Stockholm Water and Waste’s 2026 financial results and forecast

[4_Tertial 2 & prognos 2 2026 inklusive rapportering.pdf] 2026-10-13 Dnr: 26SVOA1094 1 (1) Ekonomiavdelningen Maria Ålander Petrén Styrelsen för Stockholm Vatten och Avfall AB Tertial 2 & prognos 2 2026 inklusive rapportering FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att godkänna koncernens ekonomiska utfall för tertial 2 och prognos 2 2026, inklusive rapportering, för Stockholm Vatten och Avfall AB Christian Rockberger Verkställande direktör Maria Ålander Petrén Avdelningschef Ekonomi Bilaga: Utfallsrapport Tertial 2 2026 Stockholm Vatten och Avfall Sid. 1 (59) 2026-09-17 Utfallsrapport Tertial 2 2026 Stockholm Vatten och Avfall AB Sid. 2 (59) Innehållsförteckning Sammanfattande kommentar.........................................................................................................................3 Analys av ekonomisk utveckling....................................................................................................................5 Analys..........................................................................................................................................................5 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden............................17 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid................................................................................................................................................17 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan...........17 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst............................................17 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet.......................17 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv...........................17 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning........................................17 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring..........18 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar................................................33 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar.........................39 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer...................39 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla........45 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd.......................46 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb........................................................................50 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med............................................51 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb.............................51 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden.....................................52 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser.........................................................................55 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt...........................................................................................................................................56 Övrigt..............................................................................................................................................................56 Bilagor Bilaga 1: Lägesredovisning stora projekt SVOA T2 2026 Bilaga 2: Stora projekt 202608 T2 2026-09-08 Bilaga 3: Utfallsrapport T2 2026 Stockholm Vatten och Avfall fastställd av VD v 1.0 Sid. 3 (59) Sammanfattande kommentar Stockholm Vatten och Avfall har ett viktigt samhällsuppdrag vilket innefattar ansvar för stadens avfallshantering, leverans av dricksvatten och ett renat avloppsvatten. Inom ramen för bolagets uppdrag arbetar Stockholm Vatten och Avfall kontinuerligt med förbättringar, samtidigt som bolaget arbetar för att svara upp mot ökade krav från lagstiftare, myndigheter och ägare. Stockholm Vatten och Avfall har under tertial 2 2026 fortsatt haft ett stort fokus på styrning av investeringsprojekten då dessa genom sin omfattning har stor påverkan på bolagets förutsättningar och förmåga att över tid utföra sitt uppdrag och även stor betydelse för Stockholms stads totala upplåning. Bolaget implementerade i början av 2025 en ny organisationsstruktur. Den nya organisationsstrukturen genomfördes för att uppnå den nya målbilden - ett bolag, kund- och affärscentrerad verksamhet, ensade styr- och stödfunktioner och en effektiv verksamhet. 2025 omarbetades bland annat styrmodellen för att fånga strategiska och aktuella förbättringsområden som verkar för en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Flera olika arbetsströmmar pågår sedan 2025 i syfte att stärka styrningen, finna väl avvägda nivåer inom verksamheten och förbättra informationshanteringen. Arbetet kommer att fortgå under hela 2026. Väsentliga händelser VA-verksamheten Under året har verksamheten fortsatt att leverera stabil drift, samtidigt som flera viktiga utvecklingsinitiativ har tagit betydande steg framåt. Leveransen av dricksvatten till, och omhändertagandet av avloppsvatten från bolagets kunder, har fungerat väl. Verksamheten har under perioden upprätthållit en stabil dricksvattenproduktion. Vid Norsborgs vattenverk har råvatten- och dricksvattenkvaliteten varit god och dricksvattenproduktionen stabil. Även vid Lovö har driften varit stabil, samtidigt som det andra UV-aggregatet bytts och driftsatts med lyckat resultat. Båda aggregaten levererar nu enligt specifikation. Vid Norsborgs vattenverk har arbetet med långsamfiltren fortsatt med fokus på beredskap och underhållsåtgärder. Planering pågår för att starta nya långsamfilter inom det pågående långsamfilterprojektet. Vid Henriksdals reningsverk har Biolinje 6 genomgått provdrift med godkänt resultat och Rötkammare 6 har driftsatts efter renovering med godkänd provdrift. Nya förslag till avloppsavtal för sex grannkommuner har skickats ut och avgifter för grannkommunernas köp av dricksvatten och avloppsvattenrening har meddelats. Styrelsen har även fattat inriktningsbeslut om nya VA-avgifter avseende bruknings- och anläggningsavgifter. Kammarrätten beviljade inte prövningstillstånd gällande slamupphandlingen, vilket innebär att avtal har kunnat tecknas med de tilldelade entreprenörerna. Det nya avtalet innebär en utökning till tre entreprenörer, men också besparingar på cirka 50 miljoner kronor per år. Arbetet med att utreda förutsättningarna för kvartär rening vid Henriksdals reningsverk fortsätter. De första analysresultaten från pilotanläggningen har börjat komma in och extern finansiering via Klimatklivet har beviljats för lustgasmätare och nitritanalysator vid Henriksdal. Den kemiska fällningen av fosfor i Riddarfjärden för att minska övergödningen har avslutats och fällningen i Ulvsundasjön/Bällstaviken har startat. Slutförhandlingar pågår med SRV återvinning kring försäljning av Holmträsk där bolaget avvecklar sina anläggningsinnehav avseende pumpning av brandvatten från Holmträsk. En större vattenläcka inträffade på Roslagsvägen vid Kräftriket den 21 juni och fick stor mediabevakning. Den 15 juni inträffade även en större bräddning av orenat avloppsvatten från Sickla. Bräddningen berodde Sid. 4 (59) på en kombination av tekniska fel i rensgallerdriften samtidigt som ett regnväder inträffade. Åtgärder har vidtagits som minskar risken för att liknande händelse inträffar igen. Ett haveriärende avseende brandposter har utretts efter att en defekt insatsdel identifierats som kan orsaka personskada vid hantering. Berörd verksamhet har informerats för att ta fram ett program med åtgärder. Beslutsunderlag har även tagits fram för hantering av cirka 1 100 misstänkt defekta delar. Avfallsverksamheten Från 1 juli infördes förändringar i miljöbalken som bland annat innebär att det kommunala avfall som genereras inom detaljhandeln inte längre faller under kommunalt ansvar. Alla verksamheter som har detaljhandel som huvudsaklig verksamhet omfattas av förändringen, det vill säga både dagligvaruhandel och övrig detaljhandel. Detaljhandeln får därmed eget ansvar för allt sitt avfall. Samtidigt införs en möjlighet för verksamheter att begära att kommunen tar ett andrahandandsansvar för avfallet, förutsatt att vissa kriterier är uppfyllda. För bolaget innebär förändringen att majoriteten av de kunder som utgörs av detaljhandeln kommer att anlita aktörer på den kommersiella marknaden för det avfall som idag hämtas av bolaget. Bedömningen var dock att den snäva tidplanen skulle innebära att ett stort antal detaljhandlare inte hunnit få en lösning på plats till 1 juli. För att ge möjlighet till en ordnad övergång erbjuds den detaljhandel som inte ordnat egen avfallshantering fortsatta hämtningar efter den första juli fram till som längst årsskiftet. Övergång till en kommersiell avfallshanterare kan ske löpande under denna period. Styrelsen beslutade under tertialet om möjlighet till fortsatta hämtningar samt avgift för tjänsten. Avfallsnämnden beslutade om reviderade avfallsföreskrifter för vidare beslut i kommunfullmäktige under hösten. Revideringen av avfallsföreskrifterna omfattar anpassningar till tidigare införda förordningsändringar samt delar av de lag- och förordningsändringar som började gälla den 1 juli 2026. Mot bakgrund av att Stockholm Exergi inte beviljats miljötillstånd för planerat kraftvärmeverk i Lövsta har förutsättningarna för projektet Ny ÅVC Lövsta förändrats, och den för projektet aktuella omlokaliseringen av återvinningscentralen är inte längre relevant. Exploateringsnämnden fattade beslut per 2026-05-21 om avbrytande av projekt med markanvisning för kraftverk i Lövsta. Den planerade lokaliseringen av en ny återvinningscentral i Lövsta faller därmed och projektet kan inte drivas vidare i sin nuvarande form. Styrelsen kommer att föreslås att avbryta projektet och kostnadsföra 8,6 miljoner kronor för planeringsfasen. Under 2026 har det uppsökande arbetet för förpackningsinsamling i flerbostadshus intensifierats. Arbetet syftar till att stötta vid implementering av kommande lagkrav kring fastighetsnära insamling av förpackningar fastighetsnära. Det uppsökande arbetet har fortgått under tertial 2 och totalt under året har 6000 fastighetsägare kontaktats med information om kommande krav samt erbjudande om stöttning vid införande av förpackningsinsamling. Det återstår cirka 500 fastighetsägare innan samtliga som idag saknar förpackningsinsamling har kontaktats. För att säkerställa lagefterlevnad från och med 2027 gällande förpackningsinsamling har en modell för de fastighetsägare som saknar möjlighet att införa fastighetsnära insamling tagits fram. Arbetet med att överenskomma om användande av återvinningsstationerna (ÅVS) för avlämning av förpackningar har skett samordnat med det uppsökande arbetet. Totalt har cirka 550 överenskommelser träffats mellan bolaget och fastighetsägare om nyttjande av ÅVS. I slutet av april 2026 inleddes successiv och områdesvis utställning av kärl till en- och tvåbostadshus (villa) inför det utökande ansvar som träder i kraft i januari 2027 gällande fastighetsnära insamling av förpackningsmaterial. Det är en omfattande förändring innebärande att ca 96 000 kärl ska ut till kund, ny tjänst införs i taxan, nya avtal ska startas och ändrade arbetssätt och processer ska införas. Även för vissa en- och tvåbostadshus kan det finnas utmaningar med att anordna fastighetsnära insamling. I sådana fall kan överenskommelser göras även för dem efter bedömning i det enskilda fallet och utifrån fastighetens Sid. 5 (59) specifika förutsättningar. I dagsläget har ca 35 överenskommelser ingåtts för en- och tvåbostadshus. Arbetet med att utveckla och optimera Resursutvinning Stockholm (RUS) har fortsatt, med fokus på förbättrad utsortering av plast och matavfall samt stärkt uppföljning av anläggningens prestation. Parallellt har analyser genomförts avseende utmaningar kopplade till inflöden, anslutningsgrad och styrning av avfallsflöden. Under 2026 fortsätter arbetet för att öka matavfallsinsamlingen bland annat genom kommunikativa insatser. Fokus under året ligger på förbättrad sortering av matavfallet i grön påse för optisk sortering. Investeringsverksamheten Samarbetet med stadens aktörer och Huddinge kommun, Samhällsbyggnadsavdelningen, har fortsatt utvecklas, framför allt kring exploateringsprojekt i tidiga skeden, genom områdesmöten, nya rutiner, mallar och tydligare gränssnitt mellan aktörerna. Resursbrist hos leverantörer av schaktfria infodringstjänster har försenat projekt. Frågan ses nu över för att minska risken för ytterligare förseningar. Analys av ekonomisk utveckling Analys Koncernens resultat efter kapitalkostnader för tertial 2 (T2) uppgår till 358 miljoner kronor, vilket är 181 miljoner kronor bättre än budget. Avvikelsen drivs främst av lägre drift- och kapitalkostnader. I prognos 2 (P2) uppgår helårsresultatet efter kapitalkostnader till 254 miljoner kronor, 112 miljoner kronor bättre än budget. Förbättringen följer i huvudsak samma mönster som utfallet, med lägre drift- och kapitalkostnader. Resultat efter skatt uppgår till 109 miljoner kronor, en förbättring med 73 miljoner kronor jämfört med budget. Investeringarna för 2026 förväntas landa på 5,4 miljarder kronor, 200 miljoner kronor lägre än budget.   Stockholm Vatten AB redovisar ett tertialresultat efter kapitalkostnader om 290 miljoner kronor, vilket är 125 miljoner kronor bättre än budget. Lägre intäkter kompenseras mer än väl av lägre drift- och Sid. 6 (59) kapitalkostnader. Den svagare intäktsutvecklingen förväntas bestå under resten av året, men lägre drift- och kapitalkostnader bedöms fortsatt kompensera intäktstappet. Resultatet efter kapitalkostnader prognostiseras till 237 miljoner kronor för helåret, en förbättring med 77 miljoner kronor jämfört med budget.   Resultatet efter kapitalkostnader för Stockholm Avfall AB uppgår till 69 miljoner kronor för T2, vilket är 56 miljoner kronor bättre än budget. Högre intäkter och något lägre kostnader förklarar den positiva avvikelsen. Enligt prognosen uppgår helårsresultatet efter kapitalkostnader till 20 miljoner kronor, 35 miljoner kronor bättre än budget.   Resultaträkning   Intäkter T2 2026 (januari-augusti) Koncernens intäkter för T2 är 3 611 miljoner kronor i linje med budget. Exklusive resultatneutrala poster minskar intäkterna med 11 miljoner kronor eller 0,3 procent.   Sid. 7 (59) Stockholm Vattens intäkter för T2 uppgår till 2 679 miljoner kronor, vilket är en minskning om 41 miljoner kronor eller 1,5 procent jämfört med budget 2026. Exklusive resultatneutrala poster minskar intäkter med 53 miljoner kronor eller 2,0 procent. Taxeintäkterna är 45 miljoner kronor, motsvarande 2,3 procent, lägre än budget. Avvikelsen beror på ett lägre genomsnittligt pris till följd av en förändrad kund- och tjänstemix samt lägre volymer. Utöver detta har intäkterna påverkats av stora retroaktiva justeringar av vattenförbrukningen till följd av avläsningar. Intäkter från grannkommunerna är i linje med budget. De lägre volymerna för vatten och avlopp kompenseras av de positiva effekterna av det nya avtalets högre prisnivå. Aktiverat arbete är lägre än budget, vilket huvudsakligen förklaras av försenade rekryteringar inom Investeringsavdelningen samt ett lägre behov inom SFA. Övrigt ökar med 7 miljoner kronor och förklaras huvudsakligen av tidsperiodiseringar. Bidrag från Energimyndigheten som vidarebetalas till Biokraft är 13 miljoner kronor högre än budget, vilket beror på tidsperiodiseringar. Posten är resultatneutral med motsvarande kostnadspost.   Stockholm Avfalls intäkter för T2 uppgår till 1 020 miljoner kronor, vilket är en ökning om 41 miljoner kronor eller 4,2 procent jämfört med budget 2026. Sid. 8 (59) Taxeintäkterna ökar med nästan 16 miljoner kronor, motsvarande 1,9 procent, vilket beror på ett förbättrat ekonomiskt läge i samhället. Detta har lett till ett trendbrott gällande abonnemangsminskningar och resulterat i högre volymer än budgeterat. Ersättningen från Naturvårdsverket för förpackningsinsamling ökar med drygt 14 miljoner kronor, till följd av fler anslutna fastigheter till fastighetsnära insamling (FNI). Intäkterna från regional ÅVC-samverkan (SRV och SÖRAB) ökar med 5 miljoner kronor på grund av ett ökat antal besökare från anslutna kommuner. Intäkterna från företagsbesök på återvinningscentralerna ökar med 1 miljon kronor. Övriga intäkter ökar med 6 miljoner kronor, vilket bland annat beror på högre intäkter från mottagning av elavfall.   Intäkter P2 2026 (helår) Koncernens intäkter förväntas bli cirka 71 miljoner kronor eller 1,3 procent lägre än budget på helåret. Avvikelsen förklaras främst av lägre VA-taxeintäkter och lägre aktiverat arbete, vilket delvis motverkas av högre sidointäkter.   Stockholm Vattens intäkter uppgår enligt P2 till 4,0 miljarder kronor, vilket är en minskning om 105 miljoner kronor eller 2,5 procent jämfört med budget. Sid. 9 (59) Taxebaserade intäkter står för den största avvikelsen (-84 miljoner kronor, motsvarande -2,8 procent) och följer utvecklingen i utfallet hittills under året, med både lägre genomsnittligt pris (kund- och tjänstemix) samt lägre volym. De stora retroaktiva justeringar av vattenförbrukningen till följd av avläsningar som påverkade första halvåret bedöms fortsätta påverka resultatet under resten av året. Intäkter från grannkommuner förväntas bli 6 miljoner kronor högre än budget. Högre pris inom avlopp motverkas delvis av lägre vatten- och avloppsvolymer. Aktiverat arbete förväntas minska med cirka 21 miljoner kronor jämfört med budget, främst till följd av försenade rekryteringar inom Investeringsavdelningen samt lägre behov inom VA-verksamheten. Övriga intäkter prognostiseras bli 6 miljoner kronor lägre än budget, främst till följd av en lägre än budgeterad intrångsersättning från Länsstyrelsen avseende reservatsbildningen vid Bornsjön.   Stockholm Avfalls intäkter uppgår enligt P2 till 1,5 miljarder kronor, vilket är en ökning om 40 miljoner kronor, eller 2,7 procent, jämfört med budget. Sid. 10 (59) Taxeintäkterna prognostiseras för hela året landa på 6 miljoner kronor över budget. Den positiva avvikelsen under första halvåret förväntas dock minska under årets återstående del. Detta beror på att ny lagstiftning trädde i kraft den 1 juli 2026, vilket innebär att detaljhandeln får ett utökat ansvar för sin egen avfallshantering och möjlighet att fritt välja entreprenör. Detta förväntas medföra ett intäktsbortfall för Stockholm Avfall AB, även om omfattning och takt i nuläget är svåra att prognostisera. Den positiva avvikelsen för övriga intäkter bedöms bestå under resten av året. Bidraget från Naturvårdsverket för förpackningsinsamling prognostiseras bli 21 miljoner kronor högre än budget, till följd av ett ökat antal anslutna fastigheter. Intäkterna från den regionala ÅVC-samverkan med SRV och SÖRAB väntas bli cirka 7 miljoner kronor högre än budget på grund av fler besökare från anslutna kommuner. Intäkterna från företagsbesök på återvinningscentralerna prognostiseras bli 1 miljon kronor högre än budget. Övriga sidointäkter beräknas bli 5 miljoner kronor högre än budget, vilket bland annat beror på ökade intäkter från mottagning av elavfall.   Driftkostnader T2 2026 (januari-augusti) Koncernens driftkostnader för T2 är 148 miljoner kronor eller 6,3 procent lägre än budgeterat och förklaras huvudsakligen av VA-verksamheten. Exklusive resultatneutrala poster minskar driftkostnaderna med 160 miljoner kronor eller 6,9 procent.   Stockholm Vattens driftkostnader minskar med 139 miljoner kronor eller 9,2 procent jämfört med budgeten. Exklusive resultatneutrala poster minskar driftkostnader med 151 miljoner kronor eller 10,1 procent. Sid. 11 (59) Personalrelaterade kostnader (egen personal, inhyrd personal och konsulter) avviker positivt med 62 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras främst av försenade rekryteringar inom Investeringsavdelningen och VA-verksamheten. Konsultarvoden ligger också under budget, delvis till följd av projekt som har senarelagts under tredje tertialet. Entreprenadkostnaderna understiger budget med 33 miljoner kronor. Avvikelsen beror främst på en lägre volym slam, ett minskat behov av akuta underhållsinsatser samt att vissa planerade underhållsarbeten har senarelagts. IT-relaterade kostnader är 7 miljoner kronor lägre än budget, främst på grund av periodiseringar; dessa kostnader förväntas uppstå under hösten. Energikostnader avviker positivt med 9 miljoner kronor främst till följd av lägre elskatt än budgeterat. Övriga kostnader minskar med 27 miljoner kronor, främst till följd av senarelagda insatser inom bland annat säkerhetsområdet. Bidrag från Energimyndigheten som vidarebetalas till Biokraft är 12 miljoner kronor högre än budget på grund av tidsperiodiseringar. Denna post är resultatneutral då den balanseras av en motsvarande intäktspost.   Stockholm Avfalls driftkostnader minskar med 10 miljoner kronor eller 1,1 procent jämfört med budgeten. Sid. 12 (59) Kostnader för varor och material ligger 8 miljoner kronor under budget och beror främst på lägre än budgeterat volym matavfallspåsar. Fastighetskostnader är 5 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av ett försenat serviceavtal inom RUS. Personalrelaterade kostnader (egen personal, inhyrd personal och konsulter) ökar med 5 miljon kronor jämfört med budget, främst till följd av ökade konsultarvoden kopplade till flera förbättringsprojekt inom RUS. Övriga kostnader minskar med 3 miljoner kronor, vilket bland annat beror på en lägre energiförbrukning i RUS.   Driftkostnader P2 2026 (helår) Koncernens driftkostnader för helåret förväntas bli 104 miljoner kronor eller 2,9 procent bättre än budget. De största kostnadsminskningarna återfinns bland annat inom entreprenader och personalrelaterade kostnader.   Stockhom Vattens driftkostnader bedöms minska med 107 miljoner kronor, eller 4,6 procent, jämfört med budget. Sid. 13 (59) Entreprenadkostnaderna utgör den största avvikelsen och förväntas landa 40 miljoner kronor under budget. Detta beror främst på lägre slamvolymer samt lägre planerade och akuta underhållsinsatser. Personalrelaterade kostnader (egen personal, inhyrd personal och konsulter) avviker positivt med 37 miljoner kronor. Avvikelsen förklaras främst av försenade rekryteringar inom Investeringsavdelningen och VA-verksamheten. Skadeståndskostnader förväntas ligga 11 miljoner kronor lägre än budget tack vare upplösningen av del av skadereserven kopplad till Skyfall 2021. Energikostnaderna avviker positivt med 9 miljoner kronor tack vare lägre elskatt än budgeterat. Övriga kostnader beräknas understiga budgeten med 12 miljoner kronor, vilket främst beror på senarelagda insatser inom bland annat säkerhetsområdet.   Stockhom Avfalls driftkostnader förväntas öka med 11 miljoner kronor, eller 0,8 procent, jämfört med budget. Sid. 14 (59) Kostnader för varor och material förväntas ligga 9 miljoner kronor under budget, vilket beror på en lägre volym av avfallspåsar än budgeterat. Fastighetskostnader prognostiseras bli nästan 5 miljoner kronor lägre än budget. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av ett lägre underhållsbehov samt ett försenat serviceavtal inom RUS. Personalrelaterade kostnader (egen personal, inhyrd personal och konsulter) prognostiseras bli 9 miljoner kronor högre än budget. Avvikelsen förklaras huvudsakligen av högre konsultkostnader kopplat till flera effektiviseringsprojekt inom RUS. En förgäveskostnad om nästan 9 miljoner kronor beräknas uppstå till följd av att ÅVC-projektet i Lövsta avbrutits. Övriga kostnader ökar med 6 miljoner främst på grund av högre ersättning till fastighetsägare med fastighetsnära insamling av förpackningar till följd av fler anslutna fastigheter.   Kapitalkostnader T2 2026 (januari-augusti) Kapitalkostnaderna i T2 är 33 miljoner kronor lägre än budget vilket främst beror på ett lägre finansnetto. Ackumulerat per augusti ligger avskrivningarna på 571 mnkr, vilket är 29 mnkr högre än budget. Avvikelsen beror huvudsakligen på att bolaget aktiverat fem stora projekt utifrån delbesiktning då bedömningen är att anläggningen tagits i drift. Detta är en principförändring som införs 2026 och effekten var inte med i budget. Ökningen motverkas av en rättning av tidigare för hög avskrivningstakt på en anläggning (50 år vs felaktigt 5 år), framflyttade projekt som ska aktiveras, vilket ger lägre avskrivningar i år, samt positivt resultat vid utrangering av anläggning. Finansnettot avviker positivt med 62 miljoner kronor, vilket beror både på en lägre genomsnittsskuld och räntenivåer som var cirka 20 räntepunkter lägre än budgeterat.   Sid. 15 (59) Kapitalkostnader P2 2026 (helår) Kapitalkostnaderna i P2 är 80 miljoner kronor lägre än budget, vilket förklaras av både lägre räntesats och lägre genomsnittlig skuld. All upplåning sker hos stadens internbank, som även estimerar framtida räntenivåer. Stadens räntesats i budget uppgick till 2,80 procent men bolaget kompletterade med viss riskpremie för osäkerhet i framtida räntesatser vilket resulterade i en genomsnittlig räntesats i budget på 2,90 procent. Bolaget har i prognos räknat med den av staden prognostiserade räntan vilket i genomsnitt ger 2,76 procent. Avskrivningarna är i linje med budget men påverkas på samma sätt som förklaras under ”Kapitalkostnader T2 2026”.   Risk- och känslighetsanalys P2 2026 På intäktssidan utgör utvecklingen av vattenförbrukningen en betydande osäkerhetsfaktor, då förändrade konsumtionsmönster eller effektiviseringar kan påverka volymen debiterat vatten. En procents minskning av vattenkonsumtionen påverkar VA-taxeintäkter med cirka 14 miljoner kronor. Inom Avfallsverksamheten kan taxans styrande effekt påverka intäkterna negativt genom abonnemangminskningar. Förändringar i lagstiftning och regulatoriska krav kan påverka både verksamhetens intäkter och kostnader. Ett tydligt exempel inom Avfallverksamheten är den nya lagstiftningen där detaljhandelns avfall upphör att vara ett kommunalt ansvar från den 1 juli 2026. Det råder stor osäkerhet kring i vilken omfattning och takt detaljhandeln kommer att träda ur systemet. Sammantaget innebär detta betydande osäkerhet kring storleken på ett eventuellt intäktsbortfall och i vilken utsträckning motsvarande kostnader kan reduceras. Koncernens kostnader påverkas även av den rådande geopolitiska situationen i Mellanöstern. Stigande oljepriser driver inflationen och påverkar räntemarknaden, vilket i sin tur påverkar driftkostnader, särskilt kemikalie- och entreprenadkostnader via indexering, samt räntekostnader. På grund av verksamhetens kapitalintensiva natur är känsligheten för ränteförändringar hög. Räntekänsligheten för innevarande år minskar successivt, då den genomsnittliga räntan om 2,76 procent består av en fastställd nivå till och med augusti och därefter prognostiserade månadsnivåer. Den genomsnittliga räntan för årets fyra sista månader uppgår enligt prognos till 2,85 procent. En ränteförändring om ± 0,10 procent under dessa månader påverkar räntekostnaden med cirka ± 10 miljoner kronor. Sid. 16 (59)   Balansräkning P2 2026 (helår) Bolagets totala tillgångar, anläggnings- och omsättningstillgångar uppgår enligt P2 till 44 miljarder kronor i slutet av året, vilket är i linje med budget. Anläggningstillgångarna består av aktiverade anläggningstillgångar plus pågående projekt. Aktiverade anläggningstillgångar är anläggningar som börjat nyttjats (avskrivning sker) medan pågående projekt är utgifter där anläggningen ännu inte är färdig. Under 2026 räknar bolaget med att aktivera 5 miljarder kronor vilket, minskat med årets avskrivningar, gör att de aktiverade anläggningarna ökar till ca 29 miljarder kronor. Pågående projekt ökar med investeringar på ca 5 miljarder kronor och minskar med det som aktiveras vilket gör att bolaget i slutet av 2026 estimerar pågående projekt till ca 15 miljarder kronor.   Skatt Den 1 januari 2019 trädde nya skatteregler för företagssektorn i kraft, vilka begränsar företagens rätt att göra avdrag för räntekostnader. Avdraget får enligt de nya reglerna maximalt uppgå till 30 procent av EBITDA (motsvarande bolagets resultat före kapitalkostnader). Bolagets höga investeringstakt under senare år har inneburit kraftigt ökande räntekostnader. 2024 fick förändringen av avdragsutrymme för första gången skattemässiga konsekvenser för bolaget, vilket innebar en resultatförd skattekostnad om drygt 100 miljoner kronor. En SOU kom ut 2024 som föreslår förändringar av dessa regler och bolaget har lämnat in ett remissyttrande med målet att ändringar av reglerna ska genomföras så att VA-verksamhet som bedrivs i bolagsform inte ska missgynnas skattemässigt jämfört med de verksamheter som bedrivs i förvaltningsform. En skattekostnad om 100 miljoner kronor motsvarar en taxeökning om ca 3,5 procent. I prognosen har bolaget beräknat skatt för helår medan det i tertial är en schablonskatt (20,6 procent av det koncernmässiga resultatet).   Investeringar Sid. 17 (59) Under tertial 2 2026 uppgår investeringarna till nästan 3,0 miljarder kronor, vilket motsvarar en upparbetningsgrad om knappt 54 procent av årsbudgeten. Bolagets investeringar under 2026 är prognostiserade till 5,4 miljarder kronor, vilket är 200 miljoner kronor lägre än budget.   Beskrivning av stora projekt över 300 miljoner kronor Se bilaga ”lägesrapport”.   1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Bolaget har som målsättning att sträva mot en fossilfri och cirkulär verksamhet som är klimatpositiv och Sid. 18 (59) energieffektiv. Genom att fasa ut fossila bränslen från bolagets verksamhet och minska utsläpp av metan- och lustgas samtidigt som växthusgaser binds och nyttiggörs strävar bolaget efter att bli klimatpositivt. I reningsverken produceras rågas, som i första hand ska uppgraderas till fordonsbränsle och kan därigenom ersätta användningen av fossila bränslen. Restenergi tillvaratas ur bolagets renade avloppsvatten, avloppsslam och insamlat matavfall. Då bolaget återför biogödsel och slam till jordbruk och tillgängliggör produkter för återbruk och återvinning, förs material och resurser in i nya kretslopp. Genom att verka för att dessa tillgängliggörs och är attraktiva i nya produktionskedjor eller användningsområden bidrar bolaget till ett mer cirkulärt samhälle. Bolaget använder till största del energi från förnyelsebara energikällor och arbetar för att öka egenproduktionen av förnyelsebar el, framförallt genom installation av solceller. 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Bolaget bedriver ett brett arbete som omfattar minskade utsläpp, ökad resurseffektivitet och utveckling av lösningar för energi- och resursutnyttjande inom verksamheten. Arbetet bedrivs både genom långsiktiga strategiska initiativ och genom löpande förbättringar. Bolaget utvecklar tjänster och system i syfte att öka utsortering, återanvändning och en miljöriktig avfallshantering. Tillsammans med aktiv kommunikation och miljöstyrande taxa verkar bolaget för att få stockholmarna att minimera sitt avfall, medverka till återbruk och sortera sitt avfall på bästa sätt utifrån avfallshierarkin/avfallstrappan. Mängden insamlat matavfall ökar sakta men stadigt. Bolaget kommer dock inte nå målet om andel matavfall till biologisk behandling de närmsta åren givet nuvarande trend. Genom anläggningen Resursutvinning Stockholm har nu alla stockholmare möjlighet att sortera ut sitt matavfall. Ett flertal aktiviteter genomförs för att öka utsorteringen av matavfall samt förbättra innehållet i grön påse. Bolaget utreder systematiskt möjligheten att installera solcellsanläggningar inom samtliga nyproduktionsprojekt. Parallellt pågår även utredningar avseende installation av solceller på befintliga byggnader samt etablering av markbaserade solcellsanläggningar där så bedöms lämpligt. Bolaget har noga värderat frågan om att minska årsmålet, vilket inte ses som möjligt mot bakgrund av ett redan högt satt årsmål, men även då bolaget har begränsade lämpliga anläggningar och byggnader ovan mark, sett till bolagets årsförbrukning av el. Inom området för lokal förnybar energiproduktion har bolagets produktion av solenergi ökat med 346 procent jämfört med motsvarande period 2025. Produktionen bedöms dock för helåret uppgå till cirka 0,194 GWh, vilket är lägre än årsmålet på 0,240 GWh. Avvikelsen beror främst på driftproblem vid Bornsjön, ombyggnation vid Lovö samt försenade installationer. Bolaget arbetar samtidigt systematiskt med att pröva möjligheten till solcellsinstallationer i nyproduktionsprojekt och utreder även solceller på befintliga byggnader och markbaserade anläggningar. För att förbättra planering och uppföljning har bolaget förstärkt arbetet med en särskilt avsatt resurs samt utvecklat rutinerna för prognostisering och målsättning. Detta bedöms ge bättre förutsättningar för mer tillförlitliga prognoser och realistiska produktionsmål framöver. Inom VA-verksamheten har arbetet med att minska klimatpåverkan från reningsprocesserna fortsatt genom förbättrade mätningar och analyser av lustgasemissioner. En kompletterande mätkampanj med fokus på nitrit har genomförts och analyser av mikrofloran pågår för att öka kunskapen om de processer som påverkar lustgasbildningen. Ansökan till Klimatklivet för utökade lustgasmätningar vid Henriksdals reningsverk har beviljats. Vidare pågår verifiering av en modell för beräkning av metanutsläpp från ledningsnätet, där kompletterande mätningar har förbättrat överensstämmelsen mellan modell och uppmätta värden. Sid. 19 (59) Stockholm Vatten och Avfall arbetar även med att utveckla möjligheterna till energi- och resursutnyttjande. Utredningen kring bolagets långsiktiga hantering av biogas pågår och under hösten fördjupas arbetet med finansiella och kommersiella aspekter av koldioxidinfångning. Dialog pågår även med energiaktörer kring möjligheten att återvinna energi från renat avloppsvatten efter genomförandet av SFA. Samtidigt pågår en utredning av alternativa användningsområden för rågas. Arbetet med energieffektivisering och energiledning fortsätter. Upphandling av ett energiuppföljningssystem pågår och systemet planeras att implementeras under hösten 2026. När systemet är på plats skapas förutsättningar för att ta fram relevanta energinyckeltal och utveckla energiuppföljningen inom VA-verksamheten och inom bolaget som helhet. Bolaget arbetar även med att öka resurseffektiviteten och främja cirkulära flöden. Under årets första sju månader har 13 procent återvunna schaktmassor använts. Arbetet med att identifiera nya och utökade ytor för krossning och sortering av schaktmassor fortsätter, men tillgången till lämplig mark är begränsad. Även återvinningen av schaktmassor i projekt som drivs i egen regi utvecklas, samtidigt som dialog förs kring återbruk av material som inte längre behövs i verksamheten. För avloppsslam är 100 % av produktionen hittills under 2026 Revaq-godkänd och 98 % inlagrad för spridning på åkermark. Enligt avtal får entreprenörer avsätta 2 % för andra ändamål, exempelvis forskning och utveckling. Vattenverksmullen har i huvudsak avsatts som jordförbättringsmedel. Inom arbetet för god vattenstatus har två större fel i ledningsnätet åtgärdats under tertial 2 samtidigt som kvantifieringsmetoderna har förbättrats, vilket har resulterat i en beräknad utsläppsminskning på över 118 kg fosfor till och med tertialet. Årsmålet för fosfor är därmed nästan uppnått redan under terital 2. Parallellt pågår förstudier och investeringsprojekt för dagvattenreningsanläggningar samt fortsatt metodutveckling för att bättre kunna kvantifiera effekten av genomförda åtgärder. VA-verksamheten arbetar även med att minska vattenförluster och odebiterat vatten. Andelen odebiterat dricksvatten uppgick till 16,9 procent under perioden januari till och med juli och vattenförlusterna uppgick till 15,2 procent per den 31 juli. Arbetet med att ta fram en strategi för att minska mängden odebiterat vatten pågår enligt plan. Sid. 20 (59) Sid. 21 (59) Sid. 22 (59) Sid. 23 (59) Sid. 24 (59) Sid. 25 (59) Sid. 26 (59) Sid. 27 (59) Sid. 28 (59) Sid. 29 (59) Sid. 30 (59) Sid. 31 (59) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet sammanlagda mängden behandlat dricks- och avloppsvatten och uttrycks i kWh/m³. Nyckeltalet påverkas därmed både av verksamhetens energianvändning och av behandlade vattenvolymer. Bolaget arbetar med energieffektiviserande åtgärder, enligt energieffektiviseringspl anen som revideras årligen. Avloppsflödena kan variera betydligt mellan olika perioder till följd av yttre förhållanden, exempelvis nederbörd, skyfall och bräddning, vilket innebär att nyckeltalet är känsligt för faktorer som verksamheten inte fullt ut kan påverka. Inför 2026 höjdes målet för köpt energi för att ta hänsyn till den förväntade ökade energianvändningen, bland annat till följd av den nya MBR- reningen. Målet för relativ energianvändning höjdes däremot inte i motsvarande omfattning, vilket bidrar till den prognostiserade avvikelsen mot målnivån. Trots att MBR-reningen innebär en ökad användning av el och kemikalier visar genomförda studier på en lägre total klimatpåverkan. Under mätåret var klimatpåverkan cirka 5 procent lägre per kubikmeter renat vatten och 15 procent lägre per kilo avskilt kväve. Framöver kommer nyckeltalet att ses över för att, så långt det är möjligt, korrigera för yttre faktorer som påverkar flödena men som verksamheten inte Sid. 32 (59) Sid. 33 (59) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet vara lämpliga att använda sig av i Stockholms stad. Servicenämnden ska i samarbete med kommunstyrelsen och S:t Erik Markutveckling AB, och i samråd med arbetsmarknadsnämnd en, exploateringsnämnden , fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, SISAB och Stockholm Vatten och Avfall AB etablera en återbrukscentral av byggmaterial för stadens verksamheter och i första hand pröva att driva verksamheten i egen regi Analys Bolaget bidrar i arbetet när det efterfrågas. 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Stockholm Vatten och Avfall bidrar till kommunfullmäktiges mål om ökad biologisk mångfald genom fortsatt arbete i Bornsjöområdet samt genom samverkan med länsstyrelsen kring naturreservat och skötsel av skog och mark. Arbetet med Ryggbergens naturreservat är nu slutfört och förslag på ytterligare naturreservatsområden har lämnats till länsstyrelsen. Parallellt pågår arbete med att utveckla rekreationsvärden och målpunkter inom Bornsjöområdet genom kommunikationsplanering, samråd och långsiktig planering tillsammans med berörda kommuner och länsstyrelsen. Bolaget genomför aktiviteter inom ramen för miljöprogrammet för att stärka förutsättningarna för biologisk mångfald, bland annat genom förstärkning av åkerbryn och anläggning av blomsterängar. Möjligheterna att gynna amfibier har undersökts i samarbete med Svenska kraftnät och länsstyrelsen, där arbetet numera huvudsakligen drivs av Svenska kraftnät. Bolaget bidrar även till biologisk mångfald genom arbete med dagvatten och vattenmiljö inom ramen för de lokala åtgärdsprogrammen (LÅP) för god vattenstatus. Arbetet omfattar investeringar i dagvattenrening och åtgärder på ledningsnätet. Som en del av sitt grunduppdrag arbetar bolaget med att avleda avloppsvatten med så liten miljöpåverkan som möjligt, vilket bidrar till att förbättra förutsättningarna för biologisk mångfald i stadens sjöar och vattendrag. I utredningsskedet beaktas möjligheten att stärka och utveckla biologisk mångfald genom aktiva val av lösningar. Samverkan sker löpande med stadens förvaltningar för att utveckla naturbaserade lösningar och synergier Sid. 34 (59) mellan dagvatten- och skyfallshantering. Vid planering av dagvattenanläggningar är utgångspunkten att ytlig dagvattenrening ska ske där det bedöms möjligt. Bolagets rutin för att förstärka och tillvarata biologisk mångfald i investeringsprojekt tillämpas fortlöpande, vilket innebär att åtgärder för att stärka ekosystemtjänster och biologisk mångfald beaktas redan i utredningsskedet. Sid. 35 (59) Sid. 36 (59) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet med att identifiera och utveckla målpunkter. Bolaget går nu vidare med förslag på olika målpunkter tillsammans med berörda intressenter, länsstyrelsen och kommunerna i området. AKTIVITET TILL ÄGARDIREKTIV: Påbörja digitalisering av de målpunkter och leder som finns idag. Analys Information finns redan tillgänglig i Naturkartan. Det pågår även ett arbete med att upprätta en kommunikationsplan för Bornsjönområdet. Samråd om målpunkter för friluftsliv pågår. Diskussioner med kommunerna och länsstyrelsen pågår. En kommunikationsplan för Bornsjöömrådet - målgruppsanpassad och tillgänglighetsanpassa d tas fram under 2026. En översyn och utredning av målpunkter och leder kommer att genomföras under 2026 med hjälp av externt stöd utifrån detta kommer en plan för ett fortsatt arbete att tas fram med åtgärder, tidpunkt och finansieringsförslag. Parallelt med detta kommer ett arbete med att kommunicera och digitalisera nuvarande kartor över målpunkter, leder och besökspunkter att genomföras och publiceras på den nya ingången på externa webben. Analys Det pågår ett arbete Sid. 37 (59) Sid. 38 (59) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet pågår. Ytterligare metodutveckling har gjorts vilket möjliggör att åtgärder vid vissa typer av överläckage mellan ledningar nu kan kvantifieras. Kommunstyrelsen ska i samarbete med fastighetsnämnden, idrottsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna och Stockholm Vatten och Avfall AB genomföra en kartläggning av dricksvattenpunkter och identifiera var det finns behov av att etablera nya dricksvattenpunkter utifrån värmeproblematiken Analys Stockholm Vatten och Avfall tillgängliggör möjlighet till utplacering av dricksvattenfontäner enligt gällande process. Dialog har även förts om alternativ till dricksvattenfontäner samt tillgängliggörande. Stockholm Vatten och Avfall AB ska i samarbete med exploateringsnämnden och trafiknämnden och i samråd med kommunstyrelsen utreda ansvarsgränser gällande investeringsåtgärder och driftsfrågor i Bällstaån Analys Projektdirektiv och projektplan är framtagna. Projektorganisation som styrgrupp, referensgrupp, Sid. 39 (59) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet projektgrupp och intressenter är satta. Arbetsmöten för projektgruppen är inplanerade under hösten. 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Bolaget arbetar för att möjliggöra användandet av elektrifierade fordon och anläggningsmaskiner för verksamheten och arbetar för att minska och effektivisera transporter. Frågan om effektiv användning av insamlingsfordon samt effektiva transporter till behandlingsanläggning har aktualiserats ytterligare efter införandet av eftersorteringsanläggningen RUS. Tvåfacksbilar som lämnat restavfall för eftersortering i RUS kommer, utan möjlighet till omlastning, att gå halvtomma med separatsorterat matavfall till behandlingsanläggningar. Behandlingsanläggningar för matavfall finns i dag inte i Stockholm. Detta medför en ineffektiv användning av insamlingsfordon och onödiga transporter. Mot bakgrund av detta genomför bolaget en upphandling gällande omlastning av matavfall. I bolagets nya insamlingsavtal med start 1 april har antalet eldrivna insamlingsfordon ökat markant. Från 1 april finns 38 eldrivna insamlingsfordon. De fordon som inte är eldrivna körs på biogas. Även inom nya driftavtal för återvinningscentraler har andelen eldrivna fordon utökats med bland annat helelektriska lastmaskiner och eldrivna lastbilar för Returrundan. 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Bolaget arbetar långsiktigt med vattenkvalitet, rening av avloppsvatten och minskad förekomst av oönskade ämnen i VA-verksamheten. Arbetet omfattar såväl löpande uppföljning av vattenkvalitet och operativ drift som strategisk planering och utvecklingsprojekt. Genom arbetet bidrar bolaget till en robust VA-försörjning, samtidigt som miljöpåverkan minskar och förutsättningarna för god vattenstatus i stadens vattenmiljöer stärks. För att möta kommande lagkrav gällande läkemedelsrester i avloppsvatten fortskrider arbetet med att utreda och förbereda inför eventuell läkemedelsrening vid Henriksdals reningsverk enligt plan. Den tekniska utredningen har fått en utvidgad omfattning och har därför förlängts. Pilotanläggningen färdigställdes under mars och samtliga fyra linjer är i drift sedan april, med pågående intrimning. Planerade studier har startats. Miljöanalys och recipientbedömning har genomförts och den slutliga rapporten färdigställs under året. Arbetet med utvärdering av handlingsplanen för god vattenstatus och dagvattenstrategin har fortsatt enligt plan i samverkan mellan berörda förvaltningar. Ett PM avseende utvärderingen av handlingsplanen för god vattenstatus har tagits fram och är föremål för förankring. Utvärderingen av dagvattenstrategin är klar och enkätundersökningen har genomförts, sammanställts och rapporterats enligt plan. Flera aktiviteter inom Miljöprogrammet pågår. Arbetet med kommunikationsplan för Bornsjöområdet fortsätter, med pågående samråd om målpunkter för friluftsliv och dialog med berörda kommuner och länsstyrelsen. Arbetet med ansvarsfördelning för samordnade dagvatten- och skyfallsanläggningar fortgår, där projektgruppen har gått igenom synpunkter från kontorsremissen och tagit fram förslag till övergripande principer. Arbetet med att förbättra slamkvaliteten enligt Revaqs krav fortsätter genom löpande kontroll och åtgärder riktade mot prioriterade ämnen. Parallellt fortsätter arbetet med kartlägga flödena av PFAS i avloppsverksamheten och uppströms dricksvatten. En handlingsplan är upprättad och arbetet med en Sid. 40 (59) kommunikationsplan pågår enligt plan. Bolaget arbetar även med att ta fram en lägesbild kopplad till dricksvattendirektivet avseende material i kontakt med dricksvatten med syfte att skapa bättre förutsättningar inför att övergångslagstiftningen träder i kraft vid årsskiftet. Inom ramen för ägardirektivet om Agenda 2030 och mål 6 Rent vatten och sanitet har planeringen av ett systematiskt arbetssätt påbörjats. Detta omfattar bland annat samverkan med andra bolag och förvaltningar inom staden för att stärka gemensam måluppfyllelse och koordinering av insatser kopplade till vatten och sanitet. Bolaget informerar stockholmarna om hur avfall ska hanteras och strävar efter cirkulär konsumtion med ökat återbruk och återvinning samt hur bolaget använder vattnet hållbart. Stockholm Vatten och Avfall tillhandahåller digitalt stöd till skolor och lärare för att underlätta undervisningen kopplat till läroplanen för vatten, avfall och miljö. Därutöver finns även möjligheten för skolor att besöka Baltic Sea Science Center under 2026 utifrån framtagna program. Under andra tertialet har flera kampanjer och kommunikationsinsatser genomförts. I maj informerade Stockholm Vatten och Avfall om vikten att vara sparsam med vattnet under sommarhalvåret. Vidare upplystes stockholmarna om effekterna av stora regn och fastighetsägarens ansvar samt hur utbyggnaden av Stockholms avloppsrening bidrar till ett renare Östersjön. Insatser har även gjorts för att informera båtägare om hur de kan bidra till att värna dricksvattentäkten Mälaren. Under perioden har den omfattande kommunikationen om de mobila återvinningstjänsterna för Returrundan och Pop-up Återbruk fortsatt. Det har även varit stort fokus på införandet av Närsorterat som krävt många olika kommunikationsinsatser och mediekontakter. Sid. 41 (59) Sid. 42 (59) Sid. 43 (59) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet s tidiga skeden i Huddinge kommun, med fokus på projekt som är i planprocess- skedet. Arbetet fortsätter under resten av året. Därefter är planen att även se över och förtydliga processen i genomförandeskedet. Fortsätt att aktivt driva på för att vidareutveckla dialog och samarbetet i tidiga skeden för exploateringsprojekten i Huddinge Analys Under våren har bolaget fortsatt arbetet med att vidareutveckla samarbetet med samhällsbyggnadsavd elningen (SBA) i Huddinge kommun kring exploateringsprojekt. Arbetet syftar till att gemensamt förbättra och förtydliga rutinerna för exploateringsprojekten s tidiga skeden. Under första tertialet infördes en ny rutin där Stockholm Vatten och Avfall kontaktas inför förprövning av nya projektidéer. Det ger bolaget möjlighet att i ett tidigt skede bidra med underlag om de VA-tekniska förutsättningarna. Även ett antal workshoppar har genomförts med fokus på att utveckla rutinerna för projekt som befinner sig i planprocessen. Arbetet fortsätter under hösten. Därefter är planen att även se över och förtydliga processen i genomförandeskedet. Under första tertialet genomfördes vårens områdesmöten med Huddinge kommun, med fokus på Sid. 44 (59) Sid. 45 (59) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet kommunstyrelsen utvärdera handlingsplan för god vattenstatus och dagvattenstrategin Analys Ett PM om utvärderingen av handlingsplanen för god vattenstatus har tagits fram av stadens LÅP-grupp och är under förankring. Miljöförvaltningen ansvarar för budgetuppdraget och PM planeras att hanteras som ett informationsärende i miljö- och hälsoskyddsnämnden i september. Utvärdering av dagvattenstrategin är klar. Enkätundersökning har genomförts, rapporten färdigställdes i juni. Stockholms Hamn AB ska i samarbete med Stockholm Vatten och Avfall AB samordna en gemensam och stationär lösning för hantering av grå- och svartvatten Analys Aktiviteten ägs och drivs av Stockholms Hamn. Samverkan pågår löpande för att hitta en lösning.   3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Bolaget har arbetat kontinuerligt med att utveckla och stärka bolagets ekonomistyrning inom ramen för stadens mål. Det sker bland annat genom att skapa förutsättningar för en lång planeringshorisont där behoven är kända men även genom att utveckla bolagets kategoristyrning för inköp samt genom bolagets arbete med taxor, externa affärer etcetera.   Sid. 46 (59) 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Under perioden har en strategi för ökad extern finansiering beslutats. Arbetet inkluderar omställnings- och utvecklingsprojekt från EU:s fonder och program, och andra bidragsgivare. Strategin baserar sig på Stockholms stads dokument ”Handlingsplan för ökad andel extern finansiering genom bidrag”. För att implementera strategin har ett bolagsgemensamt nätverk för externa bidrag startats. Nätverket kommer att säkerställa införandet av strategins planer och åtgärder. Bolaget har under tertialen skickat in fyra ansökningar till Naturvårdsverket avseende finansiering för åtgärder som syftar till att stärka bolagets avloppsberedskap. I juni beviljades tre av dessa ansökningar. Totalt beviljas bolaget drygt 5,7 miljoner kronor, motsvarande drygt 10 procent av myndighetens totala anslag för stödet. Bidraget kommer att börja betalas ut i slutet av september 2026. Sid. 47 (59) Sid. 48 (59) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet arbetssättet. Målet är att den nya portföljstyrningen ska tas i drift i december. Utveckla rutiner och arbetssätt, stärk resurser och kompetens för systematisk uppföljning och kontroll av risker och krav kopplade till arbetslivskriminalitet i investeringsprojekten Analys Genomlysning av befintliga arbetssätt med avtal och upphandling pågår i syfte att identifiera förbättringsområden för att motverka arbetslivskriminalitet. Beslut har fattats om att bli medlemmar i föreningen Rättvist byggande med start 2027. Rutiner och arbetssätt under investeringsprojekt inventeras, och kommer att kompletteras vid behov. Arbetet samordnas med införandet av CSRD. Vidareutveckla investeringsstyrningen genom implementering av modell för livscykelkostnadsanaly s i beslutsprocessen Analys Sedan 2025 har bolaget arbetat med att utveckla en metodik för LCC-kalkyler i investeringsprocessen. En beräkningsmall har tagits fram och används nu i samtliga förnyelseprojekt. Resultatet från LCC- analysen redovisas som underlag inför investeringsbeslut. Utvärdering av LCC- kalkylen genomförs i Q3 och eventuell Sid. 49 (59) Sid. 50 (59) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet identifiera behov av drift- och investeringsmedel kopplat till nämndens ansvar för stadens skyfallsanläggningar under mark (skyfallsmagasin) Analys Arbetet pågår. Aktiviteten planeras enligt en framtagen, men ännu ej beslutad, projektplan. Enligt tidplanen ska projektet godkännas i december 2026 och därefter gå upp som tjänsteutlåtande i tekniska nämnden innan projektet formellt stängs i februari 2027. 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Stockholm Vatten och Avfall arbetar proaktivt för att ge fler stockholmare som står långt från arbetsmarknaden möjlighet till jobb genom en rad olika aktiviteter. Stockholmsjobb och öronmärkta arbetstillfällen har till syfte att sänka trösklar och underlätta för enskilda att komma in på arbetsmarknaden. Som ett led i att öka intresset och kunskapen om branschen och i förlängningen bidra till långsiktig kompetensförsörjning erbjuder bolaget ungdomar feriejobb och tillhandahåller regelbundet praktikplatser. Det övergripande syftet är att stimulera ungdomar att studera till någon av tjänsterna inom de för bolaget kritiska kompetensområden. För att öka andelen Stockholmsjobbare, ferieungdomar och praktikanter inom bolaget bistår bolagets interna funktioner med stöd till mottagande verksamheter för exempelvis annonsering, kontakt med arbetsmarknadsförvaltningen/jobbtorgen, avtalsskrivning, beställning av arbetsutrustning och behörigheter samt upprättande av intyg. Sid. 51 (59) 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Bolaget arbetar kontinuerligt med att utveckla aktivt medarbetarskap och levandegöra personalpolicyn. Det är viktigt att medarbetaren tar ansvar, är delaktig och att det finns möjlighet till lärande, utveckling och inflytande på arbetsplatsen samt att arbetsmiljön är hälsosam, säker och att alla behandlas på ett respektfullt sätt. Årligen följer bolaget upp hur väl medarbetare och ledare förhåller sig till förväntningarna i personalpolicyn, dels genom enkäter men även i samband med uppföljning i form av mål- och resultatsamtal. Bolaget arbetar aktivt med att utveckla ledarskapet genom att kontinuerligt tydliggöra och följa upp förväntningarna på samtliga ledare. Ett gott ledarskap skapar goda förutsättningar för medarbetare att kunna göra ett bra jobb. Sid. 52 (59) 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Bolagets arbete med att upprätthålla och skydda samhällsviktiga tjänster inriktas på att stärka bolagets skydd och beredskapsförmåga genom att öka medvetenheten om risker och genomföra övningar för krishantering. Bolaget är representant och ansvarig för beredskapssektorn Kommunalteknisk försörjning och kulturarv i stadens sektorsorganisation. I beredskapssektorn ingår för Stockholm Vatten och Avfalls del uppdragen avfallshantering samt avleda och rena spillvatten. Övriga uppdrag inom sektorn är begravningsverksamhet, kulturarv samt stads- och gatumiljö. Under andra tertialet 2026 har sektorn successivt fått återkoppling från beredningsgruppen på stadens beredskapsenhet på de åtgärdsförslag sektorn sedan tidigare formulerat utifrån sin beredskapsplan. Beredskapsplanen är en förteckning över samtliga stadsövergripande pågående och planerade förmågehöjande åtgärder som sektorn identifierat i sin sektorsövergripande risk- och sårbarhetsanalys. Vissa ärenden har tagits över av stadens beredskapsenhet för vidare hantering, exempelvis gällande behov av stadsövergripande riktlinjer och samordning av drivmedel samt beredskapsperspektiv vid upphandlingar. Sektorn har under andra tertialen även fortsatt diskussioner om fler stads- och sektorsövergripande åtgärder som successivt formuleras i sektorns beredskapsplan, för att i framtiden formuleras som ärenden till styrgruppen. Sektorernas arbete med beredskapsinriktning har inte påbörjats, eftersom arbetet har pausats av Stadsledningskontoret tills vidare. Sid. 53 (59) Bolaget arbetar aktivt för att upprätthålla hög beredskap och stärkt rådighet genom att både hantera akuta händelser och utveckla verksamheten för framtida krav. Dricksvatten- och avloppsförsörjningen präglas av en hög robusthet som byggts upp under lång tid. Som regionens största leverantör av samhällsviktig verksamhet har bolaget ett etablerat arbete med risk- och sårbarhetshantering och hög leveranssäkerhet. VA- verksamheten säkerställer och utvecklar anläggningarnas funktion för att trygga dricksvattenproduktion och avloppsrening nu och i framtiden. Arbetet omfattar systematiska kritikalitetsanalyser samt uppbyggnad av lagerhållning av kritiska reservdelar. Bolaget arbetar även med att stärka beredskapen för klimatrelaterade händelser som kan påverka Bornsjön som vattentäkt, i enlighet med Östra Mälarens beredskapsplan. Arbetet omfattar förebyggande åtgärder för att minska sårbarheter och säkerställa råvattenförsörjning vid extrema händelser. Vattenkvaliteten är fortsatt hög och samtliga analyserade dricksvattenprover uppfyller krav på kemisk och mikrobiologisk kvalitet samt avsaknad av onormala förändringar, vilket visar på en stabil och robust produktion. Bolaget har under perioden fortsatt arbetet med att minska sårbarheter och öka robustheten för infrastruktur och it-system. Arbetet behöver utföras på grund av läget i omvärlden med ökad hotbild samt för att möta ägardirektiv och för att leva upp till den nya cybersäkerhetslagen. Bolaget har under perioden engagerat sig i stadens arbete för att ersätta avtalet för gemensam it-service. Det stadsövergripande initiativet för ökad nätverkssäkerhet, LångSIKT, kommer att leda till tvingande förstärkning i den stadsgemensamma plattformen. Stockholm Vatten och Avfalls it-system kommer att påverkas på flera sätt, bland annat genom ökande kostnader.   Sid. 54 (59) Sid. 55 (59) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet krav. En behövlighetsbedömnin g har utförts som visar behov av att ställa denna typ av krav i bolagets upphandlingar. Flera möten har hållits med arbetsgivar- och arbetstagarorganisatio nerna för att få del av gällande kollektivavtal, ta fram och förankra vilka villkor som ska gälla i bolagets upphandlingar. Ett samarbete har även inletts med stadsledningskontoret där en gemensam arbetsgrupp har bildats för att utforma dessa villkor på ett likartat sätt för olika områden. SLK arbetar just nu med utformning av villkor för städ. Under tertial 2 har arbetet inom avfallskategorin avslutats och ett kravpaket har tagits fram som godkänts av arbetsmarknadens parter. 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Bolaget arbetar aktivt för att motverka välfärdsbrott. Förutom att aktivt arbeta mot jäv och korruption inom ramen för inköps- och upphandlingsverksamheten bedrivs även internt arbete för att inga välfärdsbrott ska begås av medarbetare. Uppförandekoden är en situationsguide som vägleder medarbetare att agera korrekt i olika situationer. Guiden ses över årligen för att den ska vara aktuell och för att alla ska förstå dess innehåll och innebörd. Samtliga medarbetare ska ta del av uppförandekoden i samband med att de påbörjar sin anställning inom bolaget samt senast vart tredje år under resterande anställningstid. Bolaget följer upp att detta har skett genom att medarbetarna få kvittera att de tagit del av och förstått innebörden. Vid misstanke om oegentligheter har bolaget tydliga processer för att snabbt och kraftfullt hantera situationen. Under perioden har bolaget genomfört flera kompetenshöjande utbildningar inom informationssäkerhet. Avdelningsöverskridande samverkan har skett för att aktivt arbeta med implementering av säkerhetsåtgärdskrav i enlighet med NIS-direktivet i pågående upphandlingar. Även bolagets ledningsgrupp har genomgått utbildning i cybersäkerhet i enlighet med NIS-direktivet. Bolaget har under andra tertialen fortsatt utvärdering av möjligheterna att använda trygghetskameror på verksamhetsytor inom bolaget. Sid. 56 (59) Vidare har bolaget under andra tertialen arbetat för att skapa en dokumenterad riskacceptans med valda skyddsåtgärder för att möjliggöra kvalitetssäkrade prioriteringsåtgärder för vattenreservoarer och vattenverk. Genom analyser som underlag och standarder som bygger på ett säkerhetskoncept kan bolaget få ett genomtänkt och väl avvägt skydd under kommande år. Bolaget har under perioden fortsatt samverka med stadens olika säkerhetsforum. Utifrån rådande geopolitiska säkerhetsläge behöver samhällskritisk infrastruktur stärka skyddet för att kunna möta morgondagens hot. Under andra tertialen har bolaget arbetat med att implementera prioriterade skyddsåtgärder. 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Inom ramen för programmet WM4U (Waste Management 4 Ukraine) ingår Stockholm i samarbetskluster mot regionen Vinnitzya. Syftet är stärka avfallshanteringen i Ukraina och förbereda för EU-standard. Under tertialet har planering inför kommande delegation från Ukraina genomförts. Övergripande tema är kommunal samverkan, deponier, biologisk behandling och separat insamling. Övrigt Revisionsrekommendationer Investeringar, direktupphandling och tilläggsbeställningar (ÄTA) Utveckla ett gemensamt arbetssätt i investeringsverksamheten, bl.a. vad gäller styrgruppernas arbetsformer och hantering av ÄTA. Under 2025 förtydligades och utvecklades rutinerna avseende hantering av ÄTA i bolagets projektstyrningshandbok, efterlevnad av rutinerna följs upp av cheferna. Avseende styrning av projekten genom styrgrupper har implementeringen av gemensamma arbetssätt utifrån de riktlinjer som togs fram under 2023 fortsatt under 2025, men då bolaget nu gör ett större, bredare arbete med att utveckla projekt- och investeringsstyrningen kommer även arbetssätt och förväntningar på styrgrupper för investeringsprojekt att ses över och justeras. Målsättningen för det arbetet är att under 2026 fatta beslut om nya arbetssätt och rutiner, och implementeringen förväntas påbörjas under senare delen av året och fullföljas under 2027. Styrning av samhällsviktiga investeringsprojekt 1. Stärka styrning och kontroll gällande beslutsprocessen för investeringar. Arbetet pågår inom ramen för arbetsströmmen Investeringsstyrning. Målsättningen för arbetet är att under 2026 fatta beslut om nya arbetssätt och rutiner, och implementeringen förväntas påbörjas under senare delen av året och fullföljas under 2027. God ekonomisk hushållning Bilägga konsekvensanalyser av hur reviderade investeringsbeslut påverkar bolagets investeringsverksamhet som helhet. Detta hanteras inom ramen för arbetsström Investeringsstyrning. Öka genomförandetakten av de åtgärder som anges i de lokala åtgärdsprogrammen. Detta i syfte att säkerställa att ägardirektivet för LÅP uppnås. (Fördjupad granskning LÅP 2024). En översyn av bolagets arbete med lokala åtgärdsprogram för god vattenstatus genomfördes under våren 2025 och resulterade i ett beslutsärende till styrelsens möte den 12 juni 2025. Styrelsen beslutade att skifta Sid. 57 (59) målsättning och uppföljning från antalet platsspecifika dagvattenåtgärder till att istället följa upp genomförda åtgärder och vilken reduktion av fosfor och koppar som åtgärderna bidrar med. Målsättningen är att Stockholm Vatten och Avfall till år 2035 ska ha uppnått de beting som bolaget har tilldelats i de lokala åtgärdsprogrammen. Även andra åtgärder som bidrar till minskad belastning av fosfor och koppar kan därmed räknas med i måluppfyllelsen, exempelvis arbetet med att åtgärda fel i ledningsnätet. Under 2025 förstärktes förstudiearbetet för att tidigt identifiera genomförbara åtgärder. Bolaget har tillsammans med Stockholms stad tagit fram ett förslag på gemensamma riktlinjer för tillträde till parkmark samt gång- och cykelvägar. Tillsammans med Stockholms stad och Huddinge kommun pågår även ett omtag av LÅP Långsjön, där nya åtgärdsförslag har tagits fram. Bolaget och Miljöförvaltningen har dessutom genomfört en studie om hur groddjur påverkas av dagvattenanläggningar, vilken färdigställdes våren 2026. Under 2026 bedöms åtgärder ha minskat utsläppen med cirka 140 kg fosfor och 5 kg koppar. Under 2026 fortsätter arbetet med förstudier och projektering av nya dagvattenreningsanläggningar samt med att åtgärda fel i ledningsnätet. Under tertial 2 har två större fel i ledningsnätet åtgärdats, vilket har resulterat i en beräknad utsläppsminskning på över 118 kg fosfor till och med augusti. Två anläggningar, Tenstadalens dagvattenpark och Grimsta gärde, befinner sig i projekteringsfas. Cirkulär hantering av material och avfall från rivning och byggnation 1. Analysera och använda erfarenheter avseende cirkulation och återbruk från genomförda och pågående entreprenadupphandlingar i styrningen inför kommande upphandlingar. 2. Integrera cirkularitet och återbruk i investeringsprocessens tidiga skeden. Bolaget har fortsatt arbetet med cirkularitet utifrån nulägesanalys och stadens krav i Miljöprogram 2030 samt Budget 2026. Under T2 har bolaget identifierat material med hög återbrukspotential och tagit fram förslag på hur cirkularitet in och ut ska mätas i VA-projekt. Vidare har bolaget utvecklat principer för ett cirkularitetsindex och kopplingar till klimatberäkningar och avfallshanteringsplaner. Bolaget har analyserat behovet av lagringsytor och logistik för återbruk av robust material och föreslagit kontakt med Stockholms återbrukscentral för möjlig lagring. Nästa steg är att ta fram checklistor för hållbarhetsanalysen och färdigställa cirkularitetsindex för bygg- och anläggningsprojekt. Att motverka arbetslivskriminalitet 1. Säkerställa att uppföljning och kontroller av arbetsrättsliga avtalsvillkor anpassas utifrån riskbild och behov. 2. Att motverka arbetslivskriminalitet - Säkerställa att uppföljning och kontroll av arbetsrättsliga avtalsvillkor genomförs systematiskt och dokumenteras. Arbetet har fortgått genom inventering av hur projekten arbetar med arbetslivskriminalitet och vilka rutiner som finns i syfte att skapa en enhetlig struktur. Arbete pågår också för att ta fram utbildnings- och informationsmaterial som ska användas internt. Parallellt pågår processen att bli medlemmar i Rättvist Byggande, vilket kommer att stärka bolagets arbete och bidra med ytterligare verktyg och arbetsmetoder. Ansökan om medlemskap har skickats in under våren. När dessa delar är på plats kommer en rutin för stickprovskontroller tas fram samt en ansvarig funktion utses för genomförandet och uppföljning av stickprovskontroller. Systematiskt arbetsmiljöarbete 1. Säkerställa tillräckliga arbetssätt så att regelverk, riktlinjer och rutiner för arbetsmiljö efterlevs fullt ut avseende upprättande av riskbedömningar och handlingsplaner. 2. Säkerställa en tillräcklig uppföljning till styrelsen av det systematiska arbetsmiljöarbetet, särskilt gällande riskbedömningar och upprättandet av handlingsplaner. Sid. 58 (59) Under våren har en bolagsgemensam riktlinje för det systematiska arbetsmiljöarbetet tagits fram som tydligt beskriver hur och var riskbedömning och riskvärdering ska genomföras. Vidare har bolaget infört ett systemstöd för det systematiska arbetsmiljöarbetet där samtliga riskbedömningar ska dokumenteras. Systemstödet underlättar uppföljningen på bolagsnivå. Systemstödet syftar till att skapa enhetlighet och struktur för samtliga chefer i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Bolaget kommer under hösten att ta fram en uppföljningsrapport till styrelsen för första halvåret som kommer att redovisa det systematiska arbetsmiljöarbetet. Uppdaterad programbeställning avseende programmet för Stockholm framtida vattenförsörjning (SFV) 1. Säkerställ att det i programplanen för SFV tydligt framgår kriterier och beslutsmodell för huruvida enskilda dricksvattensystemsrelaterade projekt ska ingå i eller ej. 2. Säkerställ att den löpande lägesredovisningen avseende programmet omfattar redovisning av beslut tagna inom programmet, gjorda avväganden och deras konsekvens för programmets omfattning. Arbete med att identifiera och slå fast kriterier för vilka investeringar som ska ingå i SFV-programmet och inte pågår och förväntas presenteras för bolagsstyrelsen under hösten 2026. Parallellt pågår arbetet med utveckling av lägesrapportering för att omhänderta rekommendationer från revisionen samt särskilda önskemål från bolagsstyrelsen. Slutrapportering av investeringsprojekt 1. Säkerställa att en process och struktur för erfarenhetsåterföring fastställs. 2. Tydliggöra i styrdokument när i tid slutrapporter ska lämnas till bolagsstyrelsen för beslut. Förslag på åtgärder för att förbättra arbetet med erfarenhetsåterföring och på så vis öka lärandet inom projektorganisationen finns framtagna. I vissa fall finns redan rutiner som behöver tillämpas bättre och i andra fall rör det sig om nya rutiner, uppdateringar av malldokument eller nya forum. Maskiner och inventarier 1. Säkerställa att rutiner finns för hantering av korttidsinventarier. 2. Säkerställa att register för anläggningstillgångar och korttidsinventarier är aktuellt, fullständigt och innehåller tillräcklig information samt att avvikelser följs upp. Värdet av bolagets anläggningstillgångar uppgick vid slutet av 2025 till knappt 40 miljarder kronor varav maskiner och inventarier står för knappt 0,7 miljarder kronor. Under de senaste åren har ett omfattande arbete genomförts för att stärka den interna processen för redovisning av anläggningstillgångar. Detta projekt kommer att fortgå under 2026. Bolaget planerar därutöver att se över rutinen avseende specifikt korttidsinventarier på följande sätt: 1. Inventera bokförda förbrukningsmaterial och förbrukningsinventariekonton som är kostnadsförda under 2024–2025. Detta för att förstå omfattning av korttidsinventarier i olika delar av verksamheten. 2. Intervju med lageransvarig för att förstå deras rutin kring korttidsinventarier 3. Intervju med aktuella enhetschefer avseende stöldbegärlighet 4. Utifrån ovanstående information bedöms materialitet och framtida rutin beslutas Bolaget genomför årligen inventering av maskiner och inventarier. Redovisningsenheten tar initiativ till detta och inventering görs tillsammans med aktuell ekonomisk anläggningsägare. Bolaget kommer se över rutinen för att säkerställa att anläggningsregistret är aktuellt, fullständigt och tydligt. Intern styrning och kontroll Säkerställa att systematiska kontroller finns och att väldefinierade kontrollaktiviteter utarbetas för samtliga Sid. 59 (59) risker som ingår i internkontrollplanen. Den samlade bedömningen är, i likhet med föregående år, att bolagets interna styrning och kontroll av verksamheten har varit delvis tillräcklig. Bedömningen grundar sig på att bolaget fortsatt behöver stärka dels det generella arbetet med systematisk intern kontroll, dels den interna styrningen och kontrollen av investeringar. Av årets granskningar framgår vidare att bolaget behöver stärka det systematiska arbetsmiljöarbetet, slutrapportering av investeringar, hantering av maskiner och inventarier samt arbetet mot arbetslivskriminalitet. Bedömningen är att i 2025 års internkontrollplan saknas en väldefinierad systematisk kontroll för två av de tre riskerna. Vidare är kontrollaktiviteten för samtliga tre risker i bolagets internkontrollplan inte tydligt definierad. Kontrollaktiviteten för samtliga tre risker är: ”Granskning av status och arbetet för att minimera risken för att den oönskade händelsen inträffar”. Uppföljning av den interna kontrollplanen sker fortlöpande. Ingen avvikelse har noterats i uppföljning av årets internkontrollplan. Åtgärder: I Stockholm Stadshus AB:s tillämpningsanvisningar för bolagens interna kontroll för 2026 finns beskrivet hur internkontrollplanen ska hanteras. För samtliga risker som är upptagna i Internkontrollplanen för 2026 kommer bolaget säkerställa att tydlighet finns över hur kontroll av risker med relaterade korrigerande åtgärder ska följas upp. Detta innebär att bolaget kommer göra en bedömning utifrån kontrollens tillräcklighet och träffsäkerhet per risk. I och med att ett nytt arbetssätt införts för 2026 med tillhörande ny modul (Risk & kontroll) i ILS finns nu inbyggt stöd som skapar bättre förutsättningarna mot systematiska kontroller och att väldefinierade kontrollaktiviteter upprättas och ansvarsförs. Kontrollerna verifieras och resultatet dokumenteras i Risk & kontroll. Beskrivning av vad kontrollen ska säkerställa och hur den ska genomföras, i enlighet med gällande anvisningar:  Vem som ansvarar för att utföra kontrollen.  När kontrollen ska vara utförd.  Hur dokumentation/verifiering och rapporteringen ska ske.