Regler för byggnaders klimatpåverkan under hela livscykeln
The matter concerns rules for the climate impact of buildings over their entire life cycle and threshold values for that impact. The contents will become public after consideration by the Committee on Councillor Matters on 7 October 2026.
This summary is based on the meeting agenda. We'll update when the minutes are published.
From the original document
Boverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda och lämna förslag till hur EU-direktivet 2024/1275 om byggnaders energiprestanda (EPBD) ska genomföras i svensk rätt. Direktivet kräver att medlemsstaterna inför krav på att beräkna och redovisa nya byggnaders växthusgasutsläpp under hela livscykeln (livscykel-GWP, Global Warming Potential), samt gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.Landbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat förslaget till bland annat Stockholms stad för yttrande.
[R2 PM Regler om livscykel-GWP och gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.pdf]
1 (25)
PM Rotel II (Dnr KS 2026/798)
Regler om livscykel-GWP och gränsvärden för
byggnaders klimatpåverkan
Remiss från Landsbygds- och infrastrukturdepartementet
Remisstid den 23 oktober 2026
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Jan Valeskog
Sammanfattning av ärendet
Boverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda och lämna förslag till hur EU-
direktivet 2024/1275 om byggnaders energiprestanda (EPBD) ska genomföras i
svensk rätt. Direktivet kräver att medlemsstaterna inför krav på att beräkna och
redovisa nya byggnaders växthusgasutsläpp under hela livscykeln (livscykel-GWP,
Global Warming Potential), samt gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.
Landbygds- och infrastrukturdepartementet har remitterat förslaget till bland annat
Stockholms stad för yttrande.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden,
fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och
Stockholms Stadshus AB.
På grund av kort remisstid har exploateringskontoret, fastighetskontoret,
miljöförvaltningen och stadsbyggnadskontoret inkommit med kontorsyttranden.
Stadsledningskontoret ser positivt på ett införande av nationella gränsvärden och
anpassning till Energiprestandadirektivet enligt EU-lagstiftning, som syftar till att
kartlägga och minska byggnaders klimatpåverkan.
Exploateringskontoret välkomnar ett införande av nationella gränsvärden och
anpassning till Energiprestandadirektivet enligt europeisk lagstiftning, som syftar till
att kartlägga samt minska byggnaders klimatpåverkan under hela livscykeln.
Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian.
2 (25)
Fastighetskontoret ser positivt på förslaget om införande av gränsvärden för
klimatpåverkan i byggskedet och utveckling av reglerna om klimatdeklaration till att
omfatta redovisning av klimatpåverkan från hela livscykeln (livscykel-GWP).
Miljöförvaltningen ställer sig positiv till att gränsvärden för byggnaders
klimatpåverkan införs.
Stadsbyggnadskontoret tillstyrker huvudsakligen förslaget, med ett antal undantag
och villkor som rör ambitionsnivå, behov av exempelsamling, systemstöd för
automatisk validering och uppdatering avseende EU-data, klimatdeklarationer samt
finansiering.
Stockholms Stadshus AB anser att förslaget innebär ökade krav på klimatberäkningar,
produktdata och uppföljning för stadens bolag, vilket kan medföra mer administration
och ökade kostnader.
Föredragande borgarrådets synpunkter
Jag anser att nationella gränsvärden och anpassningen till EU:s
energiprestandadirektiv är positiv, men avstyrker Boverkets förslag (alternativ 2) då
ambitionsnivån är för låg. Det är viktigt att i stället införa det mer ambitiösa alternativ
1 för att nå EU:s och stadens klimatmål samt Parisavtalet — en omställning
branschen bedöms ha god kapacitet att klara. Vidare bör gränsvärdena skärpas vart
tredje år i stället för vart femte år för att säkra en jämn utveckling.
Det är också avgörande att uppmärksamma att flytten av kontrollansvaret till
kommunens byggnadsnämnd förutsätter nya arbetssätt och kompetens som inte säkert
kan finansieras genom bygglovstaxan. Därtill riskerar förslaget att leda till en ojämn
rättstillämpning mellan kommuner beroende på tillgängliga resurser. .
Slutligen är det viktigt att lagstiftningsglappet under övergångsperioden hanteras samt
att sanktionstaket höjs för att ge en tillräckligt styrande effekt.
Stockholm den 7 oktober 2026
Jan Valeskog
Bilagor
1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/798-11.1
2. Remiss – Regler om livscykel- GWP och gränsvärden för byggnaders
klimatpåverkan – Del 1, dnr KS 2026/798-1.1
3. Remiss – Regler om livscykel- GWP och gränsvärden för byggnaders
klimatpåverkan – Del 2 Bilagor, dnr KS 2026/798-1.2
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
3 (25)
Ärendet
Boverket har fått i uppdrag av regeringen att utreda och lämna förslag till hur EU-
direktivet 2024/1275 om byggnaders energiprestanda (EPBD) ska genomföras i
svensk rätt. Direktivet kräver att medlemsstaterna inför krav på att beräkna och
redovisa nya byggnaders växthusgasutsläpp under hela livscykeln (livscykel-GWP,
Global Warming Potential), samt gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan.
Boverket föreslår att lagen om klimatdeklaration för byggnader (2021:787) upphävs
och att kravet på att beräkna och redovisa byggnaders klimatpåverkan istället förs in
som ett tekniskt egenskapskrav i plan- och bygglagen (PBL). Redovisningskravet
(livscykel-GWP) föreslås gälla från 1 januari 2028 för byggnader med golvarea över
1 000 m² och från 1 januari 2030 för alla nya byggnader. Gränsvärden för byggnaders
avgivning av växthusgaser föreslås införas från 1 januari 2030 och differentieras efter
byggnadstyp.
Boverket presenterar tre alternativ för gränsvärdesnivåer och föreslår alternativ 2,
som är satt utifrån en nivå som inte bedöms driva kostnader 2030.
Byggnadsnämnden föreslås få ansvaret för att inom bygglovs- och tillsynsprocessen
bedöma om en klimatberäkning kan antas uppfylla kraven inför startbesked,
kontrollera de redovisade uppgifterna inför slutbesked samt, på byggaktörens
begäran, pröva och besluta om ett högre gränsvärde ska tillämpas i det enskilda fallet.
Boverkets tillsynsansvar och det nationella klimatdeklarationsregistret föreslås
därmed avvecklas.
Boverket föreslår en ny regel om byggsanktionsavgift i de fall byggherren överstigit
ett gränsvärde eller redovisat felaktigt värde för GWP-GHG till byggnadsnämnden.
Det föreslås också ett takbelopp, att sanktionsavgiften maximalt kan uppgå till 2 960
000 kr.
Remissammanställning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret, exploateringsnämnden,
fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden och
Stockholms Stadshus AB.
På grund av kort remisstid har exploateringskontoret, fastighetskontoret,
miljöförvaltningen, stadsbyggnadskontoret har inkommit med kontorsyttranden.
Innehållsförteckning
Stadsledningskontoret ................................................................................4
Exploateringskontoret .................................................................................6
Fastighetskontoret ....................................................................................11
Miljöförvaltningen ......................................................................................12
4 (25)
Stadsbyggnadskontoret ............................................................................15
Stockholms Stadshus AB .........................................................................21
Stadsledningskontoret
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 7 september 2026 har i
huvudsak följande lydelse.
Stadsledningskontoret ser positivt på ett införande av nationella gränsvärden och
anpassning till Energiprestandadirektivet enligt EU-lagstiftning, som syftar till att
kartlägga och minska byggnaders klimatpåverkan. Stadsledningskontoret anser dock
att den av Boverket föreslagna ambitionsnivån (alternativ 2) är för låg och anser att
den behöver skärpas för att vara i linje med såväl EU:s som stadens klimatmål.
Stadsledningskontoret förordar därför det mer ambitiösa kravet i Boverkets rapport
(alternativ 1).
Stadsledningskontoret understryker att Boverkets förslag om att flytta
kontrollansvaret för klimatberäkningar från Boverkets tillsyn till att hanteras av
stadsbyggnadsnämnderna inom ramen för bygglovs- och tillsynsprocessen medför en
helt ny sakprövning för dessa nämnder. Förslaget förutsätter nya arbetssätt och
kompetens som inte säkert kan finansieras genom bygglovstaxan. Därtill riskerar
förslaget att leda till en ojämn rättstillämpning mellan kommuner beroende på
tillgängliga resurser.
Vidare anser stadsledningskontoret att gränsvärdena bör skärpas minst vart tredje år
istället för Boverkets förslag om vart femte år. Detta för att undvika plötsliga
omställningar och upprätthålla en jämn innovationsnivå och marknadsutveckling.
Stadsledningskontoret anser att det glapp som uppstår mellan att lagen om
klimatdeklaration upphävs och de nya kraven i PBL är fullt införda behöver hanteras.
Slutligen anser stadsledningskontoret att taket för sanktionering vid överträdelse är
för lågt för att ha en tillräckligt styrande effekt.
Ställningstagande
6.3.2 Tre alternativa gränsvärdesnivåer
Stadsledningskontoret avstyrker Boverkets förslag för gränsvärdesnivåer kopplat till
alternativ 2 och förordar istället alternativ 1, som är satt utifrån EU:s klimatmål till
2030. Stadsledningskontoret anser att Boverkets förslag innebär en för hög nivå och
menar att mer ambitiösa gränsvärden införs som både styr mot Parisavtalets
uppfyllande och stadens mål om halverade konsumtionsbaserade utsläpp till 2030.
Stadsledningskontoret anser att branschens omställningskapacitet är mycket högre än
vad Boverket förutsätter och att branschen därför har goda möjligheter att klara av de
5 (25)
gränsvärdesnivåer som beskrivs i alternativ 1. Uppfattningen baseras på de dialoger
som stadens verksamheter har med byggaktörer.
6.1.1.1 Gränsvärde som omfattar modul A1-A5
Stadsledningskontoret tillstyrker systemgränsen modul A1-A5 då det möjliggör för
verifierbara och direkta utsläppsminskningar i närtid. Stadsledningskontoret
tillstyrker även förslagen om att beräkna och redovisa livscykel-GWP för att undvika
risk för suboptimering mellan olika livscykelskeden, exempelvis i form av
konstruktionsval eller byggnadsutformning, eller förstå klimatpåverkan vid
markförstärkning. Stadsledningskontoret ser positivt på en utveckling av gränsvärden
där styrningen kan tydliggöras även i detta avseende.
6.3.1 Utgångspunkter för gränsvärden
Stadsledningskontoret avstyrker förslaget om att gränsvärdena ska skärpas var femte
år och menar att gränsvärdena bör skärpas minst vart tredje år för att undvika
plötsliga omställningar och upprätthålla en jämn innovationsnivå och
marknadsutveckling.
11.8.5 Konsekvenser för kommuner
Stadsledningskontoret understryker att förslaget är kostnadsdrivande för
kommunerna. Boverkets förslag innebär att uppföljning och efterlevandekrav flyttas
från Boverket till den ordinarie bygglovsprocessen inom PBL. Byggnadsnämnderna
föreslås därmed få ett direkt ansvar för att kontrollera att kraven på klimatberäkning
och gränsvärde uppfylls inom PBL-processen, ta emot och bedöma uppgifter om
livscykel-GWP inför slutbesked samt i bygglovsbeslut fastställa vilket gränsvärde
som gäller för den aktuella byggnaden och om några särskilda regler ska tillämpas.
Detta skapar ekonomiska och tidsmässiga kostnader som inte bedöms helt kunna
täckas av bygglovstaxa.
Därtill menar stadsledningskontoret att det finns stor risk att förslaget leder till en
ojämn rättstillämpning mellan kommuner beroende på tillgängliga resurser.
Stadsledningskontoret anser därför att det är mycket viktigt att ett systemstöd som
stödjer automatisk validering av redovisningar, och som inkluderar uppdatering
utifrån EU:s data, ska finnas tillhanda i januari 2028 då kraven träder i kraft.
4.2 Implementering i svensk rätt
Stadsledningskontoret noterar att det uppstår ett regleringsglapp mellan att nuvarande
regler i lag, förordning och föreskrifter om klimatdeklaration för byggnader upphävs
och att det införs ett tekniskt egenskapskrav i PBL. Detta glapp behöver adresseras.
Lagen om klimatdeklaration föreslås upphävas 1 april 2027, medan det nya kravet på
livscykel-GWP i PBL föreslås träda i kraft först 1 januari 2028 (byggnader >1 000
m²) respektive 1 januari 2030 (samtliga byggnader). Förslaget innebär därmed att
byggnader om högst 1 000 m² är undantagna krav under närmare tre år. Därtill saknar
författningsförslaget till upphävandet av lagen om klimatdeklaration
6 (25)
övergångsbestämmelser som anger vad som gäller för ärenden där bygglov sökts före
1 april 2027, men där slutbesked ännu inte har getts. Stadsledningskontoret anser att
regleringsglappet måste undvikas och att övergångsbestämmelser behöver införas.
8.1.4 Reglering i plan- och bygglagen gällande kontroll
Stadsledningskontoret tillstyrker förslaget om att införa en byggsanktionsavgift.
Däremot avstyrker stadsledningskontoret förslaget på takbelopp och anser att det är
alldeles för lågt. Boverket noterar att ett flerbostadshus på 20 000 m2 år 2024 kostade
i genomsnitt 980 miljoner kronor att uppföra. Med så låga sanktionsavgifter i relation
till den totala byggkostnaden anser stadsledningskontoret att det finns stora risker att
byggaktörer inte tar gränsvärdena på allvar och istället ser denna kostnad som ett sätt
att köpa sig fria från åtgärder som minskar byggnadernas klimatpåverkan.
Del 2, Bilaga 3
Boverkets föreslår fördefinierade påslag på gränsvärdena för byggnader med
särskilda, klimatdrivande förutsättningar, exempelvis för bullerutsatta lägen,
byggnation på överdäckning samt egna gränsvärden för simhallar,
säkerhetsbyggnader, arenor och skyddsrum.
Stadsledningskontoret understryker att antalet definierade fall är för få för att täcka
den variation av projektförutsättningar som förekommer i praktiken, inte minst i en
stor och komplex stadsmiljö som Stockholm. Stadsledningskontoret anser därför att
Boverket bör komplettera med fler definierade kategorier.
Exploateringskontoret
Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 28 augusti 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Exploateringskontoret välkomnar ett införande av nationella gränsvärden och
anpassning till Energiprestandadirektivet (EPDB) enligt europeisk lagstiftning, som
syftar till att kartlägga samt minska byggnaders hela klimatpåverkan. Rapporten är i
enlighet med kommunens och branschens ambitioner att införa gränsvärden. Kontoret
ställer sig positivt till att gränsvärden avgränsas till byggskedet, så att fokus läggs på
att minska de utsläpp som sker idag och som kan verifieras.
Nivå gränsvärden
Exploateringskontoret avstyrker Boverkets förslag gällande införandet av
gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan i enlighet med rapportens alternativ 2.
För att säkerställa att sektorn bidrar till att uppfylla såväl Parisavtalets åtaganden som
EU:s klimatmål till 2030, förordar kontoret Boverkets alternativ 1.
Exploateringskontoret bedömer att nationella gränsvärden i linje med EU:s klimatmål
är en förutsättning för att skapa förutsägbarhet och likvärdiga spelregler för hela
branschen. Detta lägger en stabilare grund för en effektiv och harmoniserad
samhällsbyggnadsprocess. Då alternativ 2 inte är tillräckligt ambitiöst för att
7 (25)
möjliggöra uppfyllandet av Stockholms stads beslutade klimatmål, framstår alternativ
1 som det fördelaktiga vägvalet. Det bör även noteras att en stor del av de aktiva
byggaktörerna redan idag har interna hållbarhetsmål som minst ligger i linje med
EU:s klimatmål, vilket ytterligare motiverar en högre ambitionsnivå i regelverket än
den som Boverket föreslår med Alternativ 2.
Exploateringskontoret vill även lyfta att gränsvärdena enligt förslaget ska tillämpas
för byggnader som söker bygglov från och med den 1 januari 2030, inte för
byggnader som står färdiga vid det datumet. Eftersom det normalt tar cirka 2–3 år
från bygglov till byggstart, innebär detta i praktiken att byggherrar och entreprenörer
har ytterligare 2–3 år på sig efter 2030 innan de faktiska materialinköpen och
produktionen behöver vara anpassade till gränsvärdet. Den samlade omställningstiden
blir därmed längre än vad själva ikraftträdandedatumet ger sken av, vilket ytterligare
stärker branschens förutsättningar att hinna med teknikutveckling, processoptimering
och marknadsintroduktion av klimatförbättrade material innan kraven faktiskt slår
igenom i produktionen. Detta talar enligt exploateringskontorets bedömning för att en
högre ambitionsnivå (alternativ 1) är fullt genomförbar redan från 2030, eftersom
branschen i praktiken får ett längre anpassningsfönster än vad tidsplanen initialt kan
uppfattas ge.
Teknikutveckling och branschen
Exploateringskontoret bedömer att Boverkets analys av branschens
omställningskapacitet inte är i linje med den dialog kontoret löpande för med
byggaktörer och akademi samt genom gjorda enkäter till bolag. Kontorets erfarenhet
visar att byggbolag under rätt förutsättningar redan idag kan producera flerbostadshus
med en klimatpåverkan under 180–200 kg CO₂e/m² BTA, och detta till en rimlig
kostnadsökning eller till och med kostnadsneutralt. Nacka kommun har genomfört
markanvisningar där vinnande förslag legat på 95 respektive 189 kg CO₂e/m² BTA,
och i Göteborg har Kv. Omställningen genomförts med en klimatpåverkan på 171 kg
CO₂e/m² BTA. Motsvarande nivå ses i Takryttaren i Uppsala, som når 188 kg
CO₂e/m² BTA. Castellum redovisar på liknande sätt att man i flera genomförda
projekt nått 30–50 procents lägre klimatpåverkan utan ökad kostnadsnivå. Att flera
ledande aktörer redan idag når eller underskrider den nivå som Alternativ 1 innebär
visar att branschens faktiska kapacitet är större än vad Boverkets föreslagna
Alternativ 2 förutsätter, och stärker bedömningen att Alternativ 1 är en fullt rimlig
ambitionsnivå att sätta för 2030. Exploateringskontoret vill samtidigt understryka
vikten av att begränsa åtgärder som driver upp byggkostnaderna, så att inte andra
prioriterade mål försvåras, såsom att öka produktionen av bostäder som efterfrågas
och som fler har råd att efterfråga. Just därför är exemplet från Castellum särskilt
relevant: att en betydande klimatförbättring kan uppnås utan ökad kostnadsnivå visar
att en höjd ambitionsnivå inte behöver stå i konflikt med målet om ett ökat och
kostnadseffektivt byggande.
En framgångsrik klimatomställning förutsätter tydliga, ambitiösa mål och en
långsiktig spelplan. Många företag efterfrågar just detta för att våga ta de
8 (25)
investeringsbeslut som krävs för omfattande omställningsåtgärder. Vad gäller
reduktionstakten noterar exploateringskontoret att alternativ 2 medför en onödigt
brant utvecklingskurva fram till 2040. Genom att välja Boverkets alternativ 1 för
2030 skapas en jämnare och mer hanterbar reduktionstakt fram till 2040. Dagens
teknik och optimerade processer möjliggör en reduktion på upp till cirka 50 procent,
vilket kan betraktas som de ”lågt hängande frukterna”. För att därefter kunna möta
ännu strängare krav krävs tid för innovation och teknikutveckling, vilket alternativ 1
ger bättre förutsättningar för. Detta bekräftas även i Boverkets eget underlag (Del 2
bilagor till Rapporten). Ida Karlsson, forskare på Chalmers med fokus på omställning
mot nettonoll klimatpåverkan för byggnader och infrastruktur, har i sin publicerade
forskning studerat byggaktörernas egna målsättningar och visar att mycket stora
minskningar av klimatpåverkan redan är möjliga till 2030, vilket indikerar att
branschens tekniska och processmässiga omställningskapacitet är större än vad
Boverkets föreslagna ambitionsnivå (alternativ 2) förutsätter. Detta stärks ytterligare
av att Boverkets egen rapport (kap. 6.3.3): "Enligt enkäten i samband med Boverkets
hearing i augusti 2025 svarade en stor majoritet att de förordade alternativ 1. I princip
ingen förespråkade alternativ 3., det vill säga den nivå som ligger i linje med EU:s
klimatmål.
Att marknaden har kapacitet att ställa om snabbt vid införande av ambitiösa
gränsvärden ser exploateringskontoret tydliga exempel på i Danmark. Efter att
klimatkrav infördes i bygningsreglementet 2023, och skärptes ytterligare genom
BR25 från juli 2025, har efterfrågan på klimatförbättrade byggmaterial enligt
branschmedia ökat kraftigt. Aalborg Portlands CO2-reducerade cement FutureCEM,
med upp till 30 procent lägre klimatavtryck, ökade i försäljning med 43 procent under
2025 och utgör nu en fjärdedel av företagets totala cementförsäljning, en utveckling
företaget kopplar direkt till de skärpta kraven, och som lett till att den traditionella
standardcementen helt fasas ut från 2026. Motsvarande drivkrafter har bidragit till
investeringar i infångning och lagring av koldioxid: Aalborg Portland har under 2026
ingått avtal med danska staten om att fånga och lagra 1,25 miljoner ton CO2 årligen
från 2030. Detta visar att tydliga klimatkrav kan fungera som en betydande
katalysator för både produktutveckling och storskaliga klimatinvesteringar i
byggsektorn.
Ökad administration och kostnader vid införande av gränsvärden enligt Alternativ 2
Exploateringskontoret bedömer att Boverkets förslag av gränsvärden enligt alternativ
2 riskerar att förskjuta ansvar och ekonomiska konsekvenser med bland annat utökad
administration till kommunal nivå. För tillväxtkommuner som Stockholm, där det
råder ett starkt politiskt och näringslivsdrivet tryck att uppfylla fastställda klimatmål,
innebär en nationell ambitionsnivå som inte korresponderar med dessa mål att staden
kan behöva införa egna, kompletterande krav eller arbeta med incitament.
Ökad administration och kostnad för kommunen till följd av att ansvaret förflyttas
från Boverket
9 (25)
Exploateringskontoret vill uppmärksamma att förslaget innebär att ansvaret för
kontroll av klimatberäkningar flyttas från Boverkets tillsyn till byggnadsnämnden,
som ska hantera detta inom ramen för bygglovs- och tillsynsprocessen. Det innebär
en ny typ av sakprövning, bedömning av klimatberäkningar (LCA) och undantag från
gränsvärden, som kommunen idag saknar motsvarande kompetens och arbetssätt för,
och som kan vara svår att finansiera fullt ut via bygglovstaxan.
Regleringsglapp vid upphävandet av klimatdeklarationslagen
Exploateringskontoret noterar att förslaget skapar ett regleringsglapp: lagen om
klimatdeklaration upphävs redan 1 april 2027, medan det nya kravet på livscykel-
GWP i PBL träder i kraft först 1 januari 2028 (byggnader >1 000 m²) respektive 1
januari 2030 (samtliga byggnader). Byggnader om högst 1 000 m² är alltså helt
undantagna kravet under hela perioden 1 januari 2028–1 januari 2030, vilket för
denna kategori, som inkluderar merparten av stadens förskolor, skolor och mindre
flerbostadshus, innebär ett olyckligt glapp på närmare tre år, från 1 april 2027 till 1
januari 2030. Detta riskerar att bryta det momentum och de rutiner som staden byggt
upp sedan 2022. Problemet förstärks av att författningsförslaget till upphävandet
saknar övergångsbestämmelse om att äldre bestämmelser ska gälla för ärenden där
bygglov sökts före ikraftträdandet – till skillnad från förslagen som inför de nya
kraven 2028/2030, där en sådan övergångsbestämmelse uttryckligen föreslås. Utan
motsvarande skydd riskerar kravet på klimatdeklaration att bortfalla för alla
slutbesked som meddelas från 1 april 2027, oavsett när bygglov söktes, det vill säga
inte bara nya ärenden under mellanperioden, utan även redan pågående projekt.
Exploateringskontoret efterfrågar därför dels att glappet undviks, exempelvis genom
att synkronisera upphävandet av nuvarande lag med ikraftträdandet av de nya kraven,
dels att en övergångsbestämmelse motsvarande den som föreslås för de nya kraven
även införs vid upphävandet av klimatdeklarationslagen, så att
klimatdeklarationsplikten består för ärenden där bygglov sökts innan lagen upphävs.
Sanktion och konsekvens vid felaktigheter och överträdelser
Exploateringskontoret eftersträvar sund konkurrens och lika förutsättningar på
marknaden. Vid felaktig rapportering eller överskridna gränsvärden är det av största
vikt att utföraren tilldelas en korrekt sanktion som faktiskt motsvarar bristen i
leveransen, i synnerhet då projektet har vunnits i konkurrens med andra aktörer.
Kontoret bedömer att den föreslagna sanktionsavgiften är för låg, vilket riskerar att
snedvrida konkurrensen. Det föreslagna maxtaket på 2 960 000 kr är otillräckligt och
kan i praktiken gynna oseriösa bolag på bekostnad av de som följer regelverket. För
att säkerställa att rätt effekt uppnås föreslår exploateringskontoret att
sanktionsavgiften istället kopplas till kostnaden för att permanent ta bort och
omhänderta det antal kilogram koldioxid som överskridandet uppgår till. Därför bör
inget övre tak för sanktionen införas.
Täckningsgrad och inkluderade byggnadsdelar vid klimatberäkning
10 (25)
Exploateringskontoret välkomnar en hög täckningsgrad, vilket kommer att driva på
datautvecklingen av miljövarudeklarationer (EPD:er), och tillstyrker därför förslaget i
denna del. Vidare är det positivt att gränsvärdena fokuserar på modulerna A1–A5
snarare än på GWP-total, vilket exploateringskontoret också tillstyrker. Likaså är det
fördelaktigt att GWP-total beräknas för att börja mäta och förstå klimatpåverkan inom
bland annat markförstärkning, varför även denna del tillstyrks. Samtidigt vill
exploateringskontoret uppmärksamma risken för att de utökade kraven kan innebära
en ökad administrativ börda för byggaktören. Exploateringskontoret anser därför att
nyttan av dessa krav behöver vägas mot den ökade administrationen för att säkerställa
att processerna förblir effektiva men att en 90-procentig täckningsgrad bedöms som
rimlig i förhållande nyttan.
Uppdatering av gränsvärden
Exploateringskontoret föreslår att gränsvärdena uppdateras vart tredje år eller ännu
hellre varje år, i stället för Boverkets förslag om vart femte år. En tätare nedåtgående
trappa för gränsvärdena än var femte år ger en konstant innovationskraft och undviker
de stora, plötsliga omställningschocker som en femårscykel riskerar att medföra.
Modellen gör det också lättare att synkronisera svensk lagstiftning med EU:s
klimatmål och leder till en snabbare, mer förutsägbar utfasning av inbyggda utsläpp i
byggsektorn. Detta har även starkt stöd i Boverkets eget underlag. I rapporten (kap.
6.4) framgår att flera av de svarande i Boverkets egen hearing i augusti 2025 ansåg att
skärpningar bör komma oftare än vart femte år, och att vart tredje år oftast
förespråkades. Man pekade särskilt på att tiden mellan 2030 och 2035 annars blir för
lång för att ge en jämn och hanterbar utveckling. Exploateringskontoret delar denna
bedömning: en tätare uppdateringscykel ger branschen kontinuerliga, mindre steg att
förhålla sig till i stället för stora, svårförutsägbara skärpningar vid enstaka tillfällen,
vilket underlättar både investeringsplanering och en jämn teknikutveckling fram mot
2040.
Påslag på gränsvärden
Boverkets rapport föreslår ett fåtal fördefinierade påslag på gränsvärdena för
byggnader med särskilda, klimatdrivande förutsättningar (Del 2 bilaga 3 till
Rapporten), exempelvis för bullerutsatta lägen, byggnation på överdäckning samt
egna gränsvärden för simhallar, säkerhetsbyggnader, arenor och skyddsrum.
Exploateringskontoret bedömer att antalet definierade fall är för få för att täcka den
variation av projektförutsättningar som förekommer i praktiken, inte minst i en stor
och komplex stadsmiljö som Stockholm. Ett exempel är byggnader som omfattas av
äldre detaljplaner med krav på till exempel tegel- eller putsfasad, vilket enligt
Boverkets eget underlag (Del 2 bilaga 3 till Rapporten) ger betydligt högre
klimatpåverkan än en träfasad. Sådana byggnader riskerar att få svårt att klara
gränsvärdet utan att detaljplanen ändras, samtidigt som det saknas ett definierat
påslag eller en vägledning för hur dessa fall ska hanteras. Kontoret efterfrågar därför
att Boverket kompletterar med fler definierade kategorier – inklusive vägledning för
byggnader som låses av äldre detaljplanekrav – samt tydligare vägledning för hur
11 (25)
påslag ska beräknas i ytterligare typfall. Utöver detta innehåller förslaget en möjlighet
för byggherren att på egen begäran ansöka om ett högre gränsvärde för en enskild
byggnad, där byggnadsnämnden ska pröva och besluta i det enskilda fallet. Denna del
saknar tydliga bedömningskriterier, vilket riskerar att leda till den ojämna
rättstillämpning mellan kommuner som Boverket själv lyfter i sin konsekvensanalys.
Exploateringskontoret anser att både de fördefinierade påslagen och kriterierna för
den individuella prövningen bör fastställas och vägledas på nationell nivå, för att
säkerställa likabehandling mellan kommuner och en förutsägbar process för
byggherrar.
Fastighetskontoret
Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 27 augusti 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Kontoret ser positivt på förslaget om införande av gränsvärden för klimatpåverkan i
byggskedet och utveckling av reglerna om klimatdeklaration till att omfatta
redovisning av klimatpåverkan från hela livscykeln (livscykel-GWP). Gränsvärden
för klimatpåverkan från byggskedet underlättar styrning mot lägre klimatpåverkan
och krav på redovisning av klimatpåverkan från byggnadens hela livscykel ger en
mer heltäckande bild av klimatpåverkan från byggnaden och bättre beslutsunderlag.
Det är också positivt att det finns möjlighet till påslag på gränsvärdet för byggnader
med specifika funktioner eller förutsättningar som ger en ökad klimatpåverkan. Det
kan till exempel vara byggnader med höga takhöjder och långa spännvidder och
byggnader som omfattas av planbestämmelser som avsevärt ökar klimatpåverkan.
För att minimera risken för suboptimering, där klimatpåverkan från byggskedet
minimeras genom att exempelvis använda material med kortare livslängd, skulle ett
gränsvärde som innefattar hela livscykeln vara lämpligt. Kontoret anser ändå att
Boverkets förslag där gränsvärdet enbart omfattar klimatpåverkan i byggskedet är att
föredra, åtminstone inledningsvis. Detta då beräkning av klimatpåverkan från
användarskede och slutskede är osäkra då de till stor del bygger på antaganden.
Kontorets främsta invändning mot Boverkets förslag är att gränsvärden för
klimatpåverkan i byggskedet inte är i linje med EUs klimatmål om 55% minskning av
klimatpåverkande utsläpp till 2030 jämfört med 1990 års nivåer, utan är tillåter högre
värden än detta. Boverkets föreslagna nivå på gränsvärden driver inte minskning av
klimatpåverkande utsläpp i den takt som krävs. Många organisationer har redan egna
gränsvärden som är skarpare än nivåerna som Boverket föreslår och lagstiftningens
styrande effekt skulle inte bli så stor. En stor majoritet av de som lämnat synpunkter
vid Boverkets hearing i augusti 2025 förordar också att gränsvärden ska vara i
enlighet med EUs klimatmål för 2030.
De nya byggnader som kontoret uppför är framförallt olika typer av idrottsbyggnader
såsom idrottshallar, badhus och omklädnings/teknikbyggnader vid idrottsplatser. I
Boverkets förslag finns ett eget gränsvärde för simhallar men inget för idrottshallar.
12 (25)
Idrottshallar omfattas i nuvarande förslag av gränsvärde för övriga byggnader.
Kontorets bedömning är att det bör kunna tas fram ett gränsvärde även för
idrottshallar då det uppförs fler sådana byggnader än simhallar och det därför borde
finnas referensvärden att utgå från.
Vidare ser kontoret en risk att klimatberäkningars riktighet kommer variera stort då
omfattning på underlag som enligt förslaget ska redovisas och granskas av
byggnadsnämnden är relativt begränsade.
Miljöförvaltningen
Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 31 augusti 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Förvaltningen välkomnar utökningen av redovisningskravet för klimatpåverkan vid
nybyggnation med fler moduler över livscykeln. Förvaltningen ställer sig även positiv
till att gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan införs.
6.3.2 Tre alternativa gränsvärdenivåer
Förvaltningen anser att Boverkets förslag att gå fram med mellanalternativet, kallat
alternativ 2, med en måttlig skärpning av gränsvärdena på 35 %, är en för låg
ambition. Detta alternativ linjerar inte med EU:s klimatmål och i förlängningen
kommer detta påverka möjligheten för Stockholms stad att uppfylla sina egna
klimatmål. Enligt remissens del 2 i bilaga 1 på sid 19 ser flera entreprenörer att en 35-
procentig reduktion av klimatpåverkan kan vara kostnadsneutralt redan år 2030. De
kostnadsdrivande posterna är framför allt materialkostnader och materielmängder
som båda kommer minska och optimeras över tid. Utöver kostnadsskäl som Boverket
ser som främsta orsak att gå försiktigt fram, konstaterar man att branschen redan utan
styrning är på väg mot lägre klimatpåverkan. Om införandet av gränsvärden ska
fungera som ett starkt styrmedel behöver ambitionsnivån därför höjas.
Boverkets val av alternativ 2 motiveras bland annat av konsekvenserna för små och
medelstora företag. Förvaltningen anser dock att det är viktigt att skilja mellan
företagens förmåga att genomföra klimatreducerande åtgärder och den administrativa
och kompetensmässiga belastning som följer av kraven. Mindre företag kan ha
begränsade resurser för klimatberäkningar, datainsamling och systemstöd, men
samtidigt goda möjligheter att snabbt förändra materialval, processer och arbetssätt.
Dessa trösklar bör därför i första hand mötas genom tydlig vägledning,
standardiserade metoder och verktyg samt stöd för kompetensuppbyggnad, snarare än
genom en lägre generell ambitionsnivå.
Stockholms stads mål för minskad klimatpåverkan är mycket ambitiösa. Staden är,
liksom alla andra kommuner, beroende av offensiv statlig reglering som stöd för det
lokala arbetet. Förvaltningen menar därför att de nya gränsvärdena borde sättas i linje
med alternativ 1 i förslaget. Gränsvärden enligt alternativ 1 skulle skapa viktiga
signalvärden och påverka marknadens långsiktiga investeringsbeslut. Den snabba
13 (25)
utvecklingen av återbruksmarknader, inte minst inom återbruk av stomdelar som
förväntas accelereras av kommande SIS-standard för återbruk av prefabricerad
betong, talar också för att branschen inom några år borde kunna uppnå alternativ 1
utan större problem.
4.2 Implementering i svensk rätt
Boverket föreslår i avsnitt 4.2 att kraven på byggnaders klimatpåverkan införs som ett
tekniskt egenskapskrav i PBL. Förvaltningen konstaterar att förslagets konsekvenser
för kommunernas möjlighet att ställa mer långtgående klimatkrav genom
markanvisningar inte behandlas närmare i rapporten. Stockholm stad har en uttalad
ambition att ligga i framkant inom klimatomställningen och använder bland annat
markanvisningar, egna byggprojekt och upphandling för att driva teknikutveckling,
innovation och minskad klimatpåverkan från byggandet.
Förvaltningen anser att regeringen i den fortsatta beredningen av lagförslaget behöver
analysera hur de föreslagna kraven förhåller sig till förbudet mot kommunala särkrav
i 8 kap. 4 a § PBL och säkerställa att regleringen inte oavsiktligt begränsar
kommuners möjligheter att, genom markanvisningar ställa mer ambitiösa klimatkrav
än de nationella gränsvärdena. Detta är särskilt betydelsefullt för kommuner som
använder kommunalt markägande och markanvisningar som verktyg för att driva
innovation och en snabbare klimatomställning. Om den föreslagna regleringen
begränsar detta handlingsutrymme bör regeringen överväga vilka förändringar som
krävs för att säkerställa kommunernas möjlighet att gå före de nationella kraven.
6.1.1.1 Gränsvärde som omfattar modul A1–A5
Förvaltningen ser positivt på att livscykel-GWP ska beräknas och redovisas, men
konstaterar att det föreslagna gränsvärdet initialt endast omfattar modul A1–A5. A1-
A5 motsvarar byggskedet där sedan användningsskedet (B1-B7) och slutskedet (C1-
C4) följer. Förvaltningen ser en risk med en styrning som enbart utgår från
byggskedets klimatpåverkan kan leda till suboptimering och inte alltid främja de
lösningar som ger lägst klimatpåverkan över byggnadens hela livscykel.
Förvaltningen anser därför att Boverket i det fortsatta arbetet med färdplanen för
införande av gränsvärden för kumulativ livscykel-GWP bör särskilt beakta risken för
suboptimering mellan olika livscykelskeden och tydliggöra hur styrningen successivt
kan utvecklas från gränsvärden för A1–A5 mot ett fullständigt livscykelperspektiv.
6.3.1 Utgångspunkter för gränsvärden
Förslaget föreslår vidare att gränsvärdena ska skärpas var femte år. Givet hur den
tekniska utvecklingen går, samt frågans angelägenhet, menar förvaltningen att en
skärpning vart tredje år skulle vara motiverad. För att begränsa uppkomna
konsekvenser från klimatutsläppen är det viktigt att minska klimatpåverkan så tidigt
som möjligt.
8.1.4 Reglering i plan- och bygglagen gällande kontroll
14 (25)
I 9 kap. Byggsanktionsavgifter föreslås en uppdatering av plan- och
byggförordningen (2011:338) om att införa sanktioner om byggnaden överstiger
gränsvärden för avgivning av växthusgaser. Denna sanktionsavgift beräknas genom
formeln 0,5 prisbasbelopp + 0,002 prisbasbelopp per m2 BTA. I PBL (11 kap. 51-66
§§) finns dessutom ett takbelopp, att sanktionsavgiften maximalt kan uppgå till 2 960
000 kr. Förvaltningen anser att detta tak är alldeles för lågt. Boverket noterar att ett
flerbostadshus på 20 000 m2 år 2024 kostade i genomsnitt 980 miljoner kr att
uppföra. Med så låga sanktionsavgifter i relation till den totala byggkostnaden finns
stora risker att byggaktörer inte tar gränsvärdena på allvar och istället ser denna
kostnad som ett sätt att köpa sig fria från åtgärder som minskar byggnadernas
klimatpåverkan.
1.7 Förslag till förordning om ändring i plan- och byggförordningen
I författningsförslagets 3 kapitel om krav på byggnadsverk (sid 17) listas ett antal
undantag för vissa byggnadstyper att redovisa byggnadens klimatpåverkan. Bland
dessa finns kategorin industri- och verkstadsbyggnader. Uttryckt i golvarea utgör
dessa 33 % av Sveriges byggnadsbestånd (SCB). Förvaltningen anser att dessa på sikt
borde införlivas i skyldigheten att beräkna och redovisa byggnadens klimatpåverkan
samt uppfylla gränsvärden.
1.9 Förslag till förordning om ändring i plan- och byggförordningen (2011:338)
I 3 kap. Krav på byggnadsverk föreslås i § 20 g (sid 23) att byggnadsnämnden ska
besluta om ett högre gränsvärde för en enskild byggnad om byggaktören begär det
och det finns särskilda omständigheter som gör det nödvändigt.
Förvaltningen förstår att en sådan här skrivelse kan behövas men anser att Boverket
behöver komma med riktlinjer för hur sådana här särskilda omständigheter i § 20 ska
omvärdera gränsvärdena. Detta riskeras annars att missbrukas och ge möjligheter för
byggaktören att ha lägre ambition i dessa projekt.
Riktlinjerna behövs också eftersom förvaltningen ser risker med att olika
byggnadsnämnder gör olika bedömningar. Detta riskerar att öppna upp för att
enskilda kommuner kan välja att ej prioritera klimatfrågan.
12.3 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (2010:900)
Enligt sid 142 i remissen (10 kap, 34 §) förtydligas att ”Om redovisning inte har
gjorts kan byggnadsnämnden meddela interimistiskt slutbesked så att byggnaden ändå
kan tas i bruk”. Med redovisning menas här beräkningsresultat för livscykel-GWP.
Förvaltningen anser att Boverket bör tydliggöra inom vilken tidshorisont
interimistiskt är för att undvika att sådana här situationer blir permanenta.
9.2 Övergripande om redovisning av temporär biogen kolinlagring i byggnader
Boverket tar i remissen upp möjligheten att inkludera beräkning av biogent kol i
redovisningen för livscykel-GWP och att detta inte är ett stort merarbete. Detta är
dock inget som tas med i slutförslaget. Förvaltningen anser att det är synd att inte
15 (25)
fånga upp detta i förslaget. Ett register med hur stor kolsänka som finns i Sveriges
byggnadsbestånd vore användbart ur flera perspektiv. Dels för att enklare kunna
användas vid certifiering av kolinlagring enligt CRCF, dels för att förstå potentialen i
det samlade byggnadsbeståndet på ett enkelt sätt.
11.8.5 Konsekvenser för kommuner
Förvaltningen delar Boverkets bedömning att kommuner kommer behöva kompetens-
och resursförstärka då uppföljning om efterlevande av krav flyttas från Boverket till
den ordinarie bygglovsprocessen enligt PBL. Detta följer att tillsyn hamnar hos
kommunernas byggnadsnämnder vilket leder till ekonomiska och tidsmässiga
kostnader som inte kan finansieras med lovavgifter.
Stadsbyggnadskontoret
Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 3 september 2026 har i
huvudsak följande lydelse.
Stadsbyggnadskontoret tillstyrker huvudsakligen förslaget, med ett antal undantag
och villkor som rör ambitionsnivå; behov av exempelsamling; systemstöd för
automatisk validering och uppdatering avseende EU-data; klimatdeklarationer; samt
finansiering.
Här redovisad inledande utgångspunkter, synpunkter som presenteras under tematiska
underrubriker samt sammanfattande kommentar.
Utgångspunkt
Stadsbyggnadskontoret bedömer att det inte är självklart att föreskrifter är det
effektivaste sättet att införliva aktuell EU-lagstiftning i Sverige. Analysen visar att
förutsättningarna för det område som utredningen berör, samt de omfattande
kostnader som implementeringen uppskattas innebära, talar för att det också skulle
kunna vara lämpligt med en central koordinering av dessa områden till dess
förutsättningarna har stabiliserats.
Det som talar för att byggnadsnämnderna, med ansvar för bygglovsverksamheten,
tilldelas ansvaret är att det är där kontakten med byggföretagen sker inom
stadsbyggnadsprocessen. Det som talar emot är att en decentraliserad
implementering, med en rad aktörer, inte är den bäst lämpade för att hantera ett
område där löpande förändringar inom EU-området kommer att påverka rättsläget
och ska vara styrande för bedömningarna i enskilda fall. Det väcker frågan varför det
ska ske nu, då det är tydligt att förutsättningarna till stora delar kommer att förändras
och också klarläggas under den närmsta tiden.
Bygglovskedet
Det första tillfälle byggnadsnämnden berörs av ändringarna är vid ansökan om
bygglov. Byggnadsnämnden ska då ta ställning till vilket byggnad som
tillståndsansökan avser, samt vilket krav detta medför.
16 (25)
Kontoret ser flera möjliga situationer där oklarhet kan uppstå. En avser möjligheten
till anpassning av gränsvärdena (förslaget till ny bestämmelse i PBF, 20 g §, sid 153),
som lämnar stort tolkningsutrymme både för byggnadsnämnden och sökanden. I det
fall sökanden och byggnadsnämnden inte är överens om en bedömning, antingen
avseende klassificering av byggnad eller möjlighet till högre gränsvärde till följd av
särskilda omständigheter, så uppstår en konflikt som ska avgöras.
Byggnadsnämndens bedömning måste då vara att betrakta som ett ej gynnande beslut,
något som rimligen måste kunna överklagas och som därmed ska avgöras av
överprövningsinstanser.
Det kommer i sin tur att ställa krav på kompetensutveckling och liknande i
överprövningsinstanserna. (Det kan också relateras till att den nya
miljöprövningsmyndigheten motiverats med att de frågor som behöver hanteras blivit
så tekniska att de etablerade prövningsinstanserna inte kan förväntas besitta sådana
specialkompetenser.)
Startbesked och slutbesked
I samband med startbesked ska en antagandekontroll göras som tar ställning till om
det är rimligt att anta att byggherren kan uppfylla kraven som ställts i
bygglovsbeslutet. Vid ansökan om slutbesked ska en prövning göras av huruvida
byggherren uppfyllt ställda krav.
Stadsbyggnadskontoret anser därför att det behöver skapas en tydlighet i vad som kan
förväntas i en sammanhängande kontrollkedja från startbesked till slutbesked. Det bör
framgå vad som kan förväntas i form av underlag inför startbesked, exempelvis hur
kravet ska hanteras i kontrollplanen, men också när byggherren ska informera om
relevanta förändringar under genomförandet, hur dessa ska dokumenteras och vilket
underlag och vilken kontrollnivå som slutligen krävs inför slutbesked. En
exempelsamling bör tas fram, för att ge både branschaktörer och byggnadsnämnder
något konkret att ta fasta på. Detta är enligt kontorets bedömning nödvändigt för att
det nya tekniska egenskapskravet ska kunna tillämpas på ett förutsebart, effektivt och
likvärdigt sätt. Att granska att en byggnads hela livscykel-GWP (inklusive drifts- och
slutskede) uppfyller lagstadgade gränsvärden ställer betydligt högre krav på
handläggarnas kompetens än dagens system. Den utökade granskningen inför
slutbesked riskerar att förlänga handläggningstiderna betydligt om inte
valideringsprocessen förenklas genom ett system som är tillgängligt för alla aktörer.
Kontoret bedömer att de mer komplicerade situationerna kommer att aktualiseras i
samband med prövningen av slutbesked. Boverkets förslag innebär att byggherrens
redovisning av GWP-total och, när gränsvärde gäller, GWP-GHG ska finnas inför
slutbesked. Om det först i detta skede konstateras att den färdigställda byggnaden inte
uppfyller kravet kan möjligheterna att vidta korrigerande åtgärder vara mycket
begränsade. Material och installationer kan då redan vara inbyggda och byggnaden i
övrigt färdig för att tas i bruk. Den process som redan genomgåtts är också omöjlig
att reversera, vilket innebär att de belastningar som redan upparbetats inte kan
påverkas.
17 (25)
Kan byggherren inte visa att byggnaden klarar gränsvärdet, utifrån gällande system
för bedömning av detta, så ska inte slutbesked ges.
Kontoret bedömer att beslut om nekat slutbesked alltid innebär svåra beslut för
byggnadsnämnderna, det avser både själva beslutet och att motivera det gentemot de
olika intressenter som finns i ett ärende (bostadsköpare, skolelever,
verksamhetsutövare, mm).
Utöver det bedömer kontoret att frågans tekniska och analytiska komplexitet, samt
byggsektorns komplexa aktörssystem och leveranskedjor, i vissa fall kan antas leda
till tvister med inslag av komplicerade bevisvärderingsfrågor med tillhörande expert-
och sakkunnigutlåtanden. Dessa kommer i sista hand att avgöras av domstolarna, som
också behöver vara rustade för det.
Tillsyn
I det fall tillsyn aktiveras så ska byggnadsnämnden i förekommande fall konstatera att
byggnationen inte håller sig inom gränsvärdet, eller, när ett felaktigt värde redovisats,
bevisa att det är rimligt att anta att byggherren kunde känna till att det redovisade
värdet är felaktigt. Kontoret finner det sannolikt att bevisföringen i det senare fallet
kommer att vara svår, mot bakgrund av att hela bevisbördan ligger på
byggnadsnämnden.
Kontoret anser att det inte framgår tydligt av utredningen hur de två verktygen för att
hantera överträdelser förhåller sig till varandra eller när de aktualiseras. För
rättssäkerheten måste det vara helt tydligt för både byggherrar och
tillsynsmyndigheten vad som kan förväntas ske om en byggnad vid färdigställandet
visar sig överskrida gränsvärdet.
Regelverket behöver precisera om byggnadsnämnden alltid förväntas vägra
slutbeskedet, eller om överträdelser också ska hanteras via byggsanktionsavgifter
istället för ett vägrat slutbesked. Teoretisk kan det tänkas att ett byggnadsverk i
samband med slutbesked har överskridit ett gränsvärde på ett sätt som inte kan rättas
(eftersom det utgör en livscykelanalys som inbegriper byggskedet).
Det framgår inte heller tydligt om utredningen menar att villkoren i bygglovet ska
vara föremål för tillsyn under hela byggnadens livslängd, alltså om ändringar
(lovpliktiga eller inte) ska förhålla sig till nybyggnadslovets fastställda gränsvärde
under byggnadens livslängd. Är det något som ska bevakas av byggnadsnämnderna,
om det aktualiseras, genom tillsynsverksamheten? Vilka preskriptionstider som ska
gälla för eventuella överträdelser relaterat till gränsvärdet bör i sådana fall också
klargöras.
Klimatdeklarationer
Kontoret ser inget skäl till varför klimatdeklarationssystemet ska avskaffas, utan
bedömer att det vore bättre att utveckla/följa upp det systemet fram till 2030. Annars
18 (25)
kommer det också uppstå en lucka på ca två år, från avskaffandet till dess ett nytt
system är på plats.
Systemstöd
Stadsbyggnadskontoret bedömer att det, om förslaget genomförs, är av vikt att
systemstöd finns tillhanda 2028. Erfarenheten från införandet av den nationella
geodataplattformen, i ett system med de nationella föreskrifterna, visar att dessa
infrastrukturella frågor är av större betydelse och kan vara svårare att lösa än vad som
först antas. Detta trots att de besluts- och regelsystem som byggs upp ofta förutsätter
dessa för sin funktion.
Stadsbyggnadskontoret bedömer att det inte är ändamålsenligt att kommunala
handläggare manuellt granskar komplexa LCA-beräkningar (livscykelanalyser).
Kontoret förutsätter att Boverkets föreskrifter, tillsammans med systemstöd/register
eller externa valideringsverktyg, gör att en automatisk kontroll av om gränsvärden
underskrids kan göras.
Kommande föreskrifter och EU-rätten
EU-rätten går alltid före nationell rätt, liksom myndigheters föreskrifter. Kontoret
förutsätter därför att föreskrifterna på något sätt kommer att förhålla sig till
kommissionens delegerade förordning gällande unionsramen för den nationella
beräkningen av global uppvärmningspotential under hela livscykeln (Kommissionens
delegerade förordning (EU) 2026/52). Kontoret tolkar denna som att data fastställda
av EU ska användas så snart dessa finns tillgängliga, men när sådana inte finns ska
nationella data av så hög kvalitet som möjligt användas, utifrån det aktuella syftet.
Det innebär att någon slags process för att följa, kommunicera och implementera
dessa förändringar bör etableras och kommuniceras tydligt. Det kan med fördel ske
tillsammans med systemstöd för validering av redovisning av gränsvärden.
Val av ambitionsnivå
Stadsbyggnadskontoret anser att det vore rimligare att välja ambitionsnivå 1, i
enlighet med EU:s mål. Kontoret kan inte värdera de konsekvenser för
byggmarknaden som Boverket motiverar sitt ställningstagande med. Kontoret anser
dock att, i det fall staten väljer en försiktigare ambitionsnivå, upptrappningen av
gränsvärdena bör ske oftare än vad som nu föreslås.
Relationen till klimatpåverkan i andra delar av stadsutvecklingsprocessen
Utredningen diskuterar, av förklarliga skäl, konsekvenserna för byggnadsnämnders
bygglovsverksamhet och tillsynsfunktion. I realiteten påverkas också andra delar av
stadsutvecklingsprocessen.
Boverkets konsekvensanalys utelämnar vilka konsekvenser de nya kraven kan få för
översikts- och detaljplanering.
19 (25)
Stadsplaneringen har en effekt på klimatpåverkan ur flera olika perspektiv, utöver
uppförandet av nya byggnader. Stadsplaneringen sätter ramarna för den efterföljande
byggnationen, bland annat genom att i detaljplanen reglera bebyggelsens lokalisering,
omfattning och utformning. Lokaliseringen avgör exempelvis i vilken mån de boende
väljer gång, cykel och kollektivtrafik till förmån för egen bil, såväl som behov och
metod för markförberedande arbeten och grundläggning. Planeringen har därmed en
indirekt men betydande påverkan på möjligheten att uppnå föreslagna gränsvärdena
och att skapa förutsättningar för hållbara lösningar.
Kontoret vill därför betona vikten av att klimatpåverkan beaktas tidigt och integrerat i
stadsbyggnadsprocessen.
Avvägning mot andra intressen
Stadsbyggnadskontoret ser positivt på införandet av gränsvärden, men vill betona
vikten av att klimatmålen uppnås och förenas med god arkitektur, platsanpassning,
kulturmiljö och sociala värden. Klimatpåverkan är ett av flera allmänna intressen som
ska avvägas mot varandra i planprocessen, enligt plan- och bygglagen. Sådana
avvägningar behöver göras utifrån förutsättningarna i varje enskild detaljplan, där
olika intressen och mål ibland kan stå emot varandra. Införandet av gränsvärden kan
exempelvis påverka val av material, konstruktion och byggnadens form. Regelverket
bör därför ge utrymme för att göra väl avvägda lösningar utifrån platsens och
projektets specifika förutsättningar.
I Boverkets rapport föreslås att byggnader med specifika klimatdrivande
förutsättningar ska ges möjlighet till ett påslag på gränsvärdet i bygglovet (se avsnitt
6.3.2.1). Ett av de kriterier som föreslås motivera ett sådant påslag på gränsvärdet är
”Byggnader som omfattas av planbestämmelser som avsevärt påverkar
klimatpåverkan”. Stadsbyggnadskontoret stödjer möjligheten till högre gränsvärden
vid särskilda omständigheter, men anser att det behöver förtydligas vilka typer av
klimatdrivande planbestämmelser och situationer som avses. Det bör även övervägas
om kriterierna behöver utökas för att bättre fånga upp den variation av
projektförutsättningar som förekommer i praktiken. Detta är särskilt relevant i en
komplex storstadsmiljö som Stockholm. Kontoret ser vidare en risk i att byggnader
som omfattas av äldre detaljplaner med hög detaljeringsnivå kan få svårt att uppfylla
gränsvärden. Det bör klargöras när sådana förutsättningar kan motivera ett högre
gränsvärde. Om möjligheten till påslag på gränsvärdet inte kan medges i dessa
situationer finns en risk att gränsvärdena i vissa fall omöjliggör utnyttjandet av en
given byggrätt.
I EPBD (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april
2024 om byggnaders energiprestanda) finns en explicit skrivning som syftar till
möjlighet till undantag i fall som rör byggnader med officiellt skydd med avseende på
kulturmiljövärden. Stadsbyggnadskontoret anser att det är olyckligt att andra
undantag räknas upp i förslaget, medan kulturmiljövärden inte nämns. Visserligen
kommer dessa ofta att omfattas av skydds- och varsamhetsbestämmelser i detaljplan,
men det är inte självklart i alla fall och det skulle vara tydliggörande om det nämndes
20 (25)
explicit. Inte minst då PBL:s förvanskningsförbud och varsamhetskrav kan omfatta
byggnader som blir föremål för tillbyggnad eller omfattande förändring som leder till
nybyggnadslov.
Finansiering
Stadsbyggnadskontoret vill understryka att finansieringsfrågan är av avgörande
betydelse.
Boverket konstaterar att införandet kommer att innebära ökade kompetenskrav i flera
led i stadsutvecklingsprocessen, samt att både bygglovs-, genomförande- och
tillsynsledet kommer att få en betydelse för systemet. Det bedöms delvis kunna
finansieras i taxor/avgifter, men inte helt.
Tillsynsverksamheten är per definition en anslagsfinansierad verksamhet. Boverket
har redan konstaterat, inom ramen för sitt sektorsansvar, att tillsynsverksamheten är
en generellt underfinansierad verksamhet i de flesta kommuner. Förslagen bedöms
innebära en ökad belastning för en redan ansträngd verksamhet. Det ska läggas till att
flertalet reformer de senaste åren har inneburit att byggnadsnämnderna
tillsynsverksamhet har fått en ökad roll, medan de taxefinansierade delarnas roll har
minskat, exempelvis genom ett ökat antal bygglovsbefriade åtgärder. Över tid
kommer det att innebära att den anslagsfinansierade verksamheten successivt måste
bära en större andel av gemensamma kostnader i form av intern infrastruktur och
kompetensutveckling.
Till det ska läggas att bygglovsverksamheten, med en stor del privatpersoner som
kunder, redan idag i många kommuner har svårt att upprätthålla taxor som
överensstämmer med den antagna självkostnadsprincipen.
Sammanfattande slutsatser
Stadsbyggnadskontoret tillstyrker huvudsakligen förslaget, med följande undantag
och villkor.
• Avseende ambitionsnivån bör nivå 1 väljas, och om inte så bör en frekventare
revidering av gränsvärden väljas.
• En exempelsamling för samtliga kontrollsteg bör utformas.
• Systemstöd som stödjer en automatisk validering av redovisningar,
inkluderande uppdateringar i förhållande till EU:s uppdatering av data, ska tas
fram.
• Avseende klimatdeklarationer bör glappet om ca två år, vilket blir en
konsekvens av förslagen, undvikas.
• Kommunerna måste kompenseras för kostnader till följd av införandet.
21 (25)
Utöver det vill stadsbyggnadskontoret understryka att införandet sannolikt innebär att
andra aspekter av klimatmålen, samt andra allmänna intressen, kommer att påverkas.
Inte minst inom planeringen.
Stockholms Stadshus AB
Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 1 september 2026 har i huvudsak
följande lydelse.
Koncernledningens synpunkter
Förslaget som syftar till att minska byggnaders klimatpåverkan innebär en betydande
utvidgning av dagens klimatdeklaration. För stadens bostadsbolag, SISAB och
Micasa Fastigheter innebär detta därmed ökade krav på klimatberäkningar,
produktdata, projektering, upphandling och uppföljning med eventuellt ökade
kostnader som följd.
Koncernledningen påtalar vikten av att reglerna blir tydliga, enhetliga och
förutsägbara, särskilt vad gäller klassificering av vård- och omsorgsbostäder,
specialbostäder, gränsdragning för tekniska installationer samt möjligheten till
anpassade gränsvärden för byggnader med särskilda funktions- och säkerhetskrav.
Koncernledningen vill i detta avseende särskilt lyfta fram Micasa Fastigheters svar
vad gäller vård- och omsorgsboendens särskilda förutsättningar samt övriga bolags
medskick och synpunkter på förslaget.
Underremisser
AB Svenska Bostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse:
Svenska Bostäder är generellt positiva till förslaget. Bolaget stödjer att överträdelser
av gränsvärden kan medföra sanktioner, men anser att avgiften bör stå i proportion till
avvikelsens storlek och ta hänsyn till felmarginaler i klimatberäkningarna. Samtidigt
bör avgifterna vara tillräckligt höga för att skapa incitament att följa kraven. Bolaget
delar Boverkets uppfattning att gränsvärdet bör omfatta byggskedet och inte hela
byggnadens livscykel, men anser att det föreslagna gränsvärdet för 2030 är för högt
och bör skärpas. Svenska Bostäder anser även att gränsvärden inte bör anges direkt i
lagstiftningen utan exempelvis i Boverkets föreskrifter, så att nivåerna enklare kan
justeras över tid.
Svenska Bostäder ser positivt på möjligheten till undantag för vissa typer av
byggnader, men anser att reglerna behöver förtydligas. Undantag bör även kunna
beakta delar av byggnader med särskilda krav, exempelvis skyddsrum, samt äldre
detaljplaner och markanvisningar som medför förutsättningar som väsentligt ökar
byggnadens klimatpåverkan.
AB Familjebostäders remissvar har i huvudsak följande lydelse:
Familjebostäder är i huvudsak positivt till förslaget och bedömer att det är
genomförbart. Bolaget anser att det är rimligt att överträdelser av gränsvärdet kan
22 (25)
medföra byggsanktionsavgift, men framhåller att regleringen behöver ta hänsyn till
avvikelsens storlek. Eftersom klimatberäkningar kan innehålla felmarginaler bör det
tydliggöras vilka avvikelser som kan accepteras och vid vilken nivå full
byggsanktionsavgift ska tas ut.
Bolaget delar Boverkets bedömning att gränsvärdet bör omfatta klimatpåverkan från
byggskedet, modul A1–A5 och inte byggnadens hela livscykel. Det innebär att
gränsvärdet kan verifieras i samband med slutbesked och att åtgärderna fokuseras på
utsläpp som sker i närtid.
Familjebostäder anser att Boverkets föreslagna gränsvärde för 2030 är för högt och
föreslår ett gränsvärde på 190 kg CO₂e/m² BTA, motsvarande en minskning med 55
procent jämfört med 2020. Bolaget bedömer att detta bättre överensstämmer med
EU:s mål om klimatneutralitet, byggbranschens färdplan och bolagets egna
klimatmål. Bolaget förespråkar även en jämnare minskning av gränsvärdena fram till
2040, i stället för att en stor del av utsläppsminskningen ska ske efter 2030.
AB Stockholmshems remissvar har i huvudsak följande lydelse:
Stockholmshem är i huvudsak positivt till förslaget men efterfrågar flera
förtydliganden för att reglerna ska bli förutsebara och möjliga att tillämpa i
nyproduktionsprojekt. Nedan presenteras de synpunkter som AB Stockholmshem har
på förslagets skrivningar med följande sidhänvisningar.
1. ”Beräkningen och redovisningen ska göras senast den 1 januari 2028…”
samt ”Enligt EPBD ska det också införas gränsvärden för nya byggnaders
avgivning av växthusgaser senast den 1 januari 2030”. (sid 5)
Stockholmshem påtalar att det senare i remissen står det ”från och med”, inte
”senast”. Om ”senast” är den avsedda formuleringen skapar detta en otydlighet
tidsmässigt för bolaget som gör det svårt att planera nyproduktion, då det inte är känt
när dessa regler kommer att träda i kraft.
2. ”Byggnadsnämnden får ansvar för att inom ramen för bygglovs- och
tillsynsprocessen enligt PBL kontrollera redovisningen av livscykel-GWP och
gränsvärden. Boverkets ansvar för tillsyn av klimatdeklarationer enligt
nuvarande lagstiftning upphör...” ”bland annat behöver Boverkets
klimatdatabas utvecklas. Boverket föreslår också att staten, via Boverket, tar
fram och förvaltar ett systemstöd för digital hantering av klimatberäkningar
som kommunerna kan använda på frivillig basis.” (s 5-6)
Bolaget anser att gränsdragningen riskerar att skapa otydlighet. Medan
byggnadsnämnden ansvarar för tillsyn, ligger ägarskapet och utvecklingen av
klimatdatabasen, inklusive beräkningskompetens på byggdels- och materialnivå, hos
Boverket.
23 (25)
Bolaget anser att en mer sammanhållen lösning vore att låta en och samma instans,
exempelvis Boverket, hantera både databas och tillsyn i syfte att öka effektivitet och
tydlighet.
3. ”För byggnader med specifika, klimatdrivande förutsättningar finns möjlighet
till ett påslag på gränsvärdet i det enskilda fallet.”(s 6)
För att förhindra missbruk och säkerställa likvärdiga klimatkrav bör en tydlig lista
med exempel på klimatdrivande förutsättningar fastställas i förväg. Det bör även
klargöras om projekt med sådana förutsättningar helt undantas från gränsvärden, eller
får justerade gränsvärden (t.ex. 270 kg/BTA istället för 235 kg/BTA). Ju tydligare det
är beskrivet kring ”klimatdrivande förutsättningar”, desto bättre förutsättningar för att
planera och genomföra byggprojekt i enlighet med ny lagstiftning.
4. ”Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (2021:787) om
klimatdeklaration för byggnader ska upphöra att gälla vid utgången av mars
2027.” (s 7)
Den snäva tidplanen riskerar att medföra utmaningar för byggnadsnämndens
möjligheter att etablera effektiva rutiner för tillsyn på plats. Dessutom behöver
hanteringen av bygglov och andra processer mellan mars 2027 och januari 2028
tydliggöras för att säkerställa en smidig övergång.
5. ”…”Flerbostadshus: 235.” (s 23)
Stockholmshem anser att gränsvärdet på 235 kg CO₂e/BTA för flerbostadshus år
2030 är rimligt om typiska data tillåts. Om konservativa data måste användas för
mindre materialposter där EPD:er inte är praktiskt möjliga, ser bolaget att gränsvärdet
kan bli mycket svårt att uppnå, i synnerhet med hotet om byggsanktionsavgifter.
Såväl klimatoptimering som avgifter kan då riskera att göra nybyggnadsprojekt
dyrare, och kanske rentav äventyra projektens genomförbarhet.
6. ”I Sverige finns regler om vilka data som får användas enligt reglerna om
klimatdeklaration för byggnader. Det är tillåtet att använda generiska
klimatdata från Boverkets klimatdatabas och produktspecifika klimatdata från
en EPD som är tredjepartsgranskade eller motsvarande.” (s 38)
Bolaget ser att detta är ett lämpligt tillfälle att övergå från konservativa till typiska
data för klimatberäkning med följande motiveringar:
• När lagen om klimatdeklaration bereddes 2019, var osäkerheten stor kring
klimatdata för byggmaterial, och branschen relativt oerfaren i att
klimatberäkna. Då fanns endast ca 1000 EPD jämfört med dagens 22 000. Ett
av de av Boverket uttalade målen med konservativa data, att driva på
branschens framtagande av EPD, är därmed uppnått.
• Typiska data är idag tillförlitliga. Schablonvärden för huvudbyggdelarna 2–8
har successivt reviderats ner som ett bevis på detta.
24 (25)
• De allra flesta klimatberäkningar som utförs, görs av andra anledningar än
klimatdeklaration. Företag har klimatmål, och alla använder typiska data för
redovisning. Klimatdeklarationen blir därför en separat, kostsam beräkning då
alla vet att konservativa data ligger 25% för högt.
• Gränsvärdena blir tuffa att nå, om konservativa data skall användas. Även om
samtliga byggprodukter skulle ha en EPD skulle de ändå inte användas. EPD-
koppling i en klimatberäkning kräver handpåläggning, som någon behöver
betala för. Med en flora av olika beräkningsverktyg (och att utbudet av EPD
ständigt ändras) kommer det sannolikt alltid att kvarstå en ansenlig
handpåläggning. Att Boverket då fortsätter förorda användningen av
konservativa data innebär därmed bara att klimatberäkningar är/blir dyrare
utan att föra branschen vidare.
Stockholmshem lämnar följande förslag på ny formulering: ”I Sverige finns regler om
vilka data som får användas enligt reglerna om klimatdeklaration för byggnader.
Boverket förordar i detta lagförslag att typiska data från Boverkets klimatdatabas
används, alternativt produktspecifika klimatdata från en EPD som är
tredjepartsgranskade eller motsvarande.”
7. ”Boverket bedömer att scenarier för framtida klimatpåverkan behöver
fastställas i Boverkets föreskrifter eller genom Boverkets klimatdatabas.” (s
41)
Stockholmshem anser att Boverkets fastställande av klimatscenarier bör ta hänsyn till
regionala förutsättningar för att säkerställa rättvis och jämförbar bedömning av
byggprojekts klimatprestanda. Om scenarierna inte anpassas efter lokala
energisystem, emissionsfaktorer och andra regionala variationer, finns en risk att
klimatberäkningar för nybyggnadsprojekt i vissa regioner (t.ex. Stockholm) framstår
som bättre än de faktiskt är.
8. ”Sverige har sedan 2022 regler som kräver klimatdeklaration för byggskedet
(modul A1–A5) men behöver nu både utvidga klimatredovisningens
omfattning till hela byggnadens livscykel och införa nationella gränsvärden.”
(s 98)
Ett gränsvärde skulle kunna inrymma även modulerna B (användning) och C
(sluthantering), utifrån regionala förutsättningar, så att beräkningar av dessa moduler
får en högre relevans. I nuläget upplevs beräkningarna av B och C främst som en
administrativ uppgift, vilket medför högre kostnader utan motsvarande klimatnytta.
Konsekvensen för bolaget blir högre kostnader för klimatberäkning utan att det ger en
klimatpositiv effekt.
Micasa Fastigheter i Stockholms AB:s remissvar har i huvudsak följande lydelse:
Micasa Fastigheter vill särskilt framföra att att vård- och omsorgsboende ska
omnämnas specifikt i tabell 3 – ”Förslag på gränsvärden enligt alternativ 2 för år
2030 och för olika byggnadskategorier” (del1 s.64). Det finns annars en risk att
25 (25)
denna typ av byggnader får missvisande gränsvärden och därmed höga kostnader, i
samband med bygglov. Vård- och omsorgsboenden skiljer sig från vanliga
flerbostadshus genom bland annat särskilda krav på tillgänglighet, personal- och
gemensamhetsutrymmen, byggnadsvolym, temperatur och hygien. Om
byggnadstypen inte regleras tydligt finns enligt bolaget en risk för att missvisande
gränsvärden tillämpas, vilket kan medföra ökade kostnader. Micasa Fastigheter
föreslår därför att vård- och omsorgsboenden omfattas av kategorin övriga
byggnader, alternativt att Boverket i dialog med berörda aktörer tar fram särskilda
gränsvärden.
Micasa anser vidare att Boverkets klimatdatabas enbart bör innehålla typiska
klimatdata och inte konservativa generella klimatdata med ett utsläppspåslag. Bolaget
bedömer att behovet av sådana konservativa data har minskat eftersom branschens
efterfrågan på produktspecifika klimatdata och EPD:er har ökat och ytterligare
kommer att förstärkas genom kommande krav på digitala produktpass.
Skolfastigheter i Stockholm AB (SISAB):s remissvar har i huvudsak följande lydelse:
SISAB är i huvudsak positivt till förslaget och ser särskilt positivt på att tillsynen
samlas hos färre myndigheter och att det tidigt i byggprocessen fastställs vilket
gränsvärde som gäller för byggnaden.
Bolaget efterfrågar tydligare regler och vägledning från Boverket om hur de olika
klimatberäkningarna ska genomföras och vilka klimatdata som ska användas. SISAB
framhåller att den utökade klimatberäkningen, som från 2028 även omfattar bland
annat invändiga ytskikt och tekniska installationer, medför ökade krav på kompetens
samt tillgång till material-, mängd- och klimatdata. De nya reglerna innebär också att
klimatfrågan behöver integreras tidigare i projekteringen och kan medföra ökade krav
på klimatoptimerade material och resurseffektiva konstruktionslösningar. SISAB
konstaterar samtidigt att bolaget redan har påbörjat detta arbete utifrån stadens
klimatmål.
SISAB bedömer att regelverket kan medföra ökade administrativa och ekonomiska
kostnader för bland annat nya rutiner, kompetensutveckling, konsultstöd,
datainsamling och kvalitetssäkring. Samtidigt kan kraven bidra till ökad efterfrågan
på material med lägre klimatpåverkan och därigenom driva marknaden mot mer
klimatvänliga och kostnadseffektiva lösningar.
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.