Better EU Money Use and Transparency

Den 16 juli 2025 antog Europeiska kommissionen ett förslag till flerårig budgetram för perioden 2028–2034. Förslaget innehåller bland annat en förordning som fastställer ett nytt övergripande ramverk för uppföljning av budgetutgifter och prestation samt horisontella regler för unionens program och verksamheter.Syftet med förordningen är att ersätta dagens fragmenterade och administrativt omfattande system med ett mer enhetligt, transparent och resultatinriktat ramverk.Finansdepartementet har remitteratEuropeiska kommissionens förslag till en ny förordning om inrättande av ett nytt ramverk för uppföljning av budgetutgifter och genomförandetill bland annat Stockholms stad för yttrande. [Remiss - Europeiska kommissionens förslag till en ny förordning om inrättande av ett nytt ramverk för uppföljning av budgetutgifter och genomförande.pdf] EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.7.2025 COM(2025) 545 final 2025/0545 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten samt andra övergripande regler för unionens program och verksamheter {SEC(2025) 590 final} - {SWD(2025) 590 final} - {SWD(2025) 591 final} SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND TILL FÖRSLAGET • Motiv och syfte med förslaget För skapa transparens och möjliggöra ansvarsutkrävande, samt för att säkerställa att varje euro används ändamålsenligt och effektivt, är det mycket viktigt att tydlig och tillförlitlig information om hur unionens budget (budgeten) används och vad den uppnår blir tillgänglig utan onödigt dröjsmål. Det ger EU-medborgarna bättre valuta för pengarna, eftersom budgetens verkliga värde ligger i dess konkreta effekter ute på fältet. Dessa uppgifter är även viktiga för beslutsfattandet för att stärka kopplingen mellan budgeten och EU:s politiska prioriteringar. Prestationsramen för 2021–2027 har moderniserats, men det finns fortfarande utrymme för förbättringar. Det nuvarande systemet bygger på en mosaik av programspecifika bestämmelser som ibland är komplicerade och inkonsekventa. Detta leder till en tung administrativ börda för medlemsstater, genomförandepartner och bidragsmottagare och gör det svårt att få en mer heltäckande översikt över budgetens prestation. Till att börja med är reglerna för tillämpning av vissa övergripande principer, t.ex. principen om att ”inte orsaka betydande skada” (DNSH-principen) och jämställdhetsprincipen, heterogena. Genom förordning (EU, Euratom) 2024/2509 (budgetförordningen) infördes dessutom krav som måste beaktas vid utformningen av den nya prestationsramen. Den kräver att alla program och verksamheter genomförs så att de uppnår sina fastställda mål, när så är möjligt och lämpligt i enlighet med relevanta sektorsspecifika regler, utan att orsaka betydande skada för uppnåendet av miljömål (DNSH-principen), med respekt för arbets- och anställningsvillkor och med beaktande av jämställdhetsprincipen, och i linje med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Vissa nyckelprioriteringar är tvärgående och gäller samtliga politikområden. De bör därför integreras i budgeten. Det betyder att dessa politiska prioriteringar måste införlivas i alla skeden av den politiska cykeln för de relevanta programmen, inklusive programplanering och genomförande. Denna förordning tar även upp behovet av att stödja vissa övergripande politikområden. Det finns flera sätt att spåra budgetutgifter, med över 5 000 heterogena och icke-aggregerbara indikatorer som kan användas för att övervaka budgetens prestation eftersom olika program omfattas av olika system. Denna fragmentering skapar betydande administrativa bördor för alla berörda parter och gör det svårt för kommissionen att sammanställa uppgifter och ge en heltäckande översikt över hur medlen fördelas och hur dessa medel fungerar på EU- budgetnivå, vilket begränsar i vilken utsträckning prestationsinformation kan vägleda genomförandet av EU:s budget och den roll den spelar i beslutsprocessen. I budgetförordningen fastställs även ett antal krav avseende utformningen av och behovet av aggregering av prestationsindikatorer för EU:s budgetprogram och krav på transparens vid offentliggörandet av uppgifter om bidragsmottagare och insatser som stöds av EU-budgeten. Man skulle slutligen kunna skapa större transparens genom att på en enda webbplats samla uppgifter om budgetens genomförande och prestation samt information om finansieringsmöjligheter inom ramen för budgeten (t.ex. tillgängliga ansökningsomgångar för potentiella bidragsmottagare), information som i dag är utspridd på flera onlineportaler. Att ge SV SV 1 potentiella bidragsmottagare enklare tillgång till dessa finansieringsmöjligheter, som omfattar alla förvaltningsmetoder, kommer att bidra till att maximera budgeteffekten och det stöd den ger, särskilt för EU:s konkurrenskraft. Den fleråriga budgetramen efter 2027 erbjuder en viktig möjlighet att ta itu med dessa utmaningar. Denna förordning syftar till att inrätta en enda förstärkt ram för spårning av budgetutgifter och prestationer från och med den fleråriga budgetramen efter 2027 på ett sätt som är enklare, mer konsekvent och mindre betungande än vad som för närvarande är fallet. Detta kommer att bidra till en prestationsbaserad strategi, maximera kapaciteten att uppnå resultat i fråga om politiska prioriteringar och effektivt bedöma budgetens prestation och samtidigt leda till ökad transparens och ansvarsutkrävande, säkerställa överensstämmelse med kraven i budgetförordningen och sänka de administrativa kostnaderna för medlemsstaterna, genomförandepartnerna och bidragsmottagarna. De viktigaste målen med förslaget kan sammanfattas på följande sätt: – Enhetliga bestämmelser för stöd till övergripande principer i EU:s budget (t.ex. DNSH-principen och jämställdhetsprincipen), vilket minskar komplexiteten för bidragsmottagarna och ökar samstämmigheten i EU:s åtgärder. – Effektivisera och harmonisera systemet för övervakning av EU:s utgifter och budgetens prestation, vilket möjliggör aggregering av uppgifter för olika program, ökning av transparensen och minskning av kostnaderna för berörda parter. – Harmonisera och rationalisera rapporteringen av prestationsinformation och tillhandahållandet av information om finansieringsmöjligheter i hela EU-budgeten, öka transparensen för berörda parter och underlätta tillgången till EU-finansiering för potentiella bidragsmottagare. Alla dessa mål måste genomföras i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet och utan att äventyra uppnåendet av ett programs eller en verksamhets mål, i enlighet med budgetförordningen. Genomförandet av dem förväntas minska den administrativa bördan och kostnaderna för mottagare av stöd från unionens budget, medlemsstater, partnerländer, genomförandepartner och EU-institutioner med minst 25 %, i linje med åtagandet i konkurrenskraftskompassen om att minska kostnaderna i samband med administrativa bördor. Det förväntas bidra på ett betydande sätt till kommissionens åtagande om att under innevarande mandatperiod förenkla reglerna och minska de administrativa bördorna med 35 % för små och medelstora företag. I denna förordning fastställs även gemensamma regler som gäller hela budgeten på andra områden, såsom utvärdering av program och verksamheter, samt regler om information, kommunikation och synliggörande. 1. Harmonisering av bestämmelserna i EU:s budget när det gäller övergripande principer I denna förordning föreslås enhetliga bestämmelser i EU:s budgetprogram om tillämpning av övergripande principer som DNSH-principen och jämställdhetsprincipen, när så är möjligt och lämpligt och i linje med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet, i enlighet med budgetförordningen. Förordningen stöder även ett konsekvent genomförande av den jämställdhetsprincip som fastställs i budgetförordningen och säkerställer att jämställdhetsbudgeteringen stärks för nästa fleråriga budgetram genom bättre regler för programplanering och övervakning. Jämställdhet ingår som ett specifikt mål för program för vilka det bedöms vara särskilt relevant och SV SV 2 lämpligt. Särskilda jämställdhetsbestämmelser har även införlivats i utformningen av programmen, till exempel genom att kräva att medlemsstaterna visar hur deras nationella och regionala partnerskapsplaner bidrar till jämställdhet eller genom att inkludera denna aspekt i förfarandet för utvärdering av ansökningsomgångar för program med direkt förvaltning där så är lämpligt. Genom denna förordning kodifieras metoden för att spåra jämställdhet på grundval av ett system med jämställdhetspoäng. Prestationsindikatorna kommer i relevanta fall att fördelas på kön i enlighet med budgetförordningen. Ramen för spårning av enskilda utgifter och prestationer kommer även att göra det möjligt att bättre mäta budgetens bidrag till jämställdheten. Förordningen kommer även att stödja socialpolitiken i alla EU-program genom särskilda bestämmelser som syftar till att säkerställa att program och verksamheter genomförs med respekt för arbets- och anställningsvillkor enligt tillämplig nationell lagstiftning, unionsrätt, ILO-konventioner och kollektivavtal samt för att spåra budgetens bidrag till uppnåendet av sociala mål. 2. Effektivisering av övervakningen av EU-budgetens prestation: ett gemensamt system för att spåra utgifter och övervaka budgetens prestation Prestationsramen kommer att baseras på ett enda system för att spåra utgifter och övervaka budgetens prestation som består av en harmoniserad förteckning över interventionsområden (dvs. typer av verksamheter) som omfattar alla verksamheter som får stöd från budgeten. Systemet kommer att göra det möjligt att uppskatta budgetbidraget till olika politikområden, t.ex. begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald och sociala mål, med hjälp av EU-koefficienter baserade på ett trenivåsystem, där antingen 0 %, 40 % eller 100 % tilldelas ett visst interventionsområde. Förordningen innehåller även en standardiserad uppsättning prestationsindikatorer – output- och resultatindikatorer – som är tillämpliga på alla EU:s budgetprogram och är direkt kopplade till förteckningen över interventionsområden. Båda typerna av indikatorer är avgörande för övervakningen av programmens prestations. För ett visst interventionsområde (t.ex. renovering av byggnader för subventionerade bostäder) ger outputindikatorer en inblick i vad programmet direkt finansierar och dess exakta verksamhet (t.ex. antal m² som renoverats) medan resultatindikatorerna spårar effekterna av dessa resultat (t.ex. växthusgasutsläpp som undvikits). För att ge ett annat exempel på forskningsområdet, för interventionsområdet spetsforskning, forskarutbildning och forskningsinfrastruktur, skulle outputindikatorn vara antalet forskare som får stöd, medan resultatindikatorn skulle vara omnämnanden av expertgranskade forskningsresultat. Det kommer att vara möjligt att använda dessa indikatorer för flera ändamål, till exempel för att analysera prestationer1, i samband med finansiering som inte är kopplad till kostnader2 (t.ex. kommer medlemsstaterna och tredjeländer att fastställa mål i sina planer med hjälp av de på förhand fastställda outputindikatorerna), övervaka genomförandepartner i samband med indirekt förvaltning3 eller stödja programutvärderingar4. 1 Artikel 33 i budgetförordningen. 2 Artikel 125 i budgetförordningen. 3 Artikel 158 i budgetförordningen. 4 Artikel 34 i budgetförordningen. SV SV 3 Detta tillvägagångssätt kommer att minska det totala antalet prestationsindikatorer och säkerställa anpassning till de nya kraven i den omarbetade budgetförordningen som kräver aggregering av prestationsindikatorer för alla program. 3. Stärka rapporteringen om prestationsinformation och finansieringsmöjligheter I förordningen fastställs harmoniserade krav på prestationsrapportering som konsoliderar all information om budgetens prestation i den enda årliga förvaltnings- och prestationsrapporten snarare än flera programspecifika rapporter. Prestationsinformation kommer att vara tillgänglig för allmänheten via en gemensam webbportal med en resultattavla som visar vad EU-budgeten uppnår. Portalen kommer att visa uppgifter om stödmottagare och insatser som får stöd från budgeten. Den kommer även att fungera som en enda kontaktpunkt som tillhandahåller information om tillgängliga finansieringsmöjligheter och förbättrar transparens och tillgång till information, särskilt för projektansvariga och potentiella bidragsmottagare. • Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området De viktigaste rättsliga bestämmelserna på området spårning av budgetutgifter och prestationer fastställs i budgetförordningen, som denna nya prestationsförordning kommer att komplettera genom att fastställa bestämmelser kopplade till övergripande principer om att inte orsaka betydande skada, arbets- och anställningsvillkor, jämställdhet och prestationsövervakning. Denna förordning är förenlig med budgetförordningen, där det fastställs att anslagen ska användas i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, som i sin tur består av tre principer. Sparsamhet (resurser ska ställas till förfogande i rätt tid, i lämplig kvantitet, av lämplig kvalitet och till bästa pris), effektivitet (mellan använda resurser, genomförda åtgärder och måluppfyllelse) och ändamålsenlighet (i vilken utsträckning de fastställda målen uppnås genom de åtgärder som vidtas)5. Enligt budgetförordningen ska program och verksamheter, där så är möjligt och lämpligt, genomföras så att de uppnår sina fastställda mål utan att orsaka betydande skada för uppnåendet av miljömålen (DNSH-principen) och samtidigt respektera arbets- och anställningsvillkor, i linje med principerna om sparsamhet, ändamålsenlighet och effektivitet. Denna ram är även helt förenlig med resten av paketet med den fleråriga budgetramen6, eftersom den fastställer aspekter som gäller för hela budgeten och kompletterar programspecifika rättsakter som inte innehåller några bestämmelser om de aspekter som denna förordning omfattar. • Förenlighet med unionens politik inom andra områden Den föreslagna prestationsramen kommer att möjliggöra ökad överensstämmelse med EU:s politiska mål och principer genom att erbjuda en enhetlig ansats när det gäller övergripande principer och politikområden och inrätta ett starkare system för spårning av utgifter och prestationer som bättre kan övervaka hur budgeten stöder EU:s politik. Den tar hänsyn till rapporterings- och spårningsskyldigheter i EU:s befintliga regelverk. Ramen hindrar dessutom inte att kommissionen eventuellt inför andra övervaknings- och rapporteringsinslag, 5 Artikel 33.1 i budgetförordningen. 6 Meddelande om en dynamisk EU-budget för framtidens prioriteringar – Den fleråriga budgetramen 2028–2034, COM(2025) 570 final. SV SV 4 inbegripet relevanta indikatorer, för att mäta effekterna av EU:s politik på olika områden och åtgärder mer allmänt. Förslaget är även förenligt med kommissionens åtagande om att förenkla genom att minska både den administrativa bördan och rapporteringsbördan. 2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN • Rättslig grund Förslaget bygger på artikel 322.1 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget). • Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet) Antagandet av EU:s allmänna finansiella regler ligger inom ett område där EU har exklusiv befogenhet. • Proportionalitetsprincipen Förslaget syftar till att förbättra reglerna för spårning och prestation av budgetutgifter genom att göra dem enklare, mer konsekventa och mindre betungande. Åtgärderna går inte utöver vad som är nödvändigt för att göra detta. Tvärtom har detta förslag en stark förenklingsaspekt. Behovet av en proportionerlig strategi har även beaktats, särskilt när det gäller bestämmelserna om genomförande för varje förvaltningsmetod och de rapporteringskrav som ska ställas på mottagarna av unionsfinansiering. • Val av instrument Det lämpligaste verktyget för att genomföra den föreslagna prestationsramen är en enda rättsakt, dvs. en förordning med en enda uppsättning regler om övergripande principer, övervaknings- och rapporteringsbestämmelser. Denna prestationsförordning kommer att samla de nuvarande prestationsbestämmelserna som är spridda över mer än 50 program under perioden 2021–2027 på en enda plats. Antagandet av förordningen förväntas därför leda till betydande förenklingar för medlemsstater, genomförandepartner, partnerländer, bidragsmottagare och EU-institutioner. 3. RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR • Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning Förslaget utarbetades på grundval av ett antal halvtidsutvärderingar av EU:s utgiftsprogram, till exempel inom ramen för faciliteten för återhämtning och resiliens och InvestEU. Dessa utvärderingar belyste de utmaningar som medlemsstaterna, genomförandepartnerna och stödmottagarna står inför när de genomför DNSH-principen. Det handlar bland annat om administrativa bördor som försvårar tillgången till finansiering, potentiella osäkerheter och bristande förutsägbarhet som kan ha en negativ inverkan på konkurrenskraften i viktiga sektorer som får stöd från EU-medel. Utvärderingarna visade även att hanteringen av datauppsättningar med indikatorer var administrativt betungande för EU:s institutioner och SV SV 5 bidragsmottagare. Den föreslagna prestationsramen kommer att göra det möjligt att ta itu med dessa frågor. • Samråd med berörda parter Kommissionen har aktivt involverat berörda parter i initiativprocessen och samrått med dem om ändamålsenligheten i prestationsramen för EU:s budget för 2021–2027, både genom – särskilda samråd, bland annat en medborgarpanel om EU:s nya budget, den årliga budgetkonferensen och Tour d’Europe, – ett öppet offentligt samråd mellan den 12 februari och den 7 maj 2025, baserat på ett webbaserat frågeformulär om de olika aspekterna av EU-budgetens prestation. Frågeformuläret innehöll totalt 34 frågor, med fokus på ändamålsenligheten för ett antal resultatrelaterade verktyg, inbegripet särskilda frågor om jämställdhet och DNSH-principen, och befintliga övervakningsverktyg såsom indikatorer, samt rapporter, resultattavlor och portaler som används för att rapportera prestationsinformation och informera potentiella bidragsmottagare om finansieringsmöjligheter. Totalt svarade 555 berörda parter från 26 medlemsstater och 8 länder utanför EU. De berörda parternas svar stöder problemdefinitionen av konsekvensbedömningen, särskilt när det gäller utmaningar i samband med jämställdhet, genomförandet av DNSH-principen och övervakning genom indikatorer. Berörda parter bidrog med andra faktorer att beakta i problemdefinitionen, särskilt om vikten av berörda parters delaktighet i prestationsprocesser och behovet av kapacitetsuppbyggnad. Medborgarpanelen lämnade ett antal rekommendationer. Behovet av att förenkla EU:s budgetförfaranden, som för närvarande skapar betydande administrativa bördor och kostnader, var även ett återkommande tema under diskussionerna och togs upp i rekommendationerna, liksom behovet av transparens och ansvarsutkrävande när EU-medel används. En extern utvärdering av reglerna för kommunikation och synliggörande i EU:s finansieringsprogram slutfördes i juni 2025. Dess rekommendationer för ökad samstämmighet, enkelhet, ändamålsenlighet och fokus på europeiskt mervärde beaktas, bland annat när det gäller frågan om ett unikt finansieringsmeddelande tillsammans med det europeiska emblemet. • Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden Utarbetandet av konsekvensbedömningen och utkastet till förordning krävde inte konsultstöd men kommissionen grundade sig på en genomgång av tillgänglig litteratur som dokumenterats i konsekvensbedömningsrapporten, t.ex. rapporter och dokument från Europaparlamentet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Europeiska jämställdhetsinstitutet etc. • Konsekvensbedömning Förslaget åtföljdes av en konsekvensbedömning7. I konsekvensbedömningen identifieras tre möjliga nivåer av harmonisering av prestationsbestämmelser genom ett referensscenario enligt vilket prestationskraven skulle fortsätta att fastställas på programnivå på samma sätt som under perioden 2021–2027, en 7 Arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta dokument, SWD(2025) 590 final och SWD(2025) 591. SV SV 6 mellanliggande harmoniseringsnivå och en högre grad av harmonisering av prestationskraven mellan alla program. I konsekvensbedömningen anges tre alternativ inom tre områden. – Programplanering: Utgångsläge (programspecifika bestämmelser), verksamhetsspecifika regler baserade på harmoniserade krav för olika program (med kalibrerad harmonisering och differentierad operationalisering för varje förvaltningsmetod) och verksamhetsspecifika regler som bygger på fullt harmoniserade krav. – Övervakning: Utgångsläge (programspecifika bestämmelser för fastställande av spårningsmetoder och prestationsindikatorer), en enda metod för att spåra utgifter genom interventionsområden och en begränsad uppsättning gemensamma obligatoriska prestationsindikatorer (med flexibilitet att anta ytterligare programspecifika prestationsindikatorer) och en enda metod för att spåra utgifter genom interventionsområden och en fullständigt harmoniserad förteckning över prestationsindikatorer för alla program (kopplade till interventionsområden). – Rapportering: Utgångsläge (programspecifika rapporteringskrav, resultattavlor och portaler), en enda prestationsrapport och en enda portal med information om prestation och finansieringsmöjligheter (med differentierad operationalisering av den gemensamma portalen för varje förvaltningsmetod eller sektor) och en enda prestationsrapport och en gemensam portal med information om prestation och finansieringsmöjligheter (med fullt harmoniserad operationalisering av alla förvaltningsmetoder). • Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling Den föreslagna förordningen utgör inte en översyn av befintlig lagstiftning i strikt mening utan det rekommenderade alternativet är helt i linje med Refit-målen om förenkling och minskning av byråkratin. Förordningen förväntas leda till en betydande minskning av den administrativa bördan och större ändamålsenlighet tack vare den föredragna kombinationen av alternativ som gör det möjligt att uppnå en betydande minskning av regleringskostnaderna. Den betydande minskningen av antalet prestationsindikatorer och inrättandet av en gemensam portal med information om prestation och finansieringsmöjligheter minskar avsevärt den administrativa bördan för mottagare av EU-medel, såsom företag – inbegripet små och medelstora företag – medlemsstater, genomförandepartner och länder utanför EU som direkt uppnår Refit-målet att minska byråkratin och sänka kostnaderna för berörda parter och därigenom gör det lättare att få tillgång till EU-medel. Den föreslagna ramen kommer särskilt att gynna små och medelstora företag, eftersom de har begränsad personal och kan påverkas oproportionerligt av komplexiteten i kraven på budgetens prestation. Detta kommer i sin tur att öka de små och medelstora företagens tillgång till EU-finansiering. • Grundläggande rättigheter Den föreslagna förordningen är förenlig med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och stöder jämställdhetsunionens mål, särskilt jämställdhet mellan könen i EU:s utgiftsprogram. Unionens stöd kommer att genomföras i enlighet med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) 2020/2092, i enlighet med artikel 6 i budgetförordningen. SV SV 7 4. BUDGETKONSEKVENSER På grund av sin övergripande karaktär skapar den föreslagna förordningen inte några nya fristående budgetåtaganden. I stället kommer dess genomförande att stödjas genom den budget som anslås till EU-program och administrativa utgifter. Sammantaget beräknas den föreslagna förordningen kunna genomföras på grundval av en stabil personalstyrka för kommissionen, jämfört med den fleråriga budgetramen för 2021– 2027. Det inför ett antal förenklings- och rationaliseringsåtgärder som förväntas leda till effektivitetsvinster och administrativa besparingar på lång sikt. Dessa potentiella besparingar kan särskilt åstadkommas genom en harmonisering av utgiftsspårning och prestationsindikatorer med hjälp av en gemensam förteckning över interventionsområden och indikatorer som minskar det totala antalet prestationsindikatorer från 5 000 till omkring 700. Ytterligare effektivitetsvinster förväntas genom förenklingen av programutvärderingarna, där halvtidsutvärderingarna ersätts av en förenklad genomföranderapport med kvantitativa men även kvalitativa belägg för framsteg, och genom konsolideringen av prestationsrapporteringen till den årliga förvaltnings- och prestationsrapporten. Sammanslagningen av flera resultattavlor och portaler i en gemensam portal (Gemensamma portalen) förväntas även minska de it-resurser som krävs för utveckling och underhåll. Harmoniseringen av kommunikationsbestämmelserna mellan programmen kommer även att minska de resurser som krävs för att synliggöra EU-stödet. De förväntade långsiktiga vinsterna kommer dock sannolikt att uppvägas av ökade behov på andra områden, såsom de som rör genomförandet och underhållet av den nya utgiftsspårnings- och prestationsramen samt utvecklingen och driften av Gemensamma portalen. Under de första åren kommer kommissionen även att behöva fortsätta att rapportera om den fleråriga budgetramens (2021–2027) prestation, vilket kommer att kräva att vissa befintliga resurser bibehålls. För att tillgodose dessa föränderliga behov kommer kommissionen att vid behov omfördela personal och resurser internt. 5. ÖVRIGA INSLAG • Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering Kommissionen bör övervaka att förteckningen över interventionsområden och prestationsindikatorer – som ska antas som en del av förordningen – är lämplig för att bedöma eventuella luckor eller brister. Som en begränsande åtgärd bör förordningen innehålla en befogenhet för kommissionen att anta en delegerad akt om översyn av förteckningen, beroende på vad som är relevant, under genomförandet för budgeten efter 2027. • Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget Kapitel 1 – Allmänna bestämmelser Genom förordningen fastställs en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten, inbegripet regler för att säkerställa en gemensam och förenklad tillämpning av DNSH- principen och jämställdhetsprincipen i enlighet med artikel 33.2 d respektive f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, när så är möjligt och lämpligt och i linje med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet i artikel 33.1 i samma förordning samt andra övergripande principer. Den innehåller även regler för övervakning och rapportering om resultaten av EU:s program och verksamheter, regler för inrättande av en EU- finansieringsportal, regler för utvärdering av program och verksamheter samt andra SV SV 8 övergripande bestämmelser som är tillämpliga på alla EU-program, till exempel bestämmelser om information, kommunikation och synliggörande (artikel 1). Kapitel 2 – Övergripande principer I förordningen fastställs regler för övervakning av budgetens bidrag till klimatmålen och målen för biologisk mångfald samt ett klimat- och miljöutgiftsmål med lämpliga mekanismer för att säkerställa att målet kan uppnås (artikel 4). I förordningen fastställs gemensamma regler för genomförandet av principen om att ”inte orsaka betydande skada” (artikel 5) genom en enda och förenklad vägledning. I förordningen fastställs även bestämmelser om socialpolitik för att säkerställa att program och verksamheter genomförs med respekt för arbets- och anställningsvillkor enligt tillämplig lagstiftning och att bidraget från budgeten till socialpolitiken övervakas (artikel 6). I artikel 7 fastställs regler för genomförandet av jämställdhetsprincipen. Förteckningen över EU-program med jämställdhetsrelevans finns i bilaga IV som kommissionen har befogenhet att ändra genom en delegerad akt. I förordningen fastställs även en jämställdhetsmetod som bygger på tre verksamhetskategorier och motsvarande jämställdhetspoäng som ska stödjas av teknisk vägledning från kommissionen. Kapitel 3 – Budgetutgiftsspårnings- och prestationsram, övervakningsrapportering, utvärdering och transparens I förordningen fastställs en budgetsutgiftsspårnings- och prestationsram som huvudsakligen bygger på en gemensam förteckning över interventionsområden, EU-koefficienter som tilldelas interventionsområden för att fastställa deras bidrag till politikområden, och prestationsindikatorer (output och resultat) för varje interventionsområde, som anges i bilaga I (artikel 8). Det innehåller även bestämmelser om övervakning av genomförandet av de program som finansieras genom budgeten (artikel 9), om kommissionens utvärderingar (artikel 10) och om medlemsstaternas utvärderingar inom ramen för program som genomförs genom delad förvaltning (artikel 11). Genom artikel 12 inrättas en offentlig webbplats (Gemensamma portalen) med information om budgetens ekonomiska genomförande och prestation, om mottagare av medel som finansieras genom budgeten i enlighet med artiklarna 38 och 142.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, om insatser med hög potential som har fått särskilda utmärkelser eller ett emblem för excellens, om pågående och kommande ansökningsomgångar och anbudsinfordringar som finansieras genom budgeten samt om rådgivnings- och företagsstödtjänster som finansieras genom budgeten, men som samtidigt erbjuder en plattform där projektansvariga kan presentera insatser för potentiella investerare. Kapitel 4 – Genomförande I kapitel 4 fastställs regler om övergripande principer och prestationsövervakning när det gäller planer som utarbetas av medlemsstater eller tredjeländer (artiklarna 13 och 14). I artikel 14 fastställs regler enligt vilka varje medlemsstat ska ha ett övervaknings- och rapporteringssystem för att övervaka prestation och automatiskt överföra information om utgiftsspårnings- och prestationsramen, bland annat genom att tilldela relevanta interventionsområden och prestationsindikatorer till varje åtgärd i planen i fråga. I förordningen fastställs även regler om prestationsövervakning och prestationsrapportering och tillhandahållande av information om finansieringsmöjligheter i planer som utarbetas av tredjeländer (artikel 15). SV SV 9 I artikel 16 fastställs regler för genomförande inom ramen för direkt förvaltning, till exempel att jämställdhet inkluderas i de kriterier som används för att utvärdera förslag, när så är möjligt och lämpligt, och att minst ett interventionsområde tilldelas stödberättigande verksamheter i arbetsprogrammen. I artikel 17 fastställs regler för genomförande inom ramen för indirekt förvaltning, till exempel att säkerställa att åtgärder som ska finansieras genom indirekt förvaltning av personer eller organ som förvaltar EU-medel så att de uppfyller kraven i artikel 33.2 d–f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Kapitel 5 – Kommunikation, skydd av personuppgifter och slutbestämmelser I artikel 18 fastställs gemensamma regler för information, kommunikation och synliggörande av EU-stöd. EU:s emblem ska användas i enlighet med bilaga V som kommissionen har befogenhet att ändra genom en delegerad akt. I artikel 19 fastställs reglerna för behandling av personuppgifter i enlighet med den allmänna dataskyddsförordningen. I förordningen fastställs även regler för utövandet av delegeringen som ger kommissionen befogenhet att anta relevanta delegerade akter (artikel 20) och om förordningens ikraftträdande och tillämpning (artikel 21). SV SV 10 2025/0545 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten samt andra övergripande regler för unionens program och verksamheter EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 322.1 a, med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a, med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten, med beaktande av revisionsrättens yttrande8, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet9, och av följande skäl: (1) Syftet med denna förordning är att fastställa inslagen i en ram för att spåra både utgifter och prestationer som, beroende på den specifika genomförandemetoden, kan tillämpas på genomförandet av utgifter och som kompletterar reglerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/250910 om finansiella regler för unionens allmänna budget (budgeten), vilka är en del av de finansiella regler som avses i artikel 322.1 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget). Det bör i synnerhet fastställas regler för övervakningen av budgetutgifter, för övervakningen och rapporteringen av unionens programs och verksamheters prestationer samt för utvärderingen av dessa program och verksamheter. Ett annat syfte med denna förordning är att fastställa gemensamma regler för att säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om att ”inte orsaka betydande skada” och principen om jämställdhet. samt av andra gemensamma regler som är tillämpliga på budgeten i dess helhet, till exempel regler för inrättandet av en gemensam portal, samt regler om information, kommunikation och synliggörande. Kommissionen kan införa andra inslag i övervakningen och rapporteringen, till exempel relevanta indikatorer, för att mäta effekterna av unionens politik på olika områden och åtgärder mer allmänt. (2) Syftet med utgiftsspårning är att säkerställa transparens och ansvarsutkrävande genom att övervaka hur medlen i unionens budgetprogram används för olika kategorier av verksamheter. Övervakningen utgår främst från budgetåtagandena, vilka är oberoende 8 […] 9 […] 10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2024/2509 av den 23 september 2024 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L, 2024/2509, 26.9.2024). SV SV 1 av programmens genomförandemodell och hur medlen betalas ut till bidragsmottagarna. (3) Prestationsramen för budgeten är de regler som syftar till att övervaka uppnådda resultat och som är grundläggande för att säkerställa att budgeten genomförs i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och därmed respekterar principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet i artikel 33.1 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. (4) I sitt meddelande om en konkurrenskraftskompass för EU11 fastställer kommissionen mål som syftar till förenkling, bland annat ett mål om att minska den administrativa bördan med minst 25 % för alla företag och med minst 35 % för små och medelstora företag. En enhetlig utgiftsspårnings- och prestationsram som omfattar alla unionsprogram bör inrättas för att bidra till en sådan förenkling genom att minska de administrativa kostnaderna för ramens genomförande för kommissionen, medlemsstaterna, tredjeländer, genomförandepartner och bidragsmottagare. För att uppnå förenklingsmålet bör framför allt mottagarnas rapporteringsskyldigheter förbli proportionella för alla budgetgenomförandemetoder. Förenklingen bör återspeglas i alla relevanta dokument, såsom arbetsprogram och avtal. Kommissionens rapportering om budgetens prestation bör dessutom effektiviseras och förenklas. (5) En effektivare tillämpning, när så är möjligt och lämpligt, av principen om att ”inte orsaka betydande skada” i enlighet med artikel 33.2 d i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 bör baseras på en gemensam och enkel vägledning. Kommissionen bör tillhandahålla en sådan teknisk vägledning senast den 1 januari 2027. Vägledningen bör bygga på de övergripande principerna om tydlighet, förenkling och proportionalitet och beakta principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet samt uppnåendet av programmets eller instrumentets fastställda mål i linje med unionens politiska prioriteringar. Den bör ta vederbörlig hänsyn till det starka skydd för människors hälsa och miljön som föreskrivs i den befintliga EU- lagstiftningen och till vikten av att undvika en överlappning av dessa krav. (6) Eftersom de ekonomiska, finansiella och samhälleliga kostnaderna till följd av klimatförändringar och miljöförstöring ökar är det mycket viktigt med satsningar på utfasning av fossila bränslen, klimatresiliens, cirkulär ekonomi, vattenresiliens och den naturliga miljön. Det är särskilt viktigt att stärka unionens och medlemsstaternas förmåga att förutse, förbereda sig inför och reagera på kriser, katastrofer och effekter av klimatförändringar och extrema väderhändelser och att skydda investeringarna i EU:s budget. Införandet av ny innovativ teknik och nya innovativa lösningar som stärker klimatresiliensen kommer samtidigt att stärka EU-företagens konkurrensförmåga genom att inte bara förbättra deras anpassningsförmåga och klimatresiliens, utan även skapa nya exportmöjligheter. (7) Den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen gemensamt den europeiska pelaren för sociala rättigheter som ett svar på de sociala utmaningarna i Europa och för att säkerställa att ingen lämnas utanför. Ett system bör inrättas för att säkerställa en systematisk och transparent övervakning av budgetens bidrag till dessa sociala mål inom unionen. Det är särskilt viktigt att främja sociala rättigheter och rättvisa arbets- och anställningsvillkor i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter och i enlighet med artikel 9 i EUF-fördraget och artikel 33.2 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, där det fastställs att program och 11 Meddelande om en konkurrenskraftskompass för EU, (COM(2025) 30 final). SV SV 2 verksamheter, när så är möjligt och lämpligt, ska genomföras med respekt för arbets- och anställningsvillkor enligt tillämplig nationell rätt, unionsrätt, ILO-konventioner och kollektivavtal. (8) Enligt artikel 8 i EUF-fördraget ska unionen i all sin verksamhet syfta till att undanröja bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och att främja jämställdhet mellan dem. I artikel 33.2 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 fastställs därför att program och verksamheter, när så är möjligt och lämpligt, ska genomföras med beaktande jämställdhetsprincipen i enlighet med en lämplig metod för jämställdhetsintegrering. En gemensam uppsättning regler bör därför fastställas i denna förordning för att genomföra jämställdhetsprincipen på ett konsekvent sätt. Det bör i denna förordning i synnerhet fastställas en metod för jämställdhetsintegrering som utgår från den metod som kommissionen utarbetade för den fleråriga budgetramen för 2021–2027, och som användes för första gången för budgetåret 2021, i syfte att mäta utgifter som bidrar till jämställdhet genom ett poängsystem baserat på målen för de verksamheter som får stöd inom unionsprogram. Kommissionen bör ge ytterligare vägledning för att säkerställa en konsekvent tillämpning av denna princip. Det bör i denna förordning även anges vilka uppgifter som samlas in i samband med prestationsindikatorer som, när så är möjligt och lämpligt, bör vara könsuppdelad. (9) Upprättandet och genomförandet av budgeten måste följa bestämmelserna i förordning (EU, Euratom) 2020/209212 i enlighet med artikel 6.2 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Vid genomförandet av budgeten måste medlemsstaterna och kommissionen dessutom säkerställa överensstämmelse med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna i enlighet med artikel 51 i stadgan och respektera unionens värden enligt artikel 2 i EU-fördraget som är relevanta vid genomförandet av budgeten, inbegripet principerna om rättsstaten, i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. (10) Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder diskriminering på grund av funktionsnedsättning och garanterar rätten till oberoende, social och yrkesmässig integration och deltagande i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning. Unionen är vidare part i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, enligt vilken skydd och främjande av de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska beaktas i all politik och alla program. Budgeten bör därför säkerställa ett ändamålsenligt främjande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning och deras lika möjligheter samt, när så är möjligt och lämpligt, ha som mål att undanröja eventuella ojämlikheter. Program och verksamheter bör i synnerhet ha som mål att säkerställa tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning i alla infrastrukturer, produkter och tjänster, inbegripet i den bebyggda miljön, inom transport och i information och kommunikation, vilket innefattar informations- och kommunikationsteknik. De bör även ha som mål att stödja ett självständigt boende och främja övergången från särskilda boenden eller institutionsvård till familje- och samhällsbaserade tjänster och stöd. (11) I linje med unionens strategiska ambition att uppnå digital suveränitet och stärka sin ekonomiska och sociala resiliens bör prestationsramen främja framsteg mot de digitala målen och den digitala omvandlingen, inbegripet utveckling och införande av hållbar och resilient digital infrastruktur, höghastighetsuppkoppling, brett införande av 12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2020/2092 av den 16 december 2020 om en generell villkorlighetsordning för skydd av unionsbudgeten, EUT L 433I, 22.12.2020, s. 1. SV SV 3 avancerad digital teknik, såsom AI, på företag och i offentlig förvaltning och stärka de digitala färdigheterna i hela Europa. Vid utformningen och genomförandet av programmen bör hänsyn därför tas till deras bidrag till den digitala omvandlingen och införandet av avancerad digital teknik, samtidigt som nationella särdrag och nationella befogenheter respekteras. Denna förordning underlättar spårning av digitala utgifter i linje med målen för det digitala decenniet13 genom att integrera de centrala interventionsområden som är relevanta för digitalisering i det gemensamma politikområdet digital teknik och infrastruktur. Detta politikområde skulle omfatta de allra flesta av de utgifter som är relevanta för det digitala decenniet och därmed göra det möjligt att övervaka merparten av utgifterna för denna viktiga prioritering. (12) De ekonomiska, finansiella och sociala kostnaderna till följd av klimatförändringar, naturkatastrofer, hälsokriser, tekniska olyckor, framväxande säkerhetshot och andra störningar ökar. Det är viktigt att stärka unionens och medlemsstaternas förmåga att förutse, förbereda sig inför och reagera på kriser, katastrofer och klimatförändringarnas effekter, att skydda investeringarna i EU:s budget och att stärka den inre säkerheten. Inbyggd beredskap och klimatresiliens bör därför säkerställa att relevanta program och verksamheter stöder reformer och investeringar som stärker katastrof- och krishanteringen, investerar i klimatresiliens, ökar motståndskraften för centrala samhällsfunktioner och bygger upp mer resilienta, säkra och förberedda samhällen, i linje med målen i EU:s strategi för en beredskapsunion14, ProtectEU- strategin15 och EU:s skyldighet enligt artikel 5 i förordning (EU) 2021/111916 (EU:s klimatlag) att minska sårbarheten för klimatförändringar. (13) För att säkerställa överensstämmelse, transparens och ansvarsutkrävande i alla unionens program och därmed möjliggöra en heltäckande och jämförbar bedömning av programmens prestationer och effekter bör ett enhetligt system inrättas för att spåra budgetutgifter, samt för att övervaka, rapportera och utvärdera genomförandet av budgeten och bidra till att mäta dess övergripande prestation. Detta system bör med utgångspunkt i befintliga strategier, särskilt metoden för att mäta bidragen till övergripande politiska prioriteringar med hjälp av EU-koefficienter, baseras på gemensamma inslag, närmare bestämt en förteckning över förhandsdefinierade kategorier som används för att klassificera verksamheter som får stöd från budgeten (interventionsområden), EU-koefficienter som tilldelas sådana interventionsområden för att fastställa deras bidrag till politikområden samt prestationsindikatorer, vilka omfattar både output- och resultatindikatorer, för att övervaka de konkreta effekterna av unionens åtgärder. Systemet bör ta hänsyn till de olika programmens särdrag, till exempel deras storlek, varaktighet och var de genomförs. Det bör inte tolkas som att det avgör om en intervention är berättigad till stöd från budgeten, vilket enbart fastställs på grundval av sektorsspecifika regler. Systemet avgör heller inte eller bestämmer på förhand vad som kommer att finansieras genom budgeten. Detta system bör inte ha någon inverkan på andra övervaknings- och rapporteringsregler som kan komma att fastställas för att mäta effekterna av unionens politik och åtgärder mer allmänt. 13 Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2022/2481 om inrättande av policyprogrammet för det digitala decenniet 2030 av den 14 december 2022 (EUT L 323, 19.12.2022, s. 4). 14 I linje med det gemensamma meddelandet om EU:s strategi för en beredskapsunion, JOIN(2025) 130 final. 15 Meddelande om ProtectEU, en Europeisk strategi för inre säkerhet, COM(2025) 148 final. 16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1119 av den 30 juni 2021 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet (EUT L 243, 9.7.2021, s. 1). SV SV 4 (15) Ett system med interventionsområden bör inrättas för att säkerställa en fullständig täckning av alla typer av verksamheter som finansieras genom budgeten. En uppsättning interventionsområden som omfattar breda kategorier av verksamheter bör därför fastställas. I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och för att möjliggöra meningsfull rapportering om budgetens prestation bör interventionsområden tilldelas verksamheter som får stöd budgeten på ett sätt som så konkret som möjligt återspeglar dessa verksamheters karaktär och mål. Om ytterligare information blir tillgänglig under genomförandet av budgetstöd, särskilt för åtgärder som genomförs som finansieringsinstrument eller budgetgarantier, bör i relevanta fall ansträngningar göras för att tilldela ett mer specifikt interventionsområde, om ett sådant finns tillgängligt. (16) I förordning (EU, Euratom) 2024/2509 hänvisas till vikten av att spåra utgifter i unionens budget som bidrar till jämställdhet samt utgifter för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och för skydd av biologisk mångfald. Även utgifter som bidrar till begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar och biologisk mångfald måste spåras för att uppfylla rapporteringskraven i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar och konventionen om biologisk mångfald. Ett standardiserat system för klassificering av verksamheter som finansieras genom budgeten bör införas som gör det lättare att spåra politikområden och aggregera bidraget från varje verksamhet eller program på ett effektivare sätt. (17) Kommissionen har fastställt EU:s klimatkoefficienter för att kvantifiera utgifter i unionens budget som bidrar till klimatmålen och återspeglar målen i den europeiska gröna given. Detta system17 innebär att en koefficient på 100 % tilldelas verksamheter som förväntas bidra väsentligt till målen för begränsning av, eller anpassning till, klimatförändringar i linje med unionens klimatmål, att en koefficient på 40 % tilldelas verksamheter som förväntas ge ett icke-marginellt, positivt bidrag till målen för begränsning av, eller anpassning till, klimatförändringar och att en koefficient på 0 % tilldelas verksamheter som förväntas ha en neutral inverkan på klimatmålen. För ett antal verksamheter återspeglar EU:s klimatkoefficienter de tekniska granskningskriterierna i EU-taxonomin för hållbara verksamheter. (18) Den spårningsmetod som föreskrivs i denna förordning kommer att göra det möjligt för kommissionen att fortsätta att rapportera om sitt offentliga utvecklingsbistånd till kommittén för utvecklingsbistånd inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. (19) Enligt artikel 33.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska övervakning ske med hjälp av prestationsindikatorer som är relevanta, accepterade, trovärdiga, enkla och stabila och som samtidigt gör det möjligt att aggregera uppgifter mellan olika program. Det är därför nödvändigt att upprätta en förteckning över prestationsindikatorer som bör vara koncisa och proportionella, begränsade i fråga om antal och inte orsaka en alltför stor administrativ börda. Prestationsindikatorer, inbegripet output- och resultatindikatorer, bör endast användas för att övervaka och rapportera om budgetens prestation och för att informera om utvärderingen av program och bör inte ha någon inverkan på annan information som kan inhämtas 17 Arbetsdokument från kommissionens avdelningar SWD (2022) 225 final, Climate Mainstreaming Architecture in the 2021–2027 Multiannual Financial Framework, SWD(2022) 225 final (inte översatt till svenska). SV SV 5 genom andra övervaknings-, rapporterings- och utvärderingsregler för att mäta effekterna av unionens politik mer allmänt. (20) Kommissionen har i samband med sin årliga rapportering om effekterna av gröna obligationer inom ramen för NextGenerationEU utvecklat en metod för att beräkna växthusgasutsläpp som undvikits för att bedöma stödet till omställningen till en koldioxidsnål ekonomi. I syfte att minska den administrativa börda som prestationsrapportering utgör, i synnerhet för medlemsstaterna, är det nödvändigt att fortsätta att utveckla lämpliga metoder för att, som en resultatindikator på grundval av outputindikatorer, beräkna de växthusgasutsläpp som undvikits. (21) För att säkerställa överensstämmelse, transparens, jämförbarhet och ansvarsutkrävande i alla program och verksamheter som omfattas av budgeten bör gemensamma regler fastställas för kommissionens utvärdering av dem, i enlighet med artikel 34.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. För att belysa de framsteg som görs mot målen bör kommissionen, förutom en efterhandsutvärdering i enlighet med denna bestämmelse, även offentliggöra en halvtidsrapport om genomförandet av varje program eller verksamhet som innehåller kvantitativa och kvalitativa uppgifter. Kommissionen bör i sina utvärderingar i synnerhet sträva efter att så långt det är möjligt kvantifiera bidraget till unionens politiska mål och till BNP-tillväxt och sysselsättningsnivåer i unionen. Medlemsstaternas utvärderingar får även omfatta tredjeländer när det gäller stöd till samarbetsverksamhet mellan medlemsstater och tredjeländer. Utvärderingarna bör genomföras tillräckligt snart för att kunna användas som underlag i beslutsprocessen och kan omfatta program, verksamheter eller grupper av verksamheter. (22) Tillgången till information om budgeten bör förenklas och effektiviseras i syfte att öka transparens och ansvarsutkrävande samt för att förenkla den administrativa bördan för sökande och bidragsmottagare och i slutändan förbättra budgetens prestation och stärka unionens åtgärder. En särskild offentlig webbplats (Gemensamma portalen) bör inrättas med information om budgetens genomförande och prestation samt information om finansieringsmöjligheter. Gemensamma portalen kommer så långt det är möjligt att bygga på befintliga verktyg, vilket ligger helt i linje med kommissionens digitala strategi och ”reuse, buy, build”-ansats. Den bör vara användarvänlig och anpassad till olika användares behov. Gemensamma portalen bör dessutom inkludera andra funktioner, t.ex. visning av uppgifter om mottagare och insatser som får stöd från budgeten. (23) Genomförandet av bestämmelserna om jämställdhet samt bestämmelserna om prestationsövervakning, rapportering och finansieringsmöjligheter bör förtydligas för varje genomförandemetod. Hänsyn bör i synnerhet tas till att en del av budgeten kommer att genomföras genom planer som utarbetas och lämnas in av medlemsstaterna och som anger deras agendor för reformer, investeringar och andra interventioner samt starkt prestationsbaserade planer som utarbetas av tredjeländer. Hänvisningar till tredjeländers planer bör tolkas som att de endast avser unionens kandidatländer, potentiella kandidatländer och grannländer i öst. Stöd till andra tredjeländer får ges på andra sätt än genom planer. Med tanke på de särskilda omständigheterna i tredjeländer och i enlighet med proportionalitetsprincipen bör dessa länder gynnas av ytterligare flexibilitet vid genomförandet av relevanta bestämmelser i denna förordning. Avtal med genomförandepartner bör innehålla lämpliga bestämmelser för att genomföra de olika delarna av denna förordning, inbegripet tillämpningen av utgiftsspårnings- och prestationsramen, med hänsyn tagen till bland annat genomförandepartnerns kapacitet. SV SV 6 (24) Tydlig kommunikation om stöd från budgeten och dess resultat säkerställer att unionens medborgare och företag känner till hur medlen används, vilket bidrar till större transparens och till allmänhetens medvetenhet och delaktighet. Konsekventa regler om skyldigheter när det gäller information, kommunikation och synliggörande bör fastställas, särskilt skyldigheter för stödmottagare och genomförandepartner, medlemsstater, tredjeländer och unionens institutioner, varvid hänsyn bör tas till de särskilda omständigheter under vilka budgeten genomförs. Detta har inte någon inverkan på andra bestämmelser under genomförandet om till exempel användningen av varumärken som är kopplade till EU-finansiering inom ramen för program. (25) För att fullgöra sina respektive skyldigheter enligt denna förordning, budgetförordningen och sektorsspecifika regler, särskilt vad gäller övervakning, rapportering, kommunikation, offentliggörande, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller, revisioner och, i tillämpliga fall, fastställande av deltagares stödberättigande, är det nödvändigt att samla in och behandla olika kategorier av personuppgifter som rör enheter som deltar i genomförandet av unionens budget för att bland annat göra det möjligt att identifiera dessa enheter, beräkna lämpliga prestationsindikatorer och utvärdera uppnåendet av målen inom relevanta sektorer. (26) Befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget bör därför vid behov delegeras till kommissionen vad gäller ändring av förteckningen över interventionsområden och prestationsindikatorer i bilaga I till denna förordning, ändring av koderna för typ av område i bilaga II, ändring av de specifika klimat- och miljöutgiftsmålen i bilaga III, ändring av förteckningen över program som är relevanta för jämställdhet i bilaga IV till denna förordning, ändring av bilaga V till denna förordning om information, kommunikation och synliggörande, och ändring bestämmelsen om Gemensamma portalen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 201618. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. (27) Denna förordning bör tillämpas från och med den dag då den fleråriga budgetramen för 2028–2034 börjar tillämpas den [1 januari 2028]. HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE. Kapitel 1 Allmänna bestämmelser Artikel 1 Innehåll 1. I denna förordning fastställs en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten, inbegripet regler om övervakning av alla budgetutgifter, övervakning och rapportering av unionens programs och verksamheters prestationer samt för utvärderingen av dessa program och verksamheter. 2. I denna förordning fastställs även regler för att, när så är möjligt och lämpligt, säkerställa en enhetlig tillämpning av principen om att ”inte orsaka betydande skada” 18 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1. SV SV 7 och principen om jämställdhet i artikel 33.2 d respektive f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 i linje med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet i artikel 33.1 i samma förordning, samt andra övergripande principer om arbets- och anställningsvillkor samt om klimat och biologisk mångfald. Det fastställs även övergripande bestämmelser som är tillämpliga på alla unionens program och verksamheter, till exempel regler för inrättandet av den gemensamma portal som avses i artikel 12 i denna förordning och regler om information, kommunikation och synliggörande. Artikel 2 Definitioner I denna förordning avses med (1) insats: antingen a) ett projekt, en åtgärd eller en grupp av projekt eller åtgärder för att genomföra en eller flera verksamheter, b) storleken på den återbetalningspliktiga finansiering som tillhandahålls slutmottagarna och som stöds av unionens budget när det gäller finansieringsinstrument och budgetgarantier, c) inom den gemensamma jordbrukspolitiken, ett stöd som beviljas jordbrukare inom ramen för areal- och djurbaserade interventioner för inkomststöd. (2) verksamhet: det särskilda initiativ som tas för att bidra till att uppnå ett fastställt mål, vilket kan motsvara en åtgärd i planer som utarbetas av medlemsstater eller tredjeländer. (3) åtgärd: en reform, en investering eller någon annan intervention som ingår i planer som utarbetas av medlemsstater eller tredjeländer och som kan bestå av en eller flera verksamheter. (4) plan: det dokument med åtgärder som antingen utarbetas av medlemsstater (medlemsstaters planer) eller av unionens kandidatländer, potentiella kandidatländer och grannländer i öst (tredjeländers planer). (5) interventionsområde: en standardiserad och förhandsdefinierad kategori som används för att klassificera verksamheter som får stöd. (6) delmål: den betydelse som anges i förordning .../... [nationella och regionala partnerskapsplaner]. (7) mål: den betydelse som anges i förordning .../... [nationella och regionala partnerskapsplaner]. (8) outputindikator: en kvantitativ prestationsindikator som övervakar vad som direkt produceras eller stöds genom genomförandet av en verksamhet. (9) resultatindikator: en kvantitativ prestationsindikator som övervakar de direkta effekterna av verksamheter som får stöd. (10) EU-koefficienter: det trenivåsystem med koefficienter (0 %, 40 %, 100 %) som tillämpas för att mäta bidraget från varje budgetintervention till politikområden. (11) initiativtagare: en juridisk person (företag, organisation, offentligt organ) som genomför, eller avser att genomföra, insatser av potentiellt intresse för investerare. SV SV 8 (12) rådgivningspartner: en behörig motpart, till exempel ett finansinstitut eller en annan enhet med vilken kommissionen har ingått ett rådgivningsavtal i syfte att genomföra ett eller flera rådgivningsinitiativ, utom sådana rådgivningsinitiativ som genomförs genom externa tjänsteleverantörer som har anlitats av kommissionen eller genom genomförandeorgan. Artikel 3 Mål Syftet med denna förordning är att stärka utformningen, övervakningen och genomförandet av unionens strategiska prioriteringar, minska den administrativa bördan och skapa större transparens genom att a) inrätta ett enhetligt system för att spåra budgetutgifter, b) inrätta ett enhetligt system för hela budgeten för att övervaka, rapportera om och utvärdera budgetens genomförande genom program och verksamheter och bidra till att mäta dess övergripande prestation, c) harmonisera och rationalisera rapporteringen av prestationsinformation, d) harmonisera tillämpningen av övergripande principer i alla program och verksamheter, när så är möjligt och lämpligt, e) fastställa formerna för tillhandahållande av information om budgetens prestation, tillgängliga finansieringsmöjligheter inom ramen för budgeten och annan information som är av intresse för allmänheten om budgetens genomförande. Kapitel 2 Övergripande principer Artikel 4 Klimat och biologisk mångfald 1. Bidraget från budgeten till klimatet och den biologiska mångfalden ska övervakas med hjälp av den budgetutgiftsspårnings- och prestationsram som fastställs i artikel 8, inbegripet med hjälp av EU-koefficienter. 2. Program och verksamheter ska genomföras i syfte att uppnå ett övergripande utgiftsmål på minst 35 % av det totala budgetbeloppet för klimatåtgärder och miljömål (utgiftsmålet för klimat och miljö) under hela den fleråriga budgetramen för 2028–2034, beräknat med hjälp av den högsta koefficienten för begränsning av klimatförändringar, anpassning till klimatförändringar och klimatresiliens, samt miljö i den ram som avses i punkt 1. Försvars- och säkerhetsutgifter ska undantas från beräkningsgrunden för klimat- och miljöutgiftsmålet. 3. EU:s program och instrument ska bidra till det klimat- och miljöutgiftsmål som anges i punkt 2. Det särskilda bidraget från vissa EU-program och EU-instrument anges i bilaga III. 4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 för att justera nivåerna för de klimat- och miljöutgiftsmål som anges i bilaga III i syfte att ta hänsyn till utvecklingen under programmens genomförande, till exempel att målen inte uppnås eller överträffas, eller för att väga in nya prioriteringar när programmen genomförs. 5. Om framstegen mot klimat- och miljöutgiftsmålet är otillräckliga för ett eller flera av de berörda programmen kommer institutionerna, i enlighet med sina ansvarsområden och den relevanta lagstiftningen, att samråda med varandra om lämpliga åtgärder SV SV 9 som ska vidtas för att säkerställa att unionens utgifter för klimatmålen under hela perioden för den fleråriga budgetramen 2028–2034 motsvarar minst 35 % av det totala beloppet av utgifterna i unionens budget. Artikel 5 ”Orsaka inte betydande skada” med avseende på miljömålen 1. En förenklad tillämpning av den princip om att ”inte orsaka betydande skada” som avses i artikel 33.2 d i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 bör underlättas genom en gemensam och enkel vägledning (DNSH-vägledning). 2. Den vägledning som avses i punkt 1 ska innehålla allmänna principer och kriterier och, vid behov, särskilda kriterier för relevanta politikområden. Den ska i synnerhet skilja mellan politikområden eller verksamheter som alltid anses vara i linje med principen om att inte orsaka betydande skada och politikområden eller verksamheter som anses orsaka betydande skada med avseende på ett eller flera miljömål och därför inte kan finansieras genom EU:s budget. Kommissionens vägledning ska ta hänsyn till vikten av att uppnå fastställda mål för relevanta program eller instrument i linje med unionens politiska prioriteringar, vikten av att undvika överlappning av kraven i den nuvarande EU-lagstiftningen, det starka skydd för människors hälsa och miljön som föreskrivs i befintlig EU- lagstiftning, den administrativa bördan och rapporteringsbördan för myndigheter och bidragsmottagare samt proportionalitetsprincipen. Proportionalitet ska bland annat säkerställas genom att hänsyn tas till en verksamhets storlek, dess klimat- och miljöpåverkan och de territoriella särdragen i de regioner där verksamheten äger rum eller det faktum att den kan äga rum i tredjeländer. 3. Den vägledning som avses i punkt 1 ska även ange fall där kanske inte är möjligt eller lämpligt att tillämpa principen om att inte orsaka betydande skada, till exempel i krissituationer, inbegripet nödsituationer till följd av naturkatastrofer, eller i andra fall där det kan föreligga ett överordnat allmänintresse. Det ska i detta sammanhang påpekas att det inte ska anses vara möjligt eller lämpligt att tillämpa principen om att inte orsaka betydande skada på försvars- och säkerhetsverksamhet. Artikel 6 Socialpolitik 1. Bidraget från budgeten till socialpolitiken i unionen ska övervakas med hjälp av den budgetutgiftsspårnings- och prestationsram som fastställs i artikel 8, inbegripet med hjälp av EU-koefficienter. 2. Program och verksamheter ska, när så är möjligt och lämpligt, i enlighet med relevanta sektorsspecifika regler, genomföras för att uppnå de fastställda målen med respekt för arbets- och anställningsvillkor enligt tillämplig nationell rätt, unionsrätt, ILO-konventioner och kollektivavtal i enlighet med artikel 33.2 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Artikel 7 Jämställdhet 1. De program och verksamheter som syftar till att stödja jämställdhet i enlighet med artikel 33.2 f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 anges i bilaga IV till den här förordningen. SV SV 10 Alla program och verksamheter ska lägga särskild vikt vid att så långt det är möjligt säkerställa en jämn könsfördelning i utvärderingspaneler och andra relevanta rådgivande organ såsom styrelser, expertgrupper och övervakningskommittéer. 2. Vid tillämpning av den metod för jämställdhetsintegrering som avses i artikel 33.2 f i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska budgetverksamheter delas in i en av följande kategorier och tilldelas motsvarande jämställdhetspoäng: a) Verksamhet där jämställdhet är huvudmålet (jämställdhetspoäng 2). b) Verksamhet där jämställdhet är ett viktigt och avsiktligt mål, men inte huvudmålet (jämställdhetspoäng 1). c) Verksamhet som inte förväntas bidra väsentligt till jämställdhet (jämställdhetspoäng 0). De verksamheter som avses i andra stycket ska definieras med hänvisning till förteckningen över interventionsområden i bilaga I. 3. Kommissionen ska tillhandahålla teknisk vägledning om den metod som avses i punkt 2 för att fastställa kategorier och motsvarande jämställdhetspoäng i syfte att säkerställa överensstämmelse i alla program. 4. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 med avseende på ändringar av bilaga IV. Kapitel 3 Budgetutgiftsspårnings- och prestationsram, övervakningsrapportering, utvärdering och transparens Artikel 8 Budgetutgiftsspårnings- och prestationsram 1. Budgetutgiftsspårnings- och prestationsramen ska baseras på följande: a) En gemensam förteckning över interventionsområden. b) EU-koefficienter som tilldelas interventionsområden för att fastställa deras bidrag till politikområden. c) För varje interventionsområde, prestationsindikatorer bestående av både output- och resultatindikatorer, i enlighet med artikel 33.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. De uppgifter som avses i första stycket anges i bilaga I. För verksamheter i unionen ska budgetutgiftsspårnings- och prestationsramen omfatta de koder för typ av område som anges i bilaga II. 2. Verksamheter som finansieras genom budgeten ska tilldelas det interventionsområde som närmast motsvarar innehållet i den finansierade verksamheten. Stödberättigande för en verksamhet inom ramen för budgeten ska endast grundas på sektorsspecifika regler och får inte begränsas av definitionen av interventionsområden, vilken endast fastställs i syfte att spåra utgifter och övervaka budgetens prestation. 3. Kommissionen får närmare definiera de prestationsindikatorer som avses i punkt 1 första stycket c. 4. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 för att ändra bilagorna I och II. SV SV 11 Artikel 9 Övervakning och rapportering av budgetens prestation 1. Kommissionen ska, i fråga om alla budgetgenomförandemetoder, övervaka genomförandet av program och verksamheter som finansieras genom budgeten för att bedöma de framsteg som görs för att uppnå deras mål i enlighet med de prestationsindikatorer som avses i artikel 8.1 första stycket c. Uppgifter ska samlas in effektivt, ändamålsenligt och utan onödigt dröjsmål. Proportionella rapporteringskrav ska för detta ändamål ställas på mottagarna av unionsmedel. Uppgifterna ska samlas in regelbundet och lagras elektroniskt. 2. Kommissionen ska årligen informera Europaparlamentet och rådet om genomförandenivån för programmen och verksamheterna samt om de framsteg som gjorts mot programmålen, i enlighet med artikel 41.3 första stycket h och artikel 253.1 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Artikel 10 Kommissionens utvärderingar 1. Kommissionen ska genomföra utvärderingar i enlighet med artikel 34.3 i förordning (EU, Euratom) 2024/2059 för att granska enskilda programs och verksamheters ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, konsekvens och EU-mervärde. När det gäller den gemensamma jordbrukspolitiken ska sådana utvärderingar även omfatta åtgärder som genomförs i enlighet med förordning (EU) nr 1308/201319. 2. Kommissionen ska offentliggöra en genomföranderapport för varje program eller verksamhet senast fyra år efter det att genomförandet har inletts. 3. Kommissionen ska göra en efterhandsutvärdering för att bedöma programmets eller verksamhetens prestationer senast tre år efter utgången av programperioden för varje program eller verksamhet. Artikel 11 Utvärderingar av medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning 1. För en unionsbudget som genomförs genom delad förvaltning ska medlemsstaterna utvärdera kriterier som ändamålsenlighet, effektivitet, relevans och konsekvens i syfte att förbättra utformningen och genomförandet av åtgärderna och identifiera flaskhalsar samt upptäcka sätt att påskynda deras genomförande. Utvärderingarna kan även omfatta andra relevanta kriterier, såsom inkludering, synlighet och EU- mervärde. 2. Medlemsstaterna ska genomföra utvärderingar för att bedöma effekterna av åtgärder som genomförs inom ramen för delad förvaltning med hjälp av kvantitativa metoder, inbegripet kontrafaktiska metoder och resultat från experimentell utformning, när så är lämpligt, senast två år efter programperiodens slut. 3. Medlemsstaterna ska genomföra minst en interimsutvärdering som omfattar samtliga planer senast tre år efter det att genomförandet har inletts. 4. Medlemsstaterna ska utarbeta en utvärderingsplan och överlämna den till den berörda övervakningskommittén och kommissionen senast ett år efter godkännandet av deras planer. 5. Medlemsstaterna ska låta funktionellt oberoende experter göra utvärderingarna. 19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671). SV SV 12 6. Medlemsstaterna ska säkerställa att nödvändiga förfaranden inrättas som gör det möjligt att ta fram och samla in de uppgifter som krävs för utvärderingarna. 7. Alla utvärderingar ska offentliggöras på den webbplats som avses i artikel 12.1. Artikel 12 Transparens – Gemensam portal 1. Senast den [datum] ska kommissionen inrätta en särskild webbplats (Gemensamma portalen) som ska vara offentlig och innehålla information under olika rubriker samt ha följande funktioner: a) Visa utvecklingen för budgetens finansiella genomförande och prestation. b) Tillhandahålla den information som avses i artiklarna 38 och 142.1 i förordning (EU) 2024/2509. c) Tillhandahålla information om insatser som finansieras genom budgeten, med vederbörlig hänsyn till konfidentialitet och säkerhetshänsyn, och med undantag för stöd som tillhandahålls genom finansieringsinstrument eller budgetgarantier till ett belopp som understiger 500 000 euro, d) Tillhandahålla information om insatser som har fått särskilda utmärkelser eller ett emblem för excellens och som söker alternativ eller ytterligare bidragsstöd, finansiering eller investerare. e) Tillhandahålla information om pågående och kommande inbjudningar att anmäla intresse, ansökningsomgångar och anbudsinfordringar som finansieras genom budgeten. f) Erbjuda en kanal för projektansvariga att presentera insatser för potentiella investerare. g) Ge centraliserad tillgång till tjänster för rådgivning och företagsstöd som finansieras genom budgeten. 2. När det gäller den funktion som avses i led 1 a i denna artikel ska Gemensamma portalen, beroende på vad som är lämpligt, innehålla information om följande: a) Information om de verksamheter som finansieras genom budgeten, inbegripet om utvecklingen när det gäller dess finansiella genomförande och prestation, samt i relevanta fall fördelat på program och kapitel i en medlemsstats plan. b) Information om aggregerade prestationer fördelat på program och interventionsområde med hjälp av de relevanta prestationsindikatorer som avses i artikel 8.1 första stycket c i denna förordning. c) Information om bidrag till de politikområden som avses i artikel 8.1 första stycket b i denna förordning, fördelat på program. d) Insatser som finansieras genom budgeten. e) För verksamheter som genomförs direkt av kommissionen, deltagandenivå, i synnerhet vad gäller varje ansökningsomgång, antalet förslag, deras genomsnittliga poäng och andelen förslag över och under kvalitetströsklarna. f) Den information som avses i artikel 41.3 första stycket h och artikel 253.1 e i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. 3. När det gäller den funktion som avses i punkt 1 c i denna artikel ska Gemensamma portalen, när det gäller de insatser som finansieras genom medlemsstaters planer, SV SV 13 innehålla den information som avses i artikel 63.1 e i förordning .../... [nationella och regionala partnerskapsplaner]. 4. När det gäller den funktion som avses i punkt 1 e i denna artikel ska Gemensamma portalen, beroende på vad som är lämpligt, innehålla information om följande: a) Föremålet för ansökningsomgången, inklusive en kort beskrivning. b) Geografiskt område som täcks av ansökningsomgången c) Typ av stödberättigade deltagare. d) Totalt stödbelopp för ansökningsomgången och valuta. e) Start- och slutdatum för ansökningsomgången. f) Länk till den onlineplattform där ansökningsomgången har publicerats eller kommer att publiceras. 5. Gemensamma portalen ska uppdateras regelbundet. 6. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 för att ändra denna artikel. Kapitel 4 Genomförande Artikel 13 Genomförande genom medlemsstaters eller tredjeländers planer – principen om att inte orsaka betydande skada och principen om jämställdhet 1. Varje medlemsstat eller tredjeland ska för varje verksamhet i sina planer lämna en ”inte orsaka betydande skada”-analys i enlighet med den vägledning som avses i artikel 5, såvida denna vägledning inte föreskriver ett undantag. 2. Genom undantag från första stycket ska varje medlemsstat eller tredjeland, när det gäller en verksamhet där tillämpningen av principen om att inte orsaka betydande skada kanske inte är genomförbar eller lämplig, lämna en motivering i enlighet med den vägledning som avses i artikel 5. 3. Varje medlemsstat eller tredjeland ska för varje verksamhet i sina planer lämna en jämställdhetsanalys i enlighet med följande: a) Redogöra för hur verksamheterna i planerna förväntas bidra till jämställdhet. b) Tilldela varje verksamhet en lämplig jämställdhetspoäng på grundval av de som anges i artikel 7.2 och ge en lämplig motivering. Jämställdhet ska, när så är möjligt och lämpligt, vidare ingå bland de kriterier som används för utvärdering av förslag. 4. Den analys som avses i punkterna 1–3 ska tillhandahållas när planerna lämnas in. Om det inte är möjligt att lämna en jämställdhetsanalys vid denna tidpunkt ska verksamheten inte anses ge väsentligt bidrag till jämställdheten och därför tilldelas 0 poäng. Den berörda medlemsstaten eller det berörda tredjelandet får revidera poängen närhelst de lämnar in en ändring av sina planer. 5. Fullgörandet av de skyldigheter som avses i punkterna 1–3 i denna förordning för varje plan eller ändring som lämnats in av en medlemsstat eller ett tredjeland ska bli föremål för en bedömning i enlighet med relevanta sektorsspecifika regler. SV SV 14 Artikel 14 Genomförande genom medlemsstaters planer – övervakning och rapportering av prestationer 1. Varje medlemsstat ska ha ett övervaknings- och rapporteringssystem som gör det möjligt att övervaka prestationer och automatiskt överföra information på grundval av relevanta delar av den utgiftsspårnings- och prestationsram som avses i artikel 8.1. Medlemsstaterna ska göra denna information tillgänglig för kommissionen på ett interoperabelt sätt genom det elektroniska system för datautbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen som avses i bilaga XVI till förordning .../... [nationella och regionala partnerskapsplaner – SFC 2028]. 2. Varje plan som lämnas in av en medlemsstat, och alla ändringar av denna, ska för varje åtgärd innehålla en föreslagen tilldelning av minst ett interventionsområde från bilaga I och, för varje interventionsområde som tilldelats den åtgärden, i lämpliga fall följande prestationsindikatorer, som ska godkännas av kommissionen: a) En outputindikator som definierar det slutliga delmålet eller målet för den åtgärden och som valts från bilaga I och som motsvarar antingen det tilldelade interventionsområdet eller, i förekommande fall, ett annat interventionsområde, eller i vederbörligen motiverade fall och i samförstånd med kommissionen, en outputindikator som inte ingår i bilaga I. b) En eller flera resultatindikatorer för åtgärdens interventionsområde enligt bilaga I, om sådana finns tillgängliga. Inga ytterligare outputindikatorer ska fastställas utöver den outputindikator som avses i led a. Om växthusgasutsläpp som undvikits tilldelas som resultatindikator ska medlemsstaten även ange en andra resultatindikator om en sådan finns tillgänglig inom samma interventionsområde. Om medlemsstaten har föreslagit en outputindikator som inte ingår i bilaga I för att fastställa ett slutligt delmål eller mål för den åtgärden, och om bilaga I inte innehåller någon resultatindikator som motsvarar åtgärdens interventionsområde, ska medlemsstaten antingen tilldela en resultatindikator från de resultatindikatorer som motsvarar andra interventionsområden som anges i bilaga I eller undantagsvis tilldela en resultatindikator som inte ingår i bilaga I i samförstånd med kommissionen. 3. Varje plan ska innehålla utgångsvärdet och ett uppskattat värde för den resultatindikator som tilldelats varje åtgärd i enlighet med punkt 2, inbegripet det år då detta värde förväntas uppnås. För areal- och djurbaserat inkomststöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken får ett sådant uppskattat värde inte vara kumulativt och ska motsvara det högsta värde som uppnåtts under programperioden. Medlemsstaten får uppdatera detta uppskattade värde i samband med halvtidsöversynen eller om planen ändras. 4. Varje plan som lämnas in av en medlemsstat, och varje ändring av denna, ska även för varje åtgärd innehålla en föreslagen tilldelning med minst en kod för typ av område som fastställs i del 1 i bilaga II och Nuts 2-lokaliseringen enligt del 4 i bilaga II. Om det är relevant och de är tillgängliga ska medlemsstaterna även föreslå koder för typ av område i del 2 och/eller del 3 i bilaga II. 5. Medlemsstaterna ska ge kommissionen tillgång till information om framstegen mätt genom den utvalda outputindikatorn i enlighet med artikel 59.1 a i förordning .../... [nationella och regionala partnerskapsplaner] och de faktiska resultaten av åtgärden i SV SV 15 förhållande till det uppskattade värdet av den resultatindikator som tilldelats den åtgärden. Informationen om resultatindikatorn ska uppdateras senast den 15 februari varje år, till och med 2037. Artikel 15 Genomförande genom tredjeländers planer – övervakning och rapportering av prestationer 1. För varje åtgärd i en plan som genomförs av tredjeländer ska kommissionen tilldela minst ett interventionsområde från bilaga I och så långt det är möjligt säkerställa att tredjeländerna i sina planer använder de prestationsindikatorer som avses i artikel 8.1 första stycket c. Kommissionen ska lämna synpunkter eller vid behov begära ytterligare upplysningar. Avtal som ingås med det berörda tredjelandet ska innehålla en skyldighet för tredjelandet att tillhandahålla den begärda ytterligare informationen och att vid behov se över de föreslagna prestationsindikatorerna. 2. Planerna ska innehålla lämpliga bestämmelser om rapportering av prestationsuppgifter och elektronisk överföring till kommissionen av underliggande övervakningsuppgifter. Artikel 16 Genomförande inom ramen för direkt förvaltning 1. Vid genomförandet av budgeten i enlighet med artikel 62.1 första stycket a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska kommissionen säkerställa överensstämmelse med kraven i artikel 33.2 d, e och f i den förordningen. Jämställdhet ska, när så är möjligt och lämpligt, i synnerhet ingå bland de kriterier som används för utvärdering av förslag. 2. När kommissionen utarbetar arbetsprogrammet i den mening som avses i artikel 110 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska den definiera stödberättigade verksamhetsområden på ett sätt som gör det möjligt att tilldela minst ett interventionsområde till varje område. 3. Rapporteringskraven för mottagare av unionsmedel ska vara proportionella och syfta till att säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförandet och resultaten samlas in effektivt, ändamålsenligt och utan onödigt dröjsmål. Artikel 17 Genomförande inom ramen för indirekt förvaltning 1. När kommissionen bedömer och godkänner åtgärder som ska finansieras inom ramen för indirekt förvaltning av personer eller enheter som förvaltar unionsfinansiering och budgetgarantier i enlighet med artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska den säkerställa att dessa åtgärder uppfyller kraven i artikel 33.2 d, e och f i den förordningen. 2. Avtal som undertecknas mellan kommissionen och personer eller enheter som förvaltar unionsfinansiering och budgetgarantier enligt artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska innehålla lämpliga bestämmelser om a) rapportering av de uppgifter om prestation som avses i artikel 158.7 i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 som en del av den rapport som avses i artikel 158.1 första stycket a i den förordningen, b) överföring på elektronisk väg till kommissionen av information med relevanta uppgifter enligt artikel 12.4 i denna förordning i samband med inbjudningar att SV SV 16 anmäla intresse, ansökningsomgångar och anbudsinfordringar senast den dag då dessa offentliggörs, c) övrig information som kommissionen anser vara viktig för genomförandet av programmet. 3. Rapporteringskrav som åläggs mottagare av unionsfinansiering inbegripet personer eller enheter som förvaltar unionsfinansiering i enlighet med artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska vara proportionella och syfta till att säkerställa att uppgifter för övervakning av genomförandet och resultaten samlas in effektivt, ändamålsenligt och utan onödigt dröjsmål. Kapitel 5 Kommunikation, skydd av personuppgifter och slutbestämmelser Artikel 18 Information, kommunikation och synliggörande 1. Bidragsmottagare, personer eller enheter som genomför unionsfinansiering och budgetgarantier enligt artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509, organ som genomför finansieringsinstrument inom ramen för planerna och rådgivningspartner ska på lämpligt sätt framhålla unionsmedlens ursprung och säkerställa att unionsstödet är synligt, i synnerhet när de informerar om åtgärderna och deras resultat, genom att tillhandahålla konsekvent, ändamålsenlig och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland massmedier och allmänheten, och genom att tillhandahålla denna information genom press- eller kommunikationsmaterial, webbplatser och andra digitala kanaler, evenemang och utåtriktad verksamhet samt andra åtgärder som avser kommunikation och synliggörande. Denna skyldighet gäller inte mottagare av areal- och djurbaserade interventioner inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken. 2. Personer eller enheter som genomför finansieringsinstrument och budgetgarantier enligt artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 och organ som genomför finansieringsinstrument inom ramen för planerna ska kräva att deras finansiella intermediärer framhåller medlens ursprung och informerar slutmottagarna om denna, samt säkerställa att unionens stöd synliggörs genom att denna information tydligt framgår i de avtal som undertecknas med dem. När rådgivningspartner väljer ut enheter som ska tillhandahålla rådgivnings- och företagsstödtjänster ska de säkerställa att dessa enheter informerar de personer som drar nytta av rådgivnings- och företagsstödtjänsterna om att dessa tjänster har finansierats av unionen och gör denna information tydligt synlig i de avtal som ingås med dem. 3. För att fullgöra den skyldighet som fastställs i punkterna 1 och 2 ska unionens emblem användas och ett finansieringsmeddelande med lydelsen Med stöd av Europeiska unionen eller I partnerskap med Europeiska unionen, om det är fråga om yttre åtgärder, användas vid genomförandet av informations- och kommunikationsåtgärder samt åtgärder för synliggörande i enlighet med bilaga V. Unionens emblem och finansieringsmeddelandet ska i synnerhet användas i press- och kommunikationsmaterial, på webbplatser och i andra digitala medier. För insatser, med undantag för finansieringsinstrument eller budgetgarantier, som omfattar investeringar i materiella tillgångar vars totala kostnad överstiger 100 000 euro ska varaktiga skyltar eller affischtavlor som är väl synliga för allmänheten och SV SV 17 som visar unionens emblem och det finansieringsmeddelande som avses i första stycket visas så snart det fysiska genomförandet av insatsen inleds eller den inköpta utrustningen installeras och så länge den materiella tillgången används. 4. Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder, åtgärder för synliggörande samt kampanjer om unionens politik, prioriteringar, åtgärder och resultat som riktar sig till olika målgrupper, däribland massmedier och allmänhet. Finansiella medel som tilldelas program och verksamheter ska även bidra till organisationskommunikationen om unionens politiska prioriteringar. 5. Medlemsstaterna ska säkerställa information, kommunikation och synliggörande avseende stödet och resultaten av unionsfinansieringen och ge medborgarna information via den webbplats som avses i artikel 64.1 i förordning .../... [nationella och regionala partnerskapsplaner] i enlighet med kraven i denna artikel, såvida inte unionsrätten eller nationell rätt utesluter sådant offentliggörande av skäl som hänför sig till säkerhet, allmän ordning eller brottsutredningar. Offentliggörandet av personuppgifter ska ske i enlighet med bestämmelserna om skydd av personuppgifter i förordning (EU) 2016/67920. 6. Medlemsstaterna ska utse en kommunikationssamordnare som ska ansvara för de övergripande åtgärderna för information, kommunikation och transparens i samband med stöd från budgeten som genomförs inom deras territorium, säkerställa samordning med relevanta förvaltningsmyndigheter och samarbeta med kommissionen och dess representationer, Europaparlamentets förbindelsekontor, Europa direkt-kontor och andra relevanta nätverk, utbildnings- och forskningsorganisationer samt med andra relevanta partner. Kommissionen ska ansvara för nätverket av kommunikationssamordnare och kommissionens företrädare för utbyte av information om verksamhet som avser kommunikation och synliggörande. 7. Även tredjeländer som genomför EU-finansierade yttre åtgärder ska säkerställa att EU:s stöd synliggörs. När det gäller genomförande genom tredjeländers planer ska en plan för kommunikation och synliggörande för bidragsmottagarnas lokala målgrupper ingå i planerna. 8. När säkerhetsöverväganden eller ett politiskt behov i en krissituation kan göra det lämpligt eller nödvändigt att begränsa eller anpassa kommunikation och synliggörande verksamhet i vissa tredjeländer eller delar därav ska målgruppen och verktygen för synliggörande, samt de produkter och kanaler som används för att främja en viss åtgärd, fastställas i varje enskilt fall i överenskommelse med kommissionen. 9. Kommissionen ges dessutom befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 20 för att genomföra, ändra eller komplettera bilaga V. Artikel 19 Behandling av personuppgifter 1. Medlemsstaterna och kommissionen ska endast få behandla personuppgifter om det är nödvändigt för att de ska kunna fullgöra sina respektive skyldigheter enligt denna förordning och förordning .../... [nationella och regionala partnerskapsplaner], i 20 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1). SV SV 18 synnerhet i fråga om övervakning, rapportering, kommunikation, offentliggörande, utvärdering, ekonomisk förvaltning, kontroller och revisioner och, i tillämpliga fall, för att fastställa deltagares stödberättigande. 2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 får i synnerhet följande personuppgifter behandlas: a) För de ändamål som avses i punkt 1, uppgifter som är nödvändiga för att identifiera de berörda personerna (förnamn, efternamn, födelsedatum, nationellt id-nummer, socialförsäkringskod). b) För övervakningsändamål, uppgifter som är nödvändiga för att beräkna prestationsindikatorerna i enlighet med bilaga I till denna förordning. c) För utvärderingsändamål, ytterligare personuppgifter om sysselsättningsstatus, utbildning, kompetens och sociodemografiska egenskaper för fysiska personer som får unionsfinansiering. 3. För de utvärderingar som avses i artikel 11.2 som inbegriper användning av en kontrollgrupp får samma uppgiftskategorier som för deltagare behandlas för personer som tillhör en kontrollgrupp och som inte är deltagare men som har liknande sociodemografiska egenskaper som deltagare. 4. Särskilda kategorier av personuppgifter som avses i artikel 9 i förordning (EU) 2016/679 och artikel 10 i förordning (EU) 2018/1725 får endast behandlas i syfte att fastställa deltagares stödberättigande, övervaka och utvärdera insatser som inbegriper stöd till personer med funktionsnedsättning och marginaliserade befolkningsgrupper, inbegripet romer, och beräkna värden för de prestationsindikatorer för relevanta interventionsområden som anges i bilaga I, samt kontroller och revisioner. 5. Personuppgifter ska samlas in direkt från de berörda personerna eller genom återanvändning av information som lagras i administrativa eller statistiska register. 6. Personuppgifter får inte lagras längre än vad som är nödvändigt för att visa att denna förordning följs och under inga omständigheter längre än tio år efter det att verksamheten avslutats. I utvärderingssyfte får personuppgifter lagras under en längre period, dock högst tolv år, för att möjliggöra en bedömning av långsiktiga effekter. 7. Endast behöriga identifierbara personer ska ha åtkomst till personuppgifter. Den ansvariga myndigheten ska logga sådan åtkomst. Loggarna ska ses över var sjätte månad. Loggarna ska raderas ett år efter det att de skapats. Personuppgifter ska tillhandahållas de tredje parter som avses i artikel 11.5 endast i pseudonymiserat format eller anonymiserat format om utlämnandet av personuppgifter inte är nödvändigt för att uppnå målen med denna förordning. 8. När fondens medel genomförs i enlighet med artikel 62.1 första stycket a i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska den personuppgiftsansvariga vara kommissionen eller det berörda genomförandeorganet, beroende på vad som är lämpligt. 9. När fondens medel genomförs i enlighet med artikel 62.1 första stycket b i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska den personuppgiftsansvariga vara den förvaltande myndigheten. När uppgifter som samlas in av medlemsstaternas myndigheter och överlämnas till kommissionen behandlas för kommissionens uppgifter ska kommissionen vara personuppgiftsansvarig. SV SV 19 10. När fondens medel genomförs i enlighet med artikel 62.1 första stycket c i förordning (EU, Euratom) 2024/2509 ska den personuppgiftsansvariga vara den enhet som ansvarar för genomförandet av respektive insats. När uppgifter som samlas in av den enheten och överlämnas till kommissionen behandlas för kommissionens uppgifter ska kommissionen vara personuppgiftsansvarig. Artikel 20 Utövande av delegeringen 1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. 2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4, 7, 8, 12 och 18 ges till kommissionen tills vidare från och med den […]. 3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4, 7, 8, 12 och 18 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. 4. Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. 5. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 6. En delegerad akt som antas enligt artiklarna 7, 8, 12 och 18 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på en månad från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med en månad på Europaparlamentets eller rådets initiativ. Artikel 21 Ikraftträdande och tillämpning 1. Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. 2. Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2028. Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Utfärdad i Bryssel den På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar Ordförande Ordförande SV SV 20 FINANSIERINGSÖVERSIKT OCH DIGITAL ÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT 1. GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET ..... 3 1.1 Förslagets eller initiativets titel .................................................................................... 3 1.2 Berörda politikområden ............................................................................................... 3 1.3 Mål ............................................................................................................................... 3 1.3.1 Allmänt/allmänna mål .................................................................................................. 3 1.3.2 Specifikt/specifika mål ................................................................................................. 3 1.3.3 Verkan eller resultat som förväntas.............................................................................. 3 1.3.4 Prestationsindikatorer ................................................................................................... 3 1.4 Förslaget eller initiativet avser ..................................................................................... 4 1.5 Grunder för förslaget eller initiativet ........................................................................... 4 1.5.1 Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet ........................................................................................ 4 1.5.2 Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna. .......................................................................................................... 4 1.5.3 Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder ................................................................ 4 1.5.4 Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument ..................................................................................................... 5 1.5.5 Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning ....................................................................................... 5 1.6 Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser ................................ 6 1.7 Planerad(e) genomförandemetod(er) ........................................................................... 6 2. FÖRVALTNING ......................................................................................................... 8 2.1 Regler om uppföljning och rapportering ...................................................................... 8 2.2 Förvaltnings- och kontrollsystem ................................................................................. 8 2.2.1 Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås .............................................. 8 2.2.2 Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna ................................................................................. 8 2.2.3 Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) ......... 8 2.3 Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter ................................................. 9 3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER .................................................................................... 10 3.1 Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten10 SV SV 21 3.2 Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen............................................ 12 3.2.1 Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen .......................................... 12 3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten .................................................................................. 12 3.2.1.2 Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål .................................... 17 3.2.2 Beräknad output som finansieras med driftsanslag .................................................... 22 3.2.3 Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen ..................... 24 3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten ..................................................................................... 24 3.2.3.2 Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål .................................... 24 3.2.3.3 Totala anslag .............................................................................................................. 24 3.2.4 Beräknat personalbehov ............................................................................................. 25 3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten ...................................................................... 25 3.2.4.2 Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål ............................. 26 3.2.4.3 Totalt personalbehov .................................................................................................. 26 3.2.5 Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar ................................ 28 3.2.6 Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen ................................................ 28 3.2.7 Bidrag från tredje part ................................................................................................ 28 3.3 Beräknad inverkan på inkomsterna ............................................................................ 29 4 DIGITALA INSLAG ................................................................................................. 29 4.1 Krav med digital relevans .......................................................................................... 30 4.2 Data ............................................................................................................................ 30 4.3 Digitala lösningar ....................................................................................................... 31 4.4 Interoperabilitetsbedömning ...................................................................................... 31 4.5 Åtgärder till stöd för digitalt genomförande .............................................................. 32 SV SV 22 GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET 1.1 Förslagets eller initiativets titel Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en ram för budgetutgiftsspårnings- och prestationsram och andra regler för unionens program och verksamheter 1.2. Berörda politikområden Budgetens prestation, inklusive alla politikområden som omfattas av unionsprogram 1.3. Mål 1.3.1 Allmänt/allmänna mål Det allmänna målet med detta initiativ är att föreslå en förenklad, enhetlig och flexibel prestationsram för den fleråriga budgetramen efter 2027 för att maximera EU-budgetens kapacitet att uppnå resultat i fråga om övergripande principer och effektivt bedöma EU-budgetprogrammens prestation, samtidigt som överensstämmelse med kraven i budgetförordningen säkerställs. 1.3.2 Specifikt/specifika mål Detta initiativ har följande specifika mål: Ökad kapacitet att ta itu med nuvarande och framtida politiska prioriteringar. Ökad kapacitet att mäta effekterna av EU:s budget och ge underlag till förvaltningen av politik och program. Ökad transparens och tillgång till information för medlemsstaternas budgetmyndigheter och mottagare av EU-stöd. Minskning av den administrativa bördan och kostnaderna för mottagare av medel från EU:s budget, medlemsstater, tredjeländer, genomförandepartner och EU- institutioner med minst 25 %. 1.3.3 Verkan eller resultat som förväntas Initiativet förväntas påverka medlemsstater, tredjeländer, genomförandepartner, EU- institutioner och bidragsmottagare, bland annat genom att göra det möjligt att på ett ändamålsenligt sätt uppnå resultat i linje med övergripande EU-principer som DNSH-principen och jämställdhetsprincipen, uppgradera övervakningen och rapporteringen av EU-budgetens prestation och förbättra tillgången till prestationsinformation och finansieringsmöjligheter. Initiativet förväntas leda till besparingar på över 600 miljoner euro i administrativa kostnader för medlemsstaternas förvaltningar jämfört med perioden 2021–2027. Betydande minskningar av de administrativa kostnaderna förväntas även för bidragsmottagare, såsom företag, till stöd för konkurrenskraften i de sektorer som får EU-finansiering. 1.3.4 Prestationsindikatorer De output- och resultatindikatorer som bifogas den föreslagna förordningen kommer att användas för att övervaka unionsprogrammens framsteg och resultat. SV SV 23 1.4. Förslaget eller initiativet avser  en ny åtgärd  en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd21  en förlängning av en befintlig åtgärd  en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 1.5 Grunder för förslaget eller initiativet 1.5.1 Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet Förvaltningen av unionsprogram som omfattas av andra grundrättsakter ska uppfylla de krav som anges i denna förordning, som fastställer övergripande krav som gäller för alla unionsprogram. Förordningen ska tillämpas från och med 2028 under hela den fleråriga budgetramens löptid. Genomförandet av vissa bestämmelser kan utvecklas med tiden, såsom utvecklingen och införandet av den gemensamma portalen. 1.5.2 Mervärdet av en åtgärd på EU-nivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på EU-nivå” i detta avsnitt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna. Skäl för åtgärder på EU-nivå (ex ante): Det är viktigt att ha en stark och effektiv prestationsram för att säkerställa att EU-budgeten ger större effekt på prioriterade områden och att dess effekter är mätbara, transparenta och kan driva på kontinuerliga förbättringar genom granskning och lärande. Enligt artikel 322.1 i EUF-fördraget ska det antas förordningar med finansiella bestämmelser som fastställer förfarandet för budgetens upprättande och genomförande samt för redovisning och revision. Enligt budgetförordningen ska DNSH-principen och jämställdhetsprincipen beaktas i nästa generation program i den fleråriga budgetramen efter 2027, när så är möjligt och lämpligt i enlighet med relevanta sektorsspecifika regler. I artikel 38 i budgetförordningen föreskrivs även nya krav på offentliggörande av information om mottagare och insatser i EU:s budget, bland annat genom en centraliserad webbplats. Enligt artikel 33 i budgetförordningen ska anslagen användas i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och därmed med respekt för principerna om sparsamhet, effektivitet, ändamålsenlighet och inriktningen på prestation. Det krävs även att prestationsindikatorer kan aggregeras och överensstämma med RACER-standarden och, i tillämpliga fall, fördelas på kön. Förväntat europeiskt mervärde (ex post): Utformningen av en effektiv prestationsram förutsätter att man utvecklar en övergripande strategi på EU-nivå för att maximera resultaten av de investeringar som bidrar till EU:s prioriteringar. Att utnyttja EU:s budget till förmån för t.ex. klimat, biologisk mångfald och jämställdhet har ett mervärde, särskilt för åtgärder som inte i tillräcklig utsträckning kan finansieras 21 I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen. SV SV 24 genom nationella budgetar eller den privata sektorn, på grund av utmaningarnas gränsöverskridande karaktär och omfattning, territoriell sammanhållning, behov av en rättvis omställning eller ojämna nivåer av klimat- och miljöåtgärder från medlemsstaternas och tredjeländers sida samt offentligfinansiell kapacitet. 1.5.3 Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder Denna förordning bygger på erfarenheterna från genomförandet av prestationsbestämmelserna i programförordningarna för den fleråriga budgetramen 2021–2027. Även om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 gynnas av en modernare prestationsram finns det fortfarande utrymme för förbättringar, särskilt när det gäller förenkling, överensstämmelse och bättre förståelse av EU-budgetens resultat. Den fleråriga budgetramen efter 2027 erbjuder en viktig möjlighet att ta itu med dessa utmaningar och maximera effekterna av EU:s budget, med utgångspunkt i resultaten av halvtidsutvärderingarna av program som genomförts efter 2027. Den fleråriga budgetramen efter 2027 kommer även att behöva anpassas till den senaste rättsliga utvecklingen, inbegripet omarbetningen av budgetförordningen från 2024. 1.5.4 Förenlighet med den fleråriga budgetramen och eventuella synergieffekter med andra relevanta instrument Förordningen kommer att uppnå betydande synergier med unionsprogram eftersom den kommer att tillhandahålla den prestationsram som gäller för alla unionsprogram efter 2027 och centralisera de flesta bestämmelserna om programplanering, övervakning och rapportering i en övergripande rättsakt. Förordningen kommer att innehålla relevanta bestämmelser om stöd till jämställdhet i alla program och förvaltningsmetoder samt om prestationsövervakning, prestationsrapportering genom en enda rapport (årlig förvaltnings- och prestationsrapport) och den gemensamma portalen för prestationsinformation och finansieringsmöjligheter. Förordningen kommer att innehålla en enda förteckning över interventionsområden och tillhörande prestationsindikatorer. 1.5.5 Bedömning av de olika finansieringsalternativ som finns att tillgå, inbegripet möjligheter till omfördelning Ej tillämpligt SV SV 25 1.6. Förslagets eller initiativets varaktighet och budgetkonsekvenser  begränsad varaktighet –  verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ –  budgetkonsekvenser från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för åtagandebemyndiganden och från och med ÅÅÅÅ till och med ÅÅÅÅ för betalningsbemyndiganden.  obegränsad varaktighet – Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ, – beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå. 1.7 Planerad(e) genomförandemetod(er)  Direkt förvaltning som sköts av kommissionen –  via dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer; –  via genomförandeorgan  Delad förvaltning med medlemsstaterna  Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros –  tredjeländer eller organ som de har utsett –  internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka) –  Europeiska investeringsbanken och Europeiska investeringsfonden –  organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen –  offentligrättsliga organ –  privaträttsliga organ som har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter i den utsträckning som de har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier –  organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandeuppgifter inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap och som har försetts med tillräckliga ekonomiska garantier –  organ eller personer som anförtrotts genomförandet av särskilda åtgärder inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken enligt avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som fastställs i den grundläggande akten –  organ som är etablerade i en medlemsstat och som omfattas av en medlemsstats privaträtt eller unionsrätten och som i enlighet med sektorsspecifika regler kan anförtros genomförandet av unionsmedel eller budgetgarantier, i den mån sådana organ kontrolleras av offentligrättsliga organ eller privaträttsliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter och har tillräckliga finansiella garantier i form av gemensamt och solidariskt ansvar från kontrollorganens sida eller likvärdiga finansiella garantier, som för varje åtgärd kan vara begränsad till det högsta beloppet för unionens stöd. Anmärkningar SV SV 26 Förordningen kommer att vara tillämplig på alla unionsprogram oavsett förvaltningssätt. I förordningen fastställs särskilda bestämmelser för varje förvaltningsmetod. SV SV 27 2. FÖRVALTNING 2.1 Regler om uppföljning och rapportering Den prestationsram som fastställs i förordningen kommer att utgöra ett enda system för övervakning, utvärdering och rapportering av budgetprogrammens prestation. Den kommer att baseras på ett enda system för att spåra utgifter och övervaka budgetens prestation, som består av en enhetlig förteckning över interventionsområden (dvs. typer av verksamheter) som omfattar alla verksamheter som får stöd från budgeten samt output- och resultatindikatorer. I förordningen fastställs vidare bestämmelser om utvärdering av program. Kommissionen kommer att offentliggöra en genomföranderapport senast fyra år efter det att programmet började genomföras för att bedöma de framsteg som gjorts när det gäller att uppnå målen. Kommissionen kommer att göra en efterhandsutvärdering senast tre år efter programperiodens slut i syfte att bedöma programmets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämmighet och EU-mervärde. Kommissionen kommer att övervaka att förteckningen över interventionsområden och prestationsindikatorer – som ska antas som en bilaga till förordningen – är lämplig för att bedöma eventuella luckor eller brister. Förordningen kommer att innehålla en befogenhet för kommissionen att anta en delegerad akt som gör det möjligt att revidera förteckningen, beroende på vad som är relevant, under genomförandefasen för budgeten. 2.2. Förvaltnings- och kontrollsystem 2.2.1 Motivering av den budgetgenomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås prestationsramen ska genomföras i enlighet med den förvaltningsmetod som gäller för varje budgetprogram. Den kommer inte i sig att omfattas av betalningsvillkor eller kontrollstrategier, eftersom initiativet inte är tillämpligt på ett visst program utan motsvarar en ram som gäller horisontellt för alla budgetprogram. 2.2.2 Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna prestationsramen kommer inte i sig att omfattas av ett särskilt system för intern kontroll, eftersom initiativet motsvarar en ram som tillämpas horisontellt på alla budgetprogram. Förordningen tillhandahåller dock en strukturerad ram som även syftar till att förbättra prestationsinformationens kvalitet och tillförlitlighet och därigenom bidra till en övergripande minskning av riskerna i samband med dessa aspekter. 2.2.3 Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande) Ej tillämpligt 2.3. Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter prestationsramen kommer inte i sig att omfattas av några åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter, eftersom initiativet inte är tillämpligt på ett visst program utan motsvarar en ram som gäller övergripande för alla budgetprogram. SV SV 28 3. FÖRSLAGETS ELLER INITIATIVETS BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER 3.1 Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och utgiftsposter i den årliga budgeten I förslaget till förordning fastställs inslagen i en enklare och enhetlig utgiftsspårnings- och prestationsram för EU:s budget. Den innehåller övergripande regler för övervakning av budgetutgifter, övervakning och rapportering om resultaten av unionens programs och verksamheters prestationer, regler för inrättande av en portal för unionsfinansiering och regler för utvärdering av programmen. I förordningen fastställs även bestämmelser för att säkerställa en enhetlig tillämpning av principerna om att inte orsaka betydande skada och jämställdhet samt andra övergripande bestämmelser som är tillämpliga på alla unionsprogram. På grund av sin övergripande karaktär skapar förordningen inte några nya fristående budgetåtaganden. I stället kommer dess genomförande att stödjas genom den budget som anslås till unionsprogram och administrativa utgifter. Följaktligen täcks de finansiella behov som härrör från detta initiativ i finansieringsöversikten och den digitala redovisningen för de relevanta sektorsspecifika programmen. Sammantaget beräknas detta förslag kunna genomföras på grundval av en stabil personalstyrka för kommissionen, jämfört med den fleråriga budgetramen för 2021– 2027. Det inför ett antal förenklings- och rationaliseringsåtgärder som förväntas leda till effektivitetsvinster och administrativa besparingar över tid. Dessa potentiella besparingar kan särskilt uppstå genom en harmonisering av utgiftsspårning och prestationsindikatorer genom en gemensam förteckning över interventionsområden och indikatorer som minskar det totala antalet prestationsindikatorer från 5 000 till omkring 1 000. Ytterligare effektivitet förväntas genom förenklingen av programutvärderingarna, där halvtidsutvärderingarna ersätts av en förenklad genomföranderapport och från konsolideringen av prestationsrapporteringen till den årliga förvaltnings- och prestationsrapporten. Sammanslagningen av flera resultattavlor och portaler i en gemensam portal (Gemensamma portalen) förväntas dessutom även minska de it- resurser som krävs för utveckling och underhåll. Harmoniseringen av kommunikationsbestämmelserna mellan programmen kommer även att minska de resurser som krävs för att synliggöra EU-stödet. Dess förväntade besparingar som uppnås över tid kommer dock sannolikt att uppvägas av ökade behov på andra områden, bl.a. de som rör genomförandet och underhållet av den nya utgiftsspårnings- och prestationsramen samt utvecklingen och den driften av Gemensamma portalen. Under de första åren av den fleråriga budgetramen 2028–2034 kommer kommissionen dessutom att behöva fortsätta att rapportera omden fleråriga (2021–2027) budgetramens prestation, vilket kommer att kräva att vissa befintliga resurser bibehålls. För att ta itu med dessa behov som utvecklas kommer kommissionen att vid behov omfördela personal och resurser internt för att fylla operativa behov. Det uppskattas att över 100 anställda vid kommissionen ägnar en betydande del av sin tid åt att utarbeta prestationsrapporter för olika program, inbegripet bidrag till den årliga förvaltnings- och prestationsrapporten. Dessutom deltar omkring 150 anställda i utvärderingsverksamheten i samband med EU-program, medan omkring 130 anställda arbetar med att utveckla och underhålla it-verktyg, webbplatser och portaler SV SV 29 som kommer att rationaliseras enligt denna förordning. Dessa beräkningar omfattar inte externa uppdragstagare eller tillfälligt anställda som även bidrar till dessa uppgifter. Å andra sidan kommer genomförandet av de nya digitala verktyg som föreskrivs i förordningen att kräva initiala och pågående investeringar i it-utveckling. De beräknade kostnaderna är följande: Resultattavla för prestation: 2,6 miljoner euro i inledande utvecklingskostnader och 1,6 miljoner euro för årligt underhåll och vidareutvecklingskostnader som uppgår till en beräknad kostnad på 13,8 miljoner euro under perioden. • Unionens finansieringsportal (portal om finansieringsmöjligheter) 6 miljoner euro i inledande utvecklingskostnader och 2 miljoner euro per år för underhåll och vidareutveckling, vilket ger en beräknad total kostnad på 20 miljoner euro. Detta har ingen inverkan på den ”reuse-buy-build”-ansats i linje med kommissionens digitala strategi som kommer att följas. • Befintliga budgetposter Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd Typ av Budgetpost Bidrag utgifter Rubrik i den från fleråriga kandidatlän övriga inkomster från andra budge n t rame Nummer Di d ff i . f / f I . c 22 k e- fr lä å n n d E e f r t 2 a 3 - po d t e e r n o ti c e h ll a tredjeländ a s v ä s r a s t k ta il d fö a r kandidater er ändamål 24 [XX.YY.YY.YY] Diff./Icke JA/NEJ JA/NEJ JA/NEJ JA/NEJ -diff. [XX.YY.YY.YY] Diff./Icke JA/NEJ JA/NEJ JA/NEJ JA/NEJ -diff. [XX.YY.YY.YY] Diff./Icke JA/NEJ JA/NEJ JA/NEJ JA/NEJ -diff. • Nya budgetposter som föreslås Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd Typ av Budgetpost Bidrag utgifter Rubrik i den från fleråriga övriga inkomster kandidatlän från andra budge n t rame Nummer Dif d f. i / f I f c . ke- frå lä n n E de ft r a - der och tredjeländ a s v ä s r a s t k ta il d fö a r potentiella er ändamål kandidater 22 Differentierade respektive icke-differentierade anslag. 23 Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen. 24 Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidater i västra Balkan. SV SV 30 [XX.YY.YY.YY] Diff./Icke JA/NEJ JA/NEJ JA/NEJ JA/NEJ -diff. [XX.YY.YY.YY] Diff./Icke JA/NEJ JA/NEJ JA/NEJ JA/NEJ -diff. [XX.YY.YY.YY] Diff./Icke JA/NEJ JA/NEJ JA/NEJ JA/NEJ -diff. SV SV 31 3.2 Förslagets beräknade budgetkonsekvenser för anslagen 3.2.1 Sammanfattning av beräknad inverkan på driftsanslagen –  Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk –  Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande: 3.2.1.1 Anslag i den antagna budgeten Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler) Rubrik i den fleråriga budgetramen Nummer År År År År År År År GD: <…….> TOTALT Budgetram 2028–2034 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Driftsanslag Åtaganden (1a) 0 Budgetpost Betalningar (2a) 0 Åtaganden (1b) 0 Budgetpost Betalningar (2b) 0 Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program Budgetpost 0 TOTALA anslag Åtaganden =1a+1b 0 0 0 0 0 0 0 0 för GD <…….> Betalningar =2a+2b 0 0 0 0 0 0 0 0 GD: <…….> År År År År År År År TOTALT SV SV 32 Budgetra 203 2028 2029 2030 2031 2032 2034 m 2028– 3 2034 Driftsanslag Åtaganden (1a) 0 Budgetpost Betalningar (2a) 0 Åtaganden (1b) 0 Budgetpost Betalningar (2b) 0 Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program Budgetpost 0 TOTALA Åtaganden =1a+1b 0 0 0 0 0 0 0 0 anslag för GD Betalningar =2a+2b 0 0 0 0 0 0 0 0 <…….> TOTALT År År År År År År År Budgetram 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2028–2034 Åtaganden 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALA driftsanslag Betalningar 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för 0 0 0 0 0 0 0 0 särskilda program TOTALA anslag Åtaganden 0 0 0 0 0 0 0 0 för RUBRIK <….> SV SV 33 i den fleråriga Betalningar 0 0 0 0 0 0 0 0 budgetramen Rubrik i den fleråriga budgetramen Nummer TOTAL År År År År År År År T Budgetr GD: <…….> 202 202 203 203 203 203 203 am 8 9 0 1 2 3 4 2028– 2034 Driftsanslag Budgetp Åtaganden (1a) 0 ost Betalningar (2a) 0 Budgetpo Åtaganden (1b) 0 st Betalningar (2b) 0 Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program Budgetpo 0 st TOTAL Åtaganden =1a+ 0 0 0 0 0 0 0 0 A anslag 1b för GD Betalningar =2a+ 0 0 0 0 0 0 0 0 <…….> 2b GD: <…….> År År År År År År År TOTAL SV SV 34 T Budgetr 202 202 203 203 203 203 203 am 8 9 0 1 2 3 4 2029– 2034 Driftsanslag Budgetp Åtaganden (1a) 0 ost Betalningar (2a) 0 Budgetpo Åtaganden (1b) 0 st Betalningar (2b) 0 Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program Budgetpo 0 st TOTAL Åtaganden =1a+ 0 0 0 0 0 0 0 0 A anslag 1b för GD Betalningar =2a+ 0 0 0 0 0 0 0 0 <…….> 2b TOTALT År År År År År År År Budgetram 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2028–2034 Åtaganden 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALA driftsanslag Betalningar 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för 0 0 0 0 0 0 0 0 särskilda program TOTALA anslag för Betalningar 0 0 0 0 0 0 0 0 RUBRIK <….> SV SV 35 i den fleråriga 0 0 0 0 0 0 0 0 budgetramen TOTALT År År År År År År År Budgetram 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2028–2034 • TOTALA Åtaganden 0 0 0 0 0 0 0 0 driftsanslag (alla driftsposter) Betalningar 0 0 0 0 0 0 0 0 • TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom 0 0 0 0 0 0 0 0 ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker) TOTALA anslag Åtaganden 0 0 0 0 0 0 0 0 för rubrikerna 1–6 i den fleråriga budgetramen Betalningar 0 0 0 0 0 0 0 0 (referensbelopp) Rubrik i den fleråriga budgetramen 7 ”Administrativa utgifter” TOTALT År År År År År År År GD: <…….> Budgetram 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2028–2034  Personalresurser 0 0 0 0 0 0 0 0  Övriga administrativa utgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT GD Anslag 0 0 0 0 0 0 0 0 <…….> GD: <…….> År År År År År År År TOTALT SV SV 36 Budgetram 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2028–2034  Personalresurser 0 0 0 0 0 0 0 0  Övriga administrativa utgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT GD Anslag 0 0 0 0 0 0 0 0 <…….> (summa TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga åtaganden = 0 0 0 0 0 0 0 0 budgetramen summa betalningar) Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler) TOTALT År År År År År År År Budgetram 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2028–2034 TOTALA anslag för Åtaganden 0 0 0 0 0 0 0 0 RUBRIKERNA 1–7 i den fleråriga Betalningar 0 0 0 0 0 0 0 0 budgetramen 3.2.1.2 Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler) Rubrik i den fleråriga budgetramen Nummer TOTAL År År År År År År År T GD: <…….> 202 203 203 203 203 Budgetr 2029 2034 8 0 1 2 3 am SV SV 37 2028– 2034 Driftsanslag Budgetp Åtaganden (1a) 0 ost Betalningar (2a) 0 Budgetp Åtaganden (1b) 0 ost Betalningar (2b) 0 Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program Budgetp 0 ost TOTA LA Åtaganden =1a+1b 0 0 0 0 0 0 0 0 anslag för GD Betalningar =2a+2b 0 0 0 0 0 0 0 0 <…….> TOTALT År År År År År År År GD: <…….> Budgetram 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2028–2034 Driftsanslag Åtaganden (1a) 0 Budgetpost Betalningar (2a) 0 Åtaganden (1b) 0 Budgetpost Betalningar (2b) 0 Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program Budgetpost 0 SV SV 38 TOTALA anslag Åtaganden =1a+1b 0 0 0 0 0 0 0 0 för GD <…….> Betalningar =2a+2b 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT År År År År År År År Budgetra m 2028– 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2034 TOTALA Åtaganden 0 0 0 0 0 0 0 0 driftsanslag Betalningar 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom 0 0 0 0 0 0 0 0 ramanslagen för särskilda program TOTALA anslag för RUBRIK Åtaganden 0 0 0 0 0 0 0 0 <….> i den fleråriga Betalningar 0 0 0 0 0 0 0 0 budgetramen Numme Rubrik i den fleråriga budgetramen r TOTALT År År År År År År År GD: <…….> Budgetram 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2028–2034 Driftsanslag Åtaganden (1a) 0 Budgetpost Betalningar (2a) 0 Budgetpost Åtaganden (1b) 0 SV SV 39 Betalningar (2b) 0 Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program Budgetpost 0 TOTALA anslag Åtaganden =1a+1b 0 0 0 0 0 0 0 0 för GD <…….> Betalningar =2a+2b 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT År År År År År År År GD: <…….> Budgetram 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2028–2034 Driftsanslag Åtaganden (1a) 0 Budgetpost Betalningar (2a) 0 Åtaganden (1b) 0 Budgetpost Betalningar (2b) 0 Administrativa anslag som finansieras genom ramanslagen för särskilda program av administrativ karaktär som finansieras genom ramanslagen för särskilda program Budgetpost 0 TOTALA anslag Åtaganden =1a+1b 0 0 0 0 0 0 0 0 för GD <…….> Betalningar =2a+2b 0 0 0 0 0 0 0 0 År År År År År År År TOTALT 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Budgetram SV SV 40 2028–2034 Åtaganden 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALA driftsanslag Betalningar 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för 0 0 0 0 0 0 0 0 särskilda program TOTALA anslag för Åtaganden 0 0 0 0 0 0 0 0 RUBRIK <….> i den fleråriga Betalningar 0 0 0 0 0 0 0 0 budgetramen TOTALT År År År År År År År Budgetra m 2028– 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2034 • TOTALA Åtaganden 0 0 0 0 0 0 0 0 driftsanslag (alla driftsposter) Betalningar 0 0 0 0 0 0 0 0 • TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom -6 0 0 0 0 0 0 0 0 ramanslagen för särskilda program (alla driftsrelaterade rubriker) TOTALA anslag för rubrikerna 1– Åtaganden 10 0 0 0 0 0 0 0 0 6 i den fleråriga budgetramen Betalningar 11 0 0 0 0 0 0 0 0 (referensbelopp) Rubrik i den fleråriga budgetramen 7 ”Administrativa utgifter” Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler) GD: <…….> År År År År År År År TOTALT SV SV 41 Budgetram 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2028–2034  Personalresurser 0 0 0 0 0 0 0 0  Övriga administrativa utgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT GD Anslag 0 0 0 0 0 0 0 0 <…….> TOTALT År År År År År År År GD: <…….> Budgetram 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2028–2024  Personalresurser 0 0 0 0 0 0 0 0  Övriga administrativa utgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 TOTALT GD Anslag 0 0 0 0 0 0 0 0 <…….> (summa TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga åtaganden = 0 0 0 0 0 0 0 0 budgetramen summa betalningar) Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler) TOTALT År År År År År År År Budgetram 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2028–2034 TOTALA anslag för Åtaganden 0 0 0 0 0 0 0 0 RUBRIKERNA 1–7 i den fleråriga Betalningar 0 0 0 0 0 0 0 0 budgetramen SV SV 42 3.2.2 Beräknad output som finansierats med driftsanslag (ska inte fyllas i för decentraliserade byråer) Åtagandebemyndiganden i miljoner EUR (avrundat till tre decimaler) För in så många år som behövs för att redovisa År 2028 År 2029 År 2030 År 2031 hur länge resursanvändningen påverkas (jfr TOTALT avsnitt 1.6) Ange mål och output OUTPUT Geno  Typ25 msnitt la la la la Kost la Kostn la la Totalt Total liga tn A Kostn. tn A Kostn. tn A Kostn. tn A n. tn A . tn A Kostn. tn A Kostn. antal kostnad kostna der SPECIFIKT MÅL nr 126… - Output - Output - Output Delsumma för specifikt mål nr 1 SPECIFIKT MÅL nr 2… - Output Delsumma för specifikt mål nr 2 TOTALT 25 Output som ska anges är de produkter eller tjänster som levererats (t.ex. antal studentutbyten som har finansierats eller antal kilometer väg som har byggts). 26 Mål som redovisats under avsnitt 1.3.2: ”Specifikt/specifika mål” SV SV 43 3.2.3 Sammanfattning av beräknad inverkan på de administrativa anslagen –  Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk –  Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande: 3.2.3.1 Anslag i den antagna budgeten År År År År År År År TOTALT ANTAGNA ANSLAG 2028– 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2034 RUBRIK 7 Personalresurser 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Övriga administrativa utgifter 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Delsumma för RUBRIK 7 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Utanför RUBRIK 7 Personalresurser 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Andra utgifter av administrativ natur 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Delsumma utanför RUBRIK 7 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 TOTALT 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 3.2.3.2 Anslag från externa inkomster avsatta för särskilda ändamål EXTERNA INKOMSTER År År År År År År År TOTALT AVSATTA FÖR SÄRSKILDA 2028– ÄNDAMÅL 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2034 RUBRIK 7 Personalresurser 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Övriga administrativa utgifter 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Delsumma för RUBRIK 7 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Utanför RUBRIK 7 Personalresurser 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Andra utgifter av administrativ natur 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Delsumma utanför RUBRIK 7 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 TOTALT 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 3.2.3.3 Totala anslag TOTALT ANTAGNA ANSLAG + EXTERNA År År År År År År År TOTALT INKOMSTER 2028– AVSATTA FÖR 2034 SÄRSKILDA 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 ÄNDAMÅL RUBRIK 7 Personalresurser 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Övriga administrativa 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 utgifter Delsumma för RUBRIK 7 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 SV SV 44 Utanför RUBRIK 7 Personalresurser 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Andra utgifter av 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 administrativ natur Delsumma utanför 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 RUBRIK 7 TOTALT 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 0,000 Personalbehov och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, samt vid behov kompletterat med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel. 3.2.4 Beräknat personalbehov –  Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk –  Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande: 3.2.4.1 Finansierat med den antagna budgeten Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter År År År År År År År ANTAGNA ANSLAG 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034  Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) 20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i 0 0 0 0 0 0 0 medlemsstaterna) 20 01 02 03 (EU:s delegationer) 0 0 0 0 0 0 0 01 01 01 01 (indirekta 0 0 0 0 0 0 0 forskningsåtgärder) 01 01 01 11 (direkta 0 0 0 0 0 0 0 forskningsåtgärder) Andra budgetposter (ange vilka) 0 0 0 0 0 0 0 • Extern personal (heltidsekvivalenter) 20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade 0 0 0 0 0 0 0 genom ramanslaget) 20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter 0 0 0 0 0 0 0 och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer) Post för admin. - vid 0 0 0 0 0 0 0 stöd huvudkontoret - vid EU:s [XX.01.YY.YY] 0 0 0 0 0 0 0 delegationer 01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta 0 0 0 0 0 0 0 forskningsåtgärder) 01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta 0 0 0 0 0 0 0 forskningsåtgärder) Andra budgetposter (ange vilka) 0 0 0 0 0 0 0 – rubrik 7 Andra budgetposter (ange vilka) 0 0 0 0 0 0 0 – utanför rubrik 7 SV SV 45 TOTALT 0 0 0 0 0 0 0 3.2.4.2 Finansierat med externa inkomster avsatta för särskilda ändamål EXTERNA INKOMSTER År År År År År År År AVSATTA FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034  Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) 20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i 0 0 0 0 0 0 0 medlemsstaterna) 20 01 02 03 (EU:s delegationer) 0 0 0 0 0 0 0 01 01 01 01 (indirekta 0 0 0 0 0 0 0 forskningsåtgärder) 01 01 01 11 (direkta 0 0 0 0 0 0 0 forskningsåtgärder) Andra budgetposter (ange vilka) 0 0 0 0 0 0 0 • Extern personal (heltidsekvivalenter) 20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade 0 0 0 0 0 0 0 genom ramanslaget) 20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter 0 0 0 0 0 0 0 och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer) Post för admin. - vid 0 0 0 0 0 0 0 stöd huvudkontoret - vid EU:s [XX.01.YY.YY] 0 0 0 0 0 0 0 delegationer 01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta 0 0 0 0 0 0 0 forskningsåtgärder) 01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta 0 0 0 0 0 0 0 forskningsåtgärder) Andra budgetposter (ange vilka) 0 0 0 0 0 0 0 – rubrik 7 Andra budgetposter (ange vilka) 0 0 0 0 0 0 0 – utanför rubrik 7 TOTALT 0 0 0 0 0 0 0 3.2.4.3 Totalt personalbehov TOTALA ANTAGNA ANSLAG + EXTERNA År År År År År År År INKOMSTER AVSATTA FÖR SÄRSKILDA ÄNDAMÅL 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034  Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda) 20 01 02 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i 0 0 0 0 0 0 0 medlemsstaterna) 20 01 02 03 (EU:s delegationer) 0 0 0 0 0 0 0 01 01 01 01 (indirekta 0 0 0 0 0 0 0 forskningsåtgärder) 01 01 01 11 (direkta 0 0 0 0 0 0 0 forskningsåtgärder) SV SV 46 Andra budgetposter (ange vilka) 0 0 0 0 0 0 0 • Extern personal (heltidsekvivalenter) 20 02 01 (kontraktsanställda och nationella experter finansierade 0 0 0 0 0 0 0 genom ramanslaget) 20 02 03 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter 0 0 0 0 0 0 0 och unga experter som tjänstgör vid EU:s delegationer) Post för admin. - vid 0 0 0 0 0 0 0 stöd huvudkontoret - vid EU:s [XX.01.YY.YY] 0 0 0 0 0 0 0 delegationer 01 01 01 02 (kontraktsanställda och nationella experter – indirekta 0 0 0 0 0 0 0 forskningsåtgärder) 01 01 01 12 (kontraktsanställda och nationella experter – direkta 0 0 0 0 0 0 0 forskningsåtgärder) Andra budgetposter (ange vilka) 0 0 0 0 0 0 0 – rubrik 7 Andra budgetposter (ange vilka) 0 0 0 0 0 0 0 – utanför rubrik 7 TOTALT 0 0 0 0 0 0 0 Personal som behövs för att genomföra förslaget (heltidsekvivalenter): Täcks av befintlig Särskild ytterligare personal* personal vid kommissionens avdelningar Finansieras Finansieras Finansieras genom rubrik 7 genom BA-post genom avgifter eller forskning Tjänster i Ej tillämpligt tjänsteförteckningen Extern personal (kontraktsanställda, nationella experter, vikarier) Beskrivning av arbetsuppgifter: Tjänstemän och tillfälligt anställda Extern personal 3.2.5 Översikt över beräknad inverkan på it-relaterade investeringar På grund av sin övergripande karaktär skapar förordningen inte några nya fristående budgetåtaganden. I stället kommer dess genomförande att stödjas genom den budget som anslås till unionsprogram och administrativa utgifter. Följaktligen täcks de SV SV 47 finansiella behov som härrör från detta initiativ i finansieringsöversikten och den digitala redovisningen för de relevanta sektorsspecifika programmen. TOTALT Anslag för År År År År År År År TOTALT Budgetram digital teknik 2028–2034 och it 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 RUBRIK 7 It-utgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 (centralt) Delsumma för 0 0 0 0 0 0 0 0 RUBRIK 7 Utanför RUBRIK 7 It-utgifter inom operativa program som inte omfattas av kommissionens 0 0 0 0 0 0 0 0 administrativa självständighet och institutionella befogenheter Delsumma utanför RUBRIK 0 0 0 0 0 0 0 0 7 TOTALT 0 0 0 0 0 0 0 0 3.2.6 Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen Förslaget/initiativet –  kan finansieras fullständigt genom omfördelningar inom den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen På grund av sin övergripande karaktär skapar förordningen inte några nya fristående budgetåtaganden. I stället kommer dess genomförande att stödjas genom den budget som anslås till unionsprogram och administrativa utgifter. Följaktligen täcks de finansiella behov som härrör från detta initiativ i finansieringsöversikten och den digitala redovisningen för de relevanta sektorsspecifika programmen. –  kräver användning av den outnyttjade marginalen under den relevanta rubriken i den fleråriga budgetramen och/eller användning av särskilda instrument enligt definitionen i förordningen om den fleråriga budgetramen –  kräver en översyn av den fleråriga budgetramen 3.2.7 Bidrag från tredje part Förslaget/initiativet –  innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter –  innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning: SV SV 48 Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler) År År År År År År År Totalt 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering 3.3 Beräknad inverkan på inkomsterna –  Förslaget/initiativet påverkar inte inkomsterna. –  Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt: –  Påverkan på egna medel –  Påverkan på andra inkomster –  Ange om inkomsterna är avsatta för särskilda utgiftsposter Miljoner EUR (avrundat till tre decimaler) Belopp som Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna27 Inkomstposter i den förts in för det årliga budgeten: innevarande År 2032 År 2033 År 2034 År 2028 År 2029 År 2030 År 2031 budgetåret Artikel …………. För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka utgiftsposter i budgeten som berörs. Ej tillämpligt Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter). Ej tillämpligt 4. DIGITALA INSLAG I förslaget till förordning fastställs regler för att säkerställa att prestationsinformation görs tillgänglig för allmänheten via en enda webbportal med en resultattavla över vad EU-budgeten uppnår. Portalen kommer dessutom att visa uppgifter om stödmottagare och insatser som får stöd från budgeten. Portalen kommer även att fungera som en enda kontaktpunkt som tillhandahåller information om tillgängliga finansieringsmöjligheter och förbättrar transparens och tillgång till information, särskilt för projektansvariga och potentiella bidragsmottagare. Vid utvecklingen av 27 Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader. SV SV 49 den gemensamma portalen kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt att säkerställa interoperabilitet mellan de databaser som utgör portalens back office och tillgänglighet. prestationsramen kommer även att tillhandahålla en uppsättning interventionsområden och prestationsindikatorer som är relevanta för digitala investeringar och reformer. 4.1. Krav med digital relevans Hänvisning till Beskrivning av Aktörer som Övergripande Kategorier kravet kravet påverkas eller processer berörs av kravet Artikel 9 – Kommissionen ska Kommissionen Uppgiftsinsaml Insamling, Övervakning övervaka ing behandling, och genomförandet av de generering, rapportering av program som utbyte eller budgetens finansieras genom delning av data prestation budgeten, inom alla metoder för genomförande, för att bedöma de framsteg som gjorts för att uppnå deras mål i enlighet med de prestationsindikatorer som förtecknas i bilaga I till förordningen. Uppgifterna ska samlas in regelbundet och lagras elektroniskt. Artikel 12 – I artikeln fastställs Medlemsstater, Insamling och Insamling, Transparens – bestämmelser som tredjeländer, offentliggöran behandling, Gemensamma syftar till att skapa en genomförande de av uppgifter generering, portalen gemensam portal för partner, utbyte eller att göra bidragsmottaga delning av data prestationsinformatio re n tillgänglig för allmänheten samt uppgifter om bidragsmottagare och insatser som får stöd från budgeten samt information om tillgängliga finansieringsmöjlighe SV SV 50 ter. Artikel 14 – Varje medlemsstat Medlemsstater Datainsamling Insamling, Genomförande ska ha ett na och behandling, genom övervaknings- och övervakning generering, medlemsstaters rapporteringssystem utbyte eller planer – som gör det möjligt delning av data övervakning att övervaka och prestationrt och rapportering av automatiskt överföra prestationer information om utgiftsspårnings- och prestationsramen. Detta system ska vara driftskompatibelt och möjliggöra automatiskt elektroniskt datautbyte med Gemensamma portalen och det elektroniska systemet för datautbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen. Medlemsstaternas planer ska innehålla lämpliga bestämmelser om rapportering av prestationsuppgifter och elektronisk överföring till kommissionen av underliggande övervakningsuppgifte r. Artikel 17 – Avtal som ingås Genomförande Datainsamling Insamling, Genomförande mellan personer eller partner och behandling, genom indirekt enheter som förvaltar övervakning generering, förvaltning unionsmedel och utbyte eller kommissionen ska delning av data innehålla bestämmelser om elektronisk överföring av information om ansökningsomgångar till kommissionen senast den dag då de SV SV 51 offentliggörs. Artikel 18 – Bidragsmottagare, Bidragsmottag Transparens Information, Information, personer eller enheter are, personer kommunikatio kommunikation som förvaltar eller enheter n och och publicitet unionsmedel, organ som förvaltar synliggörande som genomför unionsfinansier finansieringsinstrume ing, organ som nt inom ramen för genomför planerna och finansieringsin rådgivningspartner strument inom ska framhålla ramen för ursprunget för dessa medlemsstater medel och säkerställa nas planer och att unionens stöd rådgivningspar synliggörs, i tner synnerhet när de informerar om åtgärderna och deras resultat, till exempel genom webbplatser och andra digitala kanaler. Artikel 19 – Medlemsstaterna och Kommissionen Behandling av Insamling, Behandling av kommissionen ska ha , uppgifter behandling, personuppgifter rätt att behandla medlemsstater generering, personuppgifter. Vid na utbyte eller behandlingen av delning av data personuppgifterna ska tekniska och organisatoriska åtgärder vidtas för att skydda de registrerades rättigheter. 4.2. Data Typ av data Hänvisning till Standard och/eller specifikation kravet/kraven (i tillämpliga fall) Uppgifter om Artikel 8 – Kommissionen ska årligen budgetutgiftsspårnings- [Budgetutgiftsspårnings- informera Europaparlamentet och och prestationsramen och prestationsram] rådet om genomförandenivån för baserade på i) programmen på grundval av sådan interventionsområden och prestationsinformation. ii) prestationsindikatorer (output- och resultatindikatorer) SV SV 52 Den gemensamma Artikel 12 – Transparens – Dessa uppgifter bör offentliggöras portalen ska innehålla och Gemensamma portalen av kommissionen på en särskild offentliggöra uppgifter om webbplats (Gemensamma portalen) som ska vara offentlig de verksamheter som och innehålla information under finansieras genom olika rubriker. budgeten, inbegripet om utvecklingen för finansiellt genomförande och prestation, fördelat på program och kapitel i en plan per medlemsstat, i förekommande fall. information om aggregerad prestation fördelat på program och interventionsområde med hjälp av relevanta prestationsindikatorer. information om bidrag till politik på bl.a. miljöområdet, det sociala området och jämställdhetsområdet. insatser som finansieras genom budgeten. verksamhet som genomförs direkt av kommissionen, abonnemangsnivån, särskilt antalet förslag, och per ansökningsomgång, deras genomsnittliga poäng och andelen förslag över och under kvalitetströsklarna. den information som avses i artikel 41.3 h i förordning (EU, Euratom) 2024/2509. Uppgifter för övervakning, Artikel 14 Medlemsstaterna bör särskilt ha framstegsrapportering, [medlemsstaternas ansvar] system och förfaranden för att utvärdering, kontroll av och bilaga I om säkerställa att alla styrkande den ekonomiska nyckelkrav för handlingar som rör en åtgärd som förvaltningen och medlemsstatens stöds av fonden hålls på lämplig revisioner förvaltnings-, kontroll- nivå under en period på X år från och revisionssystem och med den X det år då kommissionens sista utbetalning SV SV 53 till medlemsstaten görs. Behandling av Artikel 19 Behandling av För att fullgöra skyldigheterna personuppgifter personuppgifter enligt denna förordning och andra rättsakter är det nödvändigt att samla in och behandla olika kategorier av personuppgifter. Överensstämmelse med EU:s datastrategi Initiativet kommer att stödja de allmänna målen i EU:s datastrategi, eftersom det syftar till att underlätta modern och effektiv datahantering och datadelning, bland annat i syfte att stödja offentliga förvaltningar och underlätta bättre beslutsfattande. Bättre prestationsdatahantering förväntas möjliggöra en förstärkt styrning av programförvaltningen. Överensstämmelse med engångsprincipen De uppgifter som offentliggörs av kommissionen kommer att visas i ett öppet, driftskompatibelt och maskinläsbart format som gör det möjligt att hitta tillgängliga, driftskompatibla och återanvändbara data och att uppfylla höga standarder. 4.3. Digitala lösningar Digital och/eller sektoriell politik Den gemensamma webbportalen kommer att visa (i tillämpliga fall) information om budgetens prestation, om stödmottagare och insatser som får stöd från budgeten och om tillgängliga finansieringsmöjligheter. Den kommer att stödja sektorspolitik genom att underlätta tillgången till information om budgetstöd till sådan sektorspolitik (t.ex. sammanhållning, jordbruk, konkurrenskraft, forskning, försvar etc.). Förordningen om artificiell Den digitala lösningen kan använda AI-teknik, t.ex. intelligens för att hjälpa bidragsmottagare att söka information om finansieringsmöjligheter. EU:s cybersäkerhetsram Ej tillämpligt eIDA Ej tillämpligt Den gemensamma digitala Den gemensamma portalen kommer att bidra direkt ingången och IMI till målen för den gemensamma digitala ingången genom att centralisera och rationalisera tillgången till information om EU:s budget genom en enda kontaktpunkt. Övriga Ej tillämpligt SV SV 54 4.4. Interoperabilitetsbedömning Vid utvecklingen av den gemensamma portalen kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt att säkerställa interoperabilitet mellan de databaser som utgör portalens back office i ett sammanhang där tillgången till prestationsinformation och information om finansieringsmöjligheter för närvarande hindras av bristen på interoperabilitet mellan de databaser som ligger till grund för kommissionens resultattavlor och portaler. 4.5. Åtgärder till stöd för digitalt genomförande Ej tillämpligt SV SV 55