Kapellskärs Hamn forecasts 2026 revenue of nearly SEK 122 million

[Tjänsteutlåtande Tertial 2 jämte Prognos 2 Kapellskärs Hamn AB 2026.pdf] STOCKHOLMS HAMNAR HAMNPIRSVÄGEN 10, BOX 27314, 102 54 STOCKHOLM TELEFON 08-670 26 00, INFO@STOCKHOLMSHAMNAR.SE Tjänsteutlåtande Dnr SH 2026/313 Sida 1 (2) 2026-09-28 Handläggare Till Sandra Gegerfelt Telefon: 08-670 26 38 Styrelsen för Kapellskärs Hamn AB 2026-10-14 Tertialbokslut 2 jämte prognos 2 2026 för Kapellskärs Hamn AB Förslag till beslut Styrelsen beslutar följande: Styrelsen godkänner föreliggande förslag till tertialbokslut 2 jämte prognos 2 för 2026 för Kapellskärs Hamn AB. Bakgrund I gällande arbetsordning finns bland annat regler för hur den ekonomiska rapporteringen till styrelsen ska ske. Med anledning av detta överlämnas härmed tertialbokslut 2 jämte prognos 2 för 2026 för Kapellskärs Hamn AB. Alexandra Lindström Tf Verkställande direktör Bilagor 1. Tertial 2 jämte Prognos 2 för Kapellskärs Hamn AB 2. Styrelsetabell (volymer) 3. Utfallsrapport Tertial 2 Stockholms Hamn AB (ILS) Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Alexandra Ribenyi Lindström, Tf Verkställande direktör 2026-09-29 --- [Tertial 2 jämte prognos 2 2026 Kapellskärs Hamn AB.pdf] Tertialbokslut 2 2026 Jämte prognos 2 Kapellskärs Hamn AB 2026-10-14 Marknadsutvecklingen Det osäkra konjunkturläget fortsätter att påverka sjöfartskunderna både på passagerar- och godssidan. De så viktiga färjekunderna märker tydligt av konsumenternas fortsatta osäkerhet kring det ekonomiska läget. Trots att en försiktig ljusning i konjunkturen förutspås så tar det tid att påverka sjöfartsvolymerna. Återhämtningen för de finska färjepassagerarna går långsammare än förväntat på grund av konjunkturen i Finland. Vidare påverkar nu även omvärldsläget och färjekunderna har börjat vidta besparingsåtgärder till följd av ökade bränslekostnader. Passagerare Bolaget följer marknaden och resandet noga men ser, tillsammans med kunderna, inte något alarmerande i dagsläget gällande påverkan på färjetrafiken under hösten. Tallink Siljas trafik från Kapellskär till Paldiski är fortsatt pausad i väntan på ett mer lämpligt tonnage. Stockholms Hamnar räknar inte med att trafiken kommer igång under hösten. Samtliga volymer som budgeterats på denna linje har omfördelats på deras egen trafik till Tallinn och på annan operatör i Stockholm. Gods I Kapellskär är de totala godsvolymerna oförändrade och i linje med budget. DFDS har tappat andelar på den estländska marknaden och har ännu inte fångat upp volymer som tappats i samband med att Tallink Silja har förändrad trafik. Ekonomisk översikt Rörelsens Intäkter Per augusti uppgår intäkterna till 83 miljoner kronor, vilket är helt i linje med samma period föregående år och något bättre än budget. Ökningen mot budget beror på en liten ökning på samtliga intäkter. Stuveritjänsterna är omförhandlade sen budgeten, och hyrorna ökar eftersom Stockholms Hamnar har fakturerat Finnlines retroaktivt för en lokalhyra. Omsättningen för helåret 2026 beräknas i prognosen att uppgå till knappt 122 miljoner kronor, vilket är något lägre än budget. Det är hamnavgifterna som minskar då Tallink Silja pausar sitt fartyg från och med maj och passagerarna väntas istället söka sig till Stockholmslinjen. Minskningen av hamnavgifter hämtas till viss del hem av att andra delar av intäkterna ökar lite. Rörelsens kostnader Kostnaderna per augusti uppgick till 42 miljoner kronor, vilket är två miljoner kronor lägre än budget och knappt en miljon kronor högre än samma period föregående år. Det är främst personalkostnaderna som ökat mot föregående år. För helåret 2026 beräknas rörelsens kostnader uppgå till knappt 66 miljoner kronor, vilket är en miljon kronor lägre än budgeten, men två miljoner kronor högre än 2025. Minskningen beror på att man genomfört barmarksrenhållningen i egen regi samt att ett inköp togs som en investering istället för på resultatet. Underhållet ligger på ungefär samma nivå som budget och föregående år. På anläggningssidan är det bland annat planerat att genomföra inspektion av bulbskyddet, service på automooringen, en översyn av rampen vid kajläge 4 samt underhåll på hydrauliken. Avskrivningar Avskrivningskostnaderna per augusti uppgick till 23 miljoner kronor, vilket är på samma nivå som i budgeten, men lite högre än föregående år. Ett större investeringsprojekt för kaj 5 aktiverades under fjolåret vilket ökar de årliga avskrivningarna. Helårsprognosen för avskrivningarna beräknas till över 34 miljoner kronor, en ökning mot 2025 med en miljon kronor. Det beror främst på ovan nämnda projekt samt att tre terminaltruckar kommer att köpas in under 2026, varav en redan har levererats. Resultat efter finansnetto Per augusti är resultatet efter finansnetto lite över sex miljoner kronor, vilket är en miljon kronor sämre än föregående år men nästan fyra miljoner kronor bättre än budget. Ökningen i förhållande till budget förklaras främst av att kostnaderna är lite lägre och intäkterna något högre. I slutet av föregående år tillträdde en vice driftchef i hamnen vilket bidrar till ökade kostnader. Man har även behövt ta in mer extrapersonal under året. Det prognostiserade resultatet efter finansnetto bedöms uppgå till drygt tre miljoner kronor, vilket är något lägre än budget och tre miljoner kronor lägre än föregående år. Skillnaden jämfört med föregående år förklaras i huvudsak av de ökade kostnaderna, där främst avskrivningarna och personalkostnaderna ökar. Projekt och investeringar De totalt upparbetade investeringarna uppgick per augusti till tre miljoner kronor och beräknas landa på nio miljoner kronor vid årets slut. Investeringarna för året är främst kopplade till inköp av tre nya terminaltraktorer. Finansiering och kassaflöde Per sista augusti uppgick Kapellskärs hamns skuld till moderbolaget Stockholms Hamn AB till 554 miljoner kronor, vilket är en minskning med 29 miljoner kronor jämfört med samma period föregående år. Vid årets slut prognostiseras skulden uppgå till 559 miljoner kronor, motsvarande en minskning med 22 miljoner kronor jämfört med föregående år. Minskningen förklaras av en betydligt lägre investeringsnivå än tidigare samt lägre räntekostnader. Kapellskärs hamn har nu förmåga att både finansiera sina löpande kostnader och samtidigt amortera på skulden till Stockholms hamn. Finansnettot bedöms uppgå till 18 miljoner kronor vid årets slut, vilket är i nivå med budget. Jämfört med föregående år innebär det en minskning av räntekostnaderna med en miljon kronor, vilket förklaras av en lägre prognostiserad upplåning. Räntan ligger kvar på 3,25 procent, vilket är samma räntenivå som föregående år. Personal Antalet anställda per sista augusti uppgår till 22 personer, vilket är samma som augusti föregående år. Inom stuveriverksamheten hanteras bemanningen med befintlig extrapersonal vilket gör att kostnaderna ökar lite mot föregående år. En vice driftchef har också börjat i slutet av 2025, den tjänsten var vakant vid tertial 2 under fjolåret. Antalet anställda vid årets slut beräknas uppgå till 23 personer vilket är på samma nivå som budget och 2025. Det är dock en person mindre än medelantalet för 2025. Resultaträkningar, Mkr Kapellskärs Hamn AB --- [Styrelsetabell (volymer) P2 T2 2026.pdf] PAX FÄRJA & KRYSSNING [Bilaga 1A] UTF 2026 [per 31/7] 4 419 3 063 283 1 072 vs BU 2026 0,0% 0,2% -7,8% -0,4% vs UTF 2025 4,0% 3,9% -0,7% 3,4% BU 2026 7 702 5 369 502 1 832 UTF 2025 7 408 5 180 466 1 763 UTF 2026 [per 31/7] 4 102 2 784 283 1 034 vs BU 2026 -0,3% 0,4% -7,8% 0,0% vs UTF 2025 3,0% 4,2% -0,7% 0,7% BU 2026 7 169 4 918 502 1 750 UTF 2025 6 942 4 738 466 1 738 UTF 2026 [per 31/7] 317 279 0 37 vs BU 2026 -3,2% -2,0% 0 -9,7% vs UTF 2025 10,6% 0,2% 0 192,8% BU 2026 533 451 0 82 UTF 2025 467 441 0 25 PAX FÄRJOR [Bilaga 1B] UTF 2026 [per 31/7] 4 102 2 784 283 1 034 vs BU 2026 -0,3% 0,4% -7,8% 0,0% vs UTF 2025 3,0% 4,2% -0,7% 0,7% BU 2026 7 169 4 918 502 1 750 UTF 2025 6 942 4 738 466 1 738 UTF 2026 [per 31/7] 2 724 2 503 221 0 vs BU 2026 -0,5% 0,0% -6,6% 0 vs UTF 2025 4,3% 4,0% 8,6% 0 BU 2026 4 819 4 428 391 0 UTF 2025 4 594 4 258 336 0 UTF 2026 [per 31/7] 503 281 63 159 vs BU 2026 0,8% 4,1% -11,7% 0,0% vs UTF 2025 -0,1% 6,5% -24,7% 0,0% BU 2026 869 490 111 268 UTF 2025 876 479 130 268 UTF 2026 [per 31/7] 69 0 0 69 vs BU 2026 0,0% 0 0 0,0% vs UTF 2025 4,3% 0 0 4,3% BU 2026 150 0 0 150 UTF 2025 144 0 0 144 UTF 2026 [per 31/7] 0000 vs BU 2026 0 0 0 0 vs UTF 2025 0 0 0 0 BU 2026 0000 UTF 2025 0000 UTF 2026 [per 31/7] 806 0 0 806 vs BU 2026 0,0% 0 0 0,0% vs UTF 2025 0,3% -100,0% 0 0,4% BU 2026 1 332 0 0 1 332 UTF 2025 1 327 2 0 1 326 INTERNATIONEL KRYSSNING [Bilaga 1C] UTF 2026 [per 31/7] 317 279 0 37 vs BU 2026 -3,2% -2,0% 0 -9,7% vs UTF 2025 10,6% 0,2% 0 192,8% BU 2026 533 451 0 82 UTF 2025 467 441 0 25 UTF 2026 [per 31/7] 85 75 0 10 vs BU 2026 -1,9% -0,7% 0 -9,5% vs UTF 2025 14,0% 3,8% 0 280,0% BU 2026 158 137 0 21 UTF 2025 136 131 0 5 UTF 2026 [per 31/7] 6 377 5 582 0 795 vs BU 2026 -2,9% -1,7% 0 -8,6% vs UTF 2025 15,8% 3,5% 0 219,2% BU 2026 10 800 8 985 0 1 815 UTF 2025 9 053 8 534 0 520 UTF 2026 [per 31/7] 20 20 0 0 vs BU 2026 0,0% 0,0% 0 0 vs UTF 2025 -19,0% -19,0% 0 0 BU 2026 34 34 0 0 UTF 2025 42 42 0 0 STOCKHOLM KAPELLSKÄR NYNÄSHAMN/NORVIK P2 2026 7 704 5 380 463 1 824 1 750 varav int'l Kryssning P2 2026 516 442 0 74 Totalt varav Färjor P2 2026 7 150 4 938 463 STOCKHOLM KAPELLSKÄR NYNÄSHAMN/NORVIK Totalt P2 2026 7 150 4 938 463 1 750 0 150 Baltikum P2 2026 876 510 98 268 Finland P2 2026 4 793 4 428 365 0 GT P2 2026 10 487 Inrikes P2 2026 1 332 Tyskland P2 2026 0 Polen P2 2026 150 TOTAL TOTAL 74 Anlöp P2 2026 155 136 0 19 STYRELSETABELL TOTAL STOCKHOLM KAPELLSKÄR NYNÄSHAMN/NORVIK Pax P2 2026 516 442 0 0 0 1 332 000 0 8 828 0 1 659 Anlöp TA P2 2026 34 34 0 0varav totalt GODSVOLYMER I TON TOTALT [Bilaga 1D] UTF 2026 [per 31/7] 4 178 1 556 1 612 1 010 vs BU 2026 -1,2% 8,5% -0,7% -9,9% vs UTF 2025 -0,3% 12,8% -4,5% -3,4% BU 2026 7 528 2 763 2 677 2 089 UTF 2025 7 455 2 658 2 78 4 1 948 UTF 2026 [per 31/7] 3 326 928 1 612 786 vs BU 2026 3,6% 7,9% -0,7% 7,6% vs UTF 2025 -2,8% 8,7% -4,5% -11,7% BU 2026 5 516 1 610 2 677 1 229 UTF 2025 5 881 1 598 2 78 4 1 499 UTF 2026 [per 31/7] 657 628 0 29 vs BU 2026 -11,7% 9,3% 0 -60,0% vs UTF 2025 22,2% 18,9% 0 47,5% BU 2026 1 653 1 153 0 500 UTF 2025 1 195 1 059 0 136 UTF 2026 [per 31/7] 195 0 0 195 vs BU 2026 0,0% 0 0 0,0% vs UTF 2025 14,6% 0 0 14,6% BU 2026 360 0 0 360 UTF 2025 314 0 0 314 UTF 2026 [per 31/7] 33 0 0 33 vs BU 2026 3,8% 0 0 3,8% vs UTF 2025 10,6% 0 0 10,6% BU 2026 53 0 0 53 UTF 2025 50 0 0 50 FÄRJEGODS I TON [Bilaga 1E] UTF 2026 [per 31/7] 3 326 928 1 612 786 vs BU 2026 3,6% 7,9% -0,7% 7,6% vs UTF 2025 -2,8% 8,7% -4,5% -11,7% BU 2026 5 516 1 610 2 677 1 229 UTF 2025 5 881 1 598 2 78 4 1 499 UTF 2026 [per 31/7] 2 060 834 1 226 0 vs BU 2026 2,1% 3,0% 1,4% 0 vs UTF 2025 1,2% 4,0% -0,8% 0 BU 2026 3 436 1 486 1 950 0 UTF 2025 3 465 1 471 1 99 4 0 UTF 2026 [per 31/7] 957 94 386 477 vs BU 2026 5,0% 66,7% -6,5% 6,0% vs UTF 2025 -7,3% 62,1% -13,9% -11,3% BU 2026 1 604 124 727 753 UTF 2025 1 817 128 790 900 UTF 2026 [per 31/7] 129 0 0 129 vs BU 2026 8,2% 0 0 8,2% vs UTF 2025 -13,1% 0 0 -13,1% BU 2026 208 0 0 208 UTF 2025 259 0 0 259 UTF 2026 [per 31/7] 0000 vs BU 2026 0 0 0 0 vs UTF 2025 0 0 0 0 BU 2026 0000 UTF 2025 0000 UTF 2026 [per 31/7] 180 0 0 180 vs BU 2026 11,9% 0 0 11,9% vs UTF 2025 -11,9% 0 0 -11,9% BU 2026 268 0 0 268 UTF 2025 340 0 0 340 TOTAL TOTAL Bulk P2 2026 1 460 Container TEUS P2 2026 55 Finland P2 2026 3 508 1 530 1 978 0 STOCKHOLM KAPELLSKÄR NYNÄSHAMN/NORVIK Totalt P2 2026 5 717 1 737 2 658 1 323 Polen P2 2026 225 0 0 225 Baltikum P2 2026 1 685 207 680 798 Inrikes P2 2026 300 0 0 300 Tyskland P2 2026 0000 STOCKHOLM KAPELLSKÄR NYNÄSHAMN/NORVI K Totalt P2 2026 7 437 2 997 2 658 1 883 1 260 0 200 Färjor P2 2026 5 717 1 737 2 658 1 323 00 5 5 Container P2 2026 360 0 0 360 --- [Utfallsrapport T2 Stockholms Hamn AB (ILS).pdf] Sid. 1 (27) 2026-09-17 Utfallsrapport Tertial 2 2026 Stockholms Hamn AB Sid. 2 (27) Innehållsförteckning Sammanfattande kommentar.........................................................................................................................3 Analys av ekonomisk utveckling....................................................................................................................5 Analys..........................................................................................................................................................5 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden..............................8 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid..................................................................................................................................................8 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan.............8 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst..............................................8 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet.........................8 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv.............................8 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning........................................10 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring..........10 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar................................................15 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar.........................15 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer...................18 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla........19 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd.......................19 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb........................................................................23 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med............................................24 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb.............................26 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden.....................................26 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser.........................................................................27 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt...........................................................................................................................................27 Övrigt..............................................................................................................................................................27 Sid. 3 (27) Sammanfattande kommentar Uppdrag i budget 2026 Stockholm är en sjöfartsstad och stadens hamnar utgör ett viktigt gods- och logistiknav för Mälarregionen. Stockholms Hamn AB har, som en av världens största passagerar- hamnar, även en viktig roll i besöksnäringen när det gäller passagerar- och kryssningstrafiken i Östersjön. Bolagets verksamhet är en grundförutsättning för regionens varuförsörjning både i vardagen och ur ett beredskapsperspektiv. Verksamheten har påverkats väsentligt av oroligheterna i omvärlden och det är av stor vikt att återhämtning och anpassning till nya förhållanden kan ske för fortsatt tillväxt. Verksamheten ska stimulera och vara ett föredöme för ett miljövänligt transportarbete. Särskild vikt ska läggas på klimatsmarta transporter vid den nya hamnen Stockholm Norvik Hamn. Stockholms Hamn AB ska medverka till att uppnå ett klimatpositivt Stockholm år 2030 samt till att målen i färdplanen för en fossilfri stad 2040 uppnås. Att minska utsläppen från fartyg som ligger i hamn är därför angeläget. Vidare ska bolaget samverka med både sjöfart och transportbransch i syfte att uppnå fossilfri truckverksamhet, fossilfri hamn 2030 och nollutsläpp från sjöfarten i bolagets hamnområden 2040. Genom att öka transporterna av gods på vatten kan klimatutsläppen från hela staden minska. Bolaget bedriver en verksamhet med ansvar för en ytterst viktig funktion för infrastrukturen i Stockholm. Stockholms Hamnar är en kritisk del av Sveriges civila försvar genom sin roll i att säkerställa försörjningsflöden av livsmedel, bränsle och andra samhällsviktiga varor vid kris eller krig. I återuppbyggnaden av totalförsvaret har hamnens funktion som logistiknav i Östersjöregionen fått ökad betydelse för att upprätthålla samhällets motståndskraft. Detta innebär att bolaget behöver ha ett systematiskt säkerhetsarbete, god motståndskraft och ett kontinuerligt arbete med förmågehöjande åtgärder. Bolagets anläggningar utgör porten till Stockholm för besökarna och det är viktigt att dessa är trygga, tillgängliga och välkomnande. Bolagets utmanande ekonomiska situation kräver aktsamhet om resurserna, fokuserad samverkan för att öka intäkter samt strategisk planering för framtiden. Revisionskontorets Årsrapport 2025 för Stockholms Hamnar Bolagets yttrande över Stadsrevisionens årsrapport för 2025 behandlades av Stockholms Hamn AB:s styrelse 27 maj 2026. Under 2025 har stadsrevisionen genomfört fördjupade granskningar inom områdena systematiskt arbetsmiljöarbete; behörigheter och åtkomstkontroll samt systematiskt brandskyddsarbete. Rekommendationer i de fördjupade granskningarna av verksamhetsåret 2025 redovisas nedan tillsammans med bolagsledningens kommentar och förslag på planerade insatser för att åtgärda stadsrevisionens rekommendationer. Systematiskt arbetsmiljöarbete Stadsrevisionens rekommendationer:  Säkerställa tillräckliga arbetssätt så att regelverk, riktlinjer och rutiner för arbetsmiljö efterlevs fullt ut avseende upprättande av riskbedömningar och handlingsplaner.  Säkerställa att det tydligt framgår vilken information som dokumenteras i respektive system, samt att det finns tillräckliga förutsättningar i organisationen för en fullgod översyn.  Stärka rutiner för uppföljning av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att säkerställa att arbetet följer arbetsmiljöverkets föreskrifter. Bolagsledningens kommentar: Under 2025 har en ny bolagsövergripande riskanalys skapats som har kopplingar till säkerhetsinstruktioner och handlingsplaner. Riskanalysen används även i de olika hamnarna och följs upp och gås igenom med Sid. 4 (27) medarbetare och skyddsombud vid personalmöten och även i skyddsgrupperna. Sammanställning och rapportering till ledning sker vid varje arbetsmiljökommitté. För att förtydliga var dokumentation för arbetsmiljöarbetet sparas, registreras och följs upp har intranätet uppdaterats och förtydligats (t ex vad IA används till, var rutiner finns och var protokoll sparas). Uppföljningen med handlingsplaner av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön sker på arbetsmiljökommittén med skyddsombuden och sedan i koncernledningen. Behörigheter och åtkomstkontroll Stadsrevisionens rekommendationer:  Tydliggöra roll- och ansvarsfördelning avseende godkännande av behörigheter.  Säkerställa att uppföljningen av åtkomsträttigheter dokumenteras på ett systematiskt sätt.  Säkerställa att bolagets rutiner för riskanalyser lever upp till kraven i cybersäkerhetslagen (NIS 2) avseende en enhetlig och verksamhetsintegrerad riskanalys.  Säkerställa att regelbundna tester av digitala system genomförs. Bolagsledningens kommentar: Stockholms Hamnar följer och medverkar i Stockholms stads arbete med ny tillämpning och anpassning av informationssäkerhetsarbetet kopplat till Cybersäkerhetslagen. Detta arbete kommer omfatta och omhänderta flera av rekommendationerna, bland annat arbetet med riskhantering. Utöver detta kommer bolaget tydliggöra att det är objektägare/systemägare som skall godkänna behörigheter och förtydliga detta i systemförvaltningsguiden och ta fram en rutin för genomförande och dokumentation av årlig revision av behörigheter för samtliga system. Vidare samarbetar bolaget med S:t Erik Kommunikation (STEK) för att införa sårbarhetsscanning mot system, planerat att genomföras under hösten 2026. Systematiskt brandskyddsarbete Stadsrevisionens rekommendationer:  Säkerställa att det genomförs riskkartläggningar avseende brandskyddet i enlighet med SRVFS 2003:4 och bolagets egna riktlinjer.  Säkerställa att samtliga medarbetare har den utbildningsnivå som krävs för den enskildes roll, samt att detta löpande underhålls. Bolagsledningens kommentar: Bolaget har påbörjat riskarbetet och samtliga berörda delar av organisationen har genomfört sin första riskworkshop med tillhörande riskinventering. Rutiner och mallar har tagits fram. En ny brandskyddsinstruktion har tagits fram och medarbetare har informerats om denna via Intranätet. Vad gäller utbildning har en utbildningsmatris tagits fram och utbildningsinsatser planeras utföras under året. Uppföljning av tidigare rekommendationer I årsrapporten framgår tidigare års rekommendationer och huruvida bolaget vidtagit åtgärder eller ej. Endast en rekommendation (från årsrapport 2023) anges inte ha blivit åtgärdad: Systematiskt informationssäkerhet arbete och efterlevnad av NIS direktivet Stadsrevisionens rekommendationer:  Fastställa en övergripande kontinuitets plan som beskriver bolagets arbete för att säkerställa och upprätthålla kontinuitet i verksamheten. (Rekommendation kvarstår) Som anges i rapporten pågår arbete för att revidera berörda planer så att de lever upp till de nya lagkraven som ställs i NIS2-direktivet och Cybersäkerhetslagen och som började gälla 15 januari 2026. Sid. 5 (27) Analys av ekonomisk utveckling Analys Rörelsens intäkter Sid. 6 (27) Koncernens nettoomsättning uppgick per augusti 2026 till 570 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor högre än budget men 13 miljoner kronor lägre än motsvarande period föregående år. Minskningen jämfört med föregående år är främst hänförligt till en ersättning för Loudden som erhölls under 2025. Bortsett från denna ersättning ökar intäkterna för både sjöfart och fastighet jämfört med föregående år. Nettomsättningen för helåret 2026 prognosticeras till 838 miljoner kronor vilket är en ökning jämfört med budget på 33 miljoner kronor. Ökningen beror till största del på att budgeten beräknades utifrån att avyttring av Magasin 5 skulle ske i juli 2026, vilket nu är skjutet på till 2027. Därmed har bolaget intäkter för byggnaden ytterligare sex månader under året. Utöver ökade hyresintäkter beräknas också intäkterna för godshanteringen öka något mot budget tack vare omförhandlade avtal. Hamnavgifterna ligger däremot något lägre till följd av flytt av volymer och att KPI per oktober blev något lägre än vad som beräknats i budget. Posten övriga intäkter är tio miljoner kronor högre än budget vilket beror på ersättningar i investeringsprojekt. Ersättningen kompenserar för de avskrivningskostnader som projekten medför och därmed begränsas resultateffekten. Rörelsens kostnader Rörelsekostnaderna uppgick per augusti till 359 miljoner kronor, vilket är något lägre än budget men 23 miljoner kronor högre än samma period 2025. Ökningen mot föregående år består främst av väderberoende driftkostnader som snöröjning, elavgifter och isbrytning. Kostnaderna för inhyrd personal har också ökat till följd av tillfälliga ersättningar för föräldraledighet och vakanta tjänster. Sid. 7 (27) Rörelsens kostnader beräknas i prognosen för helåret till 562 miljoner kronor, vilket är en ökning från budget med 33 miljoner kronor. Till största del beror detta på att bolaget beräknade lägre arrendekostnader i budget som en följd av det planerade övertagandet av marken på Frihamnspiren från Stockholm Stad. Marköverföringen har dock skjutits fram, vilket medför högre arrendekostnader i prognosen. Utöver det förväntar sig Stockholms Hamnar ökade elkostnader samt ett ökat behov av konsulter inom områden där kompetens saknas internt i dagsläget. Avskrivningskostnader Avskrivningskostnaderna per augusti uppgick till 154 miljoner kronor, vilket är något lägre än föregående år och fem miljoner kronor lägre än budget. Minskade avskrivningskostnader är till största del en effekt av den bokföringsmässiga nedskrivning som gjordes av Stockholm Norvik Hamn i bokslutet för 2025. Detta medför också att avskrivningskostnaderna på helåret beräknas bli något lägre än budget. Den reviderade prognosen för 2026 uppgår till 240 miljoner kronor. Resultat efter finansnetto Per augusti uppgick resultatet efter finansnetto till drygt minus en miljon kronor, vilket kan jämföras med ett resultat på 16 miljoner kronor samma period under 2025. Koncernens resultat efter finansnetto beräknas för helåret till minus 55 miljoner kronor, vilket är samma som budget och i linje med ägarkravet för 2026. Projekt och investeringar De totala nettoinvesteringarna i byggnader, anläggningar och inventarier uppgick per augusti 2026 till 165 miljoner kronor. Prognosen för investeringar beräknas för helåret till 250 miljoner kronor. Detta är en sänkning av investeringsnivån med 50 miljoner kronor från budget och beror på att medel skjutits framåt i tiden, främst för projektet avseende anpassning för en myndighet, som har senarelagts. Inom fastighetssegmentet i Stockholm genomförs ett antal större investeringsprojekt under innevaranade år. Det är bland annat ett större hyresgästanpassningspaket i Magasin 3 på totalt 146 miljoner kronor, där nya hyresgäster flyttar in under 2026 och 2027. Under 2026 kommer också de brister som upptäckts på Värtaterminalens tak och fasad att fortsättas att åtgärdas, till en uppskattad kostnad på 60 miljoner kronor. Projektet har minskat med 47 miljoner kronor sen budget, eftersom att tidplanen har skjutits framåt så fördelningen mellan åren har ändrats. Under 2026 slutförs också de sista delarna av projekten kopplade till Sjöfartsverkets och Stockholm Hamnars inflytt i Värtaterminalen. På anläggningssidan genomförs under 2026 projekt för elanslutningen till Stena Line och utökningen av kraftförsörjningen i södra Norvik. I Stockholm genomförs reparation och tillbyggnad av sponten vid Hammarbyslussen, där bolaget delar investeringsutgifterna med trafiknämnden. Anläggningsprojekten kommer under 2026 fortsatt att stå tillbaka till förmån för de större fastighetsprojekt som finns i plan. Underhåll Stockholms Hamnar fortsätter att bidra till Stockholm stads upprustning av innerstadskajerna och underhållet av byggnader med kulturhistoriskt värde. För 2026 är underhållsbudgeten för hamnanläggningar och byggnader totalt 60 miljoner kronor. Det är en ökning med fem miljoner kronor mot 2025 men i linje med budgeten för 2026. De största planerade underhållsåtgärderna på anläggningssidan är:  Förstärkning av gridsytan i Norvik  Linjemålning och asfaltering  Kajtvätt Sid. 8 (27)  Inspektioner på kaj 1 i Nynäshamn (pollare och erosionsskydd)  Axeltappsreparation på Seawalken i Nynäshamn  Utbyte av hydraulkolvar på ramper  Åtgärda styrbrister i bolagets anläggningar för elanslutning i Nynäshamn De största planerade fastighetsprojekten under 2026 är bland annat:  Utbyte av vätskesystem i Norvik  Konstruktionsåtgärder på Magasin 6  Underhållsåtgärder på Värtaterminalen  Brandåtgärder på Magasin 9 På Stockholms Hamnars anläggningar och fastigheter finns det ett underhållsbehov som bolaget har kontroll över och arbetar löpande med att åtgärda enligt underhållsplanen. Under 2026 kommer styrelsen fortsatt att få information i samband med tertialrapporterna om underhållsplanen. Finansiering och kassaflöde Nettoupplåningen bedöms uppgå till 3 200 miljoner kronor den 31 december 2026. Ökningen av upplåning sedan budget beror på att försäljningen av Magasin 5 skjuts på till 2027, och därmed kommer den positiva effekten under nästa år istället. Den beräknade högre upplåningen för året samt en något högre genomsnittlig ränta medför räntekostnader på 92 miljoner kronor, en ökning om fyra miljoner kronor jämfört med budget. Personal Antalet månadsanställda i koncernen uppgick per sista augusti till 139 personer. Det är tre personer färre än samma period 2025, vilket beror på vakanser som har uppstått under perioden och ännu inte har tillsatts. Antalet anställda är högre per sista augusti än beräknat per sista december på grund av säsongsanställda. Vid årets slut beräknas antal månadsanställda att uppgå till 136 personer, vilket är i nivå med föregående år. 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Sid. 9 (27) Sid. 10 (27) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet för fartyg Analys Uppdragets samtliga delar är klara. Utifrån gemensamt arbete mellan Stockholms Hamnar och Trafikkontoret har upphävandet av badförbudet föreslagits på ett antal platser som Kommunfullmäktige fattade beslut om innan sommaren. Bad har möjliggjorts på både Söder och Norr Mälarstrand i enlighet med uppdraget. 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Stockholms Hamnar arbetar aktivt och strategiskt för en hållbar hamnverksamhet och sjöfart. Miljöarbetet är en integrerad del av den dagliga verksamheten. Stockholms Hamnar är certifierat enligt EcoPorts miljöledningsstandard PERS, en miljöstandard som finns specifikt för hamnar genom ESPO, European Sea Ports Organisation. Stockholms Hamnar arbetar både för att förbättra miljöprestandan inom den egna verksamheten och för att via samarbeten och dialog med rederier, hyresgäster och andra intressenter bidra till att minska deras miljöpåverkan samt främja en energi- och miljöeffektiv sjöfart i Stockholms- och Östersjöregionen. För verksamheten har en miljö- och klimathandlingsplan fastställts, innehållande målsättningar på medellång och lång sikt, med milstolpar på vägen, som sedan konkretiseras i Stockholms Hamnars årliga verksamhetsplaner och budgetbeslut.   2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Följande mål i bolagets miljö- och klimathandlingsplan är de som främst bidrar till stadens delmål 2.1 Stockholms ska bli klimatpositivt: 1. Minskade utsläpp av fossil koldioxid från sjöfartskunderna inom Stockholms Hamnars hamnområden 2. Stockholms Hamnars verksamhet som helhet är fossilfri senast år 2030 4. Effektiv energianvändning i Stockholms Hamnars verksamhet Stockholms Hamnar har fortsatt fokus på utbyggnad av elanslutning av fartyg vid kaj. Investeringar i landelanslutningar är kostsamma och därför fortsätter Stockholms Hamnar att aktivt söka extern finansiering för sina planerade projekt. Stockholms Hamnar, Åbo Hamn och Viking Line ingår sedan 2024 i ett partnerskap för att skapa en grön sjöfartskorridor mellan Åbo och Stockholm, med målet att bli helt fri från utsläpp av växthusgaser med fossilt ursprung senast 2035. Samarbetet kan på sikt även utvidgas till att involvera nyckelintressenter inom Sid. 11 (27) sjöfartsnäringen, inklusive andra relevanta hamnar, varuägare och speditörer. Under 2026 bedrivs även arbete inom ramen för Swed-Est Green Collaboration. Det är ett gemensamt initiativ som syftar till att främja hållbar och fossilfri sjö- och hamnverksamhet mellan Estland och Sverige, främst på rutterna Tallinn - Stockholm och Paldiski - Kapellskär. Bolaget fortsätter arbetet med att utveckla Stockholm Norvik Hamn som logistiknod för infångad koldioxid. Bolaget fortsätter även arbetet utifrån bolagets energistrategi för att aktivt identifiera, planera och genomföra åtgärder som verkar för att minska bolagets energianvändning för den egna verksamheten med minst tio procent genom smart styrning, energieffektivisering och utbyte av tekniska installationer. Stockholms Hamnars plan för energikartläggningar 2024-2027 fokuserar främst på energianvändningen i hamnområdena med kartläggningar i Kapellskär samt Värta- och Frihamnen under 2026. I både byggnader och anläggningar pågår arbete med att stärka bolagets förmåga att samla och analysera energimätdata och därigenom effektivisera energianvändningen. Sid. 12 (27) Sid. 13 (27) Sid. 14 (27) Sid. 15 (27) 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Under 2026 arbetar Stockholms Hamnar med åtgärder för biologisk mångfald i den utsträckning det är möjligt i hamnområdena - vatten, mark och byggnader. Detta innebär bland annat insektshotell och planteringar som främjar biologisk mångfald samt kajbalkonger för att skapa platser där fiskar kan leka och små fiskar kan söka skydd. Ett utredningsuppdrag kommer att genomföras angående möjliga åtgärder för att öka den biologiska mångfalden i hamnens marina miljöer. Stockholms Hamnar har ansvar för att hantera regleringen av Mälarens vattenstånd. I samband med stora nederbördsmängder i Mellansverige är denna åtgärd en av de allra mest verkningsfulla för att skydda staden från översvämningar. 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Följande mål i bolagets miljö- och klimathandlingsplan är de som främst bidrar till stadens delmål 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar 8. Minskade utsläpp av luftföroreningar från sjöfartskunderna inom Stockholms Hamnars hamnområden 9. Minskade negativa effekter av ljudnivåer från sjöfartskunder och hamnverksamhet inom Stockholms Hamnars hamnområden Bolaget fortsätter arbeta med utveckling av laddinfrastruktur för fordon på land och elektrifiering av sjöfarten, främst inom ramen för antagen miljö- och klimathandlingsplan. Det successiva utbytet av fordon inom Stockholms Hamnars egen fordonsflotta uppfyller Stockholms stads riktlinjer. Stockholms Hamnar och hamnarna i Århus, Göteborg och Bremerhaven samarbetar och får stöd från EU- fonden Connecting Europe Facility för att investera i och erbjuda landström till anlöpande containerfartyg före 2030. Stockholms Hamnars del i projektet innebär att ansluta containerfartyg till grön el från land i Stockholm Norvik Hamn, vilket ytterligare stärker den moderna godshamnen Stockholm Norvik Hamn som nod för hållbara transporter. Den elanslutning som utvecklas i projektet kommer att vara tillgänglig för alla rederier på lika villkor och kommer att bestå av en mobil containerdispenser som täcker två kajplatser. Sid. 16 (27) Under 2026 har Stockholms Hamnar även sökt stöd från Klimatklivet till en del av infrastrukturprojektet i Stockholm Norvik. Stockholms Hamnar deltar i ett forskningsprojekt under ledning av Högskolan i Skövde som syftar till att studera möjligheterna med lagring av energi i hamnen och att studera optimalt utnyttjande av elnätet och den effektkapacitet som finns tillgänglig. Sid. 17 (27) Sid. 18 (27) Bolagsstyrelsens mål för verksamhetsområdet Indikator Periodens utfall Årsmål Aktivitet Värtahamnen Analys Arbete pågår med de aktiviteter som togs fram under T1. Bl.a har bolaget tagit över förvaltning och drift av förbindelsegången. 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Följande mål i bolagets miljö- och klimathandlingsplan är de som främst bidrar till stadens delmål 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer 5. Ökad andel avfall från Stockholms Hamnars verksamhet som materialåtervinns eller återanvänds 6. Hållbar mottagning av fast och flytande avfall från fartyg i alla Stockholms Hamnars hamnar 7. Successiv utfasning i Stockholms Hamnars verksamhet av produkter som innehåller skadliga ämnen 8. Minskade utsläpp av luftföroreningar från sjöfartskunderna inom Stockholms Hamnars hamnområden Ökad anslutning av fartyg till landel vid kaj är i dagsläget den mest verkningsfulla åtgärden för att bidra till ren luft genom att minska fartygens utsläpp till luft inom hamnområdena. Stockholms Hamnar tar emot fartygens avfall samt svart- och gråvatten och samarbetar med berörda rederier och kommuner för att göra denna mottagning än mer hållbar. Successiv utfasning görs i Stockholms Hamnars verksamhet av produkter som innehåller skadliga ämnen såsom utfasningsämnen (inklusive ftalater och bisfenoler) samt PFAS. Verktygen Byggvarubedömningen och Chemsoft möjliggör ökat användande av kemikalier och material som inte innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen, både i Stockholms Hamnars egen verksamhet och hos upphandlade leverantörer och entreprenörer.   Sid. 19 (27) 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Sid. 20 (27) Hamnar har möjlighet att spela en roll för omställningen av transportsektorn, till exempel genom att fungera som en nod och tillhandahålla infrastruktur för hållbara transporter med låga utsläpp både på vatten och på land. Hamnens infrastruktur kan exempelvis möjliggöra:  Elanslutning av fartyg vid kaj  Laddning vid kaj av fartyg och mindre båtar med batteridrift  Laddning av tunga vägfordon (lastbilar och bussar) och personbilar  Bunkring av alternativa drivmedel som vätgas, biogas och metanol  Ytor och anläggningar för elproduktion från framför allt solenergi Stockholms Hamnars långsiktigt finansiella mål är att alla investeringar ska finansieras av kassaflödet från den egna löpande verksamheten. Stockholms Hamnar fortsätter att prioritera bland sina investeringar under året för att kunna hålla den satta investeringsramen. Utgångspunkten för prioriteringarna är fortsättningsvis följande:  Investeringar som genererar intäkter, besparingar och utökade uthyrningsmöjligheter  Hållbarhetsinvesteringar  Direkt felavhjälpande eller nödvändiga investeringar Extern finansiering Stockholms hamnar har tydliggjort arbetet med att söka extern finansiering och driva dessa projekt. En process för urval och beslut som omfattar utgångspunkter och prioriteringsgrunder för aktuella projekt har beslutats. Det pågår löpande en bevakning av aktuella utlysningar både inom EU och nationellt. Hamnen deltar i två EU-finansierade projekt, ytterligare ett EU-projekt har fått ok att gå vidare i processen. Utöver detta deltar hamnen i ca 10 externfinansierade forsknings- och utvecklingsprojekt. Under 2026 har en ansökan om medfinansiering från Klimatklivet skickats in och vi deltar i en ansökan om EU-medel (Horizon) för ett nytt forskningsprojekt. Det pågår arbete med projektansökan till EU (CEF-Reflow) inom den gröna korridoren Stockholm – Åbo som ska skickas in i oktober 2026. Sid. 21 (27) Sid. 22 (27) Sid. 23 (27) 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Stockholms Hamnar har etablerat kontakt med Arbetsmarknadsförvaltningen kring att ställa sociala krav i upphandlingar - främst i ramavtalsupphandlingar där en längre relation med leverantören etableras. Sid. 24 (27) Varje sommar erbjuder Stockholms Hamnar omkring 30 platser för feriejobb för ungdomar inom Stockholms stad. Dessa kommer vid tre omgångar under sommaren. Årsmålet har reviderats från 27 till 31 då beslut tagits att bolaget kan ta emot fyra feriearbetande ungdomar på höstlovet. Under sommaren kunde Arbetsmarknadsförvaltningen tillsätta 26 av 27 platser men en blev inte tilldelad. Bolaget antog stadens nya Näringslivspolicy och etableringsstrategi på styrelsemöte 15 april 2026. I policyn är det framför allt två fokusområden som Stockholms Hamnars verksamhet bidrar till: 4. God infrastruktur, bra framkomlighet och internationell tillgänglighet och 7. Internationell positionering och marknadsföring Som en av världens största passagerarhamnar möjliggör bolaget hållbara resor för internationella passagerare och hållbara transporter av varor till och från Stockholmsregionen. Tillsammans med stadens aktörer och näringslivet utvecklar bolaget hamninfrastrukturen och stärker bilden av Stockholm som destination. Några konkreta exempel är:  Finlandsprojektet som drivs tillsammans med Stockholm Business Region och rederier  Deltagande i nätverk och mässor för att marknadsföra Stockholm som destination  Investeringar i elanslutningar av fartyg  Samarbete med hamnar, rederier och andra intressenter för att etablera gröna sjöfartskorridorer  Inom hamnområden och i byggnader möjliggöra för och attrahera evenemang av varierande karaktär 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Sid. 25 (27) Sid. 26 (27) 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb För att ha en tillitsbaserad styrning som präglar kultur och arbetssätt arbetar Stockholms Hamnar med strukturerat chefsstöd genom främst chefskollegium där ledarskapet och Stockholms stads ledarskapsmodell är i fokus. Chefskollegium är ett forum där cheferna får öva/reflektera/diskutera olika delar inom ledarskapet utifrån gemensamma värderingar och det som sker i verksamheten och omvärlden. En annan del är de organisatoriska och sociala riskbedömningarna där HR-enheten tillsammans med cheferna går igenom hur kulturen är i organisationen. Varje år sker medarbetarsamtal enligt given rutin. Där gås befattningsbeskrivningen samt eventuell fördelning igenom. Samtalen sammanställs på övergripande nivå för att kartlägga eventuella risker, personalförändringar eller utbildningsbehov. 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Stockholms Hamnar arbetar löpande med att öka förmågan att säkerställa att bolagets samhällsviktiga verksamhet kan bedrivas, oavsett störningar i samhället. Under T2 har arbetet med RSA:n färdigställts. Sid. 27 (27) 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Stockholms Hamnar arbetar löpande för att förbygga förekomsten av olika typer av oegentligheter och brottslig verksamhet bland leverantörer och andra aktörer knutna till verksamheten. 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Genom verksamhet med gods- och passagerartransporter bidrar Stockholms Hamnar till handel mellan Sverige och Finland och de baltiska länderna på andra sidan Östersjön samt den handel som kommer från bland annat Asien och via containerterminalen i Stockholm Norvik. Genom passagerarverksamheten bidrar Stockholms Hamnar till att människor från andra länder har möjlighet att besöka och uppleva Stockholm. Stockholms Hamnar är också delaktiga i en rad internationella organisationer: Baltic Ports Organisation (BPO), European Sea Ports Organisation (ESPO) och World Association for Waterborne Transport Infrastructure (PIANC). Stockholms Hamnar arbetar arbeta utifrån den av kommunfullmäktige beslutade kajstrategin. Den handlar om hur staden bättre kan tillvarata den potential som kajerna erbjuder samt hur kajerna kan skapa mervärde till Stockholmare och besökare, inom områdena: Mat, dryck och handel; Resor och transporter; Bad, rekreation och motion; Evenemang och urban flanering samt Kultur och samskapande. Övrigt