Vägledning ska skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader och platser

Den 1 december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att lovplikten som huvudregel minskar, samtidigt som kraven skärps för byggnadsverk, allmänna platser och områden som är särskilt värdefulla. En följd av detta är att kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena, samt redovisa kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena.Stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden har tagit fram en gemensam vägledning för hanteringen av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden fram till att en ny översiktsplan är antagen samt den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande. [R2 + R6 Utl Hemställan - Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen.pdf] 1 (7) Utlåtande Rotel II + VI (Dnr KS 2026/511) Vägledning för hantering särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen Hemställan från stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden Förslag till beslut Föredragande borgarråden Jan Valeskog och Torun Boucher Sammanfattning av ärendet Den 1 december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att lovplikten som huvudregel minskar, samtidigt som kraven skärps för byggnadsverk, allmänna platser och områden som är särskilt värdefulla. En följd av detta är att kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena, samt redovisa kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena. Stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden har tagit fram en gemensam vägledning för hanteringen av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden fram till att en ny översiktsplan är antagen samt den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande. Beredning Ärendet har initierats av kulturnämnden och stadsbyggnadsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret. Föredragande borgarrådens synpunkter Vägledningen är viktig för att Stockholms kulturhistoriska värden ska tas tillvara när reglerna i plan- och bygglagen förändras. När kraven på bygglov minskar blir det Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Vägledning för hantering av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen, bilaga till utlåtandet, antas. 2 (7) ännu viktigare att det finns tydliga regler för byggnader, platser och områden som har ett särskilt kulturhistoriskt värde. Jag anser att det är bra att stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden tillsammans har tagit fram vägledningen. Den gör det tydligare hur staden ska hantera kulturmiljöer och vilka hänsyn som behöver tas när nya projekt planeras eller när någon vill ändra en byggnad. Det skapar även större tydlighet och trygghet för både fastighetsägare och staden. Det är särskilt viktigt under tiden fram till dess att den nya översiktsplanen är klar och hela Stockholms kulturhistoriska klassificeringskarta är uppdaterad. Vägledningen ger under denna period en gemensam grund för hur staden ska arbeta. Bilaga Hantering av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden dnr KS 2026/511- Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådens förslag. Särskilt uttalande av Gulan Avci (L) enligt följande. Liberalerna välkomnar vägledningen. Stockholms kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer ska tas till vara när staden växer och förändras. Vi har tidigare föreslagit att stadens byggnadsordning, arkitekturpolicy och andra styrdokument ska få större genomslag i stadsutvecklingen. Den nya vägledningen bör användas i det arbetet. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 7 oktober 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande 3 (7) Ärendet Den 1 december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att lovplikten som huvudregel minskar, samtidigt som kraven skärps för byggnadsverk, allmänna platser och områden som är särskilt värdefulla. En följd av detta är att kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena, samt redovisa kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena. Ärendet ligger i linje med stadens översiktsplan och övriga styrdokument genom att vägledningen tydliggör hur särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden ska hanteras. Den utgår från plan- och bygglagens krav på att sådana värden inte får förvanskas enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900) och kompletterar därmed stadens befintliga styrning inom området. Vägledningen innebär därför främst ett förtydligande av hur befintliga krav i plan- och bygglagen ska tillämpas och förändrar inte den rättsliga innebörden av förvanskningsförbudet. Vägledningen för hantering av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden syftar till att tydliggöra hanteringen av redan utpekade kulturmiljöer, ännu inte klassificerade fastigheter samt stadens syn på vilken hänsyn som krävs för de särskilda värdena. Vägledningen ska fungera som en utgångspunkt för planering och lovprövning fram till att en ny översiktsplan för Stockholms stad är antagen och den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande. Stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden har gemensamt tagit fram vägledningen för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Kulturnämnden godkänner förvaltningarnas förslag till Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen, enligt bilaga 1. 2. Kulturnämnden hemställer hos kommunfullmäktige att godkänna Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen, enligt bilaga 1. 3. Kulturnämnden förklarar beslutet omedelbart justerat. Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 4 (7) 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag till Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan-och bygglagen, enligt tjänsteutlåtandets bilaga 1. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att hemställa hos kommunfullmäktige att godkänna Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen, enligt tjänsteutlåtandets bilaga 1. 3. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Kulturförvaltningens och stadsbyggnadskontorets gemensamma tjänsteutlåtande daterat den 25 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Sammanfattning Den första december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (PBL) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att lovplikten som huvudregel minskar, samtidigt som kraven skärps för byggnadsverk, allmänna platser och områden som är särskilt värdefulla. En följd av detta är att kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena, samt redovisa kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena. Denna vägledning syftar till att tydliggöra hanteringen av redan utpekade kulturmiljöer, ännu inte klassificerade fastigheter samt stadens syn på vilken hänsyn som krävs för de särskilda värdena. Vägledningen ska fungera som en utgångspunkt för planering och lovprövning fram till att en ny översiktsplan för Stockholms stad är antagen och den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande. Stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen har gemensamt tagit fram vägledningen för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden. Bakgrund Den första december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (PBL) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att krav på bygglov minskar som huvudregel, samtidigt som kraven skärps för vissa byggnadsverk, allmänna platser och områden. Utökad lovplikt gäller om en åtgärd avser byggnadsverk, allmänna platser eller bebyggelseområden som är särskilt värdefulla, då dessa omfattas av förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 § PBL och övrig bebyggelse. En följd av detta är att kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena samt redovisa kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena. Stadens nya översiktsplan beräknas vara klar för antagande år 2028. Parallellt med 5 (7) arbetet med en ny översiktsplan kommer Stadsmuseet att inventera och klassificera de stadsdelar som ännu inte har klassificerats. De nya kraven medför ett kortsiktigt behov av att tydliggöra de utgångspunkter och ställningstaganden som gäller för planering och lovprövning i Stockholms stad under övergångsperioden fram till att en ny översiktsplan är antagen och den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande. Genom att tydliggöra de särskilda värdena och redovisa stadens syn på vilken hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena, ökar förutsägbarheten och transparensen för den enskilde. Under övergångsperioden tydliggör denna vägledning • underlag som redovisar särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som i dagsläget är identifierade. • hanteringen av det som ännu inte är inventerat och klassificerat i stadens kulturhistoriska klassificeringskarta eller skyddas genom annan lagstiftning, samt • befintliga strategier, vägledningar och kunskapsunderlag som beskriver de hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena. Ärendet Stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden har tagit fram en gemensam vägledning för hanteringen av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden fram till att en ny översiktsplan är antagen samt den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande. Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, strategi- och utvecklingsenhet och kulturförvaltningen, avdelningen Museer och konst, enheten kulturmiljö. Referensgruppen har bestått av representanter från stadsbyggnadskontoret (stadsplanerare, jurist och bygglovshandläggare) och kulturförvaltningen (byggnadsantikvarier). Förvaltningarnas synpunkter och förslag Förvaltningarna bedömer att vägledningen (se bilaga) under en övergångsperiod tydliggör hanteringen av redan utpekade kulturmiljöer, ännu inte klassificerade fastigheter samt stadens syn på vilken hänsyn som krävs för de särskilda värdena. Förvaltningarna bedömer att vägledningen ska vara en utgångspunkt för planering och lovprövning fram till att en ny översiktsplan för Stockholms stad är antagen och den kulturhistoriska klassificeringskartan har blivit heltäckande. Förvaltningarna föreslår att nämnderna godkänner vägledningen i enlighet med bilaga 1, och hemställer ärendet till kommunfullmäktige. 6 (7) Remissammanställning Ärendet har initierats av kulturnämnden och stadsbyggnadsnämnden och remitterats till stadsledningskontoret. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 11 maj 2026 har i huvudsak följande lydelse. I kommunfullmäktiges budget för 2026 framgår att behovet av tidig vägledning och information till invånare och företag förväntas öka till följd av ny lagstiftning samt att det finns behov att uppdatera vägledningsdokument för att säkerställa att de är aktuella och ändamålsenliga. Stadsledningskontoret instämmer i kulturnämndens och stadsbyggnadsnämndens bedömning att vägledningen under en övergångsperiod tydliggör hanteringen av redan utpekade kulturmiljöer, ännu inte klassificerade fastigheter samt stadens syn på vilken hänsyn som krävs för de särskilda värdena. Stadsledningskontoret instämmer även i nämndernas bedömning att vägledningen ska vara en utgångspunkt för planering och lovprövning fram till att en ny översiktsplan för Stockholms stad är antagen och den kulturhistoriska klassificeringskartan har blivit heltäckande. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige godkänner förslaget till Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen, enligt bilaga 1. 7 (7) Reservationer m.m. Kulturnämnden Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD) Den föreslagna vägledningen syftar till att tydliggöra hanteringen av kulturhistoriskt värdefulla miljöer till följd av ändringar i plan- och bygglagen. Samtidigt innebär den att staden gör omfattande tolkningar i ett skede där underlagen fortfarande är ofullständiga. Av ärendet framgår att klassificeringen av stadens kulturhistoriska miljöer ännu inte är heltäckande och att detta arbete pågår parallellt med framtagandet av en ny översiktsplan. Trots detta införs en vägledning som i praktiken kommer att styra bedömningar i plan- och bygglovsprocesser. Detta riskerar att leda till en otydlig och svårförutsägbar tillämpning, där fastighetsägare och andra berörda inte i förväg kan avgöra vilka krav som gäller. Att bedömningar i vissa fall ska göras i efterhand förstärker denna osäkerhet. Vidare innebär vägledningen att ett ökat ansvar läggs på den enskilde att själv tolka lagstiftning och underlag, vilket riskerar att skapa en mer komplex och svårnavigerad process. Sverigedemokraterna anser att styrdokument av denna typ måste bygga på tydliga och fullt ut framtagna underlag. Först när klassificeringen är komplett och översiktsplanen är på plats kan en vägledning få den tydlighet och förutsägbarhet som krävs. Det är avgörande att stadens arbete präglas av tydlighet, rättssäkerhet och respekt för de invånare och fastighetsägare som berörs av besluten. --- [Hantering av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden.pdf] VÄGLEDNING Hantering av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden Med anledning av ändringar i plan- och bygglagen Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 2 Vägledning Villa på Molinvägen i Södra Ängby. Foto: Mattias Ek, 2025 Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 3Vägledning Förord Den första december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (PBL) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked, men även i 3 kap. om översiktsplan och 4 kap. om detaljplaner och områdesbestämmelser. Den största förändringen rör en differen- tiering av lovplikten mellan särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden och övrig bebyggelse. Förändringen kopplas till ett nytt krav på översiktsplanen att peka ut de objekt och miljöer som omfattas av förvanskningsförbudet samt redovisa kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena. Staden har beslutat att ta fram en ny översikts- plan, som beräknas vara klar för antagande år 2028. Parallellt med arbetet med en ny översiktsplan kommer Stadsmuseet under 2026– 2027 inventera och klassificera de stadsdelar som ännu inte har klassificerats, med målet att stadens kulturhistoriska klassificerings- karta ska bli heltäckande. Denna vägledning syftar till att bemöta det kortsiktiga behovet hos planeringen och lovprövningen av att tydliggöra de utgångspunkter, underlag och ställningstaganden som gäller fram till att en ny över- siktsplan finns på plats och den kulturhistoriska klassificeringskartan har blivit heltäckande. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 4 Vägledning VÄGLEDNING Hantering av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden Dnr Stadsbyggnadskontoret 2025–17894 Dnr Kulturförvaltningen KUL 2025/1352 Godkänd av kommunfullmäktige XXXX–XX–XX. Giltighetstid: Fram tills Stockholms stads kommande översiktsplan är antagen och kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 5Vägledning Innehåll Förord ...............................................................................................3 1. Bakgrund. ....................................................................................7 1.1 Målgrupp ......................................................................................7 1.2 Syfte ............................................................................................. 8 1.3 Avgränsning ............................................................................... 8 2. Utgångspunkter .................................................................... 10 2.1 Roller och ansvar .................................................................... 10 2.2 Regler ...........................................................................................11 3. Vägledning................................................................................22 3.1 Särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden ..........................23 3.2 Strategier och vägledningar som redovisar hänsyn .... 25 4. Definitioner ..............................................................................28 5. Käll- och litteraturförteckning ...........................................32 Bilaga .............................................................................................36 Stadens kulturhistoriska klassificeringskarta ........................36 Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 6 Vägledning Biografen Fontänen vid Vällingbytorg. Foto: Mattias Ek, 2016. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 7Vägledning Bakgrund Den första december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (PBL) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked men även i 3 kap. om översiktsplan och 4 kap. om detaljplaner och områdesbestämmelser. Av vikt för denna vägledning är de ändring- arna som innebär att utökad lovplikt gäller för särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden och som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § PBL. Vidare ska kommunen peka ut dessa samt redovisa sin syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena i översikts- planen. Staden har beslutat att detta ska ske inom det översiktspla- nearbete som redan har initierats.1. Den nya planen beräknas vara klar för antagande år 2028. Parallellt med arbetet med en ny över- siktsplan kommer Stadsmuseet under 2026–2027 inventera och klassificera de stadsdelar som ännu inte har klassificerats, med målet att stadens kulturhistoriska klassificeringskarta ska bli heltäckande. De ändrade bestämmelserna medför att staden redan nu behöver tydliggöra de utgångspunkter, underlag och ställningstaganden som gäller för planering och lovprövning under övergångsperioden fram till att en ny översiktsplan finns på plats, och den kultur- historiska klassificeringskartan är heltäckande. Under övergångs- perioden tydliggör denna vägledning hanteringen av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelse- områden med anledning av ändringarna i PBL. 1.1 Målgrupp Vägledningens primära målgrupp är stadsbyggnadsnämnden, som har myndighetsansvar för planprocess, detaljplaner, lovprövning och bygganmälan, samt kulturnämnden som stadens kompetens inom kulturmiljöfrågor och ansvarig för inventering, klassificering och urval av kulturhistoriskt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden. Andra berörda nämnder och bolag inom Stockholms stad kan vara fastighetsnämnden, exploateringsnämnden, trafiknämnden, skön- hetsrådet, stadsdelsnämnderna och bolag inom Stockholms stadshus AB. Vägledningen är även relevant för fastighetsägare och sakägare, intresseorganisationer, andra kommuner, regionala och statliga myndigheter samt allmänheten. 1. Stadsbyggnadskontoret har i stadens budget 2025 i uppdrag att påbörja arbetet med en ny översiktsplan. 1 Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 8 Vägledning 1.2 Syfte Vägledningen syftar till att redogöra för: • underlag som redovisar särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som i dagsläget är identifierade. • hantering av fastigheter som ännu inte har inventerats eller klassificerats i stadens kulturhistoriska klassificeringskarta. • de strategier, vägledningar och kunskapsunderlag som redovisar stadens syn på vilken hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena. 1.3 Avgränsning Denna vägledning avser att under en övergångsperiod samman - ställa och förtydliga Stockholms stads befintliga rutiner, underlag och ställningstaganden, som rör kraven på redovisning av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseom - råden i översiktsplanen. Vägledningen behandlar inte övriga förändringar av PBL som infördes den första december 2025. Vägledningen behandlar inte de krav på varsamhet vid ändring som gäller all bebyggelse. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 9Vägledning Villa i Gamla Enskede. Foto: Lennart Johansson, Stadsbyggnadskontoret, 2021. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 10 Vägledning Utgångspunkter I det här kapitlet beskrivs de utgångspunkter som är av betydelse för vägledningen; de mest relevanta aktörerna, deras ansvar eller uppdrag samt de regler som styr. 2.1 Roller och ansvar ENSKILD FASTIGHETSÄGARE Med de nya bestämmelserna i PBL har ett större ansvar riktats mot fastighetsägaren och byggherren (den som för egen räkning utför eller låter utföra en åtgärd). Lovpliktens koppling till förvansknings- förbudet enligt 8 kap. 13 § PBL medför ett omfattande undersök - ningsansvar när en åtgärd planeras och utförs. Den som ska utföra en åtgärd behöver informera sig om alla kända förhållanden som ger vägledning om fastigheten eller bebyggelseområdet har sådana särskilda värden som avses i förvanskningsförbudet. Undersökningsansvaret innebär att den enskilda behöver hämta information från olika källor som översiktsplanen, översiktsplanen för Nationalstadsparken, stadens kulturhistoriska klassificerings - karta, gällande detaljplaner eller områdesbestämmelser, övriga kunskapsunderlag från stadsbyggnadskontoret och Stadsmuseet i Stockholm samt skydd eller anspråk enligt annan relevant lagstift - ning, som kulturmiljölagen (KML) och miljöbalken (MB). Ändringarna innebär även ett större ansvar för den enskilda i de fall en fastighet inte omfattas av förvanskningsförbudet och lovplikten är mindre omfattande. Eftersom fler åtgärder får utföras utan lov behöver fastighetsägaren/byggherren själv bedöma om åtgärden uppfyller varsamhetskravet enligt 8 kap. 17 § PBL. Varsamhetskravet gäller alla ändringar av byggnader, även åtgärder som inte kräver bygglov. Den som utför en åtgärd ansvarar för att varje byggåtgärd planeras och genomförs på ett varsamt sätt, från projektering till utförande, med hänsyn till bygg- nadens karaktär och värden. STADSBYGGNADSNÄMNDEN Stadsbyggnadsnämnden har myndighetsansvar för planprocess, detaljplaner, bygglov, bygganmälan och namngivning. Nämnden ansvarar även för tillsyn, bland annat i de fall en åtgärd som är lovpliktig har utförts utan lov. KULTURNÄMNDEN Kulturnämnden är genom Stadsmuseet i Stockholm stadens kompe- tens i stadsbyggnadshistoriska frågor och är remissinstans i bygglovs- och detaljplaneärenden som kan förutses påverka eller förändra kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Kommunfullmäktige beslutade år 2 Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 11Vägledning 1990 att kulturnämnden ansvarar för inventering, klassificering och urval av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och bebyggelse- områden. Urvalet redovisas i stadens kulturhistoriska klassificerings- karta. Klassificeringen är ett expertutlåtande som bland annat är ett underlag för stadsbyggnadskontorets plan- och bygglovsprocesser. STATLIGA MYNDIGHETER Länsstyrelsen ska samordna statens intressen och är första pröv - ningsinstans för överklaganden av byggnadsnämndens beslut om bland annat förhandsbesked, lov, startbesked och slutbesked. Länsstyrelsen är också tillsynsmyndighet för frågor som rör kultur - miljölagen (KML), bland annat fornlämningar, enskilda byggnads - minnen och kyrkliga kulturminnen. Boverket är förvaltningsmyndighet för frågor som rör bland annat byggd miljö, hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering samt byggande och förvaltning av bebyggelse. Boverket tar fram föreskrifter och allmänna råd och ansvarar för utredningar, analyser och kunskapsförmedling inom sitt verksamhetsområde. De nuvarande föreskrifterna om lovgivning och lovplikt sätter ett ramverk för tolkningen av vad som utgör särskilda kulturhistoriska värden eller bedömningen av varsamhet och förvanskning. Boverkets föreskrifter förkortas BFS och är försedda med årtal och nummer. I denna skrift hänvisas i första hand till BFS 2024:8. Riksantikvarieämbete t är nationell kulturarvsmyndighet och har bland annat sektorsansvar för riksintressena för kulturmiljövården och Kungliga nationalstadsparken. Myndigheten har den nation- ella uppsikten över riksintressena och beslutar om nya eller ändrade anspråk. Riksantikvarieämbetet är även tillsynsmyndighet för statliga byggnadsminnen. Enligt myndighetens förordning ska Riksantikvarieämbetet särskilt verka för att kulturvärdena i bebygg- else och i landskapet tas till vara, samt bevaka kulturmiljöintresset vid samhällsplanering och byggande. 2.2 Regler I detta avsnitt redovisas de övergripande regler som är utgångs - punkten för bedömning av hänsyn till kulturhistoriska värden. Kulturvärdena och kulturmiljön är ett allmänt intresse enligt miljö - balken och plan- och bygglagen. Kommunen ansvarar för skydd av, och hänsyn till kulturhistoriska värden genom bestämmelserna i PBL. Utöver utpekande av och hantering värdefulla byggnader, bebyggelseområden och allmänna platser med stöd i plan- och bygglagstiftningen skyddas värdefulla kulturmiljöer genom miljöbalken, kulturmiljölagen och förordningen av statliga byggnadsminnen. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 12 Vägledning • MILJÖBALKEN • I både miljöbalken (MB) (1998:808) och plan- och bygglagen konstateras att kulturvärden och kulturmiljö är allmänna intressen. I MB framgår detta i 3 kap. 6 §. Vid prövningen av frågor enligt PBL ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen, se 2 kap. 1 § PBL. Enligt 2 kap. 2 § PBL ska bestämmel- serna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1–8 §§ MB tillämpas, se utdrag ur lagtext nedan. I 4 kap. 7 § MB finns även bestäm- melser om nationalstadsparken Ulriksdal–Haga–Brunnsviken– Djurgården. För hanteringen av Kungliga nationalstadsparken, se Översiktsplan för Nationalstadsparken – Stockholmsdelen. MB innehåller även bestämmelser om natur- och kulturreservat. 3 kap. 6 § Mark- och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur- eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas. Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket. …och 4 kap. 1 § De områden som anges i 2–8 §§ är, med hänsyn till de natur- och kultur- värden som finns i områdena, i sin helhet av riksintresse. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om 1. det inte möter något hinder enligt 2–8 §§ och 2. det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna i första stycket 2 och i 2–6 §§ utgör inte hinder för utveck- lingen av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller för utfö- randet av anläggningar som behövs för totalförsvaret. Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna inte heller hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av ämnen eller material som avses i 3 kap. 7 § andra stycket. 7 § Området Ulriksdal-Haga- Brunnsviken-Djurgården är en nationalstadspark. Inom en nationalstadspark får ny bebyggelse och nya anläggningar komma till stånd och andra åtgärder vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i övrigt skadas. Trots bestämmelsen i andra stycket får en åtgärd som innebär ett tillfälligt intrång eller en tillfällig skada i en nationalstadspark vidtas, om 1. åtgärden höjer parkens natur- och kulturvärden eller tillgodoser ett annat angeläget allmänt intresse, och 2. parken återställs så att det inte kvarstår mer än ett obetydligt intrång eller en obetydlig skada. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 13Vägledning 7 kap 4 § Ett mark- eller vattenområde får av länsstyrelsen eller kommunen förklaras som naturreservat i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Ett område som behövs för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer eller livsmiljöer för skydds- värda arter får också förklaras som naturreservat. 5 § I ett beslut om att bilda naturre- servat skall skälen för beslutet anges. I beslutet skall också anges de inskränkningar i rätten att använda mark- och vattenområden som behövs för att uppnå syftet med reservatet, såsom förbud mot bebyggelse, uppfö- rande av stängsel, upplag, schaktning, täkt, uppodling, dikning, plantering, avverkning, jakt, fiske och användning av bekämpningsmedel. En inskränk- ning får innebära att tillträde till området förbjuds under hela eller delar av året. Om det senare visar sig finnas nya skäl eller behövas ytterligare inskränk- ningar för att uppnå syftet med skyddet, får länsstyrelsen eller kommunen meddela beslut om detta. 6 § Om det behövs för att tillgodose syftet med ett naturreservat, får läns- styrelsen eller kommunen förplikta ägare och innehavare av särskild rätt till fastighet att tåla sådana intrång som att det inom området 1. anläggs vägar, parkeringsplatser, vandringsleder, raststugor, tält- platser, badplatser, sanitära inrätt- ningar eller liknande anordningar, 2. bereds tillträde till mark för allmän- heten där allmänheten annars inte har rätt att vistas, 3. utförs gallring, röjning, slåtter, plan- tering, betesdrift, avspärrning eller liknande åtgärder, eller 4. genomförs undersökningar av djur- och växtarter samt av mark- och vattenförhållanden 9 § Ett mark- eller vattenområde får förklaras som kulturreservat i syfte att bevara värdefulla kulturpräglade landskap. På ett sådant område ska bestämmelserna i 4-6 §§ tillämpas. Att det inom ett område finns en byggnad eller anläggning som är skyddad som byggnadsminne, kyrkligt kulturminne eller fornlämning enligt kulturmiljö- lagen (1988:950) hindrar inte att området förklaras som kulturreservat. […] • PLAN- OCH BYGGLAGEN • Plan- och bygglagens (PBL) bestäm- melser är det grundläggande ramverket för kulturmiljöhänsyn vid stadsbyggnadsnämndens myndighets- utövning. I både MB och PBL konsta- teras att kulturvärdena och kulturmiljön är ett allmänt intresse. I PBL framgår det av 2 kap. Allmänna intressen Vid prövningen av frågor enligt PBL ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen, se 2 kap. 1 § PBL. Enligt 2 kap. 2 § PBL ska bestämmel- serna om hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. och 4 kap. 1–8 §§ MB tillämpas, se utdrag ur lagtext nedan. Enligt 2 kap. 6 PBL ska bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. Kravet på att bebyggelseområdens särskilda värden ska skyddas framgår Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 14 Vägledning också i 2 kap. 6 § PBL. Vid planläggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt PBL ska bebyggelse- områdets särskilda historiska, kultur- historiska, miljömässiga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas. Varsamhetskravet enligt 2 kap. 6 § tredje stycket innebär att ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt, så att befintliga karaktärs- drag respekteras och tillvaratas. Bestämmelsens inriktning på bebyg- gelsen medför att varsamhet ur andra kapitlets perspektiv fokuserar på att befintliga karaktärsdrag i miljön som helhet ska respekteras och tillvaratas. Varsamhetskravet i åttonde kapitlet kan sägas bekräfta och precisera kravet på byggnadsnivå. 2 kap. 1 § Vid prövningen av frågor enligt denna lag ska hänsyn tas till både allmänna och enskilda intressen. 2 § Planläggning och prövningen i ärenden om lov eller förhandsbesked enligt denna lag ska syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Företräde ska ges åt sådan använd- ning som från allmän synpunkt medför en god hushållning. Bestämmelserna om hushållning med mark- och vatten- områden i 3 kap. och 4 kap. 1–8 §§ miljöbalken ska tillämpas. 3 § Planläggning enligt denna lag ska med hänsyn till natur- och kultur- värden, miljö- och klimataspekter samt mellankommunala och regionala förhållanden främja […] 6 § Vid planläggning, i ärenden om bygglov och vid åtgärder avseende byggnader som inte kräver lov enligt denna lag ska bebyggelse och bygg- nadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till 1. stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan, […] Första stycket gäller också i fråga om skyltar och ljusanordningar. Vid plan- läggning och i andra ärenden samt vid åtgärder avseende byggnader som inte ingår i ett ärende enligt denna lag ska bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömäs- siga och konstnärliga värden skyddas. Ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas Översiktsplan Sedan den 1 december 2025 ställer PBL krav på att översiktsplanen ska redovisa sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden som avses i 8 kap. 13 § samt kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena. Syftet med kraven på redovisning är att ge vägledning inför beslut i det enskilda fallet.2. Översiktsplanen ger tillsammans med övriga kunskapsun- derlag vägledning i det enskilda fallet, men utgör däremot inte ett beslut om lovplikt. Översiktsplanen och övriga underlag är inte heller bindande, vilket medför att det i samband med en prövning kan framkomma ytterligare underlag. 2. Prop. 2024/25:169. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 15Vägledning Det innebär att ett byggnadsverk, en allmän plats eller ett bebyggelseom- råde kan ha ett sådant kulturhistoriskt värde att det omfattas av förvansk- ningsförbudet, utan att det framgår av översiktsplanen eller andra underlag.3. På motsvarande sätt kan ett utpe- kande ha skett, men att det i efterhand visar sig att bedömningen är inaktuell eller felaktig. 3 kap. 5 § Av översiktsplanen ska även följande framgå: […] 2. hur kommunen i den fysiska plane ringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med rele- vanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen, […] 4. sådana särskilt värdefulla bygg- nadsverk, allmänna platser och bebyg- gelseområden som avses i 8 kap. 13 § samt kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena, […] Reglering med detaljplan och områdesbestämmelser I plan- och bygglagens fjärde kapitel framgår att mark- och vattenområdens användning, bebyggelse och bygg- nadsverk inom en kommun får regleras med detaljplaner eller områdesbestämmelser. Kommunen kan i en detaljplan reglera vad som krävs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§. Kommunen kan i en detaljplan eller i områdesbestämmelser bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseom- råden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §. 4 kap. 8 § I en detaljplan får kommunen bestämma 1. hur allmänna platser som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhis- torisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt ska skyddas, och 2. hur allmänna platser som har huvudmannaskap ska användas och utformas. 9 § I en detaljplan får kommunen bestämma om stängsel samt utfart eller annan utgång mot allmänna platser. 10 § I en detaljplan får kommunen bestämma om vegetation och om markytans utformning och höjdläge. 11 § I en detaljplan får kommunen bestämma 1. bebyggandets omfattning över och under markytan, 2. byggnaders användning, och 3. andelen lägenheter av olika slag i bostadsbyggnader och lägenhe- ternas storlek. 16 § I en detaljplan får kommunen 1. bestämma placering, utformning och utförande av byggnadsverk och tomter, 2. i fråga om byggnadsverk bestämma de preciserade krav som behövs för att följa kraven på varsamhet enligt 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 17 och 18 §§, 3. bestämma om skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter, bebyggelseområden och allmänna platser som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 §, 3. Prop. 2024/25:169, s. 436. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 16 Vägledning 4. bestämma att byggnadsverk som omfattas av förbudet mot förvanskning enligt 8 kap. 13 § inte får rivas, och 5. i fråga om andra ändringar av byggnader än tillbyggnader bestämma sådana krav på bygg- nadsverk som avses i 16 kap. 2 och 5 §§ och bestämma undantag från sådana krav. 42 § Med områdesbestämmelser får kommunen endast reglera 1. grunddragen för användningen av mark- och vattenområden för bebyggelse, fritidsanläggningar, kommunikationsleder och andra jämförliga ändamål, om det behövs för att säkerställa syftet med översiktsplanen eller för att tillgodose ett riksintresse enligt 3 eller 4 kap. miljöbalken, 2. användningen och utformningen av mark för gemensam användning, 3. största tillåtna byggnads- eller bruksarean för fritidshus och stor- leken på tomter för sådana hus, och 4. placering, utformning och utfö- rande av byggnadsverk och tomter och i samband med det bestämma a) om vegetation och markytans utformning och höjdläge inom ett område som är avsett för bebyggelse eller i närheten av en befintlig eller planerad anläggning för totalför- svaret, statlig flygplats, annan flyg- plats för allmänt bruk, kärnreaktor, annan kärnenergianläggning eller annan anläggning som kräver ett skydds- eller säkerhetsområde, b) om skyddsanordningar för att motverka sådana störningar från omgivningen som avses i 12 § 1, och c) i frågor som avses i 16 § 2, 4 och 5. I samband med en reglering enligt första stycket 2 eller 4 får kommunen även reglera skydd för sådana särskilt värdefulla byggnadsverk, tomter och bebyggelseområden som avses i 2 kap. 6 § tredje stycket och 8 kap. 13 § samt för sådan mark för gemensam använd- ning som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Bestämmelser om förbud mot förvanskning och krav på varsamhet vid ändring Byggnader som bedöms vara särskilt värdefulla ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får enligt 8 kap. 13 § PBL inte förvanskas. För att en byggnad ska betraktas som särskilt värdefull krävs det att byggnadens värde är så stort att dess bevarande kan sägas utgöra ett verkligt allmänt intresse.4. Detta gäller inte bara enskilda bygg- nader av monumental karaktär eller stort historiskt värde, utan också bygg- nader och bebyggelsemiljöer som representerar olika tidsepoker eller något karaktäristiskt från skilda sociala miljöer. Bestämmelsen gäller också enskilda byggnader som i sig kanske inte är så värdefulla men som blir det genom samhörigheten i en grupp, ett kvarter, en fasadräcka eller liknande. Plan- och bygglagen innehåller varsamhetskrav både enligt 2 kap. 6 § tredje stycket och enligt 8 kap. 17 och 18 §§. Varsamhetskravet enligt andra kapitlet är inriktat på bebyggelsemil- jöer medan varsamhetskravet enligt åttonde kapitlet är inriktat på bygg- nader och anläggningar.5. 4. Prop. 1985/86:1, med förslag till ny plan- och bygglag, s. 510 ff. 5. Adolfsson, Camilla, Björk-Werner, Joel och Hjalmarsson, Johan, Plan- och bygglagen (2010:900). En kommentar, del 1-2, Norstedts Juridik, 2023. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 17Vägledning Varsamhetskraven gäller generellt, oavsett lov- eller anmälansplikt eller om det pågår ett detaljplaneärende. Varsamhetskraven enligt 8 kap. 17 och 18 §§ innebär att byggnadens karak- tärsdrag ska tas tillvara, oberoende av husens ålder och att varje ändring ska ta sin utgångspunkt i den befintliga byggnadens värden och kvaliteter. Kravet är inte begränsat till bygg- nader, utan gäller alla typer av bygg- nadsverk, samt även vid flytt av en byggnad. 8 kap.[…] 13 § En byggnad som är särskilt värde- full från historisk, kulturhistorisk, miljö- mässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas. Första stycket ska tillämpas också på 1. en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av krav på bygglov, 2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, 3. allmänna platser, och 4. bebyggelseområden. […] 17 § Ändring av en byggnad och flytt- ning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. 18 § Det som gäller i fråga om ändring och flyttning av en byggnad enligt 17 § ska tillämpas också på ändring och flyttning av en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av krav på bygglov. […] • LOV • De ändrade reglerna som trädde i kraft den 1 december 2025 medför en differentiering av lovplikten mellan åtgärder som berör byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseom- råden som har sådana särskilda värden som avses i 8 kap. 13 § PBL och övriga byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden. 9 kap. Bygglov för särskilt värdefulla byggna- der eller i särskilt värdefulla områden 37 § Det krävs bygglov för nybyggnad, tillbyggnad, inredning av ytterligare en bostad i ett enbostadshus eller fasad- ändring, om 1. åtgärden avser en byggnad som omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 § 3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap. 42 § andra stycket, 2. åtgärden avser en särskilt värdefull byggnad enligt 8 kap. 13 § första stycket som inte omfattas av sådana bestämmelser som avses i 1, 3. åtgärden vidtas inom en tomt, en allmän plats eller ett bebyggelse- område som omfattas av bestäm- melser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 § 3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap. 42 § andra stycket, eller 4. åtgärden vidtas inom en allmän plats eller ett bebyggelseområde som är ett sådant särskilt värdefullt område som avses i 8 kap. 13 § andra stycket 3 eller 4 utan att omfattas av sådana bestämmelser som avses i 3. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 18 Vägledning Bygglov för särskilt värdefulla anläggningar eller i särskilt värdefulla områden 38 § Det krävs bygglov för 1. att utomhus flytta eller väsentligt ändra en annan anläggning än en byggnad, om anläggningen omfattas av bestämmelser om skydd för särskilda värden i en detaljplan enligt 4 kap. 16 § 3 eller i områdesbestämmelser enligt 4 kap. 42 § andra stycket, eller 2. en åtgärd som avses i 19-31 §§ men som enligt de bestämmelserna inte kräver bygglov på grund av anläggningens storlek eller på grund av undantag i 20, 23, 26 eller 29 §, och för att sätta upp, flytta eller väsentligt ändra en skylt eller en ljusanordning, om a) åtgärden avser en särskilt värdefull anläggning enligt 8 kap. 13 § andra stycket 1 som inte omfattas av sådana bestämmelser som avses i 1, eller b) åtgärden vidtas inom en allmän plats eller ett bebyggelseområde som är ett sådant särskilt värdefullt område som avses i 8 kap. 13 § andra stycket 3 eller 4 och påverkar områdets karaktär eller byggnadsverkets yttre karaktärsdrag. • BOVERKETS FÖRESKRIFTER OM SKYDD MED HÄNSYN TILL HYGIEN, HÄLSA OCH MILJÖ SAMT HUSHÅLLNING MED VATTEN OCH AVFALL (BFS 2024:8) • De grundläggande kraven om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall finns i PBL. Kraven om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall utvecklas och förtydligas i PBF. I Boverkets föreskrifter (2024:8) om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall preciseras kraven ytterli- gare.6. Precisering av utgångspunkter vid bedömning av varsamhet, förbud mot förvanskning, särskilt värdefull byggnad och miljö sker i kapitel 12. 12 kap. Allmänt vid ändring av byggnader Varsamhet 4 § Vid en bedömning om kravet på varsamhet är uppfyllt ska hänsyn tas till hur åtgärden respekterar byggna- dens karaktär avseende 1. proportioner, form och volym, 2. materialval och utförande, 3. färgsättning, samt 4. detaljomsorg och detaljeringsnivå. Hänsyn ska också tas till om 1. detaljer som är väsentliga för byggnadens karaktär tillvaratas, och 2. egenskaper som har betydelse för boende- och brukarkvaliteter bibehålls. Förbud mot förvanskning 5 § För att en åtgärd inte ska anses medföra en förvanskning av en särskilt värdefull byggnad ska åtgärden 1. inte förändra byggnadens karaktärsdrag, 2. inte skada de egenskaper som ligger till grund för byggnadens eller områdets kulturvärden, och 6. Boverket (2025). Nya regler - Hygien, hälsa och miljö. https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/ regler-om-byggande/hygien-halsa-och-miljo/ Hämtad 2026-03-17. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 19Vägledning 3. vid utbyte av byggnadsdelar utföras med material och hantverk- steknik som är anpassad till bygg- nadens ålder och karaktär. Trots första stycket 3 ska en åtgärd inte anses utgöra en förvanskning om en förändring av material eller teknik är en förutsättning för att kunna 1. tillgodose utformningskraven och de tekniska egenskapskraven på en acceptabel nivå, eller 2. upprätthålla funktionen hos de tekniska systemen på en accep- tabel nivå. Särskilt värdefull byggnad 6 § Vid bedömningen av om en byggnad ska anses vara särskilt värde- full ska en prövning göras mot följande kriterier: 1. Byggnaden tydliggör tidigare samhällsförhållanden genom att den a) representerar en tidigare vanlig byggnadskategori eller konstruktion som nu har blivit sällsynt, b) belyser tidigare bostadsförhål- landen, sociala och ekonomiska villkor, arbetsförhållanden, olika gruppers livsvillkor, stadsbyggnadsideal eller arkitektoniska ideal samt värderingar och tankemönster, eller c) har representerat en för lokalsam- hället viktig funktion eller verksamhet. 2. Byggnaden tydliggör samhällsut- vecklingen genom att den a) genom sin funktion illustrerar ett väsentligt skeende eller en väsentlig samhällsföreteelse, b) har tjänat som förebild eller på annat sätt varit uppmärksammad i sin samtid, eller c) präglas av en stark arkitektonisk idé. 3. Byggnaden i sig utgör en källa till kunskap om äldre material och teknik. 4. Byggnaden värderas högt i ett lokalt sammanhang genom att den har haft stor betydelse a) i ortens sociala liv, b) för ortens identitet, eller c) i lokala traditioner. Byggnaden kan anses vara särskilt värdefull från konstnärlig synpunkt genom att den uppvisar särskilda este- tiska kvaliteter eller har en hög ambi- tionsnivå med avseende på 1. arkitektonisk gestaltning, 2. utförande och materialval, eller 3. konstnärlig gestaltning och utsmyckning. Byggnaden kan anses vara särskilt värdefull från miljömässig synpunkt genom att den utgör en del av en miljö som uppfyller kriterierna i första stycket. För att en byggnad ska anses vara särskilt värdefull ska byggnaden särskilt väl belysa ett visst förhållande eller i sitt sammanhang ha få motsva- righeter som kan belysa samma förhållande. Byggnader från tiden före 1920-talets bebyggelseexpansion, som har sin huvudsakliga karaktär bevarad, ska anses vara särskilt värdefulla om inte något talar däremot. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 2 0 Vägledning • ANNAN LAGSTIFTNING • Det kulturhistoriska värdet kan betraktas som klarlagt om fastig - heten skyddas genom annan lagstiftning än PBL och MB. Vanligt förekommande skydd enligt kulturmiljölagen (KML) är enskilda byggnadsminnen, kyrkliga kulturminnen och fornlämningar. Statliga byggnadsminnen skyddas enligt förordningen om statliga byggnadsminnen. Riksantikvarieämbetet har tagit fram en tabell som i förenklad form redovisar olika typer av skydd av kulturvärden i lagstiftningen. Småstugor längs Tapetserarvägen i Olovslund. Foto: Mattias Ek, 2024. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 21Vägledning SKYDD AV KULTURVÄRDEN I LAGSTIFTNINGEN FORNMINNEN • Skydd för fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar. • Gäller fasta lämningar efter mänsklig aktivitet före cirka år 1850. • Ingrepp eller annan påverkan kräver tillstånd. • Tillstånd söks hos länsstyrelsen. • Regleras i kulturmiljölagen. BYGGNADSMINNE • Skydd för byggnader, anläggningar eller parker. • Förändringar kräver tillstånd. • Tillstånd söks hos länsstyrelsen. • Regleras i kulturmiljölagen. KYRKLIGT KULTURMINNE • Skydd för alla kyrkobyggnader, begravningsplatser och inventarier från före 1940 samt för yngre anläggningar med särskilda beslut. • Förändringar kräver tillstånd. • Tillstånd söks hos länsstyrelsen. • Regleras i kulturmiljölagen. STATLIGT BYGGNADSMINNE • Skydd för statligt ägda byggnader, anläggningar eller miljöer. • Förändringar kräver tillstånd. • Tillstånd söks hos Riksantikvarieämbetet. • Regleras i förordningen för statliga byggnadsminnen. RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN • Område med kulturvärden av nationell betydelse med statliga anspråk. • Kommunen måste ta särskild hänsyn till riksintressen i sina plan- och byggprocesser. • Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet. • Riksantikvarieämbetet ansvarar för att peka ut områden som är av riksintresse för kulturmiljövården. • Regleras i miljöbalken. KULTURRESERVAT • Skydd för område med kulturhistoriskt värdefullt landskap. • Beslut om kulturreservat kan fattas av kommun eller länsstyrelse. • Länsstyrelsen har tillsynsansvar. • Regleras i miljöbalken. VÄRLDSARV • Unik natur- eller kulturhistorisk miljö som utpekats som en angelä - genhet för hela mänskligheten. • Beslut om att föras upp på världsarvslistan fattas av Unescos världsarvs kommitté. • Skyddet regleras genom plan- och bygglagens, kulturmiljölagens och miljöbalkens bestämmelser . BEBYGGELSE MED KULTUR- VÄRDEN MED I STÖD I PBL • Särskilt värdefulla byggnader, anläggningar eller bebyggelseområden får inte förvanskas. • Kulturvärden kan skyddas i detaljplan eller områdesbestämelser, till exempel genom skyddsbestämmelser eller rivningsförbud. • All bebyggelse ska hanteras varsamt och med hänsyn till dess kulturvärden. • Beslut fattas av kommunen. • Regleras i plan- och bygglagen. Tabell med kortfattad beskrivning av olika typer av skydd av kulturvärden i lagstiftningen. Källa: Riksantikvarieämbetets rapport Kulturvärden i översiktsplanen: en uppföljning av kommunernas redovisning av värdefulla byggnader och bebyggelseområden i översiktsplanen, 2026. Bearbetad av stadsbyggnadskontoret. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 22 Vägledning Uppståndelsekapellet, Skogskyrkogården. Foto: Mattias Ek, 2023. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 23Vägledning Vägledning Kunskap om ett byggnadsverks, en allmän plats eller ett bebyg - gelseområdes historiska, kulturhistoriska, miljömässiga eller konstnärliga värden finns i flera typer av underlag och rapporter. En betydande del av stadens kulturmiljöer är inventerade och klas- sificerade av stadsmuseet i stadens kulturhistoriska klassificerings - karta. Det medför att kunskapen om stadens särskilt värdefulla byggnadsverks och bebyggelseområdens kulturhistoriska värden generellt sett är god. De senaste åren har kunskapen kompletterats med faktablad om parker i ett flertal stadsdelar. Att kännedomen om stadens kulturmiljöer är väletablerad och förankrad är av vikt för arbetet med en ny översiktsplan. Förutom klassificeringskartan ansvarar Stockholms stad för ett flertal underlag, bland annat översiktsplanen, översiktsplanen för Nationalstadsparken, Stockholms byggnadsordning, Varsam utveckling av småhus- och villaområden – Strategi med vägled - ningar, stadsmuseets bebyggelsehistoriska inventeringar samt andra vägledningar och kunskapsunderlag från stadsmuseet och stadsbyggnadskontoret. De statliga anspråken genom riksintressena för kulturmiljövården samt Kungliga Nationalstadsparken indikerar också särskilda värden. I dessa fall ansvarar länsstyrelsen för att redovisa statens syn på hänsyn. Även stadens beslut med föreskrifter om natur- och kulturreservat signalerar att det kan finnas särskilda kulturhisto - riska värden. De allmänna hänsyn som krävs redovisas i dag i över- gripande vägledningar, områdesvägledningar och tematiska strategier eller vägledningar. Vägledningarna fungerar som ett stöd för tolkning av vilka hänsyn som krävs, men en bedömning behöver alltid göras i det enskilda fallet. I vissa fall är frågan om det kulturhistoriska värdet att betrakta som avgjord, till exempel om en byggnad omfattas av en detaljplan eller områdesbestämmelser med bestämmelser om skydd av kulturvärden eller rivningsförbud. Detta eftersom dessa bestäm - melser endast får införas om byggnadsverk eller områden omfattas av förvanskningsförbudet. Bestämmelserna kan på så vis sägas peka ut bebyggelse och områden som omfattas av förvanskningsförbudet, samtidigt som de redovisar vilken hänsyn som krävs för att ta tillvara de särskilda värdena. På motsvarande sätt kan ett byggnadsverks, en allmän plats och ett bebyggelseområdes kulturhistoriska värde ses som klarlagt i de fall länsstyrelsen eller Riksantikvarieämbetet fattat beslut om ett enskilt byggnadsminne, ett statligt byggnadsminne eller ett kyrkligt kulturminne. 3 Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 24 Vägledning I Stockholms stads kommande översiktsplan kommer särskilt värde- fulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden samt de hänsyn som krävs för att ta tillvara de särskilda värdena redovisas på en översiktlig nivå. Mer detaljerad information och vägledning kommer behöva redovisas i fördjupande underlag som i normalfallet inte är del av översiktsplanen. 3.1 Särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden Vad som kan betraktas som en särskilt värdefull byggnad eller miljö framgår av Boverkets föreskrifter (BFS 2024:8) 12 kap. Allmänt vid ändring av byggnader, se kap 2 Regler. Ett särskilt värdefullt byggnadsverk, allmän plats eller bebyggelse- område får inte förvanskas, enligt 8 kap. 13 § PBL. Ett byggnadsverk eller ett område kan omfattas av förvanskningsförbudet utan att kommunen har gjort ett utpekande i översiktsplanen, eller tvärtom ha pekats utan att ha sådana värden.7. UNDERLAG FÖR BEDÖMNING AV SÄRSKILDA VÄRDEN Följande kriterier, anspråk, skydd och underlag utgör i normalfallet stöd för bedömning av särskilda värden: • Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, 12 kap. 6 § BFS 2024:8. Ett särskilt kriterium i BFS är att byggnader från tiden före 1920-talets bebyggelseexpansion, som har sin huvudsakliga karaktär bevarad, som regel alltid ska anses vara särskilt värdefulla. I detta fall anses frågan om kultur- värdet avgjord på förhand om det inte finns något som talar däremot. • Grön och blå markering i kulturhistoriska klassificeringskartan betraktas som särskilt värdefulla om det inte finns synnerliga skäl som talar däremot. • Stadens värdefulla kulturmiljöer som redovisas i stadens över- siktsplan eller som sådana i stadens kulturhistoriska klassificeringskarta. • Stadsmuseets ställningstaganden om kulturhistorisk klassifice - ring som ännu inte införts i klassificeringskartan. • Stadsmuseets remissvar om bygglov och detaljplaner. • Stadsmuseets förhandsbedömninga r om kulturhistoriskt värde. • Stadsmuseets faktablad om stadens parker. 7. Prop. 2024/25:169, s. 436 Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 25Vägledning • Natur- och kulturreservat enligt 7 kap. 4–9 §§ MB. • I detaljplan genom skydd (q), rivningsförbud (r), användning anpassad till byggnadens kulturhistoriska värde (Q) eller äldre kulturreservat (K) eller i tillhörande planbeskrivning. • I områdesbestämmelser. • Riksintressen för kulturmiljövården , enligt 3 kap. 6 § MB. • Inom Nationalstadsparken , enligt 4 kap. 7 § MB. • Statliga byggnadsminnen enligt förordningen (2013:558) om statliga byggnadsminnen. • Enskilda byggnadsminnen enligt KML. • Länsstyrelsens lista över anmälningspliktiga fastigheter i Stockholm. • Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar enligt KML. • Kyrkliga kulturminnen enligt KML. • Inom världsarv enligt konventionen om skydd för världens natur- och kulturarv. HANTERING NÄR STÄLLNINGSTAGANDE SAKNAS Fram till att stadens nya översiktsplan är antagen av kommunfull - mäktige och den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäck - ande behöver eventuella särskilda värden klargöras för fastigheter som ännu inte är inventerade och klassificerade. Den enskilde behöver i dessa fall ta reda på om ”byggnaden, den allmänna platsen eller bebyggelseområdet har ett sådant skyddsvärde att bygglov krävs.”8. Under en övergångsperiod gör Stadsmuseet så kallade förhandsbedöm- ningar av fastigheters kulturhistoriska värden. Förhandsbedömningarna är ett expertutlåtande och en översiktlig bedömning av det kulturhis- toriska värdet. De är inte juridiskt bindande eller en slutgiltig kultur- historisk klassificering (motsvarande gul, grön och blå markering i klassificeringskartan), men syftet är att de fastigheter som bedöms ha särskilda värden får ett skyndsamt ställningstagande. Detta bidrar till ambitionen att ge god information till fastighetsägare och till en effektiv lovprövning samt på längre sikt till arbetet med att göra stadens klassificeringskarta heltäckande. Stadsmuseet gör inte förhandsbedömningar för redan klassificerad bebyggelse, det vill säga gul-, grön- eller blåmarkerade fastigheter i klassificeringskartan. 8. Prop. 2024/25:169, s. 436. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 26 Vägledning Som regel är förhandsbedömningar inte nödvändiga om de särskilda värdena redan är kända genom att fastigheten: • Ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, eller • särskilt värdefulla områden enligt stadens översiktsplan samt redovisning i stadens kartsystem, eller • natur- eller kulturreservat. • Har bestämmelser om skydd och hänsyn för kulturhistoriska värden (r, q, K eller Q) i plankarta, eller • omfattas av områdesbestämmelser för kulturhistoriska värden. • Är statliga eller enskilda byggnadsminnen, eller • kyrkliga kulturminnen. • Är uppfört de senaste 20 åren, cirka. • Om åtgärden oavsett det kulturhistoriska värdet ska prövas genom lov- eller anmälan. I dessa fall sker bedömningen av det kulturhistoriska värdet i samband med lovprövningen. Stadsmuseet gör endast en översiktlig bedömning av det kultur- historiska värdet. Det är stadsbyggnadskontorets ansvar att bedöma om en åtgärd kräver lov eller anmälan enligt plan- och bygglagen. 3.2 Strategier och vägledningar som redovisar hänsyn ALLMÄNT OM HÄNSYN Vilka hänsyn som krävs i det enskilda fallet styrs av de särskilda värden som har legat till grund för utpekandet av ett byggnads - verk, en allmän plats eller bebyggelseområde. Följande kriterier ska, enligt Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall, BFS 2024:8, 12 kap. Allmänt vid ändring av byggnader ligga till grund för att bedöma om en åtgärd ska anses uppfylla kraven på skydd mot förvanskning. 5 § För att en åtgärd inte ska anses medföra en förvanskning av en särskilt värdefull byggnad ska åtgärden 1. inte förändra byggnadens karaktärsdrag, 2. inte skada de egenskaper som ligger till grund för byggnadens eller områdets kulturvärden, och 3. vid utbyte av byggnadsdelar utföras med material och hant- verksteknik som är anpassad till byggnadens ålder och karaktär. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 27Vägledning Trots första stycket 3 ska en åtgärd inte anses utgöra en förvanskning om en förändring av material eller teknik är en förutsättning för att kunna 1. tillgodose utformningskraven och de tekniska egenskapskraven på en acceptabel nivå, eller 2. upprätthålla funktionen hos de tekniska systemen på en acceptabel nivå. Staden redovisar de allmänna hänsyn som krävs i övergripande vägled - ningar, områdesvägledningar och tematiska vägledningar. I de fall hänsyn regleras genom bestämmelser om varsamhet och skydd av kultur- värden i detaljplanen är dessa bestämmelser styrande. Vägledningarna fungerar som ett stöd för tolkning av vilka hänsyn som krävs, men en bedömning behöver alltid göras i det enskilda fallet. Vägledning om hänsyn redovisas i huvudsak i: • Översiktsplanen, inklusive bilaga om riksintressen. • Översiktsplan för Nationalstadsparken. • Stockholms byggnadsordning. • Varsam utveckling av småhus- och villaområden – Strategi med vägledningar. • Stockholms balkongvägledning. • Vägledning vindsinredning. • Skydd (q), rivningsförbud (r), användning anpassad till byggnadens kulturhistoriska värde (Q) eller äldre kulturreservat (K) i detaljplan, eller tillhörande planbeskrivning. • Områdesbestämmelser. • I föreskrifter för natur- och kulturreservat samt 7 kap. 4–9 §§ miljöbalken. • Stadsmuseets faktablad för ytterstadens stadsdelar. • Stadsmuseets ställningstaganden om kulturhistoriska värden. • Stadsmuseets vård- och underhållsplaner (framtagna för stadens blå- och grönklassificerade fastigheter). • Beslut om statligt byggnadsminne med skyddsföreskrifter. • Beslut om byggnadsminnesförklaring med skyddsföreskrifter. • Vård- och underhållsplan för enskilda och statliga byggnadsminnen. • För särskilt värdefulla kyrkomiljöer: Riksantikvarieämbetets vägled- ning – kyrkliga kulturminnen (4 kap.). • Vård- och underhållsplan för Skogskyrkogården. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 28 Vägledning Tre liljor, Norrmalm. Foto: Mattias Ek, 2021. Stadsmuseet i Stockholm. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 29Vägledning Definitioner Definitionerna nedan är främst hämtade från plan- och bygglagen, men även Boverkets PBL Kunskapsbanken, Riksantikvarieämbetets plattform för kulturhistorisk värdering och urval och Stockholms byggnadsordning. allmän plats – en gata, en väg, en park, ett torg eller ett annat område som enligt en detaljplan är avsett för ett gemensamt behov. bebyggelse – en samling av byggnadsverk som inte enbart består av andra anläggningar än byggnader. bebyggelseområde – det finns ingen legal definition av bebyggel - seområde i PBL, men i förarbetena förs ett resonemang om vad som typiskt sett utgör ett bebyggelseområde. 9. Stockholms stad tolkar förarbetena som att ett bebyggelseområde är ett område som förutom byggnader även innehåller andra element, som har betydelse för miljöns egenvärde, som vägar, broar, parkanlägg - ningar, och naturlandskap. Typiska exempel på bebyggelseom - råden är helhetsmiljöer som sammanhållna gaturum, specifika avsnitt inom en stadsdel, grupp- eller seriebyggda småhusom - råden, hela stadsdelar, städer och byar. Bestämmelserna om särskilt värdefulla bebyggelseområden i 2 kap. 6 § PBL kan bland annat avse samlade bebyggelsemiljöer som representerar olika tidsepoker eller något typiskt från skilda sociala miljöer eller som värderas högt av en lokal opinion.10. Byggelse som berörs av bestämmelsen kan till exempel representera tidigare samhälleliga eller estetiska ideal eller ge en god uppfattning om tidigare sociala villkor för en viss samhällsgrupp. Bestämmelserna kan bland annat tillämpas på ett område i en tätort som har ett särskilt kulturhistoriskt värde som helhet utan att alla enskilda hus, sedda var för sig, behöver ha ett sådant värde. Se även kriterier enligt 12 kap. BFS 2024:8. byggnad – en varaktig konstruktion som består av tak eller av tak och väggar och som är varaktigt placerad på mark eller helt eller delvis under mark eller är varaktigt placerad på en viss plats i vatten samt är avsedd att vara konstruerad så att människor kan uppehålla sig i den. byggnadsverk – en byggnad eller annan anläggning. gaturum – rum i staden som utgörs av gator och dess omgivande byggnader. 4 9. Prop. 1985/86:1, med förslag till ny plan- och bygglag, s. 480 ff. 10. Prop. 1985/86:1, med förslag till ny plan- och bygglag, s. 510 ff. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 3 0Vägledning hänsyn – begreppet ”hänsyn till” innebär enligt PBL kunskapsbanken att kännedom om följande har tagits fram: • vilka kulturvärdena är, • hur de påverkas av den föreslagna åtgärden, • vad som kan göras för att undanröja eller minska eventuella konflikter med motstående allmänna intressen och mellan allmänna och enskilda intressen. Prioriteras andra intressen på de kulturhistoriska värdenas bekostnad så bör skälen för detta redovisas, lämpligen i planbeskrivningens konsekvensbeskrivning.11. kulturarv – alla materiella och immateriella uttryck (spår, lämningar, föremål, konstruktioner, miljöer, system, strukturer, verksamheter, traditioner, namnskick, kunskaper etc.) för mänsklig påverkan. Oavsett om det skrivs i obestämd eller bestämd form – kulturarv eller kulturarvet – innefattar det en mångfald av kulturarv. Ibland kan begreppet preciseras för att belysa särskilda delar av samhällsut - vecklingen, t.ex. det biologiska kulturarvet, det industriella kultur - arvet eller modernismens kulturarv. kulturhistoriskt sammanhang – ett visst identifierat och avgränsat historiskt utvecklingsförlopp med ingående verksamheter eller aktiviteter som på olika sätt haft en präglande inverkan på en viss företeelse. En företeelses kulturhistoriska sammanhang och uttrycken för detta bildar utgångspunkter för bedömning av dess kulturhistoriska värden. Flera olika kulturhistoriska sammanhang kan tillskrivas en och samma företeelse. kulturhistoriskt värde – de möjligheter materiella och immateriella företeelser kan ge vad gäller att inhämta och förmedla kunskaper om och förståelse av olika skeenden och sammanhang − samt däri- genom människors livsvillkor i skilda tider, inklusive de förhållanden som råder idag kulturmiljö – hela den av människor påverkade miljön, det vill säga som i varierande grad präglats av olika mänskliga verksamheter och aktiviteter. En kulturmiljö kan preciseras och avgränsas till att omfatta en enskild anläggning eller lämning, ett mindre eller större landskapsavsnitt, en bygd eller en region. Det kan röra sig om intensivt utnyttjade stads- eller industriområden såväl som exten - sivt påverkade skogs- eller fjällandskap. Kulturmiljön omfattar inte bara landskapets fysiska innehåll utan även immateriella förete - elser som ortnamn eller sägner som är knutna till en plats eller ett område. Kulturmiljön är en del av kulturarvet. 11. Boverket (2023). Detaljplan och kulturvärden. https://www.boverket.se/ sv/PBL-kunskapsbanken/ teman/kulturvarden/kulturvarden-i-plan---och-bygglagen/detaljplan-och-kulturvarden/ . Hämtad 2024-04-28. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 31Vägledning kulturvärde - samlingsbenämning för sådana värden som tillskrivs företeelser, med utgångspunkt i kulturhistoriska, sociala och este - tiska aspekter. nybyggnad – uppförande av en ny byggnad eller flyttning av en tidigare uppförd byggnad till en ny plats. ombyggnad – ändring av en byggnad som innebär att hela bygg - naden eller en betydande och avgränsbar del av byggnaden påtagligt förnyas. sammanhållen bebyggelse – bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. tillbyggnad – ändring av en byggnad som innebär en ökning av byggnadens volym. tomt – ett område som inte är en allmän plats men som omfattar mark avsedd för en eller flera byggnader och mark som ligger i direkt anslutning till byggnaderna och behövs för att byggnaderna ska kunna användas för avsett ändamål, ändring av en byggnad – en eller flera åtgärder som ändrar en byggnads konstruktion, funktion, användningssätt, utseende eller kulturhistoriska värde Radhus i Vällingby Foto: Lennart Johansson, 2021. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 32 Vägledning Fatbursparken, Södermalm. Foto: Mattias Ek, 2020. Stadsmuseet i Stockholm. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 33Vägledning Käll- och litteratur- förteckning Regler SFS 1988:950. Kulturmiljölag. SFS 1998:808. Miljöbalk. SFS 2010: 900. Plan- och bygglag. SFS 2011:338. Plan- och byggförordning. BFS 2024:8. Boverkets föreskrifter om skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö samt hushållning med vatten och avfall. Stockholms stads strategier, vägledningar och underlag Staden har tagit fram flera strategier, planerings- och kunskapsunderlag som kan ge dig fördjupad kunskap och förståelse. • Översiktsplan för Stockholm Vägledningar och strategier, Stockholms stads webbplats • Översiktsplan för nationalstadsparken Översiktsplan för Nationalstadsparken – Stockholmsdelen, Stockholms stads webbplats • Riksintressen enligt miljöbalken, bilaga till översiktsplan för Stockholms stad Vägledningar och strategier, Stockholms stads webbplats • Stockholms byggnadsordning Vägledningar och strategier, Stockholms stads webbplats • Varsam utveckling av småhus- och villaområden, Strategi med vägledningar, Stadsbyggnadsnämnden Vägledningar och strategier, Stockholms stads webbplats • Stockholms balkongvägledning, Stadsbyggnadsnämnden Stockholms balkongvägledning • Vägledning vindsinredning, Stadsbyggnadsnämnden Vägledning vindsinredning, Stockholms stads webbplats 5 Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 34 Vägledning • Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering Stadsmuseets kulturhistoriska klassifiering, stadsmuseets webbplats • Stadsmuseets faktablad om stadsdelar Stadsmuseets webbplats • Stadsmuseets webbplatser: stadsmuseet.stockholm.se och digitalastadsmuseet.stockholm.se • Natur- och kulturreservat i Stockholms stad Naturreservat, Stockholms stads webbplats • Alla tiders Stockholm – riksintressen för kulturmiljövården. • Äldre miljöprogram, ett urval. Beställ miljöprogram för småstugeområden, Stockholms stads webbplats • Gärdet: Tidig funktionalism: Miljöprogram för ett riksintres sant område. • Röda bergen: Miljöprogram för ett riksintressant område. • Enskede – Miljöprogram och avgränsning av värdefull miljö. • Norra Ängby – Ett program för din närmiljö. • Olovslund – Ett program för din närmiljö. • Miljöprogram för Tallkrogens småstugeområde. • Södra Ängby – Miljöprogram för ett riksintressant område. • Stockholms stads småstugor 1927–57 – En sammanställning av hustyper, underlag för om- och till- byggnader, Stadsbyggnadskontoret Beställ miljöprogram för småstugeområden, Stockholms stads webbplats. • Stockholmskällan, databas med arkivmaterial Stockholmskällans webbplats. • Vård- och underhållsplan för skogskyrkogården – under framtagande 2026. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 35Vägledning Andra myndigheter och organisationer • Beslut om statligt byggnadsminne med skyddsföreskrifter. För kontakt: Riksantikvarieämbetet webbplats • Beslut om byggnadsminnesförklaring med skyddsföreskrifter. För kontakt: länsstyrelsens kulturmiljöenhet i Stockholm Länsstyrelsens webbplats • Boverket PBL Kunskapsbanken, handbok om plan och bygglagen Pbl kunskapsbanken – en handbok om plan- och bygglagen, Boverkets webbplats • Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister och fornlämningsegister Riksantikvarieämbetets webbplats • Riksantikvarieämbetets vägledning för kyrkliga kulturminne Vägledning – kyrkliga kulturminnen (4 kap.), Riksantikvarieämbetets webbplats • Riksintressebeskrivningar PDF Riksintressebeskrivningar, Riksantikvarieämbetet Stockholm-AB_riksintressen.pdf • Riksintressen för kulturmiljövården – information och beskriv- ningar över riksintressen för kulturmiljövården i Stockholms län Riksintressen för kulturmiljövården, Länsstyrelsens webbplats • Skogskyrkogården, Svenska Unesco-rådet Skogskyrkogården, Svenska Unescorådets webbplats • Vård- och utvecklingsplan för Kungliga Nationalstadsparken Vård- och utvecklingsplan för Kungliga nationalstadsparken, Länsstyrelsens webbplats Övriga källor • Adolfsson, Camilla, Björk-Werner, Joel och Hjalmarsson, Johan, Plan- och bygglagen (2010:900). En kommentar, del 1-2, Norstedts Juridik, 2023. • Boverket (2023). Detaljplan och kulturvärden PBL kunskapsbanken/teman/kulturvarden/kulturvarden-i- plan-och-bygglagen/detaljplan-och-kulturvarden, Boverkets webbplats Hämtad 2024-04-28. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 36 Vägledning • Boverket (2025). Nya regler – Hygien, hälsa och miljö PBL-kunskapsbanken/regler-om-byggande/hygien-halsa-och- miljo, Boverkets webbplats Hämtad 2026-03-17 . • Regeringens proposition 1985/86:1 med förslag till ny plan- och bygglag. • Regeringens proposition 2024/25:169, Ett nytt regelverk för bygglov. Ett nytt regelverk för bygglov (Betänkande 2025/26:CU2 Civilutskottet), Sveriges riksdags webbplats. Hämtad 2026-02-12. • Riksantikvarieämbetet, Plattform Kulturhistorisk värdering och urval Grundläggande förhållningssätt för arbete med att defi- niera, värdera, prioritera och utveckla kulturarvet, 2014. • Riksantikvarieämbetet, Kulturvärden i översiktsplanen: en uppföljning av kommunernas redovisning av värdefulla bygg- nader och bebyggelseområden i översiktsplanen, 2026. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 37Vägledning Vy över Stockholm Foto: Lennart Johansson, 2014. Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 38 Vägledning Stadens kulturhistoriska klassificeringskarta Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 39Vägledning STADENS KULTURHISTORISKA KLASSIFICERINGSKARTA Arbete pågår med att kartan ska bli heltäck- ande. Den uppdateras löpande. Illustrationen ger därför en ögonblicksbild mars 2026. Stadsmuseet har bedömt att fast- igheter markerade med blått har synnerligen höga kulturhistoriska värden. Stadsmuseet har bedömt att fast- igheter markerade med grönt är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. Stadsmuseet har bedömt att fast- igheter markerade med gult har positiv betydelse för stadsbilden och/eller visst kulturhistoriskt värde. Särskilt värdefulla bebyggelseområden. Riksintressen för kulturmiljövården. Kungliga nationalstadsparken. Kartan visar: Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894 4 0Vägledning Godkänt dokument - Amanda Horwitz, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2026-04-09, Dnr 2025-17894