Disability Council discusses accessible packaging collection from 2027

[Protokoll 4 Råd för funktionshinderfrågor vid fastighetsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden 2026-05-27.pdf] https://start.stockholm Råd för funktionshinderfrågor vid fastighetsnämnden och miljö- och hälsoskyddsnämnden PROTOKOLL 4/2026 https://start.stockholm Protokoll 4/2026 Tid Onsdagen den 27 maj 2026 kl. 12.30-14.30 Plats Gamla Biblioteket, Tekniska Nämndhuset Paragrafer §§ 1-7 Dolores Back Carin Lemberg Närvarande Ledamöter Dolores Back, ordföranden (Neuroförbundet Stockholm) Carin Lemberg, vice ordföranden (DHR – Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet – Stockholmsavdelningen) Lennart Björk, (Synskadades Riksförbund Stockholms stad) Britt-Inger Stjernström (Reumatikerföreningen Stockholm) Eva Söderbärj (FUB Stockholm – För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning) Nämndernas presidium Alexandra Mattsson (V), ordföranden fastighetsnämnden § 5 Åsa Lindhagen (MP), ordföranden miljö- och hälsoskyddsnämnden § 5 Elin Hjelmestam, vice ordförande miljö- och hälsoskyddsnämnden §5 Tjänstemän Lykke Ask, rådets sekreterare Ali Eroglu, projektledare fastighetskontoret Anders Kindberg, förvaltningschef, fastighetskontoret § 5 Emily Tjäder, stabschef miljöförvaltningen § 5 Råd för funktionshinderfrågor 2026-05-27 Sida 2 (9) https://start.stockholm § 1 Val av justerare Beslut Rådet utser Carin Lemberg att tillsammans med ordföranden Dolores Back justera dagens protokoll. Råd för funktionshinderfrågor 2026-05-27 Sida 3 (9) https://start.stockholm § 2 Dagordningen fastställs Dagordningen godkänns. Råd för funktionshinderfrågor 2026-05-27 Sida 4 (9) https://start.stockholm § 3 Föregående protokoll Rådet godkänner protokoll nr 3/2026 från rådets sammanträde den 15 april 2026. Råd för funktionshinderfrågor 2026-05-27 Sida 5 (9) https://start.stockholm §4 Inkomna skrivelser och protokoll Beslut Rådet lägger skrivelserna till handlingarna. Sammanfattning Rådet tar del av följande skrivelser och protokoll: • Protokoll 2/2026 från trafiknämnden och Stockholms stads Parkerings AB råd för funktionshinderfrågors sammanträde den 16 mars 2026. • Protokoll 2/2026 från stadsbyggnadsnämndens och exploateringsnämndens råd för funktionshinderfrågors sammanträde den 10 mars 2026. Råd för funktionshinderfrågor 2026-05-27 Sida 6 (9) https://start.stockholm §5 Rådets möte med fastighetsnämndens och miljö- och hälsoskyddsnämndens presidium Beslut Rådet tackar för dialogen. Sammanfattning Se separata minnesanteckningar för detta möte. Råd för funktionshinderfrågor 2026-05-27 Sida 7 (9) https://start.stockholm §6 Information om projektet ”Skarpnäcksfältet, sim- och idrottshall samt ishall” Sammanfattning Ali Eroglu, projektledare på fastighetskontoret informerar om kontorets projekt för ny idrottsanläggning i Skarpnäck. Nuvarande idrottsanläggning ligger sedan 15 år på tillfälligt bygglov och kommer därför att rivas. Projektet är i förstudieskedet och det pågår nu samråd av ny detaljplan. Planen är att simhall, ishall och idrottshall ska ligga i en och samma byggnad. Det planeras för en ny parkering i norr samt ytor för aktivitet och rekreation utomhus. Stadens mål är en färdig plan 2028 och att den nya idrottsanläggningen står klar 2032. Under framtagandet av detaljplanen genomförde kontoret en rad utredningar, bland annat tillgänglighetsutlåtande. Detta redogör Ali särskilt för. Genomlysningen har genomförts utifrån Boverkets byggregler (BBR) och deras föreskrifter, plus utifrån fastighetskontorets egna tillgänglighetsanvisningar. Rådet ställer frågor gällande tillgängligheten utomhus, så som ledstråk, belysning, orienteringsskyltar, kollektivtrafik samt hur förutsättningarna ser ut runt omkring för parkering, färdtjänst och räddningstjänst. Särskilt lyfter rådet behovet av att det är nedfasade trottoarkanter med god marginal både framför och bakom fordonets längd. Ali svarar att det finns en tunnelbana några hundra meter bort men busshållplatser närmre anläggningen. Färdtjänst och räddningstjänst kan komma fram och in till området från flera håll. Närmst entréerna finns det RH-platser (parkering för rörelsehindrade). Man har räknat på minst 2 reserverade platser för rörelsehindrade per 50 p-platser. Rådet ställer frågor kopplat till tillgängligheten i inomhusmiljön. Finns det stora rymliga hissar? Hur utryms simhallen om den ligger en trappa upp? Finns det tillräckligt med (RWC) handikapptoaletter och är dessa utrustade med snedställda handtag så att de enkelt går att öppna och stänga om man sitter i rullstol? Och finns det utrymme för rullstolar i lokalerna? Ali informerar att det kommer att finnas särskilda brandsäkra utrymmen Råd för funktionshinderfrågor 2026-05-27 Sida 8 (9) https://start.stockholm där man väntar på räddningstjänsten. Brandskyddsdokumentation, inklusive frångänglighetplan finns framtagen. Flera tillgänglighetsanpassade toaletter finns på samtliga plan och att ha snedställda handtag är ett prioriterat krav då det finns med i fastighetskontorets egna bygganvisningar. Rådet uttrycker att det även vore önskvärt att se till att de handikappanpassade toaletterna inte utrustas med skötbord, utan att dessa två behov separeras. Ali informerar om att det kommer att finans ett rum för ledarhundar samt parkering för rullstolar. Råd för funktionshinderfrågor 2026-05-27 Sida 9 (9) https://start.stockholm §7 Övriga frågor Inga övriga frågor anmäldes. Vid protokollet Lykke Ask --- [Minnesanteckningar presidiemöte FHR MHN FN 2026-05-27.pdf] www.stockholm.se Råd för funktionshinderfrågor vid miljö- och hälsoskyddsnämnden och fastighetsnämnden Minnesanteckningar Möte mellan miljö- och hälsoskyddsnämndens och fastighetsnämndens presidier och rådet för funktionshinderfrågor Tid Onsdagen den 27 maj 2026 kl. 12.30–13.30 Plats Gamla biblioteket, Tekniska nämndhuset Närvarande Rådets ledamöter: Dolores Back (Neuroförbundet Stockholm) ordföranden Carin Lemberg (DHR) vice ordföranden Lennart Björk (Synskadades Riksförbund Stockholms stad) Britt-Inger Stjernström (Reumatikerföreningen Stockholm) Eva Söderbärj (FUB Stockholm) Fastighetsnämndens presidium: Alexandra Mattsson (V), ordföranden Miljö- och hälsoskyddsnämndens presidium: Åsa Lindhagen (MP), ordföranden Elin Hjelmestam (L), vice ordföranden Tjänstemän: Lykke Ask, rådets sekreterare Anders Kindberg, förvaltningschef fastighetskontoret Ali Eroglu, fastighetskontoret Emily Tjäder, stabschef miljöförvaltningen Sida 2 (6) www.stockholm.se Funktionshinderrådets ordförande Dolores Back hälsar alla välkomna till dagens möte. På förhand utskickat underlag inför mötet Rådet har på förhand skickat följande bakgrundsbeskrivning och frågor till presidierna. Den nya soplagen om fastighetsnära insamling, FNI Från och med den 1 januari 2027 blir det lagkrav i Sverige på fastighetsnära insamling (FNI) av förpackningar (plast, papper, metall, glas) för alla hushåll och verksamheter. Det innebär att sortering ska kunna ske vid eller i omedelbar anslutning till bostaden, och de allmänna återvinningsstationerna fasas ut. Här är en sammanfattning av reglerna, inklusive aspekter rörande tillgänglighet för personer med funktionshinder. Nya regler och krav (från och med 2026/2027) • Fastighetsnära insamling (FNI): Förpackningar ska samlas in vid fastigheten. Det är kommunerna som ansvarar för att denna hämtning sker senast 1 januari 2027. • Implementering: Fastighetsägare och bostadsrättsföreningar (Brf) måste anpassa sina avfallsutrymmen/miljöhus för att kunna ta emot de nya sorterna av förpackningar. • Närsortering: Många kommuner introducerar "närsortering" där fyrfackskärl ersätter vanliga sopkärl, vilket gör att boende kan sortera förpackningar och mat- /restavfall på samma plats. Avfallshantering och funktionshinder Kravet på fastighetsnära insamling är positivt för tillgängligheten eftersom det minskar behovet av att transportera avfall till avlägsna stationer. Vid planering av nya avfallsutrymmen gäller dock specifika tillgänglighetskrav: • Anpassad utformning: Miljöhus och avfallsutrymmen måste utformas så att de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det innebär att hänsyn ska tas till framkomlighet (t.ex. rullstolsburna) och att kärl ska kunna Sida 3 (6) www.stockholm.se nås och öppnas av alla. • Lättillgänglig insamling: Om en fastighet av fysiska skäl inte kan anpassas (t.ex. vid extrem trångboddhet), ansvarar kommunen för att erbjuda en "lättillgänglig" insamlingsplats i nära anslutning. • Hämtning vid dörren: För personer med omfattande funktionsnedsättning som inte kan ta sig till miljöhus eller kärlplats kan kommunen i vissa fall erbjuda utökad service, till exempel hämtning av avfall direkt vid dörren (bemannad hämtning), förutsatt att intyg finns och tjänsten erbjuds i den aktuella kommunen. Vad fastighetsägare bör göra • Undersök behovet: Inventera hur avfallsutrymmet ser ut idag och hur många fler kärl som behövs. • Kontakta kommunen: Ta reda på hur hämtningen i din kommun ska struktureras (t.ex. fyrfackskärl). • Planera för tillgänglighet: Säkerställ att den nya lösningen är tillgänglig för personer med funktionsnedsättning (god belysning, inga höga trösklar, lämplig höjd på inkast). För mer specifik information om hur reglerna tillämpas i din kommun, sök efter "fastighetsnära insamling" på din kommuns hemsida eller sopor.nu. Vi i rådet har sökt i texten på sidan som det hänvisas till, www.sopor.nu Svaret vi fick löd: ”Hittade inget på din sökning fastighetsnära sopsorteringar /funktionshinder” (Senast uppdaterad: 2026-01-23) Frågor till presidierna • Hur skall detta gå till? Fastighetsnära insamling är kommunernas ansvar enligt texten. Hur planeras det för detta? • Samordnas behoven/kraven att kunna slänga sina sopor på något sätt med hemtjänst? Är det rimligt att den behövande Sida 4 (6) www.stockholm.se ska, om de inte har hemtjänst, bli tvungen att ansöka om hemtjänst och belastas med extra avgifter (som dessutom är dyra för sophämtning) som för andra är en samhällelig gratis tjänst? Se texten ovan under rubriken ”hämta vid dörren” ovan. • Samarbetar de olika tänkbara nämnderna som är berörda av dessa frågor? • Lättillgänglig insamling. Hur fungerar detta, miljö eller fastighetsnämndens ansvar? Eller är det bägges ansvar? Mötesdiskussion Alexandra Mattsson (V), ordförande i fastighetsnämnden, informerar kort om ansvarsfördelningen mellan fastighetsnämnden och fastighetskontoret. Anders Kindberg, fastighetsdirektör, fyller i att fastighetskontoret har relativt få bostäder i sitt bestånd, men några mindre fastigheter som hyrs ut. Ansvaret kopplat till fastighetsnära insamling ligger på fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen. Fastighetskontoret har hittills inte sett några större problem eller utmaningar i sitt bestånd. Om lösningen är tillgänglig i dag bedöms den även kunna vara det framöver, men frågan hålls under bevakning. Åsa Lindhagen (MP), ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden, informerar om att miljö- och hälsoskyddsnämnden, tillsammans med miljöförvaltningen, främst har ett tillsynsansvar. Det är fastighetsägaren som ansvarar för att ordna den fastighetsnära insamlingen. Stockholm Vatten och Avfall har en central roll i genomförandet, eftersom bolaget ansvarar för stadens avfallshantering och arbetar med hur insamlingen ska organiseras i praktiken. Det finns stora utmaningar, framför allt i city, med att genomföra fastighetsnära insamling. Samtidigt finns en möjlighet att gemensamt ta ett helhetsgrepp om hushållens avfall. Åsa bekräftar att rådet lyfter en viktig fråga, eftersom avfallshantering påverkar människors vardag och är en grundläggande funktion som behöver fungera för alla. Det finns Sida 5 (6) www.stockholm.se samtidigt utmaningar i lagstiftningen. Till exempel hur staden ska gå till väga i de hus där det inte går att ordna fastighetsnära insamling, till exempel där det saknas utrymme eller där det inte är möjligt att inrätta miljörum, soprum eller kärl. Därför har staden arbetat med att ta fram kriterier för undantag och alternativa lösningar som nu finns på plats. Presidierna framhåller att rådet lyfter ett viktigt perspektiv. De konstaterar att det inte är rimligt att en person ska behöva ansöka om hemtjänst för att få hjälp med att slänga avfall. Frågan tas med för vidare hantering. Även om antalet hus där problemen uppstår inte bedöms vara stort är principen viktig: alla ska ha en enkel och fungerande lösning. Elin Hjelmestam (L), vice ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden, instämmer i att detta är en viktig fråga och något som är, och har varit, en utmaning. Hon lyfter att frågan behöver tas med i tillsynsarbetet. Lennart Björk, ledamot i funktionshinderrådet, framför att det vore bra om sopkärl märks upp med punktskrift och tydliga klistermärkessymboler. Anders Kindberg tar med sig synpunkten till fastighetskontoret. Dolores Back, ordförande i funktionshinderrådet, föreslår att de som monterar eller placerar kärl och utrustning bör prova lösningarna praktiskt utifrån ett tillgänglighetsperspektiv, exempelvis genom att kontrollera höjd och placering ur sittande position. Rådet framhåller att om lösningen fungerar för personer som använder rullstol fungerar den ofta även bättre för barn och andra användare. Tillgänglighet bör ses som ett minimum, inte som ett särskilt tillägg. Det går att ansöka om automatiska dörröppnare via bostadsanpassningsbidrag men rådet förklarar att det är långa kötider bara till att få träffa en handläggare. Dessutom finns frågor om ansvaret samt om eventuella kostnader ska läggas på den enskilde eller på fastighetsägaren (vid ett flerbostadshus). Sida 6 (6) www.stockholm.se Åsa påpekar att rådet bör involveras när arbetet går vidare, så att konkreta synpunkter och förslag kan tas med. I de fall ansvaret ligger på bostadsrättsföreningar eller andra fastighetsägare behöver frågan ändå följas. Presidiet lyfter även behovet av att ta med frågan till stadens egna bostadsbolag. Alexandra lyfter frågan om samordning med stadsdelsförvaltningarna och riktlinjerna för hemtjänst, där biståndshandläggare gör bedömningar av behov och eventuella extra timmar. Frågan kräver samarbete mellan lagstiftare, beslutsfattare och de som gör individuella behovsbedömningar. Det kan vara en svår fråga för socialtjänsten att hantera i praktiken. Rådet och presidierna konstaterar gemensamt att det finns stora utmaningar, men också att arbetet behöver inriktas på ökad likvärdighet. En särskild fråga är ekonomin och om det är rimligt att en person ska behöva betala mer för att få hjälp med en grundläggande avfallshantering. Sammanfattningsvis enas gruppen om att staden arbetar med tillgänglighetsfrågor, men att mer behöver göras och att arbetet behöver bli bättre. Presidierna och rådets ordförande tackar för mötet. Vid anteckningarna Lykke Ask