Stockholm Water and Waste’s finances in August 2026

[4_Finansiell månadsrapport - augusti 2026.pdf] 2026-10-13 Dnr: 26SVOA46 1 (1) Ekonomiavdelningen Maria Ålander Petrén Styrelsen för Stockholm Avfall AB Finansiell månadsrapport – augusti 2026 FÖRSLAG TILL BESLUT Styrelsen föreslås besluta att godkänna lämnad redovisning Christian Rockberger Verkställande direktör Maria Ålander Petrén Avdelningschef, Ekonomi Bakgrund Finansavdelningen på stadsledningskontoret i Stockholms stad har uppdraget att fungera som kommunkoncernens gemensamma finansfunktion. Syftet är att garantera stadens framtida finansiering till bästa möjliga villkor. Bolagets finansiering ligger på checkräkningskrediten. Räntan för låneportföljen sätts utifrån den faktiska kostnaden för kommunkoncernens skuld. I praktiken innebär det att bolagets skuldportfölj blir en kopia av kommunkoncernens externa skuldportfölj. Rapporten per 31 augusti 2026 redovisar att bolagets låneskuld uppgår till 36 518 mnkr, vilket är en minskning med 359 mnkr jämfört med föregående månad, 84,9% av ramen är utnyttjad. Bolaget begärde i samband med styrelsemötet den 17 december 2025 att limiten skulle utökas till 43 000 mnkr för 2026 vilket godkänds av kommunkoncernens ekonomi och trygghetsutskott 17 december 2025. Hela skulden är placerad på checkkrediten i enlighet med policyn. Räntan för augusti månad var 2,86 procent. Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget. Diagram 3 i rapportbilagan visar ränteprognosen för rullande 12 månader och osäkerhetsintervallet, medan tabell 3 i rapporten visar stadens kalkylerade ränteprognos. Bilagor: Finansiell månadsrapport 260831 Stockholm Vatten och Avfall AB Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Dnr KS 2025/1196 Sida 1 (4) 2025-12-17 stockholm.se Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Denna bilaga gäller enligt beslut från kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott den 17 december 2025 (Dnr KS 2025/1196) från och med den 1 januari 2026 och ersätter Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad som fastställdes den 18 december 2024 (Dnr KS 2024/40). 1. Generella principer 1.1 Ram för extern upplåning Kommunkoncernens ram för total extern upplåning är, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, 110 000 mnkr eller motsvarande i utländsk valuta. 1.2 Ramar för utlåning till och borgensåtagande för stadens bolag Den totala ramen för utlåning till och borgensåtagande för stadens bolag (bolagen) är, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, 130 000 mnkr. Ramar för varje enskild kommunkoncernintern motpart framgår enligt nedan tabell. Motpart* Limit (mnkr) (mnkr) AB Familjebostäder 11 400 AB Stockholmshem 15 500 AB Stokab 1 400 AB Svenska Bostäder 13 900 Micasa Fastigheter i Stockholm AB 7 000 Mässfastigheter i Stockholm AB 700 S:t Erik Markutveckling AB 4 900 Skolfastigheter i Stockholm AB 22 500 Stockholm Vatten och Avfall AB 43 000 Stockholms Hamn AB 4 500 Stockholms Stads Parkerings AB 2 000 Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 10 Totalt 126 810 *Kulturhuset Stadsteatern och SGA Fastigheter AB lånar fr.o.m. den 1 januari 2016 från moderbolaget Stockholms Stadshus AB. Dnr KS 2025/1196 Sida 2 (4) Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska staden och samtliga bolag erbjudas upplåning och placering med villkor motsvarande kommunkoncernens externa finansieringskostnad med utrymme för marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning. Marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning vid upplåning och placering för bolagens räkning fastställs löpande av stadens internbank. 1.3 Borgensteckning Alla borgen och garantier, med undantag för förändringar i pensionsutfästelser, som tecknas av staden ska beslutas av kommunfullmäktige. Restriktivitet ska gälla för tecknande av stadens borgen. Godkännande ska endast ske i undantagsfall och enbart om all annan möjlighet till finansiering har beaktats. All borgensteckning ska vara belopps- och tidsbegränsad. Staden tecknar vid behov borgen för pensionsutfästelser. En årlig uppdatering av pensionsutfästelser för bolagens och stiftelsernas räkning, såsom nyintjäning, livslängdsantaganden, ränta, etc., får höja beloppet för stadens borgen. Förändringen anmäls till kommunstyrelsen. Vid borgen eller garanti, inklusive pensionsutfästelser, ska en årlig marknadsmässig avgift utgå. Avgiften fastställs vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska kommunstyrelsen fastställa, i varje enskilt fall, storlek på årlig avgift vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti. 2. Risk 2.1 Finansieringsrisk Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska i möjligaste mån utifrån marknadsförutsättningar ha en förfallostruktur där maximalt 30 procent av kapitalet förfaller inom ett år. Utöver detta gäller en löptid om maximalt 15 år vid upplåning. 2.2 Likviditetsrisk Kommunkoncernen ska vid varje tidpunkt ha en betalningsberedskap på minst 10 000 mnkr i form av tillgängliga likvida medel. Dnr KS 2025/1196 Sida 3 (4) Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 2.3 Valutarisk Lån och placeringar ska valutakurssäkras till 100 procent. Kontrakterade valutaflöden i utländsk valuta för respektive nämnd, Stockholms Stadshus AB samt för respektive dotterbolag och underkoncern inom kommunkoncernen som uppgår till ett större belopp än motsvarande 25 mnkr för totalt kontrakt eller enskilda valutaflöden ska rapporteras till internbanken i god tid. Internbanken fattar därefter beslut huruvida valutakurssäkring ska ske. Dokumentering av beslutet ska ske. 2.4 Ränterisk Ränterisken för kommunkoncernens externa skuldportfölj uttrycks som en genomsnittlig räntebindningstid, så kallad duration, och beräknas inklusive derivat. Durationen ska inte understiga 1,25 år och ska inte överstiga 3,75 år. Kommunkoncernens externa skuldportfölj, inklusive placeringar, ska ha en ränteförfallostruktur där maximalt 75 procent av ränteförfallen ligger inom ett år. 2.5 Kreditrisk I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska Stockholms stads motparter ha ett kreditbetyg (rating) av Standard & Poor´s eller Moody´s. Vid de fall motparten har fler än en rating skall den lägsta ratingen användas. Kommunkoncernens totala kreditexponering anges som ett samlat kreditvärde. Limit för maximalt tillåtet kreditvärde uppgår till 3 500. De av kommunfullmäktige särskilt beslutade placeringar ingår inte i beräkningen av kreditvärdet. Kreditvärdet beräknas utifrån placeringarnas nominella belopp inklusive upplupna räntor samt marknadsvärdet för derivatkontrakt, Respektive värde justeras för ratingvikter och löptidsvikter. Kreditvärdet kompletteras med en begränsning av kreditexponeringen i kronor per motpart för att diversifiera risken. För exponeringar med kortare löptid än sex månader kan Standard & Poor´s eller Moody´s kortfristiga rating användas. För exponeringar längre än sex månader ska den långfristiga ratingen användas. Derivatkontrakt omfattas således även av nedanstående tabell och exponeringen beräknas som derivatets marknadsvärde. Maximal kreditexponering per motpart framgår av nedanstående tabell. Dnr KS 2025/1196 Sida 4 (4) Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Vid det fall en befintlig motpart inte längre erhåller lägsta godkända ratingbetyg får inga nya affärer göras med denne motpart. Befintliga avtal och positioner ska utvärderas av internbanken innan åtgärd vidtas. Detta ska dokumenteras och rapporteras till kommunstyrelsen. 2.6 Operationell risk I enlighet med finanspolicyn ska förluster överstigande 200 000 kr rapporteras till kommunstyrelsen. Standard & Poor´s Moody´s Standard & Poor´s Moody´s Obegränsat A-1 P-1 AAA Aaa 6 000 A-2 P-2 AA- Aa3 4 000 A- A3 2 000 BBB+ Baa1 1 000 Kortfristig rating, lägst Långfristig rating, lägst Max exponering per motpart (mnkr) Svenska staten Svenska staten Finansiell månadsrapport Stockholm Vatten och Avfall AB Rapport till bolagets styrelse i enlighet med Finanspolicy för Stockholms Stadshus AB (§4.2). Bolagets skuld Internt lån uppgick vid slutet av månaden till 36 518 mnkr. Totalt är det en minskning med 359 mnkr sedan förra månaden, 84,9% av ramen är utnyttjad. Räntan för månaden var 2,86%. Stadens borgensåtagande var 4 mnkr för bolaget. Tabell 1: Bolagets skuld (mnkr) 2026-08-31 2026-07-31 Internt lån 36 518 36 877 84,9% Borgensåtagande 4 4 Totalt 36 522 36 881 Diagram 1: Utveckling 5-årsperiod för skulden (mnkr) Kommunkoncernens finansiella ställning Räntan på kontot bestäms av snitträntan för kommunkoncernens externa skuld. Nedan ges en överblick av kommunkoncernens finansiella ställning samt ramar och limiter. Finanspolicy Stockholms Stadshus AB är underordnad Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad som fastställdes den 19 november 2025 av kommunfullmäktige och gäller från den 1 januari 2026. Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad fastställdes den 17 december 2025 av kommunstyrelsens ekonomiutskott och gäller från den 1 januari 2026. Tabell 2: Kommunkoncernens finansiella ställning* Limit Extern upplåning totalt (mnkr) max 110 000 Extern nettoupplåning (mnkr) Duration (år) inom 1,25-3,75 Ränteförfall inom 1 år max 75% Kapitalförfall inom 1 år max 30% Betalningsberedskap (mnkr) min 10 000 * Finansiell månadsrapport för augusti 2026 för kommunkoncernen Stockholms stad tas upp i kommunstyrelsens ekonomi- och tryghetsutskott den 23 september 2026. 2026-07-312026-08-31 UtnyttjatLimit 43 000,0 20 244 1,82 86 76986 769 41,2% 9,1%12,8% 82 405 83 513 augusti 2026 21 352 40,4% 1,75 -40 000 -35 000 -30 000 -25 000 -20 000 -15 000 -10 000 -5 000 0 aug-21 feb-22 aug-22 feb-23 aug-23 feb-24 aug-24 feb-25 aug-25 feb-26 aug-26 Diagram 2: Duration (år) för kommunkoncernens externa skuldportfölj Prognos för kommunkoncernens snittränta Diagrammet nedan visar historisk utveckling samt prognos med räntescenarier för kommun- koncernens snittränta tre år framåt i tiden. Prognosen utgår från dagens skuld, nu kända flöden och den framtida ränteutveckling som är inprisad på marknaden (implicita terminsräntor). Diagram 3: Historik och prognos för kommunkoncernens snittränta (%) exklusive marginal och omkostnadsersättning Marginaler för kommunkoncernens bolag är anpassade till respektive bolag på löpande basis. Nivåer gäller från den 1 juli 2026 och gäller till den 31 december 2026. Marginal- och omkostnadsersättning för bolaget uppgår till 0,22 procent. Risken vid annat ränteutfall Om ränteprognosen inträffar kommer bolagets räntekostnad med nuvarande skuld att bli 1 100,7 mnkr, beräknat inkl marginal och omkostnadsersättning, för den kommande 12-månadersperioden. En känslighetsanalys med en procentenhets ränteuppgång ger motsvarande räntekostnad om 1465,9 mnkr. Räntekänsligheten är därmed 365,2 mnkr. 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 aug-21 aug-22 aug-23 aug-24 aug-25 aug-26 Duration enligt finanspolicy* Limit 1,25-3,75 år * Genomsnittlig räntebindningstid inklusive derivat 0,00% 1,00% 2,00% 3,00% 4,00% 5,00% 6,00%Ränta (% ) Historisk utveckling och räntescenarier Historisk Parallellskifte +1% Parallellskifte -1% Parallellskifte +3% Parallellskifte -3% Snittränta (prognos) Tabell 3: Ränteprognos för bolagets månadsränta inklusive marginal och omkostnadsersättning Utlåningsränta 2,84 2,87 2,86 2,87 2,95 2,97 3,04 3,10 3,13 3,15 3,18 3,20 3,21 3,22 3,23 3,22 3,23 3,23 3,27 3,27 3,27 3,30 3,30 3,30 3,30 3,29 3,29 3,29 3,30 3,31 3,31 3,29 3,30 3,29 3,30 3,30 jun-27 jul-27 mar-27 apr-27 okt-26 nov-26 maj-27 dec-26 jan-27 feb-27 jun-29 Månad sep-26 okt-28 sep-28 nov-28 jan-28 sep-27 okt-27 nov-27 dec-27 aug-27 aug-29 aug-28 jul-28 feb-28 maj-28 jun-28 apr-28 mar-28 jul-29 dec-28 jan-29 feb-29 mar-29 apr-29 maj-29 Marknadskommentarer per 2026-08-31 Bilaga I Sammanfattning Ränteuppgångar präglar obligationsmarknaden. Centralbanker väntas höja styrräntor något. Mycket god tillväxt och låg inflation i Sverige. Internationellt onflikten i Mellanöstern fortsätter, utan att visa tecken på att närma sig en lösning. Oljepriset är fortsatt högre än jämfört med samma period för ett år sedan, men ökad produktion utanför Mellanöstern, ändrade transportvägar, nyttjade reserver och viss utförsel genom Hormuz sundet nära Omans kust skyddat av amerikansk militär har inneburit att de värsta farhågorna om oljebortfall inte infriats. I USA fortsätter inflationen att vara förhöjd samtidigt som arbetsmarknaden är stark, vilket får marknaden att vänta sig höjningar från den amerikanska centralbanken (FED), i kontrast till tidigare i år då styrräntan förväntades sänkas. De amerikanska långräntorna fortsätter att stiga på marknadens förväntningar om fortsatta budgetunderskott och ökade lånebehov både från stat och företag, men även på förväntningar om en fortsatt god tillväxt framgent driven av först utbyggnaden av infrastruktur för AI och sedan från produktivitetsvinsterna som förväntas från nyttjandet av AI. Kevin Warsh, den nya centralbankschefen, har att balansera detta vid kommande beslut kring styrräntan i USA som i nuläget är 3,75%. Stigande långräntor påverkar även hushållen som i USA ofta har bindningstider på 30 år på sina bolån, vilket indirekt minskar rörligheten på arbetsmarknaden då hushållen inte vill flytta och ta nya lån till högre ränta än på nuvarande bostadslån. Det är inte bara amerikanska långräntor som är relativt höga utan detta ses i hela västvärlden inklusive Japan som länge haft en mycket låg både kort och lång ränta. Globala börsindex MSCI World visade under augusti en god utveckling på ca 2,5 % i lokala valutor och USD stärktes med 0,5 % mot den svenska kronan till 9,58. Europa CB förväntas höja styrräntan en gång till under den tidiga hösten. Inflationen är förhöjd och en åtstramande penningpolitik krävs. Tillväxten i Tyskland och därmed Europa är fortsatt låg, med den tyska tillverkningsindustrin under kraftig press från höga energipriser och kinesisk statsstödd konkurrens samtidigt som Sydeuropa visar på bättre tillväxt. Bedömare varnar för ytterligare högre energipriser i vinter. Det är låga lager av den för Europa så viktiga naturgasen, K E drivet av prisuppgångar på flytande naturgas i spåren av de pågående geopolitiska oroligheterna i Mellanöstern samt efter utfasningen av gas från Ryssland som tidigare försåg Europa med billig naturgas. Ukrainas fokus på attacker på den för Ryssland så viktiga ryska energisektorn och särskilt dess raffinaderier har också bidragit till prisuppgång globalt och bränslebrist i Ryssland. Euron stärktes mot den svenska kronan under månaden med 1,4 % och stärktes även mot den amerikanska dollarn. Sverige e preliminära BNP siffrorna för andra kvartalet visade en tillväxt i Sverige på hela 3,3 %, vilket är högt även i ett globalt perspektiv. Detta efter ett antal år med en modest tillväxt om ca 1 % där hushållens återhållsamhet varit en bidragande faktor. Sverige har en mycket låg inflation just nu, delvis drivet av temporära effekter som skattesänkningar på energi, livsmedel och drivmedel. Inflationen mätt som KPIF för augusti var 0,7 % i årstakt, långt under ett europeiskt snitt om 3,0 % och Riksbankens mål om 2 %. Undersökningar av hushållens konsumtionsplaner och framtidstro har stärkts något vilket syns i den privata konsumtionen som ökat påtagligt efter många år av svaga siffror då hushållen har hållit igen efter de snabba och kraftiga uppgångar i räntor och levnadskostnader som uppstod 2022. Konjunkturinstitutets barometerindikator steg för fjärde månaden i rad och visar på ett starkare stämningsläge väl över normalnivån. Den goda tillväxten tillsammans med en orolig omvärld väntas under hösten höja inflationen upp mot 2 procent och målet för Riksbanken. Flera bedömare förväntar sig därför att Riksbanken höjer räntan en gång i år och möjligtvis ytterligare en gång under 2027 till mer normala nivåer om 2,25 %. Detta då ekonomin inte längre behöver penningpolitisk stimulans, vilket är positivt. Stockholmsbörsens breda index med återlagd utdelning (SIX Return Index) avkastade under månaden 1,9 % och har i år avkastat 12,6 % D