Stockholm Jobs and Education Report 2025

[Verksamhetsberättelse 2025 för arbetsmarknadsnämnden.pdf] Arbetsmarknadsförvaltningen Tjänsteutlåtande Ekonomistaben Dnr: 2024/890 2026-02-05 Till Arbetsmarknadsnämnden den 17 februari 2026 Verksamhetsberättelse 2025 för arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsförvaltningens förslag till beslut 1. Arbetsmarknadsnämnden fastställer verksamhetsberättelse med bokslut för 2025 och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Arbetsmarknadsnämnden godkänner uppföljningen av Internkontrollplanen, i enlighet med bilaga. Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................8 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................8 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ..............................................................................8 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ..................................................................................................................14 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................16 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................18 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................18 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................23 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................24 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................32 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................60 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................60 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................65 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......68 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................72 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................77 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ....................................................................77 Investeringar .....................................................................................................................................80 Analys av balansräkning ...................................................................................................................81 Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 2(88) Särskilda redovisningar ..........................................................................................................83 Bedömning av nämndens interna kontroll ...........................................................................83 Systematiskt kvalitetsarbete ...................................................................................................83 Systematiskt arbetsmiljöarbete .............................................................................................87 Checklista för årlig uppföljning ........................................................................................................87 Bilagor Bilaga 1: Bilaga 6 slutrapport-klimatinvestering Bilaga 2: Nyckeltal 2025 Arbetsmarknadsnamnden AmN Bilaga 3: Projektbilaga AmN VB 2025 Bilaga 4: uh018 PDF VB-25 Bilaga 5: Uppföljning av Intern kontroll, AmN Bilaga 6: Årsrapport GDPR Arbetsmarknadsnämnden 2025 Bilaga 7: Aktivitet Arbetsdifferentiering med målvärde ILS Bilaga 8: AmN VB 2025 Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 3(88) Sammanfattande analys Den utdragna lågkonjunkturen innebär att arbetslösheten i Stockholms län fortsatt att vara relativt hög samtidigt som den visat tecken på viss stabilisering efter flera år av uppgång. Under det andra och tredje kvartalet låg arbetslöshetsnivån i länet på drygt 7 procent, vilket var något högre än riksgenomsnittet under samma period. Antalet personer som tar del av nämndens arbetsmarknadsinsatser genom Jobbtorg Stockholm har ökat under året, totalt har över 9 200 personer varit inskrivna. Den största ökningen återfinns bland personer med försörjningsstöd. Genom nämndens uppsökande arbete har fler kvinnor över 30 år med svag ställning på arbetsmarknaden tagit del av insatser inom nämndens verksamheter. Målgruppen personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan, vars insats är biståndsbedömd, har ökat markant. Antalet deltagare i denna grupp har ökat från cirka under 700 personer år 2024 till över 800 personer under året och fler väntar i kö på att få ta del av insatserna. Inom ramen för kommunens aktivitetsansvar (KAA) har ungdomar fått stöd inom nämndens verksamheter. Andelen ungdomar inom KAA som har avslutats till studier eller arbete har ökat och närmare 60 procent av de som avslutades återvände till studier. Under året har nämnden arbetat särskilt med Stockholmsjobb med särskild inriktning mot unga. Över 60 procent av anställningarna har innehafts av personer under 30 år, varav flertalet har kombinerat anställningen med studier. Insatserna syftar till att stärka aspiranternas konkurrenskraft på arbetsmarknaden och, där det är relevant, stimulera till vidare studier. Nämnden överträffar årsmålet avseende andelen aspiranter som efter genomförd insats avslutas till arbete eller studier. Inom vuxenutbildningen har verksamheten präglats av ett omfattande arbete för att implementera nya komvuxavtal och för att säkerställa etablering av utbildningar tillsammans med upphandlade leverantörer. Nya utbildningsformer har införts och betygsresultaten har förbättrats inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning Nämnden har samtidigt, i linje med den beslutade inriktningen för kommunal vuxenutbildning i Stockholms stad, bedrivit ett omfattande arbete för att utöka andelen som studerar i någon av de skolor nämnden bedriver i egen regi. Två nya skolenheter i egen regi har etablerats och befintliga enheter har tagit emot tusentals fler kursdeltagare. Under året har egen regi haft drygt 13 000 fler kursdeltagare. Andelen som studerar i egen regi är drygt 60 procent inom sfi och 30 procent inom grundläggande och gymnasial komvux. Arbetet har inneburit en stor omställning för vuxenutbildningen och krävt ökat fokus på rekrytering, kursplanering och lokalallokering. Egen regi har infört utökat stöd för eleverna, startat en ny kombinationsutbildning mot vård och omsorg samt en ny utbildning riktad till unga. Vuxenutbildningscentrum i Järva har öppnats. Drygt 3 000 individer har sökt sig dit och ett stort arbete har ägnats åt att göra centret känd, däribland Pop-up event. Elevantalet fortsätter att minska i stort, vilket även påverkar andelen järvabor som studerar inom komvux. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 4(88) 11 700 ungdomar har haft feriejobb under året, vilket är det högsta någonsin, och målet om 11 000 platser överträffas. Arbetet med att nå ut i lokalområdena har fortsatt, bland annat via stadsdelsmammor och -systrar. Arbetsmarknadsnämnden har fortsatt sitt arbete med att skapa en sammanhållen stad, med särskilt fokus på områden som Järva, Farsta, Hagsätra-Rågsved och Skärholmen. Nämnden har arbetat med att planera inför och implementera ny lagstiftning, och att löpande anpassa arbetssätt i förhållande till nya krav. Flera nationella reformer har stor påverkan på nämndens ansvarsområden. Nämnden har under året arbetat med att anpassa verksamheten till den nya socialtjänstlag som trädde i kraft den 1 juli 2025. Förvaltningen har anpassat sitt verksamhetssystem för att möta utökade dokumentationskrav och har påbörjat ett mer långsiktigt omställningsarbete för att utveckla verksamheterna i linje med den nya lagens intentioner om ett mer förebyggande, tillgängligt, jämställt och kunskapsbaserat arbetssätt. Under året har nämnden även inlett förberedelser inför det föreslagna införandet av aktivitetskrav för försörjningsstöd, som planeras att träda i kraft den 1 juli 2026. Förslaget innebär en omfattande förändring av kommunens ansvar inom arbetsmarknadsområdet och medför ökade krav på både tillhandahållande av insatser och på individer som ansöker om försörjningsstöd. Arbetsmarknadsnämnden har, i samverkan med kommunstyrelsen, socialnämnden och stadsdelsnämnderna, påbörjat ett strukturerat analys- och förberedelsearbete. Ämnesbetygsreformen infördes 1 juli inom gymnasial vuxenutbildning, vilket innebär att samtliga kurser har fått nya ämnesplaner och vissa har slagits ihop eller ersatts av nya. Under våren pågick ett intensivt arbete inom skolorna för att uppdatera kursmaterial, yrkespaket och för att sätta sig in i betygskriterierna. I slutet av året beslutade riksdagen att tidsbegränsad sfi skulle införas från 1 januari 2026. Grundregeln blir att eleven ska bli klar 3-år från sitt första sfi-lektionstillfälle. Befintliga elever har fått information om förändringen och informationsträffar har hållits för medarbetare. Förvaltningen deltar i dialoger med andra kommuner på regional och nationell nivå. Arbete har påbörjats kring systemstöd. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 5(88) Nämndens arbete 2025 Arbetsmarknadsnämnden har under 2025 utgjorts av 13 ordinarie ledamöter och 13 ersättare. Nämndens majoritet har bestått av företrädare för Socialdemokraterna (S), Vänsterpartiet (V) och Miljöpartiet (MP). Oppositionens företrädare har varit Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD), Liberalerna (L) och Centerpartiet (C). Arbetsmarknadsnämndens sammansättning under året: Ordförande: Arvid Vikman Rindevall (S) Vice ordförande: Johan Kling (C) Ledamöter Ersättare Frida Bengtsson (S) Solveig Holmgren (S) Nassir Abdullahi Ali (S) Gustav Mannerström (S) Ulla Sjöberg (S) Sadia Mumin Omar (S) Oscar Karlsson (S) Stefan Engström (S), t o m 2025-06-16 Maria Ljuslin (V) Felix Pettersson (S), fr o m 2025-06-16 Kristina Mattsson (MP) Christina Hassel (V) Per Rosencrantz (M) Poya Ashna (V), fr o m 2025-02-17 Edward Hamilton (M) Mansur Jama (MP) Aura Weström (M) Olof Peterson (M) Ann-Christine Carlberg (SD) Helena Walentowicz (M) Christina Tufvesson (L) Peter Sundström (M), fr o m 2025-01-27 Leif Söderström (SD) Lovisa Lanryd (L) Rune Thyselius (C) Arbetsmarknadsnämnden har sammanträtt vid tio tillfällen 2025. Nämndens ärenden och protokoll har publicerats på Meetings Stockholm. Nedan redovisas ett urval av ärenden, utöver verksamhetsplan, verksamhetsberättelse, tertialrapporter, månatliga uppföljningsrapporter, svar på remisser från kommunstyrelsen samt anmälningsärenden, som nämnden behandlat under året. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 6(88) Urval av större beslutsärenden • Revideringar av delegationsordning för arbetsmarknadsnämnden • Arbetsmarknadsförvaltningens insatser utan behovsprövning • Avrop genom förnyad konkurrensutsättning avseende IT konsulttjänster • Riktlinjer gällande beslut vid interkommunala ansökningar • Arbetsmarknadsnämndens bidrag till Fokus Järva • Arbetsmarknadsrapport för 2024 • Nelson Mandela-priset 2025 • Handlingsplan för kommunens aktivitetsansvar i Stockholms stad 2025-2027 • Upphandling gällande yrkesförberedande och yrkesinriktade insatser • Riktlinjer för samverkan med externa aktörer – företag • Upphandling av Feriejobb ungdomar 16-19 år 2026 • Inriktning för det entreprenörskapsfrämjande arbetet • Rese- och mötespolicy för arbetsmarknadsnämnden • Styrning av insatser utan behovsprövning under omställning enligt ny socialtjänstlag • Idéburet offentligt partnerskap med Rädda barnen • Samverkan mellan arbetsmarknadsnämnden och överförmyndarnämnden om ställföreträdaruppdrag • Rapport om feriejobb 2025 • Yttrande över Stadsrevisionens årsrapport 2024 för arbetsmarknadsnämnden Urval av större remissärenden • Yttrande över remiss av Betänkandet Ett språkkrav för språkutveckling • Yttrande över remiss av betänkandet På språklig grund (SOU 2025:9) • Yttrande över remiss av Fler vägar till arbetslivet (SOU 2024:74) • Yttrande över remiss av promemorian Avveckling av studiestartsstödet • Yttrande över remiss av betänkandet Tid för undervisningsuppdraget (SOU 2025:26) • Yttrande över remiss av betänkandet Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare (SOU 2025:15) • Yttrande över remiss av Ett likvärdigt betygsystem (SOU 2025:18) • Yttrande över remiss av promemorian Jobbpremie – ett incitament för att öka drivkrafterna till självförsörjning • Yttrande över remiss av promemorian Ett höjt bidrag vid återvandring • Yttrande över remiss av betänkandet Skärpta villkor för anhöriginvandring (SOU 2025:95) • Yttrande över remiss av slutbetänkandet Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar (SOU 2025:99) Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 7(88) Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Kommunens aktivitetsansvar (KAA) omfattar ungdomar under 20 år som inte studerar på eller har fullföljt gymnasiet och är ett lagstadgat uppdrag enligt Skollagen som innefattar uppsökande arbete, individuellt stöd och rapportering till Skolverket. Under 2025 omfattades drygt 8 300 ungdomar av KAA. Ökningen hänger ihop med en sammantagen ökning av antalet ungdomar i åldern 16–20 år. Socioekonomiska faktorer har stor betydelse för risken att hamna utanför studier och arbete. Målgruppen tros börja minska från 2027. Stödet som tillhandahålls inom KAA har bestått av individanpassade och studieförberedande insatser såsom mobilt studieteam, kuratorstöd, särskilt stöd till ungdomar under 20 år inom komvux samt ett förstärkt förebyggande arbete mot skolavhopp i samverkan med skolor och stadsdelsförvaltningar. Sammantaget har insatserna bidragit till att fler ungdomar går vidare till studier eller arbete, samtidigt som det förebyggande och tidiga stödet har stärkts. En ny utbildning, som riktar sig till unga på jobbtorg med stora stödbehov, har tagits fram och startat. Eleverna erbjuds möjlighet att studera i mindre grupp, med långsammare studietakt och med stöd av lärare och en mentor. Arbetet med övergångar till komvux för elever som lämnar gymnasieskolans introduktionsprogram utan examen har förstärkts. Nämnden har under året fortsatt samverkat kring stora evenemang inom staden och kopplat insatser för aspiranter till dessa. Satsningar på idrott, motion och hälsa för aspiranter samt ett systematiskt och långsiktigt hälsofrämjande arbete för förvaltningens medarbetare fortgår kontinuerligt. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Under 2025 omfattades 8 362 ungdomar av KAA, något fler än föregående år, där socioekonomiska faktorer tydligt påverkar risken att ingå i målgruppen. Antalet inskrivna ungdomar var under 2025 oförändrat jämfört med 2024. Närmre 1 400 ungdomar tog del av insatser såsom individuellt stöd, vägledning, studieförberedande insatser och hälsofrämjande aktiviteter. Riktade stöd, bland annat genom mobilt studieteam, kuratorstöd och särskilda insatser för ungdomar under 20 år i komvux, har bidragit till att en stor andel fortsatt vidare till studier eller arbete. Resultaten visar att 58 procent av de avslutade ungdomarna gick vidare till studier och 20 procent till arbete. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 8(88) Parallellt har nämnden stärkt det förebyggande arbetet mot skolavhopp genom tidiga och samordnade insatser i samverkan med skolor och andra aktörer. Av de ungdomar som fått stöd i detta arbete under 2025 stannade 81 procent kvar i studier, vilket visar på god effekt av ett mer förebyggande och tidigt stöd. En ny utbildning, som riktar sig till unga på jobbtorg med stora stödbehov, har tagits fram och startat. Eleverna erbjuds möjlighet att studera i mindre grupp, med långsammare studietakt och med stöd av lärare och en mentor. Arbetet med övergångar till komvux för elever som lämnar gymnasieskolans introduktionsprogram utan examen har förstärkts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utbildningsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 arbetsmarknadsnämnden förbereda för arrangerandet av yrkes-SM 2026 Utbildningsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 arbetsmarknadsnämnden stärka sitt utåtriktade arbete för att tydliggöra de gymnasiala yrkesutbildningarnas fördelar, bland annat genom att lyfta fram yrkesutbildningar som kommer vara viktiga i den gröna omställningen Nämndmål: 1.2.1 Nämnden bidrar till att unga fullföljer sin gymnasieutbildning Uppfylls helt Beskrivning Fokus i arbetet är att utveckla stödet för unga under 20 år som omfattas av kommunens aktivitetsansvar (KAA) och stöd till gymnasieelever med risk för skolavbrott samt att arbeta för smidiga övergångar till komvux för avgångselever som inte väntas uppnå en gymnasieexamen. Nämnden ska även arbeta med övergångar för elever med funktionsnedsättningar, som går ut gymnasieskola och anpassad gymnasieskola, för vidare studier inom komvux. Förväntat resultat * Nämnden har tillsammans med utbildningsnämnden nått fler unga som riskerar att hoppa av gymnasiet genom att erbjuda parallellt stöd och insatser. * Nämnden har nått fler unga som omfattas av kommunens aktivitetsansvar i stadens fokusområden. * Fler avgångselever från gymnasiet, som ej förväntas uppnå examen, har övergått i komvux. * Fler unga som ej har fullföljt gymnasiet har påbörjat studier vid komvux. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 9(88) Analys A. Ungdomar som omfattas av kommunens aktivitetsansvar (KAA) Ungdomar under 20 år som fullföljt skolplikten, men som inte studerar på eller har fullföljt gymnasiet omfattas av KAA. Kommunen är skyldig att föra ett register över ungdomarna, söka upp och erbjuda stöd, samt rapportera sitt arbete till Skolverket. Andelen ungdomar som omfattas av KAA korrelerar med föräldrarnas utbildnings- och inkomstnivå. Barn till föräldrar med lägre utbildningsnivå och med lägre inkomster löper större risk att omfattas av KAA. Unga som växer upp i områden med stora socioekonomiska utmaningar har betydligt svårare att etablera sig i arbetslivet jämfört med unga i områden med bättre förutsättningar. Enligt Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågors rapport ”Olika plats – olika liv. Unga och socioekonomisk ojämlikhet” är det mer än dubbelt så vanligt att unga i områden med stora socioekonomiska utmaningar varken arbetar eller studerar (11 procent) jämfört med i områden med goda socioekonomiska förutsättningar (5 procent), därav fokuserar nämnden en del av sitt arbete inom stadens till dessa områden. Under 2025 omfattades 8 362 ungdomar av KAA, varav 53 procent män. Antalet som omfattades var något högre än under 2024. Ökningen hänger ihop med en sammantagen ökning av antalet ungdomar i åldern 16–20 år och gruppen väntas fortsätta öka något fram till 2027 för att sedan börja minska. Resultaten i tabellen nedan visar att KAA under 2025 både sökte färre ungdomar och även nådde något färre av de sökta ungdomarna än 2024. Att antalet sökta och nådda ungdomar minskade jämfört med 2024 bedöms främst hänga ihop med att KAA vid årsskiftet 2024– 2025 genomgick en större omorganisation som inledningsvis påverkade arbetet. Detta har stabiliserats över tid och skillnaderna mellan 2024 och 2025 minskade under året. Trots att antalet nådda ungdomar var något lägre än 2024 var andelen av de sökta ungdomarna som nåddes någon procent högre, antalet nyinskrivna ökade marginellt och det totala antalet inskrivna var oförändrat. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 10(88) A.a Ungdomar som tar del av insatser 1 397 ungdomar tog del av insatser, vilket är samma antal som för 2024. Andelen män minskade något från 58 till 57 procent. Insatserna som ungdomarna tar del av består både av individuellt stöd, vägledning och coachning på de lokala jobbtorgen och stöd i att hitta skolplacering via utbildningsnämnden. Under året har även ett mer fördjupat samarbete utvecklats med både Idrottsnämnden och Kulturnämnden för att kunna erbjuda individanpassad träning och kulturaktiviteter på majoriteten av stadens hallar och inom Kulturskolan. Det ligger väl i linje med att främja barn och ungas psykiska, men även fysiska hälsa. Utöver ordinarie insatser inom Jobbtorg Stockholm erbjuds riktade stöd till ungdomar som behöver stärkt förberedelse inför studier. Ett mobilt studieteam med lärare ger individuellt pedagogiskt stöd och gruppverksamhet inför studiestart, vilket under året nådde 130 ungdomar. 92 ungdomar avslutades från insatsen varav 78 (85 procent) påbörjade studier eller hade sökt studier och väntade på studiestart. Inom ett externt finansierat projekt de senaste åren har en kurator utvecklat stöd för ungdomar inom KAA i samverkan med psykiatrin. Efter projektets slut i augusti 2025 ingår kuratorn i ordinarie verksamhet, fler kuratorer planeras anställas 2026 på grund av stor efterfrågan. Kuratorn ger individuellt stöd till ungdomar samt handledning och kollegialt stöd till coacher inom Jobbtorg Stockholm kring vårdkontakter, socialtjänst och hinder för studier eller arbete. Ungdomar under 20 år som beviljas studier inom komvux får individuellt stöd av coacher samt studie- och yrkesvägledare. Det har bidragit till att majoriteten av de som avslutat insatsen fortsatt studera eller gått vidare till arbete. De nyinskrivna ungdomarna hade i snitt 340 av 2 400 gymnasiepoäng; 49 procent saknade helt gymnasiepoäng och 45 procent hade sökt aktivitetsersättning hos Försäkringskassan. Under 2025 tog 296 ungdomar del av stödet, varav 77 procent var kvinnor. Den höga andelen kvinnor behöver analyseras gemensamt med utbildningsnämnden. Totalt avslutade 110 ungdomar insatsen; 61 procent fortsatte studera och 18 procent började arbeta. För många är målet en kortare yrkesutbildning snarare än fullständigt gymnasium för att snabbare komma i arbete. A.b Resultat efter insats inom KAA Antalet avslutade ungdomar ökade marginellt från 895 ungdomar 2024 till 902 under 2025. Andel av avslutade ungdomar som gick till studier ökade till 58 procent, en ökning med 24 ungdomar, varav 18 män. Det är den högsta andelen sedan förvaltningen började ansvara för uppdraget 2011 och överstiger väl indikatorn på 50 procent. Andelen män som avslutades till studier ökade något till 53 procent och andelen avslutade kvinnorna till studier var 65 procent. Antalet ungdomar som avslutades till arbete var oförändrat, vilket innebar att även det målet på 20 procent uppnåddes. Utifrån att fler män än kvinnor omfattas av KAA och att en lägre andel av männen avslutas till studier har KAA under året haft fokus på att kompetensutveckla personalen kring mäns motivation till studier vilket ser ut att ha givit en viss effekt. Ökningen är dock marginell och arbetet med att öka andelen män som går till studier kommer behöva fortsätta. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 11(88) A.c Förebygga skolavhopp Sedan 2024 har nämnden en arbetsgrupp inom Jobbtorg Stockholm som arbetar med att förebygga skolavhopp. Arbetsgruppen består av sex insatssamordnare som möter upp elever och vårdnadshavare vid oro för skolavhopp, för att vid behov erbjuda parallella insatser i syfte att hindra att elever behöver skrivas ut. I arbetet samverkar insatssamordnarna primärt med utbildningsförvaltningen och fristående gymnasieskolor, men även med stadsdelsförvaltningarna samt psykiatrin och övriga externa insatser inom staden. I nuläget pågår arbete med att utöka de parallella insatserna för att stötta eleverna att vara kvar i studier. Av 118 avslutade ärenden under 2025 har hela 81 procent stannat kvar i studier. Arbetet är tillsammans med ett omfattande samverkansarbete med skolor och stadsdelsförvaltningar ett led i att ställa om från uppsökande arbete till mer förebyggande och tidiga insatser. Att det blir allt vanligare att ungdomar nås och tar del av stöd innan det uppsökande arbetet har påbörjats tyder på att detta arbete ger effekt och behöver fortsätta. B. Nytt utbildningsupplägg för unga med stödbehov I september startade ett utbildningen "Uppstartspaketet" på Komvux Södermalm. Utbildningen riktar sig till inskrivna unga på jobbtorg med stora stödbehov. Eleverna erbjuds möjlighet att studera i en mindre grupp, med långsammare takt och med stöd av lärare samt en mentor. Mentorsfunktionen är ny och syftar till att bli en sammanhållande länk för ungdomarna, som många gånger har svårigheter att själva navigera inom komvux, utöver svårigheter med ämnesstudierna. I utbildningen har eleverna möjlighet att välja mellan att studera engelska eller matematik. Samtliga elever läser studieteknik, it-kunskap och motivationshöjande insatser för att förbereda för fortsatta studier. Under hösten studerade sju elever i insatsen och alla har valde att läsa matematik. Fem av sju är i åldern 18-20 år. En preliminär utvärdering visar att eleverna har uppskattat det mindre sammanhanget, matematikundervisningen och det psykosociala stödet av mentorn. Flera elever har tidigare negativa skolerfarenheter och har haft ett motstånd mot att studera. Uppstartspaketet har inneburit att de har fått en positiv skolerfarenhet och är motiverade att studera vidare. Ambitionen framåt är att fler ska ta del i utbildningen, men för det krävs ett mer aktivt arbete med rekrytering i samverkan med Jobbtorg Stockholm. En andra kursomgång startar i januari och utbildningen kommer att utvecklas under insatsens gång. B.a Stöd till elever som slutar gymnasiet utan examen Många som går ut gymnasieskolan utan examen har studerat på ett introduktionsprogram. En stor andel är unga nyanlända som studerar vid språkintroduktionsprogrammet och inte hinner uppnå godkänt betyg i tillräckligt många ämnen före gymnasiets slut. I gruppen finns även elever inom yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Arbetsmarknadsförvaltningen och utbildningsförvaltningen arbetar för att stötta dessa elever i övergångar till studier inom komvux. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 12(88) Elevteamet arbetar nära utbildningsnämnden och gymnasieskolorna för att hitta de avgångselever som inte bedöms klara examen. Under våren har Elevteamet haft möte med 150 elever som inte väntas uppnå en examen. 107 av dem påbörjade komvuxstudier under hösten. Samtliga elever som påbörjar komvux får stöd från elevteamet för att öka förutsättningarna till att de fullföljer studierna. Under 2025 har 24 elever som fått stöd fullföljt en gymnasieutbildning vid komvux. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 20 % 22,2 % 17 % 20 % VB 2025 kvinnor och män (16-19 år) inom KAA som skrivs ut till arbete efter åtgärd Andel 58,3 % 53 % 65,5 % 56,1 % 50 % VB 2025 kvinnor och män (16-19 år) inom KAA som skrivs ut till studier efter åtgärd Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska arbeta för att nå fler unga som saknar enstaka 2025-01-01 2025-12-31 gymnasiebetyg, i syfte att de uppnår gymnasieexamen via komvux Nämnden ska ta fram tydliga processer och rutiner för samverkan 2025-01-01 2025-12-31 kring unga i syfte att fler ska studera och klara studierna. Nämnden ska utveckla arbetet för att öka andelen unga män inom 2025-01-01 2025-12-31 KAA som återupptar studier. Nämnden ska utveckla utbildningsupplägg anpassat för 2025-01-01 2025-12-31 målgrupper med stödbehov, med extra fokus på unga. Nämnden ska vidareutveckla metoder för att i samverkan med 2025-01-01 2025-12-31 kommunala och fristående gymnasieskolor förebygga skolavhopp, samt möjliggöra för att implementera arbetet Nämnden ska öka samverkan med fristående aktörer ska öka i 2025-01-01 2025-12-31 syfte att nå fler utan gymnasieexamen. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 13(88) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Arbetet med att stärka tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning breddats och fördjupats för att möta olika stödbehov. Stödet som tillhandahålls inom KAA har bestått av individanpassade och studieförberedande insatser såsom mobilt studieteam, kuratorstöd, särskilt stöd till ungdomar under 20 år inom komvux samt ett förstärkt förebyggande arbete mot skolavhopp i samverkan med skolor och stadsdelsförvaltningar. Sammantaget har insatserna bidragit till att fler ungdomar går vidare till studier eller arbete, samtidigt som det förebyggande och tidiga stödet har stärkts. Vuxenutbildning i egen regi har i uppdrag att ta emot elever med ett större stödbehov. Under 2025 har egen regi anställt speciallärare på skolenheterna och utökat stödet till eleverna. Studiestöd har etablerats för att förbättra språkutvecklingen, speciallärare är ute i klassrummen och ger stöd. Vidare har en ny uppstartsutbildning startat för ungdomar med stödbehov, där de får läsa under längre tid och med mer stöd. Båda insatserna kommer att fortsätta utvecklas under 2026. Egen regi har även infört en orienteringskurs i digital kompetens, för att rusta eleverna för studier. Arbetet med övergångar till komvux för elever som lämnar gymnasieskolans introduktionsprogram utan examen har förstärkts. Under året har förvaltningen inrättat ett Specialpedagogiskt samverkansforum, som riktar sig till specialpedagoger och rektorer på samtliga skolor och syftar till att stärka skolornas elevhälsoarbete. Fokusområde under 2025, som prioriterats av specialpedagogerna och rektorerna, har varit att utveckla tydliga strukturer och roller för elevhälsoarbetet. Nämnden har under året fortsatt samverkat kring stora evenemang inom staden och kopplat insatser för aspiranter till dessa. Satsningar på idrott, motion och hälsa för aspiranter samt ett systematiskt och långsiktigt hälsofrämjande arbete för förvaltningens medarbetare fortgår kontinuerligt. Nämnden tillämpar inom sina arbetsmarknadsinsatser beprövade metoder som Supported Employment (SE) och Individual Placement Support IPS (särskilt utvecklad för personer med långvarig psykisk ohälsa, autism eller autismliknande tillstånd), ett individuellt utformat stöd med syftet att deltagarna ska finna, få och behålla ett arbete samt en chans att utvecklas. Nämnden erbjuder ett brett utbud av insatser riktat mot personer som har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Målet är att erbjuda evidensbaserade insatser i ett tidigt skede för att motverka ett utanförskap och säkerställa att alla som vill och tror sig har en förmåga att arbeta också får en möjlighet att pröva det. Antalet inskrivna inom målgruppen för socialpsykiatrins och LSS har under året varit cirka 650 personer och det finns för närvarande en kö för att påbörja insatsen. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 14(88) Ökningen på antalet ansökningar har under de senaste tre åren varit nästintill 100 procent och anledningen till det är förändrade arbetssätt i och med att insatsen blev biståndsbedömd 2023, en svår arbetsmarknad och ett allt större antal personer som får olika diagnoser inom NPF området. Att insatsen blivit biståndsbedömd har medfört en större likställighet inom staden, en bättre samverkan med stadsdelsförvaltningarna och mer heltäckande stöd för individen samt att den tillgängliggjorts för fler. Genom insatsen Bron arbetar nämnden med att stötta i övergången från anpassad gymnasieskola till arbete och fortsatta studier för elever som har en intellektuell funktionsnedsättning. Målsättningen är att alla elever ska ha en plan för vad som ska hända när skolan tar slut och ett stöd att realisera den planen. För att utveckla Brons arbete har nämnden i samarbete med andra verksamheter i staden ansökt om och blivit utvald till modellkommun av Myndigheten för delaktighet. Som modellkommun ska staden utveckla och fördjupa sitt arbete för ett mer inkluderande och tillgängligt samhälle för personer med funktionsnedsättning samt sprida erfarenheter, metoder och lärande exempel till andra kommuner. För att stärka möjligheten till ett långsiktigt stabilt och inkluderande arbetsliv för personer som har en intellektuell funktionsnedsättning startade nämnden projektet Lärkedjan i september 2024, Det är ett projekt som sträcker sig över fyra år och som finansieras från Sociala investeringsfonden (2024-2028) projektet syftar till att ta fram en modell för arbetsplatsförlagt lärande för personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning med målet att utbilda och validera deltagarnas kunskaper så att de når kraven inom yrkesutbildningen vårdbiträde och köksbiträde. Nämnden har även arbetat för att öka arbetsgivarnas medvetenhet om behoven hos denna målgrupp och minska eventuell stigmatisering. Målet är att erbjuda en trygg och inkluderande miljö där personer som har en funktionsnedsättning individer kan hitta en stabilitet och självförsörjning. Ett sätt att skapa långsiktigt hållbara anställningar är genom arbetsdifferentiering som används kontinuerligt inom verksamheterna. Arbetssättet inkluderas numer även inom metoden SE och IPS för att tillvara ta de möjligheter som uppstår när arbetsgivare ser över vem som gör vad utifrån befattning, uppdrag och behov. Metoden innebär att identifiera, tidsätta och kravställa vissa arbeten och arbetsuppgifter med syfte att bredda rekryteringsunderlaget och bidra till framtida kompetensförsörjningsutmaningar. Nämnden bedriver också två projekt, IPS för personer med beroendeproblematik och IPS integrerat i psykosvården, projekten har som mål att stödja personer med beroendeproblematik och psykisk ohälsa att gå vidare till arbete eller studier. Projekten är ett sätt att erbjuda tidig arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS metoden för personer som drabbats av psykos för att korta tiden i utanförskap och förbättra livskvalitén och testa om IPS fungerar som arbetsmetod för personer med en beroendeproblematik. Beroendeprojektet har forskning kopplat till det och utfallet ska presenteras under 2027. Stadens feriejobb har utvecklat handledarutbildningar och genomfört riktade satsningar för unga med funktionsnedsättning, bland annat genom att anställa dem som handledare i kolloverksamheter. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 15(88) Under sommaren genomfördes en pilotinventering av tillgängligheten i några lokaler. Resultatet visar god fysisk tillgänglighet med skyltning, ramper, parkeringsplatser, hissar och rullstolsanpassade toaletter. Förbättringsbehov finns kring kontrastmarkeringar, nivåskillnader och hörselteknisk utrustning. Arbetet med enkelt avhjälpta hinder fortsätter 2026. Arbete för romsk inkludering har fortsatt med bl.a. dialogmöten. Funktionshindersrådet har under året haft åtta möten som utgått från rådets fokusområden. Förvaltningen arbetat med att utveckla stödet till vuxenutbildningens skolor i arbetet med likabehandlingsplaner samt insatser mot våldsbejakande extremism. Arbetet fortsätter under 2026. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet är uppnått. A. Evenemang inom staden Under våren har nämndens verksamheter genomfört flera riktade insatser kopplade till Hockey-VM, i samverkan med andra förvaltningar och externa aktörer. Bland annat deltog femton unga i ett konstprojekt där gångtunneln mellan Gullmarsplan och Globenområdet utsmyckades, vilket invigdes med stort deltagande och positiva reaktioner. Under VM:s avslutande vecka deltog även ett tiotal unga som värdar och aktivitetsstöd i Kungsträdgården. Inom ramen för stadens satsning "Fler på is" har unga anställda genom Stockholmsjobb stöttat Fritidsbankens arbete med skolbesök och utrustning. Samtliga insatser har varit uppskattade av såväl deltagare som samverkansparter och har tydligt stärkt ungas närvaro i stadens evenemang. Intresset från andra aktörer att involvera nämnden i liknande sammanhang ökar stadigt. B. Program för idrott, motion och hälsa Nämnden arbetar aktivt med att främja fysisk aktivitet inom ramen för relevanta arbetsmarknadsinsatser samt bedriver ett aktivt hälsofrämjande arbete för förvaltningens anställda, i linje med Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. B.a Fysisk aktivitet för aspiranter Insatserna som främjar fysisk aktivitet är i första hand riktade till målgrupper där behovet av stöd är särskilt stort, exempelvis unga som varken arbetar eller studerar och deltagare med funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa. Hälsopedagoger är kopplade till flera verksamheter inom Jobbtorg Stockholm och erbjuder individanpassat stöd som kombinerar fysisk aktivitet med övriga hälsobefrämjande insatser, såsom kost, sömn och ergonomi. Stödet inleds ofta med ett hälsosamtal och följs av praktiskt stöd vid aktiviteter som promenader, gymträning, simning, yoga och vattengympa. Hälsopedagogerna motiverar deltagarna, följer med vid aktiviteter och säkerställer att stödet kan genomföras på ett tryggt och hållbart sätt, parallellt med arbetsmarknadsinsatserna. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 16(88) För nyanlända deltagare främjas fysisk aktivitet ofta genom föreningsaktiviteter via Etableringscentrum, där fysisk träning kombineras med språkinlärning och social inkludering. Under 2024–2025 matchades över 300 personer till föreningsaktiviteter, där majoriteten deltog i aktiviteter med tydlig fysisk komponent. B.b Ett aktivt hälsofrämjande arbete för förvaltningens anställda Arbetsmarknadsförvaltningen har under flera år arbetat med hälsofrågor och har integrerat hälsoarbetet i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Även om arbetsmiljöfrågor omfattas av svensk lag så inser arbetsmarknadsförvaltningen att en upplevd god hälsa för alla medarbetare inte bara bidrar till en ett personligt välbefinnande utan även har påverkan på förvaltningens resultat. Arbetsmarknadsförvaltningen erbjuder bland annat friskvårdsbidrag och tillgång till rabatter hos flera friskvårdsleverantörer inkl. stadens simanläggningar. Förvaltningen har ett nätverk med hälsoinspiratörer, har implementerat friskfaktorer i samtliga verksamheter har flera nyckeltal där hälsa mäts. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Idrottsnämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 kulturnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region AB samt i samråd med kommunstyrelsen och stadens styrgrupp för stora evenemang samordna stadens planering av O-Ringen år 2027 samt ett eventuellt basket-EM för damer 2027 Stockholm Business Region AB ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden och utbildningsnämnden samt i samråd med kommunstyrelsen och stadens styrgrupp för stora evenemang samordna stadens planering, genomförande och utvärdering av ishockey-VM år 2025 Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 17(88) KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet uppnås. Nämnden bidrar till stadens hållbarhetsmål genom ett samlat arbete inom återbruk, cirkulär ekonomi, klimatinvesteringar och kompetensförsörjning kopplad till klimatomställningen. Genom Stocket och byggåterbruk möjliggörs återanvändning av möbler, inventarier och byggmaterial inom stadens verksamheter, vilket minskar koldioxidutsläppen och ger betydande kostnadsbesparingar. Arbetsmarknadsinsatser inom bland annat snickeri, svetsning och tapetsering kombinerar återbruk med kompetensutveckling och stärker deltagarnas konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Genom Stockholmsjobb bedrivs även insatser inom parkskötsel, naturvård och cykelåterbruk, där deltagare får arbetslivserfarenhet samtidigt som stadens miljöarbete stärks. Klimatinvesteringar i fossilfria och eldrivna maskiner bidrar både till minskade utsläpp och en förbättrad arbetsmiljö. Nya utbildningar har startat till kyl- och värmepumpsmontör samt distributionselektriker, yrken där behoven ökat på grund av klimatomställningen. Under 2025 har drygt 210 nya Installationselektriker, Installationstekniker, nätverkstekniker, fastighetstekniker och VVS-montörer blivit färdigutbildade inom komvux i Stockholm. Cirka 520 nya elever har påbörjat yrkespaket som behövs för klimatomställning. Genom vägledning, rekrytering och kompetenshöjande insatser stärks både individers möjligheter till arbete och stadens långsiktiga kompetensförsörjning i klimatomställningen. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet uppnås. Nämnden har under perioden bidragit till stadens hållbarhetsmål genom ett brett arbete inom återbruk, cirkulär ekonomi, klimatinvesteringar och kompetensförsörjning kopplad till klimatomställningen. Genom att underlätta återanvändning av möbler, byggmaterial och inventarier minskar koldioxidutsläppen samtidigt som stadens resurser används mer effektivt. Via Stocket har stadens bolag och förvaltningar kunnat återbruka möbler istället för att köpa nytt, vilket under perioden lett till klimatvinster och ekonomiska besparingar. Arbetsmarknadsinsatser inom bland annat snickeri, svetsning och tapetsering bidrar både till återbruk och till att stärka deltagarnas yrkeskompetens och konkurrenskraft på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 18(88) Efterfrågan på dessa insatser har ökat, bland annat till följd av förändringar på den reguljära arbetsmarknaden. Genom Stockholmsjobb har övergivna cyklar samlats in, reparerats och återbrukats samt parkskötsel bedrivits på Långholmen med fokus på miljö och hållbar naturvård. Genom Stockholmsjobb deltar nämnden även i insatser för att bekämpa invasiva arter. En viktig del i arbetet har varit klimatinvesteringar, där fossildrivna maskiner inom parkskötsel successivt ersatts med fossilfria alternativ. Investeringen syftar både till minskade koldioxidutsläpp och till en förbättrad arbetsmiljö genom minskat buller, mindre vibrationer och renare luft. Parallellt bedrivs ett omfattande samarbete med stadens förvaltningar, bolag och externa aktörer för att stärka den gröna omställningen. Nämnden bidrar till klimatomställningen genom utbildningar som efterfrågas av arbetsmarknaden. Nya utbildningar har startat till kyl- och värmepumpsmontör samt distributionselektriker, yrken där behoven ökat på grund av klimatomställningen. Under 2025 har drygt 210 nya Installationselektriker, Installationstekniker, nätverkstekniker, fastighetstekniker, VVS-montörer och parkskötare blivit färdigutbildade inom komvux i Stockholm. Cirka 520 nya elever har påbörjat yrkespaket som behövs för klimatomställning. Genom vägledning, rekrytering och kompetenshöjande insatser för skolor stärks både individers möjligheter till arbete och stadens långsiktiga kompetensförsörjning i klimatomställningen. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 100 50 % Tas fram av 2025 upphandlin nämnd/styr gar som else bidrar till cirkularitet Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska fortsatt utveckla Stocket genom 2025-01-01 2025-12-31 utvidgning och att möjliggöra utlåning av utrustning och verktyg Servicenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och S:t 2025-01-01 2025-12-31 Erik Markutveckling AB, och i samråd med arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB och Stockholm Vatten och Avfall AB planera för etablering av en återbrukscentral av byggmaterial för stadens verksamheter och i första hand pröva att driva verksamheten i egen regi Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 19(88) Nämndmål: 2.1.1 Nämndens verksamheter bidrar till en grön omställning och en hållbar stad Uppfylls helt Beskrivning Nämnden bidrar till minskad miljö- och klimatpåverkan genom att integrera miljö- och klimatperspektiv i utbildningar och arbetsmarknadsinsatser. Skolor integrerar hållbarhetsperspektiv i befintliga utbildningar med stöd av en hållbarhetsportal för lärare. Ansträngningar görs för att öka kännedom och attrahera elever till utbildning som leder till kompetenser som är viktiga för klimatomställningen genom samverkan med branschorganisationer, utbildningsmässor, och vägledning. Den cirkulära ekonomin främjas genom att möjliggöra för staden att återbruka inventarier och byggmaterial samt låna verktyg. Genom till exempel Stockholmsjobb och feriejobb utvecklas och tillhandahålls arbetstillfällen som främjar den gröna omställningen. Förväntat resultat • Nämnden har genom Stocket (inom möbler/inventarier) bidragit till minskning av koldioxidutsläpp i staden. • Söktrycket till yrkesutbildningar som efterfrågas med anledning av klimatomställningen har ökat. Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet uppnås. A. En hållbar stad Nämnden har under perioden bidragit till stadens hållbarhetsmål genom att driva och fortsätta underlätta för stadens nämnder och bolag att återanvända möbler och byggmaterial. Verksamheterna bidrar till minskade koldioxidutsläpp och till att främja en cirkulär ekonomi. Inom ramen för Stockholmsjobb i samarbete med trafikkontoret samlas övergivna cyklar in, repareras och säljs eller skänks inom stadens verksamheter, över 2 500 cyklar har samlats in under 2025. Arbetsmarknadsinsatser inom snickeri och svetsning bidrar inte enbart till kompetenshöjning och yrkeskunskap för aspiranter utan även till återbruk och restaurering av möbler och inventarier. Nämndens verksamhet har utökat verkstaden för tapetsering som en följd av större efterfrågan, vilket följer utvecklingen på den reguljär arbetsmarknaden där pensionsavgångarna inom yrket ökar samtidigt som färre utbildar sig till tapetserare. Insatserna bidrar till en förbättrad närmiljö för stockholmarna samt så syftar insatserna till att bidra till kompetensutveckling och att stärka deltagarnas konkurrenskraft på den reguljära arbetsmarknaden för hållbara anställningar. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 20(88) Nämnden omhändertar genom Stockholmsjobb, på uppdrag av Södermalms stadsdelsförvaltning, parkskötseln på Långholmen. Där erbjuds aspiranter ett utvecklande arbete med fokus på miljö och hållbar naturvård. I ett samarbete med Stockholm Vatten och Avlopp (SVOA) erbjuder nämnden Stockholmsjobb med arbetsuppgifter för att motarbeta spridning av den invasiva växten björnlokan vid Bornsjön. Nämnden beviljades under året medel för klimatinvestering för verksamheten på Långholmen. De maskiner och redskap som tidigare använts inom parkskötseln har till största delen varit fossildrivna, vilket har medfört betydande koldioxidutsläpp. Målsättningen med investeringen har varit att ersätta majoriteten av dessa maskiner och redskap med fossilfria alternativ, i syfte att uppnå en mätbar minskning av utsläpp av koldioxid (ton/kg). Parkskötsel är en insats inom arbetsmarknadsförvaltningen och erbjuds till personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Inom ramen för insatsen ges deltagare, exempelvis personer som får ett Stockholmsjobb på Långholmen, möjlighet att träna och utveckla arbetslivserfarenhet inom mark- och parkskötsel. Utbytet till fossilfria maskiner och arbetsredskap syftar, utöver att minska det totala koldioxidutsläppet, även till att avsevärt förbättra arbetsmiljön för såväl medarbetare som deltagare. Övergången till eldrivna maskiner har lett till kraftigt minskade bullernivåer och vibrationer samt till mindre luftföroreningar, vilket sammantaget bidrar till en tryggare och mer hälsosam arbetsmiljö. Den totala investeringen uppgick till 1,4 mnkr. Bland de större maskiner och verktyg som anskaffades ingår en hjullastare, ett elfordon, fyra åkgräsklippare samt tre lövblåsar. Någon beräkning av det faktiska minskade koldioxidutsläppet har ännu inte genomförts, då merparten av verktygen togs i bruk först under senhösten till följd av försenade leveranser. För att bidra till att den gröna omställningen samarbetar förvaltningen med bland annat miljöförvaltningen, Stockholm Vatten och avfall (SVOA), St: Erik Markutveckling, olika stadsdelsförvaltningar, serviceförvaltningen, trafikkontoret och utbildningsförvaltningen. Men även med andra myndigheter, utbildnings- och forskningsinstitutioner, möbelföretag samt andra kommuner. A.a Återbruk och cirkuläritet Genom webbsidan Stocket kan stadens bolag och förvaltningar införskaffa möbler och inventarier genom att återbruka istället för att köpa nytt. Återbruk minskar koldioxidutsläpp jämfört med nyinköp. I och med att staden har tagit fram en vägledning kring återbruk av möbler i staden har efterfrågan av Stockets tjänster ökat. Verksamheten är svår att utöka ytterligare på grund av begränsningar i lokaler, resurser och utifrån att nämndens uppdrag i första hand är att tillhandahålla arbetsmarknadsinsatser. Under året estimeras koldioxidutsläppet minskat med närmre 100 000 kg. Nämnden estimerar att strax under 8 mnkr sparats genom återbruk istället för nyinköp under perioden. Under året har Stocket haft över 900 leveranser av återbrukade inventarier och möbler inom staden. Efter sommaren 2026 öppnas dörrarna till det nya idrottscentret i Ulvsunda (Bryggeriet), där Stocket byggåterbruk ansvarar för stolarna i den stora idrottshallen. Totalt har cirka 2 000 stolkombinationer målats, lackats och tapetserats för att få nytt liv och kunna användas i den nya miljön. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 21(88) Utöver detta har byggåterbruket renoverat både glas- och dörrpartier, vilket bidrar till ett hållbart nyttjande av befintliga resurser och minskar behovet av nyproduktion. B. Kompetensförsörjning för klimatomställning Vuxenutbildningens roll i klimatomställningen är dels att ta fram utbildningar som efterfrågas av arbetsmarknaden på grund av klimatomställningen och dimensionera dem rätt och dels att förändra befintliga utbildningar utifrån nya behov. I januari startade utbildningen kyl- och värmepumpsmontör samt fastighetsskötare/tekniker, två yrken där behoven ökat på grund av klimatomställningen. Under 2025 har drygt 210 nya Installationselektriker, Installationstekniker, nätverkstekniker, fastighetstekniker, VVS-montörer och utbildade inom parkskötsel blivit färdigutbildade i komvux i Stockholm. Cirka 520 har påbörjat studier som behövs för klimatomställning. I höst startade en ny utbildning till distributionselektriker, en utbildning där delar sker vid en högspänningsanläggning i Örebro. Utbildningen har tagits fram i samarbete med flera företag. Det finns goda anställningsmöjligheter vid företagen efter fullföljd utbildning. Yrkesutbildade är nämndens bidrag till en rättvis omställning och att Stockholm är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040. Nämnden bidrar även till att stockholmarna är delaktiga i omställningen. Inför varje start sker ett rekryteringsarbete ofta i samverkan med branschorganisationer och skolor. Vuxenutbildningscentrum använder särskilda vägledningskort, för att visa på fler utbildningsvägar, inte minst mot bristyrken kopplade till klimatomställningen. Workshops har hållits för skolor på temat hållbar utveckling, grön omställning, klimatomställning och Stockholms miljöprogram, Hållbarhetsportalen samt hur yrkeslärarna kan arbeta med eleverna för att ge dem hållbarhetskompetens. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Hållbarhetsperspektivet införs som en del i uppföljningen av vissa 2025-01-01 2025-12-31 yrkesutbildningar. Nya yrkesutbildningar som behövs för klimatomställningen införs. 2025-01-01 2025-12-31 Nämnden ska anordna en kunskapshöjande insats för studie- och 2025-01-01 2025-12-31 yrkesvägledare om behoven av yrkesutbildningar med anledning av klimatomställningen. YH-kursen Samordning och strategiarbete inom elektrifiering för 2025-01-01 2025-12-31 grön omställning införs. Analys Kursen har inte kunnat starta på grund av för få anmälda. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 22(88) KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Under 2025 har arbetsmarknadsnämnden bedrivit ett brett och strategiskt arbete för att stärka kompetensförsörjningen och bidra till en mer inkluderande och sammanhållen stad. Inom Jobbtorg Stockholm har antalet inskrivna deltagare ökat till cirka 7 900 personer, aspiranter som står långt från arbetsmarknaden. Det har skett en ökning av inskrivna inom samtliga målgrupper, däribland personer med försörjningsstöd, unga, personer med funktionsnedsättning och utrikesfödda kvinnor. Fler deltagare än tidigare har gått vidare till arbete eller studier, och insatserna har bidragit till stärkt konkurrenskraft på arbetsmarknaden och kompetensutveckling. Inom vuxenutbildningen har elevantalet minskat men studieresultaten förbättrats, andelen avbrott inom teoretiska kurser har minskat och målet om minst 80 procent med godkända betyg inom grundläggande och gymnasial har uppnåtts. Andelen som studerar i egen regi har ökat till drygt 60 procent inom sfi och 30 procent inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Stöd i form av bland annat studiestöd, digitala verktyg och speciallärare har införts. Det nystartade Vuxenutbildningscentrum Järva har fått besök av ca 3 000 individer och nått många fler genom uppsökande verksamhet. Nämndens arbete bedrivs i nära samverkan med Arbetsförmedlingen, arbetsgivare, branschorganisationer, civilsamhället och regionala aktörer och med särskilt fokus på stadens prioriterade områden. Arbetsmarknadsnämnden arbetar kontinuerligt med kompetensförsörjning. Förvaltningens arbete med kompetensförsörjning har även i år präglats av förändringsledning med fokus på digitalisering och automatisering samt fortsatt fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultatet från medarbetarenkäten visar även i år på goda resultat för förvaltningen med ett AMI-index på 81. Cirka 11 700 ungdomar har erbjudits feriejobb under året, vilket överträffade målet om 11 000 anställningar. Nämnden har även bidragit till måluppfyllelse inom Agenda 2030 genom tidiga och samordnade insatser för minskad arbetslöshet, ökat deltagande i utbildning och minskade ojämlikheter. Arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter har bedrivits strukturerat med fokus på kunskap, likvärdig service samt delaktighet och inflytande. Genom extern finansiering och internationellt samarbete, bland annat med stöd från Europeiska socialfonden, har nämnden stärkt sin innovations- och utvecklingsförmåga och bidragit till att möta den gröna och digitala omställningen i Stockholms stad. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 23(88) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Under 2025 har arbetsmarknadsnämnden arbetat brett med regional kompetensförsörjning för att möta bristen på gymnasial yrkeskompetens. Komvux har en central roll i att fler ska utbilda sig inom yrkesprogram för kompetensförsörjningen i staden. Nämnden bidrar genom nya yrkesutbildningar, utbildningsmässor och samverkan med arbetsgivare, branschorganisationer och civilsamhälle, särskilt i stadens fokusområden. Partnerskap med näringslivet har lett till platser för arbetsplatsförlagt lärande (APL), jobbgarantier och nya utbildningar inom bland annat energi, fastighet, vård och omsorg. Samverkan har även skett regionalt med länets kommuner och Region Stockholm samt genom forum som Kompetensarena Stockholm. Parallellt har kompetensförsörjningen för stadens medarbetare stärkts genom språk- och yrkesutbildningar, validering och riktade utvecklingsprojekt, särskilt inom äldreomsorgen. Projektet Kompetensutveckling i äldreomsorgen har visat att språk- och yrkesintegrerade insatser stärker kompetens. Samverkan med Arbetsförmedlingen har fortsatt genom uppdaterade överenskommelser, gemensamma projekt och utveckling av arbetssätt för att bättre stödja personer som står långt från arbetsmarknaden. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Nämndens 94,2 % 93,2 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet efter resultatöver föringar Nämndens 94,2 % 93,2 % 100 % 100 % VB 2025 budgetföljs amhet före resultatöver föringar Nämndens -5 % -6 % +/-1 % +/- 1 % 2025 prognossäk erhet T2 Analys I tertialrapport 2 så prognostiserade nämnden ett överskott på 3,5 mnkr. Utfallet blev 55,1 mnkr. Avvikelsen beror främst på minskade kostnader för köp av utbildning under hösten jämfört med prognos, motsvarande 27,1 mnkr, vilket beror på färre antal studerande än prognostiserat. Utöver det blev statsbidragen för flyktingmottagande 22,2 mnkr högre än prognostiserat. Exklusive dessa två avvikelser var avvikelsen mot den prognostiserade överskottet 2,3 mnkr, d.v.s. 0,2%. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska, i samråd med kommunstyrelsen 2025-01-01 2025-12-31 och utbildningsnämnden, tillsätta en utredning för att se över en ersättningsmodell, likt den inom grundskola och gymnasium, i syfte Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 24(88) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse att ge mer stöd till de utbildningar inom vuxenutbildningen som har en hög andel elever med stort behov av stöd Nämndmål: 3.1.1 Nämndens verksamheter bidrar till tillväxt genom att arbetsgivare får tillgång till efterfrågad kompetens Uppfylls helt Beskrivning Det finns stor efterfrågan på arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens och efterfrågan väntas öka de kommande åren. Komvux har i uppdrag att utgöra en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen (Skollag 2010:800). Nämnden bedriver ett kontinuerligt arbete med arbetsgivarsamverkan för att svara mot arbetsmarknadens efterfrågan och samtidigt skapa hållbara lösningar för stockholmare som står utanför arbetsmarknaden. För att möta behov av yrkeskompetens och utforma innehållet i utbildningar och insatser fortsätter nämnden att utveckla de samverkansstrukturer som finns med branschorganisationer och näringsliv. Arbetsmarknadsnämnden kommer fortsätta stärka samverkan med andra nämnder för att tillsammans bidra till stadens behov av kompetensförsörjning och utveckling. Förväntat resultat • Nämnden har i samverkan med branschorganisationer, arbetsgivare i Stockholm och staden som arbetsgivare, utvecklat arbetsmarknadsinsatser och utbildningar för arbetsgivares kompetensbehov. • Nämnden har i samarbete med företag infört jobbgaranti för fler yrkesutbildningar. • Nämnden har utbildat personal inom äldreomsorgen i yrkessvenska inom komvux. Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet uppnås. A. Regional kompetensförsörjning Komvux ska utgöra en bas den nationella och regionala kompetensförsörjningen, Skollag (2010:800). Det finns en skyldighet att samverka med minst två andra kommuner och tillsammans dimensionera yrkesutbildningarna och antalet platser utifrån stadens, regionens och näringslivets behov. Det innebär att varje samverkanskluster behöver ha ett brett utbud av yrkesutbildningar. I Stockholm har komvux en extra viktig roll i att försörja staden och regionen med yrkeskompetens på gymnasial nivå, då få av eleverna i gymnasieskolan studerar ett yrkesprogram. Nämnden samverkar nära med branschorganisationer och arbetsgivare för att öka ansökningarna till bristyrkesutbildningar inom vuxenutbildningen. Under året har nio utbildningsmässor, som nått 1 000 individer, genomförts på både norra och södra sidan i stadens fokusområden. På mässorna har de presumtiva eleverna mött både arbetsgivare, representanter från skolor och vägledare. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 25(88) Nämnden samarbetar även med att sprida budskapet om komvux till personal inom stadens förvaltningar, myndigheter och organisationer från civilsamhället som träffar komvux målgrupp. Kunskapshöjande insatser om har genomförts i Rågsved, Sätra, Vårberg, Hässelby, Skärholmen, Farsta och i Järva. Bedömningen är att cirka 300 stockholmare har nåtts av information om komvux genom civilsamhällesorganisationer i stadens fokusområden. Fyra nya utbildningar, kyl- och värmepumpsmontör, fastighetsskötare/tekniker, distributionselektriker och en trestegsutbildning mot vård och omsorg, har startat under året och samtliga har marknadsförts i samarbete med branschorganisation och arbetsgivare. Planering för eventuell start av en kombinationsutbildning inom bygg 2027 pågår. Partnerskap har tecknats med företag och branschorganisationer inom energi, värme/kyla, fastighet och grönyteskötsel, vilket ger mervärden som APL och ibland jobbgaranti. Jobbgaranti har införts för utbildningen till kyl- och värmepumpsmontör och jobbgaranti kommer även att erbjudas inom utbildningen parkskötsel för elever med körkort. Sedan tidigare finns jobbgaranti för bussförarutbildningen. I höst startade en ny utbildning till distributionselektriker, en utbildning där delar sker vid Sveriges enda högspänningsanläggning konstruerad för utbildningar, belägen i Örebro. Utbildningen har tagits fram i samarbete med flera företag. Integrationspakten har fortsatt som mötesplats för arbetsgivare, civilsamhälle och andra aktörer som vill bidra till en socialt hållbar utveckling och integration. Under året har två nätverksträffar genomförts i Rågsved respektive Farsta. En digital nätverksträff genomfördes i december på temat Återblick på Skillnadernas Stockholm. Samarbetet med länets kommuner och Region Stockholm har fortsatt genom medverkan i regionala satsningar riktade till bristyrken och genom branschdialoger i befintliga forum, däribland Kompetensarena Stockholm. Centrala yrkesråd har införts av Stockholm som en del i den nya upphandlingen av komvux från 2025. Nacka och Värmdö har anslutit sig utifrån samarbetet gällande yrkesutbildningar. Den 1 januari 2025 flyttades verksamheterna Starta eget Stockholm och Stockholm Scaleup Program från Stockholm Business Region AB till Arbetsmarknadsförvaltningen och fick namnet Entreprenör Stockholm. Syftet med omläggningen är att knyta entreprenörskapsfrågorna närmare arbetsmarknadspolitiken, den gröna omställningen och socialt företagande. Rådgivningen bedrivs av upphandlade aktörer som erbjuder gruppbaserad och individuell rådgivning. Hittills har ca 200 individer deltagit, varav ca 70 procent har utländsk bakgrund och 50 procent en grön affärsidé. B. Kompetensförsörjning för stadens medarbetare Under 2025 har nämnden utbildat anställda som arbetar inom äldreomsorg, funktionshinderomsorg, förskola och grundskola i yrkessvenska och/eller ämneskunskaper. Utbildningarna, som bedrivs inom egen regi, är anpassade efter arbetsplatsernas behov. Under året har cirka 200 anställda inom äldreomsorgen eller LSS-området utbildats svenska språket och/eller yrke. De har studerat svenska som andra språk (SVA) grund, yrkessvenska svenska som och praktiskt yrkeskunnande. Därutöver har 55 medarbetare gått språkombudsutbildningar. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 26(88) En viktig del av kompetensförsörjningen är validering av medarbetarnas befintliga kompetenser. 50 medarbetare från socialförvaltningen har validerats till undersköterskor. Därutöver har cirka 300 anställda inom äldreomsorgen i stadsdelarna Hässelby-Vällingby, Järva, Kungsholmen, Hägersten-Älvsjö, Skarpnäck och Skärholmen utbildats i yrkessvenska. Efterfrågan på uppdragsutbildningar är fortsatt stor i omsorgsverksamheterna, särskilt inom sfi, svenska som andraspråk på grundläggande nivå och yrkesutbildningar. För att få en tydlig bild av kompetensbehovet behöver medarbetarnas kunskaper kartläggas, framför allt i språk men även i yrkeskurser. I Skärholmens stadsdel har språkutvecklande insatser för medarbetare inom förskolan genomförts. Därutöver har två nya utbildningar tagits fram och genomförts: ett språklyft för måltidspersonal och en utbildning om språkutvecklande arbetssätt riktat till medarbetare och chefer vid två förskolor. Genom ett samarbete med utbildningsförvaltningen har personal från stadens skolor studerat språk och ämneskurser. B.a Kompetensutveckling i äldreomsorgen Arbetsmarknadsnämnden har budgetuppdrag att bidra till stadens kompetensförsörjning med fokus på att höja utbildade undersköterskor och att stärka språkkompetensen hos medarbetare. Genom ESF-projektet Kompetensutveckling i äldreomsorgen, som genomförs av arbetsmarknadsnämnden i samverkan med äldreförvaltningen och tre stadsdelsnämnder, utvecklas en modell för kompetensutveckling av befintlig personal i äldreomsorgen, där språk- och yrkeskurser integreras samt att stötta chefer och medarbetare med ledande befattning att arbeta språkutvecklande. Cirka 1 300 medarbetare har kartlagts i de aktuella stadsdelarna för att identifiera vilka som behöver komplettera sin utbildning för att nå behörighet som undersköterska eller yrkespaketet för vårdbiträde. Kartläggningen har varit avgörande för att utveckla de språk- och yrkesintegrerade moduler som projektet tagit fram. Utvärdering visar att utbildningsinsatserna har gett deltagarna ett ökat självförtroende och motivation till fortsatta studier. Viktiga slutsatser är att det saknas utbildningsvägar för medarbetare som ej har avslutat sina studier på sfi och att deltagarnas progression i svenska språket stärks av en yrkesanknytning. Arbetsnära moduler har utvecklats utifrån deltagarnas befintliga kompetens. Cirka 60 chefer har tagit del av chefsstödets insatser och flera enheter står på kö för att ta del av chefsstödets insatser. Ett 90-tal medarbetare har fått kursbetyg och 19 medarbetare har kunnat söka den skyddade yrkestiteln. C. Samverkan med Arbetsförmedlingen Nämnden samordnar stadens samverkan med Arbetsförmedlingen. Den strategiska grunden för samverkan är huvudöverenskommelsen med bilagor. Beslut om ny huvudöverenskommelse mellan parterna togs i september 2025. Under året har Arbetsförmedlingen och Stockholms stad i samverkan arbetat för att hos berörd personal, befästa de kunskaper och processer som finns i huvudöverenskommelsen och i bilagorna. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 27(88) Kommunikationsarbetet med kunskapsträffar och skriftlig information har kompletterats med korta filmer om samverkansprocesserna. Filmerna togs fram av arbetsmarknadsförvaltningen med hjälp av sommarens feriejobbare. Samverkan med anställningsstöden är ett viktigt verktyg för nämndens målgrupper. För att öka användningen av lönestöd har ett nytt arbetssätt med ett KAM-team (Key Account Manager) hos Arbetsförmedlingen börjat användas från och med hösten 2025. Ett annat stöd är Kommunhubben där en grupp arbetsförmedlare har dialog med stadens personal för att underlätta individen planering och uppföljning. Kommunhubbens arbetet anpassas successivt utifrån behov och möjligheter. Under 2025 pågick flera gemensamma projekt, till exempel Kvinnors etablering och Stockholmskraften. De har som syfte att förbättra stödet till personer som av olika skäl står långt från arbetsmarknaden. Kvinnors etablering avslutas under 2026 och under 2025 har det beslutats att arbetssättet framtaget i projektet ska implementeras. Styrgruppen för samverkan har i slutet av 2025 haft diskussioner om hur fortsatta prioriteringar ska se ut. Bland annat har gruppen föreslagit en enklare och tydligare uppföljningsstruktur för de gemensamma målen. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska i samarbete med förskolenämnden 2025-01-01 2025-12-31 utforma och erbjuda utbildning i yrkessvenska till förskolepersonal i fler stadsdelar. Nämnden ska anordna lokala informationsinsatser och 2025-01-01 2025-12-31 utbildningsmässor i stadens fokusområden. Nämnden ska förenkla för arbetsgivare att samverka med 2025-01-01 2025-12-31 nämndens verksamheter om kompetensförsörjning genom att skapa en förvaltningsgemensam kommunikation Nämnden ska införa centrala yrkesråd för samtliga 2025-01-01 2025-12-31 yrkesutbildningar. Nämnden ska ta fram en APL-process, för att uppfylla skollagens 2025-01-01 2025-12-31 nya krav på dimensionering. Nämnden ska ta fram en struktur för hur nämnden kan bidra till att 2025-01-01 2025-12-31 attrahera internationell yrkeskompetens till Stockholm. Nämnden ska testa möjligheten att utveckla befintliga 2025-01-01 2025-12-31 systemverktyg för att skapa en förvaltningsgemensam hantering av arbetsgivarkontakter. Nämnden ska utveckla och enhetliga koncept för 2025-01-01 2025-12-31 uppdragsutbildningar för stadens medarbetare för att förenkla för förvaltningarna att beställa utbildningar. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 28(88) Nämndmål: 3.1.2 Nämndens verksamheter är effektiva och håller hög kvalitet inom fastställd budget Uppfylls helt Beskrivning Arbetsmarknadsnämndens resurser ska användas med fokus på de resultat och effekter som verksamheten skapar för aspiranter och elever. I planering av verksamhetslokaler ska nämnden utgå från stockholmarens fokus samt möjlighet till samlokalisering med andra verksamheter samt prioritera stadens egna lokalbestånd i enlighet med stadens Lokalresursplan. Arbetet med systemutveckling och digitalisering som effektiviserar arbetet med aspiranter och arbetsgivare, lärare och elever ska fortsätta. Uppföljning ska genomföras med syfte att behålla och förstärka insatser med god effekt och förändra eller avsluta insatser som inte ger önskat utfall. Under 2025 kommer avtalsuppföljningen att synkroniseras med kommande avtal och egen regis nya roll. Arbetsmarknadsnämnden ska som huvudman för komvux systematiskt och kontinuerligt planera och följa upp utbildningen, analysera orsakerna till uppföljningens resultat och utifrån analysen genomföra insatser i syfte att utveckla utbildningen. Detsamma ska genomföras även på skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. (Skollagen kap 4 §§3-4) Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras (Skollagen kap 4 § 5). Förväntat resultat • Nämnden har anpassat handläggning och verksamhet utifrån ny socialtjänstlag. • Fler aspiranter använder deltagarportalen Analys A. Nya Socialtjänstlagen En ny socialtjänstlag trädde i kraft den 1 juli. Inför det föreslog arbetsmarknadsnämnden och fick beslut från kommunfullmäktige om ett antal insatser som ska tillhandahållas utan behovsprövning. Förvaltningen har anpassat sitt verksamhetssystem för utökade dokumentationskrav av insatser utan behovsprövning. Förvaltningen har även inlett ett mer långsiktigt omställningsarbete för att anpassa nämndens verksamheter som utförs med stöd av socialtjänstlagen utifrån nya lagens intentioner. En övergripande inriktning i den nya lagen är att socialtjänsten ska arbeta mer förebyggande, vara lätt tillgänglig, jämställd och kunskapsbaserad. Förvaltningen samverkar med stadens projekt Framtidens socialtjänst – Omställning till en långsiktigt hållbar socialtjänst. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 29(88) B. Förberedelser inför införande av aktivitetskrav för försörjningsstöd Regeringen har föreslagit att ett aktivitetskrav för försörjningsstöd ska införas 1 juli 2026. Förslaget om ett aktivitetskrav i försörjningsstödet innebär en väsentlig förändring av kommunens formella uppdrag i förhållande till arbetsmarknadspolitiken liksom förändrade krav på tillhandahållande av insatser och på individer som ansöker om försörjningsstöd. Arbetsmarknadsnämnden har tillsammans med kommunstyrelsen, socialnämnden och i samverkan med stadsdelsnämnderna påbörjat ett förberedelsearbete. Det har innefattat analys av kommande lagändring och framtagande av organisation och processplan för förberedelse- och omställningsarbetet. Nämnden har även deltagit i det nätverk som Sveriges kommuner och regioner (SKR) har för storstäder gällande aktivitetskravsreformen. C. Ämnesbetygsreformen Ämnesbetygsreformen infördes 1 juli inom gymnasial vuxenutbildning. Den innebär att samtliga kurser på gymnasial nivå har fått nya ämnesplaner och vissa kurser har även slagits ihop eller ersatts av helt nya. Skolorna har behövt uppdatera sitt kursmaterial, sina yrkespaket och att sätta sig in i de nya betygskriterierna. För vägledningen har det inneburit nya regler kring utfärdande av examen och hur kurser från olika system kan ingå i en och samma examen samt information och vägledning för elever i det nya ämnessystemet. D. Tidsbegränsad sfi I slutet av året beslutade riksdagen att tidsbegränsad sfi skulle införas från 1 januari 2026. Grundregeln blir att eleven ska bli klar 3-år från sitt första sfi-lektionstillfälle. Att göra uppehåll från sfi-studierna, ex. på grund av föräldraledighet, gör inte att tiden pausas. Förvaltningen har tagit fram förslag kring nya rutiner och arbetssätt kopplat till lagstiftningen. Det handlar bland annat om systemstöd, antagning, kursutbud och kommunikation. Flera webbianrium för medarbetare har genomförts, där deltagare har varit både inom förvaltningen och andra berörda förvaltningar samt arbetsförmedlingen. Kampanj i sociala medier pågår i januari samt att ett mailutskick med information har gjorts till samtliga inskrivna elever. Sfi för föräldralediga har i samband med införandet av lagstiftningen bytt namn till svenska för föräldraledig, för att föräldralediga som vill lära sig svenska inte ska behöva använda den begränsade sfi-tiden. E. Digitalisering E.a. Digital kompetensutveckling Under 2025 påbörjades det ESF-finansierade projektet Digital kompetensutveckling. Under våren fick medarbetare möjlighet att utveckla sin kompetens i att hantera AI-verktyg. Under hösten var fokus på att utbilda chefer. Projektet har byggt en workshopserie med utgångspunkt i EU:s ramverk för digital kompetens och baserat den på behovsanalys för verksamhetsnära kopplingar. Cirka 50 workshops, utbildningstillfällen och seminarier har genomförts. Projektet har byggt en workshopserie baserad på behovsanalys och har verksamhetsnära kopplingar. En fördjupad kompetenskartläggning har påbörjats för att kartlägga relevant digital kompetensutveckling för medarbetare. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 30(88) E.b. Nytt verksamhetssystem för utbildning Sedan 2022 har ett upphandlings- och införandeprojekt pågått som en del av Upphandling av skolplattsformen (UPS) för att ersätta vuxenutbildningens digitala stöd för undervisning och myndighetsutövning. Projektet startade med ett upphandlingsprojekt under 2022-2023, och gick över i ett införande av en ny lärportal Ping Pong under perioden 2023-2025. Vuxenutbildningen är enda skolformen som är användare av portalen. Genom digitala system för pedagogisk planering, administration och kommunikation stödjer systemet skolpersonal samt underlätta elevers lärande, öka likvärdigheten mellan skolorna i egen regi, samt möjliggör effektivare arbetssätt gällande pedagogiska processerna och myndighetsutövning. Dessutom finns fler verktyg för att följa upp resultat. I december 2025 avslutades upphandlingsprojektet och övergick i förvaltning. Utbildningsförvaltningen är avtalsansvariga. Utöver det tekniska införandet har det skett ett omfattande utvecklingsarbete inom lärportalen. Cirka 200 kvalitetssäkrade kurser har tagits fram, rutiner för elevers kartläggning och extra anpassningar har skapats samt riktlinjer för hur lärportalen ska användas. Arbetet kommer fortsätta under 2026-2027. E.c Vägvisare - nytt ansökningssystem Ett nytt ansökningssystem som gör det enklare för stockholmare inklusive medborgare i andra samverkanskommuner i behov av komvux ska upphandlas. Syftet är att erbjuda individualiserad vägledning inför antagningen med hjälp av AI-stöd. Under våren har nämnden genomfört en Request for information (RFI) och haft uppföljande dialogmöten med ramavtalsleverantör. Arbetet påverkas av att stadsledningskontoret ansvarar för val av framtida tjänsteplattform i staden. När detta finns på plats är i dagsläget osäkert. E.d Deltagarportalen För att stärka aspiranternas egenmakt genom digitala verktyg och inkluderar dem i arbetet mot självförsörjning utformade Jobbtorg Stockholm verktyget "Deltagarportalen" inför 2025. Under 2025 har nämndens verksamheter arbetat för att sprida information och kunskap om deltagarportalen till inskrivna aspiranter på Jobbtorg Stockholm. För att förbättra deltagarportalen har Jobbtorg Stockholm i slutet av året valt att pröva ett annat verktyg hos utvalda enheter för att se om det verktyget skapar ett större mervärde för aspiranterna och därför ökar nyttjandegraden. Utvärdering av piloten kommer göras under första halvåret av 2026. Oavsett val av verktyg så kommer införandet ta tid eftersom det kräver förändrade arbetssätt hos både medarbetare och aspiranter. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Medarbetare och chefer får kompetensutveckling inom 2025-01-01 2025-12-31 digitalisering. Nämnden ska analysera sökmönster av olika utbildningsformer och 2025-01-01 2025-12-31 genomföra nödvändiga justeringar i utbud, utifrån förändringarna i det nya komvuxavtalet. Nämnden ska anskaffa ett nytt ansökningssystem inom komvux. 2025-01-01 2027-01-31 Nämnden ska implementera en ny Lärplattform för komvux. 2024-01-01 2025-12-31 Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 31(88) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska öka användningen av deltagarportalen bland 2025-01-01 2025-12-31 aspiranterna Ämnesbetygsreform införs inom komvux. 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet uppnås. På Jobbtorg Stockholm har antalet inskrivna personer stigit med 500 till ca 7 900 unika individer som tagit del av stöd och insatser. Den grupp som har ökat mest är personer med försörjningsstöd. Målgruppen för personer från anpassad gymnasieskola, socialpsykiatrin och LSS har också ökat, från cirka 680 till cirka 820 personer. Projektet Kvinnors etablering har bidragit till ökningen av antalet uppsökta kvinnor. Fler avslutas till arbete och studier än tidigare år. Elevantalet har fortsatt minska inom gymnasial vuxenutbildning och sfi. Andelen elever som studerar i egen regi har ökat till drygt 60 procent inom sfi och 30 procent inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. Det innebär en utökning med ca 13 000 fler kursdeltagare inom egen regi. Parallellt har studiestöd och stöd i klassrummen införts och speciallärare anställts. Eleverna får även tillgång till digitalt stöd. Det nystartade Vuxenutbildningscentrum Järva har fått besök av ca 3 000 individer och nått många fler genom uppsökande verksamhet. Antal järvabor som studerar inom vuxenutbildning har samtidigt minskat, vilket följer den generella utvecklingen med färre elever. Vägledning vid bibliotek och medborgarkontor har fortsatt. Nya utbildningar, som flerstegsutbildning mot vård och omsorg och distributionselektriker har påbörjats och nya studieformer införts som distans med lektioner och vissa kurser ges numera enbart som klassrumsundervisning. Studieresultaten har förbättrats och målvärdet om 80 procent med godkänt betyg har uppnåtts. Andelen avbrott har minskat inom teoretiska kurser. Ca 11 700 ungdomar har haft ett feriejobb och målet om 11 000 anställningar har uppnåtts. Stadsdelsmammor och stadsdelssystrar har fortsatt att bedriva uppsökande arbete och samverkan med andra aktörer. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 32(88) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 80,14 % 78,59 % 81,13 % 80,12 % 80 % 80 % VB 2025 kursdeltaga re inom grundlägga nde och gymnasial vuxenutbild ning med godkänt betyg efter fullföljd kurs Andel 88,97 % 88,75 % 89,07 % 90,31 % 90 % Tas fram av VB 2025 kursdeltaga nämnd re inom sfi med godkänt betyg efter fullföljd kurs Analys Andel med godkänt betyg har minskat sedan 2021. Det beror på att elever gör nationella prov och får betyg efter kortare studietid. Tidigare har en sfi-elev enbart fått göra nationellt prov då läraren bedömt att eleven har förutsättningar att få godkänt betyg, vilket innebar att de allra flesta fick godkänt betyg. Inför sfi-start gör Vuxenutbildningscentrum en bedömning av dels vilken studieväg eleven bör gå, men numera även hur lång tid det bör ta för eleven att klara kursen. Denna tid kallas en "angiven tid". I normalfallet ska eleven göra ett nationellt prov inom sin angivna tid, oavsett lärarens bedömning av huruvida eleven väntas klara provet eller ej. Som en konsekvens av det får färre godkänt betyg. Förväntan var att andelen med godkänt betyg skulle minska, vilket skett över flera år. Samtidigt har en högre andel klarat kursen inom sin angivna tid från 42 procent år 2021 till 60 procent 2025. Det går således fortare för många att ta ett sfi-betyg. Det beror på att elever de senaste åren har fått göra prov tidigare. Det senaste året har andelen med godkänt betyg minskat med 0,4 procentenheter. Minskningen är marginell och beror främst på att färre får godkänt betyg inom studieväg 2, framför allt C och D-kursen, där minskningen ligger på ca 4 procentenheter. Nytt för i år är att sfi 2C och D kombineras med kurser på grundläggande nivå, vilket skulle kunna påverka andel med godkänt betyg. Det är dock för tidigt att säga än. Andelen som får godkänt betyg är dock fortsatt mycket hög inom sfi. Andelen 94,71 % 95 94 97,18 % 80 % Tas fram av 2025 ungdomar nämnd som erbjuds jobb, utbildning, praktik eller förberedan de insatser inom 90 dagar. Antal 1 021 st 569 st 452 st 1 018 st 1 000 st 1 000 st VB 2025 aspiranter som fått Stockholms jobb Antal 131 st 159 st 130 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för feriejobb Antal 320 st 379 st 280 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd/styr na platser else för Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 33(88) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Stockholms jobb Antal 11 st 12 st 15 st Tas fram av VB 2025 tillhandahåll nämnd na praktikplats er för högskolest uderande samt platser för verksamhet sförlagd utbildning Analys Antal tillhandahållna praktikplatser har inte kunnat uppnås under året.. En tydligare fördelning finns för att målet ska uppnås kommande år. Arbetskraft 1 1,0 2025 sbrist i Stockholm (andel vakanser av antalet anställda) Analys Konjunkturstatistik över vakanser har ersatts av den nya undersökningen Lediga jobb och rekryteringsbehov där Scb istället tar fram måttet lediga jobb med omgående tillträde, per anställning. KF-indikatorn kommer därför inte att gå att rapporteras på. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med berörda nämnder 2025-01-01 2025-12-31 särskilt fokusera på att öka sysselsättningsgraden inom stadens fokusområden Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med utbildningsnämnden 2025-01-01 2025-12-31 säkerställa en god lokal närvaro av vuxenutbildning i hela staden Arbetsmarknadsnämnden ska utreda en central samordning för 2025-01-01 2025-12-31 feriejobben, med syftet att stärka samverkan mellan stadens nämnder och bolagsstyrelser Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 34(88) Nämndmål: 3.2.1 Stockholmare studerar eller arbetar och deltar i samhället utifrån sina förutsättningar Uppfylls helt Beskrivning Målet med stadens arbetsmarknadsinsatser är att stärka stockholmares ställning på arbetsmarknaden samtidigt som arbetsgivare lättare kan rekrytera presumtiva arbetstagare. För att uppnå detta behöver Jobbtorg Stockholms aspiranter ett individuellt och sammanhängande stöd, som förbereder och underlättar deras deltagande i utbildnings- och arbetsmarknadsinsatser. Genom aktiv uppsökande verksamhet i stadens fokusområden kan fler stockholmare med svag ställning på arbetsmarknaden nås och få stöd genom insatser från jobbtorg och vuxenutbildning. Då utbildning ofta utgör en grundförutsättning för att få arbete, är samarbetet mellan arbetsmarknadsinsatser och vuxenutbildning nödvändigt. Det gemensamma uppsökande arbetet, mot målgrupper med kort utbildningsbakgrund och svag ställning på arbetsmarknaden, är en satsning för att tillvara ta nämndens samtliga stödinsatser. En nyckelkomponent till en hållbar etablering på arbetsmarknaden är utbildning. Risken för arbetslöshet är signifikant högre bland de som inte har avslutat gymnasieutbildningen och enbart har grundskoleutbildning. Det är särskilt viktigt i Stockholm där utbildningsnivån varierar kraftigt beroende på geografiskt område. Komvux har i uppdrag att möjliggöra för elever att utveckla sin kunskap och kompetens i syfte att stärka sin ställning i arbetslivet (Skollag 2010:800, 20 kap. 2 §). Det sker genom yrkesutbildningar, men även genom betygskomplettering inför högre studier eller utbildning i svenska. Yrkeshögskolan ska bedriva eftergymnasiala yrkesutbildning som svarar mot arbetslivets behov (Lag 2009:128 1§). Förväntat resultat • Nämnden har via uppsökande arbete nått fler unga, 19-29 år, i stadens fokusområden, som varken arbetar eller studerar och erbjudit stöd inom nämndens verksamheter. • Nämnden har genom uppsökande arbete nått och erbjudit stöd till fler kvinnor med svag ställning på arbetsmarknaden. • Kvinnor och män från socialpsykiatrin och LSS-målgruppen har fått stöd i nämndens verksamheter • Fler personer med långvarigt försörjningsstöd har fått samordnat stöd och parallella insatser från Jobbtorg, socialtjänsten och arbetsförmedlingen • Fler av nämndens målgrupper har fått arbete genom sysselsättningsfrämjande krav i upphandling. • Fler aspiranter har börjat studera inom vuxenutbildning. • Vuxenutbildningscentrum Järva har blivit känd i närområdet. • Studie- och yrkesvägledning har gett elever möjligheten att göra välgrundade studieval och i Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 35(88) större utsträckning studera bristyrken. • En högre andel av eleverna har studerat inom egen regi. Analys A. Jobbtorg Stockholm Jobbtorg Stockholm är Stockholms stads gemensamma ingång till arbetsmarknadsinsatser och kompletterar Arbetsförmedlingens arbete. Verksamheten ska stärka individers möjligheter till arbete eller studier, minska långtidsarbetslöshet och bidra till självförsörjning. Jobbtorg Stockholm erbjuder individuellt anpassat stöd som coachning, matchning, praktik och anställningar samt bedriver även uppsökande arbete mot grupper som står långt från arbetsmarknaden. Under 2025 har Jobbtorg Stockholm haft ett ökat inflöde och fler inskrivna individer, i ett läge där arbetslösheten i Stockholm fortsatt öka till följd av lågkonjunkturen. Ökningen av inskrivna på Jobbtorg Stockholm omfattar samtliga målgrupper och är särskilt tydlig bland vuxna personer med ekonomiskt försörjningsstöd, där förändrade arbetssätt som möjliggör fortsatt inskrivning vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program är en faktor. Det uppsökande arbetet har förstärkts och bidragit till ett ökat antal nyinskrivna. Antalet avslut till arbete och studier har ökat jämfört med föregående år, med en högre andel som går till arbete, särskilt bland vuxna kvinnor. Avslut till studier har ökat i antal men ligger andelsmässigt på liknande nivåer som tidigare. Insatsen Stockholmsjobb har nått uppsatt mål och utfallet efter avslut ligger i nivå med föregående år. Efterfrågan på insatser för personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan har fortsatt att öka, vilket lett till köer. Sammantaget visar perioden på ett ökat tryck på verksamheten och ett fortsatt behov av samordnade och individanpassade arbetsmarknadsinsatser. A.a Volymer I ett tolvmånadersperspektiv ökar arbetslösheten i Stockholm till över 7,2 procent, november 2024 till och med oktober 2025, från strax under 7 procent jämförbar period året innan. Samma ökning syns inom i riket men där ligger genomsnittliga arbetslösheten strax under 7 procent. Under samma period ökar andelen som uppbär ekonomiskt försörjningsstöd i staden en procent medan de som uppbär ekonomiskt försörjningsstöd på grund av arbetslöshet minskar med en procent på ett tolvmånadersperspektiv, november 2024 till oktober 2025. Stockholms län har påverkats i stor utsträckning av lågkonjunkturen då den framförallt drabbat tjänstesektorn, vilket utgör en stor andel av arbetsmarknaden i Stockholm. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 36(88) Kvinna Man Totalsumma År/Målgrupp 2025 2024 2025 2024 2025 2024 Försörjningsstöd 1 859 1 636 2 279 2 114 4 138 3 750 KAA 602 589 795 808 1 397 1 397 Uppsök 19-29 år 505 548 925 871 1 430 1 419 Uppsök 30 år och äldre 327 160 15 12 342 172 Övriga målgrupper 393 324 551 487 944 811 varav LSS, 371 298 450 385 821 683 Socialpsykiatri, anpassad gymnasieskola Stockholmsjobb 452 458 569 560 1 021 1 018 Totalt inskrivna 4 138 3 715 5 134 4 852 9 272 8 567 Totalt unika individer 3 543 3 226 4 332 4 132 7 875 7 358 Antalet inskrivna unika individer på Jobbtorg Stockholm har ökat till 7 875 individer (2024: 7 358 individer). Ökningen har skett inom samtliga av nämndens målgrupper men mest ökade målgruppen med ekonomiskt bistånd, till antalet den största ökningen av målgrupper med närmre 400 personer. Antalet inskrivna genom arbetsmarknadsnämndens uppsökande arbete har ökat under 2025 och fler än 3 000 personer skrevs in som ett resultat av det uppsökande arbetet. A.b Avslutade till arbete och studier Jobbtorg Stockholm har avslutat strax över 2 150 aspiranter till arbete och studier under 2025 vilket är en ökning jämfört med 2024 då strax över 2 000 avslutades. Andelen som kommit ut i arbete har ökat från 74 procent till 76 procent. Det är framförallt vuxna kvinnor som avslutas i större utsträckning till arbete, över 100 fler kvinnor avslutades till arbete 2025. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 37(88) I antal så har fler avslutats till studier under 2025 men i andelar så är nivåerna desamma, cirka 21 procent av kvinnorna och 17 procent av männen. Det är framförallt vuxna som i större utsträckning avslutats till studier än tidigare, den största ökning har skett hos kvinnor men även fler män avslutas till studier. A.c Målgrupperna inskrivna på Jobbtorg Stockholm Jobbtorg Stockholm är stadens gemensamma ingång till arbetsmarknadsinsatser för utpekade målgrupper. Verksamheten bedrivs likvärdigt i hela staden med individens behov och förutsättningar i fokus samt ett tydligt mål om arbete eller studier som väg till egen försörjning. Stödet är individuellt utformat och kan omfatta exempelvis coachning, matchning, praktik och subventionerade anställningar. Aspirantgruppen kännetecknas av mångfacetterade utmaningar som ofta överlappar varandra, exempelvis kort utbildningsnivå, lägre språknivå eller sociala och hälsorelaterade svårigheter. Nämndens verksamheter fungerar både som mottagare av aspiranter via till exempel stadsdelsförvaltningarna men också uppsökande av presumtiva aspiranter och arbetar för att motverka långvarigt bidragsberoende, öka sysselsättningen och minska socialt utanförskap. A.c.a Personer som uppbär ekonomiskt bistånd Även om andelen som uppbär ekonomiskt försörjningsstöd i staden på grund av arbetslöshet minskar generellt ökar inflödet av personer från stadsdelarna med ekonomiskt bistånd till Jobbtorg Stockholm med 5 procent jämfört med året innan. Under året har 4 138 personer med försörjningsstöd varit inskrivna på jobbtorg. Det är en ökning med drygt 400 personer jämfört med 2024 (3 750). Det kan delvis förklaras med en viss ökning av antalet personer som har behov av försörjningsstöd i Stockholms stad. Men den främsta anledningen till ökningen bedöms vara att personer med försörjningsstöd som deltar i ett statligt arbetsmarknadspolitiskt program numera kan vara inskrivna på jobbtorgen. Generellt har målgruppen ökat med 10 procent under 2025. Jobbtorg Stockholms uppdrag riktar sig både till personer som har försörjningsstöd på grund av arbetslöshet och personer som har försörjningsstöd på grund av andra orsaker (sjukskrivning eller sociala medicinska) där det finns skäl att pröva återgång till arbete eller studier. Bland de som har långvarigt behov av försörjningsstöd finns ofta en komplex problematik med många samvarierande faktorer. Det kan handla om kort utbildningsnivå, låga kunskaper i svenska, funktionsnedsättningar, sjukdom och otillräckliga vårdkontakter alternativt outredd ohälsa eller diagnoser. Många individer med långvarigt försörjningsstöd har behov av ett samordnat stöd från Jobbtorg Stockholm, stadens stadsdelsförvaltningar och Arbetsförmedlingen. Nämnden deltar tillsammans med Arbetsförmedlingen i projektet Stockholmskraften som finansieras genom Europeiska Socialfonden. Projektet syftar till att pröva och utveckla en modell för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Stockholms stad kring långtidsarbetslösa med behov av samordnat stöd. Av aspiranter med försörjningsstöd som tagit del av stöd och insatser på jobbtorg är drygt 70 procent självförsörjande sex månader efter avslut. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 38(88) A.c.b Uppsökande arbete inom Jobbtorg Stockholm Arbetsmarknadsnämndens uppsökande arbete är avgörande för att nå de invånare som inte själva söker sig till nämndens verksamheter. Nämnden behöver vara tillgänglig och synlig framförallt i ytterstadsområden där utanförskap kopplat till arbetsmarknaden är större. Genom ett nära samarbete med lokalt förankrade föreningar och verksamheter kan nämnden identifiera och stödja de personer som är i eller på väg att hamna i utanförskap. 2025 har fokus varit att fortsätta verka för att fler från ytterstadsområden, med särskilt fokus på de prioriterade områdena: Skärholmen, Järva, Hagsätra-Rågsved och Farsta samt Hässelby- Vällingby, nås. Fokus har legat på att nå unga som löper störst risk för långsiktiga negativa effekter av arbetslöshet och riskerar långa perioder av utanförskap samt att motivera kvinnor att ta del av insatser som stödjer dem ut i arbete och studier. En viktig målsättning är att främja samverkan mellan de uppsökande verksamheterna för att säkerställa att de som nås genom dessa aktiviteter hänvisas till lämpliga åtgärder inom nämnden, oavsett om de tillhör den specifika målgruppen för uppsöksarbetet eller inte. A.c.b.a Kvinnor med svag ställning på arbetsmarknaden För att i större uträckning nå och ge stöd till kvinnor med kort utbildningsbakgrund som står utanför arbetsmarknaden driver nämnden projektet Kvinnors etablering tillsammans med Arbetsförmedlingen som devis är finansierat genom ESF. Projektet fokuserar sitt arbete till stadens fokusområden. Fram till oktober hade 350 kvinnor skrivits in i projektet och målet om 450 deltagare under projekttiden (2023 till 2026) bedöms kommer uppnås. 122 kvinnor har erhållit arbete och studier, 80 av dessa kvinnor har arbetat eller studerat i sådan omfattning att de är självförsörjande och därför avslutats från projektet. Anställningarna har varit både subventionerade och osubventionerade och har främst varit inom vård och omsorg, barnomsorg och lokalvård. Projektet syftar till att finna nya arenor för uppsökande arbete där kvinnor med svag ställning på arbetsmarknaden finns men också skapa en överblick över de olika insatser som finns tillgängliga. Detta för att främja kvinnornas väg till självförsörjning, för att utveckla arbetssätt med att vägleda kvinnor samt för att utbyta erfarenheter. Projektet har ett brett samarbete med Stockholms stads egna verksamheter såsom Medborgarkontoren, öppna förskolor och andra öppna verksamheter samt de olika sfi- skolorna i staden. Projektet har också samarbetat med flertalet ideella föreningar såsom Språkbruket i Rinkeby, Blå Huset i Tensta, Hand in hand for women, Stadsmissionen, Mamma United, Rågsveds Folkets hus, m.fl. Föreningarna möter samma målgrupp men tillfredsställer olika behov hos dem. Under 2025 har arbetsmarknadsförvaltningen deltagit i SKR:s satsning för att stärka utrikes födda kvinnors etablering genom öppen förskola, i samverkan med Järva och Enskede-Årsta- Vantörs stadsdelsförvaltningar. Förvaltningen har bidragit med vägledning, kompetens och närvaro i verksamheterna med fokus på övergång till studier och arbete. Arbetet har nått fler kvinnor i ett tidigt skede, stärkt samverkan mellan förvaltningar och utvecklat arbetssätt som underlättar etablering för utrikes födda kvinnor med små barn. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 39(88) A.c.b.b Unga 19-29 år Det uppsökande arbetet för unga 19-29 år riktar sig till unga som har ett mer omfattande stödbehov, där Arbetsförmedlingens insatser inte bedöms tillräckliga. Bland de unga som nås finns unga hemmasittare, unga med psykisk ohälsa och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, unga med avbruten skolgång, kriminell bakgrund och/eller en missbruksproblematik. Men även unga med en mindre uttalad problematik, men med behov av ett individuellt stöd för att etablera sig i arbete eller studier. Enligt senaste siffrorna från SCB (2023, statistiken tas fram med cirka två års fördröjning) ingick i Stockholm 7 procent (12 642 personer) av unga 16-29 år i målgruppen UVAS (Unga som varken arbetar eller studerar). Detta är närmare 500 färre än 2022 och innebär att trenden med en gradvis minskning av antalet UVAS i Stockholm fortsätter. 11 540 var 20-29 år och av dessa var andelen kvinnor 43 procent. Högst andel UVAS fanns på Järva och i Skärholmen och lägst andel i Bromma och på Kungsholmen. Unga som nås via uppsökande arbete kan ta del av stöd utan behovsprövning. Då erbjuds stöd i arbetssökande, studie-och yrkesvägledning och deltagande i rekryteringsträffar vid ett begränsat antal tillfällen. Unga som önskar och har behov av mer fördjupat stöd och insatser på jobbtorg kan erbjudas det efter individuell behovsprövning. I det uppsökande arbetet samverkar nämnden med en rad aktörer. Några exempel är de stora fotbollsklubbarna, Fryshuset, stadsdelsförvaltningar, regionen, samt en rad lokala föreningar. Utöver återkommande rekryteringsträffar genomförs små och större lokala events. Nämnden deltar också vid större mässor som Comic Con och Bazaren för att nå ut till unga. För att sprida information bredare och nå ut till både unga och anhöriga genomförs kampanjer på stadens informationstavlor parallellt med annonsering i social media som Instagram, Tiktok och Snapchat. Under året genomfördes en kartläggning av samverkanspartners i stadens fokusområden och arbetet fokuserades för att stärka den lokala närvaron i Järva, Skärholmen, Rågsved, Hagsätra och Farsta. Under året dokumenterades närmare 2 135 ungdomar som nådda i en första kontakt, vilket är något lägre än under 2024 då 2 280 registrerades. Genom samverkan med SDF Järva på Kompetensverkstan har nämnden haft kontakt med ytterligare drygt 400 unga. Andelen kvinnor minskade från 45 procent till 40 procent, vilket innebär att andelen nådda kvinnor nu är något lägre än andelen kvinnor i UVAS-gruppen. Att nå kvinnor i UVAS-gruppen kräver ett särskilt fokus i arbetet. Orsakerna analyseras löpande och fortsatta åtgärder för att säkerställa att kvinnor nås och erbjuds stöd säkerställs. Majoriteten av de nådda, 63 procent var mellan 20-25 år. Även om antalet som nåddes var något lägre än under 2024 var antalet nyinskrivna oförändrat på 1 046 personer, men även här minskade andelen kvinnor, från 40 procent till 36 procent. Totalt var drygt 1 400 unga inskrivna under året. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 40(88) Antalet unga som avslutades ökade marginellt från 843 till 853 och andelen av de avslutade som gick till arbete eller studier låg på samma nivå som under 2024. Andelen män som avslutades till arbete var något högre än för kvinnorna men för studier gäller det motsatta där en större andel av kvinnorna gick till studier jämfört med männen. A.d Stockholmsjobb Stockholmsjobben är en kompetenshöjande insats med syfte att leda till en hållbar etablering på arbetsmarknaden för individer som har haft särskilda svårigheter att få arbete. Målet är att deltagaren efter avslutad insats arbetar eller studerar. Totalt har det pågått 1 021 Stockholmsjobb mellan januari till december, vilket uppfyller målet om 1 000 Stockholmsjobb under 2025. För inskrivna inom Jobbtorg Stockholm är fördelningen 45 procent kvinnor och resterande män. Fördelningen av anställningarna på Stockholmsjobben följer nästintill samma fördelning, 44 procent av anställningarna har innehafts av kvinnor under året. Nämnden har under 2025 haft ett stort fokus på unga vilket bidragit till att majoriteten av anställningarna har innehafts av unga upp till 29 år, cirka 60 procent. Av de som haft en anställning med Stockholmsjobb har 27 procent studerat på komvux samtidigt, detta är en minskning från 2024 då 36 procent studerade vilket beror till stor del på att Arbetsförmedlingen inte tillåter studier parallellt med subventionerade anställningar i form av Lönebidrag och Nystartsjobb. Ytterligare 5 procentenheter deltog på upphandlade kurser hos externa leverantörer genom Jobbtorg Stockholm, detta är likställt med hur det såg ut under 2024. A.d.a Utfall av Stockholmsjobb tre månader efter avslutad anställning Under perioden augusti 2024 till juli 2025 har 529 personer avslutat sitt Stockholmsjobb. Tre månader efter sitt avslut har 70 personer av dessa återremitterats till stadsdelen alternativt inte fått sin inskrivning på jobbtorg förlängt av stadsdelen. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 41(88) Av resterande personer så hade totalt 63 procent gått till arbete eller studier tre månader efter avslutat Stockholmsjobb, det är i samma nivå som under jämförbar period året innan. Kvinnor och män arbetar i samma utsträckning tre månader efter avslutat Stockholmsjobb 2025, både i anställningar som är subventionerade (nystartsjobb, lönebidrag m.fl) och osubventionerade. 2024 gick männen i mycket större utsträckning gick ut i arbete. Generellt har dock kvinnorna tre månader efter avslutat Stockholmsjobb sämre resultat ut i arbete eller studier jämfört med 2024, detta beror på att färre kvinnor avslutas både i antal och i andel till studier. Anledningarna till detta behöver undersökas närmare då det skiljer sig från hur det vanligtvis brukar se ut, att fler kvinnor går till studier generellt. När det gäller studier så studerar männen i större utsträckning tre månader efter avslutat Stockholmsjobb än kvinnorna, en av förklaringarna till att den andelen ökat de senaste åren är det stora studiefokuset som finns inom nämndens verksamheter som arbetar med avhoppare, före detta kriminella eller personer med liknande bakgrund/livsstil. Många av de som innehar ett Framtidsjobb (Stockholmsjobb på till exempel Nytorgsverkstan) kombinerar detta med studier på gymnasienivå bland annat matematik och engelska vilket motiverar till fortsatta studier. Samtliga deltagare deltar även i obligatorisk studie- och yrkesvägledning med fokus på att skapa planering på både kort och lång sikt. A.e Jobb för unga Jobb för unga ingår i en nationell satsning där regeringen, via Arbetsförmedlingen, fördelat medel till kommuner med hög arbetslöshet i syfte att underlätta ungas etablering på arbetsmarknaden, riktat till ungdomar som nyligen avslutat gymnasiet eller som omfattas av kommunens aktivitetsansvar (KAA). Inom ramen för satsningen har Arbetsmarknadsförvaltningen fått i uppdrag att möjliggöra 80 tidsbegränsade anställningar (längst fyra månader) under perioden 1 juni till 31 december 2025. Totalt erbjöds 129 ungdomar ett jobb för unga under perioden. Genomförandet präglades av god samverkan med stadens verksamheter och ett starkt engagemang från mottagande arbetsplatser. Antalet anställningar som avbröts i förtid var mycket lågt. Sammantaget bedöms Jobb för unga 2025 ha genomförts med hög måluppfyllelse och god kvalitet. A.f Insatser som är särskilt riktade till personer med funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan Nämnden tillämpar inom sina arbetsmarknadsinsatser beprövade metoder som Supported Employment (SE) och Individual Placement Support IPS (särskilt utvecklad för personer med långvarig psykisk ohälsa, autism eller autismliknande tillstånd), ett individuellt utformat stöd med syftet att deltagarna ska finna, få och behålla ett arbete samt en chans att utvecklas. Nämnden erbjuder ett brett utbud av insatser riktat mot personer som har en funktionsnedsättning som påverkar arbetsförmågan. Målet är att erbjuda evidensbaserade insatser i ett tidigt skede för att motverka ett utanförskap och säkerställa att alla som vill och tror sig har en förmåga att arbeta också får en möjlighet att pröva det. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 42(88) Antalet inskrivna inom målgruppen för socialpsykiatrins och LSS har under året varit cirka 650 personer och det finns för närvarande en kö för att påbörja insatsen. Ökningen på antalet ansökningar har under de senaste tre åren varit nästintill 100 procent och anledningen till det är förändrade arbetssätt i och med att insatsen blev biståndsbedömd 2023, en svår arbetsmarknad och ett allt större antal personer som får olika diagnoser inom NPF området. Att insatsen blivit biståndsbedömd har medfört en större likställighet inom staden, en bättre samverkan med stadsdelsförvaltningarna och mer heltäckande stöd för individen samt att den tillgängliggjorts för fler. Genom insatsen Bron arbetar nämnden med att stötta i övergången från anpassad gymnasieskola till arbete och fortsatta studier för elever som har en intellektuell funktionsnedsättning. Målsättningen är att alla elever ska ha en plan för vad som ska hända när skolan tar slut och ett stöd att realisera den planen. För att utveckla Brons arbete har nämnden i samarbete med andra verksamheter i staden ansökt om och blivit utvald till modellkommun av Myndigheten för delaktighet. Som modellkommun ska staden utveckla och fördjupa sitt arbete för ett mer inkluderande och tillgängligt samhälle för personer med funktionsnedsättning samt sprida erfarenheter, metoder och lärande exempel till andra kommuner. För att stärka möjligheten till ett långsiktigt stabilt och inkluderande arbetsliv för personer som har en intellektuell funktionsnedsättning startade nämnden projektet Lärkedjan i september 2024, Det är ett projekt som sträcker sig över fyra år och som finansieras från Sociala investeringsfonden (2024-2028) projektet syftar till att ta fram en modell för arbetsplatsförlagt lärande för personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning med målet att utbilda och validera deltagarnas kunskaper så att de når kraven inom yrkesutbildningen vårdbiträde och köksbiträde. Nämnden har även arbetat för att öka arbetsgivarnas medvetenhet om behoven hos denna målgrupp och minska eventuell stigmatisering. Målet är att erbjuda en trygg och inkluderande miljö där personer som har en funktionsnedsättning individer kan hitta en stabilitet och självförsörjning. Ett sätt att skapa långsiktigt hållbara anställningar är genom arbetsdifferentiering som används kontinuerligt inom verksamheterna. Arbetssättet inkluderas numer även inom metoden SE och IPS för att tillvara ta de möjligheter som uppstår när arbetsgivare ser över vem som gör vad utifrån befattning, uppdrag och behov. Metoden innebär att identifiera, tidsätta och kravställa vissa arbeten och arbetsuppgifter med syfte att bredda rekryteringsunderlaget och bidra till framtida kompetensförsörjningsutmaningar. Nämnden bedriver också två projekt, IPS för personer med beroendeproblematik och IPS integrerat i psykosvården, projekten har som mål att stödja personer med beroendeproblematik och psykisk ohälsa att gå vidare till arbete eller studier. Projekten är ett sätt att erbjuda tidig arbetslivsinriktad rehabilitering enligt IPS metoden för personer som drabbats av psykos för att korta tiden i utanförskap och förbättra livskvalitén och testa om IPS fungerar som arbetsmetod för personer med en beroendeproblematik. Beroendeprojektet har forskning kopplat till det och utfallet ska presenteras under 2027. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 43(88) A.g Mentorskap Mentorskap är en viktig metod för att påskynda etableringen av unga och personer som står långtifrån arbetsmarknaden. Inom ramen för programmet Stockholmsmentor matchas deltagare med etablerade yrkespersoner som kan ge stöd och vägledning för att underlätta övergången till arbetslivet. Under året har Stockholmsmentor startat ett Advisory Board med nuvarande och tidigare mentorer. Deltagarna är representanter från staden, företag samt politiken. De är en rådgivande grupp som bidrar med strategiska råd utifrån erfarenhet och branschkunskap för att bistå Stockholmsmentor i viktiga frågor för att utveckla uppdraget. Nämnden har stort fokus på att tillhandahålla en mentor för unga stockholmare samt har fortsatt med samarbetet med KRAMI som syftar till att ge stöd till personer som tagit steget bort från kriminalitet. Under året fick 150 adepter en Stockholmsmentor fördelade på: Yrkesprogrammet med 81 adepter, Ungdomsprogrammet med 35 adepter, Språkprogrammet med 25 adepter och samarbetet med Krami 9 adepter. (81 kvinnor och 69 män). B. Vuxenutbildning Stockholm B.a Volymer Antalet individer som studerar inom vuxenutbildningen har minskat med åtta procentenheter jämfört med föregående år. Minskningen beror på färre elever inom gymnasial nivå och sfi. På grundläggande nivå är minskningen av elevantal marginell, men eleverna läser inte lika många kurser som tidigare. Yrkeshögskolan och komvux som särskild utbildning har ökat sina volymer. En elev är en unik individ inom sin kategori. Individer som studerar inom flera kategorier inom ett år räknas flera gånger. Inom sfi är elever inom tre studievägar summerade. I undantagsfall kan någon elev förekomma i fler än en studieväg och räknas då flera gånger. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 44(88) En individ läser ofta 2-3 kurser per år och räknas då som 2-3 kursdeltagare. Antal kursdeltagare inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning har minskat med 7,6 procentenheter till 83 600. Inom grundläggande läser färre SVA och engelska, samtidigt som fler läser orienteringskurser i kombination med sfi, vilket sedan årsskiftet är obligatoriskt för vissa sfi-kurser. Ökningen av orienteringskurser motsvarar dock inte minskningen av språkkurser. Inom gymnasiala teoretiska kurser läser färre matematik och språk. Inom matematik har framför allt de som läser distans med lektioner minskat jämfört med den tidigare distansen. Antal som studerar klassrum har ökat. Ökningen av klassrumselever motsvarar dock inte minskningen av antalet elever som studerat via distans med lektioner. Liknande utveckling finns inom språk. Antal kursdeltagare inom sfi har minskat med 10,7 procentenheter till 17 500. B.b Starkare egen regi B.b.a Ökad andel i egen regi 2025 har egen regi arbetat med att utöka verksamheten i enlighet med uppdrag i budget 2023 och efterföljande inriktningsärende för komvux. Det föregicks av ett förberedelsearbete som inkluderade hyra av nya lokaler, planering av kursutbud och anställning av ny personal. Den 1 januari infördes ett nytt komvuxavtal med färre externa leverantörer. Två nya skolenheter i egen regi hade skapats och egen regi stod redo att ta emot tusentals fler kursdeltagare. Under året har egen regi fått drygt 13 000 fler kursdeltagare. Andelen som studerar i egen regi är drygt 60 procent inom sfi och 30 procent inom grundläggande och gymnasial komvux. Den snabba förändringen har inneburit en stor omställning för vuxenutbildningen och krävt ökat fokus på rekrytering, kursplanering och lokalallokering. Att egen regi har en större andel av kursdeltagarna ger nämnden en större rådighet. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 45(88) B.b.b. Elevnära stöd En del av egen regis uppdrag är att ta emot elever med ett större stödbehov. Under 2025 har egen regi anställt speciallärare på skolenheterna och utökat stödet till eleverna. Studiestöd har etablerats för att förbättra språkutvecklingen, speciallärare är ute i klassrummen och ger stöd. Vidare har en ny uppstartsutbildning startat för ungdomar med stödbehov, där de får läsa under längre tid och med mer stöd. Båda insatserna kommer att fortsätta utvecklas under 2026. Egen regi har även infört en orienteringskurs i digital kompetens, för att rusta eleverna för studier. B.c Nya studieformer B.c.a Distans med lektioner och fler klassrumskurser Den 1 januari 2025 började de nya komvuxavtalen gälla och med dem infördes en ny studieform: distans med lektioner. Nu finns tre studieformer: Klassrum - Undervisningen sker på plats i leverantörens lokaler vid givna tider. Distans med lektioner - 15 procent av undervisningen sker genom ett digitalt möte där elever och lärare möts vid bestämda tider eller genom klassrumsundervisning. Övrig tid är självstudier via leverantörens lärplattform oberoende av tid och rum. Distans - Undervisningen sker digitalt genom leverantörens lärplattform oberoende av tid och rum. Syftet med förändringen var att förbättra studieresultaten, både genom att fler skulle studera klassrum och att distans med lektioner skulle innebära en kvalitetshöjning. Utbudet har samtidigt blivit mer styrt med fler kurser som erbjuds enbart som klassrumsundervisning, däribland grundläggande matematik och matematik 1 på gymnasial nivå. Uppföljning av studieresultat visar att de kurser som enbart ges som klassrumsunder har förbättrade studieresultat. Andelen som fullföljer dessa utbildningar med godkänt betyg har ökat betydligt jämfört med föregående år. Elevantalet har minskat, men minskningen är inte större än för andra kurser och trots minskningen är det fler elever som fått godkänt betyg idag jämfört med föregående år inom vissa ämnen. (Se mer under mål 3.2.2.) B.d Uppsökande arbete Fler till studier handlar om att genom uppsökande arbete nå och vägleda människor till studier. Det görs genom att göra vuxenutbildning mer känd och göra studie- och yrkesvägledning tillgänglig lokalt. B.d.a Vuxenutbildningscentrum Järva Vuxenutbildningscentrum Järva har ambitionen att nå målgrupper i närområdet. Sedan starten i januari har drygt 3 000 besökt Vuxenutbildningscentrum Järva. Många fler har nåtts genom uppsökande verksamhet. Etableringen har ökat tillgängligheten och synligheten för vuxenutbildningen. Trots ökad räckvidd syns ännu ingen ökning av antalet studerande från Järva och Västerort jämfört med 2024. Tvärt om har både elevantalet och andelen järvabor som studerat i komvux minskat. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 46(88) Procentsatserna motsvarar andel av den vuxna befolkningen i stadsdelen inom sin kategori. Individer som studerar inom flera kategorier inom ett år räknas flera gånger. Den stapel som visar på helheten är andel i komvux totalt. Uppsökande verksamhet och samverkan med andra aktörer i området är viktigt för att göra sig känd och nå fler i närområdet. Jobbtorg Unga, som sitter i samma lokaler, är en självklar samarbetspartner, men även projektet Ung Kraft Järva (Järva stadsdelsförvaltning) som syftar till att stärka möjligheter för unga vuxna i Husby, Tensta och Rinkeby. Under perioden april till december 2025 genomfördes totalt 30 uppsökande och informationsaktiviteter, däribland pop-up aktivitet på Tensta torg, insatser vid kvinnoträffar, föreningsmöten och Kistaloppet. Insatserna nådde sammantaget närmare 2 000 personer. B.d.b Vägledning vid medborgarkontor och bibliotek Studie- och yrkesvägledning vid medborgarkontor och bibliotek har fortsatt i Rågsved, Farsta, Skärholmen, Hässelby-Vällingby. När Vuxenutbildningscentrum Järva startade fanns inte längre behov av vägledning vid Kista bibliotek. Då antalet besökare även minskade till vägledningen vid Husby bibliotek flyttades även dessa vägledningsresurser till uppsökande event i Järva. Antalet besökare har även minskat i västerort, troligen beror på att besökarna söker sig direkt till Vuxenutbildningscentrum Järva. I Söderort finns en viss minskning i Farsta och Rågsved. Vägledningen i Skärholmen flyttade från bibliotek till medborgarkontor för att öka synligheten och det resulterade i fler besökare. Utbildningsmässor och informationsträffar har genomförts i Järva, Skärholmen, Vårberg, Bromma, Södermalm och Hässelby-Vällingby. Samarbete med stadsdelsförvaltningar och civilsamhället har fortsatt att utvecklas. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 47(88) För att göra komvux mer känd har kunskapshöjande insatser hållits för medarbetare vid stadsdelsförvaltningar, bibliotek, Arbetsförmedlingen och civilsamhällets organisationer. B.d.c Sfi för föräldralediga blir svenska för föräldralediga Sfi för föräldralediga finns idag på 11 öppna förskolor i sex stadsdelar. Första halvåret 2025 visar på en ökning av antalet inskrivna i dessa grupper med drygt 30 procent jämfört med samma tidsperiod 2024. Syftet är att deltagarna efter föräldraledigheten ska fortsätta studera sfi och eleverna erbjuds studie- och yrkesvägledning. Samarbetet mellan sfi-lärare, öppna förskolan, jobbcoacher och studie- och yrkesvägledare har fördjupats för att öka möjligheten att eleverna fortsätter att studera sfi. 1 januari 2026 införs tidsbegränsad sfi, vilket innebär att eleven har tre år på sig att fullfölja sfi. Möjlighet till förlängning finns. Tiden räknas från första lektionstillfället och tiden pausas inte om man gör uppehåll, exempelvis på grund av föräldraledighet. Att påbörja sfi under föräldraledighet är därför till stor nackdel för individen. För att ändå kunna erbjuda föräldralediga att studera under föräldraledigheten, utan satt sfi-tiden används, kommer förvaltningen att erbjuda svenska för föräldralediga. De som vill ta betyg kommer fortsatt ha möjlighet att göra det. B.e Yrkesutbildningar Ungefär 2 300 har påbörjat ett yrkespaket under 2025, vilket är en marginell minskning. Vård och omsorg och el och data är de största utbildningarna och de har dessutom ökat i antal de senaste åren. Barn och fritid har däremot minskat, beroende på färre starter på grund av minskad efterfrågan på arbetsmarknaden mot bakgrund av minskade barnkullar. B.e.a Nya yrkesutbildningar inom komvux Egen regi har startat en ny kombinationsutbildning i tre steg mot vård och omsorg för att de med lägre språkkunskaper ska få en väg in i omsorgsyrken, en möjlighet som inte funnits sedan 2023 då undersköterska blev en skyddad yrkestitel med högre krav på svenska. I september startade steg 1, vilket är sfi D i kombination med grundläggande matematik och naturkunskap. Steg 2 mot vårdbiträde kombineras med svenska som andraspråk, SVA, startar i februari 2026. Under våren 2026 kommer utbildningen att utvärderas. B.e.b Arbete efter yrkesutbildningar inom komuvx Nämnden följer noga hur hög andel som får arbete efter komvux yrkesutbildningar, i syfte att kunna se hur väl utbildningarna står sig på arbetsmarknaden, vilka utbildningar som ger störst chans till arbete för de flesta och vilka behov av stöd det kan finnas. Undersökning av etableringsgrad visar att närmare 70 procent är i etablerad eller osäker ställning på arbetsmarknaden inom tekniska utbildningar, vård och omsorg och restaurang och livsmedel. Fordon och transport går det ännu bättre för. Däremot har de som studerat hantverk eller handel och administration/hotell och turism svårare att komma ut på arbetsmarknaden. Det kan delvis bero på att undersökningen gäller elever som fullföljt studierna 2021/2022, vilket innebär att pandemin fortsatt kan ha en inverkan. För Hantverk ingår även inriktningar som florist och nagelskulptör i denna undersökning - inriktningar som nu tagits bort, då efterfrågan på arbetsmarknaden minskat. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 48(88) Etableringsgrad ökar med tiden för de flesta utbildningar. Etablerad ställning på arbetsmarknaden innebär en genomsnittlig månadsinkomst på minst 19 500 kr och avsaknad av arbetslöshet. Osäker ställning på arbetsmarknaden innebär en genomsnittlig månadsinkomst på minst 16 400 - 19 500 kr, eller minst 19 500 kr med perioder av arbetslöshet eller arbetsmarknadspolitiska åtgärder upp till 274 dagar. Svag ställning på arbetsmarknaden innebär en genomsnittlig månadsinkomst på upp till 16 400 eller arbetslöshet /arbetsmarknadspolitiska åtgärder över 274 dagar. Studier kan vara högskolestudier eller komvux, men är för denna grupp i största utsträckning komvux. Varken arbete eller studier innebär avsaknad av inkomst i Skatteverkets register. B.e.c. Yrkesutbildningar inom yrkeshögskolan Under 2025 har stadens yrkeshögskola bedrivit 16 program och 10 kurser. Nytt för 2025 är bygg och installation med kortkursen Beteendebaserad säkerhet för bygg- och installationsbranschen. Det är första steget in i samhällsbyggnad och öppnar för fler satsningar mot bygg- och fastighetssektorn - en sektor med behov av kompetensutveckling. Skolan har även haft en uppdragsutbildning åt stadsledningskontoret för upphandlare och avtalsförvaltare utifrån behovet av ökat fokus på leverantörskontroller, avtalsuppföljning och välfärdsbrott. Allt fler utbildningar och kurser ska kunna genomföras i hybrid, på plats på skolan och/eller digitalt via länk i så kallad hybridsal samt distans. Inför 2026 har skolan fått beviljat att driva sju program, de flesta inom ekonomi och medicin, samt åtta kortkurser inom bland annat IT och säkerhet. Ytterligare besked om beviljanden kommer i januari. Under 2025 har Myndigheten för yrkeshögskolan granskat LIA-perioderna för tre utbildningar. Inga anmärkningar framkom, vilket tyder på en mycket god kvalitet. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 49(88) B.e.d Arbete efter yrkesutbildningar inom yrkeshögskolan Cirka 90 procent fick arbete efter examen vid stadens yrkeshögskola under 2025. Det är en hög andel, som överstiger siffran nationellt som ligger på 81 procent. Nationellt ses en sjunkande trend de senaste åren på grund av lågkonjunkturen. De höga siffrorna för stadens yrkeshögskola skulle kunna bero att Stockholm bedriver flera utbildningar inom vård och omsorg och ekonomi, utbildningar som även nationellt har höga siffror på andelen som kommer i arbete. Skolan har också en väl etablerad introduktion till studier och LIA, där studieteknik och CV-skrivning ingår. C. Stadsövergripande uppdrag C.a Nyanlända Mottagandet av flyktingar och skyddsbehövande har minskat kraftigt under året. Under januari-november hade Stockholm tagit emot 1 411 individer, varav 168 bor på anläggningsboende (ABO). Motsvarande siffra föregående år var 3 770, varav 1 243 ABO. Det påverkar främst sfi och vanligen även samhällsorientering. Sfi har minskat, men samhällsorientering har ökat till 485 deltagare (217 år 2024). Det beror på att ukrainare fått rätt att folkbokföra sig och i hög utsträckning har studerat samhällsorientering. Arbetsmarknadsnämnden samordnar stadens arbete med samhällsvägledning till nyanlända genom ett nätverk för ansvariga chefer respektive ett nätverk för samhällsvägledare. Föräldrastöd, samverkan med civilsamhället och aktuella reformer har varit teman under året. Stadsdelsförvaltningarna uppger att de möter allt färre nyanlända i samhällsvägledningen, men de möter samtidigt många utrikes födda som har liknande behov av samhällsvägledning. Etableringscentrum ska ge stöd och insatser för att öka nyanländas etablering på arbetsmarknaden och i samhället. Under året har Etableringscentrums stöd till nyanlända utretts inom förvaltningens arbete med omställning till ny socialtjänstlag. Etableringscentrums stöd till nyanlända utgörs till stor del av liknande insatser som bedrivs inom Jobbtorg Stockholm utifrån socialtjänstlagen. För att säkerställa likställig tillgång för nyanlända till stadens samlade arbetsmarknadsinsatser kommer Etableringscentrum tillhöra Jobbtorg Stockholm från årsskiftet. C.b Feriejobb 11 737 ungdomar (16-19 år) har haft feriejobb under 2025, fördelat över sommarlov, höstlov och jullov. Samtliga ungdomar som sökte feriejobb i Järva inför sommarlovet fick erbjudande om anställning. Under sommaren hade 31 procent feriejobb utanför sin stadsdel, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Vanligaste feriejobbet är att arbeta med barn och därefter skötsel av utomhusmiljön. Söktrycket var något lägre jämfört med 2024 i samtliga stadsdelar. Tillgången på arbetstillfällen har varit god inför alla tre loven och fler arbetstillfällen än någonsin tidigare har inkommit. Antalet platser inom stadens verksamheter har ökat. Stadsdelsnämnder med lägre anställningsmål har i högre utsträckning bidragit med platser som har fördelats till nämnder i ytterstaden. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 50(88) Detta har bidragit till större rörlighet och att fler har fått möjlighet till feriejobb utanför sin hemstadsdel. Årets enkätundersökningar visar att ungdomarna överlag är nöjda med sina feriejobb, med något högre resultat än föregående år. Arbetsplatserna är något mindre nöjda och flera handläggare lyfter utmaningar kopplade till hög arbetsbelastning, särskilt i områden med höga anställningsmål. Cirka 2 470 ungdomar har haft feriejobb inom integration och klimatområdet, en ökning med cirka 70 platser i förhållande till förra året. Ett 20-tal ungdomar fick språkstödjande insatser parallellt med sina feriejobb, vilket är en minskning. En trolig orsak till detta är det minskade flyktingmottagandet. Under 2025 har arbetsmarknadsnämnden fortsatt utvecklingen av e-tjänster och det administrativa systemet CRM Feriejobb, vilket bland annat gjort det möjligt för ungdomar att tacka ja eller nej till erbjudanden och boka tid för anställningsmöte. Under hösten har en förstudie genomförts för att identifiera vilka delar av handläggningsprocessen som kan automatiseras. Den digitala utvecklingen är därmed fortsatt ett prioriterat område. Nämnden har, i samarbete med stadsdelsförvaltningarna Järva och Enskede-Årsta-Vantör, genomfört ett pilotprojekt riktat till ungdomar i åldern 14-15 år med sociala behov. Syftet har varit att erbjuda en meningsfull sysselsättning och samtidigt stärka deltagarna på ett personligt plan, med målet att motverka social utsatthet. 31 ungdomar erbjöds anställning, varav 25 fullföljde sina tre arbetsveckor under sommaren. Utvärderingen visar att ungdomarna blev väl mottagna och kände sig stärkta av arbetet och projektet kommer att implementeras i liten skala under 2026. Arbetsmarknadsnämnden har under våren utrett hur feriejobbens kvalitet, träffsäkerhet och likvärdighet kan stärkas genom central samordning. Utredningen visar att feriejobben håller hög kvalitet enligt både ungdomar och arbetsplatser. Skillnader mellan stadsdelar och arbetstyper var små och fördelningen av feriejobb bedömdes som träffsäker. Alla prioriterade ungdomar och tidigare sökande utan tidigare jobb fick erbjudande. Utredningen föreslår att staden inför målvärden för hur många jobb varje stadsdel, fackförvaltning och bolag ska tillhandahålla för att jämna ut tillgången på arbetstillfällen samt en ökad automatisering av handläggningsprocessen för att frigöra tid till kvalitetsfrämjande insatser. C.c Stadsdelsmammor och stadsdelsystrar Nämnden har ett samordnande uppdrag gällande stadsdelsmammor och stadsdelsystrar. Under 2025 har stadsdelsmammorna fortsatt att främja integration och stötta utrikesfödda kvinnor i att närma sig arbetsmarknaden genom att förmedla samhällsinformation och vägledning på flera språk. Stadsdelsmammorna har fått stärkt kompetensutveckling genom utbildning om socialtjänstens arbete med barn och unga samt en gemensam workshop med jobbcoacher, handledare och stadsdelsmammor. Detta har resulterat till bland annat fördjupad kunskap om socialtjänsten samt ett tätare samarbete med fokus på stadsdelsmammornas nästa steg och möjliga studievägar. Totalt har 22 stadsdelsmammor varit anställda i fem stadsdelar och Welcome House under 2025. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 51(88) De har träffat 2 141 kvinnor och 1 039 män, varav 1 814 förstahandskontakter. Under året har flertalet av stadsdelsmammorna varit verksamma på öppna kundytor som innebär att det mötte ungefär lika många kvinnor som män. Nya samarbeten har inför 2026 har tagits av handledarna på stadsdelarna och stadsdelsmammorna kommer i större utsträckning befinna sig på arenor där kvinnor nås. Sex stadsdelssystrar har varit verksamma i Järva och Skärholmen och tre av dem rekryterades av Jobbtorg Sydväst Unga. Under perioden har stadsdelssystrarna mött 1 157 kvinnor och 140 män, varav 1 191 förstagångskontakter. I pilotprojektet ”Stadsdelssystrar” har det tydliggjorts att deras huvudsakliga fokus kommer att vara att ge unga samhällsinformation som stärker deras möjligheter att närma sig arbetsmarknaden samt i andra hand ge stöd och information kopplat till psykisk ohälsa. Utvärderingen av pilotprojekten” två års anställning för stadsdelsmammor” och ”Stadsdelssystrar” pågår och färdigställs i januari 2026. C.d Samordningen av stadsdelsnämndernas arbetsmarknadsinsatser inklusive Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare (OSA) Arbetsmarknadsnämnden samordnar stadsdelsnämndernas arbetsmarknadsinsatser och den arbetsmarknadspolitiska insatsen skyddat arbete hos offentlig arbetsgivaren (OSA). Samordning innefattar stadsövergripande kompentens- och verksamhetsutveckling med syfte att stärka arbetsförutsättningarna för berörda målgrupper. I oktober hade Stockholms stad 200 OSA-anställningar, en ökning med 37 procent jämfört med föregående år, bland annat till följd av fler arbetsplatser hos idéburna organisationer och inom Jobbtorg Stockholm. Utbudet av arbetsuppgifter har breddats, vilket bidrar till mer jämlika förutsättningar och stadens hållbarhetsmål. Andelen personer som övergår till annan anställning än OSA har perioden oktober 2024 till september 2025 minskat till 16 procent (samma period 2024 31 procent). En förklaring till detta kan vara att antalet personer i OSA som har fått en anställning inom Stockholms stads anpassade verksamheter, så som till exempel Långholmen/Lunda eller Stocket, har ökat. Dessa verksamheter kan inte erbjuda en fortsatt anställning efter avslutad OSA och därmed kan de som anställts med OSA inom dessa verksamheter inte gå över till en reguljär anställning på samma arbetsplats där de har haft OSA. Inför avslutning finns en överenskommelse att jobbtorgen kan hjälpa till i matchningsprocessen mot nästa steg. Även OSA-handläggarna/arbetskonsulenterna på sdf fortsätter att coacha/stödja till nästa arbetsplats/arbete. Under året har arbetet fortsatt med att synliggöra OSA som en viktig insats genom stärkt samverkan mellan Jobbtorg Stockholm, stadsdelsförvaltningar och Arbetsförmedlingen. I nätverket för arbetsförberedande insatser utöver OSA har fokus varit erfarenhetsutbyte och gemensamma arbetssätt. Det finns en fortsatt stor efterfrågan av arbetsträning för individer som socialtjänsten ansvarar för och som inte anses vara redo för Jobbtorg Stockholms insatser. Efterfrågan på arbetsträningsplatser kan komma att öka som en effekt av nya socialtjänstlagen och genomförande av aktivitetskrav för att få försörjningsstöd. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 52(88) C.e Förvaltarenheten Förvaltarenheten har under året successivt nyanställt förvaltare och ett anpassat verksamhetssystem har implementerats. Vid årsskiftet var 15 förvaltare anställda, vilket är i nivå med det för närvarande planerade antalet ställföreträdare för enheten. Vid årsskiftet hade förvaltarenheten 132 pågående ärenden. Under 2025 tog enheten emot 108 nya ärenden och 42 ärenden avslutades på enheten. Att ett ärende avslutas kan bero på ett antal olika anledningar. Vanligast är att enhetens ställföreträdare hanterat ärendet på ett sådant sätt att det inte längre anses komplicerat och därmed kan överlämnas till en ideell förvaltare. Under 2026 kommer enhetens fokus vara att öka antalet ärenden per förvaltare. C.f Nelson Mandela priset för att belöna och uppmärksamma goda initiativ för en mer öppen och integrerad stad. I juni 2025 tog föreningen Miljöverkstan Flaten emot årets Nelson Mandela-pris. Det skedde i konkurrens med tjugo andra nomineringar. Utmärkelsen vill uppmärksamma insatser som bygger broar mellan människor och som stärker sammanhållningen i staden. Miljöverkstan arbetar aktivt för att vara en språngbräda till det inkluderande och demokratiska föreningslivet i Sverige. Med sitt stora aktivitetsutbud, som med gemenskap och tillhörighet, skapar Miljöverkstan bättre möjligheter till etablering både på arbetsmarknad och i samhälle. Det stärker ekologisk och social hållbarhet, med fokus på god hälsa och välbefinnande, ekosystem och biologisk mångfald samt minskad ojämlikhet. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 82,5 % 80,9 % 85,5 % 82 % 78 % VB 2025 kvinnor och män 18-29 år som har avslutats från Jobbtorg Stockholm till arbete eller studier Andel 63 % 65,7 % 59,5 % 64 % 55 % VB 2025 kvinnor och män som arbetar eller studerar, tre månader efter avslutat Stockholms jobb Andel 75,3 % 63,3 % 81,6 % 75,3 % 70 % VB 2025 kvinnor och män som har arbete sex Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 53(88) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor månader efter avslutad yrkesutbild ning inom kommunala vuxenutbild ningen Andel 89,9 % 91,8 % 90 % 2025 kvinnor och män som har arbete sex månader efter examen från yrkeshögsk olan Andel 76 % 75 % 77,3 % 74,8 % 70 % VB 2025 kvinnor och män som har avslutats från Jobbtorg Stockholm till arbete eller studier Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska analysera sökmönster av olika utbildningsformer och 2025-01-01 2025-07-31 genomföra nödvändiga justeringar i utbud. Nämnden ska införa en kombinationsutbildning i flera steg mot 2025-01-01 2025-12-31 Vård och omsorg Nämnden ska införa nya kurser inom yrkeshögskolan. 2025-01-01 2025-12-31 Nämnden ska införa nya yrkesutbildningar inom komvux. 2025-01-01 2025-12-31 Nämnden ska kartlägga hur fysisk aktivitet kan främjas inom 2025-01-01 2025-12-31 relevanta arbetsmarknadsinsatser Analys Nämnden har kartlagt arbetet med att främja fysisk aktivitet hos deltagare inom Jobbtorg Stockholm och Etableringscentrum. Arbetet med att främja fysisk aktivitet är i dag inriktat mot vissa målgrupper eller finns inom särskilda arbetsmarknadsinsatser. Tre hälsopedagoger inom Jobbtorg Stockholm arbetar riktat mot följande målgrupper: Unga långt ifrån studier eller arbete, personer med funktionsnedsättning eller psykisk hälsa samt som ett kompletterande stöd inom vissa Stockholmsjobb (särskilt Stockholmsvärdar och deltagare inom Långholmens parkskötsel). Hälsofrämjande arbete finns också inom KAA genom träningsstöd och träningskort till unga. Därtill kan nyanlända få fysisk aktivitet genom Etableringscentrums föreningsaktiviteter. Sammanfattningsvis är bedömningen att hälsostödet inriktat på fysisk aktivitet når målgrupper som har särskilda behov av det. Stödet ges ofta parallellt med relevanta arbetsmarknadsinsatser. Nämnden ska möjliggöra övning av teoretiska och praktiska 2026-01-01 2026-12-31 körkortsmoment för vissa yrkesutbildningar och arbetsmarknadsåtgärder. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 54(88) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska samordna och utveckla sitt uppsökande arbete med 2025-01-01 2025-12-31 fokus på stadens fokusområden. Nämnden ska utveckla arbetssättet med öppen förskola inom 2025-01-01 2025-12-01 stadens prioriterade områden för att stötta utrikesfödda kvinnor till en hållbar etablering på arbetsmarknaden Stockholmsjobben ska utvecklas med fokus på effektivitet, kvalitet 2025-01-01 2025-12-01 och möjligheter att i möjligaste mån kombinera med studier Nämndmål: 3.2.2 Stockholmare fullföljer sina studier och får godkända betyg Uppfylls helt Beskrivning Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål och stödjas och stimuleras i sitt lärande (Skollag 2010:800 kap. 3 § 2 samt kap 20. §2). I läroplanen konkretiseras detta ytterligare med uppdraget att vuxenutbildningen alltid ska möta varje elev utifrån elevens behov och förutsättningar. Inom vuxenutbildningen finns en allt större andel elever med behov av stöd. För att skolorna ska fullgöra kunskapsuppdraget är det väsentligt att skolorna fortsätter att utveckla arbetet med en tillgänglig lärmiljö. Arbetet handlar om att anpassa den pedagogiska, fysiska och sociala miljön så att skolan i så stor utsträckning som möjligt ska vara anpassad för att möta alla elevers behov. Egen regi har ett särskilt uppdrag att ta emot elever i behov av stöd och att pröva nya utbildningsformer, anpassade efter elever i behov av stöd. Under 2025 ska arbetsmarknadsnämnden tydliggöra vilket stöd som ska erbjudas inom ramen för egen regi. Nämnden ska utveckla möjligheten till övergångar från anpassad gymnasieskola eller anpassad komvux till ordinarie komvux. Förväntat resultat • Elever med behov av stöd har identifierats och fått stöd, i syfte att få fler att klara studierna. • Utförare av komvux och yrkeshögskola har stärkt det systematiska kvalitetsarbetet på lokal nivå, i syfte att uppnå ökad måluppfyllelse. Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet uppnås. De flesta indikatorer uppnås, nya utbildningsformer har införts och det systematiska kvalitetsarbetet har utvecklats inklusive införande av nya stödinsatser. A. Studieresultat Målvärdet om 80 procent för andel kursdeltagare med godkänt betyg inom grundläggande och gymnasial vuxenutbildning uppnås. Resultaten har förbättrats något inom gymnasiala teoretiska kurser och yrkeskurser, samtidigt som det har försämrats marginellt inom kurser på Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 55(88) grundläggande nivå. Sammantaget innebär det att andelen med godkänt betyg har ökat. Inom gymnasiala teoretiska kurser har andelen avbrott minskat, vilket kan bero på att fler studerar i klassrum. Inom yrkeskurser och kurser på grundläggande nivå har däremot avbrotten ökat något. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 56(88) B. Resultat av nya utbildningsformer Januari 2025 infördes nytt komvuxavtal och med det förändrade utbildningsformer. Nedan följer en första utvärdering av dem. B.a Sfi i kombination med kurser på grundläggande nivå Nytt för i år är att sfi på studieväg 2, kurs C och D ska kombineras med kurser på grundläggande nivå. Syftet är att öka förutsättningarna för fortsatta studier eller arbete. Hittills har cirka 1 500 kursdeltagare inom studieväg 2 studerat kurser på grundläggande nivå parallellt. De allra flesta har läst någon eller några av grundkurserna: inledande samhällsorientering, inledande naturorientering respektive matematik delkurs 1 och 2. 83 procent av kursdeltagarna har fått godkänt betyg, vilket är högre än genomsnittet för grundläggande kurser. Hur grundläggande kurser påverkar sfi-studierna är för tidigt att säga. B.b Sfi med praktik Nytt för i år är också att sfi-studier studieväg 2B ska kombineras med praktik. Det visar att ca 600 har gjort praktik inom egen regi och ytterligare elever har haft praktik inom extern regi. Det har funnits utmaningar i att få sfi-elever att vilja gå ut i praktik. Det kommer fortsatt vara ett utvecklingsområde inför 2026. B.c Enbart klassrum Nya avtalet innebär att fler kurser ges som enbart klassrum. På grundläggande nivå gäller det matematik och på gymnasial nivå matematik 1, fysik och kemi. Resultatet är en högre andel får godkänt betyg och en lägre andel gör avbrott. En farhåga har varit att färre skulle välja utbildningarna på grund av att de enbart erbjuds som klassrum. Det har blivit en minskning i antal kursdeltagare. Trots det har antalet som fullföljer studier med godkänt betyg varit ungefär lika många eller fler inom kemi, fysik och grundläggande matematik. Det beror på en lägre andel av både avbrott och F. Inom matematik 1 på gymnasial nivå är det enbart färre avbrott som förklarar att fler som påbörjar kursen fullföljer med godkänt betyg. B.d Distans med lektioner Distans med lektioner innebär att eleverna får lärarledd tid 15 procent av studietiden, antingen via fjärrundervisning eller via klassrum. Före nya komvuxavtalet fanns distans, vilket innebär självstudier mot en utbildningsplattform, samt viss fjärrundervisning. Ambitionen med att öka andelen fjärrundervisning var att färre skulle göra avbrott och studieresultaten förbättras. Resultaten skiljer sig åt mellan olika ämnen och det är inte alltid bättre resultat för distans med lektioner än den tidigare distansen. Svenska som andraspråk, SVA, har fått fler kursdeltagare och en högre andel av dem har fullföljt med godkänt betyg. En högre andel har valt distans med lektioner jämfört med tidigare distans och de har även fått godkänt betyg i högre utsträckning. Även klassrumsresultaten har förbättrats. Inom svenska har en lägre andel fullföljt med godkänt betyg. En högre andel har valt distans med lektioner och de resultaten har försämrats jämfört med den tidigare distansen. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 57(88) Inom naturkunskap har en högre andel fullföljt med godkänt betyg. vilket beror på att klassrumsresultaten förbättrats och en högre andel har valt klassrum. Distans med lektioner har något sämre resultat jämfört med distansen föregående år. Inom matematik 2-5 är de sammantagna studieresultaten i stort sett identiska nu som för ett år sedan. Distans med lektioner har något bättre resultat än den tidigare distansen, men klassrumsresultaten har försämrats. Inom svenska, naturkunskap och matematik har antalet elever minskat. Lika många eller fler väljer klassrum, men färre väljer distans med lektioner. Förvaltningen kommer att fortsätta följa resultaten för att distans med klassrum och arbeta för att kursdeltagarna ska delta på de lektionstillfällen som ges. C. Systematiskt kvalitetsarbete Huvudmannen har enligt skollagen ett särskilt ansvar för att planera, följa upp och utveckla vuxenutbildningen. Arbetet med att stärka verksamhets- och avtalsuppföljningen har fortsatt under året och 27 etableringskontroller har genomförts på skolenheter i extern och egen regi. Det finns även centralt stöd i form av specialpedagogiskt samverkansforum och lärandeforum. Vidare bedrivs systematiskt kvalitetsarbete ute på skolorna. Förvaltningen har genomfört en utredning kring det systematiska kvalitetsarbetet på Komvux Södermalm och kommer att arbetet under 2026 genom kvalitetsdialoger med Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. C.a Elevhälsoarbete Under året har förvaltningen inrättat ett Specialpedagogiskt samverkansforum, som riktar sig till specialpedagoger och rektorer på samtliga skolor och syftar till att stärka skolornas elevhälsoarbete. Fokusområde under 2025, som prioriterats av specialpedagogerna och rektorerna, har varit att utveckla tydliga strukturer och roller för elevhälsoarbetet. Bakgrunden är att skolorna upplever en otydlighet i vem som ska göra vad. Huvudmannens enhetsuppföljningar har också visat att olika professioner på skolorna arbetar i stuprör och skickar elever i behov av stöd mellan sig. Elevklagomål har visat på behov av att öka tillgängligheten i lärmiljön vad gäller till exempel undervisningens utformning, förhållningssätt, material eller den fysiska lärmiljön. Det specialpedagogiska samverkansforumet har arbetat fram ett förslag på förändrade riktlinjer som tydliggör roller och ansvar. Alla som arbetar med utbildningen ska ta ett gemensamt ansvar för elevernas lärande. Elevhälsoarbetet ska börja i klassrummet och är ett tvärprofessionellt samarbete. Lärmiljön ska vara i fokus och förändras utifrån elevens eller elevgruppens olika behov. Det långsiktiga syftet är att minska akuta insatser kring elever i behov av stöd genom att istället bygga förebyggande och främjande strukturer så att alla elever kan nå så långt som möjligt utifrån utbildningens mål. Under 2026 planeras fortsatt arbete med att implementera de nya riktlinjerna och skapa samsyn genom bl.a. fallstudier. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 58(88) Lärandeforum Förvaltningen driver två Lärandeforum för lärare i studieväg 1 respektive 2, som riktar sig till lärarna och syftar till att utveckla pedagogiken. Lärandeforum för studieväg 1 har arbetat med att utveckla differentierad undervisning, genom att stödja lärarna i att utveckla en större pedagogisk verktygslåda. Behovet har aktualiserats, då sfi-grupperna består av individer med skilda kunskapsnivåer, styrkor och behov. Inom studieväg 2 har Lärandeforum arbetat med att utveckla former och upplägg för ämnesintegreringen i SFA och när sfi kombineras med vissa grundläggande kurser. Under 2026 kommer forumen att fortsätta utvecklingsarbetet utifrån skolornas behov. Stöd inom egenregi Under året har skolorna inom egen regi arbetat med att ta fram gemensamma metoder och arbetssätt för stöd. På Komvux Södermalm har man haft målsättning att ta fram en gemensam elevhälsoplan och skolorna har fått processhandledning från SPSM till stöd i arbetet och arbetet kommer att fortsätta under 2026. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 57,77 % 53,2 % 50 % 2025 kursdeltaga re inom sfi som klarat kursen inom angiven tid Andel 90,3 % 89 % 90,7 % 85,5 % 85 % VB 2025 kvinnor och män som tar examen efter studier på yrkeshögsk olan Kvinnor och 3,6 4,4 3,5 2025 män inom komvux, exkl sfi, som kan rekommend era sin skola till andra. Medelvärde skala 1-4 Kvinnor och 3,8 4,6 3,5 2025 män inom sfi som kan rekommend era sin skola till andra. Medelvärde skala 1-4 Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 59(88) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Egen regi ska utveckla skalbara former för stödinsatser. 2025-01-01 2025-12-31 Nämnden ska inrätta samverkansforum för tillgängliga lärmiljöer 2025-01-01 2025-12-31 Nämnden ska ta fram enhetliga mallar för att genomföra 2025-01-01 2025-12-31 kartläggningar för stödbehov. Nämnden ska tydliggöra vilket stöd som ska erbjudas inom ramen 2025-01-01 2025-12-31 för egen regi. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys A. Stadens fokusområden Målet om en sammanhållen stad är fortsatt högt prioriterat i nämndens samtliga verksamheter, insatser och aktiviteter och har ett särskilt fokus på områdena Järva, Farsta, Hagsätra-Rågsved och Skärholmen. Arbetsmarknadsnämnden har under perioden följt upp de av stadsdelsnämnderna genomförda områdesanalyserna för lokal områdesutveckling för berörda stadsdelar. Ett tvärgående arbetssätt är implementerat i flertalet av nämndens verksamheter för att tydligt och effektivt möta såväl arbetsmarknadsnämndens uppdrag som stadsdelsnämndernas i olika geografiska områden. Nämndens resultat i dessa redovisas därför under flera av tertialrapportens nämndmål. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet uppnås. Resultatet för Aktivt medskapande index är oförändrat sedan tidigare år och det näst högsta sedan mätningen startade samt ligger över snittet i staden. Arbetet med de förväntade resultaten och aktiviteterna har genomförts enligt plan. Den totala sjukfrånvaron såväl som den korta sjukfrånvaron har minskat och hamnar under årsmålet. Frisktalen så hamnar de under årsmålet. Hälso- och arbetsmiljöindex har minskat med en indexpunkt. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 60(88) A. Organisering för ett hållbart arbetsliv Det totala antalet chefer och rektorer är numera 62 personer. Två tredjedelar av alla chefer och rektorer är i intervallet 10-30 medarbetare. De som har färre än 10 medarbetare är i huvudsak högre chefer med ledningsgrupper med färre än 10 chefer. De som har fler än 30 medarbetare är i huvudsak rektorer men dessa rektorer har även biträdande rektorer som stöd. Den pedagogiska verksamheten omfattas inte av stadens riktlinjer för chefsstrukturen, men förvaltningen har som ambition att även denna verksamhet ska följa samma struktur som övriga verksamheter. Arbetet med organiseringen är per den 31 december 2025 fastställd. Antalet enhetschefer har ökat från 24 till 37. Förvaltningen har nu inga biträdande enhetschefer. 14 gruppledare och 8 samordnare har tillkommit som extra stöd till enhetscheferna. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 61(88) I arbetet med att skapa en ändamålsenlig organisering har arbetet med chefsstrukturen varit en viktig beståndsdel. Det har varit än mer tydligt vilka förväntningar som finns på nämndens chefer, vad som ingår i ett chefsuppdrag och hur chefer ska agera för att leva upp till de krav som ställs på rollen. Med en tydligare chefsstruktur där gamla roller försvunnit och ersatts med nya roller. Nämnden behöver också noggrant följa upp hur den nya organiseringen fungerar och vara beredd att kontinuerligt justera det som eventuellt inte fungerat som beslutats. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Aktivt 81 80 81 81 81 83 2025 Medskapan deindex Sjukfrånvar 3,3 % 2 % 3,8 % 4,5 % 4,7 % Tas fram av VB 2025 o nämnd/styr else Sjukfrånvar 1,2 % 0,9 % 1,3 % 1,4 % 1,7 % Tas fram av VB 2025 o dag 1-14 nämnd/styr else Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen 2025-01-01 2025-12-31 utreda möjligheten att inkludera arbetsdifferentiering i ILS-systemet för att främja mer arbetsdifferentiering samt en jämnare fördelning i staden. Utredningen får i uppdrag att föreslå lämplig uppföljning och mätetal för arbetsdifferentiering Analys Stockholms stad vill stärka arbetet med arbetsdifferentiering, en metod som organiserar arbetsuppgifter så att fler personer långt från arbetsmarknaden, bland annat personer med funktionsnedsättning, kan få arbete samtidigt som verksamheterna effektiviseras. Arbetsmarknadsförvaltningen har sett över möjligheten att införa arbetsdifferentiering som indikator i stadens ledningssystem (ILS). Slutsatsen är dock att det inte är lämpligt att sätta tvingande målvärden för alla verksamheter, eftersom förutsättningarna skiljer sig stort. För att verktyget ska få effekt föreslås att staden först genomför en tvärfunktionell analys som visar var och när metoden är mest relevant. Därefter kan relevanta mätetal (indikator eller aktivitet) införas för de verksamheter där metoden passar. Om staden vill börja tidigare bör arbetsdifferentiering införas som en aktivitet utan fast målvärde, vilket ger flexibilitet och främjar lärande snarare än resultatstyrning. Ett PM som utförligare beskriver slutsatsen finns bilagt AmN´s VB 2025. Kulturnämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden 2025-01-01 2025-12-31 utreda möjligheten till samarbete med folkhögskolorna öka andelen medarbetare med fritidsledarkompetens Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 62(88) Nämndmål: 3.4.1 Medarbetare och chefer har rätt kompetens och en hälsofrämjande arbetsmiljö Uppfylls helt Beskrivning Att samtliga medarbetare och chefer har rätt kompetens och en hälsofrämjande arbetsplats är en förutsättning för att verksamhetens mål ska uppnås. Arbetsmarknadsnämnden arbetar kontinuerligt med kompetensförsörjning, enligt stadens modell UBARA (utveckla, behålla, attrahera, rekrytera och avveckla). Varje enhet tar fram en kompetensförsörjningsplan för att säkerställa rätt kompetens på såväl kort som lång sikt för att verksamheten ska nå målen. Stadens personalpolicy är välkänd och används aktivt som stöd i utvecklingen av verksamheten, vilket bidrar till trygg och säker arbetsmiljö, tydligare styrning och en verksamhet med hög kvalitet. Arbetsmarknadsnämnden har en strukturerad och genomtänkt introduktion av nya chefer och nya medarbetare, som gör att medarbetare på snabbaste sätt kommer in i arbetet. Medarbetarna är delaktiga i verksamhetens planering vilket skapar engagemang och motivation i det dagliga arbetet. Genom att integrera friskfaktorer i det systematiska arbetsmiljöarbetet uppmärksammas kontinuerligt det som fungerar bra och arbetsmiljörisker åtgärdas på ett tidigt stadium. Förväntat resultat • Nu har vi den arbetsplats vi vill ha. • Chefer vet vad som förväntas av dem i sitt ledarskap. • Medarbetare är trygga och engagerade i en föränderlig organisation. Analys A. AMI Resultatet från medarbetarenkäten visar även i år på goda resultat för förvaltningen med ett AMI-index på 81. Resultatet ligger i linje med stadens snitt inom de åtta områden som medarbetarenkäten mäter och som korrelerar med personalpolicyns policyområden. Svarsfrekvensen är hög, 90 procent av förvaltningens medarbetare svarade på enkäten. B. Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron har under året minskat rejält och ligger på 3,3 procent. Det är historiskt låga siffror och långt under årsmålet. Även den korta sjukfrånvaron har minskat något. Sjuktalen påverkas delvis av externa faktorer, men nämnden har under lång tid bedrivit ett systematiskt och långsiktigt arbetsmiljö- och hälsoarbete. Arbetet med friskfaktorer är integrerat i verksamheten och kompletteras av ett nätverk av hälsoinspiratörer på nästan varje arbetsplats. Mätningar visar på högt engagemang, trivsel och delaktighet bland medarbetarna. Genom införandet av frisktal har fokus förskjutits från ett reaktivt arbetssätt till ett mer hälsofrämjande och förebyggande, vilket bedöms ha haft störst påverkan på sjuktalen. Frisktalet har ökat något från 2024 men ligger ändå över årsmålet. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 63(88) C. Kompetensförsörjning Arbetsmarknadsförvaltningen karaktäriseras av en rörlig verksamhet med många initiativ, uppdrag och projekt som ställer stora krav på flexibilitet och kompetens hos medarbetare och chefer. Detta medför stora möjligheter för medarbetare att utvecklas inom förvaltningens verksamheter. Möjligheten att påverka sitt arbete och sin kompetensutveckling är hög. Genom att utveckla arbetssätt för ett strukturerat och långsiktigt arbete med kompetensförsörjning kan förvaltningens chefer planera bemanning, organisering och utveckling av resurser för att kunna möta framtida kompetenskrav. Förvaltningens arbete med kompetensförsörjning har även i år präglats av förändringsledning med fokus på digitalisering och automatisering samt fortsatt fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det treåriga ESF-projektet, som ska bidra till en ökad digital kompetens, har nu avslutat sitt första år. Bland annat har en kompetensinventering genomförts och som ska utgöra ett underlag för kompetenshöjande insatser inom digital mognad. Nästa år kommer fokus ligga på att stärka cheferna i att leda en digital transformation. Avdelningen Jobbtorg Stockholm har sedan den nya organisationen trätt i kraft per den 1 januari 2025 fortsatt fokus på att utveckla chefskapet genom att stärka förmågan att anpassa verksamheten till nya förutsättningar i en föränderlig värld. Även medarbetare har genomfört aktiviteter på temat ökat medarbetarskap, värdegrund och bemötande. Avdelningen Vuxenutbildning Stockholm har fortsatt arbetet med tillgängliga lärmiljöer för att möta behoven hos alla elever även de med funktionsvariationer. Det har även getts utvecklingsinsatser kring den nya lärplattformen och ämnesbetygsreformen. Förvaltningens åldersstruktur är oförändrad jämfört med tidigare år. Medelåldern bland medarbetare är 49 år och förvaltningen har fler medarbetare som är 65 år eller äldre (53 st.) än mellan 20-29 år (26 st.). D. Medarbetare och chefer har en hållbar arbetsmiljö Förvaltningens arbete med friskfaktorer är en integrerad del av arbetsmiljöarbetet och bidrar till att nå målen inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (OSA-mål). Under 2025 har varje verksamhet satt enhetsspecifika OSA-mål. Centrala teman inkluderar betydelsen av god intern kommunikation, delaktighet, respekt och kontinuerlig kompetensutveckling. Några enheter lyfter särskilt att de haft kompetensutvecklingsinsatser kopplat till kränkande särbehandling. Nämndens systematiska arbetsmiljöarbete (SAM) som även inkluderar lika rättigheter och möjligheter (LRM) är organiserat utifrån följande systematik. Den medarbetarenkät som staden årligen genomför är starten på verksamheternas arbetsmiljöarbete. Resultatet analyseras av HR på förvaltningsövergripande nivå samt på respektive enhet med medarbetare och chef på APT. Resultatet av analysen tas med in i skyddsronderna som sker mellan maj och augusti varje år. En mer detaljerad beskrivning av det systematiska arbetsmiljöarbetet redovisas enligt stadens rutin i modulen för SAM. Nämnden har sedan flera år ett nätverk med ambitionen att varje enhet ska ha en hälsoinspiratör kopplad till sig. Nämnden har för närvarande drygt 50 hälsoinspiratörer. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 64(88) Två medarbetare samordnar nätverket och planerar och genomför fyra nätverksträffar per år. I övrigt sker hälsoarbetet lokalt på varje arbetsplats. Nätverket har som syfte att: • höja kunskapen hos hälsoinspiratörerna • stötta det lokala hälsoarbetet på enheterna, • samt bidra till förvaltningens främjande hälsoarbete Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 91,3 % 88,72 % 80 % 2025 medarbetar e som genomfört den webbasera de grundutbild ningen om våldsbejaka nde extremism Frisktal 74,8 % 76,7 % 70 % VB 2025 Hälso- och 77 78 78 2025 arbetsmiljöi ndex Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Alla enheter och ledningsgrupper ska sätta och arbeta med OSA- 2025-01-01 2025-12-31 mål med hjälp av friskfaktorer. Nämnden ska arbeta med översyn av chefsstruktur 2024-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Under året har förvaltningen fortsatt arbetet med att stärka sin beredskap genom åtgärder som identifierats i risk- och sårbarhetsanalysen (RSA). Kris- och säkerhetsplaner på såväl central som lokal nivå har reviderats. Kontinuitetsplaner för kritiska IT-system samt för lokalförsörjning har upprättats i syfte att stärka förvaltningens motståndskraft och förmåga att upprätthålla prioriterade funktioner vid störningar. Förvaltningen deltog i beredskapsveckan 2025 genom riktad informationsspridning till medarbetare avseende civil beredskap, med fokus på att öka kunskap och medvetenhet bland medarbetarna. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 65(88) Ett fokusområde under året har varit Pågående dödligt våld (PDV), vilket aktualiserades med anledning av skolskjutningen i Örebro. Personal vid skolenheterna inom Vuxenutbildning Stockholm har tagit del av informations- och utbildningsinsatser för att stärka organisationens förmåga att förebygga, upptäcka och hantera allvarliga händelser. Utbildningarna kommer att fortsätta under början av kommande år. Förvaltningens centrala krisledning har dessutom genomfört en krisövning där både ordinarie deltagare och ersättare i krisledningsstaben deltog. Lärdomar, erfarenheter och identifierade utvecklingsområden från årets arbete tas med och beaktas i den fortsatta processen inför kommande RSA-cykel 2026–2027. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 77,4 % 70 % 70 % 2025 elektronisk a inköp Andel 92 % 81 % 82 % 2025 prioriterade avtal där uppföljning genomförts Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Arbetsmarknadsnämnden ska i samarbete med 2025-01-01 2025-12-31 utbildningsnämnden förbereda för att ta över lokalvård på Campus Åsö i egen regi Nämndmål: 3.5.1 Nämnden bidrar till minskade risker och ökad beredskap genom förebyggande arbete Uppfylls helt Beskrivning Arbetsmarknadsnämnden arbetar utifrån Stockholms stads säkerhets- och trygghetsprogram och har en stabil och väldimensionerad krisorganisation för behovet inom områdesansvaret. Under 2025 ska nämnden fortsätta utveckla medarbetares kunskaper om informationssäkerhet. Dessutom ska nämnden kartlägga riskminskande åtgärder avseende konsekvens och sannolikhet inom förvaltningens risk- och sårbarhetsanalys. Förväntat resultat • Nämnden har utbildat utpekade verksamheter i hantering av ”Pågående dödligt våld”. Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet uppnås. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 66(88) A. Beredskapsarbete samt risk- och sårbarhetsanalys Efter skolattacken i Örebro i februari aktiverades förvaltningens krisledning. Ett resultat av den blev att planerade utbildningar i hantering av skolattacker tidigarelades. Skolpersonal i egen regi har genomgått övningar i inrymning, utrymning och riskminimering. Rektorer har genomgått utbildningar i skydd mot skolattacker. Utbildningarna fortsätter under början av kommande år. Säkerhetssamordnare har deltagit i erfarenhetsbyte mellan de nordiska länderna i hur man arbetar mot våldsbejakande extremism. Förvaltningen har deltagit i sektorsorganisation för planeringsarbetet med civil beredskap för sektorerna ekonomisk säkerhet, migration och förskola/skola. Under våren har stadens yrkeshögskola genomfört en uppdragsutbildning åt stadsledningskontoret för upphandlare och avtalsförvaltare utifrån behovet av ökad fokus på leverantörskontroller, avtalsuppföljning och välfärdsbrott. Arbete har påbörjats för att samordna planer och beskriva processer för ett flertal system som rör ansökning, antagning, betygssättning och ersättning. Viss dokumentation är framtagen för reservrutiner, men ett mer omfattande arbete krävs 2026 för att slutföra planerna. B. Informationssäkerhet Under 2025 har fokus lagts på att ytterligare förbereda organisationen inför cybersäkerhetslagens ikraftträdande (15 januari 2025). Utöver cybersäkerhetslagen så påverkas förvaltningen även av annan ny lagstiftning som AI-förordningen och CER- direktivet. Arbetet med att anpassa organisationen till den nya lagstiftningen har fortsatt under 2025 och kommer att fortgå även under 2026. Under året inträffade en större personuppgiftsincident (Miljödata). Incidenten har påverkat förvaltningens arbete och lett till ett fortsatt ökat fokus på det systematiska informationssäkerhetsarbetet. Den nya lagstiftningen i kombination med omvärldsläget och den snabba digitala utvecklingen har lett till en ökad mognadsgrad inom förvaltningen på informationssäkerhetsområdet. Slutligen har informationssäkerhetssamordnaren genomfört utbildningsinsatser inom nämndens enheter, med fokus på olika områden kopplade till informationssäkerhet och personuppgiftshantering samt löpande stöttat i informationsklassningar. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 67(88) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 87,83 % 84,27 % 80 % 2025 medarbetar e som genomfört förvaltninge ns e- utbildning i information shantering Andel 73,02 % 59,25 % 80 % 2025 medarbetar e som genomfört stadens e- utbildning i dataskydd Andel 69,09 % 65,68 % 80 % 2025 medarbetar e som genomfört stadens e- utbildning i information ssäkerhet Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska genomföra en enkätundersökning om medarbetares 2025-01-01 2025-12-31 upplevelser av att utsättas för otillåten påverkan. Analys Enkätundersökningen kommer att genomföras under våren 2026. Nämnden ska säkerställa att det finns uppdaterade 2025-01-01 2025-12-31 kontinuitetsplaner så att verksamhet kan bedrivas vid systemfel. Nämndens medarbetare ska genomgå en utbildning i otillåten 2025-01-01 2025-12-31 påverkan. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet uppnås genom ett brett och samordnat arbete som både förebygger kriminalitet och stärker etableringen på arbetsmarknaden. Genom riktade insatser och nära samverkan med stadsdelsnämnder, socialnämnden, Kriminalvården och Arbetsförmedlingen har fler personer som lämnat eller vill lämna en kriminell livsstil gått vidare till arbete eller studier. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 68(88) Arbetsmarknadsnämnden har under året arbetat mot välfärdsbrott genom intern kontroll och uppföljning av etableringsinsatser. Totalt genomfördes 27 kontroller på skolenheter, både inom egen regi och hos externa leverantörer, för att säkerställa att avtalsvillkor, undervisningstid och personella resurser uppfylls. Uppföljningen resulterade i skriftlig redovisning för 16 enheter, återbesök hos en enhet och krav på åtgärdsplan för tillgängligheten i lokaler. Bristerna är åtgärdade eller under åtgärd och fortsatt uppföljning sker under våren. En genomlysning av uppföljningsarbetet har visat behov av förbättring, exempelvis inom lokalvård, och rutiner för avtalsuppföljning och hantering av avvikelser planeras implementeras under första halvåret 2026. Samtliga förtroendekänsliga konton har kontrollerats utan att några oegentligheter upptäckts. Nämndmål: 3.6.1 Nämnden bidrar till en trygg stad genom förebyggande insatser Uppfylls helt Beskrivning Utbildning och arbete är nycklar till samhällelig delaktighet och fungerar som en skyddsfaktor mot olika former av social otrygghet. För att öka tillgången till studier och jobb kommer arbetsmarknadsnämnden att förstärka sin närvaro i områden där utbildningsnivån är låg och arbetslösheten är hög. Genom samverkan med de sociala insatsgrupperna och avhopparverksamheter samt genom Stockholmsvärdarnas insats bidrar nämnden till en tryggare stad. Nämnden har också en beredskap för att upptäcka och förebygga förekomsten av våldsbejakande extremism samt våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetsmarknadsnämnden samarbetar med företag och civilsamhälle bland annat genom upphandling, praktikplatser och arbetsplatser. I all samverkan med externa aktörer ska nämnden arbeta aktivt för att kunna säkerställa en god kvalitet och för att minska riskerna för välfärdsbrottslighet. 2025 kommer nämnden att ta fram en utbildning som riktar sig till chefer och medarbetare gällande otillåten påverkan. Förväntat resultat • Särskilt anpassade Stockholmsjobb har erbjudits unga med behov av förstärkta insatser. • Nämnden har utvecklat samverkan med andra aktörer i staden och externa aktörer som kriminalvården kring unga personer som vill lämna en kriminell livsstil eller i risk för att utveckla en kriminell livsstil. Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet uppnås. A. Stöd till personer som lämnat en kriminell livsstil Att nå och erbjuda stöd till ungdomar och unga vuxna som har lämnat en kriminell livsstil eller unga i riskzon för att dras in i en kriminell livsstil är en viktig del både i stadens arbete kring unga och för att skapa en ökad trygghet. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 69(88) Gruppen nås till viss del genom nämndens uppsökande arbete men framförallt i samverkan med stadsdelsnämndernas sociala insatsgrupper, SIG. Nämnden deltar aktivt i samverkan med socialnämnden och stadsdelsnämnderna i utvecklingsarbetet kring SIG. Nämnden samverkar även med stadens centrala avhopparverksamhet inom socialnämnden samt med stadens upphandlade avhopparverksamheter. För unga som vill lämna kriminalitet eller unga som har lämnat ett kriminellt liv bakom sig finns verksamheter som inom ramen för Stockholmsjobb erbjuder unga i målgruppen stöd och arbetsträning inom nämndens verksamheter. Till personer som lämnat kriminella nätverk (avhoppare) erbjuder ett specialiserat team stöd mot arbete eller studier. Under hösten gjordes en ansökan om medel från Brottsförebyggande rådet, BRÅ, för att utveckla stödet kopplat till yngre personer med en kriminell bakgrund. Erfarenheter från tidigare arbete visar att det ofta är svårare att motivera unga under 20 år att lämna en kriminell livsstil och ta del av stöd mot arbete och studier och att kriminaliteten sprider sig nedåt i åldrarna. Det finns därför behov av att stärka och utveckla detta arbete. Besked om eventuell tilldelning av medel kommer i januari. A.a Framtidsjobb (tidigare arbetslagsanställningar och introjobb) Inom ramen för Framtidsjobb ges unga möjlighet att i en mer skyddad miljö göra en livsstilsförändring och coachas mot arbete och studier. Insatsen erbjuds dels i grupp inom verkstad och enklare catering/konferens, men också individuellt för personer under 20 år eller personer som på grund av hotbild inte kan placeras i grupp. I samverkan med vuxenutbildningen erbjuds deltagarna möjlighet att påbörja studier inom ramen för insatsen. Sammanlagt deltog drygt 100 unga i insatsen under 2025, vilket är färre än 2024 då drygt 140 deltog. Minskningen beror inte på färre platser, utan på förändrade sätt att kategorisera och registrera deltagare. Från och med 2025 registreras ungdomar utan kriminell bakgrund som ungdomsanställningar i stället för Framtidsjobb, vilket gör att statistiken nu endast omfattar rätt målgrupp. Resultaten mäts tre månader efter avslutad anställning och under mätperioden avslutades 62 personer, varav 13 återremitterades. Av resterande 49 personer gick 71 procent till arbete eller studier. Det innebär en betydligt större andel än under 2024 och ses som ett resultat av ett mer strukturerat arbete med ett tydligt fokus på långsiktiga lösningar med studie- och yrkesvägledning som en obligatorisk del av insatsen. Under hösten har nämnden tillsammans med Kriminalvården utvecklat en samverkan som nu testas i mindre skala. Kriminalvården har identifierat en målgrupp som riskerar att gå in i grövre brottslighet, unga individer som är dömda för ett eller få brott och har blivit dömda till påföljden fängelse. Ofta har målgruppen utmaningar att ta sig in på arbetsmarknaden efter påföljden. Hittills har tre individer påbörjat insatsen och 5 har anmälts. Insatsen kan ännu inte påvisa resultat eftersom insatserna ännu inte avslutats. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 70(88) A.b Avhopparteamet Under 2025 anmäldes drygt 50 personer till avhopparteamet, varav 43 påbörjade insatsen. Under året avslutades 42 personer, varav 81 procent till arbete eller studier, vilket är en klar förbättring jämfört med 2024 då motsvarande andel var 63 procent. Övriga avslut beror på häktning, återfall i kriminalitet eller avslutad avhopparinsats. Andelen deltagare som skrivits in från stadens centrala avhopparverksamhet har minskat betydligt under året och en större andel av deltagarna kommer nu från SIG på stadsdel. Polis och socialtjänst beskriver att fler personer inom gängkriminalitet befinner sig utomlands eller i Kriminalvården och Polisen har blivit mer restriktiv med att bevilja skyddsplacering på annan ort. Detta har lett till att fler avhoppsinsatser beviljas från SIG, både med skyddsplacering i staden eller utanför staden. Under 2025 har antalet kvinnor i verksamheten ökat från 5 till 10 personer. Många kvinnor har komplexa behov och har ofta både varit utsatta, men också drivande i gängkriminalitet. Nämnden avser därför att fortsätta ett arbete med att utveckla och kvalitetssäkra metoder för kvinnor i kriminalitet. A.c Krami Krami är en insats där Kriminalvården, Arbetsförmedlingen och Stockholms stad samverkar kring stöd till arbete eller studier för personer med kriminell bakgrund. Insatsen samordnas av Arbetsmarknadsförvaltningen. Deltagarna går under tre veckor ett vägledningsprogram som fokuserar på att ändra livsstil samt ger stöd i att söka arbete eller studier. Därefter erbjuds deltagarna individuellt stöd. Under 2025 avslutades 68 personer från Krami, vilket var något fler än under 2024. Av de avslutade gick 63 procent till arbete eller studier. Antalet individer var något högre än under 2024, men andelen var oförändrad. Under året har personalen på Krami kompetensutvecklats i konsekvenspedagogik. Vägledningspassen, som samtliga Kramideltagare genomgår under drygt tre veckor, har utvecklats för att stärka deltagarna och synliggöra kompetens och drivkrafter för att komma vidare ut i arbetslivet. Åtta deltagare/adepter har även getts möjlighet att få en mentor via förvaltningens insats Stockholmsmentor. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 71(88) B. Arbete mot välfärdsbrottslighet Arbetsmarknadsnämnden har arbetat mot välfärdsbrott inom ramen för arbetet med Intern kontroll. Under året har förvaltningen genomfört 27 etableringskontroller ute på skolenheter, både hos extern och egen regi. Syftet med dessa har varit att kontrollera att enheterna arbetar enligt villkoren de nya avtalen som trädde i kraft 1 januari i år samt att de personella resurserna finns på plats och att de fått den avtalade undervisningstiden. Uppföljningen har resulterat i; • skriftlig redovisning för 16 skolenheter. Bristerna har främst funnits inom områdena undervisningstid och organisering av kursgrupper samt personella resurser. • återbesök hos en enhet utifrån brister som bedömdes vara av sådan art att det krävdes ett längre omställningsarbete. • samt ett krav på åtgärdsplan utifrån brister i tillgängligheten i lokalen Bristerna är åtgärdade eller på väg att åtgärdas och detta kommer fortsatt följas upp under våren. Arbetsmarknadsnämnden har även tillsatt en genomlysning av uppföljningsarbetet vilket visar på att uppföljning inom bl.a. lokalvård behöver utvecklas för att säkerställa att nämnden erhåller upphandlad tjänst och den kvalitet som avtalats. Samtliga förtroendekänsliga konton har undersökts. Inga oegentligheter har framkommit. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska utveckla samverkan med Frivården kring insluss 2025-01-01 2025-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Arbetsmarknadsnämnden bedömer att målet uppnås. Nämnden har under året stärkt måluppfyllelsen inom Agenda 2030 genom samordnade och tidiga insatser för att minska långtids- och ungdomsarbetslöshet, öka deltagandet i vuxenutbildning och minska ojämlikheter i staden. Fokus har legat på unga, långtidsarbetslösa och utrikesfödda kvinnor med kort utbildningsbakgrund, bland annat genom utvecklad samverkan med Arbetsförmedlingen och ett förstärkt uppsökande och vägledande arbete. Arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter har bedrivits genom kompetenshöjande insatser, utvecklade rutiner inom välfärd och service samt ökat inflytande och delaktighet för olika målgrupper. Genom extern finansiering och internationellt samarbete har nämnden stärkt sin innovations- och utvecklingsverksamhet, bland annat med stöd från Europeiska socialfonden och genom internationella projekt som bidrar till att möta den gröna och digitala omställningen i Stockholms stad. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 72(88) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, 2025-01-01 2025-12-31 förskolenämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna utarbeta en långsiktig planering för delaktighet, inflytande och samråd i staden avseende de nationella minoriteterna Nämndmål: 3.7.1 Nämndens verksamheter bidrar till en öppen, jämställd och demokratisk stad Uppfylls helt Beskrivning Arbetsmarknadsnämnden är målansvarig för tre mål i arbetet med Agenda 2030: mål 1 Ingen fattigdom, mål 4 God utbildning för alla och mål 8 Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt. Nämndens huvuduppdrag att stötta människor till arbete och studier bidrar till dessa mål och till en mer jämlik och jämställd stad. I linje med Agenda 2030 kommer nämnden att stärka det uppsökande arbetet och utveckla samverkan kring personer med funktionsnedsättning. Arbetet med jämställdhetsintegrering kommer tydligare att kopplas till stadens kvalitetsprogram. Nämnden arbetar med romsk inkludering med fokus på unga romers rätt till arbete och studier. Förväntat resultat • Jämställdhetsperspektivet är integrerat i verksamhetens resultatredovisning och analys. Analys A. Agenda 2030 I förhållande till Agenda 2030 och hållbarhetsmålen har måluppfyllelsen stärkts genom nämndens prioriteringar och fokus på att driva samverkan och utveckling för att minska långtids- och ungdomsarbetslöshet, stärka det uppsökande och vägledande arbetet för att fler ska studera inom vuxenutbildningen samt minska skillnaderna i staden genom att rikta insatser och stöd till områden där arbetslöshet är som högst och utbildningsnivå som lägst. Minska långtids- och ungdomsarbetslöshet genom samordnat stöd och tidigt fokus på arbete(Bidrar till mål 1, mål 4, mål 8, mål 5 och mål 10) Utbildning är en av de faktorer som är avgörande för en hållbar etablering på arbetsmarknaden. Ett fokus under året har därför varit att utveckla stöd till unga så att de fullföljer en gymnasieutbildning. Nämnden har till exempel utvecklat arbetet för att förebygga skolavbrott hos gymnasieelever, utvecklat stöd för övergång till komvux till elever som slutar gymnasiet utan examen, tagit fram ett nytt utbildningsupplägg för unga med stort stödbehov samt utvecklat samverkan med psykiatrin kring unga. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 73(88) Personer i långtidsarbetslöshet har ofta behov av ett samordnat stöd från flera aktörer. Inom projektet Stockholmskraften utvecklar nämnden tillsammans med Arbetsförmedlingen en modell för samverkan mellan Arbetsförmedlingen och Stockholms stad med flera kring långtidsarbetslösa med behov av samordnat stöd. Den målgrupp där arbetslösheten är som högst i Stockholms stad är utrikesfödda kvinnor med kort utbildningsnivå. Nämnden bedriver ett uppsökande arbete för att nå och erbjuda stöd och insatser till målgruppen. Under året har arbetet utvecklats genom projektet Kvinnors etablering, genom samverkan med öppen förskola och genom arbetet med stadsdelsmammor och stadsdelssystrar. Stärka det uppsökande, motiverande och vägledande arbetet för att fler ska studera inom vuxenutbildningen samt stödet under studier (Bidrar till mål 4, mål 8, mål 5, mål 10) Uppsökande arbete för att nå och motivera fler kortutbildade till studier har utvecklats under året. Arbetet har särskilt riktats till områden i staden med hög andel kortutbildade. Studie- och yrkesvägledning har erbjudits lokalt på medborgarkontor och bibliotek. Även utbildningsmässor och informationsträffar har hållit lokalt och samverkan med stadsdelsförvaltningar och civilsamhället har utvecklats. Nämnden har öppnat ett nytt Vuxenutbildningscentrum i Järva med syfte att nå målgrupper i närområdet. Etableringen har ökat tillgängligheten och synligheten för vuxenutbildningen. B. Demokrati och mänskliga rättigheter Arbetet med de mänskliga rättigheterna har under året utgått från målet i programmet för de mänskliga rättigheterna. Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Arbetet med måluppfyllelsen sker på olika nivåer i förvaltningen och genom programmets tre fokusområden: kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande. Kunskap och information Förvaltningen har erbjudit kunskapshöjande insatser inom mänskliga rättigheter, varav tre grundutbildningar i hedersrelaterat våld. En ny e‑utbildning om rättigheter, normer och bemötande färdigställdes. Förvaltningens MR‑nätverk har under året haft fem sammankomster. Bland annat deltog nätverket i en workshop om könsbundna studieval med fokus på matchning och vägledning ur ett normkritiskt perspektiv. Övriga teman har varit rasism, nationella minoriteter, barn, hbtqi och jämställdhet. Välfärd och service Inom uppdraget Kommunens aktivitetsansvar (KAA) har en checklista som syftar till att upptäcka våld i nära relationer implementerats. Checklistan är baserad på stadens program Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation 2021-2025 Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 74(88) Under sommaren genomfördes en pilotinventering av tillgängligheten i några lokaler. Resultatet visar god fysisk tillgänglighet med skyltning, ramper, parkeringsplatser, hissar och rullstolsanpassade toaletter. Förbättringsbehov finns kring kontrastmarkeringar, nivåskillnader och hörselteknisk utrustning. Arbetet med enkelt avhjälpta hinder fortsätter 2026. Delaktighet och inflytande Arbete för romsk inkludering har fortsatt med bl.a. dialogmöten. Funktionshindersrådet har under året haft åtta möten som utgått från rådets fokusområden. Förvaltningen arbetat med att utveckla stödet till vuxenutbildningens skolor i arbetet med likabehandlingsplaner samt insatser mot våldsbejakande extremism. Arbetet fortsätter under 2026. C. Utveckling och innovation genom extern finansiering Nämnden har under 2025 fortsatt sitt strategiska arbete med extern finansiering som en integrerad del av innovations- och utvecklingsverksamheten. Projektportföljen har stärkts under året, vilket har medfört en intensiv period av uppstart och genomförande av nya utvecklingsprojekt, och kvalitetssäkring av pågående. Under året beviljades nämnden medel från Europeiska socialfonden (ESF+) för en förstudie riktad till kortutbildade, kortutbildades utmaningar och behov, samt för ett fortsättningsprojekt för unga i samverkan med Rädda Barnen, Min framtid. Därutöver beviljade Länsstyrelsen medel för en mötesplats för nyanlända vid Welcome House. Nämnden driver i dag en projektportfölj med ett samlat värde om cirka 250 miljoner kronor, bestående av insatser som bland annat möter den digitala omställningen, ger stöd till unga och personer med funktionsnedsättning, ser över behoven hos kortutbildade och kvinnor långt ifrån arbetsmarknaden samt adresserar kompetensförsörjningsbehov inom äldreomsorgen. På internationell nivå deltar nämnden bland annat i projektet NES PES tillsammans med flera europeiska städer och regioner. Projektet syftar till att stärka arbetsmarknadsinsatsernas förmåga att möta den gröna och digitala omställningen genom erfarenhetsutbyte och gemensam utvärdering. I september 2025 genomförde projektets partner en utvärdering av nämndens verksamheter genom ett studiebesök, varefter rekommendationer för fortsatt utveckling lämnades i en rapport. Nämnden har även deltagit i nationella och internationella sammanhang för att bevaka EU:s fonder och program, utveckla nya samarbeten samt bidra till stadens mål om ökad extern finansiering och stärkt innovationskraft. Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Andel 75,5 % 78,52 % 85 % 2025 kvinnor och män som upplever att de varit delaktiga i sin planering på Jobbtorg Stockholm Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 75(88) Utfall Periodens Utfall män/ Utfall VB KF:s Indikator kvinnor/ Årsmål Period utfall pojkar 2024 årsmål flickor Analys Målet om att 85 procent av aspiranterna som deltar i kundundersökningen upplever att de varit delaktiga i sin planering uppnås ej. En ökning av antalet som deltar i kundundersökningen har skett 2025 svarande till 1 227 personer (motsvarar 40% av inskrivna), jämfört med 1 051 (motsvarar 42% av inskrivna) år 2024. Under 2025 har JTS infört en deltagarportal för att skapa möjlighet för aspiranter att delta i sin planering genom digitala verktyg. Utfallet har inte blivit som önskat och en väldigt låg andel av aspiranterna nyttjar verktyget trots intensivt implementeringsarbete från coacherna. JTS fortsätter se över deltagarportalen och eventuella alternativ för att öka incitamentet från aspiranterna att bibehålla ett engagemang i sin planering även utanför direkt kontakt med sin coach och på så sätt öka den faktiska och upplevda delaktigheten. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden ska genomföra inventering av fysisk miljö i lokaler utifrån 2025-01-01 2025-12-31 tillgänglighetsperspektiv. Nämnden ska se över hur arbetsmarknadsinsatser som 2025-01-01 2025-12-31 yrkeskurser och jobbspår kan fördelas mer jämställt Nämnden ska ta fram en e-utbildning för att aktualisera 2025-01-01 2025-12-31 normbrytande tankesätt i coachningen av aspiranter Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 76(88) Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Nedan redovisas nämndens ursprungliga budget samt justerad budget för 2025, utfall per 31 december samt budgetavvikelse tillika resultat för respektive verksamhet. Sammantaget redovisar nämnden ett överskott på 55,0 mnkr inklusive statsbidrag från Migrationsverket för flyktingmottagande och från Skolverket för komvux. Exklusive statsbidragen visar nämndens ordinarie verksamheter ett underskott på 21,4 mnkr. Inom nämndens verksamheter fördelar sig budgetavvikelserna enligt följande: Jobbtorg Stockholm redovisar ett överskott på 0,8 mnkr, Vuxenutbildning Stockholm redovisar ett underskott på 27,2 mnkr, nämnd och gemensam administration redovisar ett överskott på 4,6 mnkr och stadsövergripande verksamhet redovisar ett överskott på 0,4 mnkr. I tertialrapport 2 prognostiserades ett överskott på 3,5 mnkr. Årets resultat visar en avvikelse på 51,5 mnkr mot prognosen i tertialrapport 2. Avvikelsen beror till största del, 27,9 mnkr, på lägre kostnader för Vuxenutbildning Stockholm främst beroende på lägre volymer än prognostiserat samt att statsbidragsintäkterna från Migrationsverket blev 22,2 mnkr högre än vad som prognostiserades i tertialrapport 2. Under året har nämnden erhållit följande budgetjusteringar: budgetutökning med 35,0 mnkr för prestationer inom vuxenutbildningen, budgetutökning med 21,4 mnkr för ökade intäkter från Skolverket, budgetutökning med 14,0 mnkr för merkostnader avseende stadsövergripande uppdrag gällande förvaltarenheten, budgetutökning med 3,4 mnkr avseende merkostnader för gymnasieelever som av särskilda skäl skrivs in i vuxenutbildning, och ökning av statsbidrag från Migrationsverket (inklusive statsbidrag avsatta för Etableringscentrum) med sammanlagt 154,3 mnkr. Vidare har nämnden beviljats en nedjustering av investeringsbudgeten med 1,3 mnkr då nämnden inte fullt ut kommer att nyttja tidigare beviljade investeringsmedel för klimatinvesteringar. Nämnden beviljades i samband med VP 2025 omslutningsförändringar om sammanlagt 248,9 mnkr. Utfallet för året uppgick till 266,2 mnkr. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 77(88) Utfallet per verksamhet kommenteras nedan. Justerad budget Verksamhet Budget 2025 Bokslut 2025 Årets resultat Resultat 2024 2025 Jobbtorg 460,9 464,3 463,5 0,8 -0,8 Stockholm Vuxenutbildning 666,6 701,6 728,8 -27,2 29,0 Stockholm Regiongemensam 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 samhällsorientering Nämnd och 85,9 85,9 81,3 4,6 4,5 gemensam administration Stadsövergripande 38,1 52,1 51,7 0,4 1,2 Statsbidrag för -85,7 -240,0 -262,2 22,2 39,7 flyktingmottagande Statsbidrag från -82,6 -104,0 -158,2 54,2 -1,6 Skolverket Summa 1 083,2 959,9 904,9 55,0 72,0 nettobudget Tabell: Ekonomiskt utfall, belopp i mnkr. Jobbtorg Stockholm Jobbtorg Stockholm redovisar ett överskott på 0,8 mnkr. Omslutningen för Jobbtorg Stockholm blev 10,9 mnkr högre än budget. Regiongemensam samhällsorientering Sedan år 2011 administrerar nämnden det regiongemensamma kansliet Centrum för samhällsorientering i Stockholms län. Verksamheten finansieras av det statsbidrag som Migrationsverket betalar till kommunerna. Nämnden har ingen nettokostnad för verksamheten. Vuxenutbildning Stockholm Vuxenutbildning Stockholm redovisar ett underskott på 27,2 mnkr. I tertialrapport 2 prognostiserade nämnden ett underskott om 55,0 mnkr. Under hösten har dock volymerna minskat mer än vad som nämnden prognostiserade, vilket nämnden har rapporterat om i höstens månadsrapporter. Detta får till följd att kostnaderna för köp av utbildning blir lägre än vad som prognostiserades i tertialrapport 2. I månadsrapporten för november var prognosen ett underskott på 33,0 mnkr. Underskottet för 2025 beror främst på de nya avtal som trädde i kraft 1 januari 2025, vilka har medfört en högre genomsnittlig kostnad för en utbildningsplats. Omslutningen för vuxenutbildningen blev 6,7 mnkr högre än budget. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 78(88) Nämnd och gemensam administration Verksamhetsområdet redovisar ett överskott på 4,6 mnkr, främst till följd av lägre personalkostnader, som en konsekvens av vakanser och senarelagda rekryteringar samt lägre kostnader för exempelvis konferenser, omvärldsbevakning och kommunikation. Omslutningen blev 0,5 mnkr lägre än budget. Stadsövergripande Området stadsövergripande redovisar ett överskott på 0,4 mnkr. Omslutningen blev 1,4 mnkr högre än budget. Nämndens intäktskrav Statsbidrag för flyktingmottagande Statsbidragsintäkterna för flyktingmottagande uppgick till 262,2 mnkr, vilket är 22,2 mnkr högre än justerad budget. Antalet ukrainare som folkbokför sig i staden och stannar kvar i staden har varit svårbedömt, detta då ukrainare är en grupp med högre rörlighet än övriga grupper av nyanlända. Statsbidrag från Skolverket Utnyttjade medel från Skolverket under 2025 uppgick till totalt 158,2 mnkr, vilket är 54,2 mnkr högre än justerad budget. Dock är avvikelsen enbart 0,8 mnkr mot prognosen som lämnades i tertialrapport 2. Analys av resultaträkning Tabell: Intäkter och kostnader 2024 och 2025 (mnkr) Analys av 2024 2025 Förändring 2024 till 2025 resultaträkning Intäkter Bidrag -490,8 -589,9 -99,1 20,2% Försäljning av -79,2 -82,7 -3,5 4,4% verksamheter och entreprenader Övriga externa intäkter -13,7 -14,2 -0,5 3,6% Summa intäkter -583,7 -686,8 -103,1 17,7% Kostnader Personalkostnader 815,3 887,2 71,9 8,8% Lokalkostnader 113,4 122,4 9,0 7,9% Köp av verksamhet 496,3 428,6 -67,7 -13,6% Övriga kostnader 146,0 153,5 7,5 5,1% Summa kostnader 1 571,0 1 591,7 20,7 1,3% Netto 987,3 904,9 -82,4 -8,3% * I tabellen ingår kostnader för avskrivningar samt finansiella intäkter och kostnader. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 79(88) I tabellen ovan jämförs förändring av kostnader och intäkter mellan år 2025 och 2024. Jämförelsen visar att nämndens intäkter har ökat med 103,1 mnkr, vilket är 17,7 procent högre jämfört med 2024. Bidragen ökade med 99,1 mnkr, vilket är 20,2 procent högre än 2024. Det beror på ökade intäkter från Migrationsverket med 121,2 mnkr. Samtidigt minskade bidragen från Skolverket med 31,3 mnkr samt driftbidrag från Arbetsförmedlingen med 10,1 mnkr. Försäljning av verksamhet minskade med 3,5 mnkr, vilket motsvarar en minskning med 4,4 procent jämfört med 2024. Övriga externa intäkter minskade med 0,5 mnkr, vilket motsvarar en procentuell förändring på 3,6 procent. Nämndens kostnader har ökat med 20,7 mnkr, vilket motsvarar en procentuell förändring på 1,3 procent jämfört med år 2024. Personalkostnader har ökat med 71,9 mnkr. Ökningen motsvarar en procentuell kostnadsökning med 8,8 procent. Av detta utgör löneökningar cirka 24,5 mnkr. Den största ökningen till följd av nyanställningar har varit inom avdelningen Vuxenutbildningen Stockholm, främst till följd av expansionen av egen regi. Köp av verksamhet har minskat med 67,7 mnkr, vilket motsvarar en procentuell förändring med 13,6 procent. Den främsta anledningen är minskade kostnader för utbildningsplatser inom vuxenutbildningen som en konsekvens av att en större andel av verksamheten bedrivs i egen regi. Lokalkostnaderna har ökat med 9,0 mnkr, vilket motsvarar en ökning med 7,9 procent. Detta beror främst på nya lokaler för två nya enheter inom vuxenutbildningens egen regi- verksamhet. Övriga kostnader har ökat med 7,5 mnkr, vilket motsvarar en procentuell förändring på 5,1 procent. Kostnaden för städ och renhållning ökade med 1,8 mnkr. Hyra av IT-utrustning och köp av litteratur ökade med 1,0 mnkr vardera. Samtliga dessa poster ökade främst som en konsekvens av expansionen inom vuxenutbildningens egen regi. Konsultkostnader ökade med 3,2 mnkr, vilket beror på att Frans Schartau bedrivit fler utbildningar och då i större omfattning använt utbildningskonsulter. Investeringar Nämndens investeringsbudget efter justering i Tertialrapport 2 uppgick till 5,4 mnkr, varav 1,4 mnkr för klimatinvesteringar. Totalt uppgick investeringarna till 4,0 mnkr, varav 1,3 mnkr utgjordes av klimatinvesteringar. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 80(88) Analys av balansräkning Balansräkningen i bokslutet för 2025 ska jämföras med balansräkningen i bokslutet för år 2024 enligt tekniska anvisningar från kommunstyrelsen. Nämndens tillgångar har minskat med 15,2 mnkr från 165,0 mnkr till 149,8 mnkr vilket motsvarar 9,2 procent. Anläggningstillgångarna har ökat med 0,9 mnkr. Kundfordringar har minskat med 3,0 mnkr. Minskningen beror främst på att det under 2024 anordnades utbildningar för socialförvaltningen och äldreförvaltningen på motsvarande belopp. Diverse kortfristiga fordringar har minskat med 5,4 mnkr. Den främsta anledningen är att fordringarna mot Migrationsverket har minskat med 4,5 mnkr vilket beror på att det är färre ukrainare som folkbokfört sig i Sverige än under föregående år. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter har minskat med 7,8 mnkr. De förutbetalda kostnaderna har minskat med 10,4 mnkr. Av dessa avser 9,5 mnkr en hyresfaktura från serviceförvaltningen avseende kvartal 1 2025 som fakturerades i förskott i december 2024, vilket inte gjordes för motsvarande faktura kvartal 1 2026. Upplupna intäkter har ökat mellan åren med 2,6 mnkr och hänförs främst till att interkommunal ersättning mot andra kommuner inom vuxenutbildningen har ökat med ca 2,2 mnkr. Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder har minskat med 5,3 mnkr. Förvaltningen har överfört ett arv som mottagits under 2024 på motsvarande belopp till stadsledningskontoret under 2025. Leverantörsskulderna har minskat med 12,1 mnkr. De största skillnaderna finns mot andra förvaltningar som minskat med 9,5 på grund av att hyresfakturering från serviceförvaltningen skiljer sig mellan åren. Leverantörsskulder mot externa leverantörer har minskat marginellt med 1,8 mnkr likaså mot kommuner med 0,8 mnkr. Antal fakturor tillhörande leverantörsskulder har ökat med 139 stycken mellan åren. Övriga kortfristiga skulder har ökat med 24,2 mnkr. Under 2025 har nytt konto för förutbetalda riktade statsbidrag använts enligt anvisning från stadsledningskontoret. Återbetalning av intäkter till Skolverket motsvarar 30,4 mnkr. Den siffran ska jämföras med 75,0 mnkr 2024 som då bokfördes under förutbetalda intäkter. Skillnaden om 44,6 mnkr beror bland annat på att nämnden 2024 sökte bidrag för fler prestationer inom yrkesvux samt sfi för ukrainare, vilket inte har gjorts i samma utsträckning 2025 med anledning av minskade volymer. Övriga skulder mot staten har ökat med ca 2,8 mnkr främst mot Myndigheten för yrkeshögskolan, konkurrensverket och Länsstyrelsen. Samtidigt har intäkterna för vidareförmedling av statsbidrag för flyktingmottagning från migrationsverket minskat med närmare 9 mnkr. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 81(88) Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter har minskat med 67,9 mnkr. Upplupna kostnader har ökat med 0,8 mnkr och beror främst på att timlöner och övertid inom både vuxenutbildningen och jobbtorgsverksamheten ökat. De förutbetalda intäkterna har minskat med 72,2 mnkr. Skillnaden mellan åren beror främst på kontoändring för återbetalning av statsbidrag från skolverket, se förklaring ovan under rubriken Övriga kortfristiga skulder. Övriga interimsskulder har ökat marginellt med 3,5 mnkr. Tabell: Balansräkning 2024 och 2025 i mnkr. Analys av balansräkning 2024 2025 Förändring 2024 till 2025 Mark, byggnader och 0,0 0,0 0,0 tekniska anläggningar Maskiner och inventarier 7,2 8,1 -0,9 Kundfordringar 23,6 20,7 3,0 Diverse kortfristiga 68,3 62,9 5,4 fordringar Förutbetalda kostnader o 65,8 58,0 7,8 upplupna intäker Summa tillgångar 165,0 149,8 15,2 Eget kapital 81,7 35,8 -46,0 Kortfristiga skulder -5,4 -0,0 5,3 Leverantörsskulder -37,6 -25,5 12,1 Övriga kortfristiga skulder -27,9 -52,0 -24,2 Upplupna kostnader o -175,8 -107,9 67,9 förutbetalda intäkter Summa skulder -165,0 -149,7 15,2 Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 82(88) Särskilda redovisningar Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Arbetsmarknadsnämnden har under 2025 genomfört ett antal kontroller på enheter inom processerna redovisning, inköp och avtalstrohet, systematiskt informationssäkerhetsarbete och samt förebygga välfärdsbrott. Kontrollerna har genomförts genom besök av arbetsmarknadsnämndens enheter i egen regi, när det gäller samtliga områden utom undervisningstid och personella resurser på skolenheter. Där har kontrollerna genomförts hos samtliga skolenheter i egen och extern regi. Metoden har varit stickprov där vissa dokument har efterfrågats, såsom fakturor, allmänna handlingar eller upphandlingsdokument. Därutöver har samtliga enheter kontrollerats genom rapporter i olika system och intervjuer med medarbetare på de kontrollerade enheterna. Syftet är både att kontrollera verksamheterna och att vid behov erbjuda stöd. Kontrollerna har genomförts av medarbetare från förvaltningens centrala staber. Kontrollerna visar att cheferna har god kännedom om regler och riktlinjer samt i stor utsträckning följer dessa inom redovisning och inköp och avtalstrohet. Välfungerande arbetssätt finns även inom systematisk informationssäkerhet, däribland hantering av allmänna handlingar, behörighetshantering och informationsklassning. Andelen som gått obligatoriska utbildningar behöver däremot höjas. Mindre avvikelser finns gällande undervisningstid och personella resurser, men de är på väg att åtgärdas. Kontroll kommer även att genomföras kommande år. Nämnden bedömer att den interna kontrollen för år 2025 har varit tillräcklig och liknande metoder kommer att användas för år 2026. Systematiskt kvalitetsarbete Stadens ledningssystem, budgetprocess och kvalitetsprogram utgör grunden för ett kontinuerligt och systematiskt arbete med att följa upp verksamheten och analysera resultat i relation till uppsatta mål. Enligt skollagen ska även ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas för kommunal vuxenutbildning på såväl huvudmannanivå som skolenhetsnivå, i syfte att säkerställa kvalitet och likvärdighet utifrån skollag, läroplan och andra skolförfattningar. För att kvalitetssäkra styrkedjan – från verksamhetsplanering och internkontrollplaner till tertialrapporter och verksamhetsberättelser – har nämndens arbete utgått från tydliga anvisningar och riktlinjer. Enhetschefernas verksamhetsplaner har följts upp genom VP- dialoger med avdelningsgruppen, och måluppfyllelsen i verksamheterna har följts upp genom resultatdialoger. Dessa dialoger, tillsammans med olika chefsforum, har även använts för att identifiera utvecklingsbehov, behov av förändringar och effektiviseringar samt för att stärka analysförmågan på samtliga nivåer i förvaltningen. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 83(88) Som en integrerad del av detta arbete har Jobbtorg Stockholm bedrivit ett strukturerat och systematiskt kvalitetsarbete med fokus på styrning, uppföljning, utveckling och kvalitetssäkring av verksamheterna. Genom utvecklat ledningsstöd, tvärfunktionell målstyrning samt analyser, rapporter och brukarundersökningar har chefer och ledningsgrupper fått bättre underlag för styrning och förbättringsarbete. Identifierade utvecklingsbehov har systematiskt samlats in, prioriterats och följts upp, vilket bidragit till tydligare processer och en mer ändamålsenlig verksamhetsutveckling. Brukarundersökningen 2025 genomfördes inom Jobbtorg Stockholm för att följa upp verksamhetens kvalitet och identifiera styrkor och utvecklingsområden ur deltagarnas perspektiv. Enkäten besvarades av 1 227 aspiranter, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 40 procent. Svarsfrekvensen är något lägre än föregående år, men antalet svarande har ökat till följd av fler inskrivna deltagare. Könsfördelningen var jämn och majoriteten av respondenterna var 30 år eller äldre. Resultaten visar fortsatt mycket höga värden för bemötande och förtroende. En stor andel deltagare upplever att de är välkomna på Jobbtorg Stockholm och att deras coach tror på deras förmåga att komma i arbete eller studier. Praktik och studie- och yrkesvägledning upplevs som viktiga insatser som bidrar till struktur och progression. Samtidigt uppnås inte målet om delaktighet i planeringen. Andelen positiva svar har minskat till 76 procent, vilket är under stadens mål om 85 procent. Andelen deltagare som upplever att de har kommit närmare arbete eller studier uppgår till 79 procent, vilket är i nivå med tidigare år. Utvecklingsområden rör främst behov av ökad kontinuitet och uppföljning i kontakten med coach, tydligare kommunikation samt ökad kännedom om hur synpunkter och klagomål kan lämnas. Undersökningen utgör ett viktigt underlag för det fortsatta systematiska kvalitetsarbetet, med fokus på att stärka delaktighet, tydlighet och kvalitet i deltagarstödet, samtidigt som verksamhetens styrkor tas till vara. Den digitala verksamhetsutvecklingen har bedrivits strukturerat genom fastställda planer och regelbundna uppföljningar, med fokus på användarvänlighet, rättssäkerhet, processkontroll och datakvalitet. Parallellt har upphandling, avtalsförvaltning och avtalsuppföljning genomförts systematiskt för att säkerställa kvalitet i externa leveranser. Jämställdhetsperspektivet har integrerats i uppföljning och analys, bland annat genom könsuppdelad individbaserad statistik för att synliggöra skillnader i resultat mellan kvinnor och män. Huvudmannen har enligt skollagen ett särskilt ansvar för att planera, följa upp och utveckla vuxenutbildningen. Arbetet med att stärka verksamhets- och avtalsuppföljningen har fortsatt under året. Avtalsuppföljning har genomförts på samtliga enheter, däribland löpande finansiell kontroll och utbildningsutbud. Verksamhetsuppföljning syftar till att bedöma enskilda skolenheters kvalitet i förhållande till skolförfattning och avtalskrav och sker genom dokumentstudier och platsbesök, där observationer och intervjuer med rektor, personal och elever ingår. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 84(88) Under året har förvaltningen genomfört 27 etableringskontroller ute på skolenheter, både hos extern och egen regi. Syftet med dessa har varit att kontrollera att enheterna arbetar enligt villkoren de nya avtalen som trädde i kraft 1 januari i år samt att de personella resurserna finns på plats. De områden som har kontrollerat är personella resurser, introduktion i studierna, undervisningstid och organisering av kursgrupper samt betygssättning. Fördjupad kartläggning i intro av studierna Uppföljningarna har resulterat i: • skriftlig redovisning för 16 skolenheter. Bristerna har främst funnits inom områdena undervisningstid och organisering av kursgrupper samt personella resurser. • återbesök hos en enhet utifrån brister som bedömdes vara av sådan art att det krävdes ett längre omställningsarbete. • samt ett krav på åtgärdsplan utifrån brister i tillgängligheten i lokalen Bristerna är åtgärdade eller på väg att åtgärdas och detta kommer fortsatt följas upp under våren. Därutöver har en fördjupad uppföljning påbörjats avseende den nya kombinationsutbildningen inom vård och omsorg, denna avslutas i början av 2026. Förvaltningen har samlat in underlag gällande lärarlegitimation och ämnesbehörighet på samtliga skolor, vilket visar på en hög andel behöriga lärare. Högst behörighet finns bland lärarna inom gymnasiala teoretiska kurser, där andelen med legitimation och ämnesbehörighet är 97 procent. För sfi är andelen med legitimation 82 procent och med ämnesbehörighet 84 procent. Inom yrkesutbildningar är andelen med legitimation 65 procent och andelen med ämnesbehörighet 93 procent. Inom vissa yrkesutbildningar är det svårt att hitta legitimerade lärare, positivt är dock att flera yrkeslärare är under fortbildning för att få sin behörighet. Årliga avtalsuppföljningsmöten genomförs med samtliga upphandlade leverantörer och egen regi för att skapa en samsyn mellan förvaltningen och anordnarna och genom en god dialog möjliggöra ett samarbete där brister snabbt uppmärksammas och åtgärdas. Under 2025 har en kartläggning av det systematiska kvalitetsarbetet genomförts på samtliga nio skolenheter inom egen regi. Kartläggningen visar ett starkt engagemang för kvalitetsutveckling på skolorna. Samtidigt finns behov av att systematisera arbetet, något som skulle ge bättre möjligheter att överblicka, analysera och dokumentera arbetet. Det skulle i sin tur öka möjligheten ökad likvärdighet. Egen regi kommer att fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet under 2026. Synpunkter och klagomål Jobbtorg Stockholm Under 2025 har Jobbtorg Stockholms enheter mottagit ett 30-tal klagomål och synpunkter från aspiranter. Klagomålen har rört bland annat önskemål om coachbyte, bemötande, tillgång till stödinsatser, innehåll i insatser samt väntetider. Samtliga klagomål och synpunkter har omhändertagits på respektive enhet och återkoppling har lämnats till de berörda deltagarna. Klagomål och synpunkter som varit kopplade till specifika projekt har lyfts inom projektet och hanterats där, med fokus på att förbättra arbetssätt, rutiner och stöd till deltagarna. Jobbtorg Stockholm arbetar kontinuerligt med att analysera inkomna synpunkter och klagomål, och använder dessa som underlag för att justera metoder, utveckla rutiner och Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 85(88) stärka kvaliteten i verksamheten. Regelbunden uppföljning säkerställer att deltagarnas erfarenheter tas tillvara och att åtgärder vidtas för att förbättra bemötande, tillgänglighet och delaktighet i insatserna. Vuxenutbildning Stockholm Skolenheterna inom egen och extern regi har tagit emot ett 40-tal klagomål. De flesta handlar om bemötande, exempelvis hur lärare bemöter elever, eller innehåll, exempelvis undervisningens upplägg eller litteratur. Antalet klagomål är mycket få i förhållande till det stora antalet elever som studerat, men det beror troligen på att många saker hanteras direkt på skolan och inte leder till skriftliga klagomål. Det finns tre anmälningar om diskriminering/kränkande behandling. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 86(88) Systematiskt arbetsmiljöarbete Checklista för årlig uppföljning Process och genomförande Varje år ska det systematiska arbetsmiljöarbetet följas upp och utvärderas på varje arbetsplats utifrån vad som fungerat bra (styrkor) och vad som behöver utvecklas (förbättringsområden). Sedan förra året genomförs uppföljningen utifrån 22 stadsgemensamma frågor inom sju områden. Den förvaltningsövergripande analysen bygger på svar från nära nog samtliga (ca 98%) av förvaltningens samtliga 68 enheter/rapporterande nivåer, vilken är en klar förbättring från förra året då arbetssättet var nytt. Förbättringsområden - analys av utfall Utifrån resultatet av uppföljningen har följande behov av åtgärder på en övergripande nivå identifierats: • Sammanställa underlag till APT för att jobba med stadens personalpolicy (arbetsmiljöpolicy) • Uppdatera rutinen för fördelning av arbetsmiljöuppgifter med avsikt att använda SAM-modulen som systemstöd i syfte att säkerställa att fördelningar finns inom hela förvaltningen. • Medarbetarsamtal för chefer – utveckla systemstödet med funktion att följa upp chefsuppdraget inklusive förutsättningar kopplat till fördelningen av arbetsuppgifter. • Utbildningsinsats till chefer i hantering av incidentrapportering inklusive för utredning, riskbedömning och åtgärder. Utbildningsinsats till medarbetare gällande vad som ska rapporteras. • Utreda hur åtgärder i handlingsplaner skriftligen kan följas upp att de har haft avsedd effekt. Framgångsfaktorer-analys av utfall Förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete fungerar överlag väl. • Det finns inarbetade arbetssätt kopplade till arbetsmiljöronder och riskbedömningar vid verksamhetsförändringar. • Det hälsofrämjande arbetet utifrån friskfaktorer (suntarbetsliv), som har pågått sedan 2021, är etablerat inom större delen av förvaltningen utifrån tidigare utbildningsinsatser och implementering i mallar och rutiner kopplade till det systematiska arbetsmiljöarbetet. • Medarbetare och skyddsombud ges förutsättningar ex. via APT att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. • Företagshälsovården används som part och expertresurs vid behov. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 87(88) Föregående års aktiviteter från årlig uppföljning-analys av utfall • Arbetsmarknadsförvaltningen har genomfört utbildningsinsatser i det systematiska arbetsmiljöarbetet med fokus på systemstödet för SAM-modulen. • Arbetsmarknadsförvaltningen har genomfört utbildnings och kommunikationsinsatser inom området uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet till exempel underlag för uppföljning och analys. • Ny rutin gällande otillåten påverkan är framtagen med stöd för implementering i verksamheterna. Lokal utbildning inom området pausades då SKR har tagit fram en utbildning som hänvisas till stadsgemensamt. Arbetsmarknadsnämnden, Verksamhetsberättelse 88(88) --- [Bilaga Verksamhetsberättelse 2025 för arbetsmarknadsnämnden.pdf] Bilaga 6 Slutrapport för Klimatinvesteringar Sida 1 (5) [Rapportdatum] Ett fossilfriare Långholmen Slutrapport Namn på projekt: Ett fossilfriare Långholmen Sökande Nämnd: Kontaktperson: Arbetsmarknadsnämnden Jonas Sundberg Epost: Telefon: Jonas.sundberg@stockholm.se 0850846404 Datum för inlämnade av slutrapport 2026-01-15 Lilla Ratten stockholm.se Slutrapport Sida 2 (5) Innehåll 1 Beskrivning av projektet 3 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte 3 1.2 Bakgrund 3 1.3 Beskrivning av åtgärden 3 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte 3 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation 4 1.3.3 Avgränsning 4 2 Resultat 4 2.1 Uppfyllelse av projektmålen 4 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt 4 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling 5 3 Genomförande 5 4 Ekonomi 5 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel 5 4.2 Påverkan på driftkostnader 5 5 Övriga erfarenheter 5 Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 3 (5) 1 Beskrivning av projektet 1.1 Klimatåtgärdens övergripande syfte Ange vilket syfte som var viktigast för åtgärden. ☒ Minskade klimatpåverkande växthusgasutsläppen ☐ En höjd beredskap för klimatförändringar ☒ Minskad energianvändning 1.2 Bakgrund Majoriteten av de motordrivna fordon, redskap och maskiner som användes för att sköta Långholmens parkskötsel drevs av fossila bränslen. Målet var att ersätta de flesta av dessa maskiner och redskap med eldrivna motsvarigheter. Parkskötseln är en arbetsmarknadsinsats inom arbetsmarknadsförvaltningen som erbjuds till personer som står långt från den reguljära arbetsmarknaden. Personer som tex får ett Stockholmsjobb på Långholmen kan tränas i arbetsuppgifter inom mark- och parkskötsel. Arbetsmarknadsförvaltningen har avtalat med Södermalms SDF att sköta drift och underhåll av Långholmens unika parkmiljö. Syftet med bytet till fossilfria maskiner och arbetsredskap är förutom att minska koldioxidutsläppet även skapa en förbättrad arbetsmiljö, för personal, men även en trevligare miljö för den allmänhet som vistas och verkar på Långholmen. Att växla upp till eldrivna maskiner gör att bullernivån och vibrationerna minskar drastiskt samt att luften blir mindre förorenad vilket ger en förbättrad arbetsmiljö. 1.3 Beskrivning av åtgärden Utbyte av fossildrivna fordon och redskap till fossilfria för parkskötseln på Långholmen. Vi underskattade utmaningen i att helt ersätta det fossila med eldrivet. Det visade sig att, efter att vi provkört och simulerat en normal arbetsdag under svåra förhållanden, inte helt vågade satsa fullt ut på batteridrivet. Vi beslöt att behålla en av två dieseldrivna redskapsbärare. I takt med att batteritekniken går framåt hoppas vi kunna bli helt fossilfria framöver. Skälet till att vi inte utnyttjade hela investeringsbidraget var dels att vi behöll en av våra fossila redskapsbärare men också att vi inom 2024 års budget kunde få loss pengar för att redan då ersätta en hel del av våra mindre, fossildrivna maskiner med eldrivna motsvarigheter. Ex grästrimmers, motorsågar m.m. Här redogörs dock enbart för de förändringar, miljövinster som kan kopplas till de medel som kom från co4 klimatinvesteringen. 1.3.1 Åtgärdens mål och syfte Verksamheten ska vara en förebild för liknande verksamheter internt i staden samt externt i stadens omnejd. Att byta från diesel och bensindrivna fordon och redskap till eldrivna ger den största effekten på koldioxidutsläppen. Då staden i upphandlingar kommer att kräva av sina leverantörer att ha fossilfria maskiner så bör även staden själva vara en förebild och ha eldrivna maskiner etc. Dessutom bör staden vara en god arbetsgivare som ser till att ha en god arbetsmiljö för sina medarbetare. Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 4 (5) 1.3.2 Åtgärdens projektorganisation Enhetschef och stödfunktioner vid behov. 1.3.3 Avgränsning 2 Resultat 2.1 Uppfyllelse av projektmålen Utsläppsfaktor: Utsläpp av CO2-ekvivalenter FÖRE: 10,7 ton/år EFTER: 0 ton/år och Energianvändning (kWh/år) FÖRE: 44 400 kWh/år EFTER: 11 200 kWh/år Effekt (kW) FÖRE: 143 kW EFTER: 61 kW och Uppnådd effekt av klimatanpassningsåtgärd Minskade co2 utsläpp och minskad energiåtgång och om relevant Övriga effekter (andra miljöeffekter, påverkan på arbetsmiljö, positiva hälsoeffekter, uppkomna vinster, synergier, lärdomar för framtiden m.m.) Minskade bullernivåer, bättre inandningsluft och lättare underhållsarbete. Detta påverkar både anställda och allmänhet positivt. 2.2 Beskrivning av åtgärdens effekt Genom att ersätta en av två redskapsbärare med en eldriven hjullastare har vi blivit effektivare och kan utföra fler typer av arbeten på ett miljövänligare sätt. Vi har också investerat i en eldriven transportbil som också den hjälpt till med att minska behovet av att köra med den dieseldrivna redskapsbäraren som vi ändå bestämde oss för att behålla. Orsaken till att vi behöll en av två redskapsbärare är att vi gjorde Slutrapport för klimatåtgärder Slutrapport Sida 5 (5) bedömningen att vi blir sårbara under vinterhalvåret om vi förlitar oss helt på eldrift. Vid sträng kyla och mycket snö skulle vi få problem. Alla bensindrivna maskiner och verktyg som vi byt ut till eldrivna motsvarigheter har minskat utsläppen, minskat störningar för allmänheten och förbättrat arbetsmiljön för våra medarbetare. 2.3 Innovativitet och/eller uppväxling Vårt mål är att i framtiden också kunna ersätta den andra redskapsbäraren. Batteritekniken utvecklas hela tiden och vi kommer kunna klara Långholmens totala parkskötsel, följa skötselanvisningarna och göra detta i närmaste utsläppsfritt. 3 Genomförande År Aktiviteter 2025 Inköp av elmaskiner och elverktyg 4 Ekonomi 4.1 Åtgärdens budget och tilldelade medel Åtgärdens initiala budget 2 700 000 Åtgärdens totala investering 1 337 751 Varav ev. extern nationell medfinansiering Varav ev. extern övrig medfinansiering (t.ex. EU) Beviljat belopp från CM4 klimatinvesteringsmedel 2 700 000 Åtgärdens totala investering, utfall 1 337 751 Driftkostnadspåverkan (+ - ) - 75 000 4.2 Påverkan på driftkostnader. Vi räknar med minskade driftkostnader för både fordon och maskiner framöver. Den totala effekten är dock svår att räkna på då investeringarna har gjorts utspritt under 2025. 2026 års bokslut bör visa på vilka kostnadsminskningar vi har jämfört med 2024. 5 Övriga erfarenheter Slutrapport för klimatåtgärder Handläggare: Telefon nr: Mejladress: För in underlag i gulmarkerad ruta Nyckeltal för Ekonomiskt bistånd Nyckeltal 66: Andel aspiranter som är självförsörjande tre månader efter avslut på Jobbtorg Stockholm KF-indikator: Andel aspiranter som är självförsörjande sex månader efter avslut på Jobbtorg Stockholm Underlag Nyckeltal Antal aspiranter som är Antal avslutade Andel självförsörjande aspiranter, självförsörjande tre aspiranter, genomsnitt månader efter avslut, per månad genomsnitt per månad 2025 2024 Aspiranter avslutade på Jobbtorg Stockholm 82 110 74,6% 68,6% Kommentarer: Kommentera gärna utvecklingen jämfört med föregående år i denna ruta! Handläggare: Kristian Kindstedt-Stjärnström Telefon nr: 50 835 512 Mejladress: kristian.kindstedt-stjarnstrom@stockholm.se Nyckeltal för personalstatistik för Arbetsmarknadsnämnden För in underlag i gulmarkerad ruta Underlag finns i Beslutsstöd/Gemensamma mappar /Basnyckeltal/VB2025 Nyckeltal 122: Andel tillsvidareanställda Underlag Nyckeltal 2024 Antal tillsvidare- Totala antalet Andel anställningar anställningar Andel tillsvidare- tillsvidareanställda anställningar Tillsvidareanställda 1 031 1 130 91,2% 91,8% Kommentarer: Andelen sjunktit något. Beror på att antalet lärare och skolor blivit fler Nyckeltal 123: Andel heltidstjänster Underlag Nyckeltal 2024 Antal heltids- Totala antalet Andel heltids- Andel heltids- anställningar tillsvidare- anställningar anställningar anställningar Heltidstjänster 1 016 1 031 98,5% 98,9% Kommentarer: Andelen sjunktit något. Beror på att antalet lärare och skolor blivit fler Nyckeltal 124: Personalomsättning Underlag Nyckeltal 2024 Genomsnittligt Personalomsätt- Personal- Det lägsta talet av antal tillvidare- ning (%) omsättning antalet avgångar anställningar % eller rekryteringar under året av tillsvidare- anställningar Personalomsättning 59 1 004 5,88% 7,02% Kommentarer: Sjunkit något. Bra nivå ändå. Nyckeltal 125: Andelen kvinnliga chefer i förhållande till andelen kvinnor bland de anställda* Underlag Nyckeltal 2024 Antalet anställda Totala antalet Andel kvinnor Antalet kvinnor i Totala antalet chefer Andel kvinnliga Kvinnliga chefer Kvinnliga chefer kvinnor anställda (%) chefsposition chefer (%) (kvot) (kvot) Kvinnliga chefer 795 1 130 70% 53 75 71% 1,00 1,10 Kommentarer: Kvoten sjunkit något. Omorganisationer och chefsstrukturen gör det svårt att analysera chefsnivåerna Nyckeltal 126: Andelen utrikes födda chefer i förhållande till andelen utrikes födda medarbetare Underlag Nyckeltal 2024 Antalet anställda Totala antalet Andel utrikes Antalet utrikes Totala antalet chefer Andel utrikes Utrikes födda Utrikes födda som är utrikes anställda födda f ö d da chefer födda chefer c h e fer chefer födda (%) (%) (kvot) (kvot) Utrikes födda chefer Endast kvoten ska fyllas i, underlag ges från Sweco 1,03 0,91 Kommentarer: Kvoten ökat något. Omorganisationer och chefsstrukturen gör det svårt att analysera chefsnivåerna Nyckeltal 127: Korttidsfrånvaro. (Sjukfrånvarotimmar dag 1-14 i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag Nyckeltal 2024 Antal Totala antalet Andel korttids- Andel korttids- sjukfrånvaro- dagar av avtalad sjukfrånvaro sjukfrånvaro dagar dag 1-14 arbetstid Korttidssjukfrånvaro 4 714 394 727 1,19% 1,36% Kommentarer: Sjunkit något. Nyckeltal 128: Långtidsfrånvaro. (Sjukfrånvarotimmar dag 15 och framåt i förhållande till den totalt avtalade arbetstiden.) Underlag Nyckeltal 2024 Antal Totala antalet Andel långtids- Andel långtids- sjukfrånvaro- dagar av avtalad sjukfrånvaro sjukfrånvaro dagar dag 15- arbetstid Långtidssjukfrånvaro 8 157 394 727 2,07% 3,04% Kommentarer: Sjunkit med nästan en procentenhet. Nyckeltal 129: Kostnad korttidsfrånvaro per årsarbetare (kostnad utan personalförsäkring (PF)) Underlag Nyckeltal 2024 Kostnad för Antalet Kostnad Kostnad sjukfrånvaro- årsarbetare sjukfrånvaro per sjukfrånvaro per dagar dag 2-14 i årsarbetare, årsarbetare, kronor tkr kronor Kostnad korttidsfrånvaro 7 700 1 176 6 547 5 285 Kommentarer: Ökat något. Arbetsmarknadsnämnden Bilaga till VB 2025 Projektbilaga Nämnden använder sig aktivt av medel från externa fonder och program som en del av sitt utvecklings- och innovationsarbete. Under 2025 stärkte nämnden sitt arbete och skalade upp sin portfölj genom att utveckla och starta nya projekt. EU:s fonder och program, främst Erasmus + och ESF+ är de fonder nämnden huvudsakligen använder sig av, för att adressera implementeringen av de sociala pelarna. Andra relevanta fonder är stadens egen sociala investeringsfond, medel från Länsstyrelsen och FINSAM. Under 2025 prioriterade nämnden följande områden för extern finansiering: personer med kort utbildningsbakgrund, digital inkludering för personer i digitalt utanförskap samt unga. Under 2025 beviljades nämnden medel från europeiska socialfonden för en förstudie med namnet kortutbildades utmaningar och behov och ett fortsättningsprojekt tillsammans med Rädda barnen Min framtid. Nämnden fortsatte sitt påverkansarbete genom att bevaka och driva nämndens prioriteringar i Arbetsgruppen ESF+ inom storstadsnätverket EUROCITIE, Erasmus+ kontaktseminarier, EU samordnarnätverket på regionalnivå med regionala aktörer samt genom kontinuerliga avstämningar med förvaltande myndigheten för ESF+. Nedan beskrivs nämndens projekt som pågick under 2025. Projekt med finansiering från Europeiska socialfonden (ESF) där nämnden är projektägare 1. Kortutbildades utmaningar och behov Kortutbildades utmaningar och behov är en förstudie som fokuserar på personer med kortutbildningsbakgrund. Förstudien ska se över möjligheterna att skapa en yrkesutbildning för elever som är klara med sfi, studieväg 1. Vidare undersöks behov av förändringar för att stärka språk- och litteracitetsutvecklingen för eleverna på studieväg 1. Projektets budget: 1,6 mnkr Nämndens medfinansiering: 700 000 kr Start- och avslutsdatum: september 2025 – augusti 2026 Ansvarig avdelning: Vuxenutbildning Stockholm 2. Digital kompetensutveckling Syftet med projektet är att utveckla samtliga medarbetarnas digitala kompetens. Medarbetarna ska få digital kunskap som stärker deras ställning på arbetsplatsen och ökar deras attraktivitet på arbetsmarknaden. Chefer och nyckelpersoner kommer att få en större förståelse och kunskap om AI och kan tillämpa det i verksamhetsutvecklingen. Chefer ska få kunskap i att leda i digital omställning. Ytterligare ett mål är att gapet mellan den som har låg och hög digital kompetens ska minska. Projektets budget: 40,7 mnkr Nämndens medfinansiering: ingen medfinansiering i form av pengar, men i form av utbildningstid för personal motsvarande 18,7 mnkr Start- och avslutsdatum: september 2024 – augusti 2027 Ansvarig avdelning: Enheten för digitalisering och IT 1 Arbetsmarknadsnämnden Bilaga till VB 2025 3. Kvinnors Etablering Målet för ”Kvinnors Etablering” är att utrikes födda kvinnor med kort utbildningsbakgrund och som saknar etablering på svensk arbetsmarknad, ska komma närmare arbete och studier. Projektet ska bidra till en stärkt samverkan mellan projektägaren, Stockholms stad och Arbetsförmedlingen kring målgruppen och tillsammans med civilsamhället och näringslivet identifiera och utveckla insatser. Deltagarna i projektet anvisas från Arbetsförmedlingen och staden eller nås via projektets uppsökande verksamhet och får insatser riktade mot arbete eller studier. De erbjuds modersmålsstöd för att underlätta myndighetskontakter och navigera mot målet om ett arbete eller studier. Projektets budget: 68,9 mnkr Nämndens medfinansiering: 28 mnkr Start- och avslutsdatum: september 2023 – augusti 2026 Ansvarig avdelning: Jobbtorg Stockholm 4. Kompetensutveckling inom äldreomsorgen Projektet Kompetensutveckling inom äldreomsorgen syftar till att omsorgspersonal inom äldreomsorgen ska få kompetenshöjning inom språk och yrke och därmed en starkare ställning på arbetsmarknaden. Kärnan i projektet är integrerad språk- och yrkesundervisning. Även medarbetarnas chefer involveras för att medarbetarna ska få rätt stöd och möjligheter till kompetensutveckling. Det övergripande målet är att minska glappet mellan arbetsgivarnas behov av kompetens och befintlig personals kompetens. Projektets budget: 60 mnkr Nämndens medfinansiering: ingen medfinansiering i form av pengar men i form av Utbildningstid för personal motsvarande 27,4 mnkr Start- och avslutsdatum: september 2023 – augusti 2026 Ansvarig avdelning: Vuxenutbildning Stockholm Projekt finansierade av Europeiska socialfonden (ESF) där nämnden är samarbetspartner 5. Stockholmskraften genom Arbetsförmedlingen Syftet med projektet är att pröva och utveckla en modell för stärkt individsamverkan mellan Arbetsförmedlingen och Stockholms stad kring långtidsarbetslösa med behov av samordnat stöd. Fler långtidsarbetslösa med svag konkurrensförmåga på arbetsmarknaden ska få del av parternas samlade stöd och insatser. Projektet ska även utveckla kunskap och förståelse för målgruppens behov och skapa effektiva arbetssätt. Projektets budget: 94 mnkr Nämndens medfinansiering: 7 mnkr Start- och avslutsdatum: september 2024 – augusti 2027 Ansvarig avdelning: Jobbtorg Stockholm. 2 Arbetsmarknadsnämnden Bilaga till VB 2025 6. Samstart, genom Arbetsförmedlingen och utbildningsförvaltningen Samstart är ett nationellt projekt för att förbättra övergången från skola till arbetsliv för unga med en funktionsnedsättning. Målet med projektet är att utveckla strukturer och arbetssätt för att kunna erbjuda en mer likvärdig service i Stockholm Stad och på så sätt fånga upp fler ungdomar tidigt. Projektet ägs och drivs av Arbetsförmedlingen i samarbete med Stockholm stad. I projektet arbetar multikompetenta team med arbetsförmedlare och särskilda stödpersoner för introduktion och uppföljning (SIUS) samt representanter från kommunen. Teamen arbetar med deltagarna i en sammanhållen process. Samstart är ett EU-finansierat projekt med mål att öka möjligheterna för unga med funktionsnedsättning att få en bra övergång från skola till arbetsliv. Projektets budget: 600 000 kr Nämndens medfinansiering: 380 000 kr Start- och avslutsdatum: september 2023 – juni 2025 Ansvarig avdelning: Jobbtorg Stockholm. 7. Lumena – stöd till arbete eller studier, genom Samordningsförbundet Projektet vänder sig till personer från socialpsykiatrins målgrupp med en diagnosticerad psykossjukdom och pågående kontakt på någon av de fem psykosmottagningarna i projektet. Syftet är att så tidigt som möjligt erbjuda stöd genom metoden Individual Placement and Support (IPS) till patienter inskrivna på mottagningarna i samarbete med behandlingsteamet. På individnivå har den evidensbaserade metoden IPS en positiv inverkan på återgång i arbete och studier samt personlig återhämtning. Projektets budget: 11,9 mkr Nämndens medfinansiering: 600 000 kr Start- och avslutsdatum: maj 2023 – december 2025 8. Min framtid - ESF genom Rädda Barnen Rädda Barnen har med Stockholms stad ansökt om medel för att bedriva aktiviteter som komplement till arbetsmarknadsnämndens insatser till unga 15-21 år. Fokus är att ge kompletterande stöd inom arbetsmarknadsrelaterade insatser och även insatser för att främja psykosocial hälsa. Målsättningen är att deltagarnas hälsa ska förbättras och att de närmar sig studier eller arbete. Projektets budget: 40, 6 miljoner kr Nämndens medfinansiering: 18,6 miljoner kr Start och avslutsdatum: januari 2023 – februari 2026 Ansvarig avdelning: Jobbtorg Stockholm 3 Arbetsmarknadsnämnden Bilaga till VB 2025 Erasmus + 9. NET- PES Projektet är ett fördjupat utvärderingsprojekt av arbetsmarknadsinsatser mellan åtta Europeiska partners: Stockholm stads arbetsmarknadsförvaltning, Helsingfors stad, Madrid, Barcelona, Lyon, regionen Veneto Lavoro, Arti i Florens och Le forem i Belgien. Syftet med projektet är att lära av varandra när det gäller att ställa om arbetsmarknadsinsatserna för att möta den digitala och gröna omställningen. Projektets budget: 400 000 EUR Nämndens del av finansiering: 55 000 EUR Start- och avslutsdatum: december 2023 – 2026 Ansvarig avdelning: Staben för strategi och samordning Projekt finansierade av Stockholms stads Sociala Investeringsfond 10. Lärkedjan Syftet med Lärkedjan är att etablera en hållbar karriärväg för personer med lindrig intellektuell funktionsnedsättning efter avslutad anpassad gymnasieskola. Projektmål är att utveckla en modell för arbetsplatsförlagt lärande som samtidigt bidrar till kompetensförsörjningen i staden. Målet är att 55 procent av deltagarna ska ha en anställning vid projektavslut. Arbetsgivarna ska stärka sina kunskaper om tillgänglig arbetsmiljö. Projektbudget: 20,3 mkr Nämndens medfinansiering: 0 kr Start- och avslutsdatum: september 2024 – augusti 2028 Projektägare: Jobbtorg Stockholm 11. Elevstöd unga Projektets huvudsakliga syften är att nå målgruppen unga 20-29 år och stötta dem i att fullfölja sin gymnasieutbildning. Samverkan mellan Vuxenutbildning Stockholm och Jobbtorg Stockholm samt Utbildningsförvaltningen ska stärkas. Effektmålet är att fler kortutbildade unga ska påbörja fullföljer studier vid komvux. Stödet till målgruppen, som utvecklas inom ramen för projektet, utgår från arbetssätt och metoder som Elevteam Komvux har utvecklat, men kommer att rikta sig till en bredare målgrupp och ha ett tydligt fokus på digitalisering. Projektbudget: 22,6 mkr Nämndens medfinansiering: 0 kr Start- och avslutsdatum: april 2022 - mars 2025 Projektägare: Vuxenutbildning Stockholm 4 Arbetsmarknadsnämnden Bilaga till VB 2025 Projekt finansierade av Länsstyrelsen, s.k. §37 -projekt – målgrupp nyanlända 12. Mötesplats Welcome House Syftet är att stötta nyanländas i kunskaperutveckling i det svenska språket för att de ska komma närmare arbetsmarknaden. Arbetet sker i samverkan med studieförbund, stadsdelsförvaltningarna och föreningsliv. Genom att matcha nyanlända och etablerade hushåll från dag ett, samt erbjuda vägledning, aktiviteter och en mötesplats för dessa, främjar insatsen att integrationen blir ett ömsesidigt utbyte mellan nyanlända och etablerade där båda gagnas. Utifrån behovet av språkutvecklande insatser planerar projektet att ta fram metoder för att i grupp- och individnivå stödja nyanländas språkutveckling i samband med arbetsmarknadsrelaterat stöd. Nyanlända ska erbjudas arbetslivsinriktad språkträning och personal på Welcome House kompetensutveckling i språkutvecklande arbete. Projektets budget: 1,6 mnkr Nämndens medfinansiering: Ingen medfinansiering Start- och avslutsdatum: januari 2025 – juni 2026 Ansvarig avdelning: Vuxenutbildningen Stockholm Projekt finansierade av Samordningsförbundet Stockholms stad 13. IPS för personer med beroendeproblematik Personer med beroendeproblematik får stöd till arbete eller studier utifrån IPS-metoden (individanpassat stöd till arbete). Insatsen erbjuds på Vuxenenheter och Ekonomiskt bistånd i stadsdelsförvaltningarna Södermalm, Järva och Enheten för Hemlösa. På respektive stadsdelsförvaltning arbetar en till två arbetsspecialister med upp till 15 deltagare i aktiv IPS- insats. Prima Maria och Beroendecentrum på Regionen är en samverkanspart som också kan hänvisa deltagare till projektet. Projektets budget: 9,9 mnkr Nämndens medfinansiering: 1,2 mnkr Start- och avslutsdatum: september 2022 - augusti 2025 Ansvarig avdelning: Jobbtorg Stockholm 5 Balansräkning Period: 202500-202513 Förvaltning: 191 Kr Förändring UB 202513 IB 202500 202501-202513 Externt Stadens bolag Internt Totalt Anläggningstillgångar 7 197 263,13 930 681,93 8 127 945,06 0,00 0,00 8 127 945,06 1171 Pågående ny- till och ombyggnad 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 117 Pågående ny- till och ombyggnad 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1210 Maskiner 2 160 608,81 1 053 114,00 3 213 722,81 0,00 0,00 3 213 722,81 1219 Ackumulerade avskrivningar, maskiner -1 449 498,28 -323 300,99 -1 772 799,27 0,00 0,00 -1 772 799,27 121 Maskiner 711 110,53 729 813,01 1 440 923,54 0,00 0,00 1 440 923,54 1220 Inventarier 25 646 283,87 2 412 292,33 28 058 576,20 0,00 0,00 28 058 576,20 1229 Ackumulerade avskrivningar, inventarier -19 679 503,27 -2 481 380,47 -22 160 883,74 0,00 0,00 -22 160 883,74 122 Inventarier 5 966 780,60 -69 088,14 5 897 692,46 0,00 0,00 5 897 692,46 1241 Bilar och andra transportmedel 1 928 216,25 -651 659,25 1 276 557,00 0,00 0,00 1 276 557,00 1249 Ackumulerade avskrivningar, bilar och andra transportmedel -1 620 270,39 593 443,26 -1 026 827,13 0,00 0,00 -1 026 827,13 124 Bilar och andra transportmedel 307 945,86 -58 215,99 249 729,87 0,00 0,00 249 729,87 1260 Förbättringsutgifter på fastigh ej ägda av staden 7 153 499,89 549 513,40 7 703 013,29 0,00 0,00 7 703 013,29 1269 Ackumulerade avskrivningar, förbättringsutgifter -6 942 073,75 -221 340,35 -7 163 414,10 0,00 0,00 -7 163 414,10 126 Förbättringsutgifter på fastigheter ej ägda av staden 211 426,14 328 173,05 539 599,19 0,00 0,00 539 599,19 12 Maskiner och inventarier 7 197 263,13 930 681,93 8 127 945,06 0,00 0,00 8 127 945,06 Omsättningstillgångar 157 778 707,22 -16 171 608,37 111 775 288,84 11 590 967,66 18 240 842,35 141 607 098,85 1512 Kundfordringar AGRESSO 17 169 087,00 1 003 003,00 18 172 090,00 0,00 0,00 18 172 090,00 1518 Kundfordringar stadens bolag 0,00 400,00 0,00 400,00 0,00 400,00 151 Kundfordringar, 17 169 087,00 1 003 403,00 18 172 090,00 400,00 0,00 18 172 490,00 1542 Interna kundfordringar AGRESSO 6 510 702,00 -3 910 020,00 0,00 0,00 2 600 682,00 2 600 682,00 154 Interna kundfordringar, 6 510 702,00 -3 910 020,00 0,00 0,00 2 600 682,00 2 600 682,00 1592 Värdereglering kundfordringar AGRESSO -39 094,00 -89 375,00 -128 469,00 0,00 0,00 -128 469,00 159 Värdereglering kundfordringar -39 094,00 -89 375,00 -128 469,00 0,00 0,00 -128 469,00 15 Kundfordringar 23 640 695,00 -2 995 992,00 18 043 621,00 400,00 2 600 682,00 20 644 703,00 1612 Löneförskott till anställd 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1613 Löneskulder fr.o.m. 2019 54 839,75 -13 411,75 41 428,00 0,00 0,00 41 428,00 1614 Återbetald lön och skatt från tidigare år 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 161 Fordringar hos anställda 54 839,75 -13 411,75 41 428,00 0,00 0,00 41 428,00 1624 Ludvikamoms, utbildning 6% 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 162 Ludvikamoms, 6% - nivån 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1650 Fordringar hos staten, övriga 3 646 279,00 -3 646 279,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1653 Fordringar hos staten, migrationsverket 56 331 817,00 -4 511 402,83 51 820 414,17 0,00 0,00 51 820 414,17 1655 Upplupna riktade statsbidrag och kostnadsersättningar 0,00 5 576 165,00 5 576 165,00 0,00 0,00 5 576 165,00 165 Fordringar hos staten och EU 59 978 096,00 -2 581 516,83 57 396 579,17 0,00 0,00 57 396 579,17 1663 Fordringar på EU 8 240 621,27 -2 815 812,27 5 424 809,00 0,00 0,00 5 424 809,00 1668 Fakturerad lönefordran 70 220,00 10 883,00 81 103,00 0,00 0,00 81 103,00 166 Andra kortfristiga fordringar 8 310 841,27 -2 804 929,27 5 505 912,00 0,00 0,00 5 505 912,00 1677 Ing moms, skattefria verksamh (Ludvikamomsen) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1678 Ber ingående mervärdesskatt vid omvänd betalningsskyldighet,skattefri verks 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 167 Ingående mervärdesskatt 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1692 Värdereglering personalfordringar -37 513,00 22 137,00 -15 376,00 0,00 0,00 -15 376,00 169 Värdereglering av diverse kortfristiga fordringar -37 513,00 22 137,00 -15 376,00 0,00 0,00 -15 376,00 16 Diverse kortfristiga fordringar 68 306 264,02 -5 377 720,85 62 928 543,17 0,00 0,00 62 928 543,17 1710 Uppbokningar månadsavslut(ej bokslut el. T2) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 1712 Förutbetalda kostnader manuell hantering 0,00 33 764,00 0,00 33 764,00 0,00 33 764,00 uh018a_20035.xlsx 1 (21) Utskrift: 2026-01-19 11:32 Balansräkning Period: 202500-202513 Förvaltning: 191 Kr Förändring UB 202513 IB 202500 202501-202513 Externt Stadens bolag Internt Totalt 1714 M4 Förutbetalda kostnader 42 919 474,36 -10 434 329,97 19 670 816,38 11 556 803,66 1 257 524,35 32 485 144,39 171 Förutbetalda kostnader 42 919 474,36 -10 400 565,97 19 670 816,38 11 590 567,66 1 257 524,35 32 518 908,39 1751 Upplupna intäkter KUND 22 912 273,84 2 602 670,45 11 132 308,29 0,00 14 382 636,00 25 514 944,29 175 Upplupna intäkter 22 912 273,84 2 602 670,45 11 132 308,29 0,00 14 382 636,00 25 514 944,29 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 65 831 748,20 -7 797 895,52 30 803 124,67 11 590 567,66 15 640 160,35 58 033 852,68 Summa Tillgångar 164 975 970,35 -15 240 926,44 119 903 233,90 11 590 967,66 18 240 842,35 149 735 043,91 Eget kapital 81 726 800,73 -45 966 493,80 35 760 306,93 0,00 0,00 35 760 306,93 2011 Eget kapital, ingående värde 81 726 800,73 0,00 81 726 800,73 0,00 0,00 81 726 800,73 201 Eget kapital, ingående värde 81 726 800,73 0,00 81 726 800,73 0,00 0,00 81 726 800,73 2021 Årets resultat 0,00 -45 966 493,80 -45 966 493,80 0,00 0,00 -45 966 493,80 202 Årets resultat 0,00 -45 966 493,80 -45 966 493,80 0,00 0,00 -45 966 493,80 20 Eget kapital 81 726 800,73 -45 966 493,80 35 760 306,93 0,00 0,00 35 760 306,93 Avsättningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Långfristiga skulder 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kortfristiga skulder -246 702 771,08 61 207 420,24 -149 948 515,31 -412 319,69 -35 134 515,84 -185 495 350,84 2482 Överinbetalning kundreskontra 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 248 Skulder till kund 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2497 Avräkning gåvomedel -5 309 411,75 5 309 411,75 0,00 0,00 0,00 0,00 2498 Lönereturer -66 585,50 29 068,00 -37 517,50 0,00 0,00 -37 517,50 2499 Övriga skulder 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 249 Övriga kortfristiga skulder -5 375 997,25 5 338 479,75 -37 517,50 0,00 0,00 -37 517,50 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -5 375 997,25 5 338 479,75 -37 517,50 0,00 0,00 -37 517,50 2512 Levarsntörsskulder AGRESSO -25 270 679,47 3 950 486,19 -21 320 193,28 0,00 0,00 -21 320 193,28 2513 Leverantörsskulder utländska leverantörer -109 376,04 60 549,09 -48 826,95 0,00 0,00 -48 826,95 2518 Leverantörsskulder stadens bolag -192 039,00 -51 619,00 0,00 -243 658,00 0,00 -243 658,00 2519 Preliminär leverantörsskuld 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 251 Leverantörsskulder -25 572 094,51 3 959 416,28 -21 369 020,23 -243 658,00 0,00 -21 612 678,23 2542 Interna leverantörsskulder AGRESSO -12 035 697,00 8 157 696,00 0,00 0,00 -3 878 001,00 -3 878 001,00 254 Interna leverantörsskulder, -12 035 697,00 8 157 696,00 0,00 0,00 -3 878 001,00 -3 878 001,00 25 Leverantörsskulder -37 607 791,51 12 117 112,28 -21 369 020,23 -243 658,00 -3 878 001,00 -25 490 679,23 2611 Utg moms på försäljning inom Sverige, 25% 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 261 Utgående mervärdesskatt, 25% 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2621 Utg moms inom Sverige, 12% 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 262 Utgående mervärdesskatt, 12% 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2631 Utg moms inom Sverige, 6% 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 263 Utgående mervärdesskatt, 6% 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2641 Ber. utg. merv.skatt varuförv. fr. EU 25% 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 264 Beräknad utgående mervärdesskatt på varuförvärv från annat EU-land 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2651 Ber utg. merv.skatt tjänsteförv. fr. utlandet 25% 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 265 Beräknad utgående mervärdesskatt på tjänsteförvärv från utlandet 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2810 Skulder till staten, övriga -872 893,00 -2 738 884,16 -3 611 777,16 0,00 0,00 -3 611 777,16 2815 Förutbetalda riktade statsbidrag o kostnadsersättningar -27 015 417,00 -21 411 348,17 -48 426 765,17 0,00 0,00 -48 426 765,17 281 Skulder till staten -27 888 310,00 -24 150 232,33 -52 038 542,33 0,00 0,00 -52 038 542,33 28 Övriga kortfristiga skulder -27 888 310,00 -24 150 232,33 -52 038 542,33 0,00 0,00 -52 038 542,33 uh018a_20035.xlsx 2 (21) Utskrift: 2026-01-19 11:32 Balansräkning Period: 202500-202513 Förvaltning: 191 Kr Förändring UB 202513 IB 202500 202501-202513 Externt Stadens bolag Internt Totalt 2910 Upplupna löner -3 617 657,00 -778 318,00 -4 395 975,00 0,00 0,00 -4 395 975,00 291 Upplupna löner -3 617 657,00 -778 318,00 -4 395 975,00 0,00 0,00 -4 395 975,00 2931 Beräknade upplupna sociala avgifter -1 678 572,00 -18 348,00 0,00 0,00 -1 696 920,00 -1 696 920,00 293 Upplupna sociala avgifter -1 678 572,00 -18 348,00 0,00 0,00 -1 696 920,00 -1 696 920,00 2950 Uppbokningar månadsavslut(ej bokslut el. T2) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 2953 Förutbetalda intäkter, manuella. -80 255 760,21 72 280 525,39 -7 975 234,82 0,00 0,00 -7 975 234,82 2957 M4 Förutbetalda intäkter -2 996 736,02 -77 245,42 -62 500,00 0,00 -3 011 481,44 -3 073 981,44 295 Förutbetalda intäkter -83 252 496,23 72 203 279,97 -8 037 734,82 0,00 -3 011 481,44 -11 049 216,26 2991 Upplupna kostnader -87 281 947,09 -3 329 553,43 -64 069 725,43 -168 661,69 -26 373 113,40 -90 611 500,52 2999 Diverse övriga interimskulder 0,00 -175 000,00 0,00 0,00 -175 000,00 -175 000,00 299 Övriga interimsskulder -87 281 947,09 -3 504 553,43 -64 069 725,43 -168 661,69 -26 548 113,40 -90 786 500,52 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -175 830 672,32 67 902 060,54 -76 503 435,25 -168 661,69 -31 256 514,84 -107 928 611,78 Summa Skulder & Eget kapital -164 975 970,35 15 240 926,44 -114 188 208,38 -412 319,69 -35 134 515,84 -149 735 043,91 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… uh018a_20035.xlsx 3 (21) Utskrift: 2026-01-19 11:32 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 191 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Verksamhetens intäkter (-) -639 047 513,83 -3 599,75 -47 578 033,18 -686 629 146,76 3011 Försäljningsintäkter, momspliktiga varor -109 680,49 0,00 0,00 -109 680,49 3012 Försäljningsint, momspliktiga varor 12% -23 233,06 0,00 0,00 -23 233,06 3015 Försäljningsintäkter ej momspliktiga varor -175 225,00 0,00 -392 214,16 -567 439,16 301 Försäljningsintäkter -308 138,55 0,00 -392 214,16 -700 352,71 30 Försäljning av varor, material -308 138,55 0,00 -392 214,16 -700 352,71 3130 Taxor och avgifter -218 000,00 0,00 0,00 -218 000,00 313 Övriga taxor och avgifter -218 000,00 0,00 0,00 -218 000,00 3190 Övriga taxor och avgifter fastställda av KF 0,00 0,00 0,00 0,00 319 Övriga taxor och avgifter 0,00 0,00 0,00 0,00 31 Fastställda taxor och avgifter av kommunfullmäktige -218 000,00 0,00 0,00 -218 000,00 3412 Lokalhyror (inklusive t ex garage, verksamhetsytor och lokaler) -807 000,00 0,00 -11 982 505,15 -12 789 505,15 341 Bostads- och lokalhyror -807 000,00 0,00 -11 982 505,15 -12 789 505,15 3441 Hyror för inventarier och material 0,00 0,00 0,00 0,00 344 Hyror för inventarier och material 0,00 0,00 0,00 0,00 3451 Tillfälliga lokalupplåtelser -272 175,00 0,00 -5 000,00 -277 175,00 345 Tillfälliga lokalupplåtelser -272 175,00 0,00 -5 000,00 -277 175,00 34 Hyror och arrenden -1 079 175,00 0,00 -11 987 505,15 -13 066 680,15 3511 Statsbidrag från Skolverket -160 171 766,00 0,00 0,00 -160 171 766,00 3514 Statsbidrag från Socialstyrelsen 0,00 0,00 0,00 0,00 3516 Driftbidrag från AF (Arbetsförmedlingen) -38 683 213,00 0,00 0,00 -38 683 213,00 3517 Statsbidrag från Migrationsverket -265 242 989,40 0,00 0,00 -265 242 989,40 3519 Övriga statsbidrag -61 760 750,26 0,00 0,00 -61 760 750,26 351 Driftbidrag -525 858 718,66 0,00 0,00 -525 858 718,66 3533 Driftbidrag från SKR -1 571 615,28 0,00 0,00 -1 571 615,28 3534 Driftbidrag från kommunalförbund -13 787 109,91 0,00 0,00 -13 787 109,91 353 Driftbidrag från kommuner och landsting -15 358 725,19 0,00 0,00 -15 358 725,19 3551 Ersättning från Försäkringskassan, sjuklön -78 696,00 0,00 0,00 -78 696,00 355 Ersättning från Försäkringskassan, sjuklön -78 696,00 0,00 0,00 -78 696,00 3581 EU-bidrag (driftbidrag) -33 998 794,73 0,00 0,00 -33 998 794,73 uh018a_20035.xlsx 4 (21) Utskrift: 2026-01-19 11:32 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 191 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 358 EU-bidrag -33 998 794,73 0,00 0,00 -33 998 794,73 3591 Övriga bidrag -397 900,00 0,00 -14 250 096,00 -14 647 996,00 359 Övriga bidrag -397 900,00 0,00 -14 250 096,00 -14 647 996,00 35 Bidrag -575 692 834,58 0,00 -14 250 096,00 -589 942 930,58 3611 Försäljning av verksamhet -61 465 179,66 -3 600,00 -19 706 433,22 -81 175 212,88 361 Försäljning av verksamhet -61 465 179,66 -3 600,00 -19 706 433,22 -81 175 212,88 3651 Återvunna tidigare avskrivna kundfordringar -250,00 0,00 0,00 -250,00 365 Återvunna tidigare avskrivna kundfordringar -250,00 0,00 0,00 -250,00 3693 Skadestånd/viten 0,00 0,00 -2 981,00 -2 981,00 3699 Övriga ersättningar -127 722,49 0,00 -1 238 804,00 -1 366 526,49 369 Övriga ersättningar -127 722,49 0,00 -1 241 785,00 -1 369 507,49 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader -61 593 152,15 -3 600,00 -20 948 218,22 -82 544 970,37 3781 Öresutjämning 186,45 0,25 0,35 187,05 378 Öresutjämning 186,45 0,25 0,35 187,05 37 Försäljning av exploateringsfastigheter 186,45 0,25 0,35 187,05 3811 Försäljningspris, maskiner och inventarier -170 000,00 0,00 0,00 -170 000,00 3812 Bokfört värde, maskiner och inventarier 13 600,00 0,00 0,00 13 600,00 381 Försäljning av maskiner och inventarier -156 400,00 0,00 0,00 -156 400,00 38 Försäljning av anläggningstillgångar samt diverse periodiseringskonton -156 400,00 0,00 0,00 -156 400,00 Verksamhetens kostnader (+) 1 117 929 965,79 52 701 753,64 417 609 925,08 1 588 241 644,51 4011 Finansiella anläggningstillgångar inköp 0,00 0,00 0,00 0,00 401 Inköp av finansiella anläggningstillgångar- och omsättningstillgångar 0,00 0,00 0,00 0,00 4022 Hårdvaror, datorer, skrivare och dyl - investering 32 144,86 26 571,25 0,00 58 716,11 4023 Inköp av inventarier - investering 3 765,15 0,00 0,00 3 765,15 402 Inköp av maskiner och inventarier 35 910,01 26 571,25 0,00 62 481,26 40 Inköp av anläggningstillgångar och finansiella omsättningstillgångar 35 910,01 26 571,25 0,00 62 481,26 4519 Övriga bidrag till enskilda 1 254 244,39 0,00 0,00 1 254 244,39 451 Bidrag till enskilda 1 254 244,39 0,00 0,00 1 254 244,39 4531 Bidrag fören,stiftels,kommunalför,kommun,landsting 9 218 083,00 0,00 0,00 9 218 083,00 453 Bidrag till föreningar, stiftelser, kommunalförbund, kommuner, landsting m.m. 9 218 083,00 0,00 0,00 9 218 083,00 uh018a_20035.xlsx 5 (21) Utskrift: 2026-01-19 11:32 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 191 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 45 Lämnade bidrag 10 472 327,39 0,00 0,00 10 472 327,39 4631 Köp av huvudverksamhet 310 807 280,06 3 385 514,32 114 452 664,95 428 645 459,33 463 Köp av huvudverksamhet 310 807 280,06 3 385 514,32 114 452 664,95 428 645 459,33 46 Köp av huvudverksamhet 310 807 280,06 3 385 514,32 114 452 664,95 428 645 459,33 4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 0,00 0,00 0,00 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00 0,00 0,00 0,00 4904 Preliminärt kostnadsförda differenser 0,00 0,00 0,00 0,00 490 Kostnadsfördelningar 0,00 0,00 0,00 0,00 49 Kostnader att fördela 0,00 0,00 0,00 0,00 5011 Arvoden förtroendevalda 1 089 451,60 0,00 0,00 1 089 451,60 501 Arvoden förtroendevalda 1 089 451,60 0,00 0,00 1 089 451,60 5021 Månadsavlönad personal 531 697 263,99 0,00 0,00 531 697 263,99 5022 Timanställda 6 539 338,50 0,00 0,00 6 539 338,50 5025 Anställda som vid årets ingång fyllt 66 år 28 338 492,53 0,00 0,00 28 338 492,53 5027 Fyllnads- och övertidsersättning 554 832,40 0,00 0,00 554 832,40 5028 Ersättning för OB, jour och beredskap 266 264,69 0,00 0,00 266 264,69 5029 Övriga tillägg 2 703 272,44 0,00 0,00 2 703 272,44 502 Löner till anställda 570 099 464,55 0,00 0,00 570 099 464,55 5032 Beredskapsarbetare 50 390 599,35 0,00 0,00 50 390 599,35 503 Lön till beredskapsarbetare 50 390 599,35 0,00 0,00 50 390 599,35 5041 Uppdragstagare 194 139,00 0,00 0,00 194 139,00 504 Ersättning till uppdragstagare 194 139,00 0,00 0,00 194 139,00 5051 Retroaktiv lön 0,00 0,00 0,00 0,00 5053 Upplupna arvoden och löner 778 318,00 0,00 0,00 778 318,00 505 Upplupna löner (bokslutskonton, ej via LISA) 778 318,00 0,00 0,00 778 318,00 50 Löner och arvoden 622 551 972,50 0,00 0,00 622 551 972,50 5121 Sjuklön 10 666 855,61 0,00 0,00 10 666 855,61 512 Sjuklön 10 666 855,61 0,00 0,00 10 666 855,61 51 Löner ej arbetad tid 10 666 855,61 0,00 0,00 10 666 855,61 5482 Förmånsvärde fria eller subventionerade måltider 9 988,80 0,00 0,00 9 988,80 5489 Förmånsvärde övrigt 7 042,00 0,00 0,00 7 042,00 uh018a_20035.xlsx 6 (21) Utskrift: 2026-01-19 11:32 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 191 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 548 Förmånsvärden av naturaförmåner till anställda 17 030,80 0,00 0,00 17 030,80 5499 Korrektivvärde för förmånsvärde -16 664,80 0,00 0,00 -16 664,80 549 Korrektivvärde för förmånsvärde -16 664,80 0,00 0,00 -16 664,80 54 Kostnader för naturaförmåner 366,00 0,00 0,00 366,00 5511 Traktamenten, ej skattepliktiga 88 644,96 0,00 0,00 88 644,96 5512 Traktamenten, skattepliktiga 325,00 0,00 0,00 325,00 551 Traktamenten 88 969,96 0,00 0,00 88 969,96 5521 Bilersättningar, ej skattepliktiga 4 313,34 0,00 0,00 4 313,34 5522 Bilersättningar, skattepliktiga 554,40 0,00 0,00 554,40 552 Bilersättningar 4 867,74 0,00 0,00 4 867,74 5591 Övriga kostnadsersättningar, ej skattepliktiga 152 778,72 0,00 0,00 152 778,72 5597 Trängselskatt ej skattepliktig 605,00 0,00 0,00 605,00 559 Övriga kostnadsersättningar 153 383,72 0,00 0,00 153 383,72 55 Kostnadsersättningar 247 221,42 0,00 0,00 247 221,42 5611 Arbetsgivaravgifter, löner o skattepliktiga ers. 0,00 0,00 253 688 412,57 253 688 412,57 5614 Arb.givar.avg för uppl löner, (sem.skuld förv 101) (bokslutkto, ej LISA) 0,00 0,00 18 348,00 18 348,00 561 Lagstadgade arbetsgivaravgifter 0,00 0,00 253 706 760,57 253 706 760,57 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 0,00 0,00 253 706 760,57 253 706 760,57 5752 Pensionskostnad avgiftsbestämd ålderspension, förvaltningar 35 775,00 0,00 0,00 35 775,00 575 Pensionskostnad individuell del 35 775,00 0,00 0,00 35 775,00 57 Pensionskostnader 35 775,00 0,00 0,00 35 775,00 6011 Lokalhyror för verksamhetslokaler 62 956 277,50 46 273 643,84 13 016 104,44 122 246 025,78 6012 Garage- och parkeringsplatshyror 20 700,00 9 600,00 0,00 30 300,00 601 Lokalhyror 62 976 977,50 46 283 243,84 13 016 104,44 122 276 325,78 6021 Markhyror och arrende 0,00 114 576,00 0,00 114 576,00 602 Markhyror 0,00 114 576,00 0,00 114 576,00 60 Lokal- och markhyror 62 976 977,50 46 397 819,84 13 016 104,44 122 390 901,78 6131 Städverksamhet entreprenad 6 889 524,91 0,00 0,00 6 889 524,91 6132 Sophämtning 531 106,39 237 541,07 0,00 768 647,46 613 Städ- och renhållningstjänster 7 420 631,30 237 541,07 0,00 7 658 172,37 6153 Reparation o underhåll av lokaler o fastigheter 879 779,18 267 318,11 38 981,00 1 186 078,29 uh018a_20035.xlsx 7 (21) Utskrift: 2026-01-19 11:32 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 191 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 6159 Övrig fastighetsservice 182 620,72 10 020,75 0,00 192 641,47 615 Mindre reparationer o underhåll av fastigheter 1 062 399,90 277 338,86 38 981,00 1 378 719,76 6175 Lokal och byggnadskonsulter 0,00 0,00 21 780,00 21 780,00 617 Husbyggnadsentreprenader 0,00 0,00 21 780,00 21 780,00 61 Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader 8 483 031,20 514 879,93 60 761,00 9 058 672,13 6211 Miljöel 869 724,42 0,00 0,00 869 724,42 6214 Elskatt 249 716,00 0,00 0,00 249 716,00 621 El 1 119 440,42 0,00 0,00 1 119 440,42 6232 Fast bränsle, naturgas, pellets och flis 2 221,00 0,00 0,00 2 221,00 6233 Fjärrvärme 171 292,69 0,00 0,00 171 292,69 623 Värme och kyla 173 513,69 0,00 0,00 173 513,69 6281 Vatten och avlopp 13 622,00 46 500,83 0,00 60 122,83 628 Vatten och avlopp 13 622,00 46 500,83 0,00 60 122,83 62 Bränsle, energi och vatten 1 306 576,11 46 500,83 0,00 1 353 076,94 6311 Arbetsmaskiner, korttidshyra/leasing 92 454,25 0,00 0,00 92 454,25 631 Hyra arbetsmaskiner 92 454,25 0,00 0,00 92 454,25 6321 Inventarier, korttidshyra/leasing 771 532,24 0,00 15 500,00 787 032,24 6325 Hyra/leasing av IT-utrustning (t.ex. utrustning GSIT avtalen)) 10 259 364,89 58 097,25 0,00 10 317 462,14 6326 IT leasing engångsavgift 50 419,49 7 968,90 0,00 58 388,39 6327 IT-drift lokala applikationer (t ex HCL/Volvo IT) 58 239,61 0,00 0,00 58 239,61 6328 IT-drift centrala applikationer (ex infrastruktur, lagring, operativsyst.) 0,00 105 243,15 0,00 105 243,15 632 Hyra inventarier 11 139 556,23 171 309,30 15 500,00 11 326 365,53 63 Hyra/leasing av anläggningstillgångar 11 232 010,48 171 309,30 15 500,00 11 418 819,78 6411 Lokaltillbehör o inventarier - drift 1 147 676,95 0,00 4 500,00 1 152 176,95 6412 Mobiltelefoner 1 075 482,73 0,00 0,00 1 075 482,73 6413 Datorer, skrivare och dylikt - drift (se konto 4022 om investering) 217 747,66 0,00 0,00 217 747,66 6419 Övriga förbrukningsinventarier 588 057,85 950,50 0,00 589 008,35 641 Förbrukningsinventarier 3 028 965,19 950,50 4 500,00 3 034 415,69 6431 Böcker,tidning,tidskrift,facklitt,elektron. media 2 651 783,89 0,00 0,00 2 651 783,89 643 Böcker, tidningar, facklitteratur, elektronisk media 2 651 783,89 0,00 0,00 2 651 783,89 6441 Ej ekologiska livsmedel 1 536 752,77 0,00 0,00 1 536 752,77 uh018a_20035.xlsx 8 (21) Utskrift: 2026-01-19 11:32 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 191 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 6442 Ekologiska livsmedel 971 630,99 0,00 4 670,00 976 300,99 6443 Ej ekologiska livsmedel i samband med personalträffar o dyl 472 873,76 0,00 0,00 472 873,76 6444 Ekologiska livsmedel i samband med personalträffar och dylikt 383,45 0,00 0,00 383,45 644 Livsmedel 2 981 640,97 0,00 4 670,00 2 986 310,97 6451 Laboratoriematerial, läkemedel o sjukvårdsartiklar 67 215,11 0,00 0,00 67 215,11 6452 Tekniska hjälpmedel 12 378,50 0,00 0,00 12 378,50 645 Laboratoriemateriel, läkemedel och sjukvårdsartiklar 79 593,61 0,00 0,00 79 593,61 6461 förbrukningsmaterial (ej kontorsmatieral) 2 307 122,56 0,00 0,00 2 307 122,56 646 Förbrukningsmaterial 2 307 122,56 0,00 0,00 2 307 122,56 6481 Arbetskläder, skyddskläder, skyddsmaterial 703 476,78 0,00 0,00 703 476,78 648 Arbetskläder, skyddskläder, skyddsmateriel 703 476,78 0,00 0,00 703 476,78 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 11 752 583,00 950,50 9 170,00 11 762 703,50 6511 kontorsmaterial 683 827,28 0,00 0,00 683 827,28 651 Kontorsmateriel 683 827,28 0,00 0,00 683 827,28 6541 IT-förbrukningsmaterial 306 154,83 0,00 0,00 306 154,83 654 IT-förbrukningsmaterial 306 154,83 0,00 0,00 306 154,83 6551 Trycksaker 585 557,57 0,00 0,00 585 557,57 6552 Produktion av trycksaker 79 194,21 0,00 0,00 79 194,21 655 Trycksaker 664 751,78 0,00 0,00 664 751,78 65 Kontorsmateriel och trycksaker 1 654 733,89 0,00 0,00 1 654 733,89 6601 Reparation och underhåll av maskiner 271 081,84 0,00 0,00 271 081,84 6602 Reparation och underhåll av inventarier 30 218,13 0,00 0,00 30 218,13 660 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 301 299,97 0,00 0,00 301 299,97 6651 Reparation av förbrukningsinventarier 7 991,25 0,00 0,00 7 991,25 665 Reparation av förbrukningsinventarier 7 991,25 0,00 0,00 7 991,25 66 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 309 291,22 0,00 0,00 309 291,22 6811 Telefonikostnader (exkl. datakommunikation) 920 307,83 12 918,00 0,00 933 225,83 681 Telekommunikation 920 307,83 12 918,00 0,00 933 225,83 6831 IT-kommunikation - central 0,00 1 723 954,48 0,00 1 723 954,48 6832 IT-kommunikation - lokal 0,00 304 056,67 0,00 304 056,67 683 IT-kommunikation 0,00 2 028 011,15 0,00 2 028 011,15 uh018a_20035.xlsx 9 (21) Utskrift: 2026-01-19 11:32 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 191 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 6851 Porto m m 860 099,44 0,00 0,00 860 099,44 685 Porto, postbefordran 860 099,44 0,00 0,00 860 099,44 68 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran 1 780 407,27 2 040 929,15 0,00 3 821 336,42 6911 Drivmedel, bensin och diesel 51 392,89 0,00 0,00 51 392,89 6912 Förnyelsebart bränsle (etanol, biogas etc.) 180 284,66 0,00 0,00 180 284,66 6919 Drivmedel, övrigt 6 017,01 0,00 0,00 6 017,01 691 Drivmedel 237 694,56 0,00 0,00 237 694,56 6921 Fordonsskatt 37 742,00 0,00 0,00 37 742,00 692 Fordonsskatt 37 742,00 0,00 0,00 37 742,00 6951 Bilar o andra transportmed., korttidshyra/leasing 632 386,27 0,00 0,00 632 386,27 695 Hyra bilar och andra transportmedel 632 386,27 0,00 0,00 632 386,27 6961 Trängselskatt för stadens fordon 51 142,00 0,00 0,00 51 142,00 696 Miljöavgift / trängselskatt 51 142,00 0,00 0,00 51 142,00 6991 Övriga kostnader transportmedel 138 365,11 0,00 0,00 138 365,11 699 Övriga kostnader transportmedel 138 365,11 0,00 0,00 138 365,11 69 Kostnader för transportmedel 1 097 329,94 0,00 0,00 1 097 329,94 7011 Transporter (ej personal) 17 705,22 0,00 0,00 17 705,22 7012 Övriga transportkostnader 517 775,96 0,00 0,00 517 775,96 7019 Övriga resekostn (t ex SL)(ej personal ej entrepr) 2 423 599,07 0,00 0,00 2 423 599,07 701 Transporter (ej personal) 2 959 080,25 0,00 0,00 2 959 080,25 7051 Resekostnader personal 492 481,72 0,00 0,00 492 481,72 7052 Hotell och logi personal 363 889,26 0,00 0,00 363 889,26 7054 Flygresor personal 101 197,00 0,00 50 598,50 151 795,50 7056 Taxiresor, utrikes 4 461,50 0,00 0,00 4 461,50 705 Resekostnader personal 962 029,48 0,00 50 598,50 1 012 627,98 70 Kostnader för transporter, frakt och resor 3 921 109,73 0,00 50 598,50 3 971 708,23 7101 Representation Sverige 20 362,03 0,00 0,00 20 362,03 710 Representation 20 362,03 0,00 0,00 20 362,03 7111 Personalrepresentation 1 574 314,34 1 000,00 39 854,61 1 615 168,95 711 Personalrepresentation 1 574 314,34 1 000,00 39 854,61 1 615 168,95 71 Representation 1 594 676,37 1 000,00 39 854,61 1 635 530,98 uh018a_20035.xlsx 10 (21) Utskrift: 2026-01-19 11:32 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 191 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 7221 Annonsering 1 637 523,15 0,00 12 000,00 1 649 523,15 7222 Personalrekrytering platsannons 54 408,75 0,00 0,00 54 408,75 722 Annonsering 1 691 931,90 0,00 12 000,00 1 703 931,90 7231 Reklam och information 839 796,86 0,00 68 850,00 908 646,86 723 Reklam och information 839 796,86 0,00 68 850,00 908 646,86 72 Annonser, reklam och information 2 531 728,76 0,00 80 850,00 2 612 578,76 7311 Försäkringsavgifter 104 769,50 0,00 734 920,00 839 689,50 731 Försäkringsavgifter 104 769,50 0,00 734 920,00 839 689,50 7321 Självrisk 22 700,00 0,00 0,00 22 700,00 732 Självrisk 22 700,00 0,00 0,00 22 700,00 7331 Larm och bevakning 1 607 689,75 46 424,34 0,00 1 654 114,09 733 Larm och bevakning 1 607 689,75 46 424,34 0,00 1 654 114,09 7341 Brandskydd 418 357,62 0,00 0,00 418 357,62 734 Brandskydd 418 357,62 0,00 0,00 418 357,62 7351 Konstaterade kundförluster 41 097,50 0,00 0,00 41 097,50 7352 Befarade kundförluster 89 375,00 0,00 0,00 89 375,00 7353 Förlust personalfordran -31 060,20 0,00 0,00 -31 060,20 735 Kundförluster 99 412,30 0,00 0,00 99 412,30 7361 Skadestånd, ersättning för skador 800 000,00 0,00 0,00 800 000,00 736 Skadestånd, ersättning för skador 800 000,00 0,00 0,00 800 000,00 7391 Övriga riskkostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 739 Övriga riskkostnader 0,00 0,00 0,00 0,00 73 Försäkringar och riskkostnader 3 052 929,17 46 424,34 734 920,00 3 834 273,51 7431 Upphandlade administrativa tjänster 578 152,76 0,00 4 705 932,84 5 284 085,60 7434 Bankkostnader och finansiella tjänster (tidigare konto 8571) 969,25 0,00 0,00 969,25 743 Upphandlade administrativa tjänster 579 122,01 0,00 4 705 932,84 5 285 054,85 7446 Verksamhetens kostn - kommuncentrala system (ex. fakturering IT-prislistan) 124 432,50 0,00 26 013 233,27 26 137 665,77 7447 Övr verksamh.syst. nämnd eller förvaltningsspec 5 492 374,80 0,00 0,00 5 492 374,80 7448 Service, förvaltning o underhållsavtal, service på IT-system 145 175,39 26 571,25 0,00 171 746,64 7449 Programvaror o licenser, inkl. årliga abonnemangs-, service- o supportavg 8 350 592,43 25 808,82 3 729 699,90 12 106 101,15 744 IT-system 14 112 575,12 52 380,07 29 742 933,17 43 907 888,36 uh018a_20035.xlsx 11 (21) Utskrift: 2026-01-19 11:32 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 191 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 7451 Administrativa konsulter 1 900 373,72 0,00 241 050,00 2 141 423,72 7452 Upphandlingskonsulter 104 205,68 0,00 0,00 104 205,68 7453 Handledningskonsulter 1 221 150,00 0,00 89 350,00 1 310 500,00 7454 IT-konsulter 3 259 481,39 0,00 0,00 3 259 481,39 7457 Tekniska konsulter 35 508,25 0,00 55 625,00 91 133,25 7458 Konsulttjänster,föredragshållare, artister F-skatt 610 826,70 0,00 4 830,00 615 656,70 7459 Övriga konsulttjänster 12 642 372,18 602,50 203 025,00 12 845 999,68 745 Konsulttjänster och andra tjänster 19 773 917,92 602,50 593 880,00 20 368 400,42 7462 Kostentreprenader ej ekologiska 35 519,50 0,00 19 575,00 55 094,50 746 Kostentreprenader 35 519,50 0,00 19 575,00 55 094,50 7471 Företagshälsovård 628 205,82 0,00 0,00 628 205,82 7472 Rehabilitering personal 8 845,00 0,00 0,00 8 845,00 7474 Övrig sjuk- och hälsovård 690 051,90 0,00 0,00 690 051,90 7478 Friskvårdssubvention personal 2 545 242,49 0,00 0,00 2 545 242,49 7479 Övrig friskvård fritidsverksamhet 281 817,40 0,00 40 545,00 322 362,40 747 Hälso och friskvårdsrelaterade tjänster 4 154 162,61 0,00 40 545,00 4 194 707,61 7491 Rättegångskostnader 2 183,25 0,00 0,00 2 183,25 7492 Ritnings- och kopieringskostnader 2 056 642,45 0,00 0,00 2 056 642,45 7494 Tolkar 2 243 275,40 0,00 0,00 2 243 275,40 7498 Övriga främmande tjänster 1 602 576,02 0,00 274 843,00 1 877 419,02 7499 Övrig upphandlad verksamhet 1 635,40 0,00 0,00 1 635,40 749 Övriga främmande tjänster 5 906 312,52 0,00 274 843,00 6 181 155,52 74 Övriga främmande tjänster 44 561 609,68 52 982,57 35 377 709,01 79 992 301,26 7511 Tillfälligt inhyrd personal 128 378,62 0,00 0,00 128 378,62 751 Tillfälligt inhyrd personal 128 378,62 0,00 0,00 128 378,62 75 Tillfälligt inhyrd personal 128 378,62 0,00 0,00 128 378,62 7611 Avgifter 743 268,87 0,00 4 800,00 748 068,87 7612 Entréavgifter, biobiljetter m.m. 94 661,71 15 576,61 21 032,00 131 270,32 7613 Inkassoavgifter stadens leverantörsfakturor 1 581,31 0,00 0,00 1 581,31 7614 Förseningsers påminnelseavg leverantörsfakturor 1 633,00 0,00 0,00 1 633,00 761 Avgifter 841 144,89 15 576,61 25 832,00 882 553,50 uh018a_20035.xlsx 12 (21) Utskrift: 2026-01-19 11:32 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 191 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 7641 Diverse skatter och offentliga avgifter 6 038,25 0,00 0,00 6 038,25 764 Diverse skatter och offentliga avgifter 6 038,25 0,00 0,00 6 038,25 7651 Avgifter för kurser och utbildningar 1 215 697,99 0,00 3 800,00 1 219 497,99 7652 Avgifter för konferenser 4 664 554,23 1 295,00 35 400,00 4 701 249,23 765 Avgifter för kurser m.m. 5 880 252,22 1 295,00 39 200,00 5 920 747,22 7690 Övrigt 1 449,50 0,00 0,00 1 449,50 769 Övrigt 1 449,50 0,00 0,00 1 449,50 76 Diverse kostnader 6 728 884,86 16 871,61 65 032,00 6 810 788,47 7811 Försäljningspris, maskiner och inventarier 13 600,00 0,00 0,00 13 600,00 7812 Bokfört värde, maskiner och inventarier -13 600,00 0,00 0,00 -13 600,00 781 Förlust vid avyttring av maskiner och inventarier 0,00 0,00 0,00 0,00 78 Realisationsförluster och diverse periodiseringskonton 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens nettokostnader 478 882 451,96 52 698 153,89 370 031 891,90 901 612 497,75 Avskrivningar (+) 3 084 237,80 0,00 0,00 3 084 237,80 7931 Avskrivning maskiner och inventarier 3 084 237,80 0,00 0,00 3 084 237,80 793 Avskrivning på maskiner och inventarier 3 084 237,80 0,00 0,00 3 084 237,80 79 Avskrivningar 3 084 237,80 0,00 0,00 3 084 237,80 Skatteintäkter (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Generella stadsbidrag och utjämning (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens resultat 481 966 689,76 52 698 153,89 370 031 891,90 904 696 735,55 Finansiella intäkter (-) -13 265,83 0,00 0,00 -13 265,83 8451 Ränteintäker på kundfordringar -7 664,71 0,00 0,00 -7 664,71 845 Ränteintäkter på kundfordringar -7 664,71 0,00 0,00 -7 664,71 8483 Realiserade valutakursvinster -5 601,12 0,00 0,00 -5 601,12 848 Valutakursvinster -5 601,12 0,00 0,00 -5 601,12 84 Finansiella intäkter -13 265,83 0,00 0,00 -13 265,83 uh018a_20035.xlsx 13 (21) Utskrift: 2026-01-19 11:32 Resultaträkning Period: 202501-202513 Förvaltning: 191 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt Finansiella kostnader (+) 6 956,32 307,00 214 826,87 222 090,19 8526 Internränta, investeringar 0,00 0,00 214 826,87 214 826,87 852 Räntekostnader 0,00 0,00 214 826,87 214 826,87 8551 Räntekostnader för leverantörsskulder 1 312,76 307,00 0,00 1 619,76 855 Räntekostnader för leverantörsskulder 1 312,76 307,00 0,00 1 619,76 8583 Realiserade valutakursförluster 5 643,56 0,00 0,00 5 643,56 858 Valutakursförluster 5 643,56 0,00 0,00 5 643,56 85 Finansiella kostnader 6 956,32 307,00 214 826,87 222 090,19 Resultat efter finansiella poster 481 960 380,25 52 698 460,89 370 246 718,77 904 905 559,91 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 0,00 Årets resultat 481 960 380,25 52 698 460,89 370 246 718,77 904 905 559,91 Ekonomichefens underskrift den ……………………. Handläggarens underskrift den …………………… uh018a_20035.xlsx 14 (21) Utskrift: 2026-01-19 11:32 Anläggningsinformation 10 11 12 13 2381-2389 Immateriella Mark, byggnader och Maskiner och inventarier Finansiella Inv.skuld anläggningstillgångtaerkniska anläggningar anläggningstillgångar Upplösningar exkl. 117x Förvaltning: 191 Kr Information från Huvudboken IB Anskaffningsvärden 0,00 0,00 36 888 608,82 0,00 0,00 Periodens förändring (anskaffning) 0,00 0,00 3 363 260,48 0,00 0,00 UB Anskaffningar 0,00 0,00 40 251 869,30 0,00 0,00 IB Avskrivningar 0,00 0,00 -29 691 345,69 0,00 0,00 Periodens förändring (avskrivning) 0,00 0,00 -2 432 578,55 0,00 0,00 UB Avskrivningar 0,00 0,00 -32 123 924,24 0,00 0,00 Summa bokfört värde 0,00 0,00 8 127 945,06 0,00 0,00 Summa förändring i Huvudbok 0,00 0,00 930 681,93 0,00 0,00 Information från Anläggningsreskontran Aktivering 0,00 0,00 3 816 219,73 0,00 0,00 Tillägg 0,00 0,00 198 700,00 0,00 0,00 Summa anskaffningar 0,00 0,00 4 014 919,73 0,00 0,00 Historiska anläggningar (värdeöverföring) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Automatisk avskrivning 0,00 0,00 -3 084 237,80 0,00 0,00 Nedskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Återföring (uppskrivning) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Försäljning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Utrangering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Ändra dimension från 0,00 0,00 -1 993,80 0,00 0,00 Ändra dimension till 0,00 0,00 1 993,80 0,00 0,00 Omgruppering från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omgruppering till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till, aktiveringstransaktion 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs från 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Överförs till 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Omvärdering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Kalkylmässig ränta 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Manuell avskrivning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Reversering 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 BFV-avrundning 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Summa förändringar i Anläggningsreskontran 0,00 0,00 930 681,93 0,00 0,00 Diff HB (föränding bokfört värde) och ANL (förändringar) 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Specifikation nedskrivna anläggningar Summa nedskrivningar 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 Anläggnings- och rörelsekapital Kr, Period: 202501-202513 Förvaltning: 191 Ingående balans anläggnings- och rörelsekapital -81 726 800,73 Drift Intäkter -686 642 412,59 Kostnader 1 591 547 972,50 Summa 904 905 559,91 Investering Inkomster 0,00 Utgifter 4 014 919,73 Summa 4 014 919,73 Totalt 908 920 479,64 Stadskassans konto Externa inbetalningar 777 476 815,05 Interna inbetalningar 0,00 Externa utbetalningar -1 132 231 728,67 Interna utbetalningar -596 117 140,09 Summa -950 872 053,71 Fordran/skuld stadskassan -45 966 493,80 Årets förändring av resultatfond 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital -45 966 493,80 (motsvarar årets förändring av eget kapital - bokförs konto 8901 & 2021) Utgående balans nämndens anläggnings- och rörelsekapital -35 760 306,93 Kontokontroller Tips Kr, Period: 202501-202513 Förvaltning: 191 Felsökning Stadkonto Belopp Kontroll konto 49xx 4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 0,00 4903 Preliminärt kostnadsförda extrarader 0,00 4904 Preliminärt kostnadsförda differenser 0,00 Drift - SUMMA Konto 49xx 0,00 4901 Preliminärt kostnadsförda fakturor 0,00 Investering - SUMMA Konto 49xx 0,00 Kontroll Motpart 9* (förvaltningsinterna motparter) . SUMMA Motpart 9* i BR (1-2) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (drift) 0,00 SUMMA Motpart 9* i RR (inv) 0,00 Kontroll Motpart 1990 SUMMA Motpart 1990 0,00 Kontroll VT HC & UU SUMMA BR 0,00 SUMMA RR 0,00 Kontroll konto 90xx-98xx 9041 Internränta -214 826,87 9043 Överföring mot annan förvaltning än finansförv 183 504 470,75 9044 Moms 69 300 041,39 9046 Punktskatt el, överföring mot finansförvaltningen -249 941,00 9047 Nystartsjobb 38 039 515,00 9052 PO -253 688 412,57 9055 LISA-löner -632 807 986,79 SUMMA Konto 904x och 905x -596 117 140,09 SUMMA Konto 90xx (ej 905x) 0,00 9131 Personalförsäkring 0,00 9133 Avräkning internränta 0,00 9139 Nystartsjobb 0,00 9181 Ej identifierade inbetalningar 0,00 SUMMA Konto 91xx 0,00 SUMMA Konto 93xx-95xx 0,00 9894 Oidentifierade inbetalningar 0,00 9895 Genomgångskonto inkasso 0,00 9896 Kund - insättning från dagrapport 0,00 9899 Genomgångskonto kundreskontra 0,00 SUMMA Konto 96xx-98xx 0,00 9999 Felkonton övrigt 0,00 SUMMA Konto 99xx 0,00 Kontroll konto kontra stadkonto 3-9999 Summa stadkonto 354 754 913,62 Summa konto 354 754 913,62 SUMMA 0,00 Kontroll mot resultatrapport Summa drift 904 905 559,91 Summa drift enligt resultatrapport 904 905 559,91 SUMMA 0,00 Kontroll aktivering & investering Summa investeringsinkomster/utgifter 4 014 919,73 Summa aktiverat (789x) -4 014 919,73 SUMMA 0,00 Summa investeringar på 8-konto (får ej finnas) 0,00 Kontroll RR, BR och Anl.- & rör.kap Årets resultat enligt resultaträkningen 904 905 559,91 Summa drift enligt anl. & rör.kap 904 905 559,91 SUMMA 0,00 Årets förändring av anläggnings- och rörelsekapital -45 966 493,80 Summa bokfört på stadkonto 2021, 2023 (motp 2000-8999) -45 966 493,80 SUMMA 0,00 Tillgångar 149 735 043,91 Skulder & Eget kapital -149 735 043,91 SUMMA 0,00 Kontroll blanka koddelar Bokfört utan motpart 0,00 Bokfört utan projekt 0,00 Bokfört utan verksamhet 0,00 Kontroll UB kontra IB Stadkonto UB 202400-202414 IB 202500 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 0,00 0,00 12 Maskiner och inventarier 7 197 263,13 7 197 263,13 15 Kundfordringar 23 640 695,00 23 640 695,00 16 Diverse kortfristiga fordringar 68 306 264,02 68 306 264,02 17 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 65 831 748,20 65 831 748,20 SUMMA Tillgångar 164 975 970,35 164 975 970,35 201 Eget kapital, ingående värde 84 210 729,95 81 726 800,73 202 Årets resultet -2 483 929,22 0,00 SUMMA Eget kapital 81 726 800,73 81 726 800,73 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder -5 375 997,25 -5 375 997,25 25 Leverantörsskulder -37 607 791,51 -37 607 791,51 26 Moms och särskilda punktskatter 0,00 0,00 28 Övriga kortfristiga skulder -27 888 310,00 -27 888 310,00 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter -175 830 672,32 -175 830 672,32 SUMMA Skulder -246 702 771,08 -246 702 771,08 Arbetsmarknadsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: Sid 1 (8) Uppföljning av Intern kontroll 2025, Arbetsmarknadsnämnden Tjänsteutlåtande Sid 2 (8) Innehållsförteckning Bedömning av nämndens interna kontroll ................................................................................................................................................................3 Uppföljning av nämndens internkontrollplan ..........................................................................................................................................................4 Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen ..................................................................................................................................................... 4 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd............................................................................................................. 4 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden .......................................................................................................................... 4 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......................................................................................................................................................... 7 Tjänsteutlåtande Sid 3 (8) Bedömning av nämndens interna kontroll Tillräcklig Analys Arbetsmarknadsnämnden har under 2025 genomfört ett antal kontroller på enheter inom processerna redovisning, inköp och avtalstrohet, systematiskt informationssäkerhetsarbete och samt förebygga välfärdsbrott . Kontrollerna har genomförts genom besök av arbetsmarknadsnämndens enheter i egen regi, när det gäller samtliga områden, utom undervisningstid och personella resurser på skolenheter Där har kontrollerna genomförts hos enheter i både egen och extern regi. Metoden har varit stickprov där vissa dokument har efterfrågats, såsom fakturor, allmänna handlingar eller upphandlingsdokument. Därutöver har samtliga enheter kontrollerats genom rapporter i olika system och intervjuer med medarbetare på de kontrollerade enheterna. Syftet är både att kontrollera verksamheterna och att vid behov erbjuda stöd. Kontrollerna har genomförts av medarbetare från förvaltningens centrala staber. Kontrollerna visar att cheferna har god kännedom om regler och riktlinjer samt i stor utsträckning följer dessa inom redovisning och inköp och avtalstrohet. Välfungerande arbetssätt finns även kring delar av systematiskt informationssäkerhet, däribland hantering av allmänna handlingar, behörighetshantering och informationsklassning. Andelen som gått obligatoriska utbildningar behöver däremot höjas. Mindre avvikelser finns gällande undervisningstid och personella resurser, men de är på väg att åtgärdas. Kontroll kommer även att genomföras kommande år. Nämnden bedömer att den interna kontrollen för år 2025 har varit tillräcklig och liknande metoder kommer att användas för år 2026. Tjänsteutlåtande Sid 4 (8) Uppföljning av nämndens internkontrollplan Nämndens planerade uppföljning av den löpande kontrollen 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Process: Redovisning Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Resekostnader Kontroll av Genomgång av samtliga bokförda resekostnader i huvudboken i Agresso. resekostnader Kontrollen började med att samtliga fakturor gällande resa i tjänsten (ej SL) under perioden 202408–202412 kontrollerades i Agresso. Inga större avvikelser hittades men eftersom det är svårt att följa upp resor med nuvarande avtal, då det faktureras i olika omgångar och alla resor registreras på ett och samma ordernummer, togs beslutet att lägga till kontroll av resor månatligen. Förbättringsområden Kontakt har tagits med avtalsansvarig på serviceförvaltningen för att få till ett annat faktureringsförfarande för resor där varje resa hålls ihop och faktureras för sig. 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Process: Inköp och avtalstrohet Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Styra, stödja och Löpande Aktivitet på enhetsnivå gällande att enhetens inköp på stadens ramavtal sker i inköpssystemet i Agresso. kontrollera kunskapskontroll hos förvaltningens arbete enhetschefer sker Fem enheter har valts ut för stickprovskontroll av fakturering i Agresso avseende perioden 1 januari 2025 till och med gällande inköpsfrågor inom ramen för månaden före genomförd kontroll. Syftet var att säkerställa att inköp genomförts i enlighet med gällande avtal samt att internkontroll. korrekt information om kostnadsställe framgår på fakturorna. Stickprovskontrollen visade inga avvikelser. Aktivitet på enhetsnivå om att enhetens inköp är dokumenterade och diarieförda. Kontroll om inköp diarieförs via eDok. En enhet uppvisade brister i kännedom om processen på operativ nivå. Även om informationen fanns på chefsnivå fanns kännedomen inte fullt ut hos verksamhetsnära funktioner. En utbildningsinsats genomfördes i syfte att höja kompetensen hos samtliga beställarroller på enheten, vilket resulterade i ett tillfredsställande utfall. Resterande enheter uppvisade ett gott resultat. Tjänsteutlåtande Sid 5 (8) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Aktivitet på enhetsnivå om att enhetens upphandlingar görs i det elektroniska inköpssystemet Kommers i enlighet med delegationsordning, lagar, anvisningar och regelverk. Enheternas användning av Kommers avtalskatalog granskades. Granskningen genomfördes genom samtal och intervjuer med beställare och enhetschefer. Resultatet var överlag tillfredsställande, men en enhet identifierades ha behov av en mer omfattande kompetenshöjande insats för att säkerställa att avtalskatalogen kan lokaliseras och att relevant information inför inköp tas del av. Process: Systematiskt informationssäkerhetsarbete Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Behörighetshantering Verksamheten Kontroll av IT-resurser kontrollerar sina aktiva Trots stora utmaningar med omorganisation på Jobbtorg Stockholm och nya verksamheter på Vuxenutbildning Stockholm, användarkonton. är den generella hanteringen av behörigheter och åtkomst till information som lagras i IT-resurser (digitala enheter, gruppdiskar, funktionsbrevlådor, samarbetsytor m.m.) god liksom medvetenheten om nödvändighet av rutiner gällande åtkomsthantering. Likaså är hanteringen av IT-roller inom båda GS-IT-leveranserna goda och besökta verksamheter hade en bra översyn av både befintliga IT-roller och hanteringen av dessa vid organisationsförändringar. Hantering av Kontroll i samband Indikator på verksamhetsområdesnivå samt nämndnivå (Andel medarbetare som genomfört förvaltningens e-utbildning i information med informationshantering). Kontroll i samband med internkontrollsbesök gällande diarieföring, arkivering och gallring. internkontrollsbesök. Kontroll vid behov. Den sammanfattande bedömningen är att hanteringen av allmänna handlingar fungerar mycket bra hos de kontrollerade Varje enhet genomför verksamheterna. Medarbetarna uppges ha god kunskap om offentlighetsprincipen och allmänna handlingar. Merparten av inventering gällande medarbetarna har genomfört förvaltningens digitala utbildning om informationshantering. Man förstår vikten av att hålla en verksamhetens god ordning på handlingar och information och på så sätt medverka till att allmänna handlingar vid behov finns tillgängliga hantering av skyndsamt. information. Registrering och dokumentation inom kärnverksamheterna vuxenutbildningen och arbetsmarknadsinsatser görs i verksamheternas systemstöd och fungerar mycket bra. Diarieföring och handlingar som bevaras på papper, t.ex. personalakter och betyg, omhändertas för arkivering enligt rutin. Även rutiner för verkställandet av gallring finns och efterlevs. Tjänsteutlåtande Sid 6 (8) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Indikator på verksamhetsområdesnivå samt nämndnivå. (Andel medarbetare som genomfört förvaltningens e-utbildning i informationshantering) Den sammanfattande bedömningen är att hanteringen av allmänna handlingar fungerar mycket bra hos de kontrollerade verksamheterna. Medarbetarna uppges ha god kunskap om offentlighetsprincipen och allmänna handlingar. Merparten av medarbetarna har genomfört förvaltningens digitala utbildning om informationshantering. Man förstår vikten av att hålla en god ordning på handlingar och information och på så sätt medverka till att allmänna handlingar vid behov finns tillgängliga skyndsamt. Registrering och dokumentation inom kärnverksamheterna vuxenutbildningen och arbetsmarknadsinsatser görs i verksamheternas systemstöd och fungerar mycket bra. Diarieföring och handlingar som bevaras på papper, t.ex. personalakter och betyg, omhändertas för arkivering enligt rutin. Även rutiner för verkställandet av gallring finns och efterlevs. Indikator på verksamhetsområdesnivå samt nämndnivå. (Andel medarbetare som genomfört förvaltningens e-utbildning i informationshantering) Den sammanfattande bedömningen är att hanteringen av allmänna handlingar fungerar mycket bra hos de kontrollerade verksamheterna. Medarbetarna uppges ha god kunskap om offentlighetsprincipen och allmänna handlingar. Merparten av medarbetarna har genomfört förvaltningens digitala utbildning om informationshantering. Man förstår vikten av att hålla en god ordning på handlingar och information och på så sätt medverka till att allmänna handlingar vid behov finns tillgängliga skyndsamt. Registrering och dokumentation inom kärnverksamheterna vuxenutbildningen och arbetsmarknadsinsatser görs i verksamheternas systemstöd och fungerar mycket bra. Diarieföring och handlingar som bevaras på papper, t.ex. personalakter och betyg, omhändertas för arkivering enligt rutin. Även rutiner för verkställandet av gallring finns och efterlevs. Indikator på verksamhetsområdesnivå samt nämndnivå. (Andel medarbetare som genomfört förvaltningens e-utbildning i informationshantering) Den sammanfattande bedömningen är att hanteringen av allmänna handlingar fungerar mycket bra hos de kontrollerade verksamheterna. Medarbetarna uppges ha god kunskap om offentlighetsprincipen och allmänna handlingar. Merparten av medarbetarna har genomfört förvaltningens digitala utbildning om informationshantering. Man förstår vikten av att hålla en god ordning på handlingar och information och på så sätt medverka till att allmänna handlingar vid behov finns tillgängliga skyndsamt. Registrering och dokumentation inom kärnverksamheterna vuxenutbildningen och arbetsmarknadsinsatser görs i verksamheternas systemstöd och fungerar mycket bra. Diarieföring och handlingar som bevaras på papper, t.ex. personalakter och betyg, omhändertas för arkivering enligt rutin. Även rutiner för verkställandet av gallring finns och efterlevs. Tjänsteutlåtande Sid 7 (8) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Incidenthantering Löpande Indikator på Verksamhetsområdesnivå samt nämndnivå. (Andel medarbetare som genomfört stadens e-utbildning i kunskapskontroll hos dataskydd, om statistik är tillgänglig) enhetschefer inom ramen för Gällande förvaltningens obligatoriska utbildningar inom området informationssäkerhet, finns visserligen en del medarbetare internkontroll som ännu inte gjort klart alla dessa utbildningar men verksamheterna har både kännedom om vilka detta rör och en plan för hantering av detta. Indikator på Verksamhetsområdesnivå samt nämndnivå. (Andel medarbetare som genomfört stadens e-utbildning i dataskydd, om statistik är tillgänglig) Gällande förvaltningens obligatoriska utbildningar inom området informationssäkerhet, finns visserligen en del medarbetare som ännu inte gjort klart alla dessa utbildningar men verksamheterna har både kännedom om vilka detta rör och en plan för hantering av detta. Påminna om rutiner för incidenthantering under internkontrollsbesök. En uppdaterad rutin för rapportering av personuppgiftsincidenter har tagits fram och publicerats för förvaltningens medarbetare. Informationsklassning Verksamheten Kontroll av informationsklassningar kontrollerar sina informationsklassning Kontroll av informationsklassificeringar sker löpande i ett samarbete mellan förvaltningens ISAM och avdelningarnas ar verksamhetsutvecklare som ansvarar för att både initiera och följa upp informationsklassificeringar. 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Process: Förebygga välfärdsbrott Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Representation Regelbundna Stickprov kontroller att förtroendekänsliga Efter kontrollen av samtliga leverantörsfakturor konterade på konto 71x, representation har inga väsentliga brister konton används i iakttagits. Brister som upptäckts har rättats innan fakturan har gått till betalning. enlighet med riktlinjer. Frågan om välfärdsbrott kommer också i fortsättningen att vara levande på godkännarmöten och därigenom vara aktuell i Stickprovskontroll av organisationen. fakturor bokförda på konton avseende förtroendekänsliga poster. Tjänsteutlåtande Sid 8 (8) Arbetssätt Systematisk kontroll Kontrollaktivitet Skolors personella Kontroll av personella Enhetskontroll resurser resurser sker vid uppföljning av 24 skolenheter har kontrollerats, varav 10 hade vissa brister. Vid brister bedömer VO Kvalitet och uppföljning om det finns leverantörer. behov av en skriftlig redovisning på hur bristen ska åtgärdas. Samtliga skriftliga redovisningar följs upp, för att garantera att bristerna avhjälps. Undervisningstid Kontroll av att elever Enhetskontroll får den avtalade undervisningstiden 24 skolenheter har kontrollerats, varav 13 hade vissa brister. Det kan handla om ihopslagning av kurs eller för få timmar. Vid brister bedömer VO Kvalitet och uppföljning om det finns behov av en skriftlig redovisning på hur bristen ska åtgärdas. Samtliga skriftliga redovisningar följs upp, för att garantera att bristerna avhjälps. GDPR årsrapport År 2025 Arbetsmarknadsnämnden GDPR årsrapport 2025 December 2025 Dnr: YYYY Utgivningsdatum: 2026-01-DD Kontaktpersoner: Nils-Erik Lundborg, Peter Sundström 1 Sammanfattning GDPR, eller dataskyddsförordningen, syftar till att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter, med särskilt fokus på rätten till skydd av personuppgifter. I Stockholms stad är varje nämnd och styrelse ansvarig för personuppgiftsbehandlingar som sker i den egna verksamheten. Ett dataskyddsombud har i uppdrag att oberoende granska verksamhetens efterlevnad av dataskyddsförordningen. I denna rapport redovisar dataskyddsombudet årets granskning av förvaltningsnämndens dataskyddsarbete samt lämnar rekommendationer på åtgärder för att ytterligare stärka dataskyddet. I egenskap av Dataskyddsombud (DSO) lämnar vi följande årsrapport. De tre största riskerna enligt dataskyddsombudets bedömning: Fråga/kontroll Risk Rekommenderad åtgärd/åtgärder Arbetet med att upprätta Registerförteckningen behöver ses över och uppdateras. och hålla Inte minst gäller detta för de eventuella behandlingar registerförteckningen som utgör överföring av personuppgifter till tredjeland. korrekt, komplett och Den information som finns i förteckningen ska vara uppdaterad. uppdaterad och korrekt. Det finns även ett behov av att skifta behandlingsnivån från systemnivå till processnivå. Dessa insatser behöver sedan hållas igång löpande. Även en kunskapsförankring av skillnaden mellan registerförteckning och stadens hanteringsanvisningar behövs. Behov av översyn av Som verksamheten redan har identifierat bör processer upprättade PUB-avtal och årshjul för uppföljning ses över och anpassas. (okända/nya Därutöver rekommenderas kompetenshöjande insatser underbiträden – och att ytterligare resurser läggs på detta arbete. säkerhetsrisker?) Verksamhetens arbete Det har hittills inte genomförts regelrätta risk- och med konsekvensbedömningar (DPIA) utifrån konsekvensbedömningar dataskyddsregelverket. Stadens mall för DPIA har inte använts. Rutiner för detta behöver tas fram och arbetssätt förankras. Verksamheten arbetar med att ta fram en ny samarbetsyta där dataskydds- och informationssäkerhetsarbetet. 2 Innehållsförteckning Sammanfattning ....................................................................................... 1 Inledning .................................................................................................... 3 Dataskyddsombudets uppgift ..................................................................... 3 Granskning av dataskyddsarbetet .......................................................... 4 Kontroll av obligatoriska områden .............................................................. 4 Resultat från granskningen av de sex obligatoriska områdena .......... 5 Register över personuppgiftsbehandlingar................................................. 5 Säkerhet i samband med behandlingen ..................................................... 7 Konsekvensbedömning avseende dataskydd ............................................ 8 Den registrerades rättigheter .................................................................... 10 Personuppgiftsincidenter .......................................................................... 12 Överföring till tredje land ........................................................................... 13 Bilagor ..................................................................................................... 15 Bilaga 1 - Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning ... 16 Bilaga 2 – Andra genomförda granskningar och omvärldsbevakning ...... 25 3 Inledning GDPR, eller dataskyddsförordningen, syftar till att skydda individers grundläggande rättigheter och friheter, med särskilt fokus på rätten till skydd av personuppgifter. Dataskyddsreglerna (kallas GDPR fortsättningsvis) sätter tydliga ramar för hur personuppgifter får behandlas för att minimera risken för skada och säkerställa att hanteringen sker ansvarsfullt och rättvist. GDPR har sin grund i de mänskliga rättigheterna, där varje individ har rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv samt skydd av sina personuppgifter. I Stockholms stad är varje nämnd och styrelse ansvarig för personuppgiftsbehandlingar som sker i den egna verksamheten. Dataskyddsombudets uppgift Varje personuppgiftsansvarig (nämnd eller styrelse) ska utse ett dataskyddsombud. Dataskyddsombudets uppgifter framgår direkt av lagstiftningen. Ombudets roll är att kontrollera att GDPR följs inom organisationen. Det innebär bland annat att ge råd, rekommendationer och informera om frågor som rör behandlingar av personuppgifter. Dataskyddsombudet har även i uppdrag att oberoende granska verksamheternas arbete med dataskyddsfrågor för att säkerställa att dataskyddslagstiftningen efterlevs. DSO ska rapportera direkt till högsta förvaltnings-/bolagsnivå. I Stockholms stad innebär det att dataskyddsombudet rapporterar till nämnder och styrelser. Dataskyddsombudet lämnar årligen en rapport om verksamhetens dataskyddsarbete till varje nämnd och styrelse. Genom rapporten kan nämnd och styrelse ta emot de råd och rekommendationer som dataskyddsombudet lämnar. Årsrapporten syftar till att nämnd/styrelse ska kunna fatta beslut om prioriteringar, resurser och initiativ framåt. Årsrapporten är ett medel för nämnds/styrelsens uppföljning och styrning av verksamhetens systematiska integritets- och dataskyddsarbete. 4 Granskning av dataskyddsarbetet Kontroll av obligatoriska områden Dataskyddsombudet har granskat verksamhetens dataskyddsarbete utifrån sex obligatoriska områden. De sex områdena har identifierats genom en analys av kraven i GDPR om hur verksamheter bör arbeta systematiskt med dataskydd. Varje område innehåller ett antal kontrollfrågor som ger en bild av verksamhetens dataskyddsarbete. Dessa områden överensstämmer med de delar som enligt Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) utgör grunden för en verksamhets systematiska och rättssäkra hantering av personuppgifter. I rapporten används en riskmodell med fyra nivåer av risk. Modellen hjälper dataskyddsombudet att visa vilken bedömning hen gör av verksamhetens dataskyddsrisker utifrån de iakttagelser som gjorts i granskningen. Risknivå Beskrivning Hög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till betydande risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen kräver omgående åtgärd och korrigering. Medelhög risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas skyndsamt, men kräver inte omedelbar korrigering. Låg risk Iakttagelsen avser en brist som kan leda till mindre risker för de registrerades rättigheter och friheter. Bristen bör åtgärdas, men kräver inte omedelbar korrigering. Inget att anmärka Dataskyddsombudet har inga brister att rapportera avseende denna del. Notera att risken för att tilldelas en sanktion vid tillsyn är större desto högre risken är. 5 Resultat från granskningen av de sex obligatoriska områdena I detta avsnitt presenteras en sammanställning av den bedömda risknivån för verksamhetens dataskyddsarbete, grundat på kontrollfrågorna inom de sex obligatoriska områdena. Vidare redovisas dataskyddsombudets centrala iakttagelser, inklusive områden där verksamheten uppvisar goda resultat och bör upprätthålla sitt arbete, samt identifierade brister som kan utgöra dataskyddsrisker. Avsnittet innehåller även dataskyddsombudets rekommenderade åtgärder för att hantera dessa risker och stärka dataskyddsarbetet. En fullständig redovisning av dataskyddsombudets underlag och resultat från granskningen av de sex obligatoriska områdena finns att läsa i bilaga 1. Bilagan innehåller även en beskrivning av syftet och bakgrunden för varje område. Register över personuppgiftsbehandlingar Sammanfattning Bedömningen är att det saknas registrerade behandlingar för där känsliga personuppgifter förekommer. Sannolikt saknas därmed även konsekvensbedömningar (DPIA) för vissa behandlingar. Därutöver har verksamheten inte fullständig koll på samtliga tredjelandsöverföringar. Dels på grund av otillräckliga kravställningar i samband med upphandlingar av nya system samt ofullständiga kontroller gällande underleverantörer och deras system för behandling av personuppgifter. Dessa brister gäller i synnerhet för de system som är äldre än tre år. Från verksamhetens sida lyfter man att det finns ett behov av att säkerställa tydliga processbeskrivningar och rutiner med ansvar och roller samt med tydliga instruktioner över vad som behöver göras steg för steg. Det pågår ett arbete med att ta fram en samarbetsyta för att underlätta i detta arbete och att skapa ett mera enhetligt arbetssätt. Detta behöver även vara väl förankrat i verksamheten horisontellt som vertikalt. Från verksamhetens sida påtalar man även att dataskyddsfrågorna kräver mer resurser och att man behöver bli fler med relevant dataskyddskompetens. Verksamheten ser ett behov av att kompetensutveckla nyckelpersoner i verksamheten (upphandling, verksamhetsutvecklare, IT och PM3-organisation). Enligt verksamheten kommer sannolikt ett nytt system att driftsättas under 2026 som ska underlätta informationssäkerhets- och dataskyddsarbetet. Verksamhetens beskrivning stämmer överens med dataskyddsombudets iakttagelser. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Antal behandlingar som är Sammanlagt 83 behandlingar finns registrerade registrerade? i registerförteckningen. Registerförteckningen är dock inte komplett och är i behov av en insats. Dels för att säkerställa att informationen är uppdaterad och korrekt, men även för att lyfta behandlingsnivån från systemnivå till processnivå. När insatsen är avklarad behöver man säkerställa att förteckningen hålls vid liv och uppdateras löpande. Även en 6 kunskapsförankring av skillnaden mellan registerförteckning och stadens hanteringsanvisningar behövs. Har verksamheten Delvis. Det pågår ett arbete med att förbättra ändamålsenliga rutiner för att rutinerna för att säkerställa att samtliga registrera nya/förändrade behandlingar dokumenteras på ett korrekt och fullständigt sätt. behandlingar? Registreras/uppdateras Det saknas ofta tydliga gallringsfrister. För behandlingar i den omfattning övrigt saknas tydliga hänvisningar till rättslig som krävs för att registret ska grund, exempelvis allmänt intresse. Detta är något som vi dataskyddsombud innehålla de behandlingar som rekommenderar. Det hänvisas endast till personuppgiftsansvarig utför? stadens hanteringsanvisningar för gallring av allmänna handlingar. Vad gäller äldre behandlingar är detta än svårare att avgöra. Innehåller registret de uppgifter Samma svar som ovan, dvs. det saknas som är obligatoriska enligt relevanta uppgifter som enligt artikel 30 (namn och dataskyddsförordningen ska finnas med i registerförteckningen. kontaktuppgifter på den personuppgiftsansvarige, ändamål, kategorier av registrerade, mottagare, eventuell tredjelandsöverföring, gallringstider (om möjligt) samt en kort beskrivning av säkerhetsåtgärderna)? 7 Säkerhet i samband med behandlingen Sammanfattning Iakttagelsen är att det i staden finns en genomarbetad mall för informationsklassning och i den finns ett avsnitt med dataskyddsfrågor samt en centralt framtagen mall för genomförande av konsekvensbedömning (DPIA). Dessa görs dock separat och det är något oklart hur de bör hänga ihop och synkroniseras. Det kan således vara något att arbeta vidare på inom Arbetsmarknadsförvaltningen. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Efter ett antal stickprov på Verksamheten har besvarat en rad frågor och genomförda lämnat besked om att informationsklassningar informationsklassningar, genomförts men att det pågår ett arbete med att se över dessa för att kontrollera att de fullt bedömer DSO att resultatet i uppfyller kraven i dataskyddsförordningen. genomförda Verksamheten ser även över möjligheten att lyfta informationsklassningar i arbetet med informationsklassningar och delar av tillräcklig utsträckning tar hänsyn dataskyddsarbetet till processnivå. till olika kategorier av personuppgifter? Avseende de styrande dokument Delvis. Även om det finns rutiner behöver och rutiner om dataskydd (som verksamheten säkerställa att det finns rutiner för finns skriftligt), bedömer DSO att hantering av rättighetsbegäran och att samtliga rutiner och styrande dokument är uppdaterade det finns tillräckligt mycket och korrekta. reglerat och tillräckligt stöd? Avseende de skriftligt styrande Det finns ett behov av att se över detta för att dokument och rutiner som finns, säkerställa att det finns uppdaterade och korrekta bedömer DSO att de är rutiner på plats. tillräckligt implementerade och kända? 8 Konsekvensbedömning avseende dataskydd Sammanfattning Det har genomförts risk- och konsekvensbedömningar, men inte helt utifrån dataskyddsregelverkets krav. Stadens mall för konsekvensbedömning (DPIA) har inte använts. Rutiner för detta behöver tas fram och arbetssätt förankras. Förvaltningen arbetar med att ta fram en ny samarbetsyta där dataskydds- och informationssäkerhetsperspektivet ska bli lättare att ta till sig. Detta är positivt. I övrigt finns det anledning att se över befintliga bedömningar för revidering. Vidare bör befintliga och/eller föreslagna säkerhetsåtgärder följas upp. Det finns också anledning att granska vissa behandlingar närmare i samband med att olika typer av utvecklingsinsatser genomförs. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsenliga rutiner Ja, det finns men de är i behov av översyn för att för att vid nya/förändrade bli mer ändamålsenliga. personuppgiftsbehandlingar genomföra tröskelanalys? Genomförs tröskelanalyser vid Ja, såvitt är känt. Men det finns anledning att se nya/förändrade över tidigare gjorda bedömningar eller bristen på personuppgiftsbehandlingar? sådana. Finns det en ändamålsenlig mall Ja, men fram tills helt nyligen fanns inte detta samt rutiner för genomförande vilket har lett till ett omfattande och pågående av konsekvensbedömning arbete med att se över samtliga behandlingar i verksamheten. avseende dataskydd? Genomförs Det pågår ett arbete med att se över detta. Detta konsekvensbedömning avseende är prioriterat inom verksamheten. dataskydd i de fall det krävs? Har personuppgiftsansvarig Nej, detta har inte skett. I övrigt finns det identifierat samtliga anledning att se över befintliga bedömningar för personuppgiftsbehandlingar som revidering. Vidare bör befintliga och/eller föreslagna säkerhetsåtgärder följas upp. Det kräver att en finns också anledning att granska vissa konsekvensbedömning avseende 9 dataskydd görs samt genomfört behandlingar närmare i samband med att olika detta? typer av utvecklingsinsatser genomförs. 10 Den registrerades rättigheter Sammanfattning Det finns rutiner och mallar, men bedömningen är att dessa behöver ses över. Inom verksamheten pågår för närvarande ett arbete med att ta fram en ny samarbetsyta och inom ramen för det arbetet se över mallar och rutiner för att kunna hantera de registrerades rättigheter. Verksamhetens hantering kopplat till den registrerades rättigheter är onödigt ineffektivt som ett resultat av att registerförteckningen inte är uppdaterad och korrekt. Arbetet tar onödigt mycket tid och resurser från många olika delar av verksamheten. Mest tid tar det att utreda frågan om gallring där det råder delvis bristfällig information. Registerförteckningen hänvisar till hanteringsanvisningen vilket innebär ett visst utredningsarbete varje gång. I ett fall har verksamheten i samband med en begäran från en registrerad inte kunnat uppge information om när informationen gallras utan fått skriva ”under utredning”. Såvitt är känt har två begäranden inkommit till verksamheten, men det är osäkert om denna siffra stämmer. Det förs ingen löpande statistik och enligt hanteringsanvisningarna ska dessa begäranden gallras efter 3 månader, vilket påverkar spårbarheten och statistiken. Det finns f.ö. anledning att tro att vissa begäranden hanteras ute i verksamheten snarare än centralt inom förvaltningen, vilket även det i så fall påverkar statistik och spårbarhet. Med anledning av detta är det dataskyddsombudens bedömning att det dels krävs en översyn av rutiner och mallar, dels en översyn av verksamhetens hanteringsanvisningar. Utöver detta finns det ett behov av utbildningsinsatser. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet: Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Finns det ändamålsenliga mallar Ja. samt rutiner för besvarande av begäran från den registrerade? Hur många begäranden (om Såvitt är känt har det hittills detta år inkommit registerutdrag, begränsning, två begäranden om registerutdrag. radering etc.) har under året inkommit från de registrerade? Hur många av de inkomna Samtliga. begärandena har besvarats av verksamheten inom en månad? Baserat på ett antal stickprov Ja, såvitt är känt. genomförda av dataskyddsombudet, uppfyller 11 svaren till de registrerade lagkraven? 12 Personuppgiftsincidenter Sammanfattning Det kan noteras att något fler incidenter rapporteras i jämförelse med förra året. Detta beror sannolikt på en ökad medvetenhet kring vikten av att anmäla misstänkta personuppgiftsincidenter. Detta är sannolikt även en följdeffekt av Miljödataincidenten under hösten 2025. Verksamheten har emellertid gjort oss uppmärksamma på att brister och misstänkta händelser ibland inte rapporteras. Anledningen till detta kan vara okunskap kring vad som utgör en personuppgift jämfört med en annan typ av säkerhetsincident, exempelvis borttappad egendom (som mycket väl även kan utgöra en personuppgiftsincident). Kunskapen att alltid kunna avgöra om det är en personuppgiftsincident finns inte alltid ute i verksamheterna. En fundamental brist i nuvarande rapporteringssystem är att man inte kan kategorisera ”personuppgiftsincidenter” vilket gör att de ibland kategoriseras fel eller inte uppmärksammas. Verksamheten måste skriva i ämnesraden att det är en personuppgiftsincident för att den ska komma till verksamhetens informationssäkerhetssamordnare/dataskyddshandläggare för hantering. Den absolut vanligaste incidenten är att e-postmeddelanden med känsliga och/eller integritetskänsliga personuppgifter skickas okrypterat eller till fel mottagare. Mörkertalet är sannolikt omfattande givet förvaltningens storlek och det låga antalet inrapporterade incidenter. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Hur säkerställs det att samtliga Information på Intranätet med mallar för hur medarbetare har den kunskap incidenterna ska hanteras. som behövs för att veta hur denne ska agera vid en personuppgiftsincident? Finns det ändamålsenliga rutiner Nej, dessa behöver uppdateras och förankras ute för att hantera händelser som kan i verksamheten. Det saknas även rutiner för utgöra potentiella särskilt allvarliga och omfattande incidenter (såsom Miljödata-incidenten). personuppgiftsincidenter? Följs dessa? Hur många Hittills 10 inkl. Miljödata-incidenten. personuppgiftsincidenter har Antalet incidenter har ökat sedan förra årets dokumenterats under året? redovisning. Ökningen kan främst förklaras med 13 att fler incidenter anmäls via IA och därför blir kända. Hur många 4 incidenter inkl. Miljödata-incidenten. personuppgiftsincidenter har anmälts till IMY under året? Överföring till tredje land Sammanfattning Flertalet verksamhetssystem som innebär någon form av personuppgiftsbehandling som arbetsmarknadsförvaltningen använder är system som tillhandahålls centralt. Utgångspunkten har därför varit att eventuell överföring till tredje land har gjorts i samband att systemen upphandlats och införts. Detta förhållningssätt innebär risker eftersom det inte kan garanteras att Kommunstyrelsen genom stadsledningskontoret har samma syn på vad som är känslig behandling och hur eventuella risker ska bedömas. Denna bedömning görs sannolikt bäst i respektive verksamhet där behandlingarna de facto sker. Otydlighet när det kommer till ansvaret för centralt upphandlade system och processer spär på denna problematik. Detta behöver adresseras och ses över inom arbetsmarknadsförvaltningen. Roller och ansvar för de centrala systemen behöver säkerställas och konkretiseras. Frågan behöver prioriteras eftersom detta hänger ihop med personuppgiftsansvarsfrågan, vilket även har betydelse för verksamhetens ansvar och roll i samband med en personuppgiftsincident. Bedömning av risknivå och rekommendationer från dataskyddsombudet: Fråga/kontroll Risk Rekommendationer Har personuppgiftsansvarig Delvis. Registerförteckningen är i behov av en identifierat de översyn och uppdateringsbehov finns. tredjelandsöverföringar som utförs? 14 Tillämpar personuppgiftsansvarig EU-kommissionens adekvansbeslut avseende ett överföringsverktyg på de överföring av personuppgifter till tredjeland, tredjelandsöverföringar som utförs? närmare bestämt USA (EU-US DPF). Har personuppgiftsansvarig gjort en Nej, men detta behövs sannolikt inte eftersom nödvändig bedömning, ”Transfer kända leverantörer och underbiträden antingen Impact Assessment” (TIA), är lokaliserade och har säte inom EU eller har säte i USA och datalagring i EU. Det finns avseende tredjelandsöverföringar? dock anledning att se över detta för säkerhets skull. 15 Bilagor Bilaga 1: Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning Bilaga 2: Andra genomförda granskningar och omvärldsbevakning 16 Bilaga 1 - Detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning Denna bilaga innehåller en beskrivning av syftet med respektive obligatoriskt område samt en mer detaljerad redovisning av dataskyddsombudets granskning och slutsatser. Här framgår vilka iakttagelser som gjorts och vilken information som samlats in under granskningsarbetet av de sex obligatoriska rapporteringsområdena. För varje område redovisas de underlag som har använts, de iakttagelser som har gjorts samt hur dessa har utgjort grunden för dataskyddsombudets riskbedömning och rekommenderade åtgärder. 1. Register över personuppgiftsbehandlingar Syftet med området I GDPR framkommer det att personuppgiftsansvariga (och personuppgiftsbiträden) ska föra ett register över sina personuppgiftsbehandlingar. Registret brukar benämnas ”behandlingsregister” eller ”registerförteckning”. Registret ska finnas tillgängligt i elektronisk form och ska omfatta samtliga personuppgiftsbehandlingar som personuppgiftsansvarig utför. Det ska hållas uppdaterat vilket innebär att det ska uppdateras vid nya eller förändrade personuppgiftsbehandlingar. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera om verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar registreras, huruvida personuppgiftsbehandlingar registreras/uppdateras såsom det krävs samt huruvida de uppgifter som är obligatoriska har besvarats kopplat till de registrerade personuppgiftsbehandlingarna. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Antal behandlingar som är registrerade? 83 behandlingar totalt. Har verksamheten ändamålsenliga rutiner som möjliggör att nya/förändrade behandlingar registreras? Ja, delvis. Dessa bör ses över och det pågår ett arbete med att säkerställa att detta görs på ett mer systematiskt sätt. Enligt gällande rutiner ska nya behandlingar registreras i samband med att informationsklassning görs. Registreras/uppdateras behandlingar i den omfattning som krävs för att registret ska innehålla de behandlingar som personuppgiftsansvarig utför? Informationen är bristfällig och rent av felaktig i vissa fall då uppgifter gallras utifrån verksamhetens hanteringsanvisningar. Dessa anvisningar är inte alltid tydliga när det kommer till gallring vid s.k. inaktualitet. Det finns således brister när det kommer till uppdatering av registerförteckningen, vilket påverkar registrets möjligheter att korrekt beskriva förvaltningens personuppgiftsbehandlingar på ett korrekt sätt. 17 Har de uppgifter som är obligatoriska enligt artikel 30 besvarats kopplat till de registrerade behandlingarna? Registerförteckning är inte komplett eller uppdaterad vilket gör denna fråga svår att besvara. Det pågår ett arbete med att se över detta. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Resultatet skiljer sig åt på så sätt att det under detta år har vidtagits konkreta åtgärder för att komma till rätta med uteblivna riskbedömningar kopplat till personuppgiftshanteringen i verksamheten och i nya system. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Precis som verksamheten, genom dess informationssäkerhetssamordnare, har konstaterat finns det ett stort behov av förbättring vad gäller registret över behandlingar och att säkerställa att detta innehåller korrekt och uppdaterad information i enlighet med dataskyddsförordningen. 2. Säkerhet i samband med behandlingen Bakgrund och syfte Personuppgiftsansvarig ska tillse att personuppgifter skyddas med lämpliga säkerhetsåtgärder, detta för att till exempel undvika att obehöriga får tillgång till uppgifterna eller att uppgifterna förloras. Personuppgiftsansvarig behöver bedöma vilka tekniska- och organisatoriska säkerhetsåtgärder som ska vidtas för de behandlingar som utförs. Till tekniska säkerhetsåtgärder räknas till exempel kryptering, pseudonymisering och säkerhetskopiering. Organisatoriska säkerhetsåtgärder avser till exempel interna riktlinjer och rutiner. För att skapa förutsättningar för att skydda information (inklusive personuppgifter) med rätt slags skydd ska verksamheten informationsklassa sin information. Stadens riktlinjer för informationssäkerhet föreskriver att alla stadens informationstillgångar ska vara klassade med stöd av SKR:s verktyg KLASSA. Ansvaret för att informationsklassning genomförs ligger på den del av verksamheten som är informationsägare. Genom riskanalyser identifierar informationsägaren risker och väljer åtgärder för att minska riskerna. Risker i samband med personuppgiftsbehandling är en typ av risk som informationsägaren behöver omhänderta i riskanalyser. Att det finns skriftliga, beslutade och kommunicerade styrdokument samt kända rutiner medför att medarbetarna vet hur de ska agera avseende frågor som rör dataskydd. Den personuppgiftsansvariga måste kunna visa hur GDPR efterlevs och att det finns styrdokument och rutiner är en viktig del i detta. 18 Syftet med detta rapporteringsområde är därmed att rapportera huruvida DSO bedömer att det tas hänsyn till risker för den registrerade och om dessa beaktas i tillräcklig mån i genomförda informationsklassningar och riskanalyser. Vidare bedömer DSO huruvida det finns tillräckligt mycket reglerat om dataskydd i styrdokument och rutiner samt om dessa är tillräckligt implementerade och kända. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Efter ett antal stickprov på genomförda informationsklassningar, bedömer DSO att resultatet i genomförda informationsklassningar i tillräcklig utsträckning tar hänsyn till olika kategorier av personuppgifter? Bedömningen är att verksamheten har goda rutiner för när informationsklassningar ska göras. Överlag tas hänsyn till olika kategorier av personuppgifter. I vissa fall har DSO påtalat vissa brister när det kommer till hur riskerna bedömts, inte minst när det kommer till behandling av anställdas personuppgifter. Avseende de skriftligt styrande dokument och rutiner som finns, bedömer DSO att det finns tillräckligt mycket reglerat och tillräckligt stöd? Delvis. År 2026 kommer arbetet med uppdatera och förbättra befintliga dokument att genomföras. I dagsläget finns inte resurser till detta. Avseende de skriftligt styrande dokument och rutiner som finns, bedömer DSO att de är tillräckligt implementerade och kända? Samma svar som ovan. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Ja, såtillvida att verksamheten har tillsatt en ny informationssäkerhetssamordnare. Detta har möjliggjort ett betydligt större fokus på och arbete med verksamhetens risker kopplat till personuppgiftshanteringen i processer och system. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Det återstår alltjämt ett arbete för verksamheten att se över och förbättra rutiner och arbetssätt för att skapa en robust struktur och metodik i det kontinuerliga säkerhetsarbetet. Tillsättandet av en ny informationssäkerhetssamordnare är en oumbärlig resurs i det arbetet. Vi ser hur verksamheten på kort tid har genomfört riskanalyser och konsekvensbedömningar för en rad olika behandlingar och processer. Detta arbete prioriteras, vilket är bra. 19 3. Konsekvensbedömning avseende dataskydd Bakgrund och syfte En konsekvensbedömning avseende dataskydd krävs när personuppgiftsansvarig planerar att inleda en personuppgiftsbehandling som innebär hög risk för de registrerade. Huruvida en behandling innebär hög risk eller inte behöver personuppgiftsansvarig avgöra genom att genomföra en s.k. tröskelanalys. En konsekvensbedömning ska vara genomförd för samtliga behandlingar som innebär hög risk, vilket innebär att personuppgiftsansvarig även behöver kontrollera huruvida denne utför befintliga behandlingar som innebär hög risk. Om högriskbehandlingar utfös för vilka en konsekvensbedömning inte har gjorts, behöver personuppgiftsansvarig genomföra en sådan. Genom att genomföra en konsekvensbedömning kan personuppgiftsansvarig identifiera risker med en personuppgiftsbehandling, hantera riskerna genom åtgärder och rutiner samt påvisa ansvarsskyldighet. Genom konsekvensbedömningar kan risker identifieras och förebyggas. Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida verksamheten har ändamålsenliga rutiner som möjliggör att tröskelanalyser och konsekvensbedömningar genomförs, huruvida sådana genomförs när det krävs samt huruvida personuppgiftsansvarig har genomfört konsekvensbedömningar för de behandlingar som kräver det. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Finns det ändamålsenliga rutiner för att vid nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar genomföra tröskelanalys? Ja, det finns men dessa är inte ändamålsenliga. Genomförs tröskelanalyser vid nya/förändrade personuppgiftsbehandlingar? Ja, numera görs detta. Mycket tack vare att förvaltningen har anställt en ny informationssäkerhetssamordnare. Finns det en ändamålsenlig mall samt rutiner för genomförande av konsekvensbedömning avseende dataskydd? Det finns en stadsgemensam mall som får anses vara ändamålsenlig. Genomförs konsekvensbedömning avseende dataskydd i de fall det krävs? Det finns sannolikt en DPIA-skuld. Det pågår ett arbete med att införa rutiner för att säkerställa att konsekvensbedömningar genomförs regelmässigt inför högriskbehandlingar. 20 Har personuppgiftsansvarig identifierat samtliga personuppgiftsbehandlingar som kräver att en konsekvensbedömning avseende dataskydd görs samt genomfört detta? Nej, och även här pågår ett arbete med att se över samtliga behandlingar som kan innebära en hög risk för de registrerade. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Verksamheten arbetar med att se över befintliga behandlingar och har sakta kommit igång med att konsekvensbedöma vissa behandlingar. Detta är en fundamental skillnad från föregående år. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Från en situation där inga konsekvensbedömningar genomförts till att det nu genomförs konsekvensbedömningar är ett stort steg i rätt riktning. Ett mera ingående arbete med att se över samtliga behandlingar och processer för att identifiera högriskbehandlingar kommer dock att påbörjas under år 2026. Uppfattningen har hittills varit att riskbedömningar har gjorts och att vissa riskmitigerande åtgärder har införts som till stora delar kompenserat för det faktum att någon regelrätt konsekvensbedömning tidigare inte har gjorts. 4. Den registrerades rättigheter Bakgrund och syfte Den registrerade har ett antal rättigheter enligt GDPR. Den registrerade kan bland annat begära tillgång (registerutdrag), rättelse eller radering. Den som är personuppgiftsansvarig har att tillmötesgå en begäran enligt de krav som finns. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det finns ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av rättighetsbegäran, huruvida inkomna begäranden har hanterats inom den tidsram som finns att förhålla sig till samt huruvida svaren till de registrerade, baserat på ett antal stickprov, uppfyller lagkraven. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Finns det ändamålsenliga mallar samt rutiner för besvarande av begäran från den registrerade? Det finns en rutin för radering och registerutdrag men som är i behov av översyn och uppdatering. 21 Hur många begäranden (om registerutdrag, begränsning, radering etc.) har under året inkommit från de registrerade? Fyra begäranden. Hur många av de inkomna begärandena har besvarats av verksamheten inom en månad? Såvitt är känt har samtliga begäranden besvarats inom en månad. Det kan dock finnas ett mörkertal då inkomna begäranden gallras efter tre månader. Det förs ingen löpande statistik varför det sannolikt finns ett visst mörkertal. Baserat på ett antal stickprov genomförda av dataskyddsombudet, uppfyller svaren till de registrerade lagkraven? Detta är svårt att bedöma helt säkert då det inom verksamheten har uppmärksammats att det funnits brister i samordningen av arbetet med olika typer av rättighetsbegäranden. Därutöver finns vissa brister i verksamhetens dokumentation kring rättslig grund och lagringstider (gallringsfrister). Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Situationen är ungefär den samma som föregående år. Ett arbete med att uppdatera och förbättra rutiner och metodstöd kommer att påbörjas år 2026. För närvarande prioriteras det operativa arbetet med hänsyn till resursbrist. Verksamheten ska emellertid rekrytera ytterligare resurser för att komma till rätta med detta. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Den samlade bedömningen är att det finns ett betydande behov av tydligare rutiner och metodstöd inom verksamheten. Det är därför mycket positivt att det nästa år ska påbörjas ett arbete med att granska och förbättra arbetssätt och styrdokument. Här kommer förvaltningens informationssäkerhetssamordnare ha en viktig roll. Vidare behöver verksamheten löpande följa upp och föra statistik över inkomna begäranden från registrerade så att verksamhetens arbete kan granskas och utvecklas. 5. Personuppgiftsincidenter Bakgrund och syfte Med begreppet personuppgiftsincident avses en säkerhetsincident som leder till oavsiktlig eller olaglig förstöring, förlust eller ändring eller till obehörigt röjande av eller obehörig åtkomst till de personuppgifter som överförts, lagrats eller på annat sätt behandlats. 22 Om en inträffad personuppgiftsincident medför en risk för fysiska personers rättigheter och friheter ska den anmälas till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) inom 72 timmar från upptäckt. Om personuppgiftsincidenten sannolikt leder till hög risk för de registrerade måste de informeras utan onödigt dröjsmål. Om en personuppgiftsincident inte bedöms vara anmälningspliktig ska den dokumenteras. Syftet med detta rapporteringsområde är att kontrollera huruvida det säkerställs att samtliga medarbetare har den kunskap som krävs om personuppgiftsincidenter, huruvida det finns ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra personuppgiftsincidenter och huruvida dessa rutiner följs. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Hur säkerställs det att samtliga medarbetare har den kunskap som behövs för att veta hur denne ska agera vid en personuppgiftsincident? Utöver rutiner finns en obligatorisk grundutbildning i dataskydd. Verksamheten följer upp att de anställda går denna utbildning. Finns det ändamålsenliga rutiner för att hantera händelser som kan utgöra potentiella personuppgiftsincidenter? Följs dessa? Det finns en rutin, men den behöver ses över och förankras utifrån ansvar och roller. Hur många personuppgiftsincidenter har dokumenterats under året? 10 incidenter totalt, 2025-11-06. Hur många personuppgiftsincidenter har anmälts till IMY under året? Fyra incidenter. Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Antalet rapporterade personuppgiftsincidenter har ökat. Detta är ett positivt tecken och beror främst på en ökad förståelse för vikten av att anmäla incidenter. Det får antas att även Miljödataincidenten har haft en positiv inverkan på antalet rapporterade incidenter. Det finns dock alltjämt anledning att tro att det finns ett mörkertal när det kommer till antalet incidenter som faktiskt sker i verksamheten. 23 Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Incidenthanteringsrutinen behöver ses över och förankras utifrån ansvar och roller. Nytt systemstöd väntas dock under 2026. Befintliga rutiner kommer att behöva anpassas utifrån hur detta systemstöd fungerar. 6. Överföring till tredje land Bakgrund och syfte För att säkerställa att den nivå av skydd för personuppgifter som ställs i GDPR inte undergrävs får överföringar av personuppgifter till länder utanför EU/EES (tredje land) endast ske under särskilda förutsättningar. Det innebär att sådan överföring måste stödjas på antingen ett beslut från EU-kommissionen om att landet ifråga upprätthåller en adekvat skyddsnivå, att överföringen omfattas av en lämplig skyddsåtgärd eller i särskilda undantagsfall. Vidare behöver även kompletterade skyddsåtgärder, utöver de lämpliga skyddsåtgärderna, vidtas i vissa fall.1 Syftet med detta rapporteringsområde är att rapportera huruvida personuppgiftsansvarig har identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs, huruvida personuppgiftsansvarig tillämpar överföringsverktyg på de tredjelandsöverföringar som utförs och om nödvändiga bedömningar har gjorts avseende tredjelandsöverföringarna. Kontroller och iakttagelser gjord av dataskyddsombudet Har personuppgiftsansvarig identifierat de tredjelandsöverföringar som utförs? Enligt förvaltningen finns ännu inte samtliga behandlingar registrerade i registerförteckningen varför det mycket väl kan vara så att det förekommer tredjelandsöverföringar utöver vad som framgår av förteckningen. Det pågår dock ett arbete med att se över detta. Tillämpar personuppgiftsansvarig ett överföringsverktyg på de tredjelandsöverföringar som utförs? Vissa överföringar sker till underbiträden i USA och dessa överföringar omfattas av EU- kommissionens adekvansbeslut EU-US DPF. Har nödvändig bedömning, ”Transfer Impact Assessment” (TIA), gjorts avseende tredjelandsöverföringarna? Nej, men detta anses inte nödvändigt så länge verksamheten kan stödja sig på gällande adekvansbeslut för personuppgiftsöverföringar mellan EU/EES och USA. 1 Europeiska dataskyddsstyrelsens (EDPB) Rekommendationer 01/2020 om åtgärder som komplement till överföringsverktyg för att säkerställa överenstämmelsen med EU-nivån för skydd av personuppgifter, Version 2.0, Antagna den 18 juni 2021. 24 Dataskyddsombudets jämförelse med föregående års resultat Skiljer sig resultatet åt från föregående år och hur i så fall? Situationen är i stort sett densamma, men verksamheten ska under 2026 se över samtliga behandlingar för att säkerställa att eventuella överföringar av personuppgifter sker på ett lagligt, korrekt och säkert sätt. Dataskyddsombudets bedömning samt rekommendationer Bedömningen är att verksamheten är väl införstådd med de brister som finns, både kompetens och resursmässigt. På initiativ av bland andra informationssäkerhetssamordnaren är planen att göra en omfattande översyn av dataskyddsarbetet under verksamhetsåret 2026. Detta arbete förutsätter emellertid att fler resurser tillsätts redan på kort sikt. Planen är att bland annat se över behandlingar och upphandlade system för att granska dessa och åtgärda eventuella brister kopplat till rättslig grund, säkerhet och lämplighet. Vad gäller de behandlingar som grundar sig på ett adekvansbeslut, exempelvis där verksamheten använder sig av leverantörer med ägarbolag i USA, är det nödvändigt att ta hänsyn till risken för att de registrerades rättigheter inte kan tillvaratas av olika skäl och/eller att adekvansbeslutet upphävs under avtalsperioden. För det fall att detta skulle inträffa behöver verksamheten ha exitstrategier på plats. Detta bör ses över och kontrolleras. 25 Bilaga 2 – Andra genomförda granskningar och omvärldsbevakning Andra granskningar som dataskyddsombudet har genomfört under året Genomförda granskningar och deras resultat Granskning av förvaltningens generella dataskyddskompetens Under året har förvaltningens dataskyddsarbete följts upp och bedömts. Bakgrunden är tidigare observationer om att verksamheten har saknat nödvändig kompetens för att kunna hantera frågor kring olika behandlingar och rättslig grund samt behandlingsrelaterade risker. I och med att förvaltningen har anställt en ny informationssäkerhetssamordnare har dock situationen förbättrats markant. Dataskyddsombudets rekommendationer baserat på iakttagelserna ovan Dataskyddsombudets rekommendationer 1. Verksamheten bör lägga ytterligare resurser på att förbättra rutiner, arbetssätt och styrdokument så att dessa blir mer ändamålsenliga och får ett bredare genomslag inom förvaltningen, 2. Verksamheten uppmanas att följa upp och utvärdera behovet av ytterligare insatser såsom utbildning, 3. Vidare bör verksamheten se över och förstärka resurserna kopplat till dataskyddsarbete, riskhantering och regelefterlevnad. Omvärldsbevakning Resultatet av dataskyddsombudets omvärldsbevakning EU-kommissionens adekvansbeslut gällande tredjelandsöverföringar av personuppgifter mellan EU/EES och USA överprövades efter att en fransk parlamentariker påtalat vad han ansåg var fundamentala brister i skyddet för de registrerade och som inte i tillräcklig utsträckning hade beaktats vid beslutet. EU-domstolen meddelade dock sommaren 2025 att beslutet skulle stå fast. I och med detta har kommunen kunnat fortsätta med vissa behandlingar som innebär överföring av personuppgifter till USA. Övrigt att rapportera Precis som tidigare dataskyddsombud har påtalat behöver verksamheten stärka sin förmåga att hantera frågor kopplat till personuppgiftshanteringen och dataskyddsregelverket. Det handlar om arbetet med att se över befintliga behandlingar, genomföra riskanalyser och konsekvensbedömningar, upprätta personuppgiftsbiträdesavtal och uppdatera rutiner m.m. PM 2025-11-18 [Niå 2] Sida 1 (4) Arbetsdifferentiering i ILS Sammanfattning Stockholms stad står inför betydande utmaningar i kompetensförsörjningen och i att skapa förutsättningar för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, exempelvis personer med funktionsnedsättning. För att möta dessa utmaningar har staden arbetat med arbetsdifferentiering – en metod som syftar till att organisera arbetsuppgifter på ett sätt som både effektiviserar verksamheten och möjliggör inkluderande och anpassade anställningar, såsom serviceassistentroller. Metoden bidrar samtidigt till stadens mål om social hållbarhet genom att tillgängliggöra fler arbetsuppgifter och skapa en mer inkluderande arbetsmarknad. För att stärka och synliggöra detta arbete långsiktigt har Arbetsmarknadsförvaltningen (Amf) fått i uppdrag att utreda möjligheten att införa arbetsdifferentiering som indikator i stadens ledningssystem, ILS. Uppdraget specificerar inte om indikatorn ska omfatta alla nämnder och bolag eller endast vissa. Att införa en tvingande indikator med fasta målvärden för samtliga verksamheter bedöms inte lämpligt eftersom alla inte har organisatoriska eller verksamhetsmässiga förutsättningar att arbeta med arbetsdifferentiering. För att säkra att syftet med verktyget – att fler personer ska få väg in i arbete – uppnås, föreslås att staden genomför en analys med tvärfunktionella professioner för att identifiera när och inom vilka områden metoden är mest ändamålsenlig. När denna grundade analys finns kan relevanta mätetal, i form av indikator eller aktivitet, införas i ILS hos berörda nämnder och bolag. På detta sätt skapas hållbara förutsättningar för att arbetsdifferentiering ska etableras som ett effektivt verktyg för breddad och inkluderande rekrytering. [Nivå 1] Önskar staden införa arbetsdifferentiering i ILS innan analysen [Nivå 2] genomförts bör det ske som en aktivitet utan fast målvärde. Det ger [Besöksadress] olika verksamheter flexibilitet att delta utifrån sina förutsättningar. [Postadress] Aktiviteten kan utformas så att den stödjer lärande, utveckling och [Postnr] [Ort] successiv mognad i arbetet snarare än att styra mot ett specifikt Telefon [Telefon] Växel [Växel] resultat. Fax [Fax] e-postadress [hemsida] PM Sida 2 (4) Inledning För att långsiktigt följa upp, synliggöra och stärka arbetet med arbetsdifferentiering vill staden undersöka möjligheten att införa detta som indikator i ILS – stadens gemensamma system för indikatorer, uppföljning och ledning. Mätetalet ska spegla hur verksamheter arbetar med inkluderande rekrytering, med särskilt fokus på personer med funktionsnedsättning och andra grupper långt från arbetsmarknaden. Arbetsdifferentiering bidrar här till social hållbarhet genom att skapa en mer tillgänglig och inkluderande arbetsmarknad där fler kan få möjlighet att etablera sig. Uppdrag Aktivitetens utformning: ”Arbetsmarknadsnämnden ska i samråd med kommunstyrelsen utreda möjligheten att inkludera arbetsdifferentiering i ILS-systemet för att främja mer arbetsdifferentiering samt en jämnare fördelning i staden. Utredningen får i uppdrag att föreslå lämplig uppföljning och mätetal för arbetsdifferentiering.” Aktiviteten är nedstyrd och kommunicerad via ILS för verksamhetsår 2025. Uppdraget syftar till att kartlägga hur arbetsdifferentiering kan följas upp systematiskt och hur styrning via ILS kan synliggöra stadens arbete med social hållbarhet och effektiv kompetensanvändning. Redovisning sker i verksamhetsberättelsen (VB) 2025. Arbetsdifferentiering som verktyg vid rekrytering i staden Stockholms stad står inför långsiktiga utmaningar i kompetensförsörjningen samtidigt som många personer långt från arbetsmarknaden har svårt att etablera sig. Arbetsdifferentiering – en metod som utvecklades inom projektet Fler vägar in – breddad rekrytering (2017–2020) – syftar till att organisera arbetsuppgifter på ett sätt som både frigör tid för kärnuppdrag och skapar fler vägar in i arbetslivet. Metoden innebär att identifiera och omfördela arbetsuppgifter för att bättre matcha medarbetares kompetenser och skapa inkluderande anställningslösningar, exempelvis genom serviceassistenter. Arbetsdifferentiering har varit särskilt effektiv i äldreomsorg, skola och serviceverksamheter där kärn- och stöduppgifter kan särskiljas tydligt. I stadens budget för 2021 fick samtliga nämnder och bolag i uppdrag att genomföra minst en arbetsdifferentieringsanalys. Endast fyra förvaltningar och två bolag genomförde en analys, vilket resulterade i ett begränsat antal anställningar. Erfarenheterna visar Arbetsdifferentiering i ILS PM Sida 3 (4) att arbetet kräver organisatoriska förutsättningar, förankring på ledningsnivå och metodstöd för att ge effekt. Arbetsmarknadsnämnden har även efter 2021 fortsatt erbjuda kompetensutveckling och analyser gällande arbetsdifferentiering till stadens nämnde och bolag. Metoden är kontinuerligt återkommande i arbetsmarknadsnämndens egna arbetsgivararbetet som rör, framförallt, aspiranter men även som ett komplement vid rekrytering till förvaltningen. Fördelar med fasta målvärden Att styra med tydliga målvärden skapar en gemensam riktning och underlättar uppföljning av utvecklingen. Konkreta mål gör det tydligt för verksamheterna vad som förväntas och hjälper dem att prioritera resurser. Målvärden möjliggör även jämförelser mellan verksamheter, ökar transparensen och stärker ansvarstagandet. I verksamheter där arbetsdifferentiering redan är etablerat kan fasta målvärden fungera som ett effektivt verktyg för att driva fortsatt utveckling. Utmaningar med fasta målvärden Fasta målvärden fångar inte alltid den komplexitet som arbetsdifferentiering innebär, eftersom metoden ofta leder till kvalitativa förbättringar snarare än mätbara volymer. Om målen är för detaljerade riskerar de att låsa organisationen vid arbetssätt som inte längre är relevanta. Det kan också leda till att fokus hamnar på att uppfylla siffror snarare än att skapa lärande och långsiktig utveckling. Målvärden som inte tar hänsyn till stora skillnader i verksamheters förutsättningar riskerar dessutom att skapa oförståelse för syftet, ojämlikhet och rapportering som speglar vad som ser bra ut snarare än vad som faktiskt är meningsfullt. Utformning av en uppföljningsstruktur För att uppföljningen ska bidra till verktygets syfte krävs noggrann analys, regelbunden uppdatering och balans mellan styrning och flexibilitet. En tvärfunktionell analys bör genomföras för att identifiera var och när arbetsdifferentiering är mest ändamålsenligt. Det är också viktigt att beakta risken för att renodling av arbetsroller skapar ökad belastning i andra yrkesgrupper, något som alltid måste vägas in. Att chefer ges rätt förutsättningar, stöd och organisatorisk förankring är avgörande för att metoden ska få genomslag. Först när arbetsdifferentiering är strategiskt prioriterad och integrerad i verksamhetens styrning finns goda förutsättningar för långsiktig etablering. Arbetsdifferentiering i ILS PM Sida 4 (4) Införande som aktivitet i ILS Om staden väljer att införa arbetsdifferentiering i ILS innan analysen är genomförd bör det göras som en aktivitet utan fast målvärde. Stockholms stad består av en mycket varierad verksamhetsstruktur, vilket gör ett enhetligt målvärde olämpligt. En aktivitetsbaserad uppföljning skapar flexibilitet och möjliggör självrapportering där fler verksamheter kan delta utifrån sina respektive förutsättningar. Exempel på formulering: Aktivitetsnamn: (Nämndens namn) ska införa Arbetsdifferentiering som del av breddad rekrytering Syfte och beskrivning: För att möjliggöra breddad och inkluderande kompetensförsörjning ska arbetsdifferentiering införas som ett steg i lämpliga rekryteringsprocesser inom stadens förvaltningar och bolag. Rekryterande chef ska vid varje rekrytering bedöma om arbetsdifferentiering är relevant att använda som komplement i analysen inför framtagande av kravprofil. Aktiviteten syftar till att minska omedvetet exkluderande krav, öka mångfalden av sökande och stärka kommunens långsiktiga kompetensförsörjning. Arbetsdifferentiering i ILS Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Kostnader och intäkter (-) för betydande projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar Ack. t.o.m. 2024 2025 2026 Total Budget Utfall Budget Prognos Beslutat Prognos Beslutat Prognos Mnkr (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (14) (15) (16) (17) (18) Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Intäkt Total Total Total Total Start- Avslutn. Start- Avslutn. (-) (-) (-) (-) (-) kostnad intäkt kostnad intäkt datum datum datum datum Projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. 1 och 2 Ackumulerad kostnad resp. intäkt t.o.m. 2024 för projektet. 11 och 12 Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. 15 och 16 Datum projektet ska starta resp. avslutas enligt beslutet. 17 och 18 Prognos för projektets start- respektive slutdatum. Avikelser från beslutade (15 resp. 16) datum ska förklaras. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt ska speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd. 2026-02-05 13:23 Verksamhetsprojekt Arbetsmarknadsnämnden Vid frågor kontakta slk-controller för nämnden, vid stadsledningskontoret Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut Resultatenhetens namn Resultat- Varav 5 % av Resultat- Resultat 2025 Har resultatet Ackumulerad Ackumulerad 10 % av Årets enheternas resultat- enheternas (exkl. resultatfond) uppkommit av resultatöverföring resultatöverföring resultat- resultat- (Intraprenader anges särskilt) bruttobudget enheternas resultat Överskott (-) resultatenhetens till 2026 till 2026 enheternas överföring 2025 bruttobudget 2024 Underskott (+) eget handlande? Överskott (+) % bruttobudget % 2025 Överskott (-) Underskott (-) MAX 10 % 2025 MAX 5 % tkr Underskott (+) JA / NEJ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 0,0 0,0% 0 0,0% Uppföljning av resultatenheter 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% Anvisningar för ifyllande av blankett Resultatenheter 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 1) Resultatenhetens namn (intraprenader skall särskilt anges). 0,0 0,0% 0 0,0% 2) Resultatenhetens bruttobudget t.ex. beräknad ersättning (anges i tkr) 0,0 0,0% 0 0,0% 3) Belopp som motsvarar 5 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 0,0 0,0% 0 0,0% 4) Summan ska överensstämma med resultatenheternas resultat i bokslutet 0,0 0,0% 0 0,0% 5) Avser hela resultatet (100 % exkl. resultatfond) 0,0 0,0% 0 0,0% 6) Resultatenheterna ska föra över sitt resultat till följande år, både över- och underskott, som uppkommit 0,0 0,0% 0 0,0% till följd av enhetens eget handlande med maximalt 5% av enhetens bruttobudget för året 0,0 0,0% 0 0,0% 7) Resultatfonden får ha ett överskott med motsvarande maximalt 10 % av enhetens bruttobudget 0,0 0,0% 0 0,0% 8) Kontroll av ackumulerad resultatöverföring (max 10 %) 0,0 0,0% 0 0,0% 9) Belopp som motsvarar 10 % av enhetens bruttobudget (anges i tkr) 0,0 0,0% 0 0,0% 10) Kontroll av årets överföring (max 5 %) 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% Om blanketten inte räcker till kan fler rader infogas i tabellen. 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% 0,0 0,0% 0 0,0% Summa resultatenheter 0,0 0,0 0,0 0,0 2026-02-05 13:23 Resultatenheter Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av budget 2025 - verksamhetsberättelse och bokslut 2024 2025 Utgifter (1) (2) (3) (4) mnkr Utfall VP 2025 S:a Utfall utgift Utgift avvik utgift 2024 2025 2025 Inventarier och maskiner 3,0 5,4 -1,4 4,0 Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Arbetsmarknadsnämnden Omklassificering av ej aktiverbara utgifter hänförliga till investeringar Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Prognos (mnkr) Prognos T2, VP 2025 Utfall 2025 2025 Ej aktiverbara utgifter Ej aktiverbara inkomster 2026-02-05 13:23 Ej aktiverbara utgifter-inkomst Arbetsmarknadsnämnden Verksamhetsberättelse 2025 Kontaktperson: Johanna Persson, strateg stadsledningskontoret johanna.persson@stockholm.se Redovisa samtliga innovationssatsningar som avslutats under året. Redovisningen ska innehålla * en kortfattad beskrivning av satsningen * resultatet och effekten av satsningen (inkl. om satsningen har implementerats i ordinarie verksamhet alt skäl till att det inte gjorts) * lärdomar från satsningen samt på vilket sätt den kan spridas i andra verksamheter i staden. Innovationssatsningar Namn på satsningen Kortfattad beskrivning av syfte Resultat och effekt av satsningen, exempelvis, har Vilka lärdomar har gjorts? På vilket sätt kan satsningen spridas i andra Kontaktperson, och mål. den implementerats? verksamheter i staden? namn samt e-post Samstart Förbättra övergången från Samstart implementerades den 1 juli 2025. Tidig kartläggning och planering av stödinsatser innan Satsningen kan spridas till andra verksamheter i staden Frida skola till arbetsliv för unga Satsningen har bidragit till att fler ungdomar i utbildningen avslutas är avgörande för att nå ungdomar som genom att kommunen tar tillvara och vidareutvecklar de Gunnarsson, med en funktionsnedsättning. övergången mellan skola och arbetsliv eller riskerar hemmasittande eller långvarigt bidragsberoende. samverkansmodeller som etablerats mellan kommunen frida.gunnarsson fortsatta studier har fångats upp. Inom ramen för Samverkan har resulterat i ett gemensamt arbete mellan och Arbetsförmedlingen. Genom att identifiera @arbetsformedli Samstart har en överenskommelse om Samstart, kommunen och skolan som ger ett samordnat stöd, gemensamma kontaktpunkter, arbetssätt och ngen.se skolsamverkan upprättats mellan och processbeskrivningar som tydliggör det operativa ansvarsfördelning kan dessa modeller anpassas och Arbetsförmedlingen och Stockholms stad. samarbetet mellan aktörerna. användas även i andra verksamheter där det finns överlappande målgrupper eller gemensamma uppdrag. På så sätt skapas strukturerad samverkan, tydligare processer och effektivare stödinsatser som kan bidra till ett mer sammanhållet arbetssätt i hela staden. Lumena - stöd till arbete eller studier Erbjuda stöd genom metoden Delar av projektet Novum som ingår i Lumena Att det finns fortsatt stora behov av stöd för och parallella Stödet för psykisk ohälsa kopplat till insatser mot studier Anki Garcés, Individual Placement and har implementerats genom att kuratorssatsningen insatser för unga med psykisk ohälsa för att både insatser och arbete utvecklas vidare inom Jobbtorg Stockholm. christine.garces@ Support (IPS) till patienter för unga är permanentad och utökad inom mot arbete och behandling för psykisk sjukdom ska få Inom ramen för Finsam planeras fortsatt projekt för att stockholm.se inskrivna på mottagningarna i Jobbtorg Stockholm. Ett fortsatt önskad effekt och att det även fortsatt behövs en utökad erbjuda unga ett samlat stöd från psykiatrin och amf. samarbete med utvecklingsprojekt utifrån lärdomar i projektet samverkan mellan psykiatrin och Jobbtorg. Ambitionen är att även kunna koppla på socialtjänsten. behandlingsteamet med mål planeras också inom ramen för Finsam. om en positiv inverkan på återgång i arbete och studier samt personlig återhämtning. Elevstöd unga Målet är att nå målgruppen Vissa delar är implementerade såsom, aspiranters Stärkt samverkan mellan Vuxenutbildningen och Jobbtorg De nyutvecklade metoderna gällande samverkan med Nesrin Nylund, unga 20-29 år och stötta dem i övergångar till studier och utbildningsupplägg samt med Utbildningsförvaltningen. Jobbtorg unga/Fokus unga är etablerade som nesrin.nylund@e att fullfölja sin som tillhandahålls av Komvux södermalm Kontinuerlig uppföljning av elever i studier arbetsmodell. du.stockholm.se gymnasieutbildning. IPS för personer med beroendeproblematik Ge stöd till personer med Projektet har gett personer med Nära samverkan på plats med samverkansparter är Uppskalning till att erbjudas stadsövergripande. En helena.jonsson.hi beroendeproblematik utifrån beroendeproblematik möjlighet till en avgörande för att stötta deltagarna effektivt, arbetsspecialist knuten till varje stadsdel. Samverkan med rasawa@stockhol IPS-metoden (individanpassat arbetslivsinriktad insats tidigt i återhämtningen. arbetsspecialisterna delar lokal med personal på vuxenenhet. personal inom vuxenenhet. Projektgruppen stöttar även en m.se stöd till arbete), tidigt i Den initiala projekttiden var 3 år men är nu Många i målgruppen har komplexa behov som kräver verksamhet i Göteborg och en i Mölndal som nyligen återhämtningsprocessen. förlängd (projekttid 220901-281231). Fram till långsiktigt stöd – både för att nå arbete eller studier och för startat upp IPS för målgruppen genom att bidra med Projektet ingår i en 250901 har samtliga deltagare (240 st) ingått i en att hantera underliggande utmaningar. En framgångsfaktor är erfarenheter och lärdomar. forskningstudie - målet är att RCT-studie som innebär att hälften har den nära samverkan mellan arbetsspecialister och testa och utvärdera effekten av slumpmässigt lottats till att testa IPS och hälften vuxenenheternas personal, vilket möjliggör snabb att erbjuda IPS för har fått fortsätta med ordinarie vård och koordinering av insatser och tidiga insatser som kan minska målgruppens återgång i stödinsatser. Båda grupperna följs av forskare återfallsrisken. arbete/studier. från Lunds Universitet och resultat kommer publiceras framöver vilket kan ligga till grund för Många saknar fast vårdkontakt, medicinering eller bostad, fortsatta satsningar på IPS för målgruppen. Sedan vilket försvårar möjligheten till sysselsättning. Dessutom är september 2025 får samtliga som tackar ja till utredningar och diagnoser ofta svåra att genomföra på grund projektet testa IPS. Cirka 30 procent av av krav på nykterhet och drogfrihet, trots att många deltagarna i RCT-studiens IPS-grupp har fått självmedicinerar för psykisk ohälsa. Deltagare kan behöva arbete/studier men få av dem har avslutats i avbryta IPS-insatsen för att avtjäna en fängelsedom eller få arbete/studier då dem inte klarat av att behålla omfattande tandvård, vilket gör att längre tid i insatsen arbetet/studierna. Det visar att målgruppen har behövs. behov av långvarigt stöd. Genom att erbjuda struktur och målmedveten planering mot arbete Trots dessa hinder är deltagarna motiverade till insatsen, men eller studier undviks sysslolöshet efter det krävs tid, parallella stödinsatser och flexibla lösningar för behandling. Trots att rekryteringen till att skapa hållbara vägar till arbetsmarknaden. Många har följeforskningen avslutades 2025 fortsätter också avbrutna studier på grund av tidig debut i beroende, intresset för projektet att vara stort. vilket ytterligare försvagar deras ställning på arbetsmarknaden. Slutsatsen är att tidiga, samordnade insatser och tålamod är nyckeln till framgång.