Vägledning ska skydda kulturhistoriskt värdefulla byggnader och platser
Stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden föreslår en gemensam vägledning för hur staden ska ta hänsyn till kulturhistoriskt värdefulla byggnader, platser och områden när planer och bygglov prövas. Den ska gälla under övergångstiden tills en ny översiktsplan väntas antas 2028 och stadens kulturhistoriska karta är heltäckande, och ge invånare och fastighetsägare tydligare information om vad som gäller.
Denna sammanfattning baseras på mötets kallelse. Vi uppdaterar när protokollet publiceras.
Från originalhandlingen
Den 1 december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) i kraft, främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att lovplikten som huvudregel minskar, samtidigt som kraven skärps för byggnadsverk, allmänna platser och områden som är särskilt värdefulla. En följd av detta är att kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena, samt redovisa kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena.Stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden har tagit fram en gemensam vägledning för hanteringen av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden fram till att en ny översiktsplan är antagen samt den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande.
[R2 + R6 Utl Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen.pdf]
1 (8)
Utlåtande Rotel II + VI (Dnr KS 2026/511)
Vägledning för hantering särskilt värdefulla
byggnadsverk, allmänna platser och
bebyggelseområden med anledning av ändringar i
plan- och bygglagen
Hemställan från stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden
Förslag till beslut
Föredragande borgarråden Jan Valeskog och Torun Boucher
Sammanfattning av ärendet
Den 1 december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) i kraft,
främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att
lovplikten som huvudregel minskar, samtidigt som kraven skärps för byggnadsverk,
allmänna platser och områden som är särskilt värdefulla. En följd av detta är att
kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena, samt redovisa
kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena.
Stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden har tagit fram en gemensam vägledning
för hanteringen av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och
bebyggelseområden fram till att en ny översiktsplan är antagen samt den
kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande.
Beredning
Ärendet har initierats av kulturnämnden och stadsbyggnadsnämnden och remitterats
till stadsledningskontoret.
Föredragande borgarrådens synpunkter
Vägledningen är viktig för att Stockholms kulturhistoriska värden ska tas tillvara när
reglerna i plan- och bygglagen förändras. När kraven på bygglov minskar blir det
Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande.
Vägledning för hantering av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser
och bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen,
bilaga till utlåtandet, antas.
2 (8)
ännu viktigare att det finns tydliga regler för byggnader, platser och områden som har
ett särskilt kulturhistoriskt värde.
Jag anser att det är bra att stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden tillsammans
har tagit fram vägledningen. Den gör det tydligare hur staden ska hantera
kulturmiljöer och vilka hänsyn som behöver tas när nya projekt planeras eller när
någon vill ändra en byggnad. Det skapar även större tydlighet och trygghet för både
fastighetsägare och staden.
Det är särskilt viktigt under tiden fram till dess att den nya översiktsplanen är klar och
hela Stockholms kulturhistoriska klassificeringskarta är uppdaterad. Vägledningen
ger under denna period en gemensam grund för hur staden ska arbeta.
Bilaga
Hantering av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och
bebyggelseområden dnr KS 2026/511-4.1
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådens förslag.
Särskilt uttalande av Gulan Avci (L) enligt följande.
Liberalerna välkomnar vägledningen. Stockholms kulturhistoriskt värdefulla
byggnader och miljöer ska tas till vara när staden växer och förändras.
Vi har tidigare föreslagit att stadens byggnadsordning, arkitekturpolicy och andra
styrdokument ska få större genomslag i stadsutvecklingen. Den nya vägledningen bör
användas i det arbetet.
Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att
kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag.
Stockholm den 7 oktober 2026
Karin Wanngård
Kommunstyrelsens ordförande
Särskilt uttalande av Linnéa Vinge (SD) enligt följande.
Den föreslagna vägledningen syftar till att tydliggöra hanteringen av kulturhistoriskt
värdefulla miljöer till följd av ändringar i plan- och bygglagen. Samtidigt innebär den
att staden gör omfattande tolkningar i ett skede där underlagen fortfarande är
ofullständiga.
Av ärendet framgår att klassificeringen av stadens kulturhistoriska miljöer ännu inte
är heltäckande och att detta arbete pågår parallellt med framtagandet av en ny
3 (8)
översiktsplan. Trots detta införs en vägledning som i praktiken kommer att styra
bedömningar i plan- och bygglovsprocesser.
Detta riskerar att leda till en otydlig och svårförutsägbar tillämpning, där
fastighetsägare och andra berörda inte i förväg kan avgöra vilka krav som gäller. Att
bedömningar i vissa fall ska göras i efterhand förstärker denna osäkerhet.
Vidare innebär vägledningen att ett ökat ansvar läggs på den enskilde att själv tolka
lagstiftning och underlag, vilket riskerar att skapa en mer komplex och svårnavigerad
process.
Sverigedemokraterna anser att styrdokument av denna typ måste bygga på tydliga och
fullt ut framtagna underlag. Först när klassificeringen är komplett och översiktsplanen
är på plats kan en vägledning få den tydlighet och förutsägbarhet som krävs.
Det är avgörande att stadens arbete präglas av tydlighet, rättssäkerhet och respekt för
de invånare och fastighetsägare som berörs av besluten.
Särskilt uttalande av Gulan Avci (L) som är likalydande med Liberalernas särskilda
uttalande i borgarrådsberedningen.
Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) enligt följande.
Centerpartiet värnar Stockholms kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse och
välkomnar en tydligare och mer enhetlig hantering. Samtidigt får utpekandet av stora
bebyggelseområden inte innebära att varje fastighet inom området i praktiken beläggs
med ett generellt utvecklingsförbud. Att en byggnad ingår i en värdefull helhetsmiljö
innebär inte att varje förändring skadar de värden som motiverar skyddet.
Bedömningen måste därför utgå från den enskilda åtgärdens faktiska påverkan och
väga kulturmiljöintresset mot äganderätten, klimatomställningen och behovet av att
låta staden utvecklas. Solceller och andra klimatsmarta åtgärder ska som
utgångspunkt möjliggöras genom varsam placering och utformning. Staden behöver
också ge fastighetsägare tydlig och lättillgänglig rådgivning, så att ett omfattande och
svåröverskådligt undersökningsansvar inte vältras över på den enskilde.
4 (8)
Ärendet
Den 1 december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (2010:900) i kraft,
främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att
lovplikten som huvudregel minskar, samtidigt som kraven skärps för byggnadsverk,
allmänna platser och områden som är särskilt värdefulla. En följd av detta är att
kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena, samt redovisa
kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena.
Ärendet ligger i linje med stadens översiktsplan och övriga styrdokument genom att
vägledningen tydliggör hur särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och
bebyggelseområden ska hanteras. Den utgår från plan- och bygglagens krav på att
sådana värden inte får förvanskas enligt 8 kap. 13 § plan- och bygglagen (2010:900)
och kompletterar därmed stadens befintliga styrning inom området. Vägledningen
innebär därför främst ett förtydligande av hur befintliga krav i plan- och bygglagen
ska tillämpas och förändrar inte den rättsliga innebörden av förvanskningsförbudet.
Vägledningen för hantering av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och
bebyggelseområden syftar till att tydliggöra hanteringen av redan utpekade
kulturmiljöer, ännu inte klassificerade fastigheter samt stadens syn på vilken hänsyn
som krävs för de särskilda värdena. Vägledningen ska fungera som en utgångspunkt
för planering och lovprövning fram till att en ny översiktsplan för Stockholms stad är
antagen och den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande.
Stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden har gemensamt tagit fram vägledningen
för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och
bebyggelseområden.
Kulturnämnden
Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande.
1. Kulturnämnden godkänner förvaltningarnas förslag till Vägledning för
hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och
bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen, enligt
bilaga 1.
2. Kulturnämnden hemställer hos kommunfullmäktige att godkänna Vägledning
för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och
bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan- och bygglagen, enligt
bilaga 1.
3. Kulturnämnden förklarar beslutet omedelbart justerat.
Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m.
Stadsbyggnadsnämnden
Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande.
5 (8)
1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna förslag till Vägledning för
hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och
bebyggelseområden med anledning av ändringar i plan-och bygglagen, enligt
tjänsteutlåtandets bilaga 1.
2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att hemställa hos kommunfullmäktige att
godkänna Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla
byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av
ändringar i plan- och bygglagen, enligt tjänsteutlåtandets bilaga 1.
3. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen.
Kulturförvaltningens och stadsbyggnadskontorets gemensamma tjänsteutlåtande
daterat den 25 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse.
Sammanfattning
Den första december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (PBL) i kraft,
främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att
lovplikten som huvudregel minskar, samtidigt som kraven skärps för byggnadsverk,
allmänna platser och områden som är särskilt värdefulla. En följd av detta är att
kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena, samt redovisa
kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena.
Denna vägledning syftar till att tydliggöra hanteringen av redan utpekade
kulturmiljöer, ännu inte klassificerade fastigheter samt stadens syn på vilken hänsyn
som krävs för de särskilda värdena. Vägledningen ska fungera som en utgångspunkt
för planering och lovprövning fram till att en ny översiktsplan för Stockholms stad är
antagen och den kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande.
Stadsbyggnadskontoret och kulturförvaltningen har gemensamt tagit fram
vägledningen för hantering av stadens särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna
platser och bebyggelseområden.
Bakgrund
Den första december 2025 trädde flera ändringar i plan- och bygglagen (PBL) i kraft,
främst i 9 kap. om lov och förhandsbesked. Den största förändringen innebär att krav
på bygglov minskar som huvudregel, samtidigt som kraven skärps för vissa
byggnadsverk, allmänna platser och områden. Utökad lovplikt gäller om en åtgärd
avser byggnadsverk, allmänna platser eller bebyggelseområden som är särskilt
värdefulla, då dessa omfattas av förvanskningsförbudet enligt 8 kap. 13 § PBL och
övrig bebyggelse.
En följd av detta är att kommunen i översiktsplanen ska peka ut de särskilda värdena
samt redovisa kommunens syn på vilka hänsyn som krävs för att tillvarata värdena.
Stadens nya översiktsplan beräknas vara klar för antagande år 2028. Parallellt med
6 (8)
arbetet med en ny översiktsplan kommer Stadsmuseet att inventera och klassificera de
stadsdelar som ännu inte har klassificerats.
De nya kraven medför ett kortsiktigt behov av att tydliggöra de utgångspunkter och
ställningstaganden som gäller för planering och lovprövning i Stockholms stad under
övergångsperioden fram till att en ny översiktsplan är antagen och den
kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande. Genom att tydliggöra de
särskilda värdena och redovisa stadens syn på vilken hänsyn som krävs för att
tillvarata de särskilda värdena, ökar förutsägbarheten och transparensen för den
enskilde.
Under övergångsperioden tydliggör denna vägledning
• underlag som redovisar särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och
bebyggelseområden som i dagsläget är identifierade.
• hanteringen av det som ännu inte är inventerat och klassificerat i stadens
kulturhistoriska klassificeringskarta eller skyddas genom annan lagstiftning,
samt
• befintliga strategier, vägledningar och kunskapsunderlag som beskriver de
hänsyn som krävs för att tillvarata de särskilda värdena.
Ärendet
Stadsbyggnadsnämnden och kulturnämnden har tagit fram en gemensam vägledning
för hanteringen av särskilt värdefulla byggnadsverk, allmänna platser och
bebyggelseområden fram till att en ny översiktsplan är antagen samt den
kulturhistoriska klassificeringskartan är heltäckande.
Ärendets beredning
Ärendet har beretts av stadsbyggnadskontoret, planavdelningen, strategi- och
utvecklingsenhet och kulturförvaltningen, avdelningen Museer och konst, enheten
kulturmiljö. Referensgruppen har bestått av representanter från
stadsbyggnadskontoret (stadsplanerare, jurist och bygglovshandläggare) och
kulturförvaltningen (byggnadsantikvarier).
Förvaltningarnas synpunkter och förslag
Förvaltningarna bedömer att vägledningen (se bilaga) under en övergångsperiod
tydliggör hanteringen av redan utpekade kulturmiljöer, ännu inte klassificerade
fastigheter samt stadens syn på vilken hänsyn som krävs för de särskilda värdena.
Förvaltningarna bedömer att vägledningen ska vara en utgångspunkt för planering
och lovprövning fram till att en ny översiktsplan för Stockholms stad är antagen och
den kulturhistoriska klassificeringskartan har blivit heltäckande.
Förvaltningarna föreslår att nämnderna godkänner vägledningen i enlighet med bilaga
1, och hemställer ärendet till kommunfullmäktige.
7 (8)
Remissammanställning
Ärendet har initierats av kulturnämnden och stadsbyggnadsnämnden och remitterats
till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 11 maj 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
I kommunfullmäktiges budget för 2026 framgår att behovet av
tidig vägledning och information till invånare och företag förväntas öka till följd av
ny lagstiftning samt att det finns behov att uppdatera vägledningsdokument för att
säkerställa att de är aktuella och ändamålsenliga. Stadsledningskontoret instämmer i
kulturnämndens och stadsbyggnadsnämndens bedömning att vägledningen under en
övergångsperiod tydliggör hanteringen av redan utpekade kulturmiljöer, ännu inte
klassificerade fastigheter samt stadens syn på vilken hänsyn som krävs för de
särskilda värdena.
Stadsledningskontoret instämmer även i nämndernas bedömning att vägledningen ska
vara en utgångspunkt för planering och lovprövning fram till att en ny översiktsplan
för Stockholms stad är antagen och den kulturhistoriska klassificeringskartan har
blivit heltäckande.
Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
godkänner förslaget till Vägledning för hantering av stadens särskilt värdefulla
byggnadsverk, allmänna platser och bebyggelseområden med anledning av ändringar
i plan- och bygglagen, enligt bilaga 1.
8 (8)
Reservationer m.m.
Kulturnämnden
Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD)
Den föreslagna vägledningen syftar till att tydliggöra hanteringen av kulturhistoriskt
värdefulla miljöer till följd av ändringar i plan- och bygglagen. Samtidigt innebär den
att staden gör omfattande tolkningar i ett skede där underlagen fortfarande är
ofullständiga.
Av ärendet framgår att klassificeringen av stadens kulturhistoriska miljöer ännu inte
är heltäckande och att detta arbete pågår parallellt med framtagandet av en ny
översiktsplan. Trots detta införs en vägledning som i praktiken kommer att styra
bedömningar i plan- och bygglovsprocesser.
Detta riskerar att leda till en otydlig och svårförutsägbar tillämpning, där
fastighetsägare och andra berörda inte i förväg kan avgöra vilka krav som gäller. Att
bedömningar i vissa fall ska göras i efterhand förstärker denna osäkerhet.
Vidare innebär vägledningen att ett ökat ansvar läggs på den enskilde att själv tolka
lagstiftning och underlag, vilket riskerar att skapa en mer komplex och svårnavigerad
process.
Sverigedemokraterna anser att styrdokument av denna typ måste bygga på tydliga och
fullt ut framtagna underlag. Först när klassificeringen är komplett och översiktsplanen
är på plats kan en vägledning få den tydlighet och förutsägbarhet som krävs.
Det är avgörande att stadens arbete präglas av tydlighet, rättssäkerhet och respekt för
de invånare och fastighetsägare som berörs av besluten.
Originalhandlingen finns på
meetingspublic.stockholm.se.