Bromma green spaces: Motion for protection program rejected

[(Godkänd - R 2) Motion om skyddsprogram för Brommas grönområden.pdf] Bromma stadsdelsförvaltning Ekonomi, lokal och stadsmiljö Köpsvängen 24 Box 150 17 167 15 Bromma Växel 08-508 06 000 Fax 08-508 06 011 bromma@stockholm.se www.stockholm.se Sida 1 (4) Motion om skyddsprogram för Brommas grönområden Svar på remiss från kommunstyrelsen, dnr KS 2026/468 Förvaltningens förslag till beslut Bromma stadsdelsnämnd godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande och översänder det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Sammanfattning I en motion till kommunfullmäktige framför Moderaterna, genom Johan Paccamonti, att värdefulla grönområden i Bromma behöver identifieras och skyddas från exploatering. Syftet är att bevara naturvärden. Bromma stadsdelsnämnd har fått motionen på remiss från kommunstyrelsen. Förvaltningen anser att det mest fördelaktiga för natur och miljö är om byggnation i första hand kan ske på hårdgjorda ytor. Dessa är dock begränsade och en avvägning behöver då göras. Att bygga på industrimark och gamla verksamhetsområden som lyfts i motionen ser stadsdelsförvaltningen positivt på då det kan vara ett sätt att minska ingrepp i naturområden. Förvaltningen vill dock framföra att bostadsbyggande på gammal industrimark ofta medför utmaningar i form av markföroreningar från tidigare verksamheter. Det ställer höga krav på sanering såväl inom detaljplaneområdet som i angränsande park- och naturområden. Bakgrund Stadsdelsnämnden har remitterats en motion från kommunstyrelsen Stockholms stad (KS 2026/468). Remissen inkom 2026-04-30 och yttrande ska inkomma senast 2026-10-16. I motionen som remitterats, föreslår Moderaterna genom Johan Paccamonti, att ge Brommas grönområden ett verkligt skydd i form av ett skyddsprogram för Brommas grönområden. Remissinstanser är stadsledningskontoret, exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, Bromma stadsdelsnämnd och naturskyddsföreningen. Handläggare Maria Haskas Till Bromma stadsdelsnämnd 24 september 2026 Bromma stadsdelsförvaltning Ekonomi, lokal och stadsmiljö Tjänsteutlåtande Dnr BRO 2026/234 2026-09-01 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr BRO 2026/234 Sida 2 (4) Följebrev Motion om skyddsprogram för Brommas grönområden Ärendet I en motion till kommunfullmäktige framför Moderaterna, genom Johan Paccamonti, att värdefulla grönområden i Bromma behöver identifieras och skyddas från exploatering. Syftet är att bevara naturvärden. I motionen lyfts krav på att avbryta planerade förtätningar i populära grönområden och att i första hand bygga på redan exploaterad mark. Myrberget i Bromma lyfts fram som ett exempel på ett grönområde med höga naturvärden som riskerar att bebyggas, och som bör skyddas. I motionen ställs krav på en översyn av stadens äldre detaljplaner för trädgårds-, villa- och småstugeområden för att stärka skyddet. För att ge Brommas grönområden ett verkligt skydd föreslår Moderaterna, genom Johan Paccamonti, att kommunfullmäktige antar ett skyddsprogram för Brommas grönområden, bestående av tre sammanhängande delar. Del 1: Bygg på industrimark – inte i grönområden Del 2: Bygg bara så mycket som Brommas trafik klarar av Del 3: Bygg den stad som stockholmarna vill ha Utifrån ovan föreslås kommunfullmäktige besluta: Att befintliga markanvisningar och detaljplaner som innebär intrång i grönområden i Bromma ses över i syfte att värna så mycket grönska som möjligt. Att berörda förvaltningar ges i uppdrag att ta fram förslag på förstärkt skydd för befintliga grönområden, med särskilt fokus på område 25 vid Solviksängen och Myrberget i Traneberg. Att upphäva de uppdrag till exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden som särskilt fokuserar på att förtäta och bygga sönder Brommas grönområden. Att en trafikanalys genomförs för att fastställa hur mycket nybyggnation Brommas trafiklösningar klarar av, och att resultatet av analysen blir styrande för framtida bygglov. Att en särskild Brommaplansförhandling genomförs med syfte att nå bred enighet om åtgärder för ett förbättrat trafikflöde. Att småhus- och villastrategin som togs fram 2018–2022 ges ökad tyngd i den fysiska planeringen av staden. Tjänsteutlåtande Dnr BRO 2026/234 Sida 3 (4) Följebrev Motion om skyddsprogram för Brommas grönområden Att möjligheten att bygga småhus eller radhus alltid ska prövas när nybyggnation planeras i Bromma. Att varje nybyggnation säkerställer tillgång till nödvändig samhällsservice, och att om sådan saknas, ska den planeras in som en del av exploateringsprocessen. Ärendets beredning Ärendet har beretts inom avdelning Ekonomi, lokal och stadsmiljö. Ärendet har behandlats i förvaltningsgruppen och pensionärsrådet den 16 september 2026. Förvaltningens synpunkter och förslag I översiktsplan för Stockholm (antagen av kommunfullmäktige i februari 2018) talar staden om hur bebyggelse samt mark- och vattenanvändning kan utvecklas på lång sikt. Utifrån denna arbetar sedan berörda nämnder och förvaltningar i staden med stadsutveckling. I en rapport från stadsrevisionen 2023 om biologisk mångfald i stadsbyggnadsprocessen framgår att staden har ett tydligt mål för att skydda och stärka den biologiska mångfalden. Granskningen visar att den biologiska mångfalden får viss uppmärksamhet i stadens plan- och exploateringsprocess, men att det finns målkonflikter mellan biologisk mångfald och bostadsproduktion. Det finns ingen uttalad rangordning mellan kommunfullmäktiges verksamhetsområdesmål. Det ligger inte inom stadsdelsförvaltningens uppdrag att avgöra vilka områden som bör markanvisas och bebyggas. Trafikfrågorna ligger inte heller inom stadsdelsförvaltningens rådighet. Förvaltningen anser att det mest fördelaktiga för natur och miljö är om byggnation i första hand kan ske på hårdgjorda ytor. Dessa är dock begränsade och en avvägning behöver då göras. Att bygga på industrimark och gamla verksamhetsområden som lyfts i motionen ser stadsdelsförvaltningen positivt på då det kan vara ett sätt att minska ingrepp i naturområden. Förvaltningen vill dock framföra att även bostadsbyggande på gammal industrimark medför utmaningar. I dessa områden finns ofta markföroreningar från tidigare verksamheter vilket ställer höga krav på sanering, såväl inom detaljplaneområdet som i angränsande park- och naturområden. Förvaltningen instämmer i att nödvändig samhällsservice ska planeras in som en del av exploateringsprocessen vid nybyggnation. Ett exempel där detta inte har tillämpats i tillräcklig utsträckning är det relativt nya området Annedal i stadsdelen Mariehäll i Bromma. Tjänsteutlåtande Dnr BRO 2026/234 Sida 4 (4) Följebrev Motion om skyddsprogram för Brommas grönområden Förvaltningen föreslår att nämnden godkänner tjänsteutlåtandet och översänder det till kommunstyrelsen som svar på remissen. Susanna Halldin Olsson Joel Färlin Stadsdelsdirektör Avdelningschef Bromma stadsdelsförvaltning Bromma stadsdelsförvaltning Bilagor Motion om skyddsprogram för Brommas grönområden Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Susanna Halldin Olsson, Stadsdelsdirektör 2026-09-04 Joel Färlin, Avdelningschef 2026-09-04 --- [Motion om skyddsprogram för Brommas grönområden.pdf] Motion av Johan Paccamonti (M) om skyddsprogram för Brommas grönområden Inledning Stockholm är en stad som kombinerar tät stadsbebyggelse, grönska och närheten till vatten på ett sätt som är unikt i världen. Det är just samspelet mellan dessa tre element som gör Stockholm till en av Europas vackraste och mest attraktiva städer – en stad som stockholmarna älskar och som turister från hela världen vallfärdar till. Den unika karaktären förutsätter att det råder en god balans mellan stadsmiljö, grönområden och vattenytor. Tyvärr har stadsbyggnadspolitiken under lång tid rört sig i fel riktning. Grönområden i Stockholms stad har byggts bort i en takt som är djupt oroande. Moderaterna har upprepade gånger lyft fram denna problematik. I en debattartikel i Dagens Industri (februari 2026) konstaterade Moderaterna att de senaste 25 åren har grönytor motsvarande hela Kungsholmens yta försvunnit till följd av förtätning och exploatering. I Bromma är problemet särskilt påtagligt: byggplaner har successivt ätit sig in i uppskattade och välbesökta grönområden. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet har dessutom särskilt pekat ut Bromma som ett område där grönska ska exploateras bort och deras målbild verkar vara att bygga om en grön stadsdel till att bli en grå stadsdel. Grönområden är inte en lyx – de är en nödvändighet. De bidrar till biologisk mångfald, renar luft, minskar buller, motverkar översvämningsrisker och är avgörande för stockholmarnas hälsa och välmående. Varje gångväg, varje skogsridå och varje öppen äng som bebyggs är en förlust som inte kan återtas. Stockholmarna förtjänar en stad som värnar om dessa kvaliteter lika omsorgsfullt som den värnar om bostadsförsörjning och tillväxt. I Bromma är det dessutom så att grönskan finns i alla delar stadsdelen oavsett om det är villakvarter eller flerfamiljshus. Oavsett upplåtelseform eller typ av bebyggelse är Bromma en grön stadsdel. För att vända utvecklingen och ge Brommas grönområden ett verkligt skydd föreslår jag att kommunfullmäktige antar ett skyddsprogram för Brommas grönområden, bestående av tre sammanhängande delar. Del 1: Bygg på industrimark – inte i grönområden När Stockholm växer så växer Sverige. Det är därför självklart att kunna bygga nytt även i Bromma. Den grundläggande principen för nybyggnation i Bromma bör dock vara att i första hand utnyttja redan exploaterad mark – framför allt industrimark och gamla verksamhetsområden. Det finns i dag ett antal markanvisningar i Bromma som berör grönområden och som bör ses över i sin helhet. Syftet med översynen ska vara att minimera intrånget i grönområden i Bromma och att värna så mycket grönska som möjligt Samma princip bör tillämpas på befintliga detaljplaner som medger bebyggelse i grönområden. Även dessa ska ses över med syfte att säkerställa att de inte möjliggör en ovarsam exploatering som står i strid med Brommas gröna karaktär. Berörda förvaltningar ska dessutom ges i uppdrag att ta fram konkreta förslag på hur befintliga grönområden kan ges ett förstärkt juridiskt och planeringsmässigt skydd, det kan exempelvis handla om att inrätta fler naturreservat eller biotopskyddsområden. Exempel på sådana områden är område 25 vid Solviksängen samt Myrberget i Traneberg, vilka är exempel på välbesökta och biologiskt värdefulla naturmiljöer som riskerar att exploateras utan ett tydligare skydd. De uppdrag som S-V-MP-majoriteten gett till exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden om att förbereda Bromma för förtätning bör även upphävas. Istället bör inriktningen vara att värna grönområden och säkerställa att byggnationen går i linje med den typ av bebyggelse som brommaborna vill se. Det är framförallt de här två uppdragen som pekar ut riktningen för S-V-MP-majoritetens önskan om att bygga bort Brommas grönområden och de uppdragen behöver därför avbrytas. • Ett samlat arbete för att tillskapa fler hyresrätter i södra Bromma ska genomföras. (Exploateringsnämnden) • Stadsbyggnadsnämnden ska bidra till att alla områden i staden har en mer blandad bebyggelse. Fler flerbostadshus ska byggas i områden som domineras av villor och fler hyresrätter byggas i områden som domineras av bostadsrätter och ägt boende. Del 2: Bygg bara så mycket som Brommas trafik klarar av En allvarlig brist i dagens stadsbyggnadsplanering är att nybyggnation godkänns utan att konsekvenserna för trafik och infrastruktur utreds i tillräcklig utsträckning. I Bromma är detta ett växande problem. Bromma är en stadsdel med begränsad kapacitet i vägnätet och ett kollektivtrafiksystem som redan i dag är väl använt. Ny bebyggelse i stor skala kan inte genomföras utan att det samtidigt planeras för hur trafiken ska hanteras. En samlad trafikanalys bör genomföras för att fastställa hur mycket nybyggnation Brommas trafiklösningar faktiskt klarar av, med hänsyn till både biltrafik och kollektivtrafik. Resultatet av denna analys bör bli styrande: ny bebyggelse ska inte godkännas om det inte också finns en plan för hur en fungerande trafiklösning ska säkerställas. Särskilt fokus bör riktas mot Brommaplan, som utgör en central knutpunkt i Brommas infrastruktur och som i dag präglas av köer, trängsel och otillräcklig kapacitet. En särskild Brommaplansförhandling bör inledas med syfte att uppnå bred politisk enighet om åtgärder för att förbättra trafikflödet och göra Brommaplan till en fungerande och trivsam knutpunkt för både kollektivtrafikresenärer och bilister. Del 3: Bygg den stad som stockholmarna vill ha Bromma är en del av Stockholm som präglas av en varierad och uppskattad bebyggelsestruktur – villor, radhus, mindre hyreshus och naturmark samsas i en miljö som lockar barnfamiljer och bostadssökande som värdesätter luft, grönska och närheten till naturen. Denna karaktär är ett av Brommas största mervärden och bör aktivt värnas. Den småhus- och villastrategi som togs fram under perioden 2018–2022 speglar stockholmarnas faktiska bostadspreferenser. Strategin bör ges större tyngd inom den fysiska planeringen, så att det inte kan åsidosättas av enskilda bygglovs- eller detaljplanebeslut. Vidare bör det fastslås som en planeringsregel att möjligheten att bygga småhus eller radhus alltid ska prövas när nybyggnation planeras i Bromma, i syfte att bevara den blandade bebyggelsestrukturen. Slutligen är det avgörande att varje ny bebyggelse inkluderar en plan för nödvändig samhällsservice. Skolor, förskolor och annan välfärd måste finnas i tillräcklig utsträckning i relation till det växande invånarantalet. Om tillräcklig kapacitet saknas måste dessa insatser planeras in som en del av exploateringsprocessen. Yrkanden Med anledning av det ovanstående föreslår jag att kommunfullmäktige beslutar: Att befintliga markanvisningar och detaljplaner som innebär intrång i grönområden i Bromma ses över i syfte att värna så mycket grönska som möjligt Att berörda förvaltningar ges i uppdrag att ta fram förslag på förstärkt skydd för befintliga grönområden, med särskilt fokus på område 25 vid Solviksängen och Myrberget i Traneberg. Att upphäva de uppdrag till exploateringsnämnden och stadsbyggnadsnämnden som särskilt fokuserar på att förtäta och bygga sönder Brommas grönområden Att en trafikanalys genomförs för att fastställa hur mycket nybyggnation Brommas trafiklösningar klarar av, och att resultatet av analysen blir styrande för framtida bygglov. Att en särskild Brommaplansförhandling genomförs med syfte att nå bred enighet om åtgärder för ett förbättrat trafikflöde. Att småhus- och villastrategin som togs fram 2018–2022 ges ökad tyngd i den fysiska planeringen av staden. Att möjligheten att bygga småhus eller radhus alltid ska prövas när nybyggnation planeras i Bromma. Att varje nybyggnation säkerställer tillgång till nödvändig samhällsservice, och att om sådan saknas, ska den planeras in som en del av exploateringsprocessen.