Stockholms kommun

Två Centerpartister föreslår att Stockholm ska inrätta ett cykelråd för att förbättra cykelinfrastrukturen. De menar att dagens dåliga samordning mellan olika förvaltningar leder till problem för cyklister, som hinder på cykelbanor och försämrad framkomlighet. Kommunstyrelsen avslår motionen med hänvisning till att en cykelsamordnare redan kommer att anställas för att förbättra samverkan kring cykelfrågor, men Centerpartiet anser att det inte räcker och vill se ett bredare cykelråd.

Centerpartiet föreslår att Stockholm ska förbättra framkomligheten för cyklister genom att bygga ihop det befintliga cykelnätet, minska köer vid trafikljus och vägarbeten, samt använda AI-teknik för att effektivisera trafikflöden. Kommunstyrelsen svarar att staden redan arbetar med de föreslagna åtgärderna, som att åtgärda "missing links" och optimera trafiksignaler, och att en cykelplan med höga ambitioner för cykeltrafiken redan finns. Trots detta framhåller Farsta, Hägersten-Älvsjö och Södermalms stadsdelsnämnder vikten av att involvera lokalkännedom i planeringen och på Södermalm ser man tydliga exempel på långa väntetider vid trafikljus som kunde förbättras med AI.

Tom Hedrup (M) har föreslagit att alla gymnasieelever i Stockholm ska få besöka ett universitet minst en gång innan examen för att öka intresset för vidare studier, särskilt för elever från familjer utan studievana. Kommunstyrelsen menar att gymnasieskolorna redan samarbetar med universitet och Vetenskapens Hus för att erbjuda studiebesök och information, vilket är ett bra komplement till skolans undervisning. Moderaterna i kommunstyrelsen anser dock att det behövs en tydligare strategi för att säkerställa att alla elever får den här möjligheten.

Gabriel Kroon (SD) föreslår att Stockholms stad ska göra en hälsoekonomisk utvärdering av nyttan med miljözon klass 2 och 3, för att se om kostnaden per vunnet kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) är rimlig. Han menar att befintliga utredningar tyder på höga kostnader jämfört med andra samhällsinsatser och att miljözonerna påverkar både privatpersoner och företag ekonomiskt. Stadsledningskontoret, miljö- och hälsoskyddsnämnden och trafiknämnden avstyrker motionen. De anser att staden redan följer upp miljözonernas effekter på luftkvaliteten och att de positiva hälsoeffekterna är större än kostnaderna. De menar också att en sådan utvärdering skulle vara osäker på grund av brist på data och långsiktiga effekter.

Stockholms stad planerar en ny upphandling för betalväxeltjänster eftersom avtalet med Swedbank Pay AB (tidigare PayEx Sverige AB) går ut den 4 april 2027. Detta behövs för att invånarna ska kunna fortsätta betala för e-tjänster som kommunen erbjuder, till exempel att boka vigsel, betala för kulturaktiviteter och beställa kartor. Målet är att säkra att staden även i framtiden kan erbjuda smidiga och prisvärda digitala betallösningar, inklusive populära metoder som Swish.

Stockholms stad föreslår en ny biblioteksplan för de kommande fyra åren, kallad "Mer relevant än någonsin". Planen syftar till att utveckla biblioteken från enbart utlåningsplatser till samhällsviktiga, inkluderande mötesplatser över hela staden, med fokus på invånarnas delaktighet. Detta innebär bland annat att en gemensam boksamling ska införas för alla bibliotek och att större nodbibliotek ska skapas för att erbjuda ett bredare utbud. Barn och unga, personer med funktionsnedsättning, nationella minoriteter och personer med annat modersmål än svenska lyfts fram som prioriterade målgrupper.

Stockholms stad föreslår att tre nämnder – arbetsmarknadsnämnden, socialnämnden och äldrenämnden – får besluta om vilka sociala insatser som ska kunna ges till invånare utan att en individuell behovsprövning behöver göras. Detta för att effektivisera införandet av den nya socialtjänstlagen fram till 2028. Besluten ska gälla för hela staden, men stadsdelsförvaltningarna ska få lämna synpunkter innan beslut fattas, vilket förväntas skynda på processen och göra socialtjänsten mer tillgänglig.

Andréa Hedin (M) frågar trygghetsborgarrådet Alexander Ojanne (S) om det utvärderade projektet Skolsociala team plus (SST+), som hjälper elever med hög frånvaro att komma tillbaka till skolan. Hon undrar varför endast 28 av 60 platser fylldes, hur projektet ska utvecklas för att nå fler, och när alla elever i Stockholm ska få tillgång till det. Alexander Ojanne (S) svarar att SST+ har många positiva effekter och att staden har avsatt medel för att göra det permanent och införa det successivt. Ett nytt, integrerat arbetssätt testas nu i vissa stadsdelar och ska utvärderas sommaren 2026 innan det sprids vidare.

Kristin Jacobsson (C) har ifrågasatt varför boende på seniorboendet Väduren inte längre får dricka alkoholhaltiga drycker, som en avec till kaffet, på egna initiativ i samlingslokalen under torsdagsfikan. Hon menar att det är ett onödigt förmynderi mot vuxna människor. Äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) svarar att staden måste följa alkohollagen när stadsdelsförvaltningen arrangerar verksamhet. Däremot har en lösning hittats: de boende kan fortsätta med sitt ”konjaksfika” om de själva arrangerar träffen i samlingslokalen, utan att stadsdelsförvaltningen står som arrangör. Detta innebär att lagen följs samtidigt som de boendes önskemål respekteras.

Svante Linusson (C) frågade trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP) om att förbjuda bensindrivna fordon på cykelbanor, då de bidrar till luftföroreningar och utgör en hälsorisk för cyklister. Linusson vill se ett förbud mot bensindrivna fordon på cykelbanor. Lars Strömgren (MP) delar oron för avgaserna men förklarar att kommunen inte kan förbjuda enbart bensindrivna mopeder på cykelbanor enligt nuvarande lag, utan måste i så fall förbjuda alla mopeder, även eldrivna. Ett sådant förbud skulle tvinga ut eldrivna mopeder i biltrafiken, vilket skulle skapa nya säkerhetsrisker. Strömgren har därför kontaktat infrastrukturministern för att få till lagändringar som möjliggör miljözoner för mopeder eller särklassificering av fordonsslagen, så att åtgärder kan riktas specifikt mot fossildrivna mopeder.

Moderaterna undrar varför staden planerar att lägga pengar på marknadsföringskampanjer för kommunala skolor istället för att satsa på att höja kvaliteten i undervisningen. De frågar hur mycket kampanjen kostar, vilka direktiv förskolor får gällande att informera föräldrar om skolval, och hur kampanjen ska utvärderas. Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) svarar att utbildningsförvaltningen inte ska ägna sig åt skönmålande reklam, utan riktade informationsinsatser vid skolvalet för att upplysa om informationsmöten. Hon menar att samarbetet mellan förskolor och skolor är viktigt för barnens bästa och att staden vill informera om vad kommunala skolor erbjuder, som lokaler och legitimerade lärare, för att föräldrar ska kunna göra ett informerat val.

Tom Hedrup (M) har ställt frågor till bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om den stora och växande skulden i Stockholms stads bostadsbolag (Stockholmshem, Familjebostäder och Svenska Bostäder). Idag är deras skulder cirka 36 miljarder kronor, vilket kostar cirka en miljard kronor i räntor årligen. Hedrup undrar hur skulden kommer att utvecklas när bolagen planerar att bygga 11 500 nya bostäder och om det finns en plan för att minska skulden eller om fastigheter kan behöva säljas.

Johan Paccamonti (M) frågar bostadsborgarrådet Deniz Butros (V) om Stockholms bostadspolitik. Han kritiserar att staden planerar att bygga fler flerbostadshus och hyresrätter i villa- och bostadsrättsområden, samt att detta kan leda till minskade grönområden. Paccamonti menar att politiken borde anpassas till stockholmarnas önskemål, där många vill bo i villa, och prioritera att skydda grönområden.

Nike Örbrink (KD) ställer finansborgarrådet Karin Wanngård (S) till svars för att staden först skrivit under en avsiktsförklaring om Östlig förbindelse med regeringen, regionen och Nacka kommun, men kort därefter uttalat sig negativt om projektet. Wanngård svarar att avsiktsförklaringen var ett villkor för att få statlig finansiering till tunnelbaneutbyggnad och Spårväg Syd, men att den inte innebär ett ställningstagande för att bygga vägen. Den rödgröna majoriteten i Stockholm vill inte bygga Östlig förbindelse då de anser att den är olönsam, ökar utsläppen och riskerar att leda till höjda trängselskatter.

Nike Örbrink (KD) ställer frågor till finansborgarrådet Karin Wanngård (S) om Stockholms företagsklimat. Örbrink menar att stadens ranking i Svenskt Näringslivs mätning har försämrats kraftigt de senaste åren, vilket visar på ett sämre företagsklimat. Wanngård svarar att hon inte delar den bilden, och lyfter fram andra rapporter som visar att Stockholm är innovativt och attraktivt för företag. Hon nämner också att staden arbetar med åtgärder som en ny näringslivspolicy, fler näringslivsutvecklare i stadsdelarna och enklare bygglovshantering för att förbättra service och bemötande till företagare.

Nike Örbrink (KD) frågar äldre- och kulturborgarrådet Torun Boucher (V) hur Stockholm ska hantera det ökade behovet av vård- och omsorgsboenden fram till 2040, då antalet äldre väntas fördubblas. Hon ifrågasätter stadens begränsning av privata aktörer att bygga nya boenden och den växande skuldsättningen som belastar kommunen. Torun Boucher svarar att staden ska bygga boenden i egen regi för att säkerställa långsiktighet, kontroll och kvalitet. Hon menar att tidigare privatiseringar har lett till högre kostnader och att staden ska fortsätta med strategiska fastighetsavyttringar, men inte sälja ut välfärdsinfrastruktur som äldreomsorgen.

Dennis Wedin (M) föreslår att Stockholm ska återinföra Vattenfestivalen för att göra staden roligare och lyfta fram dess unika läge vid vattnet. Han menar att festivalen kan moderniseras med ny teknik som drönarshower istället för fyrverkerier och fokus på förnybar energi. Finansborgarrådet Karin Wanngård (S) delar inte bilden av att Stockholm blivit tråkigare och menar att staden redan har ett rikt utbud av kultur och evenemang, som Kulturfestivalen och stora idrottsevenemang. Hon är öppen för nya idéer som bygger vidare på Vattenfestivalens tanke med moderna och hållbara upplevelser, men anser att en exakt återinförande av den gamla festivalen är onödigt då mycket av det den erbjöd redan finns idag och skulle konkurrera med befintliga evenemang.

Nike Örbrink (KD) interpellerar stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) angående Hyresgästföreningens rapport om att bygga fler hyreslägenheter i villaområden för att motverka segregation. Örbrink ifrågasätter om styret tvångsblandar villaområden och anser att detta inte handlar om att bryta segregation utan om att korrigera oönskade olikheter. Hon ställer frågor om villaägare bidrar till segregation, om villaområden är ett problem, hur styrets arbete skiljer sig från Hyresgästföreningens vision, och hur borgarrådet ser på bevarandet av trädgårdsstädernas särart. Valeskog svarar att Stockholm ska byggas blandat för att motverka segregation, vilket är en inriktning som finns i stadens styrdokument, inklusive de som Kristdemokraterna ställer sig bakom. Han betonar att nya projekt prövas noggrant mot gällande policys och riktlinjer, och att det är viktigt att beakta kulturhistoriska värden i känsliga områden. Valeskog nämner seniorbostäder i anslutning till villaområden som ett exempel på hur man kan möjliggöra för äldre att bo kvar i sina områden.

Kommunstyrelsen har tagit fram en reviderad handlingsplan för en åldersvänlig stad som ska säkerställa att äldre stockholmare har goda möjligheter att bibehålla god hälsa, välbefinnande och delaktighet i samhället. Överförmyndarförvaltningen har granskat planen och anser att den är bra och ligger i linje med deras eget arbete för äldre, bland annat genom att se till att äldre som behöver det får god man eller förvaltare. Planen fokuserar på fem områden: delaktighet och inflytande, samverkan, social inkludering, bostäder och stadsmiljö, samt kommunikation och information.

Funktionshinderrådet har behandlat flera frågor som rör personer med funktionsnedsättning. Rådet diskuterade bland annat en årsrapport om kvalitetsgranskningar inom socialtjänsten, en digital tjänst för att söka stöd och service, samt hur SIP-möten (samordnade individuella planeringsmöten) kan förbättras för att bli mer användarvänliga och klientcentrerade.