Isafjord 4 in Kista: Plan for 400 Homes and New Services

[Samrådsbrev.pdf] Stadsbyggnadskontoret Dnr 2025-14511 Planavdelningen 2026-09-30 Alexander Hansson-Göl Sida 1 (3) Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm/detaljplaner Telefon 08-508 27 328 Plansamråd Inbjudan till samråd om förslag till detaljplan för del av Isafjord 4 vid Kistagången i stadsdelen Kista, S-Dp 2025-14511 Ett förslag till detaljplan för del av Isafjord 4 vid Kistagången i stadsdelen Kista i Stockholm, Dp 2025-14511, har upprättats av stadsbyggnadskontoret. Planförslaget innebär att en del av fastigheten Isafjord 4 får ny användning med möjlighet att inreda bostäder. Utöver bostadsändamål så medger planen kontor, tillfällig vistelse (hotell m.m.) vuxenutbildning, vård- och omsorgsboende samt centrum i bottenvåningarna. Detaljplanen är i linje med den utveckling av Kista som beskrivs i översiktsplanen där verksamhetsområdet föreslås få ett mer funktionsblandat innehåll. Detaljplanen innebär att vissa anpassningar av bebyggelsen görs för att klara de krav som ställs på bostadsbyggnader vad gäller tillgänglighet och brandsäkerhet. Bottenvåningarna ska anpassas för ett mer publikt innehåll. Planförslaget visas under tiden 2026-10-06 – 2026-11-16 i FYRKANTEN i Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4. Kopior av handlingarna kan erhållas mot avgift på Stadsbyggnadsexpeditionen i Tekniska Nämndhuset. Planförslaget visas även på stadsbyggnadskontorets hemsida, start.stockholm/detaljplaner. Samrådsmöte i form av öppet hus kommer att hållas tisdag 20 oktober, kl.16:00 – 18:30 i Time Building, Kistagången 12. Eventuella synpunkter på planförslaget lämnas skriftligen och ska senast den 16 november 2026 ha inkommit till stadsbyggnadskontoret@stockholm.se Alternativt via post: Stadsbyggnadskontoret Box 8314 104 20 Stockholm Ange ärendets diarienummer: 2025-14511 Fastighetsägare uppmanas att meddela eventuella hyresgäster och boende om informationen i detta brev. Behandling av personuppgifter De personuppgifter du lämnar när du skickar in en ansökan, synpunkt eller annat registreras och behandlas enligt reglerna i dataskyddsförordningen (GDPR). Det görs eftersom uppgifterna Godkänt dokument - Alexander Hansson-Göl, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-10-01, Dnr 2025-14511 Dnr 2025-14511 Sida 2 (3) behövs för vår myndighetsutövning. Du har rätt att få en sammanställning över vilka av dina personuppgifter vi behandlar. En sådan begäran ska vara skriftlig och ska skickas till stadsbyggnadskontoret. Du har också rätt att få felaktiga uppgifter rättade. På start.stockholm/dataskydd hittar du mer information om hur stadsbyggnadskontoret arbetar med frågor kopplade till GDPR. Sändlista Ellevio AB Exploateringskontoret Fastighetskontoret Företagsgrupperna Stockholm Försvarsmakten Gasnätet Stockholm AB Lantmäterimyndigheten Länsstyrelsen Miljöförvaltningen Naturskyddsföreningen i Stockholm Rådet för funktionshinderfrågor vid stadsbyggnadsnämnden och exploateringsnämnden Skönhetsrådet Stadsmuseet Stockholm Exergi AB Stockholm Vatten och Avfall AB Storstockholms brandförsvar Telia Sverige Net Fastigheter AB Trafikförvaltningen Trafikkontoret Trafikverket Utbildningsförvaltningen Stockholmsrummet Järva stadsdelsförvaltning Hyresgästföreningen Luftfartsverket Stiftelsen Stockholms Studentbostäder (SSSB) Swedavia AB, Arlanda flygplats och Bromma Stockholm Airport Stockholm Business Region YIMBY Sakägare enligt fastighetsförteckningen För kännedom: Namnberedningen FSK Säkerhet/väktarna Receptionen i Tekniska nämndhuset Stadsbyggnadsexpeditionen Stadsbyggnadsroteln Godkänt dokument - Alexander Hansson-Göl, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-10-01, Dnr 2025-14511 Dnr 2025-14511 Sida 3 (3) Stockholmsrummet Stadsmätningsavdelningen, Geodata-Produktion och Distribution Stadsmätningsavdelningen, SBK-SM Plangrupp Godkänt dokument - Alexander Hansson-Göl, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-10-01, Dnr 2025-14511 --- [Planbeskrivning samråd.pdf] Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Fleminggatan 4 Box 8314 10420 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Sida 1 (80) Planbeskrivning Detaljplan för del av Isafjord 4 vid Kistagången i stadsdelen Kista, S-Dp 2025- 14511 Detaljplanens ungefärliga läge i stadsdelen inom röd markering. Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Alexander Hansson Göl Telefon 08-508 27 328 Samrådshandling Dnr 2025-14511 2026-09-29 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 2 (80) Sammanfattning Kontorsfastigheten Isafjord 4 ligger centralt i Kista och avgränsas av Grönlandsgatan, Kistagången och Torshamnsgatan. Detaljplanen innebär att en del av fastigheten får ny användning, framför allt möjligheten att inreda för bostäder. Utöver bostadsändamål så medger planen kontor, tillfällig vistelse (hotell m.m.) vuxenutbildning, vårdboende samt centrum i bottenvåningarna. Detaljplanen är i linje med den utveckling av Kista som beskrivs i översiktsplanen där verksamhetsområdet föreslås få ett mer funktionsblandat innehåll. Detaljplanen innebär att vissa anpassningar av bebyggelsen görs för att klara de krav som ställs på bostadsbyggnader vad gäller tillgänglighet och brandsäkerhet. Bottenvåningarna ska anpassas för ett mer publikt innehåll. Detaljplanens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra ny användning inom del av fastigheten Isafjord 4, till att omfatta bostäder, tillfällig vistelse, centrumändamål, handel, vårdboende och vuxenutbildning. Planen syftar även till att värna byggnadernas kulturhistoriska värden och bärande arkitektoniska kvaliteter. Ändringar och tillägg ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Planen ska bidra till en levande gatumiljö genom att bottenvåningarna får publika användningar och öppnas upp i strategiska lägen. Utemiljöer ska, utifrån den nya användningen, utformas som kvalitativa bostadsgårdar med sociala och gröna värden. Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan att en miljöbedömning behöver göras. Inför att planarbetet påbörjades begärdes underlag till undersökningen om betydande miljöpåverkan från kulturförvaltningen, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Beslut om miljöbedömning fattas efter genomfört plansamråd. Tidplan Preliminär tidplan för planprocessen är: Samråd d Samråd 6 oktober till 16 november 2026 Granskning april 2027 Antagande september 2027 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 3 (80) Innehåll Detaljplanens syfte...................................................................................4 Inledning....................................................................................................4 Detaljplanens huvuddrag ...................................................................................4 Plandata.............................................................................................................5 Handlingar..........................................................................................................5 Medverkande .....................................................................................................6 Planeringsunderlag ............................................................................................6 Riksintressen......................................................................................................7 Planeringsförutsättningar........................................................................7 Stads- och landskapsbild ...................................................................................7 Befintlig bebyggelse...........................................................................................8 Kulturhistoriskt värdefull miljö...........................................................................10 Gator och trafik.................................................................................................20 Service .............................................................................................................21 Naturmiljö.........................................................................................................21 Sociala värden .................................................................................................23 Geoteknik.........................................................................................................25 Hydrologiska förhållanden................................................................................26 Hälsa och säkerhet ..........................................................................................26 Planförslag ..............................................................................................31 Sammanfattning av planförslaget.....................................................................31 Arkitektonisk idé...............................................................................................33 Befintlig bebyggelse.........................................................................................36 Förändringar av 70-talsbyggnaden ..................................................................38 Förändringar av 90-talsbyggnaden ..................................................................44 Utemiljö ............................................................................................................46 Gator och trafik.................................................................................................48 Teknisk försörjning...........................................................................................50 Motiv till detaljplanens regleringar....................................................................52 Genomförandetid .............................................................................................64 Konsekvenser och avvägningar ...........................................................64 Stadsbild ..........................................................................................................64 Befintlig bebyggelse.........................................................................................64 Kulturhistoriskt värdefull miljö...........................................................................65 Naturmiljö.........................................................................................................69 Sociala värden .................................................................................................70 Hydrologiska förhållanden................................................................................71 Hälsa och säkerhet ..........................................................................................72 Undersökning om betydande miljöpåverkan....................................................77 Genomförande ........................................................................................77 Organisatoriska frågor......................................................................................77 Fastighetsrättsliga frågor..................................................................................78 Ekonomiska frågor ...........................................................................................79 Tekniska frågor ................................................................................................80 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 4 (80) Detaljplanens syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra ny användning inom del av fastigheten Isafjord 4, till att omfatta bostäder, tillfällig vistelse, centrumändamål, handel, vårdboende och vuxenutbildning. Planen syftar även till att värna byggnadernas kulturhistoriska värden och bärande arkitektoniska kvaliteter. Ändringar och tillägg ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Planen ska bidra till en levande gatumiljö genom att bottenvåningarna får publika användningar och öppnas upp i strategiska lägen. Utemiljöer ska, utifrån den nya användningen, utformas som kvalitativa bostadsgårdar med sociala och gröna värden. Inledning Detaljplanens huvuddrag Detaljplanen innebär att del av fastigheten Isafjord 4 får en utökad användning, från tidigare kontor och industri till att omfatta; bostäder, kontor, centrum, vuxenutbildning, tillfällig vistelse, vårdboende och parkering. Totalt föreslås cirka 400 nya bostäder i varierande storlekar, från ett till fem rum med kök. Befintliga byggnader har höga kulturhistoriska värden vilket innebär att det är motiverat att bevara byggnadernas karaktärsdrag samt skydda mot rivning. Bärande arkitektoniska kvaliteter regleras i planen för att säkerställa en varsam transformation. Anpassningar av byggnaderna kommer att krävas för att möta krav på tillgänglighet och brandsäkerhet vid omvandling till exempelvis bostäder. Nya entréer föreslås mot Grönlandsgatan samtidigt som entréer mot Kistagången kompletteras med hiss. Mot de mindre känsliga fasaderna, till exempel mot innergården, kan större förändringar prövas för att skapa ökade boendekvaliteter. Befintlig takvåning föreslås ersättas med en ny konstruktion som möjliggör bostäder. Användningen centrum ska placeras i bottenvåning, framför allt i lägen där de kan bidra till att stärka omgivande gaturum. Utöver bottenvåningen får användningen också finnas på närmast angränsande våningsplan. Det här kan möjliggöra för större etableringar samtidigt som suterränglägen kan användas mer effektivt. Vissa förändringar i fasad kan krävas för att skapa mer inbjudande lokallägen, till exempel föreslås pelargången glasas in för att etablera nya lokaler med strategisk placering mot Grönlandsparken. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 5 (80) Byggnaderna har stora ytor i källarvåningarna för parkering och logistik. Här finns möjlighet att tillgodose parkering för såväl boende som besökande. Lastkajer och miljörum underlättar för transporter, varuleveranser och sophämtning. Plandata Planprocessen Detaljplan för del av Isafjord 4 vid Kistagången i stadsdelen Kista, Stockholms stad, Dnr 2025-14511, är påbörjad enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden den 11 december 2025 § 14. Detaljplanen bedrivs med standardförfarande. Storlek och läge Planområdet utgör del av fastigheten Isafjord 4 och angränsar mot Kistagången, Torshamnsgatan, Grönlandsgatan samt befintligt kontorskomplex inom fastigheten. Arealen uppgår till cirka 13 700 m2. Fastigheter och markägoförhållanden Planområdet omfattar del av fastigheten Isafjord 4 som ägs av Corem Disa AB. Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Planbeskrivningen omfattas inte av licensformen CC0. Allt upphovsrättsligt skyddat material i planbeskrivningen, som till exempel bilder, kartor och andra illustrationer, kan användas efter tillstånd av rättighetshavaren. Rättighetshavare är den som har skapat, äger eller i övrigt råder över materialet. Användare ansvarar själva för att utreda rättighetsfrågorna innan eventuell användning eller spridning. Upphovsrätten regleras i lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (SFS 1960:729). Underlag om betydande miljöpåverkan Som en del av undersökningen om detaljplanens genomförande kan innebära betydande miljöpåverkan har underlag begärts in från kulturförvaltningen, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 6 (80) - Isafjord 4, Kista, Underlag för undersökning om betydande miljöpåverkan (Kulturförvaltningen, 2025) - Underlag för miljö- och hälsofrågor (Miljöförvaltningen, 2025) - Yttrande om underlag för betydande miljöpåverkan för detaljplan för del av Isafjord 4 (Storstockholms brandförsvar, 2025) Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är - Antikvarisk konsekvensbeskrivning (Tyréns, 2026) - Avfallsutredning (Strategisk Arkitektur, 2026) - Dagvattenutredning (Novaterra, 2026) - Kulturmiljöanalys (Tyréns, 2026) - Miljöteknisk markundersökning (Tyréns, 2026) - PM brand och risk (Brandkonsulten, 2026) - Trafikbullerutredning (ACAD, 2026) Övrigt underlag - Underlag för samråd (Strategisk Arkitektur, 2026) Medverkande Detaljplanen är framtagen av stadsbyggnadskontoret genom stadsplanerare Alexander Hansson Göl och plankartan är ritad av kartingenjör Rossmery Felix Esteban. Ansvarig chef har varit Louise Heimler. Planeringsunderlag Översiktsplanen Planområdet ligger i fokusområdet Kista-Järva, vilket är ett område dit investeringar och planeringsresurser ska riktas. I översiktsplanen pekas Kista ut som ett stadsutvecklingsområde för omfattande komplettering. I de lokala utvecklingsmöjligheterna beskrivs att Kista har stora möjligheter till fortsatt stadsutveckling genom att skapa en mer attraktiv stadsmiljö med en blandning av arbetsplatser, bostäder, service och högre utbildning. För att lyfta de offentliga miljöerna eftersträvas lokaler i bottenvåningarna vid stråk och knutpunkter, till exempel vid Torshamnsgatan och Kistagången. Gällande detaljplan Gällande detaljplan, Dp 2012-02960 laga kraft 2014 tillåter kontor, industri och handel i bottenvåning mot gata. Genomförandetiden har gått ut. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 7 (80) Stockholms byggnadsordning Planområdet ligger inom stadsbyggnadskaraktären verksamhetsområde. Bebyggelsetypologin består främst av kontorsbebyggelse med stor frihet och variation i utformningen. Det är ofta stora volymer med få entréer och en arkitektur präglad av rationalitet och funktion. Flera byggnader har stora arkitektoniska kvaliteter. Området ska utvecklas utifrån en samtida tolkning av bärande arkitektoniska värden med utgångspunkt i områdets karaktärskapande byggnader och miljöer och genom att tillföra stadskvaliteter som stödjer ett levande stadsliv. Riksintressen Planområdet ligger inom påverkansområde för Bromma Stockholm Airport och Stockholm Arlanda Airport. För Bromma Stockholm Airport ligger planområdet inom den hinderbegränsande ytan. Planeringsförutsättningar Stads- och landskapsbild Planområdet är beläget i Kista verksamhetsområde, som har ett stadslandskap med utpräglad kontors- och industrikaraktär. Gatustrukturen är rationell och bildar ett rutnät kring storskaliga kvarter. Trafikseparering skapar bitvis en svårorienterad miljö då kopplingar mellan olika nivåer ibland saknas. Flera större märkesbyggnader dominerar stadsbilden, till exempel Kista Galleria, Kista Science Tower och Victoria Tower. Grönlandsgången och Grönlandsparken bildar ett av områdets få sammanhängande grönområden med rekreativa kvaliteter. Markparkering upptar stora ytor vilket Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 8 (80) Flygbild som visar planområdets ungefärliga utbredning inom röd markering och omgivande stadslandskap. Befintlig bebyggelse Planområdet utgörs av sammanbyggda kontorsbyggnader som tidigare varit del av Ericssons kontorsverksamhet i Kista, till största delen uppförda under 1970-talet och 1990-talet. Framför allt kan utläsas två olika arkitektoniska uttryck. Den äldre delen är typiskt modernistisk med horisontella fönsterband, fasad i mörkt tegel, få entréer och en till stor del sluten bottenvåning. Byggnaden från 1990-talet avviker mot det rätvinkliga mönstret med rundade fasader och delvis generösa glaspartier i markplan. Snedbild över planområdet med närmaste omgivning. Byggnaderna har en jämn och kontinuerlig bebyggelsefront mot Kistagången och Torshamnsgatan men mot Grönlandsgatan öppnar byggnaderna upp sig och möter gatan med gavlar. Lummiga Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 9 (80) innergårdar vänds mot Grönlandsparken och bidrar effektivt till att skapa en grön karaktär. Mot Grönlandsgatan finns också tidigare restauranglokaler i sockelvåningen. Vy från Kistagången, de olika arkitektoniska uttrycken är tydligt avläsbara. Närmast i bild är byggnaden från 1990-talet som är sammanbyggd med 1970-tals byggnaden. Byggnadernas skala förhåller sig till en övergripande idé, där de högsta volymerna är placerade mot Kistagången och Torshamnsgatan med sex till sju våningar. Innanför detta finns ett lägre skepp på fyra till sex våningar. Mellan dessa byggnader finns länkbyggnader i en till tre våningar. De trappande volymerna och gavelmotivet mot Grönlandsgatan är troligtvis ett sätt att maximera dagsljusförhållanden i en i övrigt tät struktur. Det finns stora höjdskillnader inom fastigheten vilket gör att det skiljer cirka två till tre våningar mellan den västra och den östra delen. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 10 (80) Galvar och gårdar som vänder sig mot Grönlandsparken. Kulturhistoriskt värdefull miljö Bakgrund Den äldre delen av bebyggelsen stod klar 1976 då Svenska Radioaktiebolaget (SRA), samlade hela sin verksamhet med kontor och produktion i Kista. Kontorshusen utformades med cellkontor på ömse sidor om en mittkorridor, 3,6 meter djupa på ena sidan för enbart kontorsarbete och 5,4 m djupa på andra sidan för laboratorier, ritkontor och grupparbetsrum. I anläggningen rymdes också utrymmen för företagshälsovård och en stor matsal. I nära anslutning till anläggningen uppfördes också en gymnastikhall. För arkitekturen ansvarade Anders Berg arkitektkontor som ritat flera andra Ericsson-anläggningar. Landskapsarkitekt Gunnar Martinsson ritade gårdarna till SRA:s anläggning. SRA blev 1983 ett helägt dotterbolag till Ericsson under namnet Ericsson Radio Access (ERA). 1987 lanseras den första moderna mobiltelefonen som skulle få Ericssons marknad att växa och verksamheten att expandera med förnyade lokalbehov. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 11 (80) Bygglovsritningar för SRA:s anläggning i Kista, 1974. Fasader och sektion mot sydväst. SRA:s kontor från söder. (Bild: Ericssons årsredovisning 1976, från kulturmiljöutredning). Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 12 (80) Flygbild över SRA:s anläggning kring år 1990. (ARKDES, från kulturmiljöutredning) Ett nytt kontor som koncentrerade alla ERA:s anställda i Kista till en byggnad började planeras 1990. Syftet var att skapa närhet mellan verksamhetens enheter och genom att själva äga fastigheten kunde man spara pengar. Efter parallella uppdrag mellan tre arkitektkontor anlitade Ericssons fastighetsbolag Nyréns genom arkitekten Snorre Lindqvist i samarbete med Carl Nyrén, att rita vad som skulle bli ERA:s nya huvudkontor. ERA önskade sig halvkombikontor där de öppna ytorna utanför kontorsrummen utnyttjades effektivt, kompletterade arbetsrummen och lockade till avbrott. Det nya kontoret hävdades öka kreativitet och informationsutbytet genom det informella arbetsklimatet. 1994 kunde företagsledningen flytta in i de nya lokalerna. Illustration av ERA:s nya huvudkontor sett från entrégården. (Bild: ARKDES, från kulturmiljöutredning). Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 13 (80) Vy från huvudentrén mot gården. Bild: Tyréns. Förbindelsegång i gathuset i ERA-huset mot SRA:s byggnad. Väggen är målad med en röd äggoljetempera enligt ritning. Undertaket med de diagonalställda träribborna som kontrasterar mot det vita undertaket. (Foto: Max Plunger. Källa: Nyréns arkitektkontor, från kulturmiljöutredning). Landskapsplanering Gårdarna i SRA-huset präglas av en stram, modernistisk gestaltning med geometriska planteringar av buskar och träd varvat med hårdgjorda ytor. Ansvarig landskapsarkitekt var Gunnar Martinsson. De öppna gårdarna mot Grönlandsgatan var ursprungligen tänkta som en förlängning av Grönlandsparken, vilket skapar en viktig Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 14 (80) visuell och rumslig koppling mellan parken och byggnadens inre. Dessa miljöer anses viktiga för att förstå tidens syn på gröna utemiljöer på arbetsplatser. Exempel på en av innergårdarna i 70-talsbyggnaden. (Bild: Tyréns). I ERA-byggnaden finns den framträdande mandel- eller båtformade kvartersgården som präglas av postmodern arkitektur och hög ambitionsnivå. Den skapar en specifik rumslig organisation där gathuset och gårdshuset samspelar för att skapa en växling mellan öppna och slutna rum, vilket är typiskt för kvartersstadens typologi. Gården har en hårdgjord yta av betongsten som kontrasteras av en trädkrans längs fasaderna, en central rundel och specifika pollare. Gården är ett uttryck för den höga arkitektoniska ambitionsnivå som fanns när ERA-byggnaden uppfördes och vittnar om den roll som byggnaden hade som en representativ del av Ericsson-koncernen. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 15 (80) Den mandelformade gården i 90-talsbygganden. (Bild: Tyréns). Kulturhistorisk bedömning De två byggnaderna utgör tillsammans ett arkitektoniskt betydelsefullt och välbevarat kontorskomplex där två epoker, 1970- talets sena modernism och 1990-talets postmodernism eller tidiga nyfunktionalism, tydligt möts. Exteriört uppvisar båda byggnaderna hög gestaltningsmässig kvalitet och en omsorg i material, proportioner och detaljering som placerar dem väl i sina respektive tiders arkitekturhistoria. Tillsammans berättar de om Ericssonkoncernens utveckling i Kista under en period då tekniskt och organisatoriskt framåtskridande omsattes i ambitiösa byggnadsprojekt. Trots senare ingrepp, särskilt interiört i 1990-talsbyggnaden, är båda byggnaderna fortsatt starka och läsbara som representanter för sina respektive epoker. Tillsammans utgör de en helhetsmiljö med högkvalitativ gestaltning och betydande kulturhistoriskt värde. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 16 (80) Flygbild som visar relationen mellan de två byggnadskomplexen, SRA från 1976 och ERA från 1994. Värdebärande egenskaper SRA, kontorskomplex från 1970-talet • Kontorsvolymernas horisontalitet, linjeverkan och materialitet • Kontorsvolymernas mur- och skivverkan • Fönsterband • Trapphusens glasade fasader och trapploppens geometriska linjespel i fasad • Trappornas smidesräcken och terrazzogolv • Flytande rum och bottenvåningarnas genomsiktlighet • Bottenvåningens klinkergolv • Förbindelsegången på gård med limträkonstruktion och fribärande glasfasad • Gårdarnas vintergrönska och geometriska karaktär Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 17 (80) Interiör från SRA-huset. Det öppna trapploppet med den glasade fasaden ger ljus och överblickbarhet. Smidesräckena bidrar till ett närmast grafiskt uttryck med detaljrikedom med sina kraftigare respektive tunnare ingående delar (Bild: Tyréns). ERA, kontorskomplex från 1990-talet • Volymhanteringen med gathus, gårdshus och gård som återanvänder kvartersstadens typologi • Entrégårdens mandelform • Fasadernas material- och variationsrikedom med utkragade våningslister, fönsterpartier med omväxlande storlek och utformning, putsade partier i rött, stenpelare och fasadsten, metallglaspartier i bottenvåningen och karuselldörrar • Fönster i trä (lackad furu och svartbetsad ek) • Fasadernas kurvaturer både på gård och i gatufasadens bottenvåning • Taklanterninens historiserande form • Ljusgården med träglasparti på plan 6, öppningarnas kurvatur och stålräcken med träledare • Spiraltrappor med terrazzogolv och räcken i stål och trä • Metallglaspartier • Belysningsarmaturer ritade av Nyréns • Entrévåningens öppenhet och diagonala orientering • Entrévåningens mönsterlagda kalkstens- och marmorgolv i varierande kulörer Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 18 (80) Taklanterninen sedd från plan 6. Lanterninen har en historiserande form med en oktagonal trumma och tälttak av ribbverk och glas. (Bild Tyréns). Känslighetsanalys Känslighetsanalysen illustrerar den kulturhistoriska bedömningen översatt i fasad, rumslighet och yta/material. Värderingen följer en tregradig skala; visst värde, särskilt värde och högt/synnerligen högt värde, vilket korresponderar med Stockholms stadsmuseums klassificering. Bedömningen utgår ifrån graden av synlighet från allmän plats och syftar till att beakta läsbarheten hos byggnaderna och byggnadsdetaljerna och därmed förståelsen för byggnadernas funktion och ursprungliga gestaltning. På planerna är fasader, rumsligheter och ytor/material markerade. Här betyder fasad den exteriöra väggytans gestaltade helhet med ingående delar som exempelvis fönster, och material. Begreppet rumslighet avser hur ett rum är organiserat volymmässigt och interagerar med andra rum. Yta/material refererar till specifika detaljer, interiört främst golv. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 19 (80) Känslighetsanalys för entréplan i SRA-huset (70-taletsbyggnaden). (Bild: Tyréns) Känslighetsanalys för plan 1 i SRA-huset (70-talsbyggnaden) samt entréplan ERA-huset (90-talsbyggnaden). (Bild: Tyréns) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 20 (80) Känslighetsanalys för samtliga kontorsplan i SRA-huset (70-talsbyggnaden) och ERA-huset (90-talsbyggnaden). (Bild: Tyréns) Känslighetsanalys för takplan i SRA-huset (70-talsbyggnaden) och ERA-huset (90-talsbyggnaden). (Bild: Tyréns) Gator och trafik Befintliga byggnader inom planområdet omges av tre gator; Grönlandsgatan, Kistagången och Torshamnsgatan. Grönlandsgatan och Kistagången är idag skyltade för buss, taxi och mc. Andelen fordonstrafik är låg. Torshamnsgatan är en huvudgata och här sker angöring till ett större garage samt till gårdsentréer. Trafikflödena för fordonstrafik uppgår till cirka 10 000 rörelser per vardagsmedel dygn. Torshamnsgatan har dubbelriktade cykelbanor på ömse sidor av vägen fram till planområdet. Därefter fortsätter cykelbanan på den östra sidan. Planområdet ligger cirka 600 meter från Kistas tunnelbanestation och på ett liknande avstånd till Helenelunds pendeltågsstation. Busshållplats, som bland annat trafikeras av buss mot Spånga och Sollentuna, finns på ett avstånd av cirka 200 meter. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 21 (80) På Kistagången, i nära anslutning till planområdet, planeras en hållplats för Tvärbanan. Den nya dragningen av Tvärbanan kommer att påverka den framtida trafiksituationen. Bland annat föreslås att Kistagången bli enkelriktad för fordonstrafik. Service Offentlig service Inom en radie på 500 meter från planområdet finns flera vårdcentraler. I Kista Galleria finns bibliotek. Det finns få förskolor i verksamhetsområdet men i närliggande bostadsområden finns det flera förskolor. Det finns även planer på fler förskolor i närliggande stadsutvecklingsprojekt inom verksamhetsområdet. Det finns ett överskott av förskoleplatser och aktuell detaljplan bedöms inte genera behov av ytterligare förskolor i stadsdelen. I nybyggnadsområdet Kista Äng finns planer på en ny grundskola. Kommersiell service I området kring Kista torg, Kista Galleria och Jan Stenbecks torg finns flertalet restauranger, butiker och livsmedelsaffärer. Utbudet i verksamhetsområdet är under utveckling och flera nya lokallägen kommer etableras i samband med nya stadsutvecklingsprojekt. En viktig förutsättning för Kistas attraktivitet är en fortsatt satsning på att skapa levande bottenvåningar med relevant innehåll. Naturmiljö Mark och vegetation Det finns flera gårdsbildningar inom planområdet och de flesta har en utformning som kombinerar planteringsytor och hårdgjorda ytor. Planteringarna består framför allt av träd, buskar och låg marktäckande vegetation. Gårdarna är till största delen underbyggda. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 22 (80) Vy mot en av gårdarna som vetter mot Grönlandsparken som visar på principen som präglar gårdsplaneringen. Restaurangbyggnaden har fått en gestaltning som gör att den smälter in med rhododendronbuskarna (Tyréns). Naturvärden och habitatnätverk Planen angränsar till Grönlandsgatan och Grönlandsparken som utgör ett viktigt lokalt grönt samband i stadsdelen. Grönområdena kan ha visst värde för barrskogsfåglar. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 23 (80) Karta som visar potentiella aktivitetszoner för barrskogsfåglar med kostnadsviktat avstånd till potentiella livsmiljöer. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet är beläget inom avrinningsområdet till ytvattenförekomsten Igelbäcken (SE658812-666182) men avleds tekniskt till ytvattenförekomsten Edsviken (SE659024-162417). Enligt VISS har Igelbäcken måttlig ekologisk status och uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Miljökvalitetsnormer som ska uppnås för ytvattenförekomsten är ekologisk status till 2033 och god kemisk ytvattenstatus. Undantag och tidsfrister från kraven att nå god status finns för både ekologiska och kemiska miljökvalitetsnormer. Den tekniska recipienten, Edsviken, bedöms uppnå en otillfredsställande ekologisk status och en ej god kemisk status. De miljökvalitetsnormer som fastställts för Edsviken är god ekologisk status till år 2039 samt god kemisk ytvattenstatus. Stockholms stad har, tillsammans med berörda kommuner, tagit fram lokala åtgärdsprogram (LÅP) för stadens vattenförekomster. Åtgärdsprogrammen anger vilka åtgärder som behöver genomföras i befintlig miljö för att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer. Lokalt åtgärdsprogram för Edsviken respektive Igelbäcken beslutades år 2021 och 2022. Inga åtgärder föreslås specifikt inom planområdet. Miljökvalitetsnormer för luft Gränsvärdarna klaras för kvävedioxid (NO2) och grova partiklar (PM10) enligt gällande miljökvalitetsnormer. Luftföroreningar avseende kvävedioxid har ett dygnsmedelvärde som mest mellan 30-36 μg/m³ och miljökvalitetsnormen är att klara 60 μg/m³. För grova partiklar är dygnsmedelvärdet som mest 25-30 μg/m³ och miljökvalitetsnormen att klara är 50 μg/m³. Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Kista utgör en del av Fokus Järva, som i översiktsplanen är utpekat som ett fokusområde dit satsningar ska riktas. Stadsutvecklingen har ett särskilt fokus på social hållbarhet och på att minska skillnaderna i människornas livsvillkor. En områdesanalys för Akalla, Hansta, Husby och Kista, har tagits fram av exploateringskontoret och stadsbyggnadskontoret med stöd av Järva stadsdelsförvaltning, trafikkontoret, kulturförvaltningen, utbildningsförvaltningen och stadsledningskontoret. Analysen Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 24 (80) fokuserar framför allt på de fysiska miljöerna och bygger bland annat på utredningar, statistik och genomförda dialoger. Områdesanalysen har identifierat effektmål för Kista. Följande mål anses vara relevanta för aktuell detaljplan: En växande stad - Utveckla bostäder med många rum (fyra rum eller fler). - Balansera bostadsutbudet (jämn fördelning mellan hyres- och bostadsrätter). En sammanhängande stad - Utveckla Kista verksamhetsområde med ett blandat innehåll (boende, offentlig service, kvalitativa utemiljöer). God offentlig miljö - Skapa trygga stadsmiljöer (siktlinjer, aktiva bottenvåningar) En klimatsmart och tålig stad - Mer grönska i Kista verksamhetsområde (vegetationstak, minska andelen hårdgjorda ytor, fler träd) - Bygg i kollektivtrafiknära lägen och på redan ianspråktagen mark. Barnperspektiv Planområdet är beläget i Kista verksamhetsområde, som under lång tid präglats av kontor och industri. Verksamhetsområdet har i dag en karaktär som är anpassad för arbetslivet snarare än för barn och barnfamiljer. Förutsättningarna för barn skiljer sig därmed markant från stadens bostadsområden. Tillgången till parker och grönområden i verksamhetsområdet är generellt låg. Närmaste park är Grönlandsparken, belägen på ett avstånd om upp till 200 meter från planområdet. Grönlandsparken, som har en spännande rumslig konfiguration, saknar funktioner som riktar sig till barn, till exempel lekutrustning. Övriga rekreativa parker återfinns i Kistas bostadsområde på ett avstånd om drygt en kilometer. De långa avstånden innebär att de inte blir tillgängliga för barn med begränsad förmåga att röra sig självständigt. Tillgången till förskolor inom verksamhetsområdet är låg. I angränsande bostadsområden finns ett flertal förskolor, och i pågående stadsutvecklingsprojekt inom verksamhetsområdet planeras ytterligare förskoleplatser. I nybyggnadsområdet Kista Äng planeras en ny grundskola. Detaljplanen bedöms inte generera behov av ytterligare förskolor i stadsdelen. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 25 (80) Gaturummet längs Kistagången och Torshamnsgatan har båda goda förutsättningar att röra sig till fots eller cykel på ett tryggt och säkert sätt. Kistagången ska i framtiden trafikeras av Tvärbanan, vilket ställer krav på en säker och tydlig utformning av korsningspunkter och gångstråk i anslutning till planområdet. Rekreation och friluftsliv Närmaste park är Grönlandsparken som ligger på ett avstånd av upp till 200 meter. Generellt är tillgången på rekreativa parker låg inom verksamhetsområdet. Fler parker återfinns i Kistas bostadsområde, cirka en kilometer från planområdet. Närheten till Igelbäckens natur- och kulturreservat i Kymlinge respektive Järvafältet är en stor tillgång. Karta som visar planområdet tillsammans med kvartersparker och en buffert på 200 meter. Geoteknik Markförhållanden Marken inom planområdet består av fyllnad. Jorddjupet anges enligt SGU:s jorddjupskarta till cirka en till tre meter. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 26 (80) Hydrologiska förhållanden Dagvatten Stockholms stads åtgärdsnivå ska tillämpas vid all ny- och större ombyggnation. Syftet med åtgärdsnivån är att, tillsammans med åtgärderna i de lokala åtgärdsprogrammen för vatten, uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i stadens vattenförekomster. Åtgärdsnivån bygger på en lokal fördröjning av 20 mm nederbörd med en mer långtgående rening än bara sedimentation. Åtgärdsnivån ska främst fungera som ett målvärde vid exploateringar som innebär ny eller utökad byggnadsarea på mark och/eller utformning av marken på ett sätt som är av betydelse för markens infiltrationsförmåga. Aktuell detaljplan uppfyller inte dessa kriterier och bedöms inte omfattas av åtgärdsnivån. Dagvatten ska hanteras enligt stadens dagvattenstrategi. Dagvatten från området leds idag till recipienten Edsviken via duplicerat ledningsnät. Hälsa och säkerhet Omgivningsbuller Planområdet utsätts för trafikbuller från omgivande gator, Grönlandsgatan, Kistagången och Torshamnsgatan. De högsta ekvivalenta ljudnivåerna som har beräknats är 65 dBA vid fasad mot Torshamnsgatan och 64 dBA mot Kistagången samt 60 dBA mot Grönlandsgatan. Fasad som inte vetter direkt mot gata har ljudnivåer under 55 dBA vilket innebär att genomgående lägenheter kan användas för att klara bullerkraven. Maximal ljudnivå från spår- och vägtrafik nattetid beräknas som mest till 82 dBA. De avskärmade innergårdarna har generellt låga ljudnivåer och det finns möjlighet att klara kraven för tyst uteplats. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 27 (80) Utsnitt ur stadens bullerkarta, väg/tåg/flyg, 2022. Planområdet är markerat med röd linje. Planområdet utsätts för verksamhetsbuller från närliggande kontors- och industribyggnader. Sammantaget har fyra industribullerkällor identifierats på ett avstånd mellan 20 och 80 meter från planområdet. Efter platsbesök och mätningar bedömdes att bullerkälla 1 påverkar planområdet så att riktvärden överskrids. Översiktsbild över planområdet och närliggande byggnader. Inringat med gult är potentiella industribullerkällor. Vibrationer Vägtrafik bedöms inte ge upphov till hörbart stomljud eller kännbara vibrationer längs Kistagången då trafikflödet är lågt och Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 28 (80) inga bussar passerar där i dagsläget. I framtiden kommer Kistagången trafikeras av Tvärbanan. Enligt detaljplanen för Tvärbanan så ska åtgärder vidtas under spår så att stomljudsnivåer på 30 dB(A) SLOW inte överskrids. Eftersom Tvärbanan inte är byggd än, kan inte stomljud och komfortvibrationer bedömas utifrån mätningar. Olycksrisk Det bedöms inte finnas någon hantering av farligt gods i närheten som kan innebära ett krav på riskreducerande åtgärder. Närmaste rekommenderade farligt godsled ligger på mer än 150 meters avstånd. KTH Elektrum som hanterar farliga gaser, är beläget drygt 230 meter från fastigheten. Konsekvensavståndet för värsta scenario har beräknats till 180 meter, varför skyddsavståndet bedöms vara tillräckligt. Verksamheten Exeger på Torshamnsgatan, inom 150 meter från fastigheten, har utretts i en miljökonsekvensbeskrivning från 2021 som visar att risknivån för både samhällsrisk och individrisk understiger ALARP-området längs hela vägsträckan. Tvärbanan Kistagren kommer att passera längs Kistagången med ett avstånd om knappt åtta meter från byggnad till närmaste spår. Delar av byggnaderna är belägna inom det så kallade hänsynsområdet som avgränsas till tio meter från spåret. Erosion, ras och skred Ingen risk för erosion, ras eller skred bedöms förekomma. Förorenad mark Området inom och i direkt anslutning till planområdet präglas av industriell verksamhet från 1970-talet och framåt. Med hänsyn till den historiska användningen bedöms potentiella föroreningskällor kunna förekomma. En miljöteknisk markundersökning har gjorts som omfattade ytlig jordprovtagning i fyra provpunkter på innergårdar samt mätning av inomhusluft med passiva provtagare under 14 dygn på fyra platser i byggnaderna. I jord påvisades PCB- 7 över Naturvårdsverkets riktvärde för känslig markanvändning (KM) i en provpunkt (26T01). Halten understiger Stockholms stads storstadsspecifika riktvärde för scenario B1 – Flerbostadshus. Övriga analyserade parametrar, inklusive metaller, BTEX, alifater, aromater, PAH och PFAS, understiger KM-riktvärdena i samtliga provpunkter. I inomhusluft detekterades spår av klorerade lösningsmedel i samtliga punkter, med halter som ligger 30 till över 2 000 gånger under gällande referensvärden. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 29 (80) Karta som visar var prover är tagna. (Bild: Tyréns). Översvämningsrisker En skyfallsanalys har utförts i Scalgo med stöd av Stockholms stads skyfallsmodell från 2024. Analysen baseras på Stockholmsregnet, ett 100-årsregn med sex timmars varaktighet, klimatfaktor 1,4 och en total nederbördsvolym om 84,4 mm. Planområdets gårdar uppvisar varierande förutsättningar vid ett 100-årsregn. På de två gårdarna mot Grönlandsgatan (gård A och D) når den maximala vattennivån upp till +27,62 respektive +27,56 m över nollplanet, vilket understiger den angivna färdiga golvnivån på +27,73 m. På gård B når vattennivån +27,74 m, vilket överstiger färdig golvnivå med en centimeter. På gård E samlas vatten i garagerampen till ett maximalt djup om cirka 1,9 m, motsvarande en volym om cirka 100 m3. På gård C, som är underbyggd, når vattennivån +31,23 m vid ett 100-årsregn, vilket är i nivå med färdigt golv för det nordvästra huset. Gård F saknar entréer, varför den vattenansamling som modellen visar inte bedöms innebära någon risk. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 30 (80) Totalt tillrinner cirka 106 m3 vatten till planområdet vid ett 100- årsregn och cirka 37 m3 avrinner ut. Maximalt vattendjup och flödesvägar vid ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4. Underlag från Stockholms stads skyfallsmodell (Tyréns). Vad gäller räddningstjänstens framkomlighet indikerar analysen att vattendjupet på en kortare sträcka längs Kistagången överstiger 20 centimeter vid ett 100-årsregn. Enligt stadens framkomlighetskarta så rinner vattnet undan och endast mindre mängder blir kvar över 10 minuter. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 31 (80) Stadens framkomlighetskarta som visar vattensamlingar med ett djup på över 20 cm och med en varaktighet på över 10 minuter vid ett 100-årsregn. Planförslag Sammanfattning av planförslaget Detaljplanen möjliggör att planområdet, som omfattar del av fastigheten Isafjord 4, får en utökad användning, från tidigare kontor och industri till att omfatta; bostäder, kontor, centrum, vuxenutbildning, tillfällig vistelse och parkering. Byggnaderna har en BTA (bruttoarea) som motsvarar totalt till cirka 39 500 m2 ovan mark och cirka 12 800 m2 under mark. Det är stora ytor, varför en flexibel användning är motiverad. Användningarna ställer olika krav på planlösningar, tillgänglighet, utrymning, friytor och transporter där konflikter kring behov kan uppstå. Begränsningar har införts i planen för att styra mot en lämplig uppdelning av till exempel bostäder och centrumändamål. I planen har framför allt en omvandling till bostäder studerats då det bedöms innebära störst förändring av befintliga byggnader samt ställa högst krav på lämplighet. I bottenvåningen mot Kistagången, i den tidigare matsalen samt i huvudentrén i 90-talshuset har lokaler för centrumändamål studerats. Totalt föreslås cirka 400 nya bostäder i varierande storlekar, från ett till fem rum med kök. I det fall hela byggnadskomplexet omvandlas till bostäder innebär det en total bostadsarea på cirka 22 500 m2 med Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 32 (80) ett snitt på cirka 56 m2 per lägenhet. I samma förslag uppgår lokalytor till cirka 3 400 m2. För att omvandla byggnaden från kontor till bostäder krävs anpassningar. Särskilt fokus läggs vid att säkerställa tillgängligheten genom ombyggnation av befintliga hissar, installation av nya hissar vid tillgängliga entréer samt anläggande av nya trappor för att uppfylla kraven på maximalt utrymningsavstånd. Utöver de grundläggande kraven så finns möjlighet att skapa goda boendemiljöer. Till exempel med balkonger på gårdsfasaderna, större fönster, terrasser med pergola och växthus samt en ny takvåning med bostäder med egen terrass. Parkeringsnormen för bil i Kista är fyra platser per 1000 m2 bostadsarea. Det ger ett behov av 90 parkeringsplatser. Idag angörs byggnaderna via en gemensam infart från Torshamnsgatan till ett stort garage i två våningar som sträcker sig under både 70-tals- och 90-talsbyggnaden. Här föreslås parkering för boende, besökare och verksamheter. Totalt finns 292 parkeringsplatser. I garaget finns också möjlighet till sophämtning och varuleveranser. Parkeringsnormen för cykel är 40 platser per 1000 m2 bostadsarea. Det ger ett behov av 898 cykelparkeringsplatser. Dessa kommer förslagsvis att placeras på garageplanet. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 33 (80) Illustrationsplan (Bild: Strategisk Arkitektur) Arkitektonisk idé Planen ska säkerställa att byggnaderna kan anpassas till en mer blandad användning, med bostäder, centrum, hotell, kontor, vuxenutbildning och vård- och omsorgsboende. Det här kan ge liv åt verksamhetsområdet där framför allt nya bostäder och hotell har potential att bidra till att nattbefolkningen ökar och på sikt till göra att stadsdelen mer levande kvällstid. Anpassningar av byggnadens exteriör och eventuella tillägg ska inordna sig befintliga arkitektoniska och kulturhistoriska värden och den övergripande volymhanteringen, med en tydlig trappning från Kistagången och Torshamnsgatan mot byggandens inre. Den öppna strukturen mot Grönlandsparken ska fortsatt bidra till platsens gröna karaktär. Under rubriken Kulturhistoriskt värdefull miljö beskrivs de kulturhistoriska värden som särskilt ska beaktas vid förändringar och vilka delar av byggnaderna som är mer eller mindre tåliga för förändring. Flygbild över del av Isafjord 4 vid en omvandling till bostäder. Mot innergårdarna finns utanpåhängande balkonger. Gröna tak och växthus på de lägre länkbyggnaderna. (Bild: Strategisk Arkitektur). Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 34 (80) Sektion som visar den övergripande volymhantering och mötet med Kistagången. (Bild: Strategisk Arkitektur). Detaljplanen är placerad i ett centralt, strategiskt läge mellan viktiga målpunkter i Kista. Planen ska bidra till att stärka omgivande gaturum, framför allt genom att öppna upp fasaden och etablera nya lokallägen mot Kistagången. Mot Grönlandsgatan kan befintliga lokaler utnyttjas för att skapa ett attraktivt läge mot parken. Mot Torshamnsgatan finns också befintliga lokaler som kan användas utan några större utvändiga anpassningar. Tvärbanans nya dragning längs Kistagången innebär att en planskild korsning med Torshamnsgatan försvinner och gatan kommer att sänkas något. Detta gör att en större del av fasaden får tillgång till gatan och kan innebära nya lokallägen. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 35 (80) Diagram som visar placering av möjliga lokallägen. (Bild: Strategisk Arkitektur) Att tillföra bostäder innebär att kraven på kvalitativa friytor i Kista kommer att öka och redan idag finns det brist på parker och grönområden i verksamhetsområdet. Planförslaget utgår därför från att tillskapa nya gröna och sociala utemiljöer inom kvartersmark. Utemiljön inom fastigheten är idag fragmenterad med flera mindre gårdsbilningar och anpassad för kontorsverksamhetens behov. Dessa föreslås utvecklas med uteplatser, nya sammanhängande grönytor och kompletteras av takterrasser och balkonger för ökad boendekvalitet. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 36 (80) Diagram som beskriver hur gröna och sociala ytor kan tillskapas med privata terrasser, takterrasser, växthus och ny vegetation. (Bild: Strategisk Arkitektur). Befintlig bebyggelse Ett av detaljplanens syften är att värna byggnadernas kulturhistoriska värden och bärande arkitektoniska kvaliteter. Byggnaderna utgör ett tydligt tidsdokument över kontorsarkitekturens utveckling i Sverige. De representerar två olika gestaltningsideal men står i nära dialog med varandra genom utemiljö, skala och materialitet. Kontrasten mellan 1970-talets horisontella, tunga modernism och 1990-talets urbant varierade och materialriktade arkitektur förstärker den samlade förståelsen av Ericssons roll i Kistas tillväxt. Detaljplanen skyddar dessa värden genom rivningsförbud samt skyddsbestämmelser, samtidigt som den möjliggör en mer flexibel användning av byggnaderna. Förändringar kan ske över tid, och framtida behov är inte fullt förutsebara. Planbestämmelserna skapar tydliga ramar för anpassning och utveckling utan att de kulturhistoriska värdena går förlorade. Syftet är att underlätta vid framtida bygglovsprövning och skapa förutsägbarhet för fastighetsägaren. Alla förändringar i byggnader och utemiljöer med högt kulturhistoriskt värde ska genomföras med stor omsorg för att undvika förvanskning. De ska värna och stärka områdets historiska karaktär och anpassas till stadsbilden. Nya tillägg ska integreras med respekt för de befintliga kulturhistoriska värdena och bidra till att göra dem mer tillgängliga och upplevelserika för allmänheten. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 37 (80) För byggnader med rivningsförbud och skydds- eller varsamhetsbestämmelser gäller utökad lovplikt. Detta säkerställer att alla åtgärder granskas och utförs med hänsyn till de kulturhistoriska värdena. Rivningsförbud Rivningsförbud omfattar i stort alla byggnader inom planområdet med några undantag. Mindre tillbyggnader på gårdarna saknar rivningsförbud. Det gäller också befintlig teknikvåning i 70- talsbyggnaden. Taklandskapet är obearbetat och de värdebärande karaktärsdragen är få. Taklandskap på 70-talsbyggnaden med teknikvåning i plåt som binder ihop teknikvåningen med trapphusens plåtfasader. (Bild: Tyréns) Skyddsbestämmelser Följande skydds- och varsamhetsbestämmelser föreslås för 70- talsbyggnaden: • Trapphusens glasade fasader med synliga trapplopp ska bibehållas • Pelargången mot Kistagången ska bibehållas avseende pelarnas placering och siktlinje mellan gata och gård. • Stomme med limträkonstruktion och fribärande glasfasad ska bevaras. • Fasadens horisontella utformning med ljusa fönsterband och tegelelement med mörkt tegel ska bibehållas. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 38 (80) Fasadutsnitt mot Kistagången som visar fasadens utformning med fönsterband, mörkt tegel och uppglasade trapphus. (Bild: Strategisk Arkitektur) Följande skyddsbestämmelser föreslås för 90-talsbyggnaden: • Byggnadens volym, med svängd fasad mot gård och bebyggelsefront mot Torshamnsgatan och Kistagången ska bevaras. • Fasadens materialkombination med betong, koppar, ek och varmröd puts ska bibehållas. • Fasadens indelning med pelare, fack och utkragande våningslister ska bevaras. • Entrépartiernas svängda indrag från gatan ska bevaras. • Taklanternin och ljusgård ska bevaras avseende form, byggnadsdetaljer och material. Fasadutsnitt mot Kistagången som visar fasadens utformning med pelare, fack, våningslister, materialkombination och indragna entréer mot gatan. (Bild: Strategisk Arkitektur) Förändringar av 70-talsbyggnaden Baserat på byggnadens kulturhistoriska värden har förslag till tillägg och anpassningar studerats. I 70-talsbyggnaden föreslås möjlighet till lägre fönsterbröstning för fönsterbanden vilket bidrar till att skapa mer attraktiva boendemiljöer. Tillägg i form av utanpåliggande balkonger kan också bidra till högre boendekvalitet. Balkongräcken, nya entrépartier, skärmtak och bostadsvåningar föreslås få samma gröna ton som de befintliga byggnadskomplementen, vilket binder samman de nya tilläggen med den ursprungliga gestaltningen. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 39 (80) Vy från Kistagången som visar hur byggnaderna kan förändras. Bilden visar till exempel bredare fönsterband, franska balkonger mot Kistagången och utanpåliggande balkonger mot innergårdarna. Ny takvåning i grön plåt. Ny entré och fönster på gavlarna. (Bild: Strategisk Arkitektur). Material som är lämpliga att använda vid nya tillägg är; • Hårdbränt brunt tegel med stapelförband och breda fogar till fasaden. • Korrugerad aluminiumplåt till trapphus och fläktrum. • Grön plåt kan användas till olika byggnadsdetaljer som till exempel balkongräcken eller tak. • Aluminiumplåt till dörrar och fönster. • Slät betong till pelare och sockel. • Trä till fönster och dörrar. Material från vänster; brunt tegel, korrugerad plåt, grön plåt, aluminiumplåt och betong. (Bild: Strategisk Arkitektur). Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 40 (80) Illustration som visar ursprungligt utförande (t.v.) jämfört med förslag på större fönsterband och franska balkonger. (Bild: Strategisk Arkitektur). Illustration som visar ursprungligt utförande (t.v.) jämfört med förslag på större fönsterband och påhängda balkonger. (Bild: Strategisk Arkitektur). I entréplanet föreslås möjlighet till hål i mur för eventuella lokaler, där även delar av bjälklaget sänks till gatunivå. Den idag öppna pelargången föreslås glasas in för eventuella lokaler. Inglasningen ska ske innanför pelarraden då det är en bärande del av byggnadens gestaltning och ger möjlighet att läsa den ursprungliga funktionen. Inglasningen föreslås ske på ett nätt och smäckert sätt för att bibehålla siktlinjen genom huset mot den grönskande gården och bevara dess svävande modernistiska karaktär. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 41 (80) Före- och efterbild som visar fasadändringar mot Kistagången. Pelargången har glasats in och en ny tillgänglig entré har etablerats på gaveln mot Grönlandsparken. (Bild: Strategisk Arkitektur). Före- och efterbild som visar fasadändringar mot Kistagången. Bottenvåningen har öppnats upp för att möjliggöra nya lokallägen. (Bild: Strategisk Arkitektur). Fläktrummen på taken föreslås kunna ersättas av en bostadsvåning. Denna föreslås utformas med indrag från fasaden för att tydligt underordna sig den befintliga strukturen. Även denna kan utformas med grön plåt likt byggnadskomplementen. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 42 (80) Före- och efterbild som visar fasadändringar mot Kistagången. Teknikvåningen har ersatts med en ny takvåning i grön plåt och trädetaljer. Entrépartierna mot Kistagången har kompletterats med nya entréer för hiss samt ett skärmtak som hjälper till att annonsera entréerna och skapa ett omsorgsfullt uttryck. (Bild: Strategisk Arkitektur). Den nya takvåningen sett från en av terrasserna på innergården. På byggnadens insida kan större tillägg tillåtas. Här finns förslag på utanpåliggande balkonger. De nya byggnadsdetaljerna hålls ihop genom att använda ett fåtal utvalda material och kulörer. (Bild: Strategisk Arkitektur). Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 43 (80) Mot Grönlandsgatan föreslås något upphöjda uteserveringar mot gatan i det som tidigare varit matsalen. Detta för att stärka rörelse samt bjuda in besökare från gatan och bevara tanken om byggnaden som en del av det offentliga rummet samt viljan att skapa tillgänglighet och social samvaro. Bibehållen grönska framför uteserveringarna blir en viktig aspekt som samspelar med Grönlandsparken och idén om visuell koppling. I de trappstegsformade gavlarna mot Grönlandsgatan föreslås tillägg i form av två tillgängliga hissar i det som idag även är trapphus. Vy från Grönlandsgatan som visar del av den inglasade pelargången, nya entréer och fönster på gavel samt hur gården fortsatt möter Grönlandsparken med växtlighet. (Bild: Strategisk Arkitektur). Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 44 (80) Vy från Grönlandsgatan som visar ny bostadsvåning i grön plåt samt påhänga balkonger med pinnräcken. Den tidigare personalmatsalen får ett aktivt möte med Grönlandsgatan med uteplatser och sittgradänger. (Bild: Strategisk Arkitektur). Förändringar av 90-talsbyggnaden 90-talsbyggnaden har ett motiv som flörtar med den klassiska arkitekturen med dubbel sockelvåning, indelade glaspartier och repetitiv gestaltning. Byggnaden har både en vertikal och horisontell utformning med höga pelare i entrévåningarna och horisontella utkragande våningslister i de övre våningsplanen. De tydligt markerade våningarna med utsprång i koppar ger ett djup och skuggspel i fasaden. Byggnaden definierar tydligt gatan med dess rätvinkliga hörn och strikta arkitektur medan insidan är utformad som en mjukt oval innergård som öppnar upp och fångar dagsljuset. För att behålla byggnadernas karaktär föreslås varsamma tillägg. I 90-talsbyggnaden föreslås att enbart hörnet mot Torshamnsgatan/Kistagången glasas upp likt befintlig utformning för eventuella framtida lokaler. Då Torshamnsgatan sänks innebär det att den befintliga sockeln förlängs nedåt mot den nya gatunivån. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 45 (80) Illustrationer som visar ursprungligt utförande (t.v.) jämfört med förslag på ny utformning (t.h.). Förslaget baseras på att Torshamnsgatan sänks mot befintligt läge. (Bild: Strategisk Arkitektur). Material som är lämpliga att använda vid förändring av fasaden är: • slät betong för pelare och horisontella fasadelement. • granit i sockeln • varmröd puts i sockelvåning och gavel • ek eller trä med liknande egenskaper för detaljer som till exempel sockelvåningens fönsterbågar • koppar för våningslister, fönster och burspråk Material från vänster; betong, granit, varmröd puts, ek och koppar. (Bild: Strategisk Arkitektur). Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 46 (80) Vy från korsningen Torshamnsgatan och Kistagången som visar hur kvarteret och gatan kan se ut i framtiden med den nya Tvärbanehållplatsen. (Bild: Strategisk Arkitektur). Utemiljö Förslag till ny landskapsplanering förhåller sig till de tre historiska lagern; 70-talsdelen, 90-talsdelen och tillägg från 2000-talet. Förslaget för 70-talsdelen baseras på det tidstypiska geometriska formspråket från originalgestaltningen. Gårdarna kompletteras med häckomgärdade smala uteplatser. Befintliga ytor justeras i vissa fall för att kunna fördröja dagvatten eller rymma lek och vistelse, men geometrin och befintliga träd behålls. Detta har även plockats upp på de tak som föreslås kunna möbleras som vistelseytor. I de halvöppna gårdarna mot gatan bevaras så mycket som möjligt av befintlig grönska, men vissa justeringar görs för att tillskapa möjlighet för angöring till bostäder samt terrasser för uteserveringar som öppnar sig mot gatan och Grönlandsparken, för att på så sätt skapa mer liv i gatan och större kontaktytor mellan verksamheten och allmän plats. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 47 (80) Illustrationsplan som visar förslag till utformning av bostadsgårdar och takterrasser för 1970-talsbyggnaden. (Bild: Strategisk Arkitektur). På 90-talsgården föreslås mer grönska i delar av den idag helt hårdgjorda gården för att tillskapa god en bostadsmiljö och förbättra dagvattensituationen. Träden som ramar in gården behålls och den lilla rundeln återskapas i markbeläggningen och gårdens funktion som entréplats behålls delvis, med angöringsmöjligheter till bostäder och lokaler. Ett nytt formspråk med förankring i det befintliga har tillförts för att binda samman 90-talsdelen med delarna från 2000-talet samt rymma de nya funktionerna. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 48 (80) Illustrationsplan som visar förslag till utformning av bostadsgårdar för 1990- talsbyggnaden. (Bild: Strategisk Arkitektur). Gator och trafik Parkering Parkering för bil beräknas utifrån Stockholms stads p-norm till minst fyra platser per 1000 m2 bostadsarea. Utifrån aktuellt förslag genererar det ett behov på 90 parkeringsplatser. Dessa föreslås placeras i befintligt garage som är möjligt att nå från hela huset. Infart sker från Torshamnsgatan. Total andel lokalyta i förslaget uppgår till 3 405 m2. Beroende på lokalens storlek och användning så genererar det olika parkeringsbehov. Som exempel är parkeringsnormen för en centrumlokal på över 1000 m2 0 till 8 platser. Det skulle kunna innebära ett behov av 27 platser. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 49 (80) Totalt finns 292 parkeringsplatser i garaget vilket ger ett överskott på 175 platser i garaget baserat på nuvarande parkeringsriktlinjer. Plan 0, garageplan. Ljusgråa platser avser boendeparkering inklusive besöksparkering(Bild: Strategisk Arkitektur) Plan -1, garageplan. (Bild: Strategisk Arkitektur) Cykelparkering uppgår till minst 40 cykelparkeringsplatser per 1000 m2 bostadsarea vilket innebär cirka 898 platser. Cykelparkering föreslås främst placeras på garageplanen. För lokaler över 200 m2 så ska det finnas 35 cykelparkeringsplatser per 1000 m2 lokalyta. Hotell och vandrarhem ska ha 8 platser per 1000 m2 lokalyta. Tillgänglighet Detaljplanen innebär ingen ombyggnad av allmän plats utan behöver förhålla sig till de rådande omständigheterna gällande tillgänglighet och angöring. Mot Grönlandsgatan så etableras nya entréer på gavlarna som blir tillgängliga inom tio meter från angöring under förutsättning att gatan får trafikeras av boende. Idag tillåts enbart kollektivtrafik. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 50 (80) Kistagången ska trafikeras av Tvärbanan. Planen är att enkelriktad biltrafik ska vara möjlig i västlig riktning. Ingen angöring planeras på den södra sidan, närmast Isafjord 4. Det är inte troligt att angöring inom 25 meter från entré kan ske på Kistagången. Torshamnsgatan ska också byggas om i samband med Tvärbananprojektet. Det bör vara möjligt utifrån nuvarande gatusektion att placera angöringsfickor närmast Isafjord 4 vilket kan innebära att 25 meter mellan entré och angöring kan klaras. Angöring kan ske från gården med infart från Torshamnsgatan eller via garaget. För att klara tillgänglighetskrav är det en förutsättning att garaget kan användas för angöring. Det kan innebära att garaget i delar är öppet för leveranser, besökare och transporter. Teknisk försörjning Vattenförsörjning och ledningsnät Planområdet är del av befintlig fastighet, ansluten till va-nätet. Vid bildande av nya fastigheter kan det hanteras genom servitut eller ny anslutning. El-, tele- och fibernät Planområdet är del av befintlig fastighet, ansluten till el-, tele- och fibernätet. Vid bildande av nya fastigheter kan det hanteras genom servitut eller ny anslutning. Energiförsörjning Planområdet utgör en befintlig fastighet, ansluten till fjärrvärmenätet. Vid bildande av nya fastigheter kan det hanteras genom servitut eller ny anslutning. Avfallshantering Avfallshanteringen för tillkommande bostäder och verksamheter avses lösas genom miljörum på källarplan. Val av insamlingssystem och placering har gjorts baserat på avfallsfordonets åtkomst och dess möjlighet att stanna, då uppställningsplatser för avfallsfordon inte är tillåtet längs med Kistagången. Fastigheten har en väl tilltagen inlastnings- och sophanteringsfunktion i det befintliga garaget. Avfallsbilen kör ned i garage och stannar vid lastkajen. Lastkajen är placerad så att avfallsfordonets uppställning inte blockerar in- och utkörande bilar. Avfallsfordonet har god marginal för säker vändning inom garaget. Dragväg mellan uppställningsplats och miljörummets entré understiger 10 m från lastkaj och ytan framför dörr är plan med en Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 51 (80) maxlutning på 1:20. Det är möjligt att tillskapa ett miljörum i nivå med körbanan om lastkajen inte är lämplig att använda. Behovet av kärl för cirka 400 bostäder uppskattas till: • 15 styck 140l kompost/matavfall • 15 styck 660l brännbart/restavfall • 8 styck 370l tidningar • 11 styck 660l pappersförpackning • 6 styck 660l plast • 7 styck 240l metall • 7 styck 240l ofärgat glas • 9 styck 190l färgat glas • Eventuellt grovsoprum Placering av soprum samt uppställningsplats och körspår för avfallsfordon. (Bild: Strategisk Arkitektur) Räddningstjänst Räddningstjänstens dimensionerande insatstid till byggnaden understiger 10 minuter. Dörrar direkt till trapphus kommer att utgöra primära angreppsvägar till byggnaden. Avstånd från möjliga uppställningsplatser till angreppsvägar ska inte överstiga 50 meter. Enligt information från Region Stockholm kommer Kistagången och Torshamnsgatan fortsatt vara framkomliga för räddningstjänstens fordon och uppställning Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 52 (80) kommer att kunna ske intill byggnaden. Det innebär att riktlinjerna för avstånd mellan uppställningsplats och angreppsväg klaras. Möjlighet för uppställning av räddningstjänstens stegfordon finns idag på Kistagången, Grönlandsgatan och Torshamnsgatan. Det innebär att det finns möjlighet att indela byggnaden i mindre hyresgäster där alternativ utrymning utgörs av räddningstjänstens stegutrustning. Erforderligt skyddsavstånd mellan höjdfordon och kontaktledning är fyra meter om inga säkerhetsåtgärder vidtas. Projekterat avstånd mellan byggnad och kontaktledning uppgår enligt Region Stockholm till som minst sju meter. Avståndet mellan fasadmonterade upphängningslinor för kraftledningen uppgår till minst 20 meter. Befintliga träd vid aktuell byggnad tas bort och inga staket eller avskiljningar mellan gata och byggnad är aktuella. Gatan utformas så att räddningstjänsten kan köra hela vägen in mot byggnaden. Därmed bedöms det fortsatt finnas goda möjligheter för utrymning med hjälp av räddningstjänstens stegbil. Motiv till detaljplanens regleringar Användningsbestämmelser Bostäder - B Bestämmelsen bostäder möjliggör en omvandling av det befintliga kontorskomplexet till ett mer funktionsblandat innehåll i enlighet med detaljplanens syfte. Planområdet är beläget i fokusområdet Kista-Järva, som i Stockholms översiktsplan pekas ut som ett stadsutvecklingsområde för omfattande komplettering. I de lokala utvecklingsmöjligheterna för Kista anges att stadsdelen har stora möjligheter till fortsatt stadsutveckling genom en blandning av arbetsplatser, bostäder, service och högre utbildning. Tillskott av bostäder bedöms innebära den mest genomgripande förändringen av byggnaderna och ställer de högsta kraven på lämplighet, varför bestämmelsen är central för planens genomförande. Totalt möjliggörs cirka 400 bostäder i varierade storlekar, från ett till fem rum med kök, vilket bidrar till ett varierat bostadsutbud i Kista verksamhetsområde. Kontor - K Bestämmelsen kontor bibehåller den befintliga och tillåtna användningen inom planområdet och säkerställer att kontorsverksamhet fortsatt kan bedrivas i de delar av byggnadskomplexet som inte omvandlas till annan användning. Kontorsfunktionen är en bärande del av Kistas identitet som nationellt och internationellt IT- och telekommunikationskluster, och en fortsatt möjlighet till kontorsetablering bedöms vara viktig för stadsdelens konkurrenskraft och attraktivitet som Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 53 (80) arbetsplatsområde. Bestämmelsen är nödvändig för att ge fastighetsägaren flexibilitet att behålla kontor i de delar av byggnaderna där en omvandling inte bedöms lämplig eller efterfrågas, och för att säkerställa att hela det planlagda byggnadskomplexet kan förvaltas och hyras ut på ett ändamålsenligt sätt över tid. Ur kulturmiljösynpunkt utgör ett fortsatt bruk av byggnaderna som kontor ett lämpligt alternativ, eftersom båda byggnaderna ursprungligen är uppförda och utformade för flexibel kontorsverksamhet. Bestämmelsen är förenlig med planens syfte om ett funktionsblandat innehåll och bidrar till att nattbefolkningens behov kan balanseras mot arbetsplatsernas närvaro under dagtid. Centrumändamål - C Bestämmelsen centrumändamål möjliggör verksamheter som handel, service, restaurang och liknande publika funktioner i de befintliga byggnadernas bottenvåningar. Bestämmelsen är begränsad till bottenvåning samt, i förekommande fall, närmast angränsande våningsplan, för att säkerställa att publika verksamheter lokaliseras i gatulägen med direkt koppling till omgivande stadsrum. I Stockholms översiktsplans lokala utvecklingsmöjligheter för Kista anges specifikt att lokaler i bottenvåningarna är eftersträvansvärda vid stråk och knutpunkter, till exempel vid Torshamnsgatan och Kistagången. Bestämmelsen är därmed nödvändig för att förverkliga planens syfte om en levande gatumiljö och för att bidra till stärkta stadsrum längs Kistagången och Grönlandsgatan. Tillfällig vistelse - O Bestämmelsen tillfällig vistelse möjliggör hotellverksamhet och liknande övernattningsändamål i de befintliga byggnaderna. Kista är ett nationellt och internationellt besöksmål inom IT- och telekombranschen, och tillgången till hotell i direkt anslutning till verksamhetsområdet bedöms som en viktig förutsättning för dess attraktivitet och konkurrenskraft. En etablering av hotellverksamhet bedöms bidra till ökad nattbefolkning, vilket skapar förutsättningar för ett mer levande Kista även utanför ordinarie kontorstid. Ur kulturmiljösynpunkt är hotell en ändamålsenlig användning eftersom det inte kräver mer omfattande ingrepp i de kulturhistoriskt värdefulla fasaderna, och bottenvåningarnas rumsligheter och arkitektoniskt bearbetade entréer bedöms lämpa sig väl för representativa hotellfunktioner. Bestämmelsen är förenlig med planens övergripande syfte om funktionsblandning. Parkering - P Bestämmelsen parkering möjliggör att det befintliga underjordiska garaget i två plan, beläget under hela byggnadskomplexet med Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 54 (80) infart från Torshamnsgatan, används för bilparkering. Det befintliga garaget rymmer totalt 292 parkeringsplatser, vilket innebär att parkeringsbehovet kan tillgodoses inom fastigheten med marginal. Överskottet av parkeringsplatser möjliggör externuthyrning av övriga platser. Bestämmelsen är nödvändig för att möjliggöra en ändamålsenlig framtida förvaltning av garaget, exempelvis genom tredimensionell fastighetsbildning. Vuxenutbildning – S1 Bestämmelsen vuxenutbildning möjliggör etablering av utbildningsverksamheter riktade till vuxna, exempelvis yrkeshögskoleutbildning, universitetsverksamhet eller annan eftergymnasial utbildning. Kista är ett nationellt kunskapskluster med etablerade kopplingar till universitets- och forskningsverksamhet, och har sedan länge haft en profil som nav för innovation och teknisk kompetensförsörjning. En utbildningsverksamhet i planområdet bedöms stärka denna profil och är förenlig med planens syfte om ett mer varierat och funktionsblandat innehåll. Det befintliga kontorskomplexets struktur – med stora sammanhängande ytor, interna kommunikationssamband och en väl fungerande teknisk infrastruktur – bedöms lämpa sig väl för omvandling till undervisningslokaler utan mer ingripande åtgärder i de kulturhistoriskt värdefulla fasaderna. Bestämmelsen bidrar också till att stärka underlaget för kommersiell service och kollektivtrafik i Kistas verksamhetsområde, vilket är i linje med de lokala utvecklingsmål som anges för Kista i Stockholms översiktsplan. D1 – Vård- och omsorgsboende Bestämmelsen vårdboende möjliggör etablering av vård- och omsorgsboende med heldygnsomsorg. Det demografiska trycket mot ökad tillgång på vård- och omsorgsbostäder förväntas öka markant fram till år 2040 inom hela staden. Stockholms stads Äldreboendeplan 2025 framhåller att samtliga större stadsutvecklingsområden bör inventeras för möjlig placering av vård- och omsorgsboenden. Det befintliga byggnadskomplexets generösa ytor, sammanhängande kommunikationsstråk och tekniska infrastruktur bedöms vara förenliga med de krav som ställs på denna typ av verksamhet. Bestämmelsen bidrar till planens syfte om ett funktionsblandat innehåll i verksamhetsområdet och till stadens mål om att göra vård- och omsorgsboenden till en naturlig del av alla stadsutvecklingsprojekt. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 55 (80) Egenskapsbestämmelser Markbestämmelser Ringmark - Endast andra anläggningar än byggnader ovan mark. Byggnadsverk tillåts under mark. Ringmarken anger att markytan inom avgränsat område inte får bebyggas med byggnader ovan mark, men att underjordiska anläggningar, i detta fall det befintliga parkeringsgaraget och dess tillhörande infrastruktur, fortsatt är tillåtna. Bestämmelsen är nödvändig för att säkerställa att ytor som utgör viktiga passager, gårdsrum eller angöringsytor inte byggs igen ovan mark, samtidigt som den möjliggör att befintlig underjordisk parkerings- och logistikanläggning kan bibehållas och nyttjas fullt ut. Prickmark - Marken får inte förses med byggnad. Prickmarken anger att marken inom avgränsat område inte får bebyggas. Bestämmelsen används för att säkerställa frihet från byggnad på ytor som är avsedda att utgöra gårdsrum, passager eller markreservat för gång- och cykeltrafik. Bestämmelsen bidrar till att de öppna gårdsstrukturer och siktlinjer som är värdebärande för byggnadskomplexet bevaras, och att utomhusmiljöerna kan utformas med tillräckliga friytor för boende i enlighet med planens syfte. Förbudet mot parkering inom prickmarkerad yta motiveras av att markparkering på kvartersmark och i gårdsrum i hög grad försämrar möjligheterna att uppfylla rimliga krav på friyta och grönska för de boende. Ytor som tas i anspråk för parkeringsändamål ovan mark kan inte samtidigt utgöra kvalitativa bostadsnära utemiljöer. Byggnaders användning s1 - Byggnad får inte inredas som bostad. Bestämmelsen säkerställer att det inom det avgränsade området tillskapas och/eller bibehålls lokaler för andra användningar än bostäder. Bestämmelsen är nödvändigt för att planens syfte om levande bottenvåningar och aktiva gatulägen ska kunna förverkligas. Aktuell byggnadsdel, som är den tidigare personalmatsalen, har inte bedömts som lämplig för bostäder och har istället stor potential att även i framtiden inhysa till exempel restaurangverksamhet. s2 - Lokalyta för centrumändamål ska finnas. Minsta sammanlagda lokalyta är 150 kvm. Bestämmelsen säkerställer att det inom det avgränsade området tillskapas lokaler för centrumändamål om minst 150 kvm. Det är Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 56 (80) nödvändigt för att planens syfte om levande bottenvåningar och aktiva gatulägen ska kunna förverkligas och inte enbart utgöra en möjlighet som aldrig utnyttjas. Bestämmelsen om 150 kvm är dimensionerat för att möjliggöra en större verksamhet, exempelvis en restaurang, butik eller liknande, som kan bidra till stadslivet vid Kistagången och Grönlandsgatan. s3 - Där trafikbuller vid fasaden överskrider 60 dBA ekvivalent ljudnivå ska lägenheter större än 35 kvm utföras med minst hälften av boningsrummen orienterade mot ljuddämpad sida. Med ljuddämpad sida menas fasad som har en ekvivalent ljudnivå på högst 55 dBA och maximal ljudnivå nattetid på högst 70 dBA. Bestämmelsen reglerar utformningen av bostäder i bullerutsatta lägen och är nödvändig för att säkerställa goda boendemiljöer enligt gällande lagkrav. Beräkningar visar att de högsta ekvivalenta ljudnivåerna uppgår till 65 dBA vid fasad mot Torshamnsgatan och 64 dBA mot Kistagången/Tvärbanan, vilket innebär att riktvärdet om 55 dBA vid fasad inte kan uppnås längs dessa sidor. Bestämmelsen möjliggör att bostäder ändå kan tillskapas, förutsatt att lägenheter utformas enligt de angivna kriterierna. Centrumändamål tillåts från plan -1 till och med plan 2. Ett av planens syften är att bidra till en levande gatumiljö genom att bottenvåningarna öppnas upp för publika användningar i strategiska lägen. Att tillåta centrumändamål även på övre och undre plan utöver bottenvåningen, möjliggör större lokaler med ett sammanhängande lokalplan, vilket ökar förutsättningarna för etableringar som kräver mer yta, till exempel livsmedelshandel, restaurang eller annan service. Byggnaden har stora ytor i källarplanet som tidigare nyttjats för parkering och logistik. Genom att tillåta centrumändamål även här kan dessa ytor utnyttjas mer effektivt och bidra till det funktionsblandade innehåll som planen eftersträvar. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 57 (80) Sektion som visar våningsplanen i 90-talshuset. (Strategisk Arkitektur) Sektion som visar våningsplanen i 70-talshuset. (Strategisk Arkitektur) Bostäder som placeras mot Grönlandsgatan, Kistagången och Torshamnsgatan tillåts endast med en lägsta färdigt golvnivå på 1.5 meter ovanför anslutande gatumark. Bestämmelsen skyddar boendekvaliteten och den personliga integriteten för bostäder i direkt anslutning till gata och allmän plats. En golvhöjd om minst 1,5 meter ovanför marknivå innebär att boende inte befinner sig i ögonhöjd med förbipasserande på trottoarnivå, vilket minskar insyn och störningar. Bestämmelsen bidrar till planens syfte om goda boendemiljöer och är förenlig med de aktiva bottenvåningar som eftersträvas längs planområdets gatufront. Höjd på byggnadsverk h1 till h8 – Högsta nockhöjd är 32,5 till 63 meter ovan angivet nollplan. Höjdbestämmelserna säkerställer att byggnadskomplexets befintliga volymer och inbördes hierarki bibehålls. De högsta volymerna är placerade mot Kistagången och Torshamnsgatan, med en tydlig trappning inåt mot lägre byggnadsdelar och länkbyggnader. Denna hierarki är en värdebärande egenskap i den kulturhistoriska miljön och ska bevaras vid eventuella förändringar. h9 - Högsta angivna nockhöjd får överskridas med 4,0 meter för bostadskomplement som placeras på tak. Bestämmelsen möjliggör att bostadskomplement i form av orangerier, växthus eller liknande glasade tillägg kan placeras på tak på de länkbyggnader och lägre byggnadskroppar inne i kvarteret. Sådana tillägg bidrar till boendekvaliteten och ger de övre bostäderna utökade utemiljöer med skyddat mikroklimat. Tillägget om maximalt 4,0 meter är avvägt för att rymma en brukbar inre höjd samtidigt som tillägget är underordnat de omgivande högre Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 58 (80) byggnadskropparna och inte dominerar stadsbilden. Se även utnyttjandegradsbestämmelse e1 om begränsning av byggnadsarea. h10 - Högsta totalhöjd är 59,1 meter över angivet nollplan. Avgränsas av sekundär egenskapsgräns. Bestämmelsen reglerar totalhöjden vilket omfattar ett tak som inte kan överskridas ens av tekniska installationer. Det aktuella området avser en taklanternin som ska bevaras. Högsta nockhöjd får överskridas med maximalt 3,0 meter för tekniska installationer på tak. Bestämmelsen ger utrymme för nödvändiga tekniska installationer, ventilationsaggregat, hisstoppar, solcellsanläggningar och liknande utan att dessa behöver rymmas inom den reglerade nockhöjden. Tillägget om maximalt 3,0 meter är avvägt för att tillgodose tekniska behov vid omvandling till bostäder, som typiskt kräver mer ventilationsteknik på tak än kontorsverksamhet, utan att tilläggen får stor påverkar stadsbilden. Se även utformningsbestämmelse f2 om krav på indrag från fasad mot allmän plats. Markens anordnande och vegetation n1 - Parkering tillåts inte ovan mark Bestämmelse mot parkering ovan mark motiveras av att markparkering i hög grad försämrar möjligheterna att uppfylla rimliga krav på friyta och grönska för de boende. Ytor som tas i anspråk för parkeringsändamål ovan mark kan inte samtidigt utgöra kvalitativa bostadsnära utemiljöer, varför en samlokalisering av dessa intressen inte bedöms möjlig inom de aktuella områdena. Markreservat för allmännyttiga ändamål x1 - Markreservat för allmännyttig gång- och cykeltrafik. Minsta fria höjd är 3.0 meter. Avgränsas av sekundär egenskapsgräns Befintligt burspråk kragar ut över allmän plats och markreservatet säkerställer allmänhetens tillträde till ett passage- eller gångstråk under byggnaden. Det finns ett servitut för gångtrafik till förmån för fastigheten Akalla 4:1, ägd av Stockholms stad. Markreservatet ger detta servitut planstöd. Rivningsförbud r1 - Byggnad får inte rivas. Rivningsförbudet skyddar de befintliga byggnaderna mot rivning och är nödvändigt för att säkerställa att de kulturhistoriska värden som planen identifierat inte går förlorade. Rivningsförbudet Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 59 (80) omfattar de bärande och exteriört avläsbara delarna av byggnaderna. Förbudet är förenligt med den utökade lovplikten som gäller för byggnader med skydds- och varsamhetsbestämmelser och säkerställer att alla åtgärder granskas i bygglovsprocessen. r2 - Byggnad får inte rivas, undantaget takvåning. Bestämmelsen ger samma grundskydd som r1 men undantar den befintliga teknikvåningen på 70-talsbyggnaden från rivningsförbudet. Takvåningen bedöms ha ett lågt kulturhistoriskt värde med få värdebärande karaktärsdrag, och planförslaget möjliggör att denna ersätts med en ny bostadsvåning utformad med indrag från fasad och avvikande material och kulör, för att tydligt underordna sig den befintliga strukturen. Undantaget är noggrant avgränsat och avser enbart takvåningen; byggnadsdelarna i övrigt omfattas fullt ut av rivningsförbudet. Skydd av kulturvärden q1 - Byggnadens volym, med svängd fasad mot gård och bebyggelsefront mot Torshamnsgatan och Kistagången ska bevaras. 90-talsbyggnadens volymmässiga disposition, med ett distinkt gathus mot Torshamnsgatan och Kistagången och ett gårdshus kring den mandel- eller båtformade entrégården, är den mest grundläggande värdebärande egenskapen i ERA-anläggningen. Volymhanteringen återanvänder kvartersstadens typologi och skapar en växling mellan slutna och öppna rum som är typisk för tidens arkitekturideal. Bestämmelsen säkerställer att byggnaden förblir läsbar som representant för 1990-talets kontorsarkitektur. q2 - Fasadens materialkombination med betong, koppar, ek och varmröd puts ska bibehållas. Bestämmelsen säkerställer att karaktäristiskt material av hög kvalitet bibehålls och att framtida ändringar i fasaden inte förvanskar den tidstypiska materialpalettprofilen. Vid eventuella ändringar eller lagningar ska ursprungsmaterial eller material med likvärdig karaktär användas. q3 - Fasadens indelning med pelare, fack och utkragande våningslister ska bevaras. Den repetitiva indelningen av fasaden med vertikala pelare, fack av varierande glasning och horisontella utkragande våningslister i koppar är ett centralt arkitektoniskt grepp som ger fasaden både djup och ett tydligt skuggspel. Indelningen är ett uttryck för den klassicism som präglar ERA-byggnaden och definierar dess relation till gaturummet. Bestämmelsen hindrar att fasadens rytm och Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 60 (80) proportion förloras vid eventuella ombyggnationer och säkerställer att läsbarheten av den ursprungliga gestaltningen upprätthålls. q4 - Entrépartiernas svängda indrag från gatan ska bevaras. De svängda indragen vid entrépartierna är ett av de mest utmärkande dragen i ERA-byggnaden och ger byggnaden en välkomnande och representativ karaktär och är en del av den postmoderna gestaltning som präglar anläggningen. Bestämmelsen säkerställer att dessa geometriskt bearbetade partier bibehålls vid framtida förändringar och att entrésituationernas rumsliga kvalitet inte förvanskas av nya glaspartier eller annan inredning. q5 - Taklanternin och ljusgård ska bevaras avseende form, byggnadsdetaljer och material. Taklanterninen har en historiserande form och är ett av de element som tydligast uttrycker den postmoderna gestaltningsambition som präglat 90-talsbyggnaden. Bestämmelsen skyddar form, byggnadsdetaljer och material och hindrar att dessa element byggs igen, täcks över eller ersätts med material av annan karaktär. q6 - Trapphusens glasade fasader med synliga trapplopp ska bibehållas. De glasade trapphusfasaderna med de geometriska trapploppens linjespel är ett av de mest karaktärsskapande dragen i 70- talsbyggnaden. De utgör en kontrast mot den slutna tegelmuren och synliggör byggnadens inre struktur och rörelse mot omgivningen. Deras transparens är en bärande del av den modernistiska gestaltningsidén och av byggnadens kulturhistoriska läsbarhet. Bestämmelsen skyddar mot att trapphusens glasning ersätts med ogenomskinliga material eller att trapploppens synlighet skyms av inbyggnader. q7 - Pelargången mot Kistagången ska bibehållas avseende pelarnas placering och siktlinje mellan gata och gård. Pelargången längs Kistagången är ett framträdande element i 70- talsbyggnadens exteriör och utgör en viktig visuell och spatial länk mellan gaturummet och byggnadens inre gårdar. Pelarnas rytm och placering är bärande för fasadens horisontella komposition och ger byggnaden dess ”svävande” modernistiska karaktär. Bestämmelsen säkerställer att pelarnas placering och möjliggör att siktlinjen mellan gata och gård bevaras, även om pelargången glasas in för att skapa lokaler. Utformning f1 - Endast skärmtak. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 61 (80) Bestämmelsen begränsar takutformningen till skärmtak, vilket innebär att tak över entréer utformas som fristående konstruktioner utan massiva väggar. Bestämmelsen är nödvändig för att säkerställa att befintliga skärmtak kan vara kvar. f2 - Fönsterbanden får breddas till en höjd av maximalt 1,5 meter. Bestämmelsen möjliggör en varsam justering av 70-talsbyggnadens fönsterband för att förbättra dagsljusinflödet och boendekvaliteten vid omvandling till bostäder. Nuvarande fönsterbandsbredd är dimensionerad för kontorsändamål och den lägre fönsterbröstning som förväntas i en bostad är svår att uppnå utan att banden breddas. Maximihöjden om 1,5 meter är avvägd för att tillåta en förbättring av dagsljusförhållandena, men begränsad så att den horisontella karaktären i fasaden, som skyddas av varsamhetsbestämmelse k1, inte förloras. f3 - Inglasning av pelargången mot Kistagången ska utformas så att glaset placeras innanför pelarna. Bestämmelsen reglerar det principiellt viktiga förhållandet att en eventuell inglasning av pelargången sker innanför pelarraden, inte utanför. Denna placering säkerställer att pelarna förblir det visuellt tongivande elementet i fasaden och att siktlinjen från gatan mot gården, som skyddas av q-bestämmelse, bibehålls. Bestämmelsen är nödvändig för att möjliggöra lokaler i pelargången utan att förvanska den modernistiska gestaltningen. f4 - Förändringar och tillägg vid entréerna till de glasade trapphusen mot Kistagången ska utformas som inordnade till trapphusens glasade fasader och utföras med transparenta och lätta konstruktioner. Skärmtak får finnas. De glasade trapphusfasaderna med synliga trapplopp utgör ett av de mest karaktärsskapande dragen i 70-talsbyggnaden. De bildar en kontrast mot den slutna tegelmuren och synliggör byggnadens inre struktur och rörelse mot omgivningen. Trapphusens glasade fasader skyddas av bestämmelse q6. En omvandling till bostäder kräver anpassning av befintliga entréer i trapphusen mot Kistagången, bland annat för att möjliggöra tillgängliga entréer med hiss i enlighet med gällande tillgänglighetskrav. Dessa anpassningar ska utformas som inordnade tillägg till trapphusens glasade fasader och anpassas till trapphusens befintliga utformning och material utan att dominera eller konkurrera med den glasade fasaden. Kravet på transparenta och lätta konstruktioner är direkt motiverat av trapphusens karaktär. Bestämmelsen möjliggör att skärmtak får finnas vid entréerna. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 62 (80) Skärmtak bedöms kunna bidra till ett omsorgsfullt entréuttryck och till att tydligt annonsera entréerna längs Kistagången. f5 - Ny takvåning som ersätter befintlig teknikvåning ska utformas med indrag om minst 1.5 meter från fasad mot Kistagången samt i material och kulör som avviker från den befintliga tegelfasaden. Undantag från indrag får göras för hiss och trapphus Bestämmelsen syftar till att säkerställa att den nya takvåningen upplevs som ett underordnat tillägg i förhållande till byggnadens huvudvolym. Indraget om minst 1,5 meter från fasad mot Kistagången gör att takvolymen inte upplevs som en del av den befintliga fasadlinjen, vilket minskar byggnadens upplevda höjd i gaturummet och värnar stadsbildens proportioner och taklandskap. Kravet på att takvåningen ska utföras i material och kulör som avviker från den befintliga tegelfasaden förstärker distinktionen mellan byggnadens huvudvolym och tillägget, vilket tydliggör byggnadens ursprungliga arkitektoniska karaktär. Undantag från indragskravet medges för hiss och trapphus, eftersom dessa funktioner av konstruktionstekniska och tillgänglighetsmässiga skäl kan behöva följa befintligt fasadliv. f6 - Utrymningstrappor får finnas. Dessa ska ges en omsorgsfull gestaltning och arkitektoniskt uttryck som samspelar med omgivningen. Bestämmelsen möjliggör att utrymningstrappor uppförs som tillägg till de befintliga byggnaderna inom planområdet. Vid omvandling av byggnaderna från kontor till bostäder uppstår krav på maximalt utrymningsavstånd, vilket kan medföra att nya utrymningstrappor behöver tillföras utöver de befintliga trapphusens kapacitet. Bestämmelsen syftar till att säkerställa att utrymningstrapporna utformas som väl avvägda tillägg som underordnar sig byggnadernas befintliga karaktär och inte stör läsbarheten av de ursprungliga gestaltningsidéerna. f7 - För fasad mot Kistagången gäller att håltagning för dörr och placering av balkong i fasadliv ska ske med ett minsta inbördes avstånd om 7,5 meter. Fasaden mot Kistagången är en av byggnadens mest exponerade och kulturhistoriskt värdefulla. Bestämmelse om ett minsta inbördes avstånd om 7,5 meter mellan håltagning för dörr och balkong i fasadliv syftar till att säkerställa att dessa tillägg inte koncentreras på ett sätt som bryter den horisontella linjeverkan. Genom att sprida öppningarna med tillräckligt mellanrum bevaras fasadens övergripande komposition och den sammanhållna tegelmurens Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 63 (80) karaktär förblir avläsbar. Avståndet på 7,5 meter gäller från kant till kant. På fasad mot Grönlandsgatan, Kistagången och Torshamnsgatan tillåts inte utkragande balkonger. Bestämmelsen skyddar de befintliga fasadernas karaktär mot Kistagången och Torshamnsgatan från visuell störning i form av utkragande balkonger. Mot dessa gator är byggnadsvolymerna och fasadernas horisontella respektive vertikala komposition av hög kulturhistorisk och stadsbildsmässig betydelse. Utkragande balkonger mot dessa fasader skulle bryta mot skyddsbestämmelsernas intentioner, fragmentera fasadbilden och försvåra läsbarheten av de ursprungliga gestaltningsidéerna. Tekniska installationer på tak som överskrider högsta angivna nockhöjd ska placeras med indrag från fasad som vetter mot allmän plats med minst 3,5 meter. Undantag får göras för totalt 25 kvm BTA. Bestämmelsen säkerställer att tekniska installationer på tak inte är synliga från de mest exponerade fasaderna mot allmän plats. Ett indrag om minst 3,5 meter gör att installationerna döljs bakom takfoten vid normal betraktningsvinkel från gatan. Undantaget för totalt 25 kvm BTA möjliggör att befintliga installationer, placerade närmare fasaden, kan finnas kvar. Bestämmelsen är förenlig med planens kulturmiljöambitioner och bidrar till att befintliga fasaders läsbarhet och karaktär bibehålls från gaturummet. Balkongräcken ska utföras med genomsläppligt material och ges ett lätt och underordnat intryck. Bestämmelsen säkerställer att balkonger utformas med räcken som medger insyn och ljusgenomsläpp. Genomsläppliga räcken minskar den visuella massan och gör att tilläggen upplevs som lättare och mer underordnade byggnadskroppen. Kravet är förenligt med den gestaltningsinriktning som planförslaget anger för balkonger på 70- talsbyggnaden, där pinnräcken i grön plåt föreslås för att knyta an till befintliga byggnadsdetaljer. Utnyttjandegrad e1 - Största byggnadsarea för bostadskomplement som placeras på tak är 40 kvm. Bestämmelsen kompletterar höjdbestämmelse h9 och begränsar den maximala byggnadsarean för bostadskomplement, exempelvis orangerier eller växthus, som placeras på tak till 40 kvm per egenskapsområde. Begränsningen säkerställer att sådana tillägg förblir accessoriska komplement till bostäderna och inte blir dominanta volymer som stör stadsbilden eller byggnadskomplexets Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 64 (80) karaktäristiska taklandskap. En area om 40 kvm är tillräcklig för ett funktionellt orangeri, men begränsar möjligheten att skapa fullskaliga tillbyggnader som skulle förändra byggnadernas yttre väsentligt. Varsamhet k1 - Fasadens horisontella utformning med ljusa fönsterband och tegelelement i mörkt tegel ska bibehållas. Varsamhetsbestämmelsen reglerar att 70-talsbyggnadens mest framträdande fasadkaraktär, den starka horisontaliteten som skapas av omväxlingen mellan ljusa fönsterband och tunga tegelelement i mörkt tegel, ska bibehållas vid förändringar. Denna komposition är en av de mest läsbara och identitetsskapande egenskaperna i anläggningen och ett tydligt uttryck för sena modernismens arkitekturideal. Åtgärder som bryter mot fasadens horisontella logik eller väsentligt förändrar kontrasten mellan fönsterband och tegel är inte tillåtna. Genomförandetid Genomförandetiden slutar fem år efter det att planen har fått laga kraft. Konsekvenser och avvägningar Stadsbild Detaljplanen bedöms inte innebära några konsekvenser för stadsbilden då befintlig volym till övervägande del bibehålls. Befintlig bebyggelse Planen innebär totalt sett små förändringar av byggnadernas volym. Det som har studerats är en något högre takvåning på 70- talsbyggnaden. Byggnadskomplement, som till exempel orangeri, föreslås på de lägre länkbyggnaderna inne i kvarteret, nya fläktrum är möjliga på taket till 90-talsbyggnaden samt ändringar av fasaden för att skapa bättre förutsättningar för centrumlokaler och bostäder. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 65 (80) Jämförelse mellan nuläge och förslag. Fasadelevationen visar tillägg i form av ny takvåning, påhängda balkonger, orangeri, terrasser och nya håltagningar i fasad. Befintliga byggnader får till största del skydd i form av rivningsförbud. Det innebär att rivning av byggnadernas bärande delar inte är tillåtet. Övriga ändringar ska utgå från de kulturhistoriska värden som detaljplanen har specificerat. Kulturhistoriskt värdefull miljö Detaljplanen innebär att byggnaderna bevaras och används vilket ur kulturmiljösynpunkt är en förutsättning. Det är fråga om två byggnader som båda har en plats i berättelsen om svenskt kontorshusbyggande, om Kistas utveckling till ett IT-kluster av global betydelse och inte minst till framgångssagan LM Ericsson och företagets betydelse för både den fasta och den mobila telefonins utveckling. Rivning av byggnaderna skulle innebära stora negativa konsekvenser för både Kista och Stockholms kulturmiljö men skulle även innebära en förlust sett till mer allmän, nationell bebyggelse- och arkitekturhistoria. Detaljplanen medger olika användningar som kan ha olika konsekvenser ur kulturmiljösynpunkt. De största negativa Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 66 (80) konsekvenserna kan sammanfattas med omvandling av två förbindelsegångar till bostäder samt omdaning av innergården på 90-talsbyggnaden. Övriga föreslagna förändringar har bedömts ha små till medelstora konsekvenser. Förbindelsegång ritad av Nyréns Arkitektkontor på 1990-talet som knöt ihop 70- och 90-talsbyggnaden. (Bild: Tyréns). Kontor Ett fortsatt bruk av byggnaderna som kontor är bäst sett till både läsbarhet och vad gäller ingrepp i byggnaderna. Båda byggnaderna är avsedda att vara flexibla kontorsbyggnader och fortsatta förändringar av kontorsvåningarna är möjliga. Hotell eller annan tillfällig vistelse Konvertering av lokaler till hotell innebär tät rumsindelning och en hög täthet av installationer för badrum. För de aktuella byggnaderna Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 67 (80) innebär detta inga större konsekvenser. Möjligen skulle ljusgården i 90-talsbyggnaden kunna bli problematisk utifrån brandsäkerhetsfrågor, men så är fallet vid allt framtida bruk av byggnaden. Vid en användning som hotell bedöms det finnas goda möjligheter att ta tillvara bottenvåningarnas rumsligheter och kulturhistoriskt intressanta golv samt möjligen också de arkitektoniskt bearbetade förbindelsegångarna. Förbindelsegångarnas framtid är oviss vid flera framtida scenarion eftersom behovet av dem för kommunikation kommer att ändras eller utgå. Bostäder i 70-talsbyggnaden Det speciella med användningen bostäder är att det oftast innebär slutet för en byggnads livscykel. När flexibla kontorsvåningar ersätts med bostäder så är det i regel en permanent åtgärd. För att möjliggöra bostäder krävs anpassningar, i detta fall ändringar av entréerna i trapphusen mot Kistagången, hissar som mynnar direkt vid gatan och mot Grönlandsparken samt tillkomst av sociala ytor på de strama gårdarna. För att skapa goda boendemiljöer föreslås också balkonger och uteplatser. Ändrade behov av ventilation innebär också att teknikvåningen på 70-talsbyggnaden föreslås ersättas med nya takvåningar med ändrad form och avvikande material och kulör. Därtill innebär en ombyggnad till bostäder att behovet av kommunikation- och gemensamhetsytor minskar, något som kan drabba de stora ytorna i bottenvåningen, gårdshus, rum och samband som till stor del bedöms vara särskilt värdefulla. Det föreslås även att de två kulturhistoriskt intressanta förbindelsegångarna och länkarna som tillkommit under 1990- och 2000-talet görs om eftersom de annars kommer att sakna funktion. I det sistnämnda avseendet innebär det risk för förvanskning av kulturvärden eftersom de öppna ytorna styckas upp och även exteriören påverkas av bland annat nya mellanväggar. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 68 (80) Entréhall i 70-tahuset med öppenhet mellan entrégård och den inre gården. Exempel på de större sammanhängande rummen för kommunikation. (Bild: Tyréns) Genom tillägg av balkonger och takvåningar med ny form och material ger konverteringen av 70-talsbyggnaden tydliga avtryck mot omgivande gator och offentliga rum. Läsbarheten av den ursprungliga användningen bedöms ändå som god. Förslaget uppvisar en balans mellan de fysiska uttrycken för de två olika funktionerna kontor och bostad. De värdebärande karaktärsdragen i den senmodernistiska 70-talsarkitekturen respekteras i hög grad. I det fall de tongivande fönsterbanden skulle ökas på höjden påverkas förståelsen mer långtgående och ingreppen blir betydligt större eftersom fönstren behöver bytas ut och rivningar krävs i de tegelklädda fasadelementen. De utvändiga ändringar och tillägg som föreslås i bostadscenariot bedöms i övrigt vara välanpassade. Balkongerna får en diskret verkan och i förslaget håller man sig till en sammanhållen kulörskalan. Entréerna mot Kistagången blir komplexa med såväl entrépartier som hiss och skärmtak som skär av glasfasaderna. Utformningen som skissats bedöms ha både kvaliteter och utmaningar som behöver studeras vidare under fortsatt arbete. Gavlarna mot Grönlandsgatan påverkas negativt av nya hissar som mynnar vid gatan och av nya håltagningar som påverkar en av gavlarna men de negativa konsekvenserna bedöms vara små. Bostäder i 90-talsbyggnaden I 90-talsbyggnaden krävs ingen omfattande fasadändringar utöver håltagning för nya dörrar till uteplatser i anslutning till gårdshuset. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 69 (80) Det är rimligt att inte vara lika strikt ifråga om ändringar av gårdshuset men eftersom gården inte är en innergård i vanlig bemärkelse utan huvudnumret i ERA-anläggningen är det angeläget att studera åtgärden ingående. I bostadsscenariot bedöms gården påverkas i hög utsträckning av privata uteplatser och utökade grönytor, något som sammantaget bedöms ge medelstora negativa konsekvenser för kulturvärdet. Bortsett från ytorna närmast ljusgården är det inte antikvariskt känsligt att dela in planen för andra funktioner. Ljusgården får enligt förslaget fortsatt en viktig funktion som kommunikationsyta. Lokaler i bottenvåning Att Tvärbanan lokaliseras till Kistagången kan ses som ett lägligt sammanträffande eftersom det kan ses som en lämplig utveckling av byggnaderna att samtidigt utveckla bottenvåningarna med ett mer stadsmässigt uttryck. 70-talsbyggnaden har inga direkta kvaliteter i den nedersta delen av fasaden mer än att befintlig utformning visar på den hittills renodlade kontorshusfunktionen. Om nya håltagningar för lokaler görs med god läsbarhet om att vara ett senare tillägg så bedöms påverkan på kulturmiljön inte vara betydande. Inglasningen av portiken i mötet Kistagången och Grönlandsgatan är ett led i samma strävan att skapa en mer välfungerande stadsmiljö. En inglasning av portiken ger negativa konsekvenser men det finns inga påtagliga kvaliteter inne i portiken som skulle byggas bort och de modernistiska pelarna blir fortsatt tongivande. Den föreslagna anpassning av 90-talsbyggnaden till nya gatuhöjder på Torshamnsgatan bedöms vara varsamt och väl gestaltat. Naturmiljö Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer för vatten Planförslaget bedöms inte äventyra möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i Igelbäcken eller Edsviken. Dagvatten från planområdet renas och fördröjs inom fastigheten innan avledning till recipient via dagvattenledningsnätet. Föreslagna dagvattenlösningar medför att föroreningsbelastningen från planområdet till recipient minskar eller förblir oförändrade. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 70 (80) Sociala värden Socialt värdeskapande perspektiv Ur ett socialt värdeskapande perspektiv bidrar planförslaget till stadens tillväxt genom att utveckla bostäder med ett större antal rum. Förslaget innehåller 73 bostäder med fyra rum eller fler, vilket motsvarar cirka 18 % av det totala antalet lägenheter. Frågan om upplåtelseform och balanseringen mellan hyres- och bostadsrätter är ännu inte fastställd. För att skapa en mer sammanhängande stad och ett blandat innehåll i Kista verksamhetsområde bidrar detaljplanen till ökad service i stadsdelen. Detta uppnås dels genom ett ökat kundunderlag och dels genom etableringen av nya lokaler för centrumändamål. För att säkerställa en god och trygg offentlig miljö främjas aktiva bottenvåningar genom skapandet av nya lokallägen. Planförslaget svarar även mot målen om en klimatsmart och tålig stad. Inom Kista verksamhetsområde kan mängden grönska öka genom vegetationstak och genom att hårdgjorda ytor omvandlas till planteringar. Projektet är strategiskt placerat på redan ianspråktagen mark med utmärkt tillgång till kollektivtrafik. Planområdet ligger centralt mellan tunnelbanan i Kista och pendeltågsstationen i Helenelund, och i framtiden kommer även Tvärbanan att trafikera Kistagången med hållplatser i direkt anslutning till området. Barnperspektivet Planförslaget innebär att de befintliga innergårdarna, som i dag är anpassade för kontorsverksamhet, omgestaltas till kvalitativa bostadsgårdar med sociala och gröna värden. De strama, geometriska gårdsrummen i 70-talsbyggnaden kompletteras med smala uteplatser och sammanhängande grönytor med möjlighet till lek och vistelse, med bibehållen geometrisk karaktär. Tillgången till offentliga parker och grönområden i verksamhetsområdet är generellt låg, och det befintliga underskottet förstärks av att antalet boende i området ökar. Grönlandsparken utgör det närmaste allmänna grönområdet och kommer att bli en viktig del av barnens vardagslandskap. Det är angeläget att säkerställa trygga och tillgängliga gångstråk mellan planområdet och Grönlandsparken, samt att parken på sikt ges kapacitet och utformning för att möta ett ökat besökstryck. Planförslaget innebär att bottenvåningarna mot Kistagången och Grönlandsgatan ges ett mer publikt innehåll med lokaler för centrumändamål. Aktiva bottenvåningar med verksamheter bidrar till ökad rörelse, naturlig uppsikt och ökad trygghet i gaturummen Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 71 (80) under fler tider på dygnet, vilket är positivt för barns upplevelse av och rörlighet i stadsmiljön. Sammantaget bidrar detaljplanen positivt till barns förutsättningar i Kista verksamhetsområde genom tillskott av bostäder, omgestaltade gårdar med sociala värden, aktiva bottenvåningar och förbättrad grönska. Utmaningarna avser framför allt den begränsade tillgången till offentliga friytor. Hydrologiska förhållanden Dagvatten Exploateringen innebär i huvudsak en förändrad användning av befintliga byggnader och gårdsytor. Markanvändningen förändras i begränsad utsträckning; andelen hårdgjorda ytor minskar något och grönytorna på bjälklag utökas. Merparten av dagvattnet från byggnaderna avleds i dagsläget via invändiga stuprör, vilket begränsar möjligheterna att vidta fördröjningsåtgärder. I syfte att förbättra dagvattenhanteringen där det är möjligt föreslås skelettjordar under planerade uteplatser i anslutning till lägre liggande tak med utvändiga stuprör. Enligt utredningen kan totalt cirka 43 m³ dagvatten fördröjas i skelettjordarna, fördelade över en sammanlagd yta om 288 m². Skelettjordarna bidrar även till förbättrade växtbetingelser för träd och annan vegetation. Flödesberäkningar har utförts med rationella metoden enligt Publikation P110 (Svenskt Vatten, 2016). Det befintliga dagvattenflödet vid ett 10-årsregn utan klimatfaktor uppgår till 248 l/s. Efter exploatering, utan dagvattenåtgärder, beräknas flödet minska till 239 l/s (-3,8 procent). Med fördröjning i föreslagna skelettjordar sjunker flödet ytterligare till 222 l/s, vilket innebär en minskning om cirka 10 procent jämfört med befintlig situation. Föroreningsberäkningar visar att föroreningsbelastningen från planområdet till recipient minskar eller förblir oförändrad efter rening i föreslagna skelettjordar, för samtliga studerade ämnen. Utan dagvattenåtgärder ökar halterna av suspenderad substans (SS), PAH16 och tributyltenn (TBT) något, men med föreslagen rening minskar även dessa. Sammantaget bedöms att detaljplanen inte äventyrar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i Igelbäcken eller Edsviken. Föreslagna dagvattenlösningar medför att föroreningsbelastningen från planområdet till recipienterna minskar eller förblir oförändrad. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 72 (80) Illustration som visar föreslag på skelettjordar tillsammans med övriga ytor inom planområdet. (Bild: Novaterra). Hälsa och säkerhet Buller från spår och trafik Bullersituationen har utretts baserat på framtida trafikprognoser. Planområdet utsätts för trafikbuller från omgivande gator och från spårtrafik från Tvärbanan som planeras trafikera Kistagången. Den högsta ekvivalenta ljudnivån som har beräknats är 65 dBA vid fasad mot Torshamnsgatan och 64 dBA mot tvärbanan på Kistagången. Det innebär att det i första hand bör studeras om genomgående lägenheter kan tillskapas i dessa lägen. I de fall det inte är möjligt får endast små lägenheter, maximalt 35 kvadratmeter finnas mot sida där riktvärden överskrids upp till 65 dBA. I plankartan finns bestämmelser som reglerar bostädernas utformning i relation till bullersituationen. Riktvärden för tysta uteplatser uppnås på tre av innergårdarna. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 73 (80) Dygnsekvivalenta ljudnivåer från väg- och spårtrafik inom planområdet. Frifältsvärde vid värst utsatta del av fasad samt 1,5 m över mark. (Bild: ACAD) Exempel på planlösning som uppfyller kraven enligt trafikbullerförordningen (2015:216) genom att antingen placera genomgående lägenheter med tillgång till tyst sida, alternativ små lägenheter mot bullerutsatta fasader. (Bild: Strategisk Arkitektur) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 74 (80) Buller från verksamheter Verksamhetsbuller påverkar planområdet från kylmedelskylare på tak på byggnad sydväst om aktuell detaljplan, på ett avstånd av cirka 80 meter. Högsta uppmätta ekvivalenta ljudtrycksnivå vid kylmedelskylarna var 79 dBA. På fasad uppmättes mellan 48–53 dBA i olika punkter. Bullerskyddande åtgärder som minskar den ekvivalenta ljudnivån på fasad med minst 7 dB behövs för att uppfylla industribullerkrav. Detta kan uppnås genom att bygga bullerskärmar som är 1,5 m högre än källorna, absorberande på vissa sidor med en absorptionskoefficient på 0,8. Byggnaden ägs i dagsläget av samma aktör som önskar planändring för del av Isafjord 4. Ekvivalenta ljudnivåer på fasad utan åtgärder. (Bild: ACAD) Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 75 (80) Förslag på avskärmning av kylmedelskylare. Röd skärm är absorberande på sidan mot kylmedelskylarna och gul skärm är absorberande på båda sidor. (Bild: ACAD). Ekvivalenta ljudnivåer på fasad med åtgärder. (Bild: ACAD). Vibrationer Enligt detaljplan för tvärbanan så ska åtgärder vidtas under spår så att stomljudsnivåer på 30 dB(A) SLOW inte överskrids. Detta gäller oberoende av närliggande byggnaders användning. Eftersom tvärbanan inte är byggd än kan inte stomljud och komfortvibrationer evalueras utifrån mätningar. Information om stomljudsnivåer har istället inhämtats från de utredningar som togs fram till detaljplanen för Tvärbanan. Tvärbanan bedöms kunna ge upphov till stomljudsnivåer (max slow) på 29 dBA på markplan och 27 dBA på plan över mark längs Kistagången. Med ballastfritt spår bedöms nivåerna kunna bli något lägre och inga stomljudsåtgärder bedöms behövas enligt utredningen. Komfortvibrationer bedöms inte bli kännbara. Olycksrisk Detaljplanens konsekvenser avseende olycksrisker bedöms vara mycket liten och riskreducerande åtgärder är inte aktuellt. Förorenad mark För detaljplanen har de storstadsspecifika riktvärdena för Stockholm (SSRV) tillämpats. Vid jämförelse med riktvärdena Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 76 (80) uppfyller samtliga prover från gårdarna kriterier för klass B1 (Flerbostadshus utan källare 0-1 m). När det gäller den specifika innergården där prov 26T01 togs, där PCB-7 överstiger KM men inte de storstadsspecifika riktvärdena för klass B1, planeras en omgestaltning av gårdsmiljön. I det arbetet kommer även en mindre mängd jord att schaktas bort. Den som äger eller brukar en fastighet skall genast underrätta miljöförvaltningen om det upptäcks en förorening på fastigheten. Miljöförvaltningen är tillsynsmyndighet för anmälan enligt 28 § i förordning om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (SFS 1998:899). Översvämningsrisk En skyfallsanalys har genomförts baserad på Stockholms stads skyfallsmodell (2024). Analysen visar att planområdets gårdar uppvisar varierande grad av översvämningsrisk vid ett 100-årsregn. På gård B når vattennivån +27,74 m och på gård E stiger nivån till +27,78 m över nollplanet efter att garagenedfarten byggs över med tak. Båda överstiger färdig golvnivå på +27,73 m. Övertäckningen av garagenedfarten innebär att det vatten som tidigare samlades i nedfarten, upp till 1,9 meters djup och en volym om cirka 100 m³, i stället belastar gård B och E. Övertäckningen är i övrigt positiv då det förhindrar att vatten tränger in i garaget samt att dagvattenhanteringen kan förbättras. För att motverka översvämningsrisken kan nedsänkta ytor tillskapas, om 85 m² på gård B och 80 m² på gård E, med ett djup om 0,2 meter. Med dessa åtgärder sjunker vattennivån till +27,71 m på båda gårdarna, vilket understiger golvnivån på +27,73 m. Vattennivån på gård C når som mest +31,23 m vid ett 100-årsregn, vilket är i nivå med färdig golvnivå för det nordvästra huset. Marknivåerna är svåra att förändra på grund av den underbyggda konstruktionen och vattnet bräddas inte ut mot Torshamnsgatan. En upphöjd tröskel kan anläggas vid entréerna på gård C för att förhindra att vatten rinner in i byggnaden. Gård F är en instängd gård utan entréer. Skyfallsanalysen redovisar ett lokalt vattendjup om upp till 1,5 meter på gården vilket sannolikt beror på bristfälligheter i den underliggande höjdmodellen snarare än de faktiska förhållandena på platsen. Det avgörande värdet är att den maximala vattennivån enligt analysen uppgår till +32,36 m, vilket är cirka en centimeter över angiven marknivå. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 77 (80) Maximalt vattendjup och flödesvägar vid ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4. Underlag från Stockholms stads skyfallsmodell (Tyréns). Undersökning om betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontorets bedömning är att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken att en miljöbedömning behöver göras. Bedömningen baseras på kriterier i miljöbedömningsförordningen 5 § och 10-13 §§. Underlag till undersökningen om betydande miljöpåverkan har inhämtats från kulturförvaltningen, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Sammantaget bedöms den planerade markanvändningen inte medföra betydande påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Genomförande Organisatoriska frågor Tidplan Tidplan för planprocessen är: Samråd d Samråd 6 oktober till 16 november 2026 Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 78 (80) Granskning april 2027 Antagande september 2027 Laga kraft, tidigast oktober 2027 Tidplanen är preliminär och kan komma att ändras under processen för kommande skeden. Ansvarsfördelning Planförslaget innebär inte några åtaganden för Stockholms stad att genomföra arbeten inom allmän platsmark. Exploatören ansvarar för samtliga kostnader inom kvartersmark samt eventuella återställningsarbeten inom allmän platsmark. Avtal Detaljplaneavtal ska träffas mellan Stockholms stad och fastighetsägaren. I avtalet ska det framgå att fastighetsägaren godkänner att detaljplanen antas och inte har några ersättningskrav mot Stockholms stad med anledning av detaljplanen. Fastighetsrättsliga frågor Förändrad fastighetsindelning Lantmäterimyndigheten ansvarar för erforderliga fastighetsbildningsåtgärder på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Vid förändrad fastighetsindelning prövar lantmäterimyndigheten bland annat att fastigheter blir lämpliga för sina ändamål. För planens genomförande kan fastighetsbildning vara aktuellt. Område utlagt som kvartersmark kan utgöra en eller flera separata fastigheter, som bildas genom avstyckning och/eller fastighetsreglering. Möjlighet till tredimensionell fastighetsbildning finns för till exempel parkeringsgarage under förutsättning att det leder till en mer ändamålsenlig förvaltning av anläggningen eller att den behövs för finansieringen. Rättigheter Inom planområdet är ett antal rättigheter lokaliserade, bland annat servitut för el, värme och vatten till förmån för fastigheterna Isafjord 5 och 6 samt servitut för gångtrafik till förmån för fastigheten Akalla 4:1 som ägs av Stockholms stad. Rättigheterna kan fortsätta att gälla oförändrat och har fortsatt planstöd. I planförslaget finns utlagt markreservat (x1) för allmän gång- och cykeltrafik med Stockholms stad som huvudman. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 79 (80) Vid bildandet av nya fastigheter kan det bli aktuellt med ytterligare servitut för el, värme och uppvärmning beroende på hur det befintliga systemet är integrerat. I annat fall kan nya anslutningspunkter krävas. Infart till östra delen av fastigheten samt till garaget avses ske via den befintliga infarten, vilken är planlagd med byggrätt. Rätten att använda infarten avses säkras med avtal eller officialrättighet i det fall en eller flera fastigheter bildas enligt detaljplanen. Karta med befintliga detaljplaner som visar infartsituationen. Aktuell detaljplan inom röd markering. Blå pil visar hur infartsvägen fungerar med nuvarande utförande. Behov av rättigheter utreds och prövas i samband med fastighetsbildningen i lantmäteriförrättning. Vid bildande av tredimensionellt avgränsad fastighet krävs att ett flertal rättigheter inrättas. Verkan på befintliga detaljplaner Planförslaget innebär att befintliga detaljplaner P2012-02960 och P2008-14572 helt upphör att gälla inom planområdet. Ekonomiska frågor Detaljplanens finansiering Detaljplanens arbete finansieras genom planavtal upprättat med byggaktör. Ingen planavgift ska tas ut i samband med bygglovet. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 Planbeskrivning Samrådshandling Dnr 2025-14511 Sida 80 (80) Ersättningsanspråk Fastighetsägaren godkänner detaljplanens utformning. Innan detaljplanen antas ska möjligheten att begära ersättning för rivningsförbud och bevarandekrav regleras i avtal. Fastighetsbildning Lantmäteriförrättning görs på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Tekniska frågor Vatten och avlopp Fastigheten Isafjord 4 är ansluten till det kommunala nätet för dricks- och spillvatten. Vid bildandet av nya fastigheter kan det uppstå behov av nya anslutningspunkter. Stockholm Vatten och Avfall AB ansvarar för nya förbindelsepunkter och tar ut anslutningsavgifter. El-, tele- och fibernät Fastigheten Isafjord 4 är ansluten till el-, tele- och fibernät. Vid bildandet av nya fastigheter kan det uppstå behov av nya anslutningar. Fjärrvärme Fastigheten Isafjord 4 är ansluten till fjärrvärmenätet. Vid bildandet av nya fastigheter kan det uppstå behov av nya anslutningar. SLUT Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 --- [Plankarta samråd.pdf] BCKOPS 1 s 1 s 1 r1 r1 r2 r2 q 2 f1 f1 h 7 h 7 h 7 h 5 h 3 h 3 h 3 h 2 h 2 h 4 s 3 s 2 h 7 h 7 h 8b 1 s 3 r1 h 7 e 1 q 5 h 6 h 3 q 4 q 6q 7 k 1 q 1 q 3 q 2 D 1 f2 r1 h 5h 9e 1 f2 r1 h 5h 9e 1 f2 r1 h 5h 9e 1 f2 f2 q 1 f2 f3 h 1 x 1 q 5 k 1 k 1 k 1 k 1 k 1 h 9 f4 n 1 n 1 n 1 n 1 n 1 n 1 h 10 f5 n 1f6 s 3 f6 f7 Skydd av kulturvärden q1Byggnadens volym, med svängd fasad mot gård och bebyggelsefront mot Torshamnsgatan och Kistagången ska bevaras. q2Fasadens materialkombination med betong, koppar, ek och varmröd puts ska bibehållas. q3Fasadens indelning med pelare, fack och utkragande våningslister ska bevaras. q4Entrépartiernas svängda indrag från gatan ska bevaras. q5Taklanternin och ljusgård ska bevaras avseende form, byggnadsdetaljer och material. q6Trapphusens glasade fasader med synliga trapplopp ska bibehållas. q7Pelargången mot Kistagången ska bibehållas avseende pelarnas placering och siktlinje mellan gata och gård. Utformning f1Endast skärmtak. f2Fönsterbanden får breddas till en höjd av maximalt 1.5 meter. f3Inglasning av pelargången mot Kistagången ska utformas så att glaset placeras innanför pelarna. f4Förändringar och tillägg vid entréerna till de glasade trapphusen mot Kistagången ska utformas som inordnade tillägg till trapphusens glasade fasader och utföras med transparenta och lätta konstruktioner. Skärmtak får finnas. f5Ny takåvning som ersätter befintlig teknikvåning ska utformas med indrag om minst 1.5 meter från fasad mot Kistagången samt i material och kulör som avviker från den befintliga tegelfasaden. Undantag från indrag får göras för hiss och trapphus. f6Utrymningstrappor får finnas. Dessa ska ges en omsorgsfull gestaltning och arkitektoniskt uttryck som samspelar med omgivningen. f7För fasad mot Kistagången gäller att håltagning för dörr och placering av balkong i fasadliv ska ske med ett minsta inbördes avstånd om 7.5 meter. På fasad mot Grönlandsgatan, Kistagången och Torshamnsgatan tillåts inte utkragande balkonger. Tekniska installationer på tak som överskrider högsta angivna nockhöjd ska placeras minst 3.5 meter från fasad som vetter mot Grönlandsgatan, Kistagången och Torshamngatan. Undantag får göras för totalt 25 kvm BTA. Balkongräcken ska utföras med genomsläppligt material och ges ett lätt och underordnat intryck. Utförande b1Förbindelsegång med en minsta fria höjd på 6.0 meter till undervarande mark. Utnyttjandegrad e1Största byggnadsarea för bostadskomplement som placeras på tak är 40 kvm. Varsamhet k1Fasadens horisontella utformning med ljusa fönsterband och tegelelement med mörkt tegel ska bibehållas. Genomförandetid Genomförandetiden är 5 år och börjar gälla fr.o.m. att planen får laga kraft. PLANBESTÄMMELSER Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar. Bestämmelse utan beteckning gäller inom hela planområdet. Endast angiven användning och utformning är tillåten. I plankartan redovisas färgen för det huvudsakliga ändamålet inom respektive område. GRÄNSBETECKNINGAR Planområdesgräns Egenskapsgräns Sekundär egenskapsgräns ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN Kvartersmark Bostäder B Centrum C Vård och omsorgboendeD1 Kontor K Tillfällig vistelseO Parkering P VuxenutbildningS1 EGENSKAPSBESTÄMMELSER FÖR KVARTERSMARK Begränsning av markens utnyttjande Marken får inte förses med byggnad. Endast andra anläggningar än byggnader ovan mark. Byggnadsverk tillåts under mark. Byggnaders användning s1Byggnad får inte inredas som bostad. s2Lokalyta för centrumändamål ska finnas. Minsta sammanlagda lokalyta är 150 kvm. s3Där trafikbuller vid fasaden överskrider 60 dBA ekvivalent ljudnivå ska lägenheter större än 35 kvm utföras med minst hälften av boningsrummen orienterade mot ljuddämpad sida. Med ljuddämpad sida menas fasad som har en ekvivalent ljudnivå på högst 55 dBA och maximal ljudnivå nattetid på högst 70 dBA. Centrumändamål tillåts från plan -1 till och med plan 2. Bostäder som placeras mot Grönlandsgatan, Kistagången och Torshamnsgatan tillåts endast med en lägsta färdigt golvnivå på 1.5 meter ovanför anslutande gatumark. Höjd på byggnadsverk h1Högsta nockhöjd är 54.0 meter över angivet nollplan. h2Högsta nockhöjd är 50.0 meter över angivet nollplan. h3Högsta nockhöjd är 36.0 meter över angivet nollplan. h4Högsta nockhöjd är 60.0 meter över angivet nollplan. h5Högsta nockhöjd är 40.0 meter över angivet nollplan. h6Högsta nockhöjd är 63.0 meter över angivet nollplan. h7Högsta nockhöjd är 32.5 meter över angivet nollplan. h8Högsta nockhöjd är 42.5 meter över angivet nollplan. h9Högsta angivna nockhöjd får överskridas med 4.0 meter för bostadskomplement som placeras på tak, så som orangeri. h10Högsta totalhöjd är 59.1 meter över angivet nollplan. Högsta nockhöjd får överskridas med maximalt 3.0 meter för tekniska installationer på tak. Markens anordnande och vegetation n1Parkering tillåts inte ovan mark. Markreservat för allmännyttiga ändamål x1Markreservat för allmännyttig gång- och cykeltrafik. Minsta fria höjd är 3.0 meter. Avgränsas av sekundär egenskapsgräns. Rivningsförbud r1Byggnad får inte rivas. r2Byggnad får inte rivas, undantaget takvåning. GRUNDKARTA Fastighetsbeteckning Servitutsområde Byggnad Väg/gångbanekant Staket Mur Träd Nivåkurvor Markhöjd Transformatorbyggnad Koordinatsystem: Sweref 99 18 00 i plan Upprättad av Stadsmätningsavdelningen Rossmery Felix och RH2000 i höjd. Aktualitetsdatum 2026-09-01 Kartingenjör Kvarter enligt detaljplan, Allmän plats-gräns Fastighetsgräns (Kvarterstraktgräns,Traktgräns Fastighetsområdesgräns) Cad: Rossmery Felix UPPLYSNINGAR Planen består av: - plankarta med bestämmelser Till planen hör: - planbeskrivning Planen är upprättad enligt plan- och bygglagen (PBL 2010:900), standardförfarande. Planavdelningen Påbörjad av SBN SAMRÅDSHANDLING stadsplanerare Alexander Hansson Göl 2026-09-29 S-Dp 2025-14511 Laga kraft Antagen av Godkänd av SBN planchef Louise Heimler Stockholms stadsbyggnadskontor i stadsdelen Kista i Stockholm Isafjord 4 vid Kistagången Detaljplan för del av fastigheten NORR Skala 1:500, utskriftsformat B1 025m Förstoring som visar begränsning av markens utnyttjande, skala 1:100. Godkänt dokument - Louise Heimler, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-09-29, Dnr 2025-14511 --- [Projektpresentation.pdf] 2026-07-03 VID ANVÄNDNING AV DELAR UR DETTA MATERIAL SKA STRATEGISK ARKITEKTUR NAMNGES SOM UPPHOVSMAKARE. ISAFJORD 4 KISTA, STOCKHOLMS KOMMUN UNDERLAG INFÖR SAMRÅD A V DETALJPLAN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 INNEHÅLL SITUATIONSPLAN Illustrerad situationsplan (stadsdel) 4 OM ARKITEKTUREN 5 SEKTIONER Sektioner 6 PLANER Garageplan -1 13 Entréplan/Garageplan 0 14 Entréplan 1 15 Plan 2 16 Plan 2 (alternativ) 17 Plan 3 18 Plan 4 19 Plan 5 20 Plan 6 21 Plan 7 22 Plan 8 Takplan 23 NYCKELTAL BTA för bostäder 24 BOA, LOA, lägenhetsfördelning, p-tal 25 DIAGRAM 26 SEKTIONER DETALJ Lokaler 29 Detaljer 31 GESTALTNING 70-talshuset 34 90-talshuset 48 OM LANDSKAP 53 Grönstrukturanalys 55 Illustrerad situationsplan befintlig (kvarter) 57 Illustrerad situationsplan bostad (kvarter) 58 Bostadsgårdarna 59 SCENARIO Hotell, kontor, bostäder 61 VISIONSBILDER 62 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 BOSTADSCENARIO PÅ FÖLJANDE SIDOR PRESENTERAS ETT SCENARIO FÖR BOSTÄDER SAMT LOKALER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 4 SITUATIONSPLAN STADSDEL SKALA 1:2000 30 30 20 30 30 FILE->INFOPROJEKTNAMN FILE->INFO Handlingstyp (File>info) NOLLNIVÅ A-40- P-01.dwg STRATEGISK ARKITEKTUR X = 147 260,000 m Y = 6 587 670,000 m 2026-06-15 TORSHAMNSGATAN KISTAGÅNGEN GRÖNLANDSGATAN GRÖNLANDS PARKEN VÅGÖGATAN Kistamässan Vistoria tower KISTAGÅNGEN A N Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 5 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 BYGGNADERNA De två huskropparna, ritade av Anders Berg arkitek- tkontor (SRA) och Nyréns arkitektkontor (ERA), består av två olika karaktärer och är ritade i två olika årtionden för det som då var dagens Ericssonkon - tor. Båda byggnaderna definierar tydligt gaturum - met och dess storskalighet och långa volymer stärk- er Kistagångens längdriktning. 1990-TALSBYGGNADEN 1990-talsbyggnaden har ett motiv som flörtar med den klassiska arkitekturen med dubbel sockel- våning, indelade glaspartier och repetativ gestalt - ning. Burspråk och den rundade hörnan i entréplan för tankarna åt stenstaden. Byggnaden har både en vertikal och horisontell utformning med höga pelare i entrévåningarna och horisontella utkragan- de våningslister i de övre våningsplanen. De tydliga markerade våningar med utsprång i koppar ger ett djup och skuggspel i fasad. Byggnaden definierar tydligt gatan med dess rätvinkliga hörna och strikta arkitektur medan insidan är utformad som en mjukt oval innergård som öppnar upp och fångar dagsl - juset. 1970-TASBYGGNADEN 1970-talsbyggnaden i hårdbränt brunt tegel kän - netecknas av en strigent volymbehandling. Bygg - naden har idag en sluten entréplan och timida entréer för kontor från Kistagången. Byggnadens möte med gatan är idag hård och saknar till viss del OM ARKITEKTUREN mänsklig skala. Byggnaden definieras av de horison- tella fönsterbanden och de vertikalt glasade trap- phusen. Byggnadskomplementen utformat i grön plåt är en viktig del av 70-talsbyggnadens iden - titet som samspelar med de grönskande gårdarna, likt de sprojsade utbyggnaderna på de slutna in - nergårdarna. TILLÄGG 90-TALSBYGGNADEN För att behålla byggnadernas karaktär har varsam- ma tillägg gjorts. I 1990-talsbyggnaden föreslås att enbart hörnan mot Torshamnsgatan/Kistagången glasas upp likt befintlig utformning för eventuella framtida lokaler. Då Torshamnsgatan sänks innebär det att den befintliga sockeln förlängs nedåt mot den nya gatunivån. 70-TALSBYGGNADEN I 1970-talsbyggnaden föreslås möjlighet till lägre fönsterbröstning för fönsterbanden. Den horison - tella verkan bibehålls men gör det mer attraktivt för eventuella bostäder. I entréplanet föreslås mö - jlighet till hål i mur för evetuella lokaler, där även delar av bjälklaget sänks till gatunivå. Den idag öp- pna pelargången föreslås glasas in för eventuella lokaler. Inglasningen sker innanför pelarraden då det är en bärande del för byggnadens gestaltning och förståelse för tidslagrena. Inglasningen föreslås ske på ett nätt och smäckert sätt för att bibehålla siktlinjen genom huset mot den grönskande gården och bevara dess svävande modernistiska karaktär. Tillägg i form av nätta balkonger och franska bal - konger föreslås. De plockar upp den gröna paletten från de befintliga byggnadskomplementen. På så sätt blir det en röd tråd genom byggnaden. Även de föreslagna nya entréerna utformas delvis med gröna inslag. Fläktrummen på taken föreslås kunna ersättas av en bostadsvåning. Denna med indrag från fasaden för att tydligt underordna sig den be - fintliga strukturen. Även denna utformas med grön plåt likt byggnadskomplementen. Möt Grönlands - gatan föreslås något upphöjda uteserveringar mot gatan i det som tidigare varit Matsalen. Detta för att stärka rörelse samt bjuda in besökare från gatan och bevara tanken om byggnaden som en del av det of- fentliga rummet samt vilja att skapa tillgänglighet och socialitet. Bibehållen grönska framför uteserve- ringarna blir ett viktig aspekt som samspelar med Grönlandsparken och idén om visuell koppling. ENTRÉER Då Tvärbanan förlängs och går utanför fastigheten är det viktigt att även byggnaden stöttar det nya rörelsemönstret som uppstår. Dvs en möjlighet till lokaler i entréplan samt tydliga bostadsentréer/ kontorsentréer mot Kistagången som ger trygghet, liv och rörelse till platsen både på dag – och kväll - stid. I de trappande gavlarna mot Grönlandsgatan föreslås tillägg i form av två tillgängliga hissar i det som idag även är trapphus. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 6 SKALA 1:200 0 1 2 5 10 15 20 METER (A1) 3 100 300 3 190 210 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 800 3 100 4 200 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 800 3 100 +27,7 +31,9 +35,3 +38,7 +42,1 +46,0 +31,9 +35,3 +38,7 +42,1 +45,5 +48,9 +52,8 +23,3 4 150 300 +31,6 +46,3 +28,1 +53,1 +31,6 +28,1 +56,5 +49,7 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN 5 VÅN 6 VÅN 7 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN 5 VÅN 0 VÅN -1 VÅN 0MARKHÖJD FRÅN GATUPROJEKTERING MARKNIVÅ INMÄTNING MARKNIVÅ INMÄTNING INMÄTNING INMÄTNING +27,5 +27,4 KISTAGÅNGEN BEFINTLIGT UTFÖRANDE (OBS! VISAR SEKTON LÄNGRE IN I HUSKROPPEN) SEKTION/FASAD MOT SYDVÄST NYTT UTFÖRANDE TA HÖJD FÖR TRÄBYGGNATION MÖJLIGHET TILL KOMPLEMENTBYGGNAD MÖJLIGHET TILL FÖRSTÄRKT TAK FÖR UTEPLATSER, SE ÖVER HÖJD SEKTION SEKTION A-A SKALA 1:400 N 18 19 11 12 14 15 A A FÖRKLARINGAR MÅTT I MILLIMETER PLUSHÖJDER I METER BEFINTLIG RITNING: HÖJDSYSTEM RH00 BYGGLOVSHANDLING NY RITNING: HÖJDSYSTEM RH2000 MELLAN HÖJDSYSTEM RH00 OCH RH2000 SKILJER SIG 0,53 METER. DENNA AVRUNDNING ÄR BASERAD PÅ RELATIONSHANDLINGAR ÖVER BYGGNADEN MARKHÖJDER ÄR EJ INMÄTT: - TORSHAMNSGATAN OCH KISTAGÅNGEN UTGÅR FRÅN FFU FÖR PROJEKTERING - GRÖNLANDSGATAN UTGÅR FRÅN BASKARTA SAMT ÄR TRIANGULERAD - GÅRDARNA UTGÅR FRÅN INMÄTNING BEFINTLIGA HÖJDER NYA HÖJDER FÖRÄNDRING/TILLÄGG Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 7 SEKTION SKALA 1:200 0 1 2 5 10 15 20 METER (A1) +53,1 +46,3 +32,4+32,4 +27,7 +35,3 +38,7 +42,1 +45,5 +48,9 +52,8 +23,4 +27,7 +31,9 +35,3 +38,7 +42,1 +46,0 +27,5 +27,6 +29,9 +31,6 +29,9 +56,5 +49,7 +35,7 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN 5 VÅN 6 VÅN 7 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN 5 VÅN 0 VÅN 0 ETAGE- LGH MARKNIVÅ INMÄTNING MARKHÖJD FRÅN GATUPROJEKTERING NEDFART TILL GARAGE MARKNIVÅ INMÄTNING ETAGE- LGH FRI HÖJD 4,5 METER FÖR AVFALLSFORDON INMÄTNING INMÄTNING 1 875 300 5 125 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 800 3 100 600 3 900 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 800 3 100 600 KISTAGÅNGEN SEKTION/FASAD MOT SYDVÄST NYTT UTFÖRANDE MÖJLIGHET TILL KOMPLEMENTBYGGNAD INGLASNING AV GARAGENEDFART BEFINTLIGT UTFÖRANDE (SNITT TAGET I PORTIK) N 18 19 11 12 14 15 B B FÖRKLARINGAR MÅTT I MILLIMETER PLUSHÖJDER I METER BEFINTLIG RITNING: HÖJDSYSTEM RH00 BYGGLOVSHANDLING NY RITNING: HÖJDSYSTEM RH2000 MELLAN HÖJDSYSTEM RH00 OCH RH2000 SKILJER SIG 0,53 METER. DENNA AVRUNDNING ÄR BASERAD PÅ RELATIONSHANDLINGAR ÖVER BYGGNADEN MARKHÖJDER ÄR EJ INMÄTT: - TORSHAMNSGATAN OCH KISTAGÅNGEN UTGÅR FRÅN FFU FÖR PROJEKTERING - GRÖNLANDSGATAN UTGÅR FRÅN BASKARTA SAMT ÄR TRIANGULERAD - GÅRDARNA UTGÅR FRÅN INMÄTNING BEFINTLIGA HÖJDER NYA HÖJDER FÖRÄNDRING/TILLÄGG SEKTION B-B SKALA 1:400 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 8 SEKTION SKALA 1:200 0 1 2 5 10 15 20 METER (A1) 2 900 300 3 660 540 4 200 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 +23,4 +35,3 +38,7 +42,1 +45,5 +48,9 +26,6 +31,2 3 050 300 4 850 300 3 100 300 3 400 3 100 300 3 100 +23,4 +31,9 +35,3 +38,7 +42,1 +53,0 +46,1 240 3 800 3 050 300 3 930 +30,7 +36,0 +26,8 +26,8 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN 5 VÅN 6 VÅN 0 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN -1 GARAGENEDFART KISTAGÅNGEN MARKHÖJD FRÅN GATUPROJEKTERING BEFINTLIGT UTFÖRANDE SEKTION/FASAD MOT SYDVÄST NYTT UTFÖRANDE N 18 19 11 12 14 15 C C FÖRKLARINGAR MÅTT I MILLIMETER PLUSHÖJDER I METER BEFINTLIG RITNING: HÖJDSYSTEM RH00 RELATIONSHANDLING NY RITNING: HÖJDSYSTEM RH2000 MELLAN HÖJDSYSTEM RH00 OCH RH2000 SKILJER SIG 0,53 METER. DENNA AVRUNDNING ÄR BASERAD PÅ RELATIONSHANDLINGAR ÖVER BYGGNADEN MARKHÖJDER ÄR EJ INMÄTT: - TORSHAMNSGATAN OCH KISTAGÅNGEN UTGÅR FRÅN FFU FÖR PROJEKTERING - GRÖNLANDSGATAN UTGÅR FRÅN BASKARTA SAMT ÄR TRIANGULERAD - GÅRDARNA UTGÅR FRÅN INMÄTNING BEFINTLIGA HÖJDER NYA HÖJDER FÖRÄNDRING/TILLÄGG SEKTION C-C SKALA 1:400 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 9 SKALA 1:200 0 1 2 5 10 15 20 METER (A1) +23,4 +31,2 +35,3 +38,7 +42,1 +45,5 +48,9 +26,8 +31,9 +35,3 +23,4 +26,8 +35,3 +38,7 +42,1 3 050 300 4 210 240 3 800 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 3 100 300 3 100 +31,2+31,0 +35,8 +46,1 +52,9 3 050 300 2 950 3 780 +33,0 +35,9 +32,3 +39,3 +36,0 +40,0 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN 5 VÅN 6 VÅN 0 VÅN -1 VÅN 2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 1 VÅN 0 BEFINTLIG TILLBYGGNAD INGLASAD GARAGENEDFART MARKHÖJD FRÅN GATUPROJEKTERING INMÄTNING INMÄTNINGINMÄTNING INMÄTNING INMÄTNING 4 500 TORSHAMNSGATAN BEFINTLIGT UTFÖRANDE SEKTION/FASAD MOT SÖDER NYTT UTFÖRANDE N 18 19 11 12 14 15 D D FÖRKLARINGAR MÅTT I MILLIMETER PLUSHÖJDER I METER BEFINTLIG RITNING: HÖJDSYSTEM RH00 RELATIONSHANDLING NY RITNING: HÖJDSYSTEM RH2000 MELLAN HÖJDSYSTEM RH00 OCH RH2000 SKILJER SIG 0,53 METER. DENNA AVRUNDNING ÄR BASERAD PÅ RELATIONSHANDLINGAR ÖVER BYGGNADEN MARKHÖJDER ÄR EJ INMÄTT: - TORSHAMNSGATAN OCH KISTAGÅNGEN UTGÅR FRÅN FFU FÖR PROJEKTERING - GRÖNLANDSGATAN UTGÅR FRÅN BASKARTA SAMT ÄR TRIANGULERAD - GÅRDARNA UTGÅR FRÅN INMÄTNING BEFINTLIGA HÖJDER NYA HÖJDER FÖRÄNDRING/TILLÄGG SEKTION SEKTION D1-D1 SKALA 1:400 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 10 SKALA 1:200 0 1 2 5 10 15 20 METER (A1) +23,3 +27,7 +35,3 3 900 300 3 100 300 3 100 +39,3 +31,6 +40,0 VÅN 2 VÅN 1 VÅN 0 VÅN -1 GLASTAK OVAN GARAGENEDFART INMÄTNING INMÄTNING 750 4 021 +27,6+27,4 GRÖNLANDSGATAN SEKTION/FASAD MOT SÖDER NYTT UTFÖRANDE SEKTION/FASAD MOT SÖDER NYTT UTFÖRANDE INGLASNING AV GARAGENEDFART N 18 19 11 12 14 15 D D FÖRKLARINGAR MÅTT I MILLIMETER PLUSHÖJDER I METER BEFINTLIG RITNING: HÖJDSYSTEM RH00 NY RITNING: HÖJDSYSTEM RH2000 MELLAN HÖJDSYSTEM RH00 OCH RH2000 SKILJER SIG 0,53 METER. DENNA AVRUNDNING ÄR BASERAD PÅ RELATIONSHANDLINGAR ÖVER BYGGNADEN MARKHÖJDER ÄR EJ INMÄTT: - TORSHAMNSGATAN OCH KISTAGÅNGEN UTGÅR FRÅN FFU FÖR PROJEKTERING - GRÖNLANDSGATAN UTGÅR FRÅN BASKARTA SAMT ÄR TRIANGULERAD - GÅRDARNA UTGÅR FRÅN INMÄTNING BEFINTLIGA HÖJDER NYA HÖJDER FÖRÄNDRING/TILLÄGG SEKTION SEKTION D2-D2 SKALA 1:400 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 11 SEKTION SEKTION E1-E1 SKALA 1:400 SKALA 1:200 0 1 2 5 10 15 20 METER (A1) +27,7 +31,9 +35,3 +23,3 4 150 300 3 900 300 3 100 300 3 100 3 900 300 3 100 300 3 100 +27,7 +31,9+31,9 +35,3+35,3 +39,3+39,3 +35,7 +27,5 +40,0+40,0 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 0 VÅN -1 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 0 GRÖNLANDSGATAN INMÄTNING INMÄTNING MARKNIVÅ INMÄTNING INMÄTNING +27,5 GRÖNLANDSGATAN SEKTION/FASAD MOT NORDVÄST NYTT UTFÖRANDE SEKTION/FASAD MOT NORDVÄST BEFINTLIGT UTFÖRANDE FLÄKTRUM PÅ TAK HAR TILLKOMMIT MÖJLIGHET TILL KOMPLEMENTBYGGNAD MÖJLIGA TAKTERRASSER N 18 19 11 12 14 15 E E FÖRKLARINGAR MÅTT I MILLIMETER PLUSHÖJDER I METER BEFINTLIG RITNING: HÖJDSYSTEM RH00 BYGGLOVSHANDLING NY RITNING: HÖJDSYSTEM RH2000 MELLAN HÖJDSYSTEM RH00 OCH RH2000 SKILJER SIG 0,53 METER. DENNA AVRUNDNING ÄR BASERAD PÅ RELATIONSHANDLINGAR ÖVER BYGGNADEN MARKHÖJDER ÄR EJ INMÄTT: - TORSHAMNSGATAN OCH KISTAGÅNGEN UTGÅR FRÅN FFU FÖR PROJEKTERING - GRÖNLANDSGATAN UTGÅR FRÅN BASKARTA SAMT ÄR TRIANGULERAD - GÅRDARNA UTGÅR FRÅN INMÄTNING BEFINTLIGA HÖJDER NYA HÖJDER FÖRÄNDRING/TILLÄGG Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 12 SEKTION SEKTION E2-E2 SKALA 1:400 SKALA 1:200 0 1 2 5 10 15 20 METER (A1) +23,4 +35,3 +38,7 +42,1 +45,5 +48,9 +26,8 +31,2 +53,0 +26,8 +23,4 3 050 300 4 210 240 3 800 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 +31,9 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 0 VÅN -1 VÅN 3 VÅN 4 VÅN 5 VÅN 6 MARKHÖJD FRÅN GATUPROJEKTERING TORSHAMNSGATAN SEKTION/FASAD MOT NORDVÄST NYTT UTFÖRANDE N 18 19 11 12 14 15 E E FÖRKLARINGAR MÅTT I MILLIMETER PLUSHÖJDER I METER BEFINTLIG RITNING: HÖJDSYSTEM RH00 NY RITNING: HÖJDSYSTEM RH2000 MELLAN HÖJDSYSTEM RH00 OCH RH2000 SKILJER SIG 0,53 METER. DENNA AVRUNDNING ÄR BASERAD PÅ RELATIONSHANDLINGAR ÖVER BYGGNADEN MARKHÖJDER ÄR EJ INMÄTT: - TORSHAMNSGATAN OCH KISTAGÅNGEN UTGÅR FRÅN FFU FÖR PROJEKTERING - GRÖNLANDSGATAN UTGÅR FRÅN BASKARTA SAMT ÄR TRIANGULERAD - GÅRDARNA UTGÅR FRÅN INMÄTNING BEFINTLIGA HÖJDER NYA HÖJDER FÖRÄNDRING/TILLÄGG Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 13 PLANER PLAN -1 - GARAGEPLAN SKALA 1:300 0 3 6 15 30 METER N (A1) TEKNIK / FÖRRÅD 1 374 m2 GARAGE 5 668 m2 TAPPA UTRYMN. 9 m2 BÅR 4 m2 TR2 17 m2 HISS 5 m2 TR2 17 m2 BÅR 4 m2 BÅR 5 m2 TRAPPA GARAGE 22 m2 TAPPA UTRYMN. 10 m2 HISS 7 m2 NY TR G 8 m2 PARKERINGAR VERKSAMHETER Befintliga parkeringsplatser Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 14 SKALA 1:300 0 3 6 15 30 METER N (A1) gb TS TMTM BLOCKV196GG CAFÉ 1100022 1100026 1100034 1100036 1100027 031 033 T103 1100049 1100055 1100059 1100056 1100058 1100040 047A 051A 051B 1100000B 1100200 1200200 088A 032 S016 S018 E038 1200000 KYL KYL 1200S015014 015 015A014A 020018 1200032A 1200032C 1200047 024 032F 032E 022H S022 022G 022F 022D 022C 037A 000C 020 028 1400002 1400016 1400006 1400004 1400000A 1400000 006A CONFERENCE MEETING KK AV T100 1100051 1100035 1100035A 1100T102 1100039 1100038 11000881100086 1100080 1100085 1100087 1100090D H17 1100S001 1100104 1100T104 080B 1100T001 1100076 1100062A 1100062 1100076A 1100076B 1100090C 1100090A 1200022B1200022E 1200022 1200S003 1200032B 1200025 1200006 1200004 1200038 1200100 1200086 1200084 1200088 1200079 H26A H26B H27 H50 1200049 1200079A 1200079B 1200019 1200013 1200100A 1200037B S001 1200T001 1200022A S046 080B 1200S004 016 1200018A 1200030X 1200030 12000281200020A 1200026 1200026A 1200012 018X H52 1200006A 1400001 1400003 1400007 1400009 1400011 1400015 1400039 1400041 1400030 1400026 1400022 1400018 1400035 1400045 035B035C 016A 1500000A 1500029 1500000B 1500000C 1500000D T200 084 1400002A 017 151 T200 1400035A 049A 049B S000100B T003 T100 T002 BRUNN KONTOR KLÖVERN DRIFT SLUSS AVG.GODS SLUSS GODSEXP. LADDNING TS TSDUSCH DUSCH OMKL. WC WC FÖRRÅD FÖRRÅD FÖRRÅDFÖRRÅD SERVERRUM NOC DEMO SYSTEM SITE HT STUDIO ANKOMMANDE GODS VVS EL DAMERHERRAR KAPPRUM UTLÄMNING K\K VVS DISKRUM VVS ELC TORK STÄD LINNE +27,73 +27,73 DISKRUM HYLLA UGN UGN VATTEN- KOKARE FRITÖS UGN VASKBÄNKBÄNK STEKBORD STEKBORD STEKBORD BÄNK VATTENBAD BÄNK GRILL BÄNK VASK VVSFÖRRÅD BÄNKVASK BÄNK BÄNK BÄNK BÄNK KONTOR VASK PACKRUM RWC VVS SKAL- MASKIN STIMKITTLAR FRYST FÖRRÅDFÖRRÅD FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD FÖRRÅD PAUSRUM KONTOR ELRUM POSTHANTERING +27,73 VARUMOTTAGN. 032D KAPPRUM FÖRRÅD MULTIPURPOSE ROOM FÖRRÅD 082 STÄD STÄD 15000231500027 FÖRRÅD 080A OMKL. 080A SH SH SH 1200035 FÖRRÅD 1200001 1500025 +27,73 +27,73 TB MEETING POINT WITH COFFEE BAR MEETING ROOM CLOAK ROOM TB TB TB VVS 1300015 1300021 1300027 1300033 1300000 1300037 1300T001 1300T000 S033 1300020 034A 034B 034C 034 S000 025 1300035 1300000A 1300000B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM COPY/ PRINT MINI MEETING ROOM ELECTR. 1500009 MEETING HUB 022J 046 048 UPS 032 KITCHENETTE MARCONI 1 T101 H16A H16B TECHNICAL WORK LAB SUPPORT 1200002 LAUHREN 009 010 STORAGE STORAGE STORAGE STORAGE TECHNICAL WORK TECHNICAL WORK MARMOR 000B TS TS 1200051 MARCONI 2 SKÄRMVÄGG 001B 001A 004A 004B KÖKFÖRRUM FÖRRÅD 002B 002A 005B003B 005A003A 009B007B 009A007A 006A 006B 008B010B 010A008A 014B012B 012A014A 013B015B 015A013A 013C009C UTR.VŽG UTR.VŽG BRYGGA LAST- BORD LYFT- EL TELE 1800136 1800136A 1800123 TELE ALLM 1800125 TELE SŽK 1800127 TELE RT 1800100B 1800141A FÖRRÅD 1800139 EL TRAFO 1800133 EL LSP-STŽLLVERK 1800131 EL TRAFO 1800103A VVS N™D A 1800203 SPR N™D C H29 1800134 1800100A H20 1800193 1800166 TRAPPA D H18 1800103 1800145 SKYDDSRUM 102 P ARKIV 1800101 +26,25 +26,25 +26,10 R™K R™K +26,23 UTRYMNING FRN SKYDDSRUM I BEFINTLIGT HUS RAMP TILL GATA RAMP TILL PLAN -1 SOP LASTKAJ +26,48 BES™KSENTRE ENTRE +26,43 +26,43 +26,48 +27,51+27,14+26,95 +26,58 +26,55 +26,45 +26,35 +27,2 +26,38 +26,38 +26,38 +26,48 R R E FLŽKTRUM, KYL- OCH UNDERCENTRAL 1800100 UKIIA006 H18 1800T136 H19A H19B 1800S141 1800T161 1800T166 1800S166 1800T193 1800T201 H29 1800T134 1800T119 101A S101 S119 S134 135 134B 134A 191A191 S136 LAB TELE KI1800100C P001 P002 P003 P004 P005 P006 P007 P008 P009 P010 P011 P012 P013 P014 P015 P016 P017 P018 P019 P020 P021 P022 P023 P024 P025 P026 P027 P028 P029 P030 P031 P032 P033 P034 P035 P036 P037 P038 P039 P040 P041 P042 P043 P044 P045 P046 P047 P048 P049 P050 P051 P052 P053 P054 P055 P056 P057 P058 P059 P060 P061 P062 P063 P064 P065 P066 P067 P068 P069 P070 P071 P072 P073 P074 P075 P076 P077 P078 P079 P080 P081 P082 P083 P084 P085 P086 P087 P088 P089 P090 P091 P092 P093 P094 P095 P096 P097 P098 P099 P100 P101 P102 P103 P104 P105 P106 P107 P108 P109 P110 P111 P112 P113 P114 P115 P116 P117 P118 P119 P120 P121 P122 P123 P124 P125 GARAGE TOTALT 123 PLATSER FÖRRÅDFÖRRÅD 1800145E 1800145D FÖRRÅD FÖRRÅD 1800145C 1800145B 1800145A1800141 FÖRRÅDFÖRRÅD 1800141C1800141B 1800136B 1800134C 1800193A MC P049B MC MC P035B HANDIKAPP HANDIKAPP HANDIKAPP HANDIKAPPHANDIKAPP P017A MC RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD UTR.VŽG UTR.VŽG BRYGGAGALAST- BORDORD LYFT-FT EL TELELELEEETE 1800136800800800 3336 1800136AA 1800123 TELE ALLM 1800125 TELE SŽKSŽK 1800127 TELE RT 1800100B 1800141A FÖRRÅD 1800139 EL TRAFO 1800133 EL LSP-STŽLLVERK 1800131 EL TRAFO 1800103A VVS N™D N D N™ AAAAA 1800203 SPR 1800134 1800100A 1800193 1800166 TRAPPA D 1800103 1800145 SKYDDSRUM 102 P ARKIV 1800101 +26,25 +26,255 +26,10 R™K™K R™K RAMP TILL GATAGA RAMP TILL PLAN -1 SOP LASTKAJ BES™KSENTRE ENTRE +26,43 +26,43 +27,51+27 51+27,14+27 14+26,95+26 95 +26,58+2 +26,555+26 5 +26,45 +26,35 +27,2 +26,38 +26,38 +26,4 R R E FLŽKTRUM, KYL- OCH UNDERCENTRAL 1800100 UKIIA006 1800S141S1411800S141 1800800 1800T166 1800S16618 S168000S166 1800T11911918018 101AA S101 S119 9 11 S134 135 134B4B4B 134AA13 191A191 S136 6 LAB TELE KI1800100C C P119 GARAGE TOTALT 123 PLATSER FÖRRÅDFÖRRÅD 1800145EE DD1800145D FÖRRÅD FÖRRÅD 1800145C 1800145B 1800145A1800141 FÖRRÅDFÖRRÅD 1800141CC1800141BBB 1800136B 1800134CCC13 1800193AAAA MC P049B MC MC P035B PPHHPPPPHH P017A MC P090P089P088 P075P074P073P072P071P070 P087P086P085 P069P068P067P066P065P064 P077P076 P061P060P059P058P057P056P055P054P053P052P051P050 P063P062 P048P047P046P045P044P043P042P041P040P039P038P037 P049 P034P033P032P031P030P029P028P027P026P025P024P023 P035 P015P014P013P012P011P010P009P008P 08 RESERVERAD P007P006P005P004 P016P003P002P001 P021P020P019 P022 P036 P017 HANDIKAPPH PP P018 HANDIKAPPPH P080 RESERVERAD P079 RESERVERAD P078 RESERVERAD P083 RESERVERAD P082 RESERVERAD P081 RESERVERAD P084 P096P095P094P093P092P091 P101P100P099 P104P103P102 P105P098P097 P120 RESERVERAD P121 RESERVERAD P122 RESERVERAD P106 HANDIKAPP P107 HANDIKAPP P108 HANDIKAPP P109 P110 P111 P112 P113 P114 P115 P116 P117 P118 P123 RESERVERAD P124 RESERVERAD P125 RESERVERAD BV/RS 8 m2 FRD 67 m2 FRD 70 m2 HÖGSPÄNNING 30 m2 3 Rok 43 m2 TVÄTTSTUGA 55 m2 LOKAL - "MATSALEN" 1 544 m2 1 Rok 51 m2 1 Rok 47 m2 1 Rok 51 m2 1 Rok 48 m2 1 Rok 52 m2 1 Rok 50 m2 1 Rok 43 m2 1 Rok 39 m2 2 Rok 57 m2 STÄD 4 m2 3 Rok 43 m2 3 Rok 43 m2 4 Rok 43 m2 2 Rok 66 m2 FRD 62 m2 FRD 22 m2 1 Rok 37 m2 MILJÖRUM 144 m2 BV/RS 16 m2 FRD 22 m2 BV/RS 10 m2 FRD 19 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 46 m2 LOKAL 1 96 m2 BV/RS 9 m2 STÄD 6 m2 FLÄKTRUM 150 m2 FLÄKTRUM 152 m2 FRD 48 m2 STÄD 9 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 TRAPPHUS 17 m2 TR2 17 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 HISS 7 m2 HISS 4 m2 HISS 4 m2 FRD 22 m2 FRD 62 m2 TR2 15 m2 NY HISS 7 m2 NY HISS 7 m2 TRAPPHUS 15 m2 LOKAL 2 310 m2 TAPPA UTRYMN. 9 m2 GARAGE 5 694 m2 LÅGSPÄNNING 33 m2 FRD 11 m2 STÄD 7 m2 RÄDDN. INRYM 8 m2 RÄDDN. INRYM 7 m2 NY HISS 6 m2 NY HISS 6 m2 BÅR 4 m2 BÅR 4 m2 TR2 17 m2 HISS 5 m2 TR2 17 m2 BÅR 4 m2 BÅR 5 m2 TRAPPA GARAGE 22 m2 BÅR 4 m2 NY TR G 8 m2 TAPPA UTRYMN. 10 m2 1 Rok 42 m2 2 Rok 57 m2 NYA UTRYMNINGSVÄGAR Nya utrymningsvägar till det fria TILLGÄNGLIG ENTRÉ Tillgänglig SEKUNDÄR ENTRÉ Ej tillgänglig entré HISSAR Befintliga hissar byggs om för att klara mått för bår (korgstorlek 1100x2100) TILLGÄNGLIGA ENTRÉER/HISS Nya hissar läggs till för tillgängliga entréer. UTVÄNDIG UTRYMNINGSVÄG Ny utvändig trappa för utrymningsväg till det fria NYA TRAPPOR Nya trappor läggs till för att klara maxavstånd för utrymning ENTRÉ TILL LOKALRÄDDNINGSTJÄNST INRYMNING KÄLLARE BOENDEPARKERINGAR Befintliga parkeringsplatser PARKERINGAR VERKSAMHETER Befintliga parkeringsplatser PLANER PLAN 0 - ENTRÉPLAN/GARAGEPLAN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 15 SKALA 1:300 0 3 6 15 30 METER N (A1) 1101013 1101015 1101012 1101014 1101027 1101030 1101033 1101035 1101037 1101038034A 034B 034C 1101048 046C046B046A 1101049 1101075 080A 080B 1101086 1101088 088A 11010941101042 1101047 1101079 1101034 1101039 1101077 088B 1101T2001101T100 1101T001 087 088C 089 1101080 1101078 1101055 VVS VVS VVS VVS VVS VVS VVS VVS CLEAN +31,40+31,40 +31,40 MEETING ROOM CC ROOM CC ROOMPRINTER LIFT LOBBY STORAGE CLOAK ROOM RESTING STORAGE MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR EL CLOAK ROOM H16A H16B CLOAK ROOM H17 EL STORAGE 1101000C 1101000D MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM HALL 1101000E 1101095 IT SERVICE 1101091 STORAGE +31,43 15010071501006 002 002A 002B +31,40 1401000C1101000F 1401004 1801101 H18 S101 FÖRRÅD +30,70 1101028A 1101028B TR TR 1101002 TR 1101001A TR 1101001B MINI MEETING WORK AREA1101000A 1101050 MEETING ROOM ROOM MINI MEETING ROOM MEETING HUB 1101062 MEETING ROOM 1101061 MEETING ROOM 1101067 MEETING ROOM 1101072 MEETING ROOM 1101073 PRINTER B110 A10 B105B100B95B90B85B80B75B70B65B60 A15 A20 B55B50B45B40B35B30B25B20B15B10 A10 A15 A20 HALL 1101000B PASSAGE WORK AREA PASSAGE 1201087 1201084 080A 080B 1201038 12010371201035 034A 034B 034C 1201033 1201032 12010151201013 1201012 1201014 1201086 1201034 1201T100 1201T001 1201T200 1201080 1201085 080C 034D VVS VVS VVS VVS VVS VVS VVS +31,40 +31,40 +31,40 CC ROOM CLEAN HALL CC ROOM LIFT LOBBY VVS MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR CC ROOM EL VVS CLOAK ROOM H26A H26B 1201041 1201062 H052 GÄSTMATSAL 12 - 14 PL GÄSTMATSAL 6 PL 1201000D GÄSTMATSAL 10 - 12 PL COFFEE LOUNGE 16 - 22 PL GÄSTMATSAL 10 - 12 PL PENTRY ARBETSBÄNK SPISUGN FRYS 1201048 1201052 KYLB. KYL IS DISK S049 12010701201064 1201077 GÄSTMATSAL ÖPPEN CA 60 PL 1201053 1201074 KPR 1201076 H27 EL 1201000A 1201000B 1201000C 084A 084B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1201002 TR 1201001A TR 1201001B MINI MEETING ROOM 1201027 PRINTER TR 1201028B TR 1201028A 038 +31,40 +31,40 MEETING POINT WITH COFFEE BAR CLOAK ROOM CC ROOM 1301035 1301000 1301037 1301T001 1301T000S033 1301032 034A 034B 1301034C 1301034 ELECTR. 2001001 PASSAGE 1301033 1301029 QUIET ROOM VVS S000 TR 1301002B 1301001 MINI MEETING ROOM TR 1301002A 1301015 MINI MEETING ROOM 1301014 MINI MEETING ROOM WORK AREA1301000A 1301027 PRINTER 1301024B TR 1301024A TR 1301026 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1401000B TAK ÖVER PLAN 140102214010241401026140102814010301401032140103414010361401038 1401025140102914010331401035 1401027 14010231401039 1401021 +31,55 EL NEDRE DEL ÖVRE DEL +31,40 FRD EXHIBITION 1401020B 020D 1401020C 1401020A 1401000A 1401000C 1401006A 020E 020F FRD RECEPTION EXHIBITION 1401003 FÖRBINDELSEGÅNG 003A SÄK.- RUM 000CA 1501000B FRD 150102115010291501031 1501023025027039 RÖKRUM FRD 1501017 1501000A 1501007 009 003 001 FRD 011017A KONF.RUM MEXICO CITYKONF.RUM NEW YORKKONF.RUM LONDONKONF.RUM STOCKHOLMKONF.RUM ST.PETERSBURG 1801103 1801131A 1801135 1801166 1801165 1801192 1801189 1801171 1801162 1801174 1801103E 1801103F 1801103A 1801103C 1801101 1801109 1801121A 1801127 1801131 1801135A 1801168 1801105 1801129 1801166 1801100B 1801S168 KI1801101C H19A H19B 1801100 H20 +31,30 N™D B CC PREPARATION ST KAPPRUM H18 ST STORAGE CONFERENCE ROOM EL N™D C CC ENTRANCE HALL RAMP EL DAMM +30,83 STAIRS TO TELE UTR.VŽG ENTRE ENTRE PERSONALENTRE +31,43 +31,23 E +30,68 RWC V V 1801S103 1801S105 1801S134 1801S136 1801T136 1801T161 1801T194 1801T201 1801155 KI1801196 103B S101 101A S125 S132 S171 S172 189C 189A 189B 191A191 187B 187C 1801187 187D BP +31,23 LOUNGE AUDIOTORIUM A60 RBS-ROOM CAFE 1801161 KI1801175A MEETING HUB 1801175E 1801175D DEMORUM TECHNICAL 1801175B DEMORUM 1801178 STORAGE DRY GOODS 1801100C 175BA175EA E193 LM JUNIOR S193 CARL-JOHAN 183 HANNA 1801176 STORAGE 1801172 1801100A 1801170 LOCKER ROOM 170A STORAGE 169 GOODSDISHES GARAGE 1801243 CAFE S134 DACHSHUND CONFERENCE ROOM RADIOLA CONFERENCE ROOM RADIOLA 1801123 CONFERENCE ROOM AXE CONFERENCE ROOM GSM 1801113 CONFERENCE ROOM 3G STORAGE +31,23 +31,23 1801301 CONFERENCE HUT TV VENT EL AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80)AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbWindowAssembly (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80)AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80)AecDbWall (AecArchBase80)AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) BP N™D A 1901S112 KK 1901107 H28 1901114 TELE TRAPPHUS 1901100R KONFERENSRUM F™RRD 1901100A N™DUTGNG 1901130 H29 1901006 1901009 1901136 RAMP TILL INLASTNING OCH PARKERING UTR.VŽG E +31,10 +31,4 +31,40 +31,90 RWC 1901132 1901T134 KI1901101 KI1901137 KI1901140 KI1901102 S130 130B 130A T119 KONFERENSRUM 1901112 1901103 LOBBY FÖRRUM1901114A KONF. RUM OFFICE BACK- 1901120 1901116B STUDIO 1901122 130C 130D 130E LOBBY 1901100B RECEPTION 1901117 1901127 003A SÄK.- RUM ETAGE-LGHETAGE-LGH ETAGE-LGH ETAGE-LGH RAMP PRIVATA TERRASSER (EJ TILLGÄNGLIGA) RAMP PRIVATA TERRASSER (EJ TILLGÄNGLIGA) PRIVATA TERRASSER (EJ TILLGÄNGLIGA) 3 Rok 41 m2 3 Rok 43 m2 3 Rok 43 m2 4 Rok 83 m2 LOKAL 3 148 m2 LOKAL 4 146 m2 2 Rok 46 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 TRAPPHUS 17 m2 TR2 17 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 HISS 7 m2 HISS 7 m2 HISS 4 m2 HISS 4 m2 1 Rok 34 m2 BV/RS 10 m2 2 Rok 44 m2 2 Rok 49 m2 1 Rok 39 m2 2 Rok 49 m2 2 Rok 47 m2 FRD 12 m2 2 Rok 56 m2 FRD 23 m2 FRD 38 m2 TR2 15 m2 LOKAL 7 253 m2 LOKAL 6 700 m2 FRD 15 m2 TRAPPHUS 15 m2 1 Rok 25 m2 2 Rok 45 m2 1 Rok 29 m2 2 Rok 45 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 45 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 52 m2 NY TR G 8 m2 TRAPPA GARAGE 8 m2 G TRAPPA 10 m2 LOKAL 5 131 m2 BV/RS 15 m2 G TRAPPA 6 m2 2 Rok 43 m2 2 Rok 58 m2 LOKAL 8 78 m2 FRD 55 m2 TRAPPA GARAGE 22 m2 STÄD 3 m2 BV/RS 6 m2 BV/RS 10 m2 STÄD 7 m2 STÄD 7 m2 2 Rok 54 m2 1 Rok 35 m2 2 Rok 59 m2 3 Rok 70 m2 1 Rok 31 m2 3 Rok 68 m2 1 Rok 30 m2 1 Rok 31 m2 1 Rok 38 m2 3 Rok 74 m2 1 Rok 31 m2 1 Rok 40 m2 2 Rok 71 m2 2 Rok 76 m2 2 Rok 53 m2 2 Rok 52 m2 3 Rok 86 m2 1 Rok 25 m2 1 Rok 29 m2 3 Rok 78 m2 3 Rok 65 m2 4 Rok 101 m2 5 Rok 122 m2 BÅR 4 m2 BÅR 4 m2 2 Rok 54 m2 2 Rok 55 m2 4 Rok 113 m2 4 Rok 113 m2 1 Rok 29 m2 1 Rok 29 m2 NY HISS 6 m2 NY HISS 6 m2 HISS 5 m2 NY TR2 14 m2 NY TR2 15 m2 BÅR 5 m2 TRAPPA GARAGE 22 m2 BÅR 4 m2 TRAPPA GARAGE 17 m2 BÅR 4 m2 TAPPA UTRYMN. 10 m2 2 Rok 48 m2 FRD 48 m2 3 Rok 79 m2 1 Rok 42 m2 1 Rok 32 m2 4 Rok 111 m2 4 Rok 91 m2 NY HISS 7 m2 RÄDDN. INRYM 7 m2 NYA UTRYMNINGSVÄGAR Nya utrymningsvägar till det fria TILLGÄNGLIG ENTRÉ Tillgänglig SEKUNDÄR ENTRÉ Ej tillgänglig entré HISSAR Befintliga hissar byggs om för att klara mått för bår (korgstorlek 1100x2100) TILLGÄNGLIGA ENTRÉER/HISS Nya hissar läggs till för tillgängliga entréer. UTVÄNDIG UTRYMNINGSVÄG Ny utvändig trappa för utrymningsväg till det fria NYA TRAPPOR Nya trappor läggs till för att klara maxavstånd för utrymning ENTRÉ TILL LOKALRÄDDNINGSTJÄNST INRYMNING KÄLLARE PLANER PLAN 1 - ENTRÉPLAN Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 16 SKALA 1:300 0 3 6 15 30 METER N (A1) 1102037 1102038034A 034B 034C 1102048 048A048B048C 1102080 080A 080B 1102086 1102088 088B 1102091 1102034 1102039 088A 1102T2001102T100 1102T001 VVS CLOAK ROOM CC ROOM CLOAK ROOM EL VVS CLEAN VVS VVS VVS H16A H16B CLOAK ROOM CC ROOM CLOAK ROOM VVS VVS CLOAK ROOM H17 1102000G VVS +34,80 +34,80 +34,80 MEETING ROOM EL 1102000DHALL 1102033 MEETING ROOM PASSAGE1102000C 1102076 MEETING ROOM PASSAGE1102000F 1102090 MEETING ROOM 1102092 MEETING ROOM 1102098 MEETING ROOM 1102095 MEETING ROOM PASSAGE1102000HWORK AREA1102000E 1102002 TR 1102001A TR 1102001B MINI MEETING ROOM 1102013 1102015 1102012 1102014 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM WORK AREA1102000A 1102027 PRINTER 1102026 TR 1102028 MINI MEETING ROOM 1102029 MEETING HUB 1102030 MEETING HUB TR 1102047 1102049 1102050 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1102061 1102060 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1102073 1102074B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1102074A TR 1102075 MINI MEETING ROOM 1102077 1102079 TR 1102087 TR B110 A10 B105B100B95B90B85B80B75B70B65B60 A15 A20 B55B50B45B40B35B30B25B20B15B10 A10 A15 A20 1202033 MEETING ROOM WORK AREA PASSAGEPASSAGE 1202029 MEETING HUB 088A 088B080A 080B 1202048 048B 048C1202042 1202038 1202037 034A 034B 034C 12020881202086 1202034 1202T100 1202T001 1202T200 1202080 1202085 CC ROOM VVS CC ROOM CLOAK ROOM EL LIFT LOBBY H26A H26B EL VVS VVS H27 1202000B 1202000D 1202000E 1202000F VVS CLEAN VVS +34,80 +34,80 +34,80 CLOAK ROOM HALL CLOAK ROOM CLOAK ROOM 041A 041B 1202043 VVS WORK AREA 12020151202013 1202012 1202014 1202000A MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1202002 TR 1202001A TR 1201001B MINI MEETING ROOM 1202027 PRINTER TR 1202028B TR 1202028A 1202032 MEETING HUB HALL1202000C VVS VVS VVS 1202050 TR 1202049A TR 1201049B MINI MEETING ROOM 1202060 MINI MEETING ROOM 1202061 MINI MEETING ROOM 1202072 MINI MEETING ROOM 1202071 MINI MEETING ROOM 1202073 MINI MEETING ROOM 1202075 MEETING ROOM 1202078 +34,80 +34,80 2002003 2002004 2002001 2002002 2002002A 000B S002 FAN ROOM STORAGE COMPRESSOR MEETING POINT WITH COFFEE BAR CLOAK ROOM VVS 1302015 1302027 1302037 1302T001 1302T000 S033 034A 034B 1302034C 1302034 S000 1302035 PRINTER ELECTR. 1302032 TR 1302002B 1302024B TR 1302024A TR 1302033 1302029 MEETING ROOM MINI MEETING ROOM WORK AREA1302000A PASSAGE1302000 1302026 MINI MEETING ROOM 1302001 MINI MEETING ROOM TR 1302002A MINI MEETING ROOM 1302014 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 080A 080B 1102086 088B 1402005 1402017 088A 088B 080A 080B 1402019 088086 088A 001B 1402003 003A003B003C 1202T200 080 1202085 CC ROOM VVS VVS H17 EL VVS VVS H27 1202000F 1402007 1402009 1402015 VVS VVS +34,80 TB TB TB HALL CLOAK ROOM CLOAK ROOM EL COPY/FAX /PRINT MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM H28201 1902001 H28 STORAGE H28201 H28 STORAGE +35,20 1:12 +34,80 2002602 705705A 2002510 T600 MECHANICAL ROOM ANTEROOM +34,80 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM WORK AREA 1402000A 1402021 WC PASSAGE 1402023 1402025 IODT 1402027 IODT 1402029 IODT 1402022 IODT 1402024 IODT 1402026 IODT 1402030 IODT 1402020 PASSAGE IODT 1402028 IODT 1102088 1102091 CLOAK ROOM MEETING ROOM 1102090 MEETING ROOM 1102092 MEETING ROOM PASSAGE1102000H 1102087 TR B110 A10 B105B100B95B90 A15 A20 A25 A30 A35 A40 A45 A50 A55 A60 A65 A70 1102080 1102T200 CLOAK ROOM 1102000G +34,80 1102079 TR 1902101 1902109 +34,80 CC ROOM MEETING ROOM 1902207 MEETING HUB B110B105B100B95B90 004B MEETING ROOM 1502036 TR 1502026 1502028 1502030 1502032 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM COPY/PRINT 1502000A MINI MEETING ROOM 1102048 048A048B048C 1102039 1102T100 VVS VVS VVS H16A H16B CLOAK ROOM +34,80 1102000DHALL TR 1102047 1502006 004A TR 1502008 MIN MEETINGI ROOM MIN MEETINGI ROOM 1502016 1502018 MIN MEETINGI ROOM MIN MEETINGI ROOM 1502000B 034B TR 034A TR 1202048 048B 048C1202042 1202T100 LIFT LOBBY H26A H26B VVS +34,80 CLOAK ROOM 041A 041B 1202043 HALL1202000C VVS VVS VVS 1902101 H28201 1902109 1902001 238 238A 238B S240 1902218 1902002 H29 H28 1902T01 +34,80 +34,80 CC ROOM EL VVS TERRACE MEETING ROOM TBESTORAGE VVS 1902112 MINI MEETING ROOM 1902113 MINI MEETING ROOM 1902116 MINI MEETING ROOM 1902119 MINI MEETING ROOM 1902123 TR 1902122 TR 1902207 MEETING HUB 1902216 MEETING ROOM 1902212 MINI MEETING ROOM 1902145 MINI MEETING ROOM 1902148 MINI MEETING ROOM 1902150 MINI MEETING ROOM 1902153 MINI MEETING ROOM 1902157 TR 1902156 TR1902236 PRINTER 1802215 TR 1802174 1802177 1802189 TR 1802190 1802276 1806271 TR 1802064 PASSAGE 1802279 MEETING POINT1802038 1802145 COLLABORATION AREAWORK AREA1802026 WORK AREA1802077 1802073 QUIET ROOM PASSAGE 1802001 1802203 1802113 1802115 1802129 1802131 1802141 1802143 1802029 1802037 1802041 044 045 046 047 1802162 1802164 H19A H19B 064E064F064G 068B068A 068C 1802070 1802219 1802237 1802241 1802250 H18 1802034 1802191 191A 191B 1802194 H20 1802256 1802275 S034 S070 1802067 +34,80 +34,80 +34,80 EL VVS VVS MEETING ROOM MEETING ROOM TB CC ROOM CC ROOM CLEAN TB TB STORAGE MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM STORAGE MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM PRINTER MEETING ROOM 1802282 1802295 096 TB 095 TB 1802293 1802188 TR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1806272 TR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1802254 MINI MEETING ROOM 1802252 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MEETING HUB 1802244 1802214 TR MINI MEETING ROOM 1802217 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1802231 TR 1802232 TR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM B110 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 ABCDEFGHJK 064D064C064B064A STRAIRCASE STRAIRCASE 1802068 PASSAGE S189 S196S195 S193S192 S036 S034 1802S105 1802S103 1802101 S101 öppet ovan 2 Rok 58 m2 2 Rok 49 m2 2 Rok 54 m2 2 Rok 55 m2 3 Rok 71 m2 3 Rok 66 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 TRAPPHUS 17 m2 TR2 17 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 HISS 7 m2 HISS 4 m2 HISS 4 m2 BÅR 4 m2 BÅR 4 m2 BÅR 4 m2 TRAPPA GARAGE 17 m2 HISS 5 m2 NY TR2 14 m2 NY TR2 15 m2 TR2 15 m2 NY HISS 6 m2 TRAPPHUS 15 m2 NY HISS 6 m2 2 Rok 45 m2 2 Rok 45 m2 2 Rok 45 m2 2 Rok 52 m2 2 Rok 59 m2 TRAPPA GARAGE 17 m2 BÅR 4 m2 BÅR 5 m2 2 Rok 62 m2HISS 7 m2 2 Rok 57 m2 5 Rok 144 m2 5 Rok 127 m2 2 Rok 61 m2 3 Rok 71 m2 FRD 13 m2 FRD 28 m2 3 Rok 71 m2 3 Rok 68 m2 3 Rok 74 m2 3 Rok 68 m2 3 Rok 71 m2 4 Rok 113 m2 4 Rok 113 m2 3 Rok 74 m2 2 Rok 64 m2 3 Rok 76 m2 4 Rok 94 m2 2 Rok 60 m2 3 Rok 64 m2 2 Rok 57 m2 4 Rok 93 m2 3 Rok 78 m2 3 Rok 65 m2 2 Rok 58 m2 4 Rok 113 m2 4 Rok 113 m2 4 Rok 101 m2 5 Rok 122 m2 TRAPPA GARAGE 22 m2 2 Rok 53 m22 Rok 54 m2 4 Rok 105 m2 3 Rok 79 m2 1 Rok 31 m2 1 Rok 30 m2 1 Rok 31 m2 1 Rok 38 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 25 m2 1 Rok 32 m2 1 Rok 32 m2 1 Rok 30 m2 1 Rok 41 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 25 m2 1 Rok 29 m2 1 Rok 25 m2 1 Rok 29 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 31 m2 1 Rok 40 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 30 m2 1 Rok 29 m2 1 Rok 35 m2 1 Rok 25 m2 1 Rok 31 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 35 m2 1 Rok 30 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 35 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 29 m2 1 Rok 29 m2 1 Rok 48 m2 1 Rok 31 m2 1 Rok 32 m2 1 Rok 32 m2 1 Rok 34 m2 HISSAR Befintliga hissar byggs om för att klara mått för bår (korgstorlek 1100x2100) TILLGÄNGLIGA ENTRÉER/HISS Nya hissar läggs till för tillgängliga entréer. UTVÄNDIG UTRYMNINGSVÄG Ny utvändig trappa för utrymningsväg till det fria NYA TRAPPOR Nya trappor läggs till för att klara maxavstånd för utrymning PLANER PLAN 2 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 17 SKALA 1:300 0 3 6 15 30 METER N (A1) 1102037 1102038034A 034B 034C 1102048 048A048B048C 1102080 080A 080B 1102086 1102088 088B 1102091 1102034 1102039 088A 1102T2001102T100 1102T001 VVS CLOAK ROOM CC ROOM CLOAK ROOM EL VVS CLEAN VVS VVS VVS H16A H16B CLOAK ROOM CC ROOM CLOAK ROOM VVS VVS CLOAK ROOM H17 1102000G VVS +34,80 +34,80 +34,80 MEETING ROOM EL 1102000DHALL 1102033 MEETING ROOM PASSAGE1102000C 1102076 MEETING ROOM PASSAGE1102000F 1102090 MEETING ROOM 1102092 MEETING ROOM 1102098 MEETING ROOM 1102095 MEETING ROOM PASSAGE1102000HWORK AREA1102000E 1102002 TR 1102001A TR 1102001B MINI MEETING ROOM 1102013 1102015 1102012 1102014 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM WORK AREA1102000A 1102027 PRINTER 1102026 TR 1102028 MINI MEETING ROOM 1102029 MEETING HUB 1102030 MEETING HUB TR 1102047 1102049 1102050 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1102061 1102060 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1102073 1102074B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1102074A TR 1102075 MINI MEETING ROOM 1102077 1102079 TR 1102087 TR B110 A10 B105B100B95B90B85B80B75B70B65B60 A15 A20 B55B50B45B40B35B30B25B20B15B10 A10 A15 A20 1202033 MEETING ROOM WORK AREA PASSAGEPASSAGE 1202029 MEETING HUB 088A 088B080A 080B 1202048 048B 048C1202042 1202038 1202037 034A 034B 034C 12020881202086 1202034 1202T100 1202T001 1202T200 1202080 1202085 CC ROOM VVS CC ROOM CLOAK ROOM EL LIFT LOBBY H26A H26B EL VVS VVS H27 1202000B 1202000D 1202000E 1202000F VVS CLEAN VVS +34,80 +34,80 +34,80 CLOAK ROOM HALL CLOAK ROOM CLOAK ROOM 041A 041B 1202043 VVS WORK AREA 12020151202013 1202012 1202014 1202000A MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1202002 TR 1202001A TR 1201001B MINI MEETING ROOM 1202027 PRINTER TR 1202028B TR 1202028A 1202032 MEETING HUB HALL1202000C VVS VVS VVS 1202050 TR 1202049A TR 1201049B MINI MEETING ROOM 1202060 MINI MEETING ROOM 1202061 MINI MEETING ROOM 1202072 MINI MEETING ROOM 1202071 MINI MEETING ROOM 1202073 MINI MEETING ROOM 1202075 MEETING ROOM 1202078 +34,80 +34,80 2002003 2002004 2002001 2002002 2002002A 000B S002 FAN ROOM STORAGE COMPRESSOR MEETING POINT WITH COFFEE BAR CLOAK ROOM VVS 1302015 1302027 1302037 1302T001 1302T000 S033 034A 034B 1302034C 1302034 S000 1302035 PRINTER ELECTR. 1302032 TR 1302002B 1302024B TR 1302024A TR 1302033 1302029 MEETING ROOM MINI MEETING ROOM WORK AREA1302000A PASSAGE1302000 1302026 MINI MEETING ROOM 1302001 MINI MEETING ROOM TR 1302002A MINI MEETING ROOM 1302014 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 080A 080B 1102086 088B 1402005 1402017 088A 088B 080A 080B 1402019 088086 088A 001B 1402003 003A003B003C 1202T200 080 1202085 CC ROOM VVS VVS H17 EL VVS VVS H27 1202000F 1402007 1402009 1402015 VVS VVS +34,80 TB TB TB HALL CLOAK ROOM CLOAK ROOM EL COPY/FAX /PRINT MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM H28201 1902001 H28 STORAGE H28201 H28 STORAGE +35,20 1:12 +34,80 2002602 705705A 2002510 T600 MECHANICAL ROOM ANTEROOM +34,80 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM WORK AREA 1402000A 1402021 WC PASSAGE 1402023 1402025 IODT 1402027 IODT 1402029 IODT 1402022 IODT 1402024 IODT 1402026 IODT 1402030 IODT 1402020 PASSAGE IODT 1402028 IODT 1102088 1102091 CLOAK ROOM MEETING ROOM 1102090 MEETING ROOM 1102092 MEETING ROOM PASSAGE1102000H 1102087 TR B110 A10 B105B100B95B90 A15 A20 A25 A30 A35 A40 A45 A50 A55 A60 A65 A70 1102080 1102T200 CLOAK ROOM 1102000G +34,80 1102079 TR 1902101 1902109 +34,80 CC ROOM MEETING ROOM 1902207 MEETING HUB B110B105B100B95B90 004B MEETING ROOM 1502036 TR 1502026 1502028 1502030 1502032 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM COPY/PRINT 1502000A MINI MEETING ROOM 1102048 048A048B048C 1102039 1102T100 VVS VVS VVS H16A H16B CLOAK ROOM +34,80 1102000DHALL TR 1102047 1502006 004A TR 1502008 MIN MEETINGI ROOM MIN MEETINGI ROOM 1502016 1502018 MIN MEETINGI ROOM MIN MEETINGI ROOM 1502000B 034B TR 034A TR 1202048 048B 048C1202042 1202T100 LIFT LOBBY H26A H26B VVS +34,80 CLOAK ROOM 041A 041B 1202043 HALL1202000C VVS VVS VVS 1902101 H28201 1902109 1902001 238 238A 238B S240 1902218 1902002 H29 H28 1902T01 +34,80 +34,80 CC ROOM EL VVS TERRACE MEETING ROOM TBESTORAGE VVS 1902112 MINI MEETING ROOM 1902113 MINI MEETING ROOM 1902116 MINI MEETING ROOM 1902119 MINI MEETING ROOM 1902123 TR 1902122 TR 1902207 MEETING HUB 1902216 MEETING ROOM 1902212 MINI MEETING ROOM 1902145 MINI MEETING ROOM 1902148 MINI MEETING ROOM 1902150 MINI MEETING ROOM 1902153 MINI MEETING ROOM 1902157 TR 1902156 TR1902236 PRINTER 1802215 TR 1802174 1802177 1802189 TR 1802190 1802276 1806271 TR 1802064 PASSAGE 1802279 MEETING POINT1802038 1802145 COLLABORATION AREAWORK AREA1802026 WORK AREA1802077 1802073 QUIET ROOM PASSAGE 1802001 1802203 1802113 1802115 1802129 1802131 1802141 1802143 1802029 1802037 1802041 044 045 046 047 1802162 1802164 H19A H19B 064E064F064G 068B068A 068C 1802070 1802219 1802237 1802241 1802250 H18 1802034 1802191 191A 191B 1802194 H20 1802256 1802275 S034 S070 1802067 +34,80 +34,80 +34,80 EL VVS VVS MEETING ROOM MEETING ROOM TB CC ROOM CC ROOM CLEAN TB TB STORAGE MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM STORAGE MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM PRINTER MEETING ROOM 1802282 1802295 096 TB 095 TB 1802293 1802188 TR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1806272 TR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1802254 MINI MEETING ROOM 1802252 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MEETING HUB 1802244 1802214 TR MINI MEETING ROOM 1802217 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1802231 TR 1802232 TR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM B110 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 ABCDEFGHJK 064D064C064B064A STRAIRCASE STRAIRCASE 1802068 PASSAGE S189 S196S195 S193S192 S036 S034 1802S105 1802S103 1802101 S101 öppet ovan 4 Rok 90 m2 4 Rok 89 m2 4 Rok 103 m2 4 Rok 90 m2 4 Rok 90 m2 4 Rok 103 m2 2 Rok 49 m2 2 Rok 53 m2 1 Rok 32 m2 1 Rok 40 m2 2 Rok 54 m2 1 Rok 31 m2 1 Rok 30 m2 1 Rok 38 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 58 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 32 m2 1 Rok 41 m2 1 Rok 34 m2 3 Rok 83 m2 3 Rok 66 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 TR2 17 m2 TR2 17 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 HISS 7 m2 HISS 4 m2 HISS 4 m2 BÅR 4 m2 BÅR 4 m2 BÅR 4 m2 TRAPPA GARAGE 17 m2 HISS 5 m2 NY TR2 14 m2 NY TR2 15 m2 TR2 15 m2 NY HISS 6 m2 1 Rok 25 m2 1 Rok 29 m2 TR2 15 m2 NY HISS 6 m2 1 Rok 25 m2 2 Rok 45 m2 1 Rok 29 m2 2 Rok 45 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 45 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 52 m2 2 Rok 59 m2 TRAPPA GARAGE 17 m2 BÅR 4 m2 BÅR 5 m2 2 Rok 62 m2 1 Rok 31 m2 HISS 7 m2 2 Rok 57 m2 1 Rok 34 m2 5 Rok 144 m2 5 Rok 127 m2 2 Rok 61 m2 3 Rok 71 m2 FRD 13 m2 FRD 28 m2 3 Rok 71 m2 3 Rok 74 m2 3 Rok 71 m2 4 Rok 113 m2 4 Rok 113 m2 3 Rok 74 m2 1 Rok 30 m2 1 Rok 29 m2 1 Rok 35 m2 1 Rok 25 m2 1 Rok 31 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 64 m2 1 Rok 33 m2 3 Rok 76 m2 4 Rok 94 m2 1 Rok 35 m2 1 Rok 30 m2 2 Rok 60 m2 3 Rok 64 m2 1 Rok 33 m2 2 Rok 57 m2 1 Rok 35 m2 4 Rok 93 m2 3 Rok 78 m2 1 Rok 34 m2 3 Rok 65 m2 2 Rok 58 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 33 m2 4 Rok 101 m2 5 Rok 122 m2 TRAPPA GARAGE 22 m2 1 Rok 48 m2 1 Rok 31 m2 1 Rok 32 m2 4 Rok 105 m2 3 Rok 79 m2 1 Rok 32 m2 1 Rok 34 m2 ENTRÉBALKONG HISSAR Befintliga hissar byggs om för att klara mått för bår (korgstorlek 1100x2100) TILLGÄNGLIGA ENTRÉER/HISS Nya hissar läggs till för tillgängliga entréer. UTVÄNDIG UTRYMNINGSVÄG Ny utvändig trappa för utrymningsväg till det fria NYA TRAPPOR Nya trappor läggs till för att klara maxavstånd för utrymning PLANER PLAN 2 - ALTERNATIV PLANLÖSNING MED LOFTGÅNG Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 18 PLANER PLAN 3 SKALA 1:300 0 3 6 15 30 METER N (A1) 048A 048B 1103080 080A 080B 1103086 1103088 088B 1103093 1103039 088A 1103T2001103T100 1103T001 040A 040B 1103084 1103S094 VVS 1103040 VVS VVS VVS H16A H16B 1103048 CLOAK ROOM VVS VVS CLOAK ROOM H17 1103000D 1103000G +38,20+38,20 +38,20 CLOAK ROOMCLOAK ROOM STORAGE HALL LIFT LOBBY EL VVS SERVER ROOM 1103097 SERVER ROOM 1103089 SERVER ROOM HALL 1103090 MEETING ROOM 1103094 MEETING ROOM 1103098 MEETING ROOM PASSAGE1103000H 1103087 TR 1103079 TR WORK AREA1103000E 1103002 TR 1103001A TR 1103001B MINI MEETING ROOM 1103013 1103015 1103012 1103014 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM WORK AREA1103000A 1103027 PRINTER 1103026 TR 1103028 MINI MEETING ROOM 1103037 1103038034A 034B 034C 1103034 CLOAK ROOM CC ROOM CLOAK ROOM EL VVS CLEAN 1103033 MEETING ROOM PASSAGE1103000C 1103029 MEETING HUB 1103030 MEETING HUB 1103047 TR 1103050 MINI MEETING ROOM 1103049 MINI MEETING ROOM 1103060 MINI MEETING ROOM 1103061 MINI MEETING ROOM CC ROOM 1103076 MEETING ROOM PASSAGE1103000F 1103073 1103074B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1103074A TR 1103075 MINI MEETING ROOM 1103077 B110B105B100B95B90B85B80B75B70B65B60B55B50B45B40B35B30B25B20B15B10 A10 A15 A20 A10 A15 A20 1303001 TAK 1203085 088B 088A080A 080B 1203076 1203077 072 071 1203061 1203060 052 1203050 1203049 048B 048A 1203038 1203037 1203035 034A 034B 034C 1203033 1203032 1203027 1203028 025001 088086 034 12030751203073 1203T100 1203T001 1203T200 080 12030831203041 040A 040B 084 CC ROOM VVS MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM EL 040 VVS VVS VVS VVS H26A H26B 048 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM VVS VVS EL H27 000C 000E000D 000F 025A12030231203021120301912030171203015120301312030111203009120300712030051203003 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1203000A 1203000B 1303001 +38,73 +38,73 TB TB TB TB TBTB MEETING ROOM MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR COPY /FAX /PRINT COPY /FAX /PRINT CLOAK ROOM HALL CLOAK ROOMCLOAK ROOM CLOAK ROOM STORAGE STORAGE STORAGE LIFT LOBBY VVS CLOAK ROOM VVS VVS 002A 002B 004A 004B 008A 008B 010A 010B 014A 014B 012A 012B 018A 018B 1203020 1203022 1203024 1203026 053A 055A 057A 053B 055B 057B 059A 059B 067A 069A 067B 069B 052B 052A 054B 054A 056B 056A 058B 058A 058C 058D 062B 062A 064B 064A 066B 066A 068B 068A 051A 051B +38,73 JANITOR ASKEN ALEN 1503001 FLÄKTRUM 065A 065B 065C 065D 065H 065G 065F 065E 070A 070B 070C 070D 070H 070E 070F 070G WHITEBOARD WHITEBOARD TAKTAK 1803001 1803038 1803203 1803129 1803131 1803135 1803137 1803029 1803037 1803191 191A 191B 1803194 H20 H19A H19B 068B 068A 068C 1803070 015 014 1803219 1803241 1803270 1803272 H18 1803034 S070 S034 1803064 064E064F064G 1803067 1803068 +38,20 +38,20 +38,20 EL VVS VVS MEETING ROOM CC ROOM CC ROOM MINI MEETING ROOM TB TB MEETING ROOM COPY/FAX/ PRINT MINI MEETING ROOM 1803184 OPERATORS 1803113 1803115 CLEAN 1903071 064D064C064B064A 1803231 TR 1803232 TR QUIET ROOM WORK AREA1803026 WORK AREA1803145 WORK AREA1803195 WORK AREA1803078 MEETING POINT PASSAGE 1803294 PASSAGE STRAIRCASE STRAIRCASE PASSAGE 1803190 SERVER ROOM 1803117 TR 1803235 LAB 1803237 STORAGE 1803265 TB WORK AREA1803088 TECHNICAL 1803181 STORAGE 1803047 1803042 1803139 EL MINI MEETING ROOM 1803217 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1803118 TR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MEETING ROOM STORAGE 1803058 TR 1803250 MEETING ROOM 1803252 MINI MEETING ROOM 1803244 MEETING HUB 1803162 MEETING ROOM 1803164 MINI MEETING ROOM 1803166 MEETING ROOM 1803170 MINI MEETING ROOM 1803267 TB 1803266 TR ROOM 1803281 MINI MEETING ROOM B110 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 ABCDEFGHJK S189 S196S195 S193 S192 S036 S034 1803S105 1803S103 1803101 S101 S061 H28201 1903001 238 1903218 H29 H28 1903T01 1903071 +38,20 +38,20 TBESTORAGE VVS VVS 1903101 1903109 CC ROOM MEETING ROOM 1903112 MINI MEETING ROOM 1903113 MINI MEETING ROOM 1903116 MINI MEETING ROOM 1903119 MINI MEETING ROOM 1903123 TR 1903122 1903207 MEETING HUB 1903216 MEETING ROOM 1903212 MINI MEETING ROOM 1903002 1903236 PRINTER 238A 238B S240 EL 1903145 MINI MEETING ROOM 1903148 MINI MEETING ROOM 1903150 MINI MEETING ROOM 1903153 MINI MEETING ROOM 1903157 TR 1903156 TR TR MÖJLIGHET TILL TAKTERRASS MÖJLIGHET TILL TAKTERRASS MÖJLIGHET TILL TAKTERRASS MÖJLIGHET TILL TAKTERRASS ACCESS TAKTERRASS TRAPPATRAPPA ACCESS TAKTERRASS ACCESS TAKTERRASS ACCESS TAKTERRASS 1 Rok 34 m2 2 Rok 48 m2 3 Rok 76 m2 1 Rok 25 m2 3 Rok 55 m2 1 Rok 29 m2 1 Rok 29 m2 3 Rok 70 m2 4 Rok 91 m2 3 Rok 66 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 TRAPPHUS 17 m2 TR2 17 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 HISS 4 m2 HISS 4 m2 1 Rok 32 m2 5 Rok 120 m2 1 Rok 32 m2 1 Rok 34 m2 TR2 15 m2 TRAPPHUS 15 m2 1 Rok 25 m2 2 Rok 45 m2 1 Rok 29 m2 2 Rok 45 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 45 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 52 m2 2 Rok 46 m2 3 Rok 79 m2 2 Rok 62 m2 3 Rok 74 m2 HISS 7 m2 FRD 15 m2 2 Rok 45 m2 2 Rok 30 m2 BÅR 4 m2 TRAPPA GARAGE 17 m2 NY HISS 6 m2 NY HISS 6 m2 BÅR 4 m2 BÅR 4 m2 4 Rok 113 m2 4 Rok 113 m2 4 Rok 113 m2 4 Rok 113 m2 BÅR 4 m2 TRAPPA GARAGE 17 m2 2 Rok 57 m2 1 Rok 28 m2 2 Rok 49 m2 3 Rok 71 m2 HISS 7 m2 HISS 5 m2 NY TR2 14 m2 NY TR2 15 m2 BÅR 5 m2 1 Rok 30 m2 1 Rok 29 m2 1 Rok 35 m2 1 Rok 25 m2 1 Rok 31 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 64 m2 1 Rok 33 m2 3 Rok 76 m2 4 Rok 94 m2 1 Rok 35 m2 1 Rok 30 m2 2 Rok 60 m2 3 Rok 64 m2 1 Rok 33 m2 2 Rok 57 m2 1 Rok 35 m2 4 Rok 93 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 33 m2 TRAPPA GARAGE 22 m2 1 Rok 25 m2 1 Rok 29 m2 3 Rok 78 m2 1 Rok 34 m2 3 Rok 65 m2 4 Rok 101 m2 5 Rok 122 m2 5 Rok 144 m2 5 Rok 127 m2 HISSAR Befintliga hissar byggs om för att klara mått för bår (korgstorlek 1100x2100) TILLGÄNGLIGA ENTRÉER/HISS Nya hissar läggs till för tillgängliga entréer. NYA TRAPPOR Nya trappor läggs till för att klara maxavstånd för utrymning UTVÄNDIG UTRYMNINGSVÄG Ny utvändig trappa för utrymningsväg till det fria Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 19 PLANER PLAN 4 SKALA 1:300 0 3 6 15 30 METER N (A1) 1104027 1104030 1104035 1104037 1104038 034A 034B 034C 1104075 080A 080B 1104086 088B 1204085 088B 088A080A 080B 1204076 1204077 072 048B 048A 1204038 1204037 1204035 034A 034B 034C 1204033 1204032 1204027 1204028 025001 1104047 1104079 1104087 088086 034 034 1104073 1104077 088A 12040751204073 1104T2001104T100 1104T001 1204T100 1204T001 1204T200 080 12040831204039 040A 040B 084 1204041 040A 040B 048A 048B 084 052B 052A 054B 054A 058B 058A 062B 062A 064B 064A 068B 068A 070B 070A CC ROOM VVS MEETING ROOM EL VVS 040 VVS VVS VVS 048 H16A H16B VVS VVS H17 VVS MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM EL VVS VVS VVS VVS 040 H26A H26B 048 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM VVS VVS ELH27 025A12040231204021120401912040171204015120401312040111204009120400712040051204003 000A 000B 000C 000D 000E 060B 060A 12040711204069120406712040651204063120406112040591204057120405512040531204051049 050A 050B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 000F +42,13+42,13 +42,13 +42,13 +42,13 TB TB MEETING ROOM MEETING ROOM MEETING ROOM CLOAK ROOM CLOAK ROOM CLOAK ROOM CLOAK ROOM STORAGE CLOAK ROOM HALL CLOAK ROOM STORAGE CLOAK ROOM STORAGE CLOAK ROOM CLOAK ROOM LIFT LOBBY STORAGE VVS VVS TB COPY /FAX /PRINT MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR LIFT LOBBY CLOAK ROOM CLEAN VVS COPY /FAX /PRINT VVS 002A 002B 004A 004B 008A 008B 010A 010B 014A 014B 012A 012B 018A 018B 1204022 1204024 12040261204020 STORAGE 1104002 MINI MEETING ROOM JANITOR 1104029 001B TR 001A TR PRINTER MINI MEETING ROOM CC MEETING HUB 028A TR 028B TR 028C TR 1104000A 1104000B 1104000C TR 1104039 054C TR TR 054A TR 053B TR 053A TR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM CC TR 074C TR TR 074A TR 054B 074B TR 1104000D 1104000E 1104000F 1104000G 1104093 1104090 MEETING ROOM 1104095 MEETING ROOM 1104098 005B 007B 007D 009B 011B 013B 015B 017B 017D 019B 021B 023B 005A 007A 007C 009A 011A 013A 015A 017A 017C 019A 021A 023A 004B 004D 006B 008B 010B 012B 014B 014D 016B 018B 004A 004C 006A 008A 010A 012A 014A 014C 016A 018A 055B 057B 059B 061B 061D 063B 065B 067B 069B 055A 057A 059A 061A 061C 063A 065A 067A 069A 056B 056D 058B 060B 062B 064B 066B 066D 068B 070B 056A 056C 058A 060A 062A 064A 066A 066C 068A 070A +42,13 1104024 OFFICE LAB 1104050 1104049 OFFICE LAB OFFICE LAB 080 088 LINET KROKUSEN RIDDARSPORREN MALVAN PILEN LINDEN ANEMONEN025B 025A 025D 025C 076A 076B 076C 078A 078B 078C 071A 071B 071C 071D EL H28201 1904001 238 1904218 H29 1904T01 +41,60 +41,60 VVS TBESTORAGE VVS 1904002 1904101 1904109 CC ROOM MEETING ROOM 1904112 MINI MEETING ROOM 1904113 MINI MEETING ROOM 1904116 MINI MEETING ROOM 1904119 MINI MEETING ROOM 1904123 TR 1904122 TR 1904212 MEETING HUB 1904145 MINI MEETING ROOM 1904148 MINI MEETING ROOM 1904150 MINI MEETING ROOM 1904153 MINI MEETING ROOM 1904157 TR 1904156 TR1904236 PRINTER 1904216 MEETING ROOM 238A 238B S240 EL 1804001 1804038 1804037 044 045 1804162 H19A H19B 068B 068A 1804241 H18 1804191 191A 191B 1804194 095 096 H20 068C 1804070 1804073 1804247 043 046 1804034 S070 S034 1804068 1804067 +41,60 +41,60 +41,60 MEETING ROOM CC ROOM EL TB TB TB STORAGE MINI MEETING ROOM VVS VVS MEETING ROOM CC ROOM TB TB CLEAN 1804237 MEETING ROOM 1804115 TR 1804064PASSAGE 1804145 WORK AREA1804026 WORK AREA1804077 PASSAGE STRAIRCASE STRAIRCASE PASSAGE PRINTER OFFICE LAB 1804209 1804159 OFFICE LABOFFICE LAB 1804203 1804113 MINI MEETING ROOM 1804217 MINI MEETING ROOM 1804214 MINI MEETING ROOM 1804116 TR 1804129 TR 1804130 TR 1804127 TR 1804128 TR 1804030 TR 1804029 TR 1804231 TR 1804232 TR 1804244 MEETING HUB 1804254 MEETING ROOM 1804275 MINI MEETING ROOM 1804177 TR 1804180 TR 1804176 TR 1804179 TR 1804165 TR 1804164 TR 1804146 OFFICE LAB 1804141 MINI MEETING ROOM 064D064C064B064A 064E064F064G B110 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 ABCDEFGHJK S189 S196S195 S193 S192 S036 S034 1804S105 1804S103 1804101 S101 öppet ovan 1 Rok 34 m2 2 Rok 48 m2 3 Rok 76 m2 1 Rok 33 m2 3 Rok 55 m2 1 Rok 36 m2 1 Rok 33 m2 3 Rok 70 m2 4 Rok 99 m2 3 Rok 66 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 TRAPPHUS 17 m2 TR2 17 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 HISS 4 m2 HISS 4 m2 1 Rok 32 m2 5 Rok 120 m2 1 Rok 32 m2 1 Rok 34 m2 TR2 15 m2 TRAPPHUS 15 m2 1 Rok 25 m2 2 Rok 45 m2 1 Rok 29 m2 2 Rok 45 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 45 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 52 m2 2 Rok 46 m2 3 Rok 79 m2 2 Rok 62 m2 3 Rok 74 m2 HISS 7 m2 FRD 15 m2 2 Rok 45 m2 2 Rok 30 m2 BÅR 4 m2 TRAPPA GARAGE 17 m2 NY HISS 6 m2 NY HISS 6 m2 BÅR 4 m2 BÅR 4 m2 4 Rok 113 m2 4 Rok 113 m2 4 Rok 113 m2 4 Rok 113 m2 BÅR 4 m2 TRAPPA GARAGE 17 m2 2 Rok 57 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 61 m2 3 Rok 71 m2 HISS 7 m2 HISS 5 m2 NY TR2 14 m2 NY TR2 15 m2 BÅR 5 m2 1 Rok 30 m2 1 Rok 29 m2 1 Rok 35 m2 1 Rok 25 m2 1 Rok 31 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 64 m2 1 Rok 33 m2 3 Rok 76 m2 4 Rok 94 m2 1 Rok 35 m2 1 Rok 30 m2 2 Rok 60 m2 3 Rok 64 m2 1 Rok 33 m2 2 Rok 57 m2 1 Rok 35 m2 4 Rok 93 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 33 m2 TRAPPA GARAGE 22 m2 1 Rok 25 m2 1 Rok 29 m2 3 Rok 78 m2 1 Rok 34 m2 3 Rok 65 m2 4 Rok 101 m2 5 Rok 122 m2 5 Rok 144 m2 5 Rok 127 m2 HISSAR Befintliga hissar byggs om för att klara mått för bår (korgstorlek 1100x2100) TILLGÄNGLIGA ENTRÉER/HISS Nya hissar läggs till för tillgängliga entréer. NYA TRAPPOR Nya trappor läggs till för att klara maxavstånd för utrymning UTVÄNDIG UTRYMNINGSVÄG Ny utvändig trappa för utrymningsväg till det fria Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 20 PLANER PLAN 5 SKALA 1:300 0 3 6 15 30 METER N (A1) EL VVS HISSMASKINRUM 1205015 1205017 1205018 12050191205001 1205003 1205007 1205009 1205012 1205011 1205015A +45,53 12050131205005 1205003A 1205007A 1205007B 1205S001 1205T001 +45,53+45,53 +45,53 +45,53 CLOAK ROOM CLOAK ROOMCLOAK ROOM CLOAK ROOMCLOAK ROOM STORAGE EL 1105002 1105012 1105014004B 004D 006B 008B 010B 010D 004A 004C 006A 008A 010A 010C 1105013 1105015 005B 007B 009B 011B 011D 005A 007A 009A 011A 011C001A 001B 1105027 017B 019B 021B 023B017D 017A 019A 021A 023A 025A017C 1105029 1105033 1105037 039 1105T100 1105047 1105049 1105061 057B055B053B051B 057A055A053A051A 1105073 1105075 1105077 1105079 1105087 1105T200 1105091 1105095 016B 018B 020B 016A 018A 020A 1105022B 1105022A 1105024 034A 034B 034C 1105038 040 040A 040B H16A H16B 048A 048B 048 1105050 1105060 1105074A 1105074B 1105076 1105080 080B 080A H17 084 1105086 088B 088A 1105088 1105090 1105092 1105098 1105T001 1105000A 1105000B 1105000C 1105000D 1105000E 1105000F 1105030 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM TR TR PRINTER MINI MEETING ROOMTR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM TR TR MEETING ROOM MEETING ROOM TR JANITOR EL CLOAK ROOM CLOAK ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM TR MINI MEETING ROOM MEETING ROOM CLOAK ROOM STORAGE EL CLOAK ROOM MEETING ROOMMEETING ROOM MEETING ROOM +45,53 SCANNING ROOM CC CCMEETING ROOM HISSMASKINRUM MEETING HUB MEETING HUB TISTELN KAMOMILLEN AKLEJAN AMARYLLISEN SYRENEN VITSIPPAN AZALEAN ARCHIVE 059B 059A 063B 065B 065D 067B 069B 071B 063A 065A 065C 067A 069A 071A 056A054C054A052A 056B054D054B052B 058A 058B 062B 064B 066B 068B 070B 072B 062A 064A 066A 068A 070A 072A +46,93 STEGE +46,93 +46,93 026A 1805001 1805203 1805037 044 045 H19A H19B 068B 068A 1805219 H18 1805191 191A 191B 1805194 095 096 H20 068C 1805070 1805073 1805042 043 046 1805034 S070 S034 064E064F064G 1805068 1805067 1805077 +45,00 +45,00 +45,00 MINI MEETING ROOM EL CC ROOM TB STORAGE VVS VVSCLEAN CC ROOM TB TB 1805145 OFFICE LAB 1805237 MEETING ROOM 1805064PASSAGE 064D QUIET ROOM WORK AREA1805026 WORK AREA1805077 PASSAGE PASSAGE PRINTER MEETING POINT 1805038 1805158 OFFICE LAB 1805115 TR 1805113 MINI MEETING ROOM 1805116 TR 1805129 TR 1805130 TR 1805127 TR 1805128 TR 1805030 TR 1805029 TR 1805216 TR 1805217 TR 1805141 MINI MEETING ROOM 1805231 TR 1805232 TR 1805241 MEETING ROOM MEETING HUB 1805244 1805249 MEETING ROOM 1805254 MEETING ROOM TB TB 1805162 MINI MEETING ROOM 1805165 TR 1805164 TR STORAGE 1805177 TR 1805176 TR 1805180 TR 1805179 TR 1805274 MINI MEETING ROOM 064C064B064A B110 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 ABCDEFGHJK STRAIRCASE STRAIRCASE S189 S196S195 S193 S192 S036 S034 1805S105 1805S103 1805101 S101 1905134A 1905T1041905104A +45,80 +45,00 +45,00 +45,00 +45,80 +46,45 1905T134 TR2 15 m2 NY HISS 6 m2 TR2 9 m2 TR2 9 m2 HISS 4 m2 HISS 4 m2 BÅR 4 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 48 m2 3 Rok 76 m2 1 Rok 33 m2 4 Rok 99 m2 3 Rok 66 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 1 Rok 32 m2 5 Rok 120 m2 1 Rok 32 m2 1 Rok 34 m2 TR2 15 m2 3 Rok 79 m2 BÅR 4 m2 TRAPPA GARAGE 17 m2 NY HISS 6 m2 BÅR 4 m2 4 Rok 113 m2 4 Rok 113 m2 HISS 7 m2 HISS 5 m2 NY TR2 14 m2 NY TR2 15 m2 BÅR 5 m2 1 Rok 30 m2 1 Rok 29 m2 1 Rok 35 m2 1 Rok 25 m2 1 Rok 31 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 64 m2 1 Rok 33 m2 3 Rok 76 m2 4 Rok 94 m2 1 Rok 35 m2 1 Rok 30 m2 2 Rok 60 m2 3 Rok 64 m2 1 Rok 33 m2 2 Rok 57 m2 1 Rok 35 m2 4 Rok 93 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 33 m2 TRAPPA GARAGE 22 m2 1 Rok 25 m2 1 Rok 29 m2 3 Rok 78 m2 1 Rok 34 m2 3 Rok 65 m2 4 Rok 101 m2 5 Rok 122 m2 4 Rok 85 m2 4 Rok 85 m2 5 Rok 109 m2 4 Rok 88 m2 4 Rok 99 m2 4 Rok 85 m2 4 Rok 94 m2 HISSAR Befintliga hissar byggs om för att klara mått för bår (korgstorlek 1100x2100) TILLGÄNGLIGA ENTRÉER/HISS Nya hissar läggs till för tillgängliga entréer. NYA TRAPPOR Nya trappor läggs till för att klara maxavstånd för utrymning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 21 PLANER PLAN 6 SKALA 1:300 0 3 6 15 30 METER N (A1) 1106030 1106037 1106038034A 034B 034C 048A 048B 1106080 080A 080B 1106086 1106088 088B 1106034 1106039 1106077 088A 1106T2001106T100 1106T001 040A 040B 1106084 CC ROOMVVS MEETING HUB EL CLEAN 1106040 VVS VVS VVS VVS 1106048 CC ROOM VVS H17 VVS +48,40+48,40 +48,40 H16B H16ACLOAK ROOM LIFT LOBBYCLOAK ROOM CLOAK ROOM CLOAK ROOM EL CLOAK ROOM TR PASSAGE1106000B HALL1106000C WORK AREA1106000D PASSAGE1106000E HALL1106000F PASSAGE1106000G MEETING ROOM 1106033 1106000A WORK AREA 1105002 1106001 1106013 1106015 1106012 1106014 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1106027 PRINTER TR 1106028A TR 1106028B 1106031 MINI MEETING ROOM TR 1106047 1106050 MINI MEETING ROOM TR 1106049A TR 1106049B 1106060 MINI MEETING ROOM 1106061 MINI MEETING ROOM TR 1106074A TR 1106074B 1106078 MINI MEETING ROOM 1106075 MINI MEETING ROOM 1106076 MINI MEETING ROOM 1106073 MINI MEETING ROOM TR 1106079 TR 1106087 MEETING ROOM 1106092 MEETING ROOM 1106094 MEETING ROOM 1106095 1106097 MINI MEETING ROOM B110B105B100B95B90B85B80B75B70B65B60B55B50B45B40B35B30B25B20B15B10 A10 A15 A20 A10 A15 A20 MINI MEETING ROOM QUIET ROOM 1806197 OFFICE ROOM 1806068 068C WORK AREA WORK AREA PASSAGE CLEAN PASSAGE 1806001 1806034 CC 1806070 CC H18 1806237 1806026 +48,40 +48,40 1806075 H19A H19B 1806037 H20 191A S189 S070 S032 1806203 PRINTER 1806038 1806064 064A S196S195 S193 1806067 S036 S034 1806S105 1806S103 1806101 S101 KAPPRUM 1806191 MEETING ROOM 1200 1806212 TR 1806114 MINI MEETING ROOM 1806111 MINI MEETING ROOM 1806213 TR 1806215 MINI MEETING ROOM 1806217 MINI MEETING ROOM 1806130 MINI MEETING ROOM 1806127 MINI MEETING ROOM 1806029 1806231 TR 1806232 TR 1806241 MEETING ROOM 1806146 MINI MEETING ROOM 1806143 MINI MEETING ROOM 1806162 MINI MEETING ROOM 1806165 MINI MEETING ROOM 1806174 MINI MEETING ROOM 1806178 MINI MEETING ROOM 1806186 TR 1806185 TR 1806188 MINI MEETING ROOM 1806190 MINI MEETING ROOM 191B S192 1806194 1806199 COLLABORATION AREA 1806277 TR 1806276 TR 1806275 MINI MEETING ROOM 1806272 MINI MEETING ROOM 1806268 MINI MEETING ROOM 1806249 MEETING ROOM 1806244 MEETING HUB 1806252 MINI MEETING ROOM 1806254 MINI MEETING ROOM 064B 064C 064D064E064F 068A 068B 1806043 TR 1806044 TR 1806045 TR B110 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 A B C D E F G H J K STRAIRCASE STRAIRCASE PASSAGE VVS VVS 1 Rok 34 m2 2 Rok 48 m2 3 Rok 76 m2 1 Rok 33 m2 4 Rok 99 m2 3 Rok 66 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 TR2 17 m2 HISS 4 m2 1 Rok 32 m2 5 Rok 120 m2 1 Rok 32 m2 1 Rok 34 m2 TR2 15 m2 3 Rok 79 m2 BÅR 4 m2 TRAPPA GARAGE 17 m2 NY HISS 6 m2 BÅR 4 m2 4 Rok 113 m2 4 Rok 113 m2 HISS 7 m2 HISS 5 m2 NY TR2 14 m2 NY TR2 15 m2 BÅR 5 m2 1 Rok 30 m2 1 Rok 29 m2 1 Rok 35 m2 1 Rok 25 m2 1 Rok 31 m2 1 Rok 34 m2 1 Rok 34 m2 2 Rok 64 m2 1 Rok 33 m2 3 Rok 76 m2 4 Rok 94 m2 1 Rok 35 m2 1 Rok 30 m2 2 Rok 60 m2 3 Rok 64 m2 1 Rok 33 m2 2 Rok 57 m2 1 Rok 35 m2 4 Rok 93 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 33 m2 1 Rok 33 m2 TRAPPA GARAGE 22 m2 1 Rok 25 m2 1 Rok 29 m2 3 Rok 78 m2 1 Rok 34 m2 3 Rok 65 m2 4 Rok 101 m2 5 Rok 122 m2 HISSAR Befintliga hissar byggs om för att klara mått för bår (korgstorlek 1100x2100) TILLGÄNGLIGA ENTRÉER/HISS Nya hissar läggs till för tillgängliga entréer. NYA TRAPPOR Nya trappor läggs till för att klara maxavstånd för utrymning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 22 PLANER PLAN 7 - FLÄKTRUM SKALA 1:300 0 3 6 15 30 METER N (A1) VVS HISSMASKINRUM 1107001 1107002 1107004 110701211070111107009 1107008 1107002A 1107002B 1107005 1107007 1107015 1107017A 1107018 H171107011A 1107S001 1107T016 1107T001 +51,80 1107017 TL TL TL TL TL TL TL TL TL 1807189 ANTENNRUM 1807193A +51,80 +52,60 +53,05 +52,60 1807100 1807100A LEJDARE GNGBRYGGA +53,20 GNGBRYGGA +53,35 +52,60 +51,80 +51,80 +52,60 +53,15 +52,60+51,80 TAKFOTSNIV +52,40 1807T136 1807T193 TL +51,80 FLÄKTRUM 1807136A 1807136 TR2 9 m2 HISS 4 m2 HISS 4 m2 BÅR 4 m2 TR2 15 m2 NY HISS 6 m2 4 Rok 104 m2 TR2 9 m2 4 Rok 85 m2 4 Rok 85 m2 4 Rok 91 m2 4 Rok 88 m2 4 Rok 85 m2 4 Rok 85 m2 3 Rok 67 m23 Rok 70 m2 HISSAR Befintliga hissar byggs om för att klara mått för bår (korgstorlek 1100x2100) TILLGÄNGLIGA ENTRÉER/HISS Nya hissar läggs till för tillgängliga entréer. NYA TRAPPOR Nya trappor läggs till för att klara maxavstånd för utrymning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 23 PLANER PLAN 8 - TAKPLAN SKALA 1:300 0 3 6 15 30 METER N (A1) 1108002 1108001 H17 1108T016 S002 +55,95 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 24 NYCKELTAL BTA SKALA 1:200 0 1 2 5 10 15 20 gb TS TMTM BLOCKV196GG CAFÉ 1100022 1100026 1100034 1100036 1100027 031 033 T103 1100049 1100055 1100059 1100056 1100058 1100040 047A 051A 051B 1100000B 1100200 1200200 088A 032 S016 S018 E038 1200000 KYL KYL 1200S015014 015 015A014A 020018 1200032A 1200032C 1200047 024 032F 032E 022H S022 022G 022F 022D 022C 037A 000C 020 028 1400002 1400016 1400006 1400004 1400000A 1400000 006A CONFERENCE MEETING KK AV T100 1100051 1100035 1100035A 1100T102 1100039 1100038 11000881100086 1100080 1100085 1100087 1100090D H17 1100S001 1100104 1100T104 080B 1100T001 1100076 1100062A 1100062 1100076A 1100076B 1100090C 1100090A 1200022B1200022E 1200022 1200S003 1200032B 1200025 1200006 1200004 1200038 1200100 1200086 1200084 1200088 1200079 H26A H26B H27 H50 1200049 1200079A 1200079B 1200019 1200013 1200100A 1200037B S001 1200T001 1200022A S046 080B 1200S004 016 1200018A 1200030X 1200030 12000281200020A 1200026 1200026A 1200012 018X H52 1200006A 1400001 1400003 1400007 1400009 1400011 1400015 1400039 1400041 1400030 1400026 1400022 1400018 1400035 1400045 035B035C 016A 1500000A 1500029 1500000B 1500000C 1500000D T200 084 1400002A 017 151 T200 1400035A 049A 049B S000100B T003 T100 T002 BRUNN KONTOR KLÖVERN DRIFT SLUSS AVG.GODS SLUSS GODSEXP. LADDNING TS TSDUSCH DUSCH OMKL. WC WC FÖRRÅD FÖRRÅD FÖRRÅDFÖRRÅD SERVERRUM NOC DEMO SYSTEM SITE HT STUDIO ANKOMMANDE GODS VVS EL DAMERHERRAR KAPPRUM UTLÄMNING K\K VVS DISKRUM VVS ELC TORK STÄD LINNE +27,73 +27,73 DISKRUM HYLLA UGN UGN VATTEN- KOKARE FRITÖS UGN VASKBÄNKBÄNK STEKBORD STEKBORD STEKBORD BÄNK VATTENBAD BÄNK GRILL BÄNK VASK VVSFÖRRÅD BÄNKVASK BÄNK BÄNK BÄNK BÄNK KONTOR VASK PACKRUM RWC VVS SKAL- MASKIN STIMKITTLAR FRYST FÖRRÅDFÖRRÅD FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD FÖRRÅD PAUSRUM KONTOR ELRUM POSTHANTERING +27,73 VARUMOTTAGN. 032D KAPPRUM FÖRRÅD MULTIPURPOSE ROOM FÖRRÅD 082 STÄD STÄD 15000231500027 FÖRRÅD 080A OMKL. 080A SH SH SH 1200035 FÖRRÅD 1200001 1500025 +27,73 +27,73 MEETING ROOM TB VVS 1300015 1300021 1300027 1300033 1300000 1300037 1300T001 1300T000 S03 3 034A 034 S000 025 1300035 1300000A 1300000B MINI MEETING ROOM COPY/ PRINT MINI MEETING ROOM ELECTR. 1500009 MEETING HUB 022J 046 048 UPS CH ENETTE MARCONI 1 T101 H16A H16B TECHNICAL WORK LAB SUPPORT 1200002 LAUHREN 009 010 STORAGE STORAGE STORAGE STORAGE TECHNICAL WORK TECHNICAL WORK MARMOR 000B TS TS 1200051 MARCONI 2 SKÄRMVÄGG 001B 001A KÖKFÖRRUM FÖRRÅD 002B 002A 005B003B 005A003A 009B007B 009A007A 013B015B 015A013A 013C009C UTR.VŽG UTR.VŽG BRYGGA LAST- BORD LYFT- EL TELE 1800136 1800136A 1800123 TELE ALLM 1800125 TELE SŽK 1800127 TELE RT 1800100B 1800141A FÖRRÅD 1800139 EL TRAFO 1800133 EL LSP-STŽLLVERK 1800131 EL TRAFO 1800103A VVS N™D A 1800203 SPR N™D C H29 1800134 1800100A H20 1800193 1800166 TRAPPA D H18 1800103 1800145 SKYDDSRUM 102 P ARKIV 1800101 +26,25 +26,25 +26,10 R™K R™K +26,23 UTRYMNING FRN SKYDDSRUM I BEFINTLIGT HUS RAMP TILL GATA RAMP TILL PLAN -1 SOP LASTKAJ +26,48 BES™KSENTRE ENTRE +26,43 +26,43 +26,48 +27,51+27,14+26,95 +26,58 +26,55 +26,45 +26,35 +27,2 +26,38 +26,38 +26,38 +26,48 R R E FLŽKTRUM, KYL- OCH UNDERCENTRAL 1800100 UKII A006 H18 1800T136 H19A H19B 1800S141 1800T161 1800T166 1800S166 1800T193 1800T201 H29 1800T134 1800T119 101A S101 S119 S134 135 134B 134A 191A191 S136 LAB TELE KI1800100C P001 P002 P003 P004 P005 P006 P007 P008 P009 P010 P011 P012 P013 P014 P015 P016 P017 P018 P019 P020 P021 P022 P023 P024 P025 P026 P027 P028 P029 P030 P031 P032 P033 P034 P035 P036 P037 P038 P039 P040 P041 P042 P043 P044 P045 P046 P047 P048 P049 P050 P051 P052 P053 P054 P055 P056 P057 P058 P059 P060 P061 P062 P063 P064 P065 P066 P067 P068 P069 P070 P071 P072 P073 P074 P075 P076 P077 P078 P079 P080 P081 P082 P083 P084 P085 P086 P087 P088 P089 P090 P091 P092 P093 P094 P095 P096 P097 P098 P099 P100 P101 P102 P103 P104 P105 P106 P107 P108 P109 P110 P111 P112 P113 P114 P115 P116 P117 P118 P119 P120 P121 P122 P123 P124 P125 GARAGE TOTALT 123 PLATSER FÖRRÅDFÖRRÅD 1800145E 1800145D FÖRRÅD FÖRRÅD 1800145C 1800145B 1800145A1800141 FÖRRÅDFÖRRÅD 1800141C1800141B 1800136B 1800134C 1800193A MC P049B MC MC P035B HANDIKAPP HANDIKAPP HANDIKAPP HANDIKAPPHANDIKAPP P017A MC RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD 10,74 % 9,79 % 9,79 % 1200200 088 000C 020 0288 1200086 1200084 12 1200079 H27H27H27 1200079A 1200079B 080B080B 1400039 1400030 1400026 1400022 1400018 14 035C 140 UNNUNNUNNBRUNNUNN KONTOR KLÖVERN DRIFT TS TSDUSCH DUSCH OMKL. F FÖRR PAUSRUM KONTOR ELRUM POSTHANTP +27,73 OMKL. 080A SH SH SH 000B TS TS 1100S0011 01 1100T001 BLOCKV196GG CAFÉ 047A 051A 051B 03203 S016S016S0S01616 S018S018S018S018S018 E038E038 1200000 KYL KYL 1200S0151200014 015 015A014A014A014A014A014AA014A014AA 020018 1200032A 1200032C 1200047 024024024 032F 032E 022H S022S 022G0022G022G 022F022F 022D0222D22D 022C022C022C022C022C 037A KK AV1200022B1200022E 1200022 1200S003 1200032B 1200025 1200006 1200004 1200038 1200100 H26AH26AH26A H26BH26BH26B H50H50H50 1200049 1200013 1200100A 1200037B S001 1200T001 1200022A S046 1200S004 016 1200018A 1200030X 1200030 12000281200020A 1200026 1200026A 1200012 018X H52H52H52 1200006A 1500029 1500000B 1500000D 049A 049B S000100BB10 T003 T100T1 T002T VVS EL DAMERHERRAR KAPPRUM UTLÄMNING K\K VVS DISKRUM VVSVVS ELC TORK STÄDSTÄ LINNE +27,73 +27,73 DISKRUM HYLLAHYL UGN UGN VATTEN- KOKARE FRITÖS UGN VASKBÄNKBÄNKVASKBÄBÄNKVASKBÄNK STEKBORD STEKBORD STEKBORD BÄNK VATTENBAD BÄNK GRILL BÄNKÄNK VASKASK VVSVVSFÖRRÅD BÄNKVASK BÄNK BÄNK BÄNK BÄNKBÄNKBÄNK KONTOR VASK PACKRUM RWC VVSVVS SKAL- MASKINN STIMKITTLAR FRYST FÖRRÅDFÖRRÅD FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅDFÖR KYLT FÖRRÅDRRÅD FÖRRÅD VARUMOTTAGN.N. 032D KAPPRUM FÖRRÅD MULTIPURPOSE ROOM FÖRRÅD 15000231500027 1200035 FÖRRÅD 1200001 1500025 022J MARCONI 1 1200002 LAUHRENHRE 009 010 1200051 MARCONI 2 KÖKFÖRRUM FÖRRÅD 1100056 1100058 CONFERENCE MEETING 1100104 1100T10404040T1100T11001100 1100062A 1100076A 1100022 1100026 1100034 1100036 110002700270027 031 033 T103 1100040 T1001100035 1100035A 1100T102 1100039 1100038 T101 H16AH16AH16AA H16BH16BH16BB 1500000A1500000C 1500009 MEETING HUB TS TMTM 1400002 1400016 1400006 14000 1100080 080B080B 1100076 016A SERVERRUM NOC DEMO SYSTEM SITE HT STUDIO ANKOMM GOD STÄD FÖR TECHNICAL WORK SKÄRMVÄGG 1400041 1400045 FÖRRÅD 046 088A 1400000A 1400000 006A 1100088811000866 1100085 H17H17H17 1100090 200088 200019 1400001 1400003 1400007 1400009 1400011 1400015 400035 035B 084 1400002A 017 151 T200 00035A SLUSS AVG.GODSDS SLUSS GODSEXP.XP.XP.XP.XP.XP. LADDNINGNG WC WC FÖRRÅD RÅDRÅDFÖRRÅDRÅDRÅDRÅDRÅDFÖDFÖRRÅD MANDE TERINGG 082 STÄD 048 UPS LAB SUPPORT BRYGGAYGGALAST- BORBBOR LYLYFFT-T- LASTKAJ +++ +26+26 +26,426,4 +26+26 UKUK IIIAIA 000066 LAB TELE KI1800100C 00C 1100049 1100055 1100059 1100000B 11002001100051 1100087 1100090D 1100062 1100076B 1100090A T200 STORAGE STORAGE STORAGE STORAGE TECHNICAL WORK TECHNICAL WORK HUS 12 - LJUS BTA 306 m2 HUS 11 - LJUS BTA 29 m2 HUS 12 - LJUS BTA 2 529 m2 HUS 11 - LJUS BTA 293 m2 HUS 11 - LJUS BTA 713 m2 HUS 15 - LJUS BTA 297 m2 HUS 14 - LJUS BTA 291 m2 HUS 14 - LJUS BTA 116 m2 HUS 14 - LJUS BTA 75% 2 m2 MÖRK BTA 4 969 m2 MÖRK BTA 25% 460 m2HUS 14 - LJUS BTA 75% 979 m2 HUS 11 - LJUS BTA 75% 401 m2 1101013 1101015 1101012 1101014 1101027 1101030 1101033 1101035 1101037 1101038034A 034B 034C 1101048 046C046B046A 1101049 1101075 080A 080B 1101086 1101088 088A 11010941101042 1101047 1101079 1101034 1101039 1101077 088B 1101T2001101T100 1101T001 087 088C 089 1101080 1101078 1101055 VVS VVS VVS VVS VVS VVS VVS VV S CLEAN +31,40+31,40 +31,40 MEETING ROOM CC ROOM CC ROOMPRINTER LIFT LOBBY STORAGE CLOAK ROOM RESTING STORAGE MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR EL CLOAK ROOM H16A H16B CLOAK ROOM H17 EL STORAGE 1101000C 1101000D MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM HALL 1101000E 1101095 IT SERVICE 1101091 STORAGE +31,43 15010071501006 002 002A 002B +31,40 1401000C1101000F 1401004 1801101 H18 S101 FÖRRÅD +30,70 1101028A 1101028B TR TR 1101002 TR 1101001A TR 1101001B MINI MEETING WORK AREA1101000A 1101050 MEETING ROOM ROOM MINI MEETING ROOM MEETING HUB 1101062 MEETING ROOM 1101061 MEETING ROOM 1101067 MEETING ROOM 1101072 MEETING ROOM 1101073 PRINTER B110 A10 B105B100B95B90B85B80B75B70B65B60 A15 A20 B55B50B45B40B35B30B25B20B15B10 A10 A15 A20 HALL 1101000B PASSAGE WORK AREA PASSAGE 1201087 1201084 080A 080B 1201038 12010371201035 034A 034B 034C 1201033 1201032 12010151201013 1201012 1201014 1201086 1201034 1201T100 1201T001 1201T200 1201080 1201085 080C 034D VVS VVS VVS VVS VVS VVS VVS +31,40 +31,40 +31,40 CC ROOM CLEAN HALL CC ROOM LIFT LOBBY VVS MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR CC ROOM EL VVS CLOAK ROOM H26A H26B 1201041 1201062 H052 GÄSTMATSAL 12 - 14 PL GÄSTMATSAL 6 PL 1201000D GÄSTMATSAL 10 - 12 PL COFFEE LOUNGE 16 - 22 PL GÄSTMATSAL 10 - 12 PL PENTRY ARB ETS BÄNK SPISUGN FRYS 1201048 1201052 KYLB. KYL IS DISK S049 12010701201064 1201077 GÄSTMATSAL ÖPPEN CA 60 PL 1201053 1201074 KPR 1201076 H27 EL 1201000A 1201000B 1201000C 084A 084B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1201002 TR 1201001A TR 1201001B MINI MEETING ROOM 1201027 PRINTER TR 1201028B TR 1201028A 038 +31,40 +31 40 CC ROOM 1301035 1301000 1301037 1301T001 1301T000S033 034A ELECTR. 2001001 PASSAGE 1301033 1301029 QUIET ROOM VVS S000 1301001 MINI MEETING ROOM 1301015 MINI MEETING ROOM WORK AREA1301000A 1301027 PRINTER MINI MEETING ROOM 1401000B TAK ÖVER PLAN 140102214010241401026140102814010301401032140103414010361401038 1401025140102914010331401035 1401027 14010231401039 1401021 +31,55 EL NEDRE DEL ÖVRE DEL +31,40 FRD EXHIBITION 1401020B 020D 1401020C 1401020A 1401000A 1401000C 1401006A 020E 020F FRD RECEPTION EXHIBITION 1401003 FÖRBINDELSEGÅNG 003A SÄK.- RUM 000CA 1501000B FRD 150102115010291501031 1501023025027039 RÖKRUM FRD 1501017 1501000A 1501007 009 003 001 FRD 011017A KONF.RUM MEXICO CITYKONF.RUM NEW YORKKONF.RUM LONDONKONF.RUM STOCKHOLMKONF.RUM ST.PETERSBURG 1801103 1801131A 1801135 1801166 1801165 1801192 1801189 1801171 1801162 1801174 1801103E 1801103F 1801103A 1801103C 1801101 1801109 1801121A 1801127 1801131 1801135A 1801168 1801105 1801129 1801166 1801100B 1801S168 KI1801101C H19A H19B 1801100 H20 +31,30 N™D B CC PREPARATION ST KAPPRUM H18 ST STORAGE CONFERENCE ROOM EL N™D C CC ENTRANCE HALL RAMP EL DAMM +30,83 STAIRS TO TELE UTR.VŽG ENTRE ENTRE PERSONALENTRE +31,43 +31,23 E +30,68 RWC V V 1 8 0 1 S 1 0 3 1 8 0 1 S 1 0 5 1801S134 1801S136 1801T136 1801T161 1801T194 1801T201 1801155 KI1801196 103B S101 101A S125 S132 S171 S172 189C 189A 189B 191A191 187B 187C 1801187 187D BP +31,23 LOUNGE AUDIOTORIUM A60 RBS-ROOM CAFE 1801161 KI1801175A MEETING HUB 1801175E 1801175D DEMORUM TECHNICAL 1801175B DEMORUM 1801178 STORAGE DRY GOODS 1801100C 175BA175EA E193 LM JUNIOR S193 CARL-JOHAN 183 HANNA 1801176 STORAGE 1801172 1801100A 1801170 LOCKER ROOM 170A STORAGE 169 GOODSDISHES GARAGE 1801243 CAFE S134 DACHSHUND CONFERENCE ROOM RADIOLA CONFERENCE ROOM RADIOLA 1801123 CONFERENCE ROOM AXE CONFERENCE ROOM GSM 1801113 CONFERENCE ROOM 3G STORAGE +31,23 +31,23 1801301 CONFERENCE HUT TV VENT EL AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80)AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbWindowAssembly (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80)AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80)AecDbWall (AecArchBase80)AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) BP N™D A 1901S112 KK 1901107 H28 1901114 TELE TRAPPHUS 1901100R KONFERENSRUM F™RRD 1901100A N™DUTGNG 1901130 H29 1901006 1901009 1901136 RAMP TILL INLASTNING OCH PARKERING UTR.VŽG E +31,10 +31,4 +31,40 +31,90 RWC 1901132 1901T134 KI1901101 KI1901137 KI1901140 KI1901102 S130 130B 130A T119 KONFERENSRUM 1901112 1901103 LOBBY FÖRRUM1901114A KONF. RUM OFFICE BACK- 1901120 190111 6B STUDIO 1901122 130C 130D 130E LOBBY 1901100B RECEPTI ON1901117 1901127 003A SÄK.- RUM 1801101 H18 FÖRRÅD +30,70 A15 A200 1801103 1801131A 1801135 1801166 1801165 1801192 1801189 1801171 1801162 1801174 1801103E 1801103F 1801103A1 1801103C 180110118011011801101 1801109 1801121A 1801127 1801131 1801135A 1801168 1801105 1801129 1801166 1801100B 1801S168 H19A H19B 1801100 H20 +31,30 N™D B CC PREPARATION ST KAPPRUM H18H18H18 ST RAGEFÖRRÅDSTORAGFÖRRÅDSTORAGE CONFERENCE ROOM EL N™D C CC ENTRANCE HALL EL +30,83 STAIRS TO TELE +31,23 E RWCRWCRW V V 1 8 0 1 S 1 0 30 1 S 1 0 301S 1 03 1 8 0 1 S 1 0 51 S 1 0 51 S 1 051 S 1 051 S 1 05 1801S1341S134180118011801S134180118011801 36361S1361801S131801S13 1801T136 1611611611611611801T11801T101T1611611801T101T16101T11801T11801801T161 1801T194 1801T20101 1801155 KI1801196 103B S101S101S10S10S10S10S10S101S10111S10111S10111S1011S101SS101S101 AAA101A101A S125S125S S132 S171 S172 189C1889C89C 189A189AAAAAAAAAAAA 189B89B 191A191A191A191A1191A191919119 187B187B187B187B187B187B187B187B187B187B187B187BB 187C187C187C187C187C187C187C187C187C187C187C187C187C187C187C 180118787878787 7D7D187187187D187D187D BPBPBPBP +31,23 LOUNGE AUDIOTORIUMOTOAU A6060 RBS-ROOM CAFE 1801161 KI1801175A MEETING HUB 1801175E 1801175D DEMORUM TECHNICAL 1801175B DEMORUM 1801178 STORAGE DRY GOODS 1801100CCCCCCCC 175BAA175EA175 E193E193E193 LM LM JUNIORUNIO S193S193S193 CARL-JOHAN 1833 HANNA 1801176 STORAGE 1801172 1801100A 1801170 LOCKER ROOM 170A STORAGE 169 GOODSDISHES GARAGE 1801243 CAFE S134S134 DACHSHUND CONFERENCE ROOM RADIOLA CONFERENCE ROOM RADIOLA 1801123 CONFERENCE ROOM AXE CONFERENCE ROOM GSM 1801113 CONFERENCE ROOM 3G STORAGEE +31,2331,23A2+31,23A2031,230031,230 +31,23 1801301 CONFERENCE HUT HUS 18 - LJUS BTA 1 717 m2 GÅRDSBYGGNAD - LJUS BTA 26 m2 WORK AREA PASSAGE 1201087 1201084 080AAAAAAA 080B0B080 1201038 12010371201035 034AAA034A 034B034B034B034B034B034BBB 034C034CCC 1201033 1201032 12010151201013 1201012 1201014 120108686 120103403403403403412 1201T100 1201T001 1201T200 1201080080080 1201085 080C0C080 034D0 VVSVVS VVSV VVSVSVVS VVS VVSSVVS VVSVS VVSVVSVVSVVS +31,40+3 +31,40 +31,40+31+31+31+31+31+31 0 CC ROOM CLEANANANANANANCCCCCCC ANANANAN HALL CC ROOM LIFT LOBBY VVS MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR CC CC ROOMOM EL VVS CLOAKAKCL ROOM H26AH26AH26AH266A H26BH26BH26BH266B 1201041 1201062 H052H052H052 GÄSTMATSAL 12 - 14 PL GÄSTMATSAL 6 PL 1201000D GÄSTMATSAL 10 - 12 PL COFFEE LOUNGE 16 - 22 PL GÄSTMATSAL 10 - 12 PL PENTRY ARB ETSB ÄNK SPISUGN FRYSFRRYS 1201048 1201052 KYLB.KYYLB. KYL IS DISKKDIS S049S049SS049 12010701201064 1201077 GÄSTMATSAL ÖPPEN CA 60 PL 1201053 1201074 KPR 1201076 H27H27H27 EL 1201000AW 0AWORK 1201000B 1201000C 084A84A84A84A84A0808 084B84B84B84B84B0808 MINI MEETING ROOM MINI MEETINGG ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETINGGME ROOM 1201002 TR 1201001A TR 1201001B MINI MEETING ROOM 1201027 PRINTERER TR 1201028B8B TR 1201028A8A 038 1401000B 140102214014010241401026140102814010301401032140103414010361401038 1401025140102914010331401035 1401027 14010231401039 14010214010021021 1501000B FRDFRD 150102115010291501031 150102323 501025010250102501023 15025025025025027039038039038 RÖKRUM 038 RÖKR 038 RÖRÖKRUM KONF.RUM KON K LONDONNKONF.RUM STOCKHOLMKONF.RUM ST.PETERSBURG 1101013 1101015 1101012 1101014 1101027 1101030 1101033 1101035 1101037 1101038034A0000034A034A034A034AA 034B0000034B034B034B034BBB 034C0 C 1101048 0000046C6C6C6C46C6C6C6C6C6C6C6C6C6C6C6C046B46B46B0446B46B0404046B04040404040404040404 046B0046A46A 1101049 1101075 080A080A0A080A0800800800 0A 080B080B0800800800800B 1101086 11101088 088A088A0888A088A88A88AA88A88AA 11010941101042 1101047 1101079 110103444 110103939 1101077 088B088B080888B088B88B88BB88B88BB 1101T2001101T100 1101T001 087 088C 089 1101080080 1101078 1101055 VVSVVS VVSS VVSVVSVVSVVSVVVS VVS VVS VVVVVVSSS CLC EANN +31,40+3+31,40 +31,40 MEETING ROOM CC CC ROOMOM CC CC CC CC ROOMOMPRINTER LIFT LOBBY STORAGE CLOAK ROOM RESTING STORAGESTST GE MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR EL CLOAK ROOM H16AH16AH16A6A H16BH16BH16B6B CLOAK ROOM H1H1H17 EL STORAGEE 1101000C 1101000D MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETINGG ROOM MINI MEETINGG ROOM HALL 1101000E 1101095 IT SERVICE 1101091 STORAGE 1101000F 1101028A8A 1101028B8B TR TR 1101002 TR 1101001A TR 110111 001B MINI MMEETING WORK AREA1101000A 101050 MEETING ROOM ROOM MINI MEETINGG ROOM MEETING HUB 1101062 MEETING ROOM 1101061 MEETING ROOM 1101067 MEETING ROOM 1101072 MEETING ROOM 1101073 PRINTERR HALL 1101000BB PASSAGE KI1801101C RAMP 15010071501006 002 002A 002BFRD 1501017 1501000A 1501007 009009009009009 003003003003003003 001001001001 FRDFRD 011011017A17A KONF.RUM MEXICO CITYCITYKONF.RUM NEW YORK +31,43 +31,40 1401000C 1401004 +31,55 ELELEL NEDRE DEL ÖVRE DEL +31,4031,404040 FRD EXHIBITION 1401020B 020D 1401020C 1401020A 1401000A 1401000CC 00000040101401014 1401006A006A006A006A14 020E020E020E 020F020F FRFR RECEPTIONTIOTIO RECEPTIO EXHIBITION 1401003 ÅNGGÅNGÅNGFÖRBINDELSEGÅNÅN 003A003A SÄKSÄK 000CA +31,43+31,43+31+31,43 003A003A003A003A003A003A003A003A SÄKSÄKSÄKSÄKSÄK.-SÄKSÄKSÄK.- RUMRUMRUMRUMRUMRUMRUMRUMRUMRUM BP N™D N™D N™ N™D N™D N™ A 1901S1121901S112 KK 1901107 H28H28H28 1901114190111 TELE TRAPPHUSAPPHAPPHUSHUSHUSHUSHUSHUSAPPHUSAPPHUSAPPH SHUS KONFERENSRUM F™RRD 1901 G 1901130 H29H29 1901006 190113619011 E +31,101,10+311,10+31,10+31,10+31,101,10 +31,4+3 +31,40 +31,90 RRWWWWWWWCCCC 1901132 1901T134134134134 KI1901101 KI1901137 KI1901140 KI1901102 S113030 111111111111111133000000000000000BBBBBBBBBBBBBB 130AAAAA T119T1T119T119T119119119119 KONFERENSRUM 1901112 1901103 LOBBY FÖRRUM1901114A14A14A KONF. RUM OFFICE BACK- 1901120 20 190111 6B STUD IO 1901 122 113300CC 130D 11333000EEEEEEEEEEEEE LOBBY 1901100B RECEPTI ON1901117 1901127 HUS 12 - LJUS BTA 2 170 m2 HUS 11 - LJUS BTA 1 670 m2 HUS 15 - LJUS BTA 292 m2 HUS 14 - LJUS BTA 401 m2 HUS 19 - LJUS BTA 744 m2 1102037 1102038034A 034B 034C 1102048 048A048B048C 1102080 080A 080B 1102086 1102088 088B 1102091 1102034 1102039 088A 1102T2001102T100 1102T001 VVS CLOAK ROOM CC ROOM CLOAK ROOM EL VVS CLEAN VVS VVS VVS H16A H16B CLOAK ROOM CC ROOM CLOAK ROOM VVS VVS CLOAK ROOM H17 1102000G VVS +34,80 +34,80 +34,80 MEETING ROOM EL 1102000DHALL 1102033 MEETING ROOM PASSAGE1102000C 1102076 MEETING ROOM PASSAGE1102000F 1102090 MEETING ROOM 1102092 MEETING ROOM 1102098 MEETING ROOM 1102095 MEETING ROOM PASSAGE1102000HWORK AREA1102000E 1102002 TR 1102001A TR 1102001B MINI MEETING ROOM 1102013 1102015 1102012 1102014 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM WORK AREA1102000A 1102027 PRINTER 1102026 TR 1102028 MINI MEETING ROOM 1102029 MEETING HUB 1102030 MEETING HUB TR 1102047 1102049 1102050 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1102061 1102060 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1102073 1102074B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1102074A TR 1102075 MINI MEETING ROOM 1102077 1102079 TR 1102087 TR B110 A10 B105B100B95B90B85B80B75B70B65B60 A15 A20 B55B50B45B40B35B30B25B20B15B10 A10 A15 A20 1202033 MEETING ROOM WORK AREA PASSAGEPASSAGE 1202029 MEETING HUB 088A 088B080A 080B 1202048 048B 048C1202042 1202038 1202037 034A 034B 034C 12020881202086 1202034 1202T100 1202T001 1202T200 1202080 1202085 CC ROOM VVS CC ROOM CLOAK ROOM EL LIFT LOBBY H26A H26B EL VVS VVS H27 1202000B 1202000D 1202000E 1202000F VVS CLEAN VVS +34,80 +34,80 +34,80 CLOAK ROOM HALL CLOAK ROOM CLOAK ROOM 041A 041B 1202043 VVS WORK AREA 12020151202013 1202012 1202014 1202000A MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1202002 TR 1202001A TR 1201001B MINI MEETING ROOM 1202027 PRINTER TR 1202028B TR 1202028A 1202032 MEETING HUB HALL1202000C VVS VVS VVS 1202050 TR 1202049A TR 1201049B MINI MEETING ROOM 1202060 MINI MEETING ROOM 1202061 MINI MEETING ROOM 1202072 MINI MEETING ROOM 1202071 MINI MEETING ROOM 1202073 MINI MEETING ROOM 1202075 MEETING ROOM 1202078 080A 080B 1102086 088B 1402005 1402017 088A 088B 080A 080B 1402019 088086 088A 001B 1402003 003A003B003C 1202T200 080 1202085 CC ROOM VVS VVS H17 EL VVS VVS H27 1202000F 1402007 1402009 1402015 VVS VVS +34,80 TB TB TB HALL CLOAK ROOM CLOAK ROOM EL COPY/FAX /PRINT MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM H28201 1902001 H28 STORAGE H28201 H28 STORAGE MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM WORK AREA 1402000A 1402021 WC PASSAGE 1402023 1402025 IODT 1402027 IODT 1402029 IODT 1402022 IODT 1402024 IODT 1402026 IODT 1402030 IODT 1402020 PASSAGE IODT 1402028 IODT 1102088 1102091 CLOAK ROOM MEETING ROOM 1102090 MEETING ROOM 1102092 MEETING ROOM PASSAGE1102000H 1102087 TR B110 A10 B105B100B95B90 A15 A20 A25 A30 A35 A40 A45 A50 A55 A60 A65 1102080 1102T200 CLOAK ROOM 1102000G +34,80 1102079 TR 1902101 1902109 +34,80 CC ROOM MEETING ROOM 1902207 MEETING HUB 004B MEETING ROOM 1502036 TR 1502026 1502028 1502030 1502032 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM COPY/PRINT 1502000A MINI MEETING ROOM 1102048 048A048B048C 1102039 1102T100 VVS VVS VVS H16A H16B CLOAK ROOM +34,80 1102000DHALL TR 1102047 1502006 004A TR 1502008 MIN MEETINGI ROOM MIN MEETINGI ROOM 1502016 1502018 MIN MEETINGI ROOM MIN MEETINGI ROOM 1502000B 034B TR 034A TR 1202048 048B 048C1202042 1202T100 LIFT LOBBY H26A H26B VVS +34,80 CLOAK ROOM 041A 041B 1202043 HALL1202000C VVS VVS VVS 1902101 H28201 1902109 1902001 238 238A 238B S240 1902218 1902002 H29 H28 1902T01 +34,80 +34,80 CC ROOM EL VVS TERRACE MEETING ROOM TBESTORAGE VVS 1902112 MINI MEETING ROOM 1902113 MINI MEETING ROOM 1902116 MINI MEETING ROOM 1902119 MINI MEETING ROOM 1902123 TR 1902122 TR 1902207 MEETING HUB 1902216 MEETING ROOM 1902212 MINI MEETING ROOM 1902145 MINI MEETING ROOM 1902148 MINI MEETING ROOM 1902150 MINI MEETING ROOM 1902153 MINI MEETING ROOM 1902157 TR 1902156 TR1902236 PRINTER 1802215 TR 1802174 1802177 1802189 TR 1802190 1802276 1806271 TR 1802064 PASSAGE 1802279 MEETING POINT1802038 1802145 COLLABORATION AREAWORK AREA1802026 WORK AREA1802077 1802073 QUIET ROOM PASSAGE 1802001 1802203 1802113 1802115 1802129 1802131 1802141 1802143 1802029 1802037 1802041 044 045 046 047 1802162 1802164 H19A H19B 064E064F064G 068B068A 068C 1802070 1802219 1802237 1802241 1802250 H18 1802034 1802191 191A 191B 1802194 H20 1802256 1802275 S034 S070 1802067 +34,80 +34,80 +34,80 EL VVS VVS MEETING ROOM MEETING ROOM TB CC ROOM CC ROOM CLEAN TB TB STORAGE MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM STORAGE MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM PRINTER MEETING ROOM 1802282 1802295 096 TB 095 TB 1802293 1802188 TR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1806272 TR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1802254 MINI MEETING ROOM 1802252 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MEETING HUB 1802244 1802214 TR MINI MEETING ROOM 1802217 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1802231 TR 1802232 TR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 064D064C064B064A STRAIRCASE STRAIRCASE 1802068 PASSAGE S189 S196S195 S193S192 S036 S034 1802S105 1802S103 1802101 S101 öppet ovan 1202085 CC ROOM LOBBY 1202033 MEETING ROOM PASSAGE 1202029 MEETING HUB 1202038 1202037 034A03030303034A034A34A34A34A 034B03030303034B034B34B34B34B34B 034C0334C 1202034 1202T001 VVS CC CC CC CC CC CC ROOM CLOAK ROOMOMOM EL 1202000B CLEANCLCLLEANNLEANLEANN +34,80 VVS WORK AREA 12020151202013 1202012 1202014 1202000AWO AWORK MINI MEETINGNG ROOM MINI MEETINGG ROOM MINI MEETINGNG ROOM MINI MEETINGG ROOM 1202002 TR 1202001A TR 1201001B MINI MEETING ROOM 1202027 PRINTERR TR 1202028BB TR 1202028AA 1202032 MEETING HUB WORK AREA PASSAGE1202000D 1202000EPAEPASSAGE 1202050 TR 1202049A TR 1201049B MINI MEETINGNG ROOM 1202060 MINI MEETINGG ROOM 1202061 MINI MEETINGG ROOM 1202072 MINI MEETINGG ROOM 1202071 MINI MEETINGG ROOM 1202073 MINI MEETINGNG ROOM 1202075 MEETING ROOM 1202078 1202T200 1202000F +34,80037 OOM VVS 080AA 080BBB 1202080 CLOAK ROOM 088A00088A 1202088 CLOAK ROOM 12020866 EL VV 2038 VVS 120 MEE RO VVS 088A 088A 088A 088A A088A088A 088B088B088B088B 080A 080A 080A 080A 080B 080B 080B 080B 080B080B 088202080881202088086202080861202086 1202T200 202T20 1202T200 1202T200 0801202080801202080 CLOA080CLOAK 1202085CC 12020CC ROOM202085ROOM CC ROOM EL VVSVVSVVS VVSVVSVVS H27H2H27H27H27H2H2H27H27H2 00FLL00FHALL1202000F1201202000F HA0200HALL VVSVVSVVSVVSVVSV +34,80+34,80+34,80 HALL120200HALL1202000F CLOAK ROOM CLOAK ROOM 140202114020211 WCWC 1402023 1402025 IODT 1402027 IODT 1402029 IODT 1402022 IODT 1402024 IODT 1402026 IODT 1402030 IODT 1402020 PASSAGE IODT 1402028 IODT MEETING ROOM 1502036 1502026 1502028 1502030 1502032 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM COPY/PRINT MINI MEETINGNG ROOM 1502000B 034B TR 034A TR 12020481202048120204812020481 048B048B048BBBBBB 048C048C048C048048C120204212020421202042 1202T1001202T1001202T100 LIFT LIFT LIFT LIFT LOBBYLOBBYLOBBYLOBBY H26AH26AH26AH26AH26AH26AH26AH26AH26AH26AH26AH26AH26AH26AA H26BH26BH26BH26BH26BH26BH26BH26BH26BH26BH26BH26BH26BH26BB VVSVVSVVSVVVSVV +34,80+34,80+34,80 CLOAKCLOAKCLOAK ROOMROOMROOM 041A041A041AA 041B041B041BB041B041B 3312020431202043120204312020430431212 HALLHALLHALL1202000C1202000C1202000C VVSVVSVVSVVSVVSVVSVVSVVVVSVVSVVSVVVS 1102037 1102038034A03030303034A034A34A34A34A34A 034B03030303034B034B34B34B34B34B 034C0334C 1102034034034 1102T001 VVS CC CC ROO CLOAKCLOAKCLOAK ROOMROOMROOM EL VVS CLECL ANN +34,80 1102033 MEETING ROOMOM PASSAGE1102000C 1102002 TR 1102001A TR 11102001B MINI MEETING ROOM 1102013 1102015 1102012 1102014 MINI MEETINGG ROOM MINI MEETINGG ROOM MINI MEETINGNG ROOM MINI MEETINGG ROOM WORK AREA1102000A 1102027 PRINTERR 1102026 TR 1102028111111 MINI MEETINGG ROOM 1102029 MEETING HUB 1102030 MEETING HUB CC CC ROOM 1102076 MEETING ROOM PASSAGE1102000FWORK AREA1102000E 1102049 102050 MINI MEETINGNG ROOM MINI MEETINGNG ROOM 1102061 1102060 MINI MEETINGNG ROOM MINI MEETINGG ROOM 1102073 11111111111102074B M NI MEETINGG ROOM MINI MEETING ROOM 1102074A TR 1102075 MINI MEETINGING ROOM 1102077 000G 1102087 TR 1102079 TR 1102095 MEETING ROOM 1102091 MEETING ROOM 110 MEE RO 037 OOM 00 HALL TR 1102047 039 10 048 CLOAK ROO 1 MEE RO SSAGE110 000 080AA 080BB CLOAK ROOM ROOM 1102098 MEETING ROOM11020888 088BB 088AA CLOAK ROOM 1102086 ELH17 921102090 MEETING ROOM 110209 MEETING R VVS VVSVVS 038 VVS VVS VVS 080A08080A080A080A0A 080B 080B 080B 080B 080B080B 1102086EL102086EL 088B088B088 088A08088A088088A8088A088A VVSVVSVVS VVSVVSVVS H17H17H17H17H17H1 VVSVVSVVSVVSVVS EL102086EL1102086 110208881102088110208811020888811020888 1102091110209111020911102091 CLOAKCLOAKCLOAKCLOAK ROOMROOMROOMROOMRO MEETING MEETING MEETING MEETING ROOMROOROOMROOMOMM 1102090110209011020901102090 MEETING MEETINGMEETING MEETINGME ME ROOMROOMROOMROOM 92929211020921102091102091102091102092 MEETING MEETING MEETING MEETING ROOMROOROOMROOMOMMRRRROO PASSAGEPAPASPASSAPASSAGESSAGEAGEGE1102000H1110110110200102020020002000H00000H0H00HH 1102087110208711020871102087 TRTRTRTR 110208011020801102080 1102T2001102T2001102T200 CLOAKROOMCLOAKROOM ROOMMM 1102000G1110110110200102020020002000G00000G0G00GG110110 +34,80++34+3+3434,+34,804,84,80804,800 1102079110207911020791102079 TRTRTRTR 11020481111010210210204820482048048 48A04048A04848A8A48AAA48AA48A00048A48A048A48A48A048B04040404040404040488B8B8BB8B8B048B8B0404048B040404048C0048C048048C48C048CCCCCCCC048C048CC048C048CCC048CCC 110203911102110110210211020320392039039 1102T10011 02T1 00 1102T10011 02T1 00 VVSVVSVVSVVVVSVS VVSVVSVVS VVSVVSVVS H16AH16H16AH16AH16AAH16AH16H16AH16H16AH16H16AH16H16H16AH16H16AH16AA H16BH16BH16BH16H16H16BH16H16H16BH16H16H16BH16H16B CLOAKCLOAKCLOAKCLOAK ROOMROOROOMROOMOMM +34,80+34,80+34,80 1102000D1110110110200102020020002000D00000D0D00DD00D00DHALLHALLHALLHA TRTRTRTR 1102047110204711020471102047 004B TR 1502000A 1502006 004A TR 1502008 MIN MI MI MI MI MEETINGI ROOM MIN MI MI MI MI MEETINGI ROOM 1502016 1502018 MIN MI MI MI MI MEETINGI ROOM MIN MI MI MI MI MEETINGI ROOM 1402005 1402017 1402019 001B 1402003 003A003B003C 1402007 1402009 1402015 TB TB TB COPY/FAX /PRINT MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOMROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM WORK AREA 1402000A PASSAGE 1902001 A40 A45 A5050 CC 190210119021011902101 201201201201201201201 190210919021091902109902109902109190210990210990210919021099021099021091902109 1902001200200 238 238A238A 238B S24040S24S24S24 1902218 1902002 H29H29H29 H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H2H2H28H2H28H28H28H2H28H28H28H28H28H28H28H2H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H2H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H2H2H28H2H28H28H28H2H28H28H28H28H28H28H28H2H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H2H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28H28 1902T01 +34,80+34,80+34,80+34,80 +34,80 CC CC CC ROOMROOMROOM ELEL VVSV MEETING MEETING MEETING ING ING MEETING ING ING MEETING ROOMROOMROOM TBESTORAGESTORAGESTORAGESTORAGESTORAGESTORAGESTORAGE VVSV SVVSS 190211202110211121212 MINI MIN MIN MEETINGMEEMEEETINETINETINNGNGNG ROOMOOM 1902113 MINI ETINGMIN MEETINGNGMIN MEETINGNGMIN MEETING MEETINGGTING ROOM 1902116 MINI TINGMINI MEETINGGMINI MEETINGTINGMINI MEETING MEETINGTINGTING ROOM 1902119 INI TINGMINI MEETINGTINGMINI MEETINGTINGM MEETING MEETING ROOM 1902123 TR 1902122 TR 190220719022071902207 MEETING MEETING MEETING MEETI MEETI MEETING ETI ETI MEETING HUBHUBHUB 1902216 MEETING ROOMOMOM 1902212022102211212 MINI MIN MIN MIN MIN MIN MIN MIN MIN MIN MIN MEETINGMEEETINETINETINNGNG ROOMOOMOOM 1902145 MINI MIN MIN MEETINGNGNG ROOM 1902148 MINI M MINI MEETINGINGING ROOM 1902150 MINI MIN MIN MEETINGNGNG ROOM 1902153 MINI MIN MIN MEETINGTINGG ROOM 1902157 TR 1902156 TR1902236 PRINTER A10 1802145 COLLABORATION AREWORK AREA1802026180215A15A15 A1515AGEAGAGEAGEAGEAGAGPASSPASSPASSPASSAGASSAGASSASSPASSPA EA MEETING POINT1802038M 038MEETING 1802215 TR A2020A20 A2020 ROOMQUIET ROO 1802064 PASSAGE 1802174 1802073 1802177 WORK AREA1802077 1802189 TR 1802190 1802276 1806271 TR 1802279 1802001 1802203 1802113 1802115 1802129 1802131 1802141 1802143 1802029 1802037 1802041 044 045 046 047047 1802162 1802164 H19AH19AH19A H19BH19BH19B 064E064EEEEEEEE0064F06060606060664F064G 068B068B000000 B 068A068A000 A 068C 1802070 1802219 1802237 1802241 1802250 181818HHH 1802034 1802191 91A91A91A91A91A91A91A91A91A91A91A91A91A91A91A91A91A91A91A19191919 191B1911911911911B1B1911B1B1B1B191 1802194 H20H20H20000 1802256 1802275 S034 S070 1802067 +34,80 +34,80 +34,80 EL VVSVVVS VVSVV MEETING ROOM MEETING ME ROOM TBTB CC CC CC ROOMM CC ROOM CLEAN TBTB TB STORAGRAGSTST RAGERAGSTST GERAGEGESTSTTORAGRAGSTORAG MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETINGNG ROOM STORAGE NI MEETINGNGNG ROOM NI NGNGMEETINGNG ROOM PRINTER MEETING ROOM 1802282 1802295 096 TB 095 TB 1802293 1802188 TR MINI MEETINGNGNGNGNGNGNG ROOM MINI MEETINGNGNGNG ROOM 180627 TR MINI MEETINGG ROOM MINI MEETINGNGNGNGNGNGNG ROOM MINI M M M M MEETING ROOM MINI M M M M M MEETING ROOM MINI MIN MEETING ROOM 1802254 MINI MEETING ROOM 1802252 MINI M MEETING ROOM MINI M MINI MEETINGTINGTING ROOM MEETING HUB 1802244 1802214214 TR MINI MIN MIN MEETINGTINGG ROOM 1802217 MINI MIN MIN MEETINGTINGNGM MIN TINGMINI MIN TINGMINI MIN NGMINI ROOM MINI MEETINGTINGTING ROOM MINI MIN MIN GGMEETINTINMINI GMINI MINI GMINI M TINMINI M TINMINI ROOM 1802231 TR 1802232 TR MINI M MINI MEETINGINGINGMINI INGMINI MI INGMINI MI INGMINI ROOM MINI MINI MI MEETINGINGINGMINI INGMINI MIN INGMINI MIN INGMINI ROOM 064D64D64D064D064C064C064C064C064C064B064B064B064064A0606064A064A STRAIRCASESTRAIRSTR STRAIRCASECASECASE 180206818020068068 PASSAGESAGESAGEGEPASSPASS S1898989S18S18S1898989898989 S196S196S19969696S19S196S195S19S195S195S19S19S19 S193S193S193S19S19S19S19S192S192 92 S19S19S19S19S19 S036S036S036 S034S034S034 1802S105181802SS105802S105 1802S103 103103 1802S103 103 180 103103 18021011802101 101 S101S101S1 öppet ovan HUS 12 - LJUS BTA 1 919 m2 HUS 11 - LJUS BTA 1 469 m2 HUS 15 - LJUS BTA 292 m2 HUS 14 - LJUS BTA 292 m2 HUS 19 - LJUS BTA 845 m2 HUS 18 - LJUS BTA 1 811 m2 048A 048B 1103080 080A 080B 1103086 1103088 088B 1103093 1103039 088A 1103T2001103T100 1103T001 040A 040B 1103084 1103S094 VVS 1103040 VVS VVS VVS H16A H16B 1103048 CLOAK ROOM VVS VVS CLOAK ROOM H17 1103000D 1103000G +38,20+38,20 +38,20 CLOAK ROOMCLOAK ROOM STORAGE HALL LIFT LOBBY EL VVS SERVER ROOM 1103097 SERVER ROOM 1103089 SERVER ROOM HALL 1103090 MEETING ROOM 1103094 MEETING ROOM 1103098 MEETING ROOM PASSAGE1103000H 1103087 TR 1103079 TR WORK AREA1103000E 1103002 TR 1103001A TR 1103001B MINI MEETING ROOM 1103013 1103015 1103012 1103014 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM WORK AREA1103000A 1103027 PRINTER 1103026 TR 1103028 MINI MEETING ROOM 1103037 1103038034A 034B 034C 1103034 CLOAK ROOM CC ROOM CLOAK ROOM EL VVS CLEAN 1103033 MEETING ROOM PASSAGE1103000C 1103029 MEETING HUB 1103030 MEETING HUB 1103047 TR 1103050 MINI MEETING ROOM 1103049 MINI MEETING ROOM 1103060 MINI MEETING ROOM 1103061 MINI MEETING ROOM CC ROOM 1103076 MEETING ROOM PASSAGE1103000F 1103073 1103074B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1103074A TR 1103075 MINI MEETING ROOM 1103077 A10 A15 A20 A10 A15 A20 1203085 088B 088A080A 080B 1203076 1203077 072 071 1203061 1203060 052 1203050 1203049 048B 048A 1203038 1203037 1203035 034A 034B 034C 1203033 1203032 1203027 1203028 025001 088086 034 12030751203073 1203T100 1203T001 1203T200 080 12030831203041 040A 040B 084 CC ROOM VVS MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM EL 040 VVS VVS VVS VVS H26A H26B 048 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM VVS VVS EL H27 000C 000E000D 000F 025A12030231203021120301912030171203015120301312030111203009120300712030051203003 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1203000A 1203000B +38,73 +38,73 TB TB TB TB TBTB MEETING ROOM MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR COPY /FAX /PRINT COPY /FAX /PRINT CLOAK ROOM HALL CLOAK ROOMCLOAK ROOM CLOAK ROOM STORAGE STORAGE STORAGE LIFT LOBBY VVS CLOAK ROOM VVS VVS 002A 002B 004A 004B 008A 008B 010A 010B 014A 014B 012A 012B 018A 018B 1203020 1203022 1203024 1203026 053A 055A 057A 053B 055B 057B 059A 059B 067A 069A 067B 069B 052B 052A 054B 054A 056B 056A 058B 058A 058C 058D 062B 062A 064B 064A 066B 066A 068B 068A 051A 051B +38,73 JANITOR ASKEN ALEN 1503001 FLÄKTRUM 065A 065B 065C 065D 065H 065G 065F 065E 070A 070B 070C 070D 070H 070E 070F 070G WHITEBOARD WHITEBOARD TAKTAK 1803001 1803038 1803203 1803129 1803131 1803135 1803137 1803029 1803037 1803191 191A 191B 1803194 H20 H19A H19B 068B 068A 068C 1803070 015 014 1803219 1803241 1803270 1803272 H18 1803034 S070 S034 1803064 064E064F064G 1803067 1803068 +38,20 +38,20 +38,20 EL VVS VVS MEETING ROOM CC ROOM CC ROOM MINI MEETING ROOM TB TB MEETING ROOM COPY/FAX/ PRINT MINI MEETING ROOM 1803184 OPERATORS 1803113 1803115 CLEAN 1903071 064D064C064B064A 1803231 TR 1803232 TR QUIET ROOM WORK AREA1803026 WORK AREA1803145 WORK AREA1803195 WORK AREA1803078 MEETING POINT PASSAGE 1803294 PASSAGE STRAIRCASE STRAIRCASE PASSAGE 1803190 SERVER ROOM 1803117 TR 1803235 LAB 1803237 STORAGE 1803265 TB WORK AREA1803088 TECHNICAL 1803181 STORAGE 1803047 1803042 1803139 EL MINI MEETING ROOM 1803217 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1803118 TR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MEETING ROOM STORAGE 1803058 TR 1803250 MEETING ROOM 1803252 MINI MEETING ROOM 1803244 MEETING HUB 1803162 MEETING ROOM 1803164 MINI MEETING ROOM 1803166 MEETING ROOM 1803170 MINI MEETING ROOM 1803267 TB 1803266 TR ROOM 1803281 MINI MEETING ROOM S189 S196S195 S193 S192 S036 S034 1803S105 1803S103 1803101 S101 S061 H28201 1903001 238 1903218 H29 H28 1903T01 1903071 +38,20 +38,20 TBESTORAGE VVS VVS 1903101 1903109 CC ROOM MEETING ROOM 1903112 MINI MEETING ROOM 1903113 MINI MEETING ROOM 1903116 MINI MEETING ROOM 1903119 MINI MEETING ROOM 1903123 TR 1903122 1903207 MEETING HUB 1903216 MEETING ROOM 1903212 MINI MEETING ROOM 1903002 1903236 PRINTER 238A 238B S240 EL 1903145 MINI MEETING ROOM 1903148 MINI MEETING ROOM 1903150 MINI MEETING ROOM 1903153 MINI MEETING ROOM 1903157 TR 1903156 TR TR 1203085 088B 088A080A 080B 1203076 1203077 072 071 1203061 1203060 052 1203050 1203049 048B 048A 1203038 1203037 1203035 034AA034A034A 034B034B034B034B034B034B 034C 1203033 1203032 1203027 1203028 025001 088086 034 12030751203073 1203T100 1203T001 1203T200 080 12030831203041 040A040040 040B0B 084 CC C C C C C C ROOMOM VVS MINI MEETINGNG ROOM MINI MEETINGG ROOM EL 0400 VVS VVS VVS VVS H26AH26AH26A6A H26BH26BH26B6B 048 MINI MEETINGNG ROOM MINI MEETINGG ROOM MINI MEETINGM ROOM VVS VVS EL H2727H 000C 000E000D 000F 025A12030231203021120301912030171203015120301312030111203009120300712030051203003 MINI MEETINGNG ROOM MINI MEETINGGME ROOM 1203000A 1203000B +38,73 +38,73 TBTBTB TBTB TB TB TBTBTB MEETING ROOM MEETING ROOM MEETING POINT WITH WIT COFFEE BAR COPY /FAX /PRINT COPY /FAX /PRINT CLOAK ROOM HALL CLOAK ROOMCLOAKAKC ROOM CLOAK ROOM STORAGE STORAGE STORAGE LIFT LOBBY VVS CLOAKCL ROOM VVSVVS VVSVVSVVSVVS 002A 002B 004A 004B 008A 008B 010A 010B 014A 014B 012A 012B 018A 018B 1203020 1203022 1203024 1203026 053A 055A 057A 053B 055B 057B 059A 059B 067A 069A 067B 069B 052B 052A 054B 054A 056B 056A 058B 058A 058C 058D 062B 062A 064B 064A 066B 066A 068B 068A 051A 051B +38,73 JANITORJANITOOROROROR ASKEN ALEN 065A 065B 065C 065D 065H 065G 065F 065E 070A 070B 070C 070D 070H070H070H070H 070E070E070E070E 070F070F070F070F 070G070G070G070G WHITEBOARD WHITEBOWHITEBOITEBOARDITEBOARDITEBOITEBOITEBOWHWHWH 0404048AA 00048BBBBBB 11030800 08080AAA 0080BBB 1103086 110308888 0800 8BB 1103093 110303939 0800 8AA 1103T2001103T100 1103T001 000000404040AAA 040404040404040400BBB 11030841111 4084 1103S094 VVS 1103040040 VVSVVVSVVS VVSVVSS VVS H16AH16AH16A6A H16BH16BH16B6B 1103048 CLOAK ROOM VVS VVSS CLOAK ROOM H17H17H17 1103000D 1103000G +38,20++38,20 +38,8,8,20 CLOAK ROOMCLOAK ROOMOMOM EE STORAG EEE HALL LIFT LOBBY EL VVSVVSVVSVVSVVSVV SERVER ROOM 1103097 SERVER SER ROOM 1103089 SERVER SE ROOMOOM HALL 1103090 MEETING MEE M ROOM 1103094 MEETING ROOM 1103098 MEETING ROOM PASSAGE1103000H 1103087 TR 1103079 TR WORK AREA1103000E 1103002 TR 1103001A TR 1103001B MINI MEETING ROOM 1103013 1103015 1103012 1103014 MINI MEETINGG ROOM MINI MEETINGNG ROOM MINI MEETINGG ROOM MINI MEETINGNG ROOM WORK AREA1103000A 1103027 PRINTER 1103026 TR 1103028110110110 MINI MEETINGNG ROOM 1103037 1103038000000343434AAAAA 030303030303003444BBB 03034C 110303444 CC C ROOMOM CLOAKCLOAKCLOAK ROOROOROOMMM EL VVS CLCLCLCLCLEANANANANANANANANAN 1103033 MEETING ROOM PASSAGE1103000C 1103029 MEETING HUB 1103030 MEETING HUB 1103047 TR 1103050 MINI MEETINGGME ROOM 1103049 MINI MEETINGGME ROOM 1103060 MINI MEETINGNG ROOM 1103061 MINI MEETINGNG ROOM CC C ROOMM 1103076 MEETING ROOM PASSAGE1103000F 1103073 1111111111111103074B MINI ETINGINGMEETI ROOM MINI MEETING ROOM 1103074A TR 1103075 MINI MEETINGG ROOM 1103077 201 1903001 238 1903218 H29H29H29 H28H28H28H28H28H28H28H28H28 1903T01 +38,20 +38,20 TBESTORAGE VVSVVVVVSVS VVSVV 19031011 1903109 CC ROOMOMOM MEETING ROOM 1903112 MINI M MINI MEETINGINGING ROOM 1903113 NI INGMINI MEETINGINGMI MEETINGINGMI MEETING MEETINGNGNG ROOM 1903116 MINI NGMIN MEETINGNGMIN MEETINGNGMIN MEETING MEETINGNGNG ROOM 1903119 MINI ETINGMIN MEETINGNGMIN MEETINGNGMIN MEETING MEETING ROOM 1903123 TR 1903122 1903207 MEETING HUB 1903216 MEETING ROOMMM 1903212 INI M M M M M M M MINI M MEETINGINGING ROOM 1903002 1903236 PRINTER 238A2338A 238B8B S240240S2S2S2 ELE 1903145 MINI M MINI MEETINGINGING ROOM 1903148 MINI MIN MIN MEETINGTINGNG ROOM 1903150 MINI M MINI MEETINGTINGTING ROOM 1903153 MINI MI MI MEETINGNGNG ROOM 1903157 TR 1903156 TR TR A10A10 A15A15 A20A20 1803001 1803038 1803203 1803129 1803131 1803135 1803137 1803029 1803037 1803191 191AAAAAAAAAAAAAAA191A191A191AAA191A 191B1991B91B1991B91B91B 1803194 H20HH20 H19AH19AH19A H19BH19BH19B 068B0680688B068B 068A068A0680680688A 068C 1803070 015 014 1803219 1803241 1803270 1803272 H18H1H118 1803034 S070 S034 1803064 064E4E4E4E4E4E4E4E4E4E064064064F064F064F064F00000064F064G 1803067 1803068180306306 +38,20 +38,20 +38,20 EL VVSSVVS VVSVVS MEETING ROOM CC C C ROOMOM CC ROOM MINI MEETING ROOM TBTB TBTB MEETING ROOM COPY/FAX/ PRINT MINI MEETINGTING ROOM 1803184 OPERATORS 1803113 1803115 CLEAN 1903071 064D064D064D064D064C4C064C064064064B64B64B64B064A064A064A064A064A 1803231 TR 18032322 TR QUIET ROOM WORK AREA1803026WO 6WORK WORK AREA1803145 WORK AREA1803195W 195WORK WORK AREA1803078 MEETING OINTNTPOIN PASSAGE 1803294 SAGESAGEPASSAGPASSAG STRAIRCASE STRAIRCASE PASSAGEPASSAPA AGEAGEAGE 1803190 SERVER ROOMOOM 1803117 TR 1803235 LAB 1803237 STORAGE 1803265 TB WORK AREA1803088W 88WORK TECHNICAL 1803181 STORAGE 1803047 1803042 1803139 EL NI MEETINGNGNG ROOM 1803217 MINI MINI MI MEETINGNGNGME MINI NGMINI MI NGMINI MI NGMINI ROOM MINI MEETINGNGNG ROOM MINI MI MI NGNGMEETINGNGMIN NGMINI MIN NGMINI MIN NGMINI MIN NGMINI ROOM 1803118 TR MINI MIN MIN MEETINGNGTING ROOM MINI MI MI MEETINGNGNG ROOM NI NGMINI MEETINGNGMIN MEETINGNGMIN MEETING MEETINGNG ROOM MEETING ROOM STORAGE 1803058 TR 1803250 MEETING ROOM 1803252 MINI MEETING ROOM 1803244 MEETING HUB 1803162 MEETING M ROOM 1803164 MINI MEETING ROOM 1803166 MEETING ROOMOMOMOMOM 1803170 MINI MEETING ROOM 1803267 TB 1803266 TR ROOM 1803281 MINI MEETING ROOM S189SS189S189S189SS189S189S189S189S189S189 S196S196S196S196S196S196S196S1966S195195S1S1S1S195S195S1S1S1 S193S193SSS193 192192S1S1S192 S036S03636 S034S03S03434 1803S1018033S1051803 053S10 1803S103S10331803S 3 180310118031013101 S101S101S101 S061S061 1903071 HUS 12 - LJUS BTA 1 334 m2 HUS 11 - LJUS BTA 1 469 m2 HUS 19 - LJUS BTA 845 m2 HUS 18 - LJUS BTA 1 936 m2 1104027 1104030 1104035 1104037 1104038 034A 034B 034C 1104075 080A 080B 1104086 088B 1204085 088B 088A080A 080B 1204076 1204077 072 048B 048A 1204038 1204037 1204035 034A 034B 034C 1204033 1204032 1204027 1204028 025001 1104047 1104079 1104087 088086 034 034 1104073 1104077 088A 12040751204073 1104T2001104T100 1104T001 1204T100 1204T001 1204T200 080 12040831204039 040A 040B 084 1204041 040A 040B 048A 048B 084 052B 052A 054B 054A 058B 058A 062B 062A 064B 064A 068B 068A 070B 070A CC ROOM VVS MEETING ROOM EL VVS 040 VVS VVS VVS 048 H16A H16B VVS VVS H17 VVS MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM EL VVS VVS VVS VVS 040 H26A H26B 048 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM VVS VVS ELH27 025A12040231204021120401912040171204015120401312040111204009120400712040051204003 000A 000B 000C 000D 000E 060B 060A 12040711204069120406712040651204063120406112040591204057120405512040531204051049 050A 050B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 000F +42,13+42,13 +42,13 +42,13 +42,13 TB TB MEETING ROOM MEETING ROOM MEETING ROOM CLOAK ROOM CLOAK ROOM CLOAK ROOM CLOAK ROOM STORAGE CLOAK ROOM HALL CLOAK ROOM STORAGE CLOAK ROOM STORAGE CLOAK ROOM CLOAK ROOM LIFT LOBBY STORAGE VVS VVS TB COPY /FAX /PRINT MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR LIFT LOBBY CLOAK ROOM CLEAN VVS COPY /FAX /PRINT VVS 002A 002B 004A 004B 008A 008B 010A 010B 014A 014B 012A 012B 018A 018B 1204022 1204024 12040261204020 STORAGE 1104002 MINI MEETING ROOM JANITOR 1104029 001B TR 001A TR PRINTER MINI MEETING ROOM CC MEETING HUB 028A TR 028B TR 028C TR 1104000A 1104000B 1104000C TR 1104039 054C TR TR 054A TR 053B TR 053A TR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM CC TR 074C TR TR 074A TR 054B 074B TR 1104000D 1104000E 1104000F 1104000G 1104093 1104090 MEETING ROOM 1104095 MEETING ROOM 1104098 005B 007B 007D 009B 011B 013B 015B 017B 017D 019B 021B 023B 005A 007A 007C 009A 011A 013A 015A 017A 017C 019A 021A 023A 004B 004D 006B 008B 010B 012B 014B 014D 016B 018B 004A 004C 006A 008A 010A 012A 014A 014C 016A 018A 055B 057B 059B 061B 061D 063B 065B 067B 069B 055A 057A 059A 061A 061C 063A 065A 067A 069A 056B 056D 058B 060B 062B 064B 066B 066D 068B 070B 056A 056C 058A 060A 062A 064A 066A 066C 068A 070A +42,13 1104024 OFFICE LAB 1104050 1104049 OFFICE LAB OFFICE LAB 080 088 LINET KROKUSEN RIDDARSPORREN MALVAN PILEN LINDEN ANEMONEN025B 025A 025D 025C 076A 076B 076C 078A 078B 078C 071A 071B 071C 071D EL H28201 1904001 238 1904218 H29 1904T01 +41,60 +41,60 VVS TBESTORAGE VVS 1904002 1904101 1904109 CC ROOM MEETING ROOM 1904112 MINI MEETING ROOM 1904113 MINI MEETING ROOM 1904116 MINI MEETING ROOM 1904119 MINI MEETING ROOM 1904123 TR 1904122 TR 1904212 MEETING HUB 1904145 MINI MEETING ROOM 1904148 MINI MEETING ROOM 1904150 MINI MEETING ROOM 1904153 MINI MEETING ROOM 1904157 TR 1904156 TR1904236 PRINTER 1904216 MEETING ROOM 238A 238B S240 EL 1804001 1804038 1804037 044 045 1804162 H19A H19B 068B 068A 1804241 H18 1804191 191A 191B 1804194 095 096 H20 068C 1804070 1804073 1804247 043 046 1804034 S070 S034 1804068 1804067 +41,60 +41,60 +41,60 MEETING ROOM CC ROOM EL TB TB TB STORAGE MINI MEETING ROOM VVS VVS MEETING ROOM CC ROOM TB TB CLEAN 1804237 MEETING ROOM 1804115 TR 1804064PASSAGE 1804145 WORK AREA1804026 WORK AREA1804077 PASSAGE STRAIRCASE STRAIRCASE PASSAGE PRINTER OFFICE LAB 1804209 1804159 OFFICE LABOFFICE LAB 1804203 1804113 MINI MEETING ROOM 1804217 MINI MEETING ROOM 1804214 MINI MEETING ROOM 1804116 TR 1804129 TR 1804130 TR 1804127 TR 1804128 TR 1804030 TR 1804029 TR 1804231 TR 1804232 TR 1804244 MEETING HUB 1804254 MEETING ROOM 1804275 MINI MEETING ROOM 1804177 TR 1804180 TR 1804176 TR 1804179 TR 1804165 TR 1804164 TR 1804146 OFFICE LAB 1804141 MINI MEETING ROOM 064D064C064B064A 064E064F064G S189 S196S195 S193 S192 S036 S034 1804S105 1804S103 1804101 S101 öppet ovan 1104027 1104030 1104035 1104037 1104038 034A034034A034 034B034034034034B 034C 1104075 080A 080B 1104086 088B088B088B 1104047 1104079 1104087 034 1104073 1104077 088A088A088A 1104T200T2001104T100 1104T001 040A0404040440A040A 040B0440B40B 048A 048B 084 VVS MEETING ROOM EL VVS 04040 VVSVVS VVS 048 H16AH16AH16AA H16BH16BH16BB VVS VVS H17H17H17 +42,13+42,13 +42,13 MEETING ROOM MEETING ROOM CLOAK ROOM CLOAK ROOM CLOAKCLO KK ROOMM CLOAK ROOM CLOAK ROOMM LIFT LOBBY STORAGESTOR VVSVVSVVSVVS 1104002 MINI MEETINGM NG ROOM JANITORTORTORJANIJANIJANIJANITORTORTORTORTOR 1104029 001B TR 001A TR PRINTER MINI MEETINGM NG ROOM CC MEETING HUB 028A TR 028B TR 028C TR 1104000A 1104000B 1104000C TR 1104039 054C TR TR 054A TR 053B TR 053A TR MINI MEETINGG ROOM MINI MEETINGM ROOM CC TR 074C TR TR 074A TR 054B 074B TR 1104000D 1104000E 1104000F0F0F 1104000G 1104093 1104090 MEETING ROOM 1104095 MEETING ROOM 1104098 005B 007B 007D 009B 011B 013B 015B 017B 017D 019B 021B 023B 005A 007A 007C 009A 011A 013A 015A 017A 017C 019A 021A 023A 004B 004D 006B 008B 010B 012B 014B 014D 016B 018B 004A 004C 006A 008A 010A 012A 014A 014C 016A 018A 055B 057B 059B 061B 061D 063B 065B 067B 069B 055A 057A 059A 061A 061C 063A 065A 067A 069A 056B 056D 058B 060B 062B 064B 066B 066D 068B 070B 056A 056C 058A 060A 062A 064A 066A 066C 068A 070A 1104024 OFFICE LAB 1104050 1104049 OFFICE LAB OFFICE LAB 08080 088 LINET KROKUSEN RIDDARSPORREN MALVAN ANEMONEN025B 025A 025D 025C 076A 076B 076C 078A 078B 078C 071A 071B 071C 071D EL H28H28H28201 1904001 238238 1904218 H29H29H29 1904T01 +41,60 +41,60 VVSVVSVVVS TBETORAGE VVSVV 1904002 1904101 1904109 CC ROOM MEETING ROOM 1904112 MINI MIN MIN MEETINGGTING ROOM 1904113 MINI TINGMINI MEETINGGMINI MEETINGTINGMINI MEETING MEETINGTINGTING ROOM 1904116 INI TINGMINI MEETINGTINGMINI MEETINGTINGM MEETING MEETINGINGING ROOM 1904119 NI INGMINI MEETINGINGMI MEETINGINGMI MEETING MEETING ROOM 1904123 TR 1904122 TR 1904212 MEETING HUB 1904145 MINI MIN MIN MEETINGTINGG ROOM 1904148 MINI MI MI MEETINGNGNG ROOM 1904150 MINI MIN MIN MEETINGNGTING ROOM 1904153 MINI MINI MINI MEETINGTINGTING ROOM 1904157 TR 1904156 TR1904236 PRINTER 1904216 MEETING ROOMOM 238A2238A 238B38B S240S240S ELL 1804145 044 H19AH19AH19A 043040404043 TBTB STORAGESTST AGEAGE ASE 1804037 1804034 S034 +41,60CC CC CC ROOMM ELEL STRAIRCASE WORK AREA1804026 1804115 TR 001 888 60 AGE 18040 H1H1H1 +41,6 PASSA 18 MINI 045 H19BH19BH19B 046 TB TBTB 1804038 S0CC CC CC ROOMM 1804237 MEETING ROOM 1804162 MEETING ROOM 068B068B0680680680688B 068A068A0680680688A 068C 18040681801800406804068 1804067 VVSVSVV VVSVVCLEAN 1804064PASSAGE EEPASSAGESAGESAGEASSPASSSAGESAGESAGESAGE 1804241 MEETING ROOM 1804070 1804073 S070 CC ROOM PRINTER 1804247 MEETING ROOM REAWORK AREA1804077 1804191 191A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A 191B191BBBBBB H20H20H20 18 191919191919 1804194 096 +41,60 TB STRAIRCASE 18 095 TB STRA OFFICE LAB 1804209 1804159 OFFICE LABOFFICE LAB 1804203 1804113 MINI M MINI GTINGMEETINGTING ROOM 1804217 MINI MIN MIN MEETINGGTINGME ROOM 1804214 MINI MEETINGGTINGTINGMIN TINGMINI MIN GMINI MIN TINGMINI ROOM 1804116 TR 1804129 TR 1804130 TR 180412727 TR 180412828 TR 1804231 TR 180423232 TR 1804244 MEETING HUB 1804254 MEETING ROOM 1804275 MINI MEETINGGGG ROOM 77180417777 TR 80180418080 TR 1804176 TR 1804179 TR 180416565 TR 1804164 TR 1804146 OFFICE LAB 1804141 MINI MIN MIN MEETING ROOM 064D4D064D064064C64C64C64C64C064B064064064064A064064064064 064E64E64E64E64E64E64E64E64E64E64E64E06064F0640640640640640640640644F064G S18989S18S18S189S189898989 S196S1969696S199696S1996S195S195SS195S195S195S195S S193S193SSSS193 192192192S1S1S1S192 S036S036036 S034S034034 1804S10510518 10504S105181818 1804S10331804S 3 18041014101 S101S101S10S10S10S10 1804030 TR 1804029 TR öppet ovan HUS 11 - LJUS BTA 1 469 m2 HUS 19 - LJUS BTA 845 m2 HUS 18 - LJUS BTA 1 894 m2 1204085 088B 088A080A 080B 1204076 1204077 072 048B 048A 1204038 1204037 1204035 034A4A4A4A4A 034B03034B4B4B 034C 1204033 1204032 1204027 1204028 025001 088086 034 12040751204073 1204T100 1204T001 1204T200 080 120408312040391 040A40A40A 040B40B 084 1204041 052B 052A 054B 054A 058B 058A 062B 062A 064B 064A 068B 068A 070B 070A CC CC CC CC CC CC CC ROOMM VVS MINI MEETINGG ROOM MINI MEETINGNGM ROOM EL VVS VVSVVSVVS 04040 H26AH26AH26AA H26BH26BH26BB 048 MINI MEETINGNG ROOM MINI MEETINGME ROOM VVS VVS ELH27H27H27 025A12040231204021120401912040171204015120401312040111204009120400712040051204003 000A 000B 000C 000D 000E 060B 060A 12040711204069120406712040651204063120406112040591204057120405512040531204051049 050A 050B MINI MEETING ROOMROOM MINI MEETING ROOM 000F +42,13 +42,13 TB TBT MEETING ROOM CLOAKKCLOCLO ROOM STORAGE CLOAK ROOM HALL CLOAK ROOM STORAGE CLOAK ROOM STORAGE VVS TBT COPY /FAX /PRINT MEETING ROOM MEETING POINT WITH W COFFEE BAR LIFT LOBBY CLOAK ROOM CLEANCLEA VVS COPY /FAX /PRINT VVSVVSVVSVVSVVS 002A 002B 004A 004B 008A 008B 010A 010B 014A 014B 012A 012B 018A 018B 1204022 1204024 12040261204020 STORAGESTSTSTST +42,13 PILEN LINDEN HUS 12 - LJUS BTA 1 334 m2 EL VVS HISSMASKINRUM 1205015 1205017 1205018 12050191205001 1205003 1205007 1205009 1205012 1205011 1205015A +45,53 12050131205005 1205003A 1205007A 1205007B 1205S001 1205T001 +45,53+45,53 +45,53 +45,53 CLOAK ROOM CLOAK ROOMCLOAK ROOM CLOAK ROOMCLOAK ROOM STORAGE EL 1105002 1105012 1105014004B 004D 006B 008B 010B 010D 004A 004C 006A 008A 010A 010C 1105013 1105015 005B 007B 009B 011B 011D 005A 007A 009A 011A 011C001A 001B 1105027 017B 019B 021B 023B017D 017A 019A 021A 023A 025A017C 1105029 1105033 1105037 039 1105T100 1105047 1105049 1105061 057B055B053B051B 057A055A053A051A 1105073 1105075 1105077 1105079 1105087 1105T200 1105091 1105095 016B 018B 020B 016A 018A 020A 1105022B 1105022A 1105024 034A 034B 034C 1105038 040 040A 040B H16A H16B 048A 048B 048 1105050 1105060 1105074A 1105074B 1105076 1105080 080B 080A H17 084 1105086 088B 088A 1105088 1105090 1105092 1105098 1105T001 1105000A 1105000B 1105000C 1105000D 1105000E 1105000F 1105030 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM TR TR PRINTER MINI MEETING ROOMTR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM TR TR MEETING ROOM MEETING ROOM TR JANITOR EL CLOAK ROOM CLOAK ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM TR MINI MEETING ROOM MEETING ROOM CLOAK ROOM STORAGE EL CLOAK ROOM MEETING ROOMMEETING ROOM MEETING ROOM +45,53 SCANNING ROOM CC CCMEETING ROOM HISSMASKINRUM MEETING HUB MEETING HUB TISTELN KAMOMILLEN AKLEJAN AMARYLLISEN SYRENEN VITSIPPAN AZALEAN ARCHIVE 059B 059A 063B 065B 065D 067B 069B 071B 063A 065A 065C 067A 069A 071A 056A054C054A052A 056B054D054B052B 058A 058B 062B 064B 066B 068B 070B 072B 062A 064A 066A 068A 070A 072A +46,93 STEGE +46,93 +46,93 026A 1805001 1805203 1805037 044 045 H19A H19B 068B 068A 1805219 H18 1805191 191A 191B 1805194 095 096 H20 068C 1805070 1805073 1805042 043 046 1805034 S070 S034 064E064F064G 1805068 1805067 1805077 +45,00 +45,00 +45,00 MINI MEETING ROOM EL CC ROOM TB STORAGE VVS VVSCLEAN CC ROOM TB TB 1805145 OFFICE LAB 1805237 MEETING ROOM 1805064PASSAGE 064D QUIET ROOM WORK AREA1805026 WORK AREA1805077 PASSAGE PASSAGE PRINTER MEETING POINT 1805038 1805158 OFFICE LAB 1805115 TR 1805113 MINI MEETING ROOM 1805116 TR 1805129 TR 1805130 TR 1805127 TR 1805128 TR 1805030 TR 1805029 TR 1805216 TR 1805217 TR 1805141 MINI MEETING ROOM 1805231 TR 1805232 TR 1805241 MEETING ROOM MEETING HUB 1805244 1805249 MEETING ROOM 1805254 MEETING ROOM TB TB 1805162 MINI MEETING ROOM 1805165 TR 1805164 TR STORAGE 1805177 TR 1805176 TR 1805180 TR 1805179 TR 1805274 MINI MEETING ROOM 064C064B064A STRAIRCASE STRAIRCASE S189 S196S195 S193 S192 S036 S034 1805S105 1805S103 1805101 S101 1905134A 1905T1041905104A +45,80 +45,00 +45,00 +45,00 +45,80 +46,45 1905T134 1905134A 34A +45,00+45,00+45, +45,00 5,0000 +4 +45,80+45+45 5,805,80 +46+46+46 1905T1341905T1901919 134 05T05T 134134 05T13405T13405T05T05T 1905T HUS 19 - LJUS BTA 25 m2 HI 1205001 12050030500120 1205007 1205009 1205005 1205003A1212 1205007A500120500 1205007B +46,93 STEGE HUS 12 - LJUS BTA 424 m2 +45,53+45,53 +45,53 CLOAK ROOMOM 1105002 1105012 1105014004B 004D 006B 008B 010B 010D 004A 004C 006A 008A 010A 010C 1105013 1105015 005B 007B 009B 011B 011D 005A 007A 009A 011A 011C001A 001B 1105027 017B 019B 021B 023B017D 017A 019A 021A 023A 025A017C 1105029 1105033 1105037 039 1105T100 1105047 1105049 1105061 057B055B053B051B 057A055A053A051A 1105073 1105075 1105077 1105079 1105087 1105T200200 1105091 1105095 016B 018B 020B 016A 018A 020A 1105022BB 1105022AA 1105024 034A034A034A 034B034B034B 034C 1105038 0400 040A040040040040040040 040B040BB H16AH16AH16A6A H16BH16BH16B6B 048A 048B 048 1105050 1105060 1105074A74A 1105074B74B110 1105076 11050800 080B 080A H17H17H17 084 1105086 088B00 088A00 1105088088 1105090 1105092 1105098 1105T001 1105000A 1105000B 1105000C 1105000D 1105000E 1105000F 1105030 MINI MEETINGG ROOM MINI MEETINGNG ROOM MINI MEETINGM NG ROOM MINI MEETINGG ROOM MINI MEETINGNG ROOM TR TR PRINTERER MINI MEETINGG ROOMTR MINI MEETINGNG ROOM MINI MEETINGME ROOM MINI MEETINGNG ROOM TR TR MEETING ROOM MEETING ROOM TR ANITORJANITOJANITOOROROR ELELEL CLOAKCLOAKCLOAK ROOMROOMROOM CLOAKCLOAKCLOAK ROOMROOMROOM MINI MEETINGME G ROOM MINI MEETING ROOM TR MINI MEETINGNG ROOM MEETING ROOM CLOAKCLOAKCLOAK ROOMROOMROOM STORAGESTORAGESTORAGESTSTSTORAGE ELELEL CLOAKCLOAKCLOAK ROOMROOMROOM MEETING M MEE ROOMOOMMEETING ME MME ROOMMME ROOM ROOMOOMM MEETING ROOM +45,53+45,53+45,53+45,53 SCANNING ROOM CC CCMEETING ROOMMEETING HUB MEETING HUB TISTELN KAMOMILLEN AKLEJAN AMARYLLISEN SYRENEN VITSIPPAN AZALEAN ARCHIVE 059B 059A 063B 065B 065D 067B 069B 071B 063A 065A 065C 067A 069A 071A 056A054C054A052A 056B054D054B052B 058A 058B 062B 064B 066B 068B 070B 072B 062A 064A 066A 068A 070A 072A 026A HUS 11 - LJUS BTA 1 469 m2 1805001 1805203 1805037 044 045 H19AH19AH19A H19BH19BH19B 068B068B0680680680688B 068A068A0680680688A 1805219 H18H18H18H18H18H18 1805191 191AAAAAAAAAAAAAAAAAAA191A191A191A191A 191B191B91B91B91BB91B 1805194 095 096 H20HH20 068C 1805070 1805073 1805042 0430043043043 046 1805034 S070 S034 064E4E4E4E4E4E4E4E4E4E064064F064F064F064F000000000064F064G 18050681805180550685068 1805067 1805077 +45,00 +45,00 +45,00 MINI MI MI MEETINGNGNG ROOM EL CC C C ROOMOM TB STORAGESTOSTO GEGE VVSVVS VVSVVSCLEAN CC ROOM TB TB 1805145 OFFICE LAB 1805237 MEETING ROOM 1805064PASSAGE 064D064D064D064D064D064D064D QUIET ROOM WORK AREA1805026 WORK AREA1805077 PASSAGEAGEAGEAGEPASSAPAS PASSAGE PRINTER MEETING POINT 1805038 1805158 OFFICE LAB 1805115 TR 1805113 MINI MI MI NGNGMEETINGNG ROOM 1805116 TR 1805129 TR 1805127 TR 030 180521661805 TR 1805217MI 7MINI 1805 TR 1805141 MINI MIN MIN MEETING ROOM 1805231 TR 1805232 TR 1805241 MEETING ROOM MEETING HUB 1805244 1805249 MEETING ROOM 1805254 MEETING ROOM TB TB 1805162 MINI MEETING ROOM 51805165165 TR 1805164 TR STORAGEST EESTORAGEST E 71805175177 TR 76 01805185180 TR 79 1805274 MINI MEETINGINGING ROOM 064A064A064A064A064A064A064A064A064A STRAIRCASETRA STRAIRCASESE S189SSS189S189S189S189S189S189S189S189 S196S196S196S1966S196S196S196S1966S195S1S1195S195S1S1S1 193193SSS193 192192S1S1S192 S036S036036 S034S03434 5S105S105051805S10180518055S10 1805S10331805S 3 180510105101 S101S101S101 1805130 TR 1805128 TR 1805030 TR 1805029 TR 064C064C064064064064064064B64B0606060606 1805176 TR 1805179 TR SKINRUM 1205015 1205017 1205018120 1205019 2 1205011011 1205015A 1205013 HISSMASKINRUMSMASKHISSH MHISS 1905T104905TT10T10905T10905T10T10419905T905T905T1905T 041905104A190 +45,80 +45,00 HUS 18 - LJUS BTA 1 894 m2 HUS 12 - LJUS BTA 410 m2 HUS 12 - LJUS BTA 15 m2 HUS 12 - LJUS BTA 14 m2 1106030 1106037 1106038034A 034B 034C 048A 048B 1106080 080A 080B 1106086 1106088 088B 1106034 1106039 1106077 088A 1106T2001106T100 1106T001 040A 040B 1106084 CC ROOMVVS MEETING HUB EL CLEAN 1106040 VVS VVS VVS VVS 1106048 CC ROOM VVS H17 VVS +48,40+48,40 +48,40 H16B H16ACLOAK ROOM LIFT LOBBYCLOAK ROOM CLOAK ROOM CLOAK ROOM EL CLOAK ROOM TR PASSAGE1106000B HALL1106000C WORK AREA1106000D PASSAGE1106000E HALL1106000F PASSAGE1106000G MEETING ROOM 1106033 1106000A WORK AREA 1105002 1106001 1106013 1106015 1106012 1106014 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1106027 PRINTER TR 1106028A TR 1106028B 1106031 MINI MEETING ROOM TR 1106047 1106050 MINI MEETING ROOM TR 1106049A TR 1106049B 1106060 MINI MEETING ROOM 1106061 MINI MEETING ROOM TR 1106074A TR 1106074B 1106078 MINI MEETING ROOM 1106075 MINI MEETING ROOM 1106076 MINI MEETING ROOM 1106073 MINI MEETING ROOM TR 1106079 TR 1106087 MEETING ROOM 1106092 MEETING ROOM 1106094 MEETING ROOM 1106095 1106097 MINI MEETING ROOM A10 A15 A20 A10 A15 A20 MINI MEETING ROOM QUIET ROOM 1806197 OFFICE ROOM 1806068 068C WORK AREA WORK AREA PASSAGE CLEAN PASSAGE 1806001 1806034 CC 1806070 CC H18 1806237 1806026 +48,40 +48,40 1806075 H19A H19B 1806037 H20 191A S189 S070 S032 1806203 PRINTER 1806038 1806064 064A S196S195 S193 1806067 S036 S034 1806S105 1806S103 1806101 S101 KAPPRUM 1806191 MEETING ROOM 1200 1806212 TR 1806114 MINI MEETING ROOM 1806111 MINI MEETING ROOM 1806213 TR 1806215 MINI MEETING ROOM 1806217 MINI MEETING ROOM 1806130 MINI MEETING ROOM 1806127 MINI MEETING ROOM 1806029 1806231 TR 1806232 TR 1806241 MEETING ROOM 1806146 MINI MEETING ROOM 1806143 MINI MEETING ROOM 1806162 MINI MEETING ROOM 1806165 MINI MEETING ROOM 1806174 MINI MEETING ROOM 1806178 MINI MEETING ROOM 1806186 TR 1806185 TR 1806188 MINI MEETING ROOM 1806190 MINI MEETING ROOM 191B S192 1806194 1806199 COLLABORATION AREA 1806277 TR 1806276 TR 1806275 MINI MEETING ROOM 1806272 MINI MEETING ROOM 1806268 MINI MEETING ROOM 1806249 MEETING ROOM 1806244 MEETING HUB 1806252 MINI MEETING ROOM 1806254 MINI MEETING ROOM 064B 064C 064D064E064F 068A 068B 1806043 TR 1806044 TR 1806045 TR STRAIRCASE STRAIRCASE PASSAGE VVS VVS 1106030 1106037 1106038034A034A034A034A034A00034A034AA034A034A 034B034B034B034B034B034B00034B034B034B034B 034C034C 048A48A0404 048B48B48B48B48B48B0404 11060800 080A080A0A 080B080B0B 1106086 1106088088 088B88B00 11060344 1106039 1106077 088A88A00 1106T2001106T100 1106T001 040A040040040040040A0400A0A 040B040040040040040040040B0B0B 110608411 4084 CC C ROOMOMVVS MEETING HUB EL CLECLECLECLECCCLEAAANNNNNNN 1106040040 VVSVVSVVSVVSV VVS VVSVVSVVSVVSVVSSVVS 1106048 CC C ROOMOM VVS H17H17H17 VVSS +48,40+48,40+4 +48,40 H16BH16BH16B6B H16AH16AH16A6ACLOAK ROOM LIFT LOBBYCLOAK ROOM CLOAK ROOM CLOAK ROOM EL CLOAK ROOM TR PASSAGE1106000B HALL1106000C WORK AREA1106000D PASSAGE1106000E HALL1106000F PASSAGE1106000G MEETING ROOMM 1106033 1106000A WORK AREA 1105002 1106001 1106013 1106015 1106012 1106014 MINI MEETINGG ROOM MINI MEETINGNG ROOM MINI MEETINGG ROOM MINI MEETINGNG ROOM 1106027 PRINTER TR 1106028AA TR 1106028B8B 1106031 MINI MEETING ROOM TR 1106047 1106050 MINI MEETINGGG ROOM TR 1106049A110 TR 1106049110 B 1106060 MINI MEETINGNG ROOM 1106061 MINI MEETINGG ROOM TR 1106074A TR 1106074B 1106078 MINI MEETINGG ROOM 1106075 MINI MEETINGG ROOM 1106076 MINI MEETING ROOM 1106073 MINI MEETINGING ROOM TR 1106079 TR 1106087 MEETING ROOM 1106092 MEETING ROOM 1106094 MEETING ROOM 1106095 1106097 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1806068180180606606 068C PASSAGE CLEAN 1806034034 CC 1806070 CC +48,40 19AAH19AH19AH19A 19BBH19BH19BH19B 1806037 S070 S032 1806038 1806064 064A4A4A064 1806067 S036S036036S0 S034S034034S0 120020012001200 1806241 MEETING ROOM 1806146 INI MEETING ROOM 1806143 MINI MEETINGMINI TINGMINI ROOM 1806162 MINI MEETINGNG ROOM 1806165 MINI MIN MIN MIN MIN MEETINGNG ROOM 1806174 MINI MEETINGNG ROOM 1806249 MEETING ROOM 1806244 MEETING HUB 1806252 MINI MEETING ROOM 1806254 MINI MEETING ROOM 064B4B064B 064C 064D064D4D4D4D4D4D4D4D4D4D064E064EE064E064E064E064E064E064F 068A068068 A 068B068068 B 068B 1806237 PRINTER MEETING ROOM 1806130 MINI MEETING ROOM 1806127 MINI MEETINGMIN ETINGMINI ROOM 1806029 1806232 TR WORK AREA MIN W 1806026W 026WORK NG 806217 EETING ROOM 1806114 NI MEETING ROOM 1806111 MINI MEETINGMINI INGMINI ROOM 1806213 TR 1806215 MINI MEETING ROOM 18062 INI TINGMINI EETING M ROO A10A10 A15A15SAGESAGE 06001 A20A20 ROOM H18H18 806203 181806S105S10505 1806S103 S103 18 S103 PASSAGPASSAG 180600 H1 1806101 101 1806101 S101S101S101S101 043043180608060 TR 3 QUIET 18062 1806044 TR 1806045 TR 1806231 TR WORK AREA 1806197 FICE ROOMOFFIC +48,40 1806075 H20H20H20 191A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A1A S189S189S189SSS189S189S189S189S189 S196S196S196S196S196S196S196S196S196S195S1S1S195S1S1195S195 S193 93 S1S1 KAPPRUM 1806191 1806178 MINI MIN MIN MIN MEETINGNG ROOM 618618061866186 TR 85 1806188 MINI MEETINGNG ROOM 1806190 MINI MIN MIN MIN MIN NI MEETINGNG ROOM 191B191B191B191B191B S192 92 S19S19S19 1806194 1806199 COLLABORATION AREAREAREA 2771806276 TR 1806275 MINI MEETINGNGNGNGNGNG ROOM 1806272 MINI MEETINGNGNGNGNGNG ROOM 1806268 MINI MEETING ROOM 180618 TR 1806277 TR 6 STRAIRCASETRA STRAIRCASEASE PASSAGEASSAGEASSPA VVSVVSS VVSVVS 1806212 TR M HUS 11 - LJUS BTA 1 469 m2 HUS 18 - LJUS BTA 1 894 m2 VVS HISSMASKINRUM 1107001 1107002 1107004 110701211070111107009 1107008 1107002A 1107002B 1107005 1107007 1107015 1107017A 1107018 H171107011A 1107S001 1107T016 1107T001 +51,80 1107017 TL TL TL TL TL TL TL TL TL 1807189 ANTENNRUM 1807193A +51,80 +52,60 +53,05 +52,60 1807100 1807100A LEJDARE GNGBRYGG A +53 ,2 0 GNGBRYGG A +53,35 +52,60 +51,80 +51,80 +52,60 +53,15 +52,60+51,80 TAKFOTSNIV +52,40 1807 T136 1807T193 TL +51,80 FLÄKTRUM 1807136A 1807136 1807189 ANTENNRUMANTE 1807193A +52,60 +51,+51 8080 +51,+ 80 +52,60 1818181807070707TTTT191919193333 +52,60+51,80 1881811 07070707 TTTT1313131313 6666 TTL +51,80 FLÄKTRUM 1807136A 1807136 HUS 18 - LJUS BTA 34 m2 HUS 18 - LJUS BTA 92 m2 VVS 1107001 1107002 1107004 1107002A 1107002B 1107005 1107S001001 1107T0011111 07T07T07T00 1 T00 1 T00 1 T00 1 1107012110701111070091107007 1107015 1107017A 1107018 H17H1H171107011A11 1107T016 01 6 110 11007T07T07T 01 6 1107T01 6 01 6 01 6 +51,80 1107017070 +51,80 +52,+52,606060 +5+5+5 +52,60+52 1807100 1807100A LELELEJJDADADADA RERERERE HUS 11 - LJUS BTA 435 m2 HUS 11 - LJUS BTA 25 m2 HUS 11 - LJUS BTA 25 m2 HUS 11 - LJUS BTA 555 m2 BTA PER HUS (NYTT SCENARIO) HUS GÅRDSBYGGNAD HUS 11 HUS 12 HUS 14 HUS 15 VÅNING PLAN 11 (1), /ENTRÉPLAN PLAN 10 (0), ENTRÉPLAN/GARAGE PLAN 11 (1), /ENTRÉPLAN PLAN 12 (2) PLAN 13 (3) PLAN 14 (4) PLAN 15 (5) PLAN 16 (6) PLAN 17 (7) FLÄKTRUM PLAN 10 (0), ENTRÉPLAN/GARAGE PLAN 11 (1), /ENTRÉPLAN PLAN 12 (2) PLAN 13 (3) PLAN 14 (4) PLAN 15 (5) PLAN 10 (0), ENTRÉPLAN/GARAGE PLAN 11 (1), /ENTRÉPLAN PLAN 12 (2) PLAN 10 (0), ENTRÉPLAN/GARAGE PLAN 11 (1), /ENTRÉPLAN PLAN 12 (2) AREA (LJUS BTA) 26 26 m² 1 035 1 670 1 469 1 469 1 469 1 469 1 469 1 040 11 089 m² 2 951 2 170 1 919 1 334 1 334 863 10 572 m² 1 672 401 292 2 365 m² 297 292 292 881 m² HUS 18 HUS 19 PLAN 11 (1), /ENTRÉPLAN PLAN 12 (2) PLAN 13 (3) PLAN 14 (4) PLAN 15 (5) PLAN 16 (6) PLAN 17 (7) FLÄKTRUM PLAN 11 (1), /ENTRÉPLAN PLAN 12 (2) PLAN 13 (3) PLAN 14 (4) PLAN 15 (5) 1 717 1 811 1 936 1 894 1 894 1 894 127 11 272 m² 744 845 845 845 25 3 303 m² 39 509 m² BTA PER HUS (NYTT SCENARIO) HUS VÅNING AREA (LJUS BTA) BTA GARAGE (NYTT SCENARIO) HUS VÅNING PLAN 09(-1), GARAGE PLAN 10 (0), ENTRÉPLAN/GARAGE AREA (MÖRK BTA) 7 376 5 429 12 805 m² 10,74 % 9,79 %9,79 % MÖRK BTA 5 755 m2 MÖRK BTA 1 621 m2 N SKALA 1:1000 0 5 10 20 50 100 METER PLAN 10 (0), ENTRÉPLAN/GARAGE 1:1000 PLAN 11 (1), /ENTRÉPLAN 1:1000 PLAN 12 (2) 1:1000 PLAN 13 (3) 1:1000 PLAN 14 (4) 1:1000 PLAN 15 (5) 1:1000 PLAN 16 (6) 1:1000 PLAN 17 (7) FLÄKTRUM 1:1000 PLAN 09(-1), GARAGE 1:1000 A1 / 2026-05-11 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 25 ANTAL LÄGENHETER: 70-TALSHUSET PLAN 10 (0), ENTRÉPLAN/GARAGE PLAN 11 (1), /ENTRÉPLAN PLAN 12 (2) PLAN 13 (3) PLAN 14 (4) PLAN 15 (5) PLAN 16 (6) PLAN 17 (7) FLÄKTRUM ROK 1 Rok 2 Rok 3 Rok 4 Rok 1 Rok 2 Rok 3 Rok 4 Rok 5 Rok 1 Rok 2 Rok 3 Rok 4 Rok 1 Rok 2 Rok 3 Rok 4 Rok 1 Rok 2 Rok 3 Rok 4 Rok 5 Rok 1 Rok 2 Rok 3 Rok 4 Rok 5 Rok 1 Rok 2 Rok 3 Rok 4 Rok 3 Rok 4 Rok ANTAL 12 3 3 1 19 18 18 9 4 1 50 26 11 10 5 52 13 7 7 6 33 13 7 6 6 1 33 6 1 4 10 1 22 6 1 5 4 16 2 7 9 234 HUSKROPP 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET 70-TALSHUSET ANTAL LÄGENHETER: 90-TALSHUSET PLAN 11 (1), /ENTRÉPLAN PLAN 12 (2) PLAN 13 (3) PLAN 14 (4) PLAN 15 (5) PLAN 16 (6) ROK 1 Rok 2 Rok 3 Rok 4 Rok 1 Rok 2 Rok 3 Rok 4 Rok 5 Rok 1 Rok 2 Rok 3 Rok 4 Rok 5 Rok 1 Rok 2 Rok 3 Rok 4 Rok 5 Rok 1 Rok 2 Rok 3 Rok 4 Rok 5 Rok 1 Rok 2 Rok 3 Rok 4 Rok 5 Rok ANTAL 2 3 1 2 8 18 7 4 3 3 35 18 7 4 2 4 35 18 7 5 2 3 35 17 3 3 2 2 27 17 3 2 2 2 26 166 HUSKROPP 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET 90-TALSHUSET LÄGENHETSFÖRDELNING ROK 1 Rok 2 Rok 3 Rok 4 Rok 5 Rok ANTAL 184 78 65 56 17 400 LOA HUS LOKAL 70-TALSHUSET LOKAL 90-TALSHUSET LOKAL - "MATSALEN" ANTAL 5 3 1 9 LOA 830 1 031 1 544 3 405 m² P-tal cykelparkering: 40 cyklar/1000 kvm BOA Behov - Antal cykelparkeringar: ca 898 st P-tal bilparkering: 4 platser/1000 kvm BOA Behov - Antal bilparkeringar: ca 90 st Befintligt antal p-platser i garage: 292 st P-tal bilparkering LOKAL 1, 3, 4, 5, 8 - Lokaler för centrumändamål under 200 kvm LOA förses endast med de parkeringar som krävs ur tillgänglighetssynpunkt. LOKAL 2, 6, 7 - Lokaler för handel mellan 200–800 kvm LOA förses med 0–3 parkeringsplatser per 1 000 kvm LOA. LOKAL "MATSAL" - Lokaler för handel över 800 kvm LOA förses med 0–8 parkeringsplatser per 1 000 kvm LOA. - Lokaler för kontor förses med 0–5 parkeringsplatser per 1 000 kvm LOA. BOA 70-TALSHUSET: ca 13 330 kvm BOA 90-TALSHUSET: ca 9 100 kvm TOTAL BOA ca 22 430 kvm NYCKELTAL BOA, LOA, LÄGENHETSFÖRDELNING Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 26 DIAGRAM FÖRUTSÄTTNINGAR BULLER, UTBLICKAR, VÄDERSTRECK NYA TILLGÄNGLIGA ENTRÉER NYA TILLGÄNGLIGA ENTRÉER NYA TILLGÄNGLIGA EN TRÉER NYA TILLGÄNGLIGA EN TRÉER NYA TILLGÄNGLIGA EN TRÉER NYA TILLGÄNGLIGA EN TRÉER NYA TILLGÄNGLIGA EN TRÉER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 27 AVFALL RÖRELSEMÖNSTER, AVFALLSFORDON, MILJÖRUM ACCESS TILL GARAGE RÖRELSEMÖNSTER MILJÖRU M ACCESS VIA GARAGE ELLER GÅRD ACCESS VIA GARAGE ELLER GÅRD ACCESS VIA GARAGE ELLER GÅRD ACCESS VIA GARAGE ELLER GÅRD MAX 50 ME TER RAMP NER TILL GARAGE AVFALLSFORDON CYKELPARKERING PÅ GÅRD CYKELPARKERING PÅ GÅRD CYKELPARKERING PÅ GÅRD HISSAR OCH TRAPPHUS TILL GARAGE HISSAR OCH TRAPPHUS TILL GARAGE HISSAR OCH TRAPPHUS TILL GARAGE HISSAR OCH TRAPPHUS TILL GARAGE HISSAR OCH TRAPPHUS TILL GARAGE HISSAR OCH TRAPPHUS TILL GARAGE INFART GARAGE BIL & C YKELPARKERING Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 28 PRIVATA TERRASSER PRIVATA TERRASSER VÄXTHUS VÄXTHUS TAKTERRASSER TAKTERRASSER TAKTERRASSER TAKTERRASSER LOKALLÄGEN PLACERING GÅRDAR OCH TERRASSER GEMENSAMMA OCH PRIVATA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 29 SEKTIONER FÖR NYA LOKALER LOKALER 1,2 OCH 3 SKALA 1:400 5 125 +29,9 +35,3 +38,7 +42,1 +45,5 +48,9 +52,8+53,1 +27,7 +31,9+31,9 +56,5 +35,7 LOKAL 3 SÄNKT BJÄLKLAG CA 2 METER BOSTÄDER ETAGE BOSTÄDER ETAGE 3 870 +27,8 +31,9 +35,3+35,3 +38,7+38,7 +42,1+42,1 +45,5+45,5 +48,9 +52,8+53,1 +56,5 LOKAL 1 NYTT BJÄLKLAG +28,1 3 510 +31,9+31,9 +35,3+35,3 +38,7+38,7 +42,1 +45,5 +48,9 +52,8+53,1 +56,5 LOKAL 2 NYTT BJÄLKLAG Sektion CSektion A Sektion B SEKTION GENOM LOKAL 1 SEKTION GENOM LOKAL 3SEKTION GENOM LOKAL 2 N 18 19 11 12 14 15 FÖRKLARINGAR MÅTT I MILLIMETER PLUSHÖJDER I METER BEFINTLIG RITNING: HÖJDSYSTEM RH00 NY RITNING: HÖJDSYSTEM RH2000 MELLAN HÖJDSYSTEM RH00 OCH RH2000 SKILJER SIG 0,53 METER. DENNA AVRUNDNING ÄR BASERAD PÅ RELATIONSHANDLINGAR ÖVER BYGGNADEN MARKHÖJDER ÄR EJ INMÄTT: - TORSHAMNSGATAN OCH KISTAGÅNGEN UTGÅR FRÅN FFU FÖR PROJEKTERING - GRÖNLANDSGATAN UTGÅR FRÅN BASKARTA SAMT ÄR TRIANGULERAD - GÅRDARNA UTGÅR FRÅN INMÄTNING BEFINTLIGA HÖJDER NYA HÖJDER FÖRÄNDRING/TILLÄGG A B C A B C Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 30 SEKTIONER FÖR NYA LOKALER LOKALER 4,5 OCH 6 SKALA 1:400 +30,3 4 7402 260 +31,9 +35,3 +38,7 +42,1 +45,5 +48,9 +27,7 +31,9 +52,8+53,1 +56,5 LOKAL 4 BOSTÄDER ETAGE BOSTÄDER ETAGE SÄNKT BJÄLKLAG CA 1,5 METER 3 800 3 265 +23,4 +35,3 +38,7 +42,1 +45,5 +48,9 +31,2 +31,8 +27,7 LOKAL 6 RAMP INVÄNDIGT CA 0,5 METER 2 610 +30,6 4 390 +35,3 +38,7 +42,1 +45,5 +48,9 +27,7 +31,9 +52,8+53,1 +56,5 LOKAL 5 SÄNKT BJÄLKLAG CA 1,3 METER Sektion D Sektion FSektion E SEKTION GENOM LOKAL 4 SEKTION GENOM LOKAL 6SEKTION GENOM LOKAL 5 N 18 19 11 12 14 15 FÖRKLARINGAR MÅTT I MILLIMETER PLUSHÖJDER I METER BEFINTLIG RITNING: HÖJDSYSTEM RH00 NY RITNING: HÖJDSYSTEM RH2000 MELLAN HÖJDSYSTEM RH00 OCH RH2000 SKILJER SIG 0,53 METER. DENNA AVRUNDNING ÄR BASERAD PÅ RELATIONSHANDLINGAR ÖVER BYGGNADEN MARKHÖJDER ÄR EJ INMÄTT: - TORSHAMNSGATAN OCH KISTAGÅNGEN UTGÅR FRÅN FFU FÖR PROJEKTERING - GRÖNLANDSGATAN UTGÅR FRÅN BASKARTA SAMT ÄR TRIANGULERAD - GÅRDARNA UTGÅR FRÅN INMÄTNING BEFINTLIGA HÖJDER NYA HÖJDER FÖRÄNDRING/TILLÄGG D D E E F Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 31 SEKTIONSDETALJER BALKONGER OCH LOFTGÅNGAR SKALA 1:200 (A1) +31,9 +35,3 +38,7 +42,1 +31,6 +27,6+27,5 2 000 PORTIK VÅN 1 VÅN 2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN 0 NEDFART TILL GARAGE FRI HÖJD 4,5 METER FÖR AVFALLSFORDON VÅN 5 VÅN 7 7 621 4 010 +27,7 +31,9 +35,3 +38,7 +42,1 +45,5 +48,9 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN 5 VÅN 6 1 400 4 252 2 000 VÅN 1 VÅN 2 7 621 1 400 +23,4 +27,7 +31,9 +35,3 +38,7 +42,1 +45,5 +48,9 +27,5 +23,4 +27,7 +31,9 +35,3 +38,7 +42,1 +23,3 +27,4 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN 5 VÅN 6 VÅN 7 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN 5 VÅN 0VÅN 0 4 252 SKALA 1:100 0 1 2 5 10 METER SKALA 1:100 0 1 2 5 10 METER SKALA 1:200 0 1 2 5 10 15 20 METER SKALA 1:200 0 1 2 5 10 15 20 METER SEKTION B, LOFTGÅNG SKALA 1:100 SEKTION A, BALKONG OCH BEFINTLIGT SKÄRMTAK SKALA 1:100 SEKTION B, GENOM HUS 11 OCH 12 SKALA 1:200 SEKTION A, GENOM HUS 11 OCH 12 SKALA 1:200 (A1) (A1) (A1) (A1) N 18 19 11 12 14 15 A A B B FÖRKLARINGAR MÅTT I MILLIMETER PLUSHÖJDER I METER BEFINTLIG RITNING: HÖJDSYSTEM RH00 NY RITNING: HÖJDSYSTEM RH2000 MELLAN HÖJDSYSTEM RH00 OCH RH2000 SKILJER SIG 0,53 METER. DENNA AVRUNDNING ÄR BASERAD PÅ RELATIONSHANDLINGAR ÖVER BYGGNADEN MARKHÖJDER ÄR EJ INMÄTT: - TORSHAMNSGATAN OCH KISTAGÅNGEN UTGÅR FRÅN FFU FÖR PROJEKTERING - GRÖNLANDSGATAN UTGÅR FRÅN BASKARTA SAMT ÄR TRIANGULERAD - GÅRDSBJÄLKLAG UTGÅR FRÅN INMÄTNING BEFINTLIGA HÖJDER NYA HÖJDER FÖRÄNDRING/TILLÄGG Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 32 SEKTIONSDETALJER GARAGENEDFART MED INGLASNING SKALA 1:200 (A1) +23,4 +31,2 +35,3 +38,7 +42,1 +45,5 +48,9 +26,8 +31,9 +35,3 +23,4 +26,8 +35,3 +38,7 +42,1 3 050 300 4 210 240 3 800 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 300 3 100 3 100 300 3 100 +31,2+31,0 +35,8 +46,1 +52,9 3 050 300 2 950 +23,3 +27,7 +35,3 3 780 +33,0 3 900 300 3 100 300 3 100 +35,9 +32,3 +39,3+39,3 +31,6 +36,0 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN 5 VÅN 6 VÅN 0 VÅN -1 VÅN 2 VÅN 3 VÅN 4 VÅN 1 VÅN 2 VÅN 1 VÅN 0 BEFINTLIG TILLBYGGNAD INGLASAD GARAGENEDFART VÅN 2 VÅN 1 VÅN 0 VÅN -1 GLASTAK OVAN GARAGENEDFART MARKHÖJD FRÅN GATUPROJEKTERING INMÄTNING INMÄTNINGINMÄTNING INMÄTNINGINMÄTNING INMÄTNING INMÄTNING 750 4 021 4 500 +27,6+27,4 TORSHAMNSGATAN +23,3 +27,7 +31,6 VÅN 1 VÅN 0 VÅN 1 VÅN 0 VÅN -1 GLASTAK OVAN GARAGENEDFART INMÄTNING 750 4 021 4 500 +27,6 +31,6 NEDFART TILL GARAGE FRI HÖJD 4,5 METER FÖR AVFALLSFORDON SKALA 1:100 0 1 2 5 10 METER SKALA 1:400 0 5 10 15 20 30 40 METER SKALA 1:100 0 1 2 5 10 METER (A1) LÄNGDSEKTION GENOM HUS 15 OCH 14 SKALA 1:400 SEKTION B, SEKTION GLASTAK ÖVER RAMP SKALA 1:100 B B SEKTION A, GLASTAK ÖVER RAMP SKALA 1:100 (A1) (A1) N 18 19 11 12 14 15 A A A A BB FÖRKLARINGAR MÅTT I MILLIMETER PLUSHÖJDER I METER BEFINTLIG RITNING: HÖJDSYSTEM RH00 NY RITNING: HÖJDSYSTEM RH2000 MELLAN HÖJDSYSTEM RH00 OCH RH2000 SKILJER SIG 0,53 METER. DENNA AVRUNDNING ÄR BASERAD PÅ RELATIONSHANDLINGAR ÖVER BYGGNADEN MARKHÖJDER ÄR EJ INMÄTT: - TORSHAMNSGATAN OCH KISTAGÅNGEN UTGÅR FRÅN FFU FÖR PROJEKTERING - GRÖNLANDSGATAN UTGÅR FRÅN BASKARTA SAMT ÄR TRIANGULERAD - GÅRDSBJÄLKLAG UTGÅR FRÅN INMÄTNING BEFINTLIGA HÖJDER NYA HÖJDER FÖRÄNDRING/TILLÄGG Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 33 SEKTIONSDETALJER SKÄRMTAK FÖR ENTRÉER SKALA 1:200 (A1) +35,3 500 +30,6 3 058 +31,9 3 230 +29,3 +31,9 +35,3 500 3 000 500 3 000 500 SKALA 1:50 0 1 2 5 METER SKALA 1:50 0 1 2 5 METER SKALA 1:50 0 1 2 5 SKALA 1:50 0 1 2 5 SEKTION A, SKÄRMTAK ÖVER ENTRÉ MOT KISTAGÅNGEN SEKTION GENOM HUS 11 SKALA 1:50 SEKTION B, SKÄRMTAK ÖVER ENTRÉ MOT KISTAGÅNGEN SEKTION GENOM HUS 11 SKALA 1:50 (A1) (A1) SEKTION C, SKÄRMTAK ÖVER HISSENTRÉ MOT GRÖNLANDSGATAN SKALA 1:50 (A1) SEKTION D, SKÄRMTAK ÖVER HISSENTRÉ MOT GRÖNLANDSGATAN SKALA 1:50 (A1) N 18 19 11 12 14 15 A B FÖRKLARINGAR MÅTT I MILLIMETER PLUSHÖJDER I METER BEFINTLIG RITNING: HÖJDSYSTEM RH00 NY RITNING: HÖJDSYSTEM RH2000 MELLAN HÖJDSYSTEM RH00 OCH RH2000 SKILJER SIG 0,53 METER. DENNA AVRUNDNING ÄR BASERAD PÅ RELATIONSHANDLINGAR ÖVER BYGGNADEN MARKHÖJDER ÄR EJ INMÄTT: - TORSHAMNSGATAN OCH KISTAGÅNGEN UTGÅR FRÅN FFU FÖR PROJEKTERING - GRÖNLANDSGATAN UTGÅR FRÅN BASKARTA SAMT ÄR TRIANGULERAD - GÅRDSBJÄLKLAG UTGÅR FRÅN INMÄTNING BEFINTLIGA HÖJDER NYA HÖJDER FÖRÄNDRING/TILLÄGG C D Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 34 70-TALSHUSET HUS 11, 12, 14, 15 GESTALTNING Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 35 FASADER BEFINTLIG MATERIALPALETT HÅRDBRÄNT BRUNT TEGEL STAPELFÖRBAND MED BREDA FOGAR FASAD KORRUGERAD ALUMINIUMPLÅT TRAPPHUS, FLÄKTRUM GRÖN PLÅTBEKLÄDNAD BYGGNADSKOMPLEMENT ALUMINIUMPLÅT DÖRRAR, FÖNSTER SLÄT BETONG SOCKEL, PELARE Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 36 FASADER FASAD MOT KISTAGÅNGEN BEFINTLIGT UTFÖRANDE SKALA 1:400 NYTT UTFÖRANDE SKALA 1:400 TAKVÅNING NY LOKAL TEGEL LOKALER ENTRÉER TRAPPHUS HISS NY TAKVÅNING FÖR BOSTÄDER INGLASNING AV PELARGÅNGEN ÅTERBRUKAT TEGEL FRÅN HÅLTAGNING FÖR LOKALER NYA ÖPPNINGAR I FASAD NYA TYDLIGA ENTRÉER INDRAGNA TRAPPHUS FÖR ACCESS TILL TAKVÅNING NY TILLGÄNGLIG ENTRÈ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 37 BEFINTLIGT UTFÖRANDE SKALA 1:300 NYTT UTFÖRANDE SKALA 1:300 FASADER FASAD MOT GRÖNLANDSGATAN TRAPPA UPP TILL UTEPLATS GRADÄNG ATT SITTA I SKALA 1:300 Ö G Ö FASAD MOT GRÖNLANDSGATAN TRAPPA UPP TILL UTEPLATS GRADÄNG ATT SITTA I TAKTERRAS TAKTERRASS MED VÄXTHUS NYA FÖNSTER HISS OCH SKÄRMTAK TAKVÅNING NYA ÖPPNINGAR I FASAD LIKT BEFINTLIG FÖNSTER I DEN LÄGRE GAVELN HISS FÖR TILLGÄNGLIGT ENTRÉ TAKVÅNING MED PRIVATA TERRASSER I SÖDERLÄGE Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 38 FASADUTSNITT BOSTADSPLAN MOT KISTAGÅNGEN större fönster, balkongdörr, franska balkongerbalkongdörr och franska balkonger NYTT UTFÖRANDE MEDIUM NYTT UTFÖRANDE SMALL BEFINTLIGT UTFÖRANDE VIT PLÅT PÅ FÖNSTERBAND BIBEHÅLLER DEN HORISONTELLA FASADVERKAN GRÖN ACCENT PÅ FRANSKA BALKONGER KNYTER AN TILL BEFINTLIG KULÖRPALETT Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 39 balkongdörr och påhängda balkonger NYTT UTFÖRANDE MEDIUM NYTT UTFÖRANDE SMALL BEFINTLIGT UTFÖRANDE FASADUTSNITT BOSTADSPLAN MOT GÅRD större fönster, balkongdörr, påhängda balkonger VIT PLÅT BIBEHÅLLER DEN HORISONTELLA FASADVERKAN KNYTER AN TILL BEFINTLIG KULÖRPALETT GRÖN ACCENT PÅ BALKONGER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 40 NYTT UTFÖRANDE MEDIUM NYTT UTFÖRANDE SMALL BEFINTLIGT UTFÖRANDE FASADUTSNITT BOSTADSPLAN MOT SLUTEN GÅRD VIT PLÅT VÄXTHUS OCH TAKTERRASS GRÖNA TAK MED TERRASSER BIBEHÅLLER DEN HORISONTELLA FASADVERKAN KNYTER AN TILL BEFINTLIG KULÖRPALETT GRÖN FÖNSTER KNYTER AN TILL BEFINTLIG KULÖRPALETT GRÖN ACCENT PÅ BALKONGER balkongdörr, påhängda balkonger, entrédörr, växthus, gröna tak, större fönster, balkongdörr, påhängda balkonger, entrédörr, växthus, gröna tak Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 41 PERSPEKTIV KISTAGÅNGEN Isafjorden 4 sett från grannfastigheten på Torshamnsgatan 39Isafjorden 4 sett från grannfastigheten på Torshamnsgatan 39 NYTT UTFÖRANDEBEFINTLIGT UTFÖRANDE Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 42 PERSPEKTIV KISTAGÅNGEN Kistagången Takvåning underordnar sig befintlig struktur genom indrag och är inte synlig från Kistagången nära fastigheten Kistagången NYTT UTFÖRANDEBEFINTLIGT UTFÖRANDE Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 43 PERSPEKTIV LOKALER MOT KISTAGÅNGEN KistagångenKistagången NYTT UTFÖRANDEBEFINTLIGT UTFÖRANDE Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 44 PERSPEKTIV ENTRÉ MOT KISTAGÅNGEN Entré mot KistagångenEntré mot Kistagången NYTT UTFÖRANDEBEFINTLIGT UTFÖRANDE Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 45 PERSPEKTIV Gavel med hiss och håltagning för fönster i trapphusGavel NYTT UTFÖRANDE GA VELENTRÉ BEFINTLIGT UTFÖRANDE Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 46 PERSPEKTIV Vy mot norr, från GrönlandsgatanVy mot norr, från Grönlandsgatan NYTT UTFÖRANDE GRÖNLANDSGATAN BEFINTLIGT UTFÖRANDE Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 47 PERSPEKTIV LOFTGÅNG LoftgångslösningMed balkonger NYTT UTFÖRANDE LOFTGÅNG NYTT UTFÖRANDE BALKONGER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 48 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 48 90-TALSHUSET HUS 18 & 19 GESTALTNING Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 49 FASADER BEFINTLIG MATERIALPALETT BETONG PELARE, HORISONTELLA FASADELEMENT GRANIT SOCKEL VARMRÖD PUTS SOCKELVÅNING, GAVEL EK SOCKELVÅNINGENS FÖNSTERBÅGAR KOPPAR VÅNINGSLISTER, FÖNSTER, BURSPRÅK Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 50 FASADER FASAD MOT TORSHAMNSGATAN BEFINTLIGT UTFÖRANDE SKALA 1:300 NYTT UTFÖRANDE SKLA 1:300 NYA FÖNSTER UTRYMNINGSVÄG NY LOKALNY SOCKEL NYA FÖNSTERPARTIER STÅLDÖRR ERSÄTTS MED TRÄDÖRR NY ENTRÉDÖRR OCH FÖNSTERPARTIERDÅ TORSHAMNSGATAN SÄNKS FÖRLÄNGS DEN BEFINTLIG SOCKELHÖJD NEDÅT MOT Y GATUNIVÅ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 51 FASADER FASAD MOT KISTAGÅNGEN OFÖRÄNDRAD FASAD SKAL 1:300 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 52 PERSPEKTIV TORSHAMNSGATAN Vy från Torshamnsgatan/KistagångenVy från Torshamnsgatan/Kistagången NYTT UTFÖRANDEBEFINTLIGT UTFÖRANDE Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 53 LANDSKAP KULTURMILJÖ, GÅRDAR OCH UTEMILJÖER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 54 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 Landskapsplaneringen förhåller sig till tre historis - ka lager; 70-talsden, 90-talsdelen och tillägg från 2000-talet. I kulturmiljöanalysen beskrivs de fyra gårdarna i 70-talsdelen som följande: ”De öppna gårdarna mot Grönlandsgatan utgjorde från början en förlängning av Grönlandsparken på andra sidan gatan som grep in i anläggningens inre och genom bottenvåningens genomsiktlighet även hade sin fortsättning in på de inre gårdarna. Idag binds gårds- och gaturum samman genom täta låga buskage i fastighetsgräns och träd på ömse sidor om gatan och bildar en mjuk övergång som är viktig att värna ur kulturmiljöperspektiv. Särskilt entrégår- dens buskage som mjukar upp mötet mellan fasa- der och markyta har stora kvaliteter som med för- del även fortsättningsvis kan bidra till kvaliteter i en eventuell boendemiljö. Detsamma gäller de kvarva- rande tidstypiska inslagen av vintergrönt som bidrar till intimitet året om.!” ”De inre gårdarna är välbevarade exempel på 1970-talets grönplanering men är likväl mindre känsliga för förändring genom sin begränsade syn- lighet från allmän plats. Den geometriska karaktären kan vidareutvecklas med större inslag av grönska för att skapa en privat karaktär.” Med rekomendationerna: ”Värna den öppna och genomsiktliga karaktären mellan entrégård entréhall och inre gård samt mel- lan inre gårdar på bottenvåningen (multihallens ge- nomsiktlighet).” ”Bevara buskage och träd som skapar mjuka över- gångar mellan gårdar och gaturum och mellan fa- sader och mark på gårdar mot Grönlandsparken. De Inre gårdar är något tåligare och kan utvecklas med mer grönska. Värna den tidstypiska vintergrö- na växtligheten.” I det anpassade förslaget har vi plockat upp det tidstypiska geometriska formspråket från orginal - gestaltningen. På gård 1 behålls befintliga ytor men kompletteras med häckomgärdade smala uteplat- ser. Befintliga ytor justeras i vissa fall för att kunna fördröja dagvatten eller rymma lek och vistelse, men geometrin och befintliga träd behålls. Detta har även plockats upp på de tak som föreslås kunna möbleras som vistelseytor och även gröngöras. I de halvöppna gårdarna mot gatan bevaras så mycket som möjligt av befintlig gönska, men vissa justeringar görs för att tillskapa möjlighet för angö - ring till bostäder samt terrasser för uteserveringar som öppnar sig mot gatan och grönlandsparken, för att på så sätt skapa mer liv i gatan och större kon- taktytor mellan verksamheten och allmän plats. 90-tals gården har följande beskrivning i kulturmil - jöutredningen ”Också ERA:s nya huvudkontor från 1990-talet in- kluderade en medveten gestaltning av utemiljöer- na. Särskilt den mandelformade entrégården vittnar om en hög arkitektonisk ambitionsnivå. En trädkrans flankerar gårdsrummets fasader och bildar ett grönt inslag som ytterligare definierar mandelformen. Gårdsytan är i sin helhet hårdgjord med betongs- ten varför trädens grönska utgör en nödvändig kon- trast. Även pollarna ingår i ursprungsgestaltningen och den centralt placerade rundeln som bryter upp den stora ytan. Utan dessa inslag går mycket av gårdens postmoderna karaktär förlorad och de kan därför sägas vara känsliga för förändring.” Med rekomendationerna: ”Värna entrégårdens mandelformade gestaltning och låt trädkrans och pollare fortsatt stödja gårdens form.” Här har det varit viktigt att gröngöra delar av den idag helt hårdgjorda gården för att tillskapa god bostadsmiljö och förbättra dagvattensituationen. Vi behållit trädkransen men inte pollare. Även den lilla rundeln återskapas i markbeläggnngen och går- dens funktion som entréplats behålls delvis, med angöringsmöjligheter till bostäder och lokaler. Ett nytt formspråk med förankring i det befintliga har tillförts för att binda samman 90-talsdelen med de delarna från 2000-talet samt rymma de nya funktionerna med en sammanghängande gestalt- ning. BERG I DAGEN ANGÖRING BOSTÄDER 70- tal 90-tal 10-tal • ENTRÉPLATS • GÅRD 1 • GÅRD 2 • 90-TALSGÅRDEN • GRÖN PASSAGE OM LANDSKAP KULTURMILJÖ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 55 Analyskarta, lekplatser Analyskarta, gröna stråk Parkplan för Rinkeby Kista - Stockholm Stad Grönlandsparken och ’Grönslandsgången’ skapar ett grönt stråk som binder samman kvarter Isafjord med Kista gård norr- ut och Järvafältet söderut. Söderut är den gröna kopplingen bruten. Idag saknas lekplatser i kvarterets direkta närhet 1. Grönlandsparken 2. Norra Grönlandsgången 3. Grönlandsgatan 4. Södra Grönlandsgången GRÖNSTRUKTURANALYS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 56 Grönlands- parken Planerad park inom ny detaljplan Kistagård Grönlandsgången Entré Kymlingaparken Igelbäckens naturresarvat Aktuellt planområde Naturområde Parkstråk Svag koppling som planeras förstärkas Utvecklingsområde Grönlandsgången Brandesgången GRÖNSTRUKTURANALYS Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 57 SITUATIONSPLAN BEFINTLIG 1:500 (A3) I I III I I I VIII VI IIIIII III III VI V IV VI KISTAGÅNGEN gräs I CYKEL - PARKERING Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 58 1:500 (A3) Tillgänglig entré Entré uteplatser Entré lokal Entré bostad, sekundär 30,47 31,1231,0530,9730,9030,8230,7430,6730,5930,3130,1029,8329,5229,1628,8128,4528,1027,74 27,46 31,17 31,22 7,04 27,60 27,86 28,37 28,74 28,90 29,70 30,30 30,70 31,10 31,43 31,70 31,95 32,25 32,60 32,93 33,08 33,04 32,79 27,71 28,24 27,71 30,98 31,23 31,60 39,23 26,64 30,90 31,35 27,60 27,50 27,40 27,50 28,10 26,90 27,28 31,21 31,21 27,60 3 +26,7477747747777+26,77 37,5,5555555555555,5,5,55055555555550 3 FG +27,76 KISTAGÅNGEN FG +31,23 FG +31,93 FG +31,93 ANGÖRING INGLASAD RAMP ENTRÉTORG GARAGEINFART UTESERVERING BOSTADSGÅRD GEMENSAM TAKTERRASS UTEPLATSER ENTRÉTORGANGÖRING UTEPLATS LOKAL BOSTADSGÅRD BOSTADSGÅRD GRÖN PASSAGE betongplattor betongplattor betongplattor betongplattor FG +31,23 gräs gräs GEMENSAM TAKTERRASS GEMENSAM TERRASS GEMENSAM TERRASS VÄXTHUS VÄXTHUS gräs pergola CYKELPARKERING 10 PLATSER CYKELPARKERING 10 PLATSER CYKEL - PARKERING FG +27,73 FG +27,73 FG +27,73 FG +27,73 FG +27,73 FG +27,73 FG +27,73 FG +29,91 FG +30,29 FG +30,60 FG +30,64 FG +28,12 stenmjöl stenmjöl ANGÖRING FG +29,35 FG +27,73 FG +30,83 BEFINTLIG GÅRD INGLASAD RAMP UTEPLATSER UTEPLATSER UTEPLATSER UTEPLATSER UTEPLATSER UTEPLATSER CYKEL - PARKERING CYKEL - PARKERING betongplattor SITUATIONSPLAN BOSTADSCENARIO MED LOKALER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 59 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 1970-TALSDELEN De två gårdarna som vätter mot grönlandsparken gestaltas som entréplatser med vistelsevärden. Övre entrégården blir angöringsyta till bostäderna samt möjliga uteplatser till lokaler. så mycket som möjligt av vegetation och markmaterial från befint - lig anläggning sparas och befintlig vegetation blir öar i ett sammanhängande golv – entrétorg. Den gröna passagen söder om restaurangen blir en alternativ entré till bostäderna, men får inte så mycket gårdsfunktioner. däremot en bra yta för att ta hand om dagvatten och tillskapa grönska. Ute - serveringen för restaurangen minskas lite i djup men öppnas upp mot gatan för att skapa koppling mellan byggnad och gata. en möjlighet är sittgrad - änger med integrerad trappa som vänder sig mot parken. De två inre gårdarna ger lummig grönska, närlek och en eller ett par sittplatser per gård för vistelse/ samvaro. Någon plats per gård bör utformas med vistelse för ett litet större sällskap – 6 personer. Dessa gårdar omgärdas också av uteplatser. Ute- platserna gestaltas med 1,5 m vistelseyta och en häckplantering på 0,7 m. De bidrar till att skapa en buffert mellan det privata interiöra livet och det ge- mensamma gårdsrummet. Garagerampen på den nedre gården glasas in vilket minskar buller och ger en öppnare känsla på går - den. Så mycket som möjligt av vegetation och markma - terial från befintlig anläggning sparas på samtliga gårdar. Gårdarna kompletteras med gemensamma takter - rasser som kan programmeras med framförallt vis - telse/sittplatser och kanske viss grönska i kärl eller lådor. Odling är också möjlig. Möjlighet till pergola eller växthus för att skapa samlingsplats för fler. Kan även delvis kläs med sedum. 1990-TALSDELEN Vi behåller lägen för träden som lyfts som viktiga i kulturmiljöutredningen men dessa kan med förde - las ersättas med nya träd för bättre etablering. Gårdens gestatlning tar fasta på den mandellika formen och avgränsar rummet med häckar. Ang - öring till bostadsentré och lokaler kommer in till strax över halva gårdsrummet. Denna del blir mer hårdgjort entrétorg, möjligtvis med gröna öar. Möj - lighet för uteservering längs fasad mot lokalerna. I den nordvästra delen av gårdsrummet tillskapas en grön gård fredad från biltrafik, med närlek och vis- telseytor, här föreslås även en pergola för Häckar som avgränsning mellan fasad och gårdsmiljö Pergola OM LANDSKAP GÅRDARNA OCH UTEMILJÖERNA Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 SCENARIO PÅ NÄSTA SIDA PRESENTERAS TÄNKBARA SCENARIO MED EN FUNKTIONSBLANDNING Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 61 SCENARIO BOSTÄDER HUS 11, 12, 14, 15 & 18, 19 BTA BOSTÄDER: ca 39 500 kvm BOSTÄDER & HOTELL BOSTÄDER: HUS 11, 12, 14, 15 HOTELL: 18, 19 BTA BOSTÄDER: ca 24 900 kvm BTA HOTELLL: ca 14 600 kvm BTA BOSTÄDER: ca 24 900 kvm BTA KONTOR: ca 14 600 kvm BOSTÄDER & KONTOR BOSTÄDER: HUS 11, 12, 14, 15 KONTOR: 18, 19 BOS TÄDER HOTEL L BOS TÄDER BOSTÄDER BOS TÄDER KONTOR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 62 GATUVY: SCENARIO HOTELL Vy från Torshamnsgatan/Kistagången Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 63 VISIONSBILDER FLYGVY & GATUVYER Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 64 FLYGVY Vy från sydväst Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 65 FLYGVY Vy från sydväst 7 9 10 11 12 7 8 1 2 3 4 4 5 5 6 4 TILLÄGG/ÄNDRINGAR 1. Påhängda balkonger 2. Lägre bröstning på fönsterband 3. Öppnat upp innergården mot gatan och tillskapat ytterligare en tillgänglig entré 4. Uteserveringar mot gatan 5. Hissar vid gaveln för fler tillgängliga entréer 6. Fönster i gavel för dagsljus in till trapphus 7. Takvåning med privata terrasser i söderläge 8. Längsgående terrasser ovanpå “matsalen” 9. Nytt täckande tak 10. Gemensamma takterrasser med växthus 11. Inglasad nedfart till garaget 12. Nya entrépartier Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 66 GATUVY Vy från Kistagången Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 67 GATUVY Vy från Grönlandsgatan Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 68 GATUVY Vy från Torshamnsgatan/Kistagången Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 2026-07-03 ISAFJORD 4 A3 69 Strategisk Arkitektur Drottninggatan 25 111 51 Stockholm info@strategiskarkitektur.se +46 8 586 176 00 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-07-03, Dnr 2025-14511 --- [Kulturmiljöanalys.pdf] ISAFJORD 4, KISTA KULTURMILJÖANALYS Slutrapport 2026-06-05 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 UPPDRAG Uppdrag: 355632 Titel på rapporten: Isafjord 4, Kista, Kulturmiljöanalys Version Slutrapport Datum: 2026-06-05 MEDVERKANDE Beställare: Corem Property Group AB Kontaktperson: Caroline During Konsult: Tyréns AB Uppdragsansvarig: Martin Lagergren Handläggare: Stina Hagelqvist, Martin Lagergren Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ........................................................................................................................... 4 bakgrund och syfte ................................................................................................................................4 metod och underlag ...............................................................................................................................4 andra pågående detaljplaner i kista.......................................................................................................5 Förutsättningar .................................................................................................................... 6 Aktuella lagrum ......................................................................................................................................6 Gällande planer .....................................................................................................................................6 Vägledande dokument...........................................................................................................................7 Historik ................................................................................................................................. 8 Kistas långa historia .............................................................................................................................8 Kistas korta historia – stadsdelen Kista .................................................................................................9 Kista arbetsplatsområde .......................................................................................................................9 Kista science city – Sveriges IT-centrum .............................................................................................10 De kreativa kontoren ...........................................................................................................................11 LM Ericsson och arkitekturen .............................................................................................................11 Svenska Radioaktiebolaget (SRA) ......................................................................................................14 Ericsson Radio Access (ERA) .............................................................................................................16 Nulägesbeskrivning .......................................................................................................... 22 Kulturvärden ...................................................................................................................... 47 Värdebärande berättelser ....................................................................................................................47 Kulturhistoriska värden ........................................................................................................................47 Värdebärande egenskaper ..................................................................................................................48 Värdering fasader, rumsligheter och ytor/material ...............................................................................49 Förutsättningar för förändring ......................................................................................... 53 Ett Kista med nya villkor ......................................................................................................................53 Tvärbanan ger ändrade förutsättningar ...............................................................................................53 SRA:s bottenvåning .............................................................................................................................53 ERA:s bottenvåningar..........................................................................................................................53 Förbindelsegångar och länkar .............................................................................................................54 Strama gårdar med olika grad av potential .........................................................................................54 Tåliga kontorsvåningar ........................................................................................................................54 Fasader med olika grad av känslighet .................................................................................................54 Taklandskapet är obearbetat ...............................................................................................................54 REKOMMENDATIONER ..................................................................................................... 55 Generella rekommendationer för fortsatt utveckling ............................................................................55 1970-talsbyggnaden (SRA) .................................................................................................................55 1990-talsbyggnaden (ERA) .................................................................................................................55 Planbestämmelser ...............................................................................................................................55 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 4 INLEDNING INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Tyréns Sverige AB har fått i uppdrag av Corem Property Group AB att ta fram en kulturmiljöanalys i samband med pågående detaljplanearbete för fastig- heten Isafjord 4, belägen i Kista, Stockholm. Förslaget berör omvandling av fastighetens interiör samt gårdsmiljöer, detta grundas i ett minskat lokalbehov. I dagsläget utgörs byggnaden av kontorslokaler, varav en stor andel står tomma. Förslaget innebär att en del av byggnadernas användning ändras till att inkludera hotell och bostäder. Analysen omfattar berörd fastighet och omgivande område i syfte att undersöka vilka kulturvärden som finns på platsen. METOD OCH UNDERLAG Föreliggande kulturmiljöanalys är genomförd enligt vedertagen metod för analys och bedömning av kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsemiljöer. Den bygger på platsbesök, befintliga kunskaps- och planeringsunderlag, ritnings- och arkivmaterial samt L. M. Ericssons historiska publikationer i form av årsredovisningar och personaltidningar. Metodiken tar stöd i Riksantikvarieämbetets plattform Kulturhistorisk värdering och urval (2015) och har utförts med bebyggelseantikvarisk och arkitekturhis- torisk kompetens. Byggnadernas historiska sammanhang undersöks och redogörs för liksom byggnadernas nuläge för att identiera byggnadernas tidslager och nuvarande utförande. Såväl materiella/fysiska som immateriella egenskaper tas i beaktande. Mot bakgrund av byggnadernas egenskaper analyseras och bedöms vilka byggnadernas kulturhistoriska värden är. Värdering ur ett kulturhistoriskt perspektiv innebär en bedömning av möjligheterna att genom bebyggelse och/ eller landksap utvinna och förmedla kunskap om olika historiska skeeden och sammanhang. Härigenom skapas förståelse för människors livsvillkor, i skilda tider - inklusive vår egen. Genom att analysera byggnadernas egenskaper är det möjligt att identifera vilka karaktärsdrag och uttryck som skapar de kvaliteter och värden som bör värnas/beaktas vid förändring. Kartutsnitt över Kista arbetsplatsområde med aktuellt planområdet markerad med röd rektangel. Källa: Lantmäteriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 5 INLEDNING KÄLLOR Björklund Bengtsson, Inger, et al. Från runor till radiovågor. Historien om Kista Science City”. Stockholm, 2011. Kulturförvaltningen, Stockholms stad. ”Isafjord 4, Kista. Underlag för undersök- ning om betydande miljöpåverkan för detaljplan Dp 2025-14511”, 2025-10-21. Remissvar. Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad. ”Startpromemoria för planläggning- ena v dela av fastigheten Isafjord 4 vid Kistagången i stadsdelen Kista (150 bostäder, hotell, kontor, centrum). Dnr 2025-14511. Tjänsteutlåtande. Stockholms kommun, informationsnämnden. ”Kista, Husby, Akalla, en resumé för planerare, politiker och kritiker”. Stockholm, 1975. Stockholms stads översiktsplan Stockholms Byggnadsordning Söderström, Göran (red.). Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stasddelar i ytterstaden. Stockholm, 2003. DIGITALA KÄLLOR Digitala stadsmuseet Digitalt museum Stockholmskällan Stockholms stadsbyggnadskontor. Bygg- pch plantjänst Stockholms klassificeringskarta Lantmäteriet ARKIV Arkdes ERICSSON ERA-Nyheter L. M. Ericsson årsredovisningar NYRÉNS ARKITEKTONTOR ”Ericsson Radio System AB, Kista”. Projektpresentation. Nyréns arkitektkontor ANDRA PÅGÅENDE DETALJPLANER I KISTA • Reykavik 1: 165 lägenheter och 90 vårdbostäder, skola, kontor och centrumändamål. • Hornafjord: 100 bostäder och centrumändamål. • Isafjord (kv. Myrvattnet, Dalvik och Skaftå): 470 bostäder, förskola och centrumändamål. • Grenå 4: 280 bostäder, centrumändamål och park. • Akalla 4: (del av)1: 100 bostäder och centrumändamål. • Knarranäs 8: cirka 200 bostäder. • Nolsögatan: kontor, hotell och centrumändamål. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 6 Förutsättningar AKTUELLA LAGRUM PLAN- OCH BYGGLAGEN (2010:900) Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur mark- och vattenområden används och hur markanvändningen skall utvecklas. Lagenfastställer att planläggningen av mark- och vattenområden är en kommunal angelägenhet och ställer krav på att kommunen upprättar en översiktsplan över hela kommunen. Öagen innehåller föreskrifter om bland annat detaljplaner och bygglov. Planläggning enligt denna lag ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden, andra miljöaspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden. Lagen fastställer att byggnader eller områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Dessa kan av kommunerna skyddas genom bestämmelse i detaljplan. Skyddet regleras i PBL:s 8 kapitel och de bestämmelser som läggs in i planen är juridiskt bindande. PBL:s 8 kapitel reglerar krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser. Vid en bygglovsprövning omfattas byggnader eller områden som bedöms ha särskilt kulturhistoriskt värde av förbud mot förvanskning av kulturvärden, 8 kap. 13 §. För alla byggnader gäller även varsamhetskrav och särskilda krav vid underhåll enligt 8 kap. 17 § och 14 §. Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vidåtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt PBL är även 2 kap. 6 § tillämplig. GÄLLANDE PLANER DETALJPLAN För den aktuella fastigheten gäller detaljplan Dp 2012-02960 som vann laga kraft 2014. Planen tillåter kontor, industri och handel i bottenvåningen. Den innehåller inte några skydd av kulturvärden. Genomförandetiden har gått ut. PBL 8 KAP. KRAV PÅ BYGGNADSVERK, BYGGPRODUKER, TOMTER OCH ALLMÄNNA PLATSER § 13 (förvanskning) En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. § 14 (underhåll) Ett byggnadsverk skall hållas i vårdat skick och underhållas så att de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet skall anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. § 17 (varsamhet) Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad skall utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. PBL 2 KAP. ALLMÄNNA OCH ENSKILDA INTRESSEN 1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. 3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kultur- värden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunika- tionsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhällsgrupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt, 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostadsbeståndet. 6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. 2. […]. Tredje stycket Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseom- rådets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. FÖRUTSÄTTNINGAR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 7 Förutsättningar VÄGLEDANDE DOKUMENT ÖVERSIKTSPLAN Stockholms stads översiktsplan antogs och vann laga kraft 2018 och utgår från Stockholms stads vision Ett Stockholm för alla. Stockholms stad framhåller i översiktsplanen att bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsutveck- lingen. Kista pekas ut som ett av landets och regionens viktigaste arbetsplatsområden och ett betydelsefullt kluster för informationsteknologi. Området har stora möjligheter till fortsatt stadsutveckling och pekas ut som ett lokalt utveck- lingsområde. Målsättningen, enligt översiktsplanen, är att skapa en attraktiv funktionsblandad stadsmiljö och kompletteras med bostäder, service och handelsytor som öppnar sig mot gatorna. STOCKHOLMS BYGGNADSORDNING Stockholms byggnadsordning, är ett kunskapsunderlag som syftar till att förtydliga helhetsbilden av staden och stärka förståelsen för Stockholms landskap, bebyggelse och olika karaktärer. Utgångspunkter i byggnadsordningen när Stockholm utvecklas är: • Stadens rum och bebyggelse ska utvecklas i relation till alla skalor, från detalj till staden som helhet. • Det byggda ska ta stöd i kunskap om historien, spegla samtiden och planeras för framtida behov. • Det byggda ska utformas med stöd i kunskap om den specifika platsen. • Arkitekturen ska uttrycka sin samtid, utvecklas med stöd i kunskap om Stockholms karaktär samt kunna beskrivas som idé. • Det byggda ska användas som verktyg för att bidra till att lösa samhällets långsiktiga behov och tillföra staden hållbara kvaliteter med människan som utgångspunkt. Enligt Stockholms byggnadsordning är planområdet beläget i stadsbygg- nadskaraktären verksamhetsområde. Varje verksamhetsområde har vuxit fram utifrån den specifika verksamhetsgrenens behov. Kista präglas idag av en blandad kontorsbebyggelse med varierad, ofta kvalitativ arkitektur från 1900-talets sista decennier och 2000-talets första. Kontorsvolymerna är stora med få entréer och ger uttryck för bolagens identitet. KULTURHISTORISK KLASSIFICERING Vid bedömning av bygglov och åtgärder enligt plan- och bygglagen har Stock- holms stad tagit fram en klassificeringskarta med kulörmarkeringar för byggna- der av olika kulturhistoriskt värde. Klassificeringen som utförs av Stockholms stadsmuseum är ett kunskapsunderlag och ett expertutlåtande utan rättsligt bindande verkan. De tre klassificeringar som Stadsmuseet använder sig av är: Blå - bebyggelse av synnerligen högt kulturhistoriskt värde. Grön - högt kulturhistoriskt värde. Bebyggelsen är särskilt värdefull från histo- risk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Gul - bebyggelse av positiv betydelse för stadsbilden och/eller av visst kultur- historiskt värde. Fastighet markerad med grått går inte att hänföra till någon av ovanstående kategorier. Det finns även fastigheter som inte är färgmarkerade vilket betyder att de ännu inte är klassificerade, alternativt att fastigheten är obebyggd. Fast- igheter som inte är klassificerade kan ha stora kulturhistoriska värden, även om Stadsmuseet ännu inte tagit ställning till dessa värden. Byggnaderna inom Kvarteret Isafjord 4, liksom övrig bebyggelse i Kista, har inte klassificerats. Stockholms stadsmuseum har initialt bedömt att byggna- derna har sådana värden som syftas till i 8 kap. 13 §, motsvarande grön klassi- ficering. Stadsmuseet skriver följande: Motiveringen skulle dels baseras på att byggnaderna var för sig är tydliga och välbevarade representanter för 1970- respektive 1990-talets kontorsbe- byggelse och tanken om en god arbetsmiljö, dels för Ericsons betydelse för Stockholm och Sverige. Att byggnaderna fortsatt ingår i en samling byggnader som samtliga tillhör eller har tillhört Ericsson visar på lång hävd som stärker det kulturhistoriska värdet. Vidare ingår byggnaderna i en helhetsmiljö med en samling kontorskomplex som präglas av innovation och framåtanda vilket tagit sig uttryck genom bygg- nader som ”sticker ut” med en för sin tid nyskapande arkitektur. KULTURMILJÖ I ÖVERSIKTSPLANEN Under rubriken Kulturmiljö i en växande stad redogör Stockholms stad för hur kulturmiljöer ska tas tillvara i utvecklingen av staden. Relevant i detta fall är bland annat: • Bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsutveck¬lingen. • Att väva samman ny bebyggelse med befintliga värden är angeläget i stadsbyggandet. Nya tillägg i stadsväven ska uttrycka ett medvetet förhållningssätt till kulturmiljöns värden. • Stadsbyggandet ska ta sin utgångspunkt i kunskap om stadsde¬larnas olika karaktär, hur de samspelar med landskapets förutsättningar, deras olika stadsplanemönster och hustyper. • Ett medvetet förhållningssätt till befintliga kvaliteter är därför en förutsättning vid tillägg och omvandlingar. • Kulturmiljöns värden ska fortlöpande identifieras, säkerställas, tas omhand och utvecklas. • Ny bebyggelse, ändringar och tillägg i befintliga miljöer ska utföras omsorgsfullt, med konsekventa karaktärsdrag och genomarbetade detaljer grundade på en gedigen analys. Vid mindre kompletteringar och ändringar ska hänsyn tas till omgivande stadsbyggnadskaraktär. Ett formulerat förhållningssätt behövs till befintlig bebyggelsens skala, placering, proportioner, byggnadsmaterial och färgsättning. FOKUS JÄRVA Fokus Järva är en av stadens största stadsbyggnadssatsningar och ett långsiktigt arbete att, utifrån stadsdelsområdets egna förutsättningar, ge området bättre förutsättningar att utvecklas. Satsningen inkluderar bostads- byggande, stads- och parkmiljöer och trafik, flera sociala insatser samt utbildnings- och arbetsmarknadsåtgärder. Målbilden är att de inkluderade stadsdelarna ska bli öppna, inkluderande och levande. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 8 Historik HISTORIK Kista har en både en lång och en kort historia. Lång, såtillvida att det går att finna fornlämningar från brons- och järnåldern och medeltiden. Kort, såtillvida att nuvarande stadsdel, ABC-staden Kista med bostäder, centrumanläggning samt ett stort arbetsplatsområde, började bebyggas på 1970-talet och därmed är en av Stockholms yngre förorter. Kista arbetsplatsområde byggs ut under en omvälvande period, mellan två kriser – 1970-talets energikris och 1990-talets fastighets- och finanskris, och präglas av ekonomisk och teknologisk expansion som får tydliga uttryck i stads- byggandet och arkitekturen. I det följande beskrivs Kistas långa historia i korthet, och den korta mer detalje- rat med fokus på särskilt tre aspekter av periodens samhälls- och bebyggelse- utveckling som kom att påverka utbyggnaden av Ericssons kontor i kv Isafjord 4: Teorier om kreativitet och innovation som slog igenom under perioden, den tunga industrin som ersätts av högteknologi och IT-teknik samt bankernas utlåningstak som slopades. Det sistnämnda skapade en byggboom, särskilt av en ny typ av kontor, med glasade ljusgårdar och kontorslandskap. Framför allt utmärks perioden av att yuppienallen, bland annat Ericssons, snart kom att hamna i var mans hand. KISTAS LÅNGA HISTORIA Järvafältet är mycket fornlämningsrikt med gravfält, stensättningar, skålgropar, stenskodda stolphål efter hus och runstenar. Lämningarna är från bronsålder, järnålder och medeltiden och visar på lång historisk kontinuitet och tidsdjup. Igelbäckens nedre del, dagens Bällstaån, användes för att ta sig ut på öppna vatten mot Birka eller Helgö. Jorden i Igelbäckens dalgång var bördig och spår efter flera gårdar från 1300- och 1400-talen har hittats och finns i skrift doku- menterade vilka har fått ge namn åt dagens förorter i området. Namnet Kista går att härleda till 1400-talet, och kom från att marken för dagens Kista gård ägdes av den medeltida byn Kista i Sollentuna. Gården kallades då Norgården och låg i byn Ärvinge. Under 1600-talet blev gården ett eget hemman och kom på 1770-talet att fungera som malmgård åt generalmajor Axel Magnus von Arbin. Nuvarande mangårdsbyggnad uppfördes på 1800-talet. Järvafältet var länge ett utpräglat agrart landskap och behöll denna karaktär under tiden området användes som militärt övningsfält. Militärens användning av området förhindrade framväxten av en bebyggelse likt det som skedde i både Hässelby och Sundbyberg. 1905 hade staten förvärvat Järvafältet för att flytta ut Svea livgarde med flera regementen från Gärdet på Djurgården som blivit för litet. Området bestod då av ett stort antal egendomar i socknarna Solna, Spånga, Sollentuna och Jär- fälla. Ortofoto från cirka 1960 visar på det i stort sett obebyggda skogs- och jordbrukslandskapet. 1970 flyttade militären sin verksamhet vidare till Kungs- ängen. Med inkorporeringen av Spånga1949 kom en stor del av Järvafältet att hamna inom Stockholms gränser. Befolkningsökningen gjorde det angeläget att bebygga området och 1966 sålde staten Järvafältet till Stockholm respektive Sollentuna, Järfälla, Sundbyberg och Solna. Lorem ipsum.. Figur 1. Karta över Järvafältet. Uppmätt 1924 under eldning av kapten E.O. Bratt. Källa: Miliseum/Digitalt museum. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 9 Historik KISTAS KORTA HISTORIA – STADSDELEN KISTA Diskussionerna om nya användningsområden för Järvafältet hade tagit fart redan under 1950-talet då behovet av byggbar mark för bostadsändamål var stort i Stockholm. Markreserverna söder om staden var i princip slut och Järva- fältet utgjorde jungfrulig mark möjlig att exploatera som ett sammanhängande stadsdelsområde. Med 1958 års försvarsbeslut kunde Järvafältet successivt avvecklas som militärt övningsfält och Stockholm ökade sina anspråk på marken. På Socialdemokraternas valupptaktsmöte i Stockholms konserthus 1962 lovade Tage Erlander att området skulle rymma bostäder för 160 000 människor och samma år påbörjade regionplanekontoret arbetet med en dispo- sitionsplan för Järvafältet. År 1963 presenterades ett preliminärt förslag till generalplan för Södra Järva, Tensta–Rinkeby, som inte berördes av militärens verksamhet. Planen antogs två år senare, 1965 och under de följande åren genomfördes utbyggnaden i snabb takt. År 1966 kom en slutlig försäljning av Järvafältet att genomföras och Stockholms stad kunde nu påbörja planeringen av Norra Järvafältet. År 1969, togs en generalplan fram som fastställdes av Kungl. Maj:t i april 1971 vilken lade grunden för de nya sammanhängande stadsdelarna Kista, Husby och Akalla. Kista, Akalla och Husby samplanerades som en bandstad längs med tunnel- banan. Kista skulle vara en så kallad ABC-stadsdel, vilket innebar att arbete, bostäder och centrum (storcentrum för stadsdelsgruppen) skulle finnas nära varandra och nås till fots. Kista blev ett av de sista områdena att uppföras inom miljonprogrammet, med byggperiod mellan 1975 och 1980. Arkitekterna Jon Höjer och Sture Ljungqvist (Höjer och Ljungqvist arkitekter) skapade en mer varierad bebyggelse än i övriga delar av Järvafältet genom en blandning av radhus, stjärnhus och terrasshus i en tät och förhållandevis låg skala. Kista är i grunden en stadsdel som tydligt präglas av tidens ännu förhärskande tankar om funktions- och trafikseparering. Boendemiljöerna är i hög grad bilfria. Precis som i den samtida planeringen av stadsdelen Skarpnäck hade trafik- och stadsplanerare svårt att släppa de landvinningar som gjorts inom trafiksä- kerheten, något som också påverkade graden av stadsmässighet. KISTA ARBETSPLATSOMRÅDE I generalplanen för Akalla, Husby och Kista planerades för ett stort antal arbets- platser med utrymme för 25 000 arbetande. Målsättningen var inledningsvis att man både skulle bo och arbete inom samma område, en idé som dock kom att överges. Närheten till vägnätet (E4:an) var avgörande för lokaliseringen av arbetsplatserna samtidigt som dessa skulle kunna betjänas av kollektivtrafiken. Arbetsplatsområdets centrala delar är uppbyggt efter en rutnätsplan med delvis stadsmässiga gaturum. Kistagången ger associationer till en stadsesplanad och Grönlandsparken till en stadspark. I arbetsplatsområdet märks en upp- mjukning av trafiksepareringen. Alla gator är och var inte öppna för allmän trafik utan endast för kollektivtrafik. Två centrala gångstråk eller huvudaxlar delade in området i fyra kvadranter: Kistagången i nord-sydlig riktning och Grönlands- gången i öst-västlig riktning. Arbetsplatsområdet planerades med tre olika zoner för olika typer av arbets- platser med olika behov av närhet till kollektivtrafik respektive vägnät. Området närmast centrum och tunnelbanestationen, zon 1, avsågs användas för ren kontorsverksamhet med inslag av service och eventuellt hotell. Zon 2 skulle vara en blandzon för både kontor och tillverkningsindustri medan zon 3 skulle domineras av industriverksamhet med inslag av kontorsbyggnader inom ramen för industrietableringarna. Inte i någon av zonerna fick bullriga eller luftförore- nande verksamheter etablera sig. Stadsplanen rymde också idrottsplats, sjuk- hus och gymnasium vilket aldrig realiserades. Figur 2. Zonindelning av Kista arbetsplatsområde. Ur Kista, Husby, Akalla, en resumé.... Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 10 Historik KISTA SCIENCE CITY – SVERIGES IT-CENTRUM Eftersom industrierna inte fick orsaka buller eller föroreningar beredde det väg för etableringen av elektronikföretag i området och redan innan bygg- start 1975 hade tre företag beslutat att lokalisera sina verksamheter till Kista: Svenska Radioaktiebolaget (SRA), ett dotterbolag till Ericsson, Radioindustrins fabriksaktiebolag (AB Rifa), ytterligare ett Ericssonbolag som tillverkade mik- rochips och kretskort, samt amerikanska IBM som avtalat om en tomt för sitt svenska huvudkontor med plats för utveckling och utbildning. SRA:s och Rifa:s anläggningar omfattade tiotusentals kvadratmeter och placerades strategiskt nära tunnelbanestationen. IBM:s kontorshus placerades i utkanten av områdets norra del invid ett område med tallskog och utformades med tidiga tankar om att skapa en ”corporate image” på ett sätt som senare kom att bli vanligt i Kista och andra arbetsplatsområden. Under de följande åren blev elektronik- och telekomindustrins starka domi- nans alltmer tydlig i Kista, med både svenska och internationella IT-företag som sökte sig dit. Ericsson kom att inta en särskilt framträdande roll. Under 1980-talet, en period präglad av stark ekonomisk tillväxt fram till 1990-talets fastighetskris, skedde en snabb expansion inom högteknologi och informations- teknik. Telekom-, data-, media- och finansföretag gjorde generellt stora vinster, och mycket av kapitalet investerades i nya kontorsbyggnader och produktions- anläggningar, ofta placerade i synliga och attraktiva lägen längs stråket mot Arlanda. Kistas närhet till vägnätet kom att få stor betydelse för bebyggelseut- vecklingen även på lång sikt. De goda kommunikationerna med både Arlanda och Stockholms innerstad bidrog till områdets attraktivitet. Under 1980-talet skedde den stora utbyggnaden med kontorskomplex för före- tag som Enator och IBM forum efter ritningar av Lennart Bergström Arkitekt- kontor respektive Rosenberg och Ståhl Arkitektkontor. Dessa byggnader har en anslående arkitektur med postmodernistiska strömningar. Förutom tidigare nämnda företag etablerade sig även företag som Samsung och Nokia här. I mitten av 1980-talet förstärktes utvecklingen genom att högskolor och forsk- ningsinstitutioner etablerades i området för att skapa synergieffekter mellan akademi, teknikindustri och innovation. Stockholms stad grundade Stiftelsen Electrum tillsammans med intressenter som ABB, Televerket och Ericsson med flera företag, och lät 1987 bygga Electrum-huset efter ritningar av Coordinator arkitekter. Hit flyttade flera forskningsinstitut inom teleelektronik och informa- tionsteknologi, bland annat Institutet för mikroelektronik, Svenska institutet för systemutveckling, Swedish Institute for Computer Science samt data- och sys- temvetenskapliga institutioner från KTH och Stockholms universitet. 1991 bygg- des Electrum ut för att ytterligare stärka elektronikforskningen och kontakterna mellan högskola och företag, vilket Ericsson rapporterade om i ERA-Nyheter 1991. Kista växte därmed fram som Stockholms centrum för högteknologiska verk- samheter. Arbetsplatsområdet var omfattande – hela 90 hektar – i jämförelse med exempelvis Infra Citys 15 hektar och Södra Häggviks knappt 40 hektar. År 1997 fanns omkring 20 000 arbetsplatser i stadsdelsområdet. Förskjutning från traditionell produktion av elektroniska komponenter till utveck- ling, design och försäljning av program, system och tjänster tar sig uttryck i bebyggelsemönstret genom övergången från fabrik- och produktionshallar till kontor. Ericssons utveckling är ett tydligt exempel på denna utveckling. Den akademiska närvaron blev större under 2000-talet. År 2002 invigdes IT-universitetet, ett samarbete mellan KTH och Stockholms universitet. På Campus Kista finns idag cirka 80 professorer och omkring 5 000 studenter från hela världen. I början av 2000-talet rankades Kista som världens femte största IT-kluster och Stockholm som Europas internethuvudstad. För att mani- festera den högteknologiska utvecklingen lät Stockholms stad uppföra ett av Stockholms högsta hus, Kista Science Tower, färdigställt 2003 efter ritningar av White arkitekter efter en tävling 1998. Ytterligare höga byggnader har uppförts i Kista under 2010-talet (Victoria Tower 2011 och Kista Torn 2015), väl synliga från E4:an. År 2011 öppnade Kistamässan intill Victoria Tower. Flera projekt under 2000-talet har dessutom syftat till att komplettera det domi- nerande arbetsplatsområdet med bostäder för att skapa en mer sammanhållen och levande stadsdel och för att knyta området närmare regionen och staden. Förbifart Stockholm byggs ut för att knyta ihop norra och södra delarna, avlasta Essingeleden och underlätta arbetspendling medan tvärbanan förlängs till Kista och Helenelund med sträckning via Kistagången. Dessutom byggs tunnelbanan ut och förbinder stadsdelen med Järfälla. Figur 3. Uppslag ur personaltidningen ERA-Nyheter, nr. 5, 1991. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 11 Historik DE KREATIVA KONTOREN Utvecklingen i Kista formades av 1980- och 1990-talens idéer om kreativa mil- jöer och om samverkan mellan industri och högskola. Den framväxande infor- mationstekniken, där Ericsson var en av de ledande aktörerna, bidrog till nya organisationsformer och en ny typ av kontorsarkitektur. Teorier om innovativt kontorsarbete gav upphov till det öppna kombikontoret, där informella samtal och spontana samarbeten sågs som viktiga för idéskapande processer. Detta ledde till utvecklingen av nya rumstypologier: fritt grupperade och lätt avskär- made arbetsplatser i stora rum ersatte cellkontoren, och både större och min- dre mötesrum, ytor för informella kontakter samt receptionsmiljöer, caféer och serviceutrymmen integrerades i kontorshusens planering. Målet var att skapa en arkitektur som stimulerade kreativitet och innovation. Kombikontorets krav på rumslig variation förenades med samtidens idéer om kreativa arbetsmiljöer i de nya kontorshus som nu utformades med centrala ljusgårdar eller hallar – ofta glasade atrier – omgivna av dagsljusbelysta arbets- rum längs ytterfasaderna. Den samtida framväxten av överglasningsteknik, som utvecklades genom forskning inom glasindustrin och i studier av byggna- ders energiförbrukning i energikrisens kölvatten, gjorde denna arkitektur möjlig i större skala. Under denna period uppfördes flera nya kontorshus längs Stockholms infarts- vägar, särskilt i Kista och längs E4-stråket mellan Arlanda och Stockholm. Kista blev en nod där högteknologiska företag, högskola och forskning samlades för att skapa synergieffekter enligt triple helix-modellen, som tog fasta på teorier om kreativa miljöer och den kreativa klassen inom kunskapsintensiva verksam- heter. Samtidigt drev jakten på prestigelägen utvecklingen, i kombination med att utrymmet för kontorsetableringar – särskilt för stora koncerners huvudkontor – var begränsat. 1987 infördes dessutom en reglering av kontorsbyggandet i Stockholms län, vilket ytterligare påverkade lokaliseringen och utformningen av nya kontorshus. 1986 skriver tidskriften Arkitektur om den högteknologiska framtiden med fokus på lokaliseringsfaktorer och Kistas utveckling som Sveriges svar på Silicon Valley. Artikeln framhåller närheten till universitets- och utvecklingsinstitutioner och nödvändigheten av samarbeten och det ”personliga mötet”. Olikheterna med det verkliga Silicon Valley framhölls men även likheterna som främst bestod i behovet av närhet till högutbildade personal och tillgång till vidare- utbildning och forskning. Artikeln var ett tecken i tiden och var skriven med anledning av Regionplanekontorets idé- och debattbok Kreativitet. Storstadens framtid, av nationalekonomen Åke Andersson som publicerades samma år och utgjorde en analys av Stockholms utvecklingspotential och förutsättningar. Boken bidrog till tidens debatt och diskussion om stadsplanering, konkurrens- kraft, ekonomisk och social utveckling och övergången från ett industri- till ett kunskapssamhälle. Bokens centrala tema är kreativitet och kreativa miljöer. LM ERICSSON OCH ARKITEKTUREN När LM Ericsson planerade för en ny anläggning i Midsommarkransen i slu- tet av 1930-talet förnyade man inte bara produktionsmetoderna utan också arkitekturen. Den nya fabriken uppfördes i tidens nya stil – funktionalismen, efter ritningar av arkitekten Ture Wennerholm. Denne hade tidigare bidragit vid utbyggnaden av bolagets kabelverksfabrik i Älvsjö och kom under reste- rande tiden av sitt liv att arbeta med till- och ombyggnader av telefonfabriken i Midsommarkransen. Till telefonfabriken flyttade moderbolagets huvudkontor som vuxit ur sina lokaler i innerstaden när byggnaden stod klar 1940. Här blev moderbolaget Telefonaktiebolaget LM Ericsson kvar till 2003 då det flyttade till Kista. Ericsson utgjorde redan 1945 efter andra världskriget en stor koncern omfat- tande flera verksamhetsgrenar. Dotterbolag fanns både i Sverige, Norden, Europa och övriga världen. Majoriteten anställda var fabriksarbetare men det rådde brist på såväl outbildad som utbildad personal och 1945 startade Erics- son en utbildningsverksamhet. I Midsommarkransen tillkom nya byggnader under hela efterkrigstiden. Förtät- ning och tillbyggnad av befintliga anläggningar var en medveten strategi och mark köptes för ändamålet. Vid sidan av Midsommarkransen utgjorde Älvsjö en viktig lokalisering genom sin närhet till västra stambanan varifrån från det gick ett industrispår till fabriksområdet. 1970 kompletteras anläggningen i Midsommarkransen med ett nytt stort kon- torskomplex längs med E4:a, efter ritningar av Anders Berg Arkitektkontor. Här skulle finnas kontor, laboratorier och utrymmen för moderbolagets datacentral för den interna verksamheten samt lokaler för bolagets allt mer omfattande kursverksamhet och stora mängd internutbildningar inom främst teleteknik. Här skulle såväl bolagets svenska som utländska anställda utbildas till att bli operatörer och montörer, projektledare, juniora och seniora chefer och/eller specialister. Bara år 1970 skulle 1900 chefer inom koncernen få en fördjupande chefsutbildning om verksamheten. 1970-talet innebär stora förändringar för bolaget vilket kommer att synas i stadsrummet genom flera nya anläggningar. Datoriseringen av både kontors- arbetet och tillverkningen inleddes liksom utvecklingen från analoga till digitala teknologier. Tekniksprången innebar nya anläggningar. Särskilt utvecklingen av och genomslaget för AXE-växeln och NMT-tekniken under 1970- och 1980- talen medförde behov av nya verksamhetsanpassade utvecklings- och pro- duktionsanläggningar för tillverkningen av komponenter både i Stockholm och övriga Sverige. 1974 flyttade dotterbolaget ELLEMTEL till en ny egen kontors- och laboratori- ebyggnad i Älvsjö intill den befintliga anläggningen med utrymme för system- provanläggningar och datautrustning för utvecklingen av det nya datorstyrda lokalstationssystemet AXE. Figur 4. LM Ericsson huvudfabrik. Tellusanläggningen av arkitetken Ture Wennerholm, färdigt för inflytt 1940. Foto: Jonas Bergsten. Källa: Wikipedia. Figur 5. Ericssons komplex för utbildning och datacentral längs med E4:an, efter ritningar av Anders Berg Arkitektkontor, 1970. Källa: Ericssons årsredovisning 1970. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 12 Historik 1978 flyttar delar av tillverkningen av transmissionsmaterial vid Tellusfabriken vid Midsommarkransen till nya lokaler i Kungens kurva. Även här får Anders Berg Arkitektkontor genom Folke Mandelius och Esbjörn Adamson i uppdrag att rita anläggningen. Denna inrymde verkstäder, laboratorium och kontor. Redan 1987 läggs den ned då tillverkningen flyttar vidare till Norrköping. Anläggningen ansågs då också vara belägen lite perifert i förhållande till perso- nalens behov av goda kommunikationer. LM Ericsson etablerade under årens lopp kontakter med flera arkitekter och arkitektkontor vilka återkom i bolagets olika byggprojekt och sällat sig till ska- ran namnkunniga arkitekter: Ture Wennerholm, Anders Berg Arkitektkontor, Rosenbergs Arkitekter, Nyréns arkitekter och Gert Wingårdh. Inte sällan använ- des inbjudna tävlingar eller parallella uppdrag för att både kunna bjuda in sina etablerade kontakter och bjuda in någon ny. Referenser, kapacitet och social förmåga framhölls som viktiga kriterier i valet av arkitekt (Arkitektur, nr 5, 1996). Också 1990-talet med de mobila systemens genombrott, innebar en expansiv fas för Ericsson. Under en period innan IT-kraschen 2001 var bolaget världsle- dande inom mobiltelefoni med 40% av världsmarknaden för mobiltelefonisys- tem. Kista kom att bli Ericssons nya centrum med såväl nya kontorsbyggnader som fabriker då området erbjöd både tillgänglig mark, närhet till andra högtek- nologiska verksamheter inom forskning och högskola samt goda kommunika- tioner. Sedan 1900-talets början hade Ericsson som strategi att själva äga och förvalta sina anläggningar. Sedan 1991 hade ansvaret för förvaltning och programar- bete inför projektering koncentrerats till dotterbolaget LM Ericsson Fastigheter/ Ericsson REM (Real Estate Management). 1990-talets inleddes dock med lågkonjunktur och arbetslöshet och som effekt kris i fastighetsbranschen. Det rådde brist på lokaler i Kista men Ericsson ägde mark att expandera på och när konjunkturen vände kunde flera byggnadsprojekt påbörjas. Vid 1990-talets mitt hade bolaget ett fastighetsbestånd om 2 miljoner kvm (både ägt och hyrt) varav en fjärdedel var beläget i Stockholm. Enligt utsago var god arkitektur, bra kommunikationer, attraktiva adresser och närhet till högskolorna konkurrensfaktorer vid rekryteringen av den nu nödvändiga hög- utbildade personalen: ”Telefonplan uppfattas som centralt, Kista som spän- nande, ett Stockholms Silicon Valley. Båda ligger nära E4.” (Arkitektur 1996). Här hade IBM gått före med en uttalat hög ambitionsnivå ifråga om arkitektur. Ericsson förefaller dock ha företrätt en något enklare men likväl lika ambitiös linje med goda material och enligt dåvarande fastighetschefen ”väl använda pengar”. Ericsson REM såldes 1999 efter beslut om att satsa på kärnverksam- heten. Både i Älvsjö och i Kista kompletterades befintliga anläggningar och i Nacka strand uppfördes ett nytt kontorshus som ersättning för äldre anläggningar i Bollmora och Sundbyberg. Älvsjö-anläggningen ritad av Rosenberg arkitekter efter en tävling 1991, ansågs föråldrad redan när den byggdes med separata delar för kontor och produktion (Arkitektur 1996). I Nacka strand uppfördes en helt ny stadsdel med bostäder, kontor och service i ett äldre industriområde. Kontorshuset uppfördes efter ritningar av Nyréns arkitektkontor med flexibla planer och lösningar för okända hyresgäster. Ericssons lokaler som hyrdes, skulle leva upp till koncernens nya miljöpolicy och följa miljömanualen som antagits 1994. Manualen behandlade både Ericssons produkter och produktion, arbetssätt, inköp och fastigheter och utgick från internationella miljöregler (Kon- takten, nr 17, 1994). De nya kontorslokalerna som uppfördes i Nacka strand försågs inte med matsalar utan nya idéer i termer av stadsmässighet präglade området. Lunchrestauranger skulle bidra till liv och rörelse i stadsrummet. Samtidigt kom kontorshuset och arbetsplatsens utformning att förändras. Dis- tansarbete blev möjligt med uppkoppling och hemdator samt ergonomiska kontorsmöbler på företagets bekostnad. Nya sätt att arbeta infördes också på plats på kontoret med flexibla kombikontor utan personliga arbetsplatser. Utvecklingen gick mot mer ytsnåla och kostnadseffektiva planlösningar. Både i Kista och i Ericssons anläggning Ideon Lund pågick experiment med nya kon- torslösningar. Ericsson efterfrågade samtidigt byggnader som var generella och lokaler som tillät stora och täta omflyttningar (Arkitektur, nr 5, 1996). Fabrikerna var nu helt ersatta av rena produktionslokaler liknande laboratorier och tillverkning och Figur 6. ELLEMTEL:s anläggning i Älvsjö. Numera riven. Källa: Ericssons årsredovisning 1974. Figur 7. Ericssons anläggning i Kungens kurva efter ritningar av Anders Berg Arkitektkontor. Källa: Ericssons årsredovisning 1978. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 13 Historik kontorsarbete vävs ihop och kunde placeras i nära anslutning till varandra. Kontoren blir produktionslika och produktionslokalerna kontorslika (Arkitektur 1996). I Ericssons protypfabrik i Kista (Isafjordsgatan 16), uppförd 1993-1994 ställdes höga krav på renhet och frihet från vibrationer. Hela fabriken uppför- des som ett renrum för tillverkningen av kiselkretsar till flertalet av Ericssons produkter (AXE-växlar, mobiltelefoner, mobiltelefonsystem, bredbandsväxlar). Fabriken uppfördes efter ritningar av Rosenbergs arkitekter och innehöll också forskningslaboratorium, konferenslokaler och kontor. Även under 2000-talets första decennium förstärktes Ericssons närvaro i Kista, inte sällan genom kontorsbyggnader ritade av en av Sveriges mest uppmärk- sammade arkitekter, Gert Wingårdh. År 2003 flyttade moderbolagets huvud- kontor in i ERA:s huvudkontor i kv Isafjord, vilket utgör en brytpunkt i bolagets historia genom att det lämnar Telefonplan. Flytten manifesterar Ericssons bety- delse i utvecklingen av Kista Science City. Inledningsvis lokaliserades huvud- kontoret till ERA:s tidigare huvudkontor som renoverades men 2013 kunde man flytta in i ett nytt kontorshus (Torshamnsgatan 21), signerat Wingårdhs arkitektkontor. År 2002 uppfördes ett kontorshus för Ericssons utvecklingsavdelning i kv Blå- fjäll efter ritningar av Wingårdh och 2010 stod ytterligare ett Ericssonkontor av Wingårdh på Isafjordsgatan (nr 14A) färdigt. Byggnaden fick utmärkelsen ”Årets stockholmsbyggnad” samma år med motiveringen att fasadens ”spricka” gav spänning åt volymen och utgjorde öppningen till en ljusgård med ”helt unika skulpturala kvaliteter”. Flera kontorshus ingick i projektet (byggnad 8 och 9). Samma år uppfördes också Ericsson Imagine Studio längs Grönlandsgatan efter ritningar av SandellSandberg och som fick Svenska ljuspriset 2010. Stora delar av kv Isafjord och kvarteren kring ERA:s kontors- och fabriksbygg- nader har kommit att användas för utbyggnader, förtätningar och nya byggna- der, inledningsvis för byggnader inom Ericssonkoncernen men från 2005 även för andra bolag. År 2006 beslutades också att stora delar av industribebyggel- sen i kv Hekla skulle rivas. Härigenom kom Rifa:s 1970-talsanläggning till stora delar av försvinna och Ericssons fabrik för halvledare och kiselkretsar från 1995 att jämnas till marken till förmån för nya kontorshus. AXE-VÄXELN AXE-växeln är ett digitalt, datorstyrd telefonväxelsystem som utvecklades av Ericssons och Televerkets gemensamma bolag, ELLEMTEL, bildat 1970. AXE-växeln blev en av världens mest sålda växlar för både fast och mobil telefoni och var förutsättningen för digitaliseringen av telefonnätet och den första mobiltelefontrafiken. AXE togs i drift 1976 och blev en av Sveriges största exportprodukter. 1978 får Ericsson och SRA en stor beställning av AXE-växlar, basstationer, kablar, nätmaterial och telefonapparater från Saudiarabien vilket banade vägen för Ericssons framgångssaga inom digitala mobiltelefonisystem. NMT OCH GSM NMT (Nordisk Mobil Telephony) var ett kommersiellt analogt mobilsystem för röstsamtal (första generationens mobiltelefoni) som efter gemensamt beslut 1978 blir standard 1981 i de nordiska länderna. Även Saudiarabien köpte in systemet. Tekniken utvecklades av SRA/ERA och lade grunden för utvecklingen av GSM (Global System for Mobile Communication) som kom 1991 och var ett digitalt system och möjliggjorde SMS och annan data. Figur 8. Uppslag ur ERA-Nyheter, nr 14, 1994. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 14 Historik SVENSKA RADIOAKTIEBOLAGET (SRA) Svenska Radioaktiebolaget bildades 1919 av ett flertal företag involverade i radioteknik, bland andra LM Ericsson. Syftet var att utveckla tekniken men inom kort påbörjades också tillverkning av utrustning för radiotelegrafi och rundradio. 1927 blev Ericsson majoritetsägare. Dotterbolaget utökade allt efter teknik- utvecklingen sin verksamhet och kom från 1950-talet att driva utvecklingen av mobiltelefonisystem. Bolaget inledde sin verksamhet i centrala Stockholm men hade tillverkning på flera platser i Sverige. År 1967 flyttade huvudkontoret från kontoret på Alströmergatan till Kista och 1976 samlar man sin då spridda verksamhet i Kista till nya lokaler i kv. Isafjord, i nära anslutning till Rifa:s anläggning. Båda komplexen ritades av Anders Berg arkitektkontor som ritat flera andra Ericsson-anläggningar. Landskapsarkitekt Gunnar Martinsson ritade gårdarna till SRA:s anläggning. SRA:s anläggning skulle inrymma både en produktionsdel och kontorsutrym- men för konstruktion, utveckling och administration med den mest personaltäta kontorsdelen lokaliserad närmast Kistagången. Härigenom skulle också en viss täthet och stadsmässighet uppnås längs huvudaxeln. Huvudentrén förlades mot Grönlandsgatan på första gården närmast Kistagången för lätt åtkomst från tunnelbanan och Kista centrum. Produktions- eller verkstadsdelen (utanför utredningsområdet) förlades mitt på tomten. Kontorshusen utformades med cellkontor på ömse sidor om en mittkorridor, 3,6 meter djupa på ena sidan för enbart kontorsarbete och 5,4 m djupa på andra sidan för laboratorier, ritkontor och grupparbetsrum. I anläggningen rymdes också utrymmen för företagshäl- sovård och en stor matsal. I nära anslutning till anläggningen uppfördes också en gymnasik-/sporthall. Anläggningen uppfördes med stomme av betong, verkstadsdelen med för- tillverkade element. Fasaderna kläddes med tegelelement. Verkstadsdelens övre våning fick fasader i natureloxerad aluminium liksom det indragna översta våningsplanet på kontorsvolymerna. SRA blev 1983 ett helägt dotterbolag till Ericsson, under namnet Ericsson Radio System (ERA). 1987 lanseras den första moderna mobiltelefonen som skulle få Ericssons marknad att växa och verksamheten att expandera med förnyade lokalbehov. Figur 9. Bygglovsritningar för SRA:s anläggning i Kista, 1974. Fasader och sektion mot sydväst (ovan), respektive fasader och sektioner mot nordväst (nedan). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 15 Historik Figur 10. SRA:s kontor från söder. Källa: Ericssons årsredovisning 1976. På bilden framträder de avtrappande volymerna tydligt liksom volymernas horisontalverkan och gavlarnas skivkaraktär. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 16 Historik ERICSSON RADIO ACCESS (ERA) Ett nytt kontor som koncentrerade alla ERA:s anställda i Kista till en byggnad började planeras 1990. Då utnyttjade ERA 90 000 kvm varav 50 000 kvm hyrda lokaler i Kista och de anställda satt spridda på flera kontor (ERA-Nyheter, nr 9, 1990). Syftet var att skapa närhet mellan verksamhetens enheter och genom att själva äga fastigheten kunde man spara pengar. Efter parallella uppdrag mellan tre arkitektkontor anlitade Ericssons fastighetsbolag, Nyréns arkitekt- kontor genom arkitekten Snorre Lindqvist i samarbete med Carl Nyrén, att rita vad som skulle bli ERA:s nya huvudkontor. Övriga inbjudna kontor var Berg Arkitektkontor och VBB Arkitekter. I det parallella uppdraget ingick också att rita produktionslokaler samt ytterligare kontorsbyggnader i resterande delen av fastigehten (dagens kvarteren Skaftå, Blåfjäll och Isafjord 1 och 2) , vilka aldrig kom att utföras. En målsättning med projektet var att arkitekturen skulle ge uttryck för bolagets strävan att ses som en ”excellent employer”. INTERIÖR ERA önskade sig halvkombikontor där de öppna ytorna utanför kontorsrummen utnyttjades effektivt, kompletterade arbetsrummen och lockade till avbrott. Inför inflyttning genomfördes projektet ”Framtidskontoret” med medarbetare på ERA för att undersöka hur kontorsarbetsplatsen kunde utvecklas: ”Borta är det egna krypinnet, istället ersatt av ett stort öppet rum med flexibla arbetsplatser. De fasta telefonerna är utbytta mot trådlösa Ericsson Freeset. Pausutrymmet är integrerat i arbetslokalen och chef- och sekreterarrum är även de borta”, står det att läsa i ERA:s personaltidning (ERA-nyheter 1/93). Det nya kontoret hävdades öka kreativitet och informationsutbytet genom det informella arbets- klimatet. Förbättrad trivsel skulle också öka de anställdas engagemang och därmed ge en förbättrad kundtillfredsställelse. Dessutom bidrog kontorslös- ningen till billigare hyra och lägre elförbrukning menade man. Arbetet med ERA:s nya huvudkontor stämmer väl överensstämma med tidens idéer om samband mellan spontana/informella möten och samarbeten, och kreativitet och innovation som ventilerades ibland annat tidskriften Arkitektur under 1990-talet. Också i ERA:s personaltidning diskuterades kontorsarbets- platsen och det egna arbetsrummet ifrågasattes till förmån för såväl hemarbete som ”flexible office” med ”mötesplatser” som man skriver. ”Rörliga” telefoner gjorde det möjligt för medarbetarna att slå sig ned vid vilken fast datorterminal som helst och logga in med lösenord på det lokal datornätverket (ERA-Nyheter, nr. 1 och nr 4, 1996). Ericsson/ERA var inte ensamma om att dra ned på antalet fasta kontorsplatser utan tendensen hittades även hos IBM och andra företag. Figur 11. Artikel ur ERA-Nyheter, nr. 2, 1996. I en paviljong på parkeringsplatsen fanns ett typrum som visade hur arbets- rummen skulle se ut, färdigmöblerade med tänkta möbler, gardiner samt färgsättning. Rummen skulle vara 2.7 m breda och 3.8 djupa. Väggen mot korridoren skulle vara av glas och fönstren stora och höga. Varje rum skulle ha individuellt flöde av luft och egen temperatur (ERA-Nyheter, nr 2, 1993). På varje våningsplan skulle det dessutom finnas öppna ytor med pentry och fikarum (att jämföra med den tidigare anläggningens matsal), samt konferens-/ mötesrum vilka var förlagda till burspråken. I de öppna ytorna fick väggarna inte vara högre än 1,4 för att skapa överblick och möjligheter till interaktion. Redan på förslagsstadiet inkluderades öppna gemensamma ytor, beskrivna som ”affärsgator”, med servicefunktioner, ”torg”, vilket visar på hur nygamla idéer om stadsmässighet används för att nyskapa kontoren och inte endast stadsrummet. Också den genomgående ljusgården talar tidens språk och visar tendensen att glasa över ljusgårdar och skapa luftiga och ljusa interiörer. Rtningar och allmänna anvisningar för byggnaden vittnar om en hög ambitionsnivå i både val av material och utförande. Fönsterbågar i furu skulle lackas halvmatt enligt svensk standard. Interiörens väggar inklusive garagens målades med äggoljetempera, en för tiden nygammal färg, återupptäckt i spåren 1980-talets nya intresse för hantverksmässiga metoder och material. Färgsättningen gick huvudsakligen i rött, men även gult, blått, grönt och mörkblått. Golven fick enkla linoleummattor och sammanträdes- och direktionsrum skulle skiljas ut genom lösa mattor. Bottenvåningens entrégolv av mönsterlagd kalksten och marmor är långt ifrån standard. 1991 påbörjades arbetet och 1994 flyttade företagsledning, jurister, ekonomi-, inköp, marknads-, informations- och personalavdelningarna in (ERA-Nyheter, nr 1, 1991). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 17 Historik Figur 12. Ovan tv. Matsal från tiden då ERA.s kontorsbyggnad uppförs. Matsalen var belägen i SRA:s hus 2B med tillbyggnad på gården mellan hus 6B och 7B (för husnummer se Nulägesbeskrivning). I inredningen påträffade Carl Nyréns armatur Vedhögen som använts även i andra projekt. Färgsättningen sannolikt utförd av inredningsarkitekten Karin Nyrén. Foto: Max Plunger. Källa: Nyréns arkitektkontor. Figur 13. Nedan tv. Förbindelsegång i gathuset mot SRA:s byggnad (se ritning till vänster). Väggen är målad med en röd äggoljetempera enligt ritning. Notera undertaket med de diagonalställda träribborna som kontraste- rar mot det vita undertaket. Foto: Max Plunger. Källa: Nyréns arkitektkontor. Figur 14. Ovan th. Kontorskorridor med cellkontor. Inredningen utfördes i furu och glasväggar mot gemen- samma ytor och vita lättväggar mellan cellkontoren. Här ses ett undertak med vita perforerade ljusabsorbenter och träribbor. Lägg märke till hyllan ovan glasparti där all kanalisation drogs. Golv av grå linoleum. Den röda äggoljetemperan återkommer i fonden. Foto: Max Plunger. Källa: Nyréns arkitektkontor. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 18 Historik Figur 15. Uppförandet av SRA:s/ERA:s nya huvudkontor följdes av ERA-Nyhter i ett flertal artiklar mellan 1990 och 1994 när inflyttningen skedde. Ur ERA-Nyheter, nr 9, 1990, nr, 1-2, 1991, nr 4, 1991, nr 1, 1993 och nr 7, 1993. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 19 Historik Figur 16. Illustrationsritningar av ERA:s nya huvudkontor av arkitekten Snorre Lindqvist, Nyréns arkitektkontor. Ritningen visar förbindelsegången i den gamla anläggningen. Källa: Arkdes. Figur 17. Illustrationsritningar över ERA:s nya huvudkontor. Bild ovan mitt, byggna- den sedd från Kistagången söderifrån. Bild nedan mitt, entrégården. Källa: Arkdes. Figur 18. Plan över entrégården av landskapsarkitekten Bengt Isling, Nyréns arkitektkontor. Källa: Arkdes. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 20 Historik EXTERIÖR Två aspekter gör sig gällande i byggnadens exteriör, dels de stora dagslju- sintagen/fönsteröppnignarna, dels fasadens relation till stommen vars ”skelett- artade plasticitet” skulle framhävas genom fasadens betongelement som skulle ge skarpa skuggor och dagrar. De två undre våningssplanen fick en dominerande vertikalitet genom pelarraden som följer konstruktionens stående element. De övre våningsplanen fick tvärtom en utrpäglad horisontalitet genom de utrkragade utskjutande betonglementen som likt kraftigt utkragade våningsband speglar bjälklagens läge. Ett syfte med dessa var att fönstrens utsida skulle vara enklare att komma åt för rengöring. Enligt arkitektkontorets egen presentation av byggnaden hämtades gestaltningsidén från 1930-talsbyggnaden Hotell Eden i hörnet Sturegatan - Humlegårdsgatan, Stockholm. Entrégårdens mandelform utgör anläggningens höjdpunkt och planerades från början att utformas med en fontän som dock aldrig genomfördes. Gården skulle förses med klotlönn och häckar som skulle rundas i överkant. Trädens placering följer fasaderna och kompletterades med mjukt böjda häckar i det inre av gården närmast den gamla anläggningen där ett mindre uterum skapats. Ytterligare en gård tillskapades i mötet mellan den nya byggnaden och den äldre produktionsanläggningen. Här skulle finnas raka ligusterhäckar, daglilja och lökväxter (tulpaner och påskliljor). Även de äldre innergårdarna i SRA:s anläggning planerades att uppdateras vilket inte heller blev av. För gårdarnas gestaltning stod Nyréns landskapsarkitekt Bengt Isling. Figur 19. Bygglovsritning 1991, plan över entrévåning, ERA:s huvudkontor. Notera hur entrén på gården är lokaliserad i linje med diagonalen från byggnadens hörn vid Kistagången - Torshamnsgatan och både entréernas svängda öppning i bottenvåningen under fasadlivet .Källa: ARKDES. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 21 Historik Figur 20. Flygbild över SRA:s och Rifas anläggning kring år 1990 innan ERA:s huvudkontor uppfördes. SRA:s anläggning ses ovanför den vidsträckta parkeringsplatsen i bildens mitt. Bilden visar också de större ytor som fort- farande var obebyggda och täckta med skog liksom det breda grönbältet mellan SRA:s anläggning och Rifa:s. I mitten av bilden ses också den idrottshall som uppfördes till SRA:s anställda. Källa: ARKDES. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 22 Nulägesbeskrivning Isafjord 4 är belägen längs Kistagången, mellan Torshamnsgatan och Grön- landsgatan. Aktuellt utredningsområde består av två byggnadskomplex från 1970- respektive 1990-talet. Nedan beskrivs byggnadernas utmärkande drag. De behandlas var för sig, exteriört och interiört. NÄRMILJÖ Isafjord 4 är belägen centralt i arbetsplatsområdet vid Grönlandsparken, längs Kistagången som leder mellan Kista galleria med tunnelbanan och Helenelunds pendeltågsstation. Nordost om fastigheten sträcker sig biltrafikstråk/matar- gatan Torshamnsgatan vinkelrätt mot Kistagången och passerar på viadukt med ramper i korsningen, något som påverkar hur 1990-talsbyggnaden möter omgivningen. Denna situation är avsedd att ändras när Tvärbanan dras fram. Viadukten planeras då rivas. På utsidan av Torshamnsgatan ligger Kistamäs- san och Victoria Tower innan E4 Uppsalavägen tar vid bortom parkeringsytor och skogsskärm. Sydost om mässan finns ett blandat verksamhetsområde med lägre bebyggelse. Från E4 kan delar av Isafjord 4 ses, däribland ljusgårdstaket på 1990-talsbyggnaden. Längs Kistagången mot Kista centrum och tunnelbanestationen ligger äldre bebyggelse såsom Electrum (kv Keflavik) och Time Building (Borgarfjord 4) som med murade fasader och byggår på andra sidan millennieskiftet har en tydlig koppling till Ericssons närvaro i Kista, Isafjord 4 och 1970-talsbyggnaden. Time Building och Isafjord 4 (SRA) har trots vissa förändringar av Time Buil- ding, samma tidskaraktär och inte minst en betonad horisontalitet och linjever- kan. Också Borgarfjord 3, hörnet Kistagången – Torshamnsgatan, är från tiden men fick förändrad fasad 2017 då tegelfasaden ersattes med ett svart skivma- terial för en uppdaterad prägel. Kv. Skalholt, Närmast Jan Stenbecks torg, är under förändring och kontorshuset från 1980-talets mitt håller i tidens tecken, på att omvandlas till ett mer funktionsblandat kvarter med bostäder, hotell, för- skola och andra verksamheter. Här återkommer teglet som fasadmaterial. Isafjord 4 är en del i Ericssons vidsträckta område i Kista. Ericssons kvarter är ingalunda exklusivt avsett för bolaget utan här finns även Tele2 men kan ändå ses som ett eget delområde i Kista arbetsplatsområde. Detta område är delvis tätt bebyggt med kompakta kontorskomplex men också med stora öppna par- keringsytor mot Kistavägen i sydost. Kring Grönlandsparken och Kistagången möter Isafjord 4 andra tättbebyggda delar av arbetsplatsområdet, byggnader som inte hyrs eller har disponerats av Ericsson. Gatumönstret och kvartersstrukturen i området är en hybrid mellan stads- mässigt rutnät och trafikseparerad modernistisk planering. Gatorna är delvis nedsprängda med viadukter och gångbroar över. Berg i dagen och viss naturlig grönska förekommer på sina håll men i huvudsak är den grönska som är närva- rande i stadsbilden anlagd plantering med gatuträd som lindar och pelarpopplar längs Kistagången. Grönlandsparken har tydlig karaktär av traditionell stadspark med starka rums- ligheter och rundade former. Mjuka nivåskillnader har skapats genom kullar och slänter. I parken växer olika sorters lövträd som är relativt låga men det finns även tallar som bevarats från tiden före parkens anläggande och ett par höga popplar. Dubbla rader lindar bildar övergång mellan parken och gatorna Kista- gången och Grönlandsgatan. Inne i parken finns rik buskvegetation varav delar är vintergrön. NULÄGESBESKRIVNING Rivningen av RIFA:s kontorshus och restaurangbyggnad har omdefinierat stadsrummet kring Grönlandsparken, liksom tillkomsten av Ericsson Imagine Studio som tagit en del grönyta i anspråk. I söder övergår parken i öppna ytor av eventkaraktär med bl.a en container- park. Parkeringsytor i sydost bidrar till att stadsrummet är öppet. Ericssons kontorsbyggnader i kvarteren Hekla och Modemet med ljusa kulörer och tekno- logisk karaktär, uppförda från ca 2008 och under 2010-talet, avgränsar rummet på ett tydligt sätt. 1970-talsbyggnaden (SRA) har ett markant och eget möte med parken och stadsrummet i och med de tre smala och i höjd trappande gavlarna. Gårdarnas grönska utgör en form av förlängning av Grönlandsparken och får härigenom till del en flytande avgränsning. Gavlarna avtecknar sig på avstånd och med den fasadmålning som gjorts på den högsta gaveln 2024 har en imaginär utblick mot framtiden och universum skapats. På närmare håll upplevs byggnaderna inbäddade i grönska, med en tät rad lindar längs gångbanan och med gårdarnas täta matta av buskar som letar sig ut mot gatan. Gårdarnas träd och buskar bidrar till att de stora huskropparnas skala mildras. Storskaligheten och den kompromisslösa arkitekturen gör sig gällande längs Kistagången. 1970-talsbyggnadens långa volym och de kontinuerliga fönster- banden stärker gatans längdriktning. Även remsorna av gräs- och busktäckt mark med glest planterade pelarpopplar understryker gatans riktning. Kontorsbyggnaden får en tydlig rytm genom de glasade trapphusen som landar i mark. Bortsett från utrymningsdörrarna i anslutning till trapphusen är fasaden helt sluten och de slutna tegelytorna når hela vägen ned till mark. Mötet mellan byggnad och trottoar är hård och saknar förmildrande drag i linje med byggna- dens i övriga kompromisslösa karaktär. Figur 21. Flygbild över kv Isafjord med närområde. Längst ned till vänster i bild kv. Skalholt, längst upp till höger, Kistamässan. Victora Tower är beläget strax utanför bild i anslutning till Kistmässan. Grönlandsparken är belägen centralt i bild. Isafjord 4 är markerad med röd rektangel. Källa: Lantmäteriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 23 Nulägesbeskrivning Figur 22. Karta över SRA:s/ERA:s anläggning med husnummer. Källa: SBK. SRA EXTERIÖR Komplexet utgörs av två parallella volymer i avtrappande höjd mot öster: åtta våningar närmast Kistagången i väster (hus 1A, 1B och 1 C) och fem våningar mot öster (hus 2A och 2B). En tredje parallell och ännu lägre volym (hus 3) ingår i det ursprungliga komplexet och delar samma volym- och fasadgestalt- ning som de här beskrivna byggnaderna (hus 1 och 2) men ingår inte i utred- ningsområdet. Två tvärställda volymer i tre våningar (hus 6A, 6B och 7A och 7B) binder ihop de tre lamellerna så fyra gårdar bildas, varav två är öppna mot Grönlandsgatan medan övriga två är kringbyggda och slutna i kvarterets inre. Byggnadsvolymerna är skarpskurna långa rätblock med platta tak på den indragna översta våningen. På varje gavel mot Grönlandsgatan hittas en stå- ende volym, indragen från respektive hörn innehållandes trapphus. På ömse sidor om och sammanbyggda med hus två finns två uppglasade envåningsvo- lymer (hus 5 + en onumrerad utbyggnad) med gröneloxerade neddragna tak- plåtar och platta tak. Dessa innehåller anläggningens restaurang/matsal. Fasaderna är klädda med element av hårdbränt brunt tegel i stapelförband och med tryckta fogar vilket bidrar till en horisontell verkan. En tydlig randver- kan bildas av de tjockare fogar som återkommer var 8:e respektive var 11:e skift. Den översta våningen på samtliga volymer är klädd med aluminiumplåt. Horisontalverkan understryks av fönsterbanden med sina tätt sittande närmast- kvadratiska fönster. Fönsterbanden är utförda i aluminium med en åtskiljande aluminiumplåt mellan bågarna. Socklarna är enkla och utgörs av släta beton- gelement som tar upp gatornas nivåskillnader. En större entré, den tidigare huvudentrén till SRA, är belägen i hus 6A och nås via gården närmast Kistagången och från Grönlandsgatan. Här är bottenvå- ningen uppglasad längs med hela gårdsfasaden. Entrépartiet är utformat med ett utskjutande vindfång och ett kraftigt utkragat skärmtak vilandes på fyra stol- par. Vindfång och dörrar består av metallglaspartier. Två uppglasade trapphus delar upp den långa fasaden på hus 1 längs Kista- gången i tre enheter. Genom glasfasaderna är trapploppen med sina vilplan i fasad fullt synliga. Glasfasaden är organiserad genom plåtförband och alumi- niumlister i liggande rektangulära glaselement som bryter upp den vertikala fasaden. Trapphusen är belägna i höjd med de tvärställda lägre volymerna och åtskiljs från de övriga fasaddelarna genom indragna partier på ömse sidor. De indragna partierna är klädda med profilerad aluminiumplåt av samma slag som hittas på de översta indragna våningarna (och på produktionsdelens andra våning). På varje våningsplan hittas ett rektangulärt liggande fönster. Trapphu- sens översta element utgörs av aluminiumplåt som bildar ett tydligt avslut mot taklisten. Trapphusen har en vertikal karaktär som bildas av den smalare voly- men, den avvikande glasade fasaden och det synliga trapploppet. Under dyg- nets och årets mörka tider lyses trapphuset upp och bildar en vertikal kontrast mot de övriga fasaderna och deras liggande fönsterband. Volymen närmast Kistagången, hörnet Grönlandsgatan (hus 1A) vilar på tolv pelare i betong vilket möjliggör tillträde till entrégården direkt från Kistagången. Här är gaveln mot Grönlandsgatan bemålad med en muralmålning i starka kulörer i främst den blå-lila färgskalan. Målningen täcker hela fasaden. Också passagen under byggnaden är utsmyckad med ett konstverk. Passagens undertak är målat i en kleinblå kulör medan tegelväggen är försedd med ett konstverk i plåt i flera kulörer. Här hittas både abstrakta och realistiska motiv som en telefonlur, ögon och händer. De fyra gårdarnas fasader följer i princip ytterfasadernas mönster med element av fasadtegel och fönsterband. Övervåningen på verkstadsbyggnaden (utanför utredningsområdet) är klädd med aluminiumplåt lika övriga volymers översta våning. Bottenvåningen på hus 2B är delvis utbyggd med en glaspaviljong av glasmetallelement i en våning lika matsalen. Här finns också en ramp i betong ned till garaget. Den inre gården mellan hus 1B och 2b utmärks av en på 1990- talet tillbyggd passage i glas med en inre bärande konstruktion av limträ och en yttre glasfasad med bärverk av metall. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 24 Nulägesbeskrivning Figur 23. Fasaden längs med Kistagången med de två glasade trapphusen som bryter upp den långa fasaden i kvartersstora längder. Fasaden utmärks av en horisontell prägel med en tydlig randverkan vilket kontrasteras mot den vertikala glasade trapphusen som lyser upp gatan vid de mörka tiderna på dygnet och året. Också fönsterbanden bidrar till gatans ljussättning. Fasaderna är med undantag av trapphusen förhållandevis slutna genom stora och mörka tegelpartier. Bilden visar också mötet mellan SRA:s kontorsbyggnad och det nya huvudkontoret från 1990-talet. En kontrastverkan uppstår mellan de två byggnaderna som skiljer sig från varandra ifråga om uttryck och särskilt materialval. Det nya huvudkontoret fick en anpassad bjälklagshöjd i förhållande till den befintliga. Figur 24. Fönsterband med skiljande plåtar i aluminium. Innanför dessa plåtar kunde tvärväggar anslutas. Figur 25. Breda, tryckta fogar bidrar tillsammans med fönsterbanden till fasadernas rand- och linjeverkan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 25 Nulägesbeskrivning Figur 26. De vertikalt betonade glasade trapphusen karaktäriseras av de synliga trapploppen med sina vilplan vilket bidrar till en tydlig regelbundenhet och rytm. Trapphusens vertikala prägel markeras genom de indragna partierna i plåt på ömse sidor. Den korrugerade plåten återkommer på fasadpartierna på de översta våningarna och bildar en kontrastverkan mellan matt och blankt, i och viss mån även slutet – öppet samt horisontellt – vertikalt. De röda lysande cirklarna i trapphuset är ett sekundärt tillkommet och temporärt konstverk.Trots byggnadens höjd är de påbyggda telemasterna väl synliga från gatan, utgör landmärken och markerar Ericssons närvaro i stadsdelen. Dessa är emellertid Ericssons egendom, fortfarande i bruk och kommer framöver att fungera som landmärke men från annan plats i Kista. Figur 27. Vy från ERA:s huvudkontor över del av entrégård och de lägre sammanbindningsvolymerna i det äldre kom- plexet. Härigrån uppfattas den tydliga kontrasten mellan de två komplexen liksom den äldre byggnadens lek med linjer och volymer. Också trapphusens placering i de äldre volymerna går att avläsa genom de plåtklädda fasadpartierna. Figur 28. Aluminiumplåt och perspektivfönster vid sidan av glasat trapphus.Plåtens kraftiga profilering bidrar till trapphusens höjdverkan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 26 Nulägesbeskrivning Figur 29. Den tidigare huvudentrén till SRA:s anläggning i den tvärställda lägre volymen mellan hus 1 och 2. Gårdarna följer de yttre fasadernas gestaltning med tegel och fönsterband. Bottenvåningen är helt glasad med bärverk av metall och bidrar till en genomsiktlighet som sträcker sig in på nästa gård. Figur 30. SRA:s tidigare huvudentré med sitt vindfång och utskjutande skärmtak på pelare. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 27 Nulägesbeskrivning Figur 31. Vy från ERA:s huvudkontor över del av entrégård och de lägre sammanbindningsvo- lymerna i det äldre komplexet. Härigrån uppfattas den tydliga kontrasten mellan de två kom- plexen liksom den äldre byggnadens lek med linjer och volymer. Också trapphusens placering i de äldre volymerna går att avläsa genom de plåtklädda fasadpartierna. Matsalsvolymerna är tydligt knutna till grönskan. Figur 32. Entrégården sedd från Grönlandsgatan. Höst- och vintertid bidrar den vintergröna växtligheten till lummighet och intimitet. Notera de sekundärt tillkomna baserna på pelarna. Figur 33. Entrégården med sin vintergröna rhododendron som mjukar upp mötet mellan ute- rummets väggar och golv. Figur 34. Gården mellan verkstadsdelen och hus 2B. Också denna gård utmärks av grönska i kombination med hårdgjorda ytor. Till vänster skymtar betongväggen vid sidan av rampen till garaget vilken är klädd med vildvin. I övrigt är växtligheten låg vilket bidrar till överblick. Som- martid är gården lummig genom trädkronornas grönska. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 28 Nulägesbeskrivning Figur 35. Samma gård som i figur 28, mellan verkstadsdelen och hus 2B. En öppning i hus 2B gör det möjligt att röra sig fritt mellan de inre gårdarna i karteret. Uppvuxna träd, lägre häckar hårdgjora ytor är placerade och utformade med geometriska förtecken som bidrar till en viss formell karaktär Figur 36. Rampen mot garaget på gården mellan verkstadsdelen och hus 2B. De släta betong- väggarna utgör en stram kontrast mot det uppvuxna vildvinet på murarnas krön. Figur 37. Gården mellan hus 1A och 2A. Markbehandlingen är strikt utformad med hårdgjorda ytor längs husen, kvadrater med grus och vintergröna samt rhododen- dronbuskage. I de grusade partierna är ett L respektive M format genom vintergröna låga buskar. Glasfasaderna på ömse sidor om gården korresponderar med var- andra och låter ute och inne kommunicera. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 29 Nulägesbeskrivning Figur 38. Gården mellan hus 1A och 2A sedd från SRA:s tidigare huvudentré. En utmärkande egenskap hos byggnaden är bottenvåningens genomsiktlighet, att det är möjligt att från entrégården blicka in genom den uppglasade fasaden, genom receptionsytan och in på nästa gård. Figur 39. Glaspartiet mot den större konferenslokalen. Här är genomsiktligheten hög i likhet med entréfasaden på gården mot Grönlandsvägen.Jmf figur 32. Figur 40. Entrégården mot Grönlandsgatan. Den vintergröna rhododendron mjukar upp övergången mellan mark och fasad och bidrar till gårdens intimitet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 30 Nulägesbeskrivning Figur 41. SRA:s byggnadskomplex sett från Grönlandsparken. Härifrån upplevs parken och gårdarna hänga ihop sett till växtligheten. Det gröna rummet griper sömlöst in i byggnadskomplexet och övergången mellan park och gårdar är otydlig. Figur 42. Gården mellan hus 2A och 3 med matsatsdelen i bottenvåningen. Gården är stängd från gatan genom ett staket. Gården utgör uteplats till matsalen och präglas av hårdgjorda ytor och uppvuxna träd. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 31 Nulägesbeskrivning Figur 43. Gavel med sekundärt tillkomna och något klumpiga fönster. Gavelns tidigare skivkarak- tär och murverkan är fortfarande avläsbar. Figur 44. Byggnadskomplexet sett från Grönlandsgatan. Här syns tydligt hur volymerna blir lägre åt öst och hur trapphusen är definie- rade som egna volymer med murverkan, som en tjock skiva. Gavelvolymen är åtskild från kontorsvolymen genom en glasad slits, vidare är den översta våningen indragen och klädd med plåt och tydliggör därmed gavelns volym. Volymernas utformning är karaktäristisk för den senmodernistiska kontorsarkitekturen där cellkontoren går att utläsa i fasad. Bildvinkeln synliggör också komplexets lamellplan med volymerna på lika avstånd från varandra. Matsalsdelen sticker ut i bottenvåningen på ömse sidor om mittenvolymen vilket bidrar till en viss symmetri. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 32 Nulägesbeskrivning Figur 45. Trapphusgaveln på hus 1A är bemålad med ett AI-genererat konstverk som täcker hela gavelfältet. Gavelns tidigare murverkan är ersatt av en färgstark och dynamisk muralmålning som kombinerar abstrakta och realistiska motiv med anspelningar på atmosfären och universum. Figur 46. Passagen under hus 1A mellan Kistagången och entrégården präglas av sitt sekundärt mon- terade konstverk och det blåmålade undertaket med den asymmetriskt placerade belysningen. Notera de sekundärt tillkomna kragarna på de för modernismen så karaktäristiska pelarna. Figur 47. Konstverket ”Samspel” av konstnärsgruppen Kollektivet Livet bestående av handskurna och laminerade kulörta metallskivor belysta bakifrån. Beställt av Corem 2025. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 33 Nulägesbeskrivning INTERIÖR Huvuddelen av byggnadskomplexet utgörs av generella kontorsvåningar. Komplexets tidigare huvudentré är belägen på bottenvåningen vid gården mot Grönlandsgatan. Här beskrivs interiören genom en uppsättning fotografier. Fokus ligger på allmänna ytor samt en kontorsvåning som får tjäna som exempel på hur interiören utformades med kontorslandskap och kombikontor i början av 2000-talet. Figur 48. SRA:s tidigare entré mot gården vid Grönlandsgatan. Entrén skym- tar till vänster i bild och består av ett vindfång och karuselldörrar av metall- glaspartier. Byggnadens bärande konstruktion framkommer av de runda pelarna längs ytterväggar och i byggnadens mitt. Utrymmet präglas av den sammanhängande golvytan av klinker. Golven uppvisar varierande schatte- ringar från ljusa bruna kulörer till rödbruna och mörka. I höjd med de bärande pelare är klinkern lagda på tvärs i förhållande till övriga golvet. Formatet på klinkern varierar något i de utrymmen det förekommer. Figur 49. SRA:s tidigare entré sedd mot innergården mellan hus 1B och 2B. Till höger skymtar entrén till den tidigare konferenslokalen/multifunktionslokal. Rummet präglas till del av genomsiktligheten och öppenheten mellan ute och inne, en för tiden karaktäristisk rumsorganisation där gränserna medvetet gjordes subtila. I förhållande till bygglovsritningarna från 1974 har en del ursprunglig fast inredning antingen inte genomförts efter ritning eller tagits bort. Figur 50. Den tillbyggda gången på gården mellan hus 1A och 2A som föbinder SRA:s gamla huvudentré med ERA:s nya huvudentré. Notera hur limträkonstruktionen är skild från kli- matskalet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 34 Nulägesbeskrivning Figur 51. Korridor mot verkstadsbyggnaden (hus 4, ingår ej i utredningsområdet) med matsal och kök till höger i bild och hissar till vänster. Hissarna leder upp till kontorsvåningarna i hus 2A och ”B Figur 52. Personalmatsalen med senare inredning. Karaktäriserande är den uppglasade fasaden, genomsiktligheten och de bäranade pelarna. Figur 53. Kontorslandskap (hus 1A) i rumsligheter som tidigare varit försedda med cellkontor. Fönster- sättningen är tät. Utrymmena är försedda med sekundära enkla plocktak, elementskydd under fönst- ren samt dosor för el, tele och fiber. Figur 54. Kontorsutrymme i hus 6. Notera den runda pelaren, att jämföra med de rektangulära i hus 1A, 1B, 2A och 2B. Figur 55. Öppet kontorslandskap (hus 1A och 1B) som ovan. Den bärande rektangulära pela- ren markerar läget för den tidigare mittkorridoren som förlades längs stolpens ena långsida så att en djupare och en grundare sektion bildades. Figur 56. Korridoren på vån ett ovanför gamla entrén. Här avviker fönstersättningen i förhållande till övriga fasader genom lägre bröstningshöjd. Notera hur fasaden är fristå- ende från pelarna. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 35 Nulägesbeskrivning Figur 58. I anslutning till trapphusen hittas dubbla hissar. Trapphuset är öppet och får ljus från två sidor, genom trapphusets glasfasad och det liggande fönster på motstående fasad. Samtliga golv i kontorsutrymmen och trapphus är tillkomna senare. Undertak och ytskikt är inte ursprungliga. Figur 59. I anslutning till trapphusen är kapprum med wc-utrymmen lokaliserade. Pivåhängda per- spektivfönster är inslag som inte är typiska för 1970-talet utan som användes mer kring 1900-talets mitt. Figur 60. Trapphusen utgör öppna ytor med ljus från båda sidor. Utrymmet präglas av den öppenhet som de uppglasade trapphuset bidrar med. Figur 61. Det öppna trapploppet med den glasade fasaden ger ljus och överblickbarhet. Smi- desräckena bidrar till ett närmast grafiskt uttryck med detaljrikedom med sina kraftigare res- pektive tunnare ingående delar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 36 Nulägesbeskrivning Figur 62. Trapplopp med vilplan. Utmärkande är det ursprungliga terrazzogolvet och räckena i svart smide. Härifrån har man god överblick över omgivningarna och trapploppet bidrar med ljus under de mörka timmarna och dygnen under året. Figur 63. Närbild av det karaktäristiska terrazzogolvet i trapphusen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 37 Nulägesbeskrivning Figur 64. Multihall i bottenvåningen i SRA:s anläggning i hus 2B. hallen är belägen mellan två gårdar och har ljus från bägge håll. I rummet låg tidigare den matsal som Nyréns inredde inför ERA:s inflytt 1993. Jämför figur 12. Det enda som finns kvar är fiskbensparketten. Figur 65. En av gästmatsalarna på våning 1 i SRA:s anläggning, plan 1. Matsalen har tillkommit efter 2003. Figur 66. Lounge i anslutning till gästmatsalar på våning 1 i SRA:s anlägg- ning, plan 1. Rummet har tillkommit efter 2003. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 38 Nulägesbeskrivning ERA EXTERIÖR Byggnaden upptar ett kvarter i hörnet av Torshamnsgatan – Kistagången och utmärks på kvartersnivå av kontrasten mellan den rätvinkliga utsidan och den gårdens svängda kurvatur. I kvarterets inre hittas en lägre kontorsbyggnad, fyra våningar, att jämföra med den huvudsakliga kontorsvolymens sex. Under byggnaden hittas två källarplan innehållandes garage samt lastkaj, fläktrum, undercentral mm. Gatufasaderna är uppbyggda med en två våningar hög sockel med en hög pelarrad och en något indragen svängd fasad i hörnet Kistagången – Torshamnsgatan. Fasaden är i bottenvåningen delvis uppglasad med större fönster, delvis indragen i hörnet för att bilda skydd för en entré och delvis bestående av putsade ytor i sockelvåningarnas bröstningar. Ytterligare ett indraget parti hittas längre ned på Kistagången i nära anslutning till SRA:s anläggning. Denna är utformad som entrén vid hörnet Kistagången – Torshamnsgatan med en svängd fasad, putsade ytor och ett entréparti av glas och metall och karmar av trä. Sockelvåningarnas fönsterbågar är utförda i ek vilket bidrar till en upplevelse av kvalitet. Fasaderna som helhet uppvisar en relativt hög detaljrikedom med något varierande fönstersättning och fönsterstorlek, fönster över hörn, rödputsade ytor och ljusa betonglement, kraftigt utkragade våningslister (kopparklädda med uppvik), burspråk på fasad och ett större burspråk över hörnet vid infart- svägen till gården. Fönsterbågarna och karmarna är kopparklädda liksom burspråkens bågar. Gårdsfasaderna uppvisar samma övergripande gestaltning med skillnaden att här är fasaderna svängda. Den lägre kontorsvolymen saknar den högre volymens sockel med pelarrad och har en enklare utformning med enbart den regelbundna fönstersättningen, de utkragade våningslisterna och fasadstenen. På gatuvolymens tak hittas vidare en oktagonal lanternin som släpper ned ljus i kontorsvolymens inre. Från gården nås anläggningens huvudentré, belägen i rak linje från gatufa- sadernas yttre hörn. Huvudentréns lokalisering till gården ger denna fasad en prägel av huvudfasad. Entrén är försedd med ett skärmtak som vilar på ett par pelare av trä. Kraftigt utskjutande konsoler av limträ bär ett tunt glas med cylindrisk armatur. Likt gatufasaderna består sockelvåningarna här av glaspartier med träkarmar och -bågar och rödputsade ytor i bröstningarna. På ömse sidor av huvudentréns karuselldörr sitter två glasmetallpartier. En förbin- delsegång på tredje våningen binder ihop gatuvolymen med gårdsvolymen. Båda volymerna är sammanbyggda med SRA:s anläggning i förlängningen av hus 1 och 2 och ytterligare en sekundär glasad förbindelsegång hittas i det inre av entrégården mellan hus 1 och 2. Här finns vidare en i sen tid tillkommen fristående mindre byggnad med sadeltak innehållandes ett konferensrum. Gården präglas av sin mandelform som kringgärdas av mindre träd. Markytan utgörs främst av betongsten av olika format placerade koncentriskt i förhållande i en centralt placerad stenrundel. De längsgående kopparklädda våningsbanden bidrar till en stark linjeföring i fasad och viss horisontalverkan. Denna balanseras på gatufasaderna av sockelns pelarrad. Linjeföringen, detaljrikedomen, kulörerna och gårdsrummets kurvatur bidrar till komplexitet och variation. Figur 67. Isafjord 4. Byggnadskomplexet består av två hus, gathuset (hus 1) och gårdshuset (hus 2). Gathuset är sex våningar över mark, och två garage våningar under. Karaktäristiskt är den mandelformade gården. Källa: Lantmäteriet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 39 Nulägesbeskrivning Figur 68. Kontorshuset sett från Torshamnsgatan österifrån. Här framträder det större och kraftigt utkragade burspråket i hörnet av byggnaden, volymens linjeföring och skillnaden i höjd mellan den inre och yttre volymen. Likt SRA:s anläggning hittas radiomaster på byggnadens tak. Dessa är som övriga master Ericssons egendom och kommer att flyttas. Figur 69. Gatufasaden längs Torshamnsgatan med sin variation av rödputsade ytor, ljus fasadsten och utkragade våningsband. På taket märks trapphusets överbyggnad som ger tillträde till taket. Det slutna partiet markerar trapphus, hiss och kapprum. Sockelvåningen med sin pelarrad fungerar utjämnande i förhållande till gatans nivåskillnader. Figur 70. Hörnet Kistagången – Torshamnsgatan. Härifrån syns den indragna personalentrén och volymens relativa stadsmässighet med sin delvis öppna bottenvåning. Fasaden uppvisar en rytmisk regelbundenhet med omväxlande fönster och fasadsten. Burspråken längs med långsidorna bryter upp fasaden i jämnstora enheter. Figur 71. Torshamnsgatan passerar Kistagången på en viadukt som delvis döljer byggnadens sockelvåning. Figur 72. Besöksentré från Kistagången. Fasaden är indragen och svängd. Kurvaturen mot- svarar gårdens krökning. Den röda kulören återkommer på de putsade ytorna på fasaden.. Fönsterbågarna är av ek. Armatur av Nyréns, här i samma kulör som det putsade undertaket, återkommer i interiören. Karuselldörr av glasmetall. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 40 Nulägesbeskrivning Figur 73. Från Torshamnsgatan når man entrégården. Ericsson nya huvudokntor från 2013 ansluter i en mjuk båge som tar upp kurvaturen från det tidigare hvudkontoret. I gårdshuset hittas nedfarten till garaget. Figur 74. Öppningen mot gården till Torshamnsgatan 23 och bygg- nadens huvudentré. Från gårdsbyggnadens gavel till gatubyggnaden hittas en förbindelsegång med glasfasader. Figur 75. Byggnadens huvudentré med sina träpelare, utkragande konsoler i limträ och tunna glastak. Limträkonstruktionen har tidigare varit omålad. Entrén markeras vidare med pollare av granit i marknivå. Härifrån syns telemasten på SRA:s anläggning tydligt. Figur 76. Gården sedd mot Torshamnsgatan och Ericssons huvud- kontor på Torshamnsgatan 21. I jämförelse med det nya huvkontoret präglas aktuell byggnad av en hög grad av materialitet och detaljrike- dom. Figur 77. Huvudentrén från gården. Entrén utmärks av sin nätta karaktär och öppenhet mot det inre av byggnaden. Även här hittas en karuselldörr samt två flankerande dörrar i glasmetall. Även markbehandling och pollare markerar entrén. Figur 78. Gårdens mandelform och korsande bågar framkommer tydligare från byggnadernas övre plan. Gårdens form tydliggörs av de kraftiga våningslisterna, taklinjen, träd och pollare. De böjda formerna bidrar med rörelse och dynamik vilket förstärks av fasadernas linjeföring. Marksten från Gottåsa Cementgjuteri. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 41 Nulägesbeskrivning INTERIÖR Byggnaden är liksom det äldre kontorskomplexet tomställd. Interiören präglas å ena sidan av kontorslandskapens öppenhet och enkelhet, å andra sidan av sina karaktäriserande nyrénska kvaliteter i form av ljusa material och trädetaljer, armaturer, välgestaltade rumsligheter som det genomgående ljusschaktet i gathuset och den öppna trappspindeln i trapphuset. Interiör och inredning har förändrats kontinuerligt sedan huset stod färdigt 1993. Inför moderbolagets flytt till byggnaden 2003 förändrades planlös- ningen på plan 6 och delar av cellkontoren togs bort. Wingårdh Arkitektkontor ansvarade för ritningarna. Tidigare cellkontor längs med ytterväggarna är borta och kvar är ett antal mötes- konferenslokaler, pentryn och metallglaspartier. Figur 79. Entréhallen i hörnet Kistagrand och Torshamnsgatan med sin uppglasade fasad mot den indragna entrén mot Kistagränd. Figur 80. Entréhallen mot gården. I fonden är konferenslokalen belägen och till vänster i bild hittas trappan ned till garaget. Räcket sekundärt kompletterat med metallgaller och överbygg- nad av limträ. Figur 81. Karuselldörr i huvudentren mot gården. Figur 82. mönsterlagt kalkstens- och marmorgolv i bottenvå- ningens entréhall tillhör de kvalitativa inslagen från uppföran- Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 42 Nulägesbeskrivning Figur 83. Trapphus med bearbetade omfattningar till hissdörrar, stengolv, armatur ritad av Nyréns och metallglasparti till kontorsutrymmena är inslag från tiden då huset uppfördes. Figur 84. Kontorsutrymmen med portaler av trä och glaspar- tier, sannolikt från 2003-års ombyggnad. Linoleumgolven är sekundärt tillkomna, sannolikt i anslutning till att moderbola- gets huvudkontor flyttade in. Figur 85. Trapphall med metallglasparti mellan trapphus och kontorslandskap. Figur 86. Öppet kontorslandskap med bevarat cellkontor. De röda färgställningen på gardinerna är sannolikt från 1990-talet. Figur 87. Vy från kontorslandskap längs Torshamnsgatan mot den centrala ljusgården. Ljus träfanér är åter- kommande i interiören.Träslaget är sannolikt björk och troligen resultatet av 2003-års ombyggnad. Figur 88. Hörnrum mot Torshamnsgatan. Rummet planerades som konferenslokal, likt övriga rum i bursprå- ken. Detta hörnrum på plan 6, inreddes dock kontor med konferensbord för Ericssons VD när moderbolagets huvudkontor flyttade in. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 43 Nulägesbeskrivning Figur 89. Ljusgård i gathusets mitt. Notera hur konvexa delar växlar mellan våningsplanen och ska- par en variation av cirkelformer. Räcket är smäckert utfört av stål med handledare i trä. Kombinatio- nen trädetaljer och vit sarg skapar rytm och regelbundenhet till de omväxlande cirkulära formerna. Figur 90. På plan 6 (direktionsvåningen) är ljusgården inklädd i ett träglasparti med mönster som påminner om japanska skärmar. Bågarna är lackade mot ljusgården och vitmålade mot kontorslandskapet. Figur 92. Taklanterninen sedd från plan 6. Lanterninen har en historiserande form med en oktagonal trumma och tälttak av ribbverk och glas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 44 Nulägesbeskrivning Figur 93. Trapphus med dagsljusinsläpp från Torshamnsgatan, terrazzogolv, smäckra stål- räcken med trähandledare utgör kvalitativa arkitektoniska inslag i kontorsmiljön. Figur 94. Räckt har distinkta former som framhäver trapploppets form. Figur 95. Spiraltrappan återanvänder mandelformen som hittas i entrégården. Här bidrar den till en geometrisk lek med former som är med och formar tupplevelsen av en kvalitativ kon- torsbyggnad. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 45 Nulägesbeskrivning Figur 96. Fönster i takuppbyggnad som släpper ned ljus till trapphuset. Figur 97. Förbindelsegång på gården mellan gathus och gårdshus tillkommen 2003 efter ritningar av Tomas Eriksson Arkitektkontor. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 46 Nulägesbeskrivning Figur 98. Foajén till hörsal/konferenslokal med kombinationen ljus trä och vitt som återkommer i interiörerna på kontorsvåningen. Rundade former präglar inredningen, från bardisken till de solavskärmande lamellerna. Figur 99. Interiör, hörsal med sekundärt tillkomna fåtöljer. Figur 101. I byggnaden finns fönsterbänkar av kalksten och fönsterbågar av furu. Flertalet är i senare skede målade vita, ursprungligen var de lackade. Figur 100. Integrerad handledare längs hörsalens gradänger. Träslaget är sannolikt björk. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 47 Kulturvärden KULTURVÄRDEN Kista arbetsplatsområde har i sin helhet ännu inte klassificerats av Stockholms stadsmuseum. Området i sig utgör en viktig årsring i stadens planering och utbyggnad och ett antal byggnader har i samband med nya detaljplaner och/ eller bygglov på olika grunder tillskrivits höga kulturvärden. Här redogörs för de värdebärande berättelser, kulturhistoriska värden och värdebärande egenska- per som kan identifieras för Isafjord 4. De värdebärande berättelser som de båda byggnaderna ger uttryck för hör främst ihop med Telefonaktiebolaget L.M. Ericssons moderna historia och utvecklingen av Kista till ett svenskt Silicon Valley. Av relevans är också berättelser om kontorsarkitekturens och kontorsarbetets förändring under 1900-talets sista då nya arbetssätt och arbetsformer bidrar till ny kontorsarki- tektur samt hur Ericsson systematiskt valt att anlita kvalificerade arkitekter. De kulturhistoriska värden som identifieras utgör preciseringar och en kon- kretisering av identifierade värdebärande berättelser ifråga om bevarade och läsbara egenskaper som berättar om byggnadernas respektive historia och sammanhang. Värdebärande egenskaper utgör fysiska och bevarandevärda egenskaper som bidrar till byggnadernas karaktär och till läsbarheten och förståelsen för bygg- nadernas framför allt gestaltningsmässiga egenskaper och kvaliteter. VÄRDEBÄRANDE BERÄTTELSER ERICSSON OCH SVERIGES SILICON VALLEY Kista arbetsplatsområde kom på 1990-talet att kallas för Sveriges Silicon Val- ley. Utvecklingen inleddes med att Ericssons dotterbolag SRA tillsammans med Rifa, ett annat Ericsson-bolag, lokaliserade sina stora utvecklings- och produktionsanläggningar hit. Samtidigt som SRA/ERA expanderade genom ett nytt huvudkontor av Nyréns arkitektkontor på 1990-talet får Ericsson också en dominerade roll inom svensk telekomindustri och inom Kista arbetsplatsområde med nya anläggningar. Byggnaderna inom Isafjord 4 vittnar indirekt om hur fabriksarbete ersattes av högteknologisk verksamhet som ägde rum i labblik- nande produktionslokaler. De bägge kontorshusen, varav ett med en produk- tionsanläggning (dock utanför utredningsområdet), visar på Kistas utveckling under denna period. TVÅ EXPANSIVA PERIODER I ERICSSONS HISTORIA SRA/ERA utgjorde ett viktigt dotterbolag till Ericsson och medverkade till utvecklingen och genombrottet av den mobila och digitala telekomteknologin genom NMT/GSM-systemen. SRA:s 1970-talsanläggning samlade SRA:s i Kista spridda personal och i komplexets laboratorium utvecklades prototyper och i produktionsdelen tillverkades komponenter till NMT-teknologin. Kontorsla- mellerna hyste både kontor och laboratorier. ERA:s nya kontorshus uppfördes samtidigt med och med anledning av den digitala och mobila telefonins (GSM) utveckling och genombrott under 1990- talet och som Ericsson och ERA i högsta grad medverkade till. ERA:s kontors- hus uppfördes som huvudkontor i en tid då den mobila teknologin gjorde Erics- son och ERA världsledande och hyste ERA:s direktion. KULTURHISTORISKA VÄRDEN De två byggnaderna utgör tillsammans ett arkitektoniskt betydelsefullt och välbevarat kontorskomplex där två epoker – 1970-talets sena modernism och 1990-talets postmodernism/tidiga nyfunktionalism – tydligt möts. Exteriört upp- visar båda byggnaderna hög gestaltningsmässig kvalitet och en omsorg i mate- rial, proportioner och detaljering som placerar dem väl i sina respektive tiders arkitekturhistoria. Tillsammans berättar de om Ericssonkoncernens utveckling i Kista under en period då tekniskt och organisatoriskt framåtskridande omsattes i ambitiösa byggnadsprojekt. 1970 TALSKOMPLEXET – SENMODERNISM MED HORISONTALITET OCH TRANSPARENS SRA-komplexet från 1970-talet kännetecknas av en stringent volymbehandling där tre parallella kontorslameller organiseras med avtrappande höjd mot söder. Vissa byggnadsdelar är upphöjda på pelare, vilket följer modernismens ideal pilotis och bitvis ger komplexet en lätt och svävande karaktär. Denna konstruk- tion möjliggör en öppen och genomsiktlig bottenvåning i entrévolymen, präglad av glasade fasader och siktlinjer. Här skapas en fysisk och visuell koppling mel- lan entrégård, entréhall och innergård samt mellan Kistagången och entrégård, vilket stärker byggnaden som en del av det offentliga rummet. Den uppglasade matsalen i markplan, med tydliga utblickar mot gården, är ett tidstypiskt uttryck för 1970-talets arbetsplatsideal där gemensamma funktioner placerades i direkt relation till markplan. Matsalen, passagen från Kistagången och entrévåningens transparens illustrerar tillsammans en vilja att skapa till- gänglighet och socialitet genom rumslig öppenhet. Mellan de tre lamellerna ligger lägre, sammanbindande volymer som formar intima och lugna gårdar. Dessa gårdar domineras av den vintergröna växtlighet som var typisk för tiden och bidrar till att mjuka upp komplexets övergripande geometriska stramhet. Den vintergröna karaktären utgör dessutom en kontinu- erlig länk till Grönlandsparken och förstärker sambandet mellan byggnad och landskap. Fasaderna präglas av en stark horisontalitet, förstärkt av fönsterband, breda fogar och platta tak. Det mörka, hårdbrända teglet skapar en markerad tyngd och slutenhet, medan de uppglasade trapphusen längs Kistagången fungerar som vertikala accenter. Dessa trapphus bryter ned volymernas längd, ger en varierad rytm åt fasaden och bidrar till en mer kvarterslik uppdelning. Kombina- tionen av horisontell struktur och vertikala glasvolymer är typisk för 1960- och 1970-talets kontorsarkitektur baserad på cellkontor och långa mittkorridorer, men här utförd med ovanligt hög precision. Materialbehandlingen förstärker helhetsintrycket av robust modernism. Klinker- golv i bottenvåningen, terrazzo med brun ballast i trapphusen och profilerade plåtdetaljer uttrycker en materialpalett som både var typisk för tiden och utfor- mad för lång hållbarhet. Den profilerade plåten är en stark tidsmarkör för 1970 talet som ”plåtårtiondet” och går igen även i fasadpartier. Tegelfasadernas utfö- rande utan stötfogar och med en karakteristisk kulör förstärker autenticiteten och bidrar till byggnadens kulturhistoriska betydelse. ERICSSONS ARKITEKTVAL Av valet av arkitekt, både för SRA:s anläggning och ERA:s huvudkontor, fram- går att Ericsson (med dotterbolag) haft en medvetenhet kring betydelsen av kvalitativ arkitektur. Bolaget hade som ambition att själva äga sina anläggningar och anlitade återkommande samma arkitekter, inte sällan tillhörande tidens mest namnkunniga: Ture Wennerholm, Anders Berg Arkitektkontor, Nyréns Arkitektkontor och Wingårdhs med flera. Systematiken kring att använda sig av inbjudna tävlingar och parallella uppdrag handlar både om att återanvända etablerade relationer med arkitekter bekanta med att arbeta för Ericsson, och om att bjuda in nykomlingar för att hitta nya lösningar, inte minst viktigt i tider då arbetsätt och arbetsformer förändras. Metoden hävdas bidra till arkitektonisk kvalitet och framför allt vässas uppdra- gen i konkurrensen mellan arkitektkontoren. Medan SRA:s 1970-tals anlägg- ning utgör ett kvalitativt exempel på modernistisk kontorsarkitektur inte minst ur materialsynpunkt, är ERA:s huvudkontor från 1990-talet en representant för en nyanserad men ändå dekorativ och materialrik nyfunktionalism. FRÅN CELLKONTOR TILL ÖPPET LANDSKAP Både SRA:s och ERA:s kontor försågs med cellkontor men med olika för- tecken som berättar om hur nya arbetsformer kräver nya kontorslokaler. Medan SRA:s celler förlades längs långa mittkorridorer vilka utgjorde effektiva trans- portsträckor, organiserades ERA:s kontor kring öppna gemensamma ytor för spontana möten. Inom Ericsson diskuterades kontorsarbetet som förändrades av den digitala och mobila teknologin och man sökte nya arbetssätt och lokaler som bättre överensstämde med tidens idéer om kreativitet och innovation. I anslutning till den öppna ljusgården grupperades pentry och ytor med service- funktioner som skulle bidra till interaktion. Ytorna beskrivs som torg och mötes- platser vilket berättar om hur stadsmässiga kvaliteter används för att utforma de nya kontorslokalerna. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 48 Kulturvärden Interiört är inga ursprungliga kontorsytor bevarade i 1970-talsskick, men trapp- husen, materialdetaljer och vissa tekniska funktioner – såsom lastmottaget till köket och garaget – har fortsatt högt värde. En viss ombyggnad har ägt rum under tidigt 2000 tal, bland annat i matsalen, men förändringarna är inte av sådan karaktär att de förvanskar helheten. 1990-TALSBYGGNADEN – VARIATION, URBANITET OCH HÖG MATERIALPRECISION ERA-byggnaden från det tidiga 1990-talet introducerar ett annat arkitektoniskt språk. Den har en urban karaktär med en gathus/gårdshus typologi som asso- cierar till innerstadens kvarter. Gathuset i sex våningar, gårdshuset i fyra och den mandelformade gården skapar en komplex volymsammansättning där rörelse, sekvens och rumsvariation varit centrala motiv. Kurvaturen i fasadliv och entréer längs Kistagången är typisk för perioden och kontrasterar mot den annars regelbundna fasadrytmen. Fasaderna är varia- tionsrika med inslag av röd puts, natursten, träfönster, ekpartier, burspråk samt kraftigt utkragade våningslister. Dessa komponenter skapar ett fasaduttryck som rör sig mellan postmodernismens lekfullhet och den kommande nyfunktio- nalismens stramare hållning och nyktra materialval. Det urbana greppet förstärks av sockelvåningens utformning där stenpartier, större glasytor och vertikala pelare skapar en solid bas. Ovanför tar en mer rytmisk och varierad fönstersättning vid, med fönster av olika storlek, form och djup. Kombinationen av variation inom en ordnad ram visar på 1990-talets intresse för komplexitet utan att överge den strukturella tydlighet som var på väg att etableras. Materialanvändningen är både exklusiv och återhållsam. Interiören innehåller kalksten, äggoljetempera, träfanér, stål och terrazzo – material som kombineras i lugna, naturnära färgtoner och framhäver byggnadens detaljrikedom. Exteriört återkommer trä, koppar, natursten och puts, vilket skapar en varm och taktil helhet. Mycket av den ursprungliga material- och kulörverkan är dock ersatt. Ljusgården är ett arkitektoniskt nyckelrum i ERA-byggnaden. Den överljusbe- lysta ljusgården är på plan sex utformad med ett trä glasparti av japanskinspire- rad geometri som ger rummet en stark identitetsbärande kvalitet. Ljusgårdens form skiftar mellan våningsplanen och skapar en subtil men effektiv variation. Räcken i stål och trä och den vita sargen ger ljusgården en rytmisk lätthet som är typisk för tidens estetiska ideal. Exteriört finns flera viktiga kvaliteter: påkostade fönster, kopparbeklädnad, burspråk och proportionerad detaljering. Taken är avskalade och hålls visuellt enkla, även om vissa tekniska ttakuppbyggnader stör helhetsintrycket något. Förbindelsegången mellan ERA och 1970-talsbyggnaden är en viktig kompo- nent i helheten och uttrycker tanken på ett sammanhållet kontorskomplex och håller hög gestaltningsmässig kvalitet. SAMSPEL MELLAN EPOKER Tillsammans bildar de två byggnaderna ett ovanligt tydligt tidsdokument över kontorsarkitekturens utveckling i Sverige. De representerar två olika gestalt- ningsideal men står i nära dialog med varandra genom utemiljö, skala och materialitet. Kontrasten mellan 1970-talets horisontella, tunga modernism och 1990-talets urbant varierade och materialriktade arkitektur förstärker den sam- lade förståelsen av Ericssons roll i Kistas tillväxt. Trots senare ingrepp – särskilt interiört i ERA huset – är båda byggnaderna fortsatt starka och läsbara som representanter för sina respektive epoker. Till- sammans utgör de en helhetsmiljö med hög gestaltning och betydande kultur- historiskt värde. VÄRDEBÄRANDE EGENSKAPER SRA:S 1970-TALSKOMPLEX • Kontorsvolymernas horisontalitet, linjeverkan och materialitet • Kontorsvolymernas mur- och skivverkan • Fönsterband • Trapphusens glasade fasader och trapploppens geometriska linjespel i fasad • Trappornas smidesräcken och terrazzogolv • Bottenvåningarnas genomsiktlighet och öppenhet mot uterummen • Bottenvåningens klinkergolv • Förbindelsegången på gård med limträkonstruktion och fribärande glasfasad • Gårdarnas vintergrönska och geometriska karaktär ERA:S 1990-TALSKOMPLEX • Volymbehandlingen med gathus, gårdshus och gård som återanvänder kvartersstadens typologi • Entrégårdens mandelform • Fasadernas material- och variationsrikedom med utkragade våningslister, fönsterpartier med omväxlande storlek och utformning, putsade partier i rött, stenpelare och fasadsten, metallglaspartier i bottenvåningen och karuselldörrar • Fönster i trä (lackad furu och svartbetsad ek) • Fasadernas kurvaturer både på gård och i gatufasadens bottenvåning • Taklanterninens historicerande form • Ljusgården med träglasparti på plan 6, öppningarnas kurvatur och stålräcken med träledare • Spiraltrappor med terrazzogolv och räcken i stål och trä • Metallglaspartier • Belysningsarmaturer ritade av Nyréns • Entrévåningens öppenhet och diagonala orientering • Entrévåningens mönsterlagda kalkstens- och marmorgolv i varierande kulörer Figur 102. Från gathusets övre våningar har man gof överblick över 1970-talskomplexet. Härifrån uppfattas hur 1990-tals byggnaden förhåller sig till de äldre komplexets dimensioner och volymbehandling. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 49 Kulturvärden gb ST TMTM BLOCKV196GG CAFÉ 1100022 1100026 1100034 1100036 1100027 031 033 T103 1100049 1100055 1100059 1100056 1100058 1100040 047A 051A 051B 1100000B 1100200 1200200 088A 032 S016 810S E038 1200000 KYL KYL 1200S015014 015 015A014A 020018 1200032A 1200032C 1200047 024 032F 032E 022H S022 022G 022F 022D 022C 037A 000C 020 028 1400002 1400016 1400006 1400004 1400000A 1400000 006A CONFERENCE MEETING KK AV T100 1100051 1100035 1100035A 1100T102 1100039 1100038 11000881100086 1100080 1100085 1100087 1100090D H17 1100S001 1100104 1100T104 080B 1100T001 1100076 1100062A 1100062 1100076A 1100076B 1100090C 1100090A 1200022B1200022E 1200022 1200S003 1200032B 1200025 1200006 1200004 1200038 1200100 1200086 1200084 1200088 1200079 H26A H26B H27 H50 1200049 1200079A 1200079B 1200019 1200013 1200100A 1200037B S001 1200T001 1200022A S046 080B 1200S004 016 1200018A 1200030X 1200030 12000281200020A 1200026 1200026A 1200012 018X H52 1200006A 1400001 1400003 1400007 1400009 1400011 1400015 1400039 1400041 1400030 1400026 1400022 1400018 1400035 1400045 035B035C 016A 1500000A 1500029 1500000B 1500000C 1500000D T200 084 1400002A 017 151 T200 1400035A 049A 049B S000100B T003 T100 T002 BRUNN KONTOR KLÖVERN DRIFT SLUSS AVG.GODS SLUSS GODSEXP. LADDNING TS TSDUSCH DUSCH OMKL. WC WC FÖRRÅD FÖRRÅD FÖRRÅDFÖRRÅD SERVERRUM NOC DEMO SYSTEM SITE HT STUDIO ANKOMMANDE GODS VVS EL DAMERHERRAR KAPPRUM UTLÄMNING K\K VVS DISKRUM VVS ELC TORK STÄD LINNE +27,73 +27,73 DISKRUM HYLLA UGN UGN VATTEN- KOKARE FRITÖS UGN VASKBÄNKBÄNK STEKBORD STEKBORD STEKBORD BÄNK VATTENBAD BÄNK GRILL BÄNK VASK VVSFÖRRÅD BÄNKVASK BÄNK BÄNK BÄNK BÄNK KONTOR VASK PACKRUM RWC VVS SKAL- MASKIN STIMKITTLAR FRYST FÖRRÅDFÖRRÅD FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD FÖRRÅD PAUSRUM KONTOR ELRUM POSTHANTERING +27,73 VARUMOTTAGN. 032D KAPPRUM FÖRRÅD MULTIPURPOSE ROOM FÖRRÅD 082 STÄD STÄD 15000231500027 FÖRRÅD 080A OMKL. 080A SH SH SH 1200035 FÖRRÅD 1200001 1500025 +27,73 +27,73 TB MEETING POINT WITH COFFEE BAR MEETING ROOM CLOAK ROOM TB TB TB VVS 1300015 1300021 1300027 1300033 1300000 1300037 1300T001 1300T000 330S 1300020 034A 034B 034C 034 S000 025 1300035 1300000A 1300000B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM COPY/ PRINT MINI MEETING ROOM ELECTR. 1500009 MEETING HUB 022J 046 048 UPS 230 ETTENEHCTIK MARCONI 1 T101 H16A H16B TECHNICAL WORK LAB SUPPORT 1200002 LAUHREN 009 010 STORAGE STORAGE STORAGE STORAGE TECHNICAL WORK TECHNICAL WORK MARMOR 000B TS TS 1200051 MARCONI 2 SKÄRMVÄGG B100 A100 A400 B400 KÖKFÖRRUM FÖRRÅD B200 A200 B500 B300 A500 A300 B900 B700 A900 A700 A600 B600 B800 B010 A010 A800 B410 B210 A210 A410 B310 B510 A510 A310 C310 C900 BRYGGALAST- BORD LYFT- 1800100A H18 1800101 SOP LASTKAJ +26, +26,58 +26,55 +26,45 +26,35 +27,2 600AIIKU H18 101A S101 LAB TELE C0010081IK P RE RE VÄRDERING Yta/materialRumslighetFasad 1. Högt/synnerligen högt värde 2. Särskilt värde 3. Visst värde 9 1500000A 150000 MEETING HUB 1500000C 1100104 1100T1010T10T01 44 0012 15 000A MEET 1 G HUB 0009 1500 0C VÄRDERING FASADER, RUMSLIGHETER OCH YTOR/MATERIAL Entréplan, SRA. Planer på denna och följande sidor illustrerar värdebärande egenskaper hos de bägge byggnaderna översatt i fasad, rumslighet och yta/material och bör läsas tillsammans ovanstående avsnitt (2.1 Värdebä¬rande egenskaper). I det följande används en tregradig skala: visst värde, särskilt värde och högt/ synnerligen högt värde, vilket korresponderar med Stockholms stadsmuseums klassificering. Värderingen utgår ifrån graden av synlighet från gata och allmän plats och syftar till att beakta läsbarheten hos byggnaderna och byggnadsde¬taljerna och därmed förståelse för byggnadernas funktion, betydelse för Ericsson och ursprungliga gestaltning. Entréplan utgörs av SRA:s bottenvåning. Entréplan/ plan 1 inkluderar ERA:s bottenvåning medan plan 3 representerar de övre våningsplanen i båda byggnaderna. Takplanen inkluderar SRA:s teknik¬våning samt ERA:s överbyggnader (lanternin samt trapphus). På planerna är fasader, rumsligheter och ytor/ material markerade. Här betyder fasad den exteriöra väggytans gestaltade helhet med ingående delar som exempelvis fönster, och material. Begreppet rumslighet avser hur ett rum är organiserat volymmässigt och interagerar med andra rum. Yta/material refererar till specifika detaljer, främst golv, interiört. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 50 Kulturvärden 1101013 1101015 1101012 1101014 1101027 1101030 1101033 1101035 1101037 1101038034A 034B 034C 1101048 046C046B046A 1101049 1101075 080A 080B 1101086 1101088 088A 11010941101042 1101047 1101079 1101034 1101039 1101077 088B 002T1011 001T1011 1101T001 087 088C 089 1101080 1101078 1101055 VVS VVS VVS VVS VVS VVS VVS SVV CLEAN +31,40+31,40 +31,40 MEETING ROOM CC ROOM CC ROOMPRINTER LIFT LOBBY STORAGE CLOAK ROOM RESTING STORAGE MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR EL CLOAK ROOM H16A H16B CLOAK ROOM H17 EL STORAGE 1101000C 1101000D MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM HALL 1101000E 1101095 IT SERVICE 1101091 STORAGE +31,43 15010071501006 002 002A 002B +31,40 1401000C1101000F 1401004 1801101 H18 S101 FÖRRÅD +30,70 1101028A 1101028B TR TR 1101002 TR 1101001A TR 1101001B MINI MEETING WORK AREA1101000A 1101050 MEETING ROOM ROOM MINI MEETING ROOM MEETING HUB 1101062 MEETING ROOM 1101061 MEETING ROOM 1101067 MEETING ROOM 1101072 MEETING ROOM 1101073 PRINTER B110 A10 B105B100B95B90B85B80B75B70B65B60 A15 A20 B55B50B45B40B35B30B25B20B15B10 HALL 1101000B PASSAGE WORK AREA PASSAGE 1201087 1201084 080A 080B 1201038 12010371201035 034A 034B 034C 1201033 1201032 12010151201013 1201012 1201014 1201086 1201034 001T1021 1201T001 002T1021 1201080 1201085 080C 034D VVS VVS VVS VVS VVS VVS SVV +31,40 +31,40 +31,40 CC ROOM CLEAN HALL CC ROOM LIFT LOBBY VVS MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR CC ROOM EL VVS CLOAK ROOM H26A H26B 1201041 1201062 H052 GÄSTMATSAL 12 - 14 PL GÄSTMATSAL 6 PL 1201000D GÄSTMATSAL 10 - 12 PL COFFEE LOUNGE 16 - 22 PL GÄSTMATSAL 10 - 12 PL PENTRY KNÄBSTEBRA SPISUGN FRYS 1201048 1201052 KYLB. KYL IS DISK 940S 12010701201064 1201077 GÄSTMATSAL ÖPPEN CA 60 PL 1201053 1201074 KPR 1201076 H27 EL 1201000A 1201000B 1201000C 084A 084B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1201002 TR 1201001A TR 1201001B MINI MEETING ROOM 1201027 PRINTER TR 1201028B TR 1201028A 038 +31,40 +31,40 MEETING POINT WITH COFFEE BAR CLOAK ROOM CC ROOM 1301035 1301000 1301037 1301T001 1301T000S033 1301032 034A 034B 1301034C 1301034 ELECTR. 2001001 PASSAGE 1301033 1301029 QUIET ROOM VVS S000 TR 1301002B 1301001 MINI MEETING ROOM TR 1301002A 1301015 MINI MEETING ROOM 1301014 MINI MEETING ROOM WORK AREA1301000A 1301027 PRINTER 1301024B TR 1301024A TR 1301026 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1401000B TAK ÖVER PLAN 140102214010241401026140102814010301401032140103414010361401038 1401025140102914010331401035 1401027 14010231401039 1401021 +31,55 EL NEDRE DEL ÖVRE DEL +31,40 FRD EXHIBITION 1401020B 020D 1401020C 1401020A 1401000A 1401000C 1401006A 020E 020F FRD RECEPTION EXHIBITION 1401003 FÖRBINDELSEGÅNG 003A SÄK.- RUM 000CA 1501000B FRD 150102115010291501031 1501023025027039 RÖKRUM FRD 1501017 1501000A 1501007 009 003 001 FRD 011017A KONF.RUM MEXICO CITYKONF.RUM NEW YORKKONF.RUM LONDONKONF.RUM STOCKHOLMKONF.RUM ST.PETERSBURG 1801103 1801131A 1801135 1801166 1801165 1801192 1801189 1801171 1801162 1801174 1801103E 1801103F 1801103A 1801103C 1801101 1801109 1801121A 1801127 1801131 1801135A 1801168 1801105 1801129 1801166 1801100B 1801S168 KI1801101C H19A H19B 1801100 H20 +31,30 N™D B CC PREPARATION ST KAPPRUM H18 ST STORAGE CONFERENCE ROOM EL N™D C CC ENTRANCE HALL RAMP EL DAMM +30,83 STAIRS TO TELE UTR.VŽG ENTRE ENTRE PERSONALENTRE +31,43 +31,23 E +30,68 RWC V V 1801S10 3 1801S10 5 1801S134 1801S136 1801T136 1801T161 1801T194 1801T201 1801155 KI1801196 103B S101 101A S125 S132 S171 S172 189C 189A 189B 191A191 187B 187C 1801187 187D BP +31,23 LOUNGE AUDIOTORIUM A60 RBS-ROOM CAFE 1801161 KI1801175A MEETING HUB 1801175E 1801175D DEMORUM TECHNICAL 1801175B DEMORUM 1801178 STORAGE DRY GOODS 1801100C 175BA175EA E193 LM JUNIOR S193 CARL-JOHAN 183 HANNA 1801176 STORAGE 1801172 1801100A 1801170 LOCKER ROOM 170A STORAGE 169 GOODSDISHES GARAGE 1801243 CAFE S134 DACHSHUND CONFERENCE ROOM RADIOLA CONFERENCE ROOM RADIOLA 1801123 CONFERENCE ROOM AXE CONFERENCE ROOM GSM 1801113 CONFERENCE ROOM 3G STORAGE +31,23 +31,23 1801301 CONFERENCE HUT TV VENT EL AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80)AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbWindowAssembly (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80)AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80)AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) BP N™D A 1901S112 KK 1901107 H28 1901114 TELE TRAPPHUS 1901100R KONFERENSRUM F™RR D 1901100A N™DUTGNG 190113 0 H29 1901006 1901009 1901136 RAMP TILL INLASTNING OCH PARKERING UTR.VŽG E +31,10 +31,4 +31,40 +31,90 RWC 190113 2 1901T134 KI1901101 KI1901137 KI1901140 KI1901102 S130 130B 130A T119 KONFERENSRUM 1901112 1901103 LOBBY FÖRRUM1901114A KONF. RUM OFFICE BACK- 190112 0 1901116 B STUDIO 190112 2 130C 130D 130E LOBBY 1901100B RECEPTION 190111 7 190112 7 003A SÄK.- RUM VÄRDERING Yta/materialRumslighetFasad 1. Högt/synnerligen högt värde 2. Särskilt värde 3. Visst värde 0 + KI18 MEET 175A HUB 80) +31,23 1801S13434 1801S13636 1801T136 5 180 1801103E 03F A 3103 1801103 0110180110 1401003 NGGFÖRBINDELSEGÅNN 001T1011 +31,40 1101000C HALL 1101000F 1801192 19618011KI1 LOUNGE AUDIOTORIUTUD M E193 LM M JUNIORN S193 DAMM 002T1011 +31,40 HALL 1101000E 180115 CAFE 0 CE HALL 180110 ENTRAN ENTRE +30,68 G 180124 CAFE STAIRS GARAGE 3 TO EN ALL 243 1100 ANCE e80) 1 CA S GAR 80) RS TO GE 15518 CA N™D ™ ™ N™ ™D ™D N™ A 1,1001+31,1+3 1031,1+31,1+3 0010 T11TT1111999999 TRAPPHUSPPPHUUSUSHUHUHUHPHPP SS +31,40 1901T134 1801T194 +31,23 S193 +31,30 N™D B 1801T161161801T1616T16T0180801T161 Plan 1 SRA samt entréplan ERA. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 51 Kulturvärden 048A 048B 1103080 080A 080B 1103086 1103088 088B 1103093 1103039 088A 002T3011 001T3011 1103T001 040A 040B 1103084 1103S094 VVS 1103040 VVS VVS VVS H16A H16B 1103048 CLOAK ROOM VVS VVS CLOAK ROOM H17 1103000D 1103000G +38,20+38,20 +38,20 CLOAK ROOMCLOAK ROOM EGAROTS HALL LIFT LOBBY EL SVV SERVER ROOM 1103097 SERVER ROOM 1103089 SERVER ROOM HALL 1103090 MEETING ROOM 1103094 MEETING ROOM 1103098 MEETING ROOM PASSAGE1103000H 1103087 TR 1103079 TR WORK AREA1103000E 1103002 TR 1103001A TR 1103001B MINI MEETING ROOM 1103013 1103015 1103012 1103014 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM WORK AREA1103000A 1103027 PRINTER 1103026 TR 1103028 MINI MEETING ROOM 1103037 1103038034A 034B 034C 1103034 CLOAK ROOM CC ROOM CLOAK ROOM EL VVS CLEAN 1103033 MEETING ROOM PASSAGE1103000C 1103029 MEETING HUB 1103030 MEETING HUB 1103047 TR 1103050 MINI MEETING ROOM 1103049 MINI MEETING ROOM 1103060 MINI MEETING ROOM 1103061 MINI MEETING ROOM CC ROOM 1103076 MEETING ROOM PASSAGE1103000F 1103073 1103074B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1103074A TR 1103075 MINI MEETING ROOM 1103077 B110B105B100B95B90B85B80B75B70B65B60B55B50B45B40B35B30B25B20B15B10 A10 A15 A20 A10 A15 A20 1303001 TAK 1203085 088B 088A080A 080B 1203076 1203077 072 071 1203061 1203060 052 1203050 1203049 048B 048A 1203038 1203037 1203035 034A 034B 034C 1203033 1203032 1203027 1203028 025001 088086 034 12030751203073 1203T100 1203T001 1203T200 080 12030831203041 040A 040B 084 CC ROOM VVS MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM EL 040 VVS VVS VVS VVS H26A H26B 048 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM VVS VVS EL H27 000C 000E000D 000F 025A12030231203021120301912030171203015120301312030111203009120300712030051203003 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1203000A 1203000B 1303001 +38,73 +38,73 TB TB TB TB TBTB MEETING ROOM MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR COPY /FAX /PRINT COPY /FAX /PRINT CLOAK ROOM HALL CLOAK ROOMCLOAK ROOM CLOAK ROOM STORAGE STORAGE STORAGE LIFT LOBBY VVS CLOAK ROOM VVS VVS 002A 002B 004A 004B 008A 008B 010A 010B 014A 014B 012A 012B 018A 018B 1203020 1203022 1203024 1203026 053A 055A 057A 053B 055B 057B 059A 059B 067A 069A 067B 069B 052B 052A 054B 054A 056B 056A 058B 058A 058C 058D 062B 062A 064B 064A 066B 066A 068B 068A 051A 051B +38,73 JANITOR ASKEN ALEN 1503001 FLÄKTRUM 065A 065B 065C 065D 065H 065G 065F 065E 070A 070B 070C 070D 070H 070E 070F 070G WHITEBOARD WHITEBOARD TAKTAK 1803001 1803038 1803203 1803129 1803131 1803135 1803137 1803029 1803037 1803191 191A 191B 1803194 H20 H19A H19B 068B 068A 068C 1803070 015 014 1803219 1803241 1803270 1803272 H18 1803034 S070 S034 1803064 064E064F064G 1803067 1803068 +38,20 +38,20 +38,20 EL VVS VVS MEETING ROOM CC ROOM CC ROOM MINI MEETING ROOM TB TB MEETING ROOM COPY/FAX/ PRINT MINI MEETING ROOM 1803184 OPERATORS 1803113 1803115 CLEAN 1903071 064D064C064B064A 1803231 TR 1803232 TR QUIET ROOM WORK AREA1803026 WORK AREA1803145 WORK AREA1803195 WORK AREA1803078 MEETING POINT PASSAGE 1803294 PASSAGE STRAIRCASE STRAIRCASE PASSAGE 1803190 SERVER ROOM 1803117 TR 1803235 LAB 1803237 STORAGE 1803265 TB WORK AREA1803088 TECHNICAL 1803181 STORAGE 1803047 1803042 1803139 EL MINI MEETING ROOM 1803217 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1803118 TR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MEETING ROOM STORAGE 1803058 TR 1803250 MEETING ROOM 1803252 MINI MEETING ROOM 1803244 MEETING HUB 1803162 MEETING ROOM 1803164 MINI MEETING ROOM 1803166 MEETING ROOM 1803170 MINI MEETING ROOM 1803267 TB 1803266 TR ROOM 1803281 MINI MEETING ROOM B110 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 ABCDEFGHJK S189 S196S195 S193 S192 S036 S034 1803S105 1803S103 1803101 S101 S061 H28201 1903001 238 1903218 H29 H28 1903T01 1903071 +38,20 +38,20 TBESTORAGE VVS VVS 1903101 1903109 CC ROOM MEETING ROOM 1903112 MINI MEETING ROOM 1903113 MINI MEETING ROOM 1903116 MINI MEETING ROOM 1903119 MINI MEETING ROOM 1903123 TR 1903122 1903207 MEETING HUB 1903216 MEETING ROOM 1903212 MINI MEETING ROOM 1903002 1903236 PRINTER 238A 238B S240 EL 1903145 MINI MEETING ROOM 1903148 MINI MEETING ROOM 1903150 MINI MEETING ROOM 1903153 MINI MEETING ROOM 1903157 TR 1903156 TR TR VÄRDERING Yta/materialRumslighetFasad 1. Högt/synnerligen högt värde 2. Särskilt värde 3. Visst värde 19030711903071 001T3011 1103000D +38,20 HALL 002T3011 1103000G +38,20 EEEE HALL 1803037 +38,20 STRAIRCASE S0366 S0344 1803194 +38,20 STRAIRCASE 19696S19196S196S196S19595S1SSSS19S195SS 1903T01 +38,20 1803038 MEETING POINT Kontorsplan SRA & ERA. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 52 Kulturvärden 2008011 1008011 71H 610T8011 200S +55,95 VÄRDERING Yta/materialRumslighetFasad 1. Högt/synnerligen högt värde 2. Särskilt värde 3. Visst värde Takplan SRA & ERA. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 53 Förutsättningar för förändring FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FÖRÄNDRING Att integrera kulturmiljöfrågorna tidigt i planprocessen är avgörande för att skapa hållbara och väl avvägda beslut om den byggda miljön. Genom att tidigt identifiera kulturhistoriska värden kan planeringen både ta tillvara platsens kva- liteter och undvika konflikter längre fram i processen. En förankrad förståelse av byggnaders och miljöers historia, struktur och karaktär fungerar som en resurs i gestaltnings- och avvägningsarbetet, och säkerställer att utvecklingen sker varsamt och i dialog med det som redan finns. ETT KISTA MED NYA VILLKOR Kista har sedan tillkomsten varit en stadsdel i förändring. Verksamhetsområdet som upplevt en så dynamisk utveckling som Sveriges nav för telekom och IT har aldrig varit ”färdigbyggt”. Där har rivits och kompletterats kontinuerligt även om konjunktursvängningar tidvis inneburit lugnare perioder. Kring millennieskif- tet inleddes satsningen på Kista Science City som tagit sig uttryck ibland annat Kista torn och Victoria Tower. Samtidigt expanderade Kista galleria. En strukturell omvandling pågår. Kista är del av en utpekad regional stadskärna och ett omfattande bostadsbyggande har ägt rum eller är i planeringsstadiet. De nya bostäderna har i huvudsak förlagts utanför arbetsplatsområdet men i anslutning till det. Nyligen har omstruktureringen nått in i arbetsplatsområdet, ett kontorskluster som inte med självklarhet behåller den attraktivitet och den position på marknaden som det hittills haft. Arbetsplatsområdet har en stadsmässig uppbyggnad med ett allt stadsmäs- sigare innehåll. En medveten utveckling till att göra arbetsplatsområdet till en funktionsblandad stadsdel med både dag- och nattbefolkning är inledd och stöds av aktivt av Stockholms stad. Ett viktigt syfte är skapa ökad trygghet men en övergripande ambition är att stärka områdets attraktivitet och dragningskraft generellt. I skrivande stund pågår om- och påbyggnad av kvarteret Skalholt vid Kista Torg, ett kontorskvarter från 1985 som nu omvandlas och där man tillskapar många hundra lägenheter. Från kulturmiljösynpunkt utmanar detta den skarpa funktionsseparering som ABC-staden Kista planerades med. Från kulturhistorisk synpunkt är den ide- ala utvecklingen av Stockholms ABC-städer att den ursprungliga strukturen respekteras och att samtliga beståndsdelar utvecklas inom respektive zon. När så inte är möjligt blir alternativet att bibehålla en god läsbarhet kring den ursprungliga planeringen. I exempelvis Vällingby och Farsta har den ursprung- liga utbyggnadsfasen på 1950-talet en särställning ifråga om kulturvärden och vilken läsbarhet som behöver värnas. I Kista arbetsplatsområde har inte de äldsta byggnaderna samma status, här är den kontinuerliga utvecklingen lika viktig att belysa. Men byggnaderna från den första etableringsfasen är naturligt- vis centrala vad gäller den historiska läsbarheten. De svarar för ett tidsdjup och möjliggör förståelse för när den remarkabla utvecklingen i Kista tog fart. Vid en fortsatt utveckling i den riktning som nu påbörjats inom kvarteret Skalholt är det av största vikt de anläggningar som omvandlas får behålla värdebärande karaktärsdrag och att läsbarheten kring hur byggnaderna ursprungligen dispo- nerades och användes värnas noga. TVÄRBANAN GER ÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR Om några år kommer Tvärbanan att förlängas från Bromma flygplats till Hele- nelund. Sista sträckan före Helenelund kommer att utgöras av Kistagången och hållplats Kistamässan kommer att vara belägen i nära anslutning till kvarteret Isafjord. Trafikstart är planerad till 2030. Att Kista kommer att trafikeras av spårväg innebär dels att stadskaraktären ändras till en än mer urban miljö, dels att rörelsemönster och flöden förändras. Förutsättningarna för kommersiella verksamheter i byggnadernas bottenvå- ningar stärks avsevärt längs spårdragningen. För kvarteret Isafjord som ligger nära en hållplats är det i högsta grad relevant. Torshamnsgatans viadukt över Kistagången kommer att rivas, något som ytterligare ändrar förutsättningarna för befintliga byggnader i Isafjord. 1990-tals- byggnaden som är uppförd med rampen vid viadukten som förutsättning blir bättre exponerad, byggnaden kommer att få ett mer traditionellt, renodlat hörn- läge. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv är detta positiva förändringar och i plan- arbetet kommer det att undersökas hur de nya förutsättningarna för att bidra till stadsliv kan tas tillvara. Från kulturhistorisk synpunkt bedöms det vara helt skilda förutsättningar vad gäller möjligheter och komplikationer ifråga om ändring av bottenvåningarna för 1990-talsbyggnaden och 1970-talshuset. 1990-talsbyggnaden har en klassisk sockel bestående av ett tvåvåningsmotiv som har förebilder bland annat i stenstadshusen i Stockholms innerstad från tidigt 1900-tal. Den nedre delen av fasaden antyder en stadsmässighet som skulle kunna drivas längre genom utökade öppningar. Sockeln har en tydlig indelning och rytm genom markerade pelare som delar in sockeln i fack. Dessa fack bedöms vara tåliga för utökade glasytor, nya entréer och skyltar. Den noga utvalda materialkombinationen betong, granit, ek och varmröd puts är dock viktig att respektera. Kontorsentréerna ligger väl skyddade genom indrag i fasa- den. Ändringar av dessa indrag kan vara utmanande i relation till kulturvärdena. Entréer bör i första hand vara utförda som karuselldörrar. I 1970-talsbyggnaden finns inte samma förutsättningar till anpassningar för en mer aktiv bottenvåning. Byggnadens utpräglade modernistiska uppbyggnad gör att den saknar sockelvåning. De tegelklädda fasadelementen fortsätter hela vägen ned till mark, bortsett från en minimal betongsockel. Byggnaden har ändå ett direkt möte med gatan, den tar inte avstånd från gatan såsom många andra modernistiska kontorsanläggningar. Det bedöms därför vara möjligt att pröva hur mötet med marken och gatan kan anpassas till den nya situationen med spårvagnstrafik. Det kan vara möjligt med lokala öppningar. Dessa bör om möjligt utföras distinkta och med en stark arkitektonisk idé som tydligt skiljer ut dem som tillägg. Det bedöms från antikvarisk synpunkt vara svårt att göra någon långtgående ändring i byggnadens materialverkan som att införa en avvikande sockelvåning. De glasade trapphusen är känsliga för ändringar. Eftersom det finns begränsningar ifråga om hur bottenvåningen kan öppnas upp och anpassas till den nya kontexten kan det från stadsbyggnadsperspektiv vara angeläget att portiken vid Kistagången, i mötet med Grönlandsgatan, kan nyttjas för ökade stadskvaliteter. Portiken är en viktig del i den modernistiska grammatiken eftersom den öppnar upp stadsrummet, erbjuder en dynamisk entrésituation och ger utrymme för pilotis, pelare, att ta plats i den arkitektoniska kompositionen. Portiken ligger i direkt kontakt med det offentliga rummet och är i grunden ett känsligt utrymme såväl kulturmiljö- som gestaltningsmässigt. Den omgestaltning som gjorts under 2020-talet, delvis som ett konstnärligt projekt, har dock minskat den anti- kvariska aspekten av känsligheten. Det bedöms därför finnas visst handlings- utrymme att tillgodose behov av nya eller ändrade funktioner här. Öppenheten och genomsikten är viktiga faktorer att värna liksom att pelarna får en fortsatt tongivande roll. SRA:S BOTTENVÅNING 1970-talsbyggnadens uppbyggnad med flyglar och gårdsbildningar ger en upp- löst och komplex situation vad gäller bottenvåningen. Graden av offentlighet varierar mellan olika fasadavsnitt och gårdsutrymmen, något som också påver- kar känsligheten för ändringar. Delar som har visuell kontakt med Grönlandsga- tan och Grönlandsparken är känsligare än de inre gårdarna. Gemensamt för stora delar av fasaderna och utrymmena i bottenvåningen kring gårdarna är att de har en öppen karaktär med glasade fasader och genom- sikt mellan olika delar. Detta karaktärsdrag bör värnas. De sammanhängande öppna ytorna med klinkergolv innanför huvudentrén är särskilt angelägna att hålla ihop. De kan med fördel ges en nyckelroll även vid ny användning. Den stora (med vikvägg delbara) hallen innanför entréhallen har gjorts om i början av 2000-talet och är mer tålig för ändringar i planlösning och av ytskikt. Matsalsvolymerna som i grön plåt drar sig utanför den strikta flygelindelningen bedöms vara viktiga för förståelsen av hur byggnadskomplexet fungerat under Ericsson-eran. Matsalen har varit en viktig mötesplats och de gröna volymerna i glas och plåt har stor betydelse även arkitektoniskt, inte minst i samspelet med gårdarnas grönska och den vintergröna grönskan i synnerhet. ERA:S BOTTENVÅNINGAR I 1990-talsbyggnaderna har det ända sedan uppförandet funnits generösa ytor och funktioner som konferens- och mötesavdelningar. Här lades in påkostade golv som idag kan konstateras är starkt tidstypiska men av ovanligt hög gestalt- ningsmässig kvalitet. Även undertaken utformades med omsorg. Ett särskilt utropstecken utgörs av den lilla hörsalen och dess foajé som är ett stycke utsökt välbevarad 1990-talsarkitektur. Betydande ändringar har dock gjorts i dessa bottenvåningar och det finns fort- satt möjligheter att anpassa dem efter nya behov. Öppenhet och genomsikt bör prägla de mest strategiska utrymmena, såsom ytorna mellan gatu- och gård- sentré i byggnaden längs gatorna. De vackra kalksten- och marmorgolven bör beaktas i samtliga utrymmen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 54 Förutsättningar för förändring FÖRBINDELSEGÅNGAR OCH LÄNKAR Efter Ericssons tid i byggnaderna finns det tre förbindelsegångar inom kom- plexet. Två av dessa tillkom i samband med bygget av ERA. En utgörs av en förbindelsegång i luften två våningar upp mellan de två 1990-talsbyggnaderna och som är samtida med dessa. Länken är viktig som vittnesbörd om hur anläggningen disponerats och fungerat med kontakt mellan olika avdelningar inom företaget. Den hjälper också till att skapa en värdebärande slutenhet runt gården. Samtida med förbindelsegången är också den länk med glasklädd trästomme som kopplar samman bottenvåningarna och entréytorna inom 1970-tals och 1990-talsetapperna. Länken är högklassigt utformad som ett tydligt tillägg. Den utgör en symbol för hur anläggningen byggdes ut på 1990-talet. Den tredje länken kopplar samman bottenvåningarna i 1990-talsbyggnaderna i anslutning till 1970-talsbyggnaden. Länken tillkom 2003 i samband med andra ändringar som gjordes då koncernledningen flyttade in i komplexet. Den smäckra glasfasaden uppbyggd med s.k. structural glazing, det vill säga ett fasadsystem utan metallprofiler, är typisk för sin tid. Invändigt har länken ett naturstensgolv och ett bearbetat undertak. Som väl genomfört tillägg och sym- bol för att koncernens ledning satt i byggnaden några år innan ett nytt huvud- kontor stod färdigt bedöms länken vara känslig för rivning eller ändring. STRAMA GÅRDAR MED OLIKA GRAD AV POTENTIAL Inom SRA:s anläggning finns fyra gårdar, varav två är kringbyggda och två öppna mot Grönlandsgatan. Gårdarna utmärks av stramt utformade hårdgjorda ytor med geometriskt utformade planteringar av buskar och träd. De öppna gårdarna mot Grönlandsgatan utgjorde från början en förlängning av Grön- landsparken på andra sidan gatan som grep in i anläggningens inre och genom bottenvåningens genomsiktlighet även hade sin fortsättning in på de inre går- darna. Idag binds gårds- och gaturum samman genom täta låga buskage i fast- ighetsgräns och träd på ömse sidor om gatan och bildar en mjuk övergång som är viktig att värna ur kulturmiljöperspektiv. Särskilt entrégårdens buskage som mjukar upp mötet mellan fasader och markyta har stora kvaliteter som med fördel även fortsättningsvis kan bidra till kvaliteter i en eventuell boendemiljö. Detsamma gäller de kvarvarande tidstypiska inslagen av vintergrönt som bidrar till intimitet året om. Matsalens utbyggnader i grön plåt korresponderar och samspelar både i skala och i kulör med grönytorna och bör återanvändas som allmänna ytor med tillgång till gårdarnas uterum. Gatans gröna karaktär har minskat med mängden förtätningar varför kvarva- rande grönytor och särskilt de öppna gårdarna, har betydelse för läsbarheten och förståelsen för anläggningens tillkomst och tidens och bolagets syn på vik- ten av gröna utemiljöer. De inre gårdarna är välbevarade exempel på 1970-talets grönplanering men är likväl mindre känsliga för förändring genom sin begränsade synlighet från all- män plats. Den geometriska karaktären kan vidareutvecklas med större inslag av grönska för att skapa en privat karaktär. Också ERA:s nya huvudkontor från 1990-talet inkluderade en medveten gestaltning av utemiljöerna. Särskilt den mandelformade entrégården vittnar om en hög arkitektonisk ambitionsnivå. En trädkrans flankerar gårdsrummets fasader och bildar ett grönt inslag som ytterligare definierar mandelformen. Gårdsytan är i sin helhet hårdgjord med betongsten varför trädens grönska utgör en nödvändig kontrast. Även pollarna ingår i ursprungsgestaltningen och den centralt placerade rundeln som bryter upp den stora ytan. Utan dessa inslag går mycket av gårdens postmoderna karaktär förlorad och de kan därför sägas vara känsliga för förändring. Den ursprungliga gestaltningen är delvis förändrad genom den tillbyggda för- bindelsegången från 2003 och den lilla möteslokalen som uppförts på gårdens inre delar. Ytorna kring dessa är mindre känsliga för förändring och har poten- tial genom sin småskaliga rumslighet att fungera som en mer privat yta med friare utformning. TÅLIGA KONTORSVÅNINGAR SRA:s långa kontorsskepp med numera öppna våningsplan utan cellkontor bedöms ha en utpräglad tålighet för nya rumsbildningar och nya funktioner så länge det inte innebär att fönsterbanden bryts med nya mellanväggar eller byggs för på annat sätt. I 1990-talsbyggnaderna finns också goda möjligheter att ändra dispositionen. Ljusgården genom gathusets samtliga kontorsplan ger dock särskilda förutsätt- ningar för kommunikationer och planlösning på planen. FASADER MED OLIKA GRAD AV KÄNSLIGHET Både SRA:s och ERA:s byggnader har konsekvent utformade fasader av hög gestaltningsmässig och materialmässig kvalitet. Fasaderna ovan bottenvåning- arna bedöms generellt vara känsliga för ändringar av fasadmaterial eller föns- ter. Materialkombinationerna är noga utvalda och för 1970-talsbyggnaden är sammansättningen starkt tidstypisk. Plåtinklädnaden kring de exponerade upp- glasade trapphusen mot Kistagången är effektfull och en särskilt framstående användning av aluminiumplåt i arkitekturen. Plåtklädda våningar mot kvarterets inre bedöms vara något mer tåliga ändringar. I en viktning av hur känsliga 1970-talsbyggnadens fasader är för ändringar är bedömningen att känsligheten är störst i fasaderna mot Kistagången. Här avspeglas det tydliga, konsekventa och eleganta linjespelet tydligast där bygg- nadens skarpa siluett accentueras av ett effektfullt linjespel: Horisontella linjer i form av fönsterband och fogar samt de tydliga vertikalerna vid trapphusen, understrukna av skuggbildningar vid indragen på var sida om trapphusens glasfasader. Fasaderna mot gården är mindre känsliga eftersom byggnads- kropparna skymmer varandra och träd på gårdarna skymmer eller diffuserar delar av fasaderna. De tvärställda trevåningslänkarna som binder samman kontorsskeppen och även till viss del matsalsvolymerna påverkar också hur mycket man ser av gårdsfasaderna. Man kan inte uppleva samma helhet som i fasaden mot Kistagången. Den lägsta flygeln som ligger närmast sentida Ericssonbyggnad inom Isafjord 5 är mindre känslig av den anledningen att den är kortare och lägre och därmed inte har samma anslående verkan i omgivningen. De tre trappande gavlarna mot Grönlandsgatan är ett effektfullt motiv i stadsbilden men de bedöms inte ha högsta känslighet – fasadmålningen har förändrat kompositionen och de icke ursprungliga fönsteröppningarna i de två andra gavlarna skulle kunna ersättas med andra lösningar som bättre respekterar ursprungsarkitekturen. ERA:s fasader ovan sockel (gathuset, gårdshuset har ingen markerad sockel) har en synnerligen gedigen utformning i släta betongelement och kopparklädda utsprång med uppvik upp mot påkostade kopparklädda fönster och burspråk. Fasaderna är till sin typ och uppbyggnad känsliga att ändra. Generellt bedöms gathuset vara känsligare än gårdshuset med tanke på placering och synlighet i stadsbilden. Gårdshuset har inga burspråk och en enklare bottenvåning. Gathuset har två framsidor, möjligen kan det anföras att dess gårdsfasad till och med är den egentliga huvudfasaden. Den svängda högresta fasaden är synnerligen elegant. Byggnaden lider mot gården heller inte av de nivåskillna- der vid rampen i mötet Torshamnsgatan-Kistagången som där påverkar fasa- den negativt. Av den anledningen och med tanke på gårdens representativa karaktär bedöms gathusets fasader lika känsliga som gatufasaderna. Eventu- ella fasadändringar behöver studeras ingående. TAKLANDSKAPET ÄR OBEARBETAT Både 1970-talsanläggningen och 1990-talsbyggnaderna har anspråkslösa och enkla tak utan terrasser eller andra bearbetade delar. Takytorna på 1990-tals byggnaden är täckta av papp. Teknikrummen är klädda i plåt. Plåtbeklädna- derna håller hög kvalitet på 1970-talsbyggnaderna medan bandtäckningen på 1990-talsbyggnadernas uppbyggnader är bucklig och illa utförd. Undantaget är lanterninen som ger ljus till ljusgården. De värdebärande karaktärsdragen är få i taklandskapet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Slutrapport 2026-06-05 55 REKOMMENDATIONER REKOMMENDATIONER GENERELLA REKOMMENDATIONER FÖR FORTSATT UTVECKLING • Låt byggnaderna behålla sina värdebärande karaktärsdrag och värna läsbarheten av respektive tidsperiod och karaktär. • Vid nya bostäder inom arbetsplatsområdet: säkerställ att historiska lager och tidsdjup fortsatt går att läsa. 1970-TALSBYGGNADEN (SRA) • Fasaderna mot Kistagången är mest känsliga – bevara linjespelet och kombinationen av horisontella och vertikala element. Undvik ändringar i de glasade trapphusen. • Utforma eventuella lokala öppningar i bottenvåningen som distinkta och tydliga läsbara tillägg. Tillskapa inte en ny sockelvåning. • Behåll och utnyttja byggnadens material- och linjeverkan. Gårdsfasader är mindre känsliga. Kan loftgångar fungera som balkonger för att vidareutveckla fasadernas linjeverkan? • Undersök hur portiken kan användas för ökad stadsmässighet, men: - Bevara öppenheten och genomsikten. - Låt pelarna fortsatt spela en tongivande roll. • Återanvänd förbindelsegången som allmän yta. Kan förbindelsegången från 1990-talet fungera som vinterträdgård? • De trappande gavlarna mot Grönlandsgatan kan utvecklas, då deras känslighet är lägre på grund av senare målningar och öppningar. • Värna den öppna och genomsiktliga karaktären mellan entrégård, entréhall och inre gård samt mellan inre gårdar på bottenvåningen (multihallens genomsiktlighet). • Behåll klinkergolv innanför huvudentrén som sammanhängande intakta ytor. • Kontorsvåningarna är tåliga för nya rumsindelningar, så länge fönsterband inte bryts eller täcks. • Multisalar och gästmatsalar har förlorat sina tidigare inredningar och bedöms vara tåliga för förändring, emmerltid bör högkvalitativa material tas till vara och återanvändas/återbrukas. • Återanvänd matsalar som allmänna ytor och låt dem behålla sin relation till uterummen. • Bevara buskage och träd som skapar mjuka övergångar mellan gårdar och gaturum och mellan fasader och mark på gårdar mot Grönlandsparken. • Inre gårdar är något tåligare och kan utvecklas med mer grönska. Värna den tidstypiska vintergröna växtligheten. 1990-TALSBYGGNADEN (ERA) • Fasader ovan sockel är mycket känsliga för ändring. Bevara och respektera den noga utvalda materialkombinationen betong, koppar, ek och varmröd puts. • Utnyttja de tydliga fack som skapas av pelarindelningen för att öppna upp sockelvåningen. • Återanvänd entrélägen och karuselldörrar. • Bevara de indragna svängda entréfasaderna och entréfasadernas kulör. • Bevara den diagonala genomsikten mellan gatu- och gårdsentré på bottenvåningen. • Bevara sammanhängande karaktäriserande och kvalitativa kalkstens- och marmorgolv i bottenvåningen. • Återanvänd kvalitativa material och detaljer (som armaturer) i den framtida gestaltningen. • Kontorsplan är också tåliga, men ljusgården och inglasningen på plan 6 kräver särskild hänsyn vid planering av kommunikationer och planlösning. • Värna entrégårdens mandelformade gestaltning och låt trädkrans och pollare fortsatt stödja gårdens form. • Takens enkla pappytor och teknikhus är inte värdebärande, med undantag för ljusgårdens lanternin. • Garagen är tåliga för förändring. PLANBESTÄMMELSER • Planarbetet bör inkludera långsiktiga skydds- och varsamhetsbestämmelser. • Bestämmelserna bör: - tydligt definiera vad som ska bevaras, - styra materialval, - reglera hantering av bottenvåningar, fasader och gårdsrum, - ge ramar för förvaltning och framtida utveckling. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-05, Dnr 2025-14511 --- [Antikvarisk konsekvensbeskrivning.pdf] Antikvarisk konsekvensbeskrivning Isafjord 4, Kista Slutrapport 2026-06-09 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Tyréns Sverige AB Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte Stockholm Org.Nr: 556194-7986 UPPDRAG Uppdrag: 355632 Titel på rapport: Isafjord 4, Antikvarisk konsekvensbeskrivning Version: Slutrapport Datum: 2026-06-09 MEDVERKANDE Beställare: Corem Disa AB Kontaktperson: Caroline During Konsult: Tyréns Sverige AB Uppdragsansvarig: Martin Lagergren Handläggare: Stina Hagelqvist, Martin Lagergren Kvalitetsgranskning: Namn ÖVRIGT Utskrift: Rapporten läses vid utskrift i liggande A4. Bilder och illustrationer är skapade av Tyréns Sverige AB om inget annat anges. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning ................................................................................................................4 Förutsättningar....................................................................................................6 Kulturhistoriska värden - sammanfattning ...............................................8 Planförslag och konsekvenser ....................................................................15 Uppföljning av medskick ...............................................................................22 Samlad bedömning ..........................................................................................32 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Inledning4 Slutrapport 2026-06-09 BAKGRUND OCH SYFTE Detaljplanering pågår för del av bebyggelsen inom Isafjord 4 (2025-14511). Detaljplanens syfte är att möjliggöra ny användning för flera tänkbara ändamål (från befintliga kontor, industri och handel till bostäder, kontor, hotell, tillfällig vistelse samt vuxenutbildning). Planen ska också bidra till en levande gatumiljö och vid användning som bostäder ska utemiljöer utvecklas som bostadsgårdar. Stadsmuseet har i remissvar underlag för under- sökning om betydande miljöpåverkan 2025-10-21 gjort en initial bedömning av byggnadernas kultur- värden och kommit fram till att byggnaderna har sådan värden som göra de kan bedömas som särskilt värdefulla från kulturhistorisk synpunkt, dvs gröna enligt stadens klassificeringssystem. En konsekvensanalys som beskriver och analyserar planförslagets konsekvenser för befintlig bebyg- gelse och kulturmiljön har efterfrågats. Uppdrags- givare är Corem Disa AB. Vad är en antikvarisk konsekvensbeskrivning? En antikvarisk konsekvensbeskrivning är en utredning och analys av hur kulturvärdena påverkas och vilka konsekvenserna blir för området vid en föreslagen ändring av en byggnad eller ett område. INLEDNING Det är konsekvenserna för byggnadernas och/eller bebyggelsemiljöernas kulturhistoriska värden som analyseras och bedöms med utgångspunkt i vilken grad läsbarheten hos de värdebärande egenska- perna samt helheten påverkas av de åtgärder som planförslaget möjliggör. Metod Vid bedömning av påverkan analyseras planför- slaget i relation till identifierat kulturhistoriskt värde och värdebärare. Analysen görs systema- tiskt genom att planförslaget granskas utifrån hur byggnaderna kan komma att förändras fysiskt av de möjligheter som planförslaget medger och hur detta i sin tur påverkar byggnadens läsbarhet. Påverkan graderas sedan kvalitativt i en skala från liten till mycket stor negativ påverkan. I värderingen av konsekvenser sätts den bedömda påverkan i relation till värdets betydelse. Här avgörs konsekvensens tyngd: ett litet ingrepp i en särskilt värdefull och känslig del kan få större konsekvens än en mer omfattande förändring i en del med lägre värde. Bedömningen innebär en sammanvägning där både omfattningen av förändringen och värdets dignitet beaktas. Tidigare utredningar Inom ramen för planarbetet har Tyréns Sverige AB tagit fram en kulturmiljöanalys (daterad 2026-06- 05). BEDÖMNINGSSKALA Stora negativa konsekvenser uppstår när höga kulturhistoriska värden påverkas av att ett flertal värdebärande egenskaper av synnerligen höga värden förändras kraftigt eller går förlorade. Påverkan innebär att läsbarheten av byggnadens ursprungliga gestaltning och funktion samt utveckling över tid försvåras avsevärt eller upphör helt. Härigenom minskar förståelsen för och kunskapen om byggnadens historiska sammanhang och utveckling. Gestaltningen fragmenteras så att dess helhet inte kan uppfattas. Medelstora negativa konsekvenser uppstår när kulturhistoriska värden påverkas av att ett antal värdebärande egenskaper av särskilt höga värden förändras eller går förlorade. Påverkan innebär att läsbarheten av byggnadens ursprungliga gestaltning och funktion samt utveckling över tid försvåras. Påverkan kan även innebära att enstaka kulturhis- toriskt värdefulla egenskaper; välbevarade, unika eller på annat sätt signifikanta blir svårtolkade, fragmenterade eller går förlorade. Små negativa konsekvenser uppstår när kulturhistoriska värden påverkas i mindre omfattning. Påverkan innebär att läsbarheten av byggnadernas utgestaltning och veckling över tid fortfarande är möjlig men försvåras. Enstaka värdebärande egenskaper påverkas eller försvinner. De enstaka egenskaperna är inte av betydelsebärande karaktär för kulturmiljöns helhet och inte heller unika eller sällsynta av sin typ. Inga/obetydliga konsekvenser innebär att varken negativa eller positiva konsekvenser uppstår för befintliga kulturhistoriska värden eller när värdebärande egenskaper påverkas högst marginellt, på ett sätt som inte påverkar lärbarheten av byggnadernas gestaltning och historiska utveckling. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Inledning5 Slutrapport 2026-06-09 KISTA UNDER OMVANDLING Kista har sedan tillkomsten präglats av en hög grad av förändring. Som Sveriges mest betydelsefulla verksamhetsområde inom telekommunikation och informationsteknologi har stadsdelen aldrig varit att betrakta som färdigutbyggd. I stället har den kännetecknats av kontinuerliga rivningar, komplet- teringar och omgestaltningar, även om konjunk- tursvängningar periodvis har dämpat utvecklings- takten. Redan kring millennieskiftet påbörjades en målmedveten satsning på Kista Science City, vilken bland annat manifesterades genom uppförandet av profilbyggnader såsom Kista Science Tower och Victoria Tower, samtidigt som Kista Galleria expanderade och stärkte områdets kommersiella funktioner. Under de senaste 10–15 åren har dock utveck- lingen tagit en ny riktning. Den tidigare ensidiga expansionen av kontorsytor har avtagit och successivt ersatts av en mer komplex omvandlings- process där verksamhetsområdets innehåll och användning förändras i grunden. Ett tydligt inslag i denna utveckling är omställningen av befintliga kontorsbyggnader till andra funktioner. I kvarteret Hekla pågår en omvandling av ett kontorshus från 1970-talet till bostäder, vilket illustrerar hur även äldre kontorsbestånd integreras i den pågående funktionsblandningen. I samband med detta har även beslut fattats om att rusta upp och utveckla Grönlandsparken som stadsdelspark, vilket förväntas få ökande betydelse i takt med att både arbetsplatser och bostäder tillkommer i området. Parallellt har vissa kontorsbyggnader rivits medan andra genomgått omfattande moderniseringar i syfte att möta förändrade krav från hyresmark- naden. Denna lokala utveckling bör förstås i relation till mer övergripande strukturförändringar inom kontorshyressektorn, där efterfrågan i ökande grad riktas mot flexibla arbetsmiljöer. Antalet stora enskilda hyresgäster har minskat och ersatts av en mer diversifierad hyresgästmix, vilket har föranlett anpassningar av byggnader för att kunna inrymma fler och mindre aktörer. Ett särskilt betydelsefullt inslag i denna omvandling är Ericssons förändrade närvaro i Kista. Företaget har historiskt varit områdets dominerande arbets- givare och en central aktör i dess utveckling. Under senare år har dock bolaget successivt minskat sina lokalytor i området och lämnat ett flertal fastigheter, däribland Blåfjäll 1 med en omfattning om närmare 20 000 kvadratmeter. Beslutet under våren 2026 att flytta huvudkontoret till Hagastaden markerar ytter- ligare en ompositionering, samtidigt som det bidrar till ökade vakansgrader i Kista. Denna utveckling speglar också en mer generell trend där nya typer av kontorsmiljöer efterfrågas, med större fokus på urban integration och attraktiva stadsmiljöer. Mot denna bakgrund har visionen för Kista allt tydligare kommit att inriktas mot att utveckla området från ett renodlat arbetsplatsområde till en mer funktionsblandad och urban stadsmiljö med levande gaturum. Kista är utpekat som en regional stadskärna, och ett omfattande bostads- byggande har genomförts eller planeras kring verksamhetsområdet. Under senare tid har denna omvandling också börjat omfatta själva kärnan av arbetsplatsområdet. Planen för kvarteret Skalholt 1 är ett tydligt exempel, där befintliga kontorshus omvandlas för att rymma bostäder, hotell, servi- cefunktioner och lokaler för exempelvis öppen förskola, kompletterat med publika verksamheter i bottenvåningarna. Infrastrukturella satsningar spelar en central roll i denna utveckling. Den planerade förlängningen av Tvärbanan från Bromma flygplats till Helenelund, med trafikstart omkring år 2030, innebär att Kista integreras starkare i det regionala kollektivtrafik- nätet. Den nya spårdragningen längs Kistagången, med hållplats vid Kistamässan i nära anslutning till bland annat kvarteret Isafjord, förväntas förändra rörelsemönster och öka områdets urbana karaktär. Därigenom stärks också förutsättningarna för kommersiella verksamheter i bottenvåningarna, vilket bidrar till ett mer levande stadsrum. Sammanfattningsvis befinner sig Kista i en genom- gripande strukturell omvandling. Från att ha varit ett i huvudsak monofunktionellt verksamhetsområde dominerat av stora kontorskomplex utvecklas stadsdelen mot en mer diversifierad och urban miljö med en blandning av bostäder, arbetsplatser, service och rekreation. Denna förändring drivs dels av lokala initiativ och kommunala planeringsstra- tegier, dels av bredare ekonomiska och samhäl- leliga förändringar som påverkar såväl arbetsliv som stadsutveckling. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Förutsättningar6 Slutrapport 2026-06-09 AKTUELLA LAGRUM Plan- och bygglagen (2010:900) Plan- och bygglagen (PBL) reglerar hur mark- och vattenområden används och samt hur markan- vändningen skall utvecklas. Lagen fastställer att planläggningen av mark- och vattenområden är en kommunal angelägenhet och ställer krav på att kommunen upprättar en översiktsplan över hela kommunen. Lagen innehåller bestämmelser om bland annat detaljplaner och bygglov. Planläggning enligt denna lag ska ske med hänsyn till natur- och kulturvärden, andra miljöaspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden. Lagen fastställer att byggnader eller områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt inte får förvanskas. Dessa kan av kommunerna skyddas genom bestämmelse i detaljplan. Skyddet regleras i PBL:s 8 kapitel och de bestämmelser som läggs in i planen är juridiskt bindande. Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt Plan- och bygglagen är även 2 kap. 6 § tillämplig. FÖRUTSÄTTNINGAR PBL 2 kap. Allmänna och enskilda intressen 1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. 3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja 1. en ändamålsenlig struktur och en estetiskt tilltalande utformning av bebyggelse, grönområden och kommunikationsleder, 2. en från social synpunkt god livsmiljö som är tillgänglig och användbar för alla samhälls- grupper, 3. en långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöför- hållanden i övrigt, 4. en god ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens, och 5. bostadsbyggande och utveckling av bostads- beståndet. PBL 2 kap. Allmänna och enskilda intressen - forts. 6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. 6 § Tredje stycket Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Förutsättningar7 Slutrapport 2026-06-09 PBL 8 kap. Krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser Plan- och bygglagens åttonde kapitel reglerar krav på byggnadsverk, byggprodukter, tomter och allmänna platser. Vid en bygglovsprövning omfattas byggnader som bedöms ha särskilt högt kulturhistoriskt värde av förbud mot förvanskning av kulturvärden, 8 kap. 13§. För alla byggnader gäller även varsamhetskrav och särskilda krav vid underhåll enligt 8 kap. 17§ och 14§. 13 § Förvanskningsförbud En byggnad eller som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Enligt 13 § 1 st. p.4 ska förvanskningsförbudet även tillämpas på bebyggelseområden. 17 § Varsamhet och ändringar Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhis- toriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Kulturhistorisk klassificering Vid bedömning av bygglov och åtgärder enligt Plan- och Bygglagen har Stockholms stad antagit en klassificeringskarta med kulörmarkeringar för byggnader av olika kulturhistoriskt värde. Klassifi- ceringen som utförs av Stockholms stadsmuseum är ett kunskapsunderlag utan rättsligt bindande verkan. De tre klassificeringar som Stadsmuseet använder sig av är: Blå - bebyggelse av synnerligen högt kulturhisto- riskt värde. Grön - högt kulturhistoriskt värde. Bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljö- mässig eller konstnärlig synpunkt. Gul - bebyggelse av positiv betydelse för stads- bilden och/eller av visst kulturhistoriskt värde. Fastighet markerad med grått går inte att hänföra till någon av ovanstående kategorier. Det finns även fastigheter som är markerade med streck vilket betyder att de ännu inte är klassificerade, alternativt att fastigheten är obebyggd. Fastigheter som inte är klassificerade kan ha stora kulturhistoriska värden, även om Stadsmuseet ännu inte tagit ställning till dessa värden. Byggnaderna inom kvarteret Isafjord 4, liksom övrig bebyggelse i Kista, har inte klassificerats. Stockholms stadsmuseum har initialt bedömt att byggnaderna har sådant värde som syftas till i 8 ka. 13 §, motsvarande grön klassificering. Stadsmuseet skriver följande: Motiveringen skulle dels baseras på att byggna- derna var för sig är tydliga och välbevarade repre- sentanter för 1970- respektive 1990-talets kontors- bebyggelse och tanken om en god arbetsmiljö, dels för Ericssons betydelse för Stockholm och Sverige. Att byggnaderna fortsatt ingår i en samling byggnader som samtliga tillhör eller har tillhört Ericsson visar på lång hävd som stärker det kultur- historiska värdet. Vidare ingår byggnaderna i en helhetsmiljö med en samling kontorskomplex som präglas av innovation och framåtanda vilket tagit sig uttryck genom byggnader som ”sticker ut” med en för sin tid nyskapande arkitektur. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Kulturhistoriska värden - sammanfattning8 Slutrapport 2026-06-09 KULTURHISTORISKA VÄRDEN - SAMMANFATTNING För en mer detaljerad redogörelse om byggnadernas värdebärande berättelser, kulturhistoriska värden och värdebärande egenskaper hänvisas till Tyréns kulturmil - jöanalys (2026-06-05). Här sammanfattas byggnadernas kulturhistoriska värden med utgångspunkt i byggnadernas gestaltning. De två byggnaderna utgör tillsammans ett arkitekto- niskt betydelsefullt och välbevarat kontorskomplex där två epoker – 1970-talets sena modernism och 1990-talets postmodernism/tidiga nyfunktionalism – tydligt möts. Exteriört uppvisar båda byggnaderna hög gestaltningsmässig kvalitet och en omsorg i material, proportioner och detaljering som placerar dem väl i sina respektive tiders arkitekturhistoria. Tillsammans berättar de om Ericssonkoncernens utveckling i Kista under en period då tekniskt och organisatoriskt framåtskridande omsattes i ambitiösa byggnadsprojekt. De båda byggnaderna bildar tillsammans ett ovanligt tydligt tidsdokument över kontorsarkitek- turens utveckling i Sverige. De representerar två olika gestaltningsideal men står i nära dialog med varandra genom utemiljö, skala och materialitet. Kontrasten mellan 1970-talets horisontella, tunga modernism och 1990-talets urbant varierade och materialriktade arkitektur förstärker den samlade förståelsen av Ericssons roll i Kistas tillväxt. 1990-talskontoret ERA-byggnaden från tidigt 1990-tal introducerar ett formspråk med tydlig urbanitet, där en gathus/ gårdshus-typologi anspelar på innerstadens kvartersstruktur. Ett sexvånings gathus och ett fyravånings gårdshus samspelar kring en mandel- formad gård, vilket genererar en komplex rumsor- ganisation präglad av rörelse, sekvenser och växling mellan öppna och slutna rum. Fasaderna förenar variation med sammanhållning. Kurvade fasadliv och entréer längs Kistagången kontrasterar mot en i övrigt regelbunden rytm. Materialpaletten – röd puts, natursten, träfönster, ekpartier och burspråk – kompletteras av kraftigt utkragade våningslister och skapar ett rikt, artiku- lerat uttryck som balanserar postmodern lekfullhet mot en mer återhållen struktur. Sockelvåningen markeras tydligt genom stenmaterial, större glasytor och vertikala pelare, medan övre våningar uppvisar varierad fönstersättning som ger rytmisk komplexitet inom en övergripande ordning. Materi- alkombinationen trä, koppar, natursten och puts ger byggnaden en varm och taktil karaktär. Interiört utgör ljusgården i gathuset ett centralt element. Överljus och varierade öppningsformer mellan våningsplan skapar en dynamisk rumsupp- levelse, medan trä- och glaspartier, stål- och träräcken samt ljusa ytskikt bidrar till en samman- hållen gestaltning. 1970-talskontoret SRA-komplexet från 1970-talet präglas av en stringent och konsekvent volymbehandling, där tre parallella kontorslameller – varav två ingår i planområdet – organiseras i avtrappande höjd. Denna ordning utgör en bärande arkitektonisk princip. Delar av byggnaderna är upphöjda på pelare och/eller försedda med uppglasade fasader i enlighet med modernismens pilotis-ideal, vilket ger anläggningen en lätt och svävande karaktär samt möjliggör en öppen och genomsiktlig bottenvåning. Entréplanet kännetecknas av glasade fasader och långa siktlinjer som skapar visuella och rumsliga samband mellan entrégård, entréhall, innergård och omgivande stråk. Mellan lamellerna finns lägre sammanbindande volymer som bildar slutna gårdsrum; dessa präglas av vintergrön vegetation och bidrar till att mildra den övergripande geometriska stramheten samt förstärka samspelet mellan byggnad och landskap. Fasadernas starka horisontalitet, uttryckt genom fönsterband, breda fogar och flacka tak, balanseras av vertikala accenter i form av uppglasade trapphus som bryter ned volymernas längd och skapar rytm. Det mörka, hårdbrända bruna teglet förstärker intrycket av tyngd och ger en viss grad av slutenhet, medan profilerade plåtdetaljer tydligt förankrar komplexet i 1970-talets formspråk. Interiört kompletteras detta av en tidstypisk och beständig materialpalett med klinkergolv i bottenvåningen och terrazzo i trapphusen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Kulturhistoriska värden - sammanfattning9 Slutrapport 2026-06-09 SRA • Kontorsvolymernas horisontalitet, linjeverkan och materialitet • Kontorsvolymernas mur- och skivverkan • Fönsterband • Trapphusens glasade fasader och trapploppens geometriska linjespel i fasad • Trappornas smidesräcken och terrazzogolven • Öppenheten mellan ute och inne mellan gårdar och entrézoner och bottenvåningarnas genomsiktlighet • Gårdarnas vintergrönska och geometriska karaktär • Bottenvåningens klinkergolv • Förbindelsegången på gård med limträkonstruktion och fribärande glasfasad ERA • Volymbehandlingen med gathus, gårdshus och gård som återanvänder kvartersstadens typologi • Entrégårdens mandelform • Fasadernas material- och variationsrikedom med utkragade våningslister, fönsterpartier med omväxlande storlek och utformning, putsade partier i rött, stenpelare och fasadsten, glasmetallpartier i bottenvåningen och karuselldörrar • Fönsterbågar i trä (lackad furu och svartbetsad ek) • Fasadernas kurvaturer både på gård och i gatufasadens bottenvåning • Taklanterninens historicerande form • Ljusgården med träglasparti på plan 6, öppningarnas kurvatur och stålräcken med träledare • Spiraltrappor med terrazzogolv och räcken i stål och trä • Glasmetallpartier • Specialritad armatur • Entrévåningens öppenhet och diagonala orientering • Entrévåningens mönsterlagda kalkstensgolv i varierande kulörer. Värdebärande egenskaper Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Kulturhistoriska värden - sammanfattning10 Slutrapport 2026-06-09 Värdering av fasader, rumsligheter och ytor Följande planer illustrerar värdebärande egenskaper hos de bägge byggnaderna översatt i fasad, rumslighet och yta/material och bör läsas tillsammans ovanstående avsnitt (2.1 Värdebä- rande egenskaper). I det följande används en tregradig skala: visst värde, särskilt värde och högt/synnerligen högt värde, vilket korresponderar med Stockholms stadsmuseums klassificering. Värderingen utgår ifrån graden av synlighet från gata och allmän plats och syftar till att beakta läsbarheten hos byggnaderna och byggnadsde- taljerna och därmed förståelse för byggnadernas funktion, betydelse för Ericsson och ursprungliga gestaltning. Entréplan utgörs av SRA:s bottenvåning. Entréplan/ plan 1 inkluderar ERA:s bottenvåning medan plan 3 representerar de övre våningsplanen i båda byggnaderna. Takplanen inkluderar SRA:s teknik- våning samt ERA:s överbyggnader (lanternin samt trapphus). På planerna är fasader, rumsligheter och ytor/ material markerade. Här betyder fasad den exteriöra väggytans gestaltade helhet med ingående delar som exempelvis fönster, och material. Begreppet rumslighet avser hur ett rum är organiserat volymmässigt och interagerar med andra rum. Yta/material refererar till specifika detaljer, främst golv, interiört. ERA:s fasad mot Torshamnsgatan med sin representativa och stadsmässiga fasadutformning och karaktäristiska materialkombination. Till vänster det lägre gårdshuset. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Kulturhistoriska värden - sammanfattning11 Slutrapport 2026-06-09 N gb ST TMTM BLOCKV196GG CAFÉ 1100022 1100026 1100034 1100036 1100027 031 033 T103 1100049 1100055 1100059 1100056 1100058 1100040 047A 051A 051B 1100000B 1100200 1200200 088A 032 S016 810S E038 1200000 KYL KYL 1200S015014 015 015A014A 020018 1200032A 1200032C 1200047 024 032F 032E 022H S022 022G 022F 022D 022C 037A 000C 020 028 1400002 1400016 1400006 1400004 1400000A 1400000 006A CONFERENCE MEETING KK AV T100 1100051 1100035 1100035A 1100T102 1100039 1100038 11000881100086 1100080 1100085 1100087 1100090D H17 1100S001 1100104 1100T104 080B 1100T001 1100076 1100062A 1100062 1100076A 1100076B 1100090C 1100090A 1200022B1200022E 1200022 1200S003 1200032B 1200025 1200006 1200004 1200038 1200100 1200086 1200084 1200088 1200079 H26A H26B H27 H50 1200049 1200079A 1200079B 1200019 1200013 1200100A 1200037B S001 1200T001 1200022A S046 080B 1200S004 016 1200018A 1200030X 1200030 12000281200020A 1200026 1200026A 1200012 018X H52 1200006A 1400001 1400003 1400007 1400009 1400011 1400015 1400039 1400041 1400030 1400026 1400022 1400018 1400035 1400045 035B035C 016A 1500000A 1500029 1500000B 1500000C 1500000D T200 084 1400002A 017 151 T200 1400035A 049A 049B S000100B T003 T100 T002 BRUNN KONTOR KLÖVERN DRIFT SLUSS AVG.GODS SLUSS GODSEXP. LADDNING TS TSDUSCH DUSCH OMKL. WC WC FÖRRÅD FÖRRÅD FÖRRÅDFÖRRÅD SERVERRUM NOC DEMO SYSTEM SITE HT STUDIO ANKOMMANDE GODS VVS EL DAMERHERRAR KAPPRUM UTLÄMNING K\K VVS DISKRUM VVS ELC TORK STÄD LINNE +27,73 +27,73 DISKRUM HYLLA UGN UGN VATTEN- KOKARE FRITÖS UGN VASKBÄNKBÄNK STEKBORD STEKBORD STEKBORD BÄNK VATTENBAD BÄNK GRILL BÄNK VASK VVSFÖRRÅD BÄNKVASK BÄNK BÄNK BÄNK BÄNK KONTOR VASK PACKRUM RWC VVS SKAL- MASKIN STIMKITTLAR FRYST FÖRRÅDFÖRRÅD FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD KYLT FÖRRÅD FÖRRÅD PAUSRUM KONTOR ELRUM POSTHANTERING +27,73 VARUMOTTAGN. 032D KAPPRUM FÖRRÅD MULTIPURPOSE ROOM FÖRRÅD 082 STÄD STÄD 15000231500027 FÖRRÅD 080A OMKL. 080A SH SH SH 1200035 FÖRRÅD 1200001 1500025 +27,73 +27,73 TB MEETING POINT WITH COFFEE BAR MEETING ROOM CLOAK ROOM TB TB TB VVS 1300015 1300021 1300027 1300033 1300000 1300037 1300T001 1300T000 330S 1300020 034A 034B 034C 034 S000 025 1300035 1300000A 1300000B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM COPY/ PRINT MINI MEETING ROOM ELECTR. 1500009 MEETING HUB 022J 046 048 UPS 230 ETTENEHCTIK MARCONI 1 T101 H16A H16B TECHNICAL WORK LAB SUPPORT 1200002 LAUHREN 009 010 STORAGE STORAGE STORAGE STORAGE TECHNICAL WORK TECHNICAL WORK MARMOR 000B TS TS 1200051 MARCONI 2 SKÄRMVÄGG B100 A100 A400 B400 KÖKFÖRRUM FÖRRÅD B200 A200 B500 B300 A500 A300 B900 B700 A900 A700 A600 B600 B800 B010 A010 A800 B410 B210 A210 A410 B310 B510 A510 A310 C310 C900 UTR.VŽG UTR.VŽG BRYGGALAST- BORD LYFT- EL TELE 1800136 1800136A 1800123 TELE ALLM 1800125 TELE SŽK 1800127 TELE RT 1800100B 1800141A FÖRRÅD 1800139 EL TRAFO 1800133 EL LSP-STŽLLVERK 1800131 EL TRAFO 1800103A VVS N™D A 1800203 SPR N™D C H29 1800134 1800100A H20 1800193 1800166 TRAPPA D H18 1800103 1800145 SKYDDSRUM 102 P ARKIV 1800101 +26,25 +26,25 +26,10 R™K R™K +26,23 UTRYMNING FRN SKYDDSRUM I BEFINTLIGT HUS RAMP TILL GATA RAMP TILL PLAN -1 SOP LASTKAJ +26,48 BES™KSENTRE ENTRE +26,43 +26,43 +26,48 +27,51+27,14+26,95 +26,58 +26,55 +26,45 +26,35 +27,2 +26,38 +26,38 +26,38 +26,48 R R E FLŽKTRUM, KYL- OCH UNDERCENTRAL 1800100 600AIIKU H18 1800T136 H19A H19B 1800S141 1800T161 1800T166 1800S166 1800T193 1800T201 H29 1800T134 1800T119 101A S101 S11 9 S134 135 134B 134A A191 191 631S LAB TELE C0010081IK P001 P002 P003 P004 P005 P006 P007 P008 P009 P010 P011 P012 P013 P014 P015 P016 P017 P018 P019 P020 P021 P022 P023 P024 P025 P026 P027 P028 P029 P030 P031 P032 P033 P034 P035 P036 P037 P038 P039 P040 P041 P042 P043 P044 P045 P046 P047 P048 P049 P050 P051 P052 P053 P054 P055 P056 P057 P058 P059 P060 P061 P062 P063 P064 P065 P066 P067 P068 P069 P070 P071 P072 P073 P074 P075 P076 P077 P078 P079 P080 P081 P082 P083 P084 P085 P086 P087 P088 P089 P090 P091 P092 P093 P094 P095 P096 P097 P098 P099 P100 P101 P102 P103 P104 P105 P106 P107 P108 P109 P110 P111 P112 P113 P114 P115 P116 P117 P118 P119 P120 P121 P122 P123 P124 P125 GARAGE TOTALT 123 PLATSER FÖRRÅDFÖRRÅD 1800145E 1800145D FÖRRÅD FÖRRÅD 1800145C 1800145B 1800145A1800141 FÖRRÅDFÖRRÅD 1800141C1800141B 1800136B 1800134C 1800193A MC P049B MC MC P035B HANDIKAPP HANDIKAPP HANDIKAPP HANDIKAPPHANDIKAPP P017A MC RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD RESERVERAD ENTRÉ- OCH GARAGEPLAN (PLAN 0) VÄRDERING Yta/materialRumslighetFasad 1. Högt/synnerligen högt värde 2. Särskilt värde 3. Visst värde 09 1500000A 150000 MEETING HUB 1500000C 1100104 1100T1010T100T1011 44 10012 15 000A MEET 1 G HUB 0009 150 00C Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Kulturhistoriska värden - sammanfattning12 Slutrapport 2026-06-09 N 1101013 1101015 1101012 1101014 1101027 1101030 1101033 1101035 1101037 1101038034A 034B 034C 1101048 046C046B046A 1101049 1101075 080A 080B 1101086 1101088 088A 11010941101042 1101047 1101079 1101034 1101039 1101077 088B 002T1011 001T1011 1101T001 087 088C 089 1101080 1101078 1101055 VVS VVS VVS VVS VVS VVS VVS SVV CLEAN +31,40+31,40 +31,40 MEETING ROOM CC ROOM CC ROOMPRINTER LIFT LOBBY STORAGE CLOAK ROOM RESTING STORAGE MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR EL CLOAK ROOM H16A H16B CLOAK ROOM H17 EL STORAGE 1101000C 1101000D MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM HALL 1101000E 1101095 IT SERVICE 1101091 STORAGE +31,43 15010071501006 002 002A 002B +31,40 1401000C1101000F 1401004 1801101 H18 S101 FÖRRÅD +30,70 1101028A 1101028B TR TR 1101002 TR 1101001A TR 1101001B MINI MEETING WORK AREA1101000A 1101050 MEETING ROOM ROOM MINI MEETING ROOM MEETING HUB 1101062 MEETING ROOM 1101061 MEETING ROOM 1101067 MEETING ROOM 1101072 MEETING ROOM 1101073 PRINTER B110 A10 B105B100B95B90B85B80B75B70B65B60 A15 A20 B55B50B45B40B35B30B25B20B15B10 A10 A15 A20 HALL 1101000B PASSAGE WORK AREA PASSAGE 1201087 1201084 080A 080B 1201038 12010371201035 034A 034B 034C 1201033 1201032 12010151201013 1201012 1201014 1201086 1201034 001T1021 1201T001 002T1021 1201080 1201085 080C 034D VVS VVS VVS VVS VVS VVS SVV +31,40 +31,40 +31,40 CC ROOM CLEAN HALL CC ROOM LIFT LOBBY VVS MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR CC ROOM EL VVS CLOAK ROOM H26A H26B 1201041 1201062 H052 GÄSTMATSAL 12 - 14 PL GÄSTMATSAL 6 PL 1201000D GÄSTMATSAL 10 - 12 PL COFFEE LOUNGE 16 - 22 PL GÄSTMATSAL 10 - 12 PL PENTRY KNÄBSTEBRA SPISUGN FRYS 1201048 1201052 KYLB. KYL IS DISK 940S 12010701201064 1201077 GÄSTMATSAL ÖPPEN CA 60 PL 1201053 1201074 KPR 1201076 H27 EL 1201000A 1201000B 1201000C 084A 084B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1201002 TR 1201001A TR 1201001B MINI MEETING ROOM 1201027 PRINTER TR 1201028B TR 1201028A 038 +31,40 +31,40 MEETING POINT WITH COFFEE BAR CLOAK ROOM CC ROOM 1301035 1301000 1301037 1301T001 1301T000S033 1301032 034A 034B 1301034C 1301034 ELECTR. 2001001 PASSAGE 1301033 1301029 QUIET ROOM VVS S000 TR 1301002B 1301001 MINI MEETING ROOM TR 1301002A 1301015 MINI MEETING ROOM 1301014 MINI MEETING ROOM WORK AREA1301000A 1301027 PRINTER 1301024B TR 1301024A TR 1301026 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1401000B TAK ÖVER PLAN 140102214010241401026140102814010301401032140103414010361401038 1401025140102914010331401035 1401027 14010231401039 1401021 +31,55 EL NEDRE DEL ÖVRE DEL +31,40 FRD EXHIBITION 1401020B 020D 1401020C 1401020A 1401000A 1401000C 1401006A 020E 020F FRD RECEPTION EXHIBITION 1401003 FÖRBINDELSEGÅNG 003A SÄK.- RUM 000CA 1501000B FRD 150102115010291501031 1501023025027039 RÖKRUM FRD 1501017 1501000A 1501007 009 003 001 FRD 011017A KONF.RUM MEXICO CITYKONF.RUM NEW YORKKONF.RUM LONDONKONF.RUM STOCKHOLMKONF.RUM ST.PETERSBURG 1801103 1801131A 1801135 1801166 1801165 1801192 1801189 1801171 1801162 1801174 1801103E 1801103F 1801103A 1801103C 1801101 1801109 1801121A 1801127 1801131 1801135A 1801168 1801105 1801129 1801166 1801100B 1801S168 KI1801101C H19A H19B 1801100 H20 +31,30 N™D B CC PREPARATION ST KAPPRUM H18 ST STORAGE CONFERENCE ROOM EL N™D C CC ENTRANCE HALL RAMP EL DAMM +30,83 STAIRS TO TELE UTR.VŽG ENTRE ENTRE PERSONALENTRE +31,43 +31,23 E +30,68 RWC V V 1801S10 3 1801S10 5 1801S134 1801S136 1801T136 1801T161 1801T194 1801T201 1801155 KI1801196 103B S101 101A S125 S132 S171 S172 189C 189A 189B 191A191 187B 187C 1801187 187D BP +31,23 LOUNGE AUDIOTORIUM A60 RBS-ROOM CAFE 1801161 KI1801175A MEETING HUB 1801175E 1801175D DEMORUM TECHNICAL 1801175B DEMORUM 1801178 STORAGE DRY GOODS 1801100C 175BA175EA E193 LM JUNIOR S193 CARL-JOHAN 183 HANNA 1801176 STORAGE 1801172 1801100A 1801170 LOCKER ROOM 170A STORAGE 169 GOODSDISHES GARAGE 1801243 CAFE S134 DACHSHUND CONFERENCE ROOM RADIOLA CONFERENCE ROOM RADIOLA 1801123 CONFERENCE ROOM AXE CONFERENCE ROOM GSM 1801113 CONFERENCE ROOM 3G STORAGE +31,23 +31,23 1801301 CONFERENCE HUT TV VENT EL AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbMvBlockRef (AecBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80)AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbWindowAssembly (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80)AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbDoor (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80)AecDbWall (AecArchBase80) AecDbWall (AecArchBase80) BP N™D A 1901S112 KK 1901107 H28 1901114 TELE TRAPPHUS 1901100R KONFERENSRUM F™RR D 1901100A N™DUTGNG 190113 0 H29 1901006 1901009 1901136 RAMP TILL INLASTNING OCH PARKERING UTR.VŽG E +31,10 +31,4 +31,40 +31,90 RWC 190113 2 1901T134 KI1901101 KI1901137 KI1901140 KI1901102 S130 130B 130A T119 KONFERENSRUM 1901112 1901103 LOBBY FÖRRUM1901114A KONF. RUM OFFICE BACK- 190112 0 1901116 B STUDIO 190112 2 130C 130D 130E LOBBY 1901100B RECEPTION 190111 7 190112 7 003A SÄK.- RUM ENTRÉPLAN (PLAN 1) VÄRDERING Yta/materialRumslighetFasad 1. Högt/synnerligen högt värde 2. Särskilt värde 3. Visst värde 0 + KI18 MEET 175A HUB 80) +31,23 1801S13434180 S1361361801S136 1801T136 15 E F 1801103E 180 A 03F 303 1801103 18011018011 1401003 NGGFÖRBINDELSEGÅNN 001T1011 +31,40 1101000C HALL 1101000F 1801192 KI1801196 LOUNGE AUDIOTORIUOTUD M E193 LM M JUNIORN S193 DAMM 002T1011 +31,40 HALL 1101000E 180115 CAFE 0 CE HALL 180110 ENTRAN ENTRE +30,68 GA 1801243 CAFE STAIRS ARAGE 3 TO EN ALL 243 1100 RANCE e80) 18 CA ST GARA ) RS TO GE 11551 CAF N™D ™ ™ N™ ™ ™D N™ A +31,10+3 0,131,1+31,1+3 00,10 T11TT1111999999 TRAPPHUSPPHPHUUSHUSHUSHUHUPHPHPPH SUS +31,40 1901T134 1801T194 +31,23 S193 +31,30 N BBB™D ™D N™D N™ N 1801T161161801T16161T16T0180801T161 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Kulturhistoriska värden - sammanfattning13 Slutrapport 2026-06-09 N 048A 048B 1103080 080A 080B 1103086 1103088 088B 1103093 1103039 088A 002T3011 001T3011 1103T001 040A 040B 1103084 1103S094 VVS 1103040 VVS VVS VVS H16A H16B 1103048 CLOAK ROOM VVS VVS CLOAK ROOM H17 1103000D 1103000G +38,20+38,20 +38,20 CLOAK ROOMCLOAK ROOM EGAROTS HALL LIFT LOBBY EL SVV SERVER ROOM 1103097 SERVER ROOM 1103089 SERVER ROOM HALL 1103090 MEETING ROOM 1103094 MEETING ROOM 1103098 MEETING ROOM PASSAGE1103000H 1103087 TR 1103079 TR WORK AREA1103000E 1103002 TR 1103001A TR 1103001B MINI MEETING ROOM 1103013 1103015 1103012 1103014 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM WORK AREA1103000A 1103027 PRINTER 1103026 TR 1103028 MINI MEETING ROOM 1103037 1103038034A 034B 034C 1103034 CLOAK ROOM CC ROOM CLOAK ROOM EL VVS CLEAN 1103033 MEETING ROOM PASSAGE1103000C 1103029 MEETING HUB 1103030 MEETING HUB 1103047 TR 1103050 MINI MEETING ROOM 1103049 MINI MEETING ROOM 1103060 MINI MEETING ROOM 1103061 MINI MEETING ROOM CC ROOM 1103076 MEETING ROOM PASSAGE1103000F 1103073 1103074B MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1103074A TR 1103075 MINI MEETING ROOM 1103077 B110B105B100B95B90B85B80B75B70B65B60B55B50B45B40B35B30B25B20B15B10 A10 A15 A20 A10 A15 A20 1303001 TAK 1203085 088B 088A080A 080B 1203076 1203077 072 071 1203061 1203060 052 1203050 1203049 048B 048A 1203038 1203037 1203035 034A 034B 034C 1203033 1203032 1203027 1203028 025001 088086 034 12030751203073 1203T100 1203T001 1203T200 080 12030831203041 040A 040B 084 CC ROOM VVS MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM EL 040 VVS VVS VVS VVS H26A H26B 048 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM VVS VVS EL H27 000C 000E000D 000F 025A12030231203021120301912030171203015120301312030111203009120300712030051203003 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1203000A 1203000B 1303001 +38,73 +38,73 TB TB TB TB TBTB MEETING ROOM MEETING ROOM MEETING POINT WITH COFFEE BAR COPY /FAX /PRINT COPY /FAX /PRINT CLOAK ROOM HALL CLOAK ROOMCLOAK ROOM CLOAK ROOM STORAGE STORAGE STORAGE LIFT LOBBY VVS CLOAK ROOM VVS VVS 002A 002B 004A 004B 008A 008B 010A 010B 014A 014B 012A 012B 018A 018B 1203020 1203022 1203024 1203026 053A 055A 057A 053B 055B 057B 059A 059B 067A 069A 067B 069B 052B 052A 054B 054A 056B 056A 058B 058A 058C 058D 062B 062A 064B 064A 066B 066A 068B 068A 051A 051B +38,73 JANITOR ASKEN ALEN 1503001 FLÄKTRUM 065A 065B 065C 065D 065H 065G 065F 065E 070A 070B 070C 070D 070H 070E 070F 070G WHITEBOARD WHITEBOARD TAKTAK 1803001 1803038 1803203 1803129 1803131 1803135 1803137 1803029 1803037 1803191 191A 191B 1803194 H20 H19A H19B 068B 068A 068C 1803070 015 014 1803219 1803241 1803270 1803272 H18 1803034 S070 S034 1803064 064E064F064G 1803067 1803068 +38,20 +38,20 +38,20 EL VVS VVS MEETING ROOM CC ROOM CC ROOM MINI MEETING ROOM TB TB MEETING ROOM COPY/FAX/ PRINT MINI MEETING ROOM 1803184 OPERATORS 1803113 1803115 CLEAN 1903071 064D064C064B064A 1803231 TR 1803232 TR QUIET ROOM WORK AREA1803026 WORK AREA1803145 WORK AREA1803195 WORK AREA1803078 MEETING POINT PASSAGE 1803294 PASSAGE STRAIRCASE STRAIRCASE PASSAGE 1803190 SERVER ROOM 1803117 TR 1803235 LAB 1803237 STORAGE 1803265 TB WORK AREA1803088 TECHNICAL 1803181 STORAGE 1803047 1803042 1803139 EL MINI MEETING ROOM 1803217 MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM 1803118 TR MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MINI MEETING ROOM MEETING ROOM STORAGE 1803058 TR 1803250 MEETING ROOM 1803252 MINI MEETING ROOM 1803244 MEETING HUB 1803162 MEETING ROOM 1803164 MINI MEETING ROOM 1803166 MEETING ROOM 1803170 MINI MEETING ROOM 1803267 TB 1803266 TR ROOM 1803281 MINI MEETING ROOM B110 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 ABCDEFGHJK S189 S196S195 S193 S192 S036 S034 1803S105 1803S103 1803101 S101 S061 H28201 1903001 238 1903218 H29 H28 1903T01 1903071 +38,20 +38,20 TBESTORAGE VVS VVS 1903101 1903109 CC ROOM MEETING ROOM 1903112 MINI MEETING ROOM 1903113 MINI MEETING ROOM 1903116 MINI MEETING ROOM 1903119 MINI MEETING ROOM 1903123 TR 1903122 1903207 MEETING HUB 1903216 MEETING ROOM 1903212 MINI MEETING ROOM 1903002 1903236 PRINTER 238A 238B S240 EL 1903145 MINI MEETING ROOM 1903148 MINI MEETING ROOM 1903150 MINI MEETING ROOM 1903153 MINI MEETING ROOM 1903157 TR 1903156 TR TR PLAN 3 VÄRDERING Yta/materialRumslighetFasad 1. Högt/synnerligen högt värde 2. Särskilt värde 3. Visst värde 19030711903071 001T3011 1103000D +38,20 HALL 002T3011 1103000G +38,20 EE HALL 1803037 +38,20 STRAIRCASE S03636 S03434 1803194 +38,20 STRAIRCASE 19696S196196S196S1996S19595S19SSSSS19S195SS 1903T01 +38,20 1803038 MEETING POINT Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Kulturhistoriska värden - sammanfattning14 Slutrapport 2026-06-09 N 2008011 1008011 71H 610T8011 200S +55,95 TAKPLAN VÄRDERING Yta/materialRumslighetFasad 1. Högt/synnerligen högt värde 2. Särskilt värde 3. Visst värde Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser15 Slutrapport 2026-06-09 PLANFÖRSLAG OCH KONSEKVENSER PLANFÖRSLAGET Planförslaget syftar till en ökad funktionsbladning i verksamhetsområdet Kista och att minska skill- naden mellan stadsdelens dag- och nattbefolkning. Planförslaget anger ett flertal användningsbe- stämmelser: bostäder, centrumverksamhet, viss detaljhandel, kontor, tillfällig vistelse samt vuxenut- bildning i hela fastigheten. Den tidigare personal- matsalens utbyggnader mot de yttre gårdarna får inte inredas som bostäder. Planförslaget innehåller också en uppsättning skyddsbestämmelser. Byggnaderna får inte rivas undantaget 1970-talskomplexets (SRA) takvåning (teknikvåning). SRA:s fasadutformning med sin horisontella betoning med fönsterband och tegel- element ska bevaras. Också 1990-talshusets (ERA) fasadutformning och materialkombination på gathuset med betong, koppar, ek och varmröd puts skyddas. De svängda indragen på bottenvångens längs Kistagången ska enligt föreslagna skyddsbe- stämmelser bevaras. Gårdshuset saknar förslag på skyddsbestämmelser rörande fasadutformning och materialkombination. ALLMÄNT OM KONSEKVENSER PÅ ISAFJORD 4 Graden av påverkan på och konsekvenserna för de kulturhistoriska värdena på enskilda byggnads- delar i detalj måste bedömas ytterligare i ett senare skede då de befintliga byggnaderna mycket väl kan anpassas till nya ändamål givet att hänsyn tas till utpekade värdebärande egenskaper vid lokali- sering och utformning av nya funktioner. Att ERA:s gårdshus saknar skyddsbestämmelser avseende fasadutformning och materialkombination medger fasadförändringar som kan påverka den helhetsge- staltning som gathus och gårdshus bildar. En fortsatt användning som kontor innebär få förändringar av värdebärande egenskaper. Både kontorslandskap och cellkontor kan inrymmas i samtliga byggnader och öppna receptionsytor, konferensytor och matsalar kan även fortsätt- ningsvis användas för gemensamma ändamål utan att några omfattande anpassaningar behöver genomföras. För förbindelsegångarna är situa- tionen mer osäker eftersom det inte är säkert att det finns behov av flöden mellan byggnaderna såsom det gjort när byggnaderna nyttjats av en och samma hyresgäst. Byggnaderna lämpar sig också väl för hotellverk- samhet och/eller för tillfällig vistelse. Få exteriöra förändringar behövs för en anpassning till hotell. Nya tillgängliga entréer kan komma att behövas och utrymningsvägar krävs. Byggnaderna är tåliga för förändringar avseende planlösningar och tekniska installationer såsom ventilation samt vatten och avlopp. Verksamhetsförändringen skulle innebära helt nya planlösningar, brandcellsgränser och branddörrar, omfattande genomföringar i bjälklag för schakt och nya ventilationsaggregat men dessa åtgärder skulle inte vara så störande att byggna- dernas kulturhistoriska värden skulle minska. Särskilt 1990-talsbyggnaden med sin tillgång på kvalitativa gemensamma ytor som receptionsyta och konferensrum samt en centralt placerad ljusgård - vilken företrädesvis kan användas som angörings- och kommunikationsyta till hotellrummen - kunde fungera utmärkt som hotell. Även bostäder är möjliga att inrymma i fastigheten beroende av omfattningen lägenheter, lokalisering och utformning. I skisser som tagits fram under planarbetet är hela fastigheten med undantag för vissa utrymmen på bottenvåningen anpassad för bostadsändamål. KONSEKVENSER MED LOKALER FÖR CENTRUMVERKSAMHET/HANDEL På Kistagången i nära anslutning till planområdet planeras en hållplats för tvärbanan som dras fram till Helenlunds pendeltågsstation. Samtidigt kommer Torshamnsgatan sänkas som en anpassning till tvärbanans nya sträcknig. Hörnet Kistagången och Torshamnsgatan kommer härigenom få ökad tillgänglighet och synlighet i stadsbilden och utgöra attraktiva lägen för nya affärsetableringar. Planför- slagets användningsbestämmelser avser möjliggöra centrumverksamhet och viss detaljhandel inom fastigheten. Beroende av lokalisering och utformning är lokaler för service- och handelsändamål möjliga att integrera i anläggningen utan omfattande föränd- ringar på andra våningsplan än bottenvåningarna. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser16 Slutrapport 2026-06-09 Även dessa kan med vissa modifikationer av fasader och planer anpassas till lokaler. Iplanförslaget föreslås flera lokaler i byggnadernas bottenvåningar. Den pelarförsedda portiken i hörnet Kistagången- Grönlandsgatan föreslås byggas in och hysa två lokaler med entréer från Kistagången. Glaspartier föreslås placeras innanför befintliga pelare som även fortsättningsvis får en framträdande roll. Dessa så kallade pilotis liksom portiken i sig utgör tidstypiska byggnadsdelar som bidrar till en öppenhet och genomsiktlighet mellan gård och gata. Av betydelse är att dessa egenskaper kan bevaras så att läsbarheten och förståelse för byggnadssättet bibehålls. Längs Kistagången planeras för nya lokaler med glaspartier i trä mot gata. Lokalernas glaspartier tar vid ovan en minimal sockel vilket gör att lokalerna får en direkt och tydlig koppling till gatan. Bottenvåningens fönsterband utgår förvisso och en ny karaktär med murpelare mellan fönsterpar- tierna introduceras vilket innebär att förståelse för byggnadens funktion som renodlad kontorsmaskin minskar. Å andra sidan är tillägget tydligt avläsbart och kan ses som en ny årsring. Vidare föreslås bottenvåningen på ERA:s kontorshus i hörnet Kistagången-Torhamnsgatan få fungera som två större lokaler. De svängda och indragna fasadpartierna i ERA:s bottenvåning längs Kistagången bevaras dock. Lokalerna har potential till bevarad öppenhet mellan gata och gård och stora möjligheter även för det kvalitativa kalkstens- och marmorgolvet att bevaras. Befintlig hörsal styckas av till en egen lokal. Den nya lokalen förses med en direkt entré från gata/gård. Denna behöver inte innebära några negativa konsekvenser för byggnadens kulturvärden. Längs Torshamnsgatan föreslås bottenvåningen förses med ett nytt glasat parti med entré till en av de nya lokalerna på bottenvåningen. Nya fönster- partier och entrédörr anpassas till byggnadens stomme och följer det befintliga fasadlivet mellan pelarna. Tillägget förändrar inte läsningen av Den öppna pelarförsedda portiken i hörnet Grönlandsgatan - Kistagången är tidstypisk och bidrar till genomsikt mellan gata och gård. Pelare, s.k. pilotis hade en särskild betydelse i den modernistiska arkitekturen. Kalkstensgolvet i entré-/receptionsytan i ERA:s botten- våning har stora kvaliteter och är identifierat som en värdebärande yta. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser17 Slutrapport 2026-06-09 byggnaden utan tillför en öppenhet till bottenvå- ningen som bidrar positivt till byggnadens kvaliteter. De röda putsfälten får i dessa lägen en mindre yta i ett fack men kommer bilda ett obrutet putsat träin- ramat band som ger stabilitet åt hörnet. KONSEKVENSER VID BOSTADSÄNDAMÅL En omvandling av kontorsbyggnaderna till bostadshus innebär ändringar och ingrepp i byggnadernas gestaltning och planlösningar. Även gårdarnas karaktär förändras, både gestalt- ningsmässigt och genom förändringen från delvis offentliga rum till privata med olika grader av tillgänglighet. Medan SRA:s tidigare kontorsutrymmen från 1970-talet redan är ombyggda och förhållandevis okänsliga för en ändrad användning till bostäder så kräver ERA:s 1990-talskontor mer hänsyn. Särskilt problematiskt är den fint gestaltade ljusgården och rumsligheten kring denna som bör bevaras öppen. Nya planlösningar bör beakta denna öppenhet som riskerar att gå förlorad och ge ljusgården det respektavstånd som gestaltningen fordrar. Här bör dock påpekas att vid all användning av byggnaden kan ljusgården komma att påverkas av exempelvis inglasning för att skilja de olika planen åt. SRA:s 1970-talskomplex Omvandlingen till bostäder innebär att SRA:s 1970-talskomplex föreslås förses med nya tillgängliga entréer, hissar med anslutning direkt till gatan, franska balkonger mot Kistagången samt balkonger och loftgångar mot delar av både yttre och inre gårdar. Fönster föreslås som en alternativ åtgärd göras högre. Vidare planeras teknikvåningarna göras om till bostadsvåningar med utbyggda takkupor som ansluter mot fasadliv. Nya tillägg föreslås ges en grön kulör och därmed kunna skiljas ut i förhållande till ursprungliga volymer och detaljer samtidigt som de är hållna inom ursprunglig material- och kulörpalett. Samtliga gårdar föreslås göras om till bostads- gårdar med förändrad gestaltning. De två inre gårdarna får ny funktion som privata miljöer. 1970-talets kontorsvolymer är förhållandevis robusta och har redan byggts om. Byggnadskrop- parna lämpar sig väl för bostadsändamål. I det inre kommer bottenvåningens öppenhet mellan den tidigare huvudentrén mot gården längs Grönlands- gatan och den inre gården att behållas och därmed även klinkergolvet som binder samman ytan. De exteriöra förändringarna, framför allt balkonger och loftgångar, påverkar byggnadernas övergri- pande gestaltning genom att fönsterbandens och tegelfasadernas långa linjer bryts. Detsamma gäller förslaget att förse fasaden mot Kistagången med franska balkonger. På en övergripande nivå är det dock fullt möjligt att även fortsättningsvis uppfatta den ursprungliga gestaltningsprincipen och läsa byggnaden som en karaktäristisk kontorsbyggnad från 1970-talet. Förslaget innebär en viss negativ påverkan på byggnadens kulturhistoriska värden. Omvandlingen innebär vidare att nya fönster tillkommer i de plåtfasader mot gårdarna som signalerar trapphus samt att taken på anlägg- ningens gårdsavskiljande lågdelar görs om till terrasser och tillgängliggörs genom nya dörrar i högdelarnas fasader. Befintliga plåtfasader kommer få ett förändrat utseende med viss påverkan på både detaljnivå och på en övergripande nivå. Trapphusfasaden mot gården på den lägre flygeln utgörs av en kombination av glas och profilerad plåt som bryter tegelfasadernas horisontalitet. Öppningar mot en eventuell terrass på lågdelens tak behöver ta särskild hänsyn till öppenheten mot trapploppet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser18 Slutrapport 2026-06-09 Förslaget behöver dock inte innebära en så pass stor karaktärsförändring att byggnadens kulturhis- toriska värden påverkas negativt. Det är emellertid nödvändigt att fasadändringarna studeras mer i detalj och att hänsyn särskilt tas till trapplopp och den lägre högdelens glaspartier mot gård och lågdel. De föreslagna takterrasserna på lågdelarnas tak behöver i sig inte innebära några negativa konsekvenser för byggnadens kulturhistoriska värden utan kan snarare tillföra kvaliteter. De glasade trapphusen mot Kistagången föreslås öppnas på bottenvåningen och förses med hiss med tillgänglig entré direkt från gatan samt ytter- ligare två portar. Dagens lösning med ett glasparti som möter mark i princip utan sockel får härigenom en ny gestaltning som i hög grad förändrar den ursprungliga utformningen. Förslaget innebär att de nedre glaspartierna i trapphusen samt de ”klackar” som flankerar dessa tas bort och ersätts med nya dörr- och fönsterpartier som integreras i befintliga murpelare. Ovanför entréerna placeras ett längsgående grönt skärmtak som tillsammans med en rad liggande rektangulära fönster bryter det nuvarande trapphusets vertikala betoning. Skiss- förslaget har en negativ påverkan på byggnadens kulturhistoriska värden såtillvida att dessa värde- bärande delar påverkas och läsbarheten av ursprunglig utformning försvagas. Det gröna skärm- taket är i förhållande till glashusets öppenhet och lätthet något klumpigt även om det plockar upp former som finns i befintlig byggnad. Förslaget visar dock att det är möjligt att integrera entréer i trapp- husens bottenvåning. Föreliggande förslag behöver studeras mer i detalj. Även gavlarna mot Grönlandsgatan förses med tillgängliga entréer i form av hissar samt nya håltag- ningar i mur för fönster till det befintliga trapphuset. Dessa gavlar är mindre känsliga för förändringar genom sentida konstnärliga tillägg och öppningar och kan mycket väl genom nya varsamma tillägg ges en ny gestaltning som också korresponderar med den ursprungliga karaktären. Vidare föreslås högdelarnas teknikvåningar byggas om till lägenheter vilka avses förses med stora fönsterförsedda takkupor/frontespiser och kläs i grön plåt som tydligt, väl utformat och väl avläsbart tillägg. Förslaget innebär en avsevärd förändring av anläggningens karaktär och påverkar volymens Den glasade trapphusfasaden möte mark med en liten sockel. Det synliga trapploppet accentuerar vertika- liteten. fasadens direkta möte med mark är karaktä- ristiskt för både tiden och byggndens funktion som kontor. Förbindelsegången ritad av Nyréns Arkitektkontor på 1990-talet knöt ihop de båda byggnadernas entréer. Byggndsdelen visar på både Nyrénska och tidstypsika detaljer och utgör ett kvalitativt inslag i miljön. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser19 Slutrapport 2026-06-09 förhållande till omgivning och anslutning till himlen där nuvarande aluminiumplåt väl övergår i den fria rymden. Den ombyggda teknikvåningen syns dock inte från det viktiga stråket Kistagången och ombyggnaden får begränsad påverkan av upple- velsen av byggnaden härifrån. Synligheten är desto större från Grönlandsgatan och Grönlandsparken och får härigenom en märkbar påverkan på arkitek- turen och läsbarheten av kontorskomplexets ursprungliga utformning. Vidare föreslås den av Nyréns ritade förbindelse- gången från 1990-talet på den inre av gårdarna närmast Kistagångeninredas till lägenheter. Förslaget innebär att gångens öppenhet går förlorad genom nytt bjälklag och lägenhetsavskil- jande väggar. Såväl funktion som utformning som berättar om Ericssons expansion under 1980-och 1990-talen och nödvändigheten att knyta ihop den nya byggnaden med den befintliga. Rent arkitekto- niskt innebär ombyggnadsförslaget en betydande negativ påverkan på byggnadernas värdebärande egenskaper och bedöms innebära en förvanskning av kulturvärden. ERA:s 1990-talskontor Kontorsanläggningen föreslås i bostadsscenariot i princip i sin helhet byggas om till bostäder. Skisser visar på att det är möjligt att använda byggnaden för bostadsändamål. På plan 6 i ERA:s gathus är ljusgården inbyggd med ett träglasparti med mönster som påminner om japanska skärmar. Segmentformen är återkommande och ger ljusgården en varierande form genom våningsplanen. Ljusgården och träglaspartiet tillhör de mer kvalitiva och kulturhistoriskt värdefulla inslagen inom planområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser20 Slutrapport 2026-06-09 Bostäder innebär ingrepp i stommar som potentiellt kan påverka kulturhistoriska värden: nya tekniska installationer för vatten och avlopp kräver genom- föringar och nya schakt som beroende av placering ger olika grad av påverkan på interiöra kulturhisto- riska värden. Stommens utformning med bärande pelare i fasad och fasadens regelbundenhet gör det möjligt att placera lägenhetsavskiljande väggar på logiska avstånd från varandra och samtidigt bevara fönster- partiernas indelning. Den mandelformade/båtformade kvartersgården i ERA:s kontorsanläggning Övriga våningsplan planeras i sin helhet byggas om till lägenheter med risk för negativ påverkan på arkitektoniskt och materialmässigt kvalitativa inslag som metallglaspartier och ljusgård. Skisserna visar på att rumsligheten kring ljusgården respekteras men att den tidigare öppenheten minskar. Vid andra tänkbara användningar av byggnaden som detalj- planen medger kan ljusgårdens roll och funktion få större betydelse. Också förbindelsegången som är belägen mellan 1990-talets kontorshus i det inre av entrégården föreslås byggas om till lägenheter. Här riskerar den tydligt utmejslade arkitekturen från tidigt 2000-tal att förvanskas och funktionen bli mer svårläst med negativa konsekvenser för de kulturhistoriska värdena. Förbindelselänken mellan ERA:s två kontorsbyggnader tillkom i ett senare skede och vittnar om en förändrad estetik som kan relateras till valet av en ny arkitekt. Gången har tillhört de ytor som Ericssons kunder kommit i kontakt med och haft representativa syften. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser21 Slutrapport 2026-06-09 VÄRDERING AV KONSKVENSER Ändring Konsekvens Värdebärande byggnadsdelar Kistagången Fasader Franska balkonger Små negativa Bottenvåning Lokaler med glaspartier Medelstora negativa Portik Lokal med glasparti Små negativa Glasade trapphus Ny tillgänglig entré med hiss Medelstora negativa Tak ERA lanternin Bevaras Inga SRA teknikvåningar Byggs om till lgh Små-Medelstora negativa Grönlandsgatan Gavlar Tillgänglig entré med hiss samt fönster Små negativa Torhamnsgatan Bottenvåning Lokal med glasparti och ny entré Inga/obetydliga Gårdar SRA fasader Balkonger/loftgångar Små negativa ERA fasader Bevaras. Nya dörrar till uetplatser. Inga och små negativa SRA yttre gårdsrum Omgestaltas Små negativa SRA inre gårdsrum Omgestaltas Små negativa ERA kvartersgård Omgestaltas Medelstora negativa Interiörer ERA ljusgård Bevaras men kringbyggs Små negativa ERA trapphus Bevaras Inga ERA entrézon Byggs om till lokaler Små negativa SRA entrézon Bevaras Inga Förbindelsegångar SRA Byggs om till lgh Stora negativa ERA Byggs om till lgh Stora negativa ERA 2 tr mellan hus Bevaras Inga Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser22 Slutrapport 2026-06-09 ETT KISTA MED NYA VILLKOR Kista har sedan tillkomsten varit en stadsdel i förändring. Verksamhetsområdet som upplevt en så dynamisk utveckling som Sveriges nav för telekom och IT har aldrig varit ”färdig- byggt”. Där har rivits och kompletterats kontinuerligt även om konjunktursvängningar tidvis inneburit lugnare perioder. Kring millennieskiftet inleddes satsningen på Kista Science City som tagit sig uttryck ibland annat Kista torn och Victoria Tower. Samtidigt expanderade Kista galleria. En strukturell omvandling pågår. Kista är del av en utpekad regional stadskärna och ett omfattande bostadsbyggande har ägt rum eller är i planeringsstadiet. De nya bostäderna har i huvudsak förlagts utanför arbetsplatsområdet men i anslut- ning till det. Nyligen har omstruktureringen nått in i arbets- platsområdet, ett kontorskluster som inte med självklarhet behåller den attraktivitet och den position på marknaden som det hittills haft. Arbetsplatsområdet har en stadsmässig uppbyggnad med ett allt stadsmässigare innehåll. En medveten utveckling till att göra arbetsplatsområdet till en funktionsblandad stads- del med både dag- och nattbefolkning är inledd och stöds av aktivt av Stockholms stad. Ett viktigt syfte är skapa ökad trygghet men en övergripande ambition är att stärka områ- dets attraktivitet och dragningskraft generellt. I skrivande stund pågår om- och påbyggnad av kvarteret Skalholt vid Kista Torg, ett kontorskvarter från 1985 som nu omvandlas och där man tillskapar många hundra lägenheter. Från kulturmiljösynpunkt utmanar detta den skarpa funktions- separering som ABC-staden Kista planerades med. Från kulturhistorisk synpunkt är den ideala utvecklingen av Stock- holms ABC-städer att den ursprungliga strukturen respekte- ras och att samtliga beståndsdelar utvecklas inom respektive zon. När så inte är möjligt blir alternativet att bibehålla en god läsbarhet kring den ursprungliga planeringen. I exempelvis Vällingby och Farsta har den ursprungliga utbyggnadsfasen på 1950-talet en särställning ifråga om kulturvärden och vilken läsbarhet som behöver värnas. I Kista arbetsplats- område har inte de äldsta byggnaderna samma status, här är den kontinuerliga utvecklingen lika viktig att belysa. Men byggnaderna från den första etableringsfasen är naturligtvis centrala vad gäller den historiska läsbarheten. De svarar för ett tidsdjup och möjliggör förståelse för när den remarkabla utvecklingen i Kista tog fart. Vid en fortsatt utveckling i den riktning som nu påbörjats inom kvarteret Skalholt är det av största vikt de anläggningar som omvandlas får behålla värdebärande karaktärsdrag och att läsbarheten kring hur byggnaderna ursprungligen disponera- des och användes värnas noga. Konsekvens I vilken grad läsbarheten av den ursprungliga användningen som renodlade kontorshus blir kvar påverkas av vilken användning byggnaderna kommer att få. Det är stor spännvidd ifråga om de anpassningar av byggnaderna som behövs mellan olika ändamål. Även vid den användning som innebär flest och mest märkbara förändringar, bostäder, bedöms det vara tydligt att byggnaderna har ett ursprung som kontorsbyggnader, 1970-talsbyggnaden som en effektiv kontorsmaskin och 1990-talsbyggnaden som en mer representativ anläggning som var del av Ericsson-koncernens ansikte mot världen. De ändringar som föreslås för bostadsändamål, såsom balkonger, franska balkonger, högre fönster- öppningar, ändringar av entréer, växthus på tak och en annan programmering av gårdarna ger inte en sådan påverkan på byggnaderna och miljön att det påtagligt försvårar förståelsen av ursprunget som kontorsanläggningar. Medskicket har hörsammats. UPPFÖLJNING AV MEDSKICK Medskicken från kulturmiljöanalysen redovisas i ljusgröna textr utor och följs upp i vidstående texter. Texterna i gröna rutor är hämtade från avsnittet Förutsättningar för förändring på s. 49-51 i Kulturmiljöanalys Isafjord 4, Kista. Kulturmiljöanalys (2026- 06-05, Tyréns) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser23 Slutrapport 2026-06-09 TVÄRBANAN GER ÄNDRADE FÖRUTSÄTTNINGAR Om några år kommer Tvärbanan att förlängas från Bromma flygplats till Helenelund. Sista sträckan före Helenelund kommer att utgöras av Kistagången och hållplats Kistamäs- san kommer att vara belägen i nära anslutning till kvarteret Isafjord. Trafikstart är planerad till 2030. Att Kista kommer att trafikeras av spårväg innebär dels att stadskaraktären ändras till en än mer urban miljö, dels att rörelsemönster och flöden förändras. Förutsättningarna för kommersiella verksamheter i byggnadernas bottenvåningar stärks avsevärt längs spårdragningen. För kvarteret Isafjord som ligger nära en hållplats är det i högsta grad relevant. Torshamnsgatans viadukt över Kistagången kommer att rivas, något som ytterligare ändrar förutsättningarna för befintliga byggnader i Isafjord. 1990-talsbyggnaden som är uppförd med rampen vid viadukten som förutsättning blir bättre exponerad, byggnaden kommer att få ett mer tradi- tionellt, renodlat hörnläge. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv är detta positiva förändringar och i planarbetet kommer det att undersökas hur de nya förutsättningarna för att bidra till stadsliv kan tas tillvara. Från kulturhistorisk synpunkt bedöms det vara helt skilda för- utsättningar vad gäller möjligheter och komplikationer ifråga om ändring av bottenvåningarna för 1990-talsbyggnaden och 1970-talshuset. 1990-talsbyggnaden har en klassisk sockel bestående av ett tvåvåningsmotiv som har förebilder bland annat i stenstads- husen i Stockholms innerstad från tidigt 1900-tal. Den nedre delen av fasaden antyder en stadsmässighet som skulle kunna drivas längre genom utökade öppningar. Sockeln har en tydlig indelning och rytm genom markerade pelare som delar in sockeln i fack. Dessa fack bedöms vara tåliga för utökade glasytor, nya entréer och skyltar. Den noga utvalda materialkombinationen betong, granit, ek och varmröd puts är dock viktig att respektera. Kontorsentréerna ligger väl skyd- dade genom indrag i fasaden. Ändringar av dessa indrag kan vara utmanande i relation till kulturvärdena. Entréer bör i första hand vara utförda som karuselldörrar. I 1970-talsbyggnaden finns inte samma förutsättningar till anpassningar för en mer aktiv bottenvåning. Byggnadens utpräglade modernistiska uppbyggnad gör att den saknar sockelvåning. De tegelklädda fasadelementen fortsätter hela vägen ned till mark, bortsett från en minimal betongsockel. Byggnaden har ändå ett direkt möte med gatan, den tar inte avstånd från gatan såsom många andra modernistiska kon- torsanläggningar. Det bedöms därför vara möjligt att pröva hur mötet med marken och gatan kan anpassas till den nya situationen med spårvagnstrafik. Det kan vara möjligt med lokala öppningar. Dessa bör om möjligt utföras distinkta och med en stark arkitektonisk idé som tydligt skiljer ut dem som tillägg. Det bedöms från antikvarisk synpunkt vara svårt att göra någon långtgående ändring i byggnadens materialver- kan som att införa en avvikande sockelvåning. De glasade trapphusen är känsliga för ändringar. […] Portiken är en viktig del i den modernistiska grammatiken eftersom den öppnar upp stadsrummet, erbjuder en dyna- misk entrésituation och ger utrymme för pilotis, pelare, att ta plats i den arkitektoniska kompositionen. Portiken ligger i direkt kontakt med det offentliga rummet och är i grunden ett känsligt utrymme såväl kulturmiljö- som gestaltningsmässigt. Den omgestaltning som gjorts under 2020-talet, delvis som ett konstnärligt projekt, har dock minskat den antikvariska aspekten av känsligheten. Det bedöms därför finnas visst handlingsutrymme att tillgodose behov av nya eller ändrade funktioner här. Öppenheten och genomsikten är viktiga fakto- rer att värna liksom att pelarna får en fortsatt tongivande roll. Konsekvens En anpassning av bottenvåningarna längs Kista- gången och Torshamnsgatan har studerats under planarbetet. För ERA-huset föreslås små och varsamma ändringar. De svängda indragna fasaderna bevaras. Den för 1990-talet och Nyréns Arkitekt- kontor karaktäristiska materialkombinationen respekteras och skyddas i planförslaget med skyddsbestämmelse. För SRA-husets bottenvåning mot Kistagången föreslås nya lokaler förses med stora glaspartier i trä och med minimal sockel. Detta grepp bedöms vara effektivt för att visa att lokalerna är knutna till förändringen av gatans roll och att de inte så tydligt hänger samman med byggnadens arkitektur i övrigt. Genom att teglet mellan de nya lokalerna bevaras ända ned till mark tillåts byggnaden landa vid gatan. Det är positivt att förslaget inte inbegriper en markerad sockelvåning. Förslaget innebär dock att befintliga fönsterband utgår i berörda lägen. Portiken i SRA-huset anpassas till att bli en lokal på ett sätt som är väl förenligt med befintlig arkitektur. Pelarna tillåts vara tongivande när nya fasader dras in och glasas upp. För de arkitektoniskt effektfulla trapphusen innebär ett scenario där SRA-huset konverteras till bostäder märkbara ändringar nedtill för att klara tillgänglighet och utrymning. Frågan har studerats i planarbetet och planförslaget visar att detta är möjligt att uppnå med rimliga arkitektoniska konsekvenser. Medskicket har hörsammats. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser24 Slutrapport 2026-06-09 Konsekvens I planförslaget har graden av offentlighet påverkat disposition och utformning av bottenvåningen kring gårdsrummen. Befintlig huvudentré med klinkergolv behåller en öppenhet och särställning inom byggnaden. Restauranglokalen föreslås få fortsatt använding som restaurang. De gröna stålglas- partierna och den högre andelen glas i bottenvå- ningens fasader föreslås bibehållas eller utvecklas i samma riktning. Då behoven av allmänna ytor och kommunika- tionsytor minskar vid bostadsanvändning föreslås lägenheter med privata uteplatser vid den centrala gården innanför huvudentrén. Genomsikten genom bottenvåningen minskas härmed. I vilken grad öppenheten kan behållas vid andra användningar kan inte bedömas. Medskicket har till stor del hörsammats. SRA:S BOTTENVÅNING 1970-talsbyggnadens uppbyggnad med flyglar och gårds- bildningar ger en upplöst och komplex situation vad gäller bottenvåningen. Graden av offentlighet varierar mellan olika fasadavsnitt och gårdsutrymmen, något som också påverkar känsligheten för ändringar. Delar som har visuell kontakt med Grönlandsgatan och Grönlandsparken är känsligare än de inre gårdarna. Gemensamt för stora delar av fasaderna och utrymmena i bottenvåningen kring gårdarna är att de har en öppen karak- tär med glasade fasader och genomsikt mellan olika delar. Detta karaktärsdrag bör värnas. De sammanhängande öppna ytorna med klinkergolv innanför huvudentrén är särskilt ange- lägna att hålla ihop. De kan med fördel ges en nyckelroll även vid ny användning. Den stora (med vikvägg delbara) hallen innanför entréhallen har gjorts om i början av 2000-talet och är mer tålig för ändringar i planlösning och av ytskikt. Matsalsvolymerna som i grön plåt drar sig utanför den strikta flygelindelningen bedöms vara viktiga för förståelsen av hur byggnadskomplexet fungerat under Ericsson-eran. Matsalen har varit en viktig mötesplats och de gröna volymerna i glas och plåt har stor betydelse även arkitektoniskt, inte minst i samspelet med gårdarnas grönska och den vintergröna grön- skan i synnerhet. SRA:s entrézon med öppenhet mellan entrégård och det inre gårdsrummet och sitt sammanhängande klinkergolv som binder ihop ytan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser25 Slutrapport 2026-06-09 ERA:S BOTTENVÅNINGAR I 1990-talsbyggnaderna har det ända sedan uppförandet funnits generösa ytor och funktioner som konferens- och mötesavdelningar. Här lades in påkostade golv som idag kan konstateras är starkt tidstypiska men av ovanligt hög gestalt- ningsmässig kvalitet. Även undertaken utformades med omsorg. Ett särskilt utropstecken utgörs av den lilla hörsalen och dess foajé som är ett stycke utsökt välbevarad 1990-tals- arkitektur. Betydande ändringar har dock gjorts i dessa bottenvåningar och det finns fortsatt möjligheter att anpassa dem efter nya behov. Öppenhet och genomsikt bör prägla de mest strate- giska utrymmena, såsom ytorna mellan gatu- och gårdsentré i byggnaden längs gatorna. De vackra kalksten- och marmor- golven bör beaktas i samtliga utrymmen. Konsekvens Öppenhet och genomsikt har goda förutsättningar att bevaras i gathuset där det föreslås stora lokaler. Här kommer de påkostade golven kunna bevaras i stora delar. Hörsalen föreslås fortsätta att vara en lokal. I gårdshuset föreslås att det vid en omvandling till bostäder att det av den befintliga öppenheten endast blir en entréhall och en korridor kvar. Ett scenario med bostäder innebär vidare svårigheter att bevara golv annat än i kommunikationsytor och i mindre delar av lägenheterna såsom hallar. Medskicket har delvis hörsammats. ERA:s entrézon med öppenhet mot den mandelformade kvartersgården och sammanhängande mönstrade marmor- och kalkstensgolvet med olikafärgade plattor. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser26 Slutrapport 2026-06-09 FÖRBINDELSEGÅNGAR OCH LÄNKAR Efter Ericssons tid i byggnaderna finns det tre förbindelse- gångar inom komplexet. Två av dessa tillkom i samband med bygget av ERA. En utgörs av en förbindelsegång i luften två våningar upp mellan de två 1990-talsbyggnaderna och som är samtida med dessa. Länken är viktig som vittnesbörd om hur anläggningen disponerats och fungerat med kontakt mel- lan olika avdelningar inom företaget. Den hjälper också till att skapa en värdebärande slutenhet runt gården. Samtida med förbindelsegången är också den länk med glas- klädd trästomme som kopplar samman bottenvåningarna och entréytorna inom 1970-tals och 1990-talsetapperna. Länken är högklassigt utformad som ett tydligt tillägg. Den utgör en symbol för hur anläggningen byggdes ut på 1990-talet. Den tredje länken kopplar samman bottenvåningarna i 1990-talsbyggnaderna i anslutning till 1970-talsbyggnaden. Länken tillkom 2003 i samband med andra ändringar som gjordes då koncernledningen flyttade in i komplexet. Den smäckra glasfasaden uppbyggd med s.k. structural glazing, det vill säga ett fasadsystem utan metallprofiler, är typisk för sin tid. Invändigt har länken ett naturstensgolv och ett bear- betat undertak. Som väl genomfört tillägg och symbol för att koncernens ledning satt i byggnaden några år innan ett nytt huvudkontor stod färdigt bedöms länken vara känslig för riv- ning eller ändring. Konsekvens I bostadsalternativet föreslås att länkarna inreds till bostäder. Nya mellanväggar, bjälklag och anpass- ningar i övrigt kommer sannolikt innebära långt- gående negativa konsekvenser för dessa arkitekto- niskt bearbetade delar. I övriga användningar är det oklart vilken roll länkar och förbindelsegångar får och hur de kan komma att användas. Om byggnaderna får sinsemellan olika funktioner är det inte säkert att det finns bruk för länkarna som förbindelser. I bostadsalternativet har medskicket inte hörsammats. SRA:s innergård med 1990-talets förbindelsegång. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser27 Slutrapport 2026-06-09 STRAMA GÅRDAR MED OLIKA GRAD AV POTENTIAL Inom SRA:s anläggning finns fyra gårdar, varav två är kringbyggda och två öppna mot Grönlandsgatan. Gårdarna utmärks av stramt utformade hårdgjorda ytor med geome- triskt utformade planteringar av buskar och träd. De öppna gårdarna mot Grönlandsgatan utgjorde från början en för- längning av Grönlandsparken på andra sidan gatan som grep in i anläggningens inre och genom bottenvåningens genom- siktlighet även hade sin fortsättning in på de inre gårdarna. Idag binds gårds- och gaturum samman genom täta låga buskage i fastighetsgräns och träd på ömse sidor om gatan och bildar en mjuk övergång som är viktig att värna ur kultur- miljöperspektiv. Särskilt entrégårdens buskage som mjukar upp mötet mellan fasader och markyta har stora kvaliteter som med fördel även fortsättningsvis kan bidra till kvaliteter i en eventuell boendemiljö. Detsamma gäller de kvarvarande tidstypiska inslagen av vintergrönt som bidrar till intimitet året om. Matsalens utbyggnader i grön plåt korresponderar och samspelar både i skala och i kulör med grönytorna och bör återanvändas som allmänna ytor med tillgång till gårdarnas uterum. Gatans gröna karaktär har minskat med mängden förtät- ningar varför kvarvarande grönytor och särskilt de öppna gårdarna, har betydelse för läsbarheten och förståelsen för anläggningens tillkomst och tidens och bolagets syn på vikten av gröna utemiljöer. De inre gårdarna är välbevarade exempel på 1970-talets grönplanering men är likväl mindre känsliga för förändring genom sin begränsade synlighet från allmän plats. Den geo- metriska karaktären kan vidareutvecklas med större inslag av grönska för att skapa en privat karaktär. Också ERA:s nya huvudkontor från 1990-talet inkluderade en medveten gestaltning av utemiljöerna. Särskilt den man- Konsekvens Förslaget till utveckling av gårdarna inom SRA-delen bedöms vara utfört med förståelse för gårdarnas karaktär som är såväl typisk för tiden som för upphovsmannen, landskapsarkitekten Gunnar Martinsson. Gårdarna mot Grönlandsgatan bibehåller i stort sin karaktär och kvaliteter även om entrégården enligt dagens krav behöver anpassas för angöring med bil. Vid ett scenario där lägenheter byggs i ERA-huset behöver delar av den mandelformade gården göras om till bostadsgård och planteras och program- meras för vistelse, delvis på privata uteplatser. Även om den karaktärsfulla trädkransen bevaras betyder bearbetningen av denna stram och repre- sentativa gård en betydande negativ påverkan på fastighetens helhetskaraktär och vittnesbörd om det sammanhang byggnaden tillkom i och den roll den delformade entrégården vittnar om en hög arkitektonisk ambitionsnivå. En trädkrans flankerar gårdsrummets fasader och bildar ett grönt inslag som ytterligare definierar mandel- formen. Gårdsytan är i sin helhet hårdgjord med betongsten varför trädens grönska utgör en nödvändig kontrast. Även pollarna ingår i ursprungsgestaltningen och den centralt pla- cerade rundeln som bryter upp den stora ytan. Utan dessa inslag går mycket av gårdens postmoderna karaktär förlorad och de kan därför sägas vara känsliga för förändring. Den ursprungliga gestaltningen är delvis förändrad genom den tillbyggda förbindelsegången från 2003 och den lilla möteslokalen som uppförts på gårdens inre delar. Ytorna kring dessa är mindre känsliga för förändring och har poten- tial genom sin småskaliga rumslighet att fungera som en mer privat yta med friare utformning. sedermera fick för Ericsson. Rundeln som struktu- rerar gården föreslås flyttas något. Medskicket har hörsammats för SRA:s gårdsrum men endast delvis ifråga om ERA:s gård. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser28 Slutrapport 2026-06-09 TÅLIGA KONTORSVÅNINGAR SRA:s långa kontorsskepp med numera öppna våningsplan utan cellkontor bedöms ha en utpräglad tålighet för nya rums- bildningar och nya funktioner så länge det inte innebär att fönsterbanden bryts med nya mellanväggar eller byggs för på annat sätt. I 1990-talsbyggnaderna finns också goda möjligheter att ändra dispositionen. Ljusgården genom gathusets samtliga kontorsplan ger dock särskilda förutsättningar för kommuni- kationer och planlösning på planen. Konsekvens SRA:s kontorsvåningar är tåliga för ändringar vilket gör att samtliga ändamål som planen medger bedöms kunna inrymmas utan betydande negativa konsekvenser. Planen fungerar även utmärkt för bostäder. I ERA-byggnaderna visar skisser som tagits fram under planarbetet att bostäder kan inrymmas på ett lämpligt sätt. Lägenhetsskiljande väggar kan placeras vid fasadpelare vilket innebär att fönster- partierna inte påverkas. Ljusgården respekteras och ytorna närmast den kan användas för angöring till lägenheter. Även vid andra tänkbara använd- ningar av byggnaden som planen medger bör ljusgårdens roll och betydelse kunna leva vidare. Den kommer dock sannolikt påverkas av åtgärder som skiljer planen åt. Medskicket har hörsammats. Kontorsvåning med bärande kvadratsika pelare i en av SRA:s lågdelar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser29 Slutrapport 2026-06-09 FASADER MED OLIKA GRAD AV KÄNSLIGHET Både SRA:s och ERA:s byggnader har konsekvent utformade fasader av hög gestaltningsmässig och materialmässig kvali- tet. Fasaderna ovan bottenvåningarna bedöms generellt vara känsliga för ändringar av fasadmaterial eller fönster. Material- kombinationerna är noga utvalda och för 1970-talsbyggnaden är sammansättningen starkt tidstypisk. Plåtinklädnaden kring de exponerade uppglasade trapphusen mot Kistagången är effektfull och en särskilt framstående användning av alumini- umplåt i arkitekturen. Plåtklädda våningar mot kvarterets inre bedöms vara något mer tåliga ändringar. I en viktning av hur känsliga 1970-talsbyggnadens fasader är för ändringar är bedömningen att känsligheten är störst i fasaderna mot Kistagången. Här avspeglas det tydliga, kon- sekventa och eleganta linjespelet tydligast där byggnadens skarpa siluett accentueras av ett effektfullt linjespel: Horison- tella linjer i form av fönsterband och fogar samt de tydliga vertikalerna vid trapphusen, understrukna av skuggbildningar vid indragen på var sida om trapphusens glasfasader. Fasa- derna mot gården är mindre känsliga eftersom byggnads- kropparna skymmer varandra och träd på gårdarna skymmer eller diffuserar delar av fasaderna. De tvärställda trevånings- länkarna som binder samman kontorsskeppen och även till viss del matsalsvolymerna påverkar också hur mycket man ser av gårdsfasaderna. Man kan inte uppleva samma helhet som i fasaden mot Kistagången. Den lägsta flygeln som ligger närmast sentida Ericssonbygg- nad inom Isafjord 5 är mindre känslig av den anledningen att den är kortare och lägre och därmed inte har samma anslående verkan i omgivningen. De tre trappande gavlarna mot Grönlandsgatan är ett effektfullt motiv i stadsbilden men de bedöms inte ha högsta känslighet – fasadmålningen har förändrat kompositionen och de icke ursprungliga fönsteröpp- Konsekvens Vid en ombyggnad av SRA till bostäder föreslås att balkonger kan tillkomma på fasader mot gårdar och på de lägre länkarna. Det visar att man hörsammat medskicket att fasaden mot Kistagången har större arkitektoniska kvaliteter och är viktigare att värna. Franska balkonger och ändringar av trapphusen- tréerna ger sammantaget ändringar som påverkar men inte utmanar den starka grundkaraktären. Gavlarna som efter ändringar inte bedöms ha högsta känslighet föreslås ändras ytterligare genom tillkomst av de för tillgängligheten nödvändiga hissarna med dörrar direkt mot gata och genom tillkommande fönsteröppningar i de slutna murytor som hittills inte försetts med fönster. Ändringarna av gavlarna utförs dock på ett mer varsamt sätt än befintliga ändringar. För ERA-husen föreslås inga fasadändringar annat än i bottenvåningarna. Medskicket har till stor del hörsammats. ningarna i de två andra gavlarna skulle kunna ersättas med andra lösningar som bättre respekterar ursprungsarkitektu- ren. ERA:s fasader ovan sockel (gathuset, gårdshuset har ingen markerad sockel) har en synnerligen gedigen utformning i släta betongelement och kopparklädda utsprång med upp- vik upp mot påkostade kopparklädda fönster och burspråk. Fasaderna är till sin typ och uppbyggnad känsliga att ändra. Generellt bedöms gathuset vara känsligare än gårdshuset med tanke på placering och synlighet i stadsbilden. Gårdshu- set har inga burspråk och en enklare bottenvåning. Gathuset har två framsidor, möjligen kan det anföras att dess gårdsfasad till och med är den egentliga huvudfasaden. Den svängda högresta fasaden är synnerligen elegant. Byggna- den lider mot gården heller inte av de nivåskillnader vid ram- pen i mötet Torshamnsgatan-Kistagången som där påverkar fasaden negativt. Av den anledningen och med tanke på gårdens representativa karaktär bedöms gathusets fasader lika känsliga som gatufasaderna. Eventuella fasadändringar behöver studeras ingående. Gavel mot Grönlandsparken med sin senare tillkomna väggmålning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Planförslag och konsekvenser30 Slutrapport 2026-06-09 TAKLANDSKAPET ÄR OBEARBETAT Både 1970-talsanläggningen och 1990-talsbyggnaderna har anspråkslösa och enkla tak utan terrasser eller andra bear- betade delar. Takytorna på 1990-tals byggnaden är täckta av papp. Teknikrummen är klädda i plåt. Plåtbeklädnaderna håller hög kvalitet på 1970-talsbyggnaderna medan band- täckningen på 1990-talsbyggnadernas uppbyggnader är bucklig och illa utförd. Undantaget är lanterninen som ger ljus till ljusgården. De värdebärande karaktärsdragen är få i taklandskapet. Konsekvens SRA:s teknikvåning föreslås rivas och ersättas med en bostadsvåning, klädd i grön plåt. Ändringen är förvisso karaktärsförändrande men inga större kulturhistoriska värden går förlorade. Dessa kan inskränkas till kunskapsvärden och vissa gestalt- ningsmässiga värden. Medskicket har till stora delar hörsammats. SRA:s taklandskap med sin karaktäristiska teknikvåning i plåt som binder ihop teknikvå- ningen med trapphusens plåtfasader Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Samlad bedömning31 Slutrapport 2026-06-09 SAMLAD BEDÖMNING ANGELÄGET ATT MEDGE UTÖKADE ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Kista befinner sig sedan många år i en utveck- lingsfas där vad som tidigare var en ständig expansion av kontorsytor brutits och där verksam- hetsområdet förändras allt mer påtagligt ifråga om innehåll och brukande. Här har omvandling av vad som tidigare varit renodlade kontorsbyggnader kommit att bli verklighet i relativt stor omfattning. Flera byggnader har helt eller delvis ställts om till hotell och i kv. Hekla pågår en transformation av ett kontorshus (från 1980-talet) till bostäder. Ett antal äldre kontorshus har också rivits, andra har förnyats mer eller mindre drastiskt för att de ska kunna locka hyresgäster. Denna utveckling som syns särskilt tydligt i Kista men är kopplad till mer allmänna tendenser med strukturförändringar inom kontorshyresmarknaden där såväl lägen som vilken typ av byggnader som är gångbara successivt ändras. Antalet verkligt stora hyresgäster är litet och otaliga är de byggnader som på senare tid anpassats för fler, mindre hyresgäster. Detaljplanen omfattar två kontorshus byggda för en stor verksamhet enligt två olika ideal. Till dessa byggnader finns påtagliga svårigheter att locka kontorshyresgäster på en hårt konkurrensutsatt marknad. Det kan vara nödvändigt att ställa om och det är från flera perspektiv, bland annat sett till kulturmiljö, klokt att detaljplanen tas fram för att möjliggöra att byggnaderna kan användas för andra ändamål, utöver kontor. Från kulturmiljösynpunkt är det helt centralt att byggnaderna bevaras och används. Det är fråga om två byggnader som båda har en plats i berät- telsen om svenskt kontorshusbyggande, om Kistas utveckling till ett IT-kluster av global betydelse och inte minst till framgångssagan LM Ericsson och företagets betydelse för både den fasta och den mobila telefonins utveckling. Rivning av byggna- derna skulle innebära stora negativa konsekvenser för både Kista och Stockholms kulturmiljö men skulle även innebära en förlust sett till mer allmän, nationell bebyggelse- och arkitekturhistoria. KONTOR MEST LÄMPLIGT Ett fortsatt bruk av byggnaderna som kontor är bäst sett till både läsbarhet och vad gäller ingrepp i byggnaderna. Båda byggnaderna är avsedda att vara flexibla kontorsbyggnader och fortsatta föränd- ringar av kontorsvåningarna är sett med antikva- riska ögon möjliga. HOTELL Konvertering av lokaler till hotell innebär tät rumsin- delning och en hög täthet av installationer för badrum. För de aktuella byggnaderna innebär detta inga större problem. Möjligen skulle ljusgården i ERA:s gathus kunna bli problematisk utifrån brand- säkerhetsfrågor, men så är fallet vid allt framtida bruk av byggnaden. Vid en användning som hotell bedöms det finnas goda möjligheter att ta tillvara bottenvåningarnas rumsligheter och kulturhistoriskt intressanta golv samt möjligen också de arkitek- toniskt bearbetade förbindelsegångarna. Förbin- delsegångarnas framtid är oviss vid flera framtida scenarion eftersom behovet av dem för kommuni- kation kommer att ändras eller utgå. BOSTÄDER I SRA Scenariot bostäder kommer med den speciella omständigheten att bostäder i stort sett kan betraktas som en byggnads slutstation. Endast ytterst sällan avvecklas numera bostäder i en befintlig byggnad. För att möjliggöra bostäder krävs en rad anpassningar, i detta fall ändringar av entréerna i trapphusen mot Kistagången, hissar som mynnar direkt vid gatan och mot Grönlandsparken samt tillkomst av sociala ytor på de strama gårdarna. För att skapa goda bostäder föreslås också balkonger, franska balkonger, privata uteplatser. Ändrade behov av ventilation innebär också att teknikvåningen på SRA-byggna- derna också föreslås rivas och ersättas med nya takvåningar med ändrad form och avvikande material och kulör. Därtill innebär en ombyggnad till bostäder att behovet av kommunikationsytor och ytor för gemenskap och samvaro blir litet, något som drabbar de öppna sambanden och stora ytorna i bottenvåningen i SRA-komplexet och ERA:s gårdshus, rum och samband som till Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Samlad bedömning32 Slutrapport 2026-06-09 stor del bedöms vara särskilt värdefulla. Dessa ytor tas till stor del i anspråk för bostäder. Det föreslås även att de två kulturhistoriskt intressanta förbindelsegångarna och länkarna som tillkommit under 1990-talet och 2000-talet görs om eftersom de annars kommer att sakna funktion. I detta sistnämnda avseende innebär scenariot bostäder risk för förvanskning av kulturvärden eftersom de öppna ytorna styckas upp och även exteriören påverkas av bl. a. nya mellanväggar. Från kultur- miljösynpunkt bör det i fortsatt arbete studeras om de berörda länkarna kan få andra funktioner än bostäder. Genom tillägg med balkonger, franska balkonger och takvåningar med ny form och material ger konverteringen av SRA-komplexet tydliga avtryck mot omgivande gator och offentliga rum. Läsbar- heten av den ursprungliga användningen blir dock fortsatt god. Förslaget uppvisar en balans mellan de fysiska uttrycken för de två olika funktionerna kontor och bostad. Det bedöms bli lättläst att byggnaden varit ett kontorshus som byggts om till bostäder. De värdebärande karaktärsdragen i den senmodernistiska 1970-talsarkitekturen respekteras i hög grad. I det fall de i arkitekturen tongivande fönsterbanden skulle ökas på höjden påverkas förståelsen för 1970-talets villkor mer långtgående och ingreppen blir betydligt större eftersom fönstren behöver bytas ut och rivningar krävs i de tegel- klädda fasadelementen. De utvändiga ändringar och tillägg som föreslås i bostadscenariot bedöms annars vara arkitektoniskt välanpassade. Balkongerna får en diskret verkan och i förslaget håller man sig till den ursprungliga, sammanhållna och sparsmakade kulörskalan. Entréerna mot Kistagången blir komplexa med såväl entrépartier som hiss och skärmtak som skär av glasfasaderna. Utformningen som skissats bedöms ha både kvaliteter och utmaningar som behöver studeras vidare under fortsatt arbete. Gavlarna mot Grönlandsgatan påverkas negativt av nya hissar som mynnar vid gatan och av nya håltagningar för fönster men konsekvenserna bedöms bli små negativa. BOSTÄDER I ERA I ERA-husen föreslås vid en eventuell omställning till bostäder inga fasadändringar utöver håltagning för nya dörrar till uteplatser i anslutning till gårds- huset. Det bedöms vara rimligt att inte vara lika strikt ifråga om ändringar av gårdshuset men eftersom gården inte är en innergård i vanlig bemärkelse utan huvudnumret i ERA-anläggningen är det angeläget att studera åtgärden ingående. I bostadsscenariot bedöms den imposanta gården påverkas i hög utsträckning av privata uteplatser och utökade grönytor, något som sammantaget bedöms ge medelstora negativa konsekvenser för kulturvärden. Bortsett från ytorna närmast ERA-ljusgården är det inte antikvariskt känsligt att dela in planen för andra funktioner. Ljusgården får enligt förslaget fortsatt en viktig funktion som kommunikationsyta. UTÖKAD STADSMÄSSIGHET Planförslaget hanterar också alternativgemen- samma åtgärder kopplade till att tvärbanan om några år sannolikt trafikerar Kistagången, något som i sin tur fordrar en riven viadukt på Torshamns- gatan och därmed en anpassning av ERA-huset till nya gatuhöjder. Sättet denna anpassning görs på bedöms vara varsamt och väl anpassat. Att den milstolpe i Kistas utveckling som tvärbanan blir gör avtryck är önskvärt från en rad andra perspektiv än antikvariska. Även sett till kultur- miljön bedöms det vara en lämplig fas i kvarterets utveckling eftersom ändringarna sammanfaller med en eventuell ny användning av byggnaderna och med att Ericsson flyttat ut. SRA-byggnaden har inga direkta kvaliteter i den nedersta delen mer än att den befintlig utformning visar på den hittills renodlade kontorshusfunktionen. Det sätt som skissats för att ta upp lokaler görs med god läsbarhet om att nya lokaler mot gatan är ett sentida tillägg. Påverkan på den konsekventa arkitekturen blir inte betydande - flera våningar med den karaktäristiska fönsterbandsarkitekturen består. Inglasningen av portiken i mötet Kistagången- Grönlandsgatan är ett led i samma strävan att skapa en mer välfungerande stadsmiljö. En inglasning av portiken ger negativa konsekvenser men det finns inga påtagliga kvaliteter inne i portiken som skulle byggas bort och de modernis- tiska pelarna blir fortsatt tongivande. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 Tyréns Sverige AB, 118 86 Stockholm, www.tyrens.se Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-09, Dnr 2025-14511 --- [Trafikbullerutredning.pdf] ACAD-International AB Sveavägen 151 Org.nr: 556695-3971 info@acad.se 113 46 Stockholm Bg: 895-3523 www.acad.se 08-556 211 40 Trafikbullerutredning Kv Isafjord 4 Uppdragsgivare: Corem AB Referens: Caroline During Rapportnummer: 26007-1-1D Antal sidor + bilagor: 16 + 9 Rapportdatum: 2026-02-16 Revidering D: 2026-09-11 Handläggande akustiker Ansvarig akustiker Jonna Geiryd Civilingenjör 073-349 80 79 jonna.geiryd@acad.se Fredrik Sydhoff Civilingenjör 073-349 80 78 fredrik.sydhoff@acad.se Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Isafjord 4 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26007-1-1D Revidering: D Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 2 av 16 Sammanfattning ACAD har på uppdrag av Corem AB utfört en trafikbullerutredning för Isafjord 4, Kista. Utredningen analyserar beräknade trafikbullernivåer mot krav enligt Trafikbullerförordningen. Den högsta ekvivalenta ljudnivån som har beräknats är 65 dBA vid fasad mot Torshamnsgatan och 64 dBA mot tvärbanan på Kistagången. Om bostäder planeras att byggas kan planlösningen anpassas till lägenheter om maximalt 35 kvm mot Kistagången och Torshamnsgatan. I vissa lägen finns det även möjlighet till att göra genomgående lägenheter där minst hälften av bostadsrummen är vänd mot en tyst sida. För övriga fasader innehålls riktvärdena för ljudnivå mot fasad utan begränsningar i planlösning för bostäder. Maximal ljudnivå från spår- och vägtrafik, nattetid beräknas som mest till 82 dBA. På de tre innegårdarna finns utrymmen för att anordna en gemensam tyst uteplats som innehåller riktvärden. En industribullerutredning har genomförts med hjälp av mätningar och beräkningar och visar att krav kan uppfyllas. En översiktlig utredning av stomljud och vibrationer har genomförts. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Isafjord 4 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26007-1-1D Revidering: D Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 3 av 16 Innehåll 1 Uppdrag ............................................................................................................. 4 2 Bedömningsunderlag......................................................................................... 4 3 Riktvärden .......................................................................................................... 5 3.1 Trafikbullerförordningen ............................................................................... 5 3.2 Stomljud och vibrationer .............................................................................. 6 3.3 Industribuller ................................................................................................ 7 4 Trafikmängd ....................................................................................................... 8 5 Resultat ............................................................................................................ 10 6 Stomljud och Vibrationer ................................................................................. 10 7 Industribuller .................................................................................................... 11 7.1 Källa 1 ........................................................................................................ 12 7.2 Källa 2 ........................................................................................................ 14 7.3 Källa 3 ........................................................................................................ 14 7.4 Källa 4 ........................................................................................................ 15 8 Utlåtande ......................................................................................................... 15 Bilagor: Beräkningsblad Ak-26007-1-01 till Ak-26007-1-09 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Isafjord 4 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26007-1-1D Revidering: D Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 4 av 16 Revidering Reviderade stycken är i rapporten markerade med ett turkost streck i högermarginalen. Revidering Omfattning Datum A - Förtydligande av tvärbanans detaljplanekrav 2026-03-16 B - Förtydligande industribuller 2026-06-29 C - Uppdaterad industribullerutredning med mätning och beräkning 2026-09-01 D - Förtydligande industribuller 2026-09-11 1 Uppdrag ACAD har på uppdrag av Corem AB utfört en trafikbullerutredning för Isafjord 4, Kista. Utredningen analyserar beräknade trafikbullernivåer mot krav enligt Trafikbullerförordningen. Kv Isafjord 4 omfattar flera befintliga byggnader som idag används som kontor. Denna utredning ska undersöka möjligheten till annan användning av byggnaderna, som till exempel bostäder eller hotell. Trafikbullret vid huset domineras av buller från tvärbanan som kommer byggas, vägtrafik på lokalgator och E4. 2 Bedömningsunderlag Följande underlag har använts: • Detaljplan för Tvärbanan Kistagrenen sträckan Kistagången, 2021-11-22. • Rapport av Tyréns om Buller och Vibrationer från tvärbana i Kistagången, PM20-259135 REV2, daterad 2019-10-01. • Kartor i dwg-format från Strategisk Arkitektur, mottagen via mail 2026-01- 21. • Ritningar med höjdinformation i ppt-format från Strategisk Arkitektur, mottagen via mail 2026-01-21. • Hastighetsbegränsningar och trafikmängder för statliga vägar enligt NVDB på web, Trafikverket, data hämtad 2026-01-13. • Trafikmängder för vägtrafik hämtat från Miljöbarometern, Stockholms Stad, data hämtad 2026-01-13. • Trafikprognos enligt Trafikuppräkningstal för EVA och manuella beräkningar 2019-2045-2065, Trafikverket. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Isafjord 4 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26007-1-1D Revidering: D Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 5 av 16 • Trafikprognos för bullerberäkningar för SL spårtrafik år 2050, giltig t.o.m. 2025-12-31. • Grundkarta med fastighetskarta, laserdata och höjddata hämtad från Metria, hämtad 2026-01-16. • Rapport av Klövern ÅF om Verksamhetsbuller i Kv Isafjord Kista, daterad 2019-06-28. 3 Riktvärden 3.1 Trafikbullerförordningen Enligt förordning 2015:216 om trafikbuller vid bostadsbyggnader, och de ändringar som presenteras i förordning 2017:359, gäller följande riktvärden för buller från spårtrafik och vägar. 3 § Buller från spårtrafik och vägar bör inte överskrida 1. 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid en bostadsbyggnads fasad, och 2. 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats om en sådan ska anordnas i anslutning till byggnaden. För en bostad om högst 35 kvadratmeter gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att bullret inte bör överskrida 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnadens fasad. Förordning (2017:359). 4 § Om den ljudnivå som anges i 3 § första stycket 1 ändå överskrids bör 1. minst hälften av bostadsrummen i en bostad vara vända mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden, och 2. minst hälften av bostadsrummen vara vända mot en sida där 70 dBA maximal ljudnivå inte överskrids mellan kl. 22.00 och 06.00 vid fasaden. Vid en sådan ändring av en byggnad som avses i 9 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) gäller i stället för vad som anges i första stycket 1 att minst ett bostadsrum i en bostad bör vara vänt mot en sida där 55 dBA ekvivalent ljudnivå inte överskrids vid fasaden. 5 § Om den ljudnivå om 70 dBA maximal ljudnivå som anges i 3 § första stycket 2 ändå överskrids, bör nivån dock inte överskridas med mer än Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Isafjord 4 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26007-1-1D Revidering: D Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 6 av 16 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan kl. 06.00 och 22.00. I dokumentet ”Frågor och svar om buller” från Boverket, daterat 2016-06-01, ges följande tolkning av riktvärdet för maximal ljudnivå nattetid vid fasad. 20. I trafikbullerförordningens 5 § anges att om maximalnivån vid uteplats ändå överskrids bör nivån dock inte överskridas med mer än 10 dBA maximal ljudnivå fem gånger per timme mellan 06.00 och 22.00. Men för maximalnivåer vid skyddad sida finns inget angivet om eventuella acceptabla antal överskridanden? Svar: Angående maximalnivåer är förordningen inte helt tydlig. Det finns dels maxnivåer vid uteplats som kan överskridas fem gånger/timme, dels maxnivåer nattetid vid skyddad fasadsida där det inte anges något om antal acceptabla överskridanden. Det är orimligt att ange att maxnivåer aldrig får överskridas, därför är Boverkets tolkning fem gånger/timme vid uteplats och fem gånger/natt vid skyddad sida. 3.2 Stomljud och vibrationer Trafikverket har i ”Buller och vibrationers från trafik på väg och järnväg” (Dokument-ID TDOK 2014:1021) angett riktlinjer för vibrationer inomhus i olika typer av lokaler, se Tabell 1. Riktvärden för vibrationer enligt Trafikverket Lokaltyp eller områdestyp Maximal vibrationsnivå, vägd RMS inomhus [mm/s]1) Bostäder 0,43) Vårdlokaler 0,43) Hotell - 2) Kontor - 2) 1) Avser vibrationsnivå nattetid (kl. 22–06) och får överskridas högst fem gånger per trafikårsmedelnatt. 2) Riktvärde saknas. 3) Motsvarar 14,4 mm/s2 enligt Svensk Standard SS 460 48 61. Tabell 1. Riktvärden för vibrationer Enligt planbestämmelser för tvärbanan Kistagrenen sträckan Kistagången får stomljudsnivåer inte överstiga 30 dB(A) SLOW från tvärbanan i närliggande byggnader. Detta gäller oberoende av byggnadernas funktion. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Isafjord 4 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26007-1-1D Revidering: D Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 7 av 16 3.3 Industribuller I Boverkets författningssamling BFS 2020:2 ges allmänna råd för omgivningsbuller utomhus från industriell verksamhet och annan verksamhet med likartad ljudkaraktär. I Tabell 2 och Tabell 3 presenteras de riktvärden som ges i de allmänna råden. Högsta ekvivalenta ljudnivåer från industriell och annan verksamhet. Frifältsvärde utomhus vid bostadsbyggnads fasad. Ekvivalent ljudnivå, LpAeq,nT [dBA] Dag kl. 06–18 Kväll kl. 18–22, samt lör- sön- och helgdag kl. 06–22 Natt kl. 22–06 Zon A1) Bostadsbyggnader bör kunna medges upp till angivna nivåer. 50 45 45 Zon B Bostadsbyggnader bör kunna medges upp till angivna nivåer förutsatt att tillgång till ljuddämpad sida finns och att byggnaderna bulleranpassas. 60 55 50 Zon C Bostadsbyggnader bör inte medges över angivna nivåer. >60 >55 >50 1) Vad avser buller från teknisk utrustning vid annat än industriell verksamhet tillämpas värdena för ljuddämpad sida enligt Tabell 3 också på den exponerade sidan. Tabell 2 Högsta ekvivalenta ljudnivåer från industriell och annan verksamhet på ljuddämpad sida. Frifältsvärde utomhus vid bostadsbyggnadens fasad och vid uteplats. Ekvivalent ljudnivå, LpAeq,nT [dBA] Dag kl. 06–18 Kväll kl. 18–22 Natt kl. 22–06 Ljuddämpad sida och uteplats 45 45 40 Tabell 3 Utöver de riktvärden som presenteras i Tabell 2 och Tabell 3 gäller även: Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Isafjord 4 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26007-1-1D Revidering: D Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 8 av 16 • Vid en uteplats, om sådan planeras, gäller ljudnivåerna i Tabell 3. • I de fall den bullrande verksamheten endast pågår en del av tidsperioderna, eller om ljudnivån från verksamheten varierar mycket, bör den ekvivalenta ljudnivån bestämmas för den tid då den bullrande verksamheten pågår, dock minst en timme. • Maximala ljudnivåer, LpAFmax > 55 dBA, bör inte förekomma nattetid klockan 22–06 annat än vid enstaka tillfällen. Om de berörda bostadsbyggnaderna har tillgång till en ljuddämpad sida avser begränsningen den ljuddämpade sidan. • Om ekvivalenta ljudnivåer inom zon A uppfylls, men maximala ljudnivåer regelbundet överskrids nattetid vid exponerad sida, bör bulleranpassning av bostadsbyggnader i enlighet med zon B göras. Om en sådan situation uppstår blir bedömningen därmed densamma som när den ekvivalenta ljudnivån är högre än riktvärdena i zon A. • När buller från industriell verksamhet karaktäriseras av ofta återkommande impulser eller av ljud med tydligt hörbara tonkomponenter, bör värdena i Tabell 2 sänkas med 5 dBA. • Betydande förekomst av lågfrekvent ljud kan bedömas som särskilt störande. Lågfrekvent ljud bör därför beaktas vid lokalisering, placering och utformning av bostadsbyggnader. 4 Trafikmängd Beräkningen av trafikbuller är utförd med trafikmängder enligt tabeller nedan. Trafikuppgifterna är erhållna från NVDB på webb för statliga vägar, Miljöbarometern, Stockholms stad för kommunala vägar. Trafikuppgifterna är uppräknade till 2045 med Trafikuppräkningstal för EVA och manuella beräkningar 2019-2045-2065, Trafikverket. Mindre lokalgator som saknar trafikdata från Miljöbarometerna har uppskattats av ACAD. Vid korsningen mellan Torshamnsgatan och Kistagången har Torshamnsgatan sänkts ned så att det blir en plankorsning enligt hur det kommer se ut i framtiden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Isafjord 4 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26007-1-1D Revidering: D Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 9 av 16 Vägtrafik 2045 ÅVD3) Väg Fordon/årsmedeldygn Andel tung trafik [%] Hastighet1) [km/h] E4 127 000 1) 8-111) 80 E18 83 000 1) 10 1) 80 E4-E18 26 000 1) 10 1) 80 Kistagången 200 4) 10 4) 30 Isafjordsgatan (norr om Kistagången) 5 400 2) 5 2) 40 Isafjordsgatan (söder om Kistagången) 8 000 2) 10 2) 40 Grönlandsgatan 2 400 2) 18 2) 40 Torshamnsgatan (norr om Kistagången) 6 600 2) 10 2) 40 Torshamnsgatan (söder om Kistagången) 8 700 2) 12 2) 40 Kistavägen 9 800 2) 10 2) 40 Övriga mindre lokalgator 500 4) 5 4) 40 1) ”NVDB på webb”, Nationell vägdatabas, Trafikverket 2) Miljöbarometern, Stockholms Stad 3) Trafikuppräkningstal för EVA och manuella beräkningar 2019-2045-2065, Trafikverket 4) Uppskattat värde av ACAD Tabell 4. Trafikmängder för vägtrafik Spårbunden trafik Tågtyp Tåg/årsmedeldygn Längd [m] Hastighet [km/h] Tvärbana 4301) 60 302) 1) Trafikprognos för bullerberäkningar, SL 2) Tyréns rapport Tabell 5. Trafikmängder för spårbunden trafik Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Isafjord 4 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26007-1-1D Revidering: D Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 10 av 16 5 Resultat Beräkningarna av ekvivalent och maximal ljudnivå redovisas i bifogade beräkningsblad, se Tabell 6. Beräkningarna av ekvivalent ljudnivå redovisas per våningsplan och för maximal ljudnivå redovisas det högsta värdet för alla våningsplan. Ekvivalent och maximal ljudnivå redovisas även 1,5 meter över mark. Beräkningsblad Ak-26007-1-01 Ekvivalent ljudnivå 1,5 meter över mark samt högsta värdet för alla våningsplan Ak-26007-1-02 Ekvivalent ljudnivå, fasader mot söder Ak-26007-1-03 Ekvivalent ljudnivå, fasader mot norr Ak-26007-1-04 Maximal ljudnivå spår1), högsta värdet för alla plan Ak-26007-1-05 Maximal ljudnivå väg1), högsta värdet för alla plan Ak-26007-1-06 Maximal ljudnivå väg + spår1), högsta värdet för alla plan Ak-26007-1-07 Maximal ljudnivå spår2), 1,5 meter över mark Ak-26007-1-08 Maximal ljudnivå väg2), 1,5 meter över mark Ak-26007-1-09 Maximal ljudnivå väg + spår2), 1,5 meter över mark Beräknade värden vid huskroppar och över mark är frifältsvärden med reflexer från närbelägna byggnader. Redovisade ljudnivåer gäller för ett årsmedeldygn. Bullernivåerna är beräknade enligt Nordiska beräkningsmodellen, Nord2000 i programvaran SoundPLAN. 1) Avser den ljudnivå som överskrids av högst 5 fordonspassager per natt. 2) Avser den ljudnivå som överskrids av högst 5 fordonspassager under en timme mellan kl. 06 och 22. Tabell 6. Beräkningsblad som redovisar beräknade trafikbullernivåer 6 Stomljud och Vibrationer Vägtrafiken bedöms inte ge upphov till hörbart stomljud eller kännbara vibrationer längs Kistagången då trafikflödet är lågt och inga bussar passerar där i dagsläget. Enligt detaljplan för tvärbanan så ska åtgärder vidtas under spår så att stomljudsnivåer på 30 dB(A) SLOW inte överskrids. Detta gäller oberoende av närliggande byggnaders användning, dvs en omställning från kontor till bostäder ska inte påverka kravet. Eftersom tvärbanan inte är byggd än, kan inte stomljud och komfortvibrationer evalueras utifrån mätningar. Därför görs en sammanfattning utifrån Tyréns rapport ’Tvärbana Kistagrenen, Detaljplan Kistagången, Buller och vibrationer’. Enligt beräkningar utförda av Tyréns kan tvärbanan ge upphov till stomljudsnivåer (max slow) på 29 dBA på markplan och 27 dBA på plan över mark längs Kistagången. Energin domineras i 100 Hz Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Isafjord 4 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26007-1-1D Revidering: D Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 11 av 16 tersbandet för en A-vägda nivån och 20 Hz tersbandet för den ovägda nivån. Med ballastfritt spår bedöms nivåerna kunna bli något lägre. Inga stomljudsåtgärder bedöms behövas enligt Tyréns. Komfortvibrationer bedöms ej bli kännbara. 7 Industribuller ACAD har undersökt påverkan av industribuller på Isafjord 4. Utredningen har gjorts genom platsbesök med ljudmätningar samt beräkningar. Fyra industribullerkällor identifierades, se Figur 1. Källa 1, 2 och 4 tillhör samma fastighetsägare som Isafjord 4 och fastighetsägaren är medveten om och beredd att vidta eventuella åtgärder som kan vara nödvändiga. Figur 1. Översiktsbild över fastigheten och närliggande byggnader. Inringat är potentiella industribullerkällor. Vid platsbesöket genomfördes mätningar av den ekvivalenta ljudtrycksnivån 1 m ifrån källorna samt mot fasaden på Isafjord 4. Utifrån uppmätta ljudtrycksnivåer har en beräkning gjorts i SoundPLAN enligt ISO9613-1: 2024-01. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Isafjord 4 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26007-1-1D Revidering: D Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 12 av 16 7.1 Källa 1 Källa 1 består av 10 kylmedelskylare som är placerade på Ericssons tak och ligger på ett avstånd av cirka 80 meter från närmsta fasad. Kylmedelskylarna betjänar Ericssons verksamhet och gick i normaldrift vid mättillfället. Kylmedelskylarna går dygnet runt alla dagar om året. Verksamheten planerar i en framtid att flytta ut från lokalerna och i vilken omfattning kylmedelskylarna kommer användas efter det är oklart men troligt är att en lägre kapacitet av kylning behövs framåt. Mätningar genomfördes i flera punkter på 1 m avstånd från kylmedelskylarna samt mot fasad på Isafjord 4, ett avstånd av cirka 100 m från närmsta kylmedelskylare, se Figur 2. Figur 2. Uppmätta punkter på fasad. Högsta uppmätta ekvivalenta ljudtrycksnivå vid kylmedelskylarna var 79 dBA. På fasad uppmättes mellan 48–53 dBA i olika punkter. Detta innebär att industribullerkrav ej uppfylls utan åtgärder. Kylmedelskylarna modellerades som 10 punktkällor på en höjd av 3 m där varje källa har en ljudeffektnivå på Lw 93 dBA. Tersbandsspektrumet bestämdes utifrån mätningarna vid kylmedelskylarna och den totala ljudeffektnivån kalibrerades mot uppmätta värden på fasad samt vid kylmedelskylarna. I Figur 3 ses beräknade ekvivalenta ljudnivåer på fasad utan åtgärder. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Isafjord 4 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26007-1-1D Revidering: D Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 13 av 16 Figur 3. Ekvivalenta ljudnivåer på fasad utan åtgärder. Bullerskyddande åtgärder som minskar den ekvivalenta ljudnivån på fasad med minst 7 dB behövs för att uppfylla industribullerkrav. Detta kan uppnås genom att bygga bullerskärmar som är 1,5 m högre än källorna, absorberande på vissa sidor med en absorptionskoefficient på 0,8, se Figur 4. Detta ger ekvivalenta ljudnivåer på fasad som uppfyller industribullerkrav, se Figur 5. Figur 4. Röd skärm är absorberande på sidan mot kylmedelskylarna och gul skärm är absorberande på båda sidor. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Isafjord 4 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26007-1-1D Revidering: D Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 14 av 16 Figur 5. Ekvivalenta ljudnivåer på fasad med åtgärder. 7.2 Källa 2 Källa 2 består av tre kylmedelskylare som är placerade på Ericssons tak, där närmsta kylmedelskylaren ligger på ett avstånd om cirka 20 m från närmsta fasad. Kylmedelskylarna betjänar byggnaden och gick i normaldrift vid mättillfället. Mätningar genomfördes i flera punkter på 1 m avstånd från kylmedelskylarna och den högsta ekvivalenta ljudnivån som uppmättes var 58 dB(A). Genom lyssning kunde det dock konstateras att den uppmätta ljudtrycksnivån orsakas av källa 1 och inte källa 2, då det ljudet dominerade även precis vid källa 2. Med hänsyn till avstånd från fasad, uppmätt ljudnivå samt lyssningstest så uppfyller ekvivalenta ljudnivåer på fasad industribullerkrav. 7.3 Källa 3 Källa 3 är en kylmedelskylare placerad på mark på ett avstånd av cirka 40 m från närmsta fasad. Vid mättillfället var källa 3 avstängd då byggnaden den tjänar ej är i bruk och därför kunde en mätning inte genomföras. Vid platsbesöket kunde det konstateras att källan skärmas väl av andra byggnader, vegetation samt ett staket (ej helt tätt dock), se Figur 6. Kylmedelskylaren såg ut att likna de från källa 2 som ej orsakade höga ljudnivåer. Med hänsyn till avstånd från fasad, skärmning, Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Isafjord 4 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26007-1-1D Revidering: D Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 15 av 16 antalet kylmedelskylare samt typ av kylmedelskylare bedöms ekvivalenta ljudnivåer på fasad uppfylla krav på industribuller. Figur 6. Staketet runt källa 3. 7.4 Källa 4 Källa 4 är en kylmedelskylare placerad på taket på Time building och är cirka 75 m från närmsta fasad. Vid platsbesöket var källa 4 ej i drift och enligt fastighetsskötaren används den ytterst sällan, därför kunde en mätning ej genomföras. Källan skärmas delvis av den egna byggnaden. Med hänsyn till avstånd från fasad samt skärmning bedöms ekvivalenta ljudnivåer på fasad uppfylla krav på industribuller. 8 Utlåtande Beräkningarna av dygnsekvivalent ljudnivå visar variation över planområdet beroende på fasadernas orientering mot olika bullerkällor. Den högsta ekvivalenta ljudnivån som har beräknats är 65 dBA vid fasad mot Torshamnsgatan och 64 dBA mot tvärbanan på Kistagången. Maximal ljudnivå från spår- och vägtrafik, nattetid beräknas som mest till 82 dBA. Om bostäder planeras att byggas kan planlösningen anpassas till lägenheter om högst 35 kvm mot Kistagången och Torshamnsgatan. I vissa lägen finns det även Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Rapport: Trafikbullerutredning Projekt: Kv Isafjord 4 Skapat av: Jonna Geiryd Korrektur: FSF Rapportnummer: 26007-1-1D Revidering: D Handling: Trafikbullerutredning Status: Sidan: 16 av 16 möjlighet till att göra genomgående lägenheter där minst hälften av bostadsrummen är vänd mot en tyst sida. På de tre innegårdarna finns utrymmen för att anordna en gemensam tyst uteplats som innehåller riktvärdena, se röda rutor i Figur 7. Möjligheten till att ändra användningen av fastigheten från kontorsverksamhet till exempelvis bostäder anses goda. Figur 7. Utrymmen för tyst uteplats. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 57 54 53 52 51 51 50 50 50 50 49 49 49 49 48 48 48 48 48 48 48 48 48 48 48 45 45 45 45 46 46 46 47 46 47 47 47 48 48 49 50 50 50 51 52 52 53 54 55 59 58 58 56 54 54 53 53 52 51 51 49 49 48 49 48 48 47 47 47 47 47 47 47 47 47 47 48 47 46 45 63 63 63 636363 63 62 62 62 61 62 62 62 616261606062 62 61 62 62 63 63 63 62 62 62 60 59 49 49 49 49 49 41 41 41 41 41 40 40 40 40 41 48 48 47 47 46 41 41 41 41 41 42 42 41 41 40 49 49 49 49 49 42 42 42 42 41 4646 63 63 63 63 63 63 64 64 64 64 64 64 64 64 64 62 62 61 62 62 63 63 49 4747474748484949 49 48 49 48 46 46 46 46 44 45 46 47 47 46 4848494848484747474747484852 52 53 54 54 54 55 5445 4545464646464646464645 58 58 54 53 545452 51 50 50 50 49 48 56 55 54 53 53 4850 49 50 50 49 59 59 59 49 50 50 50 50 50 49 4956554959 63 64 64 62 63 64 65 63 63 (A4) Skala 1:900 0 5 10 20 30 m Signs and symbols Datum 2026-02-12 Ritningsnummer Ak-26007-1-01 Beräkning utförd av JGD Granskad av: FSF Beställare Corem Ref nr. 26007-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Ekvivalent ljudnivå Prognosår 2045 Projektnamn Isafjord 4 Dygnsekvivalenta ljudnivåer, LpAeq,24h, dBA från väg- och spårtrafik inom planområdet Isafjord 4. Prognosår 2045 Frifältsvärde vid värst utsatta del av fasad samt 1,5 m över mark. Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Teckenförklaring Väg Järnväg Nybyggnad Befintlig bebyggelse Dygnsekvivalent ljudnivå [dBA] <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Signs and symbols RitningsnummerDatum Ak-26007-1-022026-02-12 Granskad av: FSF Beräkning utförd av JGD Beställare Corem Ref nr. 26007-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Isafjord 4 Projektnamn Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Dygnsekvivalenta ljudnivåer, LpAeq,24h, dBA från väg- och spårtrafik inom planområdet Isafjord 4. Prognosår 2045 Frifältsvärde vid fasad. Ekvivalent ljudnivå Prognosår 2045 Dygnsekvivalent ljudnivå [dBA] <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < Fasad mot söder Fasad mot söder Fasad mot söder Fasad mot söder Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 Signs and symbols Väg Järnväg Befintlig bebyggelse RitningsnummerDatum Ak-26007-1-032026-02-12 Granskad av: FSF Beräkning utförd av JGD Beställare Corem Ref nr. 26007-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Isafjord 4 Projektnamn Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Dygnsekvivalenta ljudnivåer, LpAeq,24h, dBA från väg- och spårtrafik inom planområdet Isafjord 4. Prognosår 2045 Frifältsvärde vid fasad. Ekvivalent ljudnivå Prognosår 2045 Dygnsekvivalent ljudnivå [dBA] <= 45 45 < <= 50 50 < <= 55 55 < <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < Fasad mot norr Fasad mot norr Fasad mot norr Fasad mot öster Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 52 53 56 56 56 55 55 54 56 55 54 49 47 48 48 47 47 49 46 47 48 46 48 48 45 48 50 49 51 49 52 50 51 52 53 53 54 55 56 57 58 59 61 60 60 63 63 66 66 68 67 66 52 55 61 59 61 60 61 59 57 59 57 58 56 54 54 52 52 54 52 52 52 51 51 48 49 49 48 47 80 79 80 808080 80 79 79 79 78 79 79 79 787879777779 79 79 80 79 80 80 80 79 79 78 75 73 58 57 57 56 55 41 39 38 39 39 43 41 45 42 42 39 37 37 36 37 40 40 40 39 38 33 33 33 33 33 55 54 54 55 55 35 36 34 35 36 5050 80 80 80 80 80 80 80 80 81 80 80 80 81 81 80 74 72 71 70 69 69 70 42 4241424546464748 46 46 46 47 43 44 46 46 45 44 45 44 44 46 3535353535353534343434344142 42 42 41 42 43 42 4440 3942414444444442434244 60 61 56 58 606056 54 55 55 55 54 51 66 63 62 61 60 4859 57 57 57 56 68 67 67 39 40 40 40 37 36 36 3942423943 62 63 64 64 64 65 70 68 69 (A4) Skala 1:900 0 5 10 20 30 m Signs and symbols Datum 2026-02-12 Ritningsnummer Ak-26007-1-04 Beräkning utförd av JGD Granskad av: FSF Beställare Corem Ref nr. 26007-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Projektnamn Isafjord 4 Maximal ljudnivå nattetid, LpAFmax,natt, dBA från spårtrafik inom planområdet Isafjord 4. Prognosår 2045 5 överskridanden per medelnatt. Frifältsvärde vid värst utsatta del av fasad. Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Maximal ljudnivå från spårtrafik nattetid Prognosår 2050 Teckenförklaring Väg Järnväg Nybyggnad Befintlig bebyggelse Maximal ljudnivå [dBA] <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 79 73 71 70 68 68 66 66 66 65 65 65 64 64 62 62 61 60 60 59 59 57 56 55 55 63 63 62 62 62 62 62 62 63 63 64 65 64 65 67 67 67 67 67 68 69 70 72 73 80 79 78 79 75 73 73 72 71 69 70 69 69 68 65 64 65 62 62 62 61 61 61 61 62 62 63 64 68 68 67 71 71 71 717273 72 71 71 71 71 72 73 73 717171727171 71 70 70 70 70 70 72 73 75 79 78 78 67 71 69 68 69 48 49 49 49 49 51 50 50 50 50 72 74 72 72 72 49 48 48 48 48 46 46 45 46 44 70 70 67 65 65 49 49 48 49 49 6968 70 73 72 71 70 70 73 72 73 73 72 73 73 73 75 76 76 76 77 78 79 78 74 7272737474757574 73 73 71 70 52 52 51 50 67 68 68 71 73 75 7677777777767575757576767779 78 78 77 77 76 75 6966 6464615757555454535352 77 76 74 73 727272 72 71 71 72 70 70 76 74 72 72 72 6971 71 71 71 71 77 77 78 75 74 74 75 75 76 74 7475757477 79 81 81 79 79 81 82 79 78 (A4) Skala 1:900 0 5 10 20 30 m Signs and symbols Datum 2026-02-12 Ritningsnummer Ak-26007-1-05 Beräkning utförd av JGD Granskad av: FSF Beställare Corem Ref nr. 26007-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Projektnamn Isafjord 4 Maximal ljudnivå nattetid, LpAFmax,natt, dBA från vägtrafik inom planområdet Isafjord 4. Prognosår 2045 5 överskridanden per medelnatt. Frifältsvärde vid värst utsatta del av fasad. Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Maximal ljudnivå från vägtrafik nattetid Prognosår 2045 Teckenförklaring Väg Järnväg Nybyggnad Befintlig bebyggelse Maximal ljudnivå [dBA] <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 79 73 71 70 68 68 66 66 66 65 65 65 64 64 62 62 61 60 60 59 59 57 56 55 55 63 63 62 62 62 62 62 62 63 63 64 65 64 65 67 67 67 67 67 68 69 70 72 73 80 79 78 79 75 73 73 72 71 69 70 69 69 68 65 64 65 62 62 62 61 61 61 61 62 62 63 64 68 68 67 80 79 80 808080 80 79 79 79 78 79 79 79 787879777779 79 79 80 79 80 80 80 79 79 79 78 78 67 71 69 68 69 48 49 49 49 49 51 50 50 50 50 72 74 72 72 72 49 48 48 48 48 46 46 45 46 44 70 70 67 65 65 49 49 48 49 49 6968 80 80 80 80 80 80 80 80 81 80 80 80 81 81 80 76 76 76 77 78 79 78 74 7272737474757574 73 73 71 70 52 52 51 50 67 68 68 71 73 75 7677777777767575757576767779 78 78 77 77 76 75 6966 6464615757555454535352 77 76 74 73 727272 72 71 71 72 70 70 76 74 72 72 72 6971 71 71 71 71 77 77 78 75 74 74 75 75 76 74 7475757477 79 81 81 79 79 81 82 79 78 (A4) Skala 1:900 0 5 10 20 30 m Signs and symbols Datum 2026-02-12 Ritningsnummer Ak-26007-1-06 Beräkning utförd av JGD Granskad av: FSF Beställare Corem Ref nr. 26007-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Projektnamn Isafjord 4 Maximal ljudnivå nattetid, LpAFmax,natt, dBA från väg- och spårtrafik inom planområdet Isafjord 4. Prognosår 2045 5 överskridanden per medelnatt. Frifältsvärde vid värst utsatta del av fasad. Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Maximal ljudnivå från väg- och spårtrafik nattetid Prognosår 2045 Teckenförklaring Väg Järnväg Nybyggnad Befintlig bebyggelse Maximal ljudnivå [dBA] <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 (A4) Skala 1:900 0 5 10 20 30 m Signs and symbols Datum 2026-02-12 Ritningsnummer Ak-26007-1-07 Beräkning utförd av JGD Granskad av: FSF Beställare Corem Ref nr. 26007-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Projektnamn Isafjord 4 Maximal ljudnivå dagtid, LpAFmax,dag, dBA från spårtrafik inom planområdet Isafjord 4. Prognosår 2045 5 överskridanden per medeltimme kl 06-22. Ljudnivå 1,5 m över mark. Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Maximal ljudnivå från spårtrafik dagtid Prognosår 2045 Teckenförklaring Väg Järnväg Nybyggnad Befintlig bebyggelse Maximal ljudnivå [dBA] <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 (A4) Skala 1:900 0 5 10 20 30 m Signs and symbols Datum 2026-02-12 Ritningsnummer Ak-26007-1-08 Beräkning utförd av JGD Granskad av: FSF Beställare Corem Ref nr. 26007-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Projektnamn Isafjord 4 Maximal ljudnivå dagtid, LpAFmax,dag, dBA från vägtrafik inom planområdet Isafjord 4. Prognosår 2045 5 överskridanden per medeltimme kl 06-22. Ljudnivå 1,5 m över mark. Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Maximal ljudnivå från vägtrafik dagtid Prognosår 2045 Teckenförklaring Väg Järnväg Nybyggnad Befintlig bebyggelse Maximal ljudnivå [dBA] <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 (A4) Skala 1:900 0 5 10 20 30 m Datum 2026-02-12 Ritningsnummer Ak-26007-1-09 Beräkning utförd av JGD Granskad av: FSF Beställare Corem Ref nr. 26007-1 SoundPLANnoise 9.1 Nord 2000 Projektnamn Isafjord 4 Maximal ljudnivå dagtid, LpAFmax,dag, dBA från väg- och spårtrafik inom planområdet Isafjord 4. Prognosår 2045 5 överskridanden per medeltimme kl 06-22. Ljudnivå 1,5 m över mark. Tel: 08-556 211 40 www.acad.se Sveavägen 151 113 46 Stockholm Maximal ljudnivå från väg- och spårtrafik dagtid Prognosår 2045 Teckenförklaring Väg Järnväg Nybyggnad Befintlig bebyggelse Maximal ljudnivå [dBA] <= 60 60 < <= 65 65 < <= 70 70 < <= 75 75 < <= 80 80 < <= 85 85 < <= 90 90 < Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-09-11, Dnr 2025-14511 --- [Dagvattenutredning.pdf] DAGVATTENUTREDNING ISAFJORD 4 Novaterra AB 2026-06-25 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 RAPPORT DAGVATTENUTREDNING ISAFJORD 4 KONSULT/KONTAKT Novaterra AB Nordenflychtsvägen 62 122 51 Stockholm 0724519093 556648-1247 Novaterra.se ÖVRIGA KONTAKTPERSONER Uppdragsanvarig/Granskare Zandra Lundgren Zandra@novaterra.se Handläggare/dagvattenutredare Karin Arbelius Karin.Arbelius@novaterra.se Uppdragsnr: 26030 Dagvattenutredning Isafjord 4 Daterad: 2026-06-25 Reviderad: [fyll i] Handläggare: K. Arbelius Granskare: Z. Lundgren Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Sammanfattning Novaterra har fått i uppdrag av Corem Disa att utreda förutsättningarna för dagvattenhantering för en ny detaljplan (Del av Isafjord 4 vid Kistagången, dnr 2025-14511) i Kista. Planerna omfattar en delvis ny användning av Ericssons gamla lokaler, med såväl bostäder som verksamheter. Ytlig recipient för området är Igelbäcken, medan den tekniska recipienten är Edsviken . Ekologisk status för Igelbäcken är ”måttlig” medan den kemiska statusen klassificerats som ”ej god”. Edsvikens ekologiska och kemiska status har klassificerats som ”otillfredsställande” respektive ”ej god”. Tre befintliga serviser ansluter från planområdet mot kommunala dagvattenledningar i Kistagången och Grönlandsgatan. Eftersom markanvändningen inte kommer genomgå några större förändringar görs bedömningen att Stockholms stads åtgärdsnivå inte behöver följas. Där det är möjligt föreslås ändå förbättringar i form av skelettjordar, som kan ta hand om och rena en del av dagvattnet (43 m3 enligt förslag). Beräkningar utförda i StormTac visar att föroreningstransporten från området minskar efter exploatering och med rening av dagvattnet i föreslagna skelettjordar. Planen bedöms därför inte ha någon negativ påverkan på möjligheterna att nå miljökvalitetsnormer för recipienterna. Det befintliga flödet från området vid ett 10-årsregn utan klimatfaktor har beräknats till 248 l/s. Efter exploatering och med fördröjning i skelettjordar blir flödet 222 l/s vid samma regn, vilket innebär en minskning med cirka 10 procent. Dimensionerande flöde efter exploatering och fördröjning uppgår till 403 l/s för trycklinje i marknivå, baserat på ett 30-årsregn med klimatfaktor 1,25. En skyfallsanalys har utförts i Scalgo, baserad på Stockholms stads skyfallsmodell. I samband med detta har en modellering gjorts av planerat tak över befintlig garageramp. Resultatet visar att den maximala vattennivån på de två mittersta gårdarna når över nivån på färdigt golv vid ett 100-årsregn. För att motverka detta föreslås en nedsänkt yta på vardera gård. En överbyggnad av rampen är i övrigt positiv, då detta vatten kan tas omhand av dagvattensystemet istället för att belasta spillvattenledningar. Skyfallsanalysen visar vidare att vattennivån på den nordöstra gården som mest når angiven befintlig färdig golvnivå vid ett 100-årsregn. Förhållanden på platsen gör det svårt att förändra denna situation. En möjlig åtgärd är att skapa en upphöjd tröskel vid entréer på denna gård för att förhindra att vatten rinner in i byggnaden. Framkomligheten för räddningstjänst kan enligt skyfallsanalysen begränsas en kortare sträcka längs Kistagången, där vattnet når över 20 centimeter vid ett 100-årsregn. Planerad ombyggnation av Kistagången i samband med tvärbanans utbyggnad kan komma att förändra denna situation. Det bör dock gå att ta sig till och från samtliga byggnadsdelar via alternativa vägar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Innehåll 1. Inledning .......................................................................................................................................... 5 2. Underlag och tidigare utredningar ................................................................................................... 5 3. Riktlinjer för dagvattenhantering ..................................................................................................... 5 4. Bakgrund och områdesbeskrivning ................................................................................................. 6 4.1 Platsbesök ................................................................................................................................ 6 5. Markförutsättningar ......................................................................................................................... 9 5.1 Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar ............................................................................ 9 5.2 Mark- och grundvattenföroreningar .......................................................................................... 9 6. Avrinningsområden och avvattningsvägar .................................................................................... 10 6.1 Naturliga avrinningsområden .................................................................................................. 10 6.2 Tekniska avrinningsområden ................................................................................................... 11 6.3 Markavvattningsföretag ........................................................................................................... 11 6.4 Verksamhetsområde ................................................................................................................ 11 7. Recipienter .................................................................................................................................... 12 7.1 Recipient och miljökvalitetsnormer ......................................................................................... 12 7.2 Lokala Åtgärdsprogram (LÅP) ................................................................................................ 13 7.3 Vattenskyddsområde .............................................................................................................. 14 8. Övriga förutsättningar .................................................................................................................... 14 8.1 Naturreservat .......................................................................................................................... 14 9. Befintlig och planerad markanvändning ........................................................................................ 14 10. Översvämningsrisker .................................................................................................................. 16 10.1 Översvämning till följd av skyfall ........................................................................................... 16 10.2 Hänsyn till närliggande utbyggnadsplaner ............................................................................ 20 11. Åtgärdsnivån ............................................................................................................................... 21 11.1 Tillämpning av åtgärdsnivån ................................................................................................. 21 11.2 Övrigt fördröjningsbehov ....................................................................................................... 21 12. Dagvattenhantering ..................................................................................................................... 21 12.1 Dagvattenplan ....................................................................................................................... 21 12.2 Principer för föreslagna dagvattenåtgärder .......................................................................... 22 12.3 Principer för dimensionering ................................................................................................. 23 12.4 Flöden ................................................................................................................................... 24 12.5 Föroreningar ......................................................................................................................... 26 13. Skyfallshantering ......................................................................................................................... 29 13. Slutsats ........................................................................................................................................ 29 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 1. Inledning Inför upprättandet av en ny detaljplan (Del av Isafjord 4 vid Kistagången, dnr 2025-14511) har Novaterra fått i uppdrag av Corem Disa att genomföra en dagvattenutredning. Syftet med utredningen är att utreda förutsättningar och behov av dagvattenhantering inom planområdet. Planförslaget syftar till en delvis ny användning av befintlig kontors- och industrifastighet i Kista, där även bostäder, hotell och andra verksamhetslokaler kan inrymmas. Start-PM antogs av stadsbyggnadsnämnden den 14 december 2025. 2. Underlag och tidigare utredningar • Landskapsmodell, Strategisk Arkitektur, erhållen 26-05-06 • Baskarta, erhållen från Stockholms stad 206-04-23 • Vatteninformation Sverige (VISS), 2026 • SGU:s jordartskarta, 2026 • SGU:s genomsläpplighetskarta, 2026 • Länskartan Stockholms län, Länsstyrelsen Stockholm 2026 • LÅP- och naturvårdsåtgärder, Miljöförvaltningen Stockholms stad 2026 • Lokalt åtgärdsprogram för Edsviken, Edsviken vattensamverkan 2021-06-02 • StormTac, 2026 • Scalgo Live, 2026 • Öppna data, Stockholm Vatten och Avfall 2026 • Dagvattenstrategi Stockholms Stad, 2015-03-09 • Dagvattenhantering. Åtgärdsnivå vid ny- och större ombyggnation. Version 1.1, Stockholms stad 2016 • Publikation P110, Svenskt Vatten 2016 • Stockholms stads skyfallsmodell 2024: Modelldokumentation. Stockholms stad 2025 -08-26. • Samlingskarta, erhållen av Stockholm Vatten och Avfall 2026-04-23 • Relationsritning Ericsson nr V59:301, Plan 1 del 1, 1992-03-12 • Relationsritning Ericsson nr V59:302, Plan 1 del 2, 1992-03-12 • Stockholm växer, Stockholms stad 2026 • Platsbesök 2026-04-24 3. Riktlinjer för dagvattenhantering Enligt Stockholms stads dagvattenstrategi (Stockholms stad, 2015-03-09) ska dagvatten hanteras hållbart och så nära källan som möjligt genom lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD). Strategin utgår från att minska belastningen på ledningsnät och recipienter samt att samtidigt bidra till klimatanpassning, biologisk mångfald och attraktiva stadsmiljöer. Dagvatten ska i första hand infiltreras eller fördröjas inom fastigheten innan avledning sker till det kommunala ledningsnätet. Som stöd till strategin har staden tagit fram en så kallad åtgärdsnivå (Stockholms stad, 2016) för dagvattenhantering vid ny- och större ombyggnationer. Åtgärdsnivån innebär bland annat krav på fördröjning och rening av 20 mm dagvatten från hårdgjorda ytor för att begränsa flöden och minska föroreningsbelastning. För mindre ombyggnationer och begränsade förändringar av befintlig bebyggelse gäller dock normalt inte åtgärdsnivån fullt ut, utan dagvattenhanteringen bedöms utifrån projektets omfattning och tekniska förutsättningar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 4. Bakgrund och områdesbeskrivning Fastigheten Isafjord 4 i Kista har sedan 1970-talet använts av telebolaget Ericsson. Fastighetsägaren har önskemål om att använda delar av befintliga byggnader för bostäder och hotell. Planområdet utgörs av de nordvästra delarna av ett större byggnadskomplex och avgränsas av Kistagången i nordväst, Torshamnsgatan i nordost och Grönlandsgatan i sydväst. Ytan uppgår till cirka 1,4 ha. Befintliga byggnader mot Kistagången och Torshamnsgatan utgörs av 6–7-våningshus. Innanför huset finns en lägre byggnad på fyra till sex våningar. De sex innegårdarna skiljs åt av lägre länkbyggnader i en till tre våningar. Även omgivande bebyggelse består till största delen av kontorsbyggnader från 1970 - och 90-talet. Figur 1. Orienteringsbild. 4.1 Platsbesök Vid platsbesök 2026-04-24 konstaterades att gårdarna främst består av grönytor, hårdgjorda ytor samt vissa gruspartier. De två mittersta gårdarna (B och E enligt figur 1) har en smal passage mellan varandra, medan gård F är helt instängd. Taken till lägre liggande utbyggnader på de mittersta och östra gårdarna har utvändiga stuprör med utkastare. Länkbyggnader som kunde överblickas hade takbrunnar. Det var svårt att få en bild av sedumtakets beskaffenhet utifrån de områden som det fanns åtkomst till vid bes öket. A B C D E F Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Figur 2. Bilder från platsbesök. Bokstavsbeteckningar hänvisar indelning enligt figur 1. Gård F Gård B Gård E Gård E Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Figur 3. Bilder från platsbesök. Bokstavsbeteckningar hänvisar indelning enligt figur 1. Gård A Gård E Tak till länkbyggnad Gård C Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 5. Markförutsättningar 5.1 Geologiska/hydrogeologiska förutsättningar Ingen geoteknisk undersökning har ännu genomförts. Enligt SGU består marken inom planområdet av fyllning, med hög genomsläpplighet. Skattat jorddjup är 1–3 meter. Figur 4. Jordartskarta och genomsläpplighetskarta. (SGU, 2026) 5.2 Mark- och grundvattenföroreningar Någon markteknisk undersökning har ännu inte genomförts. Länsstyrelsens EBH-karta redovisar några potentiellt förorenade områden i närheten enligt figur 5. Figur 5. Potentiellt förorenade områden i närheten av planområdet samt branschklassning av objekt. (Länsstyrelsen, 2026) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 6. Avrinningsområden och avvattningsvägar 6.1 Naturliga avrinningsområden Det är stora höjdskillnader inom planområdet. De västra och mittersta gårdarna ligger enligt Scalgo på ungefär samma nivå, mellan cirka + 27,40 till + 27,70 (något lägre mot Grönlandsgatan). Undantaget är garagerampen vid gård E, där lägsta nivån ligger på cirka + 23,40. De östra gårdarna är underbyggda och ligger högre, med marknivåer på cirka + 30,90 till + 31,80 inom gård C och runt + 32,35 på gård F. Naturlig avrinning sker via Torshamnsgatan, Kistagången och Grönlandsgatan. De tre rinnvägarna möts och rinner söderut mot recipient Igelbäcken. Figur 6. Övergripande ytlig avrinning från planområdet. Underlag från Scalgo, 2026. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 6.2 Tekniska avrinningsområden I dagsläget finns tre servisanslutningar från planområdet till kommunala dagvattenledningar i Kistagången och Grönlandsgatan. Enligt Stockholms stads Öppna data sker den tekniska avrinningen mot Edsviken. Underlag för dagvattenledningar inom kvartersmark finns för den mandelformade gården, men i övrigt saknas detta underlag för innergårdarna. Områdets gårdar avvattnas dock i stort av dagvattenbrunnar och taken genom invändiga stuprör. Flera av de lägre liggande taken har dock utvändiga stuprör med utkastare. Figur 7. Befintliga kommunala dagvattenledningar (ljusgrönt) samt tolkade befintliga ledningar inom kvartersmark (mörkgrönt). Underlaget för kvartersmark är ej komplett. Enligt ledningskarta erhållen från Stockholms stad 2026-04-23 samt tolkat från äldre relationsritningar (1992-03-12). 6.3 Markavvattningsföretag Det finns inga markavvattningsföretag som påverkar eller påverkas av dagvattenhanteringen inom planområdet enligt länsstyrelsens vattenarkiv. 6.4 Verksamhetsområde Objektet ligger inom Stockholm Vatten och Avfalls verksamhetsområde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 7. Recipienter 7.1 Recipient och miljökvalitetsnormer Som nämnt sker den naturliga avrinningen från utredningsområdet till recipient Igelbäcken, medan teknisk avrinning sker till Edsviken. Igelbäckens ekologiska status klassificeras som måttlig utifrån miljökonsekvenstyperna övergödning samt morfologiska förändringar och kontinuitet. För övergödning har kvalitetsfaktorn näringsämnen varit utslagsgivande. För den senare miljökonsekvenstypen är det vandringshinder för fiskar och annan fysisk påverkan som inverkat på klassificeringen. Kemisk status för Igelbäcken har fastställts till ”uppnår ej god”, då gränsvärdena för de prioriterade ämnena perfluoroktansulfon (PFOS), kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyletrar (PBDE) överskrids i vattenförekomsten. Havs- och vattenmyndigheten har dock bedömt att gränsvärdena för Hg och PBDE överskrids i alla Sveriges vattenförekomster, detta på grund av långväga luftburna föroreningar som det i dagsläget saknas tekniska förutsättningar för att åtgärda. Om Hg och PBDE inte medräknas i statusbedömni ngen bedöms recipientens status alltjämt som ej god på grund av statusen för PFOS. Miljökvalitetsnormerna för Igelbäcken är att god ekologisk status ska uppnås till 2033 samt att god kemisk ytvattenstatus ska uppnås. För den senare görs undantag för PFOS (senare målår 2027), kvicksilver, kvicksilverföreningar och PBDE (mindre stränga krav). Figur 8. Planområdet (röd prick) i förhållande till naturlig recipient Igelbäcken. (VISS, 2026) Den tekniska recipienten, Edsviken, bedöms i dagsläget uppnå en otillfredsställande ekologisk status och en ej god kemisk status. Den otillfredsställande ekologiska statusen beror på miljökonsekvenstyperna övergödning (främst växtplankton och näringsämnen) och miljögifter (där icke-dioxinlika PCB:er har varit utslagsgivande). Att Strömmen ej uppnår god kemisk status orsakas av överskridna gränsvärden för de prioriterade ämnena antracen, tributyltenn (TBT), Hg och PBDE. Även om de så kallade ”överallt överskridande prioriterade ämnena”, det vill säga Hg och PBDE, utesluts i bedömningen så förändras inte statusklassningen, vilket beror på status för TBT. De miljökvalitetsnormer som fastställts för Edsviken är god ekologisk status till år 2039 samt god kemisk ytvattenstatus. För den senare görs undantag för Hg och PBDE (mindre stränga krav) samt antracen, tributyltennföreningar och Hg (tidsfrist 2027). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Figur 9. Planområdet (röd prick) i förhållande till teknisk recipient Edsviken. (VISS, 2026) Se tabell 1 för sammanställning av statusklassificeringar och kvalitetskrav. Tabell 1. Statusklassning och miljökvalitetsnormer (kvalitetskrav) för recipienten. (VISS, 2025) Grundinformation Ekologisk status Kemisk status EU-ID Vattenförekomst Ekologisk status Kvalitetskrav Kemisk status Kvalitetskrav SE658812- 666182 Igelbäcken Måttlig God ekologisk status 2033 Uppnår ej god God kemisk ytvattenstatus* SE659024- 162417 Edsviken Otillfredsställande God ekologisk status 2039 Uppnår ej god God kemisk ytvattenstatus** *Undantag: Senare målår för PFOS (2027) samt mindre stränga krav för bromerad difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföreningar. **Undantag: Mindre stränga krav för bromerad difenyleter, kvicksilver och kvicksilverföreningar. Tidsfrist 2027 för antracen och tributyltennföreningar. 7.2 Lokala Åtgärdsprogram (LÅP) I Stockholms stad finns/tas Lokala åtgärdsprogram (LÅP) fram för stadens vattenförekomster. De lokala åtgärdsprogrammen syftar till att bidra till god vattenstatus med hjälp av olika åtgärder. En typ av åtgärd är att rena avrinning från befintlig bebyggelse, vilket ibland gör anspråk på ytor. Igelbäcken och Edsviken omfattas av lokala åtgärdsprogram, där inga pågående eller planerade åtgärder ligger inom planområdet. Däremot finns ett åtgärdsförslag om en våtdamm som hanterar dagvatten från det tekniska avrinningsområde som planområdet ingår i. Teknisk avrinning sker i dagsläget, som nämnt, mot Edsviken. Detta sker via Järva dagvattentunnel. Föreslagen våtdamm skulle placeras sydväst om avrinningsområdet och istället avleda vattnet mot Igelbäcken. Detta skulle minska fosforbelastningen på Edsvik en och samtidigt motverka vattenbrist i Igelbäcken. (Miljöförvaltningen Stockholms stad, 2026 samt Edsviken vattensamverkan, 2021 -06- 02). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 7.3 Vattenskyddsområde Utredningsområdet omfattas inte av Östra Mälarens vattenskyddsområde. Igelbäcken rinner genom Ulriksdals vattenskyddsområde innan den mynnar i Edsviken, som lokalt också omfattas av vattenskyddet. Figur 10. Blåstreckat område redovisar Ulriksdals vattenskyddsområde. Utredningsområdet markerat med röd prick. (Vattenkartan, VISS, 2026) 8. Övriga förutsättningar 8.1 Naturreservat Området avrinner ytligt via Igelbäckens naturreservat. I Igelbäcken förekommer bl.a. den rödlistade fiskarten grönling. 9. Befintlig och planerad markanvändning Befintlig och planerad markanvändning redovisas i figur 11 och 12. Som underlag för kartering av befintlig situation har baskarta från Stockholms stad (erhållen 2026-04-23) använts. För planerad situation har kartering gjorts från situationsplan från Strategisk Arkitektur (erhållen 2025-05-06). Exploateringen innebär smärre förändringar av markanvändningen genom ett visst tillskott av grönytor, trätrall på länkbyggnader samt överbyggnad av befintlig garagenedfart. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Figur 11. Markanvändning befintlig situation (kartering från baskarta). Figur 11. Markanvändning planerad situation (kartering från landskapsmodell). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Tabell 2. Ytberäkningar före och efter exploatering. Befintlig situation Area (m2) Area (ha) ϕ Reducerad area (ha) Grönyta 1093 0,11 0,1 0,011 Grönyta på bjälklag 74 0,007 0,2 0,001 Asfalt/hårdgjort 3194 0,32 0,8 0,26 Tak 8705 0,87 0,9 0,78 Sedumtak 242 0,024 0,7 0,017 Grus 190 0,019 0,4 0,008 Marmorgrus 275 0,028 0,4 0,011 Resultat 13 773 1,38 0,79 1,09 Planerad situation Area (m2) Area (ha) ϕ Reducerad area (ha) Grönyta 894 0,089 0,1 0,009 Grönyta på bjälklag 923 0,092 0,2 0,018 Asfalt/hårdgjort 2480 0,25 0,8 0,20 Tak 8499 0,85 0,9 0,77 Sedumtak 242 0,024 0,7 0,017 Grus 320 0,032 0,4 0,013 Trädäck 365 0,037 0,7 0,026 Stenmjöl 50 0,005 0,6 0,003 Resultat 13 773 1,38 0,76 1,05 10. Översvämningsrisker 10.1 Översvämning till följd av skyfall En skyfallsanalys har gjorts i Scalgo utifrån befintlig situation, se figur 8. Analysen utgår från Stockholms stads skyfallsmodell från 2024, som är en bearbetad höjdmodell belastad med det så kallade Stockholmsregnet. Stockholmsregnet är ett CDS-regn (Chicago Design Storm); ett typregn med varierande regnintensitet under olika delar av regnförloppet. Regnet baserar sig på regionspecifika data och representerar ett 100 -årsregn med 6 timmars varaktighet och klimatfaktor 1,4. Den totala nederbördsvolymen för regnet är 84,4 mm. Analysen tar hänsyn till markinfiltration, och ett generellt avdrag för ledningsnät har dessutom gjorts för hårdgjorda ytor. Analysen i Scalgo är dynamisk och beaktar tidsfaktorn. Redovisningen av maximalt vattendjup utgår från de maximala värden som uppstår i varje beräkningspunkt oavsett tidpunkt. Ett maximalt vattendjup visas därför över alla ytor där regn faller och ett flöde uppkommer, inte enbart i lågpunkter. Det gör det svårt att tolka situationen, eftersom vatten visas över hela det analyserade området. Av denna anledning redovisas inte vattendjup under 10 centimeter i figuren nedan. Analysen i övrigt påverkas inte av de tta. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Figur 12. Maximalt vattendjup samt flödesvägar vid ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4. Vattendjup mindre än 10 cm redovisas inte. (Underlag från Stockholms stads skyfallsmodell/Scalgo, 2026.) Den maximala vattennivån på gårdarna mot Grönlandsgatan är + 27,62 på den norra gården (gård A, enligt bilden ovan) och + 27,56 för den södra (D). Nivå för färdigt golv på + 27,73 vid båda dessa gårdar. Vattnet i lågpunkten inom den norra gården (C) når maximal vattennivå + 31,23 enligt modellen, vilket är samma nivå som färdig golvnivå för det nordvästra huset). Cirka 250 m 3 vatten samlas på den norra gården, varav 93 m3 tillrinner från infartsväg och vändplan utanför fastighetsgränsen. När det gäller de tre instängda gårdarna så når vattnet på gård B nivån + 27,74, vilket är över färdig golvnivån som ligger på + 27,73. På gård E samlas vattnet i nedfarten till garaget, där det når ett maximalt djup på cirka 1,9 meter (nivå + 25,70). Det motsvarar cirka 100 m3 vatten. Med exploateringen kommer garagenedfarten att byggas över med ett glastak. Denna volym kommer då behöva samlas någon annanstans. Situationen har därför simulerats i Scalgo enligt figur 9. Det har antagits att omgivande marknivåer är desamma som i dagsläget. 100-årsregnet som används i Scalgo vid dynamiska analyser utgår från regional statistik för sydöstra Sverige snarare än lokal statistik från Stockholm. Med en klimatfaktor på 1,4 motsvarar regnet en belastning på 85 mm (att jämföra med 84,4 mm i Stockholms stads skyfallsmodell, som redovisats ovan). I Scalgo används dessutom Lantmäteriets obearbetade höjdmodell. Enligt Scalgos analys stiger den maximala vattennivån på gård E till + 27,78 med den planerade överbyggnaden. Det är över färdig golvnivå som även här ligger på + 27,73. Maximalt vattendjup (minst 10 cm): Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Figur 13. Maximalt vattendjup samt avrinning på gård E vid överbyggd garageramp. Analysen utgår från ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4 och vattendjup mindre än 10 cm redovisas inte. (Underlag från Scalgo Dynamic Flood, 2026.) Analysen visar också att det lokalt samlas vatten till 1,5 m på den tredje instängda gården, gård F. Här finns fördjupningar i form av nedsänkta planteringar längre åt sydväst (se bild t.h.) vilket dock inte förklarar vattendjupet samt dess placering. Möjligen är den underliggande höjdmodellen bristfällig här. Vattnet når enligt analysen + 32,36 (ca 1 cm över marknivå) på gården. Eftersom gården saknar entréer bör det inte innebära några problem om den koncentrerade vattenansamling som visas i Scalgo istället skulle fördelas över hela gården. Vattendjup över 20 centimeter innebär framkomlighetsproblem för räddningsfordon. På närliggande gator utanför området uppgår vattendjupet till 26 centimeter inom ett begränsat område vid Kistagången. Trafikförvaltningens planerade ombyggnation av Kistagången i samband med utbyggnad av tvärbanan till Helenelund kan möjligen komma att förändra denna situation. Om så inte är fallet bör det gå att ta sig till och från samtliga delar av området via alternativa vägar, som enligt analysen är framkomliga. Avrinning vid ett 100-årsregn sker enligt figur 15. Från de norra takytorna avrinner vattnet mot rinnvägen längs Kistagången och vidare mot recipienten. Vattnet från gårdarna mot Grönlandsgatan (A och D) tar sig till en lågpunkt på andra sidan Grönlandsgatan. Denna lågpunkt bräddar inte vidare vid det aktuella regnet. Gård B, E och F är instängda gårdar, därför avrinner inget vatten härifrån. Mellan gård B och E finns i verkligheten en portal som inte registreras av Scalgo och som gör att dessa två gårdar egentligen bör räknas som ett avrinningsområde. Gård C är öppen mot Torshamnsgatan, men inte heller härifrån avrinner något vatten vid ett 100-årsregn. Det beror på att vattnet bräddar ut mot Torshamnsgatan först vid + 32,31, och maximal vattennivå vid 100-årsregnet är + 31,23 enligt modellen. Figur 14. Gård F enligt platsbesök. Bilden tagen från nordöst mot sydväst och påstådd nedsänkning av gården hade synts närmast i bild. Maximalt vattendjup (minst 10 cm): Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Figur 15. Flödesvägar och avrinningsområden vid ett 100-årsregn (Scalgo, 2026). Mellan gård B och E finns i verkligheten en förbindelse som inte registreras av Scalgo. Analysen visar att det totalt rinner cirka 106 m3 vatten in i området vid ett 100-årsregn och cirka 37 m3 ut ur området. Figur 16. Graf som visar hur stor volym dagvatten som tillrunnit området via den röddragna linjen vid en viss tidpunkt under ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4 (Stockholmsregn). Underlag från Scalgo/Stockholms skyfallsmodell, 2026. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Figur 17. Graf som visar hur stor volym vatten som avrunnit från planområdet vid den röddragna linjen (motsatt riktning mot vad pilarna visar) vid en viss tidpunkt under ett 100-årsregn med klimatfaktor 1,4 (Stockholmsregn). Underlag från Scalgo/Stockholms skyfallsmodell, 2026. Det finns inga planer på att ändra de befintliga marknivåerna, bortsett från överbyggnaden av garagenedfarten. Avrinningsvägar från området bör därför förbli desamma efter exploatering. 10.2 Hänsyn till närliggande utbyggnadsplaner Ett antal byggprojekt planeras eller pågår i närheten av planområdet enligt figur nedan. Figur 18. Närliggande utbyggnadsplaner (Stockholm växer, 2026). Planområdet markerat med rödstreckad linje. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 11. Åtgärdsnivån 11.1 Tillämpning av åtgärdsnivån Enligt Stockholms stads åtgärdsnivå ska 20 mm nederbörd tas om hand och renas vid nybyggnation och större ombyggnation. Exploateringen innebär inte några större förändringar av markanvändningen inom planområdet bortsett från något färre hårdgjorda ytor. Dessutom leds större delen av dagvattnet från taken i dagsläget via invändiga stuprör, vilket inte gör det möjligt att fördröja detta vatten med rimliga medel. Mot bakgrund av detta görs bedömningen att åtgärdsnivån kan frångås i detta projekt. För att ändå bidra till förbättringar där det är möjligt ges i kapitel 12 förslag till åtgärder som har positiv inverkan på föroreningstransporten från området. 11.2 Övrigt fördröjningsbehov Inget ytterligare fördröjningsbehov har framkommit under utredningen. 12. Dagvattenhantering 12.1 Dagvattenplan Som nämnt ovan kommer de föreslagna dagvattenlösningarna inte att förhålla sig till åtgärdsnivån, då exploateringen inte medför en större ombyggnation och förutsättningarna till dagvattenhantering dessutom är begränsade på grund av invändiga stuprör och delvis underbyggda gårdar. Takytorna på de lägre utbyggnaderna på tre av gårdarna har i dagsläget stuprör med utkastare. En möjlig åtgärd är därför att anlägga skelettjordar under planerade uteplatser i anslutning till dessa tak. Stuprören kan antingen anslutas till skelettjordarna via en underjordisk ledning eller via ränndalar mot omgivande planteringar för infiltration ned i skelettjorden. Även dagvatten från uteplatserna leds till skelettjordarma. Om en markteknisk undersökning i ett senare skede skulle påvisa föroreningar i marken bör skelettjordarna anläggas med tät botten så att dagvattnet inte sprider föroreningarna vidare. Annars finns goda möjligheter till infiltration från skelettjordar som inte ligger på bjälklag, vilket i så fall kan bidra med ytterligare rening. För att undvika översvämning vid större regn än anläggningarna har kapacitet för förses de med bräddavlopp som ansluter mot kommunal servis. Skelettjordar föreslås enligt dagvattenplan i figur 19. Figur 19. Föreslagen dagvattenhantering. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Figur 20. Ytor som avleds till skelettjordar. 12.2 Principer för föreslagna dagvattenåtgärder Skelettjordar Skelettjorden fördröjer och renar dagvatten men skapar även goda förutsättningar för träd och annan växtlighet. Den exakta utformningen varierar. Oftast leds dagvattnet till anläggningen via rännstensbrunnar med sandfång. Det kan också ledas ytligt mot en planteringsyta genom exempelvis ett släpp i kantstenen, så att vattnet genomgår ytterligare rening genom infiltration i övre jordlager. Planteringsytor anläggs vanligen med ett tunt mulljordslager (10–20 centimeter) följt av ett tjockare lager skelettjord 20–100 centimeter. Till skelettjorden kan makadam, singel eller mer porösa och lätta material som lecakulor användas. Förutom den fördröjande och renande effekten är fördelen med porösa och lätta material att de motverkar att träd, buskar och annan växtlighet torkar ut under perioder med liten nederbörd. Brunnar behöver rensas regelbundet för att säkerställa obehindrad vattenföring och syretillförsel. Det gäller i synnerhet skelettjordar under tät beläggning. Skelettjordar som tar emot särskilt förorenat dagvatten (från exempelvis gator) behöver bytas ut med jämna intervall för att förhindra igensättning. I figur 20 visas ett exempel på uppbyggnaden av en skelettjord i hårdgjord stadsmiljö. Skelettjorden kan som nämnt också anläggas med en genomsläppligare yta för ytlig infiltration av dagvattnet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Figur 21. Exempel på utformning av plantering med skelettjord. (Bild: WRS) 12.3 Principer för dimensionering Antagna premisser för skelettjordar: Djup: 0,5 m Porositet: 30 % Sammanlagd area: 288 m2 Tillgänglig fördröjningsvolym: 43 m3 Tabell 3. Anslutande ytor till skelettjordar. Markanvändning Area (m2) Area (ha) ϕ Red. area (ha) Tak 626 0,063 0,9 0,056 Hårdgjort 194 0,019 0,8 0,016 Grönyta 76 0,008 0,1 0,001 Grönyta på bjälklag 18 0,002 0,2 0,000 Resultat 914 0,091 0,80 0,073 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 12.4 Flöden Beräkning av dagvattenflöden före och efter exploatering har gjorts med rationella metoden enligt följande formel: Qdim = A∗ϕ∗i(t)∗Kf Där: Qdim =dimensionerande flöde [l/s] A = avrinningsområdets area [ha] ϕ = avrinningskoefficient i(t) = regnintensitet beroende av regnets varaktighet [l/s, ha] Kf = klimatfaktor Beräkningarna baserar sig på regn med en återkomsttid på 10 år respektive 30 år. Syftet med flödesberäkningarna för 10-årsregnet är att skapa underlag för att bedöma om befintligt nät har tillräcklig kapacitet för anslutning. Eftersom beräkningarna ska användas av Stockholm Vatten och Avfall för att bedöma om befintligt nät är tillräckligt görs beräkningarna utan klimatfaktor. Flödesberäkningar ska även göras för dimensionerande flöde enligt Svenskt Vattens P110. Dessa flöden görs med klimatfaktor. Återkomsttiden 30 år har valts enligt rekommendationerna för centrum- och affärsområden och dimensionering för trycklinje i marknivå. Klimatfaktorn har satts till 1,25. Varaktighet för regnet ska enligt P110 sättas lika med rinntiden, som är den tid det tar för regn som faller inom området att rinna till områdets utlopp. Den kortaste varaktighet som bör användas enligt P110 är 10 minuter. Eftersom området är litet och redan anslutet till dagvattennätet har varaktigheten satts till denna tid för befintlig såväl som planerad situation. Uppgifter om regnintensitet har hämtats från intensitets-varaktighetskurvor baserade på Dahlström 2010. Flödesberäkningarna redovisas i tabellen nedan. Tabellen redovisar även beräknat flöde efter fördröjning av 43 m3 dagvatten i skelettjordar från anslutna ytor. Tabell 4. Dagvattenflöden befintlig situation. Markanvändning Area (ha) ϕ Red. area (ha) 10-årsflöde (l/s) 228 l/s, ha 30-årsflöde (l/s), kf 1,25 409,9 l/s, ha Grönyta 0,11 0,1 0,011 2,5 4,5 Grönyta på bjälklag 0,007 0,2 0,001 0,3 0,6 Asfalt/hårdgjort 0,32 0,8 0,26 58,3 104,7 Tak 0,87 0,9 0,78 178,6 321,1 Sedumtak 0,024 0,7 0,017 3,9 6,9 Grus 0,019 0,4 0,008 1,7 3,1 Marmorgrus 0,028 0,4 0,011 2,5 4,5 Resultat 1,38 0,79 1,08 248 446 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Tabell 5. Dagvattenflöden planerad situation. Markanvändning Area (ha) ϕ Red. area (ha) 10-årsflöde (l/s) 228 l/s, ha 30-årsflöde (l/s), kf 1,25 409,9 l/s, ha Grönyta 0,089 0,1 0,009 2,0 3,7 Grönyta på bjälklag 0,092 0,2 0,018 4,2 7,6 Asfalt/hårdgjort 0,25 0,8 0,20 45,2 81,3 Tak 0,85 0,9 0,77 174 314 Sedumtak 0,024 0,7 0,017 3,9 6,9 Grus 0,032 0,4 0,013 2,9 5,2 Trädäck 0,037 0,7 0,026 5,8 10,5 Stenmjöl 0,005 0,6 0,003 0,7 1,2 Resultat 1,38 0,76 1,05 239 429 Tabell 6. Sammanställning av dagvattenflöden från utredningsområdet före och efter exploatering, samt efter exploatering inklusive dagvattenåtgärder. 10-års flöde (l/s) exkl. klimatfaktor 30-årsflöde (l/s) inkl. Klimatfaktor 1,25 Befintlig situation 248 446 Planerad situation 239 429 Planerad situation inkl. LOD 222 403 *Framtida 10-årsflöde exkl. klimatfaktor jämfört med ett befintligt 10-årsflöde exkl. klimatfaktor. Tabell 7. Procentuell förändring för ett planerat 10-årsflöde exl. klimatfaktor jämfört med motsvarande befintligt flöde. Procentuell förändring av flödet vid ett 10-årsregn utan klimatfaktor Utan dagvattenåtgärder: -3,8 % Inklusive dagvattenåtgärder: -10,2 % Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 12.5 Föroreningar Utformningen av detaljplan ska ta hänsyn till exploateringens påverkan på föroreningar i dagvattnet och att möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormer inte försämras. Baserat på de dagvattenflöden som området genererar kan föroreningstransporten från området uppskattas utifrån befintlig situation samt planerad situation, både med och utan de dagvattenåtgärder som föreslagits. Analysen har utförts med hjälp av dagvatten- och recipientmodellen StormTac. Beräkningarna utgår från modellens schablonvärden för olika typer av markanvändning snarare än faktiska observationer från det aktuella planområdet. Värdena är medelvärden baserade på mätningar av föroreningar i dagvatten från olika typer av områden. I verkligheten kan värden för en viss markanvändning variera kraftigt, och resultatet ska därför ses som en indikator snarare än som exakta värden. Även de enskilda dagvattenanläggning arnas reningseffekt beräknas med schablonvärden i StormTac utifrån samma premisser. Enligt Stockholms stads anvisningar har en korrigerad årsnederbörd på 600 mm använts som indata till modellen. Beräkningarna utgår från markanvändning enligt kapitel 9 och har anpassats till de kategorier som finns tillgängliga i StormTac. I tabell 8 redovisas area och volymavrinningskoefficient för de marktyper som förekommer i befintlig respektive planerad situation. De avrinningskoefficienter som använts är standardiserade volymavrinningskoefficienter i StormTac, som generellt är lägre än de dimensionerande avrinningskoefficienterna men ger en mer rättvisande bild av den årliga föroreningsbelastningen. I tabell 9 och 10 redovisas föroreningsmängder och -halter för planområdet. Prioriterade värden för Edsviken och Igelbäcken har lagts till i analysen. I dagsläget saknas data för PFOS i dagvatten och för olika anläggningars reningseffekt på detta ämne. Därför finns PFOS inte heller med i StormTac och redovisas inte i föroreningsberäkningarna nedan. Även utan rening minskar föroreningstransporten i stort från området efter exploatering. Undantagen är halterna suspenderad substans (SS), PAH16 och TBT som ökar något. Efter rening i föreslagna dagvattenåtgärder kommer samtliga förorenande ämnen minska eller förbli desamma som före exploatering. Tabell 8. Markanvändningskategorier, area och volymavrinningskoefficienter som använts i StormTac för befintlig och framtida situation (hela utredningsområdet). Markanvändning ᵩv Befintlig situation (ha) Framtida (ha) Grönyta 0,12 0,11 0,089 Grönyta på bjälklag 0,15 0,0074 0,092 Asfalt 0,8 0,32 0,25 Tak 0,9 0,87 0,85 Sedumtak 0,4 0,024 0,024 Grus 0,4 0,019 0,032 Marmorgrus 0,4 0,028 - Trädäck 0,6 - 0,037 Stenmjöl 0,5 - 0,005 Totalt - 1,38 1,38 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Tabell 9. Totala föroreningsmängder (kg/år) från planområdet före och efter exploatering. Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation utan dagvattenåtgärder Planerad situation med dagvattenåtgärder Procentuell förändring P kg/år 0,45 0,43 0,42 -7 N kg/år 12 11 11 -8 Pb kg/år 0,034 0,032 0,03 -12 Cu kg/år 0,13 0,13 0,12 -8 Zn kg/år 0,43 0,41 0,39 -9 Cd kg/år 0,0035 0,0034 0,0032 -9 Cr kg/år 0,023 0,022 0,021 -9 Ni kg/år 0,028 0,027 0,026 -7 Hg kg/år 0,000096 0,000085 0,000081 -16 SS kg/år 120 120 110 -8 Olja kg/år 1,2 1,1 1 -17 PAH16 kg/år 0,0024 0,0023 0,0022 -8 BaP kg/år 0,000089 0,000084 0,000081 -9 ANT kg/år 0,000082 0,000077 0,000073 -11 BDE 47 kg/år 0,0000013 0,0000013 0,0000012 -8 BDE 99 kg/år 0,0000017 0,0000016 0,0000015 -12 BDE 209 kg/år 0,00011 0,0001 0,000097 -12 TBT kg/år 0,000013 0,000013 0,000012 -8 PCB 28 kg/år 0,00015 0,00014 0,00014 -7 PCB 52 kg/år 0,00021 0,0002 0,00019 -10 PCB 101 kg/år 0,000065 0,000062 0,000059 -9 PCB 118 kg/år 0,000072 0,000068 0,000065 -10 PCB 138 kg/år 0,000015 0,000014 0,000013 -13 PCB 153 kg/år 0,000014 0,000013 0,000012 -14 PCB 180 kg/år 0,000014 0,000014 0,000013 -7 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 Tabell 10. Föroreningshalter (µg/l) före exploatering samt efter exploatering inklusive dagvattenåtgärder. Ämne Enhet Befintlig situation Planerad situation utan dagvattenåtgärder Planerad situation med dagvattenåtgärder Procentuell förändring P µg/l 64 63 61 -5 N µg/l 1700 1600 1500 -12 Pb µg/l 4,8 4,7 4,4 -8 Cu µg/l 19 19 18 -5 Zn µg/l 60 60 57 -5 Cd µg/l 0,5 0,5 0,47 -6 Cr µg/l 3,3 3,2 3 -9 Ni µg/l 4 4 3,8 -5 Hg µg/l 0,013 0,012 0,012 -8 SS µg/l 17000 18000 17000 0 Olja µg/l 170 160 150 -12 PAH16 µg/l 0,33 0,34 0,32 -3 BaP µg/l 0,013 0,012 0,012 -8 ANT µg/l 0,012 0,011 0,011 -8 BDE 47 µg/l 0,00019 0,00019 0,00018 -5 BDE 99 µg/l 0,00023 0,00023 0,00022 -4 BDE 209 µg/l 0,015 0,015 0,014 -7 TBT µg/l 0,0018 0,0019 0,0018 0 PCB 28 µg/l 0,021 0,021 0,02 -5 PCB 52 µg/l 0,029 0,029 0,028 -3 PCB 101 µg/l 0,0092 0,0091 0,0087 -5 PCB 118 µg/l 0,01 0,01 0,0095 -5 PCB 138 µg/l 0,002 0,002 0,0019 -5 PCB 153 µg/l 0,0019 0,0019 0,0018 -5 PCB 180 µg/l 0,002 0,002 0,0019 -5 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 13. Skyfallshantering Figur 22 visar maximal vattennivå på gårdarna vid ett 100-årsregn i relation till erhållna uppgifter om färdig golvnivå. På gård B och E når vattennivån över färdig golvnivå, medan den på gård C befinner sig i nivå med färdigt golv. På gård B och E kan vattennivån sänkas genom att skapa en lågpunkt på gårdsytan. Detta har testats genom en grov simulering i Scalgo med en 0,2 meter djup nedsänkning på vardera gård, 85 m2 på gård B och 80 m2 på gård E. En förbindelse mellan dessa två gårdar har också lagts in i modellen, eftersom detta bättre speglar den verkliga situationen. Vattennivån på såväl gård B som gård E blir då + 27,71, vilket underskrider färdig golvnivå på + 27,73. På gård C når vattnet, som konstaterat, + 31,23 enligt Stockholms stads skyfallsmodell. Detta är i linje med färdig golvnivå för det nordvästra huset. Gård C är underbyggd och det är därför svårare att sänka marknivåerna där. Det bör framhållas att vattennivån inte överskrider golvnivån på gård C, men en viss marginal är önskvärd. För att försäkra sig om att vatten inte dämmer in i byggnaden vid ett skyfall kan det eventuellt undersökas om en tröskel kan anläggas vid entrén som går över befintlig färdig golvnivå. Figur 22. Nivåer för färdigt golv (i rött) jämfört med maximal vattennivå (i blått) vid ett 100-årsregn utan åtgärder (enligt Stockholms stads skyfallsmodell/Scalgo, 2026) Figur 23. Maximalt vattendjup och maximal vattennivå med nedsänkta ytor på gård B och E. Vattendjup under 10 cm visas inte. Maximalt vattendjup (minst 10 cm): Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 13. Slutsats Den planerade exploateringen innebär främst en förändrad användning av befintliga byggnader och gårdsytor. De förändringar som görs är förbättringar i form av något färre hårdgjorda ytor. Större delen av dagvattnet från byggnaderna avleds dessutom via invändiga stuprör, vilket gör det svårt att fördröja detta vatten. Den sammanlagda bedömningen är att Stockholms stads åtgärdsnivå inte behöver följas. I utredningen föreslås ändå att dagvattnet från lägre liggande tak, samt omgivande uteplatser, tas omhand i skelettjordar där det är möjligt. Detta har positiv inverkan på föroreningstransporten från området och möjliggör en viss fördröjning av dagvattnet. Enligt förslaget kan cirka 43 m3 dagvatten fördröjas i skelettjordarna. Utöver det ovanstående är en överbyggd garageinfart positivt på så vis att dagvattnet då inte längre belastar spillvattensystemet, vilket blir fallet om det rinner ned i garaget. Analysen i StormTac visar att halter och mängder av förorenande ämnen minskar eller förblir desamma efter rening av dagvattnet i föreslagen åtgärd. Trots att åtgärdsnivån inte följs kommer alltså inte planen att ha någon negativ påverkan på möjligheterna att nå miljökvalitetsnormer för recipienterna. Det befintliga flödet från området vid ett 10-årsregn utan klimatfaktor har beräknats till 248 l/s. Efter exploatering och med fördröjning i skelettjordar blir flödet 222 l/s vid samma regn, vilket innebär en minskning med cirka 10 procent. Dimensionerande flöde efter exploatering och fördröjning uppgår till 403 l/s för trycklinje i marknivå, baserat på ett 30-årsregn med klimatfaktor 1,25. Beträffande skyfall visar Stockholms stads skyfallsmodell att vattennivån på de två mittersta gårdarna når över färdig golvnivå vid ett 100-årsregn. För att motverka detta föreslås en nedsänkt yta på vardera gård. Inom den nordöstra gården når vattnet som mest angiven befintlig färdig golvnivå vid ett 100-årsregn. Förhållanden på platsen gör det svårt att förändra denna situation. En möjlig åtgärd är att skapa en upphöjd tröskel vid entréer på denna gård för att förhindra att vatten rinner in i byggnade n. Framkomligheten för räddningstjänst kan enligt skyfallsanalysen begränsas en kortare sträcka längs Kistagången, där vattnet når över 20 centimeter vid ett 100-årsregn. I samband med tvärbanans utbyggnad till Helenelund kommer Kistagången att byggas om, vilket också kan komma att förändra denna situation. Om så inte är fallet bör det ändå vara möjligt att ta sig till och från samtliga byggnadsdelar via alternativa vägar. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-25, Dnr 2025-14511 --- [Avfallsutredning.pdf] Detaljplan för fastigheterna safjord 4, Kista Is i Stockholm stad S AVFALLSUTREDNING Upprättad: 2026-05-29 Upprättad av: Strategisk Arkitektur Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Detaljplan för fastigheten Isafjord 4 Sida. 2 / 7 Avfallsutredning Datum: 2026-05-29 Innehållsförteckning 1 Bakgrund ................................ ................................ ................................ ................................ ................................ ................................ ...................... 3 2 Förutsättningar för en fungerande avfallshantering ................................ ................................ ................................ ....................... 4 2.1 Insamlingssystem................................ ................................ ................................ ................................ ................................ ........................... 4 2.2 Tömning av miljörummet ................................ ................................ ................................ ................................ ................................ .......... 4 3 Dimensionering ................................ ................................ ................................ ................................ ................................ ................................ .........7 3.1 Uppskattade avfallsmängder................................ ................................ ................................ ................................ ................................ ...7 3.1.1 Miljörum ................................ ................................ ................................ ................................ ................................ ................................ .......7 4 Avstånd ................................ ................................ ................................ ................................ ................................ ................................ ......................... 9 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Detaljplan för fastigheten Isafjord 4 Sida. 3 / 7 Avfallsutredning Datum: 2026-05-29 1 Bakgrund På fastigheten Isafjord 4 planeras för möjligheten till att utveckla bostäder. Syftet är att med ny bostäder bidra till en funktionsblandad bebyggelse i Kista. Samrådsförslaget innebär att detaljplanen tillåter bostäder i både 1970-talsbyggnaden och 1990- talsbyggnaden. Om bostäder skulle utvecklas i båda dessa byggnader uppskattas lägenheheter uppgå ca 400 st. Detta scenario utgår från att båda huskroppar skulle konverteras till bostäder. Figur 1. Isafjord 4 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Detaljplan för fastigheten Isafjord 4 Sida. 4 / 7 Avfallsutredning Datum: 2026-05-29 2 Förutsättningar för en fungerande avfallshantering 2.1 Insamlingssystem Avfallshanteringen för tillkommande bostäder avses lösas genom miljörum på källarplan. Hit har alla bostäder tillgänglig åtkomst. Val av insamlingssystem och placering har gjorts baserat på avfallsfordonets åtkomst och dess möjlighet att stanna, då uppställningsplatser för avfallsfordon inte är tillåtet längs med Kistagången. Fastigheten har en befintlig väl tilltagen inlastnings- och sophanteringsfunktion i det befintliga garaget. Avfallshanteringen planeras i samma läge även när användningen av byggnaden ändras till bostäder. Placering av avfallsutrymmen och uppställningsplatser utgår från riktvärdet att varje bostad skall ha maximalt 50 m utvändigt från bostadsentré till avfallshantering för samtliga avfall. 2.2 Tömning av miljörummet För kvarter Isafjord 4 kör avfallsbilen ned i garage och stannar vid den befintliga lastkajen. Lastkajen är placerad så att avfallsfordonets uppställning inte blockerar in- och utkörande bilar. Avfallsfordonet har god marginal för säker vändning inom garaget. Dragväg mellan uppställningsplats och miljörummets entré understiger 10 m från lastkaj och ytan framför dörr är plan, maxlutning 1:20. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Detaljplan för fastigheten Isafjord 4 Sida. 5 / 7 Avfallsutredning Datum: 2026-05-29 Figur 2. Uppställningsplats för avfallsfordon i garage utefter befinlig utformning 3 Dimensionering 3.1 Uppskattade avfallsmängder 3.1.1 Miljörum De avfallsfraktioner som antas behövas är restavfall, matavfall, tidningar, pappersförpackningar, plast, metall samt färgat och ofärgat glas. Nedan tabell utgår från angivna avfallsmängder samt kärlstorlekar i från Avfall Sverige. 11997700--ttaallsshhuusseett:: Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Detaljplan för fastigheten Isafjord 4 Sida. 6 / 7 Avfallsutredning Datum: 2026-05-29 11999900--ttaallsshhuusseett:: Enligt ovan ifyllda tabeller uppskattas följande behov av kärl för ca 400 bostäder: 15 styck 140L kompost/matavfall 15 stycken 660L brännbart/restavfall 8 st 370L tidningar 11 st 660L pappersfrp 6 st 660L plast 7 st 240L metall 7 st 240L ofärgat glas 9 st 190L färgat glas Utöver detta kan grovsoprum anordnas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Detaljplan för fastigheten Isafjord 4 Sida. 7 / 7 Avfallsutredning Datum: 2026-05-29 4 Avstånd Bostäderna har max 50 meters avstånd till avfallsrummet utvändigt. Samtliga bostäder kan röra sig invändigt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 --- [PM brand och risk.pdf] Brandkonsulten AB www.brandkonsulten.se Gävlegatan 12 B T - +46 8 505 344 00 113 30 Stockholm E - info@brandkonsulten.se Isafjord 4 PM Brand och risk Ändrad detaljplan 2026-06-15 Stefan Karlquist Handläggande brandingenjör Anders Karlsson Internkontrollerande brandingenjör Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-15, Dnr 2025-14511 2 (10) Isafjord 4, Brand och risk-PM ändrad verksamhet 2026-06-15 Innehållsförteckning 1 Allmän information och dimensionerande förutsättningar .............. 3 1.1 Versionshistorik .................................................................................... 3 2 Förutsättningar .............................................................................. 3 2.2 Byggnadsår ........................................................................................... 4 2.3 Myndighetskrav och regelverk ............................................................. 5 3 Förutsättningar för räddningstjänstens insats ................................. 6 3.1 Uppställningsplatser ............................................................................. 6 3.2 Brandgasventilation .............................................................................. 7 3.3 Stigarledningar och räddningshiss ........................................................ 7 4 Utrymning ...................................................................................... 7 5 Brandtekniska installationer ........................................................... 8 5.1 Sprinkler ................................................................................................ 8 6 Övrigt ............................................................................................. 8 6.1 Ljusgård hus 18 ..................................................................................... 8 7 Riskhänsyn ..................................................................................... 9 7.1 Verksamheter i närområdet ................................................................. 9 7.2 Tvärbanans Kistagren ........................................................................... 9 7.3 Slutsats risk ......................................................................................... 10 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-15, Dnr 2025-14511 3 (10) Isafjord 4, Brand och risk-PM ändrad verksamhet 2026-06-15 1 Allmän information och dimensionerande förutsättningar Uppdragsgivare och byggherre Corem AB Caroline During Objektsadress Torshamnsgatan/Kistagången, Kista 1.1 Versionshistorik Versionshistorik Version Datum Upprättad av Kontrollerad av PM Brand och risk, rev A 2026-06-15 SK AK PM Brand och risk 2026-05-08 SK AK Revideringar markeras med kantlinje. Aktuell revidering rör möjlig utformning av befintlig ljusgård i hus 18. 2 Förutsättningar Detta PM är upprättat med hänsyn till den föreslagna detaljplaneändringen för att tillåta bostads- och hotellverksamhet inom fastigheten Isafjord 4. Syftet med detta PM är att redogöra för riskkällor i närområdet och de riskreducerande åtgärder som kan komma att bli aktuella. PM:et redovisar även de grundläggande principerna för byggnadernas brand- och utrymnings- strategier för att ge en övergripande förståelse för brandskyddet som helhet och vilka föränd- ringar som kan bli aktuella i och med de nya verksamheterna. Underlag har utgjorts av: • Utredningsskisser för möjliga verksamheter daterad 2025-10-15. • Beskrivning av befintligt brandskydd, Isafjord 4-5, upprättad av Brandkonsulten AB daterad 2025-04-14. • Detaljplan för Tvärbanan Kistagrenen sträckan Kistagången, Dp 2017 -15790-54. Laga kraft 2021-11-22. • Möte med Region Stockholm, Projektledare Tvärbanan Kistagren, 2026-04-24 och 2026-04-30. Utöver dessa har ett flertal riskutredningar för detaljeplaneändringar och byggärenden i närområdet eller med likvärdiga riskkällor studerats, bland annat: • PM Risk tvärbanan Kistagrenen – Fördjupad utredning, upprättad av Brandskyddslaget, daterad 2017-01-13. • Övergripande riskutredning Kista Strukturplansområde, upprättad av WSP daterad 2022-07-07. • Riskanalys Hekla Kista, upprättad av Brandskyddslaget, daterad 2020-02-06. • Risk-PM Knarrarnäs 8, upprättad av Brandkonsulten AB, daterad 2022 -11-29. • Riskutredning Instrumentet 5, upprättad av Brandskyddslaget, daterad 2025 -05-08. • Miljökonsekvensbeskrivning Exeger Operation AB, upprättad av Strucor, daterad 2021 - 04-15. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-15, Dnr 2025-14511 4 (10) Isafjord 4, Brand och risk-PM ändrad verksamhet 2026-06-15 Planerna för fastigheten inbegriper en totalrenovering och ändring av verksamhet från kontor till bostäder, hotell, kontor eller kombinationer av dessa. Ändringarna bedöms så pass omfattande att det är troligt att projektet klassificeras som ombyggnad enligt PBL 1 kap 4§. På Kistagången kommer tvärbanan att passera när den förlängs genom Kista. Avstånd mellan aktuell byggnad och spår kommer att understiga 10 m men överstiga 5 m. Med hänsyn till att den ändrade verksamheten kommer att kräva en ny detaljplan så behöver riskkällorna i närområdet inventeras och behov av riskreducerande åtgärder utredas . Då fler- talet detaljplaneändringar har skett i Kista de senaste åren samt då tvärbanans förlängning ge - nom Kista har detaljutretts avseende risk så finns det ett omfattande underlag att utgå ifrån. Detta gäller utförda riskanalyser såväl som yttranden och beslut av Stockholms Länsstyrelse och Storstockholms brandförsvar. 2.1.1 Byggnad Byggnaden omfattar flera huskroppar och de delar som omfattas av den föreslagna ändringen är de som, tidigare, noterats som hus 11, 12, 14, 15, 18 och 19. Se grönmarkerat i figur 1. Figur 1. Huskroppar berörda av föreslagen ändring. Byggnad 18 och 19 är försedda med sprinkler. Verksamheten har tidigare utgjorts av kontorsverksamhet eller likvärdig i verksamhetsklass 1. Framtida användning kan komma att utgöras av verksamhetsklass 1, 3A, 3B, 4 eller kombinat - ioner av dessa. 2.2 Byggnadsår Hus 11–15 byggdes 1974 och Hus 18–19 byggdes 1991. 2.2.1 Antal våningar Byggnaderna är placerade i suterräng och utgörs i dagsläget av 4-7 våningar ovan mark med mindre länkbyggnader i två plan. Torshamnsgatan kommer dock att sänkas vilket kan innebära påverkan på antalet våningsplan ovan mark i delen som vetter mot gatan. Antalet våningsplan ovan mark förutsätts fortsatt understiga 8 plan vid framtida ändringar. I byggnaden finns även två våningsplan under mark i hus 18-19 (i suterräng) som utgörs av garage. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-15, Dnr 2025-14511 5 (10) Isafjord 4, Brand och risk-PM ändrad verksamhet 2026-06-15 2.2.2 Byggnadshöjd Byggnadshöjden varierar mellan huskropparna. Baserat på ritningsunderlag så uppgår bygg- nadshöjden till som mest ungefär 27 m. Där avståndet mellan markplan och översta bjälklag som mest uppgår till drygt 23 m, se sektion i figur 1. Figur 1. Sektion och höjder Enligt de nya brandskyddsreglerna (BFS 2024:7) som börjar gälla 1/7 2026 styrs krav på vissa brandtekniska installationer såsom stigarledning och räddningshiss utifrån avståndet mellan angreppsplanet och översta bjälklaget och inte som i BBR 30 av våningsantalet. Räddningshiss är aktuellt vid 30 m och stigarledning (ej trycksatt) vid 24 m. Utifrån tillgängligt ritningsunderlag så är därmed varken stigarledning eller räddningshiss aktuellt. 2.2.3 Byggnadsklass Med hänsyn till byggnadernas våningsantal hänförs den till byggnadsklass 1, byggnad med stort skyddsbehov. 2.2.4 Konstruktion Stomme Stål, betong Bjälklag Betong Fasad Obrännbar (plåt, puts, glas, tegel) Utifrån tidigare brandskyddsdokumentationer så är byggnaderna 18-19 utförda med reducerade bärverkskrav med hänsyn till sprinkler. 2.3 Myndighetskrav och regelverk PBL, Plan- och bygglag (2010:900). PBF, Plan- och byggförordning (2011:338). Boverkets föreskrifter och allmänna råd om säkerhet i händelse av brand i byggnader (BFS 2024:7). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-15, Dnr 2025-14511 6 (10) Isafjord 4, Brand och risk-PM ändrad verksamhet 2026-06-15 3 Förutsättningar för räddningstjänstens insats Fastigheten är placerad i Kista. Räddningstjänstens dimensionerande insatstid till byggnaden understiger 10 minuter. Dörrar direkt till trapphus kommer att utgöra primära angreppsvägar till byggnaden. Fastigheten var tidigare gemensam med intilliggande fastighet. I samband med avstyckningen 2014 så upprättades servitut, bland annat avseende räddningsvägar. Brandkonsulten AB har inte full insyn i dessa. Det är viktigt att dessa beaktas vid fortsatt utred ning vid ingrepp i utomhusmiljön. 3.1 Uppställningsplatser Avstånd från möjliga uppställningsplatser för räddningstjänstens fordon till angreppsvägar ska ej överstiga 50 m vilket i befintlig utformning uppfylls. Vid ombyggnationen av Kistagången och Torshamnsgatan så behöver det säkerställas att detta fortsatt upprätthålls. Enligt information från Region Stockholm kommer Kistagången och Torshamnsgatan fortsatt vara framkomliga för räddningstjänstens fordon och uppställning kommer att kunna ske intill byggnaden längs båda dessa gator. 3.1.1 Brandvattenförsörjning Avståndet mellan uppställningsplatser och markbrandposter ska normalt inte överstiga 75 m. Kommunen behöver även beakta detta vid ändring av Kistagången. Befintliga brandposter är placerade enligt Figur 2. Figur 2. Identifierade brandposter. 3.1.2 Uppställningsplats höjdfordon Möjlighet för uppställning av räddningstjänstens stegfordon finns idag bland annat på Kista - gången och Torshamnsgatan. Det innebär att det finns möjlighet att indela byggnaden i mindre hyresgäster där alternativ utrymning utgörs av räddningstjänstens stegutrustning. Detta behöver beaktas vid föreslagna ändringar av Kistagången och Torshamnsgatan så att inte förut- sättningarna för detta försämras. Enligt Banverkets råd och skyddsanvisningar för arbete intill spårområden framgår att erforderligt skyddsavstånd mellan höjdfordon och kontaktledning är 4 m om inga säkerhetsåtgärder vidtas. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-15, Dnr 2025-14511 7 (10) Isafjord 4, Brand och risk-PM ändrad verksamhet 2026-06-15 Projekterat avstånd mellan byggnad och kontaktledning uppgår enligt Region Stockholm till som minst 7 m. Avståndet mellan fasadmonterade upphängningslinor för kraftledningen uppgår till minst 20 m. Befintliga träd vid aktuell byggnad tas bort och inga staket eller avskiljningar mellan gata och byggnad är aktuella. Gatan utformas så att räddningstjänsten kan köra hela vägen in mot byggnaden. Därmed bedöms det fortsatt finnas goda möjligheter för utrymning med hjälp av räddningstjänstens stegbil. 3.2 Brandgasventilation Utrymningstrapphus är försett med anordningar för brandgasventilation vilket ska upprätt - hållas vid förändringar inom byggnaden. Hisschakt som betjänar flera brandceller ska i regel vara försedda med brandgasventilation, det har inte kunnat identifierats huruvida hisschakt är utförda med brandgasventilation idag. Detta behöver beaktas vid framtida ändring. Samtliga tillkommande trapphus utförs med möjlighet till brandgasventilation via lucka eller brandgasfläkt i trapphusets topp. Garage brandgasventileras via luckor i mark. Dessa har vid tidigare inventeringar bedömts vara svåra att öppna vilket bör beaktas vid ombyggnad. Brandgasventilation med fläktar bör utredas som lösning. Det finns källarutrymmen (ej garage) som saknar brandgasventilation idag vilket har accepterats med hänsyn till att det är en befintlig utformning. Detta kan behöva beaktas vid ombyggnation även om ytan inte omfattas direkt av ändringen. 3.3 Stigarledningar och räddningshiss Byggnaden är utförd utan krav på installation av stigarledning och räddningshiss då våningsan- talet ej överstiger 8. I de nya brandskyddsreglerna avgörs inte kravet av antal våningar läng re utan är beroende av nivåskillnaden mellan angreppspunkt och det mest avlägsna planet. Om avståndet överstiger 24 m så krävs stigarledning. Byggnadshöjd behöver fastslås i respektive huskropp för att avgöra var/om detta är aktuellt . 4 Utrymning Utrymning ska kunna ske via två av varandra oberoende utrymningsvägar . För bostäder och kontor accepteras en enda utrymningsväg om den utgörs av Tr2-trapphus. Det innebär att trapphuset inklusive dess mynning hela vägen till det fria är försedda med sluss mot övriga ytor. Om Tr2-trapphus utgör enda utrymningsvägen ska det säkerställas att trapphuset klarar följande laster: väggar 4 kN/m2 (ej vägg ut mot det fria), trapplopp och vilplan 8 kN/m2. Tr2-trapphus får stå i förbindelse med källare förutsatt att separat insatsväg till källare finns i nära anslutning till trapphuset. Alternativ utrymning från kontor och bostäder kan utgöras av räddningstjänstens stegutrust - ning där möjlighet till uppställning av höjdfordon finns. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-15, Dnr 2025-14511 8 (10) Isafjord 4, Brand och risk-PM ändrad verksamhet 2026-06-15 5 Brandtekniska installationer 5.1 Sprinkler Sprinkler finns i hus 18 och 19 och utgör idag förutsättningar för det byggnadstekniska brand - skyddet. Framför allt avseende bärverkets utformning samt att fönster har accepterats inom 1,2 m från varandra i höjdled. Utgångspunkten bör vara att sprinkler kommer att krävas fortsatt i denna byggnad vilket talar för att byggnaderna främst passar för kontor eller hotell även om det är möjligt att även utforma bostäder med sprinklersystem. 6 Övrigt 6.1 Ljusgård hus 18 Hus 18 är försedd med en öppen ljusgård. Aktuell utformning bygger på principen att ljusgården är avskild in mot våningsplanen med partier utförda i brandteknisk klass E 30 placerade inskjuta på planen, se Figur 3. Ljusgården är försedd med automatisk brandgasventilation. Figur 3. Befintlig utformning ljusgård. Brandavskiljande parti blåstreckat. Framtida ändring av kontorsplanen till exempelvis kontorsverksamhet med flera hyresgäster, bostadshus, hotell etc kan i grunden utgå från befintlig lösning med en öppen ljusgård avskild från våningsplanen enligt ovan. Avskiljningen kan vid behov flyttas närmare öppningen i bjälklag, se exempel i Figur 4. Figur 4. Exempel brandteknisk avskiljning ljusgård vid framtida ändringar. Brandteknisk klass på avskiljningen detaljstuderas vid projektering. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-15, Dnr 2025-14511 9 (10) Isafjord 4, Brand och risk-PM ändrad verksamhet 2026-06-15 7 Riskhänsyn I aktuell detaljplan Dp 2008-14572-54 (laga kraft 2010-01-01) ställs inga krav på riskreducerande åtgärder. Avståndet till närmaste rekommenderade farligt godsled överstiger 150 m. Brandkonsulten AB har inte kunnat identifiera några verksamheter inom 150 m som hanterar farligt gods i bety - dande omfattning. Detta baseras på platsbesök, kartsökningar, tidigare riskutredningar samt av den Övergripande riskutredning för Kista strukturplansområde som WSP upprättat. 7.1 Verksamheter i närområdet Det finns flera verksamheter i närområdet som hanterar farliga ämnen och transporter av dessa. Dessa verksamheter är generellt placerade ner mot Hanstavägen och på ett avstånd från aktuell fastighet som överstiger 150 m så varken verksamheterna eller transporterna till och från dessa bedöms påverka planområdet. Detta bygger främst på den strukturplan som WSP upprättat för Kista samt på datainsamling från verksamheter i samband med risk-PM för Knarrarnäs 8 som Brandkonsulten AB genomförde 2022. KTH Elektrum är en i området välkänd riskkälla då de hanterar Arsin som är en mycket giftig gas. Avståndet mellan byggnadsdelen i vilken detta hanteras och aktuell fastighet uppgår till drygt 230 m. Hanteringen av arsin och dess riskbidrag och konsekvens vid olycka har kartlagts i flera riskutredningar sedan 2000, nu senast 2019 av Brandskyddslaget i samband med riskutredning för tvärbaneutbyggnaden. Konsekvensområdet för värsta troligt scenario beräknats till drygt 60 m. Länsstyrelsen Stockholm har dock gjort bedömningen att ett värsta scenario bör vara dimensionerande och utifrån detta har konsekvensavståndet i Brandskyddslagets riskutredning beräknats till 180 m. Skyddsavståndet mellan verksamheten och aktuell fastighet bedöms där - med vara tillräcklig och inga ytterligare riskreducerande åtgärder till riskkällan bedöms därmed aktuella. Inom 150 m från fastigheten, på Torshamnsgatan, är verksamheten Exerger placerad. 2021 upprättade Structor en Miljökonsekvensbeskrivning för verksamheten som bland annat inne - håller en detaljerad riskutredning där individ- och samhällsrisk för verksamhetens transporter av farligt gods längs Torshamnsgatan. Beräkningarna visar att risknivån för både samhällsrisk och individrisk är under ALARP-området längs hela vägsträckan. Riskreducerande åtgärder bedöms därmed ej aktuella kopplade till verksamheten och des s transporter av farligt gods. 7.2 Tvärbanans Kistagren På Kistagången intill fastigheten (mot hus 11 och 18) kommer den nya sträckningen av tvär- banans Kistagren att passera. Utifrån ritningsunderlag i detaljplan för tvärbanan så uppgår avståndet mellan närmaste spår- vägsspår och byggnaderna till knappt 8 m. Det bortre spåret (placerat mer än 10 m från byggna- derna) är placerad i blandtrafiksstråk medan det närmaste spåret endast trafikeras av spår - vagnstrafik. I samband med detaljplanen för tvärbanans utbyggnad genomförde Brandskyddslaget en risk - utredning. Urspårning samt brand i tågvagn har då bedömts utgöra dimensionerande riskscenarion i riskutredningen. Slutsatserna i den riskutredningen finns även med i den struk- turplan WSP upprättat och innebär att områden inom 10 m från tvärbanan utgörs av så kallat hänsynsområde. I strukturplanen förtydligas att hänsynsområde är ett område där hänsyn till riskkällan behöver tas vid nyetablering. I aktuellt fall innebär detaljplaneändringen och tänkt framtida verksamhet ingen nyetablering utan byggnaden är befintlig. Med hänsyn till att verksamheten i byggnaden planeras att ändras så har Brandkonsulten AB genomfört en genomgång av risknivån enligt avsnitt nedan. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-15, Dnr 2025-14511 10 (10) Isafjord 4, Brand och risk-PM ändrad verksamhet 2026-06-15 7.2.1 Urspårning Urspårningsrisken hanteras med hastighetsbegränsningar på tågsträckan genom Kista och innebär således inga krav på omkringliggande bebyggelse. 7.2.2 Brand i tågvagn Bortsett från brand i farligt godstransporter så beaktas normalt inte brand i fordon ur riskper- spektiv vid samhällsplanering. Detta är en risk som är accepterad av samhället och krav på risk- reducerande åtgärder vid bebyggelse längs det normala vägnätet där inga/ringa farligt gods- transporter förväntas ske krävs generellt ej. Vid en normal gatutrafik finns mängder av möjliga olycksscenarion som leder till brand i mycket nära anslutning till bebyggelse. Exempelvis brand i buss, brand vid inlastning vid lastkaj i bygg - nad, brand i lastbil/personbil etc. Brandkonsulten AB har inte kunnat hitta några exempel på att denna typ av olycksscenario har föranlett några krav på riskreducerande åtgärder vid bebyggelse intill vägar. På aktuellt vägavsnitt idag är endast busstrafik tillåten men tidigare har även normal trafik varit tillåten. Brandskyddslaget AB konstaterar i riskutredning för Hekla 1 att sannolikheten för brand i buss är större än brand i tvärbanan och att det förväntade brandförloppet är både snabbare och har högre brandeffekt än en brand i spårvagn. De konstaterar vidare att risken för brand i buss är allmänt accepterad, både av myndigheter och allmänhet, då dessa tillåts köra i tät stadsbebyggelse utan krav på åtgärder eller beaktande vid ny bebyggelse utmed transport- vägen. I aktuellt fall ersätts gatutrafiken inom 10 m från byggnaderna av spårbunden tågtrafik. Det innebär att risken för personer i berörda byggnader (både avseende k onsekvens och sannolik- het) för ett trafikrelaterat brandscenario bedöms vara lägre än i byggnader placerade vid en normal gata. Ytterligare gynnsamma förutsättningar utgörs av att utrymmet mellan berörda byggnader och tågspåret endast kommer att utgöras av gång- och cykeltrafik. Jämfört med en normal gata där exempelvis buss- och lastbilstrafik kan passera i direkt anslutning till en bygg- nad så finns i aktuellt fall ett skyddsavstånd om ungefär 7-8 m till motordriven trafik och där ut- görs den enbart av spårbundna persontransporter. Brandkonsulten AB bedömer utifrån ovanstående att risknivån för berörda byggnader är lägre än bebyggelse intill en tänkt referensgata utan farligt godstrafik. Bedömningen är därmed att riskreducerande åtgärder kopplade till brand i tvärbanetåg därmed inte är aktuella. 7.3 Slutsats risk Inga riskreducerande åtgärder bedöms vara aktuella i samband med detaljplaneändringen. Slut- satserna bygger på tidigare upprättade riskutredningar i området samt den strukturplan för Kista som upprättats av WSP. Då två av huskropparna är placerade inom det som i strukturpla - nen benämns som hänsynsområde för tvärbanan så har denna riskkälla utretts kvalitativt i detta risk-PM. Brandkonsulten AB bedömer att risknivån för byggnaderna är lägre än vid bebyggelse intill en normal gata med vanlig fordonstrafik och att riskreducerande åtgärder ej är aktuella. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-06-15, Dnr 2025-14511 --- [MIljöteknisk markundersökning.pdf] Översiktlig miljöteknisk markundersökning MTU ISAFJORD 4 Koncept 2026-05-29 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Tyréns Sverige AB 2026-05-29 Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 2(34) Uppdrag: 358818 Isafjord 4 Titel på rapport: Översiktlig miljöteknisk markundersökning MTU ISAFJORD 4 Status: Koncept Datum: 2026-05-29 Medverkande Beställare: Corem Property Group AB Kontaktperson: Caroline During Konsult: Tyréns Sverige AB Uppdragsansvarig: Laureline Vallée Handläggare: Elin Söderlund, Laureline Vallée Kvalitetsgranskare: Peter Olsson Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 3(34) Sammanfattning Tyréns Sverige AB har på uppdrag av Corem Property Group AB (publ) ut- fört en miljöteknisk markundersökning inom en del av fastigheten Isafjord 4, i Kista i Stockholms stad. Undersökningen föranleds av det detaljplanear- bete som inletts och som syftar till att omvandla dagens kontorsbyggnader till bostäder. Syftet med undersökningen har varit att utreda eventuell förekomst av för- höjda halter av relevanta föroreningar med hänsyn till tidigare identifierade verksamheter i omgivningen av undersökningsområdet. Potentiella föroreningskällor kan med anledning av de tidigare kringlig- gande påvisade verksamheter förekomma i närheten av undersökningsom- rådet. Föroreningar av betydelse utgörs främst av flyktiga ämnen såsom klorerade lösningsmedel i luft och metaller, petroleumkolväten, PAH, PCB och PFAS i jord. I enlighet med den för uppdraget upprättade provtagningsplanen (Tyréns, 2026a) har provtagning av inomhusluft utförts i fyra punkter och ytlig jord- provtagning i fyra punkter utomhus i anslutning till byggnaderna. Provtagning av inomhusluft påvisade spår av klorerade lösningsmedel i samtliga punkter. Uppmätta halter ligger långt under referensvärden för in- omhusluft i boendemiljöer. Mätningarna visar likartade halter i de olika de- larna av byggnaderna, oberoende av våningsplan och någon påverkan från punktkälla kan inte påvisas. En bedömning är att det visar på allmänt före- kommande bakgrundsnivåer kommande från byggnad eller uteluft. I jord inom innergårdarna har PCB-7 påträffats i halter över KM i en prov- punkt (26T01). Vid jämförelse med storstadsspecifika riktvärden för jord (Stockholms stad, 2019) uppfyller dock den aktuella innergården kriterierna för klass B1 – Flerbostadshus, 0–1 m, utan källare. I övriga provpunkter no- terades inga halter över KM. En bedömning är att förhöjd halt PCB kan komma från byggnaden i form av fogmassor etc. Uppmätt halt är dock inte ovanligt förekommande i fyllning i stadsmiljöer. Den samlade bedömningen är att påvisade föroreningar i inomhusluft och jord är låga och utgör ingen risk för människors hälsa, med vare sig nuva- rande användning eller framtida omvandling till bostäder. Baserat på erhållna resultat bedöms den planerade markanvändningen (KM) vara förenlig med nuvarande förhållanden. Beroende på den slutliga utformningen av innergårdarna kan det dock finnas behov av att beakta Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 4(34) markanvändning och möjliga exponeringsrisker, vilket kan innebära att åt- gärder blir aktuella. Detta gäller exempelvis om ytorna planeras att använ- das för odling eller annan aktivitet med ökad direktkontakt med jord. I så fall kan kompletterande undersökningar, till exempel provtagning av djupare jordlager eller mer detaljerad riskbedömning kan bli aktuell. Sammantaget bedöms det inte föreligga något hinder i mark eller inomhus- luft för planerad ändring av markanvändningen från kontorsändamål till bo- städer. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 5(34) Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte ...................................................................... 7 2 Omgivningsförhållanden .............................................................. 8 2.1 Områdesbeskrivning ............................................................................. 8 2.2 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden ...................................... 8 2.3 Skyddade områden ............................................................................... 9 3 Tidigare utredningar ................................................................... 10 4 Inventering och verksamhetshistoriska förutsättningar ......... 10 4.1 EBH-stödet ......................................................................................... 10 4.1.1 175980...................................................................................... 11 4.1.2 175954...................................................................................... 11 4.1.3 150573...................................................................................... 13 4.1.4 177411...................................................................................... 13 4.1.5 195606...................................................................................... 13 4.2 Stockholms stads bygglovarkiv och historiska ritningar ....................... 13 4.3 Historiska flygfoton.............................................................................. 17 5 Problembeskrivning ................................................................... 19 5.1 Föroreningskällor och skyddsobjekt .................................................... 19 5.2 Konceptuell modell ............................................................................. 21 6 Bedömningsgrunder ................................................................... 22 6.1 Bedömningsgrunder för jord ................................................................ 22 6.1.1 Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm (SSRV) ........ 22 6.1.2 Generella riktvärden för förorenade områden ........................... 22 6.1.3 Preliminära riktvärden för PFAS ................................................ 23 6.1.4 Haltnivåer för mindre än ringa risk ............................................ 23 6.2 Bedömningsgrunder för inomhusluft ................................................... 23 7 Utförda undersökningar ............................................................. 24 7.1 Undersökningens omfattning .............................................................. 24 7.2 Provtagningsmetod och provhantering ................................................ 24 7.2.1 Ytlig jordprovtagning ................................................................. 25 7.2.2 Provtagning av inomhusluft ....................................................... 25 7.3 Positionsbestämning och avvägning ................................................... 26 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 6(34) 7.4 Laboratorieanalyser ............................................................................ 26 8 Resultat ........................................................................................ 27 8.1 Intryck vid fältarbete ............................................................................ 27 8.1.1 Analysresultat för jord ............................................................... 28 8.1.2 Analysresultat för inomhusluft ................................................... 28 9 Utvärdering av resultat ............................................................... 29 9.1 Jord .................................................................................................... 29 9.2 Inomhusluft ......................................................................................... 29 9.3 Samlad bedömning ............................................................................. 29 10 Slutsats och rekommendation ................................................. 32 11 Referenser ................................................................................. 33 Bilagor Bilaga 1 Översiktsritning med provtagningspunkter Bilaga 2 Fältprotokoll Bilaga 3 Analysresultat Bilaga 4 Laboratorieanalysprotokoll Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 7(34) 1 Bakgrund och syfte Tyréns Sverige AB har på uppdrag av Corem Property Group AB (publ) ut- fört en miljöteknisk markundersökning inom en del av fastigheten Isafjord 4, i Kista i Stockholms stad. Undersökningen föranleds av det detaljplanear- bete som inletts och som syftar till att omvandla dagens kontorsbyggnader till bostäder. I Figur 1 presenteras en översiktskarta över det aktuella områ- det. Undersökningsområdet består av flera kontorshus, där delar av området är underbyggda av garage i två plan. Området består också av mindre inner- gårdar med träd och planteringar. Kontoren står för närvarande tomma. De befintliga innegårdarna inom undersökningsområdet planeras att renoveras något för att anpassas till den framtida användningen. Ändringen av mar- kanvändningen regleras av detaljplanen DP 2025-14511. Planförslaget innebär en ändrad markanvändning i och med att människor däribland barn kommer att vistas längre tid av dygnet och kan också komma att exponeras för eventuella föroreningar i mark eller byggnader på ett sätt som skiljer sig från dagens användning. Med utgångspunkt i detta är syftet med undersökningen att utreda eventuell förekomst av förhöjda halter av relevanta föroreningar inom undersökningsområdet. Figur 1: Översiktsbild över undersökningsområdet markerad med röd ruta (källa: Google Sa- tellit, 2026). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 8(34) Undersökningens omfattning har beskrivits i en provtagningsplan (Tyréns, 2026a). I föreliggande handling redovisas undersökningens utförande och resultat. 2 Omgivningsförhållanden 2.1 Områdesbeskrivning Undersökningsområdet är ca 15 500 m2 stort och består av två byggnads- komplex uppförda under 1970- respektive 1990-talet. Cirka 95 % av under- sökningsområdet består av hårda ytor (byggnader, betongplattor eller as- falt). Isafjord 4 är belägen i ett urbant område där det huvudsakligen förekommer byggnader för olika verksamheter. Öster om undersökningsområdet ligger Kistamässan. I norr gränsar undersökningsområdet till kontorsbyggnader, och något längre bort finns även hotellverksamheter. Söder om området lig- ger Ericssons huvudkontor. Västerut ligger Grönlandsparken. I nordväst finns en universitetsbyggnad som tillhör till KTH. Bostadsbyggnader har ny- ligen etablerats i sydväst vilket vittnar om områdets pågående stadsutveckl- ing. 2.2 Geologiska och hydrogeologiska förhållanden Enligt SGU:s kartvisare utgörs området av fyllnadsmassor (SGU, 2026a), se Figur 2. Uppskattat jorddjup inom undersökningsområdet är 1-3 m (SGU, 2026b). I den mån naturligt avlagrad jord finns, kan den utgöras av postglacial sand. Berggrunden består av tonalit-granodiorit och granit (SGU, 2026c). Berg i dagen finns i närområdet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 9(34) Figur 2: Jordartskarta (1:25 000-1:100 000) med undersökningsområde markerat i rött (SGU, 2026a). Flertalet energibrunnar finns i närområdet där den dokumenterade grund- vattenytan har noterats mellan 2-9 m under markytan. Närmaste brunnar finns registrerade cirka 85 m i nordost riktning (SGU, 2026d). Undersökningsområdet ligger inom huvudavrinningsområdet Igelbäcken. Den närmaste ytvattenförekomsten i området utgörs av Edsviken, som är belägen cirka 2 km öster om undersökningsområdet (Länsstyrelsen, 2026a). Närmsta grundvattenförekomst (Stockholmsåsen) är belägen cirka 225 m öster om undersökningsområdet. Grundvattnet bedöms strömma i östlig riktning (SGU, 2026e), men lokala avvikelser kan förekomma. 2.3 Skyddade områden Enligt Naturvårdsverkets karttjänst ”Skyddad natur” är undersökningsområ- det inte beläget inom någon registrerad skyddad natur eller något vatten- skyddsområde (Naturvårdsverket, 2026). Inga fornlämningar finns inom undersökningsområdet (Riksantikvarieämbetet, 2026). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 10(34) 3 Tidigare utredningar Inga tidigare kända miljötekniska markundersökningar har utförts inom det aktuella undersökningsområdet. 4 Inventering och verksamhetshistoriska för- utsättningar 4.1 EBH-stödet Vid genomgång av Länsstyrelsens (2026b) EBH-databas över potentiellt förorenade områden har ett objekt påträffats inom fastigheten Isafjord 4 (id nummer 175980). Ytterligare objekt har påträffats inom ett avstånd av cirka 300 m från undersökningsområdet, se Figur 3. Figur 3: Karta som visar undersökningsområdet och identifierade EBH-objekt i närområdet. De registrerade objekten inom en radie av 300 meter i EBH-databasen listas i följande tabell. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 11(34) Tabell 1: Lista över objekt som är registrerade i EBH-databasen inom en radie av 300 meter från undersökningsområdet Objekts nummer Primär bransch Lokalisering i förhållande till undersökningsområdet Fastighet Status* 175980 Verkstadsindustri - med halogenerade lösningsmedel Alldeles intill undersökningsområdet i söder Isafjord 1(1), 1(2), 4, 5, 6, 7, 8 Inventering avslutad - ingen åtgärd 175954 Verkstadsindustri - med halogenerade lösningsmedel Ca 50 m i sydvästligriktning Hekla 1(1) Huvudstudie pågående 150583 Ytbehandling av metaller elektrolytiska/kemiska processer Ca 50 m i nord- nordostlig riktning Helgafjäll 5 Identifiering avslutad - inventering ej påbörjad 177411 Grafisk industri Ca 100 m i nordlig riktning Helgafjäll 1 Inventering avslutad - ingen åtgärd 195606 Övrigt BKL 3 Ca 250 m i nordvästlig riktning Hornafjord 3 Huvudstudie pågående * utdrag hämtade i april 2026 4.1.1 175980 Avseende objekt 175980, som är beläget i direkt anslutning till undersök- ningsområdet (Isafjord 4) har endast en MIFO fas 1 (skrivbordsinventering) genomförts. Enligt tillgänglig information har inga undersökningar utförts el- ler rapporterats. Följande processer har listats: metallbearbetning, avfett- ning, värmebehandling/härdning, ytbehandling och lackering, montering och svetsning. Kemikalier och produkter som kan ha använts i verksam- heten utgörs av följande: trikloretylen (TRI), metylenklorid, freon, skäroljor, perkloretylen. 4.1.2 175954 Vad gäller objekt 175954 finns ett flertal tidigare miljötekniska undersök- ningarna utförda, vilkas rapporter har inhämtats från Länsstyrelsen i Stock- holm. Undersökningarna har genomförts inom fastigheterna Hekla 1 och Hekla 2, vilka i nuläget motsvarar fastigheterna Hekla 1(1) samt Modemet 1. De första miljötekniska undersökningarna inom Hekla 1 och Hekla 2, ge- nomfört år 2002 visade generellt låga föroreningshalter i jord och grundvat- ten. Inga allvarliga föroreningar av metaller, klorerade lösningsmedel eller petroleum påvisades. Förhöjda halter av klorerade lösningsmedel notera- des dock lokalt i grundvatten under byggnad 52. En uppföljande undersök- ning omfattande jordprovtagning i nio punkter samt installation och Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 12(34) provtagning av grundvattenrör genomfördes under maj 2005 inom södra delen av Hekla 1 och inom Hekla 2. Resultaten visade låga halter i jord un- der Naturvårdsverkets riktvärden för KM och MKM. I en enskild provpunkt vid en tidigare miljöstation inom Hekla 1 uppmättes förhöjda halter av tunga alifater och PAH över KM. I grundvatten påvisades påverkan av klorerade alifater, dock med dominans av nedbrytningsprodukter och utan bedömd risk vid rådande markanvändning (Golder Associates, 2005a). Ytterligare uppföljning genomfördes i norra delen av Hekla 1, år 2005. Åtta jordprovpunkter och sex grundvattenprov analyserades. Resultaten visade genomgående låga halter av metaller och petroleumkolväten i jord samt spår av flyktiga kolväten i grundvatten, samtliga långt under tillämpliga rikt- värden. Inga betydande föroreningsnivåer identifierades (Golder Associa- tes, 2005b). I samband med rivning av industribyggnad 52 konstaterades ett övertryck i grundvattnet under källargolvet, i vattnet påvisades förekomst av nedbryt- ningsprodukter till klorerade lösningsmedel. Halterna i vatten bedömdes inte innebära risk vid rådande användning, men särskilda överväganden krävdes inför avledning av länsvatten (Golder Associates, 2006a). Efter rivning och borttagande av bottenplattan vattenfylldes schaktgropen delvis. Vattnet provtogs på nytt med avseende på klorerade alifater för att säkerställa att avledning till dagvattennätet kunde ske utan olägenhet (Gol- der Associates, 2006b). En reviderad utvärdering, utfört år 2016 baserad på tidigare undersökningar bekräftade låga och avtagande halter av klorerade lösningsmedel i grund- vatten, vilket indikerade pågående nedbrytning. Petroleumämnen påvisa- des lokalt i låga halter. I jord observerades tidigare överskridanden av arse- nik och kvicksilver över KM i en punkt år 2002, vilka låg under KM vid upp- följning 2005. Bedömningen var att inga ytterligare undersökningar krävdes (Sweco, 2016). En kompletterande markundersökning genomfördes år 2019 inklusive prov- tagning av jord, grundvatten och porgas. Resultaten visade låga halter av klorerade lösningsmedel i grundvatten, under gällande riktvärden, samt inga påvisbara petroleumkolväten. Endast tetraklormetan detekterades i samtliga analyserade prover. Uppmätta halter av tetraklormetan låg under Naturvårdsverkets referenskoncentration för inomhusluft. I ytlig jord påträf- fades alifater >C16–C35 över KM i en provpunkt under hårdgjord yta, vilket inte bedömdes inte utgöra någon risk vid aktuell markanvändning, men kräva särskild hantering vid framtida markarbeten. Förhöjda halter av kobolt Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 13(34) identifierades under bottenplattan i hus 2, med behov av åtgärd i samband med eventuell rivning (Geoveta – 2019a, 2019b). 4.1.3 150573 Objektet nr 150583 har genomgått MIFO fas 1 inventering. Inga ytterligare undersökningar har genomförts på platsen. Senaste uppdatering av objek- tet skedde i slutet av år 2025. 4.1.4 177411 Även för objektet nr 177411 har endast MIFO fas 1 genomförts. I samband med inventeringen fattades inget beslut om vidare åtgärder, då objektet inte prioriterades vid länsstyrelsens inventering av den grafiska branschen på grund av bristfälligt underlagsmaterial. Objektet uppdaterades senast år 2013. 4.1.5 195606 För objekt nr 195606 genomfördes en miljöteknisk markundersökning år 2018 av Structor i samband med planerad bostadsbebyggelse. Undersök- ningen omfattade jordprovtagning i åtta punkter samt ett grundvattenprov. Analysresultaten visade generellt låga föroreningshalter i jord, där samtliga halter understeg MKM och huvuddelen även KM. I ett enskilt jordprov på- träffades dock förhöjda halter av kvicksilver i fyllnadsmassor, med halter över KM. I grundvattnet uppmättes måttliga halter av nickel och zink, me- dan bly förekom i mycket höga halter (Structor, 2018). 4.2 Stockholms stads bygglovarkiv och historiska ritningar Nuvarande utformning och användning Den nuvarande utformningen och lokaliseringen av byggnader inom under- sökningsområdet redovisas i Figur 4. Byggnaderna har senast använts för kontorsverksamhet och står för tillfället tomma. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 14(34) Figur 4: Nuvarande utformning och lokaliseringen av byggnader inom undersökningsområ- det. Undersökningsområdet ligger till vänster om den röda linjen, vilket motsvarar byggna- derna 11, 12, 14, 15, 18, 19 (källa: Mejl från Corem, 2026-04-13). Tidigare verksamhet Svenska Radioaktiebolaget (SRA) bildades 1919 av ett flertal företag invol- verade i radioteknik, bland andra LM Ericsson. Syftet var att utveckla tekni- ken, men inom kort påbörjades också tillverkning av utrustning för radiote- legrafi och rundradio. År 1976 samlades företagets verksamheter i Kista till nya lokaler inom Kvarteret Isafjord. SRA:s anläggning skulle omfatta både en produktionsdel med verkstad (byggnad nr 4, 9, 3 i Figur 5) och kontors- utrymmen för konstruktion, utveckling och administration (Tyréns, 2026b), vilket motsvarar byggnaderna nr 1, 2, 5, 6, 7, 8 i Figur 5 (nr 11, 12, 14, 15 i Figur 4). Vid nummer 4 och 9 noteras att utrymmet planerades för verkstad. Lab av- ser utrymmen för testning av IT och radioutrustning. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 15(34) Figur 5: Situationsplan som upprättades i samband med planeringen av byggandet av SRA- byggnaderna 1974. Undersökningsområdet är markerat med röd linje. (Källa: Bygg- och plantjänsten, Stockholms stad, 1974a, diarienummer: IV:1516/74) Detaljutsnittet av situationsplanen som redovisas i Figur 6 visar entréplanet i byggnaden för SRA som planerades år 1974, vilket omfattar kontorsutrym- men, IT-laboratorier samt konferens- och möteslokaler, omklädningsrum, matsal osv. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 16(34) Figur 6: Ritning av entréplan i SRA-byggnaderna som upprättades i samband med plane- ringen av byggandet,1974. Undersökningsområdet är inom röd markering på bilden. (Källa: Bygg- och plantjänsten, Stockholms stad, 1974b, diarienummer: IV:1516/74) Ett nytt kontor som samlade alla Ericsson Radio Access:s (ERA) anställda i Kista till en byggnad började planeras 1990 (Tyréns, 2026). De planerade byggnaderna gäller byggnaderna nr 18 och 19 på Figur 4 och Figur 7. Byggnaderna 18 och 19 byggdes ovanpå två parkeringsvåningar (Bygg- och planeringsavdelningen, Stockholms stad, 1991b), och byggnadsarbetet avslutades 1994 (Tyréns, 2026). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 17(34) Figur 7: Situationsplan som upprättades i samband med planeringen av byggandet av ERA- byggnaderna 1991. Undersökningsområdet är röd markerat på bilden. (Källa: Bygg- och plantjänsten, Stockholms stad, 1991a, diarienummer: 1991-258-60) 4.3 Historiska flygfoton Historiska flygfoton visar att markanvändningen inom undersökningsområ- det fram till cirka år 1975 utgjordes av skogsmark, genomkorsandes av en stig se Figur 8 och Figur 9. Från och med cirka år 1998 framträder byggnaderna 18 och 19 inom undersökningsområdet, vilket motsvarar byggnader ERA. Vid den tiden syns även SRA-byggnaderna som uppfördes under 1970-talet. Hela områ- det har därefter förtätats, se Figur 10. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 18(34) Figur 8: Flygfoto från omkring år 1960 (Lantmäteriet, 2026) Figur 9: Flygfoto från omkring år 1975 (Lantmäteriet, 2026) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 19(34) Figur 10: Flygfoto från omkring år 1998 (Skogsstyrelsen, 2026) 5 Problembeskrivning 5.1 Föroreningskällor och skyddsobjekt Potentiella föroreningskällor kan med anledning av de tidigare kringlig- gande påvisade verksamheterna förekomma i närheten av undersöknings- området. Det går därmed inte att utesluta att föroreningar av klorerade lös- ningsmedel kan förekomma under närliggande byggnader eller i grundvat- ten. Om fyllnadsmassor använts i området bedöms även de kunna inne- hålla föroreningar av petroleumämnen (BTEX, PAH, alifater, aromater), PFAS och metaller. Med hänsyn till SRA-byggnadens ålder kan PCB pro- dukter ha använts, exempelvis i fogmassor runt fönster och dörrar. Urlak- ning via regnvatten kan ha medfört främst en ytlig förorening av marken i anslutning till byggnaden. Sannolikt är byggnaderna grundlagda på berg och grundvattenförekomster också primärt belägna i berg. Med beaktande av planerad markanvändning, det vill säga användning av befintliga byggnader för bostadsändamål, bedöms relevanta spridnings- och exponeringsvägar främst utgöras av: - Förångning av eventuellt förekommande flyktiga föroreningar till in- omhusluft. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 20(34) - Direktintag av jord samt hudkontakt med jord. Mot bakgrund av detta bedöms följande medier utgöra potentiella förore- ningskällor för de som kommer att vistas i området: primärt ytlig jord och in- omhusluft samt sekundärt av grundvatten. Vid den framtida markanvändningen utgörs det primära skyddsobjektet av de människor som kommer att bo och vistas inom området. Därutöver be- döms dock även markmiljön och vattenmiljön vara skyddsobjekt. Relevanta exponeringsvägar kopplade till respektive miljömatris och markanvändning redovisas i Tabell 2. Tabell 2: Relevanta exponeringsvägar kopplade till respektive miljömatris Matris Undersökningsområdet (framtida markanvändning) Relevans Jord Ca 95 % hårda ytor. Förekomst av mindre grönområden på innergårdar (rabatter och buskar). Bedömts vara relevant i detta skede av undersökningen Grundvatten Ingen användning inom undersök- ningsområdet Bedömts ej vara relevant i detta skede av undersökningen Ytvatten Inget ytvatten inom undersöknings- området Ej relevant Inomhusluft Inandning av inomhusluft Bedömts vara relevant i detta skede av undersökningen Livsmedel Finns inte på plats Ej relevant Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 21(34) 5.2 Konceptuell modell I Figur 11 redovisas en enkel konceptuell modell där bedömda föroreningskällor, spridningsvägar, exponeringsvägar och skyddsobjekt redovisas översiktligt. Figur 11: Konceptuell modell av föroreningskällor, spridningsvägar, exponeringsvägar och skyddsobjekt. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 22(34) 6 Bedömningsgrunder 6.1 Bedömningsgrunder för jord 6.1.1 Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm (SSRV) Exploateringskontoret i Stockholms stad har tagit fram Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm för ett antal ämnen (Stockholms stad, 2019). De utgår från Naturvårdsverkets generella riktvärden men har tagits fram för att bättre anpassa riktvärdena till Stockholm och aktuellt arbetssätt vid exploatering inom Stockholm stad. De storstadsspecifika riktvärdena för Stockholm är avsedda att användas vid framtida mindre exploateringspro- jekt inom Stockholms stad och har tagits fram för följande huvudsakliga markanvändningsscenarier och för ytlig och djup jord: A. Förskola, skola och småhus med mindre tomt, 0-1 m B. Flerbostadshus, 0-1 m C. Verksamheter och kontor, 0-1 m D. Nyanlagda parker och grönytor, 0-1 m E. Under hårdgjorda ytor, 0-1 m F. Djupare jord, >1 m" 6.1.2 Generella riktvärden för förorenade områden För markföroreningar har Naturvårdsverket tagit fram generella riktvärden för två typer av markanvändning, känslig markanvändning (KM) och mindre känslig markanvändning (MKM) (Naturvårdsverket, 2009). Beroende på hur vissa utvalda skyddsobjekt beaktas kan riktvärden för KM eller MKM an- vändas vid riskbedömning av förorenade område, se Tabell 3. Riktvärdena är ett hjälpmedel för utvärdering och indikerar föroreningsnivåer som inte innebär oacceptabla risker för människor och miljö. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 23(34) Tabell 3. Beskrivning av hur skyddsobjekten beaktas i de två generella typerna av markanvändning (Naturvårdsverket, 2009). Skyddsobjekt KM MKM Människor som vistas på området Heltidsvistelse Deltidsvistelse Markmiljön på området Skydd av markens ekologiska funktion Begränsat skydd av markens ekologiska funktion Grundvatten Grundvatten inom och intill området skyddas Grundvatten 200 m nedströms området skyddas Ytvatten Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande organismer Skydd av ytvatten, skydd av vattenlevande organismer 6.1.3 Preliminära riktvärden för PFAS Idag finns inga fastställda generella riktvärden för PFAS. SGI har tagit fram preliminära riktvärden för PFOS i jord för KM och MKM (SGI, 2015). Re- kommendationen är att summahalten av PFAS 7 jämförs mot det prelimi- nära riktvärdet för PFOS. I avvaktan på beslut om generella riktvärden för PFAS förordar Naturvårdsverket och SGI att de preliminära riktvärdena från 2015 tillämpas. 6.1.4 Haltnivåer för mindre än ringa risk Uppmätta föroreningshalter i jord jämförs också med haltnivåer för mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets vägledning om återvinning av avfall i anläggningsarbeten (Naturvårdsverket, 2010). Vid återvinning av avfallsmassor (t.ex. jord) på annan plats än där de upp- kommit krävs en riskbedömning utifrån bland annat avfallets föroreningsin- nehåll och den aktuella platsens förutsättningar. Tillstånds- respektive an- mälningsplikt för sådan återvinning regleras i 29 kapitlet miljöprövningsför- ordningen. 6.2 Bedömningsgrunder för inomhusluft Uppmätta halter av klorerade alifater i inomhusluft jämförs med referens- koncentrationer för luft (RfC) och riskbaserade acceptabla koncentrationer i luft (RISKinh) (Naturvårdsverket, 2009). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 24(34) - RfC avser en tröskeldos under vilken det inte bedöms uppkomma några hälsoeffekter. Jämförelse görs med exponeringen under ett år, dvs årsmedelvärden. Eftersom människor exponeras för förore- ningar även på annat sätt än via förorenad mark, till exempel via livsmedel, dricksvatten och luft, anser Naturvårdsverket att ett föro- renat område inte bör ta hela tröskeldosen i anspråk. Ett förorenat område bör därför inte inteckna mer än 50% av RfC (Naturvårdsver- ket, 2009). - För ämnen som kan skada arvsmassan (genotoxiska cancerogena ämnen) kan en tröskeldos inte definieras eftersom även en mycket låg exponering ger en liten risk för uppkomst av cancer. Istället an- tas att risken att drabbas av cancer är proportionell mot dosen. En acceptabel risknivå för det förorenade området sätts för dessa äm- nen till en dos motsvarande maximalt ett extra cancerfall per 100 000 personer som exponeras under en livstid. Denna dos kallas riskbaserad acceptabel koncentration, RISKinh. Denna nivå anger risken från det förorenade området och någon justering görs i detta fall inte för exponering från andra källor. (Naturvårdsverket, 2009). 7 Utförda undersökningar 7.1 Undersökningens omfattning Provtagningspunkternas placering redovisas i planritning i Bilaga 1. Under- sökningen har i huvudsak utförts enligt framtagen provtagningsplan (Tyréns, 2026a). Sammanfattningsvis har undersökningen omfattat: - Ytlig jordprovtagning inom 4 delområden (innegårdar), - Provtagning av inomhusluft vid 4 provpunkter. Jordprovtagning utfördes 2026-04-28. Installation av passivprovtagare (ab- sorbentrör) för inomhusluftprovtagning utfördes 2026-04-27. 7.2 Provtagningsmetod och provhantering Fältundersökningen utfördes i tillämpliga delar enligt Tyréns Sverige AB:s interna rutiner och SGF:s fälthandbok för miljötekniska markundersökningar (SGF, 2013). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 25(34) Uttagna jordprover samt absorbentrör har i fält och under transport till labo- ratoriet förvarats mörkt och kallt enligt laboratoriets anvisningar. 7.2.1 Ytlig jordprovtagning Ytlig jordprovtagning utfördes inom fyra delområden motsvarande de befint- liga innergårdarna (provpunkter 26T01 - 26T04). Provtagningen gjordes för hand med både spade och handskruv beroende på tillgänglighet och typ av innergård, ner till ett maximalt djup av 0,50 meter under markytan (m u my). Provtagningsutrustningen rengjordes mellan varje punkt. Handskar byttes mellan varje prov. Inom delområdena 26T01, 26T02 samt 26T04 togs tio delprover per delom- råde, medan fem delprover togs inom delområde 26T03 (pga förekomsten av rötter och vegetation). Samtliga delprover inom ett område slogs sam- man till ett samlingsprov. Syftet med flera delprover var att säkerställa att samlingsproverna var re- presentativa för respektive delområde. I delområde 26T01 provtogs jord på djup mellan 0,15 och 0,50 m under markytan (m u my). I delområde 26T02 togs prover på djup mellan 0,32 och 0,48 m u my, i delområde 26T03 mellan 0,30 och 0,37 m u my, och i delom- råde 26T04 mellan 0,17 och 0,37 m u my. Skillnaderna i provtagningsdjup beror på lokala geologiska förhållanden som påträffades vid provtagningstillfället. Jordlagerföljder och provtagningsdjup noterades tillsammans med eventu- ella andra iakttagelser beträffande färg, lukt och jordens sammansättning och redovisas i fältprotokoll i Bilaga 2. 7.2.2 Provtagning av inomhusluft Provtagning av inomhusluft har utförts i 4 provpunkter (26T05 – 26T08) med passiv provtagare under 14 dagar. Provtagaren placerades i höjd med förväntad andningshöjd för människor (ca 1,60 m ovan golv). Vid provtagningen noterades start- och stopptider, rådande väderlek, upp- gifter om byggnadens ventilation, förekomst av kemiska produkter eller an- nat som kan påverka mätresultatet. Fältmätningar på rådande lufttryck och temperatur utfördes vid provtagningens start och stopp, se Bilaga 2. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 26(34) 7.3 Positionsbestämning och avvägning Placeringen av de olika provpunkterna redovisas i följande Tabell 4. Tabell 4: Beskrivning till provpunktersplacering Matris Lokalisering Provpunkt JORD Innergården (den som ligger i det nordvästra hörnet, längs Grönlandsgatan), nära fasaderna. I rabatterna. 26T01 Innergården (den som ligger i SRAs nordöstra hörn, nära ERAs byggnad). På grusade ytor, gräsytor samt planteringsytor. 26T02 Innergården (den som ligger i SRAs sydöstra hörn, nära ERAs byggnad). I rabatterna. 26T03 Innergården (den som ligger i det sydvästra hörnet, längs Grönlandsgatan), nära fasaderna. På gräset. 26T04 INOMHUS- LUFT I källaren (hus 15) i anslutning till tidigare verkstadsverksamhet. Byggnaden är ej belägen ovan ett garage. 26T05 I garage, på den djupaste nivån. 26T06 I byggnad uppförd ovan två garageplan, på våningsplan 2 26T07 I byggnad ej uppförd ovan garage, på våningsplan 3 26T08 7.4 Laboratorieanalyser Samtliga uttagna prover (jord och inomhusluft) skickades för analys på la- boratorium. Analysparametrarna valdes med utgångspunkt i misstänkta för- oreningsämnen, se Tabell 5 och Tabell 6. Analyserna utfördes med ackrediterade analysmetoder av Eurofins Envi- ronment Testing Sweden AB (jordprover) samt Eurofins Pegasus Lab AB (inomhusluft prover). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 27(34) Tabell 5. Analysprogram - jordprover Provpunkt Djup (mumy) Analyspa- ket Analys 26T01 0-0,50 PSLF9 PSL6Z BTEX, alifater, aromater, PAH16, metaller (inkl. Hg) PCB-7 26T02 0-0,48 PSL9 PLW6N BTEX, alifater, aromater, PAH16, metaller (inkl. Hg) PFAS (35 st) 26T03 0-0,37 PSLF9 BTEX, alifater, aromater, PAH16, metaller (inkl. Hg) 26T04 0-0,37 PSL9 PSL6Z PLW6N BTEX, alifater, aromater, PAH16, metaller (inkl. Hg) PCB-7 PFAS (35 st) Tabell 6. Analysprogram – inomhusluft prover Provpunkt Provtag- ningshöjd (m) Analyspa- ket Analys 26T05 Ca 1,60 PLUUV Klorerade lösningsmedel och dess nedbryt- ningsprodukter 26T06 26T07 26T08 8 Resultat 8.1 Intryck vid fältarbete Sammanställning av intryck vid fältprovtagning av jord redovisas i Bilaga 2. Enligt genomförd undersökning består den ytliga jorden i området generellt av humus/mulljord. Ingen avvikande lukt noterades vid jordprovtagning. Jorden bedömdes visuellt vara av god kvalitet ur växtsynpunkt, bland annat genom förekomst av maskar. Samtliga inomhusluftprover togs i tomma utrymmen eller i utrymmen med begränsad användning. Vid provpunkt 26T06 (garaget) fanns inga bilar vid installation av provtagaren. En städning med borste hade påbörjats på mor- gonen den 11 maj (vid upphämtning av provtagaren). Inga avvikande lukter eller andra särskilda observationer noterades i samband med provtag- ningen i något utrymme. Resultat av laboratorieanalyser Analysresultat har sammanställts tillsammans med tillämpbara jämförvär- den i Bilaga 3. Laboratoriets analysrapporter för jord och för inomhusluft re- dovisas i Bilaga 4. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 28(34) 8.1.1 Analysresultat för jord 8.1.1.1 Naturvårdsverkets generella riktvärden I samtliga analyserade prover visar analysresultaten för metaller, BTEX, ali- fater, aromater, PAH och PFAS under Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM) eller under nivå för mindre än ringa risk (MRR). Analysresultaten visar att PCB-7 förekommer över KM-riktvärdet i 1 av de 2 analyserade proverna (26T01, 0-0,5m). 8.1.1.2 Storstadsspecifika riktvärden I jämförelsen med Stockholms stad specifika riktvärden för jord anses de delar av undersökningsområdet där innergårdar förekomma, falla inom sce- nario B1 – Flerbostadshus, 0-1 m, utan källare (Stockholm Stad, 2019). Markanvändningsscenariot avser jord inom områden med flerbostadshus. Inom området kan mindre planteringar förekomma från vilka ätliga växter kan konsumeras men i begränsad omfattning. Ett prov visade halter av PCB-7 över KM. Provet togs i en innergård vid en- trén i nordvästra delen av området, nära fasaderna i rabatterna. Nedan specificeras uppmätt halten, KM-riktvärdet samt Stockholms stads specifika riktvärdet för PCB-7. Tabell 7: Uppmätt halten samt KM-riktvärdet jämfört med de storstadsspecifika riktvärdena för Stockholm för PCB-7 (scenario B1) Prov: 26T01 (0-0,5 m) Uppmätt halt (mg/kg TS) KM-Riktvärdet (mg/kg TS) Specifikt riktvärdet (mg/kg TS) 0,013 0,008 0,018 8.1.2 Analysresultat för inomhusluft Analysresultaten visar att följande ämnen detekterades i inomhusluften i samtliga prover: 1,2-Dikloretan, Kloroform samt Tetraklormetan. Tetraklore- ten detekterades även i tre av dem fyra provpunkter. Samtliga uppmätta halter understiger gällande referensvärden, inklusive re- ferenskoncentration (RfC) och riskbaserad koncentration för inandning (RI- SKinh) enligt Naturvårdsverket (2009). Halterna ligger mellan cirka 30 och upp till över 2000 gånger under gällande referensvärden, vilket indikerar en mycket låg risknivå. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 29(34) 9 Utvärdering av resultat 9.1 Jord Nuvarande markanvändning bedöms överensstämma med kriterierna för MKM med hänsyn till användningen för kontorsverksamhet. Vid jämförelse mot planerad markanvändning bedöms de storstadsspecifika riktvärdena (SSRV) vara mest relevanta att tillämpa inom projektet, då de är anpas- sade för urbana förhållanden i Stockholm. Enligt SSRV motsvarar nuvarande användning scenario C – verksamheter och kontor. Framtida markanvändning bedöms motsvarar KM eftersom byggnaderna planeras att utvecklas för bostadsändamål, vilket enligt SSRV motsvarar scenario B – flerbostadshus (0-1m) Vid jämförelse med de storstadsspecifika riktvärdena för Stockholm uppfyll- ler samtliga innegården kriterier för klass B1. När det gäller den specifika innergården där prov 26T01 togs (där PCB-7 överstiger KM men inte de storstadsspecifika riktvärdena för klass B1), pla- neras en viss renovering i samband med anläggning av parkering. I detta arbete kommer även en mindre mängd jord att schaktas bort. 9.2 Inomhusluft Genomförd undersökning av inomhusluften indikerar att det inte förekom- mer några oacceptabla halter av undersökta ämnen. Risken för påverkan och inträngning av ångor från klorerade lösningsmedel till byggnaderna, med hänsyn till resultaten från analyserna av de uttagna proverna är där- med också låg. 9.3 Samlad bedömning Spår av klorerade lösningsmedel har påvisats i inomhusluft, men halterna är låga och bedöms motsvara bakgrundsnivåer och utan indikation på sär- skild punktkälla. I jord har PCB-7 påträffats över KM i en enstaka punkt, men halterna un- derstiger storstadsspecifika riktvärden för planerade markanvändning (SSRV, scenario B1). I Figur 12 presenteras en uppdaterad konceptuell modell som översiktligt redovisar bedömda föroreningskällor, spridnings- och exponeringsvägar Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 30(34) samt skyddsobjekt baserat på analysresultaten från uttagna prover och med hänsyn till analyserade ämnen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 31(34) Figur 12: Uppdaterad konceptuell modell – efter undersökningar (inga betydande risker identifierades) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 32(34) 10 Slutsats och rekommendation Klorerade lösningsmedel har påvisats i inomhusluft, men i låga halter mot- svarande bakgrundsnivåer utan indikering på punktkälla. PCB-7 har påträffats över KM i en punkt, men halten understiger storstads- specifika riktvärden för planerad markanvändning (SSRV, scenario B1). Baserat på erhållna resultat bedöms den planerade markanvändningen (KM) vara förenlig med nuvarande förhållanden. Beroende på den slutliga utformningen av innergårdarna kan det dock finnas behov av att beakta markanvändning och möjliga exponeringsrisker, vilket kan innebära att åt- gärder blir aktuella. Detta gäller exempelvis om ytorna planeras att använ- das för odling eller annan aktivitet med ökad direktkontakt med jord. I så fall kan kompletterande undersökningar, till exempel provtagning av djupare jordlager eller mer detaljerad riskbedömning kan bli aktuell. Sammantaget bedöms det inte föreligga något hinder i mark eller inomhus- luft för planerad ändring av markanvändningen från kontorsändamål till bo- städer. Resultaten från föreliggande studie bör beaktas vid framtida planering. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 33(34) 11 Referenser Google Satellit, 2026 Images ©2026 Airbus, CNES/ Airbus, Landsat/ Copernicus, Maxar Technologies, ©20266 Google Geoveta, 2019a Hekla 1 Rekommendation om åtgärd markföroreningar. 230 647, 2019-01-23 Geoveta, 2019b Kompletterande undersökning och riskbedömning av föro- renad mark – Hekla 1 och Hårddisken 1. 230 647, 2019- 11-18 Golder Associates, 2005a Miljöteknisk undersökning av mark och grundvatten inom södra delen av Hekla 1 och inom Hekla 2, Kista. 0470295, 2005-06-22 Golder Associates, 2005b Miljöteknisk undersökning av mark och grundvatten inom norra delen av Hekla 1, Kista. 0570432, 2005-12-08 Golder Associates, 2006a PM Om förutsättningar för avledning av länsvatten, inne- hållande spår av klorerade alifater, från Hekla 1 till kommu- nalt dagvattennät. 0470295, 2006-01-03 Golder Associates, 2006b PM om kompletterande analyser av klorerade alifater i vat- ten under fd byggnad 52. 0470295, 2006-02-08 Lantmäteriet, 2026 Lantmäteriets karttjänst Min karta. URL: https://mink- arta.lantmateriet.se/ [hämtad 2026-04-24] Länsstyrelsen, 2026b Länsstyrelsernas karttjänst EBH-kartan. URL: https://ext- geoportal.lansstyrelsen.se/standard/?ap- pid=ed0d3fde3cc9479f9688c2b2969fd38c [hämtad 2026-04-22] Naturvårdsverket, 2009 Rapport 5976, Riktvärden för förorenad mark Modellbe- skrivning och vägledning, Naturvårdsverket, 2009 riktvär- den reviderade 2025 Naturvårdsverket, 2010 Handbok 2010:1, Återvinning av avfall i anläggningsar- beten, Naturvårdsverket, 2010 Naturvårdsverket, 2026 Naturvårdsverkets karttjänst Skyddad natur. URL: https://skyddadnatur.naturvardsverket.se/ [hämtad 2026-04-22] Riksantikvarieämbetet, 2026 Riksantikvarieämbetets e-tjänst Fornsök. URL: Fornsök (raa.se) [hämtad 2026-04-22] Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-05-29 Beställare: Corem Property Group AB "O:\STH\358818\MG\_Text\MTU_Isafjord4_358818.docx" 34(34) SGF, 2013 Rapport 2:2013, Fälthandbok Undersökningar av förore- nade områden, SGF, 2013 SGI, 2015 Preliminära riktvärden för högfluorerade ämnen (PFAS) i jord och grundvatten, 2015 SGU, 2026a SGU:s kartvisare. Jordarter 1:25 000-1:100 000. URL: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jordarter-25- 100.html [hämtad 2026-04-22] SGU, 2026b SGU:s kartvisare. Jorddjup. URL: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-jorddjup.html [hämtad 2026-04-22] SGU, 2026c SGU:s kartvisare. Berggrund 1:50 000-1:250 000. URL: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-berg-50-250-tu- sen.html [hämtad 2026-04-22] SGU, 2026d SGU:s kartvisare. Brunnar. URL: https://apps.sgu.se/kartvi- sare/kartvisare-brunnar.html [hämtad 2026-04-22] SGU, 2026e SGU:s kartvisare. Grundvattenmagasin. URL: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-grundvattenmaga- sin.html [hämtad 2026-04-22] Skogsstyrelsen, 2026 Skogsstyrelsens kartvisare. Historiska flygfoton URL: Kar- tor [hämtad 2026-04-24] Stockholms stad, 2019 Storstadsspecifika riktvärden för jord i Stockholm. 2019-08- 29 Structor, 2018 Miljöteknisk markundersökning, Del av Hornafjord 3 – Kista, M1800149, 2018-12-13 Sweco, 2016 Reviderad utvärdering av föroreningssituationen på Hekla 1, Kista, Stockholms Kommun. 1156359000, 2016-02-08 Tyréns Sverige AB, 2026a Provtagningsplan, MTU Isafjord 4. Uppdragsnummer: 358818. Datum: 2026-04-27 Tyréns Sverige AB, 2026b Isafjord, kulturmiljöstöd. 355632. 2026-03-06 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Bilaga 1 Översiktsritning med provtagningspunkter Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 K Is ta irld Li S t l l 01i1rade" 12,5 5 atiilbutors,/ ? 1 nd) contribu Teckenförklaring Undersökningsområde Jordprovtagning LP Inomh usluftsprovtagning Bilaga 1 TYRENS Elin Söderlund ORT Stockholm BESTÄUARE Corem Property Group AB SWEREF9918 00 MTU lsafjord 4 Laureline Vallee 2026-05-20 358818 1:1 000 .. 0 0 0 0 A k LP LP 25 munit • 100m 0 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Bilaga 2 Fältprotoll Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 1(8) Tyréns Sverige AB 2026-04-28 Tel:010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.nr: 556194-7986 Provtagningsprotokoll Jord Datum: Tid: Väder och temperatur: 2026-04-28 15:00 – 15:30 +8°C, sol, blåsigt Uppdragsnummer: Uppdragsnamn och plats: Beställare: 358818 Isafjord 4, Kista Corem Property Group AB Provtagare & signatur: Uppdragsansvarig: Fältingenjör/Grävmaskinist: Elin Söderlund, Laureline Vallée Laureline Vallée / Provtagningsmetod: Foton: Beskrivning av punktens läge: ☐ Skruv ☐ Grävmaskin ☐ Spade Annan: gouge auger ☒ Vyfoto ☐ Provtagningspunkt Annan: I rabatterna, nära SRA fasaderna, se kartan Grundvattenrör: Typ av lock: Inmätning ☐ Ja ☒ Nej U.A ☒ Nej (samlingsprov) Typ av markyta: Växtbädd (buskar) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 2(8) Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-04-28 Beställare: Corem Property Group AB O:\STH\358818\MG\=Arbetsarea=\Fält\Jord fältprotokoll -Isafjord4.docx Löpnr Jordarts- djup (m u my) Jordart Provdjup (m u my) Anmärkning (t ex färg, lukt, vatten) Uppskatta grundvattenytan! Lab-analys (undersökning av:) 26T01 0,50 Mulljord, inslag av humus, inslag av silt 0-0,50m Brun, ingen lukt, ej fuktigt, maskar. PSLF9 PSL6Z STOPP på block (?) Provtagningsdjupet varierade mellan -0,15 och -0,50m 10 delprover Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 3(8) Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-04-28 Beställare: Corem Property Group AB O:\STH\358818\MG\=Arbetsarea=\Fält\Jord fältprotokoll -Isafjord4.docx Provtagningsprotokoll Jord Datum: Tid: Väder och temperatur: 2026-04-28 14:30 – 14:55 +8°C, sol Uppdragsnummer: Uppdragsnamn och plats: Beställare: 358818 Isafjord 4, Kista Corem Property Group AB Provtagare & signatur: Uppdragsansvarig: Fältingenjör/Grävmaskinist: Laureline Vallée Laureline Vallée / Provtagningsmetod: Foton: Beskrivning av punktens läge: ☐ Skruv ☐ Grävmaskin ☐ Spade Annan: och/eller gouge auger ☒ Vyfoto ☐ Provtagningspunkt Annan: Innegård, se kartan Grundvattenrör: Typ av lock: Inmätning ☐ Ja ☒ Nej U.A ☒ Nej (samlingsprov) Typ av markyta: Växtbädd (buskar), grus och gräs Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 4(8) Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-04-28 Beställare: Corem Property Group AB O:\STH\358818\MG\=Arbetsarea=\Fält\Jord fältprotokoll -Isafjord4.docx Löpnr Jordarts- djup (m u my) Jordart Provdjup (m u my) Anmärkning (t ex färg, lukt, vatten) Uppskatta grundvattenytan! Lab-analys (undersökning av:) 26T02 0,48 Mulljord, humus, inslag av sand 0-0,48 Brun, ingen lukt, något fuktigt, rötter. PSLF9 PLW6N STOPP på block (?) Provtagningsdjupet varierade mellan -0,32 och -0,48m 10 delprover Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 5(8) Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-04-28 Beställare: Corem Property Group AB O:\STH\358818\MG\=Arbetsarea=\Fält\Jord fältprotokoll -Isafjord4.docx Provtagningsprotokoll Jord Datum: Tid: Väder och temperatur: 2026-04-28 14:30 – 14:55 +8°C, sol Uppdragsnummer: Uppdragsnamn och plats: Beställare: 358818 Isafjord 4, Kista Corem Property Group AB Provtagare & signatur: Uppdragsansvarig: Fältingenjör/Grävmaskinist: Elin Söderlund Laureline Vallée / Provtagningsmetod: Foton: Beskrivning av punktens läge: ☐ Skruv ☐ Grävmaskin ☒ Spade Annan: ☒ Vyfoto ☐ Provtagningspunkt Annan: Innegård, rabatter (se kartan) Grundvattenrör: Typ av lock: Inmätning ☐ Ja ☒ Nej U.A ☒ Nej (samlingsprov, se kartan) Typ av markyta: Växtbädd (buskar) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 6(8) Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-04-28 Beställare: Corem Property Group AB O:\STH\358818\MG\=Arbetsarea=\Fält\Jord fältprotokoll -Isafjord4.docx Löpnr Jordarts- djup (m u my) Jordart Provdjup (m u my) Anmärkning (t ex färg, lukt, vatten) Uppskatta grundvattenytan! Lab-analys (undersökning av:) 26T03 0,37 Humus, mulljord 0-0,37 Brun, ingen lukt, något fuktigt, maskar PSLF9 STOPP på block (?) Provtagningsdjupet varierade mellan -0,30 och -0,37m 5 delprover Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 7(8) Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-04-28 Beställare: Corem Property Group AB O:\STH\358818\MG\=Arbetsarea=\Fält\Jord fältprotokoll -Isafjord4.docx Provtagningsprotokoll Jord Datum: Tid: Väder och temperatur: 2026-04-28 14:04 – 14:28 +8°C, molnigt Uppdragsnummer: Uppdragsnamn och plats: Beställare: 358818 Isafjord 4, Kista Corem Property Group AB Provtagare & signatur: Uppdragsansvarig: Fältingenjör/Grävmaskinist: Elin Söderlund, Laureline Vallée Laureline Vallée / Provtagningsmetod: Foton: Beskrivning av punktens läge: ☐ Skruv ☐ Grävmaskin ☐ Spade Annan: gouge auger ☒ Vyfoto ☐ Provtagningspunkt Annan: Gräsyta, längs fasader (se kartan) Grundvattenrör: Typ av lock: Inmätning ☐ Ja ☒ Nej U.A ☒ Nej (samlingsprov, se kartan) Typ av markyta: Gräs Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 8(8) Uppdrag: 358818 Isafjord 4 2026-04-28 Beställare: Corem Property Group AB O:\STH\358818\MG\=Arbetsarea=\Fält\Jord fältprotokoll -Isafjord4.docx Löpnr Jordarts- djup (m u my) Jordart Provdjup (m u my) Anmärkning (t ex färg, lukt, vatten) Uppskatta grundvattenytan! Lab-analys (undersökning av:) 26T04 0,37 Mulljord, inslag av sand 0-0,37 Brun, maskar, rötter, ingen lukt, något fuktigt. PSLF9 PSL6Z PLW6N STOPP på block (?) Provtagningsdjupet varierade mellan -0,17 och -0,37m 10 delprover MY Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Fältprotokoll inomhusluft Corem Property Group AB Datum: från 26/04/27 till 26 Isafjord 4 Väder (installation): 9 grader 358818 Lufttryck (installation) 1022,7 hPa Laureline Vallée Väder (upphämtning): 14 grader Elin Söderlund, Laureline Vallée Lufttryck (upphämtning): 1003,6 hPa Lokalisering Provtagningshöjd (cm) START (datum och tid) SLUT (datum och tid) Källare hus 15 160 2026/04/27, 13:25 2026/05/11, 13:25 Garage (bottenvåningen) i hus 18/19 160 2026/04/27, 13:02 2026/05/11, 13:02 Andra våning i SRA-byggnad (hus11) 160 2026/04/27, 13:18 2026/05/11, 13:18 Tredje våning i ERA-byggnad (hus 18) 160 2026/04/27, 13:10 2026/05/11, 13:10 26T07 26T08 Passiv (ORSA) Passiv (ORSA) Kommentar Passiv (ORSA) Passiv (ORSA)26T05 26T06 26T05 26T06 26T07 26T08 Tom källare Inga bilar finns i garaget eller ska finnas. En städning (borste) började på morgonen den 11:e maj. Tomt kontor Tomt kontor Provtagare: Provtagnings- punkt Typ av provtagning Beställare: Objekt: Projektnummer: Uppdragsansvarig: ProvID FÄLTANTECKNINGAR Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Bilaga 3 Analysresultat Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Bilaga X 1 (2) Uppdrag: Isafjord 4 Uppdragsnummer: 358818 Beställare: Corem Property Group AB Datum: 2026-05-20 Laboratorieanalysresultat för jord 26T01 26T02 26T03 26T04 0-0,5 0-0,48 0-0,37 0-0,37 Torrsubstans % - - - - 83,6 72,3 72,3 83,3 Bensen mg/kg TS - 0,012 0,04 1000 <0,0035 <0,0035 <0,0035 <0,0035 Toluen mg/kg TS - 10 40 1000 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Etylbensen mg/kg TS - 10 50 1000 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 M/P/O-Xylen mg/kg TS - 10 50 1000 <0,10 <0,10 <0,10 <0,10 Alifater >C5-C8 mg/kg TS - 25 150 700 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 Alifater >C8-C10 mg/kg TS - 25 120 700 <3,0 <3,0 <3,0 <3,0 Alifater >C10-C12 mg/kg TS - 100 500 1000 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 Alifater >C12-C16 mg/kg TS - 100 500 10000 <5,0 <5,0 <5,0 <5,0 Alifater >C5-C16 mg/kg TS - 100 500 - <9,0 <9,0 <9,0 <9,0 Alifater >C16-C35 mg/kg TS - 100 1000 10000 13 <10 <10 <10 Aromater >C8-C10 mg/kg TS - 10 50 1000 <4,0 <4,0 <4,0 <4,0 Aromater >C10-C16 mg/kg TS - 3 15 1000 <0,90 <0,90 <0,90 <0,90 Aromater >C16-C35 mg/kg TS - 10 30 1000 <0,50 <0,50 <0,50 <0,50 PAH L mg/kg TS 0,6 3 15 1000 <0,045 <0,045 <0,045 <0,045 PAH M mg/kg TS 2 3,5 20 1000 <0,075 0,14 <0,075 <0,075 PAH H mg/kg TS 0,5 1 10 50 0,13 0,17 0,12 <0,11 PCB-7* mg/kg TS - 0,008 0,2 10 0,013 - - <0,0053 Arsenik (As) mg/kg TS 10 10 25 1000 2,3 <2,5 <2,5 <2,2 Barium (Ba) mg/kg TS - 200 300 50000 46 41 32 45 Bly (Pb) mg/kg TS 20 50 180 2500 11 11 6,7 8,4 Kadmium (Cd) mg/kg TS 0,2 0,7 2,5 1000 <0,20 0,21 <0,20 <0,20 Kobolt (Co) mg/kg TS - 15 35 1000 6,7 5,4 4 6,9 Koppar (Cu) mg/kg TS 40 80 200 2500 14 16 13 18 Krom tot (Cr tot) mg/kg TS 40 80 150 10000 27 19 18 27 Kvicksilver (Hg) mg/kg TS 0,1 0,25 2,5 50 0,016 0,015 <0,012 <0,011 Nickel (Ni) mg/kg TS 35 40 120 1000 14 10 7,9 14 Vanadin (V) mg/kg TS - 100 200 10000 30 24 17 33 Zink (Zn) mg/kg TS 120 250 500 2500 58 51 40 47 1) ≥ Mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets Handbok 2010:1. 2) ≥ Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Rapport 5976 (2009, rev. 2025). 3) ≥ Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Rapport 5976 (2009, rev. 2025). 4) ≥ Avfall Sveriges rekommenderade koncentrationsgränser för farligt avfall (FA). Avfall Sverige Rapport 2019:01. Ämne Provpunkt m u myJämförvärden MRR1) KM2) MKM3) FA4) Enhet O:\STH\358818\MG\=Arbetsarea=\Lab\Laboratorieanalysresultat Jord + Inomhusluft Isafjord Senast uppdaterad: 2026-05-20 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Bilaga X 2 (2) Uppdrag: Isafjord 4 Uppdragsnummer: 358818 Beställare: Corem Property Group AB Datum: 2026-05-20 Laboratorieanalysresultat för jord 26T01 26T02 26T03 26T04 0-0,5 0-0,48 0-0,37 0-0,37 Ämne Provpunkt m u myJämförvärden MRR1) KM2) MKM3) FA4) Enhet PFOS** mg/kg TS - 0,003 0,02 50 0,00062 0,0006 PFAS-7** mg/kg TS - 0,003 0,02 50 0,0014 0,0015 PFOA**** mg/kg TS - - - 1 0,00028 0,00029 PFHxS**** mg/kg TS - - - 1 0,000042 0,00005 1) ≥ Mindre än ringa risk (MRR) enligt Naturvårdsverkets Handbok 2010:1. 2) ≥ Naturvårdsverkets generella riktvärden för känslig markanvändning (KM). Rapport 5976 (2009, rev. 2025). 3) ≥ Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Rapport 5976 (2009, rev. 2025). 4) ≥ Avfall Sveriges rekommenderade koncentrationsgränser för farligt avfall (FA). Avfall Sverige Rapport 2019:01. **Preliminärt riktvärde för PFOS från SGI Publikation 21, 2015. Ska även jämföras med PFAS-7. Gäller tills vidare. **** Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1021 av den 20 juni 2019 om långlivade organiska föroreningar (omarbetning 2022). O:\STH\358818\MG\=Arbetsarea=\Lab\Laboratorieanalysresultat Jord + Inomhusluft Isafjord Senast uppdaterad: 2026-05-20 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Bilaga 3 Sammanställning analysresultat inomhusluft 358818 ISAFJORD 4 2026-05-20 Laboratorieanalysresultat för inomhusluft Enhet: ug/m3 177-2026-05121621 177-2026-05121622 177-2026-05121623 177-2026-05121624 Provtagningstillfälle: 2026-04-27 - 2026-05-11 2026-04-27 - 2026-05-11 2026-04-27 - 2026-05-11 2026-04-27 - 2026-05-11 Provpunkt: 26T05 26T06 26T07 26T08 Klorerade alifater 1,1,1-Trikloretan <0,0800 <0,0800 <0,0800 <0,0800 800 Rfc 1,1-Dikloretan <0,0300 <0,0300 <0,0300 <0,0300 1,1-Dikloreten <0,0300 <0,0300 <0,0300 <0,0300 1,2-Dikloretan 0,066 0,066 0,11 0,073 3,6 Riskinh cis-1,2-Dikloreten <0,0300 <0,0300 <0,0300 <0,0300 trans-1,2-Dikloreten <0,0300 <0,0300 <0,0300 <0,0300 Kloretan <0,200 <0,200 <0,200 <0,200 Kloroform/Triklormetan 0,13 0,14 0,14 0,12 140 Rfc Tetrakloreten <0,0800 0,13 0,12 0,08 200 Rfc Tetraklormetan 0,35 0,38 0,38 0,39 Trikloreten <0,0800 <0,0800 <0,0800 <0,0800 23 Riskinh Vinylklorid <0,0200 <0,0200 <0,0200 <0,0200 1) Naturvårdsverket, 2019. Riktvärden för förorenad mark, rapport 5976 . Tabell A3.4. Jämförelsevärde Referens-värde (RV) Typ O:\STH\358818\MG\=Arbetsarea=\Lab\Laboratorieanalysresultat Jord + Inomhusluft Isafjord 1/1 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Bilaga 4 Laboratorieanalysprotokoll Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 AR-26-SL-103398-01 EUSELI2-01597813 Analysrapport Uppdragsmärkn. 358818 Isafjord 4 Tyréns Sverige AB Laureline Vallée Folkungagatan 44 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Provbeskrivning: 177-2026-04301312Provnummer: Djup (m)** Provtagningsdatum** Provtagare** 0-0,5 2026-04-28 Laureline Vallée, Elin Söderlund Provet ankom: JordMatris: 2026-04-30 Utskriftsdatum: 2026-05-14 2026-04-30Analyserna påbörjades: Provmärkning: 26T01 0-0,5 m Analys Resultat Enhet Metod/refMäto. %83.6Torrsubstans a)SS-EN 12880:2000 mod.10% mg/kg Ts< 0.0035Bensen a)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 30% mg/kg Ts< 0.10Toluen a)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 35% mg/kg Ts< 0.10Etylbensen a)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 30% mg/kg Ts< 0.10m/p/o-Xylen a)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 35% mg/kg Ts< 0.20Summa TEX a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 5.0Alifater >C5-C8 a)SPI 201135% mg/kg Ts< 3.0Alifater >C8-C10 a)SPI 201140% mg/kg Ts< 5.0Alifater >C10-C12 a)SPI 201135% mg/kg Ts< 5.0Alifater >C12-C16 a)SPI 201135% mg/kg Ts< 9.0Summa Alifater >C5-C16 a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts13Alifater >C16-C35 a)SPI 201135% mg/kg Ts< 4.0Aromater >C8-C10 a)SPI 201140% mg/kg Ts< 0.90Aromater >C10-C16 a)SPI 201135% mg/kg Ts< 0.50Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener a)SIS: TK 535 N 01230% ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Förklaringar Eurofins tillämpar alltid samma beslutsregel innebärande att bolaget inte beaktar mätosäkerhet då de jämför resultat med angivna gränser, förutsatt att inte annat anges i den standard enligt vilken bedömningen utförs. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 AR-003v65 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 AR-26-SL-103398-01 EUSELI2-01597813 mg/kg Ts< 0.50Metylpyrener/Metylfluorantener a)SIS: TK 535 N 01235% mg/kg Ts< 0.50Summa Aromater >C16-C35 a)Intern metod Beräknad från analyserad halt UtgårOljetyp < C10 a)* Ospec.Oljetyp > C10 a)* mg/kg Ts< 0.030Benso(a)antracen a)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts< 0.030Krysen a)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts0.039Benso(b,k)fluoranten a)SS-ISO 18287:2008, mod45% mg/kg Ts< 0.030Benso(a)pyren a)SS-ISO 18287:2008, mod40% mg/kg Ts< 0.030Indeno(1,2,3-cd)pyren a)SS-ISO 18287:2008, mod45% mg/kg Ts< 0.030Dibenso(a,h)antracen a)SS-ISO 18287:2008, mod45% mg/kg Ts< 0.030Naftalen a)SS-ISO 18287:2008, mod50% mg/kg Ts< 0.030Acenaftylen a)SS-ISO 18287:2008, mod50% mg/kg Ts< 0.030Acenaften a)SS-ISO 18287:2008, mod50% mg/kg Ts< 0.030Fluoren a)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts< 0.030Fenantren a)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts< 0.030Antracen a)SS-ISO 18287:2008, mod30% mg/kg Ts< 0.030Fluoranten a)SS-ISO 18287:2008, mod30% mg/kg Ts< 0.030Pyren a)SS-ISO 18287:2008, mod30% mg/kg Ts< 0.030Benso(g,h,i)perylen a)SS-ISO 18287:2008, mod40% mg/kg Ts< 0.045Summa PAH med låg molekylvikt a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 0.075Summa PAH med medelhög molekylvikt a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts0.13Summa PAH med hög molekylvikt a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts0.11Summa cancerogena PAH a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 0.14Summa övriga PAH a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts0.25Summa totala PAH16 a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 0.0015PCB 28 a)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. 45% mg/kg Ts< 0.0015PCB 52 a)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. 50% mg/kg Ts< 0.0015PCB 101 a)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. 50% mg/kg Ts< 0.0015PCB 118 a)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. 45% ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Förklaringar Eurofins tillämpar alltid samma beslutsregel innebärande att bolaget inte beaktar mätosäkerhet då de jämför resultat med angivna gränser, förutsatt att inte annat anges i den standard enligt vilken bedömningen utförs. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 AR-003v65 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 AR-26-SL-103398-01 EUSELI2-01597813 mg/kg Ts0.0036PCB 153 a)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. 50% mg/kg Ts0.0031PCB 138 a)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. 50% mg/kg Ts0.0035PCB 180 a)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. 50% mg/kg Ts0.013Summa PCB7 a)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. mg/kg Ts2.3Arsenik As a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts46Barium Ba a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts11Bly Pb a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts< 0.20Kadmium Cd a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts6.7Kobolt Co a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 30% mg/kg Ts14Koppar Cu a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts27Krom Cr a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts0.016Kvicksilver Hg a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 17852:2008mod 35% mg/kg Ts14Nickel Ni a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts30Vanadin V a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts58Zink Zn a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: Elin Söderlund (elin.soderlund@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Förklaringar Eurofins tillämpar alltid samma beslutsregel innebärande att bolaget inte beaktar mätosäkerhet då de jämför resultat med angivna gränser, förutsatt att inte annat anges i den standard enligt vilken bedömningen utförs. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 AR-003v65 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 AR-26-SL-104298-01 EUSELI2-01597813 Analysrapport Uppdragsmärkn. 358818 Isafjord 4 Tyréns Sverige AB Laureline Vallée Folkungagatan 44 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Provbeskrivning: 177-2026-04301313Provnummer: Djup (m)** Provtagningsdatum** Provtagare** 0-0,48 2026-04-28 Laureline Vallée, Elin Söderlund Provet ankom: JordMatris: 2026-04-30 Utskriftsdatum: 2026-05-15 2026-04-30Analyserna påbörjades: Provmärkning: 26T02 0-0,48 m Analys Resultat Enhet Metod/refMäto. %72.3Torrsubstans b)SS-EN 12880:2000 mod.10% mg/kg Ts< 0.0035Bensen b)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 30% mg/kg Ts< 0.10Toluen b)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 35% mg/kg Ts< 0.10Etylbensen b)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 30% mg/kg Ts< 0.10m/p/o-Xylen b)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 35% mg/kg Ts< 0.20Summa TEX b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 5.0Alifater >C5-C8 b)SPI 201135% mg/kg Ts< 3.0Alifater >C8-C10 b)SPI 201140% mg/kg Ts< 5.0Alifater >C10-C12 b)SPI 201135% mg/kg Ts< 5.0Alifater >C12-C16 b)SPI 201135% mg/kg Ts< 9.0Summa Alifater >C5-C16 b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 10Alifater >C16-C35 b)SPI 201135% mg/kg Ts< 4.0Aromater >C8-C10 b)SPI 201140% mg/kg Ts< 0.90Aromater >C10-C16 b)SPI 201135% mg/kg Ts< 0.50Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener b)SIS: TK 535 N 01230% ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Förklaringar Eurofins tillämpar alltid samma beslutsregel innebärande att bolaget inte beaktar mätosäkerhet då de jämför resultat med angivna gränser, förutsatt att inte annat anges i den standard enligt vilken bedömningen utförs. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 4 AR-003v65 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 AR-26-SL-104298-01 EUSELI2-01597813 mg/kg Ts< 0.50Metylpyrener/Metylfluorantener b)SIS: TK 535 N 01235% mg/kg Ts< 0.50Summa Aromater >C16-C35 b)Intern metod Beräknad från analyserad halt UtgårOljetyp < C10 b)* UtgårOljetyp > C10 b)* mg/kg Ts< 0.030Benso(a)antracen b)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts< 0.030Krysen b)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts0.061Benso(b,k)fluoranten b)SS-ISO 18287:2008, mod45% mg/kg Ts0.031Benso(a)pyren b)SS-ISO 18287:2008, mod40% mg/kg Ts< 0.030Indeno(1,2,3-cd)pyren b)SS-ISO 18287:2008, mod45% mg/kg Ts< 0.030Dibenso(a,h)antracen b)SS-ISO 18287:2008, mod45% mg/kg Ts< 0.030Naftalen b)SS-ISO 18287:2008, mod50% mg/kg Ts< 0.030Acenaftylen b)SS-ISO 18287:2008, mod50% mg/kg Ts< 0.030Acenaften b)SS-ISO 18287:2008, mod50% mg/kg Ts< 0.030Fluoren b)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts< 0.030Fenantren b)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts< 0.030Antracen b)SS-ISO 18287:2008, mod30% mg/kg Ts0.049Fluoranten b)SS-ISO 18287:2008, mod30% mg/kg Ts0.044Pyren b)SS-ISO 18287:2008, mod30% mg/kg Ts< 0.030Benso(g,h,i)perylen b)SS-ISO 18287:2008, mod40% mg/kg Ts< 0.045Summa PAH med låg molekylvikt b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts0.14Summa PAH med medelhög molekylvikt b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts0.17Summa PAH med hög molekylvikt b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts0.15Summa cancerogena PAH b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts0.20Summa övriga PAH b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts0.35Summa totala PAH16 b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 2.5Arsenik As b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts41Barium Ba b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts11Bly Pb b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts0.21Kadmium Cd b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Förklaringar Eurofins tillämpar alltid samma beslutsregel innebärande att bolaget inte beaktar mätosäkerhet då de jämför resultat med angivna gränser, förutsatt att inte annat anges i den standard enligt vilken bedömningen utförs. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 4 AR-003v65 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 AR-26-SL-104298-01 EUSELI2-01597813 mg/kg Ts5.4Kobolt Co b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 30% mg/kg Ts16Koppar Cu b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts19Krom Cr b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts0.015Kvicksilver Hg b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 17852:2008mod 35% mg/kg Ts10Nickel Ni b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts24Vanadin V b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts51Zink Zn b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% µg/kg Ts0.20PFBA (Perfluorbutansyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts0.22PFPeA (Perfluorpentansyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts0.15PFHxA (Perfluorhexansyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts0.13PFHpA (Perfluorheptansyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts0.28PFOA (Perfluoroktansyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts0.087PFNA (Perfluornonansyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts<0.10PFDA (Perfluordekansyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts<0.030PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts0.042PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts0.62PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts<0.0306:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts1.0Summa PFAS 4 inkl. ½ LOQ a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. µg/kg Ts1.0Summa PFAS 4 exkl. LOQ a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. µg/kg Ts1.8Summa PFAS SLV 11 inkl. ½ LOQ a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. µg/kg Ts1.4Summa PFAS7 exkl. LOQ a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. µg/kg Ts1.5Summa PFAS7 inkl. ½ LOQ a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Förklaringar Eurofins tillämpar alltid samma beslutsregel innebärande att bolaget inte beaktar mätosäkerhet då de jämför resultat med angivna gränser, förutsatt att inte annat anges i den standard enligt vilken bedömningen utförs. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 4 AR-003v65 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 AR-26-SL-104298-01 EUSELI2-01597813 Kommentar/bedömning från Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping): PFOS, PFHxS, PFOA, PFOSA och PFNA rapporteras som summan av linjära och grenade former. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping), SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1977 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: Elin Söderlund (elin.soderlund@tyrens.se) Denna rapport är elektroniskt signerad. Viktoria Arvidsson, Rapportansvarig ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Förklaringar Eurofins tillämpar alltid samma beslutsregel innebärande att bolaget inte beaktar mätosäkerhet då de jämför resultat med angivna gränser, förutsatt att inte annat anges i den standard enligt vilken bedömningen utförs. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 4 av 4 AR-003v65 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 AR-26-SL-103380-01 EUSELI2-01597813 Analysrapport Uppdragsmärkn. 358818 Isafjord 4 Tyréns Sverige AB Laureline Vallée Folkungagatan 44 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Provbeskrivning: 177-2026-04301314Provnummer: Djup (m)** Provtagningsdatum** Provtagare** 0-0,37 2026-04-28 Laureline Vallée, Elin Söderlund Provet ankom: JordMatris: 2026-04-30 Utskriftsdatum: 2026-05-14 2026-04-30Analyserna påbörjades: Provmärkning: 26T03 0-0,37 Analys Resultat Enhet Metod/refMäto. %72.3Torrsubstans a)SS-EN 12880:2000 mod.10% mg/kg Ts< 0.0035Bensen a)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 30% mg/kg Ts< 0.10Toluen a)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 35% mg/kg Ts< 0.10Etylbensen a)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 30% mg/kg Ts< 0.10m/p/o-Xylen a)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 35% mg/kg Ts< 0.20Summa TEX a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 5.0Alifater >C5-C8 a)SPI 201135% mg/kg Ts< 3.0Alifater >C8-C10 a)SPI 201140% mg/kg Ts< 5.0Alifater >C10-C12 a)SPI 201135% mg/kg Ts< 5.0Alifater >C12-C16 a)SPI 201135% mg/kg Ts< 9.0Summa Alifater >C5-C16 a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 10Alifater >C16-C35 a)SPI 201135% mg/kg Ts< 4.0Aromater >C8-C10 a)SPI 201140% mg/kg Ts< 0.90Aromater >C10-C16 a)SPI 201135% mg/kg Ts< 0.50Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener a)SIS: TK 535 N 01230% ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Förklaringar Eurofins tillämpar alltid samma beslutsregel innebärande att bolaget inte beaktar mätosäkerhet då de jämför resultat med angivna gränser, förutsatt att inte annat anges i den standard enligt vilken bedömningen utförs. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 3 AR-003v65 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 AR-26-SL-103380-01 EUSELI2-01597813 mg/kg Ts< 0.50Metylpyrener/Metylfluorantener a)SIS: TK 535 N 01235% mg/kg Ts< 0.50Summa Aromater >C16-C35 a)Intern metod Beräknad från analyserad halt UtgårOljetyp < C10 a)* UtgårOljetyp > C10 a)* mg/kg Ts< 0.030Benso(a)antracen a)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts< 0.030Krysen a)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts0.031Benso(b,k)fluoranten a)SS-ISO 18287:2008, mod45% mg/kg Ts< 0.030Benso(a)pyren a)SS-ISO 18287:2008, mod40% mg/kg Ts< 0.030Indeno(1,2,3-cd)pyren a)SS-ISO 18287:2008, mod45% mg/kg Ts< 0.030Dibenso(a,h)antracen a)SS-ISO 18287:2008, mod45% mg/kg Ts< 0.030Naftalen a)SS-ISO 18287:2008, mod50% mg/kg Ts< 0.030Acenaftylen a)SS-ISO 18287:2008, mod50% mg/kg Ts< 0.030Acenaften a)SS-ISO 18287:2008, mod50% mg/kg Ts< 0.030Fluoren a)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts< 0.030Fenantren a)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts< 0.030Antracen a)SS-ISO 18287:2008, mod30% mg/kg Ts< 0.030Fluoranten a)SS-ISO 18287:2008, mod30% mg/kg Ts< 0.030Pyren a)SS-ISO 18287:2008, mod30% mg/kg Ts< 0.030Benso(g,h,i)perylen a)SS-ISO 18287:2008, mod40% mg/kg Ts< 0.045Summa PAH med låg molekylvikt a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 0.075Summa PAH med medelhög molekylvikt a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts0.12Summa PAH med hög molekylvikt a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts0.11Summa cancerogena PAH a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 0.14Summa övriga PAH a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts0.24Summa totala PAH16 a)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 2.5Arsenik As a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts32Barium Ba a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts6.7Bly Pb a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts< 0.20Kadmium Cd a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Förklaringar Eurofins tillämpar alltid samma beslutsregel innebärande att bolaget inte beaktar mätosäkerhet då de jämför resultat med angivna gränser, förutsatt att inte annat anges i den standard enligt vilken bedömningen utförs. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 3 AR-003v65 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 AR-26-SL-103380-01 EUSELI2-01597813 mg/kg Ts4.0Kobolt Co a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 30% mg/kg Ts13Koppar Cu a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts18Krom Cr a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts< 0.012Kvicksilver Hg a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 17852:2008mod 35% mg/kg Ts7.9Nickel Ni a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts17Vanadin V a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts40Zink Zn a)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: Elin Söderlund (elin.soderlund@tyrens.se) Paola Rydell, Rapportansvarig Denna rapport är elektroniskt validerad och signerad. ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Förklaringar Eurofins tillämpar alltid samma beslutsregel innebärande att bolaget inte beaktar mätosäkerhet då de jämför resultat med angivna gränser, förutsatt att inte annat anges i den standard enligt vilken bedömningen utförs. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 3 AR-003v65 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Eurofins Environment Testing Sweden AB Box 737 531 17 Lidköping Tlf: +46 10 490 8110 Fax: +46 10 490 8051 AR-26-SL-104299-01 EUSELI2-01597813 Analysrapport Uppdragsmärkn. 358818 Isafjord 4 Tyréns Sverige AB Laureline Vallée Folkungagatan 44 118 26 STOCKHOLM Kundnummer: SL8431171 Provbeskrivning: 177-2026-04301315Provnummer: Djup (m)** Provtagningsdatum** Provtagare** 0-0,37 2026-04-28 Laureline Vallée, Elin Söderlund Provet ankom: JordMatris: 2026-04-30 Utskriftsdatum: 2026-05-15 2026-04-30Analyserna påbörjades: Provmärkning: 26T04 0-0,37 Analys Resultat Enhet Metod/refMäto. %83.3Torrsubstans b)SS-EN 12880:2000 mod.10% mg/kg Ts< 0.0035Bensen b)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 30% mg/kg Ts< 0.10Toluen b)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 35% mg/kg Ts< 0.10Etylbensen b)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 30% mg/kg Ts< 0.10m/p/o-Xylen b)Internal Method EPA 5021, LidMiljö.0A.01.09 35% mg/kg Ts< 0.20Summa TEX b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 5.0Alifater >C5-C8 b)SPI 201135% mg/kg Ts< 3.0Alifater >C8-C10 b)SPI 201140% mg/kg Ts< 5.0Alifater >C10-C12 b)SPI 201135% mg/kg Ts< 5.0Alifater >C12-C16 b)SPI 201135% mg/kg Ts< 9.0Summa Alifater >C5-C16 b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 10Alifater >C16-C35 b)SPI 201135% mg/kg Ts< 4.0Aromater >C8-C10 b)SPI 201140% mg/kg Ts< 0.90Aromater >C10-C16 b)SPI 201135% mg/kg Ts< 0.50Metylkrysener/Metylbenso(a)antracener b)SIS: TK 535 N 01230% ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Förklaringar Eurofins tillämpar alltid samma beslutsregel innebärande att bolaget inte beaktar mätosäkerhet då de jämför resultat med angivna gränser, förutsatt att inte annat anges i den standard enligt vilken bedömningen utförs. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 1 av 4 AR-003v65 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 AR-26-SL-104299-01 EUSELI2-01597813 mg/kg Ts< 0.50Metylpyrener/Metylfluorantener b)SIS: TK 535 N 01235% mg/kg Ts< 0.50Summa Aromater >C16-C35 b)Intern metod Beräknad från analyserad halt UtgårOljetyp < C10 b)* UtgårOljetyp > C10 b)* mg/kg Ts< 0.030Benso(a)antracen b)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts< 0.030Krysen b)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts< 0.030Benso(b,k)fluoranten b)SS-ISO 18287:2008, mod45% mg/kg Ts< 0.030Benso(a)pyren b)SS-ISO 18287:2008, mod40% mg/kg Ts< 0.030Indeno(1,2,3-cd)pyren b)SS-ISO 18287:2008, mod45% mg/kg Ts< 0.030Dibenso(a,h)antracen b)SS-ISO 18287:2008, mod45% mg/kg Ts< 0.030Naftalen b)SS-ISO 18287:2008, mod50% mg/kg Ts< 0.030Acenaftylen b)SS-ISO 18287:2008, mod50% mg/kg Ts< 0.030Acenaften b)SS-ISO 18287:2008, mod50% mg/kg Ts< 0.030Fluoren b)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts< 0.030Fenantren b)SS-ISO 18287:2008, mod35% mg/kg Ts< 0.030Antracen b)SS-ISO 18287:2008, mod30% mg/kg Ts< 0.030Fluoranten b)SS-ISO 18287:2008, mod30% mg/kg Ts< 0.030Pyren b)SS-ISO 18287:2008, mod30% mg/kg Ts< 0.030Benso(g,h,i)perylen b)SS-ISO 18287:2008, mod40% mg/kg Ts< 0.045Summa PAH med låg molekylvikt b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 0.075Summa PAH med medelhög molekylvikt b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 0.11Summa PAH med hög molekylvikt b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 0.090Summa cancerogena PAH b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 0.14Summa övriga PAH b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 0.23Summa totala PAH16 b)Intern metod Beräknad från analyserad halt mg/kg Ts< 0.0015PCB 28 b)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. 45% mg/kg Ts< 0.0015PCB 52 b)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. 50% mg/kg Ts< 0.0015PCB 101 b)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. 50% mg/kg Ts< 0.0015PCB 118 b)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. 45% ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Förklaringar Eurofins tillämpar alltid samma beslutsregel innebärande att bolaget inte beaktar mätosäkerhet då de jämför resultat med angivna gränser, förutsatt att inte annat anges i den standard enligt vilken bedömningen utförs. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 2 av 4 AR-003v65 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 AR-26-SL-104299-01 EUSELI2-01597813 mg/kg Ts< 0.0015PCB 153 b)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. 50% mg/kg Ts< 0.0015PCB 138 b)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. 50% mg/kg Ts< 0.0015PCB 180 b)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. 50% mg/kg Ts< 0.0053Summa PCB7 b)SS-EN 16167:2018+AC:2019 mod. mg/kg Ts< 2.2Arsenik As b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts45Barium Ba b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts8.4Bly Pb b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts< 0.20Kadmium Cd b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts6.9Kobolt Co b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 30% mg/kg Ts18Koppar Cu b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts27Krom Cr b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts< 0.011Kvicksilver Hg b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 17852:2008mod 35% mg/kg Ts14Nickel Ni b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts33Vanadin V b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% mg/kg Ts47Zink Zn b)SS 28311:2017mod/SS-EN ISO 11885:2009 25% µg/kg Ts0.25PFBA (Perfluorbutansyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts0.26PFPeA (Perfluorpentansyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts0.13PFHxA (Perfluorhexansyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts0.12PFHpA (Perfluorheptansyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts0.29PFOA (Perfluoroktansyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts0.17PFNA (Perfluornonansyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts0.62PFDA (Perfluordekansyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts<0.030PFBS (Perfluorbutansulfonsyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Förklaringar Eurofins tillämpar alltid samma beslutsregel innebärande att bolaget inte beaktar mätosäkerhet då de jämför resultat med angivna gränser, förutsatt att inte annat anges i den standard enligt vilken bedömningen utförs. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 3 av 4 AR-003v65 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 AR-26-SL-104299-01 EUSELI2-01597813 µg/kg Ts0.050PFHxS (Perfluorhexansulfonsyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts0.60PFOS (Perfluoroktansulfonsyra) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts<0.0306:2 FTS (Fluortelomer sulfonat) a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. 36% µg/kg Ts1.1Summa PFAS 4 inkl. ½ LOQ a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. µg/kg Ts1.1Summa PFAS 4 exkl. LOQ a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. µg/kg Ts2.5Summa PFAS SLV 11 inkl. ½ LOQ a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. µg/kg Ts1.5Summa PFAS7 exkl. LOQ a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. µg/kg Ts1.5Summa PFAS7 inkl. ½ LOQ a)DIN 38414-14 mod. Anal. Chem.2005,77,6353 mod. Kommentar/bedömning från Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping): PFOS, PFHxS, PFOA, PFOSA och PFNA rapporteras som summan av linjära och grenade former. Utförande laboratorium/underleverantör: a) Eurofins Food & Feed Testing Sweden (Lidköping), SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1977 b) Eurofins Environment Testing Sweden AB, SWEDEN, ISO/IEC 17025:2017 SWEDAC 1125 Kopia till: Elin Söderlund (elin.soderlund@tyrens.se) Denna rapport är elektroniskt signerad. Viktoria Arvidsson, Rapportansvarig ** Informationen har lämnats av kund. Eurofins ansvarar inte för information som tillhandahållits av kund eller i de fall denna information kan ha inverkan på analysresultatet. Förklaringar Eurofins tillämpar alltid samma beslutsregel innebärande att bolaget inte beaktar mätosäkerhet då de jämför resultat med angivna gränser, förutsatt att inte annat anges i den standard enligt vilken bedömningen utförs. Laboratoriet/laboratorierna är ackrediterade av respektive lands ackrediteringsorgan. Ej ackrediterade analyser är markerade med * Mätosäkerheten, om inget annat anges, redovisas som utvidgad mätosäkerhet med täckningsfaktor 2. Mätosäkerheten kan anges som avviklese i % (+/-) av redovisad halt eller i absoluta tal (+/-) av redovisad halt. Angiven mätosäkerhet visas i samma enhet som resultatet om inget annat anges. Undantag relaterat till analyser utförda utanför Sverige kan förekomma. Ytterligare upplysningar samt mätosäkerhet och detektionsnivåer för mikrobiologiska analyser lämnas på begäran. Denna rapport får endast återges i sin helhet, om inte utförande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. Resultaten relaterar endast till det insända provet såsom de har mottagits. Sida 4 av 4 AR-003v65 Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om-oss/integritetspolicy/ Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Eurofins Environment Testing Hungary Kft. Environmental Testing Laboratory H-1045 Budapest, Anonymus utca 6. Tel.: (+36 1) 872 3600 Email: enviro.bud@etcee.eurofins.com www.eurofins.hu/hu/environment-testing-en/ 1 / 3 Project: EUSEUP-00273237 (2026/K/06738) Report no.: 1057825/1; 15. 05. 2026. Certificate validity check. INVESTIGATION REPORT Customer: Eurofins Pegasuslab AB 754 50 Uppsala, Rapsgatan 21 Project: EUSEUP-00273237 (2026/K/06738) Report no.: 1057825/1 Testing laboratory accredited by NAH under reg. no. NAH-1-1398/2024. Beginning of analysis: 13-05-2026 End of analysis: 15-05-2026 The laboratory is not responsible for information provided by the customer. In the case of samples not taken by the laboratory, results refer only to the samples delivered to the laboratory. The report shall not be reproduced except in full without the written approval of Eurofins Environment Testing Hungary Kft. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Eurofins Environment Testing Hungary Kft. Environmental Testing Laboratory H-1045 Budapest, Anonymus utca 6. Tel.: (+36 1) 872 3600 Email: enviro.bud@etcee.eurofins.com www.eurofins.hu/hu/environment-testing-en/ Testing laboratory accredited by NAH under reg. no. NAH-1-1398/2024. 2 / 3 Project: EUSEUP-00273237 (2026/K/06738) Report no.: 1057825/1; 15. 05. 2026. Summary of samples Shipped by: DHL Received in laboratory: 13-05-2026 10:30 Order number: 2026/009336 Comment Type of sample holder Dräger ORSA 5 Passive Sampling Dräger ORSA 5 Passive Sampling Dräger ORSA 5 Passive Sampling Dräger ORSA 5 Passive Sampling Quantity 1 pc 1 pc 1 pc 1 pc Sample ID in the laboratory 0005243047 0005243048 0005243049 0005243050 Sample type Soil gas Soil gas Soil gas Soil gas Date of sampling 12-05-2026 12-05-2026 12-05-2026 12-05-2026 Sample ID 177-2026-05121621 177-2026-05121622 177-2026-05121623 177-2026-05121624 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Eurofins Environment Testing Hungary Kft. Environmental Testing Laboratory H-1045 Budapest, Anonymus utca 6. Tel.: (+36 1) 872 3600 Email: enviro.bud@etcee.eurofins.com www.eurofins.hu/hu/environment-testing-en/ Testing laboratory accredited by NAH under reg. no. NAH-1-1398/2024. 3 / 3 Project: EUSEUP-00273237 (2026/K/06738) Report no.: 1057825/1; 15. 05. 2026. Results Sample type: Soil gas (1) ISO 16200-1:2001 (2) ISO 16200-2:2000 Component Unit Sample 177-2026- 05121621 177-2026- 05121622 177-2026- 05121623 177-2026- 05121624 Comment Dräger Orsa 5 Passive Sampling Tube Dräger Orsa 5 Passive Sampling Tube Dräger Orsa 5 Passive Sampling Tube Dräger Orsa 5 Passive Sampling Tube Exposure time min 20160 20160 20160 20160 Trichloromethane (Chloroform) 1, 2 µg/sample 0.02 0.02 0.02 0.02 1,1,1-Trichloroethane 1, 2 µg/sample <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 Tetrachloromethane (Carbon tetrachloride) 1, 2 µg/sample 0.04 0.05 0.05 0.05 Trichloroethylene 1, 2 µg/sample <0.01 <0.01 <0.01 <0.01 Tetrachloroethylene 1, 2 µg/sample <0.01 0.02 0.01 0.01 1,1-Dichloroethylene 1, 2 µg/sample <0.004 <0.004 <0.004 <0.004 trans-Dichloroethylene 1, 2 µg/sample <0.004 <0.004 <0.004 <0.004 cis-Dichloroethylene 1, 2 µg/sample <0.004 <0.004 <0.004 <0.004 1,1-Dichloroethane 1, 2 µg/sample <0.004 <0.004 <0.004 <0.004 Vinyl chloride 1, 2 µg/sample <0.004 <0.004 <0.004 <0.004 Chloroethane 1, 2 µg/sample <0.03 <0.03 <0.03 <0.03 1,2-Dichloroethane 1, 2 µg/sample 0.009 0.009 0.015 0.010 Trichloromethane (Chloroform) 1, 2 g/m3 0.13 0.14 0.14 0.12 1,1,1-Trichloroethane 1, 2 g/m3 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 Tetrachloromethane (Carbon tetrachloride) 1, 2 g/m3 0.35 0.38 0.38 0.39 Trichloroethylene 1, 2 g/m3 <0.08 <0.08 <0.08 <0.08 Tetrachloroethylene 1, 2 g/m3 <0.08 0.13 0.12 0.08 1,1-Dichloroethylene 1, 2 g/m3 <0.03 <0.03 <0.03 <0.03 trans-Dichloroethylene 1, 2 g/m3 <0.03 <0.03 <0.03 <0.03 cis-Dichloroethylene 1, 2 g/m3 <0.03 <0.03 <0.03 <0.03 1,1-Dichloroethane 1, 2 g/m3 <0.03 <0.03 <0.03 <0.03 Vinyl chloride 1, 2 g/m3 <0.02 <0.02 <0.02 <0.02 Chloroethane 1, 2 g/m3 <0.2 <0.2 <0.2 <0.2 1,2-Dichloroethane 1, 2 g/m3 0.066 0.066 0.11 0.073 Instruments: HP-7890B-GCMS_20-5977B 15. 05. 2026. This test report was generated from a validated system and is valid without a signature. Bernadett Bozsér head of customer services Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Provsvar till Tyréns Sverige AB Fakturaavdelning FE8603-5561947986 83190 ÖSTERSUND Tyréns Sverige AB Laureline Vallée Folkungagatan 44 118 86 STOCKHOLM Faktura till Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet om inte utfärdande laboratorium i förväg skriftligen godkänt annat. RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Isafjord 4Objekt # Provnummer (4 st) 177-2026-05121621 - 177-2026-05121624 Ansvarig provtagare # Laureline Vallée Provtagningsdatum # 2026-04-27 Ankomst till laboratoriet 2026-05-12 Analysdatum 2026-05-12 Analysansvarig Eurofins Pegasuslab AB Uppdragsnummer EUSEUP-00273237 Resultat i denna rapport avser endast de prover som analyserats. Sid 1 av 4Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2026-05-18 Rapportkod: AR-26-LU-009860-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Provnr Provmärkning Tid# 177-2026-05121621 1. 26T05. Källare, hus 15 20160 minuter 177-2026-05121622 2. 26T06. Garage, hus 18119 20160 minuter Substans 177-2026-05121621 177-2026-05121622 Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Utförande lab Kloroform 0.02 0.02 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 1,1,1-trikloretan <0.01 <0.01 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Tetraklormetan 0.04 0.05 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Trikloreten <0.01 <0.01 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Tetrakloreten <0.01 0.02 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Vinylklorid <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±25 Z1 1,1-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 trans-1,2-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 cis-1,2-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 1,1-dikloretan <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 1,2-dikloretan 0.009 0.009 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Kloretan <0.03 <0.03 µg/rör Se bifogad rapport ±25 Z1 Kloroform 0.13 0.14 **µg/m³ Beräkning Z1 1,1,1-trikloretan <0.08 <0.08 **µg/m³ Beräkning Z1 Tetraklormetan 0.35 0.38 **µg/m³ Beräkning Z1 Trikloreten <0.08 <0.08 **µg/m³ Beräkning Z1 Tetrakloreten <0.08 0.13 **µg/m³ Beräkning Z1 Vinylklorid <0.02 <0.02 **µg/m³ Beräkning Z1 1,1-dikloreten <0.03 <0.03 **µg/m³ Beräkning Z1 trans-1,2-dikloreten <0.03 <0.03 **µg/m³ Beräkning Z1 cis-1,2-dikloreten <0.03 <0.03 **µg/m³ Beräkning Z1 1,1-dikloretan <0.03 <0.03 **µg/m³ Beräkning Z1 1,2-dikloretan 0.066 0.066 **µg/m³ Beräkning Z1 Kloretan <0.2 <0.2 **µg/m³ Beräkning Z1 Objekt: Isafjord 4 Klorerade lösningsm.+nedbrytningsprod., passiv Analysresultat # : Kunduppgift (baseras på uppgift från kund). - : Analyt ingår ej i vald analys eller värde för beräkning saknas. ** : Omfattas ej av ackrediteringen. *** : Detektionsgränsen är förhöjd p.g.a. interferens. < : mindre än (halten ligger under rapporteringsgränsen) > : större än (mer än 10 % genomslag till kontrollskiktet) Z1 : Eurofins Wessling Hungary Environment. Ackrediterad enl. MSZ EN ISO/IEC 17025:2018 NAH-1-1398:2019 Sid 2 av 4Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2026-05-18 Rapportkod: AR-26-LU-009860-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 Provnr Provmärkning Tid# 177-2026-05121623 3. 26T07. Andra våningspl, hus 11 20160 minuter 177-2026-05121624 4. 26T08. Tredje våningspl, hus 18 20160 minuter Substans 177-2026-05121623 177-2026-05121624 Enhet Metod Mätosäkerhet (%) Utförande lab Kloroform 0.02 0.02 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 1,1,1-trikloretan <0.01 <0.01 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Tetraklormetan 0.05 0.05 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Trikloreten <0.01 <0.01 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Tetrakloreten 0.01 0.01 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Vinylklorid <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±25 Z1 1,1-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 trans-1,2-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 cis-1,2-dikloreten <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 1,1-dikloretan <0.004 <0.004 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 1,2-dikloretan 0.015 0.010 µg/rör Se bifogad rapport ±20 Z1 Kloretan <0.03 <0.03 µg/rör Se bifogad rapport ±25 Z1 Kloroform 0.14 0.12 **µg/m³ Beräkning Z1 1,1,1-trikloretan <0.08 <0.08 **µg/m³ Beräkning Z1 Tetraklormetan 0.38 0.39 **µg/m³ Beräkning Z1 Trikloreten <0.08 <0.08 **µg/m³ Beräkning Z1 Tetrakloreten 0.12 0.08 **µg/m³ Beräkning Z1 Vinylklorid <0.02 <0.02 **µg/m³ Beräkning Z1 1,1-dikloreten <0.03 <0.03 **µg/m³ Beräkning Z1 trans-1,2-dikloreten <0.03 <0.03 **µg/m³ Beräkning Z1 cis-1,2-dikloreten <0.03 <0.03 **µg/m³ Beräkning Z1 1,1-dikloretan <0.03 <0.03 **µg/m³ Beräkning Z1 1,2-dikloretan 0.11 0.073 **µg/m³ Beräkning Z1 Kloretan <0.2 <0.2 **µg/m³ Beräkning Z1 Objekt: Isafjord 4 Klorerade lösningsm.+nedbrytningsprod., passiv Analysresultat # : Kunduppgift (baseras på uppgift från kund). - : Analyt ingår ej i vald analys eller värde för beräkning saknas. ** : Omfattas ej av ackrediteringen. *** : Detektionsgränsen är förhöjd p.g.a. interferens. < : mindre än (halten ligger under rapporteringsgränsen) > : större än (mer än 10 % genomslag till kontrollskiktet) Z1 : Eurofins Wessling Hungary Environment. Ackrediterad enl. MSZ EN ISO/IEC 17025:2018 NAH-1-1398:2019 Sid 3 av 4Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2026-05-18 Rapportkod: AR-26-LU-009860-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 ANSVAR Eurofins Pegasuslab AB ansvarar för provets hantering från ankomsten till laboratoriet till dess att provsvaret är klart, skickat till kund och arkiverat. Eurofins Pegasuslab AB ansvarar inte för provets hantering vid provtagning och transport till laboratoriet. Som mottagare av den här rapporten finns du i Eurofins kundregister. Vi värnar om dina personuppgifter. För att se hur, ta del av vår integritetspolicy på https://www.eurofins.se/om- oss/integritetspolicy/ Sid 4 av 4Eurofins Pegasuslab AB Box 97, 751 03 Uppsala * Tel 010 - 490 82 50 * Org. nr. 556896-4224 Denna analysrapport är elektroniskt signerad. Per-Anders Frändberg, Analytical Service Manager Eurofins Pegasuslab AB 2026-05-18 Rapportkod: AR-26-LU-009860-01 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2026-05-29, Dnr 2025-14511 --- [Underlag för miljö- och hälsofrågor.pdf] Information om behandling av personuppgifter Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stockholms stad är personuppgiftsansvarig för behandlingen av dina personuppgifter. Vi behandlar dina personuppgifter för att kunna handlägga och utreda ärenden, fatta beslut och kommunicera handlingar med dig. Läs gärna hela vår information om behandling av personuppgifter på start.stockholm/dataskydd-miljoforvaltningen. Där beskriver vi dina rättigheter och hur vi samlar in och behandlar dina personuppgifter. 1 (25) Miljöförvaltningen Tekniska nämndhuset Fleminggatan 4 Box 8136, 104 20 Stockholm Telefon 08-508 28 800 miljoforvaltningen@stockholm.se start.stockholm/miljoforvaltningen MI 043 version 2022-02-23 Miljöförvaltningen Underlag miljöfrågor Ärende 2025-19938 Datum 2025-10-16 Handläggare Frida Orveland 08-50828832 frida.orveland@stockholm.se Beställaren Stockholms Stadsbyggnadskontor Alexander Hansson Göl Box 8314 104 20 Stockholm Underlag för miljö- och hälsofrågor För detaljplan för del av Isafjord 4 i stadsdelen Kista, Dp 2025- 14511 Miljöförvaltningen har fått en beställning från stadsbyggnadskontoret av underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan för rubricerad detaljplan. Förutom underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan beskriver förvaltningen de miljö- och hälsofrågor som behöver beaktas och vilka utredningar som bör utföras för denna detaljplan. Underlaget har tagits fram av miljöförvaltningen i egenskap av facknämnd för miljöfrågor och inte som tillsynsmyndighet. Underlaget riktar sig främst till stadsbyggnadskontoret. I underlaget framförs även rekommendationer till byggaktör/beställare och dess konsulter. Underlaget får därför gärna delges även till dem. Stadsbyggnadskontoret eller beställare av utredningar är välkomna att kontakta miljöförvaltningen för avstämningar om utredningsbehoven. Frida Orveland Handläggare Emma Nordling Kvalitetsgranskning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 2 (25) Bedömning av betydande miljöpåverkan ...........................3 Miljö- och hälsofrågor i planeringen ...................................4 Ljudkvalitet .........................................................................................................5 Vibrationer och stomljud ....................................................................................7 Luftkvalitet ..........................................................................................................9 Övriga störningar från verksamheter ................................................................11 Dagvatten ..........................................................................................................11 Skyfall och översvämningsrisker ......................................................................13 Markföroreningar ..............................................................................................15 Biologisk mångfald och grön infrastruktur .......................................................17 Ekosystemtjänster och grönytefaktor (GYF) ....................................................18 Värmebölja ........................................................................................................19 Klimatpåverkan .................................................................................................20 Riktvärden ...........................................................................21 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 3 (25) Bedömning av betydande miljöpåverkan Miljöförvaltningens bedömning Miljöförvaltningen bedömer, utifrån nuvarande kunskapsunderlag, att genomförandet av detaljplanen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan som avses i plan- och bygglagen och miljöbalken. Förvaltningen bedömer att aktuella miljö- och hälsofrågor i detaljplanen är av sådan art att de kan utredas och hanteras inom ordinarie detaljplanearbete. Planförslaget bedöms ha förutsättningar att uppfylla lagstiftning och riktlinjer om ljudmiljö, naturvärden, vattenkvalitet, översvämningsrisker, markföroreningar och luftkvalitet. Planförslaget ligger inte inom naturområden med regional, nationell eller internationell skyddsstatus. Miljöförvaltningens bedömning beskrivs och motiveras mer utförligt i kommande avsnitt i detta dokument. Bedömningsgrunder Miljöförvaltningen grundar sin bedömning på kriterierna i 5 § och 10-13 § Miljöbedömningsförordningen (2017:966), SMB-direktivet (2001/42/EG) samt rättspraxis (Strategisk miljöbedömning). Miljö- och hälsofrågor som har beaktats Miljöförvaltningen har i ovanstående bedömning beaktat de miljö- och hälsofrågor som beskrivs i detta dokument. Frågor som inte har beaktats är till exempel kulturmiljö eller risker kopplat till olyckor och skada på egendom. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 4 (25) Miljö- och hälsofrågor i planeringen Viktigaste miljö- och hälsofrågorna som behöver utredas: - Ljudkvalitet - Vibrationer och stomljud - Dagvatten och översvämningsrisker - Markföroreningar - Värmebölja Miljö- och hälsofrågor som bör beaktas: - Ekosystemtjänster - Klimatpåverkan - Elektromagnetiska fält - Övriga störningar från verksamheter Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 5 (25) Ljudkvalitet Platsens förutsättningar Trafikbuller Planområdet utsätts för trafikbuller från de omgivande vägarna Kistagången, Grönlandsgatan och Torshamnsgatan. Planområdet kan även utsättas för buller från E4:an som ligger ca 250 m bort samt från järnvägen som ligger ca 500 m bort. De centrala delarna av Kista kantas även av tunnelbanan och E18 i varsitt väderstreck, som ligger ca 550 m respektive ca 630 m från planområdet, vilket också kan bidra till ljudmiljön i planområdet. Ljudnivån i planområdet är mellan 50-65 dBA ekvivalent ljudnivå på 2 meters höjd enligt stadens bullerkarta, se figur 1. Tvärbanans Kistagren planeras att gå utmed Kistagången intill planområdet. I framtiden kommer därmed även Tvärbanan att utsätta det aktuella planområdet för trafikbuller. Figur 1. Utsnitt ur stadens bullerkarta, väg/tåg/flyg, 2022. Planområdet är markerat med röd linje. Övriga ljudstörningar Planområdet omges av ett flertal verksamheter med takfläktar och fasta installationer ovanpå taken. Kistamässan ligger på andra sidan Torshamnsgatan, öster om planområdet, och kan utsätta planområdet för buller från evenemang. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 6 (25) Konsekvenser Enligt de underlag som förvaltningen har tillgång till behöver området planeras utifrån bullerexponeringen i området för att klara riktvärdena i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (SFS 2015:2016) samt riktvärden i Boverkets allmänna råd (2020:2) om buller från industrier och liknande verksamheter. Placeringen av bostäder i den befintliga byggnaden bör ske med varsamhet för att inte riskera bullerstörningar. Om bullerskyddad sida behöver kunna uppnås kan det bli svårt att få till genomgående bostäder i särskilt det nordöstra hörnet, med anledning av dess tjocklek. Trafikbullerförordningen medger högre ljudnivåer än vad WHO rekommenderar som hälsosamt. Att bygga hälsosamma bostäder med god ljudmiljö innebär därför i praktiken en högre ambitionsnivå än förordningens riktvärden. Stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen har tagit fram ”Vägledning för hantering av omgivningsbuller vid bostadsbyggande i Stockholm” som beskriver hur staden ska arbeta och planera för att bygga hälsosamma bostäder med en god ljudmiljö. Utredningsbehov Förvaltningen bedömer att bullersituationen för planområdet är så komplex att trafikbullerförordningens riktvärden kan vara svåra att uppnå. Förvaltningen föreslår att en detaljerad utredning utförs, som ska vara tillräckligt omfattande för att en helhetsbedömning ska kunna göras. En detaljerad utredning bör innehålla följande: - Sammanfattande beskrivning och bedömning av bullersituationen. - Kortfattad redovisning av de riktvärden som ska uppfyllas. - En inventering och översiktlig analys av omkringliggande verksamheter och risk för bullerstörningar. - Redovisning av befintliga och framtida förhållanden vad gäller trafikering och kända förändringar. En tidshorisont om femton år rekommenderas normalt. - Hur planförslaget förhåller sig till den planerade Tvärbanan med dess planerade fordonstyp, hastighet, spårväxlar mm. samt riktvärden. För mer information, se Trafikförvaltningens riktlinjer samt utredningar kopplat till den planerade Tvärbanan. - Beräkning av buller från tunnelbanan görs med spårfordonstyp som idag trafikerar spåranläggningen avseende trafiksituationen 2050 (RUFS). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 7 (25) - Redovisning av ekvivalenta och maximala ljudnivåer i 3D- vy vid alla våningsplan. - Om maxnivåer vid skyddad sida eller uteplats överskrids bör trafikens dygnsfördelning och sammansättning redovisas. - Andel rum orienterade åt den skyddade sidan. - Planlösningar ska redovisas om det behövs för att visa att riktvärdena enligt förordningen klaras. - Den totala andelen lägenheter per byggnad med tekniska lösningar för bullerskydd. - Redovisning av ekvivalenta och maximala ljudnivåer i marknivå. - Vid förekomst av flera källor ska varje källa av betydelse redovisas separat, kombinerat med en sammanlagring av samtliga förekommande källor, så långt det är möjligt. - Förslag på möjliga åtgärder för att riktvärden ska klaras, till exempel åtgärder för att minska bullret vid källan (såsom skärmar, hastighetsbegränsning etc.). - Ljudmiljön inomhus samt om kompensationsåtgärder som till exempel bättre fasadisolering erfordras för att uppnå BBR:s krav på ljudnivån inomhus. Från och med 1 juni 2024 ska bullerutredningar för vägtrafik göras med beräkningsmetoden Nord2000. För spårtrafik ska Nord2000 användas från den 1 januari 2025. Vibrationer och stomljud Platsens förutsättningar Enligt SGU:s jordartskarta består marken inom planområdet av fyllningslager och enligt stadens byggnadsgeologiska karta består marken av växellagring med inslag av morän och berg i dagen, se figur 2. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 8 (25) Figur 2. Fyllning enligt SGU:s jordartskarta (skala 1:25 000) och jordarter enligt stadens byggnadsgeologiska karta. Planområdet är markerat med röd linje. Under arbetet med planförslaget för Tvärbanan gjordes en geoteknisk utredning av SL år 2012. Enligt utredningen består området vid planförslaget av fyllning vilande på växelvis lagrade svallsediment. Fyllningen har varierande sammansättning och mäktighet men bedöms huvudsakligen utgöras av vägöverbyggnadsmaterial. Svallsedimenten består huvudsakligen av växelvis lagrad silt och sand med lös till medelfast lagring. Svallsedimenten vilar direkt på berg eller underlagras av åsmaterial. Åsmaterialet kan ha stor mäktighet innan berg påträffas. En övergripande utredning avseende buller och vibrationer för Tvärbanans Kistagren utfördes år 2019. Enligt utredningen bedöms Tvärbanan kunna ge upphov till hörbart stomljud i närliggande byggnader medan komfortvibrationer ej bedöms bli kännbara. I markplan angavs byggnaderna intill Kistagången få beräknade stomljudsnivåer på 29 dBA max SLOW. För bostäder och utrymmen för sömn och vila ska stomljud från spårtrafik inte överskrida 30 dBA max SLOW, enligt riktvärden som tillämpats för Tvärbaneprojektet. I utredningen har man även tittat på vägtrafiken och anger att den inte bedöms ge upphov till hörbart stomljud i byggnader längs Kistagången, men att tunga lastbilar och bussar normalt kan ge upphov till kännbara vibrationer. Konsekvenser Planförslaget ämnar ändra markanvändningen så att även bostäder kan införas. Riktvärden för stomljud och vibrationer i bostäder är hårdare än de för kontor. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 9 (25) Framtida spårtrafik i och med Tvärbanans utbyggnad kan utsätta planområdet för stomljud/vibrationer. Stomljuds- och vibrationsstörningar kan ge upphov till olägenhet för människors hälsa. Utredningsbehov Då det är oklart exakt hur marken ser ut i planområdet, och indikationen från den övergripande utredningen är att stomljudsnivån ligger strax under Trafikförvaltningens mål för bostäder och utrymmen för sömn och vila, bör risken för stomljuds- och vibrationsstörningar från Tvärbanan studeras vidare. Med anledning av tung trafik på Kistagången bör även vibrationer från vägtrafiken utredas. Det finns inte någon officiell, nationell, beräkningsmetod, men utredningen ska redovisa en kvalificerad bedömning om det föreligger risk för stomljud eller vibrationer. Om utredningen visar att risk för vibrations- eller stomljudsstörningar från Tvärbanan föreligger, anser förvaltningen att åtgärder bör utredas tillsammans med Trafikförvaltningen. Luftkvalitet Platsens förutsättningar Miljökvalitetsnormen (MKN) för luft klaras för planområdet i dagsläget, enligt stadens kartläggning av luftkvalitet 2020. Halten av partiklar PM10 är 20-30 µg/m³ (dygnsmedelvärde) i majoriteten av planområdet, se figur 3, att jämföra med miljökvalitetsnormen 50 µg/m³. Vid östra fastighetsgränsen är halten av PM10 30-35 µg/m³ (dygnsmedelvärde). Halten av kvävedioxid (NO2) är 24-30 µg/m³ (dygnsmedelvärde) i majoriteten av planområdet, se figur 4, att jämföra med miljökvalitetsnormen 60 µg/m³. Vid östra fastighetsgränsen är halten av NO2 36-48 µg/m³ (dygnsmedelvärde). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 10 (25) Figur 3. Halter av partiklar PM10 i området. Utdrag från länstäckande luftföroreningskarta (SLB-analys, 2020). Planområdet är markerat med röd linje. Figur 4. Halter av kvävedioxid (NO2) i området. Utdrag från länstäckande luftföroreningskarta (SLB-analys, 2020). Planområdet är markerat med röd linje. Miljömålet Frisk luft uppnås ej i den östra delen av planområdet, med avseende på PM10. EU har antagit ett nytt luftkvalitetsdirektiv, med nya miljökvalitetsnormer, som är strängare än dagens normer. Direktivet ska implementeras i svensk lag senast i december 2026 och normerna ska klaras från och med år 2030. Uppdaterad kartläggning av luftkvalitet i staden, där de nya normerna beaktas, pågår och avses publiceras senare under 2025. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 11 (25) Konsekvenser Miljöförvaltningen bedömer att föreslagen detaljplan inte kommer att medföra att dagens miljökvalitetsnormer överskrids. Miljöförvaltningens bedömning är att även EU:s nya normer kommer att klaras i planområdet för både PM10 och kvävedioxid. Förvaltningen grundar sin bedömning på låga bakgrundshalter. Miljöförvaltningen bedömer därför att det inte behöver göras någon utredning av luftföroreningar. Övriga störningar från verksamheter Platsens förutsättningar Planområdet ligger nära Kistamässan och ett blandat utbud av verksamheter med t.ex. restauranger och bilverkstäder. På taket av befintlig byggnad inom planområdet finns basstationer som avger elektromagnetiska fält. Konsekvenser Planområdet riskerar även att utsättas för luktstörningar och ljusstörningar från Kistamässan och andra verksamheter i närområdet. Planerade bostäder och vistelseytor kan utsättas för elektromagnetiska fält från basstationer på det egna taket. Utredningsbehov En bedömning av luktstörningar, ljusstörningar och elektromagnetiska fält bör göras. Dagvatten Platsens förutsättningar Ledningssystem och recipient Planområdet avvattnas via ett duplicerat ledningssystem, vilket innebär att dagvattnet leds i egna ledningar till ytvattenrecipienten Edsviken och spillvattnet leds i egna ledningar till reningsverk. Recipienten är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv, vilket innebär att det finns miljökvalitetsnormer som ska uppfyllas för vattenförekomsten. Edsvikens ekologiska status är idag otillfredsställande, på grund av övergödning och miljögifter. Vattenförekomsten uppnår ej god Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 12 (25) kemisk status, på grund av att gränsvärdena för de prioriterade ämnena antracen, tributyltenn (TBT), Kvicksilver (Hg) och polybromerade difenyleterar (PBDE) överskrids i vattenförekomsten. Lokalt åtgärdsprogram (LÅP) för Edsviken Lokalt åtgärdsprogram för Edsviken beslutades år 2019, och kompletterades år 2021. Åtgärdsprogrammet anger vilka åtgärder som behöver genomföras i befintlig miljö för att uppnå EU:s miljökvalitetsnormer för Edsviken. Inga LÅP-åtgärder föreslås inom planområdet. Konsekvenser Planförslaget innebär en ombyggnation av befintlig byggnad och omdaning av befintliga innergårdar. Beroende på hur planförslaget påverkar andelen hårdgjorda ytor inom fastigheten kan detta medföra ökade dagvattenflöden och föroreningsmängder till recipienten. Utredningsbehov En dagvattenutredning behöver tas fram, som visar att planen skapar förutsättningar för en hållbar dagvattenhantering samt visar hur planförslaget påverkar möjligheten att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i Edsviken. Åtgärdsnivå för dagvatten och dagvattenstrategi Stockholms stads åtgärdsnivå ska tillämpas vid all ny- och större ombyggnation. Syftet med åtgärdsnivån är att, tillsammans med åtgärderna i de lokala åtgärdsprogrammen för vatten, uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i stadens vattenförekomster. Åtgärdsnivån bygger på en fördröjning av 20 mm nederbörd och en mer långtgående rening än bara sedimentation. Om planen innebär påbyggnad eller ombyggnad som inte ökar fastighetens hårdgörningsgrad behöver åtgärdsnivån inte tillämpas. Dagvattnet ska dock fortfarande hanteras enligt stadens dagvattenstrategi, vilket innebär att vattnet ska fördröjas och renas så långt som möjligt. Om befintliga innergårdar görs om så att hårdgörningsgraden ökar eller om befintlig byggnads fotavtryck utökas behöver åtgärdsnivån tillämpas. Omfattningen av ny- och ombyggnation styr om åtgärdsnivån ska tillämpas, se Stockholm Vatten och Avfalls Dagvattenwebb med tillämpningsexempel för mer information. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 13 (25) Mallar och checklistor för dagvattenutredningar Stadens checklistor ska användas vid beställning av dagvattenutredningar. Checklistorna syftar till att underlätta vid beställning och genomförande av dagvattenutredningar, så att de utgångspunkter som är viktiga i dagvattensammanhang beaktas. Staden har även tagit fram rapportmallar som förtydligar hur utredningen, i relation till checklistorna, ska disponeras. Checklista och rapportmall går att hitta på Stockholm Vatten och Avfalls Dagvattenwebb Checklistor och mallar. Skyfall och översvämningsrisker Platsens förutsättningar Skyfallsmodellering för Stockholms stad (2024) visar att det idag riskerar att samlas vatten längs med Kistagången och inom befintliga innergårdar vid ett kraftigt skyfall, se figur 5. Modelleringen visar även att det går en kraftig flödesväg längs med Kistagången samt flödesvägar ut från planområdet, se figur 6. Figur 5. Stadens skyfallskartering, 2024. Max vattendjup vid ett 100-års regn. Planområdet är markerat med röd linje. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 14 (25) Figur 6. Stadens skyfallskartering, 2024. Maxflöden vid ett 100-års regn. Planområdet är markerat med röd linje. Konsekvenser Planförslag kan komma att förändra skyfallssituationen i området genom exempelvis nya flödesvägar och eventuellt nya höjdförhållanden. Detta kan leda till ökade flöden och därmed ökad risk för översvämning inom planområdet eller i planområdets omgivning. För att uppnå en lämplig markanvändning avseende skyfallshantering och översvämningsrisker bör vissa övergripande principer beaktas: - Undvik exploatering i större lågpunkter. - Undvik exploatering som innebär att större flödesvägar blockeras. - Vid exploatering i lågpunkter, mindre eller större, bör den volym som den nya exploateringen upptar (både ny byggnad och ny höjdsättning av kvartersmark och allmän plats) kompenseras för med skyfallsåtgärd för att säkerställa att översvämningssituationen inte försämras för omgivningen. - Vid exploatering på en grönyta bör ny exploatering kompensera med skyfallsåtgärd för ökad avrinning till följd av hårdgöring. - Mindre flödesvägar bör kunna styras om inom och vid behov utanför planområdet, förutsatt att det inte får en negativ påverkan på omgivningen. - Lokalisera om möjligt tillkommande bebyggelse på nivåer så att översvämningsrisken undviks. Anpassa annars Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 15 (25) bebyggelsens placering eller utförande så att den nya bebyggelsen klarar översvämning och så att marken kan anses vara lämplig för ändamålet med hänsyn till översvämning. - Välj i första hand ytliga lösningar som också utformas och gestaltas så att de bidrar med fler nyttor än enbart skyfallshantering. Undvik om möjligt skyfallshantering under mark. - Samplanera åtgärder i exploateringsprojekt med åtgärder i befintlig miljö i de fall det är möjligt. Utredningsbehov Miljöförvaltningen bedömer att översvämningsrisken bör utredas som en del av eller i samverkan med dagvattenutredningen, utifrån stadens befintliga skyfalls- och översvämningskarteringar eller exempelvis i form av en Scalgo-analys. Hantering av skyfall ska då som minst redovisas enligt stadens checklista för dagvattenutredningar, se avsnittet om Dagvatten. Markföroreningar Platsens förutsättningar Länsstyrelsens karta över potentiellt förorenade områden visar att det finns risk för markföroreningar i planområdet. I planområdet och i planområdets närhet har verksamheter i form av verkstadsindustri med halogenerade lösningsmedel samt ytbehandling av metaller med mekaniska/fysikaliska processer bedrivits. Dessa verksamheter kan ha använt sig av bland annat klorerade lösningsmedel, alifatiska kolväten och polycykliska aromatiska kolväten (PAH). Marken i planområdet består även av fyllnadsmassor enligt SGU:s jordartskarta. Fyllnadsmassorna kan ha en varierande sammansättning och ursprung, vilket innebär att det finns risk för föroreningar i massorna. Konsekvenser Planförslaget innebär en ändrad markanvändning och att fler människor, däribland barn, kan komma att exponeras för eventuella markföroreningar om inte åtgärder vidtas. Dels genom bostadsgårdar där barn vistas, dels genom risk för att klorerade lösningsmedel tränger in i byggnaden. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 16 (25) Utredningsbehov En miljöteknisk markundersökning ska utföras för att utreda eventuell förekomst av förhöjda halter föroreningar inom planområdet. Förhöjda halter av föroreningar kan förekomma i jord, grundvatten, porluft, inomhusluft och/eller i byggnadsmaterial. Provtagnings- och analysomfattning styrs i hög grad av den tidigare och framtida markanvändningen på platsen. Vanligt förekommande föroreningar i jord och grundvatten utgörs av metaller, petroleumkolväten (alifater, aromater och BTEX), polycykliska aromatiska kolväten (PAH) samt till viss del polyklorerade bifenyler (PCB). När det finns risk för förekomst av flyktiga föroreningar (bl.a. kvicksilver, klorerade lösningsmedel och lättare petroleum- och PAH-fraktioner) som kan utgöra ett problem i en framtida inomhusmiljö är det viktigt att dessa utreds i fler medier än i jord (dvs. företrädesvis i grundvatten samt por- och inomhusluft). Vid provtagning av grundvatten ska prover och analys av PFAS och flyktiga föroreningar utföras. Utredningen ska innehålla: - Sammanställning av historisk markanvändning (inklusive potentiellt förorenande verksamheter) och eventuella tidigare utredningar. - Beskrivning av inventeringsområdet med avseende på geo- och hydrogeologiska förutsättningar såsom jordart, grundvattnets flödesriktning och nivå etc. - Uppmätta föroreningshalter i jämförelse med tillämpliga riktvärden. - Bedömning av risker kopplade till föroreningarna och föreslagen markanvändning. - Behov av kompletterande provtagningar och avgränsning. - Beskrivning av planförslagets konsekvenser avseende föroreningssituationen och hur påträffade föroreningar ska hanteras. - Beskrivning av om det behövs några avhjälpandeåtgärder. - Sammanfattning och slutsats av utredning. - Karta med provpunkter. Underrättelse och anmälan till miljöförvaltningen Om det upptäcks föroreningar som kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön ska enligt 10 kap. 11 § miljöbalken fastighetsägaren eller brukaren av fastigheten genast underrätta miljöförvaltningen i egenskap av tillsynsmyndighet. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 17 (25) Det krävs också som huvudregel anmälan till miljöförvaltningen enligt 28 § förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd innan man vidtar en åtgärd för att avhjälpa en föroreningsskada. Blanketter finns på Förorenad mark - Stockholms stad (tillstand.stockholm). Miljöbalkens krav gällande förorenade områden är en egen process som pågår parallellt med planprocessen. Därför är det viktigt att alla utredningar och efterbehandlingsåtgärder av markföroreningar som görs i planskedet även skickas in till miljöförvaltningen som tillsynsmyndighet. Biologisk mångfald och grön infrastruktur Platsens förutsättningar Planområdet består av hårdgjorda ytor i form av en stor sammanhängande byggnad med flera små innergårdar. På innergårdarna finns planteringar, blommande buskar och träd. I väster angränsar planområdet till Grönlandsparken. Planområdet ingår inte i något av stadens habitatnätverk men ligger nära potentiella aktivitetszoner för habitatnätverket för barrskog, se figur 7. Flera spridningssamband i habitatnätverket är redan försvagade eller riskerar att försvagas på grund av en ökad exploatering i norra Järva. Figur 7. Utdrag ur habitatnätverket för barrskogsmesar, kommunövergripande (miljöförvaltningen 2022). Planområdet är markerat med röd linje. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 18 (25) Konsekvenser Området är mestadels hårdgjort och platsen saknar idag betydande ekologiska funktioner. Planförslaget innebär med sin omdaning en möjlighet att införa mer grönska och naturmark, exempelvis genom att utveckla innergårdarna och förgårdsmarken med grönska i olika skikt med fokus på multifunktionalitet. Utredningsbehov Miljöförvaltningen bedömer att det inte finns behov av någon naturvärdesinventering, men att planbeskrivningen ska redovisa vilka åtgärder som är möjliga för att utveckla och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i den bebyggda miljön. Ekosystemtjänster och grönytefaktor (GYF) Platsens förutsättningar Planområdet är till stor del hårdgjort men träden och planteringarna på innergårdarna bidrar till viss dagvattenrening- och fördröjning. Träden bidrar även till skuggning och lokal temperaturreglering. De blommande buskarna gynnar pollinatörer i området. Utredningsbehov På kvartersmark på stadens mark ska ekosystemtjänster redovisas genom grönytefaktor (GYF). Även om GYF inte är ett krav på privat mark så är det ett bra verktyg för att kvantifiera och redovisa vilka ekosystemtjänster som främjas på kvartersmarken. I ett eventuellt GYF-underlag som ska ges till byggaktören rekommenderar förvaltningen att: - Generell GYF ska tillämpas för denna plan. - Karaktärshabitat ska vara barrskog samt kultur och odlingslandskap, för att bidra till att upprätthålla och stärka habitatnätverket för barrskogsfåglar i norra Järva samt stärka kopplingen till Grönlandsparken väster om planområdet. Ekologiska kompensationsåtgärder bör i första hand stärka livsmiljöer för barrskogslevande arter och habitat för blommande växter allmänt, insekter, fjärilar och fåglar m.m. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 19 (25) Värmebölja Platsens förutsättningar Stockholms stads kartering av strålningstemperaturer visar att det finns risk för höga temperaturer och värmeöar i planområdet, se figur 8, på grund av stor andel hårdgjorda ytor. Inom planområdets befintliga innergårdar finns planterade träd och buskar, som ger viss skugga och svalka. Figur 8. Värmeöar och maximal strålningstemperatur i området. Planområdets ungefärliga gräns är markerad med röd linje. Konsekvenser Planförslaget innebär en möjlighet att införa mer svalkande och skuggande miljöer och vegetation i planområdet. Utredning och redovisning Åtgärder för att hantera höga temperaturer vid värmebölja och minska risken för negativ påverkan på människors hälsa bör utredas. Det kan exempelvis vara att analysera vilken befintlig vegetation som kan bevaras för att undvika negativa effekter av värmebölja, planera för mer grönska, vatten och vegetation som skuggar i stadsmiljön, planera in vegetation i flera skikt, såsom gräsytor, buskar och träd, möjliggör för temperatursänkande åtgärder för byggnaderna, såsom tjocka gröna tak och vegetationsklädda fasader samt identifiera lösningar för att samla in regnvatten som kan återanvändas under perioder med torka. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 20 (25) Åtgärder för att minska risken för värmebölja bör redovisas i planbeskrivningen. Klimatpåverkan Platsens förutsättningar Planområdet ligger centralt i Kista, med tillgång till tunnelbana och buss, och i framtiden även tvärbana. I planområdet finns en befintlig byggnad som upptar nästan hela planområdet. Byggnaden har flera innergårdar med varierande grad av lummig karaktär. Konsekvenser Planförslaget innebär att befintlig byggnad görs om för att anpassas till den nya markanvändningen för bland annat bostäder och hotell, samt att delar av fasaderna öppnas upp mot gatan. Utredningsbehov En översiktlig analys av planförslagets klimatpåverkan bör göras. Detta kan göras genom att studera planförslagets påverkan på exempelvis naturmark och annan markanvändning, tillgång till hållbara transporter, bebyggelsens föreslagna utformning och materialval. Analysen kan basera sig på befintliga underlag och utredningar som tas fram under planprocessen. Analysens resultat kan användas för att planera anpassningar och åtgärder som kan minska planförslagets klimatpåverkan. Anpassningar/åtgärder för att minska planförslagets klimatpåverkan kan till exempel vara följande: - I planens syfte få in formulering om minskad klimatpåverkan och ökad resurseffektivitet. - För att undvika att ”låsa” materialval: Formulera planbestämmelser som reglerar ett visst eftersträvat utseende eller arkitektoniskt uttryck istället för specifika material. Detta möjliggör för bland annat återbruk av material. Det kan exempelvis handla om att för fasader ange ett färgspann istället för exakta kulörer, eller att beskriva önskad materialitet istället för specifika material. - Möjliggör för tekniska anläggningar för lokal energiproduktion såsom solceller i planhandlingarna. - Plantera träd, för att öka markernas kolsänka och kolförråd. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 21 (25) Riktvärden Buller Stadens vägledning framtagen av SBK och MF Vägledning för hantering av omgivningsbuller vid bostadsbyggande i Stockholm Förordning (2015:216) om trafikbuller vid bostadsbyggnader - 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid bostadsbyggnads fasad. - 65 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad i fråga om lägenheter upp till 35 m2. - 50 dBA ekvivalent ljudnivå samt 70 dBA maximal ljudnivå vid en uteplats, om en sådan ska anordnas. - Om 60 dBA ekvivalent ljudnivå vid fasad (65 dBA vid lägenheter upp till 35 kvm) överskrids bör det finnas en skyddad sida med högst 55 dBA ekvivalent ljudnivå och 70 dBA maximal ljudnivå mellan 22.00-06.00 som minst hälften av bostadsrummen i varje lägenhet är orienterade mot. Boverkets allmänna råd (2020:2) om omgivningsbuller utomhus från industriell verksamhet och annan verksamhet med likartad ljudkaraktär Riktvärden som delas in i tre zoner A, B och C. Tabellerna visar högsta ekvivalenta ljudnivå från industri och annan verksamhet som inte bör överskridas utomhus vid bostadsfasad för respektive zon: Zon A Dag 06-18 Kväll 18-22 Natt 22-06 Alla fasader 50 45 45 Zon B Dag 06-18 Kväll 18-22 Natt 22-06 Exponerad sida 60 55 50 Ljuddämpad sida 45 45 40 Zon C Dag 06-18 Kväll 18-22 Natt 22-06 Exponerad fasad >60 *Vad avser buller från teknisk utrustning vid annat än industriell verksamhet tillämpas värdena för ljuddämpad sida också på den exponerade sidan Om bullret överstiger 60 dBA ekvivalent ljudnivå anser Boverket och Naturvårdsverket att ny bebyggelse är olämplig (Zon C). Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 22 (25) Folkhälsomyndighetens allmänna råd om buller inomhus, FoHMFS 2014:13 Riktvärden för buller och lågfrekvent buller inomhus. - Maximalt ljud 45 dB - Ekvivalent ljud 30 dB - Ljud med hörbara tonkomponenter 25 dB - Ljud från musikanläggningar 25 dB Riktvärden för lågfrekvent buller inomhus Tersband (Hz) Ljudtrycksnivå Leq DB 31,5 56 40 49 50 43 63 42 80 40 100 38 125 36 160 34 200 32 Riktvärden för buller från väg- och spårtrafik på ny skolgård Från Naturvårdsverkets Vägledning och riktvärden för buller på skolgård från väg- och spårtrafik vid planering av nya skol- och förskolegårdar. Del av skolgård Ekvivalent ljudnivå för dygn (dBA) Maximal ljudnivå (dBA) De delar av gården som är avsedda för lek, vila och pedagogisk verksamhet 50 70 Övriga vistelseytor inom skolgården 55 70 Nivån bör inte överskridas mer än 5 ggr per maxtimme under ett årsmedeldygn, under den tid då skolgården nyttjas (exempelvis 07- 18). I Boverkets vägledning: Gör plats för barn och unga! Anges att det på skolgårdar eller förskolegårdar är önskvärt med högst 50 dBA ekvivalentnivå dagvärde på de delar av gården som är avsedda för Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 23 (25) lek, rekreation och pedagogisk verksamhet. En målsättning kan vara att resten av ytorna ska ha högst 55 dBA. I Stadens vägledning rekommenderas följande riktvärde: - 50 dBA ekvivalent nivå inte bör överstigas dagtid (kl. 6-18) för de avgränsade delar av nya skol- respektive förskolegårdar som är avsedda lek, vila och pedagogisk verksamhet. De utomhusytor som uppfyller riktvärdet 50 dBA bör redovisas i planbeskrivningen. - För övriga vistelseytor bör målsättningen vara en ekvivalent ljudnivå dagtid om högst 55 dBA. - Skolverksamhetens idrottsytor bedöms inte vara lika ljudkänsliga och kan undantas från riktvärdena. Vibrationer Vibrationer i byggnaderna bör underskrida komfortriktvärde 0,4 mm/s (Svensk standard SS 460 48 61). Stomljud Riktvärdet för Maximal stomljudsnivå inomhus LmaxF = 32 dBA. Riktvärdet är framtaget av nationella bullersamordningen med representanter från Boverket, Folkhälsomyndigheten, Naturvårdsverket, Trafikverket, Transportstyrelsen samt konsulter och forskare vid Göteborgs Universitet. Bullernatverkets- Nyhetsbrev-april-2021.pdf Luftföroreningar För att skydda människors hälsa och miljön finns gränsvärden, så kallade miljökvalitetsnormer (MKN), som anger vilka halter av vissa luftföroreningar, som inte får överskridas i utomhusluften (5 kap miljöbalken). De miljökvalitetsnormer som är aktuella i Stockholm är dygnsvärden för partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2). Dessa miljökvalitetsnormer ska beaktas vid planläggning. Miljökvalitetsnorm och miljömål för partiklar (PM10) Tid för medelvärde Normvärde (µg/m3) Målvärde (µg/m3) Anmärkning Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 24 (25) Kalenderår 40 15 Normvärdet får inte överskridas 1 dygn 50 30 Normvärdet får inte överskridas mer än 35 dygn per kalenderår Miljökvalitetsnorm och miljömål för kvävedioxid (NO2) Tid för medelvärde Normvärde (µg/m3) Målvärde (µg/m3) Anmärkning Kalenderår 40 20 Normvärdet får inte överskridas 1 dygn 60 - Normvärdet får inte överskridas mer än 35 dygn per kalenderår 1 timme 90 60 Normvärdet får inte överskridas mer än 175 timmar per kalenderår EU:s luftkvalitetsdirektiv med nya miljökvalitetsnormer för partiklar (PM10) från och med 2030 Tid för medelvärde Normvärde (µg/m3) Anmärkning Kalenderår 20 Normvärdet får inte överskridas 1 dygn 45 Normvärdet får inte överskridas mer än 18 dygn per kalenderår EU:s luftkvalitetsdirektiv med nya miljökvalitetsnormer för kvävedioxid (NO2) från och med 2030 Tid för medelvärde Normvärde (µg/m3) Anmärkning Kalenderår 20 Normvärdet får inte överskridas 1 dygn 50 Normvärdet får inte överskridas mer än 18 dygn per kalenderår 1 timme 200 Normvärdet får inte överskridas mer än 3 timmar per kalenderår Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 Miljöförvaltningen 25 (25) EU:s luftkvalitetsdirektiv med nya miljökvalitetsnormer för partiklar (PM2,5) från och med 2030 Tid för medelvärde Normvärde (µg/m3) Anmärkning Kalenderår 10 Normvärdet får inte överskridas 1 dygn 25 Normvärdet får inte överskridas mer än 18 dygn per kalenderår Elektriska och magnetiska fält Vid planering och vid nya ledningar ska magnetfälten normalt inte överstiga 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Elektromagnetiska fält — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-16, Dnr 2025-14511 --- [Undersökning om betydande miljöpåverkan.pdf] Kulturförvaltningen Museer och konst Box 150 25 104 65 Stockholm Växel 08-508 316 00 stadsmuseet@stockholm.se stadsmuseet.stockholm.se Sida 1 (3) Isafjord 4, Kista Underlag för undersökning om betydande miljöpåverkan för detaljplan Dp 2025-14511 Synpunkter i sammanfattning Stadsmuseets bedömning är att förslaget inte kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. En antikvarisk förundersökning med fördjupad beskrivning, historik och värdering bör tas fram för som underlag till kommande planarbete. Påbörjat planarbete Stadsbyggnadskontoret har påbörjat arbete med en ny detaljplan som syftar till att pröva möjligheten att ändra markanvändningen från kontor och industri till bostäder, hotell, centrum och kontor. Kunskapsläget Byggnadshistorisk Inom kvarteret Isafjord 4, tidigare Isafjord 1, har teleföretaget Ericsson låtit bygga verksamhetslokaler och kontor i två etapper. Första etappen uppfördes efter ritningar av Anders Berg arkitektkontor (Globen, ”Bricks” m.fl.) och stod färdig 1974. Etapp två ritades av arkitektkontoret Nyréns 1991. Anders Bergs byggnad baseras på en pelarkonstruktion med lösa sandwichelement med mönstermurat tegel i långa band. Mellan banden löper fönster som tillsammans med raderna av tegel skapar en nästintill grafisk fasad. Fasadens längd bryts upp av uppglasade trapphus. Nyréns kontorsbyggnad är har en mer lekfull karaktär med svängda former och uppbrutna volymer med flera olika material. Materialen är påkostade med bland annat fasad i sandsten, fönsterpartier av ek och plåtarbeten av koppar. Kulturhistoriska värden Byggnaderna har i likhet med övrig bebyggelse i Kista ännu inte klassificerats. En initial bedömning är att de båda byggnaderna inom planområdet visar sådana värden som syftas till i 8 kap 13 § plan- och bygglagen, vilket motsvarar grön markering i klassificeringskartan. Motiveringen skulle dels baseras på att byggnaderna var för sig är tydliga och välbevarade representanter för 1970- respektive 1990- Handläggare Signe Wirdby Epost: signe.wirdby@stockholm.se Till Stadsbyggnadskontoret Kulturförvaltningen Museer och konst Remissvar Dnr KUL 2025/1430 2025-10-21 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-27, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-21, Dnr 2025-14511 Remissvar Dnr KUL 2025/1430 Sida 2 (3) Remissvar talets kontorsbebyggelse och tanken om en god arbetsmiljö, dels för Ericsons betydelse för Stockholm och Sverige. Att byggnaderna fortsatt ingår i en samling byggnader som samtliga tillhör eller har tillhört Ericsson visar på lång hävd som stärker det kulturhistoriska värdet. Vidare ingår byggnaderna i en helhetsmiljö med en samling kontorskomplex som präglas av innovation och framåtanda vilket tagit sig uttryck genom byggnader som ”sticker ut” med en för sin tid nyskapande arkitektur. En fördjupning över byggnadernas värden behöver tas fram, baserad dels på inventering av byggnaderna, dels på en bredare historik. Antikvarisk bedömning av projektets påverkan på kulturmiljön Stadsmuseets bedömning är att förslaget i planen kan göras med hänsyn till kulturhistoriska värden och att det inte kan antas medföra risk för en betydande miljöpåverkan. Det är positivt att Stadsbyggnadskontoret skriver att anpassningarna för nya användningar av byggnaderna ska göras med kunskap om bärande arkitektoniska kvalitét och kulturhistoriska värden. Som tidigare nämnts behöver ett fördjupat kunskapsunderlag behöver tas fram. Det bör innehålla en fördjupad historik, byggnadsinventering och en genomlysning av byggnadernas kulturhistoriska värde. Underlaget bör inkludera gårdsmiljöerna och interiörer. Underlaget kan i sin tur utgöra en bra grund för vilka användningar som kan vara lämpliga i de olika byggnadsdelarna och hur värdena kan bidra till en särpräglad miljö. Underlaget bör vidare ligga till grund för skydds- och varsamhetsbestämmelser. Det kan även vara aktuellt med rivningsförbud. I remissen från stadsbyggnadskontoret skriver man att bottenvåningarna ska, utifrån byggnadernas tekniska förutsättningar öppnas upp för en mer levande gatumiljö. Stadsmuseets initiala bedömning är att den västra delen mot Kistagången (markerat med gul heldragen linje i remissen) kan vara känslig för den typen av öppningar – öppningar skulle bryta mot byggnadens tydliga horisontella och skulpturala uttryck. Nya entréer/öppningar i detta läge kräver en lyhördhet gentemot byggnadens ursprungliga komposition och förslag bör nog studeras före beslut. Den nordöstra delen i hörnet av Torshamnsgatan/Kistagången bedöms vara mer tålig för fler öppningar – byggnaden har redan avgränsade ”fack” Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-27, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-21, Dnr 2025-14511 Remissvar Dnr KUL 2025/1430 Sida 3 (3) Remissvar med låg bröstning i vilka entrépartier torde kunna passas in på ett varsamt vis. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-27, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-21, Dnr 2025-14511 Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Malin Myrin, Enhetschef, Kulturmiljöenheten, Stadsmuseet 2025-10-27 Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-27, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-21, Dnr 2025-14511 --- [Yttrande om underlag för betydande miljöpåverkan för del av Isafjord 4.pdf] YTTRANDE 2025-10-15 SSBF dnr 3475/2025 1 Yttrande om underlag för betydande miljöpåverkan för detaljplan för del av Isafjord 4, Kista, Stockholm (ert dnr 2025-14511) I det här yttrandet beskriver Storstockholms brandförsvar de risker vi bedömer behöver beaktas enligt Miljöbalken och Miljöbedömningsförordningen för att Stadsbyggnadskontoret ska kunna gör en helhetsbedömning kring hur vida planförslaget bedöms innebära en betydande miljöpåverkan. Storstockholms brandförsvar (SSBF) har identifierat flera särskilda riskkällor inom eller i närheten av planområdet eller andra omständigheter i detta fall som är utmärkande utifrån risker för människors hälsa eller för miljön till följd av allvarliga olyckor. Riskkälla Ja Nej Kommentar Farlig verksamhet (LSO 2:4) X KTH Electrum Miljöfarlig verksamhet X Exeger Operations på Torshamnsgatan Seveso X LBE-verksamheter (betydande/större mängd) X Spårbundentrafik X Kommande tvärbana Helenelund- Bromma kommer gå precis utanför fastigheten Farligt gods-led X Risk för omfattande rökspridning till närområdet X Risk för spridning av större mängder förorenat släckvatten X I övrigt har SSBF ingen kännedom om några ytterligare riskkällor i närheten till aktuellt planområde som bedöms kunna påverka planområdet i sådan omfattning att de behöver utredas vidare. Risker såsom översvämningar samt ras och skred är också av vikt att utreda och hantera men ligger utanför SSBF:s kompetensområde. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-15, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-15, Dnr 2025-14511 2025-10-15 SSBF dnr 3475/2025 2 Övrigt SSBF rekommenderar fortsatt samverkan kring frågorna om det finns osäkerhet i hur ovanstående yttrande ska beaktas i resterande del av planprocessen. Handläggare Detta ärende har handlagts av Frida Simensen, ingenjör samhällsbyggnad. Mattias Genberg, civilingenjör samhällsbyggnad, har också deltagit i handläggningen. Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-15, Dnr 2025-14511Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor - 2025-10-15, Dnr 2025-14511 --- [Tjänsteutlåtande startpromemoria för del av Isafjord 4.pdf] Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 2025-14511 Sida 1 (15) Datum 2025-11-07 Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se start.stockholm Handläggare Till Alexander Hansson-Göl Stadsbyggnadsnämnden Telefon 08-508 27 328 Startpromemoria för planläggning av del av fastigheten Isafjord 4 vid Kistagången i stadsdelen Kista (150 bostäder, hotell, kontor, centrum) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar att planarbete påbörjas. Amanda Horwitz Stadsbyggnadsdirektör Anna Lina Axelsson Louise Heimler tf. Avdelningschef f tf. Avdelningschef Enhetschef SAMMANFATTNING Isafjord 4 är en kontors- och industrifastighet i Kista som ägs av Corem Disa AB. Fastigheten är sedan länge synonym med teleföretaget Ericsson som använt lokalerna sedan 70-talet. Ericsson har meddelat ett minskat lokalbehov och en stor del av byggnaderna står nu tomma. För att kunna utnyttja byggnaderna till mer än kontorsverksamhet har fastighetsägaren önskemål om att ändra användningen inom del av fastigheten till att också inkludera bostäder och hotell. Stadsbyggnadskontoret ställer sig positivt till planändringen som kan bidra till en ökad funktionsblandning i verksamhetsområdet och att minska skillnaden mellan dag- och nattbefolkningen i stadsdelen. Anpassning av byggnaderna till det nya ändamålet ska göras med kunskap om bärande arkitektoniska kvaliteter och kulturhistoriska värden. Gemensamma gårdsytor ska utvecklas till inbjudande, sociala och gröna mötesplatser. Bottenvåningarna ska, utifrån byggnadens tekniska förutsättningar, öppnas upp och bidra till en levande gatumiljö. Kontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att påbörja planarbete. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-11-27, Dnr 2025-14511 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-14511 Sida 2 (15) UTLÅTANDE Syfte Detaljplanens syfte är att möjliggöra ny användning inom del av fastigheten Isafjord 4, från kontor, industri och handel till bostäder, hotell, kontor och centrum. Tillbyggnader och anpassningar av befintliga byggnader ska göras med utgångspunkt i de bärande arkitektoniska kvaliteterna och kulturhistoriska värden. Planen ska bidra till en levande gatumiljö genom att bottenvåningarna får publika användningar och öppnas upp i strategiska lägen. Utemiljöer ska, utifrån den nya användningen bostäder, utformas som kvalitativa bostadsgårdar med sociala och gröna värden. Bakgrund Plandata Planområdet utgör del av fastigheten Isafjord 4 och angränsar mot Kistagången, Torshamnsgatan, Grönlandsgatan samt befintligt kontorskomplex inom fastigheten. Arealen uppgår till cirka 13 700 m2. Karta som visar planområdets läge och preliminära avgränsning inom röd markering. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-11-27, Dnr 2025-14511 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-14511 Sida 3 (15) Pågående detaljplaner i området • Detaljplan för Reykjavik 1, dnr 2019-03406, har godkänts i SBN och inväntar antagande i KF. Detaljplanen möjliggör 165 lägenheter och 90 vårdbostäder, skola, kontor och centrumändamål. • Detaljplan för Hornafjord, dnr 2017-08970, har godkänts i SBN och inväntar antagande i KF. Detaljplanen möjliggör 100 bostäder och centrumändamål. • Detaljplan för Isafjord (kv Myrvattnet, Dalvik och Skaftå) dnr 2014-15713, har godkänts i SBN och inväntar antagande i KF. Detaljplanen möjliggör 470 bostäder, förskola och centrumändamål m.m. • Detaljplanen för Grenå 4 m.m., dnr 2019-15399, har varit på samråd under 2024. Detaljplanen möjliggör 280 bostäder, centrumändamål och park. • Detaljplan för del av fastigheten Akalla 4:1, invid Hanstavägen/Borgarfjordsgatan, dnr 2025-00604, har fått beslut om start-PM under 2025. Detaljplanen möjliggör 100 bostäder och centrumändamål. • Detaljplan för Knarranäs 8, dnr 2021-14161, har fått beslut om start-PM under 2021 och är vilande. Detaljplanen möjliggör cirka 200 bostäder. • Detaljplan för Nolsögatan (Woodtower), dnr 2023-10469, har fått beslut om start-PM 2023 och är vilande. Detaljplanen möjliggör kontor, hotell och centrumändamål. Karta som visar pågående detaljplaner i närområdet. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-11-27, Dnr 2025-14511 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-14511 Sida 4 (15) Gällande detaljplaner Gällande detaljplan, Dp 2012-02960 laga kraft 2014 tillåter kontor, industri och handel i bottenvåning mot gata. Genomförandetiden har gått ut. Markägoförhållanden Fastigheten Isafjord 4 ägs av Corem Disa AB. Översiktsplan Planområdet ligger i fokusområdet Kista-Järva, vilket är ett område dit investeringar och planeringsresurser ska riktas. I översiktsplanen pekas Kista ut som ett stadsutvecklingsområde för omfattande komplettering. I de lokala utvecklingsmöjligheterna beskrivs att Kista har stora möjligheter till fortsatt stadsutveckling genom att skapa en mer attraktiv stadsmiljö med en blandning av arbetsplatser, bostäder, service och högre utbildning. För att lyfta de offentliga miljöerna eftersträvas lokaler i bottenvåningarna vid stråk och knutpunkter, till exempel vid Torshamnsgatan och Kistagången. Stockholms byggnadsordning Planområdet ligger inom stadsbyggnadskaraktären verksamhetsområde. Bebyggelsetypologin består främst av kontorsbebyggelse med stor frihet och variation i utformningen. Det är ofta stora volymer med få entréer och en arkitektur präglad av rationalitet och funktion. Flera byggnader har stora arkitektoniska kvaliteter. Området ska utvecklas utifrån en samtida tolkning av bärande arkitektoniska värden med utgångspunkt i områdets karaktärskapande byggnader och miljöer och genom att tillföra stadskvaliteter som stödjer ett levande stadsliv. Kommunala beslut i övrigt Fokus Järva Fokus Järva är sammantaget ett av stadens största stadsutvecklingsprojekt. Här pågår utveckling av cirka 15 000 bostäder i olika skeden. Målet är att med utgångspunkt i stadsdelsområdets lokala förutsättningar tillföra nya värden så att fler trivs och känner tillhörighet. Arbetet med Fokus Järva utgår från fem målområden; stadsutveckling och stadsmiljö, ekologisk hållbarhet, social hållbarhet, civilsamhälle och delaktighet samt näringsliv och sysselsättning. Detta innefattar satsningar på bostadsbyggande, stads- och parkmiljöer, trafik, förskola och skola, socialtjänst, kultur, idrott, näringsliv och ökad sysselsättning. Målbilden är att Järva är en öppen, inbjudande och levande stadsdel. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-11-27, Dnr 2025-14511 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-14511 Sida 5 (15) En stadsdel där alla trivs och känner tillhörighet, där verksamheter utvecklas och goda kommunikationer möjliggör ett smidigt och hållbart resande både till och inom stadsdelen. Barn och unga i Järva har trygga och jämlika uppväxtvillkor och hög framtidstro. Naturen, parkerna och den rika historien är unika och identitetsskapande kvaliteter i Järva som invånarna uppskattar och är stolta över. Ny bebyggelse ger bostäder men också möjlighet att forma trygga och orienterbara stadsrum, skapa nya målpunkter samt länka ihop områden till mer sammanhållna stadsmiljöer. Genom att stärka stadsdelsområdets lokala centrum ges förutsättningar för fler arbetsplatser och service. Tillgången till parker, idrottsplatser och kulturverksamheter ska utvecklas så att fler barn och ungdomar ges möjligheten att engagera sig på fritiden. Skolor och förskolor är en förutsättning för att skapa goda uppväxtvillkor och utbildning men utgör också viktiga mötesplatser i stadsdelarna. Stadsdelsområdets kulturhistoria och naturens stora ekologiska och rekreativa värden ger en stark identitet och är en resurs att bygga vidare utifrån. Nuvarande förhållanden Markanvändning Planområdet består främst av kontorsbebyggelse. Stadsbild och karaktär Området utgörs av sammanbyggda kontorsbyggnader som tidigare varit del av Ericssons kontorsverksamhet i Kista, till största delen uppförda under 1970- och 1990-talet. Framförallt kan utläsas två olika arkitektoniska uttryck. Den äldre delen är typiskt modernistisk med horisontella fönsterband, få entréer och en till stor del sluten bottenvåning. Delen från 1990-talet avviker mot det rätvinkliga mönstret med rundade fasader och delvis generösa glaspartier i markplan. Byggnaderna har en jämn och sluten bebyggelsefront mot Kistagången och Torshamnsgatan men mot Grönlandsgatan öppnar byggnaderna upp sig och möter gatan med galvar. Lummiga innergårdar vänds mot Grönlandsparken och bidrar effektivt till att skapa en grön karaktär. Mot Grönlandsgatan finns också tidigare restauranglokaler i sockelvåningen. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-11-27, Dnr 2025-14511 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-14511 Sida 6 (15) Byggnadernas skala förhåller sig till en övergripande idé, där de högsta volymerna är placerade mot Kistagången och Torshamnsgatan med sex till sju våningar. Innanför detta finns ett lägre skepp på fyra till sex våningar. Mellan dessa byggnader finns lägre länkbyggnader i en till tre våningar. De trappande volymerna och gavelmotivet mot Grönlandsgatan är troligtvis ett sätt att maximera dagsljusförhållanden i en för övrigt tät struktur. Det finns stora höjdskillnader inom fastigheten vilket gör att det skiljer cirka två till tre våningar mellan den västra och den östra delen. Flygbild över planområdet och del av fastigheten Isafjord 4. De två arkitektoniska uttrycken är tydligt avläsbara i byggnadens form. Den strikt rätvinkliga byggnadskroppen från 1970-talet står i kontrast mot de svängda formerna i delen från 1990-talet. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-11-27, Dnr 2025-14511 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-14511 Sida 7 (15) Den äldre delen av kontorsbebyggelsen från 1970-talet. Gavelmotiv med tydliga horisontellt indelade fasader med fönsterband och sandwichelement i brunt tegel. Lägre byggnader för restaurangverksamhet i anslutning till Grönlandsgatan och Grönlandsparken. Kontorsdel från 1990-talet sett från Torshamnsgatan. Uttrycket är varierat, lekfullt och samtidigt rationellt. Fasaden är uppbruten med flera olika material, stora glaspartier och plåtarbeten i koppar. I bottenvåningen används detaljer i ek. Kulturmiljö Byggnaderna har ännu inte klassificerats av Stadsmuseet men den initiala bedömningen är att kulturvärdet motsvarar grön Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-11-27, Dnr 2025-14511 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-14511 Sida 8 (15) klassificering. Byggnaderna inom planområdet har uppförts i två etapper av teleföretaget Ericsson. Den första etappen 1974 och den andra 1991. De är tydliga representanter för respektive tidsperiod gällande idén om en god arbetsmiljö och för Ericssons betydelse för Stockholm och Sverige. Byggnaderna ingår också i en helhetsmiljö av kontorskomplex som präglas av innovation och framåtanda med en för sin tid nyskapande arkitektur. Trafik och kollektivtrafik Fastigheten angörs från Torshamnsgatan där det finns en infart till ett stort underjordiskt garage. På Grönlandsgatan och Kistagången är det endast tillåtet med taxi och busstrafik. Planområdet ligger cirka 600 meter från Kistas tunnelbanestation och på ett liknande avstånd till Helenelunds pendeltågsstation. Busshållplats, som bland annat trafikeras av buss mot Spånga och Sollentuna, finns på ett avstånd av cirka 200 meter. På Kistagången, i nära anslutning till planområdet, planeras en hållplats för Tvärbanan. Torshamnsgatan utgör ett primärt cykelstråk och Kistagången utgör ett huvudstråk. Miljö Planområdet avvattnas via ett duplicerat ledningssystem, vilket innebär att dagvatten leds i egna ledningar till ytvattenrecipienten, i det här fallet Edsviken. Recipienten är en vattenförekomst enligt EU:s vattendirektiv, vilket innebär att det finns miljökvalitetsnormer som ska uppfyllas. Stadens kartering av strålningstemperaturer visar att det finns risk för höga temperaturer och värmeöar inom stora delar av Kista. Detta på grund av en stor andel hårdgjorda ytor samt avsaknad av skuggande och svalkande vegetation. Störningar och risker En övergripande utredning om risker kopplade till transporter med farligt gods och farliga verksamheter har gjorts för Kista under 2022. Den riskkälla som framförallt är aktuell för planområdet är den planerade dragning av Tvärbanan. Utredningen rekommenderar ett hänsynsområde på tio meter från spåren. Det finns även andra farliga verksamheter i närområdet som behöver beaktas i den fortsatta processen. Stadens skyfallskartering visar att det riskerar att samlas vatten längs med Kistagången och på befintliga innergårdar vid ett kraftigt skyfall. Karteringen visar också på en stor flödesväg längs med Kistagången samt mindre flödesvägar ut från planområdet. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-11-27, Dnr 2025-14511 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-14511 Sida 9 (15) Det finns risk för markföroreningar inom planområdet då det i närheten har funnits verksamheter i form av verkstadsindustri som riskerar sprida och lagra föroreningar i marken. Marken inom planområdet består även av fyllnadsmassor som kan ha en varierande sammansättning och ursprung, vilket innebär att det finns risk för föroreningar i massorna. Buller och vibrationer Planområdet utsätts för trafikbuller från de omgivande vägarna Kistagången, Grönlandsgatan och Torshamnsgatan. Planområdet kan även utsättas för buller från E4:an som ligger på ett avstånd av cirka 250 meter samt från järnvägen på ett avstånd av cirka 500 meter. Ljudnivån inom planområdet är mellan 50-65 dBA ekvivalent ljudnivå på två meters höjd enligt stadens bullerkarta. Planområdet omges av ett flertal verksamheter med takfläktar och andra fasta installationer ovanpå taken som kan ge upphov till verksamhetsbuller. Kistamässan ligger på andra sidan Torshamnsgatan, öster om planområdet, och kan utsätta planområdet för buller från evenemang. Tvärbanans Kistagren planeras att gå utmed Kistagången intill planområdet. En övergripande utredning avseende buller och vibrationer för Tvärbanans Kistagren utfördes år 2019. Enligt utredningen bedöms Tvärbanan kunna ge upphov till hörbart stomljud i närliggande byggnader. I utredningen har man även tittat på vägtrafiken och anger att den inte bedöms ge upphov till hörbart stomljud i byggnader längs Kistagången, men att tunga lastbilar och bussar normalt kan ge upphov till kännbara vibrationer. Planförslaget Förslag som ligger till grund för detaljplanen Syftet med planförslaget är att bevara nuvarande bebyggelse och utreda en ändrad användning av befintliga kontorsbyggnader till att också omfatta bostäder, hotell och centrum. De ytor som omfattas är cirka 33 000 m2 och bedöms preliminärt kunna rymma cirka 150 bostäder samt ytor för kontor och hotell. Antalet bostäder kommer att behöva studeras under planprocessen utifrån vad som är lämpligt med hänsyn till tillgången på kvalitativa utemiljöer och krav på tillräcklig friyta. För att skapa goda boendemiljöer kommer anpassningar av befintlig bebyggelse att studeras. Detta kan omfatta placering av balkonger, tillskapande av takterrasser och håltagningar för nya fönster och entréer. Boendeparkering ska tillhandahållas i befintligt parkeringsgarage. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-11-27, Dnr 2025-14511 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-14511 Sida 10 (15) Arkitektonisk idé Planområdet utgör en viktig länk i Kista, med ett centralt läge mellan tydliga målpunkter. Detaljplanen ska möjliggöra att byggnaderna kan anpassas till en mer blandad användning, med bostäder, hotell och centrum. Bottenvåningar ska utformas så att de bidrar till ett aktivt gatuliv, till exempel genom rytm, entrétäthet, innehåll, utsmyckning och transparens. Krav på friytor behöver tillgodoses genom att skapa kvalitativa utemiljöer. Anpassningar av byggnadens exteriör och eventuella tillägg ska inordna sig befintliga arkitektoniska värden och den övergripande volymhanteringen, med en tydlig trappning från Kistagången och Torshamnsgatan mot byggandens inre. Den öppna strukturen mot Grönlandsparken ska fortsatt bidra till platsens gröna karaktär. Karta som sammanfattar strategier för en omvandling av fastigheten Isafjord 4. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-11-27, Dnr 2025-14511 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-14511 Sida 11 (15) Bostadsgårdar Bostäder ställer krav på kvalitativa friytor och i Kista råder det brist på parker och rekreationsområden. Det är därför av stor vikt att planförslaget kan visa att gröna och sociala utemiljöer kan tillskapas. Utemiljön inom fastigheten är idag fragmenterad med flera mindre gårdsbilningar. Flera tillbyggnader har gjorts vilket ytterligare har kympt den tillgängliga ytan. I planförslaget bör värdet av tillbyggnaderna vägas mot behovet av ytterligare friyta. Takterrasser och balkonger kan också utgöra ett bra komplement för ökad boendekvalitet. Levande bottenvåningar Planområdet ligger i ett centralt läge i Kista där bland annat översiktsplanen pekar på behovet av att öppna upp slutna bottenvåningar. Befintlig byggnad uppvisar olika karaktärer med delvis slutna och delvis inbjudande och uppglasade bottenvåningar. I planarbetet ska det utredas om de slutna fasaderna kan aktiveras, till exempel genom nya håltagningar för fönster och entréer. Om det är möjligt utifrån byggnadens tekniska egenskaper kan nya lokallägen etableras. De lägen som redan har en god standard behöver kunna fyllas med lämpligt innehåll som stödjer ett aktivt stadsliv. Utvecklingen av Torshamnsgatan behöver studeras särskilt utifrån att gatan sänks mot Kistagången i och med Tvärbanans utbyggnad. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-11-27, Dnr 2025-14511 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-14511 Sida 12 (15) Vy från Kistagången som exemplifierar hur bottenvåningen är utformad i olika delar av kvarteret. Närmast i bild är ett utförande som känns igen som ett klassiskt stadsbyggnadsmotiv med en högrest sockelvåning med stor andel öppenhet. Karaktärsbärande element Alla anpassningar av byggnaderna behöver göras med kunskap om bärande kvaliteter och kulturhistoriska värden. Karaktärsbärande drag är bland annat gavelmotviet som manifesterar sig mot Grönlandsparken, gavel med burspråk på Torshamnsgatan och de vertikala entrépartierna mot Kistagången. Planförslagets konsekvenser Bostadsförsörjning Detaljplanen bidrar till att uppnå stadens bostadsmål genom att preliminärt tillskapa 150 nya bostäder. En socialt sammanhållen stad Kista verksamhetsområde har få bostäder. Att jämna ut skillnaden mellan dag- och nattbefolkningen kan ha trygghetshöjande effekter och positiv inverkan på serviceutbudet. Om slutna bottenvåningar kan aktiveras bidrar det till att höja områdets attraktionskraft och öka tillgången på stadskvaliteter. Det är positivt om en hög andel funktionsintegrering kan uppnås, med en lämplig blandning av bostäder, hotell och kontor. Planen bedöms ha positiva effekter på barns platser i staden om trygghetshöjande effekter kan uppnås. Kistagången och Grönlandsgatan har låga trafikflöden, vilket är bra för barns rörelsefrihet. Ett barnperspektiv behöver implementeras i utformningen av bostadsgårdar och sociala ytor. Näringsliv och kompetensförsörjning Det kommer fortsatt vara möjligt att ha kontorsverksamhet i delar av byggnaderna. Det är önskvärt att Kista fortsätter vara synonymt med innovation, utbildning och företagande. Kulturmiljö i en växande stad Att utveckla befintliga byggnader och ge dem nytt relevant innehåll är en viktig del för att kulturarvet ska kunna värnas. Inom ramen för planprocessen ska de kulturhistoriska värdena inventeras och utgöra en vägledning i det fortsatta arbetet. Arkitektur och gestaltning Byggnaderna bedöms kunna bidra med ytterligare stadskvaliteter genom att framförallt bottenvåningarna anpassas till en ny kontext. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-11-27, Dnr 2025-14511 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-14511 Sida 13 (15) Förändringar och tillägg ska eftersträva en hög arkitektonisk kvalitet. Trafik och mobilitet Planförslaget har goda förutsättningar att främja ett hållbart resande. Kommunikationsmöjligheterna i anslutning till planområdet är goda med närhet till både tunnelbana och pendeltåg. En Tvärbanehållplats planeras i anslutning till planområdet. Primär- och huvudstråk för cykel finns på Torshamnsgatan och Kistagången. Befintligt garage ska utredas för boendeparkering. Grön och vattennära stad Stockholms stads åtgärdsnivå för dagvattenhantering ska tillämpas vid all ny- och större ombyggnation. Syftet med åtgärdsnivån är att, tillsammans med åtgärderna i de lokala åtgärdsprogrammen, uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten i stadens vattenförekomster. Då det rör sig om befintlig bebyggelse kan hänsyn behöva tas till rådande förhållanden men det behöver redovisas att planförslaget inte försämrar möjligheterna att uppnå miljökvalitetsnormerna. Vegetation på gårdar och förgårdsmark bör i första hand värnas som en del i att minska hälsoriskerna vid värmeböljor. Byggnaderna kan också utredas för ytterligare temperatursänkande åtgärder som till exempel tjocka gröna tak, vegetationsklädda fasader, samt lösningar för att samla in regnvatten. Klimat, miljö, hälsa och säkerhet Att bevara befintliga byggnader och anpassa dem till ett nytt innehåll är positivt för att uppnå minskad klimatpåverkan och en god hushållning med resurser. Buller, stomljud och vibrationer från spår- och fordonstrafik ska utredas i planprocessen. Placering och utformning av bostäder ska göras så att en god ljudmiljö kan uppnås. Risker kopplade till Tvärbanan och andra farliga verksamheter i närområdet behöver studeras och eventuella rekommendationer om riskreducerande åtgärder säkerställas i planen. Skyfallsmodellen visar att Kistagången har höga flöden vid ett 100- årsregn och att vatten kan bli stående upp till cirka 25 centimeters djup. Befintliga innergårdar saknar delvis avrinning vid skyfall vilket innebär att det bildas instängda områden med stående vatten. I den fortsatta processen behöver det redovisas att planförslaget inte Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-11-27, Dnr 2025-14511 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-14511 Sida 14 (15) leder till en försämrad översvämningssituation och att tillgängligheten är tillfredsställande. Planförslaget innebär en förändrad markanvändning och att fler människor, däribland barn, kan komma att exponeras för eventuella markföroreningar om inte åtgärder vidtas. En miljöteknisk markundersökning ska utföras för att utreda eventuell förekomst av förhöjda halter föroreningar i jord, grundvatten, inomhusluft och i byggnadsmaterial. Planprocess Process Planarbetet avses att bedrivas med standardförfarande. Nästa tillfälle som ärendet ska redovisas för stadsbyggnadsnämnden blir vid redovisning inför nytt ställningstagande efter plansamrådet. Undersökning av betydande miljöpåverkan Stadsbyggnadskontorets preliminära bedömning är att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som avses i 6 kap. miljöbalken att en miljöbedömning behöver göras. Bedömningen baseras på kriterier i miljöbedömningsförordningen 5 § och 10-13 §§. Underlag till undersökningen om betydande miljöpåverkan har inhämtats från Stadsmuseet, miljöförvaltningen och Storstockholms brandförsvar. Tidplan Utifrån att erforderligt underlag för detaljplanens framtagande levereras enligt uppsatt projekttidplan samt att inga nya, oförutsedda omständigheter blir kända eller tillkommer under planprocessen förväntas följande tidplan: Start-PM december 2025 Samråd augusti 2026 Granskning februari 2027 Antagande SBN juni 2027 Planavtal Planavtal har tecknats med byggaktören för att täcka kontorets kostnader i samband med upprättande av detaljplanen. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-11-27, Dnr 2025-14511 Tjänsteutlåtande Dnr 2025-14511 Sida 15 (15) STADSBYGGNADSKONTORETS SAMMANVÄGDA STÄLLNINGSTAGANDE Kontoret ser positivt på planförslaget som innebär en möjlighet att tillskapa fler bostäder i befintliga kontorsbyggnader samtidigt som tillgången till stadskvaliteter i centrala Kista kan öka. Att byggnaderna fylls med nytt relevant innehåll är gynnsamt utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Goda boendekvaliteter kan uppnås genom att utveckla utemiljöerna och skapa nya sociala mötesplatser som t.ex. takterrasser. Bottenvåningarna har potential att stärka Kistagången som huvudstråk, mellan Kista centrum och Kistamässan, genom att de slutna fasaderna aktiveras och fylls med publika verksamheter. Torshamnsgatan har stor potential att på sikt utveklas till en levande stadsgata vilket behöver omhändertas i den fortsatta arbetet. Kista utgör ett av Stockholmregionens största kluster för företagande och innovation vilket innebär att en viss andel hotell och kontor är önskvärt att för att inte verksamhetsområdet på sikt ska utarmas. Med goda kommunikationer och ett centralt läge, bedöms planen ha potential för att rymma även dessa funktioner och en lämplig fördelning mellan bostäder och verksamheter eftersträvas. Byggnaderna bedöms ha ett visst kulturhistoriskt värde som behöver beaktas vid förändringar av exteriören. I det fortsatta arbetet ska en kulturmiljöutredning tas fram som underlag för planarbetet. Det är också aktuellt att utreda risk, markföroreningar och buller för att säkerställa lämpligheten för bostadsändamål. Planområdet har nära till kommunikationer, så som tunnelbana och pendeltåg, vilket underlättar ett hållbart resande. Boendeparkering planeras ske i befintligt parkeringsgarage. Det finns goda möjligheter för fastighetsägaren att hitta smarta lösningar för minskad klimatpåverkan och att anpassa byggnaderna för ett framtida klimat. Stadsbyggnadskontoret föreslår att stadsbyggnadsnämnden beslutar att påbörja planarbete. SLUT Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-11-27, Dnr 2025-14511 --- [Protokollsutdrag 2025-12-11 § 14.pdf] Stadsbyggnadsnämnden Protokollsutdrag Stadsbyggnadsnämnden Fleminggatan 4 Box 8314 104 20 Stockholm Telefon 08-508 27 300 stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Tid Torsdagen den 11 december 2025, kl.16:03-16:26 Plats Kungsträdgården, Tekniska nämndhuset Justerat Fredagen den 19 december 2025 §§ 1-9, 12-65 Anslaget Måndagen den 22 december 2025 §§ 1-9, 12-65 Omedelbart justerade paragrafer Justerat Torsdagen den 11 december 2025 §§ 10, 11, 66 Anslaget Måndagen den 15 december 2025 §§ 10, 11, 66 Jan Valeskog Jonas Naddebo Närvarande Beslutande ledamöter: Jan Valeskog (S), ordföranden Jonas Naddebo (C), vice ordföranden Per Strängberg (S) Bsrat Asgedom Mebrahtu (S) Felicia Schartner Giertta (S) Maria Mustonen (V) Cecilia Obermüller (MP) Kristina Lutz (M) Annika Elmlund (M) Mats Johnsson (SD) Björn Ljung (L) Tjänstgörande ersättare: Jonas Darai (V) För Aidin Zandian (V) Christer H Sjöblom (M) För Johan Nilsson (M) Ersättare: Joel Stade (S) §§ 1-16, 18-66 Emil Hrafn Stensson (S) Oscar Gullberg (MP) Marie Della Morte Pålstam (L) Mikael Blomstrand (C) Mikael Valier Furtenbach (KD) Tjänstepersoner: Dessutom närvarade stadsbyggnadsdirektören Amanda Horwitz, Mikael Andersson Ståhl, Anna Lina Axelsson §§ 1-29, Julia Björklund, Fredrik Casparsson, Torleif Falk, Torkel Kjellman, nämndsekreterare Sara Högne och Ellen Selroos samt borgarrådssekreterarna Hanna Amin Andersson, Adam Karim Löfgren, Helena Andersson, Gabriele Dorrian Werner och Daniel Fagraeus. Godkänt dokument - Start-PM - Bifall, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-12-11, Dnr 2025-14511 Stadsbyggnadsnämnden Sida 12 (2) § 14 Del av Isafjord 4, Kista, Dnr 2025-14511-4.4.2 Beslut Stadsbyggnadsnämnden beslutar enligt stadsbyggnadskontorets förslag: 1 Stadsbyggnadsnämnden beslutar att ge kontoret i uppdrag att påbörja planarbete i enlighet med kontorets tjänsteutlåtande. Handlingar i ärendet Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande från den 7 november 2025. Bilaga § 14 Tjänsteutlåtandet avser startpromemoria för planläggning av del av Isafjord 4 i stadsdelen Kista. Nämndens behandling av ärendet Framlagda förslag till beslut Nämnden föreslår (se beslutet). Beslutsgång Ordföranden Jan Valeskog (S) finner att nämnden beslutar enligt kontorets förslag. Särskilt uttalande Ordföranden Jan Valeskog m.fl. (S), Maria Mustonen m.fl. (V), och Cecilia Obermüller (MP) lämnar särskilt uttalande enligt följande: Planen för Isafjord 4 bidrar till att omvandla dagens dominerande kontorsområde till en mer blandad och trygg stadsdel genom att tillföra bostäder och hotell. En sådan förändring skapar liv och rörelse under fler tider på dygnet och stärker kopplingarna till omgivande stadsmiljöer. Utvecklingen av gröna och luftiga gårdar är en viktig kvalitetsförstärkning. Genom att tillföra vegetation och rekreativa ytor kan gårdarna minska värmeöar, förbättra mikroklimatet och ge attraktiva mötesplatser för både boende och besökare. Det vore även positivt om dagvattnet skulle kunna ledas mot Igelbäcken i stället för Edsviken, eftersom detta både kan vara mer gynnsamt för recipienterna och bidra till att Igelbäcken inte utsätts för torka i lika stor utsträckning. Godkänt dokument - Start-PM - Bifall, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms stadsbyggnadskontor, 2025-12-11, Dnr 2025-14511