Sports Committee Report: Kids' Physical Activity & Accessibility

[Tertialrapport 1 2026 för idrottsnamnden .pdf] Idrottsnämnden, Tertialrapport 1(47) Tertialrapport Tertial 1 2026 för Idrottsnämnden Förslag till beslut Idrottsnämnden godkänner förslaget till tertialrapport 1 2026, samt årsprognos, inklusive bilagor och överlämnar den till kommunstyrelsen. Marina Högland Idrottsdirektör Idrottsnämnden Tjänsteutlåtande Dnr: 2026/407 2026-05-12 Handläggare Till Mattias Rindberg Idrottsnämnden Telefon: 08-508 27 995 2026-05-26 Idrottsnämnden Box 8313 08-508 27 995 mattias.rindberg@stockholm.se start.stockholm Idrottsnämnden, Tertialrapport 2(47) Innehållsförteckning Sammanfattande analys ...........................................................................................................4 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål ..........................................................4 KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden ..........................................................................................................................................4 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid ..................................................................5 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan ..............................................................................6 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst ....................................................................................................................8 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet ......................................................................................................11 KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv ..................................................................................................13 KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning .............................................................................................................................22 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring ..............................................................................22 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar ..........................................................................................................................25 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar .........................................................................................................27 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer .....................................................................................................28 KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla .................................................................................................................31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd ......................................................................................................31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb ..............................................................................................................................................33 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med .............................................................................................................................35 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb .............................................................................................36 Idrottsnämnden, Tertialrapport 3(47) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden ...................................................................................................................39 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser .......40 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt ........................................................................42 Uppföljning av ekonomi .........................................................................................................43 Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget ....................................................................43 Investeringar .....................................................................................................................................47 Bilagor Bilaga 1: SLK blankett IdN T1 2026 Bilaga 2: Plan för upphandling 2026-2028 Bilaga 3: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026 Bilaga 4: Jämställdhetsrapport idrott 2026 Idrottsnämnden, Tertialrapport 4(47) Sammanfattande analys Idrottsnämnden har under perioden arbetat i enlighet med kommunfullmäktiges inriktnings- mål, kommunfullmäktiges mål för verksamhetsområdena samt nämndens egna mål. Idrotts- nämnden bedömer att samtliga av kommunfullmäktiges inriktningsmål kommer att uppfyllas under året. Nedan sammanfattas nämndens bidrag till att uppfylla kommunfullmäktiges mål. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas under året. Bedömningen grundas på att samtliga fem verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen baseras på att samtliga fyra verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att de sju verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt. Arbetet utifrån direktiven för samtliga nämnder och bolagsstyrelser I budget framkommer direktiv till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Idrottsnämndens arbete utifrån direktiv för samtliga nämnder beskrivs under relevanta mål för verksamhetsområdet. Nedan framgår under vilka verksamhetområdesmål arbetet främst beskrivs. Långsiktig hållbar ekonomi och goda förutsättningar för välfärd Arbetet beskrivs främst under mål 3.1 och 3.6 samt Redovisning av ekonomi. En levande och hållbar stad Arbetet beskrivs främst under mål 2 samt mål 1.5 och 3.3 En trygg och säker stad som håller samman Arbetet beskrivs främst under mål 1 samt mål 3.5, 3.6 och 3.7 Uppföljning av Kommunfullmäktiges inriktningsmål KF:s inriktningsmål: 1. Ett Stockholm som håller samman med en stark och jämlik välfärd i hela staden Uppfylls helt Analys Idrottsnämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen baseras på att samtliga fem verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt. Nämndens bidrag till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. Idrottsnämnden, Tertialrapport 5(47) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.1 Alla barn och ungdomar ska ges möjlighet till jämlika uppväxtvillkor och trygghet samt en rik fritid Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på de insatser och åtgärder som genom- förs under året samt förväntad måluppfyllnad för aktiviteter och underliggande nämndmål. Nämnden verkar i stadens fokusområden i syfte att bredda tillgången till idrottsaktiviteter. Det sker genom att utveckla befintligt motionsutbud, starta nya aktiviteter samt sprida information om befintligt utbud till inaktiva tonårsflickor och ungdomar med funktionsnedsättning. Arbetet sker i nära samverkan med stadens nämnder och civilsamhället. Under perioden har ett samverkansavtal tecknats med Healthy women idrotts-och kulturförening i syfte att aktivera tonårsflickor i Järva och Skärholmen genom gymträning. Aktiviteter är startade i Husbybadet och planering pågår inför uppstart i Skärholmen till hösten. Samverkan ligger i linje med nämndens strategiska inriktning att utveckla stöd och samverkan med rörelsefrämjande organisationer med potential att aktivera prioriterade grupper. Nämnden fortsätter arbetet med att främja den psykiska hälsan genom fysisk aktivitet. Samverkan sker med kultur-, utbildnings-, social- och arbetsmarknadsnämnden genom en arbetsgrupp för ungas hälsa. Arbetsgruppen samverkar för att stärka och utveckla Dansa utan krav samt verksamhet för ungdomar, framförallt tonårsflickor, i anslutning till skoldagen. Under perioden har även kompetenshöjande insatser för att förebygga psykisk ohälsa bland unga genomförts vilket är viktig kunskap i det dagliga mötet med barn och unga. Nämndens samlade insatser för ökad fysisk aktivitet bidrar till stadens arbete med Agenda 2030 med fokus på mål 3 God hälsa och välbefinnande, mål 5 Jämställdhet och mål 10 Minskad ojämlikhet. Nämndmål: Barn och unga har goda förutsättningar att idrotta och motionera i Stockholm Uppfylls helt Förväntat resultat Idrottsnämnden bidrar till utvecklingen för en jämlik, levande, öppen och modern idrottsstad genom egna verksamheter samt gott samarbete med andra nämnder och civilsamhället. Barn och ungdomar har goda möjligheter till motion och idrott oavsett var i staden de bor. Andelen fysiskt aktiva barn och unga i de prioriterade grupperna ökar. Verksamheter som riktar sig till barn och unga lever upp till barnkonventionen. Analys Under perioden har nämnden genomfört flera strategiska insatser för att sänka trösklarna till fysisk aktivitet för barn och unga i stadens simhallar. En betydande förändring är de justerade Idrottsnämnden, Tertialrapport 6(47) åldersgränserna i gymmen; träning på egen hand är nu tillåten från 13 år (tidigare 15 år) och träning i vuxens sällskap från 10 år (tidigare 11 år). För att säkerställa en trygg och kunskapsbaserad miljö har kompetenshöjande insatser kring målgruppsanpassad styrketräning för unga genomförts. Parallellt har en utvärdering inletts av det riktade gruppträningsutbudet för åldrarna 13–19 år för att mäta satsningens effekt på besöksstatistiken. Effekterna av de sänkta åldersgränserna och det anpassade utbudet synliggjordes tydligt under sportlovet. Jämfört med föregående år ökade antalet ungdomsbesök i gymmen med 30 procent. Nämnden verkar i stadens fokusområden i syfte att bredda tillgången till idrottsaktiviteter genom att utveckla befintligt motionsutbud, starta nya aktiviteter och sprida information om befintligt utbud till inaktiva tonårsflickor och ungdomar med funktionsnedsättning. Nämnden ingår i nätverk med stadsdelsförvaltningar, skolor, mötesplatser för ungdomar samt civilsamhällesorganisationer för ökad samverkan. Ett gott exempel från perioden är ett fotbollsevenemang för tonårsflickor i Kista som anordnades på initiativ av unga ledare och i samverkan med civilsamhälle, fältassistenter och ungdomsgård. Evenemanget lockade cirka 35 tonårsflickor 13-19 år samt 25 unga tjejer 20-29 år. I samverkan med kulturskolan har ett K-pop dans-och idrottsevenemang genomförts i Skärholmens sim- och idrottshall i syfte att inspirera tonårsflickor och ickebinära att testa dans och olika idrotter med lokala idrottsföreningar. Nämndens samlade insatser för ökad fysisk aktivitet bidrar till stadens arbete med Agenda 2030 med fokus på mål 3 God hälsa och välbefinnande, mål 5 Jämställdhet och mål 10 Minskad ojämlikhet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.2 Alla barn ska ges likvärdig möjlighet till utveckling och lärande i förskolan och skolan Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på de insatser och åtgärder som genomförs under året samt förväntad måluppfyllnad för underliggande nämndmål. Nämndens arbete för att nå en ökad simkunnighet har fortsatt under våren med förskolor och skolor som främsta utgångspunkt där samarbetet med utbildningsnämnden har varit omfattande. Arbetet med att utveckla det nya systemet för att i skolan mäta simkunnighet fortsätter tillsammans med utbildningsnämnden. I alla satsningar har barn och unga med funktionsnedsättning inkluderats och erbjudits tider på anläggningar med tillgänglighetsanpassade lokaler och där verksamheten för målgruppen kan bedrivas i mindre grupper. Idrottsnämnden, Tertialrapport 7(47) Nämndmål: Idrottsnämnden bidrar till en ökad simkunnighet hos skolelever Uppfylls helt Förväntat resultat Simkunnigheten hos elever i stadens skolor ökar. Analys Idrottsnämnden bedriver simskola för stadens skolelever i samtliga stadens simhallar. Verksamheten inrymmer företrädesvis skolelever i årskurs 2 men i mån av plats även elever från årskurs 9 och neråt. Utöver ordinarie skolsimskola sker löpande satsningar i samverkan med utbildningsnämnden för elever i årskurs 6-9 som inte uppnått simkunnighetsmålet och därmed saknar betyg i ämnet Idrott och hälsa. Verksamheten genomförs under sportlov, påsklov, höstlov och sommarlov. Ett omfattande arbete med den långsiktiga satsningen på vattenvaneträning och förberedande simskola för barn i förskoleklass har planerats under våren. Verksamheten sker i nära samverkan med utbildningsnämnden som står för elevunderlag och kommunikation till skolorna. Idrottsnämnden står för planering och genomförande av verksamheten. För att förstärka denna satsning ytterligare har idrottsnämnden fattat beslut om ett särskilt stöd där simföreningar som är anslutna till Stockholms Simförbund kan söka stöd för vattenvaneträning och förberedande simskola för barn. Syftet med detta stöd är att bistå stadens simföreningar med ekonomiska medel så att verksamheten kan genomföras och att anmälningsavgiften för varje barn kan hållas på en kostnadsnivå som inte blir ett för stort hinder. Detta är särskilt viktigt i områden med socioekonomiska utmaningar där simkunnigheten är lägre och blir därför ett viktigt verktyg för ökad simkunnighet inom stadens fokusområden. För elever i förskoleålder har idrottsnämnden utvecklat de satsningar som syftar till att öka vattenvanan hos de yngre barnen. Samarbete med stadsdelsnämnderna har fortsatt där idrottsnämnden erbjuder utbildning för medarbetare i förskolan om hur de kan arbeta med grundläggande vattenvana på ett enkelt sätt. Kopplat till detta tillhandahåller också idrottsnämnden ett pedagogiskt utbildningsmaterial om vattenvana för mindre barn. Materialet ska på ett enkelt sätt vägleda pedagoger i att lära ut grundläggande vattenvana inom förskolan. I materialet lyfts exempelvis stadens alla plaskdammar fram som en bra resurs. I samverkan med arbetsmarknadsnämnden har ungdomar rekryterats och utbildats för att arbeta kopplat till dessa vattenvanesatsningar. Ungdomarna kommer även arbeta som vattenvanevärdar i stadens plaskdammar under sommaren. I alla satsningar har barn och unga med funktionsnedsättning inkluderats och erbjuds tider på anläggningar med tillgänglighetsanpassade lokaler och där verksamheten för målgruppen kan bedrivas i mindre grupper. Idrottsnämnden, Tertialrapport 8(47) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.3 Stockholms stad ska ge stöd och omsorg där behoven är som störst Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikator och aktiviteter. Inom ramen för nätverket Fritid för alla har nämnden genomfört Fritids- och framtidsmässan riktad till stadens barn och unga med funktionsnedsättning i samverkan med arbetsmarknads- och kulturnämnden. Nämndens referensgrupp bestående av ungdomar med funktionsnedsättning, kopplad till Fritids- och framtidsmässan 2026, har varit med i genomförande och uppföljning av mässan. För de som bor i gruppbostäder med särskild service enligt LSS har satsningen fortsatt, där målgruppen erbjuds friskvårdskort på stadens simhallar även under år 2026. Simhallarna erbjuder olika aktiviteter både i bad och i gym. Nämnden ska stärka det brottsförebyggande arbetet genom att använda idrotten som ett hälsofrämjande verktyg, samt bidra till en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga, särskilt i syfte att motverka social utsatthet och kriminalitet. Staden har fått statsbidrag beviljat för att vara modellkommun i arbetet för att stärka skyddet för unga med funktionsnedsättning från att rekryteras av kriminella gäng. Modellkommunsarbetet har påbörjats och planeringen av insatser för 2026–2028 fortsätter i samverkan med övriga medverkande nämnder. Under perioden har idrottsnämnden påbörjat arbetet med att lära känna eleverna i den anpassade gymnasieskolan genom att närvara på idrottslektioner. Nämnden har påbörjat ett arbete för att se över hur en etablering av ”Skärholmsligan” kan integreras i det befintliga arbetet med Skärholmen tillsammans under ledning av organisationen Project Playground. Ett första prova på-tillfälle med idrottsföreningar har genomförts i Bredäng under påsklovet och aktiviteter kommer att starta successivt under året. Nämndens samlade insatser för ökad fysisk aktivitet bidrar till stadens arbete med Agenda 2030 och det övergripande perspektivet att ingen får lämnas utanför. Arbetet bidrar till måluppfyllelse för mål 3 God hälsa och välbefinnande, mål 5 Jämställdhet, mål 10. Minskad ojämlikhet och mål 11 Hållbara städer och samhällen. Nämndmål: Stockholmare med funktionsnedsättning har förutsättningar att delta i och tillgodogöra sig fritidsverksamheter Uppfylls helt Förväntat resultat Nämndens anläggningar och verksamheter är tillgängliga för stockholmare med funktionsnedsättning. Motionsaktiviteterna i stadens simhallar har utökats och fyllts på med deltagare. Fritidsutbudet har utökats och breddats. Målgruppen har möjlighet att delta utifrån Idrottsnämnden, Tertialrapport 9(47) sina förutsättningar. Barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning känner till vilka fritidsaktiviteter som erbjuds. Analys Verksamhet i stadens idrottsanläggningar Personer med funktionsnedsättning ska vara delaktiga vid planering, genomförande och uppföljning av fritidsverksamhet. Aktiviteterna ska vara efterfrågade och anpassade efter målgruppens önskemål och behov. För de som bor i gruppbostäder med särskild service enligt LSS erbjuds målgruppen även detta år friskvårdskort i stadens simhallar. Under perioden har nämnden bland annat informerat enhetschefer inom LSS om simhallarnas anpassade utbud. Därutöver har ett utvärderingsarbete påbörjats för att kvalitetssäkra och utveckla insatsen. Under perioden har utbudet av kurser, gruppträning och gym för personer med funktionsnedsättning breddats bland annat med en ny dansaktivtet. Nämnden har fortsatt att samarbeta med skolor som har elever med funktionsnedsättning. Till exempel har elever från Södermalms anpassade skola erbjudits prova på aktiviteter efter skoldagens slut. Fortbildningsinsatser riktat till nämndens medarbetare med fokus på bemötande av personer med funktionsnedsättning har genomförts. Under perioden har medarbetare på stadens simhallar deltagit i en föreläsning med tema intellektuell funktionsnedsättning. Fritid-för-alla aktiviteter för barn och ungdomar 7-25 år med funktionsnedsättning Inom ramen för Fritid för alla har nämnden i samverkan med arbetsmarknadsnämnden och kulturnämnden genomfört Fritids- och framtidsmässan i Eriksdalshallen. Syftet med mässan är att visa upp det breda fritidsutbud staden erbjuder målgruppen samt arbets- och utbildningsmöjligheter efter gymnasiet. Mässans besökare är barn och unga, 7-25 år med funktionsnedsättning och deras anhöriga. Över 1 300 besökare kom på årets mässa jämfört med 1 200 föregående år. Dagen erbjöd prova-på aktiviteter med idrottsföreningar, stadens simhallar, fritidsgårdar och bibliotek samt Kulturskolans resurscenter. Därutöver deltog bland annat funktionsrättsorganisationer, RFSU Stockholm med flera. Mässans referensgrupp bestående av unga med funktionsnedsättning har varit med i planering, genomförande och uppföljning av mässan. Ungdomsgården Träffstugan Arbetet med att säkerställa att ungdomar med funktionsnedsättning ges möjligheter till delaktighet och inflytande i planering, genomförande och uppföljning av verksamhetens aktiviteter och evenemang har fortsatt genom till exempel gårdsråd och referensgrupp. Under perioden har arbetet med NoFall, ett fallskyddshjälpmedel vid skridskoåkning, fortsatt att utvecklas med målet att nå fler elever från den anpassade grund- och gymnasieskolan. Verksamheten har utökats och fler ingångar till fysisk aktivitet har skapats i samarbete med Fritidsbanken Skärholmen. Nämnden har påbörjat ett samarbete med Miljöverkstan Flaten för att ta fram och erbjuda anpassade friluftsaktiviteter för barn och unga med funktionsnedsättning. Idrottsnämnden, Tertialrapport 10(47) Arbetet med att utöka antalet sociala fritidsaktiviteter och bredda utbudet jämfört med föregående år har påbörjats, med målet att erbjuda fler och mer varierade aktiviteter. Fritidsutvecklarna - aktiviteter för vuxna inom LSS Inom uppdraget Fritidsutvecklarna, aktiviteter för vuxna inom LSS, har nämnden fokus på att öka antalet aktiviteter i Järva. Till exempel har nämnden i samarbete med Tensta konsthall startat ett pilotprojekt för att etablera en helgaktivitet för målgruppen. I Skärholmen har en träffpunkt startat för personer inom LSS på kvällstid och en träffpunkt för personer som bor i servicebostad på helg. Till- och frångänglighetsåtgärder i stadens idrottsanläggningar Vid genomförandet av större renoveringsprojekt, så som upprustning av Brännkyrkahallen och Vällingby sim- och idrottshall, är till- och frångänglighetsperspektivet en integrerad del av projekten. Idrottsnämnden har under perioden tillsammans med fastighetsnämnden bidragit till målet genom att fortsätta arbetet med att slutföra till- och frångänglighetsprojekt i anslutning till Beckomberga sim- och idrottshall. Nämnden har även arbetat vidare med planering av RWC- byggnader på anläggningar som idag saknar toalett. Utifrån genomförd kartläggning av tillgängligheten i stadens idrottsanläggningar har nämnden fortsatt arbetet med till- och frångänglighet. Resultatet har använts som underlag i nämndens utvecklingsarbete, till exempel har nämnden kompletterat informationen om den övergripande tillgängligheten på idrottshallarnas webbsidor samt i idrottsportalen. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andelen flickor som medverkar i ungdomsgården Träffstugans verksamhet 54,81 % 40 % 2026 Antal sociala aktiviteter för ungdomar med funktionsnedsättni ng. 22 st 71 st 50 st 50 st Tertial 1 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utifrån genomförd kartläggning ska nämnden fortsätta arbetet med till- och frångänglighet i stadens idrottshallar. 2026-01-01 2026-12-31 Idrottsnämnden, Tertialrapport 11(47) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.4 Stockholm ska vara en bra stad att åldras i - med god omsorg och stor trygghet Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på genomförda uppdrag och insatser samt måluppfyllnad av underliggande nämndmål och aktiviteter. Goda förutsättningar finns för att fler äldre i ökad utsträckning ska delta i sociala och fysiska aktiviteter. Stockholm ska vara en åldersvänlig stad som främjar äldres hälsa, delaktighet och livskvalitet. Genom samverkan mellan idrottsnämnden, äldrenämnden, kulturnämnden, stadsdelsnämnderna och civilsamhället skapas goda förutsättningar i hela staden. Äldrenämnden och idrottsnämnden fortsätter arbetet med att utveckla insatser bl.a. baserade på resultaten från tidigare års undersökningar inom Stockholms stads medborgarpanel Aktiviteter för äldre 60+ och genomförda enkäter med föreningslivet. Som en del av detta arbete inleddes under hösten 2025 lokala samverkansworkshops med syfte att stärka förutsättningarna för äldre att delta i fysiska och sociala aktiviteter genom en ökad lokal samverkan mellan staden och föreningslivet. Idrottsnämnden har tillsammans med med äldrenämnden och i samarbete med Hägersten- Älvsjö och Skärholmens stadsdelsnämnder planerat och bjudit in till en samverkansworkshop tillsammans med föreningslivet i dessa områden. Inom ramen för detta arbete identifieras gemensamma lösningar och informationsflöden mellan berörda aktörer och äldre i aktuella stadsdelsområden. Nämndmål: I Stockholm finns goda förutsättningar för motion och ett aktivt friluftsliv för äldre Uppfylls helt Förväntat resultat Stockholm ska vara en åldersvänlig stad där äldre upplever hög livskvalitet, gemenskap, delaktighet och god hälsa. Genom goda möjligheter till rörelse, idrott, motion och friluftsliv i närmiljön främjas ett aktivt och hälsosamt liv. Samverkan inom staden stärker social inkludering och bidrar till en jämlik hälsa bland äldre. Målet är att fler äldre deltar i hälsofrämjande fysiska aktiviteter utifrån sina egna förutsättningar och intressen. Analys Under årets första tertial har idrottsnämnden fortsatt arbetet med att skapa förutsättningar för ett aktivt och hälsosamt åldrande. Arbetet bidrar till stadens mål om ett inkluderande och åldersvänligt Stockholm och har fokuserat på att öka möjligheterna för seniora stockholmare att vara fysiskt aktiva och delta i sociala aktiviteter. Idrottsnämnden, Tertialrapport 12(47) Stockholms stads simhallar har en viktig roll som mötesplatser, i dem har det förebyggande och hälsofrämjande arbetet utvecklats ur ett lokalt perspektiv. Det har bland annat inneburit ett brett och utökat utbud av riktade och anpassade aktiviteter märkta senior inom gruppträningen. Den progressiva utveckling har medfört att antalet träningstillfällen under våren har utökats inom de verksamheter där trycket varit som störst. Under perioden har samverkan skett inom staden samt med föreningslivet, vilket har bidragit till att stärka ett mer åldersvänligt arbetssätt i verksamheterna. I västerort genomförs evenemanget för första gången och sker i samverkan mellan stadsdelsnämnderna Bromma, Hässelby-Vällingby och Järva. Nämndens verksamheter representeras av Husbybadet, Nälstabadet samt simhallarna i Beckomberga, Tensta och Åkeshov, som bidrar med uppvärmning, prova på-aktiviteter och informationsinsatser. I söderort genomförs traditionsenligt ett motsvarande arrangemang på Kärrtorps idrottsplats i samverkan med stadsdelsnämnderna Farsta, Enskede-Årsta-Vantör och Skarpnäck. Här medverkar Farsta simhall, Högdalens simhall och Sandsborgsbadet med motsvarande insatser. Genom dessa samverkansinsatser, nätverk och kunskapsutbyten skapas förutsättningar för att motverka social isolering, förebygga fall, minska ofrivillig ensamhet samt stärka den psykiska hälsan hos äldre. Under mars genomfördes en större kompetenshöjande insats för gyminstruktörer i stadens simhallar, vilket medförde att ytterligare 28 medarbetare har fått fördjupad kompetens inom Målgruppsanpassad träning för seniorer. Under perioden har idrottsnämnden, i samverkan med Järva stadsdelsnämnd genomfört en prova-på-aktivitet för personer 65+, med skridskoåkning i Husby ishall. Aktiviteten har väckt stort intresse. Deltagarna provar fallskyddssystemet NoFall, där en sele fästs i taket och möjliggör skridskoåkning på ett tryggt och tillgängligt sätt. Insatsen bidrar till att sänka trösklarna för deltagande och öka tillgängligheten för målgruppen. Sammantaget bedöms samverkan bidra till att stärka det lokala, förebyggande arbetet och öka möjligheten att nå seniorer som i dag inte deltar i stadens ordinarie utbud. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse I samverkan med berörda nämnder utveckla det förebyggande arbetet enligt FINGER-modellen, med fokus på fysisk aktivitet, social samvaro och kognitiv stimulans genom rörelse. 2026-01-01 2026-12-31 Idrottsnämnden, Tertialrapport 13(47) KF:s mål för verksamhetsområdet: 1.5 Alla stockholmare ska ha tillgång till ett rikt kultur-, idrotts- och föreningsliv Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Idrottsnämnden arbetar för att utveckla Stockholm till en ännu starkare idrottsstad. Verksamheten bygger på de mål och strategier som fastställts i stadens program för idrott, motion och friluftsliv, där huvudfokus ligger på att uppmuntra fler stockholmare till fysisk aktivitet – särskilt barn och ungdomar. En central del i arbetet är att främja jämställdhet och minska skillnader i deltagande, vilket gör att särskilda insatser riktas mot prioriterade målgrupper. Ett exempel på detta är det samordnade arbete som pågår i stadens utpekade fokusområden, där idrottsnämnden bidrar med expertis, erfarenhet och konkreta åtgärder för att öka möjligheterna till idrott och motion. Nämnden ska årligen redovisa en analys om idrottande ur ett jämställdhetsperspektiv. Årets rapport är färdigställd och redovisas i bilaga 4. Rapporten ska fungera som underlag för fortsatt planering och prioritering i såväl budgetarbete som verksamhetsplanering. Arbetet med att ta fram en regional samverkansmodell för parasport pågår. God tillgång till idrottsanläggningar skapar förutsättningar för en aktiv livsstil och är en viktig grund för hälsa och välbefinnande. Nya idrottsanläggningar behövs både i befintliga områden och i stadsutvecklingsområden runt om i Stockholm. Nämndens utgångspunkt i detta arbete är stadens strategi för idrottsanläggningar 2022-2026, programmet för idrott, motion och friluftsliv samt utbyggnadsstrategin i översiktsplanen. Ett arbete med en översyn av anläggningsstrategin har påbörjats. I ett första skede analyseras innehållet i befintlig strategi och i vilka delar en ny strategi kan behöva anpassas för att överensstämma med beslutat program för idrott, motion och friluftsliv. Idrottsnämnden har fortsatt bidra till målet genom att under perioden arbeta för att öka möjligheterna för idrotts- och friluftsverksamhet i den växande staden men också genom att vara pådrivande i att skapa fler ytor för spontanidrott. Det kan ske i samverkan med stadens övriga nämnder, bolagsstyrelser, fristående aktörer och föreningslivet. Tillgängliggörande av flera friluftsytor och spontanidrottsytor, exempelvis genom anläggning av utegym befolkar platser, skapar trygghet och ökar möjligheten till fysisk aktivitet bland flera grupper i samhället. Detta arbete bidrar även i arbetet mot de i Agenda 2030 utpekade målen om God hälsa och välbefinnande, Jämställdhet och Minskad ojämlikhet. Planering av förstärkning av vistelsemiljön omkring spåren för tydligare skyltning, grillplats och rekreationsmöjligheter för besökarna i Ågesta friluftsområde har påbörjats. I planeringen för framdragning av vatten och avlopp har det framkommit att projektet kan starta tidigast 2027. Idrottsnämnden, Tertialrapport 14(47) Betydande delar av stadens bestånd av idrottsanläggningar är i behov av upprustning och utveckling. Under perioden har fortsatt upprustning av Vällingby sim- och idrottshall och Brännkyrkahallen fortgått. Vad gäller Eriksdalsbadets framtid så har ett utredningsbeslut fattats av idrottsnämnden och fastighetsnämnden under perioden med utgångspunkt från de alternativ som beskrivits i det reviderade inriktningsbeslut som togs i kommunfullmäktige under 2024. Utredningen pågår och under perioden har ett dialogtillfälle kring de olika alternativen genomförts med berörda förbund och föreningar på plats i Eriksdalsbadet. Stadens bassängbad utomhus utgör betydelsefulla lokala målpunkter sommartid. Behov av upprustning och utveckling av flera av dessa anläggningar är emellertid stora. Under perioden har genomförande av upprustning och ombyggnation av Älvsjöbadet fortgått i likhet med planering inför en större upprustning och utveckling av Kampementsbadet. Ytterligare medel har anslagits för investeringar i nya idrottsanläggningar genom en utökad investeringsram. Detta skapar förutsättningar att fortsätta arbetet med de anläggningsbehov som beskrivs i strategi för idrottsanläggningar 2022-2026. Idrottsnämnden prioriterar vilka nya anläggningar som kan tillkomma med hjälp av de tilldelade budgetmedlen. De särskilda medlen inbegriper nya idrottshallar i Akalla, Kärrtorp och Rågsved samt ny hall för fotboll och friidrott på Enskede IP och ny is- och idrottshall på Hagsätra IP. Byggnation av dessa projekt kommer pågå under 2026. Projekt avseende nya ishallar på Sätra IP samt ny idrottshall i Slakthusområdet har under perioden fortsatt i samverkan med externa aktörer och i båda dessa fall har idrottsnämnden tecknat långsiktiga hyresavtal med privata fastighetsägare. Byggnation av dessa anläggningar planeras pågå under året. I Ulvsunda fortsätter utveckling av ett nytt idrottscenter i tidigare industrilokaler. Byggnation pågår och målsättningen är att anläggningen etappvis ska öppna under året. För kommunkoncernen innebär projektet sammantaget en stor investering samt tillkommande driftkostnad samtidigt som anläggningen genom sitt innehåll och sin omfattning är den största i sitt slag i Stockholm och har därigenom goda förutsättningar att utvecklas till en av de mest betydelsefulla målpunkterna för stadens inomhusidrott. På Kungsholmen fortgår planeringen för att på lämpligt sätt kunna ersätta befintliga funktioner på Stadshagens IP när området omvandlas. Parallellt med detta har utrednings- och detaljplanearbetet för Kristinebergs BP fortlöpt under perioden för att skapa förutsättningar för att denna anläggning ska kunna utvecklas med ispist samt nya servicefunktioner. Under perioden har nämnden tillsammans med övriga berörda nämnder fortsatt arbetet med att se över vidare utveckling av Zinkensdamms IP och omkringliggande ytor och hur platsen kan förstärkas med mer idrott och annan stadsutveckling. Perspektivet behöver i detta fall vara långsiktigt, vilket innebär att behovet av att förse idrottsplatsen med utvecklade servicefunktioner i närtid behöver analyseras vidare. Under perioden har idrottsnämnden och fastighetsnämnden även fattat beslut om ett större underhållsarbete på anläggningen under året, vilket inbegriper friidrottsytor, konstgräs, kylslingor och dränering. Nämnden ska vidare utreda vilka funktioner den planerade hallen på Vårbergs IP ska innehålla, då behovet förändrats med hänsyn till uppdaterad befolkningsprognos. En Idrottsnämnden, Tertialrapport 15(47) utveckling av idrottsplatsens utomhusytor prioriteras i närtid och ett arbete kring detta har påbörjats. Idrottsnämnden har under perioden fortsatt arbetet med att planera samt uppföra temporära idrottsanläggningar på ytor som på längre sikt är planerade för annan markanvändning. Detta sker i samråd med berörda nämnder med utgångspunkt från de behov idrottsnämnden identifierar. Arbetet inbegriper, utöver att analysera lämpliga platser, även hur samordning mellan de olika nämnderna för att möjliggöra ett kostnadseffektivt genomförande kan se ut. Ett sådant exempel är Söderstadiontomten där en temporär konstgräsplan tagits i drift under perioden. Under perioden har nämnden därutöver fattat inriktnings- samt genomförandebeslut avseende temporär idrottshall på Dalhagens BP i Husby. Idrottsnämnden ser överlag över förutsättningarna att inom ramen för Fokus Järva uppföra nya anläggningar samt utveckla befintliga för att skapa förutsättningar för rörelse och idrott i olika organisationsformer, då idrotten har en betydelsefull roll att spela i den övergripande samhällsutvecklingen i området. I området planeras byggnation av en ny idrottshall i Akalla. Under perioden har även inriktningsbeslut avseende nya Husbybadet fattats i idrottsnämnden respektive fastighetsnämnden samtidigt som planeringen av nya idrottshallar fortgår i samma område. Pågående arbete inbegriper därutöver utveckling av funktioner i befintlig lokal vid Kvarnbacka BP samt anpassning av befintliga idrottssalar i Kämpingeskolan för vilket ett genomförandebeslut fattats under perioden. Därtill ska nämnden i samverkan med berörda nämnder ta fram en förstudie gällande Knutby BP för att långsiktigt se över förutsättningarna att anpassa planmåtten för spel på högre nivå. Idrottsnämnden ska i samarbete med fastighetsnämnden påbörja planeringen av en 11-spels konstgräsplan med kringfunktioner som en del av det planerade fotbollscentret i östra Kista. Konstgräsplanen ska utvecklas i nära dialog med det lokala föreningslivet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel barn och ungdomar som deltar i idrottsaktiviteter på fritiden 86 % 77 % 77 % 2026 Andel barn och ungdomar som är nöjda med tillgången till idrottsaktiviteter 86 % 78 % 78 % 2026 Andel ungdomar som deltar i föreningsliv 63 % 68 % 67 % 2026 Antal bokade timmar i skolidrottshallar utanför skoltid 104 182 111 800 Tas fram av nämnd 2026 Idrottsnämnden, Tertialrapport 16(47) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Idrottsnämnden ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, kulturnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och Stockholm Business Region AB samt i samråd med kommunstyrelsen och stadens styrgrupp för stora evenemang samordna stadens planering av O-Ringen år 2027 samt basket-EM för damer 2027 2026-01-01 2026-12-31 Idrottsnämnden ska i samarbete med fastighetsnämnden inventera förrådsmöjligheter på stadens idrottsanläggningar och föreslå platser där utbyggnader av sådana bör göras 2026-01-01 2026-06-30 Idrottsnämnden ska införa stöd som riktar sig till föreningar som på olika sätt arbetar för att hålla olika typer av avgifter låga 2026-01-01 2026-06-30 Idrottsnämnden ska iordningsställda området kring Ågesta konstsnöspår med förbättrad infrastruktur och vistelseytor för besökare. Planering ska också inledas för den sista etappen av spåret 2026-01-01 2026-12-31 Idrottsnämnden ska starta en Söderortsliga i liknande former som befintliga Järvaligan. Detta ska ske inom ramen för Skärholmen Tillsammans 2026-01-01 2026-12-31 Idrottsnämnden ska utreda en revidering av reglerna för det hyresstöd som idag finns för föreningar som ordnar egna lokaler. Bland annat ska nämnden undersöka hur stödet skulle kunna fungera som ett investeringsstöd 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samarbete med idrottsnämnden och Stockholms Stadshus AB genomföra en övergripande analys av hur arenabeståndet möter dagens och framtidens behov av större arenor för olika typer av evenemang 2026-01-01 2026-12-31 Trafiknämnden ska i samarbete med exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna och Stockholms Hamn AB förbättra stadens ”en väg in” för bastuförfrågningar, besluta om stadsövergripande riktlinjer samt förutreda och peka ut lämpliga platser för bastu. I det senare ska nämnden särskilt samråda med stadsbyggnadsnämnden och stadsdelsnämnderna 2026-01-01 2026-04-30 Analys Ett utkast till stadsövergripande riktlinjer har tagits fram och planeras att behandlas för beslut. Utbildningsnämnden ska i samarbete med idrottsnämnden utreda möjliga former för att idrottsföreningar ska kunna låna eller hyra utrustning i skolidrottshallar 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Fler stockholmare inspireras till att vara fysiskt aktiva Uppfylls helt Förväntat resultat Fler stockholmare inspireras till att röra på sig i vardagen, för att må bättre genom de många möjligheter till idrott och motion som erbjuds i Stockholm. Genom stadens satsning på hållbara evenemang har stockholmare goda möjligheter att upptäcka en ny idrott eller bli inspirerade till aktivitet och motion genom prova-på aktiviteter. Idrottsnämnden, Tertialrapport 17(47) Analys Stockholms stad deltar i den nationella kraftsamlingen för ökad fysisk aktivitet som leds av Folkhälsomyndigheten. Inom staden ansvarar idrottsnämnden för att hålla ihop arbetet. Under perioden har arbetet startat upp och nämnden har bland annat deltagit i flertalet workshops hos Folkhälsomyndigheten. Planering pågår för aktiviteter som ska inspirera såväl stadens medarbetare som stockholmare i allmänhet till ökad rörelse. För att få fler stockholmare att inspireras till motion och rörelse genomförs under året kommunikationskampanjer i olika kanaler. Kampanjerna kan också syfta till en ökad medvetenhet om säkert beteende på eller vid vatten eller isar. Nämnden har under årets första månader genomfört en kampanj som visat stadens alla simhallar och det breda utbud av träning och motion som erbjuds där, samt en kampanj för att inspirera till skridskoåkning på stadens sjöisar. Utställningen ”Simhallen – en livsviktig mötesplats” har visats i Stockholmsrummet under perioden december 2025–1 mars 2026. Utställningen berättade historien om hur Stockholms simhallar länge speglat vår samtid och belyser dess betydelse och verksamhet genom åren. Utställningen var ett samarbete mellan fastighetsnämnden och idrottsnämnden. Efter att utställningen plockats ned i Stockholmsrummet kommer den att flyttas till en lokal i Eriksdalsbadets entré och återöppnas där. En film som visar stadens breda utbud av motionsmöjligheter för att inspirera till fysisk aktivitet, kallad "Träna i Stockholm", har uppdaterats och kommer visas på stadens stadsinformationstavlor i slutet av april. Arbetet med att ta fram ett nytt kommunikationskoncept för att nå ut till unga, framförallt flickor i gymnasieåldern, har påbörjats. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel aktiviteter i simhallarnas gruppträningsutbu d som är märkta som lämpliga kom- igång aktiviteter 63 % 50 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Utarbeta nytt kommunikationskoncept riktad mot ungdomar 2026-01-01 2026-12-31 Utställning med tema simhallar i Stockholmsrummet 2026-01-01 2026-06-30 Idrottsnämnden, Tertialrapport 18(47) Nämndmål: Fler stockholmare kan vistas och motionera i naturen Uppfylls helt Förväntat resultat Fler stockholmare motionerar på stadens friluftsytor och har kännedom om att Stockholm är fullt av möjligheter till rekreation, rörelse och träning utomhus. Analys Efter årsskiftet kom vintern till Stockholm med natursnö och låga temperaturer vilket gav mycket goda förutsättningar för vinteraktiviteter som uppskattades av många stockholmare. I början av året då isarna var tillräckligt tjocka kunde sjöisarna plogas, vilket var Trekanten, Långsjön, Magelungen, Råcksta träsk, Judarn, Kyrksjön och tack vara den låga temperaturen kunde hela Drevviken på cirka två mil öppnas. Konstsnösäsongen för längdskidor kunde också startas i början på året. Nämnden har bland annat tillhandahållit konstsnöspår på Spånga IP, Gärdet, Stockholms stadion och i det förlängda spåret i Ågesta där spåren kunde vara öppna fram till påsk till många besökares förtjusning. Nämndmål: Föreningslivet har goda förutsättningar att verka i Stockholm Uppfylls helt Förväntat resultat Föreningslivet i Stockholm erbjuder en mångfald av aktiviteter och är ett viktigt verktyg för ökad fysisk aktivitet. Fler barn och ungdomar har möjlighet att delta i föreningsverksamhet utifrån sina förutsättningar och önskemål. Dialogen med föreningar och förbund är kontinuerlig och ger förutsättningar för att kunna påverka i frågor som rör deras verksamhetsområden. Analys Föreningslivet i Stockholm utgör en grundläggande del av stadens arbete med att främja folkhälsa och fysisk aktivitet. Det fungerar som en central arena för att involvera barn och unga i organiserad idrottsverksamhet samt för att erbjuda en meningsfull fritid. För att möjliggöra och stärka denna verksamhet tillhandahåller idrottsnämnden olika former av stödinsatser. Dessa inkluderar bland annat avgiftsfri tillgång till stadens idrottsanläggningar för föreningsverksamhet riktad till barn och ungdomar. Ett särskilt fokus riktas mot ungdomar i åldern 13 till 20 år, där insatser prioriteras för grupper som i lägre grad deltar i föreningslivet. Det innefattar flickor, ungdomar med socioekonomiskt svagare bakgrund samt barn och unga med funktionsnedsättning från sju års ålder. Därutöver uppmärksammas även äldre personer, särskilt de över 65 år. Idrottsnämnden, Tertialrapport 19(47) Utöver finansiella insatser erbjuder idrottsnämnden även stöd och service till föreningslivet i syfte att främja en välfungerande föreningsstruktur. En viktig förutsättning för detta är Idrottsportalen, idrottsnämndens IT-stöd för bokning av idrottsanläggningar och föreningsstöd. Sedan tidigare har bokning av idrottslokaler hanterats i portalen och under våren har möjligheter för föreningar att söka flera av nämndens stöd införts, bland annat medlemsaktivitetsstöd (MAS). Detta har gett möjligheter förenklad handläggning och förbättrad uppföljning av utbetalt stöd. Idrottsportalen utvecklas fortlöpande med förbättringar och förenklingar för att möta föreningarnas behov och förväntningar. Nämnden har under våren haft en dialog med RF-SISU Stockholm där nämnden har hjälpt till med att identifiera möjliga föreningar och projekt där det skulle kunna vara möjligt för Stockholms föreningar att söka anläggningsstöd från Riksidrottsförbundet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel av medlemsaktivitetsstö det som går till flickor 7-20 år 40,64 % 40 % 2026 Andel ungdomar som tränar i hallar vardagar mellan klockan 16.00-21.00 95,8 % 90 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Genomföra en kundundersökning för att mäta nyttan och nöjdheten av Idrottsportalen 2026-01-01 2026-12-31 Undersöka förutsättningarna för ett stärkt praktiskt stöd till föreningar i stadens fokusområden. 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Stockholmarnas behov av idrott och motion tillgodoses i den växande staden Uppfylls helt Förväntat resultat God tillgång till idrott och motion i samtliga delar av staden i takt med att staden växer. Analys För att möta behovet av fler idrottsanläggningar, både i befintliga områden och i nya stadsutvecklingsområden, ska idrottsnämnden fortsatt planera för nya anläggningar. Nämndens utgångspunkt i detta arbete är de övergripande strategierna i strategin för idrottsanläggningar och de prioriterade målgrupperna i programmet för idrott, motion och friluftsliv. Idrottsnämnden, Tertialrapport 20(47) Idrottsnämnden bidrar till målet genom att bevaka att idrottsytor i ett tidigt skede tas med i stadsplaneringen för att tillgodose stockholmarnas behov av idrott och motion, både i organiserad form och som spontanidrott. Nämnden har en proaktiv planering för att säkerställa att nya idrottsytor optimeras ur såväl ett ekonomiskt som ett tidsmässigt perspektiv. I planeringen är det viktigt att nämnden tar hänsyn till driftkostnadsperspektivet. Värdet av ytor för idrott och rörelse behöver ges ytterligare utrymme vid fortsatt översiktlig planering, där folkhälsoperspektivet bör ges särskild vikt. Det finns tydliga samband mellan nivåer av fysisk aktivitet och skattad fysisk och psykisk hälsa, och därmed stora samhällsvinster i att ge ytor för idrott och motion utrymme i stadsplaneringen. Det handlar dels om att avsätta tillräckligt mycket mark för att de av staden identifierade behoven av idrott ska kunna inrymmas, men också hur den planerade strukturen ska kunna möjliggöra en aktiv livsstil genom exempelvis väl genomtänkt planering av allmänna platser samt att möjligheter att ta sig mellan olika områden och stadsdelar med hjälp av gång, cykel och kollektivtrafik stärks ytterligare. Det ses också som viktigt att i den strategiska stadsplaneringen säkerställa att de ytor som avsätts för idrott också är möjliga att bebygga på ett kostnadseffektivt sätt. Nämnden har under perioden bidragit till det arbete som kommunstyrelsen leder angående att identifiera i vilken utsträckning staden möter dagens och framtidens behov av olika typer av evenemangsarenor. Idrottsnämnden har under perioden fortsatt att analysera behovet av att komplettera befintliga idrottsplatser och bollplaner med ytterligare servicefunktioner i syfte att göra dessa än mer ändamålsenliga samt initiera ytterligare projekt inom denna kategori. Ny servicebyggnad planeras på Aspuddens IP, där ett genomförandebeslut för projektet fattats under perioden. Därtill planeras byggnation av ny servicebyggnad vid Vällingby BP under året medan det på Grimsta IP planeras en upprustning av befintliga lokaler. Projekt som avser utbyggnad av toaletter och vattenkranar på de av nämndens anläggningar där så är möjligt kommer fortsätta under året. Det noteras att förutsättningarna att uppföra exempelvis toaletter skiljer sig åt mellan olika platser, vilket medför att anpassade lösningar för respektive plats behöver studeras vidare. Nämnden har under perioden inlett arbetet med inventering av förrådsmöjligheter på stadens olika idrottsanläggningar för att sedermera kunna identifiera platser där utbyggnad av förrådsutrymmen är mest angeläget. Planeringen av flertalet nya konstgräsplaner har fortgått under perioden, bland annat på Herrängens BP och Gubbängens sportfält, där den senare planen även förses med underliggande värmepist för att möjliggöra ett mer effektivt nyttjande året runt. Nämnden ser parallellt över möjligheten att utveckla också utvalda befintliga konstgräsplaner med samma funktion och i relation till detta planeras färdigställande av värmepist på Hjorthagens IP under 2026 samtidigt som planeringsarbete för Stora Mossens IP har fortgått under perioden. Ytterligare planeringsprojekt som inbegriper kombinationen konstgräs och underliggande ispist kommer fortgå under året, bland annat på Abrahamsbergs BP, där förslag till ny detaljplan emellertid för närvarande är överklagad. Utöver planering av nya planer planeras omläggning av konstgräs på cirka tio befintliga planer. Idrottsnämnden, Tertialrapport 21(47) Under året är fortsatt planering av ny sim- och idrottshall på Skarpnäcksfältet prioriterat och arbete med att ta fram samrådsförslag till ny detaljplan har pågått under perioden. På platsen planeras även en ny ishall. Planering för ny sim- och idrottshall på Årstafältet fortsätter också även om genomförandet i tid är beroende av den övergripande tidplanen för stadsutveckling. Därtill fortsätter planeringen för ny sim- och idrottshall i Västertorp, där syftet är att ersätta befintlig anläggning med en ny med utvecklade funktioner på samma plats. Nämnden har under perioden arbetat med att se över simhallsbehovet i staden i stort bland annat med anledning av att hyresavtalet för Kronobergsbadet inte kommer kunna förlängas. Idrottsnämnden planerar tillsammans med fastighetsnämnden för flera nya idrottshallar, där vissa ingår som delar av större exploateringsprojekt, men där andra kan uppföras inom ramen för gällande detaljplaner. Det senare gäller Gränsbergets idrottshall samt Akallahallen, där byggnation förväntas kunna inledas inom kort. I det fall nya hallar planeras inom ramen för annan pågående stadsutveckling kan tidplanerna för genomförande vara beroende av den övergripande tidplanen för fortsatt områdesexploatering. Detta gäller bland annat de planerade Kristinebergshallarna på Kungsholmen. Planeringen i tidigt skede har under perioden fortgått för ny idrottshall i Hjorthagen respektive Gubbängsområdet. Idrottsnämnden planerar också för nya idrottshallar tillsammans med utbildningsnämnden inom ramen för SAMS även om flertalet nya skolor skjutits framåt i tid med hänsyn till justerade elevprognoser. Idrottsnämnden planerar även för inomhusidrotter som inte har behov av fullstora hallar. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal barn 5-9 år per undervisningsbass äng 3 560 3 550 2026 Antal barn och unga 7-20 år per friidrottsanläggning 18 765 18 750 2026 Antal barn och unga 7-20 år per idrottshall 2 700 2 550 2026 Antal barn och unga 7-20 år per ishall 13 850 13 850 2026 Antal barn och unga 7-20 år per konstgräsplan 1 610 1 600 2026 Antal barn och unga 7-20 år per linbana i simhall 1 205 1 270 2026 Idrottsnämnden, Tertialrapport 22(47) KF:s inriktningsmål: 2. Ett grönt och fossilfritt Stockholm som leder en rättvis klimatomställning Uppfylls helt Analys Idrottsnämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen baseras på att samtliga fyra verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt. Nämndens bidrag till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.1 Stockholm ska bli klimatpositivt – genom minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på den förväntade måluppfyllelsen av uppdrag och insatser samt underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Idrottsnämnden arbetar aktivt och långsiktigt med energieffektivisering i anläggningarna och har föreslagit flera energiprojekt till fastighetsnämnden för genomförande under 2026. Projekten omfattar bland annat åtgärder för förbättrad styrning och optimering av energianvändningen i idrottsanläggningar, med särskilt fokus på anläggningar med hög energiförbrukning. Många av stadens konstgräsplaner har i dag LED-baserad planbelysning. Under året implementeras ett nytt styrsystem som kommer att reglera belysningen med hjälp av både rörelse- och ljussensorer samt möjliggöra justering av belysningsstyrkan över planen utifrån faktisk användning och rådande ljusförhållanden. Detta sätt att styra planbelysningen bedöms minska de energiförluster som kan uppstå under vinterperioden när belysningen är tänd trots att konstgräsplanerna inte används, exempelvis på grund av snö, is eller låga temperaturer. Åtgärden förväntas bidra till en mer resurseffektiv drift av anläggningarna och minskade energikostnader. Trots en hög beläggning på vinterfotbollsplaner, ishallar och isbanor samt kallare utetemperaturer under det första tertialet bedöms det finnas goda förutsättningar att nå de uppsatta årsmålen för indikatorerna Köpt energi i stadens organisation och Relativ energianvändning. Den löpande uppföljningen visar att genomförda effektiviseringsåtgärder har haft avsedd effekt och att förbrukningen utvecklas i linje med prognos. Den fortsatta utvecklingen av solelsproduktionen utgör en viktig del av nämndens arbete med att minska klimatpåverkan. Idrottsnämnden, som är en av stadens största producenter av solel, bedöms nå årsmålet om 560 MWh för producerad el från solenergi som fastställdes i verksamhetsplanen. I och med att solcellsanläggningen vid Zinkensdamms IP nu åter är i drift efter genomfört underhåll höjer idrottsnämnden årsmålet med över 15 procent till 650 MWh. Idrottsnämnden, Tertialrapport 23(47) I tjänsteutlåtandet Avstämning av mål och budget för 2026 (dnr KS 2025/1473) uppmanas nämnder se över sina möjligheter att sänka årsmål på indikatorn Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter. Idrottsnämnden kan konstatera att befintligt årsmål på 11,49 ton är satt efter de förutsättningar som finns för att uppfylla årsmålet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel upphandlingar som bidrar till cirkularitet 75 50 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Elproduktion baserad på solenergi 662,2 GWh 0,65 GWh 10,7 GWh 2026 Inköpta förbrukningsartiklar i plast i stadens verksamheter 11,49 ton 525 ton 2026 Köpt energi i stadens organisation 89,874 GWh 93 GWh 1 675 GWh 2026 Relativ energianvändning 236,4 (kWh/enh et) 247 (kWh/e nhet) Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, Stockholm Business Region AB samt andra berörda nämnder och bolag utreda hur Stockholm kan utvecklas som en levande matstad med matmiljöer som främjar hälsosam mat med låg miljö- och klimatpåverkan 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samarbete med fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden och Kulturhuset Stadsteatern AB utreda tillvägagångssätt för hållbara och hälsofrämjande matmiljöer på stadens idrotts- och kulturanläggningar 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samarbete med miljö- och hälsoskyddsnämnden ge stöd till idrottsnämnden, kulturnämnden, socialnämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna som hanterar föreningsstöd till miljö- och klimatarbete inom ramen för befintligt föreningsstöd samt ge stöd att uppdatera nämndernas riktlinjer 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Idrottsnämnden arbetar systematiskt med en hållbar energianvändning Uppfylls helt Förväntat resultat Idrottsnämnden har en strategi för det långsiktiga arbetet med definierade energieffektiviseringsmål. Idrottsnämnden, Tertialrapport 24(47) Analys Stora mängder energi är en förutsättning för att kunna bedriva idrottsnämndens verksamheter. Det är därför av stor vikt att nämnden eftersträvar en energieffektiv drift i linje med stadens ambitioner inom energieffektivisering och klimatomställning. Under det första tertialet har nämnden fortsatt arbetet med energieffektiviseringen. Den kallare vintern jämfört med föregående år, i kombination med ett ökat behov av skötsel och vinterunderhåll, har medfört en större belastning på såväl fotbollsplanerna som stadens isbanor. Detta har resulterat i en ökad användning av fjärrvärme och planvärme. Trots detta bedöms nämnden ha goda förutsättningar att nå de uppsatta energieffektiviseringsmålen för 2026. Nämnden avser även att genomföra en kartläggning för att utvärdera lönsamheten i att installera bergvärme som uppvärmningslösning för konstgräsplaner. Detta möjliggörs genom det kontinuerliga uppföljningsarbetet samt genom optimerad styrning av planvärme till konstgräsplaner och justerade driftparametrar för iskompressorerna, vilket bidrar till en mer resurseffektiv drift. Arbetet med uppföljning och analys av energiförbrukningen sker löpande för att säkerställa att åtgärderna ger avsedd effekt och att energianvändningen hålls på en nivå som är förenlig med verksamhetens behov och stadens mål. Genom förbättrad driftstyrning och teknisk optimering fortsätter nämnden att minska energiförbrukningen utan att det påverkar kvaliteten eller tillgängligheten i idrottsverksamheten. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Nämnden avser att genomföra en kartläggning för att bedöma lönsamheten i att installera bergvärme som uppvärmningslösning för konstgräsplaner. 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Verksamheterna ska omhänderta uppkommet avfall på ett resurseffektivt sätt Uppfylls helt Förväntat resultat Avfallshanteringen vid idrottsanläggningar utvecklas i enlighet med Stockholms stads avfallsplan 2025-2030. Analys Avfallshantering är ett centralt område i arbetet för att uppnå stadens miljömål. Under det första tertialet har nämnden arbetat för att öka källsorteringen och minska avfall vid stadens idrottsanläggningar, i enlighet med ambitionerna i stadens avfallsplan 2025–2030. Arbetet har inkluderat en kontinuerlig kartläggning av avfallsvolymer vid respektive anläggning. Syftet med kartläggningen är att utvärdera mängd och typ av avfall som genereras vid idrottsanläggningarna. Resultaten används för att anpassa och optimera tömningsintervall samt lagringsutrymme, vilket bidrar till en mer resurseffektiv avfallshantering. Idrottsnämnden, Tertialrapport 25(47) Under det första tertialet har nämnden även implementerat nya krav i upphandlingar, vilket tydliggör entreprenörens ansvar för hämtning och hantering av förpackningsmaterial. Dessa åtgärder bidrar till minskat avfall vid anläggningarna och stärker nämndens hållbarhetsarbete. Vidare strävar nämnden efter att öka källsorteringen och säkerställa fortsatt återvinning av matavfall vid samtliga idrottsanläggningar där matrester förekommer, i enlighet med stadens avfallsplan 2025–2030. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel idrottsanläggningar med matavfallsinsamlin g där det förekommer matrester 100 % 100 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Följa upp mängden restavfall och matavfall per idrottsanläggning 2026-01-01 2026-12-31 Inventera befintliga resurser och utrymmen vid varje anläggning för utökad källsortering och effektiv återvinning av material och varor. 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.2 Stockholm ska vara en stad där den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikator och aktiviteter. Genom att aktivt jobba med främjande och skyddande åtgärder såsom biotopvård, stödutsättningar, inventering samt framtagande av ny teknik ska Stockholm ligga i framkant när det gäller fiske- och vattenvårdsarbete. Idrottsnämnden bidrar löpande med sakkunskap och kompetens i stadsövergripande projekt gällande utökandet av den biologiska mångfalden i Stockholm. Under perioden har en inventering av havsöringslek pågått inom projektet Stockholms Havsöringsåar. Projektet är en fortsättning på en serie projekt där fokus ligger på biotopvård och inventering av vattendrag med förekomst av öring. Arbetet med dessa biotoper gynnar även en rad andra organismer och bidrar till ett friskare hav/skärgårdsmiljö. Projektet är finansierat av EU:s Havs- och fiskerifond via Jordbruksverket. Parallellt med detta projekt har skötseln av fiskodlingen på Spjutsund fortsatt vilken förser Stockholms ström samt i andra vattendrag med havsöring. Drift av den nya fiskvägen i Söderström ingår i detta arbete och nämnden har fått access till utrymmena under Slussen under perioden. Idrottsnämnden, Tertialrapport 26(47) Vidare har tre lyckade skyddsjakter på skarv genomförts i Stora Värtan i samarbete med Danderyds kommun, Lidingö stad, Länsstyrelsen samt Jägareförbundet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel inköpta ekologiska livsmedel i kronor 70 % 70 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med fastighetsnämnden, idrottsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna och Stockholm Vatten och Avfall AB genomföra en kartläggning av dricksvattenpunkter och identifiera var det finns behov av att etablera nya dricksvattenpunkter utifrån värmeproblematiken 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Idrottsnämnden bidrar till att den biologiska mångfalden ökar Uppfylls helt Förväntat resultat En väl fungerande samverkan bidrar till arbetet med att anpassa staden för ökad biologisk mångfald. I Stockholms sjöar, vattendrag och kust lyfts de akvatiska värdena och möjligheter till förbättring genom olika naturvårdsåtgärder ges. Stockholmarnas exponering och medvetenhet kring biologisk mångfald ökar. Analys Inom nämnden pågår ett EU-finansierat projekt som rör nätverksbyggande kring skyddsjakt av skarv samt sälskydd i känsliga lekområden för fisk. För att skydda minskande fiskbestånd krävs det en bättre samordning och goda exempel när det gäller säl och skarvförvaltningen. Genom ett nära samarbete med Länsstyrelsen och aktörer som Skärgårdsstiftelsen, Sjöassistans, Sportfiskarna samt andra kommuner ska projektet bidra till att förbättra rovdjursförvaltningen i skärgården samt i sötvatten. Projektet får ytterligare stöd via så kallade "Viltskademedel" som kommuner kan söka för att skydda biologisk mångfald mot predation från vilt. Under perioden genomfördes skyddsjakter och oljering av skarvägg i Stora Värtan. De sälskrämmor som Idrottsförvaltningen har köpt in för att skydda känsliga fisklekplatser besöktes och kontrollerades under våren. Under vintern 2026 vann projektet "Isbladslagunen" laga kraft och med den nyvunna vattendomen går projektet nu in i genomförandefasen och söker finansiering genom en ny projektansökan i Vinnova samt andra alternativ. Projektet kommer skapa ett skyddade rev utanför Isbladsviken på Södra Djurgården och på så vis skapa förutsättningar för främst lekande rovfisk och häckande sjöfåglar. Idrottsnämnden, Tertialrapport 27(47) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Sammanställning av fiskvandring i Nya slussen 2026 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.3 Stockholm ska vara en stad där framkomligheten ökar och utsläppen minskar Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikator och aktivitet. I linje med stadens mål om ökad framkomlighet och minskade utsläpp fortsätter idrotts- nämnden, i samråd med fastighetsnämnden, arbetet med att utöka antalet laddningsplatser vid stadens idrottsanläggningar. Under det första tertialet har nämndens arbete med elektrifiering av tjänstefordon och arbetsmaskiner fortsatt. Insatsen utgör ett steg framåt i stadens arbete för att nå ambitionen om en fossilfri organisation till år 2030. I samarbete med trafiknämnden och stadsbyggnadsnämnden har kartläggningen av insamlad data om gångstråk påbörjats med målsättningen att på sikt tillgängliggöra informationen för allmänheten. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Trafiknämnden ska i samarbete med idrottsnämnden och stadsbyggnadsnämnden kartlägga insamlad data om gångstråk i syfte att kunna tillgängliggöra denna för allmänheten 2026-01-01 2026-08-31 Nämndmål: Idrottsnämnden bidrar till en fossilfri och hållbar organisation. Uppfylls helt Förväntat resultat Verka för minskad klimatpåverkan genom fortsatt utfasning av fossilbränsledrivna arbetsfordon och maskiner. Analys I linje med stadens ambition om en fossilbränslefri organisation till år 2030 fortsätter nämnden sin kontinuerliga kartläggning av befintliga tjänstebilar, arbetsfordon och arbets- maskiner. Arbetet omfattar även en löpande uppföljning av bränsleförbrukning, drifttider samt underhållsbehov för arbetsfordon och arbetsmaskiner. Parallellt med detta arbete fortsätter idrottsnämnden utfasningen av fossilbränsledrivna arbets- fordon och maskiner i syfte att uppnå målet att hälften av nämndens arbetsmaskiner och fordon ska vara fossilbränslefria senast vid utgången av 2026. Idrottsnämnden, Tertialrapport 28(47) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel fossilbränselfria arbetsmaskiner och fordon. 43,33 % 50 % 2026 KF:s mål för verksamhetsområdet: 2.4 Stockholmarnas hälsa ska främjas genom ren luft, rent vatten och giftfria miljöer Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. För att främja produktutveckling mot en giftfri miljö har idrottsnämnden sedan tidigare ställt krav på Byggvarubedömningen (BVB) i upphandlingar där kravet är tillämpligt. Kravet säkerställer att samtliga arbeten som nämnden genomför vid idrottsanläggningar främjar användning av hållbarhetsbedömda varor och bidrar till en god miljö. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel avslutade bygg- och anläggningsentrepr enader där varor miljöbedömts och loggats i Byggvarubedömni ngen 100 % 100 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Nämndmål: Idrottsnämnden bidrar till en hållbar miljö Uppfylls helt Förväntat resultat Föroreningarna i Stockholms vatten och stadens miljö minskar. Nämnden bidrar till en bättre resursanvändning samt till ett klimatsmart och giftfritt Stockholm i enlighet med stadens miljöprogram och klimathandlingsplan. Analys En viktig åtgärd för att bidra till en hållbar miljö i staden är att minska plastanvändningen och spridningen av mikroplaster. Idrottsnämndens dagliga och strategiska arbete har lett till att mängden plastgranulat har minskat kontinuerligt under de senaste åren. Under året planeras omläggning av sju konstgräsplaner med plastgranulat till helt plastfria fyllnadsmaterial. Detta utgör ett viktigt etappmål i avvecklingen av plastbaserat fyllnadsmaterial i stadens Idrottsnämnden, Tertialrapport 29(47) konstgräsplaner och bidrar till att Stockholm fortsatt är bland de främsta städerna i Europa inom hållbar utveckling av konstgräsplaner. Med över 50 procent av stadens konstgräsplaner helt fria från plastgranulat 2026 har idrottsnämnden även goda förutsättningar att uppfylla EU-direktivet om inköpsförbud av plastbaserat granulat till 2031. I samråd med fastighetsnämnden planerar idrottsnämnden även att öka anläggningen av konstgräs med plastfiber av återvunnen plast, vilket bidrar till minskad klimatpåverkan. Nämndens ambition under de kommande åren är att anlägga konstgräs framställd av 100 procent återvunnen plast och utan plastbaserat granulat. I samråd med miljö- och hälsoskyddsnämnden, som utför regelbunden tillsyn vid stadens konstgräsplaner, strävar idrottsnämnden efter att förbättra underhållet och skötseln av planerna. Syftet är att öka hållbarheten hos konstgräset och minska risken för spridning av mikroplaster. De stora snövolymerna under vintern har krävt ökad noggrannhet vid vinterunderhållet för att undvika spridning av mikroplaster. Nämnden avser att identifiera områden där material och resurser kan återanvändas eller återvinnas i större utsträckning, minska miljöpåverkan och bidra till en mer resurseffektiv verksamhet. Utvärderingen av det cirkulära arbetet beräknas vara klar under hösten och kommer att ligga till grund för prioriterade åtgärder och strategiska beslut som stärker nämndens långsiktiga hållbarhetsinsatser. Nämnden har, tillsammans med exploateringsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden, fortsatt medverka i arbetet för att ta fram en långsiktig plan för hantering av föroreningar inom båtuppställningsmark. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel konstgräsplaner fritt från plastbaserat fyllnadsmaterial 42,4 % 50 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse I samråd med fastighetsnämnden verka för att anlägga fler konstgräsplaner innehållande plastfibrer av återvunnen plast samt genomföra test med nytt hållbart fyllnadsmaterial. 2026-01-01 2026-12-31 Kartlägga och utvärdera möjligheten att utöka nämndens cirkulära arbete. 2026-01-01 2026-12-31 Utveckla arbetet med att återvinna plastgranulat från stadens konstgräsplaner 2026-01-01 2026-12-31 Idrottsnämnden, Tertialrapport 30(47) Nämndmål: Idrottsnämnden har en sund kemikaliehantering och tillhandahåller en god miljö i stadens idrottsanläggningar Uppfylls helt Förväntat resultat Användningen av det centrala kemikalieregistret optimerar nämndens hantering av kemikalier i idrottsanläggningarna, vilket innebär rätt kemikalier till rätt dosering till gagn för såväl miljö som hälsa. Analys Kemikalier har många fördelar, bland annat för att upprätthålla hygien och hälsa. Precis som de föregående åren är idrottsnämndens målsättning att säkerställa att de kemikalier som används för städning och underhåll inte har negativ påverkan på varken hälsa eller miljö. Målsättningen ska uppnås genom kontinuerlig uppföljning av samtliga kemikalieprodukter samt kontroll av deras innehåll. Nämndens arbete med kemikalier har inletts med en pågående inventering av kemikalieprodukterna vid stadens samtliga idrottsanläggningar. Stadens kemikaliedatabas används som verktyg för registrering av produkterna och säkerställande av att de inte innehåller spår av riskämnen som kan påverka hälsa eller miljö negativt. Arbetet med registrering och kontroll av kemikalieprodukterna beräknas vara slutfört under det andra tertialet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel anläggningar som har registrerat sina kemikalier i kemikalieregistret 100 % 100 % 2026 Idrottsnämnden, Tertialrapport 31(47) KF:s inriktningsmål: 3. Ett Stockholm med en stabil och hållbar ekonomi med utbildning, jobb och bostäder för alla Uppfylls helt Analys Nämnden bedömer att inriktningsmålet kommer att uppfyllas helt under året. Bedömningen grundas på att samtliga sju verksamhetsområdesmål bedöms uppfyllas helt. Nämndens bidrag till att uppfylla inriktningsmålet redovisas under respektive mål för verksamhetsområdet. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.1 Stockholms ekonomi är stark, hållbar och lägger grunden för en jämlik välfärd Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Idrottsnämnden har under perioden fortsatt arbetet med prioriteringar av nyinvesteringar i idrottsytor med hänsyn till framtida behov baserat på den demografiska utvecklingen, den långsiktiga investeringsplanen och ett driftkostnadsperspektiv med beaktande av hyreskonsekvenser. Under året ska idrottsnämnden i samråd med berörda nämnder och bolag utreda möjliga former för samfinansiering för skolidrottshallar i de fall sådana byggs fullstora utan att skolan identifierat ett sådant behov för sin verksamhet. Inom budgeten inryms åtgärder som bidrar till en hållbar ekonomi och som lägger grunden för en jämlik välfärd. Nämnden har exempelvis genomfört energieffektiviseringar, bytt ut fordon och maskiner till miljövänligare alternativ samt genomfört särskilda satsningar inom föreningsstödet. Idrottsnämnden redovisar ingen avvikelse inom driftbudgeten. Inom investeringsbudgeten redovisas ett överskott om 12,0 mnkr avseende utökad ram för Ågesta friluftsområde på grund av förskjutningar av delar av projektet till 2027. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens budgetföljsamhet efter resultatöverföringa r 100 % 100,2 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Nämndens budgetföljsamhet före resultatöverföringa r 100 % 100,2 % 100 % 100 % Tertial 1 2026 Idrottsnämnden, Tertialrapport 32(47) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Nämndens prognossäkerhet T2 -1 % +/-1 % +/- 1 % 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med fastighetsnämnden, idrottsnämnden, utbildningsnämnden, SISAB och Stockholms Stadshus AB utreda möjliga former för samfinansiering för skolidrottshallar i de fall sådana byggs fullstora utan att skolan identifierat ett sådant behov för sin verksamhet. Samfinansiering ska i sådana fall ske på ett sätt som inte belastar skolpengen 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Idrottsnämndens verksamhet bedrivs effektivt och ryms inom tilldelad budget Uppfylls helt Förväntat resultat Inom tilldelad budget bedriver nämnden en effektiv verksamhet som svarar mot givna uppdrag. Analys Idrottsnämnden redovisar ingen budgetavvikelse inom driftbudgeten. Inom investeringsbudgeten redovisas ett överskott om 12 mnkr för utökad ram för insatser i Ågesta friluftsområde. Överskottet beror på att delar av projektet förskjuts till 2027. Nämnden redovisar ett beräknat underskott för simhallarnas försäljning, men detta täcks av överskott för intäkter för planhyror och överskott för kostnaderna totalt sett. Överskottet inom kostnadssidan avser främst el/va/värme och hyreskostnader, samtidigt redovisas underskott för IT-kostnader och personalkostnader. Nämndmål: Ökad digitalisering skapar nya möjligheter och ökad effektivisering Uppfylls helt Förväntat resultat Nämnden utvärderar befintliga arbetssätt och prövar nya digitala verktyg och analyserar hur AI kan användas i organisationen. Digitaliseringen underlättar för nämndens verksamheter att bedriva sin verksamhet på ett säkert och effektivt sätt. Utvecklingen av digitala verktyg skapar goda förutsättningar för invånare att ta del av nämndens utbud. Idrottsnämnden, Tertialrapport 33(47) Analys Nämnden arbetar med att implementera del två i systemet för föreningsstöd och bokning. Under perioden har det införts funktionalitet för att söka föreningsstöd, bl.a. medlemsaktivitetsstöd. Arbetet med att tillföra funktioner för säsongsplanering och avvikelsehantering fortsätter. Utvecklingen av digitala lösningar underlättar och skapar succesivt bättre förutsättningar för föreningslivet att ta del av nämndens utbud. Under perioden har arbete påbörjats, med utgångspunkt i den analys som genomförts med att implementera stadens objektstyrningsmodell PM3 kopplat till nämndens verksamhetssystem. Detta kommer förstärka det strategiska arbetet kring den digitala utvecklingen, ge en tydligare ansvarsfördelning, strukturerad förvaltning och en stärkt koppling mellan verksamhet och IT. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Etablera successivt fler av nämndens verksamhetssystem inom ramen för objektstyrningsmodellen PM3. 2026-01-01 2026-12-31 Genomföra en förstudie i syfte att se hur kameror med stöd av AI kan användas för att mäta och följa upp aktivitetsnivåer i idrottshallar 2026-01-01 2026-12-31 Slutföra den andra fasen av implementeringen av systemstödet för föreningsstöd och bokning 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.2 I Stockholm ska alla ges möjlighet till ett eget jobb Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Idrottsnämnden tillhandahåller platser för feriearbete till ungdomar som avlönas av stadsdelsnämnderna. Arbetet med att tillhandahålla platser för feriejobb och Stockholmsjobb sker löpande under året och målsättningen är att också fortsättningsvis ge ungdomar möjlighet att feriearbeta på höst- och jullov. Samarbetet med arbetsmarknadsnämnden/Jobbtorg Stockholm fortsätter genom olika insatser. Att kunna bidra till stadens arbete med att erbjuda de som står långt ifrån arbetsmarknaden möjlighet till arbete och lärande är viktigt för idrottsnämnden. Nämndens olika verksamheter erbjuder platser för Stockholmsjobb och utfallet är beroende av att matchning kan ske mellan verksamhet och arbetstagare. Att fler stockholmare ska inkluderas i samhället genom eget arbete och försörjning är en viktig målsättning. Nämnden fortsätter under 2026 att se över ytterligare möjligheter till att tillskapa meningsfulla platser för Stockholmsjobb. Idrottsnämnden, Tertialrapport 34(47) Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal tillhandahållna platser för feriejobb 153 st 187 st 190 190 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna platser för Stockholmsjobb 5 st 20 st 15 15 st Tas fram av nämnd/ styrelse Tertial 1 2026 Antal tillhandahållna praktikplatser för högskolestuderand e samt platser för verksamhetsförlag d utbildning 0 st 3 st 5 st 5 st Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Stockholm Business Region AB ska i samråd med exploateringsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsbyggnadsnämnden och trafiknämnden utreda hur besöksnäringen och destinationsutvecklingen i Kista kan stärkas 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: idrottsnämnden skapar möjligheter till arbetslivserfarenhet och praktik Uppfylls helt Förväntat resultat Antalet feriejobb, praktikplatser och stockholmsjobb för gymnasieungdomar, högskolestuderande och personer som står långt från arbetsmarknaden ska utökas. Analys Arbetet med att skapa möjligheter till arbetslivserfarenhet och praktik och att tillhandahålla platser för feriejobb och Stockholmsjobb sker löpande under året. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Antal verksamhetsförlag da praktikplatser för gymnasiestuderan de. 15 2026 Idrottsnämnden, Tertialrapport 35(47) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.3 I Stockholm ska alla ha rätt till ett bra boende som de har råd med Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål. Staden ska verka för att främja livskvalitet och hälsa genom att ge fler stockholmare förutsättningar att bli fysiskt aktiva genom att underlätta för utomhusvistelse, vardagsmotion samt spontanidrott och rörelse i närmiljön. För att bredda utbudet av idrottsaktiviteter och arbeta för ett mer jämställt nyttjande av spontanidrottsytorna arbetar nämnden med Strategi för ett mer jämställt och jämlikt nyttjande av stadens spontanidrottsytor. Inom ramen för En sportslig chans i samverkan med Svenska Basketbollförbundet planeras exempelvis för platsaktivering på olika basketytor i Järva under sommaren. Stadens olika nämnder behöver vid planering av nya lokaler synkronisera sina respektive behov så att lokalerna kan göras så ändamålsenliga som möjligt för samtliga målgrupper som har användning av dem. Det är viktigt att säkerställa idrottsanläggningar med hög kvalitet samt att rätt prioriteringar görs inom tilldelad budget för att främja god livskvalitet för stockholmarna. Detta inbegriper god tillgång till idrottsanläggningar i alla delar av staden för att fler barn och unga ska få möjlighet att utöva idrott på lika villkor. Behoven av utvecklade och nya idrottsanläggningar är inte enbart knutna till möjlig verksamhetsyta utan servicefunktioner som omklädningsrum, läktarkapacitet, förrådsytor, ytor för verksamhetsdrift och skötsel är också viktiga att beakta. Standarder kring utformning för olika anläggningstyper är ett viktigt verktyg vid planeringen för att göra anläggningarna så ändamålsenliga som möjligt. I standarderna beskrivs de funktionsmässiga krav som behöver uppfyllas för respektive anläggningstyp. Syftet är att dessa ska fungera som stöd vid projektering och byggnation så att förutsägbarheten inom det enskilda projektet ökar, vilket i sig underlättar och snabbar på processen samt möjliggör ett kostnadseffektivt genomförande. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Farsta stadsdelsnämnd ska i samarbete med arbetsmarknadsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, AB Familjebostäder samt andra berörda nämnder och bolag ta fram en gemensam långsiktig plan för utvecklingen av Mötesplats Fagersjö. Arbetet ska ske i dialog med boende och föreningsliv 2026-01-01 2026-12-31 Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, Järva stadsdelsnämnd, Stockholm Business Region AB samt Stockholms Stadshus AB ta fram en plan för Kistas framtida utveckling i samråd med Kista Science City AB och andra externa aktörer 2026-01-01 2026-12-31 Idrottsnämnden, Tertialrapport 36(47) Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med exploateringsnämnden, idrottsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, Stockholms Stadshus AB och Stockholm Globe Arena fastigheter AB se över utvecklingsmöjligheter för Globenområdets norra delar, med fokus på stadsutveckling samt framtida lösningar för evenemang och idrott 2026-01-01 2026-12-31 Nämndmål: Stockholmarna ska ges goda möjligheter att utöva fysisk aktivitet i sitt närområde Uppfylls helt Förväntat resultat Stadens invånare har goda förutsättningar att utöva fysisk aktivitet i nära anslutning till hemmet. Analys Staden ska verka för att främja livskvalitet och hälsa genom att ge fler stockholmare förutsättningar att bli fysiskt aktiva genom att underlätta för utomhusvistelse, vardagsmotion samt spontanidrott och rörelse i närmiljön. Behovet av närbelägna ytor som stimulerar till och sänker trösklar för fysisk aktivitet är särskilt stort bland barn och ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning då möjligheten att vara aktiv bör finnas tillgänglig utan att behöva ta sig alltför långt från hemmet. För barn och unga finns behov av dels spontanidrottsytor, men också av bokningsbara ytor med mått anpassade för barn i yngre åldrar. För äldre kan exempelvis mer tillgängliga motionsstråk i den bebyggda miljön vara ett sätt att möjliggöra aktivitet i närområdet. Nämnden har under perioden arbetet vidare med flera projekt som inbegriper nya basketplaner utomhus, däribland på Mälarhöjdens IP och på Skarpnäcks sportfält. KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.4 Medarbetare i Stockholm ska ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, måluppfyllnad för två av tre indikatorer och aktiviteter. Idrottsnämndens ambition är att vara en långsiktigt attraktiv, hållbar och hälsosam arbetsgivare som stödjer verksamhetens mål och strategier. Ett kontinuerligt arbete sker avseende utveckling, ledarskap och det systematiska arbetsmiljöarbetet för att stärka nämnden som arbetsgivare. Nämnden har en ambitiös målsättning gällande aktivt medskapandeindex (AMI) på längre sikt och är ett sätt att följa upp nämndens långsiktiga utvecklingsarbete. Idrottsnämnden, Tertialrapport 37(47) Periodens utfall av AMI har minskat något sedan föregående år och resultatet kommer att analyseras vidare på såväl övergripande som lokal nivå för att fånga upp behov av åtgärder eller vidare utvecklingsinsatser. Nämndens chefer får stöd till att arbeta med att analysera, bearbeta och följa upp medarbetarenkätens resultat. Nämnden arbetar aktivt med tidiga samtal och framtagande av konkreta planer för återgång i arbete för att minska sjukfrånvaro bland medarbetarna. Även ett förebyggande arbete genomförs med såväl det interna hälsofrämjande arbetet och rehabilitering som det systematiska arbetsmiljöarbetet. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Aktivt Medskapandeinde x 82 83 81 83 84 82 2026 Analys Arbetet fortsätter för att ytterligare förbättra utfallet då årsmålet inte helt uppnås. Sjukfrånvaro 6,2 % 5,1 % 8,3 % 5,7 % 6,7 % 6,7 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Sjukfrånvaro dag 1-14 1,8 % 1,8 % 1,9 % 1,8 % 1,9 % 1,9 % Tas fram av nämnd Tertial 1 2026 Sjukfrånvaron baseras på siffror för rullande 12 månader till och med februari 2026. Nämndmål: Idrottsnämnden är en attraktiv arbetsgivare som erbjuder hälsofrämjande arbetsplatser Uppfylls helt Förväntat resultat Ledarskapet är helt avgörande för en sund organisation där varje medarbetare och chef har goda förutsättningar för att kunna göra ett bra arbete. En tillitsbaserad styrning med en arbetsmiljö där medledarna känner sig involverade och engagerade, rätt chefsled och stödfunktioner samt att rätt person gör rätt saker med klara målbilder. Analys Idrottsnämndens ambition är att vara en långsiktigt attraktiv, hållbar och hälsosam arbetsgivare med goda anställningsvillkor. För att chefsuppdraget ska ha rätt förutsättningar kommer vissa justeringar i organisationen att genomföras under 2026. Projektet med en gemensam bemanningsstrategi för att effektivisera bemanningsplaneringen och att minska antalet timanställda pågår enligt projektplanen med olika aktiviteter. Under början av 2026 har statistik tagits fram för andelen arbetade timmar av timanställda badmästare för att ha en utgångspunkt och sätta ett mål för minskningen nämnden vill uppnå. Nämnden har även haft uppstart av utbildning i resursbehov och autoschema för hälften av simhallarna för att effektivisera bemanningsplanering och se en minskning av timanställda. Idrottsnämnden, Tertialrapport 38(47) Insatsen med en gemensam bemanningsstrategi är också en viktig del i att säkerställa kompetensförsörjningen på sikt där nämnden kan attrahera, rekrytera, behålla och utveckla kompetenta medarbetare. En väl fungerande och kvalitetssäkrad rekryteringsprocess är en viktig del i att kunna attrahera och rekrytera, utveckla och behålla personer med eftersökt kompetens. Att löpande kvalitetssäkra rekryteringsprocessen är viktigt för att bibehålla och utveckla ett starkt medarbetarskap med rätt kompetens. Som en del i det arbetet har nämnden tagit fram annonsmallar och rekryteringsfilmer för de vanligaste befattningarna vilka har implementerats under början av 2026. Idrottsnämndens utvecklingsarbete med att säkerställa att nämndens kärnvärden, position och uppdrag genomsyrar det dagliga arbetet på alla nivåer pågår. Nämnden arbetar kontinuerligt med chefsutveckling, organisationskultur och arbetssätt för att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig organisation. Undersökningen med Great place to work genomfördes under hösten 2025. Att genomföra ytterligare en mätning förutom den stads gemensamma medarbetarenkäten av hur medarbetarna ser på sin arbetsmiljö och arbetsplatskultur är en viktig del av det långsiktiga utvecklingsarbetet. Resultatet har givit fokusområdena samskapa, involvera och samverka att arbeta vidare med under 2026 integrerat i befintliga processer såsom i arbetet med medarbetarenkätens resultat. Under början av 2026 har ett stödmaterial presenterats för alla chefer som i sin tur presenterat det för alla medarbetare. Nämnden arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor och systematiskt arbetsmiljöarbete. Individuella arbetsmiljösamtal med chefer kommer att påbörjas under våren där inriktningen är att arbeta förebyggande för jämställdhet och jämlikhet i bemanning och hälsa. Ämnen som kompetensförsörjning, utveckling och medarbetare i riskzon för ohälsa diskuteras för tidiga stödinsatser och identifiering av eventuella behov på en aggregerad nivå Ett förebyggande hälsofrämjande arbete för att bibehålla trenden med sjunkande sjukskrivningstal är fortsatt prioriterat. Nätverksträff för hälsoinspiratörer genomförs halvårsvis för att inspirera till ett aktivt internt hälsofrämjande arbete. Det systematiska arbetsmiljöarbetet pågår kontinuerlig, vid fasta tidpunkter under året kartläggs, riskbedöms och samverkas såväl den fysiska som den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Årlig uppföljning är genomförd enligt plan under februari. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Inom ramen för nämndens arbete med att stärka förhållningssättet lärande planera och bygga en egen lärplattform i utbildningsplattformen. 2026-01-01 2026-12-31 Inom ramen för nämndens utvecklingsarbete planera och genomföra insatser kopplat till undersökningen om arbetsplatskultur som genomförts för att ytterligare stärka arbetsgivarvarumärket. 2026-01-01 2026-12-31 Riktad insats i syfte att effektivisera bemanningsplaneringen och minska antalet timanställda 2026-01-01 2026-12-31 Idrottsnämnden, Tertialrapport 39(47) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.5 Hög beredskap och stark rådighet ska råda i alla verksamhetsområden Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nämnden arbetar kontinuerligt med att säkerställa att prioriterade och nytecknade avtal läses in i Agresso, vilket är en förutsättning för att andel elektroniska avtal ska öka. Nämnden säkerställer löpande att krav ställs på arbetsrättsliga villkor i de upphandlingar där det är relevant. Arbetet med att säkerställa idrottsanläggningarnas krisförmåga och att lokala krisplaner/ handlingsplaner finns för hur en händelse ska hanteras har fortsatt under våren. Planerna ska vara anpassade efter rådande omvärldsförutsättningar och dessa förändras löpande. Med- arbetare i idrottsanläggningarna rustas för att ha god kunskap om hur de ska agera om de ställs inför olika oönskade händelser. Det kan till exempel handla om en brand eller olycka, hot och våld men även en extraordinär händelse. Oavsett händelse är målet att besökarna alltid ska känna en trygghet i att förvaltningens medarbetare arbetar efter fastställda rutiner som syftar till att skydda och värna individ och egendom. Planering pågår för att ta över lokalvården i egen regi i idrottshallar i takt med att befintliga avtal löper ut Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel elektroniska inköp 37 % 50 % 75 % 2026 Andel prioriterade avtal där uppföljning genomförts 100 % 100 % 95 % 2026 Andel upphandlingar som innehåller krav på arbetsrättsliga villkor 50 % Tas fram av nämnd/ styrelse 2026 Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Idrottsnämnden ska återta driften av lokalvården i stadens idrottsanläggningar. I ett första steg ska lokalvården i idrottshallar övergå till egen regi 2026-01-01 2026-12-31 Idrottsnämnden, Tertialrapport 40(47) Nämndmål: Informationssäkerheten inom idrottsnämndens verksamheter är hög Uppfylls helt Förväntat resultat Medarbetare och chefer har utifrån roll och ansvar goda kunskaper i informationssäkerhet och dataskydd samt hanterar information och personuppgifter enligt stadens riktlinjer. Kompetenshöjande åtgärder inom informationssäkerhet är genomförda utifrån identifierade personalgrupper. Incidenter rapporteras löpande och hanteras enligt fastställd rutin. Analys Nämnden fortsätter arbetet med att tydliggöra organisation, ansvarsfördelning och arbetssätt inom dataskydd och informationssäkerhet. Ett arbete pågår för att ta fram och implementera olika rutiner för att förstärka informationssäkerheten i nämndens verksamhet. Bland annat kommer en normerande rutin för behörighetshantering färdigställas inom kort. Informationsinsatser genomförs löpande riktat mot nämndens medarbetare för att öka kännedomen om aktuella risker och hot inom informationssäkerhetsområdet. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Ta fram och implementera rutiner så att informationssäkerhet och personuppgiftshantering tillgodoses vid upphandling. 2026-01-01 2026-08-31 Uppdatera och implementera rutinen för hantering av incidenter inom informationssäkerhetsområdet 2026-01-01 2026-12-31 KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.6 Tryggheten ska öka genom förebyggande insatser Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllnad för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål, indikatorer och aktiviteter. Nämnden deltar i de platssamverkansgrupper där nämndens verksamheter är berörda. Få händelser med koppling till våldsbejakande extremism har rapporterats av nämndens verksamheter. Nämndens handlingsplan är uppdaterad och redovisas i bilaga 3 till denna tertialrapport. Aktivitet Startdatum Slutdatum Avvikelse Kommunstyrelsen ska i samarbete med socialnämnden samt i samråd med idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsdelsnämnderna och Stockholm Business Region AB vidareutveckla arbetssätt, verktyg och koncept för digital närvaro i syfte att stärka det förebyggande arbetet 2026-01-01 2026-12-31 Idrottsnämnden, Tertialrapport 41(47) Nämndmål: Besökare och medarbetare i stadens idrottsanläggningar känner sig trygga och välkomna. Uppfylls helt Förväntat resultat Alla som besöker stadens idrottsanläggningar upplever att de får ett bra och välkomnande bemötande. Besökarna kan känna sig trygga och utan risk att bli utsatta för trakasserier, diskriminering, hot eller våld. Medarbetarna har kunskap om hur våld kan förebyggas. Analys Medarbetare i stadens idrottsanläggningar utbildas löpande i hur de ska agera om de ställs inför olika oönskade händelser. Det kan till exempel handla om en brand eller olycka, hot och våld men även en extraordinär händelse. Oavsett händelse är målet att besökarna alltid ska känna en trygghet i att nämndens medarbetare arbetar efter fastställda rutiner som syftar till att skydda och värna individ och egendom. Indikator Periodens utfall Utfall män/ pojkar Utfall kvinnor/ flickor Utfall VB 2025 Prognos helår Årsmål KF:s årsmål Period Andel bemannade anläggningar som genomfört utrymningsövning 94 % 100 % 2026 Andel månadsavlönad personal inom avdelningen för idrottsverksamhet som har kompetens att utföra hjärt- och lungräddning, HLR 93,17 % 100 % 2026 Andel personal som arbetar vid bassängkant som har kompetens att livrädda i vatten 96 % 100 % 2026 Besökarnas nöjdhet med verksamhetsutbud et i sim- och idrottshallarna 4,1 2026 Nöjd kundindex på stadens sim- och idrottshallar 83 2026 Idrottsnämnden, Tertialrapport 42(47) KF:s mål för verksamhetsområdet: 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt Uppfylls helt Analys Målet bedöms uppfyllas helt. Bedömningen baseras på förväntad måluppfyllelse för uppdrag och insatser samt för underliggande nämndmål. Arbetet med att förankra och implementera Stockholms stads handlingsplan mot rasism har påbörjats. Insatserna anpassas efter nämndens ansvarsområden och förutsättningar. Nämnden har fortsatt att arbeta för ökad kunskap och information gällande MR-frågor. Till exempel har en fortbildningsinsats inom idrott och bemötande för personer med intellektuell funktionsnedsättning genomförts i samverkan med Svenska Parasportförbundet. Nämndens verksamheter är en viktig del av stadens välfärd och service till stockholmarna. MR-perspektiven är väl integrerade i Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028 som är ett viktigt styrdokument för nämndens verksamhetsområde. Under perioden har ett samverkansavtal tecknats med Healthy women idrotts- och kulturförening i syfte att aktivera tonårsflickor i Järva och Skärholmen genom gymträning. Samverkan ligger i linje med nämndens strategiska inriktning att utveckla stöd och samverkan med rörelsefrämjande organisationer med potential att aktivera prioriterade grupper. Nämnden deltar även i stadens arbetsgrupp kopplad till partnerskapet med Stockholm Pride. Hbtqi-personers delaktighet inom idrotten ska uppmärksammas och beaktas i nämndens insatser. I de lokaler det är möjligt ska nämnden verka för att det finns flexomklädningsrum så att fler kan känna sig bekväma på stadens idrottsanläggningar. Vid planering av nya anläggningar samt renovering av befintliga anläggningar som innefattar omklädnad ingår flexomklädningsrum som en integrerad del av nämndens projektbeställning. Nämnden arbetar aktivt med delaktighet och inflytande och utgår ifrån de styrande dokument som rör barns rättigheter och inflytande. Nämndmål: Barn ska ha möjlighet att vara delaktiga i och ha inflytande över fritidsaktiviteter Uppfylls helt Förväntat resultat Barn har deltagit i planering, genomförande och uppföljning av fritidsaktiviteter samt i utformningen av platser för fysisk aktivitet. Analys Arbetet med barnrättsperspektivet har vidareutvecklats och anpassats i syfte att göra fler barn delaktiga. Under perioden har referensgruppen bestående av barn och unga med Idrottsnämnden, Tertialrapport 43(47) funktionsnedsättning varit med i genomförande och uppföljning av Fritid- och framtidsmässan. Referensgruppen har utökats, fått större åldersspridning och har en jämn könsfördelning. I stadens simhallar har barn och unga fått önska aktiviteter till både sportlovet och kommande prova-på aktiviteter. Ett annat exempel är ett projekt där Åkeshov sim- och idrottshall i dialog med elever från Nya Elementarskolan undersöker hur fler barn och unga, särskilt flickor, kan inspireras att träna på gym. Nämnden fortsätter med fortbildningsinsatser riktat till nämndens medarbetare med fokus på barns delaktighet och inflytande. Uppföljning av ekonomi Analys av resultaträkning - uppföljning av driftbudget Sammanfattning Hyreskostnaderna är den kostnad som ökar mest 2026 jämfört med 2025, bland annat på grund av att Ulvsunda idrottscenter öppnar under andra halvåret 2026. Intäkterna beräknas öka jämfört med 2025, vilket främst beror på ökade intäkter från skolor till följd av den taxehöjning som genomförts 2026. Prognosen för 2026 innebär att ingen budgetavvikelse redovisas totalt för nämnden. Ett underskott om 3,3 mnkr redovisas för intäkter, vilket beror på minskade intäkter för försäljning hos sim- och idrottshallar för i första hand intäkter för årskort. Intäkterna för planhyror beräknas överstiga budget till följd av högre effekt än beräknat för höjda taxor till skolor. För kostnader redovisas ett överskott om 3,3 mnkr, vilket beror på lägre kostnader för el/va/värme samt lokal- och markhyror. I nedanstående tabell redovisas bokslut 2025, justerad budget 2026 samt prognos och beräknad avvikelse. Idrottsnämnden, Tertialrapport 44(47) I nedanstående stycken kommenteras nämndens ekonomiska förutsättningar och utfall så här långt uppdelat på kostnader och intäkter. Kostnader Personalkostnader Personalkostnaderna beräknas öka med 7,5 mnkr 2026 jämfört med bokslut 2025, vilket främst beror på lönerevision 2026. Årsprognosen innebär att ett underskott om 1,6 mnkr redovisas jämfört med budget, vilket främst beror på att budget inte lades ut på vissa kostnadsställen under VP-arbetet. Detta har nu korrigerats i och med att en prognos lagts på de kostnadsställen som saknar budget. Ett underskott redovisas även inom fiskeverksamheten, där täcks underskottet med externa intäkter. Personal från Kronobergsbadet som stänger från och med maj beräknas kunna inrymmas inom budget hos andra enheter i höst. El, vatten, värme Kostnaderna beräknas minska med 2,6 mnkr 2026 jämfört med 2025, vilket främst beror på sänkt skatt på el. Det sänkta skatten är även främsta orsaken till att ett överskott om 4,0 mnkr redovisas jämfört med budget, trots höga kostnader i början av året för uppvärmda fotbollsplaner och simhallar till följd av låga väder temperaturer. Idrottsnämnden, Tertialrapport 45(47) Lokal- och markhyror Lokal- och markhyror är den kostnad som beräknas öka mest 2026 jämfört med bokslut 2025. Ökningen uppgår till 36,7 mnkr och beror främst på ökad hyreskostnad för Ulvsunda idrottscenter som öppnar andra halvåret 2026. Jämfört med budget redovisas ett överskott om 7,4 mnkr. Överskottet avser främst lägre kostnader än beräknat för skolersättning (hyra av skolgymnastiksalar och klassrum) och på lägre kostnader än beräknat för flera anläggningar som inte hyrs av fastighetsnämnden. Föreningsstöd Budgeten för föreningsstöd uppgår till 78,2 mnkr. Kostnaderna för föreningsstöd beräknas öka med 1,8 mnkr jämfört med bokslut 2025, vilket främst beror på kostnader för tre nya stöd som införts 2026. Ingen avvikelse beräknas jämfört med budget. Kapitalkostnader Kapitalkostnaderna beräknas öka med 5,5 mnkr 2026 jämfört med bokslut 2025. Ökningen beror på högre investeringsnivåer de senaste åren. Prognos 2026 är 56,9 mnkr, vilket innebär att ingen avvikelse redovisas jämfört med budget. IT-kostnader IT-kostnader beräknas öka med 6,5 mnkr 2026 och beror på både högre drift- och utvecklingskostnader. Årsprognosen innebär att ett underskott om 4,6 mnkr redovisas jämfört med budget, även underskottet beror på högre kostnader för både drift- och utveckling. Övriga kostnader Prognosen innebär att övriga kostnader har ökat med 28,1 mnkr jämfört med bokslut 2025. Ökningen beror främst på att ej fördelad budget för Ulvsunda Idrottscenter ingår i prognosen för övriga kostnader. I kommunfullmäktiges budget för idrottsnämnden ingår drift av hela Ulvsunda Idrottscenter andra halvåret 2026. Nuvarande plan bygger på att anläggningen öppnar etappvis under hösten och hela budgeten kommer därmed inte förbrukas. Det gäller främst hyreskostnader. Prognosen är fortfarande osäker och den budget avseende Ulvsunda Idrottscenter som inte används 2026 kommer nämnden att redovisa som ett överskott vid årets slut, alternativt kommer förvaltningen föreslå att nämnden begär en budgetjustering i samband med tertialrapport 2. Ett underskott om 1,9 mnkr redovisas jämfört med budget. Redovisat underskott beror främst på att överskott inom andra kostnadsslag som ännu inte fördelats ingår i posten ej fördelade medel inom övriga kostnader. Intäkter Försäljning sim- och idrottshallar Försäljningsintäkterna för sim- och idrottshallarna beräknas minska med 4,0 mnkr jämfört med bokslut 2025. Detta beror främst på helårseffekt av att Vällingby sim- och idrottshall stängde för upprustning sommaren 2025, att Kronobergsbadet stänger från och med juni 2026 samt lägre intäkter för försäljning av årskort i flera anläggningar. Ett underskott om 6,2 mnkr jämfört med budget redovisas för 2026. Underskottet avser främst Idrottsnämnden, Tertialrapport 46(47) mindre intäkter än beräknat för årskort hos flera anläggningar. Störst underskott återfinns hos Kronobergsbadet, Eriksdalsbadet och Västertorps sim- och idrottshall. Kronobergsbadet har tappat mycket intäkter även i början av året, fast det fortfarande är öppet, vilket inte var medräknat i budget 2026. Tillfälliga lokalupplåtelser (planhyror) Prognosen för 2026 uppgår till 149,1 mnkr, vilket innebär en ökning om 19,3 mnkr jämfört med 2025. Ökningen är främst en effekt av höjningen av taxan för skolor 2026. Intäkterna för planhyror beräknas överstiga budget till följd av högre effekt än beräknat för höjda taxor, vilket gör att ett överskott om 2,8 mnkr redovisas. Effekten beräknades med försiktighet i VP 2026. Övriga intäkter Intäkterna beräknas minska med 8,1 mnkr 2026 jämfört med 2025, vilket bland annat beror på minskade försäljningsintäkter kopplat till evenemang hos idrottsverksamhet utomhus. Därutöver finns det vissa intäkter där storleken ännu inte är känd. Dessa ingår inte i budget och prognos för 2026. Det gäller exempelvis lönebidrag och externa intäkter för fiskeverksamhet. Periodens (januari-april) resultat I nedanstående text kommenteras vissa större förändringar av utfall till och med april 2026 jämfört med motsvarande period 2025. Intäkter Taxor och avgifter, vilket främst avser simhallarnas försäljning har minskat med 3,4 mnkr till 53,1 mnkr. Intäkterna för planhyror (tillfälliga lokalupplåtelser) har ökat med 10,2 mnkr, vilket främst beror på höjd taxa 2026 för skolor. Kostnader Bokförda personalkostnader till och med april har ökat med 2,2 mnkr. Det är främst kostnader inom avdelningen för idrottsverksamhet utomhus som ökat till och med april, fördelat på olika enheter inom avdelningen. Bokförda hyreskostnader har ökat med 12,2 mnkr, vilket främst beror på ökade hyror till fastighetshetsnämnden. Bokförda kostnader för bidrag/stöd har ökat med 11,3 mnkr, vilket främst beror på att mer särskilda föreningsstöd utbetalts under perioden 2026 samt på utbetalt bidrag till Svenska basketförbundet kopplat till EM för damer 2027. Övriga kostnader har ökat med 3,2 mnkr, vilket främst beror på ökade kostnader för konsulter. Ökningen avser framförallt IT-konsulter och konsulter kopplat till projekt. Idrottsnämnden, Tertialrapport 47(47) Investeringar Nämndens budget för investeringar 2026 uppgår till 130 mnkr. I budgeten ingår bland annat maskiner och inventarier till befintliga och nya anläggningar, underhåll samt budget för vattenledningar och infrastruktur i Ågesta friluftsområde. Inom båtsporten ingår främst byten av pontoner. I årsprognosen för 2026 redovisas ett överskott jämfört med budget om 12 mnkr. Detta beror på att endast planering av förstärkning av vistelsemiljön omkring spåren för tydligare skyltning, grillplats och rekreationsmöjligheter för besökarna i Ågesta friluftsområde har påbörjats. I planeringen för framdragning av vatten och avlopp har det framkommit att projektet kan starta tidigast 2027. Bokförda utgifter till och med april uppgår till 6,1 mnkr. Då större delen av budgeten för inventarier och maskiner avser utökad budgetram för nya anläggningar som ännu inte betalts samt att det finns pågående projekt inom planerat underhåll kommer utfallet att öka under resten av året. --- [Bilaga 1 SLK blankett IdN T1 2026.pdf] Idrottsnämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se 2025 Investeringsnetto (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) Netto VP 2026 S:a Prognos VP2026 S:a Prognos VP2026 S:a Prognos t.o.m. netto avvik netto netto avvik netto netto avvik netto Genomf. Avvik. Prognos 2025 2026 2026 2027 2027 2028 2028 beslut Stora genomförandeprojekt >= 50 mnkr Beslutade av kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora genomförandeprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga genomförandeprojekt < 50 mnkr Beslutade av nämnd 0,0 10,0 0,0 10,0 10,0 0,0 10,0 10,0 0,0 10,0 0,0 0,0 0,0 0,0 15,0 0,0 3,0 20,0 0,0 20,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 4,0 0,0 4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 11,0 0,0 11,0 20,0 0,0 20,0 20,0 0,0 20,0 0,0 0,0 0,0 0,0 70,0 0,0 70,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga genomförandeprojekt 0,0 110,0 0,0 98,0 50,0 0,0 50,0 30,0 0,0 30,0 0,0 0,0 0,0 Summa genomförandeprojekt 0,0 110,0 0,0 98,0 50,0 0,0 50,0 30,0 0,0 30,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter Stora planeringsprojekt >= 300 mnkr, inom budget, (not 16) Avvik. Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora planeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa projekt med utredningsbeslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora planeringsprojekt inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga planeringsprojekt < 300 mnkr, inom budget Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga planeringsprojekt, inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 2027 2028 Totalt projektet2026 2025 Investeringsnetto (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) Netto VP 2026 S:a Prognos VP2026 S:a Prognos VP2026 S:a Prognos t.o.m. netto avvik netto netto avvik netto netto avvik netto Genomf. Avvik. Prognos 2025 2026 2026 2027 2027 2028 2028 beslut 2027 2028 Totalt projektet2026 Summa planeringsprojekt inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter Inventarier och maskiner 0,0 20,0 0,0 20,0 20,0 0,0 20,0 20,0 0,0 20,0 Summa projekt inom budget 0,0 130,0 0,0 118,0 70,0 0,0 70,0 50,0 0,0 50,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter 0 110 0 98 50 0 50 30 0 30 0 0 0 Planeringsprojekt utom budget (not 17) Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa planeringsprojekt utom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter TOTALT 0,0 130,0 0,0 118,0 70,0 0,0 70,0 50,0 0,0 50,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter 0 110 0 98 50 0 50 30 0 30 0 0 0 1 Investeringsnetto t.o.m. 2025 2 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad nivå i budget 2026, se bilaga 3. Kolumn "VP (verksamhetsplan) 2026" inkluderar även ev. ombudgeteringar och budgetusteringar som KF beslutat om. 4,7,10,13 Nämndens prognos. 2,5,8 Nämndens budget 2027-2028 i verksamhetsplan 2026, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026, se bilaga 3, inklusive av KF beslutade justeringar. 11 Totalt beslutad nettoutgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges nettoutgiften enligt inriktningsbeslutet. 12 Avvikelse jämfört med totalt beslutad nettoutgift. 16 Planeringsprojekt beslutade av KF som ingår i KF:S investeringsplan för budget 2026. Planeringsprojekt med utredningsbeslut specificeras 17 Planeringsprojekt beslutade av KF som ej ingår i KF:s investeringsplan för 2026. Dessutom inkluderas helt nya planeringsprojekt. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Idrottsnämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se 2025 Investeringstgifter (+) (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (+) ökade utgifter, (-) minskade utgifter Utgift VP 2026 S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos t.o.m. utgift avvik utgift utgift avvik utgift utgift avvik utgift Genomf. Avvik Prognos 2025 2026 2026 2027 2027 2028 2028 beslut Stora genomförandeprojekt >= 50 mnkr Beslutade av kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora genomförandeprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga genomförandeprojekt < 50 mnkr Beslutade av nämnd Båtsport 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 10,0 0,0 Ågesta konstsnöspår, vatten och avlopp m.m. 15,0 3,0 20,0 20,0 0,0 0,0 Hagar ridhus 4,0 4,0 0,0 0,0 0,0 Övrigt friluft och underhåll 11,0 11,0 20,0 20,0 20,0 20,0 0,0 Ulvsunda idrottscenter 70,0 70,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga genomförandeprojekt 0,0 110,0 98,0 50,0 0,0 50,0 30,0 0,0 30,0 0,0 0,0 0,0 Summa genomförandeprojekt 0,0 110,0 98,0 50,0 0,0 50,0 30,0 0,0 30,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter Stora planeringsprojekt >= 300 mnkr, inom budget, (not 16) Avvik Inr beslut Avvik Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora planeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa projekt med utredningsbeslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora planeringsprojekt inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga planeringsprojekt < 300 mnkr, inom budget Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 2027 2028 Totalt projektet2026 2025 Investeringstgifter (+) (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (+) ökade utgifter, (-) minskade utgifter Utgift VP 2026 S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos VP 2026 S:a Prognos t.o.m. utgift avvik utgift utgift avvik utgift utgift avvik utgift Genomf. Avvik Prognos 2025 2026 2026 2027 2027 2028 2028 beslut 2027 2028 Totalt projektet2026 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga planeringsprojekt, inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa planeringsprojekt inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter Inventarier och maskiner 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 20,0 Summa projekt inom budget 0,0 130,0 0,0 118,0 70,0 0,0 70,0 50,0 0,0 50,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Planeringsprojekt utom budget (not 17) Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa planeringsprojekt utom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter TOTALT 0,0 130,0 0,0 118,0 70,0 0,0 70,0 50,0 0,0 50,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara utgifter 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Investeringsutgifter t.o.m. 2025 2 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad nivå i budget 2026, se bilaga 3. Kolumn "VP (verksamhetsplan) 2026" inkluderar även ev. ombudgeteringar och budgetusteringar som KF beslutat om. 4,7,10,13 Nämndens prognos. 2,5,8 Nämndens budget 2027-2028 i verksamhetsplan 2026, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026, se bilaga 3, inklusive av KF beslutade justeringar. 11 Totalt beslutad utgift under projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges utgiften enligt inriktningsbeslutet. 12 Avvikelse jämfört med totalt beslutad utgift. 16 Planeringsprojekt beslutade av KF som ingår i KF:S investeringsplan för budget 2026. Planeringsprojekt med utredningsbeslut specificeras 17 Planeringsprojekt beslutade av KF som ej ingår i KF:s investeringsplan för 2026. Dessutom inkluderas helt nya planeringsprojekt. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. Idrottsnämnden Vid frågor kontakta budgetenheten, vid finansavdelningen, stadsledningskontoret. Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april E-post: slk-finansavdelningen.slk@stockholm.se 2025 Investeringsinkomster (-) (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (-) ökade inkomster, (+) minskade inkomster Inkomst VP 2026 S:a Prognos VP2026 S:a Prognos VP2026 S:a Prognos t.o.m. inkomst avvik inkomst inkomst avvik inkomst inkomst avvik inkomst Genomf. Avvik Prognos 2025 2026 2026 2027 2027 2028 2028 beslut Stora genomförandeprojekt >= 50 mnkr Beslutade av kommunfullmäktige 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora genomförandeprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Övriga genomförandeprojekt < 50 mnkr Beslutade av nämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga genomförandeprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa genomförandeprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara inkomster Stora planeringsprojekt >= 300 mnkr, inom ram, (not 16) Avvik. Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora planeringsprojekt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa projekt med utredningsbeslut 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa stora planeringsprojekt inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara inkomster 2027 2028 Totalt projektet2026 2025 Investeringsinkomster (-) (1) (2) (3) (4) (5) (6) (7) (8) (9) (10) (11) (12) (13) (-) ökade inkomster, (+) minskade inkomster Inkomst VP 2026 S:a Prognos VP2026 S:a Prognos VP2026 S:a Prognos t.o.m. inkomst avvik inkomst inkomst avvik inkomst inkomst avvik inkomst Genomf. Avvik Prognos 2025 2026 2026 2027 2027 2028 2028 beslut 2027 2028 Totalt projektet2026 Övriga planeringsprojekt < 300 mnkr, inom budget Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa övriga planeringsprojekt, inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa planeringsprojekt inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Inventarier och maskiner Summa projekt inom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara inkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Planeringsprojekt utom budget (not 17) Inr beslut Avvik. Prognos 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa planeringsprojekt utom budget 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara inkomster TOTALT 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 varav ej aktiverbara inkomster 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 Investeringsinkomst t.o.m. 2025 2 Nämndens verksamhetsplan, inom av KF beslutad nivå i budget 2026, se bilaga 3. Kolumn "VP (verksamhetsplan) 2026" inkluderar även ev. ombudgeteringar och budgetusteringar som KF beslutat om. 4,7,10,13 Nämndens prognos. 2,5,8 Nämndens budget 2027-2028 i verksamhetsplan 2026, inom av KF beslutad planeringsnivå i budget 2026, se bilaga 3, inklusive av KF beslutade justeringar. 11 Totalt beslutad inkomstunder projektets genomförandeperiod enligt genomförandebeslut. I det fall endast inriktningsbeslut föreligger anges inomsten enligt inriktningsbeslutet. 12 Avvikelse jämfört med totalt beslutad inkomst. 16 Planeringsprojekt beslutade av KF som ingår i KF:S investeringsplan för budget 2026. Planeringsprojekt med utredningsbeslut specificeras 17 Planeringsprojekt beslutade av KF som ej ingår i KF:s investeringsplan för 2026. Dessutom inkluderas helt nya planeringsprojekt. 17 Planeringsprojekt beslutade av KF som ej ingår i KF:s investeringsplan för 2026. Dessutom inkluderas helt nya planeringsprojekt. Innehållet i blanketten ska analyseras och kommenteras i tjänsteutlåtandet. --- [Bilaga 2 Plan för upphandling 2026-2028.pdf] Inköpskategori Beskrivning Planerad start av upphandlingen Avtalsstart Uppskattat värde kr Kontraktstyp Avtalstyp Inköpskategori kod Samtliga inköpskategorier Diarienr Bygg & anläggningsentreprenader Passersystem och elektromekanisk låsning 2026-01-01 2026-06-01 12 000 000 Varor Ramavtal Lokalt 1019; Bygg &amp; anläggningsentreprenader; IDF 2025/1905 Förbrukningsmateriel Serviceartiklar Simmhallar 2026-04-15 2027-04-16 3 000 000 Varor Ramavtal Lokalt 1020; Förbrukningsmateriel; IDF 20 25/1894 Förbrukningsmateriel Bottensug stor 2026-06-14 2027-06-15 3 700 000 Varor Ramavtal Lokalt 1020;1025;102510; Förbrukningsmateriel;Maskin er &amp; Fordon;Maskiner, Reservdelar &amp; Underhåll; IDF 2025/1911 Anläggningsmateriel Bryggor, pontoner inköp 2026-05-30 2027-07-01 16 000 000 Varor Ramavtal Lokalt 1022;102224; Anläggningsmateriel;Ham nutrustning; IDF 2025/1928 Förbrukningsmateriel Hänglås till simhallar 2026-09-15 2027-09-16 4 000 000 Varor Ramavtal Lokalt 1020;102010; Förbrukningsmateriel;Jär nhandelsvaror; IDF 2025/1920 (Okategoriserat) Havsöring och lax för utsättning 2026-09-25 2027-09-27 6 000 000 Varor Ramavtal Lokalt 9910; (Okategoriserat); IDF 2025 /1921 Drift & Underhåll Reparation av konstgräsplaner och löparbanor 2027-02-14 2028-02-16 2 000 000 Tjänster Ramavtal Lokalt 1016; Drift &amp; Underhåll; IDF 2025/1927 Maskiner & Fordon Isknivar 2027-04-30 2028-05-21 1 500 000 Varor Ramavtal Lokalt 1025;102510; Maskiner &amp; Fordon;Maskiner, Reservdelar &amp; Underhåll; IDF 2025/1896 Anläggningsmateriel Gymutrustning 2027-07-31 2028-08-01 46 000 000 Varor Ramavtal Lokalt 1022; Anläggningsmateriel; IDF 2025/1930 Drift & Underhåll Vinterväghållning 2028-05-01 2029-05-02 5 000 000 Tjänster Ramavtal Lokalt 1016; Drift &amp; Underhåll; IDF 2025/1904 Anläggningsmateriel Passerkort och nyckelbrickor 2028-11-01 2029-11-02 1 200 000 Varor Ramavtal Lokalt 1022;102216; Anläggningsmateriel ;Larmsystem &amp; Passagesystem; IDF 2025/1929 Rapportuttag från Agresso: 2026-04-16 Planerade upphandlingar per inköpskategori förvaltning/bolag: 132 - Idrottsnämnden Databaskopia från Kommers/DataMart: 2026-04-16 --- [Bilaga 3 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026.pdf] Idrottsnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026 stockholm.se Idrottsnämndens handlingsplan mot våldsbejakande extremism 2026 Dnr: 2026/407 2 Innehåll Inledning .................................................................................................... 3 Idrottsnämndens verksamhet i arbetet mot VBE .................................. 4 Lokal lägesbild .......................................................................................... 4 Källor 4 Analys ......................................................................................................... 4 Idrottsnämndens aktiviteter kopplat till våldsbejakande extremism .. 5 Idrottsnämndens aktiviteter ........................................................................ 5 3 Inledning Stockholm stads riktlinjer i arbetet mot våldsbejakande extremism är utgångspunkt för arbetet i denna handlingsplan. Denna handlingsplan omfattar idrottsnämndens verksamheter och ligger till grund för prioriteringar av insatser framåt. Våldsbejakande extremistmiljöer utgör ett hot mot samhällets grundläggande struktur, dess styrelseskick eller de politiska företrädarna på olika nivåer. På så sätt kan våldsbejakande extremistmiljöer utgöra ett hot mot hela demokratin och dessutom ett allvarligt hot mot medborgares möjligheter att utöva sina demokratiska rättigheter. Stadens arbete riktas huvudsakligen mot tre extremistmiljöer; den våldsbejakande högerextremistiska, den våldsbejakande vänsterextremistiska, och den våldsbejakande islamistiska miljön. Att stadens arbete fokuserar på dessa miljöer beror på att Säkerhetspolisen bedömer att det inom dessa finns individer och grupper som anser det som legitimt att begå brott med målet att förändra rådande samhällsordning i Sverige. De utgör ett hot mot demokratin och individers möjligheter att utöva sina demokratiska fri- och rättigheter.1 Stadens insatser innefattar även ett förebyggande arbete mot ensamagerande gärningspersoner. Dessa personer är inte med i en grupp/organisation, utan agerar istället på egen hand utifrån en extremistmiljös ideologi. Säkerhetspolisen gör bedömningen att ensamagerande gärningspersoner som motiveras av våldsbejakande islamistisk extremism eller våldsbejakande högerextremism utgör ett av de främsta attentatshoten. Enligt Säkerhetspolisen är dessa individers syn på samhällsutvecklingen inte sällan influerade av konspirationsteorier. Många av dem är unga och lider ofta av psykisk ohälsa. Digitaliseringen har inneburit att dessa individer – men även de organiserade våldsbejakande extremistiska miljöerna – har en tydlig närvaro på nätet.2 I staden finns en struktur för arbetet mot våldsbejakande extremism som utgår från riktlinjer som beslutats av kommunfullmäktige. Alla stadsdelsnämnder och fem särskilt berörda facknämnder; social-, arbetsmarknads-, idrotts-, kultur- och utbildningsnämnden, har handlingsplaner. Syftet med handlingsplanerna är att säkerställa en tydlig ansvarsfördelning och struktur för arbetet med att förebygga och motverka våldsbejakande extremism på lokal nivå. I handlingsplanerna finns lokala lägesbilder som närmare beskriver de lokala förutsättningarna och utmaningarna. Läs mer om stadens arbete på intranätet under ’Våldsbejakande extremism’. Här finns också stöd och utbildningar för stadens medarbetare samlat. 1 Säkerhetspolisen (2023). Våldsbejakande extremism. Våldsbejakande extremism - Säkerhetspolisen (sakerhetspolisen.se) [2023-08-30] 2 Säkerhetspolisens årsbok 2022/2023, s.18-19, 30-33, 48-49 4 Idrottsnämndens verksamhet i arbetet mot våldsbejakande extremism Idrottsnämnden ansvarar för huvuddelen av stadens idrotts- och friluftsverksamhet. Detta omfattar bland annat bidragsgivning och stöd till föreningar med verksamhet för barn och ungdomar. Nämnden bedriver också egen friskvårdsverksamhet med gym, gruppträning och kurser samt simskola. Nämnden har hand om upplåtelser av idrottsanläggningar samt skolidrottshallar och gymnastiksalar under den tid lokalerna inte används för skoländamål. Nämnden har därtill hand om ärenden som rör taxor och subventioner för upplåtelser av anläggningar för idrottsverksamhet. Därutöver ansvarar nämnden för båtplatser och friluftsverksamhet. Lokal lägesbild Inom idrottsnämndens ansvarsområde förekommer klotter och affischering med koppling till våldsbejakande extremism. Det kan förekomma försök till bokning av extrema grupper eller personer. Det har förekommit ett tillfälle där en högerextrem och en vänsterextrem grupp samlades för konfrontation vid en idrottsplats. Det förekommer också enstaka besökare som muntligen uttrycker extrema åsikter. Källor Stockholms stads enkät avseende våldsbejakande extremism, IA incidentrapportering, stadsdelsförvaltningarnas lokala lägesbilder inom ramen för samverkansöverenskommelsen. Enkäten: Blandad bild av chefernas behov av omvärldsbevakning och dialog med samordnare. IA: klotter, skadegörelse, enstaka händelser Lokala lägesbilder: allmän bild från omgivningen runt nämndens anläggningar Analys Inrapporterade händelser under 2025 är få. Därför är övergripande slutsatser svåra att dra. 5 Idrottsnämndens aktiviteter kopplat till våldsbejakande extremism Med utgångspunkt i den lokala lägesbilden kommer följande insatser och aktiviteter genomföras. Aktiviteterna som listas är både sådana som genomförs internt och externt samt i samverkan med andra aktörer. Idrottsnämndens aktiviteter Aktivitet Beskriv vad som ska göras och hur det ska utföras När Ange tid för när aktiviteten ska vara genomförd (alt linjearbete) Vem Ange vilken funktion/funktioner som ansvarar för aktiviteten Uppföljning Ange hur aktiviteten ska följas upp Rapportera händelser i incidentrapporteringssystemet IA Kontinuerligt Idrotts- förvaltningens verksamhets- rapportörer i IA. HR-enheten, avdelningarna för idrottsverksamhet och idrotts- strategiska enheten följer upp Delar rapporterad incident med berörda förvaltningar och SLK. Delta i det stadsövergripande nätverket för stadens lokala samordnare mot våldsbejakande extremism Kontinuerligt Idrottsstrategiska enheten Verksamhets berättelsen Bevaka bokningar av möteslokaler och andra anläggningar i samband med de allmänna valen i september. 2026-09-13 Enheten för föreningsstöd och bokning Kontinuerligt Uppdatera och informera personal om aktuell verksamhetsutveckling inom området. Kontinuerligt Idrottsstrategiska enheten Kontinuerligt Erbjuda stadens digitala utbildning i VBE till chefer. Årligen Idrottsstrategiska enheten Kontinuerligt Omvärldsbevakning och informationsdelning Kontinuerligt Idrottsstrategiska enheten Kontinuerligt --- [Bilaga 4 Jämställdhetsrapport idrott 2026.pdf] Jämställdhetsrapport idrott 2026 Dnr: IDF 2026/460 Utgivare: Idrottsförvaltningen Kontakt: idrott@stockholm.se Jämställdhetsrapport idrott 2026 3 (27) Innehåll Innehåll ...................................................................................................... 3 Om rapporten ............................................................................................ 4 Fysisk aktivitet.......................................................................................... 5 Deltagande i idrottsförening ................................................................... 9 Deltagande i olika idrotter ........................................................................ 11 Föreningsliv och föreningsstöd ........................................................... 14 Medlemsaktivitetsstöd .............................................................................. 16 Föreningsliv .............................................................................................. 17 Deltagande i friskvårdsverksamhet ..................................................... 20 Gym .......................................................................................................... 20 Gruppträning ............................................................................................ 21 Kurser ....................................................................................................... 22 Idrottsinvesteringar ............................................................................... 24 Sammanfattande reflektioner ................................................................ 26 Jämställdhetsrapport idrott 2026 4 (27) Om rapporten Stockholm ska vara en stad där alla vill och kan röra på sig. I Stockholms stads Budget 2026 står: ” Jämställda förutsättningar är centralt och nämnden ska årligen redovisa en analys om idrottande ur ett jämställdhetsperspektiv. I samband med detta ska också konkreta förslag presenteras som kan bidra till att fler flickor idrottar.” (Budget, IdN:3) Med detta som utgångspunkt har denna rapport tagits fram. Rapporten ska fungera som underlag för fortsatt planering och prioritering. Rapporten beskriver nuläget gällande fysisk aktivitet och föreningsdeltagande, fördelning av föreningsstöd, deltagande i friskvårdsverksamhet vid stadens simhallar samt idrottsinvesteringar. Rapportens huvudfokus är jämställdhetsperspektivet och hur utbud och resurser nyttjas av/kommer flickor och pojkar, kvinnor och män till del. Rapporten beskriver även översiktligt föreningsutbudet i stadens stadsdelsnämndsområden, vilket kan komplettera bilden. Rapporten fokuserar på barn och unga med ett särskilt fokus på de prioriterade grupperna enligt Program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028 samt till viss del på seniorer. Underlagen som presenteras redovisar olika delar av hur utbudet och deltagandet ser ut när det gäller idrott och motion i Stockholm. Idrottsförvaltningen har sammanställt den befintliga statistiken som finns tillgänglig. Tillsammans ger de presenterade underlagen en bild av situationen i Stockholm. Rapporten utgår till största del från statistik från föregående år, 2025, med undantag för statistik från det lokala aktivitetsstödet (LOK) från Riksidrottsförbundet (RF) samt stadens medlemsaktivitetsstöd (MAS) som baseras på inrapporterade aktivitetstillfällen från 2024. En del underlag är även hämtade från den senaste datainsamlingen gjord av Ung Livsstil, vilket är från 2022. Jämställdhetsrapport idrott 2026 5 (27) Fysisk aktivitet I detta avsnitt presenteras resultat från stadens grundskoleenkät som genomförs i årskurs 6 och årskurs 9 i både kommunala och fristående skolor i Stockholms stad. Enkäten genomfördes under hösten 2025. Resultaten som presenteras nedan kommer ifrån frågan Hur ofta tränar/idrottar du på din fritid? Tabellen nedan visar hur stor andel som inte tränar/idrottar alls på fritiden samt hur stor andel som tränar eller idrottar inom olika intervall under veckan. Andel (%) pojkar och flickor i åk 6 och åk 9 som tränar/idrottar på sin fritid. Grundskoleenkäten, 2025. Åk 6 Åk 9 Pojkar Flickor Pojkar Flickor Tränar/idrottar inte på fritiden 6 9 7 13 Tränar/idrottar en gång i veckan 9 17 7 16 Tränar/idrottar 2–3 ggr/vecka 39 44 30 41 Tränar 4 ggr eller mer/vecka 47 31 57 31 Tabellen visar att det är något fler pojkar än flickor i både årskurs 6 och årskurs 9 som är fysiskt aktiva minst en gång i veckan på fritiden. Det är klart fler pojkar än flickor i båda årskurserna som tränar ofta, det vill säga fyra gånger eller mer i veckan. Diagrammet nedan visar hur stor andel pojkar respektive flickor i årskurs 6 som inte tränar/idrottar alls på sin fritid, uppdelat i stadens stadsdelsnämndsområden. Jämställdhetsrapport idrott 2026 6 (27) Diagrammet visar att det är klart flest inaktiva pojkar och flickor i årskurs 6 i Skärholmen. 13 procent av pojkarna och 23 procent av flickorna tränar eller idrottar inte alls på fritiden. I övriga stadsdelsnämndsområden är det mellan tre till åtta procent av pojkarna och fem till 12 procent av flickorna som inte tränar/idrottar minst en gång i veckan. I Kungsholmen är det lika många pojkar och flickor som är inaktiva, i övriga stadsdelsnämndsområden är det en större andel flickor än pojkar som inte tränar/idrottar alls. I diagrammet nedan visas motsvarande resultat för pojkar och flickor i årskurs 9. 3 5 8 7 8 6 6 3 13 5 45 9 10 8 10 12 6 6 23 9 8 0 5 10 15 20 25 Andel (%) pojkar och flickor i åk 6 som inte tränar/idrottar på fritiden. Grundskoleenkäten, 2025. Pojkar Flickor Jämställdhetsrapport idrott 2026 7 (27) Resultaten visar att det är klart flest inaktiva flickor i årskurs 9 i Skärholmen och Järva. I Skärholmen tränar eller idrottar inte 30 procent av flickorna och i Järva är motsvarande siffra 22 procent. I övriga stadsdelsnämndsområden varierar andelen mellan sex och 15 procent. I Bromma är klart minst andel pojkar inaktiva. I övriga områden varierar andelen pojkar som inte tränar/idrottar mellan fyra och 12 procent. I alla stadsdelsnämndsområden är det fler flickor än pojkar som inte tränar/idrottar minst en gång i veckan på fritiden. När det kommer till fysisk aktivitet bland elever i anpassade grund- och gymnasieskolan finns ej årliga mätningar att tillgå i dagsläget. Diagrammet nedan bygger därför på statistik från den senaste studien från Ung Livsstil från 20221. Diagrammet visar andel som är fysiskt aktiva två gånger eller mer per vecka på sin fritid. Hit räknas fysisk aktivitet oavsett organisationsform och innefattar alltså rörelse inom idrottsförening, annan aktör eller träning på egen hand. 1 För en mer detaljerad genomgång se rapporten Levnadsvillkor, fritidsvanor, skolsituation och hälsa – En studie bland ungdomar i anpassad grund- och gymnasieskola i Stockholms stad från forskningsgruppen Ung Livsstil 2 12 10 7 10 10 4 5 8 6 7 10 14 13 12 15 22 7 6 30 7 14 0 5 10 15 20 25 30 35 Andel (%) pojkar och flickor i åk 9 som inte tränar/idrottar på fritiden. Grundskoleenkäten, 2025. Pojkar Flickor Jämställdhetsrapport idrott 2026 8 (27) Diagrammet visar att 26 procent av pojkarna i anpassade högstadiet och 41 procent av pojkarna i anpassade gymnasiet uppger att de är aktiva minst två gånger i veckan. Motsvarande resultat för flickorna är 34 respektive 25 procent. Detta visar inte samma tydliga mönster gällande kön och ålder som när elever i ordinarie skolform studeras. Tydligt är dock att elever i anpassade skolan rör på sig i mycket mindre utsträckning jämfört med elever i övriga skolan i både högstadiet och gymnasiet. 26 41 34 25 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Anpassade högstadiet Anpassade gymnasiet Andel (%) fysiskt aktiva på fritiden, 2 ggr eller mer/vecka. Uppdelat på ålder och kön. Ung Livsstil, 2022 Pojkar Flickor Jämställdhetsrapport idrott 2026 9 (27) Deltagande i idrottsförening Med hjälp av statistik från det lokala aktivitetsstödet (LOK) från Riksidrottsförbundet (RF) kan andel medlemmar i idrottsförening studeras utifrån ett jämställdhetsperspektiv och uppdelat på stadens 11 stadsdelsnämndsområden2. Statistiken bygger på unika individer från 2024 vilket innebär att varje individ endast kan räknas en gång, även om hen är medlem i flera föreningar. Statistiken är även uppdelad i regionala statistikområden (RegSO). Stockholms 127 RegSO-områden har sedan kombinerats ihop till stadens elva stadsdelsnämndsområden. Diagrammet nedan visar andel LOK-deltagare 7–25 år för staden totalt samt för respektive stadsdelsnämndsområde uppdelat på kön. Diagrammet visar att flickor är med i idrottsförening i lägre utsträckning än pojkar i alla stadsdelsnämndsområden. Skärholmen utmärker sig med mycket lägre resultat än staden i övrigt, särskilt i flickgruppen. Även Järva ligger lägre jämfört med andra områden. I Skärholmen är också könsskillnaderna som störst, 15 procentenheter. I Skarpnäck skiljer det 14 procentenheter mellan könen. I övriga stadsdelsnämndsområden är könsskillnaden 10–12 procentenheter. 2 För mer information om LOK-stödet se LOK-stöd - Riksidrottsförbundet 46 54 46 48 52 44 37 50 43 48 35 48 34 43 32 36 42 32 25 38 32 34 20 36 0 10 20 30 40 50 60 Andel (%) LOK-deltagare per stadsdelsnämndsområde. RF, 2024 Pojkar 7-25 år Flickor 7-25 år Jämställdhetsrapport idrott 2026 10 (27) Tabellen nedan visar andel LOK-deltagare per stadsdelsnämndsområde uppdelat på kön och ålder. Om resultatet i någon åldersgrupp bygger på 1-5 individer i ett RegSO-område har resultatet maskats för att skydda personuppgifter. I Stockholm gällde detta ett RegSO-område (Djurgården) vilket har uteslutits från statistiken i tabellen nedan. Antal LOK-deltagare/100 invånare (2024) Stadsdelsnämndsområde 7-9 år 10-12 år 13-16 år 17-25 år Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Stockholms stad3 74 63 76 65 60 44 21 11 Bromma 85 74 83 75 69 55 25 15 EÅV 70 57 74 64 56 38 21 10 Farsta 77 69 75 64 59 42 21 10 Hägersten-Älvsjö 79 71 79 73 62 52 22 13 Hässelby-Vällingby 67 56 68 55 54 38 20 10 Järva 59 48 66 48 51 35 17 8 Kungsholmen 81 75 83 76 64 56 24 13 Norra innerstaden4 80 70 82 74 66 50 21 12 Skarpnäck 79 64 77 64 56 41 21 10 Skärholmen 47 35 60 42 50 24 17 5 Södermalm 80 69 81 71 57 48 22 12 Tabellen visar att pojkar är medlemmar i idrottsförening i större utsträckning är flickor i alla stadsdelsnämndsområden och i alla åldersgrupper. Generellt är könsskillnaderna som störst i åldersgruppen 13-16 år, även om stora skillnader förekommer även i andra åldersgrupper för vissa stadsdelsnämndsområden. Andel som är medlem i en idrottsförening är som lägst i Skärholmen och Järva bland både flickor och pojkar och i alla åldersgrupper. Allra lägst andel medlemmar finns i Skärholmen och 3 RegSO-område Djurgården ej medräknat i ålderskategori 17–25 år. I Djurgården bor 71 personer 17–25 år. 4 RegSO-område Djurgården ej medräknat i ålderskategori 17–25 år. I Djurgården bor 71 personer 17–25 år. Jämställdhetsrapport idrott 2026 11 (27) det är också den stadsdel där skillnaden mellan könen är som störst. Bland 13-16 åringar är exempelvis endast 24 procent av flickorna i Skärholmen medlem i en idrottsförening, jämfört med 50 procent av pojkarna, en skillnad på 26 procentenheter. De stadsdelsnämndsområden som generellt sett har högst andel föreningsmedlemmar bland både flickor och pojkar är Bromma, Hägersten-Älvsjö, Kungsholmen, Norra innerstaden och Södermalm. Deltagande i olika idrotter I detta avsnitt studeras deltagande i olika idrotter för flickor respektive pojkar. Statistiken kommer både från Ung Livsstils senaste undersökning från 2022 och från LOK-stödet som baseras på aktiviteter under 2024. I tabellerna nedan presenteras de sex vanligaste idrotterna som pojkar respektive flickor i både mellan- och högstadieåldrarna har angett att de ägnar sig åt5. Tabellen nedan visar de vanligaste idrotterna bland pojkar i Stockholm. Andel (%) pojkar som är medlemmar i de mest förekommande idrotterna bland pojkar. Ung Livsstil, 2022. Mellanstadiet Högstadiet Placering Idrott Andel (%) Placering Idrott Andel (%) 1 Fotboll 40 1 Fotboll 24 2 Basket 8 2 Basket 5 3 Innebandy 5 3 Budo 4 3 Ishockey 5 3 Innebandy 4 3 Simning 5 3 Tennis 4 3 Tennis 5 6 Badminton 3 Bland pojkar i både mellan- och högstadieåldrarna är fotboll den klart vanligaste idrotten. Andelen deltagare i fotboll är fem gånger 5 För en mer detaljerad genomgång av deltagande i olika idrotter se rapporten Hur stor andel av barn och ungdomar i Stockholms stad är med i olika specialidrotter? - En resultatredovisning bland barn och ungdomar i mellanstadie- och högstadieåldrarna i Stockholms stad från forskningsgruppen Ung Livsstil. Jämställdhetsrapport idrott 2026 12 (27) fler än den näst största idrotten basket både bland mellan- och högstadiepojkar. Andelen fotbollsutövare är 16 procentenheter mindre i högstadiet jämfört med mellanstadiet. Tabellen nedan visar de vanligaste idrotterna bland flickor i Stockholm. Andel (%) flickor som är medlemmar i de mest förekommande idrotterna bland flickor. Ung Livsstil, 2022. Mellanstadiet Högstadiet Placering Idrott Andel (%) Placering Idrott Andel (%) 1 Fotboll 19 1 Fotboll 11 2 Gymnastik 11 2 Ridsport 6 2 Ridsport 11 3 Basket 5 4 Basket 9 3 Gymnastik 5 5 Simning 7 5 Friidrott 3 6 Tennis 5 5 Tennis 3 Även bland flickor i båda åldersgrupperna är fotboll den klart vanligaste idrotten. I mellanstadiet är gymnastik och ridsport de näst största idrotterna, båda når 11 procent av flickorna. I högstadiet är ridsport den näst största idrotten bland flickorna. Fotboll är den idrott som högst andel pojkar och flickor deltar i, både i mellanstadiet och i högstadiet. Dock når fotbollen många fler pojkar, det skiljer 21 procentenheter mellan könen i mellanstadiet och 13 procentenheter i högstadiet. Basket och tennis når ungefär lika stor andel flickor och pojkar i båda stadierna. Även simning kommer med på topplistan hos både flickor och pojkar i mellanstadiet. Gymnastik, ridsport och friidrott är idrotter som kommer med på flickornas topplista men inte på pojkarnas, medan innebandy, ishockey, budo och badminton finns med på pojkarnas topplista men inte på flickornas. Med utgångspunkt från de vanligaste idrotterna som presenterats ovan från Ung Livsstil har könsfördelningen för deltagartillfällen studerats inom ett antal idrotter med LOK-statistik som underlag. Tabellen nedan är sorterad efter antal deltagartillfällen och visar antal deltagartillfällen inom respektive idrott samt hur dessa fördelar sig mellan flickor och pojkar. Jämställdhetsrapport idrott 2026 13 (27) Könsfördelning (% pojkar respektive flickor) inom respektive idrott baserat på deltagartillfällen, RF, 2024 Idrott Antal deltagartillfällen Andel pojkar 7–25 år Andel flickor 7–25 år Fotboll 2 290 799 75 25 Basket 688 132 51 49 Gymnastik 366 692 19 81 Simidrott 233 235 46 54 Ishockey 225 898 85 15 Handboll 203 585 51 49 Budo & Kampsport 196 443 71 29 Innebandy 178 327 64 36 Tennis 129 223 62 38 Friidrott 106 096 52 48 Bordtennis 103 950 91 9 Konståkning 54 587 2 98 Badminton 45 951 64 36 Ridsport 31 825 2 98 Basket, simidrott, handboll och friidrott är de idrotter med jämnast könsfördelning av de idrotter som har studerats här. De idrotter som har högst andel pojkar är bordtennis och ishockey där pojkar genererat 91 respektive 85 procent av deltagartillfällena. Idrotter med högst andel flickor är konståkning och ridsport där flickor genererat 98 procent av deltagartillfällena samt gymnastik där 81 procent av deltagartillfällena har genererats av flickor. Fotboll är den idrott som genererar överlägset flest antal deltagartillfällen, både bland pojkar och flickor. Dock står pojkarna för 75 procent av deltagartillfällena vilket motsvarar 1 716 441 deltagartillfällen, jämfört med flickorna som står för 574 358 deltagartillfällen. Fotbollen har en mycket tydlig särställning bland pojkar då den genererar fler deltagartillfällen än alla de andra idrotterna i tabellen tillsammans. Samma tydliga särställning finns inte på flicksidan, även om det är den vanligaste idrotten även där. När deltagartillfällen från de två idrotter som genererar flest deltagartillfällen på flicksidan efter fotbollen, basket och gymnastik, slås samman genererar de fler deltagartillfällen än fotbollen. Jämställdhetsrapport idrott 2026 14 (27) Föreningsliv och föreningsstöd Idrottsförvaltningen fördelar medlemsaktivitetsstöd (MAS) till bidragsberättigade föreningar för den verksamhet de haft föregående år. Stödet är av generell karaktär och baseras på antal deltagartillfällen per medlem. Stöd beviljas för barn och unga 7–20 år samt för personer med funktionsnedsättning 21 år och äldre6. Medlemsaktivitetsstöd fördelas även till föreningar med verksamhet för personer över 65 år (MAS 65+)7. De siffror som redovisas i rapporten baseras på de deltagartillfällen som föreningarna har redovisat från 2024, för utbetalning 2025. Totalt beviljades 289 föreningar MAS och 24 föreningar MAS 65+ år 2025. Tabellen nedan visar antal medlemskap, för de föreningar som beviljats stöd, uppdelat på ålder samt könsfördelningen i respektive åldersgrupp. Observera att det inte är unika individer, en person kan ha medlemskap i flera föreningar. Medlemskapen gäller olika typer av ideella föreningar som exempelvis idrotts-, friluftslivs- och kulturföreningar. Idrottsförening är den överlägset vanligaste föreningstypen, cirka 85 procent. Antal medlemskap i MAS-föreningar samt könsfördelning (%) inom olika åldersgrupper. Medlemskap (n) Andel pojkar/ män (%) Andel flickor/ kvinnor (%) 7–12 år 55 016 58 42 13–16 år 23 705 60 40 17–20 år 8 693 64 36 Personer med funktionsnedsättning 21 år och äldre 865 62 38 65 år och äldre 540 70 30 Totalt 88 819 59 41 Pojkar/män står för 59 procent av medlemskapen totalt sett och flickor/kvinnor för 41 procent, precis som föregående år. Det är 6 För mer information se Medlemsaktivitetsstöd - Stockholms stad 7 För mer information se Medlemsaktivitetsstöd för personer över 65 år - Stockholms stad Jämställdhetsrapport idrott 2026 15 (27) relativt små skillnader i könsfördelningen mellan de olika åldersgrupperna även om pojkarna står för en något större andel av medlemskapen ju äldre ungdomarna blir. Även i gruppen personer med funktionsnedsättning 21 år och äldre står män för majoriteten av medlemskapen, 62 procent, jämfört med kvinnorna som står för 38 procent. Största könsskillnaden finns i gruppen 65 år och äldre där män står för 70 procent av medlemskapen och kvinnor för 30 procent. Det är små eller inga förändringar inom de olika åldersgrupperna jämfört med föregående år. Tabellen nedan visar antal deltagartillfällen uppdelat på ålder samt könsfördelningen i respektive åldersgrupp. Antal deltagartillfällen i MAS-föreningar samt könsfördelning (%) inom olika åldersgrupper. Deltagartillfällen (n) Andel pojkar/ män (%) Andel flickor/ kvinnor (%) 7–12 år 1 959 118 61 39 13–16 år 1 653 102 61 39 17–20 år 549 709 64 36 Personer med funktionsnedsättning 21 år och äldre 27 457 81 19 65 år och äldre 20 640 59 41 Totalt 4 210 026 61 39 Pojkar står för 61 procent av deltagartillfällena totalt sett och flickor för 39 procent, precis som föregående år. Det är små skillnader i könsfördelningen mellan de olika åldersgrupperna även om pojkarna står för en något större andel av deltagartillfällena i åldersgrupp 17–20 år. I gruppen personer med funktionsnedsättning 21 år och äldre finns stora skillnader mellan könen. Där står män för 81 procent av deltagartillfällena, jämfört med kvinnorna som står för 19 procent. Detta är en skillnad jämfört med föregående år då könsfördelningen för personer med funktionsnedsättning var 64/36. Pojkar har något fler deltagartillfällen än flickor jämfört med hur medlemskapen fördelar sig i alla grupper förutom i gruppen ungdomar 17–20 år. I seniorgruppen 65 år och äldre har kvinnorna genererat högre andel av deltagartillfällena jämfört med hur medlemskapen fördelar sig. Jämställdhetsrapport idrott 2026 16 (27) Könsfördelningen gällande deltagartillfällena från MAS ligger i linje med könsfördelningen för deltagartillfällena från LOK-stödet. Medlemsaktivitetsstöd Under nämndmål Föreningslivet har goda förutsättningar att verka i Stockholm följer idrottsnämnden indikatorn Andel av medlemsaktivitetsstödet som går till flickor 7–20 år med ett årsmål på 40 procent. Tabellen nedan visar hur många aktiviteter per medlem som en förening kan få stöd för per år samt hur stort stödet är per aktivitet för respektive åldersgrupp. Åldersgrupp Max antal stöd- grundande aktiviteter per år och medlem Stödbelopp per medlemsaktivitet 7–12 år 40 aktiviteter 3 kr 13–20 år 120 aktiviteter 12 kr Beräkningarna till indikatorn baseras på deltagartillfällen som genererats av pojkar respektive flickor enligt ovan. 2025 blev utfallet 41 procent, vilket betyder att flickorna genererade deltagartillfällen som stod för 41 procent av medlemsaktivitetsstödet som tilldelades föreningarna. Stödet är av generell karaktär och föreningen bestämmer själv hur stödet används. Diagrammet nedan visar utfallet över tid. Resultatet är avrundat till heltal. 37 37 40 41 40 40 41 41 41 41 35 36 37 38 39 40 41 42 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Andel (%) av MAS som går till flickor 7-20 år Jämställdhetsrapport idrott 2026 17 (27) Variationen i fördelningen är på kort sikt mycket liten. Utfallet speglar i stort könsfördelningen inom föreningsmedlemskapen. Föreningsliv Tabellen nedan visar hur de 289 föreningar som tilldelats MAS för barn- och ungdomsverksamhet samt verksamhet för personer med funktionsnedsättning 21 år och äldre fördelar sig geografiskt över staden samt vilken typ av verksamhet de bedriver. Stadsdel Antal föreningar med MAS Varav antal idrottsföreningar Varav antal föreningar inom övrigt föreningsliv Antal idrotter Befolkningsstorlek 7–20 år, 2024 Bromma 30 26 4 16 13 702 EÅV 33 28 5 16 16 182 Farsta 20 19 1 15 10 265 Hägersten- Älvsjö 40 35 5 15 19 974 Hässelby- Vällingby 19 13 6 11 14 195 Järva 24 19 5 10 17 552 Kungsholmen 14 11 3 6 7113 Norra innerstaden 44 37 7 16 16 831 Skarpnäck 12 10 2 7 7 130 Skärholmen 8 7 1 4 6 772 Södermalm 38 34 4 17 15 416 Annan kommun 1 1 0 1 *** Verkar i flera stadsdelar 6 6 0 8 *** Totalt 289 246 43 33 145 132 Antal föreningar varierar mellan åtta och 44 stycken per stadsdelsnämndsområde. Vad gäller idrottsföreningar varierar det Jämställdhetsrapport idrott 2026 18 (27) från sju till 37 per område där Skärholmen, Skarpnäck och Kungsholmen har minst antal idrottsföreningar. Norra innerstaden, Hägersten-Älvsjö och Södermalm har högst antal. Antal idrotter varierar från fyra till 17 idrotter per stadsdelsnämndsområde där Skärholmen, Kungsholmen och Skarpnäck är de stadsdelsnämndsområden med minsta antal idrotter. Resterande områden har mellan 10–17 idrotter där det vanligaste är 15–16 idrotter. Av de 246 idrottsföreningarna är det fem stycken som är klassade som parasport/dövidrottsföreningar. Fler föreningar kan dock ha verksamhet för personer med funktionsnedsättning i sitt verksamhetsutbud. Stadsdelsnämndsområdets geografiska storlek samt befolkningsstorlek är två faktorer som kan spela in när det kommer till antal föreningar i respektive stadsdelsnämndsområde. Ett stort antal föreningar i sig behöver inte vara bättre då utbudet även påverkas av föreningens storlek, stabilitet och antal sektioner. Enskede-Årsta-Vantör och Norra innerstaden har exempelvis ungefär lika stor befolkningsstorlek 7–20 år. Norra innerstaden har dock nio fler idrottsföreningar men bara två fler idrotter jämfört med Enskede-Årsta-Vantör. Tabellen nedan visar hur de 24 föreningar som tilldelats MAS för verksamhet för personer 65 år och äldre fördelar sig geografiskt över staden samt vilken typ av verksamhet de bedriver. Jämställdhetsrapport idrott 2026 19 (27) Stadsdel Antal föreningar med MAS 65 + Varav antal idrottsföreningar Varav antal föreningar inom övrigt föreningsliv Antal idrotter Befolkningsstorlek 65 år och äldre, 2024 Bromma 1 0 1 2 13 161 EÅV 4 3 1 3 13 893 Farsta 0 0 0 0 10 128 Hägersten- Älvsjö 8 5 3 6 18 397 Hässelby- Vällingby 2 2 0 2 11 754 Järva 0 0 0 0 12 182 Kungsholmen 0 0 0 0 13 268 Norra innerstaden 7 7 0 6 30 066 Skarpnäck 0 0 0 0 7 116 Skärholmen 1 1 0 1 5 446 Södermalm 1 1 0 1 27 218 Totalt 24 19 5 9 162 629 Antal föreningar varierar mellan noll och åtta stycken per stadsdelsnämndsområde. Vad gäller idrottsföreningar varierar det från noll till sju per område. Antal idrotter varierar från noll till sex idrotter per stadsdelsnämndsområde. Jämställdhetsrapport idrott 2026 20 (27) Deltagande i friskvårdsverksamhet I stadens simhallar bedrivs friskvårdsverksamhet för allmänheten i form av bad, gym, gruppträning och kurser. Utbudet ska komplettera övrigt utbud som står att finna i Stockholm med fokus på låga trösklar och att nå inaktiva stockholmare och stadens prioriterade grupper. Simhallarna har cirka tre miljoner besök årligen. I detta avsnitt studeras deltagande i olika delar av friskvårdsverksamheten utifrån kön och ålder samt målgrupperna seniorer och personer med funktionsnedsättning. Gym För att studera köns- och åldersfördelningen på besökarna i stadens gym genomfördes en observationsstudie på 13 anläggningar under hösten 2025. Observationerna genomfördes måndag-söndag mellan den 1 och 7 september vid fem ungefärliga klockslag (kl. 07, 10, 12, 16 och 19). Totalt genomfördes 302 observationer och 3 865 personer observerades. Tabellen nedan visar könsfördelningen på besökarna i stadens gym totalt samt i olika åldersgrupper. Könsfördelning (%) för besökare i stadens gym fördelat på ålder. 2025. Andel pojkar/män (%) Andel flickor/kvinnor (%) 11–14 år 72 28 15–19 år 56 44 20–39 år 61 39 40–64 år 65 35 65 år och äldre 63 37 Totalt 63 37 Tabellen visar att 63 procent av besökarna i stadens gym är pojkar/män och 37 procent är flickor/kvinnor. Bland vuxna är variationerna mellan olika åldersgrupper små. För barn och unga 11–14 år är könsskillnaderna något större där 72 procent är pojkar och 28 procent flickor. Den något jämnare könsfördelningen i åldersgruppen 15–19 år kan delvis bero på att skolklasser förlagt idrottslektioner för tonårsflickor i ett av gymmen vid fyra observationstillfällen. Skulle dessa besök räknas bort blir könsfördelningen istället 71 procent pojkar och 29 procent flickor. Jämställdhetsrapport idrott 2026 21 (27) Tabellen nedan visar åldersfördelningen på besökarna i stadens gym uppdelat på kön. Åldersfördelning för män respektive kvinnor bland besökare i stadens gym. Andel (%). 2025. Andel 11–14 år Andel 15–19 år Andel 20–39 år Andel 40–64 år Andel 65 år och äldre Pojkar/ män 1 9 26 45 18 Flickor/ kvinnor 1 12 28 41 18 Tabellen visar att barn och unga utgör en liten del av besöken i gymmen. Högst andel av gymbesöken står 40–64 åringarna för, både bland kvinnor och män. Det finns inga större skillnader gällande åldersfördelning mellan kvinnor och män. Resultaten bygger på samma observationsstudie som redovisades i rapporten föregående år, en jämförelse är därför inte möjlig. Gruppträning Tabellen nedan visar antal deltagartillfällen i stadens gruppträningsverksamhet totalt sett samt uppdelat på ålder och kön. Deltagartillfällen i stadens gruppträning fördelat på ålder och kön. 2025 Deltagar- tillfällen (n) Andel pojkar/män (%) Andel flickor/ kvinnor (%) 11–13 år 206 34 66 14–19 år 904 29 71 20–54 år 94 143 10 90 55–64 år 78 098 13 87 65 år och äldre 110 529 14 86 Total 283 880 12 88 Ospecificerade besök 10 572 Totalt antal deltagartillfällen 294 452 Jämställdhetsrapport idrott 2026 22 (27) Tabellen visar att flickor/kvinnor är i klar majoritet i alla åldersgrupper. Fördelningen mellan könen är dock något jämnare i barn- och ungdomsgruppen, jämfört med vuxna. Barn och unga 11–19 år har genererat 1 110 deltagartillfällen vilket är 0,4 procent av alla deltagartillfällen i gruppträningen. En del av de ospecificerade besöken är prova-på besök som hör till ungdomsgruppen men barn och unga utgör ändå en mycket liten del av besöken. När deltagartillfällena slås ut över årets veckor rör det sig om mycket få besök per vecka och anläggning. Åldersgrupperna har justerats jämfört med föregående år men könsfördelningen på totalen är i stort sett densamma som föregående år. Kurser Vid stadens simhallar erbjuds kurser av olika slag för barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och seniorer. Tabellen nedan visar antal kurser som erbjudits under året, antal deltagare samt hur deltagandet fördelar sig mellan könen. Antal kurser Antal (n)/andel (%) deltagare Totalt Pojkar/män Flickor/ kvinnor n n n % n % Totalt 207 977 495 51 482 49 varav barnkurser 75 508 207 41 301 59 varav ungdomskurser 44 112 82 73 30 27 varav kurser för barn med funktions- nedsättning 33 161 141 88 20 12 varav kurser för ungdom/vuxen med funktionsnedsättning 17 42 34 81 8 19 varav seniorkurser 38 154 31 20 123 80 Tabellen visar att könsfördelningen vad gäller kurser totalt sett är jämn, 51 procent pojkar/män och 49 procent flickor/kvinnor. I barnkurserna är könsfördelningen 41 procent pojkar och 59 procent tjejer, och i ungdomskurserna 73 procent pojkar och 23 Jämställdhetsrapport idrott 2026 23 (27) procent flickor. En möjlig förklaring till det skulle kunna vara att över hälften av alla barnkurser är dans, cirkus och yoga, aktiviteter som kan locka fler flickor medan ungdomskurserna nästan uteslutande består av styrkekurser. Även om gymträning efterfrågas av både flickor och pojkar nyttjas gymmen i högre utsträckning av pojkar. I kurserna för personer med funktionsnedsättning är deltagandet mycket ojämnt fördelat mellan könen. I barnkurserna är endast 12 procent flickor och i ungdoms/vuxenkurserna 19 procent. Utbudet som erbjuds är träningsklubb och styrkekurser. I barnutbudet är alla kurser riktade till målgruppen barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) medan utbudet för ungdoms/vuxengruppen till största del riktar sig till en bredare grupp av personer med funktionsnedsättning. Det är vanligare att pojkar har diagnostiserad NPF jämfört med flickor, vilken då kan vara en delförklaring till den ojämna könsfördelningen i barnkurserna, tillsamman med utbudet. I kurserna för seniorer är 80 procent kvinnor och 20 procent män. Utbudet består av gym- och träningsklubbar. Jämställdhetsrapport idrott 2026 24 (27) Idrottsinvesteringar Anläggningar för idrott, motion och friluftsliv är viktiga för att inspirera till och möjliggöra fysisk aktivitet för stockholmarna och Stockholms föreningsliv. Idrottsförvaltningen har sedan flera år tillbaka gjort beräkningar på hur nyinvesteringar inom fastighetsnämndens budget för idrottsinvesteringar kommer flickor/kvinnor respektive pojkar/män till del. Den modell som används för att mäta hur planerade och genomförda investeringar i idrottsanläggningar fördelas mellan könen baseras på undersökningar om hur stor andel flickor/kvinnor respektive pojkar/män som nyttjar de olika verksamhetsytorna inom förvaltningens anläggningar. Detta innebär, förenklat, att respektive anläggningstyp har en könsfördelning utifrån nyttjande som sedan överförs till hur investeringsmedlen kommer pojkar/män respektive flickor/kvinnor till del. För 2025 landade fördelningen för nyinvesteringar på 60 procent pojkar/män och 40 procent flickor/kvinnor. En betydande andel av projekten har varit fotbolls-/idrottsplatsprojekt. Det kan noteras att projektet Ulvsunda idrottscentrum inte finns med i beräkningen då detta inte är ett projekt inom fastighetsnämndens budget. Diagrammet nedan visar den könsuppdelade investeringsbudgeten över tid, från 1986–2025. Statistik saknas för tre år. 66 62 61 58 57 80 57 64 50 54 50 55 55 60 58 63 69 63 68 58 61 55 44 61 68 62 53 48 52 57 60 62 67 67 60 34 38 39 42 43 20 43 36 50 46 50 45 45 40 42 37 31 37 32 42 39 45 56 39 32 38 47 52 48 43 40 38 33 33 40 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1986 1987 1988 1989 1990 1991 92-94 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2010 2011 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2023 2024 2025 Könsuppdelad investeringsbudget - andel (%) av medel som kommer respektive kön till del Pojkar/män Flickor/kvinnor Jämställdhetsrapport idrott 2026 25 (27) Diagrammet visar att idrottsinvesteringarna har kommit flickor till störst del vid två tillfällen, två år har investeringsbudgeten fördelats 50/50 och övriga drygt 30 år har investeringsbudgeten i störst utsträckning kommit pojkar/män till del. För mer detaljer kring anläggningstillgång hänvisas till Behov av och planerade idrottsanläggningar 2026–2045. Jämställdhetsrapport idrott 2026 26 (27) Sammanfattande reflektioner Rapporten visar att färre flickor än pojkar utövar idrott/motion och bland de som är aktiva tränar pojkarna mer. Könsskillnaderna ökar dessutom med åldern. Vi ser även stora skillnader mellan olika stadsdelsnämndsområden både vad gäller fysisk aktivitet generellt och föreningsdeltagande, vilket till stor del hänger ihop med områdets socioekonomiska status. Det är angeläget att rikta mer insatser och resurser till Skärholmen, men även till Järva och Hässelby-Vällingby, särskilt vad gäller tonårsflickor. Störst hälsovinst får vi när de som inte rör på sig alls börjar röra på sig litegrann, fokus bör därför riktas mot de mest inaktiva. Resultaten från grundskoleenkäten visade på stora skillnader mellan stadsdelsnämndsområdena där Skärholmen särskilt utmärkte sig med 30 procent av flickorna i årskurs 9 som uppgav att de inte tränar/idrottar alls på sin fritid. Det stärker ytterligare behovet av att prioritera tonårsflickor i Skärholmen. Att idrottsinvesteringar och generellt föreningsstöd som MAS kommer pojkar till del i högre utsträckning än flickor speglar den könsfördelning som länge funnits inom idrottsrörelsen. Idrottsrörelsen aktiverar pojkar i högre utsträckning vilket medför att pojkarna genererar fler deltagartillfällen och nyttjar stadens anläggningar i högre utsträckning. För att kompensera för detta och för att stimulera fler flickor till fysisk aktivitet behövs riktade verksamhetsmässiga insatser och prioriteringar där flickors efterfrågan både vad gäller verksamhet och anläggningar tillgodoses. Verksamhet behövs i olika organisationsformer och aktiviteter i egen regi behöver öka. Att utveckla arbetet med aktiviteter i anslutning till skoldagens slut för högstadie- och gymnasieflickor är ett konkret exempel. I samverkan med kulturnämnden bör även frågan om hur flickors efterfrågan på dans kan tillgodoses i högre utsträckning utredas. Även friskvårdsverksamheten vid stadens simhallar behöver utvecklas för att möta tonårsflickors preferenser i högre utsträckning, till exempel genom att se över kursutbudet. För att nå de som inte deltar i idrottsrörelsens aktiviteter bör nämnden även initiera och utveckla samverkan med andra aktörer inom civilsamhället, till exempel rörelsefrämjande organisationer som arbetar för hälsa och rörelse utan samma strikta krav på medlemskap och med fokus på deltagande snarare än prestation och tävlingsidrott. Dessa kan ha förmågan att aktivera de prioriterade grupperna som står långt ifrån idrott/motion i högre utsträckning och särskilt bidra till positiva effekter inom stadens fokusområden. Jämställdhetsrapport idrott 2026 27 (27) För att lyckas med att aktivera tonårsflickor i högre utsträckning behöver flickors önskemål och preferenser tillgodoses i högre utsträckning. Det behövs även verksamhet riktad enbart till flickor, särskilt i pojkdominerade aktiviteter, samt ledare som kan fånga målgruppen. Uppsökande arbete, lotsning och andra kommunikationsinsatser är av stor vikt. Nämnden behöver även ta höjd för att det krävs mer resurser för att aktivera dessa grupper och täcka kostnader för till exempel uppsökande arbete eller extra personal i anslutning till aktiviteterna, oavsett om aktiviteterna sker i egen regi eller i samverkan med civilsamhället. Då vi ser stora skillnader både vad gäller föreningsdeltagande och utbud av idrottsföreningar mellan olika stadsdelsnämndsområden finns även behov av olika insatser för att stärka föreningslivet, särskilt i socioekonomiskt mer utsatta områden. I samverkan med RF-SISU Stockholm skulle idrottsnämnden även kunna genomföra insatser för att få flickor att stanna längre inom idrottsrörelsen. När det gäller barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning finns det ett fortsatt behov av förstärkta insatser. Dessa omfattar både en breddning av verksamhetsutbudet, riktade kommunikationsåtgärder för att öka deltagandet samt kompetenshöjande insatser hos arrangörer och ledare med avseende på målgruppens behov. Även för denna målgrupp behövs verksamhet i olika organisationsformer och aktiviteter i egen regi behöver öka med ett breddat utbud. Det är även viktigt att jämställdhetsperspektivet finns med tydligare i planering och genomförande av aktiviteter för personer med funktionsnedsättning så att de inte ses som en homogen grupp.