsbaserade insatser och verksamhet av god kvalitet genom samordning och rätt stöd till socialtjänsten i staden • Socialnämndens arbete bidrar till att personer med funktionsnedsättning får stöd i att delta på arbetsmarknaden. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Nämndmål: 1.3.4. Vuxna lever ett tryggt och självständigt liv utifrån sina förutsättningar Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden bidrar genom stöd till stadsdelsnämnderna och genom egna verksamheter till att kvinnor och män lever ett tryggt och självständigt liv utifrån sina förutsättningar. Förväntat resultat • Socialnämnden bidrar till kunskapsbaserade insatser och verksamhet av god kvalitet genom samordning och rätt stöd till socialtjänsten i staden • Medarbetare och chefer som arbetar inom områdena socialpsykiatri, missbruk, hemlöshet, våld i nära relation och hedersrelaterat våld och förtryck får stöd från socialnämnden i sitt arbete. • Socialnämndens insatser inom vuxenområdet efterfrågas. • Vuxna brukare är nöjda med sina insatser från socialnämnden Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 27(92) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 % 96,67 % 95 % 2025 dödsboanm älningar som handlagts inom två veckor Andel 52,13 52,7 % 50 % 50 VB 2025 personer som aktualiserat s på socialtjänst en vid avslutad kontakt med uppsökarte amet (Område social beredskap, Uppsökarte amet) Andel 95 % 93,33 % 95 % 2025 ärenden om ekonomiskt bistånd för begravning skostnader som handlagts inom två veckor Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Det nära samarbetet med polisen ska utvecklas för att omfatta 2025-01-01 2025-12-31 arbetet med att nå våldsutövare Analys Det finns en etablerad kontakt med polisen kring samverkans- och utvecklingsfrågor där samarbetet kring prioriterade frågor kommer att förstärkas under nästa år. Samverkan med polisen kopplat till Insluss för att inkludera personer som utövar våld i nära relation och hedersrelaterat våld är pågående. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på utfall av underliggande nämndmål samt nämndens ordinarie Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 28(92) uppdrag. Nämndmål: 1.4.1. Äldre personer med funktionsnedsättning har insatser av god kvalitet som är behovsanpassade och tillgängliga Socialnämnden har kartlagt och identifierat ett kompetensbehov kopplat till att allt fler brukare blir äldre, mer somatiskt sjuka och vårdas i hemmet under längre tid. Som ett resultat av detta har nämnden beslutat att starta ett kliniskt träningscentrum (KTC) för att kunna utbilda medarbetare i praktiska vårdmoment. Nämndens äldrelots arbetar med att ge ett förstärkt stöd till äldre personer i hemlöshet. Det kan till exempel handla om att söka upp, stötta och vägleda i kontakten med socialtjänst och andra myndigheter eller hjälp med att ansöka om stödinsatser. Under året har äldrelotsen haft ett extra fokus på att bedriva uppsökande arbete på centralstationen och Cityterminalen, där många äldre personer i hemlöshet vistas. Av äldrelotsens 25 avslutade ärenden under året, har 15 personer haft en långsiktig boendelösning eller planering mot en sådan då kontakten avslutats. Stödboendet Pelikan utökade under året antalet platser för äldre personer som befinner sig i akut hemlöshet. Utvärdering har visat att platserna nyttjas och bidrar till att äldre personer snabbt kommer vidare till långsiktiga boendelösningar som till exempel SHIS och lägenhetsboenden. Åldersvänlig stad Stockholm ska vara en åldersvänlig stad där äldres behov finns med i hela samhällsplaneringen. Socialnämnden har medverkat i arbetet med handlingsplanen för en äldrevänlig stad som främjar äldres delaktighet och inflytande, tar tillvara på erfarenhet och kunskap från både interna och externa aktörer, främjar social inkludering med fokus på allas lika möjligheter, bidrar till en äldrevänlig stadsmiljö med tillhörande lämpliga bostäder, samt arbetar för lättillgänglig kommunikation och information från staden. Nämnden har samverkat med äldrenämnden och idrottsnämnden kring att utveckla meningsfulla aktiviteter och träffpunkter för äldre personer med funktionsnedsättning. I övrigt har nämnden genom nämndens beställarfunktion för nybyggnation bidragit till målet om tillgängliga bostäder för personer med funktionsnedsättning. Ett annat uppdrag som bidragit till en åldersvänlig stad är nämndens uppdrag att verka för att bostäder med särskild service ska tillhandahålla bättre möjligheter till digital kommunikation. Arbetet beskrivs närmare under mål 3.1.2. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Äldrenämnden ska i samråd med socialnämnden utreda hur 2025-01-01 2025-12-31 personer med funktionsnedsättning 65+ i ordinärt- och LSS-boende får en fungerande övergång vad gäller meningsfull tillvaro genom riktade aktiviteter och träffpunkter för målgruppen Analys Socialnämnden har bidragit i äldrenämndens utredningsuppdrag. Det har framkommit att bibehållandet av sociala relationer efter pensionering, särskilt från dagliga verksamheter, är ett utvecklingsområde. Nuvarande träffpunkter anses otillräckliga att möta målgruppens behov. Nämnden har tillsammans med äldrenämnden identifierat behovet av ett mer tydligt avgränsat uppdrag i budget 2026 kring uppstart och utvärdering av en pilotverksamhet. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 29(92) Nämndmål: 1.4.1. Äldre personer med funktionsnedsättning har insatser av god kvalitet som är behovsanpassade och tillgängliga Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens arbete bidrar genom stöd till stadsdelsnämnderna till att äldre personer med funktionsnedsättning får insatser av god kvalitet och är nöjda med sina insatser. Socialnämnden har aktiviteter som kopplas till handlingsplanen för äldrevänlig stad. Förväntat resultat • Boenden med särskild service som socialnämnden beställer är fullt tillgängliga utifrån behov. • Socialnämndens stöd till stadsdelsnämnderna bidrar till att äldre personer med funktionsnedsättning är nöjda med sina insatser. • Socialnämnden medverkar i arbetet med handlingsplanen för en äldrevänlig stad. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska, tillsammans med stadsdelsnämnderna, 2025-01-01 2025-12-31 genomföra en genomlysning av kompetensbehov för medarbetare inom bostad med särskild service, inklusive den kommunala hälso- och sjukvården, för att de ska kunna möta behovet hos åldrande personer i dessa verksamheter. Analys Socialnämnden har identifierat ett ökat kompetensbehov kopplat till att allt fler brukare blir äldre, mer somatiskt sjuka och vårdas i hemmet under längre tid. Nämnden har under året börjat förberedelserna för att starta ett kliniskt träningscentrum (KTC). Syftet är att möta behov av praktisk träning i vård- och omsorg för medarbetare inom stadens utförarverksamheter inom LSS och socialpsykiatrin. Det kan handla om hjärt- och lungräddning eller kunskap inom basala hygienrutiner exempelvis. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Nämndmål: 1.5.1 Nämnden bidrar till att stockholmare får tillgång till föreningsverksamhet som kompletterar socialtjänstens insatser Nämnden har en nära samverkan och samarbete med civilsamhället bland annat genom idéburet offentligt partnerskap (IOP) och föreningsbidrag. Nämnden arbetar kontinuerligt med att utveckla och kvalitetssäkra hanteringen av föreningsbidrag. Bland annat har nämnden tagit beslut om reviderade riktlinjer för bidrag till ideella föreningar för att förtydliga och Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 30(92) konkretisera bestämmelserna i riktlinjerna. För att förenkla administrationen för sökande föreningar har nämnden genomfört en upphandling av ett digitalt system för föreningsstöd, Föreningsportalen. Upphandlingen är genomförd tillsammans med äldrenämnden och stadsdelsnämnderna vilket bidrar till att skapa effektivare ansökningsprocesser för stadens föreningsliv och en mer enhetlig väg in till stadens bidragsgivande nämnder. Uppföljning av Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024-2028 Nämnden bidrar på flera sätt till att uppfylla intentionerna i Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028, till exempel genom att fördela bidrag till ideella föreningar som genom sin verksamhet utgör ett komplement till socialtjänstens insatser. Bland de föreningar som beviljas bidrag från socialnämnden finns ett flertal föreningar som bedriver hälsofrämjande aktiviteter som en del i att stötta och stärka socialtjänstens målgrupper. Socialnämnden arbetar med målet om förbättrad hälsa för personer med funktionsnedsättning. Nämnden samverkar med stadsdelsnämndernas utförarverksamheter, idrottsnämnden och civilsamhället i syfte att fler ska erbjudas möjlighet till fysisk aktivitet. Nämnden har fortsatt arbeta med satsningen med gratis friskvårdskort för brukare inom bostad med särskild service enligt LSS. (Se även mål 1.3.3) Ett 30-tal av stadens verksamheter av grupp- och stödboenden har erhållit statsbidrag för att främja psykisk hälsa genom fysisk aktivitet. Det är en fortsättning på en satsning som har pågått sedan 2023. Erbjudandet gällde boenden som drivs i stadsdelsnämndernas och socialnämndens regi samt boenden på entreprenad. Aktiviteterna tas fram i samråd med de boende och anpassas till deras önskemål. Exempel på träning som arrangerats är simning, gymträning, sittgympa med personlig tränare, dans, yoga och qigong. Syftet har varit att främja fysisk aktivitet, social gemenskap och återhämtning genom ett brett utbud av aktiviteter. Nämndmål: 1.5.1 Nämnden bidrar till att stockholmare får tillgång till föreningsverksamhet som kompletterar socialtjänstens insatser Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden fördelar bidrag till ideella föreningar som genom sin verksamhet utgör ett komplement till socialtjänstens insatser. Förväntat resultat • Alla socialtjänstens målgrupper har tillgång till kompletterande stödinsatser. • Föreningsstödet ses kontinuerligt över för att kunna möta nya målgrupper, förändrade behov samt socialtjänstens behov av kompletterande verksamheter. • Nämnden säkrar genom uppföljning att verksamheterna som får bidrag håller god kvalitet. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 31(92) Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska revidera riktlinjer för bidrag till ideella 2024-10-24 2025-12-31 föreningar i syfte att ge goda och stabila förutsättningar Analys De reviderade riktlinjerna har beslutats i nämnd med dnr. 2025/779 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls delvis Analys Nämnden bedömer att inriktningsmålet delvis har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på att ett av KF:s mål för verksamhetsområdet har uppfyllts och två har delvis uppfyllts. Nämndens bidrag till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls delvis Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet delvis har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på utfall av KF-indikatorer, underliggande nämndmål, indikatorer, aktivitet samt nämndens ordinarie uppdrag. Nämndmål: 2.1.1. Nämndens verksamheter är klimatpositiva Nämnden har under året fortsatt arbetet med att minska klimatpåverkan i form av växthusgaser från inköpta livsmedel, öka andelen inköp av ekologiska livsmedel och minska förbrukningen av el. Nämndens interna miljö- och klimatarbetsgrupp har arbetat med att ta fram och sprida analyser, resultat, goda exempel och förbättringsområden gällande miljö- och klimatåtgärder inom nämndens verksamheter. Under året har ett flertal aktiviteter genomförts såsom forum för plast och under hösten genomfördes en miljödag där alla nämndens medarbetare bjöds in och fick lära sig mer om exempelvis miljö- och klimatmålen, källsortering samt förekomsten av plaster i miljön och möjligheten att minska eller byta ut artiklar av plast. Ekologiska livsmedel Det finns en stor spridning mellan olika verksamheter vad gäller klimatpåverkan från Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 32(92) upphandlade livsmedel. Miljösamordnare och lokala miljöombud har följt upp och utvärderat inköpen av livsmedel och främst kommunicerat med de verksamheter som har tillagning av måltider. Syftet har varit att minska inköpen av de livsmedel som främst bidrar till utsläpp av växthusgaser. Andelen inköp av ekologiska livsmedel har minskat marginellt i jämförelse med föregående år. Utfallet understiger årsmålet. En analys visar att faktorer såsom kvalitet, utbud och pris påverkat utfallet negativt. Varje månad har en rapport skickats ut som redovisar utfallet per enhet i syfte att informera och motivera till en ökad andel inköp av ekologiska livsmedel. Rapporten har månatligen följts upp i nämndens miljönätverk bestående av miljösamordnare och lokala miljöombud. Åtgärder för att minska elförbrukningen Årsmålet för en minskad elförbrukning uppnås. Socialnämnden har därigenom bidragit till det stadsövergripande uppdraget att minska energiförbrukningen. Arbetet med att bibehålla arbetssätt där icke nödvändig belysning släckts, disk och tvätt skett med fyllda maskiner och datorer och skärmar har stängts av i stället för att stå i stand-by-läge. Under året har alla armaturer och gammal belysning bytts ut på förvaltningskontoret i Farsta, vilket bidragit till en minskad energiåtgång - en fortsättning på den satsning som har gjorts sedan år 2019 inom nämndens verksamheter. Energiförbrukningen har minskat betydligt i jämförelse med föregående år. Prognosen för året är 1,6 GWh att jämföra med årsmålet om 1,8 GWh. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 80 % Tas fram av 2025 upphandlin nämnd/styr gar som else bidrar till cirkularitet Klimatpåver 2,15 kg 1,2 kg CO2 1,5 kg CO2 1,5 kg CO2 2025 kan från CO2 per kg per kg per kg per kg upphandlad livsmedel livsmedel livsmedel livsmedel e livsmedel Analys Utfallet för perioden januari till och med december 2025 uppgår till 2,15 kg C02 per kg inköpt livsmedel. Andelen närproducerat, spannmål och grönsaker har inte ökat i förhållande till kött och mejeriprodukter vilket gör att årsmålet inte nåtts. Data hämtas från systemet Tendmill som bygger på inhämtade data från våra leverantörer. Köpt energi 1,6 GWh 1,9 GWh 1,8 GWh 1 700 GWh 2025 i stadens organisatio n Nämndmål: 2.1.1. Nämndens verksamheter är klimatpositiva Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens arbete bidrar till en klimatsmart stad genom bland annat: • Energibesparande åtgärder i lokaler och verksamheter Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 33(92) • Öka matavfallssortering och förbättra källsortering i nämndens verksamheter • Åtgärder i enlighet med miljönämndens Handlingsplan för hållbar plastanvändning 2022- 2026 Förväntat resultat • Energiförbrukningen i verksamhetslokaler minskar i jämförelse med föregående år. • Verksamheternas matavfallsinsamling ökar i jämförelse med föregående år. • Nämndens klimatpåverkan från upphandlade livsmedel och måltider uppgår till maximalt 1,5 kg CO2 per kg livsmedel. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel av 100 % 100 % 100 % VB 2025 nämndens verksamhet er som sorterar ut matavfall Andel 100 % 100 % 100 % VB 2025 verksamhet sadresser där det finns källsorterin g Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämndens ska använda stadens interna återbrukscentrum, 2024-10-24 2025-12-31 Stocket samt stadens återbruksavtal, som prioriterade alternativ i samband med inköp av möbler och inventarier Analys När möbler köpts in så har i första hand avropats från återbruksavtal. En stor mängd kontorsmöbler, cirka 300 enheter samt diverse byggmateriel såsom glaspartier och takplattor har lämnats till Stocket för återbruk. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls delvis Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet delvis har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på utfall av kommunfullmäktiges indikator, underliggande nämndmål samt nämndens ordinarie uppdrag. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 34(92) Nämndmål: 2.2.1. Nämnden bidrar till att Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Socialnämnden har bidragit till målet genom att bland annat ställa miljö- och klimatkrav i upphandlingar som syftat till att minska miljöpåverkan och därigenom bidra till att den biologiska mångfalden ökar. Arbetsgruppen för miljö och klimatfrågor har analyserat samtliga miljörelaterade indikatorer, aktiviteter och mål. Syftet har varit att lyfta fram goda exempel och förbättringsområden. Under året har all data som ligger till grund för att följa upp indikatorer och mål inom miljö och klimat kvalitetssäkrats. Utfallet för andelen inköpta ekologiska livsmedel för perioden januari till och med november är 62,7 procent och är en marginell försämring i jämförelse med föregående år. Högre priser, sämre kvalitet och ett begränsat utbud är faktorer som bidragit till det försämrade utfallet. Under året har förutsättningarna för ett pilotprojekt i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden undersökts med målsättningen att se hur nämnden kan genomföra Miljöprogram 2030, kartlägga utmaningar och arbeta långsiktigt med mål inom miljö och klimat. Projektet kommer inriktas mot att skapa miljömässigt hållbara boende inom socialnämnden. Nämndens verksamheter har under året varit aktiva i arbetet med att kartlägga och fasa ut produkter som är skadliga för människa och miljö. Nämnden har ett stort lokalinnehav där inriktningen i samarbetet med fastighetsägare under året alltid innefattat frågor kring bra miljöval vid åtgärder inomhus och i utemiljö. Återbruk är en viktig del i att utrusta lokaler där det finns behov av nya möbler och inredning. Möjligheten att köpa in och använda begagnade produkter som restaurerats har nyttjats vid samtliga tillfällen då tillgång funnits. Nämnden har varit aktiv i kontakterna med Stocket. Cirka 300 skåp, bokhyllor, skrivbord, konferensmöbler respektive vitvaror har omsatts inom staden och återbrukats inom andra verksamheter. Även byggmaterial såsom takplattor, glaspartier, dörrar och karmar har förmedlats genom Stocket för återbruk inom staden. Socialnämnden har medverkat i kategorirådet för inredning, vilket är en del i styrningen gällande inköp av inredning i form av möbler och där återbruk utgör en stor del. Det innebär att färre möbler behöver nytillverkas och därigenom minskas påverkan på miljö som exempelvis förbrukningen av virke och avverkning av skog. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 64,98 % 65,31 % 70 % 70 % 2025 inköpta ekologiska livsmedel i kronor Analys Årsmålet nås inte. Utfallet för perioden januari till och med december uppgår till 65,0 %. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 35(92) Nämndmål: 2.2.1. Nämnden bidrar till att Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Beskrivning Nämnden följer, så långt det är möjligt och i de delar som berör nämndens verksamhet, Stockholms stad Miljöprogram 2030 och Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad. Förväntat resultat • Nämndens medarbetare känner till Stockholms stads Miljöprogram 2030 och Handlingsplan för biologisk mångfald i Stockholms stad. • Andelen ekologiska livsmedel och måltider som nämnden köper in uppgår till minst 70 procent. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet delvis har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska utveckla förmågan att arbeta mot att nå målen i 2024-10-24 2025-12-31 miljöprogrammet och handlingsplanernas aktiviteter Analys Förvaltningens arbetsgrupp har under året arbetat med identifierade utvecklingsområden för att öka måluppfyllelsen inom klimat- och miljömålen. Den data som används för att mäta utfall har kvalitetssäkrats under året. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på utfall av underliggande nämndmål samt nämndens ordinarie uppdrag. Nämndmål: 2.3.1. Nämndens verksamheters resor och transporter är miljöanpassade Socialnämnden arbetar utifrån målsättningen att Stockholm ska vara klimatpositivt år 2030 och fossilbränslefritt år 2040. I arbetet med Stockholms stads Miljöprogram 2030 är bland annat rättvise- och inkluderingsperspektivet och ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm i fokus för att bidra till en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar. Arbetet med att på olika sätt minska nämndens miljö- och klimatpåverkan vid resor och transporter har fortsatt under året. Nämnden har under året investerat i att modernisera den Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 36(92) tekniska utrustningen i förvaltningens mötesrum, vilket bidragit till att andelen digitala möten fortsatt att öka. Något som sannolikt bidragit till att resande i tjänsten minskat för såväl medarbetare som externa besökare. De verktyg som tillhandahålls av staden för digitala möten har utvecklats löpande och gett goda förutsättningar för att ha säkra och störningsfria möten. Resor i tjänsten har i första hand skett med kollektivtrafiken, cykel eller med något av nämndens 50 fordon i trafik, som samtliga är miljöbilsklassade. Arbetet med att öka andelen eldrivna fordon har fortsatt under året. Antalet elfordon har ökat till 31 fordon, 6 är hybridfordon, 10 är gasdrivna och 3 drivs av etanol. En utmaning för staden som helhet är tillgången till parkeringsplatser med laddningsmöjlighet då efterfrågan är högre än tillgången i flera områden i staden. Nämnden har ett flertal verksamheter som är samlokaliserade och i vissa fall även med verksamheter från andra nämnder och där tillgången till kollektivtrafik är god. Detta har bidragit till ett minskat resande i tjänsten. I samtliga upphandlingar av tjänster och varor har krav ställts på att transporter ska ske med miljövänliga alternativ och att valbara produkter är miljömärkta. Nämndmål: 2.3.1. Nämndens verksamheters resor och transporter är miljöanpassade Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens resor och transporter görs på ett så miljövänligt sätt som möjligt. Förväntat resultat • Nämndens medarbetare minskar sina tjänsteresor med flyg och bil. • Socialnämndens verksamheter använder miljövänliga resealternativ. • Leveranser till och från nämndens verksamheter använder miljövänliga bränslen. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att inriktningsmålet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på att samtliga sju mål för verksamhetsområdet har uppfyllts helt. Nämndens bidrag till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 37(92) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på utfall av kommunfullmäktiges indikator, aktivitet och underliggande nämndmål, samt nämndens ordinarie uppdrag. Beskrivningen av arbetet med budgetuppdrag redovisas under respektive aktivitet. Nämndmål: 3.1.1. Nämndens verksamheter är kostnadseffektiva Nämnden redovisar ett utfall för 2025 som är ett överskott mot budget på 26,1 mnkr efter resultatöverföring på 0,7 mnkr som avser område tillstånd och tillsyn av alkohol och tobak samt efter budgetjustering på 3,2 mnkr avseende kostnader för utveckling av sociala system. Överskott redovisas främst för verksamhetsområde barn och ungdom, hemlöshet och missbruk, strategi och utveckling samt ledning och administration. Underskott redovisas för verksamhetsområde verksamhet för personer med funktionsnedsättning och stöd till utomstående organisationer. Underskotten täcks inom nämndens budgetram. I tertialrapport 2 prognostiserade nämnden totalt ett överskott mot budget på 2,9 mnkr, vilket innebär att utfallet för helåret avviker med 23,1 mnkr mot lämnad prognos i tertialrapport 2. Avvikelsen motsvarar totalt 1,5 procent. De flesta verksamheterna visar på bra budgetföljsamhet samt på bra ekonomisk planering och uppföljning. Eventuella avvikelser från budget fångas upp i samband med de månadsvisa prognoserna. Mer detaljerad redovisning och analys av utfallet lämnas under rubriken "Uppföljning av ekonomi". Ökad andel extern finansiering från EU, staten och andra finansiärer Nämnden har under året deltagit i arbetet med att ta fram en handlingsplan för att de kommande åren väsentligt öka andelen extern finansiering av omställnings- och utvecklingsprojekt från EU:s fonder och program samt andra finansiärer. Nämnden har även kartlagt vilken kompetens socialtjänsten behöver inför den nya socialtjänstlagen i en förstudie. Arbetet har skett i dialog med chefer, medarbetare, andra kommuner och lärosäten. Resultatet är ett treårigt projekt som ska stärka kompetensen hos socialtjänstens chefer och medarbetare och därmed ge bättre stöd till stadens invånare. Projektet, som kommer att pågå i tre år från februari 2026, genomförs med delfinansiering från Europeiska socialfonden (ESF). Den totala budgeten för projektet är på 26,1 miljoner kronor varav 14,2 miljoner kronor i finansiering från ESF. Arbetet under 2025 beskrivs även under mål 1.3 och i bilaga 7. Socialnämnden hanterar ett stort antal statsbidrag inom socialtjänstens område. För år 2025 handlar det om totalt över 222 miljoner kronor fördelade på 16 olika statsbidrag eller andra statliga stimulansmedel. Det största statsbidraget för 2025 var det som ska användas i omställningen utifrån den nya socialtjänstlagen och som uppgår till drygt 93 miljoner kronor Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 38(92) för Stockholms stad år 2025. I de flesta fall fördelas dessa medel till stadsdelsnämnderna, i dialog med stadsledningskontoret, stadsdelsnämnderna och i vissa fall andra berörda nämnder. En mindre del av statsbidragen används inom socialnämnden och andra facknämnder. Nämndmål: 3.1.2 Innovationer och digitala arbetssätt leder till effektivitet och ökad kvalitet i socialnämndens och stadsdelsnämndernas verksamheter Socialnämnden har under året bedrivit ett gemensamt arbete med äldrenämnden tillsammans med stadsdelsnämnderna att etablera en samarbetsstruktur för att öka socialtjänstens förmåga att tillvara ta digitaliseringens möjligheter och systematiskt arbete med verksamhetsutveckling genom digitalisering. Samarbetsstrukturen är uppbyggd enligt stadens styr- och samverkansmodell PM3 och omnämnd som portfölj för socialtjänstens digitalisering. Portfölj för socialtjänstens digitalisering organiseras i fem digitala samverkansområden som fångar socialtjänstens digitala lösningars utvecklings- och förvaltningsbehov, myndighetsutövning och utförardokumentation, välfärdsteknik, invånarnära tjänster, data och analysstöd samt digitala bastjänster och säker kommunikation. Respektive område har en eller flera utsedda ledare som ansvarar för att samordna och driva utveckling. Samverkansområdena har egna styrgrupper som leds av socialnämnden och äldrenämnden i samarbete och är bemannade med avdelningschefer från stadens socialtjänst och äldreomsorg. Styrgrupperna har under hösten genomfört två möten vardera där prioriterade punkter varit att informera om aktiviteter och utveckling inom respektive område samt vad planeras framåt. Inom arbetet med att förnya tekniken i sociala system har ytterligare funktionalitet i delar av myndighetsprocessen färdigställts och införts under året. Utvecklingen är uppdelad i etapper och följer handläggningsprocessen. Lansering av nyutvecklade delar har genomförts vid två tillfällen under året. Som stöd till stadsdelsnämnderna har nämnden erbjudit utbildningsmaterial och informationsträffar. Det nya utseendet i systemet har mottagits positivt och upplevs modernt och användarvänligt av användare enligt utvärdering. Under året har också förberedande arbete genomförts gällande gemensam lösning för digital signering som kommer omfatta alla tjänstemannabeslut som fattas i sociala system. Funktionaliteten omfattar också automatiska journalanteckningar kopplat till besluten. Under året genomfördes ett intensivt arbete för att anpassa sociala system till den nya socialtjänstlagen. Utvecklingen driftsattes enligt plan och möjliggjorde för stadens socialtjänst att arbeta enligt den nya lagstiftningen. En utredning gällande var inom staden den it-nära förvaltningen av sociala system ska finnas är gjord av kommunstyrelsen i samarbete med socialnämnden och äldrenämnden. Inriktningen är att social- eller äldrenämnden ska ta över ansvaret från kommunstyrelsen, men att ytterligare analys krävs för att bland annat hantera identifierade risker och genomföra förberedelser. Socialnämndens arbete tillsammans med äldrenämnden avseende upphandling av nytt utförarsystem för socialtjänst, äldreomsorg och kommunal hälso- och sjukvård har gått enligt plan. Upphandlingsprocessens olika faser har slutförts och lett fram till att en leverantör Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 39(92) tilldelats kontraktet. Efter tilldelningen har upphandlingen överprövats, vilket innebär att den fortsatta samplaneringen med leverantören tillfälligt har pausats. Tidplanen för införandet samt arbetet med att konfigurera, integrera, anpassa och systemet försenas och det är i dagsläget oklart i vilken omfattning. Trots pågående överprövning av upphandling har projektet fortsatt arbetet med förberedelser inför införandet. Planering har bedrivits löpande, kommunikationsinsatser har genomförts, och projektet har säkrat nödvändiga resurser i form av sakkunniga som kommer att vara stödjande i det fortsatta arbetet. Under året har även frågor och utmaningar kopplade till införandet analyserats och bearbetats. Projektets förändrade förutsättningar under året har inneburit att projektorganisationen justerats. Projektmedlemmar med rätt kompetens har tillkommit medan andra avslutat sina uppdrag när arbetsuppgiften är slutförd. Detta har säkerställt att projektet fortsatt har rätt kompetens som krävs för att kunna genomföra uppdraget på ett kvalitativt sätt. Vidare har nämnden under hösten inlett ett intensivt arbete med att kravställa och beställa utveckling av ett system för dokumentation av insatser utan behovsprövning i enlighet med nya socialtjänstlagen. Systemet kommer införas under början av 2026 och användas fram tills de nya utförarsystemen tas i bruk. Arbetet med att stärka en kunskapsbaserad socialtjänst har intensifierats. Förberedelser pågår för att koppla samman socialtjänstens verksamhetssystem med stadens beslutsstöd, som är stadens system för att tillgängliggöra rapporter och analyser, så att socialtjänstdata blir lättare att använda och analysera. Arbetet är omfattande men följer en justerad tidsplan, eftersom både omfattningen har behövt omdefinieras och beslutsstödet måste vara förberett. Det finns vissa förseningar, men utmaningarna är identifierade och hanteras, och utvecklingen går framåt inför nästa planperiod. Socialnämnden har lett ett av initiativen inom stadens deltagande i organisationen AI Swedens arbete med utveckling av SveaGPT, en digital assistent för offentlig sektor. Nämnden valde att fokusera på processen för remisshantering. Arbetet har identifierat möjligheter och risker med att använda Svea i remissprocessen, tagit fram en ny remissprocess och testat SveaGPT i praktiken. Resultatet av arbetet har dokumenterats i en arbetsmetod och en användarguide som har presenterats i olika forum för stadens socialtjänst. Nämnden har deltagit i stadens arbete med att träna upp Svea och på så sätt öka användningsområden på sikt. Successivt under året har nämnden erbjudit möjlighet till stöd för att fler personer ska kunna börja använda och utforska möjligheterna med SveaGPT. Nämndens arbete med välfärdsteknik har under året kopplats närmare äldrenämnden i samband med införandet av samarbetsstrukturen portfölj för socialtjänstens digitalisering, där välfärdsteknik är ett av de digitala samverkansområdena. Socialnämnden är en del i äldrenämndens projekt för trygghetsskapande larm och teknik inom särskilda boenden. Förutsättningar att erbjuda WiFi i brukarnas egna lägenheter i särskilda boenden har utretts och kommer att fortsätta under 2026 inom ramen för social- och äldrenämndens gemensamma arbete för digitalisering inom socialtjänst och äldreomsorg. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 40(92) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Nämndens 98,3 % 98,7 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet efter resultatöver föringar Nämndens 98,5 % 98,7 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet före resultatöver föringar Nämndens -1 % -1 % +/-1 % +/- 1 % 2025 prognossäk erhet T2 Analys Prognosavvikelsen uppgår till 1,5% och beror främst på lägre kostnader på grund av senare uppstart av nya verksamheter än beräknat samt glapp i samband med rekrytering vid tillfälligt vakanta tjänster. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 förskolenämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB och Stockholm Vatten och Avfall AB ta fram en handlingsplan för att de kommande åren väsentligt öka andelen extern finansiering av omställnings- och utvecklingsprojekt från EU:s fonder och program samt andra finansiärer Analys Nämnden har deltagit i flera referensgruppsmöten och bidragit med synpunkter och information i arbetet med handlingsplanen. Kommunstyrelsen ska i samarbete med socialnämnden och 2025-01-01 2025-12-31 äldrenämnden utreda var inom staden den it-nära förvaltningen av sociala system ska finnas för att skapa bästa förutsättningar för förvaltning och utveckling Analys Kommunstyrelsens utredning om var inom staden den it-nära förvaltningen av sociala system ska finnas är färdig, se mål 3.1.2 Socialnämnden och äldrenämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 servicenämnden och kommunstyrelsen utreda förutsättningarna för att erbjuda WiFi i särskilda boenden, med fokus på brukarnas egna lägenheter Analys Förutsättningar att erbjuda WiFi i brukarnas egna lägenheter i särskilda boenden har utretts. Utredningen har syftat till att identifiera en lämplig lösning, förslag på kostnad för brukare och en hyresadministrationsmodell. Utredningen kommer att fortsätta under 2026 inom ramen för social- och äldrenämndens gemensamma arbete för digitalisering inom socialtjänst och äldreomsorg. Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna och 2025-01-01 2025-12-31 kommunstyrelsen etablera processer och arbetssätt som nyttjar den nationella tjänsten säker digital kommunikation Analys Dialog har inletts med Inspektionen för vård och omsorg (IVO) under året i syfte att identifiera processer där SDK kan användas i kommunikationen av känslig information mellan myndigheterna. Nämnden behöver dock avvakta stadens arbete Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 41(92) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse med etablering av förvaltning och administration inom servicenämndens, av tjänstens adressbok och regelverk kring funktionsadresser. Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-06-30 stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna och vilka resurser som krävs för en central placeringsfunktion för placeringar av barn och unga inom individ- och familjeomsorg, inom både ramavtal och individuella avtal, i syfte att etablera en funktion under året. Till detta ska socialnämnden uppmärksamma hur en central placeringsfunktion kan samordnas med pågående arbete med central placeringsfunktion för individuella avtal inom LSS Analys Utredning av förutsättningar att etablera en central placeringsfunktion för barn och unga i samhällsvård har slutförts och förslaget är att en sådan funktion inrättas och samordnas med den centrala placeringsfunktionen för individuella avtal inom LSS som etableras under 2025. Socialnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen och 2025-01-01 2025-12-31 stadsdelsnämnderna utreda modellen för resursmätning inom socialpsykiatrin i syfte att säkerställa likvärdiga bedömningar Analys Uppdraget har redovisats till socialnämnden i september, dnr SoF 2025/ Utredningen framhöll att centralisering var en möjlighet för mer likvärdiga och behovsbaserade stödinsatser, oberoende av var man bor. Samt att för en centralisering behöver budgettilldelningen ses över. Socialnämnden kommer under 2026 bistå kommunstyrelsen i utredningen huruvida budgettilldelningen för boenden inom socialpsykiatrin kan göras utefter prestation i likhet med stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden, kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna ska i 2025-01-01 2025-12-31 samarbete utreda förutsättningar och ekonomiska konsekvenser av en modell med icke biståndsbedömd ledsagning Analys Rapport har lämnats till nämnden dnr SOF 2025/255. Utredning har genomförts där förvaltningen bedömning är att insatsen ledsagning inte är en insats som lämpar sig att ge utan individuell behovsbedömning (bilaga 11). Förvaltningen ser det som en stor utmaning att utifrån en heterogen målgrupp formulera tydliga villkor för insatsen ledsagning som är enkla för utförarna att kontrollera. Förvaltningen pekar på att en separat utredning gällande hur ett valfrihetssystem kan fungera för en insats, som även kan ges utan individuell behovsprövning, kan övervägas. Något som inte legat inom ramen för utredningen under 2025. Nämndmål: 3.1.1. Nämndens verksamheter är kostnadseffektiva Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens verksamheter arbetar på ett kostnadseffektivt sätt och för en budget i balans. Förväntat resultat • Verksamheten ryms inom tilldelad budgetram. • Prognossäkerheten är god och avviker inte mer än +/- 1 %. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 42(92) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Undersöka möjligheterna för hållbar finansiering för 2025-01-01 2025-12-31 Familjerådgivningen i egen regi Analys Socialnämndens analys visar att målen för att uppnå budget i balans inte är realistiska med nuvarande förutsättningar. För att uppnå målet förutsätter det bland annat minskade kostnader för lokaler samt att medarbetare arbetar utanför ordinarie arbetstid, inte utnyttjar flextid eller sommartid, samt att personalomsättningen är mycket låg. Höjningen av ersättning med 7,4 procent för familjerådgivningssamtal i årets budget kommer inte täcka underskottet i sin helhet. Nämndmål: 3.1.2 Innovationer och digitala arbetssätt leder till effektivitet och ökad kvalitet i socialnämndens och stadsdelsnämndernas verksamheter Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden arbetar för att stadens socialtjänst ska bli mer innovativ och tillgänglig genom digitala arbetssätt, e-tjänster och välfärdsteknik inom socialtjänstens område. Nämnden arbetar för att det finns sociala verksamhetssystem som möjliggör en kunskapsbaserad socialtjänst med fokus på att klienten känner att den fått fungerade stöd. Förväntat resultat • Medarbetare och chefer inom förvaltningen är väl orienterade i tillgänglig och ny teknik. • Den digitala utvecklingen leder till förbättrad kvalitet i verksamheterna och ökar förmågan av datadriven verksamhetsutveckling. • Medarbetare och chefer är aktiva i socialnämndens utvecklings- och innovationsarbete. • Socialnämnden är drivande i utvecklingen av sociala system och samordnar socialtjänstens digitaliseringsarbete. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämndens tillfälliga boenden och korttidsboenden erbjuder 2025-01-01 2025-12-31 brukare att koppla sina digitala enheter mot stadens WiFi i form av Stockholms surf. Analys Ett uppsökande arbete gentemot nämndens boenden har genomförts i syfte att ge information om Stockholm Surf och att erbjuda stöd att komma igång. Av de 20 boenden som har identifierats har samtliga infört Stockholm Surf. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 43(92) Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på utfall av kommunfullmäktiges indikatorer, aktiviteter och underliggande nämndmål, samt nämndens ordinarie uppdrag. Beskrivningen av arbetet med budgetuppdrag redovisas under respektive aktivitet. Nämndmål: 3.2.1. Stockholmare arbetar och är självförsörjande Nyanlända Socialnämndens verksamhet för mottagande och bosättning av kommunanvisade nyanlända samt personer som beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd (massflyktsdirektivet) har, under året, sett över och anpassat verksamheten för att flexibelt kunna möta variationer och förändringar. Det förhållandevis låga mottagande av nyanlända har inneburit att behovet av genomgångsbostäder har minskat. Detta har lett till beslutet att avveckla enheten Tillfälliga boenden och flytta över de boende till SHIS Bostäder, som har uppdraget att tillhandahålla genomgångsbostäder för målgruppen. Minskningen har också påverkat arbetets inriktning genom att tyngdpunkten förskjuts från bosättning och mottagande till att fokusera på initial samhällsvägledning, drop-in, rådgivning och workshops/temaföreläsningar. Under året har totalt 154 personer tagits emot för bosättning i kommunen enligt Bosättningslagen. Kommuntalet för 2025 var 168 anvisningar och av dessa har 139 personer (tidigare skyddsbehövande som nu har folkbokförts) tagits emot. De övriga 15 mottagna personerna anvisades inom ramen för 2024 års kommuntal. För ukrainska personer som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet var kommuntalet för året 149 anvisningar. Under året har 105 av dessa tagits emot och bosatts. Ekonomiskt bistånd Arbetet med revidering av riktlinjer för ekonomiskt bistånd håller på att slutföras, för att säkerställa att de är i linje med de nya paragraferna och intentionerna i den nya socialtjänstlagen. Det låga mottagandet av nyanlända har inneburit att antalet personer som är aktuella med pågående utredningar inom ekonomiskt bistånd, inom nämndens verksamhet för nyanlända, har minskat. Under hösten 2024 skedde en kraftig uppgång, till följd av att skyddsbehövande ukrainare kunde folkbokföra sig, och därmed också var berättigade att söka ekonomiskt bistånd. Under januari 2025 minskade inflödet igen och halverades jämfört med december 2024. För hela året var antalet uppstartade utredningar hälften till antalet jämfört med 2024. Samtidigt har antalet hemlösa personer som är aktuella med ansökningar om ekonomiskt bistånd inom nämndens verksamhet ökat. Det kan bero på en kombination av att tillhörighetsreglerna inom Stockholms stad ändrats, ett ökat inflöde från Kriminalvården samt en stor andel återkommande klienter. Nämndmål: 3.2.2 Nämndens arbete med serverings- och tobakstillstånd erbjuder god service till stadens näringsidkare, främjar en sund konkurrens och bidrar till ett attraktivt restaurang- och nöjesliv Under året har nämnden fattat beslut i ett stort antal ärenden, som i hög grad håller för prövning i domstol. Arbetet med att förbättra servicen till näringsidkare har fortsatt att genom Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 44(92) förbättrad organisation, arbete med klarspråk samt inspiration och lärdomar från andra kommuner. Nämndens arbete bidrar därmed till en sund konkurrens i Stockholm och till ett attraktivt restaurang- och nöjesliv. Beslut om ansökningar om serverings- och tobakstillstånd Socialnämnden har under 2025 fortsatt arbetet med att pröva ansökningar om serverings- och tobakstillstånd. Nämnden har sedan årets början fattat beslut i drygt 2 000 ärenden gällande serveringstillstånd, varav knappt 1 400 beslut är bifall eller delvis bifall, knappt 70 beslut är avslag och ca 100 beslut rör ingripanden. Ingripanden är ärenden där nämnden inleder en granskning av ett beviljat tillstånd. Detta kan leda till en sanktion enligt alkohollagen eller tobakslagstiftningen. Övriga ca 400 beslut rör andra typer av ärenden som till exempel ändringar av kretsen av personer med betydande inflytande i bolaget. Nämnden har även beslutat i över 400 ärenden gällande tobakstillstånd, varav knappt 90 är bifall, 5 är avslag och 112 är ingripanden. Övriga ca 200 beslut rör andra typer av ärenden. Sedan januari 2025 har nämnden inlett ingripanden eller åtgärdsärenden (samtliga ärendekategorier) i drygt 200 ärenden. Ett åtgärdsärende är när det finns anledning för nämnden att ingripa mot en verksamhet som står under nämndens tillsyn, men som inte bedriver tillståndspliktig verksamhet som att sälja tobak eller servera alkohol. Det gäller verksamheter som säljer folköl, e-cigaretter, tobaksfria nikotinprodukter samt vissa receptfria läkemedel. Alla ärenden har dock inte avslutats under året. Nämndens beslut håller för överklaganden Under året har även knappt 60 beslut från nämnden prövats i domstol (första eller andra instans). Besluten gäller prövningstillstånd eller beslut om inhibition. Beslut enligt alkohollagen gäller omedelbart. Om nämnden fattar beslut om exempelvis återkallelse gäller detta så snart protokollet är expedierat. Det är därför vanligt att verksamheterna ansöker om inhibition i samband med överklagandet. Inhibition innebär att beslutet inte gäller förrän det har vunnit laga kraft. Verksamheterna kan då, om domstolen beslutar om inhibition, fortsätta att servera alkohol under överklagandetiden. Uppföljning av tillstånd genom tillsyn och kontrollköp Under 2025 har ca 7 500 tillsynsbesök genomförts på serveringsställen ( ca 4500 besök) samt försäljningsställen för tobak (ca 600 besök), folköl, e-cigaretter, tobaksfria nikotinprodukter eller läkemedel (drygt 3 000 besök). Drygt 100 kontrollköp har också genomförts. Tillsynen visar överlag en förhållandevis god följsamhet till lagstiftningen, majoriteten av besöken är utan anmärkningar. På serveringsställen arbetas det för att motverka oordning och onykterhet. De brister som noteras är ofta kopplade till brister i matutbud. Nämnden har märkt en ökning i antalet anmärkningar gällande brister i marknadsföring av tobaksfria nikotinprodukter. Detta kommer att undersökas närmre under 2026 för eventuella åtgärder. Sammanfattningsvis bedriver Stockholms krögare och näringsidkare bra verksamheter som i huvudsak följer regelverket. Nya bestämmelser om gårdsförsäljning har trätt i kraft under året Den 1 juni 2025 trädde nya bestämmelser i alkohollagen i kraft gällande gårdsförsäljning. För nämndens del innebar det förberedelser för att kunna ta emot och pröva ansökningar per den 1 Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 45(92) juni. Den första veckan i juni fick Stockholm in tre ansökningar som kunde avgöras i början av juli. Därefter har det kommit in ytterligare fem ansökningar. Nämnden beslutade att delvis avslå de tre första ansökningarna och begränsa öppettiderna för försäljningen. Syftet var att motverka alkoholpolitiska olägenheter. Besluten överklagades till förvaltningsrätten i Stockholm som meddelade dom under hösten 2025. Domstolen delade inte nämndens bedömning och kom fram till att nämnden inte haft fog för att begränsa öppettiderna för gårdsförsäljningen. Nämnden har valt att inte överklaga domarna. Hemställan till regeringen angående begreppet ”lokal” Nämnden har under 2025 valt att tillämpa praxis efter en dom från kammarrätten i Göteborg. Domen handlar i korthet om att det inte går att bevilja stadigvarande serveringstillstånd om serveringsstället saknar serveringslokal. Med lokal menas lokal inomhus. Nämnden avslog därför en sådan ansökan under våren. Samtidigt föreslog nämnden att kommunfullmäktige skulle hemställa till regeringen om en ändring i alkohollagen för att möjliggöra servering även för serveringsställen som saknar lokal inomhus. Detta skedde även under hösten 2025. Samtidigt har överklagandeprocessen löpt på. Förvaltningsrätten kom till samma slutsats som nämnden, men domen överklagades till kammarrätten. Kammarrätten meddelade sin dom i december och biföll överklagandet. Stockholm stad har beslutat att inte överklaga domen vidare. Arbete för bättre service till företag Arbetet med att förbättra stadens digitala kontaktvägar, inklusive e-tjänsterna pågår. Nämnden har deltagit i arbete lett av kommunstyrelsen för att förbättra tillgängligheten till stadens tillståndsgivande nämnder och förvaltningar. Under 2025 presenterades resultatet av 2024 års Nöjd kund-index (NKI). Resultatet var något sämre än 2023, varför nämnden har inlett ett arbete med att förbättra servicen. Detta sker bland annat genom intervjuer med näringsidkare samt besök i större kommuner med ett gott NKI resultat gällande just serveringstillstånd. Under 2025 har även en stor satsning inletts för att se över språket i alla beslut och i all kommunikation med branschen, för att använda mer klarspråk. De första resultaten kommer att ses i slutet av 2025. För att ytterligare förbättra sin service har nämndens tillstånds- och tillsynsverksamhet justerat sin organisation under året. Förändringen syftade till att förstärka styrningen, säkerställa likställighet i arbetet och öka flexibiliteten. Den nya organisationen kommer på ett bättre sätt kunna möta ärendetoppar och på så sätt ge snabbare handläggning, vilket lyfts av branschen som en av de viktigaste parametrarna för nöjdhet. Under året har även nämnden börjat göra förberedelser för att förbereda inför en eventuell ändring i alkohollagen. Regeringen har remitterat ett förslag som bland annat innebär ett slopat köks- och matkrav för serveringstillstånd. Går förslaget igenom kommer det innebära en mycket stor omställning i nämndens arbete med serveringstillstånd då det kan antas en kraftig ökning i antal ansökningar och tillståndsobjekt. Vissa förberedelser har därför skett redan under 2025. Utbildning och samverkan Att hålla föreläsningar och utbildningar i tillståndsgivning och tillsyn är en del av nämndens Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 46(92) uppdrag. Även under 2025 har nämnden tillsammans med polisen anordnat fyra utbildningstillfällen i tillsyn enligt alkohollagen. Utbildningarna har haft 83 deltagare och hög nöjdhet. På frågan ”[h]ur sannolikt är det att du skulle rekommendera denna tillsynsutbildning till en kollega? (0= mycket osannolikt, 10=mycket sannolikt) är det genomsnittliga svaret 9,7. Nämnden har även deltagit på vid utbildning i ansvarsfull alkoholservering. 524 personer har utbildats fysiskt samt 238 digitalt. Nämnde har även deltagit i utbildning Krogar mot knark. Nämnden har därigenom utbildat 93 personer verksamma i serveringsrörelser om vikten av ansvarsfull alkoholservering samt hur krogar kan agera när narkotika förekommer bland deras gäster. Därtill har nämnden föreläst om alkohollagen, bland annat för högskolestudenter. Nämnden samverkar med motsvarande funktioner i Malmö och Göteborg för att diskutera prövning och, där möjligt, ensa tillämpningen av alkohollagen, lag om tobak och liknande produkter samt lagen om tobaksfria nikotinprodukter i de tre storstäderna. Under året har även branschrådet, ett dialogforum mellan företrädare för besöksnäringen och politik och tjänstemän, sammanträtt vid sju tillfällen. Nämnden deltar även i ett tillståndsnätverk som samlar olika näringsidkare inom besöksbranschen som sammankallas av Stockholm Business Region. Under året har nämnden fattat beslut i ett stort antal ärenden, som i hög grad håller för prövning i domstol. Arbetet med att förbättra servicen till näringsidkare har fortsatt att genom förbättrad organisation, arbete med klarspråk samt inspiration och lärdomar från andra kommuner. Nämndens arbete bidrar därmed till en sund konkurrens i Stockholm och till ett attraktivt restaurang- och nöjesliv. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 0,07 % 0,11 % 0,02 % 0,07 % 0,07 % 1,5 % VB 2025 personer som har ekonomis kt bistånd i förhålland e till befolknin gen Analys Avser klienter på enheten för hemlösa Andel 0,04 % 0,06 % 0,01 % 0,04 % 0,04 % 1,0 % VB 2025 vuxna med långvarigt ekonomis kt bistånd jämfört med samtliga vuxna invånare Analys Avser klienter på enheten för hemlösa. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 47(92) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Antal 28 st 21 st 25 st Tas fram av VB 2025 tillhandah nämnd/styr ållna else platser för feriejobb Antal 7 st 10 st 10 st Tas fram av VB 2025 tillhandah nämnd/styr ållna else platser för Stockhol msjobb Analys Trots att nämnden prioriterat frågan genom att dels ta fram skriftlig information om innebörden av Stockholmsjobb och att det ordnats information samt presentation av goda exempel på chefsforum, så uppnås inte målet. Många av nämndens verksamheter har svårt att ta emot Stockholmsjobbare då många verksamheter arbetar med utsatta målgrupper. Antal 20 st 20 st 15 st Tas fram av VB 2025 tillhandah nämnd ållna praktikpla tser för högskoles tuderande samt platser för verksamh etsförlagd utbildning Näringsliv 76,6 76 74 74 2025 ets nöjdhet vid kontakter med staden som myndighe t Analys NKI-mätningen sker löpande under året och det slutliga resultatet för 2025 presenteras först under våren 2026. NKI för perioden januari-november 2025 är 76,6. Nämndmål: 3.2.1. Stockholmare arbetar och är självförsörjande Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden bidrar genom stöd till stadsdelsnämnder och genom egna verksamheter i arbetet för att stockholmare ska vara självförsörjande, etablerade och inkluderade i samhället Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 48(92) Förväntat resultat • Nämnden bidrar till ändamålsenlig och effektiv verksamhet genom utvecklad samordning och styrning av insatser riktade till stadsdelsnämnderna. • Medarbetare och chefer som arbetar med ekonomiskt bistånd i staden får stöd i sitt arbete från socialnämnden. • Nämnden bidrar till att korta processen för nyanlända att omfattas av etableringsinsatser. • Socialnämndens arbete bidrar till att personer med funktionsnedsättning får stöd i att delta på arbetsmarknaden. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden undersöker förutsättningarna för att anställa 2025-01-01 2025-12-31 serviceassistenter med fokus på lämpliga arbetsområden, konsekvenser och förutsättningar. Analys Socialnämnden och arbetsmarknadsnämnden har samverkat för att främja serviceassistentrollen genom bland annat information och stödmaterial om rollen riktat till förvaltningens chefer. Nämndmål: 3.2.2 Nämndens arbete med serverings- och tobakstillstånd erbjuder god service till stadens näringsidkare, främjar en sund konkurrens och bidrar till ett attraktivt restaurang- och nöjesliv Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden arbetar näringslivsfrämjande och har ett arbetssätt som underlättar för företagare och verksamhetsutövare. Förväntat resultat • Socialnämndens arbetssätt är näringslivsfrämjande. • Handläggningen av serverings- och tobakstillstånd är tydlig och effektiv, bedömningarna är likartade och besluten är förutsägbara och rättssäkra. • Allmänheten och branschen upplever att områden och miljöer där det säljs alkohol, tobak, folköl, e-cigaretter, tobaksfria nikotinprodukter eller receptfria läkemedel är säkra, professionella och trygga. • Tillståndshavare och försäljare i Stockholm bedriver sin verksamhet enligt respektive lagstiftning samt de kommunala riktlinjerna. • Socialnämndens arbete förebygger risken att minderåriga erbjuds köpa alkohol och/eller tobak. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 49(92) Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på utfall av kommunfullmäktiges indikatorer, aktivitet och underliggande nämndmål, samt nämndens ordinarie uppdrag. Beskrivningen av arbetet med budgetuppdrag redovisas under respektive aktivitet. Nämndmål: 3.3.1. Stockholmares behov av bostäder i olika boendeformer är tillgodosedda Arbetet med att samordna och ansvara för nybyggnation av bostäder med särskild service inom staden har pågått under året, men har försvårats av att ett antal byggprojekt i staden har pausats. Nämnden har tagit fram den årliga boendeplanen för SoL och LSS, utreder förutsättningarna för att starta bostäder med särskild service för barn och unga LSS i egen regi och har förberett uppstarten av den centrala placeringsfunktionen för LSS individuella avtal. Nämndens ansvar för nybyggnation av bostäder med särskild service fortgår. Under första halvåret har fyra beställningar gjorts i samband med inriktningsbeslut, vilket omfattar totalt 42 boendeplatser. Totalt inkom 29 förfrågningar om markanvisningar från exploateringskontoret. Av dessa har 23 accepterats och sex avböjts. Utredningsmetoden är enhetlig och baseras på en behovs- och områdesanalys som bland annat tar hänsyn till omgivande bebyggelse och närhet till service. Målsättningen om 53 nya boendeplatser i samband med genomförandebeslut har inte kunnat uppnås. Totalt har 13 platser beställts under året. Detta beror främst på exploateringnämndens beslut att pausa ett antal byggprojekt i staden, vilket inneburit att planerade etableringar försenats eller utgått. I juni beslutade exploateringsnämnden att pausa ett flertal exploateringsprojekt i staden. Av dessa berördes 18 projekt inom socialnämndens ansvarsområde, vilket innebär att cirka 130 planerade boendeplatser inte längre är aktuella. Ett arbete med att identifiera och utveckla kompenserande projekt pågår i samverkan med exploateringsnämnden. För att hantera detta pågår ett arbete i samarbete mellan exploateringnämnden och socialnämnden med att identifiera och tillföra nya kompletterande projekt samt att initiera ombyggnationer med kortare genomförande- och färdigställandetid. Boendeplanen SoL och LSS är nämndens styrdokument för planering av nya bostäder med särskild service SoL och LSS samt stödboende för vuxna. Årets boendeplan 2025–2035 antogs av socialnämnden i maj och överlämnades till kommunstyrelsen. Boendeplanen baseras på utfall sista december 2024. Bedömningen är att det sammantagna underskottet av bostäder med särskild service enligt LSS och SoL samt stödboenden kommer att kvarstå de kommande åren, bland annat på grund av långa byggprocesser och ett utmanande Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 50(92) planeringsläge. Årets boendeplan visar även att antal individuella avtal för bostad med särskild service för vuxna inom LSS totalt sett har ökat sedan föregående rapportering med 34 individuella avtal. För antal individuella avtal för bostad med särskild service för barn inom LSS har det i staden totalt skett en minskning med fem avtal sedan föregående rapportering. Det råder fortfarande brist på platser på bostäder med särskild service för vuxna LSS och kön till ny plats är lång. Dock har ett relativt stort antal platser, 97 platser, kunnat förmedlas under perioden. Detta beror främst på att det har öppnat nya verksamheter och att fyra nya verksamheter anslutit sig till LOV. I dagsläget är behovet av platser på gruppbostäder större än behovet av plats på servicebostad enligt LSS. För socialpsykiatrin är kön till både stödboende och bostad med särskild service lång. Det har öppnat en ny verksamhet under året samt utökning hos en privat utförare inom LOV vilket möjliggjort förmedling av platser, totalt har 32 lägenheter förmedlats till gruppbostad och 63 till stödboende. Nämnden har utrett förutsättningarna för att starta bostäder med särskild service för barn och unga LSS i egen regi samt undersök t vilka åtgärder som behövs för att öka platstillgången. Under 2025 har nämnden tillsammans med kommunstyrelsen gjort ekonomiska beräkningar för att starta verksamhet i egen regi jämfört med kostnader för individuella avtal. Uppstarten av den centrala placeringsfunktionen för LSS individuella avtal har förberetts under andra halvåret 2025. Etablering av processer och arbetssätt för den nya funktionen fortsätter under 2026. Detta beskrivs även i aktiviteter under mål 1.3. Under 2025 har nämnden påbörjat en reserverad upphandling av skyddade boenden, där en egen kategori utgörs av dessa boenden för personer med funktionsnedsättningar. Nämndmål: 3.3.2 Antal personer som lever i hemlöshet minskar Arbetet med att bidra till att minska hemlösheten i staden har fortsatt under året. Bland annat har en stadsövergripande tillämpningsanvisning för arbetet med försöks- och träningslägenheter samt Bostad först tagits fram och arbete för att minska brandolyckor har genomförts i samråd med Storstockholms brandförsvar och SHIS Bostäder som är Stockholms stads bostadssociala resurs. Stadsövergripande tillämpningsanvisning för arbetet med försöks- och träningslägenheter samt Bostad först Framtagandet av tillämpningsanvisningar för Försöks-och träningslägenheter samt Bostad först har skett i samverkan mellan socialnämnden, stadsdelsnämnder och bostadsbolagen. En digital samarbetsyta har skapats för att tillgängliggöra information för alla parter som medverkat i framtagandet tillämpningsanvisningar. Syftet med plattformen är att alla ska ha tillgång till relevanta handlingar och kunna dela goda exempel, mallar och arbetssätt. Stöd till personer i hemlöshet Under året har socialnämnden utvecklat det fältförlagda arbetet inom Område hemlöshet. Arbetet där socialsekreterare varje vecka besöker akutboenden, för att identifiera personer som har beviljats akutboende genom tak över huvudet garantin, är nu ett etablerat arbetssätt. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 51(92) Under året har socialsekreterare kunnat göra tillhörighetsutredningar på plats på akutboenden som bidragit till att 29 personer kunnat lotsas vidare för utredning, varav 19 till nämndens egen verksamhet. Andra vinster med arbetssättet är att det sker ett kontinuerligt kunskapsutbyte mellan personal på akutboendena och myndighetsutövande socialtjänst. Socialnämnden och SHIS har i samverkan drivit ett projekt med syftet att korta tiden för enskildas process ut ur hemlöshet. Målgruppen är personer med pågående missbruk som socialnämnden bedömer kunna klara av ett boende med stöd. I projektet har boendestödjare som utför stödinsatserna och socialsekreterare, som besöker boendet två dagar i veckan för att säkerställa en nära samverkan och följa upp insatsen, ingått. Sedan oktober 2024 har 20 personer flyttat in i de lägenheter som SHIS tillhandahåller för projektet. Av dessa har sju avbrutit insatsen av olika orsaker. Alla som flyttat in har erbjudits kontakt med budget- och skuldrådgivare och stöd med sysselsättning. Från och med nästa år ingår arbetssättet i ordinarie arbete och antalet lägenheter utökas från 15 till 20. Boenden för personer som lever i hemlöshet Hjorthagens boende för personer som lever i hemlöshet och har beroendeproblematik öppnade den 1 mars 2025. Boendets utformning av insats är baserat på Bostad Först, men skillnaden är att samtliga bostäder är samlade i samma lokal istället för att vara utspridda i det allmänna bostadsbeståndet. Boendet har hämtat inspiration från de goda resultat som har uppnåtts i hemlöshetsarbetet som har pågått i många år i Finland samt från ett motsvarande boende som finns i Malmö. Majoriteten av de personer som har flyttat in på Hjorthagens boende har tidigare cirkulerat på akutboenden. Genom att få möjlighet till en mer varaktig boendeform får dessa personer nu möjlighet till stabilitet och återhämtning. Verksamheten har inför uppstarten och året samverkat med olika aktörer i Hjorthagen. Arbetet har utvidgats till en platssamverkan kring olika trygghetsfrågor i närområdet. Utökade stödinsatser på akutboende (USI) är avslutat som projektform och har övergått till att bli ordinarie verksamhet. Utifrån erfarenheter som gjordes i projektet ska stödet utformats utifrån individens behov och arbetssättet är flexibelt, relationsskapande och frikopplat från biståndsbeslut. Stödet erbjuds utan krav och bygger på frivillighet, vilket visat sig vara en avgörande framgångsfaktor. Bostad först Bostad Först är en insats som utgår från att bostaden är ett medel för återhämtning snarare än ett mål. Insatsen har inte några krav på drogfrihet eller deltagande i behandling. Under året har socialnämnden utvecklat verksamheten med fokus på, bland annat, en utökning av antalet lägenheter och metod- och kompetensutveckling i syfte att gynna boendestabilitet och stärka modelltrogenhet. Antalet lägenheter/personer inskriva i verksamheten har ökat till 151 i år, jämfört med 137 föregående år. Bostadsförmedlingen har lämnat totalt 61 lägenheter. Kvarboendegraden har ökat något jämfört med tidigare år. Uppsökande verksamhet Uppsökarteamet har arbetat med fler ärenden än föregående år. En förklaring till det ökade antalet ärenden kan vara att uppsökarteamets samverkan med till exempel polisen, Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 52(92) ordningsvakter och bibliotekspersonal har gett resultat. Många ärenden är egeninitierade, det vill säga att personer i behov av stöd själva kontaktat uppsökarteamet via telefon eller mejl. Personer tar också aktivt kontakt med uppsökarna i utemiljöer. Ungefär hälften av personerna som uppsökarteamet arbetat med hade inte någon pågående kontakt med socialtjänsten då uppsökarteamet uppmärksammade dem. Av dessa har, i sin tur, ungefär hälften aktualiserats på socialtjänsten efter avslutad kontakt med uppsökarteamet. För att stärka det uppsökande arbetet riktat till personer som lider av både missbruk och psykisk sjukdom har samverkan mellan nämnden och Region Stockholm utökats genom fler fältpass tillsammans med läkare och sjuksköterskor från Region Stockholm. Även andra typer av samverkansformer förekommer, så som gemensamma workshops kring gemensamma frågor. Arbete för att minska brandolyckor I samråd med Storstockholms brandförsvar (SSBF) och SHIS Bostäder har nämnden arbetat för att minska brandolyckor. Fokus i arbetet har på brandskydd för särskilt riskutsatta i SHIS bostäder och i nämndens egna verksamheter där brukare bor i egna lägenheter. Under 2025 har Storstockholms brandförsvars informationsmaterial riktat mot särskilt riskutsatta spridits till SHIS och socialnämndens egna boenden. Arbetet har bidragit till att SHIS under året har tagit fram ett avsnitt som handlar om brand i det material som samtliga hyresgäster erbjuds som en vägledning i hur man hanterar sitt boende samt ett självtest för hyresgäster för att minska risk för brand som implementerats i det dagliga arbetet. Sammanhållen stad Under året har socialnämnden genomfört följande aktiviteter inom de fokusområden som ingår i arbetet med sammanhållen stad: • Under 2025 har socialnämnden och utbildningsnämnden Enskede-Årsta-Vantör, Farsta och Skärholmen startat upp ett arbete med SST plus för att ge samordnat skolsocialt stöd till elever med hög skolfrånvaro. • Järva är med som representant för Stockholms stad i Sveriges Kommuner och Regioner (SKR):s projekt ”Tidiga insikter för tidiga insatser” där 13 pilotkommuner deltar för att utforska och testa arbetssätt, metoder och organisering som underlättar omställning till förebyggande, lätt tillgängliga och kunskapsbaserade insatser i linje med nya socialtjänstlagen. Socialnämnden har utbildat och lett fältassistenterna och medarbetare från Ungdomsjouren i fokusområde Hagsätra Rågsved i Situasjon- Analyse-Tilltak, en metod för att kartlägga ungdomsfenomen och spetsa fältassistenters insatser från Norge. En kartläggning med fokus på ungas trygghet i Hagsätra centrum har genomförts under sommar och höst och resulterat i en rapport och en åtgärdsplan för hur fältassisterna och Ungdomsjouren bättre kan möta upp behoven. • Stadens boendeplan för bostäder med särskild service för personer med funktionsnedsättning enligt LSS och SoL utgör ett centralt underlag vid planering och tillgodoseende av bostadsbehovet. För att möta detta behov driver socialnämnden för Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 53(92) närvarande: - 26 pågående projekt inom Järva - 27 pågående projekt inom Enskede-Årsta-Vantör - 21 pågående projekt inom Farsta - 16 pågående projekt inom Skärholmen. • Socialnämndens öppenvårdsverksamheter Stödcentrum, Stockholms ungdomstjänst, BSFT, Mini Maria, SKKP, PLUS, Familjerådgivningen, öppne, Stella och CPP har alla prioriterat fokusområdena under året. Chefssamverkan har etablerats eller stärkts, och varje verksamhet har utsett kontaktpersoner med särskilt ansvar för samverkan i fokusområdena. Resurscentrum för hedersrelaterat våld och förtryck, Origo, har sedan tidigare ett fördjupat samarbete med Järva stadsdelsnämnd. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 35,97 % 35 39 32,26 % 33 Tas fram av 2025 personer nämnd aktualisera de vid Enheten för hemlösa som vid avslutad kontakt har stadigvaran de boende Antal 32 20 75 Tas fram av 2025 barnfamiljer nämnd som beviljats tillfälligt boende på hotell/vandr arhem Antal 13 49 54 Tas fram av 2025 beställda nämnd bostäder med särskild service (LSS/SoL) i samband med genomföra ndebeslut Analys Nyproduktionen av bostäder är fortfarande en utmaning i staden, många stora planerade projekt har förskjutits i tid alternativt helt utgått. Som en konsekvens av detta har ett flertal projekt inom socialnämndens ansvarsområde påverkats negativt. Flertalet projekt har lagts ner och resulterat i ett lägre antal planerade boendeplatser vilket gör att årets målsättning inte kunnat nås. Ett stadsövergripande arbete har påbörjats som ska identifiera och utveckla kompenserande projekt för att initiera ombyggnationer med kortare genomförande- och färdigställandetid. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samarbete med stadsdelsnämnderna, AB 2025-01-01 2025-12-31 Familjebostäder, AB Stockholmshem och AB Svenska Bostäder ta Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 54(92) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse fram en stadsövergripande tillämpningsanvisning för arbetet med försöks- och träningslägenheter samt Bostad Först Analys Rapport har lämnats till nämnden dnr SOF 2025/752. Arbetet med tillämpningsanvisningarna har skett i nära samverkan med berörda parter och lett till att en digital plattform har skapats för att kunna dela och tillgängliggöra information. En ny samverkansform för berörda parter har också skapats. Socialnämnden ska i samråd med stadsdelsnämnderna och 2025-01-01 2025-12-31 kommunstyrelsen utreda möjligheten att centralisera försöks- och träningslägenhetsverksamheten, för att öka effektiviteten i nyttjandet av stadens bostadssociala resurser Analys Rapport har lämnats till nämnden dnr SOF 2025/753. I utredningen framkommer att det finns en likställighetsutmaning i staden, dock har det inom ramen för denna utredning inte varit möjligt att kunna fastställa om det handlar om organisering av arbetet eller bedömningar av rätten till insats. Ur ett helhetsperspektiv är frågan viktig att ha med sig i arbetet med det strategiska arbetet med bostadsförsörjning och bostadssociala frågor. Frågeställningen kommer att vävas in i budgetuppdraget för 2026 att utreda möjligheten att ha en boendeplanering för socialnämndens målgrupper exempelvis personer som lever i hemlöshet samt i samband med kommande revidering av stadens program för att motverka hemlöshet Socialnämnden ska ta fram riktlinjer för förmedling av platser i 2025-01-01 2025-12-31 bostad med särskild service SoL och LSS Analys Uppdraget redovisas till socialnämnden i januari med dnr SOF 2025/878. Nämndmål: 3.3.1. Stockholmares behov av bostäder i olika boendeformer är tillgodosedda Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens arbete bidrar till att vuxna och barn med funktionsnedsättning får anpassade bostäder. Förväntat resultat • Socialnämndens arbete bidrar till att tillgodose stadens framtida behov av anpassade bostäder för personer med funktionsnedsättning. • Antalet ej verkställda beslut gällande bostad med särskild service minskar. • Antalet placeringar utanför valfrihetssystemet gällande bostad med särskild service minskar. • Personer som är i behov av skyddat boende och som har en funktionsnedsättning ska kunna bo på ett anpassat skyddat boende. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska utreda hur staden kan erbjuda skyddade 2025-01-01 2025-12-31 boenden som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 55(92) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Analys Under 2025 har nämnden påbörjat en reserverad upphandling av skyddade boenden. Inom ramen för upphandlingen har olika kategorier tagits fram. För att säkerställa att staden ska kunna erbjuda skyddade boenden som är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning behandlas detta som en egen kategori inom upphandlingen. Nämndmål: 3.3.2 Antal personer som lever i hemlöshet minskar Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens arbete bidrar till män och kvinnors process ur hemlöshet. Dels genom socialnämndens egna verksamheter, dels genom stadsdelsnämnderna som handlägger ungefär två tredjedelar av de ärenden i staden som rör personer som lever i hemlöshet, och där socialnämnden bidrar med kompetenshöjande åtgärder och stadsövergripande riktlinjer. Förväntat resultat • Individer som har kontakt med socialnämndens uppsökare länkas vidare till ordinarie hjälpsystem • Aktuella vid socialnämndens enhet för hemlösa har stadigvarande boende vid avslutad kontakt • Aktuella vid Bostad Först tar över sina hyreskontrakt • Äldre personer i hemlöshet får stöd av socialnämnden • Stödet från socialnämndens boenden förbereder den enskilde för ett självständigt boende Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska revidera Stockholms stads program för att 2025-01-01 2025-12-31 Avvikelse motverka hemlöshet. Analys Arbetet med revideringen är påbörjat och den kommer att färdigställas under år 2026 Under året ska ett nytt boende för hemlösa med 2025-01-01 2025-12-31 missbruksproblematik öppnas. Sigtunaboendet i Malmö ska stå som inspiration för det nya boendet. Analys Verksamheten är i drift sedan mars 2025 och beskrivs mer under nämndmål 3.3.2 Antal personer som lever i hemlöshet minskar. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 56(92) Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på utfall av kommunfullmäktiges indikatorer, aktivitet och underliggande nämndmål, samt nämndens ordinarie uppdrag. Beskrivningen av arbetet med budgetuppdrag redovisas under respektive aktivitet. Nämndmål: 3.4.1. Chefer och medarbetare har bra arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter Socialnämndens Aktivt Medskapandeindex (AMI) uppgår till 82, vilket är en indexpunkt lägre än 2024. Alla tre delindex har försämrats från förra året, motivation sänktes från 82 till 80, styrning från 84 till 83 och ledarskap från 82 till 81. Någon tydlig förklaring till att resultatet är något lägre är svår att fastställa, resultaten är generellt sämre i alla områden. Årets svarsfrekvens uppgår till 88 procent vilket är samma som 2024. Alla verksamheter har analyserat sitt resultat och har därefter tagit fram handlingsplaner utifrån de behov av förbättringsområden som chef, medarbetare och skyddsombud har fastställt. Jämställdhetsindex Jämix för 2025 (uppgifterna avser år 2024) uppgår till 124 poäng, vilket är högre än 2023 då Jämix uppgick till 114 poäng. De nyckeltal som framförallt har förbättrats är lång sjukfrånvaro, uttag av föräldradagar och aktivt arbete. Det innebär att skillnaden i lång sjukfrånvaro mellan kvinnor och män har minskat, skillnaden mellan kvinnor och mäns föräldradagar har minskat samt att nämnden bedriver ett mer aktivt jämställdhetsarbete. Realcruit har införts, ett systemstöd för att mäta hur arbetssökande upplever nämndens rekryteringar. Resultaten ger en bild av vilka delar i rekryteringsprocessen som fungerar bra och vilka som kan utvecklas. Syftet med införandet av systemstödet är främst att stärka socialnämndens varumärke och vara en attraktiv arbetsgivare oavsett om arbetssökande får sökt tjänst eller inte. Resultaten visar att nämnden är bra på att ge en tydlig bild av rekryteringsprocessen och ge kandidaterna möjlighet att få visa upp sin kompetens under processen. Förbättringsområden är att ge kandidaterna en tydligare och snabbare återkoppling i rekryteringsprocessen. I 77 av nämndens 240 rekryteringar under året, har chefer valt att rekrytera utan personligt brev, vilket är en rekommendation från stadsledningskontoret. Kandidaterna har endast skickat in CV. Syftet med att kandidaterna endast skickar in CV är att inte rekryterande chef ska påverkas av andra faktorer än erfarenhet och utbildning. En arbetsgrupp med representation från alla nämndens avdelningar har under året arbetat med förberedelserna inför nämndens utbildningsplattform som lanserades i september. Socialnämnden har under året genomfört utbildningar för chefer, bland annat stadens löneprocess och löneöversyn, hantering av läkarintyg och rehabiliteringshandlingar samt utbildning i arbetslivsinriktad rehabilitering. En särskild utbildningsinsats har gjorts för nämndens gruppledare i arbetsmiljö- och anställningsfrågor. Flera utbildningstillfällen har erbjudits för gruppledare och administratörer i WinLas Webb. Nya chefer och skyddsombud har vid två tillfällen under året erbjudits arbetsmiljöutbildning och utbildning i incidentrapporteringssystemet IA. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 57(92) Nämnden har tillsammans med de fackliga organisationerna anordnat en halvdag i stadens samverkansavtal för alla chefer, fackliga företrädare och skyddsombud som ingår i något av nämndens samverkansgrupper. Nämnden har anordnat förvaltningsövergripande introduktion för nyanställda vid två tillfällen under året. Vid dessa tillfällen har de fackliga organisationerna och huvudskyddsombuden haft möjlighet att presentera sig. Vid nämndens månatliga chefsforum har bland annat fyra fokusområden för en sammanhållen stad, att fasa ut gamla arbetsmetoder när nya införs – avimplementering, nya avtal för företagshälsovård, socialtjänstens digitalisering, AI samt klarspråk utgjort teman. Incidentrapportering Statistik för incidentrapportering har sammanställts för perioden januari–augusti 2025. Under denna period rapporterades totalt 510 händelser i IA, att jämföra med 489 händelser under samma period föregående år. Antalet inrapporterade incidenter fortsätter att öka. Anledningen kan vara förbättrad rapporteringskultur, genomförda utbildningsinsatser för chefer och skyddsombud, fler verksamheter samt yttre faktorer. Nämndens handlingsplan för en hållbar arbetssituation I samband med resultatet av medarbetarenkäten har nämndens styrgrupp identifierat utvecklingsområden kopplat till fokusområde tre, ett gott ledarskap. Utifrån det har arbetsgruppen fått i uppdrag att ta fram gemensamma aktiviteter kopplade till de områden som visat på lägre resultat i medarbetarenkäterna och som ska läggas till handlingsplanerna för de berörda verksamheterna. Handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten De stadsövergripande aktiviteter som styrgruppen för handlingsplanen för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten beslutat om för 2025 har genomförts. Utbildningar kring hot och våld, utsatthet på sociala medier och rättshaveristiskt beteende har påbörjats och fortsätter under 2026. En digital utbildning kring hot och våld har lanserats på stadens utbildningsplattform. Arbetet med arbetsgivarvarumärket (socionomer inom socialtjänsten) har utvärderats och påvisar behov av mer arbete kring att behålla medarbetare. Avsiktsförklaringen mellan staden och lärosätena gällande arbetet med verksamhetsförlagd undervisning (VFU) har reviderats. Arbetet med kompetensutveckling har förstärkts utifrån ett helhetsperspektiv. En första skiss på modell för planering och organisering av socialtjänstens kompetensutveckling har tagits fram. Modellen syftar till att tydliggöra socialtjänstens medarbetares möjlighet till utveckling och karriär med tydligt fokus på att behålla erfarna medarbetare och chefer. Som ett led i detta har en ansökan om samverkansbidrag tillsammans med Stockholms Universitet lämnats in till Forte. Satsning på kompetenshöjande och stadsövergripande insatser I samarbete med kommunstyrelsen har nämnden tagit fram ett förslag på en långsiktig färdplan för enhetlig yrkestitulatur som ska gälla för åren 2026–2032. För att få en nulägesbild av hur behovet ser ut av utbildningsinsatser så har nämnden gjort en kartläggning i samarbete med stadsdelsnämnderna. Kartläggningen visar att det finns varierande Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 58(92) kompetensnivåer, och behov av samordnade kompetenshöjande insatser. Färdplanen har reviderats utifrån de identifierade behoven. Stadsdelsnämnderna har fortsatt arbetet med enhetlig yrkestitulatur samt deltagande i utbildningssatsningen till stödassistent som ges i arbetsmarknadsnämndens regi på uppdrag av socialnämnden. Därutöver har kurser i grundläggande svenska erbjudits i syfte att ge behörighet till valideringsutbildning mot stödassistent. Socialnämnden har erbjudit utbildningar och nätverk för chefer och medarbetare inom funktionshinderområdet. Med syftet att bidra till en kunskapsbaserad socialtjänst genom att ge grundkompetens inom vård och omsorg, lagstiftning samt vidareutbildning utifrån behov. Sammanlagt har omkring 1145 chefer och medarbetare i stadsdelsförvaltningarna deltagit i utbildning eller nätverk under 2025. Exempel på utbildningar som hållits är social dokumentation, psykisk ohälsa och intellektuell funktionsnedsättning (IF), kommunikativt och kognitivt stöd och samsjuklighet. Vidare har riktade utbildningsinsatser och fördjupning i ämnen arrangerats. Nämnden har gett stadens socialpsykiatri stöd att implementera rekommenderade insatser i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd till personer med schizofreni och liknande tillstånd. Insatserna syftar till att främja återhämtning. En insats som prioriteras under 2025 är ESL, som står för Ett Självständigt Liv. Under året 2025 har cirka 100 medarbetare utbildats i metoden och ett nätverk för metodstödjare har startats. Utbildning i återhämtningsinriktat förhållningssätt är en satsning som pågått de senaste åren och som hålls av brukarorganisationen RSMH (riksförbundet för social och mental hälsa) på uppdrag av nämnden. Satsningen riktas till medarbetare inom socialpsykiatri, skadligt bruk och beroende samt ekonomiskt bistånd. En grundutbildning har genomförts under 2025 samt workshops för att fördjupa kunskaperna om återhämtningsinriktat arbetssätt. Grundutbildningen Pedagogiska ramverket LSS har fortsatt erbjudits chefer och medarbetare i verksamheter som ännu inte genomgått utbildningen. Totalt har 14 utförarverksamheter i 4 stadsdelsförvaltningar utbildats. Utbildningen görs enligt en fastställd plan för hela personalgrupperna inklusive chefer. Verksamheten certifieras sedan i modellen genom ett skriftligt test. Utbildningen ger kunskaper om LSS-uppdraget samt om de grundläggande rättigheterna för självbestämmande, integritet, delaktighet och goda levnadsvillkor samt praktisk kunskap om metoder och arbetssätt för att främja dessa rättigheter. Organisering för ett hållbart arbetsliv Av nämndens cirka 80 chefer har tre chefer fler än 30 medarbetare. Verksamheten och arbetssituationen för berörda enhetschefer följs regelbundet upp. En av enheterna kommer att delas upp under 2026 och en till enhetschef kommer att rekryteras. För en av de två övriga enheterna kommer ett förslag på verksamhetsförändring att arbetas fram under det första halvåret. För den tredje enheten där enhetschefen har fler än 30 medarbetare finns i nuläget ingen plan på förändring. En del av verksamheten har varit stängd under stora delar av året men har öppnat igen. I övrigt har socialnämnden en ändamålsenlig organisation. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 59(92) Antal underställda medarbetare Antal chefer uppdelat per verksamhetsområde inklusive underställda chefer 0. Politisk verksamhet och Övriga Intervall Chefsnivå Totalt gemensam administration verksamhetsområden Färre än 10 st A 1 1 B 0 B1 2 1 3 B2 2 8 10 C 5 10 15 C1 0 C2 0 Mellan 10-30 st A 0 B 0 B1 0 B2 2 2 C 3 48 51 C1 0 C2 0 Fler än 30 st A 0 B 0 B1 0 B2 0 C 3 3 C1 0 C2 0 Nämndmål: 3.4.2. Administrationen stödjer verksamheterna att uppnå fastställda mål Stöd har getts inom personal- och ekonomiadministration, säkerhetsarbete, upphandling och avtalsavrop, IT-användning, kommunikation, lokalförsörjning, miljö, registratur och arkivering. Det gemensamma stödet har under perioden fokuserat på tillgänglighet och gott bemötande, välfungerande och rättssäker informationssäkerhetshantering samt kvalitetssäkrade planerings- och uppföljningsprocesser som bidrar till utveckling. Under året har medarbetare utbildats i verktyget Säkra meddelanden i syfte att säkerställa att känslig information skickas på ett säkert sätt. Svea, den digitala assistent för offentlig sektor har introducerats för förvaltningens medarbetare och flera användare har anslutits. Ett arbete med att skapa en årsöversikt för chefer med viktiga händelser och datum har påbörjats och kommer att fortsätta utvecklas under nästa år. Genom utbildningar, nätverksträffar och besök har nämndens verksamheter fått information, möjlighet att lyfta svårigheter och fått stöd för att ta sig an utmaningarna. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 60(92) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Aktivt 82 80 82 83 83 83 2025 Medskap andeinde x Analys Socialnämndens Aktivt Medskapandeindex (AMI) uppgår till 82, vilket är en indexpunkt lägre än årsmålet och i jämförelse med 2024. Alla tre delindex har försämrats från förra året, motivation sänktes från 82 till 80, styrning från 84 till 83 och ledarskap från 82 till 81. Någon tydlig förklaring till att resultatet är något lägre är svår att fastställa, resultaten är generellt sämre i alla områden. Sjukfrånv 6 % 4,9 % 6,4 % 6,2 % 6 % Tas fram av VB 2025 aro nämnd/styr else Sjukfrånv 2 % 1,9 % 2 % 2 % 2 % Tas fram av VB 2025 aro dag nämnd/styr 1-14 else Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen revidera 2025-01-01 2025-12-31 och fastställa en långsiktig färdplan för enhetlig yrkestitulatur inom LSS-verksamheterna gällande åren 2026-2032 Analys Ärendet har redovisats till socialnämnden i september, dnr SoF 2022/480. Förvaltningen föreslår att stadens kompetenshöjande insatser riktat till medarbetare inom funktionshinderområdet bör fortsätta till och med år 2032. Målsättningen är att nå upp till en godtagbar utbildningsnivå i verksamheterna. Förvaltningen avser att söka kompetensutvecklingsmedel om cirka 21 miljoner per år under perioden 2026-2032 för detta ändamål samt att följa upp satsningen efter tre år. Nämndmål: 3.4.1. Chefer och medarbetare har bra arbetsförhållanden och utvecklingsmöjligheter Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden präglas av nytänkande och ett öppet klimat där alla bidrar aktivt. Chefer och medarbetare är trygga i sitt ledarskap och medarbetarskap och vet vilka krav och förväntningar som finns i sina uppdrag. Nämnden bidrar genom arbetet med den reviderade handlingsplanen till att socialsekreterare och biståndshandläggare har en god arbetssituation och upplever staden som en attraktiv arbetsplats. Förväntat resultat • Chefer och medarbetare trivs med sina arbetsuppgifter, sin arbetsplats och socialnämnden som arbetsgivare. • Sjukfrånvaron minskar. • Personalrörligheten minskar. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 61(92) • Nämnden bidrar genom implementering av handlingsplanen till en god arbetssituation och god personalförsörjning inom socialtjänsten i staden. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla chefer genomför stadens e-utbildning i rekryteringsprocessen 2025-01-01 2025-12-31 Avvikelse Analys Uppföljningen i utbildningsplattformen visar att många chefer i nämnden inte genomfört stadens e-utbildning i rekryteringsprocessen. Alla chefer ger kandidaterna återkoppling löpande och efter 2025-01-01 2025-12-31 avslutad rekrytering Analys I systemstödet Realcruit framkommer det att kandidaterna får återkoppling men att de efterfrågar tydligare och snabbare återkoppling. Alla chefer och medarbetare i verksamheterna identifierar och 2025-01-01 2025-12-31 utvecklar friskfaktorer Analys Merparten av verksamheterna har arbetat med friskfaktorer under året. En del har valt att använda Sunt arbetslivs verktyg medan andra har exempelvis utgått från resultaten i medarbetarenkäten. Alla medarbetare erbjuds avgångssamtal med närmaste chef 2025-01-01 2025-12-31 Analys Alla chefer uppmanas att erbjuda avgångssamtal, det framgår i nämndens checklista vid avslut. I den sammanställningen som nämnden gör varje tertial av den avgångsenkät som medarbetare har möjlighet att besvara, framkommer att medarbetare erbjuds avgångssamtal. Alla verksamheter genomför arbetsmiljöronder och årlig uppföljning 2025-01-01 2025-12-31 av det systematiska arbetsmiljöarbetet i arbetsmiljömodulen i ILS Analys I stort sätt alla verksamheter har genomfört arbetsmiljöronderna och den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet i arbetsmiljömodulen i ILS Alla verksamheter har tema Stadens arbetsgivarvarumärke på APT 2025-01-01 2025-12-31 Analys I nämndens årsplanering för teman på APT framgår att stadens arbetsgivarvarumärke har varit en obligatorisk aktivitet. Alla verksamheter ska arbeta med aktiva åtgärder för att minska 2025-01-01 2025-12-31 risken för diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter Analys Nämnden har sedan tidigare tagit fram ett stödmaterial för arbetet med aktiva åtgärder. Verksamheterna använder materialet i olika omfattning men kommer in på ämnet på flera andra sätt, till exempel med diskussionsfrågor som finns på flera sätt, exempelvis genom stadens personalpolicy. Chefer genomför ett hälsosamtal efter fyra sjukfrånvarotillfällen / 2025-01-01 2025-12-31 halvår eller vid sex sjukfrånvarotillfälle / helår Analys Nämndens chefer följer de rutiner som finns i stadens riktlinje för arbetslivsinriktad rehabilitering. Vid internrevision följs det upp huruvida rutinerna följs. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 62(92) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Chefer uppmanar medarbetare att genomföra stadens och 2025-01-01 2025-12-31 socialnämndens digitala introduktioner Analys För att underlätta för nya medarbetare att komma in i nämndens verksamheter och arbetsuppgifter påminner chefer nyanställda att genomföra de digitala introduktionerna. i nämndens checklista vid anställning finns detta som en punkt. Chefer uppmanar medarbetare som ska sluta att besvara den 2025-01-01 2025-12-31 anonyma digitala avgångsenkäten Analys I samband med att medarbetare slutar ska cheferna uppmana medarbetaren att besvara enkäten, även detta finns i checklistan vid avslut. Nämnden tar fram en utbildning i nämndens lokala tillämpning av 2025-01-01 2025-12-31 samverkansavtal Analys Nämnden anordnade utbildning i april för alla chefer, fackliga företrädare och skyddsombud som ingår i någon av nämndens samverkansgrupper. Socialnämnden erbjuder feriejobb och Stockholmsjobb 2025-01-01 2025-12-31 Analys Nämnden har vid exempelvis förvaltningskontoret infört ett nytt arbetssätt. Grupper om cirka sex ungdomar får intervjua medarbetare och chefer om bland annat verksamhetsfrågor och arbetsgivarfrågor för att sedan göra en film eller liknande för en slutpresentation. Ungdomarna har haft en arbetsledare som hållit ihop arbetet, upplägget har varit uppskattat av ungdomarna. Socialnämnden ska fortsätta arbetet för att förbättra 2025-01-01 2025-12-31 arbetssituationen för medarbetarna, med fokus på socialsekreterare och biståndshandläggare. Stadens handlingsplan för en hållbar arbetssituation inom socialtjänsten utgör en viktig grund för det omfattande arbete som krävs för att stadens socialtjänst ska attrahera nya och behålla medarbetare. Chefer ska säkerställa att incidenter avseende hot och våld alltid rapporteras in och nödvändiga åtgärder ska vidtas om en medarbetare utsätts för otillåten påverkan. Analys Arbetet har fortsatt under året och beskrivs under mål 3.4. Nämndmål: 3.4.2. Administrationen stödjer verksamheterna att uppnå fastställda mål Uppfylls helt Beskrivning Socialnämndens administrativa stödfunktioner stödjer nämndens verksamheter och bidrar till hög kvalitet så att verksamheten kan fokusera på sina kärnfrågor. De administrativa stödfunktionerna omfattar bland annat upphandling, digitalt verksamhetsstöd, lokaler och intern service, miljö- och klimat, ekonomi, inköp, personal, verksamhetsplanering, säkerhet, kommunikation, informationssäkerhet, juridik, arkiv och registratur. Förväntat resultat • Administrationen bidrar till ändamålsenlig och effektiv verksamhet genom utvecklad samordning och styrning av insatser/stöd riktade till chefer och medarbetare. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 63(92) • Med stöd av AI och digital utveckling förenklas och effektiviseras administrativa processer, i syfte att frigöra resurser för chefer och medarbetare. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Implementera Kommunikationsprogram Stockholms stad 2025-01-01 2025-12-31 Analys Arbetet med implementeringen har dragit ut på tiden och kommer att fortsätta nästa år. Nämnden ska göra en översyn av sina lokalförhyrningar med 2024-10-24 2025-12-31 målsättningen att primärt hyra lokaler i av staden ägda fastigheter Analys Socialnämnden stämmer alltid av lokalbehoven med de kommunala bostadsbolagen i första hand, vid sökning efter nya lokaler. Det är ett etablerat arbetssätt där tjänsten Lokalsök från servicenämnden alltid konsulteras. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på utfall av kommunfullmäktiges indikatorer, aktiviteter och underliggande nämndmål, samt nämndens ordinarie uppdrag. Beskrivningen av arbetet med budgetuppdrag redovisas under respektive aktivitet. Nämndmål: 3.5.1 Nämnden har en hög krishanteringsförmåga och bidrar till stadens civila beredskap Beredskapsarbete samt risk- och sårbarhetsanalys Nämnden leder och deltar i arbetet inom stadens sektorsorganisation för civil beredskap. Socialnämnden har huvudansvar för att hålla ihop arbetet med planering, samordning och utvecklandet av beredskapsfrågor för beredskapssektorerna Ekonomisk säkerhet samt Migration. Socialnämnden är även en del av arbetet med sektorn Hälsa, vård- och omsorg, där största delen av socialtjänstens arbete ingår samt sektorerna Försörjning av grunddata och Livsmedelsförsörjning och dricksvatten. Under året har sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalyser och beredskapsplaner färdigställts i samtliga beredskapssektorer. Inom ramen för sektor Hälsa, vård- och omsorg har en utbildning i totalförsvar riktad till chefer inom äldreomsorg, funktionshinderomsorg och socialtjänst tagits fram och genomförts med finansiering av medel från Socialstyrelsen. Både chefer inom kommunala och privata verksamheter har kunnat ta del av utbildningen. Nämndens krisledning har deltagit i den stadsövergripande övningen STADSÖ25 som genomförts under året. Ett 15-tal medarbetare som har en roll i nämndens Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 64(92) krisledningsorganisation deltog i övningen. Arbetet med att genomföra beredskapshöjande åtgärder som togs fram i förra årets risk- och sårbarhetsanalys har genomförts. I arbetet har medarbetare från nämndens samhällsviktiga verksamheter deltagit. Nämnden har prioriterat att påbörja implementering av beredskapsarbetet i verksamhetens ordinarie arbete med att planera, följa upp och utveckla verksamheterna. En del i nämndens kontinuitetshöjande arbete har varit att samtliga nämndens verksamheter under året ska uppdatera kontinuitetsplaner. Under perioden har ett antal förmågehöjande åtgärder inom måltidsberedskap prioriterats, både kunskapshöjande genom utbildning och övning samt uppbyggnad av lager med målet att verksamheter som tillhandahåller måltider ska ha en veckas beredskap. Arbetet med en övnings- och utbildningsplan är påbörjad och förvaltningsövergripande riktlinjer för lagerhållning av mat och kritiska produkter har tagits fram. Nämnden har deltagit i den nationella beredskapsveckan med syfte att nå ut till chefer och medarbetare med utbildnings- och övningsmaterial. Systematisk informationssäkerhet Nämnden har under året fortsatt att utveckla arbetet med informationssäkerhet genom ett antal olika projekt och löpande insatser. Relevanta roller har samverkat för att ge stöd åt verksamheterna i frågor gällande informationssäkerhet genom att bland annat revidera och implementera lokal anvisning för informationssäkerhet, förebygga och hantera informationssäkerhetsincidenter samt regelbundet kontrollera att aktuella informationstillgångar hanteras rättssäkert och korrekt. Ett projekt som har genomförts är lanseringen av Säkra meddelanden, Stockholms stads val av tjänst för att kommunicera känslig information. Efter en pilotperiod och flertalet utbildningstillfällen har en rutin tagits fram för implementering hos nämndens alla verksamheter. Nämndens dataskyddsorganisation har förstärkts med ett förvaltningsövergripande nätverk för GDPR-samordnare vilka arbetar på sina respektive enheter med frågor rörande dataskyddsförordningen (GDPR) såsom, exempelvis att registrera personuppgiftsbehandlingar och upprätta personuppgiftsbiträdesavtal (PUB-avtal). Fokus har för året legat på att registrera personuppgiftsbehandlingar i nämndens registerförteckning. Under året reviderades styrdokumentet Lokal anvisning för informationssäkerhet, som förtydligar roller, ansvar och arbetssätt inom informationssäkerhetsområdet. Anvisningen säkerställer att nämndens arbete med informationssäkerhet sker på ett rättssäkert och korrekt sätt. Arbetet under året har lett blandat annat till fördjupad kunskap, tillämpning av säkra tjänster för digital kommunikation och ökad efterlevnad av dataskyddsförordningens lagkrav, vilket sammantaget har lett till ökad beredskapsförmåga gällande informationssäkerhet. I augusti utsattes systemleverantören Miljödata för ett cyberangrepp, vilket resulterade i en personuppgiftsincident där uppgifter rörande anställda och tidigare anställda vid Stockholms stads nämnder röjdes. Socialnämnden anmälde den 27 augusti incidenten till Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 65(92) Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) och kompletterade anmälan den 16 september. I samband med incidenten aktiverades förvaltningens krisledning för att, i samråd med Stadsledningskontoret, vidta nödvändiga åtgärder med att, bland annat, informera registrerade och hantera de risker som incidenten innebar. Nämndmål: 3.5.2 Nämnden bidrar till att stadens upphandlingar och inköp främjar kvalitet, kostnadseffektivitet och hållbarhet Socialnämnden ställer krav på att upphandlad verksamhet håller hög kvalitet och arbetar aktivt med att följa upp den upphandlade verksamheten enligt beslutad uppföljningsplan, samt på förekommen anledning efter till exempel klagomål eller tips. Socialnämnden verkar för ökad andel verksamheter i egen regi och ska i stadsövergripande upphandlingar säkerställa att ickevals-alternativ i normalfallet ska vara egen regi. I möjligaste mån ska det alltid finnas en verksamhet i egen regi inom samtliga områden. Vid varje upphandling, oaktat om tjänsten ska erbjudas stadsövergripande eller inom socialnämndens ansvarsområde ska förutsättningar utredas för om verksamheten kan genomföras i egen regi. Socialnämnden verkar för fler reserverade upphandlingar för att främja den idéburna sektorn. Efter genomförd utredning om förutsättningar finns för en reserverad upphandling av skyddade boenden har nämnden bedömt att förutsättningar finns. En reserverad upphandling på området är påbörjad och beräknas bli klar under 2027. Upphandlingen pågår och en arbetsgrupp har tillsatts. Att bedriva verksamheten enbart i egen regi bedöms inte möjligt då skyddade boenden behöver finnas geografiskt utspridda. Uppföljning av inköpskategorier Arbetet med att förbättra inköpsprocesserna för boendeplatser utanför valfriheten med kategoristyrt arbetssätt fortgår. Kategori LSS-boenden har ringat in aktuella utmaningar kopplat till inköpsvanor samt arbetar vidare med prioriterade förbättringsområden. Kategori LSS-boenden har under året fortsatt arbetet med att identifiera kvarstående utmaningar inom kategorin och analyserat hur dessa bäst kan hanteras. Två tydliga strategier har vuxit fram: dels att se över vilken upphandlingsform som är mest ändamålsenlig, dels att undersöka hur en boendekedja kan stimuleras och utvecklas för att på sikt minska antalet inköp av individuella avtal. Arbetet med att etablera en centraliserad placeringsfunktion fortskrider, och funktionen bygger vidare på det arbete som kategorin tidigare genomfört. Kategorin har i samband med detta även sett över hur redan framtaget material i form av mallar och checklistor används, och arbetat för att säkerställa att både materialet och den kunskap och erfarenhet som finns inom kategorin tas till vara i den nya funktionen, så att detta kan komma till nytta på ett ändamålsenligt sätt framöver. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 71,36 % 70 % 70 % 2025 elektronisk a inköp Andel 80 % 42 % 82 % 82 % 2025 prioriterade Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 66(92) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor avtal där uppföljning genomförts Analys Siffran är preliminär, det slutgiltiga resultatet är klart först i början av nästa år. Vi lägger till en analys då om vi inte når målet, ligger väldigt nära nu. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stadsdelsnämnderna ska i samråd med socialnämnden pröva 2025-01-01 2025-12-31 möjligheten att etablera ledsagning i egen regi i alla stadsdelsområden Analys Socialnämnden har följt upp frågan och kan konstatera att ledsagning i egen regi under 2025 finns etablerad i alla stadsdelsområden. Besluten om ledsagarservice/ledsagning verkställs fortsatt till största delen av en privat utförare (76 procent 2024). Nämndmål: 3.5.1 Nämnden har en hög krishanteringsförmåga och bidrar till stadens civila beredskap Uppfylls helt Beskrivning Nämnden bidrar i arbetet med att utveckla en sammanhållen beredskap för fredstida kriser och höjd beredskap, både inom nämnden och inom ramen för en stadsövergripande samverkan. För att genomföra detta ska nämnden leda och delta i arbetet inom stadens sektorsorganisation för civil beredskap. Nämndens informationssäkerhetsarbete bedrivs inom tre områden; organisatorisk säkerhet, IT-säkerhet och fysisk säkerhet och utgår från gällande riktlinjer och anvisningar. Förväntat resultat • Fortsatt arbete med risk- och sårbarhetsanalyser och kontinuitetshöjande åtgärder bidrar till en stärkt beredskapsförmåga • Nämnden fortsätter utveckla krisledningsplanering och krigsorganisation samt genomför krisledningsövningar • Nämnden har en god beredskap för att upprätthålla samhällsviktig verksamhet oavsett störning • Nämnden bedriver ett systematiskt informationssäkerhetsarbete för att skapa det skydd och den goda informationskvalitet som verksamheten behöver för att utföra sitt uppdrag. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 67(92) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 % 100 % 2025 uppdaterad e kontinuitets planer Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Medarbetare genomgår årligen den obligatoriska e-utbildningen om 2025-01-01 2025-12-31 dataskydd. Analys Information om den obligatoriska e-utbildningen har kommunicerats via APT, samt utbildningsinsatser från nämndens informationssäkerhetssamordnare. Antalet genomförda utbildningar ligger i linje med förra årets resultat, som publiceras i nämndens GDPR-årsrapport. En utmaning vad gäller besvarande är att många av nämndens medarbetare inte använder datorer i sitt dagliga arbete. Medarbetare genomgår årligen den obligatoriska e-utbildningen om 2025-01-01 2025-12-31 informationssäkerhet. Analys Information om utbildningen har kommunicerats via APT och utbildningsinsatser från nämndens informationssäkerhetssamordnare. Antalet genomförda utbildningar ligger i linje med förra årets resultat, som publiceras i nämndens GDPR-årsrapport. Utmaning vad gäller genomförandet av utbildningen är att många av nämndens medarbetare inte använder datorer i det dagliga arbetet. Nämnden ska delta i arbetet inom stadens sektorsorganisation för 2025-01-01 2025-12-31 civil beredskap samt fortsätta vidta förmågehöjande åtgärder inom måltidsberedskap. Analys Under året har sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalyser och beredskapsplaner färdigställts i samtliga beredskapssektorer. Åtgärder inom måltidsberedskap har genomförts, både kunskapshöjande genom utbildning och övning samt uppbyggnad av lager med målet att verksamheter som tillhandahåller måltider ska ha en veckas beredskap. Nämnden ska fortsätta öka beredskapsförmågan, exempelvis 2024-10-24 2025-12-31 genom att analysera och hantera risker- och sårbarheter samt genom krisledningsplanering, kontinuitetshantering, krigsorganisation samt årliga, obligatoriska krisledningsövningar Analys Nämndens krisledning har deltagit i den stadsövergripande övningen STADSÖ25. En revidering av nämndens krisledningsplanen har genomförts under året. Beredskapshöjande åtgärder som togs fram i förra årets risk- och sårbarhetsanalys har genomförts. Nämnden har prioriterat att påbörja implementering av beredskapsarbetet i ordinarie arbete med att planera, följa upp och utveckla verksamheterna. Samtliga nämndens verksamheter har under året arbetat med att uppdatera sina kontinuitetsplaner. Nämnden ska fortsätta öka kunskap om systematiskt 2025-01-01 2025-12-31 informationssäkerhetsarbete Analys Nämndens informationssamordnare har under året genomfört utbildningsinsatser till alla chefer och de flesta medarbetarna. Utbildningsinsatserna har skett inom ramen för arkiv- och informationshantering. Rutin om Säkra meddelanden har tagits fram och tillgängliggjorts för medarbetare via intranätet. Upprätta och årligen uppdatera registerförteckning i Draftit Privacy 2025-01-01 2025-12-31 records Analys Nämnden har upprättat en registerförteckning under 2025, och planerar att följa upp den under 2026. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 68(92) Nämndmål: 3.5.2 Nämnden bidrar till att stadens upphandlingar och inköp främjar kvalitet, kostnadseffektivitet och hållbarhet Uppfylls helt Beskrivning Nämndens upphandlingar leder till inköp av varor och tjänster som kännetecknas av hög kvalitet till ekonomiskt fördelaktiga villkor och att verksamheterna bedrivs på ett långsiktigt hållbart sätt. Nämnden arbetar med aktiv avtalsuppföljning för att motverka välfärdsbrott och främja en sund konkurrens mellan seriösa företag. Nämnden ska säkerställa en god beredskap i upphandlade verksamheter. Förväntat resultat • Upphandlade verksamheter bedrivs kunskapsbaserat, med hög kvalitet och på ett långsiktigt hållbart sätt • Socialnämnden ställer sociala och miljömässiga krav i sina upphandlingar. • Socialnämnden ställer krav på god beredskap i upphandlade verksamheter. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse För att säkerställa att de ideella aktörerna får goda och stabila 2025-01-01 2025-12-31 förutsättningar att verka i Stockholm ska stöden utvecklas och socialnämndens riktlinjer för bidrag till ideella föreningar ska revideras. I arbetet med att revidera riktlinjerna ska den nya socialtjänstlagen tas i beaktan. Analys De reviderade riktlinjerna har beslutats i nämnd med dnr. 2025/779 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på utfall av kommunfullmäktiges aktivitet och underliggande nämndmål, samt nämndens ordinarie uppdrag. Beskrivningen av arbetet med budgetuppdrag redovisas under respektive aktivitet. Nämndmål: 3.6.1 Stockholmare är trygga och säkra i staden Under året har nämnden bidragit till arbetet för en tryggare stad, bland annat genom att delta i det regionala arbetet mot de öppna drogscenerna, utveckla fältassistenternas arbete och stärka Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 69(92) samverkan med olika aktörer i arbetet för att motarbeta kriminalitet och ge stöd till de som vill lämna kriminalitet. Arbetet mot våldsbejakande extremism och välfärdsbrott har också fortsatt under året. Socialt preventivt och uppsökande arbete Under året har socialnämnden haft ett fokus på öppna drogscener med social problematik. Socialnämnden har varit representant i arbetsgruppen för det förstärkta regionala arbetet mot de öppna drogscenerna och länsövergripande kunskapshöjande seminarium har anordnats tillsammans med SSR (Samverkan Stockholmsregionen). Under året har även ett samarbete med trafiknämnden inletts där även Södermalm, Norra innerstan samt Kungsholmens stadsdelsnämnder involverats. Fokus för samarbetet har varit att öka tryggheten, minska brottsutsattheten och brottsligheten på de öppna drogscener i staden som är relaterade till en social problembild. Arbetet syftar till att involvera brukare som utsätts för våld och otrygghet på platserna samt kartlägga deras utsatthet och sedan ge förslag på åtgärder. Socialnämnden deltar i regionalt brottsförebyggande nätverket som Länsstyrelsen i Stockholm är sammankallande till. Vidare deltar nämnden i nätverk relaterat till samverkansöverenskommelsen med polisen och bidrar med kompetens om socialtjänstens verksamhetsområde och brottsförebyggande arbete. Utöver det erbjuder nämnden stöd vid frågor relaterade till socialtjänstens område till stadsdelsnämnderna i arbetet med att ta fram lokala strategiska lägesbilder samt orsaksanalyser och åtgärdsplaner. Socialnämndens uppsökande verksamheter tilldelades i år priset Framsteget för sitt arbete med Crew Resource Management (CRM). Verksamheterna har sökt utanför sin profession och funnit en metod som ursprungligen är framtagen för flygbranschen. Genom CRM integreras nu säkerhetsarbetet i det sociala arbetet. För att stödja stadsdelsnämnderna att utveckla fältassistenternas arbete och säkerställa ett tryggt och kvalitativt uppsökande arbete även i högriskmiljöer, har socialnämnden tidigare erbjudit en grundkurs i CRM för chefer. Under hösten har alla fältassistenter i staden fått grundutbildning i CRM. Stadsdelsnämnderna har också utbildat egna CRM-coacher, som tillsammans med coacher från Ungdomsjouren ska ansvara för att metoden införs under nästa år. Vid Valborg, skolavslutningar, Kulturfestivalen och andra större ungdomsevenemang har fältassistenternas uppsökande arbete samordnats i hela staden. Syftet är att agera enhetligt och utifrån gemensamma riktlinjer när många ungdomar dricker alkohol. Socialnämnden har tillsammans med Maria Ungdom tagit fram en kort digital utbildning om hur man tar hand om unga som är alkohol- eller drogförgiftade. Utbildningen ska stärka medarbetarnas kunskap inför dessa tillfällen och ingår numera också i den årliga introduktionsutbildningen för nya fältassistenter. Socialnämndens uppsökande verksamheter har beredskap att komplettera och förstärka stadsdelsnämnderna arbete vid särskilda händelser och vid behov då riskmiljöer eskalerat. Ungdomsjouren har under året genomfört såväl omfattande som kortare förstärkningsuppdrag i fyra stadsdelsnämnder (Skärholmen, Bromma, Hässelby-Vällingby och Hägersten-Älvsjö), Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 70(92) huvudsakligen med fokus på att motverka rekrytering till kriminalitet och stärka fältarbetet i riskmiljöer. De har även gjort riktade insatser vid större högtider och ungdomsevenemang, bistått stadsdelsnämnder i kartläggningar och arbetat förebyggande inför fester och i områden med risk för ordningsstörningar. Även uppsökarteamet har haft fyra förstärkningsuppdrag under året; i Skärholmen, Hässelby-Vällingby och Farsta stadsdelsnämnder. De har även förstärkt genom trygghetsskapande arbete i Hjorthagen i samband med öppnandet av det nya boendet. Ungdomsjouren har, under året, närvarat vid 133 av 136 förfrågningar från polis, inom ramen för MUMIN-samarbetet. Prioriteringen av förhör som främjar tidig upptäckt av substansbruk är väl förankrad i verksamheten. Ungdomsjouren har arbetat för att öka och sprida användningen av MUMIN-modellen i samverkan med polisen, stadsdelsnämnderna, Region Stockholm och Länsstyrelsen. Ungdomsjouren har under arbetat i 592 ärenden, varav 222 kvinnor och 370 män, under året. Arbete för att motarbeta kriminalitet och ge stöd till de som vill lämna kriminalitet Nämnden har deltagit i de arbetsgrupper och seminarier som finns regionalt utifrån arbetet inom Regionalt Operativt Center/Barn i organiserad Brottslighet (ROC/BOB), och som leds av SSR (Samverkan Stockholmsregionen) och Länsstyrelsen i Stockholm. Socialnämnden deltar fortsatt i arbetsgruppen barn i organiserad brottslighet (BOB och regionalt operativt center (ROC) inom ramen för SSR Trygg. Under året har arbetet pågått för att likställa de lokala BOB-råden i staden. Polisen på lokalnivå är sammankallande och det kvarstår utmaning med att hitta en harmoniserad struktur över Stockholms stad och tillhörande lokalpolisområden. Förslag är framtaget där de lokala BOB-råden ingår i strukturen för de lokala samverkansöverenskommelserna men fortsatt dialog med polisen är behövlig. För att möta behov av ökad kunskap och förståelse mellan polis och socialtjänst vad gäller uppdrag, mandat och arbetssätt har nämnden i samverkan med Länsstyrelsen tagit fram en serie korta utbildningsfilmer. Filmerna belyser socialtjänstens arbete och ansvar och riktar sig till anställda inom polismyndigheten. Socialnämnden deltar regelbundet i ett storstadssamarbete mellan Göteborg, Malmö och Stockholm där syftet är att utveckla det kommunöverskridande samarbetet för avhopparplaceringar där det psykosociala stödet ska erbjudas i kommunal regi. Utmaningar med att få till placeringar av lämpliga kandidater har identifierats och en fortsatt dialog med polisen pågår. En förlängning av avtalet har genomförts. Stockholms stad har som en utvald referenskommun deltagit i nätverk med Socialstyrelsen och polisen med fokus på metod- och utvecklingsarbete och framtagandet av nationella kunskapsstöd för avhopparverksamhet. Socialstyrelsen driver ett pilotprojekt om standardiserade bedömningsinstrument för målgruppen där staden deltar. Utbildning av bedömningsinstrumenten kommer att ske och därefter utvärderas. Stadens sociala insatsgrupper samordnas fortsatt av socialnämnden. Revideringen av Stockholm stads vägledning för SIG unga är i sitt slutskede och därefter ska en implementering ske i form av en utbildningssatsning tillsammans med BRÅ och Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 71(92) Socialstyrelsen, där även samverkansaktörer som polis, barn och ungdomspsykiatrin (BUP) och utbildningsnämnden bjuds in. Samarbetet med BUP:s enhet allvarligt normbrytande beteende (BUP ANB) samordnas av nämnden. Arbete fortlöper för att öka stadsdelsnämndernas kännedom om och användande av BUP ANB. Socialnämnden har under året erbjudit stadsdelsnämnderna kostnadsfri extern handledning med rättsmedicinsk och psykiatrisk specialistkompetens. Handledningen kan nyttjas vid särskilt komplexa ärenden gällande barn och unga med normbrytande beteende. Genom socialrådgivningen erbjuder socialnämnden råd och vägledning till personer som befinner sig i eller vill lämna en kriminell livsstil och deras anhöriga. Under året har rådgivningen tagit emot 36 samtal som rör ämnet, vilket är en minskning jämfört med föregående år då antalet samtal var 93. I mitten av februari fattades beslut om att även öppna upp socialrådgivningens chatt på jourtid. Under året har tre chattar handlat om ämnet kriminalitet. Inom ramen för samverkansavtalet ROC ska socialjouren ta emot information och orosanmälningar från polis gällande ungdomar, med tillhörighet i hela länet, som befinner sig i gängkriminalitet, för att snabbt säkerställa att informationen kommer rätt socialtjänst tillhanda. Avtalet innebär också en snabbare kontaktväg för socialtjänsten till polis och vice versa, där socialjouren snabbt ska kunna ta del av polisen riskbedömningar. Under året har polis inom ramen för samverkansavtalet kontaktat socialjouren vid sju tillfällen för att överföra oro till annan kommun. Under året har 14 nya ärenden aktualiserats inom nämndens avhopparverksamhet. Totalt har 34 ärenden varit aktuella för utredning och insatser. Av de 12 ärenden som avslutats under året är det fyra som avslutats för att insatserna fullföljts. Avhopparverksamheten har under året fortsatt samverkansarbetet med, bland annat, polisens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet (BOPS) och Jobbtorg för att stärka de etablerade arbetssätten. Socialnämnden, rättspsykiatrin inom Region Stockholm och polisens BOPS har påbörjat ett projekt med syfte att klienter som är aktuella inom avhopparverksamheten i Stockholms stad vid behov ska ha en väg in till psykiatrisk vård. Vården utgår från regionens rättspsykiatriska enhet. Projektet ska pågå i tre år. Arbete mot våldsbejakande extremism Tidigare framtaget utbildningsstöd avseende våldsbejakande extremism (VBE) har presenterats och spridits till samtliga VBE-samordnare i staden och stöd för implementering av utbildningsstödet på stadsdelsnämnderna har erbjudits utifrån behov. Nämndens VBE- samordnare representerar socialtjänsten i Stockholms stad i olika sammanhang där erfarenhetsutbyte och kompetensutveckling erbjuds med koppling till VBE, såsom olika nätverk som leds av Center mot våldsbejakande extremism (CVE) och inom Nordic Safe Cities. Fortsatt stöd i att integrera VBE i socialtjänstens linjearbete har erbjudits stadsdelsnämnderna både i frågor kopplat till arbetssätt och metoder samt i avidentifierade individärenden samt fortsatt stöd i kontakten med polisens Reddexfunktion. För att reducera extremism och förbygga skolattacker har nämnden samverkat med Polismyndigheten och Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 72(92) Säkerhetspolisen. Utifrån inrapporterade händelser gör nämnden bedömningen att det finns ett fortsatt behov av kompetenshöjande åtgärder om VBE i staden med fokus på ensamagerande våldsverkare, hybridiseringen inom VBE och skolattacker. Pågående aktiviteter i handlingsplanen i arbetet mot VBE är att undersöka likheter och skillnader i våldsmekanismer samt behov av stödinsatser mellan VBE och andra målgrupper såsom offer för människohandel, personer i kriminalitet och personer utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och våld i nära relationer. Syftet är hitta synergieffekter och gemensamma prioriteringar i det förebyggande arbetet. Arbete mot välfärdsbrottslighet Under ledning av kommunstyrelsen deltar socialnämnden i ett arbete för att motverka välfärdsbrott i staden genom effektiva och precisa kontroller. Detta sker dels i nämndens arbete med upphandling och bidragsgivning, dels i nämndens tillståndsgivning och tillsyn av serveringstillstånd och tobaksvaror. Särskilt fokus har riktats mot uppföljning av HVB- verksamheten under årets början. Det finns en beslutad treårig uppföljningsplan som säkerställer att samtliga avtalsområden inom sociala tjänster följs upp med regelbundenhet enligt kommunallagens och stadens krav på uppföljning av privata verksamheter. Den ekonomiska uppföljningen sker genom att nämnden följer framtagen metod där dels slagningar i olika system görs för att bedöma leverantörens ekonomiska situation men även kontroller av personer i ledningen genomförs. När nämnden får signaler om att allt inte står rätt till med någon leverantör initieras en fördjupad uppföljning. Alla avvikelser som framkommer vid avtalsförvaltning dokumenteras för vidare utredning av eventuella avtals- eller välfärdsbrott. Under året har nämndens tillståndsverksamhet fortsatt arbetet med uppdraget Gemensam tillsyn (tidigare projektet Gemensam tillsyn) som leds av kommunstyrelsen. Socialnämnden deltar i det operativa arbetet och i styrningen av uppdraget. Under året har 250 gemensamma tillsynsbesök genomförts vid 40 tillfällen. Bland resultaten märks att olovlig alkoholförsäljning har upptäckt och alkohol omhändertagits, att felaktigt hanterat livsmedel upptäckts och hanterats, stängning av olovlig klubbverksamhet, att olovligt utnyttjad mark upptäckts, att flertalet personer som inte har rätt att vistas i landet upptäckts och omhändertagits, efterlysta personer har omhändertagits och bidragsfusk uppdagats och anmälts till behöriga instanser. Nämnden deltar även i arbetet med att ta fram en gemensam plattform för att underlätta delningen av (icke sekretessbelagd) information mellan olika nämnder. Gemensam tillsyn tilldelades Framsteget, Stockholms stads pris för att främja nytänkande, förnyelse och innovation, år 2025. Arbetet med att stötta stadsdelsnämnderna i frågor som rör felaktiga utbetalningar inom personlig assistans har fortsatt under året. Bland annat har ett digitalt seminarium hållits för stadens biståndshandläggare och chefer om riskprofilen för personlig assistans. En utvidgad arbetsgrupp för att motverka välfärdsbrott inom personlig assistans har startats tillsammans med stadsdelsnämndernas utvalda representanter. För att förebygga och upptäcka välfärdsbrott har nämnden under året utbildat medarbetare Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 73(92) inom socialnämnden och stadsdelsnämnder, samverkat med stadsdelsnämnder om arbetssätt samt tagit fram anpassade rutiner. Exempel på detta är att administrativ personal genomför kontroll av vårdfakturor för att säkerställa att dessa är korrekta. Nämnden har handläggare som arbetar med felaktiga utbetalningar för att upptäcka när felaktigheter har uppstått. Alla beslut om ekonomiskt bistånd som ska betalas ut blir granskade och kontrollerade i två steg. Utifrån rådande terrorhotnivå har socialnämnden under året fortsatt arbeta med säkerhetshöjande åtgärder i nämndens verksamheter, både fysisk säkerhet och utbildningsinsatser. Sedan 2023 har medarbetare som arbetar med uppsökande arbete, på boenden och i receptioner och/eller gör hembesök erbjudits utbildning i har de ska agera i en situation med pågående dödligt våld (PDV). Nämndmål: 3.6.1 Stockholmare är trygga och säkra i staden Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden bidrar genom stöd till stadsdelsnämnderna och genom egna verksamheter till en tryggare stad så att kvinnor och män samt barn och unga är trygga och säkra. Förväntat resultat • Socialnämnden bidrar till ändamålsenlig och effektiv verksamhet genom utvecklad samordning och styrning av insatser riktade till stadsdelsnämnderna. • Socialnämnden bidrar till att minska inflödet av unga i kriminalitet och att fler unga vågar anmäla och vittna. • Socialnämnden ger medarbetare och chefer i stadsdelsnämnderna stöd i arbetet mot våldsbejakande extremism. • Stadsdelsnämnderna får stöd av socialnämnden i socialtjänstfrågor i det lokala trygghets- och brottsförebyggande arbetet. • Socialnämnden är drivande i stadens arbete med avhoppare och mot våldsbejakande extremism och kriminalitet. • Socialnämnden bidrar till att motverka brottslighet i krogmiljöer och på försäljningsställen Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Socialnämnden ska i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall 2024-01-01 2025-12-31 AB göra ytterligare analyser av mängden droger som finns i Stockholms avloppsvatten. Socialnämnden ska stödja stadsdelsnämnderna i utvecklingen av 2025-01-01 2025-12-31 fältassistenternas arbete. Socialnämnden ska tillsammans med Region Stockholm arbeta 2024-01-01 2025-12-31 aktivt för att utveckla en smidig och snabb samverkan gällande Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 74(92) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse individer i målgruppen för Trefas, med målet att få fler individer att påbörja och fullfölja en avhopparprocess. Analys Under året har socialnämnden tillsammans med Region Stockholm och Polismyndigheten påbörjat ett projekt, vilket beskrivs mer under mål 3.6.1. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet har uppfyllts under året. Bedömningen grundas på utfall av kommunfullmäktiges aktiviteter och underliggande nämndmål, samt nämndens ordinarie uppdrag. Beskrivningen av arbetet med budgetuppdrag redovisas under respektive aktivitet. Nämndmål: 3.7.1 Nämndens verksamheter bidrar till en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Arbetet med mänskliga rättigheter (MR) har fortsatt att stärkas under året, vilket beskrivs närmare nedan. Nämnden arbetar bland annat med att stärka barns rättigheter och delaktighet i socialtjänsten i staden, utbilda i romsk inkludering samt utifrån stadens program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Internationellt arbete Nämnden tar regelbundet emot studiebesök och utbyter erfarenheter med andra europeiska städer inom Eurocities arbetsgrupper, European Social Network (ESN) och nätverket Nordic Homelessness Alliance. Under året har nämnden bland annat medverkat i att ta emot besök från Armenien, Finland, Japan, Indien, Island, Kenya, Singapore, Sydkorea och USA. Nämnden undersöker och bevakar de möjligheter som erbjuds inom EU:s fonder och program och fortsätter att stärka sitt arbete att aktivt söka extern finansiering som kan bidra till social hållbarhet. Under året har nämnden beviljats medel för ett treårigt ESF-projekt för kompetensutveckling, vilket har beskrivits under mål 1.3.1. Arbete för att stärka demokratin och tillgodose de mänskliga rättigheterna Nämnden arbetar i enlighet med stadens program för mänskliga rättigheter och arbetet utgår från programmets tre fokusområden: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande Dessa fokusområden går till stor del hand i hand med intentionerna i den nya socialtjänstlagen, som bland annat syftar till att socialtjänsten ska vara kunskapsbaserad, arbeta förebyggande, bli mer lätt tillgänglig samt främja jämlika och jämställda Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 75(92) levnadsvillkor. Tillsammans med två stadsdelsnämnder har nämnden deltagit i SKR:s workshopserie ”Jämställd och jämlik socialtjänst”, som syftar till att ge stöd till kommunerna i att integrera ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv i omställningen till den nya lagen. Nämnden stöttar också stadsdelsnämnderna i arbetet med en jämställd och jämlik omställning. Ett internt MR- och kvalitetsnätverk inom nämnden har startats under året för att främja erfarenhetsutbyte, utveckla arbetssätt och metoder samt att utgöra ett stöd i omhändertagandet av de kommande handlingsplanerna tillhörande MR-programmet. Här följer exempel på positiva förflyttningar inom MR-området som skett inom nämndens verksamheter, eller i nämndens arbete med stöd på stadsövergripande nivå inom socialtjänsten: • Inom myndighetsutövning för personer som lever i hemlöshet har så kallade besökskort tagits fram tillsammans med brukarorganisationer. Besökskorten syftar till att ge klienten stöd i att kunna förbereda sig inför möten och stärka personens delaktighet i mötet. • Arbetet med den stadsövergripande analysen av utvecklingen av barn och ungas psykiska ohälsa har fortsatt under året, vilket har beskrivits under mål 1.3. Resultaten av de analyser och fokusgrupper som genomförts visar bland annat att socioekonomiska faktorer påverkar den psykiska hälsan. Fokusgrupperna visar att unga har kunskap om psykisk (o)hälsa och är medvetna om vad de skulle må bra av, men skillnader i livsvillkor påverkar möjligheter till återhämtning. Det har även framkommit i fokusgrupperna att det finns skillnader mellan hur killar och tjejer ser på sin psykiska hälsa och hur man uttrycker känslor. • Nämndens arbete med Islandsmodellen, som beskrivits under mål 1.3.4, innebär att barn som är utsatta för våld fångas upp tidigt och i större mån får möjlighet att komma till tals. Vid uppföljningar av individärenden och vid samverkansmöten med stadsdelsnämnderna har nämnden, under året, fått återkoppling om att socialjourens dokumentation av barnets situation vid akuta våldshändelser haft en stor betydelse för barnets fortsatta delaktighet i utredningsprocessen. • Personer med funktionsnedsättning och psykisk ohälsa har många gånger sämre hälsa än övrig befolkning. Det har även i studier framkommit att dessa målgrupper inte tar del av sjukvård i samma utsträckning som övrig befolkning. Som en del i att främja en jämlik hälsa för dessa målgrupper har nämnden anordnat föreläsningar kring bland annat diabetes, benskörhet till följd av medicinering samt komplexa beteendesvårigheter. Arbete för barns rättigheter och delaktighet En kartläggning har genomförts gällande vilket anhörigstöd stadsdelsnämnderna har som är direkt riktade till barn. Kartläggningen visar på ett behov att förstärka detta stöd vilket bedöms kommer ske genom breddinförande av insatser utan behovsprövning till målgruppen. Genom nämndens barnrättssamordnarnätverk uppmärksammas de skärpta kraven i nya socialtjänstlagen gällande barns delaktighet och rätt till information. Barnrättssamordnarnätverket har identifierat tre områden som är särskilt viktiga att beakta i arbetet med barnrätt och nya socialtjänstlagen, ledning och styrning, kunskapsrelaterade Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 76(92) behov och information till grupper av barn. Barnkonsekvensanalyser är genomförda med anledning av förslaget till första linjens socialtjänst och insatser utan behovsprövning. Nämnden har genomfört en kunskapshöjande halvdag för familjebehandlare och socialsekreterare på stadsdelsnämnderna med fokus på stadens granskning av öppenvården för barn och unga samt aktuell forskning gällande barns delaktighet kopplat till barnskydd. Nämnden har även medverkat i planering och genomförande av en stadsgemensam barnrättsvecka med syfte att öka kunskapen om barnkonventionen och vad en innebär i praktiken för barns rättigheter. Romsk inkludering Socialnämnden fortsätter att arbeta i enlighet med stadens strategi för romsk inkludering, bland annat genom brobyggarverksamheten och utbildningssatsningar för medarbetare. Projektet ”Utveckla ömsesidiga broar mellan romer och socialtjänsten” som genomförs i samverkan med Enskede-Årsta-Vantörs-, Skarpnäcks- och Farsta stadsdelsnämnd pågår och Brobyggarna arbetar med att vara synliga i stadsdelsnämndernas verksamheter och med tematräffar för att möta målgruppen och vägleda i kontakten med socialtjänsten. Projektets podd släpps en gång i månaden. Med stöd av statsbidrag från länsstyrelsen är en ny utbildning som utgår från Socialstyrelsens material ”I bemötandet tar framtiden form” framtagen och har genomförts under hösten. Materialet belyser romsk inkludering, minoritetslagstiftning och bemötande av målgruppen och riktar sig till medarbetare inom socialtjänsten. Socialnämnden har under perioden sökt statsbidrag från Länsstyrelsen och beviljats medel för att göra en fördjupad utbildning med särskilt fokus på kvinnor och barns rätt som kommer att planeras under hösten och genomföras till vårterminen 2026. Programmet för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning Nämndens råd för funktionshinderfrågor har varit involverat i strategiska utvecklingsfrågor för att säkerställa att mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning tillgodoses. I verksamhetsplan 2025 har socialnämnden, i samarbete med funktionshinderrådet, tagit fram tre aktiviteter som syftar till att förbättra tillgängligheten och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning. Arbetet har genomförts enligt plan och syftar till att öka tillgängligheten och delaktigheten för personer med funktionsnedsättning i stadens verksamheter. Staden har utsetts som modellkommun inom funktionshinderspolitiken. I det arbete som planeras inom ramen för detta kommer målgruppen, deras anhöriga och intresseorganisationer att involveras aktivt, och barn och ungas rättigheter ska stå i centrum för hela processen. Uppdraget som modellkommun och nämndens arbete utifrån programmet för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning beskrivs även under mål 1.3. Agenda 2030 Socialnämnden har samverkan med andra nämnder kring bland annat det gemensamma målansvaret med arbetsmarknadsnämnden kring mål 1. Ingen fattigdom, samt med idrottsnämnden kring mål 3. God hälsa och välbefinnande. Arbetet har skett bland annat genom deltagande i stadsövergripande nätverk, samverkan med andra nämnder samt att låta hållbarhetsperspektivet integreras i ordinarie arbete och bli en naturlig del av utvecklingen Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 77(92) framåt. Nämnden har på flera sätt arbetat för att stärka fysisk och psykisk hälsa i olika målgrupper, ofta i samverkan med andra nämnder och övriga aktörer. Bland annat har brukare i stadens socialpsykiatri- och LSS-verksamheter fått individuella hälso- och sjukvårdsinsatser för att förebygga ohälsa. Även arbete för barns och ungas psykiska hälsa har pågått under året, i samverkan med andra aktörer. Detta arbete beskrivs utförligare under mål 1.3. Under mål 1.5 beskrivs nämndens arbete utifrån Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Under en månad, mellan Suicidpreventiva dagen 10 september och Världsdagen för mental hälsa 10 oktober, uppmärksammades psykisk hälsa och suicidprevention genom föreläsningar och information, internt inom staden såväl som externt. Utöver att höja kunskapen om psykisk hälsa och suicidprevention var syftet att öka kännedom om verksamheter och möjligheter till stöd som finns på området, både i stadens regi och hos andra aktörer som civilsamhället. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna utarbeta en långsiktig planering för delaktighet, inflytande och samråd i staden avseende de nationella minoriteterna Analys Nämnden har deltagit i arbetet. Kommunstyrelsen ska i samråd med kulturnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 socialnämnden och utbildningsnämnden ta fram en utbildning för stadens anställda i hbtqi-frågor Analys Nämnden har deltagit i en referensgrupp för framtagande av utbildningen. Nämndmål: 3.7.1 Nämndens verksamheter bidrar till en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Beskrivning Socialnämnden bidrar genom stöd till stadsdelsnämnderna och genom egna verksamheter till ett Stockholm som är öppet, jämställt, demokratiskt och som samarbetar internationellt. Förväntat resultat • Nationella minoriteters rättigheter stärks genom ökad kunskap och nya arbetssätt • Personer med funktionsnedsättning ska kunna vara fullt delaktiga i alla delar i samhället. • Ett funktionshinderperspektiv, ett barnrättsperspektiv, ett jämställdhetsperspektiv och ett HBTQI-perspektiv ska integreras i alla nämndens verksamheter. • Nämnden ska verka för genomförandet av Agenda 2030:s mål om ingen fattigdom och målet om god hälsa och välbefinnande. • Det demokratiska inflytandet ska öka och nämnden ska tidigt fånga upp synpunkter samt Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 78(92) öka deltagande från underrepresenterade grupper. • Nämnden ska stärka det internationella arbetet genom ett ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte med andra städer och med europeiska organisationer. Analys Nämnden bedömer att nämndmålet har uppfyllts under året. Arbetet med målet beskrivs under kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Information ska ges till nyanlända så att de inte exploateras. 2025-01-01 2025-12-31 Berörda verksamheter ska beakta att hbtqi-personer som tvingats fly är en extra utsatt grupp. Analys Nämndens verksamheter som möter nyanlända informerar målgruppen om grundläggande rättigheter och där ingår bland annat temainformation om hbtqi-rättigheter och information om risk för exploatering på arbetsmarknaden. Berörda verksamheter beaktar och har god kunskap om människohandel, prostitution, exploatering på arbetsmarknaden samt nyanlända hbtqi-personers, kvinnor och barns särskilda sårbarhet. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 79(92) Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Intäkts- och Förändring 2025 Avvikelse mot kostnadsslag, Utfall 2024 Utfall 2025 Budget 2025 jmf 2024 budget* mnkr Avgifter -78,3 -87,3 9,0 -86,6 0,7 Hyresintäkter mm -45,5 -51,2 5,8 -49,2 2,0 Intäkter bidrag -189,9 -91,5 -98,4 -52,4 39,1 Försäljning -227,2 -241,6 14,4 -270,3 -28,7 Övriga intäkter -6,7 -1,1 -5,6 -5,1 -4,0 Försäljn explo, reavinst -0,1 0,0 -0,1 0,0 0,0 Finansiella intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa intäkter -547,8 -472,8 -75,0 -463,6 9,2 Personalkostnader 843,6 877,4 33,8 915,3 37,9 Köp av verksamhet 202,9 191,3 -11,6 182,5 -8,8 Lokalkostnader inkl hyror 279,1 257,2 -21,9 253,5 -3,7 Bidrag 474,9 482,8 7,9 479,6 -3,2 Övriga kostnader 187,7 179,1 -8,5 171,5 -7,6 Försäljomk explo, reaförl 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kapitalkostnader 5,7 4,6 -1,1 4,4 -0,2 Finansiella kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa kostnader 1 993,9 1 992,4 -1,5 2 006,8 14,4 Netto 1 446,2 1 519,6 73,5 1 543,2 23,6 *Avvikelse före prognos budgetjustering 3,2 mnkr och resultatöverföring -0,7 mnkr Tabellen ovan visar intäkts- och kostnadsförändringen 2025 jämfört med 2024 per intäkts- och kostnadsslag samt utfall jämfört med budget 2025 per intäkts- och kostnadsslag Intäkts- och kostnadsutveckling 2025 jämfört med 2024 Intäkter Nämndens intäkter 2025 har totalt minskat med 75,0 mnkr jämfört med 2024. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 80(92) Intäkterna för taxor och avgifter har ökat med 9,0 mnkr och beror på ökade tillsynsintäkter på grund av höjd avgift för tillsyn och tillståndsgivning 2025. Hyresintäkter har ökat med 5,8 mnkr främst på grund av ökad hyresfakturering för folkbokförda ukrainare. Bidragsintäkterna har minskat med 98,4 mnkr. Det avser främst minskad ersättning från Migrationsverket avseende tomgångshyror och folkbokförda ukrainare. Generalschablonen från Migrationsverket betalas ut till staden centralt. Intäkter för sociala investeringar har minskat och avser främst intensifierad utredning hemmiljö söderort (avslutades årsskiftet 2024/2025), skolsociala team plus samt skolsamordnare för barn och unga (avslutades halvårsskiftet 2025). Försäljningsintäkterna har ökat med 14,4 mnkr. Det beror främst på ökade intäkter för nya verksamheter, bland annat Hjorthagens boende och HVB för barn och unga. Övriga intäkter har minskat med 5,6 mnkr och beror främst på att nämndens kostnader för sociala system från och med 2025 ersätts med budgetjustering. Kostnader Nämndens kostnader 2025 har totalt minskat med 1,5 mnkr jämfört med 2024. Personalkostnaderna har ökat med 33,8 mnkr, motsvarande 4,0 procent. Ökningen förklaras främst av årets lönerörelse samt ökade kostnader till följd av uppstart av nya verksamheter. Personalomkostnadspålägget har samtidigt minskat 5,4 procentenheter 2025 jämfört med 2024 (från 46,4% till 41,0%). Kostnaderna för köp av verksamhet har minskat med 11,6 mnkr, vilket beror på minskade kostnader för utomlänsplacerade funktionsnedsatta 2025 samt minskade kostnader för avhopparverksamheten inom område hemlöshet. Lokalkostnaderna inklusive hyror har minskat med 21,9 mnkr, motsvarande 7,9 procent. Främsta anledningen är minskade hyreskostnader till följd av avvecklade boenden för nyanlända. Hyreskostnaderna har samtidigt ökat 17,0 mnkr, motsvarande 13,7 procent, och förklaras främst av årets indexreglering av hyresnivåer samt uppstart av nya verksamheter. Kostnaderna för lämnade bidrag har ökat med 7,9 mnkr. Det beror främst på ökade kostnader för bidrag till fler skolsociala team samt sociala insatsgrupper till stadsdelsnämnderna 2025 samt minskade kostnader för försörjningsstöd till nyanlända på grund av minskat mottagande. Övriga kostnader har minskat med 8,5 mnkr. Kostnaderna för sociala investeringar har minskat då de upphört vid årsskiftet och halvårsskiftet och avser främst intensifierad utredning hemmiljö söderort skolsociala team plus samt skolsamordnare för barn och unga. Samtidigt har kostnaderna för utveckling av sociala system och kostnaderna för utbyggnad av LSS-bostäder ökat. Utfall jämfört med budget 2025 Nämndens intäkter för 2025 är totalt 9,2 mnkr högre än budget främst beroende på högre bidragsintäkter än budgeterat. Nämnden har erhållit högre bidragsintäkter än budgeterat, Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 81(92) bland annat avseende kompetensutvecklingssatsningen inom LSS och bidrag för nya socialtjänstlagen. Försäljningsintäkterna är lägre än budget främst beroende på att nya verksamheter nyligen eller ännu inte har startat upp. Nämndens kostnader för 2025 är totalt 14,4 mnkr lägre än budget. Personalkostnaderna är lägre än budget främst beroende på tillfälligt vakanta tjänster till följd av glapp i samband med rekrytering samt försening i uppstart av nya verksamheter. Uppföljning av driftsbudget 2025 per verksamhetsområde Progno Utfal s Resultat- Justerad Avv jmf Avv jmf Verksamhetsområd Bokslu Budge Avvikels l Budget- överförin avvikels progno progno e , mnkr t 2024 t 2025 e 2025 justerin g e s T2 s T2 % g 138, Barn och ungdom 135,7 148,6 3 10,3 10,3 2,4 1,7% Verksamhet för personer med 174, funktionsnedsättning 179,0 170,7 3 -3,6 -3,6 3,8 2,1% Hemlöshet och 359, missbruk 339,8 362,8 4 3,4 3,4 0,9 0,2% Jour- och rådgivande 131, verksamhet 116,3 131,0 1 -0,1 -0,1 1,7 1,2% Insatser mot våld i nära relationer 41,3 44,5 41,3 3,2 3,2 1,5 3,6% 134, Nyanlända 103,9 137,2 9 2,2 2,2 2,2 1,6% Strategi och 164, utveckling 152,1 169,7 2 5,5 5,5 3,1 1,8% Ledning och administration 63,5 68,7 67,5 1,2 3,2 -0,7 3,7 5,8 8,2% Stöd till utomstående 304, organisationer 308,2 301,0 8 -3,8 -3,8 1,4 0,4% Omstrukturering 6,4 9,0 4,0 5,0 5,0 0,4 10,2% 1 1 519, Nämnden totalt 1 446,2 543,2 6 23,6 3,2 -0,7 26,1 23,1 1,5% Nämnden redovisar ett utfall för 2025 som är ett överskott mot budget på 26,1 mnkr efter resultatöverföring på 0,7 mnkr som avser område tillstånd och tillsyn av alkohol och tobak samt efter budgetjustering på 3,2 mnkr avseende kostnader för utveckling av sociala system. Överskott redovisas främst för verksamhetsområde barn och ungdom, hemlöshet och missbruk, strategi och utveckling samt ledning och administration. Underskott redovisas för verksamhetsområde verksamhet för personer med funktionsnedsättning och stöd till utomstående organisationer. Underskotten täcks inom nämndens budgetram. I tertialrapport 2 prognostiserade nämnden totalt ett överskott mot budget på 2,9 mnkr, vilket innebär att utfallet för helåret avviker med 23,1 mnkr mot lämnad prognos. Avvikelsen Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 82(92) motsvarar totalt 1,5 procent. Den största anledningen till avvikelsen mot prognosen i tertialrapport 2 är lägre kostnader på grund av senare uppstart av nya verksamheter än beräknat samt glapp i samband med rekrytering vid tillfälligt vakanta tjänster. Förklaring till de större avvikelserna mot budget redovisas per verksamhetsområde nedan. I kommentarerna nedan uppges tillfälliga vakanser som förklaring till vissa överskott. Med detta avses vakanser som uppstår då en medarbetare slutat och ny medarbetare är på plats. I likhet med stora delar av socialtjänsten så råder det i dagsläget svårigheter att få tag på rätt kompetens, främst vid kortare frånvaro som t ex föräldraledighet. Verksamhet för barn och ungdom +10,3 mnkr Verksamhetsområdet redovisar totalt ett överskott mot budget på 10,3 mnkr. Område HVB barn och unga redovisar ett överskott mot budget på 5,1 mnkr främst på grund av att uppstarten av nya HVB för barn och unga har försenats till följd av svårighet att få tag på lämpliga lokaler för verksamheten. Område öppenvård redovisar ett överskott mot budget på 2,5 mnkr vilket beror på lägre personalkostnader än budgeterat till följd av tillfälligt vakanta tjänster. Jour- och familjehem redovisar ett överskott mot budget på 4,1 mnkr på grund av lägre personalkostnader än budgeterat till följd av tillfälligt vakanta tjänster. Satsningen på beredskap för stöd till jour- och familjehem genererar ett överskott på grund av senare uppstart än beräknat. Eurenii Minne redovisar ett underskott på 1,3 mnkr till följd av låg beläggning och därmed lägre intäkter än budgeterat. Verksamhet för personer med funktionsnedsättning -3,6 mnkr Verksamhetsområdet redovisar totalt ett underskott mot budget på 3,6 mnkr. Antalet utomlänsplacerade funktionshindrade har minskat, vilket innebär att verksamheten redovisar ett överskott mot budget på 4,0 mnkr. Enheten för bedömning- och förmedling redovisar ett överskott på 2,2 mnkr, vilket beror på tillfälligt vakanta tjänster och därmed lägre personalkostnader än budgeterat. Forum Carpe redovisar ett överskott på 0,5 mnkr mot budget, vilket beror på lägre kostnader för utbildningar än budgeterat bland annat till följd av att enheten erhållit stadsbidrag. LSS korttidshem redovisar ett överskott mot budget på 3,3 mnkr vilket beror på bättre beläggning och därmed högre intäkter än budgeterat. Nämndens budget har inte full finansiering för verksamheten LSS-kollo. Kostnaderna överstiger budget med 13,7 mnkr. Underskottet täcks inom nämndens budgetram. Hemlöshet och missbruk +3,4 mnkr Verksamhetsområdet redovisar totalt ett överskott mot budget på 3,4 mnkr. Område boende vuxna redovisar ett överskott på 5,6 mnkr mot budget. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader än budgeterat till följd av tillfälligt vakanta tjänster. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 83(92) Aspuddens akutboende stängdes under våren och personalen tillsattes på andra vakanta tjänster inom område boende vuxna eller avslutades med naturlig avgång. Område hemlöshet redovisar ett underskott på 1,0 mnkr mot budget, vilket beror på att högre kostnader för försörjningsstöd och vård än budgeterat. För entreprenaden Nytida Bergskristallen AB (H-huset) redovisar ett underskott på 1,2 mnkr mot budget, vilket beror på låg beläggning. Jour och rådgivande verksamhet -0,1 mnkr Verksamhetsområdet redovisar totalt ett mindre underskott på 0,1 mnkr mot budget. Familjerådgivningen i egen regi redovisar ett underskott på 2,4 mnkr mot budget. Underskottet beror på att intäkterna inte balanserar verksamhetens kostnader. Familjerådgivningen LOV redovisar ett mindre överskott mot budget på 0,1 mnkr. Område social beredskap redovisar ett överskott på 2,2 mnkr mot budget. Överskottet beror främst på lägre kostnader för försörjningsstöd än budgeterat. Insatser mot våld i nära relationer +3,2 mnkr Verksamhetsområdet redovisar totalt ett överskott mot budget på 3,2 mnkr. Område stöd och skydd redovisar ett överskott mot budget på 3,2 mnkr, vilket bland annat beror på lägre personalkostnader än budgeterat. Nyanlända +2,2 mnkr Verksamhetsområdet redovisar totalt ett överskott mot budget på 2,2 mnkr. Nämnden får inte längre statsbidrag från Migrationsverket för ukrainare som har folkbokfört sig. Ersättningen kommer istället till staden centralt via generalschabloner. Nämnden har fått budgetjustering med 50,0 mnkr för kostnader för nyanlända hos kommunstyrelsen. Verksamheten redovisar ett överskott på 2,2 mnkr mot budget, vilket främst beror på oväntad retroaktiv ersättning från Migrationsverket samt lägre återställningskostnader för avvecklade lokaler. Strategi och utveckling +5,5 mnkr Verksamhetsområdet redovisar totalt ett överskott mot budget på 5,5 mnkr. Överskottet beror på lägre personalkostnader än budgeterat på grund av tillfälligt vakanta tjänster främst till följd av glapp och försening i samband med rekryteringar. Ledning och administration +3,7 mnkr Verksamhetsområdet redovisar totalt ett överskott mot budget på 3,7 mnkr, efter resultatöverföring på 0,7 mnkr som avser område tillstånd och tillsyn av alkohol och tobak samt efter budgetjustering på 3,2 mnkr avseende kostnader för utveckling av sociala system. Kostnaderna för IT-utveckling överskrider budget på 1,6 mnkr. De ökade kostnaderna är kopplat till det nya uppdrag som socialnämnden och äldrenämnden har fått för att samordna socialtjänsten och äldreomsorgens utveckling med stöd av digitalisering. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 84(92) Personalkostnaderna är 1,6 mnkr lägre än budget på grund av tillfälligt vakanta tjänster. Område tillstånd och tillsyn av alkohol och tobak redovisar ett överskott mot budget på 3,7 mnkr efter resultatöverföring. Överskottet hänförs dels till tillfälligt vakanta tjänster men även främst till lägre kostnader för IT-utveckling än budgeterat. Stöd till utomstående organisationer -3,8 mnkr Verksamhetsområdet redovisar totalt ett underskott mot budget på 3,8 mnkr. Underskottet beror främst på att SHIS bostäder erhållit ersättning med 5,2 mnkr för kostnader för avveckling och tomställning av lokaler. Kostnaderna för avveckling hänger samman med minskat mottagande för nyanlända. Dessa kostnader täcks inom nämndens budgetram. Samtidigt redovisas överskott på 1,4 mnkr främst till följd av försening i uppstart av nytt IOP. Omstrukturering +5,0 mnkr Nämndens budget för omstruktureringskostnader och oförutsedda kostnader uppgår till 9,0 mnkr. Utfallet uppgår till 4,0 mnkr, vilket innebär ett överskott mot budget på 5,0 mnkr. Medlen har använts främst för oförutsedda kostnader samt kostnader för avskrivningar och ränta till följd av tidigare års klimatinvesteringar. Jämförelse utfall med lämnad prognos i tertialrapport 2 I tertialrapport 2 prognostiserade nämnden totalt ett överskott mot budget på 2,9 mnkr, vilket innebär att utfallet för helåret avviker med 23,1 mnkr mot lämnad prognos. Avvikelsen motsvarar totalt 1,5 procent. Nedan finns förklaringar för de verksamhetsområden som redovisar störst avvikelser. Utfallet för verksamhetsområde barn och ungdom avviker med 2,4 mnkr mot prognosen i tertialrapport 2. Överskott för område öppenvård och område jour- och familjehem blev högre än väntat på grund av svårighet att under hösten rekrytera personal till vakanta tjänster. Utfallet för jour- och familjehem avviker mot prognosen i T2 på grund av att satsningen på beredskap för stöd till jour- och familjehem startat upp senare än planerat. Område HVB barn och unga har haft lägre kostnader än prognosen i T2 då uppstarten av HVB 3 försenats till följd av svårighet att hitta lämplig lokal för verksamheten. Utfallet för verksamhetsområde verksamhet för personer med funktionsnedsättning avviker med 3,8 mnkr mot prognosen i tertialrapport 2. Avvikelsen beror på att antalet utomlänsplacerade funktionsnedsatta minskat under hösten samt att kostnaderna för brandskyddsåtgärder för LSS korttidshem blivit lägre än väntat. Utfallet för verksamhetsområde nyanlända avviker med 2,2 mnkr mot prognosen i tertialrapport 2. Avvikelsen beror på oväntad retroaktiv schablonersättning från Migrationsverket i slutet av året samt lägre avvecklingskostnader för lokaler än beräknat. Utfallet för verksamhetsområde strategi och utveckling avviker med 3,1 mnkr mot prognosen i tertialrapport 2. Avvikelsen beror på att personalkostnader blivit lägre än prognostiserat till följd av tillfälligt vakanta tjänster samt att IT-kostnader och kostnader för externa utbildningar Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 85(92) delvis blivit lägre än prognostiserat samt delvis finansierats med erhållna statsbidrag. Utfallet för verksamhetsområde ledning och administration avviker med 5,8 mnkr mot prognosen i tertialrapport 2. Avvikelsen härrör främst område tillstånd och tillsyn av alkohol och tobak och beror på försening i rekrytering samt lägre kostnader för IT-utveckling än väntat. Resultatenheter Nämnden har en resultatenhet, område tillstånd och tillsyn av alkohol och tobak. Området redovisar 2025 ett överskott mot budget med 3,7 mnkr efter resultatöverföring på 0,7 mnkr. Överskottet hänförs främst till tillfälligt vakanta tjänster men även till lägre kostnader för IT- utveckling än budgeterat. Enligt stadens regler för resultatenheter får verksamhetens resultatfond ha ett överskott med motsvarande maximalt 10 % av sin bruttobudget. Det innebär att område tillstånd och tillsyn av alkohol och tobak får föra över 0,7 mnkr till resultatfonden. Sammantaget med ingående resultatfond från tidigare år uppgår den utgående resultatfonden till 6,0 mnkr, vilken överförs till år 2026. Investeringar Nämnden har under 2025 haft investeringsutgifter på 2,0 mnkr, vilket är enligt budget. Investeringar på 2,0 mnkr har gjorts för inköp av möbler och inventarier till olika verksamheter. Mnkr, netto Budget 2025 Bokslut 2025 Avvikelse Parkinvesteringar Reinvesteringar Investeringar med nycklade medel Inventarier och maskiner 2,0 2,0 0,0 Klimatinvesteringar Trygghetsinvesteringar Totalt 2,0 2,0 0,0 Försäljningar av anläggningstillgångar Nämnden har inte sålt några anläggningstillgångar under året. Verksamhetsprojekt (driftprojekt) Nämnden har beviljats 100 mnkr i utvecklingsmedel för sociala system för perioden 2023– 2027. Stadsledningskontoret föreslår i ärendet Dnr KS 2025/1604 att 40 mnkr av dessa medel omdisponeras till kommunstyrelsen eftersom merparten av socialnämndens utveckling Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 86(92) inväntar den tekniska förnyelsen som kommunstyrelsen genomför. Under perioden januari-augusti 2025 har nämnden haft kostnader på 3,1 mnkr kopplat till detta, vilket nämnden fått budgetjustering för av kommunstyrelsen. Under perioden september-december 2025 har nämnden haft kostnader på 3,2 mnkr, vilket förvaltningen föreslår nämnden begära budgetjustering för hos kommunstyrelsen (se under rubriken Övrigt nedan). För perioden januari 2023-december 2025 har nämnden totalt haft kostnader på 12,0 mnkr. Ombudgeteringar Nämnden begär inga ombudgeteringar till 2026. Medel för lokaländamål Nämnden har under 2025 inte ansökt om särskilda medel för lokaländamål. Analys av balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har minskat med 2,1 mnkr under 2025. Nya inventarier har under året införskaffats till ett värde av 2,0 mnkr. Samtidigt har inventarierna skrivits av/utrangerats till ett värde av -4,1 mnkr. Nedskrivningarna avser främst tidigare års klimatinvesteringar. Nettoförändringen uppgår således till -2,1 mnkr. Omsättningstillgångar Omsättningstillgångarna har minskat med 18,7 mnkr från 210,0 mnkr vid ingången av år 2025 för att uppgå till 191,3 mnkr vid utgången av år 2025. Kundfordringarna har minskat med 0,1 mnkr. Diverse kortfristiga fordringarna har ökat med 1,9 mnkr under 2025 och förklaras helt av att nämnden har en dubbel buffert för uttagskort försörjningsstöd för övergång från ICA till Swedbank. De förutbetalda kostnaderna och upplupna intäkterna har minskat med 22,8 mnkr och förklaras främst av en minskad fordran mot stadsledningskontoret för sociala investeringar som avslutats dels vid årsskiftet 2024/2025 men även vid halvårsskiftet 2025. Kassa och bank har ökat med 2,2 mnkr och förklaras främst av den dubbla bufferten hos ICA och Swedbank för uttagskort försörjningsstöd. Skulder Nämndens skulder, exklusive eget kapital, uppgår till 158,8 mnkr vilket är en minskning med 15,7 mnkr jämfört med föregående år. Leverantörsskulderna har ökat med 9,4 mnkr varav 2,2 mnkr förklaras av ökad buffert för uttagskort hos Swedbank och paraplyet. Övrig förändring förklaras till största del av när i Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 87(92) tiden leverantörerna fakturerar sina varor/tjänster samt när fakturorna betalas. De upplupna kostnaderna och förutbetalda intäkterna har sammantaget med övriga kortfristiga skulder minskat med 25,2 mnkr. Av förändringen avser 22,4 mnkr minskade skulder till stadsdelsnämnder för sociala investeringar som upphört vid årsskiftet 2024/2025 och halvårsskiftet 2025. Övrigt Budgetjusteringar Sociala system Under perioden september-december 2025 har nämnden haft kostnader för utveckling av sociala system på 3,2 mnkr. Förvaltningen föreslår nämnden begära budgetjustering för dessa kostnader hos kommunstyrelsen. Periodiseringar Nämndens beloppsgräns för periodisering i bokslutet är 100 tkr. Bedömning av nämndens interna kontroll Analys Socialnämnden bedömer att den interna kontrollen under år 2025 har varit tillräcklig Internkontrollplan och Väsentlighets- och riskanalys, VoR En internkontrollplan med kontrollaktiviteter är upprättade utifrån VoR, som identifierat oönskade händelser i verksamheten och åtgärder som behöver vidtas. Arbetet med intern kontroll utgår ifrån nämndens system för intern kontroll i vilken det ingår att årligen genomföra en väsentlighets- och riskanalys (VoR) samt utifrån denna fastställa en internkontrollplan. Internkontrollplanen fastställs i samband med verksamhetsplanen och följs upp i samband med verksamhetsberättelsen. I internkontrollplanen för året ingår processerna och arbetssätten: • Minska klimatpåverkan; Uppföljning och utvärdering av klimatpåverkan från upphandlade livsmedel och måltider • Leda och samordna arbetet med beställningar av nybyggnation av bostäder med särskild service; Sammanställa en årlig boendeplan utifrån en sammanställning av stadsdelsnämndernas behov av bostäder med särskild service • Systematiskt informationssäkerhetsarbete; Behörighetshantering respektive Incidenthantering Verksamhets- och internrevision Nämnden gör uppföljning i form av internrevision och verksamhetsrevision. Internrevision och verksamhetsrevision genomförs av två personer och protokollförs. Protokollet faktagranskas av aktuell verksamhetschef och delges därefter avdelningschef. Eventuella åtgärder ska vidtas och vid väsentliga brister görs ett uppföljande besök inom sex månader. Ej Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 88(92) vidtagna åtgärder rapporteras till förvaltningsledningen. Internrevision Internrevisionen fokuserar på rättvisande räkenskaper och skydd av tillgångar, regelverk som har nära koppling till räkenskaperna samt regelverk som är styrande för de administrativa stödprocesserna i organisationen. De områden som granskas är inköp, kassa och värdehandlingar, resor, representation, personal samt rehab och sjukfrånvaro. De enheter/områden som granskats under 2025 är Sociala stödet, Område Hälso- och sjukvård, Enhet Bandhagshemmet, HVB Linden, Föräldrastödsprogram och Familjebehandling, Tillståndsenhet 3 och Enheten för socialpsykiatri, äldreomsorg, funktionshinder. Inom området personal har vissa mindre avvikelser uppmärksammats. I personalakter saknas anställningsavtal och ansökningshandlingar vid nyanställningar på flera enheter. Berörda enheter har uppmanats att skicka in både ansökningshandlingar och anställningsavtal i samband med nyanställningar. Samtliga enheter upplevs ha god kontroll över lönehanteringen och rutiner för att undvika löneskulder. Dock följer vissa enheter inte rutinerna för internkontroll av löner fullt ut, exempelvis genom att månadsvis följa och signera dokumentet Lönekollen. Verksamhetsrevision Verksamhetsrevisionens fokus ligger på strategier och riktlinjer för styrning och uppföljning av organisationens verksamhetsprocesser, till exempel hur nämnden ska nå fastställda mål och prestationer inom fastställd budget. Under 2025 har verksamhetsrevision genomförts på fem enheter/områden; enheten för ekonomiskt bistånd, akutboendet Hvlian, Syrenen stödboende för kvinnor, HVB Linden samt kompetenscenter funktionshinder och socialpsykiatri. Vid samtliga verksamhetsrevisioner bedöms de granskade enheterna/områdena vara tillfredsställande eller med enbart mycket små avvikelser som planerades att åtgärdas inom kort. Incidentrapportering Statistik för incidentrapportering har sammanställts för perioden januari–augusti 2025. Under denna period rapporterades totalt 510 händelser i IA, att jämföra med 489 händelser under samma period föregående år. Antalet inrapporterade incidenter fortsätter att öka. Anledningen kan vara förbättrad rapporteringskultur, genomförda utbildningsinsatser för chefer och skyddsombud, fler verksamheter samt yttre faktorer. Systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden har under året arbetat med ett aktivt systematiskt kvalitetsarbete som utgår från stadens kvalitetsprogram där ständiga förbättringar, innovation och digitalisering är i fokus. Stockholmarnas perspektiv har varit vägledande i kvalitetsarbetet. Genom kontinuerlig dialog har nämndens verksamheter stöttat medarbetare att ha en samsyn om mål, resultat, kvalitet och utveckling med ett tydligt fokus på brukarna och en helhetssyn på kvalitetsarbetet. Ett hållbarhetsperspektiv genomsyrar nämndens arbete, med exempelvis nya strukturer och stöd för innovationer och digitala lösningar. Socialnämndens kärnuppdrag är att samordna och stödja stadsdelsnämnderna i deras arbete Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 89(92) och ge stöd till utveckling och systematiskt kvalitetsarbete, och genom utbildningar för nyanställda och fördjupning i olika ämnen genomför socialnämnden sitt uppdrag om systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitetsledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Socialtjänsten, hälso- och sjukvård och LSS har krav på att ha ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Kvalitet innebär att vi lever upp till de mål, lagar och regler som gäller för verksamheterna. Ledningssystemet ska vara ett stöd för medarbetare och chefer att göra rätt sak vid rätt tid. Ledningssystemet ska dels vara ett stöd i att säkerställa kvalitet i verksamheterna samt att systematiskt arbeta med förbättringar. Ledningssystemet ska hjälpa oss att systematiskt förebygga brister och att uppmärksamma och åtgärda när brister har uppstått. Socialnämnden har ett ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete som beslutades av socialnämnden 2019. Det har funnits utmaningar i efterlevnaden och förvaltningen av ledningssystemet. Socialnämnden har under 2025 genomfört en översyn av kvalitetsledningssystemet där det framkom att det finns behov av att revidera och uppdatera nuvarande kvalitetsledningssystem. Utifrån detta har ett projekt påbörjats, och kommer fortsätta under 2026, där grundlig kartläggning och översyn av ledningssystemet kommer att göras. Ledningssystemet ska vara en grund för att systematiskt samla, analysera och sprida goda exempel och på så sätt bidra till lärande. Egenkontroll Under året har egenkontrollarbetet stärkts genom att flera verksamheter har infört nya egenkontrollprogram, checklistor och uppföljningsformulär som stödjer chefer och medarbetare i att följa lagkrav och säkerställa kvalitet. Kontroller genomförs nu mer regelbundet, både genom återkommande egenkontroller och stickprov av exempelvis dokumentation, journaler, registerutdrag och behörigheter i verksamhetssystem. Synpunkter och klagomål Synpunkt- och klagomålshantering är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Socialnämndens verksamheter hanterar löpande de klagomål och synpunkter som kommer och bidrar till utveckling av verksamheterna. Verksamheterna har under året tagit emot synpunkter och klagomål både från brukare och från externa aktörer som grannar, andra verksamheter samt samarbetspartners. Klagomålen har främst rört handläggning och väntetider, bemötande och boende. Verksamheterna har generellt hanterat klagomål skyndsamt och ofta i direkt dialog med den som framfört synpunkten. Åtgärder som genomförts är bland annat förbättringar i handläggningsprocesser, till exempel tydligare genomgångar med klienter och förstärkt bemanning för att minska väntetider. Andra åtgärder är uppdaterade rutiner och riskbedömningar för att förebygga liknande händelser. Verksamheter har också arbetat med förstärkt dialog och samverkan med exempelvis polis, trygghetssamordnare, grannar och samarbetspartners. Lex Sarah Under året har nämnden hanterat 33 stycken lex Sarah rapporter jämfört med 21 rapporter året Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 90(92) innan. Den vanligaste typ av händelse som rapporterats är brister i rättssäkerhet (15 rapporter), följt av brister i utförande av insatser (nio rapporter). Utöver det rapporterades fyra rapporter avseende fysiska övergrepp, tre rapporter avseende brister i fysisk miljö, utrustning och teknik samt två rapporter om brister i bemötande. Exempel på inkomna rapporter är brister i handläggning där bland annat avslagsbeslut inte fattats, utredningstider har dragit ut på tiden och ansökningar har blivit outredda. Rapporter har även berört orosanmälningar som blivit liggande ohanterade efter att ha kommit fel i posten, mail som blivit ohanterade vid socialsekreterares semester, försvunna akter och felfördelade eller mediciner som inte delats ut. Tio rapporter har bedömts utgöra allvarliga missförhållanden eller påtaglig risk för allvarliga missförhållanden och har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg. Tre av dessa är pågående ärenden hos IVO, övriga har avslutats av IVO utan krav på ytterligare åtgärder. Under året 2025 har det kunnat konstateras att de vanligaste bakomliggande orsakerna varit brist i efterlevnad av rutiner – både för att rutiner saknats, varit otydliga eller otillgängliga. Det har konstaterats att det i flera fall funnits avsaknad i egenkontroller av att beslutade rutiner följts. Informationsöverföring mellan både medarbetare och chefer har i flera fall brustit vilket bidragit till inträffade missförhållanden och ansvarsfördelning har i flera fall varit otydlig. Under året har åtgärder tagits kopplat till de bakomliggande orsaker som har identifierats. Syftet med de åtgärder som beslutats på enheterna är att missförhållandet som inträffat inte ska ske igen. Åtgärder som tagits är bland annat att rutiner tagits fram, uppdaterats och kommunicerats med medarbetare. Mötesstrukturer har gjorts om med tydligare agendor, ansvarsområden och protokoll. Egenkontroller för att säkerställa att handläggning sker enligt lagstiftning och beslutade rutiner har tagits fram, posthantering har setts över och tekniska funktioner för att säkerställa att mail inte missas har gåtts igenom. Granskning/revision/tillsyn Under året har IVO gjort tillsyn av Eurenii Minne, Essinge HVB och av HVB Linden vid två tillfällen. Under december månad inleddes även tillsyn av Kriscentrum. Tillsynen av Eurenii Minne omfattade kontroll av Polismyndighetens misstanke- och belastningsregister samt hantering av eventuell förekomst av hot, våld och övergrepp. IVO fann inte några brister och har avslutat ärendet. I resterande tillsynsärenden har socialnämnden inte fått slutligt beslut av IVO. De gäller oanmälda inspektioner där IVO:s tillsyn är att granska att verksamheten uppfyller krav och mål enligt lagar och andra föreskrifter samt beslut som meddelats med stöd av sådana föreskrifter. Inspektionerna inkluderar samtal med placerade barn och unga samt med personal, och rundvandring i lokalerna. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 91(92) Systematiskt arbetsmiljöarbete Checklista för årlig uppföljning Förbättringsområden - analys av utfall Nämnden har ett välfungerande systematiskt arbetsmiljöarbete, men det finns områden som kan förbättras: • Tydligare rutiner för arbetsmiljöarbetet: Förvaltningen behöver utveckla och kommunicera tydliga rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet. • Integrering av arbetsmiljöarbete: I vissa verksamheter kan arbetsmiljöfrågorna samordnas bättre med andra styrprocesser, såsom budget, kompetensförsörjning och kvalitetsarbete. • Mål för organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA): Målen för OSA är inte kända i alla verksamheter. Mål har formulerats i verksamhetsplanen för 2026. • Resultat från alla verksamheter: Det saknas svar från några verksamheter, vilket behöver förbättras. Överordnade chefer behöver ha en dialog med berörda chefer om detta. • Främjande arbete med tidiga insatser: Det förebyggande arbetsmiljöarbetet kan stärkas i ett par verksamheter. Framgångsfaktorer-analys av utfall Följande faktorer har bidragit till framgång i förvaltningens arbetsmiljöarbete: • Personalpolicyn: Policyn är känd på arbetsplatserna. • Undersökningar av arbetsmiljön: Undersökningar görs regelbundet, bland annat genom arbetsmiljöronder, arbetsplatsträffar och genom vardagliga samtal. • Kunskap om god arbetsmiljö: Medarbetare, skyddsombud och chefer har god kunskap om förhållanden som skapar en god arbetsmiljö. Chefer ser till att medarbetare känner till vilka arbetsmiljörisker som finns. • Stöd från företagshälsovård: Stöd från företagshälsovården används vid behov. • Medverkan och samverkan: Medarbetarna deltar aktivt i arbetsmiljöarbetet, exempelvis genom arbetsplatsträffar. • Samverkan med skyddsombuden: Arbetsgivaren samverkar med skyddsombuden i frågor gällande verksamhetens systematiska arbetsmiljöarbete. Föregående års aktiviteter från årlig uppföljning-analys av utfall Vissa frågeställningar i arbetsmiljöronder och årliga uppföljningen har uppfattats som otydliga. Förvaltningen tog därför fram stöddokument med förtydliganden av frågor i årlig uppföljning och ronder som lagts ut på intranätet. Stöddokumenten bedöms ha gett viss effekt då verksamheterna arbetat mer självständigt med ronderna och den årliga uppföljningen. Socialnämnden, Verksamhetsberättelse 92(92) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Veronica Carstorp Wolgast, Socialdirektör 2026-02-07 --- [Bilaga 1 - SoN VB 2025.pdf] Socialnämnden Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Kostnader och intäkter (-) för betydande projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar Ack. t.o.m. 2024 2025 2026 Total Budget Utfall Budget Prognos Beslutat Prognos Beslutat Prognos Mnkr (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16) (17) (18) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Total Total Total Total Start- Avslutn. Start- Avslutn. (-) (-) (-) (-) (-) kostnad intäkt kostnad intäkt datum datum datum datum Projekt Utvecklingsmedel sociala system 5,6 0,0 28,5 0,0 6,3 0,0 30,5 0,0 30,5 0,0 100,0 0,0 60,0 0,0 23-05-01 27-12-31 23-05-01 27-12-31 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 5,6 0,0 28,5 0,0 6,3 0,0 30,5 0,0 30,5 0,0 100,0 0,0 60,0 0,0 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. 1 och 2 Ackumulerad kostnad resp. intäkt t.o.m. 2024 för projektet. 11 och 12 Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. 15 och 16 Datum projektet ska starta resp. avslutas enligt beslutet. 17 och 18 Prognos för projektets start- respektive slutdatum. Avikelser från beslutade (15 resp. 16) datum ska förklaras. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt ska speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd. 2026-01-23 14:49 Verksamhetsprojekt Socialnämnden Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Resultat 2025 Har resultatet Ackumulerad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas (exkl. resultatfond) uppkommit av resultatöverföring resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat Överskott (-) resultatenhetens till 2026 till 2026 enheternas överföring 2025 bruttobudget 2024 Underskott (+) eget handlande? Överskott (+) % bruttobudget % 2025 Överskott (-) Underskott (-) MAX 10 % 2025 MAX 5 % tkr Underskott (+) JA / NEJ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Område tillstånd och tillsyn av alkohol och tobak 59 743,0 2 987,2 -5 250,0 -724,0 JA 5 974,0 10,0% 5 974,3 1,2% Summa resultatenheter 59 743,0 -5 250,0 -724,0 5 974,0 2026-01-23 14:49 Resultatenheter Socialnämnden Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut 2024 2025 Utgifter (1) (2) (3) (4) mnkr Utfall VP 2025 S:a Utfall utgift Utgift avvik utgift 2024 2025 2025 Inventarier och maskiner 2,0 2,0 0,0 2,0 Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Socialnämnden Verksamhetsberättelse 2025 Kontaktperson: Johanna Persson, strateg stadsledningskontoret johanna.persson@stockholm.se Redovisa samtliga innovationssatsningar somavslutats under året. Redovisningen ska innehålla * en kortfattad beskrivning av satsningen * resultatet och effekten av satsningen (inkl. om satsningen har implementerats i ordinarie verksamhet alt skäl till att det inte gjorts) * lärdomar från satsningen samt på vilket sätt den kan spridas i andra verksamheter i staden. Innovationssatsningar Namn på satsningen Kortfattad beskrivning av Resultat och effekt av Vilka lärdomar På vilket sätt kan satsningen Kontaktperson, syfte och mål. satsningen, exempelvis, har gjorts? spridas i andra verksamheter i namn samt e-post har den implementerats? staden? SveaGPT, Digital assistent för offentlig Leda ett av initiativen inom Nämnden valde att Kompetensnivån Nämnden har tagit fram en rutin christina.ring@st sektor - AI Sweden stadens deltagande i fas 2 av fokusera på processen för inom användning för användning av Svea som ockholm.se digital assistent för remisshantering. Projektet av AI assistenter kans spridas. Vidare genomförs offenligsektor som drivs av har identifierat möjligheter har höjts.Under så kallade Svea-stugor löpande AI Sweden. och risker med att använda arbete blev det där medarbetare kan komma för Kompetenshöjgning avseende Svea i remissprocessen, också tydligt att att få introduktion, stöd och hjälp ai bland annat genom att tagit fram en ny antagande kring i sin användning. synliggöra förutsättning för remissprocess och testat användningsområ användning i fler perspektiv Svea i praktiken. den i processen än teknik. Resultatet av projektet har inte stämde dokumenterats i en överens med arbetsmetod och en faktiskt utfall. användarguide.Resultatet Som exempelvis har även kommunicerats i att Svea skulle flertalet presentationer. I kunna ersätta fas två så var fokus på människan i olika annotering (träning av moment utan Svea) och att testa att snarare ses som använda större dokument en kollega. I och inlagda i Sveas med att antalet dokumentdatabas (RAG). användare ökar Efter det har Svea och också breddsinförts, funktionerna i introducerats för nya Svea så föds idéer användare och det har till fler erbjudits stöd på plats i användningsområ s.k. Sveastugor. den än det som projektet initiatlt arbetade med. --- [Bilaga 2 - Uppföljning av Intern kontroll, Socialnämnden.pdf] Socialnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (6) Handläggare Karin Karlung Till Socialnämnden Telefon: 08-508 254 02 Uppföljning av Intern kontroll 2025, Socialnämnden Tjänsteutlåtande Sid 2 (6) Innehållsförteckning Bedömning av nämndens interna kontroll ................................................................................................................................................................3 Uppföljning av nämndens internkontrollplan ..........................................................................................................................................................5 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen ..................................................................................................................................................... 5 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ............................................................................................... 5 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med ................................................................................................................................. 5 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden .......................................................................................................................... 6 Tjänsteutlåtande Sid 3 (6) Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Socialnämnden bedömer att den interna kontrollen under år 2025 har varit tillräcklig Internkontrollplan och Väsentlighets- och riskanalys, VoR En internkontrollplan med kontrollaktiviteter är upprättade utifrån VoR, som identifierat oönskade händelser i verksamheten och åtgärder som behöver vidtas. Arbetet med intern kontroll utgår ifrån nämndens system för intern kontroll i vilken det ingår att årligen genomföra en väsentlighets- och riskanalys (VoR) samt utifrån denna fastställa en internkontrollplan. Internkontrollplanen fastställs i samband med verksamhetsplanen och följs upp i samband med verksamhetsberättelsen. I internkontrollplanen för året ingår processerna och arbetssätten: • Minska klimatpåverkan; Uppföljning och utvärdering av klimatpåverkan från upphandlade livsmedel och måltider • Leda och samordna arbetet med beställningar av nybyggnation av bostäder med särskild service; Sammanställa en årlig boendeplan utifrån en sammanställning av stadsdelsnämndernas behov av bostäder med särskild service • Systematiskt informationssäkerhetsarbete; Behörighetshantering respektive Incidenthantering Verksamhets- och internrevision Nämnden gör uppföljning i form av internrevision och verksamhetsrevision. Internrevision och verksamhetsrevision genomförs av två personer och protokollförs. Protokollet faktagranskas av aktuell verksamhetschef och delges därefter avdelningschef. Eventuella åtgärder ska vidtas och vid väsentliga brister görs ett uppföljande besök inom sex månader. Ej vidtagna åtgärder rapporteras till förvaltningsledningen. Internrevision Internrevisionen fokuserar på rättvisande räkenskaper och skydd av tillgångar, regelverk som har nära koppling till räkenskaperna samt regelverk som är styrande för de administrativa stödprocesserna i organisationen. De områden som granskas är inköp, kassa och värdehandlingar, resor, representation, personal samt rehab och sjukfrånvaro. De enheter/områden som granskats under 2025 är Sociala stödet, Område Hälso- och sjukvård, Enhet Bandhagshemmet, HVB Linden, Föräldrastödsprogram och Familjebehandling, Tillståndsenhet 3 och Enheten för socialpsykiatri, äldreomsorg, funktionshinder. Inom området personal har vissa mindre avvikelser uppmärksammats. I personalakter saknas anställningsavtal och ansökningshandlingar vid nyanställningar på flera enheter. Berörda enheter har uppmanats att skicka in både ansökningshandlingar och anställningsavtal i samband med nyanställningar. Samtliga enheter upplevs ha god kontroll över lönehanteringen och rutiner för att undvika löneskulder. Dock följer vissa enheter inte rutinerna för internkontroll av löner fullt ut, exempelvis genom att månadsvis följa och signera dokumentet Lönekollen. Verksamhetsrevision Tjänsteutlåtande Sid 4 (6) Verksamhetsrevisionens fokus ligger på strategier och riktlinjer för styrning och uppföljning av organisationens verksamhetsprocesser, till exempel hur nämnden ska nå fastställda mål och prestationer inom fastställd budget. Under 2025 har verksamhetsrevision genomförts på fem enheter/områden; enheten för ekonomiskt bistånd, akutboendet Hvlian, Syrenen stödboende för kvinnor, HVB Linden samt kompetenscenter funktionshinder och socialpsykiatri. Vid samtliga verksamhetsrevisioner bedöms de granskade enheterna/områdena vara tillfredsställande eller med enbart mycket små avvikelser som planerades att åtgärdas inom kort. Incidentrapportering Statistik för incidentrapportering har sammanställts för perioden januari–augusti 2025. Under denna period rapporterades totalt 510 händelser i IA, att jämföra med 489 händelser under samma period föregående år. Antalet inrapporterade incidenter fortsätter att öka. Anledningen kan vara förbättrad rapporteringskultur, genomförda utbildningsinsatser för chefer och skyddsombud, fler verksamheter samt yttre faktorer. Tjänsteutlåtande Sid 5 (6) Uppföljning av nämndens internkontrollplan Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Process: Minska klimatpåverkan Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Uppföljning och Månatligen Måluppfyllelse utvärdering av uppföljning och klimatpåverkan från utvärdering av Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: upphandlade inköpen av livsmedel Regelbunden mätning av genom rapportuttag ur Tendmill har gjorts under året livsmedel och från Agresso. måltider Uppföljning av förvaltningens miljöarbete tertialvis. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Regelbunden uppföljning av socialförvaltningens miljöarbete har gjorts under året. 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Process: Leda och samordna arbetet med beställningar av nybyggnation av bostäder med särskild service Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Sammanställa en Boendeplanen. Uppföljning i rapporten boendeplan samt analys/uppföljning av inköp av boendeplatser. årlig boendeplan utifrån en Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: sammanställning av Arbetet med boendeplanen har bedrivits enligt plan och den redovisades i socialnämnden i maj 2025. Målsättningen om 53 stadsdelsförvaltningar nya boendeplatser i samband med genomförandebeslut har dock inte uppnåtts. Totalt har 13 platser beställts under året. nas behov av Detta beror främst på exploateringskontorets beslut att pausa ett antal projekt i staden, vilket inneburit att planerade bostäder med särskild etableringar försenats eller utgått. För att hantera detta pågår ett arbete i samarbete mellan exploateringskontoret och service. socialförvaltningen med att identifiera och tillföra nya kompletterande projekt samt att initiera ombyggnationer med kortare genomförande- och färdigställandetid. Bedömningen är att det sammantagna underskottet av bostäder med särskild service enligt LSS och SoL samt stödboenden fortsatt kommer att kvarstå de kommande åren, bland annat på grund av långa byggprocesser och ett utmanande planeringsläge. Boendeplanen visar även ett ökat antal köp utanför LOV/individuella avtal av bostad med särskild service. Tjänsteutlåtande Sid 6 (6) 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Process: Systematiskt informationssäkerhetsarbete Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Behörighetshantering Kontroll av att Resursägare kontrollerar vilka som har behörighet till aktuell resurs medarbetare har rätt behörighet i Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: systemen, avsluta Behörighetshantering hanteras inom respektive område och ansvar. behörighet vid anställningens upphörande eller förändring av ansvar. Incidenthantering Implementering av Årlig uppföljning i dataskyddsombudets årsrapport lokal rutin för incidenthantering. Beskrivning och resultat av kontrollaktivitet: Årsrapporten visar att nämndens rutin finns och följs. --- [Bilaga 3 - Balansräkning 2025.pdf] Balansräkning Period: 202500-202513 Förvaltning: 113 Kr Förändring UB 202513 IB 202500 202501-202513 Externt Stadens bolag Internt Totalt Anläggningstillgångar 17 704 425,04 -2 143 281,68 15 561 143,36 0,00 0,00 15 561 143,36 Omsättningstillgångar 209 962 454,28 -18 722 134,74 107 646 649,67 23 317 221,46 60 276 448,41 191 240 319,54 Summa Tillgångar 227 666 879,32 -20 865 416,42 123 207 793,03 23 317 221,46 60 276 448,41 206 801 462,90 Eget kapital -53 143 303,07 5 119 038,40 -42 050 264,67 0,00 -5 974 000,00 -48 024 264,67 Avsättningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kortfristiga skulder -174 523 576,25 15 746 378,02 -129 092 054,16 -5 440 731,00 -24 244 413,07 -158 777 198,23 Summa Skulder & Eget kapital -227 666 879,32 20 865 416,42 -171 142 318,83 -5 440 731,00 -30 218 413,07 -206 801 462,90 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… uh018a_20071 1 (1) Utskrift: 2026-01-19 13:27 --- [Bilaga 4 - Resultaträkning 2025.pdf] Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 113 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Verksamhetens intäkter (-) -216 243 415,15 -234 316,00 -256 192 578,51 -472 670 309,66 Verksamhetens kostnader (+) 1 473 021 036,24 121 023 511,98 393 759 632,73 1 987 804 180,95 Verksamhetens nettokostnader 1 256 777 621,09 120 789 195,98 137 567 054,22 1 515 133 871,29 Avskrivningar (+) 4 098 115,78 0,00 0,00 4 098 115,78 Skatteintäkter (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Generella stadsbidrag och utjämning (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens resultat 1 260 875 736,87 120 789 195,98 137 567 054,22 1 519 231 987,07 Finansiella intäkter (-) -84 111,30 0,00 0,00 -84 111,30 Finansiella kostnader (+) 21 574,25 0,00 466 165,56 487 739,81 Resultat efter finansiella poster 1 260 813 199,82 120 789 195,98 138 033 219,78 1 519 635 615,58 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 0,00 Årets resultat 1 260 813 199,82 120 789 195,98 138 033 219,78 1 519 635 615,58 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… uh018a_20071 1 (1) Utskrift: 2026-01-19 13:26 --- [Bilaga 5 - GDPR årsrapport 2025.pdf] Bilaga 5 GDPR Årsrapport År 2025 Socialförvaltningen GDPR årsrapport December 2025 Dnr: SOF XXXXX/XX Utgivningsdatum: 2025-12-11 Kontaktperson: Jonas Olsson 3 (24) 1 Bakgrund Dataskyddsförordningen trädde i kraft som lag i Sverige den 25 maj 2018. Syftet med förordningen var att skapa enhetliga dataskyddsregler inom EU avseende respekt för privatlivet och rätten till skydd av personuppgifter enligt artikel 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Dataskyddsförordningen syftar även till att säkerställa det fria flödet av personuppgifter mellan medlemsstaterna i EU. Enligt dataskyddsförordningen är varje nämnd och bolagsstyrelse inom Stockholms stad ansvarig för att verksamheten följer dataskyddslagstiftningen vid hantering av personuppgifter. Det innebär att nämnd och bolagsstyrelse behöver informera sig, styra och följa upp sin verksamhet avseende behandlingen av personuppgifter. Varje nämnd och bolagsstyrelse i Stockholms stad har i enlighet med dataskyddsförordningen utnämnt ett Dataskyddsombud (”DSO”). DSO:n har till uppgift att övervaka verksamhetens integritets- och dataskyddsregelefterlevnad samt att ge rekommendationer och rapportera direkt till högsta förvaltningsnivå. Denna årsrapport är således ett medel för nämnd och styrelse att ta emot de råd och rekommendationer som DSO:n är skyldig att ge till ansvarig enligt dataskyddsförordningen samt för att få insyn i vad DSO:ns granskande arbete av verksamhetens status avseende integritet och dataskydd visar. Årsrapporten syftar till att Socialnämnden ska kunna fatta beslut om prioriteringar, resurser och initiativ framåt. Detta samspel resulterar i att det blir enklare för nämnden att visa hur de som personuppgiftsansvarig efterlever dataskyddslagstiftningen. Dataskyddsförordningen bygger på grundläggande principer och en av dessa principer är ansvarsskyldigheten. Den innebär att nämnden ska kunna visa att verksamheten efterlever dataskyddsförordningen. Årsrapporten är en mycket viktig del av denna dokumenteringsskyldighet. Årsrapporten är även ett medel för nämndens uppföljning och styrning av verksamhetens systematiska integritets- och dataskyddsarbete. 4 (24) Innehåll 1 Bakgrund......................................................................................... 3 2 Sammanfattning ............................................................................. 5 3 Obligatoriska rapporteringsområden ........................................... 7 3.1 Registerförteckning........................................................................... 8 3.2 Styrdokument .................................................................................12 3.3 Tekniska och organisatoriska åtgärder för personuppgiftsbehandlingar...........................................................14 3.4 Konsekvensbedömningar...............................................................16 3.5 Individens rättigheter ......................................................................18 3.6 Personuppgiftsincidenter................................................................21 4 Risker inom dataskydd ................................................................23 4.1 Sammanfattning .............................................................................23 4.2 Syfte ...............................................................................................24 4.3 DSO ger råd och rekommendationer till PUA ................................24 5 (24) 2 Sammanfattning I egenskap av Socialförvaltningens Dataskyddsombud lämnar jag följande årsrapport. Tabellen på nästa sida visar en sammanställning över de sex obligatoriska rapporteringsområden som Personuppgiftsansvarig (”PUA”) som ett minimum ska informera sig om årligen för att kunna anses leda och styra dataskyddsarbetet så som dataskyddsförordningen avser. Av tabellen nedan framgår det att av dessa sex områden så är det två områden som har stora brister, och behöver få en fokusering under det kommande verksamhetsåret, det är registerförteckning och konsekvensbedömningar. Arbetet med registerförteckningen, som under slutet av 2024 och början av 2025, genomgick ett större förändringsarbete av såväl struktur som uppdatering av innehåll, och därför flyttades från en ”orange” till ”gul” risk har nu under 2025 dock tappat styrfart och förankring i verksamheten och återgår till en tidigare och högre risknivå. Arbetet med konsekvensbedömningarna som under flera år fått anmärkningar då de behöver bli betydligt fler och tydligare kopplade till behandlingarna i registerförteckningen har inte fokuserats under året och bedöms därför fortsatt vara ett område med omfattande brister. Inom området Tekniska och Organisatoriska åtgärder pågår arbete med informationsklassningar men de har fortfarande för liten koppling och påverkan på dataskyddet då tekniska åtgärder ofta förutsätter även organisatoriska åtgärder för att åtgärden ska ge det dataskydd som behövs. Inom område Styrdokument och Personuppgiftsincidenter har det inte, rapporterats om, något nämnvärt utvecklingsarbete under året och dessa områden bedöms vara utan större brister och därmed leva upp till regelefterlevnad. 6 (24) gninkcetröfretsigeR tnemukodrytS hco aksinkeT redrägtå aksirotasinagro ragninmödebsnevkesnoK retehgittär snedividnI retnedicnistfigppunosreP Allvarliga brister identifierade Brister identifierade som X X bedöms vara omfattande Brister identifierade som X X bör åtgärdas Inga brister av nämnvärd X X betydelse identifierade 7 (24) 3 Obligatoriska rapporteringsområden Denna årsrapport spänner över sex obligatoriska rapporteringsområden som Personuppgiftsansvarig (”PUA”) som ett minimum ska informera sig om årligen för att kunna anses leda och styra dataskyddsarbetet så som dataskyddsförordningen avser. De obligatoriska rapporteringsområdena är registerförteckning, styrdokument, tekniska och organisatoriska åtgärder för personuppgiftsbehandlingar, konsekvensbedömningar, individens rättigheter och personuppgiftsincidenter. Nedan redogörs för nämndens status och DSO:ns slutsatser samt rekommendationer gällande de obligatoriska rapporteringsområdena efter DSO:ns genomförda uppföljning och granskning. 8 (24) 3.1 Registerförteckning 3.1.1 Sammanfattning Fråga/kontroll Svar Antal behandlingar som är 634 registrerade? Har nödvändiga uppdateringar Nej gjorts? Bedöms registerförteckningen vara Nej fullständig? Har verksamheten lämpliga rutiner Nej för registerföring? 3.1.2 Syfte Det följer i klartext av dataskyddsförordningen (artikel 30) att stadens alla förvaltningar och bolag måste inventera alla personuppgifter som behandlas, i fortsättningen kallat personuppgiftsbehandlingar, i verksamheten och dokumentera dem i en så kallad registerförteckning. Socialförvaltningens registerförteckning återfinns i verktyget Draftit Privacy Records. När registerförteckningen är upprättad skapar den en intern synlighet och förståelse för personuppgiftsbehandlingar vilka finns och hur de hanteras. Registerförteckningen säkerställer att verksamheten beaktar att det ska finnas en laglig grund inom ramen för all personuppgiftsbehandling. 3.1.3 Resultat Socialförvaltningen startade under slutet av 2024 ett ambitiöst initiativ för att få en tydligare koppling till hanteringsanvisningarna, som kopplar redovisningsplanens processer till de handlingstyper som skapas i processerna, och personuppgiftsbehandlingarna. Tyvärr har detta initiativ tappat fart och inriktning under 2025. Av de 154 processer som är beskrivna i Hanteringsanvisningar har idag 74 stycken, en eller flera, personuppgiftsbehandlingar dokumenterade och resterande processer saknar aktuella personuppgiftsbehandlingar. 9(24) DSO kontrollerar hur många behandlingar som registrerats Det finns idag 634 personuppgiftsbehandlingar registrerade i verktyget Draftit Privacy Records varav dock flertalet är obsoleta. Denna rapport fokuserar på 2025 och under innevarande år har 94 nya registreringar tillkommit. Bilden ovan visar antalet påbörjade personuppgiftsbehandlingar per månad under 2025. Under januari månad var det en hög aktivitet men den minskade betydligt under kommande månader. DSO kontrollerar om nödvändiga uppdateringar gjorts Ett behandlingsregister över personuppgiftsbehandlingar behöver löpande ses över allt eftersom förutsättningarna hos en verksamhet förändras. Att ha en korrekt och uppdaterad registerförteckning är nödvändigt. Status # Under bearbetning 46 49% Godkänd 40 43% Komplettering begärd 6 6% Under granskning 2 2% 94 Ovanstående tabell illustrerar att av de 94 startade personuppgifts- behandlingarna så är det mindre än hälften som har blivit godkända och klara. DSO bedömer hur fullständig registerförteckningen är DSO bedömer att registerförteckningen i dagsläget inte är att anse som fullständig och att det trots att det under hösten 2024 togs fram ett nytt gemensamt, nedbantat formulär så behövs det kraftfulla insatser i verksamheten för att uppnå en fullständighet under 2026. 10 (24) DSO bedömer om verksamheten har lämpliga rutiner för registerföring Föregående års påpekande i årsrapporten att behörigheterna och formuläranvändningen inte var optimal, med för många formulär och formuläradministratörer, ledde till en mycket bättre behörighetsstyrning och en stor bantning i formulärsfloran. Trots dessa positiva åtgärder så har det ännu inte lett till någon övergripande större förbättring. Det finns ett ambassadörsnätverk som består av dataskydds- intresserade medarbetare från olika delar av verksamheten som har träffats ett antal gånger under året men antalet deltagare på dessa träffar har succesivt minskat under året. Som nedanstående bild visar så är det väldigt få organisations- entiteter (avd, enhet, stab, område) som har producerat en godkänd personuppgiftsbehandling under året. Detta tyder på att det finns för få (inga) drivkrafter för verksamhets- chefer att ta fram kompletta och godkända personuppgifts- behandlingar för den egna verksamheten. Under Komplettering Enhet # (%) Godkänd bearbetning begärd (cid:94)(cid:381)(cid:272)(cid:349)(cid:258)(cid:367)(cid:296)(cid:386)(cid:396)(cid:448)(cid:258)(cid:367)(cid:410)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:894)(cid:258)(cid:367)(cid:367)(cid:258)(cid:3)(cid:286)(cid:374)(cid:346)(cid:286)(cid:410)(cid:286)(cid:396)(cid:895) 23 25% 13 4 4 (cid:60)(cid:381)(cid:373)(cid:393)(cid:286)(cid:410)(cid:286)(cid:374)(cid:400)(cid:272)(cid:286)(cid:374)(cid:410)(cid:286)(cid:396)(cid:3)(cid:115)(cid:437)(cid:454)(cid:374)(cid:258) 4 4% 3 1 0 (cid:47)(cid:374)(cid:410)(cid:396)(cid:381)(cid:3)(cid:94)(cid:410)(cid:381)(cid:272)(cid:364)(cid:346)(cid:381)(cid:367)(cid:373) 3 3% 3 0 0 (cid:75)(cid:373)(cid:396)(cid:266) (cid:282)(cid:286)(cid:3)(cid:346)(cid:263)(cid:367)(cid:400)(cid:381)(cid:882)(cid:3)(cid:381)(cid:272)(cid:346)(cid:3)(cid:400)(cid:361)(cid:437)(cid:364)(cid:448) (cid:266)(cid:396)(cid:282) 3 3% 3 0 0 (cid:90)(cid:286)(cid:400)(cid:437)(cid:396)(cid:400)(cid:410)(cid:286)(cid:258)(cid:373)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:271)(cid:258)(cid:396)(cid:374)(cid:3)(cid:381)(cid:272)(cid:856)(cid:856)(cid:856) 3 3% 3 0 0 (cid:94)(cid:410)(cid:258)(cid:271)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:448)(cid:349)(cid:282)(cid:3)(cid:400)(cid:381)(cid:272)(cid:349)(cid:258)(cid:367)(cid:410)(cid:361)(cid:263)(cid:856)(cid:856)(cid:856) 3 3% 3 0 0 (cid:75)(cid:373)(cid:396)(cid:266) (cid:282)(cid:286)(cid:410)(cid:3)(cid:296)(cid:386)(cid:396)(cid:3)(cid:410)(cid:349)(cid:367)(cid:367)(cid:400)(cid:410)(cid:266)(cid:374) (cid:856)(cid:856)(cid:856) 4 4% 2 2 0 (cid:28)(cid:374)(cid:346)(cid:286)(cid:410)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:296)(cid:386)(cid:396)(cid:3)(cid:282)(cid:349)(cid:336)(cid:349)(cid:410)(cid:258)(cid:367)(cid:3)(cid:448)(cid:286)(cid:396)(cid:364)(cid:400)(cid:258)(cid:373)(cid:346)(cid:286)(cid:410)(cid:400)(cid:437)(cid:410)(cid:448)(cid:286)(cid:272)(cid:364)(cid:367)(cid:349)(cid:374)(cid:336) 3 3% 2 1 0 (cid:75)(cid:373)(cid:396)(cid:266) (cid:282)(cid:286)(cid:3)(cid:386)(cid:393)(cid:393)(cid:286)(cid:374)(cid:448) (cid:266)(cid:396)(cid:282) 3 3% 2 1 0 (cid:58)(cid:381)(cid:437)(cid:396)(cid:882)(cid:3)(cid:381)(cid:272)(cid:346)(cid:3)(cid:38)(cid:258)(cid:373)(cid:349)(cid:367)(cid:361)(cid:286)(cid:346)(cid:286)(cid:373)(cid:856)(cid:856)(cid:856) 4 4% 1 3 0 (cid:60)(cid:381)(cid:396)(cid:410)(cid:410)(cid:349)(cid:282)(cid:400)(cid:346)(cid:286)(cid:373)(cid:373)(cid:286)(cid:410)(cid:3)(cid:24)(cid:396)(cid:386)(cid:373)(cid:373)(cid:856)(cid:856)(cid:856) 1 1% 1 0 0 (cid:62)(cid:94)(cid:94)(cid:3)(cid:364)(cid:381)(cid:367)(cid:367)(cid:381) 1 1% 1 0 0 (cid:75)(cid:373)(cid:396)(cid:266) (cid:282)(cid:286)(cid:3)(cid:400)(cid:410)(cid:386)(cid:282)(cid:3)(cid:381)(cid:272)(cid:346)(cid:3)(cid:400)(cid:364)(cid:455)(cid:282)(cid:282) 1 1% 1 0 0 (cid:104)(cid:393)(cid:393)(cid:346)(cid:258)(cid:374)(cid:282)(cid:367)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:3)(cid:381)(cid:272)(cid:346)(cid:3)(cid:38)(cid:386)(cid:396)(cid:286)(cid:856)(cid:856)(cid:856) 1 1% 1 0 0 (cid:4)(cid:448)(cid:282)(cid:286)(cid:367)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:296)(cid:386)(cid:396)(cid:3)(cid:400)(cid:410)(cid:396)(cid:258)(cid:410)(cid:286)(cid:336)(cid:349)(cid:3)(cid:381)(cid:272)(cid:346)(cid:3)(cid:437)(cid:410)(cid:448)(cid:286)(cid:272)(cid:364)(cid:367)(cid:349)(cid:374)(cid:336) 9 10% 0 9 0 (cid:60)(cid:381)(cid:373)(cid:393)(cid:286)(cid:410)(cid:286)(cid:374)(cid:400)(cid:272)(cid:286)(cid:374)(cid:410)(cid:286)(cid:396)(cid:3)(cid:38)(cid:437)(cid:374)(cid:364)(cid:856)(cid:856)(cid:856) 4 4% 0 4 0 (cid:28)(cid:374)(cid:346)(cid:286)(cid:410)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:296)(cid:386)(cid:396)(cid:3)(cid:400)(cid:258)(cid:373)(cid:381)(cid:396)(cid:282)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:3)(cid:381)(cid:272)(cid:346)(cid:3)(cid:437)(cid:393)(cid:393)(cid:296)(cid:386)(cid:367)(cid:361)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336) 4 4% 0 3 1 (cid:75)(cid:373)(cid:396)(cid:266) (cid:282)(cid:286)(cid:3)(cid:44)(cid:286)(cid:373)(cid:367)(cid:386)(cid:400)(cid:346)(cid:286)(cid:410) 3 3% 0 3 0 (cid:94)(cid:410)(cid:381)(cid:272)(cid:364)(cid:346)(cid:381)(cid:367)(cid:373)(cid:400)(cid:3)(cid:400)(cid:410)(cid:258)(cid:282)(cid:3)(cid:94)(cid:381)(cid:272)(cid:349)(cid:856)(cid:856)(cid:856) 3 3% 0 3 0 (cid:28)(cid:364)(cid:381)(cid:374)(cid:381)(cid:373)(cid:349)(cid:400)(cid:364)(cid:410)(cid:3)(cid:271)(cid:349)(cid:400)(cid:410)(cid:266)(cid:374) (cid:282) 2 2% 0 2 0 (cid:94)(cid:410)(cid:258)(cid:271)(cid:286)(cid:374) 2 2% 0 2 0 (cid:100)(cid:349)(cid:367)(cid:367)(cid:400)(cid:410)(cid:266) (cid:374)(cid:282)(cid:400)(cid:286)(cid:374)(cid:346)(cid:286)(cid:410)(cid:286)(cid:374) 2 2% 0 2 0 (cid:4)(cid:282)(cid:373)(cid:349)(cid:374)(cid:349)(cid:400)(cid:410)(cid:396)(cid:258)(cid:410)(cid:349)(cid:448)(cid:258)(cid:3)(cid:286)(cid:374)(cid:346)(cid:286)(cid:410)(cid:856)(cid:856)(cid:856) 1 1% 0 1 0 (cid:17)(cid:381)(cid:286)(cid:374)(cid:282)(cid:286)(cid:286)(cid:374)(cid:346)(cid:286)(cid:410)(cid:286)(cid:374) 2 2% 0 1 1 (cid:17)(cid:381)(cid:437)(cid:410)(cid:396)(cid:286)(cid:282)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:400)(cid:286)(cid:374)(cid:346)(cid:286)(cid:410)(cid:286)(cid:374) 1 1% 0 1 0 (cid:28)(cid:374)(cid:346)(cid:286)(cid:410)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:296)(cid:386)(cid:396)(cid:3)(cid:400)(cid:381)(cid:272)(cid:349)(cid:258)(cid:367)(cid:258)(cid:3)(cid:400)(cid:455)(cid:400)(cid:410)(cid:286)(cid:373) 1 1% 0 1 0 (cid:60)(cid:381)(cid:373)(cid:393)(cid:286)(cid:410)(cid:286)(cid:374)(cid:400)(cid:272)(cid:286)(cid:374)(cid:410)(cid:286)(cid:396)(cid:3)(cid:17)(cid:258)(cid:396)(cid:374)(cid:3)(cid:381)(cid:272)(cid:346)(cid:3)(cid:437)(cid:374)(cid:336)(cid:258) 1 1% 0 1 0 (cid:94)(cid:410)(cid:381)(cid:272)(cid:364)(cid:346)(cid:381)(cid:367)(cid:373)(cid:400)(cid:3)(cid:437)(cid:374)(cid:336)(cid:282)(cid:381)(cid:373)(cid:400)(cid:410)(cid:361)(cid:856)(cid:856)(cid:856) 1 1% 0 1 0 93 39 46 6 11 (24) 3.1.4 DSO anger hur allvarliga bristerna är på en skala Allvarliga brister identifierade som omgående kräver insatser av ledning och/eller övriga verksamheten X Brister identifierade som bedöms vara omfattande och/eller kräva omgående åtgärder Brister identifierade som bör åtgärdas men ej bedöms vara brådskande, omfattande eller allvarliga Inga brister av nämnvärd betydelse identifierade 3.1.5 DSO ger råd och rekommendationer till PUA Dataskyddsombudet bedömer att förvaltningen inte har en optimal struktur avseende registerförteckningen. Tidigare påpekande gällande ett förändringsarbete med färre formulär och färre frågor per formulär har genomförts men har inte räckt till utan det måste till ett betydligt större engagemang från chefer i verksamheten. Gör en omstart av ambassadörsnätverket och säkerställ att ambassadörerna har tillräckligt med tid för att utföra sitt uppdrag. 12 (24) 3.2 Styrdokument 3.2.1 Sammanfattning Fråga/kontroll Svar Finns lämplig styrande Ja dokumentation på plats? Håller innehållet i de existerande Ja dokumenten lämplig kvalitet? Är dokumenten pedagogiska och ger Ja de ett tillräckligt stöd? Är dokumenten uppdaterade? Ja Finns ägare till dokumenten Ja utpekade, så att uppdateringar kan bli gjorda vid behov? 3.2.2 Syfte Området syftar till att PUA bedriver ett systematiskt dataskydds- arbete och styr sina medarbetares hantering av personuppgifter. Genom styrdokument kommunicerar PUA till medarbetare i sin verksamhet om vad som gäller och vad som förväntas av medarbetarna i fråga om hantering av personuppgifter. Att styrdokument finns nedtecknade, beslutade och kommunicerade medför att medarbetaren får dataskyddsinformation och kan behålla kunskapen över tid och tillämpa den på ett konsekvent sätt. En röd tråd i dataskyddsförordningen är att viktiga arbetssätt och rutiner ska vara dokumenterade. 3.2.3 Resultat På stadens intranät finns en egen flik för dataskyddsfrågor dit alla medarbetare har åtkomst. På fliken finns till exempel vägledande dokument inom incidentrapportering, mallar för upprättande av PUB-avtal med vägledning och instruktion, information och blanketter för samtycke, begäran om registerutdrag, rättelse och radering samt blanketter för risk- och konsekvensbedömning. Under fliken finns även generell information om dataskyddslagstiftning, kontaktuppgifter till Dataskyddsombudet, information om hur 13 (24) dataskyddsorganisationen är uppbyggd, hur ansvarsfördelningen ser ut samt rollförteckning. Finns lämplig styrande dokumentation på plats? Ja DSO bedömer om innehållet i existerande dokument håller lämplig kvalitet Ja 3.2.4 DSO anger hur allvarliga bristerna är på en skala Allvarliga brister identifierade som omgående kräver insatser av ledning och/eller övriga verksamheten Brister identifierade som bedöms vara omfattande och/eller kräva omgående åtgärder Brister identifierade som bör åtgärdas men ej bedöms vara brådskande, omfattande eller allvarliga X Inga brister av nämnvärd betydelse identifierade 3.2.5 DSO ger råd och rekommendationer till PUA Fortsatt arbete krävs löpande i fråga om att tydliggöra information inom förvaltningen och påminna medarbetare i det dagliga arbetet. Blanketter och rutiner finns tillgängligt men fortsatt arbete om ansvarsfördelningen och fördelning av arbetsuppgifter behöver förankras inom hela förvaltningen löpande. Fortsatt informationsspridning bör även ske ut i verksamheterna avseende intranätet och relevanta styrdokument inom området. 14 (24) 3.3 Tekniska och organisatoriska åtgärder för personuppgiftsbehandlingar 3.3.1 Sammanfattning Fråga/kontroll Svar Hur många av 31 system är klassade, 26 finns i personuppgiftsbehandlingarna som DraftIT och kan alltså kopplas till finns i verksamheten har aktuella personuppgifts- informationsklassats? behandlingar. Är klassade Ja personuppgiftsbehandlingar aktuella? 3.3.2 Syfte För att kunna skydda information (inklusive personuppgifter) med rätt slags skydd ska verksamheten informationsklassa sin information. Stadens riktlinjer för informationssäkerhet föreskriver att alla stadens informationstillgångar ska vara klassade med stöd av SKR:s verktyg KLASSA. Ansvaret för att informationsklassning genomförs ligger på den del av verksamheten som är informationsägare. En första kontrollpunkt måste därför vara om en informationsägare eller en informationsägarrepresentant med ansvar för klassning är identifierad i verksamheten. 3.3.3 Resultat 31 system är klassade, 26 finns i DraftIT och kan alltså kopplas till aktuella personuppgiftsbehandlingar. Det finns dessutom två e-utbildningar inom informationssäkerhet som är obligatoriska för alla medarbetare och dessa skall genomföras årligen för att hålla kunskaperna fräscha. (cid:120) Informationssäkerhet för medarbetare i staden (cid:120) Grundkurs i dataskydd 15 (24) 3.3.4 DSO anger hur allvarliga bristerna är på en skala Allvarliga brister identifierade som omgående kräver insatser av ledning och/eller övriga verksamheten Brister identifierade som bedöms vara omfattande och/eller kräva omgående åtgärder X Brister identifierade som bör åtgärdas men ej bedöms vara brådskande, omfattande eller allvarliga Inga brister av nämnvärd betydelse identifierade 3.3.5 DSO ger råd och rekommendationer till PUA Kopplingen mellan klassning och registerförteckningen är inte helt tydlig och bör förbättras så att det i registerförteckningen enklare går att se om det har genomförts en klassning för behanlingen. 16 (24) 3.4 Konsekvensbedömningar 3.4.1 Sammanfattning Fråga/kontroll Svar Har man identifierat alla behandlingar som det borde göras Nej konsekvensbedömningar av? Har alla potentiella högriskbehandlingar Nej konsekvensbedömts? Är de genomförda bedömningarna aktuella? Nej 3.4.2 Syfte Syftet med risk- och konsekvensbedömningen är att förebygga risker innan de uppkommer, ta fram rutiner och åtgärder för att hantera eventuella risker och kunna visa att vi följer dataskyddsförordningens krav. 3.4.3 Resultat Förvaltningen använder idag verktyget Draftit Privacy DPIA som förteckning för sina konsekvensbedömningar. Har man identifierat alla behandlingar som det borde göras konsekvensbedömningar av? När förvaltningen överväger att börja behandla personuppgifter för nya syften eller vill börja använda ny teknik där personuppgifter behandlas, så krävs enligt artikel 35 i dataskyddsförordningen att en konsekvensbedömning avseende dataskydd, en så kallad DPIA, genomförs. Med verktyget Draftit Privacy DPIA kan verksamheten snabbt avgöra om det behöver göras en DPIA och att genomföra en när det väl behövs. Verktyget dokumenterar resultatet av varje bedömning, som skall kunna visas upp för tillsynsmyndigheten. Detta verktyg har dock använts mycket sparsamt under året (3-4 gånger) av ett fåtal personer. Det finns även en möjlighet att ange risknivån i register- förteckningen från ingen risk till hög risk. Tabellen på nästa sida visar att denna funktion inte används vilket indikerar att riskbedömningskulturen i förvaltningen måste bedömas som mycket låg. 17 (24) Risknivå # Ingen risk angiven 69 73% Låg risk 19 20% Medelhög risk 2 2% Hög risk 4 4% 94 Har konsekvensbedömning gjorts för alla potentiella högriskbehandlingar av personuppgifter? Nej, då det finns fyra stycken personuppgiftsbehandlingar i Draftit Privacy Records som har en risknivå ”Hög risk” och två som har ”Medelhög risk”. Inga av dessa sex har en genomförd konsekvensbedömning i Draftit Privacy DPIA. Är de genomförda konsekvensbedömningarna aktuella? Det har under 2025 inte genomförts några konsekvensbedömningar, vilket måste bedömas som anmärkningsvärt. 3.4.4 DSO anger hur allvarliga bristerna är på en skala Allvarliga brister identifierade som omgående kräver insatser av ledning och/eller övriga verksamheten X Brister identifierade som bedöms vara omfattande och/eller kräva omgående åtgärder Brister identifierade som bör åtgärdas men ej bedöms vara brådskande, omfattande eller allvarliga Inga brister av nämnvärd betydelse identifierade 3.4.5 DSO ger råd och rekommendationer till PUA Det är av stor vikt att samtliga personuppgiftsbehandlingar värderas utifrån risker innan dessa startas upp eller genomförs. I nuläget är bedömningen från Dataskyddsombudet att det saknas en koppling mellan gjorda personuppgiftsbehandlingar i Draftit Privacy Records och behovet av att genomföra en konsekvensbedömning i Draftit Privacy DPIA. Rekommendationen blir därför att konsekvent bedöma risknivån på personuppgiftsbehandlingarna och utifrån denna bedömning gå vidare och göra första steget i en konsekvensbedömning (Tröskelanalys). Denna tröskelanalys kommer då ge svar på om en mer omfattande Konsekvensbedömning skall genomföras. 18 (24) 3.5 Individens rättigheter 3.5.1 Sammanfattning Fråga/kontroll Svar Hur många begäran (om 27 förfrågningar om registerutdrag, begränsning, radering registerutdrag under året. etc.) har inkommit från registrerade personer? Hur många av dessa begäran har Samtliga har fått svar inom 30 hanterats av verksamheten inom 30 dagar dagar? 3.5.2 Syfte Den registrerade, det vill säga den vars personuppgifter behandlas, har ett antal rättigheter enligt dataskyddsförordningen. Som personuppgiftsansvarig har Socialförvaltningen ett ansvar för att ha rutiner på plats för att hantera begäranden om att utöva dessa rättigheter när någon begär det. Ett registerutdrag är en sammanställning över den registrerades personuppgifter som behandlas. Syftet med registerutdraget är att den registrerade ska få medvetenhet om att personuppgifts- behandling sker och på vilken laglig grund. När den personuppgiftsansvarige hanterar rättigheterna, ska informationen vara tydlig och i lättillgänglig form med användning av ett klart och tydligt språk. 3.5.3 Resultat Har verksamheten förutsättningar att hantera registrerades rättigheter inom föreskriven tidsfrist? Förvaltningen har rutiner avseende registerbegäran från enskild. Samtliga inkomna begäran om registerutdrag har under året behandlats inom utsatt tid. Samtliga frågor och enskildas begäran om rättighet som har inkommit till Socialförvaltningen har hanterats inom föreskriven lagstadgad tidsram om trettio dagar. 19 (24) Däremot visar dokumentationen i personuppgiftsbehandlingarna (nedanstående tabell) att förståelsen för vad de registrerades rättigheter innebär behöver förbättras då rättigheterna endast uppfylls i 60-70% av behandlingarna. Rätten till rättelse endast uppfylls i 12% (finns en snarlik kopia på denna rättighet). Rätten till automatiserade beslut är inte medtagen i formuläret som rättighet. (cid:115)(cid:349)(cid:367)(cid:364)(cid:258)(cid:3)(cid:258)(cid:448)(cid:3)(cid:282)(cid:286)(cid:3)(cid:396)(cid:286)(cid:336)(cid:349)(cid:400)(cid:410)(cid:396)(cid:286)(cid:396)(cid:258)(cid:282)(cid:286)(cid:400)(cid:3)(cid:396)(cid:263)(cid:410)(cid:410)(cid:349)(cid:336)(cid:346)(cid:286)(cid:410)(cid:286)(cid:396)(cid:3)(cid:437)(cid:393)(cid:393)(cid:296)(cid:455)(cid:367)(cid:367)(cid:400)(cid:845) (cid:951) (cid:894)(cid:1081)(cid:895) (cid:4)(cid:396)(cid:410)(cid:349)(cid:364)(cid:286)(cid:367) (cid:3)(cid:90)(cid:263)(cid:410)(cid:410)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:410)(cid:349)(cid:367)(cid:367)(cid:3)(cid:349)(cid:374)(cid:296)(cid:381)(cid:396)(cid:373)(cid:258)(cid:410)(cid:349)(cid:381)(cid:374)(cid:3)(cid:381)(cid:373)(cid:3)(cid:271)(cid:286)(cid:346)(cid:258)(cid:374)(cid:282)(cid:367)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:286)(cid:374) (cid:1010)(cid:1006) 66% (cid:4)(cid:396)(cid:410)(cid:349)(cid:364)(cid:286)(cid:367)(cid:3)(cid:1005)(cid:1006) (cid:90)(cid:263)(cid:410)(cid:410)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:410)(cid:349)(cid:367)(cid:367)(cid:3)(cid:396)(cid:286)(cid:336)(cid:349)(cid:400)(cid:410)(cid:286)(cid:396)(cid:437)(cid:410)(cid:282)(cid:396)(cid:258)(cid:336) (cid:1010)(cid:1004) 64% (cid:4)(cid:396)(cid:410)(cid:349)(cid:364)(cid:286)(cid:367)(cid:3)(cid:1005)(cid:1009) (cid:3)(cid:90)(cid:263)(cid:410)(cid:410)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:410)(cid:349)(cid:367)(cid:367)(cid:3)(cid:396)(cid:263)(cid:410)(cid:410)(cid:286)(cid:367)(cid:400)(cid:286)(cid:3)(cid:258)(cid:448)(cid:3)(cid:296)(cid:286)(cid:367)(cid:258)(cid:364)(cid:410)(cid:349)(cid:336)(cid:258)(cid:3)(cid:437)(cid:393)(cid:393)(cid:336)(cid:349)(cid:296)(cid:410)(cid:286)(cid:396) (cid:1005)(cid:1006) 13% (cid:4)(cid:396)(cid:410)(cid:349)(cid:364)(cid:286)(cid:367)(cid:3)(cid:1005)(cid:1010) (cid:3)(cid:90)(cid:263)(cid:410)(cid:410)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:410)(cid:349)(cid:367)(cid:367)(cid:3)(cid:396)(cid:258)(cid:282)(cid:286)(cid:396)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:3)(cid:894)(cid:90)(cid:263)(cid:410)(cid:410)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:258)(cid:410)(cid:410)(cid:3)(cid:271)(cid:367)(cid:349)(cid:3)(cid:336)(cid:367)(cid:386)(cid:373)(cid:282)(cid:895) (cid:1010)(cid:1010) 70% (cid:4)(cid:396)(cid:410)(cid:349)(cid:364)(cid:286)(cid:367)(cid:3)(cid:1005)(cid:1011) (cid:3)(cid:90)(cid:263)(cid:410)(cid:410)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:410)(cid:349)(cid:367)(cid:367)(cid:3)(cid:271)(cid:286)(cid:336)(cid:396)(cid:263)(cid:374)(cid:400)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336) (cid:1010)(cid:1013) 73% (cid:4)(cid:396)(cid:410)(cid:349)(cid:364)(cid:286)(cid:367)(cid:3)(cid:1005)(cid:1012) (cid:3)(cid:90)(cid:263)(cid:410)(cid:410)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:410)(cid:349)(cid:367)(cid:367)(cid:3)(cid:282)(cid:258)(cid:410)(cid:258)(cid:393)(cid:381)(cid:396)(cid:410)(cid:258)(cid:271)(cid:349)(cid:367)(cid:349)(cid:410)(cid:286)(cid:410) (cid:1010)(cid:1004) 64% (cid:4)(cid:396)(cid:410)(cid:349)(cid:364)(cid:286)(cid:367)(cid:3)(cid:1006)(cid:1004) (cid:3)(cid:90)(cid:263)(cid:410)(cid:410)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:258)(cid:410)(cid:410)(cid:3)(cid:336)(cid:386)(cid:396)(cid:258)(cid:3)(cid:349)(cid:374)(cid:448)(cid:263)(cid:374)(cid:282)(cid:374)(cid:349)(cid:374)(cid:336)(cid:258)(cid:396) (cid:1010)(cid:1009) 69% (cid:4)(cid:396)(cid:410)(cid:349)(cid:364)(cid:286)(cid:367)(cid:3)(cid:1006)(cid:1005) (cid:3)(cid:90)(cid:263)(cid:410)(cid:410)(cid:286)(cid:374)(cid:3)(cid:258)(cid:410)(cid:410)(cid:3)(cid:296) (cid:266)(cid:3)(cid:296)(cid:286)(cid:367)(cid:258)(cid:364)(cid:410)(cid:349)(cid:336)(cid:258)(cid:3)(cid:437)(cid:393)(cid:393)(cid:336)(cid:349)(cid:296)(cid:410)(cid:286)(cid:396)(cid:3)(cid:364)(cid:381)(cid:396)(cid:396)(cid:349)(cid:336)(cid:286)(cid:396)(cid:258)(cid:282)(cid:286) (cid:1010)(cid:1009) 69% (cid:4)(cid:396)(cid:410)(cid:349)(cid:364)(cid:286)(cid:367)(cid:3)(cid:1005)(cid:1010) Rätt till information; Den registrerade har rätt att få information när hens personuppgifter behandlas. Information om personuppgiftsbehandlingen ska lämnas av förvaltningen både när uppgifterna samlas in och när den registrerade annars begär det. Rätt till tillgång; Den registrerade har rätt att vända sig till förvaltningen för att få veta om hens personuppgifter behandlas eller inte. Om den registrerades personuppgifter behandlas måste förvaltningen tillhandahålla en kopia på uppgifterna (Registerutdrag). Rätt till rättelse; Den registrerade har rätt att vända sig till förvaltningen och be att få felaktiga uppgifter rättade. Rätt till radering; Den registrerade har rätt att vända sig till förvaltningen och be att uppgifterna om honom eller henne raderas. Rätt till begränsning av behandling; Den registrerade har i vissa fall rätt att kräva att behandlingen av personuppgifter begränsas. Rätten att invända; gäller när personuppgifter behandlas för att utföra en uppgift av allmänt intresse, som ett led i myndighetsutövning. 20 (24) Rätt till dataportabilitet; Den registrerade har rätt att få ut och använda sina personuppgifter på annat håll, gäller bara sådana personuppgifter som den registrerade själv har lämnat. Automatiserade beslut; Den registrerade har rätt att inte bli föremål för ett beslut som enbart grundas på någon form av automatiserat beslutsfattande. 3.5.4 DSO anger hur allvarliga bristerna är på en skala Allvarliga brister identifierade som omgående kräver insatser av ledning och/eller övriga verksamheten Brister identifierade som bedöms vara omfattande och/eller kräva omgående åtgärder X Brister identifierade som bör åtgärdas men ej bedöms vara brådskande, omfattande eller allvarliga Inga brister av nämnvärd betydelse identifierade 3.5.5 DSO ger råd och rekommendationer till PUA Genom dataskyddsförordningen garanteras registrerade både insyn och möjlighet att påverka användandet av sina personuppgifter. Detta ställer krav på förvaltningen: den ska både kunna förstå innebörden av dessa rättigheter och kunna hantera dem korrekt. Gör förvaltningen fel kan både dryga sanktionsavgifter och skadestånd aktualiseras. Det saknas idag en rutin över hur alla registrerades rättigheter (8 stycken) praktiskt skall hanteras. Denna rutin bör snarast tas fram. Dessutom behöver kunskapsnivån höjas inom detta område så att personuppgiftsbehandlingarna på ett korrekt vis tydliggör vilka rättigheter som gäller i respektive personuppgiftsbehandling. 21 (24) 3.6 Personuppgiftsincidenter 3.6.1 Sammanfattning Fråga/kontroll Svar Hur upptäcks Alla anställda i Stockholms stad personuppgiftsincidenter? kan rapportera en incident. Hur många personuppgiftsincidenter 27 stycken har dokumenterats? Hur många av dessa har ansetts 2 stycken behöva rapporteras (till IMY resp. till berörda personer) och inte? Hur många av incidenterna har Alla rapporterats i tid till tillsynsmyndigheten? 3.6.2 Syfte Med begreppet personuppgiftsincident avses enligt dataskyddsför- ordningen (artikel 4.12) ”en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till de personuppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats.” Incidenthanteringen består av två huvudsakliga moment – dokumentering respektive rapportering. Rapporteringsskyldighet gäller som huvudregel för alla personuppgiftsincidenter. 3.6.3 Resultat Hur väl förmår verksamheten att rapportera personuppgiftsincidenter i tid till Integritetsskyddsmyndigheten? Socialförvaltningen har en dokumenterad rutin för hantering av personuppgiftsincidenter. 22 (24) 3.6.4 DSO anger hur allvarliga bristerna är på en skala Allvarliga brister identifierade som omgående kräver insatser av ledning och/eller övriga verksamheten Brister identifierade som bedöms vara omfattande och/eller kräva omgående åtgärder Brister identifierade som bör åtgärdas men ej bedöms vara brådskande, omfattande eller allvarliga X Inga brister av nämnvärd betydelse identifierade 3.6.5 DSO ger råd och rekommendationer till PUA Dataskyddsombudets bedömning är att det idag finns en fungerande rutin för hur personuppgiftsincidenter skall hanteras. Denna behöver dock formaliseras och dokumenteras i en rutin samt göras känd för verksamheten. 23 (24) Risker inom dataskydd 4 4.1 Sammanfattning Den största risken inom dataskydd för Socialförvaltningen är de rådande brister som finns dokumentationen av verksamhetens behandlingsaktiviteter och de risker som kan finnas kopplade till personuppgiftsbehandlingen. Chefer i verksamheten har idag svårigheter i att få en överblick över vilka behandlingar och riskbedömningar som finns eller som saknas i deras verksamheter då det är brister i dokumentationen. Det som utgör basen i ett effektivt dataskydd är att ha fullständig insyn och kontroll över alla behandlingsaktiviteter. Ett behandlingsregister är inte bara ett lagkrav utan också en kritisk resurs för riskhantering. Det register ska detaljerat dokumentera syftet med att behandla datan, behandlingens laglighet, datatyper, och vem som har tillgång. Detta register kräver kontinuerlig uppdatering och granskning, särskilt när nya dataströmmar introduceras eller när befintliga processer ändras. Det skall fungera som ryggraden i förvaltningens dataskyddsstrategi, möjliggöra snabba åtgärder vid potentiella risker och säkerställa regelefterlevnad. En avsaknad av dokumentation över alla behandlingsaktiviteter medför även brister i förmågan att göra en riskbedömning innan påbörjan av en ny behandling av personuppgifter. Anledningen till att en riskbedömning ska göras är att den ger svar på vilka åtgärder som behöver vidtas för att skydda person- uppgifterna i verksamheten. Det måste genomföras lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att säkerställa – och även kunna visa – att behandlingen utförs enligt dataskyddsreglerna. Åtgärderna som vidtas måste regelbundet ses över och uppdateras vid behov. Att arbeta med dessa områden kräver en sammanhållen strategi och ett löpande förbättringsarbete. Genom att förstå och åtgärda ovanstående brister kan Socialförvaltningen inte bara undvika potentiella sanktioner utan också bygga ett starkare förtroende hos sina intressenter. 24 (24) 4.2 Syfte Skapa en tydlig koppling mellan verksamhetens utförande av sina uppgifter (Hanteringsanvisningar) och dokumenterade personuppgiftsbehandlingar med tillhörande riskbedömningar. Dataskyddsförordningen ställer dokumentationskrav på aktuella personuppgiftsbehandlingar och riskbedömningar. Det räcker inte bara att göra rätt, Socialförvaltningen måste också kunna visa att den gör rätt. 4.3 DSO ger råd och rekommendationer till PUA DSO rekommenderar att ledningsgruppen initierar ett verksamhetsintegrerat projekt som mycket mer aktivt involverar verksamhetschefer i det dokumentationsarbete som inleddes under slutet av 2024 men tyvärr avstannade under början av 2025. Ett sådant initiativ behövs för att få en genomförandekraft i dataskyddsorganisation och som då kan få det genomslag som behövs för att integrera dataskyddsarbetet fullt ut i verksamheten. --- [Bilaga 7 - Framtidens socialtjänst.pdf] Framtidens socialtjänst 2025 Framtidens socialtjänst 2025 1 (11) Sammanfattning Under 2025 har projektet Framtidens socialtjänst lagt grunden för en långsiktigt hållbar omställning i hela staden. Arbetet har fokuserat på att utveckla första linjens socialtjänst genom en gemensam struktur för insatser utan behovsprövning och arbetssätt. Förberedelser för pilotprojekt för första linjen har initierats i fyra stadsdelsnämnder. För att förankra omställningen har det varit avgörande att sprida kunskap om juridiska förändringar samt uppdatera Sociala system i samband med att den nya lagen trädde i kraft den 1 juli 2025. Kommunikation, kompetensutveckling och förberedelser inför uppföljning har varit centrala delar för att nå ut brett inom staden. Inför 2026 intensifieras arbetet med att säkerställa en likställd socialtjänst i hela staden. I enlighet med stadens budgetuppdrag 2026 fortsätter projektet att samordna omställningen genom att ta fram förslag och i vissa fall fatta beslut om vilka insatser som ska erbjudas inom första och andra linjens socialtjänst. Arbetet omfattar även bedömningar av hur insatser bäst organiseras för att skapa en socialtjänst som är tillgänglig, förebyggande och rättssäker för alla stockholmare. Framtidens socialtjänst 2025 2 (11) Innehåll Sammanfattning ........................................................................................ 1 Innehåll ...................................................................................................... 2 Inledning .................................................................................................... 3 Projektorganisation .................................................................................. 4 Juridiska förändringar och utveckling av Sociala system ................... 4 Utveckling av första linjens socialtjänst ................................................ 5 Insatser utan behovsprövning .................................................................... 5 Gemensam struktur i hela staden ............................................................... 5 Juridiska förutsättningar för insatser utan behovsprövning ........................ 6 Arbetssätt inom första linjens socialtjänst ................................................... 7 Första linje-piloter ....................................................................................... 8 Skadligt bruk och beroende ........................................................................ 8 Kunskapsbaserad socialtjänst ................................................................ 8 Uppföljning ................................................................................................ 9 Kommunikation ....................................................................................... 10 Kompetensutveckling ............................................................................ 10 Digitalisering ........................................................................................... 11 Framtidens socialtjänst 2025 3 (11) Inledning I Stockholms stads budget för 2024 tilldelades socialnämnden i uppdrag att, i samverkan med kommunstyrelsen, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna, ta fram förslag på hur socialtjänsten skulle kunna utvecklas mot en mer tillgänglig, förebyggande och behovsanpassad verksamhet. Uppdraget var en del av stadens förberedelser inför den nya socialtjänstlagen som skulle träda i kraft den 1 juli 2025. Projektet Framtidens socialtjänst – Omställning till en långsiktigt hållbar socialtjänst drivs sedan 2024 gemensamt av socialnämndens och äldrenämndens fackförvaltningar, i nära samarbete med arbetsmarknadsnämnden, stadsdelsnämnderna och stadsledningskontoret. Syftet är att möta intentionerna i den nya socialtjänstlagen, hålla samman omställningsarbetet och skapa en likvärdig socialtjänst i hela staden, enligt det uppdrag som socialnämnden tilldelats. Projektet omfattar socialtjänstens samtliga målgrupper, det vill säga verksamhetsområdena individ- och familjeomsorg, funktionsnedsättning och äldreomsorg. Projektet pågår 2024–2028, under den period som regeringen aviserat att medel skjuts till genom statsbidrag till kommunerna för omställningen. År 2024 identifierades fyra prioriterade områden för projektet: • Insatser utan behovsprövning • Juridiska förändringar • En kunskapsbaserad socialtjänst • Förändringsledning och kompetensutveckling Projektet arbetade under 2024 med att kartlägga nuläget, identifiera utvecklingsbehov, skapa samsyn i staden kring omställningen samt genomföra ett omfattande utrednings- och analysarbete kring de juridiska förändringarna som trädde i kraft den 1 juli 2025. I 2025 års budget gavs socialnämnden i uppdrag att fortsatt hålla samman omställningsarbetet i syfte att säkerställa lagefterlevnad och för att bidra till en likvärdig socialtjänst över hela staden. Socialnämnden har liksom föregående år genomfört uppdraget tillsammans med äldrenämnden inom ramen för projektet. Under året har projektet fokuserat på att underlätta övergången till den nya lagen för stadens myndighetsutövande verksamheter. Vidare har projektet arbetat med att konkretisera förslag på insatser utan behovsprövning, utvecklat arbetssätt för första linjens socialtjänst samt stärkt kompetensutveckling och förändringsledning i staden. Framtidens socialtjänst 2025 4 (11) Projektorganisation Projektet leds av en strategisk styrgrupp som ansvarar för beslut om organisation, budget och övergripande inriktning. Projektet har en operativ styrgrupp som följer det löpande arbetet. För att hålla ihop omställningen finns en samordnande projektgrupp placerad inom socialnämnden och äldrenämnden. Därtill finns förändringsledare i samtliga stadsdelsnämnder och på avdelningen för socialt stöd inom socialnämnden1. Förändringsledarnas roll som projektgruppens förlängda arm till stadsdelsnämnderna har stärkts ytterligare under året. De driver omställningen lokalt, representerar projektet i sina respektive nämnder, fångar upp lokala behov och deltar i det stadsövergripande utvecklingsarbetet. Under året har förändringsledarna bland annat haft en betydande roll i hanteringen av synpunktsrundor i stadsdelsnämnderna för processerna kring insatser utan behovsprövning samt skadligt bruk och beroende2. De har också bidragit till att ta fram projektinriktningar för 2026. Förändringsledarna bildar ett nätverk som träffas regelbundet och samarbetar för erfarenhetsutbyte, ömsesidigt stöd och lokal förankring. Juridiska förändringar och utveckling av Sociala system Inför att den nya socialtjänstlagen trädde i kraft togs ett stöd- och informationsmaterial fram för att förbereda stadens chefer och medarbetare på de juridiska förändringar som den nya lagen innebär samt ge praktiskt stöd i handläggningsarbetet. Materialet innehöll frågor och svar, juridisk utbildningsfilm samt digitala frågestunder med stadsledningskontorets juridiska avdelning. Även stadens digitala verksamhetssystem (Sociala system) behövde uppdateras för att säkerställa en smidig övergång. Paragrafer, mallar och formulär anpassades efter den nya lagen. E-tjänster uppdaterades för att möjliggöra sökbara orosanmälningar och hantering av trygghetslarm som insats utan behovsprövning. 1 Projektorganisationen beskrivs i detalj i nämndrapporten 2024: Delrapport av projektet Framtidens socialtjänst - omställning till en långsiktigt hållbar socialtjänst (SOF 2023/625 och ALD 2024/109). 2 Arbetet med insatser utan behovsprövning och skadligt bruk och beroende redovisas längre ned i rapporten. Framtidens socialtjänst 2025 5 (11) Utveckling av första linjens socialtjänst För att möta den nya lagens intentioner om en lätt tillgänglig och förebyggande socialtjänst håller en första linjens socialtjänst på att formas. Första linjen syftar till att ge ett tidigt stöd, innan problem växer sig stora, och det ska vara enkelt att komma i kontakt med socialtjänsten. Projektets utvecklingsarbete av första linjens socialtjänst utgår från en behovskartläggning som genomfördes under 20243 och består av två huvuddelar; insatser utan behovsprövning och arbetssätt inom socialtjänsten. Insatser utan behovsprövning är stödutbudet av insatser som invånare kan ta del av direkt, det vill säga utan ansökan, utredning och beslut. Arbetssätt syftar på hur staden möter invånare på ett lätt tillgängligt, förebyggande och samordnat sätt för att invånare ska få ta del av stödutbudet utifrån sina behov och förutsättningar. Några insatser utan behovsprövning och nya arbetssätt kommer att implementeras i hela stadens socialtjänst direkt, så kallat breddinförande. Andra mer innovativa arbetssätt och insatser som förutsätter mer omfattande organisationsförändringar testas i pilotprojekt i några stadsdelsnämnder. Insatser utan behovsprövning Gemensam struktur i hela staden Under våren 2025 togs beslut om ett antal insatser som ska kunna ges utan behovsprövning och som därmed ska prioriteras och breddinföras i stadens samtliga stadsdelsnämnder. Beslutet grundades i den behovskartläggning som projektet genomförde 2024. Exempel på prioriterade insatser utan behovsprövning som har förberetts för breddinförande är insatser för individer som utsatts för eller utövat våld i nära relation, individuellt föräldraskapsstöd, anhörigstöd både individuellt och i grupp, hälsofrämjande samtal för äldre och samtalsgrupp för personer med en demensdiagnos eller diagnos kognitiv svikt. Projektet har även i samverkan med juridiska avdelningen på stadsledningskontoret, arbetat med att se över stadens utbud av insatser utan behovsprövning, inklusive ovan nämnda insatser som förberetts för breddinförande. I arbetet har det för varje insats ingått att fastställa villkor för vem som kan ta del av insatsen och om 3 Behovskartläggningens slutrapport Förslag på insatser utan individuell behovsprövning (SOF 2023/625–25). Framtidens socialtjänst 2025 6 (11) insatsen är rådgivning eller om insatsen ska undantas dokumentation som kan röja den enskildes identitet. En utmaning som uppmärksammats i arbetet med socialtjänstens omställning är den nuvarande uppdelningen av insatser för personer under och över 65 år. Det kan exempelvis röra sig om att personer över 65 år inte får tillgång till insatser som ligger utanför området omvårdnad riktad till äldre, exempelvis stöd vid ett beroende eller vid våld i nära relation. Projektet arbetar för att socialtjänstens stöd ska utgå från individens behov snarare än ålder. För att förbättra och anpassa insatser till personer som påverkas av den nuvarande uppdelningen pågår en förstudie som ska resultera i ett antal prioriterade åtgärder. I behovskartläggningen som genomfördes 2024 synliggjordes att det finns ett stort behov av koordinerat stöd från socialtjänsten för att hjälpa individer att hantera praktiska utmaningar. Under året har förberedelser pågått för att i pilotprojekt testa en helt ny insats som ska kunna ges utan behovsprövning, insatsen flexibelt socialt stöd. Ett utforskande arbete pågår också för andra nya insatser som kan komma att testas på samma sätt. Det gäller till exempel insatsen boskola som riktar sig till personer med funktionsnedsättning som ska flytta hemifrån samt insatsen här- och nu samtal som riktar sig till barn och unga som upplever våld i hemmet. Juridiska förutsättningar för insatser utan behovsprövning Redan innan den nya lagen trädde i kraft fanns ett stort utbud av insatser utan behovsprövning i Stockholms stad. För att leva upp till kraven i den nya lagen och fortsatt kunna erbjuda insatser utan behovsprövning behövde de befintliga insatserna vara beslutade av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige fattade i juni 2025 beslut i två ärenden som beretts inom ramen för projektet. Beslut i det första ärendet4 innebär att stadens befintliga utbud av insatser utan behovsprövning får fortsätta att ges på samma sätt som tidigare, från och med den 1 juli 2025 till och med den 31 oktober 2026. Kommunfullmäktige gav samtidigt socialnämnden och äldrenämnden i uppdrag att ta fram förslag på vilka insatser som ska kunna erbjudas utan behovsprövning i hela staden från och med den 1 november 2026. Nämnderna ska redovisa sina förslag till kommunfullmäktige senast den 30 september 2026. 4 Socialtjänstens tillhandahållande av insatser i samband med ikraftträdande av ny socialtjänstlag (SOF 2023/625, ALD 2025/19, KS 2025/308 och KS 2025/318). Framtidens socialtjänst 2025 7 (11) Det andra ärendet avsåg insatsen trygghetslarm för personer som är 65 år eller äldre5. Kommunfullmäktige beslutade i enlighet med äldrenämndens förslag att insatsen efter den 1 juli 2025 ska ges utan behovsprövning till de personer som uppfyller villkoren för att ta del av insatsen. Beslutet gäller tillsvidare. För att möjliggöra omställningen i staden har ytterligare ett ärende beretts under 2025. Det handlar om ett förslag att möjliggöra ökad flexibilitet under perioden för omställningen som löper fram till och med 31 december 2028. Förslaget har beretts av arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och äldrenämnden för beslut i kommunfullmäktige och syftar till att underlätta beslutsprocessen om insatser utan behovsprövning 6. Om förslaget godkänns, ersätts tidigare beslut från juni 2025 och ansvaret för att fatta beslut om insatserna flyttas till de tre facknämnderna under den angivna omställningsperioden. Arbetssätt inom första linjens socialtjänst Projektet har identifierat sju arbetssätt som är centrala för formandet av första linjens socialtjänst. Tre av dessa arbetssätt ska breddinföras i hela staden och fyra ska testas som pilotprojekt i några stadsdelsnämnder. De arbetssätt som ska breddinföras är följande: 1. Uppsökande arbete både fysiskt och digitalt. 2. Tillgänglighet i andra verksamheter och föreningar. 3. Lotsa invånare vidare till rätt stöd, istället för att hänvisa. Följande arbetssätt ska testas i pilotprojekt: 4. En tydlig ingång till socialtjänsten där alla är välkomna. 5. Drop-in tider för rådgivning. 6. Teambaserat arbete för att individen ska få ett samordnat stöd och inte ha för många kontakter. 7. Insatser erbjuds på tider utifrån individens behov, även utanför kontorstid. 5 Hantering av insatsen trygghetslarm utifrån ny socialtjänstlag (ALD 2025/18 och KS 2025/317). 6 Styrning av insatser utan behovsprövning under omställning enligt ny socialtjänstlag (AMF 2025/669, SOF 2025/527 och ALD 2025/310. Framtidens socialtjänst 2025 8 (11) Första linje-piloter De fyra nya arbetssätten samt insatsen flexibelt socialt stöd kommer att testas i pilotprojekt i fyra stadsdelsnämnder. Urvalet av pilotstadsdelar genomfördes under året via öppen intresseanmälan där Enskede-Årsta-Vantör, Järva, Skarpnäck och Södermalm valdes ut. Under året har planering för uppstart av pilotprojekten genomförts. Pilotstadsdelarna kommer att inleda testperioden i januari 2026. År 2028 förväntas samtliga stadsdelsnämnder ha implementerat arbetssätten. Syftet med implementering i pilotprojekt är att löpande prova arbetssätten, utvärdera och justera för att på så sätt sprida lärdomar och undvika fallgropar innan implementering i hela staden. Skadligt bruk och beroende Behovskartläggningen som genomfördes 2024 visade ett stort behov av insatser utan behovsprövning för personer med skadligt bruk och beroende. Vidare visade kartläggningen att förutsättningarna att erbjuda insatserna till målgruppen skiljer sig mellan stadsdelsnämnderna. Styrgruppen beslutade därför om en fördjupad utredning som har genomförts under året. Förslagen i den fördjupade utredningen, som också tog hänsyn till samsjuklighetsutredningen7, var att ge invånare möjlighet att ta del av insatser över hela staden oavsett vilken stadsdelsnämnd den enskilde tillhör samt att skapa en organisation som ökar likställigheten. Utifrån detta gav projektets styrgrupp i uppdrag att utreda hur öppenvården kan regionaliseras samt hur befintliga resurser inom socialnämndens behandlingsenhet kan inkluderas i den nya regionala öppenvården. Uppdraget ska genomföras under 2026. Kunskapsbaserad socialtjänst Socialtjänstens verksamhet ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet där verksamheten arbetar systematiskt med uppföljning, utvärdering och kvalitetsutveckling. Under 2025 har individbaserad systematisk uppföljning (ISU), deltagande i den nationella uppföljningen av socialtjänstens omställning (NUSO) och samarbete med akademin varit i fokus. 7 Från delar till helhet – En reform för samordnade, behovsanpassade och personcentrerade insatser till personer med samsjuklighet (SOU 2021:93). Framtidens socialtjänst 2025 9 (11) Som ett led i arbetet med att stärka den lokala kunskapsutvecklingen och höja kompetensen i staden har två ISU-utbildningar genomförts under året. Drygt 110 stödfunktioner, chefer och andra medarbetare från stadens socialtjänst har deltagit. Stadens deltagande i NUSO med fokus på barn, unga och familjer har fortgått under året. De områden som är högst prioriterade i utvecklingsarbetet utifrån NUSO-resultaten är att öka barn och ungas delaktighet i kontakten med socialtjänsten samt att utveckla kvaliteteten i utredningar. Det gäller framförallt bedömning av risk- och skyddsfaktorer i utredning av barns behov av skydd eller stöd. Under året har staden också påbörjat arbetet med NUSO vuxna och funktionshinder som omfattar vuxna inom ekonomiskt bistånd, skadligt bruk och beroende, våld i nära relationer, socialpsykiatri och LSS. För LSS inkluderas också barn. Under våren 2026 kommer bland annat arbetet med att ta fram och testa variabler för uppföljning i NUSO vuxen och funktionshinder påbörjas. Parallellt med pågående arbete deltar staden, via Äldrecentrum, i dialog på nationell nivå kring former för uppföljning i NUSO äldreomsorg. Inget beslut har fattats än och samtal och kartläggning av förutsättningar för genomförande kommer att fortsätta under 2026. Under 2025 har Forskning och utveckling Välfärd Värmland genomfört en studie om förändringsarbete i stadens öppenvårdsverksamheter med fokus på familjebehandling. Resultatet visade att familjebehandling har en tydlig kunskapsgrund och det identifierades utvecklingsområden såsom behov för tydligare målformulering och uppföljning för förändringsarbete. I samarbete med Stockholms universitet har det inletts två forskningsprogram som bidrar med ny kunskap i omställningsarbetet. Det gäller Framtidens sociala arbete med substansbruk och Socialtjänstens arbete med brottsprevention. Uppföljning Uppföljning är ett nyckelverktyg för att arbeta kunskapsbaserat, dra lärdomar från socialtjänstens arbete och göra kontinuerliga förbättringar. Uppföljning bedrivs därför på olika nivåer kopplat till omställningen – uppföljning av den övergripande omställningen i socialtjänstens verksamhet, uppföljning av projektets arbete och uppföljning av pilotprojekten. Vad gäller uppföljning av den övergripande omställningen i socialtjänstens verksamhet har ett arbete påbörjats för att utveckla en gemensam uppföljning av de insatser utan behovsprövning och arbetssätt som breddinförs i samtliga stadsdelsnämnder. Arbetet har bland annat pågått med att ta fram ett verktyg för att följa upp anhörigstöd till alla målgrupper. Stiftelsen Äldrecentrum har på uppdrag av staden tagit fram en modell för uppföljning av hälsofrämjande samtal, samtalsgrupp för personer med en Framtidens socialtjänst 2025 10 (11) demensdiagnos eller kognitiv svikt och samtalsgrupp med social inriktning för äldre. För att följa upp projektet pågår ett arbete med att ta fram uppföljningsplaner för att utvärdera om de uppsatta målen i projektet nås. En mer specifik uppföljningsplan har tagits fram för pilotprojekten som bedrivs i stadsdelsnämnderna i syfte att samla in nödvändig information från invånare och medarbetare kopplat till insatsen flexibelt socialt stöd och de nya arbetssätt som ska testas. Kommunikation Under året har projektet tagit fram en gemensam kommunikationsstrategi som ska stödja omställningen inom socialtjänsten i staden. Det övergripande målet är att öka invånarnas kunskap om och förtroende för socialtjänsten samt skapa bättre samordning i stadens kommunikationsarbete. Strategin tydliggör ansvarsfördelningen mellan facknämnderna och stadsdelsnämnderna i kommunikationsarbetet. Strategin är ett stöd för stadsdelsnämnderna när de tar fram egna kommunikationsplaner som kan anpassas utifrån lokala förutsättningar. Kompetensutveckling För att kunskap ska få genomslag krävs kontinuerlig kompetensutveckling. En förstudie har genomförts i syfte att kartlägga olika behov av kompetensutveckling i samband med omställningen 8. Förstudien visade bland annat ett behov av att stärka medarbetares kompetens i att arbeta med helhetsperspektiv i mötet med invånare och att chefer behöver stärka sin kompetens för att leda i förändrande organisationer. Förstudien har även utgjort underlag för en ansökan till Europeiska socialfonden för att genomföra ett kompetensutvecklingsprojekt9. ESF-projektet Kompetensutveckling för framtidens socialtjänst har beviljats medel och kommer att starta upp i februari 2026 och pågår fram till och med januari 2029. I projektet kommer medarbetare och chefer i stadens socialtjänst att erbjudas kompetensutvecklingsinsatser som stödjer det pågående omställningsarbetet. 8 Förstudien Rätt kompetens för framtidens socialtjänst (SOF 2024/831). 9 Ansökan om medel till Europeiska socialfonden för genomförande av projektet Kompetensutveckling för framtidens socialtjänst (SOF 2025/531). Framtidens socialtjänst 2025 11 (11) Digitalisering Digitalisering är en viktig förutsättning för socialtjänstens omställning, bland annat för att säkerställa att invånarna har en tydlig ingång till socialtjänsten och för att minska medarbetarnas arbete med administration och på det sättet frigöra utrymme för mer socialt arbete. Arbetet med digitalisering pågår i staden inom den nya portföljen för socialtjänstens digitalisering10. 10 Se socialnämndens och äldrenämndens verksamhetsberättelser 2025 för en närmare beskrivning av den nya portföljen för socialtjänstens digitalisering. --- [Bilaga 8 - Resultatrapport - Central uppföljning Drift.pdf] Översikt År: 2025 | Period: December | Organisation: 113 - Socialnämnden | Projekttyp: Drift | Budgetnummer: Exklusive ombudgeteringar | Motpart: 8 - FörvaltningsExtern | Resultatfonder: Exklusive resultatfonder | Enhet: Mnkr Avvikelse VB Ack - Utfall Utfall (för VB ack Jan - Dec vald perio Konto 2025 2025 d) Intäkter -463.6 -472.8 9.2 Intäkter -463.6 -472.8 9.2 Drift & underhåll 2 005.5 1 987.8 17.7 Avskrivningar 4.4 4.1 0.3 Internränta 0.1 0.5 -0.4 Kostnader 2 010.0 1 992.4 17.6 Netto 1 546.4 1 519.6 26.8 Totalt 1 546.4 1 519.6 26.8 Ursprunglig rapport Resultatrapport - Central uppföljning Drift [300 - Budgetavräkning] - AA69552, 2026-01-20 07:25 1 --- [Bilaga 9 - Resultatrapport - Central uppföljning Invest..pdf] Översikt År: 2025 | Period: December | Organisation: 113 - Socialnämnden | Projekttyp: Investering | Budgetnummer: Exklusive ombudgeteringar | Motpart: 8 - FörvaltningsExtern | Enhet: Mnkr Avvikelse VB Ack - Utfall Utfall (för VB ack Jan - Dec vald perio Konto 2025 2025 d) 4 - Kostnader 2.0 2.0 0.0 Projektkonto 2.0 2.0 0.0 Ursprunglig rapport Resultatrapport - Central uppföljning Invest. [300 - Budgetavräkning] - AA69552, 2026-01-19 07:40 1 --- [Bilaga 10 - SoN Nyckeltal 2025.pdf] Handläggare: Ingrid Klaus Telefon nr: 508 250 78 Mejladress: ingrid.klaus@stockholm.se Nyckeltal för personalstatistik för Nyckeltal 122: Andel tillsvidareanställninga Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Antal tillsvidare- Totala antalet Andel anställningar anställningar Andel tillsvidare- tillsvidareanställda anställningar Tillsvidareanställda 1 065 1 153 92,4% 92,4% Kommentarer: Andelen tillsvidareanställningar har ökat med 3,6 % från 1 028 tillsvidareanställningar till 1 065 tillsvidareanställningar under år 2024 till 2025. Ökningen beror främst på grund av att antalet tjänster har utökats. Nyckeltal 123: Andel heltidstjänster Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Antal heltids- Totala antalet Andel heltids- Andel heltids- anställningar tillsvidare- anställningar anställningar anställningar Heltidstjänster 1 048 1 065 98,4% 98,2% Kommentarer: Antalet deltidsanställningar är 17 st. Antalet heltidsanställningar har ökat minimalt från 98,2% 2024 till 98,4%. Nyckeltal 124: Personalomsättning Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Det lägsta talet av Genomsnittligt Personalomsätt- Personal- antalet avgångar antal tillvidare- ning (%) omsättning eller anställningar % rekryteringar av under året tillsvidare- anställningar Personalomsättning 76 1 049 7,2% 6,6% Kommentarer: Personalomsättningen har ökat minimalt från 6,6% 2024 till 7,2% 2025. Nyckeltal 125: Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Antalet anställda Totala antalet Andel kvinnor Antalet kvinnor i Totala antalet chefer Andel kvinnliga Kvinnliga chefer Kvinnliga chefer kvinnor anställda (%) chefsposition chefer (%) (kvot) (kvot) Kvinnliga chefer 857 1 153 74,3% 76 90 84,4% 1,14 1,07 Kommentarer: Andelen kvinnnor i förvaltningen är i stort sett oförändrad, från 74,1% 824 st 2024 till 74,3% 857 st 2025. Andelen kvinnliga chefer är 84,4%, det innebär en ökning jämfört med 2024 då de var 79,2%. Nyckeltal 126: Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare* Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Antalet anställda Totala antalet Andel utrikes Antalet utrikes Totala antalet chefer Andel utrikes Utrikes födda Utrikes födda som är utrikes anställda födda födda chefer födda chefer chefer chefer födda (%) (%) (kvot) (kvot) Utrikes födda chefer Endast kvoten ska fyllas i, underlag ges från Sweco 0,80 0,81 Kommentarer: Andelen utrikesfödda chefer är oförändrad fån 0,81 2024 till 0,80 2025. Nyckeltal 127: Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden. Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Antal Totala antalet Andel korttids- Andel korttids- sjukfrånvaro- dagar av avtalad sjukfrånvaro sjukfrånvaro dagar dag 1-14 arbetstid Korttidssjukfrånvaro 8 083 420 950 1,92% 1,91% Kommentarer: Korttidssjukfrånvaron är ofärandrad från 1,91% 2024 till 1,92% 2025. Antalet sjukfrånvarodagar dag 1-14 har ökat från 7 695 2024 till 8 083 2025. Nyckeltal 128: Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden. Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Antal Totala antalet Andel långtids- Andel långtids- sjukfrånvaro- dagar av avtalad sjukfrånvaro sjukfrånvaro dagar dag 15- arbetstid Långtidssjukfrånvaro 17 058 420 950 4,05% 4,17% Kommentarer: Långtidssjukfrånvaron har minskat från 4,17% 2024 till 4,05 % 2025. Det bedrivs aktivt arbete för att minska sjukfrånvaro på förvaltningen. Nyckeltal 129: Kostnad korttidsfrånvaro per årsarbetare (kostnad utan personalomkostnadspålägg (PO)) Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Kostnad för Antalet Kostnad Kostnad sjukfrånvaro- årsarbetare sjukfrånvaro per sjukfrånvaro per dagar dag 1-14 i årsarbetare, årsarbetare, kronor tkr kronor Kostnad korttidsfrånvaro 13 699 1 250 10 957 9 836 *Kostnad för korttidssjukfrånvaro mäts från och med 2019 genom kostnad för sjukfrånvarodag 1-14 istället för dag 2-14. Kommentarer: Kostnaden för korttidssjukfrånvaron har ökat från 9 836 kr 2024 till 10 957 kr 2025. En ökning med ca 11,4 %. Handläggare: Torleif Nilsson Telefon nr: 08-508 250 67 Mejladress: torleif.nilsson@stockholm.se År 0-19 år 20 år och äldre 20-64 år Antal invånare 202 973 795 025 624 944 Nyckeltal för Individ- och familjeomsorg, vuxna och socialpsykiatri Nyckeltal 50: Dygnetruntvård för vuxna med missbruk - kostnad per vårdform, dygn, person och invånare Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal vårddygn Antal unika personer Antal invånare Dygn per person Kr per person Antal personer med Kr per dygn Kr per 20 år och äldre insats per 1000 inv invånare 20 20 år och äldre år och äldre HVB 157 124 3 795 025 41 52 333 0,0 1 266 0 LVM / tvångsvård 3 053 535 4 795 025 134 763 250 0,0 5 707 4 Familjehemsvård 0 0 0 795 025 0,0 0 Kommentarer: Kr per invånare 20 år och äldre har ökat från 2,00 kr till 4,00 kr mellan år 2024 och 2025 avseedne dygnetruntvård för vuxna med missbruk. År 2023 var nyckeltalet 3,30 kr. Nyckeltal 52 del 1: Vuxna med missbruk - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, person och invånare samt personer med insats som andel av befolkningen Underlag Nyckeltal Nettokostnad Antal boende-dygn Antal unika personer Antal invånare Kr /dygn Kr per person Kr per invånare 20 Antal personer tkr* 20 år och äldre år och äldre med insats per 1000 inv 20 år och äldre Stöd och omvårdnadsboende 27 748 28 665 190 795 025 968 146 042 35 0,2 Andra boendeformer 31 225 62 931 313 795 025 496 99 760 39 0,4 Boendestöd 0 3 795 025 0 0 0,0 * För verksamheter i egen regi ska verksamhetens del av personal-, lokal- och övriga administrativa kostnader ingå. Kommentarer: Kr per invånare 20 år och äldre är oförändrat, 74 kr, för insatser vuxna med missbruk. År 2023 var nyckeltalet 79 kr. Nyckeltal 52 del 2: Socialpsykiatri - Boende och boendestöd, kostnad för insats per vårddygn, per person och per invånare samt antal personer med insats som andel av befolkningen Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal boende-dygn Antal personer Antal Kr /dygn Kr per person Kr per invånare Antal personer invånare per 1000 20-64 år 20 -64 år med insats Bostad med särskild service 2 638 1 709 9 624 944 1 544 293 111 4 0,0 Familjevård/hvb inack. 4 973 3 053 16 624 944 1 629 310 813 8 0,0 Annat boende 14 395 154 624 944 93 474 23 0,2 Boendestöd /hemhjälp 211 9 624 944 23 444 0 0,0 Kommentarer: För insatser inom socialpsykiatri har kr per invånare sjunkit från 40 kr till 35 kr mellan åren 2024 och 2025. År 2023 var nyckeltalet 41 kr. Nyckeltal 53: Kostnad per person för sysselsättning/arbetsträning inom Socialpsykiatrin Underlag Nyckeltal Nettokostnad tkr Antal personer Kr per person Sysselsättning och arbetsträning 1 069 37 28 892 Kommentarer: Kr per person har ökat från 28 222 kr år 2024 till 28 892 kr år 2025 ( ca 2,4 %) för insatsen. År 2023 var nyckeltalet 32 760 kr. Nyckeltal 208 Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt Underlag Tot antal Antal Andelen försökslägenheter försökslägenheter försökslägenheter Andelen försökslägenheter som som övergått till som övergått till övergått till eget kontrakt eget kontrakt eget kontrakt Kvinnor 24 6 25,0% Män 71 12 16,9% Totalt 95 18 18,9% Kommentarer: Andelen försökslägenheter som övergått till eget kontrakt har ökat från 15,2 % år 2024 till 18,9 % är 2025. Kvionnors andel har ökat med 20 procentenheter medans männens andel har sjunkit med 1,7 Nyckeltal 209 Andelen personer som beviljats insatsen Bostad Först som bor kvar ett år eller mer Underlag Totalt antal personer Antal personer som Andel personer som Andel personer som beviljats som beviljats insatsen efter 12 månader beviljats insatsen insatsen Bostad Först som bor Bostad Först (med fortfarande är kvar i Bostad Först som bor kvar ett år eller mer start 2023) insatsen kvar ett år eller mer Kvinnor 18 10 55,6% Män 49 36 73,5% Totalt 67 46 68,7% Kommentarer: Andelen personer som beviljats insatsen Bostad Först som bor kvar ett år eller mer har ökat totalt med 2,0 procentenheter sen år 2024. Kvionnors andel har ökat med 5,6 procentemheter medans männens andel har minskat med 1,5 procentenheter. Handläggare: Tomas Snees Telefon nr: 08-508 250 96 Mejladress: tomas.snees@stockholm.se Nyckeltal för Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Nyckeltal 212: Nettokostnad per år för personer med beslut om LSS-insats där staden har ett hälso- och sjukvårdsansvar Underlag Nyckeltal Nettokostnad (tkr) för Antal personer där Stadens snittkostnad verksamheten staden har ett hälso- (kr) per person/år och sjukvårdsansvar * Hälso- och sjukvård 58 279 4 129 14 114,6 * Denna uppgift ska justeras då personer som befinner sig utanför stadens område är exkluderade från det totala antalet personer där staden har ett hälso- och sjukvårdsansvar. Verksamhetsansvarig hos staden behöver inkludera de personerna så att det totala antalet personer som får beslut om LSS-insats av staden i blir korrekt. Kommentarer: Snittkostnaden har ökat från 13 859 kr år 2024 till 14 115 kr år 2025, motsvarande 1,8 % Nyckeltal 233: Antal färdigställda bostäder med särskild service Underlag Underlag Antal lägenheter (LSS) Antal lägenheter (SoL) Antal färdigställda bostäder med särskild service 46 13 Kommentarer: Det totala antalet färdigställda bostäder med särskild service är 2 st. fler än föregående år. Kommentarer: Antal ungdomar 18-24 år med ekonomiskt bistånd har minnskat med 5 st ( ca 41,7% ). Nyckeltal 230: Felaktig utbetalt försörjningsstöd som upptäckts av stadens FUT-handläggare (Rapporteras i T1) Nyckeltal Felaktig utbetalt försörjningsstöd som upptäckts av stadens FUT- handläggare Felaktig utbetalt försörjningsstöd som upptäckts av stadens FUT-handläggare Kommentarer: Rapporteras i T1. Handläggare: Ingrid Klaus Telefon nr: 508 250 78 Mejladress: ingrid.klaus@stockholm.se Nyckeltal för personalstatistik för Nyckeltal 122: Andel tillsvidareanställninga Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Antal tillsvidare- Totala antalet Andel anställningar anställningar Andel tillsvidare- tillsvidareanställda anställningar Tillsvidareanställda 1 065 1 153 92,4% 92,4% Kommentarer: Andelen tillsvidareanställningar har ökat med 3,6 % från 1 028 tillsvidareanställningar till 1 065 tillsvidareanställningar under år 2024 till 2025. Ökningen beror främst på grund av att antalet tjänster har utökats. Nyckeltal 123: Andel heltidstjänster Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Antal heltids- Totala antalet Andel heltids- Andel heltids- anställningar tillsvidare- anställningar anställningar anställningar Heltidstjänster 1 048 1 065 98,4% 98,2% Kommentarer: Antalet deltidsanställningar är 17 st. Antalet heltidsanställningar har ökat minimalt från 98,2% 2024 till 98,4%. Nyckeltal 124: Personalomsättning Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Det lägsta talet av Genomsnittligt Personalomsätt- Personal- antalet avgångar antal tillvidare- ning (%) omsättning eller anställningar % rekryteringar av under året tillsvidare- anställningar Personalomsättning 76 1 049 7,2% 6,6% Kommentarer: Personalomsättningen har ökat minimalt från 6,6% 2024 till 7,2% 2025. Nyckeltal 125: Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Antalet anställda Totala antalet Andel kvinnor Antalet kvinnor i Totala antalet chefer Andel kvinnliga Kvinnliga chefer Kvinnliga chefer kvinnor anställda (%) chefsposition chefer (%) (kvot) (kvot) Kvinnliga chefer 857 1 153 74,3% 76 90 84,4% 1,14 1,07 Kommentarer: Andelen kvinnnor i förvaltningen är i stort sett oförändrad, från 74,1% 824 st 2024 till 74,3% 857 st 2025. Andelen kvinnliga chefer är 84,4%, det innebär en ökning jämfört med 2024 då de var 79,2%. Nyckeltal 126: Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare* Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Antalet anställda Totala antalet Andel utrikes Antalet utrikes Totala antalet chefer Andel utrikes Utrikes födda Utrikes födda som är utrikes anställda födda födda chefer födda chefer chefer chefer födda (%) (%) (kvot) (kvot) Utrikes födda chefer Endast kvoten ska fyllas i, underlag ges från Sweco 0,80 0,81 Kommentarer: Andelen utrikesfödda chefer är oförändrad fån 0,81 2024 till 0,80 2025. Nyckeltal 127: Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden. Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Antal Totala antalet Andel korttids- Andel korttids- sjukfrånvaro- dagar av avtalad sjukfrånvaro sjukfrånvaro dagar dag 1-14 arbetstid Korttidssjukfrånvaro 8 083 420 950 1,92% 1,91% Kommentarer: Korttidssjukfrånvaron är ofärandrad från 1,91% 2024 till 1,92% 2025. Antalet sjukfrånvarodagar dag 1-14 har ökat från 7 695 2024 till 8 083 2025. Nyckeltal 128: Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarodagar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden. Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Antal Totala antalet Andel långtids- Andel långtids- sjukfrånvaro- dagar av avtalad sjukfrånvaro sjukfrånvaro dagar dag 15- arbetstid Långtidssjukfrånvaro 17 058 420 950 4,05% 4,17% Kommentarer: Långtidssjukfrånvaron har minskat från 4,17% 2024 till 4,05 % 2025. Det bedrivs aktivt arbete för att minska sjukfrånvaro på förvaltningen. Nyckeltal 129: Kostnad korttidsfrånvaro per årsarbetare (kostnad utan personalomkostnadspålägg (PO)) Underlag Nyckeltal Nyckeltal 2024 Kostnad för Antalet Kostnad Kostnad sjukfrånvaro- årsarbetare sjukfrånvaro per sjukfrånvaro per dagar dag 1-14 i årsarbetare, årsarbetare, kronor tkr kronor Kostnad korttidsfrånvaro 13 699 1 250 10 957 9 836 *Kostnad för korttidssjukfrånvaro mäts från och med 2019 genom kostnad för sjukfrånvarodag 1-14 istället för dag 2-14. Kommentarer: Kostnaden för korttidssjukfrånvaron har ökat från 9 836 kr 2024 till 10 957 kr 2025. En ökning med ca 11,4 %. --- [Bilaga 11 - Ledsagning utan individuell behovsprövning.pdf] Socialförvaltningen PM Avdelningen för strategi och 2026-01-29 utveckling Sida 1 (5) Ledsagning utan individuell behovsprövning I budget för 2025 fick socialnämnden i uppdrag att i samarbete med kommunstyrelsen och stadsdelsnämnderna utreda förutsättningarna och ekonomiska konsekvenser av ledsagning utan individuell behovsprövning. Insatsen ledsagning Av stadens riktlinjer framgår att insatsen ledsagning innebär att en person med funktionsnedsättning får stöd av en annan person, ledsagare, i samhället och syftar till att möjliggöra delaktighet i samhällslivet och kontakter med andra. Beslut fattas i nuläget med stöd av 4 kap. 1 § socialtjänstlagen eller 9 § 3 LSS och omfattningen av den beviljade insatsen ska anges i timmar per månad. Den ledsagning som tillhandahålls av socialnämnden är inte tänkt att tillgodose behov som täcks inom ramen för andra insatser, såsom exempelvis hemtjänst. Inte heller ersätter insatsen det ansvar som åligger andra huvudmän, exempelvis regionen. I Stockholms stad har den enskilde rätt att föra över outnyttjade timmar från en månad till nästkommande månader. Ramen för användandet av timmar är tre månader, därefter påbörjas en ny tremånadersperiod. Timmarna får användas inom ramen för de behov som beslut om insatsen avser. Stadens valfrihetssystem För vissa insatser enligt SoL och LSS, däribland ledsagning, tillämpar Stockholms stad valfrihet enligt lagen om valfrihetssystem. Genom stadens valfrihetssystem erbjuds personer med funktionsnedsättning i Stockholms stad möjlighet att själva välja utförare. För insatsen ledsagning finns det cirka 70 utförare att välja bland. Omkostnadsersättning för ledsagare vid ledsagning Socialförvaltningen När den enskilde behöver ledsagning för att kunna genomföra Avdelningen för strategi och utveckling aktiviteter, såsom exempelvis biobesök, gå på teater, kafé eller 20804 Farsta Telefon 08 508 25289 restaurang, kan det samtidigt uppstå en kostnad för ledsagaren. johanna.kleman@stockholm.se Kommunfullmäktige har fattat beslut om att personer med start.stockholm PM Sida 2 (5) funktionsnedsättning ska kunna genomföra aktiviteter som andra utan merkostnader. I staden kan därför enskilda med beslut om ledsagning beviljas ersättning för omkostnader för ledsagaren med upp till 300 kronor per månad. Det är möjligt att använda omkostnadsersättningen flexibelt under en tremånadersperiod, men den får endast användas för ordinarie omkostnadsändamål. Ekonomiska konsekvenser Den statistikinsamling gällande ledsagning/ledsagarservice som görs i Stockholms stad visade att 68 ansökningar resulterade i ett avslag år 2024. Om dessa vid ett införande av ledsagning utan individuell behovsprövning skulle nyttja 20 timmar per månad skulle kostnadsökningen för staden uppgå till 7 915 200 kr per år vid ett utförande i egen regi (räknat på genomsnittspriset för en ledsagningstimme i 2025 års ersättningsnivå). År 2024 uppgick det genomsnittligt antalet beviljade timmar per månad till 12. Om de som fick avslag på sin ansökan om ledsagning/ledsagarservice år 2024 vid införandet av ledsagning utan individuell behovsprövning skulle nyttja 12 timmar per månad skulle kostnadsökningen uppgå till 4 749 120 kr per år. Under 2024 resulterade189 ansökningar om ledsagning/ledsagarservice i ett delavslag. Av dessa beviljades 173 färre än 20 timmar per månad. Om dessa vid ett införande av ledsagning utan individuell behovsprövning skulle nyttja 20 timmar per månad skulle kostnadsökningen för staden (för timmarna utöver de som de redan är beviljade) uppgå till 9 911 460 kr per år vid ett utförande i egen regi (räknat på genomsnittspriset för en ledsagningstimme i 2025 års ersättningsnivå). Om de som beviljades färre än 12 timmar vid ett delavslag på sin ansökan om ledsagning/ledsagarservice år 2024 vid införandet av ledsagning utan individuell behovsprövning skulle nyttja 12 timmar per månad skulle kostnadsökningen uppgå till 2 572 440 kr per år. Om staden skulle erbjuda ledsagning utan individuell behovsprövning i upp till 20 timmar per månad för de i åldern 0–64 som upplever sig isolerade till följd av en funktionsnedsättning skulle årskostnaden öka med 17 826 660 kr om alla de som fått avslag eller delavslag på sin ansökan valde att nyttja möjligheten. Kostnadsökningen ovan grundar sig på individer som vi redan har kännedom om önskar ledsagning/ledsagarservice eller ledsagning/ledsagarservice i högre omfattning än de har idag. Att förutspå hur många utöver dessa som skulle nyttja ett eventuellt erbjudande om ledsagning utan individuell behovsprövning kan inte göras med någon säkerhet. År 2024 var det knappt 280 individer under 18 år som var beviljade ledsagning/ledsagarservice. Det är rimligt att anta att fler barn och unga skulle nyttja möjligheten till Ledsagning utan individuell behovsprövning PM Sida 3 (5) ledsagning utan individuell behovsprövning. Det finns en övervägande risk att dessa barn och unga vid en ansökan om insatsen inte skulle få ansökan beviljad med hänvisning till antingen föräldraansvar eller att de inte anses socialt isolerade i lagens mening. Vidare är det sannolikt att individer som bor på bostad med särskild service enligt LSS skull komma att nyttja möjligheten till ledsagning utan individuell behovsprövning. Deras behov av ledsagning ska tillgodoses genom insatsen de är beviljade, men det finns många individer som önskar mer ledsagning än grupp- eller servicebostaden kan tillhandahålla. Under perioden 1 januari - 7 mars 2025 hade 225 friskvårdskort hämtats ut av en individ bosatt i bostad med särskild service. Om dessa skulle välja att nyttja erbjudandet om ledsagning utan individuell behovsprövning i en omfattning av tolv timmar per månad skulle årskostnaden uppgå till 15 714 000 kr. Beräkningarna ovan tyder på att ett införande av ledsagning utan individuell behovsprövning skulle medföra betydande kostnader för Stockholms stad. Ny socialtjänstlag Omställningsarbetet inför den nya socialtjänstlagen har pågått inom stadens projekt Framtidens socialtjänst – Omställning till en långsiktigt hållbar socialtjänst sedan 2024. En inventering av de så kallade öppna insatser som ges idag genomfördes under 2024 och arbetet med att utreda i vilken form insatserna ska tillhandahållas framåt i enlighet med ny socialtjänstlag kommer att fortsätta under 2025. Socialnämnden och stadsdelsnämnderna har getts i uppdrag av Kommunfullmäktige att genomföra pilotprojekt i socialnämnden och stadsdelsnämnderna i syfte att pröva och utvärdera införande av nya insatser utan individuell behovsprövning innan ett eventuellt införande över hela staden. Syftet är att pröva och utvärdera om vissa insatser som idag ges med individuell behovsprövning är lämpliga att tillhandahållas utan individuell behovsprövning. Ledsagning är inte en av de insatser som socialnämnden valt att genomföra som ett pilotprojekt utan istället, tillsammans med ytterligare 19 insatser, valt att sätta upp på listan över insatser som behöver utredas vidare innan ett eventuellt införande. Anledningen till detta är flera, bland annat hög risk vad gäller kostnader samt organisatoriska frågor som exempelvis hur privata utförare ska hanteras. Även frågan om hur dokumentationen av dessa insatser ska gå till måste ses över. Ledsagning utan individuell behovsprövning PM Sida 4 (5) Slutsatser Insatsen ledsagning beviljas i dagsläget till en heterogen målgrupp, både vad gäller ålder, kön och funktionsnedsättning. Om insatsen ska tillhandahållas utan individuell behovsprövning behöver den förenas med villkor för att ringa in vilka som ska kunna ta del av insatsen utan individuell behovsprövning samt i vilken omfattningen insatsen ska tillhandahållas. Det är en stor utmaning att utifrån en heterogen målgrupp formulera tydliga villkor för insatsen ledsagning som är enkla för utförarna att kontrollera. Syftet med att tillhandahålla insatser utan individuell behovsprövning är att ge socialtjänsten ytterligare ett verktyg eller arbetssätt för att komma i kontakt med enskilda som i dag är svåra att nå, till exempel barn och unga som riskerar att hamna i kriminalitet, personer med ett skadligt bruk eller beroende, personer med psykisk funktionsnedsättning, personer i prostitution och de som utsätts för våld. Den ovan nämnda grupperna är inte de som i första hand är i behov av insatsen ledsagning. Stockholms stad tillämpar valfrihet enligt lagen om valfrihetssystem för insatsen ledsagning. Enligt det systemet väljer den enskilde själv vilken utförare hen vill anlita. Det finns i nuläget inte någon möjlighet för utförarna inom valfrihetssystemet att kontrollera om en enskild redan använt sig av de timmar som tillhandahålls utan individuell behovsprövning. I teorin innebär det att en enskild, genom att vända sig till flera olika utförare, kan erhålla ledsagning i en högre omfattning än vad som är tänkt. En separat utredning gällande hur ett valfrihetssystem kan fungera för en insats som även kan ges utan individuell behovsprövning bör övervägas. När det gäller en insats som kan tillhandahållas både utan och med behovsprövning behöver det även utredas huruvida endast de behov som överstiger omfattningen av vad som kan ges utan individuell behovsprövning ska prövas eller om det är den enskildes totala behov av insatsen som ska prövas. Ledsagning utan behovsprövning kan medföra svårigheter med att tillämpa den enskildes rätt att föra över outnyttjade timmar från en månad till nästkommande månader, och att använda omkostnadsersättningen flexibelt, om insatsen inte föregås av en behovsprövning och en beställning till utföraren. Det skulle således innebära en försämring för de som väljer att använda sig av möjligheten att erhålla ledsagning utan individuell behovsprövning. Den ledsagning som tillhandahålls av socialnämnden är inte tänkt att tillgodose behov som täcks inom ramen för andra insatser, såsom exempelvis hemtjänst. Inte heller ersätter insatsen det ansvar som Slutsatser åligger andra huvudmän, exempelvis regionen. För ledsagning som PM Sida 5 (5) tillhandahålls utan individuell behovsprövning blir det svårt för kommunen att säkerställa att insatsen används för rätt ändamål samt att övervältring från andra huvudmän inte förekommer. Mot bakgrund av ovan görs bedömningen att insatsen ledsagning inte är en insats som lämpar sig att ge utan individuell behovsbedömning. Slutsatser