City Holding Company Financial Policy and Insurance Investment Rules

[Tjänsteutlåtande Finanspolicy för koncernen Stockholms Stadshus AB, inklusive placeringsriktlinjer för St Erik Försäkrings AB.pdf] Stockholms Stadshus AB 105 35 Stockholm Telefon: 08-508 290 00 E-post: info@stadshusab.se Sida 1 (3) Finanspolicy för koncernen Stockholms Stadshus AB, inklusive Placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB Koncernledningens förslag till beslut Koncernstyrelsen beslutar följande. 1. Finanspolicy Stockholms Stadshus AB fastställs enligt bilaga 1 till Stockholms Stadshus AB tjänsteutlåtande och antas. 2. Placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB enligt bilaga 2 till Stockholms Stadshus AB tjänsteutlåtande godkänns. 3. Dotterbolagen uppmanas att anta Finanspolicy Stockholms Stadshus AB. Bakgrund Styrdokumentet Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad antas årligen av kommunfullmäktige och anger ramarna för hela kommunkoncernens finansverksamhet. Finanspolicy Stockholms Stadshus AB och Placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB avser bolagskoncernen och berörda bolag. Kommunkoncernens finanspolicy är överordnad dessa. Finanspolicy Stockholms Stadshus AB ska fastställas årligen och ska därutöver revideras vid större förändringar av Stadshus och bolagens förutsättningar. Samråd ska ske med stadsledningskontorets finansenhet i Stockholms stad (internbanken) inför revidering och fastställande nästkommande år. Senaste beslutet om bolagskoncernens finanspolicy fattades den 5 maj 2025 (dnr SSAB 2025/44) av koncernstyrelsen. Placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB uppdateras och antas årligen av bolaget S:t Erik Försäkrings AB. Ärendet Ärendet har beretts av Stockholms Stadshus AB i samråd med internbanken inom finansavdelningen på stadsledningskontoret. Med anledning av årligt fastställande av finanspolicy för kommunkoncernen föreslås i detta ärende årlig uppdatering av finanspolicy för koncernen Stockholms Stadshus AB. Årets översyn av policy medför inga förändringar. Ärendet inkluderar även Handläggare Peter Kvarnhem Telefon: 08-50829390 Till Koncernstyrelsen Tjänsteutlåtande Koncernstyrelsen 2026-06-15 Dnr SSAB 2026/25 2026-05-18 Kungsklippan 6 112 25 Stockholm daniel.lauridsen@stockholm.se start.stockholm Tjänsteutlåtande Dnr SSAB 2026/25 Sida 2 (3) Finanspolicy för koncernen Stockholms Stadshus AB, inklusive Placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB koncernledningens godkännande av placeringsriktlinjer för S:t Erik Sakförsäkrings AB. Koncernledningens synpunkter och förslag Mandaten för kommunkoncernens finansverksamhet definieras i styrdokumentet Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad som ska fastställas årligen av kommunfullmäktige. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (se bilaga 3) har uppdaterats i enlighet med kommunfullmäktiges beslut och gäller sedan den 1 januari 2026 (dnr KS 2025/1042). Detta föranleder uppdatering av Finanspolicy Stockholms Stadshus AB. Ramen för total utlåning och borgensåtagande för kommunkoncerninterna motparter uppgår till 130 000 miljoner kronor (mnkr) samt ramen för extern upplåning uppgår till 110 000 mnkr eller motsvarande i utländsk valuta enligt Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (Bilaga A). Bilaga A fastställer finansiella risklimiter för kommunkoncernen Stockholms stad minst en gång per år eller vid behov av kommunkoncernens ekonomi- och trygghetsutskott och gäller från den 1 januari 2026 (Dnr KS 2025/1196). Finanspolicy Stockholms Stadshus AB Den nu gällande Finanspolicy Stockholms Stadshus AB fastställdes den 5 maj 2025 (dnr KS 2025/44) av koncernstyrelsen. Syftet med finanspolicyn för Stockholms Stadshus AB är att: • Ge mål, riktlinjer och regler för finansverksamheten inom Stockholms Stadshus AB och bolagen. • Fastslå ansvaret för finansverksamheten i Stockholms Stadshus AB och bolagen. Internbanken har, i samråd med Stockholms Stadshus AB, tagit fram en uppdaterad finanspolicy för bolagskoncernen (se bilaga 1). Inga ändringar har gjorts i årets översyn utöver de av redaktionell karaktär. Koncernstyrelsen rekommenderas att fastställa och anta finanspolicy enligt Bilaga 1. Dotterbolagen uppmanas vidare att anta Finanspolicy Stockholms Stadshus AB. Placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB För bolaget S:t Erik Försäkrings AB:s verksamhet, som regleras av särskilda regelverk, fastställs placeringsriktlinjer årligen, Placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB (se bilaga 2). Bolagets styrelse beslutar om placeringsriktlinjer i september 2026. Placeringsriktlinjerna för S:t Erik Försäkrings AB har tagits fram i samråd med internbanken och harmoniserar med finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad samt finanspolicy för koncernen Stockholms Stadshus AB. Inga justeringar har gjorts i årets uppdatering utöver redaktionella ändringar. Tjänsteutlåtande Dnr SSAB 2026/25 Sida 3 (3) Finanspolicy för koncernen Stockholms Stadshus AB, inklusive Placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB Koncernstyrelsen rekommenderas att godkänna placeringsriktlinjerna. Fredrik Jurdell Anette Scheibe LorentziAnette Scheibe Lorentzi Vd Vice vd Bilagor 1. Finanspolicy Stockholms Stadshus AB 2. Placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB 3. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad inklusive Bilaga A Attesterat av Detta dokument har godkänts digitalt av följande personer: Namn Datum Fredrik Jurdell, Vd 2026-06-05 Anette Scheibe Lorentzi, Vice vd 2026-06-05 --- [Bilaga 1. Finanspolicy Stockholms Stadshus AB.pdf] FINANSPOLICY Stockholms Stadshus AB Stockholms Stadshus AB Koncernstyrelsens möte 2026-06-15 Dnr SSAB 2026/25 1 Generella principer Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad anger ramar för finansverksamheten i kommunkoncernen, dvs. Stockholms stad (staden), Stockholms Stadshus AB (Stadshus) och dess helägda bolag (bolagen) samt stadens övriga helägda bolag. Finanspolicy Stockholms Stadshus AB anger ramarna för Stadshus och bolagen. Av bolagen ska endast S:t Erik Försäkrings AB fastställa egna placeringsriktlinjer. Placeringsriktlinjerna för S:t Erik Försäkrings AB följer Finansinspektionens föreskrifter. Utöver detta regleras finansverksamheten i S:t Erik Försäkrings AB av finanspolicyn för Stockholms Stadshus AB och finanspolicyn för kommunkoncernen Stockholms stad. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad är överordnad finanspolicy för Stockholms Stadshus AB. Denna policy (Dnr SSAB 2026/25) börjar gälla från och med beslutsdatum och ersätter Finanspolicy Stockholms Stadshus AB (finanspolicyn) som fastställdes av styrelsen för Stockholms Stadshus AB (koncernstyrelsen) den 5 maj 2025 (Dnr SSAB 2025/44). 1.1 Syfte med finanspolicyn Finanspolicyn för Stadshus syftar till att: • Ge mål, riktlinjer och regler för finansverksamheten inom Stadshus och bolagen. • Fastslå ansvaret för finansverksamheten i Stadshus och bolagen. 1.2 Uppdatering av finanspolicyn Finanspolicyn ska fastställas årligen och ska därutöver revideras vid större förändringar av Stadshus och bolagens förutsättningar. Samråd ska ske med stadsledningskontorets finansenhet i Stockholms stad (internbanken) inför revidering och fastställande av finanspolicyn. 1.3 Generella principer för finansverksamheten i Stadshus och bolagen Internbanken är kommunkoncernens gemensamma finansfunktion och arbetar ur ett kommunkoncernperspektiv. All extern upplåning och placering genomförs av internbanken i stadens namn. Om verksamhetsspecifika förutsättningar finns som möjliggör alternativa finansieringsformer ska, efter samråd med internbanken, den alternativa finansieringen godkännas av kommunstyrelsen eller koncernstyrelsen. 1.4 Mål med finansverksamheten i Stadshus och bolagen Målet med kommunkoncernens finansverksamhet är att långsiktigt optimera kommunkoncernens finansiella resultat med beaktande av risk. Målet för Stadshus och bolagen är att långsiktigt optimera sitt respektive finansiella resultat genom att: • Ansvara för sina investerings- och försäljningsbeslut samt för optimering av sitt rörelsekapital. Stockholms Stadshus AB Koncernstyrelsens möte 2026-06-15 Dnr SSAB 2026/25 1.5 Principer för lån och placeringar Kommunkoncernens kassaflöden ska samlas i ett koncernkontosystem där betalningsströmmar kvittas mot varandra. Undantag från denna princip kan ske i undantagsfall efter samråd med internbanken. Internbanken ska erbjuda Stadshus och bolagen upplåning och placering med villkor motsvarande kommunkoncernens externa finansieringskostnad med utrymme för marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning som fastställs löpande av stadens internbank. 1.5.1 Leasing Regler och anvisningar för leasing återfinns i Regler för ekonomisk förvaltning. 1.6 Principer för cash management Stadshus och bolagen ska se till att in- och utbetalningsflöden hanteras effektivt samt bevaka och analysera utvecklingen i kund- respektive leverantörsreskontra. Stadshus och bolagen ska bistå internbanken med uppgifter om likviditets-, finansierings- och placeringsbehov, både vad avser beslutade och prognostiserade flöden. Dessa uppgifter ska tillställas internbanken löpande. Därutöver sker rapporteringen i enlighet med utfärdade anvisningar. Om upplåning och placering sker via Stadshus, ska bolagen bistå Stadshus med uppgifter om likviditets-, finansierings- och placeringsbehov i likhet med ovan. 1.7 Kreditbevakning Stadshus och bolagen ska upprätta instruktioner avseende kreditbedömning, kreditbevakning och kravhantering. 2 Ansvarsfördelning 2.1 Koncernstyrelsens ansvar Koncernstyrelsen ansvarar för att: • Fastställa finanspolicyn för Stockholms Stadshus AB. • Fastställa ramar, i samråd med internbanken, för utlåning genom Stadshus till varje enskilt bolag. 2.2 Bolagsstyrelsernas ansvar Bolagsstyrelserna ansvarar för att: • Anta finanspolicyn för Stockholms Stadshus AB. • Instruktioner avseende ansvarsfördelningen inom bolaget finns på plats. Stockholms Stadshus AB Koncernstyrelsens möte 2026-06-15 Dnr SSAB 2026/25 3 Risk 3.1 Operativ risk Stadshus och bolagen ska hantera operativa risker på så sätt att förluster på grund av fel i processer, system eller på grund av bristande kontroll minimeras. Vid förluster överstigande 200 000 kr enligt Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad ska rapportering ske till internbanken. 3.2 Valutarisk För Stadshus samt för respektive dotterbolag och underkoncern gäller, i enlighet med Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad, att kontrakterade flöden för totalt kontrakt eller enskilda flöden i utländsk valuta som uppgår till ett större belopp än 25 miljoner kronor ska rapporteras till internbanken i god tid. Internbanken avgör därefter om valutasäkring ska ske eller inte utifrån affärsmässiga principer. 3.3 Verksamhetsspecifika risker Verksamhetsspecifika risker ska hanteras av Stadshus samt av respektive bolag. 3.4 Övriga risker Kommunkoncernens övriga externa risker i form av finansieringsrisk, likviditetsrisk, valutarisk, ränterisk och kreditrisk ska hanteras av internbanken. 4 Uppföljning och rapportering 4.1 Stadshus Stadshus ska i samband med koncernstyrelsens möten presentera en finansiell månadsrapport för koncernen Stockholms Stadshus AB innehållande finansiell månadsrapport för kommunkoncernen Stockholms stad och finansiell månadsrapport för Stadshus. 4.2 Bolagen Bolagen ska i samband med sina styrelsemöten presentera en finansiell månadsrapport innehållande bolagets ställning och utveckling på koncernkontot, aktuell ränta samt prognos över kommande räntenivåer på koncernkontot. --- [Bilaga 2. Placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB.pdf] PLACERINGSRIKTLINJER FÖR S:T ERIK FÖRSÄKRINGS AB FÖRSLAG TILL STYRELSEN 2026 2(5) 1 Generella principer ............................................................................................................... 3 1.1 Styrdokument ....................................................................................................................... 3 1.2 Syfte med placeringsriktlinjerna .......................................................................................... 3 2 Ansvarsfördelning och riskstyrning .................................................................................... 3 2.1 Ansvarsfördelning ................................................................................................................ 3 2.1.1 Bolagsstyrelsens ansvar..................................................................................................... 3 2.1.2 VD:s ansvar ....................................................................................................................... 3 3 S:t Erik Försäkrings placeringsstrategi .............................................................................. 4 3.1 Placeringsstrategi ................................................................................................................. 4 3.2 Riskmål ................................................................................................................................. 4 3.3 Tillåtna tillgångsslag ............................................................................................................ 4 4 Risk ......................................................................................................................................... 4 5 Asset/Liability Management (ALM) .................................................................................... 5 6 Intressekonflikter .................................................................................................................. 5 7 Uppföljning ............................................................................................................................ 5 3(5) 1 Generella principer 1.1 Styrdokument Dessa riktlinjer har upprättats i enlighet med de rättsregler som anges i dokumentet ”Register över rättsregler”. Utöver detta regleras finansverksamheten i S:t Erik Försäkring av finanspolicy för kommun- koncernen Stockholms stad och finanspolicy för Stockholms Stadshus AB. S:t Erik Försäkring skall löpande tillse att det i verksamheten finns placerat kapital som minst svarar mot det åta- gande S:t Erik Försäkring har i form av försäkringsrisker, placeringsrisker och riskmål. Kapi- talet skall vid var tid vara placerat på ett betryggande sätt och så att S:t Erik Försäkrings betal- ningsberedskap är tillfredställande. Dessa placeringsriktlinjer ersätter placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB som fastställ- des av styrelsen den 23 maj 2025. 1.2 Syfte med placeringsriktlinjerna Syftet med placeringsriktlinjerna är att ange principer för placering av samtliga tillgångar. Vär- dering av tillgångarna framgår av bolagets ”Riktlinje för värdering av tillgångar och skulder, bolagets kapitalbas och finansieringsplan på medellång sikt”. 2 Ansvarsfördelning och riskstyrning 2.1 Ansvarsfördelning 2.1.1 Bolagsstyrelsens ansvar Styrelsen ska: • Årligen fastställa placeringsriktlinjerna, samt ansvara för att de följs och fortlöpande pröva om de behöver ändras. • Årligen anta finanspolicyn för Stockholms Stadshus AB. 2.1.2 VD:s ansvar VD ska: • Tillse att sakbolaget s finansiella tillgångar placeras i enlighet med placeringsriktlin- jerna. • Föreslå styrelsen förändringar av placeringsriktlinjerna. VD ska då begära in inform- ation från bolagets riskhanteringsfunktion avseende påverkan på bolagets riskprofil avseende planerade förändringar. Samråd ska ske med internbanken inom Stockholms stad inför revidering och fastställande av placeringsriktlinjerna. 4(5) 3 S:t Erik Försäkrings placeringsstrategi Tillåtna placeringstillgångar och principer för placeringarna av S:t Erik Försäkrings finansi- ella tillgångar beskrivs nedan. 3.1 Placeringsstrategi S:t Erik Försäkring ska placera sina finansiella tillgångar på ett aktsamt sätt så att god betal- ningsförmåga upprätthålls vid varje tidpunkt. Hänsyn ska tas till eventuell profil på förvän- tade skadeutbetalningar, villkor i gällande återförsäkringsavtal, SCR-kvot och resultatet av ORSA. S:t Erik Försäkrings präglas av att bolaget är ett captive, att försäkringstagarna utgör ägare och att bolaget tillhör en av Stockholms stad helägd kommunal koncern med gemensamma regler för placeringar och hantering av koncernkonton. 3.2 Riskmål Enligt 7 kap. Försäkringsrörelselagen ska kapitalbasen minst uppgå till solvenskapitalkravet (SCR), dock aldrig mindre än minimikapitalbeloppet (MCR). Bolagets aktuella riskmål framgår av Riktlinje för riskhantering avsnitt 7. 3.3 Tillåtna tillgångsslag Vid val av tillåtna tillgångsslag har S:t Erik Försäkring utgått ifrån 6 kap. Försäkringsrörelse- lagen. Både aktsamhet och riskspridning har tagits hänsyn till för att skapa en balanserad flex- ibilitet. Tillåtna tillgångsslag framgår av Riktlinje för riskhantering avsnitt 9.2. Då tillgångarna i sin helhet finns på koncernkonto blir inte frågor kring läget på finansmarknaden, kostnader för alternativa finansieringsverktyg eller villkor för andra placeringar tillämpliga. Om det av driftsskäl inte kan undvikas att medel placeras på annat sätt ska så ske med beak- tande av kommunkoncernen Stockholm stads begränsningar enligt nedanstående tabell och gällande regelverk avseende förmånsrättstillgångars kvalité (se Riktlinje för värdering av till- gångar och skulder). Placeringen får endast avse vad som är nödvändigt till omfattning och tid samt ska ske efter gemensam bedömning av VD, styrelse, riskhanteringsfunktionen, regelef- terlevnadsfunktionen samt internbanken. 4 Risk Vid tillgångarnas placering ska en begränsad och rimlig risknivå tillämpas. Hantering av ris- ker framgår av bolagets Riktlinje för riskhantering Standard & Poor´s Moody´s Standard & Poor´s Moody´s Obegränsat A-1 P-1 AAA Aaa 6 000 A-2 P-2 AA- Aa3 4 000 A- A3 2 000 BBB+ Baa1 1 000 Kortfristig rating, lägst Långfristig rating, lägst Max exponering per motpart (mnkr) Svenska staten Svenska staten 5(5) 5 Asset/Liability Management (ALM) S:t Erik Försäkring ska identifiera och bedöma skillnaderna (mismatch) mellan tillgångar och skulder, åtminstone då det gäller villkor och valuta. Då tillgångarna är placerade på koncern- konto är de i sin helhet direkt tillgängliga. Då endast en valuta förekommer är det främst avse- ende villkor som skillnader kan uppstå. Vid beaktande av placeringar ska villkor avseende till- gångarna i rimlig mån matcha motsvarande villkor avseende skulderna . Vid ändringar av till- gångsslag ska relevanta stress- och scenariotester utföras innan tillgångarna byts ut för att be- döma skillnaderna och eventuell påverkan på risken. 6 Intressekonflikter Bolaget ingår i kommunkoncernen Stockholms stad och utgör dess captivebolag. Då bola gets tillgångar placerats i kommunkoncernen hanteras eventuella intressekonflikter genom bolagets riskhantering av finansiella tillgångar, vilka framgår av Riktlinje för riskhantering. 7 Uppföljning Det ska finnas en oberoende funktion för riskhantering som löpande ska följa upp risk bl.a. utifrån dessa placeringsriktlinjer. Se vidare i dokumentet Riktlinjer för riskhantering och in- struktion för riskhanteringsfunktionen. --- [Bilaga 3. Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad inklusive Bilaga A.pdf] Dnr KS 2025/1042 Sida 1 (9) 2025-11-19 stockholm.se Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 1. Generella principer Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad (finanspolicyn) anger ramar för finansverksamheten i kommunkoncernen, dvs. Stockholms stad (staden), Stockholms Stadshus AB (Stadshus) och dess helägda bolag (bolagen) samt stadens övriga helägda bolag. Finanspolicyn anger även ramar för hur en del av stadsledningskontorets finansenhet i Stockholms stad (internbanken) ska agera på externa finansiella marknader. I bilaga A till finanspolicyn, som beslutas av kommunstyrelsen, fastställs ramar och limiter. Denna policy (Dnr KS 2025/1042) gäller från och med den 1 januari 2026 och ersätter den tidigare finanspolicyn för kommunkoncernen Stockholms stad som fastställdes av kommunfullmäktige den 19 november 2024 (Dnr KS 2024/762). 1.1 Syfte med finanspolicyn Syftet med finanspolicyn är att: • Ge mål och riktlinjer för finansverksamheten inom kommunkoncernen. • Ange hur ansvaret för finansverksamheten är fördelat. • Identifiera vilka finansiella risker kommunkoncernen är exponerad för och hur riskerna ska hanteras och följas upp. 1.2 Uppdatering av finanspolicyn Stadsdirektören i Stockholms stad, eller till av denne delegerad, ansvarar för att finanspolicyn löpande hålls uppdaterad. Finanspolicyn ska fastställas av kommunfullmäktige årligen och därutöver revideras vid behov. Dnr KS 2025/1042 Sida 2 (9) Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 1.3 Generella principer för finansverksamheten 1.3.1 Målet med finansverksamheten Målet med finansverksamheten inom kommunkoncernen är att: • Tillgodose kommunkoncernens behov av kapital. • Optimera kommunkoncernens finansiella resultat inom givna risklimiter genom en effektiv tillgångs- och skuldförvaltning. • Utnyttja skalfördelar och dra nytta av kommunkoncernens samlade kassaflöden. 1.3.2 Samordning av finansverksamheten inom kommunkoncernen Internbanken är kommunkoncernens gemensamma finansfunktion och arbetar ur ett kommunkoncernperspektiv. All extern lånefinansiering och placering ska göras av internbanken i stadens namn. Om verksamhetsspecifika förutsättningar finns som möjliggör alternativa finansieringsformer ska detta godkännas av kommunstyrelsen eller styrelsen för Stockholms Stadshus AB (koncernstyrelsen), i samråd med internbanken. Kommunkoncernens kassaflöden ska samlas i ett koncernkontosystem där betalningsströmmar kvittas mot varandra. Undantag från denna princip kan ske i undantagsfall efter samråd med internbanken. Internbanken ska erbjuda staden och samtliga bolag upplåning och placering med villkor motsvarande kommunkoncernens externa finansieringskostnad med utrymme för marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning. Marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning vid upplåning och placering för bolagens räkning fastställs löpande av stadens internbank. Staden och samtliga bolag ska bistå internbanken med uppgifter om likviditets-, finansierings- och placeringsbehov. Stadshus ska samråda med internbanken och löpande rapportera till internbanken gällande förändringar i pensionsutfästelser. Om upplåning och placering sker via Stadshus, ska bolagen bistå Stadshus med uppgifter om likviditets-, finansierings- och placeringsbehov. 1.3.3 Ansvar för risk och resultat Staden och samtliga bolag har ansvar för sitt finansiella resultat inom följande givna ramar. Dnr KS 2025/1042 Sida 3 (9) Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad • Staden och samtliga bolag ansvarar för sina respektive investerings- och försäljningsbeslut samt för optimering av sitt respektive rörelsekapital. • Internbanken ansvarar för att hantera den för kommunkoncernen beslutade avvägningen mellan kostnad och risk. 1.4 Riktlinjer beträffande policys för Stockholms Stadshus AB och S:t Erik Försäkrings AB Finanspolicy Stockholms Stadshus AB anger ramarna för Stadshus och bolagen. Finanspolicyn för kommunkoncernen Stockholms stad är överordnad finanspolicyn för Stadshus. Av bolagen ska endast S:t Erik Försäkrings AB fastställa egna placeringsriktlinjer. Placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB följer Finansinspektionens föreskrifter. Utöver detta regleras finansverksamheten i S:t Erik Försäkrings AB av finanspolicyn för Stadshus och finanspolicyn för kommunkoncernen Stockholms stad. Finanspolicys för Stadshus och placeringsriktlinjerna för S:t Erik Försäkrings AB ska fastställas årligen och därutöver revideras vid behov. Samråd ska ske med internbanken inför revidering och fastställande av finanspolicy för Stadshus och av placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB. 1.5 Ram för upplåning Kommunfullmäktige fastställer en ram för kommunkoncernens totala externa upplåning. Ramen ska fastställas med utgångspunkt i beslutade investeringar för staden samt planerade investeringar för bolagen i enlighet med budget. Kommunkoncernens ram för total extern upplåning är 110 000 mnkr eller motsvarande i utländsk valuta. Upplåning får genomföras för att täcka finansierings- eller refinansieringsbehov i någon av kommunkoncernens verksamheter. Upplåning får även genomföras för löpande likviditetsbehov eller för att upprätthålla betalningsberedskap. Dnr KS 2025/1042 Sida 4 (9) Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 1.5.1 Leasing Regler och anvisningar för leasing återfinns i dokumentet Regler för ekonomisk förvaltning som fastställs årligen av kommunfullmäktige. 1.6 Ram för placering I det fall kommunkoncernen har ett externt placeringsbehov, ska placeringen i möjligaste mån matcha kommunkoncernens skuldportfölj och framtida prognostiserade likvidflöden. Placering begränsas till den längsta löptiden av den vid varje tillfälle befintliga skulden. 1.6.1 Tillåtna instrument Placering får ske i räntebärande instrument, i depositkontrakt och på konto i bank. 1.6.2 Kriterier för hållbara placeringar I det fall staden har ett externt placeringsbehov ska staden vara en ansvarsfull kapitalförvaltare. Som ansvarsfull kapitalförvaltare ska Stockholms stad möjliggöra en god långsiktig avkastning genom att placera i hållbara företag, samt identifiera och uppmuntra förvaltare och företag som verkar för att uppfylla Agenda 2030 och FN:s globala mål för ekonomisk, socialt och miljömässigt hållbar utveckling. Placeringar ska ske i företag som följer internationella konventioner likväl FN Global Compacts grundläggande principer om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, klimat/miljö och anti- korruption för ett ansvarsfullt företagande. För företag som är verksamma i Sverige preciseras delar av dessa normer ytterligare i den svenska lagstiftningen kring likabehandling, diskriminering, arbete, arbetsmiljö samt mutor. Stockholms stad ska inte placera i företag där en väsentlig del av omsättningen (mer än 5 procent) kommer från produktion och/eller distribution av tobak eller tobaksprodukter, alkoholvaror, pornografi, kommersiell spelverksamhet, vapen eller fossila bränslen (gäller även prospektering och utvinning av olja, kol, gas, oljesand). Stockholms stad ska därtill aktivt uppmana förvaltare att inte investera i företag som finansierar ny prospektering eller utvinning av olja, kol eller fossil gas. Fondförvaltare som Stockholms stad anlitar i sin förvaltning ska utöver ovanstående även följa Principles for Responsible Investment (PRI), ett initiativ lanserat av FN. PRI är ett internationellt nätverk för fondförvaltare/investerare med fokus att implementera ESG-faktorer (Environmental, Social och Dnr KS 2025/1042 Sida 5 (9) Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Governance d.v.s. hållbarhetsfaktorer) i investeringsprocesser och ägarpolicy. Kriterierna för hållbara investeringar tillämpas oavsett om kapitalförvaltningen sker i egen regi eller via externa förvaltare . Om det kommer till Stockholms stads kännedom att ett företag bryter mot, eller inte på ett för Stockholms stad godtagbart sätt följer ovanstående ska en utvärdering av placeringens lämplighet göras och åtgärder därefter vidtas. 1.7 Utlåning och borgensåtagande Kommunfullmäktige fastställer en ram för total utlåning och borgensåtagande för kommunkoncerninterna motparter. Ramen uppgår till 130 000 mnkr. Kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att besluta om ramar för utlåning till varje enskild kommunkoncernintern motpart. Om upplåning sker via Stadshus, ska koncernstyrelsen istället besluta om ramar för utlåning till berörda bolag. Staden tecknar där utöver vid behov borgen för pensionsutfästelser. En årlig uppdatering av pensionsutfästelser, såsom nyintjäning, livslängdsantaganden, ränta, etc., får höja beloppet för stadens borgen. Förändring av pensionsutfästelser får höja enskilda borgensåtagande. Förändringen anmäls till kommunstyrelsen. Avgifter för borgen för pensionsutfästelser fastställs i enlighet med punkt 1.8 i finanspolicyn. 1.8 Generella principer för borgensteckning All borgen och garantier, med undantag för förändringar i pensionsutfästelser, som tecknas av staden ska beslutas av kommunfullmäktige. Restriktivitet ska gälla för tecknande av stadens borgen. Godkännande ska endast ske i undantagsfall och enbart om all annan möjlighet till finansiering har beaktats. All borgensteckning ska vara belopps- och tidsbegränsad. För att en borgensteckning ska tillstyrkas ska: • Ändamålet stödja stadens mål för verksamheten i enlighet med inriktning angiven i budget för staden. • Verksamheten ha en långsiktig plan och inriktning som ger staden och dess medborgare ett tydligt mervärde, på både kort och lång sikt. • Verksamheten vila på realistiska ekonomiska grunder. Dnr KS 2025/1042 Sida 6 (9) Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Vid borgen eller garanti ska en årlig marknadsmässig avgift utgå. Avgiften fastställs vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti. Vid infriande av stadens borgensåtaganden och garantier ska stadens regressrätt gentemot gäldenär utnyttjas. Avskrivning av regresser ska övervägas då gäldenär gått i konkurs eller av annan anledning inte anses kunna kompensera staden. Aktuella borgensåtaganden ska löpande rapporteras till kommunstyrelsen. 2. Ansvarsfördelning Stadens ansvarsfördelning fastställs i stadens delegationsordning. Stadshus och bolagens ansvarsfördelning fastställs i finanspolicy för Stockholms Stadshus AB. Ansvarsfördelning i S:t Erik Försäkrings AB fastställs i placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB. Finanspolicyn är överordnad delegationsordningen, finanspolicys för Stadshus och placeringsriktlinjer för S:t Erik Försäkrings AB. 2.1 Kommunfullmäktiges ansvar Kommunfullmäktige ska: • Årligen fastställa finanspolicyn. • Årligen fastställa ram för kommunkoncernens totala externa upplåning. • Årligen fastställa ram för total utlåning och borgensåtagande för kommunkoncerninterna motparter. 2.2 Kommunstyrelsens ansvar Kommunstyrelsen ska: • Fastställa limiter för de risker som definieras i finanspolicyn (i bilaga A). • Fastställa ramar för utlåning till varje enskild kommunkoncernintern motpart (i bilaga A), inom ramen för total utlåning och borgensåtagande för kommunkoncerninterna motparter som definieras i finanspolicyn. • Fastställa storlek på omkostnadsersättning vid upplåning respektive placering för bolagens räkning. • Fastställa, i varje enskilt fall, storlek på årlig avgift vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti. Dnr KS 2025/1042 Sida 7 (9) Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 2.3 Koncernstyrelsens ansvar Koncernstyrelsen ska: • Fastställa ramar, i samråd med internbanken, för utlåning genom Stadshus till varje enskilt bolag. 3. Risk 3.1 Riskbegränsande instrument Valuta- och räntederivat får enbart användas i säkringssyfte för att hantera risker i den finansiella verksamheten. I största möjliga utsträckning skall kraven för säkringsredovisning beaktas i samband med att derivattransaktioner ingås. Till derivatinstrument räknas swappar, terminer och optioner. 3.2 Finansieringsrisk Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska i möjligaste mån utifrån marknadsförutsättningar vara strukturerad på ett sådant sätt att kapitalförfallen sprids över tiden. Därtill ska maximal löptid för upplåning gälla. Limit för maximal löptid för upplåning samt limit för maximal andel kapitalförfall inom ett år anges i bilaga A. 3.3 Likviditetsrisk 3.3.1 Definition av tillgängliga likvida medel Tillgängliga likvida medel innefattar följande: • Kassa och bank. • Noterade finansiella tillgångar som kan omsättas inom 3 dagar. • Bekräftade ej utnyttjade kreditlöften, i form av låneavtal för betalningsberedskap och ej utnyttjad checkräkningskredit. 3.3.2 Principer för hantering av likviditetsrisk Fluktuationer i det löpande likviditetsbehovet ska hanteras via en checkräkningskredit. En betalningsberedskap ska finnas upprättad för att säkerställa upplåning när annan finansiering inte är möjlig. Denna beredskap ska vara i form av tillgängliga likvida medel. I bilaga A fastställs hur stor kommunkoncernens betalningsberedskap minst måste vara. 3.4 Valutarisk Kommunkoncernens exponering i valutarisk ska minimeras. I bilaga A fastställs limiter för valutariskexponeringen. Dnr KS 2025/1042 Sida 8 (9) Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 3.5 Ränterisk Limit för ränterisk för kommunkoncernens externa skuldportfölj uttrycks som en genomsnittlig räntebindningstid, så kallad duration, inom ett givet intervall. Limit för ränterisken uttrycks även i form av maximal andel ränteförfall inom ett år för kommunkoncernens externa skuldportfölj, inklusive placeringar. Durationen ska ses som ett mått på genomsnittlig räntebindningstid beräknat inklusive derivat och ska tillsammans med maximal andel ränteförfall inom ett år sätta ramarna för kommunkoncernens externa ränteförfallostruktur. Limit för duration och maximal andel ränteförfall inom ett år anges i bilaga A. Positioner på den externa marknaden, i syfte att uppnå effektiv räntesäkring för den externa skuldportföljen, är tillåtna. 3.6 Kreditrisk Kreditrisk definieras som summan av exponeringen i placeringar och derivat. Kreditrisken delas upp i två delar, dels per motpart eller instrument vilket anges i kronor, dels totalt för hela portföljen och då anges den totala exponeringen som ett samlat kreditvärde. I bilaga A anges limiter för kreditexponering per motpart eller instrument. Exponeringen i placeringar definieras som placeringarnas nominella belopp inklusive upplupen ränta. Exponeringen i derivat definieras som derivatkontraktens sammanlagda marknadsvärde per motpart. Limit för det maximalt tillåtna kreditvärdet för kommunkoncernen anges i bilaga A. Hänsyn tas till motpartens eller instrumentets kreditvärdighet och den återstående löptiden på kontraktet eller placeringen. De av kommunfullmäktige särskilt beslutade placeringarna ingår inte i beräkningen av kreditvärdet. Motparten eller instrumentet ska inneha en kreditbedömning (rating) av Standard & Poor´s eller Moody´s. Vid de fall motparten eller instrumentet har fler än en rating ska den lägsta ratingen gälla. Finansiella derivatkontrakt får endast ingås med motpart som har tecknat ett internationellt swapavtal (ISDA) med staden eller där undertecknandet av ett sådant avtal är nära förestående. Dnr KS 2025/1042 Sida 9 (9) Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 3.7 Operativa risker 3.7.1 Syfte Syftet med hanteringen av operativa risker är att: • Se till att finansverksamheten bedrivs på ett kontrollerat sätt och att internbanken vid varje tidpunkt har korrekt information om positioner och risker så att beslut kan fattas på korrekta grunder. • Minimera förluster på grund av fel i processer, system eller på grund av bristande kontroll. 3.7.2 Riktlinjer för hantering av operativa risker Det ska finnas en process för löpande identifiering, värdering och hantering av operativa risker inom finansverksamheten. Förluster överstigande 200 000 kronor ska rapporteras till kommunstyrelsen. 3.7.3 Hantering av nya finansiella instrument Innan nya finansiella instrument får användas ska det säkerställas att de kan hanteras i stadens digitala system, både redovisnings- och värderingsmässigt. 4. Riskkontroll Det ska finnas en funktion för riskkontroll som löpande ska följa upp risk utifrån finanspolicyn. Funktionen rapporterar till stadsdirektören i staden, eller till av denne delegerad. Överträdelser av ramar, limiter och mandat ska snarast möjligt rapporteras till kommunstyrelsen respektive koncernstyrelsen. Rapporten ska innehålla vidtagen åtgärd eller förslag på åtgärd. 4.1 Uppföljning och rapportering Riskkontrollfunktionen ska löpande ta fram veckovisa riskrapporter. Riskkontrollfunktionen ska månadsvis ta fram en finansiell rapport innehållande kommunkoncernens ställning, risker och limiter. Den finansiella månadsrapporten rapporteras månadsvis, med undantag av juni, till kommunstyrelsen. Dnr KS 2025/1196 Sida 1 (4) 2025-12-17 stockholm.se Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Denna bilaga gäller enligt beslut från kommunstyrelsens ekonomi- och trygghetsutskott den 17 december 2025 (Dnr KS 2025/1196) från och med den 1 januari 2026 och ersätter Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad som fastställdes den 18 december 2024 (Dnr KS 2024/40). 1. Generella principer 1.1 Ram för extern upplåning Kommunkoncernens ram för total extern upplåning är, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, 110 000 mnkr eller motsvarande i utländsk valuta. 1.2 Ramar för utlåning till och borgensåtagande för stadens bolag Den totala ramen för utlåning till och borgensåtagande för stadens bolag (bolagen) är, i enlighet med kommunfullmäktiges beslut, 130 000 mnkr. Ramar för varje enskild kommunkoncernintern motpart framgår enligt nedan tabell. Motpart* Limit (mnkr) (mnkr) AB Familjebostäder 11 400 AB Stockholmshem 15 500 AB Stokab 1 400 AB Svenska Bostäder 13 900 Micasa Fastigheter i Stockholm AB 7 000 Mässfastigheter i Stockholm AB 700 S:t Erik Markutveckling AB 4 900 Skolfastigheter i Stockholm AB 22 500 Stockholm Vatten och Avfall AB 43 000 Stockholms Hamn AB 4 500 Stockholms Stads Parkerings AB 2 000 Stiftelsen Hotellhem i Stockholm 10 Totalt 126 810 *Kulturhuset Stadsteatern och SGA Fastigheter AB lånar fr.o.m. den 1 januari 2016 från moderbolaget Stockholms Stadshus AB. Dnr KS 2025/1196 Sida 2 (4) Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska staden och samtliga bolag erbjudas upplåning och placering med villkor motsvarande kommunkoncernens externa finansieringskostnad med utrymme för marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning. Marknadsmässig marginal samt omkostnadsersättning vid upplåning och placering för bolagens räkning fastställs löpande av stadens internbank. 1.3 Borgensteckning Alla borgen och garantier, med undantag för förändringar i pensionsutfästelser, som tecknas av staden ska beslutas av kommunfullmäktige. Restriktivitet ska gälla för tecknande av stadens borgen. Godkännande ska endast ske i undantagsfall och enbart om all annan möjlighet till finansiering har beaktats. All borgensteckning ska vara belopps- och tidsbegränsad. Staden tecknar vid behov borgen för pensionsutfästelser. En årlig uppdatering av pensionsutfästelser för bolagens och stiftelsernas räkning, såsom nyintjäning, livslängdsantaganden, ränta, etc., får höja beloppet för stadens borgen. Förändringen anmäls till kommunstyrelsen. Vid borgen eller garanti, inklusive pensionsutfästelser, ska en årlig marknadsmässig avgift utgå. Avgiften fastställs vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska kommunstyrelsen fastställa, i varje enskilt fall, storlek på årlig avgift vid tecknande av borgen eller garanti respektive i samband med beslut om förnyad borgen eller garanti. 2. Risk 2.1 Finansieringsrisk Kommunkoncernens externa skuldportfölj ska i möjligaste mån utifrån marknadsförutsättningar ha en förfallostruktur där maximalt 30 procent av kapitalet förfaller inom ett år. Utöver detta gäller en löptid om maximalt 15 år vid upplåning. 2.2 Likviditetsrisk Kommunkoncernen ska vid varje tidpunkt ha en betalningsberedskap på minst 10 000 mnkr i form av tillgängliga likvida medel. Dnr KS 2025/1196 Sida 3 (4) Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad 2.3 Valutarisk Lån och placeringar ska valutakurssäkras till 100 procent. Kontrakterade valutaflöden i utländsk valuta för respektive nämnd, Stockholms Stadshus AB samt för respektive dotterbolag och underkoncern inom kommunkoncernen som uppgår till ett större belopp än motsvarande 25 mnkr för totalt kontrakt eller enskilda valutaflöden ska rapporteras till internbanken i god tid. Internbanken fattar därefter beslut huruvida valutakurssäkring ska ske. Dokumentering av beslutet ska ske. 2.4 Ränterisk Ränterisken för kommunkoncernens externa skuldportfölj uttrycks som en genomsnittlig räntebindningstid, så kallad duration, och beräknas inklusive derivat. Durationen ska inte understiga 1,25 år och ska inte överstiga 3,75 år. Kommunkoncernens externa skuldportfölj, inklusive placeringar, ska ha en ränteförfallostruktur där maximalt 75 procent av ränteförfallen ligger inom ett år. 2.5 Kreditrisk I enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska Stockholms stads motparter ha ett kreditbetyg (rating) av Standard & Poor´s eller Moody´s. Vid de fall motparten har fler än en rating skall den lägsta ratingen användas. Kommunkoncernens totala kreditexponering anges som ett samlat kreditvärde. Limit för maximalt tillåtet kreditvärde uppgår till 3 500. De av kommunfullmäktige särskilt beslutade placeringar ingår inte i beräkningen av kreditvärdet. Kreditvärdet beräknas utifrån placeringarnas nominella belopp inklusive upplupna räntor samt marknadsvärdet för derivatkontrakt, Respektive värde justeras för ratingvikter och löptidsvikter. Kreditvärdet kompletteras med en begränsning av kreditexponeringen i kronor per motpart för att diversifiera risken. För exponeringar med kortare löptid än sex månader kan Standard & Poor´s eller Moody´s kortfristiga rating användas. För exponeringar längre än sex månader ska den långfristiga ratingen användas. Derivatkontrakt omfattas således även av nedanstående tabell och exponeringen beräknas som derivatets marknadsvärde. Maximal kreditexponering per motpart framgår av nedanstående tabell. Dnr KS 2025/1196 Sida 4 (4) Bilaga A till Finanspolicy för kommunkoncernen Stockholms stad Vid det fall en befintlig motpart inte längre erhåller lägsta godkända ratingbetyg får inga nya affärer göras med denne motpart. Befintliga avtal och positioner ska utvärderas av internbanken innan åtgärd vidtas. Detta ska dokumenteras och rapporteras till kommunstyrelsen. 2.6 Operationell risk I enlighet med finanspolicyn ska förluster överstigande 200 000 kr rapporteras till kommunstyrelsen. Standard & Poor´s Moody´s Standard & Poor´s Moody´s Obegränsat A-1 P-1 AAA Aaa 6 000 A-2 P-2 AA- Aa3 4 000 A- A3 2 000 BBB+ Baa1 1 000 Kortfristig rating, lägst Långfristig rating, lägst Max exponering per motpart (mnkr) Svenska staten Svenska staten