VAT on Rental and Sale of Property: Government Memorandum Reviewed October 2026
The matter concerns a memorandum on value-added tax (VAT) on the rental and transfer of real property. Its contents will become public after consideration by the Council of Mayors on 7 October 2026 and will be published no later than with the minutes.
This summary is based on the meeting agenda. We'll update when the minutes are published.
From the original document
Finansdepartementet har remitterat betänkandet Mervärdesskatt vid uthyrning och överlåtelse av fastighet (SOU 2026:24) till bland annat Stockholms stad för yttrande.En särskild utredare har haft i uppdrag att analysera effekterna av utökade möjligheter till frivillig beskattning vid uthyrning av lokaler och föreslå lämpliga författningsändringar. Utredaren ska också bedöma hur mervärdesskattereglerna om justering av avdrag ska bli förenliga med EU-rätten och analysera effekterna av utökade möjligheter till frivillig beskattning för överlåtelse av fastigheter. Syftet är att skapa förutsättningar för en väl fungerande fastighetsmarknad med regler som är förenliga med EU-rätten.Utredningen föreslår att de nya reglerna och ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2028.
[R1 PM Mervärdesskatt vid uthyrning och överlåtelse av fastighet (SOU 2026:24).pdf]
1 (8)
PM Rotel I (Dnr KS 2026/529)
Mervärdesskatt vid uthyrning och överlåtelse av
fastighet (SOU 2026:24)
Remiss från Finansdepartementet
Remisstid den 27 oktober 2026
Förslag till beslut
Föredragande borgarrådet Karin Wanngård
Sammanfattning av ärendet
Finansdepartementet har remitterat betänkandet Mervärdesskatt vid uthyrning och
överlåtelse av fastighet (SOU 2026:24) till bland annat Stockholms stad för yttrande.
En särskild utredare har haft i uppdrag att analysera effekterna av utökade möjligheter
till frivillig beskattning vid uthyrning av lokaler och föreslå lämpliga
författningsändringar. Utredaren ska också bedöma hur mervärdesskattereglerna om
justering av avdrag ska bli förenliga med EU-rätten och analysera effekterna av
utökade möjligheter till frivillig beskattning för överlåtelse av fastigheter. Syftet är att
skapa förutsättningar för en väl fungerande fastighetsmarknad med regler som är
förenliga med EU-rätten.
Utredningen föreslår att de nya reglerna och ändringarna ska träda i kraft den 1
januari 2028.
Beredning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret beklagar att utredaren inte lämnat författningsförslag om
utökade möjligheter till frivillig beskattning för uthyrning av lokaler och anser att
dagens regelverk motverkar en effektiv och samhällsekonomiskt sund användning av
välfärdsfastigheter som ägs av kommunala bolag. Stadsledningskontoret avstyrker
förslaget om överlåtelse av fastighet och ändringen av justeringsreglerna i dess
nuvarande utformning och anser att det krävs tydliga övergångsregler för att skydda
långsiktiga avtal från oväntade momskostnader om förslaget ändå genomförs.
Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande.
Remissen besvaras med Stockholms stads yttrande, bilaga 1 till promemorian.
2 (8)
Föredragande borgarrådets synpunkter
Stockholms stad ställer sig generellt kritiskt till utredningens förslag eftersom de
riskerar att leda till ökade kostnader och administrativa svårigheter för kommunerna.
Jag vill också beklaga att utredaren inte har lämnat författningsförslag om utökade
möjligheter till frivillig beskattning av uthyrning av lokaler i enligt med vårt tidigare
remissvar avseende promemorian Frivillig skattskyldighet för mervärdesskatt vid
uthyrning av lokaler (Fi2020/05 l 59). Dagens regler motverkar en effektiv och
samhällsekonomisk sund användning av välfärdsfastigheter som ägs av kommunala
bolag och detta borde ha adresserats inom ramen för utredarens uppdrag.
I övrigt hänvisar jag till Stockholms stads yttrande.
Stockholm den 7 oktober 2026
Karin Wanngård
Bilagor
1. Stockholms stads yttrande, dnr KS 2026/529-3.1
2. Remiss - Mervärdesskatt vid uthyrning och överlåtelse av fastighet (SOU
2026:24), dnr KS 2026/529-1.1
Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag.
3 (8)
Ärendet
Finansdepartementet har remitterat betänkandet Mervärdesskatt vid uthyrning och
överlåtelse av fastighet (SOU 2026:24) till bland annat Stockholms stad för yttrande.
En särskild utredare har haft i uppdrag att analysera effekterna av utökade möjligheter
till frivillig beskattning vid uthyrning av lokaler och föreslå lämpliga
författningsändringar. Utredaren ska också bedöma hur mervärdesskattereglerna om
justering av avdrag ska bli förenliga med EU-rätten och analysera effekterna av
utökade möjligheter till frivillig beskattning för överlåtelse av fastigheter. Syftet är att
skapa förutsättningar för en väl fungerande fastighetsmarknad med regler som är
förenliga med EU-rätten.
Utredaren bedömer att möjligheten till frivillig beskattning vid uthyrning av lokaler
inte bör utökas och att begreppet stadigvarande användning inte ska ändras.
Utredarens lämnar därför inga förslag i denna del.
Utredningen anser att fördelarna med frivillig beskattning vid överlåtelse av
fastigheter överväger nackdelarna och föreslår därför att det ska införas en sådan
möjlighet. En grundläggande förutsättning för frivillig beskattning för överlåtelse av
fastigheter ska vara att köparen ska använda fastigheten för verksamhet som medför
avdragsrätt eller rätt till återbetalning. Det ska dock vara möjligt att överlåta en
fastighet med frivillig beskattning till staten, en kommun, ett kommunalförbund eller
ett samordningsförbund även om de inte har för avsikt att bedriva verksamhet som
ger avdragsrätt i fastigheten. Av utredningens direktiv framgår dock att ett förslag om
frivillig beskattning inte får omfatta överlåtelser av mark eller byggnader före det
första besittningstagandet (nya byggnader). Det ska därför införas undantag för
sådana fastigheter. Fastigheter med stadigvarande bostäder ska inte kunna överlåtas
med frivillig beskattning. Att frivillig beskattning ska tillämpas ska framgå av en
köpehandling. Parterna ska också gemensamt anmäla överlåtelsen med frivillig
beskattning till Skatteverket, för att öka möjligheten för Skatteverket att kontrollera
beskattningen. Omvänd betalningsskyldighet ska gälla för en fastighetsöverlåtelse
med frivillig beskattning. Reglerna om frivillig beskattning för överlåtelse av
fastigheter ska tas in i ett nytt kapitel, 12 a kap., i mervärdesskattelagen (2023:200).
Utredningen föreslår att reglerna i mervärdesskattelagen om övertagande av
rättigheten och skyldigheten att justera avdrag ska tas bort.
Utredningen föreslår att de nya reglerna och ändringarna ska träda i kraft den 1
januari 2028.
Remissammanställning
Ärendet har remitterats till stadsledningskontoret.
Stadsledningskontoret
4 (8)
Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 18 september 2026 har i
huvudsak följande lydelse.
Sammanfattning av synpunkter
Frivillig beskattning vid uthyrning
Stadsledningskontoret beklagar att utredaren inte lämnat författningsförslag om
utökade möjligheter till frivillig beskattning för uthyrning av lokaler. Stockholms stad
har i sitt remissvar avseende promemorian Frivillig skattskyldighet för
mervärdesskatt vid uthyrning av lokaler (Fi2020/05 l 59) beskrivit de svårigheter och
negativa konsekvenser som dagens regler om frivillig beskattning av uthyrning av
lokaler medför när en kommun försöker använda sina inhyrda lokaler.
Stadsledningskontoret anser att dagens regelverk motverkar en effektiv och
samhällsekonomisk sund användning av välfärdsfastigheter som ägs av kommunala
bolag.
Stadsledningskontoret saknar i utredningen en närmare analys av vilka ekonomiska
effekter dagens system medför för kommunernas inhyrda lokaler och
förutsättningarna att upplåta dessa till andra hyrestagare att utredaren nu inte lämnar
något förslag om utökade möjligheter till frivillig beskattning vid uthyrning.
Stadsledningskontoret delar uppfattningen som utredningens experter lämnat i sina
särskilda yttranden om att utredningen inte fullt ut fångar de konsekvenser som
dagens regelverk i praktiken får för såväl hyresgäster som hyresvärdar och att en
analys av alternativa lösningar saknas. Stadsledningskontoret menar att möjligheten
till utökad frivillig beskattning vid uthyrning av lokaler därför måste beaktas i det
fortsatta lagstiftningsarbetet.
Överlåtelse av fastighet
Stadsledningskontoret beklagar att utredarens förslag avseende överlåtelse av
fastighet begränsats genom det snäva kommittédirektivet som inte tillät några förslag
avseende försäljning av nyproducerade byggnader och anläggningar eller tomtmark,
trots att dessa överlåtelser är obligatoriskt skattepliktiga i mervärdesskattedirektivet.
Stadsledningskontoret delar de uppfattningar som framförts till utredningen att
förslaget i dess nuvarande utformning kommer att medföra att det blir dyrare att
bygga kommunal infrastruktur. I avsaknad av beräkningar i utredningen kan dock
antas att förslaget innebär att momsen på nya investeringar blir en kostnad, vilket
innebär 25 procents högre kostnader. Stadsledningskontoret avstyrker därför förslaget
om överlåtelse av fastighet och ändringen av justeringsreglerna i dess nuvarande
utformning.
Stadsledningskontoret delar uppfattningen att de svenska reglerna om övertagande av
justering behöver ändras för att reglerna ska bli förenliga med EU-rätten.
Stadsledningskontoret anser dock att de svenska reglerna bör anpassas till
systematiken i mervärdesskattedirektivet för hur fastighetsöverlåtelser beskattas.
5 (8)
Stadsledningskontoret menar därför att förslaget behöver kompletterats med regler
som speglar mervärdesskattedirektivets regler om obligatorisk beskattning vid
överlåtelse av nya fastigheter.
Stadsledningskontoret anser att det nuvarande förslaget försvårar tillämpningen av det
svenska regelverket, ger nya gränsdragningsproblem och leder till ökade kostnader
för kommunerna, vilket måste beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Stadsledningskontoret anser att om förslaget ändå genomförs så krävs
övergångsregler för att redan avtalade kommunala fastighetsöverlåtelser med tillträde
efter ikraftträdandet inte ska drabbas av ökade kostnader för justering av moms som
inte kunde förutses då avtalen ingicks. Stadsledningskontoret menar att avsaknaden
av sådana övergångsregler kan leda till onödig osäkerhet och ökade kostnader i de fall
Skatteverket skulle ha en annan uppfattning om leveranstidpunkten än parterna som
avtalat om fastighetsöverlåtelsen.
Ställningstaganden
Betänkandet är omfattande och avser förslag rörande ett antal frågor.
Stadsledningskontoret har valt att lämna synpunkter på utredarens förslag om frivillig
beskattning vid överlåtelse av fastigheter och kommentera avsaknaden av förslag
avseende frivillig beskattning vid uthyrning av lokaler.
Avsnitt 7. Frivillig beskattning vid uthyrning
Utredaren lämnar inget förslag om utökade möjligheter till frivillig beskattning vid
uthyrning av lokaler. Sammantaget anser utredaren att kostnaderna för många aktörer
skulle bli höga i förhållande till den nytta som kan finnas och att möjligheten till
frivillig beskattning vid uthyrning därför inte bör utökas.
Stockholms stad har i sitt remissvar avseende promemorian Frivillig skattskyldighet
för mervärdesskatt vid uthyrning av lokaler (Fi2020/05 l 59) beskrivit de svårigheter
och negativa konsekvenser som dagens regler om frivillig beskattning av uthyrning
av lokaler medför när en kommun försöker använda sina inhyrda lokaler.
Stadsledningskontoret beklagar därför att utredningen inte lämnar författningsförslag
om utökade möjligheter till frivillig beskattning för uthyrning av lokaler.
I Sverige finns 290 kommuner, 21 regioner och cirka 1 800 kommunala bolag.
Stockholms stad (nedan Staden) är organiserad i stadsdelsförvaltningar,
fackförvaltningar och kommunala bolag. Stockholms Stadshus AB är sedan 1991
moderbolag i en koncern som består av 16 dotterbolag och ett intressebolag.
Stockholms Stadshus AB ägs av Stockholms stad och fungerar som en
sammanhållande funktion för stadens aktiebolag. Staden har som huvudprincip själv
äga och förvalta fastigheter som verksamheterna har behov av (s. 16 budget 2026).
Bolagen i koncernen äger och förvaltar dock av historiska skäl bland annat fastigheter
med lokaler för stadens välfärdsverksamheter, såsom äldreboenden, skolor och
förskolor (s. 330 budget 2026).
6 (8)
Det nuvarande regelverket hindrar en effektiv användning av inhyrda lokaler i
kommuner. En generell möjlighet till frivillig beskattning av uthyrning av lokaler
skulle medföra att kommuner i större utsträckning än idag skulle kunna använda
inhyrda lokaler för det kommunala uppdraget. Exempelvis skulle lokaler som en
kommun hyr in för egen verksamhet under dagtid kunna användas av fler än idag om
lokalerna kunde hyras ut i andra hand på kvällstid till olika aktörer, såsom ideella
föreningar. Stadsledningskontoret anser att dagens regelverk motverkar en effektiv
och samhällsekonomisk sund användning av välfärdsfastigheter som ägs av
kommunala bolag.
Utredaren berör helt kort effekter för kommunerna av en utökad möjlighet till frivillig
beskattning vid uthyrning. Utredaren anger att det skulle medföra ökade kostnader för
kommunerna om de privata aktörerna inom vård och omsorg fick ökade kostnader
och att ökade kostnader för föreningar och organisationer skulle kunna medföra krav
på ökade kommunala bidrag. Stadsledningskontoret saknar i utredningen en närmare
analys av vilka ekonomiska effekter dagens system har för kommuner som inte själva
äger sina fastigheter och vad det innebär för dessa kommuner att utredaren nu inte
lämnar något förslag om utökade möjligheter till frivillig beskattning vid uthyrning.
I två expertyttranden lyfts svårigheten med att dagens regelverk i praktiken får
konsekvenser för framför allt organisationer som inte bedriver beskattningsbar
verksamhet, exempelvis ideella idrottsföreningar, och deras möjligheter att hyra
ändamålsenliga lokaler. Kommunala lokaler och anläggningar lyfts som exempel
eftersom dessa i stor utsträckning ägs och förvaltas av kommunala aktiebolag. För
sådana bolag gäller samma mervärdesskatteregler som för privata fastighetsägare,
vilket innebär att den skillnad mellan kommunal och privat uthyrning som
utredningen utgår ifrån i praktiken kommer att minska så länge de kommunala
bolagen också är införstådda med att mervärdesskattereglerna i deras verksamhet är
desamma som för en privat fastighetsägare.
En av experterna i utredningen anför i ett särskilt yttrande att han inte delar
utredningens uppfattning att dagens krav på avdragsrätt för att få hyra ut med moms
bör behållas. I yttrandet lyfts att dagens system leder till att många hyresvärdar kräver
att deras hyresgäster har avdragsrätt, något som både intresseorganisationer och de
uthyrare som experten varit i kontakt med vittnat om. Experten menar att för
hyresvärdarna medför dagens system administrativa kostnader, skatterisker och
snedvridning till förmån för produktion i egen regi. Kravet på avdragsrätt bör därför
tas bort. En sådan reform skulle skapa en mer välfungerande fastighetsmarknad och
ge föreningar, trossamfund, friskolor, privata vårdcentraler, privatpersoner och icke
momsregistrerade företag större möjligheter att hyra lokaler. Skatteintäkterna bedöms
öka, vilket skapar utrymme att kompensera berörda sektorer genom riktade
statsbidrag eller momsersättningssystemet. I yttrandet påpekar även experten att
utredningen kunde ha tittat på lösningar där frivillig beskattning endast gäller om
både hyresgäst och hyresvärd är överens om det, alternativt endast för nya avtal.
7 (8)
Stadsledningskontoret delar uppfattningen som utredningens experter lämnat i sina
särskilda yttranden om att utredningen inte fullt ut fångar de konsekvenser som
dagens regelverk i praktiken får för såväl hyresgäster som hyresvärdar och att en
analys av alternativa lösningar saknas. Stadsledningskontoret menar att möjligheten
till utökad frivillig beskattning vid uthyrning av lokaler därför måste beaktas i det
fortsatta lagstiftningsarbetet.
Avsnitt 8. Överlåtelse av fastighet
Mervärdesskattedirektivets regler innebär att leveranser av ”gamla byggnader” och
obebyggd mark som inte ska bebyggas som utgångspunkt är undantagna från
skatteplikt, medan både leveranser av byggnader före det första besittningstagandet
och leveranser av mark som ska bebyggas är skattepliktiga.
Stadsledningskontoret beklagar att utredarens förslag avseende överlåtelse av
fastighet begränsats genom det snäva kommittédirektivet som inte tillät några förslag
avseende försäljning av nyproducerade byggnader och anläggningar eller tomtmark,
trots att dessa överlåtelser är obligatorisk skattepliktiga i mervärdesskattedirektivet.
Utredarens förslag innebär att frågan om en överlåtelse avser nya eller gamla
byggnader och anläggningar får avgörande betydelse för hur kostsamt överlåtelser av
fastigheter kan bli för en kommun. Vid överlåtelse av gamla byggnader eller
anläggningar kan överlåtelsen enligt förslaget beskattas och transaktionen utlöser då
inte justering för kommunen. Överlåtelse av kommunal infrastruktur avser dock ofta
nyuppförda byggnader och anläggningar, vilka utgör överlåtelser som enligt förslaget
inte kan beskattas. Detta innebär att kommunerna kommer att behöva återbetala
tidigare erhållen momsersättning avseende infrastrukturen vid en överlåtelse och inte
ha möjlighet som idag att med köparen förhandla fram en köpeskilling som täcker
kommunens kostnad.
Enligt de uppfattningar som framförts till utredningen kommer förslaget under alla
omständigheter medföra att det blir dyrare att bygga kommunal infrastruktur. Mot
bakgrund av att det inte finns någon statistik över hur stora de totala kommunala
investeringarna i sådan infrastruktur är, och hur fördelningen ser ut mellan de tre
olika alternativa sätten att organisera byggandet av sådan infrastruktur, finns enligt
utredaren ingen möjlighet att göra en beloppsmässig uppskattning av de ekonomiska
effekterna av utredningens förslag.
Stadsledningskontoret delar de uppfattningar som framförts till utredningen att
förslaget i dess nuvarande utformning kommer att medföra att det blir dyrare att
bygga kommunal infrastruktur. I avsaknad av beräkningar i utredningen kan dock
antas att förslaget innebär att momsen på nya investeringar blir en kostnad, vilket
innebär 25 procents högre kostnader. Stadsledningskontoret avstyrker därför förslaget
om överlåtelse av fastighet och ändringen av justeringsreglerna i dess nuvarande
utformning.
Stadsledningskontoret delar uppfattningen att de svenska reglerna om övertagande av
justering behöver ändras för att reglerna ska bli förenliga med EU-rätten.
8 (8)
Stadsledningskontoret anser dock att de svenska reglerna bör anpassas till
systematiken i mervärdesskattedirektivet för hur fastighetsöverlåtelser beskattas.
Stadsledningskontoret menar därför att förslaget behöver kompletterats med regler
som speglar mervärdesskattedirektivets regler om obligatorisk beskattning vid
överlåtelse av nya fastigheter.
Stadsledningskontoret anser att det nuvarande förslaget försvårar tillämpningen av det
svenska regelverket, ger nya gränsdragningsproblem och leder till ökade kostnader
för kommunerna, vilket måste beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Om förslaget ändå genomförs behöver följande beaktas i det fortsatta
lagstiftningsarbetet avseende ikraftträdandet och de nya justeringsreglerna.
Såväl utredaren (SOU 2026:24, s. 276) som Skatteverket (ställningstagande
”Leveranstidpunkt vid överlåtelse av fastighet; mervärdesskatt”, 2025-10-16, dnr: 8-
230334-2025) har som utgångspunkt att kontraktsskrivningen utgör
överlåtelsetidpunkten vid en fastighetsöverlåtelse. Detta trots att HFD i mål HFD
2023 ref. 10 angett att det är vid tillträdet som köparen kan förfoga över fastigheten
såsom ägare, dvs. leveransen av varan sker vid tillträdet.
Eftersom kommunala fastighetsöverlåtelser avtalas långt innan tillträdet, blir frågan
om när leveransen anses ske avgörande för om de nya eller de nuvarande reglerna om
justering ska användandes efter ikraftträdandet (enligt förslaget den 1 januari 2028).
Många överenskommelser om exploatering mellan kommuner och externa parter där
infrastruktur kommer att överlåtas avtalas 5–10 år innan köparen tillträder
fastigheten. Stadsledningskontoret anser att om förslaget ändå genomförs så krävs
övergångsregler för att redan avtalade kommunala fastighetsöverlåtelser med tillträde
efter ikraftträdandet inte ska drabbas av ökade kostnader för justering av moms som
inte kunde förutses då avtalen ingicks. Stadsledningskontoret menar att avsaknaden
av sådana övergångsregler kan leda till onödig osäkerhet och ökade kostnader i de fall
Skatteverket skulle ha en annan uppfattning om leveranstidpunkten än parterna som
avtalat om fastighetsöverlåtelsen.
The original document is available at
meetingspublic.stockholm.se.