Stockholm Exergi: Appeal on carbon capture purchase

Kommunfullmäktige beslutade den 25 maj 2026, § 26, att godkänna Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis AB:s BECCS-anläggning, omfattande ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med KPIF från januari 2025, för perioden 2029–2043.Beslutet har överklagats och klaganden har med hänvisning till 2 kap. 1 § kommunallagen, som anger att kommuner får ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytningen till kommunens område eller medlemmar, anfört att den av Stockholm Exergi AB:s planerade koldioxidinfångningen kommer att ske oavsett om Stockholms kommun köper negativa utsläpp eller inte. Klaganden gör med denna utgångspunkt gällande att ett genomfört köp av negativa utsläpp inte kommer att medföra någon ytterligare utsläppsminskning eller tillföra något för invånarna i Stockholm.Stockholms stad har av förvaltningsrätten förelagts att yttra sig över överklagandet. Stadsledningskontorets juridiska avdelning har upprättat ett förslag till yttrande. [R1 PM Laglighetsprövning enligt kommunallagen av kommunfullmäktiges beslut den 25 maj 2026 § 26, Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning, mål nr 1.pdf] 1 (5) PM Rotel I (Dnr KS 2026/771) Laglighetsprövning enligt kommunallagen av kommunfullmäktiges beslut den 25 maj 2026 § 26, Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis AB:s BECCS-anläggning, mål nr 12946-26 Yttrande till Förvaltningsrätten i Stockholm, mål nr 12946-26 Svarstid den 21 augusti 2026 Förslag till beslut Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 25 maj 2026, § 26, att godkänna Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis AB:s BECCS- anläggning, omfattande ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med KPIF från januari 2025, för perioden 2029–2043. Beslutet har överklagats och klaganden har med hänvisning till 2 kap. 1 § kommunallagen, som anger att kommuner får ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytningen till kommunens område eller medlemmar, anfört att den av Stockholm Exergi AB:s planerade koldioxidinfångningen kommer att ske oavsett om Stockholms kommun köper negativa utsläpp eller inte. Klaganden gör med denna utgångspunkt gällande att ett genomfört köp av negativa utsläpp inte kommer att medföra någon ytterligare utsläppsminskning eller tillföra något för invånarna i Stockholm. Stockholms stad har av förvaltningsrätten förelagts att yttra sig över överklagandet. Stadsledningskontorets juridiska avdelning har upprättat ett förslag till yttrande. Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Till Förvaltningsrätten i Stockholm överlämnas yttrande i mål nr 12946-26 enligt stadsledningskontorets förslag, bilaga 1 till promemorian. 2. Paragrafen justeras omedelbart. 2 (5) Beredning Ärendet har beretts av stadsledningskontorets juridiska avdelning. Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att som svar på överklagandet överlämna av stadsledningskontorets juridiska avdelning upprättat förslag till yttrande. Föredragande borgarrådets synpunkter Jag delar stadsledningskontorets bedömning och hänvisar till det förslag till yttrande som stadsledningskontorets juridiska avdelning upprättat. Stockholm den 12 augusti 2026 Karin Wanngård Bilaga Juridiska avdelningens förslag till yttrande med tillhörande underbilagor (GDPR), dnr KS 2026/771-6.1 Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Kommunstyrelsen Reservation av Gabriel Kroon (SD) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Kommunstyrelsen beslutar att avslå borgarrådsberedningens förslag till beslut 2. Därutöver anföra följande: Kommunfullmäktige beslutade den 25 maj 2026, § 26, att godkänna Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis AB:s BECCSanläggning, omfattande ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med KPIF från januari 2025, för perioden 2029–2043. Beslutet har överklagats och klaganden har med hänvisning till 2 kap. 1 § kommunallagen, som anger att kommuner får ha hand om angelägenheter av allmänt intresse som har anknytningen till kommunens område eller medlemmar, anfört att den av Stockholm Exergi AB:s planerade koldioxidinfångningen kommer att ske oavsett om Stockholms kommun köper negativa utsläpp eller inte. Klaganden gör med denna utgångspunkt gällande att ett genomfört köp av negativa utsläpp inte kommer att medföra någon ytterligare utsläppsminskning eller tillföra något för invånarna i Stockholm. Stockholms stad har av förvaltningsrätten förelagts att yttra sig över överklagandet 3 (5) Sverigedemokraterna är emot projektet och föreslår att Stockholm stad inte ska lämna något yttrande 4 (5) Ärendet Kommunfullmäktige beslutade den 25 maj 2026, § 26, i ärende rubricerat ”Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning” följande. Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning, omfattande ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med KPIF från januari 2025, för perioden 2029–2043, godkänns. Av ärendet framgår följande. Stockholm Exergi AB bygger en BECCS-anläggning (eng. Bioenergy With Carbon Capture and Storage) i Stockholms kommun, vid Värtahamnen och biokraftvärmeverket Värtaverket, för koldioxidinfångning som planeras att driftsättas under 2028. Den infångade koldioxiden kommer, efter transport till sjöss, lagras geologiskt under havsbotten utanför Bergen, Norge. Tekniken möjliggör permanent lagring av biogen koldioxid och ger därmed upphov till negativa utsläpp. Stockholms stad har som mål att Stockholm ska vara klimatpositivt och fossilfritt inom viss tid. Målen innebär att utsläppen måste minska kraftigt och att upptaget av växthusgaser ska vara högre än utsläppen. Mot bakgrund av Stockholms stads höga ambitioner i klimatarbetet avser Stockholms Stadshus AB att ingå avtal om köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergi AB. Åtagandet syftar till att bidra till koncernens klimatarbete genom att motverka långsiktigt kvarstående utsläpp som är särskilt svåra att reducera. Klaganden har med hänvisning till 2 kap. 1 § kommunallagen anfört att den av Stockholm Exergi planerade koldioxidinfångningen kommer att ske oavsett om Stockholms kommun köper negativa utsläpp eller inte. Klaganden gör med denna utgångspunkt gällande att ett genomfört köp av negativa utsläpp inte kommer att medföra någon ytterligare utsläppsminskning eller tillföra något för invånarna i Stockholm. Stockholms stad har av förvaltningsrätten förelagts att yttra sig över överklagandet. I bilagt förslag till yttrande motsätter sig Stockholms stad bifall till överklagandet och utvecklar grunderna för stadens talan. Remissammanställning Ärendet har beretts av stadsledningskontorets juridiska avdelning. Stadsledningskontoret Stadsledningskontorets tjänsteutlåtande daterat den 24 juli 2026 har i huvudsak följande lydelse. 5 (5) Stadsledningskontoret föreslår kommunstyrelsen att som svar på överklagandet överlämna juridiska avdelningens upprättade förslag till yttrande, bilaga 1, samt att kommunstyrelsen förklarar protokollet i detta ärende omedelbart justerat. --- [Underbilaga 1 Sammanträdesprotokoll nr 6 (Dnr KS 2026365).pdf] Stockholms Stadshus AB Org.nr 556415-1727 Postadress Besöksadress Telefon Fax E-post 105 35 STOCKHOLM Stadshuset, 3 tr. 08-508 290 00 08-509 290 80 info@stadshusab.se Protokoll Sida 1 (3) Protokoll Nr 2/2026 fört vid sammanträde med styrelsen för Stockholms Stadshus AB måndagen den 13 april 2026 kl. 13:00 Ledamöter Karin Wanngård (S) Ordförande Arvid Vikman Rindevall (S) Deniz Butros (V) Thomas Ehrnström (V) Martin Hansson (MP) Gustav Johansson (M) Jan Jönsson (L) Jonas Naddebo (C) Gunnar Björkman (M) ersätter Christofer Fjellner (M) pga jäv Suppleanter Anders Österberg (S) Johan Heinonen (S) Emilia Bjuggren (S) Tina Kratz (V) Lars Strömgren (MP) Björn Ljung (L) Nike Örbrink (KD) Övriga närvarande Fredrik Jurdell VD Anette Scheibe Lorentzi vice VD André Beinö Borgarrådssekreterare Ingrid Storm Sekreterare Peter Kvarnhem Ekonomichef Mats Lagerman Facklig Kommunal Dick Morén Facklig SACO Tuula Seger Tjänsteman Gustaf Swedlund Tjänsteman Justerare Karin Wanngård, Christofer Fjellner Paragraf §14 Sekreterare Ingrid Storm Sid. 2 (3) § 14 Köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning Dnr SSAB 2025/225 - KS 2026/365 Förelåg koncernledningens och stadsledningskontorets gemensamma tjänsteutlåtande. Det noterades att Christofer Fjellner (M) var jävig i ärendet och därför inte deltog i handläggningen eller beslutet. I Christofer Fjellners (M) ställe inträdde Gunnar Björkman (M) som ledamot vid denna beslutspunkt. Förelåg två förslag till beslut. Koncernledningens förslag till beslut och Gustav Johanssons (M) förslag till beslut. Ordförande ställde förslagen mot varandra och koncernstyrelsen beslutar enligt koncernledningens förslag till beslut. Koncernstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta följande. 1. Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning, omfattande ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med KPIF från januari 2025, för perioden 2029–2043, godkänns. Koncernstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning, omfattande ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med KPIF från januari 2025, för perioden 2029–2043, godkänns. 2. Verkställande direktören för Stockholms Stadshus AB ges i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra beslutet. Reservation angavs av Gustav Johansson (M) samt suppleantyttrande av Nike Örbrink (KD) enligt följande. "Förslag till beslut 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra Det är viktigt att Stockholms stad minskar sina utsläpp och ställer om. Men det måste ske kostnadseffektivt och med stor respekt för skattebetalarnas pengar. Det här beslutet handlar om att fastställa ett maximalt belopp för Stockholms stadshus AB att köpa negativa utsläppsrätter för åren 2029–2034. Med tanke på de många osäkerheter, inte minst ur ett ekonomiskt hänseende, som omgärdar BEECS vill vi understryka att vi i och med det här beslutet inte utan villkor ställer oss bakom att Stockholms stadshus AB köper utsläppsrätter för 120 mnkr per år 2029–2034. Tvärtom måste varje beslut om köp av utsläppsrätter fattas separat när det blir aktuellt från och med år 2029. Beslutet om att köpa negativa utsläppsrätter och omfattningen av köpet måste då ställas i relation till kostnader för andra klimatåtgärder, som kan minska Stockholms stads utsläpp. Sid. 3 (3) Vi anser också att beslut att köpa utsläppsrätter ska fattas av och ekonomiskt belasta varje enskilt bolag." Särskilt uttalande angavs av Jonas Naddebo (C) enligt följande. "Centerpartiet vill att utsläppen ska ner och jobben ska bli fler. Det finns en stor potential att fånga mer än hälften av de svenska utsläppen, bara genom att punktmarkera de 70 anläggningar med mest biologiska utsläpp av koldioxid. Det är alltså inte bara ett litet komplement, utan en stor potential att minska Sveriges klimatavtryck, inom ett område som i dag inte har några styrmedel alls. Koldioxid från biologiska källor ingår i kretsloppet och räknas därför av naturliga skäl inte in i koldioxidskatt eller EU:s utsläppshandel. Att Stockholms stadshus AB köper negativa utsläpp är ett bra sätt för Stockholms stad att minska våra samlade utsläpp." Signerat av Protokollet har signerats digitalt av följande personer Namn Datum Karin Wanngård 2026-04-14 Christofer Fjellner 2026-04-15 Ingrid Storm 2026-04-14 --- [Underbilaga 2 Gemensamt tjänsteutlåtande av kommun- och koncernstyrelsen (Dnr KS 2026365 och SSAB 2025225).pdf] Stockholms Stadshus AB Ragnar Östbergs plan 1 Stadshuset 105 35 Stockholm Växel 08-508 290 00 Fax 08-508 290 80 info@stadshusab.se stadshusab.stockholm.se Sida 1 (3) Stockholms Stadshus AB Dnr SSAB 2025/225 Stadsledningskontoret Dnr KS 2026/365 Handläggare Till Köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning Förslag till beslut A. Kommunstyrelsen respektive koncernstyrelsen för Stockholms Stadshus AB föreslår kommunfullmäktige besluta följande. 1. Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning, omfattande ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med KPIF från januari 2025, för perioden 2029–2043, godkänns. B. Koncernstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning, omfattande ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med KPIF från januari 2025, för perioden 2029–2043, godkänns. 2. Verkställande direktören för Stockholms Stadshus AB ges i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra beslutet. Sammanfattning Stockholm Exergi bygger BECCS Stockholm, en anläggning för koldioxidavskiljning i Energihamnen vid Värtaverket. Den infångade koldioxiden kommer, efter transport till sjöss, lagras geologiskt under havsbotten utanför Bergen, Norge. Investeringsbeslut fattades i mars 2025 och anläggningen planeras tas i drift under 2028. Tekniken möjliggör permanent lagring av biogen koldioxid och ger därmed upphov till negativa utsläpp. Stockholms Stadshus AB Krister Stralström Telefon: 08-50829758 Stadsledningskontoret Annika Jacobson Telefon: 08-50829483 Koncernstyrelsen Kommunstyrelsen Gemensamt tjänsteutlåtande 2026-03-18 Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 2 (3) Köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning Stockholms stad har som mål att vara territoriellt klimatpositiv år 2030 och fossilfri senast 2040. Målen innebär att utsläppen ska minska kraftigt och att upptaget av växthusgaser ska vara högre än utsläppen. Mot bakgrund av Stockholms stads höga ambitioner i klimatarbetet avser Stockholms Stadshus AB att ingå avtal om köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergi. Åtagandet syftar till att bidra till koncernens klimatarbete genom att motverka långsiktigt kvarstående utsläpp som är särskilt svåra att reducera. Stockholms Stadshus AB avser att ingå avtal upp till ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med KPIF från januari 2025, för perioden 2029–2043. Bakgrund Stockholms stad har i miljöprogram och klimathandlingsplan fastställt målsättningen att staden ska vara klimatpositiv år 2030 och fossilfri senast 2040. Detta innebär att de territoriella utsläppen inom stadens gränser ska minska kraftigt till 2030 och att upptaget av växthusgaser ska vara högre än utsläppen. Stockholm Exergi bygger BECCS Stockholm, en anläggning för koldioxidavskiljning i Energihamnen vid Värtaverket. Den infångade koldioxiden kommer, efter transport till sjöss, lagras geologiskt under havsbotten utanför Bergen, Norge. Genom att avskilja och lagra biogen koldioxid möjliggör tekniken permanenta negativa utsläpp. Den planerade anläggningen beräknas kunna avskilja och lagra upp till cirka 800 000 ton koldioxid per år, vilket motsvarar mer än de årliga utsläppen från vägtrafiken i Stockholms stad. Under hösten 2024 tecknades ett Letter of Intent (LOI) mellan Stockholms Stadshus AB och Stockholm Exergi avseende köp av negativa utsläpp. Ärendet Ärendet avser Stockholms Stadshus AB:s avsikt att, i enlighet med det tidigare tecknade LOI:t, ingå avtal om köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning. Syftet med åtagandet är att bidra till koncernens klimatarbete genom att möjliggöra tillgång till permanenta negativa utsläpp som komplement till pågående utsläppsminskningar. Intresset för denna typ av åtgärder har ökat och flera privata aktörer har redan ingått avtal om köp av negativa utsläpp, vilket bidrar till utvecklingen av en framväxande marknad. Gemensamt tjänsteutlåtande Sida 3 (3) Köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning Stockholms Stadshus AB föreslås mot bakgrund av ovan ingå avtal om köp av negativa utsläpp upp till ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med KPIF från januari 2025, för perioden 2029–2043. Finansiering hanteras i kommande reguljära budgetprocesser. Ärendets beredning Ärendet har beretts av Stockholm Stadshus AB i samarbete med stadsledningskontoret. Synpunkter och förslag Koncernledningen och stadsledningskontoret bedömer att tillgång till negativa utsläpp utgör en viktig komponent i koncernens långsiktiga klimatarbete. Trots omfattande åtgärder för att minska utsläppen kommer vissa utsläpp som är tekniskt svåra eller mycket kostsamma att eliminera helt, kvarstå över tid. Internationella klimatbedömningar, bland annat från FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change, visar att sådana kvarvarande utsläpp behöver balanseras med permanenta negativa utsläpp för att långsiktiga klimatmål ska kunna uppnås. Negativa utsläpp bör därmed ses som ett komplement till, och inte en ersättning för, fortsatta utsläppsminskningar. Koncernledningen och stadsledningskontoret bedömer vidare att koncernens medverkan genom köp av negativa utsläpp bidrar till att etablera en marknad för permanenta negativa utsläpp samt till utvecklingen av teknik och infrastruktur inom området. Möjligheten att kombinera fortsatta utsläppsminskningar med tillgång till negativa utsläpp bedöms vara en ändamålsenlig hantering av utsläpp som är svåra att eliminera helt. Mot denna bakgrund, och i enlighet med det tidigare tecknade LOI:t, bedömer koncernledningen och stadsledningskontoret att det är motiverat att Stockholms Stadshus AB ingår avtal om köp av negativa utsläpp inom angiven ekonomisk ram. Fredrik Jurdell Vd Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Fredrik Jurdell, Vd 2026-04-02 --- [Underbilaga 3 Utlåtande av Rotel I (Dnr 2026365).pdf] 1 (6) Utlåtande Rotel I (Dnr KS 2026/365) Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning, omfattande ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med KPIF från januari 2025, för perioden 2029–2043, godkänns. Föredragande borgarrådet Karin Wanngård Sammanfattning av ärendet Stockholm Exergi bygger BECCS Stockholm, en anläggning för koldioxidavskiljning i Energihamnen vid Värtaverket. Den infångade koldioxiden kommer, efter transport till sjöss, lagras geologiskt under havsbotten utanför Bergen, Norge. Investeringsbeslut fattades i mars 2025 och anläggningen planeras tas i drift under 2028. Tekniken möjliggör permanent lagring av biogen koldioxid och ger därmed upphov till negativa utsläpp. Stockholms stad har som mål att vara territoriellt klimatpositiv år 2030 och fossilfri senast 2040. Målen innebär att utsläppen ska minska kraftigt och att upptaget av växthusgaser ska vara högre än utsläppen. Mot bakgrund av Stockholms stads höga ambitioner i klimatarbetet avser Stockholms Stadshus AB att ingå avtal om köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergi. Åtagandet syftar till att bidra till koncernens klimatarbete genom att motverka långsiktigt kvarstående utsläpp som är särskilt svåra att reducera. Stockholms Stadshus AB avser att ingå avtal upp till ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) från januari 2025, för perioden 2029–2043. Beredning Ärendet har initierats av stadsledningskontoret och Stockholms Stadshus AB. 2 (6) Föredragande borgarrådets synpunkter Stockholms stad har som mål att bli klimatpositivt 2030. Målet innebär att utsläppen ska minska kraftigt och att negativa utsläpp ska vara större än kvarvarande utsläpp. Fjärrvärmen spelar en avgörande roll för att nå stadens klimatmål, inte bara genom uppvärmning av byggnader, utan även genom att bidra med negativa utsläpp. Detta uppnås då koldioxid från förbränning av biobränslen i fjärrvärmeproduktionen fångas in och lagras permanent (bio-CCS/BECCS). Genom att bygga och ta i drift en bio- CCS-anläggning i Stockholm kommer årligen 800 000 ton koldioxid fångas in och lagras. Det motsvarar mer än utsläppen från all vägtrafik i Stockholm. För att Stockholms stad ska bli klimatpositivt senast år 2030 är BECCS-anläggningen i Energihamnen alltså avgörande. Det är glädjande att Stockholms Stadshus AB nu ingår avtal om köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergi. Det är av avgörande betydelse att stadens bolag fortsätter att arbeta hårt för att minska utsläppen i enlighet med klimathandlingsplanens målsättningar. Stadens klimatmål om att halvera utsläppen till 2030 är i sig oberoende av BECCS. De negativa utsläppen är alltså ett komplement till fortsatta utsläppsminskningar, inte en ersättning. Åtagandet i detta ärende syftar därför till att bidra till koncernens klimatarbete genom att motverka de långsiktigt kvarstående utsläpp som är särskilt svåra att reducera. Borgarrådsberedningen tillstyrker föredragande borgarrådets förslag. Reservation av borgarråden Christofer Fjellner, Dennis Wedin och Andréa Hedin (alla M) enligt följande. Vi föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra Det är viktigt att Stockholms stad minskar sina utsläpp och ställer om. Men det måste ske kostnadseffektivt och med stor respekt för skattebetalarnas pengar. Det här beslutet handlar om att fastställa ett maximalt belopp för Stockholms stadshus AB att köpa negativa utsläppsrätter för åren 2029–2034. Med tanke på de många osäkerheter, inte minst ur ett ekonomiskt hänseende, som omgärdar BEECS vill vi understryka att vi i och med det här beslutet inte utan villkor ställer oss bakom att Stockholms stadshus AB köper utsläppsrätter för 120 mnkr per år 2029–2034. Tvärtom måste varje beslut om köp av utsläppsrätter fattas separat när det blir aktuellt från och med år 2029. Beslutet om att köpa negativa utsläppsrätter och omfattningen av köpet måste då ställas i relation till kostnader för andra klimatåtgärder, som kan minska Stockholms stads utsläpp. 3 (6) Vi anser också att beslut att köpa utsläppsrätter ska fattas av och ekonomiskt belasta varje enskilt bolag. Kommunstyrelsen delar borgarrådsberedningens uppfattning och föreslår att kommunfullmäktige beslutar enligt föredragande borgarråds förslag. Stockholm den 13 maj 2026 Karin Wanngård Kommunstyrelsens ordförande Reservation av Christofer Fjellner, Jonas Nilsson och Johan Nilsson (alla M) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. Reservation av Gabriel Kroon (SD) enligt följande. Jag föreslår att kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. 1. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå borgarrådsberedningens förslag till beslut. 2. Därutöver anföra följande: Stockholms Stadshus AB avser att ingå avtal upp till ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med konsumentprisindex med fast ränta (KPIF) från januari 2025, för perioden 2029–2043. Sverigedemokraterna ställer sig tveksamma över nyttan av denna satsning jämfört med att lägga pengarna på välfärden. Vi förespråkar istället mer pengar till äldreomsorgen och förskolan för att höja språkkraven och kvalitén. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) enligt följande. Centerpartiet vill att utsläppen ska ner och jobben ska bli fler. Det finns en stor potential att fånga mer än hälften av de svenska utsläppen, bara genom att punktmarkera de 70 anläggningar med mest biologiska utsläpp av koldioxid. Det är alltså inte bara ett litet komplement, utan en stor potential att minska Sveriges klimatavtryck, inom ett område som i dag inte har några styrmedel alls. Koldioxid från biologiska källor ingår i kretsloppet och räknas därför av naturliga skäl inte in i koldioxidskatt eller EU:s utsläppshandel. Att Stockholms stadshus AB köper negativa utsläpp är ett bra sätt för Stockholms stad att minska våra samlade utsläpp. Ersättaryttrande av Nike Örbrink (KD) som är likalydande med Moderaternas reservation i borgarrådsberedningen. 4 (6) Ärendet Ärendet avser Stockholms Stadshus AB:s avsikt att, i enlighet med det tidigare tecknade letter of intent (avsiktsförklaring), ingå avtal om köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning. Syftet med åtagandet är att bidra till koncernens klimatarbete genom att möjliggöra tillgång till permanenta negativa utsläpp som komplement till pågående utsläppsminskningar. Intresset för denna typ av åtgärder har ökat och flera privata aktörer har redan ingått avtal om köp av negativa utsläpp, vilket bidrar till utvecklingen av en framväxande marknad. Stockholms Stadshus AB föreslås mot bakgrund av ovan ingå avtal om köp av negativa utsläpp upp till ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med KPIF från januari 2025, för perioden 2029–2043. Finansiering hanteras i kommande reguljära budgetprocesser. Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadshus AB beslutade vid sitt sammanträde den 13 april 2026 följande. Koncernstyrelsen beslutar att föreslå kommunfullmäktige besluta följande. 1. Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning, omfattande ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med KPIF från januari 2025, för perioden 2029–2043, godkänns. Koncernstyrelsen beslutar för egen del följande. 1. Stockholms Stadshus AB:s köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis BECCS-anläggning, omfattande ett maximalt belopp om 120 miljoner kronor per år, justerat med KPIF från januari 2025, för perioden 2029–2043, godkänns. 2. Verkställande direktören för Stockholms Stadshus AB ges i uppdrag att vidta de åtgärder som krävs för att genomföra beslutet. Reservation av Gunnar Björkman (M), se Reservationer m.m. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C), se Reservationer m.m. Stadsledningskontorets och Stockholms Stadshus AB:s gemensamma tjänsteutlåtande daterat den 18 mars 2026 har i huvudsak följande lydelse. Koncernledningen och stadsledningskontoret bedömer att tillgång till negativa utsläpp utgör en viktig komponent i koncernens långsiktiga klimatarbete. Trots omfattande åtgärder för att minska utsläppen kommer vissa utsläpp som är tekniskt svåra eller mycket kostsamma att eliminera helt, kvarstå över tid. Internationella klimatbedömningar, bland annat från FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change, visar att sådana kvarvarande utsläpp 5 (6) behöver balanseras med permanenta negativa utsläpp för att långsiktiga klimatmål ska kunna uppnås. Negativa utsläpp bör därmed ses som ett komplement till, och inte en ersättning för, fortsatta utsläppsminskningar. Koncernledningen och stadsledningskontoret bedömer vidare att koncernens medverkan genom köp av negativa utsläpp bidrar till att etablera en marknad för permanenta negativa utsläpp samt till utvecklingen av teknik och infrastruktur inom området. Möjligheten att kombinera fortsatta utsläppsminskningar med tillgång till negativa utsläpp bedöms vara en ändamålsenlig hantering av utsläpp som är svåra att eliminera helt. Mot denna bakgrund, och i enlighet med det tidigare tecknade LOI:t, bedömer koncernledningen och stadsledningskontoret att det är motiverat att Stockholms Stadshus AB ingår avtal om köp av negativa utsläpp inom angiven ekonomisk ram. 6 (6) Reservationer m.m. Stockholms Stadshus AB Reservation av Gunnar Björkman (M) 1. Att delvis godkänna förslag till beslut. 2. Att därutöver anföra Det är viktigt att Stockholms stad minskar sina utsläpp och ställer om. Men det måste ske kostnadseffektivt och med stor respekt för skattebetalarnas pengar. Det här beslutet handlar om att fastställa ett maximalt belopp för Stockholms stadshus AB att köpa negativa utsläppsrätter för åren 2029–2034. Med tanke på de många osäkerheter, inte minst ur ett ekonomiskt hänseende, som omgärdar BEECS vill vi understryka att vi i och med det här beslutet inte utan villkor ställer oss bakom att Stockholms stadshus AB köper utsläppsrätter för 120 mnkr per år 2029–2034. Tvärtom måste varje beslut om köp av utsläppsrätter fattas separat när det blir aktuellt från och med år 2029. Beslutet om att köpa negativa utsläppsrätter och omfattningen av köpet måste då ställas i relation till kostnader för andra klimatåtgärder, som kan minska Stockholms stads utsläpp. Vi anser också att beslut att köpa utsläppsrätter ska fattas av och ekonomiskt belasta varje enskilt bolag. Särskilt uttalande av Jonas Naddebo (C) Centerpartiet vill att utsläppen ska ner och jobben ska bli fler. Det finns en stor potential att fånga mer än hälften av de svenska utsläppen, bara genom att punktmarkera de 70 anläggningar med mest biologiska utsläpp av koldioxid. Det är alltså inte bara ett litet komplement, utan en stor potential att minska Sveriges klimatavtryck, inom ett område som i dag inte har några styrmedel alls. Koldioxid från biologiska källor ingår i kretsloppet och räknas därför av naturliga skäl inte in i koldioxidskatt eller EU:s utsläppshandel. Att Stockholms stadshus AB köper negativa utsläpp är ett bra sätt för Stockholms stad att minska våra samlade utsläpp. --- [Underbilaga 5 Miljöprogram 2030.pdf] Miljöprogram 2030 Miljöprogram 2030 för Stockholms stad Dnr: KS 2023/682 Utgivare: Stadsledningskontoret Kontaktperson: Karin Dhakal Miljöprogram 2030 3 (72) Innehåll Världsledande i hållbar omställning....................................................... 5 Sammanfattning ....................................................................................... 6 Sju mål för en hållbar stad ...................................................................... 9 1. En rättvis och inkluderande omställning ......................................... 10 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning ........................ 13 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen ...................................... 15 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck ....................................... 17 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 ............ 20 2.2 Minskad klimatpåverkan från transportsektorn .................................. 23 2.3 En fossilfri organisation 2030 ............................................................. 24 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion ......................................... 25 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat ...................................................... 27 3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem ..................................... 30 3.1 Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur ........................... 33 3.2 Förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer ................................. 36 3.3 Staden bidrar till stärkt biologisk mångfald i omvärlden ..................... 37 4. Ett klimatanpassat Stockholm .......................................................... 40 4.1 En stadsmiljö mer anpassad till ett förändrat klimat........................... 43 4.2 Stärkt motståndskraft vid extremväder .............................................. 45 5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm .................................... 47 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning ........................... 50 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser .......................................................... 51 6. Ett giftfritt Stockholm ........................................................................ 54 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen .................... 57 6.2 Renare mark och sediment ................................................................ 58 7. Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö .............................. 60 7.1 Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar ..................................... 62 7.2 Förbättrad ljudmiljö ............................................................................. 63 Ansvariga för genomförande och uppföljning .......................................... 64 Arbetssätt för att nå målen .................................................................... 65 Intern och extern samverkan .................................................................... 65 Inköp ......................................................................................................... 66 Miljöprogram 2030 4 (72) Kommunikation och påverkansarbete ...................................................... 66 Innovation, digitalisering och lärande ....................................................... 67 Styrning och uppföljning ....................................................................... 69 Miljö- och klimatperspektiv integreras i alla beslut ................................... 69 Halvtidsuppföljning .................................................................................... 69 Bilaga: Sammanställning av ansvariga för genomförande och uppföljning .............................................................................................. 70 Miljöprogram 2030 5 (72) Världsledande i hållbar omställning Mänskligheten och planeten befinner sig i en djupt allvarlig kris för miljön och klimatet. I den krisen krävs handling. Våra samhällen måste ställas om och samhällsutvecklingen måste ske inom ramen för de planetära gränserna. Stockholm ska vara en av världens ledande städer inom hållbarhet och klimatomställning. Staden ska bidra till ett klimat i balans och en livskraftig natur med en stark motståndskraft när klimatet förändras. Luften i Stockholm ska vara frisk, mark och vatten rena och ljudmiljön sund. Vi ska skydda och stärka stadsnaturen och den biologiska mångfalden. Bebyggelse och natur ska samspela i smarta lösningar som främjar stockholmarnas välmående och möjliggör en hållbar livsstil. Staden ska leva upp till de åtaganden som gjorts i internationella sammanhang med utgångspunkt i Parisavtalet och det globala ram- verket för biologisk mångfald. Agenda 2030 är ett stöd för att utveckla stadens arbete för social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Omställningen till en hållbar stad är utmanande men ger också stora möjligheter och ska genomföras med rättvisa i fokus. Människor och verksamheter som genom konsumtion och beteende använder mycket resurser och orsakar stor miljö- och klimatpåverkan behöver ta ett större ansvar. Konsumtionen behöver minska och all konsumtion behöver vara resurseffektiv och inom hållbara nivåer. Som en stor upphandlande myndighet kan Stockholms stad gå före, göra skillnad och vara ett gott exempel som inspirerar omvärlden. Miljö- och klimatförändringarna drabbar sårbara grupper, framtida generationer och socialt utsatta grupper extra hårt. I Stockholms stad vill vi accelerera en rättvis omställning eftersom de negativa effekterna av ett inbromsat eller helt uteblivet omställningsarbete leder till ökade orättvisor där utsatta grupper drabbas hårdare. Stockholm har ett långt och framgångsrikt miljö- och klimatarbete bakom sig men också ett hårt arbete framför sig. Det första miljö- programmet togs fram redan 1976. Med det elfte miljöprogrammet flyttar staden fram positionerna ytterligare, inte minst genom mål för en rättvis omställning, ytterligare steg mot ett mer resurs- effektivt samhälle samt ett tydligare grepp om den påverkan vi har genom vår konsumtion. Karin Wanngård Åsa Lindhagen Finansborgarråd Miljö- och klimatborgarråd Miljöprogram 2030 6 (72) Sammanfattning Stockholm ska vara en av världens ledande städer inom miljö- och klimatomställning. Stockholms stads miljöprogram formulerar stadens strategiska inriktning inom miljö- och klimatområdet och slår fast mål inom de sju områden där utmaningarna för Stockholm och påverkan på omvärlden bedöms som störst. Programmet är utgångspunkt för handlingsplaner som konkretiserar genomförandet för att nå målen. Stockholm har ett långt och framgångsrikt miljö- och klimatarbete bakom sig men mycket återstår att göra. Den omställning som krävs är genomgripande och kräver ändring av såväl teknik som arbetssätt och konsumtionsmönster. Den kräver också samverkan och allas delaktighet och engagemang. Programmet fokuserar på vad staden som organisation själv kan göra men innehåller också målsättningar som uppnås tillsammans med andra, exempelvis näringslivet, offentlig sektor, civilsamhället, akademin och stockholmarna. En rättvis och inkluderande omställning handlar om att miljö- och klimatarbetet är avgörande ur ett rättviseperspektiv och bidrar till ett mer jämlikt samhälle. Stadens verksamheter ska utformas så att de stärker en rättvis omställning och grupper som drabbas hårdast av miljöproblemen ska skyddas. Stockholmarna ska vara delaktiga och ha inflytande i omställningen. Utifrån ett historiskt och globalt rättviseperspektiv har Sverige och Stockholm haft höga nivåer av växthusgasutsläpp under lång tid. Det innebär att vi nu måste minska våra utsläpp i snabbare takt än många andra länder. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck tar avstamp i Parisavtalet och det ansvar som en stad som Stockholm förväntas ta. Stockholm ska bli klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 genom kraftigt minskade utsläpp och koldioxidlagring. I synnerhet behövs en kraftigt minskad klimatpåverkan från transportsektorn. Stadens organisation ska vara fossilfri till 2030. Staden ska verka för att den fossila plasten ska fasas ut. Utsläppen till följd av stadens, boendes och verksammas konsumtion ska minska kraftigt, både de utsläpp som sker i Stockholm och i omvärlden. De konsumtionsbaserade utsläppen ska halveras till 2030. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem innebär att stadens växter och djur ska leva i livskraftiga populationer, att den biologiska mångfalden och den blågröna infrastrukturen ska stärkas, samt att mer natur ska skyddas. Vattenkvaliteten ska förbättras och på sikt Miljöprogram 2030 7 (72) ska god vattenstatus uppnås. Staden ska bidra till en stärkt biologisk mångfald, både lokalt och i omvärlden. Utöver arbetet med att minska klimatpåverkan behöver Stockholm anpassas till effekterna av ett förändrat klimat. Ett klimatanpassat Stockholm handlar om att stärka stadsmiljöns resiliens med hänsyn till ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Staden behöver arbeta vidare med verksamhetsanpassning och ha rutiner och åtgärder på plats för att bedriva samhällsviktig verksamhet även under extrema väderhändelser. Särskild hänsyn ska tas till sårbara grupper. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm bidrar till flera andra mål men är också ett viktigt mål i sig. Användningen av materiella resurser och energi behöver bli mer effektiv. Konsumtionen behöver minska till hållbara nivåer och staden behöver förändra materialval, beteenden och konsumtionsmönster samt främja och möjligliggöra cirkulära flöden. Resurser behöver cirkulera i stället för att gå till förbränning. Ett giftfritt Stockholm handlar om att förekomsten av skadliga ämnen behöver minska för att inte vålla hälso- och miljömässiga problem. Staden ska minska användningen av skadliga ämnen och verka för ökad medvetenhet om detta bland stockholmare och näringsliv. Staden ska vidare sätta ett stopp för inköp av varor i vilka innehållet av PFAS, ftalater, bisfenoler och svårnedbrytbara ämnen är känt. Platsgjutet gummi i offentlig miljö ska stegvis fasas ut. Vid anläggning av nya ytor samt uppgradering av befintliga ytor ska miljövänliga, biologiskt nedbrytbara material vara norm. Alternativa material ska löpande undersökas. Staden behöver dessutom skaffa sig förbättrad kunskap om de förorenade områden som finns och arbeta för att åtgärda områden som bedöms utgöra en prioriterad miljö- och hälsorisk. Stockholmarna ska inte utsättas för skadliga nivåer av buller eller luftföroreningar. Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö innebär att utsläppen från framförallt trafiken minskar så att luftkvaliteten förbättras och bullret från trafiken minskar. För att lyckas med klimat- och miljöarbetet behövs en bredd av verktyg och utvecklade arbetssätt. Inköp är betydelsefullt för att uppnå majoriteten av miljöprogrammets mål. Staden är en stor köpare och det finns stor potential att göra en miljönytta via stadens inköp. Samverkan behöver utvecklas såväl internt inom stadens organisation som externt med bland annat näringsliv, civilsamhället och akademin. Stadens interna och externa kommunikation är en viktig strategisk process som ger stöd för att nå målen i programmet och som dessutom påverkar hur vårt arbete och staden uppfattas. Miljöprogram 2030 8 (72) Innovation, digitalisering och lärande behövs för att tillvarata digitaliseringens möjligheter, inkludera nya arbetssätt, utveckla tjänster för invånare och näringsliv och för att sprida kunskap om det arbete som utvecklats. Ytterligare en nyckel för att lyckas med omställningen är att Stockholms stads verksamheter systematiskt fördjupar invånarnas möjligheter att känna engagemang för och involveras i miljö- och klimatarbetet. Miljöprogrammet anger vilka nämnder och bolagsstyrelser som är ansvariga för att genomföra åtgärder samt för att följa upp arbetet för respektive delmål. Det är också utgångspunkt för stadens handlingsplaner på miljö- och klimatområdet som konkretiserar genomförandet. Programmet är integrerat i stadens överordnade system för ledning och uppföljning av all verksamhet och ekonomi. Varje år görs en uppföljning av måluppfyllelsen. Under 2027 ska en mer omfattande halvtidsuppföljning genomföras för att säkerställa att staden är på rätt väg för att nå målen 2030. Miljöprogram 2030 9 (72) Sju mål för en hållbar stad Miljöprogrammet slår fast mål inom de områden där utmaningarna för Stockholm och vår påverkan på de lokala och globala miljö- och klimatproblemen bedöms som störst. Inom dessa områden är åtgärder nödvändiga för att säkra livsmiljön för nuvarande och kommande generationer. Målen är högt ställda men nödvändiga och möjliga att nå. Miljöprogrammet fokuserar på vad staden som organisation själv kan göra, men innehåller även målsättningar och exempel på åtgärder som behöver göras tillsammans med andra, till exempel näringslivet, akademin, civilsamhället och invånarna. Miljöprogrammet är utgångspunkten för stadens handlingsplaner på miljö- och klimatområdet. Handlingsplanerna konkretiserar genomförandet och pekar ut ansvar för åtgärder. Under varje mål finns också exempel på åtgärder för att uppnå målen. Målen följs upp genom ett antal målspecifika indikatorer som antas i samband med stadens budget. Miljöprogram 2030 10 (72) 1. En rättvis och inkluderande omställning Klimatkrisen och utarmningen av ekosystemen påverkar allt liv på jorden. Att agera är nödvändigt ur ett rättviseperspektiv eftersom konsekvenserna av miljöförstöringen och klimatförändringarna drabbar de mest utsatta hårdast. Staden ska stärka en rättvis omställning och särskilt skydda sårbara grupper, och stockholmarna ska vara delaktiga och ha inflytande i arbetet. Den omställning som behövs kan vi bara göra tillsammans, och den vinner alla på. Introduktion till målet Stockholm ska vara en stad som tar ansvar för att kraftigt minska vårt globala klimatavtryck. Alla i staden ska ha möjlighet att leva hållbart och vara med i omställningen. Omställningen till ett hållbart samhälle ska ske rättvist och inkludera alla oavsett förmåga och livssituation. Detta kräver helhetssyn på samhället, där en bredd av perspektiv inkluderas i beslutsfattandet, för att undvika att framsteg inom ett område görs på bekostnad av ett annat. För att skapa goda förutsättningar för samverkan med stockholmarna och andra intressenter krävs dessutom tillit och förtroende till staden som aktör. I Stockholm finns tydliga skillnader i livsvillkor och ur ett rättviseperspektiv krävs hänsyn till människors olika förutsättningar och behov. Särskild hänsyn ska tas till de mest utsatta. Invånarna i Stockholm har i ett globalt perspektiv generellt höga inkomster och en hög konsumtion jämfört med stora delar av övriga världen. Samtidigt är det stora skillnader inom staden hur stockholmarna bidrar till och påverkas av miljö- och klimatförändringar utifrån skilda lokala och socioekonomiska förutsättningar.1 Hur vi till exempel konsumerar varor och tjänster och hur vi reser ser olika ut beroende på våra förutsättningar men också på våra intressen. Invånarna har också olika förutsättningar 1 Se exempelvis Skillnadernas Stockholm (2016), Stockholms stads hållbarhetsrapport 2021, SEI Konsumtionskompassen. Delmål: 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen Miljöprogram 2030 11 (72) att bidra till en klimatomställning beroende på resurser och möjligheter att agera. Socioekonomiska förutsättningar kan också ha betydelse för hur vi påverkas av konsekvenser av klimatförändringar och andra miljöproblem. Till exempel kan de som bor trångt och tillsammans med många andra, eller långt ifrån svalkande grönska eller vatten, drabbas av större svårigheter vid värmeböljor än den som bor rymligt och nära natur. En värmebölja kan också på grund av fysiska och hälsomässiga förutsättningar drabba äldre personer, personer med funktionsnedsättning och små barn hårdare jämfört med unga och medelålders. Även vilka åtgärder som staden vidtar för att nå sina miljö- och klimatmål kan få betydelse ur ett sådant perspektiv, exempelvis används kollektivtrafik i större utsträckning av människor med lägre inkomster varför förstärkningar av kollektivtrafik gynnar låginkomsttagare. Eftersom socioekonomiskt utsatta grupper i högre grad använder sig av gång, cykel och kollektivtrafik innebär ett rättviseperspektiv att ett ökat fokus ska läggas på att underlätta för dessa transportsätt, bland annat genom transporteffektivitet och minskad biltrafik. Människor behöver känna trygghet i klimatomställningen för att den ska kunna ske tillräckligt snabbt. Viktiga verktyg i stadens verksamhet är inköp, stadsutveckling, kommunikation samt arbetsmarknadsinsatser och utbildning. En rättvis och inkluderande omställning gynnar hela staden och kan bidra till att minska spänningar, utanförskap och segregation i samhället. Delaktighet är centralt för att stärka medborgarengagemang och skapa förståelse för de utmaningar och behov som finns. Målet i praktiken Samråd med invånare Mobil naturskola för Foto: Lennart Johansson skolelever Foto: Jörgen Nilsson Miljöprogram 2030 12 (72) Bakgrund Utifrån ett historiskt och globalt rättviseperspektiv har Sverige och Stockholm haft höga nivåer av växthusgasutsläpp under lång tid. Det innebär att vi nu behöver minska våra utsläpp snabbare än många andra länder. Människor bidrar till och drabbas av klimat- och miljöförändringarna olika mycket utifrån förutsättningar på grupp- och individnivå. På global nivå såväl som i Stockholm är ofta de människor som drabbas hårdast av miljö- och klimatkrisen också de som har bidragit minst till dess uppkomst. Att inte genomföra klimatomställningsåtgärder utgör en orättvisa mot de som drabbas av klimatförändringarna. Det är en orättvisa som behöver hanteras genom att integrera ett rättviseperspektiv inom miljö- och klimatarbetet. År 2022 slog FN i en resolution fast att en trygg, ren, hälsosam och hållbar miljö är en mänsklig rättighet. Resolutionen kan bidra till att förändra den internationella lagstiftningen om mänskliga rättigheter och bland annat ge människor större möjlighet att kräva att regeringar och företag skyddar miljön och upprätthåller mänskliga rättigheter. Europeiska unionens råd har därför beslutat om en rekommendation2 som syftar till att säkerställa att unionens omställning till en klimatneutral och miljömässigt hållbar ekonomi före 2050 är rättvis och ingen hamnar efter. Medlemsstaterna uppmanas därför att ”… främja en rättvis omställning på alla politikområden, särskilt klimat-, energi- och miljöpolitiken, samt att på bästa sätt utnyttja offentlig och privat finansiering.” EU lyfter att målet med klimaträttvisa är att värna om rättigheterna för de människor och områden som är mest utsatta. Diskussioner om klimaträttvisa används också när sårbara grupper drabbats av miljö- och naturkatastrofer eller där urfolks livsvillkor påverkats negativt av miljö- och klimatförändringar. En rättvis omställning globalt sammanfattas ofta som att de länder som orsakat störst miljöpåverkan och stora miljöutsläpp bör stå för kostnaden att ställa om och ordna infrastrukturer för att minimera miljöpåverkan och återställa ekosystemen. På individnivå och i ett lokalt perspektiv definieras en rättvis omställning ofta som att alla 2 EU-rådets rekommendation om säkerställande av en rättvis omställning till klimatneutralitet. Miljöprogram 2030 13 (72) invånare behöver bidra och att de som använder mer naturresurser och orsakar störst miljö- och klimatpåverkan behöver bidra mer. 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning Delmålet innebär att stadens verksamheter utformas så att omställningen till ett mer hållbart och resurseffektivt samhälle tar hänsyn till rättviseperspektivet. De som har störst påverkan på klimat och miljö behöver också bidra mest till omställningen, samtidigt som sårbara grupper i staden behöver värnas. En rättvis omställning stärker jämlikheten. Delmålet innebär att stadens verksamheter utformas så att omställningen till ett mer hållbart och resurseffektivt samhälle tar hänsyn till rättviseperspektivet. De som har störst påverkan på klimat och miljö behöver också bidra mest till omställningen, samtidigt som sårbara grupper i staden behöver värnas. En rättvis omställning stärker jämlikheten. Vid inköp behöver staden ta ett ökat ansvar för samtliga led i leveranskedjorna. Det innebär att ställa krav på bland annat skäliga arbetsvillkor, rättvis och etisk handel och främjande av lika rättigheter och möjligheter. För att kunna uppnå målen är det även viktigt att följa upp de krav som ställs. Om rättvis och inkluderande omställning Miljöprogram 2030 14 (72) Stadsutvecklingen ska bidra till en rättvis stad. Med stadsutveckling avses både arbetet med nya bostäder, samhällsfastigheter och arbetsplatser, och åtgärder för att utveckla den befintliga stadsmiljön och fastighetsbeståndet. Stadens investeringsmedel behöver prioriteras så att de bidrar till att minska klimat- och miljöpåverkan samt skillnaderna i levnadsvillkor i staden. Klimatanpassningsåtgärder ska genomföras där riskerna för skyfall, hetta eller andra klimatrelaterade effekter är som störst. En stad anpassad för klimatförändringarna gynnar alla, inte minst stadens sårbara grupper. Lösningar för att leva mer hållbart, som god tillgång till kollektivtrafik och laddinfrastruktur och delning av fordon, ska finnas över hela staden. En tätare stad där redan exploaterad mark nyttjas ger miljövinster i och med att resurserna används effektivare, och att mindre grönmark tas i anspråk. När stadsdelar kompletteras med bostäder behövs tillskott av många andra funktioner för att erbjuda en god livsmiljö. En mer jämlik fördelning av stadens kvaliteter motverkar segregation och minskar risken för utanförskap. Naturen, parkerna, de lummiga stränderna och vattnet är en viktig del av Stockholms karaktär och uppskattas av såväl stockholmare som besökare. De tillhandahåller ekosystemtjänster som är avgörande för staden och dess invånare, såsom svalka, rekreation, dagvattenhantering, bullerdämpning, förbättrad luftkvalitet och skydd mot erosion och översvämningar. Naturen erbjuder också möjlighet till kostnadsfri rekreation och avkoppling. Barns psykiska hälsa och inlärningsförmåga gynnas av att vistas i naturen. Barn som tillhör socioekonomiskt svagare grupper vistas mindre i naturen. Därför behövs insatser för att förstärka och utveckla de blågröna miljöerna och göra dem mer tillgängliga för alla. Rättviseperspektivet ska inkluderas i alla beslut som påverkar uppfyllandet av stadens miljö- och klimatmål. Stadens miljö- och klimatarbete ska ha särskilt fokus på sårbara grupper såsom barn, äldre, personer med funktionsnedsättning eller invånare i socioekonomiskt svaga områden. Åtgärder som riktar in sig på dessa grupper ska prioriteras. En rättvis omställning stärker jämlikheten. Exempel på åtgärder för att stärka en rättvis och inkluderande omställning  Komplettera stadens styrmodell för styrning och uppföljning av stora investeringsprojekt med ett miljö- och klimaträttviseperspektiv. Miljöprogram 2030 15 (72)  Utforma stadens arbetsmarknads- och utbildningsinsatser så att de bidrar till omställning mot hållbara och gröna verksamheter.  Kompetensutveckla stadens medarbetare inom inköp, upphandling och avtalsuppföljning för att bidra till klimat- och miljömålen för att stärka rättviseperspektivet. 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen Delmålet innebär att alla ska ges möjlighet att delta i och bidra till omställningen. Staden behöver säkerställa att alla samhällsgrupper har möjlighet till delaktighet och inflytande i en hållbar utveckling. En förutsättning för en rättvis, inkluderande och hållbar omställning är att stadens verksamheter och stockholmarna känner ägarskap och är delaktiga i förändringen. En rättvis omställning med ett brett samhälleligt stöd och en bredd av perspektiv bygger på god kommunikation och här behövs en ambitionshöjning kring kommunikation och dialog för att nå ut till fler, även grupper som idag är svåra att nå. Verksamma och boende i staden behöver få ökad kunskap och medvetenhet om de negativa konsekvenser som miljö- och klimatförändringarna medför och samtidigt vara delaktiga och engagerade för att leva så att klimat- och miljömålen kan nås. Stockholms stad behöver stödja och visa på hållbara val som är lättillgängliga för invånarna samt motivera varför det är viktigt att ställa om och varför alla behöver delta i detta arbete. De invånare som har störst negativ påverkan på miljön och klimatet, även när det gäller utsläppen från konsumtion, behöver ställa om snabbare för att nå miljö- och klimatmål. Stockholms stad behöver även uppmuntra och ge möjlighet till invånare att delta mer aktivt i ett lokalt arbete med omställningen. Stadsdelsnämnderna behöver ges en tydligare roll i omställningsarbetet och i kontakterna med invånarna. Stadens miljö- och klimatarbete ska i större utsträckning vara uppsökande och involverande. Stadens nämnder och bolagsstyrelser ska aktivt agera för att stärka stockholmarnas kunskaper och engagemang i miljö- och klimatfrågor, och nå ut till dem i egenskap av kunder och brukare av stadens tjänster. Sammantaget har stadens verksamheter dagligen omfattande kontakter med invånarna som i större utsträckning ska nyttjas för att stärka deras delaktighet i miljö- och klimatarbetet. Stockholms stads verksamheter behöver systematiskt fördjupa invånarnas möjligheter att känna engagemang för och involveras i Miljöprogram 2030 16 (72) miljö- och klimatarbetet. Här spelar civila samhällets föreningar en viktig roll för att stärka den lokala demokratin och delaktigheten i samhället. Stockholms stad ska därför bidra till att skapa goda förutsättningar för ett vitalt samarbete med civilsamhället, bland annat genom att vidareutveckla föreningsstöd riktat till miljö- och klimatarbete. Exempel på åtgärder för delaktighet  Stärka kunskaperna om miljö och klimat i förskolan, grund- och gymnasieskolan, anpassad grund- och gymnasieskola, samt vuxenutbildningen inom ramen för befintliga system och läroplaner, bland annat genom stadens naturskolor.  Arbeta för att öka invånarnas delaktighet och inflytande i miljö- och klimatfrågor i staden genom att exempelvis utveckla ett medborgarråd och ett utökat samarbete med civilsamhället.  Stödja och visa åtgärder som är bra miljö- och klimatval för invånarna.  Utveckla former för kommunikation och dialog om miljö- och klimatfrågor för att involvera fler invånare och civilsamhälle, bland annat på platser där åtgärder genomförts. Ansvariga för genomförande och uppföljning Delmål Genomförandeansvariga Uppföljningsansvariga 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning Alla nämnder och bolag Kommunstyrelsen 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, stadsdelsnämnderna, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder AB och Stockholm Vatten och Avfall AB Kommunstyrelsen Miljöprogram 2030 17 (72) 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck Städer spelar en viktig roll i klimatomställningen och Stockholm ska vara en förebild för en rättvis och snabb omställning. Stockholm ska bli fossilfritt och klimatpositivt genom kraftigt minskade utsläpp och ökad koldioxidlagring. Både de utsläpp som sker i Stockholm, och de som sker i omvärlden till följd av konsumtionen, ska minska avsevärt. Introduktion till målet Hur vi människor i västvärlden lever våra liv, bedriver företag och bygger våra samhällen leder till höga utsläpp av växthusgaser. Detta leder till ökade klimatförändringar, så omfattande att de nu utgör ett allvarligt hot mot livet på planeten. De direkta utsläppen i Stockholm har minskat kraftigt sedan 1990- talet, men takten måste öka ytterligare. För att nå klimatmålen behöver Stockholms stads egen organisation tillsammans med hela samhället ställa om. En omställning som inte bara minskar utsläppen utan också innebär nya sätt att konsumera, resa, jobba och bo. Energianvändningen ska vara fossilfri och den lokala energiproduktionen ska öka. De utsläpp av växthusgaser som orsakas av vår konsumtion är i Stockholm ungefär fem gånger större per person än de direkta utsläppen. Det är inte hållbart. De konsumtionsbaserade utsläppen har inte minskat i den takt som krävs och de sker till stora delar utanför Stockholm. Det är därför viktigt att klimatarbetet nu lägger större tonvikt vid konsumtionens klimatpåverkan. Utmaningarna är stora, men omställningen kan också bidra till att skapa en ekonomisk utveckling och nya arbetstillfällen. Stockholm Delmål: 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 2.2 Minskad klimatpåverkan från transportsektorn 2.3 En fossilfri organisation 2030 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat Miljöprogram 2030 18 (72) ska vara med och leda övergången till nya hållbara levnadssätt och gröna jobb.3 Målet i praktiken Växtbaserad mat Elektrifierad trafik Foto: Johan Pontén Minska mängden plast i Koldioxidreducerad avfall som bränns betong vid bygge i Foto: Lasse Burell Värtahamnen Bakgrund Alla länder och städer måste göra sitt yttersta för att uppnå snabba, omfattande och varaktiga utsläppsminskningar. För att hantera klimatförändringarna har världens länder enats om Parisavtalet. Ett av avtalets mål är att till år 2100 begränsa den globala uppvärmningen till långt under 2, helst till 1,5 grader Celsius, jämfört med förindustriella nivåer. Trots det bedömer FN:s Miljöprogram (United Nations Environment Program, UNEP) att de åtaganden som gjorts fram till år 2023 kommer att leda till en temperaturhöjning på mellan 2,4–2,9 grader. EU:s långsiktiga klimatstrategi antogs 2020 med målet att uppnå ett klimatneutralt EU senast 2050. Målet till 2030 har skärpts till 55 procents utsläppsminskning jämfört med 1990 års nivåer, i enlighet med europeiska klimatlagen. ”Fit for 55” är EU-kommissionens paket av lagförslag för att nå 55-procentsmålet.4 3 Gröna jobb är arbeten som enligt FN:s miljöprogram UNEP på ett avgörande sätt bidrar till att bevara eller återställa miljön. 4 Europeiska kommissionen, Climate strategies & targets, https://climate.ec.europa.eu/eu-action/climate-strategies-targets_en Miljöprogram 2030 19 (72) Sverige har ett långsiktigt klimatmål att senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser inom landets gränser, för att sedan uppnå negativa utsläpp. Växthusgasutsläppen från energianvändningen i Stockholm har minskat kraftigt från 5,4 ton CO2e per invånare år 1990 till 1,6 ton CO2e per invånare år 2022.5 Drygt hälften av kvarvarande utsläpp är från transportsektorn. Utsläppen från Stockholms konsumtion ligger betydligt högre, cirka 10 ton CO2e per invånare. För att minska utsläppen där staden har liten eller ingen rådighet krävs en nära samverkan med invånarna, civilsamhället, akademin och näringslivet. Dessutom behöver staden samverka med stat, region och angränsande kommuner eftersom utsläppsminskningar delvis är beroende av ändrade regelverk, styrmedel och gemensamma insatser. Stockholms stad har, för att öka tempot i klimatomställningen i städer, skrivit på två klimatkontrakt. Ett nationellt kontrakt för att tillsammans med andra städer bli klimatneutrala 2030, med ett gott liv för alla inom planetens gränser.6 Stockholm har även blivit utvald som en av 100 städer att delta i EU-missionen om klimatneutrala och smarta städer 2030.7 Detta skapar nya möjligheter att dela erfarenheter, utveckla arbetsformer och initiera större satsningar på klimatet tillsammans. 5 Utsläpp av växthusgaser redovisas enligt den så kallade ”Stockholmsmodellen”. För internationella rapporteringar beräknar staden även utsläppen enligt det internationella protokollet GPC som bland annat används av EU. Målvärden för 2030 är satta enligt GPC vilket ger något lägre värden än Stockholmsmodellen. 6 Nationellt klimatkontrakt: www.viablecities.se/klimatkontrakt-2030 7 Europeiskt klimatkontrakt: https://ec.europa.eu/commission/presscorner/detail/en/IP_22_2591 Miljöprogram 2030 20 (72) 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 Delmålet innebär en snabb omställning av Stockholms energianvändning så att all fossil energi fasas ut. Utsläppen av växthusgaser inom Stockholms geografiska område ska minska kraftigt, samtidigt som återtaget av koldioxid från atmosfären ska Miljöprogram 2030 21 (72) öka markant. År 2030 ska kvarvarande växthusgasutsläpp inte vara större än 0,6 ton CO2e per invånare och år. 8 Fossil energi ska fasas ut inom stadens geografiska gränser senast 2040. Stockholm som geografiskt område ska dessutom vara klimatpositivt redan år 2030. Det innebär att de negativa utsläppen måste vara större än de kvarvarande utsläppen inom kommungränsen. Delmålet omfattar direkta utsläpp inom kommungränsen och indirekta utsläpp, i enlighet med internationella standarder och protokoll.9 Det inkluderar därmed utsläpp från bränsleanvändning vid vägtransporter, sjöfart (hamn och farled), flygutsläpp från start och landning på Bromma flygplats, arbetsmaskiner, enskilda oljepannor samt läckage från stadsgasnätet. Utsläpp från nätbaserad energianvändning, det vill säga fjärrvärme- och elanvändning samt fjärrkyla, liksom utsläpp av metan och lustgas från avloppsreningsprocessen inkluderas också oavsett om utsläppen sker inom eller utanför kommungränsen. Utsläppsmålet till 2030 är satt utifrån en modell som relaterar till vad som krävs för att nå målsättningarna i Parisavtalet. Modellen är Världsnaturfondens One Planet City Challenge (OPCC) 1.5°C Alignment Method.10 Det finns flera utmaningar kopplade till en snabb omställning av Stockholms energianvändning. Detta gäller inte minst transportsektorn, varför detta har brutits ut till ett eget delmål för att ytterligare växla upp arbetet. En annan utmaning är den fossila plasten i avfallsförbränningen som bidrar till utsläpp från fjärrvärmen. Genom ökad utsortering och materialåtervinning av plast ska förbränning av fossil plast inom fjärrvärmen fasas ut så fort som möjligt med målet att upphöra senast år 2040. Avfallshierarkin ska följas och därför ska plast inte hamna på deponi. Restavfall som går till avfallsförbränning bedöms under lång tid framöver innehålla fossil plast som inte är återvinningsbar vilket gör att koldioxidavskiljning och -lagring (CCS) vid 8 De negativa utsläppen inom Stockholms geografiska territorium ska vara större än de kvarvarande utsläppen så att Stockholm blir klimatpositivt år 2030. Därefter ska de kvarvarande utsläppen fortsätta minska och de negativa utsläppen öka. 9 Global protocol for community-scale greenhouse gas emissions inventories (GPC): https://ghgprotocol.org/greenhouse-gas-protocol-accounting-reporting- standard-cities 10 Modellen kräver att utvecklade länder ska minska utsläppen i snabbare takt till 2030 baserat på FNs Human Development Index (HDI). HDI är ett mått på ett lands levnadsförhållanden samt ekonomiska och sociala utveckling. För Stockholms del innebär det att utsläppen ska minska med 65 procent per invånare till 2030 jämfört med 2018. Modellen är utpekad i Science Based Targets utvärdering av modeller: SBTs-for-cities-guide.pdf (https://sciencebasedtargetsnetwork.org/) Miljöprogram 2030 22 (72) avfallsförbränning kommer att vara nödvändigt för att minska stadens koldioxidutsläpp. CCS vid avfallsförbränning kommer dessutom att kunna generera permanenta negativa utsläpp. Staden ska också inom ramen för sitt påverkansarbete driva på för att såväl EU och myndigheter som företag arbetar för att öka plaståtervinningen, minska plastanvändning och förhindra att icke- återvinningsbar plast sätts på marknaden. För att påskynda och underlätta omställning krävs stöd och styrmedel från EU och staten. Även samverkan med näringsliv, akademi och civilsamhälle är avgörande för att nå klimatmålen. För oljeanvändningen har staden ett mål om att all eldning med fossil olja ska ha upphört till år 2025. El- och värmeproduktion med fossil olja och gas ska inte användas om det inte krävs för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Även denna användning ska på sikt fasas ut. Fjärrvärme spelar en viktig roll för nå stadens klimatmål. I kraftvärmeverken kan koldioxid från förbränning av biobränslen fångas in för att kunna lagras permanent (bio-CCS/BECCS). Även andra kolsänkor kan bli aktuella, exempelvis produktion av biokol. Utöver det kan det finnas potential i att skapa kolsänkor genom att samförbränna slam och biobränsle i kraftvärmeverk och sedan återföra den fosforrika askan till skogen och därmed öka skogstillväxten. Det är viktigt att staden undersöker nya tekniker som kan skapa kolsänkor utan negativa miljöeffekter. Existerande skog och mark i staden utgör en naturlig kolsänka. Stockholm ska öka och stärka sin naturliga kolsänka bland annat genom att plantera träd, återväta dikad mark och bedriva naturskötsel som gynnar biologisk mångfald. Exempel på åtgärder för ett klimatpositivt och fossilfritt Stockholm  Utveckla kolsänkor såsom koldioxidavskiljning och -lagring (bio-CCS och CCS) med mera.  Genomföra åtgärder för ökad utsortering och materialåtervinning av plast.  Fortsatt utveckla lokal förnybar elproduktion och energilagring.  Skydda och skapa fler naturliga kolsänkor i staden genom exempelvis restaurering av våtmarker och trädplantering, biokolsproduktion och samförbränning av slam och biobränsle med askåterföring. Miljöprogram 2030 23 (72) 2.2 Minskad klimatpåverkan från transportsektorn Delmålet innebär en omställning av transportsektorn som inkluderar flera aspekter, däribland tekniska lösningar och beteendeförändringar. Drygt hälften av kvarvarande växthusgasutsläpp i Stockholm kommer från transportsektorn. Utsläppen från transportsektorn ska minska med 80 procent till 2030 (jämfört med 2010). Resande och transporter är viktiga för stadens funktionalitet och nära sammanlänkat med stockholmarnas livsstil, arbeten och levnadsförhållanden. Transporter, och särskilt vägtransporter, är den största källan till växthusgasutsläpp i Stockholm och minskar inte i tillräcklig takt för att nå målen. Staden har målsättningar för att både minska utsläppen från trafiken med 80 procent, samt att biltrafiken i sig ska minska med 30 procent till 2030 (jämfört med 2017). Staden ska inom sin rådighet, samt i samverkan med statliga, regionala och privata aktörer jobba för målets genomförande. Staden har även en målsättning om utsläppsfri trafik i innerstaden senast 2030. Stockholm behöver arbeta med att minska behovet av transport för att minska trafiken, utveckla fossilfria transporter och öka andelen resor som görs med transportslag som är yteffektiva och har låga klimatutsläpp samt via elektrifiering och biodrivmedel. Staden ska arbeta för en transporteffektiv stad med låga utsläpp genom stadsplanering och främjande av kollektivtrafik, gång och cykel, samt effektiv varu- och bygglogistik. När fler funktioner, tjänster, samhällsservice, arbetsplatser och rekreation är tillgängliga i invånarnas närområde i hela staden minskar behovet av resande. Trängselskatter och parkeringsåtgärder har särskild potential att bidra till minskade växthusgasutsläpp. En viktig förutsättning för elektrifiering av transportsystemet är en fortsatt tillgång till el med låga utsläpp och en förstärkning av elnätet i Stockholm till 2030 samt genom ökad lokal produktion av el exempelvis från fjärrvärmen och solceller på offentliga och privata fastigheter. Minskad trafik och elektrifiering ger flera positiva effekter som minskade problem med luft, buller och förorenat vatten. Det gör också stadens gator och andra offentliga rum till mer attraktiva vistelsemiljöer. Stockholm har som målsättning att klimatomställningen ska göras på ett sätt som gynnar jämlikhet och rättvisa. Eftersom Miljöprogram 2030 24 (72) socioekonomiskt utsatta grupper i högre grad använder sig av gång, cykel och kollektivtrafik innebär ett rättviseperspektiv att ett ökat fokus ska läggas på att underlätta för dessa transportsätt, bland annat genom transporteffektivitet och minskad biltrafik. Mobilitetstjänster såsom kollektivtrafik, bilpooler och hyrcykelsystem behöver utformas så de passar olika behov och laddinfrastruktur byggas ut så att alla invånare har möjlighet att nyttja elbil. Detta delmål är ett sektorsmål vilket innebär att utsläppen som omfattas av målet även ingår i delmål 2.1. Exempel på åtgärder inom transportsektorn  Samverka brett för att möjliggöra och driva på elektrifiering, utveckling av elnät, fordonsflottans omställning till eldrift samt säkerställa en god tillgång till laddinfrastruktur och mobilitetstjänster i hela staden.  Verka för en miljödifferentiering av trängselskatten och parkeringsavgiften samt andra nationella styrmedel som främjar omställningen till hållbar mobilitet.  Planera och utveckla staden för ett minskat transportbehov i enlighet med principerna gällande 15-minutersstaden.  Minska utsläppen från transporter av byggmassor genom planering, återanvändning av material, sjötransporter och effektivisering.  Möjliggöra för stockholmarna att resa fossilfritt genom att främja gång, cykel och kollektivtrafik och investera i infrastruktur för dessa transportsätt.  Bygga ut elanslutning för sjöfart, verka för eldriven pendelbåtstrafik och främja ett hållbart fritidsbåtliv. 2.3 En fossilfri organisation 2030 Delmålet innebär att användningen av fossila bränslen ska fasas ut ur stadens egen och upphandlade verksamhet, exempelvis bränslen till uppvärmning, transporter och arbetsmaskiner. Staden ska gå före och fasa ut den fossila energin tio år tidigare än Stockholm som geografiskt område. Målet omfattar exempelvis fossila bränslen till uppvärmning, samt fossila bränslen till transporter och arbetsmaskiner. Både stadens egna fordon och arbetsmaskiner såväl som upphandlade arbetsmaskiner, transporter, varor och tjänster där transporter är en del inkluderas. Fossila bränslen i el- och fjärrvärmeproduktionen ingår i delmål 2.1. Miljöprogram 2030 25 (72) Staden är en stor köpare av transporter och entreprenader och ska bidra till målet genom att vid upphandling ställa krav på förnybara drivmedel och då det är möjligt på eldrivna fordon och arbetsmaskiner. I de fall som upphandlade avtal gäller till 2030 och därefter, ska krav finnas att leverantören ska tillhandahålla fossilfria transporter och arbetsmaskiner senast 2030. Exempel på åtgärder för en fossilfri organisation  Utveckla krav på fossilfria byggarbetsplatser.  Fasa ut resterande användning av fossila drivmedel i stadens egna fordon samt i alla upphandlingar ställa krav på eldrift för fordon och när det är möjligt för arbetsmaskiner i första hand och i andra hand biodrivmedel.  Verka för transportoptimering av avfallsinsamling och samlastning av varuleveranser.  Fasa ut resterande fossil olja och fossil gas i stadens verksamheter. 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion Delmålet innebär att Stockholms konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp ska halveras till 2030 jämfört med 2019. Delmålet omfattar både den offentliga konsumtionen från stadens inköp och invånarnas konsumtion och omfattar även de utsläpp som sker utanför Stockholms geografiska område.11 Alla stadens nämnder och bolag behöver arbeta för att minska den globala klimatpåverkan från verksamheterna. Detta kräver en snabb kunskapsinhämtning och omställning av stadens verksamheter liksom dialog och samverkan med stadens leverantörer och andra intressenter. Ett omfattande arbete krävs för att minska och förändra den offentliga konsumtionen i staden. Genom att ställa och följa upp miljö- och klimatkrav i upphandlingar ska staden driva på för att minska klimatpåverkan vid offentlig konsumtion. Lika viktigt är det att påverka beteendet vid val av varor och tjänster i det dagliga arbetet i stadens verksamheter. 11 Konsumtionsbaserade utsläpp avser alla utsläpp oavsett var de sker. Eftersom utsläppen inom Stockholms geografi hanteras av delmål 2.1–2.3 så har delmål 2.4 ett stort fokus på de utsläpp som sker utanför Stockholm orsakade av vår konsumtion. Miljöprogram 2030 26 (72) Stadens organisation orsakar stora globala utsläpp via den verksamhet som bedrivs, särskilt inom vissa inköpskategorier såsom bygg- och anläggningsentreprenader.12 De byggande nämnderna och bolagen står för cirka en tredjedel av stadens egna konsumtionsbaserade utsläpp och klimatpåverkan från nyproduktion och ombyggnader behöver minska väsentligt. Andra viktiga inköpskategorier för minskad klimatpåverkan är måltider, livsmedel och it. Staden ska kontinuerligt utvärdera och utveckla mått och mätmetoder, samt föreslå åtgärder, för att få ner konsumtionsutsläppen Utöver stadens offentliga konsumtion omfattar delmålet även stockholmarnas konsumtion, exempelvis flygresor, övriga resor med hög klimatpåverkan, livsmedel och bostadsrenovering. Livsmedel står för drygt 20 procent av de konsumtionsbaserade utsläppen från den privata konsumtionen.13 Utsläppen som förknippas med denna konsumtion sker till största delen utanför Stockholms geografiska gränser. Utsläppen från hushållens konsumtion skiljer sig mycket mellan olika invånare och bostadsområden i Stockholm, mellan 4 och 18 ton per invånare.14 Att de konsumtionsbaserade utsläppen ser så olika ut behöver beaktas för en rättvis klimatomställning. Det är tydligt att utsläppen inte bara behöver minska; de grupper som står för störst utsläpp behöver också minska mer. Staden kan bidra exempelvis genom att erbjuda vägledning till invånarna kring konsumtionsalternativ med lägre miljö- och klimatpåverkan samt genom att synliggöra skillnader och visa på samband mellan inkomstnivåer, konsumtion och klimatpåverkan. För att klimatomställningen ska gå tillräckligt fort ska staden verka för att skapa en förståelse och en legitimitet för omställningen hos alla stockholmare. Det kräver att staden arbetar systematiskt och strategiskt med att kommunicera kring omställningen till invånarna i deras närmiljöer och att invånarna ges god tillgång till aktuell och tydlig information och kunskap. Staden ska inte upplåta reklamplatser till fossilreklam. För att minska de konsumtionsbaserade utsläppen krävs också att övriga världen ställer om i en snabb takt till exempel genom att 12 Exempelvis när staden bygger, schaktar eller utför rivningsarbeten. 13 13 Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/data-och- statistik/konsumtion/vaxthusgaser-konsumtionsbaserade-utslapp-per-person/ 14 SEI konsumtionskompassen https://www.sei.org/tools/konsumtionskompassen/ Miljöprogram 2030 27 (72) minska användningen av fossila bränslen vid produktion av konsumtionsvaror. Omställningen till en cirkulär ekonomi är också viktig för att minska konsumtionens klimatpåverkan. Exempel på åtgärder för halverad klimatpåverkan från konsumtion  Minska klimatpåverkan från konsumtion genom beteendeförändringar i stadens verksamheter samt genom krav på minskad klimatpåverkan från stadens inköp.  Ställa krav på gränsvärden för byggnaders totala klimatpåverkan vid nybyggnation utifrån klimatberäkningar och livscykelanalyser.  Genomföra åtgärder för att minska klimatpåverkan från nybyggnation och renoveringar, exempelvis genom återbruk, att undvika rivning, klimatförbättrad betong, samt att använda trämaterial.  Utveckla en plan för en klimatneutral byggsektor i Stockholm tillsammans med näringslivet.  Underlätta för invånare att minska sin klimatpåverkan genom att möjliggöra hållbara val som exempelvis återbruk och delningstjänster.  Underlätta utvecklingen av retursystem av flergångsartiklar för livsmedelshantering i stadens egna verksamheter.  Införa system som minskar och begränsar plastanvändningen hos nämnder och bolag, bland annat genom plastbeting. 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat Delmålet innebär att påskynda omställningen av hur stadens måltider upphandlas, menyplaneras, köps in och följs upp för att kraftigt minska dess negativa klimatpåverkan. Delmålet bidrar även till stärkt biologisk mångfald, folkhälsa samt tryggad livsmedelsförsörjning. Staden ska även skapa förutsättningar för stockholmarna att äta god, hälsosam och klimatsmart mat. Enligt IPCC (2019)15 är livsmedelsproduktionen en av de största orsakerna till växthusgasutsläpp globalt, samtidigt som den bidrar till försvagad biologisk mångfald, övergödning och överkonsumtion av vatten. Måltiderna som serveras i stadens verksamheter har därför en betydande påverkan på klimatutsläppen och miljön. 15 https://www.ipcc.ch/srccl/chapter/chapter-5/ Miljöprogram 2030 28 (72) Genom en ökad medvetenhet kring detta i planeringsskedet samt tydliga krav i upphandlingar ska staden minska sitt klimatavtryck. En växtbaserad kost kan bidra till stärkt folkhälsa. Stadens förvaltningar och bolag ska samverka och arbeta strategiskt och långsiktigt för att minska klimatpåverkan från livsmedel i den egna verksamheten. En ökad stadsövergripande samordning, uppföljning och styrning krävs för att nå detta mål. Kunskapen kring planeringen av måltider med lågt klimatavtryck behöver öka i alla verksamheter, särskilt de verksamheter som serverar ett stort antal måltider, såsom skola, förskola och äldreomsorg. Närproducerade livsmedel ska prioriteras i de fall det bidrar till lägre klimatpåverkan och tryggad livsmedelsförsörjning. Livsmedel producerat i Sverige kan ersätta produkter som har hög klimatpåverkan både genom produktion och transport. Förutom minskad klimatpåverkan är det viktigt att upphandlingen ställer krav på produktionen av livsmedel för att minska negativ miljöpåverkan och bidra till en stärkt biologisk mångfald och tryggad livsmedelsförsörjning. Matsvinnet i stadens verksamheter ska minska genom ökad kunskap och förbättrad planering. Staden ska samarbeta med näringslivet, Region Stockholm, andra kommuner och andra relevanta aktörer i Stockholm och regionen för att stimulera lokal matproduktion och konsumtion. Staden ska underlätta för lokala matmarknader för närodlad mat för att skapa förutsättningar för fler stockholmare att köpa mat med lägre klimatavtryck. Detta bidrar till att nå stadens mål om halverade konsumtionsbaserade utsläpp till 2030. Stadens Strategi för god, hälsosam och klimatsmart mat visar vägen för den ökade ambitionsnivån. Exempel på åtgärder för minskad klimatpåverkan från mat  Minska klimatpåverkan från stadens inköp av livsmedel och måltider genom att bland annat öka andelen vegetabilier samt minska matsvinnet.  Framtagande av metodik och stöd till verksamheter för att kunna arbeta systematiskt med minskat matsvinn.  Utveckla samverkan mellan och inom stadens förvaltningar och bolag som serverar måltider genom en stadsövergripande samordning för måltids- och livsmedelsfrågor. Miljöprogram 2030 29 (72)  Utveckla krav i upphandlingar för att styra mot närodlad mat med låg klimatpåverkan, samt stärkt biologisk mångfald.  Arbeta tillsammans med näringslivet i staden och i regionen för att stimulera ökad matproduktion i regionen samt fler lokala matmarknader. Ansvariga för genomförande och uppföljning Delmål Genomförandeansvariga Uppföljningsansvariga 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 Alla nämnder och bolag Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2.2 Minskad klimatpåverkan från transportsektorn Kommunstyrelsen, exploateringsnämnden, idrottsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, Stockholms Stads Parkerings AB, AB Svenska Bostäder AB, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Stockholms Hamn AB, Stockholm Vatten och Avfall AB och Stockholm Business Region AB Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2.3 En fossilfri organisation 2030 Alla nämnder och bolag Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion Alla nämnder och bolag Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat Kommunstyrelsen, förskolenämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna, Stockholm Business Region AB Kommunstyrelsen Miljöprogram 2030 30 (72) 3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem Naturen i staden fyller flera funktioner och bidrar till en hållbar, motståndskraftig och attraktiv stad. De arter som finns naturligt i staden ska finnas i livskraftiga populationer i väl fungerande ekosystem på land och i vatten. Staden ska ha en positiv påverkan på biologisk mångfald, både lokalt och i omvärlden. Områden med höga naturvärden ska värnas, livsmiljöer ska restaureras och den blågröna infrastrukturen ska stärkas. Stadsutvecklingen ska bidra till att stärka och skydda den biologiska mångfalden, öka förutsättningarna för ekosystemtjänster och förbättra vattenkvaliteten. Introduktion till målet Stockholm ska ha livskraftiga ekosystem och en stor artrikedom bland växter och djur, på land och i vatten. De djur och växter som lever naturligt i staden ska finnas kvar i livskraftiga populationer. Det kräver att sammanhängande grönstrukturer värnas för att säkerställa fungerande habitat och spridningsvägar för många arter. Allt levande och den miljö som finns på land och i vatten utgör olika ekosystem. Livskraftiga ekosystem är en förutsättning för goda livsvillkor och god hälsa för stadens invånare, växter och djur. Fungerande ekosystem med hög biologisk mångfald är även en förutsättning för att de ska klara av förändringar och kunna bidra med ekosystemtjänster. Naturen i staden är värdefull och fyller många olika funktioner. Ekosystemen bidrar till hälsosamma stadsmiljöer genom att till exempel träd och växter renar luft, minskar buller och mildrar extremtemperaturer. Mark och växter kan också rena dagvatten och minska översvämningsrisker. Insekter pollinerar växter så att djur och människor får mat. När vi drar nytta av de ekosystemtjänster som naturen erbjuder och arbetar för att stärka den blågröna infrastrukturen, skapas värden för människor, den biologiska mångfalden och för samhället i stort. Detta gör Stockholm till en attraktiv stad för både boende och besökare. Miljöprogram 2030 31 (72) När staden utvecklas ska vi samtidigt vårda och förvalta natur- och vattenområden med omsorg om biologisk mångfald och en hållbar mark- och vattenanvändning. Det vi gör idag måste säkerställa rent vatten samt livskraftiga och långsiktigt hållbara ekosystem för dagens stockholmare och för framtida generationer. Fokus inom målet behöver vara livskraftiga ekosystem, god vattenkvalitet inom stadens gränser och stärkt biologisk mångfald i staden, nationellt och globalt. Staden behöver i större utsträckning än idag använda inköp och upphandling som ett medel för att ställa krav på hänsyn till biologisk mångfald vid inköp av varor och tjänster. Genom att arbeta med hållbar konsumtion av varor, tjänster och entreprenader bidrar arbetet till att uppnå målen även globalt. Målet i praktiken Ekologisk Ängsmark i Rågsveds kompensationsåtgärd naturreservat med gröna tak i Albano Foto: Johan Pontén Foto: Lennart Johansson Bakgrund Stockholm har ett unikt läge mellan Mälarens söta vatten och Östersjöns bräckta, vilket skapar gynnsamma förutsättningar för växter och djur. Stockholm är en naturnära stad, med naturområden som består av bland annat skogar, parker, sjöar, stränder och vattendrag. I Stockholm finns många områden med höga natur- och kulturvärden, såsom äldre hällmarkstallskogar och ett internationellt sett unikt ekbestånd med flerhundraåriga ekar. Ekosystemen och artrikedomen står under press vilket orsakar en av de allvarligaste miljökriserna i mänsklighetens historia. I Sverige är Delmål: 3.1 Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur 3.2 Förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer 3.3 Staden bidrar till stärkt biologisk mångfald i omvärlden Miljöprogram 2030 32 (72) idag drygt var femte art rödlistad16, och antalet har ökat de senaste åren. Krisen hotar vår matförsörjning, vår tillgång till rent vatten och vår ekonomi, hälsa och livskvalitet. På FN:s konferens COP15 om biologisk mångfald år 2022 enades världens länder om ett nytt globalt ramverk och en strategisk plan för biologisk mångfald. Ett av målen handlar om att skydda 30 procent av jordens yta till havs och på land till 2030. Målen efterlyser också hållbar användning av naturresurser och uppmanar till en hållbar produktion och konsumtion. EU har tagit fram en strategi för biologisk mångfald och en förordning om restaurering av natur. Strategin omfattar bland annat att städer ska ha en ambitiös plan för att öka grönskan, använda skötselmetoder som främjar biologisk mångfald och att inte använda kemiska bekämpningsmedel i grönområden i EU:s städer. Strategin manar städer att systematiskt integrera fungerande ekosystem, grön infrastruktur och naturbaserade lösningar i stadsplaneringen. Det övergripande syftet med förordningen om restaurering av natur är att bidra till en kontinuerlig, långsiktig och varaktig återhämtning av biologiskt rik och motståndskraftig natur i hela EU. 16 I Sverige följs utvecklingen av många arter på nationell nivå. De arter som är hotade tas upp på den så kallade rödlistan. Miljöprogram 2030 33 (72) 3.1 Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur Delmålet innebär att staden bibehåller, skyddar, stärker och utvecklar funktioner och värden för goda sammanhängande livsmiljöer för växter och djur i Stockholm samtidigt som staden växer. Fler biotoper ska restaureras och vid ianspråktagande av grön mark ska ekologiska kompensations- och förstärkningsåtgärder användas för att områdesvis stärka den grönblå infrastrukturen. Ljusföroreningar ska minskas och förebyggas. För att växter och djur ska kunna leva och trivas i staden, behöver de kunna förflytta sig mellan livsmiljöer. Den blågröna infrastrukturen utgör ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, Om biologisk mångfald Miljöprogram 2030 34 (72) på land och i vatten. Delmålet innebär att den blågröna infrastrukturen i Stockholm ska stärkas och utvecklas. Livsmiljöer för växter och djur ska inte fragmenteras och identifierade svaga samband ska stärkas. De regionala gröna kilarna ska stärkas genom bland annat mellankommunal samverkan. År 2023 är 21 procent av stadens mark skyddad och mer natur ska skyddas. Naturreservat ska inrättas i Kyrkhamn/Riddersvik, Ålstensskogen/Storskogen och Majroskogen. Staden ska utreda förutsättningarna med syfte att inrätta naturreservat i Fagersjöskogen. Därutöver ska staden inrätta fem nya biotopskyddsområden och utreda ytterligare fem. Arbetet med att skydda ytterligare natur genom nya naturreservat och biotopskyddsområden ska därefter fortsätta. Vid bygg, anläggnings-eller markarbeten ska träden och dess rötter skyddas. De flesta organismer är inte anpassade till en belyst nattmiljö och behöver skyddas från ljusföroreningar, i synnerhet nattlevande arter. Stockholm ska vara en föregångskommun inom området och utveckla arbetet för att minska ljusföroreningar och den negativa påverkan på biologiska mångfalden, bland annat genom en strategi för utomhusbelysning samt utredningar om mörkerreservat. De målkonflikter som uppstår, särskilt vad gäller ytanspråk, kräver nytänkande för att hitta innovativa och mångfunktionella lösningar, exempelvis att en stadspark också kan fungera som skyfallsyta vid behov. Genom att utveckla gröna och blå kvaliteter och funktioner, som kan svara mot flera behov samtidigt, kan staden också hushålla med marken och värna behovet av rekreationsytor, svalkande miljöer och tillgång till rent vatten. Delmålet uppnås genom att den sammanhängande blågröna infrastrukturen, naturtyper med lång kontinuitet eller betydelsefull ekologisk funktionalitet värnas, stärks och utvecklas. För att bibehålla och utveckla naturvärden i befintliga naturområden och grönytor är en välplanerad naturvårdande skötsel central. Kontinuitet behövs för skötsel i prioriterade naturmiljöer såsom ekmiljöer, groddjurshabitat och artrika gräsmarker. Förstärkningsåtgärder och skötsel av dessa bidrar ytterligare till att stärka förutsättningarna för de livsmiljöer och arter som finns i staden. När staden växer är det viktigt att grönytors och vattenmiljöers funktioner samt de ekologiska sambanden bibehålls och den biologiska mångfalden stärks. Fysiska åtgärder för att stärka Miljöprogram 2030 35 (72) sambanden, undvika fragmentering, barriäreffekter och förlust av arter behöver vara en central del av stadsplanerings- och exploateringsprocessen samt utvecklingen av befintliga områden. Stadsutveckling ska bidra till att den biologiska mångfalden stärks genom förstärknings- och kompensationsåtgärder. Våtmarker är också särskilt betydelsefulla livsmiljöer för många växter och djur. Vid nybyggnation ska därför möjligheten att återställa eller skapa våtmarker beaktas. Stockholm ska vara en tät och sammanhållen stad där bebyggelse och grönstruktur samspelar och ger förutsättningar att skapa goda livsmiljöer. För att stärka den biologiska mångfalden, samtidigt som staden växer, ska ianspråktagande av grönområden alltid kompenseras i närområdet med ekologiska värden och funktioner av minst motsvarande nivå. Ekologisk kompensation ska både ske inom enskilda projekt men även till viss del ses som ett helhetsarbete som syftar till att de ekologiska värdena och den biologiska mångfalden i staden som helhet blir starkare än innan exploatering. Ekologisk kompensation ska vara en integrerad del i stadens ordinarie rutiner i exploateringsprojekt. Den ekologiska kompensationen som verktyg och metod ska utvecklas. Utgångspunkten för stadsplanering som initieras under mandatperioden 2022–2026 är att mycket stor försiktighet ska råda med byggnation i ekologiskt särskilt betydelsefulla områden. Om byggnation ändå planeras i ekologiskt särskilt betydelsefulla områden ska naturvärdesinventering alltid göras i tidiga skeden, exempelvis i samband med markanvisning. Genom en bred förankring i tidiga skeden i planeringsprocessen kan kunskapen om olika behov och eventuella målkonflikter, klargöras och vägas samman. Exempel på åtgärder för att stärka biologisk mångfald och blågrön infrastruktur  Fortsätta arbetet med att skydda ytterligare natur genom nya naturreservat och biotopskyddsområden.  Stärka förutsättningarna för prioriterade arter och miljöer genom skötsel, restaurering och förstärkningsåtgärder.  Planera för genomförande av åtgärderna i de stadsdelsvisa åtgärdsförslagen för biologisk mångfald samt arbeta med bekämpning av invasiva arter på land och i vatten.  Utveckla stadens arbete med mångfunktionella lösningar och ekosystemtjänster.  Identifiera påverkan på naturvärden och ekologiska samband och funktioner under hela stadsutvecklingsprocessen. Miljöprogram 2030 36 (72)  Utveckla verktyg för systematisk ekologisk kompensation som tar hänsyn till biologisk mångfald och övriga ekosystemtjänster.  Systematiskt genomföra åtgärder för ekologisk kompensation när grönyta tas i anspråk och utred möjligheterna till uppföljning av effekterna.  Tillgängliggör information för invånarna om den biologiska mångfalden och hur den kan främjas.  Ställa krav på att utföraren har kompetens inom biologisk mångfald vid upphandling av natur- och grönyteskötsel. 3.2 Förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer Delmålet innebär att stadens vattenförekomster på sikt ska uppnå god ekologisk och kemisk status enligt EU:s vattendirektiv. Enligt EU:s vattendirektiv ska samtliga vattenförekomster ha uppnått god status senast år 2027. I den svenska förvaltningen uttrycks målen som rättsligt bindande miljökvalitetsnormer som gäller för kommuner och myndigheter. På grund av den urbana miljön har några av stadens vattenförekomster mindre stränga krav för ekologisk status gällande fysisk påverkan. För dessa ska bästa möjliga status uppnås och det får inte ske försämringar av vattenkvaliteten. De största miljöproblemen i Stockholms sjöar, vattendrag och kustvatten utgörs av övergödning, miljögifter och fysiska ingrepp i vattenmiljön. Problemen beror både på historisk och på befintlig påverkan. En del av föroreningsbelastningen kommer från dagvattnets innehåll av näringsämnen och miljöfarliga ämnen. Dagvatten för med sig föroreningar från stadens hårdgjorda ytor; vägbanor, parkeringsplatser, torg och takytor. Åtgärder som renar dagvatten är därför viktiga att genomföra. Där så är möjligt och genomförbart kan rening av dagvatten kombineras med omhändertagande av skyfall. För att förbättra den ekologiska statusen behövs åtgärder för att förbättra de fysiska livsmiljöerna, bland annat genom att arbeta med uppväxt- och lekområden för fisk i urban miljö. Stadsutveckling kan bidra till att vattenkvaliteten förbättras genom att dagvatten tas om hand på ett hållbart sätt. Detta kan göras genom att tillskapa och förstärka anläggningar som tar omhand, fördröjer och renar dagvatten i den befintliga miljön och i samband med exploatering. Restaurering av livsmiljöer bidrar också till förbättrad vattenstatus. Miljöprogram 2030 37 (72) Staden har tagit fram lokala åtgärdsprogram för vattenförekomsterna för att förbättra vattenkvaliteten. Syftet med åtgärdsprogrammen är att beskriva lokala påverkanskällor, vilka förbättringsbehov som finns och åtgärder som behöver genomföras för att uppnå miljökvalitetsnormerna. Dammar, växtbäddar och våtmarker som renar dagvatten bidrar till biologisk mångfald, resiliens gentemot ett förändrat klimat samt trivsel i stadsmiljön. Exempel på åtgärder för förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer  Öka genomförandet av åtgärder i den befintliga miljön enligt de lokala åtgärdsprogrammen för vattenförekomster.  Utveckla stadens arbete med rening av dagvatten i samband med exploateringar och större ombyggnationer.  Bedriva uppströmsarbete för att motverka föroreningar i avloppsvattnet.  Identifiera områden som är lämpliga för att skapa nya livsmiljöer för vattenlevande organismer.  Arbeta förebyggande med stadens båtklubbar för att minska miljöbelastningen från småbåtslivet. 3.3 Staden bidrar till stärkt biologisk mångfald i omvärlden Delmålet innebär att de varor och tjänster som staden köper in i större utsträckning är ekologiskt hållbart producerade. Fram till 2030 ska andelen ekologiska livsmedel till stadens verksamheter vara minst 70 procent. Andelen närodlad mat som staden köper in behöver också öka. Inköp och konsumtion av varor, tjänster och byggentreprenader påverkar den biologiska mångfalden i Stockholm, i Sverige och i övriga världen. Genom ansvarsfulla inköp och miljöhänsyn vid upphandlingar kan Stockholm bidra till att den globala biologiska mångfalden skyddas och stärks. Konsumtion av varor och tjänster kan till exempel bidra till spridning av miljöskadliga kemikalier och avfall som påverkar den biologiska mångfalden på land och i vatten negativt. Jord- och skogsbruk, köttproduktion samt fiske tar stora land- och vattenresurser i anspråk. Det är viktigt att öka kunskapen kring hur stadens upphandlingar och inköp av varor, tjänster och byggentreprenader påverkar den biologiska mångfalden, både inom och utanför stadens gränser. För att kunna ställa relevanta krav som bidrar till stärkt biologisk mångfald ska kravställning vid upphandling preciseras ytterligare Miljöprogram 2030 38 (72) och uppföljning av kraven samordnas i högre grad. Det är även viktigt med en ökad dialog och samverkan med branschorganisationer och leverantörer samt en långsiktighet i arbetet. Exempel på åtgärder för att bidra till stärkt biologisk mångfald i omvärlden  Utveckla krav för att minska påverkan på biologisk mångfald vid inköp och upphandling.  Öka andelen ekologiskt certifierade och hållbarhetsmärkta produkter och varor i stadens inköp, så som textilier, måltider, livsmedel, rengörings- och hygienprodukter, trävirke och planteringsjord.  Utreda möjliga mått och mätmetoder för att följa andel hållbarhetsmärkta produkter.  Utveckla system för att följa upp att varor vid inköp och upphandling är producerade i nivå med svenska djurskyddsregler och med god djurhållning samt med restriktiv användning av antibiotika.  Utveckla system för inköp som verkar för att öka inköp av livsmedel som gynnar naturbete och ökar utbudet av vegetariska livsmedel och måltider i staden.  Utveckla upphandlingssystem och arbetssätt som styr mot mer närodlad och säsongsbaserad mat. Miljöprogram 2030 39 (72) Ansvariga för genomförande och uppföljning Delmål Genomförandeansvariga Uppföljningsansvariga 3.1 Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur Kommunstyrelsen, exploaterings- nämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kyrkogårds- nämnden, miljö- och hälsoskydds- nämnden, servicenämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, stadsdels- nämnderna, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, Skolfastigheter i Stockholm AB, Stockholms Hamn AB, Stockholms Stad Parkerings AB, och Stockholm Vatten och Avfall AB Miljö- och hälsoskyddsnämnden 3.2 Förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer Kommunstyrelsen, exploaterings- nämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stads- byggnadsnämnden, trafik- nämnden, stadsdelsnämnderna, Stockholm Vatten och Avfall AB, Stockholms Hamn AB och Stockholms Stads Parkerings AB Miljö- och hälsoskyddsnämnden 3.3 Staden bidrar till stärkt biologisk mångfald i omvärlden Alla nämnder och bolag Servicenämnden Miljöprogram 2030 40 (72) 4. Ett klimatanpassat Stockholm Klimatet förändras och det påverkar oss både i Stockholm och globalt. Det för med sig förändrade väderförhållanden, höjda havsvattennivåer och otillräcklig livsmedelsförsörjning som kan komma att ha stor påverkan på livet i staden. Utöver arbetet med att minska vår klimatpåverkan behöver vi också möta effekterna av de klimatförändringar som sker för att Stockholm ska vara en hållbar stad med en god livsmiljö. Staden ska i sitt arbete med klimatanpassning särskilt ta hänsyn till sårbara grupper och rättviseperspektivet. Introduktion till målet De rekordhöga och ökande halterna av växthusgaser i atmosfären till följd av människans utsläpp leder till snabb uppvärmning av hela jorden. Även om världens länder levererar i linje med Parisavtalets 1,5-gradersambition kommer de pågående klimatförändringarna få betydande konsekvenser för hela samhället. Det handlar bland annat om längre värmeböljor, torka, översvämningar till följd av höga flöden och häftiga skyfall och havsnivåhöjningar, med mycket allvarliga konsekvenser för livsmedelsproduktionen, vår tillgång till rent vatten, vår ekonomi, hälsa och livskvalitet. Vårt samhälle är uppbyggt utifrån ett relativt stabilt klimat. Med de pågående och kommande klimatförändringarna ändras förutsättningarna radikalt. Detta innebär att hela samhället behöver anpassas till nya förutsättningar för att bli mer motståndskraftigt. Städer är särskilt känsliga för översvämningar och ökade temperaturer eftersom hårdgjorda ytor gör det svårare för överskottsvatten att rinna undan och byggda miljöer förstärker värmeeffekten. Hur vi bygger och utvecklar vår stad och anpassar våra verksamheter har betydelse för hur väl Stockholm kan möta effekterna av de förändringar som sker. Det kräver att vi planerar vårt arbete med god framförhållning, flexibilitet och samordning som gör att de insatser vi gör ger bästa möjliga effekt. IPCC slår fast att det är mycket troligt att världens matsystem kommer att påverkas markant av de pågående klimatförändringarna.17 Stigande temperaturer, extrem torka med knappa vattenresurser, kraftig nederbörd och översvämningar samt 17 https://www.ipcc.ch/srccl/chapter/chapter-5/ Miljöprogram 2030 41 (72) utrotning av pollinatörer ändrar förutsättningarna för mat- och livsmedelsproduktionen i Sverige och hotar vår tillgång till importerade livsmedel. I egenskap av stor livsmedelskonsument behöver staden arbeta strategiskt och långsiktigt förebyggande för att säkra livsmedelstillgången. Staden behöver också tillsammans med berörda myndigheter, näringslivet och civilsamhället verka för och utreda möjligheten att successivt öka den regionala självförsörjningsgraden av livsmedel och hur staden kan bidra till den. Varje dag serveras tusentals måltider i förskolor och skolor, på äldreboenden och inom andra verksamheter i staden. Staden ska tillgodose grundläggande behov av näringsintag för sårbara grupper i stadens omsorg i händelse av kris eller krig. Stadens arbete inriktas mot att identifiera och hantera risker för liv och hälsa, samhällsviktiga funktioner och stadens egendom samt åtgärder för att långsiktigt bygga staden mer tålig och robust. I detta arbete är det viktigt att särskilt beakta klimatförändringarnas risker och negativa effekter för sårbara grupper. Staden är inte ensamt ansvarig för klimatanpassning och beredskapsarbete utan detta ansvar delas mellan många aktörer. Detta innebär att stadens arbete även måste handla om att finna goda former för samverkan kring viktiga åtgärder. Målet i praktiken Avtappning i Slussen Växtbädd med skuggande träd Foto: Lennart Johansson Bakgrund Ett förändrat klimat kommer att få allvarliga konsekvenser globalt och för Stockholm. Höga temperaturer med ekosystem som Delmål: 4.1 En stadsmiljö mer anpassad till ett förändrat klimat 4.2 Stärkt motståndskraft vid extremväder Miljöprogram 2030 42 (72) kollapsar hotar livsmedelsproduktionen och tillgången på dricksvatten. Klimatförändringarna i Stockholm syns redan idag genom en stigande årsmedeltemperatur, längre och mer frekventa värmeböljor, högre maximala dygnstemperaturer18 och en svag genomsnittlig ökning av nederbörden vid varje regntillfälle. Med utgångspunkt i klimatscenarier och risk- och sårbarhetsanalyser har staden fokuserat klimatanpassningsarbetet på översvämning från skyfall och vattendrag samt på värmeböljor och torka, eftersom störst risker identifierats i samband med sådana händelser. Enligt SMHI:s regionala klimatanalys för Stockholms län beräknas årsmedeltemperaturen öka med mellan tre till fem grader till år 2100. Detta innebär bland annat högre sommartemperaturer och längre och mer och mer frekventa värmeböljor. Det handlar både om de faktiska temperaturerna och att svala nätter för återhämtning saknas. Värmeböljor medför risker främst för äldre och kroniskt sjuka. Även små barn kan påverkas negativt. Människor i städer riskerar att i högre grad utsättas för värmestress och värmerelaterade hälsoeffekter. I den byggda miljön förstärks det varmare vädret eftersom byggnadsmaterial och hårdgjorda ytor lagrar värme om dagen och avger den om natten. Ett varmare klimat leder till ökad avdunstning från sjöar och hav vilket medför ökad och mer intensiv nederbörd. Kraftiga regn kan leda till lokala översvämningar eftersom de stora vattenmängderna inte ryms i avloppsnäten. Stora vattensamlingar och snabbt rinnande vatten kan utgöra risker för människor och skada infrastruktur och byggnader, samt påverka vattenkvaliteten negativt i våra sjöar och vattendrag. Torka uppstår efter en längre period utan nederbörd, oftast under sommaren då avdunstningen är som störst. Det påverkar både fuktigheten i marken och grundvattennivåer och vattennivåer i sjöar och vattendrag. För Stockholm innebär det flera utmaningar, till exempel ökad brandrisk och påverkan på markstabilitet och den biologiska mångfalden när våtmarker och små vattendrag riskerar att torka ut. Den stigande havsnivån, främst på grund av smältande glaciärer och de stora inlandsisarna på Grönland och Antarktis märks ännu inte här eftersom den årliga landhöjningen ännu är större än 18 https://miljobarometern.stockholm.se/klimat/klimat-och-vaderstatistik/ Miljöprogram 2030 43 (72) havsnivåhöjningen. På lång sikt finns risker för Stockholm gällande översvämningar och saltvatteninträngning i Mälaren, som är en viktig dricksvattentäkt. 4.1 En stadsmiljö mer anpassad till ett förändrat klimat Delmålet innebär att stadsmiljö, infrastruktur och byggnader anpassas för att bättre hantera klimatförändringarnas konsekvenser. Genom fysiska åtgärder, mer grönska och förbättrade samverkansstrukturer rustas staden för att möta de risker som finns idag och framöver. Krontäckningsgraden på stadens gator och torg ska öka. Klimatanpassningen fordrar att arbete sker på flera nivåer och inom olika typer av områden. Att anpassa stadsmiljön innebär både att genomföra förebyggande åtgärder i befintlig bebyggelse och att planera för klimatförändringens konsekvenser i samband med ny- eller ombyggnation. Det handlar om att genomföra större eller mindre åtgärder i stadsmiljön för att åtgärda kända risker, men även att arbeta långsiktigt med stadsplaneringen som ett verktyg för att stärka stadens anpassningsförmåga. Delmålet uppfylls genom att genomföra kostnadseffektiva åtgärder både områdesvis och inom stadens fastighetsbestånd. Målet innebär att stadsmiljön och ny bebyggelse utformas med hänsyn till ett varmare och mer nederbördsrikt klimat. Miljöprogram 2030 44 (72) För att åstadkomma en mer resilient stad behöver ett klimatanpassningsperspektiv som syftar till att stärka relevanta ekosystemtjänster finnas med i utformningen av parker, grönytor, gator, skolgårdar, innergårdar och torg. För att klara av att rymma fysiska åtgärder på begränsade ytor behöver åtgärderna dessutom ofta kunna fylla flera funktioner. Ambitionen ska vara att så långt som möjligt skapa kostnadseffektiva mångfunktionella lösningar som ger en rad nyttor även under de långa perioder då staden inte drabbas av extrema väderhändelser. Stadens övergripande trädmål innebär att varje träd som behöver fällas ska ersättas av två träd som planteras i närområdet. Målet gäller alla gator, torg och parker i hela staden. Stadens krontäckningsgrad ska öka. I de områden där människor riskerar att drabbas av värmeöeffekter är målet att krontäckningsgraden ska öka till minst 30 procent. Kunskaperna att välja den lämpligaste åtgärden behöver utvecklas liksom att skapa modeller för att kunna passa på att genomföra dem i samband med andra investeringar. Det behövs även en metod för att kunna prioritera bland angelägna åtgärder. För detta krävs kunskapsunderlag gällande risker och effekter. Stockholmarna påverkas i olika omfattning av klimatförändringar utifrån skilda lokala och socioekonomiska förutsättningar. Därför behövs även analyser för hur risker och negativa konsekvenser påverkar sårbara grupper såsom barn, äldre, personer med funktionsnedsättning eller invånare i områden med lägre inkomster. En förutsättning för att nå målet är att stadens olika verksamheter samarbetar. Det behövs en utveckling gällande samverkansformer, gemensamma processer, finansieringsmodeller och former för att skala upp goda lösningar. Även samverkan med externa aktörer är nödvändig att utveckla. Utöver risker kopplade till värmebölja och översvämning behöver staden även analysera andra klimatrisker såsom skred och erosion till följd av översvämning eller förändrade förutsättningar i markens stabilitet till följd av sjunkande grundvattennivåer. Staden behöver vidare utreda och planera för konsekvenserna av stigande havsnivåer i samarbete med berörda kommuner och myndigheter. Exempel på åtgärder för ett klimatanpassat Stockholm  Upprätta åtgärdsplaner för skyfall.  Utveckla samarbets- och finansieringsmodeller för stadens förvaltningar och bolags klimatanpassningsåtgärder. Miljöprogram 2030 45 (72)  Genomföra temperatursänkande åtgärder på och i anslutning till stadens byggnader för att säkerställa en god inomhusmiljö med prioritet för sårbara grupper.  Skapa multifunktionella lösningar för lokalt omhändertagande av dagvatten vid skyfall och öka den befintliga stadsmiljön med mer grönska och vegetation.  Öka krontäckningsgraden med en målsättning om minst 30 procent i de områden där människor riskerar att drabbas av värmeöeffekter.  Utreda hur staden kan arbeta med tryggad livsmedelsförsörjning i ett förändrat klimat.  Genomföra kartläggning av områden med risk för ras, skred och erosion. 4.2 Stärkt motståndskraft vid extremväder Delmålet innebär att staden genom riskkartläggning och olika typer av åtgärder stärker förmågan att skydda och se till att viktiga funktioner kan upprätthållas och kritiska verksamheter fortgå även vid extrema väderhändelser. Delmålet innebär att stadens nämnder och bolag arbetar vidare med verksamhetsanpassning och har rutiner och åtgärder på plats för att bedriva samhällsviktig verksamhet även under extrema väderhändelser. Stadens verksamheter behöver ha beredskap för att hantera oönskade händelser som hotar samhällsviktig verksamhet. Detta görs inom ramen för den stadsövergripande risk- och sårbarhetsprocessen som löper i tvåårscykler. Inom ramen för denna process är olika typer av extrema väderhändelser risker som ska beaktas. För skyfall finns det dessutom möjlighet att genom stadens skyfallsmodell bedöma vilka platser som är extra utsatta för stora översvämningar eller höga flödeshastigheter. Analysen behöver även inkludera grupper inom verksamhetens ansvarsområde som är särskilt sårbara. Det innebär exempelvis att säkerställa att det finns rutiner och utrustning så att brukare av äldreomsorg inte far illa vid en värmebölja. Målet handlar även om att vidga analysen till om det finns grupper i staden som drabbas extra hårt vid olika typer av väderhändelser och vidta åtgärder för att lindra effekterna. Det skulle exempelvis under en värmebölja kunna handla om att erbjuda tillgång på dricksvatten i det offentliga rummet eller inrätta svala publika platser. Åtgärder behöver samordnas mellan de nämnder och bolag som råder över möjliga åtgärder och de som har ett behov av skydd. Det Miljöprogram 2030 46 (72) finns många aktörer som jämte staden bedriver verksamhet som behöver fortgå för att undvika stora samhällsstörningar. Det är viktigt att staden samverkar, informerar och för dialog med dessa om identifierade risker och möjliga gemensamma lösningar. Att staden har en förberedd och samordnad kommunikation gentemot berörda invånare och verksamma i Stockholm som kan användas före, under och efter exempelvis ett skyfall är också en viktig del av motståndskraften. Exempel på åtgärder för stärkt motståndskraft  Initiera samarbeten med externa aktörer såsom myndigheter, fastighetsägare och verksamhetsägare i syfte att åstadkomma gemensamma lösningar på identifierade risker.  Utreda förutsättningarna för temporära skydd mot översvämning i det offentliga rummet.  Utreda behovet av och möjligheterna för att erbjuda svala platser i händelse av värmebölja.  Inrätta stödfunktioner till stadens verksamheter för att stötta i arbetet med verksamhetsanpassning och att reducera risker vid extrema väderhändelser. Ansvariga för genomförande och uppföljning Delmål Genomförandeansvariga Uppföljningsansvariga 4.1 En stadsmiljö mer anpassad till ett förändrat klimat Kommunstyrelsen, exploaterings- nämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, miljö-och hälsoskyddsnämnden, stads- byggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildnings- nämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna, AB Svenska Bostäder AB, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Stockholm Vatten och Avfall AB, Micasa Fastigheter i Stockholm AB och Skolfastigheter i Stockholm AB Trafiknämnden 4.2 Stärkt motståndskraft vid extremväder Alla nämnder och bolag Kommunstyrelsen Miljöprogram 2030 47 (72) 5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm Jordens resurser är begränsade och för att bli en hållbar stad behöver resurser användas på ett bättre och mer effektivt sätt. Stockholms stad ska driva på omställningen genom den egna verksamheten och efterfråga och använda resurseffektiva och cirkulära lösningar. För att nå målet behövs insatser från såväl staden som stockholmarna, civilsamhället, näringslivet och akademin. Målet är centralt för att nå flera andra mål i miljöprogrammet. Introduktion till målet Dagens linjära ekonomi med hög resursanvändning, stora mängder avfall och negativ miljöpåverkan, behöver omformas till en cirkulär ekonomi med en effektiv användning av resurser inom de planetära gränserna. Omställningen till en resurseffektiv och cirkulär ekonomi kräver nya tankesätt och förändrade konsumtions- och beteendemönster. Cirkulära affärsmodeller och produktionssätt behöver få större genomslag samtidigt som konsumtionen behöver minska. Produkters livslängd, reparerbarhet och nyttjandegrad behöver öka för att minska resursförbrukningen. Ett viktigt förhållningssätt är att överväga om behov kan lösas på annat sätt än genom att köpa nytt eller öka resursanvändningen Att exempelvis reflektera före inköp, återbruka, reparera och dela är värdefulla förhållningssätt. Nedskräpningen behöver minska. Utöver att skada naturen innebär den att resurser går till spillo. Målet handlar om att ifrågasätta och utmana produktionssätt, materialval, beteenden och konsumtionsmönster samt att främja och möjliggöra cirkulära flöden. Delmålen tydliggör vikten av att staden arbetar med alla delar i värdekedjan för att uppnå resurseffektivitet. Effektivt nyttjande av resurser innebär även att använda så lite energi som möjligt, men också att producera energi från resurser som i dagsläget inte går att cirkulera eller ta tillvara. Exempel är fjärrvärmeproduktion från restavfall och biogasproduktion från Delmål: 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Miljöprogram 2030 48 (72) matrester och rötslam. Även produktion av solenergi är ett sätt att minska den köpta energin. I Stockholms stads cirkulära omställning är följande flöden särskilt prioriterade:  Bygg- och anläggningsmaterial inklusive massor  Plast  Livsmedel  Batterier och fordon  Elektronik och it-utrustning  Möbler och inventarier  Textil  Energi  Vatten Målet i praktiken Främja återbruk i Matavfall blir biogas och stadens verksamhet och biogödsel bland invånare Bakgrund Den globala konsumtionen överstiger kraftigt de resurser jorden har. Svenskarna konsumerar resurser motsvarande 4,2 jordklot, vilket är betydligt mer än den genomsnittliga konsumtionen i världen som motsvarar 1,8 jordklot. Den svenska regeringen beslutade 2020 om en nationell strategi för cirkulär ekonomi19 som pekar ut riktningen för en långsiktig och hållbar omställning i Sverige. Strategin eftersträvar ett samhälle där resurser används effektivt i giftfria cirkulära flöden och ersätter primära råvaror. Resurseffektiva och cirkulära lösningar är avgörande för att minska utsläppen av växthusgaser. Giftfrihet är en förutsättning för ökad cirkularitet. Hushållning med begränsade resurser kan bidra till att värna biologisk mångfald och livsmiljöerna för land- och vattenlevande arter, i stället för att utarma. När resurser bevaras 19 https://www.regeringen.se/rapporter/2023/01/strategi-for-cirkular-ekonomi/ Miljöprogram 2030 49 (72) säkerställs samtidigt den långsiktiga försörjningen av varor och material. I EU-kommissionens paket av lagförslag ”Fit for 55” ingår energieffektivisering i byggnadsbeståndet som en viktig del för att minska resursanvändning och nå klimatmålen. Sverige har som generellt mål att uppnå 50 procent mer effektiv energianvändning till 2030, jämfört med 2005 års nivå. Det finns även många utmaningar kopplade till att nå målet om ökad resurseffektivitet och cirkularitet. Så som vårt samhälle är uppbyggt motverkas i dagsläget omställningen till en mer cirkulär ekonomi. Det nuvarande ekonomiska systemet beskrivs ofta som linjärt eftersom det bygger på att naturresurser utvinns för att skapa produkter som sedan blir till avfall. Hinder för en cirkulär ekonomi kan vara begränsningar i lagstiftning, begränsat utbud och efterfrågan på marknaden, lönsamhet för företag och att nyproducerade varor är billigare än att ta vara på och reparera befintliga. Om resurseffektivitet och cirkulär ekonomi Miljöprogram 2030 50 (72) 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning Delmålet innebär en minskad användning av resurser, mer hållbara och cirkulära val av produkter och tjänster samt återbruk. Staden ska uppnå en hållbar konsumtion i den egna organisationen och underlätta för boende och verksamma i Stockholm att göra resurseffektiva val. Stadens upphandlingar ska bidra till cirkularitet. Stadens användning av energi och vatten ska fortsätta att minska. Staden behöver skapa förutsättningar för en resurseffektiv och cirkulär ekonomi samt vara en förebild för hållbar konsumtion. Inköp är ett viktigt och strategiskt verktyg i omställningen till en cirkulär ekonomi. Delmålet innefattar att upphandlingar utformas för cirkularitet och resurseffektivitet genom att:  Begränsa den totala materialåtgången.  Minska mängden primära råvaror.  Förlänga livslängden på produkter.  Maximera möjligheten för återanvändning av produkt och komponent.  Maximera möjligheter till återanvändning och återvinning av material. Aktiv avtalsuppföljning och samverkan med leverantörer är viktigt för att säkerställa att ökad cirkularitet uppnås. Kraven vid upphandling kan exempelvis gälla energieffektivitet, att kravställa återbrukade och återvunna material i produkter, att produkterna har en så lång livslängd som möjligt, eller att de går att reparera. Det är också viktigt att de varor staden köper in är designade för att kunna återanvändas eller materialåtervinnas. Andra exempel är att dela, hyra och låna samt att ställa krav på demonterbarhet, återanvändning och återvunnen råvara. Genom att staden främjar utbud och efterfrågan av cirkulära varor och tjänster på marknaden drivs utvecklingen framåt vilket möjliggör för andra att göra resurseffektiva val. De räcker inte med att skapa förutsättningar för cirkularitet genom att ställa krav i upphandling eller att säkerställa att de material och resurser vi använder cirkulerar istället för att bli avfall, den effektiva användningen av resurserna behöver också öka. Det är till stor del en beteendefråga, hur resurser i högre grad används för att minska behovet av att köpa nytt som leder till onödigt avfall och förbrukning. Miljöprogram 2030 51 (72) Delmålet innefattar att skapa beteenden som främjar cirkularitet och effektiv användning av redan befintliga resurser, exempelvis genom att:  Minska rivning och svinn av bygg- och anläggningsmaterial.  Minska användningen av plast.  Minimera matsvinn samt svinn och överanvändning av dricksvatten.  Dela inventarier, fordon, lokaler och fastigheter.  Hushålla med energi.  Öka nyttjandegraden av varor.  Etablera cirkulära arbetssätt i stadens verksamheter. Delmålet omfattar även boende och verksamma i Stockholms resursanvändning. Staden kan bland annat främja och underlätta delningstjänster och återbruk. Exempel på åtgärder för hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning  Använda leverantörsdialoger under hela inköpsprocessen för att möjliggöra innovation och nya cirkulära lösningar.  Verka för att i högre utsträckning bevara befintliga byggnader och undvika rivningar.  Ta fram konkreta exempel på krav att ställa i upphandlingar för att uppnå minskad materialanvändning.  Genomföra kompetenshöjande insatser för stadens medarbetare för att främja inköp och beteenden som främjar cirkularitet.  Genomföra kontinuerlig energieffektivisering och driftoptimering i stadens samtliga verksamheter.  Verka för utökade möjligheter för stockholmarna att hyra, byta, dela eller låna. 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Delmålet innebär ökad material- och resursåtervinning och att resurserna cirkulerar istället för att gå till förbränning. Minst 80 procent av tillgängligt matavfall ska gå till biologisk behandling, och mängden restavfall som går till avfallsförbränning med energiutvinning ska minska med 20 procent. Byggavfallet ska minska i takt med att återbruket ökar. För att nå en effektiv resursanvändning behöver befintliga resurser användas så länge som möjligt. Först när produkter och material inte kan användas längre eller repareras ska de gå vidare till materialåtervinning och avfallsförbränning med energiutvinning. Miljöprogram 2030 52 (72) I Stockholm används stora mängder resurser som snabbt blir till avfall då de förbrukats. En mindre del av avfallet cirkulerar genom att materialåtervinnas eller rötas för att sedan återföras till kretsloppet. Den största delen av avfallet förbränns fortfarande och en liten del läggs på deponi. Stadens påbörjade arbete med cirkulär resursanvändning behöver skalas upp och utvecklas. Alla nämnder och bolag har ett ansvar för att säkerställa att resurser cirkulerar. Det krävs ökad samverkan inom staden för att förbättra möjligheterna till källsortering och öka utsorteringsgraden i stadens verksamheter. Avfall från stockholmarna och verksamma i staden ska minska. Att förbättra hushållens möjligheter att källsortera i nära anslutning till fastigheten kan bidra till bättre utsortering av det avfall som uppstår. Staden kan också påverka genom kommunikationsinsatser om avfallsminimering, återanvändning, avfallssortering och materialåtervinning. Stockholm Vatten och Avfall AB är en nyckelaktör i genomförandet. Den enskilt största mängden avfall som hanteras i staden utgörs av bygg, rivnings- och anläggningsavfall. Genom att möjliggöra en effektiv logistik för schaktmassor och byggavfall samt återanvändning av dessa kan ett betydande antal transporter undvikas och uttag av nya material minska. En ökad samverkan med bygg- och anläggningsentreprenörer och utvecklade affärsmodeller behövs för ökad återanvändning av massor och ökad cirkulation av bygg- och anläggningsmaterial. Avloppsvattnet är fullt med resurser och idag återförs en del via slamspridning, värmeutvinning och biogasproduktion. Det finns fler resurser att omhänderta, exempelvis kväve. För att driva på utvecklingen och öka efterfrågan är innovation och samverkan viktigt. Exempel på åtgärder för cirkulära kretslopp av resurser  Öka kunskapen om och utveckla möjligheterna till avfallsminimering, återanvändning och källsortering i stadens verksamheter.  Öka lokal återanvändning av schaktmassor i bygg- och anläggningsprojekt.  Tillsammans med byggaktörer driva på för att få på plats ett storskaligt byggåterbruk.  Säkerställ ytor och processer i staden för cirkulering av resurser, exempelvis återvinning och avfallsrelaterad verksamhet. Miljöprogram 2030 53 (72)  Arbeta för minskad nedskräpning från såväl privatpersoner som verksamheter.  Arbeta med civilsamhället, stockholmarna och näringslivet för avfallsminimering, ökad återanvändning och materialåtervinning i alla delar av staden.  Tillsammans med fastighetsägare utveckla gemensamma minimumkrav på återbrukade byggmaterial och demonterbarhet vid nybyggnation.  Öka möjligheterna att återbruka och återvinna textil. Ansvariga för genomförande och uppföljning Delmål Genomförandeansvariga Uppföljningsansvariga 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning Alla nämnder och bolag Miljö- och hälsoskyddsnämnden 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Alla nämnder och bolag Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljöprogram 2030 54 (72) 6. Ett giftfritt Stockholm Samtidigt som många kemikalier har viktiga funktioner, till exempel sådana som används i läkemedel, har de vissa egenskaper som kan skada miljön och människors hälsa. Därför är det viktigt att staden minskar användningen av skadliga ämnen och höjer kunskapen om var de finns. Vi ska inte belasta oss själva eller vår omgivning med ämnen som riskerar att orsaka hälso- och miljömässiga problem. Introduktion till målet Användningen av kemiska ämnen som har skapats eller utvunnits av människan spelar en viktig roll i dagens samhälle, men vållar i flera fall hälso- och miljömässiga problem. Några exempel är de ämnen som är svårnedbrytbara, ansamlas i levande organismer och är giftiga eller ämnen som stör hormonsystemen. Världsproduktionen av kemikalier har ökat drastiskt från mindre än 10 miljoner ton på 1950-talet till uppskattningsvis över 1000 miljoner ton per år 2024 och till 2030 väntas den fördubblas igen. Det finns idag över 200 000 registrerade kemikalier. Den största exponeringen av hälsoskadliga ämnen får vi via maten, vattnet, kläder, inomhusmiljön och genom direkt exponering vid användning av produkter som innehåller dessa ämnen. För att uppnå ett giftfritt Stockholm behöver såväl stadens verksamheter som näringslivet och alla invånare bidra till en säker hantering av skadliga ämnen och göra kemikaliesmarta val. Genom kommunikation och information ska staden hjälpa stockholmarna att minska sin användning av skadliga kemikalier. Utgångspunkten för stadens arbete är de risker olika ämnen ger upphov till. Att uppnå giftfrihet handlar om att ta bort eller minska risker för människor och miljö. Särskilt farliga ämnen ska i linje med det nationella målet fasas ut så långt som möjligt. Dessa kallas för utfasningsämnen och här ingår exempelvis ämnen som är hormonstörande, cancerframkallande eller mycket svårnedbrytbara. Under industrialiseringen och stadens framväxt har en mängd kemikalier och ämnen använts som vi idag vet är skadliga för både människan och miljön. Dessa ämnen kan finnas kvar i såväl byggnader och anläggningar som i mark, sediment och vatten under lång tid. Miljöprogram 2030 55 (72) Platser som historiskt har utsatts för stora utsläpp utgör miljö- och hälsorisker och är en stor miljömässig och ekonomisk utmaning för staden. Det första steget för att komma tillrätta med dem är att öka kunskapen om föroreningssituationen och ansvarsförhållandena. För att nå målet om ett giftfritt Stockholm behövs minskad användning och spridning av skadliga ämnen. Även de historiska utsläppen behöver tas om hand genom hantering av de förorenade mark- och sedimentområden som finns i vår stad. Riskerna med att utsättas för skadliga ämnen är inte jämnt fördelad över befolkningen. Vissa utsätts för mer skadliga ämnen genom sitt arbete, boende eller andra aktiviteter och exempelvis barn, unga och gravida är mer känsliga. Staden behöver därför prioritera sitt arbete med att minska exponering för de grupper som är extra utsatta. Om mängden skadliga ämnen minskar, så bidrar det även till att flera andra av stadens miljömål uppnås. Giftfria material är exempelvis ofta en förutsättning för cirkularitet, och en giftfri miljö bidrar till att bevara biologisk mångfald. Målet i praktiken Kemikaliesmart förskola Markrening i Ropsten Foto: Katarina Johansson och Kolkajen Foto: Eric Cung Dinh Bakgrund Kemiska produkter används av många anledningar och på många sätt. I stadens verksamheter används kemikalier i många olika sammanhang, till exempel vid städning, målning, avloppsrening och kemiundervisning. Kemiska ämnen ingår också i vardagliga varor som kläder, möbler och datorer. Till skillnad från kemiska produkter, kosmetika och läkemedel omfattas dessa varor inte av krav på någon Delmål: 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen 6.2 Renare mark och sediment Miljöprogram 2030 56 (72) innehållsdeklaration. Informationen om innehåll är därför svår, och ofta omöjlig, att få fram. Eftersom produktionen ökar i länder med svagare kemikalielagstiftning medför de globala handelsmönstren ökade kemikalierisker. Dessutom leder den ökande kemikalie-användningen i samhället till att nya ämnen används och släpps ut. Bygg- och anläggningssektorn använder stora volymer material som kan innehålla skadliga ämnen. Materialet kommer många gånger användas under lång tid – ofta flera decennier. Det kan få stor påverkan på människor och andra organismer, i både den yttre miljön och inomhus. Genom lagstiftning och substitution har utsläppen av många ämnen minskat. Det går att se i sjunkande halter av sådana ämnen i avloppsslammet. Föroreningarna i miljön visar tyvärr inte alltid på samma positiva trend, eftersom många ämnen är svårnedbrytbara och därför finns kvar i miljön långt efter att utsläppen har upphört. Om skadliga ämnen, mikroplast och risk Mikroplast är små plastpartiklar som tillverkas direkt för olika användningsområden eller som bildas vid slitage och nedbrytning av plast, exempelvis till följd av nedskräpning. Miljöprogram 2030 57 (72) 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen Delmålet innebär att staden både ska minska den egna användningen och verka för ökad medvetenhet om skadliga ämnen bland stockholmare och näringsliv. Det främsta sättet att minska utsläppen av skadliga ämnen är att minska användningen. Inköp är ett effektivt verktyg för att minska mängden skadliga ämnen i stadens verksamheter. För att ställa relevanta krav och göra medvetna val vid inköp krävs kunskap om varors innehåll. Staden ska arbeta för att förekomsten av utfasningsämnen i varor och produkter i stadens verksamheter upphör. Specifikt ska staden skärpa sina krav och sluta köpa in varor och produkter i vilka innehållet av PFAS, ftalater, bisfenoler och svårnedbrytbara ämnen är känt samt successivt fasa ut dessa produkter. Uppföljningen av upphandlingar behöver stärkas för att säkerställa att målen uppnås. En förutsättning är också att giftfria alternativ finns på marknaden. Här behöver staden arbeta långsiktigt tillsammans med befintliga och potentiella leverantörer för att driva utvecklingen framåt, exempelvis genom innovativa lösningar och att efterfråga varor utan oönskade ämnen. Genom samverkan och kommunikation ska staden också underlätta för stockholmare och näringsliv att göra kemikaliesmarta och giftfria val. Exempel på åtgärder för minskad användning och spridning av skadliga ämnen  Ställa och följa upp relevanta och enhetliga kemikaliekrav vid upphandling samt välja miljömärkta varor vid inköp.  Platsgjutet gummi i offentlig miljö ska stegvis fasas ut. Vid anläggning av nya ytor samt uppgradering av befintliga ytor ska miljövänliga, biologiskt nedbrytbara material vara norm. Alternativa material ska löpande undersökas.  Vidareutveckla uppföljningen av de kemikaliekrav som ställts vid inköp och entreprenader genom stickprovskontroll, revision, platsbesök och analyser.  Vidareutveckla övervakningen av avloppsslam och av inomhusmiljön för att studera hur kemikalieanvändningen och exponeringen utvecklas över tid.  Ge information som underlättar för Stockholmarna att minska användningen av skadliga kemikalier. Miljöprogram 2030 58 (72) 6.2 Renare mark och sediment Delmålet innebär att staden ökar sin kunskap om och arbetar för ett Stockholm med en renare mark och sediment. Inom Stockholms stad finns ett stort antal både potentiellt och konstaterat förorenade mark- och sedimentområden. Majoriteten av de potentiellt förorenade områdena i staden har inte undersökts. Föroreningarna har orsakats av historiska utsläpp och av användning av farliga ämnen i tidigare verksamheter och utgör en stor utmaning i arbetet för ett Giftfritt Stockholm. Dessa föroreningar kan vara en risk för människors hälsa och bidra till att miljökvalitetsnormerna i stadens vattenförekomster är svåra att nå. Att åtgärda förorenad mark är en lång process med många omfattande delmoment. Ett första steg är förbättrad kunskap om stadens förorenade områden samt att utreda ansvaret för det förorenade området. Parallellt med kunskapshöjande insatser behövs även tillsyn mot bekräftade förorenade områden. Åtgärder som sanering eller övertäckning görs inom staden huvudsakligen i samband med stadsutveckling. Byggaktörerna genomför avhjälpande åtgärder på kvartersmarken och exploateringsnämnden genomför sanering på allmän platsmark. I befintliga miljöer har även trafiknämnden och stadsdelsnämnderna ett ansvar att bidra till måluppfyllelse. Om ett förorenat område, som inte är föremål för stadsutveckling, bedöms utgöra en prioriterad miljö- och hälsorisk och ingen finns som kan hållas ansvarig kan det till viss del finnas förutsättningar för staden att finansiera detta genom statliga bidrag. För att skala upp arbetet med sanering av mark och sediment ska staden vidareutveckla metoder för sanering på land och i vatten. Exempel på åtgärder för renare mark och sediment  Se över inventering och klassificering av potentiellt förorenade områden samt möjlig finansiering av åtgärder.  Genomföra ansvarsutredningar för prioriterade platser och områden.  Utreda och åtgärda förorenade områden som innebär en exponering och risk för människors hälsa och miljön, till exempel genom att bidra till att stadens yt- och grundvatten inte följer miljökvalitetsnormer för vatten.  Utveckla innovativa och naturbaserade metoder för mark- och vattenrening, såsom växtsanering. Miljöprogram 2030 59 (72) Ansvariga för genomförande och uppföljning Delmål Genomförandeansvariga Uppföljningsansvariga 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen Alla nämnder och bolag Miljö- och hälsoskyddsnämnden 6.2 Renare mark och sediment Exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrotts- nämnden, miljö- och hälso- skyddsnämnden, stadsbyggnads- nämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna, AB Svenska Bostäder AB, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Stockholm Vatten och Avfall AB, Stockholms Stads Parkerings AB, Skolfastigheter i Stockholm AB, Micasa Fastigheter i Stockholm AB och Stockholms Hamn AB Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljöprogram 2030 60 (72) 7. Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö Stockholmarna ska inte utsättas för hälsorisker som kommer av skadliga nivåer av buller eller luftföroreningar. Luften i Stockholm ska vara ren och Stockholms ljudmiljö ska vara god och främja trivsel och rekreation. Trafiken är den största källan till luftföroreningar och buller i Stockholm. Därför måste den negativa miljöpåverkan från trafiken minska. Introduktion till målet Det finns flera orsaker till buller och luftföroreningar i Stockholm. Den största är trafiken och för att minska trafikens påverkan på människors hälsa, samtidigt som transporterna fungerar för alla behov i staden, behöver olika åtgärder samverka. Staden arbetar i första hand för att minska påverkan på luft- och ljudmiljö direkt vid källan. Det handlar om att bygga staden så att vägtrafiken minskar, att främja gång, cykel och kollektivtrafik, att verka för att allt fler fordon som rullar i Stockholm drivs med el och i övrigt vidta åtgärder för att minska utsläppen av partiklar från trafiken. Staden behöver också komplettera med åtgärder som skyddar invånarna från de skadliga nivåer av buller och luftföroreningar som ändå uppstår. Det kan exempelvis vara i form av skydd på bullerutsatta platser, krav vid nybyggnation eller genom att hålla efter vägdammet för att minska partiklar. Målet i praktiken Dubbdäcksförbud och Växtbeklädd bullerskärm miljözon Delmål: 7.1 Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar 7.2 Förbättrad ljudmiljö Miljöprogram 2030 61 (72) Bakgrund Luftföroreningar orsakar besvär i luftvägarna och långvarig exponering medför ökad risk för sjukdomar och för tidig död. Barn är extra känsliga för luftföroreningar och riskerar att få en försämrad utveckling av lungornas funktion. För att skydda människors hälsa finns miljökvalitetsnormer för utomhusluft, som baseras på EU-direktiv och som är rättsligt bindande. Utöver detta anges nationella miljökvalitetsmål under miljömålet Frisk luft. Världshälsoorganisationen (WHO) skärpte år 2021 sina hälsobaserade riktvärden för frisk luft, vilket har lett till en översyn av EU:s luftkvalitetsdirektiv som påverkar miljökvalitetsnormerna i Sverige. Både miljökvalitetsmålen och WHO:s riktlinjer är strängare än dagens miljökvalitetsnormer. Partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO2) är de luftföroreningar som är mest problematiska i Stockholm. För luftföroreningar som historiskt sett varit stora problem i staden såsom svaveldioxid, bly och kolmonoxid klaras normerna sedan länge med bred marginal. Miljökvalitetsnormerna för luftkvalitet har sedan 2019 uppnåtts i Stockholm tack vare stadens åtgärder och en förnyad fordonsflotta. Miljökvalitetsmålen klaras inte överallt i staden. På vissa platser och under vissa perioder förekommer överskridanden. För att skydda stockholmarnas hälsa måste luftkvaliteten fortsätta förbättras. Buller är den påverkan på miljön som berör flest människor i Sverige. De dominerande bullerkällorna i Stockholm är omgivningsbuller från väg-, spår- och flygtrafik. För buller finns målsättningsnormer. Detta innebär en strävan efter att begränsa omgivningsbuller så att det inte medför skadliga effekter på människors hälsa. Staden har länge arbetat för att minska bullret genom bullerskyddskärmar, bidrag för åtgärder i de mest bullerutsatta bostäderna samt skydd på skol- och förskolegårdar. Staden har också stora möjligheter att i stadsplaneringen arbeta för minskat buller. Miljöprogram 2030 62 (72) 7.1 Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar Delmålet innebär att luften ska vara så ren att människors hälsa och djur, växter och kulturvärden inte skadas. Stadens målsättning är att luftkvaliteten i Stockholm ska förbättras och halterna av luftföroreningar ska sänkas. Med utgångspunkt i utredningen om vilka åtgärder som krävs för att nå de riktvärden som WHO rekommenderar ska ytterligare insatser genomföras. Trafiken är den största lokala källan till partiklar och kväveoxider. Kvävedioxid är en hälsofarlig kväveoxid som framförallt kommer från fordonens avgasutsläpp För att minska halterna av kvävedioxid behöver staden arbeta för att begränsa den typen av trafik som genererar utsläpp. Partiklarna (PM10) i Stockholms luft kommer i huvudsak från slitage på vägbanan orsakade av dubbdäck som körs på snöfritt underlag, men även intransport av mindre partiklar (PM2,5) från utsläpp i andra länder bidrar till PM10-halterna. För att minska halterna av partiklar måste andelen dubbdäck minska. Staden behöver också fortsätta med dammbindning i perioder för att reducera tillfälligt höjda partikelhalter. För att olika typer av regleringar, såsom dubbdäcksförbud, lättare ska efterlevas behöver regelefterlevnaden följas upp med kontroller. Detta är polismyndighetens uppgift. Utöver vägtrafiken finns även andra utsläppskällor så som flyg, sjöfart, industrier och arbetsmaskiner. De mätningar som har gjorts i Stockholm påvisar ett förhållandevis lågt bidrag från dessa källor med hänsyn till miljökvalitetsnormerna, men det kan finnas en lokal Miljöprogram 2030 63 (72) påverkan från sådana källor som ändå motiverar olika typer av åtgärder. Exempel på åtgärder för att trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar  Verka för ökad regelefterlevnad av befintliga åtgärder för miljözoner och dubbdäcksförbud.  Fortsätta arbetet med att främja elektrifiering av fordon och arbetsmaskiner, införa dubbdäcksförbud, miljözoner och stadsmiljözoner samt sänka hastigheter och utforma gatorna för lägre hastigheter.  Minska trafik för att reducera halterna av skadliga partiklar i luften.  Fortsätta arbete med dammbindande åtgärder för att minska partikelhalterna.  Skapa incitament för människor att välja kollektivtrafik, cykel eller gång istället för bil. 7.2 Förbättrad ljudmiljö Delmålet innebär att människor inte ska utsättas för skadliga ljudnivåer och att infrastruktur och bostäder ska lokaliseras och utformas med hänsyn till människors hälsa. Antalet personer och platser utsatta för buller i Stockholm ska minska. Staden ska arbeta med att både begränsa bullret vid källan och genomföra bulleråtgärder för såväl bostäder som rekreationsområden, skolgårdar och andra offentliga platser. Det krävs en mycket kraftig minskning av vägtrafiken för att få en märkbar minskning av trafikbullret. För att nå en hälsosam ljudnivå måste därför en minskning av trafiken kompletteras med andra förändringar som minskar ljudet från källan såsom en elektrifiering av fordonen, lägre hastigheter, minimerad dubbdäcksanvändning och tystare gatubeläggning. Buller från spårtrafik kan lokalt vara en stor bullerkälla. Buller från kollektivtrafik och spårbundna transporter måste minskas med bullerreducerande åtgärder. Även flygbuller är ett problem, framför allt nära Bromma flygplats. Sjötrafiken och arbetsmaskiner kan lokalt också ha betydelse för bullernivåer, så även industribuller. Staden ska planera för bra boendemiljöer. Vid planering i bullerutsatta lägen ska hänsyn till bullret tas i ett tidigt skede, regleras i detaljplaner för att sedan säkerställas under bygglovsprocessen. För befintliga bostäder behöver fastighetsägare, tillsammans med väghållaren som är ansvarig för bullret, medverka Miljöprogram 2030 64 (72) i bullerreducerande projekt, till exempel fönsteråtgärder, för att nå målet. Olika bullerreducerande projekt såsom uppförande av bullerplank och andra åtgärder i befintlig miljö är även det viktiga åtgärder. Staden kan också bidra till att förbättra upplevelsen av ljudnivån med hjälp av grönska. En grönare stad bidrar till en bättre ljudmiljö. Exempel på åtgärder för förbättrad ljudmiljö  Minska trafiken för att minska uppkomsten av buller.  Använda bullerreducerande vägbeläggningar.  Vid upphandling av varor och tjänster som innefattar transporter ställa krav på däck, exempelvis dubbfria däck och bullerklassificering.  Tillämpa gröna lösningar för en förbättrad ljudmiljö, exempelvis sedumtak, gröna väggar, ersätta hårdgjorda ytor med gräs, buskar eller ängsväxter. Ansvariga för genomförande och uppföljning Delmål Genomförandeansvariga Uppföljningsansvariga 7.1 Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar Kommunstyrelsen, exploaterings- nämnden, miljö- och hälsoskydds- nämnden, trafiknämnden och Stockholms Hamn AB Miljö- och hälsoskyddsnämnden 7.2 Förbättrad ljudmiljö Exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stads- byggnadsnämnden, trafik- nämnden, stadsdelsnämnderna, Stockholms Hamn AB, AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och Skolfastigheter i Stockholm AB Trafiknämnden Miljöprogram 2030 65 (72) Arbetssätt för att nå målen Stadens egen organisation och arbetssätt är både en nyckel och en framgångsfaktor för att nå de högt ställda klimat- och miljömålen Stockholms stad behöver även arbeta tillsammans med stockholmarna och verksamma i staden. Miljöprogrammet identifierar ett antal utvecklade arbets- och förhållningssätt som viktiga framgångsfaktorer för ökad måluppfyllelse. Det handlar om samverkan, inköp, kommunikation och påverkan, innovation, digitalisering och lärande. Intern och extern samverkan Alla stadens nämnder och bolagsstyrelser är viktiga i arbetet för att nå miljöprogrammets mål vilket ställer stora krav på intern samverkan mellan förvaltningar och bolag. Genom god kunskap om varandras uppdrag och förutsättningar skapas en helhetsbild som stärker stadens förmåga att i den interna dialogen finna de allra bästa lösningarna för miljön och klimatet. Genom samordning och genom att verka tillsammans tillvaratar vi den kraft och den förmåga som finns i stadens stora organisation. Intern samverkan är också ett verktyg för att säkerställa de mångfunktionella lösningar som krävs i en stor stad som Stockholm där såväl resurser som ytor är begränsade. Med mångfunktionella lösningar kan flera positiva effekter åstadkommas samtidigt, exempelvis genom naturbaserade lösningar som kan ge samhälls-, miljö- och klimatnytta samtidigt. Mångfunktionella gröna och blå lösningar ger ekosystemtjänster som bidrar till en hållbar, resilient och attraktiv stad. Parallellt skapas incitament för effektiv markanvändning och lägre kostnader för investeringar och drift. Miljöprogram 2030 66 (72) Flera mål i miljöprogrammet kan staden inte nå på egen hand utan de kräver samverkan med andra. Näringsliv, civilsamhälle, akademi, offentlig sektor och andra städer runt om i Sverige och världen är exempel på aktörer med vilka staden delar såväl utmaningar som målsättningar. Här kan starka, värdeskapande partnerskap ge möjligheter, insikter och engagemang. En samverkan som kan leda till nya lösningar och att utvecklingen mot gemensamma mål kan gå snabbare. Staden behöver säkerställa att invånarna involveras i miljö- och klimatarbetet. Delaktighet är en nyckel för att lyckas med omställningen. Staden ska därför fördjupa dialogen och policyutvecklingen tillsammans med invånare, exempelvis genom ett medborgarråd. Det är också genom samverkan internt eller externt som vi skapar den lärande organisation som är avgörande för att nå stadens miljö- och klimatmål. Genom erfarenhetsutbyte får vi ny, viktig kunskap som hjälper oss som organisation att utveckla arbetssätt och strategier inom miljö- och klimatområdet, ett område som är under ständig och snabb utveckling. Inköp Inköp är ett betydelsefullt verktyg för att uppnå majoriteten av miljöprogrammets mål. Staden köper årligen varor, tjänster och entreprenader för stora belopp. Det finns därför potential att göra en stor miljönytta genom att göra mer hållbara val i dessa inköp. Inom flera kategorier av inköp är dessutom staden en så pass stor köpare att det finns möjligheter att påverka leverantörsmarknaden i en mer hållbar riktning. Det är avgörande att de hållbarhetskrav som ställs är relevanta och enhetliga. För att få önskad effekt behöver staden aktivt arbeta med en systematisk och kontinuerlig avtalsuppföljning. Genom intern samverkan och genom att öka kunskapen om och föra dialog med leverantörsmarknaden under hela inköpsprocessen kan stadens nämnder och bolagsstyrelser ytterligare stärka sin förmåga att driva omställningen till hållbara inköp och möjliggöra innovativa cirkulära lösningar. Kommunikation och påverkansarbete Stadens kommunikation såväl internt som med stockholmare och andra målgrupper och intressenter är en viktig del av stadens arbete och skapar intresse, acceptans och engagemang för den förändring som behöver ske. Kommunikationsarbetet är en strategisk och värdeskapande process som ger stöd för att nå stadens miljömål och Miljöprogram 2030 67 (72) som dessutom påverkar hur stadens arbete och Stockholms stad uppfattas. Den interna kommunikationen ska göra stadens mål och programmets underliggande handlingsplaner kända inom stadens organisation. Den tydliggör för ansvariga vad som behöver göras för att nå målen och bidrar till genomförandet av programmet. Kommunikationsinsatser som riktar sig till målgrupper, aktörer och intressenter som kan bidra till att målen i miljöprogrammet nås är särskilt viktiga. Deras engagemang behöver tas tillvara och stadens kommunikation kan skapa stolthet och inspirera till handling både internt och externt. Kommunikation är också ett viktigt verktyg för att påverka konsumtionsmönster och därmed de konsumtionsbaserade utsläppen. Staden behöver löpande utveckla och använda kommunikationsmetoder och -kanaler som når ut till målgrupperna på ett effektivt sätt så att de effekter som staden strävar efter kan uppnås. Här behöver staden utveckla nya arbetssätt. Kommunikationen ska i större utsträckning ske där stockholmarna befinner sig både fysiskt och digitalt, så som i direkt anslutning till åtgärder i stadsmiljön. Staden behöver identifiera fler medkommunikatörer som kan sprida omställningsarbetet. Detta inkluderar även internationella samarbeten som C40, Eurocities, POLIS, ICLEI med flera samt internationell media. För att fortsätta och snabba på omställningen behövs ett aktivt påverkansarbete för att verka för att de nationella styrmedlen skärps och för att hindrande lagar ska ändras. Staden behöver även delta aktivt på EU-nivå för att påverka EU-kommissionens och EU- parlamentets arbete så att rätt förutsättningar skapas för det som görs på lokal nivå. Innovation, digitalisering och lärande Miljö- och klimatarbetet kräver arbetssätt som utvecklas över tid och i takt med tiden. En del i detta är nämnders och bolags arbete med ständiga förbättringar där arbetssätt, processer, strukturer, styrning och kompetenser justeras utifrån gjorda erfarenheter och utvärderingar. Utmaningarna inom miljö- och klimatområdet skapar behov av nya lösningar. Innovation behöver utgå från användarperspektivet och drivas av behoven. Innovationsarbete går ofta på tvärs med inarbetade strukturer, arbetssätt och processer. Det förutsätter mod, Miljöprogram 2030 68 (72) undersökande nyfikenhet och ställer krav på en annan styrning och ledning jämfört arbetet med ständiga förbättringar. Nämnder och bolagsstyrelser behöver utveckla strukturer, arbetssätt och stöd för att tillvarata medarbetarnas idéer, hur lösningar kan utvärderas och goda exempel spridas för att införas på bredare front. Många gånger vilar framgångsrikt innovationsarbete också på samverkan med andra parter i och utanför den egna organisationen. Stadens nämnder och bolag behöver bevaka utlysningar och ansöka om finansiering för utvecklings- och innovationsarbete kopplat till miljö- och klimatfrågor. Såväl ständiga förbättringar som innovation kan ofta ha digitalisering som verktyg. Allt mer information och data samlas in och kan omvandlas till insikter som är viktiga i omställningen. Det kan handla om att mäta klimatförändringar över tid, realtidsstyra elförbrukning eller tillgängliggöra kunskap. Att tillvarata digitaliseringens möjligheter genom ett nära samarbete mellan verksamhets- och it-kompetens är därför en viktig del i stadens miljö- och klimatarbete. Miljöprogram 2030 69 (72) Styrning och uppföljning Miljöprogrammet är ett stadsövergripande styrdokument som antas av kommunfullmäktige. Programmet fastställer vilka nämnder och bolagsstyrelser som är ansvariga för att planera och genomföra åtgärder samt följa upp arbetet för respektive delmål. I det finns även exempel på åtgärder för att nå målen. Det anger därmed inte samtliga åtgärder som behövs eller hur dessa ska finansieras. Programmet är utgångspunkt för handlingsplaner och andra dokument som i sin tur konkretiserar genomförandet för att nå målen. Programmet är integrerat i stadens överordnade system för ledning och uppföljning av all verksamhet och ekonomi, ILS. Det innebär att nämnderna och bolagsstyrelserna i den ordinarie styrningen och uppföljningen ska redovisa hur de bidrar till att nå de delmål som de är ansvariga för att bidra till. Nämnderna och bolagsstyrelserna ska ta fram egna åtgärder och aktiviteter som kopplar till respektive delmål baserat på programmets målsättningar. För varje delmål är en ansvarig nämnd eller bolagsstyrelse utpekad som ansvarig för att följa upp delmålen. Utifrån dessa uppföljningar sammanställer kommunstyrelsen en årlig rapport som redovisas till kommunfullmäktige. Uppföljningsrapporten ska spridas inom stadens organisation och användas för lärande och som underlag för att ytterligare utveckla stadens arbete för att nå målen. Miljö- och klimatperspektiv integreras i alla beslut Det mesta av stadens arbete påverkar den miljömässiga hållbarheten. En analys av miljö- och klimatkonsekvenser inklusive ett rättviseperspektiv ska inkluderas i alla relevanta nämnd- och styrelsebeslut som påverkar uppfyllandet av stadens miljö- och klimatmål. Halvtidsuppföljning Under våren 2027 ska en grundlig halvtidsuppföljning genomföras för att säkerställa att staden är på rätt väg för att nå målen 2030. Halvtidsuppföljningen och eventuell revidering av miljöprogrammet ska behandlas politiskt och ska tas upp till beslut i kommunfullmäktige under år 2027. Miljöprogram 2030 70 (72) Bilaga: Sammanställning av ansvariga för genomförande och uppföljning 1. En rättvis och inkluderande omställning Delmål Genomförandeansvariga Uppföljningsansvariga 1.1 Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning Alla nämnder och bolag Kommunstyrelsen 1.2 Stockholmarna är delaktiga i omställningen Kommunstyrelsen, arbetsmarknadsnämnden, exploateringsnämnden, förskolenämnden, kulturnämnden, miljö- och hälsoskydds- nämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafik- nämnden, utbildningsnämnden, stadsdels- nämnderna, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder AB och Stockholm Vatten och Avfall AB Kommunstyrelsen 2. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck Delmål Genomförandeansvariga Uppföljningsansvariga 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040 Alla nämnder och bolag Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2.2 Minskad klimatpåverkan från transportsektorn Kommunstyrelsen, exploateringsnämnden, idrottsnämnden, miljö- och hälsoskydds- nämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, Stockholms Stads Parkerings AB, AB Svenska Bostäder AB, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Stockholms Hamn AB, Stockholm Vatten och Avfall AB och Stockholm Business Region AB Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2.3 En fossilfri organisation 2030 Alla nämnder och bolag Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2.4 Halverad klimatpåverkan från konsumtion Alla nämnder och bolag Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat Kommunstyrelsen, förskolenämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna, Stockholm Business Region AB Kommunstyrelsen Miljöprogram 2030 71 (72) 3. Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem Delmål Genomförandeansvariga Uppföljningsansvariga 3.1 Stärkt biologisk mångfald och blågrön infrastruktur Kommunstyrelsen, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kyrkogårdsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, servicenämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, AB Svenska Bostäder, Micasa Fastigheter i Stockholm AB, Skolfastigheter i Stockholm AB, Stockholms Hamn AB, Stockholms Stads Parkerings AB, och Stockholm Vatten och Avfall AB Miljö- och hälsoskyddsnämnden 3.2 Förbättrad vattenkvalitet och stärkta livsmiljöer Kommunstyrelsen, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna, Stockholm Vatten och Avfall AB, Stockholms Hamn AB och Stockholms Stads Parkerings AB Miljö- och hälsoskyddsnämnden 3.3 Staden bidrar till stärkt biologisk mångfald i omvärlden Alla nämnder och bolag Servicenämnden 4. Ett klimatanpassat Stockholm Delmål Genomförandeansvariga Uppföljningsansvariga 4.1 En stadsmiljö mer anpassad till ett förändrat klimat Kommunstyrelsen, exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, förskolenämnden, miljö-och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, utbildningsnämnden, äldrenämnden, stadsdelsnämnderna, AB Svenska Bostäder AB, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Stockholm Vatten och Avfall AB, Micasa Fastigheter i Stockholm AB och Skolfastigheter i Stockholm AB Trafiknämnden 4.2 Stärkt motståndskraft vid extremväder Alla nämnder och bolag Kommunstyrelsen Miljöprogram 2030 72 (72) 5. Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm Delmål Genomförandeansvariga Uppföljningsansvariga 5.1 Hållbar konsumtion och effektiv resursanvändning Alla nämnder och bolag Miljö- och hälsoskyddsnämnden 5.2 Cirkulära kretslopp av resurser Alla nämnder och bolag Miljö- och hälsoskyddsnämnden 6. Ett giftfritt Stockholm Delmål Genomförandeansvariga Uppföljningsansvariga 6.1 Minskad användning och spridning av skadliga ämnen Alla nämnder och bolag Miljö- och hälsoskyddsnämnden 6.2 Renare mark och sediment Exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna, AB Svenska Bostäder AB, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem, Stockholm Vatten och Avfall AB, Stockholms Stads Parkerings AB, Skolfastigheter i Stockholm AB, Micasa Fastigheter i Stockholm AB och Stockholms Hamn AB Miljö- och hälsoskyddsnämnden 7. Ett Stockholm med frisk luft och god ljudmiljö Delmål Genomförandeansvariga Uppföljningsansvariga 7.1 Trafikens påverkan på luftkvaliteten minskar Kommunstyrelsen, exploateringsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, trafiknämnden och Stockholms Hamn AB Miljö- och hälsoskyddsnämnden 7.2 Förbättrad ljudmiljö Exploateringsnämnden, fastighetsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, stadsbyggnads- nämnden, trafiknämnden, stadsdelsnämnderna, Stockholms Hamn AB, AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder, AB Stockholmshem och Skolfastigheter i Stockholm AB Trafiknämnden --- [Underbilaga 6 Klimathandlingsplan 2030.pdf] Klimathandlingsplan 2030 Dnr: KS 2023/416 Utgivare: Stadsledningskontoret Kontaktperson: Erica Eneqvist Klimathandlingsplan 2030 3 (68) Klimathandlingsplan 2030 4 (68) Mänskligheten och planeten befinner sig i en djupt allvarlig kris för klimatet, och i den krisen krävs handling. Stockholms stad ska visa ett globalt ledarskap genom en snabb utfasning av fossil energi och ett kraftigt minskat klimatavtryck från konsumtionen. För att nå de ambitiösa klimatmålen måste samhället ställas om i en snabb takt. Omställningen ska vara rättvis och ske med hänsyn till människors skilda förutsättningar. En viktig princip är att de som släpper ut mest behöver ta ett större ansvar och minska sina utsläpp mest. I Stockholms stad vill vi accelerera en rättvis omställning eftersom de negativa effekterna av ett inbromsat eller helt uteblivet omställnings- arbete leder till ökade orättvisor där utsatta grupper drabbas hårdare. I omställningsarbetet ska invånarna ges en möjlighet att vara delaktiga. Stockholms stads Miljöprogram 2030 pekar ut målen och Klimat- handlingsplan 2030 konkretiserar åtgärder för att nå dessa. I den här klimathandlingsplanen finns cirka 150 åtgärder inom fem omställnings- områden. Planen är utformad för att mobilisera stadens stora organisation för att möta de ambitiösa klimatmålen i konkret handling. Samtidigt ska nya möjligheter att gå fortare fram hela tiden utforskas, med kommunikation och innovation som viktiga smörjmedel. Stockholm har kommit långt i arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser genom målmedvetna åtgärder och ett brett engagemang. Detta bidrar inte bara till en mer hållbar planet utan gör också vår stad mer attraktiv och levande. Genom höga ambitioner och satsningar på minskade utsläpp blir Stockholm en ännu bättre plats att bo och arbeta i, samtidigt som vi inspirerar andra städer att följa vårt exempel. Men arbetet är långt ifrån över. För att verkligen ligga i framkant och vara en förebild krävs ytterligare krafttag och samarbete. Vi står inför en utmaning där våra klimatmål behöver omsättas till konkret handling på alla nivåer. Samarbete har aldrig varit viktigare. Stadens väl upparbetade partnerskap med akademin, näringslivet, civilsamhället och invånarna ska vässas ytterligare. Tillsammans gör vi den snabba och rättvisa omställningen möjlig. Karin Wanngård Åsa Lindhagen Finansborgarråd Miljö- och klimatborgarråd Klimathandlingsplan 2030 5 (68) Klimatförändringarna är ett allvarligt och växande hot mot mänskligheten. Klimatkrisen är tätt sammanlänkad med förlusten av biologisk mångfald och de behöver därför hanteras tillsammans. Stockholm är en stad som tar ansvar för att minska sitt globala klimatavtryck. Det gäller både utsläppen som sker i Stockholm och de utsläpp som sker utanför staden och som orsakas av konsumtionen. Staden har höga ambitioner, samtidigt påverkas de lokala utsläppen av beslut som sker av en mängd aktörer såväl nationellt, inom EU och globalt. Stadens Miljöprogram 2030 anger de klimatmål som ska nås för Stockholms klimatomställning. De övergripande klimatmålen är En rättvis och inkluderande omställning och Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck. Under dessa finns även delmål. Klimathandlingsplan 2030 är ett styrdokument för Stockholms stads hela organisation som konkretiserar hur de klimatrelaterade målen i miljöprogrammet ska kunna nås. Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck innebär att utsläppen av växthusgaser inom stadens geografiska område ska minska kraftigt, samtidigt som koldioxid behöver fångas in och lagras istället för att cirkulera. Det innebär även ett ansvar att minska de utsläpp som uppstår i andra delar av världen till följd av konsumtion från verksamheter och invånare i Stockholm. Konsumtionen måste minska till hållbara nivåer och beteenden, materialval, konsumtionsmönster och affärsmodeller behöver utvecklas och förändras för att möjliggöra cirkulära flöden. Stockholms stad ska dessutom vara en förebild för en rättvis och inkluderande klimatomställning. Stockholms stad har länge arbetat framgångsrikt med klimatfrågan. Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser från energianvändning och transporter inom Stockholms geografiska yta minskat med cirka 70 procent räknat per invånare. Stora utmaningar återstår i att ställa om transportsektorn, att fasa ut den fossila plasten och att fånga in och lagra koldioxid som annars skulle cirkulera i atmosfären. Dessutom höjer Stockholms stad ambitionen ytterligare genom att öka fokus på att minska de konsumtionsbaserade utsläppen. Utsläppen förknippade med konsumtionen är mer än fem gånger större än utsläppen från energianvändning och transporter i Stockholm. För att klara klimatomställningen och vara en förebild krävs att förändringar sker inom ett brett område. Teknik, infrastruktur, Klimathandlingsplan 2030 6 (68) regelverk, beteenden och affärsmodeller behöver utvecklas, i samarbete med näringsliv, akademi, civilsamhälle och invånare. Stadens klimatarbete ska ske i fem utpekade omställningsområden vilka är:  Agera för en rättvis och inkluderande omställning.  Utveckla ett klimatpositivt energisystem.  Driva på för hållbara och fossilfria transporter.  Planera, bygga och utveckla staden cirkulärt och hållbart.  Styra mot en konsumtion med låg klimatpåverkan i stadens egen organisation. Dessa områden är identifierade utifrån stadens arbetsprocesser och syftar till att åstadkomma den kraftsamling som krävs för att klimatmålen ska kunna nås. Att arbeta i omställningsområden syftar bland annat till att utveckla och stärka samverkan mellan berörda nämnder och bolagsstyrelser inom stadens organisation. Samverkan behöver även ske med näringsliv, akademi, andra offentliga aktörer och civilsamhälle för att nå de högt ställda klimatmålen. Omställningsområdena beskrivs i varsitt avsnitt. Längst bak i handlingsplanen listas sedan cirka 150 åtgärder, fördelade på de fem omställningsområdena, som syftar till att bidra till att nå klimat- målen till 2030. För varje åtgärd finns ansvariga nämnder och bolagsstyrelser utpekade. Eftersom stadens klimatmål är mycket ambitiösa, och omvärlden är föränderlig, behöver portföljen av åtgärder kontinuerligt vidareutvecklas. Nya åtgärder kommer successivt att genereras inom de fem omställningsområdena. I stadens budget- och uppföljningsprocess hanteras de åtgärder som redovisas i denna klimathandlingsplan, liksom förslag på tillkommande åtgärder. Klimatomställningen innebär stora investeringar inom transport- sektorn, avfallshantering, stadsutveckling, energi- samt vatten- och avloppssystem. Staden behöver jobba aktivt med att söka externa finansieringskällor från staten och EU, särskilt i de fall där satsningarna inte kan finansieras av högre intäkter eller lägre kostnader. Ambitionen är att staden ska nå de högt uppsatta klimatmålen men också vara ett internationellt föredöme som inspirerar andra städer. Klimathandlingsplan 2030 7 (68) Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck innebär att utsläppen av växthusgaser1 inom stadens geografiska område ska minska kraftigt, samtidigt som koldioxid behöver fångas in vid utsläppskällan för att inte släppas ut i atmosfären. Det innebär även ett ansvar att minska de utsläpp som uppstår i andra delar av världen till följd av konsumtion från verksamheter och invånare i Stockholm. Stockholms stad ska dessutom vara en förebild för en rättvis och inkluderande klimatomställning. Stockholm tillhör en växande och innovativ region. Samtidigt som Stockholm växer och utvecklas behöver utsläppen minska. Tillväxt behöver baseras på förnybar energi och en resurseffektiv cirkulär ekonomi. Stockholms utsläpp påverkas i hög grad av beslut som fattas av andra aktörer, såväl nationellt som inom EU och globalt. Klimatomställningen kräver att hela staden arbetar tillsammans på nya sätt. Tydligt ledarskap och ständig kompetensutveckling är avgörande. Det krävs innovation inom teknik, utveckling av regelverk och infrastruktur samt förändrade beteenden och konsumtionsmönster för att uppnå klimatmålen. Stadens nära samverkan med invånare, näringsliv, andra offentliga aktörer, akademi och civilsamhälle är en nödvändig förutsättning för framgång. Stockholm ska vara en stad där klimatåtgärder kombineras med en långsiktig ekonomisk stabilitet. Affärsmodeller och regelverk ska premiera konsumenter och producenter som minskar klimat- avtrycket. Klimatomställningen innebär stora investeringar. Resurser kommer att krävas för att höja kompetensen och utveckla nya arbetssätt. I de fall då satsningarna inte kan finansieras av högre intäkter eller lägre kostnader, ska staden aktivt söka externa finansieringskällor från staten och EU. 1 Utsläpp av växthusgaser utrycks i koldioxidekvivalenter (CO2e) som är en enhet för att mäta den samlade klimatpåverkan från utsläpp av olika växthusgaser (till exempel koldioxid, metan och lustgas). Klimathandlingsplan 2030 8 (68) Stockholm påverkas av klimatmål och lagstiftning i både Sverige och EU. Genom att ligga i framkant blir Stockholm en förebild som driver på utvecklingen för skarpare mål och bidrar därmed till snabbare utsläppsminskningar nationellt, inom EU och globalt. Stadens Miljöprogram 2030 anger stadens miljömål. Klimathandlingsplanen visar vägen för hur de klimatrelaterade målen (mål 1 En rättvis och inkluderande omställning och mål 2 Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck) ska nås. Genom totalt sju delmål fångas olika aspekter av Stockholms klimatpåverkan. Det finns dock en viss överlappning mellan målen. Längre bak i handlingsplanen beskrivs mer detaljerat vilka utsläpp som ingår i de olika delmålen, samt hur bokföring av negativa utsläpp genom bio-CCS ska gå till för att säkerställa integritet mellan aktörer Det finns andra mål i miljöprogrammet som har en nära koppling till klimatmålen, bland annat miljöprogrammets mål 5 Ett resurseffektivt och cirkulärt Stockholm. Att arbeta med mål 5 är en förutsättning för att nå klimatmålen. Klimatmålen ska också ses i relation till miljöprogrammets mål 3 Ett Stockholm med livskraftiga ekosystem och mål 4 Ett klimatanpassat Stockholm. Här finns möjligheter till synergier, framför allt genom att grönstrukturen i staden kan binda koldioxid såväl som lindra effekter av skyfall och värmeböljor. Risker med ett förändrat klimat behöver löpande analyseras, exempelvis vad gäller infrastrukturens sårbarhet. Arbetet med klimatanpassning beskrivs i en särskild antagen handlingsplan för klimatanpassning. Klimathandlingsplan 2030 9 (68) Klimathandlingsplan 2030 10 (68) En utsläppsbudget är ett sätt att åskådliggöra den mängd växthus- gaser som kan släppas ut totalt i atmosfären för att hålla jorden under en viss temperaturökning. FN:s klimatpanel, IPCC, har tagit fram globala utsläppsbudgetar för att hålla den globala temperatur- ökningen till maximalt 1,5 grader (med olika nivåer av sannolikhet). Denna handlingsplan lägger fast en lokal utsläppsbudget för Stockholm som komplement till delmål 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040. Budgeten kompletterar klimatmålet genom att beskriva hur mycket utsläpp i koldioxid- ekvivalenter (CO2e) som totalt får släppas ut på vägen till målet. Stockholms utsläppsbudget 2024–2040 innebär att det maximalt får släppas ut 9 miljoner ton CO2e för perioden 2024–2040. Det är en ambitionshöjning jämfört med stadens tidigare klimathandlingsplan. Minskar inte utsläppen enligt uppsatta utsläppsmål för specifika målår kommer det att krävas ännu större minskningar i ett senare skede för att klara koldioxidbudgeten. Budgeten visualiserar även utvecklingen av de negativa utsläpp som behöver ske för att Stockholm ska bli klimatpositivt till år 2030. Negativa utsläpp innebär att koldioxid aktivt förs bort från atmosfären. 2 Utsläppsbudgeten presenterar en schematisk bild över utvecklingen av årliga utsläppsminskningar där en linjär utsläppsminskning antas. Ökning av negativa utsläpp bedöms ske etappvis eftersom utvecklingen är starkt kopplad till idrifttagande av stora anläggningar för infångning och lagring av koldioxid vid stadens biobränsledrivna kraftvärmeverk. Exakta tidpunkter för idrifttagande är osäkra. Ytterligare infångning av koldioxid kan komma från kraftvärme-                     Klimathandlingsplan 2030 11 (68) Mål 1 En rättvis och inkluderande omställning i Miljöprogram 2030 handlar om stadens arbete med klimaträttvisa lokalt och där Stockholms stad ska leda en rättvis och inkluderande klimatomställning. Mål 2 Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck handlar om hur staden ska ta ett rättvist ansvar för att minska utsläppen globalt. Klimatomställningen kan inte ses som en enskild fråga, utan den påverkar alla delar av samhället. När Stockholm ska bli klimatpositivt ska det ske på ett sätt som inte fördjupar redan existerande sociala och ekonomiska orättvisor. Åtgärder och styrmedel ska utformas i synergi med stadens övriga mål. På så sätt kan klimatomställningen ske rättvist lokalt. I Stockholms stad vill vi accelerera en rättvis omställning eftersom de negativa effekterna av ett inbromsat eller helt uteblivet omställningsarbete leder till ökade orättvisor där utsatta grupper drabbas hårdare. Klimaträttvisa handlar även om att alla invånare och verksamheter behöver bidra och att de som använder mest naturresurser och orsakar störst klimatpåverkan behöver genomföra störst minskningar. En annan aspekt av lokal klimaträttvisa är att skydda samhällets mest sårbara3 grupper mot klimatförändringar, såsom äldre och barn, till exempel genom att vidta åtgärder för att minska deras utsatthet för värmeböljor. Globalt innebär klimaträttvisa bland annat att de länder som historiskt sett har släppt ut mest bör ta ett större ansvar för att minska utsläppen och hjälpa de som drabbas mest av klimat- förändringarna. Det handlar också om att skydda kommande generationer och att anta ett barnrättsperspektiv. FN har bestämt att klimaträttvisa ska vägleda hur ansvaret för att minska utsläppen ska fördelas mellan de länder som är med i Parisavtalet. Det saknas dock enighet kring hur klimaträttvisa ska tolkas. Forskare vid Linköpings universitet har analyserat hur Stockholm kan tolka global klimaträttvisa. Om rättvisa ska tolkas produktion från avfall, som om det införs, kan ge etappvis betydande minskningar av fossila utsläpp. Det återspeglas dock inte i den schematiska figuren. Utöver det så kan det finnas potential i att skapa kolsänkor genom att samförbränna slam och biobränsle i kraftvärmeverk och sedan återföra den fosforrika askan till skogen och därmed öka skogstillväxten. 3 Sårbara grupper avser personer eller befolkningsgrupper som lever i en utsatt situation och därmed kan behöva särskilt stöd och skydd från samhället. Dessa grupper kan i högre utsträckning drabbas av negativa konsekvenser på grund av exempelvis socioekonomiska omständigheter, funktionsnedsättning, ålder, etnicitet, kön eller hemlöshet. Klimathandlingsplan 2030 12 (68) strikt utifrån historiska utsläpp så är Sveriges och Stockholms utsläppsutrymme för länge sedan slut och det finns en stor utsläppskuld.4 Därför har Stockholm ett ansvar att snabbt minska utsläppen. Städers klimatpåverkan kan beskrivas på olika sätt. Det vanligaste sättet är att följa utvecklingen av utsläpp från energianvändning och transporter inom en stads geografiska område. Stockholm har historiskt fokuserat på att minska dessa utsläpp. Ett kompletterande sätt är att följa utvecklingen av de så kallade konsumtionsbaserade utsläppen, vilket avser alla utsläpp från invånarnas konsumtion oavsett var i världen utsläppen sker. Konsumtionsbaserade utsläpp är generellt sett mer utmanande för en kommun att arbeta med och att följa upp. Utsläppen från energianvändning och transporter var 1,2 ton CO2e per invånare år 20235 vilket motsvarar totala utsläpp på knappt 1 200 000 ton CO2e. Till år 2030 ska utsläppen fortsätta minska samtidigt som koldioxid fångas in och lagras permanent för att uppnå negativa utsläppsnivåer inom Stockholms geografiska territorium. Utöver att Stockholm ska bli klimatpositivt år 2030 ska Stockholm även vara fossilfritt år 2040 (delmål 2.1). År 2023 var ungefär en femtedel av energianvändningen fossil i Stockholm. Den största andelen fossila bränslen används i transportsektorn, följt av fossil 4 Klimatansvar i Stockholms stad, Linköpings universitet 2023 5 Utsläpp som omfattas av delmål 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040. Klimathandlingsplan 2030 13 (68) plast i avfallet som förbränns vid kraftvärmeverk som utvinner energi. Transportsektorn står för cirka hälften av utsläppen i Stockholm. Det är därmed där den största utsläppsminskningen behöver ske. Staden har som mål (delmål 2.2) att utsläppen ska minska med 80 procent till år 2030 jämfört med år 2010. Fördelningen av utsläpp från energianvändning och transporter i Stockholm visas i figur 3 nedan. Klimathandlingsplan 2030 14 (68) Staden har sedan år 2023 en höjd ambitionsnivå i klimatarbetet, bland annat genom att öka fokus på att minska de konsumtionsbaserade utsläppen. De konsumtionsbaserade utsläppen6 är de totala utsläppen som är kopplade till de varor och tjänster som konsumeras i Stockholm, oavsett var produktionen ägt rum. Utsläppen från stockholmarnas totala konsumtion är betydligt större än de direkta utsläppen från enbart energianvändning och transporter inom Stockholm. De konsumtionsbaserade utsläppen var 10,7 ton CO2e per invånare i Stockholm år 2019.7 Dessa utsläpp ska enligt stadens delmål 2.4 Halverade utsläpp från konsumtion halveras till 5,4 ton per invånare år 2030. Den största delen av utsläppen, cirka 65 procent, kommer från hushållens konsumtion. Resterande utsläpp, cirka 35 procent, kommer från offentlig konsumtion8 samt utsläpp kopplat till den offentliga sektorns och näringslivets inköp samt investeringar i exempelvis byggnader, maskiner och vägar. 6 De konsumtionsbaserade utsläppen inkluderar, enligt Naturvårdsverket, utsläpp som sker i Sverige och utomlands för att tillfredsställa efterfrågan i samhället i form av hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion och samhällets investeringar (byggnader, infrastruktur). Samma princip antas för Stockholms konsumtionsbaserade utsläpp. 7 Enligt data från Stockholm Environment Institute (SEI) konsumtionskompassen. 8 Den offentliga konsumtionen motsvaras av de varor och tjänster som exempelvis skolor, sjukhus och myndigheter köper in för att bedriva sin verksamhet. Klimathandlingsplan 2030 15 (68) Utsläpp från livsmedelssektorn står globalt för cirka 20–30 procent av den totala klimatpåverkan. I Stockholm står hushållens matkonsumtion för cirka 15 procent av konsumtionsutsläppen. Därtill kommer utsläpp från offentliga måltider i till exempel skola och äldreomsorg. Utsläppen från hushållens konsumtion skiljer sig stort mellan olika postnummerområden i Stockholm, från fyra till 18 ton per invånare i genomsnitt. Detta beror huvudsakligen på skillnader i inkomster och därmed skillnader i konsumtionsutrymme. 9 Konsumtionskompassens statistik bygger på ett antal olika metoder och underlag för att möjliggöra nedbrytningen av utsläppen inom olika konsumtionskategorier (över 110 stycken) på postnummernivå, läs mer på https://www.sei.org/tools/konsumtionskompassen/ Klimathandlingsplan 2030 16 (68) Skillnader i utsläpp mellan postnummerområden kan fungera som utgångspunkt för hur staden kan arbeta för mer hållbara konsumtionsmönster och god levnadsstandard i hela Stockholm. För att kunna nå delmål 2.4 Halverade utsläpp från konsumtion i Miljöprogram 2030 ska stadens nämnder och bolagsstyrelser sträva mot en halverad klimatpåverkan från inköp genom att aktivt arbeta med åtgärder kopplat till hela inköpsprocessen. Staden köper årligen in varor, tjänster och entreprenader för stora belopp. Detta innebär en klimatpåverkan som staden i hög grad har rådighet att påverka, exempelvis genom att ställa krav vid upphandling, öka resurseffektiviteten genom återbruks-, delnings- och reparationstjänster, samt välja varor med lägre klimatpåverkan vid köp från avtal. Klimatpåverkan från stadens inköp motsvarade totalt cirka 1 500 000 ton CO2e år 2021 enligt miljöspendanalys.10 Bygg- och anläggningsentreprenader står för cirka en tredjedel av utsläppen. Utsläpp från de största kategorierna visas i bilden nedan. Klimatpåverkan från stadens inköp uppdelad per nämnd och bolagsstyrelse enligt miljöspendanalys finns redovisad i kapitlet om Styrning, genomförande och uppföljning. 10 Miljöspendanalys är en metod för att beräkna bland annat generell klimatpåverkan från offentliga inköp framtagen av Upphandlingsmyndigheten. Klimathandlingsplan 2030 17 (68) Stadens klimatarbete beskrivs i fem omställningsområden. Dessa områden är identifierade utifrån stadens arbetsprocesser och ska tillsammans åstadkomma den kraftsamling som krävs för att klimatmålen ska kunna nås. Att arbeta i omställningsområden syftar till att utveckla och stärka samverkan mellan berörda nämnder och bolagsstyrelser inom stadens organisation. Samverkan behöver även ske med näringsliv, akademi, andra offentliga aktörer och civilsamhälle för att nå de högt ställda klimatmålen. De fem omställningsområdena är: 1. Agera för en rättvis och inkluderande klimatomställning 2. Utveckla ett klimatpositivt energisystem 3. Driva på för hållbara och fossilfria transporter 4. Planera, bygga och utveckla staden cirkulärt och hållbart 5. Styra mot en konsumtion med låg klimatpåverkan i stadens egen organisation Dessa omställningsområden beskrivs närmare i kommande avsnitt, medan konkreta åtgärder för respektive omställningsområde beskrivs i tabeller längst bak i handlingsplanen. För varje åtgärd finns ansvariga nämnder och bolagsstyrelser utpekade. Eftersom stadens klimatmål är mycket ambitiösa, och omvärlden är föränderlig, behöver portföljen av åtgärder kontinuerligt vidareutvecklas. I tabellen nedan listas vilka av miljöprogrammets delmål som respektive omställningsområde i huvudsak bidrar till. Arbetet inom ett omställningsområde kan alltså bidra till flera delmål och det finns inte alltid en tydlig avgränsning dem emellan. Klimathandlingsplan 2030 18 (68) Klimathandlingsplan 2030 19 (68) Staden ska bidra till att stärka invånarnas möjlighet till delaktighet och engagemang i klimatomställningen. Det lokala perspektivet är en viktig utgångspunkt och staden behöver bjuda in till samverkan med invånarna, civilsamhället och det lokala näringslivet. Ett stärkt klimatarbete i stadsdelsnämnderna är en av förutsättningarna för att arbetet på lokal nivå med klimatomställningen ska lyckas. Staden ska utveckla lokala samverkansarenor där kommunen, näringslivet och civilsamhället arbetar tillsammans för att snabbare genomföra åtgärder och nå mål kring klimat och hälsa. En rättvis klimatomställning med ett brett samhälleligt stöd och en bredd av perspektiv bygger på god kommunikation. Det behövs en ambitionshöjning kring kommunikation och dialog för att nå ut till fler, även grupper som idag är svåra att nå. Stockholms stad ska nyttja sin roll som arbetsgivare och arbeta för att alla medarbetare och chefer bidrar i klimatomställningen. Staden ska stötta utvecklingen av fler arbetstillfällen som främjar den gröna omställningen och samtidigt bidrar till arbetsmarknadsetablering för grupper med en utsatt position på arbetsmarknaden. Arbetsgivare inom den gröna omställningen är exempelvis restaurang- och dagligvaruhandel, bygg- och fastighetsbransch, reparations- och hyrtjänster, transporttjänster och teknikutvecklingstjänster. Staden ska bidra till att stärka klimatkunskaperna i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan samt vuxenutbildningen. Staden ska även bidra till de kompetensbehov som klimatomställningen kräver genom sitt utbildningsutbud inom gymnasieskolan och yrkesinriktade vuxenutbildningar. Tillsammans med näringslivet behöver staden arbeta aktivt för att attrahera sökande till utbildningarna. Klimathandlingsplan 2030 20 (68) Klimatåtgärder ska främja ett mer jämlikt samhälle och skydda sårbara grupper.11 Exempelvis ska staden inom stadsplaneringen ta hänsyn till olika stadsdelars skilda förutsättningar. Detta genom att både klimatpåverkan liksom hälso- och sociala konsekvenser bör analyseras och vägas in inför beslut om nya markanvisningar och detaljplanestarter. Med fördel kan exploaterings- och stadsbyggnadsnämndernas gemensamma modell för SVA (socialt värdeskapande analys) vidareutvecklas med ett klimaträttviseperspektiv för att därefter tillämpas i plan- och exploateringsprojekt. På samma sätt bör klimatpåverkan vägas in vid beslut om investeringar. Stadens nämnder och bolag ska även beakta hur investeringar kan utformas för en ökad klimaträttvisa. Stockholmarna har, i ett globalt perspektiv, höga utsläpp från sin konsumtion. Samtidigt finns det betydande skillnader i klimat- avtryck mellan invånare i olika delar av staden. Alla invånare måste bidra till omställningen men de invånare som orsakar störst klimat- påverkan behöver bidra mer. Staden ska skapa möjligheter för alla stockholmare att delta i omställningen utifrån sina förutsättningar. Många stockholmare behöver i sin livsstil göra mer hållbara val kring resande, boende samt övrig konsumtion. Uppkomsten av avfall behöver minska. Dessutom krävs att näringslivet arbetar för att producera varor och tjänster med lägre klimatpåverkan. Staden har viss rådighet att påverka invånarnas konsumtionsutsläpp. Det handlar till exempel om att i den fysiska planeringen bygga i kollektivtrafiknära lägen och planera för gångavstånd till samhällsviktiga tjänster och närhet till service. En rättvis tillgång till kollektivtrafik, gång, cykel- och mobilitetstjänster ska vara en fortsatt viktig princip i stadsplaneringen. Staden ska också använda styrmedel såsom avgifter, krav eller lokala regelverk för att minska utsläppen. Vidare ska staden skapa förutsättningar och i vissa fall driva olika tjänster för delning och återbruk, såsom exempelvis hyrcyklar, reparationer och utlåning av fritidsutrustning. Staden ska också främja hållbara och hälsosamma mat- och livsstilsvanor, genomföra hållbara evenemang, driva på innovativa lösningar genom 11 Sårbara grupper avser personer eller befolkningsgrupper som lever i en utsatt situation och därmed kan behöva särskilt stöd och skydd från samhället. Dessa grupper kan vara mer benägna att drabbas av negativa konsekvenser på grund av exempelvis socioekonomiska omständigheter, funktionsnedsättning, ålder, etnicitet, kön eller hemlöshet. Klimathandlingsplan 2030 21 (68) upphandling samt medverka i olika typer av samverkansprojekt tillsammans med näringsliv, akademi och civilsamhälle. Klimathandlingsplan 2030 22 (68) Energisystemet behöver hela tiden anpassas och utvecklas för att möta förändringar i samhället. Tillgången till förnybar energi utgör nyckeln till omställningen av flera sektorer. Staden ska främja förnybar elproduktion i Stockholm, regionalt och nationellt. Solceller ska installeras på stadens tak där det lämpar sig. Möjligheten att i fastigheter och andra platser i staden lagra energi på ett säkert sätt behöver utvecklas. Staden ska driva på utbyggnaden av vindkraft till havs och på land i Stockholmsområdet. En förstärkning och utbyggnad av elnätet är en förutsättning för en storskalig elektrifiering av transportsektorn. Ett viktigt tillskott till Stockholms eleffekt är också den el som produceras i kraftvärme- verk vid produktionen av fjärrvärme. Fjärrvärme spelar en avgörande roll för att nå stadens klimatmål, inte bara genom uppvärmning av byggnader, utan även genom att bidra med negativa utsläpp. Detta uppnås då koldioxid från förbränning av biobränslen i fjärrvärmeproduktionen fångas in och lagras permanent (bio-CCS/BECCS12). Genom att bygga och ta i drift en bio-CCS-anläggning i Stockholm kommer årligen 800 000 ton koldioxid fångas in och lagras. I Stockholm produceras fjärrvärme och el till stor del genom energiåtervinning av avfall i kraftvärmeverk. Avfallsförbränningen utgör en viktig funktion genom att ta hand om det avfall som i dagsläget inte kan hanteras på annat sätt. En stor utmaning är att minska den fossila andelen av avfallet, vilket framförallt utgörs av plast. Ökad tillgång till fastighetsnära källsortering gör det lättare för invånare att sortera ut plast. Ytterligare utsortering av plast från avfallet möjliggörs genom eftersorteringsanläggningen i Högdalen. Dessutom behöver plast i verksamheternas avfall minska. Staden ska verka för teknikutveckling och lösningar som möjliggör återvinning och återanvändning av plaster som idag måste förbrännas. Genom ökad utsortering och materialåtervinning av 12 Bioenergy with Carbon Capture and Storage – avskiljning och lagring av koldioxid från förnybara källor. Klimathandlingsplan 2030 23 (68) plast ska förbränning av fossil plast inom fjärrvärmen fasas ut så fort som möjligt med målet att upphöra senast år 2040. Staden behöver också verka för att även eftersorterat hushållsavfall ska räknas in under producentansvaret. Stockholm Exergis anläggningar för energiåtervinning genom avfallsförbränning har kapacitet att förbränna mer än stockholmarnas avfall. I dagsläget förbränns, utöver avfall från Stockholm, framför allt avfall från närliggande kommuner. Därför räcker det inte med att minska mängden plast som blir avfall inom Stockholm utan mängden fossil plast behöver minska även utanför kommunens gränser. Det bedöms finnas kvar fossil plast i avfallsförbränningen efter 2030 även om kraftfulla insatser genomförs. För att minska de kvarstående utsläppen från den fossila delen av avfallet är infångning och lagring av koldioxid (CCS) även från avfalls- förbränningen ett möjligt alternativ. Infångningen av de fossila utsläppen bidrar inte till negativa utsläpp, men tekniken resulterar i netto-noll utsläpp, då de fossila utsläppen som annars skulle ha släppts ut, fångas in och lagras. Staden behöver utreda de samlade effekterna av att införa CCS på avfallsförbränning och därefter planera för införande om behov finns. Tidigast år 2030 kommer anläggningar kunna byggas. Den biogena13 delen av avfallet som förbränns och fångas in med CCS-tekniken resulterar i negativa utsläpp. Ytterligare negativa utsläpp efter år 2030 utgår från att det skapas kolsänkor, exempelvis genom ökad kolinbindning i skog och mark, produktion och lagring av biokol och uppförande av CCS-anläggningar vid de kraftvärmeverk som utvinner energi genom avfallsförbränning (avfall består av både fossilt och biogent material, det vill säga biomassa). All eldning med fossil olja ska ha upphört till år 2025. El- och värmeproduktion med fossil olja och gas ska inte användas om det inte krävs för att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner. Även denna användning ska på sikt fasas ut. Utöver att ställa om till förnybar energi behöver energin användas mer effektivt. Staden ska i ett första steg till år 2026 minska sin relativa energianvändning med tio procent.14 Staden behöver dessutom anpassa sig till allt skarpare EU-krav rörande bland annat byggnaders energiprestanda. Även skarpa energikrav vid nybyggnation samt krav vid inköp av till 13 Som härstammar från levande organismer såsom växter eller djur. 14 Jämfört med 2022 enligt Stockholms stads budget 2024. Klimathandlingsplan 2030 24 (68) exempel vitvaror, IT-utrustning och belysning är viktigt för en effektiv energianvändning. Genom att till exempel återvinna överskotts- och spillvärme samt utveckla lågtempererade system i nya stadsdelar kan energisystemet bli effektivare. Staden ska vara en testbädd för nya innovativa tekniker och energi- lösningar för att driva på utvecklingen. Samtidigt behöver arbete göras för att minska eleffekttoppar, till exempel genom laststyrning och lagring av energi. Stadens energi- och klimatrådgivning och digitala tjänster till bostads- rättsföreningar, små och medelstora företag samt privatpersoner bidrar också till att energi används mer effektivt i staden. Genom att öka energimedvetenheten hos invånare och företag behöver energi- användningen inte öka trots att Stockholm växer. Staden ska eftersträva cirkulära och resurseffektiva processer för att klara klimatomställningen, till exempel genom att utvinna biogas från avlopps- slam och matavfall. Åtgärder behöver också vidtas för att minska utsläpp av växthusgaserna metan och lustgas från avloppsreningsprocessen. Dessutom ska staden verka för att samförbränning av avloppsslam och biobränsle ska kunna användas som en kolsänka genom att den fosforrika askan återförs till skogsbruket. Klimathandlingsplan 2030 25 (68) Stockholm står inför en stor omställning av transportsektorn. Utsläppen ska minska med 80 procent till år 2030 jämfört med år 2010. Samtidigt växer Stockholm och fler ska bo, arbeta och besöka staden. Detta kräver i första hand en omställning av hur vi rör oss och transporterar gods men även en snabb elektrifiering och en ökad andel förnybara bränslen. Stockholms transportsystem är del av en nationell och regional kontext som i hög grad styr möjligheten att åstadkomma omställningen lokalt i Stockholm. Såväl nationella utsläppsmål som lagkrav kopplat till drivmedel och fordon, och användning av styrmedel som exempelvis trängselskatt behöver gå i samma riktning för att de lokala målen ska nås. Staden har som målsättning att fram till år 2030 minska biltrafiken med 30 procent från 2017 års nivå, vilket kräver kraftfulla åtgärder. Marken ska användas effektivt genom att prioritera framkomligheten för gång, cykel och kollektivtrafik framför den för bil. Det behöver bli enklare och mer rationellt att resa hållbart i alla delar av staden och de resor som görs med bil behöver i högre grad ske med fordon anslutna till delningstjänster. Cirka hälften av den önskade trafikminskningen bedöms kunna åstadkommas med verktyg som ligger direkt inom stadens verktygslåda. För övrig minskning ska staden arbeta aktivt med att påverka regeringen och regionen att ta sitt ansvar för den nödvändiga klimatomställningen. Utifrån en målstyrd reglering kan staden använda parkering som styrmedel för att uppnå fler bilpooler och att fler ytor används av andra funktioner såsom andra trafikslag, vistelse och grönstrukturer. En kraftfull åtgärd för att styra mot en minskad biltrafik är en utvecklad trängselskatt. Staden har inte rådighet över denna åtgärd men behöver verka för den och andra effektiva nationella styrmedel för hållbart resande. Klimathandlingsplan 2030 26 (68) Satsningar på gångvägnätet samt ökat fokus på att skapa trygga och väl gestaltade offentliga miljöer ökar tillgängligheten och gör att fler personer kan gå för att nå sina viktigaste målpunkter. Staden ska fortsätta satsa på att göra det attraktivare och säkrare att cykla. Målsättningen om att 25 procent av stockholmarnas resor ska ske med cykel år 2040 (11 procent år 2019) sätter riktningen. En kraftfull utbyggnad av cykelinfrastrukturen i kombination med en hög standard på underhåll och vinterdrift kan göra cykeln till en självklar del av trafiken i staden året om. Kollektivtrafiken behöver fortsätta byggas ut med genomförande av planerade spårsatsningar. Detta för att hantera en växande region och uppnå att en ökad andel av resorna sker inom kollektivtrafik- systemet. Stadens och regionens gemensamma satsningar på effektiva bytespunkter samt bussarnas och spårvagnarnas fram- komlighet behöver växlas upp för att åstadkomma attraktiva persontransporter med pålitliga restider samt ett ökat resande även på tvären utanför innerstaden. År 2030 kan laddbara fordon utgöra upp emot 80 procent av personbilsflottan och en kraftig elektrifiering väntas även inom godstrafiken. År 2030 kan drygt hälften av de lätta lastbilarna och en femtedel av de tunga lastbilarna vara elfordon.15 En fortsatt utbyggnad av laddinfrastruktur för en god tillgänglighet i hela regionen i kombination med utveckling av teknikdrivande regleringar blir viktiga faktorer för att snabba på omställningen. Ett exempel på reglering är miljözon klass 3 som staden inför. Målet om en utsläppsfri innerstad år 2030 ställer höga krav på elektrifiering av godstrafiken. Godstransporterna behöver även fortsatt effektiviseras genom en högre grad av samordnade flöden och en ökad överflyttning till tysta leveranser på kvällar och nätter då vägnätet är mindre belastat. En överflyttning av masstransporter från land till vatten behöver också ske vilket kommer att kräva utpekade kajlägen för omlastning och en styrning från stadens sida vid planering av exempelvis byggprojekt som genererar mycket massor. Trygga och effektiva regionala uppställningsplatser för godstrafik behöver tas fram i samarbete med Region Stockholm och andra kommuner för att effektivisera transporterna, undvika onödiga körningar och erbjuda effektiv laddning. De förbränningsmotorer som återstår behöver drivas med fossilfria drivmedel vilket bedöms bli viktigt för exempelvis långväga godstransporter och sjöfart, samt för transporter kopplade till 15 Långsiktiga scenarier för introduktion av elfordon, Energiforsk, 2022. Klimathandlingsplan 2030 27 (68) krisberedskap. Inblandningen av fossilfria drivmedel i bensin och diesel spelar en avgörande roll fram till år 2030, men får mindre betydelse längre fram när en stor del av fordonsflottan elektrifierats. För att elektrifiera sjöfarten behövs en fortsatt utbyggnad av infra- struktur för att ge möjlighet för långväga godsfartyg, kryssnings- fartyg och färjor att ansluta till land-el när fartyget ligger vid kaj. En elektrifiering av skärgårdstrafiken och vattenburen kollektivtrafik med eldrift kräver en utbyggd laddinfrastruktur för att kunna ladda fartygen. För mindre fartyg och fritidsbåtar är det nödvändigt att dels utveckla infrastruktur för laddning för de som har gått över till eldrift, men framför allt att verka för att drivmedelsbolag och sjömackar tillhandahåller fossilfri diesel och bensin. Staden ska vara en förebild och driva på utvecklingen för hållbara transporter. Det sker exempelvis genom en egen fossilfri fordonspark och genom att ställa krav på fossilfria drivmedel och fordon vid upphandlingar av transporter och arbetsmaskiner. Staden ska också vara en testbädd för hur ny teknik och mer datadrivna processer kan bidra till omställningen genom exempelvis ökad regelefterlevnad och målstyrd trafikstyrning. För att åstadkomma en omställning för långväga resor behöver Stockholm utvecklas till en attraktiv tågdestination. Omställningen till eldrivna fordon, och en nedläggning av Bromma flygplats, bidrar till att minska utsläppen. Klimathandlingsplan 2030 28 (68) Stockholm är och ska vara en växande stad. Staden har som mål att 140 000 bostäder med tillhörande samhällsservice ska byggas fram till år 2035. Samtidigt är utsläppen från bygg- och anläggnings- sektorn betydande och behöver minska till år 2030 och på sikt bli klimatneutral. Komplexiteten i stadens utveckling kräver att avvägningar görs mellan olika mål och intressen samtidigt som alla dimensioner av hållbarhet ska uppnås. Klimatomställningen ska genomsyra plan- och exploaterings- processen från översiktsplanering till markanvisningar, detaljplaner, projektering och vidare till bygg- och driftskede. Sambanden är ofta komplexa och staden behöver utveckla kunskaperna om vad som driver klimatpåverkan i stadsutvecklingen. Analyser ska därför göras inom respektive skede i plan- och exploateringsprocessen för att identifiera klimatdrivande faktorer samt identifiera och visualisera åtgärder i genomförandeskedet. Vidare ska planeringen och utvecklingen av både nya och befintliga områden bidra till att invånare och verksamheter kan leva och arbeta med så lågt klimatavtryck som möjligt. Det kan ske genom exempelvis energieffektiv bebyggelse eller genom att minimera behovet av resande genom att skapa närhet till service, arbetsplatser och hållbar mobilitet. En tät stad skapar förutsättningar för lägre klimatutsläpp. Stadsstrukturen ska vara flexibel med möjlighet till anpassning för ändrade behov i framtiden och med robusthet för att möta utmaningar med klimatförändringar. Planeringen ska ta hänsyn till naturliga kolförråd och naturliga kolsänkor. En hållbar stadsutveckling innebär även att resurserna i den byggda miljön används på ett bättre sätt. Resurstrappan (figur 9 nedan) ger en generell vägledning och beskriver att det först är viktigt att utvärdera om det aktuella behovet, exempelvis av fler bostäder eller nya kontor, kan tillgodoses genom att nyttja befintliga resurser. Att optimera användningen av befintliga byggnader, förlänga deras livslängd genom löpande underhåll, eller anpassa dem för nya Klimathandlingsplan 2030 29 (68) ändamål är avgörande för att effektivisera resursanvändningen. I detta perspektiv är det dessutom viktigt att inkludera flexibilitet i planeringen för att kunna möta eventuella förändrade framtida behov. Stadsplaneringen ska anpassas för att möjliggöra cirkulärt byggande genom bland annat återbruk och hållbara materialval. När staden uppför byggnader ska återbrukat material nyttjas i högre utsträckning. Vid rivning ska fastighetsägare och byggaktörer genomföra återbruksinventering för att identifiera material som kan återbrukas på plats eller i andra projekt. För att underlätta återbruk av bygg- och anläggningsmaterial ska återbrukscentraler etableras för mellanlagring. Digitala system behöver utvecklas av marknaden för att ge översikt över tillgång och efterfrågan av återbrukat material. Även utsläpp från anläggningsarbeten av stadens allmänna ytor, som exempelvis gator, broar och torg är omfattande och behöver minska. Material såsom asfalt, stål och betong står för majoriteten av klimatpåverkan i anläggningsprojekten. Här är klimatkrav på material samt återbruk av material viktiga verktyg. Vidare behöver även en omställning till fossilfria arbetsmaskiner ske. Projektgenererade massor som exempelvis entreprenadberg ska hanteras på ett ansvarsfullt och resurseffektivt sätt. Staden ska arbeta för att uppkomsten av onödiga massor ska undvikas, exempelvis genom terränganpassat och schaktsnålt byggande. Massor som uppstår ska återanvändas eller återvinnas om möjligt, och planeringen för lokal hantering av överskottsmassor, i syfte att minska transporter av schaktmassor, ska öka. Staden ska vara en testbädd för innovativa lösningar för hållbar stadsutveckling. Norra Djurgårdsstaden är ett område som är utpekat att vara en sådan testbädd. De goda lösningarna ska skalas Klimathandlingsplan 2030 30 (68) upp och bli standard i utvecklingen av staden, vilket kräver utvecklade arbetssätt. Klimathandlingsplan 2030 31 (68) Stadens organisation, som en stor inköpare av varor, tjänster och entreprenader, spelar en viktig roll i arbetet att minska konsumtionens klimatpåverkan. Genom att ändra tankesätt och ifrågasätta det traditionella sättet att tillgodose behov är det möjligt att minska klimatpåverkan från stadens egen konsumtion. Staden ska fortsätta driva på omställningen genom att systematiskt ställa klimat- och cirkularitetskrav i upphandlingar samt följa upp dessa. Kompetensen om dessa frågor ska öka hos alla i stadens inköpsorganisation för att nå detta och den stadsgemensamma inköpsprocessen ska utvecklas ytterligare. Vidare ska staden också accelerera arbetet med att etablera mer hållbara och cirkulära arbetssätt och rutiner i sina verksamheter. Med hjälp av stöd, digitala verktyg och vägledning ska det bli lättare att göra hållbara val vid köp och i det dagliga arbetet. Det finns konsumtionsområden där stadens organisation har stor påverkan på klimatet och som behöver särskilt fokus. Åtgärder för att minska utsläpp från stadens inköp av energi, transporter och bygg- och anläggningsmaterial ingår i omställningsområde 2 till 4. Klimatpåverkan från den mat som serveras på stadens förskolor, skolor, fritidsgårdar, dagverksamheter och på stadens vård- och omsorgsboenden behöver minska markant till år 2030. Detta ska ske genom att till exempel öka andelen vegetabilier. Onödigt matavfall, det vill säga matsvinn, behöver också minska avsevärt. Stockholms stad har vidare en viktig roll att spela i att minska klimatpåverkan från plast, både vad gäller förpackningar och varor. Genom att minska användning av plast och säkerställa att den plast som behöver användas cirkuleras genom återanvändning eller Klimathandlingsplan 2030 32 (68) materialåtervinning ska klimatpåverkan minska. Även klimat- påverkan från inköp av möbler och inventarier, IT-utrustning och textilier ska minska och det finns stor potential att arbeta mer cirkulärt genom exempelvis delning, återbruk, reparation och materialval. Staden behöver också se till att de varor och förpackningar som används kan återanvändas och materialåtervinnas genom att skapa effektiva system för insamling, sortering och återanvändning eller återvinning. Staden ska bidra till att uppkomsten av avfall minskar och stadens avfallsplan är ett viktigt verktyg för att skala upp det arbetet. Genom att minska klimatpåverkan från verksamheternas egen konsumtion ska staden vara en förebild och inspirera både stockholmarna och näringslivet till mer hållbar och cirkulär konsumtion. Klimathandlingsplan 2030 33 (68) Styrningen av stadens klimatarbete utgår från målen i Miljöprogram 2030 som i sin tur är integrerat i stadens system för ledning och uppföljning av all verksamhet och ekonomi, ILS. Klimathandlings- plan 2030 är ett stadsövergripande styrdokument som beslutas av kommunfullmäktige. Den konkretiserar hur klimatmålen i miljöprogrammet ska kunna nås, som ett underlag för nämnder och bolagsstyrelser. Kommunstyrelsen ansvarar för det strategiska klimat- och miljöarbetet och den stadsövergripande samordningen. I denna klimathandlingsplan fördelas ansvar till nämnder och bolagsstyrelser för omställningsområden och för åtgärder, utifrån stadens klimatmål. Utpekade nämnder och bolagsstyrelser har också ett särskilt ansvar att minska utsläppen från sin konsumtion. För varje omställningsområde finns ansvarig nämnd eller bolags- styrelse utpekad. Dessa har i uppdrag att samordna stadens relevanta verksamheter och hålla ihop arbetet inom omställnings- området. Det fråntar inte utpekade nämnders eller bolagsstyrelsers ansvar för egna åtgärder, utan syftar till att stärka samverkan inom omställningsområdet för att nå stadens klimatmål mer effektivt. I arbetet inom varje omställningsområde ingår att sammanställa ny kunskap, kontinuerligt utvärdera det pågående arbetet, tydliggöra utvecklingsbehov och möjlig uppskalningspotential. Det ingår även att, i samverkan med näringsliv, akademi, staten, regionen och civilsamhälle, utveckla ytterligare förslag på åtgärder som krävs för att nå klimatmålen. Arbetet i omställningsområdena sker i dialog med kommunstyrelsen och med de uppföljningsansvariga för miljöprogrammets mål. Klimathandlingsplan 2030 34 (68) För att klimatmålen ska nås behöver respektive omställningsområde bidra till utsläppsminskningar. Uppskattningar har gjorts av vilka volymer av utsläppsminskningar det handlar om inom respektive omställningsområde. I stadens budget- och uppföljningsprocess konkretiseras och hanteras de åtgärder som redovisas i denna klimathandlingsplan, liksom förslag på tillkommande åtgärder. Analyserna och tillkommande förslag på åtgärder från de respektive omställnings- områdena sammanställs årligen under våren för att sedan kunna ingå i respektive nämnders och bolagsstyrelsers budgetunderlag och inriktning följande år. Dessa ligger sedan till grund för den budget som beslutas av kommunfullmäktige under hösten. På så sätt kopplas arbetet i omställningsområdena ihop med stadens budgetprocess, som är styrande för nämnders och bolagsstyrelsers verksamhetsplaner. Klimathandlingsplan 2030 35 (68) Klimathandlingsplan 2030 36 (68) Utsläppen av växthusgaser från stadens inköp visas i nedan tabell för nämnder och bolagsstyrelser. Siffrorna har framför allt baserats på en så kallad miljöspendanalys som gjordes av kommunstyrelsen för stadens inköp år 2021. Siffrorna ska inte betraktas som exakta utan visar en ungefärlig storleksordning på utsläppen. Dessa utsläpp från inköp ska enligt stadens delmål 2.4 halveras till år 2030. Tabellen inkluderar enbart de nämnder och bolagsstyrelser som har årliga utsläpp på över 10 000 ton CO2e enligt miljöspendanalysen. De bolagsstyrelser och nämnder som redan har gjort en egen kartläggning av utsläpp har istället använt detta som underlag. I takt med att nämnder och bolagsstyrelser gör egna kartläggningar utvecklas kunskap och siffrorna nedan kan då komma att förändras. Klimathandlingsplan 2030 37 (68) Klimathandlingsplan 2030 38 (68) Varje år gör kommunstyrelsen, med hjälp av utpekade uppföljnings- ansvariga, en uppföljning av Miljöprogram 2030. Klimathandlings- planen följs upp genom de klimatrelaterade målen (Mål 1 och Mål 2) inom den uppföljningen. Uppföljningsansvarig för delmål 1.1, 1.2 och 2.5 är kommunstyrelsen och för delmål 2.1–2.4 miljö- och hälsoskydds- nämnden. Måluppfyllelsen beskrivs i termer av valda indikatorer och andra relevanta mått, och baseras bland annat på nämnders och bolagsstyrelsers verksamhetsberättelser. I uppföljningen görs en granskning och sammanställning av vilka åtgärder som gjorts för att nå målen. Dessutom görs en årlig uppföljning av totala utsläpp av växthusgaser (delmål 2.1–2.3 i Miljöprogram 2030). Åtgärderna inom omställningsområde 3 Driva på för hållbara och fossilfria transporter ska årligen följas upp och analyseras. Att följa upp konsumtionens klimatpåverkan (delmål 2.4) i Miljöprogram 2030 är idag behäftat med svårigheter och bygger i stort på frivilligt insamlad data och statistik. En kontinuerlig bevakning och utveckling av metoder för uppföljning av konsumtionsbaserade utsläpp behövs. Vissa indikatorer kan visa om staden är på rätt väg inom olika områden, till exempel livsmedel och måltider, bygg och anläggning, plast med mera. Det görs också en årlig uppföljning av vilka åtgärder som genomförts. Att lyckas med klimatomställningen är en förutsättning för att nå stadens målsättning om en stark och hållbar ekonomi som lägger grunden till en jämlik välfärd. Genomförandet av klimathandlings- planen är en viktig del i detta arbete. Planen implementeras successivt i stadens nämnder och bolagsstyrelser genom att de föreslagna åtgärdernas genomförande och finansiering inarbetas och beslutas i stadens årliga budget. Det är viktigt att vara medveten om och adressera hur ökade kostnader kan komma att påverka olika grupper i samhället. Rättviseperspektivet är därför viktigt att inkludera i stadens investeringsplaner och åtgärder. Klimathandlingsplan 2030 39 (68) För att genomföra Stockholms klimatomställning krävs betydande investeringar inom bland annat infrastruktur, stadsplanering, byggande, energi-, vatten och avloppssystem samt system för koldioxidinfångning. Omställningen behöver finansieras delvis genom stadens egen budget. Den största delen av investeringarna behöver dock näringslivet, andra offentliga aktörer och invånarna stå för. De initiala uppskattningarna indikerar att investeringar på många miljarder kronor kommer att behövas inom de närmaste åren. Det är en gemensam ansträngning där det offentliga, företag och individer behöver engagera sig för att säkerställa en framgångs- rik klimatomställning. Även om kostnader för klimatomställningen initialt kan vara höga kan det innebära besparingar på längre sikt. Det kan ske exempelvis i form av lägre driftskostnader, men också i form av förändrade kostnadsmodeller. Även förändrade arbetssätt och rutiner kan innebära ökade kostnader initialt men erbjuder potential till kostnadsbesparingar på både kort och lång sikt. Det kräver också att utveckling av nya affärsmodeller prioriteras. Nedanstående tabell ger en översiktlig bild av de största investeringsbehoven för åtgärderna som identifierats i denna klimathandlingsplan. Investeringar behöver göras av både staden, invånarna, näringslivet och andra offentliga aktörer. Klimathandlingsplan 2030 40 (68) Investeringar för genomförande av klimatomställningen ska finansieras hållbart genom en balans mellan egenfinansiering, lån och externa ekonomiska stöd. Staden behöver jobba aktivt med att söka externa finansieringskällor från staten och EU, särskilt i de fall där då satsningarna inte kan finansieras av högre intäkter eller lägre kostnader. Ett flertal föreslagna åtgärder är utredningar och innovationsprojekt som syftar till att driva utvecklingen framåt. Innovationsprojekt med oprövade lösningar bär sig sällan finansiellt i ett initialt skede eftersom de innebär höga kostnader och investeringar där de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna är osäkra. Investeringsprojekt som inte är lönsamma kan därför behöva söka externa stöd för att kunna genomföras. Det finns extern finansiering att söka från såväl EU som från nationella myndigheter såsom Energimyndigheten, Vinnova, Tillväxtverket, Naturvårdsverket eller andra finansiärer. Stadens alla nämnder och bolagsstyrelser ska, enligt stadens investerings- strategi, pröva extern medfinansiering i investeringsprojekt. Staden behöver utveckla samordningen och underlätta ansökningsför- faranden om externa bidrag från EU och staten. Det kommer även krävas tydliga ekonomiska incitament på europeisk och nationell nivå som premierar resurseffektivitet, låga utsläpp och koldioxidinfångning. Det pågår för närvarande ett omfattande utvecklingsarbete kring regelverk nationellt och på EU-nivå för att styra kapitalflöden mot hållbara investeringar, både ur ett miljömässigt och socialt perspektiv. Kommunkoncernens rapportering och uppföljning av miljö- och klimatarbetet ska fortsätta utvecklas i linje med EU:s direktiv om hållbarhetsredovisning CSRD16 där en viktig del är standarden för hållbarhetsredovisning ESRS17 och EU:s taxonomi för hållbara investeringar. EU:s taxonomi är ett verktyg för att avgöra vilka ekonomiska aktiviteter som ska räknas som ekologiskt hållbara enligt regelverken. Den sätter upp tydliga kriterier som ska underlätta rapportering, främja transparens och hållbarhet samt stödja EU:s övergripande mål om klimatneutralitet och en resurseffektiv 16 Corporate Sustainability Reporting Directive 17 European Sustainability Reporting Standards Klimathandlingsplan 2030 41 (68) ekonomi. Företag som omfattas av regelverken måste identifiera, kvantifiera och rapportera om sina hållbara verksamheter enligt taxonomin. Stadens mål kan kopplas till de globala regelverken och rapporteringen kan utvecklas i linje med de kommande kraven. Klimatomställningen kan bidra till att stärka samhällsekonomin genom till exempel skapande av nya tjänster och arbetstillfällen. Utveckling av nya klimatlösningar kan på sikt skalas upp och exporteras. Det bidrar i sin tur till forskning, utveckling och hållbar ekonomisk utveckling. Klimatåtgärder kan ofta generera positiva synergieffekter för samhället. Genom ökade satsningar på exempelvis gång och cykeltrafik kan ökade hälsovinster nås för stadens invånare, både genom mer rörelse och bättre luftkvalitet. Det kan vidare leda till minskade kostnader för sjukvård samt en ökad produktivitet. Att vara en stad som uttalat satsar på klimatomställningen är en stad som prioriterar människors välbefinnande. Genom att ta en ledande roll i klimatomställningen blir Stockholm en attraktiv stad för företag och investerare som söker hållbara möjligheter. Det skapar en positiv spiral av ekonomisk utveckling och innovation. Klimathandlingsplan 2030 42 (68) I det här kapitlet beskrivs omfattning och beräkningsmetoder för de delmål som har ett kvantifierat utsläppsmål, det vill säga delmål 2.1, 2.2 och 2.4. Delmål 2.3 En fossilfri organisation 2030 fokuserar på staden som organisation där fossila bränslen ska fasas ut ur stadens egen och upphandlande verksamhet. Delmålet har inte ett kvantifierat utsläppsmål. Inte heller delmål 2.5 Minskad klimatpåverkan från mat har ett kvantifierat utsläppsmål utan ingår som en delmängd av delmål 2.4. Delmål 2.1, 2.2 och 2.4 som har kvantifierade utsläppsmål överlappar delvis varandra, vilket innebär att samma utsläpp ingår i flera av delmålen. Målen kommer att följs upp separat och utsläppen kan inte summeras. Klimathandlingsplan 2030 43 (68) Utsläpp som omfattas av delmålet utgår från metoden Basic enligt den internationella vedertagna metoden Global Protocol for Community-Scale Greenhouse Gas Inventories (GPC)18, det vill säga:  Direkta utsläpp inom stadens geografiska gränser (scope 1) vilket inkluderar utsläpp från vägtransporter, sjöfart (hamn och farled), flygutsläpp (start och landning på Bromma flygplats), arbetsmaskiner, enskilda oljepannor samt läckage från stadsgasnätet.  Direkta utsläpp av metan och lustgas från avloppsrenings- processen (scope 1 och 3) baseras på stockholmarnas bidrag till dessa utsläpp oavsett var anläggningarna för avlopps- rening är placerade.  Indirekta utsläpp (scope 2) från nätbaserad energi använd inom stadens geografiska gränser (fjärrvärme, el och fjärrkyla) men där utsläppen kan ske inom eller utanför Stockholm. Utsläppen ska vara max 0,6 ton CO2e per invånare 2030. Målvärdet är satt utifrån WWF:s metod OPCC 1.5°C Alignment Method19 som utgår från ett lands eller stads förmåga att minska utsläpp. Metoden är godkänd av Science-Based Targets Network (SBTN)20 för utvärdering av hur städers klimatmål ligger i linje med 1,5- gradersmålet. 18 Denna metod ersätter från 2024 fullt ut den tidigare så kallade stockholmsmetoden för ökad tydlighet och internationell jämförbarhet. 19 OPCC 1.5°C Alignment Method, utgår från Human Development Index (HDI); ett mått på ett lands levnadsförhållanden samt ekonomiska och sociala utveckling. HDI tas fram genom en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP. För Stockholm innebär det att utsläppen ska minska med 65 procent per invånare till 2030 jämfört med 2018 20 Science Based Targets (SBT) är ett initiativ som syftar till att ge företag och städer vägledning i att sätta klimatmål som går i linje med vad vetenskapen anser krävs för att klara målsättningarna i Parisavtalet. SBT är ett samarbete mellan UN Global Compact, World Resource Institute (WRI), WWF och Carbon Disclosure Project (CDP). Klimathandlingsplan 2030 44 (68) I delmålet ingår även att de negativa utsläppen ska vara större än de kvarvarande utsläppen år 2030. Negativa utsläpp innebär att koldioxid aktivt förs bort från atmosfären. I delmålet inkluderas negativa utsläpp inom stadens geografiska gräns (scope 1). Utsläppsbudgeten som kompletterar delmål 2.1 genom att beskriva hur mycket som får släppas ut på vägen till målet. Årliga maximala utsläpp i budgeten utgår från:  Kvarvarande utsläpp på maximalt 600 000 ton år 2030 (0,6 ton per invånare).  Kvarvarande utsläpp på 100 000 ton år 2040. Nivån baseras på grova uppskattningar av kvarvarande utsläpp år 2040, det vill säga utsläpp som är mycket svåra att få bort, exempelvis metan- och lustgasutsläpp från avloppsreningsprocessen.  En linjär utsläppsminskning mellan målår. Negativa utsläpp i utsläppsbudgeten utgår från att en bio-CCS/ BECCS-anläggning i anslutning till det biobränsleeldade kraftvärmeverket KVV8 vid Värtaverket byggs och tas i drift år 2027. Ytterligare negativa utsläpp efter år 2030 utgår från att det skapas kolsänkor, exempelvis genom ökad kolinbindning i skog och mark, produktion och lagring av biokol och uppförande av CCS- anläggningar vid de kraftvärmeverk som utvinner energi genom avfallsförbränning (avfall består av både fossilt och biogent material, det vill säga biomassa). CCS står för Carbon Capture and Storage, det vill säga koldioxidavskiljning och lagring. Bio-CCS (även kallad BECCS) innebär koldioxidavskiljning och lagring av biogen koldioxid. Stockholm som geografiskt område ska vara klimatpositivt år 2030. Det innebär att de negativa utsläppen måste vara större än de kvarvarande utsläppen inom kommungränsen. Målet betyder dock inte att stadens egna nämnder och bolagsstyrelser behöver bli klimatpositiva var och en för sig. Negativa utsläpp kommer troligtvis delvis att finansieras genom försäljning av negativa utsläpp till privata aktörer både inom och utanför stadens Klimathandlingsplan 2030 45 (68) geografiska gränser. I utsläppsmålet ingår negativa utsläpp som uppstår inom den geografiska kommungränsen.21 Delmål 2.2 Minskad klimatpåverkan från transportsektorn sätter ett extra fokus på transportsektorn. Utsläppen i detta delmål ingår även som en delmängd i delmål 2.1 Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040. Utsläppen från transportsektorn inkluderar utsläpp från väg- transporter, arbetsmaskiner, sjöfart (hamn och farled) samt utsläpp från start och landning på Bromma flygplats. Utsläppen ska maximalt vara cirka 165 000 ton från transport- sektorn i Stockholm år 2030. De konsumtionsbaserade utsläppen inkluderar utsläpp som sker i Stockholm och utanför Stockholm (i övriga Sverige och utomlands) för att tillfredsställa efterfrågan i samhället i form av hushållens konsumtion, den offentliga sektorns konsumtion och samhällets investeringar (byggnader och infrastruktur). De konsumtionsbaserade utsläppen var 10,7 ton CO2e per invånare (år 2019)22 vilket motsvarar totala utsläpp på drygt 10 000 000 ton CO2e för stadens alla invånare. En halvering till år 2030 innebär utsläpp på max 5,4 ton per invånare år 2030. 21 Om Sverige som nation skulle sälja eller överföra de negativa utsläppen som producerats i Stockholm till ett annat land så kan inte Stockholm bokföra/tillgodoräkna sig dessa. Detsamma gäller för andra städer/kommuner; de kan inte bokföra samma negativa utsläpp som Stockholm eftersom det då skulle bli ”double claim”. Privata aktörer som finansierar negativa utsläpp kan tillgodoräkna sig dessa i sin klimatredovisning, vilket är i linje med etablerade redovisningsprinciper (så kallad co-claiming). 22 Enligt data från Stockholm Environment Institute (SEI) konsumtionskompassen. Klimathandlingsplan 2030 46 (68) Att följa upp konsumtionens klimatpåverkan i delmål 2.4 är behäftat med svårigheter. En kontinuerlig bevakning och utveckling av metoder för uppföljning av konsumtionsbaserade utsläpp behövs. Här sammanfattas ett stort antal åtgärder, med utpekade ansvariga nämnder och bolagsstyrelser, som ska bidra till att nå klimatmålen fram till år 2030. I genomförandet kommer en precisering av åtgärderna att göras i nämndernas och bolagsstyrelsernas verksamhetsplaner. Åtgärderna är sorterade efter omställningsområdena. Att vara huvudansvarig för en åtgärd innebär att ansvara för att åtgärden genomförs, med stöd av delansvariga. Ibland har en åtgärd flera huvudansvariga. Det innebär att alla utpekade nämnder och bolag har ett separat huvudansvar för genomförande av åtgärden. I några fall anges ett delat huvudansvar genom att det står att åtgärden genomförs ”i samverkan med”. Här ska den nämnd/bolag som står först ansvara för samordning av genomförandet av åtgärden. I följande tabeller listas cirka 150 åtgärder fördelade på de fem omställningsområdena. För vissa har en CO2-effekt bedömts, medan andra är av mer möjliggörande karaktär. Nya åtgärder kommer successivt att genereras inom de fem omställningsområdena. Klimathandlingsplan 2030 47 (68) Klimathandlingsplan 2030 48 (68) Klimathandlingsplan 2030 49 (68) Klimathandlingsplan 2030 50 (68) . Klimathandlingsplan 2030 51 (68) Klimathandlingsplan 2030 52 (68) Klimathandlingsplan 2030 53 (68) Klimathandlingsplan 2030 54 (68) Klimathandlingsplan 2030 55 (68) Klimathandlingsplan 2030 56 (68) Klimathandlingsplan 2030 57 (68) Klimathandlingsplan 2030 58 (68) Klimathandlingsplan 2030 59 (68) . Klimathandlingsplan 2030 60 (68) Klimathandlingsplan 2030 61 (68) Klimathandlingsplan 2030 62 (68) Klimathandlingsplan 2030 63 (68) Klimathandlingsplan 2030 64 (68) Klimathandlingsplan 2030 65 (68) Klimathandlingsplan 2030 66 (68) Klimathandlingsplan 2030 67 (68) Klimathandlingsplan 2030 68 (68)