Dalhagen idrottshall i Akalla planeras som tillfällig ersättning för Husbyhallen

[§7 den 27 maj 2026, Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott Anmälan om genomfört samråd inför inriktningsbeslut. Temporär.pdf] Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott Protokoll nr 5/2026 2026-05-27 § 7 Anmälan om genomfört samråd inför inriktningsbeslut. Temporär hall på Dalhagens BP, del av Akalla 4:1 KS 2026/509 Beslut Anmälan om samråd inför inriktningsbeslut godkänns. Ärendet Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 23 april 2026 behandlas. Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är stadsledningskontorets förslag. Ordföranden finner att ekonomi- och trygghetsutskottet beslutar enligt stadsledningskontorets förslag. Handlingar i ärendet • KS 2026/509-1 (Godkänd - R 1) KS 2026/509 Tjänsteutlåtande - Anmälan om genomfört samråd inför inriktningsbeslut. Temporär hall på Dalhagens BP, del av Akalla 4:1 • KS 2026/509-1.1 Bilaga - Nämndärende inklusive protokollsutdrag. Fastighetsnämnden 2026-03-24 • KS 2026/509-1.2 Bilaga - Ekonomisk redovisning Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Karin Wanngård 2026-05-28 Christofer Fjellner 2026-05-28 Kerstin Tillkvist 2026-05-28 --- [KS 2026_509 Tjänsteutlåtande SEKRETESS - i bilaga(2683222).pdf] Stadsledningskontoret Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm start.stockholm Sida 1 (4) Anmälan om genomfört samråd inför inriktningsbeslut. Temporär hall på Dalhagens BP, del av Akalla 4:1 Förslag till beslut Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott beslutar följande. Anmälan om samråd inför inriktningsbeslut godkänns. Bakgrund Enligt stadens regler för styrning och uppföljning av investeringar ska samråd med stadsledningskontoret ske innan nämnd fattar inriktningsbeslut för investeringar där investeringsutgiften överstiger 50 miljoner kronor. Syftet med samrådet är att säkerställa att beslutsunderlaget är komplett och följer stadens regler, samt att ge en tidig insyn i investeringsplaneringen. Genomförda samråd ska anmälas till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott. Genom stadsledningskontorets anmälan får kommunstyrelsen en översiktlig bild av beslutsläget för aktuella stora och strategiskt viktiga investeringsprojekt. Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontorets stadsutvecklingsavdelning. Ärendet Fastighetsnämnden beslutade den 24 mars 2026 om inriktning för investeringsprojektet Temporär hall på Dalhagens BP, del av Akalla 4:1. Projektet omfattar uppförande av en temporär idrottshall på Dalhagens BP. Hallen ska främst fungera för föreningslivet, med fokus på vanliga inomhusidrotter, som till exempel basket, innebandy, handboll och volleyboll samt skolidrott. Hallen ska i möjligaste mån följa idrottsförvaltningens idrottshallsstandard. Handläggare Martin Löfgren Telefon: 08-50829834 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/509 2026-04-23 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/509 Sida 2 (4) Hallen föreslås få fullstor spelplan om 40 x 20 meter, fri takhöjd om 7 meter och ridåvägg. Projektet omfattar även förråd för drift och föreningar, teknikutrymmen, miljörum, städcentral, personalutrymmen, fyra omklädningsrum med duschar och tillgänglig toalett (RWC) samt omklädning för flex och domare. Befintliga aktivitetsytor utomhus, såsom basketplan, rakbana samt längdhopps- och kulstötsbana, behålls och en ny multisportyta (”multiarena”) utomhus tillskapas. I projektet ingår även en angöringsväg för besökare och driftsfordon. Parkering anläggs för cirka 20 bilar och cirka 40 cyklar, inklusive 1-2 platser för rörelsehindrade samt en plats för stadens driftspersonal. En ansökan om tillfälligt bygglov kommer att lämnas in. Planen är att det tidsbegränsade bygglovet ska medge upp till 15 års användning. Det innebär att anläggningen inte enbart planeras som en kortsiktig evakueringslösning, utan även kan kvarstå under en längre period som ett tillskott till idrottsutbudet i området. Dialog om infarten har genomförts med trafikkontoret. Projektet ska följa stadens miljöprogram och ha en projektanpassad miljöplan. Projektet ska följa Stockholms stads program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Flexomklädningsrum inryms i projektet och besökare ska känna trygghet avseende integritet och avskildhet genom väl belysta omklädningsrum samt avskilda duschrum. Projektets preliminära tidplan ser ut enligt följande: • Genomförandebeslut i kommunfullmäktige: kvartal 2 2026 • Entreprenadstart: kvartal 3 2026 • Tillträde hyresgäst: kvartal 2 2027 • Projekt klart: kvartal 3 2027 Fastighetskontoret har identifierat ett antal risker som enligt kontoret är omhändertagna i kalkylen. Identifierade risker avser bland annat oförutsedda markförhållanden och risk för sanering samt risk att bygglovsansökan blir överklagad. Eftersom hallen på Dalhagens BP ska fungera som evakueringslösning för verksamheten i Husbyhallen är riskerna i projektet nära kopplade till genomförandet av det större projektet för det nya Husbybadet. Förseningar i byggnationen av den temporära hallen kan få konsekvenser även för tidplan, kostnader och genomförande i projektet för nya Husbybadet. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/509 Sida 3 (4) Projektutgiften bedöms kunna inrymmas i fastighetsnämndens utökade investeringsplan avseende idrottsinvesteringar för åren 2026-2027. Hyran är beräknad enligt nuvarande självkostnadsprincip och består av fastighetskontorets kostnader för drift, underhåll och kapitalkostnader. Den tillkommande hyreskostnaden för idrottsnämnden redovisas i bilaga 1. Utöver tillkommande självkostnadshyra till fastighetsnämnden bedöms tillkommande intäkter och kostnader vara marginella för idrottsnämnden till dess att det nya Husbybadet är klart och en ny Husbyhall har byggts. I samband med att idrottshallen öppnar tillkommer vissa utgifter för idrottsnämndens verksamhetsanknutna inventarier. Återbruk kommer även att ske från den befintliga Husbyhallen. Fastighetsnämnden har den 21 april 2026 fattat genomförandebeslut för projektet. Stadsledningskontorets synpunkter och förslag Samråd om inriktningsbeslutet genomfördes den 19 februari 2026. Stadsledningskontoret instämmer i nämndens bedömning av behovet av en temporär hall på Dalhagens BP för att möjliggöra evakuering av verksamheter från Husby idrottshall. Stadsledningskontoret konstaterar att projektet är nära kopplat till genomförandet av det nya Husbybadet, då Husby idrottshall behöver rivas för att ge plats åt badet. Vid samrådet diskuterades bland annat behovet av att i ärendet tydligare beskriva sambandet mellan den temporära hallen, rivningen av Husby idrottshall och uppförandet av det nya Husbybadet. Det är avgörande att tidplanen för uppförande den temporära hallen synkroniseras med tidplanen för Husbybadet så att det större projektet inte riskerar att försenas. Stadsledningskontoret poängterade även att det är värdefullt att i underlaget redovisa den temporära hallens placering i förhållande till Husbyhallen genom karta. Dessutom att tydliggöra att projektet genomförs som en del av Fokus Järva. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott godkänner anmälan om samråd inför inriktningsbeslut. Fredrik Jurdell Erica Eneqvist Stadsdirektör T.f. Avdelningschef Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/509 Sida 4 (4) Bilagor 1. Nämndärende inklusive protokollsutdrag. Fastighetsnämnden 2026-03-24 2. Ekonomisk redovisning. Innehåller sekretess enligt 19 kap. 3§ OSL Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Fredrik Jurdell, Stadsdirektör 2026-05-15 Erica Eneqvist, T.f. Avdelningschef 2026-05-15 --- [§8 den 27 maj 2026, Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott Anmälan om genomfört samråd inför reviderat inriktningsbeslut.pdf] Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott Protokoll nr 5/2026 2026-05-27 § 8 Anmälan om genomfört samråd inför reviderat inriktningsbeslut. Akuta åtgärder av pumpgropar och avloppsledning, Hötorgsgaraget, Beridarebanan 10 KS 2026/508 Beslut Anmälan om samråd inför inriktningsbeslut godkänns. Särskilda uttalanden Borgarrådet Fjellner (M) gör följande särskilda uttalande. Det är nödvändigt att genomföra de akuta åtgärder som krävs för att säkra funktionaliteten i Hötorgsgaraget. Underlaget visar att pumpgropar, ledningar och delar av den bärande konstruktionen är hårt slitna och att åtgärder behöver vidtas i närtid. Det ansvaret kan nämnden inte ducka för. Samtidigt är det anmärkningsvärt att investeringsvolymen nu bedöms ligga över 50 miljoner kronor men under 300 miljoner kronor, samtidigt som kontoret öppet redovisar att investeringen inte kommer att kunna återhämtas genom hyresintäkterna. Det illustrerar problemet med att staden sitter kvar med kommersiella anläggningar som inte är strategiska för kärnuppdraget men ändå kräver omfattande kapitalinsatser. Stockholmarna får betala. Moderaterna menar därför att nödvändigt underhåll måste kombineras med en tydlig ägarstrategi. Den tekniska frikoppling som nu ska genomföras mellan Beridarebanan 10 och kringliggande fastigheter bör användas för att påskynda försäljningsförberedelserna, inte som skäl att skjuta dem framför sig. Stockholm ska åtgärda det som krävs, men inte binda mer kapital än nödvändigt i icke-strategiska kommersiella fastigheter. Ärendet Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 13 maj 2026 behandlas. Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är stadsledningskontorets förslag. Ordföranden finner att ekonomi- och trygghetsutskottet beslutar enligt stadsledningskontorets förslag. Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott Protokoll nr 5/2026 2026-05-27 Handlingar i ärendet • KS 2026/508-1 (Godkänd - R 1) KS 2026/508 Tjänsteutlåtande - Anmälan om genomfört samråd inför reviderat inriktningbeslut. Akuta åtgärder av pumpgropar och avloppsledning, Hötorgsgaraget, Beridarebanan 10 • KS 2026/508-1.1 Bilaga - Nämndärende inklusive protokollsutdrag. Fastighetsnämnden 2026-03-24 • KS 2026/508-1.2 Bilaga - Ekonomisk redovisning Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Karin Wanngård 2026-05-28 Christofer Fjellner 2026-05-28 Kerstin Tillkvist 2026-05-28 --- [KS 2026_508 Tjänsteutlåtande - SEKRETESS i bilaga(2683220).pdf] Stadsledningskontoret Ragnar Östbergs Plan 1 105 35 Stockholm start.stockholm Sida 1 (3) Anmälan om genomfört samråd inför reviderat inriktningsbeslut. Akuta åtgärder av pumpgropar och avloppsledning, Hötorgsgaraget, Beridarebanan 10 Förslag till beslut Kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott beslutar följande. Anmälan om samråd inför inriktningsbeslut godkänns. Bakgrund Enligt stadens regler för styrning och uppföljning av investeringar ska samråd med stadsledningskontoret ske innan nämnd fattar inriktningsbeslut för investeringar där investeringsutgiften överstiger 50 miljoner kronor. Syftet med samrådet är att säkerställa att beslutsunderlaget är komplett och följer stadens regler, samt att ge en tidig insyn i investeringsplaneringen. Genomförda samråd ska anmälas till kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott. Genom stadsledningskontorets anmälan får kommunstyrelsen en översiktlig bild av beslutsläget för aktuella stora och strategiskt viktiga investeringsprojekt. Ärendets beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontorets stadsutvecklingsavdelning. Ärendet Fastighetsnämnden beslutade den 24 mars 2026 om reviderad inriktning för investeringsprojektet Akuta åtgärder av pumpgropar och avloppsledning, Hötorgsgaraget, Beridarebanan 10. Projektet avser akuta åtgärder i Hötorgsfaret inom fastigheten Beridarebanan 10. I anläggningen finns pumpgropar med tillhörande ledningar som betjänar flera byggnader. Efter att det tidigare inriktningsbeslutet fattades 2022 har fördjupade utredningar och provtagningar visat att åtgärdsbehovet är mer omfattande än vad som tidigare bedömts. Fastighetskontoret har även konstaterat ett behov av att tekniskt avskilja Beridarebanan 10 från övriga Handläggare Martin Löfgren Telefon: 08-50829834 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontoret Stadsutvecklingsavdelningen Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/508 2026-05-13 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/508 Sida 2 (3) fastigheter. Mot denna bakgrund har ett reviderat inriktningsbeslut tagits fram. Enligt nämndärendet har pumpgropar och ledningar nått sin tekniska livslängd. Ledningarna under betongplattan är sönderrostade, vilket har medfört läckage av avloppsvatten under byggnaden. De planerade åtgärderna syftar till att säkerställa funktionen i en för fastigheten kritisk teknisk infrastruktur och att förebygga fortsatta skador på anläggningen. I den reviderade inriktningen avgränsas projektet till de delar som ligger inom fastighetskontorets rådighet, det vill säga pumpgrop 3 och 4 inom Beridarebanan 10 inom fastighetens nedre plan. Pumpgroparna utanför fastigheten ingår inte i projektet utan ska på sikt hanteras av respektive fastighetsägare. Projektet utökas även till att omfatta åtgärder gällande ledningar, betongplatta, pelare, armering samt betong upp till cirka en meters höjd över golvet. I projektet ingår även att frikoppla Beridarebanan 10 från grannfastigheterna genom att nya ledningslösningar skapas inom den egna fastigheten. Stadsledningskontorets synpunkter och förslag Samråd om det reviderade inriktningsbeslutet genomfördes den 19 februari 2026. Stadsledningskontoret konstaterar att projektet avser nödvändiga åtgärder i en viktig del av Hötorgsgaraget och att åtgärderna behöver genomföras för att säkerställa fortsatt funktion i anläggningens pumpgropar och avloppssystem. Stadsledningskontoret delar bedömningen att projektet är angeläget, eftersom fortsatt bristande funktion kan medföra ytterligare skador och en värdeförsämring av fastigheten. Stadsledningskontoret bedömer att åtgärderna även är viktiga för att upprätthålla stadens handlingsutrymme inför den långsiktiga strategi för Hötorgsfaret som håller på att tas fram enligt uppdrag i kommunfullmäktiges budget 2025 och 2026. Vid samrådet diskuterades behovet av att tydligare redovisa vilka anläggningsdelar som ingår i projektet i relation till de beräknade utgifterna. Mot bakgrund av att projektet avser tekniskt komplicerade åtgärder i en stor och komplex fastighet, poängterades behovet att det i beslutsunderlaget på ett lättförståeligt sätt framgår vilka åtgärder som ska genomföras, vad som driver kostnaderna och vilka osäkerheter som kvarstår. Tjänsteutlåtande Dnr KS 2026/508 Sida 3 (3) Stadsledningskontoret lyfte även att det i beslutsunderlaget borde tydliggöras att projektet är i linje med fastighetsnämndens uppdrag att stärka underhållet av stadens fastighetsbestånd genom en långsiktigt hållbar fastighetsförvaltning. Stadsledningskontoret konstaterade att den beräknade projektutgiften har ökat väsentligt sedan tidigare inriktningsbeslut. Ökningen förklaras enligt nämndens underlag av ett mer omfattande åtgärdsbehov samt den ändrade inriktningen att frikoppla Beridarebanan 10 från grannfastigheternas installationer. Stadsledningskontoret konstaterar att investeringen inte bedöms kunna återhämtas genom hyresintäkter. Slutligen poängterade stadsledningskontoret att projektets utgifter behöver inrymmas inom nämndens långsiktiga investeringsram och att den fortsatta planeringen ska präglas av god kostnadskontroll. Stadsledningskontoret föreslår att kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott godkänner anmälan om samråd inför inriktningsbeslut. Fredrik Jurdell Erica Eneqvist Stadsdirektör T.f. Avdelningschef Bilagor 1. Nämndärende inklusive protokollsutdrag. Fastighetsnämnden 2026-03-24 2. Ekonomisk redovisning. Innehåller sekretess enligt 19 kap. 3§ OSL Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Fredrik Jurdell, Stadsdirektör 2026-05-15 Erica Eneqvist, T.f. Avdelningschef 2026-05-15 --- [§14 den 25 maj 2026, Kommunfullmäktige Funktionsprogram för förskolelokaler.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 6 2026-05-25 § 14 Funktionsprogram för förskolelokaler Hemställan från förskolenämnden KS 2026/126 Beslut 1. Funktionsprogram för förskolelokaler, enligt bilaga till utlåtandet, godkänns. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att ge berörda bolag i uppdrag att anta Funktionsprogram för förskolelokaler. 3. Förskolenämnden ska besluta om, och löpande hålla ett tillhörande stödmaterial till funktionsprogrammet uppdaterat. Inför revideringar av stödmaterialet ska samverkan ske med berörda nämnder och bolag. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Liberalerna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Funktionsprogram för förskolelokaler. I debatten yttrar sig, se bilaga 3. Förslag till beslut Borgarrådet Mattson (V) och Ewa Carlsson Hallberg (S) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Sophia Granswed Baat (M) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 6 2026-05-25 Emelie Wassermann (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Åsa Nilsson Söderström (L) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Claes Nyberg (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen. Michaela Hollis (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Kristdemokraternas ersättaryttrande i kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-06-01 Cecilia Brinck 2026-06-01 Alexandra Mattsson 2026-06-01 Karin Jöback 2026-06-01 --- [§15 den 25 maj 2026, Kommunfullmäktige Genomförandebeslut för projekt Nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning, på fastigheten Kämpinge 2 i Järva.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 6 2026-05-25 § 15 Genomförandebeslut för projekt Nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning, på fastigheten Kämpinge 2 i Järva Framställan från fastighetsnämnden och Järva stadsdelsnämnd KS 2026/503 Beslut 1. Fastighetsnämnden medges rätt att genomföra projekt Nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning, på fastigheten Kämpinge 2, till en projektutgift som framgår av bilaga till utlåtandet. 2. Utgifterna för år 2026 ska rymmas inom nämndens investeringsbudget. Utgifterna för kommande år behandlas i budget för 2027. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Liberalerna och Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Genomförandebeslut för projekt Nytt förvaltningskontor för Järva stadsdelsförvaltning, på fastigheten Kämpinge 2 i Järva. I debatten yttrar sig, se bilaga 3. Förslag till beslut Borgarrådet Mattson (V), Elvir Kazinic (S) och Lisa Carlbom (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Therese Lindström (M) och Nike Örbrink (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Åsa Nilsson Söderström (L) och Patrick Amofah (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas och Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 6 2026-05-25 Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-06-01 Cecilia Brinck 2026-06-01 Alexandra Mattsson 2026-06-01 Karin Jöback 2026-06-01 --- [§32 den 25 maj 2026, Kommunfullmäktige Inriktningsbeslut för projekt Det nya Husbybadet, på fastigheten Bislet 1.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 6 2026-05-25 § 32 Inriktningsbeslut för projekt Det nya Husbybadet, på fastigheten Bislet 1 Framställan från fastighetsnämnden och idrottsnämnden KS 2026/441 Beslut 1. Inriktningen för projekt Det nya Husbybadet, på fastigheten Bislet 1, i enlighet med fastighetsnämndens förslag, godkänns. 2. Fastighetsnämnden medges rätt att fortsätta planera förutsättningarna för projekt Det nya Husbybadet, på fastigheten Bislet 1, till en investeringsutgift som framgår av bilagatill utlåtandet, som underlag för ett kommande genomförandebeslut. 3. Utgifterna för 2026 ska rymmas inom fastighetsnämndens investeringsbudget. Utgifterna för kommande år behandlas i budget för 2027. Reservationer Samtliga ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Inriktningsbeslut för projekt Det nya Husbybadet, på fastigheten Bislet 1. I debatten yttrar sig, se bilaga 3. Förslag till beslut Maria-Elsa Salvo (S), Hassan Jama (V), Jonas Naddebo (C) och Martin Hansson (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Leif Söderström (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Olle Burell 2026-06-01 Cecilia Brinck 2026-06-01 Alexandra Mattsson 2026-06-01 Karin Jöback 2026-06-01 --- [(Godkänd - R 1) Samrådsyttrande för gällande ny detaljplan för ny sim-is- och idrottshall på Skarpnäcksfältet(2720445) (0).pdf] Fastighetskontoret Ekonomiavdelningen Idrottsförvaltingen Planeringsavdelningen Kontorsyttrande Dnr FSK 2026/396 Dnr IDF 2026/704 Sida 1 (3) 2026-06-11 Fastighetskontoret Ekonomiavdelningen Fleminggatan 4 Box 8312 104 20 Stockholm Växel 08-508 270 00 Fax 08-508 27 070 fastighetskontoret@stockholm.se start.stockholm Handläggare Anna Wiström Telefon: 08-50826731 Louice Persson Telefon: 08-50827602 Samrådsyttrande gällande ny detaljplan för ny sim- is- och idrottshall på Skarpnäcks sportfält Dnr SBK 2021-03247 Kontorsyttrande Ärendet Bakgrund Stadsbyggnadsnämnden har i november 2021 gett stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram en ny detaljplan för Skarpnäcks sportfält. Detaljplanen ska möjliggöra för en ny sim,- is- och idrottshall. Den nya idrottsanläggningen ska uppföras av fastighetskontoret för att sen hyras ut till idrottsförvaltningen som ansvarar för verksamheten, driftar, handhar bokningar, kontakt med idrottsföreningar med mera. Fastighetskontoret ansvarar för fastighetsdrift. Skarpnäcks sportfält är idag en etablerad idrottsplats med planer för fotboll, rugby, cricket, baseboll och softboll. På platsen finns också en äldre idrottshall, vars tekniska livslängd mer än väl är uppnådd. Platsen är ett etablerat idrottsnav där många olika idrotter kan utövas. Därtill används sportfältet som rekreationsområde och för spontanidrott. I området saknas dock såväl simhall som ishall. Den befintliga idrottshallen behöver ersättas. Förvaltningarnas analys Förvaltningarna har tillsammans med stadsbyggnadsnämnden och arkitekt tagit fram ett väl genomarbetat förslag, som på ett förtjänstfullt sätt anpassats till områdets behov och platsens förutsättningar. Den omfångsrika byggnaden har i sina volymer bearbetats för att väl passa in på platsen. Siktlinjer, möten med befintlig bebyggelse och möjligheten att röra sig över idrottsplatsen har varit viktiga parametrar. Kontorsyttrande Dnr FSK 2026/396 Dnr IDF 2026/704 Sida 2 (3) Fastighetskontoret Ekonomiavdelningen Fleminggatan 4 Box 8312 104 20 Stockholm Växel 08-508 270 00 Fax 08-508 27 070 fastighetskontoret@stockholm.se stockholm.se När sportfältet utvecklas med ytterligare funktioner och idrotter ska de befintliga verksamheterna fungera. Den tillkommande anläggningen är ett tillskott för Skarpnäck och för Stockholm i stort. Utvecklingen av sportfältet innebär att en befintlig 11-spelsplan för fotboll tas bort. Detta får negativa följder för det lokala föreningslivet samt för området generellt eftersom bollplanen nyttjas mycket för spontanidrott och som mötesplats. Förutom de byggnader som detaljplanen föreslår är det av stor vikt att utomhusmiljön utformas och gestaltas för att skapa trygghet, socialt umgänge och ytor för motion och spontanidrott. Förvaltningarna är i stort tillfreds med detaljplaneförslaget men har några synpunkter: Hela idrottsområdet bör ingå i planen Idrottens närvaro på platsen behöver säkras över tid. Med ett utökat bostadsbestånd i närområdet och en ökad befolkning krävs fler och inte färre idrottsytor. Därför bör hela det området som idag omfattas av idrottsverksamhet ingå i planområdet och planläggas för R idrott. Genom att planlägga hela idrottsområdet säkerställs sportfältet framgent och ges ökade förutsättningar för utveckling utifrån behov och tillväxt i området. Det skulle likväl tydliggöra huvudmannaskap och förenkla tolkning av planens intentioner. Tätorps bollplan bör ingå i planområdet och planläggas för R Idrott Genom att placera ishallen på en befintlig 11-spelsplan för fotboll, minskar tillgång på bollplaner på sportfältet. Detta upplevs som negativt av flera närboende och av det lokala föreningslivet. Placeringen av hallen är väl vald med tanke på anpassning i miljön, skyfallshantering med mera. Den funktion som därmed förvinner bör ersättas inom samma detaljplan. Därför bör den närliggande Tätorps bollplan ingå i planområdet och planläggas för R idrott. Bollplanen är idag en 7-spelsplan med grus och har lågt nyttjande. Grusplanen ligger nu inom parkmark, allmän platsmark och förvaltas av stadsdelsförvaltingen. Stadsdelsförvaltningen ser fördelar med att bollplanen planläggs för idrott. Om Tätorps bollplan planläggs för idrott tydliggörs huvudmannaskap och möjliggör för investeringar, exempelvis ny konstgräsplan. Vilket skapar mervärde för idrotten i Skarpnäck. Genom en sådan investering kan delar av verksamheten på den 11- spelsplan som tas bort genom planförslaget förflyttas till Tätorps Kontorsyttrande Dnr FSK 2026/396 Dnr IDF 2026/704 Sida 3 (3) Fastighetskontoret Ekonomiavdelningen Fleminggatan 4 Box 8312 104 20 Stockholm Växel 08-508 270 00 Fax 08-508 27 070 fastighetskontoret@stockholm.se stockholm.se bollplan. Närheten till Skarpnäcks sportfält ger goda förutsättningar för idrottsförvaltingens drift och skötsel. Gestaltningsbestämmelserna upplevs som otydliga Kontoret är oroliga för att de gestaltningsbestämmelserna som framför allt anger de olika volymernas höjder, kan upplevas som otydliga vid en bygglovsprövning och önskar därför se över dem gemensamt med bygglovsenheten. X-område över idrottsplatsen Kontoret är positiva till att ett x-område från Skarpnäcks allé västerut över sportfältet, instiftas. Dock bör exakt placering studeras vidare samt om en viss flexibilitet kan införas i bestämmelsen; mycket kan hända på ett sportfält över tid och nya funktioner kan tillkomma. Största möjliga flexibilitet är därför om möjligt önskvärd. Befintlig idrottsmark förelås bli Park, allmän plats Inom detaljplaneområdet föreslås en del planläggas som Park, allmän plats. Denna yta är i befintlig situation en del av idrottsområdet och förvaltas av fastighetskontoret och idrottsförvaltingen. Ytans huvudmannaskap behöver diskuteras mer mellan de berörda parterna innan beslut fattas. Slut Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Camilla Silfverling, Avdelningschef 2026-06-15 --- [§9 den 15 juni 2026, Kommunfullmäktige Handlingsplan för barnets rättigheter 2030.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 7 2026-06-15 § 9 Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 KS 2025/1335 Beslut 1. Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 , bilaga 2 till utlåtandet, godkänns. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. 3. Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018 – 2022 (dnr 171–1526/2016) upphör därmed att gälla. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Liberalerna och Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Handlingsplan för barnets rättigheter 2030. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Borgarrådet Lindhagen (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Annika Elmlund (M) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Gabriel Kroon (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut, bilaga 3. Borgarrådet Jönsson (L) och Johan Kling (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas och Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen som i första hand innebär Kommunfullmäktige Protokoll nr 7 2026-06-15 återremiss och i andra hand att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas och Centerpartiets förslag till beslut. Beslutsordning Ordföranden prövar förslaget om återremiss mot att ärendet ska avgöras idag och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer därefter förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. --- [R9 - Utl - Handlingsplan för barnets rättigheter(2709437).pdf] 1 (93) Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2025/1335) Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 , bilaga 2 till utlåtandet, godkänns. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. 3. Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018 – 2022 (dnr 171–1526/2016) upphör därmed att gälla. Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med barnets rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet är: Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla barn och till att motverka diskriminering. Här ingår exempelvis kunskap om att genomföra barnkonsekvensanalyser för att säkerställa att barnets bästa beaktas i beslut och åtgärder, att stärka arbetet med att informera barn om deras rättigheter, att stadens verksamheter förebygger och bekämpar diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som begränsar barn och ungas tillgång till kultur, idrott och fritid samt att barn och unga i ökad utsträckning får inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Handlingsplanen har också fokus på att alla barn ska vara trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. 2 (93) Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Barnombudsmannen, Barnrättsbyrån, BRIS - Barnens rätt i samhället, Maskrosbarn, Rädda Barnen Öst och Rädda Barnens ungdomsförbund. Barnrättsbyrån, BRIS - Barnens rätt i samhället, Maskrosbarn, Rädda Barnen Öst och Rädda Barnens ungdomsförbund har inte inkommit med svar. Arbetsmarknadsnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen. Nämnden gör en del medskick, bland annat att nämnden bör stå som ansvarig på ytterligare ett av målen, delaktighetstrappan bör lyftas som möjligt arbetssätt och förtydligande av formuleringen barn och unga med svagare etableringsförutsättningar. Exploateringsnämnden ställer sig positiva till att en handlingsplan tagits fram och framhåller att den ligger i linje med nämndens nuvarande arbetssätt. Fastighetsnämnden är positiva till handlingsplanen som ytterligare konkretiserar arbetet för barns rättigheter. Några saker lyfts som kan kompletteras i planen, så som hur stadens ungdomsråd ska se ut och en stadsövergripande kunskapsbank om hur man bäst tar tillvara barns behov i design och byggande, utemiljöer inkluderat. Förskolenämnden är positiv till Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 och är av uppfattningen att dess struktur med mål och ansvariga nämnder bidrar till tydlighet. Idrottsnämnden är positiva till att stadens arbete för att stärka barns rättigheter och möjligheter samlas i ett styrdokument. Nämnden har några förslag på ändringar bland annat att vissa formuleringar justeras för att bättre överensstämma med barnkonventionen och att stadens program för idrott, motion och friluftsliv 2024-2028 läggs till under andra styrdokument som har betydelse för barnets rättigheter. Kulturnämnden ställer sig bakom handlingsplanens fokusområden och mål samt lyfter några förslag på förändringar. Bland annat om behov av ett stödmaterial liknande det som följde med det tidigare programmet samt att det behövs vissa justeringar för att säkerställa att ett barnrättsperspektiv genomsyrar texten i planen. 3 (93) Kyrkogårdsnämnden är positiv till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barnets rättigheter och inflytande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden tillstyrker att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barns rättigheter och inflytande. Samtidigt lyfts att det saknas tydliga skrivningar om vikten av god inomhusmiljö för barns hälsa och utveckling samt att kemikalieperspektivet saknas i förslaget till plan. Servicenämnden ser positivt på handlingsplanen då den konkretiserar stadens arbete inom området. Nämnden lyfter vidare att implementeringen kan stärkas genom att införandet kopplas till budgetaktiviteter. Socialnämnden är positiva till handlingsplanen. Nämnden lyfter också en del inspel så som till exempel att se över formuleringar om LVU till bredare formulering om samhällsvård, förtydliganden om att fler personalgrupper har anmälningsskyldighet och att barn med funktionsnedsättning lyfts tydligare. Stadsbyggnadsnämnden anser att handlingsplanen ger ett bra stöd i nämndernas och bolagens arbete för barns rättigheter och inflytande. Vidare lyfts att nämnden har en utarbetad rutin för att integrera ett barnrättsperspektiv i de förslag till beslut som tas fram inom stadsbyggnadskontoret. Trafiknämnden välkomnar att arbetet med stadens program för mänskliga rättigheter stärks genom framtagandet av handlingsplanen. Nämnden önskar att beskrivningen av könstillhörighet och sexuell läggning ses över i handlingsplanen, då det bedöms avvika från resterande delar av MR-programmet. Utbildningsnämnden välkomnar att det tas fram en plan för att stärka barnets rättigheter och inflytande. De utvecklingsområden som lyfts är angelägna och planen ger en tydlig styrsignal till nämnderna. Vidare lyfts att det är ett stort antal mål som nämnden är ansvarig för och att detta kan bli svårt att hantera. Äldrenämnden ser positivt på att stadens arbete för barnets rättigheter och inflytande förtydligas i en handlingsplan. Att kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet samt stöttar nämnder och bolagsstyrelser med kunskap, underlag och utbildning bidrar till ett stadsgemensamt arbetssätt. Överförmyndarnämnden ser positivt på förslaget eftersom det konkretiserar stadens arbete med barnrättsfrågor. Handlingsplanen ger utrymme för även yngre barns delaktighet i besluts som rör dem och en större samverkan mellan stadens nämnder i barnrättsfrågor. Bromma stadsdelsnämnd ställer sig positivt till handlingsplanen och lyfter till exempel fram att det är av stor betydelse att upphandling nämns som en viktig del där 4 (93) barns rättigheter och levnadsvillkor bör beaktas. Man lyfter också att det kan finnas behov av ett övergripande stöd i barnättsarbetet. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd instämmer i att det är viktigt att stärka barnets rättigheter och inflytande. Många delar i handlingsplanen är viktiga och positiva, men det tidigare programmet gav tydligare vägledning för hur barns rättigheter ska beaktas i stadens samlade beslutsfattande. Farsta stadsdelsnämnd ställer sig bakom ambitionerna i handlingsplanen och välkomnar att programmet för mänskliga rättigheter nu konkretiseras i en handlingsplan. Nämnden önskar tillägg om att skapa en trygg plats i digitala arenan samt mer konsekventa hänvisningar till artiklar i barnkonventionen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd är i huvudsak positiv till förslaget till handlingsplan. Nämnden lyfter behov av konkretisering om vad som förväntas på lokal nivå och att tydligare vägledning kring prioriteringar, ansvar och förväntad ambitionsnivå för stadsdelsförvaltningarna skulle underlätta implementeringen. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd anser att planen är ett viktigt steg i att stärka barnets rättigheter och den på ett tydligt sätt beskriver och ger goda exempel på konkreta insatser för att nå stadens mål. Vidare menar nämnden att planen skulle gynnas av stärkt fokus på likvärdighet och vikten av återkoppling till barn. Järva stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen till viss del bidrar till konkretisering av vad barnkonventionen kan innebära för stadens verksamheter. Nämnden lyfter ett anta inspel bland annat att se över ett par skrivningar och lyfta fram det universella våldspreventiva arbetet i handlingsplanen. Kungsholmens stadsdelsnämnd lyfter att handlingsplanen är väl genomarbetad och är ett betydelsefullt styrdokument. De lyfter vidare att det bör framgå tydligare vem som omfattas av anmälningsskyldigheten när barn misstänks fara illa och att det intersektionella perspektivet bör stärkas i handlingsplanen. Norra innerstadens stadsdelsnämnd ställer sig positiv till handlingsplanen men anser också att vissa områden behöver förtydligas och utvecklas. Till exempel att det är viktigt att tydliggöra att orosanmälningar är en lagstadgad skyldighet och att analysen av rådande vuxennorm bedöms kunna utvecklas i handlingsplanen. Skarpnäcks stadsdelsnämnd ställer sig positiv till handlingsplanen och betonar vikten av att barns delaktighet utformas så att den blir meningsfull i praktiken. Vidare ser nämnden positivt på att målen avser att både skapa en tydlig styrning och flexibilitet även om det är en viss utmaning att staden har många styrdokument. Skärholmens stadsdelsnämnd delar bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande. Nämnden redovisar även de synpunkter som stadsdelsnämndens ungdomsråd har på handlingsplanen. 5 (93) Södermalms stadsdelsnämnd bedömer att planen är ett viktigt styrdokument. De lyfter också att förskolenämnden bör vara särskilt ansvarig för punkterna om diskriminering och kränkningar samt att skrivningar genomgående stärks om anmälningsskyldigheten för personal vid misstanke om barn som far illa. Stockholms Stadshus AB tillstyrker handlingsplanen och bedömer att den kommer att utgöra ett stöd i det fortsatta arbetet med att värna och ytterligare stärka barns rättigheter. Vidare lyfts ett behov av att tydliggöra hur kraven ska tillämpas i praktiken för bolag vars verksamhet inte i första hand riktar sig till barn. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 välkomnar handlingsplanen och ser att denna kan vara en del i stadens arbete med flera mål i Agenda 2030. De lyfter flera inspel, till exempel vikten av att barn nås av information om socialtjänsten och att barn i utsatta situationer berörs i fler artiklar i barnkonventionen än artikel 19. Barnombudsmannen välkomnar förslaget till handlingsplan och lyfter att det är ett betydelsefullt styrdokument. Myndigheten lyfter vidare en del förslag på rent textmässiga förändringar i handlingsplanen samt ett par rekommendationer, bland annat att barns egna åsikter om handlingsplanen synliggörs. Föredragande borgarrådets synpunkter Sverige ratificerade barnkonventionen 1990 och sedan 2020 är barnkonventionen svensk lag. Ändå saknas alltför ofta ett barnrättsperspektiv i en värld som främst utgår från vuxennormen. Handlingsplanen för barnets rättigheter är därför ett viktigt styrdokument i stadens fortsatta arbete med att förbättra barns livsvillkor, stärka barnrättsperspektivet i verksamheterna och utveckla stadens barnrättsarbete. Barnkonventionen gäller alla barn oavsett legal status. Stockholms stad har ett stort ansvar för att säkerställa att barns rättigheter uppfylls. I Stockholm ska alla barn ha goda uppväxtvillkor och goda möjligheter till inflytande. En särskilt viktig uppgift har staden i att ge stöd till barn som lever i utsatthet, för att säkerställa att de får den hjälp de behöver och att deras rättigheter tillgodoses. Det är också avgörande att barn skyddas mot rasism och diskriminering, säkerställs jämställda livsvillkor och får sin rätt att göra sin röst hörd tillgodosedd, med makt och inflytande i frågor som berör dem. Staden ska ha ett starkt barnrättsperspektiv med sig inom alla verksamheter. Genom denna handlingsplan pekar vi ut riktningen för och konkretiserar vad arbetet med barnets rättigheter innebär för Stockholms stad. Handlingsplanen syftar till att stärka stadens arbete med att tillgodose barnets rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030 och är en av sex handlingsplaner som tillhör stadens program för de mänskliga rättigheterna. Med denna handlingsplan stärker vi arbetet för barnets rättigheter i Stockholms stad och lägger en stark grund för stadens samlade arbete till år 2030. 6 (93) Bilagor 1. Stockholms stads handlingsplan för barnets rättigheter 2030, remissversion med spårade ändringar, dnr KS 2025/1335-36.1 2. Stockholms stads handlingsplan för barnets rättigheter 2030, slutlig version, dnr KS 2025/1335-36.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner och Dennis Wedin (båda M) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Att delvis godkänna förslag till beslut. Att därutöver anföra I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. 1. Att i första hand besluta att kommunstyrelsen återremitterar ärendet 2. Att i andra hand föreslå att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet 7 (93) 3. Att därutöver anföra följande: Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är handlingsplanen i sin nuvarande form alltför övergripande för att kunna fungera som ett tillräckligt styrande dokument för stadens arbete under kommande år. Det saknas tydliga prioriteringar, konkreta genomförandebeskrivningar och en tillräckligt utvecklad struktur för uppföljning och ansvarstagande. Mot denna bakgrund anser vi att ärendet behöver återremitteras för vidare bearbetning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. För att det ska få verklig betydelse behöver det tydligare framgå hur ansvar ska fördelas mellan nämnder och bolag, hur barns delaktighet ska säkerställas och hur måluppfyllelse ska följas över tid. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Det gäller exempelvis barn i samhällsvård, barn som lever med våld eller missbruk i hemmet, barn med omfattande skolfrånvaro samt barn i socioekonomiskt utsatta miljöer. Handlingsplanen behöver därför tydligare beskriva hur stadens arbete ska nå dessa grupper i praktiken. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en fungerande skola, en god uppväxtmiljö, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. Politikens uppgift är ytterst att bidra till konkret förbättring i barns vardag. För att handlingsplanen ska kunna fungera som ett verkligt styrdokument behöver den utvecklas ytterligare innan den antas. Det gäller särskilt frågor om prioriteringar, genomförande, uppföljning och ansvarsfördelning. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 3 juni 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande 8 (93) Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Nilsson (alla M) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Jonas Naddebo (C) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. Vi delar den grundläggande ambitionen att barnets bästa alltid ska vara vägledande, men vi ser vissa brister i hur detta ska säkerställas i praktiken för varje enskilt barn. Den föreslagna handlingsplanen riskerar tyvärr att cementera snarare än bryta de skillnader som redan i dag finns mellan stadens olika delar, vad gäller allt från skolresultat till socialtjänstens kvalitet. Genom att överlåta åt varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål skapas en fragmentering där ambitionsnivån tillåts variera. Detta riskerar att innebära att barns adress även fortsättningsvis riskerar att avgöra vilken kvalitet man får på insatserna. För att garantera en likvärdig stad krävs i stället stadsövergripande och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena. Endast med en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, kanalisera resurser dit det behövs som mest och säkerställa att alla insatserna håller samma höga kvalitet. 9 (93) Ärendet Av Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) framgår att programmet ska fungera som paraply för sex tillhörande handlingsplaner, varav en ska behandla barnets rättigheter. FN:s konvention om barnets rättigheter, barnkonventionen, som Sverige antog 1990 och som blev svensk lag 2020, är grunden för barnrättsarbetet i staden och utgångspunkt för föreliggande handlingsplan. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete i enlighet med barnkonventionen. Handlingsplan för barnets rättigheter 2030 syftar till att stärka stadens arbete med barnets rättigheter och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är: Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. Handlingsplanen är kopplad till MR-programmet och utgår från dess tre fokusområden: • Kunskap och information • Välfärd och service • Delaktighet och inflytande För varje fokusområde beskrivs i handlingsplanen en förväntad inriktning av arbetet, utmaningar som hänger samman med fokusområdet samt mål och exempel på arbetssätt. Målen är uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 december 2025 har i huvudsak följande lydelse. I kommunfullmäktiges budget för 2025 framgår att barnets rättigheter och inflytande är en del av stadens strategiska arbete med att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Arbetet ska stärkas och exempelvis ha fokus på att bryta ojämlikheten i barns uppväxtvillkor samt säkerställa barnperspektivet och barns delaktighet och inflytande i stadens verksamheter. Denna inriktning av arbetet stämmer väl överens med föreslagen handlingsplan. Arbetet med barnets rättigheter och inflytande har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till MR-programmets mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Barnets rättigheter och inflytande är även en del av stadens demokratiarbete 10 (93) och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. I Stockholms stad ska alla barn ha goda levnadsvillkor och inget barn ska diskrimineras. Att främja jämlika levnadsvillkor, såsom det framställs i handlingsplanen, handlar om att stadens verksamheter ska ha fokus på att minska skillnaderna mellan olika grupper av barn och skapa förutsättningar för att alla barn ska ha en trygg uppväxt och att varje barn får sina rättigheter tillgodosedda. Att motverka diskriminering innebär att säkerställa att barn inte utsätts för diskriminering på grund av omständigheter som rör barnet eller dess vårdnadshavare. Skydd mot diskriminering är en av barnkonventionens grundläggande principer. Det betyder att alla barn som vistas i Sverige har samma rättigheter oavsett till exempel hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan åskådning, nationellt, etniskt eller socialt ursprung eller funktionsnedsättning. Barn har även rätt till delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen. För att kunna vara delaktig behöver barn relevant information, möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på. Barn ska ges inflytande i stadens verksamheter utifrån ålder och mognad. Det styrdokument, Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad, som antogs av kommunfullmäktige 2017 har bidragit till att staden har stärkt arbetet till viss del, men stadsledningskontoret bedömer att föreliggande handlingsplan med tydligare prioriteringar och mål bör bidra till ökat ett fokus och synliga resultat. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla barn och till att motverka diskriminering. Ökad kunskap är grundläggande för att stadens medarbetare ska kunna bemöta barn respektfullt och med anpassning till olika barns behov. Här ingår kunskap om att genomföra barnkonsekvensanalyser, ett arbete som har stor betydelse för att handlingsplanens intentioner ska kunna bli verklighet. Staden ska även stärka arbetet med att informera barn om deras rättigheter samt om stadens utbud av välfärd och service. Barn som lever i utsatta situationer har sämre möjligheter än andra barn att få sina rättigheter tillgodosedda. I handlingsplanen betonas vikten av att staden arbetar enat för att alla barn ska vara trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Det finns stora möjligheter att arbeta för att främja barns rättigheter och jämlika levnadsvillkor för barn inom skola och förskola, socialtjänst och arbetsmarknadsinsatser, öppna verksamheter, kultur, idrott och fritid samt i stadens offentliga miljöer. Det kan exempelvis handla om insatser för att främja barns språkutveckling i förskolan, att bedömningar av barnets bästa ligger som grund för beslut och åtgärder i socialtjänsten och att stadens verksamheter förebygger och 11 (93) bekämpar diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som begränsar barn och ungas tillgång till kultur, idrott och fritid. Barn och unga ska också ha inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Civilsamhället är en viktig samarbetspart i arbetet med att säkerställa att barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Stadsledningskontoret kommer fortsätta följa upp alla nämnders och bolagsstyrelsers arbete för barnets rättigheter och inflytande inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för barnets rättigheter 2030. Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barnets rättigheter och inflytande. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Barnombudsmannen, Barnrättsbyrån, BRIS - Barnens rätt i samhället, Maskrosbarn, Rädda Barnen Öst och Rädda Barnens ungdomsförbund. Barnrättsbyrån, BRIS - Barnens rätt i samhället, Maskrosbarn, Rädda Barnen Öst och Rädda Barnens ungdomsförbund har inte inkommit med svar. Innehållsförteckning Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................ 12 Exploateringsnämnden ............................................................................. 15 Fastighetsnämnden .................................................................................. 17 Förskolenämnden ..................................................................................... 17 Idrottsnämnden ........................................................................................ 18 Kulturnämnden ......................................................................................... 20 12 (93) Kyrkogårdsnämnden ................................................................................ 23 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................. 23 Servicenämnden ...................................................................................... 25 Socialnämnden ......................................................................................... 26 Stadsbyggnadsnämnden.......................................................................... 28 Trafiknämnden ......................................................................................... 29 Utbildningsnämnden ................................................................................. 31 Äldrenämnden .......................................................................................... 33 Överförmyndarnämnden .......................................................................... 33 Bromma stadsdelsnämnd......................................................................... 36 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 37 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................ 38 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ........................................................... 39 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 40 Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 41 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 43 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ....................................................... 45 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 48 Skärholmens stadsdelsnämnd ................................................................. 50 Södermalms stadsdelsnämnd .................................................................. 52 Stockholms stadshus AB.......................................................................... 53 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 ................................................. 55 Barnombudsmannen ................................................................................ 59 Reservationer m.m. .................................................................................. 63 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen. Reservation av Edward Hamilton m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. 13 (93) Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningens målgrupp består främst av vuxna. Två uppdrag arbetar särskilt med barn: Feriejobb och Kommunens aktivitetsuppdrag (KAA). Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till framtagandet av en handlingsplan för barns rättigheter. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till de områden som arbetsmarknadsnämnden föreslås ansvara för samt instämmer gällande de områden arbetsmarknadsnämnden omnämns som särskilt ansvariga. Handlingsplanen utgör ett viktigt dokument för att intensifiera arbetet och att skapa styrning och handlingskraft. Positivt är även att det ges utrymme för nämnder och bolag att själva ta fram adekvata aktiviteter inom ramen för sina verksamhetsområden. Förvaltningen konstaterar att den höga ambitionsnivån i arbetet med att ta fram flera handlingsplaner inom området mänskliga rättigheter är välgrundad. Samtidigt bör det uppmärksammas att ett stort antal parallella planer kan försvåra överblicken över mål och aktiviteter. I MR-programmet presenteras både en modell för uppföljning och ett arbetssätt (rättighetsbaserat arbetssätt). Förvaltningen anser att detta bör beskrivas även i handlingsplan för barns rättigheter liksom det presenteras i stadens handlingsplan mot rasism. Disposition, rubriksättning och läsbarhet Dispositionen kan göras mer lättillgänglig och konkret genom att samla alla mål och förslag på aktiviteter i ett eget avsnitt. Att påminna läsaren om definitionen av vad som menas med effektmål och resultatmål skulle hjälpa läsaren att förstå vad det är man ska göra och vad handlingsplanen strävar efter. På samma sätt skulle en översyn av rubriksättningen öka läsbarheten. Till exempel kan avsnitt med mycket text delas upp med underrubriker som ger stöd till läsaren, som exempel att rubriken ”Bakgrund” kan fyllas på med underrubrikerna rasism och hedersrelaterat våld. Faktarutan med barnrättsperspektiv och barnets bästa kan med fördel utökas med ytterligare begrepp så som: barnsyn, barnperspektiv och barnets perspektiv. Detta för att synliggöra skillnaderna begreppen emellan. Begreppen barnperspektiv och barnrättsperspektiv används i handlingsplanen på ett sätt som gör det otydligt. Mål 14 (93) Under avsnittet välfärd och service: Stadens verksamheter erbjuder barn och unga en god förberedelse inför arbetslivet genom utbildning, praktik och feriearbeten, med särskilt fokus på barn och unga med svagare etableringsförutsättningar. Formuleringen ”med särskilt fokus på barn och unga med svagare etableringsförutsättningar” kan bidra till en förenklad bild kring vilka barn och unga som är i behov av stöd, och skulle kunna tas bort alternativt förtydligas, utifrån att det handlar om etablering på arbetsmarknaden. Under avsnittet delaktighet och inflytande: Barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som rör dem. Resultatmål: Stadens verksamheter säkerställer att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem, både när barn berörs på ett generellt plan och när specifika grupper av barn berörs. Här är det viktigt att benämna hur barn ska få återkoppling. Förvaltningen föreslår en översyn av målformuleringar eftersom resultatmålen i vissa avsnitt tenderar att vara formulerade mer som aktiviteter än mål. Rasism I handlingsplanen mot rasism är barn och unga en prioriterad målgrupp. På samma sätt kan rasism ha en egen rubrik i handlingsplanen för barnets rättigheter. Under delen som berör rasism kan med fördel information om mikroaggressioner läggas till. Utöver mer synliga uttryck förekommer även mikroaggressioner, subtila, ofta omedvetna kommentarer eller handlingar som signalerar negativa föreställningar om en grupp. I stycket på sidan 16 lyfts en rapport från Rädda Barnen om hur barn upplever rasism inom skolan. Rapporten är från 2021. Det finns en mer aktuell rapport från 2025 som också lyfter barn och ungas erfarenheter av rasism. Det är en rapport att som kan komplettera stycket. Vår verklighet – Ert ansvar (Sweden, 2025) | Save the Children’s Resource Centre Särskilt ansvariga Under effektmål 2 kunskap och information, resultatmålet: verksamheter som riktar sig till barn om deras rättigheter och erbjuder målgruppsanpassad information om sin verksamhet bör även arbetsmarknadsnämnden vara en av de särskilt ansvariga. Detta utifrån att nämnden har verksamhet som riktar sig till barn och unga, vilket bland annat sker genom ansvaret för kommunens aktivitetsansvar och samordning av stadens feriejobb. Sista aktiviteten/delmålet; verksamheter som riktar sig till barn informerar barn om deras rättigheter och erbjuder målgruppsanpassad information om sin verksamhet bör även arbetsmarknadsnämnden stå som ansvarig. Metoder och arbetssätt 15 (93) För att ytterligare stimulera arbetet med barn och ungas delaktighet och inflytande föreslår arbetsmarknadsförvaltningen att man inför Roger Harts modell delaktighetstrappan i handlingsplanen. Modellen handlar om att skapa delaktighet genom fem steg. Steg fem, som är den högsta nivån av delaktighet, innebär att barn delar inflytande och ansvar över beslutsfattande processer Barn påverkas indirekt Perspektivet hur barn påverkas indirekt av verksamheter riktas till vuxna kan tydliggöras. I princip alla verksamheter påverkar barn, direkt eller indirekt, på kort och lång sikt. Beslut som kan påverka barn kan vara: tider för undervisning, geografisk plats för praktik/arbete, möjlighet till ledighet under sommaren med mera. Det är också viktigt att barnperspektivet beaktas i strategiskt arbete, som till exempel i utredningar, rapporter och i skrivningar som är underlag till beslut. Funktionshinderperspektiv Mångfalden inom gruppen personer med funktionsnedsättning förbises ofta, och för att stärka delaktigheten behöver behoven uppmärksammas utifrån flera perspektiv. Det innebär också att både funktionshinderperspektivet och barnperspektivet konsekvent behöver beaktas. Orosanmälan Information om orosanmälan och anmälningsskyldigheten kan med fördel lyftas fram i en textruta, likt den om viktiga begrepp på sidan 11 eller göras i form av checklista. På sidan 16 står det att alla som arbetar i förskola och skola har ett ansvar att anmäla oro. Här kan det förtydligas att det gäller grundskola och gymnasieskola. Målgrupper En stor andel elever går i fristående skolor, särskilt på gymnasiet. Detta skapar utmaningar för stadens möjligheter att säkerställa likvärdiga insatser och en sammanhållen handlingsplan för alla barn och unga. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 25 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret bedömer förslaget till ett program för de mänskliga rättigheterna som positivt. 16 (93) Handlingsplanen innebär att exploateringsnämnden ska formulera egna mål och aktiviteter i enlighet med de utpekade utvecklingsområdena i handlingsplanen och stadens budget inom den egna verksamhetens ramar. Grunden för barnrättsarbetet i staden och handlingsplanen är barnkonventionen, som blev svensk lag 2020. Barnkonventionen innehåller 54 artiklar varav fyra av artiklarna utgör de grundläggande och vägledande principer som alltid ska beaktas i frågor som rör barn: Artikel 2. Inget barn får diskrimineras på grund av härkomst, kön, religion, funktionsnedsättning eller andra liknande skäl. Artikel 3. Barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Artikel 6. Barn har rätt till liv, överlevnad och utveckling. Barn ska tillåtas att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar. Artikel 12. Barn och unga har rätt att framföra sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör dem. I stadens budget för 2026 framgår att ojämlikheten i barns uppväxtvillkor ska brytas och barns rättigheter ska stärkas. Barnkonventionen ska vara en utgångspunkt för alla verksamheter och det enskilda barnets behov av stöd ska alltid beaktas. Handlingsplanen för barnets rättigheter utgör ett viktigt steg för att systematisera och integrera barnrättsperspektivet i det dagliga arbetet. Exploateringsnämndens uppdrag medför att kontoret ofta indirekt arbetar med frågor som berör barns rättigheter, exempelvis invånares delaktighet i utvecklingen av sitt närområde. Det kan innebära tidiga dialoger med berörda grupper, deltagande i detaljplaneprocessen och information om vad som pågår i närområdet. Kontoret arbetar kontinuerligt med att nå fler målgrupper, med särskilt fokus på de grupper som är svåra att nå, i dialog och samrådsprocesser. En viktig faktor för att verka för barns rättigheter är att arbeta med kunskapshöjande insatser vilket, handlingsplanen tar upp. Exploateringsnämnden kan särskilt arbeta med att alla medarbetare har god kunskap om hur barnkonsekvensanalyser kan utföras och användas löpande vid planering av offentlig miljö. Exploateringskontoret genomför bedömningar av barnets bästa som underlag till beslut och åtgärder som rör barn och unga genom barnkonsekvensanalyser i områdesplanering och planarbeten. Detta ger barn och unga inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Exploateringsnämnden kan även särskilt arbeta med att säkerställa att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem. Detta görs till exempel genom återkoppling kring dialogsynpunkter eller synpunkter och behov ur barnkonsekvensanalyser i tjänsteutlåtanden om projektet. 17 (93) Handlingsplanen ligger därmed i linje med kontorets nuvarande arbetssätt. Planen ger samtidigt förutsättningar till en tydligare process kring målformuleringar och uppföljning. Effektmålen för nämnden kan komma att handla om barnkonsekvensbeskrivningar, uppföljning av barns synpunkter från medborgardialoger samt hur dessa tagits till vara. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. 1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Sergej Salnikov (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 2 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Fastighetsnämnden är särskilt utpekat som ansvarig för en aktivitet, tillsammans med andra nämnder: Staden har god kunskap om vad som skapar attraktivitet och inkludering för barn och unga i offentliga miljöer och vidtar åtgärder utifrån det. Förutom denna aktivitet berörs fastighetskontoret av de aktiviteter som innebär att medarbetare ska ha kunskap om barns rättigheter, dialog med barn och barnkonsekvensanalyser och även av arbetsområdena idrott och kultur samt offentliga miljöer, som säger att alla barn ska ha tillgång till idrott och kultur och att offentliga miljöer ska utformas så att de är attraktiva och inkluderande för barn. Fastighetskontoret är positiva till handlingsplanen som ytterligare konkretiserar arbetet för barns rättigheter. Kontoret genomför barnkonsekvensanalyser i alla större projekt där barn är målgrupp, och gör ständiga förbättringar i processen samt kunskapshöjande åtgärder till medarbetarna tillsammans med idrottsförvaltningen och barnombudsmannen med flera. I samband med den MR-utbildning som stadsledningskontoret tagit fram, som kontoret ska använda sig av under året, finns möjlighet att igen lyfta kunskapen om dessa frågor. Handlingsplanen skulle eventuellt kunna kompletteras genom att lägga till alternativt utveckla följande områden: hur stadens ungdomsråd ska se ut, en stadsövergripande kunskapsbank om hur man bäst tar hänsyn till barns behov i design och byggande inklusive utemiljöer samt hur stadens förvaltningar ska arbeta för barns tillgång till natur och lek i stadsrummet. Det sistnämnda är viktigt inte minst i en tätare och varmare stad. Förskolenämnden 18 (93) Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 3 mars 2026 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 och är av uppfattningen att dess struktur med mål och ansvariga nämnder bidrar till tydlighet. Förvaltningen menar att handlingsplanen kan vara ett reellt stöd i arbetet med att stärka barnets rättigheter och inflytande. Vidare menar förvaltningen att upplägget kan bidra till att konkretisera och utveckla arbetet. Sammanfattningsvis är förvaltningen positiv till att staden antar en handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande som gäller samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. 1. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Idrottsnämnden beslutar om omedelbar justering. Reservation av Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 14 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Idrottsförvaltningen ser positivt på stadens arbete för att stärka barnets rättigheter och möjligheter och att det samlas i ett styrdokument i syfte att stärka och utveckla arbetet. Kopplingen till Stockholm stads program för de mänskliga rättigheterna (MR- programmet) är tydlig och det är bra att handlingsplanens tre fokusområden följer MR-programmets fokusområden. Det är bra och tydligt att vissa aktiviteter gäller samtliga nämnder och bolag medan vissa aktiviteter gäller särskilt utpekade nämnder. Det tydliggör ansvar och förväntan. Överlag anser förvaltningen att texterna är för långa och upprepande och bör kunna komprimeras. Resultatmålens placering kopplat till handlingsplanens fokusområden bör ses över då några överlappar varandra. 19 (93) Förvaltningen har även identifierat ett antal områden där justeringar eller tillägg kan stärka dokumentet ytterligare. Förslag till justering/tillägg: Sid 4 Exempel på program Lägg till: Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Motivering: För att säkerställa att både kultur och idrott representeras i handlingsplanen, då båda områdena är centrala för stadens arbete med mänskliga rättigheter. Sid 9 Kunskap och information, mål 2 Förtydliga skillnaden mellan de två resultatmålen då de innebär samma sak. Sid 11 Rutan ”Viktiga begrepp” Förslag: Flytta rutan med viktiga begrepp till inledningen som en egen rubrik, alternativt integrera begreppen i anslutning till respektive fokusområde. Motivering: Detta underlättar för läsaren att förstå och tillämpa begreppen i rätt sammanhang. Sid 18 Barns inflytande och rättigheter Under rubrik ”Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras anhöriga” Ändra formuleringen "Enligt barnkonventionen är barn kompetenta individer som, precis som vuxna, har rätt till inflytande över sina liv. Dock saknar barn den mognad, erfarenhet och kunskap som vuxna har och behöver därför också stöd från vuxenvärlden." Ändra formuleringen till: "Utifrån barnkonventionen har barn rätt till inflytande i alla frågor som berör dem. Barn och unga är de enda som har erfarenhet av hur det är att vara ung idag och är experter på sin situation. Barn har även rätt till skydd från vuxna när så krävs för barnets bästa.” Motivering: Bättre överensstämmelse med barnkonventionen. Det undviker att framställa barn som mindre kompetenta än vuxna och betonar istället deras unika perspektiv och rättigheter. Sid 19–20 Fokusområde "Välfärd och service", mål 3 Förslag: Förtydliga att ansvaret för att tillvarata barn och ungas röster ligger hos samtliga nämnder och bolag, alternativt hos kommunstyrelsen. 20 (93) Motivering: Detta skapar tydlighet i ansvarsfördelningen och säkerställer att alla verksamheter tar sitt ansvar. Sid 20 "Kultur, idrott och fritid" Lägg till: "en meningsfull fritid är en rättighet för alla unga i staden". Motivering: Det förstärker kopplingen till barnkonventionen. artikel 31 (rätt till lek, vila och fritid) och tydliggör att fritidsaktiviteter inte enbart är en service, utan en rättighet. Förvaltningen ser positivt på handlingsplanens konkreta exempel och föreslår ovanstående justeringar för ökad tydlighet. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. 1. Kulturnämnden överlämnar kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Kulturförvaltningens och Stadsarkivets gemensamma tjänsteutlåtande daterat den 13 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kulturförvaltningen ställer sig bakom handlingsplanens fokusområden och mål. De förflyttningar som identifieras i handlingsplanen är relevanta och ligger i linje med förvaltningens uppdrag och mål. Kulturförvaltningen ser att vissa formuleringar i handlingsplanen med fördel kan ses över innan publicering för att säkerställa att ett barnrättsperspektiv genomsyrar texten. Det gäller, exempelvis, det näst sista stycket på sida 18. Kulturförvaltningen anser här att formuleringen borde vara att barn har rätt till vuxnas stöd, snarare än att de som grupp i samhället saknar kunskap. Många gånger är det i stället vi vuxna som saknar kunskap om barns situation och behov i de beslut som vi fattar. MR-programmet med tillhörande sex handlingsplaner innehåller sammantaget många olika perspektiv som ska integreras i det ordinarie arbetet på stadens förvaltningar och bolag. För att lyckas är det viktigt med samverkan och samordning av exempelvis kunskapshöjande insatser, informationsinsatser, former för dialog och inflytande och framtagande av relevant statistik och andra underlag som kan ligga till grund för analyser. Staden behöver samverka kring gemensamma metoder och arbetssätt för att arbeta intersektionellt med de olika perspektiv som omfattas av MR-programmet. Kulturförvaltningen ser att det kan finnas behov av stödmaterial liknande det som följde med det tidigare programmet för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad, som antogs av kommunfullmäktige 2017. Det stödmaterialet har varit mycket uppskattat och användbart för att integrera ett barnrättsperspektiv i kulturförvaltningens verksamhet. 21 (93) Utöver dessa övergripande synpunkter har kulturförvaltningen ett antal synpunkter och medskick gällande de mål där kulturnämnden lyfts fram som särskilt ansvarig nämnd. Kulturförvaltningen ställer sig bakom målen, men vill här konkretisera och sätta dem i en kontext utifrån förvaltningens ansvarsområden. Kunskap och information Mål 2 gör gällande att verksamheter som riktar sig till barn ska informera barn om deras rättigheter och erbjuda målgruppsanpassad information om sin verksamhet. Kulturnämnden är en av de nämnder som är särskilt ansvarig. Kulturförvaltningen ser positivt på målet men anser att det faktum att målet är tvådelat gör det otydligt. Att erbjuda målgruppsanpassad information om verksamheten och att informera barn om deras rättigheter är delvis olika saker. Målet om att informera barn om deras rättigheter är brett formulerat i handlingsplanen och det kan behövas ytterligare stöd och förtydliganden kring hur olika verksamheter ska tolka detta mål och vad det kan innebära i det dagliga arbetet. Kulturförvaltningens verksamheter arbetar redan idag med målgruppsanpassad information och kommunikation riktad till olika grupper av barn och unga. Detta är ett arbete som ständigt behöver vidareutvecklas. Kulturförvaltningen har positiva erfarenheter av att inkludera barn och unga i framtagandet av information och kommunikation för att förbättra träffsäkerheten. Ett exempel är att förvaltningen inkluderade unga i utformningen av en omfattande informationssatsning om stadens fritids- och ungdomsgårdar, med gott resultat. Ett annat exempel är att Kulturskolan har aktiverat deltagare som juniorkreatörer. Målet var att öka engagemanget för Kulturskolans sociala medier, samt att ge ungdomar erfarenhet att arbeta med konst, kultur och kommunikation under handledning och med en ekonomisk ersättning. Innehåll där Kulturskolan har involverat deltagare i skaparprocessen får oftast fler visningar och större engagemang än det innehåll som medarbetare skapat på egen hand. När det gäller delen om att informera barn om deras rättigheter arbetar inte minst biblioteken löpande med att informera om barnkonventionen och med att ge medarbetarna kunskap om hur denna ska implementeras i den dagliga verksamheten. Det finns även information på bibliotek riktad till barn om var de kan vända sig för att få hjälp och stöd i olika frågor. Välfärd och service Mål 4 under fokusområdet välfärd och service är: Staden erbjuder alla barn och unga likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid. Kulturförvaltningen tycker att det är positivt att värdet av kultur och en meningsfull fritid för barn och ungas liv och utveckling lyfts fram så tydligt i handlingsplanen. En meningsfull fritid bidrar positivt till psykisk hälsa, skolresultat och innebär skyddsfaktorer som sociala sammanhang och extra vuxna som förebild och stöd. En meningsfull fritid för stadens barn och unga är en av kulturförvaltningens 22 (93) huvuduppgifter och viktigaste prioritering. Kulturförvaltningen arbetar med detta utifrån ett flertal olika strategier och riktlinjer. Några exempel på dessa är kulturskoleplanen, biblioteksplanen, program för barns rätt till kultur och strategierna för fritids- och ungdomsgårdar respektive parklekar. Dessa styrdokument betonar alla vikten av att ge alla barn och unga likvärdiga möjligheter att delta i kultur eller fritidsverksamheter. Kulturförvaltningen delar bilden av att många barn redan idag är nöjda med sin fritid, men att det fortfarande finns grupper som inte är det. Barn och unga har olika behov och stadens verksamheter behöver vara lyhörda och erbjuda ett varierat utbud för att nå ut till alla. Enligt flera studier finns det olika faktorer som påverkar barn och ungas fritids- och kulturdeltagande. Det kan vara skillnader i tillgång till resurser, som pengar och tid samt i möjligheten att resa kollektivt till olika aktiviteter. Det finns skillnader mellan flickor och pojkar när det gäller kulturdeltagande. Barn och unga med utländsk bakgrund uppvisar delvis andra mönster av kulturdeltagandet. Till exempel besöker de oftare bibliotek men kan möta hinder när de vill delta i det övriga kulturlivet. Samverkan mellan olika förvaltningar och bolag är viktig för att nå ut till fler och nya målgrupper och för att upprätthålla en god kvalitet i befintliga kultur- och fritidsverksamheter. Det är även viktigt att stadens förvaltningar och bolag samverkar för att förebygga och bekämpa diskriminerande fördomar, beteenden, språkbruk och bilder som begränsar barn och ungas tillgång till kultur, idrott och fritid. Utifrån samordningsansvaret för verksamhetsområdet Barn, kultur och fritid samverkar kulturförvaltningen med stadens stadsdelsförvaltningar för att utveckla fritidsgårdar, parklekar och kolloverksamhet i syfte att göra verksamheterna attraktivare för fler. Vikten av samverkan, inte minst med skolor och öppna fritidsverksamheter, är även tydligt formulerat i den nya kulturskoleplanen. Delaktighet och inflytande Mål 1 under fokusområdet gör gällande att barn och unga ska ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden ska skapa former som ger barn och unga möjlighet till delaktighet och inflytande samt verka för att barn och ungas organisering tas tillvara som en del av stadens utveckling. Kulturnämnden är en av de särskilt ansvariga nämnderna. Delaktighet och inflytande är en bärande del i de strategier och riktlinjer som styr kulturförvaltningens verksamheter. Att barn och unga får vara delaktiga är inte bara en rättighet. Det är en förutsättning för att skapa verksamheter av hög kvalitet och relevans för dem som verksamheterna är till för. Inflytande och delaktighet i verksamheten är, exempelvis, en grundförutsättning för att göra stadens fritidsgårdar mer attraktiva och trygga för den underrepresenterade målgruppen tjejer. Kulturförvaltningen använder olika metoder för att inkludera barn och unga. Några exempel är medskapande aktiviteter, stöd till barn och ungas eget skapande, referensgrupper, fysiska och digitala förslagslådor, deltagarenkäter och UX-metoder 23 (93) (user experience) för att involvera barn och unga vid renoveringsarbete och inför skapandet av nya bibliotek. Inom ramen för samverkansuppdraget har kulturförvaltningen erbjudit omfattande kompetensutveckling för personal på fritids- och ungdomsgårdar för att ge dem verktyg som stärker barn och ungas deltagande och inflytande. Implementeringen av dessa kunskaper i verksamheterna är en viktig prioritering i det fortsatta arbetet. Samtidigt finns det fortfarande ett stort behov att utveckla ändamålsenliga former för att ge barn och unga verkligt inflytande. Former för dialog behöver anpassas efter olika gruppers förutsättningar och behov. En särskilt stor utmaning är att inkludera och få inspel från de barn och unga som inte tar del av stadens fritidsverksamheter idag. Stadens förvaltningar och bolag behöver stärka sin samverkan för att ge alla barn och unga möjligheten att göra sina röster hörda. Stadsarkivets synpunkter Stadsarkivet spelar en viktig roll i att belysa stockholmarnas liv och samhällsstrukturer, både genom att sprida kunskap om historiska skeenden som påverkat samhällets utveckling och genom att skapa strukturer för bevarande av information för framtida forskning. Stadsarkivet ska fortsätta att synliggöra grupper som varit underrepresenterade genom historien, lyfta fram barnrättsperspektivet i skolmaterial och publika program och öka kunskapen om barns villkor och rättigheter genom att bidra med det historiska perspektivet. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 18 februari 2026 följande. Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barnets rättigheter och inflytande. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 17 mars 2026 följande. 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Anders Edin (SD), se Reservationer m.m. 24 (93) Särskilt uttalande av Elin Hjelmestam (L) och Ashna Ibrahim (C), se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Miljöförvaltningen tillstyrker att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barns rättigheter och inflytande. Förvaltningen saknar dock tydliga skrivningar om vikten av god inomhusmiljö för barns hälsa och utveckling i förslaget till plan. Under föreslagna mål 1) ”att Stadens verksamheter säkerställer trygga och långsiktiga boendevillkor för barnfamiljer”, 2) ”att stadens skolor och förskolor ger alla barn och unga möjlighet till en god språkutveckling och att tillägna sig det svenska språket och mål” och 5) ”att offentliga miljöer är attraktiva och inkluderande för barn” lyfts visserligen vikten av goda livsvillkor för barnen fram. Förvaltningen anser dock att handlingsplanen inte tillräckligt tydligt framhåller vikten av god inomhusmiljö för barn och ungas hälsa, utveckling och välbefinnande. Miljöförvaltningen har inom tillsynsområdet förskolor och skolor sedan barnkonventionen blev svensk lag 2020 genomfört barnkonsekvensanalyser i beslut som inte är i linje med barnens bästa, alternativt vid betungande beslut gentemot en verksamhetsutövare i syfte att förstärka bedömningen enligt miljöbalken med stöd av barnkonventionen. Enligt artikel 3 Barnkonventionen ska vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Inomhusmiljön i skolor och förskolor är viktig för både hälsa och välbefinnande. Barn och unga spenderar mycket av sin vakna tid i förskolor och skolor. Exempel på hälsoeffekter i samband med brister i inomhusmiljön är astma, allergi, symtom i ögon, näsa och hud, liksom trötthet eller huvudvärk. Inomhusmiljöer där barn vistas dagligen har stor inverkan på barnens utveckling. En god ljudmiljö främjar barns hälsa genom bättre koncentrationsförmåga och ökad inlärningsförmåga, ökad social interaktion och lägre stressnivåer. För höga ljudnivåer kan leda till hörselskador. Bakgrundsbuller och oönskat ljud kan påverka barns språkutveckling. Inlärning och språkutveckling påverkas särskilt hos barn som har ett annat modersmål än språket de lyssnar på eller barn med andra typer av svårigheter såsom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och dyslexi. Handlingsplanen framhåller att förskolor ska erbjuda alla barn en stimulerande språklig miljö och att stor vikt ska läggas vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska. För att göra detta krävs goda ljudförhållanden. Höga ljudnivåer och buller leder även till försämrad livskvalitet genom att störa exempelvis aktiviteter, vila, avkoppling eller sömn. Buller kan påverka barn i deras boendemiljö och under vistelsen i förskolor och skolor under dagtid. Sedan många år tillbaka har buller från 25 (93) fasta installationer i skolor och förskolor varit den vanligast förekommande anmärkningen som behöver följas upp av miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen utför löpande tillsyn på förskolor och skolor i alla stadens stadsdelar och följer upp allvarliga brister. Under 2026 kommer förvaltningen utöka sin tillsyn och inkludera pedagogisk omsorg (barntillsyn i hemmiljö och i särskild lokal). Även tillsyn på stadens samtliga öppna förskolor har utförts de senaste åren. Barns stadigvarande vistelse i offentliga lokaler är prioriterat av förvaltningen sedan många år tillbaka. Handlingsplanen lyfter att ”Barn som lever i utsatta situationer har sämre möjligheter än andra att få sina rättigheter tillgodosedda” och ”stadens verksamheter säkerställer trygga och långsiktiga boendevillkor för barnfamiljer”. Sedan år 2016 genomför miljöförvaltningen Riktad bostadstillsyn i socioekonomiskt svaga områden. Denna tillsyn sker huvudsakligen i stadens fokusområden, men vid tips om dåliga boendemiljöer i fastigheter i andra delar av staden riktas tillsyn även mot dessa. Inom ramen för den riktade bostadstillsynen uppmärksammas brister i inomhusmiljön. Enligt Miljöhälsoenkäten ”Våra analyser av befolkningens miljöhälsa — Folkhälsomyndigheten” upplever många människor hälsorelaterade besvär på grund av sin inomhusmiljö, särskilt i flerbostadshus i tätorter. I enkäten anges att socioekonomiska skillnader i boende och närmiljö skapar ojämlika förutsättningar för en god inomhusmiljö. Barnkonsekvensanalyser är även viktiga att genomföra i samband med planering och beslut kopplat till stadsutveckling. Särskilt beslut som involverar överväganden kopplat till trafikbuller och luftföroreningar. Dessa är ett par av de största riskerna för skadlig miljöexponering där barn och unga är särskilt känsliga enligt Miljöhälsoenkäten. Det bör lyftas i handlingsplanen att barnkonsekvensanalyser ska genomföras i samband med beslut om planer som har inverkan på barns exponering av skadlig miljöpåverkan. Slutligen vill förvaltningen uppmärksamma att Kemikalieperspektivet inte lyfts i handlingsplanen. Barn är särskilt känsliga för skadliga ämnen, och särskilt känsliga redan innan de föds. En stor del av kemikaliepåverkan kommer från barnens boendemiljö och i den delen är det viktigt för staden att nå ut till vårdnadshavare och blivande vårdnadshavare genom kommunikation. Dessutom behöver alla verksamheter i staden där barn vistas arbeta löpande med att fasa ut skadliga kemikalier. Servicenämnden Servicenämnden beslutade genom delegationsbeslut fattat av nämndens ordförande den 6 mars 2026 följande Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 26 (93) Serviceförvaltningen ser positivt på handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030, då den konkretiserar stadens arbete mot de övergripande målsättningarna och samtidigt stödjer implementeringen av MR- programmet. Förvaltningen anser att gemensamma mål skapar tydlighet och ser vinster med att handlingsplanen utgör ett gemensamt underlag för stadens nämnder och bolag samtidigt som flexibiliteten att utforma nämndspecifika aktiviteter är ändamålsenlig för respektive nämnds styrning. Handlingsplanen beskriver flera goda exempel på insatser och aktiviteter som kan bidra till förflyttningar i att säkerställa barnets rättigheter och inflytande. För att ytterligare stärka genomslaget och den praktiska tillämpningen bedömer förvaltningen att handlingsplanen skulle vinna på en mer lättillgänglig struktur och ett ännu tydligare fokus på genomförandefrågor i syfte att ge nämnder och bolag reellt stöd i arbetet med tillämpning. Implementeringen skulle också kunna stärkas genom att införandet tydligare kopplas till budgetaktiviteter i kommande budgetar, vilket kan bidra till gemensamma styrsignaler och underlätta styrning, uppföljning, samverkan och tillämpning. För att säkerställa långsiktig effekt av såväl handlingsplanen som MR-programmet är det vidare strategiskt viktigt att kommunstyrelsen även fortsättningsvis har ett övergripande ansvar för samordning, stöd och uppföljning. Kontaktcenter är den verksamhet under nämnden som i sitt uppdrag möter vårdnadshavare, och därmed indirekt barn, i kontakter som rör förskola och skola. Förvaltningen bedömer att förslaget inte medför några omfattande förändringar i den praktiska verksamheten då Kontaktcenter redan idag arbetar i linje med handlingsplanens inriktning genom att informera och vägleda vårdnadshavare. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen av Handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030. Reservation av Andrea Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD), se Reservationer m.m. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 20 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan har tagits fram inom området barnrätt så att det blir tydligare och mer konkret gällande stadens ambition och vad som förväntas inom stadens barnrättsarbete. En handlingsplan underlättar uppföljningen av arbetet i ordinarie processer. 27 (93) Som helhet anser förvaltningen att målen i handlingsplanen är relevanta och tar upp angelägna områden för staden att arbeta vidare med. Förvaltningen hade önskat en ännu tydligare ambitionsnivå gällande stadens delaktighetsarbete för barn och unga, hur långt vill staden att verksamheterna ska nå inom delaktighetstrappans fem nivåer (att bli lyssnad till, att få stöd att uttrycka sina åsikter, att åsikter och synpunkter beaktas, att involveras i beslutsprocesser, att dela inflytande och ansvar i beslutsprocesser). När det gäller barn med funktionsnedsättningar så är de en särskilt utsatt grupp som förvaltningen anser inte lyfts fram i tillräcklig utsträckning i handlingsplanen. Som exempel kan nämnas avsnittet Bakgrund där barn med funktionsnedsättningar skulle kunna ha en särskild plats i likhet med andra särskilt utsatta grupper av barn. Barn med funktionsnedsättningar bör även lyftas fram i avsnittet om Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare Fokusområde: Kunskap och information I målet ”stadens medarbetare har god kunskap om hur barnkonsekvensanalyser av verksamheter kan göras” vill förvaltningen uppmärksamma att det eventuellt har blivit ett syftningsfel. Att det som åsyftas troligen är att barnkonsekvensanalyser i verksamheter kan göras, hur barn påverkas av olika beslut och åtgärder inom verksamheten. I exempel på kunskapshöjande insatser föreslår förvaltningen ett tillägga till ”deltagande i stadens egna utbildningar och nätverk”. Fokusområde: Välfärd och service Förvaltningen ser positivt på att barn i utsatta situationer uppmärksammas i handlingsplanen. På sidan 12 återfinns detta stycke: ”Om barnet riskerar att fara riktigt illa kan barnet skyddas enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), även när vårdnadshavare inte vill det. Barnet placeras då i ett familjehem eller på en institution som kallas hem för vård eller boende (HVB). Placerade barns hälsa är sämre än andra barn och många får inte den skolgång de har rätt till. Situationen för barn och unga som är placerade på HVB-hem inom Statens institutionsstyrelse (SiS) har fått stor uppmärksamhet de senaste åren på grund av larm om missförhållanden och våld.” Förvaltningen föreslår en omformulering av stycket till att istället fokusera på barn i samhällsvård. Om ett barn placeras enligt LVU eller enligt socialtjänstlag (2025:400) handlar främst om samtycke från vårdnadshavare eller den unge själv (om hen är över 15 år) och inte hur illa barnet riskerar att fara. Gällande skrivningarna om placerade barns hälsa och skolgång föreslår förvaltningen följande nyansering ”På gruppnivå är placerade barns hälsa sämre än andra barns och i vissa fall brister rutiner för att säkerställa att placerade barn får en obruten skolgång då de placeras”. Förvaltningen vill även göra ett förtydligande att Statens institutionsstyrelse ansvarar för och driver särskilda ungdomshem. Det är bra att gruppen barn i osäkra boendeförhållanden 28 (93) nämns men förvaltningen saknar att barn som anhöriga uppmärksammas exempelvis barn som växer upp med föräldrar med beroende problematik eller psykisk ohälsa. Detta är en grupp av barn där det finns mycket evidens att de har en ökad risk för ohälsa och sämre livsvillkor både under barndomen och som vuxna. Förvaltningen ser positivt på att det beskrivs i handlingsplanen att göra en orosanmälan är ett sätt att ta ansvar för barn som riskerar fara illa och att det kan hjälpa socialtjänsten att möta problem så tidigt som möjligt. Förvaltningen vill dock framhålla vikten av ett förtydligande i texten då det är fler personalgrupper än de som nämns i handlingsplanen som har anmälningsskyldighet för barn som riskerar fara illa. I avsnittet som handlar om socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare önskar förvaltningen några förtydliganden. Det är viktigt att verksamheterna säkerställer att alla beslut och åtgärder som rör barn har ett barnrättsperspektiv. Det räcker inte med ett barnperspektiv då det främst används som beskrivning av vuxnas sätt att se på barns behov. Förvaltningen vill även framhålla att det kan bli otydligt att socialtjänsten nämns i rubriken för denna del eftersom målen rör alla verksamheter som möter barn och dess vårdnadshavare vilket är en mängd verksamheter inom staden förutom socialtjänsten. Fokusområde: Delaktighet och inflytande I den sista delen som handlar om delaktighet och inflytande behöver det förtydligas att detta endast handlar om grupper av barn. Om det är tänkt att även enskilda barn omfattas av målet Barn och unga har delaktighet och inflytande i frågor som rör dem bör det framgå, exempelvis i resultatmål fyra som nu är ”Stadens verksamheter säkerställer att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem, både när barn berörs på ett generellt plan och när specifika grupper av barn berörs.” I denna del återfinns även att stadens verksamheter ska samarbete med civilsamhällesorganisationer vilket förvaltningen ser positivt på då det ligger i linje med ambitionerna i nya socialtjänstlagen. Förvaltningen skulle dock önska ett förtydligande om stadsledningskontoret menar samarbete kring insatser utifrån den definition som avses med insatser i socialtjänstlagen eller om det snarare är åtgärder och insatser som synliggör och främjar barnets rättigheter som avses. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) och Björn Ljung (L), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 20 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 29 (93) Stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen är ett bra kunskapsunderlag samt ger ett bra stöd att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för barns rättigheter och inflytande. Fokusområdet kunskap och information har som mål att stadens medarbetare har god kunskap om barnkonventionen och vad den innebär för verksamhetens skyldigheter, om bemötande av barn samt om hur barnkonsekvensanalyser av verksamheten kan göras. Fokusområdet välfärd och service har som mål att ett barnrätts-perspektiv ska genomsyra arbete som rör enskilda barn och barn som grupp och att staden ska genomföra bedömningar av barnets bästa som underlag till beslut och åtgärder som rör barn och unga. Stadsbyggnadskontoret pekas även ut som särskilt ansvariga för målet att barn och unga har ska ha inflytande i stadsutvecklings-processen och i utformandet av offentliga miljöer. Stadsbyggnadskontoret har en upparbetad rutin för att integrera ett barnrättsperspektiv i de förslag och beslut som kontoret tar fram. Stadsbyggnadskontoret, tillsammans med exploateringskontoret, tog för några år sedan fram en guide som beskriver kontorens rutiner för att säkerställa att ett barnrättsperspektiv kontinuerligt integreras genom plan- och exploateringsprocessen. Detta sker genom att alla projekt ska göra en nulägesanalys, och där det är relevant, formulera effektmål och projektmål för hur barnrättsperspektivet ska inkluderas. Projektet ska även, under processens olika skeden, göra löpande analyser av detaljplanens konsekvenser för barn. Guiden ger även stöd i avvägningen när det är lämpligt och meningsfullt att göra en större involveringsinsats med barn och unga i plan-processen, det vill säga när det finns förutsättningar för att faktiskt kunna ta om hand de synpunkter som lämnas. Kontoret redovisar även, sedan ett antal år tillbaka, respektive ärendes konsekvenser för barn i tjänsteutlåtanden för beslut i stadsbyggnadsnämnden. Sammantaget ser stadsbyggnadskontoret handlingsplanen som ett bra stöd för kontoret i att fortsätta utveckla sina rutiner och arbetssätt. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 12 mars 2026 följande. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. Särskilt uttalande av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 19 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret välkomnar att arbetet med stadens program för mänskliga rättigheter stärks genom framtagandet av sex handlingsplaner, där handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 är en. 30 (93) Trafikkontoret delar uppfattningen om att de mänskliga rättigheterna är odelbara och att ingen rättighet är viktigare än någon annan. I handlingsplanen definieras barn som alla under 18 år, kontoret vill belysa vikten av att synliggöra individers och gruppers olika behov utifrån levnadsvillkor och möjligheter. Handlingsplanen beskriver det här väl genom att lyfta orsaker till att barn ej kan behandlas som en homogen grupp. Kontoret vill dock belysa att ”annan könstillhörighet än pojke och flicka” endast nämns vid ett enstaka tillfälle, medan ”pojke” och ”flicka” nämns vid ett flertal. Kontoret föreslår därmed att se över hur könstillhörighet beskrivs och används i handlingsplanen. Lika så lyfter aldrig handlingsplanen sexuell läggning, något som avviker från resterande delar av MR- programmet. Handlingsplanen för barns rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 konkretiserar på ett bra sätt hur stadens praktiska arbete kan genomföras för att nå det övergripande målet ”Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor” i enlighet med barnkonventionen. Målformuleringarna med effekt-och resultatmål är överlag tydligt formulerade, lika så de aktiviteter som handlingsplanen föreslår. Inom ramen för fokusområde ”kunskap och information” delar Trafikkontoret uppfattningen om att barns tillgång till information i frågor som berör dem är nära anknutet till barnets rätt till delaktighet. Inom trafikkontorets verksamhet är det främst vid enskilda projekt samt vid arbete med att säkra skolvägar som barn berörs och därmed har behov av information. Vid dess tillfällen instämmer kontoret att medarbetaren bör ha god kunskap om hur barn bemöts på ett respektfullt vis samt anpassar informationen efter barnets behov. Trafikkontoret instämmer därmed att medarbetare bör ha en generell kunskap om kontorets skyldigheter kopplat till barnkonventionen, vilket idag kan utvecklas på kontoret. De medarbetare som arbetar inom projekt och verksamhet som fokuserar på barn och barnrättsperspektivet har dock mycket goda kunskaper inom ämnet. Det finns även medarbetare på trafikkontoret som regelbundet deltar och håller workshops med fokus på barnrättsperspektiv och barns behov i syfte att sprida kunskapen. Handlingsplanen lyfter att medarbetare inom staden ska ha goda kunskaper om hur barnkonsekvensanalyser kan göras. Trafikkontoret instämmer att barnkonsekvensanalyser kan vara ett bra verktyg för att säkerhetsställa barnrättsperspektivet och välkomnar att se över hur arbetet kan utvecklas. Kontoret bedömer att kunskap om hur en barnkonsekvensanalys genomförs finns hos de medarbetare som arbetar med att skapa trygga och attraktiva offentliga miljöer för barn och görs i hög grad men mer informellt. Metoden barnkonsekvensanalys kan användas mer systematiskt för att säkerhetsställa barnrättsperspektivet bedöms. De medarbetare som arbetar inom verksamhet som berör barn har alltid barnets bästa, eventuella konsekvenser och barnrättsperspektivet i beaktande. 31 (93) Gällande fokusområde ”välfärd och service” delar trafikkontoret uppfattningen om att de verksamheter och aktiviteter som berör barn ska inkludera ett barnrättsperspektiv. Trafikkontoret har de senaste åren arbetat med att stärka barnrättsperspektivet vid planering av det offentliga rummet, med särskilt fokus på de platser där barn och unga vistas. Framförallt handlar kontorets och stadens arbete om att göra det säkert för barn att vistas och röra sig fritt i det offentliga rummet. De senaste åren har trafikkontoret arbetat med att säkra gång-och cykelstråk till skolor och förskolor. Skolor ligger ofta i anslutning till idrottsanläggningar och andra miljöer där barn rör sig på fritiden, därav är det ett viktigt arbete för att barn ska kunna ta del av kultur och fritid på lika villkor. Inom fokusområdet ”välfärd och service” har trafiknämnden utpekat ansvar för mål 5 - Offentliga miljöer är attraktiva och inkluderande för barn. Kontoret har flera goda exempel på satsningar där barn bjudits in till dialog i syfte att utveckla idéer och bidra till utformning av stadsmiljön, till exempel genom offentlig konst. Ett exempel på en sådan satsning som genomförts var i samband med en planerad upprustning av Akalla torg. Elever bjöds in tillsammans med en konstnär i syfte att utforma konst på torget. Liknande satsningar har även genomförts för tunnlar och andra torg i ytterstadsområden. Inom fokusområdet ”delaktighet och inflytande” beskrivs ytterligare vikten av att enskilda barn såväl som barn i grupp får vara delaktiga och ha inflytande i frågor som berör dem. Handlingsplanen lyfter vikten av att barnets perspektiv även tas till godo, vilket kontoret instämmer med. I upprustningsprojekt av offentliga rum, såsom exemplen i ovanstående stycke, är dialog en del av ordinarie verksamhet där barn är en viktig målgrupp. Speciellt i de områden där barn ofta vistas såsom nära skolor, parker, torg och i gatumiljöer nära dessa målpunkter. Trafikkontoret ämnar fortsätta utveckla arbetet med att inkludera och ta till vara på barns synpunkter i planering av det offentliga rummet. Sammanfattningsvis ser trafikkontoret framemot att se hur målsättningarna i handlingsplanen kan stärka stadens gemensamma arbeta med att stärka barns rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Andrea Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD), se Reservationer m.m. 32 (93) Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Utbildningsförvaltningen välkomnar att det tas fram en handlingsplan för att stärka barnets rättigheter och inflytande. Att stärka barns rättigheter är ett uppdrag för hela staden och flera av de utmaningar som är kopplade till området kräver en sammanhållen strategi där stadens förvaltningar arbetar gemenensamt och koordinerat. De områden som lyfts fram är angelägna och de utvecklingsområden som lyfts är viktiga. Att besluta om ett handlingsprogram är en tydlig styrsignal för förvaltningarna att fortsätta att prioritera barns rättigheter och livsvillkor. Förvaltningen ser samtidigt att det stora antalet mål, varav många är allmänt hållna, blir svåra att hantera. Handlingsplanen kopplad till barns rättigheter i Stockholm stad innehåller sju effektmål. Till dessa kopplas totalt 26 resultatmål varav utbildningsnämnden är utpekat som särskilt ansvarig för 20. Utifrån målen ska nämnder och bolagsstyrelser utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå de effektmål där nämnden är utpekad som ansvarig. Handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande är en av sex handlingsplaner kopplade till det övergripande MR-programmet, varav varje program innehåller mål där förvaltningarna ska formulera egna aktiviteter och följa upp mål. Flera av målen är överlappande. Sammantaget innebär styrningen att antalet mål och aktiviteter som ska knytas till MR-programmet och de tillhörande handlingsplanerna blir väldigt många. För utbildningsförvaltningens del finns redan, för nästan alla mål inom handlingsplanen, parallell styrning som ger nämnden skyldigheter att arbeta med frågorna och dokumentera insatser, till exempel i stadens budget, lagstiftning, läroplaner, samverkansöverenskommelser, Konventionen om barnets rättigheter, Agenda 2030 med flera. När ett stort antal ytterligare mål tillförs där varje mål i sig innehåller ett relativt stort tolkningsutrymme så finns det en risk att arbetet blir ofokuserat och svåröverblickbart. Färre mål med tydligare krav på förflyttningar vore sannolikt bättre för att uppnå tydliga resultat. Förvaltningen anser därför att det bör göras en tydligare prioritering så att antalet mål minskar. Förvaltningen vill i sammanhanget också påminna att en stor andel av barn och unga folkbokförda i Stockholms stad går i fristående verksamheter och i verksamheter hos andra kommunala huvudmän. Flera av målen i planen är riktade till ”stadens verksamheter” vilket för skolans område innebär att målen och insatserna begränsas till barn och elever i den kommunala verksamheten. Samtidigt är det övergripande målet att säkerställa ”alla barns rättigheter och inflytande”, det vill säga oavsett vilken huvudman eleven genomför sin skolgång. Konsekvenser för barns rättigheter samt jämställdhetsanalys Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. 33 (93) Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. Äldrenämnden Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 24 mars 2026 följande. 1. Äldrenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen gällande handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Hugo Laigar m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 27 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Programmet ska fungera som ett paraply för de sex tillhörande handlingsplanerna. Handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande konkretiserar stadens arbete i enlighet med barnkonventionen. Stockholms stad ska vara en demokratisk och hållbar stad för alla och präglas av öppenhet, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet. I kommunfullmäktiges budget för 2025 framgår att barnets rättigheter och inflytande är en del av stadens strategiska arbete med att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Detta innebär till exempel att staden ska ha fokus på att bryta ojämlikheten i barns uppväxtvillkor samt säkerställa barnperspektivet och barns delaktighet och inflytande i stadens verksamheter. Förvaltningen anser att denna inriktning syns väl i handlingsplanen för barns rättigheter och inflytande. Förvaltningen ser positivt på att stadens arbete för barnets rättigheter och inflytande förtydligas i en handlingsplan. Att kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet samt stöttar nämnder och bolagsstyrelser med kunskap, underlag och utbildning bidrar till ett stadsgemensamt arbetssätt. För att arbetet ska vara långsiktigt och hållbart är det nödvändigt att det ingår i respektive verksamhetsplanering och följs upp i stadens befintliga uppföljningsprocesser. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. Som svar på remissen hänvisar överförmyndarnämnden till förvaltningens tjänsteutlåtande. 34 (93) Reservation av Cornilla von Plomgren (M) och Ewa Samuelsson (KD), se Reservationer m.m. Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 18 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Överförmyndarnämnden ser positivt på förslaget eftersom det konkretiserar stadens arbete med barnrättsfrågor och gör att det finns tydliga mål att sträva mot i form av fokusområden. Informationsskyldighet till barn Ärenden som innefattar barn är utgör en stor del av Överförmyndarnämndens arbete och inte sällan berörs barn som på olika sätt har utsatta levnadsförhållanden. Nämnden fattar exempelvis beslut om god man för ensamkommande barn, medförmyndare och särskilt förordnad förmyndare. Nämnden bereder för närvarande barn från 16 års ålder möjlighet att själva yttra sig i dessa ärenden. Barn från 16 års ålder får även yttra sig vid samtycke till köp eller försäljning av bostadsrätt samt vid ansökan om uttag från överförmyndarspärrade konton. Barn från 16 år kan även få tillstånd att driva näring, om barnets vårdnadshavare samtycker till detta och formellt ansöker för barnet. Sedan tidigare har Överförmyndarnämnden tagit stöd av skrivelser i Föräldrabalken där det framgår att barn från och med 16 års ålder får yttra sig i viktiga frågor som berör dem1 vilket får anses vara i linje med nu presenterad handlingsplan. Överförmyndarnämnden noterar vidare särskilt skrivelsen om att inflytande från barn ska ges utifrån barnets ålder och mognad och konstaterar att detta i fråga om yttrande från barn även skulle kunna innefatta barn som är yngre än 16 år, vilket också är något som har diskuterats på Överförmyndarförvaltningen. Aktuell handlingsplan ger således större utrymme för även yngre barns delaktighet i beslut som berör dem och är en fråga som Överförmyndarnämnden skulle kunna diskutera vidare. Samverkan inom staden Överförmyndarnämnden tar vidare särskilt fasta på skrivelser i handlingsplanen som rör behov av samverkan och stöd mellan nämnder och andra aktörer i staden som hanterar frågor som berör barn. Överförmyndarnämnden har under år 2025 identifierat just ett sådant ett behov relaterat till den egna verksamheten och har på eget initiativ initierat ett samverkansarbete med Socialnämnden. Nämnden har under föregående år tagit kontakt med Kompetenscenter barn och unga där syftet med kontakten bland annat har varit att ta del av Socialnämndens dokumentation för kommunicering med barn, samverkan kring frågor om barn där behov av medförmyndare har identifierats samt frågor om orosanmälan av barn. Det står för Överförmyndarnämnden klart att Socialnämnden besitter kunskap och erfarenhet i barnfrågor som Överförmyndarnämnden önskar ta del av i utbyte med information om den egna verksamheten och arbete med barnrättsfrågor. Överförmyndarnämnden har även som en del i sin kompetensutveckling rörande barnrättsfrågor under år 2025 tagit del av en föreläsning från stadens barnombudsman. Den handlingsplan som stadsledningskontoret presenterar visar alltså enligt Överförmyndarnämndens 35 (93) bedömning att nämndens insatser för kompetensutveckling och samverkan följer stadens handlingsplan i barnrättsfrågan. Skydd för barn som anhöriga till huvudmän Av handlingsplanen framgår att barn som lever i utsatta situationer har sämre möjligheter än andra att få sina rättigheter tillgodosedda och ett av målen i handlingsplanen handlar om att alla barn ska vara trygga och skyddas från olika former av våld, utnyttjande och andra utsatta situationer. Överförmyndarnämnden uppmärksammar i sin verksamhet inte sällen barn till vuxna vårdnadshavare där vårdnadshavaren är i behov av en ställföreträdare till följd av sjukdom, psykisk störning, försvagat hälsotillstånd eller liknande förhållande. Det är inte osannolikt att ett barn på olika sätt kan fara illa med en vårdnadshavare med denna typ av svårigheter men det är inte heller garanterat att så är fallet. Att enskilda är vårdnadshavare till barn är vidare inte i sig skäl nog för att förordna en god man eller förvaltare för vårdnadshavaren, däremot så upprättar nämnden som regel orosanmälningar till socialtjänsten i de fall som det finns en oro för att barnet inte får sina behov tillgodosedda av sin eller sina vårdnadshavare. Överförmyndarnämnden kan också i vissa fall göra riktade rekryteringsinsatser för att mer skyndsamt hitta en ställföreträdare då den enskilde i behov av en ställföreträdare är vårdnadshavare för ett minderårigt och hemmaboende barn. Genom att tillgodose hjälpbehovet för de vårdnadshavare som är i behov av en ställföreträdare gagnas även barnen till desamma. Ny lagstiftning på överförmyndarområdet Överförmyndarnämnden står med största sannolikhet inför stora förändringar i verksamheten med anledning av de lagändringar som förväntas träda i kraft från och med den 1 juli 2026 och som presenteras i regeringens proposition 2025/26:92 Ett ställföreträdarskap att lita på. Förändringarna berör nämndens handläggning och tillsyn av uppdrag med vuxna huvudmän men omfattar även förändringar som stärker barnets rätt i förhållande till sina förmyndare samt förenklar och förstärker Överförmyndarnämndens tillsyn över förordnade förmyndare. I propositionen stärks huvudmannens rätt att ta del av uppgifter om uppdraget från sin ställföreträdare, också då ställföreträdaren är en förordnad förmyndare för en minderårig. I propositionen framgår att förordnade förmyndare till omyndiga som har fyllt 16 år löpande ska hålla den omyndige informerad om uppdraget om det inte finns särskilda skäl mot det. Propositionen föreslår även att en förordnad förmyndare ska vara skyldig att höra ett barn som fyllt 16 år i viktiga frågor som berör hen om det lämpligen kan ske, på samma sätt som ställföreträdare nu är skyldiga att höra vuxna huvudmän3. Propositionen framhåller att den förordnade förmyndaren ska informera även yngre barn om det bedöms vara till barnets bästa4. Överförmyndarnämnden konstaterar således att barn med förordnade förmyndare kommer att ha rätt till större information vilket är i linje med nu aktuell handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Överförmyndarnämndens barnrättsarbete 36 (93) Överförmyndarnämnden har sedan ett antal år tillbaka en barnrättsgrupp där arbetet har med barnrättsfrågor har intensifierats under år 2025. Under stadens barnrättsvecka, vecka 47 år 2025, höll handläggare vid Överförmyndarförvaltningen en digital presentation av nämndens barnättsarbete som var tillgänglig för anställda i staden. Syftet med presentationen var att synliggöra nämndens arbete med barnrättsfrågor och informera om vårt tillsynsarbete över stadens alla förmyndare. Överförmyndarnämndens uppfattning är att det finns ett fortsatt behov av att synliggöra och informera om vår organisation, särskilt för att andra aktörer i staden ska kunna flagga upp oro för barn eller deras vårdnadshavare där Överförmyndarnämnden bör vidta åtgärder. Överförmyndarnämnden ser ett fortsatt behov av att framöver ytterligare stärka barnrättsperspektivet i det dagliga arbetet och arbeta mer medvetet med barnkonsekvensanalys i samtliga processer och dokumentera detta genom att skapa och utveckla rutiner. Överförmyndarnämnden tror även att samverkan med socialnämnden kan komma att ge resultat i form av djupare kompetens vid kommunikation med barn, bättre samarbete i individärenden som rör barn samt bättre kompetens rörande orosanmälningar av barn. I det sistnämnda planeras en utbildning för samtliga på Överförmyndarförvaltningen år 2026. Överlag ser överförmyndarnämnden fram emot stadens handlingsplan för barnets rättigheter i egenskap av konkret verktyg att arbeta med där tydliga mål finns kopplat till barnkonventionen. Nämnden kommer med en tydlig handlingsplan genom sin barnrättsgrupp att kunna formulera tydligare riktning och mål för det barnrättsarbete som för närvarande pågår hos Överförmyndarnämnden. Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen avseende handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030. Reservation av Mattias Keresztesi m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Lena Preutz (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Stefan Ennerfelt (L), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positivt till handlingsplan för barnets rättigheter. Den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka barnrättsarbetet i staden. Förvaltningen välkomnar särskilt att handlingsplanen utgår från barnkonventionens grundläggande artiklar och betonar barnets bästa, icke-diskriminering, barns rätt till utveckling samt barns rätt att komma till tals. I handlingsplanen framkommer behovet av att öka 37 (93) kunskap och information om barnrätten vilket bedöms vara av vikt. Det nämns att verksamheter behöver ha fördjupad kunskap beroende på uppdrag och målgrupp. Det kan dock finnas ett behov av ett övergripande stöd i barnrättsarbetet för att säkerställa en likvärdig tillämpning av handlingsplanen. Förvaltningen ser positivt på att handlingsplanen benämner olika verksamheter där det finns stora möjligheter att arbeta för att främja barns rättigheter och jämlika levnadsvillkor, så som skola, förskola, socialtjänst, öppna verksamheter m.m. Det är även av stor betydelse att upphandling nämns som en viktig del där barns rättigheter och levnadsvillkor bör beaktas, exempelvis att det i praktiken kan handla om att ställa krav på leverantörers kompetens avseende barns rättigheter. Detta kan kopplas till barnkonventionen artikel 3, barnets bästa ska vara vägledande vid allt beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Gustav Johansson mfl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Urban Rybrink (L), se Reservationer m.m. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. En styrka i handlingsplanen är att den ger en samlad och nyanserad bild av barns levnadsvillkor i Stockholms stad. Genom att synliggöra skillnader kopplade till socioekonomi, hälsa, trygghet, diskriminering och tillgång till välfärd tydliggörs behovet av ett fortsatt systematiskt barnrättsarbete. Det är även positivt att handlingsplanen omfattar alla stadens verksamheter och markerar att barnets rättigheter är ett gemensamt ansvar. Genom att formulera mål som anger önskade förbättringar snarare än detaljerade åtgärder skapas utrymme för verksamhetsnära anpassningar. I och med att handlingsplanen är avsedd att ersätta stadens tidigare program för barnets rättigheter och inflytande är det viktigt att säkerställa att ambitionsnivån inte sänks. Det tidigare programmet gav tydligare vägledning för hur barns rättigheter ska beaktas i stadens samlade beslutsfattande. Programmet betonade att barn är rättighetsbärare och att principen om barnets bästa ska vägas in vid alla beslut som påverkar barn, även vid övergripande prioriteringar såsom budgetbeslut, investeringar och beslut som formellt riktar sig till vuxna, men som får konsekvenser för barns livsvillkor. I handlingsplanen är barnets bästa fortsatt en central utgångspunkt, men 38 (93) det framgår inte lika tydligt hur principen ska tillämpas i strategiska beslut och i stadens resursfördelning. Det är bra att perspektivet om att barn och unga ska vara delaktiga och ha inflytande lyfts. Däremot saknas det en tydlig skrivning om vikten att ge barn återkoppling på det som barn har fått vara med och påverka. Handlingsplanen lyfter att ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. Det kan förtydligas med att olika diskrimineringsgrunder påverkar varandra och ökar utsattheten. Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen Reservation av Olof Peterson m.fl (M) och Christer Eriksson (C), se Reservationer m.m. Reservation av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till att stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till handlingsplan för att stärka barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stads verksamheter. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på ett tydligt sätt hur stadens nämnder och bolag förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Det är positiv att förslaget till ny handlingsplan bygger vidare på, och konkretiserar vissa delar av, det tidigare beslutade programmet för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Det ger verksamheterna förutsättningar att fortsätta utveckla och bygga vidare på det arbete som redan påbörjats. Förvaltningen uppskattar att uppföljningen av MR-programmets handlingsplaner på ett tydligt sätt sammankopplas med stadens ordinarie processer. Förvaltningen vill dock lyfta antalet målsättningar som formuleras i handlingsplanen. I handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande formuleras nio effektmål och 26 resultatmål, varav 25 av resultatmålen riktar sig till stadsdelsnämnderna. Inom ramen för det samlade MR-programmet finns sex framtagna handlingsplaner som alla ställer separata förväntningar på verksamheten. I de handlingsplaner som tagits fram finns det 82 – av totalt 90 – mål som stadsdelsnämnderna förväntas förhålla sig till. Förvaltningen vill i det här sammanhanget lyfta fram behovet av resurser för att stadens nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i handlingsplanerna. 39 (93) Förvaltningen ställer sig även positiv till de förslag på insatser, aktiviteter och stöd som omnämns i programmet, det skapar goda förutsättningar för att ytterligare stärka arbetet med att utveckla våra verksamheter i enlighet med programmet. Förvaltningen skulle önska att följande perspektiv också lyfts in i handlingsplanen: Under avsnittet om kultur, idrott och fritid bör det tydliggöras att fritidsverksamheten även behöver nå ut på sociala medier och om möjligt erbjuda en tryggplats på den digitala arenan. Förvaltningen önskar att hänvisningen till barnkonventionens olika artiklar blir mer konsekvent genom handlingsplanen. I remissutgåvan på handlingsplanen refereras till barnkonventionen i inledningen samt under avsnittet om socialtjänsten men i övrigt saknas referenser till artiklar. Förvaltningen anser att det vore bra med en mer konsekvent linje genom dokumentet och att hänvisningar till olika artiklar skapar en ökad förståelse om kopplingen mellan handlingsplanen och barnkonventionen. Handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande bedöms kunna bidra positivt till att stärka stadens arbete med mänskliga rättigheter. Sett till programmet i sin helhet bedöms programmet även ha en positiv effekt på arbetet med jämställdhet, arbetet mot rasism och diskriminering i stort. Arbetet med det föreslagna programmet bedöms inte innebära några miljö- eller klimatkonsekvenser. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Anette Hellström m.fl. (M) och Shahin Soltan (C), se Reservationer m.m. Reservation av Henrik Åkerlund (SD), se Reservationer m.m. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 4 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen är i huvudsak positiv till förslaget till handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Handlingsplanen utgör ett viktigt styrdokument för att stärka ett rättighetsbaserat arbetssätt och säkerställa barns rättigheter i stadens verksamheter i enlighet med barnkonventionen. Handlingsplanen har ett helhetsperspektiv och tydligt fokus på barn i utsatta situationer. Förslagen ligger väl i linje med stadsdelsförvaltningens kärnuppdrag inom förskola, socialtjänst, fritidsverksamhet och lokalt trygghetsarbete. Förvaltningen välkomnar särskilt betoningen på tidiga och samordnade insatser. 40 (93) Handlingsplanen betonar att stadens verksamheter ska ta tillvara barn och ungas åsikter, idéer och perspektiv, med särskilt fokus på socialtjänsten som möter särskilt sårbara barn och barn som kan ha svårt att uttrycka sina behov. Att inhämta synpunkter från barn i socialtjänstens verksamheter är förenat med etiska utmaningar, eftersom dessa barn ofta befinner sig i utsatta situationer. Det är också viktigt att beakta att en mindre grupp barn på lokal nivå inte alltid kan representera en bredare mångfald av perspektiv. Risken finns att delaktigheten upplevs som begränsad eller otillräcklig om urvalet inte är representativt. Förvaltningen ställer sig bakom ambitionen att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande, men anser att handlingsplanen behöver tydliggöra ambitionsnivån och ange mer konkreta former för hur delaktigheten ska genomföras i praktiken. Förvaltningen efterfrågar vägledning kring vilka metoder och strukturer som ska användas för att säkerställa att barns och ungas delaktighet blir systematisk, inkluderande och reellt påverkansskapande. Detta gäller särskilt inom socialtjänstens verksamheter, där målgruppen kan ha särskilda svårigheter att göra sina röster hörda. Förvaltningen ser ett behov av ytterligare konkretisering av vad som förväntas genomföras på lokal nivå. För närvarande är det otydligt vilka förväntningar staden har på en lokal samordnande funktion, och hur denna funktion bör utformas och resurssättas. Förvaltningen efterfrågar därför en tydligare ambitionsnivå från stadens sida, så att den lokala samordningen kan bedrivas på ett likvärdigt sätt i alla stadsdelsförvaltningar. Tydligare vägledning kring prioriteringar, ansvarsfördelning och förväntad ambitionsnivå för stadsdelsförvaltningarna skulle underlätta implementeringen och minska risken för otydlighet i uppdraget. Förvaltningen är positiv till att uppföljning ska ske inom ordinarie processer, men efterfrågar indikatorer för samtliga verksamhetsområden som handlingsplanen omfattar. Slutligen noterar förvaltningen att skrivningen om att barn har rätt till teckenspråk bör förtydligas så att det istället framgår att barn som är i behov av teckenspråk har rätt till det, då det inte är en rättighet som alla barn har. Sammanfattningsvis bedömer stadsdelsförvaltningen att handlingsplanen är välgrundad och angelägen, men framhåller att det krävs tydligare riktlinjer för genomförande, ansvarsfördelning och uppföljning för att säkerställa en framgångsrik implementering. Förvaltningen betonar särskilt vikten av konkreta metoder för att stärka barns delaktighet på ett etiskt och inkluderande sätt, samt behovet av en likvärdig samordning i stadens alla stadsdelar. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 februari 2026 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. 41 (93) Reservation av Aras Amin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 15 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser att handlingsplanen på ett tydligt sätt beskriver och ger goda exempel på konkreta insatser och aktiviteter som kan bidra till stegförflyttningar mot stadens övergripande mål. Förvaltningen ser stora vinster med att man har tagit fram ett underlag som kan användas av stadens alla nämnder och bolag men vill skicka med att handlingsplanens genomslag och effekt skulle gynnas av en något mer lättillgänglig struktur samt ett tydligare fokus på det praktiska genomförandet. Detta för att ge nämnder och bolag reellt stöd i arbetet med likvärdig tillämpning och bästa praxis. Förvaltningen tror att det hade varit värdefullt om det hade funnits med en skrivning kring vikten av återkoppling till barnen själva om hur deras synpunkter har beaktats i beslutsfattandet. Barnombudsmannens rapport ”Ni måste hinna före” barn och ungas berättelser om att vara frihetsberövad och Stockholms stads Barnombudsman visar att barn i särskilt utsatta situationer (exempelvis barn som lever i socioekonomisk utsatthet, i otrygga boenden, med psykisk ohälsa eller med funktionsnedsättning) löper störst risk att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Utifrån det så ser förvaltningen ett värde i att underlaget i större utsträckning hade haft den gruppen av barn som en utgångspunkt för handlingsplanens inriktning. Förvaltningen anser att handlingsplanen är ett viktigt steg för att stärka barnets rättigheter men den skulle gynnas av stärkt fokus på likvärdighet och vikten av återkoppling till barn. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Järva stadsdelsnämnd beslutar om omedelbar justering. Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Robert Westerlund (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Åsa Nilsson Söderström (L) och Patrick Amofah (C), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 30 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 42 (93) Förvaltningen anser att handlingsplanen till viss del bidrar till konkretisering av vad barnkonventionen kan innebära för stadens verksamheter, men anser samtidigt att handlingsplanen i mindre utsträckning än andra handlingsplaner under MR- programmet beskriver vad det mer specifikt innebär att arbeta med ett barnrättsperspektiv och varför ett sådant perspektiv behövs. Förvaltningen saknar en diskussion om barnsyn, åldersmaktordning, vuxenhetsnormer och om maktrelationen mellan barn och vuxna. Enligt förvaltningen skulle en sådan diskussion förtydliga varför det är viktigt att arbeta med ett barnrättsperspektiv och bidra till ytterligare konkretisering av barnkonventionen. Förvaltningen anser i linje med skrivelser i handlingsplanen att en viktig del av arbetet med att förverkliga ett barnrättsperspektiv handlar om att minska omotiverade skillnader inom gruppen barn. Förvaltningen anser samtidigt att en handlingsplan för barnets rättigheter i större utsträckning bör lyfta och resonera kring ålder som maktordning liksom kring den maktrelation som råder mellan barn och vuxna. Förvaltningen anser att handlingsplanen i större utsträckning bör uppmärksamma begränsande vuxenhetsnormer som pekar ut barn som opålitliga, orationella och/eller omogna och problematisera normativa föreställningar om barn som blivande människor snarare än människor. Dessa normer och föreställningar påverkar hur barn och unga blir bemötta och behandlade, blir eller inte blir lyssnade på. Sådana normer kan innebära att barns stängs ute från beslutsfattande som på olika sätt berör dem. Det här får vidare betydelse för förverkligandet av barnkonventionen och särskilt artikel 12 som handlar om att barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet samt att hänsyn ska tas till barnets åsikter, utifrån barnets ålder och mognad. I handlingsplanens avsitt om fokusområdet ”välfärd och service” går det att läsa följande: ”Enligt barnkonventionen är barn kompetenta individer som, precis som vuxna, har rätt till inflytande över sina liv. Dock saknar barn den mognad, erfarenhet och kunskap som vuxna har och behöver därför också stöd från vuxenvärlden.” Meningen utgår från att barn generellt saknar mognad, erfarenhet och kunskap i jämförelse med vuxna. En människas mognad, erfarenhet och kunskap värderas genom den här sortens formulering enbart utifrån vilken ålder den har. Inom barnrättsperspektivet betonas att barn är kompetenta aktörer i sina egna liv, även om deras kompetens kan se annorlunda ut än vuxnas. Denna formulering riskerar att osynliggöra barns egna erfarenheter och perspektiv. Den bygger på ett vuxennormativt antagande där vuxnas kunskap och erfarenhet automatiskt värderas högre än barns. Barnrättsperspektivet ifrågasätter detta och framhåller att barn ofta har unik kunskap om sin egen situation, som vuxna saknar. Ett enskilt barn kan också ha erfarenheter och kunskaper som en enskild vuxen helt saknar. Formuleringen riskerar vidare upprepa ett synsätt där stöd blir liktydigt med styrning eller begränsning av barns självbestämmande, snarare än ett stöd som stärker barnets egen förmåga och rätt att komma till tals. Barnrättsperspektivet betonar att barns mognad 43 (93) och förmåga varierar stort mellan individer. Att koppla behovet av stöd enbart till ålder riskerar att bortse från barns individuella utveckling och kapacitet. Förvaltningen föreslår därför att denna mening i handlingsplanen formuleras om. Med utgångspunkt i den tyngd som handlingsplanen lägger på barns utsatthet för olika former av våld och diskriminering anser förvaltningen vidare att det universella våldspreventiva arbetet bör ges mer utrymme i handlingsplanen. I handlingsplanen nämns att stadens verksamheter ska arbeta förebyggande och främjande, men tyngdpunkten ligger framför allt på att identifiera utsatthet och ge stöd när våld eller kränkningar redan har inträffat. Förvaltningen ser här möjlighet att lyfta universella insatser inom våldsprevention för att komplettera och förtydliga behovet av att staden arbetar på samtliga nivåer. Förslagsvis kan det universella våldspreventiva arbetet lyftas in kopplat till exempelvis förskola, skola och fritidsverksamheter. Det handlar om långsiktiga och strukturerade insatser som syftar till att förebygga våld innan det uppstår. Möjligheterna och samordningsvinsterna inom det sociala hållbarhetsområdet är särskilt stora på universell preventionsnivå, det vill säga insatser som riktar sig till hela befolkningen eller vissa målgrupper (exempelvis alla barn i en viss årskurs). Våldsförebyggande insatser på universell nivå handlar till exempel om att utmana föreställningar om makt och maskulinitet som rättfärdigar våld, samt normer som inskränker särskilt kvinnor och flickors självbestämmande. Ett exempel på en universell våldsförebyggande metod är Mentorer i våldsprevention (MVP) som används inom skola och fritid, med syftet att motverka stereotypa könsnormer och förebygga mäns och killars våld. I förslaget till handlingsplan är beskrivningar av hur verksamheter förväntas arbeta med att uppmärksamma begränsade normer delvis separerade från skrivelser om hur staden ska arbeta för att förhindra/agera vid våldsutsatthet. Förvaltningen föreslår med utgångspunkt i ett universellt våldspreventivt arbete att kopplingen mellan dessa förtydligas. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Charlotta Schenholm (L), Henrik Sjölander m.fl. (M) och Anette Nordvall (C), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Benjamin Jiang (KD) som instämde i reservation anförd av Charlotta Schenholm (L), Henrik Sjölander m.fl. (M) och Anette Nordvall (C). Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 3 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Övergripande bedömning 44 (93) Förvaltningen vill inledningsvis framhålla att handlingsplanen är ett väl genomarbetat och betydelsefullt dokument som fyller en viktig funktion i stadens arbete med att stärka barns rättigheter. Handlingsplanen utgör en tydlig ersättare till tidigare program för barnens rättigheter och inflytande och ger en samlad bild av stadens mål och inriktning på området. I jämförelse med Program för barnens rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2018–2022, som handlingsplanen föreslås ersätta, bedöms den nya handlingsplanen vara mer operativ och konkret. Den innehåller tydligare mål och exempel på arbetssätt inom flera verksamhetsområden, såsom skola, socialtjänst och kultur, samt en mer uttalad ambition kring uppföljning och utvärdering. Struktur och upplägg Handlingsplanen är omfattande och ambitiös. För att underlätta implementering och tillämpning i verksamheterna bedömer förvaltningen att planen vinner på en tydlig och konsekvent struktur samt en balans mellan övergripande inriktning och detaljnivå. Vissa delar av handlingsplanen kan anses vara för detaljerade och riskerar att överskugga andra viktiga aspekter. Det kan vara mer ändamålsenligt att fokusera på övergripande trender och principer, snarare än att presentera specifik statistik eller detaljerade beskrivningar av enskilda situationer. Uppföljning och utvärdering Förvaltningen anser att uppföljningen av handlingsplanen, utöver vad som redan anges, bör inkludera barnets perspektiv på stadens arbete med barns rättigheter. Det är viktigt att barns upplevelser och synpunkter systematiskt tas till vara och att det tydligt framgår hur denna del av uppföljningen ska genomföras. Delaktighet och inflytande Inom fokusområdet Delaktighet och inflytande, och i synnerhet mål 1 som avser att barn och unga ska ha delaktighet och inflytande i frågor som rör dem, saknas ett tydligt formulerat mål som specifikt tar sikte på meningsfull delaktighet samt återkoppling till barnet. Detta är särskilt angeläget mot bakgrund av den nya socialtjänstlagen, som ställer ökade krav på att barn ska komma till tals och att deras åsikter, behov och bästa ska beaktas i samtliga beslut och processer som berör dem. Handlingsplanen bör utvecklas och förtydligas för att säkerställa att barn tillförsäkras meningsfull delaktighet och ändamålsenlig återkoppling. Anmälningsskyldighet Förvaltningen anser att det tydligare bör framgå vem som omfattas av anmälningsskyldigheten när ett barn misstänks fara illa. Anmälningsskyldigheten omfattar inte enbart personal som arbetar direkt med barn, utan alla yrkesverksamma som i sin roll kommer i kontakt med barn. Det är därför angeläget att formuleringarna i handlingsplanen är inkluderande och inte begränsas till enbart personal. Diskriminering och kränkande behandling 45 (93) Inom fokusområde Välfärd och service, mål 2, beskrivs hur skolor och förskolor ska arbeta för att säkerställa en trygg och inkluderande miljö för barn och unga. Enligt skollagen (6 kap. 3 och 9 §§) ska verksamheter årligen upprätta en plan mot kränkande behandling och genomföra aktiva åtgärder mot diskriminering. Förvaltningen bedömer att detta med fördel kan tydliggöras i den text som omfattar exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Tillvaratagande av barns röster Det är viktigt att staden tillvaratar barns och ungas röster, från enskilda barn, grupper av barn och civilsamhället, för att utveckla verksamheter och insatser inom alla områden, inklusive kultur, idrott och fritid. Därför bör detta krav också läggas till som en del av mål 4, som omfattar verksamheter inom kultur, idrott och fritid. Genom att lyssna på barns och ungas röster kan staden säkerställa att verksamheterna och insatserna är anpassade till deras behov och intressen, och att de får möjlighet att delta och påverka utvecklingen av verksamheterna. Intersektionellt perspektiv. I arbetet med MR programmet och handlingsplanerna är det viktigt att beakta ett intersektionellt perspektiv. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra. Det kan innebära att barnet blir utsatt utifrån flera diskrimineringsgrunder samtidigt vilket förstärker utsattheten. Det tidigare programmet för barnens rättigheter och inflytande tar upp vikten av att ha en intersektionalitet i arbetet med barns rättigheter. Detta fokus saknas till viss del i handlingsplanen och kan behöva tydliggöras och förstärkas. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till att handlingsplanen tas fram och att den innehåller flera viktiga utgångspunkter för stadens arbete med barns rättigheter. Samtidigt bedöms vissa områden behöva förtydligas och utvecklas för att stärka planens normerande och praktiska genomslag. Barns delaktighet och inflytande 46 (93) Barns rätt till delaktighet och inflytande bedöms få begränsat utrymme i förhållande till andra rättighetsområden, trots att detta är en grundläggande rättighet enligt barnkonventionens artikel 12. Handlingsplanen beskriver i hög grad sådant som redan regleras i lagstiftning, styrdokument och etablerad praxis, medan delaktighet och inflytande, som ofta är mer komplexa att omsätta i praktiken, ges mindre konkret vägledning. Detta riskerar att signalera att barns delaktighet är mer tolkningsbar eller valbar än andra rättigheter. När barns delaktighet inte tydliggörs riskerar barns perspektiv att inte systematiskt inhämtas eller beaktas i beslut som rör deras livsmiljöer och verksamheter, vilket kan leda till att insatser och miljöer utformas utifrån vuxnas normer och behov. Det är därför angeläget att texten tydligare signalerar att barn är kompetenta individer och experter på sina egna livsvillkor, med perspektiv som inte kan ersättas av vuxnas antaganden. Handlingsplanen lyfter ett normkritiskt perspektiv, men analysen av rådande vuxennorm bedöms kunna utvecklas. En tydligare koppling mellan normkritik, barns delaktighet och barns rätt att påverka beslut som rör deras livsmiljöer skulle stärka handlingsplanen. Kunskap, styrning och barnkonsekvensanalyser Förvaltningen ställer sig positiv till ambitionen att stärka medarbetares kunskap om barnkonsekvensanalyser. Samtidigt efterfrågas mer verksamhetsspecifik styrning, exempelvis för förskolan, för att tydliggöra vad som förväntas och hur arbetet ska bedrivas. Om styrningen inte preciseras finns risk för ojämn tillämpning och kvalitet i barnrättsarbetet, vilket kan innebära skillnader i barns möjligheter till delaktighet, trygghet och likvärdiga levnadsvillkor beroende på verksamhet och geografiskt område. Formuleringen om att stadens medarbetare ska ha god kunskap om bemötande av barn bedöms vara otydlig och kan utvecklas genom att beskriva vilka kompetenser som avses, exempelvis kunskap om barns rättigheter, barns delaktighet, bemötande vid utsatthet, normkritik och barns integritet, samt hur denna kunskap ska säkerställas i verksamheten. Orosanmälningar och personalens skyldigheter Det bedöms viktigt att tydliggöra att orosanmälningar är en lagstadgad skyldighet och inte enbart ett arbetssätt. För att kunna fullgöra denna skyldighet behöver staden säkerställa att all personal som i sitt uppdrag möter barn har god kännedom om orossignaler, processen för orosanmälan samt socialtjänstens rådgörande funktion. Detta bör framgå tydligare i handlingsplanen. Barns hälsa här och nu Avsnittet om barn som växer upp i familjer med våld, missbruk, psykisk ohälsa eller sjukdom fokuserar främst på långsiktiga konsekvenser. Det bedöms viktigt att även 47 (93) tydliggöra att dessa faktorer påverkar barnets hälsa och välmående här och nu, vilket motiverar tidiga och förebyggande insatser. Begreppet socioekonomisk utsatthet används som en generell riskfaktor utan närmare specificering. När detta inte nyanseras finns risk för stigmatisering av barn och familjer, vilket kan påverka barns självbild och bemötande i verksamheter. Det bedöms mer ändamålsenligt att tydliggöra vilka faktorer som utgör risk samt att lyfta skyddsfaktorer och kompensatoriska insatser för att stärka barns likvärdiga levnadsvillkor och framtidshopp. Skollagen och skydd mot kränkande behandling Handlingsplanen saknar tydliga hänvisningar till skollagens bestämmelser om diskriminering och kränkande behandling. Dessa bestämmelser ställer krav på personalens kompetens att upptäcka, anmäla och åtgärda kränkningar, vilket bedöms relevant att integrera i handlingsplanen. När denna koppling inte tydliggörs riskerar sambandet mellan barnrättsarbete och förskolans/skolans skyldigheter att bli otydlig, vilket kan påverka verksamheternas arbete med trygghet och likabehandling. Mål och begreppet "förflyttning" Handlingsplanen anger att målen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Förvaltningen bedömer att begreppet förflyttning behöver tydliggöras genom att beskriva nuläge, önskat läge och vilka förändringar som krävs. I nuvarande form riskerar målen att uppfattas som övergripande ambitioner utan tydlig riktning för förändring och uppföljning. Jämlikhet och jämställdhet I handlingsplanens övergripande mål används begreppet jämlika levnadsvillkor, men jämställdhet nämns inte explicit. Ett bredare jämställdhetsperspektiv som inkluderar könsidentiteter och könsuttryck, utöver uppdelningen flickor och pojkar, kan även bidra till att synliggöra fler barns erfarenheter och stärka likvärdigheten i stadens insatser. När jämställdhetsperspektivet inte tydliggörs finns risk att könsspecifika skillnader i barns livsvillkor och behov inte synliggörs, vilket kan bidra till att traditionella föreställningar och normer om kön reproduceras i verksamheters arbetssätt och insatser. Det bedöms därför relevant att överväga om jämställdhet ska tydliggöras som ett eget perspektiv. Detaljnivå och innehåll i socialtjänstavsnittet Detaljerade beskrivningar av placeringsformer och hänvisningar till SIS bedöms kunna kortas. Om förebyggande arbete och en lättillgänglig socialtjänst inte tydliggörs finns risk att fokus förskjuts mot åtgärdande insatser istället för tidiga stödinsatser. Vidare bedöms det relevant att inkludera fritiden som en viktig skyddsfaktor, tillsammans med familj och skola. Rätt till vila och fritid Handlingsplanen saknar en utvecklad analys av barns rätt till vila enligt barnkonventionen. När detta inte tydliggörs riskerar barns behov av återhämtning att 48 (93) underordnas prestations- och aktivitetsnormer i skola och fritid, vilket kan påverka barns psykiska och fysiska hälsa. Förvaltningen efterfrågar en bredare diskussion om vila i relation till högstimulerande miljöer i skola och fritid samt strategier för att möjliggöra individuellt anpassad återhämtning. Exempelvis kan idrottsverksamheters struktur begränsa tillgången till icke-prestationsinriktade aktiviteter, vilket bör beaktas. Offentlig miljö och stadsutveckling Avsnittet om offentlig miljö bedöms vara relativt kortfattat och kan utvecklas genom att tydligare beskriva vad som är viktigt utifrån ett barnperspektiv vid utformning av exempelvis mötesplatser, tillräcklig friyta för lek och utevistelse samt trygga och säkra skolvägar. När barnperspektivet i fysisk planering inte utvecklas finns risk att barnvänliga miljöer inte prioriteras tillräckligt, vilket kan begränsa barns möjligheter till lek, rörelse och självständighet. Det bedöms även relevant att integrera representativitet och dialogfrågor tydligare i fokusområdet delaktighet och inflytande samt att hänvisa till befintliga nationella riktlinjer och vägledningar, exempelvis Boverkets vägledning om barnkonventionen i fysisk planering och allmänna råd om friyta. Barnkonsekvensanalys Förvaltningen bedömer att nuvarande utformning av handlingsplanen kan innebära att barns delaktighet och inflytande inte fullt ut omsätts i praktiken, samt att tillämpningen av barnrättsperspektivet riskerar att bli ojämlik mellan verksamheter. Vidare bedöms att barns delaktighet, behov av vila samt betydelsen av barnperspektivet i fysisk planering inte ges tillräckligt genomslag i prioriteringar och genomförande. En utveckling av handlingsplanen i enlighet med framförda synpunkter kan stärka verksamheternas förutsättningar att systematiskt integrera barns perspektiv, utveckla tidiga och förebyggande insatser samt bidra till mer barnvänliga och jämlika miljöer. Sammantaget bedöms detta stärka barns trygghet, hälsa, delaktighet och likvärdiga levnadsvillkor i staden. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Gunnar Caperius (C), Kristina Lutz m.fl. (M) och Ingvar Hultmark (L), se Reservationer m.m. Reservation av Sergej Salnikov (SD), se Reservationer m.m. 49 (93) Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 18 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget till handlingsplan för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 som stadsledningskontoret har tagit fram. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på ett tydligt sätt hur nämnder och bolagsstyrelser förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Handlingsplanen bygger vidare på erhållen kunskap och tidigare genomförda insatser och stärker arbetet med mål som ska bidra till att staden gör förflyttningar i arbetet med att arbeta barnrättsbaserat och främja barns inflytande och delaktighet, vilket förvaltningen ställer sig positiv till. Förvaltningen ställer sig även positiv till att målen i handlingsplanen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. Samtidigt vill förvaltningen framhålla en viss utmaning i att staden har många styrdokument och handlingsplaner, av vilka en del rör samma eller liknande områden. Med flera dokument riskerar styrningen att bli otydlig, särskilt om dessa överlappar varandra. Förvaltningen önskar att det förtydligas i handlingsplanen att barnets rätt till information i den nya socialtjänstlagen har förstärkts i 3 kap. 3 § SoL. I den nya formuleringen står det att barnet kontinuerligt ska få relevant information vid en åtgärd som rör barnet. Handlingsplanen är väl förenlig med förvaltningens pågående arbete avseende barns rättigheter. Förvaltningen har exempelvis inrättat en ungdomspanel i syfte att stärka ungas möjligheter till delaktighet och inflytande. Inom ramen för detta arbete ges ungdomarna möjlighet att själva identifiera och formulera de frågor som de bedömer vara mest angelägna. Förskolorna bedriver ett kontinuerligt arbete med att uppmärksamma och beakta barns perspektiv genom att lyssna till deras tankar och åsikter, främja delaktighet samt stödja barnen i att utveckla omtanke och respekt för varandra. Vidare kommer förskolorna att uppmärksamma Barnkonventionens dag genom en gemensam ljusinstallation i syfte att synliggöra barns rättigheter ur ett globalt perspektiv. Socialtjänsten tillämpar ett familjeorienterat arbetssätt, vilket innebär att kontakter och insatser samordnas utifrån familjens samlade situation. Barn som anhöriga uppmärksammas särskilt när vårdnadshavare har kontakt med socialtjänsten och barnkonsekvensanalyser genomförs när barn berörs direkt eller indirekt av beslut eller åtgärder. Sammantaget delar förvaltningen stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen för barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad 2030 är ett angeläget styrdokument för att säkerställa, utveckla och samla stadens arbete för barnets rättigheter. 50 (93) Barnkonsekvensanalys Handlingsplanen bedöms ligga i linje med barnets bästa enligt barnkonventionen. Genom att tydliggöra ansvar, mål och arbetssätt för att säkerställa barns rättigheter och inflytande stärks förutsättningarna för att barn får sina rättigheter tillgodosedda i stadens verksamheter. Särskilt positivt är fokus på att motverka diskriminering, främja jämlika levnadsvillkor samt säkerställa barns rätt till information, delaktighet och inflytande utifrån ålder och mognad. Förvaltningen vill särskilt betona vikten av att barns delaktighet utformas så att den blir meningsfull i praktiken. Det innebär att barn ges reella möjligheter att uttrycka sina åsikter i frågor som berör dem, att deras synpunkter tas tillvara i beslutsprocesser samt att de får återkoppling på hur deras åsikter har beaktats. Återkoppling är en central förutsättning för att stärka barns tillit, förståelse och fortsatta engagemang. Förvaltningen ser det som positivt att barnens egna synpunkter efterfrågas gällande handlingsplanens innehåll, då flera barnrättsorganisationer är med i remissrundan. Förvaltningen bedömer att handlingsplanen, om den genomförs systematiskt och följs upp, kan bidra till ökad rättssäkerhet, likvärdighet och trygghet för barn i Stockholms stad. Jämställdhetsanalys Handlingsplanen bedöms bidra till ökad jämställdhet genom sitt fokus på jämlika levnadsvillkor och skydd mot diskriminering. Förvaltningen bedömer att förslaget inte medför några negativa konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Omedelbar justering. Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se Reservationer m.m. Reservation av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschott (MP), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 8 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 51 (93) Stadsdelsförvaltningen delar stadsledningskontorets bedömning att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet med barnets rättigheter och inflytande. Handlingsplanen är gedigen och har en tydlig koppling till stadens strategiska arbete med att implementera barnkonventionen och att säkerställa de mänskliga rättigheterna. Den är en del av stadens demokratiarbete och bidrar med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. Detta ser förvaltningen som positivt. Förvaltningen ställer sig bakom handlingsplanens övergripande mål att staden ska säkerställa alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. I handlingsplanen lyfts att barn har rätt till delaktighet och inflytande enligt barnkonventionen. För att kunna vara delaktiga behöver barn relevant information, möjlighet att komma till tals och bli lyssnade på. Barn ska ges inflytande i stadens verksamheter utifrån ålder och mognad. Förvaltningen anser att barns delaktighet inte bara är viktig ur ett demokratiskt perspektiv utan också är meningsfull för utveckling och kvalitén i verksamheterna. Under rubriken ”Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare” kan handlingsplanen formuleras tydligare avseende barns rätt till kontinuerlig information för att tydliggöra kopplingen till 3 kap. 3 § socialtjänstlag (2025:400). Handlingsplanen anses ligga i linje med arbetet som sker i förskolan. Förskolan arbetar med att uppmärksamma barnkonventionen och barns rättigheter som en del av förskolans likabehandlingsarbete. Förskolan arbetar för ett högt deltagande av barnen för att de ska kunna tillgodogöra sig en språkutvecklande utbildning i en hälsosam miljö där demokratiska värden främjas. Förskolan bedriver flera långsiktiga insatser, i samarbete med akademin, som stärker förutsättningarna att bedriva undervisning av hög kvalitet, särskilt inom språk och tidiga insatser. Begreppet ”god kunskap” nämns vid ett flertal tillfällen i handlingsplanen utan att definieras. Det finns därmed en risk att begreppet tolkas olika vilket kan skapa en otydlighet kring vad ”god kunskap” innebär i arbetet med att omsätta handlingsplanen till praktik. Förvaltningen uppmärksammar slutligen att det inte finns någon skrivelse om funktionen barnrättssamordnare och etableringen av en sådan i stadens olika förvaltningar och bolag. Skärholmens stadsdelsnämnds ungdomsråds synpunkter Skärholmens ungdomsråd ger uttryck för att det som framkommer i handlingsplanen är viktigt. Rådet lyfter särskilt att det är viktigt att vuxna är respektfulla och håller god ton i möten med barn och ungdomar i stadens olika verksamheter. Det är viktigt 52 (93) att barn och unga blir tagna på allvar. För att stadens medarbetare ska kunna bemöta barn och unga på ett bra sätt behöver de anpassa sitt bemötande efter barnet/ungdomens specifika behov, staden bör därför erbjuda medarbetare återkommande utbildningar i detta. Rådet lyfter vidare vikten av att information till barn och unga om deras rättigheter och om vad stadens olika verksamheter erbjuder behöver kommuniceras via olika sociala medier för att nå unga. Informationen kan också behöva ges på olika språk. Upplevelsen är att barn och unga idag inte nås av den informationen. Slutligen vill Skärholmens ungdomsråd understryka vikten av att staden erbjuder arbetstillfällen för unga så att de kan sysselsätta sig och komma in på arbetsmarknaden. Enklare arbeten bör erbjudas till ungdomar. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 19 mars 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Jonas Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Martin Westmont (SD), se Reservationer m.m. Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 5 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan tagits fram och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete med barnets rättigheter och inflytande. Handlingsplanens fokusområden knyter väl an till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och ligger i linje med förvaltningens pågående arbete för att stärka mänskliga rättigheter och det systematiska kvalitetsarbetet som alltid ska ske med alla stockholmares fokus och deras bästa i åtanke. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla barn och till att motverka diskriminering. Handlingsplanen skulle kunna vara än mer konkret och följa samma struktur för föreslagna insatser som övriga handlingsplaner kopplade till mänskliga rättigheter. Den kan också uppfattas som svårläst eftersom dispositionen inte är helt tydlig och det är ett långt dokument. Vissa delar återkommer och upprepas, handlingsplanen skulle kunna kortas ned och vara mer kärnfull och förslagsvis kan delar av det man i texten hänvisar till, exempelvis rapporter, istället sammanställas i en litteraturförteckning eller bilaga. 53 (93) Förvaltningen föreslår att benämningar i texten genomgående ändras från ”skola och förskola” till ”förskola och skola” då förskolan är den första verksamheten man möter av dessa två. Samt att texten under rubriken följer samma ordning, att förskolans delar kommer först och skolans sedan så att texterna följer samma struktur som rubriken. Samma förslag gäller även för mål 2 under välfärd och service, I stadens skolor och förskolor känner sig alla barn och unga trygga och inkluderade. Att förskolan skrivs först. Förvaltningen skulle även önska att de texter som kommer efter varje mål och ibland omnämns som insatser eller arbetssätt är i samma ordning som målen. Under en del mål är det så men ett exempel på där det inte är så är under mål 2 under välfärd och service, I stadens skolor och förskolor känner sig alla barn och unga trygga och inkluderade. Det skulle vara tydligare om alla mål hade insatser kopplade till sig. Under samma mål kommer även exempel på insatser i punktform, medan det under andra mål inte står i punktform. Detta borde vara likadant genom hela handlingsplanen. Dessa skulle även kunna utökas till fler förslag, såsom workshops, föreläsningar, litteratur och erfarenhetsutbyte mellan verksamheter. Det är något förvaltningen bedömer kan bidra gott till lärande, helhetssyn och handlingskraft i staden. Förvaltningen föreslår även, under samma mål som ovan, att förskolenämnden bör finnas med som särskilt ansvarig under även de två punkter som rör diskriminering och kränkningar. Genomgående i handlingsplanen bör skrivning stärkas och förtydligas om att personal som i sitt arbete kommer i kontakt med barn är skyldiga att anmäla misstanke om att ett barn far illa. I vissa delar av texten står det att personal har ett ansvar för att anmäla oro. Ett förslag är också att anmälningsplikten får ett eget mål för att förtydliga vikten av detta. I handlingsplanen står det om vikten av att ha god kunskap om att genomföra barnkonsekvensanalyser. Förvaltningen anser att kunskapshöjande insatser bör samordnas inom staden så att alla verksamheter får en gemensam grund att utgå ifrån, vilket borgar för likställighet. Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadshus AB:s yttrande daterat den 11 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Koncernledningen tillstyrker handlingsplanen och bedömer att den kommer utgöra ett stöd i det fortsatta arbetet med att värna och ytterligare stärka barns rättigheter. I handlingsplanen pekas samtliga nämnder och bolagsstyrelser ut som ansvariga för att säkerställa att alla medarbetare, bland annat, har god kunskap om barnkonventionen, har kunskap om bemötande av barn samt kan genomföra barnkonsekvensanalyser. För bolag vars verksamhet inte i första hand riktar sig till barn kan det finnas behov 54 (93) av att tydliggöra hur kraven ska tillämpas i praktiken, för att underlätta implementeringen och säkerställa att åtgärder och eventuella utbildningsinsatser utformas på ett sätt som är ändamålsenliga och relevanta i förhållande till respektive verksamhets uppdrag. Underremisser AB Svenska Bostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse: Svenska Bostäder anser att handlingsplanen utgör en förstärkning av stadens barnrättsarbete. Bolaget vill lyfta fram behovet av gemensamma generella, men också inriktade, kompetenshöjande utbildningar och insatser inom barnrätt. AB Familjebostäders yttrande har i huvudsak följande lydelse: Bolaget tillstyrker handlingsplanen och ser det som positivt att handlingsplanen följs upp inom ramen för de ordinarie uppföljningsprocesserna. AB Stockholmshems yttrande har i huvudsak följande lydelse: AB Stockholmshem tillstyrker förslaget till handlingsplan och ser positivt på det ökade fokuset som stärker arbetet i enlighet med Barnkonventionen. Micasa Fastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: Bolaget ser positivt på handlingsplanen. Vad gäller de konkreta mål som Micasa berörs av, och därmed bör ta fram aktiviteter kring, kan konstateras att bolaget har begränsad möjlighet att leva upp till två av målen: Staden informerar barn och unga om deras rätt till delaktighet och inflytande Stadens verksamheter säkerställer att barns synpunkter och behov tas till vara i frågor som berör dem, både när barn berörs på ett generellt plan och när specifika grupper av barn berörs Detta då Micasa Fastigheter saknar egna kanaler för att direkt informera och ta in synpunkter från de barn som vistas i bolagets fastigheter, exempelvis i förskoleverksamhet. S:t Erik Markutveckling AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: I stadens budget framgår att arbetet med mänskliga rättigheter ska intensifieras. S:t Erik Markutveckling tycker att handlingsplanen är ett bra verktyg i detta arbete och komplement till det relativt nya programmet för mänskliga rättigheter. Stockholm Parkerings AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: Stockholm Parkering ställer sig positiv till handlingsplanen och kommer utifrån den samt programmet för de mänskliga rättigheterna att arbeta med de fokusområden som handlingsplanen tagit fram. Stockholms Hamn AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: Bolaget ser positivt på handlingsplanen och på att varje bolagsstyrelse föreslås ta 55 (93) fram egna aktiviteter. Samtidigt ger planen intryck av att inriktningen för att nå målen redan är fastslagen. Inom mål 1 föreslås att samtliga medarbetare ska ha god kunskap om barnkonventionen, bemötande av barn och barnkonsekvensanalyser. För Stockholms Hamnar är detta endast möjligt på en övergripande nivå. Bolaget hade hellre sett att skrivningen omformulerats så det blir tydligare att detta är exempel på insatser och att insatserna berör anställda inom staden vars arbete särskilt påverkar barn. Bolaget är positivt till att uppföljning sker inom ordinarie processer, men betonar att den administrativa bördan inte får öka. Stockholm Vatten och Avfall AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: Bolagets verksamhet bedrivs till största del inom slutna anläggningar vilket medför begränsningar i att verka för barns rättigheter och inflytande. Dock ser bolaget möjligheten, att genom ett rättighetsbaserat arbetssätt i medborgar- och kunddialoger, även inkludera barnperspektivet i specifika kommunikationsinsatser. Skolfastigheter i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: SISAB välkomnar handlingsplanen och ser positivt på att barnkonventionen fortsatt integreras i stadens styrning och verksamhetsutveckling. SISAB bedömer att handlingsplanen är väl förenlig med bolagets uppdrag och befintliga arbetssätt. Bostadsförmedlingen i Stockholm AB:s yttrande har i huvudsak följande lydelse: Bostadsförmedlingen bedriver ingen verksamhet som är direkt riktad till barn, men barn och unga berörs indirekt genom hushåll med barn som söker eller tilldelas bostad. Bostadsförmedlingen ser positivt på att handlingsplanen ger utrymme för anpassning inom ramen för respektive verksamhets uppdrag. För verksamheter där barn berörs indirekt är detta en förutsättning för att arbetet ska bli relevant och möjligt att genomföra i praktiken. För bolaget är det centralt att tillämpningen av handlingsplanen är tydlig och anpassad till verksamhetens uppdrag och ansvar, vilket den föreslagna handlingsplanen skapar goda förutsättningar för. Sammanfattningsvis ser bolaget positivt på handlingsplanen och bedömer att den utgör ett relevant styrdokument. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030:s yttrande daterat den 27 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Övergripande kommentarer Rådet för Agenda 2030 välkomnar handlingsplanen för barnets rättigheter och ser att denna kan vara en del i stadens arbete med flera mål i Agenda 2030, inte minst följande mål: Mål 1: ingen fattigdom Mål 3: God hälsa och välbefinnande Mål 4: God utbildning till alla 56 (93) Mål 5: Jämställdhet, i synnerhet mål 5.2 om att utrota våld mot och utnyttjande av kvinnor och flickor Mål 10: Minskad ojämlikhet Mål 11: Hållbara städer och samhällen, i synnerhet mål 11.1 Säkra bostäder till överkomlig kostnad Mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen. Här vill rådet särskilt lyfta fram mål 16.2 skydda barn mot övergrepp, utnyttjande, människohandel och våld Rådet för Agenda 2030 önskar att kopplingen mellan barnets rättigheter, och i synnerhet barnkonventionen, och genomförandet av Agenda 2030 görs ännu tydligare i handlingsplanen än hur det ser ut idag. Vi anser att detta skulle leda till ett bättre genomslag för såväl barnets rättigheter som Agenda 2030 i stadens arbete om denna samverkan är klar för alla som arbetar med det. Rådet för Agenda 2030 lämnar kommentarer kring specifika delar av handlingsplanen nedan. Inledningsvis vill dock ge följande övergripande kommentarer kring handlingsplanen som helhet: Hur länge sträcker sig handlingsplanen? Det framgår inte av utkastet när målen förväntas vara uppfyllda. Det framgår inte heller när vissa aktiviteter ska genomföras. Rådet inser att allt inte kan genomföras samtidigt, därför vore det bra att i handlingsplanen konkretisera när olika åtgärder planeras att genomföras. Rådets rekommendation är att sätta konkreta, mätbara mål och tidsaspekter för när dessa ska vara uppfyllda för att på så sätt löpande utvärdera arbetet under processens gång och kunna se vilken effekt stadens insatser får för barns rättigheter. Ett förslag är att ha årliga fokusområden på strukturell, individuell och institutionell nivå. Det framgår inte heller hur uppföljningen av genomförandet av handlingsplanen ska ske och vem som ska vara huvudansvarig för detta. Rådet skulle föreslå ett system med en regelbunden uppföljning om hur arbetet för att nå målen går, exempelvis vartannat år, med en större utvärdering när tiden för handlingsplanens genomförandehar gått ut. Rådet anser att handlingsplanen för barnets rättigheter bör vara tillgänglig för samtlig personal i staden och uppmärksammas systematiskt. Slutligen anser Rådet att ett rapporteringssystem ska skapas, dit barn anonymt kan anmäla när deras rättigheter har kränkts. Det ska finnas en tydlig process för detta, inklusive ett säkerställande att stadens barn och deras viktiga vuxna får information om systemet och dess syfte. Anmälningarna bör analyseras för att identifiera mönster och förbättringsområden. Rådet vill också påpeka att det krävs ett jämställdhetsperspektiv även i arbetet med barns rättigheter och önskar att detta skrivs in i handlingsplanen. Det perspektivet 57 (93) saknas men behovet är tydligt. (Exempelvis i sammanhanget där man bland annat lyfter skillnaden i mående:,” flickor rapporterar kontinuerligt sämre mående än pojkar. Den senaste mätningen visar att andelen flickor som ofta känner sig ledsna och nedstämda är 40 procent både i grundskolan och gymnasieskolan. Motsvarande bland pojkar är 17 procent i grundskolan respektive 15 procent i gymnasieskolan.) Kommentarer kring specifika delar i handlingsplaner Bakgrund När det gäller beskrivningen av de fyra grundprinciperna, anser Rådet för Agenda 2030 att dessa kan kompletteras på följande sätt, för att mer direkt spegla vad artiklarna i barnkonventionen innebär: Artikel 2: Här bör förtydligas att denna artikel klargör att rättigheterna i konventionen gäller alla barn som befinner sig i staten, oberoende av dess legala status. Artikel 3: denna kan förtydligas på så sätt att det framgår att i alla åtgärder som berör barn ska barnets bästa bedömas och ha en tung vägledande ställning när beslut ska tas Artikel 12: Här bör det läggas till att barnets åsikter ska beaktas utifrån ålder och mognad vid åtgärder. Kunskap och information När det gäller barnkonsekvensanalyser, anser Rådet för Agenda 2030 att det bör förtydligas att detta är breda barnrättsliga analyser som ska göras, inte enbart fokusera på barnets bästa. Det bör också framgå att i analyserna ska barnets bästa vägas mot andra intressen, och för det fall att beslut tas som inte är i linje med barnets bästa ska kompensatoriska åtgärder sättas in. Rådet för Agenda 2030 vill också att det förtydligas att en viktig komponent för att göra bedömningar av barnets bästa är att hämta in åsikter från det eller de barn saken berör. Rådet för Agenda 2030 är medveten om att just bedömningar av barnets bästa brukar vara svårt för många inom stadsförvaltningar. Rådet föreslår därför att handlingsplanen kompletteras med en vägledning för hur dessa kan göras inom olika områden. Vägledningar finns redan att tillgå hos exempelvis Barnombudsmannen eller Sveriges Kommuner och Regioner, och handlingsplanen bör hänvisa till någon av dessa. Kunskap och information Inom detta område vill Rådet för Agenda 2030 särskilt understryka vikten av att socialtjänsten når ut till barn med information om varför de finns och hur de kan hjälpa barn i olika situationer. Rapporter från tex Barnombudsmannen visar på att barn inte har kunskap om socialtjänsten, eller att det finns oklarheter eller missuppfattningar om socialtjänstens roll. Det vore därför önskvärt att handlingsplanen tydliggör än mer hur viktigt det är att just socialtjänsten blir känd 58 (93) hos barn, exempelvis genom att vara närvarande i skolor för att informera om sin verksamhet. Detta då socialtjänsten spelar en mycket viktig roll för barn i utsatta situationer, inte minst för barn som blir utsatta för eller upplever våld i hemmet. Fokusområde: Välfärd och service Under rubriken Barn i utsatta situationer hänvisas till artikel 19 för att förklara var i barnkonventionen denna grupp kan hittas. Rådet för Agenda 2030 skulle här önska se en utvidgad bild av utsatta situationer, då artikel 19 i barnkonventionen endast täcker in utsatthet för våld. Exempelvis skulle artikel 27 om skälig levnadsstandard kunna nämnas, och då tillsammans med mål 1 i Agenda 2030 om ingen fattigdom. Likaså kan artiklarna 32-36, om olika former av utnyttjanden, tas upp. Välfärd och service Mål 1: Rådet för Agenda 2030 anser överlag att delarna i detta mål är bra. När det gäller stycket som tar upp att alla anställda som arbetar med barn har en skyldighet att göra orosanmälningar till socialtjänsten om man tror att ett barn far illa, önskar vi att detta förtydligas på följande sätt: Det finns många studier som visar att professionella som har anmälningsplikt inte gör detta, av olika anledningar. Ibland för att man bara misstänker och inte har bevis, ibland för att man inte vet, ibland för att man inte vågar. Rådet för Agenda 2030 önskar därför att handlingsplanen konkretiserar att det ska genomföras utbildningsinsatser till de som har en anmälningsplikt om hur denna går till och att även stödmaterial tas fram, som kan vara behjälpliga för detta. Välfärd och service: Mål 2 Rådet för Agenda 2030 vill här uppmärksamma Stadsledningskontoret om att under remisstiden har Forum för levande historia presenterat en rapport av en enkät med skolelever om deras attityder till minoriteter. Rådet vill uppmana staden att ta del av denna och låta den vara ett av de bakgrundsdokument som kan ligga till grund för vilka normer och värderingar som skolor behöver arbeta med hos eleverna. Även i denna del, under rubriken Socialtjänst och andra verksamheter som möter barn och deras vårdnadshavare önskar Rådet för Agenda 2030 att det återigen förtydligas att barnets åsikter är en viktig del i en bedömning av barnets bästa. Delaktighet och inflytande Inflytande är en viktig komponent inte bara för att säkerställa barns rättigheter, utan även för att säkerställa målen i Agenda 2030. Rådet för Agenda 2030 ser här behov av att handlingsplanen ger ytterligare vägledning om hur olika delar av förvaltningarna ska arbeta med barns inflytande. Exempelvis föreslår Rådet att en tydlig hänvisning görs till FN:s barnrättskommittés allmänna kommentar nr 12 (2009) om barnets rätt att bli hörd, och inte minst de nio principer som framgår i denna för att säkerställa etisk och meningsfull delaktighet. I synnerhet vill Rådet för Agenda 59 (93) 2030 understryka vikten av att upprätta strukturer för att systematiskt arbeta med återkoppling till barn som varit delaktiga efter att beslut och åtgärder vidtagits. Långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som företräder barnets rättigheter. Rådet för Agenda 2030 ser det som positivt att staden vill stärka samarbetet med civilsamhället i denna fråga. Det är ofta civilsamhället som, genom de målgrupper de möter, har mest kunskap om hur situationen ser ut idag. Agenda 2030-rådet skulle dock vilja se ett särskilt fokus på samarbete med ungdomsorganisationer, för att staden än bättre ska kunna fånga upp vad barn och unga upplever i sin vardag. Civilsamhället är, precis som det påpekas, en viktig aktör när det gäller barns delaktighet och tillvaratagande av barns röster. Men rådet vill också understryka att civilsamhället är en central aktör även när det gäller att tillförsäkra barn deras rättigheter när det gäller exempelvis rätten till hjälp och stöd. Barnombudsmannen Barnombudsmannens yttrande daterat den 19 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Barnombudsmannen välkomnar förslaget till Stockholms stads handlingsplan. En handlingsplan är ett betydelsefullt styrdokument eftersom den ger struktur och tydlig riktning för arbetet med att stärka barnets rättigheter i staden. Genom att formulera mål, beskriva vad barnkonventionen innebär i praktiken och ange konkreta aktiviteter skapas en gemensam förståelse för uppdraget inom hela organisationen. Handlingsplanen tydliggör ansvarsfördelning, bidrar till likvärdighet mellan verksamheter och underlättar uppföljning och utveckling över tid. Detta är centralt för att säkerställa att barnets rättigheter beaktas systematiskt och konsekvent i alla delar av stadens verksamhet. Myndigheten ser positivt på att staden tydligt uttrycker en ambition att stärka barnets rättigheter i den kommunala verksamheten. Särskilt välkomnar Barnombudsmannen att staden: • betonar vikten av att fråga barn vad de vill ha och att skapa reella möjligheter till delaktighet och inflytande i arbetet med information och kommunikation, • avser att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som stödjer verksamheterna i att identifiera och möta behov hos individer och grupper av barn vars rättigheter riskerar att inte tillgodoses, • tydliggör att de mänskliga rättigheterna ska respekteras både i verksamhet som bedrivs i stadens egen regi och i verksamhet som upphandlas eller drivs av externa utförare, • framhåller att verksamheterna ska ha ett särskilt fokus på barn i utsatta situationer, samt 60 (93) • understryker att många mål förutsätter samverkan och att nämnder med expertkunskap och särskilt ansvar – ofta facknämnder – ska ge stöd till andra nämnder, i synnerhet stadsdelsnämnder. Riksdagen antog 2010 den vägledande propositionen Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige, som utgår från FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Strategin innehåller nio principer som ska integreras i all offentlig verksamhet och som utgör centrala förutsättningar för att barnets rättigheter ska få genomslag i praktiken. Strategin ska vara en utgångspunkt för statliga och kommunala aktörer i arbetet med att säkerställa barns rättigheter. Strategin för att stärka barnets rättigheter omfattar följande nio principer: 1. All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnkonventionen. 2. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. 3. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. 4. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad dessa innebär i praktiken. 5. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. 6. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. 7. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. 8. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. 9. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Den föreslagna handlingsplanen integrerar de nio principerna i den nationella strategin. Barnombudsmannen ser positivt på att handlingsplanen innehåller tydligt formulerade mål, förklarande texter om vad barnkonventionen innebär i relation till målen samt konkreta exempel på aktiviteter. Barnombudsmannens rekommendationer En av strategins grundläggande principer är att barn ska göras delaktiga i beslut och åtgärder som berör dem, i enlighet med artikel 12 i barnkonventionen. Barnombudsmannen rekommenderar därför att barns åsikter om handlingsplanen synliggörs och att det framgår hur dessa åsikter har beaktats i det fortsatta arbetet. När barns perspektiv tas in i beslutsprocesser ökar möjligheten att identifiera behov, risker och lösningar som annars riskerar att förbises. Att beakta barns åsikter bidrar därmed 61 (93) till mer träffsäkra beslut, stärker barnets rättigheter i praktiken och ökar legitimiteten i de åtgärder som vidtas. Barnombudsmannen rekommenderar vidare att handlingsplanen kompletteras med en sammanfattning av hela dokumentet, inklusive en version i lättläst form. En sammanfattning i handlingsplanen är värdefull eftersom den ger en överskådlig ingång till dokumentets syfte, mål och huvudsakliga innehåll. Den underlättar för både barn och vuxna att snabbt orientera sig i materialet och förstå de centrala delarna av handlingsplanen. En sammanfattning, särskilt i lättläst form, bidrar dessutom till ökad tillgänglighet och stärker möjligheten för barn och unga att ta del av och förstå de åtgärder som berör dem. Detta ligger i linje med barnkonventionens krav på att information som rör barn ska vara anpassad efter deras ålder och mognad. Barnombudsmannen har några förslag till ändringar i texten för att ytterligare förtydliga handlingsplanens innehåll och stärka förståelsen av hur barnkonventionen ska tolkas och tillämpas. - Handlingsplanens övergripande mål (sid 1) – Staden säkerställer alla barns rättigheter och inflytande genom att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor – kan med fördel förtydligas. Som det är formulerat riskerar målet att uppfattas som begränsat, eftersom handlingsplanen omfattar fler insatser än enbart att motverka diskriminering och främja jämlika levnadsvillkor. - FN:s konvention om barnets rättigheter innehåller 54 artiklar. Sverige har valt att göra artiklarna 1–42 till svensk lag, vilket med fördel kan förtydligas i handlingsplanen. Detta är särskilt relevant i anslutning till texten på sidan 4, där det framgår att barnkonventionen består av 54 artiklar som tillsammans utgör en helhet. - Handlingsplanen beskriver på sidan 20 att barn enligt barnkonventionen är kompetenta individer. Texten kan med fördel förtydligas genom att tydligare lyfta fram barnkonventionens barnsyn. Barnkonventionens barnsyn innebär att barn ska betraktas som fullvärdiga individer med egna rättigheter, erfarenheter och perspektiv. Den utgår från att barn är kompetenta och aktiva aktörer i sina egna liv, med rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade utifrån ålder och mognad. Barn ska bemötas med respekt och ges förutsättningar att vara delaktiga i frågor som rör dem. Denna syn på barnet är grundläggande för att barnets rättigheter ska få genomslag i praktiken och bör därför prägla allt arbete som rör barn i staden. - Under målet Ett barnrättsperspektiv ska genomsyra arbete som rör enskilda barn och barn som grupp på sidan 21 föreslås att det i handlingsplanen förtydligas vad en bedömning av barnets bästa/barnkonsekvensanalys innebär. Enligt rättspraxis har barnet rätt att få sitt bästa utrett, bedömt och beaktat. Detta innebär inte att barnets bästa alltid ska vara utslagsgivande när andra legitima intressen kolliderar med barnets intresse, men barnets bästa ska utgöra en tungt vägande faktor i beslutsprocessen. Vid en avvägning mellan barnets bästa och andra intressen kan det vara motiverat att vidta åtgärder som inte är förenliga med barnets bästa under förutsättning att det motstående intresset är legitimt och viktig. 62 (93) - På sidan 24 konstateras att det inte finns några formella krav i plan- och bygglagen (PBL) på att en kommun måste föra dialog med barn och att dialogtillfällena bygger på frivillighet från barnens sida. Att PBL saknar uttryckliga krav på barns delaktighet är korrekt. Samtidigt ska barnets bästa bedömas i alla åtgärder som rör barn. I en sådan bedömning ska barnets åsikter beaktas, även i frågor som faller inom ramen för PBL. Barnkonventionen har varit lag från 1 januari 2020. Barnombudsmannen har därför tagit fram en rättspraxisrapport för att beskriva och synliggöra den rättsutveckling som skett och rättspraxis som finns när det gäller användandet av barnkonventionen. Förhoppningsvis kan denna rapport vara ett stöd för Stockholms stad i sin fortsatta viktiga tillämpning av barnkonventionen. 63 (93) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Reservation av Edward Hamilton m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter ienlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Reservation av Leif Söderström (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. 64 (93) Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Exploateringsnämnden Särskilt uttalande av Peter Öberg (L) Liberalerna välkomnar arbetet med en samlad handlingsplan för barnets rättigheter i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra, utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tydliggör hur arbetet ska utvecklas fram till 2030. För exploateringsnämndens verksamhet är barnets rättigheter nära kopplade till hur stadens offentliga miljöer utformas och fungerar i praktiken. Barns möjlighet att röra sig tryggt och självständigt i staden är en viktig del av både deras utveckling och deras rätt till delaktighet i samhället. Stadens gator, torg och gång- och cykelvägar är inte bara transportytor utan också viktiga delar av barns vardagsmiljö. Det gör stadsutvecklingsfrågan till en central barnrättsfråga. Barn ska kunna ta sig till skolan, fritidsaktiviteter och vänner på ett tryggt sätt. Arbetet med säkra skolvägar, hastighetssäkring, trygga övergångsställen och tydliga gång- och cykelstråk är därför avgörande för att målet om attraktiva och inkluderande offentliga miljöer för barn ska få verkligt genomslag. När trafiksäkerheten brister begränsas barns rörelsefrihet och självständighet, vilket i praktiken innebär att barns möjligheter i staden minskar. För Liberalerna är detta också en jämlikhetsfråga. Barns möjligheter att röra sig självständigt i staden ser olika ut beroende på bostadsområde, trafikmiljö och tillgång till trygga offentliga rum. Stadens arbete bör därför särskilt uppmärksamma de miljöer där barn idag har begränsade möjligheter att röra sig fritt och tryggt. Vi ser också positivt på att handlingsplanen lyfter vikten av barns delaktighet och inflytande i frågor som rör deras närmiljö. Barn och unga har ofta värdefulla perspektiv på hur stadsmiljöer fungerar i vardagen. När deras erfarenheter tas tillvara i planering och utveckling av gator, torg och andra offentliga miljöer kan det bidra till bättre och mer inkluderande lösningar. Samtidigt är det viktigt att arbetet inte stannar vid övergripande ambitioner. För att handlingsplanen ska få verklig betydelse behöver barnrättsperspektivet integreras mer systematiskt i planering, prioriteringar och beslutsfattande. Verktyg som barnkonsekvensanalyser kan vara ett viktigt stöd i detta arbete, men de behöver användas konsekvent och kopplas till konkreta beslut om stadens trafikmiljöer. Politikens uppgift är ytterst att bidra till verklig förbättring. Att beskriva barns situation och rättigheter är nödvändigt, men det är först när arbetet omsätts i konkreta förändringar i stadens trafikmiljöer som barns rättigheter stärks i praktiken. 65 (93) Handlingsplanen bör därför fungera som ett verktyg för att utveckla stadens arbete så att barns trygghet, rörelsefrihet och inflytande i stadsmiljön faktiskt ökar. Fastighetsnämnden Reservation av Sergej Salnikov (SD) 1. Att nämnden beslutar att avslå kontorets förslag till beslut, samt 2. att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Hansi Karppinen (L) Liberalerna välkomnar arbetet med en samlad handlingsplan för barnets rättigheter i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tydliggör hur arbetet ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar i stadens verksamheter. Det behöver vara tydligt hur barnrättsperspektivet integreras i tillsyn, planering och beslutsfattande samt hur arbetet följs upp över tid. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. 66 (93) Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför fungera som ett verktyg för konkret förändring i stadens arbete så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också får genomslag i praktiken. Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD) Vi delar den grundläggande ambitionen att barnets bästa alltid ska vara vägledande, men vi ser vissa brister i hur detta ska säkerställas i praktiken för varje enskilt barn. Den föreslagna handlingsplanen riskerar tyvärr att cementera snarare än bryta de skillnader som redan i dag finns mellan stadens olika delar, vad gäller allt från skolresultat till socialtjänstens kvalitet. Genom att överlåta åt varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål skapas en fragmentering där ambitionsnivån tillåts variera. Detta riskerar att innebära att barns adress även fortsättningsvis riskerar att avgöra vilken kvalitet man får på insatserna. För att garantera en likvärdig stad krävs i stället stadsövergripande och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena. Endast med en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, kanalisera resurser dit det behövs som mest och säkerställa att alla insatserna håller samma höga kvalitet. Förskolenämnden Reservation av Linnéa Vinge (SD) 1. Att i avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. 67 (93) Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Idrottsnämnden Reservation av Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M) 1. att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut samt 2. att därutöver anföra: I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. 68 (93) Reservation av Leif Söderström (SD) 1. att avslå förvaltningens förslag till beslut och 2. att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupper. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L) Att utöver förvaltningens mycket bra svar på remissen ange: Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar 69 (93) beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Reservation av Anders Edin (SD) 1. Att nämnden beslutar att avslå förvaltningens förslag till beslut samt 2. att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Elin Hjelmestam (L) och Ashna Ibrahim (C) Liberalerna välkomnar arbetet med en samlad handlingsplan för barnets rättigheter i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tydliggör hur arbetet ska utvecklas fram till 2030. 70 (93) För miljö- och hälsoskyddsnämnden handlar barnets rättigheter i hög grad om barns rätt till en trygg och hälsosam livsmiljö. Barn är särskilt känsliga för miljörelaterade risker som luftföroreningar, buller och skadliga kemikalier. Nämndens arbete med tillsyn, kunskapsunderlag och miljöövervakning är därför en viktig del av stadens arbete för att säkerställa barns rätt till hälsa och goda uppväxtvillkor. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar i stadens verksamheter. Det behöver vara tydligt hur barnrättsperspektivet integreras i tillsyn, planering och beslutsfattande samt hur arbetet följs upp över tid. Barnets bästa måste vara en tydlig utgångspunkt när staden fattar beslut som påverkar barns livsmiljö. Det gäller exempelvis frågor om luftkvalitet, buller, kemikalier och den fysiska miljö där barn vistas i sin vardag. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför fungera som ett verktyg för konkret förändring i stadens arbete så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också får genomslag i praktiken. Socialnämnden Reservation av Andrea Hedin m.fl. (M) 1. att delvis godkänna förslag till beslut, samt 2. att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. 71 (93) Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Tapani Juntunen (SD) 1. att avslå förvaltningens förslag till beslut, samt 2. att därutöver anföra. Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionenär sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. 72 (93) Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD) Vi delar den grundläggande ambitionen att barnets bästa alltid ska vara vägledande, men vi ser vissa brister i hur detta ska säkerställas i praktiken för varje enskilt barn. Den föreslagna handlingsplanen riskerar tyvärr att cementera snarare än bryta de skillnader som redan i dag finns mellan stadens olika delar, vad gäller allt från skolresultat till socialtjänstens kvalitet. Genom att överlåta åt varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål skapas en fragmentering där ambitionsnivån tillåts variera. Detta riskerar att innebära att barns adress även fortsättningsvis riskerar att avgöra vilken kvalitet man får på insatserna. För att garantera en likvärdig stad krävs i stället stadsövergripande och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena. Endast med en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, kanalisera resurser dit det behövs som mest och säkerställa att alla insatserna håller samma höga kvalitet. Stadsbyggnadsnämnden Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) och Björn Ljung (L) Liberalerna och Centerpartiet välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som 73 (93) ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Trafiknämnden Särskilt uttalande av Sara Svanström (L) Liberalerna välkomnar arbetet med en samlad handlingsplan för barnets rättigheter i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra, utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tydliggör hur arbetet ska utvecklas fram till 2030. För trafiknämndens verksamhet är barnets rättigheter nära kopplade till hur stadens offentliga miljöer utformas och fungerar i praktiken. Barns möjlighet att röra sig tryggt och självständigt i staden är en viktig del av både deras utveckling och deras rätt till delaktighet i samhället. Stadens gator, torg och gång- och cykelvägar är inte bara transportytor utan också viktiga delar av barns vardagsmiljö. 74 (93) Det gör trafiksäkerheten till en central barnrättsfråga. Barn ska kunna ta sig till skolan, fritidsaktiviteter och vänner på ett tryggt sätt. Arbetet med säkra skolvägar, hastighetssäkring, trygga övergångsställen och tydliga gång- och cykelstråk är därför avgörande för att målet om attraktiva och inkluderande offentliga miljöer för barn ska få verkligt genomslag. När trafiksäkerheten brister begränsas barns rörelsefrihet och självständighet, vilket i praktiken innebär att barns möjligheter i staden minskar. För Liberalerna är detta också en jämlikhetsfråga. Barns möjligheter att röra sig självständigt i staden ser olika ut beroende på bostadsområde, trafikmiljö och tillgång till trygga offentliga rum. Stadens arbete bör därför särskilt uppmärksamma de miljöer där barn idag har begränsade möjligheter att röra sig fritt och tryggt. Vi ser också positivt på att handlingsplanen lyfter vikten av barns delaktighet och inflytande i frågor som rör deras närmiljö. Barn och unga har ofta värdefulla perspektiv på hur stadsmiljöer fungerar i vardagen. När deras erfarenheter tas tillvara i planering och utveckling av gator, torg och andra offentliga miljöer kan det bidra till bättre och mer inkluderande lösningar. Samtidigt är det viktigt att arbetet inte stannar vid övergripande ambitioner. För att handlingsplanen ska få verklig betydelse behöver barnrättsperspektivet integreras mer systematiskt i planering, prioriteringar och beslutsfattande. Verktyg som barnkonsekvensanalyser kan vara ett viktigt stöd i detta arbete, men de behöver användas konsekvent och kopplas till konkreta beslut om stadens trafikmiljöer. Politikens uppgift är ytterst att bidra till verklig förbättring. Att beskriva barns situation och rättigheter är nödvändigt, men det är först när arbetet omsätts i konkreta förändringar i stadens trafikmiljöer som barns rättigheter stärks i praktiken. Handlingsplanen bör därför fungera som ett verktyg för att utveckla stadens arbete så att barns trygghet, rörelsefrihet och inflytande i stadsmiljön faktiskt ökar. Utbildningsnämnden Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. 75 (93) Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Linnéa Vinge (SD) 1. Att i avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. 76 (93) Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD) Vi delar den grundläggande ambitionen att barnets bästa alltid ska vara vägledande, men vi ser vissa brister i hur detta ska säkerställas i praktiken för varje enskilt barn. Den föreslagna handlingsplanen riskerar tyvärr att cementera snarare än bryta de skillnader som redan i dag finns mellan stadens olika delar, vad gäller allt från skolresultat till socialtjänstens kvalitet. Genom att överlåta åt varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål skapas en fragmentering där ambitionsnivån tillåts variera. Detta riskerar att innebära att barns adress även fortsättningsvis riskerar att avgöra vilken kvalitet man får på insatserna. För att garantera en likvärdig stad krävs i stället stadsövergripande och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena. Endast med en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, kanalisera resurser dit det behövs som mest och säkerställa att alla insatserna håller samma höga kvalitet. 77 (93) Äldrenämnden Reservation av Hugo Laigar m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Särskilt uttalande av Nike Örbrink (KD) Vi delar den grundläggande ambitionen att barnets bästa alltid ska vara vägledande, men vi ser vissa brister i hur detta ska säkerställas i praktiken för varje enskilt barn. Den föreslagna handlingsplanen riskerar tyvärr att cementera snarare än bryta de skillnader som redan i dag finns mellan stadens olika delar, vad gäller allt från skolresultat till socialtjänstens kvalitet. Genom att överlåta åt varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål skapas en fragmentering där ambitionsnivån tillåts variera. Detta riskerar att innebära att barns adress även fortsättningsvis riskerar att avgöra vilken kvalitet man får på insatserna. För att garantera en likvärdig stad krävs i stället stadsövergripande och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena. Endast med en gemensam måttstock kan vi 78 (93) identifiera avvikelser, kanalisera resurser dit det behövs som mest och säkerställa att alla insatserna håller samma höga kvalitet. Överförmyndarnämnden Reservation av Cornilla von Plomgren (M) och Ewa Samuelsson (KD) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Bromma stadsdelsnämnd Reservation av Mattias Keresztesi m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det 79 (93) säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Lena Preutz (SD) a) Att avslå förvaltningens tjänsteutlåtande. b) Att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. 80 (93) Särskilt uttalande av Stefan Ennerfelt (L) Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet är alltså en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Gustav Johansson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det 81 (93) säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Emelie Wassermann (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Urban Rybrink (L) 82 (93) Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Vår förvaltning är inne på samma tankar, vilket vi välkomnar. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Farsta stadsdelsnämnd Reservation av Olof Peterson m.fl. (M) och Christer Eriksson (C) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det 83 (93) säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Leif Söderström (SD) 1. Att i avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. 84 (93) Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Reservation av Anette Hellström m.fl. (M) och Shahin Soltan (C) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Henrik Åkerlund (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet och därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. 85 (93) Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva bortom lagens intentioner. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Reservation av Aras Amin m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Järva stadsdelsnämnd Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. 86 (93) I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Robert Westerlund (SD) 1. Att i avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. 87 (93) Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Åsa Nilsson Söderström (L) och Patrik Amofah (C) Liberalerna välkomnar ambitionen att stärka arbetet med barnets rättigheter och inflytande i Stockholms stad. Att barnkonventionen är svensk lag innebär att barns rättigheter inte är en ambition bland andra utan en skyldighet som ska genomsyra stadens verksamheter. Det är därför positivt att staden tar fram en samlad handlingsplan för hur detta arbete ska utvecklas fram till 2030. Samtidigt är det avgörande att handlingsplanen inte stannar vid övergripande formuleringar. För att få verklig betydelse behöver arbetet omsättas i konkreta prioriteringar, tydliga ansvarsförhållanden och systematisk uppföljning. Barnrättsperspektivet måste vara en del av det dagliga beslutsfattandet i stadens verksamheter och inte enbart ett perspektiv i strategiska dokument. Barn som lever i utsatta situationer har ofta svårare än andra att få sina rättigheter tillgodosedda. Ett rättighetsbaserat arbetssätt innebär därför att staden aktivt identifierar de grupper av barn som riskerar att hamna utanför och säkerställer att stadens verksamheter når dem. Barns rättigheter berör i praktiken många delar av stadens arbete. Det handlar om trygga boendeförhållanden, en god uppväxtmiljö, en fungerande skola, en hälsosam miljö och möjligheten för barn och unga att göra sin röst hörd i frågor som påverkar deras vardag. När staden planerar nya miljöer, utvecklar verksamheter eller fattar beslut som påverkar barns livsvillkor behöver barnets bästa vara en tydlig utgångspunkt. För att detta ska fungera i praktiken behöver arbetet också följas upp på ett mer systematiskt sätt. Det bör vara tydligt hur staden mäter framsteg, hur brister identifieras och hur erfarenheter tas tillvara i det fortsatta utvecklingsarbetet. Barnkonsekvensanalyser, uppföljning av resultat och dialog med barn och unga är viktiga verktyg i detta arbete. Politikens uppgift är ytterst att bidra till förbättring. Att beskriva barns situation är nödvändigt men det räcker inte. Handlingsplanen behöver därför vara ett verktyg för konkret förändring i stadens verksamheter så att barns rättigheter inte bara erkänns i princip utan också förverkligas i praktiken. Kungsholmens stadsdelsnämnd Reservation av Charlotta Schenholm (L), Henrik Sjölander m.fl. (M) och Anette Nordvall (C) 88 (93) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut; och 2. Att därutöver anföra; I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postnummer avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Reservation av Anders Lindman (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan 89 (93) och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Reservation av Gunnar Caperius (C), Kristina Lutz m.fl. (M) och Ingvar Hultmark (L) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Sergej Salnikov (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: 90 (93) Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Skärholmens stadsdelsnämnd Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där 91 (93) de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Tapani Juntunen (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Särskilt uttalande av Stephan Guiance m.fl. (S), Shamso Ali Hassan m.fl. (V) och Karmapriya Muschott (MP) Majoriteten tackar stadsdelsförvaltningen för remissvaret och vill särskilt lyfta fram ungdomsrådets viktiga inspel om betydelsen av arbetstillfällen för unga. Vi vill därutöver belysa ytterligare perspektiv som är särskilt angelägna ur ett Skärholmsperspektiv och som handlingsplanen inte tillräckligt synliggör. Marknadsskolans konsekvenser Handlingsplanen lyfter skolans kompensatoriska uppdrag, där önskar vi att det nämns mer om den grundläggande konflikt som marknadsskolan skapar. Dagens skolsystem skapar en strukturell segregation där resursstarka familjer i högre utsträckning aktivt väljer skola, medan socioekonomiskt utsatta barn i lägre grad gör det. Resultatet är att förortens skolor utarmas på resurser och blandning och det är våra barn som får bära konsekvenserna. Det kompensatoriska uppdraget kan inte fullt ut kompensera för ett system som aktivt motverkar jämlikhet. Förortens unga, en tillgång för framtiden 92 (93) Vi vill också lyfta fram att barn och unga som växer upp här är en tillgång, inte ett problem. I en tid av demografiska utmaningar för välfärden är det just de unga i stadsdelar som Skärholmen som kommer att bära upp framtidens skola, vård och omsorg. Då är det avgörande att unga i förorten ges reella vägar in på arbetsmarknaden genom praktik, feriejobb och lokala arbetstillfällen. Det gör det än mer allvarligt att regeringens utvisningspolitik slår mot ungdomar som vuxit upp här och som är en självklar del av stadens framtid. Kulturen och vad som räknas Handlingsplanen konstaterar att tillgången till kultur är ojämlik. En viktig dimension är att kulturen som skapas i Skärholmen och liknande stadsdelar ofta problematiseras i stället för att ses som det kulturella bidrag det är. Staden behöver inte bara öka våra barns tillgång till det etablerade kulturutbudet utan också i högre grad uppvärdera den kultur våra unga i förorten skapar. Den kommersialiserade offentliga miljön Vi saknar också ett kritiskt perspektiv på kommersialiseringen när det gäller inkluderande offentliga miljöer. När offentliga rum ersätts av köpcentrum och kommersiella ytor drabbas barn och unga med sämre ekonomi hårdast. För barn i förorten som ofta är yngre, har sämre köpkraft och dessutom riskerar att ses som störande eller hotfulla enbart på grund av var de kommer ifrån, är detta en trippelbestraffning. Rätten till det offentliga rummet måste värnas. Södermalms stadsdelsnämnd Reservation av Jonas Nilsson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra. Stockholm kan bättre – och varje barn förtjänar samma chans i livet, oavsett stadsdel. Men idag avgör postkoden fortfarande livschanserna, och vänsterstyrets förslag riskerar att förstärka skillnaderna istället för att bryta dem. I grunden delar vi ambitionen att säkerställa varje barns rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Barnets bästa ska alltid vara vägledande i stadens samtliga verksamheter. Den avgörande frågan är dock inte om detta ska göras, utan hur det säkerställs i praktiken för varje enskilt barn, oavsett var i Stockholm barnet växer upp. Redan idag ser vi oroväckande skillnader i likvärdighet mellan stadens stadsdelar och nämnder. Allt från skolresultat till socialtjänstens förmåga att agera kraftfullt vid utsatthet varierar på ett sätt som är oacceptabelt. Att barnets postkod avgör dess livschanser är ett misslyckande vi måste bryta. 93 (93) Den föreslagna handlingsplanen riskerar att cementera, snarare än att bryta, de befintliga skillnaderna. Genom att överlåta ansvaret till varje enskild nämnd och bolagsstyrelse att själva formulera mätbara mål, öppnar man för en ojämn ambitionsnivå. Verksamheter som redan är framstående kommer fortsätta prestera, medan de med större utmaningar riskerar att sätta lägre mål och därmed halka efter ytterligare. Det finns en betydande risk att nuvarande förslag till handlingsplan för barnets rättigheter kommer leda till en fortsatt fragmentering mellan stadsdelar och stadens verksamheter. Vi anser därför att handlingsplanen måste innehålla stadsövergripande, och jämförbara nyckeltal för de mest centrala områdena inom barnets rättigheter. Endast genom en gemensam måttstock kan vi identifiera avvikelser, rikta resurser där de bäst behövs och säkerställa att alla nämnder håller samma höga standard, för barnens bästa. Reservation av Martin Westmont (SD) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar uppfattningen att barns rättigheter är grundläggande och ska värnas i all kommunal verksamhet. Just därför ska arbetet utgå från det som gäller i lag. Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag och är därmed bindande för Stockholms stad och samtliga nämnder. Det finns därför inget behov av ytterligare en kommunal handlingsplan som riskerar att leda till mer administration eller öppna för tolkningar som går utöver konventionens faktiska innehåll. Staden har redan i dag ett stort antal styrdokument, program och strategier som ska implementeras i verksamheterna. Skolans uppdrag är tydligt reglerat i lag, läroplan och nationella styrdokument. Att därtill införa ytterligare en övergripande handlingsplan innebär en risk för dubbelstyrning och oklar ansvarsfördelning. Varje timme som läggs på nya rapporteringskrav är en timme mindre i barngrupp. Barnkonventionen ska tillämpas såsom den är antagen, inte genom lokala tolkningar som riskerar att driva normbildning eller ideologiska perspektiv bortom lagens intentioner. Förvaltningens remissvar bör ersättas med ovanstående information. --- [§10 den 15 juni 2026, Kommunfullmäktige Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 7 2026-06-15 § 10 Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 KS 2025/1616 Beslut 1. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030, bilaga 2 till utlåtandet, godkänns. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. 3. Program för ett jämställt Stockholm 2018–2022 (dnr 434- 21/2017) upphör därmed att gälla. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Sverigedemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Liberalerna och Centerpartiet reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Samtliga ledamöter för Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Borgarrådet Lindhagen (MP) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Annika Elmlund (M) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Gabriel Kroon (SD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Sverigedemokraternas förslag till beslut, bilaga 3. Kommunfullmäktige Protokoll nr 7 2026-06-15 Borgarrådet Jönsson (L) och Johan Kling (C) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas och Centerpartiets förslag till beslut i kommunstyrelsen som i första hand innebär återremiss och i andra hand att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas och Centerpartiets förslag till beslut. Nike Örbrink (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Kristdemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Beslutsordning Ordföranden prövar förslaget om återremiss mot att ärendet ska avgöras idag och finner att kommunfullmäktige beslutar att ärendet ska avgöras idag. Ordföranden ställer därefter förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. --- [Bilaga 2 - Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030(2691385).pdf] Beslutat av kommunfullmäktige xxxxx Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 3 (33) Inledning ................................................................................................... 4 Andra styrdokument ................................................................................... 6 Bakgrund .................................................................................................... 7 Ansvarsfördelning..................................................................................... 10 Uppföljning ............................................................................................... 10 Fokusområde: Kunskap och information ............................................ 11 Fokusområde: Välfärd och service ...................................................... 15 Skola och förskola .................................................................................... 18 Socialtjänst och andra verksamheter som möter stockholmare .............. 21 Arbetsmarknadsinsatser .......................................................................... 24 Kultur, idrott och fritid ............................................................................... 26 Offentliga miljöer ...................................................................................... 28 Fokusområde: Delaktighet och inflytande .......................................... 31 Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 4 (33) De mänskliga rättigheterna omfattar alla, alltid och överallt. Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa de mänskliga rättigheterna i sina verksamheter och arbetet ska vara systematiskt, sammanhållet och ha ett intersektionellt perspektiv. Ett rättighetsbaserat arbetssätt ska genomsyra alla stadens verksamheter.1 Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet) ger vägledning i arbetet. De mänskliga rättigheterna är odelbara och ingen rättighet är viktigare än någon annan. Samtidigt är det viktigt att synliggöra och arbeta utifrån kunskapen om att individer och grupper har olika levnadsvillkor och möjligheter. Denna handlingsplan fokuserar på jämställdhet, det vill säga att flickor och kvinnor, pojkar och män samt ickebinära ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete för att bli en jämställd stad där ingen diskrimineras eller begränsas på grund av sitt kön. I Sverige och i Stockholms stad finns en lång tradition av att arbeta för jämställdhet. Trots det återstår strukturella skillnader mellan kvinnor och män när det gäller makt och inflytande, utbildning, yrke, position, inkomster, lön och karriär, obetalt hem- och omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa. Jämställdhet handlar om att flickor och pojkar, kvinnor och män, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Jämställdhet betyder att det inte ska finnas idéer och stereotypa föreställningar om kön som ska bestämma eller begränsa individers identitet eller 1 Se exempelvis Sveriges regioner och kommuner, 2024, Rättighetsbaserat arbetssätt | SKR Webbfamilj | SKR, hämtad: 2025-12-02 eller Länsstyrelserna, 2025, Lätt att göra rätt! Rättighetsbaserat arbete i praktiken - Mänskliga rättigheter i offentlig sektor, hämtad: 2025-12-02. Intersektionalitet handlar om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra, och ibland förstärka varandra. Diskrimineringsgrunder kan inte isoleras, utan behöver förstås tillsammans och i samspel med andra faktorer som påverkar människors möjligheter såsom utbildningsnivå, hälsa och socioekonomisk bakgrund. Ett intersektionellt jämställdhetsarbete innebär att arbeta och analysera enligt ”alltid kön, inte bara kön”. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 5 (33) vad individer kan och får göra. Jämställdhet markerar jämlikhet mellan könen och att könen har samma värde.2 Jämställdhetspolitiken utgår från en analys av det rådande könsmaktssystemet. Könsmaktssystemet består av en uppdelning av människor i två kön som uppfattas som motsatta och där mannen/det manliga utgör norm och värderas högre än kvinnor/det kvinnliga. Jämställdhetspolitiken strävar efter att förändra denna strukturella ordning. Därför är grupperna flickor/kvinnor och pojkar/män centrala i analys och målformulering kring jämställdhetsarbetet. Alla definierar sig dock inte som antingen kvinna eller man och alla identifierar sig inte med sitt juridiska kön. Stockholms stads jämställdhetsarbete ska synliggöra alla oavsett kön, inklusive kvinnor, män och ickebinära, och oavsett transerfarenhet. Normkritiska arbetssätt ska prioriteras och det är viktigt att se hur könsnormer kan samspela med andra normer kopplat till exempelvis ålder, hudfärg och funktionsförmåga och därigenom förstärka utsatthet. Stadens jämställdhetsarbete ska även inkludera ett barnrättsperspektiv. Handlingsplanen utgår från MR-programmets tre fokusområden. Dessa utgör tillsammans grundläggande förutsättningar för att staden ska kunna bidra till jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare och säkerställa att de mänskliga rättigheterna efterlevs i stadens verksamheter. De tre fokusområdena är: ● Kunskap och information ● Välfärd och service ● Delaktighet och inflytande Till varje fokusområde hör ett antal mål uppdelade i effektmål och resultatmål. Effektmålen beskriver den övergripande och långsiktiga förändring som eftersträvas. Resultatmålen är den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter. Målen avser att skapa en tydlig styrning och samtidigt en flexibilitet för nämnder och bolagsstyrelser att utifrån sina verksamhetsområden själva ta fram aktiviteter för att uppnå målen. En och samma aktivitet kan bidra till uppfyllelsen av flera mål. Under målen finns även exempel på åtgärder och vägledning i arbetet med målen. Dessa exempel ska dock inte förstås som en 2 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Vad är jämställdhet? , hämtad: 2025-07-02. Kön, kvinnor, män och ickebinära Med kön menas antingen det kön som tilldelas en person vid födseln, det kön en person identifierar sig med eller det juridiska könet. I Sverige finns två juridiska kön, kvinna och man. Det är dock välkänt att alla inte definierar sig som antingen kvinna eller man. För personer som identifierar sig som varken kvinna eller man, både och eller något annat används i denna handlingsplan benämningen ickebinär. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 6 (33) uttömmande sammanställning av möjliga åtgärder som nämnder och bolagsstyrelser kan vidta för att nå målen. Denna handlingsplan har beröringspunkter med flera andra styrdokument. Det medför att handlingsplanen avgränsas i relation till andra handlingsplaner och program som också bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna. De andra handlingsplanerna som är kopplade till MR-programmet har stor betydelse för jämställdhetsarbetet eftersom olika diskrimineringsgrunder och maktordningar kan påverka varandra. En stockholmare kan exempelvis utöver att vara kvinna också ha en sexualitet eller könsidentitet som inte överensstämmer med normen, vara utsatt för rasism och tillhöra någon av de nationella minoriteterna. Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld utgör allvarliga konsekvenser av, och bidragande orsaker till, ett ojämställt samhälle. Stereotypa normer kring maskulinitet och en negativ inställning till jämställdhet utgör även riskfaktorer för våldsutövare.3 Åtgärder mot våld och förtryck är en viktig del av stadens jämställdhetsarbete som i första hand tas upp i Stockholms stads program mot våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution, människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation. Arbetet är nära sammankopplat och har ömsesidiga synergieffekter med det arbete för jämställdhet som beskrivs i denna handlingsplan. Andra exempel på program som bidrar till att uppfylla de mänskliga rättigheterna är: ● Program för tillgänglighet och delaktighet för personer med funktionsnedsättning, ● Handlingsplan för en åldersvänlig stad. Stockholms stads kvalitetsprogram beskriver hur staden ska arbeta med ökad kvalitet i verksamheterna; i implementeringen av detta bör arbetet med mänskliga rättigheter vara en del. Stockholms stad ska vara en arbetsgivare som ger anställda stabilitet, trygghet och reella möjligheter att utvecklas, oavsett kön. Stadens arbetsplatser ska genomsyras av jämställdhet, jämlikhet och 3 Jämställdhetsmyndigheten, 2026, Delmål 6: Mäns våld mot kvinnor ska upphöra, hämtad: 2026-05-11. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 7 (33) frihet från diskriminering. Jämställdhetsperspektivet är en integrerad del i arbetet med rekrytering, kompetensutveckling och karriärvägar. Stadens förhållningssätt till jämställdhet som arbetsgivare beskrivs närmare i Stockholms stads personalpolicy. FN:s generalförsamling antog år 1979 Convention on the Elimination of all Forms of Discrimination against Women (CEDAW eller kvinnokonventionen). CEDAW var den första av en lång rad internationella ramverk och åtaganden med definitioner och rättigheter på jämställdhetsområdet. Andra centrala internationella överenskommelser är Beijing Plan for Action, eller Pekingplattformen, en global handlingsplan för jämställdhet från 1995. På europeisk nivå finns det juridiskt bindande avtalet om våld mot kvinnor, Istanbulkonventionen från 2011, som beskriver att avskaffandet av våld mot kvinnor är nödvändigt för att kunna uppnå jämställdhet. År 2015 kom sedan Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål, där jämställdhet både är ett eget mål och ska integreras i alla andra mål. Sverige är internationellt ett föregångsland när det gäller jämställdhetsarbetet och rankas högst av alla EU-länder i det index över utvecklingen som The European Institute for Gender Equality årligen presenterar. Indexet visar dock att utvecklingen i Sverige har planat ut vid en jämförelse de senaste tio åren. Att förändringen i princip har avstannat i Sverige gör även att skillnaden i relation till andra EU-länder minskar.4 Det finns många lagar i Sverige som rör jämställdhet, exempelvis skollagen och högskolelagen, socialtjänstlagen, föräldraledighetslagen, diskrimineringslagen, abortlagen och samtyckeslagen.5 Sedan år 2006 är det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det finns idag också sju delmål som anger riktning och prioriteringar: ● Jämn fördelning av makt och inflytande ● Ekonomisk jämställdhet ● Jämställd utbildning 4 European Institute for Gender Equality, 2025, Gender Equality Index 2025 – Sweden. 5 Jämställdhetsmyndigheten, u.å., Fakta om jämställdhet, hämtad: 2025-07-02. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 8 (33) ● Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet ● Jämställd hälsa ● Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och utnyttjande i prostitution och människohandel ska upphöra ● Hedersrelaterat våld och förtryck ska upphöra.6 Jämställdhetsmyndigheten konstaterar i sin lägesbild över måluppfyllelsen av det jämställdhetspolitiska målet att varken det övergripande målet eller något av delmålen har uppnåtts. Inom området ekonomisk jämställdhet kvarstår betydande skillnader i inkomster mellan kvinnor och män, där kvinnors disponibla inkomst under lång tid i genomsnitt legat på omkring 80 procent av männens. Kvinnor bär samtidigt det största ansvaret för både omsorgen om de egna barnen och om äldre närstående. Inom andra områden går utvecklingen mot mer ojämställda utfall, däribland hälsa, där flera indikatorer tyder på att kvinnors hälsa försämras i relation till män. Till exempel har könsskillnaderna i sjukfrånvaro ökat markant sedan 1980-talet och kvinnors sjukfrånvaro var 2024 nästan dubbelt så stor som mäns.7 I en statlig offentlig utredning om transpersoners levnadsvillkor framkommer att transpersoner upplever en högre utsatthet och lägre hälsa än befolkningen i övrigt och att många transpersoner uppger att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet. Det framkommer även att ickebinära personer i högre utsträckning skattar sin hälsa som dålig, och i högre utsträckning uppger att de inte kan leva i enlighet med sin könsidentitet, jämfört med andra transpersoner.8 Länsstyrelsen har pekat på ett antal prioriteringar för arbetet med jämställdhetsintegrering i Stockholms län. Följande är ett urval utifrån stadens organisation och rådighet: ● Organisationers service, handläggning, beslutsfattande och bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i kombination med andra diskrimineringsgrunder. ● Organisationer ska identifiera, analysera och åtgärda ojämställdhetsaspekter i arbetet med civilt försvar och krisberedskap. Särskilt sårbara grupper ska beaktas. 6 Regeringen, 2025, Mål för jämställdhet, hämtad: 2025-10-29. 7 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Jämställdheten i Sverige: Lägesbild över de jämställdhetspolitiska målen, april 2025. 8 SOU 2017:92, Transpersoner i Sverige – Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 9 (33) ● De systematiska och strukturella hinder på arbetsmarknaden som finns för utrikes födda kvinnor respektive kvinnor med funktionsnedsättningar ska undanröjas. ● Könssegregeringen på arbetsmarknaden ska minska. Flickor och pojkar, kvinnor och män ska uppmuntras att göra studie- och yrkesval som utmanar stereotypa föreställningar om kön. ● Våldet i skolan ska upphöra. Destruktiva normer kring maskulinitet ska utmanas. Ett aktivt arbete baserat på kunskap om våld i skolan ska vara en del i det förebyggande arbetet mot våld.9 Stockholms stad har länge arbetat för ökad jämställdhet och jämställdhetsintegrering är den strategi som staden använder i kombination med riktade insatser. Sedan nästan tio år tillbaka redovisas i princip samtliga individbaserade indikatorer könsuppdelade i stadens system för integrerad ledning och styrning (ILS). År 2021 genomförde stadsledningskontoret en uppföljning av stadens jämställdhetsarbete. I rapporten gjordes en sammanställning och analys av könsuppdelad statistik från stadens ordinarie uppföljning av verksamheten år 2020. För många av indikatorerna framkom små eller inga skillnader mellan kvinnor och män. De tydligaste undantagen gällde utsatthet för sexuella trakasserier, oro för att utsättas för brott samt personer som utsätts för våld i nära relationer som är kända av socialtjänsten, där en genomgående större utsatthet och högre grad av oro framkom bland kvinnor än bland män. För vissa andra indikatorer framkom inga könsskillnader i utfall sett till hela staden, men tydligare skillnader mellan vissa stadsdelar. Ett sådant exempel är ekonomiskt bistånd, som hade ett jämställt utfall på stadsövergripande nivå, men där kvinnor var överrepresenterade bland personer som får ekonomiskt bistånd i Rinkeby-Kista, Spånga-Tensta och Skärholmen, vilket även var de stadsdelar med högst andel personer med ekonomiskt bistånd. Detta visar på vikten av att kön analyseras tillsammans med andra faktorer som påverkar människors möjligheter.10 9 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. 10 Stockholms stad, 2021, Jämställdhet i staden, en uppföljning. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 10 (33) Alla nämnder och bolagsstyrelser har ansvar för att säkerställa stockholmares lika rättigheter oavsett kön. En central metod för genomförandet är att utveckla ett rättighetsbaserat arbetssätt som hjälper verksamheten att fokusera på individer och grupper som riskerar att inte få sina rättigheter tillgodosedda. Principen i Agenda 2030 om att ingen ska lämnas utanför kan också vara till hjälp för att identifiera vilka grupper som är särskilt viktiga att fokusera på. Kommunstyrelsen ansvarar för övergripande samordning, stöd och uppföljning i implementeringen av handlingsplanen. Målen i handlingsplanen pekar på förflyttningar som staden förväntas göra. Många mål kräver samverkan och att nämnder med expertkunskap och särskilt ansvar, ofta facknämnder, ger stöd till andra nämnder, ofta stadsdelsnämnder. Några mål är tydligare riktade mot vissa verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser än andra. Varje mål i handlingsplanen innehåller information om särskilt ansvariga nämnder och bolagsstyrelser. På stadens intranät finns förslag på utbildningar och olika former av material som ger stöd i nämndernas arbete. Stockholms stads arbete med handlingsplanen ska utgå från ordinarie processer samt från kunskap om stockholmarnas levnadsvillkor och tillgång till de mänskliga rättigheterna. Arbetet är tvärsektoriellt och har betydelse för samtliga verksamhetsområdesmål i stadens budget. Nämnder och bolagsstyrelser ska i samband med ordinarie uppföljningsprocesser synliggöra resultat och utmaningar i jämställdhetsarbetet. Utifrån stadens program för mänskliga rättigheter gör stadsledningskontoret vartannat år en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp de handlingsplaner som är kopplade till programmet. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 11 (33) I Stockholms stads program för mänskliga rättigheter lyfts att stadens alla verksamheter behöver ha grundläggande kunskap om jämställdhet och att vissa verksamheter därutöver kan behöva olika former av fördjupad kunskap, beroende på verksamhetens uppdrag och målgrupp. Stadens verksamheter ska också enligt programmet informera om de rättigheter som stockholmarna har samt om hur staden arbetar för att säkerställa dessa. Institutet för mänskliga rättigheter har undersökt människors kännedom om mänskliga rättigheter och drar bland annat slutsatsen att det i Sverige finns behov av att utveckla arbetet för att sprida en mer fördjupad kännedom om de mänskliga rättigheterna.11 Människors syn på samhället och dess normer och värderingar präglar bemötandet av andra människor, både i privatlivet och i arbetslivet. Jämställdhetsundersökningen, som samlas in av Jämställdhetsmyndigheten, visar att attityder kring jämställdhet skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Män anser i högre utsträckning än kvinnor att vi lever i ett jämställt samhälle (87 respektive 79 procent av svarande). Könsskillnaderna är störst i den yngsta åldersgruppen, 16–29 år.12 Könsskillnader i attityder kring jämställdhet kan påverka förutsättningarna för att adressera jämställdhetsproblem och visar på ett fortsatt behov av att sprida kunskap om jämställdhet och jämställdhetsutmaningar. Enligt samma undersökning är det även vanligare att kvinnor har känt sig diskriminerade på grund av sitt kön jämför med män. Det är vanligast att uppleva diskriminering på arbetsplatser och i offentliga miljöer. Av kvinnorna i undersökningen har 40 procent någon gång känt sig diskriminerade på grund av sitt kön på arbetsplatsen och 48 procent någon gång upplevt diskriminering på grund av kön i offentliga miljöer. Bland männen är motsvarande andel 15 respektive 18 procent. Stadsrevisorerna genomförde en granskning av stadens jämställdhetsarbete 2023. Granskningen visade att analys av 11 Institutet för mänskliga rättigheter, 2023, Kännedom om och upplevelser av mänskliga rättigheter i Sverige 2022–2023. 12 Jämställdhetsmyndigheten, 2022, Jämställdhetsundersökningen 2022, om attityder, omsorg, diskriminering och psykisk hälsa. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 12 (33) jämställdhet inte prioriteras och att flera av stadens verksamheter saknar kompetens vad gäller analysarbete generellt och jämställdhetsanalys specifikt.13 Kunskapshöjande insatser är viktiga för att kunna utveckla nya, jämställda arbetssätt och för att kunna följa upp resultatet av arbetet. Stadens medarbetare bemöter alla stockholmare, oavsett kön, likvärdigt och förstår hur verksamheten kan bidra till ökad jämställdhet. Stadens medarbetare har god kunskap om kvinnors/flickors och mäns/pojkars levnadsvillkor och hur dessa kan skilja sig åt beroende på kön. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Stadens verksamheter har god kunskap om hur jämställdhetsanalyser kan göras. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Insatser för att stadens medarbetare ska kunna bemöta kvinnor, män och ickebinära likvärdigt kan se olika ut beroende på verksamhetens förutsättningar och behov. Några exempel på kunskapshöjande insatser är: ● Deltagande i stadens egna utbildningar ● Deltagande i andra myndigheters utbildningar ● Utveckling av egna föreläsningar eller utbildningsinsatser ● Studiebesök och studieresor ● Spridning av relevanta rapporter ● Dialog och samarbeten med relevanta civilsamhällesaktörer Vid utformningen av kunskapshöjande insatser för likvärdigt bemötande oavsett kön bör stadens verksamheter utöver generell kunskap sträva efter att prioritera kunskap om hur kön kan samspela med andra diskrimineringsgrunder eller påverka levnadsvillkoren för personer som av olika anledningar har särskilda behov eller en utsatt levnadssituation. Det kan exempelvis handla om personer som är kvinnor och som inte har 13 Stadsrevisionen, 2023, Årsredogörelse 2023. Likvärdighet ska vara en grundläggande princip i all offentlig verksamhet, från bemötande till myndighetsutövning. Likvärdig service och bemötande handlar om att agera respektfullt, transparent och anpassat till individens behov. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 13 (33) svenska som modersmål, som har funktionsnedsättningar eller som utsätts för våld. Att ha god kunskap om jämställdhetsanalyser och hur dessa kan genomföras har stor betydelse för genomförandet av denna handlingsplan. Analyserna ska ge en bild av utmaningar i verksamheterna kopplat till könsskillnader och ska även inkludera förslag på åtgärder som utvecklar och gör verksamheten mer jämställd. Det kan exempelvis handla om att göra jämställdhetsanalyser då ett beslut ska fattas eller för att analysera verksamhetens resultat. Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, idrottsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden och äldrenämnden har ett särskilt ansvar att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Staden bidrar till en fördjupad kännedom om jämställdhet. Stadens information bidrar till ökad kunskap om kvinnors/flickors och mäns/pojkars levnadsvillkor. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Staden identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i informationsarbetet som riskerar att cementera stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Att bidra till en fördjupad kännedom om jämställdhet kan göras på många olika sätt. Det kan exempelvis handla om att informera om en lyckad insats, att synliggöra ojämställdhet eller att uppmuntra stockholmare att öka jämställdheten i sina egna liv. Det är viktigt att alltid ha ett jämställdhetsperspektiv i informationsarbetet och vara uppmärksam på normer som riskerar att cementera stereotypa föreställningar om kön. Exempel på hur det kan göras är: ● Undersök verksamhetens informationsmaterial. Innehåller det stereotypa föreställningar om kön? Speglar det en mångfald av stockholmare? Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 14 (33) ● Undersök verksamhetens webb och senaste inlägg på sociala medier. Innehåller de stereotypa föreställningar om kön? Speglar de en mångfald av stockholmare? ● Titta på alla bilder som publicerats av verksamheten den senaste månaden/året. Hur ser könsfördelningen ut på bilderna? Innehåller de stereotypa föreställningar om kön? Speglar bilderna en mångfald av stockholmare? Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 15 (33) I MR-programmet framgår att stadens välfärd och service ska planeras och utformas för att säkerställa att mänskliga rättigheter respekteras. Länsstyrelsen Stockholms prioritering för länets jämställdhetsarbete bör vara en utgångspunkt för arbetet under detta fokusområde: ”Organisationers service, handläggning, beslutsfattande och bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i kombination med andra diskrimineringsgrunder.”14 Jämställdhetsintegrering är den främsta strategin för nationellt och internationellt arbete med att uppnå de jämställdhetspolitiska målen och även i Stockholms stad ska jämställdhetsintegrering fortsatt vara den huvudsakliga strategin. Det innebär att jämställdhetsarbetet till stor del ska genomföras inom ramen för ordinarie verksamhet och att stadens kärnverksamheter ska bidra till ökad jämställdhet. Grundläggande för arbetet med jämställdhetsintegrering är att synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag, aktiviteter och fördelning av resurser får för kvinnor och män, flickor och pojkar och därigenom få ökad kunskap om hur jämställdheten kan stärkas. Detta görs genom jämställdhetsanalyser och könsuppdelad statistik. Med utgångspunkt i analyserna görs riktade insatser för att uppnå jämställdhet. Jämställdhetsmyndigheten framför i sina resultatrapporter att myndigheter visar mer resultat när styrningen är tydlig i form av konkreta målformuleringar och/eller riktade insatser. Den nationella styrningen av delmål 6 om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är ett gott exempel på detta.15 Insatser för ökad jämställdhet och jämställdhetsanalyser utgår alltid från kön, och ofta de juridiska könen kvinna och man. Det finns dock stora skillnader inom grupperna kvinnor och män som handlar om andra faktorer än kön och som har betydelse för vilka levnadsvillkor människor har. Det kan handla om utbildning, inkomst eller födelseland. Det kan också handla om en funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller en persons ålder. Alla 14 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. 15 Se bland annat Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Resultatrapporten 2025 – Jämställdhet som strategi för att hantera och förebygga vår tids samhällsutmaningar. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande på alla nivåer och i alla steg av processen, från planering till genomförande och uppföljning av verksamheten, samt utföras av de personer som deltar i beslutsfattandet. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 16 (33) identifierar sig inte heller som kvinna eller man. För att göra träffsäkra jämställdhetsanalyser behöver stadens verksamheter ta hänsyn till de skilda villkor som finns inom grupperna. Intersektionella analyser är ett verktyg för att göra detta. I jämställdhetsarbetet ska man alltså förutom kön beakta om andra relevanta maktordningar bör inkluderas. Detta kan sammanfattas i ”alltid kön, inte bara kön”. För att öka jämställdheten och motverka diskriminering behövs också kunskap och arbetssätt för att få syn på normer och värderingar som cementerar förväntningar och förutsättningar för personer utifrån kön, både i samhället och i stadens verksamheter. Det kan exempelvis handla om stereotypa förväntningar på vad pojkar respektive flickor vill göra på fritiden, eller på vilka utbildningar och arbeten människor förväntas vara intresserade av utifrån stereotypa föreställningar om kön. Ett normkritiskt perspektiv fokuserar på normer och maktstrukturer som gör att vissa personer uppfattas som ”avvikande” och andra som ”normala” och vilka konsekvenser denna obalans bidrar till. Stereotypa föreställningar om andra människor handlar ofta om kön i kombination med andra faktorer såsom könsidentitet, könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning, funktionsnedsättning eller ålder – det vill säga diskrimineringsgrunderna.16 Staden behöver säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras både i verksamhet som drivs i stadens egen regi och i verksamhet som drivs i upphandlad form. Målen nedan är därför relevanta även i upphandling och utförande av externa leverantörer. I praktiken kan det exempelvis handla om att ställa krav på leverantörers kompetens avseende lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Ett jämställdhetsperspektiv ska genomsyra allt arbete som rör stockholmare. Staden använder könsuppdelad statistik vid uppföljning och annan översyn av verksamheter. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. 16 Diskrimineringsombudsmannen, u.å., Bli medveten om dina normer, hämtad: 2025-07-02. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 17 (33) Staden genomför jämställdhetsanalyser som underlag till beslut och åtgärder som rör stockholmare. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. I stadens verksamheter ska statistik delas upp på kön och andra relevanta faktorer vid uppföljning och annan översyn av verksamheten. Detta är en förutsättning för att kunna få syn på om verksamhetens arbete bidrar till att kvinnor och män får likvärdig service, handläggning, beslutsfattande och bemötande. I stadens system för integrerad ledning och styrning (ILS) ska samtliga individbaserade indikatorer redovisas uppdelade på kön. Vid ett ojämställt utfall, alltså om utfallet skiljer sig mellan kvinnor och män, ska en analys göras. Den berörda verksamheten behöver sedan arbeta med att identifiera orsaker till skillnaderna och ta fram åtgärder som bidrar till att det ojämställda utfallet minskar. Även i andra former av rapporter och uppföljning av stadens verksamheter, inklusive myndighetsutövning, ska resultat redovisas och analyseras uppdelat på kön. I de fall statistik tas fram genom enkäter som inte kopplas till det juridiska könet/personnumret går det att även inkludera ickebinära personer genom att lägga till fler svarsalternativ än kvinna/flicka och man/pojke.17 Jämställdhetsanalyser ska göras inte bara vid uppföljning utan även som underlag till beslut och åtgärder som berör stockholmare. Det kan gälla allt från äldreomsorg till stadsbyggnadsprocessen och åtgärder i det offentliga rummet. Det kan också handla om att synliggöra skillnader i resurstilldelning till verksamheter som kommer kvinnor/flickor respektive män/pojkar till del. Syftet med jämställdhetsanalyser är att få ökad kunskap om staden, dess invånare och utmaningar utifrån skillnader och likheter mellan kvinnor och män/flickor och pojkar. För att göra träffsäkra jämställdhetsanalyser behöver stadens verksamheter även ta hänsyn till de skilda villkor som finns inom grupperna kvinnor och män/flickor och pojkar. Intersektionella analyser är ett verktyg för att göra detta.18 Med faktabaserad kunskap om hur det ser ut finns stora möjligheter att påverka och förändra staden så att allas rättigheter kan tillgodoses. 17 Se vidare stadsledningskontorets vägledning Att arbeta med perspektiven jämställdhet och hbtq samtidigt. 18 Se exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad: 2025-08-12. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 18 (33) I skolan och förskolan finns stora möjligheter att lägga grunden till ett jämställt samhälle och motverka traditionella könsmönster. Jämställd utbildning är det tredje nationella jämställdhetspolitiska delmålet och handlar om att alla flickor och pojkar, kvinnor och män, ska ha samma möjligheter och villkor när det handlar om utbildning, studieval och personlig utveckling.19 Skolan och förskolan är central för alla barns levnadsvillkor, oavsett kön, både i barndomen och i det fortsatta livet. Skolresultaten för elever som bor i Stockholms stad är stabila och generellt högre än genomsnittet för riket. Könsskillnaderna är något mindre än i riket som helhet. År 2024 var andelen flickor och pojkar i Stockholms stad med resultat motsvarande behörighet till yrkesprogram 87,2 procent (flickor) respektive 87,1 procent (pojkar). Flickors genomsnittliga meritvärde var lite högre än pojkarnas, 255 respektive 241. Skillnaderna i skolresultat mellan pojkar och flickor har minskat de senaste åren, genom att pojkars resultat har förbättrats samtidigt som flickors resultat har försämrats. Resultatspridningen i årskurs 9 är fortsatt stor mellan skolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar och har ökat något i jämförelse med föregående år.20 Flickor upplever mer krav på sig själva än vad pojkar gör, både från sig själva och andra. De känner också mindre trygghet och tillhörighet till skolan än vad pojkar gör. 78 procent av flickor i 15- årsåldern känner sig ganska eller mycket stressade av skolarbete. Motsvarande siffra för pojkar är 51 procent.21 Flickor skattar också sin hälsa sämre än killar, det gäller för både fysisk och psykisk hälsa. I högstadiet uppger 53 procent av tjejerna och 26 procent av killarna att deras psykiska hälsa inte är bra. I gymnasiet har siffrorna ökat till 56 procent för tjejerna och 33 procent för killarna.22 19 Se exempelvis Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad: 2025-08-12. 20 Stockholms stad, 2025, Stockholms stads årsredovisning 2024. 21 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad: 2025-08-12. 22 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och ungdomar i Stockholm stad. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 19 (33) Något fler pojkar än flickor uppger att de har utsatts för hot eller våld i skolmiljön. Flickor uppger dock en större utsatthet för sexualbrott jämfört med pojkar. Störst våldsutsatthet finns dock hos barn som uppger en annan könsidentitet än flicka eller pojke. En ungefär dubbelt så stor andel av barnen med en annan könsidentitet uppger att de har utsatts för våld jämfört med flickor och pojkar.23 Forskning har även kunnat visa på vissa könsskillnader kopplat till utsatthet för kränkningar i digitala miljöer. Till exempel är det vanligare att flickor utsätts för nätmobbing gällande sitt utseende, att kränkande information läggs ut på internet och att privat information avsiktligt delas av någon annan. Det finns också forskning som tyder på att risken ökar för både pojkar och flickor att utsättas för nätmobbing om de identifierade sig med kulturellt definierade kvinnliga drag. Mobbning och kränkningar på nätet får i många fall även konsekvenser i skolan. Forskning har visat att utsatta presterar sämre i skolan och känner sig mindre trygga i skolan. Många som är utsatta för mobbing och kränkningar på nätet är även samtidigt utsatta i skolan.24 Jämställdhetsmyndigheten konstaterar att det fortfarande finns stora problem med ojämställdhet inom utbildningsområdet och nämner bland annat att arbete behöver göras för att: ● Förbättra studieresultat och minska könsskillnader i studieresultat ● Motverka könsskillnader i utbildningsval ● Förebygga och bekämpa sexuella trakasserier och förbättra elevers studiemiljö.25 I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering är en prioritering att våldet i skolan ska upphöra, destruktiva normer kring maskulinitet ska utmanas och att ett aktivt arbete baserat på kunskap om våld i skolan ska vara en del i det förebyggande arbetet mot våld.26 23 Brottsförebyggande rådet, 2024, Hot och våld mot elever i skolmiljö. 24 Statens medieråd, 2020, Utsatt på internet – En internationell forskningsöversikt om nätmobbing bland barn och unga. 25 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 3: Jämställd utbildning, hämtad: 2025-08-12. 26 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 20 (33) I stadens skolor och förskolor ges barn och unga samma möjligheter till god utveckling och alla känner sig trygga och inkluderade, oavsett kön. Stadens skolor och förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att bidra till olika förutsättningar på grund av kön och cementera stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Lärare, förskollärare och annan skol- och förskolepersonal har förutsättningar att agera aktivt när de ser eller får information om barns utsatthet, exempelvis kränkningar, våld, sexuella trakasserier eller diskriminering mot barn och unga på grund av kön eller stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: Förskolenämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Staden vidtar åtgärder för att motverka kränkningar på grund av kön i digitala miljöer. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens skolor vidtar åtgärder för att förbättra studieresultat för att motverka könsskillnader mellan flickor och pojkar. Särskilt ansvariga: Utbildningsnämnden. Insatser för att ge flickor, pojkar och ickebinära samma möjligheter att uppnå goda studieresultat och för att skapa trygghet i stadens skolor och förskolor för barn och unga oavsett kön ska riktas både till pedagoger och till annan personal samt till elever/barngrupper. Insatserna bör även omfatta att motverka normer kring studieval som riskerar att upprätthålla könsuppdelningen på arbetsmarknaden. Den mest grundläggande insatsen för att skapa trygghet är ett väl fungerande arbete mot trakasserier och andra kränkningar. Det handlar om Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 21 (33) att lyssna på vad barn och unga berättar, utreda händelser som uppstår, genomföra åtgärder och följa upp arbetet. Det krävs också att arbetet utgår från att barn och unga kan utsättas både i skolan och på nätet. I staden används sedan flera år en våldsförebyggande metod som heter Mentorer i våldsprevention (MVP). MVP är en lektionsserie för skolan där elever och lärare lär sig att ta ansvar för varandra och säga ifrån när de ser eller hör våld eller kränkningar.27 Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar på förskolan/skolan och vidta åtgärder mot destruktiva maskulinitetsnormer och andra stereotypa föreställningar om kön. I arbetet ingår även att sätta verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Fler exempel på insatser är: ● APT-möten eller andra personalmöten med fokus på ett normkritiskt arbetssätt. ● Att använda elevundersökningar för att få syn på normer och värderingar hos barn och unga och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. ● Att använda elevundersökningar för att få syn på könsskillnader gällande upplevelser av skolan och sedan arbeta med resultaten i elevgrupperna. Vid utformningen av insatser ska skolor och förskolor ha i åtanke att flickor respektive pojkar inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika förutsättningar och behov. I socialtjänsten och andra verksamheter som möter stockholmare ska service, handläggning, beslutsfattande och bemötande vara likvärdigt för kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära. Den nya socialtjänstlagen syftar bland annat till att främja jämställda levnadsvillkor. Det handlar till exempel om att socialtjänsten ska säkerställa att kvinnor och män bemöts utifrån sina individuella förutsättningar, och inte utifrån könsstereotypa 27 MVP ägs och drivs i Sverige av organisationen MÄN. Staden har ett samarbete med dem. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 22 (33) föreställningar. Det handlar också om att verksamheten inte ska bidra till att upprätthålla omotiverade skillnader mellan könen.28 Forskning visar på tydliga mönster i socialtjänstens olika verksamhetsområden. Mest framträdande är traditionella föreställningar om kvinnor som passiva, hjälpsökande omsorgsgivare medan män ses som aktiva, självständiga familjeförsörjare.29 Det kan också handla om att föreställningar om kön och ansvar för hushållsarbete leder till att kvinnor och män beviljas olika mängd eller typer av stöd inom äldreomsorgen.30 Dessa könsstereotypa normer och föreställningar får konsekvenser för socialtjänstens, inklusive äldreomsorgens, brukare/klienter och drabbar både flickor och kvinnor samt pojkar och män negativt, men på olika sätt. Om insatsen som beviljas styrs av föreställningar om kön och inte av den enskildes behov finns det stor risk att insatsen inte är den mest lämpade. Stödet riskerar ytterst att inte bli träffsäkert och av dålig kvalitet.31 I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering finns en prioritering som handlar om att service, handläggning, beslutsfattande och bemötande ska vara likvärdig för alla, oavsett kön, i kombination med andra diskrimineringsgrunder.32 Förutsättningarna för att få tillgång till, ha råd med och behålla en bostad ser olika ut för kvinnor och män. Kvinnor med lägre inkomster eller i utsatta livssituationer är särskilt utsatta. En av fem kvinnor uppger att de inte kan lämna sin relation på grund av svårigheter att få tillgång till boende, och 57 procent av kvinnorna har inte råd att bo kvar i sitt hem efter en separation.33 Bostadsfrågan hänger därmed tydligt samman med kvinnors möjligheter att forma sin livssituation och visar på vikten av att beakta jämställdhetsperspektivet i den fortsatta bostadsplaneringen. 28 Socialstyrelsen, 2025, Om nya socialtjänstlagen 2025, hämtad: 2025-08-25. 29 Sveriges kommuner och regioner, 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en kunskapsöversikt. 30 Sveriges kommuner och regioner (SKR), 2021, Utmaningar för en jämställd äldreomsorg. 31 Sveriges kommuner och regioner (SKR), 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en kunskapsöversikt. 32 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. 33 Hyresgästföreningen, 2025, Ett eget rum: Bostadsfrågan ur ett jämställdhetsperspektiv. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 23 (33) Staden erbjuder likvärdig tillgång till bostad, stöd, vård och omsorg, oavsett kön. Staden säkerställer att insatser erbjuds utifrån behov och utan inverkan av stereotypa föreställningar om kön. Särskilt ansvariga: Socialnämnden, äldrenämnden och stadsdelsnämnderna. Staden arbetar för att skapa jämställda förutsättningar på bostadsmarknaden, med särskilda vägar in för individer i utsatta situationer såsom våldsutsatta eller ensamstående som lever i socioekonomisk utsatthet. Särskilt ansvariga: exploateringsnämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, stadsdelsnämnderna, bostadsbolagsstyrelserna, Bostadsförmedlingen och SHIS. För att staden ska kunna erbjuda insatser som är likvärdiga och ändamålsenliga för kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära måste dels könsuppdelade resultat och dels normer och föreställningar om kön synliggöras i verksamheterna.34 Grundläggande är att ha kunskap om den egna verksamheten och att göra jämställdhetsanalyser utifrån verksamhetens resultat för att synliggöra ojämställda utfall eller identifiera risker för att stereotypa föreställningar om kön påverkar beslut. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar i verksamheten och hur de tar sig uttryck. I nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus. Fler exempel på insatser är: ● APT-möten eller andra personalmöten med fokus på att erbjuda likvärdiga insatser och ett normkritiskt arbetssätt. ● Att se över verksamhetens rutiner ur ett jämställdhetsperspektiv. 34 Sveriges kommuner och regioner, 2023, Ojämställdhet i socialtjänsten – en kunskapsöversikt. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 24 (33) ● Att använda statistik från verksamheten och stadens undersökningar för att få syn på och utveckla arbetet utifrån könsskillnader. För att staden ska kunna säkerställa jämställda boendevillkor behöver ett jämställdhetsperspektiv beaktas i bostadsplanering och särskilda vägar in för individer i utsatta situationer, såsom våldsutsatta eller ensamstående som lever i socioekonomisk utsatthet, fortsätta att främjas. Vid utformningen av insatser är det viktigt att ha i åtanke att flickor och pojkar samt kvinnor och män inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika förutsättningar och behov. Att både kvinnor och män förvärvsarbetar och på så sätt har ekonomisk självständighet är grundläggande för jämställdheten i samhället. Ekonomisk jämställdhet är det andra nationella jämställdhetspolitiska delmålet och handlar om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om betalt arbete. Idag är kvinnors genomsnittliga disponibla inkomst35 drygt 20 procent lägre än mäns, och skillnaden har ökat. En viktig förklaring till utvecklingen är att inkomster från kapital har ökat och att män äger mer kapital än kvinnor. Andra orsaker till kvinnors lägre inkomster är att de arbetar deltid och i låglöneyrken i större utsträckning än män. Kvinnor tar också ut mer föräldraledighet, studerar längre än män och har en högre sjukfrånvaro.36 Den svenska arbetsmarknaden är tydligt könssegregerad. Yrken som domineras av kvinnor, exempelvis inom vård och omsorg, har i genomsnitt lägre löner och sämre arbetsvillkor än mansdominerade yrken. Könssegregeringen har minskat över tid vilket framför allt beror på att kvinnor har sökt sig till tidigare mansdominerade yrken.37 Andra faktorer som påverkar möjligheten till arbete tillsammans med kön är ålder, utbildning, yrke, födelseland och funktionsnedsättning. Exempelvis tar det längre tid för utrikesfödda 35 Disponibel inkomst baseras på inkomster från arbete, bidrag och kapital minus skatter. 36 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad: 2025-08-12. 37 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad: 2025-08-12. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 25 (33) kvinnor än för utrikesfödda män att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden, oavsett utbildningsnivå. Kvinnor med funktionsnedsättning har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden, både jämfört med män med funktionsnedsättning och med kvinnor och män i den övriga befolkningen. Kvinnor med funktionsnedsättning är överrepresenterade i gruppen som lever under den relativa fattigdomsgränsen.38 I länsstyrelsens strategi för jämställdhetsintegrering finns prioriteringar om att hinder på arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor respektive kvinnor med funktionsnedsättning ska undanröjas samt att kvinnor och män ska uppmuntras att göra studie- och yrkesval som utmanar stereotypa föreställningar om kön.39 Staden ger lika förutsättningar till ekonomisk självständighet, oavsett kön. Stadens jobbtorg identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt som riskerar att upprätthålla könsuppdelningen på arbetsmarknaden och främjar jämställda val och möjligheter för kvinnor och män. Särskilt ansvarig: Arbetsmarknadsnämnden. Stadens vuxenutbildning identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella könsrelaterade hinder för att fullfölja utbildning samt motverkar skillnader i studieresultat mellan kvinnor och män. Särskilt ansvarig: Arbetsmarknadsnämnden. För att stadens jobbtorg och vuxenutbildning ska kunna bidra till att kvinnor, män och ickebinära har lika möjligheter till ekonomisk självständighet måste dels könsuppdelade resultat och dels normer och föreställningar om kön synliggöras i verksamheterna. 38 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 2: Ekonomisk jämställdhet, hämtad: 2025-08-12. 39 Länsstyrelsen Stockholm, 2023, Ett jämställt Stockholms län, Länsstrategi för jämställdhetsintegrering 2024–2027. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 26 (33) Grundläggande är att ha kunskap om den egna verksamheten och att göra jämställdhetsanalyser utifrån verksamhetens resultat för att synliggöra ojämställda utfall eller identifiera risker för att stereotypa föreställningar om kön påverkar beslut. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt och innebär att undersöka normer som dominerar i verksamheten och hur de tar sig uttryck. I nästa steg är verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus. Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är följande: ● Vilka målgrupper når vår verksamhet idag? Når vi kvinnor och män i samma utsträckning? Finns det målgrupper vi inte når? ● Hur ser villkor och förutsättningar ut för de kvinnor och/eller män som vi inte når idag? ● Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler? Vid utformningen av insatser är det viktigt att ha i åtanke att kvinnor och män inte är homogena grupper och ta hänsyn till olika förutsättningar och behov. Fritiden är en viktig del av barn och ungas liv och utveckling. Fritiden kan bidra till hälsa, stärkt självkänsla och ge betydelsefulla relationer till vuxna utanför familjen.40 I Stockholms stad finns goda möjligheter till idrott, motion och friluftsliv som kan bidra till att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor och till att alla barn och unga oavsett kön kan utvecklas och få sina behov tillgodosedda samt att barns rättigheter säkerställs.41 Exempel på arbete i staden inom verksamhetsområde barn, kultur och fritid är fritids- och ungdomsgårdar, parklekar, kulturskola, och kollo. Ett tydligt mönster i stadens undersökning Ung livsstil är att tjejer genomgående har en sämre hälsosituation än killar. Könsskillnaderna är i stor utsträckning generella och likartade oberoende av ungdomarnas ålder och sociala bakgrund. Skillnaderna har varit ungefär desamma de senaste tio åren.42 40 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), 2024, En sammanfattad bild av ungas levnadsvillkor i Sverige - Ung idag 2024:1. 41 Stockholms stad, 2024, Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. 42 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och ungdomar i Stockholm stad. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 27 (33) De allra flesta unga är nöjda med sin fritid, med det finns grupper av unga som inte är det, exempelvis känner sig endast varannan ung tjej med utländsk bakgrund nöjd med sin fritid.43 Det finns även könsskillnader i vilka aktiviteter som unga tar del av. Det är exempelvis mindre vanligt att killar tar del av kulturaktiviteter, så som att konsumera eller utöva kultur, besöka bibliotek, läsa böcker eller lyssna på ljudböcker.44 Flickor är mindre fysiskt aktiva än pojkar i alla åldersgrupper.45 Staden erbjuder alla likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid, oavsett kön. Stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler barn och unga, oavsett kön, ska ha en meningsfull fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden och stadsdelsnämnderna. Staden förebygger och bekämpar stereotypa föreställningar om kön inom kultur, idrott och fritid. Särskilt ansvariga: Idrottsnämnden, kulturnämnden och stadsdelsnämnderna. För att staden ska kunna erbjuda alla kvinnor/flickor, män/pojkar och ickebinära likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid behöver verksamheterna arbeta för att jämställdheten ska öka. Könsskillnader gällande exempelvis fysisk aktivitet och deltagande i kulturaktiviteter ska ligga till grund för riktade insatser som uppmuntrar unga att ta del av stadens utbud, oavsett kön. Ett normkritiskt arbetssätt är också viktigt för att skapa en likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid för alla barn och unga, oavsett kön. Det innebär att undersöka normer som dominerar, exempelvis på fritidsgården, i kulturskolan eller i simhallen, och vidta åtgärder mot destruktiva 43 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. 44 MUCF, 2023, En fördjupad bild av ungas fritid. 45 Stockholms stad, 2024, Stockholms stads program för idrott, motion och friluftsliv 2024–2028. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 28 (33) maskulinitetsnormer och andra stereotypa föreställningar om kön. I arbetet ingår även att sätta verksamhetens arbetssätt och bemötande i fokus, både i bemötandet av barn och elever och i det övriga arbetet. Några frågor att ställa sig i verksamheten för att arbeta inkluderande är följande: ● Vilka målgrupper når vår verksamhet idag? Når vi fli ckor och pojkar i samma utsträckning? Finns det målgrupper vi inte når? ● Hur ser villkor och förutsättningar ut för de som vi inte når idag? ● Hur kan vi göra för att utveckla och anpassa verksamheten till fler? Stockholm ska vara en stad för alla och de offentliga miljöerna har stor betydelse för människors hälsa, förutsättningar och livskvalitet. Den fysiska planeringen av staden måste vara lyhörd för alla stockholmares förutsättningar och behov, oavsett kön. Enligt en nationell undersökning är det främst kvinnor som upplevt diskriminering på grund av sitt kön i offentliga miljöer, 48 procent av alla kvinnor i undersökningen har någon gång upplevt diskriminering i offentliga miljöer jämfört med 18 procent av männen. I den yngsta åldersgruppen (18–29 år) uppger hela 75 procent av kvinnorna att de har upplevt sig diskriminerade i offentliga miljöer på grund av sitt kön. Inom gruppen män finns inga större skillnader mellan åldersgrupperna.46 I polisregion Stockholms trygghetsundersöknings resultat för Stockholms stad framkommer att det är betydligt vanligare att kvinnor är otrygga än män. 2025 svarade 24 procent av kvinnorna att de var otrygga i sitt lokalområde på kvällen jämfört med 13 procent av männen. Även om otryggheten har minskat i båda grupperna sedan 2020 och mest för kvinnor, så är skillnaden mellan könen fortfarande stor. Skillnaden blir än mer markant när andelen som inte alls går ut undersöks, där 8 procent av kvinnor anger detta medan 3 procent gäller för männen.47 I stadens undersökning Ung livsstil framkommer att tjejer genomgående i mycket högre utsträckning än killar uppger att de känner rädsla (alltid eller ganska ofta) i sitt bostadstadsområde, i city, i det lokala centrumet, på tunnelbana/buss/tåg samt på väg till en fritidsaktivitet. Högst andel upplever rädsla på 46 Jämställdhetsmyndigheten, 2022, Jämställdhetsundersökningen 2022 om attityder, omsorg, diskriminering och psykisk hälsa. 47 Resultat från den regionala trygghetsundersökningen 2025, egna beräkningar. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 29 (33) tunnelbana/buss/tåg, 44 procent av tjejerna och 12 procent av killarna. Av de offentliga platserna är det i city som flest känner rädsla alltid eller ganska ofta, 36 procent av tjejerna och 8 procent av killarna.48 Jämställdhetsmyndigheten lyfter fram att det saknas samlade uppgifter och statistik över kvinnors och mäns deltagande i medborgardialoger och inflytande i samhällsplanering i kommuner och regioner.49 Offentliga miljöer i staden är attraktiva och trygga för alla, oavsett kön. Stockholmare har, oavsett kön, inflytande i stadsutvecklingsprocessen och i utformandet av offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: Exploateringsnämnden, idrottsnämnden stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden och stadsdelsnämnderna. Stadens verksamheter har god kunskap om och vidtar åtgärder utifrån vad som skapar trygghet för kvinnor och flickor i offentliga miljöer. Särskilt ansvariga: Exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna och bostadsbolagsstyrelserna. Stadens offentliga miljöer ska utvecklas tillsammans med stockholmare, och med ett jämställdhetsperspektiv, så att miljöerna blir attraktiva och trygga för alla. Det finns mycket statistik om stockholmarnas upplevelser av trygghet/otrygghet, uppdelad på bland annat kön och ålder, som visar att kvinnor och flickor upplever en högre otrygghet än män och pojkar. Riktade insatser och fördjupade dialoger med kvinnor och flickor är ett sätt att kartlägga problemen och identifiera åtgärder. 48 Stockholms stad, 2025, Hälsa, besvär och livskvalitet bland barn och ungdomar i Stockholm stad. 49 Jämställdhetsmyndigheten, 2021, Kvinnor och män i lokal demokrati, En förstudie om jämställdhet, delaktighet och deltagande i lokalsamhälle och demokrati. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 30 (33) Statistiken bör även vara utgångspunkt för att identifiera behov av fördjupande dialoger med grupper bland kvinnor och flickor som inte brukar få sina röster hörda eller som sticker ut i statistiken som mer otrygga än andra. I alla medborgardialoger är det bland annat viktigt att fundera på vem som får möjlighet att vara delaktig, vilka mötesformer och metoder som används samt hur representationen ser ut. Några frågor att ställa sig för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i projekten är: ● Hur arbetar vi? ● Vem är det vi bygger för och på vilket sätt gör vi det? ● Får besluten och planerna olika konsekvenser för kvinnor och män, flickor och pojkar? ● Vem är det som planerar och vem bygger? ● Vems kunskap är det som har legitimitet och vad resulterar de tagna besluten i?50 50 Boverket, 2023, Jämställdhet i samhällsplaneringen, hämtad: 2025-08-01. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 31 (33) I MR-programmet framgår att stadens verksamheter ska erbjuda stockholmare möjlighet till delaktighet och inflytande, särskilt grupper och personer som riskerar att lämnas utanför. Det handlar både om att skapa tillit och förtroende för det demokratiska systemet och stadens verksamheter, samt om att inkludera invånares kunskap och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete. I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet och inkludering en bärande princip. Genom delaktighet får stadens verksamheter mer kunskap om målgruppernas behov och erfarenheter. Det ger i sin tur högre kvalitet och bättre service. Genom att på olika sätt bjuda in och ge alla stockholmare oavsett kön möjlighet till delaktighet och inflytande kan staden också öka deras tillit till demokratin. 51 Det första nationella jämställdhetspolitiska delmålet lyder: ”Jämn fördelning av makt och inflytande.” Den nationella styrningen och uppföljningen är i stor utsträckning inriktad på representation i maktpositioner i politik, näringsliv och offentlig sektor.52 På kommunal nivå kan det även innefatta olika former av lokalt inflytande genom exempelvis medborgardialog, medborgarbudget och råd. Jämställdhetsmyndigheten beskriver att det saknas samlade uppgifter och statistik över kvinnors och mäns deltagande i medborgardialoger och inflytande i samhällsplanering i kommuner och regioner. Myndigheten lyfter också behovet av mer kunskap om kvinnors och mäns delaktighet och deltagande såväl i informella som formella sammanhang, särskilt i områden med socioekonomiska utmaningar.53 51 Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), 2025, Stöd och exempel på förbättringsområden moment 9, hämtad: 2025-07-02. 52 Jämställdhetsmyndigheten, 2025, Delmål 1: Jämn fördelning av makt och inflytande | Jämställdhetsmyndigheten, hämtad: 2025-07-02. 53 Jämställdhetsmyndigheten, 2021, Kvinnor och män i lokal demokrati, En förstudie om jämställdhet, delaktighet och deltagande i lokalsamhälle och demokrati. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 32 (33) Stockholmare, oavsett kön, har delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Stadens verksamheter inkluderar både kvinnor/flickors och män/pojkars kunskaper och erfarenheter i stadens utvecklingsarbete och verkar för att de som vanligtvis inte får sina röster hörda kommer till tals. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Insatser för att skapa möjligheter för stockholmare oavsett kön att vara delaktiga och få inflytande i frågor som berör dem kan se olika ut beroende på verksamhet och målgrupp. Exempel på metoder som kan användas är enkätundersökningar, fokusgrupper, medborgardialog och medborgarbudget. Stadens verksamheter ska samla in könsuppdelad statistik över sitt arbete med delaktighet och inflytande och vidta åtgärder mot skillnader i utfall baserat på kön. De metoder som används i staden ska sträva efter att vara inkluderande samt erbjuda delaktighet och inflytande till personer och grupper bland kvinnor, män och ickebinära som inte vanligtvis får sina röster hörda. Att säkerställa delaktighet och inflytande handlar, utöver själva dialogen, också om att ta om hand de synpunkter och behov som invånarna uttrycker. Det som kommer fram vid dialoger ska användas för att utveckla verksamheten. Deltagarna i dialogen bör, när så är möjligt, få återkoppling kring hur deras synpunkter tas omhand. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 33 (33) Staden har långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor. Stadens verksamheter samarbetar med civilsamhällesorganisationer kring insatser som synliggör och främjar ökad jämställdhet. Särskilt ansvariga: Samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor kan se olika ut beroende på nämndens eller bolagsstyrelsens målgrupper. I arbetet med att skapa ett gott samarbete med civilsamhället är en återkommande dialog en viktig del. Inhämtande av synpunkter från civilsamhällesorganisationer som företräder jämställdhetsfrågor i samband med utformningen av insatser är ett viktigt verktyg för att säkerställa insatsernas träffsäkerhet. Relevanta insatser kan exempelvis handla om åtgärder för att fler barn och unga ska ha en meningsfull fritid, insatser för att bidra till en mindre könssegregerad arbetsmarknad eller insatser för likvärdig tillgång till stöd, vård och omsorg för alla, oavsett kön. Ett annat exempel är att arbeta med föreningsstöd som kompletterar stadens verksamheter. Staden kan även ingå idéburet offentligt partnerskap (IOP) med en organisation som företräder jämställdhetsfrågor och stödja evenemang som syftar till att synliggöra och stärka jämställdheten i samhället. Anteckningar ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ _____________ ______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ____________ _______________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ ___________________________________________________________________________ --- [R9 - Utl - Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030(2709432).pdf] 1 (104) Utlåtande Rotel IX (Dnr KS 2025/1616) Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030, bilaga 2 till utlåtandet, godkänns. 2. Stockholms Stadshus AB uppmanas att för egen del anta samt även ge samtliga bolagsstyrelser inom koncernen i uppdrag att anta Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 enligt bilaga 2 till utlåtandet. 3. Program för ett jämställt Stockholm 2018–2022 (dnr 434-21/2017) upphör därmed att gälla. Föredragande borgarråd Åsa Lindhagen Sammanfattning av ärendet Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 syftar till att stärka stadens arbete med jämställdhet och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är: Staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Handlingsplanen är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna (MR-programmet). Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämställda levnadsvillkor för kvinnor, män och ickebinära och motverka diskriminering på grund av kön. Beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta 2 (104) stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Akademikerförbundet SSR Stockholms stad, DIK, Fredrika Bremer Förbundet, Jämställdhetsmyndigheten, Kommunal Stockholm, Kvinnocenter Tensta-Hjulsta, Länsstyrelsen Stockholm, MÄN, Saco Stockholm, Sveriges kvinnoorganisationer, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm, Vision Stockholms stad och Vårdförbundet Stockholms stad. DIK, Fredrika Bremer Förbundet, Jämställdhetsmyndigheten, Kommunal Stockholm, Kvinnocenter Tensta-Hjulsta, MÄN, Saco Stockholm, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm och Vårdförbundet Stockholm stad har inte inkommit med svar. Arbetsmarknadsnämnden är positiv till framtagandet av handlingsplanen och bedömer att den kan bidra till att stärka arbetet med jämställdhet. Nämnden lyfter en del förslag på justeringar i handlingsplanen. Exploateringsnämnden bedömer förslaget som positivt. Nämnden lyfter samtidigt behovet av stöd för tillämpning av intersektionella analyser samt vissa förtydliganden kring ansvarsdelning och uppföljning mellan de ansvariga nämnder som arbetar med stadsutveckling och offentliga miljöer. Fastighetsnämnden anser att handlingsplanen är ett användbart verktyg för att förstärka och systematiskt arbeta vidare med jämställdhet i staden. Nämnden anser att stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret bör läggas till som ansvariga för att öka tryggheten för flickor och kvinnor i det offentliga rummet. Förskolenämnden är positiv till Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 och menar att dess struktur bidrar till tydlighet och möjlighet att nå målet om stockholmares lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Idrottsnämnden ser positivt på förslaget till en handlingsplan för ett stärkt jämställdhetsarbete inom staden. Då flera av stadens verksamheter har barn som huvudmålgrupp anser nämnden att flickor och pojkar bör nämnas mer konsekvent i planen. Kulturnämnden ställer sig bakom handlingsplanens fokusområden och mål. De förflyttningar som identifieras i handlingsplanen är relevanta och ligger i linje med nämndens uppdrag och ambitioner. 3 (104) Kyrkogårdsnämnden ställer sig positiv till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för jämställdhet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att förslaget till handlingsplan för arbete för ett jämställt Stockholm är väl genomarbetat. De tre fokusområdena som identifierats medför en tydlig vägledning och riktning med stadens arbete för jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare. Servicenämnden ser positivt på handlingsplanen då den samlar och tydliggör stadens jämställdhetsarbete. Nämnden anser att planen skulle vinna på ett ännu tydligare fokus på stöd i genomförandefrågor, inklusive utbildningsinsatser och samordning på stadsövergripande nivå för att stärka implementeringen. Socialnämnden ställer sig överlag positiv till den föreslagna handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030, men anser att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor skulle behöva lyftas tydligare och ser skäl till att belysa situationen för personer med funktionsnedsättning mer konsekvent i planen. Stadsbyggnadsnämnden anser att handlingsplanen ger ett bra övergripande stöd för att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för ett jämställt Stockholm. Trafiknämnden gör bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för ett jämställt Stockholm. Utbildningsnämnden ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet för ett jämställt Stockholm och är positiv till att det intersektionella perspektivet är tydligt i planen samt att ickebinära personer och personer med transerfarenhet är synliggjorda. Nämnden föreslår några ändringar i planen för att göra den tydligare. Äldrenämnden ser positivt på att stadens arbete för ett jämställt Stockholm förtydligas i en handlingsplan samt att äldreperspektivet kan stärkas i handlingsplanen. Överförmyndarnämnden tillstyrker handlingsplanen och lyfter att det är viktigt att säkerställa att resurser ges till de små förvaltningarna i staden för jämställdhetsanalyser, för att de ska kunna utbilda medarbetare och sedan ajourhålla kunskapen. Bromma stadsdelsnämnd anser att handlingsplanen är ett viktigt steg i stadens jämställdhetsarbete, men att tydligare målgruppsprioritering och utvecklad uppföljning kan stärka genomslaget ytterligare. 4 (104) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd välkomnar handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030. Stadsdelsnämnden anser att handlingsplanen har ett tydligt syfte, mål och ansvarsfördelning samtidigt som nämnden anser att vissa delar kan utvecklas. Farsta stadsdelsnämnd ställer sig bakom ambitionerna i handlingsplanen och välkomnar att programmet för mänskliga rättigheter nu konkretiseras i en handlingsplan som bygger vidare på stadens jämställdhetsarbete. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd välkomnar att staden samlar sitt arbete för ett jämställt Stockholm i ett enhetligt program och att handlingsplanen därtill pekar ut en tydlig riktning i de utvecklingsområden som ska stärka arbetet. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ser positivt på att staden samlar och tydliggör jämställdhetsarbetet i en gemensam handlingsplan med långsiktig inriktning. Nämnden tror dock att en tydligare målgruppsprioritering och en mer utvecklad uppföljning skulle kunna ge ett större genomslag. Järva stadsdelsnämnd ställer sig överlag positiv till handlingsplanen och lämnar förslag på tillägg som enligt nämnden kan tydliggöra stadens prioriteringar för jämställdhetsarbetet ytterligare. Kungsholmens stadsdelsnämnd är överlag positiv till den föreslagna handlingsplanen och bedömer att den är ett viktigt styrdokument för stadens arbete med jämställdhet. Samtidigt saknas tydliga prioriteringar och riktade insatser för utsatta grupper, och arbetet med maskulinitetsnormer behöver utvecklas. Norra innerstadens stadsdelsnämnd anser att ambitionen med handlingsplanen, att konkretisera stadens arbete för att bli en jämställd stad är både god och efterfrågad. Nämnden anser dock att handlingsplanen endast till viss del uppfyller ambitionen och lämnar ett antal synpunkter, både på övergripande nivå och vad gäller specifika mål. Skarpnäcks stadsdelsnämnd ser positivt på att en handlingsplan för jämställdhet har tagits fram och instämmer i stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens jämställdhetsarbete. Skärholmens stadsdelsnämnd anser att föreslagen handlingsplan ger förutsättningar att stärka och utveckla stadens jämställdhetsarbete. Nämnden ser positivt på att arbetet ska fokusera på jämställdhetsintegrering samt att genomförande och uppföljning ska ske i ordinarie processer. 5 (104) Södermalms stadsdelsnämnd ser positivt på att en handlingsplan tagits fram och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete med att bidra till ökad jämställdhet. Stockholms Stadshus AB tillstyrker den föreslagna handlingsplanen. Ett antal dotterbolag lyfter vikten av centralt stöd för att handlingsplanen ska få genomslag. Kommunstyrelsen råd för Agenda 2030 välkomnar att Stockholms stad har tagit fram ett program för mänskliga rättigheter där en handlingsplan för jämställdhet är en viktig del. Rådet ser fram emot att följa genomförandet av planen och bidra med expertis i det fortsatta arbetet. Akademikerförbundet SSR Stockholms stad ser positivt på att staden tar fram en handlingsplan för att tydligare arbeta med jämställdhetsfrågor, men önskar att den även kommer att användas för att förstärka arbetet med jämställdhet inom personalfrågorna. Länsstyrelsen Stockholm lyfter att en av styrkorna med handlingsplanen är att den utgår från de utmaningar som Stockholms stad särskilt noterat. Länsstyrelsen anser att det på flera ställen i planen kan vara värt att nämna vikten av ett intersektionellt perspektiv i analyserna samt chefers betydelse för jämställdhetsarbetet. Sveriges kvinnoorganisationer ser att handlingsplanen behöver ha en tydligare och mer enhetlig definition av jämställdhet, mer genomgående behöver beakta ett majoritets- respektive minoritetsperspektiv samt att planen behöver tydliggöra metoderna för intersektionella analyser och könsuppdelad statistik. Vision Stockholm stad ställer sig positiv till kommunens handlingsplan. Föredragande borgarrådets synpunkter Ojämlikheten mellan könen är fortfarande stor i Sverige. Kvinnor är strukturellt underordnade män i samhället när det gäller makt och inflytande, inkomst, karriär, obetalt hem- och omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa. I snitt har kvinnor nästan dubbelt så många sjukpenningdagar som män enligt en rapport från Försäkringskassan. Löneskillnaden mellan kvinnor och män var 10,2 procent år 2024 och livslönen för en kvinnlig akademiker var i genomsnitt 15 procent lägre i jämförelse med manliga akademiker år 2022, vilket ger en skillnad på hela 3,9 mnkr kronor över en livstid. Samtidigt mördas i genomsnitt 14 personer per år av en partner eller tidigare partner, där de allra flesta är kvinnor som dödas av en man. I den senaste nationella kartläggningen av brott i nära relationer svarade 15,2 procent av kvinnorna att de blivit utsatta för någon typ av våld i nära relation. Mäns våld mot kvinnor och 6 (104) hedersrelaterat våld och förtryck är ett av våra största samhällsproblem och att bekämpa våldet är en avgörande del i arbetet för jämställdhet. De strukturella skillnaderna mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, kan aldrig accepteras. Samhället måste arbeta aktivt och målinriktat för att eliminera orättvisor mellan könen och skapa ett jämställt samhälle fullt ut. I arbetet för jämställdhet har Stockholms stad en mycket viktig roll. Genom denna handlingsplan pekar vi ut riktningen för och konkretiserar stadens arbete för jämställdhet. Handlingsplanen riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser och sträcker sig till år 2030. Den är en av sex handlingsplaner som tillhör stadens program för de mänskliga rättigheterna. Med denna handlingsplan stärker vi arbetet för jämställdhet i Stockholms stad och lägger en stark grund för stadens samlade arbete till år 2030. Bilagor 1. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030, remissversion med spårade ändringar, dnr KS 2025/1616-38.1 2. Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030, slutlig version, dnr KS 2025/1616-38.2 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner och Dennis Wedin (båda M) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Att delvis godkänna förslag till beslut. Att därutöver anföra För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. 7 (104) Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av Socialnämnden handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. 1. Att i första hand besluta att kommunstyrelsen återremitterar ärendet 2. Att i andra hand föreslå att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att återremittera ärendet 3. Att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. 8 (104) En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 3 juni 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Nilsson (alla M) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Isabel Smedberg-Palmqvist (L) och Jonas Naddebo (C) som är likalydande med Liberalernas reservation i borgarrådsberedningen. 9 (104) Reservation av Nike Örbrink (KD) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att avslå förslag till handlingsplan, 2. Att därutöver anföra följande Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 riskerar att bli ideologi framför faktisk politik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Vi kristdemokrater vänder oss emot att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Detta mot bakgrund av att det riskerar att klampa rätt in i människors fria livsval. Vi kristdemokrater vill istället stärka alla barns och stockholmares möjligheter att leva fria och trygga liv så som de själva önskar. Det är de dåliga normerna och värderingarna som ska bekämpas – inte normer och värderingar i sig. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. Kristdemokraterna vill se en handlingsplan för jämställdhet som på ett tydligare sätt identifierar de hindren som faktiskt begränsar män och kvinnor i vardagen från att leva fria och självständiga liv. För att nämna några konkreta exempel hade vi velat se tydligare mål och arbetssätt kopplat till bland annat arbetet med att motverka kriminaliteten, otryggheten och för att stärka stödet till brottsoffer. Det hade också kunnat handla mer om skolans ansvar i att motverka psykisk ohälsa och ätstörningar, som drabbar många unga flickor. Det hade kunnat lyfta fram arbetsmarknadsnämndens och socialnämndens arbete med att minska kvinnors sjukskrivingar och underlätta för nyblivna mammor. 10 (104) Förslaget till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 är rikt på ideologiska termer –men desto fattigare på praktiska arbetssätt kopplade till konkreta utmaningar. 11 (104) Ärendet Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 syftar till att stärka stadens arbete med jämställdhet och riktar sig till samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Handlingsplanen sträcker sig till år 2030. Det övergripande målet med handlingsplanen är: Staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Handlingsplanen är en av sex handlingsplaner som tillhör Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämställda levnadsvillkor för kvinnor, män och ickebinära och motverka diskriminering på grund av kön. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 26 januari 2026 har i huvudsak följande lydelse. I kommunfullmäktiges budget för 2026 betonas att stadens verksamheter ska bidra till ökad jämställdhet. Det framgår även att arbetet med jämställdhetsintegrering och jämställdhetsanalyser ska utvecklas. Denna inriktning stämmer väl överens med föreslagen handlingsplan. Jämställdhetsarbetet har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheternas mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Jämställdhetsarbetet är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. Arbetet har en särskilt stark koppling till Mål 5, Jämställdhet, i Agenda 2030. I Sverige och i Stockholms stad finns en lång tradition av att arbeta för jämställdhet. Trots det återstår strukturella skillnader mellan kvinnor och män när det gäller makt och inflytande, utbildning, yrke, position, inkomster, lön och karriär, obetalt hem- och omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa. Jämställdhet handlar om att flickor och pojkar, kvinnor och män, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Alla definierar sig dock inte som antingen kvinna eller man och alla identifierar sig inte med sitt juridiska kön. Stockholms stads jämställdhetsarbete ska synliggöra alla oavsett kön, inklusive kvinnor, män och ickebinära, och oavsett transerfarenhet. 12 (104) Det styrdokument, Program för ett jämställt Stockholm 2018–2022, som antogs av kommunfullmäktige 2017 har bidragit till att staden har stärkt jämställdhetsarbetet, men stadsledningskontoret bedömer att föreliggande handlingsplan med tydligare prioriteringar och mål bör bidra till ett ökat fokus och synliga resultat. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämställda levnadsvillkor för kvinnor, män och ickebinära och motverka diskriminering på grund av kön. Kunskapshöjande insatser är grundläggande för att stadens medarbetare ska kunna bemöta alla stockholmare, oavsett kön, likvärdigt och förstå hur den egna verksamheten kan bidra till ökad jämställdhet. Staden ska även bidra till en fördjupad kännedom om jämställdhet via stadens information till stockholmare. Jämställdhetsintegrering ska fortsatt vara den huvudsakliga strategin för stadens jämställdhetsarbete. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, från planering till genomförande och uppföljning av verksamheten, samt utföras av de personer som deltar i beslutsfattandet. Jämställdhetsanalyser och könsuppdelad statistik är centrala verktyg i arbetet med jämställdhetsintegrering. I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet är bärande princip. Stockholmare ska, oavsett kön, ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden ska även ha långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor. Stadsledningskontoret kommer att fortsätta följa upp alla nämnder och bolagsstyrelsers arbete för barnets rättigheter och inflytande inom ramen för ordinarie uppföljningsprocess. Utöver detta ska stadsledningskontoret vartannat år göra en bedömning av stadens arbete med mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I arbetet ingår att följa upp Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030. Sammantaget gör stadsledningskontoret bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för ett jämställt Stockholm. Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, Bromma stadsdelsnämnd, Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd, Farsta stadsdelsnämnd, Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd, Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd, Järva stadsdelsnämnd, Kungsholmens stadsdelsnämnd, Norra 13 (104) innerstadens stadsdelsnämnd, Skarpnäcks stadsdelsnämnd, Skärholmens stadsdelsnämnd, Södermalms stadsdelsnämnd, Stockholms Stadshus AB, Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030, Akademikerförbundet SSR Stockholms stad, DIK, Fredrika Bremer Förbundet, Jämställdhetsmyndigheten, Kommunal Stockholm, Kvinnocenter Tensta-Hjulsta, Länsstyrelsen Stockholm, MÄN, Saco Stockholm, Sveriges kvinnoorganisationer, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm, Vision Stockholms stad och Vårdförbundet Stockholms stad. DIK, Fredrika Bremer Förbundet, Jämställdhetsmyndigheten, Kommunal Stockholm, Kvinnocenter Tensta-Hjulsta, MÄN, Saco Stockholm, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm och Vårdförbundet Stockholm har inte inkommit med svar. Innehållsförteckning Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................ 14 Exploateringsnämnden ............................................................................. 15 Fastighetsnämnden .................................................................................. 16 Förskolenämnden ..................................................................................... 17 Idrottsnämnden ........................................................................................ 17 Kulturnämnden ......................................................................................... 18 Kyrkogårdsnämnden ................................................................................ 20 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................. 20 Servicenämnden ...................................................................................... 21 Socialnämnden ......................................................................................... 22 Stadsbyggnadsnämnden.......................................................................... 24 Trafiknämnden ......................................................................................... 25 Utbildningsnämnden ................................................................................. 26 Äldrenämnden .......................................................................................... 28 Överförmyndarnämnden .......................................................................... 29 Bromma stadsdelsnämnd......................................................................... 30 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 30 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................ 32 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ........................................................... 33 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 33 Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 34 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 36 14 (104) Norra innerstadens stadsdelsnämnd ....................................................... 37 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 39 Skärholmens stadsdelsnämnd ................................................................. 41 Södermalms stadsdelsnämnd .................................................................. 42 Stockholm Stadshus AB ........................................................................... 43 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 ................................................. 43 Akademikerförbundet SSR Stockholms stad ........................................... 45 Länsstyrelsen Stockholm ......................................................................... 45 Sveriges kvinnoorganisationer ................................................................. 48 Vision Stockholm stad .............................................................................. 50 Reservationer m.m. .................................................................................. 51 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen Reservation av Per Rosencrantz (M), se Reservationer m.m. Reservation av Christina Tufvesson (L), se Reservationer m.m. Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningen är positiv till framtagandet av en handlingsplan för ett jämställt Stockholm. Handlingsplanen utgör ett viktigt dokument för att intensifiera arbetet för jämställdhet. Förvaltningen anser att det är bra att nämnder och bolag själva får ta fram adekvata aktiviteter inom ramen för sina verksamhetsområden. Arbetsmarknadsförvaltningen instämmer gällande de områden arbetsmarknadsnämnden omnämns som särskilt ansvariga. Förvaltningen konstaterar att den höga ambitionsnivån i arbetet med att ta fram flera handlingsplaner inom området mänskliga rättigheter är välgrundad. Samtidigt bör det uppmärksammas att ett stort antal parallella planer kan försvåra överblicken över mål och aktiviteter inom området samt leda till en mer komplex struktur och tungrodd hantering. I MR-programmet presenteras både en modell för uppföljning samt ett arbetssätt (rättighetsbaserat arbetssätt). Förvaltningen anser att arbetssättet bör beskrivas även i 15 (104) handlingsplan för ett jämställt Stockholm liksom det presenteras i handlingsplan mot rasism. Disposition, rubriksättning och läsbarhet Dispositionen skulle kunna göras mer lättillgänglig och konkret genom att samla alla mål och förslag på aktiviteter i ett eget avsnitt. Ett annat förslag är att påminna läsaren om definitionen av vad som menas med effektmål och resultatmål. Det skulle hjälpa läsaren att förstå vad det är man ska göra och vad handlingsplanen strävar efter. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Gabriel Kroon (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 30 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret bedömer förslaget till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 som positivt. Exploateringskontoret arbetar redan idag systematiskt med jämställdhetsfrågor i stadsutvecklingsprocessen. Kontoret har en intern rutin för jämställdhetsanalys som används i samband med markanvisningar och investeringsbeslut. Rutinen innebär att tilltänkta markanvisningsområden och projektförslag analyseras utifrån ett jämställdhetsperspektiv, med stöd i könsuppdelad statistik för aktuell stadsdel, för att identifiera behov och prioritera relevanta åtgärder i projekten. Denna analys följs sedan upp i det fortsatta planarbetet och projektgenomförandet. Handlingsplanen lyfter även intersektionell analys som ett viktigt verktyg för att synliggöra hur kön samspelar med andra faktorer som påverkar människors livsvillkor. Att kön samverkar med andra maktstrukturer har uppmärksammats i det tidigare Program för jämställt Stockholm 2018–2022, men handlingsplanen tydliggör i högre grad behovet av att använda intersektionell analys som ett praktiskt verktyg. Kontoret bedömer att detta kan bidra till mer nyanserade analyser och därmed stärka beslutsunderlagen i kontorets verksamhet. Samtidigt innebär detta ett utvecklat arbetssätt jämfört med tidigare program. För att underlätta tillämpningen i stadens verksamheter och bolag kan det därför vara värdefullt att detta perspektiv beaktas i de utbildningsinsatser och kunskapshöjande aktiviteter som planeras inom ramen för handlingsplanens genomförande. 16 (104) Exploateringsnämnden har även en central roll i stadens arbete med bostadsförsörjning genom att initiera bostadsprojekt och bidra till projektens inriktning utifrån lokala behov. I stadens budget framgår att en mångfald av boende- och upplåtelseformer med rimliga boendekostnader ska planeras i hela staden. Exploateringsnämnden har även indikatorer kopplade till markanvisningar i syfte att bidra till minskade boendekostnader. Tillgången till bostäder till rimliga kostnader har en tydlig social och i vissa avseenden även könsdimension. Samtidigt saknas i dagsläget en tydlig definition inom staden av vad som avses med prisrimliga bostäder, vilket kontoret bedömer kan försvåra arbetet med att följa upp målsättningar inom området. Kontoret noterar även att exploateringsnämnden anges som särskilt ansvarig för mål om attraktiva och trygga offentliga miljöer, men inte i de delar som rör kunskap om vad som skapar trygghet för kvinnor och flickor i offentliga miljöer. Mot bakgrund av exploateringsnämndens roll i att initiera och genomföra stadsutvecklingsprojekt kan det övervägas om även exploateringsnämnden bör omfattas av detta ansvar eller om ansvarsfördelningen mellan nämnderna bör förtydligas. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Henrik Virro m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 24 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kontoret anser att handlingsplanen är ett användbart verktyg för att förstärka och systematiskt arbeta vidare med jämställdhet i staden. Handlingsplanen lyfter fram att kompetensen vad gäller jämställdhetsanalyser behöver utvecklas inom staden. Kontoret behöver utveckla sin kompetens inom området och samarbetar gärna med andra förvaltningar med liknande verksamhetsområden, till exempel inom förvaltning av byggnader och offentliga miljöer. Hur tryggheten kan förstärkas för flickor och kvinnor i offentliga miljöer är prioriterat och något som kontoret behöver fortsätta utveckla kompetens inom i samverkan med övriga förvaltningar. Kontoret anser att även stadsbyggnadskontoret och exploateringskontoret är betydelsefulla för denna aktivitet, då strukturen i stadsdelar troligen har stor påverkan på upplevelsen av trygghet. 17 (104) Inom området välfärd och service – kultur, idrott och fritid finns ett mål om att stadens verksamheter ska vidta åtgärder för att fler barn och unga, oavsett kön, ska ha en meningsfull fritid. Detta berör i första hand de förvaltningar som är verksamhetsutövare, men även fastighetskontoret berörs då anläggningar och lokaler behöver utformas för att passa alla. De former för delaktighet och inflytande som kontoret är med och skapar, till exempel dialog med barn i barnkonsekvensanalyser, ska ha ett jämställdhetsperspektiv där både flickor och pojkar får komma till tals. I stadens handlingsplan för hbtqi-personer (under framtagande) framkommer att transpersoner berättar om en oro att besöka idrottsanläggningar. Kontoret arbetar med flexomklädningsrum (individuella könsneutrala omklädningsrum) på sim- och idrotts- hallar, vilket har blivit ett uppskattat inslag generellt. Kontoret har dock ännu inte följt upp om flexomklädningen har förbättrat särskilt transpersoners tillgång till och nyttjande av sim- och idrottshallar. Det vore lämpligt att göra en sådan utvärdering som en del av kontorets kvalitetsarbete. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Ismail Ali (C), se Reservationer m.m. Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 25 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till Handlingsplan för ett jämställt Stockholm och menar att dess struktur bidrar till tydlighet och möjlighet att nå målet om stockholmares lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Förvaltningen är även positiv till att staden antar en handlingsplan för ett jämställt Stockholm som gäller samtliga nämnder och bolagsstyrelser. Inom förskolans verksamhet bedrivs arbete som ligger i linje handlingsplanens intentioner. Detta inkluderar bland annat likabehandlingsarbete, systematiskt trygghetsarbete, dokumentation av barns utveckling och lärande samt förebyggande arbete mot kränkande behandling. Förskolan arbetar sedan länge med att skapa inkluderande lärmiljöer och med att stödja barn att utveckla sin identitet och sina förmågor oavsett kön. Förvaltningen noterar att det omväxlande står samtliga nämnder och bolagsstyrelser och alla nämnder och bolagsstyrelser vid information om särskilt ansvariga under de olika målen och föreslår att samma skrivning används genomgående. Idrottsnämnden 18 (104) Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Idrottsnämnden förklarar ärendet för omedelbart justerat. Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 23 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Idrottsförvaltningen ser positivt på förslaget till en handlingsplan för ett stärkt jämställdhetsarbete inom staden. Kopplingen till MR-programmet är tydlig och det är bra att handlingsplanens tre fokusområden följer MR-programmets fokusområden. Det är bra och tydligt att vissa aktiviteter gäller samtliga nämnder och bolag medan vissa aktiviteter gäller särskilt utpekade nämnder. Det tydliggör ansvar och förväntan. Överlag anser förvaltningen att texterna är för långa och ibland upprepande och bör komprimeras. Ett kortare dokument gör det mer tillgängligt för fler medarbetare i staden. Vidare anser förvaltningen att flickor och pojkar bör nämnas i samband med skrivningar om kvinnor och män mer konsekvent, särskilt i målformuleringarna. Detta då flera av stadens verksamheter har barn som huvudmålgrupp. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Kulturnämnden överlämnar kulturförvaltningens och Stadsarkivets tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart Reservation av Niclas Peyron (L), se Reservationer m.m. Reservation av Kristina Lutz m.fl. (M), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD), se Reservationer m.m. Kulturförvaltningens och Stadsarkivets gemensamma tjänsteutlåtande daterat den 9 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kulturförvaltningen ställer sig bakom handlingsplanens fokusområden och mål. De förflyttningar som identifieras i handlingsplanen är relevanta och ligger i linje med förvaltningens uppdrag och ambitioner. MR-programmet med tillhörande sex handlingsplaner innehåller sammantaget många olika perspektiv som ska integreras i det ordinarie arbetet på stadens förvaltningar och bolag. För att lyckas är det viktigt med samverkan och samordning av exempelvis kunskapshöjande insatser, informationsinsatser och framtagande av relevant statistik 19 (104) och andra underlag som kan ligga till grund för analyser samt gemensamma metoder och arbetssätt. Stadsledningskontoret bör ta ansvar för att underlätta styrning och uppföljning av handlingsplanernas olika perspektiv och säkra ett intersektionellt perspektiv i stadens samlade arbete för mänskliga rättigheter. Kulturnämnden lyfts fram som ansvarig nämnd för mål under två fokusområden. Nedan kommenterar kulturförvaltningen särskilt dessa mål. Fokusområde Kunskap och information Mål 1: Stadens medarbetare bemöter alla stockholmare, oavsett kön, likvärdigt och förstår hur verksamheten kan bidra till ökad jämställdhet. Handlingsplanen lyfter att kulturnämnden, som en av flera nämnder, har ett särskilt ansvar för att bevaka och informera om utbudet av utbildningar och stödmaterial inom sina områden samt att vid behov utveckla nya kunskapshöjande insatser. Kulturförvaltningen bedömer att målet ligger i linje med förvaltningens uppdrag, särskilt inom ramen för samordningsuppdraget för verksamhetsområdet Barn, kultur och fritid. Kompetenshöjande insatser för personal på stadens öppna fritidsverksamheter är där ett av förvaltningens huvudsakliga ansvarsområden. Jämställdhet är ett självklart perspektiv i dessa utbildningsinsatser. Fokusområde: Välfärd och service Mål 5: Staden erbjuder alla likvärdig tillgång till kultur, idrott och fritid, oavsett kön. Detta innebär: Att stadens verksamheter vidtar åtgärder för att fler barn och unga, oavsett kön, ska ha en meningsfull fritid. Att staden förebygger och bekämpar stereotypa föreställningar om kön inom kultur, idrott och fritid. Kulturförvaltningen tycker att det är positivt att värdet av kultur och en meningsfull fritid för barn och ungas liv och utveckling lyfts fram så tydligt i handlingsplanen. En meningsfull fritid bidrar positivt till psykisk hälsa, skolresultat och innebär skyddsfaktorer som sociala sammanhang och extra vuxna som förebild och stöd. En meningsfull fritid för stadens barn och unga är en av kulturförvaltningens huvuduppgifter och viktigaste prioritering. Kulturförvaltningen arbetar med att erbjuda en meningsfull fritid utifrån ett flertal olika strategier och riktlinjer. Några exempel på dessa är kulturskoleplanen, biblioteksplanen, program för barns rätt till kultur samt strategierna för fritids- och ungdomsgårdar respektive parklekar. Dessa styrdokument betonar alla vikten av att ge alla barn och unga likvärdiga möjligheter att delta i kultur eller fritidsverksamheter. Likvärdiga möjligheter att ta dela av och utöva kultur- och fritidsverksamheter oavsett kön är en viktig aspekt som både är styrande och som följs upp som en del av genomförandet av dessa strategiska dokument. 20 (104) Pojkar i alla åldrar tar idag i mindre utsträckning del av kulturaktiviteter, inklusive stadens egen kulturskoleverksamhet. Pojkar är därför en prioriterad målgrupp i både Stockholms stads program för barns rätt till kultur och i Stockholms stads kulturskoleplan. Tjejer är idag underrepresenterade på stadens fritids- och ungdomsgårdar. Detta trots ett intresse för verksamheten hos tjejer. Inom kulturförvaltningens samordningsansvar för verksamhetsområdet Barn, kultur och fritid är målet därför att öka antalet tjejer som besöker gårdarna. Kulturförvaltningen och stadsdelsförvaltningarna arbetar mot detta mål på olika sätt. Analyser visar att en kombination av programaktiviteter med fokus på unga tjejers preferenser, ledarskap, trygghet, öppettider, lokalers utformning, andelen kvinnliga fritidsledare samt riktade kommunikationsinsatser är viktiga inslag i arbetet att nå fler tjejer. Uppföljningen av arbetet med stadens strategi för fritids- och ungdomsgårdar visar att stadens samlade insatser ger resultat. Antalet tjejer som besöker stadens fritids- och ungdomsgårdar har ökat med 26 procent sedan 2023, från drygt 73 000 år 2023 till drygt 92 000 år 2025. Kulturförvaltningen fortsätter att utveckla sitt arbete med att utveckla formerna för delaktighet och inflytande, då detta är en viktig aspekt för att skapa verksamheter som är jämställda och attraktiva för alla, oavsett kön. Stadsarkivets synpunkter Stadsarkivet spelar en viktig roll i att belysa stockholmarnas liv och samhälle, både genom att sprida kunskap om historiska skeenden som påverkat samhällets utveckling och genom att skapa strukturer för bevarande av information för framtida forskning. Stadsarkivet ska fortsätta att lyfta fram kvinnor och andra grupper som varit underrepresenterade genom historien i skolmaterial och publika program, och öka kunskapen om hur genusnormer och andra sociala strukturer påverkar människors livsvillkor genom att bidra med det historiska perspektivet. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 15 april 2026 följande. Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som sitt yttrande över remissen. Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 2 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiv till handlingsplanen och delar kommunstyrelsens uppfattning om att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för jämställdhet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden 21 (104) Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Torbjörn Erbe m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Anders Edin (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Joakim Rönnbäck (L), se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Miljöförvaltningen anser att förslaget på handlingsplan för arbete för ett jämställt Stockholm är väl genomarbetat. De tre fokusområdena som identifierats medför en tydlig vägledning och riktning med stadens arbete för jämlika levnadsvillkor för alla stockholmare. Fokusområdena innehåller betydelsefulla mål där det även tydligt framgår vilka verksamheter som är särskilt ansvariga för respektive mål. Förvaltningen vill också framhålla att det är fördelaktigt att arbetet och uppföljningen ska utgå från stadens ordinarie processer. Miljöförvaltningen ser det som positivt att handlingsplanen tydliggör nämndernas ansvar för att vid informationsarbete uppmärksamma samt vidta åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt som riskerar att cementera stereotypa föreställningar om kön. Förvaltningens möjlighet till att bidra till ökad kunskap om kvinnors/flickors och mäns/pojkars levnadsvillkor är dock begränsade. I handlingsplanen framgår att samtliga nämnder ska använda könsuppdelad statistik vid uppföljning och översyn av verksamheter. I rapporter och uppföljning av stadens verksamheter, inklusive myndighetsutövning, ska resultat redovisas och analyseras uppdelat på kön. Detta är dock ofta svårt att tillämpa inom förvaltningens verksamhetsområden eftersom det inom tillsynen tillämpas ett likabehandlingsprincipen där åtskillnad inte görs mellan könen utan lagstiftningen betonar likabehandling. Däremot prioriteras särskilt känsliga grupper, exempelvis gravida kvinnor, barn eller äldre, när insatser planeras. Ett exempel är arbetet med utfasning av farliga kemikalier inom stadens förskoleverksamheter, som vid sidan av barnen även gynnar de anställda då arbetsmiljön förbättras (och i detta fall primärt kvinnor då förskolan är en kvinnodominerad arbetsplats). På liknande sätt prioriteras insatser inom äldreomsorgen, där utfasning av farliga kemikalier och plaster gynnar inte bara de boende utan även de anställda. Miljö- och hälsoskyddsnämndens huvudsakliga fokus ligger på att säkerställa en hållbar miljö, sunda levnadsförhållanden och säkra livsmedel för alla människor, oavsett bakgrund eller identitet. Servicenämnden 22 (104) Servicenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 mars 2026 följande. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Serviceförvaltningen ser positivt på handlingsplanen då den samlar och tydliggör stadens jämställdhetsarbete i en gemensam inriktning samt bidrar till att stärka kunskapen om kvinnors och mäns levnadsvillkor. Förvaltningen anser att gemensamma mål skapar tydlighet och att det är en grund för en god implementering. Det finns även vinster med att handlingsplanen utgör ett gemensamt underlag för stadens nämnder och bolag samtidigt som flexibiliteten att utforma nämndspecifika aktiviteter är ändamålsenlig för att fungera i respektive nämnds styrning och uppdrag. Handlingsplanen betonar vikten av jämställdhetsanalyser för genomförandet av handlingsplanen. För att ytterligare stärka kvaliteten och därmed genomslaget av dessa analyser föreslår förvaltningen att handlingsplanen med fördel kompletteras med metodstöd, vägledning och gemensamma verktyg. Detta är särskilt viktigt för att stärka förmågan att analysera skillnader och omsätta resultat i konkreta åtgärder. Förvaltningen ser även ett behov av att sådant stöd utformas så att det är tillgängligt och användbart för olika typer av verksamheter med olika förutsättningar och resurser. För att stärka implementeringen och skapa goda förutsättningar för genomförande bedömer förvaltningen att handlingsplanen skulle vinna på ett ännu tydligare fokus på stöd i genomförandefrågor, inklusive utbildningsinsatser och samordning på stadsövergripande nivå. Detta kan bidra till ökad likvärdighet i tillämpningen samt underlätta styrning, uppföljning och samverkan. Implementeringen skulle också kunna stärkas ytterligare om införandet tydligt kopplas till budgetaktiviteter i kommande budgetar, vilket kan bidra till gemensamma styrsignaler och underlätta styrning, uppföljning, samverkan och tillämpning. För att säkerställa långsiktig effekt av såväl handlingsplanen som MR-programmet är det vidare strategiskt viktigt att kommunstyrelsen även fortsättningsvis har ett övergripande ansvar för samordning, stöd och uppföljning. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Jan Jönsson (L) och Kristin Jacobsson (C), se Reservationer m.m. Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD), se Reservationer m.m. 23 (104) Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 19 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig överlag positiv till den föreslagna handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030. Arbetet med en öppen, jämställd och jämlik stad fri från diskriminering och rasism behöver prioriteras och vara likställt i hela staden. Sammanlagt tas sex olika handlingsplaner fram kopplat till MR-programmet, vilket innebär ett stort antal styrdokument för stadens verksamheter att förhålla sig till, och många olika mål att arbeta med och följa upp. Förvaltningen håller med om vikten av att lyfta fram olika perspektiv i MR-arbetet, men efterlyser samtidigt stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning av MR- programmet och tillhörande handlingsplaner. Jämställdhet och arbete mot våld. När det gäller handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 finns en särskild utmaning gällande samordning och styrning av arbetet mot mäns våld mot kvinnor, som inkluderar våld i nära relation, hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt sexuellt våld oberoende relation. Trots att detta utgör en viktig del i stadens jämställdhetsarbete ingår det inte i handlingsplanen utan hanteras i programmet mot våld (revidering av programmet pågår). Det innebär i praktiken att två av de jämställdhetspolitiska målen, 6 och 7, ska hanteras i ett annat program. Förvaltningen anser att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor skulle behöva lyftas tydligare i handlingsplanen för ett jämställt Stockholm, för att tydliggöra på vilket sätt det är en del av jämställdhetsarbetet. Arbete med jämställdhet inom socialtjänsten. Handlingsplanens tre fokusområden går till stor del hand i hand med intentionerna i den nya socialtjänstlagen. Såsom lyfts i handlingsplanen syftar den nya socialtjänstlagen bland annat till att främja jämställda levnadsvillkor. Ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv behöver också finnas med i omställningen för att kunna uppnå lagens övriga intentioner. Exempelvis behöver de insatser som socialtjänsten erbjuder vara lätt tillgängliga för alla individer, oavsett kön och andra diskrimineringsgrunder. I handlingsplanen lyfts risken att könsstereotypa normer och föreställningar kan leda till att individer inte får stöd och insatser utifrån sina faktiska behov. Det speglas även i ett av resultatmålen: ”Staden säkerställer att insatser erbjuds utifrån behov och utan inverkan av stereotypa föreställningar om kön.” Det är en mycket viktig målsättning, men förvaltningen menar att målet har en övergripande formulering och inte tillräckligt väl beskriver ”den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter” vilket är syftet med resultatmålen. Förvaltningen bedömer att mer konkreta och avgränsade resultatmål hade varit ett bättre stöd i arbetet för att uppnå det övergripande effektmålet. Förvaltningen ser däremot positivt på målet som fokuserar på att skapa jämställda förutsättningar på bostadsmarknaden, med fokus på särskilt utsatta personer. Som konstateras i handlingsplanen är ett första steg att ha kunskap om den egna verksamheten, även ur ett jämlikhets- och jämställdhetsperspektiv. Detta hänger nära 24 (104) samman med arbetet för en kunskapsbaserad socialtjänst som också är en central del i omställningen utifrån den nya lagen. Det pågår mycket arbete för att öka kunskapen om socialtjänstens insatser, bland annat i undersökningen nationell uppföljning av socialtjänstens omställning (NUSO). Det kommer att förbättra förutsättningarna för att följa upp och analysera, bland annat ur ett jämställdhetsperspektiv. Övriga synpunkter. Handlingsplanen är relativt omfattande och innehåller flera beskrivande avsnitt med fakta och statistik. Förvaltningen bedömer att dessa avsnitt skulle kunna kortas ner, så att handlingsplanen blir mer lättläst med ett tydligare fokus på det som ska genomföras. Eftersom data och statistik förändras över tid finns det en risk att handlingsplanen kan komma upplevas som daterad. Förvaltningen uppfattar även att handlingsplanen inte är helt konsekvent vad gäller inkludering av ett intersektionellt perspektiv och personer som inte identifierar sig som kvinnor eller män. I vissa sammanhang nämns detta men i andra sammanhang står det enbart ”kvinnor och män/flickor och pojkar.” Detsamma gäller personer med funktionsnedsättning, som i några delar av handlingsplanen lyfts fram som särskilt utsatt grupp, men i många andra sammanhang inte nämns. Förvaltningen anser att det finns skäl att lyfta fram personer med funktionsnedsättning mer konsekvent i handlingsplanen. Exempelvis är kvinnor och flickor med funktionsnedsättning en särskilt utsatt grupp som löper avsevärt högre risk att utsättas för våld i nära relationer, sexuella övergrepp, kränkningar och diskriminering. Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 20 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen ger ett bra övergripande stöd för att stärka och utveckla stadens bolag och nämnder i arbetet för ett jämställt Stockholm. Stadsbyggnadskontoret har en upparbetad rutin för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i de förslag och beslut som kontoret tar fram. Översiktsplanen slår fast att all stadsutveckling ska vara socialt värdeskapande. Alla delar i staden ska erbjuda trygga offentliga miljöer där människor kan delta och engagera sig. Stadsbyggnadskontoret tillsammans med exploateringskontoret arbetar aktivt med att identifiera och förbättra platser som upplevs som otrygga och otillgängliga, till exempel genom de socialt värdeskapande analyser där jämställdhetsperspektivet ingår. Dessa görs i samtliga stadsutvecklingsprojekt. Kontoret redovisar även, sedan 25 (104) ett antal år tillbaka, respektive ärendes konsekvenser för jämställdhet i planbeskrivningar samt inför beslut i stadsbyggnadsnämnden. Kontoret arbetar med att utveckla kommunikation, dialog och inkludering kring stadsutveckling. På samrådsmöten följer kontoret upp vilken andel som uppfattas som kvinnor respektive män för att få en bild av vilka som deltar på mötet och vilka grupper som kontoret behöver nå ut extra till. Kontoret prövar även olika mötestyper, bland annat digitala möten, för att se om det kan leda till att fler målgrupper kan delta. Till exempel kan vi se att färre kvinnor än män deltar i fysiska möten. Kontoret ser att ett par form- och innehållspunkter i handlingsplanen skulle kunna förtydligas. Handlingsplanen är relativt informationstung och den skulle bli tydligare som en målstyrd handlingsplan om informationsdelen kortades ner, alternativt läggas som en kunskapsbilaga. Målen går in varandra och stadsbyggnadskontoret anser att handlingsplanen skulle vinna på att måluppdelningen renodlas. Till exempel skulle målet om inflytande i stadsutvecklingsprocessen flyttas från välfärd och service till dialog och inflytande. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m. Reservation av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 6 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. I Sverige och i Stockholms stad finns en lång tradition av att arbeta för jämställdhet. Trots det återstår strukturella skillnader mellan kvinnor och män när det gäller makt och inflytande, utbildning, yrke, position, inkomster, lön och karriär, obetalt hem- och omsorgsarbete, våldsutsatthet och hälsa. Jämställdhet handlar om att flickor och pojkar, kvinnor och män, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Alla definierar sig dock inte som antingen kvinna eller man och alla identifierar sig inte med sitt juridiska kön. Stockholms stads jämställdhetsarbete ska synliggöra alla oavsett kön, inklusive kvinnor, män och ickebinära, och oavsett transerfarenhet. 26 (104) Det styrdokument, Program för ett jämställt Stockholm 2018–2022, som antogs av kommunfullmäktige 2017 har bidragit till att staden har stärkt jämställdhetsarbetet. Trafikkontorets bedömning är att det är angeläget att staden antar föreliggande handlingsplan med tydligare prioriteringar och mål, vilket bör bidra till ett ökat fokus och synliga resultat. Handlingsplanens tre fokusområden; kunskap och information, välfärd och service samt delaktighet och inflytande, utgör grundläggande förutsättningar för att stadens verksamheter ska kunna bidra till jämställda levnadsvillkor för kvinnor, män och ickebinära och motverka diskriminering på grund av kön. Kunskapshöjande insatser är grundläggande för att stadens medarbetare ska kunna bemöta alla stockholmare, oavsett kön, likvärdigt och förstå hur den egna verksamheten kan bidra till ökad jämställdhet. Trafikkontoret ser med tillförsikt fram emot de utbildningar som kommer tas fram inom ramen för arbetet med MR- programmets olika handlingsplaner. Trafikkontoret bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete i syfte att förbättra kontorets arbete med jämställdhet. Målsättningen är att Trafikkontoret ska vara en aktiv part i arbetet med att skapa tillgängliga och trygga offentliga rum för alla. Arbetet med att tillgängliggöra staden för alla invånare har varit en viktig del av Trafikkontorets arbete under många år och det finns flera lärorika exempel från det utvecklingsarbete som pågår inom kontoret för att öka jämställdheten i staden. Till exempel har kontoret arbetat med att öka möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att röra sig fritt i hela staden. Kontoret har under de senaste åren utvecklat arbetet med att göra staden mer barnvänlig och inkluderande. Kontoret skapar förutsättningar för att inkludera unga i aktiveringen av offentliga rum. Unga bjuds in för att tillsammans med kontoret skapa kultur och upplevelser i det offentliga rummet. Det är viktigt att barn och unga ska kunna ta plats i det offentliga rummet och växa i sin roll som kulturutövare. Kontoret arbetar aktivt med att involvera unga i olika utvecklingsprojekt. Ungas innovativa tankar och förväntningar på stadens utveckling är en viktig aspekt att lyfta fram i stadsplaneringen. Jämställdhetsintegrering ska fortsatt vara den huvudsakliga strategin för stadens jämställdhetsarbete. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, från planering till genomförande och uppföljning av verksamheten, samt utföras av de personer som deltar i beslutsfattandet. Jämställdhetsanalyser och könsuppdelad statistik är centrala verktyg i arbetet med jämställdhetsintegrering. I ett rättighetsbaserat arbetssätt är delaktighet är bärande princip. Stockholmare ska, oavsett kön, ha delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Staden ska även ha långsiktiga samarbeten med civilsamhällesorganisationer som arbetar med jämställdhetsfrågor. Sammantaget gör trafikkontoret bedömningen att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för ett jämställt Stockholm. Utbildningsnämnden 27 (104) Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Reservation av Linnéa Vinge (SD), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD), se Reservationer m.m. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Det framgår av skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) och läroplanerna att elever har rätt till en skolgång fri från diskriminering och kränkande behandling. Arbete för jämställdhet är prioriterat och utbildningsförvaltningen har flera pågående och kommande aktiviteter inom de områden som handlingsplanen berör. Handlingsplanens övergripande mål är att staden säkerställer att stockholmare har lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Många elever som är folkbokförda i Stockholm går i skolor som drivs av andra huvudmän och förvaltningen kan enbart styra över de aktiviteter som når elever i stadens kommunala skolor. Utbildningsförvaltningen ser positivt på ambitionen att ta steg framåt i arbetet för ett jämställt Stockholm. Därtill är förvaltningen också positiv till att det intersektionella perspektivet är tydligt i handlingsplanen och att det finns konkreta exempel. Dock ser förvaltningen att staden kan introducera begreppet ”intersektionalitet” tidigare i dokumentet. Förvaltningen välkomnar även att ickebinära personer och personer med transerfarenhet är synliggjorda i handlingsplanen. Kommunfullmäktige ska under 2026 ta beslut om Stockholms stads program mot våld, förtryck och utnyttjande och förvaltningen anser därför att handlingsplanen bör referera till det nya programmet under rubriken Andra styrdokument. För resultatmålet Stadens skolor och förskolor identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i verksamheten som riskerar att bidra till olika förutsättningar på grund av kön och cementera stereotypa föreställningar om kön, som tillhör effektmål 2 under fokusområdet Välfärd och service, önskar förvaltningen byta ut ordet ”cementera” eftersom det ger intryck av att normer inte förändras. Förvaltningen föreslår istället ordet ”förstärka”. Detsamma gäller för resultatmålet Staden identifierar och vidtar åtgärder mot eventuella normer och arbetssätt i informationsarbetet som riskerar att cementera stereotypa föreställningar om kön, som tillhör effektmål 2 under fokusområdet Kunskap och information. Förvaltningen ser vidare en risk i att intentionen med ett samlat MR-program försvåras av att viktiga frågor delas upp i flera handlingsplaner och vill därför framhålla att det är viktigt att göra dokumenten begripliga för verksamheterna, till 28 (104) exempel genom vedertagna begrepp, konkreta sammanhållna mål och prioriteringar bland de uppdrag som finns i handlingsplanerna. Sammantaget innebär styrningen att antalet mål och aktiviteter som ska knytas till MR-programmet och de tillhörande handlingsplanerna blir väldigt många. För utbildningsförvaltningens del finns redan parallell styrning, till exempel i stadens budget och nationell skollagstiftning. Färre mål med tydligare krav på förflyttningar vore sannolikt bättre för att uppnå tydliga resultat. Samtidigt anser förvaltningen också att staden bör komplettera handlingsplanen med en konsekvensanalys av förslagens ekonomiska och administrativa påverkan för verksamheterna. Utbildningsförvaltningen välkomnar att kommunstyrelsen får det övergripande uppdraget att samordna, stötta och följa upp implementeringen av handlingsplanen. Äldrenämnden Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Äldrenämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen om handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Nike Örbrink (KD), se Reservationer m.m. Reservation av Margita Jacobsson (L) och Malin Frick (C), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att stadens arbete för ett jämställt Stockholm förtydligas i en handlingsplan. Handlingsplanen kommer att vara ett stöd för förvaltningen i arbetet med att synliggöra Svar på remiss av handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 resultat och utmaningar i jämställdhetsarbetet i samband med ordinarie uppföljningsprocesser. Handlingsplanen konkretiserar stadens arbete för att bli en jämställd stad där ingen diskrimineras eller begränsas på grund av sitt kön. Förvaltningen tar årligen fram en stadsövergripande rapport för äldreomsorgen inklusive en analys av utvecklingen. Syftet med årsrapporten är att ge en samlad bild av äldreomsorgen i Stockholms stad. Rapporten är även tänkt att fungera som ett underlag i arbetet med likställighet inom stadens äldreomsorg samt att användas i dialoger med stadsdelsförvaltningarna. Rapporten ska vara ett underlag för beslut, planering och utveckling. Alla uppgifter i rapporten baseras på statistik och annan relevant fakta för att ge en samlad bild av äldreomsorgsåret. I årsrapporten synliggörs, så långt det är möjligt, vilka skillnader det finns mellan kvinnor och män exempelvis i livslängd eller i fördelningen av insatser som vård- och 29 (104) omsorgsboende, servicehus, hemtjänst och dagverksamhet. Genom att synliggöra skillnaderna kan årsrapporten bidra till att säkerställa stockholmarnas lika rättigheter och möjligheter oavsett kön. Äldreförvaltningen vill särskilt lyfta fram vikten av ett äldreperspektiv i stadens arbete med jämställdhet. Hög ålder innebär ofta ett större beroende av andra människors stöd och hjälp vilket också kan medföra en större risk för utsatthet eller för att inte kunna utöva inflytande och delaktighet. Cirka 15 procent av personer över 65 år uppger, i både svenska och internationella studier, att de är utsatta för någon form av våld, av dessa är över 80 procent kvinnor. Till våld räknas emotionellt, fysiskt, sexuellt eller ekonomiskt övergrepp. Stadens biståndshandläggare använder evidensbaserade skattningsinstrument för att fråga om våldsutsatthet och på så sätt hitta utsatta personer och kunna erbjuda stöd. Utöver det har omvårdnadspersonal utbildats i att uppmärksamma tecken på våld. Men kunskapen om tecken på våld och hur stöd kan ges behöver finnas hos alla medarbetare som i olika situationer och verksamheter möter äldre. Med ökad kunskap och kännedom kan utsatta personer erbjudas relevant stöd och hjälp. Ekonomisk utsatthet påverkar möjligheten till delaktighet och inflytande och det är av stor vikt att information ges om de möjligheter till stöd som finns. Förvaltningen ser positivt på att kommunstyrelsen leder och samordnar arbetet samt stöttar nämnder och bolagsstyrelser med Svar på remiss av handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 kunskap, underlag och utbildning bidrar till ett stadsgemensamt arbetssätt. För att arbetet ska vara långsiktigt och hållbart är det nödvändigt att det ingår i respektive verksamhetsplanering och följs upp i stadens befintliga uppföljningsprocesser. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Överförmyndarnämnden godkänner överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande, vilket tillstyrker handlingsplanen, och överlämnar det till kommunstyrelsen. Reservation av Ewa Samuelsson (KD), se Reservationer m.m. Reservation av Johan Brege m.fl. (M) , se Reservationer m.m. Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 23 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Handlingsplanen är tydlig med behovet av medarbetare som har god kunskap om hur jämställdhetsanalyser kan göras. Det är viktigt att säkerställa att resurser ges till de små förvaltningarna i staden, för att de ska kunna utbilda medarbetare och sedan ajourhålla kunskapen. 30 (104) Bromma stadsdelsnämnd Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Reservation av Mattias Keresztesi m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Findel Madison (SD), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 1 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att staden samlar och tydliggör jämställdhetsarbetet i en gemensam handlingsplan med långsiktig inriktning. Stödfrågor och konkreta exempel på insatser bedöms utgöra en styrka i implementeringen och kan bidra till att skapa en mer enhetlig tillämpning i stadens verksamheter. Förvaltningen vill samtidigt betona vikten av att handlingsplanens intentioner tydligt förankras i verksamheternas faktiska utmaningar, så att arbetet får ett reellt genomslag i det dagliga arbetet och inte stannar vid övergripande ambitioner. Handlingsplanen betonar vikten av jämställdhetsanalyser som en central del i utvecklingsarbetet. Förvaltningen bedömer att detta bör kompletteras med metodstöd och vägledning i syfte att stärka verksamheternas förmåga att identifiera och analysera skillnader mellan kvinnor och män samt flickor och pojkar. Det är av särskild betydelse att resultaten av analyserna också kan omsättas i verksamheten på ett sätt som ger verklig effekt. Sammantaget är förvaltningen positiv till handlingsplanen För ett jämställt Stockholm och bedömer att den utgör ett viktigt steg i stadens fortsatta jämställdhetsarbete. Förvaltningen bedömer dock att en tydligare målgruppsprioritering samt en mer utvecklad uppföljning skulle kunna bidra till ett ökat genomslag för handlingsplanens intentioner och därmed stärka effekterna av arbetet. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Reservation av Peter Backlund (L), se Reservationer m.m. Reservation av Gustav Johansson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD), se Reservationer m.m. 31 (104) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 25 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen välkomnar handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030. Stadsdelsförvaltningen anser att handlingsplanen har ett tydligt syfte, mål och ansvarsfördelning. Handlingsplanen lyfter aktuell forskning och lägesbilder som har tydlig koppling till nämndernas och bolagens fortsatta jämställdhetsarbete. Det är även positivt att handlingsplanen förklarar olika begrepp såsom kön, ickebinär och likvärdighet så att det blir tydligt för läsaren. I handlingsplanens inledning på sidan 2 står ”Denna handlingsplan fokuserar på jämställdhet, det vill säga att kvinnor, män och ickebinära ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.” Eftersom handlingsplanen berör även flickor och pojkar bör dessa även inkluderas i meningen. Stadsdelsförvaltningen tycker det är positivt att ickebinära lyfts och synliggörs i handlingsplanen, då det är viktigt att inkludera invånare som inte definierar sig som kvinna eller man. Handlingsplanen lyfter att könsuppdelad statistik kan användas för att visa på skillnader mellan könen. Stadsdelsförvaltningen vill problematisera att de individbaserade indikatorerna som rapporteras i stadens interna ledningssystem (ILS) enbart är uppdelad i kvinnor och män. På så sätt osynliggörs ickebinära i stadens övergripande rapportering. Detta anser stadsdelsförvaltningen är ett utvecklingsområde för staden. I handlingsplanen under fokusområde välfärd och service finns ett stycke om skola och förskola. Stadsdelsförvaltningen anser att det saknas information och statistik om förskola, då stycket framförallt rör skolelever. Under den andra målformuleringen ”I stadens skolor och förskolor ges barn och unga samma möjligheter att uppnå goda studieresultat och alla känner sig trygga och inkluderade, oavsett kön” anser stadsdelsförvaltningen att skolan och förskolan bör separeras eftersom studieresultat för förskolan inte är aktuellt. Stadsdelsförvaltningen anser även att ett mål om förskolan som enbart fokuserar på trygghet och inkludering blir för övergripande. Stadsdelsförvaltningen föreslår ett eget mål för förskolan som handlar om att inspirera och utmana barn att beredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könsstereotypiska val med utgångspunkt från läroplanen. På sidan 18 i handlingsplanen föreslås ”Lärare, annan skolpersonal och förskolepersonal” skrivas om till ”Lärare, förskollärare samt annan skol- och förskolepersonal”. I handlingsplanen på sidan 19 anser stadsdelsförvaltningen att det saknas exempel på insatser som rör förskola. Under fokusområde välfärd och service lyfts även socialtjänstens och äldreomsorgens arbete, där könsstereotypiska normer riskerar att påverka stadens stöd och insatser negativt. Stadsdelsförvaltningen tycker att det är viktigt att fortsätta utveckla det interna arbetet och kompetensen så att insatser erbjuds utifrån individens behov och inte utifrån föreställningar och normer kopplade till kön. 32 (104) I utvecklingen av den offentliga miljön pekar handlingsplanen på vikten av att involvera statistik om invånarnas upplevelser kopplat till trygghet och otrygghet utifrån kön. Stadsdelsförvaltningen använder sig bland annat av medborgarundersökningen för att följa upp hur invånare upplever stadsmiljön, men anser att det är svårt att dra slutsatser av resultatet. Det beror bland annat på den låga svarsfrekvensen och att det inte är säkert att de grupper som behöver höras svarar på medborgarundersökningen. Stadsdelsförvaltningen efterfrågar mer robust statistik för att genomföra träffsäkra insatser kopplade till stadsmiljön. I handlingsplanen nämns även att fördjupade dialoger kan användas för att kartlägga problem och identifiera åtgärder inom den offentliga miljön. Stadsdelsförvaltningen vill lyfta att det kan vara svårt att genomföra dialoger för projekt med nuvarande budgetramar. Exempelvis är det en utmaning för stadsdelsförvaltningen att genomföra dialoger kopplade till ansökningar om trygghetsmedel, då åtgärderna behöver genomföras under samma år som medel tilldelas. Farsta stadsdelsnämnd Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD), se Reservationer m.m. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till att stadsledningskontoret tagit fram ett förslag till handlingsplan för att ett jämställt Stockholm. Handlingsplanen ligger väl i linje med stadens program för mänskliga rättigheter och konkretiserar på hur stadens nämnder och bolag förväntas arbeta för att nå målen i programmet. Det är positiv att förslaget till ny handlingsplan bygger vidare på, och konkretiserar vissa delar av, det tidigare jämställdhetsarbete i Stockholms stad. Det ger verksamheterna förutsättningar att fortsätta utveckla och bygga vidare på det arbete som redan påbörjats. Förvaltningen uppskattar att uppföljningen av MR-programmets handlingsplaner på ett tydligt sätt sammankopplas med stadens ordinarie processer. Förvaltningen vill dock lyfta antalet målsättningar som formuleras i handlingsplanen. I handlingsplanen för ett jämställt Stockholm formuleras 10 effektmål och 20 resultatmål, varav 17 av resultatmålen riktar sig till stadsdelsnämnderna. Inom ramen för det samlade MR- programmet finns sex framtagna handlingsplaner som alla ställer separata förväntningar på verksamheten. I de handlingsplaner som tagits fram finns det 82 – av totalt 90 – mål som stadsdelsnämnderna förväntas förhålla sig till. Förvaltningen 33 (104) vill i det här sammanhanget lyfta fram behovet av att avsätta resurser för att stadens nämnder och bolag ska kunna genomföra och uppnå intentionerna i handlingsplanerna. Förvaltningen saknar en viktig aspekt i handlingsplanen, den om stadens ansvar som arbetsgivare och vikten att staden löpande arbetar med att stärka sitt jämställdhetsarbete i fråga om rekrytering och medarbetare. Frågan nämns i inledningen men förvaltningen menar att den också bör formuleras som ett eget mål i handlingsplanen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Robin Nilsen (L), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Henrik Åkerlund (SD), se Reservationer m.m. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 27 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen välkomnar att staden samlar sitt arbete för ett jämställt Stockholm 2030 i en handlingsplan och att planen ger en tydlig riktning hur stadens nämnder och bolag ska arbete för att stärka jämställhetsarbetet. Förvaltningen ser positivt på att stadsledningskontoret avser att leda och samordna det gemensamma uppdraget, enligt förvaltningen är det en förutsättning för att nämnderna och bolagen ska kunna utveckla sitt arbete Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 26 mars 2026 följande. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Pär Gustavsson (SD), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 24 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 34 (104) Förvaltningen ser positivt på att staden samlar och tydliggör jämställdhetsarbetet i en gemensam handlingsplan med långsiktig inriktning. Stödfrågor och exempel på insatser bedöms vara en styrka i implementeringen. Förvaltningen vill samtidigt betona vikten av att handlingsplanens intentioner tydligt förankras i verksamheternas konkreta utmaningar, så att arbetet får genomslag i det dagliga arbetet. Handlingsplanen betonar vikten av jämställdhetsanalyser. Förvaltningen bedömer att detta med fördel kan kompletteras med fortsatt metodstöd och vägledning för att stärka förmågan att analysera skillnader och omsätta resultat i konkreta åtgärder. Det finns ett lokalt behov inom arbetet med placerade barn och unga där konstaterade könsskillnader i skolresultat och livsvillkor behöver mötas med ett stärkt jämställdhetsperspektiv samt ökat stöd till verksamheterna i att analysera skillnaderna och omsätta resultaten i konkreta och verkningsfulla åtgärder. Förvaltningen ser positivt på att handlingsplanen uppmärksammar situationen för särskilt utsatta kvinnor och flickor. Genomslaget bedöms kunna stärkas ytterligare genom ett tydligare intersektionellt perspektiv och målgruppsprioriteringar. I områden med socioekonomiska utmaningar samverkar kön med faktorer såsom ekonomisk utsatthet, funktionsnedsättning och migrationsbakgrund, vilket gör ett intersektionellt angreppssätt och metodstöd för denna analys avgörande för att insatser ska nå dem med störst behov. Sammantaget är förvaltningen positiv till handlingsplanen För ett jämställt Stockholm och ser att det är ett viktigt steg i stadens jämställdhetsarbete. Förvaltningen tror dock att en tydligare målgruppsprioritering och en mer utvecklad uppföljning skulle kunna ge ett större genomslag för handlingsplanens intentioner Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen 2. Järva stadsdelsnämnd beslutar om omedelbar justering Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Robert Westerlund (SD), se Reservationer m.m. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser överlag positivt på förslaget till handlingsplan för ett jämställt Stockholm och anser att den bidrar till att konkretisera vad staden behöver arbeta med för att öka jämställdhet. Förvaltningen ser särskilt positivt på sättet som aktuella lägesbilder, statliga offentliga utredningar och utmaningar inom jämställdhetspolitiken lyfts fram under rubriken Bakgrund i handlingsplanen. Det här förtydligar behovet av, och prioriteringar som behöver göras inom, jämställdhetsarbetet i staden. 35 (104) Under rubriken Bakgrunden anges till exempel att Länsstyrelsen har pekat Tjänsteutlåtande på ett antal prioriteringar för arbetet med jämställdhetsintegrering i Stockholms län. Handlingsplanen listar ett urval utifrån stadens rådighet. Förvaltningen ser samtidigt en möjlighet att förtydliga på vilket sätt dessa prioriteringar och de andra utmaningar som nämns i bakgrunden påverkar och/eller kopplas till målsättningar inom respektive fokusområden. Detta förtydligas först delvis under respektive fokusområde. Där nämns dessa prioriteringar/utmaningar bland andra prioriterade områden eller arbetssätt. Om de identifierade jämställdhetsutmaningarna som nämns i bakgrunden hade varit mer styrande för vad som togs upp under respektive fokusområde, och tydligare avspeglats i målbeskrivningarna, hade det enligt förvaltningen kunnat skapa ökad tydlighet kring prioriteringar i stadens jämställdhetsarbete. I nuvarande förslag till handlingsplan, som förvaltningen uppfattar som mer omfattande jämfört med övriga handlingsplaner under MR-programmet, blir det i större utsträckning upp till respektive nämnd eller bolag att göra prioriteringar i jämställdhetsarbetet. Förvaltningen anser att det här riskerar att göra jämställdhetsarbetet splittrat och inte lika strategiskt som det skulle kunna vara med färre och gemensamma prioriteringar. Förvaltningen ser positivt på sättet som handlingsplanen lyfter fram behovet av att analysera andra faktorer än kön för att göra träffsäkra jämställdhetsanalyser, och att intersektionella analyser är ett verktyg för att göra detta. I avsnittet om fokusområdet Kunskap och information anges under mål 2 att stadens information bidrar till ökad kunskap om kvinnors/flickors och mäns/pojkars levnadsvillkor. I handlingsplanens definition av jämställdhet lyfts även icke-binära fram varför förvaltningen anser att staden i den mån det är möjligt ska bidra med kunskap om även den här gruppens levnadsvillkor och att detta bör framgå i målbeskrivningen. Förvaltningen anser att handlingsplanen, utöver att uppmärksamma hur olika faktorer som kön, ålder, etnicitet och/eller sexualitet kan samverka sett till enskildas utsatthet, i större utsträckning kan synliggöra att detta även gäller enskildas möjlighet att utöva makt/få handlingsutrymme. En person kan till exempel både drabbas negativt av könsmaktsordningen och samtidigt gynnas av till exempel funktionsnormer eller en socioekonomisk situation. En intersektionell jämställdhetsanalys visar inte bara hur människor kan utsättas för flera begränsande normer och maktstrukturer samtidigt utan lägger också vikt vid och synliggör normen och strukturen som skapar denna maktobalans och ojämlikhet. Det här perspektivet kan enligt förvaltningen förtydligas i handlingsplanens beskrivning av ett intersektionellt och normkritiskt arbetssätt. Det Tjänsteutlåtande kan också förtydligas i de exempel som handlingsplanen ger på hur fler faktorer än kön spelar roll och därmed blir viktiga att beakta i analysen. Ett sådant exempel finns under rubriken Andra styrdokument i handlingsplanen: ”en stockholmare kan exempelvis utöver att vara kvinna också ha en sexualitet eller könsidentitet som inte överensstämmer med normen, vara utsatt för rasism och tillhöra någon av de nationella minoriteterna”. Den här sortens exempel kan förslagsvis kompletteras med exempel som visar hur olika faktorer och normer får 36 (104) betydelse inte bara för utsatthet utan även för möjlighet till maktutövning/handlingsutrymme. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Reservation av Charlotta Schenholm (L), se Reservationer m.m. Reservation av Henrik Sjölander m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Liliane Åkerlund (SD), se Reservationer m.m. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser i stort positivt på den föreslagna handlingsplanen och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete för ett jämlikt Stockholm. Jämställdhetsarbetet har betydelse för flera av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheternas mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism. Jämställdhetsarbetet är även en del av stadens demokratiarbete och arbete med att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål i Agenda 2030 med fokus på principen Lämna ingen utanför. Förvaltningen ser en möjlighet att genom implementeringen av samtliga handlingsplaner kopplade till MR-programmet, öka verksamheternas kunskap om inkluderande och normkritiska arbetssätt. Detta ska säkerställa att invånare som kommer i kontakt med våra verksamheter möts med respekt och känner sig delaktiga i beslut som rör dem, oavsett kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Bedömningen är att handlingsplanen är väl förankrad i ett rättighetsbaserat perspektiv och innehåller en analys av jämställdhetsutmaningar i staden. Den ger en bred och inkluderande bild av könsskillnader och beaktar även intersektionella aspekter. Handlingsplanen identifierar även några särskilt utsatta grupper, såsom utrikes födda kvinnor och barn och unga med annan könsidentitet. Förvaltningen ser dock att prioriteringsordning samt vilka konkreta insatser som ska riktas till dessa grupper behöver tydliggöras. 37 (104) Planen tar vidare upp att normer kring maskulinitet är viktiga, men förvaltningen tycker inte att det utvecklas tillräckligt vad som ska göras i praktiken, och vill samtidigt lyfta en oro över att fokus blir ensidigt, och att pojkar och mäns utmaningar glöms bort. Det är viktigt att arbetet med jämställdhet ska ligga i linje med det som beskrivs i handlingsplanens inledning att för att bli en jämställd stad ska ingen diskrimineras på grund av sitt kön. Kommunfullmäktiges budget för 2026 betonar att stadens verksamheter ska bidra till ökad jämställdhet och att arbetet med jämställdhetsintegrering och jämställdhetsanalyser ska utvecklas. Även handlingsplanen lyfter att statistik, analyser och rapporter ska användas, exempelvis könsuppdelad statistik, men det finns en obalans mellan analys och styrning. Det finns en risk att arbetet då ensidigt fokuserar på uppföljning och analys snarare än på genomförande av konkreta förändringsinsatser. Utan tydlig styrning finns en risk att ambitionerna inte fullt ut omsätts i praktiken. Förvaltningen vill även lyfta att stadens många styrdokument och handlingsplaner ofta överlappar varandra. Ett ökat antal dokument riskerar att göra styrningen otydlig. I remissvar för de tre tidigare handlingsplanerna har förvaltningen exempelvis lyft att arbetsgivarperspektivet saknats, och att om arbetsgivarperspektivet exkluderas vore det bra om avgränsningen motiverades och att handlingsplanen beskriver hur dessa frågor ska hanteras på annat sätt inom staden. I den föreslagna handlingsplanen för ett jämställt Stockholm, har arbetsgivarperspektivet avgränsats och hänvisning till Stockholms stads personalpolicy gjorts, under rubrik Andra styrdokument (s 4), vilket förvaltningen tycker är bra. Som arbetsgivare har staden en viktig roll med att integrera jämställdhetsperspektivet. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Petra Gardos Ek m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Anders Lindman (SD), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att ambitionen med handlingsplanen, att konkretisera stadens arbete för att bli en jämställd stad där ingen diskrimineras eller begränsas på grund av sitt kön, är både god och efterfrågad. Förvaltningen anser dock att handlingsplanen endast till viss del uppfyller ambitionen. Nedan redovisas förvaltningens synpunkter 38 (104) på den föreslagna handlingsplanen. Först beskrivs förvaltningens övergripande synpunkter och därefter de synpunkter som berör specifika mål. Övergripande synpunkter Förvaltningen anser att nivån på målformuleringar i handlingsplanen är ojämn, från detaljerade texter för exempelvis stadens Jobbtorg, till ospecifika skrivningar för de olika verksamheterna inom socialtjänstområdet som till exempel äldreomsorg. Förvaltningen uppfattar inte att detta skulle bero på att arbetsmarknadsinsatser har högre prioritet än det jämställdhetsfrämjande arbetet inom exempelvis äldreomsorgen. Därför menar förvaltningen att mer verksamhetsspecifik styrning inom fler områden hade varit att föredra om syftet är att bidra till en likvärdig och effektfull tillämpning över hela staden. Överlag anser förvaltningen att äldreperspektivet har tappats bort i handlingsplanen. Exempelvis påpekar Sveriges Kommuner och Regioneratt snedvriden biståndsbedömning och könsskillnader i hälsa och våldsutsatthet är några av de jämställdhetsutmaningar som äldreomsorgen ställs inför. Förvaltningen ser även att bland annat ofrivillig ensamhet, stöd till anhöriga och det förebyggande arbetet inom äldreomsorgen är områden där det finns jämställdhetsutmaningar. Detta menar förvaltningen på ett tydligare sätt kunde ha nämnts som något staden ska arbeta med. Avseende ansvarsfördelning så anser förvaltningen att det är bra att särskilt ansvariga nämnder och bolag benämns under varje mål. Det förutsätter dock att det är tydligt vilka som är just särskilt ansvariga. I flera fall är samtliga nämnder och bolagsstyrelser särskilt ansvariga, alternativt att det är många särskilt ansvariga nämnder eller bolag per mål. Detta gör det otydligt vilka nämnder och bolag som ansvarar för vad. Stadsdelsnämnderna är, tillsammans med andra, särskilt ansvariga för 17 av 20 resultatmål i handlingsplanen. I övriga fem handlingsplaner ser det ungefär likadant ut, även om antalet mål varierar något i de olika handlingsplanerna. Många av de resultatmål som finns i handlingsplanen berör förvaltningens verksamheter och målgrupper, vilket förvaltningen i sig ser positivt på – samtidigt riskerar denna mängd mål att göra styrningen svårgripbar och otydlig. Ett alternativ till denna uppbyggnad hade kunnat vara att nämnder och bolag uppmanades att göra en lokal nulägesanalys och utifrån den prioritera relevanta insatser och mål, alternativt att handlingsplanen pekade ut vilka mål som är särskilt prioriterade att arbeta med. Förvaltningen anser även att facknämndernas ansvar hade kunnat tydliggöras ytterligare, främst vad gäller fokusområdet Kunskap och information. Förvaltningen menar att flera facknämnder med fördel hade kunnat ges ansvar för att, inte bara bevaka och informera, utan även samordna, ta fram och anordna kunskapshöjande insatser och material samt stödja stadsdelsnämndernas arbete. Det skulle även kunna innefatta att ta fram information till invånare om deras rättigheter. Genom att facknämnderna ges ett tydligare ansvar för kunskap och information menar förvaltningen att det skulle komma hela staden till nytta. 39 (104) I handlingsplanen lyfts, avseende offentliga miljöer, att staden ska vara lyhörd för alla stockholmares förutsättningar och behov oavsett kön. I dagsläget saknas möjligheten att sortera synpunkter som inkommer via Tyck till utifrån kön. Om detta hade varit möjligt hade det kunnat utgöra ett värdefullt underlag för att göra jämställdhetsanalyser. Förvaltningen vill därför poängtera att detta är efterfrågat. Vidare beskrivs i avsnittet om offentliga miljöer att det saknas samlade uppgifter och statistik över kvinnors och mäns deltagande i medborgardialoger. Förvaltningen vill framhålla att uppgifter om könsidentitet alltid samlas in i de medborgardialoger som förvaltningen själv genomför. Huruvida detta görs av andra stadsdelsförvaltningar, stadsbyggnadskontoret eller exploateringskontoret vet förvaltningen inte. Förvaltningen anser dock att det vore intressant om sådan statistik kunde föras inom hela staden för att få en bättre bild av om deltagandet och inflytandet i stadens samhällsplaneringsprocesser är jämställt eller om det finns utmaningar kopplat till kön. Ett sådant underlag skulle även med fördel kunna inkludera ålder. Synpunkter för specifika mål Under fokusområde Kunskap och information, mål 1, är ett resultatmål att Stadens medarbetare har god kunskap om kvinnors och mäns levnadsvillkor och hur dessa kan skilja sig åt beroende på kön. Förvaltningen anser att det även bör stå flickors och pojkars levnadsvillkor, så som det gör i andra mål i handlingsplanen. Ett annat resultatmål under fokusområde Kunskap och information är att Stadens medarbetare har god kunskap om hur jämställdhetsanalyser kan göras. Förvaltningen anser att kunskap om jämställdhetsanalyser är mycket viktigt, bland annat för att identifiera utmaningar i verksamheten kopplat till kön, följa upp verksamhetens resultat och identifiera åtgärder för att utveckla verksamheten. Däremot anser förvaltningen att det är en orimlig förväntan att samtliga medarbetare i stadens stora organisation ska ha god kunskap om detta. Möjligen skulle målet kunna omformuleras till att stadens verksamheter har god kunskap om hur jämställdhetsanalyser kan göras, vilket skulle tydliggöra att varje enskild medarbetare inte förväntas ha god kunskap om detta. Även kunskap om normkritik menar förvaltningen skulle vara meningsfullt i detta sammanhang. Förvaltningen ser också gärna ett stadsövergripande stöd i att göra jämställdhetsanalyser där flickor/kvinnor, pojkar/män och icke-binära ingår. Under fokusområde Välfärd och service är ett resultatmål som berör förskolor och skolor att Staden vidtar åtgärder för att motverka kränkningar på grund av kön i digitala miljöer. Förvaltningen anser att detta inte bör begränsas till enbart digitala miljöer. Enligt skollagen ska var och en som verkar inom skolväsendet främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka all form av kränkande behandling. Därför ställer förvaltningen sig frågandes till varför detta arbete enbart skulle avse digitala miljöer. Skarpnäcks stadsdelsnämnd 40 (104) Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Paragrafen justeras omedelbart. Reservation av Gunnar Caperius (C) och Lena Kling (L), se Reservationer m.m. Reservation av Johan Brege m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Maria Sawon (SD), se Reservationer m.m. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan för jämställdhet har tagits fram. Förvaltningen instämmer i stadsledningskontorets bedömning om att handlingsplanen är ett angeläget styrdokument för att stärka och utveckla stadens jämställdhetsarbete som en integrerad del av stadens arbete med de mänskliga rättigheterna. Förvaltningen ser en viss utmaning i att staden har många styrdokument och handlingsplaner, av vilka en del rör samma eller liknande områden. Med flera dokument riskerar styrningen bli otydlig, framförallt om dessa går in i eller överlappar varandra. Handlingsplanen beskriver vikten av att använda könsuppdelad statistik. Förvaltningen vill lyfta vikten av att centrala undersökningar och enkäter, när det är möjligt, tar fram statistik som inte enbart utgår från juridiskt kön eller personnummer. Detta för att säkerställa att även ickebinära personer inkluderas i underlaget. Exempelvis kan svarsalternativen inkludera kvinna, man, annan könsidentitet och kan/vill inte uppge. Förvaltningen vill lyfta att handlingsplanen saknar ett tydligt fokus för äldreomsorg och funktionsnedsättning. Inom dessa områden är könsskillnader särskilt framträdande, exempelvis när det gäller hälsa, ensamhet, våldsutsatthet, omsorgsbehov och ekonomiska förutsättningar. Samtidigt vill förvaltningen framhålla att handlingsplanen innehåller viktiga och relevanta mål kopplade till bland annat förskola och kultur. Handlingsplanen lyfter att stadens medarbetare behöver god kunskap om hur jämställdhetsanalyser kan genomföras och att dessa utformas med intersektionella perspektiv för att fånga de olika förutsättningar som finns inom grupperna kvinnor och män/flickor och pojkar. Förvaltningen instämmer i vikten av att genomföra jämställdhetsanalyser av hög kvalitet. Förvaltningen ställer sig även positiv till att intersektionellt perspektiv lyfts in i analyserna. Förvaltningen vill betona att det finns behov av fortsatt metodstöd och kunskapshöjning för att möjliggöra välgrundade jämställdhetsanalyser. Med ett stärkt centralt stöd i staden kan analyserna genomföras med större likvärdighet mellan 41 (104) stadens förvaltningar och bolag och resultaten lättare omsättas i konkreta åtgärder i förvaltningens verksamheter. Sammantaget delar förvaltningen stadsledningskontorets bedömning att handlingsplanen för ett jämställt Stockholm är ett angeläget styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Nämnden beslutar om omedelbar justering av ärendet. Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Tapani Juntunen (SD), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen anser att föreslagen handlingsplan ger förutsättningar att stärka och utveckla stadens jämställdhetsarbete och delar stadsledningskontorets bedömning att det är angeläget att staden antar en handlingsplan för att stärka och utveckla arbetet för ett jämställt Stockholm. Förvaltningen ser positivt på att den nya handlingsplanen utgår från fokusområdena i Stockholms stads program för de mänskliga rättigheterna. På detta sätt har handlingsplanen har en tydlig koppling till stadens strategiska arbete med att säkerställa de mänskliga rättigheterna och utgör en fördjupning. Förvaltningen ser även positivt på att jämställdhetsintegrering fortsatt är den huvudsakliga strategin för stadens jämställdhetsarbete samt att genomförande och uppföljning av handlingsplanen sker i ordinarie processer. Detta tydliggör att jämställdhetsarbetet inte är ett sidospår utan en förutsättning för en rättssäker myndighetsutövning och en inkluderande välfärd. Genom att bedriva arbetet utifrån ett jämställdhetsperspektiv säkerställs att kvaliteten i verksamheterna blir likvärdig för alla invånare. Vidare ser förvaltningen positivt på att de mer visionära effektmålen konkretiseras genom resultatmål och att det framgår tydligt vilka nämnder som har ett ansvar för genomförandet. Handlingsplanen upplevs mer konkret än det föregående programmet som handlingsplanen ersätter. Förvaltningen konstaterar att merparten av målen i handlingsplanen berör förvaltningens verksamheter. Redan idag sker förvaltningens arbete i stor utsträckning i linje med handlingsplanens mål och intentioner. Ett 42 (104) jämställdhetsperspektiv integreras i alla verksamheter genom analyser av könsskillnader och genom att beakta jämställdhet vid planering, genomförande och uppföljning av insatser. Förvaltningen vill lyfta att det finns en utmaning i att omsätta krav på normkritik i praktiken då arbetet kräver kompetens, reflektion och tidsutrymme hos medarbetare. Det finns även en risk att grupper som äldre, personer med funktionsnedsättning och personer inom socialpsykiatrin förbises. För att motverka detta krävs en intersektionell analys, som handlingsplanen framhåller. En annan utmaning är att det inom vissa delar av utförarverksamheterna saknas möjlighet att följa könsuppdelad statistik. Detta beror främst på att brukarundersökningarna ofta omfattar för få personer för att kunna redovisas könsuppdelat med bibehållen anonymitet. Avsaknaden av data försvårar analysen och uppföljningen av jämställdhetsmålen. Utifrån Skärholmens demografiska kontext vill förvaltningen även lyfta att jämställdhetsperspektivet ibland kan krocka med det interkulturella perspektivet i arbetet med att skapa representation och igenkänning i den externa kommunikationen. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Reservation av Jonas Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Reservation av Anne-Lie Elfvén (L) och Lars Rottem Krangnes (C), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Martin Westmont (SD), se Reservationer m.m. Ersättaryttrande av Stefan Carneros (KD) som instämde i reservation anförd av Anne-Lie Elfvén (L) och Lars Rottem Krangnes (C). Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 23 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på att en handlingsplan tagits fram och bedömer att den utgör ett viktigt styrdokument för att stärka, utveckla och samla stadens arbete med att bidra till ökad jämställdhet. Jämställdhetsarbetet har betydelse för många av verksamhetsområdesmålen i budget och är nära kopplat till verksamhetsområdesmål 3.7 Stockholm ska vara en öppen, jämställd och demokratisk stad som samarbetar internationellt och till Stockholms stads program för de mänskliga rättigheternas mål om att Stockholms stad är en öppen, jämlik och jämställd stad, fri från alla former av diskriminering och rasism och ligger i linje med förvaltningens pågående arbete för att stärka mänskliga rättigheter och det systematiska kvalitetsarbetet som alltid ska 43 (104) ske med alla stockholmares fokus och deras bästa i åtanke. Förvaltningen ser en möjlighet att implementeringen av handlingsplanen kan öka verksamheternas kunskaper om inkluderande och normkritiska arbetssätt så att invånare som kommer i kontakt med verksamheterna känner sig väl bemötta och delaktiga i beslut som berör dem oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck. Förslaget till handlingsplan är ett långt dokument. Det skulle kunna kortas ned och vara mer kärnfull och förslagsvis kan delar av det som texten hänvisar till, exempelvis rapporter, istället sammanställas i en litteraturförteckning eller bilaga. Förvaltningen föreslår att benämningar i texten genomgående ändras från ”skola och förskola” till ”förskola och skola” då förskolan är den första verksamheten man möter av dessa två. I handlingsplanen står det om vikten av att ha god kunskap om att genomföra jämställdhetsanalyser. Förvaltningen anser att kunskapshöjande insatser bör samordnas inom staden så att alla verksamheter får en gemensam grund att utgå ifrån. Det ökar förutsättningarna för likställighet i staden. Förvaltningen anser att handlingsplanen saknar ett arbetsgivarperspektiv. Som arbetsgivare har staden en viktig roll i arbetet med mänskliga rättigheter och att exempelvis förebygga diskriminering på grund av kön. Att vara en god arbetsgivare är ett prioriterat område i nämndens verksamhetsplan likväl som lokal demokrati där delaktighet och inflytandefrågorna ingår. När arbetsgivarperspektivet saknas finns en risk att staden tappar ett helhetsgrepp vad gäller det strukturella arbetet för jämställdhet. Om det perspektivet inte ska ingå behöver avgränsningen motiveras och att handlingsplanen beskriver hur de frågorna tas om hand på annat vis inom staden. Avslutningsvis anser förvaltningen att det är bra att arbetet med jämställdhet ska integreras i stadens ordinarie styr- och ledningsprocess och att uppföljning ska genomföras inom ramen för den ordinarie uppföljningsprocessen. Detta bidrar till att frågorna fortsätter vara prioriterade. Stockholm Stadshus AB Stockholm Stadshus AB:s yttrande daterat den 15 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Koncernledningen tillstyrker den föreslagna handlingsplanen. Koncernen omfattar bolag med skilda verksamhetsinriktningar, storlekar och organisatoriska förutsättningar. Det innebär att förmågan att genomföra handlingsplanens alla delar fullt ut i löpande processer varierar. Ett antal dotterbolag lyfter vikten av centralt stöd för att handlingsplanen ska få genomslag. Ett möjligt tillvägagångssätt kan vara att samla ett sådant material på stadens utbildningsplattform. Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030 Kommunstyrelsens råd för Agenda 2030:s yttrande daterat den 24 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. 44 (104) I handlingsplanen anges att den sträcker sig fram till 2030 och att stadsledningskontoret vartannat år ska göra en bedömning av stadens arbete gällande mänskliga rättigheter som sammanställs i en rapport till kommunfullmäktige. I detta arbete ingår även handlingsplanerna som hör till programmet för mänskliga rättigheter. Rådet anser att om arbetet för jämställdhet ska få verklig effekt behövs tydligare uppföljning, gärna med hjälp av exempelvis indikatorer, men också en tydligare styrning. Rådet för Agenda 2030 noterar att handlingsplanen i sin nuvarande form har en hög ambitionsnivå men saknar de konkreta verktyg som krävs för en effektiv implementering. Vi ser ett behov av följande: Fastställande av indikatorer Handlingsplanen nämner effekt- och resultatmål, men saknar definierade indikatorer. Rådet vill att staden fastställer mätbara nyckeltal kopplade till FN:s globala mål 5. Utan en tydlig mätning och kvantifierbara mål blir det omöjligt att utvärdera om stadens insatser faktiskt leder till ökad jämställdhet fram till år 2030. Vissa av de nationella indikatorerna kan vara ett stöd, men med fördel kompletteras med ytterligare egna indikatorer som man ser som en del av lösningen och som staden förfogar över (t ex andelen kvinnor med heltidsarbete respektive tillsvidareanställning i kommunalt ägd eller kommunalt finansierad verksamhet som komplettering till de nationella indikatorer som avser tillräcklig inkomst). En jämlik bostadsmarknad för alla Enligt Jämställdhetsmyndigheten är bostadsmarknaden strukturellt ojämlik (gäller både unga och ensamstående kvinnor med barn som är en mycket utsatt grupp). Rådet anser att staden behöver tillgodose behovet av hyresrätter till överkomligt pris, som en integrerad del av jämställdhetsarbetet, och i hela bostadsbeståndet, såväl befintligt som kommande, kommunalägt som privatägt. Tätare uppföljningsintervall Att uppföljning sker vartannat år är otillräckligt för att säkerställa kontinuitet och kurskorrigering. Handlingsplanen har knappa fyra år på sig för genomförande. Förtydligat operativt ansvar På flertalet ställen i handlingsplanen anges att ansvariga är "samtliga nämnder och bolagsstyrelser", det är självfallet lovvärt och jämställdhetsfrågor berör också samtliga verksamheter. Dock riskerar det i ett ansvarsperspektiv att göra ansvarsfördelningen diffus. Ett alternativ är att utpeka de nämnder som är särskilt betydelsefulla för specifika frågor och också ge dem en möjlighet att samordna med annan verksamhet då frågornas lösning kräver det. Det behöver framgå hur staden avser att stödja och utkräva ansvar från de verksamheter som inte uppvisar progression i sitt jämställdhetsarbete. Resurssättning 45 (104) Implementering av kunskapshöjande insatser kräver både tid och ekonomiska medel. Rådet saknar en beskrivning av hur dessa insatser ska finansieras och prioriteras inom ramen för befintliga resurser för att säkerställa att arbetet får genomslag i hela organisationen. Akademikerförbundet SSR Stockholms stad Akademikerförbundet SSR Stockholms stads yttrande daterat den 21 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kommunstyrelsen har remitterat ärendet till bland andra Akademikerförbundet SSR Stockholm stad. Akademikerförbundet SSR är ett akademiskt förbund och företräder drygt 3000 medlemmar med anställning i Stockholms stad. De största medlemsgrupperna är socialsekreterare och biståndshandläggare, men förbundet organiserat diverse medlemsgrupper på i stort sett samtliga stadens förvaltningar. Akademikerförbundet SSR arbetar aktivt med arbetsmiljöfrågor och arbetsvillkor för förbundets medlemmar. Sedan ett antal år tillbaka driver förbundet frågan om att Stockholms stad ska förse personaltoaletterna mensskydd i händelse av oförutsedd menstruation. Förbundet ser detta som en naturlig del av att arbeta med en jämställd arbetsmiljö. Vidare arbetar förbundet med frågor om jämställda löner och samhällsproblem kring företrädesvis kvinnors obetalda arbete. Det är av yttersta vikt att staden arbetar med jämställdhetsfrågor och Akademikerförbundet SSR ser behov av en handlingsplan. Handlingsplanen åsyftar främst nämnder och bolags arbete för stockholmarna. Akademikerförbundet SSR önskar att staden genom handlingsplanen även förstärker sitt arbete med jämställdhetsfrågorna inom personalfrågorna. Vidare medskick är att respektive förvaltning behöver ges vägledning för att ta fram nya arbetssätt för hur verksamheterna ska kunna arbeta med att förverkliga målen i handlingsplanen. Ett sådant arbete behöver föregås av dialog med skyddsombud och övriga medarbetare inom verksamheterna. En ytterligare aspekt är hot och våld i arbetslivet, något som tyvärr sker frekvent inom socialtjänsten. Arbetsmiljöverket har i en kunskapsöversikt inom socialtjänsten lyft avsaknaden av ett köns- och genusperspektiv likväl som ett intersektionellt perspektiv på säkerhet och sårbarhet. Myndigheten menar att en ökad förståelse av hur olika grupper inom socialtjänsten upplever och hanterar hot skulle bidra till mer träffsäkra och jämlika insatser. Länsstyrelsen Stockholm Länsstyrelsen Stockholms yttrande daterat den 9 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Övergripande synpunkter 46 (104) Stockholms stad har presenterat en handlingsplan med många intressanta förslag till aktiviteter som kan få positiva effekter. En av styrkorna är att planen utgår från de utmaningar som Stockholms stad särskilt noterat. Flera av beskrivningarna av problemen, målsättningarna och åtgärderna är i linje med dem i Länsstrategi för jämställdhetsintegrering Stockholms län 2024–2027. Länsstyrelsen Stockholm anser att användningen av ett MR-perspektiv i stället för ett jämställdhetsperspektiv kan vara relevant, så länge detta inte används på bekostnad av jämställdhetsperspektivet. Det är därför bra att det nämns i planen att jämställdhetsintegrering fortsatt ska vara den huvudsakliga strategin och att man betonar vikten av jämställdhetsanalyser. Under avsnittet Välfärd och service (sid. 14) nämns vikten av intersektionella analyser. Det kan vara värt att understryka vikten av ett intersektionellt perspektiv i analyserna på flera ställen i handlingsplanen. Stockholms stad har delat in handlingsplanen i tre fokusområden: Kunskap och information Välfärd och service Delaktighet och service. Att fokusera på vissa områden mer än andra kan ge ökad effekt. Länsstyrelsen Stockholm kan inte avgöra om de tre fokusområdena är de mest relevanta. Det saknas dock åtgärder inom områdena civilt försvar och krisberedskap. Staden kan med fördel genomföra kunskapshöjande insatser om jämställdhet och mänskliga rättigheter för de som planerar övningar och utbildningar inom dessa områden. I handlingsplanen används effekt- och resultatmål. Det underlättar uppföljningen och utvärderingen. Tillsammans med kommun-styrelsens samordning, stöd och uppföljning skapar det en tydlig styrning. Däremot kan chefers och ledares betydelse för utvecklingen av arbetet och uppföljningen av medarbetarnas arbetssätt betonas på flera ställen. Särskilda synpunkter Fokusområde: Kunskap och information I handlingsplanen anges sex exempel på kunskapshöjande insatser. Utbildning är viktigt, för att stadens anställda ska veta vad, varför och hur de ska bedriva arbetet för mänskliga rättigheter. Jämställdhetsutbildningar som verksamhetsanpassats ökar känslan av meningsfullhet och förbättrar chanserna att medarbetarna använder ett jämställdhets- eller MR-perspektiv i sitt arbete. I skrivningarna om jämställdhetsanalyser bör också betydelsen av att hitta orsakerna till problemen nämnas. Fokusområde: Välfärd och service 47 (104) Handlingsplanen betonar vikten av att analysera konsekvenserna för könen liksom att synliggöra resursfördelningen (mellan kvinnor/flickor å ena sidan jämfört med män/pojkar å andra sidan) i arbetet med jämställdhetsintegrering. Vikten av att hitta orsakerna till resursfördelningen bör också nämnas. Begreppet likvärdig förekommer flertalet gånger i handlingsplanen. I samband med att resurstilldelningen, handläggningstid eller service kan det vara av värde att beskriva varför likvärdigheten ska gälla framför en lika tilldelning mellan könen. På sidan 13 nämns ”en sexualitet som avviker från normen”. Meningen bör ändras. Uttrycket kan bidra till synen på vissa grupper som anormala. Handlingsplanen betonar vikten av att synliggöra normer, maktstrukturer och värderingar. Det är bra. Skrivningarna kring detta är mycket viktiga som ledstjärnor i medarbetarnas arbete. Upphandling Det är bra att staden vill använda ett MR-perspektiv vid upphandling. Förvaltningar och bolag uppmanas att ställa krav på leverantörers kompetens avseende lika rättigheter och möjligheter. Hur detta ska gå till framgår inte och kan utvecklas Skola och förskola En av orsakerna till ojämlikheterna på arbetsmarknaden, de ojämställda lönerna och människors möjligheter i livet, som en följd av dessa, beror bland annat på flickors och pojkars studieval i skolan. Enligt forskningen torde uppfattningar bland unga om vilka studieval som är lämpliga formas redan i ung ålder. Då studievalen har en så avgörande betydelse för gruppernas framtid vore det betydelsefullt att skapa en målsättning för detta i handlingsplanen. Socialtjänst och andra verksamheter som möter stockholmare Vad gäller mål 3 bör medborgarnas inflytande över insatsernas utformning nämnas. Forskning visar att det inflytandet ibland saknas. Arbetsmarknadsinsatser Handlingsplanen tar på sidan 23 upp att kvinnor med utländsk bakgrund jämte kvinnor med funktionsnedsättningar möter särskilda hinder. Kvinnorna med utländsk bakgrund har en mycket sämre förankring på arbetsmarknaden jämfört med männen i Stockholms län. Den gruppen utgör en särskild utmaning av sådan grad att ett mål för dem borde skapas. Kultur, idrott och fritid Målen är väl formulerade. Det vore av värde att synliggöra resurstilldelningen till idrotter där det finns en överrepresentation av enderas könet (exempelvis ridning och ishockey). Vikten av årliga dialoger med idrottsföreningarna, om deras arbete ur ett 48 (104) MR-perspektiv och uppföljningar av detta, kan också vara värt att skriva om i handlingsplanen. Offentliga miljöer I detta avsnitt nämns området stadsbyggnad. Då kvinnor och äldre liksom grupper med lägre inkomster eller personer med funktionsvariationer är mer beroende av kollektivtrafiken än genomsnittet borde en diskussion om transportplaneringen och infrastrukturen för dessa grupper vara relevant. Fokusområde: Delaktighet och inflytande Det saknas uppgifter och statistik över olika gruppers deltagande och inflytande. Det är därför bra att handlingsplanen nämner detta. Målen för arbetet för ökat deltagande och inflytande är väl formulerade. Sveriges kvinnoorganisationer Sveriges kvinnoorganisationers yttrande daterat den 14 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Definitionen av jämställdhet I handlingsplanen definieras jämställdhet enligt följande: ”Jämställdhet – det vill säga att kvinnor, män och ickebinära ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.”. Sveriges jämställdhetspolitiska mål Sveriges Kvinnoorganisationer vill påminna om att Sveriges jämställdhetspolitiska mål definierar jämställdhet som ”Jämställdhet handlar om att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv”. Att skilja på kön och könsidentititet är avgörande för att arbetet med jämställdhet ska få verkan. Praktiskt jämställdhetsarbete kräver att kön konsekvent synliggörs och det från juridiskt kön. Sverige har två juridiska kön: kvinna och man. Om man utöver juridiskt kön vill adressera andra perspektiv, så som könsidentitet, är det bättre att göra det här samtidigt som man konsekvent adresserar kvinnor och män, flickor och pojkar. Handlingsplanen lyfter likaså: ”Alla identifierar sig dock inte som antingen kvinna eller man och alla identifierar sig inte med sitt juridiska kön. Stockholm stads jämställdhetsarbete ska synliggöra alla oavsett kön, inklusive kvinnor, män och ickebinära, och oavsett transerfarenhet.” Jämställdhet är ett majoritetsperspektiv som omfattar hela befolkningen, kvinnor och män är stora grupper som i sig rymmer olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. Könsidentitet och könsöverskridande uttryck är, liksom andra diskrimineringsgrunder, ett minoritetsperspektiv som kräver riktade insatser och analyser för att inte tappas bort. 49 (104) Handlingsplanen för jämställdhet gör tyvärr inte denna viktiga åtskillnad mellan minoritets- och majoritetsperspektiv, vilket innebär att den riskera missa större jämställdhetsproblem och minoritets-gruppers specifika behov. Alltid kön, men inte bara kön Handlingsplanen för jämställdhet lyfter löpande vikten av intersektionella analyser för träffsäkra jämställdhetsanalyser som tar hänsyn till olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. Intersektionalitet handlar mycket riktigt om hur olika diskrimineringsgrunder och maktordningar påverkar och förstärker varandra, vilket är viktigt att ta hänsyn till. Samtidigt finns det risk för perspektivträngsel som i sin tur kan försvåra möjligheten att urskilja mönster, där jämställdhetsperspektivet i sin tur riskeras att tappas bort. I Jämställdhetsmyndighetens förordning ges en god beskrivning av hur man bör hantera att anlägga flera perspektiv: ”maktordningar baserade på kategorier så som sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck, social bakgrund, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning eller ålder” ska beaktas ”när det bidrar till bättre prioriteringar och större träffsäkerhet i utformningen av insatserna och genomförandet av jämställdhetspolitiken”. För att säkra att jämställdhetsperspektivet inte tappas bort, är det viktigt att handlingsplanen poängterar att intersektionella analyser alltid måste utgå från principen alltid kön, inte bara kön, som är ett majoritetsperspektiv och att andra perspektiv inkluderas där så är lämpligt. Att synliggöra kvinnor och män – metoder för könsuppdelad statistik Sveriges Kvinnoorganisationer delar handlingsplanens skrivning att ”arbetet med jämställdhetsintegrering är att synliggöra och analysera vilka konsekvenser förslag, aktiviteter och fördelning av resurser får för kvinnor och män.” Jämställdhetsintegrering är den strategi som Sverige, EU och FN beslutat att man ska arbeta utifrån för att uppnå ett jämställt samhälle. Detta förutsätter att kön konsekvent synliggörs och att jämställdhetsperspektivet beaktas i alla beslut, på alla nivåer och i alla steg av processen. Jämställdhetsanalyser och könsuppdelad statistik utgör grunden för jämställdhetsintegrering och för att genomföra träffsäkra insatser och riktade åtgärder för olika grupper av kvinnor och män, flickor och pojkar. Handlingsplanen poängterar att stadens verksamheter ska dela upp statistik på kön, och andra relevanta faktorer vid uppföljning av översyn av verksamheten. Handlingsplanen anger också att: ”i de fall statistik tas fram genom enkäter som inte kopplas till det juridiska könet/personnumret går det att även inkludera ickebinära personer genom att lägga till fler svarsalternativ än kvinna/flicka och man/pojke. Enligt statistikförordningen ska all individbaserad officiell statistik vara uppdelad efter kön om det inte finns särskilda skäl mot detta. Precis som handlingsplanen anger 50 (104) är det möjligt att i undersökningar inhämta information om könsöverskridande identitet eller uttryck. När det här görs är det viktigt att notera att enligt dataskyddsförordningen GDPR, är könsidentitet tillskillnad från kön en känslig personuppgift. Vidare är det viktigt att beakta att gruppen ickebinära och transpersoner är en liten grupp, där det kan vara svårt att få så många svar som behövs för att använda resultaten. Utifrån det här kan det vara mer gångbart att inhämta kunskap om gruppen genom referensgrupper eller konsultation med fristående experter. Eftersom kön och könsidentitet är olika saker, kan frågor om könsidentitet aldrig ersätta frågor om kön. När det är befogat och juridiskt möjligt att samla in data uppdelat på könsidentitet, kan frågan om könsidentitet ställas utöver frågan om kön, i vad som brukar beskrivas som tvåstegsmodellen. Tvåstegsmodellen innebär att man ställer två frågor om könsaspekter enligt nedan exempel: Vilket är ditt kön? Den här frågan ställer vi för att följa upp kommunens resultat uppdelat på kön och säkerställa en jämställd verksamhet med lika villkor för flickor och pojkar, kvinnor och män.Vi utgår från det kön som du har i folkbokföringen, så kallat juridiskt kön. I Sverige finns två juridiska kön: kvinna och man. [ ] Kvinna [ ] Man [ ] Vill inte svara Vilken är din könsidentitet? Könsidentitet är det kön du själv känner dig som. Den här frågan ställer vi för att kunna följa upp kommunens resultat och säkerställa en jämlik verksamhet för alla oavsett könsidentitet. [ ] Kvinna [ ] Man [ ] Annat [ ] Vill ej uppge * I exemplet ovan efterfrågas information om juridiskt kön. Det är också möjligt att samla in information om biologiskt kön, som är en viktig grund för jämställdhetsarbetet. Det kan till exempel göras genom att fråga vilket kön personen registrerades som vid födseln. ** Tänk på att även frågan om könsidentitet bör vara könad så att skillnader mellan transkvinnor och transmän kan upptäckas. Registerbaserad statistik gör det möjligt att se strukturella mönster på gruppnivå i stora grupper, vilket är avgörande för jämställdhetsarbetet. Vision Stockholm stad Vision Stockholm stad yttrande daterat den 24 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Vision Stockholms stad ställer sig positiv till kommunens handlingsplan. 51 (104) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Reservation av Per Rosencrantz (M) 1. Att avslå förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Särskilt uttalande av Christina Tufvesson (L) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar 52 (104) ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och Arbetsmarknadsnämnden helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. 53 (104) Exploateringsnämnden Reservation av Gabriel Kroon (SD) 1. att delvis bifalla kontorets förslag samt 2. att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Reservation av Peter Öberg (L) 1. att nämnden beslutar att återremittera ärendet, samt 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. 54 (104) Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Fastighetsnämnden Reservation av Henrik Virro m.fl. (M) 1. att nämnden beslutar att delvis godkänna kontorets förslag samt 2. att därutöver anföra följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga 55 (104) förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av Hansi Karppinen (L) 1. att nämnden beslutar att återremittera ärendet samt 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet 56 (104) ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Ersättaryttrande av Lovisa Hedin (KD) 1. Att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet. 2. Att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 är tyvärr ännu ett skolboksexempel på hur vänstern förvandlar ett viktigt samhällsmål till ytterligare ett projekt för tröttsam radikalfeminism och identitetspolitik. I stället för att utgå från individens 57 (104) frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Handlingsplanen stipulerar att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Vänsterpolitiker tar sig helt sonika rätten att klampa rätt in i människors fria livsval. Det offentliga ska inte uppfostra medborgare till “rätt” preferenser. Det ska undanröja verkliga hinder, inte moralisera över att kvinnor och män ibland väljer olika. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. Stockholmana förtjänar bättre än ännu en handlingsplan byggd på den olyckliga kombinationen av ideologiskt önsketänkande och praktisk undfallenhet när det väl kommer till krita att stå upp för jämställdhet. Förskolenämnden Reservation av Åsa Nilsson Söderström (L) och Ismail Ali (C) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna och Centerpartiet delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. 58 (104) Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl Förskolenämnden den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga 59 (104) förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av Linnéa Vinge (SD) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. 60 (104) Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Idrottsnämnden Reservation av Hanna Wistrand (L) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. 61 (104) Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Något som även idrottsförvaltningen lyfter i sitt utlåtande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. 62 (104) Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Kulturnämnden Reservation av Niclas Peyron (L) att nämnden delvis godkänner förvaltningens förslag till beslut, och anför därutöver följande: Vi anser att programmet har för många brister och att kommunstyrelsen bör återremittera ärendet till berörd nämnd. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. 63 (104) Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Kristina Lutz m.fl. (M) att nämnden delvis godkänner förvaltningens förslag till beslut, och anför därutöver följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med 64 (104) hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD) – att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet – att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 är tyvärr ännu ett skolboksexempel på hur vänstern förvandlar ett viktigt samhällsmål till ytterligare ett projekt för tröttsam radikalfeminism och identitetspolitik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Handlingsplanen stipulerar att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Vänsterpolitiker tar sig helt sonika rätten att klampa rätt in i människors fria livsval. Det offentliga ska inte uppfostra medborgare till “rätt” preferenser. Det ska undanröja verkliga hinder, inte moralisera över att kvinnor och män ibland väljer olika. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. 65 (104) Stockholmarna förtjänar bättre än ännu en handlingsplan byggd på den olyckliga kombinationen av ideologiskt önsketänkande och praktisk undfallenhet när det väl kommer till krita att stå upp för jämställdhet. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Reservation av Torbjörn Erbe m.fl. (M) 1. att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut samt 2. att därutöver anföra följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, Miljö- och hälsoskyddsnämnden mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. 66 (104) Reservation av Anders Edin (SD) 1. att nämnden beslutar att avslå förvaltningens förslag till beslut samt 2. att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Reservation av Joakim Rönnbäck (L) 1. att återremittera ärendet samt 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När 67 (104) ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av Miljö- och hälsoskyddsnämnden Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. 68 (104) Socialnämnden Reservation av Jan Jönsson (L) och Kristin Jacobsson (C) 1. att återremittera ärendet, samt 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. 69 (104) Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M) 1. att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut, samt 2. att därutöver anföra följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av Socialnämnden handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. 70 (104) Särskilt uttalande av Tapani Juntunen (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Ersättaryttrande av Maurice Forslund (KD) 1. att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet, samt 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 riskerar att bli ideologi framför faktisk politik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Vi kristdemokrater vänder oss emot att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och Socialnämnden yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Detta mot bakgrund av att det riskerar att klampa rätt in i människors fria livsval. Vi 71 (104) kristdemokrater vill istället stärka alla barns och stockholmares möjligheter att leva fria och trygga liv så som de själva önskar. Det är de dåliga normerna och värderingarna som ska bekämpas – inte normer och värderingar i sig. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. Kristdemokraterna vill se en handlingsplan för jämställdhet som på ett tydligare sätt identifierar de hindren som faktiskt begränsar män och kvinnor i vardagen från att leva fria och självständiga liv. För att nämna några konkreta exempel hade vi velat se tydligare mål och arbetssätt kopplat till bland annat arbetet med att motverka kriminaliteten, otryggheten och för att stärka stödet till brottsoffer. Det hade också kunnat handla mer om skolans ansvar i att motverka psykisk ohälsa och ätstörningar, som drabbar många unga flickor. Det hade kunnat lyfta fram arbetsmarknadsnämndens och socialnämndens arbete med att minska kvinnors sjukskrivingar och underlätta för nyblivna mammor. Förslaget till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 är rikt på ideologiska termer –men desto fattigare på praktiska arbetssätt kopplade till konkreta utmaningar. Trafiknämnden Reservation av Dennis Wedin m.fl. (M) 1. att nämnden beslutar att delvis godkänna kontorets förslag till beslut, samt 2. att därutöver anföra följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. 72 (104) Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av Anders Lindman (SD) 1. att nämnden beslutar att delvis bifalla kontorets förslag, samt 2. att därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt inom i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. 73 (104) Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Reservation av Sara Svanström (L) 1. att nämnden beslutar att återremittera ärendet, samt 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. 74 (104) Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Ersättaryttrande av Destiny Zandi Lindgren (KD) – att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet – att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 är tyvärr ännu ett skolboksexempel på hur vänstern förvandlar ett viktigt samhällsmål till ytterligare ett projekt för tröttsam radikalfeminism och identitetspolitik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Handlingsplanen stipulerar att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Vänsterpolitiker tar sig helt sonika rätten att klampa rätt in i människors fria livsval. Det offentliga ska inte uppfostra medborgare till “rätt” preferenser. Det ska undanröja verkliga hinder, inte moralisera över att kvinnor och män ibland väljer olika. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. 75 (104) Stockholmana förtjänar bättre än ännu en handlingsplan byggd på den olyckliga kombinationen av ideologiskt önsketänkande och praktisk undfallenhet när det väl kommer till krita att stå upp för jämställdhet. Utbildningsnämnden Reservation av Andréa Hedin m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. 76 (104) Reservation av Jan Jönsson (L) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. 77 (104) Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Linnéa Vinge (SD) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Ersättaryttrande av Erik Ehrs (KD) 1. att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 riskerar att bli ideologi framför faktisk politik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade 78 (104) pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Vi kristdemokrater vänder oss emot att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Detta mot bakgrund av att det riskerar att klampa rätt in i människors fria livsval. Vi kristdemokrater vill istället stärka alla barns och stockholmares möjligheter att leva fria och trygga liv så som de själva önskar. Det är de dåliga normerna och värderingarna som ska bekämpas – inte normer och värderingar i sig. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. Kristdemokraterna vill se en handlingsplan för jämställdhet som på ett tydligare sätt identifierar de hindren som faktiskt begränsar män och kvinnor i vardagen från att leva fria och självständiga liv. För att nämna några konkreta exempel hade vi velat se tydligare mål och arbetssätt kopplat till bland annat arbetet med att motverka kriminaliteten, otryggheten och för att stärka stödet till brottsoffer. Det hade också kunnat handla mer om skolans ansvar i att motverka psykisk ohälsa och ätstörningar, som drabbar många unga flickor. Det hade kunnat lyfta fram arbetsmarknadsnämndens och Äldrenämnden Reservation av Nike Örbrink (KD) 1. att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet 2. att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 riskerar att bli ideologi framför faktisk politik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade 79 (104) pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Vi kristdemokrater vänder oss emot att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Detta mot bakgrund av att det riskerar att klampa rätt in i människors fria livsval. Vi kristdemokrater vill istället stärka alla barns och stockholmares möjligheter att leva fria och trygga liv så som de själva önskar. Det är de dåliga normerna och värderingarna som ska bekämpas – inte normer och värderingar i sig. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. Kristdemokraterna vill se en handlingsplan för jämställdhet som på ett tydligare sätt identifierar de hindren som faktiskt begränsar män och kvinnor i vardagen från att leva fria och självständiga liv. För att nämna några konkreta exempel hade vi velat se tydligare mål och arbetssätt kopplat till bland annat arbetet med att motverka kriminaliteten, otryggheten och för att stärka stödet till brottsoffer. Det hade också kunnat handla mer om skolans ansvar i att motverka psykisk ohälsa och ätstörningar, som drabbar många unga flickor. Det hade kunnat lyfta fram arbetsmarknadsnämndens och socialnämndens arbete med att minska kvinnors sjukskrivingar och underlätta för nyblivna mammor. Förslaget till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 är rikt på ideologiska termer – men desto fattigare på praktiska arbetssätt kopplade till konkreta utmaningar Reservation av Margita Jacobsson (L) och Malin Frick (C) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna och Centerpartiet delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. 80 (104) Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. 81 (104) Överförmyndarnämnden Reservation av Ewa Samuelsson (KD) 1. Att avstyrka Handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 i sin helhet 2. Att därutöver anföra följande: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 riskerar att bli ideologi framför faktisk politik. I stället för att utgå från individens frihet, ansvar och möjligheter, så tar man avstamp i teorin om ett “könsmaktssystem” – där mannen per definition är norm och kvinnan offer. Det är inte en seriös problemformulering – det är en ideologisk dröm förklädd till kommunal styrning. Handlingsplanen genomsyras av tankar om normkritik, intersektionella analyser och krav på att varje beslut, från förskola till arbetsmarknadsinsatser, ska anpassas efter politisk ideologi. Resultatet blir inte bättre välfärd utan mer byråkrati. Det innebär tjänstepersoner som ska producera en aldrig sinande ström av ideologiskt färgade pappersprodukter, samtidigt som stockholmarna väntar på bättre skolresultat, tryggare miljöer och en socialtjänst som faktiskt fungerar. Mest talande är kanske synen på människors egna livsval. Vi kristdemokrater vänder oss emot att staden ska motverka normer som “befäster könssegregeringen” och uppmuntra studie- och yrkesval som ”utmanar stereotyper”. Detta mot bakgrund av att det riskerar att klampa rätt in i människors fria livsval. Vi kristdemokrater vill istället stärka alla barns och stockholmares möjligheter att leva fria och trygga liv så som de själva önskar. Det är de dåliga normerna och värderingarna som ska bekämpas – inte normer och värderingar i sig. För när kvinnor och flickor beskriver verklig otrygghet i kollektivtrafiken och i det offentliga rummet, så svarar vänstern med dialoger och kunskapshöjande insatser. Stockholmarna behöver inte fler genusseminarier. De behöver bättre belysning, fler ordningsvakter, renare miljöer och en politik som sätter trygghet före marxistiska teorier. Samtidigt väljer vänsterstyret, trots alla fina ord, att tillmötesgå hederskultur och normer när det kommer till att könssegregerad simtider för män och kvinnor i stadens badhus. Kristdemokraterna vill se en handlingsplan för jämställdhet som på ett tydligare sätt identifierar de hindren som faktiskt begränsar män och kvinnor i vardagen från att leva fria och självständiga liv. För att nämna några konkreta exempel hade vi velat se tydligare mål och arbetssätt kopplat till bland annat arbetet med att motverka kriminaliteten, otryggheten och för att stärka stödet till brottsoffer. Det hade också kunnat handla mer om skolans ansvar i att motverka psykisk ohälsa och ätstörningar, som drabbar många unga flickor. Det hade kunnat lyfta fram arbetsmarknadsnämndens och socialnämndens arbete med att minska kvinnors sjukskrivingar och underlätta för nyblivna mammor. 82 (104) Förslaget till handlingsplan för ett jämställt Stockholm 2030 är rikt på ideologiska termer –men desto fattigare på praktiska arbetssätt kopplade till konkreta utmaningar. Reservation av Johan Brege m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala Överförmyndarnämnden frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Bromma stadsdelsnämnd Reservation av Hanna Wistrand (L) 1. Att återremittera ärendet. 83 (104) 2. Att därutöver anföra. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå Bromma stadsdelsnämnd detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar 84 (104) ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Mattias Keresztesi m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också tillräckliga verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Särskilt uttalande av Findel Madison (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt 85 (104) förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i sånär all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Reservation av Peter Backlund (L) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. 86 (104) Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Gustav Johansson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot 87 (104) kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Särskilt uttalande av Emelie Wassermann (SD) Sverigedemokraterna konstaterar att handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 innehåller höga ambitioner, men präglas av en alltför omfattande och abstrakt styrning som riskerar att få begränsad faktisk effekt i verksamheterna. Planen ställer långtgående krav på att jämställdhetsperspektiv, analyser och normkritiska arbetssätt ska genomsyra samtliga delar av stadens verksamhet. Samtidigt saknas tydliga prioriteringar, konkreta åtgärder och mätbara resultat som gör det möjligt att följa upp vilka förbättringar som faktiskt uppnås för stockholmarna. Sverigedemokraterna ser en risk i att ytterligare styrdokument av denna karaktär leder till ökad administration och mer omfattande processer, snarare än till förbättringar i kärnverksamheterna. Tid och resurser riskerar att tas från verksamheter som förskola, socialtjänst och äldreomsorg, där behoven redan i dag är stora. Vidare fokuserar handlingsplanen i hög grad på normer och perspektiv, medan konkreta samhällsproblem som otrygghet, bristande studiero i skolan och kvaliteten i omsorgen inte ges motsvarande tyngd. Det riskerar att skapa en obalans mellan politiska ambitioner och de faktiska utmaningar som invånarna möter i sin vardag. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete i första hand ska prioritera kärnuppdraget och insatser som ger tydlig effekt för invånarnas trygghet, livskvalitet och välfärd. Mot denna bakgrund är vi kritiska till handlingsplanens omfattning, inriktning och brist på konkretion. 88 (104) Farsta stadsdelsnämnd Reservation av Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För våra partier handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För våra partier är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. 89 (104) Särskilt uttalande av Leif Söderström (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Reservation av Johan Nilsson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med 90 (104) funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av Robin Nilsen (L) 1. Att avslå förvaltningens förslag. 2. Att därutöver anföra. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av ´stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning´. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte ´tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter`. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. 91 (104) Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning." Särskilt uttalande av Henrik Åkerlund (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. 92 (104) Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Saad Gourrada (C) Centerpartiet ser positivt på arbetet för utökad jämställdhet, men vill samtidigt betona vikten av att insatserna leder till konkreta resultat i verksamheterna. Arbetet bör i högre grad fokusera på individens behov och undvika att skapa onödig administration genom omfattande analyskrav. Centerpartiet vill därför understryka vikten av att jämställdhetsarbetet utformas effektivt och med tydlig koppling till faktiska förbättringar för stadens invånare Särskilt uttalande av Pär Gustavsson (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön Järva stadsdelsnämnd Reservation av Ole-Jörgen Persson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga 93 (104) förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Särskilt uttalande av Robert Westerlund (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. 94 (104) Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Kungsholmens stadsdelsnämnd Reservation av Charlotta Schenholm (L) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt 95 (104) genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Henrik Sjölander m.fl. (M) 1. att delvis godkänna förslag till beslut; och 2. att därutöver anföra följande: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi bedömer att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig 96 (104) utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av Liliane Åkerlund (SD) 1. Kungsholmens stadsdelsnämnd bifaller delvis tjänsteutlåtandet 2. Därutöver anföra följande: Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. 97 (104) Norra innerstadens stadsdelsnämnd Reservation av Petra Gardos Ek m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av Anders Lindman (SD) 1. Att delvis bifalla förvaltningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: 98 (104) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt inom i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Reservation av Gunnar Caperius (C) och Lena Kling (L) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra: Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna och Centerpartiet delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan 99 (104) central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Reservation av Johan Brege m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till 100 (104) stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Särskilt uttalande av Maria Sawon (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. 101 (104) Skärholmens stadsdelsnämnd Reservation av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Särskilt uttalande av Tapani Juntunen m.fl. (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att 102 (104) stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i princip all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön. Södermalm stadsdelsnämnd Reservation av Jonas Nilsson m.fl. (M) 1. Att delvis godkänna förvaltningens förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra: För Moderaterna handlar jämställdhetsarbete om att undanröja faktiska hinder och hantera verkliga problem. Det innebär lika lön för lika arbete, likvärdiga förutsättningar i skolan för flickor och pojkar samt att alla ska kunna känna sig trygga, både i det offentliga rummet och i hemmet. Ett framgångsrikt jämställdhetsarbete kräver tydliga mål, mätbarhet och konkreta åtgärder. Den handlingsplan som nu läggs fram präglas av ett stort fokus på processer, analys och teori. Den riskerar att bli ytterligare en administrativ pålaga för verksamheterna snarare än ett effektivt verktyg. Vi har återkommande efterfrågat färre och mer träffsäkra styrdokument. Handlingsplanen är en av sex underordnade planer till stadens MR-program, och därutöver finns flera angränsande styrdokument. Vi menar att denna fragmenterade struktur är ineffektiv, skapar otydlighet och tar fokus från kärnverksamheterna. Vi instämmer i förvaltningens bedömning att planen är för generell och att mer konkreta och avgränsade resultatmål behövs. Centrala frågor, såsom mäns våld mot kvinnor, hanteras vid sidan av handlingsplanen, vilket försvårar en samlad och enhetlig styrning. Inte heller den särskilda utsattheten för personer med funktionsnedsättning lyfts i tillräcklig utsträckning. Åtgärderna som presenteras är generella och fastnar i normkritik snarare än konkreta insatser. Planen saknar också verktyg för att bekämpa det utbredda problemet med hedersrelaterat våld och förtryck. Majoritetens agerande på området är otillräckligt och står inte i proportion till problemets omfattning. Åtgärder som könsseparerade 103 (104) badtider är exempel på hur man i praktiken går förtryckande strukturerna till mötes i stället för att motverka dem. För Moderaterna är det självklart att staden ska agera med kraft där utsattheten är som störst. En kvinna som utsätts för våld i hemmet ska kunna bo kvar i sin bostad, medan det är våldsutövaren som ska flyttas. Detta är ett konkret förslag som majoriteten har motsatt sig. Mot bakgrund av att handlingsplanen brister i tydlighet, mätbarhet och prioritering av de mest angelägna problemen bedömer vi att den är otillräcklig och bör omarbetas. Reservation av Anne-Lie Elfvén (L) och Lars Rottem Krangnes (C) 1. Att återremittera ärendet. 2. Att därutöver anföra. Handlingsplanen för ett jämställt Stockholm 2030 har en viktig ambition och adresserar centrala frågor om jämställdhet i stadens verksamheter. Liberalerna delar målsättningen om ett mer jämställt samhälle där kvinnor och män, flickor och pojkar ges likvärdiga livschanser och där människor inte begränsas av könsnormer. Samtidigt är det tydligt att handlingsplanen i sin nuvarande form inte uppfyller de krav som bör ställas på ett styrande dokument. Det finns exempelvis ett uttalat behov av “stadsövergripande samordning och stöd i implementering och uppföljning”. Det pekar på en grundläggande svaghet. När ansvaret är brett fördelat över stadens nämnder krävs en tydlig struktur för hur arbetet ska ledas, följas upp och utvecklas. Utan detta finns en uppenbar risk att genomförandet blir ojämnt och beroende av lokala initiativ. Det är också anmärkningsvärt att sambandet mellan jämställdhet och mäns våld mot kvinnor inte tydligare integreras i handlingsplanen, trots att det uttryckligen konstateras att detta “skulle behöva lyftas tydligare”. Det rör en av kärnfrågorna i jämställdhetspolitiken och kan inte hanteras vid sidan av. En annan central brist gäller målens utformning. Som det konstateras i underlaget beskriver resultatmålen inte “tillräckligt väl den direkta förändring som ska genomföras i stadens verksamheter”. Det är en avgörande invändning. Om det inte framgår vilken förändring som ska ske blir det i praktiken omöjligt att styra arbetet, följa upp resultaten och säkerställa att insatserna får effekt. Därtill finns brister i konsekvensen i det intersektionella perspektivet, där vissa grupper, exempelvis personer med funktionsnedsättning, inte synliggörs tillräckligt genomgående. Det riskerar att leda till att grupper som redan är särskilt utsatta inte får det genomslag i arbetet som krävs. Handlingsplanen är också omfattande och innehåller stora beskrivande avsnitt, vilket riskerar att göra den mindre användbar som styrdokument. Tyngdpunkten behöver flyttas från beskrivning till genomförande. 104 (104) Sammanfattningsvis handlar detta om brister i målens tydlighet, ansvarsfördelning, genomförbarhet, uppföljning och helhetsperspektiv. Det är inte marginella synpunkter utan invändningar som rör planens kärna. Ur ett liberalt perspektiv är detta särskilt allvarligt. Jämställdhet handlar ytterst om individens frihet. Om rätten att forma sitt liv, att vara ekonomiskt självständig och att leva utan våld. För att uppnå detta krävs inte bara ambitioner utan konkreta åtgärder som gör skillnad i människors vardag. Politikens uppgift är att åstadkomma förändring. Att beskriva problem och formulera övergripande mål är en början, men det är inte tillräckligt. En handlingsplan måste vara ett verktyg för genomförande, inte ett dokument som stannar vid intentioner. Mot denna bakgrund är bristerna så omfattande att handlingsplanen behöver omarbetas innan den kan antas. Ärendet bör därför återremitteras så att planen kompletteras med tydligare och mätbara mål, en konkretisering av åtgärder, en klar ansvarsfördelning, ett mer konsekvent jämställdhetsperspektiv samt en struktur för systematisk uppföljning. Särskilt uttalande av Martin Westmont (SD) Sverigedemokraterna delar målsättningen om ett samhälle där alla människor behandlas likvärdigt och ges goda förutsättningar att forma sina liv. Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip som ska värnas. Samtidigt vill vi lyfta vissa invändningar mot den föreliggande handlingsplanen. Planen utgår i stor utsträckning från en specifik ideologisk problembeskrivning, där begrepp som könsmaktssystem och normkritik ges en central roll. Vi menar att stadens styrdokument i första hand bör vila på ett sakligt och pragmatiskt förhållningssätt, där fokus ligger på konkreta problem och lösningar snarare än på teoretiska utgångspunkter. Vi ser också en risk att ett alltför omfattande fokus på kön och grupptillhörighet leder till att individperspektivet hamnar i skymundan. Offentlig verksamhet ska i första hand utgå från individens behov och förutsättningar, inte från kategoriseringar. Vidare innebär handlingsplanen omfattande krav på analyser, uppföljning och normkritiska arbetssätt i stort sett i all verksamhet. Detta riskerar att öka administrationen och ta resurser från kärnuppdraget, såsom skola, äldreomsorg och trygghetsskapande arbete. Sverigedemokraterna anser att stadens arbete bör koncentreras till konkreta åtgärder som stärker trygghet, förbättrar skolresultat och säkerställer en väl fungerande välfärd för alla oavsett kön --- [§19 den 3 juni 2026, Kommunstyrelsen Inriktningsbeslut för projekt Ny sim- och idrottsanläggning i Västertorp, Isprinsessan 5.pdf] Kommunstyrelsen Protokoll nr 10 2026-06-03 § 19 Inriktningsbeslut för projekt Ny sim- och idrottsanläggning i Västertorp, fastigheten Isprinsessan 5 KS 2026/504 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Inriktningen för projekt Ny sim- och idrottsanläggning i Västertorp, fastigheten Isprinsessan 5, i enlighet med fastighetsnämndens förslag, godkänns. 2. Fastighetsnämnden medges rätt att fortsätta planera förutsättningarna för projekt Ny sim- och idrottsanläggning i Västertorp, Isprinsessan 5 till en projektutgift som framgår av bilaga till utlåtandet, som underlag för ett kommande genomförandebeslut. 3. Utgifterna för 2026 ska inrymmas inom nämndens investeringsbudget. Utgifterna för kommande år behandlas i budget för 2027. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande. Inriktningsbeslut avseende Ny sim- och idrottsanläggning i Västertorp, Isprinsessan 5, med en bedömd tillkommande hyreskostnad för idrottsnämnden enligt bilaga till utlåtandet, godkänns. Reservationer Isabel Smedberg-Palmqvist (L), Jonas Naddebo (C) och Nike Örbrink (KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag till beslut som redovisas i utlåtandet. Särskilda uttalanden Samtliga ledamöter för Moderaterna hänvisar till Moderaternas särskilda uttalande som redovisas i utlåtandet. Ärendet Kommunstyrelsen behandlar ett ärende om Inriktningsbeslut för projekt Ny sim- och idrottsanläggning i Västertorp, fastigheten Isprinsessan 5. Borgarråden Valeskog och Mattsson redovisar ärendet i ett utlåtande. Förslag till beslut Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag till beslut. Kommunstyrelsen Protokoll nr 10 2026-06-03 Isabel Smedberg-Palmqvist (L), Jonas Naddebo (C) och Nike Örbrink (KD) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt Liberalernas, Centerpartiets och Kristdemokraternas förslag till beslut. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Karin Wanngård 2026-06-10 Alexandra Mattsson 2026-06-10 Christofer Fjellner 2026-06-10 Karin Jöback 2026-06-10 --- [§11 den 15 juni 2026, Kommunfullmäktige Inriktningsbeslut för projekt Ny sim- och idrottsanläggning i Västertorp, Isprinsessan 5.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 7 2026-06-15 § 11 Inriktningsbeslut för projekt Ny sim- och idrottsanläggning i Västertorp, fastigheten Isprinsessan 5 Framställan från fastighetsnämnden och idrottsnämnden KS 2026/504 Beslut 1. Inriktningen för projekt Ny sim- och idrottsanläggning i Västertorp, fastigheten Isprinsessan 5, i enlighet med fastighetsnämndens förslag, godkänns. 2. Fastighetsnämnden medges rätt att fortsätta planera förutsättningarna för projekt Ny sim- och idrottsanläggning i Västertorp, Isprinsessan 5 till en projektutgift som framgår av bilaga till utlåtandet, som underlag för ett kommande genomförandebeslut. 3. Utgifterna för 2026 ska inrymmas inom nämndens investeringsbudget. Utgifterna för kommande år behandlas i budget för 2027. Reservationer Samtliga ledamöter för Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Inriktningsbeslut för projekt Ny sim- och idrottsanläggning i Västertorp, fastigheten Isprinsessan 5. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Maria-Elsa Salvo (S) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Peter Öberg (L), Jonas Naddebo (C) och Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Liberalernas, Centerpartiets och Kristdemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 7 2026-06-15 Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. --- [§ 20 den 3 juni 2026 Reviderat inriktningsbeslut för projekt Renovering och utveckling av Kampementsbadet, del av Norra Djurgården 1:1.pdf] Kommunstyrelsen Protokoll nr 10 2026-06-03 § 20 Reviderat inriktningsbeslut för projekt Renovering och utveckling av Kampementsbadet, del av fastigheten Norra Djurgården 1:1 Framställan från fastighetsnämnden och idrottsnämnden KS 2026/505 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Reviderad inriktning för projekt Renovering och utveckling av Kampementsbadet, godkänns. 2. Fastighetsnämnden medges rätt att fortsätta planering för projektet Renovering och utveckling av Kampementsbadet, i enlighet med alternativ C som underlag för ett kommande genomförandebeslut till en investeringsutgift som redovisas i bilaga till utlåtandet. 3. Utgifterna för år 2026 ska rymmas inom nämndens investeringsbudget. Utgifterna för kommande år behandlas i budget för 2027. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande. Inriktningsbeslut med en bedömd tillkommande hyreskostnad för idrottsnämnden enligt bilaga till utlåtandet godkänns. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag till beslut som redovisas i utlåtandet. Ärendet Kommunstyrelsen behandlar ett ärende om Reviderat inriktningsbeslut för projekt Renovering och utveckling av Kampementsbadet, del av fastigheten Norra Djurgården 1:1. Borgarråden Valeskog och Butros redovisar ärendet i ett utlåtande. Förslag till beslut Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag till beslut. Borgarrådet Fjellner (M), Isabel Smedberg-Palmqvist (L), Jonas Naddebo (C) och Nike Örbrink (KD) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt Moderaternas, Liberalernas, Centerpartiets och Kristdemokraternas förslag till beslut. Kommunstyrelsen Protokoll nr 10 2026-06-03 Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Karin Wanngård 2026-06-10 Alexandra Mattsson 2026-06-10 Christofer Fjellner 2026-06-10 Karin Jöback 2026-06-10 --- [§12 den 15 juni 2026 Reviderat inriktningsbeslut för projekt Renovering och utveckling av Kampementsbadet, del av Norra Djurgården 1:1.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 7 2026-06-15 § 12 Reviderat inriktningsbeslut för projekt Renovering och utveckling av Kampementsbadet, del av fastigheten Norra Djurgården 1:1 Framställan från fastighetsnämnden och idrottsnämnden KS 2026/505 Beslut 1. Reviderad inriktning för projekt Renovering och utveckling av Kampementsbadet, godkänns. 2. Fastighetsnämnden medges rätt att fortsätta planering för projektet Renovering och utveckling av Kampementsbadet, i enlighet med alternativ C som underlag för ett kommande genomförandebeslut till en investeringsutgift som redovisas i bilaga till utlåtandet. 3. Utgifterna för år 2026 ska rymmas inom nämndens investeringsbudget. Utgifterna för kommande år behandlas i budget för 2027. Reservationer Samtliga ledamöter för Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot beslutet till förmån för det egna förslaget. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Reviderat inriktningsbeslut för projekt Renovering och utveckling av Kampementsbadet, del av fastigheten Norra Djurgården 1:1. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Borgarrådet Mattsson (V) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Tom Hedrup (M), Peter Öberg (L), Jonas Naddebo (C) och Mikael Valier Furtenbach (KD) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt Moderaternas, Liberalernas, Centerpartiets och Kristdemokraternas förslag till beslut i kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige Protokoll nr 7 2026-06-15 Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. --- [§25 den 15 juni 2026 Övergång till digital personalakt för Stockholms stads nämnder.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 7 2026-06-15 § 25 Övergång till digital personalakt för Stockholms stads nämnder KS 2026/153 Beslut 1. Stockholms stads nämnder ska övergå till digital personalakt i enlighet med utlåtandet. 2. Stockholms stads nämnder ska ersättningsskanna pågående analoga personalakter för att skapa en sammanhållen digital personalakt. 3. Kommunstyrelsen ska i samarbete med kulturnämnden (stadsarkivet) leda arbetet med övergång till digital personalakt i enlighet med utlåtandet. 4. Kommunstyrelsen ansvarar för systemförvaltning, avtalshantering och utveckling. 5. Kommunstyrelsen medges finansiering om 70 mnkr för utveckling och införande av digital personalakt åren 2026- 2031. Finansiering sker genom de årligen reserverade medlen för utvecklingskostnader IT i central medelsreserv i enlighet med utlåtandet. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Övergång till digital personalakt för Stockholms stads nämnder. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. --- [R1 Utl Övergång till digital personalakt för Stockholms stads nämnder(2709409).pdf] 1 (57) Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2026/153) Övergång till digital personalakt för Stockholms stads nämnder Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Stockholms stads nämnder ska övergå till digital personalakt i enlighet med utlåtandet. 2. Stockholms stads nämnder ska ersättningsskanna pågående analoga personalakter för att skapa en sammanhållen digital personalakt. 3. Kommunstyrelsen ska i samarbete med kulturnämnden (stadsarkivet) leda arbetet med övergång till digital personalakt i enlighet med utlåtandet. 4. Kommunstyrelsen ansvarar för systemförvaltning, avtalshantering och utveckling. 5. Kommunstyrelsen medges finansiering om 70 mnkr för utveckling och införande av digital personalakt åren 2026-2031. Finansiering sker genom de årligen reserverade medlen för utvecklingskostnader IT i central medelsreserv i enlighet med utlåtandet. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande. Stadsdirektören ska genomföra utveckling, löpande avtalshantering och införande av digital personalakt samt ansvara för förvaltning i enlighet med utlåtandet. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Av kommunfullmäktiges budget 2025 och Stockholms stads kvalitetsprogram (dnr KS 2021/866) framgår att staden ska ta till vara på digitaliseringens möjligheter i kvalitetsarbetet. I syfte att skapa en kvalitetssäkrad och effektiv process för hantering och förvaring av personalhandlingar har stadsledningskontoret utrett förutsättningarna för en övergång från pappersbaserad till digital personalakt. I utredningsarbetet har flertalet fördelar med övergång till digital personalakt identifierats. Målet är att chefer och berörda medarbetare ska få stöd att hantera dokument på ett effektivt och smidigt sätt för att både kunna utföra sitt arbete och 2 (57) följa lagkraven. Utredningen föreslår att en övergång ska ske till digital personalakt och att befintliga analoga pappershandlingar ska ersättningsskannas. Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, samtliga stadsdelsnämnder, Akademikerförbundet SSR, DIK, Kommunal Stockholm, Ledarna, Saco Stockholm, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm, Vision Stockholm och Vårdförbundet Stockholms stad. Centrala SACO-rådet i Stockholms Stad ställer sig bakom kulturnämndens remissvar. DIK, Kommunal Stockholm, Ledarna, Saco Stockholm, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm, Vision Stockholm och Vårdförbundet Stockholms stad har inte inkommit med svar. Arbetsmarknadsnämnden ställer sig positiv till förslaget och betonar vikten av att projektet resurssätts väl. Exploateringsnämnden är positiv till förslaget och efterfrågar ett förtydligande gällande hur systemstödet eDok är tänkt att användas. För att införandet av systemstödet inte ska dra ut på tiden är nämndens önskemål att systemstödet ska driftsättas innan digitaliseringen av de analoga personalakterna är helt genomförd. Fastighetsnämnden ställer sig positivt till förslaget och bedömer att en övergång till helt digital personalakt kommer att leda till effektivare hantering, förbättrad informationssäkerhet och minskad administrativ börda för chefer och hr-medarbetare. Förskolenämnden är positiv till förslaget och ser att en övergång till digitala personalakter bidrar till att skapa bättre förutsättningar för kvalitetssäkring, praktisk hantering, informationssäkerhet och arkivhantering. Idrottsnämnden tillstyrker förslaget att införa digitala personalakter. Kulturnämnden är positiv till digitalisering av personalarkiv och ser stora möjligheter till effektivisering genom automatisering. Nämnden anser dock att den föreslagna lösningen med eDok och LISA självservice som systemstöd inte är rätt val och anser att det är kostnadsdrivande att staden bygger om egna system som egentligen har andra syften. Kyrkogårdsnämnden ställer sig positiv till en övergång till en digital personakt och ser stora fördelar med en förenklad och effektivare hantering. 3 (57) Miljö- och hälsoskyddsnämnden välkomnar förslaget och ser flertalet fördelar med att övergå till digital personalakt. En övergång kan förväntas resultera i nyttor när det gäller kvalitetssäkring, den praktiska hanteringen, informationssäkerhet och arkivhantering. Med digital personalakt kan staden ta tillvara på digitaliseringens möjligheter och skapa en kvalitetssäkrad och effektiv process. Servicenämnden ställer sig positiv till en övergång till digitala personalakter och instämmer i de förväntade nyttorna gällande effektivisering, informationssäkerhet och förbättrad hantering av personalhandlingar. Socialnämnden välkomnar införandet av digitala personalakter och ser många fördelar med införandet. Stadsbyggnadsnämnden välkomnar förslaget och efterfrågar ett förtydligande gällande hur systemstödet eDok är tänkt att användas och önskar att systemstödet ska driftsättas innan skanningen är helt genomförd. Slutligen betonar nämnden vikten av att hänsyn tas till perspektiv avseende höjd beredskap och robusthet hos aktuellt systemstöd för digital personalakt. Det bör utredas i vilken utsträckning kritisk information behöver kunna hanteras i analog form eller digital form, i enlighet med principerna om kontinuitetsplanering inom totalförsvaret. Trafiknämnden välkomnar förslaget och efterfrågar ett förtydligande gällande hur systemstödet eDok är tänkt att användas. För att införandet av systemstödet inte ska dra ut på tiden är nämndens önskemål att systemstödet ska driftsättas innan skanningen är helt genomförd. Utbildningsnämnden är positiv till förslaget och välkomnar utvecklingen, i linje med stadens ambitioner om en enhetlig och digital informationshantering. Nämnden lyfter frågor som behöver beaktas i den fortsatta hanteringen, särskilt med hänsyn till utbildningsnämndens storlek och stora antal akter. Äldrenämnden ser positivt på en övergång till sammanhållen digital personalakt. Överförmyndarnämnden tillstyrker förslaget. Bromma stadsdelsnämnd stöder rekommendationen att övergå till en helt digital akt, och förespråkar att digitaliseringsarbetet genomförs inom ramen för ett centralt sammanhållet och finansierat projekt. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd är positiv till förslaget som bedöms minska administration, transporter och arkivkostnader samt ge miljövinster. Stadsdelsnämnden framhåller att det bör vara tydlig central styrning av införandet. Farsta stadsdelsnämnd ser positivt på en övergång till digital personalakt och instämmer i att det inte är långsiktigt hållbart att kvarstå med nuvarande manuella hantering av personalakterna. Nämnden vill lyfta fram vikten av att involvera stadsdelsnämnderna tidigt i informationssäkerhetsarbetet för att stadsdelsnämnderna i 4 (57) egenskap av informationsägare och personuppgiftsansvarig ska kunna ta sitt ansvar och säkerställa att rätt informationssäkerhetskrav vidtas. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd är överlag positiv till förslaget. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ställer sig positiv till övergång till en sammanhållen digital personalakt och poängterar att enbart systemstöd inte är tillräckligt för att uppnå de förväntade fördelarna med en digital personalakt; det krävs även en kontinuerlig utveckling av arbetssätt och rutiner. Järva stadsdelsnämnd ställer sig positiv till en helt digital personalakt och anser att det skulle innebära förbättrad och enhetlig hantering av alla personalhandlingar för medarbetare med en ökad kvalitet. Kungsholmens stadsdelsnämnd anser att övergång till digital personalakt skapar bra förutsättningar för att uppnå en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering för personalhandlingarna, särskilt gällande bevarande, gallring samt hantering av handlingar med sekretess. Norra innerstadens stadsdelsnämnd ställer sig positiv till förslaget. Skarpnäcks stadsdelsnämnd ser positivt på en övergång till digital personalakt och de fördelar det skulle leda till i form av minskad pappershantering och administration, smidigare och tryggare informationshantering och utveckling av digitala arbetssätt. Skärholmens stadsdelsnämnd är positiv till övergången till en sammanhållen digital personalakt. Södermalms stadsdelsnämnd ställer sig positiv till förslaget med anledning av att det skulle öka rättssäkerheten, förenkla återsökning och förbättra arbetsmiljön för arkiv- och HR-personal och underlätta för chefer. Nämnden anser att det är viktigt att det genomförs noggrann kvalitetssäkring av de tilltänkta systemen samt implementering av tydliga rutiner och objektägarskap. Akademikerförbundet SSR anser att det är viktigt att enbart behöriga personer har tillgång till personalhandlingar samt att handlingar gallras enligt gängse regelverk. Föredragande borgarrådets synpunkter Förslaget om en övergång till sammanhållen digital personakt är ett stort steg i arbetet med utvecklingen av en mer modern, effektiv och rättssäker offentlig förvaltning. Dagens omfattande manuella hantering av personalakter innebär onödig administration, bristande enhetlighet och ökade risker i informationshanteringen. En digital personalakt kan bidra till bättre sökbarhet, säkrare hantering av känsliga uppgifter och minskad administrativ belastning för chefer och HR-funktioner. 5 (57) Tillsammans med valet att använda redan etablerade systemstöd i arbetet kommer övergången frigöra tid och resurser till centrala uppgifter och utvecklingsarbete. Samtidigt är det avgörande att genomförandet sker med hög kvalitet och tydlig styrning, Informationssäkerhet och hantering av skyddade personuppgifter måste ges högsta prioritet genom hela processen. Det är också viktigt att stadens förvaltningar ges tillräckligt stöd i förändringsarbetet. Utbildning, användarvänliga system och tydliga rutiner är avgörande för att säkerställa att digitaliseringen leder till verkliga förbättringar i verksamheten. Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Särskilt uttalande av borgarråden Christofer Fjellner och Dennis Wedin (båda M) och borgarrådet Jan Jönsson (L) enligt följande. Vi ställer oss i grunden positiva till en övergång till digital personalakt. Det har potential att bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det av yttersta vikt att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet och med säkerheten i första rummet. Sveriges regering och Nationellt Cybersäkerhetscenter (NCSC) har varnat för ett nytt och mer aggressivt tillvägagångssätt från främmande makt, särskilt Ryssland. Hotbilden har förflyttats från tidigare överbelastningsattacker till direkta försök att förstöra vitala system samt återkommande försök till stöld av kritisk data. I frågan om digitalisering av personalakter i Stockholms stad kan vi konstatera att incidenter med datastöld redan har inträffat. Detta gör att vi ser extra allvarligt på att säkerheten – både tekniskt och behörighetsmässigt – måste hålla absolut högsta klass. Dessutom visar erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem istället för att lösa befintliga. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det framkommit att ett lyckat införande kräver omfattande förberedelser, en tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande. En övergång till digital personalakt är inte enbart ett teknikskifte, utan en fundamental förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. En övergång av denna storlek ställer stora krav på tydliga processer, utbildning och stöd till verksamheterna. Arbetet får inte drivas fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först när dessa grundläggande förutsättningar är på plats som en digitalisering kan bidra till en verklig och varaktig förbättring i stadens arbete, utan att riskera att skapa nya brister i hanteringen av känslig information. 6 (57) Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 3 juni 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Särskilt uttalande av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Nilsson (alla M), Isabel Smedberg-Palmqvist (L), Jonas Naddebo (C) och Nike Örbrink (KD) som är likalydande med Moderaternas och Liberalernas gemensamma särskilda uttalande i borgarrådsberedningen. 7 (57) Ärendet I syfte att skapa en kvalitetssäkrad och effektiv process för hantering och förvaring av personalhandlingar har stadsledningskontoret utrett förutsättningarna för en övergång från pappersbaserad till digital personalakt. Utredningarbetet har omfattat omvärldsbevakning, beskrivning av nuläget och framtagande av en önskvärd process för hantering och bevarande av personalhandlingarna. Vidare har för- och nackdelar med en förändrad process och eventuella risker identifierats. Utredningen innehåller förslag om hantering av befintliga analoga personalakter och vägval när det gäller systemstöd. Stockholms stad är gemensam arbetsgivare för förvaltningarna, medan stadens bolag är egna arbetsgivare. Utredning och förslag omfattar därför enbart stadens förvaltningar. Nedan redovisas huvudsakliga resultatet av utredningen. Erfarenheter från dagens hantering I Anvisning för hantering och förvaring av personalhandlingar i Stockholms stad som tagits fram av stadsledningskontoret och stadsarkivet beskrivs hur stadens förvaltningar ska hantera personalhandlingar. Av de stadsgemensamma hanteringsanvisningarna för processgrupp ”Hantera personal” framgår vidare bland annat behov av registrering, förvaring och gallring enligt stadsarkivets gallringsbeslut uppdelat på olika handlingstyper. Det finns en rad utmaningar i dagens hantering. Handlingarna som ingår i personalakten inkommer och framställs på olika sätt och det finns svårigheter att få in rätt handlingar till akten. På merparten av förvaltningarna förekommer det en omfattande manuell hantering med insortering, gallring och arkivering. Hanteringen ställer stora krav på utrymme för att förvara stora och växande volymer av handlingar på ett säkert sätt. För förvaltningar med stor geografisk spridning av sina verksamheter innebär det en omfattande hantering när många handlingar skickas från verksamheterna till förvaltningarnas centrala hr-arkiv. Överföring av personalakter mellan förvaltningar när medarbetare byter förvaltning innebär en manuell hantering där rätt handlingar ska skickas på ett säkert sätt till mottagande förvaltning. Vissa handlingar som ingår i personalakten innehåller sekretess och ska registreras i diariet innan de läggs in i personalakten vilket innebär att flera moment ska göras för att hantera en enskild handling. Merparten av dokumenten som ingår i akten framställs digitalt och det finns möjligheter att digitalt signera dokument. Eftersom bevarande sker i pappersform innebär det ett merarbete att många handlingar behöver skrivas ut för att läggas i personalakten. 8 (57) Sammantaget innebär den omfattande manuella hanteringen av en stor volym av handlingar utmaningar i att upprätthålla en effektiv och säker hantering. Framtida process för hantering av personalhandlingar Målen som har identifierats för en framtida process för hantering av personalhandlingar i en digital personalakt är att: • Chefer och berörda medarbetare hanterar personalhandlingar på ett säkert, effektivt och smidigt sätt för att både kunna utföra sitt arbete och följa gällande lagkrav. • Personalakterna innehåller rätt handlingar, är uppdaterade och sökbara. • Tillgång till personalakterna och överlämning mellan förvaltningar sker på ett säkert och korrekt sätt. • Livscykelhantering av information sker från en handlings skapande till eventuell gallring och överlämnande för slutarkivering. En översiktlig och möjlig ny process har tagits fram utifrån ovan mål och erfarenheter från dagens hantering av personalakterna. De övergripande beståndsdelarna är samma som idag, men där förvaringen av akten sker i ett systemstöd istället för i pappersformat. Systemstödet fungerar som en sammanhållen lagring av pågående och vilande personalakter innan de slutligen överförs till stadens e-arkiv för bevarande. En central del i en process för digital personalakt är att effektivisera inflödet av handlingar så att rekryterings- och anställningshandlingar styrs in i personalakten per automatik. Denna typ av handlingar ska finnas i alla medarbetares personalakter och utgör en stor andel av handlingarna i personalakterna. Övriga handlingar skickas in i akten av chefer, administratörer och medarbetare inom hr via en e-tjänst. Så långt som möjligt fördelas handlingarna via kategorier i rätt akt per automatik. Utsedd medarbetare på förvaltningens hr-funktion fördelar vid behov handlingar i rätt akt, utför bland annat kvalitetsgranskning, aktvård och överföring av offentliga handlingar vid byte av anställning till annan förvaltning. Handlingar som behöver registreras utifrån offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, registreras i systemstödet istället för i diariet. Handlingar med gallringsfrist ska gallras när gallringsfristen löper ut. Slutligen överlämnas personalhandlingarna till e-arkivet för långsiktigt bevarande. Tillgång till personalakterna styrs genom behörighet för chefer och hr-medarbetare. Förväntade nyttor i en framtida process En övergång till digital personalakt kan förväntas resultera i nyttor när det gäller kvalitetssäkring, den praktiska hanteringen, informationssäkerhet och arkivhantering. Kvalitetssäkring och praktisk hantering 9 (57) En digital akt förväntas innebära en förbättrad sökbarhet och tillgänglighet till handlingarna. Automatiserade processer underlättar för att sammanställa en komplett akt. Hanteringen av personalhandlingarna förväntas bli effektivare vilket kommer att frigöra tid till kvalitetsgranskning och aktvård. Tidskrävande moment försvinner, exempelvis återsökning och insortering i analoga personalakter. Hanteringen förväntas även underlätta vid till exempel utlämnande av allmän handling. En minskad manuell hantering förväntas bidra till förbättrad arbetsmiljö för de medarbetare som sköter hr-arkiven. Informationssäkerhet En digital akt förväntas leda till förbättrad informationssäkerhet genom behörighetsstyrning med begränsad tillgång till känslig eller sekretessbelagd information. Genom att informationen finns samlad istället för att förvaras hos enskilda medarbetare eller i dokumentskåp, där det inte är möjligt att följa upp vilka som tar del av handlingarna, förväntas en säkrare hantering uppnås. Informationssäkerhetsrisker under förvaltning och drift av systemen hanteras genom följsamhet mot riktlinjer och tillämpningsanvisningar inom informationssäkerhet samt genom kontinuerliga förbättringar och förstärkning av cybersäkerhet som sker inom ramen för systemtjänsteavtalet. Förändrade arbetssätt förväntas också leda till säkrare överföring av information när medarbetare byter förvaltning och icke-sekretessklassade handlingar ska överföras till ny förvaltning. När handlingarna inte behöver skickas fysiskt minskar risken för otillbörlig tillgång och att handlingar inte når mottagaren. Arkiv Arkiveringen av akten underlättas i och med att en sammanhållen digital akt kommer att kunna levereras till e-arkiv Stockholm för slutförvaring. Återsökningen av akten för tidigare medarbetare och framtida forskare förbättras där med också. Behov av och kostnader för arkivlokaler och arkivskåp både vid förvaltningarna och efter slutarkivering minskar med en helt digital akt. Förutsättningar utifrån arkivhantering och registreringsfunktion Enligt Arkivregler för Stockholms stad, Kfs2015:27, ska handlingar som myndigheten upprättar framställas och hanteras så att de kan läsas, återsökas och göras tillgängliga under den tid de ska bevaras. I förekommande fall ska hänsyn tas till möjligheten att i framtiden överföra uppgifterna till annan databärare. Det framgår också att myndigheten ska sträva efter att bevara digitalt skapad information i digital form. Det anges vidare att analog arkivering kan ske om det föreligger t ex juridiska eller ekonomiska skäl för det. 10 (57) Stadsarkivet rekommenderar att stadens myndigheter arbetar för att kunna ta emot sina inkommande handlingar i digitalt format från början, för att på så sätt få en helt digital hantering. Ersättningsskanning Inom ramen för utredningsarbetet har en genomgång gjorts av om det finns några formkrav för de handlingstyper som i dagsläget ingår i personalakten som skulle utgöra hinder till att gå över till en digital personalakt. Bedömningen utifrån denna genomgång är de handlingar som ska finnas i personalakten inte är av det slag att det motiverar bevarande i analogt format utan principen om ersättningsskanning skulle kunna tillämpas. Registreringskrav För merparten av handlingarna i personalakten uppfylls registreringskraven i OSL genom att hålla handlingarna systematiskt ordnade i personnummerordning i personalakterna. För de handlingar som kan innehålla sekretess finns dock krav på att de ska registreras. Enligt stadens nuvarande rutin ska handlingarna efter registrering i förvaltningens diarium förvaras i en särskild inneliggare för sekretesshandlingar i personalakten. En slutsats i utredningen är att registreringen av handlingar med sekretess bör ske i det aktuella systemet för personalakter istället för i diariet. Systemstödet ska även kunna tillhandahålla en lösning för lagring av de sekretessbelagda registrerade handlingarna. Hantering av pågående personalakter vid övergång till digital personalakt i Stockholms stad Stadsarkivet har på uppdrag av stadsledningskontoret utrett hur pågående analoga personalakter i Stockholms stad kan hanteras vid en eventuell övergång till en digital hantering. Utredningen har identifierat tre alternativ: • Helt digital akt: en digital personalakt påbörjas vid ett visst datum för alla medarbetare. Alla pågående analoga personalakter skannas in för att skapa en sammanhållen personalakt. • Hybridakt: en digital personalakt startas vid ett visst datum för alla medarbetare. Pågående personalakter behålls i analog form. Medarbetaren har därmed både en analog och en digital akt. • Två separata aktsystem: Alla som anställs från och med brytpunkten får en digital personalakt och alla med en pågående anställning fortsätter med en analog personalakt. 11 (57) Samtliga alternativ har såväl positiva som negativa konsekvenser sett till informationens riktighet, konfidentialitet och tillgänglighet. Utredningen anser att det bästa alternativet ur ett arkiv- och informationshanteringsperspektiv är Helt digital akt. Alternativet innebär att samtliga förvaltningar i Stockholms stad går över till digitala personalakter vid ett gemensamt datum. Informationen i de pågående analoga personalakterna ersättningsskannas och läggs i den digitala personalakten. Därigenom får varje anställd en enda, sammanhållen digital personalakt. Utredningens bedömning är att en Helt digital akt innebär en förbättrad åtkomst, sökbarhet, tillgänglighet och transparens för förvaltningen, allmänheten och forskare. Arkiveringen av akten underlättas i och med att en sammanhållen digital akt kommer att kunna levereras till e-arkiv Stockholm för slutförvaring och återsökas där för framtida forskning. Hanteringen ligger i linje med Stockholms stads strävan om att hantera information digitalt utifrån arkivreglerna. Behov av och kostnader för arkivlokaler och arkivskåp minskar med en helt digital akt. Med alternativen Hybridakt och Två separata aktsystem skulle de nyttor som förväntas med digital personalakt i form av ökad effektivitet, kvalitetssäkring och tillgänglighet inte uppnås i samma omfattning. Om alternativet Helt digital akt väljs behöver ett digitiseringsprojekt genomföras. Det finns olika alternativ för att genomföra detta. Antingen kan det genomföras av respektive förvaltning eller i ett stadsövergripande projekt som genomförs av extern aktör. Flera aspekter behöver vägas in som bland annat rör personalens kompetens, resurser i form av tid och pengar och tekniskt hjälpmedel. Utredningen anser att ett centralt projekt är att föredra. Centralt är att garantera informationens riktighet. I utredningen konstateras att oavsett val av lösning behöver respektive förvaltning genomföra ett förberedelsearbete och säkerställa att personalakterna är uppdaterade utifrån gällande regelverk. Systemstöd Stadsledningskontoret har inför val av systemlösning för digital personalakt genomfört en vägvalsanalys som har beaktat ett antal parametrar som är viktiga för staden att beakta vid val av tekniska lösningar. Det handlar till exempel om förväntade nyttor och kostnader, användarvänlighet, effektivisering och säkerhet. Utredningen har också omfattat att närmare identifiera flödet från omkringliggande system och processer. Utgångspunkten är att hitta så smidiga och automatiserade flöden som möjligt för att uppnå en säker och effektiv hantering som innebär att det blir enklare för både chefer och hr-medarbetare att göra rätt. Slutsats och rekommendation efter genomförd utvärdering är att stöd för digital personalakt använder en kombination av två i staden befintliga systemstöd, LISA självservice och eDok. Den administrativa handläggningen som utförs av hr- handläggare eller administratörer sker i eDok där handlingarna också lagras. LISA 12 (57) självservice blir gränssnittet för chefernas inlämnande och tillgång till handlingar i personalakten. En sådan lösning bedöms uppfylla kraven på funktionalitet utifrån kraven i arbetsprocessen. Fördelen med att använda en kombination av eDok och LISA är att båda redan är kända system i staden. Förvaltning av eDok och LISA bedrivs i enlighet med Stockholms stads informationssäkerhets-riktlinje och dess tillämpningsanvisningar. Systemen driftas on-prem i enlighet med de rutiner och processer för informationssäkerhet inom ramen för stadens systemtjänsteavtal. Inga nya leverantörer eller system behöver tillföras och kunskap om systemen finns redan upparbetad i staden. Vägvalsanalysen, som beaktat flera för staden viktiga parametrar vid val av tekniska lösningar, visar sammantaget att nyttan att ta in ett helt nytt system och en ny leverantör inte är tillräckligt stor. Estimerade kostnader för de olika vägvalen är också relativt jämförbara och lika. Utredningens bedömning är att en kombination av eDok och LISA kommer att stödja förslag till övergripande process för digital hantering av personalakt. Ekonomiska aspekter Utredningen har gjort en fördjupad kostnadsbedömning utifrån vald rekommendation. Projektberäkningarna är gjorda utifrån behov av roller, utvecklingsbehov i systemstöden och ett säkert flöde av data mellan systemstöden samt kalendertiden för ett införandeprojekt inkl. skanning. Den samlade bedömningen påvisar ett projekt under fem år, där den tekniska utvecklingen pågår preliminärt de första 2,5 åren. Parallellt sker beslut gällande process samt planering av skanning och införande. De sista 2,5 åren avser i huvudsak införande av digital personalakt på stadens förvaltningar, inkl. förändringsledning, utbildningar och skanning. Den externa kostnaden bedöms till totalt cirka 62 mnkr för rekommenderat vägval och därtill adderas en riskpremie på ca 10 procent. Finansiering föreslås ske genom de årligen reserverade medlen för utvecklingskostnader IT i central medelreserv 2. Vad gäller den framtida drifts- och förvaltningskostnaden är bedömningen utifrån vad som idag är känt att befintliga systemstöd kommer öka med någon/några miljoner per år, vilket finansieras via stadens it-prislista. Genom systemstöd och förändrade arbetssätt förväntas den totala arbetstiden som läggs på hantering av personalhandlingar kunna minskas. Det blir också effektivare för cheferna vilket bör spara tid för dem. För förvaltningarna kan på sikt besparing förväntas när behovet av arkivgodkänd förvaring i form av dokumentskåp och arkivlokaler försvinner. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 3 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 13 (57) Stadsledningskontorets sammantagna bedömning utifrån utredningsarbetet är att staden bör genomföra en övergång till en sammanhållen digital personalakt. Ett sådant utvecklingsarbete ligger i linje med kommunfullmäktiges intentioner kring digitaliseringens möjligheter och arkivregelverket som anger att staden ska sträva efter att bevara digitalt skapad information i digital form. Det bedöms inte vara långsiktigt hållbart att kvarstå med den omfattande manuella hanteringen med de utmaningar som har beskrivits i utredningen. Övergången bedöms också innebära en stor positiv effekt för förvaltningarna. En väsentlig del i informationshanteringen är att det ska vara lätt att göra rätt ur ett användarperspektiv. Om stadens medarbetare och chefer ska ges bra förutsättningar för att göra rätt krävs en så enkel hanteringsprocess som möjligt. Det förutsätter att det finns ändamålsenliga och effektiva tekniska lösningar som säkerställer att hanteringen kan ske på ett korrekt sätt och enligt de legala krav som ställs. Ytterligare en viktig aspekt i en stor organisation som staden är att ha en enhetlig informationshantering med standardiserade arbetsprocesser som alla ska följa. Stadsledningskontorets uppfattning är att den föreslagna övergången till digital personalakt skapar goda förutsättningar för att uppnå en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering för personalhandlingarna särskilt gällande bevarande, gallring samt hantering av handlingar med sekretess. Det blir enklare och tydligare för chefer och medarbetare som på olika sätt arbetar med och behöver ha tillgång till personalhandlingarna. För stadens alla medarbetare bör det medföra att deras personalhandlingar hanteras på mer enhetligt och säkert sätt. Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att om de förväntade nyttorna ska uppnås behöver det ske ett kontinuerligt arbete med arbetsprocessen i kombination med en effektiv och säker teknisk lösning. En övergång till digital personalakt ska ses som en del i en långsiktig verksamhetsutveckling som involverar utvecklade arbetssätt utifrån digitaliseringens möjligheter. I det arbetet kan det även på längre sikt finnas effektiviserings- och kvalitetsvinster att göra genom att utveckla informationshanteringen i arbetsprocesser som har beröringspunkter till personalakten, tex pensionsprocessen och administrationen av arbetslivsinriktad rehabilitering. Digitalisering av personalakter kan även möjliggöra att andra administrativa processer kan digitaliseras som är beroende av en digital process och möjlighet att bevara handlingarna digitalt i en personalakt. Stadsledningskontoret vill betona att stadens förvaltningar har en viktig roll i att aktivt och kontinuerligt säkerställa att rutiner för den praktiska hanteringen är kända och efterlevs. Det är också av största vikt att förvaltningarna löpande utbildar chefer och berörda medarbetare så att de har goda kunskaper om hur de ska hantera handlingarna. Stadsledningskontoret bedömning är att utredningens rekommendation om systemstöd utifrån genomförd vägvalsanalys kommer att utgöra ett bra och säkert stöd för digital personalakt. Rekommendationen efter genomförd utvärdering är att stöd för digital personalakt använder en kombination av LISA självservice och eDok 14 (57) där chefen arbetar i LISA självservice och den administrativa handläggningen görs av hr-handläggare eller administratörer i eDok. Rekommendationen efter genomförd utvärdering vilar på flera perspektiv och parametrar där användarperspektivet är viktigt. Det behöver vara en enkel – och säker – administration för chefer och lokal hr. Fördelen med att använda en kombination av eDok och LISA är att båda redan är kända system i staden. Inga nya leverantörer eller system behöver tillföras och kunskap om systemen finns redan upparbetad i staden. Estimerade kostnader för de olika vägvalen är också relativt jämförbara och lika. Stadsledningskontoret instämmer i rekommendationen att övergång bör ske till en helt digital akt för att de förväntade fördelarna ska uppnås vilket beskrivits av stadsarkivet. Det innebär att ett omfattande digitiseringsarbete (dvs inskanning av befintliga akter) behöver genomföras. Som framgått av utredningsunderlaget är det en stor mängd handlingar som ska skannas in på ett säkert sätt. Stadsledningskontoret anser att för att uppnå bästa kvalitet, säkerhet och effektivitet bör detta ske genom ett centralt sammanhållet och finansierat projekt. Denna hantering ingår i den övergripande beräkningen av projektets kostnader. En digital akt förväntas förbättra informationens konfidentialitet genom behörighetsstyrning och spårning av vem som tagit del av informationen. Liksom i en analog manuell process kan det finnas informationssäkerhetrisker. Genom att förvaltning och drift av systemen bedrivs i enlighet med Stockholms stads informationssäkerhetsriktlinje och dess tillämpningsanvisningar och inom ramen för stadens systemtjänsteavtal har staden själv full rådighet över informationen under hela dess livscykel. Informationssäkerhetsrisker under förvaltning och drift av systemen hanteras genom följsamhet mot kontinuerliga förbättringar av riktlinjer och tillämpningsanvisningar inom informationssäkerhet samt genom den förstärkning av cybersäkerhet som sker inom ramen för systemtjänsteavtalet. Förberedelsearbete och införande föreslås sträcka sig över fem år. Det bör ge goda förutsättningar att genomföra de förberedelser som behövs när det gäller teknisk utveckling utifrån den definierade processen. Det ger också förvaltningarna framförhållning och tid att genomföra det förberedelsearbete som behöver göras i form av kvalitetssäkring av befintliga personalakter. Mot bakgrund av ovan föreslår stadsledningskontoret att stadens förvaltningar övergår till digital personalakt, i enlighet med tjänsteutlåtandet. Vidare föreslås att alla pågående analoga personalakter ersättningsskannas för att skapa en sammanhållen digital personalakt samt att kommunstyrelsen i samråd med stadsarkivet ges i uppdrag att leda arbetet med övergång till digital personalakt samt ansvara för den kommande systemförvaltningen och utvecklingen, i enlighet med tjänsteutlåtandet. Finansiering föreslås ske genom de årligen reserverade medlen för utvecklings-kostnader IT i central medelreserv. 15 (57) Remissammanställning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och remitterats till arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, socialnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, överförmyndarnämnden, samtliga stadsdelsnämnder, Akademikerförbundet SSR, DIK, Kommunal Stockholm, Ledarna, Saco Stockholm, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm, Vision Stockholm och Vårdförbundet Stockholms stad. Centrala SACO-rådet i Stockholms Stad, ställer sig bakom kulturnämndens remissvar. DIK, Kommunal Stockholm, Ledarna, Saco Stockholm, Sveriges Lärare Stockholm, Sveriges Skolledare Stockholm, Vision Stockholm och Vårdförbundet Stockholms stad har inte inkommit med svar. Innehållsförteckning Arbetsmarknadsnämnden ........................................................................ 16 Exploateringsnämnden ............................................................................. 17 Fastighetsnämnden .................................................................................. 19 Förskolenämnden ..................................................................................... 21 Idrottsnämnden ........................................................................................ 21 Kulturnämnden ......................................................................................... 22 Kyrkogårdsnämnden ................................................................................ 24 Miljö- och hälsoskyddsnämnden .............................................................. 24 Servicenämnden ...................................................................................... 25 Socialnämnden ......................................................................................... 26 Stadsbyggnadsnämnden.......................................................................... 27 Trafiknämnden ......................................................................................... 29 Utbildningsnämnden ................................................................................. 32 Äldrenämnden .......................................................................................... 33 Överförmyndarnämnden .......................................................................... 34 Bromma stadsdelsnämnd......................................................................... 34 Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd ................................................. 35 Farsta stadsdelsnämnd ............................................................................ 36 Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd ........................................................... 37 16 (57) Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd ....................................................... 38 Järva stadsdelsnämnd ............................................................................. 39 Kungsholmens stadsdelsnämnd .............................................................. 41 Norra innerstadens stadsdelsnämnd ....................................................... 43 Skarpnäcks stadsdelsnämnd ................................................................... 44 Skärholmens stadsdelsnämnd ................................................................. 45 Södermalms stadsdelsnämnd .................................................................. 46 Akademikerförbundet SSR ....................................................................... 48 Reservationer m.m. .................................................................................. 49 Arbetsmarknadsnämnden Arbetsmarknadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Arbetsmarknadsnämnden beslutade att hänvisa till förvaltningens tjänsteutlåtande som sitt yttrande över remissen. Särskilt uttalande av Per Rosencrantz m.fl. (M), se Reservationer m.m. Arbetsmarknadsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Arbetsmarknadsförvaltningen välkomnar förslaget om digitalisering av personalakter och delar stadsledningskontorets uppfattning att en övergång till digitala personalakter skapar goda förutsättningar för förbättrad, säker och enhetlig informationshantering. Förvaltningen ser många fördelar med en samlad digital akt, bland annat att handlingar som behöver registreras utifrån offentlighets- och sekretesslagen, OSL, registreras i systemstödet i stället för i diariet samt att handlingar med gallringsfrist kan gallras i systemet när gallringsfristen löpt ut. Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till stadsarkivets och stadsledningskontorets förslag om en helt digital personalakt. Förvaltningen vill lyfta vikten av att alla anställda ska ingå i de digitala akterna, även de som idag tidrapporterar på papper, exempelvis visstidsanställda (t.ex. Stockholmsjobbare) och timanställda. Samma hantering för alla akter underlättar det administrativa arbetet väsentligt och minskar risken för att handlingar hamnar fel. Arbetsmarknadsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget att använda två redan befintliga system till den digitala personalakten. Båda systemen är väl kända i staden och förvaltningen. Förvaltningen anser att det är positivt att förvaltning och drift av systemet för digitala personalakter föreslås bedrivas inom ramen för stadens nuvarande systemtjänsteavtal då det inom systemtjänstavtalet finns upparbetade processer inom informationssäkerhet och informationshantering. Utifrån att systemen 17 (57) redan finns i staden upplevs den uppskattade tidsplanen om fem år som väl tilltagen. Vid en så pass generös tidsplan bör det i god tid tas fram riktlinjer och direktiv för hur förvaltningarna ska förbereda och gallra i dagens analoga personalakter. Arbetsmarknadsförvaltningen planerar att byta lokaler sista kvartalet 2028 och det vore fördelaktigt om en stor del av ersättningsscanningen var genomförd vid denna tidpunkt. Arbetsmarknadsförvaltningen skulle gärna se en mer utvecklad ekonomisk redogörelse av huruvida alla förvaltningar ska bidra med lika mycket ekonomiska resurser. Antalet personalakter varierar kraftigt mellan olika förvaltningar och kommer att kräva olika mängd resurser och tidsavsättning för exempelvis scanning och gallring. Förvaltningen ser gärna att en arbetsgrupp eller referensgrupp inrättas för att se till att förändringsarbetet förankras hos de som arbetar med personalakterna dagligen. Avslutningsvis vill arbetsmarknadsförvaltningen betona vikten av att projektet resurssätts väl. Både kvantitetsmässigt, det vill säga att det finns tillräckligt med personal för att hantera alla delar av projektet – men även att det finns personal som har kunskap både om systemens eventuella begränsningar och om systemens förmåga att kommunicera med varandra. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Exploateringsnämnden beslutar att godkänna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Exploateringsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Dennis Wedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Peter Öberg (L), se Reservationer m.m. Exploateringskontorets tjänsteutlåtande daterat den 31 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Exploateringskontoret ser positivt på förslaget om en övergång till digitala personalakter. Kontorets bedömning är att det kommer leda till effektivare och mer användarvänliga arbetssätt, vilket kan spara mycket tid för berörda medarbetare och chefer. Kontoret delar stadsledningskontorets bedömning om de nyttor som förändringen kan innebära. Nedan följer några ytterligare synpunkter på de förslag som presenteras. Hantering av pågående personalakter vid övergång till digital personalakt Utredningen har identifierat tre alternativ avseende hanteringen av pågående analoga personalakter i Stockholms stad vid en eventuell övergång till en digital hantering. 18 (57) Det bästa alternativet ur ett arkiv- och informationshanteringsperspektiv bedöms vara Helt digital akt. Exploateringskontoret delar bedömningen eftersom det innebär en förbättrad åtkomst, sökbarhet, tillgänglighet och transparens för förvaltningen, allmänheten och forskare. Även ur ett informationssäkerhetsperspektiv anser exploateringskontoret att det är bra med sammanhållna personalakter. Det förutsätter dock att behörighetshanteringen i de tilltänkta systemstöden blir säker och att det finns stadsgemensamma rutiner för att säkerställa att behörigheterna följs upp och hanteras kontinuerligt. Alternativet Helt digital akt innebär att ett omfattande digitaliseringsprojekt behöver genomföras av de uppskattningsvis cirka 88 000 personalakter inom staden som idag hanteras analogt. I utredningen rekommenderas att ett centralt projekt är att föredra. Den främsta fördelen med detta enligt exploateringskontoret är att skanningen genomförs på ett enhetligt sätt i hela staden. Kontoret vill dock framhålla att det i så fall är viktigt att respektive förvaltning har god tillgång till sina personalakter under själva digitaliseringsarbetet. Utredningen har visat att personalakterna inte behöver bevaras i analogt format utan kan ersättningsskannas. Kontoret delar denna bedömning men vill tillägga att det finns en betydande risk att det sker misstag när stora mängder handlingar digitaliseras. Eventuella informationsförluster kan få negativa konsekvenser för både enskilda anställda och arbetsgivaren. Det är därför viktigt att upprätta rutiner för hur efterkontroller ska genomföras för att säkerställa att handlingarna i personalakterna verkligen har skannats och att kvaliteten är tillräckligt bra. Stadsarkivet behöver även ta ställning till huruvida de analoga handlingarna kan gallras direkt när efterkontrollen är genomförd eller om de analoga personalakterna bör finnas kvar parallellt under något/några år innan gallring utförs. Systemstöd Exploateringskontoret har inga synpunkter på valet av systemstöd, men efterfrågar en tydligare beskrivning av hur eDok är tänkt att användas. Enligt dagens rutiner för hantering av analoga personalakter ska handlingar som innehåller sekretess registreras i diariet innan de läggs i personalakten medan övriga handlingar sorteras in utan att registreras. Denna hantering överensstämmer med registreringsskyldighetens omfattning som står uttryckt i offentlighet- och sekretesslagen, 5 kap. Exploateringskontoret undrar om det är samma princip som är tänkt att tillämpas i eDok eller om samtliga handlingar, med eller utan sekretess, ska registreras. Stadsledningskontoret skriver att en väsentlig del i informationshanteringen är att det ska vara lätt att göra rätt ur ett användarperspektiv. Om alla handlingar ska registreras kan det öka det administrativa arbetet för främst förvaltningarnas hr-funktioner. Enligt exploateringskontoret är en separat modul i eDok för de digitala personalakterna att föredra, eftersom det bör ge en mer förenklad registrering/hantering än om man utgår från ärendehanteringsdelen i eDok. Det skulle även underlätta vid framtida systemförändringar. 19 (57) Det finns ytterligare ett stadsgemensamt it-system i staden som innehåller handlingar som ska tas ut och arkiveras i den analoga personalakten i dagsläget, rekryteringsverktyget Jobba i stan. Exploateringskontoret ser gärna att det även tas fram automatiserade rutiner för arkivering av handlingar från detta system. Tidplan Exploateringskontoret tolkar tidplanen som att digitaliseringen av de analoga personalakterna ska vara genomförd innan övergången till de digitala personalakterna sker. Exploateringskontoret anser att det är bra och även nödvändigt att samtliga förvaltningar i staden går över till digitala personalakter samtidigt, men menar att den digitala hanteringen och arbetet i de tilltänkta systemstöden kan påbörjas innan digitaliseringen av alla analoga personalakter är genomförd. Av stadens cirka 88 000 personalakter bedöms 55 000 av dessa tillhöra utbildnings-förvaltningen. Merparten av de övriga förvaltningarna har förhållandevis små mängder personalakter. För att införandet av systemstödet inte ska riskera att dra ut på tiden i onödan framför exploateringskontoret önskemål om att fokusera på implementeringen av det nya arbetssättet och att systemstödet ska driftsättas innan skanningen är helt genomförd. Fastighetsnämnden Fastighetsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Fastighetsnämnden godkänner och överlämnar fastighetskontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Fastighetsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Hansi Karppinen (L), se Reservationer m.m. Fastighetskontorets tjänsteutlåtande daterat den 13 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Fastighetskontoret har analyserat remissen Övergång till digital personalakt (dnr KS 2026/153) och bedömer att förslaget om en övergång från pappersbaserade till digitala personalakter är välgrundat och i linje med stadens mål om digitalisering, effektivisering och säker informationshantering. Nedan redovisas förvaltningens analys av förslagets förutsättningar, möjligheter och behov av försäkringar för en framgångsrik implementering. Remissen identifierar flera utmaningar med dagens pappersbaserade hantering av personalakter, såsom omfattande manuell administration, utrymmeskrävande förvaring och svårigheter att säkerställa att rätt handlingar finns i akterna. Fastighetskontoret delar denna analys och bedömer att en övergång till digital personalakt kommer effektivisera hanteringen och förbättra informationssäkerheten. En digital akt förväntas underlätta för chefer och hr-medarbetare att hantera, söka och överföra handlingar på ett smidigt sätt. Automatiserade processer – såsom inflöde av rekryteringshandlingar – minskar den administrativa bördan, medan digitala 20 (57) signaturer och behörighetsstyrning förväntas öka säkerheten jämfört med dagens manuella hantering. Kontoret ser särskilt positivt på att en digital lösning minskar risken för felaktig hantering och säkerställer att personalakterna är uppdaterade och sökbara. Remissen föreslår att systemstödet för digital personalakt ska bestå av en kombination av Lisa självservice och eDok, där chefer arbetar i Lisa självservice och hr-handläggare använder eDok för administrativ hantering. Kontoret bedömer att detta val är ändamålsenligt och kostnadseffektivt av flera skäl. Förvaltningen har redan god erfarenhet av båda systemen, vilket minimerar risken för tekniska hinder eller långa inlärningskurvor. Att använda befintliga system innebär också att inga nya leverantörer eller licenser behöver tillföras, vilket ligger i linje med stadens mål om resurseffektivitet. Systemen driftas redan inom ramen för stadens informationssäkerhetsriktlinjer och systemtjänsteavtal, vilket säkerställer att hanteringen uppfyller gällande regelverk. Kontoret ser inga tekniska hinder med den föreslagna lösningen och bedömer att den kommer stödja en säker och effektiv hantering av personalakter. För att skapa en sammanhållen digital personalakt föreslår remissen att alla pågående analoga personalakter ska ersättningsskannas. Kontoret ställer sig positivt till detta men identifierar vissa förutsättningar för genomförande. Kontoret bedömer att ekonomiska och personella resurser kommer krävas för att genomföra skanningen på ett säkert och effektivt sätt. Detta gäller särskilt för hantering av sekretessbelagda handlingar, som kräver särskild registrering enligt offentlighets- och sekretesslagen (OSL), samt för kvalitetssäkring av skannade dokument för att säkerställa informationens riktighet. Förvaltningen välkomnar att remissen föreslår ett centralt sammanhållet projekt för skanningen och bedömer att detta kommer säkerställa en enhetlig och kostnadseffektiv lösning. Kontoret ser inga principiella hinder med ersättningsskanning men vill försäkra sig om att stadsarkivet kommer att finnas som stöd i detta arbete. Remissen betonar vikten av att utbilda chefer och berörda medarbetare i hanteringen av den digitala personalakten. Kontoret bedömer att mindre utbildningsinsatser kan komma att behövas för att säkerställa att medarbetare och chefer känner sig trygga med de nya rutinerna. Remissen föreslår att kommunstyrelsen, i samarbete med kulturnämnden (stadsarkivet), ska leda arbetet med övergången (s. 1). Kontoret ser positivt på detta och bedömer att stadsarkivets medverkan kommer säkerställa att: • övergången sker i enlighet med arkivregler (till exempel Arkivregler för Stockholms stad, Kfs 2015:27) • hanteringen av sekretessbelagda handlingar och gallring följer gällande regelverk • långsiktigt bevarande av personalakter i e-arkivet sker på ett säkert sätt. 21 (57) Kontoret välkomnar att stadsarkivet får en central roll i arbetet och ser detta som en förutsättning för en framgångsrik implementering. Förskolenämnden Förskolenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Förskolenämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Åsa Nilsson Söderström (L), Sophia Granswed Baat (M) och Ismail Ali (C), se Reservationer m.m. Förskoleförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förskoleförvaltningen ställer sig positiv till en övergång till digitala personalakter och delar bedömningen att detta skapar goda förutsättningar för en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering av personalhandlingar, särskilt avseende bevarande, gallring och hantering av sekretessbelagda uppgifter. En digital lösning bedöms även underlätta och tydliggöra arbetet för de chefer och medarbetare som hanterar personalhandlingar. Förvaltningen ser också positivt på användningen av befintliga system och delar uppfattningen i utredningen om att ett eventuellt införande av hel digital akt bör genomföras inom ramen för ett stadsövergripande projekt. Vidare vill förvaltningen betona vikten av att tillhandahålla utbildningar i systemen för att säkerställa goda förutsättningar för användarna. För förskoleförvaltningen bedöms införandet och övergången till digital personalakt medföra en begränsad arbetsinsats då förvaltningen i dagsläget har ett 80-tal anställda. Förvaltningen bedömer samtidigt att övergången till och införandet av digital personalakt behöver både resurssättas och organiseras på ett strukturerat sätt. Detta gäller såväl införandeprocessen och den löpande administrativa handläggningen som förberedelsearbetet med att kvalitetssäkra befintliga personalakter. Idrottsnämnden Idrottsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Idrottsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. Särskilt uttalande av Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Idrottsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 25 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. 22 (57) Idrottsförvaltningen ser positivt på förslaget om att inrätta digitala personalakter. En digital personalakt förväntas bli effektivare samt innebära en förbättrad sökbarhet och tillgänglighet till handlingarna, samt att tidskrävande moment försvinner. Detta förväntas leda till en förbättrad arbetsmiljö för chefer och de medarbetare som sköter HR-arkiven. Dock bör ställningstagandet att utveckla e-Dok till personalarkiv prövas noga och jämföras med system på marknaden som är specifikt utformat för digitaliseringen av personalakter för att säkerställa en användarvänlig hantering för såväl chefer som Hr-funktion. Ställningstaganden Idrottsförvaltningen tillstyrker förslaget att införa digitala personalakter och ställer sig bakom kommunstyrelsens förslag till beslut. Kulturnämnden Kulturnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Kulturnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Ärendet justeras omedelbart. Kulturförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 10 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kulturförvaltningen är positiv till övergången till digitalt personalarkiv och ser stora möjligheter till effektivisering genom automatisering av processer som idag kräver betydande tid och resurser. Förvaltningen instämmer i de förväntade nyttorna gällande informationssäkerhet och förbättrad hantering av personalhandlingar. Kulturförvaltningen anser dock att den föreslagna lösningen med eDok och LISA självservice som systemstöd inte är rätt val. Förvaltningen har tidigare genomfört en egen förstudie i syfte att kunna agera pilotförvaltning för en övergång till digital personalakt och kunde där konstatera att det finns ändamålsenliga och moderna system på marknaden som är specifikt utformat för digitalisering av personalakter. Förvaltningen anser att det är kostnadsdrivande att staden bygger om egna system som egentligen har andra syften. Vidare anser förvaltningen att eDok har utmaningar när det gäller användarvänlighet. Vidare anser kulturförvaltningen att följande behöver förtydligas: Personuppgiftsansvar Kulturförvaltningen anser att personuppgiftsansvaret för personuppgifter i det digitala personalarkivet bör ligga hos Stadsledningskontoret i egenskap av systemägare, och inte hos respektive nämnd. Tekniska och praktiska förutsättningar 23 (57) Kulturförvaltningens arkivfunktion har identifierat ett antal frågor som behöver förtydligas innan implementering: • Tydliga riktlinjer för hur personalakter ska struktureras gällande mappstruktur, filorganisation och rapporteringsmöjligheter i eDok. Det behöver finnas en processbaserad och enhetlig struktur för att underlätta sökbarhet, spårbarhet och rapportering. Det behöver vara möjligt att generera rapporter om aktiva, avslutade och sekretessklassade akter samt statistik över uppföljning per befattning och handlingstyp. • Hur säkerställs integration mellan eDok och LISA självservice, inklusive synkronisering av data och versionshantering? • Vilken skanningsmetod ska användas för de fysiska personalakterna; individuell OCR-skanning eller helaktsskanning? • Hur säkerställs robusta backup-rutiner och spårbarhet vid systemavbrott? • Vilka möjligheter finns för AI-stöd för framtida utveckling av automatisk kategorisering och kvalitetssäkring? Kulturförvaltningens erfarenheter av eDok (Platina) är att stadens specialanpassningar av systemet har gjort det trögare och mer svårmanövrerat. Dessutom har anpassningarna gjort det svårare och mer kostsamt att uppgradera systemet till nyare versioner. Kulturförvaltningen undrar därför om de anpassningar av systemet som kommer krävas för att rymma personalakterna, riskerar att förstärka dessa problem. För kulturförvaltningen är det viktigt att ha ett modernt, snabbt och stabilt system för diarieföring, ärendehandläggning och nämndhantering. Förvaltningen vill därför betona att en anpassning av eDok för personalakter inte får göras på bekostnad av systemets grundfunktionalitet. Administrativ belastning Kulturförvaltningen anser att det behövs en detaljerad analys av vilken grad av automatisering som är tekniskt möjlig och ekonomiskt försvarbar innan systemet implementeras. Det är viktigt att klargöra vilka handlingar som kan hanteras automatiskt från befintliga system, vilka som kräver semi-automatisk behandling och vilka som kräver helt manuell hantering. Behörigheter Kulturförvaltningen önskar att även externa användare såsom konsulter och praktikanter ska kunna få tillgång till det digitala personalarkivet. Dessa grupper har idag inte tillgång till LISA självservice. Gemensam arkivbildning för avslutade personalakter Kulturförvaltningen föreslår att staden implementerar en gemensam arkivbildning för avslutade personalakter. Detta skulle möjliggöra centraliserad kvalitetssäkring, minska dubbletter när medarbetare arbetat på flera förvaltningar och förenkla seriebildningen hos respektive förvaltning. 24 (57) Önskemål om medverkan Kulturförvaltningen är gärna med och testar systemstödet för att identifiera praktiska utmaningar. Förvaltningen har ytterligare detaljerade synpunkter som förvaltningen gärna kan delge genom medverkan i referensgrupp eller motsvarande forum för utvecklingsarbetet. Stadsarkivet har deltagit i utredningen och har inte några övriga synpunkter. Kyrkogårdsnämnden Kyrkogårdsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 15 april 2026 följande. Kyrkogårdsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som sitt yttrande över remissen. Kyrkogårdsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 4 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kyrkogårdsförvaltningen ställer sig positiv till en övergång till en digital personakt och ser stora fördelar med en förenklad och effektivare hantering. Förvaltningen håller också med i bedömningen om att det bästa alternativet är en övergång till en helt digital akt. Förvaltningen föreslår därför kyrkogårdsnämnden att godkänna tjänsteutlåtandet och överlämna det till kommunstyrelsen som sitt yttrande över remissen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. 1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att godkänna förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Torbjörn Erbe m.fl. (M), se Reservationer m.m. Miljöförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 17 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Miljöförvaltningen välkomnar förslaget med övergång till digital personalakt och ser likt kommunstyrelsen en rad fördelar med en digital hantering av alla förvaltningens personalhandlingar. Förvaltningens bedömning är att utredningen inklusive vägval om system och hantering av nuvarande akter är grundligt utförd. Då de digitala personakterna kommer att innehålla en stor mängd känsliga personuppgifter kan det inte nog understrykas vikten av en teknisk lösning med höga krav på informationssäkerhet. Erfarenheterna efter incidenten med Miljödata 2025 visar även på att stadens fördelning av personuppgiftsansvaret vad gäller anställda är otydlig, vilket försvårar ett effektivt informationssäkerhetsarbete. 25 (57) Personuppgiftsansvaret inom staden måste därför förtydligas innan digitala personakter kan införas. Liksom stadsledningskontoret anser förvaltningen att en övergång till en helt digital akt för samtliga medarbetare är att föredra för att övergången ska resultera i störst nytta för verksamheten. Angående systemstöd ser förvaltningen fördelar med att befintliga system används, särskilt LISA-självservice som är känd för förvaltningens chefer vilket kommer underlätta implementering. Förslaget om övergång till digital personalakt ligger även i linje med förvaltningens arbete med att effektivisera processer genom digitalisering. På så sätt ökar den interna effektiviteten och servicen vilket skapar förutsättningar för att använda förvaltningens resurser till annan nytta såväl internt som externt. Servicenämnden Servicenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Remissen besvaras med förvaltningens tjänsteutlåtande. Serviceförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 26 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Serviceförvaltningen ställer sig positiv till en övergång till digitala personalakter och instämmer i de förväntade nyttorna gällande effektivisering, informationssäkerhet och förbättrad hantering av personalhandlingar. Nuvarande analoga hantering medför flera utmaningar som en digitalisering skulle lösa och förvaltningen ser stora nyttor och möjligheter kopplat till: • Sökbarhet av allmänna handlingar • Bevarandet av informationsvärde i digitalt skapade handlingar (t.ex. digital signerade handlingar) • Förenklad och säkrare tillgång för behöriga medarbetare • Minskad dubbellagring • Enklare och säkrare hantering av personalsociala ärenden och handlingar • Bättre förutsättningar för sammanhållen dokumentation kring medarbetaren även vad gäller gallringsbara handlingar • Förenklad gallring Förvaltningen instämmer också i stadsledningskontorets förslag att utveckla befintliga system framför att anförskaffa nya. Dock önskas ett förtydligande kring varför LISA självservice ska användas som gränssnitt för att leverera handlingar och ta del av personalakterna för chef, när även detta skulle kunna ske direkt i eDok. Att endast använda eDok skulle minska antalet system kopplat till 26 (57) personalaktsadministrationen och eventuellt leda till lägre utvecklingskostnader i samband med övergången. Det skulle också kunna öka förståelsen för och användandet av eDok som ett arbetsverktyg och inte bara en lagringsplats. Vidare anser servicefövaltningen att det i utredningen är otydligt avseende vilka handlingar som automatiskt ska tillföras den digitala personalakten och från vilket eller vilka system de ska hämtas och vilka integrationer som krävs. I ett fortsatt arbete med övergång till digital personalakt önskar serviceförvaltningen att detta förtydligas. För en framgångsrik övergång anser serviceförvaltningen att stadsledningskontoret behöver ta fram tydliga anvisningar avseende vilka handlingar som ska förvaras i personalakten och att det är viktigt att handlingar som idag har en separat hanteringsordning (exempelvis läkarintyg och personalsociala handlingar) hanteras samlat i medarbetarens digitala personalakt. Det behöver finnas en central styrning kring administrationen och struktureringen av de digitala personalakterna och arbetet med att utveckla arbetssätt, metodstöd och vägledningar bör ske i nära samverkan med referensförvaltningar och stadsarkivet. Socialnämnden Socialnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Socialnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Särskilt uttalande av Andréa Hedin m.fl. (M) lämnade, se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) och Kristin Jacobsson (C), se Reservationer m.m. Socialförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 13 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Socialförvaltningen välkomnar införandet av digital personalakt, eftersom det kan bidra till en mer effektiv och säker hantering av personalhandlingar. Digital personalakt bedöms kunna minska tidskrävande moment i dagens hantering och underlätta tillgången till handlingar för chefer och HR-medarbetare, särskilt då verksamheterna är geografiskt spridda över staden. Förvaltningen ser positivt på att befintliga systemstöd, såsom LISA Självservice och eDok, används i lösningen. Detta bedöms kunna underlätta implementeringen och förenkla arbetet för chefer och HR-funktioner vid hantering av personalhandlingar. Övergången till digital personalakt kommer kräva betydande resurser och ett omfattande förarbete på förvaltningarna. För att säkerställa en enhetlig hantering inom Stockholms stad är det viktigt med tydliga riktlinjer och processer för hantering av personalhandlingar. Socialförvaltningen föreslår att socialnämnden godkänner tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 27 (57) Stadsbyggnadsnämnden Stadsbyggnadsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att överlämna kontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen från kommunstyrelsen. 2. Stadsbyggnadsnämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (M) och Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande daterat den 26 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsbyggnadskontoret välkomnar förslaget att införa digitala personalakter och anser att det ligger väl i linje med såväl kontorets som stadens ambition om ökad grad av digitalisering och att ses som en attraktiv arbetsgivare. Förslaget utgör ett avgörande steg för att nå en mer effektiv arbetsprocess, vilket utgör en tidsbesparing för berörda funktioner, primärt medarbetare inom hr och övriga handläggare som arbetar med akterna. Stadsbyggnadskontoret instämmer med stadsledningskontorets bedömning av de fördelar som förändringen kan medföra, men önskar vissa klargöranden om hur övergången ska genomföras. Här följer några synpunkter och frågor om förslagen i stadsledningskontorets rapport. Hantering av aktuella personalakter vid digital övergång Enligt stadsledningskontorets rapport har tre alternativ för hur Stockholms stad ska hantera pågående analoga personalakter vid en digital övergång identifierats. Det bästa alternativet, ur ett arkiv- och informationshanteringsperspektiv, är helt digitala akter. Stadsbyggnadskontoret delar denna uppfattning, då helt digitala akter underlättar åtkomst, sökbarhet, tillgänglighet och transparens för förvaltningen, allmänheten och forskare. Även ur informationssäkerhetssynpunkt ser kontoret positivt på sammanhållna personalakter, förutsatt att behörighetsstyrningen i de nya systemstöden är säker och att gemensamma rutiner för uppföljning och hantering av behörigheter finns. Alternativet med helt digitala akter innebär att ett omfattande digitiseringsprojekt måste genomföras för att skanna omkring 88 000 analoga personalakter. En central projektledning föreslås, där den största fördelen enligt stadsbyggnadskontoret är en enhetlig skanningsprocess i hela staden. Det är dock viktigt att varje förvaltning har god tillgång till sina personalakter under själva digitiseringsprocessen. Utredningen visar att de analoga personalakterna inte behöver bevaras utan kan digitaliseras. Detta är en riktig bedömning enligt kontoret, men det finns en betydande risk för fel vid stora digitaliseringsprojekt. Informationsförluster kan få negativa konsekvenser för enskilda anställda, därför är det väsentligt med rutiner för kvalitetssäkring. Stadsarkivet bör även ta ställning till om analoga handlingar kan gallras direkt efter kvalitetskontroll eller om de bör bevaras parallellt under en viss tid. 28 (57) Skanningsprocessen bör omfatta vem som har tillgång till handlingarna under processen, hur transport sker om den sker med en extern leverantör, säker lagring av scannade filer innan de läggs in i systemet och gallring/destruktion av pappersoriginal. Systemstöd Stadsbyggnadskontoret har inga invändningar mot valet av systemstöd, men efterfrågar en tydligare beskrivning av hur eDok ska användas. Enligt nuvarande rutiner registreras sekretesshandlingar innan de läggs till personalakten, vilket överensstämmer med offentlighets- och sekretesslagen. Kontoret undrar om samma principer ska gälla i eDok eller om alla handlingar, med eller utan sekretess, ska registreras. Om alla handlingar ska registreras finns risk för ökad arbetsbörda för hr- funktionerna. En separat modul i eDok för de digitala personalakterna föreslås, eftersom det skulle förenkla hanteringen, minska risken för felaktig hantering av personuppgifter samt underlätta framtida systemförändringar. Stadens systemstöd vid rekrytering Jobba i stan innehåller idag handlingar som ska hanteras och arkiveras i den analoga personalakten. För att minska den administrativa arbetsbördan och effektivisera processen ser stadsbyggnadskontoret gärna att automatiserade rutiner för arkivering från detta system tas fram. Informationssäkerhet och dataskydd Personalakter innehåller ofta känsliga personuppgifter, exempelvis uppgifter om hälsa i samband med sjukfrånvaro och rehabilitering. Kontoret behöver säkerställa att behandlingen av dessa uppgifter i de nya systemstöden är förenlig med GDPR, inklusive rättslig grund, lagringstider och rutiner för radering. Behörighetsstyrning och åtkomstkontroll: Kontoret understryker vikten av att behörighetsstyrningen i systemstöden är ändamålsenlig och följer principen om minsta möjliga behörighet. Det bör framgå av implementeringen hur olika roller (chef, handläggare, administratör) tilldelas åtkomst, och hur det säkerställs att ingen ges bredare tillgång än vad arbetsuppgifterna kräver. Regelbunden uppföljning och revidering av behörigheter bör ingå som ett krav i förvaltningsmodellen för systemstödet. Kontoret förutsätter att en systemklassning genomförs för det valda systemstödet i enlighet med stadens riktlinje för informationssäkerhet, och att klassningen återspeglar den höga konfidentialitetsnivå som personalakter typiskt sett kräver. Resultatet av klassningen bör styra krav på kryptering, behörighetsskydd och loggning. Höjd beredskap och allmän tjänsteplikt Vid höjd beredskap kan allmän tjänsteplikt komma att aktiveras, vilket innebär att stadens medarbetare kan krigsplaceras eller omfördelas till verksamheter och arbetsplatser utanför den ordinarie organisationen. I ett sådant läge uppstår ett behov 29 (57) av att personrelaterad information snabbt och säkert kan följa med den enskilde medarbetaren, oavsett var tjänstgöringen äger rum. En digitalt lagrad personakt som är tillgänglig enbart inom ett specifikt förvaltningssystem riskerar i detta sammanhang att bli otillgänglig för den mottagande verksamheten, vilket kan försvåra både personaladministration och verksamhetsplanering under kris. Staden bör därför säkerställa att ett eventuellt system för digitala personakter utformas med robusta rutiner för informationsöverföring och åtkomst även under förhållanden som avviker från normalläget, inklusive scenarier med förändrad personalstruktur till följd av tjänstepliktsaktivering. Robusthet och kontinuitet vid störningar i digitala system Vid höjd beredskap ökar risken för störningar i digitala infrastrukturer, exempelvis till följd av cyberangrepp, strömavbrott eller skador på kommunikationsnät. Ett system för digitala personalakter som saknar robusthet mot sådana störningar riskerar att bli otillgängligt just i de lägen då behovet av tillförlitlig personalinformation är som störst. Staden bör därför ställa krav på att ett sådant system uppfyller högt ställda krav på driftsäkerhet och tillgänglighet även under krisförhållanden, samt att det finns dokumenterade rutiner för manuell hantering om systemet inte kan nås. Det bör även utredas i vilken utsträckning kritisk information behöver kunna hanteras i analog form eller i system som inte är beroende av en sammanhängande digital infrastruktur, i enlighet med principerna om kontinuitetsplanering inom totalförsvaret. Tidplan Stadsbyggnadskontoret tolkar tidplanen som att digitaliseringen av analoga personalakter ska vara klar innan övergången till digitala personalakter. Även om kontoret håller med om att det är viktigt att alla förvaltningar övergår samtidigt, ses ett värde med en successiv övergång och att arbetet med digital personalhantering samt de nya systemen kan påbörjas innan all skanning är klar. För att undvika onödiga förseningar bör fokus ligga på arbetssättets införande och systemstödets driftsättning innan skanningen är helt genomförd. Slutligen vill stadsbyggnadskontoret betona sambandet med stadsledningskontorets utredning om systemstöd för arbetsinriktad rehabilitering, där god teknisk samverkan med den digitala personalakten är vitalt. Detta är en ytterligare aspekt som talar för behovet av att prioritera införandet av systemstödet för digitala personalakter innan scanningen de facto är slutförd. Trafiknämnden Trafiknämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Trafiknämnden beslutar att överlämna trafikkontorets tjänsteutlåtande som svar på remissen. 2. Trafiknämnden beslutar att omedelbart justera paragrafen. Särskilt uttalande av Dennis Wedin m.fl. (M) och Svante Linusson m.fl. (C), se Reservationer m.m. 30 (57) Särskilt uttalande av Sara Svanström (L), se Reservationer m.m. Trafikkontorets tjänsteutlåtande daterat den 10 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Trafikkontoret välkomnar förslaget om en övergång till digitala personalakter. Kontorets bedömning är att det kommer leda till effektivare och mer användarvänliga arbetssätt, vilket kan spara mycket tid för de hr-medarbetare och handläggare som arbetar med akterna. Kontoret delar stadsledningskontorets uppfattning om de nyttor som förändringen kan innebära, men efterfrågar några förtydliganden kring hur övergången ska gå till. Nedan följer några synpunkter och frågeställningar kring de förslag som presenteras i stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Hantering av pågående personalakter vid övergång till digital personalakt Enligt stadsledningskontorets tjänsteutlåtande har utredningen identifierat tre alternativ avseende hanteringen av pågående analoga personalakter i Stockholms stad vid en eventuell övergång till en digital hantering. Utredningen anser att det bästa alternativet ur ett arkiv- och informationshanteringsperspektiv är helt digital akt. Trafikkontoret håller med om detta eftersom det innebär en förbättrad åtkomst, sökbarhet, tillgänglighet och transparens för förvaltningen, allmänheten och forskare. Även ur ett informationssäkerhetsperspektiv anser trafikkontoret att det är bra med sammanhållna personalakter. Det förutsätter dock att behörighetshanteringen i de tilltänkta systemstöden blir säker och att det finns stadsgemensamma rutiner för att säkerställa att behörigheterna följs upp och hanteras kontinuerligt. Alternativet helt digital akt innebär att ett omfattande digitiseringsprojekt (dvs inskanning av befintliga akter) behöver genomföras av de uppskattningsvis ca 88 000 personalakter som idag hanteras analogt. Utredningen anser att ett centralt projekt är att föredra. Den främsta fördelen med detta enligt trafikkontoret är att skanningen genomförs på ett enhetligt sätt i hela staden. Kontoret vill dock lyfta fram att det i så fall är viktigt att respektive förvaltning har god tillgång till sina personalakter under själva digitiseringsarbetet. Utredningen har visat att personalakterna inte behöver bevaras i analogt format utan kan ersättningsskannas. Detta är enligt trafikkontoret en korrekt bedömning men kontoret vill tillägga att det finns en betydande risk att det sker misstag när stora mängder handlingar digitiseras. Eventuella informationsförluster kan få negativa konsekvenser för enskilda anställa. Det är därför viktigt att upprätta rutiner för hur efterkontroller ska genomföras för att säkerställa att handlingarna i personalakterna verkligen har skannats och att kvaliteten är tillräckligt bra. Stadsarkivet behöver även ta ställning till huruvida de analoga handlingarna kan gallras direkt när efterkontrollen är genomförd eller om de analoga personalakterna bör finnas kvar parallellt under något/några år innan gallring utförs. Systemstöd 31 (57) Trafikkontoret har inga synpunkter på valet av systemstöd, men efterfrågar en tydligare beskrivning av hur eDok är tänkt att användas. Enligt dagens rutiner för hantering av analoga personalakter ska handlingar som innehåller sekretess registreras i diariet innan de läggs i personalakten medan övriga handlingar sorteras in utan att registreras. Denna hantering överensstämmer med registreringsskyldighetens omfattning som står uttryckt i offentlighet- och sekretesslagen 5 kap. Trafikkontoret undrar om det är samma princip som är tänkt att tillämpas i eDok eller om samtliga handlingar, med eller utan sekretess, ska registreras. Stadsledningskontoret skriver att en väsentlig del i informationshanteringen är att det ska vara lätt att göra rätt ur ett användarperspektiv. Om alla handlingar ska registreras kan det öka det administrativa arbetet för främst förvaltningarnas hr-funktioner. Enligt trafikkontoret är en separat modul i eDok för de digitala personalakterna att föredra, eftersom det bör ge en mer förenklad hantering än om allt ska utgå från ärendehanteringsdelen i eDok. Det skulle även underlätta vid framtida systemförändringar.Vid val av systemstöd är det även viktigt att kravställa tillgång till data vid höjd beredskap och tillse att det finns en kontinuitetsplan som följs upp och testas. I och med att den allmänna tjänsteplikten träder i kraft i samband med höjd beredskap är det särskilt viktigt att ha tillgång till information om medarbetarna. Det finns ytterligare ett stadsgemensamt it-system i staden som innehåller handlingar som ska tas ut och arkiveras i den analoga personalakten i dagsläget, rekryteringsverktyget Jobba i stan. Trafikkontoret ser gärna att det även tas fram automatiserade rutiner för arkivering av handlingar från detta system. Tidplan Trafikkontoret tolkar tidplanen som att digitiseringen av de analoga personalakterna ska vara genomförd innan övergången till de digitala personalakterna sker. Trafikkontoret anser att det är bra och även nödvändigt att samtliga förvaltningar i staden går över till digitala personalakter samtidigt, men menar att den digitala hanteringen och arbetet i de tilltänkta systemstöden kan påbörjas innan digitiseringen av alla analoga personalakter är genomförd. Av stadens ca 88 000 personalakter bedöms 55 000 av dessa tillhöra utbildningsförvaltningen. Merparten av de övriga förvaltningarna har förhållandevis små mängder personalakter. För att införandet av systemstödet inte ska dra ut på tiden i onödan framför trafikkontoret önskemål om att fokusera på implementeringen av det nya arbetssättet och att systemstödet ska driftsättas innan skanningen är helt genomförd. Dessutom vill trafikkontoret lyfta stadsledningskontorets arbete med att utreda systemstöd för processen arbetslivsinriktad rehabilitering som ska kunna samarbeta med den digitala personalakten. Detta är ytterligare en anledning till att prioritera införandet av systemstödet för digital personalakt innan skanningen är helt genomförd. Om införandet tar längre tid än förväntat skulle det kunna leda till att implementeringen av systemstödet för rehabilitering också tar längre tid. 32 (57) Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Utbildningsnämnden godkänner utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. 2. Beslutet justeras omedelbart. Särskilt uttalande av Andréa Hedin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L), se Reservationer m.m. Utbildningsförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 30 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Utbildningsförvaltningen delar bedömningen att en helt digital personalakt är den mest långsiktigt hållbara lösningen. Förvaltningen välkomnar utvecklingen, i linje med stadens ambitioner om en enhetlig och digital informationshantering. För att nyttorna fullt ut ska realiseras bedömer förvaltningen att det, inom ramen för införandet, behöver tas fram stadsövergripande, enkla och tydliga dokumentflöden för de vanligaste personalprocesserna. Förvaltningens omfattande verksamhet innebär särskilda förutsättningar som behöver beaktas i den fortsatta planeringen. Inom förvaltningen arbetar en stor andel timanställda och andra vikarier, vilket innebär att det genereras ett stort antal personalhandlingar per individ och därmed betydande arbetsbelastning både i förberedelsearbetet och i samband med inskanning, sortering och metadatahantering. Under inskanningsperioden kan tillgången till handlingar tillfälligt påverkas, vilket är av särskild betydelse då personalhandlingar hanteras dagligen inom förvaltningens verksamheter. Anställningsstatus förändras i många fall från dag till dag. Det är därför svårt att fastställa vilka akter som ska betraktas som pågående eller avslutade. Förvaltningen betonar vikten av ett mycket starkt informationssäkerhetsarbete vid införandet av digital personalakt, särskilt då förvaltningen hanterar många akter som rör personer med skyddade uppgifter och därför kräver rigorösa behörighets-, loggnings- och hanteringsrutiner. Fortsatt vill förvaltningen också framhålla vikten av att så kallade arkivkrav omhändertas i utvecklingsprocessen och i den löpande systemförvaltningen. Det behöver tidigt stå klart vilka handlingar som ska gallras, samt hur gallring löpande ska realiseras. Därtill behöver även arkivuttag förberedas och kvalitetssäkras i den löpande systemförvaltningen. Förvaltningen ser positivt på att ersättningsskanningen ska genomföras genom ett centralt sammanhållet projekt, men vill betona att förvaltningens stora aktvolymer 33 (57) innebär behov av omfattande centralt stöd under hela genomförandet, inklusive i det förberedande arbetet med kvalitetssäkring av befintliga analoga personalakter. Stadsledningskontoret anger att ersättningsskanningen ska omfatta ”pågående analoga personalakter”. Förvaltningen efterfrågar en tydlig definition av begreppet, då förvaltningens stora andel timanställda och andra vikarier med kortare eller längre vikariat innebär att anställningsstatus i många fall förändras från dag till dag. Det är därför svårt att fastställa vilka akter som ska betraktas som pågående eller avslutade. Förvaltningen vill framhålla att frågan om upphandling kopplat till scanningfunktion behöver lösas antingen genom en central upphandling eller genom att förvaltningen ges möjlighet att genomföra en egen upphandling med relevanta krav. Avslutningsvis efterfrågar förvaltningen ett tydliggörande av hur framtida systemförvaltning ska organiseras i praktiken och hur samverkan mellan stadsledningskontoret och stadens förvaltningar ska utformas inom ramen för en digital personalakt. Konsekvenser för barn och barns rättigheter samt jämställdhet Då ärendet är svar på en remiss från kommunstyrelsen gör förvaltningen ingen egen analys av ärendets konsekvenser för jämställdhet eller för barn och barns rättigheter. Förvaltningen förutsätter att en sådan analys vid behov görs av kommunstyrelsen i den fortsatta hanteringen av ärendet. Förslag till beslut Utbildningsförvaltningen föreslår att utbildningsnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Med anledning av remisstiden behöver beslutet justeras omedelbart. Äldrenämnden Äldrenämnden beslutade vid sitt sammanträde den 21 april 2026 följande. Äldrenämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen gällande Övergång till digital personalakt och överlämnar det till kommunstyrelsen. Särskilt uttalande av Hugo Laigar (M) och Nike Örbrink (KD), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Margita Jacobsson (L), se Reservationer m.m. Äldreförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 12 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på förslaget att stadens nämnder övergår till digital personalakt och att pågående analoga personalakter ska ersättningsscannas för att skapa en sammanhållen digital personalakt. En digital personalakt förväntas ge chefer 34 (57) och medarbetare bra förutsättningar att uppnå en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering för personalhandlingar. Förvaltningen gör bedömningen att systemstödet bör stödja en enkel hanteringsprocess som sker korrekt enligt legala krav. Förvaltningen ser positivt på att utredningen föreslår att systemstödet för digital personalakt utgörs av kombinationen med Lisa självservice och eDok då chefer och hr-medarbetare redan arbetar i systemen. Förvaltningen anser att införandet av digital personalakt på stadens förvaltningar bör planeras så att stadens mindre förvaltningar hanteras först. På så sätt kan arbetssätt prövas, justeras och följas upp inför övergången hos de personaltunga förvaltningarna. Förvaltningen föreslår att äldrenämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen gällande övergång till digital personalakt. Överförmyndarnämnden Överförmyndarnämnden beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Överförmyndarnämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande, och överlämnar det till kommunstyrelsen. Särskilt uttalande av Johan Brege m.fl. (M) och Ewa Samuelsson (KD), se Reservationer m.m. Överförmyndarförvaltningens tjänsteutlåtande daterat den 24 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen har idag 74 pappers akter som är pågående. Dessa förvaras i ett eget arkivskåp inne hos HR ansvarig. Vi har även ett arkivskåp dit vi flyttar avslutade akter. I akterna finns information om varje medarbetare enligt de rutiner som har fastställts av Stockholms stadsarkiv. Beslut 2024:01 ”Beslut om bevarande och gallring av information inom löne-och personaladministrativ verksamhet i Stockholm stad”. Överförmyndarförvaltningen anser att förslaget som har tagits fram i syfte med att skapa en kvalitetssäkrad och effektiv process för hantering och förvaring av personalhandlingar är att föredra, dvs att vi går över från pappersbaserad till digital personalakt. Överförmyndarnämnden tillstyrker stadsledningskontorets förslag till övergång till digital personalakt. Bromma stadsdelsnämnd 35 (57) Bromma stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Bromma stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och översänder det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Mattias Keresztesi m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L), se Reservationer m.m. Bromma stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 12 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen delar stadsledningskontorets uppfattning att den föreslagna övergången till digital personalakt skapar goda förutsättningar för att uppnå en enhetlig, förbättrad och säker informationshantering för våra personalhandlingar. Det gäller särskilt beträffande bevarande, gallring samt hantering av handlingar med sekretess. Hanteringen mellan förvaltningar skulle underlättas och bidra till en mer rättssäker hantering. Det blir enklare och tydligare för chefer och medarbetare som på olika sätt arbetar med och behöver ha tillgång till personalhandlingarna. För stadens alla medarbetare bör det medföra att deras personalhandlingar hanteras på ett mer enhetligt och säkert sätt. För att säkerställa en smidig hantering av digitala personalakter bör den eventuellt nya modulen vara användarvänlig för chefer och Hr-medarbetare. Om eDok fortsatt ska användas så är det av vikt att se över hur systemet kan göras mer användarvänligt för målgruppen. Förvaltningen stöder rekommendationen om att övergå till en helt digital akt, och förespråkar att digitaliseringsarbetet genomförs inom ramen för ett centralt sammanhållet och finansierat projekt. Tidplanen för förändringsarbetet ger förvaltningen en god framförhållning och realistisk tid att genomföra det förändringsarbete som behövs framförallt när det gäller kvalitetssäkring av befintliga akter och inskanning av dessa. Tidplanen bör dock vara tydlig och strukturerad från centralt håll så att förvaltningen kan planera resurser, arbetssätt och rutiner med god framförhållning. Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtandet och översänder det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Särskilt uttalande av Peter Backlund (L), se Reservationer m.m. 36 (57) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Stadsdelsförvaltningen ställer sig positiv till förslaget om införande av digital personalakt. Stadsdelsförvaltningen delar bedömningen att befintliga personalakter bör ersättningsskannas så att övergången blir fullständig och att en sammanhållen digital akt skapas. Förvaltningen vill understryka vikten av att införandet sker genom ett centralt samordnat och tydligt styrt projekt. Tydliga instruktioner, gemensamma riktlinjer och en strukturerad genomförandeplan är avgörande för att arbetet inte ska leda till en ökad arbetsbelastning för personalen under införandeperioden. Personalakterna hos stadsdelsförvaltningen förvaras idag centralt i förvaltningshuset. Den manuella hanteringen innebär att handlingar i personalakter skickas via internpost både inom och utanför huset. Hanteringen kräver även manuellt arbete med insortering, uppdatering och iordningställande av akter. Vid personalöverflytt mellan förvaltningar behöver akter dessutom skickas fysiskt, vilket innebär ytterligare administration och risker kopplade till transport och hantering. En digital personalakt där handlingar är samlade och sökbara utan fysisk distribution via internpost eller förvaring i dokumentskåp skulle innebära både effektivare administration och minskade arkiv- och förvaringskonstnader. I förslaget föreslås en kombination av LISA och eDok som systemstöd. LISA används idag främst av HR och chefer och ska i förslaget fortsättningsvis användas som gränssnitt för chefer. eDok är stadens diarie- och ärendehanteringssystem och ska enligt förslaget användas för administrativ handläggning samt lagring. Stadsdelsförvaltningen ser positivt på att använda redan etablerade system, både ur ekonomiskt perspektiv och ur informationssäkerhetssynpunkt. Samtidigt vill stadsdelsförvaltningen framhålla att eDok idag ofta uppfattas som mindre intuitivt för användare som inte arbetar i systemet dagligen. Vid utvecklingen av eDok för personalaktshantering bör därför användarvänlighet prioriteras. Klimat- och miljöperspektiv Införandet av digital personalakt bedöms ha en positiv klimat- och miljöpåverkan. Minskad pappersförbrukning, färre transporter via internpost samt minskat behov av fysisk arkivförvaring ligger i linje med Stockholms stads Miljöprogram 2030, särskilt målen om hållbar resursanvändning och minskad klimatpåverkan. Samtidigt innebär digital lagring energianvändning i datacenter. Sammantaget bedöms digitaliseringens miljönytta överväga. Förvaltningen föreslår att Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen Farsta stadsdelsnämnd 37 (57) Farsta stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen angående förslag till övergång till digital personakt. Särskilt uttalande av Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L), se Reservationer m.m. Farsta stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 19 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på en övergång till digital personalakt och instämmer i att det inte är långsiktigt hållbart att kvarstå med nuvarande manuella hantering av personalakterna. Digitaliseringens möjligheter bör nyttjas i dessa processer för att öka effektivitet och kvalité i hanteringen av personalhandlingarna. En övergång till digital personalakt skapar goda förutsättningar för en säker och enhetlig informationshantering för personalhandlingarna särskilt gällande bevarande, gallring och hantering av handlingar med sekretess. Det blir även enklare och mer tydligt för chefer, hr och medarbetare som på olika sätt behöver hantera och ha tillgång till personalhandlingarna. För stadens alla medarbetare bör införandet dessutom medföra att deras personalhandlingar hanteras på ett mer enhetligt och säkert sätt, då handlingar inte längre behöver skickas mellan förvaltningar i analog form. För medarbetare som arbetare med arkiven bidrar det dessutom till en förbättrad arbetsmiljö på sikt. Förvaltningen vill lyfta fram vikten av att involvera stadsdelsförvaltningarna tidigt i informationssäkerhetsarbetet för att stadsdelsnämnderna i egenskap av informationsägare och personuppgiftsansvarig ska kunna ta sitt ansvar och säkerställa att rätt informationssäkerhetskrav vidtas. Förvaltningen föreslår att stadsdelsnämnden överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (M), se Reservationer m.m. Hägersten-Älvsjö stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 16 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen har deltagit i arbetsgruppen inför framtagandet av förslaget och är överlag positivt inställd till införande av sammanhållen, digital personalakt. Utredningen föreslår att ett systemstöd i form av en kombination av de befintliga verksamhetsystemen eDok och LISA självservice ska användas i genomförandet. 38 (57) Förvaltningen vill uppmärksamma kommunstyrelsen på att systemstödet behöver ha betydligt högre grad av användarvänlighet för sällananvändare än den modul i eDok som i dagsläget används inom registratur och nämndadministration. Den nya modulen bör ha ändamålsenliga, standardiserade, logiska och automatiserade flöden med hjälptexter och anpassade vyer. Systemet bör lanseras med tydliga instruktioner, förslagsvis i form av obligatorisk webutbildning för samtliga användare. Som ett stöd bör en signal ges i systemet när en handling är gallringsmogen. Förvaltningen ser även fram emot att i det vidare utvecklingsarbetet koppla på en modul för chefers arbete med arbetslivsinriktad rehabilitering. Förvaltningen håller med om att det inte är långsiktigt hållbart att kvarstå med nuvarande manuell hantering av personalakterna. En övergång till digital personalakt skapar goda förutsättningar för en säker och enhetlig informationshantering för personalhandlingarna särskilt gällande bevarande, gallring och hantering av handlingar som omfattas av sekretess. Det blir även enklare och mer tydligt för chefer och medarbetare som på olika sätt behöver hantera och ha tillgång till personalhandlingarna. För stadens alla medarbetare bör införandet dessutom medföra att deras personalhandlingar hanteras på ett mer enhetligt och säkert sätt, då handlingar inte längre behöver skickas mellan förvaltningar i analog form. För medarbetare inom arkiv bidrar det dessutom till en förbättrad arbetsmiljö på sikt. Några frågor kring mellanarkiv och slutförvaring anser förvaltningen bör utredas vidare och förtydligas ytterligare. Avseende hantering av personalakter för tidigare medarbetare som påbörjar en ny anställning i staden efter införandet, ser förvaltningen behov av tydlig instruktion. Dessa medarbetare har en fysisk, avslutad personalakt som inte skannas i samband med införandet. Det behöver vara tydligt om den avslutade personalakten då ska digitaliseras i efterhand och hur det i så fall ska gå till. Det bör även tydliggöras hur lång tid som kan passera mellan två anställningar för att digitalisering av den äldre akten ska vara aktuell. Förvaltningen är positivt inställd till att ersättningsskanning sker genom ett centralt sammanhållet och finansierat projekt, i samarbete med förvaltningarna. Oavsett var skanningen sker behöver de analoga akterna gås igenom manuellt innan de levereras för skanning. Vidare är särskild hantering kring sekretesshandlingar och skyddade personuppgifter nödvändig. Förberedelsearbetet kommer att innebära ett omfattande arbete lokalt vilket förvaltningarna behöver ta höjd för. Förvaltningen vill uppmärksamma att det vore en fördel om avslutade personalakter digitaliseras som ett andra steg i övergången, då det skulle skapa enhetlighet och spara kostsamt lokalutrymme hos förvaltningarna. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 39 (57) 1. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens yttrande över remissen och överlämnar det till kommunstyrelsen. 2. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd beslutar att ärendet justeras omedelbart. Särskilt uttalande av Aras Amin m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Fatima Nur (L), se Reservationer m.m. Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 24 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till övergång till en sammanhållen digital personalakt. Förvaltningen delar Stadsledningskontorets uppfattning att den föreslagna övergången till digital personalakt skapar goda förutsättningar för att uppnå en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering för personalhandlingarna särskilt gällande bevarande, gallring samt hantering av handlingar med sekretess. Det blir enklare och tydligare för chefer och medarbetare som på olika sätt arbetar med och behöver ha tillgång till personalhandlingarna. För stadens alla medarbetare bör det medföra att deras personalhandlingar hanteras på mer enhetligt och säkert sätt. Då både chefer och hr-medarbetare kommer att hantera handlingar som ska in i akten krävs det att modulen som utvecklas görs användarvänligt för denna målgrupp. Det kan exempelvis handla om förenklade och standardiserade arbetsflöden och anpassade vyer. Utgångspunkten bör vara att det ska vara lätt att göra rätt Förvaltningen kommer att ha en viktig roll i arbetet att säkerställa att rutiner för den praktiska hanteringen är känd och efterlevs. En del av det kommer att vara att tillhandahålla utbildningar för chefer och andra som berörs av hanteringen. Förvaltningen instämmer i rekommendationen att övergång bör ske till en helt digital akt för att de förväntade fördelarna ska uppnås. Det innebär att ett omfattande digitaliseringsarbete (det vill säga inskanning av befintliga akter) behöver genomföras. Förvaltningen ställer sig positiv till att detta sker genom ett centralt sammanhållet och finansierat projekt. Tidsplanen för förändringsarbetet och införandet ger förvaltningen en god framförhållning och tid att genomföra det förändringsarbetet som behövs i form av kvalitetssäkring av befintliga akter. Järva stadsdelsnämnd Järva stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Järva stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Järva stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 30 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. 40 (57) Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget att Stockholms stad övergår till digital personalakt, och håller med om att alternativet Hel digital akt är det alternativ som skulle gynna förvaltningen mest. Förvaltningen bedömer att digitala personalakter skulle effektivisera hanteringen genom förbättrad sökbarhet och tillgänglighet kring befintliga akter men också effektivare process vid upprättandet av nya akter. Genom digital personalakt skulle personalhandlingar hanteras mer enhetligt och säkert utifrån stadens riktlinjer för informationssäkerhet och dess tillämpningsanvisningar. Hanteringen mellan förvaltningar skulle underlättas och bidra till en mer rättssäker hantering. Detta skulle dock innebära att stadens digitala beroende ökar ytterligare, vilket innebär att krav om kontinuitetsplanering behöver ställas för systemstödet och på verksamheterna för att säkerställa att informationen är tillgänglig när den behövs. Funktionaliteten som finns i dag i eDok stödjer inte markering av personer med skyddade personuppgifter. Förvaltningen föreslår därför att detta också ska kravställas för systemstödet som ska hantera de digitala personakterna i enlighet med Stadsövergripande policy om skyddade personuppgifter med riktlinjer till nämnder och bolag. En minskning av kostnader för arkivlokaler lyfts fram som ett argument för införandet av digital personalakt. Förvaltningar som redan disponerar arkivlokaler kommer ha svårt att realisera några kostnadsbesparingar inom överskådlig tid. Vid planering av nya arkivlokaler finns däremot möjlighet att minska dimensioneringen, vilket på sikt medför lägre kostnader. Järva stadsdelsförvaltning planerar att flytta verksamhet till nya lokaler under 2028. Det innebär att förvaltningen ändå behöver ta höjd för det utrymme som personalakterna behöver i den tilltänka arkivlokalen, då flytten kommer att ske innan digitaliseringen av personalakter kommit till stånd med anledning av stadsledningskontorets föreslagna tidsplan på fem år för digitaliseringsprojektet. Järva stadsdelsförvaltnings flyttprojekt ligger således för nära i tiden för att kunna dra fördel av de utrymmesmässiga minskade behoven på sikt. Förvaltningen ser behov av en tydlig och väl genomarbetad tidsplan i den centrala planeringen för införandet av digital personalakt så att förvaltningen kan planera resurser, arbetssätt och rutiner med god framförhållning. För att säkerställa framdrift, helhetssyn och goda strategiska vägval är ett centralt projekt att föredra. Det skapar bättre förutsättningar att samla och samordna resurser och kompetens under hela genomförandet. Samtidigt är en nära samverkan med förvaltningarna avgörande för att förankra nya arbetssätt och processer. Användning av piloter i det centrala projektet bedöms vara en framgångsfaktor. Piloter ger möjlighet att pröva nya arbetssätt och rutiner i mindre skala samt tillvara ta erfarenheter inför ett breddinförande. 41 (57) Införandet av en digital personalakt är ett omfattande förändringsprojekt. För att nå ett gott resultat krävs att rätt kompentenser deltar både på central nivå och inom respektive förvaltning. Det omfattar inte enbart HR utan även registratur- och arkivfunktion samt funktioner inom informationssäkerhet och it. Utredningen föreslår en projekttid på totalt fem år. Längre projekt löper större risk att ändra inriktning eller påverkas av förändrade förutsättningar över tid. För att minska risken kan det vara mer ändamålsenligt att arbeta med en kortare och mer koncentrerad tidplan, vilket samtidigt förutsätter en tydlig och mer omfattande resurssättning. Ett annat alternativ är att dela in det längre projektet i delprojekt med tydligt avgränsade mål. Förvaltningen instämmer i förslaget om att övergå till helt digital personalakt och föreslår att Järva stadsdelsnämnd godkänner tjänsteutlåtandet och överlämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Kungsholmens stadsdelsnämnd Kungsholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Kungsholmens stadsdelsnämnd överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Charlotta Schenholm (L) och Henrik Sjölander m.fl. (M), se Reservationer m.m. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 2 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings personalakter förvaras analogt i förvaltningens arkiv. Precis som stadsledningskontoret för fram så finns idag flera utmaningar med den analoga förvaringen, framförallt genom att insortering, gallring och arkivering är ett omfattande manuellt administrativt arbete i kombination med att förvaringen är fysiskt utrymmeskrävande. Många personalhandlingar har redan idag en digital hantering, exempelvis anställningsavtalet som skapas i Lisa självservice, vilket också innebär ett administrativt merarbete i att behöva skriva ut digitala handlingar för att sedan förvara dem analogt. Ett merarbete, som förvaltningen menar inte hade behövts genom digitala personalakter. I ett sådant fall hade en digital överföring av personalhandlingen kunnat ske per automatik och på det sättet effektivisera insorteringsarbetet. Många av de handlingar som ingår i en personalakt upprättas av och på plats hos stadsdelens chefer, på exempelvis förskolor och vård-och omsorgsboenden som sen förflyttas till förvaltningens centrala arkiv. Det är en förflyttning som kan innebära flera risker. Det finns risk för att handlingar kan komma bort, bli kvar i verksamheterna eller till och med hamna i fel händer. Risker med manuell överföring av personalakter kan också uppstå i de situationer när medarbetare byter anställning 42 (57) inom staden då personalhandlingar ska skickas med till den nya förvaltningen. För att motverka dessa risker ser Kungsholmens stadsdelsförvaltning positivt på digital förvaring av personalakter. Den tid som frigörs från den analoga hanteringen av personalakter skulle kunna bidra till ett förbättringsarbete inom kvalitetsgranskning och aktvård av pågående anställningar. Förvaltningen ser att en digitalisering av personakter, i linje med stadsledningskontorets utredning, öppnar för möjligheter till annan framtida verksamhetsutveckling i hr-processer, till exempel inom administration av arbetslivsinriktad rehabilitering. Att ha akten digital kan även förväntas underlätta utlämnande av offentlig handling. På sikt kan den digitala förvaringen minska behovet av godkända dokumentskåp i verksamheten. Sammantaget ges goda förutsättningar för en god och hållbar arbetsmiljö för den funktion som arbetar med personalhandlingar. Kungsholmens stadsdelsförvaltning instämmer i att en enkel och tydlig hanteringsprocess i digitaliseringen av personakter krävs för att ge chefer och stödfunktioner så bra förutsättningar som möjligt. Därför menar förvaltningen att det är viktigt med ett systemstöd som är bra och säkert. Utifrån användarperspektivet så kan förvaltningen se fördelar med redan kända system som staden själv förvaltar och äger, som Lisa självservice och eDok är. Förvaltningen själv kommer att spela en viktig roll i att aktivt och kontinuerligt upprätta och säkerställa att rutiner för praktisk hantering av personalhandlingar finns och används. Förvaltningen instämmer i att en digital förvaring av personalakter förväntas förbättra informationens konfidentialitet genom behörighetsstyrning och genom att kunna spåra vem som tagit del av information, något som saknas i dagens manuella hantering. En viktig aspekt i en stor organisation som staden är, är att ha en enhetlig informationshantering med standardiserade arbetsprocesser som alla ska följa. Men liksom vid en analog manuell process kan det finnas säkerhetsrisker att ta hänsyn till även i digitalisering av personalhandlingar eftersom det innebär att mycket känslig information kommer att finnas samlad på en och samma digital plattform. Det finns även funderingar kring vad som händer med den metadata som blir kvar på förvaltningen när medarbetaren byter arbetsplats inom staden. Kungsholmen anser, likt stadsledningskontorets utlåtande, att av de tre olika tillvägagångsätten för att övergå till digitala personalakter så är att helt övergå den mest långsiktiga lösningen. Det kräver ett omfattande arbete i resurser och tid gällande inskanning av befintliga analoga akter, men i förlängningen underlättar arbetet om samtliga akter är digitala, vid exempelvis eftersökning. Förvaltningen instämmer i att för att kunna bedriva omställningen till digitala personalakter på ett kvalitativt, säkert och effektivt sätt så bör det ske genom ett centralt sammanhållet projekt. Hur den centrala sammanhållningen ska komma att se ut behöver tydliggöras genom vilka delar i processen som ska hanteras centralt och vilka som förväntas utföras lokalt i stadsdelen. Tidsaspekten är svårt att uttala sig om som enskild förvaltning men det kommer att kräva en gedigen tidsram för 43 (57) förberedelse och genomförande av en digitaliseringsprocess av personalhandlingar och därför ser förvaltningen att förslaget om ett tidsspann på fem år som rimligt. Kungsholmens stadsdelsförvaltnings bedömning utifrån utredningsarbetet är att staden bör genomföra en övergång till en sammanhållen digital personalakt. Detta eftersom förvaltningen ska sträva efter att bevara digitalt skapad information i digital form. Det är långsiktigt mer hållbart att frångå den omfattande manuella hanteringen av personalhandlingar med de utmaningar som beskrivits. Sammanfattningsvis menar Kungsholmens stadsdelsförvaltning att övergång till digital personalakt skapar bra förutsättningar för att uppnå en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering för personalhandlingarna, särskilt gällande bevarande, gallring samt hantering av handlingar med sekretess. Det kan komma att bli enklare och tydligare för chefer och medarbetare som på olika sätt arbetar med och behöver ha tillgång till personalhandlingarna. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Norra innerstadens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och lämnar det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Särskilt uttalande av Petra Gardos Ek m.fl. (M), se Reservationer m.m. Norra innerstadens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 26 februari 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ställer sig positiv till förslaget om en övergång till sammanhållen digital personalakt, och lämnar följande kommentarer: Kostnader för arkivlokaler En minskning av kostnader för arkivlokaler lyfts fram som ett argument för införandet av digital personalakt. Förvaltningar som redan disponerar arkivlokaler kommer ha svårt att realisera kostnadsbesparingar inom överskådlig tid. Vid planering av nya arkivlokaler finns däremot möjlighet att minska dimensioneringen, vilket på sikt skulle kunna medföra lägre kostnader. Flera förvaltningar, bland annat Norra innerstadens stadsdelsförvaltning, planerar att på sikt flytta verksamhet till nya lokaler. Eventuella kostnadsminskningar för arkivlokaler uppstår därmed först på längre sikt. Behovet av godkända arkivskåp bör minska även på kort sikt. System Utredningen föreslår att eDok, tillsammans med LISA, ska användas som systemstöd för hantering av den digitala personalakten. Förvaltningen ser positivt på att använda befintliga, etablerade system i arbetet. 44 (57) I fall att en ny eDok-modul för personalakter ska utvecklas är det viktigt att prioritera användarvänlighet. eDok är ett relativt komplext dokument- och ärendehanteringssystem och kan upplevas svåröverskådligt för nya användare. Hr- personal arbetar i regel inte i eDok idag. Projektet Förslaget innebär att kommunstyrelsen, i samarbete med kulturnämnden (stadsarkivet), ges i uppdrag att leda arbetet med övergång till digital personalakt. Förvaltningen vill betona vikten av en nära samverkan med övriga förvaltningar för att förankra nya arbetssätt och processer. Det är viktigt att från start involvera expertis inom informationssäkerhet och dataskydd då det rör sig om känsliga personuppgifter som ska digitaliseras. Förvaltningen vill också särskilt belysa vikten av att projektet klarlägger hur hanteringen av skyddade personuppgifter ska ske på bästa sätt. Att ersättningsskanna alla handlingar i pågående personalakter kommer medföra en förbättrad sökbarhet och tillgänglighet av personalhandlingar, vilket är positivt. Utredningen föreslår en projekttid på totalt fem år. Införandet av en digital personalakt är ett omfattande och komplext projekt som kräver betydande tid och resurser. Utredningen bedömer att genomförandet, från förberedelse bedöms ta fem år att genomföra. Om tidplanen är realistisk beror i hög grad på ur projektet prioriteras och resurssätts. Förvaltningen föreslår att Norra innerstadens stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och överlämnar den till kommunstyrelsen som svar på remissen. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Skarpnäcks stadsdelsnämnd beslutar att förvaltningens tjänsteutlåtande överlämnas som svar på remissen. Särskilt uttalande av Johan Brege m.fl. (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Lena Kling (L), se Reservationer m.m. Skarpnäcks stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 11 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen ser positivt på en övergång till digital personalakt och de fördelar det skulle leda till i form av minskad pappershantering och administration, smidigare och tryggare informationshantering och utveckling av digitala arbetssätt. Förvaltningen lyfter behovet av ett användarvänligt digitalt verktyg. Det ger förutsättningar att säkerställa syftet med förändringen – effektiva och smidiga 45 (57) arbetsflöden, sökbarhet och tillgänglighet, samt säker och enhetlig informationshantering. Skärholmens stadsdelsnämnd Skärholmens stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. 1. Omedelbar justering 2. Stadsdelsnämnden antar förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen gällande Övergång till digital personalakt och överlämnar det till kommunstyrelsen. Särskilt uttalande av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C), se Reservationer m.m. Skärholmens stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till övergången till en sammanhållen digital personalakt. En sådan övergång ligger i linje med kommunfullmäktiges intentioner kring digitaliseringens möjligheter och arkivregelverket som anger att staden ska sträva efter att bevara digitalt skapad information i digital form. Centralt för förvaltningen är att den framtida processen för personalhandlingar säkerställer att chefer och medarbetare kan hantera handlingarna på ett så enkelt och säkert sätt som möjligt. Personalakterna ska vara kompletta, uppdaterade och sökbara, och överlämning mellan förvaltningar ska ske korrekt och tryggt. Förvaltningen anser att den föreslagna övergången till digital personalakt skapar goda förutsättningar för en förbättrad, säker och enhetlig informationshantering, särskilt vad gäller bevarande, gallring och hantering av sekretessbelagda handlingar. Förvaltningen bedömer att systemstödet bör möjliggöra en enkel hanteringsprocess som uppfyller legala krav. Förvaltningen ser positivt på att utredningen föreslår att systemstödet för den digitala personalakten utgörs av en kombination av Lisa självservice och eDok, eftersom chefer och HR-medarbetare redan arbetar i dessa system. Att systemen redan är etablerade och att förvaltningen sker i enlighet med stadens informationssäkerhetsriktlinjer är en viktig aspekt för att säkerställa informationssäkerheten. Förvaltningen poängterar att enbart systemstöd inte är tillräckligt för att uppnå de förväntade fördelarna med en digital personalakt; det krävs även en kontinuerlig utveckling av arbetssätt och rutiner. I ett längre perspektiv kan övergången bidra till ökad effektivitet och kvalitet genom förbättrad informationshantering i andra administrativa processer som är kopplade till personalakten, såsom pensionshantering och administration av arbetslivsinriktad rehabilitering. 46 (57) Förvaltningen ser fördelar med att tillgången till personalakter styrs via behörighet för chefer och HR-personal, vilket förväntas stärka informationssäkerheten genom begränsad åtkomst till känslig eller sekretessbelagd information. Informationssäkerhetsrisker kan fortfarande förekomma, likt den analoga processen, men dessa hanteras genom stadens riktlinjer, tillämpningsanvisningar och systemtjänsteavtal. Ur ett ekonomiskt perspektiv bedöms övergången till digital personalakt ge långsiktiga fördelar. Trots initiala kostnader förväntas projektet minska arbetsinsatser för hantering av personalhandlingar, frigöra tid för chefer och HR-personal samt reducera behovet av fysiska arkivlokaler och dokumentskåp. Detta skapar både effektivisering och potentiella kostnadsbesparingar över tid. Förvaltningen instämmer i remissens förslag om att en övergång till en helt digital akt vid ett gemensamt datum är att föredra. Detta kommer att innebära ett omfattande förberedande arbete, inklusive inskanning och kvalitetssäkring av befintliga personalakter samt övriga lokala förberedelser. Det är viktigt att processen planeras så att förvaltningen får tillräcklig tid och framförhållning för sitt arbete. Ett centralt sammanhållet och finansierat digitiseringsprojekt bör genomföras innan övergången för att säkerställa kvalitet, säkerhet och effektivitet. Förvaltningen bidrar genom att utse representanter till relevanta referens- och arbetsgrupper. Jämställdhetsanalys Förvaltningens bedömning är att ärendet inte har någon påverkan på jämställdheten mellan kvinnor och män. Södermalms stadsdelsnämnd Södermalms stadsdelsnämnd beslutade vid sitt sammanträde den 23 april 2026 följande. Stadsdelsnämnden överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Särskilt uttalande av Anne-Lie Elfvén (L), se Reservationer m.m. Södermalms stadsdelsförvaltnings tjänsteutlåtande daterat den 17 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Förvaltningen är positiv till förslaget och betonar att vi ser att det kan leda till ökad kvalitetssäkring, effektivisering, tillgänglighet, sökbarhet, och livscykelhantering. Förvaltningen ser även att det kan förbättra arbetsmiljön för arkiv- och HR-personal och underlätta för chefer. Som med all digitalisering kräver detta ett långsiktigt kvalitetssäkert arbetssätt för att ersätta fysisk lagring på papper, ett medium som kan lagras under lång tid. Att informationen i personalhandlingarna bevaras på ett säkert sätt är viktigt för att följa både arkivlagen och GDPR, som reglerar att personuppgifter inte ska raderas eller ändras olovligen. Förvaltningen anser därför att det är viktigt att kontrollera att aktuell informationsklassning finns för både LISA och 47 (57) eDok, samt eventuella andra system som planerar att användas, innan det sker en övergång till digital personalakt. Om det inte centralt finns en ändamålsenlig objektorganisation finns det en risk att normerande informationsklassning blir svår att genomföra eller inte håller tillräckligt hög kvalitet, vilket i längden kan äventyra säkerheten för de personuppgifter som behandlas i systemen. Skyddade personuppgifter måste här särskilt tas i beaktande. Systemen behöver vara användarvänliga så att det är lätt att göra rätt. Av denna anledning finns skäl att se över hur framförallt eDok kan göras mer användarvänligt för de sällananvändare som kan komma att arbeta med personalhandlingar i systemet. De övriga system som föreslås användas behöver, likt eDok, ha en funktion för att markera material som innehåller sekretess, på samma sätt som en inneliggare i den fysiska akten. I den nuvarande hanteringen av personalakter har förvaltningen identifierat ett antal problem rörande att akter inte skickas in enligt rutin, att akter finns spridda på olika förvaltningar inom staden, samt att återsökning är tidskrävande och kräver personal på plats på kontoret. Som det är nu behöver en chef skriva ut anställningsavtal, skriva under, och sedan ska de sparas fysiskt i personalakten. Det händer ibland att de inte skickas till personalarkivet förrän personen avslutar sin anställning. Detta är en rättsosäker hantering som försvårar återsökning. Den digitala hanteringen skulle spara tid för chefer och HR-administratör då det blir färre moment. Förhoppningen är att staden kan övergå till att använda anställningsintyg som då upprättas, skrivs under och sparas digitalt i både HR-system och digital akt, det vill säga att det digitalt upprättade avtalet hamnar i LISA och den digitala akten samtidigt. En risk att beakta i en sådan förändring är att se över hur det säkerställs att betyg och intyg kommer till den digitala akten. En koppling mellan rekryteringsverktyget Varbi där dessa laddas upp av ansökande och digital akt vore bra, så att betyg och intyg för den kandidat som blir anställd automatiskt hamnar i den digitala akten efter att anställningsintyg är uppladdat. Förvaltningen bedömer att en helt digital akt vore att föredra för att förenkla vid återsökning. Ersättningsskanning krävs då för att implementera detta. Förvaltningen föreslår att skanningen samordnas centralt, vilket också föreslås som ett alternativ i remissen, för att säkerställa att det görs på samma sätt av alla förvaltningar. När en stor mängd handlingar behöver skannas in innebär det en risk för röjande och informationsförlust, och det är därför viktigt med tydliga rutiner och instruktioner till de som ska göra detta. Förvaltningen vill slutligen lyfta frågan om vad som föreslås göras med de redan avslutade personalakterna, framförallt om en person avslutar sin anställning och sedan anställs igen vid ett senare tillfälle. Det vore fördelaktigt om hela akten då hölls samlad, men det bedöms vara ett mycket omfattande arbete att ersättningsskanna alla de avslutade akter som idag förvaras analogt hos förvaltningarna. Jämställdhetsanalys All arkivering är viktig ur demokratisynpunkt för framtida forskning och allmänhetens insyn, vilket fastställs i arkivlagen (1990:782). Detta berör alla 48 (57) människor oavsett könstillhörighet och en vidare jämställdhetsanalys har därför inte genomförts. Barnrättsanalys Förvaltningen bedömer inte att ärendet ger direkta eller indirekta konsekvenser för barn. En vidare barnrättsanalys genomförs därför inte. Stadsdelsnämnden överlämnar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande som svar på remissen. Akademikerförbundet SSR Akademikerförbundet SSR:s yttrande daterat den 30 april 2026 har i huvudsak följande lydelse. Allt fler handlingar övergår till att sparas och arkiveras digitalt. Akademikerförbundet SSR finner därmed det naturligt med att staden utreder möjligheten att övergå till helt eller partiella digitala personalakter. För Akademikerförbundet SSR är det viktigt att enbart behöriga personer har tillgång till personalhandlingar samt att handlingar gallras enligt gängse regelverk. Med digitala dokument finns en risk att de inte gallras av utrymmesskäl och därför behöver system och rutiner för gallring säkerställas. På samma sätt behöver behörigheter styras upp och säkerställas då det ofta är lättar att komma åt digitalt sparade filer än pappersakter förvarande i låsta aktskåp. En övergång till digitala personalakter bör regelbundet följas upp tillsammans med de fackliga organisationerna. 49 (57) Reservationer m.m. Arbetsmarknadsnämnden Särskilt uttalande av Per Rosencrantz m.fl. (M) Vi ställer oss i grunden positiva till en övergång till digital personalakt. Det har potential att bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det av yttersta vikt att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet och med säkerheten i första rummet. Sveriges regering och Nationellt Cybersäkerhetscenter (NCSC) har varnat för ett nytt och mer aggressivt tillvägagångssätt från främmande makt, särskilt Ryssland. Hotbilden har förflyttats från tidigare överbelastningsattacker till direkta försök att förstöra vitala system samt återkommande försök till stöld av kritisk data. I frågan om digitalisering av personalakter i Stockholms stad kan vi konstatera att incidenter med datastöld redan har inträffat. Detta gör att vi ser extra allvarligt på att säkerheten – både tekniskt och behörighetsmässigt – måste hålla absolut högsta klass. Dessutom visar erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem istället för att lösa befintliga. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det framkommit att ett lyckat införande kräver omfattande förberedelser, en tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande. En övergång till digital personalakt är inte enbart ett teknikskifte, utan en fundamental förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. En övergång av denna storlek ställer stora krav på tydliga processer, utbildning och stöd till verksamheterna. Arbetet får inte drivas fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först när dessa grundläggande förutsättningar är på plats som en digitalisering kan bidra till en verklig och varaktig förbättring i stadens arbete, utan att riskera att skapa nya brister i hanteringen av känslig information. Exploateringsnämnden Särskilt uttalande av Dennis Wedin m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. 50 (57) Särskilt uttalande av Peter Öberg (L) Stockholmsliberalerna ser i grunden positivt på en övergång till digital personalakt. En väl genomförd digitalisering kan bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det avgörande att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet. Erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden visar att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem i stället för att lösa befintliga. Det gäller inte minst frågor om användbarhet, rättssäker hantering av uppgifter och hur systemen fungerar i den dagliga verksamheten. Det är därför viktigt att dra lärdom av stadens egna erfarenheter. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det visat sig att införandet kräver omfattande förberedelser, tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande för att fungera väl. Inblandade tekniska konsulter behöver också ha god insikt i verksamhetens mycket speciella karaktär och känslighet. Den typen av förändringar är komplexa och påverkar både arbetssätt och ansvarsfördelning i verksamheten. En övergång till digital personalakt innebär inte enbart ett teknikskifte, utan en förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. Det ställer krav på tydliga processer, utbildning, stöd till verksamheterna och en genomtänkt implementering. Mot denna bakgrund är det viktigt att arbetet inte drivs fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först då en digitalisering kan bidra till verklig förbättring i stadens arbete och inte riskera att skapa nya brister i hanteringen. Fastighetsnämnden Särskilt uttalande av Hansi Karppinen (L) Se särskilt uttalande anfört av Peter Öberg (L) under exploateringsnämnden. Förskolenämnden Särskilt uttalande av Åsa Nilsson Söderström (L), Sophia Granswed Baat (M) och Ismail Ali (C) Liberalerna ställer sig positiva till en övergång till digitala personalakter. En sådan utveckling kan bidra till ökad effektivitet, bättre tillgänglighet och en mer rättssäker hantering av personalrelaterade handlingar. Samtidigt vill vi understryka vikten av att informationssäkerheten ges högsta prioritet i genomförandet. Personalakter innehåller känsliga personuppgifter och utgör därmed attraktiva mål för cyberangrepp. 51 (57) Mot bakgrund av tidigare erfarenheter av it-incidenter inom offentlig sektor anser vi att staden bör säkerställa en hög beredskap mot cyberhot. Det innebär bland annat att system för hantering av digitala personalakter ska uppfylla högt ställda krav på åtkomstkontroll, loggning och kryptering. Idrottsnämnden Särskilt uttalande av Anna Cederschiöld Stuart m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L) Se särskilt uttalande anfört av Peter Öberg (L) under exploateringsnämnden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Särskilt uttalande av Torbjörn Erbe m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Socialnämnden Särskilt uttalande av Andréa Hedin m.fl. (M) Vi ser i grunden positivt på en övergång till digital personalakt. En väl genomförd digitalisering kan bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det avgörande att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet. Erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden visar att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem i stället för att lösa befintliga. Det gäller inte minst frågor om användbarhet, rättssäker hantering av uppgifter och hur systemen fungerar i den dagliga verksamheten. Det är därför viktigt att dra lärdom av stadens egna erfarenheter. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det visat sig att införandet kräver omfattandeförberedelser, tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande för att fungera väl. Inblandade tekniska konsulter behöver också ha god insikt i verksamhetens mycket speciella karaktär och känslighet. Den typen av förändringar är komplexa och påverkar både arbetssätt och ansvarsfördelning i verksamheten. 52 (57) En övergång till digital personalakt innebär inte enbart ett teknikskifte, utan en förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. Det ställer krav på tydliga processer, utbildning, stöd till verksamheterna och en genomtänkt implementering. Mot denna bakgrund är det viktigt att arbetet inte drivs fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först då en digitalisering kan bidra till verklig förbättring i stadens arbete och inte riskera att skapa nya brister i hanteringen. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) och Kristin Jacobsson (C) Vi ställer oss i grunden positiva till en övergång till digital personalakt. Det har potential att bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det av yttersta vikt att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet och med säkerheten i första rummet. Sveriges regering och Nationellt Cybersäkerhetscenter (NCSC) har varnat för ett nytt och mer aggressivt tillvägagångssätt från främmande makt, särskilt Ryssland. Hotbilden har förflyttats från tidigare överbelastningsattacker till direkta försök att förstöra vitala system samt återkommande försök till stöld av kritisk data. I frågan om digitalisering av personalakter i Stockholms stad kan vi konstatera att incidenter med datastöld redan har inträffat. Detta gör att vi ser extra allvarligt på att säkerheten – både tekniskt och behörighetsmässigt – måste hålla absolut högsta klass. Dessutom visar erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem istället för att lösa befintliga. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det framkommit att ett lyckat införande kräver omfattande förberedelser, en tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande. En övergång till digital personalakt är inte enbart ett teknikskifte, utan en fundamental förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. En övergång av denna storlek ställer stora krav på tydliga processer, utbildning och stöd till verksamheterna. Arbetet får inte drivas fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först när dessa grundläggande förutsättningar är på plats som en digitalisering kan bidra till en verklig och varaktig förbättring i stadens arbete, utan att riskera att skapa nya brister i hanteringen av känslig information. 53 (57) Stadsbyggnadsnämnden Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (M) och Jonas Naddebo (C) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Trafiknämnden Särskilt uttalande av Dennis Wedin m.fl. (M) och Svante Linusson m.fl. (C) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Sara Svanström (L) Se särskilt uttalande anfört av Peter Öberg (L) under exploateringsnämnden. Utbildningsnämnden Särskilt uttalande av Andréa Hedin m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Jan Jönsson (L) Se särskilt uttalande anfört av Peter Öberg (L) under exploateringsnämnden. Äldrenämnden Särskilt uttalande av Hugo Laigar m.fl, (M) och Nike Örbrink (KD) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Margita Jakobsson (L) Se särskilt uttalande anfört av Åsa Nilsson Söderström (L), Sophia Granswed Baat (M) och Ismail Ali (C) under förskolenämnden. 54 (57) Överförmyndarnämnden Särskilt uttalande av Johan Brege m.fl. (M) och Ewa Samuelsson (KD) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Bromma stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Mattias Keresztesi m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Hanna Wistrand (L) Stockholmsliberalerna ser i grunden positivt på en övergång till digital personalakt. En väl genomförd digitalisering kan bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det avgörande att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet. Erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden visar att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem i stället för att lösa befintliga. Det gäller inte minst frågor om användbarhet, rättssäker hantering av uppgifter och hur systemen fungerar i den dagliga verksamheten. Det är därför viktigt att dra lärdom av stadens egna erfarenheter. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det visat sig att införandet kräver omfattande förberedelser, tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande för att fungera väl. Inblandade tekniska konsulter behöver också ha god insikt i verksamhetens mycket speciella karaktär och känslighet. Den typen av förändringar är komplexa och påverkar både arbetssätt och ansvarsfördelning i verksamheten. Med tanke på vår verksamhets känsliga uppgifter ställs mycket höga krav på datasäkerhet för att garantera brommabornas intregitet. En övergång till digital personalakt innebär inte enbart ett teknikskifte, utan en förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. Det ställer krav på tydliga processer, utbildning, stöd till verksamheterna och en genomtänkt implementering. Mot denna bakgrund är det viktigt att arbetet inte drivs fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först då en digitalisering kan bidra till verklig förbättring i stadens arbete och inte riskera att skapa nya brister i hanteringen. 55 (57) Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Peter Backlund (L) Se särskilt uttalande anfört av Peter Öberg (L) under exploateringsnämnden. Farsta stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Olof Peterson m.fl. (M), Christer Eriksson (C) och Camilla Bergman (L) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Hägersten-Älvsjö stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Johan Nilsson m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Aras Amin (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Fatima Nur (L) Se särskilt uttalande anfört av Peter Öberg (L) under exploateringsnämnden. Kungsholmens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Charlotta Schenholm (L) och Henrik Sjölander m.fl. (M) Stockholmsliberalerna och Moderaterna ser i grunden positivt på en övergång till digital personalakt. En väl genomförd digitalisering kan bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det avgörande att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet. Erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden visar att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem i stället för att lösa befintliga. Det gäller inte minst frågor om användbarhet, rättssäker hantering av 56 (57) uppgifter och hur systemen fungerar i den dagliga verksamheten. Det är därför viktigt att dra lärdom av stadens egna erfarenheter. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det visat sig att införandet kräver omfattande förberedelser, tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande för att fungera väl. Inblandade tekniska konsulter behöver också ha god insikt i verksamhetens mycket speciella karaktär och känslighet. Den typen av förändringar är komplexa och påverkar både arbetssätt och ansvarsfördelning i verksamheten. En övergång till digital personalakt innebär inte enbart ett teknikskifte, utan en förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. Det ställer krav på tydliga processer, utbildning, stöd till verksamheterna och en genomtänkt implementering. Mot denna bakgrund är det viktigt att arbetet inte drivs fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först då en digitalisering kan bidra till verklig förbättring i stadens arbete och inte riskera att skapa nya brister i hanteringen. Norra innerstadens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Petra Gardos Ek m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Skarpnäcks stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Johan Brege m.fl. (M) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. Särskilt uttalande av Lena Kling (L) Se särskilt uttalande anfört av Peter Öberg (L) under exploateringsnämnden. Skärholmens stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Sophia Granswed Baat m.fl. (M) och Alice Vestlin (C) Se särskilt uttalande anfört av Per Rosencrantz m.fl. (M) under arbetsmarknadsnämnden. 57 (57) Södermalms stadsdelsnämnd Särskilt uttalande av Anne-Lie Elfvén (L) Stockholms- och Södermalmsliberalerna ser i grunden positivt på en övergång till digital personalakt. En väl genomförd digitalisering kan bidra till bättre tillgänglighet, ökad rättssäkerhet och mer effektiva arbetssätt i stadens verksamheter. Samtidigt är det avgörande att ett sådant arbete genomförs med stor noggrannhet. Erfarenheter från tidigare digitaliseringsprojekt i staden visar att införanden som inte är tillräckligt förberedda riskerar att skapa nya problem i stället för att lösa befintliga. Det gäller inte minst frågor om användbarhet, rättssäker hantering av uppgifter och hur systemen fungerar i den dagliga verksamheten. Det är därför viktigt att dra lärdom av stadens egna erfarenheter. Ett tydligt exempel är Överförmyndarnämndens arbete med digitalisering, där det visat sig att införandet kräver omfattande förberedelser, tydlig struktur och ett långsiktigt genomförande för att fungera väl. Inblandade tekniska konsulter behöver också ha god insikt i verksamhetens mycket speciella karaktär och känslighet. Den typen av förändringar är komplexa och påverkar både arbetssätt och ansvarsfördelning i verksamheten. En övergång till digital personalakt innebär inte enbart ett teknikskifte, utan en förändring av hur information hanteras, dokumenteras och används i organisationen. Det ställer krav på tydliga processer, utbildning, stöd till verksamheterna och en genomtänkt implementering. Mot denna bakgrund är det viktigt att arbetet inte drivs fram i för högt tempo. För att uppnå de positiva effekter som eftersträvas krävs en stegvis och välplanerad övergång där verksamheternas behov och erfarenheter tas tillvara. Det är först då en digitalisering kan bidra till verklig förbättring i stadens arbete och inte riskera att skapa nya brister i hanteringen. --- [§21 den 3 juni 2026, Kommunstyrelsen Genomförandebeslut för projekt Temporär hall på Dalhagens bollplan, del av Akalla 4:1.pdf] Kommunstyrelsen Protokoll nr 10 2026-06-03 § 21 Genomförandebeslut för projekt Temporär hall på Dalhagens bollplan, del av fastigheten Akalla 4:1 Framställan från fastighetsnämnden och idrottsnämnden KS 2026/506 Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Fastighetsnämnden medges rätt att genomföra projekt Temporär hall på Dalhagens bollplan, del av fastigheten Akalla 4:1, till en projektutgift som framgår av bilaga till utlåtandet. 2. Utgifterna för år 2026 ska rymmas inom nämndens investeringsbudget. Utgifterna för kommande år behandlas i budget för 2027. Kommunstyrelsen beslutar för egen del, under förutsättning att kommunfullmäktige beslutar enligt ovan, följande. Idrottsnämnden får teckna tillägg till hyresavtal med fastighetsnämnden om en hyra som framgår av bilaga till utlåtandet till följd av projektet. Ärendet Kommunstyrelsen behandlar ett ärende om Genomförandebeslut för projekt Temporär hall på Dalhagens bollplan, del av fastigheten Akalla 4:1. Borgarråden Valeskog och Mattsson redovisar ärendet i ett utlåtande. Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är borgarrådsberedningens förslag. Ordföranden finner att kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag. Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Karin Wanngård 2026-06-10 Alexandra Mattsson 2026-06-10 Christofer Fjellner 2026-06-10 Karin Jöback 2026-06-10 --- [§13 den 15 juni 2026, Kommunfullmäktige Genomförandebeslut för projekt Temporär hall på Dalhagens bollplan, del av Akalla 4:1.pdf] Kommunfullmäktige Protokoll nr 7 2026-06-15 § 13 Genomförandebeslut för projekt Temporär hall på Dalhagens bollplan, del av fastigheten Akalla 4:1 Framställan från fastighetsnämnden och idrottsnämnden KS 2026/506 Beslut 1. Fastighetsnämnden medges rätt att genomföra projekt Temporär hall på Dalhagens bollplan, del av fastigheten Akalla 4:1, till en projektutgift som framgår av bilaga till utlåtandet. 2. Utgifterna för år 2026 ska rymmas inom nämndens investeringsbudget. Utgifterna för kommande år behandlas i budget för 2027. Ärendet Kommunstyrelsens utlåtande behandlas. Utlåtandet gäller Genomförandebeslut för projekt Temporär hall på Dalhagens bollplan, del av fastigheten Akalla 4:1. I debatten yttrar sig, se bilaga 2. Förslag till beslut Elvir Kazinic (S) föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. Beslutsordning Ordföranden konstaterar att det finns ett förslag till beslut och det är kommunstyrelsens förslag. Ordföranden finner att kommunfullmäktige beslutar enligt kommunstyrelsens förslag. --- [§8 den 17 juni 2026, Kommunstyrelsen PM_ Uppföljning av budget 2026 - Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos.pdf] Kommunstyrelsen Protokoll nr 11 2026-06-17 § 8 PM: Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos Samt ärenden som sambehandlas med tertialrapport 1 Publika visningar av VM i fotboll 2026, dnr KS 2026/635 Klimatinvesteringar – rapport, dnr KS 2026/627 SHIS Budget och verksamhetsplan 2026, dnr KS 2025/1652 KS 2026/467 Beslut 1. Tertialrapport 1 för år 2026 för Stockholms stad godkänns. 2. Nämnderna medges budgetjusteringar för minskade nettokostnader med 130,9 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov i 2026 års budget enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 3. Nämnderna medges budgetjusteringar för ökade investeringsutgifter med 16,5 mnkr. Finansiering sker ur Central medelsreserv 4 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda investeringsutgifter i 2026 års budget enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 4. Stadsdelsnämnderna medges budgetjusteringar för ökade nettokostnader med 15,6 mnkr. Finansiering sker genom utdelning från donationsfonder och fördelas enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 5. Nämndernas budgetar justeras för ökade kostnader och intäkter med 407,6 mnkr för redovisade omslutningsförändringar enligt bilaga 1 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 6. Nämnderna uppmanas att justera och komplettera sina indikatorer och målvärden enligt bilaga 3 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 7. Nämnderna uppmanas att vidta åtgärder enligt stadsledningskontorets tjänsteutlåtande och bilaga 4 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 8. Basnyckeltal med utfall för år 2025 godkänns enligt bilaga 5 till stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 9. Exploateringsnämnden medges rätt att omdisponera överskjutande medel från utpekade delprojekt till åtgärder med likartat syfte, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Kommunstyrelsen Protokoll nr 11 2026-06-17 10. Trafiknämnden medges rätt att inom ramen för projektet Åtgärder i stadsmiljön i prioriterade ytterstadsområden omdisponera överskjutande medel från utpekade delprojekt till åtgärder med likartat syfte, i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. 11. Kommunstyrelsen tilldelas medel för publika visningar av VM i fotboll 2026 (dnr KS 2026/635), i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande. Finansiering sker ur Central medelsreserv 2 Till kommunstyrelsens förfogande för oförutsedda behov. 12. Rapport om uppföljning av klimatinvesteringar 2023-2026 (dnr KS 2026/627) godkänns i enlighet med stadsledningskontorets tjänsteutlåtande samt bilaga 6. 13. Anmälan av SHIS Bostäders budget och verksamhetsplan för 2026 (dnr KS 2025/1652) läggs till handlingarna. 14. Utöver vad som framgår ovan avslås övriga framställningar i tertialrapport 1 från nämnderna. Reservationer Borgarrådet Avci (L) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag till beslut som redovisas i promemorian. Jonas Naddebo (C) reserverar sig mot beslutet till förmån för eget förslag till beslut som redovisas i promemorian. Ersättaryttrande Nike Örbrink (KD) hänvisar till Kristdemokraternas ersättaryttrande som redovisas i promemorian. Ärendet Kommunstyrelsen behandlar ett ärende om Uppföljning av budget 2026 – Tertialrapport 1 per den 30 april med helårsprognos samt ärenden som sambehandlas med tertialrapport 1. Borgarrådet Wanngård redovisar ärendet i en promemoria. Förslag till beslut Ordföranden föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag till beslut. Borgarrådet Avci (L) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt Liberalernas förslag till beslut. Jonas Naddebo (C) föreslår att kommunstyrelsen beslutar enligt Centerpartiets förslag till beslut. Beslutsordning Ordföranden ställer förslagen mot varandra och finner att kommunstyrelsen beslutar enligt borgarrådsberedningens förslag. Kommunstyrelsen Protokoll nr 11 2026-06-17 Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Karin Wanngård 2026-06-24 Christofer Fjellner 2026-06-24 Rashid Mohammed 2026-06-24 Karin Jöback 2026-06-24 --- [Vidaredelegation gemensam upphandling Profilprodukter KS 2025/1425.pdf] Dnr: KS 2025/1425 2026-02-16 Sida 1 (2) Vidaredelegation av beslutanderätt Förvaltning Fastighetskontoret vidaredelegerar här med stöd av nämndbeslut samt kommunallagen 7 kap 6 § till stadsdirektören vid Stadsledningskontoret att för nämndens räkning genomföra upphandling av: Sammanhållen tjänst för leverans av profilprodukter. med Dnr: SF 2025/1425. Vidaredelegationen omfattar att för nämndens räkning upphandla ramavtal, vari ingår utarbetande och beslut om upphandlingsdokument MBL-förhandlingar, annonsering, utvärdering tilldelningsbeslut och tecknande av ramavtal. Delegationen innefattar även anslutning av ramavtalet till stadens inköpssystem, avtalsförvaltning i form av avtalstolkning, uppföljning av ramavtal, hantering av eventuella förlängningar, publicering i stadens avtalskatalog samt ansvar för intern information på stadens intranät. Delegationen innefattar också beslut om ev. förlängningar, förändringar, kompletteringar och tillägg till ramavtal utifrån affärsmässiga grunder. Observera att deltagande förvaltning själv ansvarar för att informera arbetstagare och berörda fackliga organisationer om upphandlingen, vad den omfattar och hur den genomförs enligt de former för samverkan och information som finns inom respektive förvaltning. Information avseende kontaktpersoner och referensgruppsdeltagare: Kontaktperson för förvaltning Namn: Lena Remaeus Befattning: Kommunikationschef E-post: lena.remaeus@stockholm.se Deltagare i referensgrupp (från stadens nätverk för kommunikationsansvariga och kommunikationschefer) Namn: Befattning: E-post: Dnr: KS 2025/1425 2026-02-16 Sida 2 (2) Namn på attestant för betalning av uppdrag: Lena Remaeus Kostnadsställe: 191001 Stockholm Datum Underskrift förvaltningschef Anders Kindberg Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera --- [Uppdrag avseende avropsanmälan, Gransknings- och rådgivningstjänster 2022 - samtliga delar.pdf] Sida 1 (1) 2026-02-04 Uppdrag avseende avropsanmälan, Gransknings- och rådgivningstjänster 2022 – samtliga delar Undertecknad, förvaltningschef för fastighetskontoret, uppdrar härmed åt avdelningschefen inom verksamhetsområde Inköp vid Stockholms stads serviceförvaltning, att anmäla fastighetskontoret för avrop från Addas ramavtal avseende Gransknings- och rådgivningstjänster. Uppskattad total avropsvolym: 250 000 SEK/år Stockholm Underskrift: ……………………………………… Anders Kindberg, förvaltningschef fastighetskontoret Kontaktperson: Namn: Christina Fagerlund Tfn: 08-508 26 997 Undertecknad blankett returneras till serviceförvaltningen, verksamhetsområde inköp, som pdf-dokument med e-post till liselothe.engelgren@stockholm.se. Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera --- [Vidaredelegation för förvaltningschefen vid idrottsförvaltningen att för nämndens räkning genomföra upphandling av idrottsmateriel.pdf] Dnr: IDF 2026/279 2026-02-25 Sida 1 (1) Vidaredelegation av beslutanderätt Förvaltning Fastighetskontoret vidaredelegerar här med stöd av nämndbeslut samt kommunallagen 7 kap 6 § till förvaltningschefen vid idrottsförvaltningen att för nämndens räkning genomföra upphandling av idrottsmateriel med Dnr: IDF2026/279. Vidaredelegationen omfattar att för nämndens räkning upphandla ramavtal/avtal, vari ingår utarbetande och beslut om upphandlingsdokument MBL-förhandlingar, annonsering, utvärdering tilldelningsbeslut och tecknande av ramavtal/avtal. Delegationen innefattar också beslut om ev. förlängningar, förändringar, kompletteringar och tillägg till ramavtal/avtal utifrån affärsmässiga grunder. Observera att deltagande förvaltning själv ansvarar för att informera arbetstagare och berörda fackliga organisationer om upphandlingen, vad den omfattar och hur den genomförs enligt de former för samverkan och information som finns inom respektive förvaltning. Kontaktperson: Karin Åkerström, enhetschef projekt 1 karin.akerstrom@stockholm.se Stockholm Datum Underskrift förvaltningschef Anders Kindberg Underskriftens äkthet valideras här: https://underskriftpas.stockholm.se/validera