Stockholm City Hall Tower renovation planned for 2027–2028
The Property Management Committee proposes renovating the City Hall Tower from early 2027 to the end of 2028 to secure the building and preserve its cultural and historical value. The work will include the copper roof, brick façade, decorative features, fire safety and new lighting, and the tower is expected to be closed to visitors for two tourist seasons.
This item is scheduled for the meeting on 2026-11-30. The meeting hasn't taken place yet — you can still make your voice heard by contacting your local politician.
From the original document
Projektet avser renovering av Stadshustornet inom fastigheten Eldkvarnen 1. Syftet är att säkerställa tornets konstruktion och klimatskal samt bevara byggnadens kulturhistoriska värden. Tornet är ett av Stockholms viktigaste landmärken och en symbol för staden.Koppartaket och tegelfasaden är i stort behov av renovering. Projektet omfattar bland annat byte av koppartäckningen, reparation av träkonstruktionen, renovering av tegelfasaden samt restaurering av utsmyckningar och förgyllningar. Även åtgärder för förbättrad brandsäkerhet och utrymning ingår. I samband med renoveringen installeras ny fasadbelysning och ett nytt åskledarsystem för hela Stadshuset.Genomförandet kräver en tekniskt komplicerad byggnadsställning, vars översta del måste byggas fristående utan förankring i byggnaden. Flera nödvändiga undersökningar kan genomföras först när ställningen är på plats. Projektet har därför en högre riskreserv än andra projekt i motsvarande skede.Produktionsstart planeras till kvartal 1, 2027 och projektet beräknas vara klart kvartal 4, 2028. Målet är att tornet endast ska vara stängt för besök under två turistsäsonger.Ärendet ska även beslutas av kommunfullmäktige då investeringen överstiger 50 miljoner kronor.
[R5 Utl Projekt Renovering av Stadshustornet, Eldkvarnen 1.pdf]
1 (14)
Utlåtande Rotel V (Dnr KS 2026/1013)
Genomförandebeslut för projekt Renovering av
Stadshustornet, fastigheten Eldkvarnen 1
Framställan från fastighetsnämnden
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Deniz Butros
Sammanfattning av ärendet
Projektet avser renovering av Stadshustornet inom fastigheten Eldkvarnen 1. Syftet är
att säkerställa tornets konstruktion och klimatskal samt bevara byggnadens
kulturhistoriska värden. Tornet är ett av Stockholms viktigaste landmärken och en
symbol för staden.
Koppartaket och tegelfasaden är i stort behov av renovering. Projektet omfattar bland
annat byte av koppartäckningen, reparation av träkonstruktionen, renovering av
tegelfasaden samt restaurering av utsmyckningar och förgyllningar. Även åtgärder för
förbättrad brandsäkerhet och utrymning ingår. I samband med renoveringen
installeras ny fasadbelysning och ett nytt åskledarsystem för hela Stadshuset.
Genomförandet kräver en tekniskt komplicerad byggnadsställning, vars översta del
måste byggas fristående utan förankring i byggnaden. Flera nödvändiga
undersökningar kan genomföras först när ställningen är på plats. Projektet har därför
en högre riskreserv än andra projekt i motsvarande skede.
Produktionsstart planeras till kvartal 1, 2027 och projektet beräknas vara klart kvartal
4, 2028. Målet är att tornet endast ska vara stängt för besök under två turistsäsonger.
Ärendet ska även beslutas av kommunfullmäktige då investeringen överstiger
50 miljoner kronor.
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
1. Fastighetsnämnden medges rätt att genomföra projekt Renovering av
Stadshustornet, fastigheten Eldkvarnen 1 till en projektutgift som framgår
av bilaga 1 och bilaga 2 till utlåtandet.
2. Utgifterna för år 2026 ska rymmas inom nämndens investeringsbudget.
Utgifterna för kommande år behandlas i budget för 2027.
2 (14)
Beredning
Ärendet har initierats av fastighetsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret tillstyrker projektet då det bidrar till att bevara en viktig del av
Stockholms kulturarv och stadsbild. Stadsledningskontoret betonar också vikten av
strikt kostnadskontroll och att tidplanen hålls samt att riskbedömningen behöver
uppdateras löpande när undersökningar och projektering ger säkrare underlag.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Stockholms stadshus är mer än en byggnad. Med sitt karakteristiska torn och dess
förgyllda kupol har det i över hundra år varit en självklar del av Stockholms stadsbild
och ett av stadens mest välkända landmärken. Det är också ett av våra främsta
arkitektoniska arv, som staden har ett särskilt ansvar att vårda och föra vidare till
kommande generationer.
Drygt ett sekel efter invigningen är det nu dags för en omfattande renovering av
Stadshustornet. Koppartaket har nått slutet av sin tekniska livslängd, delar av
träkonstruktionen har skadats av vattenläckage och tegelfasaden behöver restaureras.
Samtidigt ska tornets utsmyckningar, förgyllningar och många av de
hantverksmässiga detaljer som gör byggnaden så unik tas om hand.
Renoveringen är tekniskt krävande, inte minst genom den komplicerade
byggnadsställning som behöver uppföras. Därför är det särskilt positivt att projektet
har utvecklats för att ge tornet ett mer långsiktigt skydd och minska behovet av
framtida omfattande renoveringsarbeten. Genom att ta ett långsiktigt grepp om
underhållet kan vi både värna Stadshusets kulturhistoriska värden och hushålla med
stadens resurser. Samtidigt är det angeläget att genomförandet präglas av god
kostnadskontroll och att projektets risker följs upp och hanteras löpande i takt med att
projekteringen ger säkrare underlag.
Med detta beslut tar vi ett viktigt steg för att säkerställa att Stadshustornet även under
kommande generationer kan fortsätta vara en självklar del av stockholmarnas stad.
Bilaga
1. Bilaga - Ekonomisk redovisning med kalkyler (SEKRETESS enligt OSL 19
kap. 1 och 3 §§), dnr KS 2026/1013-1.3
2. Ordförandebeslut om nya lönsamhetskalkyler Renovering av Stadshustornet,
Eldkvarnen 1. Genomförandebeslut (SEKRETESS enligt OSL 19 kap. 1 och 3
§§), dnr KS 2026/1013-1.2
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
3 (14)
Särskilt uttalande av borgarrådet Christofer Fjellner (M) enligt följande.
Vi välkomnar att renoveringen av Stadshustornet nu går vidare till genomförande.
Stadshuset är en av Stockholms viktigaste kulturhistoriska byggnader och det är
angeläget att det omfattande underhållsbehovet åtgärdas. Vi ser positivt på att
projektet har utvecklats sedan inriktningsbeslutet och att de föreslagna åtgärderna
bedöms kunna förlänga tiden till nästa motsvarande totalrenovering till närmare 100
år.
Samtidigt vill vi återigen betona vikten av god kostnadskontroll. Projektet är tekniskt
komplicerat och flera av de identifierade riskerna kan inte bedömas fullt ut förrän
byggnadsställningen är på plats. Det är därför viktigt att fastighetsnämnden får
löpande information om projektets ekonomi och framdrift samt att eventuella
avvikelser från tidsplanen och budget hanteras skyndsamt.
Renoveringen ska genomföras med största hänsyn till Stadshusets kulturhistoriska
värden.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag.
Stockholm den 11 november 2026
Emilia Bjuggren
Kommunstyrelsens ordförande
Särskilt uttalande av Christofer Fjellner, Johan Paccamonti och Therese Lindström
(alla M) och Gulan Avci (L) som är likalydande med Moderaternas särskilda
uttalande i borgarrådsberedningen.
4 (14)
Ärendet
Stockholms stadshus, invigt 1923, är en av Sveriges mest kända byggnader och en
symbol för Stockholm. Koppartaket och tegelfasaden i det ikoniska Stadshustornet,
även benämnt Stora tornet, är nu i behov av renovering. De lägre delarna av
koppartaket renoverades 1984, men övriga delar av koppartaket samt tegelfasaden har
i stort sett varit orörda sedan byggnadsåret.
Renoveringens byggställning förväntas bli extremt komplex. Den översta delen runt
tornets kopparklädda topp måste byggas fristående, utan att fästas i själva byggnaden.
Under renoveringen av Stora tornet installeras ny utvändig belysning och ett nytt
åskledarsystem. Dessa arbeten omfattar hela stadshuset och genomförs inom ramen
för projektet med hänsyn till de synergieffekter som uppnås genom ställningsbygget.
Produktionsstart planeras till kvartal 1, 2027 och projektet beräknas vara klart kvartal
4, 2028. Målet är att tornet endast ska vara stängt för besök under två turistsäsonger
Uppgifter om projektets ekonomi framgår av bilaga 1 som omfattas av sekretess
enligt OSL 19 kap. 1 och 3 §§.
Fastighetsnämnden
Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 29 september 2026 följande.
1. Fastighetsnämnden godkänner för sin del förslag till genomförande och
föreslår att kommunfullmäktige godkänner förslaget till genomförande för
projekt Renovering av Stadshustornet och att fastighetsnämnden medges rätt
att genomföra projektet till en projektutgift redovisad i tjänsteutlåtandets
bilaga 1.
2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Särskilt uttalande av Hansi Karppinen (L), som stöds av Henrik Virro m.fl. (M), se
Reservationer m.m.
Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 4 september 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Bakgrund
Stockholms stadshus är en av Sveriges främsta byggnader ur ett arkitekturhistoriskt
perspektiv. Byggnaden invigdes 1923. Arkitekt var Ragnar Östberg som genom nära
samarbete med hantverkare och konstnärer skapade en detaljrik helhetsmiljö. Möbler
och armaturer är formgivna i symbios med byggnaden och förstärker den genuina
karaktären. Konsten är varierad och är av yppersta kvalitet. Hela anläggningen –
byggnaden, Borgargården och Stadshusträdgården – anses vara ett
nationalmonument.
Stadshuset används främst som arbetsplats för politiker och tjänstepersoner. Blå
hallen och Gyllene salen hyrs ut för prisutdelningar, promotionshögtider, banketter
5 (14)
och liknande evenemang. Samtidigt finns en stor efterfrågan bland stockholmare och
turister att besöka Stadshuset och Stadshusträdgården.
Kvarteret Eldkvarnen 1 (Stockholms stadshus i grått och Stadshusträdgården i blått)
Stadshustornet, även benämnt Stora tornet, är den del av Stadshuset som Ragnar
Östberg lade ner mest arbete på. Inspirationskälla var tornspiran på slottet Tre
Kronor. I nedre delen av Stora tornet finns Jungfrutornet med prinsessan som väntar
på Sankt Göran, placerad lite högre upp. Från tornmuseet på plan 8 och upp till
tornvinden går en trång gång i tornets ytterväggar. I tornvinden börjar klocktornets
träkonstruktion.
Stora tornet grundlades ute i vattnet och dess murar reser sig mer än 60 meter upp
med en avsmalnande profil. Med den förgyllda kupolen och de tre kronorna som
avslutning blir tornet hela 106 meter högt.
Runt det kopparklädda krönet står tre kopparstatyer av Aron Sandberg; S:t Nikolaus,
S:ta Maria och S:ta Klara som representerar varsin Stockholmsförsamling medan den
fjärde skulpturen, S:t Erik, är en kopia av en medeltida träskulptur i Roslags-Bro
kyrka. På utsiktsbalkongens lägre del finns i de horisontala kopparfälten orden Ara
vare Gud i höjden, Frid på jorden, Människorna en god vilja drivna i koppar. Den
övre utsiktsbalkongens räcke är försett med typiska Stockholmsmiljöer, drivna i
koppar och vettande åt rätt väderstreck.
På östra fasaden står Sidney Gibsons skulptur Moder och barn i en nisch ovanför
fönstret till De Hundrades Valv. Det andra fönstret till De Hundrades Valv, mot
6 (14)
söder, har en baldakin av trä som kröns av ett öppet kyrktorn med hög spira. Inne i
tornet står ett litet skepp som anspelar på sägnen "Lax, lax, lerbak".
På tornets norra sida finns en balkong med den så kallade Örjans leken, vars
plåtfigurer av koppar, hämtade från legenden om Sankt Göran och draken, vid
bestämda tidpunkter vandrar in och ut från De Hundrades Valv. Balkongen är rikt
snidad av trä och dekorationsmålad på undersidan. Runt kanten löper en kappa med
tungor och tofsar av koppar.
Tornets största skulptur utgörs av Christian Erikssons förgyllda Sankt Göran och
draken högst upp på det så kallade Jungfrutornet som sammanbinder Stora tornet och
östra fasaden. Den tillfånga tagna prinsessan sitter i ett fönster lite längre ner i samma
torn.
Stora tornets trappa – av kalksten med väggar och tak av oputsat tegel – leder upp till
våningen där toppen av De Hundrades Valv befinner sig. Där ovanför tar tornets olika
våningar vid. Först kommer tornmuseet med modellsamlingen från uppförandet av
Stadshuset. Runt den uppstickande kupolen till De Hundrades Valv med sin täckta
öppning finns gipsmodeller till en stor del av utsmyckningen. Här befinner sig också
Gustaf Sandbergs jättelika S:t Eriksskulptur i gips som en gång var tänkt att stå högst
upp i tornet. Museirummet har en vid rund öppning i taket och nästa våning är
utformad som en gång runt denna öppning. Från det senare rummet leder en
dörröppning med en 1600-talsportal av sten till den vindlande torngången som utan
trappsteg sakta stiger uppåt.
Gången är utsparad i den tjocka muren och innanför, i tornets mitt, ligger tre stora
arkivrum i var sin våning.
Hela tornet är klätt med oputsat tegel, både väggar, golv och tak. Högst upp öppnar
sig tornvinden med betonggolv och putsade väggar. Här vilar den kraftiga
träkonstruktionen till kopparkrönet och härifrån kan man via en trätrappa komma ut
på de två utsikts balkongerna i två våningar. I rummets tak hänger en kraftig
hissanordning som användes bland annat för att hissa tornklockorna genom de
öppningsbara luckorna som finns i mitten av varje rum mellan De Hundrades Valv
och torntoppen.
Tidigare beslut
Utredningsbeslut Utredning av inre och yttre underhåll 2021-2025, daterat 2021-12-
14 (dnr 2021/579). Utredningsbeslutet omfattade flera åtgärder som har resulterat i
olika projekt, varav Renovering av Stadshustornet är ett av dessa, som därför har fått
ett eget ärendenummer.
Inriktningsbeslut Renovering av stadshustornet, Eldkvarnen 1 (dnr 2025/514) i
fastighetsnämnden 2025-09-30. Inriktningsbeslutet ligger till grund för
genomförandebeslutet och är separerat från tidigare utredningsbeslut.
Ärendets beredning
7 (14)
Ärendet har beretts av fastighetskontoret och samråd har skett med
stadsledningskontoret 2026-08-26.
Beskrivning av projektet
Drygt 100 år efter invigningen 1923 är koppartaket och tegelfasaden på det ikoniska
Stadshustornet i behov av renovering. Kopparplåten är uttjänt och vattenläckor har
lett till skador i träkonstruktionen. Det finns även delar av träkonstruktionen som har
rötskador efter äldre läckage där koppartäckningen byttes 1984 men
träkonstruktionen inte lagades. Asfaltbeläggningen på det översta betongbjälklaget är
uttjänt och har fått sprickor, vilket innebär en risk för att vatten tränger in i
bjälklagskonstruktionen. Därför behövs ett nytt tätskikt. Det finns lösa tegelstenar,
främst i takfoten och fönsteromfattningar, som behöver åtgärdas. Under
utredningsfasen har det identifierats delar av tegelfasaden som har behövt förses med
skyddsnät i förebyggande syfte. Dekorativa målerier och snickerier vid balkongerna
behöver restaureras, dels för att återskapa detaljer som knappt längre kan urskiljas,
dels för att återställa målerier som har förvanskats vid tidigare renoveringar. Det
befintliga åskledarsystemet behöver byggas om eftersom det delvis är ur funktion och
delvis inte följer gällande standard.
Fasadbelysningen är uttjänt och behöver bytas. I samband med det finns det möjlighet
att komplettera anläggningen med fler armaturer för en ökad trygghet i
utomhusmiljön. Åskledarsystem och fasad belysning behöver åtgärdas i hela
byggnaden, inte bara i tornet.
Projektet omfattar:
• Byte/renovering av koppartäckningen, inklusive delen av
taket som lades om 1984.
• Genomgång och komplettering av infästning av statyer.
• Klockornas infästningar.
• Förbättring av arbetsmiljön vid åtkomst till den övre delen
av torntoppen.
• Byggåtgärder som förbättrar brandsäkerhet och utrymning.
• Nytt tätskikt på översta betongbjälklaget.
• Renovering av balustraden till Sankt Göran-balkongen.
• Omförgyllning av torntoppen och tre kronor.
• Genomgång och reparation av träkonstruktionen.
• Renovering av tornets tegelfasad.
• Renovering av fönstren i De Hundrades Valv.
• Renovering av smidet över Birger Jarls grav.
• Restaurering av trädetaljer och måleriarbeten på de två
balkongerna som finns på tornet.
• Renovering av urverket.
• Renovering av urtavlan ovanför Örjansleken.
• Genomgång av VVS-installationer.
8 (14)
• Ny belysning och skyltning i ”museet”.
• Ny belysning i toppen av kupolen till De Hundrades Valv.
• Ommålning av gjutjärnsräcken och övriga smidesdetaljer.
• Verksamhetsanpassning av tre stora arkivrum.
• Komplettering av passersystem.
• Ombyggnad av hiss 1.
• Kompletteringar i sprinklersystemet.
• Ny ljussättning/fasadbelysning till hela Stadshuset.
• Nytt åskledarsystem till hela Stadshuset.
Ställningen för renoveringen blir en av de mest komplicerade i Sverige. Den översta
delen, från 60 meters höjd upp till 106 meter, måste byggas helt fristående utan att
fästas i byggnaden.
I samband med att den komplicerade byggställningen finns på plats kommer en ny
utvändig ljussättning samt ett nytt åskledarsystem att installeras. Båda dessa arbeten
omfattar hela byggnaden och ingår i projektet på grund av de synergieffekter som
ställningsbygget erbjuder.
Byggnadsställningen är det enskilt mest kostnadsdrivande delen av projektet och det
är inte ekonomiskt försvarbart att montera ner den tillfälligt i samband med
exempelvis evenemang. Det är förankrat med hyresgästen att byggnadsställningen tas
ner först när renoveringsarbetena är färdigställda.
Projektet kommer att påverka både byggnadens exteriör och interiör. Kontoret har
haft löpande dialog med antikvarier under utredningsfasen för att säkerställa att
projektet bidrar till att bevara byggnadens kulturhistoriska värden.
Sedan inriktningsbeslut
Sedan inriktningsbeslutet har avtal för samverkansentreprenad tecknats och
detaljprojektering pågår. Förutsättningarna för detaljprojekteringen är delvis
begränsade eftersom det krävs att byggnadsställningen ska vara rest för att kunna
genomföra flera nödvändiga detaljutredningar.
Byggnadsställningens översta fribärande del på 37 meter har framträtt om möjligt
ännu tydligare som den mest utmanande delen i projektet. Det finns inga
referensobjekt i Sverige med fribärande ställningar högre än 24 meter, vilket innebär
stora tekniska utmaningar.
På grund av de stora utmaningarna i detta projekt är riskreserven i kostnadskalkylen
hög jämfört med andra projekt i motsvarande skede. Dels är det fysiskt omöjligt att
genomföra alla nödvändiga utredningar, inventeringar och statusbedömningar innan
byggnadsställningen är på plats, dels är själva byggandet av ställningen en stor
utmaning i sig och saknar jämförbara referensobjekt.
Projektets utmaningar och dess påverkan på kostnadskalkylen redovisas vidare i
bilaga 1, tillsammans med de delar som under detaljprojekteringen har förtydligats
gällande omfattning, åtgärdsmetod och uppskattad kostnad.
9 (14)
I underlaget till inriktningsbeslutet anges att projektomfattningen säkerställer att
ingen ny byggnadsställning ska behöva uppföras runt Stora tornet de kommande 50
åren. Under detaljprojekteringen som har gjorts sedan inriktningsbeslutet har det
framkommit att tidshorisonten kan förlängas upp till närmare 100 år genom att göra
vissa justeringar i projektomfattningen och metoden som inte avsevärt påverkar
projektkalkylen. Dessa åtgärder är främst omläggningen av större delen av
koppartaket som renoverades 1984 (som tyvärr gjordes utan tätskikt under
kopparplåten) samt förstärkning av förgyllningen med ett tredje lager på tornets
översta tre kronor samt på de mest utsatta delarna av kupolen. Den sammanlagda ytan
som förgylls blir 500 kvm i stället för tidigare 400 kvm och det ska användas ett
tjockare bladguld än det som tidigare var planerat för att garantera den ökade
livslängden. Med hänsyn till kostnaden och svårigheten att resa den unika
byggnadsställningen som krävs för renoveringen av Stadshustornet har den föreslagna
projektomfattningen justerats och tornets livslängd bedöms därmed kunna förlängas
med cirka 100 år efter projektets genomförande.
Hållbarhet och kvalitet
Antikvariska aspekter
Byggnaden är blåklassad enligt Stadsmuseets klassificeringskarta, vilket innebär
synnerligen höga kulturhistoriska värden. I stadsplanen är hela kvarteret märkt med Q
som innebär att användningen ska vara anpassad till byggnadens kulturvärden.
Miljökonsekvenser
Projektet ska följa stadens miljöprogram och ha en egen miljöplan. Allt material ska
kontrolleras enligt Byggvarubedömningen. Med hänsyn till den unika byggnaden som
Stadshuset är kommer flera materialval som inte är godkända i
Byggvarubedömningen att behöva göras för att kunna bevara byggnadens
kulturhistoriska värden.
Omvärldsbevakning
Projektet har under utredningsskedet varit i kontakt med ett flertal
projektorganisationer som i närtid har genomfört liknande ombyggnationer av bland
annat Riddarholmskyrkan, Högalids kyrka, Johannes kyrka, Storkyrkan samt Heliga
Trefaldighetskyrka i Gävle. Det har lett till ett lärorikt utbyte av erfarenheter, där det
bland annat har bekräftats att inget av dessa projekt har haft en motsvarande utmaning
med en så hög träkonstruktion och därmed inte heller behov av en så hög fribärande
del av byggnadsställningen som det kommer att krävas vid Stadshustornet.
Mål och syfte
Projektets mål är att säkerställa byggnadens konstruktion och klimatskal och
samtidigt arbeta enligt vårdprogrammet från 2012 för bevarande av byggnadens
kulturhistoriska värden.
Projektets genomförande bidrar till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål
Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv genom
att säkerställa att Stadshustornets väderskydd och infrastruktur håller en god kvalitet
10 (14)
och att Stadshuset på så sätt förblir tillgängligt för alla stockholmare som kan ta del
av den kulturhistoriska berättelsen som byggnaden erbjuder.
Projektet bidrar även till att uppfylla kommunfullmäktiges inriktningsmål Tryggheten
ska öka genom förebyggande insatser genom installationen av den nya utvändiga
ljussättningen som, utöver att gestalta byggnaden och dess omgivning, även ska
belysa vissa partier av utomhusmiljön som har identifierats i samband med de
trygghetsvandringar som kontoret genomfört tillsammans med hyresgästen.
Kommunikation
Fastighetskontoret har regelbundna avstämningar med hyresgästen för att informera
om detta och övriga pågående projekt som kan komma att påverka kontorsarbetet,
planerade evenemang eller övriga hyresgästaktiviteter.
Utöver hyresgästen och de verksamheter som genom hyresgästen har tillgång till
byggnaden, bedöms inte närboende eller övriga verksamheter i området beröras av
byggnadsarbetena. Projektet kommer att beakta planerade möten i Rådsalen och se
till att inga störande arbeten genomförs vid dessa tillfällen.
Tidplan
Projektets mål är att Stadshustornet endast ska behöva vara stängt för besök under två
turistsäsonger, och att endast en Nobelmiddag ska behöva firas med tornet iklätt
byggnadsställningar. För att klara denna tidplan och eftersom renoveringsarbeten
måste genomföras under värmesäsongen, behöver byggnadsställningen vara färdig
senast i april det år man ska påbörja byggnadsarbetena. Detta innebär i sin tur att
ställningen behöver börja resas i januari det år man ska påbörja renoveringen. För att
kunna genomföra projektet med produktionsstart 2027 är det därför nödvändigt att
beslut tas i kommunfullmäktige under Q4 2026. Om byggnadsställningen inte kan
börja resas i januari 2027 kommer projektets tidplan att behöva förskjutas med ett år.
Genomförandebeslut fastighetsnämnd Q4 2026
Genomförandebeslut kommunfullmäktige Q4 2026
Produktionsstart Q1 2027
Projekt klart Q4 2028
Slutredovisning Q1 2029
Ekonomi
Projektekonomin redovisas separat i bilaga 1. För att bland annat öka konkurrensen
mellan anbudsgivare i kommande upphandling har kontoret en praxis om att beloppen
i investeringsbesluten sekretessbeläggs så länge projektet pågår. I samband med
slutredovisning för nämnd redovisas samtliga kostnader. Projektets
investeringsvolym uppskattas hamna inom spannet över 50 mnkr men under 300
mnkr.
Risker och möjligheter
Nedan återfinns de identifierade största påverkande riskerna för projektet. De nu
identifierade riskerna finns omhändertagna i kalkylen.
11 (14)
Fastighetskontorets analys
Fastighetskontoret förordar att projektet genomförs i enlighet med presenterat förslag.
Stockholms stadshus är ett av Sveriges främsta byggnadsverk och en symbol för
Stockholm. Det är en byggnadstekniskt utmanande byggnad som kräver särskilt
underhåll för att behålla sitt kulturhistoriska värde. Samtidigt behöver brandsäkerhet,
utrymning och arbetsmiljö anpassas med hänsyn till nuvarande myndighetskrav för
respektive område.
12 (14)
Med hänsyn till byggnadsställningens kostnad är den föreslagna projektomfattningen
den mest fördelaktiga. Projektets ambition är att en liknande totalrenovering av Stora
tornet inte ska behöva genomföras under de kommande 100 åren.
Plan för uppföljning
Kontoret avser att efter genomförandebeslut återkomma till fastighetsnämnden med
lägesrapport om projektets framdrift och slutredovisning när projektet är avslutat.
Remissammanställning
Ärendet har initierats av fastighetsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 13 oktober 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
I kommunfullmäktiges budget för 2026 framhålls att underhållet av stadens
fastigheter ska stärkas för att motverka kapitalförstöring. Fastighetsnämnden ska även
vårda byggnader och objekt med kulturhistoriska värden. Renoveringen av
Stadshustornet är i linje med denna inriktning genom att åtgärda skador på tornets
konstruktion och klimatskal och bevara dess kulturhistoriska värden.
Stadsledningskontoret bedömer att projektet är angeläget även med hänsyn till
Stadshustornets betydelse som ett av Stockholms viktigaste landmärken och en
symbol för staden. Genom att bevara tornet och säkerställa förutsättningarna för
fortsatt besöksverksamhet bidrar projektet även till målet att Alla stockholmare ska ha
tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv.
Stadsledningskontoret betonar att varsamma arbetssätt är nödvändiga under hela
genomförandet. Val av material, metoder och tekniska lösningar behöver utgå från
byggnadens särskilda förutsättningar och vårdprogrammet.
Med hänsyn till byggnadsställningens höga kostnad och tekniska komplexitet ser
stadsledningskontoret positivt på att projektets omfattning har anpassats för att
minska behovet av framtida omfattande renoveringar. Stadsledningskontoret
välkomnar att projektet även omfattar åtgärder som förlänger koppartakets och
förgyllningarnas livslängd och minskar behovet av framtida omfattande renoveringar.
Stadsledningskontoret konstaterar att projektutgiften har ökat sedan
inriktningsbeslutet. Ökningen beror bland annat på den komplicerade
byggnadsställningen, förändrad omfattning av renoveringsarbetena, högre
materialpriser och en ökad riskreserv. Det är samtidigt positivt att utgifterna för vissa
delar har kunnat begränsas under detaljprojekteringen. Mot bakgrund av projektets
omfattning och den höga investeringsutgiften är det särskilt angeläget att
genomförandet sker med strikt kostnadskontroll. Fastighetsnämnden ska aktivt
13 (14)
begränsa projektets utgifter där så är möjligt, med beaktande av kraven på säkerhet
och kulturhistoriskt bevarande. Detta är även viktigt för att hålla nere de framtida
kapitalkostnaderna och den tillkommande stadsinterna hyran.
Stadsledningskontoret vill betona att projektets höga riskreserv inte får bli
kostnadsdrivande i sig. Reserven ska hantera risker inom den beslutade
projektomfattningen och får inte medföra att ambitionen att begränsa utgifterna
minskar. I takt med att projekteringsarbetet ger säkrare underlag ska riskbedömningen
uppdateras, så att slutkostnadsprognosen speglar de risker som kvarstår. Eventuella
kostnadsökningar ska hanteras inom projektets ram genom kostnadsbegränsande
åtgärder och omprioriteringar, med hänsyn till projektets grundläggande syfte.
Det är också angeläget att tidplanen hålls. Förseningar riskerar att förlänga den tid
som byggnadsställningen behöver stå kvar och därmed medföra betydande
merkostnader samt mer långvariga begränsningar för besöksverksamheten och
störningar i Stadshusets övriga verksamheter. Stadsledningskontoret betonar vikten
av fortsatt nära samverkan mellan fastighetsnämnden och stadsledningskontoret för
att begränsa påverkan på Stadshusets verksamheter och planerade evenemang.
Sammanfattningsvis tillstyrker stadsledningskontoret projektet och föreslår att
kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge fastighetsnämnden
rätt att genomföra projekt Renovering av Stadshustornet, Eldkvarnen 1 till en
projektutgift som framgår av bilaga 1. Utgifterna för år 2026 ska rymmas inom
nämndens investeringsbudget. Utgifterna för kommande år behandlas i budget för
2027.
14 (14)
Reservationer m.m.
Fastighetsnämnden
Särskilt uttalande av Hansi Karppinen (L) med stöd av Henrik Virro m.fl. (M)
Vi välkomnar att renoveringen av Stadshustornet nu går vidare till genomförande.
Stadshuset är en av Stockholms viktigaste kulturhistoriska byggnader och det är
angeläget att det omfattande underhållsbehovet åtgärdas. Vi ser positivt på att
projektet har utvecklats sedan inriktningsbeslutet och att de föreslagna åtgärderna
bedöms kunna förlänga tiden till nästa motsvarande totalrenovering till närmare 100
år.
Samtidigt vill vi återigen betona vikten av god kostnadskontroll. Projektet är tekniskt
komplicerat och flera av de identifierade riskerna kan inte bedömas fullt ut förrän
byggnadsställningen är på plats. Det är därför viktigt att fastighetsnämnden får
löpande information om projektets ekonomi och framdrift samt att eventuella
avvikelser från tidsplanen och budget hanteras skyndsamt.
Renoveringen ska genomföras med största hänsyn till Stadshusets kulturhistoriska
värden.
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.