Stockholm Ports reports January–August 2026 finances and forecast
The Board of Stockholm Ports AB will review the company’s financial report for January–August 2026 and its full-year forecast. The forecast projects revenue of SEK 838 million, a loss of SEK 55 million and investments of SEK 250 million; cargo volumes are expected to reach 7.4 million tonnes and passenger numbers 7.7 million.
This item is scheduled for the meeting on 2026-10-14. The meeting hasn't taken place yet — you can still make your voice heard by contacting your local politician.
From the original document
[Tjänsteutlåtande Tertial 2 jämte Prognos 2 Stockholms Hamn AB 2026.pdf]
STOCKHOLMS HAMNAR
HAMNPIRSVÄGEN 10, BOX 27314, 102 54 STOCKHOLM
TELEFON 08-670 26 00, INFO@STOCKHOLMSHAMNAR.SE
Tjänsteutlåtande
Dnr SH 2026/312
Sida 1 (1)
2026-09-30
Handläggare Till
Sandra Gegerfelt
Telefon: 08-670 26 38
Styrelsen för Stockholms Hamn AB
2026-10-14
Tertialbokslut 2 jämte prognos 2 2026 för Stockholms
Hamn AB
Förslag till beslut
Styrelsen beslutar följande:
Styrelsen godkänner föreliggande förslag till tertialbokslut 2 jämte prognos 2 för 2026 för
moderbolaget Stockholms Hamn AB och koncernen Stockholms Hamnar.
Bakgrund
I gällande arbetsordning finns bland annat regler för hur den ekonomiska rapporteringen
till styrelsen ska ske. Med anledning av detta överlämnas härmed tertialbokslut 2 jämte
prognos 2 för 2026 för koncernen Stockholms Hamnar och moderbolaget Stockholms
Hamn AB.
Alexandra Lindström
Tf Verkställande direktör
Bilagor
1. Tertial 2 jämte Prognos 2 för Stockholms Hamn AB
2. Styrelsetabell - volymer
3. Utfallsrapport T2 Stockholms Hamn AB (ILS)
Attesterat av
Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer:
Namn Datum
Alexandra Ribenyi Lindström, Tf Verkställande direktör 2026-10-01
---
[4.1 Tertial 2 och prognos 2 2026 Stockholms Hamnar.pdf]
Tertialbokslut 2 2026
Jämte prognos 2
Stockholms Hamnar
2026-10-14
1
Prognos helåret 2026 i sammandrag
I rapporten redovisas Stockholms Hamn AB med dotterbolaget Kapellskärs Hamn AB
samt intressebolaget i Nynäshamns Mark AB.
Nettoomsättning förväntas uppgå till 838 miljoner kronor.
Den hanterade godsvolymen för helåret beräknas till 7,4 miljoner ton.
Totalt förväntas 7,7 miljoner passagerare passera genom Stockholms Hamnar
under 2026, av dessa kommer 516 tusen passagerare via kryssningsfartygen.
Hyres- och arrendeintäkter ökar jämfört med budget till följd av att Magasin 5
avyttras först under 2027.
Investeringsutgifterna för helåret beräknas uppgå till 250 miljoner kronor.
*I budget, prognos och tertialbokslut avses antalet månadsanställda vid periodens slut. Medeltal anställda
redovisas vid årsbokslut.
Marknadsförutsättningar
Det osäkra konjunkturläget fortsätter att påverka sjöfartskunderna både på passagerar-
och godssidan. De så viktiga färjekunderna märker tydligt av konsumenternas fortsatta
osäkerhet kring det ekonomiska läget. Trots att en försiktig ljusning i konjunkturen
förutspås så tar det tid att påverka sjöfartsvolymerna. Återhämtningen för de finska
färjepassagerarna går långsammare än förväntat på grund av konjunkturen i Finland.
Vidare påverkar nu även omvärldsläget och färjekunderna har börjat vidta
besparingsåtgärder till följd av ökade bränslekostnader.
Marknadsarbetet inom kryssningssegmentet ger resultat under 2026 och arbetet med att
lyfta fram Östersjön som destination för de internationella passagerarna fortsätter
tillsammans med de andra hamnarna runt Östersjön.
Färdigställandet av stenutlastningskajen i Stockholm Norvik Hamn kommer att betyda
mycket för utvecklingen av bolagets modernaste hamn. Här kommer samarbetet med
Koncernen 2026 2025 2026 2026 2025
jan-aug jan-aug Prognos 2 Budget jan-dec
Nettomsättning, Mkr 570 583 838 805 834
Resultat efter finansiella poster, Mkr -1 16 -55 -55 -494
Resultatmarginal, % 0 3 -7 -7 -59
Godsomsättning, milj ton 4,2 4,2 7,4 7,5 7,4
Passagerare, milj 4,4 3,3 7,7 7,7 7,4
Nettoinvesteringar, Mkr 165 87 250 300 304
Soliditet, % 41 29 40 42 41
Antal anställda* 139 142 136 143 136
2
NCC, Hutchison Ports Sweden, Nynäshamns kommun och andra intressenter att
fortsätta intensifieras under året.
Fastighetsmarknaden förväntas präglas av en försiktig återhämtning med successivt
förbättrade finansieringsvillkor och ökad förutsägbarhet för investeringar.
Kontorsmarknaden fortsätter att omdefinieras, där flexibilitet, anpassningsgrad och
kvalitet i ytorna blir centrala faktorer i hyresgästernas beslut. Efterfrågan på logistik- och
hamnnära ytor bedöms vara stabil, kopplat till fortsatt hög aktivitet inom bygg- och
samhällsutvecklingsprojekt. Stockholms Hamnar står väl positionerat att möta dessa
behov genom att tillhandahålla ytor där läge, tillgänglighet och funktion är avgörande.
Budget per verksamhetsområde
Verksamhetsområde Sjöfart
Passagerare
Sommaren började något svagare än vad kunderna estimerat, men återhämtade sig under
juli. I stort fortsätter passagerarvolymerna att följa lagd budget. Tallink Silja satte in
ytterligare ett fartyg på linjen Stockholm – Tallinn under juli, vilket blev framgångsrikt.
P2 Bu Utf P2 Bu Utf
2026 2026 2025 2026 2026 2025
Hamnavgifter 460 463 434 0 0 0
Hantering 34 30 30 0 0 0
Hyror/Arrenden 0 0 0 214 197 198
Servicetjänster 71 67 73 14 12 14
Kajunderhåll och övr tjänster* 56 45 80 3 2 17
Interna intäkter admin och hyra 2 2 2 36 36 33
Summa intäkter 623 608 619 266 246 261
Driftskostnader -231 -228 -216 -99 -70 -98
Personalkostnader -100 -96 -95 -10 -11 -9
Underhållskostnader -50 -55 -41 -10 -5 -14
Interna kostnader admin och hyra -38 -38 -34 -1 -1 -1
Summa kostnader -420 -419 -386 -119 -86 -122
Rörelseresultat före avskrivningar 203 189 232 147 161 139
Avskrivningar -140 -146 -150 -100 -97 -95
Rörelseresultat före Overhead 64 43 82 47 63 44
Overhead* -55 -55 -53 -18 -18 -18
(Varav avsk rivning Overhead) -1 0 -1 0 0 0
Rörelseresultat före finansiella poster 8 -12 29 29 45 26
Marginal 1% -2% 5% 11% 18% 10%
* Fördelningen av overhead är 75 % sjöfart/ 25% fastighet.
FastighetSjöfart
3
Tillsammans med de stora färjekunderna ser Stockholms Hamnar i dagsläget ingen
tendens till att höstens volymer kommer att avvika från de budgeterade. De högre
driftskostnaderna har fortsatt att kompenseras genom att flera av kunderna har något
kortare tid vid kaj och längre tid ute till havs för att minska sin bränsleförbrukning.
Det nationella resandet till och från Gotland har under det första halvåret legat något
under den jämförbara passagerarvolym för 2025. Bolaget räknar med att andra halvåret
kommer följa ett liknande mönster. En av faktorerna för ett något mindre resandet under
sommarmånaderna kan vara den massmediala uppmärksamheten kring prissättningen.
Bolaget följer marknaden och resandet noga men ser, tillsammans med kunderna, inte
något alarmerande i dagsläget gällande påverkan på färjetrafiken under hösten.
Tallink Siljas trafik från Kapellskär till Paldiski är fortsatt pausad i väntan på ett mer
lämpligt tonnage. Stockholms Hamnar räknar inte med att trafiken kommer igång under
hösten. Samtliga volymer som budgeterats på denna linje har omfördelats på deras egen
trafik till Tallinn och på annan operatör.
Kryssningstrafiken följer i stort budget. Ett par anlöp har uteblivit, främst på grund av
hårda vindar, men det är normalt för en säsong. Stockholm fortsätter stärka sin
marknadsposition för kryssningstrafiken i Östersjön.
Gods
Sommaren har utvecklats positivt för containervolymerna i Stockholm Norvik Hamn.
Färjevolymerna ligger fortsatt i nivå med budget.
I Stockholm ser bolaget fortsatt en marginell ökning av den totala godsvolymen på
färjorna. Bulkvolymerna ligger på en jämn nivå med budget.
I Kapellskär är de totala godsvolymerna oförändrade och i linje med budget. DFDS har
tappat andelar på den estländska marknaden och har ännu inte fångat upp de volymer
som tappats i samband med att Tallink Silja har förändrad trafik.
I Nynäshamn pågår flytten av Polferries/Polsca till Stockholm Norvik Hamn. Flytten
beräknas vara slutförd i slutet av oktober. Godsvolymerna inom Gotlandstrafiken har
varit oförändrade under sommaren 2026.
I Stockholm Norvik Hamn ser Stockholms Hamnar en mycket positiv utveckling för
containervolymerna. Per juni låg volymerna totalt 14 procent över motsvarande period
2025. Bolaget bedömer att den positiva utvecklingen även har goda förutsättningar att
fortsätta under andra halvåret 2026. Stockholms Hamnar har ännu inte sett några volymer
4
på järnvägsanslutningen, men det bör beaktas att denna blev tillgänglig först omkring
midsommar.
När järnvägslösningen etableras fullt ut ses en potential för ytterligare intermodala
volymer. När Polferries/Polsca är på plats i Stockholm Norvik Hamn ser bolget även
goda möjligheter till ökade synergier inom roro-segmentet, genom en större samlad trafik
och bättre förutsättningar för effektiva godsflöden.
Innerstads- och skärgårdstrafik
Intäkterna för hamn- och skärgårdstrafiken förväntas öka något jämfört med utfallet
2025, till följd av att flertal säsongsverksamheter tillkommit under året. Prognosen ligger
därmed kvar i linje med budgeterad nivå.
För fritidsfartyg och slussar beräknas intäkterna däremot minska något jämfört med
utfallet 2025, men ligger fortsatt i i nivå med budget.
Även intäkterna från stillaliggande verksamheter bedöms minska jämfört med utfallet
2025, till följd av att två aktörer avvecklar sina verksamheter under 2026. Även denna
förändring är i linje med lagd budget.
Sammanfattningsvis visar prognosen att segmentets totala intäkter minskar marginellt
jämfört med föregående år, samtidigt som verksamheten som helhet följer budget för
2026.
Verksamhetsområde Fastigheter
Fastighet
Fastighetsintäkterna för 2026 har fortsatt en stabil utveckling och en robust intäktsbas
trots ett utmanande marknadsläge. Markintäkterna förväntas fortsätta öka, medan
lokalintäkterna stabiliseras under andra halvåret i takt med att omställningsprojekt och
nyuthyrningar får genomslag. Marknadsläget för kontorslokaler bedöms vara fortsatt
avvaktande med längre beslutsprocesser och större krav på flexibilitet, medan efterfrågan
på hamnnära mark och logistikytor förväntas fortsätta vara stabil. Fokus under 2026 är att
stärka uthyrningsarbetet, fortsätta selektiva investeringar i befintliga byggnader samt
utveckla magasinmiljöerna som långsiktigt bärande delar av fastighetsportföljen.
Lokalintäkter
Intäkterna utvecklas positivt mot budget då avyttringen av Magasin 5 sker först efter
årsskiftet, vilket ger en helårseffekt på lokalintäkterna under 2026.
Uthyrningen visar en stark trend. Under Q3 har tre större tillträden genomförts om totalt
ca 7 400 kvm: Stockholm Parkering i Magasin 2 samt Stockholm Exergi och
5
Stadsbudsbolaget i Magasin 6. Intäkterna förstärks ytterligare under slutet av 2026 och
början av 2027 i takt med att Bukowskis och Banijay tillträder sina ytor i Magasin 3.
Markintäkter
Utvecklingen av mark- och arrendeintäkterna förklaras främst av fortsatt efterfrågan på
tillfälliga upplåtelser för logistik och byggprojekt i anslutning till hamnverksamheten. De
senaste årens ökade behov av upplags- och etableringsytor bedöms kvarstå under 2026.
Bolagets förmåga att snabbt tillgängliggöra ytor och anpassa upplåtelseformer utgör en
viktig stabiliserande faktor i intäktsutvecklingen.
Vakansgrad
Den totala vakansgraden har sjunkit från 14 procent och Stockholms Hamnar ser nu en
vändande trend med fortsatt minskning under 2027. Exklusive lokaler med pågående
hyresgästanpassningar beräknas vakansgraden uppgå till cirka tio procent vid slutet av
2026. Den tillfälliga ökningen från tidigare låga nivåer är kopplad till arbetet med att ställa
om äldre ytor för att stärka beståndets långsiktiga konkurrenskraft.
Intäkter per segment
176 175
31 32
185 188
38 32
183 185
38 32
F är jor P AX Färjor Gods Krys sni ng Innerstadskajer
Intäkter per segment
(Mkr)
7 13
134
64
7 14
128
69
8 14
144
70
Container Bulk Hyr or Arrende
Utfall 2025 Budget 2026 Prognos 2 2026
6
Ekonomisk översikt
Resultaträkning, Mkr
Rörelsens intäkter
Koncernens nettoomsättning uppgick per augusti 2026 till 570 miljoner kronor, vilket är
34 miljoner kronor högre än budget men 13 miljoner kronor lägre än motsvarande period
föregående år. Minskningen jämfört med föregående år är främst hänförligt till en
ersättning för Loudden som erhölls under 2025. Bortsett från denna ersättning ökar
intäkterna för både sjöfart och fastighet jämfört med föregående år.
Nettomsättningen för helåret 2026 prognosticeras till 838 miljoner kronor vilket är en
ökning jämfört med budget om 33 miljoner kronor. Ökningen beror till största del på att
budgeten beräknades utifrån att avyttring av Magasin 5 skulle ske i juli 2026, vilket nu är
framskjutet till 2027. Därmed har bolaget intäkter för byggnaden ytterligare sex månader
under året. Utöver ökade hyresintäkter beräknas också intäkterna för godshanteringen
öka något mot budget tack vare omförhandlade avtal. Hamnavgifterna ligger däremot
något lägre till följd av flytt av volymer och att KPI per oktober blev något lägre än vad
som beräknats i budget. Posten övriga intäkter är tio miljoner kronor högre än budget
vilket beror på ersättningar i investeringsprojekt. Ersättningen kompenserar för de
avskrivningskostnader som projekten medför och därmed begränsas resultateffekten.
Koncernen
H ELÅR
2026 2026 2025 2026 2026 2025
Prognos 2 Budget Utfall Utfall Budget Utfall
Hamnavgifter 460 463 434 318 304 301
Hantering 34 30 30 24 20 19
H
yror/Arrenden 214 197 198 140 132 135
Servicetjänster 84 78 86 59 57 55
Övriga intäkter 46 36 86 29 23 72
Nettoomsättning 838 805 834 570 536 583
Övriga rörelseintäkter 2 0 0 1 0 0
Summa rörelsens intäkter 840 805 834 571 536 583
Underhåll -60 -60 -55 -28 -40 -32
Driftkostnader -347 -314 -330 -227 -226 -206
Personalkostnader -156 -155 -147 -103 -102 -98
Summa rörelsens kostnader -562 -529 -533 -359 -368 -336
Rörelseresultat före avskrivningar 278 276 301 213 168 247
Avskrivningar -241 -243 -686 -154 -159 -156
Rörelseresultat 37 33 -385 59 8 90
Finansnetto -92 -88 -109 -60 -79 -74
Resultat efter finansiella poster -55 -55 -494 -1 -71 16
TERTIAL 2
7
Rörelsens kostnader
Rörelsekostnaderna uppgick per augusti till 359 miljoner kronor, vilket är något lägre än
budget men 23 miljoner kronor högre än samma period 2025.
Ökningen mot föregående år består främst av väderberoende driftkostnader som
snöröjning, elavgifter och isbrytning. Kostnaderna för inhyrd personal har också ökat till
följd av tillfälliga ersättningar för föräldraledighet och vakanta tjänster.
Rörelsens kostnader beräknas i prognosen för helåret till 562 miljoner kronor, vilket är en
ökning från budget med 33 miljoner kronor. Till största del beror detta på att bolaget
beräknade lägre arrendekostnader i budget som en följd av det planerade övertagandet av
marken på Frihamnspiren från Stockholm Stad. Marköverföringen har dock skjutits fram,
vilket medför högre arrendekostnader i prognosen. Utöver det förväntar sig Stockholms
Hamnar ökade elkostnader samt ett ökat behov av konsulter inom områden där
kompetens saknas internt i dagsläget.
Avskrivningskostnader
Avskrivningskostnaderna per augusti uppgick till 154 miljoner kronor, vilket är något
lägre än föregående år och fem miljoner kronor lägre än budget.
Minskade avskrivningskostnader är till största del en effekt av den bokföringsmässiga
nedskrivning som gjordes av Stockholm Norvik Hamn i bokslutet för 2025. Detta
medför också att avskrivningskostnaderna på helåret beräknas bli något lägre än budget.
Den reviderade prognosen för 2026 uppgår till 241 miljoner kronor.
Resultat efter finansnetto
Per augusti uppgick resultatet efter finansnetto till drygt minus en miljon kronor, vilket
kan jämföras med ett resultat på 16 miljoner kronor samma period under 2025.
Koncernens resultat efter finansnetto beräknas för helåret till minus 55 miljoner kronor,
vilket är samma som budget och i linje med ägarkravet för 2026.
Projekt och investeringar
De totala nettoinvesteringarna i byggnader, anläggningar och inventarier uppgick per
augusti 2026 till 165 miljoner kronor. Prognosen för investeringar beräknas för helåret till
250 miljoner kronor. Detta är en sänkning av investeringsnivån med 50 miljoner kronor
från budget och beror på att medel skjutits framåt i tiden, främst för projektet avseende
anpassning för en myndighet, som har senarelagts.
Inom fastighetssegmentet i Stockholm genomförs ett antal större investeringsprojekt
under innevaranade år. Det är bland annat ett större hyresgästanpassningspaket i Magasin
3 på totalt 146 miljoner kronor, där nya hyresgäster flyttar in under 2026 och 2027. Under
8
2026 kommer också de brister som upptäckts på Värtaterminalens tak och fasad att
fortsätta åtgärdas, till en uppskattad kostnad på 60 miljoner kronor. Projektet har minskat
med 47 miljoner kronor sen budget, eftersom tidplanen har skjutits framåt så att
fördelningen mellan åren har ändrats. Under 2026 slutförs också de sista delarna av
projekten kopplade till Sjöfartsverkets och Stockholm Hamnars inflytt i Värtaterminalen.
På anläggningssidan genomförs under 2026 projekt för elanslutning till Stena Line och
utökning av kraftförsörjningen i södra Norvik. I Stockholm genomförs reparation och
tillbyggnad av sponten vid Hammarbyslussen, där bolaget delar investeringsutgifterna
med trafiknämnden.
Anläggningsprojekten kommer under 2026 fortsatt att stå tillbaka till förmån för de större
fastighetsprojekt som finns i plan.
Underhåll
Stockholms Hamnar fortsätter att bidra till Stockholm stads upprustning av innerstads-
kajerna och underhållet av byggnader med kulturhistoriskt värde. För 2026 är underhålls-
budgeten för hamnanläggningar och byggnader totalt 60 miljoner kronor. Det är en
ökning med fem miljoner kronor mot 2025 men i linje med budgeten för 2026.
De största planerade underhållsåtgärderna på anläggningssidan är:
• Förstärkning av gridsytan i Norvik
• Linjemålning och asfaltering
• Kajtvätt
• Inspektioner på kaj 1 i Nynäshamn (pollare och erosionsskydd)
• Axeltappsreparation på Seawalken i Nynäshamn
• Utbyte av hydraulkolvar på ramper
9
• Åtgärda styrbrister i bolagets anläggningar för elanslutning i Nynäshamn
De största planerade fastighetsprojekten under 2026 är bland annat:
• Utbyte av vätskesystem i Norvik
• Konstruktionsåtgärder på Magasin 6
• Underhållsåtgärder på Värtaterminalen
• Brandåtgärder på Magasin 9
På Stockholms Hamnars anläggningar och fastigheter finns det ett underhållsbehov som
bolaget har kontroll över och arbetar löpande med att åtgärda enligt underhållsplanen.
Under 2026 kommer styrelsen fortsatt att få information i samband med
tertialrapporterna om underhållsplanen.
Finansiering och kassaflöde
Nettoupplåningen bedöms uppgå till 3 200 miljoner kronor den 31 december 2026.
Ökningen av upplåning sedan budget beror på att försäljningen av Magasin 5 skjuts på till
2027, och därmed kommer den positiva effekten under nästa år istället. Den beräknade
högre upplåningen för året samt en något högre genomsnittlig ränta medför ränte-
kostnader på 92 miljoner kronor, en ökning om fyra miljoner kronor jämfört med budget.
Personal
Antalet månadsanställda i koncernen uppgick per sista augusti till 139 personer. Det är tre
personer färre än samma period 2025, vilket beror på vakanser som har uppstått under
perioden och ännu inte har tillsatts. Antalet anställda är högre per sista augusti än
beräknat per sista december på grund av säsongsanställda. Vid årets slut beräknas antal
månadsanställda att uppgå till 136 personer.
---
[4.2 Styrelsetabell volymer.pdf]
PAX FÄRJA & KRYSSNING [Bilaga 1A]
UTF 2026 [per 31/7] 4 419 3 063 283 1 072
vs BU 2026 0,0% 0,2% -7,8% -0,4%
vs UTF 2025 4,0% 3,9% -0,7% 3,4%
BU 2026 7 702 5 369 502 1 832
UTF 2025 7 408 5 180 466 1 763
UTF 2026 [per 31/7] 4 102 2 784 283 1 034
vs BU 2026 -0,3% 0,4% -7,8% 0,0%
vs UTF 2025 3,0% 4,2% -0,7% 0,7%
BU 2026 7 169 4 918 502 1 750
UTF 2025 6 942 4 738 466 1 738
UTF 2026 [per 31/7] 317 279 0 37
vs BU 2026 -3,2% -2,0% 0 -9,7%
vs UTF 2025 10,6% 0,2% 0 192,8%
BU 2026 533 451 0 82
UTF 2025 467 441 0 25
PAX FÄRJOR [Bilaga 1B]
UTF 2026 [per 31/7] 4 102 2 784 283 1 034
vs BU 2026 -0,3% 0,4% -7,8% 0,0%
vs UTF 2025 3,0% 4,2% -0,7% 0,7%
BU 2026 7 169 4 918 502 1 750
UTF 2025 6 942 4 738 466 1 738
UTF 2026 [per 31/7] 2 724 2 503 221 0
vs BU 2026 -0,5% 0,0% -6,6% 0
vs UTF 2025 4,3% 4,0% 8,6% 0
BU 2026 4 819 4 428 391 0
UTF 2025 4 594 4 258 336 0
UTF 2026 [per 31/7] 503 281 63 159
vs BU 2026 0,8% 4,1% -11,7% 0,0%
vs UTF 2025 -0,1% 6,5% -24,7% 0,0%
BU 2026 869 490 111 268
UTF 2025 876 479 130 268
UTF 2026 [per 31/7] 69 0 0 69
vs BU 2026 0,0% 0 0 0,0%
vs UTF 2025 4,3% 0 0 4,3%
BU 2026
150 0 0 150
UTF 2025 144 0 0 144
UTF 2026 [per 31/7] 0000
vs BU 2026 0 0 0 0
vs UTF 2025 0 0 0 0
BU 2026 0000
UTF 2025 0000
UTF 2026 [per 31/7] 806 0 0 806
vs BU 2026 0,0% 0 0 0,0%
vs UTF 2025 0,3% -100,0% 0 0,4%
BU 2026 1 332 0 0 1 332
UTF 2025 1 327 2 0 1 326
INTERNATIONEL KRYSSNING [Bilaga 1C]
UTF 2026 [per 31/7] 317 279 0 37
vs BU 2026 -3,2% -2,0% 0 -9,7%
vs UTF 2025 10,6% 0,2% 0 192,8%
BU 2026 533 451 0 82
UTF 2025 467 441 0 25
UTF 2026 [per 31/7] 85 75 0 10
vs BU 2026 -1,9% -0,7% 0 -9,5%
vs UTF 2025 14,0% 3,8% 0 280,0%
BU 2026 158 137 0 21
UTF 2025 136 131 0 5
UTF 2026 [per 31/7] 6 377 5 582 0 795
vs BU 2026 -2,9% -1,7% 0 -8,6%
vs UTF 2025 15,8% 3,5% 0 219,2%
BU 2026 10 800 8 985 0 1 815
UTF 2025 9 053 8 534 0 520
UTF 2026 [per 31/7] 20 20 0 0
vs BU 2026 0,0% 0,0% 0 0
vs UTF 2025 -19,0% -19,0% 0 0
BU 2026 34 34 0 0
UTF 2025 42 42 0 0
STOCKHOLM KAPELLSKÄR NYNÄSHAMN/NORVIK
P2 2026 7 704 5 380 463 1 824
1 750
varav
int'l
Kryssning
P2 2026 516 442 0 74
Totalt
varav
Färjor
P2 2026 7 150 4 938 463
STOCKHOLM KAPELLSKÄR NYNÄSHAMN/NORVIK
Totalt
P2 2026 7 150 4 938 463 1 750
0 150
Baltikum
P2 2026 876 510 98 268
Finland
P2 2026 4 793 4 428 365 0
GT
P2 2026 10 487
Inrikes
P2 2026 1 332
Tyskland
P2 2026 0
Polen
P2 2026 150
TOTAL
TOTAL
74
Anlöp
P2 2026 155 136 0 19
STYRELSETABELL
TOTAL STOCKHOLM KAPELLSKÄR NYNÄSHAMN/NORVIK
Pax
P2 2026 516 442 0
0 0 1 332
000
0
8 828 0 1 659
Anlöp TA
P2 2026 34 34 0 0varav
totalt
GODSVOLYMER I TON TOTALT [Bilaga 1D]
UTF 2026 [per 31/7] 4 178 1 556 1 612 1 010
vs BU 2026 -1,2% 8,5% -0,7% -9,9%
vs UTF 2025 -0,3% 12,8% -4,5% -3,4%
BU 2026 7 528 2 763 2 677 2 089
UTF 2025 7 455 2 658 2 78 4 1 948
UTF 2026 [per 31/7] 3 326 928 1 612 786
vs BU 2026 3,6% 7,9% -0,7% 7,6%
vs UTF 2025 -2,8% 8,7% -4,5% -11,7%
BU 2026 5 516 1 610 2 677 1 229
UTF 2025 5 881 1 598 2 78 4 1 499
UTF 2026 [per 31/7] 657 628 0 29
vs BU 2026 -11,7% 9,3% 0 -60,0%
vs UTF 2025 22,2% 18,9% 0 47,5%
BU 2026 1 653 1 153 0 500
UTF 2025 1 195 1 059 0 136
UTF 2026 [per 31/7] 195 0 0 195
vs BU 2026 0,0% 0 0 0,0%
vs UTF 2025 14,6% 0 0 14,6%
BU 2026 360 0 0 360
UTF 2025 314 0 0 314
UTF 2026 [per 31/7] 33 0 0 33
vs BU 2026 3,8% 0 0 3,8%
vs UTF 2025 10,6% 0 0 10,6%
BU 2026 53 0 0 53
UTF 2025 50 0 0 50
FÄRJEGODS I TON [Bilaga 1E]
UTF 2026 [per 31/7] 3 326 928 1 612 786
vs BU 2026 3,6% 7,9% -0,7% 7,6%
vs UTF 2025 -2,8% 8,7% -4,5% -11,7%
BU 2026 5 516 1 610 2 677 1 229
UTF 2025 5 881 1 598 2 78 4 1 499
UTF 2026 [per 31/7] 2 060 834 1 226 0
vs BU 2026 2,1% 3,0% 1,4% 0
vs UTF 2025 1,2% 4,0% -0,8% 0
BU 2026 3 436 1 486 1 950 0
UTF 2025 3 465 1 471 1 99 4 0
UTF 2026 [per 31/7] 957 94 386 477
vs BU 2026 5,0% 66,7% -6,5% 6,0%
vs UTF 2025 -7,3% 62,1% -13,9% -11,3%
BU 2026 1 604 124 727 753
UTF 2025 1 817 128 790 900
UTF 2026 [per 31/7] 129 0 0 129
vs BU 2026 8,2% 0 0 8,2%
vs UTF 2025 -13,1% 0 0 -13,1%
BU 2026 208 0 0 208
UTF 2025 259 0 0 259
UTF 2026 [per 31/7] 0000
vs BU 2026 0 0 0 0
vs UTF 2025 0 0 0 0
BU 2026 0000
UTF 2025 0000
UTF 2026 [per 31/7] 180 0 0 180
vs BU 2026 11,9% 0 0 11,9%
vs UTF 2025 -11,9% 0 0 -11,9%
BU 2026 268 0 0 268
UTF 2025 340 0 0 340
TOTAL
TOTAL
Bulk
P2 2026 1 460
Container
TEUS
P2 2026 55
Finland
P2 2026 3 508 1 530 1 978 0
STOCKHOLM KAPELLSKÄR NYNÄSHAMN/NORVIK
Totalt
P2 2026 5 717 1 737 2 658 1 323
Polen
P2 2026 225 0 0 225
Baltikum
P2 2026 1 685 207 680 798
Inrikes
P2 2026 300 0 0 300
Tyskland
P2 2026 0000
STOCKHOLM KAPELLSKÄR NYNÄSHAMN/NORVI K
Totalt
P2 2026 7 437 2 997 2 658 1 883
1 260 0 200
Färjor
P2 2026 5 717 1 737 2 658 1 323
00 5 5
Container
P2 2026 360 0 0 360
---
[4.3 Utfallsrapport T2 Stockholms Hamn AB (ILS).pdf]
Sid. 1 (27)
2026-09-17
Utfallsrapport Tertial 2 2026
Stockholms Hamn AB
Sid. 2 (27)
Innehållsförteckning
Sammanfattande kommentar.........................................................................................................................3
Analys av ekonomisk utveckling....................................................................................................................5
Analys..........................................................................................................................................................5
1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden..............................8
1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt
en rik fritid..................................................................................................................................................8
1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan.............8
1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst..............................................8
1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet.........................8
1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv.............................8
2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning........................................10
2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring..........10
2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar................................................15
2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar.........................15
2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer...................18
3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla........19
3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd.......................19
3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb........................................................................23
3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med............................................24
3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb.............................26
3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden.....................................26
3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser.........................................................................27
3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar
internationellt...........................................................................................................................................27
Övrigt..............................................................................................................................................................27
Sid. 3 (27)
Sammanfattande kommentar
Uppdrag i budget 2026
Stockholm är en sjöfartsstad och stadens hamnar utgör ett viktigt gods- och logistiknav för Mälarregionen.
Stockholms Hamn AB har, som en av världens största passagerar- hamnar, även en viktig roll i
besöksnäringen när det gäller passagerar- och kryssningstrafiken i Östersjön. Bolagets verksamhet är en
grundförutsättning för regionens varuförsörjning både i vardagen och ur ett beredskapsperspektiv.
Verksamheten har påverkats väsentligt av oroligheterna i omvärlden och det är av stor vikt att återhämtning
och anpassning till nya förhållanden kan ske för fortsatt tillväxt. Verksamheten ska stimulera och vara ett
föredöme för ett miljövänligt transportarbete. Särskild vikt ska läggas på klimatsmarta transporter vid den
nya hamnen Stockholm Norvik Hamn.
Stockholms Hamn AB ska medverka till att uppnå ett klimatpositivt Stockholm år 2030 samt till att målen i
färdplanen för en fossilfri stad 2040 uppnås. Att minska utsläppen från fartyg som ligger i hamn är därför
angeläget. Vidare ska bolaget samverka med både sjöfart och transportbransch i syfte att uppnå fossilfri
truckverksamhet, fossilfri hamn 2030 och nollutsläpp från sjöfarten i bolagets hamnområden 2040. Genom
att öka transporterna av gods på vatten kan klimatutsläppen från hela staden minska.
Bolaget bedriver en verksamhet med ansvar för en ytterst viktig funktion för infrastrukturen i Stockholm.
Stockholms Hamnar är en kritisk del av Sveriges civila försvar genom sin roll i att säkerställa
försörjningsflöden av livsmedel, bränsle och andra samhällsviktiga varor vid kris eller krig. I
återuppbyggnaden av totalförsvaret har hamnens funktion som logistiknav i Östersjöregionen fått ökad
betydelse för att upprätthålla samhällets motståndskraft. Detta innebär att bolaget behöver ha ett
systematiskt säkerhetsarbete, god motståndskraft och ett kontinuerligt arbete med förmågehöjande åtgärder.
Bolagets anläggningar utgör porten till Stockholm för besökarna och det är viktigt att dessa är trygga,
tillgängliga och välkomnande. Bolagets utmanande ekonomiska situation
kräver aktsamhet om resurserna, fokuserad samverkan för att öka intäkter samt strategisk planering för
framtiden.
Revisionskontorets Årsrapport 2025 för Stockholms Hamnar
Bolagets yttrande över Stadsrevisionens årsrapport för 2025 behandlades av Stockholms Hamn AB:s
styrelse 27 maj 2026.
Under 2025 har stadsrevisionen genomfört fördjupade granskningar inom områdena systematiskt
arbetsmiljöarbete; behörigheter och åtkomstkontroll samt systematiskt brandskyddsarbete.
Rekommendationer i de fördjupade granskningarna av verksamhetsåret 2025 redovisas nedan tillsammans
med bolagsledningens kommentar och förslag på planerade insatser för att åtgärda stadsrevisionens
rekommendationer.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Stadsrevisionens rekommendationer:
Säkerställa tillräckliga arbetssätt så att regelverk, riktlinjer och rutiner för arbetsmiljö efterlevs fullt
ut avseende upprättande av riskbedömningar och handlingsplaner.
Säkerställa att det tydligt framgår vilken information som dokumenteras i respektive system, samt att
det finns tillräckliga förutsättningar i organisationen för en fullgod översyn.
Stärka rutiner för uppföljning av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att säkerställa att
arbetet följer arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Bolagsledningens kommentar:
Under 2025 har en ny bolagsövergripande riskanalys skapats som har kopplingar till säkerhetsinstruktioner
och handlingsplaner. Riskanalysen används även i de olika hamnarna och följs upp och gås igenom med
Sid. 4 (27)
medarbetare och skyddsombud vid personalmöten och även i skyddsgrupperna. Sammanställning och
rapportering till ledning sker vid varje arbetsmiljökommitté.
För att förtydliga var dokumentation för arbetsmiljöarbetet sparas, registreras och följs upp har intranätet
uppdaterats och förtydligats (t ex vad IA används till, var rutiner finns och var protokoll sparas).
Uppföljningen med handlingsplaner av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sker på
arbetsmiljökommittén med skyddsombuden och sedan i koncernledningen.
Behörigheter och åtkomstkontroll
Stadsrevisionens rekommendationer:
Tydliggöra roll- och ansvarsfördelning avseende godkännande av behörigheter.
Säkerställa att uppföljningen av åtkomsträttigheter dokumenteras på ett systematiskt sätt.
Säkerställa att bolagets rutiner för riskanalyser lever upp till kraven i cybersäkerhetslagen (NIS 2)
avseende en enhetlig och verksamhetsintegrerad riskanalys.
Säkerställa att regelbundna tester av digitala system genomförs.
Bolagsledningens kommentar:
Stockholms Hamnar följer och medverkar i Stockholms stads arbete med ny tillämpning och anpassning av
informationssäkerhetsarbetet kopplat till Cybersäkerhetslagen. Detta arbete kommer omfatta och
omhänderta flera av rekommendationerna, bland annat arbetet med riskhantering.
Utöver detta kommer bolaget tydliggöra att det är objektägare/systemägare som skall godkänna
behörigheter och förtydliga detta i systemförvaltningsguiden och ta fram en rutin för genomförande och
dokumentation av årlig revision av behörigheter för samtliga system. Vidare samarbetar bolaget med S:t
Erik Kommunikation (STEK) för att införa sårbarhetsscanning mot system, planerat att genomföras under
hösten 2026.
Systematiskt brandskyddsarbete
Stadsrevisionens rekommendationer:
Säkerställa att det genomförs riskkartläggningar avseende brandskyddet i enlighet med SRVFS
2003:4 och bolagets egna riktlinjer.
Säkerställa att samtliga medarbetare har den utbildningsnivå som krävs för den enskildes roll, samt
att detta löpande underhålls.
Bolagsledningens kommentar:
Bolaget har påbörjat riskarbetet och samtliga berörda delar av organisationen har genomfört sin första
riskworkshop med tillhörande riskinventering. Rutiner och mallar har tagits fram. En ny
brandskyddsinstruktion har tagits fram och medarbetare har informerats om denna via Intranätet. Vad gäller
utbildning har en utbildningsmatris tagits fram och utbildningsinsatser planeras utföras under året.
Uppföljning av tidigare rekommendationer
I årsrapporten framgår tidigare års rekommendationer och huruvida bolaget vidtagit åtgärder eller ej. Endast
en rekommendation (från årsrapport 2023) anges inte ha blivit åtgärdad:
Systematiskt informationssäkerhet arbete och efterlevnad av NIS direktivet
Stadsrevisionens rekommendationer:
Fastställa en övergripande kontinuitets plan som beskriver bolagets arbete för att säkerställa och
upprätthålla kontinuitet i verksamheten. (Rekommendation kvarstår)
Som anges i rapporten pågår arbete för att revidera berörda planer så att de lever upp till de nya lagkraven
som ställs i NIS2-direktivet och Cybersäkerhetslagen och som började gälla 15 januari 2026.
Sid. 5 (27)
Analys av ekonomisk utveckling
Analys
Rörelsens intäkter
Sid. 6 (27)
Koncernens nettoomsättning uppgick per augusti 2026 till 570 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor
högre än budget men 13 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Minskningen jämfört
med föregående år är främst hänförligt till en ersättning för Loudden som erhölls under 2025. Bortsett från
denna ersättning ökar intäkterna för både sjöfart och fastighet jämfört med föregående år.
Nettomsättningen för helåret 2026 prognosticeras till 838 miljoner kronor vilket är en ökning jämfört med
budget på 33 miljoner kronor. Ökningen beror till största del på att budgeten beräknades utifrån att avyttring
av Magasin 5 skulle ske i juli 2026, vilket nu är skjutet på till 2027. Därmed har bolaget intäkter för
byggnaden ytterligare sex månader under året. Utöver ökade hyresintäkter beräknas också intäkterna för
godshanteringen öka något mot budget tack vare omförhandlade avtal. Hamnavgifterna ligger däremot
något lägre till följd av flytt av volymer och att KPI per oktober blev något lägre än vad som beräknats i
budget. Posten övriga intäkter är tio miljoner kronor högre än budget vilket beror på ersättningar i
investeringsprojekt. Ersättningen kompenserar för de avskrivningskostnader som projekten medför och
därmed begränsas resultateffekten.
Rörelsens kostnader
Rörelsekostnaderna uppgick per augusti till 359 miljoner kronor, vilket är något lägre än budget men 23
miljoner kronor högre än samma period 2025.
Ökningen mot föregående år består främst av väderberoende driftkostnader som snöröjning, elavgifter och
isbrytning. Kostnaderna för inhyrd personal har också ökat till följd av tillfälliga ersättningar för
föräldraledighet och vakanta tjänster.
Sid. 7 (27)
Rörelsens kostnader beräknas i prognosen för helåret till 562 miljoner kronor, vilket är en ökning från
budget med 33 miljoner kronor. Till största del beror detta på att bolaget beräknade lägre arrendekostnader i
budget som en följd av det planerade övertagandet av marken på Frihamnspiren från Stockholm Stad.
Marköverföringen har dock skjutits fram, vilket medför högre arrendekostnader i prognosen. Utöver det
förväntar sig Stockholms Hamnar ökade elkostnader samt ett ökat behov av konsulter inom områden där
kompetens saknas internt i dagsläget.
Avskrivningskostnader
Avskrivningskostnaderna per augusti uppgick till 154 miljoner kronor, vilket är något lägre än föregående år
och fem miljoner kronor lägre än budget.
Minskade avskrivningskostnader är till största del en effekt av den bokföringsmässiga nedskrivning som
gjordes av Stockholm Norvik Hamn i bokslutet för 2025. Detta medför också att avskrivningskostnaderna
på helåret beräknas bli något lägre än budget. Den reviderade prognosen för 2026 uppgår till 240 miljoner
kronor.
Resultat efter finansnetto
Per augusti uppgick resultatet efter finansnetto till drygt minus en miljon kronor, vilket kan jämföras med ett
resultat på 16 miljoner kronor samma period under 2025.
Koncernens resultat efter finansnetto beräknas för helåret till minus 55 miljoner kronor, vilket är samma
som budget och i linje med ägarkravet för 2026.
Projekt och investeringar
De totala nettoinvesteringarna i byggnader, anläggningar och inventarier uppgick per augusti 2026 till 165
miljoner kronor. Prognosen för investeringar beräknas för helåret till 250 miljoner kronor. Detta är en
sänkning av investeringsnivån med 50 miljoner kronor från budget och beror på att medel skjutits framåt i
tiden, främst för projektet avseende anpassning för en myndighet, som har senarelagts.
Inom fastighetssegmentet i Stockholm genomförs ett antal större investeringsprojekt under innevaranade år.
Det är bland annat ett större hyresgästanpassningspaket i Magasin 3 på totalt 146 miljoner kronor, där nya
hyresgäster flyttar in under 2026 och 2027. Under 2026 kommer också de brister som upptäckts på
Värtaterminalens tak och fasad att fortsättas att åtgärdas, till en uppskattad kostnad på 60 miljoner kronor.
Projektet har minskat med 47 miljoner kronor sen budget, eftersom att tidplanen har skjutits framåt så
fördelningen mellan åren har ändrats. Under 2026 slutförs också de sista delarna av projekten kopplade till
Sjöfartsverkets och Stockholm Hamnars inflytt i Värtaterminalen.
På anläggningssidan genomförs under 2026 projekt för elanslutningen till Stena Line och utökningen av
kraftförsörjningen i södra Norvik. I Stockholm genomförs reparation och tillbyggnad av sponten vid
Hammarbyslussen, där bolaget delar investeringsutgifterna med trafiknämnden.
Anläggningsprojekten kommer under 2026 fortsatt att stå tillbaka till förmån för de större fastighetsprojekt
som finns i plan.
Underhåll
Stockholms Hamnar fortsätter att bidra till Stockholm stads upprustning av innerstadskajerna och
underhållet av byggnader med kulturhistoriskt värde. För 2026 är underhållsbudgeten för hamnanläggningar
och byggnader totalt 60 miljoner kronor. Det är en ökning med fem miljoner kronor mot 2025 men i linje
med budgeten för 2026.
De största planerade underhållsåtgärderna på anläggningssidan är:
Förstärkning av gridsytan i Norvik
Linjemålning och asfaltering
Kajtvätt
Sid. 8 (27)
Inspektioner på kaj 1 i Nynäshamn (pollare och erosionsskydd)
Axeltappsreparation på Seawalken i Nynäshamn
Utbyte av hydraulkolvar på ramper
Åtgärda styrbrister i bolagets anläggningar för elanslutning i Nynäshamn
De största planerade fastighetsprojekten under 2026 är bland annat:
Utbyte av vätskesystem i Norvik
Konstruktionsåtgärder på Magasin 6
Underhållsåtgärder på Värtaterminalen
Brandåtgärder på Magasin 9
På Stockholms Hamnars anläggningar och fastigheter finns det ett underhållsbehov som bolaget har kontroll
över och arbetar löpande med att åtgärda enligt underhållsplanen. Under 2026 kommer styrelsen fortsatt att
få information i samband med tertialrapporterna om underhållsplanen.
Finansiering och kassaflöde
Nettoupplåningen bedöms uppgå till 3 200 miljoner kronor den 31 december 2026.
Ökningen av upplåning sedan budget beror på att försäljningen av Magasin 5 skjuts på till 2027, och därmed
kommer den positiva effekten under nästa år istället. Den beräknade högre upplåningen för året samt en
något högre genomsnittlig ränta medför räntekostnader på 92 miljoner kronor, en ökning om fyra miljoner
kronor jämfört med budget.
Personal
Antalet månadsanställda i koncernen uppgick per sista augusti till 139 personer. Det är tre personer färre än
samma period 2025, vilket beror på vakanser som har uppstått under perioden och ännu inte har tillsatts.
Antalet anställda är högre per sista augusti än beräknat per sista december på grund av säsongsanställda. Vid
årets slut beräknas antal månadsanställda att uppgå till 136 personer, vilket är i nivå med föregående år.
1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden
1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik
fritid
1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan
1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst
1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet
1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv
Sid. 9 (27)
Sid. 10 (27)
Bolagsstyrelsens mål
för
verksamhetsområdet
Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet
för fartyg
Analys
Uppdragets samtliga
delar är klara. Utifrån
gemensamt arbete
mellan Stockholms
Hamnar och
Trafikkontoret har
upphävandet av
badförbudet föreslagits
på ett antal platser
som
Kommunfullmäktige
fattade beslut om
innan sommaren. Bad
har möjliggjorts på
både Söder och Norr
Mälarstrand i enlighet
med uppdraget.
2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning
Stockholms Hamnar arbetar aktivt och strategiskt för en hållbar hamnverksamhet och sjöfart. Miljöarbetet
är en integrerad del av den dagliga verksamheten. Stockholms Hamnar är certifierat enligt EcoPorts
miljöledningsstandard PERS, en miljöstandard som finns specifikt för hamnar genom ESPO, European Sea
Ports Organisation.
Stockholms Hamnar arbetar både för att förbättra miljöprestandan inom den egna verksamheten och för att
via samarbeten och dialog med rederier, hyresgäster och andra intressenter bidra till att minska deras
miljöpåverkan samt främja en energi- och miljöeffektiv sjöfart i Stockholms- och Östersjöregionen.
För verksamheten har en miljö- och klimathandlingsplan fastställts, innehållande målsättningar på
medellång och lång sikt, med milstolpar på vägen, som sedan konkretiseras i Stockholms Hamnars årliga
verksamhetsplaner och budgetbeslut.
2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring
Följande mål i bolagets miljö- och klimathandlingsplan är de som främst bidrar till stadens delmål 2.1
Stockholms ska bli klimatpositivt:
1. Minskade utsläpp av fossil koldioxid från sjöfartskunderna inom Stockholms Hamnars hamnområden
2. Stockholms Hamnars verksamhet som helhet är fossilfri senast år 2030
4. Effektiv energianvändning i Stockholms Hamnars verksamhet
Stockholms Hamnar har fortsatt fokus på utbyggnad av elanslutning av fartyg vid kaj. Investeringar i
landelanslutningar är kostsamma och därför fortsätter Stockholms Hamnar att aktivt söka extern
finansiering för sina planerade projekt.
Stockholms Hamnar, Åbo Hamn och Viking Line ingår sedan 2024 i ett partnerskap för att skapa en grön
sjöfartskorridor mellan Åbo och Stockholm, med målet att bli helt fri från utsläpp av växthusgaser med
fossilt ursprung senast 2035. Samarbetet kan på sikt även utvidgas till att involvera nyckelintressenter inom
Sid. 11 (27)
sjöfartsnäringen, inklusive andra relevanta hamnar, varuägare och speditörer. Under 2026 bedrivs även
arbete inom ramen för Swed-Est Green Collaboration. Det är ett gemensamt initiativ som syftar till att
främja hållbar och fossilfri sjö- och hamnverksamhet mellan Estland och Sverige, främst på rutterna Tallinn
- Stockholm och Paldiski - Kapellskär.
Bolaget fortsätter arbetet med att utveckla Stockholm Norvik Hamn som logistiknod för infångad koldioxid.
Bolaget fortsätter även arbetet utifrån bolagets energistrategi för att aktivt identifiera, planera och
genomföra åtgärder som verkar för att minska bolagets energianvändning för den egna verksamheten med
minst tio procent genom smart styrning, energieffektivisering och utbyte av tekniska installationer.
Stockholms Hamnars plan för energikartläggningar 2024-2027 fokuserar främst på energianvändningen i
hamnområdena med kartläggningar i Kapellskär samt Värta- och Frihamnen under 2026. I både byggnader
och anläggningar pågår arbete med att stärka bolagets förmåga att samla och analysera energimätdata och
därigenom effektivisera energianvändningen.
Sid. 12 (27)
Sid. 13 (27)
Sid. 14 (27)
Sid. 15 (27)
2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar
Under 2026 arbetar Stockholms Hamnar med åtgärder för biologisk mångfald i den utsträckning det är
möjligt i hamnområdena - vatten, mark och byggnader. Detta innebär bland annat insektshotell och
planteringar som främjar biologisk mångfald samt kajbalkonger för att skapa platser där fiskar kan leka och
små fiskar kan söka skydd. Ett utredningsuppdrag kommer att genomföras angående möjliga åtgärder för att
öka den biologiska mångfalden i hamnens marina miljöer.
Stockholms Hamnar har ansvar för att hantera regleringen av Mälarens vattenstånd. I samband med stora
nederbördsmängder i Mellansverige är denna åtgärd en av de allra mest verkningsfulla för att skydda staden
från översvämningar.
2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar
Följande mål i bolagets miljö- och klimathandlingsplan är de som främst bidrar till stadens delmål 2.3
Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar
8. Minskade utsläpp av luftföroreningar från sjöfartskunderna inom Stockholms Hamnars hamnområden
9. Minskade negativa effekter av ljudnivåer från sjöfartskunder och hamnverksamhet inom Stockholms
Hamnars hamnområden
Bolaget fortsätter arbeta med utveckling av laddinfrastruktur för fordon på land och elektrifiering av
sjöfarten, främst inom ramen för antagen miljö- och klimathandlingsplan. Det successiva utbytet av fordon
inom Stockholms Hamnars egen fordonsflotta uppfyller Stockholms stads riktlinjer.
Stockholms Hamnar och hamnarna i Århus, Göteborg och Bremerhaven samarbetar och får stöd från EU-
fonden Connecting Europe Facility för att investera i och erbjuda landström till anlöpande containerfartyg
före 2030. Stockholms Hamnars del i projektet innebär att ansluta containerfartyg till grön el från land i
Stockholm Norvik Hamn, vilket ytterligare stärker den moderna godshamnen Stockholm Norvik Hamn som
nod för hållbara transporter. Den elanslutning som utvecklas i projektet kommer att vara tillgänglig för alla
rederier på lika villkor och kommer att bestå av en mobil containerdispenser som täcker två kajplatser.
Sid. 16 (27)
Under 2026 har Stockholms Hamnar även sökt stöd från Klimatklivet till en del av infrastrukturprojektet i
Stockholm Norvik.
Stockholms Hamnar deltar i ett forskningsprojekt under ledning av Högskolan i Skövde som syftar till att
studera möjligheterna med lagring av energi i hamnen och att studera optimalt utnyttjande av elnätet och
den effektkapacitet som finns tillgänglig.
Sid. 17 (27)
Sid. 18 (27)
Bolagsstyrelsens mål
för
verksamhetsområdet
Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet
Värtahamnen
Analys
Arbete pågår med de
aktiviteter som togs
fram under T1. Bl.a har
bolaget tagit över
förvaltning och drift av
förbindelsegången.
2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer
Följande mål i bolagets miljö- och klimathandlingsplan är de som främst bidrar till stadens delmål 2.4
Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer
5. Ökad andel avfall från Stockholms Hamnars verksamhet som materialåtervinns eller återanvänds
6. Hållbar mottagning av fast och flytande avfall från fartyg i alla Stockholms Hamnars hamnar
7. Successiv utfasning i Stockholms Hamnars verksamhet av produkter som innehåller skadliga ämnen
8. Minskade utsläpp av luftföroreningar från sjöfartskunderna inom Stockholms Hamnars hamnområden
Ökad anslutning av fartyg till landel vid kaj är i dagsläget den mest verkningsfulla åtgärden för att bidra till
ren luft genom att minska fartygens utsläpp till luft inom hamnområdena. Stockholms Hamnar tar emot
fartygens avfall samt svart- och gråvatten och samarbetar med berörda rederier och kommuner för att göra
denna mottagning än mer hållbar.
Successiv utfasning görs i Stockholms Hamnars verksamhet av produkter som innehåller skadliga ämnen
såsom utfasningsämnen (inklusive ftalater och bisfenoler) samt PFAS. Verktygen Byggvarubedömningen
och Chemsoft möjliggör ökat användande av kemikalier och material som inte innehåller miljö- och
hälsofarliga ämnen, både i Stockholms Hamnars egen verksamhet och hos upphandlade leverantörer och
entreprenörer.
Sid. 19 (27)
3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder
för alla
3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd
Sid. 20 (27)
Hamnar har möjlighet att spela en roll för omställningen av transportsektorn, till exempel genom att fungera
som en nod och tillhandahålla infrastruktur för hållbara transporter med låga utsläpp både på vatten och på
land. Hamnens infrastruktur kan exempelvis möjliggöra:
Elanslutning av fartyg vid kaj
Laddning vid kaj av fartyg och mindre båtar med batteridrift
Laddning av tunga vägfordon (lastbilar och bussar) och personbilar
Bunkring av alternativa drivmedel som vätgas, biogas och metanol
Ytor och anläggningar för elproduktion från framför allt solenergi
Stockholms Hamnars långsiktigt finansiella mål är att alla investeringar ska finansieras av kassaflödet från
den egna löpande verksamheten. Stockholms Hamnar fortsätter att prioritera bland sina investeringar under
året för att kunna hålla den satta investeringsramen.
Utgångspunkten för prioriteringarna är fortsättningsvis följande:
Investeringar som genererar intäkter, besparingar och utökade uthyrningsmöjligheter
Hållbarhetsinvesteringar
Direkt felavhjälpande eller nödvändiga investeringar
Extern finansiering
Stockholms hamnar har tydliggjort arbetet med att söka extern finansiering och driva dessa projekt. En
process för urval och beslut som omfattar utgångspunkter och prioriteringsgrunder för aktuella projekt har
beslutats. Det pågår löpande en bevakning av aktuella utlysningar både inom EU och nationellt. Hamnen
deltar i två EU-finansierade projekt, ytterligare ett EU-projekt har fått ok att gå vidare i processen. Utöver
detta deltar hamnen i ca 10 externfinansierade forsknings- och utvecklingsprojekt. Under 2026 har en
ansökan om medfinansiering från Klimatklivet skickats in och vi deltar i en ansökan om EU-medel
(Horizon) för ett nytt forskningsprojekt. Det pågår arbete med projektansökan till EU (CEF-Reflow) inom
den gröna korridoren Stockholm – Åbo som ska skickas in i oktober 2026.
Sid. 21 (27)
Sid. 22 (27)
Sid. 23 (27)
3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb
Stockholms Hamnar har etablerat kontakt med Arbetsmarknadsförvaltningen kring att ställa sociala krav i
upphandlingar - främst i ramavtalsupphandlingar där en längre relation med leverantören etableras.
Sid. 24 (27)
Varje sommar erbjuder Stockholms Hamnar omkring 30 platser för feriejobb för ungdomar inom
Stockholms stad. Dessa kommer vid tre omgångar under sommaren. Årsmålet har reviderats från 27 till 31
då beslut tagits att bolaget kan ta emot fyra feriearbetande ungdomar på höstlovet. Under sommaren kunde
Arbetsmarknadsförvaltningen tillsätta 26 av 27 platser men en blev inte tilldelad.
Bolaget antog stadens nya Näringslivspolicy och etableringsstrategi på styrelsemöte 15 april 2026. I policyn
är det framför allt två fokusområden som Stockholms Hamnars verksamhet bidrar till: 4. God infrastruktur,
bra framkomlighet och internationell tillgänglighet och 7. Internationell positionering och marknadsföring
Som en av världens största passagerarhamnar möjliggör bolaget hållbara resor för internationella
passagerare och hållbara transporter av varor till och från Stockholmsregionen. Tillsammans med stadens
aktörer och näringslivet utvecklar bolaget hamninfrastrukturen och stärker bilden av Stockholm som
destination. Några konkreta exempel är:
Finlandsprojektet som drivs tillsammans med Stockholm Business Region och rederier
Deltagande i nätverk och mässor för att marknadsföra Stockholm som destination
Investeringar i elanslutningar av fartyg
Samarbete med hamnar, rederier och andra intressenter för att etablera gröna sjöfartskorridorer
Inom hamnområden och i byggnader möjliggöra för och attrahera evenemang av varierande karaktär
3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med
Sid. 25 (27)
Sid. 26 (27)
3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb
För att ha en tillitsbaserad styrning som präglar kultur och arbetssätt arbetar Stockholms Hamnar med
strukturerat chefsstöd genom främst chefskollegium där ledarskapet och Stockholms stads ledarskapsmodell
är i fokus. Chefskollegium är ett forum där cheferna får öva/reflektera/diskutera olika delar inom
ledarskapet utifrån gemensamma värderingar och det som sker i verksamheten och omvärlden.
En annan del är de organisatoriska och sociala riskbedömningarna där HR-enheten tillsammans med
cheferna går igenom hur kulturen är i organisationen. Varje år sker medarbetarsamtal enligt given rutin. Där
gås befattningsbeskrivningen samt eventuell fördelning igenom. Samtalen sammanställs på övergripande
nivå för att kartlägga eventuella risker, personalförändringar eller utbildningsbehov.
3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden
Stockholms Hamnar arbetar löpande med att öka förmågan att säkerställa att bolagets samhällsviktiga
verksamhet kan bedrivas, oavsett störningar i samhället. Under T2 har arbetet med RSA:n färdigställts.
Sid. 27 (27)
3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser
Stockholms Hamnar arbetar löpande för att förbygga förekomsten av olika typer av oegentligheter och
brottslig verksamhet bland leverantörer och andra aktörer knutna till verksamheten.
3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt
Genom verksamhet med gods- och passagerartransporter bidrar Stockholms Hamnar till handel mellan
Sverige och Finland och de baltiska länderna på andra sidan Östersjön samt den handel som kommer från
bland annat Asien och via containerterminalen i Stockholm Norvik. Genom passagerarverksamheten bidrar
Stockholms Hamnar till att människor från andra länder har möjlighet att besöka och uppleva Stockholm.
Stockholms Hamnar är också delaktiga i en rad internationella organisationer: Baltic Ports Organisation
(BPO), European Sea Ports Organisation (ESPO) och World Association for Waterborne Transport
Infrastructure (PIANC).
Stockholms Hamnar arbetar arbeta utifrån den av kommunfullmäktige beslutade kajstrategin. Den handlar
om hur staden bättre kan tillvarata den potential som kajerna erbjuder samt hur kajerna kan skapa mervärde
till Stockholmare och besökare, inom områdena: Mat, dryck och handel; Resor och transporter; Bad,
rekreation och motion; Evenemang och urban flanering samt Kultur och samskapande.
Övrigt
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.