Sports Committee Interim Report for January–August 2026

[Tertialrapport 2 2026 för idrottsnämnden.pdf] Idrottsnämnden, Tertialrapport 1(53) Tertialrapport Tertial 2 2026 för Idrottsnämnden Förslag till beslut 1. Idrottsnämnden godkänner förslaget till tertialrapport 2 för 2026, samt årsprognos, inklusive bilagor och överlämnar den till kommunstyrelsen. 2. Paragrafen förklaras omedelbart justerad. Marina Högland Idrottsdirektör Idrottsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: 2026/684 2026-09-11 Handläggare Till Mattias Rindberg Idrottsnämnden Telefon: 08-508 27 995 Idrottsnämnden Box 8313 08-508 27 995 mattias.rindberg@stockholm.se start.stockholm Idrottsnämnden, Tertialrapport 2(53) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ........................................................................................................... 4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål .......................................................... 4 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ......................................................................................................................................... 4 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ................................................................. 5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ............................................................................. 6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ................................................................................................................... 8 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ..................................................................................................... 12 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv................................................................................................. 13 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning ............................................................................................................................ 24 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ............................................................................. 24 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ......................................................................................................................... 27 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar ........................................................................................................ 29 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer.................................................................................................... 30 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla ................................................................................................................ 33 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ..................................................................................................... 33 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ............................................................................................................................................. 36 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med ............................................................................................................................ 37 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb ............................................................................................ 39 Idrottsnämnden, Tertialrapport 3(53) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden .................................................................................................................. 42 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser ...... 44 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ....................................................................... 46 Uppföljning av ekonomi ......................................................................................................... 48 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget................................................................... 48 Investeringar .................................................................................................................................... 51 Analys av balansräkning ................................................................................................................. 52 Intern kontroll ........................................................................................................................ 53 Bilagor Bilaga 1: IdN T2 2026 Bilaga 2: Balans- och resultaträkning T2 2026 Idrottsnämnden, Tertialrapport 4(53) Sammanfattande analys Idrottsnämnden har under perioden arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges inriktnings- mål, kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens egna mål. Idrotts- nämnden bedömer att samtliga av kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att uppfyllas under året. Nedan sammanfattas nämndens bidrag till att uppfylla kommunfullmäktiges mål. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att samtliga fem verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen baseras på att samtliga fyra verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att de sju verksamhetsområdesmålen bedöms uppfyllas helt. Arbetet utifrån direktiven för samtliga nämnder och bolagsstyrelser I budget framkommer direktiv till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Idrottsnämndens arbete utifrån direktiv för samtliga nämnder beskrivs under relevanta mål för verksamhetsområdet. Nedan framgår under vilka verksamhetområdesmål arbetet främst beskrivs. Långsiktig hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Arbetet beskrivs främst under mål 3.1 och 3.6 samt Redovisning av ekonomi. En levande och hållbar stad Arbetet beskrivs främst under mål 2 samt mål 1.5 och 3.3 En trygg och säker stad som håller samman Arbetet beskrivs främst under mål 1 samt mål 3.5, 3.6 och 3.7 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Idrottsnämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen baseras på att samtliga fem verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt. Nämndens bidrag till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. Idrottsnämnden, Tertialrapport 5(53) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på de insatser och åtgärder som genomförs under året samt förväntad måluppfyllnad för aktiviteter och underliggande nämndmål. Nämnden fortsätter arbetet med att främja den psykiska hälsan genom fysisk aktivitet. Samverkan sker med kultur-, utbildnings-, social- och arbetsmarknadsnämnden genom en arbetsgrupp för ungas hälsa. Arbetsgruppen samverkar för att stärka och utveckla Dansa utan krav samt verksamhet för ungdomar, framförallt tonårsflickor, i anslutning till skoldagen. Under perioden har idrottsnämnden tillsammans med kulturnämnden och utbildningsnämnden arbetat med att skapa en tydligare struktur och ansvarsfördelning för nämndernas samarbete kring dans för tonårsflickor, Dansa utan krav. Detta arbete väntas komma till stånd hösten 2026. Inom ramen för statens och SKR:s överenskommelse psykisk hälsa och suicidprevention 2026 har socialnämnden fördelat medel. Idrottsnämnden har erhållit medel vilka används till arbetet med aktivitet i anslutning till skoldagen samt till fortbildning av ungdomsinspiratörerna som arbetar i stadens gym. Fokus i utbildningsinsatsen ligger på ledarskap, psykisk hälsa och målgruppsanpassad träning. Nämnden verkar i stadens fokusområden i syfte att bredda tillgången till idrottsaktiviteter. Det sker genom att utveckla befintligt motionsutbud, starta nya aktiviteter samt sprida information om befintligt utbud till inaktiva tonårsflickor och ungdomar med funktionsnedsättning. Arbetet sker i nära samverkan med stadens nämnder och civilsamhället. I linje med nämndens strategiska inriktning att utveckla stöd och samverkan med rörelsefrämjande organisationer med potential att aktivera prioriterade grupper har samverkan med Healthy women idrotts-och kulturförening fortsatt och utvecklats. Nämndens samlade insatser för ökad fysisk aktivitet bidrar till stadens arbete med Agenda 2030 med fokus på mål 3 God hälsa och välbefinnande, mål 5 Jämställdhet och mål 10 Minskad ojämlikhet. Nämndmål: Barn och unga har goda förutsättningar att idrotta och motionera i Stockholm Uppfylls helt Förväntat resultat Idrottsnämnden bidrar till utvecklingen för en jämlik, levande, öppen och modern idrottsstad genom egna verksamheter samt gott samarbete med andra nämnder och civilsamhället. Barn och ungdomar har goda möjligheter till motion och idrott oavsett var i staden de bor. Andelen Idrottsnämnden, Tertialrapport 6(53) fysiskt aktiva barn och unga i de prioriterade grupperna ökar. Verksamheter som riktar sig till barn och unga lever upp till barnkonventionen. Analys I samverkan med andra nämnder, idrottsföreningar och civilsamhällesaktörer arbetar nämnden för att bredda tillgången till idrottsaktiviteter. För att öka jämlikhet i hälsa riktas resurser särskilt till tonårsflickor, barn och unga med funktionsnedsättning samt ungdomar från socioekonomiskt svaga förhållanden. Under perioden har ett brett utbud av sommarlovsaktiviteter arrangerats vid stadens utomhusbassänger och simhallar. Majoriteten av insatserna har målgruppsanpassats för ungdomar, däribland instruktör vid utegym, spontanidrott vid utomhusbassängerna samt drop- in-aktiviteter i såväl egen regi som i samverkan med föreningslivet. Under en vecka i augusti genomfördes en riktad insats med särskilt fokus på åldersgruppen 13–19 år med möjlighet att prova på höstens utbud som Dansa utan krav, drop-in aktiviteter, gruppträning och träning med ungdomsinspiratörer i gymmet. Utvecklingsarbetet i stadens gym fortsätter. Nya ungdomsinspiratörer utbildades i slutet av augusti. Deras uppdrag är att främja trygghet, trivsel och rörelseglädje i gymmiljön. Nämnden verkar i stadens fokusområden på flera olika sätt. Dels medverkar nämnden i de stadsdelsnämndsdrivna samarbeten kring meningsfull fritid som skapats, exempelvis Skärholmen Tillsammans. Där samverkar förvaltningar, bolag och externa parter för att stärka det lokala föreningslivet och främja deltagande bland barn och unga. Nämnden genomför också, själv eller med andra nämnder eller externa aktörer, punktinsatser för sina prioriterade målgrupper. Ett gott exempel från perioden är ett så kallat simhallshäng i Tensta där högstadie- och gymnasieflickor haft möjlighet att träna upp vattenvana och/eller uthållighet under nio veckor. Ytterligare en period planeras under hösten. Under hela sommarlovet har även ett tjejhäng anordnats en gång i veckan på Järvabadet med olika aktiviteter för tonårsflickor 13-19 år. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på de insatser och åtgärder som genomförs under året samt förväntad måluppfyllnad för underliggande nämndmål. Nämnden har under våren och sommaren fortsatt arbetet med att öka simkunnigheten. Detta har skett främst genom ett omfattande samarbete med utbildningsnämnden såsom skolsim och olika satsningar på identifierade målgrupper. I alla satsningar har barn och unga med funktionsnedsättning inkluderats och erbjudits tider på anläggningar med tillgänglighetsanpassade lokaler och där verksamheten för målgruppen kan Idrottsnämnden, Tertialrapport 7(53) bedrivas i mindre grupper. Idrottsnämnden och fastighetsnämnden samarbetar med utbildningsnämnden och SISAB för att samplanera idrottshallar i syfte att tillgodose både skolans och föreningslivets verksamhet. Inom ramen för Samordnad grundskoleplanering (SAMS), samt genom tidigare samverkan mellan förvaltningarna, har sedan tidigare ett flertal samplaneringsprojekt initierats där utbildningsnämnden och idrottsnämnden planerar och bygger skola och idrottshall för samnyttjande. På ett par platser har behovet av skolor utgått eller förskjutits i tid med anledning av nya elevtalsprognoser där det samtidigt finns ett fortsatt behov av idrottshallar. För att tillgodose behovet av idrottshallar på kortare sikt kan därför nya platser behöva identifieras. Under året ska idrottsnämnden i samråd med berörda nämnder och bolag utreda möjliga former för samfinansiering för skolidrottshallar i de fall sådana byggs fullstora utan att skolan identifierat ett sådant behov för sin verksamhet. Under perioden har planeringen för följande nya idrottshallar ihop med skolor utgått ur den gemensamma planeringen med utbildningsnämnden och SISAB: • Ny skola och idrottshall Hagastaden utgår ur planeringen med hänsyn till ändrade planeringsförutsättningar, där utbildningsnämnden inte längre ser ett behov av skola på platsen. För berört område har exploateringsnämnden träffat avtal om en tidig markreservation till privat aktör inom fastigheten Vasastaden 1:118. Den tidiga markreservationen gäller nybyggnad av lokaler för utbildning med fokus på forskning inom idrott samt en fullstor idrottshall och en fotbollsplan. Idrottsnämndens behov av idrottshall och bollplan kvarstår i området. • Utbyggnad av skola inklusive ny fullstor idrottshall för Nybohov utgår ur planeringen då utbildningsnämndens behov förändrats i området på grund av justerade elevprognoser. Idrottsnämnden ser kontinuerligt över behovet av idrottshallar. Det noteras att berört geografiskt område är relativt välförsörjt av idrottshallar med hänsyn till närliggande Tellusborgshallen samt Brännkyrkahallen. • Ny skola samt idrottshall inom program för Nordöstra Sjöstaden är inte längre aktuellt till följd av att utbildningsnämnden inte längre ser ett behov av skola. Idrottsnämndens behov av ytterligare idrottshallar kvarstår emellertid i området. Nämndmål: Idrottsnämnden bidrar till en ökad simkunnighet hos skolelever Uppfylls helt Förväntat resultat Simkunnigheten hos elever i stadens skolor ökar. Analys Idrottsnämnden bedriver simskola för stadens skolelever i samtliga stadens simhallar. Verksamheten inrymmer företrädesvis skolelever i årskurs 2 men i mån av plats även elever från årskurs 9 och neråt. Utöver ordinarie skolsimskola sker löpande satsningar i samverkan Idrottsnämnden, Tertialrapport 8(53) med utbildningsnämnden för elever i årskurs 6-9 som inte uppnått simkunnighetsmålet och därmed saknar betyg i ämnet Idrott och hälsa. Verksamheten genomförs under sportlov, påsklov, höstlov och sommarlov. Ett omfattande arbete med nämndens långsiktiga satsningen på vattenvaneträning och förberedande simskola för barn i förskoleklass har genomförts under våren. Verksamheten har genomförts i nära samverkan med utbildningsnämnden som stått för elevunderlag och kommunikation till skolorna. Idrottsnämnden har genomfört verksamheten. För att förstärka denna satsning ytterligare har idrottsnämnden erbjudit ett särskilt stöd där simföreningar som är anslutna till Stockholms Simförbund kunnat söka stöd för vattenvaneträning och förberedande simskola för barn. Syftet med detta stöd är att bistå stadens simföreningar med ekonomiska medel så att verksamheten kan genomföras och att anmälningsavgiften för varje barn kan hållas på en kostnadsnivå som inte blir ett för stort hinder. Detta är särskilt viktigt i områden med socioekonomiska utmaningar där simkunnigheten är lägre och blir därför ett viktigt verktyg för ökad simkunnighet inom stadens fokusområden. För elever i förskoleålder har idrottsnämnden utvecklat de satsningar som syftar till att öka vattenvanan hos de yngre barnen. Samarbete med stadsdelsnämnderna har fortsatt där nämnden erbjuder utbildning för medarbetare i förskolan om hur de kan arbeta med grundläggande vattenvana på ett enkelt sätt. Kopplat till detta tillhandahåller också idrottsnämnden ett pedagogiskt utbildningsmaterial om vattenvana för mindre barn. Materialet ska på ett enkelt sätt vägleda pedagoger i att lära ut grundläggande vattenvana inom förskolan. I materialet lyfts exempelvis stadens alla plaskdammar fram som en bra resurs. I samverkan med arbetsmarknadsnämnden har ungdomar rekryterats och utbildats för att arbeta kopplat till dessa vattenvanesatsningar. Ungdomarna har även arbetat som vattenvanevärdar i stadens plaskdammar under sommaren. I alla satsningar har barn och unga med funktionsnedsättning inkluderats och erbjuds tider på anläggningar med tillgänglighetsanpassade lokaler och där verksamheten för målgruppen kan bedrivas i mindre grupper. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikator och aktiviteter. För personer som bor i gruppbostäder med särskild service enligt LSS har satsningen fortsatt, där målgruppen erbjuds friskvårdskort i stadens simhallar även under 2026. Simhallarna erbjuder olika aktiviteter både i bad och i gym. Idrottsnämnden, Tertialrapport 9(53) Nämnden har fortsatt att utveckla arbetet gällande delaktighet hos målgruppen i beslut som rör utbudet av aktiviteter genom referensgrupper. Särskilt flickor och kvinnor har prioriterats. Nämnden arbetar målinriktat för att motverka ojämlikhet i hälsa och välbefinnande genom att tillgängliggöra idrottsanläggningar och naturreservat, kultur- och fritidsutbud och tillhandahålla information och aktiviteter för målgruppen i stadens regi. Nämnden ger också råd och stöd till aktiviteter som genomförs av civilsamhället och andra arrangörer. Nämnden ser kontinuerligt över behov av tillgänglighetsåtgärder inom stadens befintliga anläggningar och naturreservat. Deltagande i föreningslivet kan skapa möten mellan människor med olika bakgrund och är ett viktigt verktyg i stadens integrationsarbete. Nämnden har fortsatt sin samverkan med arbetsmarknadsnämnden och finns som stöd till det uppsökande arbete som sker mot nyanlända inom ramen för Welcome House. Nämnden ska stärka det brottsförebyggande arbetet genom att använda idrotten som ett hälsofrämjande verktyg samt bidra till en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga, särskilt i syfte att motverka social utsatthet och kriminalitet. Staden har fått statsbidrag beviljat för att vara modellkommun i arbetet för att stärka skyddet för unga med funktionsnedsättning från att rekryteras av kriminella gäng. Modellkommunsarbetet har fortsatt i samverkan med övriga medverkande nämnder och planering av insatser för 2026- 2028 pågår. Under perioden har idrottsnämnden intensifierat närvaron på Polhemsskolan i syfte att bygga relationer med eleverna. Dialoger gällande önskemål av prova-på aktiviteter har genomförts där flickornas önskemål prioriteras. Höstens aktiviteter ska genomföras i samverkan med bland annat civilsamhället. Nämnden har även informerat vårdnadshavare om projektet på föräldramöte. Nämnden har inlett etableringen av ”Söderortsligan” och hur det kan integreras i det befintliga arbetet med Skärholmen tillsammans. Det sker tillsammans med organisationen Project Playground. Rekrytering av projektledare pågår. Ett första prova på-tillfälle har genomförts och aktiviteter kommer att starta successivt under höstterminen. Nämndens samlade insatser för ökad fysisk aktivitet bidrar till stadens arbete med Agenda 2030 och det övergripande perspektivet att ingen får lämnas utanför. Arbetet bidrar till måluppfyllelse för mål 3 God hälsa och välbefinnande, mål 5 Jämställdhet, mål 10. Minskad ojämlikhet och mål 11 Hållbara städer och samhällen. Nämndmål: Stockholmare med funktionsnedsättning har förutsättningar att delta i och tillgodogöra sig fritidsverksamheter Uppfylls helt Förväntat resultat Nämndens anläggningar och verksamheter är tillgängliga för stockholmare med funktionsnedsättning. Motionsaktiviteterna i stadens simhallar har utökats och fyllts på med deltagare. Fritidsutbudet har utökats och breddats. Målgruppen har möjlighet att delta utifrån Idrottsnämnden, Tertialrapport 10(53) sina förutsättningar. Barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning känner till vilka fritidsaktiviteter som erbjuds. Analys Verksamhet i stadens idrottsanläggningar För de som bor i gruppbostäder med särskild service enligt LSS erbjuds målgruppen även detta år friskvårdskort i stadens simhallar. Ett utvärderingsarbete pågår för att kvalitetssäkra och utveckla insatsen. Utbudet av kurser, gruppträning och gym för personer med funktionsnedsättning har breddats med en dansaktivtet i syfte att nå fler flickor. Nämnden har fortsatt att samarbeta med skolor som har elever med funktionsnedsättning. Elever från Lindeparkens anpassade gymnasieskola har erbjudits att prova på olika aktiviteter, till exempel dans och sagoyoga samt boccia och bordtennis med idrottsföreningen IFAH (Idrottsföreningen för alla handikappade). I samverkan med habiliteringen har nämnden genomfört en fortbildande workshop för att stärka gyminstruktörernas kompetens inom anpassad gymträning för personer med funktionsnedsättning. Workshopen kombinerade teori med praktiska övningar i gymmiljö där olika övningar och rörelseanpassningar för personer med funktionsnedsättning prövades. Medarbetare från Skärholmens sim- och idrottshall har deltagit i den lokala Häng med festivalen, vilket är ett årligt återkommande evenemang som fokuserar på inkludering, rörelse och gemenskap för personer med och utan funktionsnedsättningar. Nämnden ansvarade bland annat för yogapass och uppvärmning inför motionslopp. Fritid-för-alla aktiviteter för barn och ungdomar 7-25 år med funktionsnedsättning Nätverket har genomfört ett flertal gemensamma lovaktiviteter i samverkan med bland annat föreningslivet. Till exempel har det årligt återkommande poolpartyt genomförts på Stora Sköndals handikappbad. Över 100 barn och unga med funktionsnedsättning från hela Stockholms stad deltog. Aktiviteter som erbjöds var dans, pyssel, öppen scen med uppträdanden samt musik. I samverkan med kulturnämnden har nätverket genomfört riktade insatser för att nå barn i åldersgruppen 7–12 år. En prova-på-dag har genomförts i Skarpnäcks Kulturhus, där barnen erbjöds ett varierat utbud av aktiviteter, såsom sagoberättande och kreativt pyssel. Dagen lockade ett stort antal deltagare och besöktes av både flickor och pojkar. Idrottsföreningen Kista SC genomförde en parasportsdag på Spånga IP för cirka 200 elever från anpassade grundskolor i Järva. Nätverket presenterade stadens fritidsutbud och erbjöd prova-på-aktivitet från ungdomsgård samt sim- och idrottshallarna i Järva. Ungdomsgården Träffstugan Nämnden har fortsatt arbetet med att säkerställa att ungdomar med funktionsnedsättning ges möjligheter till delaktighet och inflytande i planering, genomförande och uppföljning av verksamhetens aktiviteter och evenemang. Genom gårdsråd och referensgrupp har ungdomarna fått bidra med synpunkter och nya idéer på till exempel sommarlovsaktiviteter. Idrottsnämnden, Tertialrapport 11(53) Under sommarlovet har nämnden genomfört ett dagkollo på Flatenbadet i samarbete med föreningen Miljöverkstan Flaten. Över 100 ungdomar deltog och erbjöds anpassade friluftsaktiviteter, exempelvis kanot och roddbåt. Under perioden har arbetet med NoFall, ett fallskyddshjälpmedel för skridskoåkning, fortsatt med fokus på att nå fler elever i den anpassade grund- och gymnasieskolan. I samarbete med Fritidsbanken Skärholmen har verksamheten breddats med fysisk aktivitet även efter issäsongen. Skolorna har också erbjudits platsbesök på ungdomsgården, vilket har bidragit till fler nya besökare i den ordinarie verksamheten och på nämndens sommarkollo. Nämnden fortsätter att, i dialog med ungdomarna, utveckla och bredda utbudet av sociala fritidsaktiviteter jämfört med föregående år för att erbjuda fler och mer varierade aktiviteter. Under perioden har nämnden arbetat med att inför höstens val samla in och diskutera frågor som är viktiga för barn och unga med funktionsnedsättning. Arbetet stärker målgruppens möjligheter till politisk delaktighet. Fritidsutvecklarna- aktiviteter för vuxna inom LSS Inom uppdraget Fritidsutvecklarna, aktiviteter för vuxna inom LSS, har nämnden fortsatt att stödja utvecklingen av fler anpassade aktiviteter i västerort. Till exempel har Tensta konsthall avslutat ett pilotprojekt för att etablera en verksamhet på helger för målgruppen. Nämnden har påbörjat arbetet med att skapa en basutbildning i stadens utbildningsportal om hur verksamheter kan bli mer flexibla och tillgängliga för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Till- och frångänglighetsåtgärder i stadens idrottsanläggningar Vid genomförandet av större renoveringsprojekt, så som upprustning av Brännkyrkahallen och Vällingby sim- och idrottshall, är till- och frångänglighetsperspektivet en integrerad del av projekten. Idrottsnämnden har under perioden tillsammans med fastighetsnämnden bidragit till målet genom att med att slutföra till- och frångänglighetsprojekt i anslutning till Beckomberga sim- och idrottshall. Projektet innefattar nytt tillgängligt utegym samt bocciabanor. Nämnden har även arbetat vidare med planering av RWC-byggnader på anläggningar som idag saknar toalett. Utifrån genomförd kartläggning av tillgängligheten i stadens idrottsanläggningar har nämnden fortsatt arbetet med till- och frångänglighet. Resultatet har använts som underlag i nämndens utvecklingsarbete. Utöver det pågår ett arbete med att åtgärda fem av stadens inventerade idrottshallar. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andelen flickor som medverkar i ungdomsgården Träffstugans verksamhet 54,81 % 40 % 2026 Idrottsnämnden, Tertialrapport 12(53) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal sociala aktiviteter för ungdomar med funktionsnedsättni ng. 44 st 71 st 60 st 50 st Tertial 2 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utifrån genomförd kartläggning ska nämnden fortsätta arbetet med till- och frångänglighet i stadens idrottshallar. 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på genomförda uppdrag och insatser samt måluppfyllnad av underliggande nämndmål och aktiviteter. För att öka kännedomen om stadens hälsofrämjande aktiviteter för äldre deltog idrottsnämnden tillsammans med äldrenämnden och kulturnämnden i gemensam monter under Seniordagen i Kungsträdgården. Årets koncept utgick från Karolinska Institutets FINGER-modell som lyfter vikten av social samvaro, fysisk aktivitet, hälsosam kost, kognitiv stimulans/utmaningar för hjärnan och informerade om att det som är "bra för hjärtat är bra för hjärnan". Nämndernas hälsofrämjande arbete bygger på positiva effekter som har stöd i forskningen för ett hälsosamt åldrande. Under temat Må bra hela livet fick besökarna prova fem hälsofrämjande aktiviteter i form av en femkamp. I montern erbjöds bland annat fallförebyggande övningar, sociala aktiviteter, hjärnutmaningar samt information om hälsosam kost och vikten av att ha koll på hjärt- och kärlhälsa. På aktivitetsscenen presenterade nämnden Stabil senior, Yoga senior och Zumba Guld. Kulturnämnden medverkade genom Stadsmuseet, Tranströmerbiblioteket, Stadsarkivet och tjänsterna Boken kommer och Kultur för äldre. Aktiviteterna var uppskattade och Seniordagen hade totalt cirka 30 000 besökare. Samverkan mellan nämnderna ska bidra till jämlika förutsättningar för äldre i hela staden. Under perioden har nämnderna även medverkat i aktiviteter som arrangerats av stadsdelsnämndernas förebyggande enheter, bland annat stadsdelskamper, hälsodagar och hälsoveckor, för att nå fler äldre. Nämndmål: I Stockholm finns goda förutsättningar för motion och ett aktivt friluftsliv för äldre Uppfylls helt Idrottsnämnden, Tertialrapport 13(53) Förväntat resultat Stockholm ska vara en åldersvänlig stad där äldre upplever hög livskvalitet, gemenskap, delaktighet och god hälsa. Genom goda möjligheter till rörelse, idrott, motion och friluftsliv i närmiljön främjas ett aktivt och hälsosamt liv. Samverkan inom staden stärker social inkludering och bidrar till en jämlik hälsa bland äldre. Målet är att fler äldre deltar i hälsofrämjande fysiska aktiviteter utifrån sina egna förutsättningar och intressen. Analys Under tertialet har samverkan mellan tio stadsdelsnämnders förebyggande enheter, idrottsnämnden och föreningslivet fortsatt att utvecklas, med fokus på att fler äldre ska delta i fysiska och sociala aktiviteter. Deltagandet i idrottsnämndens senioraktiviteter har ökat med 19 procent, vilket motsvarar över 2 300 fler deltagartillfällen jämfört med första halvåret 2025 och innebär totalt 14 537 deltagartillfällen. Nämnden erbjuder ett brett utbud av senioranpassade aktiviteter, bland annat Stabil senior, Zumba Guld, Yoga senior och vattengympa. Samverkan har stärkts genom stadsdelskamper och andra lokala aktiviteter. För femte året genomfördes Stadsdelskampen i söderort, i år på Kärrtorps idrottsplats arrangerat av förebyggande enheter i Enskede-Årsta-Vantör-, Farsta- och Skarpnäcks stadsdelsnämnd. För första gången arrangerades även en Stadsdelskamp på Hässelby idrottsplats av förebyggande enheter i Bromma, Hässelby-Vällingby och Järva. Nämndens aktiviteter omfattade bland annat uppvärmning, Stabil senior, Zumba Guld, hälsobingo, stavgångsteknik och information om simhallarnas utbud. Lokala föreningar erbjöd exempelvis olika former av friidrott, boule och gåfotboll. Det gavs även möjlighet att mingla med Polisen och seniorföreningar. Under perioden har fler lokala initiativ genomförts i stadsdelarna där nämnden medverkat, exempelvis seniorveckor, frilufts- och torgaktiviteter, utomhusträning, instruktionstillfällen på utegym samt informationsträffar på träffpunkter. Sammantaget har lokal samverkan skapat fler möjligheter för äldre att ta del av hälsofrämjande och sociala aktiviteter. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse I samverkan med berörda nämnder utveckla det förebyggande arbetet enligt FINGER-modellen, med fokus på fysisk aktivitet, social samvaro och kognitiv stimulans genom rörelse. 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Idrottsnämnden har under perioden fortsatt arbetet för att än mer stärka Stockholm som idrottsstad. Arbetet utgår från stadens program för idrott, motion och friluftsliv, med fokus på Idrottsnämnden, Tertialrapport 14(53) att öka fysisk aktivitet – framför allt bland barn och ungdomar. För att främja jämställdhet och minska deltagandeskillnader riktas särskilda insatser mot prioriterade målgrupper. Nämnden bidrar med expertis och konkreta åtgärder i stadens fokusområden för att öka tillgängligheten till idrott och motion. Under perioden har till exempel sommarlovsaktiviteter erbjudits i områdena, både i egen regi och i samarbete med civilsamhälle och andra nämnder. En regional samverkansmodell för parasport har på uppdrag av FSKF (Föreningen Storstockholms kultur- och fritidschefer) tagits fram i samarbete med RF-SISU Stockholm, Parasport Stockholm Uppland och flera kommuner i länet. Nämnden har haft samordningsansvar för uppdraget. Modellen syftar till att stödja parasportföreningar, där antalet utövare ofta är begränsat inom enskilda kommuner. Genom samverkan över kommungränserna skapas förutsättningar för regelbunden träning och deltagande i tävlingsverksamhet. Förstärkning av vistelsemiljön omkring spåren för tydligare skyltning, grillplats och rekreationsmöjligheter för besökarna i Ågesta friluftsområde pågår och beräknas vara färdigställt under hösten. Under hösten kommer även en omdragning av den sista och branta kurvan i konstsnöspåret ske för att eliminera avåkningar. I Ågesta kommer utegymmet flyttas närmare pistmaskingaraget för bättre tillgänglighet på vintern. Tillstånden för framdragningen av vatten och avlopp till pistmaskingaraget i Ågesta har tagit längre tid än beräknat vilket innebär att projektet planeras genomföras 2027. Idrottsnämnden har deltagit i en stadsövergripande samordningsgrupp med fokus på bad- och bastufrågor. Nämnden har bidragit med stöd och kompetens. Riktlinjer är framtagna och har rapporteras till trafiknämnden. Trafiknämnden har även anställt en bastulots och kommer att utveckla stödmaterial kopplat till riktlinjerna. God tillgång till idrottsanläggningar skapar förutsättningar för en aktiv livsstil och är en viktig grund för hälsa och välbefinnande. Nya idrottsanläggningar behövs både i befintliga områden och i stadsutvecklingsområden runt om i Stockholm. Nämndens utgångspunkt i detta arbete är stadens strategi för idrottsanläggningar 2022-2026 samt programmet för idrott, motion och friluftsliv. Ett arbete med en översyn av anläggningsstrategin har påbörjats. I ett första skede analyseras innehållet i befintlig strategi och i vilka delar en ny strategi kan behöva anpassas för att överensstämma med beslutat program för idrott, motion och friluftsliv. Idrottsnämnden har fortsatt med att bidra till målet genom att under perioden arbeta för att öka möjligheterna för idrotts- och friluftsverksamhet i den växande staden men också genom att vara pådrivande i att skapa fler ytor för spontanidrott. Det kan ske i samverkan med stadens övriga nämnder, bolagsstyrelser, fristående aktörer och föreningslivet. Tillgängliggörande av flera friluftsytor och spontanidrottsytor, exempelvis genom anläggning av utegym befolkar platser, skapar trygghet och ökar möjligheten till fysisk aktivitet bland flera grupper i samhället. Detta arbete bidrar även i arbetet mot de i Agenda 2030 utpekade målen om God hälsa och välbefinnande, Jämställdhet och Minskad ojämlikhet. Betydande delar av stadens bestånd av idrottsanläggningar är i behov av upprustning och utveckling. Under perioden har upprustning av Vällingby sim- och idrottshall och Brännkyrkahallen fortgått. Avseende Vällingby så har fastighetsnämnden valt att inte gå Idrottsnämnden, Tertialrapport 15(53) vidare med nästa steg i samverkansavtalet med entreprenören med hänsyn till att parterna inte kunnat komma överens om kostnadsnivån, något som föranleder behov av förnyad upphandling. Under 2026 förväntas arbetet med ny entreprenör startas. Vad gäller Eriksdalsbadets framtid så pågår utredningsarbete med utgångspunkt från de alternativ som beskrivits i utredningsbeslutet från februari 2026. Under våren 2026 genomfördes ett dialogtillfälle kring de olika alternativen med berörda förbund och föreningar på plats i Eriksdalsbadet. För Sandsborgsbadet i Enskededalen har ett utredningsbeslut avseende upprustning och anpassning fattats under perioden. Stadens bassängbad utomhus utgör betydelsefulla lokala målpunkter sommartid. Behov av upprustning och utveckling av flera av dessa anläggningar är emellertid stora. Under perioden har genomförande av upprustning och ombyggnation av Älvsjöbadet fortgått i likhet med planering inför en större upprustning och utveckling av Kampementsbadet. För det senare projektet har ett inriktningsbeslut i kommunfullmäktige fattats under perioden. Under mandatperioden har fastighetsnämnden tilldelats särskilda medel för ytterligare investeringar i nya idrottsanläggningar utöver ordinarie budgetram. Detta skapar förut- sättningar att fortsätta arbetet med de anläggningsbehov som beskrivs i strategi för idrotts- anläggningar 2022-2026. Idrottsnämnden prioriterar vilka nya anläggningar som kan till- komma med hjälp av de tilldelade budgetmedlen. De särskilda medlen inbegriper nya idrotts- hallar i Akalla, Kärrtorp och Rågsved samt ny hall för fotboll och friidrott på Enskede IP och ny is- och idrottshall på Hagsätra IP. Byggnation av dessa projekt kommer pågå under 2026. Projekt avseende nya ishallar på Sätra IP samt ny idrottshall i Slakthusområdet har under perioden fortsatt i samverkan med externa aktörer och i båda dessa fall har idrottsnämnden tecknat långsiktiga hyresavtal med privata fastighetsägare. Byggnation av dessa anläggningar planeras pågå under året. I Ulvsunda pågår färdigställande av ett nytt idrottscenter i tidigare industrilokaler. Invigning genomförs i början av september och målsättningen är att anläggningen etappvis ska öppna under hösten och vintern. För kommunkoncernen innebär projektet sammantaget en stor investering samt tillkommande driftkostnad samtidigt som anläggningen genom sitt innehåll och sin omfattning är den största i sitt slag i Stockholm och har därigenom goda förutsättningar att utvecklas till en av de mest betydelsefulla målpunkterna för stadens inomhusidrott. Ulvsunda idrottscentrum inbegriper fyra fullstora idrottshallar varav en med läktarkapacitet på drygt 2 400 personer. Anläggningens disposition möjliggör att det kan fortgå verksamhet i övriga delar av anläggningen även när det är stora evenemang i A-hallen. Utöver fullstora idrottshallar finns i anläggningen lokaler för bland annat fäktning, bordtennis och boule. På Kungsholmen fortgår planeringen för att på lämpligt sätt kunna ersätta befintliga funktioner på Stadshagens IP när området omvandlas. Parallellt med detta har utrednings- och detaljplanearbetet för Kristinebergs BP fortlöpt under perioden för att skapa förutsättningar för att denna anläggning ska kunna utvecklas med ispist samt nya servicefunktioner. Under perioden har nämnden tillsammans med övriga berörda nämnder fortsatt arbetet med att se över vidare utveckling av Zinkensdamms IP och omkringliggande ytor och hur platsen Idrottsnämnden, Tertialrapport 16(53) kan förstärkas med mer idrott och annan stadsutveckling. Perspektivet behöver i detta fall vara långsiktigt, vilket innebär att behovet av att förse idrottsplatsen med utvecklade servicefunktioner i närtid behöver analyseras vidare. Under perioden har idrottsnämnden och fastighetsnämnden genomfört ett större underhållsarbete på anläggningen, vilket inbegripit friidrottsytor, konstgräs, kylslingor och dränering. Nämnden ska vidare utreda vilka funktioner den planerade hallen på Vårbergs IP ska innehålla, då behovet förändrats med hänsyn till uppdaterad befolkningsprognos. En utveckling av idrottsplatsens utomhusytor prioriteras i närtid och ett arbete kring detta har påbörjats. Idrottsnämnden har under perioden fortsatt arbetet med att planera samt uppföra temporära idrottsanläggningar på ytor som på längre sikt är planerade för annan markanvändning. Detta sker i samråd med berörda nämnder med utgångspunkt från de behov idrottsnämnden identifierar. Arbetet inbegriper, utöver att analysera lämpliga platser, även hur samordning kan se ut mellan de olika nämnderna för att möjliggöra ett kostnadseffektivt genomförande. Ett sådant exempel är Söderstadiontomten där en temporär konstgräsplan tagits i drift under året. Under perioden har kommunfullmäktige därutöver fattat genomförandebeslut avseende temporär idrottshall på Dalhagens BP i Husby. Hallen behövs i ett första skede vid evakueringen av Husbyhallen, då befintlig hall behöver ianspråktas för att möjliggöra byggnation av ny simhall samt sedermera nya idrottshallar i området. Temporära idrottsytor har därtill under perioden tillkommit vid Kista äng, vilka bland annat innefattar två basketplaner. Idrottsnämnden ser överlag över förutsättningarna att inom ramen för Fokus Järva uppföra nya anläggningar samt utveckla befintliga för att skapa förutsättningar för rörelse och idrott i olika organisationsformer, då idrotten har en betydelsefull roll att spela i den övergripande samhällsutvecklingen i området. I området har byggnation av en ny idrottshall i Akalla inletts under perioden. Under perioden har även inriktningsbeslut avseende nya Husbybadet fattats i kommunfullmäktige samtidigt som planeringen av nya idrottshallar fortgår i samma område. Pågående arbete inbegriper därutöver utveckling av funktioner i befintlig lokal vid Kvarnbacka BP samt anpassning av befintliga idrottssalar i Kämpingeskolan för vilket ett genomförandebeslut fattats under året. Därtill ska nämnden i samverkan med berörda nämnder ta fram en förstudie gällande Knutby BP för att långsiktigt se över förutsättningarna att anpassa planmåtten för spel på högre nivå. Idrottsnämnden ska i samarbete med fastighetsnämnden påbörja planeringen av en 11-spels konstgräsplan med kringfunktioner som en del av det planerade fotbollscentret i östra Kista. Nämnden har under perioden samverkat med RF-SISU Stockholm i syfte att identifiera möjliga anläggningsprojekt som skulle kunna få hjälp med finansiering tack vare riksidrottsförbundets anläggningsstöd. Arbetet har bland annat inneburit att ta fram förslag på hur en nyttjandemodell som tillmötesgår riksidrottsförbundets centrala kriterier för att kunna bevilja stöd kan se ut. Nämnden har under perioden inventerat befintliga förråd på stadens olika idrottsanläggningar avseende omfattning och gällande avtal. Inventering kommer ligga till grund för fortsatt analys. De tydligaste behoven av ytterligare förrådskapacitet bedöms finnas i innerstaden. Idrottsnämnden, Tertialrapport 17(53) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som deltar i idrottsaktiviteter på fritiden 86 % 77 % 77 % 2026 Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till idrottsaktiviteter 86 % 78 % 78 % 2026 Andel ungdomar som deltar i föreningsliv 63 % 68 % 67 % 2026 Antal bokade timmar i skolidrottshallar utanför skoltid 104 182 111 800 Tas fram av nämnd 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Idrottsnämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region AB samt i samråd med kommunstyrelsen och stadens styrgrupp för stora evenemang samordna stadens planering av O-Ringen år 2027 samt basket-EM för damer 2027 2026-01-01 2026-12-31 Idrottsnämnden ska i samarbete med fastighetsnämnden inventera förrådsmöjligheter på stadens idrottsanläggningar och föreslå platser där utbyggnader av sådana bör göras 2026-01-01 2026-06-30 Idrottsnämnden ska införa stöd som riktar sig till föreningar som på olika sätt arbetar för att hålla olika typer av avgifter låga 2026-01-01 2026-06-30 Idrottsnämnden ska iordningsställda området kring Ågesta konstsnöspår med förbättrad infrastruktur och vistelseytor för besökare. Planering ska också inledas för den sista etappen av spåret 2026-01-01 2026-12-31 Avvikelse Analys Tillstånden för framdragningen av vatten och avlopp till pistmaskingaraget i Ågesta har tagit längre tid än beräknat vilket innebär att projektet planeras genomföras 2027. Idrottsnämnden ska starta en Söderortsliga i liknande former som befintliga Järvaligan. Detta ska ske inom ramen för Skärholmen Tillsammans 2026-01-01 2026-12-31 Idrottsnämnden ska utreda en revidering av reglerna för det hyresstöd som idag finns för föreningar som ordnar egna lokaler. Bland annat ska nämnden undersöka hur stödet skulle kunna fungera som ett investeringsstöd 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samarbete med idrottsnämnden och Stockholms Stadshus AB genomföra en övergripande analys av hur arenabeståndet möter dagens och framtidens behov av större arenor för olika typer av evenemang 2026-01-01 2026-12-31 Trafiknämnden ska i samarbete med exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, 2026-01-01 2026-04-30 Idrottsnämnden, Tertialrapport 18(53) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse stadsdelsnämnderna och Stockholms Hamn AB förbättra stadens ”en väg in” för bastuförfrågningar, besluta om stadsövergripande riktlinjer samt förutreda och peka ut lämpliga platser för bastu. I det senare ska nämnden särskilt samråda med stadsbyggnadsnämnden och stadsdelsnämnderna Utbildningsnämnden ska i samarbete med idrottsnämnden utreda möjliga former för att idrottsföreningar ska kunna låna eller hyra utrustning i skolidrottshallar 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Fler stockholmare inspireras till att vara fysiskt aktiva Uppfylls helt Förväntat resultat Fler stockholmare inspireras till att röra på sig i vardagen, för att må bättre genom de många möjligheter till idrott och motion som erbjuds i Stockholm. Genom stadens satsning på hållbara evenemang har stockholmare goda möjligheter att upptäcka en ny idrott eller bli inspirerade till aktivitet och motion genom prova-på aktiviteter. Analys Stockholms stad deltar i den nationella kraftsamlingen för ökad fysisk aktivitet som leds av Folkhälsomyndigheten. Inom staden ansvarar idrottsnämnden för att hålla ihop arbetet. Under perioden har arbetet startat upp och nämnden har bland annat deltagit i flertalet workshops hos Folkhälsomyndigheten. Planering pågår för aktiviteter som ska inspirera såväl stadens medarbetare som stockholmare i allmänhet till ökad rörelse och nämnden har även producerat kommunikationsmaterial med syfte att sprida detta inom staden. För att få fler stockholmare att inspireras till motion och rörelse genomförs under året kommunikationskampanjer i olika kanaler. Kampanjerna kan också syfta till en ökad medvetenhet om säkert beteende på eller vid vatten eller isar. Nämnden har under årets första månader genomfört en kampanj som visat stadens alla simhallar och det breda utbud av träning och motion som erbjuds där, samt en kampanj för att inspirera till skridskoåkning på stadens sjöisar. Under sommaren har kampanjen "Bada säkert" visats på stadens informationstavlor. Kampanjen syftar till att påminna om hur du vistas vid vatten och badar på ett säkert sätt. En film som visar stadens breda utbud av motionsmöjligheter för att inspirera till fysisk aktivitet, kallad "Träna i Stockholm", visades på stadens stadsinformationstavlor i slutet av april. Utställningen ”Simhallen – en livsviktig mötesplats” har visats i Stockholmsrummet under perioden december 2025–1 mars 2026. Utställningen berättade historien om hur Stockholms simhallar länge speglat vår samtid och belyser dess betydelse och verksamhet genom åren. Utställningen var ett samarbete mellan fastighetsnämnden och idrottsnämnden. Efter att utställningen plockats ned i Stockholmsrummet har den flyttats till en lokal i Eriksdalsbadets entré och återöppnats där. Idrottsnämnden, Tertialrapport 19(53) Stadens simhallar deltog under Järvaveckan och Kulturfestivalen för att visa upp utbudet av gym, gruppträning och motionskurser. I syfte att inspirera barn och ungdomar till rörelse arrangerades även olika prova på-aktiviteter direkt på plats. Deltagandet på dessa publika arenor är en central del i arbetet med att marknadsföra stadens utbud och utveckla verksamheten så att den når fler invånare. Idrottsnämnden har samordnat och ansvarat att markmålningar gjorts på olika platser runt om i staden, inte minst i fokusområden. Målningarna visar olika sorters fysiska övningar och syftar till att inspirera till spontan motion och rörelse. Projektet genomförs i samarbete med trafikkontorets Levande stad, där aktivering av stadens sommarplatser är en del. Projektet Fler på is har lämnat en slutrapport för arbetet som genomfördes i samband med ishockey-VM 2025. Den innehåller slutsatser och rekommendationer för framtida liknande insatser. Staden, Svenska Ishockeyförbundet och Fritidsbanken undersöker möjligheten att genomföra ytterligare aktiviteter liknande Fler på is även under säsongen 2026/27. Idrottsnämnden har uppdraget att projektleda stadens arbete inför genomförandet av O-ringen 2027. Nämnden deltog därför i kommundagarna när O-ringen arrangerades i Göteborg under sommaren. Under perioden har basketsatsningen En sportslig chans fortsatt. Den stora aktiviteten har varit ungdoms-EM för flickor U18 i Kistamässan i augusti. Det har också pågått arbete för satsningar på streetbasketplaner i de områden som ingår i satsningen, ett finalspel för 3*3- touren under Kulturfestivalen samt flera landskamper för både dam- och herrlagen. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel aktiviteter i simhallarnas gruppträningsutbu d som är märkta som lämpliga kom- igång aktiviteter 63 % 50 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utarbeta nytt kommunikationskoncept riktad mot ungdomar 2026-01-01 2026-12-31 Utställning med tema simhallar i Stockholmsrummet 2026-01-01 2026-06-30 Nämndmål: Fler stockholmare kan vistas och motionera i naturen Uppfylls helt Förväntat resultat Fler stockholmare motionerar på stadens friluftsytor och har kännedom om att Stockholm är fullt av möjligheter till rekreation, rörelse och träning utomhus. Idrottsnämnden, Tertialrapport 20(53) Analys Stadens utegym, motionsspår, skogsspår, natur- och konstsnöskidspår, natur- och sjöisar och strandbad ger stockholmarna goda möjligheter till spontan motion, rekreation och rörelse i sin närmiljö. Idrottsnämnden tillhandahåller och har även ansvar för underhållet av motions- och skidspår på den mark som staden äger i andra kommuner. Nämnden ansvarar för populära strandbad vid Söderbysjön, Sköndalsbadet och Ågesta naturistbad. Strandbadens betydelse som en samlingspunkt under sommarhalvåret är viktiga. Möjligheten för vuxna och barn till rekreation och bad i sitt närområde ska vara tillgängliga för alla oavsett inkomst. Nämndmål: Föreningslivet har goda förutsättningar att verka i Stockholm Uppfylls helt Förväntat resultat Föreningslivet i Stockholm erbjuder en mångfald av aktiviteter och är ett viktigt verktyg för ökad fysisk aktivitet. Fler barn och ungdomar har möjlighet att delta i föreningsverksamhet utifrån sina förutsättningar och önskemål. Dialogen med föreningar och förbund är kontinuerlig och ger förutsättningar för att kunna påverka i frågor som rör deras verksamhetsområden. Analys Föreningslivet i Stockholm utgör en grundläggande del av stadens arbete med att främja folkhälsa och fysisk aktivitet och är en viktig förutsättning för att involvera barn och unga i organiserad idrottsverksamhet samt erbjuda en meningsfull fritid. För att möjliggöra och stärka denna verksamhet tillhandahåller idrottsnämnden olika former av stödinsatser. Dessa omfattar bland annat nolltaxa för tillgång till stadens idrottsanläggningar för föreningsverksamhet riktad till barn och unga. Ett särskilt fokus riktas mot ungdomar i åldern 13–20 år, där insatser prioriteras för grupper som i lägre grad deltar i föreningslivet. Det omfattar flickor, ungdomar med socioekonomiskt svagare bakgrund samt barn och unga med funktionsnedsättning från sju års ålder. Dessutom erbjuds insatser och stöd även för äldre personer, särskilt personer över 65 år. Utöver finansiella insatser och tillgång till anläggningar erbjuder idrottsnämnden även stöd och service till föreningslivet i syfte att främja en välfungerande föreningsstruktur. En viktig förutsättning för detta är Idrottsportalen, idrottsnämndens IT-stöd för bokning av idrottsanläggningar och hantering av föreningsstöd. Sedan tidigare hanteras bokning av idrottsanläggningar i portalen och från och med våren finns även möjlighet för föreningar att ansöka om merparten av nämndens stöd i idrottsportalen, däribland medlemsaktivitetsstöd (MAS). Idrottsportalen har skapat förutsättningar för en förenklad handläggning och en förbättrad uppföljning av utbetalade stöd. Portalen utvecklas fortlöpande genom förbättringar och förenklingar för att möta föreningarnas behov och förväntningar. Idrottsnämnden, Tertialrapport 21(53) Idrottsnämnden beslutade den 21 april 2026 införa tre helt nya föreningsstöd. Syftet med dessa stöd är att sänka trösklarna för barn och unga att idrotta, stötta föreningar som tar ett stort socialt ansvar och främja ett hållbart miljö- och klimatarbete. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel av medlemsaktivitetss tödet som går till flickor 7-20 år 40,4 % 40,64 % 40 % 2026 Andel ungdomar som tränar i hallar vardagar mellan klockan 16.00- 21.00 95,8 % 90 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra en kundundersökning för att mäta nyttan och nöjdheten av Idrottsportalen 2026-01-01 2026-12-31 Undersöka förutsättningarna för ett stärkt praktiskt stöd till föreningar i stadens fokusområden. 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Stockholmarnas behov av idrott och motion tillgodoses i den växande staden Uppfylls helt Förväntat resultat God tillgång till idrott och motion i samtliga delar av staden i takt med att staden växer. Analys För att möta behovet av fler idrottsanläggningar, både i befintliga områden och i nya stadsutvecklingsområden, ska idrottsnämnden fortsatt planera för nya anläggningar. Nämndens utgångspunkt i detta arbete är de övergripande strategierna i strategin för idrottsanläggningar och de prioriterade målgrupperna i programmet för idrott, motion och friluftsliv. Idrottsnämnden bidrar till målet genom att bevaka att idrottsytor i ett tidigt skede tas med i stadsplaneringen för att tillgodose stockholmarnas behov av idrott och motion, både i organiserad form och som spontanidrott. Nämnden har en proaktiv planering för att säkerställa att nya idrottsytor optimeras ur såväl ett ekonomiskt som ett tidsmässigt perspektiv. I planeringen är det viktigt att nämnden tar hänsyn till driftkostnadsperspektivet. Det finns tydliga samband mellan nivåer av fysisk aktivitet och skattad fysisk och psykisk hälsa, och därmed stora samhällsvinster i att ge ytor för idrott och motion utrymme i Idrottsnämnden, Tertialrapport 22(53) stadsplaneringen. Värdet av ytor för idrott och rörelse behöver ges ytterligare utrymme vid fortsatt översiktlig planering, där folkhälsoperspektivet bör ges särskild vikt. Det handlar dels om att avsätta tillräckligt mycket mark för att de av staden identifierade behoven av idrott ska kunna inrymmas, men också hur den planerade strukturen ska kunna möjliggöra en aktiv livsstil genom exempelvis väl genomtänkt planering av allmänna platser samt att möjligheter att ta sig mellan olika områden och stadsdelar med hjälp av gång, cykel och kollektivtrafik stärks ytterligare. Det ses också som viktigt att i den strategiska stadsplaneringen säkerställa att de ytor som avsätts för idrott också är möjliga att bebygga på ett kostnadseffektivt sätt. Nämnden har under perioden bidragit till det arbete som kommunstyrelsen leder angående att identifiera i vilken utsträckning staden möter dagens och framtidens behov av olika typer av evenemangsarenor. Idrottsnämnden har under perioden fortsatt att analysera behovet av att komplettera befintliga idrottsplatser och bollplaner med ytterligare servicefunktioner i syfte att göra dessa än mer ändamålsenliga samt initiera ytterligare projekt inom denna kategori. Ny servicebyggnad planeras på Aspuddens IP, där ett genomförandebeslut för projektet fattats under året. Därtill har byggnation av ny servicebyggnad vid Vällingby BP inletts under perioden medan det på Grimsta IP planeras en upprustning av befintliga lokaler. Projekt som avser utbyggnad av toaletter och vattenutkast på de av nämndens anläggningar där så är möjligt har fortsatt under perioden. Det noteras att förutsättningarna att uppföra exempelvis toaletter skiljer sig åt mellan olika platser, vilket medför att anpassade lösningar för respektive plats behöver studeras vidare. Projekteringen av flertalet nya konstgräsplaner har fortgått under perioden, bland annat på Herrängens BP och Gubbängens sportfält, där den senare planen även förses med underliggande värmepist för att möjliggöra ett mer effektivt nyttjande året runt. Nämnden ser parallellt över möjligheten att utveckla också utvalda befintliga konstgräsplaner med samma funktion och i relation till detta planeras färdigställande av värmepist på Hjorthagens IP under 2026 samtidigt som projekteringsarbete för att anlägga värmepist på Stora Mossens IP har fortgått under perioden. Ytterligare planeringsprojekt som inbegriper kombinationen konstgräs och underliggande ispist kommer fortgå under året, bland annat på Abrahamsbergs BP, där förslag till ny detaljplan under perioden vunnit laga kraft. För Johannesdals BP i Vårberg har berörda nämnder under perioden fattat inriktningsbeslut avseende anläggande av en 7-spelsplan. Projektet är en kompensationsinvestering, då tidigare grusplan behövt ianspråktas för att möjliggöra exploatering i området. Under året genomförs även omläggning av konstgräs på cirka tio befintliga planer, varav ett antal dessa genomförts under perioden. Under året är fortsatt planering av ny sim- och idrottshall på Skarpnäcksfältet prioriterat och samråd avseende ny detaljplan har genomförts under perioden. På platsen planeras även en ny ishall. Arbetet med ny sim- och idrottshall på Årstafältet fortsätter också även om genomförandet i tid är beroende av den övergripande tidplanen för stadsutveckling. Därtill fortsätter planeringen för ny sim- och idrottshall i Västertorp, där syftet är att ersätta befintlig anläggning med en ny med utvecklade funktioner på samma plats. Ett inriktningsbeslut för projektet har under perioden fattats i kommunfullmäktige. Idrottsnämnden, Tertialrapport 23(53) Nämnden har fortsatt arbetet med att se över simhallsbehovet i staden i stort bland annat med anledning av att hyresavtalet för Kronobergsbadet inte förlängts. Idrottsnämnden planerar tillsammans med fastighetsnämnden för flera nya idrottshallar, där vissa ingår som delar av större exploateringsprojekt, men där andra kan uppföras inom ramen för gällande detaljplaner. Det senare gäller Gränsbergets idrottshall samt Akallahallen, för vilken byggnation inletts under perioden. I det fall nya hallar planeras inom ramen för annan pågående stadsutveckling kan tidplanerna för genomförande vara beroende av den övergripande tidplanen för fortsatt områdesexploatering. Detta gäller bland annat Kristinebergshallarna på Kungsholmen. Planering i tidigt skede har under perioden fortgått för ny idrottshall i Hjorthagen respektive Gubbängsområdet. Idrottsnämnden planerar också för nya idrottshallar tillsammans med utbildningsnämnden inom ramen för SAMS även om flertalet nya skolor skjutits framåt i tid med hänsyn till justerade elevprognoser. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal barn 5-9 år per undervisningsbass äng 3 560 3 550 2026 Antal barn och unga 7-20 år per friidrottsanläggning 18 765 18 750 2026 Antal barn och unga 7-20 år per idrottshall 2 700 2 550 2026 Antal barn och unga 7-20 år per ishall 13 850 13 850 2026 Antal barn och unga 7-20 år per konstgräsplan 1 610 1 600 2026 Antal barn och unga 7-20 år per linbana i simhall 1 205 1 270 2026 Idrottsnämnden, Tertialrapport 24(53) KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Idrottsnämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen baseras på att samtliga fyra verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt. Nämndens bidrag till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på den förväntade måluppfyllelsen för uppdrag och insatser samt underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Många av stadens konstgräsplaner har i dag LED-baserad planbelysning. Under året implementeras ett nytt styrsystem som reglerar belysningen med hjälp av både rörelse- och ljussensorer. Systemet möjliggör även justering av belysningsstyrkan över planen utifrån faktisk användning och rådande ljusförhållanden. Denna styrning bedöms minska energiförluster som kan uppstå under vinterperioden när belysningen är tänd trots att konstgräsplanerna inte används, exempelvis på grund av snö, is eller låga temperaturer. Åtgärden förväntas bidra till en mer resurseffektiv drift av anläggningarna och minskade energikostnader. Trots hög beläggning på utebaden och högre utetemperaturer under det andra tertialet bedöms det finnas goda förutsättningar att nå de uppsatta årsmålen för indikatorerna Köpt energi i stadens organisation och Relativ energianvändning. Den senaste prognosen visar att nämndens köpta energi kommer att uppgå till strax under 90 GWh, vilket är i nivå med föregående år. Den löpande uppföljningen visar att genomförda effektiviseringsåtgärder har haft avsedd effekt och att energiförbrukningen utvecklas i linje med prognosen. Den fortsatta utvecklingen av solelsproduktionen utgör en viktig del av nämndens arbete med att minska klimatpåverkan. Idrottsnämnden är en av stadens största producenter av solel och har hittills under året producerat över 500 MWh. Nämnden prognostiserar därmed att årsmålet om 650 MWh producerad el från solenergi kommer att uppnås. För idrottsnämnden utgör avfallspåsar över 90 procent av de inköpta förbrukningsartiklarna i plast. Användningen är kopplad till den dagliga driften av idrottsanläggningarna samt behovet av god hygien och fungerande avfallshantering. Idrottsnämnden, Tertialrapport 25(53) Nämnden arbetar kontinuerligt med att minska plastanvändningen och effektivisera inköpen. Utvecklingen av källsorteringen i anläggningarna bidrar samtidigt till ökad återvinning och minskade mängder restavfall. Idrottsnämnden följer inköpen löpande och bedömer att årsmålet på 11,49 ton är anpassat till nämndens förutsättningar och verksamhetens behov och kan nås med nuvarande arbetssätt. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet 75 % 50 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Elproduktion baserad på solenergi 10,7 GWh 2026 Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 11,49 ton 525 ton 2026 Köpt energi i stadens organisation 89,874 GWh 93 GWh 1 675 GWh 2026 Relativ energianvändning 236,4 (kWh/enh et) 247 (kWh/e nhet) Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, Stockholm Business Region AB samt andra berörda nämnder och bolag utreda hur Stockholm kan utvecklas som en levande matstad med matmiljöer som främjar hälsosam mat med låg miljö- och klimatpåverkan 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samarbete med fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden och Kulturhuset Stadsteatern AB utreda tillvägagångssätt för hållbara och hälsofrämjande matmiljöer på stadens idrotts- och kulturanläggningar 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden ge stöd till idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna som hanterar föreningsstöd till miljö- och klimatarbete inom ramen för befintligt föreningsstöd samt ge stöd att uppdatera nämndernas riktlinjer 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Idrottsnämnden arbetar systematiskt med en hållbar energianvändning Uppfylls helt Idrottsnämnden, Tertialrapport 26(53) Förväntat resultat Idrottsnämnden har en strategi för det långsiktiga arbetet med definierade energieffektiviseringsmål. Analys Stora mängder energi krävs för att bedriva idrottsnämndens verksamheter. Nämnden arbetar därför kontinuerligt med energieffektivisering i linje med stadens mål för energieffektivisering och klimatomställning. Under det andra tertialet har arbetet fortsatt med fokus på effektiv drift och optimering av energianvändningen. Den varma sommaren, tillsammans med att flertalet sim- och idrottshallar höll öppet under sommaren och den höga belastningen på utebaden, har medfört en ökad energianvändning. Under tertialet ökade användningen av både el och fjärrvärme med cirka 3 procent. Trots detta bedöms nämnden ha goda förutsättningar att nå energieffektiviseringsmålen för 2026. Under hösten planeras en kartläggning av förutsättningarna och lönsamheten för bergvärme som alternativ till fjärrvärme för uppvärmning av konstgräsplaner. Uppföljning och analys av energiförbrukningen sker löpande för att säkerställa att genomförda åtgärder ger avsedd effekt och att energianvändningen minskar utan att verksamhetens kvalitet eller tillgänglighet påverkas. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden avser att genomföra en kartläggning för att bedöma lönsamheten i att installera bergvärme som uppvärmningslösning för konstgräsplaner. 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Verksamheterna ska omhänderta uppkommet avfall på ett resurseffektivt sätt Uppfylls helt Förväntat resultat Avfallshanteringen vid idrottsanläggningar utvecklas i enlighet med Stockholms stads avfallsplan 2025-2030. Analys Avfallshantering är ett centralt område i arbetet med att nå stadens miljömål. Nämnden arbetar för ökad källsortering och minskade avfallsmängder vid idrottsanläggningarna, i linje med stadens avfallsplan 2025–2030. Under året har avfallsvolymerna vid anläggningarna följts upp löpande för att få bättre kunskap om mängd och typ av avfall som uppstår. Uppföljningen ger underlag för att anpassa tömningsintervall, kärlstorlekar och lagringsutrymmen utifrån respektive anläggnings behov. Detta bidrar till en mer effektiv avfallshantering och minskar onödiga transporter. Idrottsnämnden, Tertialrapport 27(53) Nya krav har även införts i upphandlingar för att tydliggöra entreprenörernas ansvar för hämtning och hantering av förpackningsmaterial. Nämnden arbetar samtidigt med att utveckla källsorteringen och förbättra förutsättningarna för besökare och verksamheter att sortera sitt avfall rätt. Arbetet med matavfall fortsätter genom att säkerställa utsortering och återvinning vid samtliga anläggningar där matavfall uppstår. Sammantaget bidrar åtgärderna till ökad återvinning, minskade mängder restavfall och en mer resurseffektiv avfallshantering. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel idrottsanläggningar med matavfallsinsamlin g där det förekommer matrester 100 % 100 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Följa upp mängden restavfall och matavfall per idrottsanläggning 2026-01-01 2026-12-31 Inventera befintliga resurser och utrymmen vid varje anläggning för utökad källsortering och effektiv återvinning av material och varor. 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikator och aktiviteter. Genom att aktivt jobba med främjande och skyddande åtgärder såsom biotopvård, stödutsättningar, inventering samt framtagande av ny teknik ska Stockholm ligga i framkant när det gäller fiske- och vattenvårdsarbete. Idrottsnämnden bidrar löpande med sakkunskap och kompetens i stadsövergripande projekt gällande utökandet av den biologiska mångfalden i Stockholm. Under perioden har en inventering av havsöringslek pågått inom projektet Stockholms Havsöringsåar. Projektet är en fortsättning på en serie projekt där fokus ligger på biotopvård och inventering av vattendrag med förekomst av öring. Arbetet med dessa biotoper gynnar även en rad andra organismer och bidrar till ett friskare hav/skärgårdsmiljö. Projektet är finansierat av EU:s Havs- och fiskerifond via Jordbruksverket. Parallellt med detta projekt har skötseln av fiskodlingen på Spjutsund fortsatt vilken förser Stockholms ström samt i andra vattendrag med havsöring. Drift av den nya fiskvägen i Idrottsnämnden, Tertialrapport 28(53) Söderström ingår i detta arbete och nämnden har fått access till utrymmena under Slussen under perioden. Vidare har tre lyckade skyddsjakter på skarv genomförts i Stora Värtan i samarbete med Danderyds kommun, Lidingö stad, Länsstyrelsen samt Jägareförbundet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 70 % 70 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med fastighetsnämnden, idrottsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna och Stockholm Vatten och Avfall AB genomföra en kartläggning av dricksvattenpunkter och identifiera var det finns behov av att etablera nya dricksvattenpunkter utifrån värmeproblematiken 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Idrottsnämnden bidrar till att den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Förväntat resultat En väl fungerande samverkan bidrar till arbetet med att anpassa staden för ökad biologisk mångfald. I Stockholms sjöar, vattendrag och kust lyfts de akvatiska värdena och möjligheter till förbättring genom olika naturvårdsåtgärder ges. Stockholmarnas exponering och medvetenhet kring biologisk mångfald ökar. Analys Inom nämnden pågår ett EU-finansierat projekt som rör nätverksbyggande kring skyddsjakt av skarv samt sälskydd i känsliga lekområden för fisk. För att skydda minskande fiskbestånd krävs det en bättre samordning och goda exempel när det gäller säl och skarvförvaltningen. Genom ett nära samarbete med Länsstyrelsen och aktörer som Skärgårdsstiftelsen, Sjöassistans, Sportfiskarna samt andra kommuner ska projektet bidra till att förbättra rovdjursförvaltningen i skärgården samt i sötvatten. Projektet får ytterligare stöd via så kallade "Viltskademedel" som kommuner kan söka för att skydda biologisk mångfald mot predation från vilt. Under perioden genomfördes skyddsjakter och oljering av skarvägg i Stora Värtan. De sälskrämmor som nämnden har köpt in för att skydda känsliga fisklekplatser besöktes och kontrollerades under våren. Projektet avslutades under sommaren men nya medel har sökts för att fortsätta det framgångsrika arbetet. Projektet "Isbladslagunen" har vunnit laga kraft och med den nyvunna vattendomen går projektet nu in i genomförandefasen. Projektet kommer skapa ett skyddade rev utanför Isbladsviken på Södra Djurgården och på så vis skapa förutsättningar för främst lekande rovfisk och häckande sjöfåglar. Idrottsnämnden, Tertialrapport 29(53) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Sammanställning av fiskvandring i Nya slussen 2026 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikator och aktivitet. I linje med stadens mål om ökad framkomlighet och minskade utsläpp fortsätter idrottsnämnden, i samråd med fastighetsnämnden, arbetet med att utöka antalet laddningsplatser vid stadens idrottsanläggningar. Under det andra tertialet har nämndens arbete med elektrifiering av tjänstefordon och arbetsmaskiner och minska utsläppen från idrottsverksamheten fortsatt. Insatsen utgör ett steg framåt i stadens arbete för att nå ambitionen om en fossilfri organisation till år 2030. Idrottsnämnden har bistått trafiknämnden i arbetet med uppdraget att kartlägga data om gångstråk. Det har samlats in relevant information för att förstå bakgrunden till uppdraget. Det har också gjorts en gemensam bedömning av möjligheterna till att förmedla informationen om gångstråken på annat sätt än idag. Efterfrågan, arbetsinsats, resurser och förvaltningsuppdrag har tagits i beaktande i det arbetet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Trafiknämnden ska i samarbete med idrottsnämnden och stadsbyggnadsnämnden kartlägga insamlad data om gångstråk i syfte att kunna tillgängliggöra denna för allmänheten 2026-01-01 2026-08-31 Nämndmål: Idrottsnämnden bidrar till en fossilfri och hållbar organisation. Uppfylls helt Förväntat resultat Verka för minskad klimatpåverkan genom fortsatt utfasning av fossilbränsledrivna arbetsfordon och maskiner. Analys I linje med stadens ambition om en fossilbränslefri organisation till år 2030 fortsätter nämnden sin kontinuerliga kartläggning av befintliga tjänstebilar, arbetsfordon och arbetsmaskiner. Arbetet omfattar även löpande uppföljning av bränsleförbrukning, drifttider samt underhållsbehov för arbetsfordon och arbetsmaskiner. Parallellt med detta arbete fortsätter idrottsnämnden utfasningen av fossilbränsledrivna arbetsfordon och arbetsmaskiner. Under första halvåret har nämnden avyttrat ett flertal Idrottsnämnden, Tertialrapport 30(53) fossildrivna arbetsmaskiner i form av rotorklippare, redskapsbärare och gräsklippare. Nämnden har även tillfört fyra nya kompakttraktorer som drivs med det fossilfria drivmedlet HVO100. Dessa kommer att ersätta 20 år gamla fossildrivna kompakttraktorer. Åtgärderna är en del av nämndens arbete för att uppnå målet att hälften av nämndens arbetsmaskiner och fordon ska vara fossilbränslefria senast vid utgången av 2026. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel fossilbränselfria arbetsmaskiner och fordon. 43,33 % 50 % 2026 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. För att främja produktutveckling mot en giftfri miljö har idrottsnämnden sedan tidigare ställt krav på Byggvarubedömningen (BVB) i upphandlingar där kravet är tillämpligt. Kravet säkerställer att samtliga arbeten som nämnden genomför vid idrottsanläggningar främjar användning av hållbarhetsbedömda varor och bidrar till en god miljö. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel avslutade bygg- och anläggningsentrepr enader där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubedömni ngen 100 % 100 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Nämndmål: Idrottsnämnden bidrar till en hållbar miljö Uppfylls helt Förväntat resultat Föroreningarna i Stockholms vatten och stadens miljö minskar. Nämnden bidrar till en bättre resursanvändning samt till ett klimatsmart och giftfritt Stockholm i enlighet med stadens miljöprogram och klimathandlingsplan. Idrottsnämnden, Tertialrapport 31(53) Analys En viktig del i arbetet för en hållbar miljö är att minska plastanvändningen och spridningen av mikroplaster. Idrottsnämnden arbetar kontinuerligt med att minska användningen av plastgranulat och därmed begränsa risken för spridning av mikroplaster från konstgräsplaner. Mängden plastgranulat har minskat successivt under de senaste åren. Under det andra tertialet har fastighetsnämnden påbörjat omläggningen av sju konstgräsplaner från plastgranulat till helt plastfria fyllnadsmaterial. Omläggningarna är ett viktigt steg i den fortsatta utfasningen av plastbaserat fyllnadsmaterial och bidrar till att minska risken för spridning av mikroplaster till mark och vatten. Med dessa åtgärder bedöms över hälften av nämndens konstgräsplaner vara helt fria från plastgranulat till och med 2026. Nämnden har därmed goda förutsättningar att fortsätta ligga i framkant i arbetet med hållbara konstgräsplaner och att uppfylla EU:s kommande inköpsförbud för plastbaserat granulat. I samråd med fastighetsnämnden arbetar idrottsnämnden även för att öka andelen återvunna material vid omläggning av konstgräsplaner. Vid de flesta planerade omläggningarna används konstgräs med en andel fiber av återvunnen plast. Nämndens långsiktiga ambition är att använda konstgräs med 100 procent återvunnen plastfiber och utan plastbaserat granulat. Detta bidrar till att minska användningen av plast och klimatpåverkan från idrottsverksamheten samt stärker arbetet med cirkulära materialflöden. Nämnden arbetar även med att identifiera fler områden där material och resurser kan återanvändas eller återvinnas. Fokus ligger på att minska mängden avfall, öka återbruket och använda resurser mer effektivt i samband med drift, underhåll och investeringar. En utvärdering av det cirkulära arbetet vid stadens konstgräsplaner beräknas vara klar under hösten och kommer att ge underlag för prioriterade åtgärder och strategiska beslut i det fortsatta hållbarhetsarbetet. Nämnden har, tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, fortsatt medverka i arbetet för att ta fram en långsiktig plan för hantering av föroreningar inom båtuppställningsmark. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel konstgräsplaner fritt från plastbaserat fyllnadsmaterial 42,4 % 50 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse I samråd med fastighetsnämnden verka för att anlägga fler konstgräsplaner innehållande plastfibrer av återvunnen plast samt genomföra test med nytt hållbart fyllnadsmaterial. 2026-01-01 2026-12-31 Kartlägga och utvärdera möjligheten att utöka nämndens cirkulära arbete. 2026-01-01 2026-12-31 Idrottsnämnden, Tertialrapport 32(53) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utveckla arbetet med att återvinna plastgranulat från stadens konstgräsplaner 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Idrottsnämnden har en sund kemikaliehantering och tillhandahåller en god miljö i stadens idrottsanläggningar Uppfylls helt Förväntat resultat Användningen av det centrala kemikalieregistret optimerar nämndens hantering av kemikalier i idrottsanläggningarna, vilket innebär rätt kemikalier till rätt dosering till gagn för såväl miljö som hälsa. Analys Nämndens målsättning är att säkerställa att kemikalier som används vid städning och fastighetsunderhåll inte medför negativ påverkan på hälsa eller miljö. Under året har arbetet fortsatt med att inventera och följa upp kemikalieprodukter vid idrottsanläggningarna. Inventeringen omfattar både vilka produkter som används och vilka ämnen de innehåller. Syftet är att identifiera produkter med hälso- eller miljörisker och säkerställa att användningen sker på ett säkert och ändamålsenligt sätt. Stadens kemikaliedatabas, Chemsoft, används för registrering och dokumentation av produkterna. Databasen ger även bättre möjligheter att följa upp kemikalieanvändningen och identifiera produkter som kan ersättas med mindre miljö- och hälsofarliga alternativ. Registrering och kontroll av de aktuella kemikalierna pågår och beräknas vara slutförd under hösten. Därefter kan resultatet användas som underlag för fortsatt arbete med att minska riskerna och utveckla en mer hållbar kemikaliehantering vid nämndens anläggningar. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel anläggningar som har registrerat sina kemikalier i kemikalieregistret 100 % 100 % 2026 Idrottsnämnden, Tertialrapport 33(53) KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Idrottsnämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga sju verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt. Nämndens bidrag till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Idrottsnämnden har under perioden fortsatt arbetet med prioriteringar av nyinvesteringar i idrottsytor med hänsyn till framtida behov baserat på den demografiska utvecklingen, den långsiktiga investeringsplanen och ett driftkostnadsperspektiv med beaktande av hyreskonsekvenser. Under året ska idrottsnämnden i samråd med berörda nämnder och bolag utreda möjliga former för samfinansiering för skolidrottshallar i de fall sådana byggs fullstora utan att skolan identifierat ett sådant behov för sin verksamhet. Inom budgeten inryms åtgärder som bidrar till en hållbar ekonomi och som lägger grunden för en jämlik välfärd. Nämnden har exempelvis genomfört energieffektiviseringar, bytt ut fordon och maskiner till miljövänligare alternativ samt genomfört särskilda satsningar inom föreningsstödet. Idrottsnämnden redovisar ett överskott inom driftbudgeten om 11,8 mnkr avseende Hagsätra is- och idrottshall samt Ulvsunda idrottscenter. Detta på grund av att nämnden tilldelats mer budget för anläggningarna 2026 än utfallet. Detta beror på senarelagd öppning. Extern finansiering genom bidrag Arbetet med att öka andelen extern finansiering inom såväl drift som investering fortsätter. Bland annat har en inventering genomförts av nämndens arbetsmaskiner för att kunna söka extern finansiering i anslutning till att dessa ska ersättas. Nämndens förmågan att identifiera möjligheter att ansöka om, genomföra och följa upp extern finansiering bedöms i allmänhet vara god. Under våren har nämnden haft en dialog med RF-SISU Stockholm, där nämnden har bidragit till att identifiera möjliga föreningar och projekt som skulle kunna vara aktuella för att söka anläggningsstöd från Riksidrottsförbundet. Idrottsnämnden, Tertialrapport 34(53) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringa r 99 % 100,2 % 100 % 100 % Tertial 2 2026 Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringa r 99 % 100,2 % 100 % 100 % Tertial 2 2026 Nämndens prognossäkerhet T2 -1 % +/-1 % +/- 1 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med fastighetsnämnden, idrottsnämnden, utbildningsnämnden, SISAB och Stockholms Stadshus AB utreda möjliga former för samfinansiering för skolidrottshallar i de fall sådana byggs fullstora utan att skolan identifierat ett sådant behov för sin verksamhet. Samfinansiering ska i sådana fall ske på ett sätt som inte belastar skolpengen 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Idrottsnämndens verksamhet bedrivs effektivt och ryms inom tilldelad budget Uppfylls helt Förväntat resultat Inom tilldelad budget bedriver nämnden en effektiv verksamhet som svarar mot givna uppdrag. Analys Prognosen för driftbudgeten 2026 innebär att ett överskott om 11,8 mnkr redovisas totalt för nämnden. Nämnden tilldelades helårsbudget för Hagsätra is- och idrottshall samt halvårs- budget för Ulvsunda idrottscentrum. Hagsätra is- och idrottshall öppnar först 2027 och Ulvsunda idrottscenter stegvis under andra halvåret 2026. Av redovisat överskott avser Hagsätra is- och idrottshall 2,8 mnkr netto och 8,9 mnkr netto avser Ulvsunda idrottscentrum. Nämnden redovisar ett beräknat underskott för simhallarnas försäljning, men detta täcks av överskott för intäkter för planhyror och överskott för kostnaderna totalt sett. Överskottet inom kostnadssidan avser främst el/va/värme och hyreskostnader, samtidigt redovisas underskott för IT-kostnader och personalkostnader. Inom investeringsbudgeten redovisas ett överskott om 12 mnkr för utökad ram för insatser i Ågesta friluftsområde. Överskottet beror på att delar av projektet förskjuts till 2027. Idrottsnämnden, Tertialrapport 35(53) Vidare redovisas ett överskott om 10 mnkr avseende inventarier till Ulvsunda idrottscenter inom investeringsbudgeten. Nämndmål: Ökad digitalisering skapar nya möjligheter och ökad effektivisering Uppfylls helt Förväntat resultat Nämnden utvärderar befintliga arbetssätt och prövar nya digitala verktyg och analyserar hur AI kan användas i organisationen. Digitaliseringen underlättar för nämndens verksamheter att bedriva sin verksamhet på ett säkert och effektivt sätt. Utvecklingen av digitala verktyg skapar goda förutsättningar för invånare att ta del av nämndens utbud. Analys Idrottsnämnden arbetar med att implementera del två i Idrottsportalen. Under perioden har det införts funktionalitet för att söka föreningsstöd, bl.a. medlemsaktivitetsstöd. Arbetet med att tillföra funktioner för säsongsplanering och avvikelsehantering fortsätter och ska slutföras under hösten. Det fleråriga införandeprojektet planeras att avslutas sista oktober, därefter fortsätter utvecklingen av systemstödet. Utvecklingen av digitala lösningar underlättar och skapar succesivt bättre förutsättningar för föreningslivet att ta del av nämndens utbud. Nämnden använder ett stort antal verksamhetssystem som utgör ett viktigt stöd för verksamhetens processer. Under perioden har arbetet med att implementera stadens objektstyrningsmodell PM3 fortsatt och omfattar nu samtliga av förvaltningens verksamhetssystem. Syftet är att skapa en mer verksamhetsnära styrning av den digitala utvecklingen, där digitala lösningar utvecklas utifrån verksamhetens behov och bidrar till ökad nytta, kvalitet och effektivitet. Arbetet har bland annat innefattat etablering av objekt, framtagande av roller och ansvar samt en struktur för den framtida förvaltningen av system och utveckling av verksamheten med stöd av digitalisering. Implementeringen skapar bättre förutsättningar för en långsiktig styrning av den digitala utvecklingen. Förstudien om användning av sensorer för att mäta och följa upp aktivitet i idrottsanläggningar har slutförts. Förstudien visar att tekniken har potential att ge ett bättre underlag och mer detaljerad kunskap om nyttjande av stadens idrottsanläggningar. Nästa steg är att genomföra en pilot för att testa lösningen i verksamheten samt utvärdera teknikens funktion, datakvalitet, nytta och kostnadseffektivitet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Etablera successivt fler av nämndens verksamhetssystem inom ramen för objektstyrningsmodellen PM3. 2026-01-01 2026-12-31 Genomföra en förstudie i syfte att se hur kameror med stöd av AI kan användas för att mäta och följa upp aktivitetsnivåer i idrottshallar 2026-01-01 2026-12-31 Slutföra den andra fasen av implementeringen av systemstödet för föreningsstöd och bokning 2026-01-01 2026-12-31 Idrottsnämnden, Tertialrapport 36(53) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Idrottsnämnden tillhandahåller platser för feriearbete till ungdomar som avlönas av stadsdelsnämnderna. Arbetet med att tillhandahålla platser för feriejobb och Stockholmsjobb sker löpande under året och för att uppnå årsmålet är målsättningen att även fortsättningsvis ge fler ungdomar möjlighet att feriearbeta på höstlovet. Samarbetet med arbetsmarknadsnämnden/Jobbtorg Stockholm fortsätter genom olika insatser. Att kunna bidra till stadens arbete med att erbjuda de som står långt ifrån arbetsmarknaden möjlighet till arbete och lärande är viktigt för idrottsnämnden. Nämndens olika verksamheter erbjuder platser för Stockholmsjobb och utfallet är beroende av att matchning kan ske mellan verksamhet och arbetstagare. Att fler stockholmare ska inkluderas i samhället genom eget arbete och försörjning är en viktig målsättning. Nämnden fortsätter att se över ytterligare möjligheter till att tillskapa meningsfulla platser för Stockholmsjobb. Ett exempel på samverkan med arbetsmarknadsnämnden är att ungdomar rekryterats och utbildats för att arbeta inom nämndens vattenvanesatsningar. Ungdomarna har exempelvis arbetat som vattenvanevärdar i stadens plaskdammar under sommaren. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal tillhandahållna platser för feriejobb 153 st 187 st 190 190 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 2 2026 Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 10 st 20 st 15 15 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 2 2026 Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderand e samt platser för verksamhetsförlag d utbildning 0 st 3 st 5 st 5 st Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stockholm Business Region AB ska i samråd med exploateringsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden utreda hur besöksnäringen och destinationsutvecklingen i Kista kan stärkas 2026-01-01 2026-12-31 Idrottsnämnden, Tertialrapport 37(53) Nämndmål: idrottsnämnden skapar möjligheter till arbetslivserfarenhet och praktik Uppfylls helt Förväntat resultat Antalet feriejobb, praktikplatser och stockholmsjobb för gymnasieungdomar, högskolestuderande och personer som står långt från arbetsmarknaden ska utökas. Analys Arbetet med att skapa möjligheter till arbetslivserfarenhet och praktik och att tillhandahålla platser för gymnasiestuderande sker löpande under året. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal verksamhetsförlag da praktikplatser för gymnasiestuderan de. 15 2026 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål. Staden ska verka för att främja livskvalitet och hälsa genom att ge fler stockholmare förutsättningar att bli fysiskt aktiva genom att underlätta för utomhusvistelse, vardagsmotion samt spontanidrott och rörelse i närmiljön. För att bredda utbudet av idrottsaktiviteter och arbeta för ett mer jämställt nyttjande av spontanidrottsytorna arbetar nämnden med Strategi för ett mer jämställt och jämlikt nyttjande av stadens spontanidrottsytor. Inom ramen för En sportslig chans i samverkan med Svenska Basketbollförbundet har platsaktivering genomförts på olika basketytor under sommaren. Exempelvis har det erbjudits drop-in basket för tonårsflickor 13-19 år vid de nyinvigda basketplanerna vid Kista Äng. I samverkan med Fryshuset basket och fritidsgårdarna i Vantör har drop-in basket även erbjudits i Rågsved för ungdomar men även en särskild tid enbart för tonårsflickor. Arbetet med en gemensam långsiktig plan för utvecklingen av Mötesplats Fagersjö har för nämndens del påbörjats under sommaren med inledande samtal med stadsdelsnämnden och andra berörda nämnder. Arbetet kommer att intensifieras under hösten. Idrottsnämnden, Tertialrapport 38(53) Stadens olika nämnder behöver vid planering av nya lokaler synkronisera sina respektive behov så att lokalerna kan göras så ändamålsenliga som möjligt för samtliga målgrupper som har användning av dem. Det är viktigt att säkerställa idrottsanläggningar med hög kvalitet samt att rätt prioriteringar görs inom tilldelad budget för att främja god livskvalitet för stockholmarna. Detta inbegriper god tillgång till idrottsanläggningar i alla delar av staden för att fler barn och unga ska få möjlighet att utöva idrott på lika villkor. Behoven av utvecklade och nya idrottsanläggningar är inte enbart knutna till möjlig verksamhetsyta utan servicefunktioner som omklädningsrum, läktarkapacitet, förrådsytor, ytor för verksamhetsdrift och skötsel är också viktiga att beakta. Standarder kring utformning för olika anläggningstyper är ett viktigt verktyg vid planeringen för att göra anläggningarna så ändamålsenliga som möjligt. I standarderna beskrivs de funktionsmässiga krav som behöver uppfyllas för respektive anläggningstyp. Syftet är att dessa ska fungera som stöd vid projektering och byggnation så att förutsägbarheten inom det enskilda projektet ökar, vilket i sig underlättar och snabbar på processen samt möjliggör ett kostnadseffektivt genomförande. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Farsta stadsdelsnämnd ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, AB Familjebostäder samt andra berörda nämnder och bolag ta fram en gemensam långsiktig plan för utvecklingen av Mötesplats Fagersjö. Arbetet ska ske i dialog med boende och föreningsliv 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, Järva stadsdelsnämnd, Stockholm Business Region AB samt Stockholms Stadshus AB ta fram en plan för Kistas framtida utveckling i samråd med Kista Science City AB och andra externa aktörer 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, idrottsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, Stockholms Stadshus AB och Stockholm Globe Arena fastigheter AB se över utvecklingsmöjligheter för Globenområdets norra delar, med fokus på stadsutveckling samt framtida lösningar för evenemang och idrott 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Stockholmarna ska ges goda möjligheter att utöva fysisk aktivitet i sitt närområde Uppfylls helt Förväntat resultat Stadens invånare har goda förutsättningar att utöva fysisk aktivitet i nära anslutning till hemmet. Analys Staden ska verka för att främja livskvalitet och hälsa genom att ge fler stockholmare förutsättningar att bli fysiskt aktiva genom att underlätta för utomhusvistelse, vardagsmotion Idrottsnämnden, Tertialrapport 39(53) samt spontanidrott och rörelse i närmiljön. Behovet av närbelägna ytor som stimulerar till och sänker trösklar för fysisk aktivitet är särskilt stort bland barn och ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning då möjligheten att vara aktiv bör finnas tillgänglig utan att behöva ta sig alltför långt från hemmet. För barn och unga finns behov av dels spontan- idrottsytor, men också av bokningsbara ytor med mått anpassade för barn i yngre åldrar. För äldre kan exempelvis mer tillgängliga motionsstråk i den bebyggda miljön vara ett sätt att möjliggöra aktivitet i närområdet. På Drömdungens BP i Bromma har en ny spontanidrottsyta invigts under perioden. Utveckling av platsen har skett i dialog med intilliggande skola. På Gärdets sportfält har en ny käpphästbana färdigställts under perioden. Projektet har i tidigare skede inbegripit dialog med unga tjejer i området. Nämnden har under perioden arbetat vidare med flera projekt som in- begriper nya basketplaner utomhus, däribland på Mälarhöjdens IP och på Skarpnäcks sport- fält. Den senare ytan har anlagts som temporär i väntan på vidare utveckling av sportfältet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, måluppfyllnad för två av tre indikatorer och aktiviteter. Idrottsnämndens ambition är att vara en långsiktigt attraktiv, hållbar och hälsosam arbets- givare som stödjer verksamhetens mål och strategier. Ett kontinuerligt arbete sker avseende utveckling, ledarskap och det systematiska arbetsmiljöarbetet för att stärka nämnden som arbetsgivare. Nämnden har en ambitiös målsättning gällande aktivt medskapandeindex (AMI) på längre sikt och det är ett sätt att följa upp nämndens långsiktiga utvecklingsarbete. Nämndens chefer får stöd till att arbeta med att analysera, bearbeta och följa upp medarbetarenkätens resultat. Nämnden arbetar aktivt med tidiga samtal och framtagande av konkreta planer för återgång i arbete för att minska sjukfrånvaro bland medarbetarna. Nämnden har noterat att kvinnors långtidssjukfrånvaro har ökat något varpå analys och behov av insats ses över. Även ett främjande och förebyggande arbete genomförs med såväl det interna hälsofrämjande arbetet och rehabilitering som det systematiska arbetsmiljöarbetet. Utifrån nämndens arbete med kompetensförsörjnings planen pågår aktiviteter enligt plan. Projektet med en gemensam schema- och bemanningsstrategi fortgår för att stärka stabila arbetsförhållanden. Vidare fortsätter arbetet med att utveckla rekryteringsprocessen ytterligare för att attrahera kritiska kompetenser och säkerställa en jämställd bemanning. En digital intro- duktion samt en lärplattform är framtagen som ett led i att säkra kompetensförsörjningen och att utveckla och behålla befintlig personal. Aktiviteter för att stärka chefernas förutsättningar pågår löpande, likaså det långsiktiga utvecklingsarbetet för att främja en god arbetsplatskultur. Idrottsnämnden, Tertialrapport 40(53) Under året har också ett arbete med förändrat arbetssätt kopplat till den långsiktiga kompetensförsörjning pågått för att stärka det strategiska kompetensförsörjningsarbetet. Behovsinventeringar genomförs inom verksamheterna i syfte att få en fördjupad och heltäckande bild av framtida behov och formulera en aktivitetsplan inför kommande år. Sammantaget bedöms aktiviteterna bidra till att stärka verksamhetens långsiktiga kompetensförsörjning. Organisering för ett hållbart arbetsliv Bemanningsprojektet ”Gemensam bemanningsstrategi för att minska antalet timanställda” pågår och har under våren utökats till att omfatta flera simhallar utöver Eriksdalsbadet, Tensta sim- och idrottshall och Åkeshovs sim-och idrottshall som deltagit från att projektet startade. Arbetet med att minska antalet timanställda utgör en viktig del i arbetet med att uppnå målen med stadens chefsstruktur. Genom att minska antalet timanställda underlättas enhetschefernas arbete då bemanningsfrågorna upptar en stor del av deras arbete. Det blir också mer stabila och hållbara arbetsförhållanden för både chefer och medarbetare. genom att tryggheten i grupperna stärks och att det skapas större engagemang, lojalitet och kontinuitet. Tryggare anställningsvillkor leder också till bättre hälsa och arbetsmiljö och möjliggör en högre grad av säkerhet och utveckling av medarbetare och verksamhet. Detta sammantaget bidrar till en ändamålsenlig, hållbar och attraktiv organisation. Chefsstrukturens riktmärke för antalet underställda medarbetare per chef (10–30) har inneburit att rekrytering av en ny chef till Eriksdalsbadet pågår. Även en justering i stödorganisationen för att säkerställa en effektiv organisation har genomförts och ytterligare en chefsnivå har inrättats inom ekonomiavdelningen i syfte att minska arbetsbelastningen och skapa goda förutsättningar för stödfunktionernas chefer. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeinde x 82 83 81 83 84 82 2026 Analys Arbetet fortsätter för att ytterligare förbättra utfallet då årsmålet inte helt uppnås. Sjukfrånvaro 6,3 % 4,9 % 9 % 5,7 % 6,7 % 6,7 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Sjukfrånvaro dag 1-14 1,8 % 1,7 % 1,9 % 1,8 % 1,9 % 1,9 % Tas fram av nämnd Tertial 2 2026 Sjukfrånvaron baseras på siffror för rullande 12 månader till och med juni 2026. Idrottsnämnden, Tertialrapport 41(53) Nämndmål: Idrottsnämnden är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder hälsofrämjande arbetsplatser Uppfylls helt Förväntat resultat Ledarskapet är helt avgörande för en sund organisation där varje medarbetare och chef har goda förutsättningar för att kunna göra ett bra arbete. En tillitsbaserad styrning med en arbetsmiljö där medledarna känner sig involverade och engagerade, rätt chefsled och stödfunktioner samt att rätt person gör rätt saker med klara målbilder. Analys Idrottsnämndens ambition är att vara en långsiktigt attraktiv, hållbar och hälsosam arbetsgivare med goda anställningsvillkor. För att chefsuppdraget ska ha rätt förutsättningar har vissa justeringar i organisationen genomförts under året. Projektet med en gemensam bemanningsstrategi för att effektivisera bemanningsplaneringen och att minska antalet timanställda pågår enligt projektplanen med olika aktiviteter. Statistik tas fram löpande för andelen arbetade timmar av timanställda badmästare i syfte att mäta och följa minskningen av timanställda och analysera de ekonomiska effekterna av omställningen. Nämnden har även haft uppstart av utbildning i resursbehov och autoschema för hälften av simhallarna för att effektivisera bemanningsplaneringen. Insatsen med en gemensam bemanningsstrategi är också en viktig del i att säkerställa kompetensförsörjningen på sikt där nämnden kan attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. En väl fungerande och kvalitetssäkrad rekryteringsprocess är en viktig del i att kunna attrahera och rekrytera, utveckla och behålla personer med eftersökt kompetens. Som en del i det arbetet har nämnden tagit fram annonsmallar och rekryteringsfilmer för de vanligaste befattningarna vilka har implementerats. En viktig del i nämndens långsiktiga utvecklingsarbete för att skapa och behålla en god arbetsplatskultur (utvecklingsresan) är att integrera gemensamma förhållningssätt hos samtliga medarbetare och chefer. Idrottsnämndens utvecklingsarbete med att säkerställa att nämndens kärnvärden, vision, position och uppdrag genomsyrar det dagliga arbetet på alla nivåer pågår. Nämnden arbetar kontinuerligt med chefsutveckling, organisationskultur och arbetssätt för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig organisation. Undersökningen med" Great place to work" som genomfördes hösten 2025 är en del av idrottsnämndens långsiktiga utvecklingsarbete. Resultatet från undersökningen gav fokusområdena; samskapa, involvera och samverka att arbeta vidare med integrerat i befintliga processer såsom medarbetarenkätens resultat. Arbete med detta pågår inom enheterna och följs upp i samband med den regelbundna uppföljningen av arbetsmiljöarbetet. Ett arbete med olika utvecklingsgrupper för en verksamhetsnära utveckling av arbetsprocesser pågår inom idrottsverksamheten. Att stärka arbetsledare och chefer i sitt ledaruppdrag genom relevanta verktyg för uppdraget genom olika utbildningsinsatser pågår löpande. Exempelvis så har en lärplattform byggts upp Idrottsnämnden, Tertialrapport 42(53) för att samla och göra det lättare för nämndens medarbetare att hitta och genomföra relevanta utbildningar. Nämnden arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor och systematiskt arbetsmiljöarbete. Individuella arbetsmiljösamtal med chefer har genomförts under våren och kommer att fortsätta under hösten där inriktningen är att arbeta förebyggande för jämställdhet och jämlikhet i bemanning och hälsa. Ämnen som kompetensförsörjning, utveckling och medarbetare i riskzon för ohälsa diskuteras för tidiga stödinsatser och identifiering av eventuella behov på en aggregerad nivå Ett förebyggande hälsofrämjande arbete för att bibehålla trenden med sjunkande sjukskrivningstal är fortsatt prioriterat. Nätverksträff för hälsoinspiratörer, för att inspirera till ett aktivt internt hälsofrämjande arbete, genomfördes under april med tema återhämtning. Det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår kontinuerlig, vid fasta tidpunkter under året kartläggs, riskbedöms och samverkas såväl den fysiska som den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Årlig uppföljning är genomförd enligt plan under februari. Kartläggning av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har enheterna arbetat med under våren liksom vikten av återhämtning i arbete. En arbetsmiljöutbildning för chefer och arbetsledare har genomförts. Ytterligare ett tillfälle är inplanerat under året. Under våren har även ett digitalt seminarium i ergonomi funnits tillgängligt för alla medarbetare. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Inom ramen för nämndens arbete med att stärka förhållningssättet lärande planera och bygga en egen lärplattform i utbildningsplattformen. 2026-01-01 2026-12-31 Inom ramen för nämndens utvecklingsarbete planera och genomföra insatser kopplat till undersökningen om arbetsplatskultur som genomförts för att ytterligare stärka arbetsgivarvarumärket. 2026-01-01 2026-12-31 Riktad insats i syfte att effektivisera bemanningsplaneringen och minska antalet timanställda 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Medarbetare i idrottsanläggningarna rustas för att ha god kunskap om hur de ska agera om de ställs inför olika oönskade händelser. Det kan till exempel handla om en brand eller olycka, hot och våld men även en extraordinär händelse. Oavsett händelse är målet att besökarna alltid ska känna en trygghet i att förvaltningens medarbetare arbetar efter fastställda rutiner som syftar till att skydda och värna individ och egendom. Idrottsnämnden, Tertialrapport 43(53) Nämndens arbete med den årliga risk- och sårbarhetsanalysen där verksamheternas kritiska åtaganden och åtgärder identifieras är planerad att genomföras under hösten. Under perioden har en krisledningsövning genomförts med idrottsnämndens krisledningsorganisation. Nämnden arbetar aktivt med att förbereda en övergång till egen regi för lokalvårdstjänster i nämndens idrottshallar. Detta sker successivt i takt med att de befintliga upphandlade avtalen närmar sig sitt slutdatum. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 37 % 50 % 75 % 2026 Analys Arbetet fortsätter för att säkerställa att avtal finns att ropa av i inköpssystemet och att säkerställa att verksamheten gör sina beställningar i systemet. Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts 100 % 100 % 95 % 2026 Andel upphandlingar som innehåller krav på arbetsrättsliga villkor 50 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Analys Varuupphandlingarna har ökat i relation till antalet tjänsteupphandlingar i vilka krav på arbetsrättsliga villkor ställs. Av den anledningen pekar prognosen mot att årsmålet inte kommer uppnås. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Idrottsnämnden ska återta driften av lokalvården i stadens idrottsanläggningar. I ett första steg ska lokalvården i idrottshallar övergå till egen regi 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Informationssäkerheten inom idrottsnämndens verksamheter är hög Uppfylls helt Förväntat resultat Medarbetare och chefer har utifrån roll och ansvar goda kunskaper i informationssäkerhet och dataskydd samt hanterar information och personuppgifter enligt stadens riktlinjer. Kompetenshöjande åtgärder inom informationssäkerhet är genomförda utifrån identifierade personalgrupper. Incidenter rapporteras löpande och hanteras enligt fastställd rutin. Analys Nämnden fortsätter arbetet med att tydliggöra organisation, ansvarsfördelning och arbetssätt inom dataskydd och informationssäkerhet. Idrottsnämnden, Tertialrapport 44(53) En riktlinje för behörighetshantering har utarbetats i syfte att säkerställa en enhetlig och ändamålsenlig hantering av behörigheter. Vidare har en rutin för informationssäkerhet och dataskydd vid upphandling utarbetats. Rutinen syftar till att säkerställa att relevanta krav och riskbedömningar beaktas inför och under upphandlingar. Arbetet med att uppdatera och implementera rutinen för hantering av incidenter inom informationssäkerhetsområdet har påbörjats. Syftet är att säkerställa ett tydligt och strukturerat arbetssätt för rapportering, hantering och uppföljning av incidenter. Rutinen färdigställs och implementeras under året. Informationsinsatser genomförs löpande riktat mot nämndens medarbetare för att öka kännedomen om aktuella risker och hot inom informationssäkerhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Ta fram och implementera rutiner så att informationssäkerhet och personuppgiftshantering tillgodoses vid upphandling. 2026-01-01 2026-08-31 Uppdatera och implementera rutinen för hantering av incidenter inom informationssäkerhetsområdet 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nämnden deltar i de platssamverkansgrupper där nämndens verksamheter är berörda. Få händelser med koppling till våldsbejakande extremism har rapporterats av nämndens verksamheter. Socialnämnden, idrottsnämnden och utbildningsnämnden har i samarbete med polisen tagit fram Stockholms stads informationsbroschyr ”När våld lockar”. Målgrupper är föräldrar, vårdnadshavare och ungdomsarbetare inom Stockholms stad i förebyggande syfte. Informationen ger råd och stöd vid oro om ett barn fascineras och lockas av våld till bland annat supporterkulturen och i samband med spontanfotbollsmatcher. I det förebyggande arbetet för trygga och säkra idrottsanläggningar har nämnden en nära kontakt med stadsdelsnämndernas fältassistenter, stadens mobila ordningsvakter och polisen. Nämnden deltar och rapporterar regelbundet in aktuell lägesbild på stadens SISS-möten där stadens alla nämnder och bolag medverkar för nära samverkan kring händelser och förebyggande insatser. I samverkan med föreningslivet genomförs anläggningsråd för att identifiera och åtgärda otrygga områden i anslutning till stadens idrottsanläggningar. Idrottsnämnden, Tertialrapport 45(53) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med socialnämnden samt i samråd med idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsdelsnämnderna och Stockholm Business Region AB vidareutveckla arbetssätt, verktyg och koncept för digital närvaro i syfte att stärka det förebyggande arbetet 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Besökare och medarbetare i stadens idrottsanläggningar känner sig trygga och välkomna. Uppfylls helt Förväntat resultat Alla som besöker stadens idrottsanläggningar upplever att de får ett bra och välkomnande bemötande. Besökarna kan känna sig trygga och utan risk att bli utsatta för trakasserier, diskriminering, hot eller våld. Medarbetarna har kunskap om hur våld kan förebyggas. Analys Medarbetare i stadens idrottsanläggningar utbildas löpande i hur de ska agera om de ställs inför olika oönskade händelser. Det kan till exempel handla om en brand eller olycka, hot och våld men även en extraordinär händelse. Oavsett händelse är målet att besökarna alltid ska känna en trygghet i att nämndens medarbetare arbetar efter fastställda rutiner som syftar till att skydda och värna individ och egendom. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel bemannade anläggningar som genomfört utrymningsövning 94 % 100 % 2026 Andel månadsavlönad personal inom avdelningen för idrottsverksamhet som har kompetens att utföra hjärt- och lungräddning, HLR 93,17 % 100 % 2026 Andel personal som arbetar vid bassängkant som har kompetens att livrädda i vatten 96 % 100 % 2026 Besökarnas nöjdhet med verksamhetsutbud et i sim- och idrottshallarna 4,1 2026 Idrottsnämnden, Tertialrapport 46(53) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nöjd kundindex på stadens sim- och idrottshallar 83 2026 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllelse för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål. Arbetet med att förankra och implementera Stockholms stads handlingsplan mot rasism har fortlöpt under perioden. Nämndens verksamheter är en viktig del av stadens välfärd och service till stockholmarna. MR-perspektiven är väl integrerade i Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028 som är ett viktigt styrdokument för nämndens verksamhetsområde. Under perioden har flertalet aktiviteter för barn och unga erbjudits vid stadens simhallar, utomhusbassängbad och spontanidrottsytor. Nämnden har även deltagit på Kulturfestivalen i Kungsträdgården i syfte att påvisa nämndens breda utbud av aktiviteter för barn och unga med och utan funktionsnedsättning. Hbtqi-personers delaktighet inom idrotten ska uppmärksammas och främjas i nämndens insatser. I de lokaler det är möjligt ska nämnden verka för att det finns flexomklädningsrum så att fler kan känna sig bekväma på stadens idrottsanläggningar. Vid planering av nya anläggningar samt renovering av befintliga anläggningar som innefattar omklädnad ingår flexomklädningsrum som en integrerad del av nämndens projektbeställning. Nämnden har även deltagit i stadens arbetsgrupp kopplad till partnerskapet med Stockholm Pride inför och under evenemanget. Nämnden samordnade bland annat personal-hub i Palmfelt Center samt dekorpelare utanför Palmfelt Centers entré. Nämnden arbetar aktivt med delaktighet och inflytande och utgår ifrån de styrande dokument som rör barns rättigheter och inflytande. Läs mer i underliggande nämndmål. Idrottsnämnden, Tertialrapport 47(53) Nämndmål: Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga i och ha inflytande över fritidsaktiviteter Uppfylls helt Förväntat resultat Barn har deltagit i planering, genomförande och uppföljning av fritidsaktiviteter samt i utformningen av platser för fysisk aktivitet. Analys Nämnden har tagit nya grepp för att stärka barnrättsperspektivet och göra barn och unga mer delaktiga. Genom att lyssna på barn och unga har nämnden fått värdefulla inspel om hur gymmiljöerna kan vara utformade för att unga ska känna sig trygga och inkluderade. Under perioden har bland annat dialoger med elever från Nya Elementarskolan och med ungdomar i samverkan med Right by Me genomförts. Därutöver har feriearbetande ungdomar utvärderat befintliga spontanidrottsytor och kommit med idéer om hur framtidens spontanidrottsytor skulle kunna se ut. Deras tankar kommer att användas i nämndens utvecklingsarbete. Inom ramen för modellkommunsarbetet har nämnden genomfört dialoger med gymnasie- elever som har intellektuell funktionsnedsättning. Syftet var att ta reda på vilka av stadens fritidsaktiviteter de vill besöka eller prova på, samt vilka fritidsaktiviteter som saknas. Flickornas önskemål har prioriterats vid planering av höstens aktiviteter. Barns delaktighet och inflytande har förstärkts och ungdomar har bjudits in att påverka byggprojekt genom att delta i dialog. Ett exempel är arbetet med ytorna kring Kampements- badet, där ungdomar bjöds in att bidra med idéer och förslag för att forma en mer inkluderande och attraktiv miljö inför upprustningen av badet. Idrottsnämnden, Tertialrapport 48(53) Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Sammanfattning Prognosen för 2026 innebär att ett överskott om 11,8 mnkr redovisas totalt för nämnden. Nämnden tilldelades helårsbudget för Hagsätra is- och idrottshall samt halvårsbudget för Ulvsunda idrottscentrum. Hagsätra is- och idrottshall öppnar först 2027 och Ulvsunda idrottscenter stegvis under andra halvåret 2026. Av redovisat överskott avser Hagsätra is- och idrottshall 2,8 mnkr netto och 8,9 mnkr netto avser Ulvsunda idrottscentrum. I nedanstående tabell redovisas bokslut 2025, justerad budget 2026 samt prognos och beräknad avvikelse. I nedanstående stycken kommenteras nämndens ekonomiska förutsättningar och utfall så här långt uppdelat på kostnader och intäkter. Idrottsnämnden, Tertialrapport 49(53) Kostnader Personalkostnader Årsprognosen innebär att ett underskott om 3,2 mnkr redovisas jämfört med budget, vilket främst beror på att budget för personalkostnader inte lades ut på vissa kostnadsställen under VP-arbetet. Detta har nu korrigerats i och med att en prognos lagts på de kostnadsställen som saknade budget. Därutöver har vissa personalförstärkningar gjorts inom kontoret och verksamheten under andra halvåret. Ett underskott redovisas inom fiskeverksamheten, där underskottet täcks med externa intäkter. Personal från Kronobergsbadet som stängde från och med maj har inrymts inom budget hos andra enheter. El, vatten, värme Ett överskott om 3,3 mnkr redovisas jämfört med budget, trots höga kostnader i början av året för uppvärmda fotbollsplaner och simhallar till följd av låga väder temperaturer. Att det blir ett överskott beror främst på effekten av sänkt elskatt, som inte var medräknad i budgeten. Lokal- och markhyror Jämfört med budget redovisas ett överskott om 4,3 mnkr. Överskottet avser främst lägre kostnader än beräknat för skolersättning (hyra av skolgymnastiksalar och klassrum). Föreningsstöd Budgeten för föreningsstöd uppgår till 78,2 mnkr. Ingen avvikelse redovisas jämfört med budget totalt. Vissa stödformer beräknas gå med överskott och andra med underskott. Kapitalkostnader Prognos 2026 är 55,9 mnkr, vilket innebär ett överskott om cirka 1 mnkr jämfört med budget. Överskottet beror främst på de överskott som redovisas inom investeringsbudgeten för Ågesta friluftsområde samt Ulvsunda idrottscentrum. IT-kostnader Årsprognosen innebär att ett underskott om 0,7 mnkr redovisas jämfört med budget. En stor utvecklingspost avser idrottsportalen och prognosen innehåller fortfarande viss osäkerhet. Övriga kostnader Ett överskott om 2,8 mnkr redovisas jämfört med budget. Redovisat överskott beror främst på att överskott redovisas för båtsport och för centrala kostnader inom avdelningen för idrottsverksamhet inomhus. Prognosen för övriga kostnader inrymmer budgetmedel som kommer att täcka satsningar, visst intäktsbortfall samt oförutsedda kostnader under september till december. Intäkter Försäljning sim- och idrottshallar Ett underskott om 3,2 mnkr jämfört med budget redovisas för 2026. Underskottet avser främst mindre intäkter än beräknat för årskort hos flera anläggningar. Kronobergsbadet har tappat mycket intäkter även i början av året trots att det fortfarande var öppet, vilket inte var medräknat i budget 2026. Idrottsnämnden, Tertialrapport 50(53) Tillfälliga lokalupplåtelser (planhyror) Intäkterna för planhyror beräknas överstiga budget till följd av högre effekt än beräknat för höjda taxor, vilket gör att ett överskott om 2,6 mnkr redovisas. Effekten beräknades med försiktighet i VP 2026. Planhyror för evenemang inom idrottsverksamhet utomhus har minskat lite jämfört med budget. Övriga intäkter För övriga intäkter redovisas ett överskott jämfört med budget om 4,0 mnkr. Överskottet beror främst på externa medel för projekt inom fiskeverksamheten och statsbidrag som nämnden fördelats från socialtjänstförvaltningen för att motverka social ohälsa. Periodens (januari-augusti) resultat I nedanstående text kommenteras vissa större förändringar av intäkter och kostnader till och med augusti 2026 jämfört med motsvarande period 2025. Intäkterna för perioden har ökat med totalt 7,3 mnkr och kostnaderna med totalt 27,5 mnkr jämfört med motsvarande period 2025. I nedanstående text kommenteras vissa större förändringar av utfall till och med augusti 2026 jämfört med motsvarande period 2025. Intäkter Taxor och avgifter, vilket främst avser simhallarnas försäljning, har minskat med 3,3 mnkr till 107,5 mnkr. Minskningen beror bland annat på att Vällingby sim- och idrottshall stängde för renovering sommaren 2025 och att Kronobergsbadet stängde våren 2026. Intäkterna för planhyror (tillfälliga lokalupplåtelser) har ökat med 11,2 mnkr, vilket främst beror på höjd taxa 2026 för skolor. Kostnader Bokförda personalkostnader till och med april har ökat med 4,4 mnkr. Det är främst kostnader inom avdelningen för idrottsverksamhet utomhus som ökat till och med april, fördelat på olika enheter inom avdelningen. Bokförda hyreskostnader har ökat med 24,2 mnkr, vilket främst beror på ökade hyror till fastighetshetsnämnden. Kapitalkostnaderna har ökat med 2,1 mnkr till följd av ökade investeringsvolymer senaste åren. Idrottsnämnden, Tertialrapport 51(53) Investeringar Nämndens budget för investeringar 2026 uppgår till 130 mnkr. I budgeten ingår bland annat maskiner och inventarier till befintliga och nya anläggningar, underhåll samt budget för vattenledningar och infrastruktur i Ågesta friluftsområde. Inom båtsporten ingår främst byten av pontoner. I årsprognosen för 2026 redovisas ett överskott jämfört med budget om 22 mnkr. Detta beror på att endast planering av förstärkning av vistelsemiljön omkring spåren för tydligare skyltning, grillplats och rekreationsmöjligheter för besökarna i Ågesta friluftsområde har påbörjats. I planeringen för framdragning av vatten och avlopp har det framkommit att projektet kan starta tidigast 2027. Ett överskott på 10 mkr jämfört mot budget redovisas för inventarier till Ulvsunda idrottscenter. Avvikelsen har uppstått till följd av att fastighetsägaren har tagit en del kostnader som idrottsnämnden kommer att betala ett hyrestillägg för istället. Bokförda utgifter till och med augusti uppgår till 22,9 mnkr. Då större delen av budgeten för inventarier och maskiner avser utökad budgetram för nya anläggningar som ännu inte betalts samt att det finns pågående projekt inom planerat underhåll kommer utfallet att öka under resten av året. Nedanstående tabell visar VP 2026, prognos 2026 och redovisad avvikelse. Idrottsnämnden, Tertialrapport 52(53) Analys av balansräkning Tabellen nedan balansräkning 202508, balansräkning 202608 samt förändring mellan perioderna. Kommentarer till balansräkningen 11. Mark, byggnader och tekniska anläggningar har ökat med 10,4 mnkr. Ökningen beror på investeringar inom friluft och planerat underhåll. Detta avser främst Ågesta konstsnöspår del tre. Utöver detta beror ökningen på investeringar i solfilmer, mörkläggningsgardiner, byte av hagar samt bollfångarnät. Förvaltningen har även genomfört investeringar för båtklubbarna. 12. Maskiner och inventarier har minskat med 5,6 mnkr. Minskningen beror på att färre aktiveringar gjorts under januari-augusti 2026 jämfört med samma period 2025. 14. Ny värdering av varulager har gjorts efter inventering per 31/8 2026. 15. Kundfordringarna har minskat med 3,8 mnkr och uppgår till 2,4 mnkr. Interna kundfordringar har minskat med 1,8 mnkr. Faktura för huvudkontoret till kyrkogårdsnämnden skickas i september 2026 och skickades i aug 2025. Externa kundfordringar har minskat med 1,9 mnkr främst beroende på faktura avseende evenemang 2025, fakturerad i augusti. Värdereglering kundfordringar har minskat med 0,1 mnkr. Idrottsnämnden, Tertialrapport 53(53) 16. Diverse kortfristiga fordringar har ökat med 4,7 mnkr främst avseende moms. 17. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter har ökat med 32,0 mnkr och uppgår till 286,5 mnkr. Förutbetalda kostnader har ökat med 28,6 mnkr beroende på ökade hyreskostnader, nya anläggningar samt ändrad hyresmodell avseende hyror från fastighetskontoret. Faktura på 12,4 mnkr avseende Ulvsunda idrottscentrum är under utredning. Upplupna intäkter har ökat med 3,4 mnkr. Ökning avseende timförhyrning i hallarna 1,4 mnkr, kyrkogårdsförvaltningens del av hyra för kontoret, Palmfeltsvägen 1,5 mnkr, evenemang Stadion 1,4 mnkr. 23. Långfristiga skulder är oförändrat och uppgår till 0,1 mnkr. Avser investeringsbidrag för en roddbåt. 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut har ökat med 0,2 mnkr och uppgår till 0,3 mnkr. Ökningen avser framförallt en kund som dubbelbetalt faktura. 25. Leverantörsskulder har minskat med 9,6 mnkr och uppgår till 14,0 mnkr. Interna leverantörsskulder har ökat med 0,4 mnkr fakturor från fastighetskontoret avseende kostnader för reparation och underhåll. Externa leverantörsskulder har minskat med 10,0 mnkr avseende Ågesta konstsnöspår 6,2 mnkr, fakturor av engångskaraktär. 26 Moms och särskilda punktskatter har ökat med 0,1 mnkr och uppgår till 4,8 mnkr. 28. Övriga kortfristiga skulder har minskat med 0,1 mnkr. Minskningen avser elskatt. 29. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter har minskat med 18 mnkr. Upplupna löner har minskat med 2,5 mnkr. Minskningen beror på att en uppbokning av lönerörelsen gjordes 2025 eftersom nya löner inte vara klara i augusti 2025. Förutbetalda intäkter har ökat med 0,1 mnkr. Upplupna kostnader har minskat med 14,5 mnkr vilket i huvudsak avser uppbokningar 2025 avseende upparbetade kostnader för nytt boknings- och bidragssystem 4,6 mnkr, finnkampens 100-årsjubileum 2,0 mnkr samt ersättning skolgymnastiksalar 5,6 mnkr. Fullständig balans- och resultaträkning redovisas i bilagan till ärendet. Intern kontroll Arbetet med den interna kontrollen har följts upp med samtliga avdelningar och enheter vars risker ingår i internkontrollplanen. Arbetet har i huvudsak fortlöpt enligt plan och inga väsentliga avvikelser har rapporterats eller identifierats under perioden. Kontrollerna har visat att systematiken avseende kontroller och dokumentationer inom området direktupphandling inte har följts fullt ut varför ett förbättringsarbete kring detta har påbörjats. Sammantaget gör förvaltningen bedömningen att det finns systematiskt ordnade kontroller i organisation, system, processer och rutiner. Arbete pågår för att möta de rekommendationer som framförts av stadens revisorer i Årsrapport 2025 för idrottsnämnden. Därutöver fortsätter arbetet med de rekommendationer som dataskyddsombudet framfört i sin årsrapport för 2025. --- [IdN T2 2026.pdf] Idrottsnämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se Kostnader och intäkter (-) för strategiskt viktiga projekt eller projekt över 50 mnkr som ej är investeringar t o m 2025 Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Kostnad Intäkt (-) Start Slut Start Slut Projekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Vid behov kan egna delsummeringar för grupper av projekt infogas. OBS att summaformeln kan behöva ändras. Kolumn D-E Budget som beslutats i VP, gäller hela året - även i uppföljningsärenden Kolumn F-O Prognos för angivna år Kolumn P-Q Totalt beslutad/beviljad kostnad resp. intäkt för projektet. Kolumn T-U Datum projektet skall starta resp. avslutas enligt beslutet. Kolumn V-W Prognos för projektets start- resp. slutdatum. Avikelser från beslutade datum skall förklaras. Innehållet i blanketten skall analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Avvikelser gentemot budget eller totalt beslutad kostnad resp. intäkt skall speciellt kommenteras med angivelse av dess orsak samt vidtagen åtgärd. Mnkr 2026 2026 2027 2028 Prognos Ack. utfall Budget Prognos Totalt Period 2029 2030 Beslutat Prognos Beslutat Idrottsnämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se 2025 2026 Investeringsnetto (1) (2) (8) (9) (10) (11) (12) (10) (11) (12) (13) (14) (15) Netto VP 2026 S:a Prognos VP2026 S:a Prognos VP2026 S:a Prognos t.o.m. netto avvik netto netto avvik netto netto avvik netto Genomf. Avvik. Prognos 2025 2026 2026 2027 2027 2028 2028 beslut Stora genomförandeprojekt >= 50 mnkr Beslutade av kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora genomförandeprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga genomförandeprojekt < 50 mnkr Beslutade av nämnd Båtsport 10,0 0,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 0,0 Ågesta konstsnöspår, vatten och avlopp m.m. 15,0 12,0 3,0 20,0 20,0 0,0 0,0 Hagar ridhus 4,0 0,0 4,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt friluft och underhåll 11,0 0,0 11,0 20,0 20,0 20,0 20,0 0,0 Ulvsunda idrottscenter 70,0 10,0 60,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga genomförandeprojekt 0,0 110,0 22,0 88,0 50,0 0,0 50,0 30,0 0,0 30,0 0,0 0,0 0,0 Summa genomförandeprojekt 0,0 110,0 22,0 88,0 50,0 0,0 50,0 30,0 0,0 30,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter Stora planeringsprojekt >= 300 mnkr, inom budget, (not 16) Avvik. Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora planeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa projekt med utredningsbeslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora planeringsprojekt inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga planeringsprojekt < 300 mnkr, inom budget Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga planeringsprojekt , inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa planeringsprojekt inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter Inventarier och maskiner 0,0 20,0 0,0 20,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa projekt inom budget 0,0 130,0 22,0 108,0 50,0 0,0 50,0 30,0 0,0 30,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter 0 0,0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Planeringsprojekt utom budget (not 17) Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa planeringsprojekt utom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter TOTALT 0,0 130,0 22,0 108,0 50,0 0,0 50,0 30,0 0,0 30,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Investeringsnetto t.o.m. 2025 2 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad nivå i budget 2026, se bilaga 3. Kolumn "VP (verksamhetsplan) 2026" inkluderar även ev. ombudgeteringar och budgetusteringar som KF beslutat om. 4,7,10,13 Nämndens prognos. 2,5,8 Nämndens budget 2027-2028 i verksamhetsplan 2026, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026, se bilaga 3, inklusive av KF beslutade justeringar. 11 Totalt beslutad nettoutgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges nettoutgiften enligt inriktningsbeslutet. 12 Avvikelse jämfört med totalt beslutad nettoutgift. 16 Planeringsprojekt beslutade av KF som ingår i KF:S investeringsplan för budget 2026. Planeringsprojekt med utredningsbeslut specificeras 17 Planeringsprojekt beslutade av KF som ej ingår i KF:s investeringsplan för 2026. Dessutom inkluderas helt nya planeringsprojekt. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2027 2028 Totalt projektet Idrottsnämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se 2025 2026 Investeringstgifter (+) (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (+) ökade utgifter, (-) minskade utgifter Utgift VP 2026 S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos t.o.m. utgift avvik utgift utgift avvik utgift utgift avvik utgift Genomf. Avvik Prognos 2025 2026 2026 2027 2027 2028 2028 beslut Stora genomförandeprojekt >= 50 mnkr Beslutade av kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora genomförandeprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga genomförandeprojekt < 50 mnkr Beslutade av nämnd Båtsport 10,0 0,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 0,0 Ågesta konstsnöspår, vatten och avlopp m.m. 15,0 12,0 3,0 20,0 20,0 0,0 0,0 Hagar ridhus 4,0 0,0 4,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt friluft och underhåll 11,0 0,0 11,0 20,0 20,0 20,0 20,0 0,0 Ulvsunda idrottscenter 70,0 10,0 60,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga genomförandeprojekt 0,0 110,0 0,0 88,0 50,0 0,0 50,0 30,0 0,0 30,0 0,0 0,0 0,0 Summa genomförandeprojekt 0,0 110,0 0,0 88,0 50,0 0,0 50,0 30,0 0,0 30,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter Stora planeringsprojekt >= 300 mnkr, inom budget, (not 16) Avvik Inr beslut Avvik Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora planeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa projekt med utredningsbeslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora planeringsprojekt inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga planeringsprojekt < 300 mnkr, inom budget Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga planeringsprojekt , inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa planeringsprojekt inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter Inventarier och maskiner 20,0 0,0 20,0 0,0 0,0 Summa projekt inom budget 0,0 130,0 0,0 108,0 50,0 0,0 50,0 30,0 0,0 30,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter 0 0 0 0 0 00000 0 0 0 Planeringsprojekt utom budget (not 17) Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa planeringsprojekt utom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter TOTALT 0,0 130,0 0,0 108,0 50,0 0,0 50,0 30,0 0,0 30,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter 0 0 0 0 0 00000 0 0 0 1 Investeringsutgifter t.o.m. 2025 2 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad nivå i budget 2026, se bilaga 3. Kolumn "VP (verksamhetsplan) 2026" inkluderar även ev. ombudgeteringar och budgetusteringar som KF beslutat om. 4,7,10,13 Nämndens prognos. 2,5,8 Nämndens budget 2027-2028 i verksamhetsplan 2026, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026, se bilaga 3, inklusive av KF beslutade justeringar. 11 Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 12 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. 16 Planeringsprojekt beslutade av KF som ingår i KF:S investeringsplan för budget 2026. Planeringsprojekt med utredningsbeslut specificeras 17 Planeringsprojekt beslutade av KF som ej ingår i KF:s investeringsplan för 2026. Dessutom inkluderas helt nya planeringsprojekt. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2027 2028 Totalt projektet Idrottsnämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 2 per den 31 augusti E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se 2025 2026 Investeringsinkomster (-) (1) (2) (3) -4 (5) (6) -7 (8) (9) -10 (11) (12) (13) (-) ökade inkomster, (+) minskade inkomster Inkomst VP 2026 S:a Prognos VP2026 S:a Prognos VP2026 S:a Prognos t.o.m. inkomst avvik inkomst inkomst avvik inkomst inkomst avvik inkomst Genomf. Avvik Prognos 2025 2026 2026 2027 2027 2028 2028 beslut Stora genomförandeprojekt >= 50 mnkr Beslutade av kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora genomförandeprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga genomförandeprojekt < 50 mnkr Beslutade av nämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga genomförandeprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa genomförandeprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara inkomster Stora planeringsprojekt >= 300 mnkr, inom ram, (not 16) Avvik. Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora planeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa projekt med utredningsbeslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora planeringsprojekt inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara inkomster Övriga planeringsprojekt < 300 mnkr, inom budget Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga planeringsprojekt , inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa planeringsprojekt inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inventarier och maskiner Summa projekt inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara inkomster 0 0 0 0 0 00000 0 0 0 Planeringsprojekt utom budget (not 17) Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa planeringsprojekt utom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara inkomster TOTALT 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara inkomster 0 0 0 0 0 00000 0 0 0 1 Investeringsinkomst t.o.m. 2025 2 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad nivå i budget 2026, se bilaga 3. Kolumn "VP (verksamhetsplan) 2026" inkluderar även ev. ombudgeteringar och budgetusteringar som KF beslutat om. 4,7,10,13 Nämndens prognos. 2,5,8 Nämndens budget 2027-2028 i verksamhetsplan 2026, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026, se bilaga 3, inklusive av KF beslutade justeringar. 11 Totalt beslutad inkomstunder projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges inomsten enligt inriktningsbeslutet. 12 Avvikelse jämfört med totalt beslutad inkomst. 16 Planeringsprojekt beslutade av KF som ingår i KF:S investeringsplan för budget 2026. Planeringsprojekt med utredningsbeslut specificeras 17 Planeringsprojekt beslutade av KF som ej ingår i KF:s investeringsplan för 2026. Dessutom inkluderas helt nya planeringsprojekt. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. 2027 2028 Totalt projektet Antal underställda medarbetare inklusive underställda chefer Intervall Chefsnivå 0. Politisk verksamhet och gemensam administration Övriga verksamhetsområden Totalt Färre än 10 st A 1 1 B1 1 B1 1 1 B2 3 3 C4 4 C1 0 C2 0 Mellan 10-30 st A 0 B 0 B1 1 1 B2 0 C1 8 18 C1 0 C2 0 Fler än 30 st A 0 B 0 B1 0 B2 0 C3 3 C1 0 C2 0 Antal chefer per verksamhetsområde --- [Balans- och resultaträkning T2 2026.pdf] Period: 202600-202608 Balansräkning Förvaltning: 132 Kr Anläggningstillgångar 11 Mark, byggnader och teknis ka anläggningar 12 Maskiner och Inventarier Omsättningstillgångar 14 Förråd, lager och exploateringsfastlgheter 15 Kundfordringar 16 Divers e kortfristiga fordringar 17 Förutbelalda kostnader och upplupna Intä kter 19 Kas sa och bank Summa Till ån ar Eget kapital 20 Egel kapital Avsättningar Långfristiga skulder 23 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 24 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder 25 Leverantörs skulder 26 Mo ms och särs kilda punktskatter 28 Övriga kortfristiga skulder 29 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Skulder & E et ka ital Förändring IB 202600 202601-202608 386 310 373,53 -4960 913,32 261 478 624,44 437 223,75 124 831 749,09 -5 398 137,07 727 192 823,75 -379 866 662,20 1 073 530,17 170 551,05 15 799 236,31 -13 430 236,91 7 397,00 57 040 588,12 710 123 660,27 -423 632 564,46 189 000,00 -15 000,00 1 113 503 197,28 -384 827 575,52 -287 454 192,33 -374137 749,68 -287 454 192,33 -374 137 749,68 0,00 0,00 -109 766,31 8206,80 -109 766,31 8 206,80 -825 939 238,64 758 957118,40 -304 605,16 18 697,51 -723 1 18 057,39 709 103 373,09 0,00 -4 888 934,56 -1 922 053,00 1 072 214,00 -100 594 523,09 53 651 768,36 -1113503197,28 384 827 575,52 UB 202608 Externt Stadens bolaq Internt 381 349 460,21 0,00 0,00 261 915 848,19 0,00 0,00 119 433 612,02 0,00 0,00 104 737 206,04 6110 630,91 236 478 324,60 1 244 081,22 0,00 0,00 2 243 1 68,40 1 780,00 124 051,00 57 047 985,12 0,00 0,00 44 027 971,30 6 1 08 850,91 236 354 273,60 174 000,00 0,00 0,00 486 086 666,25 6 110 630,91 236 478 324,60 -661 591 942,01 0,00 0,00 -661 591 942,01 0,00 0,00 0,00 0,00 0,00 -101 559,51 0,00 0,00 -101 559,51 0,00 0,00 -59 222 417,27 -4930 874,44 -2 828 828,53 -285 907,65 0,00 0,00 -11 037 575,30 -1 786 769,00 -1 190 340,00 -4 888 934,56 0,00 0,00 -849 839,00 0,00 0,00 -42 160 160,76 -3 144 105,44 -1 638 488,53 -720 915 918,79 -4930 874,44 -2 828 828,53 Totalt 381 349 460,21 2619 15 8 48,19 119 433 612,02 347 326 161,55 1 244 081,22 2 368 999,40 57 047 985,12 286 491 095,81 174 000,00 728 675 621,76 -661 591 942,01 -661 591 942,01 0,00 -101 559,51 -101 559,51 -66 982 120,24 -285 907,65 -14 014 684,30 -4 888 934,56 -849 839,00 -46 942 754,73 -728 675 621,76 Ekonomichefens underskrift Handläggarens underskrift den 2.6.20.-_Q°J-0 CJ den .2.0.2k~o9··00 uh018a_21276 1(1) Utskrift: 2026-09-09 16:30 Resultaträkning Period: 202601-202608 Förvaltning: 132 Kr Externt Stadensbolag Internt Totalt Verksamhetensintäkter(-) -184484436,97 -237939,19 -60466200,77 -245188576,93 30 Försäljning avvaror,material -2 980 172,29 0,00 -381 426,22 -3361598,51 31 Fastställda taxoroch avgift er av kommunfullmäktige -105360 082,10 -41 410,85 -2 040 432,34 -107 441 925,29 32 Övriga avgifter -41 100,00 0,00 0,00 -41100,00 34 Hyroroch arrenden -63474226,17 -196528,34 -53068936,01 -116 739 690,52 35 Bidrag -1584063,89 0,00 0,00 -1584063,89 36 Försäljning av verksamheter och entreprenader -10 781 999,96 0,00 -4975406,20 -15 757 406,16 37 Försäljning av exploateringsfastigheter -442,56 0,00 0,00 -442,56 38 Försäljning av anläggningstill gångar samt diverseperiodiserinqsj -262 350,00 0,00 0,00 -262350,00 Verksamhetenskostnader(+) 393511357,15 38743047,08 530829470,21 963083874,44 40 Inköp av anläggningstillgångar och finansiella omsätt ninqstlllqåru 8333,21 0,00 0,00 8 333,21 41 Anläggnings- och underhållsmaterial 482583,98 0,00 -3 538,00 479045,98 45 Lämnade bidrag 46 765 346,20 0,00 42 200,00 46807546,20 46 Köp av huvudverksamhet 4 423 062,50 0,00 0,00 4423062,50 49 Kostnader att fördela 0,00 0,00 0,00 0,00 50 Löner och arvoden 155 951 540,79 0,00 0,00 155 951 540,79 51 Löner ej arbetad tid 3162155,16 0,00 0,00 3 162 155,16 53 Andra ersätt ningar 25 000,00 0,00 0,00 25 000,00 54 Kostnader för naturaförmåner 0,00 0,00 0,00 0,00 55 Kostnadsersätt ningar 1027390,54 0,00 0,00 1 027 390,54 56 Sociala och andra avgifter enligt lag och avtal 0,00 0,00 61 590 544,27 61 590 544,27 60 Lokal- och markhyror 42 211 401,54 21 874 606,59 456055585,32 520 141 593,45 61 Fastighetskostnader och fastighetsentreprenader 13 112 509,27 17 66402,08 1 773 791,63 16652702,98 62 Bränsle, energi och vatten 68298648,59 11999496,43 266184,00 80564329,02 63 Hyra/leasing av anläggningstill gångar 9164650,98 0,00 0,00 9164650,98 64 Förbrukningsinventarier och förbrukningsmaterial 11 417 640,86 0,00 1 563,00 11419203,86 65 Kontorsmateriel och trycksaker 515668,22 0,00 0,00 515 668,22 66 Reparation och underhåll av maskiner och inventarier 6 712 048,44 22 091,25 405 591,00 7139 730,69 68 Tele- och IT-kommunikation samt postbefordran 745 596,70 2 392 360,12 67 955,00 3205911,82 uh018a 21276 1 (3) Utskrift: 2026-09-09 16:30 Peri od: 202601-202608 Resultaträkning Förvaltning: 132 Kr Externt Stadens bolag Internt Totalt 69 Kostnader för transportmedel 1 559 609,69 0,00 0,00 1 559 609,69 70 Kostnader för transporter, frakt och resor 688 041,73 0,00 57 924,47 745 966,20 71 Representation 452 211,07 0,00 0,00 452 211,07 72 Annonser, reklam och information 541 415,00 0,00 145 900,00 687 315,00 73 Försäkringar och riskkostnader 4 512 116,55 104 354,25 289 527,00 4 905 997,80 74 Övriga främmande tjänster 20 258 653,48 581 896,00 9 750 855,58 30 591 405,06 75 Tillfälligt inhyrd personal 0,00 0,00 0,00 0,00 76 Diverse kostnader 14 75732,65 1 840,36 385 386,94 1 862 959,95 Verksamhetens nett okostnader 209 026 920,18 38 505 107,89 470 363 269,44 717 895 297,51 Avskrivningar (+) 27 899 936,06 0,00 0,00 27 899 936,06 79 Avskrivningar 27 899 936,06 0,00 0,00 27 899 936,06 Skatt eintäkter (-) 0,00 0,00 0,00 0,00 Generella stadsbidrag och utjämning ( -) 0,00 0,00 0,00 0,00 Verksamhetens resultat 236 926 856,24 38 505 107,89 470 363 269,44 745 795 233,57 Finansiella intäkter (-) -54 490,23 0,00 0,00 -54 490,23 84 Finansiella intäkter -54 490,23 0,00 0,00 -54 490,23 Finansiella kostnader (+) 6 844,69 0,00 7 188 636,64 7 195 481,33 85 Finansiella kostnader 6 844,69 0,00 7 188 636,64 7 195 481,33 Resultat efter finansiella poster 236 879 210,70 38 505 107,89 477 551 906,08 752 936 224,67 Extraordinära poster 0,00 0,00 0,00 0,00 Arets resultat 236 879 210,70 38 505 107,89 477 551 906,08 752 936 224,67 uh018a_21276 2 (3) Utskrift: 2026-09-09 16:30 Period:202601-202608 Resultaträkning Förvaltning:132 Kr Externt I Stadensbolag Internt Totalt Ekonomichefensunderskrift Handläggarensunderskrift --A- ~ - ~ _____, den2.0;Jf.~{8_-{f) . ___;_m;.....;:,,oo].,_1WJ___;_v~-=---c;l4_,__ den2.0:/P.-OC/.-:/!1. uh018a_21276 3 (3) Utskrift: 2026-09-09 16:30